Bet. 2000/01:KrU6

Kulturutskottets betänkande

2000/01:KRU06

Bild och form m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottets överväganden

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Reservationer

2000/01

KrU6

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet motioner

väckta under allmänna motionstiderna 1999/200 och

2000/01. Motionerna gäller frågor om konstnärlig

gestaltning av den gemensamma miljön, såsom

brukarinflytande, upphandling av offentlig konst,

konstnärlig utsmyckning för synskadade,

konstpedagogik, konstnärlig utsmyckning av EU:s

byggnader samt uttalanden om vissa monument. Vidare

behandlas motioner om ett nobelpris för bildande

konst, stödet till kollektivverkstäder och

konsthantverkskooperativ, Folkrörelsernas

konstfrämjande samt den s.k. enprocentsregeln vid

byggande. Slutligen behandlas motioner om hemslöjden

som förebild för form och design m.m., kampanjen

Arkitekturåret 2001, det statliga engagemanget för

arkitektur, formgivning och design samt statligt

stöd till det planerade konst- och designmuseet

Museum Vandalorum.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

I betänkandet finns 10 reservationer och 5

särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön

Inledning

Statens konstråd har till uppgift att verka för att

konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i

samhällsmiljön genom att

- förvärva god samtidskonst till statens byggnader

och andra lokaler för statlig verksamhet,

-

- medverka till att konst tillförs även andra

gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten

och

-

- sprida kunskap om konstens betydelse för en god

samhällsmiljö.

-

Brukarinflytande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- brukarinflytande, jämför reservation 1 (kd,

c).

Motioner

Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr313 (kd)

yrkande 25 och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 30 anser

att man bör öka brukarinflytandet när konst skall

köpas in genom Statens konstråds försorg. Det bör

enligt motionärerna ske genom en decentralisering av

beslutsprocessen.

Även i motion 1999/2000:Kr315 (mp) framhålls

betydelsen av brukarnas delaktighet i

beslutsprocessen (yrkande 20).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat liknande

motionsyrkanden (senast i bet. 1998/99:KrU6).

Utskottet har då redovisat att Statens konstråd

enligt regeringens regleringsbrev skall redovisa

olika samarbetsformer vid anskaffning av konst.

Vidare har utskottet inhämtat att rådet genomgående

tillämpar ett samråd med fastighetsägare, arkitekter

och brukare i frågor om placering av verk och val av

konstnärer. Utskottet vill liksom tidigare

understryka att det är av mycket stor vikt att

brukarna ges möjlighet att aktivt delta i

beslutsprocessen och att de därmed får känna sig

delaktiga i utsmyckningen av den egna närmiljön.

Utskottet förutsätter att rådet så långt det är

möjligt beaktar brukarnas synpunkter.

Utskottet vill också påminna om att det är

kommunerna som har huvudansvaret för utformningen

och den konstnärliga utsmyckningen av icke-statliga

gemensamma miljöer.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks

motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 25,

1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 20 och 2000/01:Kr345

(kd) yrkande 30.

Upphandling av offentlig konst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- upphandling av offentlig konst, jämför

reservation 2 (m, kd, c, fp).

Motionen

I motion 2000/01:Kr346 (fp) framhåller motionärerna

att det är angeläget att konkurrensen ökar och

fungerar vid inköp av offentlig konst och att alla

konstnärer får möjlighet att lämna anbud, oberoende

av om de är medlemmar eller inte i någon

fackorganisation. Motionärerna anser att begreppen

bör redas ut och att Konkurrensverkets och Nämnden

för offentlig upphandlings rekommendationer bör tas

till vara (yrkande 29).

Bakgrund

Inköp av offentlig konst regleras i lagen

(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). I 1 kap.

4 § anges att upphandling skall göras med

utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns.

Undantag från denna bestämmelse regleras i 2 kap. 11

§ beträffande varuupphandling överstigande ett värde

(tröskelvärde) av 1 756 000 kronor och i 6 kap. 2 b

§ i fråga om upphandling under detta värde. I

sistnämnda lagrum anges bl.a. att en upphandlande

enhet utan föregående annonsering får begära anbud

genom att skicka en skrivelse till endast en

leverantör om det som skall upphandlas av

konstnärliga skäl kan levereras av endast en viss

leverantör.

Konkurrensverket har i en utredning på bild- och

formområdet tagit upp frågan om offentlig

upphandling (Konkurrensfrågor på bild- och

formkonstområdet, avsnitt 5.1.2). Verket har i

utredningen uppgivit att det på upphandlingsområdet

finns två principiella konkurrensfrågor av intresse,

nämligen dels frågan om en påstådd favorisering av

KRO-medlemmar i anslutning till statliga

(Konstrådet) och kommunala konstinköp, dels frågan

på vilket sätt undantaget från konkurrensutsättning

enligt LOU utnyttjas i praktiken.

Beträffande den första frågan har verket i

utredningen uppgivit bl.a. följande:

Konstrådets styrelseledamöter utses av

regeringen, och styrelsen utser därefter ett

antal projektledare. De senare har ett eget

ansvar för inköp av konst från gallerier, medan

styrelsen fattar beslut bl.a. om större uppdrag

rörande exempelvis fast konst. Någon reglerad

fördelning av styrelseplatserna per organisation

föreligger inte. Enligt uppgift från

Kulturdepartementet är det andra

konstnärsorganisationer, såsom SK (Svenska

Konstnärsförbundet, utskottets anm.), obetaget

att lämna namnförslag till regeringen.

Styrelseledamöterna har till uppgift att

självständigt fatta beslut i övergripande frågor

av betydelse för organisationens möjlighet att på

bästa sätt utföra de uppgifter som ålagts den.

Styrelseledamöterna sitter således inte som ombud

för den organisation de är medlemmar i. Vad

gäller projektledarna uppställs här liksom för

andra befattningar på arbetsmarknaden vissa krav

avseende utbildning, yrkeserfarenhet,

dokumenterad skicklighet osv. Att dessa kan likna

krav som gäller för medlemskap i KRO kan inte tas

till intäkt för att avsikten skulle vara att ge

KRO-anslutna konstnärer en särskild fördel.

Enligt uppgift finns också projektledare hos

Konstrådet som inte är KRO-medlemmar.

När det gäller den andra frågan anför verket

bl.a. följande:

Direktupphandling innebär att upphandlingen sker

utan krav på formbunden inbjudan, vilket

försvårar för möjliga alternativa konstnärer att

få kännedom om den upphandlande enhetens behov.

Det förhållandet att en upphandlande enhet

utnyttjar det lagliga utrymme som finns enligt

LOU att direktupphandla konst kan lätt leda till

kritik från de potentiella leverantörer som inte

tillfrågats. Om denna enhet samtidigt väljer att

utnyttja konsulter från företrädesvis en och

samma branschorganisation ökar möjligheterna för

angrepp om ifrågasatt diskriminering.

Slutsatsen blir att det å ena sidan existerar

ett samband mellan blotta förekomsten av

direktupphandling och risken för att dra på sig

kritik om bristande objektivitet/diskriminering.

Å andra sidan utgör konst en så speciell vara att

fördelarna med att införa konkurrens - i syfte

att förbättra exempelvis urvalet av och de

konstnärliga kvaliteterna i den upphandlade

konsten - måste vägas mot ökade administrativa

bördor och andra kostnader i form av särskilda

ersättningar till deltagande konstnärer som

följer av en mer formbunden upphandlingsprocess.

Även Nämnden för offentlig upphandling har tagit upp

frågan om upphandling av konst. I ett av sina

nyhetsbrev uttalade nämnden att interna riktlinjer

för upphandling inte får medföra att vissa

leverantörer utesluts från upphandling, eftersom en

upphandlande enhet, med hänsyn till

objektivitetsregeln i 1 kap. 4 § LOU, inte får

särbehandla en leverantör i förhållande till en

annan. Vidare ansåg nämnden att de upphandlande

enheterna, med hänsyn till regeln om utnyttjande av

de konkurrensmöjligheter som finns, bör sträva efter

att, även vid upphandling som inte behöver

konkurrensutsättas, variera leverantörskretsen.

Utskottets ställningstagande

Enligt regleringsbrevet för Statens konstråd skall

kvalificerade uppdrag spridas till många konstnärer.

Konstrådet skall återrapportera bl.a. vilka

konstnärer som anlitats och analysera och bedöma

resultaten. Utskottet utgår självfallet från att

rådet följer anvisningarna i regleringsbrevet och så

långt det är möjligt utnyttjar de

konkurrensmöjligheter som står till buds. Utskottet

förutsätter också att rådets styrelseledamöter vid

inköp av offentlig konst självständigt och på bästa

sätt utför de uppdrag som ålagts dem och inte

favoriserar någon speciell konstnär eller

tillhörighet till viss konstnärsorganisation.

En uppföljning av rådets verksamhet görs varje år

i årsredovisningen till regeringen. I

budgetpropositionen för år 2001 har regeringen

framhållit att det är en påfallande stor andel unga

konstnärer som får uppdrag i projekten, liksom att

den geografiska spridningen av verksamheten som

helhet är god.

