Bet. 2001/02:BOU5

Bostadsutskottets betänkande

2001/02:BOU5

Kooperativ hyresrätt

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens

förslag i proposition 2001/02:62 Kooperativ

hyresrätt jämte följdmotioner och vissa fristående

motioner med anknytning till propositionens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller

propositionens förslag och avslår samtliga motioner.

I propositionen föreslår regeringen en lag om en

ny upplåtelseform; kooperativ hyresrätt. Kooperativ

hyresrätt kan beskrivas som en mellanform mellan

vanlig hyra och bostadsrätt.

Den nya upplåtelseformen avser upplåtelse av

bostadslägenheter. Den kooperativa hyresgästens

nyttjanderätt till lägenheten skall i åtskilliga

avseenden stämma överens med vad som gäller vid

vanlig hyra. Hyresvärden skall emellertid vara en

förening, en kooperativ hyresrättsförening, och de

kooperativa hyresgästerna skall vara medlemmar i

föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande

och boendedemokrati kan därmed tillgodoses inom

ramen för föreningen. Boendeformen kooperativ

hyresrätt är ägnad att ge förutsättningar för en

bättre boendemiljö med stora inslag av

boendedemokrati och självförvaltning. Det skall

finnas två typer av föreningar, dels föreningar

enligt ägarmodellen som äger det hus där

lägenheterna finns, dels föreningar enligt

hyresmodellen som hyr lägenheterna av

fastighetsägaren. Den kooperativa

hyresrättsföreningen skall vara ett särskilt slag av

ekonomisk förening. Medlemmarna skall betala vanliga

medlemsinsatser. Dessutom skall föreningen kunna ta

ut särskilda upplåtelseinsatser i samband med

lägenhetsupplåtelsen.

En hyresgäst som flyttar skall inte kunna sälja

den kooperativa hyresrätten men skall i princip ha

rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen

skall själv bestämma hyran för lägenheterna.

Reglerna om ombildning från vanlig hyresrätt till

bostadsrätt föreslås utvidgas till att gälla även

ombildning till kooperativ hyresrätt enligt

ägarmodellen. En kooperativ hyresrättsförening skall

alltså enligt förslaget ha samma rätt att köpa en

hyresfastighet som är till försäljning som en

bostadsrättsförening har. Det skall även vara

möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till

kooperativ hyresrätt enligt hyresmodellen.

Den nya lagen, jämte följdlagstiftning, föreslås

träda i kraft den 1 april 2002.

Till betänkandet har fem reservationer fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. En ny upplåtelseform

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo325 yrkande

13.

Reservation 1 (c) - motiv.

2. Uppräkning av insatser vid

återbetalning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62

i denna del och avslår motionerna 2001/02:Bo21

yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo24 yrkande 2 samt

2001/02:Bo25 yrkande 2.

Reservation 2 (m, kd, -)

3. Tiden för återbetalning av insatser

– regeringsförslaget

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62

i denna del.

4. Tiden för återbetalning av insatser

– snabbare återbetalning

Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo25 yrkande 3.

Reservation 3 (kd)

5. Majoritetskravet vid ombildning

till kooperativ hyresrätt och bostadsrätt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kooperativ hyresrätt och lag om ändring i lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt i dessa delar enligt

bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:62 i dessa delar och avslår motionerna

2001/02:Bo22 yrkandena 1 och 2 i dessa delar,

2001/02:Bo23, 2001/02: Bo24 yrkande 1,

2001/02:Bo25 yrkande 1, 2001/02:Bo245 yrkande 1,

2001/02:Bo247 yrkande 1, 2001/02:Bo318 yrkande 6,

2001/02:Bo320 yrkande 17, 2001/02:Bo324 yrkande 4

samt 2001/02:Bo325 yrkandena 15 och 16.

Reservation 4 (m, kd, c, fp, -)

6. Majoritetskravet vid ombildning

från kooperativ hyresrätt m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:62

i denna del och avslår motion 2001/02:Bo22

yrkandena 1 och 2 i dessa delar.

Reservation 5 (m, kd, c, fp, -)

7. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om kooperativ hyresrätt,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder,

4. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv

av hyresfastighet m.m.,

5. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen

(1977:792),

6. lag om ändring i hyresförhandlingslagen

(1978:304),

7. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt,

8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

9. lag om ändring i lagen (1994:831) om

rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,

enligt bilaga 2, i den mån lagförslagen inte

omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna

del.

Stockholm den 21 februari 2002

På bostadsutskottets vägnar

Lennart Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Lennart Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg

(v), Ulla-Britt Hagström (kd), Carina Moberg (s),

Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-

Ahl (s), Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd),

Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar Rosenqvist

(mp), Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp),

Carina Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m)

och Sten Andersson (-).

2001/02

BoU5

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under åren 1987 till 1998 gällde lagen (1986:1242)

om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt

(försökslagen). Regeringen kunde genom lagen

försöksvis lämna ekonomiska föreningar tillstånd att

bedriva verksamhet med upplåtelse av kooperativ

hyresrätt. I samband med tillståndet kunde

regeringen också meddela dispens från vissa

hyresrättsliga bestämmelser. Boverket har utvärderat

försöksverksamheten (se Boverkets Rapport 1996:7). I

rapporten konstaterades att försöksverksamheten hade

fått en relativt liten omfattning. Boverket ansåg

att den kooperativa hyresrätten ändå borde införas

som en permanent upplåtelseform men framhöll

samtidigt att upplåtelseformen behövde få klara och

rimliga villkor.

