Bet. 2004/05:LU25

Lagutskottets betänkande

2004/05:LU25

Assisterad befruktning och föräldraskap

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:137

Assisterad befruktning och föräldraskap samt tre motioner som väckts

med anledning av propositionen.

Regeringen föreslår lagändringar som innebär att assisterad befruktning

med donerade spermier enligt lagen (1984:1140) om insemination och lagen

(1988:711) om befruktning utanför kroppen skall få utföras också

beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan

kvinna. Den registrerade partnern eller sambon skall - tillsammans med

den befruktade kvinnan - anses som förälder till det barn som föds,

förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt

att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet skall fastställas genom

bekräftelse eller dom. Föräldraskapet skall inte gälla barn som kommer

till genom assisterad befruktning utanför tillämpningen av 1984 och

1988 års lagar.

I propositionen föreslås även att bestämmelserna i föräldrabalken om

fastställande av faderskap genom dom anpassas till DNA-tekniken. Därutöver

föreslås att det i vissa bestämmelser om sambor i föräldrabalken,

ärvdabalken och jordabalken tydliggörs att även sambor av samma kön

omfattas.

Lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 2005.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår

motionerna.

I betänkandet finns tre reservationer och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Assisterad befruktning och föräldraskap

Riksdagen- dels antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i

föräldrabalken,b) lag om ändring i ärvdabalken,c) lag om ändring i

jordabalken,d) lag om ändring i brottsbalken,e) lag om ändring i

rättegångsbalken,f) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

g) lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall förutgivna

underhållsbidrag,h) lag om ändring i lagen (1979:1001) om erkännande av

nordiskafaderskapsavgöranden,i) lag om ändring i namnlagen (1982:670),

j) lag om ändring i lagen (1984:1140) om insemination,k) lag om ändring

i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor,l) lag om ändring

i lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen,m) lag om ändring i

folkbokföringslagen (1991:481),n) lag om ändring i lagen (1994:1117) om

registrerat partnerskap,o) lag om ändring i lagen (1996:1030) om

underhållsstöd,p) lag om ändring i vallagen (1997:157),q) lag om ändring

i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,r) lag om ändring i

lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,s) lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453),t) lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,

u) lag om ändring i sambolagen (2003:376),- dels ändrar beslutet den 26

maj 2005 (rskr. 2004/05:254) såvitt gäller lagen om ändring i lagen

(1996:1030) om underhållsstöd och beslutar att 4 § skall ha den lydelse

som utskottet föreslår i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen proposition

2004/05:137 och avslår motionerna 2004/05:L30 och 2004/05:L31 yrkande

1.

Reservation 1 (kd)

2. Fastställande av föräldraskap

Riksdagen avslår motion 2004/05:L29 yrkande 1.

Reservation 2 (fp)

3. Kostnader

Riksdagen avslår motion 2004/05:L31 yrkande 2.

4. Utredningar om föräldraskap

Riksdagen avslår motion 2004/05:L29 yrkande 2.

Reservation 3 (fp)

Stockholm den 24 maj 2005

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne

Carlström (s), Raimo Pärssinen (s), Christina Nenes (s), Hillevi Larsson

(s), Yvonne Andersson (kd)1Avstår från ställningstagande under punkterna

2, 3 och 4., Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg

(m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Anneli Särnblad (s),

Henrik von Sydow (m), Pia Nilsson (s), Johan Löfstrand (s), Mia Franzén

(fp) och Johan Linander (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I propositionen föreslår regeringen - efter att ha hört Lagrådet - att

riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till ändringar i

föräldrabalken, lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1988:711) om

befruktning utanför kroppen samt ett antal andra lagar. Bakgrunden till

lagförslagen är följande.

Regeringen beslutade år 1999 att tillkalla en parlamentarisk kommitté

för att undersöka villkoren för barn i homosexuella familjer. År 2001

överlämnade kommittén betänkandet (SOU 2001:10) Barn i homosexuella

familjer. Kommittén förslog att registrerade partner skulle ges möjlighet

att prövas som adoptivföräldrar och att registrerade partner och

homosexuella sambor också skulle få tillgång till assisterad befruktning

i sjukvården.

Kommitténs förslag om att registrerade partner skulle ges möjlighet att

prövas som adoptivföräldrar har lett till lagstiftning, som trätt i

kraft den 1 februari 2003. I propositionen som låg till grund för

lagändringen om adoption uttalade regeringen att en möjlighet till assisterad

befruktning för registrerade partner och homosexuella sambor inte borde

införas innan frågan om hur föräldraskapet för barn som då kommer till

ytterligare hade övervägts. Lagutskottet delade regeringens bedömning,

och beträffande det fortsatta arbetet med hur det rättsliga föräldraskapet

för barnet skall regleras ansåg utskottet att det var angeläget att

arbetet skulle komma till stånd så snart som möjligt, vilket gavs

regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet (prop. 2001/02:123, bet.