Utskottet utgår från att återkommande

utvärderingar görs av Konstrådets verksamhet -

liksom beträffande andra myndigheters verksamhet -

avseende längre perioder. Utskottet anser att det

skulle vara av intresse att i ett sådant sammanhang

eller genom en särskild undersökning följa upp vilka

former av upphandling som rådet har tillämpat och -

som ett komplement till andra uppgifter som

redovisas om anlitade konstnärer - hur konstnärer

med olika organisationstillhörighet är

representerade bland de inköpta och beställda

konstverken.

Med hänvisning till vad utskottet anfört

beträffande de anvisningar och regleringar som finns

och som utskottet utgår från att rådet följer

avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr346 (fp)

yrkande 29.

Konstnärlig utsmyckning för synskadade

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- utredning om konstnärlig utsmyckning för

synskadade.

Motionen

Motionären bakom motion 2000/01:Kr259 (m) anser att

en viss del av konstnärlig utsmyckning i offentliga

miljöer skall anpassas till de synskadades behov.

Motionären anser att Statens kulturråd bör få i

uppdrag att utreda frågan.

Utskottets ställningstagande

Ett av de av riksdagen beslutade nationella

kulturpolitiska målen är att verka för att alla

skall få möjlighet till delaktighet i kulturlivet

och till kulturupplevelser. Målsättningen omfattar

även de synskadade. När det gäller motionsförslaget

anser utskottet att det är fel väg att gå att

bestämma att en viss bestämd del av konstnärlig

utsmyckning i offentliga miljöer skall anpassas till

de synskadades behov; det är bättre att i varje

enskilt fall bedöma behovet och lämpligheten.

Utskottet utgår från att Statens konstråd, som

genomgående har samråd med fastighetsägare,

arkitekter och brukare, beaktar de synskadades behov

när önskemål därom framställs eller det annars

framstår som lämpligt. Det kan tilläggas att -

enligt vad utskottet erfarit - Konstrådet ett antal

gånger tillgodosett önskemål av detta slag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 2000/01:Kr259 (m).

Konstpedagogik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- konstpedagogik, jämför reservation 3 (kd).

Motionen

I motion 2000/01:Kr345 (kd) framhåller motionärerna

att regeringen inom kort bör lägga fram en

åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning rörande

samtidskonst bl.a. hos Riksutställningar och Moderna

museet (yrkande 31).

Utskottets ställningstagande

Kulturrådet har gjort en översyn och kartläggning av

den konstpedagogiska utvecklingen med inriktning på

barn och ungdom i tre län, nämligen i Gävleborgs,

Hallands och Värmlands län. Översynen och

kartläggningen läggs nu till grund för en rapport

från Kulturrådet om konstpedagogikens utveckling som

beräknas vara klar i april i år. Utskottet har

inhämtat att rapporten kommer att innehålla

ställningstaganden till hur man bör gå vidare i

dessa viktiga frågor. Ställningstagandena bör enligt

utskottets mening inte föregripas, varför motion

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 31 avstyrks.

Konstnärlig utsmyckning av EU:s byggnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- ansvaret för konstnärlig utsmyckning av

EU:s byggnader.

Motionen

Motionären bakom motion 1999/2000:Kr294 (s) anser

att EU:s medlemsländer bör ta ett gemensamt ansvar

för konsten inom EU:s institutioner och att den

svenska regeringen bör ta upp frågan om utarbetande

av en policy för ett sådant arbete.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har tidigare på utrikesutskottets förslag

avslagit en liknande motion (bet. 1998/99:UU10).

Utskottet finner inte skäl att nu ändra detta

ställningstagande, varför motion 1999/2000:Kr294 (s)

avstyrks.

Utskottet vill tillägga att även om ansvaret för

konsten inom EU:s institutioner inte ligger på

Statens konstråd har rådet vid ett par tillfällen på

riksdagens och regeringens uppdrag varit med i olika

EU-byggnadsprojekt bl.a. i Europaparlamentet.

Monument

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- minnesmärke över den svenske soldatens

insatser i fredens tjänst, jämför reservation

4 (1 m),

- Midlanda-Y:et.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Kr295 (m, v, kd, fp) och

2000/01:Kr227 (m) anser motionärerna att ett

minnesmärke bör uppföras över den svenske soldatens

insatser i fredens tjänst. Motionären bakom den

sistnämnda motionen anser vidare att en skulptur bör

utföras med författaren och skulptören Eino Hanskis

modell till minnesmärke som förebild. På så sätt

hedras också en invandrare som betytt mycket för

svensk kultur.

Motionären bakom motion 1999/2000:Kr296 (v) anser

att Midlanda-Y:et bör utses till riksmonument.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat liknande

motionsyrkanden rörande ett minnesmärke över den

svenske soldatens insatser i fredens tjänst (bet.

1998/99:KrU6). Utskottet har då ansett att det inte

bör vara riksdagens uppgift att uttala sig om vilka

enskilda konstverk som skall beställas, utföras och

uppföras. Utskottet är inte av någon annan åsikt i

dag, varför motionerna 1999/2000:Kr295 (m, v, kd,

fp) och 2000/01:Kr227 (m) avstyrks.

Utskottet anser inte heller att motionsyrkandet

avseende Midlanda-Y:et bör bifallas, varför motion

1999/2000:Kr296 (v) avstyrks.

Nobelpris för bildande konst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- ett nobelpris för bildande konst.

Motionen

I motion 1999/2000:Kr266 (m) hemställs att riksdagen

skall göra ett tillkännagivande till regeringen om

inrättande av ett nobelpris för bildande konst (dvs.

konst som gestaltas i fast material såsom bildkonst,

arkitektur och konsthantverk). Motionären anför att

de bildande konsterna bidrar i minst lika hög grad

som litteraturen till vår kulturs utveckling.

Invigningen av det kommande Nobelmuseet borde

kombineras med en nationalinsamling för ett sådant

nytt nobelpris.

Utskottets ställningstagande

Nobelprisen har instiftats i enlighet med Alfred

Nobels vilja och kan inte ändras eller kompletteras

med flera priser. Däremot har Riksbanken instiftat

ett pris i ekonomi till Alfred Nobels minne, vilket

delas ut samtidigt med de nobelpris som delas ut i

Sverige.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionen.

Hemslöjd m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- hemslöjdens betydelse för form och design,

- hemslöjden som näring,

- bidrag till hantverksföreningar som

förvaltar ett kulturarv.

Bakgrund

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt sin

instruktion (1988:315) ta initiativ till, planera,

samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i

den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan

statlig myndighet. Under anslaget Nämnden för

hemslöjdsfrågor (28:17) har riksdagen anvisat 1 509

000 kronor för nämndens verksamhet år 2001. Närings-

och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar för

nämndens medelsförvaltning och

personaladministration. Nämnden fördelar det

statliga stödet till hemslöjdsfrämjande verksamhet

under anslaget Främjande av hemslöjden (28:18).

Sammanlagt har 17 712 000 kronor anvisats för år

2001. Medlen går till hemslöjdskonsulenter i länen

vilka även finansieras av kommuner och landsting

samt fem rikskonsulenter, nämligen en konsulent i

hemslöjd för barn och ungdom, en spetskonsulent och

tre sameslöjdskonsulenter. Vidare används medlen

till bidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas

Riksförbund och till projekt inom hemslöjdsområdet.

Från kulturbudgeten utgår inte några bidrag till

enskilda slöjdare. Bidrag till enskilda hemslöjdare

- liksom till andra företagare - kan utgå i form av

olika stöd till näringsverksamhet och från

regionalpolitiska medel på de grunder som gäller

dessa statsbidragsformer - här kan nämnas regionalt

utvecklingsbidrag, regionalt transportbidrag,

småföretagsstöd, landsbygdsstöd m.m.

Regeringen har i regleringsbreven för år 1997

givit NUTEK och Nämnden för hemslöjdsfrågor i

uppdrag att analysera hemslöjdens ställning och

möjligheter ur ett regionalt utvecklings- och

näringsperspektiv. Myndigheterna har år 1998

avlämnat en gemensam rapport i frågan (R 1998:12). I

rapporten har de gjort en avgränsning av hemslöjden

till att vara dels en näring som kräver en marknad

med avsättningsmöjligheter, dels en bärare av

kulturhistoria och traditioner. Enligt rapporten

behövs det förstärkt distribution, marknadsföring

och kompetensutveckling. Kunskaperna i företagande

behöver ökas, varvid utgångspunkten måste vara

hemslöjdens specifika förutsättningar. Myndigheterna

uttrycker förhoppningen att undersökningsrapporten

skall kunna stimulera till nya projekt kring

hemslöjden med inriktningen att förstärka slöjdens

identitet som näring.

Den av regeringen tillsatta Form- och

designutredningen har avgivit två betänkanden,

nämligen Mötesplats för form och design (SOU

1999:123) och Statens insatser för form och design

(SOU 2000:75). I det senare behandlar

utredningsmannen hemslöjden i dess egenskap av en

del av form- och designområdet. Tre statliga

myndigheter behandlas, vilka har koppling till och

ansvar för form och design, varav Nämnden för

hemslöjdsfrågor är en och karakteriseras som en

renodlad formmyndighet. I utredningsbetänkandet

uppmärksammas också den utbildningsverksamhet som

Nämnden för hemslöjdsfrågor och

hemslöjdskonsulenterna svarar för.