Riksdagen gav den 18 februari 1999 till känna att

regeringen borde återkomma till riksdagen med

förslag till en permanent lagstiftning om den

kooperativa hyresrätten och att denna upplåtelseform

borde omfatta både de s.k. ägar- och hyresmodellerna

(bet. 1998/99:BoU2, rskr. 1998/99:136).

Regeringen beslutade den 11 november 1999 att

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att

föreslå permanenta regler för kooperativ hyresrätt

(dir. 1999:88). Utredningen, som antog namnet

Utredningen om kooperativ hyresrätt, avgav i

november år 2000 betänkandet Kooperativ hyresrätt

(SOU 2000:95).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om en ny

upplåtelseform; kooperativ hyresrätt. jämte viss

följdlagstiftning. Förslaget innebär i huvudsak

följande. Den nya upplåtelseformen skall kunna

användas för upplåtelse av bostadslägenheter. Den

kooperativa hyresgästens nyttjanderätt till

lägenheten skall i åtskilliga avseenden stämma

överens med vad som gäller vid vanlig hyra.

Hyresvärden skall emellertid vara en förening, en

kooperativ hyresrättsförening, och de kooperativa

hyresgästerna skall vara medlemmar i föreningen.

Hyresgästernas intresse av boinflytande och

boendedemokrati kan därmed tillgodoses inom ramen

för föreningen. Boendeformen kooperativ hyresrätt är

ägnad att ge förutsättningar för en bättre

boendemiljö med stora inslag av boendedemokrati och

självförvaltning. Det skall finnas två typer av

föreningar. Föreningar enligt ägarmodellen skall äga

det hus där lägenheterna finns. Föreningar enligt

hyresmodellen skall hyra lägenheterna. Den

kooperativa hyresrättsföreningen skall vara ett

särskilt slag av ekonomisk förening. Medlemmarna

skall betala vanliga medlemsinsatser. Dessutom skall

föreningen kunna ta ut särskilda medlemsinsatser,

upplåtelseinsatser, i samband med

lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar skall

inte kunna sälja den kooperativa hyresrätten men

skall i princip ha rätt att få tillbaka betalade

insatser. Föreningen skall själv bestämma hyran för

lägenheterna. Reglerna om ombildning från vanlig

hyresrätt till bostadsrätt föreslås utvidgas till

att gälla även ombildning till kooperativ hyresrätt

enligt ägarmodellen. En kooperativ

hyresrättsförening skall alltså enligt förslaget ha

samma rätt att köpa en hyresfastighet som är till

försäljning som en bostadsrättsförening har. Det

skall även vara möjligt att ombilda från vanlig

hyresrätt till kooperativ hyresrätt enligt

hyresmodellen.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den

1 april 2002.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar under detta avsnitt

propositionens förslag i allt väsentligt endast

i de delar de mött invändningar i motionerna.

En ny upplåtelseform

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör avslå en motion om att

kooperativ hyresrätt skall införas som en

permanent upplåtelseform med hänvisning till

att motionärerna blir tillgodosedda genom

regeringsförslaget. Jämför reservation 1 (c)

- motiv.

Regeringens förslag innebär att en lag om en ny

upplåtelseform, kooperativ hyresrätt, införs.

Kooperativ hyresrätt kan beskrivas som en mellanform

mellan vanlig hyra och bostadsrätt. Den nya

upplåtelseformen skall kunna användas för upplåtelse

av bostadslägenheter. Den kooperativa hyresgästens

nyttjanderätt till lägenheten skall i åtskilliga

avseenden stämma överens med vad som gäller vid

vanlig hyra. Hyresvärden skall emellertid vara en

förening, en kooperativ hyresrättsförening, och de

kooperativa hyresgästerna skall vara medlemmar i

föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande

och boendedemokrati kan därmed tillgodoses inom

ramen för föreningen. Det skall finnas två typer av

föreningar, dels föreningar enligt ägarmodellen som

äger det hus där lägenheterna finns, dels föreningar

enligt hyresmodellen som hyr lägenheterna. Den

kooperativa hyresrättsföreningen skall vara ett

särskilt slag av ekonomisk förening. Föreningen

skall själv bestämma hyran för lägenheterna.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen

2001/02:Bo325 (c) yrkande 13 föreslås att en

permanent lagstiftning om kooperativ hyresrätt

införs (förslag om tillkännagivande).

Boendeformen kooperativ hyresrätt är ägnad att ge

förutsättningar för en bättre boendemiljö med stora

inslag av boendedemokrati och självförvaltning.

Hyresgästernas självförvaltning ger mycket bra

möjligheter att anpassa boendet till hyresgästernas

särskilda önskemål. Den kooperativa hyresrätten kan

därmed utgöra ett för vissa hyresgäster bättre

alternativ än vanlig hyresrätt. Genom hyresgästernas

verksamhet i föreningen bör man också kunna uppnå en

effektivare förvaltning. Hyresgästernas delaktighet

i boendet kan bidra bl.a. till en större social

gemenskap. Detta bör leda till en ökad omsorg om

boendemiljön och därmed också till minskat slitage.

Kostnaderna för boendet kan därmed – och genom ökad

självförvaltning – hållas nere. Genom förbättrad

boendedemokrati och större social gemenskap ökar

också tryggheten i boendet. Samtidigt kommer

boendeformen kooperativ hyresrätt inte att kräva

lika stora ekonomiska satsningar av en

bostadssökande som bostadsrätt. På sikt kan

hyresgästerna bygga upp ett kapital i föreningen som

kommer dem och nya generationer av kooperativa

hyresgäster till godo i form av lägre

boendekostnader. Boendeformen är spekulationsfri.

