Fråga, huruvida ett såsom jäv framfört yttrande borde föranleda ansvar för ärekränkning.

Utslagsdag 30 maj 1919


Så kom uppgifterna hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Uppgifterna är avskrivna ur sidbilden av språkmodeller och avgjorda mot bilden; ingen människa har läst korrektur på dem.
  • Källa: Svensk Juristtidning 1919, rättsfallsavdelningen, s. 66 — rättsfallsbilagan, som har egen sidnumrering skild från årsbokens. Ratio Lex egen skanning av det tryckta häftet, 2026-09.
  • Avskriften: Claude Sonnet läste referathuvudena ur sidbilden och tesseract samma sidor som andra läsare; där de skilde sig avgjorde Claude Opus mot bilden. Rubrikmeningen återges ordagrant; misstryck är behållna som de står.
  • I skanningen: uppslagets sida p32L. Sidbilderna publiceras inte.
  • Citeringen: «SvJT 1919 rf s. 66» — så citeras avdelningen i litteraturen, hela serien igenom. Bilagan har egen sidnumrering: «SvJT 1919 s. 66» är en annan sida, i årsbokens huvudpaginering, och leder inte hit.
  • Domstolen: häftet skriver «HovR:n över Skåne och Blekinge». Formerna växlar från post till post och är här samlade under ett namn — Hovrätten över Skåne och Blekinge — och under samma domstolskod som Domstolsverket använder i RH, så att 1916 års hovrätt räknas som samma domstol som 1993 års.
  • Avgörandeformen: avskriftens datumfält bär bara dagen. Att det är en dom eller ett utslag står i utslagsmeningen — «yttrade i dom d. …» — och är läst där. Meningen själv publiceras inte.
  • Läsanteckning: E. o. assessorn Lundblad var skiljaktig och fann för sin del ej skäl att på Ida Anderssons talan göra ändring i R.R:ns utslag.
  • Referattexten: skannad men inte publicerad. Den bär parternas, målsägandenas och de tilltalades fullständiga namn — ingenting är avidentifierat i det här trycket — och den väntar på transkribering. Sidan visar de uppgifter häftet självt trycker om avgörandet.
  • Hos utgivaren: rättsfallsbilagan 1918–1980 finns inte i Svensk Juristtidnings nätarkiv — bara huvudpagineringen ligger där. Ingen utlänk går därför att sätta för den här posten.
  • Upphovsrätt: Årgångarna 1916–1922 är fria från upphovsrätt. Ratio Lex digitalisering — skanningen och de avskrivna uppgifterna — får återanvändas under CC BY-NC 4.0. Källa: Svensk Juristtidning, rättsfallsavdelningen. Ratio Lex ger inte ut Svensk Juristtidning och företräder inte tidskriften.

Hänvisade avgöranden

  • N. J. A. 1898: 275
  • N. J. A. 1904: 585
  • N. J. A. 1919: 56

Litteratur

  • THYRÉN: Kommentar till strafflagen kap. 16 s. 45—46 och 50—51 och Utkast till strafflag spec. delen II s. 55—57 och 79—81, STJERNBERG i Sv. Krim. För:s Förh. 1915 s. 44 och 53—54 samt maskinskrivna anteckningar efter prof. HAGSTRÖMERS föreläsningar över straffrättens speciella del s. 170

Ur häftet

Sammanfattning

Frågan gällde om ett yttrande som fällts i ett annat mål till stöd för en jävsinvändning mot ett vittne kunde medföra ansvar för ärekränkning. Hovrätten fann i huvudsak ej skäl att ändra underrättens utslag men höjde ersättningen till målsäganden för lidandet till 100 kronor; en ledamot var skiljaktig.

Sammanfattningen är Ratio Lex egen, skriven ur den avskrivna referattexten av en språkmodell. Den är inte tidskriftens, och den är inte kontrolläst av någon människa.

Domstol i häftet
HovR:n över Skåne och Blekinge
Avgörandet
30 maj 1919
Tryckt sida
s. 66 i rättsfallsbilagan 1919
Referatnummer
1919:36 — avdelningens löpnummer, inte en citering

Hänvisningsraden i trycket

Jfr N. J. A. 1898 s. 275, 1904 s. 585 och 1919 s. 56 samt THYRÉN: Kommentar till strafflagen kap. 16 s. 45—46 och 50—51 och Utkast till strafflag spec. delen II s. 55—57 och 79—81, STJERNBERG i Sv. Krim. För:s Förh. 1915 s. 44 och 53—54 samt maskinskrivna anteckningar efter prof. HAGSTRÖMERS föreläsningar över straffrättens speciella del s. 170.

Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad — referattexten bär parternas namn i klartext och väntar på transkribering.