Sedan J. till T. bortgivit en fastighet med villkor, bl. a., att T. skulle inom viss tid efter J:s död till R. utbetala visst belopp, har J. genom testamentarisk bestämmelse befriat T. från skyldigheten att till R. utgiva nämnda belopp. Fråga nu om giltigheten av sistberörda bestämmelse.
Domsdag 19 juli 1918
Så kom uppgifterna hit
- Ej mänskligt kontrollerad. Uppgifterna är avskrivna ur sidbilden av språkmodeller och avgjorda mot bilden; ingen människa har läst korrektur på dem.
- Källa: Svensk Juristtidning 1918, rättsfallsavdelningen, s. 82 — rättsfallsbilagan, som har egen sidnumrering skild från årsbokens. Ratio Lex egen skanning av det tryckta häftet, 2026-09.
- Avskriften: Claude Sonnet läste referathuvudena ur sidbilden och tesseract samma sidor som andra läsare; där de skilde sig avgjorde Claude Opus mot bilden. Rubrikmeningen återges ordagrant; misstryck är behållna som de står.
- I skanningen: uppslagets sida p40L. Sidbilderna publiceras inte.
- Citeringen: «SvJT 1918 rf s. 82» — så citeras avdelningen i litteraturen, hela serien igenom. Bilagan har egen sidnumrering: «SvJT 1918 s. 82» är en annan sida, i årsbokens huvudpaginering, och leder inte hit.
- Domstolen: häftet skriver «Svea HovR.». Formerna växlar från post till post och är här samlade under ett namn — Svea hovrätt — och under samma domstolskod som Domstolsverket använder i RH, så att 1916 års hovrätt räknas som samma domstol som 1993 års.
- Referattexten: skannad men inte publicerad. Den bär parternas, målsägandenas och de tilltalades fullständiga namn — ingenting är avidentifierat i det här trycket — och den väntar på transkribering. Sidan visar de uppgifter häftet självt trycker om avgörandet.
- Hos utgivaren: rättsfallsbilagan 1918–1980 finns inte i Svensk Juristtidnings nätarkiv — bara huvudpagineringen ligger där. Ingen utlänk går därför att sätta för den här posten.
- Upphovsrätt: Årgångarna 1916–1922 är fria från upphovsrätt. Ratio Lex digitalisering — skanningen och de avskrivna uppgifterna — får återanvändas under CC BY-NC 4.0. Källa: Svensk Juristtidning, rättsfallsavdelningen. Ratio Lex ger inte ut Svensk Juristtidning och företräder inte tidskriften.
Ur häftet
Sammanfattning
Vid en fastighetsgåva hade givaren förbehållit att mottagaren efter givarens död skulle betala ett belopp till en tredje man, och givaren försökte senare genom testamente befria mottagaren från den skyldigheten. Frågan gällde giltigheten av en sådan ensidig befrielse, men hovrättens utgång framgår inte av det avbrutna referatet.
Sammanfattningen är Ratio Lex egen, skriven ur den avskrivna referattexten av en språkmodell. Den är inte tidskriftens, och den är inte kontrolläst av någon människa.
- Domstol i häftet
- Svea HovR.
- Avgörandet
- dom d. 19 juli 1918
- Tryckt sida
- s. 82 i rättsfallsbilagan 1918
- Referatnummer
- 1918:50 — avdelningens löpnummer, inte en citering
Hänvisningsraden i trycket
Jfr LASSEN: Haandbog i Obligationsretten, Almindelig del, § 24 vid not 12—16, TORP i Tidsskrift for Retsvidenskab 1890 s. 47—49, COHN ibm 1914 s. 53—61, LUNDSTEDT: Avtal angående prestation till tredjeman s. 236 ff. särskilt 242—243 samt N. J. A. 1908 s. 437.
Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad — referattexten bär parternas namn i klartext och väntar på transkribering.