Det råder en bred politisk enighet om att den

kooperativa hyresrätten bör permanentas som

upplåtelseform. Ett enigt utskott stod bakom det

tillkännagivande till regeringen som initierade den

utredning på vilken propositionens lagförslag

bygger. Utskottet ställer sig således bakom

regeringsförslaget om att upplåtelseformen skall

permanentas. Genom utskottets ställningstagande

kommer c-motionärerna att bli tillgodosedda.

Motionen avstyrks med hänvisning till detta.

Uppräkning av insatser vid återbetalning

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och

avslå motionsförslagen om att en uppräkning

av insatserna skall kunna ske vid en

återbetalning till en avgående medlem. Jämför

reservation 2 (m, kd, -).

Enligt regeringens förslag skall medlemmarna betala

vanliga medlemsinsatser. Dessutom skall föreningen

kunna ta ut särskilda upplåtelseinsatser i samband

med lägenhetsupplåtelsen. En hyresgäst som flyttar

skall inte kunna sälja den kooperativa hyresrätten

men skall i princip ha rätt att få tillbaka betalade

insatser.

Enligt 2 kap. 9 § fjärde stycket förslaget till

lag om kooperativ hyresrätt skall en avgående medlem

inte ha rätt att få tillbaka ett högre belopp än det

han eller hon betalat till föreningen som insatser.

Enligt regeringen beror svaret på frågan om

uppräkning av insatser skall tillåtas i grunden på

vem man vill prioritera; de medlemmar som går ur

föreningen eller de som stannar kvar. Förbudet mot

uppräkning ger föreningen mer kapital som kan

användas till att t.ex. hålla hyrorna nere.

Uppräkning skall, enligt regeringsförslaget, dock

kunna göras av insatser vid en ny medlems inträde

eller en ny upplåtelse av hyresrätt. Något tak för

uppräkningen föreslås inte. Förslaget i denna del

innebär, enligt regeringen, inte någon försvagning

av föreningens eget kapital utan har en gynnsam

inverkan på föreningens ekonomi.

Enligt förslaget i motion 2001/02:Bo24 (m) yrkande

2 skall medlemsinsatser uppräknas både i samband med

återbetalning av medlemsavgift och vid antagande av

ny medlem. Förslaget syftar till att en värdesäkring

av insatserna skall kunna ske (lagförslag som bör

antas av riksdagen). I motion 2001/02:Bo21 (m)

yrkandena 1 och 2 föreslås dels avslag på

regeringsförslagets lydelse av 2 kap. 9 § fjärde

stycket lagen om kooperativ hyresrätt, dels ett

riksdagens tillkännagivande om att regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett lagförslag om hur

grunderna för en lämplig uppräkning av insatserna

skall kunna lagfästas. Också detta motionsförslag

syftar till att en värdesäkring skall kunna ske av

insatserna.

Även i motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 2 föreslås

avslag på regeringsförslagets lydelse av, såsom

motionen får förstås, 2 kap. 9 § fjärde stycket

lagen om kooperativ hyresrätt.

Såsom regeringen anför är frågan om en uppräkning

av insatserna skall tillåtas vid återbetalning till

en avgående medlem ytterst beroende på den värdering

man gör av vem man vill gynna; den avgående

medlemmen eller de som bor kvar med kooperativ

hyresrätt. Utskottet anser att regelsystemet så

långt möjligt bör utformas så att det i främsta

rummet ger utrymme för att hålla hyrorna nere. En

sådan ordning kommer också en avgående medlem att ha

haft fördel av. Motionsförslagen om att insatserna

skall kunna räknas upp vid en återbetalning till en

avgående medlem bör riksdagen därför avslå.

Tiden för återbetalning av insats

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och

avslå motionsförslaget om att insatserna

skall återbetalas snabbare. Jämför

reservation 3 (kd).

Beträffande tiden för återbetalning av insats

föreslår regeringen att föreningslagens bestämmelser

skall gälla. En avgången medlem har enligt dessa

regler rätt att få ut insatsen först sex månader

efter avgången. Avgången inträffar (enligt

huvudregeln) vid utgången av det räkenskapsår som

slutar näst efter en månad sedan medlemmen har sagt

upp sig för utträde m.m. Den nämnda månaden kan i

stadgarna förlängas till sex månader. Maximalt kan

det alltså dröja 24 månader. Föreningen kan inte ge

medlemmarna en vidare rätt till återbetalning än vad

lagen stadgar. Tidsrymderna skall börja gälla när

lägenheten sägs upp. Ordningen för återbetalning är

till skydd för föreningens borgenärer.

I sammanhanget bör nämnas dels att föreningen

genom sina stadgar kan helt eller delvis begränsa

rätten till återbetalning, dels att föreningen i

vissa fall, beroende på sin ekonomi, inte får betala

tillbaka gjorda insatser, dels att föreningen,

enligt en för den kooperativa hyresrätten föreslagen

specialregel, skall vara skyldig att betala tillbaka

inbetalade insatser till den som har överlåtit sin

hyresrätt så snart förvärvaren har betalat de

insatser som denne skall betala.

I motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 3 föreslås en

begränsning av tiden för återbetalning av

medlemsinsats till maximalt tolv månader efter det

att medlemmen sagt upp sig (förslag om

tillkännagivande).

Tillämpningen av föreningslagens bestämmelser om

återbetalning kan i viss utsträckning komma att

innebära komplikationer för den som är medlem i en

kooperativ hyresrättsförening och som behöver

använda sitt kapital för att förvärva en annan

bostad. Den särreglering som föreslås gälla för den

kooperativa hyresgäst som överlåter sin hyresrätt

(t.ex. byter den mot annan bostad) innebär vanligen

en snabb återbetalning. Regeln kommer därför

sannolikt också att medföra att den kooperativa

hyresgäst som har ett omedelbart behov av det

kapital han lagt ned för sitt medlemskap i första

hand kommer att försöka överlåta sin hyresrätt.