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2001

(utgiftsområde 17 s. 30) uttalat sin avsikt att

återkomma till riksdagen under år 2001 i frågor om

form och design.

Motionerna

Hemslöjdens betydelse för form och design bör enligt

motion 2000/01:Kr319 (c) tillkännages för regeringen

(yrkande 1). Motionären påminner om att hemslöjden

av tradition är en inspirationskälla för form och

design. När nu form och design är starka

profilområden är det ännu mera viktigt med ett

samspel mellan dagens framstående hemslöjd med dess

kombination av nyskapande och tradition och den

form- och designverksamhet som finns inom

utbildningsinstitutioner och näringsliv. Det bör

därför vara ett starkt samhällsintresse att

hemslöjden kan fortsätta att utvecklas.

I samma motion begärs även ett tillkännagivande

för regeringen om behovet av långsiktighet i arbetet

med att stärka hemslöjden som näring (yrkande 2).

Enligt motionären karakteriseras hemslöjden först

och främst av att det är fråga om en näring och inte

- som vanligen diskuteras - ett kulturarv och

historia. Hemslöjden som näring kräver en marknad.

De flesta producenterna finns i glesbygd, medan de

flesta konsumenterna finns i storstäderna. Ledet

mellan dem bör stärkas. Ett långsiktigt arbete med

att etablera en marknad har påbörjats av NUTEK och

Nämnden för hemslöjdsfrågor. Detta bör enligt

motionen uppmärksammas i kommande budgetarbete.

Riksdagen bör enligt motion 1999/2000:Kr299 (kd)

tillkännage för regeringen att möjligheten bör

utredas att till hantverksföreningar som förvaltar

ett kulturarv anslå vad som i motionen benämns en

basresurs. Motionären framhåller att hantverk är en

sysselsättning som inte kan effektiviseras. Det

kräver tid och noggrannhet och produkterna kan

enligt motionärens mening aldrig bli lönsamma.

Motionären redovisar att Föreningen Svenska Spetsar

har som mål för sin verksamhet att främja knyppling

och näraliggande handaslöjder. Detta kulturarv bör

hållas levande både genom klassisk produktion och

utveckling av nya mönster och produkter. Det behövs

medel för att bibehålla yrkeskunnandet och utveckla

personal för framtida behov. Även andra

hantverksföreningar har samma resursbehov.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att hemslöjdens betydelse

för form och design har uppmärksammats i Form- och

designutredningens slutbetänkande.

Utredningsförslagen har remissbehandlats och väntas

läggas till grund för regeringens kommande förslag

på området under år 2001. Utskottet gör den

bedömningen att det inte behövs något särskilt

uttalande från riksdagens sida för att regeringen

skall vara uppmärksammad på hemslöjdens betydelse

för form och design, varför motion 2000/01:Kr319 (c)

yrkande 1 avstyrks.

Utskottet har ovan redovisat att NUTEK och Nämnden

för hemslöjdsfrågor år 1998 på regeringens uppdrag

gjort en undersökning av hemslöjden som näring. I

regleringsbrev för år 2000 har Nämnden för

hemslöjdsfrågor fått som ett av flera verksamhetsmål

att lyfta fram hemslöjdens betydelse för regional

tillväxt och sysselsättning. Vidare har nämnden

under år 2000 fått 2,8 miljoner kronor från

Näringsdepartementet till ett utvecklingsprojekt

benämnt Den kvalitativa slöjden och marknaden.

Projektet, som omfattar ett nationellt och sex

regionala projekt, kommer att pågå under hela år

2001.

Det beredningsarbete som nu pågår inom

Regeringskansliet beträffande form- och designfrågor

och de budgetkonsekvenser resultaten av detta arbete

kan få bör enligt utskottets uppfattning inte

föregripas genom ett uttalande i enlighet med motion

2000/01:Kr319 (c) om särskilt avsatta medel till

arbete med att utveckla hemslöjden som näring.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet även yrkande 2 i motionen.

Då det gäller yrkandet i motion 1999/2000:Kr299 (kd)

om stöd till hantverksföreningar som förvaltar ett

kulturarv vill utskottet påminna om följande. Vid

riksmötet 1997/98 behandlade utskottet ett

motionsyrkande om ett årligt stöd till spetskonsten

(bet. 1997/98:KrU7 s. 9-10). Utskottet framhöll då

att det är viktigt att den del av landets kulturarv

som hemslöjden utgör kan fortleva och utvecklas.

Utskottet anförde också att det inom hemslöjden

finns många unika och kvalitativt högtstående

verksamhetsområden, ibland med stark regional

anknytning, däribland spetsknypplingen, som bör

bevaras. Utskottet framhöll även att ett uttryck för

riksdagens och regeringens syn på vikten av att

spetskonsten bevaras och utvecklas är att statligt

bidrag till en rikskonsulent verksam som

spetskonsulent ingår i bidraget till hemslöjden

sedan budgetåret 1985/86. Denna spetskonsulent är

knuten till Riksföreningen Svenska Spetsar.

De statliga näringspolitiskt och regionalpolitiskt

motiverade stöd som nämnts i det föregående och som

kan utgå till företagare, bl.a. inom slöjdområdet,

fördelas enligt de regler som gäller för respektive

bidragsform och är således inte anpassade särskilt

för stöd till slöjdare eller andra traditionella

hantverksgrupper.

Utskottet föreslår, med hänvisning till det

anförda, att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr299

(kd).

Stödet till kollektivverkstäder och

konsthantverkskooperativ

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- utrustningsbidraget till

kollektivverkstäder, jämför reservation 5

(kd),

- konsthantverkskooperativen.

Bakgrund

Bidrag till vissa organisationer utgår sedan

budgetåret 1982/83 från anslaget Bidrag till bild-

och formområdet (28:19). Detta bidrag syftar till

att stödja konsthantverket, främja dess utveckling

och förnyelse samt öka konsthantverkarnas

möjligheter att försörja sig. Statens kulturråd

fördelar medlen. År 2000 erhöll 18

konsthantverkskooperativ bidrag med sammanlagt drygt

1,2 miljoner kronor.

Vid riksmötet 1997/98 beslöt riksdagen i enlighet

med regeringens förslag att det dåvarande stödet

till organisationer och institutioner inom bild- och

formområdet skulle utvidgas till att avse bl.a. stöd

till kollektivverkstäders investeringar i gemensam

utrustning (prop. 1997/98:87 s. 23, bet. 1997/98:

KrU13, rskr. 1997/98:258). I enlighet med förslag i

budgetpropositionen för år 1999 beslöt riksdagen att

anslaget Bidrag till bild- och formområdet skulle

förstärkas med sammanlagt 11 miljoner kronor för att

skapa utrymme för bl.a. detta nya bidrag (prop.

1998/99:1, utgiftsområde 17, bet. 1998/99:KrU1,

rskr. 1998/99:00). Medlen fördelas av Kulturrådet,

som har avsatt ca 2 miljoner kronor per år för

ändamålet åren 1999, 2000 och 2001.

Motionerna

I motion 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 22 begärs en

utvärdering av effekten av de för år 1999 nya medlen

till kollektivverkstäder. Motionärerna anser att

utvärderingen skall avse både effekterna för

verkstäderna och effekterna för övriga ändamål inom

det totala anslaget som, enligt vad som hävdas i

motionen, inte ökats i motsvarande mån.

Enligt motion 2000/01:Kr345 (kd) har

kollektivverkstäderna en viktig funktion att fylla

då särskilt nyexaminerade konstnärer inte har råd

att bygga upp egen kostsam utrustning. Motionärerna

anser att kollektivverkstäder bör finnas

tillgängliga i hela landet (yrkande 32 i denna del).

Vidare begärs i motion 2000/01:Kr345 (kd) en

översyn av konsthantverkskooperativen mot bakgrund

av att utredare lämnat vissa kritiska synpunkter på

verksamheten. Det finns enligt motionen anledning

att överväga hur kooperativen skall kunna fylla den

ursprungligen avsedda funktionen (yrkande 32 i denna

del).

Utskottets ställningstagande

Utrustningsbidrag till kollektivverkstäder har som

redovisats utgått sedan år 1999. Vid den första

bidragsfördelningen av sammanlagt ca 4 miljoner

kronor för de två åren 1999 och 2000 inkom 33

ansökningar om sammanlagt 11,8 miljoner kronor. Inte

alla ansökningar kom från verkstäder som uppfyllde

kraven enligt förordningen (1998:1370) om statligt

utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Av de 33

ansökningarna beviljades bidrag till 20 verkstäder.

Vid nästa ansökningstillfälle hösten 2000 för år

2001, då nära 2 miljoner kronor fördelades, inkom 34

ansökningar om sammanlagt 9,4 miljoner kronor. Tolv

av de 34 ansökande beviljades bidrag medan övrigas

ansökan avslogs.

