EU-rätt · Förordning · CELEX 32026R2280
Artikel 6 i förordning (EU) 2026/2280
Undantag från skyldigheten att utfärda ett beslut om återvändande
EU-rätten
Artikelns text
1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter får besluta att inte utfärda ett beslut om återvändande i fall där en tredjelandsmedborgare vars vistelse är olaglig
a) överförs till en annan medlemsstat i enlighet med förfarandet i artikel 23a i förordning (EU) 2016/399,
b) överförs till en annan medlemsstat enligt bilaterala avtal eller överenskommelser eller på grundval av samarbete mellan medlemsstater i enlighet med artikel 42,
c) är en person vars olagliga vistelse upptäcks i samband med utresekontroller vid en yttre gräns i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2016/399 eller, när det gäller medlemsstater som inte är bundna av den förordningen, motsvarande kontroller i enlighet med nationell rätt, varvid det i så stor utsträckning som möjligt undviks att den berörda tredjelandsmedborgarens avresa skjuts upp.
2. Ett beslut om återvändande ska inte utfärdas i fall där tredjelandsmedborgaren innehar ett giltigt uppehållstillstånd, en visering för längre vistelse eller något annat tillstånd som ger rätt till vistelse och som har utfärdats av en annan medlemsstat.
3. I de fall som avses i punkt 2 i den här artikeln ska den medlemsstat på vars territorium tredjelandsmedborgaren vistas olagligt kräva att tredjelandsmedborgaren omedelbart beger sig till den andra medlemsstatens territorium. Om tredjelandsmedborgaren inte hörsammar detta, eller om hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller nationell säkerhet kräver att tredjelandsmedborgaren avreser omedelbart, får den medlemsstat på vars territorium tredjelandsmedborgaren vistas olagligt begära samarbete från de andra medlemsstaterna enligt artikel 42 eller utfärda ett beslut om återvändande i enlighet med artikel 5.
4. Ett beslut om återvändande ska inte utfärdas i fall där förfarandet i artikel 7 tillämpas.