Sök i Ratio Lex

Med förslag till ecklesiastik boställsordning

1908-03-06 · 100 sidor, varav 91 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 91 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:84, Med förslag till ecklesiastik boställsordning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj-.ts Nåd. Proposition No 84.

1

N:o 84.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ecklesiastik boställsordning; gifven Stockholms stolt den 6

mars 1908.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden och af ett i högsta domstolen fördt protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid fogade förslag

till ecklesiastik boställsordning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Rihsd. Prot. 1908. 1 Sand. 1 Afd. 62 Höft. (No 84).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med upphäfvande af 26 kap. 2 § bvggningabalken och ändring af

hvad skärskåda författningar innehålla häremot stridande förordnas som

följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom "boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller

till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst

ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2. -Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostadsboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast

ett boställe såsom bostadsboställe anses. Öfriga boställen kallas löningsboställen.

''2 §.

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar;

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastoratsadj unkter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 84.

3

II Kap.

Om laga hus.

3 §.

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

dår ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset

anbringad särskild fårkä*tte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt

loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant pröfvas

nödigt, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: källare

för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården

eller i stället för brunn vattenledning.

4 §.

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, där ej

synerätt enligt 5 § medgifver undantag, vara försedda med dessa laga hus;

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod

och 6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de

tre sist nämnda husen dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen

endast i det fall, att boställshafvaren för tjänsteresor behöfver hålla häst

och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än nu är

sagdt, må efter omständigheterna af synerätt föreskrifvas ytterligare något

eller några af de i 3 § omförmälda hus.

5 §■

1. Där, i följd af ortens förhållanden eller något med jordbruk förenadt

bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin ej

lämpligen kan äga rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. A bostadsboställe af tredje klassen må jämväl följande hus: visthus,

brygghus, drängstuga, vagnshus och spannmålsbod, ett eller flera,

uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,

där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maf:ts Nåd. Proposition N:o 84.

hus af särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med

bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna undvara

alla eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus.

7 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan anordnas under sätesbyggningen,

uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från annan

åbyggnad, öfriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, skola

sammanbyggas, i den mån sådant pröfvas lämpligt. I allmänhet bör dock

undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning

af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter ritning,

som för hvarje fall fastställes af Kungl. Maj:t.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sju, högst tio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara

expeditionsrum, jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två

förstugor. Vid eller i expeditionsrummet inrättas, där det finnes vara

af behofvet påkalladt, ett brandfritt hvalf. Där i visst fall på grund af

särskilda omständigheter sådant pröfvas skäligt, må boningsrummens antal

nedsättas till lägst fem.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres på stenfot af minst fem

decimeters höjd ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer,

men äfven, där något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af

annat ändamålsenligt, i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i

öfrig! användas de ämnen, som finnas lämpliga och öfverensstämma med

ortens sed. Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall

fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas bostadsboställen

rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola bo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj;ta Nåd. Proposition N;o 84.

ningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar åt kakel; men äfven

ugn eller spis af sten eller ugn åt järn må kunna i något rum tillåtas.

Framför eldstad anbringas plansten, plåt eller annan mot eld skyddande

golfbetäckning. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boaserade

eller spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar

samt tapeter eller lämplig målning å väggarna.

2. öfriga laga hus å bostadsboställe uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed till den storlek, behofvet i hvarje tall

fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och tvätt

samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre bostadsboställen

brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt tall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

11 §•

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt

betungande.

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

12 §.

För bostadsboställe af första klassen galle hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill

hörande laga hus åligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

13 §.

Ä andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet skola alla

laga hus nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

14 §.

o

A bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och

underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

o

A löningsboställen åligger nybyggnads- och underhållsskyldigheten

boställshafvaren.

16 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjälpas i den

mån sådant föreskrifves eller eljest blifver nödigt.

17 §.

Nybyggnad sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,

spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed

i sambruk förenadt löningsboställe må icke företagas utan att synerätt

därom beslutar; och må på bostadsboställe af andra eller tredje klassen

å landet eller med dylikt boställe i sambruk förenadt löningsboställe nybyggnad

af annat laga hus eller åtgärd, som i 20 § 2 mom. omförmäles,

ej heller vidtagas_ af boställshafvare, utan att föreskrift därom meddelats

af synerätt eller vid ekonomisk besiktning.

18 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan nybyggas och underhållas. Brister, som å

dylika eller andra å boställe insynade hus genom boställshafvarens vanvård

uppkomma, skola af honom på egen bekostnad afhjälpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mapts Nåd. Proposition No 84.

19 §•

1. 1 afseende på boställshafvarcs och församlings rätt att till nybyggnad

och förbättring af boställes hus samt boställshafvarcs rätt att i öfrigt

till husbehof använda boställes skogstillgång lände till efterrättelse hvad

särskildt är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,

må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jämväl af annan nybyggnads- och underhållsskyldig användas till

nybyggnad och förbättring å bostället. Förslår tillgången ej till både

boställshafvares och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare

bästa rätten.

20 §.

1. Vid nybyggnad af laga hus å bostadsboställe af andra eller tredje

klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe

skall den af synerätt vid arbetets godkännande fastställda kostnad

godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt lagen om reglering af

prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål inom pastoratet årligen

afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad i

följd af brandskada dylik godtgörelse icke må utgå för den kostnad, som

motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, där sådan ej erhållits till

fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet af det brunna.

Omedelbart efter byggnadsarbetets godkännande skall godtgörelsen

till boställshafvaren utbetalas af de inom pastoratet på sätt ofvan blifvit

nämndt uppsamlade medlen. Hvad därvid tilläfventyrs brister skall jämte

ränta därå efter fem för hundra boställshafvaren tillhandahållas allt efter

som för ändamålet afsedda medel inflyta.

Har, då boställshafvaren frånträda* bostället, nybyggnadskostnaden

icke blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord, skall det felande beloppet

med ränta efter fem för hundra till boställshafvaren erläggas af efterträdaren,

på hvilken företrädarens rätt gent emot pastoratet därefter öfvergår.

För hvad af fordringsbeloppet bevisligen icke kunnat utfås hos efterträdaren

behåller afträdande boställshafvaren sin rätt mot pastoratet.

2. Hvad sålunda stadgats om nybyggnadskostnad galle ock om kostnad

för förbättring af laga hus å de i i inom. omförmälda boställen, när tak

med tillhörande sparrverk ånyo uppföres, eller hus, med bibehållande af

gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning af plåt, skiffer, tegel eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kangl. Majds Nåd. Proposition No 8i.

annat ämne af motsvarande hårdhet, eller yttervägg i sin helhet eller till

större delen ombygges, eller å gammalt hus anbringas ny brädfodring

med anstrykning därå eller annan ändamålsenlig beklädnad/

3. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna § sägs, blifvit

i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af kostnaden

därför, erhålla förskott af de ersättningsmedel, som finnas inom

pastoratet uppsamlade, därest han ställer fullgod säkerhet för det förskotterade

beloppet.

21 §.

Kostnaden för underhåll af de laga husen å bostadsboställe af andra

eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk förenadt

löningsboställe skall, på sätt här nedan sägs, boställshafvaren godtgöras

af de medel, som enligt lagen om reglering af prästerskapets aflöning

skola för detta ändamål inom pastoratet årligen afsättas och af vederbörande

kyrkoråd förvaltas.

Då boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete,

som blifvit af synerätt eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, skall

godtgörelse för utgiften, i den mån densamma icke öfverstiger den enligt

vederbörligt syne- eller besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad,

omedelbarligen till boställshafvaren utbetalas af de inom pastoratet

uppsamlade ersättningsmedlen. Har för arbete, som nu är sagdt, den beräknade

kostnaden öfverskridits, eller har boställshafvaren gjort utgift för

underhållsarbete, som ej blifvit honom ålagdt, äge han jämväl af ifrågavarande

ersättningsmedel bekomma godtgörelse för sådan utgift, så vidt

densamma af synerätt eller vid ekonomisk besiktning pröfvas hafva varit

af behofvet påkallad. I händelse underhållsarbete föranledts af brandskada,

skall hvad i 20 § sägs i fråga om godtgörelse för sålunda orsakad

kostnad äga motsvarande tillämpning.

Därest i förekommande fall de uppsamlade ersättningsmedlen icke

förslå till godtgörelsens gäldande, skall bristen jämte ränta därå efter fem

för hundra till boställshafvaren utbetalas efter hand som medel härför

blifva tillgängliga.

Afträder boställshafvaren bostället, innan underhållskostnad, för hvilken

han är berättigad till ersättning, blifvit till fullo godtgjord, skall det

felande beloppet med ränta efter fem för hundra till honom erläggas af

efterträdaren, som därefter inträder i sin företrädares rätt i förhållande

till pastoratet. För hvad af fordringsbeloppet bevisligen icke kunnat utfås

hos efterträdaren behåller afträdande boställshafvaren sin rätt mot pastoratet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Juivgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

9

IV Kap.

Om andra byggnader än de laga husen.

22 §.

1. Finner synerätt, att på bostadsboställe eller därmed i sambruk förenad!

löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller

nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare

där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

23 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,

hvilka, där ej tillträdaren vill behålla dem till det värde, som,

i brist af åsämjande, synerätten därå sätter, afträdaren äger rätt att bortföra

inom tid, som vid af- och tillträdessyn föreskrifves; vare dock pliktig

att för byggnadsvirke, som hämtats från boställets skog och icke utgjorts

af sådan andel i densammas afkastning, som, enligt hvad särskilt är

stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, tillkomma boställshafvaren,

utgifva ersättning till belopp, som synerätt bestämmer; skolande ersättningen

användas till boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten

meddelar.

V Kap.

Om brandförsäkring.

24 §.

Alla hus, hvilkas nybyggnad åligger boställshafvare, vare han pliktig

att uti allmänt brandförsäkringsverk eller brandstodsförening med reglemente

fastställdt af Kungl. Maj:t eller uti brandstodsförening för härad

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 62 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

eller län med reglemente fastställdt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning

uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen vidmakthållas.

Öfver fullgörandet häraf hålle domkapitlet tillsyn, för hvilket

ändamål boställshafvaren, såvida icke brandförsäkringsafgift är erlagd för

all framtid, skall före början af hvarje försäkringsår till domkapitlet öfverlämna

bevis, att meddelad försäkring är för det året gällande.

25 §.

Brandskadeersättning upphäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren

ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,

innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för

medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit förstörd!
26

§.

Brandskadeersättning, som boställshafvare lyftat, skall redovisas vid

nästa ekonomiska besiktning eller husesyn.

27 §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, svare själf för brandskada och bygge nytt upp för

hvad som brunnit, utan rätt till godtgörelse för byggnadskostnaden i hvad

den motsvarar värdet af det brunna.

VI Kap.

Om ägornas vård och bruk samt om fördelning till godtgörande på

vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare

kan få vidkännas.

28 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, gräfva och vidmakthålla nödiga diken, efter hvad därom är

stadgadt, samt, i öfverensstämmelse med dén särskilda plan, som angående

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd, röja och

vårda sådana marker.

29 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om

å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, där det

kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad

synerätt pröfva!* skäligt. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn må,

om synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att

afkastningen därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,

denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas

af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen

eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande

boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse

hvad därom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.

30 §.

1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord galle hvad därom är

stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad hålla, skall

vid boställes afträdande aflämnas i fredgillt stånd.

2. Om på yrkande af granne boställshafvare måst deltaga i uppförande

af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden för boställshafvarens

andel däri uppgå till högre belopp, än han anses böra vidkännas,

må hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godtgörelse på det antal

år, som pröfvas skäligt, dock icke öfverstigande tjugu, räknadt från den

tid, då. stängslet blifvit fullbordadt.

3. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att

hålla hägnad; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fortfarande

underhållas, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda

förordnas.

31 §.

1. I fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes

skogsmark galle hvad därom särskildt är stadgadt.

2. Vifl boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan

oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskildt är

stadgadt, göre anmälan om företaget hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall

föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämme Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas.

Virke till dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnad er

jämte erforderligt bränsle äger boställshafvaren under den tid, han innehar

äfven själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han

afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen,

än att därifrån, så vidt dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från

skogen få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens

yttergränser må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänstemän.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt

skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om

utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående syn

mellan enskild jordägare och arrendator är stadgadt.

32 §.

Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas

utan särskildt därtill af Kungl. Maj:ts befallningshafvande gifvet tillstånd.

33 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare

kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas med anledning

af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vattenafledningsföretag för

samfällig jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra

allmänna hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle hvad

därom särskildt är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda

än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i

dessa afseenden bort utgå före hans tillträde af bostället.

2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkrat insynadt hus

genom inbetalning, på en gång eller i särskilda poster, af hela den för

sådan försäkring bestämda afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn

till godtgörande fördelas på vissa, högst tjugu år, räknade från

den tid, då första inbetalningen skedde.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 84.

3. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, därför boställshafvare

förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkställd, och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit

urståndsatt att hos företrädaren utfå den härför bestämda kostnadsersättning,

må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter

synerätts pröfning fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade

från denne boställshafvares tillträde.

4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad

af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,

som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som afses

i 20 § 2 mom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 § sägs,

vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdare^

besittningstid skälig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant fall,

som i 3 mom. afses, är för handen, den öfverskj utande kostnaden så, som

synerätten finner skäligt, fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu

år från nämnde boställshafvares frånträdande af bostället.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,

galle hvad i arrendekontraktet härutinnan må vara stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från dess ägor är hämtadt och icke kan

räknas till dess årliga afkastning, må ej afhändas bostället, utan att sådant

är särskildt tillåtet, ej heller torf eller skogseffekter, äfven om de kunna

anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel må icke bortföras från

boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren icke förr än vid afträdestiden från sådant

boställe, som sist är sagdt, bortföra utan särskildt tillstånd. Detta sökes

hos Kungl. Majrts befallningshafvande och må för hvarje gång icke medgifvas

för längre tid än fem år. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor det begärda tillståndet,

utan skada för bostället, kan, med hänsyn till där befintliga förhållanden,

meddelas. Innan dylikt ärende afgöres, skall domkapitlets yttrande inhämtas.

Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder öfver,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 84.

hembjude det efterträdaren. Vill han det lösa, skall, där ej öfverenskommelse

träffats, priset bestämmas af tre gode män, utsedde i den ordning,

lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar;

ägande part, som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten

under rättens pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio

dagar från det beslutet honom tillställdes; och skall i beslutet lämnas

tydlig hänvisning om hvad den missnöjde har att iakttaga för tvistens

dragande under rättens pröfning. Beslutet skall, änskönt någondera parten

vill söka domaren, gå i verkställighet, där ej domaren eller öfverexekutor

annorlunda förordnar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdaren

det bortföra.

Utan hinder af hvad nu är sagdt må andra föreskrifter i afseende å

gödsel och foder å boställe meddelas, när vid boställets utarrendering i

författningsenlig ordning sådant pröfvas nödigt och lämpligt.

35 §.

Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, galle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

VIII Kap.

Om af- och tillträde.

36 §.

1. Med afträdande af de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträda^ såsom hittills den 1 maj; inrymme

dock afträdaren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva husen

med undantag af sätesbyggning, visthus, hushållskällare och brygghus.

37 §.

Året före boställes afträdande skall afträdaren, med bibehållande af

förut tillämpad växtföljd, låta åt tillträdaren verkställa trädesbruk, höstplöjning,

gräsfrö- och höstsädessådd mot ersättning, som, i brist af åsämjande,

bestämmes af tre gode män, utsedde i den oi''dning, lagen om skiljemän

den 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,

som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens

pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för

den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 84 § är för där

afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.

88 §.

År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer

att tillträda bostället, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid

varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel och

vård kan af tillträdare öfvertagas.

39 §.

Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att,

såvida icke sådant förhindras af omständigheter, till hvilka han icke varit

vållande, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första vår- och höstutsädet eller däremot i

värde svarande myckenhet foder.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och

husesyner.

40 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till

hus och ägor behörigen vidmakthållna samt att boställshafvare ej genom

sådan försummelse af nybyggnad eller underhåll, som kan förnärma boställets

och efterträdares rätt, ådrager bostället husröta. Anser domkapitlet

boställes rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt

beslut förnärmad, eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i

11 § föreskrifves, skall domkapitlet i behörig ordning öfverklaga beslutet.

41 §.

o

A alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

konomiska besiktningar så ofta sådana finnas nödiga och sist å femte året

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

efter det, då syn å bäfden eller ekonomisk besiktning näst förut å bostället

förrättats.

42 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å bvilka

ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i

händelse af särskild! behof äfven å annan tid bos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äska ekonomisk besiktning å visst boställe.

43 §.

Dessa besiktningar förrättas, efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

förordnande, på landet af kronofogden i orten, biträdd af två nämndemän,

och å stad af magistratsperson med biträde af två utaf magistraten utsedde

sakkunnige män. Dessa biträden kallas af förrättningsmannen.

År kronofogden hindrad, förordne Kungl. Maj:ts befallningshafvande

annan kronobetjänt att förrätta besiktningen.

44 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman galle: om han är med boställshafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13

kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman

är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare

ovän; eller om förrättningsman eller den, som står till honom i sådan

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att förrättningsman eller hans bernälde skyldeman, såsom medlem

af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för nybyggnad och underhåll

å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman å tjänstens

vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker någon sak med förrättningsmannen

eller tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt

att honom därmed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle det

genast och utan att utsätta dag till förrättningen hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förordnar annan förrättningsman.

45 §.

Förrättningsman utsätte tid för de åt honom uppdragna ekonomiska

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kuugl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid och att, där

så kan ske, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart efter hvarandra.

4G §.

Minst sex veckor före besiktningen skall förrättningsmannen om tiden

därför underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besiktningen närvara.

Inom lika tid åligger det förrättningsmannen att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utseende af ombud för församlingen att vid besiktningen

bevaka dess rätt. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande tillställas förrättningsmannen. öfriga

parter skola minst fjorton dagar före besiktningen till densamma af förrättningsmannen

kallas.

47 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

honom åligger, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

48 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han meddela

beslut däröfver. Pröfvas jäfvet lagligt, inställes förrättningen, och göre

förrättningsmannen anmälan om förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

49 §.

Vid besiktningen har förrättningsmannen att iakttaga hvad här nedan

sägs:

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger

boställshafvaren att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och för
Bih.

till Riksd. Prot. 1.908. 1 Sami. 1 Afd. b‘2 Höft. .3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

sedda med nödig brandredskap, hvarjemte boställshafvaren affordras redovisning

för husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka

böra för boställets räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas; och anmärkes hvad därvid

enligt denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som må nybyggas utan synerätts beslut,

anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om nybyggnad uppstår,

undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna endast genom

bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser förrättningsmannen

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i byggnadskostnaden kan ske, efter boställshafvarens

önskan lämpas, och bestämmer förrättningsmannen storleken, inredningen

och öfriga beskaffenheten af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag,

hvarvid för de byggnadsämnen, som från bostället erhållas, icke må beräknas

annat värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad

jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Förordnande, som afses i 30 § 3 mom., gifves, när skäl därtill finnes.

8. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

9. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse

såsom i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen

meddelas.

11. Vid förrättningens afslutande tillkännagifves och i instrumentet

antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af

rätt till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande

anmäla sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande

med begäran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afslutande skall förrättningsmannen

skriftligen underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken

vid förrättningen föreskrifna arbeten skola vara verkställda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 84.

50 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk

besiktning blitvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall

den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid

besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,

att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för

annan byggnadsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål

å kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,

men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, anmäle

kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att

inom lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares

bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den

försumlige eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega

på hans bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet

hos honom för husrötebeloppet.

51 §.

1. Kronobetjänt och nämndeman erhålla för ekonomiska besiktningar

reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente

bestämmes. Magistratsperson och konsistorieombud njuta reseersättning

och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson biträdande

sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,

som i 67 § omförmäles, skola gäldas å första klassens bostadsboställen

och de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, af boställshafvaren, men å hvarje

annat boställe, där icke på grund af särskildt stadgande för visst fall annorlunda

medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af någon

vederbörandes tredska eller försummelse särskildt påkallats, den tredskande

eller försumlige skall vara skyldig att enligt förrättningsmannens bestämmande

godtgöra boställshafvaren eller annan hvad för sådan besiktning

bör utgifvas.

52 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, där så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

53 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

54 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig begäres.

55 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyta utaf boställshafvare.

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträdet, när så tidigt blifvit bestämdt, hvem som efter afträdaren

skall öfvertaga bostället. Kan syn ej det året hållas, må den äga rum

under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Ä boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där

ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller

denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden hos domkapitlet

äskar sådan syn, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.

Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fall förrättas, där så kan ske, året

före afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej nödig,

med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet göra

framställning därom hos domkapitlet. Mottager boställshafvare boställe af

domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet

under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,

underhåll och vård ålegat.

56 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens

ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika

insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna

laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än

husesyn hållits, samt gällande hushållningsplan för bostället tillhörig skog.

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta

tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog, för

hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver

husbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman måtte

förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför, minst två månader

förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å dess vägnar vid synen bevaka boställets

rätt och bästa. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla

kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af församlingens

talan. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt, skall bevis

genast af vederbörande öfversändas till domaren eller rätten. Domaren

eller rätten föranstalte ock, att öfriga parter varda minst fjorton dagar,

om de bo inom pastoratet, eljest en månad före synen till densamma

kallade; börande domaren till synen kalla nämnd.

2. Skall vid afträdande! boställe öfvertagas af domkapitlet för allmän

kassas räkning, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att tillträda bostället, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg kallas till synen och bevis därom insändas till domaren

eller rätten.

58 §.

När domaren eller rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående

§ dem åligger, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder

för synens företagande.

59 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

Är, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot förrättningsman gjordt jäf ogillats,

och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

60 §.

Hvad i 49 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 84.

2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör

finnas vid bostället, ny byggd t,- tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.

Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas. Finnas därvid

anmärkta bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker

synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom endast

bättrande af hjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom synerätten

då förordnar. Föreskrifves byggande af nytt hus, utser synerätten därtill

plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig tillökning i

bvggnadskostnaden kan ske, efter tillträdarens önskan lämpas. Utdömes

eller felas sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas

vederbörande att föranstalta om ritning och hos Kungl. Maj:t söka fastställelse

därå. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer synerätten storleken,

inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya.

4. För den nybyggnad, hvars omfattning och beskaffenhet synerätt

bestämmer, uppgör synerätten kostnadsförslag, hvarvid för de byggnadsämnen,

som från bostället erhållas, icke må beräknas annat värde, än synerätten

pröfvar motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte

andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdaren låtit komma

sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,

hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,

allt efter hvad för hvarje fåll är stadgadt, antecknas, de åtgärder

och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden

för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till

skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

7. Vinnes utredning därom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,

ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter som

behofvet fordrar eller därför lämna ersättning.

8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,

samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, undersökes, huruvida kvarstående del af den skog,

som enligt hushållningsplanen varit till afverkning före afträdestiden afsedd,

lämnar tillgång till behöfligt virke för utförande af de vid synen

i afseende å boställets hus och hägnader föreskrifna arbeten, hvilka det

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

åligger afträdare!! att bekosta. Förekommer härvid brist, förpliktas afträdaren

att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel, han

fått af behållen skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i fråga

om kostnad för afhjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlingsoch

andra arbeten för skogsskötselns främjande.

9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till

boställshafvaren utgå på sätt i 20 § finnes stadgadt, fastställer synerätten

det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.

10. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse

såsom i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

11. Skall tillträdaren jämlikt bestämmelserna i 2$ och 21 §§ till afträdaren

utgifva ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga

hus, lämnas erforderlig föreskrift därom.

12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust

i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

13. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola

vara verkställda.

14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

61 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,

skall, där så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan

alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan allt hvad

honom tillgodoförts.

2. Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,

skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller

får till godo.

62 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid uppgörelse

med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren ålagda

arbeten, som han före afträdet verkställt. Efter afträdet må han ej befatta

sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad då brister af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj-is Nåd. Proposition N:o 84.

det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren mot rätt till

därför upptaget kostnadsbelopp.

63 §.