Enligt förordningen om utrustningsbidrag till

kollektivverkstäder skall utrustningsbidraget

främja konstnärlig utveckling och förnyelse samt

minska konstnärernas omkostnader för

framställning av konstverk. Bidragsberättigad

verkstad skall drivas av en sammanslutning av

yrkesverksamma konstnärer, bygga på medlemmarnas

egna insatser och ha en stabil organisation och

arbetsform. Närmare föreskrifter får meddelas av

Statens kulturråd. Kulturrådet har i samband med

bidragsfördelningen uttryckt följande (PM KMU

1999:12 och PM KMU 2000:4).

Rådet anser att de verkstäder som är

specialiserade på någon uttrycksform, ska få

möjlighet att upprätthålla högsta möjliga

standard för just denna specialitet. Det är

varken ekonomiskt möjligt eller önskvärt från

verkstädernas sida att utrusta alla

kollektivverkstäder med spetsutrustning inom alla

områden. Rådet förutsätter att de verkstäder som

får möjlighet att med statliga medel införskaffa

nödvändig specialutrustning erbjuder utövare från

andra verkstäder möjlighet att utnyttja dessa

utrustningar.

Vid fördelningen har hänsyn tagits till den

regionala spridningen över landet. I vissa fall

(för ex.vis "sten"-verkstäderna) har tillgången

på råmaterial spelat roll.

Flera verkstäder har angett att de behöver

förbättra sin arbetsmiljö. Krav på en bra

arbetsmiljö ställs särskilt från nyutexaminerade

konstnärer som under utbildningen arbetat i

ändamålsenliga och bra utrustade lokaler vid

högskolorna. I ansökningarna gäller det främst

ventilation i snickeriverkstäder och verkstäder

där starka lösningsmedel hanteras. Rådet anser

det angeläget att stödja sådana ändamål.

Rådet har vidare valt, att både inom ramen för

kollektivverkstadsstödet och i ett fall även utanför

den, ge bidrag till kostsamma investeringar hos ett

par avancerade digitala bildverkstäder.

Utrustningsbidrag till kollektivverkstäder har

således hittills delats ut endast för två avslutade

år samt för det innevarande året.

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom de

båda motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) och

2000/01:Kr345 (kd) att kollektivverkstäderna har en

viktig funktion att fylla. Det är svårt för

konstnärerna att ensamma ha råd med sådan kostsam

utrustning som är nödvändig för deras konst och även

att underhålla och förnya sådan utrustning. Det är

viktigt att sådana verkstäder finns spridda i

landet. Verkstäderna tillkommer på konstnärernas

eget initiativ och bygger på deras egna insatser.

Statens roll är sedan år 1999 att lämna

utrustningsbidrag till verkstäder. Som utskottet

redovisat ovan har Kulturrådet vid fördelningen av

bidragen tagit hänsyn till den regionala spridningen

över landet. Något uttalande från riksdagens sida om

verkstädernas betydelse och om spridningen över

landet är enligt utskottets mening inte påkallat.

Utskottet avstyrker därför motion 2000/01:Kr345 (kd)

yrkande 32 i nu aktuell del.

Utskottet förutsätter att Kulturrådet, sedan en

tids erfarenhet vunnits, gör en samlad uppföljning

av effekterna för kollektivverkstäderna av de

fördelade utrustningsbidragen, av fördelningen av

bidragen över landet och mellan olika konstarter

m.m. utan att riksdagen gör ett särskilt uttalande i

frågan. Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 22.

Stöd till konsthantverkskooperativ för

utställningsverksamhet och försäljning har funnits

sedan 1970- och 1980-talen. I en utredningsrapport,

Samtidskonst i hela landet, gjord för ett antal

myndigheter på konstområdet på regeringens uppdrag

år 1999 anfördes att kooperativens verksamhetsformer

hade stagnerat och att möjligheterna att visa och

sälja konsthantverksalstren i andra sammanhang har

blivit fler. Enligt rapporten avsåg Kulturrådet att

höja de konstnärliga kraven på kooperativen och öka

kraven på rikstäckande medlemskap för att uppnå

större koncentration och ett stramare urval. Detta

hade enligt rapporten även krävts av

konsthantverkarna själva.

I sin omvärldsanalys för år 2000 redovisade

Kulturrådet att informationsmöten hållits med

konsthantverkare under 1990-talet för att diskutera

kooperativens ekonomiska situation,

utställningsverksamhet, marknadsföring och

arbetsmarknadsfrågor. Under år 2000 har ytterligare

informationsmöten hållits för att närmare

ytterligare få belyst kooperativens situation samt

behovet av förändringsarbete och av nätverk.

Utskottet har inhämtat att Kulturrådet fördelat

medel för organisationsförändring vid ett av

kooperativen med syfte att pröva nya vägar och att

få en förebild vid andra kooperativs utveckling.

Utskottet noterar att ett förnyelse- och

förändringsarbete har påbörjats när det gäller

konsthantverkskooperativens organisation och arbete.

I detta arbete är Kulturrådet, Stiftelsen

Konsthantverkscentrum, konsthantverkskooperativen

och deras nya nätverk m.fl. engagerade. Utskottet

anser mot denna bakgrund att det inte är motiverat

att riksdagen gör något uttalande om behovet av en

översyn, varför motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32

i denna del avstyrks.

Folkrörelsernas konstfrämjande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- folkrörelsernas konstfrämjande.

Motioner

Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr300 (s)

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Kr318 (s) och

2000/01:Kr258 (c, kd) påtalar behovet av förstärkta

medel till Folkrörelsernas Konstfrämjande såväl

centralt som regionalt i distrikten.

I motion 2000/01:Kr257 (s) framhålls behovet av

ekonomiska resurser till Folkrörelsernas

Konstfrämjande för att göra det möjligt att lämna

stöd till nyetableringar av konstfrämjandeverksamhet

där sådan saknas. Bland annat gäller detta enligt

motionärerna Stockholm.

Utskottets ställningstagande

Folkrörelsernas Konstfrämjande är organiserat i en

riksorganisation och i regionalt verksamma

självständiga konstfrämjandedistrikt.

Konstfrämjandet erhåller statliga bidrag över

anslaget Bidrag till bild- och formområdet (28:19).

För år 2001 har Konstfrämjandet erhållit 3 735 000

kronor, varav 2 miljoner kronor går till

verksamhetsbidrag, 250 000 kronor till regional

utvecklingsverksamhet och 1 485 000 kronor till

utställningsersättning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

Folkrörelsernas Konstfrämjande har en viktig uppgift

att fylla. Dess arbete med att öka konstintresset

bl.a. för de grupper som är svåra att nå och att

göra konsten synlig och ge flera människor möjlighet

att tillägna sig den är enligt utskottets

uppfattning mycket värdefullt. Utskottet kan dock

inte i dagsläget förorda en förstärkning av stödet,

vare sig centralt eller regionalt i distrikten, men

vill erinra om att en försöksverksamhet med stöd

till arrangerande konstföreningar pågår under år

2001 i tre län och att 1 miljon kronor avsatts till

försöket. Behovet av arrangörsstödet har

uppmärksammats bl.a. av Folkrörelsernas

Konstfrämjande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:Kr300 (s) yrkandena 1

och 2, 2000/01:Kr257 (s), 2000/01:Kr258 (c, kd) och

2000/01:Kr318 (s).

Den s.k. enprocentsregeln

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- den s.k. enprocentsregeln, jämför

reservationerna 6 (fp), 7 (mp).

Motioner

Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr314 (fp)

yrkande 18 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 23 anser

att det är viktigt att den s.k. enprocentsregeln

upprätthålls vid offentligt byggande. Motionärerna

framhåller också att den funktionella konsten, dvs.

design och utsmyckning av föremål i det offentliga

rummet, såsom papperskorgar, teleskåp, trafikstolpar

etc., förtjänar en större satsning.

I motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28 och

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27 anser motionärerna att

regeringen skall återkomma med förslag till

principbeslut om att minst 1 % av den totala

investeringskostnaden skall avsättas till estetisk

utsmyckning och då även vid infrastruktursatsningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade en liknande motion våren 1999 i

samband med den arkitekturpolitiska propositionen

(prop. 1997/98:117, bet. 1998/99:KrU6).

Bostadsutskottet yttrade sig då till utskottet och

anförde med anledning av motionen att det i det

fortsatta arbetet med arkitektur och formgivning

ingår att behandla frågor om styrmedlens

konsekvenser för den byggda och formade miljön.

Bostadsutskottet exemplifierade med att staten

kräver att kommunerna i de lokala

investeringsprogrammen för ekologisk utveckling och

omställning skall redovisa hur de arkitektoniska

kvaliteterna skall tas till vara (yttr.

1997/98:BoU6y).

Kulturutskottet ansåg vid samma tillfälle med

anledning av motionen att de statliga konstinköpen

bör grundas på en kulturpolitisk bedömning snarare

än kopplas till omfattningen av byggandet vid en

viss tidpunkt. Dock borde enligt vad utskottet

uttalade 1 % av den totala byggkostnaden kunna vara

ett rimligt riktmärke. Utskottet uttalade vidare att

omtanke om estetisk utformning, materialval m.m. och

omsorg om hela miljöers utformning borde kunna

genomsyra byggprojekt utan att det satts upp ett

särskilt mål för hur stor - eller liten - andel som

skall avsättas för ändamålet.