LU27, rskr. 304).

Inom Regeringskansliet utarbetades därefter departementspromemorian (Ds

2004:19) Föräldraskap vid assisterad befruktning för homosexuella.

Promemorian har remissbehandlats och ligger till grund för förslagen i

förevarande proposition. I propositionen föreslås också att det i vissa

bestämmelser om sambor i föräldrabalken, ärvdabalken och jordabalken

tydliggörs att även sambor av samma kön omfattas. Det rör sig här om

följdändringar till den nya sambolagen (2003:376), där lagstiftningsbehovet

har påtalats av riksdagen (jfr prop. 2002/03:80, bet. LU19, rskr. 211).

Propositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska

regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har tre motioner väckts. Förslagen i

motionerna finns i bilaga 1.

I ärendet har en skrivelse inkommit från ledare för kristna kyrkor och

rörelser samt muslimska organisationer i Sverige.

Utskottets överväganden

Assisterad befruktning och föräldraskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna. Jämför

reservation 1 (kd) och särskilt yttrande 1 (m).

Gällande rätt

Assisterad befruktning kan utföras dels i form av insemination, dels i

form av befruktning utanför kroppen, s.k. in vitro-fertilisering.

Aktuella bestämmelser finns i lagen (1984:1140) om insemination och lagen

(1988:711) om befruktning utanför kroppen. Lagarna kompletteras av

föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen.

Behandlingarna enligt 1984 och 1988 års lagar är metoder för att avhjälpa

ofrivillig barnlöshet och får bara utföras om kvinnan är gift eller

sambo med en man. Det krävs skriftligt samtycke av mannen. En insemination

får ske med sperma antingen från kvinnans make eller sambo eller från

en spermagivare (givarinsemination). Befruktning utanför kroppen kan

ske antingen med ett donerat ägg och makens eller sambons sperma eller

med kvinnans eget ägg och donerad sperma. Givarinsemination får utföras

endast vid offentligt finansierade sjukhus under överinseende av en

läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik. Befruktning

utanför kroppen där ägg eller spermier kommer från en givare får endast

utföras vid universitetssjukhus. Före en sperma- eller äggdonation skall

den behandlande läkaren pröva om det är lämpligt att donationen sker

med hänsyn till parets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden.

Befruktningen får utföras bara när det kan antas att barnet kommer att

växa upp under goda förhållanden. Läkaren väljer ägg eller sperma från

en lämplig givare. Uppgifterna om givaren antecknas i en särskild journal,

som skall bevaras i minst 70 år.

Ett barn som har kommit till genom assisterad befruktning har rätt att,

om det har uppnått tillräcklig mognad, få del av de uppgifter om givaren

som har antecknats i journalen. Socialnämnden är på begäran skyldig att

biträda barnet med att skaffa fram dessa uppgifter.

Propositionen

I propositionen konstaterar regeringen att behandlingar enligt 1984 och

1988 års lagar får utföras när kvinnan är gift eller sambo med en man

men däremot inte när kvinnan är registrerad partner eller sambo med en

annan kvinna. Frågan är, enligt regeringen, om det är tillräckligt

motiverat att upprätthålla denna begränsning. Regeringen anser att en

utgångspunkt för övervägandena i denna fråga bör vara att ett barn som

kommit till med hjälp av assisterad befruktning skall ha två föräldrar

och att barnet skall ha fötts av en av föräldrarna.

Regeringen pekar på att det i samband med lagändringen som gav registrerade

partner möjlighet att prövas som adoptivföräldrar lades fram ett omfattande

forskningsunderlag om både adopterade barn och om barn i familjer där

de vuxna är homosexuella. Med hänvisning till detta forskningsunderlag

anser regeringen att det inte finns skäl att anta något annat än att

såväl registrerade partner som homosexuella sambor generellt sett kan

erbjuda även barn som kommit till genom assisterad befruktning i

homosexuella relationer en god uppväxtmiljö och tillgodose de särskilda

behov av omsorg och omvårdnad som barnen kan ha.

Något som också, enligt regeringens mening, talar för att lesbiska par

bör få tillgång till behandlingar enligt 1984 och 1988 års lagar är att

barnet då garanteras möjlighet att få kunskap om sitt biologiska ursprung.