I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äge den domkapitlet efterträdande

löntagaren att vid synen göra de anmärkningar i afseende å befintliga

brister, hvartill han finner anledning. Rättsförhållandet mellan

domkapitlet och honom må vid denna syn komma under bedömande allenast

där båda därom åsämjas, och vare efterträdande löntagaren endast i sådant

fall behörig att fullfölja talan mot synerättens beslut.

64 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola de

för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

65 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjänsteman reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande och

ledamot i rådstufvurätt samt konsistorieombud reseersättning och dagtraktamente,

ordförande lika som häradshöfding, ledamot lika som nämndeman

och konsistorieombud lika som kronofogde, samt biträdande byggnadskunnig

person godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad

för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet, som

i 67 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare

och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där synerätten

finner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt

rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, den skyldige

skall vara pliktig att, i den mån synerätten pröfvar skäligt, godtgöra boställshafvaren

eller pastoratet hvad för sådan laga syn bör utgifvas.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:

för bostadsboställe af första klassen samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade,

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera;

för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som

af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare till en

tredjedel hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

6 G §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft ägande beslut blifvit förelagdt, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nybyggnads- och

underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å

kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyldig

hvad nu är sagdt, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,

vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges

bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare

blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande

boställshafvare hos öfverexekutor påkalla verkställighet.

67 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare

väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas

samt vid afträdande! till efterträdaren öfverlämnas.

X Kap.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

68 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet galle

äfven, där ej annorlunda är stadgadt, för arrendator eller brukare, som

är i författningsenlig ordning antagen, samt, i tillämpliga delar, äfven

för domkapitlet för den tid, domkapitlet för allmän kassas räkning innehafver

boställe.

69 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke därå tillämpliga, äge synerätten förordna, om

och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen

utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadgan den.

Bill. till Rihsd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. G‘J Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

70 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om Indika hus å boställe

skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,

på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa

afseenden annorlunda förordna.

71 §•

1 pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.

72 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad därom för bostadsboställe

af motsvarande klass är i denna boställsordning1 stadgadt.

O O

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare

äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

2. Där eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskild!

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem

nybyggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af

densamma, ett annat förhållande äger rum, än som öfverensstämmer med

hvad därom i allmänhet varit stadgadt, skall hvad sålunda hittills undantagsvis

varit gällande fortfarande tillämpas, intill dess annorlunda kan

varda i laga ordning bestämdt.

74 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan

sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1909.

2. Biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, vare ej mot sitt

bestridande underkastad andra än de före denna boställsordnings utfärdande

gällande föreskrifter i afseende på nybyggnad och underhåll af laga

hus å boställe, som han innehar.

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,

som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än biskopar,

skola för hvarje särskildt boställe, intill dess lönereglering, fastställd på grund

af lagen om reglering af prästerskapets aflöning, trädt i kraft inom det

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Muj:U Nåd. Proposition N:o 84.

pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande föreskrifter tilllämpas,

såvida icke annorlunda varder bestämdt genom öfverenskommelse,

på sätt här nedan förmäles.

4. Där beträffande bostadsboställe af andra klassen på landet pastoratet

med boställshafvaren öfverenskommer, att den pastoratet enligt lag

åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å laga hus vid

bostället skall, sedan husen blifvit försatta i fullgodt stånd, mot ersättning

öfverflyttas på boställshafvaren, innan lönereglering enligt lagen om

reglering af prästerskapets aflöning inom pastoratet träder i kraft, begäre

pastoratet laga syn för utrönande af den kostnad, som må föranledas af

skyldighetens fullgörande. Synerätten skall därvid för hvart och ett af

ifrågavarande hus dels meddela erforderliga föreskrifter om dess försättande

i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser

åligger, dels noggrant uppskatta den kostnad, som kan antagas sedermera

böra utgå för den pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighetens

fullgörande under återstående del af då löpande löneregleringsperiod;

och skall synerätten afgifva utlåtande angående det belopp, hvartill kostnaden

särskildt för nybyggnad och sådan förbättring, som i 20 § 2 mom. sägs,

och särskildt för underhåll beräknas komma i medeltal årligen uppgå.

Ansökning om stadfästelse af öfverenskommelsen göres hos Kungl. Maj:t,

som i händelse af bifall till ansökningen fastställer ej mindre det ersättningsbelopp,

hvilket intill löneregleringsperiodens slut skall af pastoratet hvarje

år erläggas för verkställande af nybyggnad och förbättring, som nyss är

sagd, än äfven hvad pastoratet har att under samma tid årligen utgifva

såsom ersättning för underhåll; skolande om dessa ersättningsmedels utgörande

och förvaltning i tillämpliga delar gälla hvad i sådant afseende

är stadgadt i lagen om reglering af prästerskapets aflöning. Har öfverenskommelsen

blifvit af Kungl. Maj:ts stadfäst, skola i fråga om den nybyggnads-

och underhållsskyldighet, som därigenom ålagts boställshafvare,

bestämmelserna i 17, 20, 21, 49 och 60 §§ af denna boställställsordning

tillämpas.

5. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed på

vissa orter hittills tillkommit afträdande boställshafvare att efter sitt afträde

njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare

fortfarande gällande till förmån för löntagare, som utnämnts före den 1

januari 1909.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt skall fortfarande

tillämpas beträffande de odlingar, Indika äro påbörjade före år 1909.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maf-ts Nåd. Proposition N:o 84.

efter hvad nu är sagdt, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej öfverensstämma

med boställsordningen.

75 §.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första

klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter

den 30 april 1909, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant

påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdarens nybyggnadsoch

underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,

dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med

tillämpning af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å

bostadsbostället finnas.

2. Önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, att boställsordningen

må för boställe, som han innehar, redan under hans besinningstid

vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn

; och meddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan

bestämmelse, som här ofvan omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe

af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid den husesyn, som enligt

lagen om reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet påkallas,

då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas beträffande

det pastorat, där bostället finnes.

När sådan syn, som nu år nämnd, första gången förrättas å bostadsboställe

af andra eller tredje klassen på landet och med sådant boställe

i sambruk förenadt löningsboställe, skall synerätten tillika meddela de

föreskrifter, som finnas erforderliga för att '' befintliga laga hus, beträffande

hvilka nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att efter ny

lönereglerings inträdande åligga boställshafvaren, må varda före den nya

löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt

dittills gällande bestämmelser åligger. Synerätten pröfve ock, om och i

hvad mån efter dittills gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren

vid synen ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren

bör anses hafva vid tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt

mer, än honom ålegat. För därvid befunnen öfverbyggnad njute boställshafvaren

ersättning af pastoratet i enahanda ordning, som angående godtgörelse

för ^byggnadskostnad är i 20 § stadgadt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: t a Nåd. Proposition N:o 84.

29

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

september 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärenden Teolle,

Statsråden: Tingsten,

Albeiit Petersson,

Alfred Petersson,

Dyrssen,

. Hammarskjöld,

Roos,

Ju HLIN,

SwARTZ.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

anförde departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, i underdånighet:
»På

grund af motioner vid 1897 års Riksdag anhöll i skrifvelse den 5

maj samma år Riksdagen, att Eders Kungl. Maj:t måtte, bland annat, till Riksdagens

godkännande framlägga förslag till de grunder,som ansåges böra blifva

bestämmande vid reglerandet af prästerskapets aflöning, sedan tiden för

nu gällande löneregleringar utlupit. I motiveringen till denna skrifvelse

erinrades, att vid utredning för uppgörande af förslag till ny lönereglering

borde äfven frågan om ändrade bestämmelser angående prästerskapets

skyldighet att bygga och underhålla vissa hus å prästgårdar och komministersb

ost allen blifva föremål för undersökning.

Enligt nådigt beslut den 22 oktober 1897 tillsatte Eders Kungl. Maj:t en

särskild kommitté, den s. k. prästlöneregleringskommittén, för beredande

af de i Riksdagens nämnda skrifvelse ifrågasatta författningarna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!.. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

Med underdånig skrifvelse den 17 augusti 1900 aflämnade denna

kommitté betänkande jämte förslag dels till ecklesiastik boställsordning

dels till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor samt anförde därvid

följande: Vid öfvervägande af de omständigheter, som kunde vara af vikt

för bedömandet af prästerskapets löneförhållanden, hade kommittén fäst

sin uppmärksamhet särskildt vid den af Riksdagen framhållna skyldighet

för prästerskapet att nybygga och underhålla vissa boställshus. Kommittén

hade därvid funnit, att största olägenheten af den byggnadsskyldighet,

som för närvarande ålåge boställshafvarne, bestode däruti, att bördan af

boställshusens nybyggnad så ojämnt och orättvist fördelades å de boställshafvare,

som efter hvarandra begagnade boställets hus, och att denna

olägenhet mest kännbart drabbade de boställshafvare, komministrarne, som

på en gång hade den största byggnadsskyldigheten och den minsta förmågan

att uppbära densamma. Kommittén hade tillika funnit, att den

beräkning af boställsförmånens värde, som vore en nödvändig förutsättning

för reglering af prästerskapets aflöning, ytterst berodde af byggnadsskyldighetens

uppskattning, men att en sådan uppskattning omöjligen

kunde blifva tillförlitlig, så länge denna skyldighet i verkligheten vore

ytterst ojämnt fördelad å olika innehafvare af samma boställe. Det vore

därför, enligt kommitténs uppfattning, ej blott med hänsyn därtill att ett

af de allvarsammaste bekymren för det svagast aflönade prästerskapet

måtte snarast möjligt undanröjas, utan än mera för de framdeles förestående

löneregleringarnas riktiga utförande af synnerlig vikt, att sådana

anordningar kunde snart vidtagas, som medförde en jämn och rättvis fördelning

af byggnadsskyldigheten. Därför hade kommittén ansett sig böra

framlägga ofvannämnda båda författningsförslag, hvilka afsåge att, utan

rubbning af byggnadsskyldighetens nuvarande fördelning mellan prästerskapet

och socknemännen, åvägabringa en jämn fördelning af denna

skyldighet mellan boställshafvaren och hans efterträdare och på samma

gång förbereda den tillförlitliga uppskattning och reglering af byggnadskostnaden,

som blefve erforderlig i samband med förestående löneregleringar.

För vinnande af det sålunda angifna målet hade kommittén vid utarbetande

af de framlagda författningsförslagen i främsta rummet byggt

på en anordning, hvartill närmaste uppslaget gifvits i ett kammarkollegii

utlåtande af den 5 maj 1893, nämligen inrättandet af byggnadslånekassor.

Enligt kommitténs förslag skulle för hvart och ett af rikets stift,

utom Lunds och Visby, inrättas en ecklesiastik bvggnadslånekassa, som

skulle hafva till uppgift hufvudsakligen att anskaffa och till vederbörande

s. 31 Kontrollera mot PDF

A utujl. Maj: g Nåd. Proposition No 84. 31

byggnadsskyldiga präster utlåna penningar till bestridande af kostnaderna

för nybyggnad och vissa större förbättringar af laga hus vid de ecklesiastik»

bostadsboställena inom stiftet äfvensom att öfvervaka vård och underha.

ll

län ifragakomme, utfördes på ändamålsenligt och för hvarje särskild! boställe

lämpligt sätt. Äfven byggnadsskyldiga pastorat och församlingar

skulle emellertid, om de sä önskade, kunna för bekostande af dem åliggande

nybyggnad erhålla lån ur dessa kassor. För anskaffande af nödiga

medel till utlåning skulle byggnadslånekassorna äga upptaga lån mot

reverser eller tryckta, endast från vederbörande kassas sida uppsägbar

obligationer, hvarom närmare bestämmelser vore att motse i reglementen,

som komme att för de särskilda kassorna fastställas af Kung!. Magt.

Ifrågakommande byggnadslån finge af kassorna åt vederbörande byggnadsstil

utlämnas till bestridande af det kostnadsbelopp, synerätt för

hvarje särskild! fall vid godkännande af fullgjordt byggnadsarbete bestämt.

Byggnadslån borde återgäldas genom annuiteter, så beräknade, att de

komme ° att godtgöra vederbörande lånekassas ränteutgifter och amortera

det utlånade kapitalet under tid, som motsvarade den antagna varaktigheten

af den nybyggnad eller förbättring, för hvars bekostande lånet beviljats.

Utom annuiteterna för beviljade byggnadslån åläge, sedan ny

lönereglering för ett pastorat vunnit tillämpning, innehafvare af ecklesiastikt

bostadsbost allé inom pastoratet att för sådana laga hus, för hvilka

annuitet ej utginge, årligen så länge detta förhållande fortfore till vederbörande

byggnadslänekassa erlägga en på visst sätt beräknad byggnadsskyldighetsafgift

såsom bidrag till betäckande af blifvande ^''byggnadskostnad

för berörda hus. Hvarje byggnadslänekassa skulle företrädas af

en styrelse, bestående af minst tre ledamöter och lika inånga suppleanter

och till tjänsteman hos kassan borde af styrelsen förordnas en kamrerare

Byggnadslånekassas förvaltningskostnader skulle gäldas af prästerskapets

löneregleringsfond till belopp, som Kungl. Magt för hvarje kassa fastställde.

Stadganden af nu angifvet innehåll funnos intagna i kommitténs förslag

till förordning om ecklesiastika byggnadslanekassor. Kommittén hade

emellertid ansett uppenbart, att boställshafvares rätt att för utförd nybyggnad

upptaga lån, hvilkas annuiteter komme att framgent belasta bostället

och följande tjänst innehafvare, förutsatte särskilda bestämmelser och

en ganska noggrann kontroll till skyddande af såväl tjänstebefattningens

som . kassornas rätt och intressen. För att härutinnan bereda erforderlig

ordning och trygghet kunde de bestämmelser, som i 18:de seklet införts

om laga byggnadsskyldighet och om husesyner å prästgårdar och komministersboställen,

icke vara tillfyllestgörande. De omsorgsfullt utarbetade

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

bestämmelse!’ härom, hvilka af Eders Kungl. Maj:t genom nådiga propositioner

åren 1889 och 1894 varit till Riksdagens pröfning framlagda, hade kommittén

däremot ansett i allt väsentligt motsvara fordringarna på en ändamålsenlig

boställsordning. Dock hade kommittén förmenat, att den af

kommittén åsyftade regleringen af byggnadsskyldigheten icke borde göras

beroende af samma vanskligheter, som vid föregående tillfällen hindrat

antagandet af erkända förbättringar, och att förty alla tvisteämnen mellan

församlingar och boställshafvare borde så vidt möjligt undvikas.

Kommitténs förslag till ecklesiastik boställsordning innehöll därför icke

några bestämmelser om antalet, storleken och beskaffenheten af soeknemännens

laga hus eller om deras och boställshafvarnes inbördes förhållande;

den nya boställsordningen skulle icke medföra någon ändring i

hvad därutinnan gällde enligt lag eller häfd. Men i öfrigt upptog förslaget

de stadganden rörande boställshusen, ägornas häfd, boställshafvarnes

skyldigheter, husesyners förrättande m. m., som kommittén ansett behöfliga

och hvilka till stor del öfverensstämde med det af Eders Kungl. Maj:t

genom ofvannämnda propositioner för Riksdagen framlagda förslag till

ecklesiastik boställsordning. De af kommittén vidtagna ändringar i sistnämnda

förslag åsyftade hufvudsakligen att lämpa boställsordningens bestämmelser

efter de med byggnadslånekassorna inträdande förhallanden.

Beträffande kommitténs underlåtenhet att föreslå nya lagbestämmelser

rörande församlingarnas nybyggnads- och underhållsskyldighet anförde

kommittén särskild^ i sitt förenämnda betänkande, att denna underlåtenhet

berott dels därpå att bestående förhållanden svårligen kunde rubbas under

nu löpande löneregleringsperiod, dels därpå att kommittén ansett ordnandet

af församlingarnas och prästerskapets byggnadsskyldighet för nästa löneregleringsperiod

kunna och böra ske vid och genom löneregleringen; och

säde sig kommittén hafva för afsikt att i sitt förslag om grunderna för

de nya löneregleringarna intaga för detta ändamål erforderliga bestämmelser.

Sedan på grund af nådiga remisser dels kammarkollegium inkommit med

underdånigt utlåtande öfver kommitténs förslag till ecklesiastik boställsordning

och till förordning om ecklesiastika hyggnadslanekassor samt därvid

tillika öfverlämnat yttranden i ärendet af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i samtliga län, med undantag af Kristianstads och Malmöhus

län, äfvensom af rikets samtliga domkapitel och ett stort antal innehafvare

af ordinarie prästerliga beställningar, dels högsta domstolen afgifvit yttrande

öfver förslaget till ecklesiastik boställsordning, anmäldes båda de

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Majds Nåd. Proposition N:o 84. 33

ifrågavarande författningsförslagen inför Eders lvungl. Maj:t den 31 december

1902.

Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet erinrade därvid till

en början om nu gällande bestämmelser angående nybyggnads- och underhållsskyldigheten

vid de ecklesiastika boställena samt om de åtgärder,

som före prästlöneregleringskommitténs tillsättande vidtagits för åstadkommande

af en ecklesiastik boställsordning; och tillåter jag mig att

allenast hänvisa till hvad departementschefen i dessa delar yttrade.

Beträffande prästlöneregleringskommitténs då föreliggande förslag tillstyrkte

departementschefen antagande af förslaget om inrättande af byggnadslånekassor

såsom enligt hans mening innebärande en god utväg till afhjälpande

eller lindrande af de olägenheter, som följde af nybyggnadskostnadens

ojämna fördelning mellan de särskilda innehafvarne af ett boställe. Däremot

kunde departementschefen icke dela kommitténs åsikt, att för befordrande

af förslagets framgång andra viktiga frågor, som länge väntat på sin

lösning, skulle skjutas å sido till en del därför, att det dittills visat sig

svårt att beträffande dem åstadkomma enighet. Sålunda ansåg departementschefen

nödvändigheten bjuda, att i boställsordningen intoges nya,

tidsenliga stadganden om de laga husens storlek och beskaffenhet. Äfven

en ny fördelning mellan församling och kyrkoherde af nybyggnads- och

underhållsskyldigheten å prästgårdar på landet fann departementschefen

vara af behofvet påkallad. Den bestämmelse, som i sistnämnda afseende

fanns intagen i 1894 års förslag till boställsordning och gick därpå ut,

att pastoratet skulle nybygga och underhålla alla hus, som erfordrades

för en passande bostad åt kyrkoherden, eller de s. k. bostadshusen, men

att de hus, som behöfdes för boställets skötsel, de s. k. ladugårds- eller

jordbrukshusen, borde nybyggas och underhållas af boställshafvaren, innefattade

enligt departementschefens tanke en ändamålsenlig reglering af

ifrågavarande skyldighet och syntes desto hellre böra inflyta i den nya

boställsordningen, som densamma otvifvelaktigt skulle underlätta boställenas

utarrendering, hvarom särskildt förslag framlagts af prästlöneregleringskommittén.

1 öfverensstämmelse med de af föredragande departementschefen sålunda

uttalade åsikter hade han låtit verkställa en omarbetning af kommitténs

förslag till ecklesiastik boställsordning. Därvid hade i boställsordningen

införts bestämmelser om storleken och beskaffenheten af de laga

husen å bostadsboställen samt i 13 § meddelats ett stadgande af innehåll,

att å andra klassens (kyrkoherdars) bostadsbostallen på landet skälfva bostadshusen

skulle nybyggas och underhållas af pastoratet men öfriga laga

hus nybyggas och underhållas af boställshafvaren. Äfven åtskilliga detalj
Bih.

till Rihsd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 62 Raft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition No 84.

bestämmelser såväl i kommitténs förslag till boställsordning som i förslaget

till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor både omarbetats,

hufvudsakligen med anledning af anmärkningar, som framställts i de öfver

förslagen afgifna yttrandena.

Med bifall till föredragandens därom gjorda hemställan beslöt Eders

Kungl. Magt, ej mindre att nyssnämnda omarbetade förslag till ecklesiastik

boställsordning skulle föreläggas Riksdagen till antagande, än äfven att

Riksdagens yttrande skulle inhämtas öfver det omarbetade förslaget till

förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor; och blefvo i enlighet härmed

särskilda nådiga propositioner aflåtna till 1903 års Riksdag.

Båda propositionerna undergingo vid Riksdagen förberedande behandling

af ett särskildt utskott.

Beträffande förslaget om inrättande af byggnadslånekassor ansåg sig

utskottet icke kunna, åtminstone under dåvarande förhållanden och i den

form, dessa låneinrättningar i det framlagda förslaget erhållit, förorda

införande af detta system för bestridande af byggnadskostnaderna vid

prästernas boställen. Utskottet anmärkte, att om utsikt skulle förefinnas

till fördelaktig afsättning af obligationer för ifrågavarande ändamål, det

blefve nödvändigt förebygga, att de särskilda lånekassorna genom obligationer

af ett tiotal olika typer komme att konkurrera med hvarandra

å lånemarknaden. Härför skulle enligt utskottets uppfattning erfordras

inrättande af en centralanstalt, närmast i öfverensstämmelse med allmänna

hypoteksbanken, hvilken skulle hafva till uppgift att ombesörja upplåningen

och vid behof tillhandahålla stiftskassorna erforderliga medel för utlämnande

af byggnadslån. Dessutom antog utskottet, att för vinnande af önskvärd

kredit det blefve nödigt att bereda upplåningen stöd af statsgaranti i någon

lämplig form, exempelvis sålunda, att staten lämnade den centrala upplåningsanstalten

en garantifond i obligationer. Äfven om emellertid upplåningen

anordnades på sådant sätt, vore det enligt utskottets mening

icke antagligt, att lån för ifrågavarande ändamål skulle kunna erhållas

efter så billiga räntevillkor, som på hvarje särskild tid vore å allmänna

lånemarknaden gällande för statens obligationer. Och då den centrala

upplåningsanstalten måste hållas skadeslös för möjligen af en eller annan

anledning uppkommande förluster, hvadan densamma vid utlämnande af

lån måste tillgodoföra sig en något högre ränta än den, som vid inlåningen

betingats, skulle räntan å byggnadslånen säkerligen ej kunna hållas så

låg, som prästlöneregleringskommiitén antagit, eller efter 4 till 41/2 procent.

I betraktande häraf och då vid bestämmande af amorferingsprocenten

varaktigheten för de byggnadsarbeten, hvilka skulle bekostas genom byggnadslån,

måste beräknas med stor försiktighet, så att dels all risk blefve

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung/. Majds Nåd. Proposition A.-o 84. 35

för byggnadslånekassorna utesluten därför, att amorteringstiden lör ett

erhållet lån icke hunnit gå till ända, innan den byggnad, för hvilken

lånet erhållits, måste mot ny utbytas, och dels en framtida boställshafvare

icke blefve jämsides med annuiretens utgörande alltför mycket betungad

med reparationskostnader å en af ålder och rota hårdt medtagen byggnad,

befarade utskottet, att annuiteten för ett boställe framdeles, sedan byggnadslån

lämnats å boställhafvarens alla laga hus, möjligen kunde befinnas

öfverstiga årliga genomsnittskostnaden för byggnadsskyldighetens utgörande

enligt nu gällande ordning. Vidare framhöll utskottet, att förvaltningskostnaderna

för de föreslagna kassorna skulle blifva afsevärdt höga, helst

om, på sätt utskottet ansett nödigt, jämte stiftslånekassorna en centralanstalt

för upplåningen inrättades. Slutligen omförmälde utskottet, hurusom

derinom uttalats farhåga, att införande af det föreslagna lånesystemet

med däraf följande, å boställena hvilande annuiteter måhända

skulle kunna verka hindrande för en eller annan reform, som i afseende

å byggnadsskyldigheten eller andra förhållanden vid de ecklesiastika boställena

tilläfventyrs kunde i sammanhang med ny lönereglering för prästerskapet

eller eljest framdeles finnas vara önskvärd. På grund af hvad sålunda

anförts hemställde utskottet, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Eders Kungl. Maj:t anmäla, att Riksdagen ansett de föreslagna bestämmelserna

angående ecklesiastika byggnadslånekassor icke böra utfärdas.