Kulturutskottet vill nu i likhet med motionärerna

poängtera vikten av estetisk utsmyckning vid

offentligt byggande. Detta gäller vid såväl ny- som

ombyggnation. Utskottet anser dock liksom tidigare

att det inte är rätt väg att gå att i varje enskilt

fall styra hur mycket medel som skall avsättas för

detta ändamål. Detta måste enligt utskottet avgöras

från fall till fall. Däremot anser utskottet som

motionärerna påtalar att 1 % bör vara ett riktmärke.

Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande

18, 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28, 2000/01:Kr346

(fp) yrkande 23 och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27.

Arkitekturåret 2001

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- uppföljning och utvärdering av

Arkitekturåret 2001, jämför reservation 8

(kd),

- ett landsbygdsprojekt under Arkitekturåret

2001, jämför reservation 9 (c).

Bakgrund

Riksdagen godkände våren 1998 regeringens förslag

till handlingsprogram för statens arbete med

arkitektur, formgivning och design (prop.

1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225).

Målen för handlingsprogrammet är följande.

- Arkitektur, formgivning och design skall ges goda

förutsättningar för sin utveckling.

-

- Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte

underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.

-

- Kulturhistoriska och estetiska värden i

befintliga miljöer skall tas till vara och

förstärkas.

-

- Intresset för hög kvalitet inom arkitektur,

formgivning, design och offentlig miljö skall

stärkas och breddas.

-

- Offentligt och offentligt understött byggande,

inredande och upphandlande skall på ett

föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.

-

- Svensk arkitektur, formgivning och design skall

utvecklas i ett fruktbart internationellt

samarbete.

-

Staten skall vara en förebild när det gäller frågor

om arkitektur, formgivning och design. Många

myndigheter och institutioner har engagerats i

arbetet.

Med handlingsprogrammet från år 1998 som

utgångspunkt och utifrån de frågor som samma år togs

upp i den storstadspolitiska propositionen (prop.

1997/98:165, bet. 1997/98:AU2, rskr. 1997/98:34) har

regeringen beslutat att inbjuda till en kampanj

under år 2001 benämnd Arkitekturåret 2001

(information finns på en särskild hemsida, benämnd

www.2001arkitekturaret.nu). Regeringen har givit 43

myndigheter i uppdrag att medverka. Alla landets

kommuner, landsting och länsstyrelser samt 125 andra

myndigheter, bolag, stiftelser, föreningar och

organisationer har inbjudits av regeringen att delta

med verksamheter under Arkitekturåret.

Arkitekturmuseet har regeringens uppdrag att leda

arbetet med kampanjen. Den långsiktiga målsättningen

är att efterfrågan på och förståelsen för god

arkitektur, formgivning och design skall öka i hela

landet. Storstadsfrågorna står fortsatt i fokus men

samtidigt kommer en mängd verksamheter utan

anknytning till storstadsområdena att genomföras i

linje med intentionerna i handlingsprogrammet.

Informationsinsatser, idétävlingar och riktade

kunskaps- och debattunderlag avses ingå av

kampanjen. Vidare skall ordinarie verksamhet på

skilda håll kunna dra nytta av Arkitekturåret för

att sprida kunskap om och öka intresset för

utvecklingen inom arkitektur, formgivning och design

i Sverige.

Resultaten av handlingsprogrammet för statens

arbete med arkitektur, formgivning och design avses

redovisas under Arkitekturåret. Enligt regeringens

bedömning skulle det också kunna vara en

betydelsefull del av kampanjen om man dessutom kan

göra en samlad redovisning av det kommunala arbetet

med t.ex. lokala handlingsplaner, plan- och

byggverksamhet, fastighetsförvaltning, upphandling

m.m. Ett annat område som ses som en potential är

Landstingsförbundets projekt inriktat mot design

inom sjukvården.

Statskontoret har fått regeringens uppdrag att i

samarbete med Kulturrådet och Arkitekturmuseet följa

upp och utvärdera de statliga insatserna under

Arkitekturåret. De statliga myndigheter som fått

särskilda uppdrag av regeringen i anslutning till

Arkitekturåret skall redovisa dessa senast den 15

februari 2002 till Kulturdepartementet, berörda

fackdepartement, Statskontoret och Arkitekturmuseet.

De som inbjudits att delta och som anmält sitt

deltagande och planer för detta skall göra en

slutredovisning till Arkitekturmuseet senast den 15

februari 2002. Statskontoret och Arkitekturmuseet

skall var och en lämna en redovisning till

regeringen senast den 1 september 2002.

Motionerna

I tre motioner från allmänna motionstiden 2000 tas

Arkitekturåret upp.

I motionerna 2000/01:Kr241 (kd) och 2000/01:Kr345

(kd) yrkande 3 hemställs att riksdagen skall

tillkännage för regeringen att en uppföljning och

utvärdering skall göras av Arkitekturåret, vari det

- utifrån de strukturförändringar som nu pågår i

landet - bör belysas vilka långsiktiga effekter

kampanjen fått för den framtida planeringen för

tillväxtregionerna respektive regioner med ett

vikande befolkningsunderlag och överdimensionerad

infrastruktur.

Enligt motion 2000/01:Kr317 (c) bör riksdagen

tillkännage för regeringen att ett landsbygdsprojekt

för upprustning av hela byar eller enstaka byggnader

på landsbygden bör utarbetas och verkställas i

samband med Arkitekturåret. Det finns ett stort

behov av sådan upprustning på den svenska

landsbygden men det finns få resurser för detta.

Projektet bör drivas i samarbete mellan staten och

kommunerna samt Bostadskreditnämnden och banker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående redovisat att ett

stort antal statliga myndigheter fått regeringens

uppdrag att delta i Arkitekturåret och att alla

landets kommuner, landsting och länsstyrelser samt

125 andra myndigheter, bolag, stiftelser, föreningar

och organisationer inbjudits att delta. Inriktningen

på Arkitekturåret är både storstadsperspektivet i

enlighet med storstadspropositionen år 1998 och

handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och

design från samma år som avser hela landet.

Utskottet har i det föregående också redovisat de

omfattande uppföljningar, utvärderingar och

resultatredovisningar som samtliga engagerade i

Arkitekturåret - både statliga och icke statliga

myndigheter, institutioner, företag, organisationer

m.fl. - avses avlämna efter Arkitekturårets slut.

Utskottet förutsätter att kampanjen bedrivs på ett

sådant sätt både av de centralt ansvariga och de

övriga deltagande att arbete och insatser under

Arkitekturåret har ett längre perspektiv än själva

kampanjåret och att kampanjen kommer att få många

och goda, långsiktiga effekter i linje med

handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och

design.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna

2001/01:Kr241 (kd), 2000/01:Kr317 (c) och

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 3.

Form och design

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om

- forskning, dokumentation och mötesplatser

för form och design,

- en fast utställningslokal för form och

design,

- ett nätverk för regionala form- och

designinstitutioner,

- lokaliseringen av satsningar m.m. inom form

och design, jämför reservation 10 (1 m, c,

fp),

- exponeringen av svensk form utomlands.

Utredning

Sedan riksdagen år 1998 godkänt regeringens förslag

till mål för ett handlingsprogram för statens arbete

med arkitektur, formgivning och design tillkallade

regeringen i början av år 1999 en särskild

utredningsman med uppdrag att klarlägga det statliga

åtagandet på formgivnings- och designområdet.

I det första utredningsbetänkandet, Mötesplats för

form och design (SOU 1999:123), fann utredaren att

det ur ett statligt perspektiv föreligger behov av

tydligare roller, samordning, tillgänglighet,

enhetlig dokumentation, kompetensutbyte,

kunskapsutveckling och utbildning inom design och

formgivning. Utredaren påtalade behovet av en

design- och formarena för att bl.a. öka

medvetenheten om designområdets betydelse och öka

intresset för designområdet.

I betänkandet föreslogs en ny institution inrättas

för att vara en mötesplats för form och design,

vilken genom utställningar och kunskapsuppbyggnad

skall främja form- och designområdet. Utställningar

skall skapas i samverkan med andra parter, såsom

museer och arkiv, universitet och högskolor,

näringsliv och designfrämjande organisationer, för

att visas på olika platser i landet. Institutionen

skall inte ha några egna föremålssamlingar. Den

skall vidare fungera som ett kunskapscentrum som har

egen verksamhet, bibliotek och arkiv och som även

stimulerar andra till forskning och dokumentation.

Den nya institutionen föreslogs förläggas till

Stockholm och vara en myndighet med stat, kommun,

landsting och näringsliv som huvudmän.

I sitt slutbetänkande, Statens insatser för form

och design (SOU 2000:75), konstaterade utredaren att

de statliga insatserna för form- och designpolitiken

omfattar relativt små medel och att den

organisatoriska grunden är svag. Det saknas en

myndighet med särskilt ansvar för att prioritera,

initiera och samordna insatser i syfte att

förverkliga de övergripande form- och designmålen.