Många lesbiska par skaffar i dag barn genom insemination i egen regi,

och en del par vänder sig till sjukhus utomlands. När en insemination

sker vid klinik utomlands är givaren som regel anonym. Vid insemination

i egen regi är avsikten ibland att spermagivaren skall vara aktiv som

far till barnet. Men det kan också vara så att han endast vill hjälpa

det lesbiska paret att bilda familj och att hans identitet därför inte

uppges vid faderskapsutredningen eller för barnet. Barn som har kommit

till med donerad sperma enligt 1984 eller 1988 års lag har däremot, när

det har uppnått tillräcklig mognad, rätt att få del av de uppgifter om

givaren som finns antecknade i en särskild journal, och socialnämnden

är skyldig att hjälpa barnet att ta reda på om det finns några uppgifter

antecknade.

Mot den redovisade bakgrunden gör regeringen bedömningen att det inte

längre kan anses motiverat att upprätthålla begränsningen som innebär

att lesbiska par inte har tillgång till behandlingar enligt 1984 och

1988 års lagar. Regeringen föreslår därför att insemination enligt 1984

års lag och befruktning utanför kroppen enligt 1988 års lag med donerade

spermier skall få utföras också när en kvinna är registrerad partner

eller sambo med en annan kvinna. För behandling genom befruktning utanför

kroppen krävs i dag att det är utrett att kvinnan har något medicinskt

hinder och därför inte kan befruktas genom insemination. Samma krav bör,

anför regeringen, ställas när kvinnan är registrerad partner eller

sambo med en annan kvinna.

Enligt regeringen bör vidare behandlingen av ett lesbiskt par - liksom

för ett heterosexuellt par - förutsätta att kvinnans registrerade partner

eller sambo skriftligen har samtyckt till behandlingen. Enligt 1984 och

1988 års lagar skall läkaren därutöver pröva att det med hänsyn till

parets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt

att behandlingen äger rum. Behandlingen bör få utföras endast om det

kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Läkaren

bör, anför regeringen vidare, gemensamt med en yrkesutövare med

beteendevetenskaplig kompetens försäkra sig om att paret har förmåga att

vårda och uppfostra barnet och att det är berett att berätta för barnet

om dess ursprung. För registrerade partner och homosexuella sambor kan

det - liksom vid adoption - därutöver behöva tas vissa särskilda hänsyn.

Regeringen förutsätter att Socialstyrelsen ser över sina föreskrifter

och allmänna råd i syfte att anpassa dem till situationer där det sökande

paret är registrerade partner eller lesbiska sambor.

De lagändringar som regeringen därutöver föreslår innebär sammanfattningsvis

följande. Om en behandling enligt 1984 eller 1988 års lag har utförts

på en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna,

skall den registrerade partnern eller sambon till den behandlade kvinnan

också anses som barnets förälder. Föräldraskapet förutsätter att den

registrerade partnern eller sambon har samtyckt till behandlingen och

att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet

skall fastställas genom bekräftelse eller dom. Föräldraskapet skall

inte omfatta barn som kommer till genom assisterad befruktning utanför

tillämpningen av 1984 och 1988 års lagar, t.ex. vid insemination i egen

regi eller utomlands. I dessa fall skall alltså - liksom hittills -

faderskapet fastställas. Om det är till fördel för barnet och övriga

förutsättningar finns, kan ett gemensamt föräldraskap för det lesbiska

paret då åstadkommas genom adoption. Om det kan antas att en kvinna på

grund av sitt samtycke till en assisterad befruktning skall anses som

förälder till ett barn, skall socialnämnden utreda hennes föräldraskap

och se till att detta fastställs i stället för faderskapet. Vid utredningen

skall detsamma gälla som för utredningar om faderskap, och för rättegången

i mål om föräldraskapet skall detsamma gälla som för rättegången i mål

om faderskap. Ett undantag görs när det gäller bestämmelserna om

blodundersökning vid fastställande av faderskap. Lagen (1985:367) om

internationella faderskapsfrågor och lagen (1979:1001) om erkännande av

nordiska faderskapsavgöranden utvidgas till att i viss utsträckning

gälla föräldraskapet för en kvinna.

Genom föreslagna ändringar i föräldrabalken skall faderskapet för en

man kunna fastställas av domstol om det genom en genetisk undersökning

är utrett att han är barnets far. Det skall alltså inte såsom nu behöva

bevisas att mannen har haft samlag med barnets mor. För män som ger

sperma enligt 1984 och 1988 års lagar skall faderskapet inte fastställas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Bestämmelserna

om fastställande av faderskap genom dom är avsedda att tillämpas endast

för barn som avlas efter ikraftträdandet.

Motionerna

Yvonne Andersson m.fl. (kd) yrkar i motion L30 att riksdagen skall avslå

propositionen. Motionärerna anför att alla barn behöver och har rätt

till både en mamma och en pappa och att avsteg från denna regel kan

göras endast om det är förenligt med principen om barnets bästa. Enligt

motionärerna ligger föräldraansvaret alltid på de biologiska föräldrarna.

Att bli förälder kan vara ett starkt behov, men det är ingen rättighet.