Vidkommande den föreslagna nya boställsordningen hade utskottet

icke något hufvudsakligt att anmärka mot de i densamma intagna stadganden

om boställshusens antal, storlek och beskaffenhet. I fråga om

skyldigheten att nybygga och underhålla de laga husen å kyrkoherdars

och komministrars bostad sboställen uttalade utskottet den uppfattning, att

i nuvarande ordning för denna skyldighets utgörande icke kunde, sa länge

nu gällande löneregleringar för prästerskapet ägde tillämpning, vidtagas

någon mera genomgripande förändring, hvarigenom de vid löneregleringen

fastställda förhållanden mellan präst och församling i ekonomiskt hänseende

afsevärdt rubbades. Skulle någon sådan förändring genomföras, borde

enligt utskottets uppfattning detta ske först i sammanhang med nya löneregleringar

för prästerskapet. Då i det af Eders Kungl. Maj:t framlagda

förslaget förhållandena vid de i stad belägna boställena och tredje klassens

(komministrarnes) boställen på landet lämnats oförändrade, samt med den

föreslagna regleringen å andra klassens boställen på landet allenast åsyftats

att utan väsentlig rubbning i den proportion, i hvilken byggnadsskyldigheten

vid dessa boställen i verkligheten utgjordes af boställshafvare och

församlingar, dels upphäfva den till missförstånd och tvister ledande gemensamheten

mellan pastor och socknemän i underhållsskyldigheten för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 84.

vissa hus å ifrågavarande boställen dels införa en lämpligare fördelning

af de laga husen mellan pastor och församling, anslöt sig utskottet till

Eders lvungl. Maj:ts förslag i denna del. Däremot och då utskottet ansett sig

ej kunna förorda inrättandet af de föreslagna ecklesiastika byggnadslånekassorna,

kunde utskottet gifvetvis icke tillstyrka antagandet af de stadganden

i boställsordningen, hvilka för sin tillämpning förutsatte dylika

kassor. För åstadkommande af den jämna och rättvisa fördelning af

byggnadsskyldigheten mellan de särskilda innehafvarne af ett boställe,

som man velat vinna med tillhjälp af nämnda kassor, föreslog utskottet

i stället införande i boställsordningen af bestämmelser om årsberäkning i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de allmänna grunderna för de stadgande^

som i sådant afseende funnits intagna i 1894 års förslag. I öfrigt

föreslog utskottet vissa smärre ändringar i det till dess behandling

öfverlämnade förslaget till boställsordning; och hemställde utskottet, att

Riksdagen, med förklarande att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

icke kunnat oförändradt antagas, ville för sin del antaga en ecklesiastik

boställsordning, affattad i enlighet med de af utskottet framställda

förslag.

Vid den slutliga behandlingen af de nådiga propositionerna stannade

Riksdagens båda kamrar i skiljaktiga beslut. I fråga om förslaget till

förordning om ecklesiastika byggnadslänekassor godkände första kammaren

en inom det särskilda utskottet afgifven reservation, åsyftande en anmälan

för Eders Kungl. Maj:t därom, att Riksdagen vid granskning af berörda

förslag endast funnit skäl till den erinran, dels att för vinnande af det

med stiftskassorna afsedda ändamål vore en nödvändig förutsättning, att

en centralanstalt inrättades, som hade att ombesörja upplåningen af de för

stiftskassorna erforderliga medel, dels att för den upplåning, som af centralanstalten

skulle ombesörjas, icke kunde undvaras stödet af statsgaranti

i någon lämplig form. Andra kammaren däremot biföll särskilda utskottets

hemställan i denna fråga. Hvad angår boställsordningen, biföll första

kammaren det yrkande, som två ledamöter af särskilda utskottet i

afgifven reservation framställt därom, att på det någon rubbning af bestående

ordning för nybyggnads- och underhållsskyldighetens utgörande

vid prästgårdarne på landet icke måtte ske, så länge nuvarande löneregleringar

för prästerskapet vore gällande, 13 § 1 mom. i boställsordningen

måtte erhålla en af reservanterna föreslagen lydelse, hvarmed de velat

utmärka, att nuvarande fördelning mellan prästerskap och församlingar

af nybyggnads- och underhållsskyldigheten vid nämnda boställen skulle

bibehållas. I öfrigt antog första kammaren Eders Kungl. Maj:s förslag

till boställsordning, allenast med de af utskottet föreslagna ändringar,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kanyl. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 84.

hvilka ej ägde sammanhang med frågan om inrättande af byggnadslånekassor.

Andra kammaren åter afslog hela det framlagda lagförslaget.

Den utgång, frågan om ecklesiastik boställsordning vid 1908 års

Riksdag fick i andra kammaren, torde till väsentlig del hafva berott därpå,

att man icke ville binda sig vid något positivt beslut i denna fråga, innan

man vore i tillfälle att bedöma, huru boställsordningens bestämmelser

skulle passa för de förhållanden, som komme att inträda med de förestående

nya, löneregleringarna för prästerskapet.

Nu föreligger prästlöneregleringskommitténs förslag angående grunderna

för de nya löneregleringarna. Med underdånig skrifvelse den 19 juni 1903

har nämligen kommittén aflämnat betänkande jämte förslag till särskilda

författningar angående reglering af prästerskapets aflöning och därmed

sammanhängande frågor.

Enligt kommitténs förslag skola lönerna för prästerskapet inom hvarje

pastorat, sedan nuvarande lönereglering upphört att gälla, regleras för

allenast 20 år i sänder. Därvid bör hvarje innehafvare af ordinarie beställning,

kyrkoherde eller komminister, erhålla, jämte fri bostad, aflöning

i öfrigt, så beräknad, att honom därigenom beredes en, så vidt sig göra

låter, efter tjänstegrad och ämbetsåligganden äfvensom lefnadskostnaderna

i orten eller andra särskilda förhållanden lämpad anständig bärgning.

År bostadsboställe upplåtet åt innehafvare af viss prästerlig tjänst,

skall afkastningen af sådant boställe beräknas såsom tillgång till bestridande

af aflöningen för samma tjänst. Till bostadsboställe hänför kommittén

i detta sammanhang äfven hemman eller lägenhet, som brukas i

förening med dylikt boställe. Afkastningen af öfriga löningsboställen skall,

så vidt ej boställe är af församling eller enskild person anslaget till aflöning

åt prästerskapet inom visst pastorat, ingå till svenska kyrkans gemensamma

aflöningstillgångar, hvilka enligt kommitténs förslag skola sammanföras

i en särskild fond, kallad kyrkofonden.

Vid beräkning af bostadsboställes afkastning får den nämnd, som har

att uppgöra förslag till lönereglering, icke afdraga boställshafvarens kostnader

för byggnadsskyldighetens fullgörande å boställets laga hus. Anledningen

till denna bestämmelse är, att kommittén ansett byggnadskostnaden

böra vederbörande boställshafvare ersättas på annat sätt.

Härom yttrar kommittén i sitt betänkande bland annat: När i kommitténs

nu framlagda förslag till lag angående reglering af prästerskapets aflöning

med afseende å måttet och beskaffenheten af prästerskapets löner uppställts

den allmänna fordran att hvarje präst borde erhålla, jämte fri bostad, aflö
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 84.

ning i (ifrigt, så beräknad, att honom därigenom bereddes anständig bärgning,

hade för visso icke någon ny grundsats blifvit uttalad, allenast ny

formulering gifvits åt en, hvilken sedan länge varit erkänd Äfven enligt

nådiga förordningen angående allmänt ordnande af prästerskapets inkomster

den 11 juli 1862 skulle hvarje tjänstgörande präst erhålla anständig

bärgning. Bostadsförmånen, såsom en del af aflöningen, nämndes väl icke

uttryckligen i sistberörda författning. Denna innehölle emellertid i 4 §

det stadgande, att boställe, som vore afsedt att af löntagare bebos och

brukas, skulle till en dess verkliga värde, efter afdrag för bygg nåd skostnaden,

motsvarande inkomst beräknas. För den händelse nu af kastningen

af bostadsboställe, utan afdrag af kostnaden för byggnadsskyldighetens

fullgörande å boställets laga hus, beräknades såsom allöningsförmån, men

en särskild post för bestridande af byggnadskostnad en tillädes, blefve ju

prästerskapets inkomster och församlingarnas lönebidrag i båda fallen

lika stora, endast med någon skiljaktighet i rubriceringen af aflöningsförmånerna.

Utfördes löneregleringen riktigt, erhölle tjänstinnehafvaren under

alla förhållanden hvad, utöfver kostnaden för bostad, erfordrades för

hans bärgning. I förra fallet — med nu gällande ordning — hade han

att själf svara för sina boställshus, hvarför boställets afkastning beräknats

så mycket lägre; i senare fallet skulle han få åt sig anvisadt ett särskildt

byggnad sanslag, men boställets afkastning beräknas så mycket högre.

Sedan kommittén därefter i sagda betänkande framhållit, hurusom

afdraget för byggnadskostnaden efter hittills gällande ordning sällan kunnat

rätt beräknas, samt att för öfrigt en boställshafvare sällan torde visa

den förtänksamhet, att han uppsparade hvad af boställsafkastningen beräknats

utgöra ersättning för berörda kostnad, och att i allt fall en tillträdande

boställshafvare icke ägde att räkna sig till godo hvad företrädaren,

som undsluppit nybyggnad, kunde hafva sålunda inbesparat, erinrar

kommittén därom att kommittén dels, för afhjälpande i den mån sådant

under innevarande löneregleringsperiod kunde ske af de olägenheter, som

följde af nu gällande ordning för byggnadsskyldighetens utgörande vid

prästerskapets boställen, framlagt sina ofvan omförmälda förslag till ecklesiastik

boställsordning och till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor

dels ock vid framläggande af dessa förslag uttalat, att ordnandet

af församlingarnas och prästerskapets byggnadsskyldighet för nästa löneregieringsperiod

enligt kommitténs uppfattning borde ske vid och genom

löneregleringen och att för detta ändamål erforderliga bestämmelser vore

att motse i kommitténs förslag angående grunderna för de nya löneregleringarna.

De sålunda utlofvade bestämmelserna finnas intagna i 25—29 §§ af

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

kommitténs förslag till lag angående reglering af prästerskapets aflöning

och äro af hufvudsakligen följande innehåll.

Då lönereglering är i ordningen att företagas beträffande pastorat,

där bostadsboställe finnes, bör domkapitlet påkalla laga syn å sådant boställe

för utrönande af den kostnad, som af byggnadsskyldighetens fullgörande

därstädes föranledes. Synerätten skall, ehvad denna skyldighet

åligger boställshafvaren, pastorat eller enskild församling, i fråga om

hvarje laga hus å bostället noggrant uppskatta den kostnad för nybyggnad

och underhåll, som med tillämpning af föreskrifterna i ecklesiastik

boställsordning kan antagas böra utgå under de 20 år, för hvilka löneregleringen

skall gälla. På grund af sålunda verkställd uppskattning afgifver

synerätten utlåtande angående årliga medelbeloppet under löneregleringsperioden

af ej mindre den kostnad för nybyggnad och underhåll,

som bör för hvarje byggnadsskyldig beräknas, än äfven de bygimadsskyldighetsafgifter,

hvilka må antagas komma att utgå. Beträffande laga

hus, som det tillkommer boställshafvare att nybygga och underhålla,

fastställer Kungl. Maj:t i sammanhang med pröfning af förslaget till lönereglering

ej mindre det ersättningsbelopp, som under löneregleringsperioden

skall hvarje år från pastoratet utgå för verkställande af nybyggnad

och därmed likställd förbättring samt till gäldande af byggnadsskyldighetsa/fgifter,

. än äfven hvad pastoratet har att under samma tid årligen

utgöra såsom ersättning för bestridande af underhållskostnad. Önskar

pastorat, att dess nybyggnads- och underhållsskyldighet i fråga om de

laga husen å bostadsboställe skall, då tillämpning af ny lönereglering

vidtager, för framtiden af boställshafvaren mot ersättning fullgöras, bör

pastoratet göra anmälan härom i det yttrande, som pastoratet har att afgifva

öfver löneregleringsförslaget. När lönereglering därefter fastställes,

bestämmer Kungl. Maj:t hvarje gång för den tid, hvarunder löneregleringen

skall gälla, särskild! beträffande nybyggnad och därmed likställd förbättring

och särskild! i fråga om underhåll beloppet af den ersättning,

som för angifna ändamål bör årligen utgifvas af pastoratet. Hvad sålunda

stadgats om pastorat gäller äfven församling, som ensam ansvarar

för byggnadsskyldighet å vissa boställshus. Ersättningsbelopp, som blifvit

bestämdt till gäldande af kostnad för nybyggnad å bostadsboställe, skall

af kyrkorådet för hvarje år inlevereras till stiftets byggnadslånekassa.

Om summan af de ersättningsbelopp, som under löneregleringsperioden

sålunda inflyta till byggnadslånekassan, öfverskjuter eller understiger summan

af de annuiteter och byggnad ssky ldighetsafgifter, hvilka fastställts att

under samma tid utgå för boställets laga hus, skall öfverskottet eller bristen

utjämnas därigenom, att ersättningen för byggnadsskyldighetens full
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. .Proposition N:o 84.

görande under nästa löneregleringsperiod bestämmes med hänsyn till angifna

förhållande. Ärliga beloppet af den ersättning, som till bestridande

af underhållskostnad blifvit fastställd, skall af kyrkorådet tillhandahållas

boställshafvaren, i den mån han visar sig hafva gjort utgift för honom

åliggande underhåll af laga hus. Hafva de till bestridande af underhållskostnad

afsedda årliga ersättningsbeloppen ej till fullo tagits i anspråk af

boställsinnehafvare!! under löneregleringsperioden, äger pastoratet att fritt

förfoga öfver återstoden. Skulle åter ersättningsbeloppen understiga hvad

boställshafvaren måst för underhållet under löneregleringsperioden utgifva,

är han icke berättigad till godtgörelse för bristen.

Härförutom har prästlöneregler ingskommittén föreslagit vissa ändringar

i och tillägg till de af kommittén framlagda förslagen till ecklesiastik

boställsordning och till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor,

Indika ändringar och tillägg kommittén ansett erforderliga, därest

byggnadsskyldigheten för nästa löneregleringsperiod skulle ordnas i enlighet

med de af kommittén föreslagna grunder.

Sålunda har kommittén bland annat åt en bestämmelse i dess förslag

till boställsordning gifvit följande, delvis förändrade innehåll, nämligen

att om pastorat eller församling i den ordning, som stadgas i lagen angående

reglering af prästerskapets aflöning, anmält önskan att dess nybyggnads-

och underhållsskyldighet i fråga om laga hus å boställe skall

fr. o. in. den tid, då tillämpning af ny lönereglering vidtager, fullgöras

af boställshafvaren mot den ersättning, som i ty fall skall enligt samma

lag utgå, åligger det boställshafvaren att efter angifna tid, sedan husen

på pastoratets eller församlingens bekostnad blifvit, jämlikt beslut af synerätt,

försatta i fullgodt skick, nybyggnads- och underhållsskyldigheten mot

dylik ersättning för framtiden fullgöra; och skall, då på grund häraf nybyggnad

eller därmed likställd förbättring blifvit verkställd, det kostnadsbelopp,

synerätt vid arbetets godkännande bestämmer, betäckas genom lån

från stiftets byggnadslånekassa. Vidare har kommittén i boställsordningen

infört bestämmelser dels om skyldighet för boställshafvare att, därest

af honom gjord utgift för underhåll af laga hus vid ekonomisk besiktning

eller husesyn pröfvas icke hafva varit af behofvet påkallad, återbära hvad

han till godtgörande af denna utgift uppburit hos kyrkorådet, dels därom

att, för den händelse afträdande boställshafvare under sin besittningstid

för nödigt underhåll af laga hus utgifvit sammanlagdt högre belopp, än

som i löneregleringsresolutionen för samma tid beräknats såsom ersättning

för bestridande af underhållskostnad, skall vid af- och tillträdessyn synerätten,

om afträdaren det yrkar, taga i öfvervägande, huruvida de utgifter,

som för dylikt underhåll kunna blifva erforderliga under återstående år

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung''. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

af löneregleringsperioden, må antagas understiga den för dessa år beräknade

ersättning, och i sådant fall förklara afträdaren berättigad att, i den

mån ersättningsmedlen blifva tillgängliga, af dem utfå hvad synerätt™ anser

skäligt,. 1 förslaget till förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor

bär kommittén tillagt erforderliga stadganden huruledes, sedan ny

lönereglering vunnit tillämpning för eu boställshafvare, annuiteterna för

dennes byggnadslån och honom åliggande byggnadsskyldighetsafgifter skola

gäldas direkt af de ersättningsbelopp, Indika på grund af löneregleringen

årligen för sådant ändamål af pastoratet utgöras. Därjämte har i fråga

om byggnadslånekassas hufvudman, hvilka enligt det ursprungliga förslaget

skulle utgöras af vederbörande byggnadsskyldige präster samt de pastorat

eller församlingar, som för erhållna byggnadslån ingått i kassan,

vidtagits den förändring, att sedan ny lönereglering vunnit tillämpning

i ett pastorat, upphör präst därstädes att vara hufvudman för kassan och

tillkommer denna befogenhet pastoratet, äfven om lån från kassan icke

af pastoratet erhållits. Jämväl i några andra punkter hafva de båda författningsförslagen

undergått ändringar, som emellertid ej torde behöfva i

detta sammanhang närmare ornförmälas.

Såsom motiv för den föreslagna bestämmelsen om rätt för pastorat

eller församling att få sin byggnadsskyldighet Överflyttad på vederbörande

boställshafvare anför kommittén bland annat följande: Olägenheterna af

den nuvarande fördelningen mellan boställshafvare och pastorat af de laga

husen å kyrkoherdeboställen på landet samt af gemensamheten i underhållet

af pastoratets hus å samma boställen hade gjort det önskvärdt, att

nybyggnads- och underhållsskyldigheten beträffande samtliga laga hus

blefve förenad i boställshafvarens hand. Men äfven när nybyggnads- och

underhållsskyldigheten icke vore delad, utan helt och hållet ålåge pastoratet,

borde det, enligt kommitténs åsikt, medgifvas pastoratet att öfverflytta

sin skyldighet i angifna hänseende å boställshafvaren. Blefve en

dylik rätt tillerkänd pastoratet — vare sig dess byggnadsskyldighet omfattade

boställets alla laga hus eller endast en del af dem —, skulle helt

visst många anledningar till missnöje och osämja mellan boställshafvaren

och socknemännen undanröjas. Om jämväl tillsåges, att den ersättning,

pastoratet finge sig ålagdt att utgifva till boställshafvaren för fullgörande

af nybyggnads- och underhållsskyldigheten å pastoratets laga hus, fastställdes

till ett oföränderligt belopp för hvarje år af löneregleringsperioden,

skulle pastoratet genom en dylik utjämning af byggnadskostnaderna

otvifvelaktigt vinna en ganska afsevärd fördel. Då en församling, hvilken

tillsammans med annan församling bildade ett pastorat, fått sig ålagdt att

ensam nybygga och underhålla ett eller flera hus å bostadsboställe, eller

Bill. till Jliksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 02 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

då byggnadsskyldighet, hvilken ålåge två eller flera till samma pastorat

hörande församlingar, mellan dem på det sätt fördelats, att en hvar skulle

nybygga och underhålla åtminstone ett särskilt laga hus, borde jämväl

församling, som sålunda hade att ensam ansvara för viss byggnadsskyldighet,

tillerkännas rätt att, om hon det önskade, i likhet med pastorat

få denna skyldighet mot ersättning fullgjord af boställshafvaren. När arbete

för nybyggnad eller underhåll sedermera erfordrades, behöfde boställshafvaren

icke vidare vända sig till pastoratsborna med begäran om

tillhandahållande af behöfliga medel, utan komme dessa att ställas till

hans förfogande antingen genom byggnadslånekassan — vid nybyggnad

och därmed likställd förbättring — eller genom kyrkorådet, då det vore

fråga om vanliga reparationer. Beröringen mellan prästen och församlingens

medlemmar i ekonomiska ting skulle därigenom så mycket som

möjligt undvikas, helt visst till bådas trefnad.

Om förändringen i afseende å hufvudmannaskapet för byggnadslånekassorna

yttrar kommittén i sin motivering följande: Därest prästerska
pets

skyldighet att nybygga alla eller vissa laga hus å bostadsboställe

blefve, såsom kommittén föreslagit, på det sätt reglerad, att af pastoratet

till stiftets byggnadslånekassa årligen inlevererades ett visst belopp till

bestridande af kostnad för nybyggnad in. in., som ålåge prästerskapet,

vore det uppenbart, att prästerskapets ställning till byggnadslånekassorna

icke blefve densamma, efter det de nya löneregleringarna börjat tillämpas,

som under nu löpande löneregleringsperiod. Byggnadslånekassa skulle

visserligen fortfarande tillhandahålla de för nybyggnad och därmed likställd

förbättring af boställshafvares laga hus erforderliga penningar, likasom

det äfven tillkomme boställshafvaren att, då lån för ifrågavarande

ändamål från kassan utbetalades, afgifva förbindelse å lånet. Men boställshafvaren

skulle i framtiden icke i någon mån beröras af lånets förräntning

och amortering. För honom blefve det vid sådant förhållande

i själfva verket likgiltigt, från hvilken penninganstalt byggnadskapitalet

anskaffades samt huru samma anstalt förvaltades. Den förändrade ställning,

prästerskapet sålunda komme att intaga till byggnadslånekassorna,

måste återverka på prästerskapets rätt att deltaga i handhafvandet och

öfvervakandet af kassornas förvaltning. Hufvudmannaskap för kassa borde

alltså, efter det ny lönereglering vunnit tillämpning, uppdragas, icke åt

byggnadsskyldige präster, utan åt vederbörande pastorat, som ju hade att

gälda kostnaderna för fullgörande af boställshafvarnes nybyggnadsskyldighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mujds Nåd. Proposition N:o 84. 41!

Att i sammanhang med fastställande af grunderna för ny reglering

af prästerskapets aflöning äfven eu ecklesiastik boställsordning bör utfärdas,

innefattande fullständiga och tidsenliga stadganden rörande prästerskapets

boställen, synes mig vara obestridligt. Behofvet af eu dylik författning

bar länge gjort sig gällande och äfven framkallat flera särskilda

förslag i ämnet. Då likväl allt hitintills någon boställsordning ej kunnat

utfärdas, bar detta, såsom ofvan blifvit antydt, hufvudsakligen berott på

svårigheten att under nu gällande löneregleringar för prästerskapet på ett

tillfredsställande sätt ordna byggnadsskyldigheten vid boställena. För eu

kommande löneregleringsperiod borde lösningen af denna fråga ej möta

lika stora svårigheter. Man bör ju nämligen vara oförlundrad att vid

fastställande af nya grunder för prästerskapets aflöning göra de ändringar

i afseende å boställsförmånens åtnjutande, hvilka kunna finnas lämpliga,

och kan därefter afpassa boställsordningens bestämmelser.

Frågan om grunderna för reglerandet af prästerskapets aflöning, sedan

tiden för nu gällande löneregleringar utlupit, skall af mig i en snar framtid

upptagas till behandling i hela dess vidd. Nu vill jag blott uttala min

mening i de punkter, som äga sammanhang med den tilltänkta boställsordningen.

Hvad da angår de af prästlöneregleringskommittén föreslagna grunder

för de nya löneregleringarna, så är jag till eu början ense med kommittén

om lämpligheten däraf, att löneregleringsperioden inskränkes till

20 år. Likaledes delar jag kommitténs åsikt, att avkastningen af bostadsboställe

jämte därmed i sambruk förenadt löningsboställe bör bibehållas

såsom en löneförmån för den prästman, till hvars bostad det förra bostället

är afsedt; och jag anser mig jämväl kunna ansluta mig till kommitténs

förslag, att afkastningen af de löningsboställen, Indika ej brukas i

förening med bostadsboställen, i regeln skall ingå till kyrkans gemensamma

aflöni n gstillgångar.

Ett godt grepp finner jag kommittén hafva gjort, då densamma föreslagit,

att den del af prästerlig boställshafvares aflöning, som är afsedd

till betäckande af hans byggnadskostnader vid bostället, skall utgå i form

af ett särskildt årligt anslag, som ej får användas för andra ändamål.