Regeringen bör därför etablera en strategi för

statsförvaltningens förebildlighet. Regeringen bör

ta initiativ till och utveckla upphandlingskurser

som tar upp betydelsen av form och design. Staten

bör ta till vara och bevara sina egna miljöer. I

statsförvaltningens egna lokaler, såväl inom som

utom landet, skall goda exempel visas på svensk

formgivning och design. Genom tävlingar kan staten

också skapa uppmärksamhet kring sin egen

förebildlighet. Ett form- och designråd bör inrättas

i anslutning till regeringen för initiering av

samordnande insatser. Vidare föreslogs regionala

formcentrum i varje län för koordinering av

rådgivning till företag, utbildning, information och

utställningar. En översyn av behovet av

designutbildning och av hur utbildningarnas kvalitet

skall säkras föreslogs. Forskning inom designområdet

bör stimuleras. Medel inom ramen för anslaget till

Svenska institutet bör styras till verksamhet som

stärker svensk design. Exportrådet bör ta ett

initiativ till ett branschprogram för form- och

designområdet. Riksarkivet bör få i uppdrag att

undersöka hur det i dag spridda arkivmaterialet på

form- och designområdet skall kunna säkerställas och

göras tillgängligt.

I budgetpropositionen för år 2001 (utgiftsområde

17 s. 30) har regeringen aviserat förslag på form-

och designområdet under år 2001.

Motionerna

I nio motioner tas upp frågor som rör den svenska

form- och designpolitiken.

I motion 2000/01:Kr235 (m) föreslås att riksdagen

skall tillkännage för regeringen vad som anförs i

motionen om forskning, dokumentation, mötesplatser

för samspelet mellan aktörerna på form- och

designområdet m.m. (yrkande 10).

Behovet av en fast utställningslokal för svensk

formgivning och design påtalas i motion

1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 20.

De regionala initiativen inom form och design bör

enligt motion 2000/01:Kr314 (s) stödjas och

utvecklas. I ett nätverk av regionala institutioner

bör ett samordningsansvar ges som roterar mellan de

ingående institutionerna.

I flera av motionerna uttrycks önskemål om

lokaliseringen av olika former av satsningar på form

och design. I motion 1999/2000:Kr297 (s) begärs en

nationell satsning på industridesign i Bergslagen.

Den av Form- och designutredningen föreslagna

mötesplatsen för form och design bör enligt motion

2000/01:Kr278 (m) lokaliseras till Göteborg. Ett

centrum för svensk formgivning och design bör enligt

motion 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 25 inrättas i

anslutning till Röhsska museet i Göteborg. I motion

2000/01:Kr315 (c) begärs att ett regionalt form- och

designråd skall inrättas i Västra Götaland, medan

motionärerna bakom motion 2000/01:T230 (s) yrkande 5

hemställer om en fortsatt satsning på form och

design i Västsverige. Slutligen begärs i motion

2000/01:Kr316 (s) att en permanent utställning om

framtida tillämpningar av teknik, form och design

skall inrättas i Stockholm.

Riksdagen bör enligt motion 2000/01:Kr701 (mp)

yrkande 29 uttala sig för att ytterligare

möjligheter för svensk form att exponeras utomlands

behövs. Det behövs flera sådana

utställningsverksamheter som Svenska kulturhuset i

Paris samt ett ökat nordiskt samarbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående i korthet redovisat

Form- och designutredningens uppdrag och förslag. I

utredningens två betänkanden görs en bred genomgång

av form- och designområdets möjligheter, problem,

behov m.m. Vidare lämnas en rad förslag som rör en

central form- och designarena, regionala

designcentrum, en strategi för statens

förebildlighet, ett form- och designråd knutet till

regeringen, utbildning och forskning, arkiv,

exponering av och information om svensk form och

design utomlands genom ambassaderna, Svenska

institutet och Exportrådet, m.m.

Utredningsförslagen har remissbehandlats.

Regeringen har aviserat förslag på området under år

2001.

Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet

inom Regeringskansliet inte bör föregripas genom

några uttalanden från riksdagens sida i de frågor

som tas upp i de aktuella motionerna.

Utskottet avstyrker därför motionerna

1999/2000:Kr297 (s), 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande

20, 2000/01:Kr235 (m) yrkande 10, 2000/01: Kr278

(m), 2000/01:Kr314 (s), 2000/01:Kr315 (c) yrkande 1,

2000/01:Kr316 (s), 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 25,

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 29 och 2000/01:T230 (s)

yrkande 5.

Museum Vandalorum

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om

- Museum Vandalorum.

Motionen

I motion 1999/2000:Kr308 (kd) hemställs att

riksdagen skall tillkännage för regeringen att det

behövs ekonomiskt stöd för etablering av konst- och

designmuseet Vandalorum i Värnamo, där nationell och

internationell konst skall ställas ut i kombination

med en konstindustriell utställning och industriell

designutbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att motionen väcktes hösten

1999, ett halvt år innan regeringen i

vårpropositionen år 2000 aviserade en kommande

satsning på Museum Vandalorum (prop. 1999/2000:100

s. 184). I propositionen uttalades att - förutsatt

att projektet realiseras - regeringen beräknar ett

årligt verksamhetsstöd med ca 8 miljoner kronor

fr.o.m. år 2003. Motionen har således blivit

tillgodosedd efter det att den väckts. Mot denna

bakgrund anser utskottet att något riksdagens

uttalande i frågan inte är nödvändigt, varför motion

1999/2000:Kr308 (kd) avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs

under Utskottets överväganden föreslår utskottet att

riksdagen fattar följande beslut:

1. Brukarinflytande

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr313

yrkande 5, 1999/2000:

Kr315 yrkande 20 och 2000/01:Kr345 yrkande 30.

Reservation 1 (kd, c)

2. Upphandling av offentlig konst

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr346 yrkande

29.

Reservation 2 (m, kd, c, fp)

3. Utredning om konstnärlig utsmyckning för

synskadade

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr259.

4. Konstpedagogik

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande

31.

Reservation 3 (kd)

5. Ansvaret för konstnärlig utsmyckning av

EU:s byggnader

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr294.

6. Minnesmärke över den svenske soldatens

insatser i fredens tjänst

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr295 och

2000/01:Kr227.

Reservation 4 (1 m)

7. Midlanda-Y:et

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr296.

8. Ett nobelpris för bildande konst

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr266.

9. Hemslöjdens betydelse för form och

design

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr319 yrkande

1.

10. Hemslöjden som näring

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr319 yrkande

2.

11. Bidrag till hantverksföreningar som

förvaltar ett kulturarv

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr299.

12. Utrustningsbidraget till

kollektivverkstäder

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr315

yrkande 22 och 2000/01:Kr345 yrkande 32 i denna

del.

Reservation 5 (kd)

13. Konsthantverkskooperativen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande

32 i denna del.

14. Folkrörelsernas konstfrämjande

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr300

yrkandena 1 och 2, 2000/01:Kr257, 2000/01:Kr258

och 2000/01:Kr318.

15. Den s.k. enprocentsregeln

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr314

yrkande 18, 1999/2000:Kr315 yrkande 28,

2000/01:Kr346 yrkande 23 och 2000/01: Kr701

yrkande 27.

Reservation 6(fp)

Reservation 7(mp)

16. Uppföljning och utvärdering av

Arkitekturåret 2001

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr241 och

2000/01:Kr345 yrkande 3.

Reservation 8 (kd)

17. Ett landsbygdsprojekt under

Arkitekturåret 2001

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr317.

Reservation 9 (c)

18. Forskning, dokumentation och

mötesplatser för form och design

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr235 yrkande

10.

19. En fast utställningslokal för form och

design

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr314 yrkande

20.

20. Ett nätverk för regionala form- och

designinstitutioner

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr314.

21. Lokaliseringen av satsningar m.m. inom

form och design

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr297,

2000/01:Kr278, 2000/01:Kr315 yrkande 1,

2000/01:Kr316, 2000/01:Kr346 yrkande 25, och

2000/01:T230 yrkande 5.

Reservation 10 (1 m, c, fp)

22. Exponeringen av svensk form utomlands

Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande

29.

23. Museum Vandalorum

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr308.

Stockholm den 13 mars 2001

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger

Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta Ringman

(s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring

(v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan

Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s),

Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa Larsson

(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp),

Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. Brukarinflytande (punkt 1)

av Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c) och

Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde

ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 1.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:Kr313 yrkande 25 och 2000/01:Kr345 yrkande

30 samt med anledning av motion 1999/2000:Kr315

yrkande 20.

Ställningstagande

Vi anser att det skulle vara värdefullt om Statens

konstråd vid inköp av konst försöker uppnå en så

bred delaktighet som möjligt för brukarna. Frågor om

vilken konst som skall köpas in skall enligt vår

uppfattning i större utsträckning än som sker i dag

beslutas ute i landet hos brukarna för att de och

inte bara experterna skall ges möjlighet att utforma

den gemensamma miljön. Beslutsprocessen bör således

enligt vår uppfattning decentraliseras. Detta bör

riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr313

(kd) yrkande 25 och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 30

samt med anledning av motion 1999/2000:Kr315 (mp)

yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.