Vuxna kan aldrig ha rätt till barn, däremot har barn alltid rätt till

föräldrar. Enligt motionärernas uppfattning har regeringens förslag som

utgångspunkt vuxnas rätt till föräldraskap och inte principen om barnets

bästa. I regeringens förslag bortses helt från pappans betydelse för

ett barns utveckling. Det är, anför motionärerna, väsentligt att barn

har tillgång till både kvinnliga och manliga förebilder. I andra sammanhang,

t.ex. i vårdnadstvister, är barns behov av kontakt med båda föräldrarna

en självklarhet. Även om alla barn inte har kontakt med både sin mamma

och pappa skall inte staten medverka till familjebildningar där barn

från början med automatik berövas rätten till en av sina föräldrar.

Därtill kommer att det, som flera remissinstanser påpekat, saknas

relevant forskning om konsekvenserna för barn som växer upp med samkönade

föräldrar. Många remissinstanser, däribland Barnombudsmannen, BRIS och

Socialstyrelsen, har avstyrkt regeringens förslag. Mot den redovisade

bakgrunden anser motionärerna att regeringens förslag inte kan anser

förenligt med principen om barnets bästa. I motionen anförs att

ställningstagandet inte inrymmer någon värdering av homosexuella personers

förmåga att ta hand om barn. Motionärernas ställningstagande till

regeringens förslag rör uteslutande ett barns grundläggande rätt till och

behov av både en mamma och en pappa.

I motion L31 anför Patrik Norinder (m) att han inte motsätter sig att

kvinnor som lever i partnerskap skall få tillgång till assisterad

befruktning på sjukhus. Den inseminerades partner bör dock inte automatiskt

anses som förälder till barnet. Ett gemensamt föräldraskap för det

lesbiska paret bör i stället åstadkommas genom styvbarnsadoption. Motionären

yrkar avslag på propositionen såvitt avser det gemensamma föräldraskapet

(yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Vid bedömningen av frågan om lesbiska par bör få tillgång till behandlingar

enligt 1984 och 1988 års lagar anser utskottet, liksom regeringen, att

en utgångspunkt för övervägandena bör vara att barn som kommit till

genom assisterad befruktning skall ha två föräldrar och att barnet skall

ha fötts av en av föräldrarna. Att ha två rättsliga föräldrar ger barnet

trygghet ekonomiskt, socialt och rättsligt - inte bara under den tid

familjen lever tillsammans utan också ifall föräldrarna skulle separera

eller någon av dem skulle avlida.

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag, såsom påpekas i motion

L30, kritiserats av ett antal remissinstanser. En del av kritiken går

ut på att det saknas relevant forskning om konsekvenserna för barn som

växer upp med föräldrar av samma kön. Med anledning av denna kritik

vill utskottet anföra följande. I samband med lagändringen som gav

registrerade partner möjlighet att prövas som adoptivföräldrar konstaterade

regeringen att det hade lagts fram ett omfattande forskningsunderlag

både om adopterade barn och om barn i familjer där de vuxna är homosexuella.

Forskningen ansågs med tillräcklig säkerhet tala för att registrerade

partner allmänt sett kan erbjuda adoptivbarn en god uppväxtmiljö och

tillgodose adoptivbarns särskilda behov, också med beaktande av den

känsliga situation som barnet kan befinna sig i på grund av parets

homosexualitet. Slutsatsen drogs därför att - liksom när det gäller andra

som önskar adoptera barn - en individuell prövning borde kunna göras

utifrån de sökandes förutsättningar att erbjuda gynnsamma uppväxtförhållanden.

Lagutskottet delade regeringens bedömning och riksdagen följde utskottet

(prop. 2001/02:123, bet. LU27, rskr. 304).

Den forskning som kommittén presenterade om barn som kommit till genom

givarinsemination i homosexuella relationer är i och för sig begränsad,

och kommittén lade inte fram någon forskning som särskilt tar sikte på

barn som kommit till genom befruktning utanför kroppen. Mot bakgrund av

forskningen om barn i familjer där de vuxna är homosexuella och om

adopterade barn anser emellertid utskottet att det inte finns skäl att

anta något annat än att såväl registrerade partner som homosexuella

sambor generellt sett kan erbjuda även barn som kommit till genom

assisterad befruktning i homosexuella relationer en god uppväxtmiljö och

tillgodose de särskilda behov av omsorg och omvårdnad som barnen kan ha.

En viktig aspekt när det gäller assisterad befruktning är också barnets

rätt till kunskap om sitt ursprung. Ett barn som har kommit till genom

assisterad befruktning enligt 1984 och 1988 års lagar har rätt att - om

det har uppnått tillräcklig mognad - få del av de uppgifter om givaren

som har antecknats i journalen. Barnet garanteras härigenom en möjlighet

att få kunskap om sitt biologiska ursprung. Denna omständighet talar,

enligt utskottets mening, för att lesbiska par bör få tillgång till

behandlingar enligt 1984 och 1988 års lagar.