Med eu sådan anordning böra svårigheterna för en boställshafvare att fullgöra

sin byggnadsskyldighet kunna väsentligt afhjälpas. Och för pastoraten,

som skola tillsläppa medlen för byggnadskostnadernas gäldande,

ligger en stor fördel däri, att utgifterna under en löneregleringsperiod

blifva fixerade till ett visst, årligen lika belopp.

Beträffande frågan, i hvilken omfattning nybyggnads- och underhållsskyldighet

skall åligga kyrkoherdar och komministrar vid deras bostads
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4-1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

boställen, kan man väl säga, att kommittén syftat därhän, att för framtiden

alla laga hus vid dessa boställen skola nybyggas och underhållas

af boställshafvarne. Kommittén har ju föreslagit, att pastorat och församlingar

skulle berättigas att efter därom anmäld önskan få fullgörandet

af deras nybyggnads- och underhållsskyldighet vid dylika boställen,

sedan ny lönereglering trädt i tillämpning, öfverflyttadt på vederbörande

boställshafvare. Att kyrkoherdar och komministrar på landet hafva att

ansvara för hela byggnadsskyldigheten vid sina boställen, innebär enligt

min uppfattning i och för sig icke något oegentligt eller olämpligt. Tvärtom

medför en sådan anordning åtskilliga fördelar framför de förhållanden,

som råda, då pastoratet bygger. Sålunda kunna vid förekommande byggnadsföretag

boställshafvarens önskningar och smak i många stycken lättare

tillgodoses, misshälligheter och tvister mellan boställshafvaren och pastoratsborna

undvikas och, om bostället utarrenderas, behöfver ej pastoratet

inblandas i arrendeförhållandet. Det gäller blott att tillse det boställshafvaren

af pastoratet erhåller tillbörlig godtgörelse för de kostnader,

som äro förenade med byggnadsskyldighetens fullgörande.

Med denna uppfattning har jag ansett lämpligast, att byggnadsskyldigheten

vid såväl kyrkoherdars som komministrars boställen på landet

för kommande löneregleringsperioder ordnas på det sätt, att boställshatvaren

i regeln direkt ålägges att nybygga och underhålla alla laga hus

men tillika tillförsäkras att af pastoratet erhålla godtgörelse för byggnadskostnaden.

Detta sätt att reglera förhållandet har synts mig vara

att föredraga framför det af prästlöneregleringskommittén föreslagna villkorliga

förfarandet.

Att, på sätt kommittén velat, på boställshafvarne öfverflytta posto- .

ratens och församlingarnas byggnadsskyldighet jämväl vid de i städerna

belägna boställena, därtill finner jag ej skäl. Enligt min mening lämpar

sig den nuvarande ordningen i afseende å dessa boställens bebyggande

bättre för de förhållanden, som äro rådande i städerna; och mig

veterligen har sättet för byggnadsskyldighetens fullgörande vid dessa boställen

ej gifvit anledning till klagomål.

Kommittén har äfven i sina senast afgifna förslag vidhållit tanken

på inrättande af ecklesiastika byggnadslånekassor. Dock har kommittén,

såsom framgår af hvad jag redan anfört, uppmärksammat att, därest de

af kommittén föreslagna grunder för de nya löneregleringarna blefve antagna,

prästerskapets ställning till kassorna framdeles skulle väsentligt förändras,

och föreslagit, att hufvudmannaskapet för kassorna skulle, etter

hand som de nya löneregleringarna komme att vinna tillämpning, öfvergå

från prästerna till pastoraten. Jag vill nu visserligen ej påstå, att icke

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 84.

de ifrågasatta lanekassorna skulle kunna hafva någon uppgift att fylla

och för prästerskapet medföra något gagn, äfven om prästernas byggnadsskyldighet

för kommande löneregleringsperioder ordnas så, som jag lika

med kommittén anser böra ske, eller på det sätt, att boställshatvarnes

byggnadsk os 111 åder skola gäldas af pastoraten medelst särskilda därför atsedda

medel. Men det lär ej kunna förnekas, att under angifna förutsättning

pastoraten blifva de egentliga intressenterna i kassorna; och jag

kan för min del under samma förutsättning ej finna behoivet af kassornas

inrättande så stort, att det må anses utgöra tillräckligt skäl för vidtagande

af denna ganska omfattande och kostsamma anordning.

I den 10 november 1905 afgifvet underdånigt utlåtande öfver kommitténs

förslag till lag angående reglering af prästerskapets aflöning har

kammarkollegium antydt huruledes, äfven om anordningen med byggnadslånekassor

ej skulle komma till stånd, en reglering af byggnadskostnaderna

vid de ecklesiastika bostadsboställena i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med kommitténs förslag i allt fall kunde ske, om nämligen ett särskildt

anslag för bestridande af boställshafvarnes nybyggnadskostnader, i likhet

med hvad kommittén i fråga om underhållskostnader föreslagit, årligen afsattes

och ställdes under vederbörande kyrkoråds förvaltning. Med anslutning

härtill har jag tänkt mig, att saken skulle kunna ordnas på följande sätt.

I enlighet med hvad kommittén föreslagit bestämmas, vid fastställandet

af lönereglering för visst pastorat, de belopp, hvilka skola af pastoratet

årligen under löneregleringsperioden utgifvas till godtgörande af

vederbörande boställshafvares kostnader dels för nybyggnad och därmed

likställd förbättring dels för underhåll af de laga husen å hvarje

inom pastoratet beläget boställe af det slag, som nu är i fråga. Dessa medel

böra af vederbörande kyrkoråd förvaltas och göras räntebärande samt

få icke användas för andra ändamål än dem, för hvilka de äro afsedda.

Det torde därför blifva nödigt, att kyrkorådet för hvarje boställe bokför

särskildt de medel, som anslagits till gäldande af kostnader för nybyggnad

och därmed likställda förbättringar, och särskildt hvad som afsetts

till bestridande af underhållskostnader. Då nybyggnad eller större förbättring

af boställshafvares laga hus förekommer, äger boställshafvaren

att för den å byggnadsarbetet nedlagda kostnad, så vidt densamma af synerätt

vid arbetets godkännande pröfvas skälig, erhålla godtgörelse af de

medel, som för sådant ändamål finnas uppsamlade. Skulle i något fall

tillräckliga medel för kostnadens fulla godtgörande ej finnas samlade,

skall hvad som brister jämte ränta — hvilken synes mig lämpligen kunna

bestämmas att utgå efter fem för hundra — tillhandahållas boställshafvaren

allt efter som för ändamålet afsedda medel inflyta. Om boställshafvaren af
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kurtgl. Maj;ts Nåd. Proposition No 84.

träder bostället, innan kostnad, hvarom nu är fråga, blifvit till fullo godtgjord,

bör det felande beloppet med ränta till boställshafvaren erläggas af

efterträdaren, som därefter inträder i sin företrädares rätt i förhållande

till pastoratet. När byggnadsarbete af nu ifrågavarande slag blifvit i behörig

ordning beslutadt, må boställshafvare, som det åligger att utföra arbetet,

kunna till byggnadskostnad^^ bestridande erhålla förskott af de

medel, som för ändamålet finnas tillgängliga, därest han ställer säkerhet

för det förskott-erade beloppet. Beträffande kostnaden för underhållet af

de laga husen förfares sålunda, att då boställshafvaren inför kyrkorådet

visar sig hafva giort utgift för underhållsarbete, som blifvit af synerätt

eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, godtgörelse för denna utgift,

i den mån densamma icke öfverstiger den enligt vederbörligt syne- eller

besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad, skalf till boställshafvaren

omedelbarligen utbetalas åt de till godtgörande af underhållskostnader

afsedda medel, som finnas under kyrkorådets förvaltning, samt

att, därest den beräknade kostnaden för sådant arbete, som nyss är sagdt,

öfverskridits eller boställshafvaren gjort utgift för underhållsarbete, som ej

blifvit honom ålagdt, han jämväl skall äga att af ifrågavarande ersättningsmedel

bekomma godtgörelse för dylika utgifter, så vidt de af synerätt

eller vid ekonomisk besiktning pröfvas hafva varit af behofvet påkallade.

I händelse af influtna medels otillräcklighet äfvensom vid inträffande

ombyte af boställshafvare förhålles på enahanda sätt som i fråga

om godtgörelse för nybyggnadskostnad.

dill förebyggande däraf, att de ersättningsmedel, som inom pastoraten

uppsamlas, blifva använda till bekostande af onödiga eller olämpligt utförda

byggnadsarbeten eller till godtgörande af större kostnader, än som

för hvarje särskildt ai’bete kunna anses skäliga, har jag ansett lämpligen

kunna i fråga om nybyggnad eller därmed likställd förbättring föreskrifvas,

att dylikt arbete icke må företagas utan att beslut därom meddelats af

synerätt eller — i fråga om mindre byggnadsföretag — vid ekonomisk besiktning,

samt att verkställdt arbete af nu omförmäldt slag skall, innan boställshafvaren

ma uppbära godtgörelse därför, godkännas af synerätt, som

i sammanhang därmed har att pröfva, huruvida den af boställshafvaren

å arbetet nedlagda kostnad må anses skälig, och till godtgörande''fastställa

det ^belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för arbetet. Hvad

angar egentliga underhållsarbeten torde, jämte stadgande!! af det innehåll

jag i fråga om dessa arbeten nyss angifvit, i förevarande afseende icke

erfordras andra bestämmelser, än att vid husesyner och ekonomiska besiktningar

skall — därest boställshafvare efter nästföregående syn eller

besiktning antingen för underhållsarbete, som blifvit i behörig ordning;

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kanyl. Map.ts Nåd. Proposition N:o b4.

föreskrifvet, utgifvit högre belopp i in som för arbetet beräknats eller ock

gjort utgift för underhållsarbete, som ej blifvit honom ålagdt — undersökning

anställas, huruvida och i livad man dylika utgifter varit af behofvet

påkallade samt beslut härom meddelas. Såsom villkor för att boställshafvare

må kunna lyfta godtgörelse för verkställda underhållsarbeten

kommer sålunda att gälla, att bo3tällsliafvarens utgifter för arbetet antingen

ej öfverstigit den vid ekonomisk besiktning eller af synerätt vid meddelande

af beslut om arbetets verkställande därför beräknade kostnad eller

ock — därest nyssnämnda kostnad öfverskridits eller arbetet företagits

utan föregånget åläggande — vid husesyn eller ekonomisk besiktning särskildt

pröfvats och befunnits nödiga.

Den beräkning, som i sammanhang med uppgörande af förslag till

lönereglering skall af synerätt verkställas rörande boställshafvares blifvande

byggnadskostnader under löneregleringsperioden, bör naturligtvis

ske med största noggrannhet. Och i jämförelse med förhållandena vid

uppgörandet af de nu gällande femtioåriga löneregleringarna torde ifrågavarande

beräkning för de kommande, blott tjuguåriga löneregleringsperioderna

kunna blifva ganska tillförlitlig. Dock förefinnes ju alltid den möjligheten,

att det vid den tjuguåriga periodens slut skall visa sig, att beräkningen

icke fullt motsvarat verkligheten och att således summan af de

ersättningsbelopp, hvilka vid löneregleringens fastställande ålagts pastoratet

att årligen utgifva, antingen öfverskjuter eller understiger summan af

boställshafvarens faktiska byggnadskostnader. I sådant fall bör hänsyn

till detta förhållande tagas vid nästföljande lönereglering, så att, om öfverskott

finnes, detta tages i beräkning såsom en tillgång vid bestämmandet

af pastoratets afgifter för den kommande löneregleringsperioden och, därest

brist föreligger, pastoratets afgifter för sistnämnda period bestämmas så

mycket högre. Prästlöneregleringskommittén har beträffande de till bestridande

af underhållskostnader afsedda ersättningsmedlen föreslagit,

att öfverskott å dem vid slutet af en löneregleringsperiod skulle få af

pastoratet fritt disponeras och att, därest å andra sidan dessa medel befunnes

understiga hvad boställshafvaren måst för underhåll under perioden

utgifva, han ej skulle vara berättigad till godtgörelse för bristen. För

min del finner jag intet skäl, hvarför ej öfverskott å sistnämnda slags

medel skulle lika väl som öfverskott i fråga om nyhyggnadsersättning

tagas i antpråk för den kommande löneregleringen; och då enligt den af

mig föreslagna anordningen boställshafvares anspråk på godtgörelse för

underhållsarbeten endast kunna afse kostnader, som af synerätt eller vid

ekonomisk besiktning pröfvats och befunnits nödiga, skulle det enligt min

mening vara obilligt att, därest ersättningsmedlen under en lönereglerings
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 84.

period ej skulle förslå till betäckande af de så beskaffade underhållskostnader,

boställshafvaren under samma period fått vidkännas, därför afklippa

hans rätt till godfgörelse.

Om förhållandena regleras så, som jag nu angifvit, torde de ifrågasatta

byggnadslånekassorna i vanliga fall ej blifva behöfliga, sedan de nya löneregleringarna

trädt i tillämpning. Väl kan det inträffa, att en boställshafvare

får sig ålagdt att utföra ett större byggnadsföretag i början af en

löneregleringsperiod, innan för byggnadskostnadens bestridande afsedda

medel hunnit inom pastoratet samlas till något betydligare belopp; och

då kunde det ju vara godt att hafva en byggnadslånekassa att tillita.

Men att blott för sådana, såsom man väl får antaga, mera sällan inträffande

undantagsfall organisera dylika kassor torde desto mindre kunna

ifrågakomma, som vetskapen därom, att medel till godtgörande af hela

byggnadskostnaden alltid i sinom tid komma att af pastoratet tillhandahållas,

bör för boställshafvaren väsentligt underlätta anskaffandet af nödigt

byggnadskapital.

Under innevarande löneregleringsperiod skulle byggnadslånekassorna

enligt kommitténs plan hufvudsakligen tjäna det syfte att medelst lindring

i byggnadsskyldighetens börda bringa hjälp åt de svagast aflönade prästerna.

Särskilda utskottet vid 1903 års Riksdag yttrade härom, att en sådan

lindring torde kunna utan förmedling af lånekassor beredas genom anlitande

af befintliga fonders tillgångar, och påpekade hurusom endast med

det belopp, som föreslagits att från prästerskapets löneregleringsfond tagas

till bestridande af kostnader för lånekassornas förvaltning, en ej ringa

hjälp i förevarande afseende kunde lämnas. Genom särskilda, efter nämnda

tid meddelade nådiga beslut hafva från prästerskapets löneregleringsfond

betydande belopp anvisats till understöd åt svagt aflönade prästmän; och

allt fortfarande under innevararande löneregleringsperiod torde hjälp kunna

i afsevärd omfattning lämnas behöfvande präster genom sådana anslag.

I allt fall torde väl knappast en sä vidlyftig och ingripande anordning

som inrättandet af ifrågavarande lånekassor böra vidtagas, om den icke

är af behofvet påkallad jämväl för de förhållanden, som komma att inträda

med de nya löneregleringarna.

På grund af hvad jag nu anfört har jag ansett mig icke kunna numera

förorda inrättandet af ecklesiastika byggnadslånekassor. Jag har i stället

låtit omarbeta det af Eders Kungl. Maj:t för 1903 års Riksdag framlagda för
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U Nåd. .Proposition N:o 84. 49

slaget till ecklesiastik boställsordning i enlighet med de af mig ofvan angifna

grunder. Därvid har jag, så vidt möjligt, bibehållit boställsordningens

bestämmelser vid den affattning, som åt dem gifvits af särskilda utskottet

vid nämnda Riksdag. För de ändringar, jag vidtagit, torde jag nu få i

korthet redogöra.

Enär i de fall, där boställshafvares byggnadskostnad er skola godtgöras

medelst särskildt för detta ändamål inom vederbörande pastorat

uppsamlade medel, pastoraten, fastän de ej själfva äro byggnadsskyldiga,

hafva intresse af att byggnadsföretag ej varda onödigt kostsamma, har

den i 11 § meddelade bestämmelsen om iakttagande däraf, att den byggnadsskyldige

eller framtida boställshafvare ej mer än nödigt betungas,

ändrats sålunda, att hänsyn skall tagas därtill, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt betungande.

I öfrigt har stadgandet i 11 § ansetts böra utsträckas att afse hvarje fall,

då vid husesyn eller ekonomisk besiktning'' föreskrift meddelas om storleken,

inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe;

hvaremot, särskildt med hänsyn till bestämmelserna i 49 och 60 §§, det

ansetts obehöfligt att i detta sammanhang särskildt nämna beslut om nybyggnad

af laga hus och därmed likställda förbättringar.

13 och 14 §§, som handla om nybyggnads- och underhållsskyldigheten

vid andra och tredje klassernas bostadsboställen, hafva affattats i

enlighet med de af mig förut angifna grunder.

För att paragrafföljden i särskilda utskottets förslag måtte så litet

som möjligt rubbas, har 16 § delats på två paragrafer, så att dess båda

moment nu upptagas, det första såsom § 16 och det andra såsom § 17.

Häraf har blifvit en följd, att 17 och 18 §§ i särskilda utskottets förslag

nu upptagas såsom §§18 och 19.

Med Eders Kungl. Maj:t var särskilda utskottet ense därom, att nybyggnad

af de i 16 § 2 mom. (numera 17 §) uppräknade större laga husen å

bostadsboställen ej borde få ske utan att synerätt därom beslutat. Däremot

ansåg utskottet, att därest förslaget om byggnadskostnadernas

bestridande medelst lån från ecklesiastika byggnadslånekassor icke genomfördes,

det borde lämnas vederbörande byggnadsskyldige obetaget att vid

förefallande behof verkställa mindre nybyggnader och s. k. nybyggnadsreparationer

utan att inhämta föreskrift därom vid syn eller ekonomisk

besiktning, och uteslöt därför i sitt förslag senare delen af 2 mom. i

16 §. Såsom jag förut utvecklat, lärer det blifva nödvändigt att vid de

boställen, där boställshafvarens byggnadskostnader skola godtgöras medelst

därför inom pastoratet afsätta medel, förebygga, att onödiga eller olämpliga

byggnadsföretag komma till stånd. I sådant syfte har jag i § 17 — med

Bih. till Riksd. Prof. 1.908. 1 Sami. 1 Afd. 02 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

bibehållande af den angående större nybyggnadsföretag å bostadsboställen

meddelade bestämmelsen, som jag för öfrigt utsträckt till att gälla äfven

de med sådana boställen i sambruk förenade löningsboställen, då nämligen,

så vidt jag kan finna, giltigt skäl ej förefinnes för att i förevarande afseende

å dessa sistnämnda boställen tillämpa andra regler än å bostadsboställena

— i fråga om andra och tredje klassernas bostadsboställen på

landet samt med dem förenade löningsboställen återupptagit det stadgande

rörande mindre nybyggnader och nybyggnadsreparationer, hvilket

i Eders Kungl. Maj:ts förslag fanns infördt i senare delen af ifrågavarande

moment.

Med hänsyn särskildt till pastoratens intresse af att de boställshus,

för hvilkas nybyggnad och underhåll boställshafvarne äga af pastoraten

njuta godtgörelse, ej varda af boställshafvarne vanvårdade, har jag ansett,

att eu mera vidsträckt omfattning borde gifvas åt föreskriften i 17 §

(numera 18 §), att boställsbafvare skall atbjälpa brister, hvilka genom

hans vanvård uppkomma å sådana till hans begagnande upplåtna hus,

som af annan nybyggas och underhållas; och det har synts mig, att föreskriften

lämpligen kunde utsträckas till att afse alla vid ett boställe

insynade hus. I enlighet härmed har ifrågavarande paragraf omredigerats.

I 20 och 21 §§ har jag infört de nya bestämmelser, som jag ansett

böra meddelas angående godtgörande af boställshafvares kostnader dels

för nybyggnad och därmed likställd förbättring dels för underhåll af laga

hus å andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet samt med

sådana boställen i sambruk förenade löningsboställen. Rörande innehållet

af dessa bestämmelser anhåller jag att få hänvisa till hvad jag förut

anfört.

27 § har undergått en mindre jämkning, som betingats af 20 §:s nya

lydelse.

När den nya boställsordningen vunnit fullständig tillämpning, skall

någon årsberäkning i nu öflig ordning icke äga rum för utjämning af

boställshafvares byggnadskostnader. Dylika kostnader i afseende å de Jaga

husen vid kyrkoherdars och komministrars bostadsboställen och med dem

i sambruk förenade löningsboställen skola godtgöras boställshafvarne enligt

bestämmelserna i 20 §. Det har emellertid ej ansetts lämpligt att beträffande

sagda boställen utsträcka den anordning, hvarå berörda bestämmelser

syfta, jämväl till de s. k. gagneliga husen, hvilka omförmälas i

22 §; och ifrågavarande anordning kan alldeles icke tillämpas vid biskoparnes

boställen eller de löningsboställen, hvilka, såsom ej brukade gemensamt

med bostadsboställen, skola i författningsenlig ordning utarrenderas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kung]. Maj:hs Nåd. Proposition N:o 84.

Till förebyggande af boställshafvares oskäliga betungande med byggnadskostnader

i dessa fall, där bestämmelserna i 20 § ej äga tillämpning,

hafva i 33 § 4 inom. de af särskilda utskottet föreslagna stadgande!! om

fördelning till godtgörande på vissa år af dylika kostnader bibehållits för

de i 22 § omförmälda hus äfvensom för husen å utarrenderade löningsboställen

och utsträckts att gälla jämväl vid nybyggnad och större förbättring

af laga hus å första klassens bostadsboställen och å löningsbostallen,

som innehas af biskopar.

I 49 § hafva, såsom eu följd af den affattning 17 § nu erhållit,

3 och 4 momenten återförts till den lydelse de hade i Eders Kung! Maj:ts

för 1903 års Riksdag framlagda förslag. Under 9 mom. har jag i denna

paragraf infört erforderligt stadgande rörande den granskning af boställshafvares

utgifter för underhåll af laga hus, hvarom förut är taladt.

Det tillägg, som gjorts till 59 §, har föreslagits af prästlöneregleringskominittén

och afser den tillämnade lagen angående reglering af prästerskapets

aflöning.

60 § 2 mom. har af samma skäl som 3 och 4 momenten af 49 §

återfått sin ursprungliga lydelse. De nya bestämmelser, som jag i 60 §

infört under 9, 10 och 11 momenten, hafva betingats af de nya stadgandena

i 20 och 21 §§.

Då föreliggande förslag, så vidt angår de boställen, hvilka innehas

af kyrkoherdar och komministrar, grundats därpå att boställshafvaren

skall åtnjuta fri bostad, och förty boställshafvarens kostnader för nybyggnad

och underhåll af de laga husen å hans boställe skola honom godtgöras

af pastoratet, synes mig, att pastoratet jämväl bör vidkännas kostnaden

för laga syn, som å dylikt boställe måste af boställhafvaren påkallas

för erhållande af synerätts beslut om utförande af erforderligt

byggnadsföretag eller om verkställdt byggnadsarbetes godkännande. I

öfverensstämmelse härmed har 65 § 2 mom. omredigerats.

Under 71 § fanns i det af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda

och af särskilda utskottet härutinnan biträdda förslaget — jämte det föreskrift

meddelats därom att i pastorat, bestående af både lands- och stadsförsainling,

den pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet

skulle af de särskilda församlingarna utgöras så, som i lag vore stadgadt

i fråga om utgifter, hvarom för lands- och stadsförsamlingar gemensam

kyrkostämma hade att besluta — tillagd en bestämmelse af innehåll att,

äfven om bostadsboställe vore i stad beläget, landsförsamling icke finge

påföras andel i mer än som motsvarade den pastorat åliggande nybyggnads-

och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass på landet

Denna tilläggsbestämmelse ägde sitt berättigande med de regler, som i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 84.

nämnda förslag uppställts för byggnadsskyldighetens utgörande vid de

särskilda boställena. I förevarande förslag har stadgandet, att å bostadsboställen

af andra och tredje klasserna i stad alla laga hus skola nybygga5

och underhållas af pastoratet, bibehållits. Vid samma slags boställen

på landet åter har nu hela nybyggnads- och underhållsskyldigheten

ålagts boställshafvaren men tillika föreskrifvits, att pastoratet skall godtgöra

boställshafvaren hans kostnader för skyldighetens fullgörande. Vid

sådant förhållande har jag ej funnit skäl att bibehålla ofvannämnda tilläggsbestämmelse

i 71 § utan uteslutit densamma.