2. Upphandling av offentlig konst (punkt 2)

av Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan

Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén

(c), Lennart Kollmats (fp), Anne-Katrine

Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 2.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr346 yrkande 29.

Ställningstagande

Att köpa in offentlig konst är enligt vår

uppfattning en grannlaga uppgift som förorsakat

diskussioner och i vissa fall motsättningar inom

Konstsverige. Vi anser att det är angeläget att

konkurrensen på detta område ökar och att alla

konstnärer får möjlighet att lämna anbud, oberoende

av om de är medlemmar eller inte i någon

fackorganisation. Vi anser att regeringen bör se

över dels hur konstnärer med olika

organisationstillhörighet är representerade bland de

inköpta och beställda verken, dels vilka former av

upphandling som Statens konstråd har tillämpat.

Detta bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr346 yrkande 29 som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Konstpedagogik (punkt 4)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde

ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 3.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr345 yrkande 31.

Ställningstagande

Ett problem inom bild- och formområdet som

Kristdemokraterna uppmärksammat är den bristande

tillgången på utbildad personal för pedagogisk

verksamhet inom museer m.m. Behovet är stort inom

hela området. En förutsättning för att samtidskonst

skall kunna visas, förstås och diskuteras är att

utställningsarrangörer har tillgång till

konstpedagoger. Riksutställningar arbetar inom ramen

för den statliga kulturpolitiken med

vandringsutställningar samt utvecklar

utställningsmediet konstnärlig pedagogiskt och

tekniskt. Riksutställningar har förklarat sig berett

att ta ansvar för utbildningar inom sina

specialområden, under förutsättning att medel ställs

till förfogande. Detta anser vi bör övervägas.

Kulturrådet har föreslagit att Moderna museet skall

få spela en mer aktiv roll i detta sammanhang.

Sammantaget anser vi att det finns tillräckligt med

underlag för regeringen att inom kort återkomma till

riksdagen med en åtgärdsplan för en konstpedagogisk

satsning. Detta bör riksdagen med bifall till motion

2000/01:Kr345 (kd) yrkande 31 som sin mening ge

regeringen till känna.

4. Minnesmärke över den svenske soldatens

insatser i fredens tjänst (punkt 6)

av Lennart Fridén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 4.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr295 och 2000/01:Kr227.

Ställningstagande

I många länder har man i form av jättemonument

förhärligat stora militära slag och de egna

soldaternas insatser i olika krig. Något sådant har

vi inte behov av i vårt land. Vår snart

tvåhundraåriga historia av fred utgör ett historiskt

monument i sig. Emellertid uträttas stordåd - om än

i det tysta - ännu i våra dagar av enskilda svenska

soldater i fredens tjänst. Under 1900-talet och i

regi av NF och FN men också som beskyddare av vårt

eget land under det andra världskriget har svenskar,

självuppoffrande och ibland med det egna livet som

insats, gjort mera än vad plikten kräver. Flyktingar

har vidare berättat om den stora värme de möttes av

vid mottagandet i Sverige. Många är de som har

efterlyst ett minnesmärke över dessa anonyma svenska

soldater i humanitetens tjänst. Ett minnesmärke över

den enskilde soldatens insatser skulle samtidigt

hedra de många som, trots att vi levat i fred, fått

sätta till livet under det senaste århundradet. Ett

minnesmärke av detta slag skall inte ses enbart som

ett konstverk utan också som en materialiserad

manifestation mot kriget och en hyllning till dem

som visat att man i uniform kan utföra en gärning i

humanitetens namn. Jag anser att ett minnesmärke i

form av en skulptur skall uppföras och att

författaren och skulptören Eino Hanskis modell till

minnesmärke skall stå som förebild. På så sätt

hedras också en invandrare som betytt mycket för

svensk kultur. Vad jag här anfört bör riksdagen med

bifall till motionerna 1999/2000:Kr295 (m, v, kd,

fp) och 2000/01:Kr227 (m) som sin mening ge

regeringen till känna.

5. Utrustningsbidraget till kollektivverkstäder

(punkt 12)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde

ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 5.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr345 yrkande 32 i denna del. Därmed avslås

motion 1999/2000:Kr315 yrkande 22.

Ställningstagande

Vi instämmer i vad som anförs i motion 2000/01:Kr345

(kd) om att staten bör bidra på bästa sätt så att

bild- och formkonstnärer skall kunna försörja sig på

sitt arbete, bl.a. genom stödet till

kollektivverkstäderna. Kollektivverkstäder har en

angelägen funktion att fylla för konstnärerna,

särskilt för de nyutexaminerade som inte har råd att

bygga upp en egen kostsam utrustning av det slag de

har kunnat använda under sin utbildning. Vi anser

att kollektivverkstäder bör finnas tillgängliga över

hela landet. Riksdagen bör bifalla motion

2000/01:Kr245 (kd) yrkande 32 i nu aktuell del och

tillkännage för regeringen vad vi framfört om

kollektivverkstäderna.

6. Den s.k. enprocentsregeln (punkt 15)

av Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 6.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr314 yrkande 18 och 2000/01:Kr346 yrkande 23 och

med anledning av motionerna 1999/2000:Kr315 yrkande

28 och 2000/01:Kr701 yrkande 27.

Ställningstagande

Den konstnärliga utsmyckningen vid offentligt

byggande måste enligt Folkpartiets mening fortsätta

att uppmärksammas. Dessutom bör den rekommendation

som finns upprätthållas som innebär att 1 % av

byggkostnaderna bör avsättas för utsmyckning vid

offentligt byggande, den s.k. enprocentsregeln. I

sammanhanget bör också enligt Folkpartiets

uppfattning betonas att den funktionella konsten,

dvs. design och utsmyckning av föremål i det

offentliga rummet såsom papperskorgar, teleskåp,

trafikstolpar etc., förtjänar en större satsning.

Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 18 och

2000/01:Kr346 (fp) yrkande 23 och med anledning av

motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28 och

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27 som sin mening ge

regeringen till känna.

7. Den s.k. enprocentsregeln (punkt 15)

av Ewa Larsson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 15

borde ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 7.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

1999/2000:

Kr315 yrkande 28 och 2000/01:Kr701 yrkande 27 samt

med anledning av motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande

18 och 2000/01:Kr346 yrkande 23.

Ställningstagande

Sedan 1937 finns en rekommendation om att 1 %

av byggnadskostnaderna skall avsättas till

utsmyckning för offentliga byggnader. Jag

anser att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag till principbeslut

att minst 1 % av den totala

investeringskostnaden avsätts till estetisk

utsmyckning vid all ny- och ombyggnation av

offentliga lokaler samt av hyresbostäder och

bostadsrätter som stöds med någon form av

statligt stöd. Detta bör även gälla vid

infrastruktursatsningar såsom byggande av

vägar och broar. Vad jag här anfört bör

riksdagen med bifall till motionerna

1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28 och

2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27 och med

anledning av motionerna 1999/2000:Kr314 (fp)

yrkande 18 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 23

som sin mening ge regeringen till känna.

8. Uppföljning och utvärdering av

Arkitekturåret 2001 (punkt 16)

av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda

kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde

ha följande lydelse:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8.

Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna

2000/01:

Kr241 och 2000/01:Kr345 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi anser att uppföljningen och utvärderingen av

Arkitekturåret 2001 uttryckligen bör omfatta den

fråga som aktualiserats i motionerna 2000/01:Kr241

(kd) och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 3, nämligen

vilka långsiktiga effekter kampanjen fått för den

framtida planeringen för dels tillväxtregionerna,

dels regioner med ett vikande befolkningsunderlag

och en överdimensionerad infrastruktur. Detta är av

stor betydelse mot bakgrund av de

strukturförändringar som nu pågår i landet. Vi

föreslår att riksdagen bifaller de båda

motionsyrkandena och som sin mening framför till

regeringen vad vi här anfört.

9. Ett landsbygdsprojekt under Arkitekturåret

2001 (punkt 17)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 17

borde ha följande lydelse:

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 8.

Tillkännagivandet görs med bifall till motion

2000/01:Kr317.

Ställningstagande

Jag anser att det är angeläget att Arkitekturåret

2001 innefattar ett sådant landsbygdsprojekt som

föreslås i motion 2000/01:Kr317 (c). Som anförs i

motionen finns det ett stort behov av upprustning av

värdefulla byggnader och hela byar på landsbygden.

Det är dock svårt att finansiera en sådan

upprustning. Jag föreslår därför att riksdagen med

bifall till motionen som sin mening framför till

regeringen att kampanjen bör omfatta ett sådant

särskilt landsbygdsprojekt och att regeringen bör

verka för att projektet drivs i samarbete mellan

staten, kommuner, Bostadskreditnämnden och banker.

10. Lokaliseringen av satsningar m.m. inom form

och design (punkt 21)

av Lennart Fridén (m), Birgitta Sellén (c) och

Lennart Kollmats (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde

ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som framförs i reservation 10.

Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna

2000/01:Kr278, 2000/01:Kr315 yrkande 1 och

2000/01:Kr346 yrkande 25. Därmed avslås motionerna

1999/2000:Kr297, 2000/01:Kr316 och 2000/01:

T230 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi ansluter oss till Form- och designutredningens

förslag att det bör inrättas en ny, självständig

myndighet som skall vara en mötesplats och ett

kunskapscentrum i Sverige för form och design. Mot

bakgrund av den omfattande verksamhet och de

utvecklingsmöjligheter inom form- och designområdet

som finns i Västra Götaland anser vi att den nya

myndigheten bör lokaliseras till denna region och

inte till Stockholm, som föreslås i utredningens

betänkande. Myndigheten bör enligt vår mening

inrättas i anslutning till det välrenommerade

Röhsska museet i Göteborg, som i enlighet med ett av

staten givet uppdrag har byggt upp ett omfattande

nätverk inom design- och konsthantverksområdet. Det

finns vidare stora möjligheter för den nya

myndigheten att nära samverka med regionala aktörer,

såsom Textilmuseet i Borås och andra museer,

utbildningsinstitutioner, designcentrum, producenter

och tillverkare.

Vi föreslår att riksdagen med anledning av

motionerna 2000/01:Kr278 (m), 2000/01:Kr315 (c)

yrkande 1 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 25 som sin

mening tillkännager för regeringen vad vi här har

framfört.

Särskilda yttranden

1. Brukarinflytande (punkt 1)

Ewa Larsson (mp) anför:

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för

motion 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 20, men vill

ändå erinra om betydelsen av brukarnas delaktighet i

beslutsprocessen vid inköp av offentlig konst.

2. Utredning om konstnärlig utsmyckning för

synskadade (punkt 3)

Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman

(m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Lennart

Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla

Tjernberg (kd) anför:

Vi har valt att inte reservera oss till förmån för

motion 2000/01:Kr259 (m) i vilken motionären anser

att en viss del av konstnärlig utsmyckning i

offentliga miljöer skall anpassas till de

synskadades behov. Vi vill emellertid erinra om att

upplevelsen av konst är viktig för oss alla, även

för personer med synhandikapp, och att ett av de av

riksdagen beslutade nationella kulturpolitiska målen

är att verka för att alla skall få möjlighet till

delaktighet i kulturlivet och till

kulturupplevelser.

3. Hemslöjdens betydelse för form och design

och hemslöjden som näring (punkterna 9 och

10)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag har avstått från att reservera mig till förmån

för motion 2000/01:Kr319 (c), när det gäller den

traditionella och den nyskapande hemslöjdens

betydelse som förebild och inspiration för dagens

för form och design, eftersom Form- och

designutredningens förslag för närvarande bereds

inom Regeringskansliet. I utredningsbetänkandena

behandlas bl.a. hemslöjdens betydelse på detta

område.

I motion 2000/01:Kr319 (c) behandlas även behovet

av en utveckling av hemslöjden som näring och

särskilt av marknadsföringen av hemslöjdens

produkter. Jag yrkar inte bifall till motionens

yrkande i denna fråga mot bakgrund av att en

tidigare rapport i frågan från Nämnden för

hemslöjdsfrågor och NUTEK numera har resulterat i

ett utvecklingsprojekt benämnt Den kvalitativa

hemslöjden och marknaden. Jag förutsätter att

projektet, som pågår under hela år 2001, är

inledningen på en process som drivs på lång sikt.

4. Utrustningsbidraget till

kollektivverkstäder (punkt 12)

Ewa Larsson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har i motion 1999/2000:Kr315

yrkande 22 begärt en utvärdering av effekten av det

stöd till kollektivverkstäderna som infördes fr.o.m.

år 1999. Jag har avstått från att yrka bifall till

motionen i detta avseende då jag, liksom

utskottsmajoriteten i övrigt, utgår från att

Kulturrådet efter en tids erfarenheter gör en samlad

uppföljning av vilka effekter stödet har haft för

verkstäderna, t.ex. när det gäller spridningen över

landet och mellan konstarterna inom bild- och

formkonsten och vilka typer av verkstäder som

hittills fått bidrag. Eftersom Kulturrådet nu har

fördelat bidrag för tre år förutsätter jag att denna

uppföljning sker utan större dröjsmål.

5. Forskning, dokumentation och mötesplatser

för form och design (punkt 18)

Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-

Katrine Dunker (alla m) anför:

I Moderata samlingspartiets motion 2000/01:Kr235

framhålls att intresset för arkitektur, form och

design ökar. Området hör både till kulturpolitiken

och näringspolitiken. Design är ett allt viktigare

konkurrensmedel. Forskning och dokumentation inom

området bör utvecklas. Samspelet mellan olika

aktörer är viktig och det behövs mötesplatser för

inspiration och kunskapsutbyte och för att göra

ämnesområdet mera tillgängligt för allmänheten. Vi

förutsätter att dessa frågor aktualiseras i

regeringens kommande förslag till riksdagen och

återkommer i detta sammanhang med utgångspunkt från

den övergripande syn som presenterats i motionen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

år 1999

1999/2000:Kr266 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett nobelpris för bildande

konst.

1999/2000:Kr294 av Carina Hägg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om framtagande av en policy

för arbetet med konstnärlig utsmyckning inom EU.

1999/2000:Kr295 av Lennart Fridén m.fl. (m, v, kd,

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ett

minnesmärke över den svenske soldatens insatser i

fredens tjänst.

1999/2000:Kr296 av Claes Stockhaus (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utse Midlanda-

Y:et till riksmonument.

1999/2000:Kr297 av Inger Lundberg och Maud

Björnemalm (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell satsning på industridesign i

Bergslagen.

1999/2000:Kr299 av Yvonne Andersson (kd) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utreda

möjligheten att anslå en basresurs till

hantverksföreningar för att förvalta kulturarvet.

1999/2000:Kr300 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om stöd till

Folkrörelsernas Konstfrämjande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om vikten av

distriktens konstbildande verksamhet.

1999/2000:Kr308 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för

etablering av konst- och designmuseet Vandalorum.

1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari

yrkas

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om Statens

konstråd.

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om upprätthållande

av enprocentsregeln,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en

fast utställningslokal för svensk formgivning och

design.

1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari

yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om konstnärlig

utsmyckning av allmänna platser,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om utvärdering av

effekten av pengarna till kollektivverkstäderna,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om avsättningar

till estetisk utsmyckning vid

infrastruktursatsningar.

Motioner från allmänna motionstiden

år 2000

I detta sammanhang behandlar utskottet nedan

uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen

fattar följande beslut.

2000/01:Kr227 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om ett minnesmärke över den

okände svenske soldaten, som även skulle hedra

invandrare.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om design.

2000/01:Kr241 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om en uppföljning och

utvärdering av Arkitekturåret.

2000/01:Kr257 av Christina Axelsson och Ingemar

Josefsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av stöd till

Folkrörelsernas Konstfrämjande för att möjliggöra en

etablering i Stockholm.

2000/01:Kr258 av Marianne Andersson m.fl. (c, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om ekonomiskt stöd till

Folkrörelsernas Konstfrämjande.

2000/01:Kr259 av Roy Hansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om behovet av att konstnärlig

utsmyckning i offentliga miljöer minst till en viss

del skall anpassas till de synskadades behov.

2000/01:Kr278 av Inger René och Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att myndigheten för form

och design inrättas i Göteborg.

2000/01:Kr314 av Marianne Carlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att stödja och

vidareutveckla de regionala initiativen inom form

och design.

2000/01:Kr315 av Marianne Andersson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om ett regionalt

form- och designråd i Västra Götaland.

2000/01:Kr316 av Ingemar Josefsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att i Stockholm inrätta en

permanent utställning om framtida tillämpningar av

teknik, form och design.

2000/01:Kr317 av Rigmor Stenmark och Yvonne Ångström

(c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om att ett landsbygdsprojekt

utarbetas och verkställs i samband med Arkitekturens

år 2001.

2000/01:Kr318 av Björn Kaaling och Carin Lundberg

(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad i motionen anförs om Folkrörelsernas

Konstfrämjande.

2000/01:Kr319 av Marianne Andersson (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om hemslöjdens

betydelse för dagens form och design.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om behovet av

långsiktighet i arbetet med att stärka hemslöjden

som näring.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Arkitekturåret.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om Statens konstråd.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om en åtgärdsplan för

en konstpedagogisk satsning.

32. (delvis) Riksdagen tillkännager för regeringen

som sin mening vad i motionen anförs om

kulturarbetarnas villkor.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik

(fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om upprätthållande av

enprocentsregeln.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att inrätta ett

centrum för svensk formgivning och design i

anslutning till Röhsska museet i Göteborg.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om upphandling m.m.

av offentlig konst.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att en princip bör vara att minst 1 % av

kostnader vid ny- och ombyggnation samt vid

infrastruktursatsningar bör gå till konstnärlig

utsmyckning.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening att ytterligare möjligheter för svensk form

att exponeras utomlands behövs.

2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad som i motionen anförs om en fortsatt

satsning på form och design i Västsverige.