Enligt utskottets mening kan det finnas en viss

tveksamhet till en ordning som ibland innebär t.o.m.

en avsevärd tidsutdräkt med återbetalning av

insatserna. Motionsförslaget går ut på att för de

kooperativa hyresföreningarnas del föreningslagens

bestämmelser skulle frångås så att de i dem

föreskrivna tidsrymderna skulle kortas.

Föreningslagens tidsrymder i nu behandlat avseende

syftar – jämte flera andra bestämmelser – till ett

gott borgenärsskydd och avser därutöver bl.a. att

föreningen skall kunna anpassa sin verksamhet till

ett vikande medlemsantal. Utskottet anser mot denna

bakgrund att föreningslagens bestämmelser inte bör

frångås på det sätt motionärerna föreslår. Utskottet

anser att regeringsförslaget bör antas och att något

tillkännagivande om snabbare återbetalning i

enlighet med kd-motionen inte bör göras. Kd-motionen

bör således avslås.

Majoritetskravet vid ombildning till kooperativ

hyresrätt och bostadsrätt

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och

avslå motionsförslagen om att ett krav på

enkel majoritet skall gälla vid ombildning

från hyresrätt till kooperativ hyresrätt och

bostadsrätt. Jämför reservation 4 (m, kd, c,

fp, -).

Enligt regeringens förslag bör reglerna om

ombildning från vanlig hyresrätt till bostadsrätt

utvidgas till att gälla även ombildning till

kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen. En

kooperativ hyresrättsförening skall alltså enligt

förslaget ha samma rätt att köpa en hyresfastighet

som är till försäljning som en bostadsrättsförening

har. Det skall även vara möjligt att ombilda från

vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt enligt

hyresmodellen. Regeringsförslaget innebär att en

kvalificerad majoritet skall stå bakom också en

sådan ombildning.

För ombildning till bostadsrätt har tidigare gällt

ett krav på enkel majoritet som innebar att

hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda

lägenheterna måste vara för ombildningen (se bet.

1998/99:BoU10). Det nuvarande kravet på kvalificerad

majoritet – liksom tidigare kravet på enkel

majoritet – avser förutsättningarna både för att en

intresseanmälan skall få göras, vilket grundlägger

föreningens rätt till förköp, och för att föreningen

skall kunna besluta att förvärva en fastighet.

I fyra motioner föreslås att endast enkel

majoritet skall krävas för ombildning till

kooperativ hyresrätt. Det gäller motionerna

2001/02:Bo24 (m) yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo25

(kd) yrkande 1, 2001/02:Bo23 (c) och 2001/02:Bo22

(fp) yrkandena 1 och 2 i dessa delar. Enligt m-

motionen bör samma majoritetsregler gälla också vid

ombildning till bostadsrätt. (I samtliga motioner

utom fp-motionen föreslås att riksdagen nu skall

besluta om den förordade lagändringen; i fp-motionen

föreslås ett avslag på regeringsförslaget i denna

del jämte ett tillkännagivande om lagändringen.)

I ett flertal motioner föreslås ett återinförande

av kravet på enkel majoritet för ombildning till

bostadsrätt (flertalet förslag avser att riksdagen

nu beslutar lag). Det gäller motionerna 2001/02:Bo24

(m) yrkande 1 i denna del, 2001/02:Bo318 (m) yrkande

6 (partimotion), 2001/02:Bo247 (m) yrkande 1,

2001/02:Bo245 (m) yrkande 1, 2001/02:Bo320 (kd)

yrkande 17, 2001/02: Bo325 (c) yrkandena 15 och 16

(partimotion) samt 2001/02:Bo324 (fp) yrkande 4

(partimotion).

Vad först gäller kravet på kvalificerad majoritet

för ombildning till kooperativ hyresrätt enligt

ägarmodellen anser utskottet att i allt väsentligt

samma synpunkter gör sig gällande som i fråga om

ombildning till bostadsrätt. De regler som gäller

sådan ombildning motiveras av att ju fler som deltar

i en ombildning desto större är möjligheten att

övergången till bostadsrätt blir lyckad. Vidare

gäller bl.a. att boendet är av en så stor betydelse

att det därför inte är rimligt att en ombildning

skall få genomföras om ett större antal hyresgäster,

kanske uppemot hälften, motsätter sig denna.

Det enda rimliga är därför att kräva en

uppslutning med kvalificerad majoritet vid

ombildning till kooperativ hyresrätt enligt

ägarmodellen och till bostadsrätt. Motsvarande

synpunkter gör sig i det mest väsentliga gällande

även vad gäller en övergång till hyresmodellen.

Utskottets ställningstagande innebär att kravet på

en kvalificerad majoritet bör gälla både vid

ombildning till bostadsrätt och till kooperativ.

Motionsförslagen om ändrade majoritetsregler

avstyrks.

Majoritetkravet vid ombildning från kooperativ

hyresrätt m.m.

Utskottets förslag i korthet:

Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och

avslå motionsförslaget om att ett krav på

enkel majoritet skall gälla vid ombildning

från kooperativ hyresrätt och vid försäljning

av en kooperativ hyresrättsförenings hus.

Jämför reservation 5 (m, kd, c, fp, -).

Ett beslut om att överlåta ett hus som tillhör

föreningen och i vilket det finns kooperativa

hyresrätter skall enligt regeringsförslaget fattas

på föreningsstämma och på det sätt som gäller för

beslut om likvidation enligt föreningslagen.

Hyresgästerna i minst två tredjedelar av de

lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt

skall ha gått med på beslutet.