Jag har afsett, att den nya boställsordningen skall utfärdas under år

1908, och i 74 § 1 mom. infört bestämmelse om att densamma i allmänhet

skall tillämpas från och med den 1 maj 1909. Härifrån måste dock vissa

undantag göras.

Sålunda bör biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, billigtvis

icke mot sitt bestridande vara underkastad andra än därförut gällande föreskrifter

i afseende å nybyggnad och underhåll af laga hus å boställe, som

han innehar. Detta har stadgats i 74 § 2 mom.

Hvad angår de boställen, som äro upplåtna åt andra prästmän än

biskopar, har jag ansett, att i afseende å nybyggnad och underhåll af de

laga husen å hvarje sådant boställe hittills gällande föreskrifter i regeln

måste tillämpas, intill dess ny lönereglering för boställshafvaren trädt i

kraft. För att emellertid de olägenheter, som följa af den olämpliga fördelningen

mellan pastor och socknemän af de laga husen å kyrkoherdeboställen

på landet och af den rådande gemensamheten i underhållet af

socknemännens laga hus å dessa boställen, måtte varda så vidt möjligt

redan under nu löpande löneregleringsperiod undanröjda, har jag tänkt

mig, att det skulle kunna medgifvas pastorat att efter öfverenskommelse med

vederbörande lioställshafvare få sin nybyggnads- och underhållsskyldighet

vid dylikt boställe mot viss årlig ersättning Överflyttad på boställshafvaren,

innan ny lönereglering inträdt. Därvid bör i fråga om ersättningens bestämmande

förfaras på enahanda sätt som vid ny lönereglering; och sedan

överenskommelser! blifvit af Kungl. Maj:t stadfäst, skola rörande sättet fölfullgörandet

af ifrågavarande byggnadsskyldighet och byggnadskostnadernas

godtgörande den nya boställsordningens bestämmelser tillämpas, äfven där

ombyte af boställshafvare äger rum. Då, på sätt 73 § utvisar, den nya

boställsordningen i och för sig icke medför rubbning af rådande undantagsförhållanden

i fråga om hvem nybyggnads- och underhållsskyldigheten

vid boställena åligger eller om fördelningen af densamma, har jag ansett

den nu ifrågavarande öfverfiy tf ningen böra inskränkas till den nybyggnadsoch

underhållsskyldighet, som enligt allmän lag åligger ett pastorat. Att

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N;o 84.

de hus, i afseende å hvilka öfverflyttning skall ske, dessförinnan af pastoratet

sättas i fnllgodt stånd, lärer vara i sin ordning. Erforderliga bestämmelser

om husens iståndsättande böra meddelas vid den laga syn,

som skall hållas å bostället för uppskattning af den till öfverflyttning

ifrågasatta byggnadsskyldigheten. Föreskrifter af nu angifvet innehåll

hafva intagits i 74 § 3 och 4 inom.

De under 5, 6 och 7 momenten i samma paragraf intagna undantagsbestämmelser

motsvara 3, 4 och 5 momenten af 74 § i särskilda utskottets

förslag.

I 75 § 1 och 2 mom. hafva meddelats ett par öfvergångsbestäminelser,

som i tillämpliga delar öfverensstämma med 75 och 77 §§ i sistnämnda

förslag.

Föreskriften i första stycket af 75 §:s 3 mom. har afpassats efter de

i 74 § meddelade bestämmelser angående tiden, då boställsordningen skall

träda i tillämpning. I andra stycket af samma moment har införts ett

stadgande i syfte att vissa laga hus måtte vid tidpunkten för ny lönereglerings

inträdande vara i fullgodt stånd. Detta gäller de å ett boställe

befintliga laga hus, beträffande hvilka efter den nya löneregleringens inträdande

nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att åligga boställhafvaren

mot rätt för honom att af pastoratets medel njuta ersättning

för byggnadskostnaderna. Alla sådana hus torde böra, innan ny lönereglering

träder i tillämpning, försättas i fullgodt stånd af den, som enligt

dittills gällande bestämmelser har att svara för dylikt arbete. Underlåtes

det, skulle ju antingen pastoratet eller boställshafvaren oskäligt betungas.

Om nämligen enligt de äldre bestämmelserna arbetet åligger boställshafvaren,

kan det icke vara med rättvisa förenligt, att genom arbetets

undanskjutande till den nya löneregleriugsperioden kostnaden för arbetet

öfverflyttas från boställshafvaren till pastoratet; och därest arbetet enligt

den äldre ordningen skolat verkställas af annan än boställshafvaren, synes

det vara olämpligt att betunga boställshafvaren med dess utförande, äfven

om han sedermera skulle få kostnaden för arbetet ersatt. Med hänsyn

alltså till angelägenheten däraf att ifrågavarande laga hus blifva före ny

lönereglerings inträdande vederbörligen iståndsätta, har i förevarande stycke

af 3 mom. stadgats, att föreskrifter om husens iståndsättande skola i fall

af behof meddelas af synerätten vid den laga syn, som i momentets första

stycke omtalas. I fråga om andra laga hus än de nu senast omförmälda

lärer något dylikt stadgande icke erfordras.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett i enlighet med

det afgifna yttrandet aftåttadt, såsom bilaga vid detta protokoll fogadt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

förslag till ecklesiastik boställsordning och hemställde, att högsta domstolens

utlåtande öfver förslaget måtte genom utdrag ur detta protokoll

inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall.

Ex protocollo:

Gustaf Tottie.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj-.ls Nåd. Proposition No 84.

55

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med upphäfvande af 26 kap. 2 § byggningabalk^! och ändring åt

hvad särskilda författningar innehålla häremot stridande förordnas som

följer:

I Kap.

Om hvad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

1 §•

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagna till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastoratsadjunkter eller

till prästänkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas afkomst

ingår till prästerlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostad sboställen; och må för hvarje prästerlig befattning endast

ett boställe såsom bostadsboställe anses, öfriga boställen kallas löningsboställen.

2 §•

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastora tsadj unkter.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 84.

II Kap.

Om laga lins.

3 §.

Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad skola,

där ej synerätt enligt 5 § medgifver undantag, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spannmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset

anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt

loge eller logar efter behofvet, hvarjämte af synerätt må, där sådant nödigt

pröfvas, å dessa boställen såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: källare

för rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården eller i

stället för brunn vattenledning.

4 §•

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, där ej

synerätt enligt 5 § medgifver undantag, vara försedda med dessa laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod

och 6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de

tre sist nämnda husen dock å andra och tredje klassernas bostadsboställen

endast i det fall, att boställshafvaren för tjänsteresor behöfver hålla häst

och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus än nu sagdt

är, må efter omständigheterna af synerätt föreskrifvas ytterligare något

eller några af de i 3 § omförmälda hus.

5 §•

1. Där, i följd af ortens förhållanden eller något med jordbruk förenad!

hostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin ej

lämpligen kan äga rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jämväl följande hus: visthus,

brygghus, drängstuga, vagnshus och spannmålsbod, ett eller flera, uteslutas,

när de pröfvas kunna undvaras.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter hvad för kronohemman är stadgadt,

där ej dessa boställen antingen, såsom icke afsedda för jordbruk, erfordra

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Muj:ta Nåd. Proposition N:o 84.

hus åt'' särskild beskaffenhet, eller ock, såsom brukade gemensamt med

bostadsboställen eller af annan anledning, af synerätt pröfvas kunna alla

eller vissa af de för kronohemman föreskrifna hus undvara.

7 §•

Sätesbyggning jämte hushållskällare, om sådan under sätesbyggningen

anordnas, uppföres, där läget så medgifver, på lämpligt afstånd från annan

åbyggnad. Ofriga laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, skola

sammanbyggas, i den mån sådant lämpligt pröfvas. I allmänhet bör dock

undvikas sådant sammanförande af hus, att därigenom sammanblandning

af boställshafvares och annans nybyggnads- och underhållsskyldighet

uppstår.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af'' första klassen bygges efter ritning,

som för hvarje fall af Kungl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sju, högst tio boningsrum, af hvilka ett tillika skall vara

expeditionsrum, jämte kök, skafferi, erforderliga kontor samt en eller två

förstugor. Vid eller i expeditionsrummet inrättas, där det finnes vara

af behofvet påkalladt, ett brandfritt hvalf. Där i visst fall till följd af

särskilda omständigheter ett mindre antal boningsrum må anses skäligt,

ankommer på Kungl. Maj:t att medgifva inskränkning af rummens antal.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jämte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

9 §

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres på stenfot af minst fem

decimeters höjd ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer,

men äfven, där något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af

annat ändamålsenligt, i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i

öfrigt användas de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma.

Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall

fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas bostadsboställen

rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola boBili.

till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 84.

ningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men äfven

ugn eller spis af sten eller ugn af järn må kunna i något rum tillåtas.

Framför eldstad anbringas plansten, plåt eller annan mot eld skyddande

golfbetäckning. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade, boiserade

eller spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar

samt tapeter eller lämplig målning å väggarna.

2. Öfriga laga hus å bostadsboställe uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och tvätt

samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre bostadsboställen

brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjänlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af annat

ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter behofvet

och ortens sed tjänlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

*

11 §.

Där vid husesyn eller ekonomisk besiktning föreskrift meddelas om

storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af laga hus å bostadsboställe,

iakttages, å ena sidan, att byggnadens varaktighet och boställshafvarens

skäliga behof tillgodoses samt, å andra sidan, att de med byggnadsskyldighetens

fullgörande förenade kostnader ej varda mer än nödigt

betungande.

III Kap.

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

12 §.

För bostadsboställe af första klassen gäller hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att nybygga och underhålla därtill

hörande laga hus åligger.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Ku /tgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

59

13

Å andra och tredje klassernas bostadsbostiillen på landet skola alla

laga hus nybyggas och underhållas af boställshafvaren.

14

Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad nybyggas och

underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

Å löningsboställen åligger nybyggnads- och underhållsskyldigheten

boställshafvaren.

16 §.

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afbjälpas i den

mån sådant föreskrifves eller eljest nödigt blifver.

17 §.

Nybyggnad af sätesbyggning eller visthus, brygghus, drängstuga,

spannmålsbod, stall, fähus, loge med lada å bostadsboställe eller därmed

i sambruk förenadt löningsboställe må icke företagas utan att synerätt

därom beslutar; men beträffande nybyggnad af öfriga laga hus och sådana

åtgärder, som i 20 § 2 mom. omförmälas, å bostadsboställe af andra eller

tredje klassen på landet eller med dylikt boställe i sambruk förenadt

löningsboställe må föreskrift därom meddelas äfven vid ekonomisk besiktning.

18 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan nybyggas och underhållas. Brister, som å

dylika eller andra å boställe insynade hus genom boställshafvarens vanvård

uppkomma, skola af honom på egen bekostnad afhjälpas.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

19 §.

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad

och iståndsättande af boställes hus samt boställshafvares rätt att i

öfrigt till husbehof använda boställes skogstillgång länder till efterrättelse

hvad särskild! är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro att

hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen af bostället,

må, där sådant kan ske utan men för bostället eller boställshafvaren,

jämväl af annan nybyggnads- och underhållskyldig till nybyggnad och

förbättring å bostället användas. Förslår tillgången ej till både boställshafvares

och annan byggnadsskyldigs behof, hafve boställshafvare bästa

rätten.

20 §.

1. Vid nybyggnad af laga hus å bostadsboställe af andra eller tredje

klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk förenadt löningsboställe

skall den af synerätt vid arbetets godkännande fastställda kostnad

godtgöras boställshafvaren af de medel, som enligt lagen angående reglering

af prästerskapets aflöning skola för sådant ändamål inom pastoratet

årligen afsättas och af vederbörande kyrkoråd förvaltas; dock att vid nybyggnad

i följd af brandskada dylik godtgörelse icke må utgå för den

kostnad, som motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, där sådan

ej erhållits till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas, värdet

af det brunna.

Omedelbart efter byggnadsarbetets godkännande skall godtgörelsen

till boställshafvaren utbetalas af de inom pastoratet på sätt ofvan blifvit

nämndt uppsamlade medlen. Hvad därvid tilläfventyrs brister skall jämte

ränta därå efter fem för hundra boställshafvaren tillhandahållas allteftersom

för ändamålet afsedda medel inflyta.

Har, då boställshafvaren frånträder bostället, nybyggnadskostnaden icke

blifvit på angifvet sätt till fullo godtgjord, skall det felande beloppet med

ränta efter fem för hundra till boställshafvaren erläggas af efterträdaren,

på hvilken i stället företrädarens rätt gent emot pastoratet öfvergår.

2. Hvad sålunda stadgats om nybyggnadskostnad galle ock om kostnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

för förbättring af laga hus å de i 1 inom. omförrnälda boställen, när tak

med tillhörande sparrverk ånyo uppföres, eller hus, med bibehållande af

gammalt sparrverk, förses med ny taktäckning af plåt, skiffer, tegel eller

annat ämne af motsvarande hårdhet, eller yttervägg i sin helhet eller till

större delen ombygges, eller å gammalt hus anbringas ny brädfodring

med anstrykning (lära eller annan ändamålsenlig beklädnad.

3. Sedan nybyggnad eller förbättring, hvarom i denna paragraf sägs,

blifvit i behörig ordning beslutad, må boställshafvaren, till bestridande af

kostnaden därför, erhålla förskott af de ersättningsmedel, som finnas

inom pastoratet uppsamlade, därest han ställer fullgod säkerhet för det

förskotterade beloppet.

21 §.

#

Kostnaden för underhåll af de laga husen å bostadsboställe af

andra eller tredje klassen på landet eller med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe skall, på sätt här nedan sägs, boställshafvaren

godtgöras af de medel, som enligt lagen angående reglering af prästerskapets

aflöning skola för detta ändamål inom pastoratet årligen afsättas

och af vederbörande kyrkoråd förvaltas.

Då boställshafvaren visar sig hafva gjort utgift för underhållsarbete,

som blifvit af synerätt eller vid ekonomisk besiktning föreskrifvet, skall

godtgörelse för utgiften, i den mån densamma icke öfverstiger den enligt

vederbörligt syne- eller besiktningsinstrument för arbetet beräknade kostnad,

omedelbarligen till boställshafvaren utbetalas af de inom pastoratet

uppsamlade ersättningsmedlen. Har för arbete, som nu är sagdt, den beräknade

kostnaden öfverskridits, eller har boställshafvaren gjort utgift för

underhållsarbete, som ej blifvit honom ålagdt, äge han jämväl af ifrågavarande

ersättningsmedel bekomma godtgörelse för sådan utgift, så vidt

densamma af synerätt eller vid ekonomisk besiktning pröfvas hafva varit

af behofvet påkallad.

Därest i förekommande fall de uppsamlade ersättningsmedlen icke

förslå till godtgörelsens gäldande, skall bristen jämte ränta därå efter fem

för hundra till boställshafvaren utbetalas efter hand som medel härför

blifva tillgängliga.

Afträder boställshafvaren bostället, innan underhållskostnad, för hvilken

han är berättigad till ersättning, blifvit till fullo godtgjord, skall det

felande beloppet med ränta efter fem för hundra till honom erläggas af

efterträdaren, som därefter inträder i sin företrädares rätt i förhållande

till pastoratet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

IV Kap.

Om andra byggnader än de laga linsen.

22 §.

1. Finner synerätt, att på bostadsboställe eller därmed i sambruk förenadt

löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas eller

nytt sådant bör insynas eller insynad kvarn bör kvarblifva, skall boställshafvare

där uppföra och underhålla de byggnader, som af synerätten föreskrifva

s.

2. Hvad i 1 mom. stadgas om torphus galle ock om hus på nyodling,

som efter frihetsår återgår till boställe.

23 §.

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 22 §§ omförmälda äro öfverloppshus,

hvilka, där ej tillträdaren vill dem behålla till det värde, som,

i brist af åsämjande, synerätten därå sätter, afträdaren äger rätt att bortföra

inom tid, som vid af- och tillträdessyn föreskrifves; vare dock pliktig

att för byggnadsvirke, som hämtats från boställets skog och icke utgjorts

af sådan andel i densammas afkastning, som, enligt hvad särskildt är

stadgadt, i vissa fall kan, utöfver husbehofvet, boställshafvaren tillkomma,

utgifva ersättning till belopp, som synerätt bestämmer; skolande ersättningen

användas till boställets nytta enligt de närmare föreskrifter synerätten.

meddelar.

V Kap.

Om brandförsäkring.

24 §.

Alla hus, hvilkas nybyggnad åligger boställshafvare, vare han pliktig

att uti allmänt brandförsäkringsverk eller brandstodsförening med reglemente

fastställdt af Kungl. Maj:t eller uti brandstodsförening för härad

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

eller län med reglemente fastställdt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

brandförsäkra för domkapitlets räkning till husens fulla, i behörig ordning

uppskattade värde; och skall sådan försäkring af honom behörigen vidmakthållas.

öfver fullgörandet häraf hålle domkapitlet tillsyn, för hvilket

ändamål boställshafvaren, såvida icke brandförsäkringsafgift är erlagd på

en gång för all framtid, skall inom en månad från början af hvarje försäkringsår

till domkapitlet öfverlämna bevis, att meddelad försäkring är

för det året gällande.

25 §.

Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller boställshafvaren

ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet äger förordna, huruvida,

innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet skall ställas för

medlens användande till återställande af hvad genom branden blifvit förstördt.

26 §.

Brandskadeersättning, som boställshafvare lyftat, skall vid nästa ekonomiska

besiktning eller husesyn redovisas.

27 §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, svare själf för brandskada och bygge nytt upp för

hvad som brunnit, utan rätt till godtgörelse för byggnadskostnaden, såsom

förut är sagdt.

VI Kap.

Om ägornas vård ocli bruk samt om fördelning till godtgörande på

vissa år af kostnad eller förlust, som boställshafvare

kan få vidkännas.

28 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, nödiga diken, efter hvad därom stadgadt är, gräfva och

vidmakthålla samt, i öfverenstämmelse med den särskilda plan, som an
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

gående befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara fastställd,

sådana marker röja och vårda.

29 §.

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmakthålla trädgård. Om

å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör, där det

kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas efter hvad

synerätt skäligt pröfvar. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn må,

om synerätt finner afträdaren icke hafva innehaft bostället så länge, att

afkastningen därunder kan anses hafva ersatt utvidgnings- eller anläggningskostnaden,

denna kostnad till belopp af högst femhundra kronor fördelas

af synerätt till godtgörande på viss tid, beräknad från den dag, utvidgningen

eller anläggningen börjats, och till högst tio år efter dåvarande

boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse

hvad därom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt begagnas.

30 §.

1. Om hägnad i ägoskillnad mot annans jord galle hvad därom är

stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i ägoskillnad hålla, skall

vid boställes afträdande i fredgillt stånd aflämnas.

2. Om på yrkande af granne, mot hvilken boställshafvaren med afseende

å ägornas beskaffenhet icke äger stängselvitsord, boställshafvare

måst deltaga i uppförande af nytt stängsel, och synerätt finner kostnaden

för boställshafvarens andel däri uppgå till högre belopp, än han anses

böra vidkännas, må hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godtgörelse

på det antal år, som skäligt pröfvas, dock icke öfverstigande tjugu,

räknadt från den tid, då stängslet blifvit fullbordadt.

3. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af förordningen den

21 december 1857 omförmäles, stängsel i ägoskillnad mot annans jord

blifvit borttaget eller icke hållits så tätt, att det mot mindre hemdjur gör

fred, och upphör den förening att vara gällande, då skall, om bostället

därvid innehafves af annan än den, som föreningen ingått, och synerätt

finner kostnaden för återuppsättande af det stängsel, bostället bör hålla,

uppgå till högre belopp, än boställshafvaren anses böra vidkännas, hägnadskostnaden

fördelas* såsom i 2 mom. sägs.

4. Inom boställes ägoområde vare boställshafvare ej förbunden att

hägnad hålla; dock att hägnad, som vid hans tillträde funnits, skall fort
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 05

farande underhålla?, intill dess vid syn eller ekonomisk besiktning annorlunda

förordnas.

31 §.

1. I fråga om nyodling eller uppröjning af beteshage å boställes

skogsmark gäller hvad därom särskild! är stadgadt.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller annan

oländig mark, däraf i dess närvarande skick föga eller ingen afkomst kan

erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad därom särskild!

stadgadt är, göre anmälan om företaget bos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som därefter iakttager hvad gällande författningar i sådant fall

föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämmer Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten böra finnas.

Virke till dessa byggnader äfvensom till de för odlingen nödiga hägnader

jämte erforderligt bränsle äger boställshafvaron under den tid, han innehar

äfven själfva bostället, hämta från dess skogsafkastning; men sedan han

afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt till afkastning af skogen,

än att därifrån, så vidt dåvarande innehafvare af bostället ändock kan från

skogen få sitt virkesbehof fylldt, virke till hägnad i odlingslägenhetens

yttGrgränser må tagas efter utsyning af vederbörande skogstjänsteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker och

äng behörigen häfdad, jämte erforderliga hägnader och byggnader i försvarligt

skick till bostället afträdas utan ersättning; och skall i fråga om

utrönandet af lägenhetens beskaffenhet tillämpas hvad angående husesyn

mellan enskild jordägare och landbo är stadgadt.

32 §.

Odling genom flåhackning och bränning af torf må icke verkställas

utan särskildt därtill af Kungl. Maj:t,s befallningshafvande gifvet tillstånd.

33 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad, boställshafvare

kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas med anledning

af laga skifte, skogsindelning, deltagande i vatten afl edningsföretag för

samfällig jords odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra

allmänna hus, uppförande af broar eller anläggning af vägar, galle hvad

därom särskildt är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda

än på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i

dessa afseenden bort före hans tillträde af bostället utgå.

Bih. till Riksd. Prof. 1008. 1 Sami. 1 Afd. 62 Raft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

2. Därest boställshafvare för all framtid brandförsäkra! insynadt hus

genom inbetalning på en gång af hela den för sådan försäkring bestämda

afgift, må denna vid nästföljande af- och tillträdessyn till godtgörande fördelas

på vissa, högst tjugu år, räknade från den tid, då inbetalningen skedde.

3. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, därför boställshafvare

förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkställd, och kan det visas, att denne, utan egen försummelse, varit

urståndsatt att hos företrädaren utfå den härför bestämda kostnadsersättning,

må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren, efter

synerätts pröfning fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu år, räknade

från denne boställshafvares tillträde.

4. Finnes vid af- och tillträdessyn, att afträdaren måst för nybyggnad

af laga hus å första klassens bostadsboställe eller å löningsboställe,

som innehafves af biskop, eller för sådan förbättring af dessa hus, som afses

i 20 § 2 mom., eller för uppförande af byggnader, hvarom i 22 § sägs,

vidkännas större kostnad, än synerätt pröfvar motsvara för afträdare^

besittningstid skälig utgift i berörda hänseende, må, där ej sådant fall,

som i 3 mom. afses, är för handen, den Överskjutande kostnaden så, som

synerätten finner skäligt, fördelas till godtgörande på vissa, högst tjugu

år från sistnämnde boställshafvares frånträdande af bostället.

I fråga om löningsboställe, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt,

galle hvad i arrendekontraktet härutinnan må vara stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse af nyttjanderätt till boställe.

34 §.

Hvad boställe tillhörer eller från dess ägor är hämtadt och icke till

dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändas, utan att sådant

är särskilt tillåtet, ej heller torf eller skogseffekter, äfven om de kunna

anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel må icke bortföras från

boställe, förenadt med jordbruk.

Stråfoder må boställshafvaren icke förr än vid afträdestiden från sådant

boställe, som sist är sagd!, bortföra utan särskild! tillstånd. Detta sökes

hos Kung]. Maj:ts befallningshafvande och må för hvarje gång icke medgifvas

för längre tid än fem år. Vid pröfning af ärendet tages i noggrant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84. 87

öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor det begärda tillståndet,

utan skada för bostället, kan, med hänsyn till där befintliga förhållanden,

meddelas. Innan dylikt ärende afgöres, skall domkapitlets yttrande inhämtas.

Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder öfver,

hembjude det efterträdaren. Vill han det lösa, skall, där ej öfverenskommelse

träffats, priset bestämmas af tre gode män, utsedde i den ordning,

lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 angående val af sådana stadgar;

ägande part, som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten

under rättens pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio

dagar från det beslutet honom tillställdes; och skall i beslutet lämnas

tydlig hänvisning om hvad den missnöjde har att iakttaga för tvistens

dragande under rättens pröfning. Beslutet skall, änskönt någondera parten

vill söka domaren, gå i verkställighet, där ej domaren eller öfverexekutor

annorlunda förordnar. Vill efterträdaren ej lösa fodret, må afträdare!!

det bortföra.

Utan hinder af hvad nu är sagd! må andra föreskrifter i afseende å

gödsel och foder å boställe meddelas, när vid boställets utarrendering i

författningsenlig ordning sådant pröfvas nödigt och lämpligt.

35 §.

Gör boställshafvare åverkan å bostället, eller öfverträder han eljest

sin nyttjanderätt, gälle hvad i fråga om sådana förseelser, begångna af

brukare af legd jord, är i strafflagen stadgadt.

VIII Kap.

Om af- och tillträde.

36 §.

1. Med afträdande af de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme

dock afträdaren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva husen

med undantag af sätesbyggning, visthus, hushållskällare och brygghus.

37 §.

Året före boställes afträdande skall afträdaren, med bibehållande af

förut tillämpad växtföljd, låta åt tillträdaren verkställa trädesbruk, höstplöjning,

gräsfrö- och höstsädessådd mot ersättning, som, i brist af åsämjande,

bestämmes af tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om skiljemän

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

deri 28 oktober 1887 i fråga om val af sådana föreskrifver; ägande part,

som ej nöjes med gode männens beslut, att draga tvisten under rättens

pröfning, så framt han sin talan instämmer inom nittio dagar från det

beslutet honom tillställdes. Om meddelande i beslutet af hänvisning för

den missnöjde och om beslutets verkställighet skall hvad i 34 § är för där

afsedt fall stadgadt äga motsvarande tillämpning.

38 §.

År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem som kommer

att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att bostället emellertid

varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess detsammas skötsel och

vård kan af tillträdare öfvertagas.

39 §.

A alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig att,

såvida icke sådant förhindras af omständigheter, till hvilka han icke varit

vållande, utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första vår- och höstutsädet eller däremot i

värde svarande myckenhet foder.

IX Kap.

Om tillsyn å boställen samt om ekonomiska besiktningar och.

husesyner.

40 §.

Domkapitlet bör tillse, att inom stiftet belägna boställen varda till

hus och ägor behörigen vidmakthållna samt att boställshafvare ej genom

sådan försummelse af nybyggnad eller underhåll, som kan förnärma boställets

och efterträdares rätt, ådrager bostället husröta. Anser domkapitlet

boställes rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt

beslut förnärmad, eller att vid sådant beslut icke iakttagits hvad i

11 § föreskrifves, skall domkapitlet beslutet i behörig ordning öfverklaga.

41 §.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord hållas

ekonomiska besiktningar så ofta sådana nödiga finnas och sist å femte året

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Muptx Nåd. Proposition N:o 84. 69

efter det, då syn å häfden eller ekonomisk besiktning näst fornt å bostället

förrättats.

42 §.

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å hvilka

ekonomiska besiktningar böra under året hållas; ägande domkapitlet att i

händelse af särskild! behof äfven å annan tid ekonomisk besiktning å visst

boställe hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande äska.

43 §.

Dessa besiktningar förrättas, efter Kungl. Maj:ts befallningshafvandesförordnande,

på landet af kronofogden i orten, biträdd af två nämndemän,

och i stad af magistratsperson med biträde af två utaf magistraten utsedde

sakkunnige män. Dessa biträden kallas af förrättningsmannen.

År kronofogden hindrad, förordne Kungl. Maj-.ts befallningshafvande

annan kronobetjänt att besiktningen förrätta.

44 §.

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare

eller annan part uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13

kap. 1 § rättegångsbalken om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman

är boställshafvares eller annan parts vederdeloman eller uppenbare

ovän; eller om förrättningsman eller den, som står till honom i sådant,

skyldskap eller svågerlag, som nämndt är, äger i målet del eller eljest kan

af förrättningen vänta synnerlig nytta eller skada, därvid dock den omständighet,

att förrättningsman eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem

af församlingen, är pliktig deltaga i kostnad för byggnad och underhåll

å boställe, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman å tjänstens

vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker någon sak med förrättningsmannen

eller tillfogar honom något med ord eller gärning i uppsåt

att honom därmed jäfvig göra, det må ej heller för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle det

genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som förordnar annan förrättningsman.

45 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragna ekonomiska

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 84.

besiktningar, med iakttagande, att de hållas å tjänlig årstid och att, där

så ske kan, besiktningar i samma ort förrättas omedelbart efter hvarandra.

46 §.

Minst sex veckor före besiktningen skall förrättningsmannen om tiden

därför underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besiktningen närvara.

Inom lika tid åligger det förrättningsmannen att, när församlings

rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande påkalla kyrkostämma

för utseende af ombud för församlingen att dess rätt vid besiktningen

bevaka. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande tillställas förrättningsmannen. Öfriga

parter skola minst fjorton dagar före besiktningen till densamma af förrättningsmannen

kallas.

47 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående §

honom åligger, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för

besiktningens företagande.

48 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättnings man, skall han beslut

däröfver meddela. Pröfvas jäfvet lagligt, inställes förrättningen, och göre

förrättningsmannen anmälan om förhållandet hos Kungl. Majrts befallningshafvande,

som förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet, skall förrättningen

fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang med hufvudsaken

klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

49 §.

Vid besiktningen har förrättningsmannen att iakttaga hvad här nedan

sägs:

1. Tillses, huruvida instrument öfver förut å bostället hållna ekonomiska

besiktningar och husesyner samt andra bostället rörande handlingar

fortfarande finnas i behåll, äfvensom huruvida de hus, hvilka det åligger

boställshafvaren att nybygga, äro vederbörligen brandförsäkrade och med

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Muj:tn Nåd. Proposition N:o 84.

nödig brandredskap försedda, hvarjemte boställsbafvaren affordra* redovisning

för husröte- eller brandskadeersättnmg eller andra medel, hvilka

böra för boställets räkning redovisas.

2. Boställets hus och ägor besiktigas; och anmärkes hvad därvid enligt

denna boställsordning finnes utgöra föremål för uppmärksamhet.

3. Om beträffande hus, som enligt 17 § må nybyggas utan synerätts

beslut, anmärkta bristfälligheter finnas vara sådana, att fråga om

nybyggnad uppstår, undersökes, huruvida bristfälligheterna lämpligen

kunna endast genom bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig.

4. Föreskrifves enligt 3 mom. byggande af nytt hus, utser förrättningsmannen

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller

oskälig tillökning i den byggnadsskyldiges tunga kan ske, efter boställshafvarens

önskan lämpas, och bestämmer förrättriingsmannen storleken, inredningen

och Ofri ga beskaffenheten af det nya huset samt uppgör kostnadsförslag,

hvarvid för de byggnadsämnen, som från bostället erhållas,

icke må beräknas annat värde än som pröfvas motsvara erforderlig arbets- och

forslingskostnad jämte andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifva

s, med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. I fråga om öfriga bristers afhjälpande meddelas nödiga föreskrifter.

Bristerna uppskattas i penningar.

7. Förordnande, som afses i 30 § 4 mom., gifves, när skäl därtill finnes.

8. Tid utsättes, inom hvilken föreskrifven nybyggnad, förbättring

eller annan åtgärd bör genom vederbörande vara verkställd.

9. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse

såsom i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

10. Beslut i fråga om gäldandet af kostnaderna för förrättningen

meddelas.

11. Vid förrättningens afslutande tillkännagifves och i instrumentet

antecknas, att den med förrättningen missnöjde äger att, vid förlust af

rätt till vidare talan, inom trettio dagar efter förrättningens afslutande

anmäla sig å landet hos domaren och i stad hos rådstufvurättens ordförande

med begäran om laga syn.

Omedelbart efter förrättningens afslutande skall förrättningsmannen

skriftligen underrätta vederbörande kontraktsprost om tiden, inom hvilken

vid förrättningen föreskrift^ arbeten skola vara verkställda.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

50 §.

Senast inom fjorton dagar efter utgången af tid, som vid ekonomisk

besiktning blifvit bestämd för verkställande af föreskrifna arbeten, skall

■den byggnadsskyldige till kontraktsprosten ingifva anmälan, att hvad vid

besiktningen föreskrifvits blifvit till alla delar fullgjordt, eller ock visa,

att förrättningen öfverklagats. Sådan anmälan skall vara vitsordad, för

annan byggnadsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål

å kyrkostämma utsedda ombud. Har förrättningen vunnit laga kraft,

men anmälan, hvarom här är sagdt, ej inom bestämd tid inkommit, aninäle

kontraktsprosten genast förhållandet hos domkapitlet, som har att inom

lämplig tid vidtaga åtgärder till bevarande af boställets och efterträdares

bästa antingen medelst begäran hos öfverexekutor, att hvad den försumlige

eftersatt må genom öfverexekutors ämbetsåtgärd varda för lega på hans

bekostnad verkställdt, eller genom beredande af erforderlig säkerhet hos

honom för husrötebeloppet.

Öl §.

1. Kronobetjänt och nämndeman erhålla för ekonomiska besiktningar

reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente

bestämmes. Magistratsperson och konsistorieombud njuta reseersättning

och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson biträdande

sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för det exemplar af instrumentet,

som i 67 § omförmäles, gäldas å första klassens bostad sboställen och

de löningsboställen, som af biskopar innehafvas eller skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, af boställshafvaren, men å hvarje annat

boställe, där icke på grund af särskilt stadgande för visst fall annorlunda

medgifves, af pastoratet; dock att, där besiktning i följd af någon vederbörandes

tredska eller försummelse särskilt påkallas, hvad för sådan besiktning

utgifves bör, enligt förrättningsmans bestämmande, af den tredskande

eller försumlige godtgöras.

52 §.

Husesyn förrättas å tjänlig årstid, på landet af domare jämte minst

två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt, samt

i stad af rådstufvurätt; ägande å landet domaren och i stad rådstufvurätten

att till rättens biträde vid synen, där så finnes behöfligt, tillkalla

byggnadskunnig person.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ia Nåd. Proposition N:o Si.

53 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

54 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmilldt,

äfvensom eljest då laga syn af domkapitlet eller byggnadsskyldig

begäres.

55 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles på begäran af domkapitlet i anledning

af ombyte, utaf bostad skafvare.

2. A boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträdet, när så tidigt bestämdt blifvit, hvem som efter afträdaren

skall bostället öfvertaga. Kan syn ej det året hållas, må den äga rum

under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Ä boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig, där

ej nybyggnads- eller underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller

denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan

syn hos domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra hållas.

Af- och tillträdessyn bör äfven i dessa fall förrättas, där så ske kan, året

före afträdet eller sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej nödig

med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet därom

hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare boställe af

domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan för allt hvad domkapitlet

under dess besittningstid i afseende på boställets bebyggande,

underhåll och vård ålegat.

56 §.

Husesyn begäres å landet hos domaren samt i stad hos rådstufvurättens

ordförande; och skola, när af- och tillträdessyn äskas, därvid tillika

insändas instrument öfver sista af- och tillträdessyn och därefter hållna

laga syner äfvensom sista ekonomiska besiktning, om sådan senare än

husesyn hållits, samt gällande hushållningsplan för bostället tillhörig skog.

57 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten ej mindre utsätta

tid för densamma och därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande

Bill. till Riksd. Prof. 1008. 1 Sami. 1 Afd. 62 Raft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung2. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

med begäran vid af- och tillträdessyn, att, om till bostället hör skog, för

hvilken hushållningsplan är fastställd, samt andel i skogens afkastning utöfver

lmsbehofvet är boställshafvaren tillerkänd, skogstjänsteman måtte

förordnas att vid synen biträda, än äfven om tiden därför, minst två månader

förut, underrätta domkapitlet, hvilket förordnar vederbörande kontraktsprost

eller annat ombud att å dess vägnar boställets rätt och bästa

vid synen bevaka. Inom lika tid åligger domaren eller rätten att, när

församlings rätt ifrågakommer, hos vederbörande kyrkostämmoordförande

påkalla kyrkostämma för utväljande af ombud till bevakande af församlingens

talan. Om mottagandet af underrättelse, hvarom nu är sagdt,

skall bevis genast af vederbörande till domaren eller rätten öfversändas.

Domaren eller rätten föranstalte ock, att öfriga parter varda minst fjorton

dagar, om de inom pastoratet bo, eljest en månad före synen till densamma

kallade; börande domaren nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdande! boställe af domkapitlet för allmän kassas

räkning öfvertagas, och är den löntagare utnämnd, som efter domkapitlet

kommer att bostället tillträda, då bör jämväl sådan löntagare genom domkapitlets

försorg till synen kallas och bevis därom till domaren eller rätten

insändas.

58 §.

När hvad i nästföregående § föreskrifvits blifvit bevisligen iakttaget,

må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för synens företagande.

59 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

eller annan författning till sådan syn hänskjuta.

År, då missnöje mot ekonomisk besiktning blifvit anmäldt, klagan

tillika förd öfver beslut, hvarigenom mot förrättningsman gjordt jäf ogillats,

och finner synerätten jäfsanmärkningen vara lagligen grundad, skall ny

besiktning verkställas af synerätten, som därvid meddelar de föreskrifter,

hvilka af omständigheterna finnas påkallade.

60 §.

Hvad i 49 § 1 mom. stadgas för ekonomisk besiktning, galle äfven

för af- och tillträdessyn, och iakttages därvid tillika af synerätten följande:

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkställda.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. MajUs Nåd. Proposition. N:o 84.

2. År sedan sista ekonomiska besiktning eller husesyn hus, som bör

vid bostället finnas, nybyggdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg uppfördt.

Synerätten meddelar därefter beslut, huruvida huset må, i befintligt

skick eller sedan därå anmärkta felaktigheter och brister blifvit afhulpna,

insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas. Finnas därvid

anmärkta bristfälligheter sådana, att fråga om nybyggnad uppstår, undersöker

synerätten, huruvida bristfälligheterna lämpligen kunna genom

endast bättrande afhjälpas eller nybyggnad skall anses nödig, hvarom

synerätten då förordnar. Föreskrifve3 byggande af nytt hus, utser synerätten

därtill plats, hvilken, såvida utan skada för bostället eller oskälig

tillökning i den byggnadsskyldiges tunga ske kan, efter tillträdarens önskan

lämpas. Utdömes eller felas sätesbyggning å bostadsboställe af första

klassen, hänvisas vederbörande att om ritning föranstalta och hos Kungl.

Maj:t söka fastställelse därå. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer

synerätten storleken, inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya.

4. För den nybyggnad, hvars omfattning och beskaffenhet synerätt

bestämmer, uppgör synerätten kostnadsförslag, hvarvid för de byggnadsämnen,

som från bostället erhållas, icke må beräknas annat värde, än synerätten

pröfvar motsvara erforderlig arbets- och forslingskostnad jämte

andra utgifter för byggnadsämnenas beredning.

5. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af därför erforderlig kostnad.

6. Boställets ägor besiktigas. De brister, afträdaren låtit komma

sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga ägors skötsel och vård,

hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses begagnande,

allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de åtgärder

och förbättringar, som i följd däraf erfordras, föreskrifvas och kostnaden

för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart leda till

skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

7. Vinnes utredning därom, att åkerjordens behöriga gödning försummats,

ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter som

behofvet fordrar eller därför lämna ersättning.

8. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,

samt andel i skogens afkastning utöfver husbehofvet är boställshafvaren

tillerkänd, undersökes, huruvida kvarstående del af den skog,

som enligt hushållningsplanen varit till afverkning före afträdestiden afsedd,

lämnar tillgång till behöflig! virke för utförande af de vid synen

i afseende å boställets hus och och hägnader föreskrifna arbeten, hvilka

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 84.

det åligger afträdare!! att bekosta. Förekommer härvid brist, förpliktas

afträdare!! att i godtgörelse därför deltaga i förhållande till den andel,

han fått af behållen skogsafkastning tillgodonjuta. På lika sätt förfares i

fråga om kostnad för afhjälpande af anmärkt brist i afseende å skogsodlings-

och andra arbeten för skogsskötsel!^ främjande å de boställen, där

sådana arbeten skola af boställshafvaren ombesörjas.

9. Vid godkännande af byggnadsarbete, därför godtgörelse skall till

boställshafvaren utgå på sätt i 20 § linnés stadgadt, fastställer synerätten

det belopp, som pröfvas hafva utgjort skälig kostnad för berörda arbete.

10. Har efter senast å bostället hållna ekonomiska besiktning eller

husesyn boställshafvaren för underhåll af laga hus gjort sådan utgift, för

hvilken han endast efter förutgången pröfning må erhålla godtgörelse

såsom i 21 § sägs, undersökes, huruvida och i hvad mån utgiften varit af

behofvet påkallad, samt meddelas beslut därom.

11. Skall tillträdaren jämlikt bestämmelserna i 20 och 21 §§ till afträdaren

utgifva ersättning för nybyggnad eller underhåll af boställets laga

hus, lämnas erforderlig föreskrift därom.

12. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller förlust

i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

13. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten skola

vara verkställda.

14. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

61 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit bestämdt,

skall, där så erfordras, .emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas likvid, fullständigt upptagande å ena sidan

alla de belopp, hvilka påförts afträdare!), och å andra sidan allt hvad

honom tillgodoförts.

2. Likviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,

skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig eller

får till godo.

62 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid uppgörelse

med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren ålagda

arbeten, som han före afträdet verkställt. Efter afträdet må han ej be
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kanyl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 84.

fatta sig med några arbeten . å bostället, utan skall hvad då brister af

det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren mot rätt till

därför upptaget kostnadsbelopp.

G3 §.

I det fall, som i 57 § 2 mom. afses, äger den domkapitlet efterträdande

löntagaren att, där han så nödigt aktar, vid synen föra talan i hvad

hans rätt rörer. Rättsförhållandet mellan domkapitlet och honom må dock

vid denna syn icke komma under bedömande i annat fall, än att båda

därom åsämjas.

64 §.

Vid handläggning af ärenden, som förekomma vid laga syn, skola de

för af- och tillträdessyn meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

65 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjänsteman reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande och

ledamot i rådstufvurätt samt konsistorieombud reseersättning och dagtraktamente,

ordförande lika som häradshöfding, ledamot lika som nämndeman

och konsistorieombud lika som kronofogde, samt biträdande byggnadskunnig

person godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till kostnad

för husesyn räknas jämväl lösen för det exemplar af syneinstrumentet,

som i 67 § omförmäles.

2. Kostnaden för laga syn skall gäldas för bostadsboställen af första

klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller skola

vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare

och för hvarje annat boställe af pastoratet; dock att, där synerätten

finner, att synen blifvit utan giltig orsak påkallad eller att, när synen ägt

rum efter anmälan om vanvård, anmärkningen varit befogad, hvad för

sådan laga syn utgifves bör af den skyldige godtgöras i den mån synerätten

pröfvar skäligt.

3. Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas:

för bostadsboställe af första klassen samt de löningsboställen, som

innehafvas af biskopar eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade,

utaf afträdare och tillträdare till hälften hvardera;

för bostadsboställen af andra klassen och de löningsboställen, som

af kyrkoherdar innehafvas, af pastoratet, afträdare och tillträdare till en

tredjedel hvardera; samt

för hvarje annat boställe af pastoratet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 84.

66 §.

Vederbörande nybyggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft ägande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpna eller föreskrifven nybyggnad verkställd, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan nybyggnads- och

underhållsskyldig än boställshafvare, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant ändamål å

kyrkostämma utsedda ombud. Försummar nybyggnads- och underhållsskyldig

hvad nu sagdt är, skall öfverexekutor, på anmälan härom af domkapitlet,

vidtaga erforderliga åtgärder för verkställighet på den försumliges

bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet såsom boställshafvare

blifvit ålagdt ej fullgöras, äger församlingen eller efterträdande

boställshafvare verkställighet hos öfverexekutor påkalla.

67 §.

Instrument öfver ekonomiska besiktningar och husesyner samt andra

bostället rörande handlingar skola, jämte förteckning å desamma, af boställshafvare

väl vårdas och förvaras, vid besiktningar och syner tillhandahållas

samt vid afträdandet till efterträdaren öfverlämnas.

X Kap.

Allmänna bestämmelser och öfvergångsstadganden.

68 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet gälle

äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning antagen,

samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den tid, domkapitlet

för allmän kassas räkning boställe innehafver.

69 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke därå tillämpliga, äger synerätten förordna, om

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för boställen

utan jordbruk i denna boställsordning meddelade stadganden.

70 §.

Utan hinder af beslut, som meddelats i fråga om livilka hus å boställe

skola finnas, eller af sådant förordnande, som i 69 § sägs, må synerätt,

på grund af sedermera inträffade förändrade förhållanden, i dessa

afseenden annorlunda förordna.

71 §.

I pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall den

pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet utgöras af de

särskilda församlingarna så, som i lag är stadgadt i fråga om afgifter,

hvarom, för lands- och stadsförsamlingar gemensam kyrkostämma beslutar.

72 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri bostad,

skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad därom för bostadsboställe

af motsvarande klass är i denna boställsordning stadgadt.

73 §.

1. Denna boställsordning afser icke de bostadsboställen, hvilkas innehafvare

äro delägare i skånska prästerskapets byggnadskassa.

2. Där eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskild t

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem

nybyggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af

densamma, ett annat förhållande äger rum, än som öfverensstäminer med

hvad därom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande hvad sålunda

hittills undantagsvis varit härutinnan gällande, intill dess annorlunda kan

varda i laga ordning bestämdt.

74 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här nedan

sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1909.

2. Biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, vare ej mot sitt

bestridande underkastad andra än de före denna boställsordnings utfärdande

gällande föreskrifter i afseende på nybyggnad och underhåll af laga

hus å boställe, som han innehar.

3. Beträffande nybyggnad och underhåll af de laga husen å boställen,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

som äro anslagna till bostad eller aflöning åt andra prästmän än biskopar,

skola för hvarje särskild! boställe, intill dess lönereglering, fastställd på grund

af lagen angående reglering af prästerskapets aflöning, trädt i kraft inom

det pastorat, där boställshafvaren är anställd, hittills gällande föreskrifter

tillämpas, såvida icke annorlunda varder bestämdt genom öfverenskommelse,

på sätt här nedan förmäles.

4. Där beträffande bostadsboställe af andra klassen på landet pastoratet

med boställshafvaren öfverenskommer, att den pastoratet enligt lag

åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighet i afseende å laga hus vid

bostället skall, sedan husen blifvit genom pastoratets försorg försatta i

fullgodt stånd, mot ersättning öfverflyttas på boställshafvaren, innan lönereglering

enligt lagen angående reglering af prästerskapets aflöning inom

pastoratet träder i kraft, begäre pastoratet laga syn för utrönande af den

kostnad, som af skyldighetens fullgörande må föranledas. Synerätten skall

därvid för hvart och ett af ifrågavarande hus dels meddela erforderliga

föreskrifter om dess försättande i fullgodt stånd genom pastoratets försorg dels

noggrant uppskatta den kostnad, som kan antagas sedermera böra utgå för

den pastoratet åliggande nybyggnads- och underhållsskyldighetens fullgörande

under återstående del af då löpande löneregleringsperiod; och skall synerätten

afgifva utlåtande angående det belopp, hvartill kostnaden särskilt för nybyggnad

och sådan förbättring, som i 20 § 2 mom. sägs, och särskild! för underhåll

beräknas komma i medeltal årligen uppgå. Ansökning om stadfästelse

af öfverenskommelsen göres hos Kungl. Maj:t, som i händelse af bifall till

ansökningen fastställer ej mindre det ersättningsbelopp, hvilket intill löneregleringsperiodens

slut skall af pastoratet hvarje år erläggas för verkställande

af nybyggnad och förbättring, som nyss är sagd, än äfven hvad pastoratet

har att under samma tid årligen utgifva såsom ersättning för

underhåll; skolande om dessa ersättningsmedels utgörande och förvaltning

i tillämpliga delar gälla hvad i sådant afseende är stadgadt i lagen angående

reglering af prästerskapets aflöning. Har öfverenskommelsen blifvit

af Kungl. Maj:t stadfäst, skola i fråga om den nybyggnads- och underhållsskyldighet,

som därigenom ålagts boställshafvare, bestämmelserna i 17, 20,

21, 49 och 60 §§ af denna boställsordning tillämpas.

5. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed på

vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter sitt afträde

njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare ej gällande

för löntagare, som utnämnes efter den 31 december 1908.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prästboställen genom särskilda kungl. bref stadgadt, skall härefter tilllämpas

endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1909.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, där de enligt förut gällande

stadganden äro godkända eller antagliga, utdömas därföre, att de ej med

boställsordningen öfverensstämma.

1. Vid den af- och tillträdessyn, hvilken å bostadsboställe af första

klassen eller löningsboställe, som innehafves af biskop, hålles närmast efter

den 30 april 1909, skall synerätten dels, i den mån förhållandena sådant

påkalla, enligt förut gällande stadganden bedöma afträdare^ nybyggnadsoch

underhållsskyldighet samt rättsförhållandet mellan honom och tillträdaren,

dels ock, så vidt stadgandet i 74 § 2 mom. medgifver, med

tillämpning af denna boställsordning bestämma, hvilka laga hus böra å

bostadsbostället finnas.

2. Önskar biskop, som utnämnts före den 1 januari 1909, att boställsordningen

må för boställe, som han innehar, redan under hans besinningstid

vinna fullständig tillämpning, göre anmälan därom vid husesyn;

och meddele då synerätten i afseende å bostadsboställes laga hus sådan

bestämmelse, som här ofvan omförmäles.

3. Dylik bestämmelse skall i afseende å de laga husen på hvarje bostadsboställe

af andra eller tredje klassen och med sådant boställe i sambruk

förenadt löningsboställe meddelas af synerätt vid den laga syn, som enligt

lagen angående reglering af prästerskapets aflöning bör af domkapitlet

påkallas, då lönereglering enligt samma lag är i ordningen att företagas

beträffande det pastorat, där bostället finnes.

När sådan syn, som nu är nämnd, första gången förrättas å bostadsboställe

af andra eller tredje klassen på landet och med sådant boställe

i sambruk förenadt löningsboställe, skall synerätten tillika meddela de

föreskrifter, som finnas erforderliga för att befintliga laga hus, beträffande

hvilka nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att efter ny

lönereglerings inträdande åligga boställshafvaren, må varda före den nya

löneregleringens tillämpning försatta i fullgodt stånd af den, sådant enligt

dittills gällande bestämmelser åligger.

Blh. till Rihsd. Prof. 1.908. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kungl. Maj:ts högsta

domstol fredagen den 17 januari 1908.

Första rummet.

Närvarande:

Justitieråden Herslow,

Lilienberg,

Lindbäck,

Grefberg.

Sedan vid föredragning af förslag till lag om ecklesiastik boställs
Ö

Ö o O

ordning högsta domstolens ofvanbemälde ledamöter jämte dåvarande justitierådet

Trygger, som alla öfvervarit ärendets handläggning men af hvilka

den sistnämnde numera erhållit nådigt afsked, den 3 oktober 1907 beslutat,

att handlingarna skulle emellan högsta domstolens ledamöter cirkulera,

företogs nu detta ärende till afgörande; varande berörda förslag bilagdt

detta protokoll.

Emot förslaget framställdes följande anmärkningar:

8 §•

Justitieråden Herslow, Lilienberg och Grefberg:

»Enär bestämmelsen därom, att det i visst fall ankommer på Kungl.

Maj:t att medgifva inskränkning af rummens antal i sätesbyggning å kyrko
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

herdeboställe, kan leda till uppskof med byggnadens uppförande och ökade

synekostnader, torde bedömandet af denna fråga, hvilken i och för sig

icke heller synes vara af sådan vikt, att den bör höra under Kungl. Maj:ts

omedelbara pröfning, lämpligen anförtros åt synerätten.»

20 §.

Justitieråden Herslow, Lindbäck och Grefberg:

»Föreskriften att, därest ^byggnadskostnad^! icke blifvit boställshafvaren

till fullo godtgjord, då han afträde!’ bostället, efterträdaren skall

gälda hans fordran och i stället inträda i afträdarens rätt gent emot pastoratet,

leder därtill, att, om afträdaren ej kan sålunda utfå hvad som brister,

han måste själf vidkännas en nybyggnadskostnad, som eljest ålegat pastoratet,

eller, med andra ord, pastoratet kan på hans bekostnad vinna lindring i

sin nybyggnadsskyldighet. Till förekommande häraf torde 1 mom. 3

stycket ändras på det sätt, att afträdaren berättigas att, i fall han bevisligen

icke kunnat utfå fordringen af efterträdaren, erhålla godtgörelse af

de för bestridande af nybyggnadskostnad inom pastoratet afsedda medel,

i den mån sådana medel blifva tillgängliga.»

21 §.

Högsta domstolen:

»I denna paragraf torde böra intagas ett stadgande af innehåll, att, därest

underhållsarbete föranledts af brandskada, hvad i 20 § sägs i fråga om

godtgörelse för sålunda orsakad kostnad skall äga motsvarande tillämpning.»

Justitieråden Herslow, Lindbäck och Grefberg:

»I fall den under 20 § gjorda hemställan godkännes, erfordras motsvarande

ändring af sista stycket i förevarande §.»

24 §.

Justitieråden Herslow och Grefberg:

»På det att tillsynen öfver fullgörandet af boställshafvares brandförsäkringsplikt

icke måtte blifva onödigt betungande för domkapitlen, hemställes

om sådan ändring af förevarande §, att boställshafvare ålägges

att, där brandförsäkring ej skett för all framtid, låta brandförsäkra de i

§:n afsedda hus för kalenderår och före januari månads utgång hvarje

år till domkapitlet öfverlämna bevis, att meddelad försäkring är för det året

gällande.»

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

27 §.

Högsta domstolen:

»Då meningen är, att boställshafvare, som försummat sin skyldighet

att taga eller vidmakthålla brandförsäkring, vid inträffande brandskada och

däraf föranledt byggnadsarbete går förlustig rätten till godtgörelse för den

med byggnadsarbetet förenade kostnad endast för så vidt densamma motsvarar

värdet af det brunna, synes förevarande § böra erhålla en lydelse,

som bättre än den föreslagna uttalar denna uppfattning.»

30 §.

Justi tierådet Her slom:

»Jämför man stadgandet i 1 mom. med bestämmelserna i 2 och 3

momenten, uppstår tvekan, huruvida meningen är, att boställshafvaren i

det fall att han själf ägt stängselvitsord skall, oberoende däraf, om vitsordet

blifvit af honom eller hans granne begagnadt, vid boställets afträdande

aflämna hägnad i fredgillt stånd, därest detta af tillträdaren yrkas,

eller om förutsättningen för en dylik skyldighet är, att stängselvitsordet

verkligen blifvit af den, som det tillkommer, begagnadt. Ett förtydligande

af §:n i sistnämnda syfte synes böra äga rum.»

J ustitierådet Gr ef ber g:

»Enligt 1 mom. skall boställshafvaren vid boställets afträdande aflämna

i fredgillt skick den hägnad, som det åligger honom att i ägoskillnaden

hålla. Han skall följaktligen ansvara för dylik hägnad, som han

på grund af stängselvitsord, vare sig boställshafvare eller granne begagnat

sig af detta, eller till följd af bindande förening enligt 19 § i förordningen

den 21 december 1857 har skyldighet att hålla. Den omständigheten,

att hägnad, som blifvit uppförd, sedermera borttagits på grund af

sådan förening, torde i och för sig icke medföra förpliktelse för boställshafvaren

att, då föreningen upphör att gälla, åter uppsätta hägnaden. I

dylikt fall likasom då förening om inskränkning i hägnadsskyldigheten förfaller,

synes boställshafvaren icke vara skyldig att ansvara för hägnad i

ägoskillnaden, med mindre stängselvitsord därefter å någondera sidan begagnats.

Genom föreningen har nämligen, därest annan öfverenskommelse

ej träffats, all verkan af ett före dess tillkomst begagnadt stängselvitsord

upphört och den rätt, som enligt 1 § i nämnda förordning tillkommer

ägare af hemdjur, inträder åter, då föreningen förfaller, och äger tillämpning,

intill dess att stängselvitsord begagnas.

Enligt förslaget är boställshafvare icke berättigad att åtnjuta ersättning

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

för hägnad, som uppförts på grund af hans stängselvitsord, vare sig han

ensam eller grannen tillika äger sådant vitsord. Om också häremot icke

linnes skäl till någon erinran, så synes dock kunna anmärkas, att boställshafvares

rätt att erhålla godtgörelse i det afseende, hvarom nu är fråga,

äfven bör omfatta det fall, att granne begagnat sig af stängselvitsord, som

med afseende å ägornas beskaffenhet äfven tillkommer boställshafvaren.

År här ofvan gjorda tolkning riktig och godkännes nyssnämnda anmärkning,

följer däraf:

att boställshafvares rätt att åtnjuta ersättning för hägnadskostnad bör

vara beroende allenast däraf, att på grund af grannens stängselvitsord boställshafvarens

berörda kostnad uppgått till högre belopp, än han anses

höra vidkännas, och att följaktligen, med uteslutande af 3 mom. från förslaget,

2 mom. bör bibehållas med den ändring, att detta mom. blifver

tillämpligt i hvarje fall, då granne begagnat sig af stängselvitsord.»

33 §.

Högsta domstolen:

»Ordalagen i förevarande §:s 2 mom. böra undergå den jämkning,

att boställshafvare, som för all framtid brandförsäkrat insynadt hus genom inbetalning

af hela den för sådan försäkring bestämda afgift, må kunna få

denna afgift vid nästföljande af- och tillträdessyn fördelad till godtgörande

på vissa, högst tjugu år, äfven om afgiften icke inbetalats på en gång

utan i särskilda poster, i hvilket sistnämnda fall fördelningen lämpligen bör

räknas från den tid, då första inbetalningen gjorts.»

49 §.

Högsta domstolen:

»Som pastoraten med afseende å de i denna §:s 4 mom. afsedda boställen

hafva att svara för byggnadskostnaden, ehuru byggnadsskyldigheten

åligger vederbörande boställshafvare, synes uttrycket i mom:t »den

byggnadsskyldiges tunga» böra utbytas mot »byggnadskostnaden» eller dylikt.»

51 §.

Justitierådet Gr ef ber g:

»Då med sista bestämmelsen i denna § åsyftas, att, i fall ekonomisk

besiktning påkallats till följd af någons tredska eller försummelse,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

den tredskande eller försumlige skall vara skyldig att enligt förrättningsmannens

bestämmande godtgöra boställshafvaren eller annan, hvad af honom

enligt förut i §:n meddelade föreskrifter utgifvits såsom ersättning för

besiktningen, hemställes, att stadgandet måtte gifvas en affattning, som

tydligt återgifver, hvad sålunda åsyftats.»

58 §.

Högsta domstolen:

»Denna § synes böra gifvas det innehåll att, när domaren eller

rätten bevisligen iakttagit hvad enligt nästföregående § dem ålegat, parts

eller ombuds uteblifvande ej får utgöra hinder för synens företagande.»

60 §.

Högsta domstolen:

»Afliknande skäl, som anförts vid 49 §, bör uttrycket i 3 mom. »denbyggnadsskyldiges

tunga» utbytas mot ordet »byggnadskostnaden» eller dylikt.»

63 §.

Justitierådet Gr ef ber g:

»Bestämmelsen, att löntagare, som här afses, äger att vid synen föra

talan i hvad hans rätt rörer, förefaller något dunkel, då dylik löntagare

icke står i något som helst rättsförhållande till afträdaren, samt löntagarens

rätt gent emot domkapitlet regleras uteslutande af den syn, som

förrättas, eller den öfverenskommelse, som träffas, emellan domkapitlet

såsom afträdare och honom såsom tillträdare. Den löntagaren tillerkända

behörighet att föra talan kan sålunda leda till förvecklingar därutinnan,

att han synes kunna göra frågor, om hvilka af- och tillträdare förenat sig,

stridiga, samt anses berättigad att i högre instans fullfölja de anspråk, han

sålunda och i öfrigt framställt vid synen. Dessutom torde kunna antagas,

att den ledning för ett riktigt bedömande af de vid synen förekommande

frågor, synerätten erhåller genom talan å af- och tillträdarens sida och af

ombud för det allmänna, föga kan vinna i styrka genom att en person,

som allenast har en eventuell rätt, tillerkännes ställning såsom part i vissa,

ej bestämdt angifna fall. Vid dessa förhållanden hemställes, att första

punkten i förevarande § från förslaget uteslutes och att andra punkten på

grund däraf måtte undergå lämplig jämkning.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

lvu,)tgl. Maj:1m Nåd. Proposition N:o 84.

Skulle emellertid löntagaren bibehållas vid den honom tillerkända rätt,

torde uttryckligen böra förklaras, att han icke äger fullfölja talan emot

synerättens beslut.

Justitieråden Lilienberg och Lindbäck:

»Den efter domkapitlet tillträdande boställshafvarens rätt lärer icke

kunna beröras af ifrågavarande af- och tillträdessyn i annan eller vidsträcktare

mån än såvidt, på grund af öfverenskommelse emellan honom

och domkapitlet, rättsförhållandet emellan domkapitlet, såsom afträdare,

och bemälde boställshafvare, såsom tillträdare, kommer under pröfning

vid synen, och denna följaktligen ikläder sig egenskapen att jämväl vara

af- och tillträdessyn emellan domkapitlet och efterträdande boställshafvaren.

Den senare äger således icke giltigt anspråk att få föra talan vid synen

och hos högre instans fullfölja klagan mot densamma i annat hänseende

än såvidt synen, efter hvad nyss blifvit sagdt, berör hans rätt. Till otvetydigt

utmärkande häraf lärer förevarande § böra omredigeras, hvarvid

§:n i nära öfverensstämmelse med motsvarande stadgande, 59 §, i det år

1900 aflämnade förslag till ecklesiastik boställsordning torde kunna erhålla

ungefär följande lydelse:

>1 det fall, som i 57 § 2 mom. afses, skall, sedan rättsförhållandet

emellan afträdaren och domkapitlet bestämts, synerätten skilja emellan

■domkapitlet och efterträdande löntagaren, där båda därom åsämjas.»

65 §.

Justitierådet Grof berg:

»Hvad angår stadgandet i 2 mom. om synekostnaden, när synen blifvit

utan giltig orsak påkallad eller vanvård pröfvas vara för handen, är här

tillämpligt, hvad som anmärkts vid det under 51 § intagna liknande stadgandet

i fråga om kostnad vid ekonomisk besiktning.»

74 § 4 mom.

Högsta domstolen:

»Enär beträffande de laga hus, hvarom i mom:t är fråga, underhållsskyldigheten

är delad mellan pastor och socknemän, bör stadgandet i

mom:t, att pastorat är pliktigt att före skyldighetens öfverflyttande på

boställshafvaren försätta husen i fullgodt stånd, utbytas mot en bestämmelse,

att deras iståndsättande skall verkställas af den, sådant enligt dittills

gällande bestämmelser åligger.»

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

5 mom. och 6 mom.

Justitierådet Lilienberg:

o mom. »Här åsyftade undantag från hvad i 37 § stadgats anser

jag höra uttryckas i jakande form, ungefärligen sålunda, »den rätt,

som i följd af särskild! stadgande eller landssed på vissa orter hittills tillkommit

afträdande boställshafvare att efter sitt afträde njuta skörden af

den näst förut å bostället utsådda höstsäden, vare fortfarande gällande till

förmån för löntagare, som utnämnts före den 1 januari 1909.»

6 mom. Högsta domstolen hemställde, att i förevarande moment ordet

»härefter» måtte utbytas mot ordet »fortfarande» och att ordet »endast»

måtte ur momentet uteslutas.

75 § 3 mom.

Högsta domstolen:

»Till förebyggande af rättsförlust för boställshafvare bör i boställsordningen

införas ett stadgande af det hufvudsakliga innehåll, att vid den i

sista stycket af förevarande mom. omförmälda syn å bostadsboställe af andra

eller tredje klassen på landet och med sådant boställe i sambruk förenadt

löningsboställe synerätten skall pröfva, om och i hvad mån efter dittills

gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren vid samma

syn ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren bör anses hafva vid

tiden för den nya löneregleringens inträdande byggt mer än honom ålegat,

samt att, därest öfverbyggnad ägt rum, ersättning därför skall af pastoratet

till boställshafvaren utgifvas i enahanda ordning, som angående godtgörelse

för nybyggnadskostnad är i 20 § stadgadt.»

Ur protokollet

Lennart Berglöf.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

89

Protokoll öfver ett ecklesiastikärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Svvartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Justitieråden: Carlson,

Claeson.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för justitiedepartementet

anmälde chefen för ecklesiastikdepai teinentet, statsrådet

Hammarskjöld, i underdånighet det af högsta domstolen, efter nådig remiss,

den 17 sistlidne januari afgifna yttrande öfver ett inom ecklesiastikdepartementet

utarbetadt. förslag till ecklesiastik bostfdlsordning.

Sedan föredragande departementschefen erinrat om innehållet i berörda

förslag, anförde han:

»Såsom framgår af hvad jag yttrade, då ifrågavarande förslag den 6

september 1907 af mig anmäldes inför Kungl. Maj.t, har förslaget ut
Bih.

till liiksd. Prot. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 62 höft. 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition No 84.

arbetats i syfte att en tidsenlig boställsordning måtte kunna varda antagen

i sammanhang med fastställandet af gran-ler för reglering af prästerskapets

aflöning, sedan tiden för nu gällande löneregleringar utlupit. Då

förslag till särskilda för''attningar rörande grunderna för prästerskapets

nya löneregleringar nu äro färdiga att framläggas för Riksdagen, ämnar

jag hemställa, att jämväl förslaget till ecklesiastik boställsordning måtte

varda innevarande års Riksdag förelagdt.

Dessförinnan torde jag emellertid få omnämna vissa ändringar, som

jag ansett mig böra vidtaga i sistnämnda förslag, hufvudsakligen med anledning

af däremot inom högsta domstolen framställda anmärkningar.

I 8 § 2 mmn., som handlar om rummens antal i sätesbyggning å

bostadsboställe af andra klassen, hade, jämte stadgande därom att för

sådan byggning finge föreskrifvas minst sju, högst tio boningsrum, tillika

i öfverensstämmelse med hvad det vid 1903 års Riksdag behandlade förslaget

till boställsordning härom innehöll, intagits den bestämmelse, att

där i visst fall till följd af särskilda omständigheter ett mindre antal

boningsrum kunde anses skäligt, det ankomme på Kungl. Maj:t att medgifva

inskränkning af rummens antal. 1 afseende å sistnämnda bestämmelse

har inom högsta domstolen anmärkts, att enär densamma kunde

leda till uppskof med byggnadens uppförande och ökade synekostnader,

bedömandet af denna fråga, hvilken i och för sig icke heller syntes vara

af sådan vikt, att den borde höra under Kungl. Maj:ts omed<dl>ara pröfning,

lämpligen kunde anförtros åt synerätten. Då ifrågavarande bestämmelse

onekligen kunde medföra den olägenhet, att i fall vid syn, då beslut om

uppförande af ny sätesbyggning skulle meddelas, behof af inskränkning i

rummens antal yppades, synen måste inställas och ny syn hållas, efter

det frågan om rummens antal blifvit af Kungl. Maj:t afgjord, har stadgandet

nu ändrats därhän, att afgörandet blifvit lagdt i synerättens hand.

Härmed torde icke vara förknippad någon fara för ett mindre riktigt afgörande,

då ju i fall af behof synerättens beslut kan i stadgad ordning

öfverklagas och i sista hand underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Kmelh rtid

har jag trott, att då bedömandet lämnas åt synerätten, det är nödigt

fastställa ett minimum, som under inga förhållanden får underskridas, och

har jag föreslagit detta minimum till fem rum.

Senare delen af 17 § har undergått en redaktionsförändring, hvarmed

allenast åsyftats att tydligare uttrycka stadgandets af mig vid ärendets

föredragning den 6 september 1907 angifna mening.

Bestämmelserna i JO och 2/ §§ om huru förfaras skall, därest nybyggnads-

eller underhållskostnad icke blifvit af pastoratets medel boställshafvaren

till fullo godtgjord, när han afträder bostället, hafva enligt därom

s. 91 Kontrollera mot PDF

Ku,tgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

91

inom högsta domstolen gjord hemställan fullständigats för det — sannolikt

mycket sällan inträffande — fall att efterträdaren ej skulle kunna gälda

afträdare^ berörda fordran. Att afträdaren, om och i den män fordringsbeloppet

bevisligen icke kunnat utfås hos efterträdaren, får behålla sin

rätt mot pastoratet, torde vara rättvist; och sådant innehåll har ock gifvits

åt den tilläggsbestämmelse, som i detta ämne införts i hvardera af förevarande

§§.

Härförutom har i 21 § intagits ett af högsta domstolen föreslaget

kompletteringsstadgande angående kostnaden för underhållsarbete, som

föranledts af brandskada.

På det att tillsynen öfver fullgörandet af boställshafvares brandförsäkringsplikt

icke måtte blifva onödigt betungande för domkapitlen, hafva

två ledamöter af högsta domstolen hemställt om sådan ändring af 24 §,

att boställshafvare ålades att, där brandförsäkring ej skett för all framtid,

låta brandförsäkra de i §:n afsedda hus för kalenderår och före januari

månads utgång hvarje år till domkapitlet öfverlämna bevis, att meddelad

försäkring vore för det året gällande. Då emellertid enligt reglementena

för ett flertal af de i förevarande § åsyftade försäkringsanstalter försäkringsåret,

som är lika för alla i anstalten tagna försäkringar, icke sammanfaller

med kalenderåret, har jag ansett mig icke kunna tillstyrka ändring

af §:n i den angifna riktningen. Däremot har det synts mig skola medföra

ökad trygghet för ett ordentligt fullgörande af brandförs*kringsplikten,

om den i §:n gifna föreskriften om skyldighet för boställshafvare att inom

en månad från början af hvarje försäkringsår till domkapitlet öfverlämna

bevis, att meddelad försäkring vore för det året gällande, ändrades därhän,

att dylikt bevis borde till domkapitlet öfverlämnas före början af hvarje

försäkringsår. Sådan ändring har därför nu vidtagits uti ifrågavarande §.

Boställshafvare, som försummat sin skyldighet att taga eller vidmakthålla

brandförsäkring, bör själf svara för brandskada och vara pliktig att

bygga nytt upp för hvad som brunnit utan rätt till någon godtgörelse för

Byggnadskostnad^!, så vidt den ej öfverstiger värdet af det brunna. Öfverskjuter

åter byggnadskostnad en värdet af det, som brunnit, bör det Överskjutande

beloppet rättvisligen ej inbegripas i den kostnad, som boställshafvaren

på grund af sin försummelse har att ensam gälda, utan må han

kunna för detta Överskjutande belopp erhålla godtgörelse i enahanda

ordning som för annan byggnadskostnad. På hemställan af högsta domstolen

har stadgandet i 21 §, som hvilar på nyssnämnda grundsatser,

förtydligats.

1 afseende å de i 30 § intagna bestämmelser om hägnad i ägoskillnad

mot annans jord har inom högsta domstolen af en ledamot fram
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

hållits: att då enligt 1 mom. boställshafvare borde vid boställets afträdande

aflämna i fredgillt skick den hägnad, som det ålåge honom att i

ägoskillnaden hålla, han följaktligen hade att ansvara för dylik hägnad,

som han på grund af. stängselvitsord, vare sig boställshafvaren eller granne

begagnat sig af detta, eller till följd af bindande förening enligt 19 § i

förordningen den 21 december 1857 hade skyldighet att hålla; att däremot

den omständighet att hägnad, som blifvit uppförd, sedermera borttagits

på grund af sådan förening, i och för sig icke torde medföra förpliktelse

för boställshafvaren att, då föreningen upphörde att gälla, åter uppsätta

hägnaden; att i dylikt fall likasom då förening om inskränkning i hägnadsskyldighcten

förfölle, boställshafvaren syntes icke vara skyldig att ansvara

för hägnad i ägoskillnaden, med mindre stängselvitsord därefter å någondera

sidan begagnats; att nämligen genom föreningen, därest annan öfverenskommelse

ej träffats, all verkan af ett före dess tillkomst begagnadt

stängselvitsord upphört, och att den rätt, som enligt 1 § i nämnda förordning

tillkomme ägare af hem djur, åter inträdde, då föreningen förfölle,

och ägde tillämpning, intill dess att stängselvitsord begagnades; samt att

vid nu angifna förhållanden den boställshafvare enligt förevarande §

tillerkända rätt att erhålla godtgörelse för uppförande af hägnad borde

omfatta jämväl det fall, att granne begagnat sig af stängselvitsord, som

med afseende å ägornas beskaffenhet äfven tillkomme boställshafvaren. I

anslutning till denna uppfattning har jag vidtagit sådan ändring af ifrågavarande

bestämmelser, att boställshafvares rätt att åtnjuta ersättning för

hägnadskostnad gjorts beroende allenast däraf, att på grund af grannes

stängselvitsord boställshafvarens berörda kostnad uppgått till högre belopp,

än han anses böra vidkännas.

Den i 31 § 3 inom. lämnade hänvisning till hvad angående husesyn

mellan enskild jordägare och landbo vore stadgadt har ändrats så, att i

stället de i lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907

meddelade bestämmelser angående syn mellan enskild jordägare och arrendator

skola i det afsedda fallet blifva tillämpliga.

I 33 § 2 mmn. hafva ordalagen jämkats i öfverensstämmelse med

högsta domstolens därom uttalade mening.

Enär i åtskilliga af de fall, där föreskrifterna i 49 § 4 mom. kunna

komma att tillämpas, pastoratet skall svara för byggnadskostnaden, ehuru

byggnadsskyldigheten åligger boställshafvaren, har i enlighet med högsta

domstolens hemställan det i nämnda mom. begagnade uttrycket »den

byggnadsstilliges tunga» utbytts mot ordet »byggnadskostnaden».

53 § har affattats så, som högsta domstolen föreslagit, och därmed

bringats i nära öfverensstämmelse med 47 §:s stadgande för likartadt fall.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 84.

I 60 § 3 mom. har vidtagits enahanda ändring som i 49 § 4 inom.

Hvad angår de i 63 § afsedda förhållanden kan väl, såsom inom

högsta domstolen anmärkts, den efter domkapitlet tillträdande boställshafvarens

rätt i egentlig mening i< ke beröras af här ifrågavarande af- och

tillträdessyn i annan eller vidsträcktare mån än såvidt, på grund af öfverenskommelse

mellan honom och domkapitlet, rättsförhållandet emellan domkapitlet,

såsom afträdare, och beinälde boställshafvare, såsom tillträdare,

kommer under pröfning vid synen och denna följaktligen ikläder sig egenskapen

att jämväl vara af- och tillträdessyn emellan domkapitlet och efterträdande

boställshafvaren. Den senare kan således strängt taget icke äga

anspråk att få föra verklig talan vid synen i hvad denna angår förhållandet

emellan afträdande boställshafvaren och domkapitlet. Af praktiska

skäl har det likväl synts mig lämpligt tillerkänna efterträdande boställshafvaren

rätt att vid synen mellan afträdande boställshafvaren och domkapitlet

göra de anmärkningar i afseende å befintliga brister, hvartill han

kan finna anledning. Sådant kan enligt min mening blott bidraga till

synens fullständighet, då ifrågavarande boställshafvare, som snart skall för

egen del tillträda bostället, måste vara personligen mest intresserad af att

alla vid bostället befintliga brister blifva vederbörligen beaktade. Det

antagande ligger nämligen ej fjärran, att om särskild af- och tillträdessyn

mellan domkapitlet och dess efterträdare kominer att hållas, synerätten

vid denna senare syn skall finnas mindre benägen att fästa afseende vid

brister, som lämnats oanmärkta vid den förra, kort därförut hållna synen.

För öfrigt torde befogenheten för domkapitlets efterträdare att redan vid

synen mellan domkapitlet och dess företrädare gifva uttryck åt sin uppfattning

rörande boställets skick verka till underlättande af öfverenskommelse

därom, att vid synen jämväl rättsförhållandet mellan domkapitlet

och dess efterträdare'' må komma under bedömande, hvilket är

önskvärdt. Utöfver rätt att gorå anmärkningar om befintliga brister synes

emellertid befogenheten för domkapitlets efterträdare vid behandlingen af

rättsförhållandet mellan domkapitlet och dess företrädare ej böra utsträckas;

och så framt ej, på grund af öfverenskommelse, vid ifrågavarande syn

jämväl rättsförhållandet mellan domkapitlet och dess efterträdare pröfvats,

bör den sistnämnde ej äga behörighet att fullfölja talan mot synerättens

beslut. I enlighet med nu af mig uttalade åsikter har förevarande § omarbetats.

Enär beträffande de laga hus, hvarom i 74 § 4 mom. är fråga,

underhållsskyldigheten är delad mellan pastor och socknemän, har den i

mom:t föreslagna bestämmelsen, att husen skulle före skyldighetens öfverflyttande

på boställshafvaren försättas i fullgodt stånd af pastoratet, ansetts

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

böra,, på sätt högsta domstolen hemställt, ändras därhän, att iståndsätta!!det

skall verkställas af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger.

75 § 3 inom. innehåller i andra stycket en bestämmelse i det syfte,

att sådana laga hus, beträffande hvilka efter ny lönereglerings inträdande

nybyggnads- eller underhållsskyldighet kommer att åligga boställshafvaren

mot rätt för honom att af pastoratets medel njuta ersättning för byggnadskostnaden,

måtte varda före den nya löneregleringens tillämpning försatta

i fullgodt stånd af den, sådant enligt dittills gällande bestämmelser åligger.

Härvid har högsta domstolen anmärkt, att till förebyggande af rättsförlust

för boställshafvare i boställsordningen borde införas ett stadgande af det

innehåll, att vid flen i förevarande lagrum omförmälda syn å bostadsboställe

af andra eller tredje klassen på landet och med sådant boställe

i sambruk förenad! löningsboställe synerätten skall pröfva, om och i livad

mån efter dittills gällande grunder och med inberäkning af den boställshafvaren

vid samma syn ålagda nybyggnad af laga hus boställshafvaren

bör anses hafva vid tiden för deri nya löneregleringens inträdande byggt

mer än honom ålegat, samt att, därest öfverbyggnad ägt rum, ersättning

därför skall af pastoratet till boställshafvaren utgifvas i enahanda ordning,

som angående godtgörelse för nybyggnadskostnad är i 20 § stadgadt. Ett

sådant tilläggsstadgande synes vara af rättvisa och billighet påkalladt och

har nu införts i det föreliggande förslaget. Synnerligen betungande för

pastoraten lärer ifrågavarande utgift ej kunna blifva, helst de öfriga afgifter,

som under den första tjuguårsperioden etter ny lönereglerings inträdande

inom hvarje pastorat tarfvas till godtgörelse af boställshafvares

bygga ad sko stil ad e r, torde blifva jämförelsevis obetydliga, när alla laga hus,

för hvilka sådan godtgörelse skulle kunna ifrågakomma, vid periodens

början äro i fullgodt stånd. Att nu ifrågakomna öfverbyggnadsersättning

fördelas till utgörande under hela den första löneregleringsperioden torde

bäst öfverensstämma med den eljest genomförda grundsatsen, att de medel,

som församlingarna tillsläppa för betäckande af boställshafvarnes byggnadskostnader,

— vare sig de, såsom under nu gällande löneregleringar är förhållandet,

inbegripas i boställshafvarens lön eller de, såsom vid de nya

löneregleringarna är afsedt, utgå i form af ett särskild! anslag — böra

utkräfvas allenast genom årliga utgifter.

Innan jag slutar, anhåller jag att få något yttra mig om eu af domänstyrelsen

i underdånig skrifvelse den 16 september 1907 gjord framställning,

så vidt den äger sammanhang med förevarande ärende.

Berörda framställning åsyftar utfärdande af föreskrifter om hvad i

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kalif//. Maj:tn Nåd. Proposition N:o 84. 95

afseende ii skogshushållningen hör iakttagas vid af- och tillträdessyncr å

boställen.

) sin underdåniga skrifvelse bär domänstyrelsen till eu början upprepat

vissa uttalanden, som af styrelsen gjorts i den t!0 december 1886

afgifvet underdånigt utlåtande öfver det af särskilda kommitterade ar 1879

aflämnade förslaget till förordning angående prästerskapets boställen. Dessa

uttalanden gå ut på att visa, hurusom afträdande bostadshafvare, hvilken

haft sig tillerkänd viss andel af boställsskogens behållna afkastning utöfver

husbehofvet, bör i samma proportion, hvari lian ägt njuta andel af skogsafkastningen,

till efterträdaren gälda ersättning ej mindre för erforderliga

kostnader till afhjälpande af befunna brister i afseende å skogsodling och

andra åtgärder för åstadkommande af skogsåterväxt, hvilka bort verkställas

före boställets afträdande, än äfven för värdet af erforderligt virke till

afträdaren ålagda nybyggnads- och reparationsarbeten vid bostället, därest

sådant virke icke kan hämtas från den afträdare^ besittningstid tillhörande

skogsafkastningen utan måste tagas på tillträdarens hyggen.

Härförutom har domänstyrelsen nu framhållit, att vid ombyte af boställshafvare

å ecklesiastikt boställe en reglering af rättsförhållandet mellan

af- och tillträdare jämväl kunde vara af nöden, dels om socknemännen vid

af- och tillträdessynen fått sig ålagd t att verkställa nybyggnad eller reparation

af boställshus, i livilket fall fråga kunde uppstå, huruvida därför erforderligt

virke, i händelse boställets skogstillgång medgåfve utsyning däraf,

rättvisligen borde tagas på afträdarens eller på tillträdarens hyggen, dels

om afträdaren, därest boställets skogsatkastning vore otillräcklig för husbehofvet,

vid uttagande af husbehofsvirke till efterträdarens förfång öfverskridit

hushållning-planens föreskrifter.

Efter att hafva erinrat om de bestämmelser uti ifrågavarande ämne,

hvilka funnits intagna dels i det genom nådig proposition för 1894 års

Eiksdag framlagda förslaget till ecklesiastik boställsordning dels i prästlönereglerimjskommitténs

år 1900 aflämnade förslag till sådan författning,

har domänstyrelsen bland annat i afseende å det i sistnämnda förslag under

56 § 9 mom. införda stadgande, som återfinnes under 60 § 8 mom. i det

nu föreliggande förslaget, anmärkt, att kommittén v d affattande af detta

stadgande syntes hafva förbisett, att äfven å boställe, där skogsstaten numera

ombesörjde skogsskötsel^ befintliga brister i skogsåterväxt, hvilka

utan att bero på bo-tallshafvarens försumlighet orsakats exempelvis af

ogynnsamma väderleksförhållanden, stormfä Ilning af fröträd m. m., kunde

inverka på utfallande andelar i skogsafkastning och därför böra beaktas

vid af- och tillträ dessyn å bostället, hvarförutom kommittén, såsom det

ville synas, ej tänkt på den enligt styrelsens uppfattning ganska ingripande

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

verkan, som socknemäns byggnadsskyldighet och utsyningsrätt stundom

kunde utöfva på det inbördes förhållandet mellan af- och tillträdande boställshafvare.

Med förmälan, att bristen på allmänna föreskrifter i förevarande ämne

binge gjort sig kännbar, och under påpekande att, äfven om genom lämpliga

bestämmelser i eu blifvande ecklesiastik boställsordning denna brist

skulle blifva alhjälpt beträffande ecklesiastika boställen, densamma dock

kvarstode beträffande de civila och till ett fåtal ännu befintliga militära

bostadsboställena, har domänstyrelsen hemställt, att i särskild nådig kungörelse

snarast möjligt måtte meddelas följande föreskrifter:

»Då af- och tilltrådessyn å boställe är begärd, skall vederbörande

syneförrättare, när tid därför är utsatt, därom underrätta länsstyrelsen,

som det därefter åligger att, efter vederbörande jägmästares hörande och

där så befinnes nödigt, förordna skogsuf rist-•man att vid synen biträda.

Ersättning till skogstjänsteman för sådan förrättning utgår enligt gällande

resereglemente och gäldas på sätt som finnes bestämdt angående

kostnader för skogsskötseln vid egendomen.

Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är fastställd,

skall, såvidt denna skog står under boställ-hafvarens vård, noggrann undersökning

af skogsskötseln verkställas och parternas mellanhafvanden med

afseende på skogen vid svnen fastställas. Är andel i den behållna afkastningen

tillerkänd boställshafvaren, skall åt kostnaden för afhjälpande

af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt påföras afträdaren

lika andel, som han ägt att af den behållna af kastningen tillgodonjuta.

På enahanda sätt förfares i fråga om värdet af sådant för afhjälpande

af brister å boställets hus och hägnader behöfligt virke, som ej

kan hämtas från den afträdarens besittningstid enligt hushållningsplanen

tillhörande skogsafkastnmg. I fråga om reparations- eller nybvggnadsarbeten,

som åläggas socknemännen att utföra, pröfve dock synemännen

efter omständigheterna, huruvida virke härtill, om skogsafkastningen medgifver

utsyning däraf, skall påföras skogsafkastningen för afträdarens eller

tillträdarens besittningstid.

Af syneinstrument skall transumt, innefattande hvad som rör skogshushållningen,

af syneforrättaren sändas till domän styrelsen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle i tillämpliga delar äfven i fråga

om ecklesiastikt hemman, som är i författningsenlig ordning utarrenderadt.»

(ifver denna framställning i hvad den angår ecklesiastika boställen

har kammarkollegium, till följd af nådig remiss, den 24 sistlidne januari

afgifvit underdånigt utlåtande.

Sedan kollegium därvid bland annat erinrat om lydelsen af 57 § 1

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kung!. Maj.4a Nåd. Proposition N:o 84.

inom., 60 § 8 mom. samt 65 och 68 §§ i det nu föreliggande förslaget till

ecklesiastik boställsordning likasom ock om de ändringar i lagstiftningen

om ecklesiastika boställsskogar, som innefattas i prästlöneregleringskommitténs

förslag angående grunderna för prästerskapets nya löneregleringar,

bär kollegium — under förmenande att så vidt anginge de boställen, som

afväges i förslaget till ecklesiastik boställsordning, utfärdande af en särskild

kungörelse i förevarande ämne för närvarande ej kunde ifrågakomma —

sökt utreda, huruvida någon ändring af de i sistnämnda förslag upptagna

bestämmelser i ämnet kunde finnas påkallad, hvarvid kollegium till eu

början fäst uppmärksamheten därpå, att betydelsen af ifrågavarande bestämmelser

skulle högst väsentligt minskas, om de af prästlöneregleringskommittén

föreslagna förändrade grunder för skogslagstiftningen komme

att vinna tillämpning, hvilket vore afsedt att för hvarje boställe inträffa i

regel samtidigt därmed att ny lönereglering för boställshafvaren trädde

i kraft.

Vid granskningen af de särskilda bestämmelserna bär kollegium beträffande

stadgandet i 60 § 8 mom. uttalat den uppfattning, att hvad domänstyrelsen

anfört i sitt underdåniga utlåtande af den 20 december 1886

blifvit vid stadgandets affattande vederbörligen beaktadt. Hvad åter angår

de af domänstyrelsen nu framhållna nya synpunkter och först den inverkan,

som socknemännens utsyningsrätt kunde utöfva på rättsförhållandet

mellan af- och tillträdare, har kollegium ansett det icke böra, på sätt

domänstyrelsen föreslagit, uppdragas åt synerätten vid af- och tillträdessyn

att pröfva, huruvida virke, som kunde varda åt socknemännen utsynadt

för utförande af dem vid synen ålagdt byggnadsarbete vid bostället, skulle

påföras skogsafkastningen för afträdare^ eller tillträdarens besinningstid.

En dylik pröfning syntes kollegium vara en för synerätten främmande

uppgift, och att till synerätten hänskjuta ett sådant afgörande förefölle

opåkallad! jämväl ur den synpunkten, att vederbörligt beslut, om och till

hvilken utsträckning utsyning af virke för ifrågavarande ändamål Unge

ske, icke kunde föreligga vid synetillfället och alltså en till siffran bestämd

likvid mellan af- och tillträdare i denna punkt ej kunde af synerätten uppgöras.

Vidkommande det af domänstyrelsen påpekade förhållande, att å

boställe, hvars skogsafkastning vore otillräcklig för lmsbehofvet, en boställsliafvare

skulle kunna kränka efterträdarens rätt genom att vid uttagande

af husbehofsvirke öfverskrida den för bostället fastställda skogshushållningsplanens

föreskrifter, har kollegium framhållit, att ett sådant förfarande

från boställshafvarens sida väl finge anses blifva alldeles uteslutet om,

såsom domänstyrelsen i yttrande öfver de föreslagna förändrade grunderna

för skogslagstiftningen hemställt, jämväl boställshafvares husbehofsafverk
JSih.

till 1''likså. Prat. 1008. 1 Samt. 1 Afd. 6''J Haft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition K:o 84.

ning framdeles komme att underkastas vederbörande jägmästares ledning.

Skulle däremot boställshafvares nuvarande rätt att utan sådan ledning

företaga afrakning för husbehof bibehållas, vore att märka, hurusom eu

dylik själfständig afverkningsrätt syntes jämlikt 46 § i förordningen angående.

hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari

1894 tillkomma boställsliafvare, icke blott när boställets skog stode under

hans egen vård, utan äfven då skogen blifvit ställd under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning. Det borde därför från domänstyrelsens

ståndpunkt kräfva s undersökning af ifrågavarande förhållande vid af- och

tillträ dessyn ej blott, såsom styrelsen föreslagit, å boställen, där skogen

stode under boställshafvarens vård, utan å hvarje af boställshafvare disponeradt

boställe, för hvars skog hushållningsplan blifvit fastställd. Detta

skulle medföra en ej obetydlig ökning i antalet af de fall, då skogstjänstemans

närvaro vid af- och tillträ dessyner å boställen blefve nödig. Enär

emellertid jämlikt 68 § i nyssnämnda förordning boställshafvare, som öfverträdde

den enligt fastställd hushållningsplan honom tillkommande rättighet

i afseende på skogens begagnande, skulle straffas såsom för skogsåverkan,

samt det enligt 48 § i instruktionen för skogsstaten den 29 november

1889 ålåge vederbörande jägmästare eller skogsbetjänt att till laga

åtal befordra dylik öfverträdelse, hvilken därjämte kunde af kronobetjänt

åtalas, ville det synas kollegium, som om behof ej skulle förefinnas att

af farhåga för sådan öfverträdelse gifva en vidsträcktare omfattning åt

stadgandet i 60 § 8 mom. af det föreliggande förslaget till ecklesiastik

boställsordning, än detta redan hade. Beträffande slutligen frågan om afträdande

boställshafvares ersättningsskyldighet på grund af brister, som

vid af- och tillträdessynen anmärkts i afseende å skogsåterväxt på bostället,

har kollegium ansett det knappast vara med rättvisa och billighet förenligt,

att afträdaren förpliktades lämna tillträdaren någon godtgörelse för

dylika brister, så vidt de icke berott på försumlighet från afträdarens

sida eller eljest vållats af honom; och har kollegium förmält sig ej kunna

finna, att åt hänsyn till den möjliga förekomsten å boställe af brister i

afseende a skogsaterväxten, hvilka ej vållats af boställshafvaren, någon

ändring borde göras i nu ifrågavarande stadgande.

Då följaktligen 60 § 8 mom. i föreliggande förslag enligt kollegii

mening borde lämnas orubbadt, har kollegium ansett, att jämväl den under

57 § 1 mom. i samma förslag intagna bestämmelse om förordnande för

skogstjänsteman att biträda vid af- och tillträdessyn borde bibehållas oförändrad.

Skogstjänsteman syntes nämligen ej behöfva erhålla sådant förordnande

i andra tall, än som i sistnämnda bestämmelse angåfves; men å

andra sidan borde i dessa fall förordnande alltid meddelas och frågan

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t,i Nåd. Proposition N:o 84.

99

därom ej, såsom domänstyrelsen föreslagit, göras beleende af länsstyrelsens

pröfning. Äfven om nämligen länsstyrelsen skulle kunna med

ledning af jägmästarens infordrade yttrande pröfva, huruvida skogstjänsteman

behöfde kallas till en förestående syn för att meddela upplysningar

rörande brister i afseende å skogsskötsel^ så syntes hvarken jägmästaren

eller länsstyrelsen kunna på förhand bedöma, om skogstjänstemans närvaro

vid synen kunde blifva behöflig med hänsyn till byggnads- och andra

arbeten, som tilläfventyrs komme att af synerätten åläggas afträdaren.

Att nu ifrågasätta ändring af den tillämnade boställsordningens 65

och 68 §§, därtill har kollegium förmält sig icke finna något som helst

skäl; och den af domänstyrelsen föreslagna föreskriften om skyldighet för

syneförrättare att till domänstyrelsen sända transumt af syneinstrumentet

har kollegium ansett näppeligen vara behöflig, helst styrelsen torde kunna

instruera vederbörande skogstjänstemän, som förordnades att- närvara vid

af- och tillträdessyner, att begära nödig expedition.

På grund af hvad sålunda anförts har kammarkollegium hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes finna domänstyrelsens ifrågavarande framställning,

så vidt den angår de boställen, som afses i förslaget till ecklesiastik

boställsordning, icke påkalla någon särskild åtgärd.

För egen del instämmer jag uti hvad kammarkollegium i nu omförmälda

underdåniga utlåtande anfört, allenast med undantag af en punkt,

däld jag hyser en annan mening än kollegium. Enligt min uppfattning

kan det nämligen nog inträffa, att en boställshafvare rättvisligen bör förpliktas

att till sin efterträdare utgifva ersättning med anledning af bristande

skogsåterväxt på bostället, äfven om denna brist icke vållats af boställshafvaren.

Om t. ex. å boställe, där boställshafvaren åtnjuter andel i

skogens behållna afkastning utöfver husbeliofvet och följaktligen är skyldig

att å denna andel vidkännas afdrag af kostnaden för skogens skötsel,

skogsodling å trakter, där den växande skogen afverkats och försålts, väl

i vederbörlig ordning blifvit verkställd, men det vid af- och tillträdessyn

befinnes, att till följd af ogynnsamma väderleksförhållanden denna odling

misslyckats och måste förnyas, synes den omständigheten, att förhållandet

först vid af- och tillträdessynen upptäckts, ej böra föranleda att afträdare,

som redan uppburit sin andel i skogsförsäljningsmedlen, går fri från kostnaden

för den förnyade odlingen, hvilken kostnad rätteligen skolat gäldas

af de utdelade försäljningsmedlen. Då ifrågavarande kostnad nu i stället

kommer att minska tillträdande boställsliafvarens andel i blifvande skogsförsäljningsmedel,

bör rättvisligen afträdaren lämna tillträdaren godtgörelse

härför. Med denna uppfattning och då sådana fall, som nu afses, kunna

förekomma jämväl vid boställen, där skogsskötsel!! ombesörjes af skogs
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 84.

staten, har jag ansett, att ur 60 § 8 mom. af det föreliggande förslaget

till boställsordning slutorden från och med »å de boställen» böra utgå.

För åtskilliga smärre redaktionsändringar, som nu icke blifvit omnämnda,

torde ej erfordras särskild redogörelse.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter förslag till ecklesiastik

boställsordning, affattadt i enlighet med det afgifna yttrandet, och

hemställde, att detta förslag måtte föreläggas Riksdagen till antagande.

Statsrådets ofri ga ledamöter tillstyrkte bifall till denna hemställan.

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla; och skulle

proposition af den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ex protocollo:

Victor Edman.

►Stockholm, Ivar Hsoggströms Boktryckeri A. B.,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. 1SärU 1908:9 Riksdagens Särskilda Utskotts (N:o 1) Memorial N:o 9 s. 1 i texten
  2. 1SärU 1908:2 Riksdagens Särskilda Utskotts (Nio 1) Utlåtande N:o 2 s. 173 i texten
  3. 1SärU 1908:3 Riksdagens Särskilda Utskotts (Ako 1) Utlåtande N:o 3 s. 1 i texten