Mot den redovisade bakgrunden anser utskottet, liksom regeringen, att

assisterad befruktning med donerade spermier enligt 1984 års lag om

insemination och 1988 års lag om befruktning utanför kroppen skall få

utföras också beträffande en kvinna som är registrerad partner eller

sambo med en annan kvinna. De invändningar mot regeringens förslag som

förs fram i motion L30 förändrar inte utskottets bedömning. Vad som

anförs i motion L31 yrkande 1 om det gemensamma föräldraskapet utgör

inte heller, enligt utskottets mening, skäl att avstyrka regeringens

förslag i den delen.

Utskottet har inte något att erinra mot lagförslagen i övrigt.

Med det anförda föreslår således utskottet att riksdagen antar regeringens

lagförslag och avslår motionerna L30 och L31 yrkande 1.

Riksdagen har den 26 maj 2005 beslutat om ändringar i bl.a. 4 § lagen

(1996:1030) om underhållsstöd (prop. 2004/05:116, bet. SfU15, rskr.

254). För att samordna denna ändring med det i förevarande ärende

framlagda förslaget till ändring i samma lagrum erfordras en lagteknisk

justering av riksdagens tidigare beslut. En sådan justering framgår av

bilaga 3 till betänkandet.

Fastställande av föräldraskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om fastställande av föräldraskap.

Jämför reservation 2 (fp) och särskilt yttrande 2 (v).

Gällande rätt

Bestämmelser om faderskap och moderskap till barn finns i 1 kap.

föräldrabalken. Olika regler gäller beroende på om modern är gift eller

inte. Särskilda bestämmelser finns om faderskapet till barn som avlas

genom assisterad befruktning.

Om modern är gift, anses mannen i äktenskapet automatiskt som barnets

far. Det gäller en s.k. faderskapspresumtion (1 §). Presumtionen kan

hävas av domstol i vissa situationer (2 §). Om modern är ogift, fastställs

faderskapet genom bekräftelse eller dom (3 §). Har ingen bekräftat

faderskapet till ett barn, måste det fastställas genom dom i en rättegång

mot den man eller några av de män som det finns anledning att stämma in

(5 §).

Har en insemination utförts på modern med samtycke av hennes make eller

annan man som hon var sambo med och är det med hänsyn till samtliga

omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen,

skall den som har lämnat samtycket vid tillämpningen av 2-5 §§ anses

som barnets far (6 §). En motsvarande bestämmelse finns för fastställande

av faderskap när moderns ägg har befruktats utanför hennes kropp (8 §).

Den lagtekniska konstruktionen är alltså att samtycket till inseminationen

eller befruktningen medför att mannen skall anses som barnets far när

man sedan tillämpar bestämmelserna om fastställande av faderskap i 2-5

§§. Om modern är gift, gäller därvid alltid faderskapspresumtionen (1

§). Om modern är sambo med en man, skall faderskapet i stället fastställas

genom bekräftelse eller dom.

Propositionen

Regeringens förslag innebär att om en behandling enligt 1984 eller 1988

års lag har utförts på en kvinna som är registrerad partner eller sambo

med en annan kvinna, skall den registrerade partnern eller sambon till

den behandlade kvinnan också anses som barnets förälder. Föräldraskapet

förutsätter att den registrerade partnern eller sambon har samtyckt

till behandlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom

den. Föräldraskapet skall fastställas genom bekräftelse eller dom.

I propositionen anför regeringen att kvinnans samtycke till den assisterade

befruktningen har den verkan att hon blir att anse som förälder till

det barn som föds. På så sätt garanteras barnet redan vid befruktningen

två föräldrar. Förutsatt att samtycke har lämnats och att det är sannolikt

att barnet har tillkommit genom befruktningen, kan varken den födande

kvinnan eller hennes registrerade partner eller sambo med framgång

motsätta sig föräldraskapet.

Regeringen redovisar i propositionen att den avser att återkomma när

det gäller föräldraskapet vid assisterad befruktning. En fråga som då

kan aktualiseras är om den i propositionen föreslagna bestämmelsen om

en kvinnas föräldraskap bör utvidgas till att gälla vid assisterad

befruktning utanför tillämpningen av 1984 och 1988 års lagar. Därmed

uppkommer även frågan om föräldraskapet för en registrerad partner bör

presumeras på liknande sätt som faderskapet för en gift man. En annan

fråga är om det behövs åtgärder för att ytterligare förbättra barnets

möjligheter att få kunskap om sitt biologiska ursprung.