Föreningslagens bestämmelser skall gälla

beträffande en kooperativ hyresrättsförenings

möjligheter att upphöra, t.ex. för bildande av en

bostadsrättsförening. För likvidation krävs det

antingen att samtliga röstberättigade förenar sig om

beslutet eller att det har fattats på två efter

varandra följande stämmor och på den senare stämman

har biträtts av två tredjedelar av de röstande.

Längre gående villkor kan föreskrivas i stadgarna.

Enligt regeringen bör utrymmet för hyresgästerna

att ombilda sina nyttjanderätter till sådana former

som går att utnyttja ekonomiskt vara begränsat. När

det finns grund för tvångslikvidation kan föreningen

besluta om likvidation utan att iaktta de särskilda

majoritetskraven. Det bedöms inte vara så stor risk

att dessa krav kringgås. Reglerna om likvidation

anser regeringen innebära ett tillräckligt skydd för

föreningen och dessa kooperativa hyresgäster. Att

generellt hindra att föreningarna upphör eller

omvandlas till bostadsrättsföreningar torde inte

vara möjligt och för övrigt inte heller önskvärt

enligt regeringens bedömning.

I motion 2001/02:Bo22 (fp) yrkandena 1 och 2 i

dessa delar föreslås avslag på regeringsförslaget om

att det skall krävas två tredjedels majoritet för

försäljning av hus i vilket det finns kooperativa

hyresrätter – vilken medför ombildning till vanlig

hyresrätt – och mer generellt, såsom motionen får

förstås, ombildning från kooperativ hyresrätt –

enligt ägarmodellen – till vanlig hyresrätt eller

bostadsrätt. Därutöver föreslås att det i stället

skall krävas krav på enkel majoritet (förslag om

tillkännagivande).

De kooperativa hyresgästernas intresse av

stabilitet i sitt boende talar för att

föreningsbeslut som får till följd att de

kooperativa hyresrätterna upphör eller övergår i

annan form skall kunna komma till stånd enbart om en

stark majoritet bland hyresgästerna önskar det.

Reglerna bör också bidra till att trygga den

spekulationsfrihet som är kännetecknande för

upplåtelseformen. Utrymmet för hyresgästerna att

ombilda sina nyttjanderätter till sådana former som

går att utnyttja ekonomiskt bör därför vara

begränsat. Enligt utskottets mening bör mot denna

bakgrund föreningslagens bestämmelser om likvidation

gälla. Motionsförslaget bör därför inte genomföras.

Det bör uppmärksammas att föreningslagens

bestämmelser om likvidation gäller även för

bostadsrättföreningar.

Ett föreningsbeslut om en överlåtelse av

föreningens hus kan få ingripande konsekvenser för

hyresgästerna. Hyresgästerna skyddas visserligen

genom bestämmelser om att den kooperativa

hyresgästen har rätt att få tillbaka sin insats (med

vissa begränsningar) och bo kvar i lägenheten (med

vanlig hyresrätt). Men konsekvenserna blir ändock

stora för de boende. Det är därför rimligt att kräva

att hyresgästerna i minst två tredjedelar av de

lägenheter som är upplåtna med kooperativ hyresrätt

bör ha gått med på beslutet. En motsvarande ordning

gäller enligt bostadsrättslagen. Fp-motionen bör

inte heller i denna del vinna bifall.

Utskottet avstyrker fp-motionen.

Lagförslagen i övrigt

Utskottet, som inte finner skäl att närmare redovisa

sina överväganden beträffande regeringsförslaget i

de delar det saknas motstående motionsförslag,

tillstyrker lagförslagen i dessa delar.

Övrig fråga

Följdmotion att behandlas senare i vår

samtidigt med fristående motioner om

förverkande m.m.

I motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 4 föreslås att

ett obligatoriskt samrådsförfarande skall införas

vid förverkande i syfte att förbättra stödet för

människor som har problem med att behålla en

reguljär bostad. (Tillkännagivande om ändring i

hyreslagen).

Ett stort antal av de lagregler som gäller vanlig

hyresrätt avses komma att bli tillämpliga på de

kooperativa hyresavtalen. I vissa fall har det

funnits anledning att föreslå avvikelser från

hyreslagens regler. För den förstnämnda kategorin av

bestämmelser gäller att en ändring i hyreslagen

också får konsekvenser för ett kooperativt

hyresförhållande med mindre en avvikelse särskilt

stadgas.

Enligt regeringsförslaget skall hyreslagens

bestämmelser om förverkande av hyresrätten tillämpas

också i fråga om kooperativ hyresrätt. Också

hyreslagens bestämmelser om besittningsskydd med de

tio undantag som stadgas skall gälla för den

kooperativa hyresrätten.

Utskottet avser att behandla kd-motionen

tillsammans med andra motioner som rör hyreslagens

bestämmelser senare under våren.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och

ställningstaganden har föranlett följande

reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken

punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som

behandlas i avsnittet.

1. En ny upplåtelseform (punkt 1, motiveringen)

(c)

av Rigmor Stenmark (c).

Ställningstagande

För att forma en hållbar boendepolitik som kan möta

människors behov och de skilda förutsättningar som

finns i landet anser jag att boendepolitiken bör

utgå från följande. Alla människors lika värde och

rättigheter bör utgöra grunden för den politik som

skall föras. Det yttersta målet är att var och en

skall kunna växa som människa och ha möjlighet att

förverkliga sina drömmar. Ansvaret för varandra

skall vara vägledande när samhället formas. Inom

bostadspolitiken är det därför möjligheterna och

konsekvenserna för individen och familjen som skall

vara avgörande. När människan står i centrum för

politiken blir valfriheten och mångfalden i boendet

viktigt. Människors val av boende är väldigt

individuellt. Det individuella bygger på människors

olikheter. Vi har olika behov och olika sätt att

leva. För att möta dessa varierande behov krävs det

att människor fritt skall kunna välja bland en

mångfald av boendealternativ.

