Växelgäldenär, som inlöst återgången växel, äger att vid krav mot acceptanten bekomma växelprovision.

Domsdag 26 september 1919


Så kom uppgifterna hit

  • Ej mänskligt kontrollerad. Uppgifterna är avskrivna ur sidbilden av språkmodeller och avgjorda mot bilden; ingen människa har läst korrektur på dem.
  • Källa: Svensk Juristtidning 1919, rättsfallsavdelningen, s. 74 — rättsfallsbilagan, som har egen sidnumrering skild från årsbokens. Ratio Lex egen skanning av det tryckta häftet, 2026-09.
  • Avskriften: Claude Sonnet läste referathuvudena ur sidbilden och tesseract samma sidor som andra läsare; där de skilde sig avgjorde Claude Opus mot bilden. Rubrikmeningen återges ordagrant; misstryck är behållna som de står.
  • I skanningen: uppslagets sida p36L. Sidbilderna publiceras inte.
  • Citeringen: «SvJT 1919 rf s. 74» — så citeras avdelningen i litteraturen, hela serien igenom. Bilagan har egen sidnumrering: «SvJT 1919 s. 74» är en annan sida, i årsbokens huvudpaginering, och leder inte hit.
  • Domstolen: häftet skriver «Svea HovR.». Formerna växlar från post till post och är här samlade under ett namn — Svea hovrätt — och under samma domstolskod som Domstolsverket använder i RH, så att 1916 års hovrätt räknas som samma domstol som 1993 års.
  • Avgörandeformen: avskriftens datumfält bär bara dagen. Att det är en dom eller ett utslag står i utslagsmeningen — «yttrade i dom d. …» — och är läst där. Meningen själv publiceras inte.
  • Referattexten: skannad men inte publicerad. Den bär parternas, målsägandenas och de tilltalades fullständiga namn — ingenting är avidentifierat i det här trycket — och den väntar på transkribering. Sidan visar de uppgifter häftet självt trycker om avgörandet.
  • Hos utgivaren: rättsfallsbilagan 1918–1980 finns inte i Svensk Juristtidnings nätarkiv — bara huvudpagineringen ligger där. Ingen utlänk går därför att sätta för den här posten.
  • Upphovsrätt: Årgångarna 1916–1922 är fria från upphovsrätt. Ratio Lex digitalisering — skanningen och de avskrivna uppgifterna — får återanvändas under CC BY-NC 4.0. Källa: Svensk Juristtidning, rättsfallsavdelningen. Ratio Lex ger inte ut Svensk Juristtidning och företräder inte tidskriften.

Lagrum

  • 52 §§ växellagen i N

Hänvisade avgöranden

  • N. J. A. 1897: 38
  • N. J. A. 1911: 293

Litteratur

  • AUBERT: Den nordiske vexelret s. 205—206
  • EVALDSEN: Fortolkning af vexelloven s. 148—54, 212 och 218

Ur häftet

Sammanfattning

Frågan gällde om den som inlöst en återgången växel hade rätt att vid krav mot acceptanten även utkräva växelprovision. Hovrätten fann att sådan rätt förelåg och förpliktade acceptanten att, utöver tidigare utdömt belopp, betala ytterligare provision.

Sammanfattningen är Ratio Lex egen, skriven ur den avskrivna referattexten av en språkmodell. Den är inte tidskriftens, och den är inte kontrolläst av någon människa.

Domstol i häftet
Svea HovR.
Avgörandet
26 sept. 1919
Tryckt sida
s. 74 i rättsfallsbilagan 1919
Referatnummer
1919:44 — avdelningens löpnummer, inte en citering

Hänvisningsraden i trycket

Jfr N. J. A. 1897 s. 38 och 1911 s. 293 samt motiven till 36 och 52 §§ växellagen i N. J. A. II 1880 nr 3 s. 55—56 och 77, AUBERT: Den nordiske vexelret s. 205—206 och EVALDSEN: Fortolkning af vexelloven s. 148—54, 212 och 218.

Fulltext: skannad 2026-09, inte publicerad — referattexten bär parternas namn i klartext och väntar på transkribering.