Motionen

I motion L29 anför Martin Andreasson m.fl. (fp) att regeringens förslag

innebär att föräldraskapet för en registrerad partner måste fastställas

genom bekräftelse eller dom. Gällande regler för makar innebär att en

make efter en insemination med donerade spermier presumeras vara far

till barnet. Enligt motionärerna bör samma regler om föräldraskapspresumtion

gälla för såväl makar som registrerade partner vid assisterad befruktning.

I motionen begärs ett tillkännagivande med detta innehåll (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan avser regeringen att återkomma när det gäller

föräldraskapet vid assisterad befruktning, och den fråga som motionärerna

tar upp kommer att övervägas inom ramen för det aviserade arbetet.

Utskottet anser därför inte att det nu finns skäl att föreslå någon åtgärd

från riksdagen med anledning av motionen.

Med det anförda bör riksdagen avslå motion L29 yrkande 1.

Kostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om kostnaderna för behandlingen

enligt 1984 och 1988 års lagar.

Motionen

I motion L31 anser Patrik Norinder (m) att regeringens förslag innebär

att sjukvårdens uppgifter utsträcks till en verksamhet som inte har

någon medicinsk indikation för behandling. Motionären anser att sådan

verksamhet inte skall skattefinansieras. I motionen begärs ett

tillkännagivande i enlighet härmed (yrkande 2).

Propositionen och utskottets ställningstagande

I propositionen anför regeringen att det blir upp till varje landsting

att bestämma om möjligheten att få assisterad befruktning kan ske inom

den befintliga verksamheten eller om den skall avgiftsbeläggas för

patienterna.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion L31

yrkande 2.

Utredningar om föräldraskap

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som behandlar utredningar om

föräldraskap. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från

riksdagen. Jämför reservation 3 (fp) och särskilt yttrande 3 (v).

Motionen

I motion L29 föreslår Martin Andreasson m.fl. (fp) att reglerna om

fastställande av föräldraskap i samboförhållanden måste kunna förenklas.

Enligt motionärerna bör föräldrarna t.ex. redan på sjukhuset eller i

samband med de första kontakterna med Försäkringskassan kunna underteckna

en gemensam försäkran med uppgivande om föräldraskap. I motionen begärs

ett tillkännagivande med detta innehåll (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen, senast i januari innevarande

år, avstyrkt motioner liknande den nu aktuella och därvid konstaterat

att den nuvarande ordningen ger betryggande garantier för att det

verkligen är den biologiske fadern och inte någon annan som fastställs

som far till ett barn (se bl.a. bet. 2001/02:LU9, 2003/04:LU11 och

2004/05:LU10). Riksdagen har vid samtliga tillfällen följt utskottet.

Utskottet anser inte att det finns skäl för riksdagen att frångå sina

tidigare ställningstaganden, och utskottet föreslår således att riksdagen

avslår motion L29 yrkande 2.

Reservationer

1. Assisterad befruktning och föräldraskap, punkt 1 (kd)

av Yvonne Andersson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha

följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motion

2004/05:L30 och avslår proposition 2004/05:137, utskottets förslag och

motion 2004/05:L31 yrkande 1.

Ställningstagande

Barn och deras behov av föräldrar är utgångspunkten för Kristdemokraternas

familjepolitik. Barn har rätt till en trygg och god uppväxt, och

föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv. Alla barn behöver

och har i utgångsläget rätt till både en mamma och en pappa. Avsteg

från denna grundregel kan endast göras om det är förenligt med principen

om barnets bästa.

Föräldraansvaret finns i grunden alltid hos de biologiska föräldrarna.

Att bli förälder kan vara ett starkt behov men det är ingen rättighet.

Vuxna kan aldrig ha rätt till barn men däremot har barn alltid rätt

till föräldrar. Enligt min uppfattning har regeringens förslag som

utgångspunkt vuxnas rätt till föräldraskap och inte primärt barnets bästa.

I regeringens förslag bortses helt från pappans betydelse för barnets

utveckling. Regeringens förslag innebär att barn kommer att avlas som

från början fråntas möjligheten att ha tillgång till och växa upp med

en pappa. Det är väsentligt att barn har både manliga och kvinnliga

förebilder i sin närhet. I andra sammanhang är barns behov av kontakt

med båda föräldrarna en självklarhet. Beprövad erfarenhet visar att

frånvaron av en pappa under uppväxten ofta medför negativa effekter.

Därför betonas alltid när det gäller vårdnadstvister barnens behov av

kontakt med både sin mamma och sin pappa. Det är t.ex. praxis med

gemensam vårdnad vid skilsmässor. Barn behöver således och har rätt till

en manlig och kvinnlig förebild som barnet kan identifiera sig med.

Även om inte alla barn har kontakt med både sin mamma och sin pappa

anser jag att staten inte skall medverka till familjebildningar där

barn från början med automatik berövas rätten till en av sina föräldrar.