Jag har i många olika sammanhang beskrivit hur

viktig hyresrätten är för att skapa mångfald på

bostadsmarknaden. Det finns en poäng i att

mångfalden av upplåtelseformer för boende utökas. I

dag finns två etablerade, lagreglerade

upplåtelseformer – hyresrätt och bostadsrätt. Jag

anser att en ny permanent upplåtelseform, kooperativ

hyresrätt, bör införas. Fördelen med

upplåtelseformen kooperativ hyresrätt är att

hyresgästerna tillhör en förening genom vilken de

själva kan bestämma över sitt boende. Det främjar

gemenskap, boendedemokrati, ansvarstagande och

aktsamhet. Möjligheterna att påverka

boendekostnaderna blir goda. Riksdagen bör därför

anta en permanent lagstiftning för kooperativa

hyresrätter.

En mångfald av upplåtelseformer ger människor

valfrihet och självbestämmande. Jag anser också att

en lag som möjliggör tredimensionell

fastighetsbildning och ägarlägenheter omedelbart bör

införas.

Av de skäl jag nu anför anser jag att riksdagen

bör införa den kooperativa hyresrätten som en ny

permanent upplåtelseform. Eftersom den under den

allmänna motionstiden väckta c-motionen tillgodoses

genom det förslag regeringen nu lagt behöver jag

inte tillstyrka den.

2. Uppräkning av insatser vid

återbetalning (punkt 2) (m, kd, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om

kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2 och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 2. Därmed avslår riksdagen

proposition 2001/02:62 i denna del och bifaller

motionerna 2001/02:Bo21 yrkandena 1 och 2, 2001/02:

Bo24 yrkande 2 samt 2001/02:Bo25 yrkande 2.

Ställningstagande

Alla medlemmar i en kooperativ hyresrättsförening

föreslås betala en medlemsinsats. Denna

medlemsinsats innebär rätt att delta i föreningen.

För-eningen har också rätt att ta ut en

medlemsinsats av särskilt slag, upplåtelseinsats,

när en lägenhet upplåts med kooperativ hyresrätt.

Enligt regeringens förslag skall inte någon

uppräkning av en medlemsinsats kunna göras i samband

med en återbetalning. Däremot föreslås en uppräkning

få göras av den insats en ny medlem skall betala.

Detta är ett system och en inkonsekvens som vi inte

kan ställa oss bakom.

En uppräkningsmöjlighet innebär att en

värdesäkring av medlemsinsatsen kan göras, vilket är

väsentligt bl.a. i tider med inflation. En

uppräkning kompenserar den risk för förlust som

annars finns. En medlem har svårare att skydda sig

mot förluster än den förening som förvaltar

medlemsinsatsen. Medlemsinsatsen bör ses som ett lån

eller en deposition som, åtminstone, skall

inflationssäkras. Individens trygghet måste sättas

före kooperativets välstånd. Uppräkning av

medlemsinsats skall därför kunna göras, likaväl vid

återbetalning som vid antagande av ny medlem. Ett

flertal remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i

Göteborg, Boverket och Sveriges advokatsamfund,

anser att stadgevillkor som tillåter indexuppräkning

bör vara tillåtna.

Regeringen bör snarast arbeta fram ett lagförslag

som tillgodoser vad vi framför.

Vi föreslår att riksdagen inte antar regeringens

förslag till lydelse av 2 kap. 9 § fjärde stycket

lagen om kooperativ hyresrätt och tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

avslår riksdagen proposition 2001/02:62 i denna del

och bifaller motionerna 2001/02:Bo24 (m) yrkande 2,

2001/02:Bo21 (m) yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Bo25

(kd) yrkande 2.

3. Tiden för återbetalning av insatser –

snabbare återbetalning (punkt 4) (kd)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson

(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller

riksdagen motion 2001/02:Bo25 yrkande 3.

Ställningstagande

I propositionen föreslås att föreningslagens regler

om återbetalning av medlemsinsatser skall gälla när

en medlem går ur en kooperativ hyresrättsför-ening.

Konsekvensen av detta är att det kan dröja nästan 24

månader från uppsägningen till dess att

medlemsinsatsen återbetalas. Denna fördröjning

försvårar för medlemmar som vill flytta och kommer

att verka avskräckande på den som vill inträda i en

kooperativ hyresrättsförening. Attraktiviteten i

boendeformen hotas därmed.

Det kan när det gäller ägarmodellen vara fråga om

insatser med betydande belopp. En lång väntan på att

få sådana insatser återbetalade kan innebära

betydande nackdelar för den boende, särskilt i de

fall dessa pengar skall användas till inköp av en

annan bostad. Regeringens förslag innebär att den

boende har rätt till snabbare återbetalning endast

om han överlåtit sin hyresrätt (t.ex. bytt sin

lägenhet mot en annan bostad).

Konsumentverket har konstaterat att återbetalning

enligt föreningslagens regler kan leda till ett

bristande konsumentskydd och därför förordat en rätt

för medlemmen att få tillbaka insatsen inom en

kortare tid.