Övervägandena i frågan om lesbiska par skall få tillgång till behandling

enligt 1984 och 1988 års lagar måste göras utifrån vad som kan antas

vara bäst för barnet. Några sådana överväganden finns över huvud taget

inte i propositionen - vilket jag anser mycket beklagligt - och regeringen

nämner inte ens FN:s barnkonvention. Detta är särskilt allvarligt

eftersom ett stort antal remissinstanser ansett att regeringens förslag

inte är förenligt med barnets bästa. Bland de remissinstanser som

avstyrkt regeringens förslag finns BRIS, Familjerättssocionomernas

Riksförening och Socialstyrelsen. Trots klara avstyrkanden från dessa i

sammanhanget från ett barnperspektiv synnerligen viktiga remissinstanser

tvekar inte regeringen att lägga fram lagförslaget. Därutöver bör

framhållas att flera remissinstanser, bl.a. Socialstyrelsen och Svenska

läkaresällskapet, har påpekat att det saknas relevant forskning om de

konkreta konsekvenserna för barn som växer upp med samkönade föräldrar

och att det skulle kunna innebära en belastning för ett barn att växa

upp i en lesbisk familjebildning. Inte heller avsaknaden av sådan

forskning och de av remissinstanserna uttalade farhågorna rörande barnens

uppväxtförhållanden synes ha påverkat regeringens ställningstaganden.

Vad

som nu anförts kan inte leda fram till någon annan slutsats än att

lagförslaget bör avslås. Ställningstagandet inrymmer inte någon värdering

av homosexuella personers förmåga att ta hand om barn. Mitt ställningstagande

grundar sig uteslutande på barnets bästa och ett barns grundläggande

rätt till och behov av både en mamma och en pappa.

Ställningstagandet innebär att riksdagen bifaller motion L30 och avslår

motion L31 yrkande 1.

2. Fastställande av föräldraskap, punkt 2 (fp)

av Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om fastställande av föräldraskap. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:L29 yrkande 1.

Ställningstagande

När förbudet mot assisterad befruktning på klinik för kvinnor i samkönade

relationer nu avskaffas anser vi att det är förvånande att det införs

nya regler som skiljer mellan makar och registrerade partner. Regeringens

förslag innebär att föräldraskapet för en registrerad partner måste

fastställas genom bekräftelse eller dom. Gällande regler för makar

innebär att en make efter en insemination automatiskt presumeras vara

far till barnet. Enligt vår uppfattning bör samma regler om

föräldraskapspresumtion gälla för såväl makar som registrerade partner vid

assisterad befruktning. Det får ankomma på regeringen att lägga fram

erforderliga lagförslag.

Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L29 yrkande 1,

som sin mening ge regeringen till känna.

3. Utredningar om föräldraskap, punkt 4 (fp)

av Martin Andreasson (fp) och Mia Franzén (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde

ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

anförs i reservationen om utredningar om föräldraskap. Därmed bifaller

riksdagen motion 2004/05:L29 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser, liksom motionärerna bakom motion L29, att reglerna för

fastställande av föräldraskap när föräldrarna är sambor måste förenklas.

Föräldrarna bör t.ex. redan på sjukhuset eller i samband med de första

kontakterna med Försäkringskassan kunna underteckna en gemensam försäkran

med uppgivande om föräldraskap. Endast om det finns särskilda skäl bör

socialnämnden genomföra en utredning. Det får ankomma på regeringen att

lägga fram erforderliga lagförslag.

Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L29 yrkande 2,

som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Assisterad befruktning och föräldraskap, punkt 1 (m)

Inger René (m), Bertil Kjellberg (m) och Henrik von Sydow (m) anför:

En

människas sexuella läggning påverkar inte den personens lämplighet som

förälder. Den som längtar efter barn, är beredd att anstränga sig för

att överkomma eventuella hinder för att få barn, vill ta ansvar för

barnets välmående, ge det kärlek och uppfostra det efter bästa förmåga

kommer med största sannolikhet att bli en bra förälder. Eftersom det

saknas regler för vad som utgör ett gott föräldraskap är det vanskligt

att peka ut vissa människor som mindre lämpade att bli föräldrar.

Det är dock vår mening att staten har ett särskilt ansvar som följd av

förevarande proposition. Detta gäller oavsett vilket kön de tilltänkta

föräldrarna har, eller vilken familjekonstellation föräldrarna lever i.

När staten genom lagstiftning tillhandahåller medel att skapa liv,

ställs alldeles särskilt stora krav på reflektion och eftertanke.