För att stärka den kooperativa hyresrätten som

boendeform behövs en annan reglering av frågan om

när det skall föreligga en rätt till återbetalning

av insatser. En sådan reglering måste naturligtvis

ta hänsyn till borgenärernas intressen. Den måste

också säkerställa att föreningen, dvs. de övriga

boende i huset, kan fortsätta med sin verksamhet. I

överlåtelsefallen inträder – enligt

regeringsförslaget – en rätt till återbetalning när

den nye hyresgästen (medlemmen) betalat in den eller

de insatser han är skyldig att betala. I praktiken

kommer det alltid att röra sig om minst de belopp

den avgående medlemmen skall ha rätt att få

tillbaka. En motsvarande rätt till återbetalning bör

kunna gälla i alla fall och således inte bara vara

begränsad till överlåtelsefallen. En sådan reglering

skulle inte innebära en försvagning av borgenärernas

intressen. Inte heller skulle föreningens

möjligheter att bedriva sin verksamhet försämras.

Den föreslagna ordningen – som innebär att den

särskilda överlåtelseregleringen slopas – skulle

dessutom ha en annan fördel. Den skulle motverka

överlåtelser som sker främst för att medlemmen skall

återfå sin insats snabbare.

En annan alternativ ordning till snabbare

återbetalning skulle vara att man genom en

särbestämmelse behåller den struktur på

bestämmelserna om återbetalning som föreningslagen

innehåller men kortar tidsfristerna för

återbetalningen. Tiden för återbetalning av

medlemsinsats bör då begränsas till maximalt tolv

månader efter det att medlemmen sagt upp sig.

Vi anser att regeringen närmare bör överväga den

av oss aktualiserade frågeställningen och återkomma

till riksdagen med ett förslag som innebär att en

kooperativ hyresgäst snabbare skall återfå sina

insatser.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för

regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed

bifaller riksdagen motion 2001/02:Bo25 (kd) yrkande

3.

4. Majoritetskravet vid ombildning till

kooperativ hyresrätt och bostadsrätt

(punkt 5) (m, kd, c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kooperativ hyresrätt och lag om ändring i lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt i dessa delar enligt

bilaga 2 samt tillkännager för regeringen som sin

mening vad som anförs i reservation 4. Därmed

bifaller riksdagen proposition 2001/02:62 i denna

del och motionerna 2001/02:Bo22 yrkande 2 i denna

del, 2001/02:Bo245 yrkande 1 och 2001/02:Bo324

yrkande 4, bifaller delvis motionerna 2001/02:Bo23,

2001/02:Bo24 yrkande 1, 2001/02:Bo25 yrkande 1,

2001/02:Bo247 yrkande 1, 2001/02:Bo318 yrkande 6,

2001/02: Bo320 yrkande 17 samt 2001/02:Bo325

yrkandena 15 och 16 samt avslår motion 2001/02:Bo22

yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Utgångspunkten för den bostadspolitik vi vill skall

föras är att människor själva skall kunna välja den

bostad de önskar. Bostadsmarknaden skall styras av

människors efterfrågan och fria val, inte av

regleringar och politiska eller administrativa

beslut. Bostadspolitiken skall ge förutsättningar

för bevarande och utveckling av olika

upplåtelseformer som kan tillgodose olika individers

önskemål i olika skeden av livet. En viktig

målsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges

möjlighet att äga och förvalta de hus de bebor.

Enligt regeringens förslag skall beslut om

ombildning till kooperativ hyresrätt fattas med

kvalificerad majoritet som innebär att två

tredjedelar av de boende måste gå med på förslaget.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet

har valt att försvåra alla hyresgästers möjligheter

att ta över sina hus. I stället för anslutning från

mer än hälften av hyresgästerna, krävs det nu två

tredjedels majoritet för att en förening skall kunna

göra intresseanmälan och för att den skall få

förvärva en fastighet antingen som bostadsrätt eller

som kooperativ hyresrätt. Syftet med denna skärpning

är att försvåra för människor som vill äga och

förvalta sin bostad. Vi har konsekvent hävdat att

det utökade majoritetskravet är omotiverat och att

det skall vara tillräckligt om mer än hälften av

hyresgästerna är för ombildningen. De kvalificerade

majoritetskraven måste snarast ersättas av krav på

enkel majoritet.

Vi har inte haft möjlighet att genom utskottets

kansli bereda motionsförslagen så att riksdagen nu

skall kunna anta den lagstiftning vi önskar se

genomförd.

Vi föreslår med hänvisning till detta att

riksdagen nu antar regeringsförslaget i denna del

och för regeringen tillkännager som sin mening vad

vi framför. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:62 i denna del och motionerna 2001/02:Bo245

(m) yrkande 1, 2001/02:Bo22 (fp) yrkande 1 i denna

del och 2001/02:Bo324 (fp) yrkande 4, bifaller

delvis motionerna 2001/02: Bo24 (m) yrkande 1,

2001/02:Bo247 (m) yrkande 1, 2001/02:Bo318 (m)

yrkande 6, 2001/02:Bo25 (kd) yrkande 1,

2001/02:Bo320 (kd) yrkande 17, 2001/02:Bo23 (c) samt

2001/02:Bo325 (c) yrkandena 15 och 16 samt avslår

motion 2001/02:Bo22 (fp) yrkande 1 i denna del.

5. Majoritetskravet vid ombildning från

kooperativ hyresrätt m.m. (punkt 6) (m, kd,

c, fp, -)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Inga Berggren (m),

Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m),

Rigmor Stenmark (c), Yvonne Ångström (fp), Ewa

Thalén Finné (m) och Sten Andersson (-).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om

kooperativ hyresrätt i denna del enligt bilaga 2 och

tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen

proposition 2001/02:62 i denna del och motion

2001/02:Bo22 yrkande 2 i denna del samt avslår

motion 2001/02:Bo22 yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i propositionen att det skall

krävas två tredjedels majoritet i dessa fall. Vi

motsätter oss detta förslag precis som när samma

regler föreslagits för bildandet av bostadsrätter.