Det finns uppgifter om att barn som tillkommit genom assisterad befruktning

är extra utsatta. Utredningen som ligger till grund för propositionen

presenterar endast begränsat forskningsunderlag rörande barn som kommit

till genom givarinsemination i homosexuella relationer. Forskning som

tar sikte på barn som kommit till genom befruktning utanför kroppen i

homosexuella relationer saknas helt.

Vi vill uppmana regeringen att verka för att sådan forskning kommer

till stånd. Denna forskning bör sedan ligga till grund för en utvärdering

av hur lagen fungerat och hur de barn som kommit till inom dessa ramar

mår i ett långsiktigt perspektiv. Det är vår uppfattning att vi som

lagstiftare har en skyldighet att tillse att de lagar vi stiftar fungerar

på ett fullgott sätt, och vi emotser därför en utredning så snart

forskningsunderlaget så tillåter.

2. Fastställande av föräldraskap, punkt 2 (v)

Tasso Stafilidis (v) anför:

Under tidigare behandlingar av frågan i lagutskottet har jag ställt mig

bakom det generella kravet att lesbiska kvinnor skall likställas med

heterosexuella kvinnor i lagstiftningen om assisterad befruktning. När

nu utskottet har att ta ställning till propositionen Assisterad befruktning

och föräldraskap vill jag därför klargöra min uppfattning.

Liksom motionärerna bakom motion L29 yrkande 1 anser jag att samma regler

för fastställande av föräldraskap skall gälla för såväl makar som

registrerade partner vid assisterad befruktning. Jag vill också erinra om

mitt ställningstagande i betänkande 2004/05:LU10 reservation 20, vilket

jag fortfarande står bakom.

Jag ser det presenterade förslaget till lagstiftning som ett första

steg i att likställa lagstiftningen när det gäller assisterad befruktning

för homo-, bi- och heterosexuella kvinnor. Jag utgår därför ifrån att

regeringen snarast påbörjar den aviserade utredningen, vilken bl.a.

skall behandla frågan om fastställande av föräldraskapet. Jag finner

därför inte skäl att i förevarande ärende reservera mig, men kommer

självfallet att följa frågan noggrant.

3. Utredningar om föräldraskap, punkt 4 (v)

Tasso Stafilidis (v) anför:

Jag anser att fastställandet av föräldraskap när föräldrarna inte är

gifta bör förenklas. Det måste införas nya rutiner. Enligt min mening

bör föräldrarna redan på sjukhuset eller i samband med de första

kontakterna med försäkringskassan gemensamt kunna underteckna en försäkran

med uppgivande om föräldraskap. Ett annat alternativ kan vara att

föräldrarna gemensamt kan anmäla föräldraskapet till folkbokföringsregistret.

Jag har tidigare i betänkande 2004/05:10 Barn och föräldrar m.m. reserverat

mig till förmån för ett motionsyrkande motsvarande det nu aktuella. Jag

finner därför inte skäl att i förevarande ärende återigen reservera mig

i denna fråga.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och föräldraskap:

Riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om ändring i föräldrabalken,

lag om ändring i ärvdabalken,

lag om ändring i jordabalken,

lag om ändring i brottsbalken,

lag om ändring i rättegångsbalken,

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna

underhållsbidrag,

lag om ändring i lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska

faderskapsavgöranden,

lag om ändring i namnlagen (1982:670),

lag om ändring i lagen (1984:1140) om insemination,

lag om ändring i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor,

lag om ändring i lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen,

lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

lag om ändring i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap,

lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

lag om ändring i vallagen (1997:157),

lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,

lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),

lag om ändring i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,

lag om ändring i sambolagen (2003:376).

Följdmotioner

2004/05:L29 av Martin Andreasson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om fastställande av föräldraskap för registrerad partner

vid assisterad befruktning på klinik med donerade spermier.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om en förenkling av de generella reglerna om fastställande

av föräldraskap för sambor.

2004/05:L30 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

Riksdagen avslår proposition 2004/05:137 Assisterad befruktning och

föräldraskap.

2004/05:L31 av Patrik Norinder (m):

1. Riksdagen beslutar om en lagändring av innebörd att föräldraskap

tillkommer genom närståendeadoption även i fall då barnet avlats genom

insemination på sjukhus i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i

motionen anförs om kostnaderna för assisterad befruktning på sjukhus.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Lydelse enligt riksdagens beslut (rskr. 2004/05:254) Utskottets förslag

4

§

Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om

1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl

låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet

till barnet fastställt, 1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen

utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för

att få faderskapet eller föräldraskapet enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken

till barnet fastställt,

2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder,

denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp

som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till barnet,

3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat

sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll,

4. boföräldern trots föreläggande enligt 31 § tredje stycket utan giltigt

skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs,

eller

5. barnet har rätt till barnpension eller efterlevandestöd till barn

efter en bidragsskyldig förälder på grund av bestämmelserna i 2 eller

3 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd

till barn.