Vi anser att det är de boende själva som skall

bestämma om hur de vill bo. Detta gäller inte minst

vad avser upplåtelseformen. Det skall räcka med att

minst hälften av de boende sagt ja till en

ombildning eller försäljning för att den skall kunna

verkställas. Därmed måste lagtexterna i

propositionen ändras på dessa punkter så att det

tydligt anges att det skall räcka med att en enkel

majoritet av hyresgästerna säger ja till en

ombildning eller försäljning för att den skall kunna

genomföras.

Vi anser att regeringen närmare bör överväga den

av oss aktualiserade frågeställningen och återkomma

till riksdagen med ett förslag till riksdagen som

innebär att ett krav på enkel majoritet införs för

beslut om försäljning av en förenings fastighet

eller om ombildning till annan upplåtelseform. Fram

till dess att riksdagen antar de av oss förordade

reglerna accepterar vi regeringens lagförslag.

Vi föreslår att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om kooperativ hyresrätt i denna del och

tillkännager för regeringen som sin mening vad vi

framför. Därmed bifaller riksdagen proposition

2001/02:62 i denna del och motion 2001/02:Bo22

yrkande 2 i denna del samt avslår motion 2001/02:

Bo22 yrkande 1 i denna del.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:62 föreslås att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om kooperativ hyresrätt,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder,

4. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

5. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen

(1977:792),

6. lag om ändring i hyresförhandlingslagen

(1978:304),

7. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

8. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

9. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången

i vissa hyresmål i Svea hovrätt.

Följdmotioner

2001/02:Bo21 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

1. Riksdagen avslår föreslagen lydelse i sista

meningen i 2 kap. 9 § i regeringens förslag till

lag om kooperativ hyresrätt: ’En avgående medlem

har inte rätt att få tillbaka ett högre belopp än

det han eller hon har betalat in till föreningen

som insatser’ i enlighet med vad som anförs i

motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen framlägger förslag

om hur grunderna för en lämplig uppräkning av

insatserna skall kunna lagfästas i enlighet med

vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo22 av Yvonne Ångström och Karin Pilsäter

(fp):

1. Riksdagen avslår förslagen i proposition

2001/02:62 om att det skall krävas två tredjedels

majoritet för ombildning till kooperativ hyresrätt

eller försäljning av densamma.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av relevanta lagtexter så att

det krävs stöd av en enkel majoritet av de boende

för ombildning till kooperativ hyresrätt eller en

försäljning av densamma.

2001/02:Bo23 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):

Riksdagen beslutar att ombildning till kooperativ

hyresrätt bör ske genom godkännande med enkel

majoritet.

2001/02:Bo24 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att enkel majoritet skall

krävas för ombildning till bostadsrätt eller

kooperativ hyresrätt i enlighet med vad som anförs

i motionen.

2. Riksdagen beslutar att medlemsinsatser skall

uppräknas både i samband med återbetalning av

medlemsavgift och vid antagande av ny medlem.

2001/02:Bo25 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

1. Riksdagen beslutar att en förenings beslut att

förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till

kooperativ hyresrätt skall vara giltigt om

hyresgästerna i minst hälften av de uthyrda

lägenheterna som omfattas av förvärvet har gått

med på beslutet.

2. Riksdagen beslutar med avslag på regeringens

förslag till lydelse av 4 kap. 9 § fjärde stycket

i lag om kooperativ hyresrätt i enlighet med

motionens förslag.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om att en

särbestämmelse bör införas i lagen om kooperativ

hyresrätt som begränsar tiden för återbetalning av

medlemsinsats till maximalt tolv månader efter det

att medlemmen sagt upp sig.

Motioner från allmänna motionstiden

(fristående motioner)

2001/02:Bo245 av Anna Lilliehöök (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om enkel majoritet

vid ombildning till bostadsrätt.

2001/02:Bo247 av Knut Billing m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel

majoritet för ombildning till bostadsrätt i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo318 av Bo Lundgren m.fl. (m):

6. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel

majoritet för ombildning till bostadsrätt i

enlighet med vad som anförs i motionen.

2001/02:Bo320 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd):

17. Riksdagen beslutar att ombildning till

bostadsrätt skall kunna ske om minst hälften av de

boende anger att de önskar det.

2001/02:Bo324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

mening vad i motionen anförs om regelverket för

ombildande av hyresrätt till bostadsrätt.

2001/02:Bo325 av Agne Hansson m.fl. (c):

13. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en

permanent lagstiftning för kooperativa

hyresrätter.

15. Riksdagen beslutar att 9 kap. 19 §

bostadsrättslagen (1991:614) skall ges följande

lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att

förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.

Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än

hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av

förvärvet har gått med på beslutet. Dessa

hyresgäster skall vara medlemmar i

bostadsrättsföreningen. Vid beräkning av antalet

lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.

Protokollet från för-eningsstämman skall innehålla

uppgift om hur rösterna har beräknats och hållas

tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av

huset.

16. Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket i

lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt skall ges följande

lydelse: att hyresgästerna i mer än hälften av de

uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig

intresserade av en ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt och att dessa hyresgäster är medlemmar i

bostadsrättsföreningen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om kooperativ hyresrätt

2 Förslag till lag om ändring i jordabalken

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om

arrendenämnder och hyresnämnder

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132)

om förvärv av hyresfastighet m.m.

5 Förslag till lag om ändring i

bostadsförvaltningslagen (1977:792)

6 Förslag till lag om ändring i

hyresförhandlingslagen (1978:304)

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om

rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrätt

8 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614)

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:831) om

rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt