Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor

1910-02-02 · 312 sidor, varav 297 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 297 av 312 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:69, Med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

1

N:o 69.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till förordning med tulltaxa för inkommande varor;

gifven Stockholms slott den 25 februari 1910.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antåga bilagda förslag till förordning med tulltaxa för inkommande

varor att tillämpas från och med den 1 december 1911.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afl* 49 Höft. (No 69, 70). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Förslag

till

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ I
Varor,

som från utlandet införas, äro, så framt icke annorlunda

här nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna

i den vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre

gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående

tullafgift, till högst samma belopp som denna senare, eller, där varan

enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill varans

värde uppgår.

Särskild tullafgift enligt hvad nu är sagdt må åsättas allenast å

tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas

näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande

och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt,

högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

§ 3.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver

sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

som önskar tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna,

förebringa den bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må

erfordras därom, att sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt

är medgifven. Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af

Konungen.

§ 4-

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, så vidt icke

särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda

vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 5-

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro

fria från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det

Kungliga huset räkning;

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget

behof införa;

c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade,

för tjänsten afsedda föremål, som inkomma till sådana främmande

regeringars härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige

motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter,

hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma

anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast

efter pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder tillhöriga resande eller ombord å

fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af

ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda

personer, tågpersonal eller förmån, i den mån sådana förnödenheter

pröfvas icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning

icke finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande

till sådana förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af

resande medförd, begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande

på tro och heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk

och icke i handelsafsikt;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap,

konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven

inbegripna till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter

eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen

kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari

de införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,

för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till

medföljande passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa

afgått till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen

å plats, som fartyget under resan eller efter ^klarering

till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller

tullpass anteckna den del af det oförtullade proviantförrådet, som med

afseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen

och afståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen

kan anses behöflig för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda

införseglade proviantförrådet, i mån som det icke efter afskrifning å

märkrulla eller tullpass varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till

fritt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen

förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller

sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af

giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna

förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro

och heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet

erhållits i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg

icke af andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när

de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet,

eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast

med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid af minst ett år, allt

dock med villkor dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar

ej mindre berörda till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att

han själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört

ifrågavarande persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar

dem icke öfverstiga ägarens behof;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

n) varuprof, som vid införseln sakna kandelsvärde eller vid tullbehandlingen

göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i

varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest

förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage

utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar

eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande

härvid såsom emballage anses äfven s. k. garneringsmaterial, såsom

mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt endast till att under

transporten skydda godset och icke inkommande i handelsafsikt;

p) emballage, särskildt inkommande, gammalt och begagnadt,

såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma

i retur eller för att återutföras med varor;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade

utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts,

inom tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att i

händelse tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier

åtnjutits vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan

återbetalas, samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl

eller omslag, hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer

beteckning, som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet

för sådan vara må åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för

så vidt varuägaren antingen företer tillverkarens förklarande, att denne

icke har något att erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes

gör antagligt, att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares

sida icke något hinder i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel, som inkommer blott för tillfälligt bruk, inom

landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro

afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under

den närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda

fall kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen

användas endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver

riksgränsen och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och

dylikt; äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, hvilka i allmän

täflan utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik;

äfvensom medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskildt inkom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majd» Nåd. Proposition N:o 69.

mande kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person

; samt x

u) naturalier till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrigt, hvilka

må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna §

medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda

ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg,

som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter

meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet

för skeppsproviant.

§ 6.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige öfver

nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort,

hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin och

sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka senare

varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna, tull

underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande

mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna

mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan

Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen och

Kalls socken äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i Jämtland:

bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

spannmål, omalen, 40 kilogram,

» malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan

gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan södra gränsen

af Kalls socken i Jämtland och samma sockens norra gräns, samt från

södra gränsen af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter:

bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

spannmål, omalen, 150 kilogram,

» , malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af BO kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats,

skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan

införda kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i denna § sägs, gäller icke för varor, som i

handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas eller

för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller för

varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt

de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,

skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under

edlig förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför,

icke införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas vai’orna

icke för resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den,

för hvilkens räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik

försäkran, skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt,

jämväl frihet från sockerskatt må åtnjutas, därom är särskilt

stadgadt.

§ 7.

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller

brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att afståndet

mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer,

må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige

belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 8.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 6 och 7 gjorda medgifvanden

äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall tullmyndighet

vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontrollföreskrifter,

som kunna anses erforderliga.

§ 9.

1. Tullfrihet under viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller

komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka

sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål

införda;

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereller

cirkusföreställningar; eller

för att afprofvas och eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda

fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock

varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljnings

ändamål; samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm,

afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål

inkommande tullpliktigt emballage af sadant slag, som icke tillverkas

inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid

än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas

och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas

till högst sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd,

ankommer på generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter,

hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten

mellan den införda och den utförda varan; och skall såsom

villkor för tullfriheten gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

på honom ankommer, af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande

i tullkassan deponera belöpande tullafgift eller annorledes

ställa af vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet för dess gäldande

i det fall, att återutförseln icke äger rum inom tid, som af

generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom i fall att återutförseln icke

varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under

hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas

för maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning

vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk

anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag, och som

därefter skola ur riket återutföras.

B. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka

resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande

under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd

att inom samma tids utgång återutföras.

4. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Norge till Sverige för att här förädlas genom blekning, färgning, garfning,

målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller

för reparation, och som efter sådan förädling eller reparation till Norge

återutföras, äro vid införseln fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren

ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,

hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen

eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller

medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående

tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ io.

1. För varor, som utföras för att i utlandet undergå reparation

eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras

karaktär, må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas

mot tullafgift, motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations-

eller bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i

följd af bearbetningen varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre

tullsats än den förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande sldllnadstull

i stället skall erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid

erforderliga kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

Bih. till Bilcsd. Prof. 1910. 1 Sand. 1 Afd. 49 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

2. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Sverige till Norge för att förädlas genom blekning, färgning, garfning,

målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning eller för reparation,

och som efter sådan förädling eller reparation återinföras,

skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren

ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,

b vilka, till förekommande af missbruk, kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen

eller, i särskilda fall, af tullmyndighet vid gränsen.

§ 11.

För inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning

i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall,

att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom

tillfällighet lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i

hvilket fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än

efter varuvärdet, må kunna nedsättas i samma förhållande, som det,

hvari godsets värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats,

har att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar

efter utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall

angifvas till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen

förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans

förlopp, hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande

värdet å godset dels såsom oskadadt dels ock i dess skadade skick

utrönts, enligt hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande

sägs, godset skall genom tullförvaltningens försorg försäljas

såsom oförtulladt å offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter

afdrag för tullverkets omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas

godsets ägare intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, x

händelse det icke lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren

vill godset förtulla, dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet,

så framt detta icke understiger det vid värderingen den skadade varan

åsätta värde, men eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas

för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra

strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom

förordnar Konungen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

11

§ 12.

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan

återutföres, icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning där vara, som

vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat

giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan, enligt gällande giftstadga

icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i

fall, då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 9 varit

för handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och

något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda

varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 13.

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller

reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare

sig svenskt eller utländskt, äge att för därvid använda, från utrikes ort

införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland inbegripna

sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen

icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock

genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för

fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda

tullafgiften eller i det fall att, enligt medgifvande, som här nedan sägs,

tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma

ställts, njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda

ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år

från dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fullfärdigt

skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,

när fartyget är fullt färdigt till generaltullstyrelsen aflämnar

en af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden,

som med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver

myckenheten och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika

artiklar, materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka

restitution af eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma

förpliktelse afgifven försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

ursprung och att full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller

af generaltullstyrelsen godkänd säkerhet för densamma ställd, samt

uppgift ej mindre om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven

därom, huruvida sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag,

från frihamn eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om

den lägenhet, med hvilken införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker

angår, dessutom aflämnas bevis af tullförvaltning, att de här

ofvan beträffande sådana artiklar för den medgifna förmånen stadgade

särskilda villkor vid verkställd besiktning funnits vara för handen; samt

d) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller

reparationen, är förbunden att underkasta sig all den kontroll i öfrigt,

hvilken generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Yerkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare

af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne

anstånd med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom.

afses, till dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit

afgjord, kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan,

erhålla sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som

generaltullstyrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets

rätt att, efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens

erläggande beviljats, af sådan säkerhet göra sig betäckt för

belöpande tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan

meddelade föreskrifter.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där

nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller

utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af

skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

§ 14.

1. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för

1

kilogram

raffineradt socker, topp-, kandi- eller kak- ...

11

öre

5?

1

dito

kakaopulver ..........................................................

5

>>

J?

1

dito

kaffe, brändt eller rostadt, icke malet ............

14.4

??

1

dito

bröd ............................................................................

6

JJ

1

dito

makaroner eller vermiceller af malet eller

krossadt hvete....................................................

6.5

>>

??

1

dito

risstärkelse af vanlig vattenhalt (13 procent)

7

>>

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

för 1 kilogram tobak, arbetad:

cigarrer och cigarrcigarretter......... 1 krona

10

öre

cigarretter utan munstycke........... 1 ,,

7

?>

cigarretter med munstycke .............................

74

kardus-, rall- och presstobak...........................

70

JJ

snus...........................................................................

48

??

„ 1

dito

arbeten af papper, under villkor att varan

icke hufvudsakligen består af papper, belagdt

med lägre tullafgift än 10 öre per kilogram

10

„ 1

dito

ylleväfnad ..................................................................

20

„ 1

dito

linneväfnad ................................................................

20

„ 1

dito

bomullsväfnad .......................................................

15

??

hvarvid för

öfrigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera

skola till export angifvas och på en gång afsändas; kommande dock

denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken

tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund

under enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall bifogas tillverkarens

under edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran,

att varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket

full införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro

inom landet tillverkade af utrikes spunnet, tullpliktigt och behörigen

förtulladt garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen

å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet

å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket

intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda

ort finnes anställd, behörigen legaliseradt; dock att, därest utförseln

skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid

utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods

finnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den

utländska lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras;

äfvensom att, därest utförseln skett i passagerarångfartyg, som efter

förut kungjord turlista gör reguljära resor och äger en dräktighet af

30 ton eller därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma

verificeras genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande

tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition No 69.

blifvit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom

bevakadt intill dess afgång; skolande, därest annan svensk tullplats

under resan anlupits, jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas,

att fartyget därstädes bevakats och att varan med orubbad tullförsegling

därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage

vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden

restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de

under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran

om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare

att vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas

af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit

använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,

för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets

vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning

därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets

vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen

lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig

kontroll, kunna medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmärs,

medgifves ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

af följande vid kvarnen framställda produkter, nämligen finsiktadt mjöl

af hvete, råg eller korn samt gryn af hvete eller korn, restitution af

den tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet

direkt från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, hvarvid

iakttages, att 100 kilogram hvete anses lämna 75 kilogram mjöl, 100

kilogram råg eller korn 66 2/s kilogram mjöl och 100 kilogram hvete

eller korn 66 3/s kilogram gryn, samt i öfrigt under villkor:

a) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl eller

gryn för export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang

med spannmålens angifning till förtullning af vederbörande idkare af

kvarnrörelse anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln

af den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats,

från hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver

in- och utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas

till den hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

b) att minst 2,000 kilogram af hvarje mjöl- eller grynslag på

en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd af till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kttngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

verkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten

bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan

är exportörens egen förmalningsprodukt, samt om varans art och beskaffenhet

i öfrigt;

c) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

d) att vederbörande tullförvaltning å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, skall, efter varans undersökning och nettoviktens utrönande

samt säckarnas tullplombering och bevakning under transporten

till och inlastningen i fartyget, härom meddela attest, hvilken

såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg bifogas

hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

e) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna § finnes stadgadt

beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

f) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och

en, som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för

förmalning till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,

till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

g) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom

vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens

afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,

som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;
B)

åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad

af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes

vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af

den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af

kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller

från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den

införda råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att

100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl;

skolande såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade riset förmala gryn eller mjöl

för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning;
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen

ägt mm, så vida icke generaltullstyrelsen i särskildt fall annorlunda

medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller

tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd

af tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till

riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna

varan är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om

tiden, då varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln

skett, samt, om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att

mjölet framställts uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn

och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit

användt, skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna

förtulladt;

e) att vederbörade tullkammare skall, efter exportvarans undersökning

och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering

och bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom

meddela attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och

öfriga intyg bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificera^ på sätt i denna paragraf

finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är

medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium

för förtullningarna och exporterna, till hvilket formulär

af generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande

tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande

dylik ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium

och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för

i afräkningsdiariet upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid

utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln

gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare

å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt

samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare

ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran

af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till

emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande

mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande

till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit

med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats

vidare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma

till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande;

dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest

varan anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt,

att intyg meddelas därom, att förseglingen eller plomberingen var

orubbad vid ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk tullpliktig vara

för att, med eller utan tillsats af inhemskt eller icke tullpliktigt utländskt

råämne, använda densamma till framställning af exportvara,

må, för särskildt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid

utförsel af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,

hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift

för den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad

nedan sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande;

kunnande härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes

oundviklig vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, hvilket kan lämnas äfven för exportvara,

som i mom. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution

anses icke bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften,

ankommer på pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare

villkoren för rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna

anses förfallen med afseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara,

hvilken icke inom ett år efter råvarans angifning till förtullning

utförts eller intagits å restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu

är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i

ofvan angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse

från tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad,

därest han, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen

aflämnar säkerhet, som styrelsen finner betryggande, för hvad

honom kan åligga att till tullkassan inbetala.

Bih. till Biksd. Prof. IDIG 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 69.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran

icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan

tid och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften

må njutas, skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå

efter sex för hundra om året från det den införda varan angifvits till

förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under

hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af

den ställda säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i

tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

6. Hvad i denna § är föreskrifvet angående tullrestitution eller

befrielse från tullafgift vid utförsel, gäller äfven, då gods, för hvilket

sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn; skolande

landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskildt är eller

varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes

till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad förut

i denna § är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel till utrikes

ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna

§ sägs, må jämväl medgifvas, därest exportvaran i stället för att genast

utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskildt, för sådant

ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som af

staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket

godkänts.

Vill ägare af gods, som å restitutionsupplag finnes upplagdt, åter

inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från

lyftningsdagen belöpande ränta, efter sex för hundra om året, till

tullkassan återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits

utan i stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats,

skall denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex

för hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen

å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften

jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitutionsupplag och villkoren

för dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt

bestämmelserna i denna § lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 69. 19

icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan restitution

honom förvägras.

§ 15.

Lastpenningar till Kungl. Maj:t och kronan erläggas vid resor

mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska

som af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspliktiga

dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under

loppet af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när

fartyget innehar last samt större eller mindre de! däraf lossar, och må

härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till

mindre än en tiondel af fartygets afgiftspliktiga dräktighet; skolande

vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets

skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor,

som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar

endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis

på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer

och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk

hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare

jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat

fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order

för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer

lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter

för besättning, medförda resande och fartyg;

fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,

anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt

efter verkställd reparation densamma åter intager och utför;

fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och

densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan

försäljning inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna

bevisligen erfordrats; samt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

fartyg, som under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn

lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet,

för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar

skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till

efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste

tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga

delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga finnes anbefalldt rörande

uttagande af tullpass.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Innehållsförteckning

till tulltaxan.

Rubriknummer

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller fossila

råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annor
-

städes upptagna ........................................................... j_4g

II. Djur och animaliska ämnen .................................................. 49_73

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål in. in......................................................... 74_104.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter m. m. 105 — 135.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna ......... 136—194.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.................. 195 226.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m..................................... 227_295.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf.................................................................... 296—326.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 327—337.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

23

Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda

varor:

A. Silke, äfven konstgjord! ......................................

B. Ull och andra djlinhår

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull ....................................................................

D. Bomull ...................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk ........

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impreg
nerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än

kautschuk; polerduk .........................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särkildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,

solfjädrar ............................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen

...........................................................................

X. Lervaror .................................................................................

XI. Glas och glasvaror.............................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf .......................

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å metal
lens

art ..................................................................

D. Ädla metaller samt arbeten däraf ....................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m. ......

C. Fartyg och fordon .................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m. ................................................

Rubriknummer.

338 — 355.

356—392.

393—446.

447—502.

503—505.

506—510.

511 — 591.

592 — 608.

609 — 633.

634 — 663.

664—840.

841—891.

892—905.

906—918.

919—1037.

1038—1061.

1062—1069.

1070—1099.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,

ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej

annorstädes upptagna......................................

B. Torrdestillationsprodukter och närstående äm
nen

..........................................................................

C. Färger och färgningsämnen m. m.....................

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom parfymer

och kosmetiska medel m. m............................

E. Konstgödsel...............................................................

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

fyrverkerivaror....................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m......

Rubriknummer.

1100 — 1142.

1143—1158.

1154—1183.

1184—1198.

1199—1202.

1203—1213.

1214—1232.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna

1233—1294.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

25

Tulltaxa,

Nr

i kom- mitténs

forslar/.

k

Kvantitet

! för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller

fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten

däraf, ej annorstädes upptagna.

;

Kr. öre

i.

1.

Kvarts, kvartssand, flinta, kiselgur och bauxit,

äfven renad, flusspat och kryolit, naturlig eller

konstgjord, äfven malna.............................

fria.

fri.

fria.

fria.

2.

2.

Malm, alla slag, äfven pulveriserad eller briket- terad..............................................

3.

3.

Kalkspat och annan kalksten samt magnesit och

witherit, i stycken eller malna, äfven brända;

kalk, släckt .......................................

4.

4.

Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat och råfosfat,

äfven pulveriserade; spetsglans . .

Anm. Till gipssten hänföres äfven marienglas.

5.

5.

Gips, bränd, äfven malen, emballagets vikt inbe- räknad...............................................

................

100 kg.

—: 40

:

Anm. Till denna rubrik hänföres äfven s. k. marmor- cement.

6.

7.

6.

7.

Arbeten af gips, äfven med inblandning af annat

ämne:

formar för industriella ändamål .....................

gipsplattor, härunder inbegripna gipsbräder,

och annat likartadt byggnadsmaterial .........

lkg.

fria.

—: 02

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

i kom
-

mitténs

förslag.

8. ; 8.

9. ! 9.

10. 10.

11.

12.

11.

12.

13. i 13.

14.

15.

14.

15.

I. Sten- och jordarter etc.

ornament och likartade arkitektoniska arbeten

...............................................................

afgjutningar till offentliga samlingar eller till

officiella undervisningsanstalter; äfvensom

modeller till konstaärsarbeten.......................

konst- och konstslöjdartiklar samt andra slag,

Anm.

per kg.

nämnda,

af annat

material .

skum, oarbetad!, äfven konstgjord!

serade eller slammade:

i förpackningar om högst 2 kg. vikt.

Anm. I varans vikt inräknas det emballage,

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

andra förpackningar samt oförpackade ..

Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hän

äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

!

Tullsats. 1

Kr. öre

lkg.

—: 20

!

fritt.

i lkg-

1

M

1: —

i

-

j

;

fria.

fria.

—

fria.

lkg.

i

—: 10

«

■|

1

fria.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

27

Är

i kommittent

förslag.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

! 16.

I. Sten- och jordarter etc.

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor

eller skifvor:

naturliga:

i förening med trä, oädel metall eller annat

dylikt ämne....................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 25

17.

utan förening med annat ämne, Härunder in- begripna äfven sådana, som äro försedda

med centrumbeslag af metall.....................

fria.

1

1

18.

Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd

under transporten försedd med järnband, fästes

därvid ej afseende vid tullbehandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel

metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum,

alundum, karborundum eller andra lik- nande hårda slipmedel ..........................

lkg.

—: 25

19.

andra slag........................................................

lkg.

—: 04

20.

Ädelstenar, oinfattade, alla slag....................................

—

fria.

21.

■

Sten, ej särskildt nämnd, oarbetad eller pulveriserad;

äfvensom mineralier, alla slag, ej särskildt

nämnda, i stycken eller pulveriserade ............

fria.

22.

Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar:

naturliga, äfven bandade med järn:

af granit ...............................................................

100 kg.

—: 70

23.

andra slag; äfvensom andra för tekniskt

bruk afsedda arbeten af lava.....................

__

fria.

24.

konstgjorda ...........................................................

100 kg.

2: —

25.

Takskiffer (plattor, afpassade till för taktäckning

lämpliga dimensioner, med eller utan hål);

äfvensom stenarbeten, ej särskildt nämnda,

för tekniskt bruk, såsom plattor till jäskar m. m.

100 kg.

1: —

26.

Litografisk sten; skriftaflor, oinfattade, äfvensom

i träram infattade; samt grifflar, äfven af

konstgjord massa, oinfattade eller infattade

fria.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

I. Sten- och jordarter etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. Öre

Skifvor och plattor af marmor:

27.

27.

opolerade................................................................

—

fria.

28.

28.

polerade ..................................

1 kg-

—: 10

29.

29.

Konstnärsarbeten af sten ..............

—

fria.

30.

30.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster,

äfven konstgjord, porfyr och andra finare sten- arter, hufvudsakligen afsedda till prydnadsföre- mål, såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer

m. m., äfven i förening med trä, oädel metall

eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad ....................................

1 kg.

1: —

Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke,

i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges

den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10

öre per kg.

Arbeten af sten, ej särskildt nämnda:

opolerade och oslipade:

31.

31.

af sandsten eller kalksten ............................

1 kg.

—i 01

32.

32.

andra slag................................................................

fria.

33.

33.

polerade eller slipade ...............................

1 kg.

—: 10

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda,

polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form

den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Överskjutande

vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

34. ! 34. ! Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade;

krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen

eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt

nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter,

till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända,

pulveriserade eller slammade, härunder inbegripna

torfmull och torfströ ...................................

Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad,

omalen eller malen, samt slaggcement, trass och

andra för byggnadsändamål använda cement

sorter, emballagets vikt inberäknad ...................

35.

35.

100 kg.

fria.

—: 60

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

29

Nr

Kvantitet

i korn- milténs

förslag.

I. Sten- och jordarter etc.

för tull.

beräk- ningen.

Tullsats.

j

Kr. öre

Anm. Såsom cement tullbehandlas äfven hvarje till golf-

beläggningsmaterial tjänlig blandning, innehållande en

eller flera mineraliska beståndsdelar i form af pulver jämte

sågspån eller dylikt.

Arbeten af cement:

36.

36.

plattor, äfven af s. k. cementmosaik, samt

ornament ............................................

100 kg.

1: 25

37.

37.

konst- och konstslöjdartiklar: tullbehandlas så- som motsvarande artiklar af gips;

arbeten af s. k. cementmosaik, ej särskilt

38.

38.

nämnda och ej hänförliga till konst- eller

konstslöjdartiklar ..............................

100 kg^

2: 50

39.

39.

andra slag, såsom byggnadsmaterial, kärl och

rör, härunder inbegripna arbeten af betong,

äfven armerad......................................

100 kg.

—: 80

Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl ar-

beten af magnesiacement och arbeten, ej särskildt nämnda,

af annan konstgjord sten äfvensom kalksandsarbeten, ej

särskildt nämnda.

40.

40.

Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kisbrän-

der, erhållet vid eller användbart till hyttedrift,

äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hän- förligt; äfvensom gasreningsmassa (järnoxid- hydrat) samt aska, till annan rubrik ej hänförlig

fria.

41.

41.

Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torf- briketter samt andra brännmaterialier, ej sär-

skildt nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...

—

fria.

42.

42.

Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna

äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfalt- mastix; äfvensom beck af stenkols- eller trä tjära

fria.

Anm. Till asfalt hänföres äfven en blandning af nativ

asfalt och mineralolja (s. k. goudron).

43.

43.

Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan

inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnen

eller dylikt och äfven i förening med annat material

100 kg.

1: 25

44.

44.

Bärnsten och gagat (jet), oarbetade..........................

fria.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom
mitténs
förslag.

46.

47.

48.

45. 45.

46.

47.

48.

49.

49.

50.

50.

61.

51.

52.

52.

53.

53.

54.

54.

55.

55.

56.

56.

57.

57.

58.

58.

59.

59.

I. Sten- och jordarter etc.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af bärnsten och gagat,

vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad

.......................................................................

Arbeten af sten i förening med guld eller silfver,

ej till annan rubrik hänförliga, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad .................

Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller

våt, bestående af två eller flera mineraliska

ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller

cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer,

kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineraliskt

ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet

Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa,

såsom plattor, segment och andra formstycken

II. Djur och animaliska ämnen.

Lefvande djur:

hästar:

föl under ett år ................................

andra slag............................................

nötkreatur .................................................

får ................................................................

svin

fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskildt

nämnda ................................................................

Fläsk:

rökt ..............................................................................

andra slag

Ister ........

Kött:

af fågel

andra slag, härunder inbegripna till konserver

icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskildt

nämnda, såsom lefver, njurar m. m.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

2: 50

lkg.

5: —

lkg.

—: 02

lkg.

—: 04

1 st.

1 st.

fria.

50: —

10: —

1 st

1 kg

lkg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

10

fria.

30

20

15

—: 20

-: 07

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

31

Nr

i kom
mitténs
förslag.

i

60.

60.

61.

61.

62.

62.

63.

68.

64.

64.

65.

65.

66.

66.

67.

67.

68.

68.

69.

69.

70.

70.

71.

71.

72.

72.

73.

78.

II. Djur och animaliska ämnen.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats. (

Talg, äfven premier jus och presstalg ..................

Oleomargarin ..................................................................

Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afskilda, till

margarinberedning tjänliga fettämne, hvars smältpunkt

ligger vid eller under -f- 42° Celsius.

Fisk:

kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor.................

ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad ............

andra slag ....................................................................

Ostron, emballagets vikt inberäknad ........................

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket,

därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent

utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att användas

uteslutande för odlingsändamål.

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och

kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor,

ej särskildt nämnda......................................................

Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annorledes

konserverade, ej till annan rubrik hänförliga

.............................................................................

Svamp, tvätt-....................................................................

Tagel:

råtagel; äfvensom borst .........................................

beredt eller bearbetadt, äfven i förening med

annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och

tagelrep härunder inbegripna.............................

Fjäder, ej särskildt nämnd:

ospritad........................................................................

spritad; äfvensom dun ..........................................

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda,

äfven saltade, samt animaliskt affall, ej särskildt

nämndt .........................................................................

Kr. öre

lkg.

fri.

—: 10

—

fri.

lkg.

lkg.

—: 50

fria.

—: 15

_

fria.

—

fria.

fri.

—

fria.

lkg.

—: 20

lkg.

fri.

—: 20

_

fria.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

Kvantitet

i korn-

Tullsats.

mitt tils

förslag.

III A. Spannmål m. m.

beräk-

ningen.

Kr. öre

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårds-

skötsel in. m.

A. Spannmål m. m.

Spannmål:

omalen:

74.

74.

råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,

75.

tjänliga till människoföda...............................

100 kg.

3: 70

75.

hafre; äfvensom vicker, sojaböner samt andra

ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik

hänförliga..............................................................

—

fria.

76.

76.

malt, äfven krossadt ............................................

100 kg.

5: —

77.

77.

majs .............................................................

100 kg.

1: 50

78.

78.

andra slag .................................

100 kg.

3: 70

malen:

79.

79.

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af andra

|

vegetabilier, ej till annan rubrik hänförligt

100 kgy

6: 50

80.

80.

Ris, oskaladt eller blott befriadt från ytterskalet......

Risgryn och rismjöl...............................................

100 kg.

3: 70 i

81.

81.

100 kg.

6: 50

82.

82.

Gryn, alla slag, ej särskilt nämnda, samt maka-

roner och vermiceller, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad...............................

1 kg.

—: 20

83.

83.

Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och

dylikt omslag inberäknad..............................

1 kg.

—: 20

84.

84.

Kli, alla slag ..................................

fritt.

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller råg

icke gifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida

densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spann- mål, skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid,

att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent

af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli,

i annat fall som mjöl.

Frö:

85.

85.

kanarie-.............

1 kg.

—: 10

86.

86.

tall-; äfvensom kottar af pinus silvestris ...........

1 kg.

4: —

87.

87.

gran-; äfvensom kottar af abies excelsa eller

abies pectinata ......................................................

1 kg.

1: 50

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

33

iV>

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

III A. Spannmål m. m.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

88.

88.

timotej- ...........................................................................

1 kg.

—: 05

89.

89.

andra slag, ej särskilt nämnda: äfvensom frö-

stoft (sporer) ..........................................................

—

fria.

90.

90.

Halm och hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt

—

fria.

91.

91.

Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med

hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagel- surrogat, såsom krollsplint och krusad fiber, samt

till stoppningsmaterial preparerad mossa............

1 kg-

— :07

92.

92.

Humle..................................................................................

Potatis:

1 kg.

—: 30

93.

93.

af det löpande årets skörd och inkommande under

tiden 15 februari—31 juli....................................

100 kg.

2: 50

94.

94.

annan, oberedd ............................................................

—

fri.

95.

95.

skuren och torkad ......................................................

100 kg.

5: —

Hvitbetor (sockerbetor):

96.

96.

råa

100 kg;.

1: —

97.

97.

sönderskurna och torkade ....................................

100 kg.

5: —

98.

98.

Cikorierot, äfven torkad ...............................................

Pepparrot..............................................................................

1 kgv

—: 05

99.

99.

1 kg-

—: 20

Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:

100.

100.

med blast .................................................................

utan blast:

lkg.

—: 20

101.

101.

färska ....................................................................

lkg.

—: 10

102.

102.

skurna och torkade.............................................

lkg.

—: 20

103.

103.

Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs- mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom

arachid- eller jordnötter.............................................

fria.

—

104.

104.

Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och

drank, glutenfoder, mjöl af majskakor och andra

oljekakor samt majsgroddmjöl, äfven med in-

blandning af animaliska ämnen..............................

—

fritt.

Anm. Till denna rubrik hänföras mjölformiga produkter

af majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom
mitténs
forsla^.

105.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

105.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter ni. m

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller

på annat sätt sönderdelade:

apelsiner, citroner, pomeranser och bananer

vindrufvor och jordgubbar .............................

andra slag, ej särskild! nämnda....................

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal

och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped

äpples till beredning af läskdrycker) samt

kärnhus och skal af äpplen..............................

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dadlar;

äfvensom apelsinskal, citronskal och

pomeransskal, torkade eller saltade ...............

russin och korinter ...............................................

kokosnötter ...............................................................

kopra ...........................................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda;

äfvensom hasselnötter och kastanjer............

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor

samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönderdelade,

s. k. arachidmandel härunder inbegripen

....................................................................

andra slag, ej särskildt nämnda; äfvensom

saltade:

ätbara.................................................................

Anm. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter

och bär medgifves icke afdrag för kärlens vikt.

icke ätbara eller till prydnad användbara

inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade,

kärlens vikt inberäknad ......................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg- 1 kg.

lkg.

—: 10

—: 50

—: 15

1 kg-

—: 04

lkg.

lkg.

1 st.

—: 25

—: 15

—: 10

fri.

lkg.

—: 25

lkg.

—: 35

lkg.

—: 25

—

fria.

lkg.

—: 50

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

35

Kr

i kom-

mittens

förslag.

118.

118.

119.

119.

120.

120.

"121.

121.

122.

122.

123.*

123.

124.

124.

125.

125.

126.

126.

127.

127.

128.|

128.

129.

129.

130.

130.

131.

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

Köksväxter, ej särskildt nämnda:

färskar

meloner, gurkor ock tomater

sparris,

lök och hvitkål

andra slag ......

emballagets vikt inberäknad

inlagda i sprit elk

vikt inberäknad

Svampar, ätbara ........

Anm. Afdrag i viki

så vidt detta är af annat ämne än trä.

Blomsterlökar...........................................

Liljekonvaljerötter ..................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves endast fö

såsom låda eller korg.

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arr

Rötter, icke ätbara,

pulveriserade.........

eJ

och torkade, ej särskildt nämnda:

omslag inberäknad

raliska beståndsdelar)

Växter, ej särskildt nämnda:

lefvande ................................

Anm. 1. Afdrag i vikten med

ballage, såsom balja eller krok

Anm. 2. Väger en växt mer äi

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

—: 20

lkg.

—: 40

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 15

lkg.

—: 25

lkg.

—: 50

lkg.

—: 50

fria.

lkg.

—: 10

lkg.

—: 10

fria.

lkg.

5: —

--

fria.

lkg.

—: 10

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

AV

t kommitténs

förslag.

131.

132.

133.

132.

133.

134.

134.

135.

135.

136.

136. 137.

137. 138.

138.

139.

140.

141.

142.

139.

140.

141.

142.

143.

III B. Frukter, bär, grönsaker, etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

|

Kr. öre

Anm. 3. Växter, som inkomma med knoppar eller blom-i

mor, men utan jord, tullbehandlas såsom blommor, j

naturliga, afskinna, till prydnad användbara,

torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara, vikten af askar,j

papper och dylikt omslag inberäknad........

andra slag.................................................................

Kvistar och blad, naturliga:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,

friska, torkade, fernissade, färgade eller på

annat sätt preparerade, härunder inbegripna

äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen bestående

af naturliga, torkade blad; äfvensom

till prydnad användbara preparerade gräs, med

eller utan ax eller vippor ...............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

andra slag, ej särskild! nämnda...........................

1 kg. —: 50

— fria.

lk g.

—: 50

fria.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes

upptagna.

Mjölk och grädde ...........................................................

Anm. Kondenserad mjölk hänföres till konserver.

Torrmjölk (mjölk i torr form) ....................................

Ost, alla slag...................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper,

stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar

eller flaskor.

Smör:

naturligt...........................................................................

konstgjord! (margarin)................................................

Flott (smult) ....................................................................

Honung, äfven konstgjord............................................

Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveriserad,

samt flytande ägghvita, med eller utan

tillsats af konserverande medel............................

1 kg.

1 kg.

fria.

—: 15

—: 20

lkg.

—: 20

lkg.

—: 15

lkg.

—: 15

lkg.

—:23.ö

_

fria.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr

i kom
mitténs
färslag.

143.

144.

145.

146.

147.

148.

149.

150.

151.

152.

153.

154.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

37

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Kvanti tel

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

144.

145.

Torskrom i tunnor, saltad men utan vidare bearbet- ning ............................................................................

Kaviar och saltad fiskrom, ej särskildt nämnd,

äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl.........

1 kg.

Kr. öre

fri.

2: 50

146.

Anm. Därest varan inkommer i hermetiskt tillslutet kärl,

inräknas detta i varans vikt.

Kräftstjärtar.....................................................................

1 kg.

—:20

147.

Korf..................................................................................

1 kg.

—: 50

148.

Kokta eller eljest annorledes än genom saltning,

torkning eller rökning till förtäring beredda, ej

särskildt nämnda och ej till konserver hänförliga

varor af djurs kött eller andra djurdelar, här- under inbegripna jämväl köttextrakt och konden- serade soppor; äfvensom soja och såser...............

1 kg.

—: 50

149.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage.

Bakverk, finare, såsom tårtor, pepparkakor, käx och

annat finare småbröd, äfven om varan innehåller

eller är öfverdragen med socker, choklad eller

liknande ämne, vikten af askar, papper, burkar

och dylikt emballage inberäknad .........................

lkg.

—: 50

150.

Bröd, alla slag, ej särskildt nämndt...........................

Barnmjöl och annat kraftmjöl; äfvensom mjölksocker,

maltsocker och s. k. maltextrakt (tjockflytande),

då varan inkommer annorledes än i hermetiskt

tillslutna flaskor eller burkar...................................

1 kg.

—-.06.5

151.

lkg.

— :40

152.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage.

Jäst, alla slag ...............................................................

lkg.

—: 20

153.

Kakao:

bönor och skal.......................................................

lkg.

—:05

154.

pulver.......................................................

lkg.

lkg.

—• 30

155.

Choklad (äfven kakao i block), vikten af askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad

—: 50

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kom
mitténs
förslag.

155.

156.

157.

158.

159.

160.

161.

156.

157.

158.

159.

160.

161.

162.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Kaffe:

obrändt ................................................................

brändt eller rostadt, äfven malet, samt kaffesurrogat,

alla slag ............................................

Te.....................................................................................

Socker:

raffmeradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krossadt eller pulveriseradt........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den

i världshandeln gällande holländska standard,

hvarå genom generaltullstyrelsens

försorg normalprof hållas tullförvaltningarna

tillhanda ...........................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer,

äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd .................

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla

mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt

efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier

för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med

en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet

med hvad särskilt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller

hvad i kungl. kungörelsen den 1 juli 1904 stadgas.

Anm. 4- Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande

tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall

jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom

är särskildt stadgadt.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 18

1 kg- lkg.

—: 30

—: 50

lkg.

—: 15

lkg.

—: 15

lkg.

—: 10

Sirap och melass.............................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår

i vanlig sirap af brun eller ljusbrun färg, fästes icke

afseende vid tullbehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen

sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än

vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0.3

procent, hänföres till honung, konstgjord.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

39

Nr

i kom- mitténs

förslag.

162.

163.

163.

164.

164.

165.

165.

166.

167.

166.

168.

167.

169.

168.

170.

169.

171.

170.

172.

171.

173.

172.

174.

173.

175.

174.

176.

175.

177.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap.....

Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit

Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör.

Konfityrer, ej särskilt nämnda, vikten af askar,

papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad

........................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i

runda stänger af minst 10 mm. i diameter eller

i block.....................................................................

annan: hänföres till konfityrer.

Konserver •— i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl

förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får ..............................

andra slag, ej särskildt nämnda .....................

Anm. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl,

bvilka endast äro afsedda att skydda varan under

transporten men icke att tjäna som emballage vid detaljförsäljningen,

hänföras icke till konserver.

0 Kryddor.

benap:

omalen (senapsfrö) .................................................

malen eller preparerad, kärlens vikt inberäknad

Kummin ..........................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj

ålkar:

omalna ..................................................................

malna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ..................

Kardemumma, muskot och muskotblomma...............

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och

cassia lignea:

omalen......................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt

emballage inberäknad ......................................

Kvanti tel

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—:23.5

1 kg.

—:23.5

1 kg.

—: 50

lkg.

—: 12

lkg.

—: 12

lkg.

—: 50

lkg.

—: 10

lkg.

—: 50

lkg.

—: 10

lkg.

—: 25

lkg.

—: 40

lkg.

2: —

lkg.

—: 50

lkg.

—: 65

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Måd. Proposition N:o 69.

181.

182.

Nr

i kom- mitténs

förslag.

176.

178.

177.

179.

178.

180.

179.

181.

180.

182.

183

184

IY. Närings• och njutningsmedel etc.

Anis och stjärnanis samt fänkål och koriander

Lagerblad och lagerbär, torkade ...........................

Cassia fistula och tamarinder .................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad ...........................

Saffran samt vanilj och vanillin ...........................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna

arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre..............................

på andra kärl

183.

185.

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin, och sprit i

innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan

för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften

förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker

(rom) med 75 öre per liter, men eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den

här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50

procent på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten

på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej

kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras

till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva

vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål

använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål

införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i

koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af

75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor,

att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter

angående varans användning, som meddelas af Konungen.

Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta

med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom

alkoholhalten angifves oriktigt å profvaren

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 25

1 kg.

—: 12

fria.

lkg.

—: 50

lkg.

6: —

fl liter af

50 pro-

1

1 cents al-

l• _

i kohol- halt vid

1+ 15» C.

1 liter,

utan af-

1: 85

seende å

alkohol- halten.

1 lit.

2: 50

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

41

JVr

« kommittent

förslag.

184.

185.

186.

187.

188.

189.

190.

191.

192.

193.

194.

186.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Vin; äfvensom bär- och fruktsaft:

på fat, större eller mindre ..................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 65

187.

på andra kärl:

musserande ......................................................

1 lit.

2: —

188.

icke musserande .....................................

1 lit.

1: —

189.

Anm. 1. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbe- handlas såsom likör.

Anm. 2. Så länge den med Frankrike afslutade handels- traktaten af den 30 december 1881, sådan den blifvit

förlängd genom konventionen undertecknad den 13 januari

1892, förblir i kraft, skall tullen å icke musserande

vin af 14 procents alkoholhalt och därunder för vara,

som förskrifver sig från Frankrike eller från annat land, åt

hvilket behandling som mest gynnad nation är medgifven,

utgöra, då vinet införes på fat, 34 öre för kilogram och,

då vinet införes på andra kärl än fat, 69 öre för liter.

Maltdrycker och mjöd:

på fat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad

1 kg.

i

I

—: 12 1

190.

på andra kärl ..................................

1 lit.

—: 20

191.

Mineralvatten ..........................................

fritt.

1: —

192.

Tobak:

oarbetad, blad och stjälk.................................

1 kg.

193.

194.

arbetad:

cigarrer och cigarretter ......................

1 kg- 1 kg.

4- —

andra slag.........................................................

1: 20

195.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m.

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven

saltade, kalkstrukna eller torkade.........

fria.

196.

beredda, half beredda härunder inbegripna:

sul- och bindsulläder samt hvalross- och flod- hästhudar:

kärnstycken (renskurna); äfvensom ma- skinremläder.............................

1 kg.

—: 45

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

Kvantitet

mittens

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc■

för tull.

beräk-

Tullsats.

förslag.

ningen.

Kr. öre

195.

197.

hela eller halfva hudar samt stycken där-

af, allt, försåvidt de icke äro hänförliga

till nästföregående rubrik ....................

1 kg.

—: 35

andra slag:

196.

198.

i stycken, vägande netto minst 2.5 kg.......

lkg.

—: 65

i stycken af mindre nettovikt:

197.

199.

lackerade; äfvensom gull- och silfverskinn

1 kg.

2: —

198.

200.

andra .................................................................

lkg.

1: 20

199.

201.

Konstgjordt läder (helt eller delvis af läderaffall)

lkg.

—: 35

200.

202.

Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder-

varor, hvilket ej är såsom läder eller lädervaror

användbart........................ ... ........

fria.

Läder- och skinnarbeten.

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller

utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskildt

nämnda:

201.

203.

af sul- eller bin dsulläder; äfvensom hästskyltar

och delar däraf ..... ........................

1 l-o-

andra slag:

1 kg.

202.

204.

lackerade eller af gull- eller silfverskinn ...

lkg.

2:40

203.

205.

andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder

inbegripna.........................................................

1 kg.

1: 20

Anm. till n:r 203 — 205. Kräkning af resefter anses icke

såsom bearbetning.

Skodon:

204.

206.

med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och

*

sjöstöflar ..............................................................

lkg.

—: 25

andra:

205.

207.

af skinn, svartfärgade, lackerade eller fär-

gade annorlunda än svart ........................

lkg.

6: —

Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där

den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan ned-

trängt i skinnet och färgat snittet.

206.

208.

af skinn, andra, eller af pälsverk ..............

lkg.

2: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

43

Nr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

207.

209.

af hel- eller halfsiden ...................................

1 kg.

9: —

208.

210.

andra, ej särskild! nämnda slag, oafsedt

materialet, med eller utan lädersidor ...

1 kg.

1: 50

Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbe-

bandias varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta

tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende ej

fästas vid foder, resårer, stroppband, plös eller kantning.

Anm. 2. Natlade öfverdelar till skodon tullbehandlas

som skodon.

209.

211.

Handskar, ej särskild! nämnda ...................................

Drif- och transportremmar, snören samt slangar af

1 kg.

8: —

210.

212.

—: 65

läder eller tarmar, äfven i förening med spånads- ämnen; ryck-, slag- och syremmar; tekniska läder- varor, såsom öfverdrag till valsar, samt råhuds- kolfvar och packningar; äfvensom guldslagarhinna

1 kg.

211.

213.

Mösskärmar .......................................................................

lkg.

—: 60

212.

214.

Väskor, med eller utan inredning och vägande per

stycke netto högst 0.5 kg., samt portföljer, plån-

böcker och portmonnäer af läder eller skinn,

äfven i förening med annat material.....................

lkg.

3: —

213.

215.

Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral,

bälten och skärp samt delar till bälten, skärp

eller hängslen, allt försåvidt de utgöras af läder

eller skinn, äfven i förening med annat material

Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,

lkg.

2: —

214.

216.

koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika res- effekter, med eller utan inredning, af läder eller

skinn, äfven i förening med annat material......

lkg.

1; 50

Anm. till n:r 214 och 216. Vid utrönande af väskors

nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

215.

217.

Klädespersedlar af läder eller skinn, ej till annan

rubrik hänförliga, äfven försedda med foder af

spånadsämnen ...........................................................

lkg.

1: 50

Anm. Klädespersedlar af läder eller skinn, försedda med

öfvertyg af spånadsämne, förtullas i enlighet med hvad

under Afd. VIII G är stadgadt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

JVr

i kommitténs

förslag.

216.

217.

218.

219.

220.

221.

222.

223.

224.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

218.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt

andra arbeten, ej särskildt nämnda, af läder eller

skinn, äfven i förening med annat material, såsom

seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar m. m

äfvensom fäkt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt

materialets beskaffenhet.........................................

Tullsats.

1 kg
-

Kr. öre

1: 50

219.

220.

221.

222.

223.

224.

225.

226.

Pälsverk:

oberedda, alla slag.....................................................

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......

andra slag..................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade!

persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,

häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej

persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare; äfvensom konst-''

gjorda svansar ...............................................

andra slag ..........................................................

Anm. till n:r 223 och 224. Afseende fästes ej

vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa

skinnet till dess naturliga utseende.

fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg

eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar,

kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,

häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej

persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare ...........................

andra slag ............................................................

Anm. till n:r 207—226. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.

fria.

1 kg.

—: 25

1 kg. —: 50

1 kg. 1: —

lkg. 3:- lkg. 6:-

1 kg. 6: —

1 kg. 9: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

45

Kvantitet

VI. Trävaror, flätade varor etc.

för tull- fe eräk- ningen.

Tullsats.

Nr

i kom
mitténs
förslag.

225.

227.

226.

228.

227.

229.

228.

230.

229.

231.

230.

232.

231.

233.

232.

233.

234.

235.

YL Trävaror, flätade varor, bokbindararbete!! samt

ben, horn och andra formbara ämnen m. m.

Virke, oarbetad!, alla slag; äfvensom fällda, icke

afkvistade träd ........................................................

Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning

.................................................................

Bark, alla slag, ej särskilt nämnd, härunder inbegripna

jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna

bitar) samt korkbarksaffall .......................

Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskild! nämnda.................................

Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade;

läkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan

rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,

pumpstockar och årämnen ...................................

Lådämnen, af 7 mm. tjocklek eller därunder, afsedda

till cigarr- eller parfymlådor, äfven med

inpressade eller inbrända ornament .....................

Lådämnen, ej särskild! uämnda, och staf, sågade,

härunder inbegripna sågade lagg- och bottenstäfver;

tunnband och bandstakar; gevärstocksämnen;

käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen

(splint och spån) af asp samt tangent
skifvor.

......................................................................

Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af

annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade

faner- eller träskifvor (s. k. limbräder)

Huggblock (för styckning och hackning af kött);

äfvensom trämjöl samt träspån, ej särskildt nämnd

och ej till affall hänförlig ...............................

Tunnbindararbeten, härunder inbegripna äfven laggoch

bottenstäfver, helt eller delvis hyflade eller

1 kg

1 kg
-

1 kg

Kr. öre

fria.

fria.

fria.

fria.

fria.

—: 15

fria.

—: 10

—: 02

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

kom-

Kvantitet

mittens

för tull-

Tullsats.

förslag.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till

kärl sammansättas:

234.

236.

af furu eller gran ..................................................

1 kg.

—: Öl

235.

237.

af annat träslag; .........................................

lkg.

—: 04

236.

238.

Vagnshjul utan gummiringar, särskildt inkommande,

och delar därtill samt skaklar, med eller utan

beslag; äfvensom ämnen till hjuldelar eller

skaklar .........................

1 k0-

—: 20

237.

239.

Träskor och ämnen till infattning af borstar (s. k.

- borstträn) samt formar för industriella ändamål

1 kg.

—: 10

238.

240.

Block och läster för tillverkning af skodon............

lkg.

—: 15

239.

241.

Skoflar och ugnsspadar, skruftvingar, skrufknektar

och hyfvelstockar; äfvensom skaft till yxor,

släggor, hammare, skyfflar, spadar, grepar,

hackor, liar och högafflar .....................................

— :05

lkg.

240.

242.

Remskifvor; brynen samt slip- och polerskifvor, med

eller utan slip- eller polermedel; för redskap eller

verktyg afsedda handtag eller skaft, icke hänför- liga till nästföregående rubrik; äfvensom såg- ställningar och delar därtill ..................................

1 kg.

—: 10

241.

243.

Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för

textilindustrien afsedda, ej särskildt nämnda

maskindelar eller redskap samt ämnen därtill

af trä; äfvensom bordskifvor och hufvar samt

andra delar af trä till sy-, stick- ochnåtlingsmaskiner

lkg.

—: 20

Träsnittstockar:

242.

244.

oskurna..............................................................

—

fria.

243.

245.

skurna ............................................................

100 kr.

15: —

Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,

vikten af askar, papper och dylikt omslag; in- beräknad:

.

244.

246.

synbarligen afsedda till paraplyer eller para-

söder...............

lkg.

—: 25 !

245.

247.

andra slag................

lkg.

3: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

47

Nr

t kom
mitténs
förslag.

246.

247.

248.

249.

250.

251.

252.

248.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Svarfvade, rund- eller ovalfrästa eller med snideri

försedda arbeten, ej särskildt nämnda, vägande

per stycke netto högst 2 kg., äfven i förening

med annat ämne än trä................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

1- —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

249.

och dylikt omslag.

S. k. wienermöbler..................................

1 kg.

—: 50

250.

Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade

trävaror, ej särskildt nämnda, äfven i förening

med annat ämne än trä, härunder äfven inbegripna

svarfvade, frästa och snidade arbeten, vägande

per stycke netto mer än 2 kg.:

arbeten, helt eller delvis belagda med massa,

ofärgad eller färgad:

utan annan ytbetäckning, icke polerade

eller bonade ...........................

1 ko-

—: 30

251.

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,

bronserade, lackerade eller med annan

ytbetäckning försedda, härunder jämväl

inbegripna s. k. japanska arbeten, icke

till annan rubrik hänförlitra

1 kcr

—: 60

252.

o

arbeten, icke belagda med massa:

af furu eller gran, icke försedda med snideri:

utan betsning, målning, lackering eller

annan liknande bearbetning af ytan

lkg.

—: 05

253.

betsade, målade, lackerade eller på annat

liknande sätt å ytan bearbetade

1 kg.

—: 10

andra slag, alla fanerade och snidade här-

254.

under inbegripna:

utan annan ytbetäckning än målning

och fernissning, icke polerade, bonade

eller med snideri eller inläggningar

försedda; äfvensom alla snidade ar- beten af furu eller gran ...................

1 kg.

—: 30

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Vr

i kornmittens

förslag.

253.

254.

255.

256.

257.

258.

259.

260.

261.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

1 kg.

—: 60

255.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

256.

257.

258.

259.

260.

261.

262,

263,

polerade, bonade, förgyllda, försilfrade,

bronserade, lackerade eller eljest med

annan ytbetäckning än målning och

fernissning; äfvensom alla med snideri

eller inläggningar försedda, ej till

nästföregående rubrik hänförliga.....

Anm. Arbeten af konstgjord trä tullbehandlas såsom motsvarande

arbeten af naturligt trä, annat än furu- eller gran-.

Möbler, försedda med stoppning:

utan öfverklädnad: förtullas efter ofvanstående

bestämmelser med 20 procents förhöjning;

med öfverklädnad: förtullas efter nämnda bestämmelser

med 40 procents förhöjning,

Korkaffall, sönderdeladt medelst målning eller på

liknande sätt .....................................................

Block, plattor, rör, formstycken och andra dylika

gröfre arbeten af korkaffall i förening med kiselgur,

kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel,

äfven med inblandning af kreaturshår...

Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork i

förening med annat material..................................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom

skosulor, i eller utan förening med andra ämnen,

samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af kork

Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas

såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt

rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall..................

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad!

sätt bearbetade; äfvensom hvflade, ej till

nästföregående rubrik hänförliga ................

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

—: 05

10

—: 20

—: 35

fria.

25

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

49

ivy

Kvan titel

I

i Lom- mittens

förslag.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats. !

i

Kr. öre

Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med

annat ämne:

262.

264.

käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller

parasoller .........................................................

1 kg.

—: 25

263.

265.

käppar, ej till nästföregående rubrik hänförliga

andra slag, ej särskild! nämnda ..................

1 kg

3: —

264.

266.

1 kg-

i: —

Anm. Vid förtullning af käppar medgifves ej afdrag i

vikten för askar, papper och dylikt omslag.

|

263.

267.

Grenar och kvistar, äfven skalade och klufna,

spån, strå, vass, säf, fiber, bast och andra för

flätning och dylik bearbetning eller till borst- bindararbeten afsedda vegetabiliska ämnen, ej

särskild! nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep,

till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor,

ej särskildt nämnda, af säf.......................................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af materialier, hän- förliga till nästföregående rubrik, eller af gräs

i

fria.

och rötter:

korginakararbeten:

266.

268.

af oskalade kvistar och gröfre spån ...........

1 kg.

—: 10

267.

269.

andra slag, äfven försedda med stoppning

och öfverklädnad .........................................

1 kg.

1: —

mattor, äfven i förening med andra ämnen:

268.

270.

fot- och vagns-; mattor för byggnadsändamål

(reveteringsmateriel); äfvensom mattor, alla

slag, af kokostågor utan inblandning af

annat spånadsämne ....................................

1 kg.

—: 07

269.

271.

andra slag, härunder äfven inbegripna

mattor, flätade eller väfda af kokostågor

med inblandning af annat spånadsämne

—: 20

1 kg.

270.

272.

andra arbeten............................................................

1 kg.

1: —

Halm arbeten:

27 J.

273.

rep ......

fria.

r ........................................................................

272.

274.1

butelj hylsor, lösa, äfvensom halmskor, målskjut-

ningstaflor och andra gröfre artiklar af halm

1 kg.

—:07

273.

275.

andra slag, ej särskildt nämnda ....................

lkg.

1 :—

Bill. till liiksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 49 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

—: 15

1 kg-

—: 60

Ilig.

1

6: —

1 kg.

1: 50

fria.

—

fria.

lkg.

2: 50

lkg.

—: 80

Nr

i kom
mitténs
förslag.

274.

275.

276.

277.

278.

276.

277.

278.

279.

280.

279.

281.

280.

282.

281.

283.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslai*, kvastar

och viskor m. m.:

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska

ämnen, utan afseende å infattning eller montering

...................................................................

af andra ämnen:

med infattning eller montering af järn elle

opoleradt eller måladt trä; äfvensom

penslar samt murar- och målarborstar,

alla slag, ej till nästföregående rubrik

hänförliga, samt tandborstar med infattning

af ben eller celluloid.........................

med infattning eller montering af guld ellei

silfver...............................................................

för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

med annan infattning eller montering, damm
och

pudervippor härunder inbegripna.....

Anm. till n:r 276—279. Afdrag i vikten medgifves

ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej hellei

för kartor.

spjälkade och klufna fjäderpennor

rbeten, ej särskildt nämnda, af be

sköldpadd:

därtill; äfvensom piskskaftämnen

andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- ellei

tänder .......................................

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

51

År

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

_

Kr. öre

Anm. till n:r 282 och 283. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

282.

284.

oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen

därtill ..................................................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda, äfven i för- ening med annat ämne med undantag af

—

fria.

guld eller silfver:

283.

285.

af pärlemor....................................................

lkg.

2: 50

284.

286.

andra slag......................................................

1 kg-

—: 50

Anm. till n:r 285 och 286. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

285.

287.

Koraller, äkta, oarbetade; äfvensom arbetade men

oinfattade.......................................................................

Pärlor:

—

fria.

oinfattade:

286.

288.

äkta..........................................................................

—

fria.

oäkta:

287.

289.

glas-........................................................................

lkg.

—: 60

288.

290.

andra slag ...........................................................

lkg.

2: 50

infattade:

289.

291.

i annat ämne än guld, silfver eller platina, arm- ocb halsband samt kedjor härunder inbegripna

Anm. till n:r 289 — 291. Afdrag i vikten medgifves ej

lkg.

2: 50

för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej

heller för kartor.

290.

292.

i ädel metall, • äfvensom arm- och halsband

samt kedjor med knäppen af dylik metall:

tullbehandlas såsom arbete af sådan me- tall.

Celluloid, celloidin, galalit, ambroin, eburin och andra

liknande formbara konstgjorda ämnen, ej särskildt

nämnda:

291.

293.

oarbetade; äfvensom plattor, stänger, rör och

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill ...................................................................

—

fria.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Ma/y.ts Nåd. Proposition No 69.

Xr

» kommitténs

förslag.

292.

293.

294.

295.

296.

297.

294.

295.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

andra arbeten, ej särskilt nämnda, äfven i

förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit...........................

andra slag...................................................

Anm. till n:r 294 och 295. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 80

lkg.

—: 20

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom

arbeten där af.

296.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad,

af lump eller annat affall af textilämnen, af

trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto

eller andra växtfiber ................................................

297.

298.

299.

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen,

konstläderpapp samt annan, ej särskilt

nämnd papp, naturfärgad, hvit eller

färgad i massan, äfven guskad..........................

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller

tjäroljor bestruken eller impregnerad papp,

härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och

tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålumppapp

utan impregnering......................................

färgad annorlunda än i massan, impregnerad

eller bestruken med annat ämne än asfalt,

tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp),

öfverdragen med papper, fernissad, lackerad,

fri.

1 kg. —: 05

1 kg. —: 02

s. 53 Kontrollera mot PDF

JKungl.

53

Kr

i kommitténs

förslag.

298.

299.

300.

301.

302.

303.

Kvantitet

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

belagd med metall, stansad (ej i mönster)

eller präglad (försedd med pressade mönster),

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

300.

samt kartong- och målarpapp...........................

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgadt

(ofärgadt) groft omslagspapper, äfven be-

1 kg.

—: 10

301.

struket med asfalt eller liknande ämne ........

Anm. Omslagspapper, vägande 30 gram eller därunder

per kvm., hänföres till silkespapper.

skrif- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,

silkes- och annat fint omslagspapper samt

andra, ej särskildt nämnda slag af papper,

allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller

färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp,

papper eller trä, äfven med inredning för

anbringande af olika slag af pappersark,

korrespondenskort eller kuverter (s. k.

1 kg.

—: 02

302.

papeterier) ..................................................

andra slag:

försedt med vattenmärke (äfven torr-

1 kg.

—: 50

303.

stämpladt); äfvensom linjeradt...............

icke försedt med vattenmärke och ej

1 kg-

—: 20

304.

linjeradt......................................................

färgadt annorlunda än i massan, hvartill med hvit

färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres,

förgylldt, försilfradt eller belagdt med annan

metall, fernissadt, lackeradt, försedt med tryckta

mönster i eu eller flera färger, stansadt (ej i

mönster), plisseradt och pressadt, såsom s. k.

lkg.

—: 10

305.

linneimitation; äfvensom kartongpapper ........

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-,

äfven imiteradt; impregneradt eller bestru-

lkg.

—: 20

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

År

i kommitténs

förslag.

304.

305.

306.

307.

308.

306.

307,

308,

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

ket med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor,

fett, vax, lim, gummi och dylika till färger

ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt...........

Vulcanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor eller skifvor (ark) .........................

Anm. Vulcanfiber i rör eller stänger hänföres till arl

af pappersmassa.

väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall.

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.''

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 20

lkg.

—: 15

1 lkg.

—: 40

1 kg-

—: 10

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,

att, därest varan väger under 350 gram per

kvm., hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöres af två eller

flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hänförlig

vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats

i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och

dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort.

Korrespondens- och visitkort, inkommande med kuvert i

askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

4. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp,

som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende

vid tullbehandlingen.

5. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves

ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

309. relief- (försedda med inpressade mönster), alla

slag, äfven i förening med andra ämnen ......

310. botten- (å endera sidan bestrukna med grund
färg),

alla slag; äfvensom naturelltapeter

(tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt

de äro sammetsliknande, pressade (goffrerade),

1 kg.

1: —

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

55

Nr

i kom
mitténs
förslag.

309.

310.

311. ;

312. i

313.

314.

311.

312.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

fernissade, lackerade eller med glimmer eller

metall belagda (bronserade) ...........................

313.!

314.

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta,

figurerade eller ofigurerade ark, afsedda att sou

derskäras till spelkort ...............................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift

erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.

Papperspåsar; äfvensom kuverter för bref, fotografier

och dylikt:

utan förening med andra ämnen och icke försedda

med tryck utvändigt ..................

i förening med pergamentpapper (äfven oäkta),

315.

316,

tallbeslag, spånadsvaror, gelatin eller stanniol

eller försedda med tryck utvändigt.........

Anmärkningar till n r 313 och 314.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i

askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier

enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappersomslag.

Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken,

samt vykortsalbum; äfvensom delar till sådana

album ......................................................................

Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 315 och 316.

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes

ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa,

papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent

eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

Kvantitet

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

lkg.

—: 50

—: 25

lkg.

2: —

lkg.

—: 30

lkg.

—: 50

1 kg.

lkg,

1: 50

2: —

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

AV

1

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

\

i

Kr. öre

andra, ej särskild! nämnda album; lösa bokpärmar

eller delar därtill samt samlingspärmar för bref,

räkningar och dylikt:

315.

317.

öfverklädda med skinn eller med annan spånads-

vara än vaxduk ..................................

1 ko-

1- -

Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånadsvara

eller skinn fästes ej afseende.

316.

318.

andra slag..................................................................

Anm. till n:r 317 och 318. Afdrag i vikten medgifves

1 kg.

—: 50

ej för askar, papper och dylikt omslag.

317.

319.

Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, hålslagna

j acquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper,

ej till annan rubrik hänförliga, samt klistrad

wellpapp eller wellpapper .....................................

1 kg-

—: 08

318.

320.

Anatomiska modeller för undervisningsändamål

fria.

319.

321.

Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,

adresskort, matsedlar och dvlikt; äfvensom eti-

ketter, alla slag, utan bokstafstryck..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

lkg.

—: 50

dylikt omslag.

320.

322.

|

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,

fodral och attrapper af papp, papper eller pappers- massa i förening med spånadsvara, innehållande

silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller för- silfrad metall eller med celluloid eller annat dylikt

formbart ämne............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller

pappersmassa, äfven i förening med annat ämne:

lkg.

2: —

321.

323.

förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade,

lackerade eller beströdda med glimmerbrons

lkg.

2: —

andra slag:

322.

324.1

försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller

i

annat), målning, pussering, goffrering

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

57

Nr

i kom
mittens
förslag.

323.

324.

325.

326.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

(pressning) eller stansade mönster, äfven

om sådan bearbetning anbragts endast

å montering eller etikett ....................

utan sådan bearbetning..............................

Anmärkningar till n:r 323—325.

1. Vid tulibehandling af förpackningskartonger med eller

utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld,

försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej heller

vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna är förgylld,

försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i mer än en färg.

2. Vid tullbehandling af papp-, pappers- och pappersmassearbeten

medgifves ej afdrag i vikten för askar och

pappersomslag.

Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och

makulerade tryckalster, begagnade frimärken

härunder inbegripna ............................................

325.

327.

326.

328.

327.

329.

328.

330.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt

målningar.

Böcker, tryckta, ej särskilt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,

inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsnitt

i andra band eller med guldsnitt .........

Anm. till n:r 327 och 328. Afdrag i vikten medgifves

ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag; äfvensom tidningar, tidskrifter

och handskrifter samt böcker med upphöjda

bokstäfver (s. k. blindskrift) ..........................

Kartor, geografiska, topografiska, himmelskartor

samt sjökort, och andra kartor för vetenskapliga

ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade...................................

Kvantitet

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

1: —

1 kg.

—: 50

—

fria.

lkg.

—: 50

lkg.

2: —

—

fria.

lkg.

1: 50

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition No 69.

Är

i kommitténs

förslag.

329.

330.

331.

332.

333.

VII B. Tryckalster etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

331.

332.

333.

334.

kartonnerade, bundna eller på väf uppfodrade

...........................................................

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med

eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet .........................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna .....................

Bilder, alla slag, som mångfaldigats genom tryck

eller annorledes, oinfattade, (äfven anbragta på

annat material än papp eller papper) såsom

etsningar, stålstick, kopparstick, träsnitt, ljustryck,

oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder),

litografier, fotografier, härunder inbegripna vykort

och gratulationskort, alla slag, jämväl i

sammansättning med annat ämne; äfvensom

bilderböcker och målarböcker för barn, med eller

utan förklarande text ................................................

Anm. 1. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat

med bilder men utan sammanhängande text.

Anm. 2. Bilder, tillhörande tryckta verk och med dem

inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta

verket såsom del af detta.

Anm. 3. Infattade bilder draga den för infattningen bestämda

tull.

Anm. 4. Bilder, som underkastats ytterligare bearbetning,

såsom pressning eller stansning, tullbehandlas som

arbeten af papp, pappersmassa eller papper.

Anm. 5. Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappersmassa

eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt

bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för

visst ändamål afsedd vara.

Anm. 6. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Tryckalster, ej särskildt nämnda, såsom kataloger,

affär scirkulär och annat merkantilt tryck:

335.1 med utländsk text, ej till nästföljande rubrik

hänförliga

lkg.

2: —

fria.

fria.

fria.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 69.

59

Nr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

VII B. Tryckalster etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

334.

336.

andra slag, härunder inbegripna alla visitkort,

adresskort, etiketter och matsedlar med bok- stafstryck samt med firmastämpel eller annat

-

dylikt bokstafstryck försedt papper, dock

ej omslagspapper ...............................................

1 kg-

—: 75

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

335.

337.

Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall

eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar,

oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på

papper, papp, väf eller dylikt...............................

fria.

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga

den för ramen bestämda tull.

Vill. Spåna(lsämnen ur djur- och växtriket samt

däraf framställda varor.

A. Silke, äfven konstgjordt.

336.

338.

Silkesaflall, ofärgadt eller färgadt ...........................

—

fritt.

337.

339.

Vadd ...................................................................................

1 kg.

3: —

Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med

annat spånadsämne:

338.

340.

rått, ofärgadt; äfvensom s. k. gut..................

af kokt, äfven blekt, eller färgadt:

i smärre för detaljhandeln lämpade upp-

—

fritt.

339.

341.

läggningar, såsom dockor, spolar, rullar

och dylikt......................................................

1 kg''.

3: —

340.

342.

annat .....................................................................

1 kg-

2: —

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i före-

ning med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast

försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets

hela längd.

341.

343.

Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af groft

* garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k.

italienska), äfven fållade eller kantade..................

lkg.

2: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

Kvantitet

i kom- mitténs

Vill A. Silke, äfven konstgjord.

för tull- ber åk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

342.

344.

Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat

spånadsämne.................................................................

1 kg.

10: —

Väfnader, ej särskildt nämnda:

343.

345.

af silke enbart eller i förening med högst 20

procent annat spånadsämne (helsiden).........

af silke i förening med mer än 20 procent

1 kg-

10: —

annat spånadsämne (halfsiden):

344.

346.

oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

100 gram eller därunder .....................

1 kff.

3: 50

Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri

ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.

345.

347.

andra slag ..................................

1 kg.

5: —

Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram

eller däröfver per kvm. och innehållande trådar,

helt eller delvis af silke, hänföras, så framt

silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela

vikt, till väfnader af ull.

Anm. till n:r 345—347. Vid bestämmande af procent-

halten af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad

räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller

med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Anm. till n:r 343—347. Afdrag i vikten medgifves icke

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,

ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas

sådana på bräden fastsätta järnställningar med krokar,

på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upp- hakas för att skyddas under transport.

Band, ej särskildt nämnda:

346.

348.

fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart

eller i förening med annat spånadsämne ...

andra slag:

1 kg-

10: —

347.

349.

af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne (helsiden- band) ..................................................................

lkg.

10: —

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

61

AV

i kommitté

tis

förslag.

348.

349.

350.

351.

352.

353.

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

350.

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne (halfsidenband) .........

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats. j

ningen.

Kr. öre i

lkg.

5: —

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s. på

bandstol framställda väfnader med varp och inslag,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform

ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer

eller garn samt i form af band af högst 20 cm.

bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader

och tyll.

Snören och andra snorra akararbeten, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne, med eller utan inlägg af

trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster

351.

352.

353.

än sådant, som åstadkommits genom färgadt

garn eller färgad tråd:

af silke enbart eller i förening med högst

20 procent annat spånadsämne ............

af silke i förening med mer än 20 procent

annat spånadsämne ..................................

andra slag..............................................................

lkg.

1 kg.

lkg.

10: —

5: —

10: —

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade

af band eller af snören eller af band jämte

snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas

såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag.

Anm. till n:r 349—352. Vid bestämmande af procenthalten

af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknas

såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med

metalltråd eller silke öfverapunnet garn.

354. Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne..................................................

355. Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej

lkg.

12: —

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom
mitténs
förslåq.

354.

355.

356.

357.

358.

359.

360.

VIII A. Silke, äfven konstgjord.

till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, af

silke enbart eller i förening med annat spånadsämne,

härunder inbegripna äfven vantar, sydda

af väfnad......................................................................

Anm. till n:r 348—355. Afdrag i vikten medgifves ej för

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Kvantitet

för tullberäkningen.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

9: —

356.

B. Ull och andra djurhår.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda,

tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta,

färgade eller tryckta; äfvensom människohår,

oarbetadt ...............................................................

857.

358.

359.

360.

361.

362.

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och

getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare

och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

Konstull (schoddy och mungo) samt ullaffall, s. k. ullstoft

härunder inbegripet, ofärgade eller färgade

Vadd:

bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne ....................................................

annan........................................................................

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:

af nöthår eller andra djurhår med undantag

af ull, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne....................................................

af ull, äfven med inblandning af annat spånadsämne

:

maskinfilt, ändlös eller i slangform, för

fabriksbehof ...............................................

andra slag; äfvensom polerskifvor och andra

skifvor för tekniskt bruk af filt, äfven väfd

Anm. till n:r 360—362. Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt

stycke, ej heller för inlägg.

fria.

— fria.

lkg. —: 20

— fri.

1 kg. —: 10

1 kg. —: 50

1 kg. —: 90

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

63

Nr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag

Vill B. Ull och andra djurhår.

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat

spånadsämne med undantag af silke:

Kr. öre

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

361.

363.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter (t. o. in. n:r 40 metriskt)

1 kg.

—: 20

362.

364.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter (öfver n:r 40 metriskt) .....

1 kg.

—: 30

blekt, färgadt eller tryckt:

363.

365.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter ............................................

1 ko-.

—: 35

364.

366.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än

40,000 meter..................

1 kg.

_• 45

två- eller flertrådigt, ej särskild! nämndt:

oblekt och ofärgadt:

365.

367.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1 kg-

—: 25

366.

368.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1 kg.

—: 35

blekt, färgadt eller tryckt:

367.

369.

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1 kg.

—: 40

368.

370.

lkg.

—: 50

Anm. till n:r 367—370- Vid utrönande af för-

hållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadt

garn tages icke hänsyn till den minskning i det

enkla garnets längd, som förorsakats genom tvin-

ningen.

Anm. till n:r 363—370. Därest ett och samma kolly

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika

i

finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteck- ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

i kom
mitténs
förslag.

369.

370.

371.

372.

373.

374.

375.

B71.

372.

373.

374.

375.

376.

377.

VIII B.

Ull och andra djurhår.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

effekt- eller fantasigarn:

oblekt och ofärgadt.............

blekt, färgadt eller tryckt

1 kg. —: 35

1 kg. —: 50

Anm. till n:r 371 och 372. Med effekt- eller

fantasigam förstås sådant i regel två- eller flertrådigt

garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda

afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor,

slingor, spiraler eller dylikt.

Anm. till n:r 363 — 372. Såsom oblekt och ofärgadt

garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn,

äfvensom grisaillegarn. Med falskfärgadt garn

förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn,

som vid tvättning i kallt eller kokande vatten

under 5 ä 10 minuter helt och hållet eller åtminstone

till större delen förlorar sin färg, under det

att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med

grisaillegarn förstås ett af konstull eller ullaffall

spunnet, enkelt kamullsgarn af en gråaktig, gråbrun

eller i allmänhet tämligen obestämd färg,

uppkommen genom blandning af ofärgade och

färgade (respektive mörkare och ljusare eller olikfärgade)

ullhår eller fibrer.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar

och dylikt ...................................................

af andra djurhår, utan inblandning af annat

spånadsämne.........................................................

Väfnader af till, äfven i förening med annat spånadsämne

med undantag af silke:

pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller

rundväfd, för fabriksbehof ..............................

mattor:

knutna.....................................................................

plyschartade, icke knutna, oskurna eller

skurna:

metervara....................................................

1 kg

lkg,

1 kg

lkg

lkg

—: 65

—: 10

—: 50

2: —

—: 75

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

65

Nr

Kvantitet

i korn-

för tull-

Tullsats.

mittens

Vill B. Ull och andra djurhår.

beräk-

ningen.

Kr. öre

376.

378.

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar......................

1 kg.

1: 25

andra slag:

377.

378.

379.

380.

metervara .....................................................

lkg.

0: 60

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

nedi försedda, mod fransar ..........

1 k p-.

1: —

379.

381.

sammet och plysch samt sammets- och plysch-

o

artade väfnader, osknrna eller skurna........

lkg.

1: 75

380.

382.

afpassade, ej särskilt nämnda, såsom bord- dukar, hufvuddukar, schalar, filtar, drape- rier, gardiner, väggbonader m. m...............

tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening

1: 75

lkg.

381.

383.

med annat spånadsämne, oblekta eller blekta,

vägande per kvm. 100 gram eller därunder

lkg.

1: 75

andra slag, ej särskild! nämnda:

382.

384.

vägande per kvm. mer än 300 gram .........

lkg.

1: 75

383.

385.

vägande per kvm. 300 gram eller därunder;

äfvensom sådana kostym väfnader af mer

än 300 grams vikt per kvm., som inne- hålla trådar helt eller delvis af silke, så- framt silket utgör högst 3 procent af väf-

-

nådens hela vikt .. .......................

1 ke\

2: 50

Väfnader af tagel eller andra djurhår, ej till ull

hänförliga, äfven i förening med annat spånads- ämne med undantag af silke och ull:

384.

386.

väfd hårfilt .............

lkg.

—: 25

andra slag ................................................

387.

lkg.

—: 60

38:1.

Anm. till n:r 386 och 387. Hit hänföra8 väfnader, allenast

försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra

till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen

eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.

Anm. till n:r 375—387. Afdrag i vikten medgifves ej för

omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke

ej heller för inlägg.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Sr

i kom
mitténs
förslag.

386.

387.

388.

389.

390.

391.

392.

VIII B. Ull och andra djurhår.

Kvantitet

för tull-

Tullsats.

beräk-

ningen.

Kr. öre

388. Andra arbeten af tagel, ej särskildt nämnda; äfven
som

perukmakararbeten och andra arbeten af

människohår eller efterbildningar däraf, äfven i

förening med andra ämnen.....................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

389. Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda .......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

390.

391.

392.

393.

394.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med

motsvarande varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar och andra, ej särskildt

nämnda tekniska artiklar, osydda eller sydda,

äfven i förening med andra ämnen med undantag

af kautschuk ......................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag

af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej

särskildt nämnda vegetabiliska spånadsämnen,

ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sätt

beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom

affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,

äfven tjärade, samt charpi .......................................

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

1 kg.

1 kg

1 kg.

2: 50

4: —

—: 35

fria.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

67

Kr

i kom- mitténs

förslag.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Garn:

af kokostågor, utan inblandning af annat

spånadsämne:

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

393.

394.

395.

396.

enkelt eller tvåfaldigt ................................

annat: hänföres till tågvirke och linor;

af jute, utan inblandning af annat spånadsämne:

enkelt:

fritt. |

395.

397.

oblekt och ofärgadt ..............................

1 kg.

—:06

396.

398.

blekt, färgadt eller tryckt .....................

två- eller flertrådigt:

af 5 mm. diameter och därunder:

lkg.

—: 18

397.

399.

oblekt och ofärgadt ..............................

1 kg.

—: 20

398.

399.

400.

401.

blekt, färgadt eller tryckt ................

af mer än 5 mm. diameter: hänföres till

tågvirke och linor;

af andra till Afd. Vill C hörande spånads- ämnen, äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

lkg.

—: 40

400.

402.

n:r 25 (engelsk numrering) och därunder

lkg.

—: 20

401.

403.

öfver n:r 25 ...............................................

enkelt, blekt, färgadt eller trvckt:

lkg.

—: 25

403.

404.

n:r 25 (engelsk numrering) och därunder

lkg.

—: 40

404.

405.

öfver n:r 25 ............................................

Anm. till n:r 402 — 405. Därest ett och samma

kolli innehåller garn af olika nummer, på grund

hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den

olika finleken icke är genom varan åsatt nummer- beteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet,

två- eller flertrådigt, tråd härunder inbe- gripen :

lkg.

—: 45

406.

406.

oblekt och ofärgadt .............................

lkg.

—: 45

407.

407.

blekt, färgadt eller tryckt ..................

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:

icke flätade, äfven med inlägg af järntråd,

lkg.

—: 65

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

1Sr

i kom
mitténs
förslag.

408.

409.

410.

411.

412.

413.

414.

415.

416.

417.

418.

419.

408.

409.

410.

411.

412.

413.

414.

415.

416.

417.

418.

419.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för

100 meter, efter det enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt ........................

blekt, färgadt eller tryckt ...........

med en vikt af mer än 17 men mindre

än 35 gram för 100 meter, efter det

• enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt.........................

blekt, färgadt eller tryckt...............

med en vikt af 17 gram eller därunder för

100 meter, efter det enkla garnet räknadt:

hänföres till garn;

Anm. till n:r 408. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt,

ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen,

tillhörande Afd. Vill C, med undantag af jute- och kokosfibrer,

hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.

Anm. till n:r 411—416. Vid utrönande af förhållandet

mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke

hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,

som förorsakats genom tvinningen.

flätade:

oblekta och ofärgade .............................................

blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas

såsom snören och andra snörmakararbeten.

Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning

af jute, ej hänförliga till mattor

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg

1 kg-

—: 10

—: 15

1 kg.

lkg.

—: 20

—: 40

1

lkg.

lkg.

—: 25

—: 50

lkg.

—: 35

lkg.

—: 07

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

69

1Yr

i kom
mitténs
förslag.

420.

421.

422.

423.

424.

425.

426.

427.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Anm. Väfnader af kokost,ägor eller kokosgarn med inblandning

af annat spånadsämne tullbeliandlas såsom

väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

säck- och packväfnad, oblekt och ofärgad,

som på en yta af 2 cm. i kvadrat

innehåller sammanlagdt:

420. högst 17 varp- och inslagstrådar ...

421. mer än 17 varp- och inslagstrådar

Anm. till n:r 420 och 421. Till färgade

ränder i eller invid kanterna eller i midten

af väfnaden, afsedda att tjäna till märke å

däraf förfärdigade säckar, tages vid tullbehandlingen

icke hänsyn.

422. andra slag.......................................................

Anm. Hit hänföras plyschartade mattor af jute

äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i

bottenväfnaden.

423.

424.

425.

426.

427.

med inblandning till större eller mindre del

af annat spånadsämne: tullbeliandlas såsom

väfnad af detta senare spånadsämne;

af andra till Afd. Vill C hörande spånadsämnen,

äfven i förening med bomull eller jute:

sammet och plysch samt sammets- och

plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna ....................................................

näsduksväfnader, som på en yta af 1

cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 50 varp- och inslagstrådar ...

mer än 50 varp- och inslagstrådar...

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas

i bottenväfven, ej i bården,

bokbindarklot, äfven i förening med papper:

tullbehandlas lika med motsvarande vara

af bomull;

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 13

1 kg.

—: 40

lkg.

1: 75

lkg.

1: 30

lkg.

2: 25

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kommitténs

förslag.

428.

429.

430.

431.

432.

433.

434.

435.

436.

437.

438.

Kvantitet

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

428.

satin- eller atlasväfnader, hvilkas hela yta

är till väfnaflssä.ttet likartad ..................

1 ko-.

1: 25

tvåskaftade och kyprade väfnader, ej sär-

skildt nämnda, hvilkas hela yta är till väf- nadssättet likartad (icke mönsterväfda):

429.

oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

500 gram eller däröfver.................

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller

lkg.

—: 25

inuti väfnaden, afsedda allenast att tjäna till

ledning vid klippning eller sömnadsarbete,

tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

andra, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 25 varp- och inslagstrådar:

430.

oblekta och ofärgade .............

1 kg.

—: 35

431.

blekta, färgade eller tryckta

mer än 25 t. o. in. 35 varp- och

lkg.

—: 50

inslagstrådar:

432.

oblekta och ofärgade ........

lkg.

—: 55

433.

blekta, färgade eller tryckta

lkg?

—: 70

mer än 35 t. o. m. 50 varp-

och inslagstrådar:

434.

oblekta och ofärgade .........

lkg.

1: 10

435.

blekta, färgade eller tryckta

lkg.

1: 30

mer än 50 t. o. m. 65 varp- och

inslagstrådar:

436.

oblekta och ofärgade .........

lkg.

1: 90

437.

blekta, färgade eller tryckta

lkg.

2: 25

438.

mer än 65 varp- och inslags-

trådar ......................................

1 kg\

1: 75

Anm. till n:r 429 — 438. Väfnader, i hvilka ingår

blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas,

där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom

blekta, färgade eller tryckta.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

71

1Yr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

för tull- beräk-

Tullsats.

Kr. öre

andra slag, ej särskild! nämnda, mönster-

väfda härunder inbegripna,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne- hålla sammanlagdt:

439.

439.

högst 50 varp- och inslagstrådar......

1 kg-

1: 75

440.

440.

mer än 50 varp- och inslagstrådar,

härunder jämväl inbegripna alla,

som hafva mönster, åstadkommet

genom olika trådtäthet.....................

lkg.

2: 50

Anmärkningar till n:r 428—440.

1. Väfnader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad,

men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar

åstadkomna randningar eller rutningar, tullbehandlas såsom

icke mönsterväfda.

2. För väfnader med inväfda namn, monogram, bok- stäfver eller siffror höjes tullsatsen med 20 procent utöfver

den för väfnaden eljest gällande.

Anm. till n:r 419—440. Vid tullbehandling af väfnader

medgifves ej afdrag i vikten för omslag af papper eller

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

441.

441.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda ...........................................................

1 kg.

a.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för inlägg.

442.

442.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med

motsvarande varor af bomull.

Sadelgjordsväf:

443.

443.

tvåskaftad, oblekt och o färgad...............................

lkg.

—: 35

444.

444.

andra slag: hänföres till band.

445.

445.

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda

:

eller sydda, äfven i förening med annat ämne

med undantag af kautschuk ....................................

lkg.

—: 35

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

JVr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

Vill C. Vegetabiliska spånadsåmnen (ej bomull).

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

446.

446.

Fisknät ock nät för tekniskt bruk, hängmattor,

pytsar eller hinkar och andra, ej särskild! nämnda

tekniska artiklar, äfven i förening med annat ämne

lkg.

—: 50

Anm. till n:r 443—446. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

D. Bomull.

Bomull:

447.

447.

oblekt, blekt eller färgad........................................

—

fri.

448.

448.

för medicinskt behof beredd, äfvensom kemiskt

renad: tullbehandlas såsom vadd.

449.

449.

Bomullsaffall, alla slag, trassel härunder inbegripet

Vadd:

—

fritt.

450.

450.

bestruken med gummi, lim eller annat liknande

ämne, i större eller mindre förpackningar;

äfvensom kemiskt renad eller för medicinskt

behof beredd i sm åförpackningar för detalj- försäljning ..................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

lkg.

—: 20 j

och dylikt omslag.

fri.

451.

451.

annan ...........................................................................

—

Garn:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

452.

452.

under n:r 23 (engelsk numrering); äfvensom

lkg.

—: 15

s. k. förspinning...........................................

453.

453.

n:r 23 och däröfver .........................................

blekt, färgadt eller tryckt:

lkg.

—: 20

454.

454.

under n:r 23 (engelsk numrering); äfvensom

lkg

—: 30

s. k. förspinning..........................................

455.

455

n:r 23 och däröfver .........................................

lkg

—: 36

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt:

456.

456

under n:r 23, efter det enkla garnet räknad!

lkg

—: 20

457.

457

n:r 23 och däröfver .......................................

lkg

—: 25

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 69.

78

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

Ikg.

—: 35

—: 40

Ikg.

Ikg.

—: 25

—: 40

Ikg.

—: 40

Nr

i kommitténs

förslag,

458.

459.

460.

461.

462.

463.

458.

459.

464.

460.

461.

462.

463.

464

Vill D. Bomull.

efter det enkla garnet räknadt

Bill.

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 23,

n:r 23 och däröfver

Anm. till n:r 456—459. Vid utrönande af ett tvinnadt

garns nummer tages icke hänsyn till den minskning i det

enkla garnets längd, som förorsakats genom tvinningen.

Anm. till n:r 452—459. Därest ett och samma kolli

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf garnet

är underkastadt olika tull, och den olika finleken icke är

genom varan åsatt nummerbeteckning angifven, tillämpas

den högre tullsatsen äfven för det gröfre garnet.

flertrådigt, mer än en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt...........................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 452—461. Merceriseradt och nitreradt garn

tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar och dylikt

Anm. Tråd tullbehandlas lika med garn.

effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med

flertrådigt, mer än eu gång tvinnadt garn.

Anm. Med effekt- eller fantasigarn förstås sådant i regel

två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller

på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar,

öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:

maskinfilt för fabriksbehof, äfven ändlös; samt

segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 cm.

bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och

hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst

36 varp- och inslagstrådar ...

Anm. Till färgade ränder invid kanterna eller inuti segelduksväfnad,

afsedda allenast att tjäna till ledning vid

klippning eller sömnadsarbete, tages vid tullbehandlingen

icke hänsyn.

till Riksd. Prot. 1910. 1 Sann. 1 Afd. 49 Höft.

Ikg.

—: 20

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

t korn

mittens

förslag.

465.

466.

467.

468.

469.

470.

471.

465,

466.

467.

468

469

470

471

472.

472.

473.

473.

474.

474.

475.

475.

476.

476.

Vill D. Bomull.

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med

papper, samt appreterad väf till adresslappar

(s. k. labelklot)

fälb, plysch och sammet samt sammets- och

plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor

däraf:

s, k. manchester:

oblekt och ofärgad..

blekt eller färgad

andra slag:

oblekta och ofärgade ............

blekta, färgade eller tryckta

näsduksväfnader, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar...............

mer än 60 varp- och inslagstrådar..............

Anm. Trådantalet i näsduksväfnader räknas i botten

väfven, ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,

gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väfnadssättet

likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar...

mer än 60 varp- och inslagstrådar

är till väfnadssättet likartad:

vägande per kvm. 250 gram eller däröfver:

oblekta och ofärgade

blekta eller enfärgade.............................

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta ............................................

men ej mindre än 100 gram,

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 40

1 kg.

—: 50

1 kg.

—: 90

lkg.

—: 80

1 kg.

1: 60

lkg.

1: 25

lkg.

1: 50

lkg.

1: 25

lkg.

1: 50

lkg.

—: 50

lkg.

—: 90

lkg.

1: 10

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

75

AV

Kvantitet

i kom- mitténs

VIII D. Bomull.

för tull- fe eräk-

Tullsats.

förslag.

ningen.

som på eu yta af 1 cm. i kvadrat inne- hålla sammanlagdt:

Kr. öre

högst 60 varp- och inslagstrådar:

477.

477.

oblekta och ofärgade ...........................

1 kg.

—: 50

478.

478.

blekta eller enfärgade ........................

1 kg.

—: 90

479.

479.

väfda i två eller flera färger; äfven-

som tryckta .......................................

lkg.

1: 10

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

480.

480.

oblekta och ofärgade...........................

lkg.

—: 75

481.

481.

blekta eller enfärgade...........................

lkg.

1: 25

482.

482.

väfda i två eller flera färger; äfven-

som tryckta .......................................

lkg.

1: 50

vägande per kvm. mindre än 100 gram,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne- hålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

483.

488.

oblekta och ofärgade........................

lkg.

—: 75

484.

484.

blekta eller enfärgade.....................

lkg.

1: 25

485.

485.

väfda i två eller flera färger; äfven-

som tryckta....................................

lkg.

1: 50

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

486.

486.

oblekta och ofärgade .....................

lkg.

1: —

487.

487.

blekta eller enfärgade.....................

lkg.

1: 50

488.

488.

väfda i två eller flera färger; äfven- som tryckta....................................

andra slag, ej särskildt nämnda, härunder inbe- gripna mönsterväfda, äfven afpassade, såsom

bord- och liufvuddukar, gardiner m. m.:

oblekta och ofärgade.........................................

lkg.

1: 75

489.

489.

lkg.

1: —

490.

490.

blekta eller enfärgade.......................................

lkg.

1: 50

491.

491.

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta ..............................................................

lkg.

1: 75

Anm. till n:r 472 — 491. Väfnader, hvilkas hela yta är

till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

mutens

förslag.

495.

496.

VIII D. Bomull.

Kvantitet

för tullberäkningen.

492.

492.

493.

493.

494.

494.

495.

496.

varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar,

tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anmärkningar till n:r 464—491.

1. Vid tullbehandling af bomullsväfnader anses mercerisering

eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt

garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskildt

stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper

eller väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för

inlägg.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

nämnda :

trådgardinsväfnad af minst 50 om. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskildt nämnda............................................

Anm. Till blind hänföras förutom egentliga band, d. v. s.

på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform

ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer

eller garn samt i form af band af högst 20 om. bredd

klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader

och tyll, eller stampad filt.

Snören och andra snörmakararheten, ej särskildt

nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall

och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster,

än som åstadkommits genom färgadt garn

eller färgad tråd .............................................

andra slag...............................................................

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade

af band eller af snören eller af band jämte snören,

äfven i förening med annat ämne med undantag af silke,

tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararheten,

andra slag.

lkg

1 kglkg.

lkg

lkg

Tullsats.

Kr. öre

2: 50

4: —

2: 25

2: 25

3: —

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

77

Nr

i kommitténs

förslag.

497.

498.

499.

500.

501.

502.

503.

504.

505.

Vill D. Bomull.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Kr. öre

Tullsats.

497.

498.

499.

500.

501.

502.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

vantar, äfven sydda af väfnad; äfvensom underkläder,

vägande högst 1 kg. per dussin ...

andra slag, metervara härunder inbegripen

Lamp- och ljusvekar .....................................................

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt hängmattor,

tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne ......................................................

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda

eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda

tekniska artiklar, äfven i förening med annat

ämne med undantag af kautschuk........................

Anm. till n:r 492—502. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

lkg

lkg.

2: —

2: 50

1: 75

1: —

—: 25

35

503.

504.

505.

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

Väfnader och andra spånadsvaror, impregnerade

eller öfverdragna med kautschuk eller förenade

medelst kautschukslösning eller genom mellanlägg

af kautschuk; äfvensom elastiska spånadsvaror,

alla slag, innehållande strängar (trådar)

af kautschuk:

af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spånadsvara,

tydligen ämnade till tekniskt bruk

andra slag:

innehållande silke................................................

icke innehållande silke ....................................

Anm. till n:r 503— 505. Vid tullbehandling af väfnader

medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; i

fråga om andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

lkg.

—: 30

lkg.

4: —

lkg.

O; _

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Jr

i kommitténs

förslag,

506.

507.

508.

509.

510.

VIII F. Spånadsvaror, vattentäta, etc
-

F. Spånadsvaror, vattentäta, lelagda eller impregnerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än

kautschuk; polerduk.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

506.

507.

508.

509.

510.

Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, belagda

eller impregnerade med annan massa än

kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt

fernissade eller lackerade väfnader:

mattor, linoleummattor härunder inbegripna

andra slag ............................................................

Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än

kautschuk:

innehållande silke: tullbehandlas lika med sidenväfnader;
andra

slag................................................................

Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-,

glas- och flintduk m. fl.........................................

Anm. till n:r 506—510 Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,

ej heller för inlägg.

1 kg. —: 30

1 kg. —: 60

lkg. 1: —

1 kg. —: 25

Anmärkningar till Afd. VIII A — F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst

spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat

sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskildt

stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika beståndsdelarna

ingå i varan, den i vederbörande rubriker först

nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering

såsom vara af silke, ull, lin o. s. v,; dock att afseende

ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas

förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma

hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende

vid stadens beskaffenhet.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven

guttaperka och balata.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

79

mtttem

för »lag.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

G. Sömnads- och andra arheten, ej särskildt nämnda

af spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,

solfjädrar.

511.

512.

513.

511.

512.

513.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade

men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda:

tullbehandlas lika med den spånadsvara, af

hvilken de framställts, utan förhöjning.

Spånadsvaror, fållade eller kantade men utan annat

sömnadsarbete, ej särskildt nämnda: tullbehandlas

lika med den spånadsvara, af hvilken de framställts,

med tillägg af 10 procent af tullbeloppet.

Anm. Till fållade och kantade varor utan annat sömnadsarbete

hänföras äfven sådana, som i omedelbart sammanhang

med fållen hafva en enkel hålsöm.

Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de förfärdigats, utan förhöjning.

Anm. till n:r 511—513. Därest vid tullbehandling af segel

eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade persedlar

af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende

af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan

bestämdt utrönas, tillämpas den högre af de tullsatser,

hvilka kunna ifrågakomma, försåvidt icke varuägaren

tillhandahåller för undersökning lämpligt prof å varan.

514.

515.

516.

517.

514.

515.

516.

517.

Presenningar........................................................................

Säckar:

tydligen brukade och slitna.................................

andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna):

tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent

af tullbeloppet.

Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädningsoch

ärmhållare samt andra dylika persedlar;

1 kg. —: 50

— fria.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

Kvantitet

i korn-

för tull-

Tullsats.

mittens

förslag.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

beräk-

ningen.

äfvensom delar därtill af spånadsvara:

Kr. öre

518.

518.

af gulddragararbete................................................

1 kg.

12: —

518.

519.

af hel- eller halfsiden eller af elastiska band eller

snören, hvari silke ingår..............................

lkg.

5: —

519.

520.

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elas- tiska band eller snören, i hvilka silke icke

ingår................................................................

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 kg.,

portföljer, etuier och askar, fodral, ej särskildt

nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker

lkg.

2: 25

samt necessärer, med eller utan inredning:

520.

521.

klädda med eller bestående af hel- eller half-

siden........................................................................

lkg.

4: —

521.

522.

andra slag............................................................

lkg.

1: 50

522.

523.

Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,

nattsäckar, turist- och klädsäckar samt hattfodral,

med eller utan inredning..........................................

Anm. till n:r 521—523. Vid utrönande af väskors

nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

Sängkläder, såsom madrasser, äfven resårmadrasser

med stoppning och öfvertyg, bolstrar, kuddar,

äfven soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar

in. fl.:

med öfvertyg af hel- eller halfsiden ...............

lkg.

1: 50

523.

524.

lkg.

6: —

524.

525.

med öfvertyg af annan väfnad...........................

lkg.

1: 50

526.

Afdelningsskärmar af spånadsvara, äfven i förening

med annat ämne .........................................................

100 kr.

15: —

527.

Tält och markiser af linne-, hamp- eller bomulls- väfnad, äfven i förening med andra ämnen ......

Rullgardiner:

lkg.

1: 50

528.

utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter

sin beskaffenhet;

529.

andra ..............................................................................

100 kr.

15: —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

81

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg- 1 kg-

4: 50

3: 50

lkg.

1 kg-

8: —

2:25

lkg.

lkg.

4: —

2: —

1 kg.

lkg.

12: —

5: —

lkg.

8: —

lkg.

lkg.

5: 50

4: —

* korn

murens

Jorslag.

525.

526.

527.

528.

529.

530.

531.

532.

534.

534.

534.

533.

535.

530,

531,

532

533

534,

535,

536,

537,

538,

539,

540,

541,

542,

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och

strukna, af väfnad, tillhörande Afd. Vill C eller D:

med broderier eller spetsar

andra slag..............................

Snörlif:

af hel- eller halfsiden...........

af annan väfnad ....................

Hatt- och mössfoder af spånadsvara, äfven i förening

med annat material

af hel- eller halfsiden.,

andra slag...

öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret

eller sydt:

af hel- eller halfsiden.............................................

af annan väfnad ..................................................

Broderier:

å spetsar, spetsväfnader och tyll:

å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari

silke icke ingår, äfven om de äro försedda

med annat sömnadsarbete; äfvensom broderad

sådan väfnad, synbarligen afsedd att

sönderklippas till remsor .................................

andra: förtullas med 100 procents förhöjning

af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet

utförts;

å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å

stampad filt: förtullas med 100 procents förhöjning

af den för sagda varor stadgade tull;

å remsor af linne- eller bomullsväfnad med undantag

af spetsväfnader och tyll, äfven om de

äro försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom

broderade sådana väfnader, synbarligen

afsedda att sönderklippas till remsor .............

andra slag .................................................................

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Hiift.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69:

Kr

i kommitténs

förslag.

Vill G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

536.

537.

538.

539.

540.

541.

542.

543.

543.

544.

545.

546.

547.

548.

549.

550.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfverdragna

med kautschuk eller förenade genom

mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej

särskildt nämnda, af elastiska spånadsvaror, innehållande

strängar (trådar) af kautschuk:

ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete:

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ........................

andra ....................................................................

Anm. till n:r 543 och 544. Hit hänföras äfven ärmlappar

af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara .......................

andra ..................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller

impregnerade med annan massa än kautschuk:

oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet;

äfvensom mösskärmar .......................................

andra slag..................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller

på strumpstol förfärdigade varor (äfven

metervara): förtullas utan förhöjning efter

hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt;

öfverrockar samt rockar, västar och byxor för

män och gossar af annan väfnad än heleller

halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

försedda med foder, uppslag, eller annan

besättning af varor, i hvilka silke

1 kg. 8: —

1 kg. 2: 25

1 kg. 6: —

1 kg. 3: —

1 kg. —-: 60

lkg. 1: —

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

83

jVr

Kvantitet

* kom- mitténs

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

för tull- beräk-

Tullsats.

förslag.

ningen.

ingår; äfvensom alla, hvilkä äro för- färdigade af sådan, silke innehållande

Kr. öre

ylleväfnad, som ej är hänförlig till

halfsiden .................................................

ikg.

4: —

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

kanter eller påsydda för att ersätta knapphål,

räknas icke såsom besättning, ej heller krage.

551.

andra.......................................................

1 ker.

3: —

545.

552.

af annan väfnad, däri silke ej ingår.........

lkg.

2: —

andra slag:

af spetsar, spetsväfnader eller tyll:

546.

553.

helt eller delvis af silke

1 ko-.

20: —

af annat spånadsämne:

547.

554.

med foder af hel- eller halfsiden .........

lkg.

9: —

548.

555.

andra ..........................................................

lkg.

7: —

af helsiden:

549.

556.

försedda med broderier eller spetsar ......

lkg.

20: —

550.

557.

andra ..................................

lkg.

16: —

af halfsiden:

551.

558.

försedda med broderier eller spetsar ......

lkg.

10: —

552.

559.

andra .............................................................

1 kg.

8: —

553.

560.

af stampad filt..................................................

af annan spånadsvara:

to

lkg.

1: 60

554.

561.

försedda med broderier eller spetsar; äfven-

som sådana som hafva foder, uppslag

eller annan besättning af varor, i Indika

silke ingår ............................................

lkg.

5: 25

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

kanter eller påsydda för att ersätta knapphål,

räknas icke såsom besättning, ej heller krage.

555.

562.

andra................................................................

lkg.

3: 50

i Anmärkningar till förestående rubriker under Afd•

VIII G.

1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för

tullberäkningen. Uppstår svårighet att bestämma

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

i kom
mitténs
förslag.

556.

557.

558.

559.

VIII G. Sömnads• och andra arbeten etc.

hufvudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det

material, som drager högsta tullafgiften.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas

hålsöm, försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark,

kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta

prydnader; dock att en enkel kedjesöm, som blott

afser att fästa olika delar af en sydd persedel vid

hvarandra, icke räknas såsom broderi.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana,

som äro försedda med applikation, för prydnadsändamål

påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg

eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande

i stället för sömnad användts klister, lim,

kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

563.

564.

565.

566.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd,

gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd .......................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar,

spetsar, spetsväfnader och tyll samt

strumpstolsarbeten, innehållande metalltråd

eller med metalltråd öfverspunnet garn till

mer än 15 procent af varans hela vikt;

äfvensom paljetter och kantiljer, alla slag,

oafsedt materialets beskaffenhet.....................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet

i öfrigt.

Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade

hufvudsakligen af spånadsvaror, papper,

halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till

prydnadsändamål afsedda, af enahanda materialier

förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar,

prydnadsfjädrar och dylikt........................

1 kg. 6: —

1 kg. 12: —

1 kg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

"85

AV

i kommitténs

färsing.

560.

561.

562.

563.

564.

565.

566.

567.

568.

569.

570.

571.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

1 kg-

6: —

1 st.

1:25

1 st.

—: 65

___

fria.

1 kg.

1 kg.

2: 50

1: —

1 st.

4: —

1 st.

1: 50

1 st.

2: —

1 st.

2: 50

1 st.

—: 40

567.

568.

569.

570.

571.

572.

573.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföregående

rubrik upptagna artiklar.....................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås

blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening

sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa

eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 563—567. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor och inlägg.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden......................................

andra slag............................................................

Hattflätor:

574.

575.

576.

577.

578.

af halm, gräs, säf, bast, träspån, rot eller

andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen

hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i förening

med hvarandra...........................

i förening med silke eller vara, däri silke

ingår..............................................................

i förening med andra ämnen.....................

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet:

hänföras efter sin beskaffenhet antingen

till band eller till snören.

Anm. till n:r 571—573. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer...................................................................

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:

ogarnerade........................................................

garnerade .........................................................

monterade .........................................................

af oljad väfnad, s. k. sydvästar.....................

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

Kvantitet

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 st.

—: 75

1 St.

1: —

1 st.

1: 50

1 st.

—: 60

1 st.

—: 75

1 st.

1: 50

lkg.

15: —

lkg.

40: —

lkg.

10: -

lkg.

30: —

lkg.

40: —

lkg.

30: —

AV

i korn
mittens
förslag.

572.

573.

574.

575.

576.

577.

579.

580.

581.

582.

583.

584.

578.

585.

579.

586.

580.

587.

581.

588.

582.

589.

583.

590.

Vill G. Sömnads- och andra arheten etc.

af hårfilt:

ogarnerade.

garnerade

monterade..................................................

af annat ämne, ullfilthattar härunder inbegripna:
ogarnerade,

äfvensom mössor, sydda af

till rubrik n:r 570 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag ......

garnerade ...................................................

monterade....................................................

Anm. till n:r 575—584. Såsom garnerade anses hattar,

som äro försedda med foder (dock icke af papper) svett''

rem, kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör,

eller som hafva ett kring kullen slätt anbragt band

eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller

sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.

Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat

arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att

fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.

Prydnadsfjädrar (plymer):

struts fjädrar:

oarbetade ........................................................

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna

andra slag:

oarbetade .........................................................

arbetade............................................................

Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandlas äfven hela

fågelskinn samt hela vingar och andra befjädrade delar

af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till

montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.

Konstgj ordt fj äderpälsverk:

af strutsfjäder ......................................................

andra slag ............................................................

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition No 69.

87

AV

i kom
mitténs
förslag.

584.

585.

586.

587.

588.

589.

591

Vill G. Sömnads• och andra arheten etc.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet

Kvantitet

för tullberäkningen.

Ilig.

Tullsats.

Kr. öre

5:-

Anm. till n:r 585—591. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor och inlägg.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar

af spånadsämnen.

592.

593.

594.

595.

596.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfvensom

s. k. regeuereradt gummi ..........................

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad

i plattor eller vidare bearbetad), med eller

utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel,

grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk

kautschuk....................................................................

Arbeten af mjuk kautschuk:

kautschukstråd för tillverkning af elastiska

väfnader, band och snören..............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 mm. i

största dimension af tvärsektion.

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk)

med inlägg eller omlägg af spånadsämne

eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial

samt packningar af mjuk kautschuk

i förening med spånadsämne, asbest eller

metall eller af spånads- eller annat ämne i

förening med kautschuk; äfvensom plattor

och andra packningar af asbest i förening

med spånadsämne eller af spånadsämne eller

asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ..............................................

mattor, hof- och andra buffertar, proppar,

massiva hjulringar, äfven i längder, symaskinsringar,

ventiler, ventilkulor samt kaut
-

lkg.

lkg.

fria.

—: 15

fri.

—: 30

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Xr

i kommitténs

förslag.

590.

591.

592.

593.

594.

595.

596.

597.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre.

1 kg.

—: 80

1 kg.

—: 30

1 kg.

fria.

—: 50

1 kg.

1 kg.

—: 35

1: 20

1 kg.

2: —

1 kg.

1: 50

1 kg-

—: 40

597.

598.

599.

600.

601,

602,

603.

604.

IX. Kautschuk och kautschukvaror.

schuksvaror, ej särskild! nämnda, för industriella

ändamål, allt i eller utan förening

med annat ämne; äfvensom strängar, plattor,

packningar och tätningar, ej särskild! nämnda

slangar och rör, äfven i afpassade längder,

ej särskild! nämnda:

spiralslang och pansarslang, äfven försedd

med kopplingar eller annan aptering......

slangar, utvändigt bestående af rundväfd

bomulls-, hamp- eller linneväfnad med

eller utan impregnering och invändigt

belagda

med ett tunnare, högst 2 mm.

tjockt lager af kautschuk ..........................

andra, äfven i förening med annat ämne...

drif- och transportremmar af kautschuk, guttaperka

eller balata, äfven i förening med

spånadsämnen, eller af spånadsämnen i förening

med kautschuk, guttaperka eller balata

kautschuksskodon ..................................................

velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk,

äfven i förening med annat ämne, såsom

yttergummi eller delar därtill samt pedaloch

bromsgummi

andra varor, ej särskild! nämnda, af mjuk

kautschuk, enbart eller i förening med annat

ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar,

isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi

Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven

arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk

kautschuk.

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat

ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

89

JVV

i kommitténs

förslag.

598.

599.

600.

601.

602.

603.

604.

605.

606.

605.

606.

607.

608.

609.

610.

611.

612.

613.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.

stänger, strängar (tråd) och. rör, äfven i af
passade

stycken, samt packningar ...............

knifskaft och ämnen därtill................................

andra varor, ej särskild! nämnda, af hårdgummi,

äfven i förening med annat ämne,

såsom kirurgiska artiklar, kammar och dylikt

Anm. till n:r 595—607. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Affall af kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

X. Lervaror.

Tegel:

mur-, vanligt, oglaseradt (äfven poröst), kalk
sandtegel

härunder inbegripet .....................

andra slag, ej särskild! nämnda, såsom eldfast,

alla slag, klinker, syrefasta formtegel och

för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plattor,

fasad- och formtegel för byggnadsändamål,

s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna,

samt taktegel, alla slag:

oglaserade........................................................

glaserade ........................................................

Anm. 1. Därest en till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig

vara, som har båda de hvarandra motstående

största ytorna glaserade, genom perforering eller på annat

sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k.

klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.

Anm. 2. Därest ett och samma kolli innehåller flera slag

af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den

högre tullsatsen för hela innehållet.

Anm 3. Krossadt eller pulveriseradt eldfast tegel tullbehandlas

som chamottmurbruk.

Byggnadsornament, äfven af terrakotta:

oglaserade

glaserade.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 50

fria.

lkg.

1: 50

—

fria.

100 kg.

—: 10

100 kg.

100 kg.

—: 35

1: —

100 kg.

100 kg.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

3: —

10: —

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Ht

i kommitténs

förslag.

607.

608.

609.

610.

611.

612.

613.

614.

615.

616.

617.

618.

619.

614,

615

616

617,

618,

619

620

621,

622

623,

624,

625,

626,

X. Lervaror.

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

enfärgade och oglaserade ..............................

flerfärgade eller glaserade..............................

af mindre tjocklek:

enfärgade, oglaserade......................................

enfärgade, glaserade.........................................

flerfärgade, oglaserade eller glaserade .....

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och

väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullafgifter,

tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet,

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar

samt delar därtill; äfvensom alla andra, ej särskildt

nämnda arbeten af eldfast massa, oglase
-

Rör, ej särskildt nämnda, och rördelar samt brunnar

och krabbor, oglaserade eller glaserade.........

Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt

brak afsedda, ej särskildt nämnda och ej till

fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven

armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar

och kulor af porslin.............................................

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hänförliga

till fajans- eller porslinsvaror ............

Kakel och kakelugnsornament:

hvita eller enfärgade .......................................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Anm. Vid tullbehandlingen fästes afseende endast vid

yttersidornas utseende.

Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och

andra artiklar för isolering af elektriska ledningar,

äfven i förening med järn:

hvita ...........................................................................

andra slag..................................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

100 kg.

—: 35

1: —

100 kg.

100 kg.

100 kg.

3: —

10: —

16: —

100 kg.

1: 50

100 kg.

—: 75

100 kg.

2: —

1 kg-

—: 05

1 kg.

—: 10

1 kg-

—: 16

1 kg- 1 kg-

—: 20

—: 25

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

91

Nr

i kommitténs

förslag.

620.

621.

622.

623.

624.

625.

626.

Kvantitet

X. Lervaror.

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

Anm. till n:r 625 och 626. Om på en hit hänförlig, i öfrigt

hvit artikel finnes anbragt en pil eller annan beteckning

allenast till ledning för varans användning men af

oväsentlig betydelse för dess utseende, tages vid tullbehand- lingen icke hänsyn till denna beteckning.

627.

Lyxföremål och andra artiklar, hvilka måste anses

hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke

eller endast i ringare mån till verkligt gagn,

såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, de- korationstallrikar och andra väggprydnader m. m.

— men däremot icke blomkrukor, askkoppar,

sparbössor m. m. — äfven i förening med trä,

oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad ................................

1 kg-

1: —

628.

Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller

silfver, vikten af askar, papper och dylikt omslag

inberäknad .....................................................................

1 kg-

5: —

629.

Fajans- och porslinsvaror, ej särskild! nämnda, i

förening med annan oädel metall än järn .........

Arbeten, ej särskild! nämnda, af äkta porslin:

1 kg-

—: 60

630.

hvita eller enfärgade .............................................

1 kg.

—: 30

631.

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade......

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin)

samt krukmakargods och andra lervaror, ej sär- skildt nämnda, äfven i förening med järn eller trä:

hvita eller enfärgade............................................

1 kg-

—: 60

632.

1 kg-

—: 10

633.

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilf- rade eller på annat likartadt sätt dekorerade

1 kg-

—: 16

Anm. till n:r 630—633. Såsom enfärgade anses de

hithörande artiklar, som förete samma färg på hela

sin yta, hvarvid dock afseende icke fästes vid bott-

nars undersida och dylika för varans utseende oväsent- liga delar af ytan, ej heller vid ojämnheter i färgen,

hvilka föranledas af tillverkningssättet och synbarligen

icke tillkommit i dekorativt syfte.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

AV

» kom
mitténs
förslag.

627.

628.

629.

630.

631.

332.

633.

634.

635.

Kvan titel

för tull- tieräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

fria.

—: 02

—

fri.

1 kg.

—: 06

1 kg.

—: 30

1 kg-

—: 10

1 kg- 1 kg.

1 kg.

—: 06

—: 09

—: 12

634

635

636.

637.

XI. Glas och glasvaror.

XI. Olas och glasvaror.

eJ

Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.

glasull ...........................................................

Glaspulver; äfvensom glitter..........................

Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves

för askar, papper och dylikt omslag.

Emaljmassa, äfven pulveriserad......................

Trottoar- och däcksglas, tråd-, katedral-, opal

och ornamentglas samt annat i skifvor

råglas med eller utan kantslipning, emba

vikt inberäknad ...............................................

638

639

640,

641,

642,

eller oslipadt.

Dörrfyllningar, fönster och andra arbeten af i skifvor

gjutet råglas med infattning af bly, mäss

eller annan oädel metall ...................................

ventilglas, med eller utan ramar; äfvensom

krubbor och tråg..................................................

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

ofolieradt: utan slipning eller etsning, i plana

skifvor med en sammanlagd längd och bredd:

af mindre än 135 cm.................................

af 135 intill 245 cm..................................

af 245 cm. eller däröfver ..........................

Anmärkningar till n:r 640—642.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig,

fyrhörnig form, beräknas summan af största höjden

och största bredden motsvara sammanlagda längden

och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

93

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 25

lkg.

—: 40

1 kg-

—: 45

lkg.

—: 60

—

fria.

lkg.

—: 70

lkg.

—: 10

lkg.

—: 02

1 kg.

—: 06

lkg.

—: 18

lkg.

—:60

t kom
-

mitténs

förslag.

636.

637.

638.

639.

640.

641.

643.

644.

645.

646.

647.

648.

XI. Glas och glasvaror.

ofolieradt: mattslipadt, slipadt och poleradt,

etsadt, böj dt eller kupig!:

utan fasett- eller kantslipning .................

andra slag .....................................................

folieradt:

utan fasett- eller kantslipning........................

andra slag

642.

649.

643.

650.

644.

651.

645.

652.

646.

653.

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder .........................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fönster- eller spegelglas,

såsom glasmålningar, speglar, fotografiställ

o. s. v., äfven i förening med annat ämne, dock

ej guld eller silfver ................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än sådan, som

kan åstadkommas genom gravyr i formen:

af högst 100 grams rymd..........................

af större rymd:

buteljer af mörkgrön eller brun massa

för maltdrycker, mineralvatten, läskdrycker,

vin eller spritdrycker; äfvensom

damejeanner af sådan massa .

andra slag ..................................................

med slipade kanter eller bottnar eller med

inborrade, oslipade eller slipade proppar

men i öfrigt helt oslipade och utan målning,

förgyllning eller eljest annan dekorering

än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen..............................

andra slag, härunder inbegripna flaskor, försedda

med flätning eller annan beklädnad,

som icke utgör emballage ...........................

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kr

Kvantitet

% korn- mittens

förslag.

XI. Glas och glasvaror.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anm. Vid tullbehandling af flaskor om minst 3 liters

rymd eller damejeanner fästes ej afseende vid, om varan

är försedd med gröfre korgflätning.

647.

654.

Rör, äfven tillslutna, samt stafvar

1 kg-

—• 10

Anm. Graderade rör hänföras till laboratorieartiklar.

648.

655.

Laboratorieartiklar, ej särskildt nämnda, såsom prof-

glas, kolfvar, pipetter och dylikt..........................

1 kg

—: 40

654.

656.

Isolatorer..............................................................................

1 kg.

—: 25

649.

657.

Optiska glas, oslipade eller slipade, lösa och om- fattade, härunder inbegripna jämväl s. k. hel- pressade dioptriska glaslinser ...............................

fria.

650.

658.

Emaljögon samt konstgjorda tänder, äfven af pors-

linsmassa ...................................................................

—

fria.

651.

659.

Glas- eller emalj varor i förening med guld eller

silfver, vikten af etuier, askar, papper och dylikt

omslag inberäknad ................................................

1 kg-

5: —

Glas- och emalj varor, ej särskildt nämnda, äfven i

förening med annat ämne än guld eller silfver,

försåvidt de icke äro hänförliga till bijouteri-

varor, karaffiner härunder inbegripna:

652.

660.

hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt,

måladt, förgylldt eller eljest med annan

dekorering än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen, härunder inbegripna

äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor

lkg.

1: —

Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid

tullbehandlingen ej afseende.

653.

661.

råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas;

äfvensom lampkupor, ej särskildt nämnda,

samt lampglas...................................................

1 kg-

—: 60

654.

662.

andra slag-..................................................................

lkg.

—: 45

655.

663.

Glasskärf..............................................................................

fri.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

95

AV

t korn
mittens
förslag.

656.

657.

658.

659.

660.

661.

662.

664.

665

666

667

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

XII. Metaller. j

A.

668.

669.

670.

Järn och järnlegeringar samt arheten däraf.

Tackjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wol
-

Kiseljärn (ferrosilicium) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel ..................

hållande mer än 15 procent kisel ...............

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s. k.

stålsand och järnsand härunder inbegripna; äfvensom

s. k. pulveriseradt järn, lyonerspån och

stålull .................................................................

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:

icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller där
öfver

.......................................................

af mindre än 145 mm. invändig diameter, härunder

inbegripna utan afseende å diametern

alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar,

flänsar, proppar och hufvar.......................

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade

rördelar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar

och sifoner samt slussventiler till

rör, hänförliga till n:r 668..............................

Anmärkningar till n:r 668 — 670.

1. För emaljerade rör och rördelar förhöjas ofvanstående

tullsatser med 5 kr. per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utan

å rörets.

Kvantitet

för tull.

beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

100 kg.

fritt.

7: —

100 kg.

2: 50

100 kg.

3: —

100 kg.

4: -

100 kg.

5: —

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och

andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar,

flänsar, proppar och hufvar.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

År

i kornmitténs

förslag.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

663.

671.

664. 672.

665. 6 7 3.

666.

674.

675.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r G69, tullbehandlas

som armatur. »

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören

anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Eldstadsroster, ej särskild! nämnda, lod ock vikter;

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner ......

Spisar, ugnar, vatten värm are, med eller utan

eldstad, samt kaminer, ej särskild! nämnda,

värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer,

radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings-

och andra galler, spjäll och dragluckor

till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor,

kastruller, pannor och krubbor, serverings- och

trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne,

soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor,

spottlådor, tvätt- och diskbord, afloppstrattar,

vattenlås, badkar samt andra dylika, gröfre

för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskilt

nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket,

grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och

källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig

del utgöras af icke smidbar! gods; äfvensom

gjutna delar till sådana föremål:

emaljerade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps-

och paraplyställ, bord, ej särskildt nämnda,

etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor,

stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor

och pianorullar, luftväxlingsventiler och

spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de

till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbartgods:

emaljerade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ..............................................................

100 kg.

1 kg1

kg.

lkg.

lkg.

2: 50

—: 18

—: 12

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 69.

97

AV

» kom- mittént

t öralag.

667.

676.

668.

677.

669.

678.

670.

679.

671.

680.

672.

681.

673.

682.

674.

683.

XII A. Järn och järnleyeringur etc.

Kulör, särskildt inkommande:

blanka, härdade ...............................

andra slag............................................

675.

076.

artiklar, såsom byster, medaljonger, blomstervaser,

skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor...........

Göten, smältstycken, råstänger och råskenor, alla

slag, samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70

mm. i fyrkant med runda hörn, af götmetall

eller annat järn; äfvensom plåtämnen...............

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva

högst G00 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst

30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spår vägsskenor:

vägande 20 kg. eller däröfver per löpande meter

af mindre vikt per löpande meter..............

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betongarbeten

...................................................................

Stänger med olika hårdhetsgrader i tvärsektion

(compoundstål), härunder inbegripna äfven vridna

eller på annat sätt fasonerade (s. k. pansarskent

för kassahvalf); äfvensom varm val sadt järn i

stänger med invalsade mönster eller eljest genom

form å tvärsektion ................................................

Anm. Stämplar, varumärken och dylika beteckningar göra

ej varan hänförlig till denna rubrik.

Varmvalsadt järn, ej särskildt nämndt:

dubbla T-balkar eller s. k. I-balkar, vägande

G0 kg. eller däröfver per löpande meter ..

andra balkar samt annat varmvalsadt, ej särskildt

nämndt järn i stänger, knippor eller

ringar, s. k. valstråd härunder inbegripen

Anm. Är till denna rubrik hänförligt järn öfverdi

med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa

metaller, förhöjes tullen med 15 procent.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd, 49 Höft.

G84,

685.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

lkg.

1: —

—: 05

1 kg.

—: 50

100 kg.

O.

L. . '' 1

100 kg.

100 kg.

9- _

2:50

100 kg.

3: 50

100 kg.

5: —

—

fria.

L00 kg.

2: 50

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

i kom
mitténs
förslag.

677.

678.

679.

680.

681.

682.

683.

684.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

686.

687.

688.

689.

690.

691.

692.

Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven

inbegripna tillformade ämnen af sådant stål......

Anm. Till snabbsvarfstål hänföres stål, som, helt eller

delvis befriadt från glödspån, två minuter efter nedsänkning

i salpetersyra af rumstemperatur och af 1.20 egentlig

vikt visar ingen eller högst obetydlig gasutveckling.

Verktygsstål, i stänger, smidt, annat än snabbsvarfstål;

äfvensom annat smidt järn, i stänger .....

Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor

eller ringar, utan afseende på genomskärningens

form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion

(bredd):

platt (med två motstående sidor större än de

två öfriga):

af 0.9 mm. tjocklek eller däröfver ........

af mindre än 0.9 men icke under 0.4

mm. tjocklek ..........................................

af mindre än 0.4 mm. tjocklek ..............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt;

äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen,

ej vidare bearbetade..........................

af annan form ..............................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen

en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter

kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm.

bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 685 och 688—690. Smidbart järn i form

af plattjärn, som har en bredd af mer än 250 mm.

och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af bredden,

förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag

af annan metall eller annan ytbetäckning,

andra än kallvalsade, äfven om de

äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade

mönster:

693.

af 3 mm. tjocklek eller däröfver

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

25: —

100 kg.

15: —

100 kg.

G: —

100 kg.

100 kg.

rf t

10 :—

100 kg.

100 kg.

5: —

10: —

100 kg.

3: 50

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd Proposition N:o 69.

99

AV

Kvantitei

i kom- mittens

förslag.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

685.

694.

af mindre än 3 mm. men icke under 0.6

mm. tjocklek ....................................

100 kg.

4: 50

686.

695.

af mindre än 0.6 mm. tjocklek; äfven-

som plåtar, alla slag, med olika kård- hetsgrader i tvärsektion (compound-

stålplåtar) ...............................................

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kall- valsade) eller med matt oxidfri yta (betade)

eller med speglande oxidhinna (s. k. glans- plåt), polerade, målade, fernissade, förnick- lade, lackerade, emaljerade, brunerade eller

mönsterpressade:

100 kg.

5: —

687.

696.

af 3 mm. tjocklek eller däröfver .....

100 kg.

6: —

688.

697.

af 0.2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfven-

som kallvalsad plåt af mindre tjocklek

än 0.2 5 mm. .............................

100 kg.

7: —

689.

698.

af mindre tjocklek än 0.2 5 mm., andra än

kallvalsade .. ...................................

fria.

Anmärkningar till n:r 696—698.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som

efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med

tunn oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda

plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning.

3. De mönsterpressarie plåtarna förete, i motsats till

plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande

upphöjningar eller fördjupningar å baksidan.

690.

699.

med tenn, bly eller eu legering af dessa båda

metaller öfver dragna ..........................

—

fria.

691.

700.

med oädla metaller, andra än i n:r 696—699

nämnda, eller deras legeringar öfverdragna,

äfven om de äro korrugerade ...................

100 kg.

7: —

Anmärkningar till n:r 693—700.

1. Ej rätvinklig, härförut nämnd, klippt plåt af mindre

än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden,

den för plåten bestämda tull.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 69.

År

i kom- mittén9

för nia q.

692.

701.

603.

702.

693.

703.

694.

704.

695.

705.

696.

706.

697.

707.

698.

708.

699.

709.

700.

710.

701.

711.

702.

712.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

100 kg.

8: —

100 kg.

10: —

100 kg.

15: —

1 kg-

1: —

1 kg-

—: 50

1 kg.

—: 08

1 kg-

—: 06

1 kg- 1 kg.

—: 15

—: 20

100 kg.

7: —

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom

perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ............

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1.6 mm. tjocklek ....................................

af mindre än 1.6 mm. tjocklek..................

Anm. till n:r 701 — 703. Plåtar, böjda till rör och

med kanterna hopsvetsade, tullbehandla såsom rör, försåvidt

den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med

dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade ....................................

emaljerade, förnicklade, förkopprade, förmässin
gadé,

bronserade eller lackerade.......................

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:

pressade, svetsade eller förzinkade..............

andra slag ......................................................

vägande per stycke netto mindre än 20 kg. men

ej mindre än 1 kg.........................................

vägande per stycke netto mindre än 1 kg.

Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan

än rund form å tvärsektionen, framställda antingen

af massiva ämnen eller ock af plattjärn

eller plåt genom hopböjning, med eller utan

efterföljande svetsning, lödning, nitning eller

falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink

eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar

af rör ...................................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler,

försedda med fiänsar, rör med ökad gods
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Nungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

101

i kom
-

mittén s

j årslön.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

tjocklek på ändarna samt rör med ändarna

hop vällda..............................................................

703. 7 1 3.

70i. 714.

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm.,

hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med

kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej

särskildt nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form

å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek...........

af mindre godstjocklek.......................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

9: —

100 kg.

100 kg.

8: —

10: —

705.

706.

715.

716.

Anmärkningar till n:r 711—714.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett omhölje

af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbehandlas

som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.

2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,

korsrör och andra på liknande sätt formade rördelar,

allt försåvidt de äro framställda af

smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser...............................................................................

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kalldraget

band- och fasonjärn härunder inbegripet,

allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i

största dimension af tvärsektion:

polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt

tråd med växlande tvärsektion å olika delai

af samma stycke ..............................................

100 kg.

100 kg.

15: — i

Anm 1. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast

genom dragning erhållit en blank yta.

Anm. 2. S. k. silfverstål, hållande mer än 10 mm. i

största dimension af tvärsektionen, hänföres till verktygsstål,

i stänger, srnidt.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

.AV

» horn•

mittens

förslag.

707.

708.

709.

710.

711.

717.

718.

719.

720.

721

712. 12 2

713.

723.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

platt (med två motstående sidor större

de två öfriga):

af 0.6 mm. tjocklek eller däröfver

af mindre än 0.6 mm. men icke under

0.3 mm. tjocklek................................

af mindre än 0.3 mm. tjocklek ..........

af annan form än platt, såsom rund, U

formad o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd:

af 1.5 mm. eller däröfver i största dimension

af tvärsektion ......................

af mindre än 1.5 mm. men icke under

0.5 mm. i största dimension af tvärsektion

...................................................

af mindre än 0.5 mm. i största dimension

af tvärsektion ...........................

Anmärkningar till n. r 716—722.

1. Träd, öfverdragen med annan oädel metall med

undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas

med 20 procents förhöjning af tullen för motsvarande

tråd utan öfverdrag.

2. Beträffande s. k. solftråd iakttages, att den

enkla trådens tjocklek lägges till grund för tullbehandlingen.

3. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 mm. i

största dimension af tvärsektion förtullas, där ej annorlunda

är särskildt stadgadt, som kallvalsade stänger.

4. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd

med eller utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk,

möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändai

samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas

med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro

förfärdigade.

Ang. vaxtråd, se rubrik n:r 685.

Jfr anm. 2 till Afd. XII A.

Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånadsämne

eller papper; äfvensom formade fjädrar af

Kvantitet

för tull- fe eräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

6: —

100 kg.

100 kg.

7: —

10:-

100 kg.

6: —

100 kg.

8: —

100 kg.

12: —

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

103

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1 kg-

Kr. öre

1: —

lkg.

—: 40

1 kg.

—: 50

lkg.

— :80

lkg.

—: 75

lkg.

2: —

lkg.

—: 15

lkg.

—: 10

lkg.

—: 50

1

Kr

i kommitténs

förslag.

714.

715.

710.

717.

718.

719.

720.

721.

724.

725

726,

727,

728,

729.

730.

731.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnadspersedlar

eller liknande ändamål, med eller utan

öfverklädnad och beslag...........................................

Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än

10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller

liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad

och beslag ..............................................................

Anm. till n:r 723 och 724. Vid bestämmande af bredden

å öfverklädda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden.

Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande

i bredd mer än 3 mm.; paraply- och parasollspröt

med tillformade ändar, med eller utan

gafflar, äfvensom gafflar till sådana spröt .........

Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3 mm.

bredd tullbehandlas såsom delar af urverk.

Paraply- och parasollställningar, sammansatta, äfven

med käppar af annat ämne än järn.....................

Solf af järntråd:

af 0.6 mm. eller däröfver i största dimension

af tvärsektion.....................................................

under 0.6 mm. i största dimension af tvärsektion.

..............................................................

Anm. till n:r 727 och 728. Be9tår varan af sammanlödda

trådar, lägges den enkla trådens dimension till gran*

tullbehandlingen.

Sängbottnar af järntråd med ramar af trä ......

Stängselband, framställdt af vridet platt- eller fasonjärn

..........................................................................

Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med hufvud

af annan oädel metall eller öfverklädda.....

Spik och stift, ej särskildt nämnda, äfven med

hufvud helt eller delvis af annan metall än

järn:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

Kvantitet

i kom- mittent

förtlag.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

722.

732.

af mindre Längd än 45 mm.; äfvensom häst-

j

skosöm, hästskohakar och broddar, alla slag,

samt nubb ..........................................................

100 kg.

,5:-

723.

733.

af 45 mm. längd eller däröfver...........................

100 kg.

6: 50

724.

734.

Rälsspik, vägande per stycke netto 250 gram eller

däröfver; äfvensom spett .......................................

100 kg;.

3: —

725.

735.

Rälsspik, vägande per stycke netto mindre än 250

gram..........................................................................

L00 kg.

4: 50

Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade

skrufvar, bultar och muttrar, ej särskildt nämnda,

vägande per stycke netto högst 5 kg., samt

mutterbrickor och nitar (naglar):

726.

736.

af 12 mm. eller däröfver i diameter ...............

L00 kg.

6: — !

727.

737.

af 8 intill 12 mm. i diameter samt ringskrufvar

och krokar, alla slag, af järntråd; äfvensom

alla nitar icke hänförliga till nästföregående

rubrik.....................................................................

100 kg.

20: —

728.

738.

af 4 intill 8 mm. i diameter.............................

L00 kg.

30: —

729.

739.

under 4 mm. i diameter......................................

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller

100 kg.

60: —

däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 8

intill 12 mm. i diameter.

Anm. 2. En »krafs diameter mätes omedelbart ofvan

gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter

afses bålets diameter i dagen, dock att, där skrufvar in- komma med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall för

tullas efter den för muttern gällande tullsats.

Kättingar och kedjor, ej särskildt nämnda:

730.

740.

s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill

andra slag, hvari länkjärnet har en diameter:

100 kg.

15: —

731.

741.

af 25 mm. eller däröfver...............................

100 kg.

5: —

732.

742.

af från och med 6 till 25 mm...................

100 kg.

8: —

733.

743.

af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbultkät-

tingar (Galls) ..................................................

100 kg.

10: —

734.

744.

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskildt nämnda.........

100 kg.

20: —

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

105

Nr

i kommitténs

förslag.

736.

löt.

738.

739.

710.

741.

742.

743.

744.

745.

746.

745.

746.

747.

748.

749.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Bottenplåtar, syll ar, skarfjärn, räls- och mellanklotsar,

spårramar och stödskenor, rundjärnsstag

och omkastare till spårväxlar, mellanslag (förbindningsjärn),

klämplattor, skenskor samt andra,

ej särskild! nämnda delar till spåranordningar;

äfvensom spårramar för flyttbara järnvägar ......

Spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och växeltungor,

vändskifvor, äfven gjutna, samt delar därtill;

äfvensom skarf- och syllbultar med muttrar......

Centralställverk och delar därtill ..............................

Andra, ej särskild! nämnda delar och tillbehör till

signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägboms
anordningar

..................................................................

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, såsom

broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar;

äfvensom nitade master.............................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

Anm. Hit hänföras äfven valsade stänger, försedda med

hål.

Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar,

roderjärn och skeppsknän:

750. vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfver

751. af mindre vikt ......................................................

Propellrar (färdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa

propellerblad:

752. vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

753. af mindre vikt ......................................................

754. Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar...

755. Plogbillar och landsidor, hästräfs-, fjäderharts- och

kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar .........

750. Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag;

skrufstycken, vägande per stycke netto 10 kg.

eller däröfver; skruf nycklar (andra än skiftnycklar)

och bräckjärn; hästskor; bänkplåtsaxar

och delar därtill samt järnbågar till sågar .......

Bill. till Riksd. Prof, 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg

100 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

2: 50

6: —

16: —

8:

4: 50

0:

12:

7

10

12

6: -

10: —

14

♦

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kunrjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

Kvantitet

i kom-

för tull-

Tullsats.

mittens

förslag.

XII A. Järn och järnlegerinyar etc.

beräk-

ningen.

747.

757.

Skrufstycke!!, vägande per stycke netto mindre än

Kr. öre.

10 kg..............................................................................

100 kg.

25: —

Maskin hy fvelj ärn:

748.

758.

af 7 mm. tjocklek eller däröfver ....................

1 kg.

—: 25

749.

759.

af mindre tjocklek...................................................

1 kg.

—: 50

750.

760.

Kuifvar för användning i papperstillverkningen,

lösa knif blad till skörd e- och slåttermaskiner

samt hackelsemaskinknifvar; äfvensom andra

maskinknifvar, ej särskildt nämnda......................

1 kg.

—: 30

Anm. Hit hänföras äfven cirkelknifvar.

751.

761.

Knifvar till betrifningsmaskiner (schnitzelknifvar)

1 kg.

1: —

752.

762.

Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och

bladhackor, grepar, högafflar och liknande större

galfelformiga handredskap samt handräfsor, krat- tor och kreatursskrapor, allt med eller utan

skaft; äfvensom andra, ej särskildt nämnda hand- redskap för landtbruk'' eller trädgårdsskötsel,

gräsklippningsmaskiner härunder inbegripna......

lkg.

—: 10

753.

763.

Liar, skäror och halmknifvar, med eller utan skaft,

samt trädgårdssaxar för två händer .................

1 kg.

—: 15

Sågar, sågklingor och sågblad:

754.

764.

cirkelsågklingor samt stick-, rygg- och hand-

sågar, tandade eller otandade ......................

1 kg.

—: 30

755.

765.

blad till bandsågar för trä eller metall .........

1 kg.

—: 50

756.

766.

blad till löfsågar och till metallsågar (bijou-

terisågar, bågfilar för hand- eller maskin- kraft och rälssågar); äfvensom kedjesågar

1 kg.

1: —

757.

767.

sågar och sågblad, andra slag, ved- och

snickarsågar härunder inbegripna; äfvensom

sågbladsämnen, ej särskildt nämnda ...........

1 kg.

—: 20

Anm. Till sågblad och sågbladsämnen hänföras icke sten-

sågblad.

Filar och raspar:

758.

768.

af mer än 35 cm. längd ...................................

lkg.

15

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

107

Kr

,i kornmittens

förslag.

759.

760.

761.

769,

770,

771

762.

772.

763.

778.

764.

774.

765.

775.

XII A. Järn och järnlegeringar etc
-

af mer än 16: cm. men ej öfver 85 cm. längd

af högst 16 cm. längd .........................................

Anm. Längden å filar och raspar matos från spetsen till

skaftet.

Hyfla* för bearbetning af trä, äfven med trästock,

samt hyfvelstockar af järn ................................

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än

skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra

verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med

eller utan skaft:

766. 776

767.

777.

768.

778.

769.

779

vägande per stycke* netto mindre än 5 kg.

men ej under 2.5 kg.; äfvensom yxor

bilor, alla slag, oafsedt vikten................

dongtrissor

Borrar, ej särskild* namnda, borrsvangar, borreller

sparrsockar, tubpressar, ullsaxar, trädgårds
-

skrufmejslar, med eller utan skaft.

delar därtill

cJ '' ''

färdigarbetade lösa skänklar därtill

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

( 1 kg.

—: 25

1 kg.

—: 40

1 kg.

r''

—: 25

lkg.

—: 06

1 kg.

—: 12

1 kg.

_. 09

100 kr.

tu i

15: —

1 ko-

• 40

0

1 kg.

t

—: 20

1 kg.

t

i

1: —

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kommittém

förslag.

770.

771.

772.

773.

774.

773.

776.

777.

780.

781.

782.

783.

784.

785

786

787.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

och bettlar; skridskor och rullskor samt delar

därtill; korkskrufvar med eller utan skaft; äfvensom

andra korkutdrägare och delar därtill......

Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och

dylika vapen (med eller utan tillhörande baljor);

äfvensom delar därtill:

förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade

andra slag...............................................................

Knifvar:

rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor

därtill .................................................................

andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och

pennknifvar:

med ytterskållor af järn med oarbetad,

grofsmärglad eller pressad yta utan

annan beläggning än fernissa; äfvensom

med ytterskållor af trä eller gröfre bensorter,

såsom oxben och dylikt:

med högst två blad eller instrument;

äfvensom lösa blad till knifvar, hänförliga

till rubrikerna n:r 783—786

med mer än två blad eller instrument

med ytterskållor af horn eller celluloid..

andra slag.

Anm. Därest hopfällbara knifvar, dragande olika tull,

inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda

vara bestämmande för tullbehandlingen.

icke hopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar;

yrkesknifvar, ej särskildt nämnda, såsom

hof-, kakel-, sadelmakar- och skomakar
knifvar;

äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej

särskildt nämnda, såsom raderknifvar, samt

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats

Kr. öre

lkg.

—: 50

lkg.

2: 50

lkg.

1: —

lkg.

5: —

1 kg.

1 kg.

lkg.

1 kg
-

lkg.

50

—: 50

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

109

Nr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

för tull- beräk - ningen.

Tullsats.

Kr. öre

bords- och hushållsgafflar och s. k. porter- brytare:

778.

788.

med skaft af silfver, förgylld eller försilf-

rad metall, pärlemor, porslin, elfen- ben, hvalrosständer, celluloid eller ebo-

nit; äfvensom dolkar med parerstång

1 kg.

1: 50

779.

789.

med skaft af andra ämnen och ej till

nästföregående rubrik hänförliga;

äfvensom oskaftade .............................

1 kg.

—: 50

780.

790.

Skedar af järnplåt, förtenta ...........

lkg.

—• 30

Saxar, ej särskildt nämnda; äfvensom färdigarbe-

tade lösa skänklar därtill:

opolerade:

781.

791.

af mer än 15 cm. längd ..............................

1 kg.

—: 50

782.

792.

af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom

skräddarsaxar samt tandade hår- och

kreaturssaxar, opolerade eller polerade...

1 kg.

1: —

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst

30 cm. längd med ena öglan så formad, att den

lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen.

polerade, ej till nästföregående rubrik hän-

förliga:

783.

793.

af mer än 15 cm. längd ..........................

1 kg.

2 ; _

784.

794.

af 15 cm. längd eller därunder ..............

1 kg.

4: —

Handkardor:

785.

795.

friserkardor ..........................................................

1 kg.

1: 50

786.

796.

andra slag, såsom ull- och ryktkardor m. fl.:

äfvensom haudkardläder ................................

lkg.

—: 30

787.

797.

Kardbeslag.....................................................

1 ko-

—• 25

788.

798.

Spindlar till spinnerimaskiner...................................

lkg.

—: 10

78!).

799.

Symaskinsnålar ...............................................................

1 kg.

5: —

7!>0.

800.

Synålar, stoppnålar och stickmaskinsnålar; äfven-

som virknålar, sylar, ritspetsar samt s. k. modell- borrar, med eller utan skaft..................................

1 kg.

2; _

791.

801.

Hårnålar .......................................................................

1 kg.

—: 40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

.AV

i kommitténs

förslag.

792. 8 0 2,

I

793. I 803.!

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

794.

804.i

195. ! 805.

799.

806.

797.

798.

799.

807.

808.

Verktygslådor, verktygsskåp ock verktygsetuier med

sorterade verktyg:

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera

äro små, gjutna och tydligen afsedda till

leksaker; äfvensom särskild! inkommande

dylika verktyg ................................................

andra slag ...........................................................

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygs-!

etui innehåller verktyg af visst slag till större antal än

som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt)

taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de

förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verktyg,

uppfästade å kartor.

Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt

dörrar till kassahvalf eller arkiv ...........................

Dörrlås och möbellås, helt och hållet af järn, med

eller utan tillhörande nycklar; äfvensom dörrstängare,

icke förnicklade eller lackerade och icke försedda

med yttre anordning af annan metall än järn

Dörrlås och möbellås till någon del af annan oädel

metall än järn samt hänglås, kappsäckslås och

andra, ej särskildt nämnda lås, alla med eller utan

tillhörande nycklar; kassa- eller förvaringsfack

samt skåp för nycklar till kassahvalf, kassaskåp

eller kassafack; äfvensom dörrstängare, ej särskildt

nämnda ......................................................................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar;

äfvensom söljor, beslag och andra dylika

delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:

polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ............................................................

andra slag .............................................................

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra

dylika beslag, ej särskildt nämnda, för byggnader

och möbler:

1 kg.

1 kg
-

1 kg

1 k<

11a

1 k&

1 k fr,

Tullsats.

Kr. öre

O.

-: 50

-: 50

50

20

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

111

Nr |

t kommitténs

j

förslag. \

\

800.

801. !

802.

803.

804.

805.

806.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

809.

810.

811.

812.

813.

814.

815.

816.

817.

förnicklade, förmässingade eller galvanisk t

bronserade .....................................................

andra slag........................a.......................................

Reglar; s*kjutdörrullar, äfvén med rullar af annat

ämne än järn .....................................................I

Elektriska liärdugnar; kokapparater, stryk- och

pressjärn, anordnade för uppvärmning med flytande

bränsle eller elektricitet, elektriska kaminer,

samt flyttbara spisar, kök ocli kaminer för eldning

med gasformigt eller flytande bränsle, med tillhörande

lampor af järn ............................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild!

nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppar

af mässing ..........................................................

andra slag ...............................................................

Anm. till n:r 813 och 814. Vid tullbehandlingen af

sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfvér-|

rubriken nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.

Skjutgevär, alla slag, härunder inbegripna äfven

revolvrar, pistoler samt luft- och fjäderbössor,

vikten af fodral och tillbehör inberäknad; maskingevär

och kulsprutor utan lavetter; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.........j

Krigsmateriel, ej särskilt nämnd, och delar därtill:

pansar ....................................................................

andra slag, såsom kanoner, haubitser och

mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande

riktmedel samt projektiler och patronhylsor,!

tomma eller apterade till färdig ammunition;

lavetter, förställare och am m u n i ti o n s va gn ar

samt torpeder ..................................................

Anm. Till donna rubrik hänföras äfven riktmedel, patronhylsor

och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig de!

bestå af annan metall än järn.

1 kg.

1 kg.

! kg.

1 kg.

1 kg1

kg.

1 kg.

100 kr.

100 kr.

—: 40

—: 15

—: 25

—: 30 l

- : 50

1: 50

10: —

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

Kvantitet

i korn-

för tull-

Tullsats.

mittens

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

807.

818.

Tackjärnsskrot; äfvensom smidbart skrot .................

_

fria.

Icke smidbart gjutgods och varor däraf, ej sär-

skildt nämnda: 1

icke bearbetade:

808.

819.

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

1 kg.

—:02.5

809.

820.

vägande per stycke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg...............

1 kg.

—: 04

810.

821.

vägande per stycke netto mindre än 25

kg. men icke mindre än 3 kg............

1 kg.

—: 06

811.

822.

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg...............

1 kg.

—: 10

812.

823.

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

1 kg-

—: 12

bearbetade:

818.

824.

vägande per stycke netto 100 kg. eller där-

öfver ................................................................

1 kg.

—: 04

814.

825.

vägande per stycke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg..............

1 kg.

—: 08

815.

826.

vägande per stycke netto mindre än 25

kg. men icke mindre än 3 kg.................

1 kg.

—: 12

816.

827.

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg.....................

1 kg.

—: 15

817.

828.

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

lkg.

t- : 20

Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart

järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller

hejade), ej särskildt nämnda:

icke bearbetade:

818.

829.

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-

öfver ..................................................................

1 kg.

—: 04

819.

830.

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg.............

1 kg.

—: 05

820.

831.

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

lkg.

—: 06

821.

832.

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

lkg.

—: 08

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

113

År

« kom- mitténs

Jörslafr.

822.

833.

823.

834.

824.

835.

825.

836.

826.

837.

827.

838.

828.

839.

829.

840.|

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tull- Tullsats,

beräkningen.

Kr. öre

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg.....................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där
öfver

..............................................................

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg...........

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0.5 kg....................

vägande per stycke netto mindre än 0.5 kg.

Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r

826—828 eller 838 — 840 och vägande per stycke högst

10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro

förgyllda eller försilfrade, 80 öre per kg., och då de äro

polerade, förnicklade, emaljerade, lackerade, förmässingade

eller galvaniskt bronserade, 35 öre per kg.

1 kg. —: 10

1 kg. —: 12

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

—: 05

—: 06

—: 10

±-: 12

1 kg. —: 15

1 kg. —: 20

Anmärkningar till Afd. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2. Varor af järn, öfverdragna på mekanisk väg (pläterade)

med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas

som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad

sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.

Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas

såsom försilfrade eller förgyllda.

8. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres

skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana,

utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan

anses såsom bearbetad i det fall, åt,t dess yta eller någon

del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats,

förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen

kan anses hafva haft till syfte att göra varan

Bill. till Riksd. Prof 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kornmittens

förslag.

830.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tull- Tullsats,

beräkningen.

Kr. öre

användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende

eller — med nedan angifna undantag — att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskild! alla helt eller

delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade,

slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning

bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma

rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,

fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller

eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med

undantag, som i öfverrubriken till n:r 711 och 712 sägs)

liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt

hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande

af råytan efter gjutning, smidning eller valsning

har till följd att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, af-j

skärning, svällning eller strypning af rörändar, bearbetning!

på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af

dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra,

borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel,

afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden,

ingöten och stiggöten samt en ''öfverstrykning

med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen

endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

4. Därest en i taxan ej särskild! nämnd järnvara är

sammansatt af smidbart och icke smidbar! gods, förtullas

densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna

metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

841.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arheten däraf.

Koppar och. däraf med zink, tenn eller annan oädel

metall framställda legeringar, såsom mässing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna,

äfven försedda med öron, med eller utan

bål; äfvensom skrot .........................................

fria.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

115

Nr

i kommitténs

förslag.

831.

832.

833.

834.

835.

836.

837.

838.

842.

843.

844.

845.

846.

847.

848.

849.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats

Kr. öre

arbeten däraf, ej särskild! nämnda:

plåtar och band:

af minst 0.2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta

kanter:

rätvinkliga .......................................

andra slag......................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta

kanter, skålformiga ämnen för

patron tillverkning m. m. härunder

inbegripna, försedda med hål, polerade

eller på annat, förut ej angifvet

sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga..................................

af mindre än 0.2 mm. tjocklek; äfvensom

all perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder

inbegripna ....................................

Anm. till n:r 842—845. Ur plåt klippta strimlor (band)

draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.

stänger (äfven i knippor eller ringar) valsade,

dragna, smidda eller profilpressade

(sprutade) men utan vidare bearbetning:

af rund, kvadratisk eller rektangulär

(äfven med rundade hörn) eller sex
kantig

genomskärning ........................

af annan genomskärning .......................

Anm. till n:r 846 och 847. År genomskärningen rektangulär,

hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjockleken

uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en

tiondel af bredden. Har genomskärningen genom dragning

eller pressning bibringats annan än rektangulär form,

hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion

till stänger eller tråd.

slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst

spik och nitar; äfvensom bultar, gängade

eller ogängade ...........................................

lkg. —: 10

1 kg. —: 12

1 kg. —: 20

lkg. —: 25

lkg. —: 10

1 kg. —: 25

1 kg. —: 10

1 kg. —: 35

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

1Sr

i kommitténs

förslag.

839.

840.

841.

842.

843.

844.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

850.

851.

I

852.

853.

854.

855.

rör, äfven afsvarfvade på ytan och invändigt:i

af rund genomskärning, i raka längder,

ej på annat sätt bearbetade, med hål

försedd stagbultkoppar härunder inbegripen

...................................................

af annan än rund genomskärning eller

ornerade, afskurna i ringar eller på

annat sätt bearbetade..........................

Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd

icke öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i

tvärsektion.

Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller

sexkantig genomskärning; äfvensom

s. k. trolleytråd (kontakttråd):

af 0.5 mm. eller däröfver i största

dimension af tvärsektion, utan

öfverdrag af annan oädel metall;

äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter ........

andra slag, ej särskild! nämnda .

af annan genomskärning ......................

förgylld eller försilfrad .............................

Anm. Till tråd hänföres varan, endast försåvidt

den håller högst 10 mm. i största dimension af

tvärsektion, dock att denna inskränkning icke

gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel

hänföres till tråd, oafsedt bredden.

1 kg. —: 15

1 kg. —: 35

1 kgIkg.

1 kgIkg.

—: 10

—: 12

—: 25

2: 50

845.

856.

vriden till linor eller kablar, utan isolering:

drager en tullförhöjning af 50 procent;

försedd med mantel af bly eller annan

metall, med eller utan armering, äfven

i förening med annat material; äfven
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

117

Kr

i kom
mitténs
förslag.

846.

847.

848.

849.

850.

851.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

857.

858.

som med dylik mantel försedda elektriska

ledningskablar eller linor, med eller

utan armering:

af högst 25 mm. diameter...............

af större diameter...............................

1 kg.

1 kg.

—: 12

—: 10

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytter- kant på manteln.

859.

860.

öfverdragen med gummi, guttaperka eller

annan, icke särskild! nämnd isolerings- massa, enhart eller i förening med spå- nadsämne, papper eller asbest; äfven- som på sådant sätt isolerade elektriska

ledningskablar, linor och snören:

armerad med järn eller annan metall

andra slag............................................

lkg.

lkg.

—: 25

—: 35

Anm. till n:r 857—860. Omlindning med

stanniol anses icke som mantling eller armering.

861.

862.

isolerad antingen enbart medelst spånads- ämne, papper, asbest eller fernissa eller

medelst flera af dessa ämnen; äfvensom

på sådant sätt isolerade elektriska led- ningskablar, linor och snören:

af högst 0.5 mm. trådtjocklek ........

af större trådtjocklek ..........................

lkg.

lkg.

1: —

—: 50

i

Anm. till n:r 859—862. Vid tullbehandlingen

fästes ej afseende vid impregnering af isolerings- ämne.

Anmärkningar till n:r 861 och 862.

1. Innehålla kablar, linor eller snören trådar

af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter

den tråd, som liar minsta tjockleken.

2. Kablar eller snören, hvilkas ändar icke äro

åtkomliga för uppmätning af trådens tjocklek,

förtullas efter den högre tullsatsen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Kr

i kom
mitténs
förslag.

852.

853.

863.

864.

854.

865.

855.

866.

856.

867.

857.

868.

858.

869.

859.

870.

860.

871.

861.

872.

862.

873.

863.

874.

864.

875.

865.

876.

XII B. Koppar etc.

på annat sätt isolerad; äfvensom andra elektriska

ledningskablar, linor och snören

vatten- och andra behållare utan rör och

maskinella anordningar samt vägande per

stycke netto mer än 100 kg................

Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum,

oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas

och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana

är stadgadt.

duk:

s.

k. viror (ändlösa) samt duk af mer än

1 meters bredd ....................................

andra slag........................................-..............

propellrar:

vägande per stycke netto högst 50 kg,

af större vikt..................................................

lampbrännare utan ytbetäckning ..................

andra arbeten:

förgyllda eller forsilfrade............................

förnicklade, fernissade, lackerade eller eljesl

med annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning

än förtenning försedda; äfven
-

Bly:

andra slag

oarbetadt; äfvensom skrot

arbetadt:

samt stänger; äfvensom bly ull .....

hagel och kulor.....................................

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller forsilfrade................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kr.

10: —

1 kg.

—: 25

lkg.

1 kg-

—: 60

—: 30

lkg.

lkg.

lkg.

1: 20

—: 40

—: 65

lkg.

2: 50

lkg.

lkg.

—: 90

—: 50

—

fritt.

lkg.

fria.

—: 10

lkg.

2: 50

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

119

''AV

i kommittén»

fSnlaij.

866.

867.

868.

869.

870.

871.

872.

873.

874.

875.

876.

877.

878.

879.

877.

XII B. Koppar etc.

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskild! nämnd ^betäckning

försedda......................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 90

878.

andra slag .......................................................

1 kg.

—: 20

879.

Tenn:

oarbetad!; äfvensom skrot .................................

fritt.

880.

arbetadt:

rör och rördelar, plåt och tråd samt stänger

fria.

881.

rör, innehållande lödpasta...........................

1 kg.

—• 10

882.

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade.............................

1 kg.

2: 50

883.

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskildt nämnd ytbetäck- ning försedda ............................................

1 kg.

—:90

884.

andra slag.......................................................

lkg.

—: 50

885.

Zink:

oarbetad; äfvensom skrot .............................

fri.

arbetad:

886.

plåt, äfven med öfverdrag af annan oädel

metall, spik och nubb, tråd samt rör

och rördelar; anoder, gjutna, äfven för- sedda med öron, med eller utan hål;

äfvensom valsade plattor, försedda med

hål (s. k. ångpannezink) .........................

fria.

887.

Anm. Tråd öfver 10 mm. i största dimension af

tvärsektion tullbehandlas som stänger.

stänger ................................................................

1 kg-

—: 10

888.

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade............................

1 kg.

2: 50

889.

förnicklade, fernissade, lackerade eller med

annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning

försedda...................................................

lkg.

—: 90

890.

andra slag........................................................

lkg.

—: 20

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

Kvantitet

i korn-

för tull-

Tullsats.

mittens

försina.

XII B. Koppar etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

880.

891.

Aluminium och nickel samt ej särskildt nämnda

metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbe- ten däraf, ej särskildt nämnda: tullbehandlas

såsom Koppar och motsvarande arbeten däraf.

Anmärkningar till Afd. XII B.

1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld,

tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda.

2. Vid tullbehandling, af de i denna afdelning upp-

tagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral,

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å

1

1

metallens art.

881.

892.

Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässings-

1

linjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfven- som fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar,

såsom kvadrater, regietter och steg ..............

1 kg.

—: 25

882.

893.

Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....

fria.

883.

894.

Musiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..

—

fria.

884.

895.

Tryckplattor, ej särskildt nämnda (klischéer, mon-

terade eller omonterade); äfvensom elektro-,

galvano- och stereotyper ..............................

100 kr.

15: —

885.

896.

Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbe-

gripen..................................................

1 kg-

—: 50

886.

897.

Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glans-

guld och andra likartade preparater af guld......

1 kg-

2: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

ilaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg.

887.

898.

Skrifpennor ......................................................................

1 kg.

1: 50

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

121

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

1 kg.

2: —

—: 60

lkg.

—: 60

lkg.

—: 50

lkg.

•

2; _

—

fria.

fria.

—

fritt.

lkg.

2: 50

fria.

lkg.

30: —

—

fritt.

lkg.

fria.

2: 50

Kr

i kom
mitténs
förslag.

888.

899.

889.

900.

890.

901.

891.

902.

892.

■

903.

893.

904.

894.

905.

895.

906.

896.

907.

897.

908.

898.

909.

899.

910.

900.

911.

901.

912.

XII C._Arbeten af oädel metall etc.

Fiskkrokar:

med konstgjord! bete, drag och svirflar härunder

inbegripna; äfvensom fiskkrokar, försedda

med tafs ................„................................

andra slag................................................................

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar

och nålar andra slag, ej särskildt nämnda, för

såvidt de ej äro till bijouterivaror hänförliga ..

902. Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar

och syringar............................................................

Anm. till n:r 898—902. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller

kartor.

Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkelbestick

.......................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Mynt ............................................................................

Konstnärsarbeten.......................................................

D. Ädla metaller samt arheten dåra/.

Guld:

oarbetad!; äfvensom skrot...................................

arbetadt:

plåt och tråd.......................................................

mynt......................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor .................................................

Silfver:

oarbetad!; äfvensom skrot ...................................

arbetadt:

stänger, ofasonerade..........................................

tråd, ofasonerad; äfvensom plåt....................

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami, 1 Afd. 49 Höft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

kom
mitténs
förslag.

902.

903.

904.

905.

906.

907.

908.

XII D. Ädla metaller samt arbeten dåraf.

913.

914.

915.

916.

917.

918.

919,

tråd och stänger, fasonerade........................

mynt.....................................................................

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor ...................................................

Anm. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten med

gifves ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och

dylikt omslag.

Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt

någon af rubrikerna 909 och 915, skola förses med

kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom sär

skildt är stadgadt.

Platina:

oarbetad ...................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor.................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar, J

papper och dylikt omslag.

andra slag .........................................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap,0)

ej elektriska.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport,

förvärmare, ej särskildt nämnda, vatten- och

andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier

och brännerier, maischor, hökare, diffnsörer,

afdunstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings-

och torkskåp, draftorkare och andra

roterande torkapparater, ej särskildt nämnda,

gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater,

bojar samt behållare för sandblästrar, allt försåvidt

de hufvudsakligen bestå af smidbart j ärn:

ångpannor och förvärmare med tuber eller rör

af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

1 kg.

1 kg
-

1 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

5: —

fria.

20: —

fri.

30: —

fria.

30: —

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

123

Nr

i kommitténs

förslag.

909.

910.

911.

912.

913.

914.

915.

916.

917.

918.

919.

920.

921.

922.

923.

924.

Tullsats.

Kr. öre

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen,

af större vikt.................................................

roterande kokare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör

af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber

och rör:

nitade ..........................................................

pressade eller svetsade.............................

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

20: —

8: —

9: —

8: —

Anm. till n:r 919 — 924. Består varan hufvudsakligen

af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma,

såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad

för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverhettare

tullbehandlas såsom rör, bearbetade, af smidbart järn.

925.

926.

927.

928.

929.

930.

931.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare

och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade

eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar,

gallowaytuber, domar, manhålsluckor,

manhålsbyglar och dylikt:

nitade..........................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom

rörliga eldstadsroster .......................................

Rökgasförvärmare (econom isers), hela eller i delar

Kondensorer:

utan tuber .............................................................

med järntuber ......................................................

med tuber af annan metall ................................

932.

Anm. Pumpverk, tillhörande kondensorer, tullbehandlas

särskildt för sig enligt hvad för pumpar är stadgadt.

Ångturbiner samt särskildt inkommande inre roterande

delar därtill:

vägande per stycke netto högst 100 kg. . . .

100 kg.

6: —

100 kg.

8: —

100 kg.

8: —

100 kg.

5: —

100 kg.

8: —

100 kg.

15: —

100 kg.

25: —

100 kg.

75: —

92».

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Jr

i kommitténs

förslag.

921.

922.

923.

924.

925.

920.

927. "

928.

929.

930.

931.

932.

933.

934.

935.

933.

! 934.

935.

936.

937.

I 938.

939.

| 940.

941.

942.

943.

944.

945.

946.

947.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 100 kg.

men ej mer än 1,000 kg.............................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Ångmaskiner, ej särskild! nämnda:

Kvantitet

j för tull!

beräkI

ningen.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

50: —

30: —

20: —

vägande per stjmke netto högst 100 kg. .....

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg............................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 2,500 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 2,500 kg.

men ej mer än 10,000 kg.........................

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Ånglokomobiler, afsedda att transporteras på hjul;

äfvensom landsvägslokomotiv och ångvältar......

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

50: —

20: —

16: —

10: —

9: —

Anm. Andra ånglokomobiler tullbehandlas såsom ångmaskiner.

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbränningsoch

explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer:
-

vägande per stycke netto högst 500 kg......

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg.............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Vatten turbiner och särskildt inkommande löphjul

därtill samt vattenhjul:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg. ..

af större vikt...........................................................

100 kr.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

10: —

15: —

10: —

15: —

10: —

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

125

Xr

i kommitténs

första(i.

936.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

943.

944.

945.

946.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tull.

beräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

948.

949.

950.

951.

952.

953.

954.

955.

956.

957.

958.

Anm. till n:r 932 — 947. Svänghjul till de i dessa rubriker

afsedda maskiner skola, försåvidt de ej äro fastsittande

vid maskinen, förtullas särskildt för sig och inberäknas ej i

maskinens vikt vid dess hänförande under viss viktgrupp.

Centrifugal- och rotationspumpar samt fläktar, ventilatorer

och roterande biåsmaskiner; äfvensom

yttre omhöljen och inre roterande delar till

sådana maskiner:

vägande per stycke netto högst 150 kg......

vägande per stycke netto mer än 150 kg. men

ej mer än 1,000 kg.........................................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg....

Anm. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga

den för dessa senare bestämda tull.

Andra maskindrifna pumpar af järn eller annau

metall, ångpumpar och hydrauliska pumpar härunder

inbegripna; äfvensom kompressorer samt

blås- och kylmaskiner, ej särskildt nämnda:

vägande per stycke netto högst 100 kg......

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 1,000 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. och

ej hänförliga till nästföljande rubrik...........

Anm. till n:r 948—954. Pumpar, tydligen afsedda att

användas som sprutor, hänföras till sprutor.

Kompressorer och kylmaskiner, vägande per stycke

netto mer än 10,000 kg.........................................

Sprutor, brand- och trädgårds-:

för maskinkraft........................................................

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 50 kg.

af mindre vikt; äfvensom sug-, lyft- och

tryckpumpar för handkraft ........................

100 kg.

30: —

100 kg.

100 kg.

15: —

10: —

100 kg.

40: —

100 kg.

20: —

100 kg.

15: —

100 kg.

10: —

100 kg.

6: 50

100 kg.

50: —

100 kg.

30: —

100 kg.

20: —

I

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

t kommitténs

förslag.

947.

948.

949.

950.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anm. Sprutor, andra än brand- och trädgårds-, tullbehandlas

som det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå.

959.

960.

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,

torkning, rostning, bränning, härdning, vältning,

smältning och bakning:

fasta ugnar utan rörelsemekanism.....................

andra slag; äfvensom smidesässjor och blås- bälgar.....................................................................

100 kg.

100 kg.

4: 50

6: —

961.

Maskiner, ej särskild! nämnda, för målning eller

sönderdelning, såsom huggare, med eller utan

underrede, kul- och rörkvarnar, stampverk och

pendelkvarnar, kollergångar, desintegratorer, des- aggregatorer, valskvarnar, valsstolar för oljesla- geri-, stärkelse-, choklad- och dylika industrier,

potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner, rot- fruktskärare, roterande krossare (äfven sädes- och oljekakskrossare) samt gröpkvarnar, hackelse- maskiner och andra för fodervarors sönderdel- ning afsedda maskiner; äfvensom maskiner för

blandning af betong, lera, sand eller dylikt......

100 kg.

6: —

962.

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och luft- hammare (ej verktyg) utan stabbe och därtill

hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nit- nings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och smides- maskiner; press-, stans-, klipp-, bocknings- och

riktningsmaskiner — härunder inbegripna goffre- ringsmaskiner samt pressar, ej särskild! nämnda,

såsom prägel-, förgyllnings-, glätt- och pack- pressar samt tegelpressar — plåtslageri-, koppar- slageri- och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej

här förut nämnda; äfvensom form- och delnings- maskiner, alla slag, samt knådningsmaskiner:

för hand- eller fotkraft.........................................

100 kg.

1

7: —

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

127

Xr

kom
mitténs
förslag.

95],

952.

953.

954.

955.

956.

957.

958.

1050.

959.

963.

964.

965.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

| för tullj

beräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

och ej till nästföljande rubrik hänförliga

100 kg.

100 kg.

100 kg.

10: —|

8: — !

4: — ;

Anmärkningar till n:r 962—965.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här

nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande botten plåtar till ång- ocbi

lufthammare förtullas särskilt efter hvad för gjutgods är

stadgadt.

966.

967.

968.

969.

970.

971.

972.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och

riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydrauliska)

försåvidt sådana maskiner väga per stycke

netto mer än 8,000 kg...........................................

Lyftblock, alla slag, med eller utan kätting; äfvensom

blockvagnar ........................................................

Hissmaskinerier, ej till nästföregående rubrik hänförliga,

samt lyftkranar, vinschar och spel:

afsedda att drifvas med handkraft.....................

andra slag.............................................................

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt

införda maskiner, förtullas efter hvad

taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf

elevatorn består, dock att därvid, därest skopor

och kedjor äro sammanhängande, den högsta

tullsatsen för dessa tillämpas.

Ångmudderverk...............................................................

Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per

stycke netto högst 500 kg...................................

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500

kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner

för bearbetning af metaller, maskiner,

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kr.

100 kg.

fria.

12:—;

G: —

8: —

10: —

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

Kvantitet

mittens

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

för tull- te eräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner;

äfvensom särskild! inkommande dockor (spindel-,

pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor och

indelningsapparater:

960.

973.

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

100 kg.

30: —

961.

974.

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 1,000 kg..........................................

100 kg.

22: —

962.

975.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men

ej mer än 2,000 kg......................................

100 kg.

16: —

963.

976.

vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men

ej mer än 5,000 kg.......................................

100 kg.

11: —

964.

977.

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg. men

ej mer än 10,000 kg...................................

100 kg.

8: —

965.

978.

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

100 kg.

5: —

966.

979.

Sågramar och delar därtill, andra än sågblad.........

100 kg.

9: —

967.

980.

Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskiner

för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning

af trä, äfven om de äro försedda med remskifva,

allt dock endast försåvidt de väga per stycke

netto högst 500 ks:................................................

100 kg.

10: —

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stäm-

maskiner, afsedda för bearbetning af trä, ej hän- förliga till nästföregående rubrik; äfvensom alla

andra, ej särskild! nämuda träbearbetnings- maskiner samt maskiner, alla slag, för bearbet-

ning af kork:

968.

981.

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

100 kg.

25: —

969.

982.

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 5,000 kg....................................

100 kg.

12: —

970.

983.

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och

100 kg.

8: —

972.

984.

huggmaskiner samt slipverk; raffinörer, holländare

och garnityr till sådana samt defibrörer; tork-

cylindrar och pressvalsar med stativ för textil-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 69.

129

AV

Kvantitet.

i kom- mittens

förstäf/.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

eller pappersindustrien samt kalandrar, äfven

hydrauliska, oafsedt. för hvilken industri de äro

afsedda; äfvensom manglar.....................:..............

Tryckpressar:

100 kg.

7: —

973.

985.

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar,

med tillbehör, samt litografiska pressar, alla

slag, ljustryckspressar härunder inbegripna;

äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt

till sådana maskiner afsedda matriser ............

_

fria.

974.

986.

digelpressar, härunder inbegripna äfven hand-

pressar (icke litografiska) och korrekturpressar;

äfvensom iläggningsmaskiner............................

100 kg.

12: —

975.

987.

Maskiner för tvättning af linne och andra klädes-

persedlar .................................................................

100 kg.

10: —

979.

988.

Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställ-

ningar eller för motordrift, nåtlingsmaskiner

härunder inbegripna .................................................

100 kg.

20: —

977.

989.

Sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställ-

ningar; äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och

nåtlingsmaskiner samt delar därtill, ej särskild!.

nämnda.........................................................................

100 kg.

40: —

978»

990.

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt

delar därtill af järn ..................................................

Kaffe-, kry dd- och köttkvarnar, fruktskalnings-.

100 kg.

8: —

glass- och andra dylika för hushållsbehof eller

eljest för beredning af matvaror afsedda, ej sär- skilt nämnda maskiner eller apparater; äfven- som klädvridningsmaskiner:

981,

991.

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

100 kg.

18: —

982.

992.

af större vikt.........................................................

100 kg.

12: —

984.

993.

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning af-

sedda, ej särskildt nämnda redskap, andra än

handredskap .............................................................

100 kg.

5: —

985.

994.

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harf var

och andra liarfliknande åkerbruksredskap; skörde-

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Raft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i kom•

mulen»

förslag.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

och slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare,

liästhackor och andra för sådd eller skörd

afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor,

kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej

särskildt nämnda för sortering, rening och rens

ning af säd, frö eller andra frukter afsedda

apparater; äfvensom halmelevatorer och andra

stackningsmaskiner..................................................

Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor förtullas

särskildt efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.

Kvantitet

för tullberäkningen.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

986. I

995.

996.

997. !

987.

998.

988.

999.

989.

1000.

i

990.

1001.

991.

1002.

Delar, ej särskildt nämnda, till skörde- och slåttermaskiner:
vägande

per stycke netto högst 5 kg............

af högre vikt........................................................

Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings
maskiner

och gödselspridare....................................

Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölkseparatorer,

mjölkcentrifuger och radiatorer;

äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger

samt jäst- och slamcentrifuger:

för maskinkraft.........................................................

för hand- eller fotkraft, äfven försedda med

rems kifva...............................................................

Kulor till separatorer och fettbestämningscentrifuger:
vägande

per stycke netto högst 10 kg.; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana kulor,

alla slag .............................................................

af högre vikt...........................................................

Centrifuger, alla slag, ej särskildt nämnda; äfvensom

mjölkkylare, mjölkförvärmare, pastorer, kärnor,

smörältningsmaskiner, ostpressar, ostkvarnar och

andra, ej särskildt nämnda maskiner och apparater

för mejerihandtering och margarintillverkning...

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

18: —

12: —

8: —

15: —

25: —

150: —

100: —

10: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

181

AV

i kommitténs

förslag.

992.

993.

994.

995.

996.

997.

998.

999.

1000.

1001.

1002.

i

1003.

1004.

1005. !

1006.

1007.

1008J

1009.

1010. j

1011J

1012.1

1013.

''

XIII A. Maskiner etc.j ej elektriska.

Lokomotiv samt järnvägs- och spårvägs vagnar i

förening med motorer, äfven elektriska, eller i

förening med ångmaskiner:

vägande per stycke högst 12,000 kg.............

vägande per stycke mer än 12,000 kg. men

ej mer än 20,000 kg.......................................

vägande per stycke mer än 20,000 kg..........

Tendrar................................................................................

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

personvagnar; äfvensom postvagnar.................

godsvagnar alla slag; äfvensom boggier och

underreden, med eller utan tillbehör............

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar, raka:

icke bearbetade.........................................................

bearbetade................................................................

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar...

hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrättningar

och koppelanordningar ...........................

Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner med sibcylindrar

eller viror; fals- och häftmaskiner för

bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvert- och

påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och klistringsmaskiner,

kartong- och kartonnagemaskiner,

fuktmaskiner, skär- och rullmaskiner; maskiner

för tillverkning af tändsticksaskar samt för

sådana eller andra dylika askars hopskjutning,

ettikettering,plåning och fyllning; ramiläggningsoch

ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen;

kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner,

cigarrettmaskiner, kapsylmaskiner,

kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner, maltvändare;

apparater (cylinder- och kolonn-) för

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

100 kg.

Kr. öre

18: —

100 kg.

16: —

100 kg.

14: —

100 kg.

12: —

100 kg.

15: —

100 kg.

8: —

100 kg.

6: —

100 kg.

7: —

100 kg.

6: —

100 kg.

7: —

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl, Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

År

« kommitténs

förslag.

:

1003.

1014.

1004.

1015.

1005.

1016.

1006.

1017.

1007.

1018.

1008.

1019.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

tillverkning af kolsyrade drycker; tapp- och kork-''

ningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen, med j

eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; material-!

profningsmaskiner, pneumatiska maskiner, alla!

slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontroll-,

apparater; axelkopplingar, fasta eller rörliga; sil-!

och siktapparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar

samt perforerade eller annorledes med''

hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för-!

sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till;

vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis!

eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner;

filterpressar; omrö ringsapparater för

kokare och behållare; bromsapparater, luft-,

vacuum- eller ång-, till järnvägs- och spårvägsvagnar;

äfvensom andra, ej särskild! nämnda

maskiner och apparater samt pneumatiska verktyg.

......................................................................

100 kr.

Kr. öre

10: —

Särskild! inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp

för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,

kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,

pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch

lufthammare för suddning samt förbränningsoch

explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 100 kg..........

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 200 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg. ...

Särskild! inkommande, bearbetade kolfvar, med eller

utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg....................................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ......

100 kg.

55: —

100 kg.

30: —

100 kg.

16: —

100 kg.

55: —

100 kg.

30: —

100 kg.

16: —

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition No 69,

133

Nr

i kom- ;

mitténs 1

—j

i

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tull- berttk- ningen.

Tullsats.

|

Kr. öre

Vefaxlar och vefstakar, alla slag:

1009.

1020.

blanksvarfvade eller eljest finarbetade...............

100 kg.

10: —

1010

1021

an d ra. .............................

100 kg.

6: —

lön.

1022.

Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt mal-

skifvor, alla slag, till gröpkvarnar........................

100 kg.

15: —

Valsar och valscylindrar, ej särskild! nämnda:

1012.

1023.

icke bearbetade...........................................................

100 kg.

2: 50

bearbetade:

1013.

1024.

med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af

järn i förening med annan oädel metall ...

100 kg.

10: —

1014.

1025.

andra slag................................................................

100 kg.

8: —

Hull- och kullager:

finarbetade:

1017.

1026.

vägande per stycke netto högst 1 kg.............

100 kg.

200: —;

1018.

1027.

vägande per stycke netto mer än 1 kg. men

''

ej mer än 15 kg.................i...........................

100 kg.

100: —1

1019.

1028.

vägande per stvcke netto mer än 15 kg. .....

100 kg.

80: —

andra slag:

1018./

1029.

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

100 kg.

40: —

1019.

1030.

af större vikt............................................................

100 kg.

20: —

Transmissioner, härunder innefattade släta axlar

(försedda med kilspår eller annorledes apterade),

lager, ej särskildt nämnda, och lagerboxar, sväng-

hjul (utan regulator), rem- och linskifvor, ej

särskildt nämnda, samt kugghjul med oarbetade

kuggar:

1015.

1031.

vägande per stycke netto högst 500 kg......

100 kg.

6: —

1016.

1032.

af större vikt..........................................................

100 kg.

4: —

Anm. 1. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans mec

den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas efter

hvad för maskinen är stadgadt.

Anm. 2. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleck-

varor, ej särskildt nämnda.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

av

i konimitténs

förslag.

1020.

1021.

1022.

1023.

1024.

1033.

1034.

1035.1

1036.

1037.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.............

af större vikt ...............................................................

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater

och rörledningar, lös eller särskildt inkommande,

såsom ventiler och kranar, ånghvisslor,

smörjapparater, afskiljare och afledare

för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och

vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom injektorer

och ejektorer:

af järn, vägande per stycke netto högst 5 kg.;

äfvensom till hufvudsaklig del af annan

metall, oafsedt vikten .......................................

andra slag:

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg. ..

Kvantitet

för tull.

beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. örej

100 kg.

12: —

100 kg.

9: —

1

100 kg.

50: —

100 kg. 15: —

100 kg. 10: —

Anmärkningar till n:r 1035—1037.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga

artiklar.

2. Är en till någon af berörda rubriker hänförlig

vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen

med 50 procent.

Anmärkningar till Afd. XIII A.

1. Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt,

för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några

mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag

af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån

sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren

aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af

delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans

utgöra en maskin.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

135

mitten*

förslag.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

2. Den omständighet, att en maskin införes sönder!

tagen i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke

j utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för

! maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämplig{

heten af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, ut|

färdas af Konungen.

4. Inkommande lösa maskindelar, ej Särskild! nämnda,

i tullbehandla^ såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de

I icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens

i bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull|

verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på

j gemensam bottenplåt, förtullas denna särskild! såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lösgöras.

1025.

1020.

1038,

1039,

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes

än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något

fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga väg

attiralj oanvändbar för viktens bestämmande.

6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf,

för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet i hvarje

fall motsvara minst 10 procent af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka

olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke,

må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst

tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

B. Elektriska maskiner och apparater m. m.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer

och omformare; äfvensom transformatorer och

dämprullar:

vägande per stycke netto högst 50 kg............

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej

mer än 100 kg.

100 kg.

100 kg.

70:

50:

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. McijHs Nåd. Proposition N:o 69.

mittens

försina.

1027.

J028.

1029.

1040

1041.

I

i

1042. !

'' Kvantitet

XIII B. Elektriska maskiner etc
-

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg:.............................................

1030. | 1043.

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 3,000 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.

Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt,

förtullas särskildt hvar för sig.

De till Afd. XIII A fogade allmänna anmärkningar

1 — 5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende:

å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare

och härfvor, särskildt inkommande: draga''

tull som elektriska maskiner med 50 procents!

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

35: —

100 ko;.

25: —

100 kg.

18: —

förhöjning.

Anm. till n:r 1038—1043. För de i dessa rubriker;

upptagna maskiner och delar däraf skall tullen i hvarje

fall motsvara minst 15 procent af varans värde och må|

i intet fall utgå med lägre belopp än för högst tullbe-!

skattade varor i närmast lägre viktgrupp.

! Ackumulatorer:

1031. 1044J omonterade element; till ackumulatorer hörande,

samtidigt inkommande träställningar och

gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till sådana

hörande träskifvor och trästat var; till

ackumulatorer afsedda rektangulära glaskärl

af minst 3.5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade

trälådor; äfvensom galvaniska ele
-

ment .....................................................................

100 kg.

10: — i

1032. 1045.

helt eller delvis monterade element och batte-

.. .

rier; äfvensom hoplödda elektroder .............

100 kg.

32: —

Glödlampor:

i

1033. 1046.

koltrådslampor .......................................................

lkg.

1: 50

io34.j 1047.

metall!rådslampor ..................................................

1 kg-

4: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

137

.Yr

i kommittén

a

förslog.

1035. 1048. i

loai). 1049.

1037. 10 5 0-1

1038. 1051.

1039. 1052.

1040. 1053.i

1041.1 1054.;

1042. | 1055.''

1043. 10 5 6;

1044. 10 5 7.

1045. | 1058.

Bill. till

XIII B. Elektriska, maskiner etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k.

nernstlampor samt glober, lyskroppar och motstånd

därtill; äfvensom strålkastare.....................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

ock dylikt omslag.

Koltrådar, äfven metalliserade, metalltrådar samt

socklar till glödlampor .............................................

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej särskilt

nämndt:

vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfver

af mindre vikt:

kolborstar, äfven i förening med annat ämne

andra slag ............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer

(ej plattor); pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd,

kontroller samt andra elektriska

regulatorer; äfvensom elektriska apparat- och

instrumenttaflor, monterade.....................................

Säkerhetsapparater, ej särskilt, nämnda, härunder

inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstjmken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare och dosströmställare..............

andra slag................................................................

Anmärkningar till n:r 1053—1056.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater

eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ..........................................................

Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

1 kg

1 ko’.

Ö

1 kg.

1 kg

1 kg

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

50

fria.

3: —

-: 20

—: 35

—: 50

—: 55

—: 75

1: 50

—: 80

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

1 kom- mitténs

förslag.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1046.

1059.

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxel- bord; äfvensom delar, ej särskilt nämnda, till

telefon- och telegrafapparater samt till telefon- växlar och telefonväxelbord ..................................

1 kg.

1: 50

Anm. Vid tullbehandling af här nämnda delar medgifves

ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

1047.

1060.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande) och

rörvinklar, med eller utan påsittande muffar,

äfvensom dosor till sådana......................................

lkg.

—: 20

Anm. S. k. mikanitrör tullbehandlas som arbeten af

glimmer.

1048.

1061.

Elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda,

såsom apparater för signalering eller orderöfver- föring, röntgenapparater, till annan rubrik ej

hänförliga apparater för trådlös telegrafi och

telefoni, malmseparatorer o. s. v.; äfvensom jack- liftt.pr till tp.lpfVm väx pl bord .......................................

100 kr.

10- —

Elektriska härdugnar och kokapparater m. m.: Se Afd.

XII A.

Elektriska mätinstrument: Se Afd. XVI.

C. Fartyg och fordon.

1049.

1062.

Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör:

af järn med nettodräktighet af 40 registerton

piller rl äril lider ...................................................

100 kr.

10: —

1049.

1063.

1064.

1065.

andra ....................................................................

fria.

1051.

Velocipeder:

färdiga....................................................................

1 st.

25: —

1052.

afpassade kedjor och andra delar, ej särskildt

nämnda................................................................

lkg.

2: —

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

139

AV

Kvantitet

t kom- mitténs

för slån.

XIII C. Fartyg och fordon.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Motorvelocipeder:

1053.

1066.

färdiga.......................................................................

1 st.

60: —

1054.

1067.

delar därtill, ej särskild! nämnda: tullbekandlas

som velocipeddelar.

1 kg;.

1055.

1068.

Ilar n va crn av ..............................................

—: 25

1050.

1069.

Åkdon och fordon, ej särskild! nämnda, äfven med

motor försedda, samt underreden därtill; äfven- som med gnmmiringar försedda hjul till sådana

c>

åkdon eller fordon ....................................................

100 kr.

15: —

•

XIV. Oljor och fett, vax in. in. samt produkter af

dessa ämnen, såsom ljus, tvål m. in.

1

1057.

1070.

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,

såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och

gasolin; paraffin, rå eller renad, jordvax (ozokerit)

fria.

samt ceresin ...............................................................

—

1058.

1071.

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnssmörja,

samt andra smörjmedel, ej särskilt nämnda, i

hvilka fett eller olja ingår, emballagets vikt

inberäknad ...................................................................

1 kg.

—:02

1059.

1072.

Hartsoljor ........................................................................

_

fria.

Vegetabiliska, feta oljor:

linolja:

1060.

1073.

rå; äfvensom linoljesyra ......................................

1 kg.

—: 07

1061.

1074.

kokt: tullbekandlas som oljefernissa;

1062.

1075.

rot- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje-

syror ..........................................................................

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja,

1 kg.

—: 07 i

sesamolja och bomullsfröolja:

1063.

1076.

på fat, större eller mindre .............................

—

fria.

1061.

1077.

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad ....

1 kg.

: 05

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kom- mitténs

förslag.

1065.

1078.

1066.

1079.

1067.

1080.

1068.

1081.

1069.

1082.

1070.

1083.

1071.

1084.

1072.

1085.

1073.

1086.

1074.

1087.

1075.

1088.

1076.

1089.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

Anm. Oljor, utgörande blandning utaf någon af de i

rubrikerna n:r 1076 och 1077 afsedda feta oljor samt

mineralolja, tullbehandlas såsom mineraloljor.

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja och majsolja ......................

Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja

eller kokosnötolja, kakaosmör, japanvax och andra

vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rumstemperatur

icke pläga förekomma i flytande form

Animaliska oljor, såsom tran, hvalrafolja och isterolja

(lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget,

såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, benfett;

ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)

Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror.....

Stearin (stearinsyra)........................................................

Glycerin, rå eller renad ................................................

Yax:

af insekter (bivax)..................................................

karnaubavax, palmvax och annat växtvax.....

Arbeten af vax, ej särskildt nämnda:

mellanväggar för bikupor ..........................._......

andra slag, såsom figurer eller delar däraf,

blommor, frukter och dylikt ...........................

Anmärkningar till n:r 1086 och 1087.

1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas såsom

arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne..

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande

mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid

tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt

är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg.

olje-, blekt linolja samt s. k. standolja härunder

inbegripna ...............................................

Kvantitet

för tullberäkningen.

1 kg.

1 kg.

lkg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.

fria.

fria.

—: 09

—: 04

—: 15

fria.

—: 50

1: 60

—: 15

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

141

År

i kommittent

fardag.

1077.

1078.

1079.

1080.

1081.

1082.

1083.

1084.

Kvantitet

XIV. Oljor och fett, vax etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anm. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja,

hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af mine- raliska torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra

ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa,

som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentin- olja, mineralolja eller liknande ämnen.

Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana

siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i

förening med metalloxider eller metallsalter.

1090.

andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k.

ugnsfernissa, samt asfaltlack och zaponlack,

med eller utan tillsats af färgämne ............

lkg.

—: 30

1091.

Kitt, beredt af olja och fasta mineraliska ämnen

Ljus:

lkg.

—: 05

1092.

julgransljus, färgade eller ornerade ljus samt

vaxljus .................................................................

lkg.

—: 25

1093.

andra slån- ................................................................

1 kg.

—: 12

^ ö

Anm. till n:r 1092 och 1093. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

Tvål:

1094.

parfymerad; annan, i formade handstycken,

kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller

mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar

och dylikt, äfvensom transparent tvål........

lkg.

1: —

1095.

andra sias:................................................................

1 kg.

—: 10

Anmärkningar till n:r 1091 och 1095.

1. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabark

och dylikt, tullbehandlas såsom tvål.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

1096.

Såpa; äfvensom turkrödolja och flytande tvål- eller

såphaltiga appreturmedel, icke innehållande dex- trin eller stärkelse ....................................................

1 ks\

o

T

1097.

Tvål- eller såphaltiga desinfektionsmedel, icke annor-

Ö

städes upptagna, såsom lysol och kreolin; tvätt-,

skur- eller polermedel, fasta, flytande eller i

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

*

Nr

Kvantitet

i kom-

för tull-

Tullsats.

mittens

XIV. Oljor och fett, vax etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

pulverform, framställda af tvål, fett eller olja

med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvål-

eller såphaltiga appreturmedel i fast form, hvilka

icke innehålla dextrin eller stärkelse....................

1 kg.

—: 10

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:

1085.

1098.

blanksmörja, svart, icke flytande......................

1 kg.

—: 20

1080.

1099.

andra slag...............................................................

Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbeband- las såsom spritfernissa.

Anm. till n:r 1097—1099. Afdrag i vikten medgifves ej

lkg.

—: 30

för askar, flaskor och dylikt emballage.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dit-

hörande råämnen, ej annorstädes upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar,

!

i

ej annorstädes upptagna.

1087.

1100.

Förtätade gaser, alla slag, närmaste emballagets

vikt inberäknad...........................................................

1 kg.

—: 05

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke

bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats,

utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem

är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra

1

två tredjedelar af bruttovikten.

1088.

1101.

Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller

röd................................................................................

—

fria.

1089.

1102.

Saltsyra (klorvätesyra); äfvensom fluorvätesyra och

fluorammoni um ........................................................

_

fria.

—: 60

1090.

1103.

Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid ......................

100 kg.

1091.

1104.

Salpetersvra, kärlens vikt inberäknad .....................

100 kg.

2: —

1092.

1105.

Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra

och mjölksyra..............................................................

—

fria.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

143

Nr

i kommitténs

förslag.

1093.

1094.

1095.

1096.

1097.

1098.

1099.

1100.

1101.

1102.

1103.

1104.

1105.

|

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Kvantitet

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1106.

Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och

natriumfosfat..................................................... .........

100 kg.

1: 50

Ättika och ättiksyra, alla slag:

1107.

1108.

på fat:

af till och med 10 procents syrehalt ........

för hvarje procent högre syrehalt ökas tull- afgiften med 1 öre per kg.

Ilig.

—: 10

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på

sätt därom är särskilt stadgadt, utgår tullen för ättika j

och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver So procents;

syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara

af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

1109.

1110.

1111.

1112.

1113.

1114.

1115.

1116.

1117.

1118.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten

Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium och

ammonium ....................................................................

Citronsyra oclr vinsyra ''''(vinstenssyra); äfvensom

vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium och ammonium............................

Salicylsyra ........................................................................

Kaustik ammoniak .........................................................

Kaustikt kali (kalihydrat) och kaustikt natron

(kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande

Magnesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerjordshydrat ...........................................

Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak

(klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klormagnesium

och kloraluminium; äfvensom brom,

bromkalium, bromnatrium och bromammonium

samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

Klorkalk ..........................................................................

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat

(klorsyradt natron) ......................................................

1 kg.

1 kg
1

kg1

kg.

100 kg.

100 kg.

1: —

—: 07

fria.

—: 30

—: 05

2: 50

fria.

fria.

1: —

fria. j

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

!

Kvantitet

i kom -

i

för tull-

Tullsats.

mittens

förslag.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

1106.

1119. Alun, alla slag; aluminiumsulfat (svafvelsyradlerjord);

äfvensom vattenglas (kalium- eller natriumsilikat)

100 kg.

1: —

1107.

1120.! Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natrium-

bisulfat, ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammo-

niak), gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesium-

sulfat (svafvelsyrad magnesia); äfvensom natrium-

sulfit (svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit,

natriumhyposulfit (undersvafvelsvrligt natron)

och natriumhydrosulfit ..............................................

—

fria.

1108.

1121. Kalisalpeter (kaliumuitrat) ............................................

—

fri.

1109.

1122.'' Ammoniumnitrat ............................................................

1 kg-

—: 10

1110.

1123. Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natrium-

karbonat), kristalliserad eller kalcinerad, och

natriumbikarbonat .....................................................

—

fria.

111).

1124. Hjorthornssalt (ammoniumkarbonat) ..........................

1 kg-

—:07

1112.

1125.'' Cyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlut-

salt, gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium,

ferro- och ferricy ann atrium) ...................................

—

fria.

1113.

1126. Ättiksyrad! natron (natriumacetat) ............................

lkg.

—: 10

1114.

1127. Ättiksyrad kalk, rå eller renad ..................................

1 kg.

—: 03

1115.

1128.! Ättiksvrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid ....

lkg.

—: 05

1116.

1129. Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natrium-

kromat och natriumbikromat; äfvensom kromsyra

—

fria.

1117.

1130. Arseniksyrlighet samt arseniksjudigt kali och arsenik-

syrligt natron; äfvensom kräkvinsten och andra

a n ti in o nf ö r eni n gar, ej till färger hänförliga .....

—

fria.

1118.

1131.! Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jord-

artmetaller samt wolframsyra; äfvensom guld-

och platinasalter ........................................................

—

fria.

1119.

1132) Järn vitriol.........................................................................

100 kg.

—: 50

1120.

1133. Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid

och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........

—

fria.

Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tullbehandlas så-

som kaustik ammoniak.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

145

Nr

Kvantitet

i kom»

mittens

förslag.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr, öre

1121.

1134.

Kopparvitriol (kopparsulfat) ..........................................

1 ko-.

—: 05

1122.

1135.

Blysocker (blyacetat), hvitt eller gult, och blyättika;

X Ö

blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuper- oxid; äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid

och tennaska (tennoxid)............................................

—

fria.

1123.

1136.

Blynitrat ............................................................................

1 kg.

—: 08

1124.

1137.

Kvicksilver och kvicksilfverlegeringar (amalgamer)

fria.

1123.

1138.

Lapis (silfvernitrat)..........................................................

1 kg.

2: 50

1126.

1139.

Vätesuperoxid....................................................................

1 kg.

—: 03

1127.

1140.

Kalciumkarbid och bariumkarbid ...................

1 kg.

_• 05

1128.

1141.

Karborundum (siliciumkarbid) och andra karbider, ej

särskildt nämnda .....................................................

_

fria.

1129.

1142.

Kolsvafla, klorsvafvel, fosforseskvisulfid och fos- forhydrid samt svafvelkalium och svafvelnatrium;

äfvensom svafvellefver, alla slag .........................

—

fria.

Anmärkning till Afd. XV A.

Sura och basiska salter, ej särskildt nämnda, tullbekandlas

såsom motsvarande neutrala salter.

B. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.

1130.

1143.

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd

tjära..............................................................................

—

fria.

Anm. Stenkolstjära, som vid intorkning förhåller sig som

asfaltlackfernissa, tullbehandlas såsom asfaltlack.

1131.

1144.

Stenkolstjära, medelst tillsättning af kalk, krita,

lera, asbest eller andra liknande mineraliska

ämnen beredd till bestrykning af tak ................

1 kg.

—: 02

1132.

1145.

Bensololjor (stenkolsbensin), karbolsyra, kresol,

naftalin, kreosotolja, karbolineum och andra lik- artade destillationsprodukter ur stenkolstjära;

äfvensom karbolkalk ...............................................

—

fria.

1133.

1146.

Trät järn samt tjärpärma ..............................................

—

fria.

1134.

1147.

Harts, i stycken eller pulveriseradt, samt terpentin

(tjock) och annan nativ balsam .............................

—

fria.

Bill. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Hiift. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Nr

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

XV B. Torrdestillationsprodukter m. »«.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1135.

1148.

Hartstvål eller s. k. hartslim, fast eller flytande;

äfvensom s. k. garflim ........................................

1 kg.

—: 02

1136.

1149.

Tjäroljor samt andra genom torr destination fram-

ställda ämnen, icke annorstädes upptagna ..........

—

fria.

1137.

1150.

Terpentinolja .................................................................

1 kg.

—:07

1138.

1151.

Träsprit, rå eller renad; äfvensom aceton och aceton-

olja .................................................................................

1 kg.

—: 20

1139.

1140.

1152

Formalin i vattenlösnin er .......................................

lkg.

—: 15

1153.

Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in- beräknad ........................................................................

1 kg.

1: —

C. Färger och färgningsämnen m. m.

Jordfärger:

1141.

1154.

krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt

inberäknad .....................................................

100 kg.

1: —

1142.

1155.

andra (brända, malna eller slammade), torra

eller i degform ...............................................

—

fria.

1143.

1156.

Berlinerblått (pariserblått), torrt eller i degform,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in- beräknad .............................................................

lkg.

—: 15

1144.

1157.

Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (lito- pon), barythvitt (permanenthvitt, blanc fixe),

mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom

koboltoxid, äfvensom andra mineralfärger, ej

till annan rubrik hänförliga ..........................._.....

—

fria.

1145.

1158.

Kimrök och likartade svarta färgämnen .................

lkg.

—: 05

1146.

1159.

Benkol onh bensvärta ..............................................

1 kg.

—: 02

Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmer-

brons (pulveriserad glimmer), hvit eller färgad,

närmaste emballagets vikt inberäknad:

1147.

1160.

i förpackningar om minst 0.5 kg. bruttovikt

lkg.

—: 50

1148.

1161.

i förpackningar af mindre bruttovikt.............

lkg]

1: —

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.-o 69.

147

2ir

Kvantitet

i kom-

för tull-

Tullsats.

mittens

förslån.

XV C. Färger och färgningsämnen nt. in.

beräk-

ningen.

Kr. öre

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget

såsom bref, paket eller burkar.

1149.

1162.

Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver

eller färg på en hinna af något bindemedel

såsom albumin eller gelatin ..................................

fria.

1150.

1163.

Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska

färger...........................................................................

—

fria.

1151.

1164.

Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg-

ämnen...........................................................................

—

fria.

1152.

1165.

Färgträ, samt andra till färgning användbara

växter och växtdelar, ej till annan rubrik hän- förliga, hela eller i stycken, raspade, malna eller

på annat sätt sönderdelade ....................................

Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande

fria.

eller fasta:

1153.

1166.

blåträ-, kreuzbär-, kvärcitron-, gulträ- och

rödträextrakter ..................................................

—

fria.

1154.

1167.

andra slag .............................................................

lkg.

—: 02

1155.

1168.

Alisarin- samt anilin- och andra tjärfärger, ej sär-

skildt nämnda ...........................................................

—

fria.

1156.

1169.

Anilin (anilinolja), naftol, naftylamin och parani-

tranilin samt salter däraf......................................

—

fria.

1157.

1170.

Lackfärger, torra eller i degform, ej särskild!

nämnda ......................................................................

lkg.

—: 07

Anm. Med lackfärger afses sådana i vatten olösliga färger,

som framställas genom att med lerjord eller andra ämnen

utfälla vegetabiliska eller animaliska färger eller tjärfärger.

Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lös-

nings- eller betningsämnen, såsom ättiksyra,

acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt:

1158.

1171.

i mindre för detaljhandeln afsedda förpack-

ningar (s. k. hemfärger) ................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari

lkg.

—: 25

varan är af sedd att i detaljhandeln försäljas.

1159.

1172.

i andra förpackningar ..........................................

lkg.

—: 07

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kom- mitténs

förslag.

1160.

1173.

1161.

1174.

1162.

1175.

XV C. Färger och fåtgningsämnen m. m.

Smör- och ostfärger, närmaste emballagets vikt

inberäknad ....................................................................

Trycksvärta ......!................................................................

Färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda.....

1163.

1164.

1165.

1166.

1167.

1168.

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskild!

nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till bestrykning

af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit

och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg.,

må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt särskilt

är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas

varan som spritfernissa.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intorkningen

förhålla sig såsom fernissa (emalj färger), tullbehandlas,

så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder,

såsom fernissa.

1176.

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat

bindemedel än olja, såsom med albumin eller

kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar

..............................„....................................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvar*

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

1177.

1178.

1179.

1180

1181.1

i andra förpackningar .....................................

Färger, ej särskilt nämnda, oberedda eller beredda

Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda

färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar

och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ..............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller

annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt

omslag.

Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver

(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste

emballagets vikt inberäknad.......................

Blyertspennor och blyertsstift:

gröfre s. k. timmermanspennor...........................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—:07

1 kg-

—:07

lkg.

—: 15

lkg.

—: 25

lkg.

—: 07

fria.

lkg.

1: 50

lkg.

—: 10

lkg.

—: 20

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

149

AV

Kvantitet

i kotn- mittens

förslag.

XV C. Färger och fårgningsämnen m. m.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1169.

1182.

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

som äro försedda med skyddande hylsa af

annat ämne än guld eller silfver; äfvensom

färgstift, oinfattade eller infattade, samt

svartkrita och pastellkrita ...........

1 ko-.

—• 50

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor,

försedda med radergummi.

1170.

1183.

Skol- och skräddarkrita, äfvensom annan krita, ej

särskildt nämnd, i skurna eller formade stycken

Anm. till n:r 1181 — 1183• Afdrag i vikten medgifves ej

1 kg-

—: 10

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, äfvensom par-

fymer och kosmetiska medel m. m.

Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskildt nämnda,

kärlens vikt inberäknad:

1171.

1184.

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...

1 kg.

O- _

1172.

1185.

i kärl af mindre bruttovikt .........................

1 kg.

3: —

Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlas

äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning

som motsvarande naturliga oljor.

1173.

1186.

Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt

inberäknad .................................................................

1 kg- 1 kg.

—: 40

1174.

1187.

Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad

—: 10

1175.

1188.

Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord .............

Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad

fri.

1176.

1189.

1 kg.

—: 50

Heliotropin, kumarin, mysk och andra inom par- fymfabrikationen använda välluktande ämnen,

naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda

och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänförliga,

närmaste emballagets vikt inberäknad:

1177.

1190.

i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller

däröfver .....................................................

lkg.

lkg.

2: —

1178.

1191.

i förpackningar af mindre bruttovikt..............

Anm. Med förpackning afse3 här närmaste emballaget.

3: —

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

Kvantitet

i kom- mitténs

förslag.

XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1179.

1192.

Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten),

kärlens vikt inberäknad.........................................

1 kg-

—: 10

1180.

1193.

Lukt- eller toalettvatten, eter- eller sprithaltiga,

härunder inbegripen äfven bårtinktur, alla slag,

kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar,

papper och dylikt omslag inberäknad.................

1 kg-

3: —

1181.

1194.

Puder, smink, tandpulver och tandpasta.................

1 kg-

1: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Pomador, kärlens vikt inberäknad:

1182.

1195.

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver..

1 kg.

—: 35

1183.

1196.

i kärl af mindre bruttovikt............................

1 kg.

1: —

Anm. Såsom pomador tullbehandlas äfven icke flyktiga

oljor, försatta med välluktande ämnen.

1184.

1197.

Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller fly- tande, ej hänförliga till annan rubrik, såsom

parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga mun-

vatten m. m., omslags eller flaskors vikt äfven- som vikten af etuier och askar inberäknad

1 kg.

3: —

1185.

1198.

Eterarter, alla slag, enkla eller sammansatta, här-

under inbegripna jämväl i brännvin eller sprit

lösta eterarter, ej särskildt nämnda, kärlens vikt

inberäknad ................................................................

1 kg-

2: 50

Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter

och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas

endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskollegii

pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof

af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

E. Konstgödsel.

1186.

1199.

Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej

särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas- fosfat och omalen s. k. tomasslagg ...................

_

fria.

1187.

1200.

Karbidkväfve (kalkkväfve).............................................

100 kg.

5: —

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

151

ifr

Kvantitet

« kom- mitténs

förslag.

XV E. Konstgödsel.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1188.

1201.

Superfosfat......................... . ...........

100 kg.

—• 25

1189.

1202.

Benmjöl och hornmjöl; guano, äfven naturlig, och

annan gödsel af animaliskt affall..........................

fria.

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor

och fyrverkerivaror.

%

1190.

1203.

Svartkrut (salpeterkrut)..........................

1 kg- 1 kg.

—: 12

1191.

1204.

Bomullskrut ............................

—: 30

1192.

1205.

Röksvagt krut .........

1 kg.

—: 50

1193.

1206.

Dynamit och andra sprängämnen, ej särskildt nämnda

Anm. till n:r 1203—1206. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

Knallhattar (tändhattar) ................................................

1 kg.

—: 20

1194.

1207.

—

fria.

1195.

1208.

Tändmedel, ej särskildt nämnda, för projektiler och

skjutvapen, såsom perkussion- eller nedslagsrör,

tidrör, dubbelrör, fyrrör och fyrpatroner............

100 kr.

15: —

1196.

1209.

Patroner, ej särskildt nämnda, oladdade eller laddade

1 kg.

—: 35

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

1197.

1210.

Stubintråd och antändningsrör ................................

Tändstickor, närmaste emballagets vikt inberäknad:

1 kg.

—: 15

1198.

1211.

af trä............................................

1 kg-

—: 05

1199.

1212.

andra slag, ej till nästföljande rubrik hän-

förliga.....................................................................

1 kg.

—: 20

1200.

1213.

Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor,

knallsignaler, knallpulver och smällare ...............

1 kg.

2; _

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

1201.

1214.

Vegetabiliska garfningsämnen såsom ekbark, garf- skidor (myrobalaner) och kvebrachoträ, hela eller

i stycken, raspade, malna eller på annat sätt

sönderdelade; äfvensom galläpplen........................

—

fria.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kom- mittens

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1202.

1215.

Garfämnesextrakter, flytande eller fasta ..................

1 kg-

—: 02

1203.

1216.

Garfsyra (tannin), gallussyra och pyrogallussyra

(pyrogallol).....................................................................

—

fria.

1204.

1217.

Glutenlim eller växtlim...................................................

1 kg.

—: 03

1205.

1218.

Dextrin, i fast eller flytande form ...........................

1 kg-

—: 20

p

Anm. Såsom dextrin tullbehandlas äfven stärkelseklister

samt dextrin- eller stärkelsehaltiga appreturmedel.

Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik hän-

förliga, med eller utan tillsats af andra ämnen:

1206.

1219.

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...

1 kg-

—: 40

1207.

1220.

i kärl af mindre bruttovikt, närmaste embal-

lagets vikt inberäknad......................................

lkg.

1: —

1208.

1221.

Gummi, nativt, ej särskildt nämndt, gummigutta

och andra gummihartser härunder inbegripna...

—

fritt.

1209.

1222.

Gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets

vikt inberäknad; äfvensom arbeten af gelatin

lkg.

1: 70

Anm. 1. Gelatin i folier hänföres till denna rubrik, endast för-

så vidt foliernas medel vikt utgör högst 8 gram för 100 kvcm.

Anm. 2. Vid tullbehandling af arbeten af gelatin medgifves

ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

1210.

1223.

Draglim eller s. k. snickarlim och andra, ej sär-

skildt nämnda slag af lim, icke flytande............

lkg.

—: 20

1211.

1224.

Valsmassa (elastiskt lim för boktryckerivalsar),

ofärgad eller färgad, härunder inbegripen äfven

autograf- och hektografmassa.................................

lkg.

—: 20

1212.

1225.

Kollodium, kärlens vikt inberäknad ...........................

lkg.

2: —

1213.

1226.

Albumin och kasern.........................................................

fria.

1214.

1227.

Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter

lkg.

—: 15

1215.

1228.

Lack ....................................................................................

lkg.

—: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

1216.

1229.

Lödpasta och lödpulver, afsedda att underlätta löd-

ning af metaller .........................................................

lkg.

—: 70

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, burkar, papper

och dylikt emballage.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

153

Nr

t koanmitt

in*

förslag.

1217. 1230.

1218. 1231.

1219. 1232.

1220. 12 3 3.

1221. 1234.

1222. 12 3 5.

Bih. till

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

2: 50

fria.

100 År.

15: -

100 kr.

10: —

lkg.

5: —

lkg.

3: —

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

Glödstrumpor, af brända, med eller utan stift..

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pt

och dylikt omslag.

Apoteksvaror, ej särskildt nämnda, enkla t

sammansatta, sackarin härunder inbegripen

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af

karolinska institutets eller tekniska högskolans lärarkollegiers

hörande, af vetenskapsmän till begagnande för

vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommerskollegii

pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof ai

dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda ...

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometrar samt

elektricitetsmätare och andra elektriska mät

instrument härunder inbegripna, kemiska och

navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda;

mikrometrar, mätband, mätstockar, räknestafvar

och andra, ej särskildt nämnda matematiska

instrument, stegräknare, cyklometrar, taxametrar,

tachometrar och metronomer härunder

inbegripna; äfvensom delar till instrument,

hänförliga till denna rubrik................................

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till

densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.

optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfvensom

delar, ej särskildt nämnda, till fotografikameror:
vägande

per stycke netto högst 3 kg....

vägande per stycke netto mer än 3 kg.

men ej mer än 5 kg............................

Rikad. Prof. 1910. i Sami. 1 Afd. 49 Käft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

AV

i kommitténs

förslag.

1223.

1224.

1225.

1226.

1227.

1228.

1229.

1230.

1231.

1232.

1233.

1236. •

1237.

1238.

1239.

1240.

1241.

1242.

1243.

1244.

1245.

1246.

Kvantitet

för tull- ber&k- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

1: —

1 kg.

2: —

lkg.

2: —

100 kr.

10: —

lkg.

2: —

lkg.

—: 50

1 st.

1 st.

175: —

250: —

1 st.

lkg.

lkg.

10: —

3: —

1: —

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

vägande per stycke netto mer än 5 kg.

Anm. 1. Eu kamera tullbehandlas i det skick, hvari den

inkommer.

Anm. 2. Objektiv, särskilt inkommande, tullbehandlas

såsom infattade optiska glas.

kasetter, sökare, slutare och bländare ......

andra slag, härunder inbegripna kikare, glasögon

och infattade optiska glas; äfvensom

delar därtill, ej särskildt nämnda, af annat

ämne än guld eller silfver.......................

Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra

slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag,

fyrapparater och delar därtill, ej särskildt nämnda

barometrar och termometrar; manometrar och va

cuummetrar samt delar därtill; äfvensom vattenmätare

med högst 40 mm. genomloppsöppning

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

gasmätare, vägande per stjmke netto högst 100 kg;

äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ..........................................

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater,

ej särskildt nämnda,

musikinstrument:

tafflar och pianinon ...................................

flyglar ..............................................................

Anmärkningar till n:r 1242 och 1243.

1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes

tullen å detta med 100 kronor per stycke. Särskildt

inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till

musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller

osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor) ........................................

speldosor och delar därtill .............................

ackordion och delar därtill............................

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 69.

155

JVr

t kommittent

förslag.

1234.

1235.

1236.

1237.

1238.

1239.

1240.

1241.

1242.

1243.

1247.

1248.

1249.

1250.

1251.

1252.

1253.

1254.

1255.

1256

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Anm. till n:r 1245 och 1246. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

af trä samt delar därtill ..............................

af annat ämne, äfvensom delar därtill ...

andra slag; äfvensom särskildt inkommande

delar och tillbehör, ej särskildt nämnda

Anm. Instrument, hvilka i anseende till sina mindre

dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra

endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras

till leksaker.

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande

af musik m. m. inrättade instrument

samt delar därtill, såsom plattor och

rullar, trattar, ljuddosor och nålar m. m....

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar

balansvågar, ej särskildt nämnda:

af mässing ..................................................

andra slag; äfvensom taffel- och hushållsvägar

.......................................................

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;

Ur:

stycke mer än 500 kg.

decimal-, gods-, bagage-, person-, kran- och

kreatursvågar; vagnsvågar, vägande

stycke högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt

nämnda; äfvensom

järn .......................................

vågbalanser

Ilek-:

v_/ t!

eller med boett af guld

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kr.

fria.

25: —

100 kr.

15: —

1 kg-

—: 75

1 kg-

1: —

lkg.

—: 75

1 kg-

—: 25

lkg.

—: 10

lkg.

—: 20

1 st.

1: —

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Xr

i kom- mitténs

förslaq.

Kvantitet

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

för tull- beräk-

Tullsats.

Kr. öre

1244.

1257.

andra slag ...............

1 st.

—: 50

1245.

1258.

urverk, lösa ............................

boetter, lösa:

1 st.

—: 50

1246.

1259.

af annan metall än silfver, helt förgyllda

eller guldpläterade .................................

1 st.

—: 50

1247.

1260.

andra slag: förtullas såsom det ämne

arbetadt, hvaraf de bestå.

1248.

1261.

skeppskronometrar........................

1 st.

1: —

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:

1249.

1262.

af alabaster eller annan sten, porslin,

terracotta, majolika eller annat lergods

eller af metall..............................

lkg.

1: 50

1250.

1263.

af trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.............................

lkg.

—: 80

1251.

1264.

lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill:

förtullas lika med det ämne arbetadt, hvaraf

de bestå;

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsar-

1252.

1265.

ur samt delar, ej särskildt nämnda, af verk

till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom

tafior och visare till ur, andra än tormrr..

Anm. till n:r 1262, 1263 och 1265. Afdrag i vikten

1 kg.

1: —

medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

1253.

1266.

Lampor, ej särskildt nämnda, och lyktor: förtullas

såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsak- ligen bestå.

Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del sär-

skild!. År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga

olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den

högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.

1254.

1267.

Siktar, ej särskildt nämnda (handsiktar) ........

Strängar:

lkg.

—: 60

1255.

1268.

af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru-

ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;

1256.

1269.

andra slag, ej särskildt nämnda ....................

lkg.

1: 20

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

157

åt

i kommitténs

förslag.

1257.

1258.

1259.

1260.

1261.

1262.

1263.

1264.

1265.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

j för tullj

beräkj

ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1270.

1271.

Anm. Afdrag I vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Metspön och metrefvar, monterade, flöten, sänken

och andra dylika till fiskredskap synbarligen alsedda,

ej särskild! nämnda artiklar........................100 kr.

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende

å materialet; äfvensom delar därtill ..... Ikg.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

10: —

2: —

1272.

1273.

1274.

1275.

1276.

1277.

1278.

Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld, silfver

eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar,

hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker,

urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader,

ej till annan rubrik hänförliga, samt

andra dylika till personligt begagnande afseddai

prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna

ärm- och bröstknappar ..........................!...............

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Knappar, ej särskildt nämnda, och delar därtill:

öfverklädda:

med spånadsämne, hvari silke ingår ...............

med annat spånadsämne ...................................

Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfverklädd

knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas

som snörmakararbete.

helt och hållet af järn, ben, horn eller papier

maché .......................................................................

helt och hållet af andra oädla metaller än

järn, eller af järn i förening med annan oädel

metall:

förgyllda eller försilfrade ................................

andra slag ..........................................................

helt och hållet af glas eller porslin ....................

1 kg.

2: 50

1 kg.

2: —

1 kg.

1: —

1 kg.

—: 50

1 kg.

2: 50

ikg.

—: 90

1 kg.

—: 60

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nr

i kommitténs

förslag.

1266.

1267.

1268.

1269.

1270.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

1: —

1 kg-

—: 60

lkg.

1: 50

lkg.

2 :—

1279

1280,

1281.

1282.

1283.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

af stennöt eller pärlemor; äfvensom knappar, ej

särskilda nämnda, sammansatta af två eller

flera ämnen ........................................................

andra slag: tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt,

hvaraf de bestå.

Anmärkningar till n:r 1273—1280.

1. Vid tullbehandlingen fästes ej afseende å ögla

eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om

knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tullsatser,

inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den

högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och

delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskildt

nämnda, med eller utan inredning..................

Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmonnäer

och penningbörsar, ej särskildt nämnda ..

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt

drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan

i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor

och fodral af annat ämne än papp, papper, pappersmassa,

läder eller skinn eller spånadsvara, dock

ej af guld eller silfver:

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor,

snäckor, bärnsten, agat, annan metall än

järn, kautschuk eller skinn eller med

celluloid, gelatin eller annat dylikt formbart

ämne eller med spetsar eller med

spånadsvara, hvari silke ingår..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

papper och dylikt omslag.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

159

Nr

i kom- mitténs

forslat/.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1271.

1272.

1284.

1285.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det

ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Ramar, fotografi- och tafvel-:

öfverkladda med väfnad eller eljest med annat

ämne än papper.............................................

lkg.

2: —

1273.

1286.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det

ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för den i ramen infattade

fotografien eller täflan.

1274.

1273.

1287.

1288.

Tobakspipor samt hufvuden och skaft därtill; äfven- som cigarr- och cigarrettmunstycken:

af sjöskum, äkta eller oäkta, eller af bärnsten

andra slag ................................................................

lkg.

lkg.

2: —

—: 80

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

1276.

1289.

Pennskaft samt rit- och skrifstift af annat ämne

än guld eller silfver..................................................

lkg.

1: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

1277.

1290.

Oblat och kapslar däraf samt munlack ....................

lkg.

1: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1278.

1279.

1280.

1281.

1291.

1292.

1293.

1294.

Konstnärsarbeten, ej särskild! nämnda ....................

Affall, ej särskild! nämndt, lump härunder inbegripen

Varor, som icke kunna hänföras under någon af

de i tulltaxan upptagna bestämmelser:

råämnen ...................................................................

mer eller mindre arbetade.................................

100 kr.

fria.

fritt.

fria.

15: —

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kunql. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Tara tariff.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

56

Fläsk, andra slag........................

låda............................................

20

40

saltadt, i lake ........................

fat .............................................

57

Ister ............................................

fat ............................................

17

ur 59

Kött, andra slag, härunder in- begripna till konserver icke

hänförliga ätbara djurdelar, ej

särskild! nämnda, såsom lef- ver, njurar m. m.,

saltadt, i lake ....................

fat ................................................

40

15

3

61

Oleomargarin................................

fat ................................................

70

Tagel, beredt eller bearbetadt,

äfven i förening med annat

hår eller växtfiber, krusadt

tagel och tagelrep härunder

inbegripna ................................

bal ................................................

72

Fjäder, ej särskild! nämnd, spri- tad; äfvensom dun ................

bal ................................................

6

74, 76—79

Spannmål, omalen och malen

bal ................................................

1.5

80

Ris, oskaladt eller blott befriadt

från ytter skalet........................

bal ..........................

1.5

1.5

81

Risgryn ........................................

bal .......................

Rismjöl .......................................

fat ................................................

bal ................................................

9

1.5

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

161

Rubrik

Tara-

N:r.

Yaruslag.

Emballagets beskaffenhet.

procent.

82

83

ur 85—88

91

92

98

ur 105

Gryn, alla slag, ej särskildt

nämnda, samt makaroner och

vermiceller; utan inre embal
-

lage.

Stärkelse, alla slag; utan inre

emballage .............................

Frö, kanarie-, tall-, gran-, timotej
-

Gräs, tränsadt eller upprispadt,

äfven i förening med hår af

tullfri beskaffenhet; äfvensom

annat tagelsurrogat, såsom

krollsplint och krusad fiber,

samt till stoppningsmaterial

preparerad mossa.................

bal.

låda

bal..

låda

fat .

bal.,

fat ..

Humle

Cikorierot, äfven torkad

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade,

äfven krossade eller på

annat sätt sönderdelade:

apelsiner.........................

bal.............................................

bal''.............................................

låda med innerlåda af bleck

jämcylinder .............................

bal

citroner ......

pomeranser.,

bananer ......

låda, då bruttovikten utgör 50

kg. eller därunder .....

» då bruttovikten utgör mer

än 50 kg.....................

låda .........................................

låda ........................................

häck med packning.................

ur 106 | vindrufvor........................ fat eller låda ...

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 49 Höft.

2

17

2

13

12

3

15

3

20

25

22

18

20

22

30

33

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

107

andra slag, ej särskild!

nämnda ........................

fat................................................

12

spånkorg ...................................

10

videkorg ....................................

15

torkade:

108

äpplen i skifvor eller bitar,

från hvilka skal och kärn-

hus icke borttagits (s. k.

chopped äpples till bered-

ning af läskdrycker)

samt kärnhus och skal

nf ii union

bal...............................................

3

fat................................................

10

låda ............................................

15

ur 109

plommon, sviskon och bru-

neller ...............................

bal................................................

2

fat................................................

10

låda ............................................

12

pappask........................................

10

glasburk ....................................

40

fikon ....................................

ask.......................

12

bleck- eller papplåda ................

7

fat................................................

10

korg eller matta........................

5

packe, bestående af flera mat-

tor tillsammans i ett om-

slag ........................................

10

i

låda, då bruttovikten utgör 5

1

kg. eller därunder:

utan ytterlåda ............

20

med ytterlåda ............

25

» då bruttovikten utgör mer

än 5 kg.........................

15

dadlar . . ...................

låda ............................................

15

träask .......................................

10

pappask........................................

7

apelsinskal, citronskal och

pomeransskal (icke sal-

l

tade) ................................

bal af gräs ................................

10

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

163

Rubrik

N:r.

V arusla g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

ur no

russin

fat................................................

15

låda, då bruttovikten utgör 5

kg. eller därunder ........

» då bruttovikten utgör mer

än 5 kg. men ej mer

än 10 kg.........................

35

25

» då bruttovikten utgör mer

än 10 kg. men ej mer

än 20 kg.........................

20

» då brutto vikten utgör mer

än 20 kg.........................

15

korinter ................................

bal .............“.........................

3

fat filter låda ...........................

15

ur 113

nötter, val-, hassel- och andra

slag, ej särskild! nämnda

bal ............................................

3

fat................................................

12

kastanier ............................

3

fat ...............................................

12

kors ............................................

10

ur 114

mandel, kräk- ....................

bal ............................

5

fat................................................

15

låda ............................................

20

» skalad....................

bal ......................................

3

fat ..................................

14

låda ...........................................

20

nötkärnor ............................

bal ................

3

låda ............................................

20

115

andra slag, ej särskild!

nämnda; äfvensom sal- tade, ätbara ....................

bal...............................................

3

fat................................................

10

låda ............................................

15

ur 120

Köksväxter, ej särskildt nämnda:

färska:

lök ...................................

låda ............................................

15

121

andra slag............................

fat................................................

12

spånkorg ....................................

10

videkorg ....................................

15

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Yaruslag.

Emballagets beskaffenhet.

Taxa-

prooeut.

122

saltade eller torkade, äfven i

blandning med rötter ........

bal................................................

3

fat................................................

10

låda ............................................

15

138

Ost, alla slag ............................

träbalja, då bruttovikten utgör

100 kg. eller där-

under........................

13

» då bruttovikten utgör

mer än 100 kg. men

ej mer än 140 kg.

12

» då bruttovikten utgör

mer än 140 kg.....

8

Smör:

139

naturligt....................................

laggkärl ....................................

15

140

konstgjord! (margarin)............

laggkärl ....................................

15

141

Flott (smult)................................

fat................................................

17

142

Honung, äfven konstgjord ........

fat................................................

12

glasflaska ....................................

25

lerkrus ........................................

35

ur 145

Kaviar och saltad fiskrom, ej

särskild! nämnd ....................

fat eller kagge, då bruttovikten

utgör 5 kg.

eller därunder

20

» » »då bruttovikten

utgör mer än

5 kg.............

16

glasburk, ej hermetiskt tillsluten

35

bleckdosa, „ „ „

10

ur 146

Kräftstjärtar, i lake....................

bytta ............................................

35

ur 151

Mjölksocker och maltsocker; utan

inre emballage ........................

låda ............................................

10

fat ................................................

12

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

165

Bubrik

N:r.

V arusla g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

153

Kakao, bönor och skal ............

enkel bal ....................................

2

dubbel bal....................................

3

fat................................................

12

Kaffe:

156

obrändt ....................................

enkel bal af väf.......................

1.5

dubbel bal af väf ....................

2.5

dubbel bal, den ena af väf och

den andra af bast ................

5

fat................................................

10

träcylinder ................................

8

157

brändt eller rostadt, äfven

malet, samt kaffesurrogat,

alla slag................................

kardus ........................................

2

bleckask ....................................

9

karduser, inlagda i fat eller låda

10

158

Te ................................................

låda, fodrad med bly, med eller

utan öfverdrag ........................

25

Socker:

159

raffineradt, alla slag:

lönn-

papper .......................................

3

fat af lätt trä:

då bruttovikten utgör 300 kg.

eller därunder:

utan papper....................

11

med papper ....................

14

då bruttovikten utgör mer än

300 kg.:

utan papper ....................

9

med papper ....................

12

fat af tungt trä:

då bruttovikten utgör 300 kg.

eller därunder:

utan papper ....................

16

med papper ....................

19

då bruttovikten utgör mer än

300 kg.:

utan papper ....................

14

med papper ....................

17

kandi-....................................

låda ............................................

10

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

kak- ....................................

låda ............................................

14

krossadt eller pulverisera»!!

enkel bal ....................................

1

dubbel bal....................................

2

fat, då bruttovikten utgör 400

kg. eller därunder .......

9

» då bruttovikten utgör mer

än 400 kg.....................

7

sågadt eller hugget i bitar

låda ............................................

12

; 160—161

oraffineradt ............................

bal af enkel väf ........................

2

» af dubbel väf, bast eller säf

3

fat af lätt trä ............................

10

» af tungt trä ........................

12

låda ............................................

13

korg ............................................

8

162

Sirap och melass ........................

fat ................................................

12

163

Drufsocker och stärkelsesocker

fat................................................

12

låda ............................................

10

Stärkelsesirap ............................

fat ................................................

12

164

Kulör ............................................

fat................................................

12

166

Lakrits .......................................

låda ............................................

20

170

Senap, omalen (senapsfrö) ........

bal................................................

3

fat ................................................

15

172

Kummin........................................

bal................................................

3

173

Peppar, omalen............................

bal................................................

3

Ingefära, omalen ........................

bal................................................

4

fat af lätt trä ............................

16

» af tungt trä ........................

20

låda af tungt trä........................

30

Nejlikor och nejlikstjälkar,

omalna ....................................

enkel bal ....................................

3

dubbel bal....................................

5

dubbel bal af bast ...................

8

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

167

Rubrik

N:r.

V arusla g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

ur 175

Kardemumma ...........................

bal......................................

8

fat eller låda af lätt trä ........

20

» » » af tungt trä ....

35

Muskot, torr................................

bal................................................

3

fat eller låda af lätt trä ........

20

» » » af tungt trä........

25

Muskotblomma ............................

bal................................................

5

fat eller låda af lätt trä ........

25

» » » af tungt trä........

35

176

Kanel, härunder inbegripna äfven

kanelknopp och cassia lignea,

omalen ....................................

bal................................................

5

låda utan öfverdrag ................

20

» med öfverdrag....................

22

korg med väfomslag ................

16

178

Anis och stjämanis samt fänkål

bal af väf....................................

3

» af gräs ...............................

6

Koriander ....................................

bal...............................................

3

fat eller låda ............................

15

179

Lagerblad, torkade ....................

bal................................................

5

Lagerbär, torkade........................

bal................................................

3

fat................................................

15

183

Brännvin och sprit, alla slag,

härunder äfven inbegripna

arrak, rom och konjak ........

fat af trä ....................................

16

» » järnplåt:

då bruttovikten utgör 400 kg.

eller därunder ....................

22

då bruttovikten utgör mer än

400 kg. men ej mer än

700 kg.................................

18

då bruttovikten utgör mer än

700 kg.................................

15

186

Vin; äfvensom bär- och fruktsaft

fat, då bruttovikten utgör mindre

än 50 kg........................

20

» då bruttovikten utgör 50 kg.

eller däröfver ................

18

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Bubrik

N:r.

Varuslag.

Tara-

Emballagets beskaffenhet.

iprocent.

Tobak:

192

oarbetad, blad och stjälk.......

bal af väf....................................

2

» » bast ...............................

5

korg ............................................

15

packe af palmblad (eller bast)

och väf....................................

13

seron af skinn............................

8

fat med stäfver af i allmänhet

minst en centimeters tjock-

lek ....................................

12

» med stäfver af i allmänhet

mindre än en centimeters

tjocklek............................

8

låda, då bruttovikten utgör 175

kg. eller därunder ....

26

» då bruttovikten utgör mer

än 175 kg.................

20

arbetad:

193

cigarrer ................................

låda (utom yttre lådan) inne-

hållande:

25 stycken eller därunder

50

mer än 25 stycken men ej

mer än 50 stycken........

40

mer än 50 stycken men ej

I

mer än 100 stycken ....

30 s

i

mer än 100 stycken ........

20

palmblad ....................................

25

pappersomslag............................

10

194

andra slag:

kardus af papper........................

4

tygpåse........................................

4 1

papper och stanniol....................

20

träask ......................................

25

pappask........................................

30

bleckask ....................................

40

malen eller snus ...........

bleckdosa, då bruttovikten ut-

gör 500 gr. eller därunder...

30

blykanister, då bruttovikten ut-

gör 500 gr. eller därunder ■

15

temikanister, då bruttovikten

utgör 500 gr. eller därunder

9

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl.

169

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

fat..............................................

20

flaska eller kruka ....................

50

spunnen eller negerhead,

pressad ........................

fat eller låda .

25

rörkorg ......................................

15

skinn..................................

10

(rulltobak från Norge)

låda ............................................

16

ur 232

Lådämnen, af 7 mm. tjocklek

eller därunder, afsedda till

cigarrlådor................................

låda ............................................

13

ur 241

Skaft till yxor, släggor, hammare,

skyfflar, spadar, grepar, hackor,

har och högafflar...................

låda ............................................

25

249

S. k. wienermöbler ....................

halm ...........................................

13

ur 261

Butelj- och andra flaskkorkar

utan beslag ............''................

bal................................................

6

300

302—304

) Papper........................................

låda, då bruttovikten utgör 150

kg. eller därunder............

15

» då bruttovikten utgör mer

än 150 kg.........................

12

packe med bottnar af trä........

6

308

Smärgel-, glas-, sand- och annat

slip- eller polerpapper............

packe med bottnar af trä

Q

309—311

Tapeter, tapetbårder härunder

inbegripna ...............................

bal............

7

låda ............................................

20

ur 319

Bobiner och spolpipor................

bal................................................

4

låda ............................................

22

341

Silke, äfven i förening med annat

spånadsämne, i smärre för detalj -

handeln lämpade uppläggningar

trärullar........................................

40

» i pappask ....................

50

Bih. till Kiksd. Prat. 1910. 1 Sami. j

Äfd. 49 Häft.

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara
procent,

363—373

Gam af ull, med eller utan inblandning

af annat spånadsämne

med undantag af silke:

broder- och s. k. halfsefir
-

andra slag, ej spoladt

402—405

406—407

408—409

411—412

414—415

420—421

spoladt

Garn af andra till Afd. VIII C

hörande spånadsämnen, äfven i

förening med bomull eller jute

enkelt .............................

två- eller flertrådigt samt

tråd, icke nystad........

tråd, nystad.

Tågvirke och linor samt bindoch

segelgarn, icke flätade,

med en diameter:

af mer än 5 mm.; äfvensom

s. k. kabelgarn............

af 5 mm. eller därunder,

två eller flertrådigt ....

Säck- och packväfnad af jute,

oblekt och ofärgad ............

papper

(mindre paket) jämte

ytterpapper .............

» och enkelt emballage...

» och dubbelt emballage

bal, då bruttovikten utgör 450

kg. eller därunder:

enkelt emballage ........

dubbelt emballage........

» då bruttovikten utgör mer

än 450 kg.........................

papper .....................................

låda, spoladt på papp- eller

pappersrulle .................

» med papp- eller pappersrulle

i spolens ena ända

bal

papper

bal............................

papper ....................

pappask....................

trärullar i pappask

bastmatta

papper

bal med järnband

10

15

18

6

8

6

2

26

18

5

2

5

2

20

45

2

5

2

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition N:o 69. 171

Rubrik

N:r.

Y arusla g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

ur 452—463

Garn af bomull:

broder- ....................................

papper (mindre paket) jämte

ytterpapper ............................

10

annat:

ej spoladt ............................

bal, då bruttovikten utgör 450

kg. eller därunder:

enkelt emballage ........

4

dubbelt emballage........

6

» då bruttovikten utgör mer

än 450 kg.........................

5

papper ........................................

2

spoladt ................................

fat...............................................

15

korg eller låda............................

18

låda, spoladt på papp- eller

pappersrulle ................

26

» med papp- eller pappers-

rulle i spolens ena ända

18

Träd af bomull:

s. k. eisengam........................

pappskifva ................................

50

» i pappask....................

60

annan:

i härfvor ...........................

papper ........................................

3

» (mindre paket) jämte

ytterpapper ............................

6

nystad....................................

papper, enkelt ...........................

10

» dubbelt ........................

15

pappask........................................

25

trärullar i papper ....................

45

» i pappask ....................

55

510

Polerduk, såsom smärgel-, kar-

borundum-, pimstens-, glas-

och flintduk m. fl.................

packe med bottnar af trä........

4

601

Kautschuksskodon........................

låda ............................................

30

614—618

Golf- och väggplattor................

fat ................................................

15

låda ............................................

10

623—624

Kakel och kakelugnsomamenb...

låda ............................................

20

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl.-Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

proeent.

ur630—631

ur632—633

643—644

645—646

649—652

660—662

Arbeten, ej särskildt nämnda, af

äkta porslin:

tallrikar.............................

andra pjäser .....................

Arbeten, ej särskildt nämnda, afj

fajans (oäkta porslin) samt

krukmakargods och andra

lervaror, ej särskildt nämnda,

äfven i förening med järn

eller trä:

tallrikar................................

andra pjäser ........................

fat, låda eller korg

fat eller låda .......

korg ........................

fat, låda eller korg.

fat eller låda .........

korg .........................

Fönsterglas, äfven fårgadt, samt

spegelglas:

ofolieradt: mattslipadt, slipadt

och poleradt, etsadt,

böjdt eller kupigt............

folieradt................................

Flaskor och burkar ....

Glas- och emaljvaror, ej särskildt

nämnda, äfven i förening

med annat ämne än

guld eller silfver, försåvidt

de icke äro hänförliga till

bijouterivaror, karaffiner härunder

inbegripna:

ljuskronglas (prismaglas)....

lampkupor........................*....

lampglas................................

25

35

25

25

35

25

låda

smålådor utom yttre lådan

fat eller låda

korg ..............

låda ..............

fat eller låda

fat eller låda

20

13

25

20

20

70

60

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majts Nåd. Proposition N:o 69.

173

Rubrik

N:r.

V a r u s 1 a g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara.

procent.

andra slag.

fat eller låda

hö eller halm

korg ..............

716—722

Tråd, kallvalsad eller dragen,

kallvalsadt eller kalldraget

band- och fasonjärn härunder

inbegripet, allt i stänger eller

ringar, 10 mm. eller därunder

i största dimension af tvärsektion

.................................

trärulle

fat........

ur 732—733

ur 736—739

Spik, ej särskild nämnd, hästskosöm

och nubb .................

Skostift .....................................

Träskrufvar

Nitar ..........

låda ................

matta och fat

fat eller låda

fat ..

låda

852—855 Tråd af koppar m. m.

ur 875

892

896

Afd. XIII A

Blyhagel.

trärulle ..........................

fat samt påsar af tyg

Tryckstämplar, stilar (typer),

patriser och mässingslinjer

för boktryckerier eller bokbinderier;

äfvensom fyllnadsmateriel

af bly eller blylegeringar,

såsom kvadrater, regietter

och steg ................

Folier, bly- eller tenn-, stanniol

härunder inbegripen.............

Maskiner, apparater och redskap,

ej elektriska .........................

40

10

30

låda .........................................

trärulle .....................................

låda .........................................

A n in. Denna tarabestämmelse

må ej tillämpas, då en maskins

10

5

10

7

6

8

10

4

13

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

N:r.

V arusla g.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

hänförlighet till den ena eller

andra af två, olika tullsatser

underkastade viktgrupper är

beroende af huruvida den

legala eller den verkliga taran

beräknas.

Vegetabiliska, feta oljor:

1073

linolja, rå; äfvensom linolje-

syra ....................................

fat................................................

18

bleckkärl ....................................

10

1075

rof- och rapsoljor; äfvensom

rof- och rapsoljesyror........

fat...............................................

18

bleckkärl ....................................

10

1082

Stearin (stearinsyra)....................

fat eller låda ............................

13

1083

Glycerin, rå eller renad ............

damejeanne med korg och pack-

ning...........................................

20

bleckkärl ....................................

12

1088—1890

Fernissa........................................

bleckflaska ................................

10

flaska af järnplåt........................

15

lerkrus eller glasflaska ............

40

fat af lätt trä............................

12

» af tungt trä ........................

18

Ljus:

1092-1093

talg-; utan inre emballage ....

låda .........................................

16

andra slag................................

låda af lätt trä ........................

17

» af tungt trä........................

22

1095

Tvål, andra slag ........................

bal................................................

3

låda ............................................

17

ur 1096

Såpa ............................................

fat................................................

13

1103

Svafvelsyra ................................

damejeanne med korg och pack-

nmg............................................

15

Svafvelsyreanhydrid....................

lerkrus ........................................

20

1104

Salpetersyra ................................

korg med packning....................

9

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

175

Rubrik

N:r.

Varuslag.

Emballagets beskaffenhet.

Tara-

procent.

••

1107—1109 Ättika och ättikssyra, alla slag

fat................................................

16

butelj............................................

40

1113

Kaustik ammoniak ....................

damejeanne med korg................

20

korgflaska....................................

30

ur 1114

Kaustikt kali (kalihydrat) och

kaustikt natron (kaustik soda,

natronhydrat), flytande ........

järnfat ........................................

15

1117

Klorkalk........................................

fat................................................

12

ur 1119

Alun, alla slag ............................

fat...............................................

7

Aluminiumsulfat (svafvelsyrad

lerjord) ....................................

bal................................................

2

fat................................................

7

1122

Ammoniumnitrat ........................

fat................................................

12

1124

Hjorthornssalt (ammoniumkarbo-

nät)............................................

fat................................................

12

1134

Kopparvitriol (kopparsulfat) ....

fat................................................

12

1144

Stenkolstjära, medelst tillsätt-

ning af kalk, krita, lera, asbest

eller andra liknande minera-

Aska ämnen beredd till be-

strykning af tak ....................

fat.............................................

15

1150

Terpentinolja................................

bleckkärl ....................................

10

damejeanne med enkel korg ....

20

» med dubbel korg...

30

fat................................................

18

ur 1151

Träsprit........................................

fat ................................................

16

1158

Kimrök och likartade svarta

färgämnen................................

s. k. bössa (litet cylindriskt trä-

kärl) ........................................

50

fat eller låda ............................

30

småpaket och yttre pappers-

,

omslag ....................................

20

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrik

Tara- ;

N:r

V arusla g.

Emballagets beskaffenhet.

procent.

1159

Benkol och bensvärta ................

bal................................................

3

fat................................................

12

1167

Extrakter af vegetabiliska färg- ningsämnen, flytande eller

fasta, andra slag ....................

fat................................................

13

låda ............................................

11

1174

Trycksvärta ................................

fat, då brutto vikten utgör 15

kg. eller därunder............

20

» då bruttovikten utgör mer

än 15 kg.........................

15

bleckdosa ....................................

10

järnplåtcylinder ........................

18

1175

Färger, beredda med olja, ej

särskildt nämnda ....................

bleckkärl ....................................

10

fat eller järnplåtcylinder ........

18

1201

Superfosfat....................................

bal................................................

1.5

1203

Svartkrut (salpeterkrut) ............

fjärding.......................................

16

1215

Garfämnesextrakter, flytande

eller fasta................................

fat................................................

13

låda ............................................

11

1218

Dextrin, i fast eller flytande

form ........................................

bal....

2

fat................................................

12

1223

Draglim eller s. k. snickarlim

och andra, ej särskildt nämnda

slag af lim, icke flytande ....

bal................................................

3

fat eller låda ............................

15

korg ............................................

10

ur 1228

S. k. buteljlack...........................

fat eller låda ............................

10

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

177

Underrättelse!*

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör.

§ 1.

Vara fortullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,

där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör en blandning af beståndsdelar, hänförliga

till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan

stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften;

skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig

mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet,

lämnas utan afseende, för så vidt de icke utgöras af sprit eller eter

eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning

undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt

af beståndsdelar, bänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,

skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås

den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara

o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager

sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall,

att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas

efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning

hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska

användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre

handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke

anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar,

hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, lås o. d. blott tjäna sådant

ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda delar,

att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma ökad

hållbarhet o. s. v.;

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft.

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning

såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan

hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdelar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara

som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande

tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet

allenast å föremål, hvilka äro bestämdt igenkännliga såsom delar till

sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,

likasom ock till emaljerafle, glaserade, målade, fernissade eller lackerade

arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del

blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till

större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck

därå ej äro synliga.

§ 2.

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas,

så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed

förstås vikten af sjkifva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes

i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning

eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag

från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande

artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; kunnande

med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen

medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat

sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för.hvilka

tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat

emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna,

må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas,

beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ............................................................................. 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

T)

n

??

VI

75

55

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok

äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok,

nämligen 0.721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk,

furu, gran, hästkastanje, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera

träslag under 0.7 21 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening

med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger

rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade

tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket

tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form

äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då

varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger

tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti,

som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet

af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör

helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara

må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål,

omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i

sagda medeltal uppstår brutet tal af 0.5 eller därunder, taran ej må

höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans netto vikt påyrkar dess

störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som

den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter

störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda

förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods

i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än

enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning

på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga

buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas

efter liter, eu butelj räknas lika med 0.7 liter med undantag likväl för

sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, Indika

skola räknas lika med 0.7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget

att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna

skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af en

eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling

varande partiets storlek.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt Indika af
-

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

drag i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola

ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans

skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage,

och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen

vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas,

lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om Indika

sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten

af den hufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas

detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,

sådant detta vid tiden för varans skeppning ställde sig å inköpsplatsen

eller, i fråga om inkommen ej inköpt vara, å afsändningsplatsen, med

tillägg i hvilketdera fallet som helst af emballagets värde jämte assurans,

frakt, och annan därå använd kostnad, intill dess varan anländt, därest

den fraktats med fartyg, till hamn, dit den är destinerad eller hvarest

den för vidare befordran till destinationsorten ur fartyget lossas, och,

därest den fraktats på annat sätt, till första svenska tullplats. Förvara,

som lidit afsevärd skada, beräknas allenast det lägre värde, varan

vid förtullningstillfället befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka

de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas

värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda

hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren

hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig

anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga,

eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom

den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga

personer besiktiga varan samt å angifningsinlagan anteckna det värde,

de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke

kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till

grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här

nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

Inom fem dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att

anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga ock för sakkunskap

kända personer, af hvilka tullförvaltningen utser en, varuägaren en ock dessa

bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller

kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum

lämnats parterna att andraga livad de akta nödigt, dock senast inom tjugu

dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder

bestämma det värde, kvarefter förtullningen skall ske; ock skall såsom

sådant gälla det, om kvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat,

eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden,

som utgöra medeltal af de bägge lägsta ock af de bägge högsta

värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder

i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp,

som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen

varuägaren, ock skall han i ty fall jämväl ersätta tullverkets utgift för

den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde,

som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det

vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas

värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes kos

skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att kan icke fullgjort sin

uppgiftsskyldigket i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen

utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren

uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad,

därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare

han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade

varors återutförsel är stadgadt ock sedan tullverket godtgjorts för belopp,

hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats

skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling

erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som

varan utomlands undergått.

§ 4-

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors

angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid

tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förhindrande

af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom

länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder

stadgadt.

§ 5.

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett

hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller

öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ 6.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,

utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,

meddelas af Konungen.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

183

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kunglig Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å

Stockholms slott den 25 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern LlNDMAN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: PETERSSON,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve EHRENSVÄRD,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

v. Sydow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz, anförde i underdånighet

:

Vid de handelspolitiska underhandlingar, som föregingo afslutandet

af gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket, visade det sig, att

tulltaxan såväl i formellt som äfven i materiellt hänseende var mindre lämpad

såsom basis för dylika förhandlingar. Under sådana omständigheter och då

förhandlingar af nu angifvet slag snart nog kunde väntas ånyo förestå, var

ju en revision af tulltaxan uppenbarligen af nöden. Oafsedt nämnda omständighet

förefunnos dessutom andra skäl, hvarom jag strax skall tala,

för verkställande af en dylik revision. Det omfattande utredningsarbete,

som måste föregå fastställandet af en reviderad tulltaxa, uppdrog Kungl.

Maj:t den 22 juni 1906 åt en kommitté. Vid tillstyrkandet af denna

åtgärd framhöll jag, under erinran att taxan i stort sedt vore sedan

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj.ts Nid. Proposition N:o 69.

jämförelsevis lång tid tillbaka helt och hållet oförändrad, bland annat, att

i följd häraf och på grund af de förändrade förhållanden, hvilka särskilda

på industriens område inträdt efter taxans upprättande, densamma

lede af många ojämnheter och oegentligheter. En fullständig revision

af densamma syntes därför vara af behofvet väl påkallad; och torde en

sådan revision med hänsyn till den utveckling, industrien undergått,

särskilt böra afse ett uppdelande och specialiserande af ett stort antal

af taxans rubriker i syfte att ernå ett såvidt möjligt jämnt och väl afvägdt

skydd för de inhemska näringarna, hvarvid, i den mån detta lämpligen

syntes kunna ske, sådan förändring i tulltaxans uppställning torde

böra vidtagas, att artiklar af sammanhörande eller närstående slag och

arter systematiskt sammanfördes.

Det uppdrag, som, enligt hvad jag nu nämnt, lämnades åt den

s. k. tulltaxekommittén, har denna fullgjort i och med afgifvandet den

3 maj 1909 af betänkande samt förslag till förordning med tulltaxa för

inkommande varor. Med hänsyn till de många och stora nyheter i

fråga om rubrikernas uppställning och specialisering m. in., som detta

förslag inrymmer, kan detsamma formellt sedt sägas innefatta en helt

ny tulltaxeförfattning. Den föreslagna författningen inledes med en tullag

eller tulltaxeförordning, innehållande, jämte bestämmelser om lastpenningar,

åtskilliga tullstadganden af konstitutiv natur, hvilka ansetts böra fastställas

i samma ordning som tulltaxan. I den efter förordningen följande tulltaxan

har, på sätt afsedt varit, en ingående specialisering genomförts

i förening med en systematisk uppställning, hvarjämte värdetullarna i

stor utsträckning ersatts med specifika tullsatser. Förslaget afslutas med

underrättelser om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör, hvarpå

följer register till tulltaxan.

Innan jag öfvergår att närmare yttra mig om förslaget, tillåter

jag mig erinra, att Kungl. Maj:t den 27 maj 1909 anbefallde kommerskollegium

och generaltullstyrelsen att, sedan järnkontoret, handelskammare,

fabriks- och handtverksföreningar samt andra för ämnet intresserade

föreningar och enskilda på lämpligt sätt lämnats tillfälle att

sig yttra, till Kungl. Maj:t inkomma med gemensamt utlåtande i anledning

af tulltaxekommitténs ifrågavarande betänkande och förslag.

Till fullgörande af denna befallning, i hvad den afsåg att sätta sammanslutningar

och enskilda i tillfälle att yttra sig öfver kommitténs betänkande

och förslag, har kommerskollegium dels aflåtit direkta skrifvelser

till järnkontoret, handelskammare i riket, svenska handelskamrarna

i London och New-York, styrelserna för Sveriges allmänna exportförening,

järnverksföreningen, Sveriges verkstadsförening, svenska trä
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

varuexportföreningen, Sveriges snickeriexportförening, svenska cellulosaföreningen,

svenska trämasseföreningen, svenska pappersbruksföreningen

och Sveriges kandtverksorganisation, dels ock genom skrifvelser

till öfverståthållarämbetet och samtliga Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äfvensom genom annons i allmänna tidningarna sökt

att för öfriga intresserade bereda möjligheter att göra sig hörda i ämnet.

Med öfver! ämnande af samtliga till ämbetsverken inkomna framställningar

i ämnet hafva ämbetsverken därefter den 8 december 1909 afgifvit

underdånigt utlåtande öfver förevarande förslag.

Efter det föredragande departementschefen redogjort för den allmänna

öfversikt öfver ämnet, hvarmed kommittén inleder sj kifva betänkandet,

samt därvid särskilt angifvit de principer, som enligt kommittébetänkandet

varit för kommittén vägledande vid upprättandet af

föreliggande tulltaxeförslag, fortsatte departementschefen.

Såsom af det redan anförda framgår, har revisionen haft till ändamål

att modernisera tulltaxan i syfte att densamma dels måtte vid tilllämpningen

bättre än nu kunna fylla den vid tullsatsernas bestämmande

afsedda uppgiften dels ock skulle kunna tjäna såsom lämplig grundval

vid förestående handelspolitiska traktatsunderhandlingar med främmande

makter. En naturlig följd häraf har blifvit, såsom kommittén

ock särskildt framhållit, att ändringar och jämkningar i afseende å nu

bestående skydd för olika näringsgrenar måst vidtagas i afsevärd omfattning.

För egen del har jag vid granskningen af kommitténs förslag

i flertalet fall funnit mig sakna anledning frångå hvad kommittén

föreslagit äfven då detsamma innebär reella ändringar i gällande tulltaxebestämmelser.

Såsom ögonmärke har jag emellertid sökt fasthålla, att

slutresultatet af revisionen borde lämna de allmänna grunderna för tulllagsstiftningen

så vidt möjligt orubbade.

Ty äfven om en närmare granskning af dessa grunder skulle ur

en eller annan synpunkt kunna anses böra föranleda till en jämkning i

det nu tillämpade tullsystemet, skulle dock i allt fall en sådan åtgärd

näppeligen kunnat vidtagas i nu förevarande sammanhang. Härigenom

skulle arbetet för tulltaxans modernisering, en fråga, som i och för sig

är synnerligen omfattande och, såsom kommitténs betänkande och förslagutvisa,

äfven i tullagsstiftningen ingripande, hafva till stor fara för

arbetets fortgång ytterligare invecklats och utvidgats.

Eu sådan omläggning af gällande tullsystem, som i ämbetsverkens

utlåtande af kommerskollegiets ledamöter ifrågasatts om ock icke omedelBih.

till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

barligen till utförande tillstyrkts, finge otvifvelaktigt föregås af en synnerligen

tidskräfvande och för öfrigt vansklig utredning rörande verkningarna

af det för närvarande tillämpade systemet. Ty hvilken ställning

man än intager till de olika tullsystemen, måste man dock vid bedömandet

af tullfrågor i allmänhet och särskildt, då fråga är om viktiga rubbningar

i det bestående, se tullskyddet ej blott, såsom i utlåtandet gjorts, med

afseende å dess inverkan på statskassan och konsumtionen utan äfven

med hänsyn till dess betydelse för produktionen. Om, såsom från ett

och annat håll förmenats, behof af sådan utredning skulle kunna anses

föreligga redan för ett rätt bedömande af kommitténs förslag, komme

gifvetvis ett sådant behof att göra sig oafvisligen gällande vid en omläggning

af den innebörd, hvarom jag nyss talade.

Då jag med den mening rörande förslagets ställning till gällande

allmänna grunder för tullagsstiftningen, som jag nu angifvit, gått till

bedömande af kommitténs förslag, kan jag naturligen icke förorda antagandet

af några som helst bestämmelser i tulltaxeförslaget, hvarigenom

status quo i fråga om spannmålstullarna rubbas. I fråga om spannmålstullarna

torde nämligen hvarken specialisering eller förestående traktatsunderhandlingar

kunna spela någon roll. Af denna anledning kan jag

å ena sidan icke förorda någon ändring i gällande tullsatser för spannmål

och å andra sidan icke, åtminstone icke för närvarande, biträda

den af kommittén föreslagna, af ämbetsverken understödda anordning,

hvarigenom export af spannmål i vissa fall skulle för exportör eller för

den, hvarpå han öfverlåtit sin rätt, medföra befogenhet att tullfritt importera

spannmål till viss i förhållande till exporten bestämd kvantitet.

Såsom jag senare skall närmare angifva, är jag i brist på vidare utredning

i ämnet icke öfvertygad om att ej en sådan anordning skulle

kunna medverka till en, låt vara mindre, höjning i spannmålspriset.

En annan fråga, hvilken — ehuru man vid första påseendet tilläfventyrs

skulle vara frestad att betrakta den såsom en detaljfråga —

jag anser mig på tal om allmänna grunder för tullagstiftningen böra

redan i detta sammanhang beröra, är frågan om tull eller icke tull å

tackjärn. Redan den omständigheten, att det här gäller en gammal

tvistefråga, som åtminstone tidigare tillagts en viss principiell innebörd,

talar för dess beaktande såsom något mera än en vanlig detalj i kommitténs

förslag. Härtill kommer emellertid också, att i afseende å denna

fråga kanske mera än i någon annan punkt meningsskiljaktighet beträffande

den blifvande taxans affattning gjort sig gällande mellan ämbetsverken

och kommittén. Kommittén har — med reservation dock af en

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ledamot — förordat bibehållandet af nu gällande tullfrihet, under det

att ämbetsverken i likhet med nämnda reservant hemställt om en tull

af 1 krona per 100 kilogram å ifrågavarande artikel.

Innan jag går att angifva min ställning till detta för vår järnhandtering

så viktiga spörsmål, vill jag i minnet återföra, att en införseltull

af 80 öre per 100 kilogram åsattes tackjärn år 1892 men

åter borttogs år 1896, detta senare hufvudsakligen af den anledningen,

att tullen ansågs icke hafva öfvat afsedt inflytande på den inhemska

tackjärnstillverkningen.

För att klargöra betydelsen af en tackjärnstull må erinras, att,

medan af smidestackjärn, hvilken artikel är föremål för stor inhemsk

tillverkning och tillika för en betydande export, icke förekommer någon

import, landets behof af gjuttackjärn åter måste, frånsedt de mindre

betydande kvantiteter, som komma till användning af inom landet med

träkol tillverkadt dylikt järn, fyllas medelst införsel af utländsk vara.

Någon inhemsk tillverkning af tackjärn för gjuteriändamål medels koks

äger nämligen icke rum. Vår tackjärnsimport sammanfaller också i all

hufvudsak med införseln af dylikt gjuteritackjärn. En tull å tackjärn

skulle sålunda hafva betydelse endast med afseende å sistnämnda slag af

tackjärn; och man torde utan vidare kunna utgå därifrån, att ändamålet

med den ifrågasatta tackjärnstullen uteslutande är att bereda möjlighet

för tillverkning af sådant tackjärn. Då emellertid tackjärnsinförseln har

en afsevärd storlek — under femårsperioden 1901—1905 utgjorde årsimporten

i medeltal omkring 46,000 ton, och under åren 1906 och

1907 hade den stigit till resp. 66,000 och 77,000 ton i runda tal —

är ju uppenbart, att det såväl för landet i sin helhet som för järnhandteringen

skulle vara af väsentlig betydelse, om tillverkningen af

denna artikel kunde förläggas inom landet. Hittills har ett sådant

önskningsmål icke kunnat förverkligas; och det synes mig äfven nu

kunna ifrågasättas, om ens med den nu föreslagna tullen målet skulle

åtminstone under den närmaste framtiden nås.

Den hufvudsakliga anledningen till att gjuterikokstackjärn icke

tillverkas inom landet, torde vara att söka i den omständigheten, att

våra nuvarande masugnar icke kunna framställa ett gjuttackjärn, som i

prisbillighet kan täfla med det utländska. För att detta skall kunna

ske, lärer i första rummet kräfvas nya, dyrbara anläggningar för massproduktion,

hvilket återigen fordrar ett större afsättningsområde, än

vårt land kunnat erbjuda. I hvarje fall torde ett här i landet tillverkadt

tackjärn icke kunna utan ett betydande skydd ens på den inhemska

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

marknaden täfla med det engelska och vid granskningen af den utredning,

hvarpå yrkandet om tull stödes, lärer man svårligen kunna undgå

att känna sig tveksam, huruvida den föreslagna tullsatsen skulle kunna

vara för ändamålet tillräcklig.

Ämbetsverken hafva till stöd för sin åsikt, att tull satsen vore väl

afpassad, anfört, bland annat, att kostnaden för framställning af kokstackjärn

här i landet naturligtvis vore beroende på den plats, där

masugnen vore eller blefve förlagd. Enligt af järnkontoret lämnad

uppgift skulle sådan vara, tillverkad i koksmasugn vid t. ex. Oxelösund,

där kosta 54 kronor 14 öre per ton och, med tillägg för nu gällande

fraktsatser af resp. 3 kronor 50 öre, 2 kronor 50 öre, 2 kronor, 4 kronor

25 öre och 5 kronor per ton, betinga 57 kronor 64 öre i Gäfle, 56 kronor

64 öre i Stockholm, 56 kronor 14 öre i Norrköping, 58 kronor 39 öre

i Malmö och 59 kronor 14 öre i Göteborg, allt per ton räknadt. Om

man tänkte sig ett försäljningspris, som motsvarade priset på den

engelska varan, 52 kronor, ökad t med t. ex. 10 kronor, d. v. s. tillsammans

62 kronor per ton, skulle alltså uppstå en vinst af högst 5 kronor

86 öre (vid försäljning i Norrköping) och minst 2 kronor 86 öre (vid

försäljning i Göteborg), motsvarande resp. 10.4 procent och 4.8 procent

af tillverkningsvärdet med tillagd frakt.

Äfven om man nu utgår därifrån, att denna beräkning hvilar på

säkra antaganden och sålunda, bland annat, icke förutsätter större tillverkningskvantitet,

än som kan antagas möjlig att afyttra, synes mig

dock den vinstmarginal, som skulle uppkomma för tillverkaren, vara

alldeles för liten. Den beräknade vinsten kan bortelimineras icke blott

därigenom, att priset å den importerade varan sänkes, utan till och med

endast därigenom, att fraktkostnaden för samma vara reduceras. Att

under sådana förhållanden det måste möta vissa betänkligheter att fastlåsa

ett större kapital i en för ändamålet afsedd masugnsanläggning, torde

kunna befaras, och det vill synas, som om med det ifrågasatta skyddet

lockelsen att upptaga tillverkning af gjuterikokstackjärn icke skulle blifva

synnerligen stor. Visserligen framhålles af ämbetsverken, att utsikt funnes

till reducerande af tillverkningskostnaderna, hvilken utsikt öppnats genom

resultaten af de försök med tackjärnstillverkning på elektrisk väg, hvilka

på senare tider pågått vid Domnarfvet och gifvit upphof till den anläggning

för elektrisk järntillverkning, hvilken järnkontoret beslutat

låta utföra vid Trollhättan för en kostnad af 1U miljon kronor. Härvid

kan dock erinras att, äfven om det af ämbetsverken gjorda antagandet

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 69.

har stor sannolikhet för sig, det likväl ännu torde vara för tidigt att

draga några bestämda slutsatser rörande resultaten af ifrågavarande

tackjärnstillverkning, liksom det framför allt icke torde vara tillrådligt

att på grundval af hittills gjorda experiment vidtaga en så betydelsefull

åtgärd som införande af tackjärnstull. Att tillverkningen af tackjärn

på elektrisk väg ännu öfverskridit experimentens stadium, synes mig

föga antagligt; och jag styrkes i denna mening af den omständigheten,

att för omförmälda anläggning vid Trollhättan måst anlitas statsunderstöd

i form af leverans af elektrisk energi till pris, vida understigande

det normala. I detta afseende må erinras, att Kungl. Maj:t den 20

november 1909 medgifvit, att för ifrågavarande ändamål finge mot vissa

villkor under högst två år levereras elektrisk energi, uppgående till

3,000 hästkrafter, mot en godtgörelse af allenast 10,000 kronor för år.

Hvad jag nu anfört synes mig visa, att det torde vara ganska

tvifvelaktigt, om införandet af den föreslagna tackjärnstullen skulle för

närvarande kunna framkalla någon konkurrenskraftig kokstackjärnstillverkning.

Å andra sidan lärer det vara alldeles visst, att denna tull

skulle lända till men för tillverkarna af handelsgjutgods och för de

mekaniska verkstäderna. Olägenheterna af tullen för dessa afnämare

af tackjärnet hafva med styrka påvisats i en från ett hundratal fabriker,

verkstäder och firmor inkommen framställning rörande den ifrågasatta

tullen å tackjärn, hvilken framställning torde som bilaga få fogas till

detta protokoll. Särskildt torde dock böra framhållas, att vare sig den

afsedda tackjärnstillverkningen kommer till stånd eller ej, förbrukarna

af tackjärnet skulle få, åtminstone under en afsevärd tid framåt, vidkännas

en prisökning å varan, motsvarande tullens hela belopp. Vidare

är att märka, hvad angår afsättningsmöjligheterna, att, äfven om med

afseende å den inhemska marknaden olägenheten af ökade tillverkningskostnader

skulle kunna motvägas genom höjning af tullarna för

berörda industriers produkter, så skulle dock samma industriers exportförmåga

otvifvelaktigt minskas; ty så som restitutionsförfarandet hos

oss är anordnadt, lärer, såsom kommittén också framhåller, svårighet

möta att erhålla tullrestitution, och att, på sätt ämbetsverken antydt,

omlägga gällande restitutionsbestämmelser torde icke låta sig göra,

innan en grundlig utredning af denna mycket genomgripande fråga

visat möjligheten och lämpligheten af en dylik förändring.

Väger jag nu mot hvarandra å ena sidan de osäkra utsikterna

för uppkomsten under nuvarande förhållanden af en af tullskydd beroende

inhemsk kokstackjärnstillverkning och å andra sidan de säkra olägen
-

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

heterna af en tackjärnstull för konsumenterna, kan jag icke finna annat,

än att frågan om en dylik tull bör få anstå till en tidpunkt, då den

öfvervägande nyttan af tullen ifråga kan med större sannolikhet beräknas.

Jag måste alltså afråda från införandet för närvarande af tull å tackjärn.

Vid bifall härtill torde af ämbetsverken med hänsyn till en tackjärnstull

föreslagna tullförhöjningar ock böra förfalla.

Såsom jag nyss antydde, har den ställning, jag intager till frågan

om tulltaxerevisionen, icke hindrat mig att biträda förslag, hvarigenom

tullskyddet för vissa industriella alster blifvit icke så litet förhöjdt.

Innan jag antyder skälen härför, skall jag tillåta mig återgifva hvad

kommittén i sitt betänkande anfört i fråga om tullsatsernas storlek i

allmänhet.

I detta afseende har kommittén å sid. 254 i sitt betänkande

framhållit, hurusom den nya tulltaxan ingalunda kunde motsvara sin

uppgift, för så vidt man icke vid dess antagande fäst tillbörlig uppmärksamhet

vid det förhållande, att eventuella handelstraktater kunde

komma att beröra de ursprungligen bestämda tullsatserna. Denna synpunkts

vederbörliga beaktande vore särskilt af vikt i samma mån,

som afslutandet af tarifftraktater kunde ifrågakomma med länder, hvilkas

industri vore mera utvecklad än vår. Förbises borde då icke, att de

belopp, till hvilka tullsatserna genom traktater nedsattes eller bundes, vore,

så länge vederbörande traktat gällde, maximalsatser för det skydd, som

kunde beredas industrien i fråga, hvaremot äfven med afseende å tullsatser,

angående hvilka sådant aftal träffades, Riksdagen alltjämt vore

oförhindrad att, i händelse skyddet funnes för högt tillmätt, vidtaga

den nedsättning däri, som kunde anses lämplig.

Hvad i öfrigt tullsatserna beträffade, kunde, fortsätter kommittén,

framhållas, att olikheterna med nu gällande taxa väsentligt sammanhängde

med den mera vidtgående specialisering af varuslagen, som

uppdelningen af nuvarande taxerubriker innebure. Då det härvid gällt

att taga hänsyn till industriens utveckling i senare tid och att tillgodose

dess utvecklingsmöjligheter under den tid, tullsatserna kunde komma

att genom eventuella traktater blifva bundna, och då för sådant ändamål

det varit nödigt att i högre grad än hittills fästa afseende vid de

finare och mera förädlade samt i följd däraf dyrbarare varuslagen, hade

gifvetvis för dessa senare, i den mån de utbrutits ur rubriker, som nu

omfattade jämte sådana artiklar äfven gröfre och billigare, bort upptagas

tullsatser, som stode i bättre förhållande till varuvärdet än de

nuvarande.

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

För att nu hålla mig till sistnämnda sida af saken låter det sig

naturligen icke bestridas, att ett industriellt tullskydd, som bestämts

vid början af en industriell uppgångsperiod, måste, i mån som genom

industriens utveckling en specialisering af industriens alster fortgår,

underkastas revision, såvida icke det med tullskyddet afsedda ändamålet

skall, om ej helt förfelas, så dock på ett alltför ofullständigt sätt tillgodoses.

Under sådana omständigheter behöfver ju icke en i sammanhang

med revision af tulltaxan vidtagen höjning af vissa industritullar

betyda en omläggning af tullskyddet i syfte af en allmän ökning

däraf. Att så ej heller i nu antydda fall varit meningen, framgår ju

uppenbarligen däraf, att specialiseringen föranledt ej blott höjning af

tullen för vissa industrialster utan äfven minskning i tullen för andra.

Under nu angifna förhållanden och med afseende å hvad kommittén

själf anfört till stöd för sitt förslag samt då kommittén synes mig

med synnerlig omsorg och noggrannhet hafva fullgjort sitt värf samt

i stort sedt på ett lyckligt sätt löst de uppgifter, som varit kommittén

förelagda, har jag i allmänhet kunnat biträda de af kommittén föreslagna

tullsatserna.

Sedan jag nu angifvit min principiella ställning till det förslag, jaggått

att inför Kungl. Maj:t anmäla, öfvergår jag att något närmare beröra

eu del allmänna synpunkter, som varit för kommittén i dess arbeten

vägledande, och andra frågor, som synas mig böra behandlas i nämnda

sammanhang.

Tullagstiftningens utveckling under senare tid såväl i främmande

länder som äfven i Sverige erbjuder företeelsen af bland annat en fortskridande

öfvergång från värdetullar till vikttullar. Då värdetullarna

det oaktadt allt fortfarande i gällande tulltaxa intaga en ganska framträdande

plats, var det ju att vänta, att vid revisionen af samma taxa

ett fortgående på den inslagna vägen skulle'' äga rum. Härtill förefanns

för öfrigt en särskild anledning i Riksdagens skrifvelse den 12 maj 1906,

däri Riksdagen på anförda skäl och under uttalande af den mening, att

ifrågasättas kunde, huruvida icke tidpunkten vore inne, att ytterligare inskränka

värdetullarnas antal, anhållit om utredning och framläggande

för Riksdagen af förslag angående lämpligaste sättet för sådan förändring

af tulltaxan, att maskiner, redskap och verktyg, såväl specificerade

som ej specificerade, så vidt möjligt blefve åsätta vikttull i

stället för värdetull. Kommittén har också i allmänhet sökt genomföra

en dylik förändring af grunderna för tullarnas beräkning.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 69.

Ämbetsverken hafva emellertid, på sätt framgår af det underdåniga

utlåtandet, ställt sig icke så litet tveksamma inför denna

ändring.

Efter att hafva framhållit, hurusom tidpunkten nu synes vara

lämplig för värdetullarnas aflösande af vikttullar, yttra nämligen ämbetsverken

följande.

»Då man sålunda velat i allmänhet undvika värdetullar, synes

emellertid fara för ett underskattande af de olägenheter, som äro förenade

med vikttullar, vara nära för handen.»

»Kommittén har visserligen ej förbisett, att den nya taxan kan gifva

anledning till anmärkning i det afseende, att den trafikerande allmänheten

torde få räkna med sannolikheten af mindre snabb expedition

vid tullbehandlingen af många varuslag, men beträffande tullbehandlingen

af maskiner i enlighet med kommitténs förslag skall allmänheten

helt visst finna, att detta endast med anspråk på sannolikhet gjorda

uttalande kommer att i fullaste mått besannas, en olägenhet, som ej

bör underskattas i vår tid med dess alltjämt ökade kraf på större snabbhet

vid expeditionen.»

»Såsom kommittén äfven framhåller, kräfver ett tillfredsställande

handhafvande från tullmyndigheternas sida af en tulltaxa, sådan som

den i kommitténs förslag innefattade, en icke obetydligt ökad och väl

utbildad tullpersonal samt större och bättre utrustade packhuslokaler än

som nu i allmänhet stå till tullverkets förfogande, en anmärkning som

torde hafva sin största betydelse med afseende å maskinförslaget. Tullbehandlingen

af maskiner med tillämpning af vikttullar torde nämligen

i de flesta fall ej lämpligen kunna äga rum under bar himmel, och

förutsätter sålunda hos oss — förutom lämpliga spår- och våganordningar

samt särskild instruktion för tulltjänstemännen — ökadt lokalutrymme,

hvilket allt är förenadt med afsevärda kostnader.»

»Med afseende å möjligheterna för tillämpningen af denna del af

taxeförslaget kan visserligen den uppfattningen synas befogad, att

''svårigheterna, om än beaktansvärda, kunna öfvervinnas hos oss, likaväl

som sådant visat sig vara möjligt i andra länder’, men då svårigheterna

gifvetvis ökas i samma mån som specialiseringen utvidgas, bör dock

härvid ihågkommas, att medan den tyska autonoma tariffen omfattar

38, den ryska 19 (efter traktaten med Tyska riket 15) och den österrikiska

(efter fördragen) 17 rubriker med särskildt utförda tullsatser

för ej elektriska maskiner, kommittéförslaget upptager ej mindre än

117 rubriker, och detta oaktadt i vissa rubriker sammanförts maskiner

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69. 193

och apparater af ganska olika art (jämför rubr. 908—913, 949, 950—

953 m. fl.).»

»Äfven må erinras därom, att i Tyskland tullbehandlingen af en

del maskiner är inskränkt till vissa tullplatser, samt att i Ryssland

tullbehandlingen af maskiner får äga rum endast i närvaro af särskilda

experter, åtgärder som ej lära sakna olägenheter och därför ej torde

böra här ifrågasättas. Med afseende å österrikisk-ungerska tulltariffen

må anföras, att trots dess jämförelsevis enkla uppställning af gruppen

för maskiner de officiella förklaringarna upptaga ej mindre än 45 sidor

för tullbehandlingen belysande illustrationer till denna grupp, ett arbete

som förelåg färdigt samma år, som tulltariffen trädde i kraft.»

»Ett oeftergifligt villkor för att förslaget skall kunna praktiskt tilllämpas

är att, såsom ock af kommittén ifrågasatts, varuägaren ålägges

aflämna uppgifter angående maskinens användning och vikt samt i öfrigt

för tullbehandlingen erforderliga upplysningar.»

»Visserligen hafva tulltjänstemännen att kontrollera dessa uppgifter,

men då kommittén vid sitt arbete gjort den erfarenheten, att de tillkallade

sakkunnige fackmännen mera sällan behärska de delar af maskinförslaget,

som falla utanför deras eget område, lärer det säkerligen

blifva förenadt med svårigheter att bibringa tulltjänstemännen så mångsidiga

och ingående kunskaper, som en något så när tillfredsställande

tillämpning af maskinförslaget kräfver.»

»Då vid tillämpning af värdetullar för maskiner möjlighet att vilseleda

tulltjänstemännen hufvudsakligen endast förefinnes'' med afseende å

maskinernas värde, skulle däremot vid tillämpningen af kommitténs

förslag afsiktligt eller oafsiktligt oriktiga uppgifter beträffande maskinernas

art, angående hvilka delar, som tillsammans utgöra en hel maskin

o. s. v., kunna medföra lika, om ej än mera menlig inverkan på tullbehandlingen.

»

»Den omständigheten, att maskiner i allmänhet ej inkomma monterade

utan i delar, och dessa ofta nog väl emballerade, inverkar äfven

försvårande å tullbehandlingen. Tjänstemannen har att i hvarje fall

afgöra, huruvida de delar, som eventuellt saknas, äro af så underordnad

betydelse, att det hela dock bör betraktas som en maskin, och att, om

så befinnes vara förhållandet, klassificera densamma. Att härvid erhålla

sakkunnigt biträde af opartiska personer erbjuder gifvetvis ofta nog

stora svårigheter.»

»De olägenheter, som uppackning af maskiner skulle medföra, har

kommittén förmenat kunna väsentligen af hjälpas genom införande af

lämpligt afvägda tarasatser efter exempel af utländska tulltariffer, och

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

har kommittén, som ansett, att den legala taran i stort sedt borde

sättas lägre än den verkliga, trott sig kunna räkna med, att importören

till undvikande af olägenheterna med varans störtning skulle föredraga

den legala tarans tillämpande, samt att de fall, där fråga kunde

uppstå om en maskins hänförlighet till den ena eller andra af två,

olika tullsatser underkastade, viktgrupper, allt eftersom den legala eller

den verkliga taran beräknades, icke skulle blifva synnerligen talrika.»

»Utgår man från det antagandet, att den i tyska och österrikiska

tulltarifferna bestämda taran af 13 procent för maskiner i lådor skulle

blifva äfven bos oss lagstadgad, skulle tillämpningen af denna tara i

de flesta fäll medföra en högst väsentlig höjning af tullbeloppet, hvarför

kommitténs förmodan, att importören i regel skulle åtnöja sig med

den legala taran, ej torde komma att förverkligas.»

»Af en i Stockholms tullpackhus verkställd utredning angående

taran å maskiner har framgått, att de fall, då taran å maskiner inkommande

i lådor, uppgått till:

13 % eller därunder

af bruttovikten utgjort

10

%

af samtliga fall

14—20 %

»

34

»

»

21—30 »

»

42

»

»

31 40 »

»

10

»

»

mer än 40 %

»

4

»

».

»I vissa fall åter, nämligen då maskinens vikt ligger nära en viss

viktgräns, skulle genom beräknandet af för låg taraprocent maskinen

blifva hänförlig under en högre viktgrupp och sålunda komma att draga

afsevärdt lägre tull, än som afsetts.»

»Till belysande af den påföljd tarans missvisande skulle medföra

må anföras, att en ångturbin, vägande 1,000 kilogram (rubr. 921),

skulle draga en tull af 500 kronor, men om dess vikt beräknas 30 kilogram

utöfver den verkliga, skulle tullen (enligt rubr. 922) utgå med

endast 309 kronor.»

»Äfven i öfrigt medför den afsevärda skillnaden mellan tullsatserna

för vissa maskiner inom olika viktgrupper den verkan, att tullen kommer

att drabba synnerligen ojämnt, såsom framgår af nedanstående exempel.

Vikt.

Ångturbin 80 kg.

» 100 »

» 120 »

Tullbelopp

60 kr.

75 »

60 »

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

Kungl.

Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Vikt

Tullbelopp.

Ångturbin

150

kg.

75

kr.

»

720

»

360

»

»

1,000

»

500

»

»

1,200

»

360

»

»

1,670

»

501

»

»

4,000

»

1,200

»

»

5,000

»

1,500

»

»

6,000

»

1,200

»

»

7,500

»

1,500

».

»En bestämmelse, ägnad att minska olägenheterna i berörda afseende

och till förhindrande af att maskiner vid tillverkningen förtyngas

för nedbringande af tullen, har sålunda synts af behofvet påkallad, och

har under förslagets behandling inom ämbetsverken i detta syfte föreslagits

det stadgande, att tullen för en maskin eller apparat alltid

skall utgå med minst det belopp, som kommer att falla å den högst tullbeskattade

inom närmast lägre viktgrupp:»

»Ett förslag att afhjälpa ifrågavarande olägenheter i motsatt riktning

så, att tullen för en viss maskin icke får öfverstiga tullen för den

lättaste maskinen inom närmast högre viktgrupp, synes ur skyddssynpunkt

mindre tillfredsställande.»

»Förutom hvad som ofvan anförts beträffande de med kommitténs

förslag till vikttullsatser förenade olägenheter må äfven erinras därom,

att vid ett utbyte af nu gällande värdetullsatser mot vikttullsatser,

specialiseringen gifvetvis ej kan genomföras i den utsträckning, att icke,

på samma gång som tullsatserna för vissa maskiner komma att ligga

högre än de nuvarande, för andra åter tullskyddet blir väsentligt reduceradt.

Att kommittén sökt minska olägenheterna häraf, dels genom

att, där värdena visat sig alltför divergerande, bibehålla värdetullar,

dels genom en långt gående specialisering, hindrar dock ej, att döma

af flera i motiveringen anförda prisuppgifter, att denna olägenhet torde

blifva ganska kännbar, i det att i många fall tullskyddet enligt kommitténs

förslag blir lägre, än det som nu åtnjutes, medan i andra

fall åter, utan att skäl för tullförhöjning anförts, tullsatserna innebära

en höjning, som måste anses gå utöfver den jämkning uppåt,

som kan vara påkallad af de föreslagna tullförhöjningarna å vissa för

verkstadsindustrien erforderliga halffabrikat.»

»I detta sammanhang må äfven framhållas, att, i den mån sakliga

anmärkningar kunna göras mot de uppgifter, kommittén inhämtat an
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

gående de olika maskinernas värden, där de statistiska uppgifterna ej

lämna material härför, resultatet lätt kan blifva missvisande, och måste

ernåendet af homogena uppgifter beträffande typiska importartiklar inom

de olika kategorierna vara förenadt med stora svårigheter, då gifvetvis

materialet måst insamlas från skilda håll.»

»Att de utländska maskinfirmorna komma att utnyttja de möjligheter,

som kunna förefinnas att frigöra sig från verkningarna af de

föreslagna tullsatserna, är äfven påtagligt.»

»En sådan möjlighet synes bland annat de för tullbehandlingen af

ej särskildt nämnda delar till maskiner och apparater föreslagna bestämmelserna

i många fäll erbjuda. I anm. 4 till Afd. XIII A. stadgas

nämligen, att inkommande lösa maskindelar, ej särskildt nämnda, skola

tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.»

»Till förekommande af maskintullarnas kringgående har kommittén

härifrån gjort åtskilliga undantag, i det att vissa maskindelar upptagits

med högre tullsatser än som föreslagits för varor af det ämne, hvaraf

maskindelarna bestå, men då detta gäller endast ett begränsadt antal

delar till vissa maskiner, kunna ämbetsverken ej dela kommitténs uppfattning,

att faran härigenom vore förebyggd, i synnerhet som redan

nu det öfvervägande antalet maskiner införas söndertagna i delar, och

sålunda kostnaden för sammansättningen ej verkar afskräckande för

import af maskiner på sådant sätt.»

»Motsvarande bestämmelse återfinnes visserligen i tyska tullagstiftningen,

men härvid är att märka, att Tyskland ej haft anledningbereda

sin maskinindustri så högt tullskydd, som här föreslagits, hvilket

bland annat framgår af tyska tulltariffens för den stora gruppen af ej

särskildt nämnda maskiner gällande vikttullsatser, position n:r 906,

hvilka stå i närmare öfverensstämmelse med tullsatserna för ej särskildt

nämnda varor åt järn, n:r 783 och 799, än som är förhållandet beträffande

tullsatserna för vissa maskiner och ej särskildt nämnda varor

af järn enligt kommitténs förslag.»

»Härvid är att märka, att en maskin gifvetvis endast behöfver

söndertagas i ett fåtal delar — hvilka sålunda kunna äfven hvar för

sig hafva en ansenlig vikt — för att desamma, om de införas med olika

lägenheter, blifva hänförliga till någon eller några af de för ej särskildt

nämnda järnvaror upptagna rubrikerna.»

»Till jämförelse må endast hänvisas till de för nedan upptagna

rubriker föreslagna tullsatser:

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

rubr. n:r.

för 100 kg.

934

15

kr.

935

10

»

951

10

»

952

8

»

960

30

»

961

22

»

962

16

»

963

11

»

964

8

»

966

9

»

967

10

»

968

25

»

969

12

»

970

8

»

971

10

».

»Delar till dessa maskiner skulle i regel komma att hänföras till

någon af rubr. 813, 824 eller 825 med tullsatser af respektive 4, 5 eller

6 kronor per 100 kilogram.»

»För ett stort antal af de till rubr. 1002 liänförliga maskiner, som

hafva ett i förhållande till vikten högt värde, torde den föreslagna bestämmelsen,

om maskinerna infördes i delar, komma att medföra än

mera afsevärd reduktion af tullskyd det.»

»Beträffande de i rubr. 960—965 upptagna maskiner skulle visserligen

kunna erinras, att de i öfverrubriken särskildt upptagna delarna

komma att blifva högre tullbeskattade än maskinen i sin helhet, men

då vikten af dessa delar lärer uppgå till på sin höjd en tiondel af

maskinens hela vikt, har denna omständighet endast obetydlig inverkan

på det påvisade förhållandet.»

»Den uppfattningen, att ifrågavarande bestämmelse för tullbehandlingen

åt maskindelar innebär fara, att det för den inhemska industrien

afsedda skyddet äfventyras, delas äfven af repx*esentanter för de svenska

maskinverkstäderna, såsom framgår af det från Sveriges Verkstadsförening

afgifna yttrandet. Äfven med bortseende från skyddssynpunkten

är ur tullteknisk synpunkt angeläget, att bestämmelserna för maskindelars

tullbehandling ej gifvas den affattning, att de inbjuda till import

af maskiner i olika sändningar.»

»I nyss berörda yttrande har äfven gifvits uttryck för den anmärkning,

att de af kommittén föreslagna vikttullsatserna komma att drabba

s. 198 Kontrollera mot PDF

198 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69%

vispa maskiner för hardt, under det att för andra åter skyddet blir

lägre än det, som för närvarande åtnjutes, och alltför otillräckligt för

att säkerställa den inhemska tillverkningen.»

»Ämbetsverken, som ej kunnat underkänna vikten af att den inhemska

verkstadsindustrien, som arbetar under tryckta konjunkturer, ej

undandrages det skydd, som hittills åtnjutits beträffande sådana maskiner,

som tillverkas inom landet, få därför, såväl med hänsyn härtill som till

undanröjande i möjligaste mån af de betänkligheter, som ofvan anförts

beträffande de föreslagna bestämmelserna för tullbehandlingen af särskild!

inkommande delar till maskiner, tillstyrka ett under kommittébetänkandets

senare behandling framställdt förslag af det innehåll, att för sådana

här ifrågavarande artiklar, för livilka tullen skall utgå efter vikt, tullbeloppet

i hvarje fall skall motsvara för icke elektriska maskiner och

apparater, d. v. s. till rubr. 908—1024 hörande samt delar därtill, minst

11 procent och för de elektriska (rubr. 1025—1029) och delar därtill

minst 15 procent af varans värde, därvid hänsyn särskild! tagits till den

förhöjning i tillverkningskostnaderna, som må blifva en följd af de

föresiagna tullsatserna för tackjärn och andra materialier. Beträffande

elektriska maskiner, som åtnjuta ett jämförelsevis högt tullskydd, torde

behof af förhöjning utöfver 15 procent ej förefinnas.»

»Den korta tid, som stått till buds, har ej medgifvit föranstaltande

af erforderlig utredning för att afgöra, i hvad mån jämkning nedåt af

vissa föreslagna tullsatser bör ifrågakomma.»

Slutligen framhålles af ämbetsverken, att en utredning, som påginge

inom tullverket angående tillämpningen af kommitténs förslag till

vikttullar för maskiner och apparater och som afsåge att utreda, huruvida

förslaget i denna del vore praktiskt tillämpligt och i hvilken mån

de föreslagna vikttullarna kunde såsom tullskydd betraktade jämföras

med nu utgående värdefull, utan tvifvel skulle lämna ett godt material

för bedömandet af förslaget såväl i tulltekniskt hänseende som med afseende

å andra därmed sammanhängande frågor.

För egen del är jag öfvertygad om, att i tillämpningen vikttullar

i allmänhet äro att föredraga framför värdetullar, och jag har ej heller

någon generell erinran att gorå mot det af kommittén föreslagna fortsatta

utmönstrandet af värdetullar ur vår tullagstiftning. Med afseende

å hvad ämbetsverken anfört, inser jag emellertid till fullo, att i fråga

om maskiner och dessa närstående artiklar tillämpningen af vikttullar

är förknippad med svårigheter. Jag öfvergår härmed att något granska

det af kommittén framlagda förslaget till vikttullsatser för maskiner

och apparater.

Det mest framträdande draget i kommitténs förslag till tullsatser

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

för icke elektriska maskiner och apparater är förslagets starka specialisering.

På sätt ämbetsverken framhålla, öfverträffar förslaget i detta

afseende flera utländska taxor af modern typ. Med hänsyn emellertid

till den inhemska industriens utbredning öfver maskintillverkningens

nästan hela område med dess stora mångfald af olika och till värdet

mycket växlande maskintyper och framför allt med afseende å denna

industris i allmänhet relativt svaga ställning, som gör den beroende af

ett någorlunda effektivt skydd, lärer det icke vara möjligt att i någon

nämnvärd grad förenkla den föreslagna specialiseringen.

Trots den långt genomförda specialiseringen torde likväl emot

maskintullförslaget, såsom en granskning af de utaf kommittén meddelade

prisuppgifterna gifver vid handen, kunna riktas en del anmärkningar.

Såsom anmärkningsvärd! må sålunda framhållas, att i många fall tillmätts

tullar, som understiga det nu gällande, i allmänhet jämförelsevis

låga skyddet. De olägenheter, som skulle följa af förslaget i dessa

delar, torde dock, synes det mig, kunna undanröjas, om, på sätt ämbetsverken

hemställt, tullbeloppen bestämdes att i hvarje fall utgå med

minst viss del af varans värde. På grund häraf och då jag icke

kan tillråda införande af tull å tackjärn och sålunda denna anledning

att räkna med högre produktionskostnad enligt min mening bör bortfalla,

torde det kompletterande eventuella skyddet böra bestämmas för icke

elektriska maskiner och apparater samt delar därtill till samma belopp,

som nu i allmänhet gäller för dylika maskiner, eller 10 procent af värdet.

Vidkommande kommitténs förevarande förslag torde emellertid

äfven kunna ifrågasättas, huruvida detsamma icke i vissa delar innebär

ett större skydd för maskinindustrien, än nödigt och nyttigt är. I mån

som den förut omförmälda, inom tullverket igångsatta utredningen rörande

maskintullförslagets tillämplighet kan komma att ådagalägga, att så är

förhållandet, lärer Riksdagens bevillningsutskott blifva i tillfälle att taga

under öfvervägande, hvilka nedsättningar i de föreslagna maskintullarna

däraf må påkallas. För arbetets fortskyndande torde det nämligen vara

nödigt att utan afvaktan på sagda utredning proposition i ärendet förelägges

Riksdagen.

Beträffande förslaget i nu förevarande del anser jag mig ytterligare

böra dels understryka hvad ämbetsverken yttrat därom, att tillämpningen

af detsamma kommer att kräfva ökade kostnader i flera hänseenden, dels

ock framhålla, att förslaget säkerligen i ett flertal fall kommer att

medföra omgång vid tullbehandlingen jämte vissa andra olägenheter.

Såsom jag redan angifvit, faller enligt min mening frågan om de

egentliga jordbrukstullarna utom förevarande ämne. Redan af denna

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

anledning kan jag icke förorda, att, på sätt af ämbetsverken, ehuru med

reservation af generaltullstyrelsens ledamöter, föreslagits, Kungl. Maj:t

skulle framlägga förslag om borttagande af tullen å majs.

Härtill kommer äfven en annan omständighet, som i denna fråga

måste beaktas. Riksdagen har nämligen efter att upprepade gånger

hafva afslagit framställningar om borttagande af den år 1895 till ett

belopp af 3 kronor 70 öre per 100 kilogram fastställda tullen å majs,

så nyligen som år 1907 bestämt sig för frågans lösande genom att slå

in på en medelväg, då, utan votering i någondera kammaren, tullen

nedsattes till 1 krona 50 öre per 100 kilogram, och det synes då vara

riktigast, att verkningarna af denna tullnedsättning få göra sig gällande

under en något längre tid och betydelsen af densamma klarare framträda,

än nu är fallet, innan majstullfrågan upptages till förnyad behandling.

Jag har redan omnämnt, att tillämpningen af maskintullförslaget

kommer att medföra ökade kostnader för det allmänna, men jämväl vid

genomförandet af förslaget i öfrigt lära ökade utgifter vara att förvänta

såväl för staten som för de stadskommuner, som äro skyldiga tillhandahålla

tullverket förtullningslokaler. Dessa kostnader, h vil kas storlek

nu svårligen kan beräknas, äro emellertid oundgängligen förbundna med

tillämpningen af en mera modernt anlagd tulltaxa och få icke i och för

sig afskräcka. Huruvida de ökade utgifterna kunna komma att direkt

täckas genom stegrade tullinkomster, är jag icke i stånd att beräkna, då

jag lika litet som kommittén kan med någon grad af sannolikhet angifva

taxeförslagets verkningar i statsfinansiellt afseende. Däremot torde med

stor sannolikhet kunna antagas, att kostnaderna för förslagets genomförande

skola, åtminstone i stort sedt, mer än väl motvägas af de fördelar,

som beredas industrien i dess helhet.

I sammanhang med tulltaxekommitténs betänkande samt kommerskollegii

och generaltullstyrelsens utlåtande däröfver har jag att anmäla

förutom den förut omförmälda framställningen från ett flertal näringsidkare

rörande den ifrågasatta tullen å tackjärn följande utlåtanden och

framställningar, nämligen

utlåtande af landtbruksstyrelsen, afgifvet, på grund af nådig remiss,

den 15 november 1909 i anledning af tulltaxekommitténs betänkande,

framställningar från Enköpings gartnersällskap och Uppsala trädgårdssällskap,

angående tullen å torkad frukt,

framställning från Sveriges bränneriidkarförening om tull å s. k.

maniokarot,

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

framställningar från dels aktiebolaget C. W. K. Gleerup m. fl.

dels ock firman Frans Svanström & C:o, angående tullen å på litografisk

väg framställda undervisningsplanscher m. m.,

framställning från skånska bomullskrutfabriksaktiebolaget, angående

tullfrihet för kemiskt renadt bomullsafiall,

framställning från Banängens mekaniska verkstadsaktiebolag, angående

tillverkningen af kamfiänsrör,

framställning från aktiebolaget svenska metallverken, angående

tullen å åtskilliga kopparfabrikat,

framställning från Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag,

angående tullfrihet för fosforsesqvisulfid och fosforhydrid, samt

utlåtande af generaltullstyrelsen med förslag till tarasatser, afgifvet,

på grund af nådig befallning, den 9 november 1909.

Till dessa utlåtanden och framställningar skall jag vidare återkomma

i den mån, jag anser dem påkalla ett särskildt uttalande från

min sida.

Innan jag öfvergår att yttra mig om de mera speciella bestämmelserna

i förslaget, vill jag förutskicka, att i de fall, då jag kunnat

biträda kommitténs förslag och anmärkning däremot icke framställts af

ämbetsverken, eller då på grund af ämbetsverkens motivering jag ansett

mig böra förorda af dem framlagda ändringsförslag, jag i regeln icke

funnit något särskildt uttalande af mig erforderligt. Jag vill ock tilllägga,

att jag i några fall, där de af ämbetsverken framställda anmärkningarna

rört frågor af underordnad betydelse, hvilkas afgörande i ena

eller andra riktningen mer eller mindre är en smaksak, såsom i fråga

om förslagen till ändrad ordningsföljd mellan vissa rubriker under spånadsgruppen,

utan vidare motivering anslutit mig till kommitténs förslag.

Gifvetvis anser jag mig icke heller behöfva motivera de smärre

redaktionella ändringar, jag vidtagit i förslaget.

De paragraf- och rubriknummer i förslaget, jag i det följande

kommer att använda, hänföra sig till kommitténs numrering.

Till ledning vid taxeförslagets behandling torde det af kommittén

utarbetade registret till taxan, vederbörligen ändradt och kompletteradt,

få fogas till detta protokoll.

Bill. Ull Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 69.

§ 5 mom. f.

$ 5 mom. I.

§§ 13 och 14.

§ 14 mom. 4.

Tulltaxeförordningen.

I fråga om § 5 mom. f) i tulltaxeförordningen hafva ämbetsverken

föreslagit, bland annat, införande af uttryckligt stadgande af innebörd,

att af resande införd, begagnad handfotografikamera skall åtnjuta tullfrihet,

oafsedt om densamma af den resande medföres eller icke. Ett

så utsträckt medgifvande i detta hänseende skulle dock, synes det mig,

lätteligen kunna leda till missbruk, hvarför jag anser nödig försiktighet

bjuda, att tullfrihet medgifves blott för af resande medförd begagnad

dylik apparat.

Hvad ämbetsverken i afseende å § 5 mom. 1) i tulltaxeförordningen

föreslagit angående utsträckning af den af kommittén under

vissa villkor förordade tullfriheten för till s. k. brudutstyrslar hörande

hushålls- och klädespersedlar jämväl till lösörepersedlar i allmänhet,

hvilka införas under de i momentet angifna förutsättningar, finner jag

innefatta ett val långt gående medgifvande, som med hänsyn till

inhemska näringsidkares intressen icke torde böra vinna bifall.

Med anledning af hvad ämbetsverken anfört beträffande § 13 samt

efter och i sammanhang med behandlingen af § 14 i tulltaxeförordningen

torde jag få erinra, att Kungl. Maj:t tidigare denna dag anbefallt

kommerskollegium* och generaltullstyrelsen att verkställa de af ämbetsverken

i deras ifrågavarande uttalanden förordade utredningar och

undersökningar samt att, därest de för uppdragens fullgörande funne

erforderligt att anlita biträde af utom ämbetsverken stående sakkunniga

personer, hos Kungl. Maj:t göra framställning om bemyndigande att

tillkalla dylika sakkunniga.

1 fråga om tullrestitution vid utförsel med järnväg till Norge

upptager kommitténs förslag i § 14 mom. 4 lika med § 9 mom. 4 i

underrättelserna vid gällande tulltaxa följande bestämmelser:

»4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid

utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln

gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare

å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt

samt försedt med behörig, till ort, hvarest tullkammare finnes och

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69■ 203

förtullning får äga rum, ställd förpassning, hvilken skall godset under

transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran

af tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till

emballage använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande

mjöl och gryn, i punkten 3 A) b) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från tullkammaren i norska destinationsorten

skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk juteväfnad,

att varan dit ankommit med orubbad försegling eller plombering,

samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet

och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande.))

Med erinran att sålunda fortfarande skulle såsom villkor för restitutionen

gälla, bland annat, att godset skall förpassas till norsk ort, hvarest

tullkammare finnes och förtullning får äga rum, och att utförseln skall

styrkas genom attest från denna tullkammare, hafva ämbetsverken framhållit,

hurusom stundom inträffat, att vederbörande norska myndighet,

som det tillkommit att meddela kvitto å från här i riket till ort i

Norge förpassadt gods, icke kunnat förmås utfärda sådant kvitto, ehuru

något tvifvel ej funnits rörande godsets framkomst i vederbörlig ordning,

och hafva ämbetsverken velat ifrågasätta, huruvida icke nyssnämnda

stadgande kunde utbytas mot föreskrift af innehåll att gods,

hvarom nu vore fråga, skulle i stället förpassas till vederbörande svenska

gränstullkammare, som därefter hade att meddela bevis om godsets befordran

till Norge. Ämbetsverken hade därvid ej förbisett, att sagda

tullkamrar icke läge alldeles vid gränsen, men då sådan tullkammare

i hvarje fall vore vid den sista svenska järnvägsstation, godset hade

att passera, innan detsamma anlände till Norge, torde underslef knappast

kunna befaras. Därest Kung]. Maj:t skulle finna sådan ändring böra

vidtagas, torde densamma kunna utföras sålunda, att dels under a)

orden »ort, hvarest tullkammare finnes och förtullning får äga ruin»

utbyttes mot orden »vederbörande svenska gränstullkammare», och dels

stycket c) erhölle följande förändrade lydelse: »att genom attest från

gränstullkammaren skall styrkas, beträffande till emballage använd utländsk

juteväfnad, att varan dit ankommit med orubbad försegling eller

plombering och därifrån befordrats vidare till Norge, samt, beträffande

öfriga varor, därjämte att desamma till beskaffenhet och myckenhet

funnits med förpassningen öfverensstämmande».

Att tullverket i detta fall frigöres från beroendet af utländsk myndighets

medverkan måste i och för sig anses önskvärdt, och den erfor
-

s. 204 Kontrollera mot PDF

Införselbevis.

204 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

derliga kontrollens förläggande till vederbörande svenska gränstullkammare

torde icke heller böra möta oöfverstigliga svårigheter. De

föreslagna kontrollåtgärderna, hvad angår andra varor än till emballage

använcl utländsk juteväfnad, finner jag dock kunna något modifieras.

Skall beträffande förseglade eller plomberade varor vid gränstullkammaren

kontrolleras, att varorna till beskaffenhet och myckenhet öfverensstämma

med förpassningen, måste i många fall förpackningarna brytas, hvilket

ofta nog måste vid varornas vidare försändande lända till stor olägenhet.

Vidare och då järnvägstrafiken gifvetvis icke får afsevärdt försenas för

dylika kontrollåtgärders vidtagande skulle förslaget kunna medföra, att

godset måste aflastas för att först med en senare lägenhet framföras till

destinationsorten. A andra sidan torde till förebyggande af missbruk

vara tillfyllest, att varorna — som ju så länge de ännu befinna sig inom

riket, äro i järnvägsförvaltningens uteslutande vård och sålunda icke

gärna kunna göras till föremål för brottslig behandling i syfte af restitutionsmedels

obehöriga utbekommande från tullverket — underkastas

kontroll allenast i så måtto, att gränstullkammaren tillser, att förseglingen

eller plomberingen är orubbad. Jag anser sålunda, att bestämmelsen i

§ 14 mom. 4 c) bör jämkas i öfverensstämmelse därmed.

På sätt jag redan antydt, har kommittén i den i kommitténs förslag

till tulltaxeförordning intagna § 15 föreslagit införandet af en för

vår tullagstiftning ny anordning af den innebörd, att den, som utför

en viss kvantitet omalen råg eller omalet hvete eller korn, skulle

äga att af generaltullstyrelsen erhålla bevis (införselbevis), som berättigade

att inom viss tid tullfritt införa omalen spannmål af följande slag,

nämligen råg, hvete, korn eller majs, till så stor myckenhet, att den

tull, som skolat därå belöpa, vore lika med det tullbelopp, som skolat

utgöras för en utförselvaran till storleken motsvarande införselkvantitet.

Af den motivering, som åtföljer detta förslag, synes framgå, att

anordningen skulle lända till fördel för jordbruket och spannmålshandeln

samt för kvarnindustrien, åtminstone så till vida att konkurrensförhållandena

kvarnarna emellan reglerades. Däremot finner jag det icke

vara klarligen ådagalagdt, hvilken verkan den föreslagna anordningen

skulle hafva i statsfinansiellt afseende, och ej heller hvilket inflytande densamma

kunde öfva på de pris, den konsumerande allmänheten får betala

för spannmål och mjöl. Det synes mig sålunda ej vara uteslutet,

att en stegring af dessa pris kunde blifva följden. Mot förslaget hafva

såväl i dessa som i andra afseenden rests anmärkningar. Till bemötande

af dessa hafva visserligen ämbetsverken framhållit, att på grund af hvad

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69-

kommittén i hithörande motivering anfört, det syntes sannolikt, att införandet

i vår tullagstiftning af ifrågavarande inrättning skulle i flera

hänseenden blifva till gagn för landet i dess helhet, samt att med hänsyn

därtill och då ämbetsverken icke hade skäl antaga, att de af motståndarna

till förslaget uttalade farhågorna skulle i någon afsevärd mån

besannas, ämbetsverken ansåge sig böra understödja kommitténs förslag

i denna del. Mig synes dock, att införlifvandet med vår tullagstiftning

af detta institut bör föregås af en mera fullständig utredning rörande

dess verkningar i olika riktningar. Då emellertid tiden varit för knapp

för att vid tulltaxeförslagets behandling inom finansdepartementet verkställa

den kompletterande undersökning, som synes mig erforderlig, anser

jag mig, på sätt jag redan angifvit, icke kunna tillstyrka, att förslaget

om införselbevis för närvarande förelägges Riksdagen. För att främja

denna viktiga och från många håll med största intresse omfattade frågas

snara afgörande har jag emellertid redan vidtagit åtgärder för verkställandet

af ofvan berörda utredning.

Tulltaxan.

Beträffande slip-, bryn- eller polerstenar innehåller kommitténs

förslag följande bestämmelser:

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor

eller skifvor:

naturliga:

i förening med trä, järn eller annan oädel

metall ............................................................... 1 kg. —: 25

utan förening med annat ämne, därunder inbegripna

äfven sådana, som äro försedda

med centrumbeslag af metall ........................... fria.

Anm. Därest en naturlig slipsten är till skydd under

transporten försedd med järnband, fästes därvid ej

afseende vid tullbeliandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel

metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum,

karborundum eller andra liknande

hårda slipmedel ............................................... 1 kg. —: 25

andra slag ....................... .................................... 1 kg. —: 04

Slip-, bryncller

polerstenar.

Nr 16—19.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 69.

Om förslaget i denna del hafva ämbetsverken yttrat:

»Enär kommittén beträffande naturliga slip-, bryn- eller polerstenar

i förening med andra ämnen endast upptagit rubrik för sådana artiklar,

som förekomma i förening med trä, järn eller annan oädel metall, men

äfven sammansättning med andra ämnen lärer förekomma, hemställes,

att rubrikerna i detta afseende utvidgas. Ehuru beträffande konstgjorda

slip-, bryn- eller polerstenar rubriken genom orden ''eller annat dylikt

ämne’ blifvit mindre inskränkt, synes för likformighets vinnande nedan

angifna formulering vara att förorda:

Slip-, bryn- eller polerstenar, äfven i form af plattor

eller skifvor:

naturliga:

utan förening med annat ämne, därunder inbegripna

äfven sådana, som äro försedda med

centrumbeslag af järn...................................... fria.

andra slag ................................................................. 1 kg. : 2o

Anm. Durest en naturlig slipsten ur till skydd under transporten

försedd med järnband, fästes därvid ej afseende vid

tullbebandlinge n.

konstgjorda, äfven i förening med annat ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum, alundum,

karborundum eller andra liknande hårda

slipmedel ........................................................... 1 kg. —: 25

andra slag ............................................................... 1 kg. —:04.»

Den utvidgning af de ifrågavarande rubrikernas tillämplighetsområde,

som sålunda af ämbetsverken ifrågasatts och hvilken skulle

kunna medföra, att slip-, bryn- och polerstenar äfven i förening med

mycket dyrbara ämnen — enligt hvad jag inhämtat förekomma brynen

med infattning till och med af silfver — komme att draga den här

upptagna tull, finner jag gå väl långt, och då hvarje praktiskt kraf i

ämnet torde kunna anses tillgodosedt, om stadgandena rörande naturliga

slip-, bryn- eller polerstenar formuleras i öfverensstämmelse med

hvad kommittén föreslagit i fråga om de konstgjorda, hemställer jag,

att i kommitténs förslag icke göres annan ändring, än att åt den för

naturliga slip-, bryn eller polerstenar först upptagna rubriken gifves

lydelsen »i förening med trä, oädel metall eller annat dylikt ämne».

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

I fråga om öfverskriften till afdelning III A samt de öfverskriften

närmast följande två rubrikerna för omalen spannmål lyder kommitténs

förslag på följande sätt:

»A. Spannmål och skidfrukter m. m.

Spannmål:

omalen:

74. råg, hvete, korn samt ärter och bönor.............. 100 kg. 3: 70

75. hafre, vicker och gråärter (sandärter, pelusker) — fria.»

I landtbruksstyrelsens ofvanberörda utlåtande framhålles beträffande

nyssnämnda öfverskrift, att densamma vid det förhållande, att några

skidfrukter under denna afdelning icke särskild! vore upptagna, lämpligen

borde ändras till »A. Spannmål m. m.». Tillika anföres, att mot

de i rubrikerna n:r 74 och 75 upptagna artiklarna vore att anmärka,

att missförstånd ofta gjort sig gällande därutinnan, att under benämningen

bönor upptagits ej blott, såsom rätteligen bort ske, till människoföda

afsedda bönor utan äfven bönor, afsedda till foder, såsom hästbönor,

sojabönor m. fl., hvilka senare rätteligen borde få införas tullfritt

och hänföras under tullsatsen n:r 75, hvaraf följde, att, enligt

landtbruksstyrelsens åsikt, tullsatsen n:r 74 borde afse »råg, hvete, korn

samt ärter och till människoföda afsedda bönor» samt tullsatsen n:r 75

»hafre, vicker, gråärter (sandärter, pelusker) samt till foder afsedda bönor».

Det af landtbruksstyrelsen framställda ändringsförslaget i fråga

om öfverskriften till afdelningen III A synes mig böra iakttagas. Hvad

landtbruksstyrelsen i öfrigt föreslagit synes mig jämväl böra vinna beaktande.

Jag anser mig i detta sammanhang äfvenledes böra nämna,

att ämbetsverken uttalat sig för att sojabönor måtte få åtnjuta tullfrihet.

Ämbetsverken hafva i sådant afseende anfört följande:

»Till generaltullstyrelsen har under årets lopp inkommit förfrågan

angående tullbehandlingen af s. k. sojabönor med framhållande af att

de, såsom otjänliga till människoföda och innehållande stor oljehalt,

närmast vore att jämnställa med lin-, rot- och rapsfrö samt till följd

häraf borde åtnjuta tullfrihet.

I en till kommerskollegium ingifven framställning har jämväl

gjorts yrkande om tullfrihet för ifrågavarande bönor. Vid med anledning

häraf verkställd utredning har framgått, att dessa bönor icke

kunna bringas till mognad inom landet, samt att de visserligen i Kina,

Japan m. fl. länder ingå i människoföda, men att de åtminstone icke

Spannmål.

Nr 74 och 75.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Potatis.

Nr 93.

208 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hos oss torde få sådan, användning. Däremot skulle de utgöra ett utmärkt

kreatursfoder och kunna enligt samstämmiga uttalanden blifva värdefulla

för oljeslageri och i andra hand för tvålfabriker inom landet,

då därur kunde pressas en för olika ändamål tjänlig olja. Härjämte

skulle oljeslageri^ under den tid af året, då denna rörelse eljest

ligger nere, finna sysselsättning med pressning af olja ur sojabönor.

Första förutsättningen för den inhemska industrien att tillgodogöra

sig varan är dock, att densamma åtnjuter tullfrihet, då de produkter,

som skulle utvinnas, nämligen olja och kreatursfoder, äro tullfria.

Då sålunda sojabönor icke kunna odlas inom landet, och tullfrihet

för varan icke synes kunna blifva här till men för odling af andra

växter, men däremot till gagn för flera näringsgrenar, vilja ämbetsverken

föreslå, att tullfrihet måtte medgifvas för sojabönor, i likhet med

hvad Riksdagen nyligen beslutat beträffande arachid- eller jordnötter.»

På samma gång jag, såsom nyss antydts, finner mig böra biträda

landtbruksstyrelsens förslag, att åtskillnad göres mellan olika

slag af bönor, allteftersom de äro afsedda till människoföda eller till

foder, har jag på grund af inhämtade upplysningar ansett mig böra hemställa,

att enahanda åtskillnad göres jämväl beträffande ärter. Skälen

därtill är i hufvudsak desamma som i fråga om bönor, om de ock icke

framträdt med samma styrka, och någon svårighet ur tullteknisk synpunkt

lärer detta mitt förslag icke möta.

Min ställning till spannmålstullarna i öfrigt har jag redan angifvit.

För potatis af det löpande årets skörd och inkommande under

tiden 15 februari—31 juli har kommittén föreslagit en tull af 2 kronor

50 öre per 100 kilogram, i hvilket afseende kommittén anfört, att, ehuruväl

kommittén icke velat föreslå, att tull åsattes all potatis, kommittén

dock funnit sig oförhindrad att förorda en tull lör färsk potatis, som

infördes under den del af året, då den färska potatisen i öfvervägande

grad hade karaktären af en öfverflödsartikel. En dylik tull vore dessutom

ägnad att främja den inhemska trädgårdsodlingen, äfven den, som

drefves i mindre skala. För att tullsatsen skulle i detta afseende kunna

medföra någon verkan, syntes den icke böra sättas lägre än 2 kronor

50 öre per 100 kilogram, och tiden, hvarunder densamma skulle gälla,

torde kunna bestämmas lika som för denna säsongtull i Tyskland eller

från och med den 15 februari till och med den 31 juli.

Häremot hafva ämbetsverken anfört, att med afseende å den tid,

under hvilken enligt kommitténs förslag tull skulle utgå för potatis af

det löpande årets skörd, hade uti inkommen framställning framhållits.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 69. 209

att den potatis, som infördes under juli månad, icke kunde räknas såsom

samt att import af potatis kunde vara nödvändig under sådana

förhållanden, då förrådet af föregående års skörd tagit slut, innan det

nya årets skörd kunde tillfredsställa konsumtionen. På grund häraf

yrkades, att tullpliktigheten borde inskränkas att gälla potatis, som

importerades till utgången af juni månad. Ämbetsverken instämde till

fullo i de åsikter, som i nämnda framställning funnit uttryck.

Af de anförda skälen för ämbetsverkens ändringsförslag synes mig

egentligen endast det sist omförmälda eller möjligheten att föregående

års skörd redan förbrukats, innan den nya skörden kommer i marknaden,

förtjäna större afseende. Men då ett sådant jämförelsevis mindre

ofta åtel kommande förhållande lärer kunna under löpande riksdag förutses

och däraf påkallade tillfälliga åtgärder då ock kunna vidtagas, finner jag

icke tillräcklig anledning att biträda det ifrågavarande ändringsförslaget.

Torkad frukt, ej specificerad, drager för närvarande en tull af 25

öre per kilogram. _ A id 1908 års riksdag väcktes förslag att nedsätta

denna tullsats för visst slag af torkad frukt. Med anledning häraf beslöt

Riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ämnet och afl ät

tih Kungl. Maj:t i sådant syfte den 21 februari 1908 en skrifvelse af

följande lydelse:

»Inom Riksdagen har enskild motionär hemställt, att tullen å s. k.

chopped äpples, importerade från Nordamerika, måtte bestämmas till 4

öre lör kilogram.

Enligt upplysningar, meddelade af en härvarande importör, aktiebolaget

Pomril, utgör ''chopped äpples’ tredje produkten af Ilaldwinsäpplen.

Första produkten utgöres af äpplen, plockade från träden, och

hvilka säljas friska. Andra produkten är nedfallna äpplen, något stötta

hvilka användas till s. k. ringäpplen, och tredje produkten äpplen, som

äro sämre än de föregående. Dessa skäras i bitar med skal, kärnhus och

stjälk, hvarefter de torkas och säljas under namn af ''chopped äpples’.

Riksdagen finner visserligen ifrågavarande framställning vara värd

beaktande, men anser likväl i sakens nuvarande outredda skick frågan

om en tullnedsättning, på sätt af motionären blifvit ifrågasatt, icke motren

till afgörande. ’ 6

Den svenska trädgårdsodlingen befinner sig i ständigt framåtgående

och vid sådant förhållande synas åtgärder böra undvikas, hvilka kunde

komma att inverka menligt på denna näring. Den möjligheten är nämligen

icke utesluten, att älven inhemsk frukt skulle kunna komma till

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami 1 Afd. 49 Höft, 27

Torkad frukt,

Nr 108.

Riksdagens

skrifvelse.

s. 210 Kontrollera mot PDF

Tulttaxe

kommittén.

210 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69-

användning vid tillverkning af vare sig pomril eller andra af samma

råämne framställda, likartade drycker. Enligt upplysningar från landtbruksakademien,

lär afsikten vara att inom den närmaste framtiden anskaffa

och vid akademiens experimentalfält invid hufvudstaden uppsätta

en maskin för torkning af äpplen, afsedda att användas vid här ifrågavarande

tillverkning.

Vidare synes det med hänsyn till den betydande införseln af

torkad frukt från utlandet (företrädesvis Nordamerika och Tyskland) vara

nödigt att, innan tullnedsättning vidtages, förvissa sig om att deri särskilda

vara, om hvilken här är fråga, kan bestämdt särskiljas från annan

frukt, särskild! sådan, som är afsedd för matlagning. Och utredning i

detta hänseende torde lämpligen kunna anförtros åt den nu arbetande

kommittén för revision af gällande tulltaxa. Under tiden lärer man ock

hafva vunnit erfarenhet, huru här ofvan omförmälda försök med torkning

af frukt utfallit.

På grund af hvad sålunda anförts får Riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning angående tullsatsen för

här ifrågavarande artikel samt därefter till Riksdagen göra den framställning

i ämnet, hvartill utredningen må föranleda.))

Denna skrifvelse öfverlämnades sedermera, enligt nådigt beslut den

6 mars 1908 till tulltaxekommittén för att tagas i öfvervägande vid fullgörande

af det kommittén meddelade uppdraget.

I sitt betänkande har kommittén efter att hafva erinrat om Riksdagens

ifrågavarande skrifvelse vidare anfört:

»Beträffande de försök med torkning af frukt, hvilka anställts vid

landtbruksakademiens experimentalfält, har, på kommitténs begäran,

föreståndaren för akademiens trädgårdsafdelning och trädgårdsskola allämnat

en den 23 oktober 1908 dagtecknad redogörelse, hvarur må anföras,

att försöken, som ägt rum i ett efter amerikansk modell uppfördt

torkhus, icke vore vid nämnda tidpunkt fullt afslutade, hvarför fullständiga

sifferuppgifter icke kunde erhållas. Emellertid upplystes, att

under tiden 25 augusti—7 september vid verkställd torkning af sommarfrukt

för erhållande af chopped äpples erhållits af 1,292 kilogram rå

frukt 214 kilogram torkad af 18,3 procents fuktighetsgrad eller i medeltal

1 kilogram torkad af 6 kilogram rå frukt. Resultaten af torkningen

af vinterfrukt vore ännu icke kända, men syntes säkerligen ställa sig

något gynnsammare. Endast fallfrukt af mindre värde hade användts

vid dessa försök. För torkning af 100 kilogram chopped äpples hade i

medeltal åtgått 6G kilogram krossad koks. Med de nuvarande torkningsanordningarna

erhölles omkring 50 kilogram chopped äpples per dygn,

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

men genom lämpliga förändringar å torkugnen syntes torkningsresultatet

lätt kunna uppbringas till det dubbla. Arbetskostnaderna för 100 kilogram

chopped äpples beräknades med nuvarande torkningsanordningar

och med rådande arbetspris till 6 kronor, men kunde helt säkert betydligt

nedbringas. Bränsle- och arbetskostnaderna för torkning af i00

kilogram chopped äpples syntes sålunda i rundt tal kunna beräknas till

8 kronor per 100 kilogram eller 8 öre per kilogram, hvartill komme

ränta och amortering å anläggningskostnaderna. Efter ett pris af 50

öre per kilogram å chopped äpples, hvilket pris syntes kunna beräknas

i betraktande af att fuktighetshalten vore lägre än hos den amerikanska

varan, skulle alltså fruktodlarna erhålla bortåt 42 öre per kilogram för

den torkade varan eller omkring 7 öre per kilogram för den råa frukten.

Från sistnämnda belopp måste emellertid dragas kostnaden för

transport af den råa frukten till torkhuset, hvadan fruktodlaren i bästa

fall kunde räkna med en behållning af 6 öre per kilogram rå frukt.

Från aktiebolaget Pomril, som torde utgöra en af de största konsumenterna

af chopped äpples, har kommittén fått emottaga en framställning,

däri bolaget, under yrkande om nedsättning af tullen å nämnda

vara till det inom Riksdagen ifrågasatta beloppet af 4 öre per kilogram,

anfört, bland annat, att under den tid, bolaget varit i verksamhet, hade

gällande höga tullsats för torkad frukt verkat hämmande på företagets

sunda utveckling. Bolaget hade nämligen från början för att göra pomril

till en verklig folkdryck satt priset så lågt som till 12 öre per halfflaska

vid partiförsäljning och 13 öre vid minutförsäljning. Det hade

emellertid visat sig, att detta pris vore ruinerande för bolagets ekonomi,

och under år 1908 hade priset höjts med 7* öre per flaska, hvilken

prisförhöjning dock stött på starkt motstånd hos konsumenterna. I

bolagets skrifvelse har vidare framhållits, att bolaget föredroge att i

sin fabrikation använda svensk frukt, i den mån tillgången däraf gjorde

det möjligt, men det vore ej troligt, att den behöfliga mängden af

chopped äpples kunde frambringas inom landet, isynnerhet under dåliga

fruktår och med hänsyn därtill, att chopped äpples, som vore äldre än

ett år, vore odugliga för tillverkning af pomril och liknande drycker.

Det vore därför orättvist att åsätta ett oumbärligt råmaterial en abnormt

hög tull.

Enligt hvad för kommittén blifvit upplyst, utgör medelpriset å

amerikanska chopped äpples 20 å 25 öre per kilogram oförtullad vara.

Vidare har inhämtats, att af 1 kilogram chopped äpples kan tillverkas

10 å 12 hälft!askor pomril.

Vid denna frågas bedömande bär man visserligen att taga hänsyn

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

till läskedryckstillverkningens behof af billig råvara men också, såsom

i Riksdagens skrifvelse framhålles, till de ansatser, som inom landet

förekommit att tillvarataga frukten medelst torkning.

I förstnämnda hänseende torde vara nog att anföra, hurusom de

upplysningar, som meddelats om varans pris, lära få anses påkalla en

nedsättning af den nuvarande tullsatsen. Hvad åter fruktodlingens intresse

beträffar, måste det för denna vara af vikt, att fallfrukt och annan

mindervärdig frukt kunna tillgodogöras och att de planer i detta syfte,

som börjat realiseras och enligt livilka torkhus skulle uppföras på flera

ställen i landsorten, komma att fullföljas. Men för att så skall kunna

ske, lärer det vara nödvändigt, att priset på torkad frukt hålles så pass

högt, att det för fruktodlarna blir förenadt med någon vinst att tillvarataga

och torka eller till torkning afyttra frukt af nyssnämnda beskaffenhet.

Äfven om den beräkning i berörda afseende, som finnes

ofvan anförd, icke får tillmätas större betydelse på grund af den jämförelsevis

långa erfarenhet, hvarpå den grundar sig, torde den dock visa,

att om skyddet för torkningen skulle, på sätt ifrågasatt blifvit, reduceras

till 4 öre per kilogram, det vore osannolikt, att något tillvaratagande

af frukt inom landet för torkning kunde motses. För ett framgångsrikt

tillvaratagande af frukt på nämnda sätt synes emellertid icke vara erforderligt

att bibehålla nu gällande tullskydd oförändradt; och nyssnämnda

beräkning gifver ej heller stöd för ett sådant antagande. Nödigförsiktighet

synes i hvarje fall fordra, att tullen icke sättes lägre än till

15 öre per kilogram. En ytterligare nedsättning skulle för öfrigt sannolikt

icke för konsumenterna af ifrågavarande läskedrycker medföra lägre

pris än som kan motses redan vid en tullsats af 15 öre.

Såsom i riksdagens skrifvelse omförmäles, utgöras chopped äpples

af äpplen, som — utan att skal och kärnhus aflägsnats — skurits i bitar

och torkats. Den omständigheten, att skal och kärnhus icke bortrensats,

utgör ett karakteristiskt kännetecken å varan i fråga och skiljer den

från annan torkad frukt. Med hänsyn härtill lära några svårigheter vid

tullbehandlingen icke möta. I anslutning till varans beskaffenhet har

en beskrifning å densamma upptagits i förslaget, hvarjämte till säkerställande

af tullen därå under samma rubrik äfven upptagits kärnhus

och skal af äpplen.»

Det af kommittén framlagda förslaget till rubrik för ifrågavarande

artikel lyder sålunda:

»Frukter (af träd) och bär:

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 69.

213

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från hvilka skal och

kärnhus icke borttagits (s. k. chopped äpples

till beredning af läskedrycker) samt kärnhus

och skal af äpplen............................................. 1 kg. —: 15»

Öfver kommitténs förslag i denna del har landtbruksstyrelsen i

förutnämnda utlåtande yttrat sig samt tillika öfverlämnat ett af landtbruksstyrelsen

infordradt uttalande af styrelsen för Sveriges pomologiska

förening. I sistnämnda uttalande framhållas i hufvudsak följande synpunkter.

Den föreslagna nedsättningen af tullen å chopped äpples hade

motiverats därmed, att läskedrycksfabrikerna hade behof af billig råvara

för att kunna framställa en nog billig dryck däraf. Äfven om så vore

fallet, att exempelvis s. k. pomril skulle komma att säljas något billigare

än förr, om tullen på skifäpplen nedsattes — hvilket dock ingalunda

syntes vara bevisadt — så skulle fördelen häraf troligen icke på långt

när uppväga den skada, som den svenska fruktodlingen komme att lida

af tullnedsättningen. Det hade år efter år visat sig, att en mycket stor

del af den svenska fruktskörden icke vore lämplig till afyttring som

bordsfrukt och icke heller rönte nog stor efterfrågan som kokfrukt, utan

ofta nog Unge antingen ruttna bort eller användas till kreatursföda. Man

hade icke haft någon lämplig metod, medelst hvilken större kvantiteter

af sådan frukt kunnat förarbetas på ekonomiskt sätt. De försök, som

under de senaste tvenne höstarna gjorts vid landtbruksakademiens

experimentalfält, hade emellertid visat, att sådan frukt med allra största

fördel kunde användas till beredning af skifäpplen och att det ekonomiska

utbytet af sådan torkning ingalunda vore föraktligt. Man kunde

på de bästa grunder antaga, att torkanstalter för beredning af skifäpplen

skulle uppföras flerstädes i landsorten redan inom den allra närmaste tiden,

om blott icke tullen på torkfrukten nedsattes. Skulle däremot tulltaxekommitténs

förslag gå igenom, vore det åtminstone högst ovisst, huruvida

en lönande frukttorkning skulle kunna åvägabringas, då konkurrensen

med amerikansk torkad frukt blefve så svår. I betraktande af denna

frågas betydelse för fruktodlingen, syntes det just nu högst olämpligt,

att en tullnedsättning vidtoges, innan det hunnit blifva utrönt, huruvida

icke de så lofvande utsikterna för en lönande frukttorkning kunde förverkligas.

På dessa grunder ''sälle styrelsen för Sveriges pomologiska

förening på det bestämdaste afstyrka hvarje nedsättning i tullen å

torkade äpplen.

För egen del har landtbruksstyrelsen med åberopande af hvad

Styrelsen för

Sverige»

pomologiska

förening

Landtbruk»

styrelsen.

s. 214 Kontrollera mot PDF

Enköpings

gartnertällskap

och Uppsala

trädgårdssällskap.

Stockholms

handels
kammare.

214 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

styrelsen för nämnda förening anfört hemställt, att tullen å chopped

äpples måtte bibehållas vid 25 öre per kilogram, samt tillika förordat,

att på de af kommittén anförda skälen kärnhus och skal af äpplen måtte

i tullafseende likställas med chopped äpples.

Mot den föreslagna nedsättningen af tullen å visst slag af torkad

frukt hafva jämväl uttalats protester i förut omförmälda framställningar

från Enköpings gartnersällskap och Uppsala trädgårdssällskap.

A andra sidan har i det af kommerskollegium och generaltullstyrelsen

— hvilka ämbetsverk icke särskild! uttalat sig i denna fråga —

öfverlänmade yttrandet från Stockholms handelskammare förordats en

ytterligare nedsättning af tullen å torkad frukt.

I handelskammarens berörda yttrande omförmäles till en början,

att den af kommittén föreslagna nedsättningen med 10 öre af nuvarande

tullsats för chopped äpples förklarats af styrelsen för aktiebolaget Pomril

i en till handelskammaren insänd skrifvelse icke vara tillräcklig för att

trygga tillverkningen af den icke minst ur nykterhetssynpunkt betydelsefulla

drycken pomril. Vidare framhålles, att ur bolagets skrifvelse kunde

anföras, att försök, som under hösten 1908 vid fabriken anställts med

användning af svenska äpplen vid pomriltillverkningen, gifvit till resultat,

att desamma vore för ändamålet oanvändbara, emedan drycken ej erhölle

nödig hållbarhet; att man äfven i Tyskland kommit till enahanda

erfarenhet beträffande tyska äpplen; att såväl i Tyskland som i andra

länder med vida större fruktodling än hos oss pomril städse tillverkades

af amerikansk frukt; samt att tullen ej borde sättas högre än 4 öre per

kilogram, motsvarande de tullsatser, som gällde i bland andra länder

Tyskland och Frankrike.

Hvad styrelsen sålunda och i öfrigt anfört, fortsätter sedermera

handelskammaren, syntes värdt allt beaktande. Om svensk frukt icke

kunde få någon användning vid pomrilfabrikationen, så komme ju tullsatsen

endast att verka onödigtvis betungande och bidraga till ett högre

försäljningspris för den färdiga produkten, än som möjligen eljest kunde

genomföras. Men särskilt i betraktande af den allt jämt ökade användning,

pomril erhållit såsom surrogat för spritdrycker, hölle handelskammaren

före, att ifrågavarande fabrikation snarare borde i nykterhetens

intresse underlättas. Den nedsättning i nuvarande tull, som kommittén

föreslagit, syntes, enligt hvad bolagsstyrelsen meddelat, icke tillräcklig, och

eu jämförelse med tullsatsema i andra länder visade, att 15 öre vore

inemot 4 gånger mera, än hvad som i utlandet betalades i tull för

ifrågavarande artikel. Handelskammaren ansåge därför, att förevarande

tullsats borde sänkas till det belopp, som bolagsstyrelsen föreslagit, eller

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

4 öre per kilogram, en tullsats, som ändock utgjorde mer än 25 procent

af varans värde och som tillika öfverstege motsvarande tullsatser i åtskilliga

andra länder. Då af 1 kilogram chopped äpples tillverkades 10

å 12 halfflaskor pomril, skulle ock eu sänkning i enlighet med detta förslag

motsvara cirka 2 öre per halfflaska.

Med anledning af den nyssnämnda uppgiften, att den inhemska

torkade frukten vore för pomriltillverkningen oanvändbar, har jag låtit

under hand inhämta yttrande af föreståndaren för landtbruksakademiens

trädgårdsafdelning och trädgårdsskola rörande den afsedda användningen

af inom landet torkad frukt. Nämnde föreståndare har därvid, under

framhållande att på grund af befarad konkurrens mellan amerikanska

chopped äpples och svensk torkad frukt tullen å de förra under inga

förhållanden borde nedsättas, vidare anfört, att när under år 1908 försök

härstädes påbörjades med torkning af svensk fallfrukt till »skifäpplen»

(chopped äpples), man i främsta rummet afsåg att frambringa sådana till

läskedrycksfabrikation, så att import af amerikanska s. k. chopped äpples

skulle kunna förebyggas. Vid de profbrygder, som utfördes vid aktiebolaget

Pomril nämnda år, visade sig också den svenska torkade frukten

användbar för dylik fabrikation. Efter någon längre tids förvaring

skulle, påstod man vid nämnda bolag, af svensk frukt tillverkad Pomril

blifvit »grumlig». Då sålunda nämnda bolag hösten 1909, då fruktskörden

här i landet var ovanligt rik, icke vidare ville använda sig af

svensk frukt, gjordes försök att använda skifäpplen till matlagning. För

närvarande användes dylika torkade äpplen vid Göta lifgarde, hvarförutom

de pröfvats vid Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning,

hvarest de äfven visat sig lämpliga för matlagning. Meningen vore

sålunda att så småningom få denna torkprodukt använd till matlagningvid

armén äfvensom vid andra publika inrättningar men dessutom äfven

i de enskilda hushållen. Amerikanska »chopped äpples» åter kunde icke

användas till matlagning, enär de vid torkningen blifvit till den grad

förorenade, att de icke lämpligen kunde användas till människoföda.

Om sålunda närmaste afsikten vore att använda våra svenska skifäpplen

till matlagning, så vore det dock icke uteslutet, att de, när tillverkningen

af desamma hunnit taga större proportioner, komme att få användning

äfven till läskedrycksfabrikation. Från ägare till dylika fabriker

hade nämligen lämnats upplysning om, att de önskade svensk torkad

frukt för sina tillverkningar. En af dessa skrefvo sålunda bland annat: »Efter

många års experiment bär jag kommit till godt ekonomiskt resultat med

förarbetande af äpplen till essens för läskedrycksfabrikation. — — —

Genom eu tullnedsättning blir det emellertid mycket billigare att använda

Föreståndaren

för landtbniksakademiens

trädgårdsafdelning

och trädgårdsskola.

s. 216 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

216 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

amerikansk frukt till essenser, och man nödgas naturligtvis af konkurrensen

att använda det billigaste och låta den svenska varan ruttna

bort. — — — Talet om svenska fruktens oduglighet är rent fantasifoster

— — — en grumlig pomril beror på pektin och ägghviteämnen

ur antagligen sommarfrukt, hvilket vore lätt att undvika.» Slutligen förtjänade

omnämnas, att torkning i större skala af svensk frukt nu redan

torde ha öfverskridit försöksstadiet att döma af att frukttorkerier nu

planerades litet hvarstädes inom vårt land. Sålunda syntes Östergötlands

läns hushållningssällskaps trädgårdskommitté ha beslutat att hos sitt

hushållningssällskap föreslå, att en summa af 10,000 kronor utlämnades

som lån på billiga villkor för upprättande af andelstorkerier inom länet.

Den i frågan förebragta utredningen synes mig med afl tydlighet

ådagalägga, att föga utsikt finnes för att svensk torkad frukt — åtminstone

i någon mera afsevärd omfattning — skall komma till användning

vid läskedrycksberedningen, utan att denna tillverkning blir hänvisad att

importera sin råvara. Under sådana förhållanden lärer icke något direkt

skyddsintresse kräfva, att den nu ifrågavarande artikeln drager tull. Det

återstår emellertid att afgöra, om tullen erfordras till säkerställande af

skyddet för den vanliga inhemska torkade frukten. Det torde därvid

böra till en början erinras, att så som den ifrågavarande affallsprodukten

blifvit i kommitténs förslag angifven, någon svårighet icke lärer, på sätt

af kommittén ock framhållits, uppstå att vid tullbehandlingen skilja densamma

från annan torkad frukt, och att sålunda all fara synes vara utesluten,

att under benämningen chopped äpples skulle komma att införas

något finare slag af torkad frukt. När det nu vidare upplyses, att införda

chopped äpples på grund af sin beskaffenhet äro till matlagning

otjänliga, har jag svårt att förstå, att artikeln i fråga, äfven om den

prisskillnad, som nu förefinnes mellan amerikanska chopped äpples och

andra torkade äpplen, blefve till följd af en tullnedsättning ytterligare

stegrad, skulle kunna inkräkta på det afsättningsområde, som är afsedt

för den inom landet torkade frukten. Då jag sålunda icke kan finna,

att de nya frukttorkningsföretagen, hvilka på grund af sin nyttiga verksamhet

äro förtjänta af all möjlig framgång, skulle kunna röna någon

skada af en lättad import af chopped äpples för läskedryckstillverkningen,

och då å andra sidan för sistnämnda närings utveckling synes vara af

största vikt, att en af dess hufvudsakliga råvaror står att erhålla för ett

i förhållande till värdet rimligt pris, synas mig afgörande skäl tala för

att reducera tullen å chopped äpples; och torde den tullsats, som i detta

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

afseende inom Riksdagen ifrågasatts och af konsumenterna påyrkats eller

4 öre per kilogram, böra vinna godkännande.

I förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 10 september 1909

bär Sveriges bränneriidkareförening gjort framställning om införande af

tullafgift för maniokarot, som till riket införes, samt i sådant afseende

anfört, att de senaste tilldragelserna i vårt land hade i mer än ett hänseende

vållat bekymmer för vissa näringsidkare. Särskildt måste jordbrukarne

hafva sin uppmärksamhet fastad på, huru de på det mest fördelaktiga

sätt skulle kunna vinna afsättning för sina alster. Inom flera

af de sydligare länen, där jordbruket bedrefves mera intensivt, hade rotfruktsodlingen

alltmera blifvit den viktigaste häfstången för ett rationellt

jordbruk. A den styfvare jorden kunde sockerbetsodlingen med sina nu

något så när reglerade förhållanden med fördel bedrifvas, men annorlunda

måste det ställa sig för den delen af jordbrukarna, som å den

magrare jorden vore hänvisade till potatisodling. Afsättningsmöjligheterna

för dessa hade blifvit allt sämre genom den fortgående minskningen

i bränvinskonsumtionen, enär öfverskottet af potatis kunnat levereras

till brännerierna för att där förädlas antingen till förtäring eller

för tekniska ändamål. Genom bestämmelsen om 5 öre högre skatt på

brännvin, tillverkadt af majs eller utländska potatis, hade en mycket stor

fördel för den inhemska produkten vunnits, men nu hotade en annan

utländsk produkt att utestänga vår potatis från användning till brännvin,

nämligen den s. k. maniokaroten, som, då den bestode af snart

sagdt ren stärkelse, lämnade ett stort och fördelaktigt utbyte vid såväl

brännvins- som stärkelsefabrikation, utan att genom sitt affall — i motsats

till andra råprodukter för brännvinstillverkningen — tillföra tillverkarna

något fodermedel.

På grund häraf hemställer föreningen, att till vederbörande tullförfattning

måtte göras det tillägg, att maniokaroten, som nu importeras

tullfritt, skall beläggas med eu införseltull motsvarande tullen å stärkelse.

I infordradt underdånigt utlåtande af den 27 september 1909 har

kontroll- och justeringsstyrelsen yttrat sig öfver ifrågavarande framställning

och därvid till en början meddelat, att maniokarot förekomme af

flera olika slag och namn, såsom manihot, arrowrot, kassave m. fl., och

utmärkte sig genom en ovanligt hög stärkelsehalt, ofta öfver 80 procent

af vikten, hvarför den under senare åren för stärkelse- och brännvinstillverkning

införts till Europa från de tropiska länderna, där den i

ymnighet förekomme. Under våren 1009 hade maniokaroten också

Bill. till Piksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 28

Maniokaro

m. m.

Sveriges

bränneriidkareförening.

Kontroll- och

jicsteringss

tyr elsen.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

kommit till användning vid två brännerier i Sverige. Vid det ena

af dessa hade bränn vinsutbytet beräknats till 0,7 8 7, vid det andra till

0,9 8 0 liter af 50 procents styrka per kilogram af roten, sådan den

inkomme till Sverige. Vid de nämnda brännerierna hade under våren

afverkats inalles 15,210 kilogram af roten.

För jämförelses skull meddelar kontroll- och justeringsstyrelsen härefter

följande tal, som användes för utbytesberäkningen vid de svenska

brännerierna:

1 kilogram hvete, råg eller majs ansåges

1

1

1

1

1

1

e

))

))

))

))

»

))

korn

blandsäd eller hafre

torr stärkelse

rå stärkelse

socker

potatis

»

y>

»

»

;ifva

0,7 0

liter

af

50

procent

»

0,6 5

)>

»

50

»

»

0,60

»

50

»

1,00

»

»

50

)>

»

0,70

»

»

50

»

»

1,00

»

50

))

0,20

»

50

»

Såsom häraf syntes, fortsätter kontroll- och justeringsstyrelsen,

stode maniokaroten med afseende på brännvinsutbyte afsevärdt öfver alla

i Sverige använda sädesslag äfvensom majs och potatis och närmade sig

stärkelse och socker. Med afseende på dranken från maniokabrännvin

ansåges dennas näringsvärde vara ungefär 2/3 af majsdrankens samt

ungefär lika med potatisdrankens.

Af nvss angifna förhållanden kunde man helt visst draga den slutsatsen,

att maniokan, om priset ej ställde sig för högt, likaväl som majs,

och kanske i ännu högre grad, kunde blifva en farlig konkurrent till

den inhemska potatisen vid våra stärkelsefabriker och brännerier, och

att denna användning af inhemsk potatis därför borde på lämpligt sätt

skyddas.

Rörande priset för maniokaroten under år 1909 hade detta vid det

bränneri, som förbrukat den ojämförligt största delen däraf, uppgifvits^

till 14 kronor per 100 kilogram. På hösten år 1909 hade, enligt al

styrelsen inhämtade upplysningar, priset nedgått, så att det för större partier

af Helsingborgs spritförädlingsaktiebolag beräknats till 8 kronor 73 öre

för 100 kilogram, med hvilket pris maniokarot såsom råmaterial för

brännvins- och stärkelsetillverkning syntes öfverträffa alla inom landet för

samma ändamål ifrågakommande råmaterial.

Alldenstund, såvidt man hade sig bekant, maniokarot ännu ej i

Europa hade någon direkt användning till människo- eller kreatursföda

— flera slag af roten vore dessutom i rått tillstånd något giftiga

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 69.

utan endast för tillverkning af stärkelse och brännvin, skulle enligt

kontroll- och justeringsstyrelsens mening det behöfliga skyddet enklast

och säkrast åstadkommas genom tullafgift till det belopp, Kungl. Maj:t,

eventuellt efter förslag af vederbörande myndighet, kunde finna skäligt

föreslå Riksdagen.

Vidare har generaltullstyrelsen på grund af nådig befallning, den

19 sistlidne oktober afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet och därvid,

med återgifvande af kontroll- och justeringsstyrelsens uppgifter om maniokarotens

stärkelsehalt och pris, för egen del anfört, att det vore naturligt,

att under sådana förhållanden och särskildt i händelse af högt pris

på potatis och lågt på maniokarot denna vore en farlig konkurrent till

den inhemska potatisen, allra helst som den nu vore tullfri. Sveriges

bränneriidkareförenings underdåniga framställning om tull å nämnda rot

funne styrelsen därför fullt befogad, men styrelsen kunde ej dela uppfattningen

att tullen å en stärkelseråvara, som endast innehölle omkring

80 procent stärkelse, borde sättas till 20 öre för kilogram eller lika med

den färdiga varan.

Vid beräkning af lämpligt tullskydd för en vara borde man utgå

från den förutsättning, att priset å denna vara vore högt och på den

täflande varan lågt, och då det högsta pris, man kunde antaga brännerierna

betala för potatis, torde utgöra 5 kronor för 100 kilogram och

det lägsta pris, för hvilket maniokaroten hittills kunnat inköpas, vore, i

jämna kronor beräknadt, 9 kronor för 100 kilogram, torde, under förutsättning

att 100 kilogram potatis gåfve 20 liter brännvin och 100 kilogram

maniokarot 80 liter och att det således erfordrades 400 kilogram

potatis för att gifva lika mycket brännvin som 100 kilogram maniokarot,

80 liter brännvin, tillverkadt af potatis, kosta 20 kronor, under det att

samma kvantitet brännvin, tillverkadt af maniokarot, kostade endast 9

kronor. Skillnaden 11 kronor, vore då det tullskydd, som erfordrades,

allt dock under förutsättning, att tillverkningskostnaderna vore lika för

båda slagen brännvin, något hvarom utredning ej kunnat vinnas. Då

emellertid här räknades med ett särdeles högt inköpspris för potatis och

lågt för maniokarot, torde en tull å maniokaroten af högst 10 öre för

kilogram vara fullt tillräcklig, allra helst det torde vara mindre lämpligt

att helt och hållet utestänga densamma, särskildt i händelse af

missväxt å potatis. Hvilken tullsats än kunde komma att bestämmas

för maniokaroten, borde samma afgift äfven åsättas mjöl af denna rot,

hvilket nu hänfördes under tulltaxerubriken 463 med eu tullsats af 6

kronor 50 öre för 100 kilogram.

Generallull
ttyrtUen.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Komnxerakollegium

och

generaltullstyrelsen.

Departements
chefen.

Kaffe.

Nr 155.

Socker.

Nr 159-161

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 69.

Slutligen hafva kommerskollegium och generaltullstyrelsen i dessa

ämbetsverks gemensamma utlåtande öfver tulltaxekommitténs förslag med

anförande och åberopande af det hufvudsakliga, som i detta ärende

förekommit, hemställt att för manioka-, tapioka-, kassava- och arrowrot,

äfven pulveriserade eller på annat sätt sönderdelade, måtte upptagas en

tullsats af 10 öre per kilogram.

Af den lämnade utredningen framgår med all tydlighet, att maniokaroten

är en farlig konkurrent till potatisen vid brännvins- och stärkelsetillverkningen.

Under sådana förhållanden lärer det stå i full öfverensstämmelse

med de beskattningsåtgärder, som af statsmakterna redan

vidtagits eller af Riksdagen ifrågasatts till säkerställande af potatisodlarnas

afsättningsmöjligheter till brännerier och stärkelsefabriker, att maniokaroten

likasom produkter af densamma beläggas med en tull, som motväger

det företräde framför potatisen, denna artikel äger vid ifrågavarande

tillverkningar. Mot den tullsats, som i sådant afseende af

ämbetsverken förordats, har jag intet att anmärka.

Då maniokaroten redan kommit till användning vid brännvinstillverkningen

här i landet, torde det vara angeläget, att den ifrågasatta

beskattningen af artikeln i fråga snarast möjligt träder i tillämpning

och icke undanskjutes till tiden för ikraftträdandet af den nya tulltaxan.

På grund häraf vill jag förorda, att den föreslagna tullen får redan

under innevarande år vinna tillämpning och att däraf betingade ändringar

göras i gällande taxa.

För obrändt kaffe torde tullen böra upptagas till det belopp, 18

öre per kilogram, hvarmed den redan under innevarande år kommer

att utgå, i händelse Kungl. Maj:ts nådiga proposition af den 14 januari

1910 angående ändring af tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat vinner

Riksdagens godkännande.

Beträffande de i gällande taxa upptagna bestämmelser om tilläggstullar,

som på grund af Sveriges anslutning till Briisselkonventionen

skola utgå för socker, kommande från land, hvilket beviljar premier för

tillverkning eller utförsel af sådan vara, har kommittén anfört, att, då

dessa bestämmelser sällan behöfde tillämpas men vore underkastade ofta

återkommande förändringar, desamma syntes lämpligare böra införas i en

särskild förordning.

Då jag är af samma mening som kommittén i denna fråga, ämnar

jag låta inom finansdepartementet utarbeta förslag till en dylik förord
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 221

ning, hvilken emellertid icke torde böra innevarande år föreläggas Riksdagen.

Kommitténs förslag till tnllbestämmelser för pälsverk anser jag vara

att föredraga framför den förändring af desamma, som ämbetsverken förordat.

Jag är nämligen ense med kommittén därutinnan, att pälsverk

böra i viss man göras till föremål för lyxbeskattning, och denna uppfattning

finner ett bättre uttryck i kommitténs förslag än i det af ämbetsverken

framlagda. Jag anser dock i likhet med ämbetsverken, att

konstgjorda svansar böra oafsedt det slag af pälsverk, hvaraf de äro

framställda, draga en enhetlig tull, och till förebyggande af den af ämbetsverken

befarade menliga inverkan på en inhemsk industri af för

hög bill å skinn af häst- och nötkreatur, synas mig dessa jämte bearbetade

produkter af dem böra likställas med de lägst tullbeskattade

skinnen och varor af dessa.

Ämbetsverken hafva hemställt, att under borstbindararbeten måtte

upptagas nagelpolerare. Då emellertid denna artikel svårligen torde kunna

betraktas som ett borstbindararbete och för öfrigt denna jämförelsevis

obetydliga importvara knappast lärer behöfva specificeras, torde hvad

ämbetsverken i berörda afseende föreslagit icke böra vinna beaktande.

Beträffande det inom pappersgruppen i rubriken för bilder intagna

stadgandet, att bilder äro dit hänförliga, äfven om de äro anbragta på

annat material än papp eller papper, hafva ämbetsverken, efter att hafva

erinrat, att stadgandet ägde motsvarighet i gällande taxas rubrik för

litografiska arbeten, vidare anfört, att detsamma understundom föranledt

oegentligheter vid tullbehandlingen; samt att anmärkningen 5 till ifrågavarande

rubrik i taxeförslaget visserligen syntes hafva tillkommit i syfte

att reglera tillämpningen, men att oafsedt det till synes oegentliga uti

att hänföra t. ex. en reklamskylt af järnplåt till pappersgruppen, om

bilden kunde anses som hufvudsak, under det att densamma, om så ej

vore förhållandet, vore hänförlig till rubrikerna för plåt- och bleckvaror

(Afd. XII A.), afgörandet i berörda afseende syntes komma att medföra

tulltekniska svårigheter; och hafva ämbetsverken föreslagit, att det i

rubriken — inom parentes — upptagna tillägget »äfven anbragta på

annat material än papp eller papper» tillika med nyssnämnda anmärkning

5 måtte utgå.

Det torde kunna ifrågasättas, om de hufvudsakligen tulltekniska

skäl, som sålunda anförts för ämbetsverkens yrkande, äro tillräckliga för

att motivera det af ämbetsverken föi''ordade afsteget från gällande, af

Pälsverk.

Nr 217-224.

Borstbindararbeten.

Nr 277.

Bilder.

Nr 332.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

kommittén upptagna bestämmelser; och då härtill kommen att utredning

saknas om den föreslagna ändringens verkan i skyddsafseende, finner

jag mig förhindrad att tillstyrka densamma.

Mattor af ylle. Med förmälan, att kommittén och ämbetsverken framlagt i någon

Nr 374—378. m;|n skiljaktiga förslag beträffande tullen å yllemattor, och efter att

hafva redogjort för de olika förslagen samt dem åtföljande motiveringar,

yttrade departementschefen vidare.

Den viktigaste skillnaden mellan de båda förslagen består däri,

att kommittén förordat en tull af 2 kronor per kilogram för knutna mattor,

under det att ämbetsverken icke upptagit särskild tullsats för dylika

mattor, utan lära de enligt ämbetsverkens förslag komma att hänföras

till afpassade, skurna plyschartade mattor med en tullsats af 1 krona

25 öre per kilogram. Den af kommittén föreslagna tullsatsen synes

visserligen vara hög i förhållande till värdet å mirzaporemattorna, hvilka

enligt till ämbetsverken från en importfirma lämnad uppgift kosta 2 kronor

61 öre per kilogram, men jag är icke öfvertygad om att afgörande

vitsord gent emot kommitténs omfattande utredning bör tillerkännas från

ett enda håll inkomna uppgifter, helst de värden å mattor, hvarmed den

officiella statistiken räknar och som utgöra för plyschartade 4 kronor

25 öre och för andra slag 4 kronor, allt per kilogram räknadt, gifva vid

handen, att de ämbetsverken meddelade prisuppgifterna äro anmärkningsvärdt

låga. Härtill kommer, att knutna mattor öfver hufvud taget och

sålunda äfven mirzaporemattorna ingalunda kunna anses vara,^ strängt

taget, förnödenhetsartiklar, hvarför tullen å dem torde vara af mindre

betydelse. Det må äfven erinras därom, att i den tyska autonoma

tariffen upptages en tull af 200 mark per 100 kilogram för knutna

mattor. Jag finner alltså icke skäl att i denna del frångå kommitténs

på ett flertal framställningar grundade förslag. Ej heller hvad ämbetsverken

i öfrigt föreslagit beträffande mattor torde vara skäl biträda,

med undantag dock hvad gäller redaktionsförändringarna i rubrikerna

n:r 376 och 378.

6arn m. m. Lika litet som efter hvad jag förut antydt, finner mig kunna

af vegetabi- förorda den af ämbetsverken föreslagna ändrade uppställningen af rubri''ämne^méd

kerna för tågvirke och linor samt garn af andra vegetabiliska spånadsundantag

af ämnen än bomull, lika litet anser jag mig böra tillstyrka att, såsom

Nr *393—418 ämbetsverken jämväl hemställt, en viktgräns upptages för särskiljande

af bind- och segelgarn från annat garn. Jag finner det nämligen icke

ådagalagdt, att något praktiskt behof skulle förefinnas för införande af

en dylik, i viss mån konstlad gräns.

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Af ämbetsverken har föreslagits, att konst- eller nitrerbomull skulle Nitrerbomuii.

åsättas en tull af 10 öre per kilogram. Häremot har emellertid gjorts Nr 449

invändning i den förut omförmälda skriften från skånska bomullskrutfabriksaktiebolaget.

Framställning om tullskvdd för beredningen af nitrerbomull, hvilken

artikel vanligen beredes af bomullsaffall, gjordes på sin tid till tulltaxekommittén,

men föranledde icke till något förslag från kommitténs

sida hufvudsakligen af anledning, att kommittén, på sätt å sid. 499 i

dess betänkande framhålles, icke medhann att ägna frågan en allsidig

och uttömmande granskning. Behofvet af en dylik granskning synes

mig ock vara uppenbart. Jag tänker därvid särskildt på sambandet

mellan denna tullfråga och skyddet för sprängämnestillverkningen. Det

må nämligen icke förgätas, att då gällande tnllsatser för sprängämnen

— i hvilka tullsatser nu icke föreslås någon ändring — år 1896 fastställdes,

man utgick därifrån, att nitrerbomull, som utgör en betydande

beståndsdel i bomullskrut och äfven ingår i andra sprängämnen, fortfarande

skulle åtnjuta tullfrihet. Denna varas beläggande med tull torde

därför kunna antagas böra föranleda en revision af sprängämnestullarna.

I detta ämne föreligger emellertid icke någon utredning, och då frågan

ej heller i öfrigt synes vara fullt klar, finner jag mig icke kunna biträda

ämbetsverkens ändringsförslag.

Kommittén anför i fråga om artikeln bomullsvadd följande: Bomullsvadd.

»Beträffande artikeln vadd har ingen annan förändring vidtagits, än Nr oc''''

att kemiskt renad eller för medicinskt behof beredd vadd, inkommande i

småförpackningar för detalj försälj ning, ansetts böra beläggas med samma

tullsats, 20 öre per kilogram, som gäller för den med gummi, lim eller

liknande ämne bestrukna. Den arbetskostnad, som på dessa varor genom

förpackningen nedlagts, har nämligen ansetts kunna väl motsvara den

af klistringen eller limningen föranledda. Åtgärden är ytterligare motiverad

af den af kommittén förut uttalade åsikten om lämpligheten af,

att varor af skilda slag, som importeras i småförpackningar och äro afsedda

för detalj försälj ning, åsättas särskild tullsats i afsikt att främja

dylik förpackningsverksamhet inom landet.

Under senare skedet af kommitténs arbeten, då efter utredningens

afslutande förslaget till tulltaxa redan förelåg i utkast, har från tio af

landets vaddfabriker hemställts, att, med bibehållande al tullfrihet för

all okardad bomull, rå, blekt, färgad eller kemiskt renad, tull måtte

åsättas alla kardade tillverkningar af bomull eller bomullsaffall, vare sig

dessa införas i balar eller paket. Såsom skäl för denna hemställan fram
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

hålles den svåra konkurrensen med utlandet, äfvensom att de flesta

konkurrerande länder, såsom Norge, Danmark, Finland, Tyska riket,

Österrike, Ryssland och Frankrike, hafva skyddat sin fabrikation af hithörande

slag genom tullar, hvarjämte anföres, att, om enbart vadd i

småförpackningar skulle beläggas med tull, apotek och större affärer

skulle importera varan i balar och själfva förpacka densamma, och att

sålunda därigenom intet skydd bereddes tillverkningen af vadd inom

landet. Hvad kemiskt ren bomull beträffar, önskades fortfarande tullfrihet,

emedan den utgjorde en viktig råvara för vaddfabrikationen, ehuruväl

samma vara, därest denna industrigren gåfves tillfälle att utveckla

sig, helt visst med fördel skulle kunna tillverkas inom landet.

Visserligen utvisar importstatistiken, att införseln af obestruken

vadd under tioårsperioden 1898—1907 ökats från 36,337 till 132,502

kilogram (sistnämnda kvantitet motsvarande i värde 177,791 kronor),

alltså nära fyrdubblats, under det att tillverkningen inom landet endast

ökats från ett värde af 500,534 kronor år 1897 till 796,801 kronor år

1906; men då å andra sidan en större del af importen torde utgöras af

kardad bomull för sjukvårdsändamål, och då ytterligare utredning icke

inedhunnits, har det ansetts lämpligt att tills vidare bibehålla tullfrihet

för denna vara.»

I afseende å artikeln i fråga hafva ämbetsverken gjort ett uttalande,

som i hufvudsak är af följande lydelse:

»I framställning, understödd af en af landets industri- och handelskammare,

har hos kommerskollegium yrkats på, att all för medicinskt

behof beredd och äfven kemiskt renad, kardad bomull skall åsättas en

tullsats af 20 öre per kilogram. Som motiv härför framhålles, att detta

önskemål delas af samtliga vaddfabrikanter, samt att äfven bomullsspinnerierna

skulle hafva fördel af ett eventuellt tullskydd, då de med

införande af ett sådant lättare skulle vinna afsättning för de värdefullaste

affallsprodukterna vid garntillverkningen.

I motiveringen till förslaget omnämnes, att redan till tulltaxekommittén

från tio fabriker på området inkommit gemensam framställning

i delvis samma syfte, som ofvan berörts, hvilken framställning

dock icke föranledt någon åtgärd, delvis på den grund, att en tullbeläggning

skulle beröra bomull och vadd, som användas för sjukvårdsändamål.

Vid jämförelse mellan tillgängliga import- och produktionssiffror

visar det sig, att importen af varorna ifråga under tioårsperioden 1898

—1907 nästan fyrdubblats, och att äfven produktionen ökats, dock ej

tillnärmelsevis i samma proportion. Häraf kan dragas den slutsatsen,

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

att vaddindustrien inom landet är besvärad af utländsk konkurrens, samt

att den skulle hafva stort gagn af ett lämpligt afvägdt tullskydd, då

väl är troligt, att den ökning i konsumtion, som ofvan påpekats, därigenom

skulle tillförsäkras den inhemska tillverkningen. På grund häraf

synas krafven på tullbeläggning berättigade, såframt de omfatta varor,

som undergått nämnvärd förädling, sålunda för medicinskt behof beredd

och kemiskt renad, såväl vadd som bomull. Däremot har icke ansetts,

att tullskydd bör ifrågakomma för så enkel och jämförelsevis billig förarbetning

som endast kardning.

Hvad tullsatsen beträffar, synes den ofvan nämnda, 20 öre per

kilogram, allt för hög i jämförelse med t. ex. den lägst föreslagna garntullen,

15 öre per kilogram, och torde densamma icke böra sättas högre

än den, som här ofvan föreslagits för nitrerbomull, eller 10 öre per

kilogram.

Omnämnda förhållande, att en del bomull och vadd för sjukvårdsändamål

skulle beröras af tullsatsen, synes icke af den vikt, att det

borde kunna utgöra hinder för tullbeläggande af varorna, om så finnes

erforderligt för stödjande af den inhemska industrien. Därjämte bör

påpekas, att i förslaget upptagits tull, icke blott för samma varor i

småförpackningar, utan äfven för kirurgiska artiklar och förbandsartiklar

i allmänhet. Äfven bör framhållas, att priserna troligen här, liksom på

andra områden, komma att regleras af konkurrensen inom landet, endast

tullskyddet blir sådant, att den utländska konkurrensen kan uthärdas.

Inhämtade prisuppgifter gifva vid handen, att den inom landet

fabricerade varan äger ett medelvärde af 1 krona SO öre per kilogram,

under det att den utländska på platsen betingar ett medelvärde af 1

krona 10 öre per kilogram. En tullsats af 10 öre per kilogram skulle

sålunda utgöra omkring 9.1 procent af import värdet.»

Såsom af den nu lämnade redogörelsen framgår, hafva de inhemska

vaddtillverkarna i sina vid skilda tillfällen gjorda framställningar intagit

delvis alldeles motsatta ståndpunkter, i det att de hos kommittén anhållit

om bibehållande af tullfrihet för det för dem viktiga halffabrikatet

kemiskt ren bomull, under det att i framställningen till ämbetsverken

påyrkats tull å denna vara. Redan denna osäkerhet rörande det tullskydd,

tillverkarna sjkifva anse sig behöfva, har gjort mig tveksam om

lämpligheten af den här ifrågasatta nya tullen. Den för mig afgörande

synpunkten har emellertid varit hänsynen till sjukvården. I olikhet mot

ämbetsverken kan jag nämligen icke anse den omständigheten, att en

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

Strimlor,

klippta af

plåt.

226 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

del bomull och vadd för sjukvårdsändamål skulle beröras af tullsatsenr

vara af underordnad vikt; och då jag icke är öfvertygad om, att konkurrensen

de inhemska fabrikerna emellan skulle, åtminstone till en början,

blifva tillräcklig att förtaga verkan på varupriset af den ifrågasatta tullen,

måste jag afråda från densammas införande. Då jag sålunda ansluter

mig till kommitténs förslag, gör jag det äfven så till vida, att jag förordar

tull å bomull och vadd för medicinskt behof, beredda och inkommande

i småförpackningar för detaljhandeln. Jag torde dock icke

härigenom göra mig skyldig till någon inkonsekvens, då sistnämnda tull

icke torde hafva annan praktisk betydelse, än att den nödvändiggör

förpackningsbestyrets verkställande inom landet.

På det att ur plåt klippta strimlor (band) af mer än 10 mm. bredd

ej måtte komma att draga lägre tull än den plåt, hvaraf de äro framställda,

hafva ämbetsverken ansett (sid. 88) ett förtydligande i detta afseende

erforderligt och funnit detsamma lämpligen kunna upptagas i

en till rubrikerna för varmvalsadt, ej särskildt nämndt, järn fogad anmärkning,

så lydande:

»Ur plåt klippta strimlor (band) af mer än 10 mm. bredd draga

den för plåten bestämda tull.»

Vidare hafva ämbetsverken föreslagit, (sid. 91) att ur plåt klippta

strimlor af den för tråd fastställda dimensionen, d. v. s. af högst 10 mm.

bredd, skulle draga de för platt tråd föreslagna tullsatser; och hafva ämbetsverken

härom anfört, att visserligen den för rubriken 707 i kommitténs

förslag upptagna tullsatsen skulle blifva 1 öre lägre, per kilogram räknadt,

än för den plåt, hvaraf sådana strimlor vore framställda, men att

denna obetydliga skillnad ej torde behöfva föranleda någon undantagsbestämmelse

för af sådan plåt framställd vara.

Mot ämbetsverkens förslag i hvad det afser strimlor af tråddimension

har emellertid från sakkunnigt håll anmärkts, dels att de ifrågasatta

trdlsatserna syntes väl höga för strimlor ur varmvalsad plåt, dels

ock att strimlor ur tullfri plåt, hvilka för närvarande likaledes vore tullfria,

skulle komma att åsättas en tull, om hvars behöflighet icke förebragts

utredning. Det har vidare från samma håll framhållits, att såväl

nyssnämnda olägenheter som den af ämbetsverken sjkifva påpekade

o egentligheten i deras eget förslag blefve afhjälpta, om ur plåt klippta

strimlor finge oafsedt bredden tullbehandlas såsom plåt, hvilken tullbehandling

för öfrigt vore den nu tillämpade.

Då jag för min del anser sistnämnda förslag vara lämpligare än

det af ämbetsverken framlagda, vill jag förorda, att de af ämbetsverken

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

föreslagna bestämmelserna för plåtstrimlor ersättas med en till rubrikerna

för plåtar fogad anmärkning af innehåll, att ur plåt klippta strimlor

(band) skola, oafsedt bredden, draga den för plåten bestämda tull.

Till rubrikerna n:r 684—691 i kommitténs förslag finnes fogad en Ej

så lydande anmärkning:

»Ej rätvinklig, bär förut nämnd, klippt plåt af mindre än 7 mm.

tjocklek drager en tullförhöjning af 25 procent.»

Om denna bestämmelse har kommittén yttrat följande:

»Plåtar förekomma vanligen rätvinkliga, men emellanåt gifves åt

dem genom klippning annan, oftast rund, form. Vid rundklippning bortgår

minst 22 å 23 procent af godset. Med hänsyn därtill har järnkontorets

förslag om högre tull — 25 procents förhöjning af eljest

utgående tull — för den plåt, som genom klippning erhållit annan än

rätvinklig form, synts befogadt. Då emellertid, enligt hvad upplyst

blifvit, en dylik tullförhöjning skulle verka synnerligen betungande, i

händelse den skulle drabba äfven importen af runda ämnen till ång-''

pannegaflar, har den ansetts böra, i likhet med hvad fallet är i Tyskland,

begränsas att gälla allenast tunnare plåt. I Tyskland tillämpas

dylik procentisk ökning af plåttullen endast för plåt, som är tunnare

än 5 millimeter. Då här i stället valts en gräns af 7 millimeter, har

detta skett med hänsyn därtill, att tullen å plogvändskifvor icke kan

blifva fullt effektiv, med mindre ämnena därtill, hvilka hafva ända till

6.5 millimeters tjocklek, draga höre tull än vanlig plåt.»

Ämbetsverken hafva i denna fråga haft en något olika uppfattning

och därom anfört:

»Beträffande den tullförhöjning, som bör ifrågakomma för ej rätvinklig,

klippt plåt, kunna ämbetsverken ej fullt dela kommitténs uppfattning.

Ehuru den beräkning måste anses riktig, att affallet vid framställning

af rund plåt uppgår till 22 å 23 procent af godset, synes dock

denna omständighet ej uteslutande böra läggas till grund vid bedömandet

af tullförhöjningen, enär många andra slag af icke rätvinklig plåt förekomma,

vid hvilkas framställning affallet är långt mindre betydande.

En tullförhöjning af 15 procent anse ämbetsverken för sin del i

genomsnitt bättre motsvara verkliga behofvet.

Hvad kommittén vidare anfört beträffande runda ämnen till ångpannegaflar,

synes ej utgöra tillräckligt skäl för att fritaga desamma

från den högre tullen, hvilken med en förhöjning af endast 15 procent

äfven blifver mindre betungande.

Med stöd af hvad sålunda anförts, hemställes, att ifrågavarande

anmärkning erhåller följande förändrade lydelse:

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt drager en tullförhöjning

af 15 procent.»

De skäl, som af ämbetsverken anförts, synas mig icke tillräckligt

motivera annan ändring i kommitténs förslag, än att tullförhöjningen

bestämmes till allenast 15 procent; och får jag för den skull förorda

kommitténs förslag med denna modifikation.

Planschetter Ämbetsverken hafva föreslagit, att i rubriken n:r 714 af kom
Nret®j4

mitténs förslag måtte upptagas fjädrar i längder af mer än 10 mm.

bredd till beklädnadspersedlar eller liknande ändamål, men då det torde

erbjuda svårighet att skilja dylika fjädrar från de till rubriken n:r 715

hänförliga driffjädrarna och något praktiskt kraf icke lärer påkalla förstnämnda

fjädrars specialisering, anser jag ämbetsverkens ifrågavarande

förslag böra lämnas utan vidare afseende.

Skrufvar etc. Den af ämbetsverken föreslagna ändringen af anmärkning 1 till

Nr726—729. ruprikerna för skrufvar, bultar och muttrar m. m. anser jag icke böra

vinna afseende, då ett godkännande af densamma torde kunna i viss

mån äfventyra det af ämbetsverken förordade säkerställandet af tullen

å blanka muttrar.

^särekHdt*] Beträffande de föreslagna tullsatserna för smidbart gjutgods och

nämnda, andra varor af smidbart järn, ej särskildt nämnda, har kommittén anfört,

Nr818— 829. bland annat, följande:

»Indelningen i viktgrupper och tullsatsernas afvägande har företagits

i samråd med särskildt tillkallade sakkunniga, därvid kommittén

sökt anpassa tullarna efter hvad för specificerade järnvaror föreslagits

och till beredande af nödigt skydd för den inhemska tillverkningen.

Erinras må, hurusom under senare år tillverkningen af smidbart gjutgods,

såväl aduceradt som stålgjutgods, börjat upptagas inom landet.

Tillverkningen af aduceradt gjutgods synes drifvas med stor energi och

hafva goda utsikter till utveckling, men som den ännu delvis befinner

sig på experimentens stadium — framställning af sådant gjutgods fordrar

stor erfarenhet och är i hög grad beroende på, hur järnsorterna

blandas — samt har att uthärda stark konkurrens från utlandet, särskildt

från Tyskland och Förenta staterna, lärer ett bättre skydd vara

behöfligt. Jämväl tillverkningen af stålgjutgods, som upptagits vid flera

af landets järnbruk, lärer tryckas af den skarpa utländska konkurrensen,

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

något som af representanter för denna industri kraftigt betonats. Aduceradt

gjutgods och stålgjutgods inkomma hufvudsakligen som maskindelar,

i följd hvaraf tullen nu utgår med 10 procent af varuvärdet. De

af kommittén föreslagna tullsatserna lära, enligt hvad utredningen gifvit

vid handen, i stort sedt innebära en måttlig förhöjning af gällande tull.

Att berörda tullsatser äro något lägre än som från tillverkarnas sida

påyrkats, har sin förklaring i hänsyn till angelägenheten af, att maskinindustriens

halffabrikat icke måtte mer än nödigt fördyras.»

I ämbetsverkens utlåtande återfinnas i detta ämne följande uttalande

och förslag:

»Beträffande de tullsatser, kommittén föreslagit för rubr. 818—829,

hafva målsmän för den svenska järnindustrien framhållit, att för ernående

af något så när tillfredsställande skydd mot utländsk konkurrens, hvilken

särskildt under nu rådande tryckta konjunkturer varit synnerligen påträngande,

dessa tullsatser borde höjas med i rundt tal 50 procent af

de föreslagna beloppen.

Vid jämförelse mellan å ena sidan de tullsatser, kommittén föreslagit

för icke smidbart gjutgods och varor däraf, samt å andra sidan

tullsatserna för smidbart gjutgods och andra varor af smidbart järn, har

det synts ämbetsverken, som om kommittén ej tagit vederbörlig hänsyn

till de högre kostnaderna för framställandet af sistnämnda artiklar. Med

afseende å tullsatsernas storlek gäller jämväl här, hvad som vid rubr.

808—817 anförts beträffande verkningarna af den ofvan föreslagna

tullen å tackjärn.

Om också tulltekniska betänkligheter mot särskiljande af smidbart

och icke smidbart gods kräfva likformighet i tullsatserna beträffande

de lägre viktgrupperna för ifrågavarande olika artiklar, synes ett bättre

skydd för de högre viktgrupperna vara af behofvet påkalladt, och få

ämbetsverken i detta syfte och med stöd af hvad sålunda anförts förorda

följande tullsatser:

för rubr. 818..........1 kg. —: 06

819 ..........1 kg. —: 07

820 .......... 1 kg. —: 08

821 ..........1 kg. —: 10

822 .......... 1 kg. —: 11

823 .......... 1 kg. —: 13

824 .......... 1 kg. —:07

825 .......... 1 kg. —: 09

826 .......... 1 kg. —: 12

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Strimlor,

klippta ur

kopparplåt.

Maskiner.

Slumprubri

ken för

maskiner.

Nr 1002.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

för rubr. 827 .......... 1 kg. —: 13

828 .......... 1 kg. —: 16

829 .......... 1 kg. — :21».

På sätt af kommittén antydes, lärer vid bestämmandet af ifrågavarande

tullsatser stor varsamhet böra iakttagas med hänsyn därtill, att

maskinindustriens halffabrikat, som äro i stor utsträckning hit hänförliga,

icke få mer än skäligt belastas med tull. Härtill kommer, att dessa

tullsatser hafva i viss mån grundläggande betydelse äfven för tullarna

för åtskilliga specificerade järnvaror, hvadan desamma icke torde utan

tvingande skäl höra ändras. Vid sådant förhållande och då hvad ämbetsverken

anfört icke symes mig till fullo ådagalägga behofvet af förhöjda

tullar, finner jag mig icke böra biträda det af dem framställda förslaget.

För strimlor, klippta ur kopparplåt, torde till ernående af öfverensstämmelse

med nu tillämpad tullbehandling böra införas motsvarande

bestämmelse, som föreslagits med afseende å klippta plåtstrimlor af järn.

Den af ämbetsverken föreslagna (sid. 103) mindre ändringen af öfverrubriken

till den vanliga koppartråden lärer sålunda böra förfalla.

Utöfver det allmänna uttalande rörande maskintullarna, jag redan

gjort, har jag endast föga att tillägga beträffande dessa tullar. Jag vill

dock, jämte ett par detaljfrågor, till hvilka jag strax skall återkomma,

framhålla, att, för den händelse det framlagda förslaget om en viss

procentuell minimitull för maskiner och apparater samt delar däraf icke

skulle vinna godkännande, det torde blifva nödigt att i åtskilliga fall

undersöka, huruvida de af kommittén föreslagna vikttullarna innebära

tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen. Sålunda synes mig

kunna ifrågasättas, om bland annat tullsatserna för följande artiklar,

nämligen kompressorer och kylmaskiner af mer än 10,000 kilograms

vikt, iläggningsmaskiner samt stickmaskiner, äro i berörda hänseende

tillfyllestgörande.

Beträffande omfattningen af den under maskingruppen upptagna

s. k. slumprubriken (n:r 1002) hafva ämbetsverken anfört följande.

»I kommitténs förslag hafva åtskilliga redskap och verktyg upptagits

under grupperna för trä- och järnvaror med särskilda tullsatser.

Ej särskildt nämnda redskap och verktyg skulle däremot komma att

tullbehandlas såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, en tullbehandlingsprincip,

som, särskildt med hänsyn till bestämmelsen i § 1 mom. b)

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

tulltaxeunderrättelserna, i tillämpningen synes blifva mindre tillfredsställande.

Det är nämligen påtagligt, att, likaväl som tullen för finare,

ej särskildt nämnda redskap och verktyg, genom denna bestämmelse

kan reduceras till en bråkdel af den nuvarande, likaväl kunna vissa

andra, gröfre och billigare artiklar af nämnda slag blifva allt för högt

tullbeskattade. Olägenheterna häraf, i den mån de i ena eller andra

afseendet beröra inhemsk industri, ligga i öppen dag och blifva större,

ju flera ifrågavarande tekniska hjälpmedel, industrien kommer att anlita.

Äfven tulltekniska skäl synas tala för en förändring.

Med hänsyn till taxans systematiska uppställning kunde ifrågasättas,

huruvida ej rubriker för ej särskildt nämnda redskap och verktyg

borde upptagas under vissa af de olika grupperna, men i betraktande

af materialets olika beskaffenhet torde få anses lämpligare, att detta

sker under maskin gruppen, som omfattar artiktar oafsedt materialets

beskaffenhet. »

I anslutning härtill hafva ämbetsverken hemställt, att i förevarande

rubrik måtte upptagas äfven ej särskildt nämnda redskap och

verktj^g.

Då de ur tillverkningssynpunkt viktigare redskapen och verktygen

synas hafva blifvit i förslaget specificerade och då det ej heller i öfrigt

torde vara af något påvisadt verkligt behof påkalladt att vidtaga den

ifrågasatta ändringen, hvilken skulle innebära ett betydande afsteg från

den i taxeförslaget eljest genomförda systematiska uppställningen, anser

jag mig icke böra förorda ifrågavarande ändringsförslag.

Ämbetsverken hafva till tullfrihet föreslagit (sid. 127) valsar och

valscylindrar, ej särskildt nämnda, af koppar eller däraf framställda

legeringar, med eller utan mönster. Enligt kommitténs förslag skulle

åter dessa artiklar såsom hänförliga till rubriken n:r 1014 draga tull

med 8 kronor per 100 kilogram. För närvarande äro de belagda med

10 procents värdefull.

Till stöd för sitt förslag har kommittén, efter att hafva upplyst

att priset å registervalsar af mässing eller koppar utgjorde 200 till

300 kronor per 100 kilogram, anfört, att visserligen blefve den föreslagna

tullen låg för koppar- och mässingsvalsar, men däremot syntes

dock intet vara att erinra, ty ifrågavarande valsar för textilindustrien

gjordes icke inom landet, och hvad beträffade registervalsar, som tillverkades

vid de inhemska verkstäderna, syntes föga sannolikt vara, att

dessa enkla och lätt konstruerade valsar gjordes till föremål för import

Valsar.

Nr 1014.

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

annat än tillsammans med den maskin, till hvilken de hörde, hvarvid

de droge den för denna bestämda tull.

Ämbetsverkens förslag åtföljes af en motivering, som är af följande

innehåll.

De af kommittén föreslagna tullsatserna för bearbetade valsar och

valscylindrar, ej särskild! nämnda, innebure en afsevärd lindring i tullen

för åtminstone vissa slag, som ej vore föremål för tillverkning inom

landet annat än i mindre skala vid de fabriker, som hade användning

därför. I och med den af ämbetsverken ifrågasatta bestämmelsen, att

tullsatsen för maskiner och apparater samt delar däraf skulle motsvara

minst 11 procent af värdet, komme den lättnad, som afsetts för importen

af dylika maskindelar, att försvinna. Beträffande de valsar och valscylindrar,

som i detta afseende erbjöde största intresset, nämligen

sådana, som bestode af koppar eller däraf framställde legeringar, syntes

ur skyddssynpunkt intet vara att erinra mot beviljande af tullfrihet för

desamma, en åtgärd, som skulle hälsas med tillfredsställelse äfven på

den grund, att alla formaliteter vid de ofta förekommande försändelserna

af valsar, som omgraverades vid utländska gravyrverkstäder, härigenom

skulle undvikas. Tullsatsen hade hvarken större statsfinansiell

betydelse eller vore ur skyddssynpunkt erforderlig.

För egen del kan jag icke finna annat, än att ämbetsverken något

underskattat den ifrågavarande tullsatsens egenskap af skyddstull. Enligt

hvad jag inhämtat, anse de inhemska tillverkarna af registervalsar redan

den af kommittén föreslagna tullreduktionen betänklig, och framhålla de

nu, att, om tullskyddet skulle alldeles borttagas, vore sannolikt, att

berörda tillverkning måste helt och hållet nedläggas, något som skulle

lända till skada icke blott i och för sig utan äfven i så måtto, att

metallverkens afsättningsmöjligheter för koppar- och mässingsrör blefve

inskränkta. Med hänsyn härtill anser jag försiktigheten bjuda att icke

biträda ämbetsverkens förslag i förevarande del.

Fosforseskvisulfid

etc.

N:r 1129.

Jönköpings

och Vulcans

tändsticksfabriksaktie.

bolag.

I sin förut omförmälda skrift har Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag

gjort underdånig framställning om vidtagande af

skyndsamma åtgärder till vinnande af tullfrihet i Sverige för fosforseskvisulfid

och fosforhydrid.

Till stöd för detta yrkande har bolaget anfört i hufvudsak följande.

Sedan genom ny lagstiftning i Stor-Britannien och Irland införseln

till dessa länder för konsumtion därstädes af de förut fosforhaltiga tändstickor,

som benämnts paraffinstickor, blifvit förbjuden, hvilken lag till
-

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

lämpades i fråga om import från och med den 1 januari 1910, hade

bolaget liksom tändsticksindustrien i allmänhet sökt efter ett ämne,

ägnadt att i de så kallade paraffinstickorna ersätta den hvita fosforn.

Såsom ett sådant ersättningsämne erbjöde sig i främsta rummet den

förening af svafvel och fosfor, som benämndes fosforseskvisulfid. Användningen

af detta ämne för tändstickor uppfanns på sin tid af tvenne

fransmän, Henri Sévene och Emile Cahen, samt patenterades af dem i

de flesta länder, däribland äfven i Stor-Britannien. Den stora tändsticksfirman

Bryant & May Limited, London, inköpte patenträtten för StorBritannien

och flere andra länder med uteslutande användningsrätt för

firman. Vid ärendets behandling rörande förbud för försäljning i StorBritannien

af tändstickor med hvit fosfor utlofvades dock af patentinnehafvarna,

Bryant & May Ltd, till de engelska tändsticksfabrikanterna

rättighet att få nyttja patentet emot en viss afgift, hvarvid, i händelse

öfverenskommelse ej kunde träffas, den möjligheten var inrymd att hänvända

sig till officiell myndighet för lösande af ersättningsfrågan emellan

de engelska firmorna. Utländska tändsticksfabrikanter voro helt och

hållet hänvisade till möjligheten af enskild öfverenskommelse med patentinnehafvarna,

för så vidt de ville använda detta ersättningsämne, och

då enligt bolagets förmenande ämnet fosforseskvisulfid för närvarande

syntes vara det bästa och mest bepröfvade, hade bolaget för rättigheten

att få nyttja det engelska patentet blifvit nödsakadt att öfverenskomma om

en synnerligen hög licensafgift till de nyss nämnda engelska tändsticksfabrikanterna

för användande af detta ersättningsämne i tändstickssatsen.

Den svenska tändsticksindustrien drabbades därför, hvad paraffinstickor

för Stor-Britannien beträffade, af en betungande afgift för nyttjandet

af detta ersättningsämne, hvilket förhållande förminskade konkurrensmöjligheten

gent emot de engelska, inhemska konkurrenterna. Men

icke nog härmed, utan vid tullbehandling af ämnet fosforseskvisulfid

hade tullförvaltningen i Göteborg behandlat detsamma under rubrik

kemiskt tekniskt preparat, dragande en tullsats af 15 % af värdet, under

det att, som bekant, de enkla ämnen, hvaraf fosforseskvisulfiden vore

sammansatt, nämligen fosfor och svafvel, vore tullfria. Då i Sverige

icke existerade eller, enligt bolagets mening, kxmde med fördel existera

någon fabrik för tillverkning af detta ämne, utgjorde tullsatsen i fråga

en beskattning af tändsticksindustrien utan fördel för någon inhemsk

tillverkare af råvaran. Det hade väl knappast förutsetts vid tulltaxans

uppställande, att det då för tändsticksindustrien mera obekanta ämnet

fosforseskvisulfid skulle spela en så betydande roll för tändsticksindustrien,

särskildt med afseende på export till Stor-Britannien och Irland; eljest

Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

skulle helt säkert denna viktiga råvara för tändsticksindustrien förklarats

tullfri. Med den hårda konkurrens, som för närvarande förefunnes,

och med den tullpolitik, som för närvarande visade sig i StorBritannien,

hade bolaget sett en fara för hela sin tändsticksindustri på

vissa marknader och hade under sista månaderna nödgats att inköpa

ett större jordområde för anläggande af fabrik i England. Det vore

visserligen icke bolagets afsikt att för närvarande därstädes bedrifva

tillverkning af tändstickor, afsedda för försäljning och afsättning i

själfva Stor-Britannien, utan för närvarande vore det endast bolagets

afsikt att där bedrifva tillverkning af svenska säkerhetständstickor och

exportera desamma för vissa brittiska kolonier, främst Australien, hvilken

koloni lämnade preferenstull för brittiskt fabrikat, enär en prohibitiv

tull, hvilken i detta fall vore den dubbla mot engelskt fabrikat, omöjliggjorde

importen af svenskt tillverkade tändstickor för ifrågavarande

exportmarknad. Bolaget började därför inom allra närmaste månaderna

uppförandet af en fabrik i England för nyssnämnda ändamål. Om nu åter

de för bolagets industri nödvändiga råvarorna belädes med tull i Sverige,

försvåiades möjligheten för svensk industri att konkurrera och industrien

drefves till utlandet. I ett fall som detta med paraffinstickor, innehållande

i satsen fosforseskvisulfid, skulle därjämte bolaget äfven hafva

särskild fördel af att blifva betraktadt som engelsk fabrikant vid tillverkning

af tändstickorna i England. Den tullsats, hvarom här vore

fråga, verkade därför som en ren beskattning af en exportindustri på

en vara, hvilken hade att kämpa med en stark konkurrens från inhemska

fabrikanter, hvilka vore ställda i ett gynnsammare läge.

Bolaget hade under senaste året företagit vidtomfattande experiment

att utfinna någonting annat i stället för fosforseskvisulfid att

nyttjas för de så kallade paraffintändstickorna, och därvid kommit till

ämnet fosforhydrid, hvars kemiska formel vore P 12 H6. Då emellertid

framställningssättet af ämnet i större och praktisk skala visade sig

svårlöst och bolaget icke vore i tillfälle att därmed själf sysselsätta

sig, vände bolaget sig till de stora engelska kemiska fabrikanterna,

Albright & Wilson i Oldbury, hvarvid det visade sig, att desamma i

sin kemists namn redan uttagit patent för ämnets användning i tändstickor.

Bolaget hade därefter med nämnda firma träffat preliminär

öfverenskommelse för det fall, att det lyckades firman leverera fosforhydriden

till ett sådant pris och sådan beskaffenhet, att dess användning

i tändstickor möjliggjordes, hvarefter försöken skulle fortsättas att

i större skala fabricera tändstickor, hvilka de engelska köparne kunde

komma att godkänna. Vid tullbehandling af en mindre post fosfor
-

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hydrid i Göteborg hade densamma dragit en tull af 15 procent af

värdet efter tariffen kemiskt tekniskt fabrikat, ehuru råvaran fosfor

vore tullfri. Fabrikationssättet af ämnet fosforhydrid vore den nyssnämnda

engelska firmans fabrikshemlighet och varan tillverkades icke

annorstädes, långt mindre i Sverige. Ehuru möjligheten att nyttja

detta ämne för tändstickor ännu vore oviss samt frågan befunne sig på

experimentets stadium, vore det dock af yttersta vikt att redan nu få

fosforhydriden förklarad tullfri i Sverige, för det fall att en praktisk

lösning för ämnets användning i tändstickor kunde utfinnas.

Öfver ifrågavarande framställning har generaltullstyrelsen i infordradt,

den 14 december 1909 afgifvet underdånigt utlåtande, med

tillkännagifvande att de i ansökningen omförmälda artiklarna, fosforseskvisulfid

och fosforhydrid, icke kunde attesteras annorlunda än såsom

kemiskt tekniska preparater, ej specificerade: andra slag, med en införselafgift

af 15 procent af värdet, vidare anfört, att, då emellertid, enligt

hvad af handlingarna i ärendet syntes framgå, ifrågavarande artiklar

hvarken vore eller, på grund af mötande patenthinder, torde komma

att blifva föremål för inhemsk tillverkning och afsikten med deras införsel

vore att använda dem såsom beståndsdelar i en svensk exportvara

af stor betydenhet, generaltullstyrelsen ansåge talande skäl förefinnas

att icke genom tullbeskattning af dylika för en viss gren af

tändstickstillverkningen oumbärliga råvaror försvåra möjligheten för en

svensk industri att upptaga täflan på den utländska marknaden. Också

hade i det af tulltaxekommittén afgifna förslag till ny tulltaxa den

ena af dessa båda i tulltekniskt hänseende likställda artiklar, fosforseskvisulfiden,

upptagits såsom tullfri. Att icke jämväl fosforhydriden funnes

i förslaget särskilt an gifven, torde äga sin förklaring däri, att densamma,

såsom utgörande ett tämligen nytt preparat, icke varit känd

vid förslagets utarbetande. Styrelsen finge fördenskull i underdånighet

hemställa, huruvida icke Kungl. Maj:t med anledning af den underdåniga

framställningen måtte finna skäligt till nästkommande riksdag

aflåta nådig proposition i syfte att åt de båda artiklarna fosforseskvisulfid

och fosforhydrid bereda tullfrihet vid deras införsel hit till riket.

Hvad i denna fråga förekommit synes mig obetingadt tala för att

artiklaiua fosforseskvisulfid och fosforhydrid komma i åtnjutande af tullfrihet.

Likaså torde det vara lämpligt, att tullfriheten får tillämpas

snarast möjligt och sålunda redan under innevarande år.

Ämbetsverken hafva föreslagit, att till rubriken n:r 1269 för väskor

m. in., ej särskild! nämnda, måtte, i likhet med hvad ämbetsverken

Generaltull
styrelsen.

Departements
chefen.

Väskor.

Nr 1269.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

hemställt beträffande rubrikerna n:r 212 och 214 för väskor m. m. af

läder eller skinn, fogas en anmärkning af innehåll, att vid utrönande

af väskors nettovikt skall lös inredning ej inräknas i vikten. För

väskor, hänförliga till sistnämnda rubriker, äro tullsatserna olika, allteftersom

väskorna väga per stycke netto högst 0.5 kilogram eller äro

af högre nettovikt, och följaktligen har en anmärkning af berörda innehåll

betydelse för tullbehandlingen af dylika väskor, men då för förstnämnda

slag af väskor tullsatsen är oberoende af väskornas nettovikt,

synes anmärkningen i fråga vara här öfverflödig.

Tulltaxeunderrättelserna.

Vid behandlingen af § 1 a) i förslaget till tulltaxeunderrättelser

hafva ämbetsverken ifrågasatt, huruvida icke en förtydligande bestämmelse

kräfdes rörande tullbehandlingen af varor, som utgöra blandningar af

tullfria beståndsdelar. Ett särskildt stadgande i detta afseende torde

dock icke vara erforderligt, då af kommitténs förslag oförtydbart lärer

framgå, att af tullfria beståndsdelar sammansatta varor, som i sitt

sammansatta skick icke undergått annan bearbetning än den, som består

i beståndsdelarnas blandning, ovillkorligen skola vara tullfria.

I kommitténs förslag till tulltaxeunderrättelser lyder § 1 c) sålunda:

Vara förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,

där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning

såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick, allenast

beståndsdelarna inkomma med samma lägenhet, och utan hinder däraf,

att mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Till stöd för detta stadgande har kommittén åberopat följande

motivering.

»Den grundsats, åt hvilken här gifves uttryck, har i viss mån

tidigare vunnit tillämpning hos oss och torde, mer eller mindre strängt

genomförd, behöfva upprätthållas till förebyggande af vissa tullsatsers

eluderande. En motsvarighet återfinnes i de föreskrifter, hvarmed den

tyska varuförteckningen inledes. I tillämpningen kan stadgandet naturligtvis

icke under alla förhållanden genomföras, då det icke är möjligt

för den tullbehandlande tjänstemannen att i hvarje fall veta, huruvida

med samma lägenhet inkommit gods, hvilket tillsammans med det, som

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

tullbehandlas, utgör en vara; och någon retroaktiv tillämpning för

redan utlämnadt gods bör gifvetvis icke ifrågakomma.»

Ämbetsverken hafva beträffande ifrågavarande stadgande anfört

följande.

»Med den här föreslagna bestämmelsen har kommittén, såsom i

motiveringen framhålles, åsyftat att förebygga vissa tullsatsers eluderande.

Kommittén har emellertid förutsett, att stadgandet icke under

alla förhållanden kan genomföras, och det torde ej heller kunna förväntas,

att detta kan ske annat än i sällsynta undantagsfall. Följden

skulle sålunda blifva, att endast den importör, som på grund af samvetsbetänkligheter

ansåge sig böra vid tullbehandlingen upplysa, att vissa

delar till en vara funnes förpackade i annat med samma lägenhet

inkommande kolli, kunde drabbas af högre tull, medan en person med

mindre starkt utprägladt rättsbegrepp hade de största möjligheter att

frigöra sig från bestämmelsens verkningar. Tulltjänstemannen kan nämligen

i allmänhet icke — och allra minst på de större tullplatserna —

ingå i undersökning, huruvida delar till ett föremål finnes förpackade i

något annat med samma lägenhet inkommet kolli. Ett fiskaliserande från

tulltjänstemännens sida i detta afseende skulle ej heller vara lämpligt.

Skulle tilläfventyrs upptäckas, att ett kolli innehölle vissa kompletterande

delar till en med samma lägenhet inkommen, från tullverket

redan afhämtad vara, har bestämmelsen knappast någon praktisk betydelse,

enär tilläggstull ej skulle kunna utkräfvas, då för dess bestämmande

i allmänhet kräfves förnyad undersökning af varan i dess helhet,

och en sådan knappast skulle kunna föranstaltas, bland annat af det

skäl, att den redan utlösta delen kunde vara försänd till annan ort.

En motsvarighet till den af kommittén föreslagna bestämmelsen,

ehuru i betydligt mildrad form, har förefunnits i förr tillämpad praxis,

nämligen då de olika beståndsdelarna inkommo i kolli, angifna på en

och samma inlaga, men då häraf uppstod ett betänkligt osäkerhetstillstånd

vid tullbehandlingen, har en mera liberal praxis med stöd af

senare prejudikat utbildats, och erfarenheten har visat, att detta vid

tillämpningen af nu gällande tulltaxa kunnat ske utan nämnvärdt störande

inverkan beträffande tullskyddet.

Kommitténs taxeförslag synes i detta afseende erbjuda större

trygghet, i det att uppmärksamhet i allmänhet synes hafva ägnats tullsatserna

för delar till i förslaget upptagna varor.

Slutligen torde förtjäna påpekas, att, genom den i detta moment

föreslagna bestämmelsen, resultatet understundom kan blifva alldeles

motsatt mot hvad som åsyftas. Så t. ex. vid införsel af prydnadsglas

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

i förening med förgylld eller försilfrad metall, då glaset med eller utan

sådan sammansättning, jämlikt rubriken 652 skulle draga en tull af 1

krona per kilogram och metallen jämlikt rubriken 859 en tull af 2

kronor 59 öre per kilogram.

På grund af hvad sålunda anförts, och då en tullagstiftning, hvars

efterlefnad endast undantagsvis kan öfvervakas, synes betänklig redan

med hänsyn till det demoraliserande inflytande, densamma måste utöfva

såväl på importören som på tulltjänstemannen, hemställes, att ifrågavarande

moment erhåller följande lydelse:

att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, äro underkastade förtullning

såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick, allenast beståndsdelarna

inkomma i samma kolli, och utan hinder däraf, att mindre

väsentliga beståndsdelar saknas.»

Hufvudändamålet med förevarande stadgande är ju uppenbarligen

att sätta tullmyndigheterna i stånd att hindra kringgåendet af vissa

tullsatser. Detta syfte torde näppeligen på ett tillfredsställande sätt

ernås genom den af ämbetsverken föreslagna utvägen. Å andra sidan

lärer mot kommitténs förslag kunna resas den invändningen, att enligt

detsamma åläggas tulltjänstemännen undersökningsplikt i sådan omfattning,

att i många fall skulle möta afgörande hinder att fullgöra densamma.

Emellertid synes för vinnande af det åsyftade målet vara tillfyllest,

att en allmän föreskrift införes därom, att söndertagna varor af

ifrågavarande slag äro underkastade förtullning såsom sammansatta varor,

hvilken föreskrift skulle möjliggöra för myndigheterna att hindra missbruk

utan att pålägga dem någon speciell fiskaliseringsskyldighet.

Kommittén har förutsatt, att specificerade tarasatser skulle införas

i själfva taxan, i eller under de särskilda rubrikerna, hvarförutom kommittén

gifvit tillkänna, att förslag till tarasatser icke kunnat af kommittén

utarbetas, enär tarasatserna måste grundas på utredning, som

erfordrade omständliga vägningar i tullpackhusen af inkommande varuförsändelser

med hänsyn tagen till den i taxeförslaget genomförda

specialiseringen.

Den 27 sistlidne maj anbefallde Kungl. Maj:t generaltullstyrelsen

att i anledning af tulltaxekommitténs förslag till ny tulltaxa efter verkställd

utredning upprätta och senast den 15 påföljande november till

Kungl. Maj:t inkomma med förslag till tarasatser. Till åtlydnad häraf

har generaltullstyrelsen, på sätt jag förut nämnt, den 9 i sistnämnda

månad inkommit med dylikt förslag och därvid tillika anfört, att endast

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

genom upprepade undersökningar och vägningar i tullpackhusen af de

olika varuslagen kunde lämpliga och väl afpassade tarasatser utrönas,

med anledning hvaraf styrelsen från tulldirektörerna i Göteborg och

Malmö samt packhusinspektionen i Stockholm infordrat yttranden och

förslag. Då emellertid tiden för utförande af sådana undersökningar

varit allt för kort och då på grund af särskilda omständigheter importen

den tid, undersökningen omfattat, varit särdeles obetydlig, hade vederbörande

i allmänhet endast kunnat grunda sina förslag på de tarasatser,

som vore upptagna i nu gällande tariff. Dessutom hade emellertid

föreslagits vissa ändringar, bland hvilka märktes nedsättning i taran

pa honung, i fat samt, hvad beträffade svafvelsyra i damejeanne, i korg

och packning, höjning i nu gällande tarasats på grund af ändring i

emballagebestämmelserna, hvarjämte föreslagits särskilda tarasatser å

vissa varor, som nu antingen åtnjöte tullfrihet eller droge tull efter vissa

procent af värdet, men enligt kommitténs förslag skulle tullbekandlas

efter vikt.

På sätt af generaltullstyrelsens yttrande framgår, har en mera

genomgående, utredning rörande tarasatserna icke kunnat erhållas, och,

enligt hvad jag inhämtat, lärer en grundligare undersökning icke med

fördel kunna anställas förr än i sammanhang med tillämpningen af den

nya taxan. Det torde alltså vara riktigast att till en senare tidpunkt

uppskjuta denna undersökning. De bestämmelser rörande de speciella

tarasatserna, som nu i enlighet med generaltullstyrelsens förslag torde

höra fastställas, lära emellertid sålunda erhålla en i viss mån provisorisk

karaktär,, och vid sådant förhållande synas de mig icke lämpligen böra

i taxan inarbetas, utan torde de få upptagas i en särskild tariff, som

bifogas tulltaxan.

Kommittén har i § 5 tulltaxeunderrättelserna föreslagit, att tullbelopp,

som icke uppginge till 5 öre, skulle eftergifvas, och härom

yttrat, att bestämmelsen vore ny, men syntes påkallas af praktiska hänsyn

och ägde motsvarighet i flertalet främmande tulltariffer.

Beträffande föreskriften i fråga hafva ämbetsverken anfört följande:

uiedgifvande, som gjorts i denna paragraf, nämligen att

tullbelopp, som icke uppgår till 5 öre, eftergifves, synes innebära

skyldighet att i hvarje fall debitera tull, så snart beloppet uppgår till

minst 5 öre.

Enligt , hittills gängse praxis har detta ej skett, så framt beloppet

eJ uppgått till minst 20 öre, detta bland annat på den grund, att man,

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

särskilt å större tullplatser, ej velat för några öres tull utsätta den

trafikerande allmänheten för de besvär och den tidsutdräkt, som detta

ofta nog skulle förorsaka; för varor, som medföras af resande såsom

passageraregods, har tullfrihet understundom medgifvits, äfven om tullen

uppgått till än högre belopp.

Om åtgörande! i berörda afseende ej må, såsom hittills skett

öfverlämnas åt den tullbehandlande tjänstemannens omdöme, synes dock

minsta belopp å tullräkning böra utgöra 20 öre.»

Med hänsyn till hvad ämbetsverken anfört synes mig vara lämpligast,

att här berörda förhållande fortfarande finge regleras af praxis

och att sålunda den ifrågasatta bestämmelsen finge ur förslaget utgå.

Tulltaxekommittén har förutsatt, att en officiell varuförteckning till

ledning för allmänheten och tulltjänstemännen vid tulltaxans begagnande

skulle blifva utfärdad samt föreslagit, att densamma skulle beslutas i

enahanda ordning som tulltaxan, det vill säga att Riksdagen skulle fastställa

innehållet i förteckningen.

Det synes mig vara ställdt utom allt tvifvel, att till den systematiskt

uppställda tulltaxan bör ansluta sig en varuförteckning, som i alfabetisk

ordning upptager icke blott alla i taxan specificerade artiklar utan

äfven eljest förekommande varor, beträffande hvilkas tullbehandling

upplysning lämpligen må kunna lämnas. Till flertalet moderna tulltaxor

ansluta sig i en eller annan form dylika förteckningar, utan hvilka tulltaxorna

skulle vara i mer eller mindre grad ohandterliga. Om jag sålunda

är fullt ense med kommittén om behofvet af en varuförteckning, kan

jag å andra sidan ej dela kommitténs mening om sättet för fastställandet

af en sådan. Det synes mig nämligen vara förenadt med stor praktisk

olägenhet att betunga Riksdagen med detta bestyr.

Till en början torde böra erinras därom, att med varuförteckningen

icke afses att på något sätt ändra eller modifiera de i tulltaxan gifna

bestämmelser om varors tullbehandling, utan innefattar varuförteckningen

endast upplysning, om huru tulltaxan bör i förekommande fall tillämpas.

Det torde sålunda icke vara för oförkränkt bibehållande af Riksdagens

bevillningsrätt nödigt att under Riksdagens beslutanderätt lägga fastställandet

af varuförteckningen, utan det lärer blifva en ren lämplighetsfråga

att afgöra, hvilken myndighet, som från praktisk synpunkt sedt

bäst ägnar sig att handhafva bestyret med varuförteckningens utfärdande.

Man får därvid komma ihåg, att varuförteckningen icke i likhet med

tulltaxan, sedan den en gång blifvit fastställd, kan under en längre tid

bibehållas tämligen oförändrad. På grund af sin egenskap att vara ett

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

register öfver så vidt möjligt alla till import förekommande varor

måste tvärtom varuförteckningen till följd af den oupphörliga tillkomsten

af nya varor esomoftast fullständigas med nya upplysningar.

Till den tyska varuförteckningen, som utfärdas af förbundsrådet, lära

kompletterande bestämmelser utgifvas åtminstone en gång om året.

Vidare må framhållas, att den pröfning, som bör föregå utfärdandet af

varuförteckningen och tilläggsuppgifter till densamma, är närmast att

förlikna vid den pröfning, som erfordras ‘för afgörandet af en tullbehandlingstvist

och kräfver i många fall ett bedömande af resultaten

af tekniska undersökningar. Det synes mig då föga lämpligt, att hvarje

Riksdag blir betungad med dylika rätt besvärliga, men å tullagstiftningens

område icke ingripande frågor. Jag sade på tullagstiftningens område

icke ingripande frågor, och detta yttrande lärer vara fullt riktigt, om

varuförteckningen får karaktären af ett register, tillökadt med en samling

af administrativ myndighet gjorda tolkningar af tulltaxan. Förhållandet

torde emellertid måhända icke blifva alldeles detsamma, om Riksdagen

skulle bestämma denna förteckning, ty då finge varuförteckningen en själfständig

ställning vid sidan af tulltaxan med föreskrifter, som blefve för de

administrativa myndigheterna absolut bindande, och afgörandena beträffande

varuförteckningens innehåll skulle såsom varande frågor af bevillningsnatur,

kunna blifva underkastade de gemensamma voteringarnas något

oberäkneliga utslag, hvarvid vore att befara, att beslut i detaljfrågor, sådana

som de här ifrågavarande, kunde blifva fattade, som icke alltid stode i

riktigt sammanhang med hvarandra eller med tulltaxans föreskrifter. Af

dessa skäl hämtar jag stöd för min uppfattning, att varuförteckningen icke

bör utfärdas i samma ordning som den för densamma grundläggande

tulltaxan utan tillkomma i administrativ väg. Lämpligast synes mig

härvid vara, att generaltullstyrelsen ålägges utfärda varuförteckningen.

Denna kommer då att från början angifva, huru den centrala tullbehandlingsmyndigheten

anser, att tulltaxan bör tolkas och tillämpas. I

den mån sedermera — vid tullbehandlingstvisters afgörande i högsta

instans, d. v. s. hos regeringsrätten — en dylik tolkning i något fall

icke skulle vinna godkännande, bör gifvetvis i varuförteckningen inflyta

häraf påkallad uppgift. Fn af administrativ myndighet utfärdad varuförteckning

skulle visserligen i formellt afseende så till vida skilja sig

från en af Riksdagen fastställd, som den förra icke skulle innehålla

för tullmyndigheterna bindande föreskrifter rörande tullbehandlingen.

Men praktiskt taget torde skillnaden icke blifva så synnerligen stor.

Man må nämligen ihågkomma, att varuförteckningen skulle utfärdas af

den centrala tullbehandlingsmyndigheten, till hvilken alla tullbehandBih.

till Kiksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 19 Häft. 31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

lingstvister skola hänskjutas, och man torde med tämligen stor visshet

kunna antaga, att i tullbehandlingsfrågor, som dragas under generaltullstyrelsens

pröfning, denna myndighet icke skulle frångå den i varuförteckningen

angifna tolkningen af taxan. Då vidare ett Överklagande

af generaltullstyrelsens beslut från det allmännas sida icke lärer vara att

annat än i rena undantagsfall emotse, utan sådant beslut skulle blifva för

tullbehandlingen afgörande, torde trafikanten kunna med stor säkerhet

påräkna att få varan tullbehandlad så, som i varuförteckningen

angifves.

Föreskrift om utfärdande af en varuförteckning, på sätt af mig

angifvits, torde icke böra inflyta i tulltaxeunderrättelserna, utan lärer

platsen för en dylik föreskrift vara i den för generaltullstyrelsen gällande

instruktionen.

Jag anser alltså, att den i § 6 af kommitténs förslag till tulltaxeunderrättelser

inryckta bestämmelsen om utfärdande af en offentlig i enahanda

ordning som tulltaxan beslutad förteckning å varor, hänförliga

under tulltaxans rubriker, bör utgå.

Vinner det af mig nu framställda förslaget godkännande, lärer

generaltullstyrelsens instruktion få underkastas häraf betingad ändring

samt denna styrelse tillika anbefallas att omedelbart gå i författning om

utarbetande af en varuförteckning, så att densamma kan blifva snarast

möjligt tillgänglig.

Tid för ikraftträdande.

Med afseende å de synpunkter, som vid underdånig föredragning

inför Kungl. Maj:t den 20 augusti 1909 af frågan om förlängning af

den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade handelsoch

sjöfartstraktat af hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

utvecklades, och i anslutning till redan träffadt aftal om förlängning

till den 1 december 1911 af denna traktat torde den nya tulltaxan

icke böra träda i kraft förrän sistnämnda dag.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst i enlighet

med de af honom uttalade åsikter affättade förslag ej mindre till

förordning med tulltaxa för inkommande varor än äfven till ändrad

lydelse af gällande tulltaxa i hvad densamma rörde maniokarot och

produkter däraf samt fosforsekvisulfid och fosforhydrid, hemställde

departementschefen i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

Riksdagen

dels att antaga nämnda förslag till förordning med tulltaxa för

inkommande varor att träda i kraft den 1 december 1911,

opaginerad Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

dels och att besluta, att gällande tulltaxa skulle i nyssberörda delar

erhålla den förändrade lydelse, det därutinnan framlagda förslaget innehölle,

äfvensom att de förändrade bestämmelserna skulle träda i kraft

från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämde, och gälla till och

med den 30 november 1911.

Dessa af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställanden och förslag, behagade Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla; och skulle nådiga

propositioner till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagorna

litt . . . vid detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Axel Alexanderson.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Bilaga A.

A.

Rubrikens

nummer.

Absint ..............................

185

Aceton.....................:........

1151

Acetonolja........................

1151

Ackordion........................

1246

Ackumulatorer och de-

lar därtill....................

1044—1045

Ackumulatorsplåtar ......

1044

Adresskort........................

336

blanketter därtill ............

321

Adresslappväf (s. k. la-

belldot) ........................

465

Afdelningsskärmar .....

526

Afdunstningspannor......

922—924

Affall:

animaliskt, ej s. n. *) ....

73

bomulls-............................

449

kautschuks- samt förslitna

kautschuksvaror ............

608

kork-, sönderdeladt ........

258

arbeten däraf ............

259

korkbarks- ........................

229

läder- ................................

202

mineraliskt...................

40

pappers- (pappersspån) ....

326

rör- (vegetabiliskt)............

262

silkes-................................

338

spånadsämnes-, vegetabi-

liskt, annat än bomulls-

393

trä-....................................

228

1 tulltaxan.

Affall: (forts.)

Rubrikens

nummer.

ull-....................................

357

ej s. n.............................

1292

Affärscirkulär .................

335—336

Afgjutningar af gips ...

Afloppstrattar af icke

9

smidbart järn ............

Afskiljare och afledare

för kondensationsvat- ten eller olja (se Ar-

672—673

matur) ...........................

1035—1037

o. anm.

Aftrycksbilder ...............

Alabaster, äfven konst- gjord; se Sten.

334

Alabasterglas ..................

anm. t. 637

Album .............................

315—318

Albumin ..........................

1226

Alfluckrare........................

994

Alisarinfärger.................

Alster af åkerbruk,

kvarnindustri, träd-

1168

gårdsskötsel m. m. (III)

Aluminium och arbeten

74—135

däraf.............................

891

Aluminiumsulfat ............

1119

Alun .................................

1119

:) ej s. n. = ej särskildt nämndt.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Alundum; slipstenar etc.

däraf.............................

18

Amalgamer .....................

Ambroin, oarbetad och

1137

arbeten däraf, ej s. n.

293, 295

Ambultar...........................

Ammoniak:

756

kaustik ............................

1113

svafvelsyrad ....................

1120

Ammoniumfosfat............

1106

Ammoniumkarbonat.....

1124

Ammoniumnitrat............

1122

Ammoniumoxalat............

1110

Ammoniumsulfat...........

1120

Ammoniumtartrat .........

1111

Ammunitions vagnar......

Anatomiska modeller; se

817

Modeller.

Anilin (anilinolja) .........

1169

A nilin färger...................

1168

Anis och stjernanis ......

178

Ankare.............................

750—751

Anoder, gjutna.............

841, 886

Ansjovis..........................

63

Antimonföreningar.........

1130

Antracit ..........................

41

Antändningsrör.............

1210

Apelsiner...........................

Apelsinskal, torkade eller

105

saltade...........................

109

Apoteksvaror, ej s. n.

Apparater; se deras be-

1231

nämningar samt under

Maskiner.

Apparattaflor, elektriska

1053

, . , , 1 1090—1097

Appreturmedel ............... m8

Aprikoskärnor..................

114

Proposition N:o 69. 245

Rubrikens

nummer.

Arachidmandel ............... 114

Arachidnötter................. 103

Arachidolja .................... 1076—1077

Arbeten af oädel metall

utan afseende å metallens

art .........(XII C) 892—905

Arkivdörrar ..................... 804

Armatur .......................... 1035—1037

o. anm.

Armband, af

annat ämne än guld, silfver

eller platina.................... 1272

pärlor ................................ 291—292

Arrak (se Brännvin och

sprit).............................. 183—184

o. anm.

Arrowrot.......................... 127

Arseniksyrlighet............ 1130

Artistfärger ..................... 1179

Asbest:

arbeten däraf:

plattor och andra packningar

i förening med

vissa ämnen ............ 595

ej s. n......................... 12

oarbetad............................ 12

Asfalt................................. 42

arbeten däraf, ej s. n..... 43

Asfaltfilt .......................... 298

Asfaltkitt ....................... 42

Asfaltlack ........................ 1090

Asfaltmastix ................. 42

Asfaltsten ....................... 42

Asfalttakpapp.................. 298

Aska ................................. 40

Askar, af

läder eller skinn ............ 215

papp, papper eller pappersmassa

i förening med

vissa ämnen ................ 322

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Askar, af (forts.)

spånadsvara .....

annat ämne ....................

Ateni ennprydn åder; se

Lyxföremål.

Attrapper af papp, papper

eller pappersmassa

i förening med vissa

ämnen...........................

Rubrikens

nummer.

521-522

1283-1284

322

Autografmassa ...............

1224

Ax, konstgjorda...............

anm. t. 567

Axelkopplingar, fasta

eller rörliga ..............

1013

Axelämnen, svarfvade,

släta, cylindriska ......

691

Axlar, släta .....................

1031—1032

—»—, vef- ....................

1020—1021

Se äfven Järnvägs-

och spårvägsmate-

riel.

B.

Badkar, af

järn, icke smidbart ........

672-673

lera, ej hänförliga till fajans-

eller porslinsvaror ........

622

Bajonetter.......................

780—781

Bakverk, finare.............

149

Balata; se Kautschuk.

Balkar, järn- ................

684—685

Balsam, nativ..................

1147

Bananer ...........................

105

Band, ej s. n., af

bomull ............................

494

silke ................................

348-350

Band, ej s. n., af (forts.)

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet

garn ............................

ull ....................................

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull

Bandstakar ....................

Bariumkarbid..................

Bark:

ek-....................................

kork- ................................

ej s. n.............................

Barnmjöl..........................

Barometrar .....................

Barythvitt......................

Bast.................................

arbeten däraf, ej s. n.....

hattflätor ........................

Bastmattor till varu
emballage.

....................

Bastrep..............................

Batterier till ackumulatorer

..............................

Bauxit ..............................

Beck .................................

Bebållare:

af koppar och kopparlegeringar

....................

hufvudsakligen af smid
bart

järn........................

arbeten därtill af valsad

järnplåt ........................

omröringsapparater därtill

Ben:

arbeten däraf, ej s. n.....

oarbetadt ........................

Benfett............................

Rubrikens

nummer.

564

390

442

233

1140

1214

229

229

151

1240

1157

267

269-272

570-572

267

267

1045

1

42

864

922—924

925-926

1013

281-283

280

1080

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

Kungl.

Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Benknappar, ej s. n......

1275

Benkol.............................

1159

Benmjöl ...........................

1202

Bensin:

petroleum- ........................

1070

stenkols-............................

1145

Bensinmotorer ..............

942—945

Bensololjor.......................

1145

Bensvärta ........................

1159

Bergmannsrör..................

1060

Berlinerblått....................

1156

Beslag, ej s. n., af järn:

för byggnader och möbler

809-810

■» seldon eller remtyg

807-808

Besättningsartiklar; se

Snören och andra

snörmakararbeten.

Betong; arbeten däraf...

39

Bettlar .............................

779

Biblar, svenska, bundna

327—328

Bijouterivaror af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

1272

Bilder, mångfaldigade

genom tryck eller an-

norledes.......................

334

o. anm.

Bilderböcker för barn...

334

Bilor ................................

773

Bindgarn; se Tågvirke.

Bindsulläder; se Sulläder.

Bittermandelolja ............

1186

Bjälkar ..............................

231

Blad, konstgjorda anm. t.

566—567

—»—, naturliga; se

Kvistar.

Proposition No 69.

i

247

Rubrikens

nummer.

Bladguld...........................

897

Bladhackor .....................

762

Bladsilfver........................

897

Blanc fixe ........................

1157

Bl andnings apparater för

badinrättningar .........

1035—1037

o. anm.

Blanketter (utan bok-

stafstryck) ..................

321

se äfven anm. 3 till

rubr. för papp och

papper.

Blanksmörja.....................

1098—1099

Bleckvaror; se Plåtvaror.

Block:

hugg- ................................

235

hårdgummi- ....................

604

korkaffalls-........................

259

lytt- ................................

967

sko-....................................

240

Blockvagnar....................

967

Blod ................................

73

Blodlutsalt........................

1125

Blommor och blomdelar:

konstgjorda:

af vax............................

1087

andra ............................

566-567

naturliga, afskurna:

till prydnad användbara

129

andra slag ....................

130

Blomsterlökar..................

125

Blomsterställningar af

icke smidbart järn ...

674—675

Blomstervaser af finare

gjutjärn ........................

678

Se äfven Lyxföremål.

Bly:

arbetadt ............................

874-878

oarbetadt; äfvensom skrot

873

s. 248 Kontrollera mot PDF

248 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Blyacetat.......................... 1135

Blyerts, oarbetad, malen

eller slammad ........... 34

Blyertspennor och blyertsstift

........................ 1181—1182

Blyfolier.......................... 896

Blyglete ......................... 1135

Blyhvitt ........................... 1157

Blynitrat.......................... 1136

Blyoxid (blyglete eller

silfverglitt) .................. 1135

Blysocker (blyacetat) ... 1135

Blysuperoxid .................. 1135

Blyull................................ 874

Blyättika........................... 1135

Blår .................................. 393

Blåsbälgar........................ 960

Blåsinstrument ............... 1247—1248

Biåsmaskiner:

roterande ........................ 948—950

ej s. n............................. 951-954

Blåträextrakt ............... 1166

Bläck................................ 1180

Bläckpulver.................... 1180

Bländare till fotografikameror.

....................... 1237

Bobiner, af

papper ............................ 319

trä .................................... 243

Boetter till ur ............... 1259—1260

Boggier ........................... 1008

Bogspröt........................... 231

Bojar af smidbart järn 922—924

—»—, lif-, af kork......... 260

Bokbindarklot.................. 427, 465

Bokpärmar, lösa, eller

delar därtill ............... 317—318

Bokstafsstämplar; se

Tryckstämplar.

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Boktrycksstilar; se Stilar.

Bolstrar ...........................

524—525

Bolus ..............................

34

Bomolja ...........................

1076—1077

Bomull............... (VIII D)

447—502

Bomull..............................

447—448

Bomullsaflall ..................

449

Bomullsfröolja ...............

1076—1077

Bomullskrut.....................

1204

Boor af pälsverk............

225—226

Borax.................................

1105

Bord af icke smidbart

järn:

serverings- och trädgårds-

672—673

ej s. n.............................

674—675

Bordsknifvar ..................

788—789

Borrar:

modell- ............................

800

spiral-................................

775

ej s. n.............................

776

Borrbylsor........................

775

Borrsockar........................

776

Borrsvängar.....................

776

Borst .................................

69

Borstar..............................

276—279

ämnen till infattning

däraf (s. k. borst-

trän) ...........................

239

Borstbindararbeten.........

276—279

Borsthållare (för elek-

friska maskiner) ......

1043

Borsyra.............................

1105

Bottenfärger ..................

anm.lt.

Bottenplåtar till spår-

anordningar ...............

745

Boxhandskar.....................

218

Brandposter....................

670

Brandsprutor ..................

956—958

Brefkuverter....................

313—314

o. anm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Briketter, kol- och. torf- 41

Se äfven Malm.

Britanniametall; se Koppar.

Broar af järn.................. 749

Broccatbrons ................ 1160—1161

Broddar ........................... 732

Broderier ....................... 538—542

Brom................................ 1116

Bromammonium ............ 1116

Bromkalium.................. 1116

Bromnatrium .................. 1116

Bromsapparater för j ärnvägs-

och spårvägs
vagnar

........................ 1013

Brons; se Koppar.

Bronsfolier........................ 1162

Bronspulver..................... 1160—1161

Broscher af annat ämne

än guld, silfver eller

platina.......................... 1272

Brottschar (upprymmare)

................................. 775

Bruneller, torkade......... 109

Brunnar, af

lera.................................... 620

tackjärn ............................ 670

Brynen af trä ............... 242

Brynstenar; se Slip-,

bryn-eller polerstenar.

Bräckjärn ....................... 756

Bräder, sågade ............. 231

Brännmaterialier, ej s. n. 41

Brännvin och sprit:

på fat................................ 183

o. anm.

på andra kärl ................ 184

o. anm.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69.

249

Rubrikens

nummer.

Bröd:

finare småbröd ................

149

ej s. n.............................

150

Bröstknappar af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

1272

Buffertar:

hof- och andra af kautschuk

596

till järnvägs- och spårvägs-

materiel ........................

1012

Bultafklippare ...............

776

Bultar:

järn-, ej s. n. (se Skrufvar)

736—739

koppar-, mässings- etc.....

849

skarf- och syll-, med muttrar

746

Burkar af glas ...*..........

649—653

Buteljer af glas ...........

650—651

Buteljhylsor af halm......

274

Buteljkorkar.....................

261

Byggnadsornament; se

Ornament.

Byster af finare gjutjärn

678

BågfiJar (se Sågar).........

766

Båglampor.......................

1048

Båtar................................

1062—1063

Bälten och delar därtill, af

läder eller skinn ............

215

spånadsvara........................

518-520

—))—, lif-, af kork.........

260

Bär:

färska eller enbart kokade

106-107

inlagda i sprit eller ättika

eller syltade ................

117

saltade ............................

115-116

torkade ............................

115-116

Bärnsten:

arbeten däraf:

munstycken....................

1287

ej s. n.........................

45

oarbetad ............................

44

Bärsaft..............................

186—188

1 Afd. 49 Höft.

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kunal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Böcker:

bilder- och målar-, för barn 334

notis- och andra med inbundet

rent eller linj eradt

papper.............. 317—318

tryckta, ej s. n............. 327—329

med upphöjda bokstäfver

(s. k. blindskrift) ........ 329

Bönor:

tjänliga till människoföda 74

andra ................................ 75

Börsar; se Portmonnäer.

C.

Cassia fistula ............ 180

—»— lignea .................. 176—177

Celloidin, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293, 295

Celluloid, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293—294

Cement:

marmor- ............................ anm. t. 5

portlands-, slagg-och annan

för byggnadsändamål .... 35

Cementarbeten ............... 36—39

Cementmosaik; arbeten

däraf.............................. 36, 38

Centralställverk ........... 747

Centrifugalpumpar......... 948—950

Centrifugalregulatorer... 1035—1037

o. anm.

Centrifuger:

mjölk-, f ettbestämnings-,

jäst- och slam- ............ 998—999

ej s. n............................. 1002

Ceresin ............................ 1070

arbeten däraf........ anm. 1 t. 1086 — 1087

Chamottmurbruk............ 11

Charpi ............................ 393

Chilesalpeter ................. 1199

Rubrikens

nummer.

Choklad ........................... 155

Chopped äpples ............ 108

Cigarrer och cigarretter 193

Cigarr- och cigarrettmunstycken

................. 1287—1288

Cikorierot ........................ 98

Cinnober ......................... 1157

Cirkelbestick ................. 903

Cirkelknifvar .................. anm. t. 760

Cirklar:

af järn ............................ 7 / 9

andra ................................ 903

—»—, skår- .................. 776

Cirkulär, affärs- ............ 335—336

Citroner ........................ 105

Citronskal, torkade eller

saltade.......................... 109

Citronsyra...................... 1111

Compoundstål.................. 683

Compoundstålplåtar ..... 695

Cyankalium ..................... 1125

Cyannatrium .................. 1125

Cyklometrar..................... 1233

Cylindrar:

af järn för förtätade gaser 715

af smidbart järn för fabriker,

bryggerier och brän
nerier

............................ 922—924

sib- .................................... 1013

tork-, för textil- eller pappersindustrien

................ 984

vals-, ej s. n..................... 1023—1025

för sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner

.............. 1013

—»— och slidskåp för

maskiner, alla slag,

såsom ångmaskiner,

kondensorer etc....... 1014—1016

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 251

Rubrikens

nummer.

D.

Dadlar, torkade............... 109

Damejeanner af glas...... 650—651

Damm vippor ................. 279

Decalcomanier (aftrycks
bilder).

.......................... 334

Defibrörer........................ 984

Defibrörstenar.................. 22—24

Deglar af leraeller grafit
massa

................ 619

Degras.............................. 1080

Dekaterpannor ............... 922—924

Dekorationstallrikar; se

Lyxföremål.

Desaggregatorer ............ 961

Desinfektionsmedel,

tvål- eller såpbaltiga,

ej s. n........................ 1097

Desintegratorer............... 961

Dextrin.............................. 1218

Diffusörer ........................ 922—924

Digelpressar................... 986

Dinappar af kautschuk 603

Dinasmurbruk................. 11

Diskbord af icke smid
bart

järn ..................... 672—673

Disklådor af lera, ej

fajans- eller porslinsvaror.

........................... 622

Djur och animaliska

ämnen .................. (II) 49—73

Djur:

döda, ej ätbara ................ 67

lefvande ............................ 49—54

Djur delar:

ätbara, ej s. n................. 59

kokta eller eljest beredda,

ej s. n. varor häraf .... 148

ej s. n............................. 73

Rubrikens

nummer.

Djurfett, ej s. n.............

Dockor till metallbear-

1080''

betningsmaskiner ......

973—978

Dokumentskåp af järn ...

804

Dolkar med parerstång

788

Domar ..............................

Dosor:

925—926

till isoleringsrör................

andra; se Askar.

1060

Draf....................................

104

Draftorkare .....................

922—924

Drag (till fiske)...............

899

Draggar ...........................

Draginrättningar till

750—751

järnvägs- och spår- väffsmateriel ...............

1012

Dragluckor af icke smid-

bart järn .....................

672—673

Drank.................................

Draperier, afpassade:

104

af ull ................................

andra; se Yäfnader.

382

Dref..................................

393

Drif- och urfjädrar ......

725

o. anm.

Drifremmar;se Remmar.

Droppsäckar.....................

516

Drufsocker........................

163

Drycker ...........................

183—191

Dubbelrör (tändmedel)...

Duk:

1208

gummi-; se Kautschuk,

koppar-, mässings- etc.....

865-866

poler- ................................

510

press-, af ull ....................

segel-; se Segelduk,

stängsel- och annan järn-

375

tråds- .................... anm.

i t. 716-722

Dukar, afpassade:

bomulls-............................

f 472-473

l 489-491

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Dukar, afpassade: (forts.)

ylle- ................................ 382

andra; se Väfnader.

Dun.................................... 72

Dynamit........................... 1206

Däcksglas ........................ 637

Dämprullar ..................... 1038—1042

Dörrstängare .................. 805—806

E.

Eburin och arbeten där
af,

ej s. n................... 293, 295

Economisers..................... 928

Ejektorer ........................ 1035—1037

o. anm.

Ekbark............................. 1214

Ekollon.............................. 103

Eldningsapparater för

ångpannor och gasverk 927

Eldredskapsställ af icke

smidbart järn ............ 674—675

Eldstadsroster:

rörliga ............................ 927

ej s. n............................. 671

Elektricitetsmätare....... 1233

Elektriska ledningskab
lar,

linor och snören 856—863

Elektriska maskiner och

apparaterm.m.(XIlIB) 1038—1061

Elektroder........................ 1045

Elektrotekniska specialapparater,

ej s. n. ... 1061

Elektrotyper...................... 895

Element till ackumulatorer.

............................. 1044—1045

Elevatorer........................ 970

—»—, halm-.................. 994

Elfenben och arbeten

däraf; se Ben.

Emaljfärger.....................anm. 2 t. 1175

Rubrikens

nummer.

Emaljmassa.....................

636

Emalj varor:

i förening med guld eller

silfver............................

659

ej s. n.............................

660-662

Emalj ögon........................

658

Emulsionsplåtar...............

64 V

Emulsorer........................

998—999

Etagerer af icke smid-

bart järn .....................

674—675

Eter....................................

anm. t. 110 8

Eterarter...........................

1198

Etiketter af papper......

321, 336

Etsningar ......................

334

o. anm.

Etuier med eller utan

tillbehör, af

läder eller skinn ............

215

papp, papper eller pappers- massa i förening med

vissa ämnen ................

6TÅ

spånadsvara ....................

521-522

annat ämne ....................

1283—1284

Ewarts kätting...............

740

Explosionsmotorer.........

942—945

Extr akter:

af vegetabiliska färgnings-

ämnen............................

1166—1167

färg-, med tillsats af lös- nings- eller betnings-

medel ............................

1171-11712

garfämnes- ........................

1215

kvillajabark- ....................

anm. t. 1095

kött- ................................

148

malt- ................................

151

F.

Fackverk..........................

749

Fajans; se Porslin, oäkta.

Fanerskifvor af annat

träslag- än furu eller

gran ...........................

234

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:t-s Nåd.

Rubrikens

nummer.

F anerskifvor, hoppressade

(s. k. limbräder) 234

Fartyg och fordon

(XIII C) 1062—1069

Fartyg ............................. 1062—1063

Fasadtegel; se Tegel.

Fendertar af kork .........

260

Fernissa ...........................

1088—1090

Ferricyankalium..............

1125

Ferricyannatrium ...........

1125

Ferrocyankalium ............

1125

Ferrocyannatrium ........

1125

Ferrosilicium ..................

665—666

F ettämnen:

benfett ............................

1080

djurfett, ej s. n.............

1080

ullfett ................................

1080

vegetabiliska ....................

1079

Fiber:

krusad ............................

91

för flätning och dylik be- arbetning eller till borst-

bindararbeten................

267

vulcan- ............................

306

Fiberarbeten, ej s. n....

o. anm.

269—272

Fiberpapp ........................

306

Fickur och delar därtill

1256—1260

Fikon, torkade ..............

109

Filar och raspar............

768—770

Filklofvar af järn .........

779

Filt:

asfalt- och tjär-................

298

maskin-, af

bomull ........................

464

ull ................................

361, 375

Se äfven Väfnader.

Filtar, afpassade, af

silkesaffall, s. k. italienska

343

ull ....................................

382

Proposition N:o 69.

253

Filterpressar.....................

Rubrikens

nummer.

1013

Filtrerpapper .................

302—303

Filtstumpar .....................

582

Fingerborgar af oädel

metall .........................

902

Finkelolja............... anm. 4 t.

183—184

Fisk...................................

62—64

Fiskkrokar.....................

899—900

Fisknät; se Nät.

Fiskredskap, ej s. n. ...

1270

Fiskrom, saltad...............

144—145

Fjäder .............................

71—72

Fjäderhammare...............

962—965

Fjäderharfspinnar ........

755

Fjäderpennor, spjälkade

och k Infria ..............

280

Fjäderpälsverk, konst- gjord! ..........................

589—590

Fj äderspolar; arbeten

däraf ............................

283

Fjäder- och växeltungor

746

Fjädrar:

järn-:

drif- och ur- ................

725

formade, för beklädnads- persedlar o. d.........

o. anm.

723-724

järnvägs- och spårvägs-

1012

kultivators- ....................

755

vagns- och spiral-, ej s. n.

744

prydnads- ........................

585-588

Fjärilar, skalbaggar,

prydnadsfjädrar o. d.;

efterbildningar däraf

(se Blommor, konst- gjorda) .......................

566—567

Flaskor af glas...............

649—653

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Flaskkorkar .....................

Flinta................................

Flintduk ..........................

Flodhästhudar..................

Flodhästtänder, arbeten

däraf; se Ben.

Floretter ...........................

Flott ...............,................

Fluorammonium ............

Fluorvätesyra.................

Flusspat .........................

Flyglar............................

Flyktiga, vegetabiliska

oljor, äfvensom parfymer

och kosmetiska

medel m. m. (XV D) 1184—1198

Fläktar.............................. 948—950

o. anm.

Flänsar, af

icke smidbart gjutjärn .... 669—670

o. anm. 3 o. 5

smidbart järn.................... 715

Fläsk ............................. 55—56

Flätor af säf; se Säf.

—»—; se äfven Hattflätor.

Flöten ........................ 1270

Fodral, hatt-; se Hattfodral.

—»—, andra, af

läder eller skinn ............ 215

papp, papper eller pappersmassa

i förening med

vissa ämnen ................ 322

spånadsvara .................... 521—522

annat ämne än papp, papper,

pappersmassa, läder eller

skinn ............................ 1283—1284

Folier:

bly- eller tenn- ................ 896

brons- eller färg- ........ ... 1162

Fonografer och delar

Rubrikens

nummer.

därtill ..........................

1250

Fordon, ej s. n.............

Formalin...........................

Formar, af

1069

1152—1153

gips ................................

trä, för industriella ända-

6

mål ................................

Formstycken, af

239

isoleringsmassa ................

48

korkaffall ........................

259

Formtegel ........................

Fosfater:

ammonium-, kalium- och

610—611

natriumfosfat ................

1106

råfosfat ............................

4

superfosfat ........................

1201

tomasfosfat ........................

1199

Fosfor ......................

1101

Fosforhydrid ................

1142

Fosforseskvisulfid .........

1142

Fosforsyra .......................

1106

Fotogenmotorer..............

942—945

Fotografialbum ...............

316

Fotografier.......................

334

o. amn.

Fotografikameror............

1234—1236

tillbehör därtill ................

1234-1237

o. anm. t. 1234—1236

Fotografiramar ...............

1285—1286

Fotografiska torrplåtar

647

Fotografiskt papper......

305

Fotografiställ af glas ...

648

Fotsackar af pälsverk ..

Fotskrapor af icke smid-

225—226

bart järn ......................

672—673

Frimärken, begagnade

326

Frimärksalbum ..............

315

Friserkardor.....................

795

Rubrikens 1

nummer.

261

1

510

196—197

780—781

141

1102

1102

1

1243

s. 255 Kontrollera mot PDF

Frukter, bär, grönsaker

och lefvande växter

m. m.

Frukter (afträd) och bär:

färska eller enbart kokade

inlagda i sprit, ättika eller

olja eller syltade

saltade

torkade

konstgjorda och delar därtill:

af vax.....................

„ spånadsvaror etc.

Fruktsaft....................

Fräsar ........................

Frästa arbeten af trä;

se Svarfvade arbeten.

Frö ....................................

—))—, senaps-...............

Fröstoft (sporer) ...........

Fyllnadsmateriel af bly

eller blylegeringar......

Fy rapp ara ter ..................

Fyrrör och fyrpatroner

Fyrverkeriarbeten .........

Fågelskinn .....................

Fåglar, lefvande ............

Får ....................................

Fäkth andskar..................

Fälb; se Väfnader.

Fältspat ..........................

Fänkål .............................. 178

Färger och färgnings
ämnen

m. m. (XV C) 1154—1183

Färger:

jord-:

oarbetade........................ 34

torra eller i degforni .... 1155

beredda med olja, ej s. n. 1175

o. anm.

beredda med annat bindemedel

(målarfärgor)........ 1176—1177

255

Rubrikens

nummer.

Färger: (forts.)

ej s. n............................. 1178

Se i (ifrigt deras benämningar.

Färgextrakter med tillsats

af lösnings- eller

betningsämnen............ 1171—1172

Färgfolier ........................ 1162

Färglådor ....................... 1179

Färgstift......................... 1182

Färgträ.............................. 1165

Fästklofvar ..................... 777

Fönster, tak-, vägg- och

källar-, af icke smid
bart

järn ..................... 672—673

Fönsterglas ..................... 640—646

arbeten där af, ej s. n..... 648

Förbränningsmotorer ... 942—945

Förgyllningspressar...... 962—965

Förhydningspapp............ 298

Förspinning..................... 452, 454

Förställare........................ 817

F örvärmare:

mjölk-................................ 1002

rökgas- ............................ 928

ej s. n............................. 919—924

G.

Gafflar:

bords- och hushålls-, af

järn................................ 788—789

hö- .................................... 762

Gagat (jet):

arbeten däraf, ej s. n..... 45

oarbetad............................ 44

Galalit, oarbetad och

arbeten däraf, ej s. n. 293—294

Galler:

port-, luftväxlings- och

andra, af icke smidbart

järn................................ 672—673

tork-, af järntråd .... anm. 4 t. 716—722

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

(III B) 105—135

105—107

117

115-116

108-116

1087

566-567

186—188

775

85—89

170

89

892

1239

1208

1213

anm. t. 588

54

52

218

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Gallowaytuber ............... 925—926

Galls kätting.................. 743

Gallus syra ....................... 1216

Galläpplen....................... 1214

Galvanotyper ................... 895

Gardiner, afpassade:

, .. / 472-473

bonmlls-............................

ylle- ................................ 382

andra; se Väfnader.

— » — ; se äfven Rullgardiner.

Gardinväfnad, tråd-, af

bomull ......... 492

Garflim.............................. 1148

Garfningsämnen, vegetabiliska.

....................... 1214

Garfskidor................... 1214

Garfsyra .......................... 1216

Garfvarfett ..................... 1080

Garfämnesextrakter...... 1215

Garn:

bind- och segel-; se Tågvirke,

effekt- eller fantasi-, af

bomull............................ 463

o. anm.

silke i förening med

annat spånadsämne ... anm. t. 340—342

ull ................................ 371—372

o. anm.

falskfärgadt ................ anm. t. 363—372

grisande-........................ anm. t. 363—372

kabel-................................ 408

—))—, af

bomull ............................ 452—463

i smärre uppläggningar 462

jute.................................... 397—401

kokostågor........................ 395—396

ull .................................... 363-373

i smärre uppläggningar 373

andra djurhår ................ 374

Rubrikens

nummer.

Garn, af (forts.)

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull,

kokostågor och jute .... 402—407

Garneringsartiklar; se

Snören och andra snörmakararbeten.

Gasbehållare .................. 922—924

Gaser, förtätade.............. 1100

Gasgeneratorer............... 922—924

Gasmotorer ..................... 942—945

Gasmätare ..................... 1241

o. anm.

Gasolin............................. 1070

Gasreningsapparater..... 922—924

Gasreningsmassa........... 40

Gasverk; eldningsappa
rater

därtill ........... 927

Gelatin och arbeten däraf 1222

o. anm.

Generatorer, elektriska 1038—1042

— »—, gas-.................... 922—924

Gevär................................ 815

Gevärstocksämnen......... 233

Gips, bränd..................... 5

—, fälld..................... 1120

Gipsarbeten..................... 6—10

Gipssten .......................... 4

Glansguld........................ 897

Glansplåt ....................... 696—698

Glas och glasvaror (XI) 634—663

Glas:

alabaster- och opal- ........ anm. t. 637

däcks- ............................ 637

fönster- och spegel- ........ 640—646

arbeten däraf, ej s. n. 648

optiska:

infattade ........................ 1238

lösa, oinfattade ............ 657

sidventil- ........................ 639

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Olas: (forts.)

trottoar- etc. och annat

i skifvor gjutet råglas 637

arbeten däraf ................ 638

Glasburkar...................... 649—653

Glasbuteljer..................... 650—651

Glasdamejeanner............ 650—651

Glasduk .......................... 510

Glasflaskor........................ 649—653

Glasisolatorer.................. 656

Glasknappar, ej s. n. ... 1278

Glaskolfvar ..................... 655

Glaskrubbor..................... 639

Glaskärl, afsedda till

ackumulatorer ............ 1044

Glaslinser, s. k. hel
pressade

dioptriska ... 657

Glasmassa........................ 634

Glasmålningar ............... 648

Glaspapper ..................... 308

Glaspipetter.................... 655

Glaspulver........................ 635

Glaspärlor, oinfattade... 289

Glasrör.............................. 654

Glasskärf........................... 663

Glasstafvar .................... 654

Glastakpannor ............... 639

Glastegel........................... 639

Glas tråg........................... 639

Glasull............................ 634

Glasvaror:

i förening med guld eller

silfver ............................ 659

laboratorieartiklar, ej s. n. 655

ej s. n............................. 660—662

Glasyrmassa..................... 634

Glasögon.......................... 1238

Glaubersalt ..................... 1120

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69.

Glimmer, oarbetad och

257

Rubrikens

nummer.

arbeten däraf, ej s. n.

13

Glimmerbrons................

1160—1161

Glitter .............................

635

Glober ..............................

332

Glutenfoder ...................

104

Glutenlim ........................

1217

Glycerin ...........................

1083

Glättpressar .....................

962—965

Glödlampor ................

kol- och metalltrådar samt

1046—1047

socklar därtill................

1049

Glödstrumpor, afbrända

1230

Golfbeläggningsmaterial

Golf- och väggplattor;

se Plattor.

anm. t. 35

Goudron .........................

Grafit (blyerts), oarbetad,

anm. t. 42

malen eller slammad

Grafvårdar af icke smid-

34

bart järn .....................

Grammofoner och delar

672—673

därtill ...........................

1250

Granfrö ...........................

87

Gratulationskort ...........

334

Grenar och kvistar ......

267

arbeten däraf, ej s. n.....

268—272

Grepar ..........................

762

Grifflar.............................

26

Grisaillegarn............ anm.

t. 363—372

Gms ................................

Gryn:

34

af spannmål ....................

79

ris- ....................................

81

ej s. n. .................;..........

Grytor af icke smidbart

82

järn .............................

672—673

Grålumppapp..................

298

Grålumppapper...............

300

1 Afd. 49 Höft.

33

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Grädde.............................. 136

Gräs:

preparera^, till prydnad

användbart ................ 134

tränsadt eller upprispadt 91

ej s. n............................. 90

—»—, arbeten däraf:

hattflätor ........................ 570—572

ej s. n............................. 269—272

Gräsklippningsmaskiner 762

Grönsaker; se Köksväxter.

Gröpkvarnar ................. 961

Guano .............................. 1202

Guld:

arbetadt............................ 907—909

bladguld ........................ 897

oarbetad!, äfvensom skrot 906

Gulddragararbeten ........ 563—565

Gulddragartråd............... 563

Guldsalter ..................... 1131

Guldslagarhinna ............ 212

Gullskinn ....................... 199, 204

Gulträextrakt.................. 1166

Gummi:

flytande ............................ 1219—1220

nativt, ej s. n................. 1221

regenereradt .................... 592

Se äfven Kautschuk.

Gummigutta.................... 1221

Gummihartser ............... 1221

Gurkor.............................. 118

Gut ................................ 340

Guttaperka; se Kautschuk.

Gångjärn (af järn)........ 809—810

Gängtappar, gängbackar,

gängkloppor...... 775

Proposition N:0 69.

Rubrikens
nummer.

Gödsel .............................. 1202

Gödselspridare ...... 997

Göten af järn................. 679

H.

Hackelsemaskiner ......... 961

Hackelsemaskinknifvar.. 760

Hackor:

blad- ................................ 762

häst- ................................ 994

Hafre ........ 75

Hagel................................. 875

Hakar:

ur-, af annat ämne än guld,

silfver eller platina .... 1272

Se äfven Häktor.

Halm ......... 90

Halmarbeten .................. 273—275

Se äfven Hattflätor.

Halmelevatorer............... 994

Halmknifvar.................... 763

Halmpapper..................... 300

Halsband; se Armband.

Hammare ...................... 772—774

ång- och luft- samt fjäder- 962—965

Hampa .............................. 393

Hampolja ...................... 1078

Handkardor och hand
kardläder.

.................... 795—796

Handskar:

fakt- och box- ................ 218

kautschuks- .................... 603

ej s. n. (skinn-)................ 211

Handskrifter.................... 329

Handtag till redskap

eller verktyg............... 242

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Harfvar............................. 994

fjäderharfspinnar ............ 755

Harpor (för rensning af

säd m. m.).................. 994

Harts................................ 1147

Hartslim ........................... 1148

Hartsoljor ........................ 1072

Hartstvål.......................... 1148

Haspar af järn............... 809—810

Hattar .............................. 574—584

Hattflätor ........................ 570—573

Hattfoder afspånadsvaror 534—535

Hattfodral, af

läder eller skinn ............ 216

spånadsvaror .................... 523

—»—, ej s. n................ 1281

Hattnålar................... 901

Hattspännen af annat

ämne än guld, silfver

eller platina .............. 1272

Haubitser ....................... 817

Hejare .............................. 962—965

Hektografmassa............. 1224

Heliotropin....................... 1190—1191

Hemfärger........................ 1171

Hinkar, af

andra vegetabiliska spånadsämnen

än bomull ... 446

kautschuk ........................ 603

Hissmaskinerier............... 968—969

Hjorthornssalt ............... 1124

Hjul:

järnvägs- och spårvägs-.... 1011—1012

vagns-, af trä, utan gummiringar

............................ 238

till åkdon och fordon, ej

s. n., med gummiringar 1069

Se äfven Svänghjul.

Hjuldelar samt ämnen

därtill af trä............... 238

Proposition N:o 69. 259

Rubrikens

nummer.

Hjulringar:

järnvägs- och spårvägs-.... 1011

kautschuks-, massiva........ 596

Hofbuffertar.................... 596

Hoffmans droppar......... anm. t. 1198

Holländare........................ 984

Honung ........................... 142

Horn:

arbeten däraf, ej s. n..... 281, 283

oarbetadt ........................ 280

Hornborst ........................ 280

Hornknappar, ej s. n... 1275

Hornmjöl ........................ 1202

Hudar och skinn, läderarbeten,

pälsvaror m. m.

(V) 195—226

Hudar och skinn, ej

pälsverk:

beredda:

sul- och bindsulläder

samt hvalross- och

* flodhästhudar ........ 196—197

andra slag ................ 198—200

oberedda........................ 195

Hufvar (rördelar), af

icke smidbart gjutjärn .... 669—670

o. anm. 3

smidbart järn.................... 715

Huggare.......................... 780—781

Huggblock........................ 235

Huggjärn ....................... 779

Humle ............................. 92

Hummer......................... 66

Hushållsmaskiner ......... 991—992

Hvalraf (spermaceti) ..... 1080

Hvalrafolja ..................... 1080

Iivalrosshudar................. 196—197

Hvalrosständer, arbeten

däraf; se Ben.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Hvassbuk ........................ 62

Hvete .............................. 74

Hvitbetor ........................ 96 — 97

Hvitkål.............................. 120

Hyflar:

för bearbetning af trä .... 771

rak- och lösa klingor därtill 782

Hyfveljärn:

maskin- ............................ 758—759

ej s. n............................. 779

Hyfvelstockar, af

järn.................................... 771

trä .................................... 241

Hyskor.............................. 902

Håljärn.............................. 779

Hår (se Ull)..................... 356

Arbeten af människohår

eller efterbildningar däraf 388

Hårnålar af järn............ 801

Hårprydnader af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ............... 1272

Hårspännen af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ............... 1272

Hårtinktur....................... 1193

Häktor, bakar och hyskor 902

Hänglås af järn ............ 806

Hängmattor af vegetabiliska

spånadsämnen:

andra än bomull............ 446

bomull............................ 501

Hängslen; äfvensom delar

därtill af spånads
vara

........................... 518—520

—»—, delar därtill af

läder eller skinn ...... 215

Härfvor (för elektriska

maskiner)..................... 1043

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Hästar .............................. 49—50

Hästhackor ..................... 994

Hästräfsor....................... 994

Hästräfspinnar ............... 755

Hästskor........................... 756

Hästskosöm, hästsko
hakar

och broddar ... 732

Hästskyltar ooh delar

däraf.............................. 203

Hö....................................... 90

Högafflar.......................... 762

Hörnjärn (af järn)......... 809—810

Hövändare..........k............. 994

I.

Indelningsapparater...... 973—978

Indigo .............................. 1164

Indigofärgämnen............ 1164

Ingefära ........................... 17 3—174

Injektorer (se Armatur) 1035—1037

o. anm.

Insektpulver .................. 130

Instrument........................ 1233—1250

Instrumenttaflor, elektriska

........................ 1053

Isblåsor af kautschuk 603

Isolatorer:

glas- ................................ 656

porslins-............................ 625 — 626

Isoleringsmassa ............ 47

arbeten däraf.................... 48

Isoleringsrör .................. 1060

Ister.................................... 57

Isterolja (lärd oil)......... 1080

J.

Jacklister ........................ 1061

Jacquardkort .................. 319

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 261

Rubrikens

nummer.

Japanska arbeten af trä 251

Japanvax........................... 1079

Jet:

arbeten däraf, ej s. n..... 45

oarbetad.................. 44

Jod .................................. 1116

Jodammonium ............... 1116

Jodkalium........................ 1116

Jodnatrium ..................... 1116

Jordarter, till annan rubrik

ej hänförliga...... 34

Jordartmetaller; föreningar

däraf............... 1131

Jordfärger:

oarbetade ........................ 34

torra eller i degform........ 1155

Jordgubbar ..................... 106

Jordnötolja ..................... 1076—1077

Jordnötter........................ 103

Jordvax (ozokerit)......... 1070

Julgransljus..................... 1092

J ulgranspry dnader......... 1271

Jute.................................... 393

garn däraf ........................ 397—401

väfnader däraf ................ 420—423

Järn och järnlegeringar

samt arheten däraf

(XII A) 664—840

Järn:

tackjärn, spegeljärn, manganjärn,

kromjärn, wolframjärn,

molybdenjärn

och annat icke smidbart,

ej s. n......................... 664

kiseljärn, kiselmanganjärn 665—666

granuleradt, s. k. stålsand

och j ärnsand; s. k. pulveri - seradt; lyonerspån och

stålull ............................ 667

Rubrikens

nummer.

Järn: (forts.)

göten, smältstycken, råstänger

och råskenor;

ämnen öfver 70 mm. i

fyrkant med runda hörn;

plåtämnen .................... 679

varmvalsadt, ej s. n......... 684—685

kallvalsadt eller kalldraget jyij)_722

smidt, i stänger, ej s. n. 687

plåtar ................................ 693—703

ämnen därtill ................ 679

plåt- och bleckvaror, ej s. n. 705—710

rör:

af icke smidbart gjutgods 668—670

o. anm.

valsade, varmdragna etc. 711—712

o. anm. t. 701—703

kalldragna .................... 713—714

tråd ................................ 685, 716—723

o. anm.

gjutna konstföremål och

andra finare gjutgodsartiklar

samt orneradt

gjutgods till kronor och

lampor............................ 678

gröfre artiklar för hushållet

och renhållningen af icke

smidbart gjutgods ........ 672—673

icke smidbart gjutgods och

varor däraf, ej s. n..... 819—828

smidbart gjutgods och andra

varor af smidbart järn,

ej s. n......................... 829—840

skrot ................................ 818

Järnkonstruktioner......... 749

Järnoxid, ättiksyrad...... 1128

Järnoxidhy drat............... 40

Järnsand ......................... 667

Järnvitriol........................ 1132

J ärnvägar, flyttbara,

spårramar därtill ...... 745

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Järnvägs- och spårvägsmateriel:
axlar,

raka ........................ 1009—1010

bottenplåtar .................... 745

bromsapparater ................ 1013

buffertar och delar därtill 1012

centralställverk och delar

därtill ............................ 747

draginrättningar ................ 1012

fjäder- och växeltungor .... 746

fjädrar................................ 1012

förbindningsjärn ................ 745

hjul, ej bearbetade; hjul
ringar

............... lön

hjulsatser; bearbetade lösa

hjul................................ 1012

klämplattor........................ 745

koppelanordningar ............ 1012

mellanstag ........................ 745

omkastare till spårväxlar 745

rundjämsstag .................... 745

räls- och mellanklotsar .... 745

skarf- och syllbultar med

muttrar ........................ 746

skarfjärn ............................ 745

skenor................................ 680 — 681

skenskor ................ 745

spårkorsningar ................ 746

spårramar ........................ 745

spårväxlar ........................ 746

stödskenor ........................ 745

syllar ................................ 745

vän dskifvor och delar därtill 746

delar, ej s. n., till spåranordningar

................ 745

delar och tillbehör, ej s. n.,

till signalsäkerhets-,

växelförreglings- och vägbomsanordningar.

........... 748

Järnvägsvagnar ............ 1003—1008

Jäst.................................... 152

Rubrikens

nummer.

K.

Kabelgarn........................ 408

o. anm.

Kablar af koppartråd ... 856—863

Kaffe ................................. 156—157

Kaffekvarnar .................. 991—992

Kaffesurrogat.................. 157

Kakao .............................. 153—155

Kakaosmör ..................... 1079

Kakel och kakelugns
ornament

..................... 623—624

Kalandrar ........................ 984

Kalciumkarbid ............... 1140

Kalciumsulfat.................. 1120

Kali:

arseniksyrligt .................... 1130

kaustikt ............................ 1114

klorsyradt ........................ 1118

Kalihy drat........................ 1114

Kalisalpeter..................... 1121

Kaliumbikromat ............ 1129

Kaliumfosfat.................... 1106

Kaliumkarbonat............... 1123

Kaliumklorat .................. 1118

Kaliumkromat.................. 1129

Kaliumnitrat .................. 1121

Kaliumoxalat .................. 1110

Kaliumsilikat .................. 1119

Kaliumsulfat .................. 1120

Kaliumtartrat................. 1111

Kalk:

karbol- ............................ 1145

släckt ................................ 3

ättiksyrad ........................ 1127

Kalkkväfve ..................... 1200

Kalksandsarbeten,ej s. n. anm. t. 39

Kalksand tegel.................. 609

Kalkspat.......................... 3

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

263

Rubrikens

nummer.

Kalksten......................... 3

arbeten däraf; se Sten.

Kaloriferer af icke smid
bart

järn ..................... 672—673

Kamfer............................. 1188

Kamflänsrör af icke

smidbart järn ............ 672—673

Kaminer, järn-, ej s. n.,

af icke smidbart gods 672—673

—»— för uppvärmning

med gasformigt eller

flytande bränsle eller

elektricitet ................. 812

Kammar af hårdgummi 607

Kanariefrö........................ 85

Kanel (kanelknopp och

cassia lignea) ............ 176—177

Kanoner ......................... 817

Kantiljer........................... 564

Kaolin ............................. 11

Kappsäckar:

af läder eller skinn ........ 216

ej s. n............................. 1281

Kapris .............................. 181

Kapslar, af

oblat •••;............................ 1290

porslin till kulkvarnar .... 621

Karaffiner af glas......... 660—662

Karbid:

barium- ............... 1140 I

kalcium- ............................ 1140

silicium- ............... 1141

ej s; n............................. 1141

Karbidkväfve .................. 1200

Karbolineum.................... 1145

Karbolkalk ..................... 1145

Karbolsyra....................... 1145

Karborundum................. 1141

Se äfven Slip-, bryn- eller

polerstenar.

Karbomndumduk ........ 510 j

Rubrikens

nummer.

Kardbeslag, lösa .......... 797

Kardemumma................. 175

Kardläder, hand-............ 796

Kardor, hand-.................. 795—796

Karmin........................... 1163

Karnaubavax .................. 1085

Kartonger, förpacknings-

............... anm. 1 t. 323-325

Kartongpapp .................. 299

o. anm. 2 t. Papp o. papper.

Kartongpapper............... 304

o. anm. 21. Papp o. papper.

Kartor .......................... 330—332

Kasein .............................. 1226

Kasetter (se Fotografikameror)

..................... 1237

Kassafack ....................... 806

skåp för nycklar till kassahvalf,

kassaskåp och

kassafack........................ 806

Kassahvalfsdörrar ...... 804

Kassakontrollapparater 1013

Kassaskåp och kassakistor

........................... 804

Kassavarot........................ 127

Kastanjer ..................... 113

Kastruller af icke smidbart

järn.................... 672—673

Kataloger ........................ 335—336

Katedralglas.................... 637

Kautschuk och kautschuksvaror

samt packningar

af spånadsäm
nen

.......................(IX) 592—608

Kautschuk:

arbeten, af

hårdgummi .................... 604—607

mjuk kautschuk............ 594 — 603

oarbetad............................ 592

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens |

nummer.

Kautschuk: (forts.)

upplöst eller i degform;

äfvensom konstgjord

mjuk kautschuk ............

593

Kautschuksaffall samt

förslitna kautschuks-

varor..............................

608

Kautschuksskodon .........

601

Kaviar .............................

145

Kedjor:

hals- och ur-, af

annat ämne än guld, silf-

ver eller platina........

1272

pärlor ............................

291—292

järn-, ej s. n.................

740-743

velociped-, afpassade........

1065

Kemiska grundämnen och

deras föreningar, ej

annorstädes upptagna

(XV A)

1100—1142

Kemiskt-tekniska pre-

parat, ej s. n.............

1232

Kikare .............................

1238

Kimrök..............................

1158

Kirurgiska artiklar (ej

instrument), af

hårdgummi........................

607

mjuk kautschuk................

603

Kisbränder........................

40

Kiselgur ...........................

1

Kisel järn...........................

665—666

Kiselmanganjärn .........

665—666

Kitt....................................

1091

asfalt- ................................

42

Klensmidesstäd...............

756

Kli, alla slag ..................

84

Klischéer..........................

895

Klinker (se Tegel).........

610—611

Klister, stärkelse- .........

Kloraluminium ..............

anm. t. 1218

1116

Klorammonium ..............

Rubrikens

nummer.

1116

Klorbarium .....................

1116

Klor kalcium.....................

1116

Klorkalium........................

1116

Klorkalk..........................

1117

Klormagnesium...............

1116

Klornatrium.....................

1116

Klorsvafvel .....................

1142

Klorvätesyra...................

1102

Klorzink ..........................

1133

Klosetter af lera, ej

fajans- eller porslins-

varor ...........................

622

Klyfsten af lera......anm. t.

610—611

Kläder och andra söm- nadsarbeten, ej s. n.,af

spånadsvaror:

impregnerade eller öfver- dragna med kautschuk

etc.; arbeten af elastiska

spånadsvaror ................

543-546

vattentäta, belagda eller

impregnerade med annan

massa än kautschuk ....

547-548

andra ................................

549-562

Klädespersedlar af läder

eller skinn ..................

217

Klädnings- och ärm-

hållare...........................

518—520

Klädsäckar ....................

523

Klämplattor....................

745

Knallhattar .....................

1207

Knallpulver .....................

1213

Knallsignaler ..................

1213

Knappar:

ärm- och bröst- af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ............

1272

ej s. n.............................

1273-1280

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69. 265

Rubrikens

nummer.

Knappnålar ..................... 901

Knif blad, lösa, till skörde
och

slåttermaskiner... 760

Se äfven Knifvar.

Knifskaft och ämnen

därtill, af

ben, horn eller sköldpadd

celluloid, galalit, m. fl.

formbara konstgjorda

ämnen, ej s. n.............

hårdgummi........................

281

293

606

pärlemor............................

284

Knifvar:

betrifningsmaskin- (schnitzel-

knifvar) ........................

761

cirkel- ...............................

anm. t. 760

hackelsemaskin- ................

760

halm- ................................

763

hopfällbara, ej rakknifvar

783-786

icke hopfällbara ................

787—789

maskin-, ej s. n.............

760

pappersmaskin- ................

760

rak-....................................

782

Knoppar:

till konstgjorda blommor

anm. t. 567

porslins- (se Isolatorer) ....

625-626

Koboltfärger.....................

1157

Koboltoxid........................

1157

Koffertar:

af läder eller skinn ........

216

ej s. n.............................

1281

Koffertnaglar .................

731

Kokapparater för upp-

värmning med fly-

tande bränsle eller

elektricitet ..................

812

Kokare..............................

921 — 924

arbeten därtill af valsad

järnplåt ........................

925-926

omröringsapparater därtill

1013

Kokosnötolja ..................

1079

Bill. till Ili/csd. Prof. 1910. 1 Sami.

Kokosnötter.....................

Rubrikens

nummer.

in

Koko solja ......................

1079

Kokostågor ....................

393

garn däraf........................

395-396

mattor däraf ....................

270—271

andra väfnader däraf........

419

Koks .................................

41

Koksalt...........................

1116

Kokta varor af diurs kött

eller andra diurdelar

K" rvl • J

148

stenkol, antracit, koks, trä-

kol; retortkol, oarbetade

41

ej s. n., för elektrotekniskt

ändamål ........................

1050-1052

Kolborstar........................

1051

Kolbriketter.....................

41

Kolfvar (för maskiner) .

1017—1019

glas- ................................

655

råhuds- ............................

212

Kollergångar ................

961

Kollergångstenar............

22—24

Kollodium........................

1225

Kolonner, af gjutjärn...

671

Kolsvafla...........................

1142

Koltrådar till glödlampor

1049

Kompressorer..................

951—955

Kondensorer...................

929—931

Konfityrer........................

o. anm.

165

Konjak (se Brännvin

och sprit).....................

183—184

Konserver........................

o. anm.

168—169

Konstföremål af gjut-

järn ..............................

678

Konst- och konstslöjd- artiklar, af

cement ............................

37

gips ................................

10

1 Afd. 49 Höft.

o. anm.

34

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Konstgödsel ...... (XV E) 1199-1202

Kon stläder papp.............. 297

Konstnärsarbeten, af

oädel metall .................... 905

sten....................................

—»—, ej s. n................

Konstull ..........................

Kontakttråd....................

Kontroller, elektriska ...

Kopiepapper....................

Kopiepressar af icke smid
bart

järn.......................

Koppar och andra, ej

förut nämnda oädla

metaller samt arheten

1291

357

852—853

1053

302—303

674—675

däraf (XII B) ............

841—891

Koppar och däraf fram- ställda legeringar:

arbeten, ej s. n.................

842-872

oarbetad; äfvensom skrot

841

Kopparaska.....................

1133

Kopparoxid, kopparoxi- dul.................................

1133

Kopparoxidlösning, am- moniakalisk ...............

anm. t. 1133

Kopparstick ..................

334

Kopparvitriol (koppar- sulfat) ...........................

o. anm.

1134

Ivoppelanordningar till

järnvägs- och spår- vägsmateriel...............

1012

Kopplingar, axel-, fasta

eller rörliga ..............

1013

Kopra.................................

112

Koraller ..........................

287

Kordongtrissor...............

775

Korf....................................

147

Korgmakararbeten ......

268—269

Koriander ........................

178

Rubrikens

nummer.

Korinter ........................... 110

Kork; arbeten däraf, ej

s. n............................... 261

—»—, konstgjord och

arbeten däraf............... anm. 2 t. 261

Korkaffall, sönderdeladt 258

arbeten däraf .................... 259

Körbar.............................. 261

o. anm. 1

Korkbark och korkbarks
aifall.

............................. 229

Korkskrufvar och andra

korkutdragare........... 779

Korn ................................ 74

Korpar (verktyg)............ 77 2—77 4

Korrekturpressar........... 986

Kort:

adress-; se Adresskort.

gratulations- .................... 334

iacquard-............................ 319

sio- .................................... 330-332

spel- ................................ 312

visit-; se Visitkort.

vy. .................................... 334

Korundum; slipstenar

etc. däraf..................... 18

Koschenill........................ 1163

Kosmetiska medel,ej s.n. 1197

Kottar,

abies excelsa eller abies

pectinata........................ 87

pinus silvestris ................ 86

Kraftmjöl ........................ 151

Kragar, stärkta och

strukna ........................ 530—531

Kranar, af

lera .................................... 021

metall ................................ 1035 —1037

o. anm.

— »—, lyft-..................... 968—969

Krattor.............................. 762

Kreatursfoder, ej s. n. 104

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Kreatursskrapor ........... 762

Kreolin............................ 1097

Kreosotolja ..................... 1145

Kresol ............................ 1145

Kreuzbärextrakt ............ 1166

Krigsmateriel, ej s. n. 816—817

Krita:

malen, slammad eller fälld 1154

oarbetad ............................ 34

skol- och skräddar- etc..... 1183

svart- och pastell- ............ 1182

Kriterad papp ............... 299

Krokar, fisk- .................. 899—900

—■»—, järntråds- ........ 737

Krollsplint........................ 91

Kromjärn ........................ 664

Kromoxid, ättiksyrad ... 1128

Kromsyra ........................ 1129

Krossare, roterande, äfven

sädes- och. olje
kaks-.

............................. 961

Krubbor, af

glas.................................... 639

lera .................................... 620

icke smidbart järn............ 672—673

Krukmakargods ............ 632—633

Krut och andra sprängämnen;

tändstickor och

fyrverkerivaror (XVF) 1203—1213

Krut ................................. 1203—1205

Kryddkvarnar.................. 991—992

Kryddor.......................... 170—182

Kryolit .............................. 1

Kräftdjur........................... 66

Kräftor.............................. 66

Kräftstjärtar .................. 146

Kräkvinsten..................... 1130

Kuddar (se Sängkläder) 524—525

Kugghjul ........................ 1031—1034

Proposition N:o 69. 267

Rubrikens

nummer.

Kulkvarnar ..................... 961

Kullager........................... 1026—1030

Kulor, af

bly .................................... 875

järn .................................... 676—677

porslin, till kulkvarnar .... 621

—))— till separatorer och

fettbestämningscen
trifuger

.................... 1000—1001

Kulsprutor utan lavetter 815

Kultivatorspinnar samt

kultivatorsfjädrar ...... 755

Kulör..............''................... 164

Kumarin........................... 1190—1191

Kummin ........................... 172

Kuverter........................... 313—314

o. anm.

Kvadrater (för boktryckerier)

........................... 892

Kvarnar:

grop- ................................ 961

kaffe-, krydd- och kött-.... 991—992

kul- och rör- samt pendel- 961

kulor och kapslar därtill;

se Kulor och Kapslar.

ost- .................................... 1002

vals- ................................ 961

Kvarnstenar..................... 22—24

Kvarts ............................ 1

Kvartssand........................ 1

Kvastar .......................... 276

Kvebrachoträ .................. 1214

Kvicksilver och kvick
silfv

erlegeringar......... 1137

Kvillajabarkextrakt ...... anm. t. 1095

Kvistar; se Grenar och

kvistar.

Kvistar och blad, natur
-

liga:

till prydnad användbara.... 134

andra slag ........................ 135

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Kvärcitronextrakt ......... 1166

Kylmaskiner, ej s. n. .. 951—955

mjölkkylare........................ 1002

Kylrör af lera ............... 621

Källarfönster af icke

smidbart järn ............ 672—673

Käppar, af

rör, vegetabiliska ............ 264—265

trä .................................... 246—247

Käppämnen .................... 233

Kärnor (för mejerihand
tering).

......................... 1002

Kättingar af järn ......... 740—743

Kättingstoppare, kät
tingkrokar

................. 750—751

Käx................................. 149

Kök, flyttbara, för eldning

med gasformigt

eller flytande bränsle 812

Köksväxter, ej s. n.:

färska ................................ 118—121

inlagda i sprit eller ättika

eller syltade ................ 123

saltade eller torkade ........ 122

Kör- och ridstänger ..... 807—808

Kött................................... 58—59

kokta eller eljest beredda,

ej s. n. varor af djurs

kött................................ 148

Köttextrakt .................... 148

Köttkvarnar..................... 991—992

L.

Labelklot ........................ 465

Laboratorieartiklar af

glas ...........................anm. t. 654; 655

Lack ................................ 1228

—y>—, mun- .................. 1290

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Lack; se äfven Fernissa.

Lackfernissa ................. 1090

Lackfärger, torra eller i

degform, ej s. n....... 1170

Lager:

rull- och kul-.................... 1026—1030

ej s. n............................ 1031—1032

Lagerblad och lagerbär,

torkade ........................ 179

Lagerboxar ..................... 1031—1032

Lagg- och bottenstäfver;

se Stäfver.

Lakrits.....,....................... 166—167

Lampbrännare utan yt
betäckning

.................. 869

Lampglas ........................ 661

Lampkupor .................... 660—661

Lampor:

bälg-.................................... 1048

glöd- ................................ 1046—1047

järn-, tillhörande kaminer 812

nernst-.................. 1048

ej s. n........................... 1266

o. anm.

orneradt gjutgods till lampor

och kronor ............ 678

Lampvekar ..................... 500

Landsidor till plogar ... 755

Landsvägslokomotiv...... 941

Lanolin............................ 1080

Lapis................................. 1138

Lard-oil ........................... 1080

Lava; arbeten däraf för

tekniskt bruk ............ 23

Lavetter .......................... 817

Ledningsstolpar; se

Lyktstolpar.

Lefver .............................. 59

Leksaker.......................... 1271

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

269

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Lera, alla slag...............

Lerjord:

11

ren ....................................

1115

svafvelsyrad ....................

1119

Lerj ordshy draf ..............

1115

Lervaror.................... (X)

609—633

Lervaror; se äfven Porslin.

Liar..........-.......................

Lifbojar och lifbälten

763

af kork .......................

260

Likör .................................

185

Liljekonvaljerötter.........

126

Lim...................................

(1219—1220

\ 1223

elastiskt (se Valsmassa)....

1224

gluten- ............................

1217

garf- ................................

1148

harts- ................................

1148

växt- ................................

1217

Limbräder........................

234

Limläder..........................

202

Lin ...................................

393

Linjer af mässing.........

892

Linneimitation ............

304

Linoleummattor...............

506

Linolja.............................

1073—1074

—»—, blekt.....................

Linoljesyra .....................

Linor, af

1089

1073

blytråd ............................

874

bomull................................

501

järntråd........................ anm. 4 t. 716—722

koppartråd ........................

Se äfven Tågvirke.

856-863

Linskifvor, ej s. n..........

1031—1032

Lister, trä- (sågade)......

231

Litografier .....................

334

o. anm.

Litopon ........................... 1157

Ljus ................................. 1092—1093

Ljusstakar af finare gjut-

järn ..............................

678

Ljustryck ........................

334

o. anm.

Ljusvekar ........................

500

Lod af järn.....................

671

—»— till ur ................

1264

Lokomobiler, ång-.........

941

Lokomotiv:

o. anm.

landsvägs- ........................

941

andra ................................

1003-1005

Luckor, drag-, af icke

smidbart gjutjärn......

672—673

Luft- och fjäderbössor ..

815

Lufthammare .................

962—965

Luftväxlingsgaller af

icke smidbart järn ...

672—673

Luftväxlingsventiler af

icke smidbart järn ...

674—675

Luktvatten......................

1193

Lump ..............................

1292

Lyftblock ........................

967

Lyftkranar.......................

968—969

Lyktarmar af icke smid-

bart järn .....................

672—673

Lyktor ............................

1266

Lyktstolpar:

gjutna ................................

671

af rör ................................

711

Lyonerspån ....................

667

Lyskroppar till s. k.

nernstlampor...............

1048

Lysol ................................

1097

Lysoljor .........................

1070

Lyxföremål och andra

prydnadsartiklar, af

lera....................................

627

sten....................................

30

o. anm.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Lådämnen:

till cigarr- och parfymlådor 232

ej s. n., sågade ................ 233

Lågtrycksp annor af icke

smidbar t järn ....... 672—673

Lås, helt eller hufvudsakligen

af järn........ 805—806

Läder:

konstgjordt........................ 201

lim- .................................... 202

Se äfven Hudar och skinn.

Läder-och skinnarbeten 203—218

Läkter ..................... 231

Läster för tillverkning

af skodon ............. 240

Lödmedel (slaglod) ...... 848

Lödpasta och lödpulver 1229

Lök ......................... 120

blomsterlökar .................... 125

M.

Madrasser (Sängkläder) 524—525

Magnesia:

brand eller kolsyrad ........ 1115

svafvelsyrad........................ 1120

Magnesiacement; arbeten

däraf ........................... anm. t. 39

Magnesit........................... 3

Magnesiumsulfat ............ 1120

Magnetspolar ................ 1043

Maiscbor........................... 922—924

Majs .............................. 77

Majsgroddmjöl ............... 104

Majskakmjöl ................. 104

kakor, hoppressade af sam
malet

majsmjöl ............ 103

Majsolja ........................... 1078

Makaroner........................ 82

Malm, alla slag............. 2

Proposition No 69.

Rubrikens

nummer.

Malmseparatorer, elektriska

........................... 1061

Malskifvor till gröpkvar
nar.

............................... 1022

Malt ................................. 76

Maltdrycker..................... 189—190

Maltextrakt .................... 151

Maltsocker........................ 151

Maltvändare..................... 1013

Manchester (väfnad)...... 466—467

Mandel ........................... H4

Manganjärn ..................... 664

Manglar ....................... 984

Manhålsluckor, man
hålsbyglar.

.................... 925—926

Maniokarot ...................... 127

Manometrar .................... 1240

Manschetter, stärkta och

strukna ....................... 530—531

Margarin.......................... 140

Marienglas....................... anm. t. 4

Markiser .......................... 527

Marmor; se Sten.

Marmorcement .............. anm. *• 5

Maskindelar (särskildt

inkommande delar till

maskiner, apparater

och redskap, ej elektriska)

:

armatur, ej s. n............. 1035 — 1037

o. anm.

axelkopplingar; se Kopplingar.

axlar, släta (apterade) .... 1031—1032

Se äfven Vefaxlar.

bobiner för textilindustrien,

af

papp eller papper .... 319

trä ............................ 243

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Maskindelar: (forts.)

cylindrar (och slidskåp),

bearbetade ....................

—»—, för sil-, sikt- eller

sorteringsmaskiner ........

—» —, vals-, ej s. n.....

dockor (spindel-, pinol- och

stöd-) till metallbearbet
ningsmaskiner.

...............

fjäderharfspinnar................

hyfveljärn (maskin-) ........

hästräfspinnar....................

indelningsapparater till metallbearbetningsmaskiner

jacquardkort, hålslagna, af

papp eller papper ........

kapslar af porslin till kulkvarnar

........................

kardbeslag, lösa, af järn

knifvar:

till betrifningsmaskiner

(schnitzelknifvar)........

för användning i papperstillverkningen,

lösa knifblad

till skörde- och

slåttermaskiner samt

hackel semaskinknifvar,

äfvensom andra maskinknifvar,

ej s. n.........

kopplingar, axel-, fasta eller

rörliga............................

kugghjul:

med bearbetade kuggar

med oarbetade kuggar

kulor, af

järn ................................

porslin, till kulkvarnar

—»— till separatorer och

fettbestämningscentrifu
ger

................................

kultivatorspinnar och kultivatorsfjädrar.

..............

Rubrikens

nummer.

1014-1016

1013

1023-1025

973-978

755

758-759

755

973-978

319

621

797

761

760

1013

1033-1034

1031-1032

676-677

621

1000-1001

755

Maskindelar: (forts.)

lager:

rall- och kul- ................

ej s. n.........................

lagerboxar ........................

landsidor (till plogar)

linskifvor, ej s. n.............

lyfthjul till maskiner för

tvättning af potatis eller

sockerbetor ....................

löphjul till vattenturbiner

nålar:

symaskins- ....................

stickmaskins- ................

plogbillar............................

plogvändskifvor (plogfjölar)

och plogbillspetsar........

remskifvor, af

plåt .................... anm. 21.

trä ................................

— , ej s. n.................

skrufväxlar med bearbetade

kuggar...........................

slidskåp, bearbetade ........

solf, af

bomull............................

järn ................................

skyttlar af trä för textilindustrien

....................

spindlar, af

järn till spinnerimaskiner

trä för textilindustrien

spolpipor, af

papp eller papper ........

trä för textilindustrien

stabbar med tillhörande

bottenplåtar till ång- och

lufthammare............ anm. i

ställningar och delar därtill

af järn till sy-, stick- och

nåtlingsmaskiner............

supporter till metallbearbetningsmaskiner.

...............

271

Rubrikens

nummer.

1026-1030

1031—1032

1031-1032

755

1031-1032

1013

946—947

799

800

755

754

1031-1032

242

1031-1032

1033-1034

1014-1016

502

727—728

o. anm.

243

798

243

319

243

t. 962-965

990

973-978

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Maskindelar: (forts.)

svänghjul (utan regulatorer)

sågklingor ........................

transmissioner....................

valsar:

till sädes- och oljekaks
krossar

....................

ej s. n.........................

vefaxlar och vefstakar ....

växellådor till metallbear
betningsmaskiner

........

delar till:

behållare (af valsad järnplåt).

...........................

centrifugal- och rotationspumpar

samt fläktar,

ventilatorer och roterande

biåsmaskiner....

holländare (garnityr) ....

kokare (af valsad järnplåt)

rökgasförvärmare (econo
misers).

.......................

skörde- och slåtter
maskiner

....................

sy-, stick- och nåtlingsmaskiner:
bordskifvor,

hufvar

och andra delar

därtill af trä ....

ställningar och delar

därtill af järn....

öfverdelar samt delar

därtill, ej s. n.

sågramar (andra än sågblad)

........................

textilmaskiner (ej s. n.

maskindelar och redskap)

af trä................

ångpannor (af valsad

järnplåt) ....................

ångturbiner (roterande

inre delar) ................

Maskiner, apparater, fartyg

och fordon .. (XIII)

1031—1032

764-767

1031—1032

o. anm.

1022

1023—1025

1020-1021

973-978

925—926

948-950

984

925 -926

928

995-996

243

990

989

979

243

925-926

932-935

919—1069

Maskiner, apparater och

redskap,

ej elektriska . (XIII A) 919—1037

elektriska (maskiner och

apparater m. m.)

(XIII B) 1038-1061

Maskiner:

bark- ................................ 984

bestryknings- .................... 1013

blandnings-(för betong, lera,

sand eller dylikt) ........ 961

bleckslageri- .................... 962—965

bläs-:

roterande........................ 948—950

ej s. n......................... 951—9o4

bocknings- ........................ 962—966

borr-:

för metallbearbetning 972, 974—978

för träbearbetning ........ 980—983

bronserings- .................... 1013

cigarrett-............................ 1013

delnings-............................ 962—965

fals-.................................... 1013

form- ................................ 962—965

fruktskalnings- ................ 991—992

fräs-:

för metallbearbetning....

för träbearbetning ........

fukt- ................................

glass- ................................

goffrerings-........................

gräsklippnings- ................

gång- ................................

hackelse-............................

hissmaskinerier ................

hugg- och klyf- ................

hushålls-, ej s. n.............

hydrauliska ................I

J (anm. 11.

973-978

980—983

1013

991—992

962—965

762

973—978

961

968-969

984

991—992

966

962—965

för metallbearbetning.... 973 — 978

för träbearbetning ........ 981—983

häft- ................................ 1013

hästsko- ............................ 962 965

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Maskiner: (forts.)

iläggnings- ........................ 986

kafferostnings- ................ 1013

kakaorostnings- ................ 1013

kapsyl- ............................ 1013

kard- ................................ 1013

kartong- och kartonnage- 1013

kast- ................................ 994

klipp- ................................ 962—966

klistrings- ....................... 1013

klädvridnings-.................... 991—992

knådnings- ........................ 962—965

kolsyre- (apparater för tillverkning

af kolsyrade

drycker) ........................ 1013

kopparslageri-.................... 962—965

korkbearbetnings- ........... 981—983

korknings- ........................ 1013

kuvert- ............................ 1013

kyl-, ej s. n.................... 951—955

landtbruks-........................ 993—994, 997

målnings- eller sönderdel
nings-

............................ 961

maltrostnings-.......«............ 1013

margarintillverknings- .... 1002

materialprofnings- ............ 1013

mejeri-................................ 1002

1962-966

metallbearbetnmgs-............ 978

mjölkskumnings-................ 998—999

nitnings- ............................ 962—965

nåtlings- ................ 988—990

papp- och pappers-............ 1013

papp- och pappersföräd
lings-

............................ 1013

plåtslageri- ........................ 962—965

pneumatiska .................... 1013

potatisrifnings- ................ 961

potatistvättnings- ............ 1013

press- ................................ 962—965

pås-.................................... 1013

ramiläggnings- och ramurtagnings-,

för tändstickstillverkningen

................ 1013

riktnings-............................ 962—966

rugg- ................................ 1013

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69. 273

Rubrikens

nummer.

Maskiner: (forts.)

rall-............................. 1013

räkne- ................................ 1013

signalerings- eller orderöf
verföringsapparater.

....... 1061

sil- och siktapparater........ 1013

skrif- ................................ 1013

skär- ................................ 1013

skörde-................................ 994

slip-.................................... 973-978

slåtter-................................ 994

smides- ............................ 962—965

smörältnings- .................... 1002

sorterings-, renings- och

rensnings- (för säd m. m.) 994

spik- ................................ 962—965

stacknings- ........................ 994

stans- ................................ 962—966

stick- ................................ 988—990

stilgjuteri- ........................ §85

stäm- ................................ 980—§83

sy- .................................... 988—990

såg-.................................... 980—983

sånings- ............................ 997

sånings- och skördeappara
ter,

ej s. n................. 994

sätt-.................................... 985

sönderdelnings- (för fodervaror)

............................ 961

tappnings-, för mineralvattenfabrikationen

eller

för bryggerier................ 1013

torfrifnings-........................ 961

tork- ................................ 1013

tråddragnings- ................ 962—965

träbearbetnings- ................ 979—983

tvätt- (för klädespersedlar) 987

—»—, (för potatis eller

sockerbetor)................... 1013

tändsticks- (för tillverkning

af askar) ........................ 1013

valk- ................................ 1013

våt- .................................... 1013

ång-, ej s. n..................... 936—940

o. anm. t. 941

ej s. n............................. 1013

1 Afd. 49 Häft. 35

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Rubrikens j Rubrikens

nummer. nummer.

Maskin filt; se Filt.

Maskinhy fveljärn...........

758—759

Maskinknifvar, ej s. n.

760

Maskinremläder..............

196

Maskinremmar; se Drif- och transportremmar.

Maskinsmörja................

1071

Massafångare ................

1013

Master:

järn-, nitade ....................

749

trä- ....................................

231

Mastix (asfaltmastix)

42

Matriser till stilgjuteri-

och sättmaskiner ......

985

Matsedlar med bokstafs-

tryck ...........................

336

blanketter därtill ............

321

Mattor, af

bast, till varuemballage....

267

gräs, rötter eller materialier,

hänförliga till rubr. 267

270-271

jute i förening med annat

vegetabiliskt spånads-

ämne, plyschartade........

anm. t. 422

kautschuk ........................

596

kokostågor ........................

270-271

ull ....................................

376-380

—»—, vaxduks- och lino-

leum- ...........................

506

Medaljonger af finare

gjutjärn......................

678

Mejslar:

skruf- ................................

776

andra ................................

772-774

Melass ..........................

162

Mellanklotsar..................

745

Mellanslag (förbind-

ningsjärn)....................

745

Meloner ...........................

118

Mentol ......................

1189

Metaller ..................(XII)

664 918

Metaller och arbeten

däraf; se metallernas

namn.

—))—, ej s. n., och arbeten

däraf................. 891

Metronomer ............ 1233

Metspön och metrefvar,

monterade.................... 1270

Mikanitrör ................... anm. t. 1060

Mikrometrar.................... 1233

Mineralfärger, ej s. n. .. 1157

Mineralier, ej s. n.......... 21

Mineraloljor .................. 1070

Mineralvatten.................. 191

Mirbanolja...................... 1187

Mjöd ................................ 189—190

Mjöl:

barn- och annat kraftmjöl 151

majsgrodd- ....................... 104

ris- .................................... 81

trä- ........................... 235

af majskakor och andra

olj ekakor........................ 104

af spannmål och andra

vegetabilier, ej till annan

rubrik hänfärligt............ 79

Mjölk .................... 136

—»—, kondenserad...... anm. t. 136

—»—, torr-..................... 137

Mjölkförvärmare ............ 1002

Mjölkkylare ............ 1002

Mjölkseparatorer........... 998—999

Mjölksocker ............. 151

Mjölksyra ................. 1105

Modellborrar .................. 800

Modeller:

anatomiska, för undervis
ningsändamål

................ 320

till konstnärsarbeten, af gips 9

Molybdenjärn.................. 664

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens !

nummer. |

Mortlar af icke smid
bart

järn .......... ..... 672—673

Mossa, till stoppnings
material

preparerad... 91

Motorer:

elektriska............................ 1038—1042

gas-, fotogen-, bensin- samt

andra förbrännings- och

explosions-, äfvensom

varmlufts- .................... 942—945

Motorvelocipeder; se Velocipeder.

Motstånd, pådrags- etc. 1053

—»— till nernstlampor 1048

Mudderverk, ång- -------- 971

Muffar (af pälsverk) — 225—226

Muffar (rördelar), af

gjutjärn, icke smidbart .... 669—670

o. anm. 3.

järn, smidbart.................... 715

Mufflar samt delar därtill

af lera........................... 619

Mungo............................. 357

Munharmonikor.............. anm. t. 1249

Munlack ....................... 1290

Munstycken, cigarr- och

cigarrett- ..................... 1287—1288

Munvatten, ej sprit
haltiga.

................... 1197

Se äfven Toalettvatten.

Murarborstar .................. 276—277

Murbruk, cbamott-, di
nas-

och annat ......... 11

Musikinstrument ............ 1242—1249

Musiknoter..................... 333

Musiknotplattor.............. 894

Muskot och muskotblomma

........................ 175

Proposition N:o 69. 275

Rubrikens

nummer.

Musselskal:

arbeten däraf .................... 286

oarbetade............................ 284

Musslor, ej s. n. ........... 66

Muttrar af järn, ej s. n.,

och mutterbrickor...... 736—739

Mynt, af

guld.................................... 908

oädel metall .................... 904

silfver ................................ 914

Myrobalaner..................... 1214

Myrsyra .............. 1105

Mysk ................................ 1190—1191

Målarborstar ................. 276—277

Målarböcker för barn ... 334

Målarfärger; se Färger.

Målarpapp........................ 299

Målningar........................ 337

o. anm.

Målskjutningstaflor af

halm ............................ 274

Människohår, oarbetad! 356

arbeten däraf .................... 388

Märlor af järn ............... 809—810

Mässing:

arbeten, ej s. n................. 842 —872

oarbetad; äfvensom skrot 841

Mässingslinjer för boktryckerier

och bokbin
derier

.................. 892

Mätband och mätstockar 1233

Mätinstrument,elektriska 1233

Möbelresårer........... anm.4t. 716—722

Möbelspik ....................... 731

Möbeltrissor af icke smidbart

järn .................... 674—675

Möbler:

med stoppning ................ 256—257

wiener- ............................ 249

Mönja ............................. 1157

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Mörsare ........................... 817

Mössfoder af spånads
varor.

............................. 534—535

Mösskärmar, af

läder ................................ 213

spånadsvara........................ 547

Mössor, af

flätor, hänförliga till rubr.

570 ................................ 582

pälsverk ............................ 225—226

N.

Naftalin .......................... 1145

Naftol ..... 1169

Nafty larum ................... 1169

Natriumacetat ................ 1126

Natriumbikarbonat......... 1123

Natriumbikromat........... 1129

Natriumbisulfat............. 1120

Natriumbisulfit ............... 1120

Natriumfosfat............... 1106

Natriumhydrosulfit ....... 1120

Natriumhyposulfit ....... 1120

Natriumkarbonat........... 1123

Natriumklorat.............. 1118

Natriumkromat.............. 1129

Natriumnitrat................ 1199

Natriumoxalat................. 1110

Natriumsilikat................. 1119

Natriumsulfat.................. 1120

Natriumsulfit ................. 1120

Natriumtartrat ............... 1111

Natron:

arseniksyrligt .................... 1130

kaustikt ............................ 1114

klorsyradt ........................ 1118

svafvelsyrligt .................... 1120

undersvafvelsyrligt............ 1120

ättiksyradt ........................ 1126

Natronhydrat ................. 1114

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Nattsäckar af spånads
varor.

........................... 523

Necessärer af spånads
varor

......................... 521—522

Nedslagsrör.................... 1208

Nejlikor och nejlik
stjålkar

....................... 173—174

Nernstlampor samt lyskroppar

och motstånd

därtill ..................... 1048

Nickel och arbeten d äraf 891

Nitar (naglar), af

järn .................................... 736—737

koppar och kopparlegeringar

................ 849

Nitrobenzol ..................... 1187

Njurar .............................. 59

Noter, musik-................ 333

Notisböcker .................... 317—318

Nubb, af

järn.................................... 732

zink.................................... 886

Nyckelskåp ..................... 806

Nysilfver; se Koppar.

Nålar:

bijouteri-............................ 1272

grammofon-........................ 1250

hatt-, knapp-, säkerhetsoch

andra slag, ej s. n.,

ej bijouterivaror............ 901

hår-, af järn .................... 801

sy-, stopp-, stickmaskins
och

virk-........................ 800

symaskins- ........................ 799

Nåtlade öfverdelar till

skodon ............... anm. 21. 206 — 210

Nåtlingsmaskiner........... 988—990

bordskifvor, hufvar samt

andra delar af trä ........ 243

ställningar af järn ............ 990

öfverdelar ........................ 989

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

277

Rubrikens

nummer.

Rubrikens

nummer.

Näfver ..............................

Närings- och njutnings- medel, ej annorstädes

upptagna ........... (IV)

Näsduksväfnader; seVäf- nader.

Nät, fisk- och andra för

tekniskt bruk, af vege- tabiliska spänadsäm- nen:

andra än bomull................

bomull................................

229

136—194

446

501

Nötkreatur........................

51

Nötkärnor ........................

114

Nötskal ...........................

230

Nötter:

kokos- ................................

in

sten- ................................

230

val-, hassel- och andra slag

113

0.

Objektiv............... anm. 2 t. 1234—1236

Oblat ..............................

1290

Ockror; se Jordfärger.

Ogräsrensare ..................

994

Olein .............................

1081

Oleomargarin ..................

61

Olivolja ...........................

1076—1077

Oljefernissa ....................

1089

o. anm.

Olj ekakor ...................

103

mjöl däraf ........................

104

Oljekakskrossare............

961

Oljesyra:

iin- ....................................

1073

rof- och raps-....................

1075

ej s. n.............................

1081

Oljetryck...........................

334

o. anm.

Oljor och fett, vax m. m.

samt produkter af dessa

ämnen, såsom ljus,

tvål m. m. ...... (XIV)

Oljor:

1070—1099

aceton- ............................

1151

animaliska ........................

1080

bensol-................................

1145

harts- ................................

1072

kreosot- ............................

1145

mineral- ............................

1070

terpentin- ........................

1150

fjär-....................................

vegetabiliska:

, , 1

1149

1073-1078

feta........................( anm.

t. 1076—1077

flyktiga, ej s. n.........

Se äfven Fettämnen.

1184-1185

Omformare .....................

1038—1042

Omkastare, elektriska ...

1055—1056

—»—, till spårväxlar...

745

Omröringsapparater ......

1013

Opalescentglas ...........

637

Opalglas...........................

anm. t. 637

Orangevatten ................

Ornament, af

1192

cement................................

36

gips ....................................

8

lera eller terrakotta .......

612-613

—»—, kakelugns- .......

623—624

Ornamentglas .................

637

Ost ...........................

138

Ostfärger.......................

1173

Ostkvarnar.....................

1002

Ostlöpe .............................

1227

Ostpressar ..

1002

Ostron ............................

Oxalater af kalium, na-

65

trium och ammonium

1110

Oxalsyra..........................

1110

Ozokerit .........................

1070

opaginerad Kontrollera mot PDF

278 \

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens I

nummer. |

Rubrikens

nummer.

P.

Packningar och. packningsmaterial,

af

hårdgummi........................ 605

kautschuk, mjuk................ 595—596

läder ................................ 212

spånads- eller annat ämne

i förening med kautschuk;

af asbest i förening med

spånadsämne eller af spånadsämne

eller asbest i

förening med stearin, talg,

talk och dylika ämnen.... 595

Packpressar ................. 962—965

Paljetter, alla slag........ 564

Palmkärnolja ................. 1079

Palmolja........................... 1079

Palmvax ........................... 1085

Pannor:

afdunstnings-, vacuum- och

dekater- ........................ 922—924

värme- eller lågtrycks- eller

för hushållet, af icke smid
bart

järn........................ 672—673

Pansar (se Krigsmateriel)

.................... 816

Pansarskenor för kassa
hvalf

........................... 683

Pansarslang..................... 597

Papeterier ..................... 301

Papp, papper eller

pappersmassa, arbeten

däraf:

ark, målade eller tryckta,

att sönderskäras till spel
-

kort ................................

312

knappar, ej s. n., af papier

maché ............................

1275

wellpapp eller wellpapper,

klistradt ........................

319

ej s. n.............................

323-325

Papp ................................ 297—299

fiber-, kemiskt beredd .... 306

well-, klistrad.................... 319

öfverdragen med eller med

mellanlägg af väfnad

eller tråd af spånadsämne

eller metall................... 307

Papper och tryckalster

m. m................... (VII) 296—337

Papper ............... 300—305

med firmastämpel eller annat

bokstafstryck ........ 336

smärgel-, glas-, sand- och

annat slip- eller postpapper

................. 308

öfverdraget med eller med

mellanlägg af väfnad eller

tråd af spånadsämne eller

metall ............................ 307

Pappersmassa, papp och

papper; äfvensom arheten

däraf ... (VII A) 296—326

Pappersmassa.................. 296

Papperspåsar .................. 313—314

Pappersrör....................... 319, 1060

Pappersspån (se Affall) 326

Paraffin ............... 1070

arbeten däraf ........ anm. 1 t. 1086—1087

Paranitranilin ............. 1169

Paraplyer och parasoller 568—569

käppar därtill; se Käppar,

öfvertyg därtill ................ 536—537

Paraply- och parasollspröt

samt gafflar därtill

............................ 725

Paraplyställ af icke

smidbart järn ......... 674—675

Paraply- och parasollställningar

.................. 726

Parfymbref ................ 1197

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Parfymer, ej s. n.......... 1197

Parfympåsar................... 1197

Pariserblått ................... 1156

Passare, andra än af järn 903

Se äfven Cirklar.

Pastellkrita .................... 1182

Pastorer ......................... 1002

Patriser för boktryckerier

............................. 892

Patroner, ej s. n.......... 1209

fyrpatroner........................ 1208

Patronhylsor till kanoner

etc......... .... 817

skålformiga ämnen för patrontillverkning

............ 844

Pendelkvarnar ........... 961

Penningbörsar; se Portmonnäer.

Pennknifvar.................... 783—786

Pennor:

fjäder-, spjälkade och

klufna........................... 280

skrif-, af metall................ 898

Pennskaft ........................ 1289

Penslar............................ 276 — 277

Peppar ............................. 173—174

Pepparkakor.................... 149

Pepparrot .................... 99

Pergamentpapper............ 305

Perkussionsrör .............. 1208

Permanenthvitt............... 1157

Persikokärnor ........... 114

Perukmakararbeten ...... 388

Petroleumbensin ........... 1070

Pianinon .................... 1242

Pianorullar af icke

smidbart järn ............ 674—675

Pianotråd ..................... 716

Pimsten ....................... 14—15

Pimstensduk................... 510

Proposition N:o 69. 279

Rubrikens

nummer.

Pipetter, glas-.................. 655

Pipor ................................ 1287—1288

Piskor ........................ 218

Piskskaftämnen af ben,

horn (eller sköldpadd) 281

Pistoler............................. 815

Plankor, sågade ............ 231

Planschetter .................... 724

Platina:

arbeten däraf ................... 917—918

oarbetad ............................ 916

Platinasalter ................... 1131

Plattor, af

asbest i förening med vissa

ämnen ............................ 595

ben .................................... 281

celluloid, celloidin, galalit,

ambroin, eburin och

andra liknande formbara

konstgjorda ämnen, ej

s. n................................. 293

cement................................ 36

gips .................................. 7

horn.................................... 281

hårdgummi ........................ 604

isoleringsmassa ................ 48

kautschuk, mjuk................ 595—596

korkaffall............................ 259

lera:

för kemiskt-tekniska ändamål

samt revete
rings-

........................ 610—611

golf- och vägg- ............ 614—618

sköldpadd ........................ 281

sten:

marmorplattor................ 27—28

takskiffer och plattor till

jäskar ........................ 25

zink (s. k. ångpannezink) 886

—»—, tryck- .............. 894—895

Plogar .......................... 994

Plogbillar ....................... 755

Plogbillspetsar ....... 754

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Plogvändskifvor (plog
fjölar)

........................... 754

Plommon; se Frukter.

Plymer............................ 585—588

Plysch; se Väfnader.

Plånböcker, af

läder eller skinn................ 214

spånadsvaror .................... 521—522

Plåtar, af

bly .................................... 874

guld ................................ 907

järn.................................... 693—703

arbeten af valsad järnplåt

till ångpannor etc. 925—926

koppar och kopparlegeringar

................................ 842—845

silfver................................ 912

tenn.................................... 880

zink.................................... 886

Plåtsaxar; se Saxar.

Plåt- och bleckvaror af

järn, ej s. n............... 705—710

Plåtämnen af järn......... 679

Pneumatiska verktyg ... 1013

Polerduk .......................... 510

Polermedel af tvål, fett

eller olja ..................... 1097

Polerpapper.................... 308

Polerskifvor, af

filt .................................... 362

trä .................................... 242

Polerstenar; se Slip-,

bryn- eller poler
o+an

q T

Pomador ...................... 1195—1196

Pomeransblomvatten..... 1192

Pomeranser..................... 105

Pomeransskal, torkade

eller saltade ............... 109

Porfyr; se Sten.

Porslin:

i förening med guld eller

silfver ............................

i förening med annan oädel

metall än järn ............

lyxföremål och andra pryd
nadsartiklar.

...................

ej s. n. arbeten, af

oäkta porslin ................

äkta porslin....................

Porslinsknappar, ej s. n.

Porslinslera ....................

Porterbrytare .................

Portföljer, af

läder eller skinn................

spånadsvaror ....................

—)>—, ej 8. n...............

Portgaller af icke smid
bart

järn .................

Portlandscement ............

Portmonnäer, af

läder eller skinn................

spånadsvaror ....................

—»—, ej s. n. ...............

Positiv ..............................

Potatis:

oberedd ............................

skuren och torkad............

Potatisrifningsmaskiner

Potatistvättningsmaskiner

samt lyfthjul därtill

..............................

Pottaska (kaliumkarbo
nat)

..........................

Premier jus.....................

Presenningar .................

Pressar:

filter- ...........................—

förgyllnings- ....................

Rubrikens

nummer.

628

629

627

632-633

630-631

1278

11

788—789

214

521-522

1282

o. anm.

672—673

35

214

521-522

1282

o. anm.

1244

93—94

95

961

1013

1123

60

514

1013

962-965

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Pressar: (forts.)

glatt- ................................ 962—965

halm- ............................... 997

hö- .................................... 997

kopie- ............................... 674—675

ost- .................................... 1002

pack- ................................ 962 — 965

prägel- ............................ 962 — 965

tegel- ................................ 962 — 965

tryck- ............................... 985—986

ej s. n............................. 962—965

Pressduk af ull............... 375

Pressjärn; se Strykjärn.

Presspapp ....................... 297

Presstalg........................... 60

Pressvalsar för textileller

pappersindustrien 984

Produkter af kemisk industri;

äfvensom dithörande

råämnen, ej

annorstädes upptagna

(XV) 1100—1232

Produkter af öfrig kemisk

industri m. m.

(XV G) 1214—1232

Profglas ........................... 655

Projektiler........................ 817

Propellrar, af

järn; propellerblad, färdig
arbetade

........................ 752—753

koppar och kopparlegeringar

................................ 867—868

Proppar, af

gjutjärn, icke smidbart .... 669—670

o. anm. 3

järn, smidbart.................... 715

kautschuk, mjuk................ 596

Prydnadsfjädrar .......... 585—588

—» —; efterbildningar

däraf.............................. 566—567

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami.

Proposition N:o 69. 281

Rubrikens

nummer.

Prydnadsföremål:

till personligt begagnande,

af annat ämne än guld,

silfver eller platina........ 1272

andra; se det ämne, arbetad^

hvaraf de bestå.

Prägelpressar.................. 962—965

Psalmböcker, svenska,

bundna ....................... 327—328

Puder .............................. 1194

Puder vippor .................... 279

Pulsometrar.................... 1035—1037

o. anm.

Pumpar:

centrifugal- och rotations- 948—950

sug-, lyft- och tryck-, för

handkraft....................... 958

ång-, hydrauliska och andra

maskindrifna ................ 951—954

—»—, afsedda att an
-

vändas som sprutor anm. t. 948-954

—)>—, (pumpverk)

tillhörande kondensorer anm. t. 929—931

Pumpstockar .................. 231

Putsmedel:

för läderarbeten ................ 1098—1099

o. anm.

mineraliska ............. 14-15

Pyrogallussyra (pyro
gallol)

.......................... 1216

Pyrometrar ..................... 1233

Pytsar, af

andra vegetabiliska spå
nadsämnen

än bomull.... 446

kautschuk ........................ 603

Pälsar ............................ 225—226

Pälsverk:

beredda ............................ 220 — 224

fjäder-, konstgjordt ........ 589—590

fågelskinn ........................ anm. t. 588

oberedda ............................ 219

1 Afd. 49 Höft. 36

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Maj:ts Nåd,

Rubrikens

nummer.

Pälsverk, persedlar däraf:

delvis bearbetade ............ 223—224

fullfärdiga ........................ 225—226

Pärlemor:

arbeten däraf, ej s. n..... 285

oarbetad ............................ 284

Pärlemorknappar, ej s. n. 1279

Pärlor:

infattade ............................ 291—292

oinfattade ........................ 288—290

Pärmar, lösa, bok- eller

delar därtill samt samlings-

.......................... 317—318

R.

Radergummi.................... 603

Raderknifvar ................. 788—789

Radiatorer (mjölkskum
ningsmaskiner)

........ 998—999

Radiatorer eller värmeelement

af icke smid
bart

järn ..................... 672—673

Raffinörer ...................... 984

Rakhy fl ar ........................ 782

Rakknifvar....................... 782

Rakstriglar....................... 218

Ramar, fotografi- och

tafvel-........................... 1285 — 1286

Ramie ...................... 393

Randläder (se Ränder) . 205

Rapsolja ........................... 1075

Rapsoljesyra.................... 1075

Raspar ............................. 768—770

Redskap:

hand- för landtbruk eller

trädgårdsskötsel, ej s. n. 762

textil-, af trä samt ämnen

därtill . ......................... 243

åkerbruks-, ej s. n., andra

än hand-........................ 993—994, 997

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Redskap: (forts.)

handtag och skaft därtill 241—242

Se äfven Maskiner samt de

olika benämningarna.

Reglar, järn- .................. 811

—»—, trä-..................... 231

Reeletter (för boktryckerier)

.............................. 892

Regulatorer:

centrifugal- ........................ 1035—1037

o. anm.

elektriska............................ 1053

till vattenturbiner ............ 1013

Remläder, maskin-......... 196

Remmar:

drif- och transport-, af

bomull............................ 502

kautschuk, guttaperka

eller balata, äfven i

förening med spånadsämnen

eller af spånadsämnen

i förening med

kautschuk, guttaperka

eller balata............... 600

läder eller tarmar ........ 212

ull eller andra djurhår 392

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull

............................ 445

ryck-, slag- och sy-, af läder

eller skinn .................... 212

Remskifvor:

af trä ................................ 242

ej s. n............................. 1031—1032

o. anm.

Remsor, broderade........ 538, 541

Rep:

bast- ................................ 267

halm- ............................... 273

tagel- ................................ 70

Se äfven Tågvirke.

Reseffekter af läder eller

skinn.............................. 216

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rubrikens |

nummer. |

Resefter ................. anm. t. 203—205

Retorter af lera ............ 619

Retortkol, oarbetade...... 41

Reveteringsplattor; se

Plattor.

Revolvrar ....................... 815

Ribbor, trä-.................... 231

Ricinolja........................... 1078

Ridspön ......................... 218

Ridstänger........................ 807—808

Retmedel till krigsmateriel

......................... 817

Ris, oskaladt .................. 80

Risgryn ........................... 81

Rismjöl............................. 81

Ritningar ....................... 337

o. anm.

Ritspetsar ....................... 800

Ritstift.............................. 1289

Roderjärn ...................... 750—751

Rofolja............................. 1075

Rofoljesyra .................... 1075

Rom (se Brännvin och

sprit).............................. 183—184

o. anm. i

Rom, fisk-; se Fiskrom.

Rosenvatten..................... 1192

Roster, eldstads-:

rörliga................................ 927

ej s. n............................. 671

Rotationspressar ............ 985

Rotationspumpar............ 948—950

Rotfruktskärare ............ 961

Rotorer............................ 1043

Rotting............................. 262—263

Rullager ........................... 1026—1030

Rullgardiner..................... 528—529

Rullskor ......................... 779

Rundjärnsstag till spårväxlar

.......................... 745

Proposition N:o 69.

283

Rubrikens

nummer.

Russin ..............................

no

Ryckremmar.....................

212

Ryktkardor ....................

796

Råfosfat ..........................

4

Råg....................................

74

Råglas ..............................

637

arbeten däraf ................

638

Råglasämnen till bus- hålls- eller prydnads-

glas ..............................

661

Råhudskolfvar..................

212

Råstänger och råskenor

af järn ........................

679

Råämnen:

vegetabiliska:

för flätning och dylik

bearbetning eller till

borstbindararbeten af
-

sedda, ej s. n.........

stennötter, nötskal och

267

likartade, ej s. n.....

icke hänförliga under nå- gon af de i tulltaxan

230

upptagna bestämmelser

Räfsor:

1293

hand- ................................

762

häst- ................................

994

Räknestafvar ...................

1233

Räkor ..............................

66

Rälsklotsar........................

745

Rälsspik ...........................

734—735

Ränder (s. k. randläder)

205

Rödträextrakt..................

Rökgasförvärmare (eco-

1166

nomisers) ....................

928

Röntgenapparater .........

Rör och rördelar:

1061

antändnings- ....................

inlednings-, för isolering af

1210

elektriska ledningar ....

625- 626

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens I

nummer.

Rör och rördelar: (forts.)

isolerings- (s. k. Bergmanns
-

samt liknande) .......... 1060

perkussion- ellernedslags-,

tid- etc......................... 1208

—»—, af

bly .................................... 874

celluloid, celloidin, galalit,

ambroin, eburin och andra

liknande formbara,

konstgjorda ämnen, ej

s. n................................. 293

cement................... 39

glas.................................... 654

o. anm.

hårdgummi ........................ 605

järn:

gjutna, icke smidbara.... 668—670

o. anm.

kalldragna .................... 713—714

kamfläns-........................ 672—673

muffar, flänsar, proppar

m. fl. rördelar af smid
bart

järn.................... 715

valsade, varmdragna etc. 711—712

o. anm. t. 701 — 703

kautschuk, mjuk................ 597— 599

koppar och kopparlegeringar

............................... 850 — 851

o. anm.

korkaffall............................ 259

lera .................................... 620—621

papper................................ 319, 1060

tenn.................................... 880

— »—, innehållande löd
pasta

............................ 881

vegetabiliska ämnen ........ 262—263

arbeten däraf ................ 264—266

zink.................................... 886

Röraffall; se Affall.

Rörafskärare och delar

därtill .......................... 776

Rörkvarnar .................... 961

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Rötter:

icke ätbara:

liljekonvaljerötter ........ 126

manioka-, tapioka-,

kassava- eller arrowrot 127

ej s. n......................... 128

ätbara:

cikorierot................ 98

pepparrot........................ 99

ej s. n......................... 100-102

—»—, arbeten däraf:

hattflätor............................ 570—573

ej s. n............................. 269—272

s.

Sablar ............. 780—781

Sackarin .......................... 1231

Sadelgjordsväf, af

ull och andra djurhår .... 391

vegetabiliska spånadsäm
nen,

andra än bomull 443—444

Säd elmakararbeten......... 218

Saffran.............................. 182

Safrol ................................ 1189

Saft, bär- och frukt- ... 186—188

Salicylsyra........................ 1112

Salmiak........................... 1116

Salpeter:

chile- (natron-) ................ 1199

kali-.................................... 1121

Salpetersyra ................... 1104

Salt:

kok-.................................... 1116

seignette- ........................ 1111

Salter:

anilin- etc......................... 1169

guld- ................................ 1131

platina- ............................ 1131

stassfurterkali-, ej s. n..... 1199

tenn- ................................ 1135

—j>—-, sura och basiska, ej

g. n............................ anm. t. Afd. XVA.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Saltsyra ........................... 1102

Samlingspärmar för bref

etc................................. 317—318

Sammet; se Väfnader.

Sand:

järn- och stål-.................... 667

kvarts-................................ 1

ej s. n............................. 34

Sandblästrar; beh ältare

därtill ........................... 922—924

Sandpapper ..................... 308

Sardeller, saltade eller

inlagda .................. 63

Saxar:

fasonjärn-:

vägande mer än 8,000

kg............................. 966

andra (se Klippmaskiner) 962—965

hår- och kreaturs-, tandade 792

järn- och metalltråds- .... 776

plåt-:

bänk- ............................ 756

hand- ............................ 776

skräddar-............................ 792

trädgårds-:

för en hand ................ 776

för två händer ............ 763

ull- .................................... 776

ej s. n............................. 791—794

Schalar, afpassade:

ylle-.................................... 382

andra; se Väfnader.

Schnitzelknifvar ............ 761

Schoddy ........................... 357

Segel .............................. 513

Segelduk:

bomulls-, oblekt och ofärgad,

vägande minst 650 gram

per kvm. etc................. 464

annan; se Väfnader.

Segelgarn; se Tågvirke.

Proposition N:o 69. 285

Rubrikens

nummer.

Seignettesalt .................. 1111

Seldon .............................. 218

söljor, beslag och andra

delar eller tillbehör därtill 807—808

Senap................................ 170—171

Separatorer:

malm- ................................ 1061

mjölk-................................ 998—999

Sepia .............................. 1163

Sesamolja ........................ 1076—1077

Sibcylindrar..................... 1013

Siccativ ........................... anm. 2 t. 1089

Sidventilglas .................. 639

Sifoner af järn.............. 670

Signaleringsapparater,

elektriska..................... 1061

Sign alsäkerhetsanordningar,

ej s. n. delar

därtill ........................... 748

Siktar, hand-................. 1267

Sil- och siktapparater... 1013

Silfver:

arbetadt ............................ 911—915

bladsilfver .................... 897

oarbetad!; äfvensom skrot 910

Silfverglitt ..................... 1135

Silfvernitrat..................... 1138

Silfver skinn ..................... 199

Silfverstål .................... 716

o. anm.

Siliciumkarbid ............... 1141

Silke, äfven konstqjordt

(Vin A) 338—355

Silke ................................. 340—342

Silkesaffall........................ 338

Silkespapper .................. 302—303

Silplåtar af koppar etc. 845

s. 286 Kontrollera mot PDF

286 Kungl. Maj:ts Nåd.

Sirap .................................

Rubrikens

nummer.

162

—»—, stärkelse-............

163

Sjökort.............................

330—332

Sjöskum, oarbetadt, äf- ven konstgjordt.........

13

Sjöskumspipor ...............

1287

Skaft, af

papper(verktygs-) ............

319

trä:

till yxor, släggor, ham- mare, skyfflar, spadar,

grepar, hackor, liar

och högafflar ............

241

till andra redskap eller

verktyg ....................

242

se äfven Knifskaft.

Skaklar och ämnen där- till .................................

238

Skarf bultar med muttrar

746

Skar tjärn .......................

745

Skarpsill (hvassbuk), kryd- dad .................................

62

Skedar af järnplåt, för- tenta.............................

790

Skenor, järnvägs- och

spårvägs-.....................

680—681

—»—, s. k. pansar-......

683

Skenskor...........................

745

Skeppsknän ..................

750—751

Skeppskronometrar ......

1261

Skid frukter; se Spann- mål.

Skiffer; se Sten.

Skiftnycklar.....................

777

Skinn; se Hudar och

skinn.

arbeten däraf; se Läder

och skinnarbeten.

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Skjortbröst, stärkta och

strukna ........................ 530—531

Skjutdörrullar af järn... 811

Skjutgevär........................ 815

Skodon:

kautschuks-........................ 601

andra ................................ 206—210

Skottår och ugnsspadar

af trä ...................... 241

Skot- och skräddarkrita 1183

Skor:

halm- ................................ 274

trä-.................................... 239

Skosulor, af

kork.................................... 261

spånadsvara........................ 517

Skrapor; se Kreatursskrapor.

Skridskor ............ 779

Skrifpennor af metall ... 898

Skrifstift.......................... 1289

Skrif- och tändsticksställ

af finare gjutjärn 678

Skriftaflor af sten ........ 26

Skrot, af

bly .................................... 873

guld................................... 906

järn .................................... 818

koppar och kopparlegerin
gar

................................ 841

silfver ................................ 910

tenn.................................... 879

zink.................................... 885

Skruf knektar af trä...... 241

Skrufmejslar .................. 776

Skrufnycklar .................. 756

Skrufstycken .................. 756—757

Skruftvingar, af

järn .................................... 777

trä .................................... 241

s. 287 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

287

Rubrikens I

nummer. |

Rubrikens

nummer.

Skrufvar af järn:

ring-, af järntråd ............

737

trä- ....................................

736—739

ej s. n.............................

736-739

Skrufväxlar .....................

1033—1034

Skurmedel, af tvål, fett

eller olja .....................

1097

Skyfflar af järn, ej hus-

geråds- ...................

762

Skyttlar af trä...............

243

Skänklar, till

saxar ..............................

791-794

tänger............

777—778

Skärcirklar .........

776

Skäror ................................

763

Skärp; se Bälten.

Sköldpadd:

arbeten däraf, ej s. n.....

281, 283

oarbetad...........

280

Sladdar............

993

Slagg...............................

40

—»—, tomas- ..............

1199

Slaggcement ................

35

Slaglod af koppar och

kopparlegeringar ......

848

Slagremmar..................

212

Slangar, af

kautschuk ........................

597-599

Se äfven Velocipeddelar.

läder eller tarmar ............

212

vegetabiliska spånadsämnen:

med kautschuk ............

598

utan kautschuk:

andra än bomull .......

445

bomull ........................

502

Slidskåp för maskiner...

1014—1016

Slip- eller putsmedel,

mineraliska ...............

14—15

Slip- eller polerpapper 308

Slip- eller polerskifvor

af trä ......................... 242

Slip-, bryn- eller polerstenar:
konstgjorda

.................... 18—19

naturliga ........................ 16—17

Slipverk för trämasse
industrien.

............... 984

Slussventiler af järn ... 670

o. anm. 4

Slutare (se Fotografi
kameror)

.................... 1237

Släggor .......................... 772—774

Smidesässjor .................. 960

Smink ................... 1194

Smult ............................ 141

Smällare........................... 1213

Smältpatroner ............... 1054

Smältstycken af järn ... 679

Smältstycken (säkerhetsapparater);

se Elektriska

maskiner........... 1054

Smärgel .......................... 14—15

Se äfven Slip-, bryn- eller

polerstenar.

Smärgelduk.......... 510

Smärgelpapper .............. 308

Smör................................ 139—140

Smörfärger ................. 1173

Smörjapparater .............. 1035—1037

o. anm.

Smörjmedel, ej s. n., i

hvilka fett eller olja

ingår.............................. 1071

Smörjoljor........................ 1070

Snabbsvarfstål ............... 686

o. anm.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Snickararbeten, ej s. n.:

belagda med massa ........ 250—251

icke belagda med massa.... 252—255

snidade (med snideri försedda)

arbeten:

vägande netto högst 2 kg.

per stycke ................ 248

andra ............................ 254-255

Snäckor; skal däraf:

arbetade ............................ 286

oarbetade............................ 284

Snäll pressar.................... 985

Snören:

elektriska lednings- ........ 859—863

läder- eller tarm- ............ 212

Snören och andra snörmakararbeten,

af

bomull ............................ 495—496

silke ................................ 351—353

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet

garn................................ 564

ull .................................... 390

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull.... 442

Snörlif . ................... 532—533

Snörmakarknappar anm. 1.1273—1274

Socker ... 159—161

draf- och stärkelse- ........ 163

malt- ................................ 151

mjölk- ................................ 151

Sockerbetor ............... 96—97

Socklar till glödlampor 1049

Soda, kaustik ... 1114

—»—, kristalliserad eller

kalcinerad............. 1123

Soffor af icke smidbart

järn............................ 672—673

Soja .................................. 148

Sojabönor ........................ 75

Rubrikens

nummer.

Solf, af

bomull.................................... 502

järntråd ................................ 727—728

Solfjädrar ........................ 591

Solftråd ......................... 720—722

o. anm.

Soppor, kondenserade .. 148

Spadar:

ugns- (af trä) .................... 241

andra ............................... 762

Spannmål m. m. (Ill A) 74—104

Spannmål:

malen ................................ 79

omalen................................ 74—78

Sp arrar.............................. 231

Sparrhorn ........................ 756

Sparris.............................. 119

Sparrsockar..................... 776

Spegelglas ....................... 640—646

arbeten däraf, ej s. n..... 648

Spegeljärn........................ 664

Speglar ........................ 648

Spel (se Vinschar) ........ 968—969

Spelapparater till musikinstrument.

..... anm. 1 t. 1242—1243

Speldosor ........................ 1245

Spelkort ....................... 312

ark därtill, afsedda att sönderskäras

till spelkort.... 312

Spermaceti........................ 1080

Spetsar, spetsväfnader

och tyll, af

bomull................................ 492—493

silke.................................... 354

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med metalltråd

öfverspunnet garn 564

ull .................................... 389

vegetabiliska spånadsäm
nen,

andra än bomull 441

Spetsglans ..................... 4

s. 289 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Spett........................ 734

Spik, af

järn:

möbel-............................ 731

räls-................................ 734—735

ej s. n......................... 732—733

koppar och kopparlegeringar

................................ 849

zink.................................... 886

Spindlar, af

järn.................................... 798

trä .................................... 243

Spiralborrar; se Borrar.

Spiralfjädrar; se Fjädrar.

Spiralslang...................... 597

Spiror, trä- ..................... 231

Spisar, järn-:

flyttbara, för eldning med

gasformigt eller flytande

bränsle............................ 812

ej s. n., af icke smidbart

gods................................ 672—673

Spjäll af icke smidbart

järn............................... 672—673

Splint och spån (se

Tändsticksämnen) ...... 233

Spolcisterner af icke

smidbart järn ............ 674—675

Spolpipor, af

papper................................ 319

trä .................................... 243

Sporrar............................. 807—808

Spottlådor af icke smidbart

järn .................... 672—673

Sprit .......................... 183—184

o. anm.

—,,—, i fast form........ anm. 3 t. 183—184

Träsprit ............................ 1151

Spritdrycker, försatta

med socker ................. 185

andra; so Sprit.

Bill. till Rilssd. Prof. 1910. 1 Sand.

Proposition N:o 09. 289

Rubrikens

nummer.

Spritfernissa................. 1088

o. anm.

Spritlösningar, icke

drickbara etc. ... anm. 3 t. 183—184

Sprutor:

brand- och trädgårds- .... 956—958

andra ............................ amu. t. 956—958

Sprängämnen, ej s. n. 1206

Spån, trä-:

af asp (tändsticksämnen) 233

för flätning........................ 267

arbeten däraf:

liattflätor.................... 570—572

andra, ej s. n......... 268—272

ej s. n............................. 235

Spånadsvaror i förening

med kautschuk (VIII E) 503—505

kläder och andra sömnadsarbeten

däraf ................ 543—546

Spånadsvaror, vattentäta,

belagda eller impregnerade

med annan massa

än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade

med annat ämne än

kautschuk; polerdulc

(VIII F) ........................ 506—510

kläder och andra sömnadsarbeten

däraf ................ 547—548

Spånadsvaror, fållade

eller kantade............... 512

o. anm.

—»—, i förening med

finare metalltråd......... 563—565

—»—, tillklippta, tillskurna

eller utstansade 511

Se äfven Väfnader m. m.

Spånadsämnen ur djuroch

växtriket samt däraf

framställda varor

(Vill)............................. 338—591

1 Åfd. 49 Höft. 37

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Rubrikens

nummer.

Spånadsämnen, vegetabiliska

:

andra än bomull (VIII C) 393—446

bomull................ (Vin D) 447 —502

Spåranordningar:

delar därtill, ej s. n......... 745

Se äfven Järnvägs- och

spårvägsmateriel.

Spårkorsningar............... 74G

Spärr amar....................... 745

Spårvägsskenor (se Järnvägs-

och spårvägs
materiel).

...................... 680—681

Spårvägsmateriel; se

J ärnvägsmateriel.

Spårvägsvagnar.............J

Spårväxlar...................... 746

Späck af hafsdjur ......... 1080

Spännen, hatt- och hår-,

af annat ämne än guld,

silfver eller platina .. 1272

Stabbar till ång- o. luft
hammare

........... anm. 2 t. 962 — 965

Staf, sågad ..................... 233

Stafvar, glas-................. 654

Stagbultkoppar, med hål

försedd ...................... 850

Staket af icke smidbart

järn .............................. 672—673

Stampverk....................... 961

Standolja ........................ 1089

Stanniol ........................... 896

Stassfurterkalisalter, ej

s. n.............................1199

Statorer ........................... 1043

Statyettor; se Lyxföremål.

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Stearin (stearinsyra)......

1082

Steg (för boktryckerier)

892

Stegräknare.....................

Sten:

1233

asfaltsten............................

42

gipssten ............................

4

kalksten ............................

3

pimsten ............................

14-15

trippelsten ........................

anm. t. 15

ädelstenar, oinfattade .......

ej s. n., oarbetad eller

20

pulveriserad ................

—»—, arbeten där af:

grifflar...............................

21

26

konstnärsarbeten................

kvarn-, defibrör- och koller-

29

gångstenar ....................

22—24

litografisk sten ................

26

prydnadsföremål ................

skifvor och plattor af

30

marmor ........................

27-28

skriftaflor............................

slip-, bryn- eller poler-

26

stenar ............................

16-19

takskiffer...........................

25

för tekniskt bruk, ej s. n.

i förening med guld eller

25

silfver ............................

46

ej s. n.............................

—»—, konstgjord:

30-33

arbeten däraf, ej s. n.....

Sten- och jordarter samt

andra mineraliska eller

fossila råämnen, icke

flytande; äfvensom ar- beten däraf, ej annor-

anm. t. 39

städes upptagna.....(I)

1—48

Stenkol............................

41

Stenkolsbensin ...............

1145

Stenkolstjära ..................

1143—1144

destillationsprodukter därur

1145

Stennötsknappar, ej s. n.

1279

s. 291 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Sten nötter........................ 230

Stereotyper ..................... 895

Stickmaskiner; se Symaskiner.

Stift; se Spik.

Stigbyglar........................ 807—808

Stilar (typer) ................. 892

Stjärn anis ........................ 178

Stoft (s. k. ullstoft)...... 357

Stolar af icke smidbart

( järn .......................... 672—673

Stolpar af järn .............. 749

Stomryggar till pianoinstrument

...... anm. 2 t. 1242 —1243

Strumpeband ................ 518—520

Strumpstolsarbeten och

andra genom virkning,

stickning eller

knytning tillverkade

varor, ej till annan

rubrik hänförliga, åt

bomull ............................ 497-499

silke ............................ 355

spånadsvaror, innehållande

metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet

garn ............................ 564

ull..................................... 390

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull 442

—»—, kläder och andra

sömnadsarbeten, däraf

ej s. n........................ 549

Stryk- och pressjärn:

för uppvärmning med flytande

bränsle eller elektricitet.

........................... 812

ej s. n. af icke smidbart järn 674—675

Strå ................................. 267

arbeten däraf, ej s. n..... 269—272

Proposition N;o 69. 291

Rubrikens

nummer.

Strålkastare.................... 1048

Sträckmetall af järnplåt 704

Sträckstenar..................... 621

Strängar, af

hårdgummi........................ 605

kautschuk, mjuk, ej s. n. 596

metalltråd ........................ 1268

Strängar, ej s. n......... 1269

Strömbrytare .................. 1055—1056

Strömsamlare .................. 1043

Strömställare ................. 1055—1056

Stubintråd........................ 1210

Studsare ........................ 1262—1263

Stål och stålvaror; se

Järn och järnvaror.

Stålsand ........................... 667

Stålstick ........................... 334

o. amu.

Stålull .............................. 667

Städ, klensmides- ......... 756

Stäfver, lagg- ocli botten-:

hyflade etc..................... 236—237

sågade................................ 233

Stämjärn.......................... 779

Stänger, af

bly ................ 874

celluloid, celloidin, galant,

ambroin, eburin och andra

liknande formbara, konstgjorda

ämnen, ej s. n. 293

hårdgummi ........................ 605

järn:

bearbetade, afsedda till

betongarbeten............ 682

compoundstål (med olika

hårdhetsgrader i tvärsektionen);

med inval
sade

mönster etc..... 683

(valsade)förseddamedhål anm. t. 749

kallvalsado eller kalldragna

..

688 - 692

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Stängel'', af (forts.)

järn:

råstänger och råskenor 6/9

smidda............................ 687

varmvalsade, ei s. n..... 685

I 846-847

koppar och kopparlegeringar j anm. g5o

silfver ............................... 911, 913

tenn.................................... 880

zink.................................... 887

Stängselband af vridet

platt- eller fasonjärn 730

Stängsellinor, stängsel
tråd

och stängselduk

anm. 4 t. 716—7 22

Stärkelse, alla slag ...... 83

Stärkelseklister ........... anm. t. 1218

Stärkelsesirap ................. 163

Stärkelsesocker .............. 163

Stödskenor ..................... 745

Stil- och bindsulläder .. 196—197

stycken däraf, utstansade,

utskurna eller utklippta 203

Superfosfat ..................... 1201

Supporter ........................ 973—978

Svafvel............................ 1101

Svafvelkalium............... 1142

Svafvellefver, alla slag 1142

Svafvelnatrium ............... 1142

Svafvelsyra .................. 1103

Svafvelsyreanhydrid...... 1103

Svamp, tvätt-................. 68

Svampar, ätbara............ 124

Svansar, konstgjorda (se

Pälsverk) ..................... 223

Svarfjern ...................... 779

Svarfvar:

metall- ............................ 973—978

trä-:

för fot- eller handkraft 980

andra ............................ 981—983

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Svarfvararbeten, oj s. n.,

af trä:

vägande netto högst 2 kg.

per stycke ....................

248

andra ................................

250-255

Svartkrita .......................

1182

Svartkrut .......................

1203

Svin....................................

53

Svirflar...........................

899

Sviskon.............................

109

Sviskonkärnor..................

114

Svänghjul...............|

ö J ( anm.

1031—1032

t. 932—947

Sydvästar ....................

578

Sylar..............................

800

Sy liar, järn- ..................

Syllbultar med muttrar

745

746

Sy- och stickmaskiner

988—989

bordskifvor och hufvar samt

andra delar därtill af trä

243

nålar därtill; se Nålar.

ställningar därtill af järn

990

öfverdelar därtill ............

989

Symaskinsringar af kaut-

schuk ..........................

596

Syremmar .......................

212

Syringar.........................

902

Sågar, sågklingor och

sågblad .......................

764—767

järnbågar till sågar ........

756

Sågbladsämnen, ej s. n.

767

Sågramar .......................

o. anm.

979

Sågställningar och delar

därtill af trä...............

242

Såpa .................................

1096

Såser ................................

148

Säckar ............................

515—516

Säckväfnad; seVäfnader.

s. 293 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Sädeskrossare................ 961

Sädessort er are................ 994

Saf .................................. 267

flätor däraf:

hatt- ............................ 570-572

ej S. D......................... 267

andra arbeten, ej s. n..... 269—272

Säkerhetsapparater........ 1053—1054

Säkerhetsnålar ............. 901

Säkerhetsproppar........... 1054

Sängar, järn-................ 813—814

Sängbottnar af järntråd

med ramar af trä .... 729

Sängkläder .................... 524—525

Sängskärmar med öfvertyg.

............................... 524—525

Sänken till fiskredskap 1270

Sättstampar.................. 772—774

Sökare (se Fotografi -

kameror) ..................... 1237

Söljor till seldon eller

remtyg ...................... 807—808

Sömnads- och andra arbeten,

ej s. n., af spånadsvaror,

äfven i förening

med annat ämne;

hattflätor, hattar,pryd
-

n a dsfjädra r, solf''j ädrar

(Vill G) 511—591

T.

Tachomotrar ................... 1233

Tackjärn ......................... 664

Tackjärnskrot ................ 818

Tafflar ............................. 1242

Tafvelramar .................. 1285—1286

Tagel ............................... 69—70

Proposition N:o 69. 293

Rubrikens

nummer.

Tagel, arbeten däraf:

hattflätor............................ 573

rep .................................... 70

väfnader............................ 386—387

ej s. n............................. 388

Tagelsurrogat................ 91

Takbrickor af porslin för

elektriska ledningar .. 625—626

Takfönster af icke smid
bart

järn ..................... 672—673

Takpannor af glas ....... 639

Takskiffer ........................ 25

Takstolar och stolpar af

järn ............................ 749

Taktegel........................... 610—611

Talg ................................. 60

Talk .................................. 13

Tallfrö ........................... 86

Tamarinder ..................... 180

Tandborstar med beneller

cellnloidin fattning

.............................. 277

Tandpasta........................ 1194

Tandpulver .................... 1194

Tangentskifvor, af

ben ................................... 281

celluloid, galalit m. fl. formbara,

konstgjorda ämnen,

ej s. n......................... 293

trä .................................... 233

Tannin.............................. 1216

Tapeter och tapetbårder 309—311

Tapiokarot...................... 127

Tarmar ............................. 73

slangar däraf .................... 212

Tartrater af kalium, natrium

och ammonium 1111

Taxametrar ................... 1233

Te .................................. 158

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Rungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Teckningar .....................

337

Tegel ................................

o. anm.

609—611

—))—, glas-.....................

Tegelpressar ..................

o. anm.

639

962—965

Tekniska artiklar, ej

s. n., af

hudar och skinn ............

212

lava....................................

23

lera....................................

621

sten, såsom plattor till jäs- kar m. m.....................

25

ull eller andra djurhår....

392

poler- och andra skifvor

af filt ........................

362

vegetabiliska spånadsäm- nen:

andra än bomull............

446

bomull............................

502

Telefonapparater............

1057—1058

delar därtill, ej s. n.....

1059

apparater för trådlös tele- foni ................................

1061

Telefonväxlar och tele- fonväxelbord ...............

1059

delar därtill, ej s. n.........

1059

jacklister till telefonväxel- bord ................................

1061

Telegraf apparater .........

1059

delar därtill, ej s. n.....

1059

apparater för trådlös tele- grafi ............................

1061

Tellurium lunarium ......

332

Tendrar .........................

1006

Tenn:

arbetadt ............................

880-884

oarbetadt; äfvensom skrot

879

Tennaska (tennoxid).....

1135

Tennfolier ........................

896

Tennklorid......................

1135

Tennsalt (tennklorur) ...

1135

Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Termometrar ..................

1240

Terpentin .......................

1147

Terpentinolja ..................

Terpineol ........................

Tidningar, tidskrifter

1150

1189

och handskrifter.......

329

Tidrör ............................

1208

Timotej frö........................

Tjära:

stenkols- och annan ur

88

fossila ämnen framställd

destillationsprodukter

1143-1144

däraf ....................

1145

trä- ...................................

1146

Tjärfilt ............................

298

Tj är färger............ 1168,

1171—1172

Tjäroljor ..........................

1149

Tjärpärma .......................

Toalettvatten .................

Tobak:

1146

1193

arbetad ............................

193-194

oarbetad ............................

192

Tobakspipor.....................

Tomasfosfat.....................

1287 — 1288

1199

Tomasslagg, omalen ....

1199

Tomater ...........................

Tonfisk, saltad eller in-

118

lagd ..............................

63

Torf .................................

41

Torf briketter .................

41

Torfmull och torfströ ..

34

Torfrifningsmaskiner ...

961

Torinmnitrat .................

Torkapparater, roteran-

1131

de, ej s. n...................

Torkcylindrar för textil- eller pappersindustri-

922—924

en ................................

984

s. 295 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

295

Rubrikens

nummer.

Torkgaller af järntråd

anm. 4

Torkskåp ........................

Tornur ............................

Torpeder..........................

Torr destillationsprodukter

och närstående ämnen

..................(XV B)

Torrmjölk ........................

Torskrom i tunnor ......

Tran ................................

Transformatorer ..........

Transmissioner.............

Transportremmar; se

Remmar.

Transportörer ................

Trappor och trappsteg af

icke smidbart järn......

rn

lrass ............

Trassel .........

Trippel .......

Trippelsten .

Triörer..........

Trolley tråd (kontakttråd)

Trottoarglas ....................

Tryckalster, alster af

grafisk konst samt målningar

............ (VII B)

Tryckalster :

makulerade ........................

«''j s. n.............................

Tryckplattor ..................

Tryckplåtar, af konstnär

etsade eller graverade

Tryckpressar ..................

Tryckstämplar ..............

Trycksvärta.....................

t. 716—722

922—924

1264

817

1143 — 1153

137

144

1080

1038—1042

1031—1032

970

672—673

35

449

14—15

anm. t. 15

994

852—853

637

327—337

326

335-336

894—895

893

985 — 986

892 |

1174

Tråd, af

bly ....................................

bomull................................

guld....................................

järn:

kallvalsad eller dragen

stängsel- ................ anm.

s. k. valstråd................

öfverspunnen eller öfverklädd

med spånadsämne

eller papper ....

kautschuk:

hårdgummi ....................

mjuk kautschuk ............

koppar och kopparlegeringar

................................

silfver ................................

tenn....................................

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull....

zink....................................

gulddragar-........................

kol- och metalltrådar till

glödlampor ....................

solf-....................................

stubin-................................

Trådsdas ................

Rubrikens

nummer.

874

anm. t. 462

907

716-722

4 t. 716-722

685

to

Tråg af glas ..................

Trä, konstgjord!, arbeten

däraf .................... amu.

Träd, fällda, icke af
kvistade

........................

Trädgård ssaxar; se Saxar

Trädgårdssprutor .........

Trädgårdsurnor af icke

smidbart järn...............

Träkol .............................

Trämjöl .........................

Tränsar af järn ...........

Träskifvor, hoppressade

(s. k. limbräder).........

723

605

594

852-863

912-913

880

406-407

886

563

1049

720-722

o. anm.

1210

637

639

t 250 - 255

227

956-

674-

807-

-958

-675

41

235

-808

234

opaginerad Kontrollera mot PDF

29G

Kungl.

Träskor .............................

Träskrufvar af järn .....

Träsnideriverktyg ........

Träsnitt .........................

Träsnittstockar...............

Träsprit .........................

Träspån; se Spån.

Hattfliltor däraf ................

Trävara ...........................

Träull................................

Trävaror, flätade varor,

borstbindararbeten samt

ben, horn och andra

formbara ämnen m. m.

(VI)

Trävaror:

bearbetade; se de olika

benämningarna,

oarbetade (se Virke, oarbetad^

............................

Tröskverk ......................

Till »pressa r ....................

Tuggare ...........................

Tungspat ........................

Tunnband ......................

Tunnbindararbeten........

Turbiner:

vatten- och särskild t inkommande

löphjul därtill

ång-....................................

Turistsäckar.....................

Turkrödolja .....................

Tusch................................

Tvål...................................

harts- ................................

Tvålsurrogat ..................

Tvättbord af icke smid
bart

järn .....................

Tvättmedel af tvål, fett

eller olja .....................

Maj ds Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

239

736—739

775

334

o. anm.

244—245

1151

570-572

1146

228

227—295

227

997

776

961

4

233

236—237

946-947

932-935

523

1096

1180

1094—1095

1148

anm. t. 1095

672—673

1097

Rubrikens

nummer.

Tvättställ af lera, ej fajans-

eller porslinsvaror

............................ 622

Tvättsvamp .................... 68

Tyll; se Spetsar.

Typer ............................. S92

Tågvirke och linor:

af bomull ........................ 501

—»— samt bind- och

segelgarn af andra ve
ö

O

getabiliska spånadsämnen

än bomull .... 408—418

Tårtor 149

Täcken, stickade 524—525

Täljknifvar .................... 787

Tält.................................. 527

Tänder, konstgjorda..... 658

Tändhattar......!............... 1207

Tandmedel, ej s. n., för

projektiler och skjutvapen

......................... 1208

Tändstickor .................. 1211 —1212

—»—, bengaliska ......... 1213

Tändsticksställ af finare

gjutjärn ...................... 678

Tändsticksänmen (splint

och spån) af asp ...... 233

Tänger samt skänklar

därtill ........................... 777—778

Tätningsmaterial; se

Packningsmaterial

U.

Ugnar:

elektriska härd-................ 812

för industriella ändamål, såsom

kolning etc............. 959—960

ej s. n. af icke smidbar!

iärn ................................ 672—673

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition K:o 69.

297

Rubrikens

nummer.

Ugnsramar af icke smid
bart

järn ..................... 672—673

Ugnsspadar af trä........ 241

Ull och andra djurhår

(VIII B) 356—392

Ull och andra djurhår 356

Ull:

bly-..................................... 874

glas- ................................ 634

konst- ...... 357

stål-.................................... 667

trit-.............,...................... 228

UllafFa.ll

Ullfett .............................. 1080

Ullkardor.......................... 796

Ullsaxar; se Saxar.

Ullstoft............................ 357

Ultramarin........................ 1157

Underreden, till

järnvägs- och spårvägsvag
nar

................................ 1008

åkdon och fordon, ej s. n. 1069

Upprymmare .................. 775

Uppvärmningsskåp ....... 922—924

Ur och urdelar............... 1256—1265

Ur fjädrar.......................... 725

o. anm.

Urfoder, lösa .................. 1262—1263

Urhakar af annat ämne

än guld, silfver eller

platina........................... 1272

Urkedjor af annat ämne

än guld, silfver eller

platina.......................... 1272

Urnor, trädgårds-, af icke

smidbart järn ............ 674—675

Urtaflor ........................... 1265

Urvattnare....................... 1013

Bill, till Biksd. Prat. 1910. 1 Sami

Urverk, lösa, till

fickur ................................

vägg- eller studsamr........

V.

Vacuummetrar ...............

Vacuumpannor ..............

Vadd, af

bomull...............................

silke ................................

ull och andra djurhår ....

vegetabiliska spånadsämnen,

andra än bomull............

Vägnar:

ammunitions- ....................

barn- ................................

järnvägs- och spårvägs-....

ej s. n.............................

Vägnät] ädr ar, ej s. n. ..

Vagnshjul; se Hjul.

Vagnssmörja ..................

Valsar:

press-, med stativ, för textileller

pappersindustrien

till sädes- och oljekaks
krossar

........................

ej s. n.............................

öfverdrag därtill af läder

Valscylindrar; se Valsar.

Valsk varrrnr...................

Valsmassa........................

Valsstolar ........................

Val stråd ...........................

Valsverk för metallindustrien

........................

Vanilj och vanillin ......

Vänkär; se Strumpstolsarbeten.

Varmluftsmotorer .........

7 Afd. 49 Höft.

Rubrikens

nummer.

1258

1265

1240

922—924

450-451

339

358-359

394

817

1068

1003-1008

1069

744

1071

984

1022

1023—1025

212

961

1224

961

685

o. anm.

962—965

182

942—945

38

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Rubrikens

nummer.

Varor, ej annorstädes

upptagna ......... (XVI) 1233—1294

Varor, som icke kunna

hänföras under någon

af de i tulltaxan upptagna

bestämmelser:

arbetade ............................ 1294

råämnen ............................ 1293

Vaselin ............................. 1071

Vaser, blomster-, af finare

gjutjärn ............... 678

Se äfven Lyxföremål.

Vass ................................ 267

arbeten däraf, ej s. n..... 269—272

Vatten, mineral- ............ 191

•V attenglas........................ 1119

Vattenhjul........................ 946—947

Vattenkis af icke smid
bart

järn ..................... 672—673

Vattenmätare .................. 1240—1241

Vattenturbiner och särskildt

inkommande

löphjul därtill ............ 946—947

regulatorer till vatten
turbiner

........................ 1013

Vattenvärmare af icke

smidbart järn.............. 672—673

Vax:

insekts- (bivax) ................ 1084

japan- ................................ 1079

jord- (ozokerit) ................ 1070

karnauba-, palm- och annat

växt- ............................ 1085

Vaxarbeten, ej s. n...... 1086—1087

Vaxduk ........................... 506—507

Vaxljus ........................... 1092

Ved................ 228

Vefaxlar och vefstakar 1020—1021

Vekar, lamp- och ljus- 500

Rubrikens

nummer.

Wellpapp och wellpapper

....................... 319

Velocipeder ..................... 1064, 1066

delar därtill:

af kautschuk ................ 602

ej s. n......................... 1065, 1067

Ventilatorer..................... 948—950

Ventiler, af

järn:

luftväxlings- .... 674—675

sluss- ............................ 670

mjuk kautschuk ................ 596

—»—, (se Armatur)..... 1035—1037

o. anm.

Ventilkulor af mjuk

kautschuk............... 596

Verktyg:

(ej pneumatiska) för stenarbeten

........................ 772—774

pneumatiska .................... 1013

träsnideri- ........................ 775

små, gjutna, tydligen af
sedda

till leksaker........ 802

Se äfven Knifvar samt de

olika benämningarna.

Verktygsetuier ............... 802—803

Verktygshandtag af trä 242

Verktygslådor och verktygsskåp

..................... 802—803

o. anm.

Verktygsskaft, af

papper................................ 319

trä .................................... 241-242

Verktygsstål:

snabbsvarfstål.................... 686

annat smidt........................ 687

Vermiceller .................... 82

Vicker .............................. 75

Wienermöbler ............... 249

Vikter af järn .............. 671

s. 299 Kontrollera mot PDF

Kurujl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Vin .................. 186—188

Vindrufvor ..................... 106

Vinschar.......................... 968—969

Vinsten.............................. 1111

Vinstenssyra............:...... 1111

Vinsyra ........................... 1111

Vippor, damm- och puder-

.............................. 279

Virke, oarbetad! ........... 227

Virknålar ........................ 800

Viror (ändlösa)............... 865

Visare till ur.................. 1265

Visitkort.......................... 336

blanketter därtill ............ 321

Se äfven anm, 3 till rubr.

papp och papper (sid. 52)

Viskor (se Borstbindar
arbeten)

........................ 276—279

Witherit ......... 3

Vitriol:

järn- ................................ 1132

koppar- ............................ 1134

zink- ................................ 1133

Wolframjärn .................. 664

Wolfram syra .................. 1131

Vulcanfiber ..................... 306

o. anm.

Vykort .............................. 334

Vykortsalbum ............... 315

Vågar .............................. 1251—1255

Vädurar (se Armatur) 1035—1037

o. anm.

Väfnader:

bomulls- ............................ 464—491

fernissade eller lackerade 506—507

kläder och andra sömnadsarbeten

däraf .... 547—548

Proposition N:o 69. '' 299

Rubrikens

nummer.

Väfnader: (forts.)

jute-, linne- och af andra

vegetabiliska spånads
ämnen

än bomull ........ 419—440

kautschuks- (i förening med

kautschuk) ................... 503—505

kläder och andra sömnadsarbeten

däraf .... 543—546

sadelgjords-; se Sadelgjordsväf.

sammanklistrade medelst

annat ämne än kautschuk 508—509

silkes- ................................ 343—347

o. anm.

spets- och tyll-; se Spetsar,

tagel- eller af andra djurhår,

ej till ull hänförliga .... 386—387

ull- .................................... 375-385

stampad (icke väfd) filt

af ull eller andra djurhår

............................ 360- 362

vattentäta etc. (andra än

kautschuks-) ................ 506—509

kläder och andra sömnadsarbeten

däraf .... 547—548

fållade eller kantade men

utan annat sömnadsarbete,

ej s. n......................... 512

tillklippta eller utstansade

men utan sömnadsarbete,

ej s. n......................... 511

Väfstolar........................... 1013

V ägbomsanordningar, ej

s. n. delar därtill...... 748

V äggbonader, afpassado:

af ull ................. 382

andra; se Väfnader.

Väggur ........................... 1262—1263

Vältar:

ång-.................................... 941

andra ................ 993

Vändskifvor..................... 746

s. 300 Kontrollera mot PDF

300 Kungl. Maj:ts Nåd.

Rubrikens

nummer.

Värjor .............................. 780—781

Värme- eller lågtryckspannor

och värmeelement

af icke smidbart

iärn................................. 672—673

Väskor:

af läder eller skinn ........ 214, 216

af spånadsvaror ................ 521—523

ej s. n............................. 1282

o. anm.

Vätesuperoxid................. 1139

V äxelförreglingsanordningar,

ej s. n. delar

därtill ........................... 748

Växellådor till metallbearbetningsmaskiner

973—978

Växeltungor ................... 746

Växter, ej s. n.:

konstgjorda........................ 134, 566

delar därtill ................ 567

köks-; se Köksväxter.

lefvande ............................ 131

torkade eller annorledes preparerade

........................ 132—133

Växter och växtdelar, till

färgning användbara 1165

Växtfett ........................... 1079

Växtlim ....... 1217

Växtvax .......................... 1085

Y.

Yxor ................................. 773

Yxskaft ........................... 241

z.

Zaponlack ....................... 1090

Zink:

arbetad ............................ 886—890

oarbetad; äfvensom skrot 885

Zinkhvitt ........................ 1157

Proposition N:o 69.

Zinkoxid...........................

Rubrikens

nummer.

1157

Zinksulfidhvitt ...............

1157

Zinkvitriol (zinksulfat)

1133

Å.

Åkdon, ej s. n...............

1069

Ånghammare ..................

962—965

Ånghvisslor..........-.........

1035—1037

Ångloko mobiler .............

o. anm.

941

Ångmaskiner, ej s. n.

o. anm.

936—940

Ångmudderverk ............

971

Ångpanneeldstäder, ång- pannegaflar, galloway- tuber, domar, man- hålsluckor, manh åls- byglar, och dylika

arbeten af valsad järn-

plåt till ångpannor...

925—926

Ångpannezink ...............

886

Ångpannor .....................

919—924

Ångplogar ......................

994

Ångpumpar.....................

o. anm.

951—954

Ångturbiner samt sär- skilt inkommande ro-

terande delar därtill

932—935

Ångvältar ........................

941

Ångöfverhettare...... anm.

t. 919—924

Årder ...............................

994

Årämnen.........................

231

Ä.

Ädelstenar, oinfattade .

20

Ädla metaller, samt ar-

beten där af.....(XII D)

906—918

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.

Maj:ts Nåd.

Ägg, äggula och flytande

ägghvita .....................

Rubrikens

nummer.

143

Ämnen, konstgjorda,

formbara (se Celluloid

etc.) .............................

293—295

Äpplen; se Frukter.

Årmhållare ....................

518—520

Ärmknappar af annat

ämne än guld, silfver

eller platina ...............

1272

Ärmlappar........................

543—544

Proposition N:o 69.

301

Rubrikens

nummer*

Ärter:

tjänliga till människoföda

74

andra ...............................

75

Ättika och ättiksvra......

1107—1109

Ö.

Öfverdrag af läder till

valsar ..........................

212

Öfverfångstappar .........

634

Ofverspänningsapparater

Öfvertyg till paraplyer

1054

eller parasoller...........

536—537

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 69.

Bilaga B.

Till Konungen.

Då af kungl. kommerskollegium och generaltullstyrelsen förslag

blifvit väckt om åsättande af en införseltull å tackjärn af kronor 10 pr

ton och då denna tull synes skola blifva rätt kännbar för de mekaniska

verkstäderna och gjuterierna, hafva undertecknade sökt utreda dess verkningar

på de industrier, som däraf beröras, och tillåta oss att i underdånighet

anföra följande.

Vid sådan utredning torde man böra undersöka, dels hvad nytta

tullen skulle medföra för redan befintlig resp. tillämnad svensk tackjärnstillverkning,

dels hvilken verkan en dylik tull skulle hafva för de svenska

verkstäderna och gjuterierna.

Det visar sig då, att det enda tackjärn, som importeras, är med

koks tillverkadt gjuttackjäm, och då prisskillnaden mellan det svenska

träkolsgjuttackjärnet fritt barnvagn hos tillverkarne och det engelska

kokstackjärnet fritt levereradt i svensk hamn för närvarande är fullt 25

kronor pr ton, d. v. s. 2Vs gånger den föreslagna tullen, lärer denna ej

kunna medföra vare sig högre försäljningspris eller ökad användning

för gjutgodstillverkning af med träkol blåst tackjärn, hvaraf årstillverkningen

i medeltal under de sista 5 åren varit 550,000 ton. Af dessa

användes den ojämförligt största delen för framställning af smidesjärn

och stål; af hela kvantiteten förbrukas inom landet för framställning af

gjutgods endast 2 å 3 %. Vi misstaga oss därföre säkerligen icke, då

vi antaga, att den ifrågasatta tullen endast afser att bereda skydd åt

tillverkning här i landet af med koks blåst gjuttackjäm, hvilket ock

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69. 303

framhålles af ämbetsverken. Den årliga förbrukningen i Sverige af

sådant tackjärn har i medeltal för femårsperioden 1903—1907 varit c:a

58.000 ton pr år (år 1907 var den c:a 70,000 ton) en i för sig mycket

alsevärd kvantitet men då af sakkunniga personer vid olika tilltallen

under senare år gjorda undersökningar visa, att eu modem masugnsanläggning

för kokstackjärn ej bör utföras för mindre års t i 11 verk ning|ä n

200.000 ton, skulle tullen ej skydda mera än något öfver en tredjedel

af ett enda verks årsproduktion, äfven om all import af gjuttackjärn

upphörde, hvithet senare dock ej är antagligt äfven af det skäl, att det

för framställande af förstklassigt gjutgods är behöfligt använda blandning

af tackjärn af såväl olika märken som olika sorter, af hvilka man

ej kan antaga, att under eu följd af år mer än % kunna komma att

framställas inom landet. Uppförandet af koksmasugnar lärer därföre ej

kunna framkallas ensamt åt importtull på tackjärn och deras drift ej

heller däraf erhålla tillräckligt stöd.

Återstår då att tullskyddet skulle framkalla en afsevärd tillverkning

al gjuttackjärn, blåst med koks, i en eller annan af våra vanliga

hufvudsakligen för träkol afsedda masugnar. Vi hafva oss bekant, att

vid några af våra äldre järnverk smidestackjäm blåses i sådana masugnar

dels enbart med koks dels med blandning af koks och träkol,

och möter det naturligtvis ej hinder att på samma sätt tillverka äfven

gjuttackjärn. Tillverkningskostnaden lärer dock i detta fall blifva afsevärdt

högre än vid moderna koksmasugnar.

Ämbetsverken säga visserligen:

»Sålunda hafva, såsom förenämnda reservant framhållit, redan

Denne af våra järnverk anlag! masugnar för tillverkning af tackjärn med

användande af koks som reduktionsbränsle», men detta uttalande torde

bero på ett missförstånd af reservantens yttrande:

»Enligt hvad jag haft tillfälle inhämta använda redan tre svenska

jernverk i stor omfattning koks som smältningsbränsle i masugnarna,

och det största af dessa verk har därmed hållit på i omkring 10 år.»

Dessa masugnar äro emellertid uppförda för användande af träkol

som bränsle, och ehuru en del ändringar torde hafva vidtagits

för att göra masugnarna lämpliga äfven för framställande af kokstackjärn,

lärer man ej kunna påstå, att i landet för närvarande finnes någon

modern koksmasugn, där i pris konkurrenskraftigt kokstackjärn kan

framställas. Dessutom är dessa masugnars läge i mellersta Sveriges

bergslag på grund af fraktkostnaden till de längre söderut belägna stora

gjuteri erna en besvärande faktor. Sä blir t. ex. frakten från Avesta till

Jönköping omkring 4 kronor pr ton högre än frakten sjöledes från

opaginerad Kontrollera mot PDF

S04

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Göteborg till samma plats, och denna fraktskillnad blir ännu större för

de gjut er ier, som ligga längre söderut. För de vid kusten belägna

gjuterierna, hvilka nu fått sitt behof af engelskt gjuttackjärn skeppadt

med direkt sjölägenhet utan omlastning, torde fraktkostnaden från t. ex.

Avesta uppgå till i det närmaste tullens hela belopp. I många fall

skulle därföre tullskyddadt kokstackjärn ej kunna betalas med nämnvärdt

högre pris fritt banvagn i bergslagen än det engelska tackjärnet fritt

levereradt i svensk hamn, oförtulladt, ett pris som säkerligen ej är antagligt

för kokstackjärn, blåst i sådana masugnar, som nu finnas här i

landet. För gjuterier, som ligga i eller nära bergslagen, inträda naturligtvis

något olika fraktförhållanden till fördel för det svenska tackjärnet,

men torde äfven dessa, som ofvan antydts, för att erhålla lämplig

blandning blifva nödsakade importera en del af sitt tackjärnsbehof.

Att äfven ämbetsverken kommit till insikt om, att de nu befintliga

masugnarnas läge är olämpligt, framgår däraf att de synas hafva

grundat sina beräkningar på eu af Järnkontoret lämnad uppgift öfver

bärigheten af en masugnsanläggning i Oxelösund.

Enligt denna uppgift skulle tackjärn »tillverkadt i koksmasugn vid

t. ex. Oxelösund, kosta där 54 kronor 14 öre pr ton och med tillägg

för nu gällande fraktsatser af respektive 3 kronor 50 öre, 2 kronor 50

öre, 2 kronor, 4 kronor 25 öre och 5 kronor per ton, kosta 57 kronor 64

öre i Gäfle, 56 kronor 64 öre i Stockholm, 56 kronor 14 öre i Norrköping,

58 kronor 39 öre i Malmö och 59 kronor 14 öre per ton i

Göteborg. Om man tänker sig ett försäljningspris, motsvarande förenämnda

pris på den engelska varan, 52 kronor, ökadt med t. ex. 10

kronor, eller tillsammans 62 kronor per ton, skulle alltså uppstå eu

vinst af högst 5 kronor 86 öre, (vid försäljning i Norrköping) och minst

2 kronor 86 öre (vid försäljning i Göteborg), motsvarande respektive

10,4 procent och 4,8 procent af tillverkningsvärdet med tillagd frakt.»

Ofvanstående produktionskostnad af kronor 54,14 per ton vid

verket skulle enligt undertecknades mening och i anslutning till hvad

ofvan sagts endast kunna ernås, om anläggningen gjordes af modernaste

sort och för en årstillverkning af cirka 200,000 ton. Då emellertid

importen för närvarande utgör endast cirka 70,000 ton, skulle verket,

äfven under förutsättning att det finge leverera hela landets behof af

gjuttackjärn, hvilket ej är tänkbart, icke komma i åtnjutande af tullskydd

för mer än dessa 70,000 ton, det vill säga för något öfver Va af sin

årsproduktion. Tullskyddet per ton, fördeladt å verkets hela produktion,

skulle således ej blifva mer än kronor 3: 5 0 per ton i stället för af ämbetsverken

beräknade kronor 10: — per ton.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69. 305

Äfven för en något mindre masugnsanläggning, som den vid Liibeck

nyligen utförda, afsedd för en årsproduktion af cirka 125,000 ton, skulle

endast knappa 60 procent af hela tillverkningen komma i åtnjutande af

tullskydd och äfven det under den alldeles oantagliga förutsättningen,

att verket finge leverera allt det gjuttackjärn som konsumeras inom landet.

Enligt hvad som framgår af ämbetsverkens kalkyler rörande produktionskostnaden,

skulle det ifrågasatta verket ej kunna framställa tackjärn

så billigt, att export vore möjlig. Den del af produktionen, som

ej konsumeras af gjuteri erna, tankes i stället använd för frambringande

af sådana valsverksprodukter som balkar, järnvägsskenor och dylikt,

hvartill stål, tillverkadt af en lägre kvalitet tackjärn, kan användas.

Vi äro eniga med ämbetsverken, att det vore en afsevärd nationalekonomisk

vinst, om en dylik tillverkning af valsverksprodukter i stor

skala kunde komma till stånd, och tro äfven, att det ej är uteslutet, att

sådan tillverkning skulle kunna bära sig, om den utom de redan gällande

eller nu föreslagna tullarna å sådana valsverksprodukter äfven finge

stödet af den betydande subvention, som ligger i tackjärnstullen, hvilken

enligt ämbetsverkens mening inom några år skulle uppgå till inemot

1,000,000 kronor per år.

Det förefaller dock undertecknade knappast rättvist, att verkstäderna

och gjuterierna betungas med denna stora utgift, då de, såsom

af det följande torde framgå, af densamma icke blott icke hafva någon

nytta utan endast förorsakas olägenhet och förluster.

Skulle nu, såsom vid ett föregående tillfälle, oaktadt tackjärnstullen

anläggning af moderna järnverk, afsedda för koksbränsle'', icke

komma till stånd, synes tullen ifråga blifva utan någon som helst nytta

för vår järnhandtering. Att här närmare ingå på frågan om tackjärnstillverkningen

på elektrisk väg, anse vi ej vara af behofvet påkalladt,

då metoden i fråga ännu befinner sig på experimentets stadium och ej

torde blifva praktiskt genomförd på ännu åtskilliga år.

Sedan vi nu sökt visa, huru de tackjämsproducerande verken

beröras af tullen, öfvergå vi härmed till frågan om den verkan, tullen

kommer att hafva för de mycket betydande industrier, som förbruka

kokstackjärn. Man finner då, att dessa skulle få denna sin råvara fördyrad

med 15 å 18 procent. Så mycket utgör nämligen tullen i procent

åt järnets värde, ifall man utgår från nu gällande pris å engelskt gjuttackjärn

fritt levereradt i svensk hamn. Detta medför naturligtvis ökad

tillverkningskostnad, kännbar redan vid afsättning å den inhemska marknaden

åt sådana varor, i hvilka tackjämsgjutgods ingår i afsevärd mängd,

och som hafva att konkurrera med likartade utländska, tillverkade af

Bih. till Iiiksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft. 39

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

billigare råvara och med billigare bränsle. Denna olägenhet skulle dock

kunna undanrödjas genom högre tullskydd för det färdiga fabrikatet,

men vid export af detta blir förhållandet helt annorlunda. Den enda

utväg, som här synes kunna tillgripas, vore tullrestitution å sådant

gods, som exporteras.

Tullkommitterade hafva som sin åsikt uttalat, att någon restitution

af tackjärnstull svårligen mera allmänt skulle kunna påräknas, i

det att exportkvantiteterna i hvarje särskild sändning ofta nog skulle

vara för små för att kunna bära de med restitutionsförfarandet förenade

omkostnaderna, och att det särskildt vid blandning af inhemsk och

utländskt gjutjärn skulle möta svårighet att anordna en för tullverket

nöjaktig identitetskon troll, under det att ämbetsverken synas anse, att

restutionsfrågan troligen skulle kunna låta ordna sig. Då emellertid

båda tyckas anse ett restitutionsförfarande önskvärdt vid export af fabrikat,

däri tackjärn ingår, följer däraf med full tydlighet, att man tänkt

sig, att för alla dylika exportartiklar skulle användas utländskt tackjärn,

ty för det svenska tackjärnet kan ju ej någon tullrestitution komma

i fråga.

För att det svenska tackjärnet skall komma till användning i

största möjliga utsträckning och samtidigt restitution erhållas för vara,

som exporteras, fordras således, att gjuterierna ordna sin tillverkning

så, att de tillverka en del varor (de som äro afsedda för export) af

utländskt tackjärn och en del (den för den inhemska marknaden afsedda)

af svenskt tackjärn. Detta stöter emellertid i de flesta fall på nästan

oöfverstigliga svårigheter, då man i synnerhet vid massfabrikation ju ej

kan uppdela tillverkningen på ofvan antydt sätt eller ens på förhand

veta, hvilka exemplar af en viss vara som komma att exporteras eller

ej. Restitutionsförfarandet, om det ur tullteknisk synpunkt öfver hufvud

taget kunde komma till användning, skulle således motverka användandet

af svenskt järn och torde följaktligen näppeligen komma att förordas.

På grund af den växande insikten om nödvändigheten af att så

mycket som möjligt öka vår export af fullt färdiga industrialster göras

numera kraftiga ansträngningar från alla sidor för att nå detta mål, och

statsmakterna hafva äfven därför iklädt sig betydande utgifter. Det

synes då egendomligt, om man genom fördyrande af en nödvändig råvara

skulle motverka det mål, man vill vinna, så mycket mera som den

planerade tillverkningen af kokstackjärn, om den verkligen kommer till

stånd, ej lämnar arbete åt mer än en bråkdel af det antal arbetare, som

den på export arbetande maskin- och järnvaruindustrien sysselsätter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

807

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Äfven från denna synpunkt torde det vara klokt att ej försvåra läget

för en exportindustri, som visat sig mäktig af kraftig utveckling.

Ämbetsverken hafva med stöd af reservantens utredning gifvit

uttryck åt den uppfattningen, att den ifrågasatta tullen å tackjärn ej

skulle innebära någon nämnvärd olägenhet för landets maskinverkstäder

och tillverkare af handelsgjutgods.

Såsom stöd för denna sin uppfattning hafva ämbetsverken gifvit

en del exempel. Dessa äro emellertid, enligt hvad undertecknade kunnat

finna, dels baserade på oriktiga uppgifter om varans pris, i det man

kalkylerat med priskurants bruttopriser i stället för med de nettopris,

bruken erhålla, hvilka äro cirka 35 procent lägre, dels äro de angifna

artiklarna, kaffekvarnar och emaljerade grytor ingalunda representativa,

i det att dessa båda artiklar i vikt utgöra mindre än en half procent

af tillverkningen vid landets gjuterier. Öfver 3/4 af det handelsgjutgods,

som tillverkas inom landet, utgöres af sådana artiklar som spislag

kaminer, vattenvärmare och kittlar, oemaljerade grytor och pannor och

dylikt, å hvars försäljningspris tackjärnstullen utgör cirka 4 procent.

Af nyssnämnda artiklar äro spislar och kaminer en ej obetydlig

exportartikel och då förtjänsten vid export af dessa varor kan beräknas

till högst 5 å 8 procent, är det uppenbart, att tullen här verkar särskild!

kännbart.

Äfven beträffande maskinverkstädernas tillverkningar innebär den

ifrågasatta tackjärnstullen en ganska betungande pålaga. I hemlandet

kan visserligen också i detta fäll olägenheten neutraliseras genom en

lämpligen afpassad höjning af tullen å den färdiga varan, men den uppblomstrande

maskinexporten lärer ej kunna undgå att skadas af tackjärnstullen.

Enligt gjorda beräkningar ökar en tackjärnstull af 10

kronor per ton tillverkningskostnaden för maskiner i genomsnitt med

mellan 1 och 2 procent. För att verkstadsindustrien på grund af denna

ökning i tillverkningskostnad ej skall blifva sämre ställd än förut, torde

en tullförhöjning utöfver den af tullkommitterade föreslagna å maskiner,

motsvarande 3 procent af värdet, behöfvas; detta med hänsyn dels

därtill att den inhemska marknaden i någon mån måste tänkas lämna

ersättning för den minskade behållningen vid export af maskiner, i det

att som ofvan visadt någon restitution knappast kan ifrågakomma, dels

för att motväga de dyrare tillverkningskostnader, verkstäderna i åtskilliga

fall få på grund af tullförhöjning å en del andra för verkstäderna nödvändiga

materialier, som af tullkommitterade föreslagits.

Den mekauiska verkstadsindustrien är för närvarande i ett sådant

läge, att den ej tål några vidare pålagor, om den skall kunna vidare

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

utveckla sig. vSedan på sin tid den nu gällande tullen af 10 procent

å maskiner beslöts, hafva bland annat arbetslöner och skatter i vårt

land stigit högst betydligt och snabbare än i öfriga industriidkande

länder, så att det skydd, denna tull var afsedd att lämna, numera är

väsentligt försvagadt.

1 ämbetsverkens utlåtande påpekas, att i alla järnproducerande

länder, Indika öfver hufvud taget begagna sig af tullskydd för sin

industri, äfven tackjärn belagts med tull. Förhållandena i de citerade

lär■ .na äro emellertid andra än i Sverige. Beträffande Spanien och

Finland är därvarande verkstads- och gjuteriindustri ytterst obetydlig.

Hvad äter angår öfriga uppräknade länder hafva maskinverkstäderna

och gjuterierna därstädes framför de svenska den stora fördel, som

ligger i det egna landets större konsumtionsförmåga. Inom det tullskyddade

området kunna gifvetvis bättre priser erhållas än vid export,

och det är därför af allra största värde för industrien, att detta område

är så konsumtionskraftigt som möjligt. Fn stor omsättning i hemlandet

är en fast grund att bygga på och sätter fabrikanten i stånd att vid

export nöja sig med lägre förtjänst än han måste hafva, då hemmamarknaden

är mindre betydande. Då de svenska verkstäderna och

gjuterierna i detta hänseende tydligen äro väsentligt sämre ställda än

de stora industriländernas, är det äfven för dem vida svårare att bära

en tull å för industrien behöflig råvara.

Vi anhålla i underdånighet att vid behandling af frågan om

eventuell tull å tackjärn ofvanstående synpunkter måtte beaktas.

Stockholm den 25 januari 1910.

Husqvarna Vapenfabriks-Aktiebolag, Aktiebolaget Norrahammars Bruk,

Wilhelm Tham. Johan Spänberg.

Stensholms Fabriks Aktie-Bolag,

Wilh. Göransson.

Jönköpings Mekaniska Verkstads

Aktiebolag,

J. G. Sandvall.

Nydals Gjuteri & Mek. Verkstads A .-B.

Aug. Sveningsson.

Lindells Vågfabriks Aktiebolag,

J. W. D. Lindell.

Nya Aktiebolaget Atlas,

G. Jacobsson.

För J. & C. G. Bolinders

Mekaniska Verkstads Aktiebolag,

Erik Aug. Bolinder.

s. 309 Kontrollera mot PDF

309

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 69.

Nj^a Aktiebolaget Stathmos,

Rob. Sjörvall.

P. P:a Frank Hirscb,

Fredr. F. Persson.

Aktiebolaget Pump-Separator, För Luth & Roséns Elektriska

E. Hem. Aktiebolag,

Ad. von Brömssen.

Klafreströms Bruk, Bergsunds Mek. Verkstads Aktiebolag

J. M. Ekströmer. Aid. Bergsunds Verkstad,

Thore Thelander.

Graham Bris.

Söderhamns Nya Verkstads A. B.,

John Ekelöf.

Undertecknade förklara sig härmed instämma i den af representanter

för Husqvarna Vapenfabrik, Norrahammars Bruk och Karlstads

Mekaniska Verkstad utarbetade inlagan till Kungl. Maj:t angående ifrågasatt

tackjärnstull, daterad den 25 januari 1910.

Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag.

Aktiebolaget Olsson & Fahlin.

Bohus Mek. Verkstads Aktiebolag.

Munktells Mek. Verkstads Aktiebolag,

Aktiebolaget Södertelje Verkstäder.

Ljunggrens Verkstads Aktiebolag.

Lindholmens Verkstads Aktiebolag.

Hessleholms Mek. Verkstads Aktiebolag.

Nydqvist & Holm.

Verkstadsaktiebolaget Vulcan.

Bruzaholms Bruks Aktiebolag.

Aktiebolaget Westeråsmaskiner.

Söderbloms Gjuteri Aktiebolag.

Skoglund & Olsson.

Holmens Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Gefle Verkstäder.

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Kungl. Maj.is Nåd.

Ludwigsbergs Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Wiklunds Armatur- &

Metallfabrik.

Eslöfs Gjuteri & Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Lundby Mek. Verkstad.

Eriksbergs Mek. Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Norbergs Mek. Verkstad.

Kommanditbolaget Eriksson & Clausen.

Aktiebolaget V. Svalins Mek. Verkstad.

Uddevalla Mek. Verkstads Aktiebolag.

Halmstads Nya Verkstadsaktiebolag.

Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna.

Rudelius & Boklund.

Ystads Gjuteri & Mek. Verkstads

Aktiebolag.

I. C. Petersons Gjuteri & Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Davy Robertssons

Maskinfabrik.

Aug. Hansson.

Hvellinge Gjuteri & Mek. Verkstads

Aktiebolag.

W. Söderströms Gjuteri & Mek.

Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Södra Dalarnes Gjuteri

& Maskinverkstad.

Aktiebolaget International Harvester

Company.

Proposition N:o 69.

Sala Maskinfabriks Aktiebolag.

Aktiebolaget Enköpings Maskinfabrik.

Svenska Centrifug Aktiebolaget.

Aktiebolaget Eskilstuna Separator.

Aktiebolaget Arboga Mek. Verkstad.

Sundbybergs Verkstadsbolag.

Aktiebolaget de Lavals Ångturbin.

Näfveqvarns Bruks Aktiebolag.

Rottneros Bruk.

Helsingborgs Mek. Verkstad.

Siefvert & Eornander.

F. & O. Lindman.

Landskrona Nya Mek. Verkstads

Aktiebolag.

Åbjörn Anderssons Mek. Verkstads

Aktiebolag.

Hvilans Mek. Verkstads Aktiebolag.

Aktiebolaget Ankarsrums Bruk.

Tullgarns Gjuteri & Mek. Verkstads

Aktiebolag.

Askersunds Gjuteri & Mek. Verkstads

Aktiebolag.

Robert Sjöströms Gjuteri & Mek.

Verkstad.

Aktiebolaget Joh. Thermmnius &

Son.

s. 311 Kontrollera mot PDF

311

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 69.

0. Aug. Johanssons Gjuteri och

Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Linköpings gjuteri &

mek. verkstad.

Aktiebolaget Armaturfabriken Carl

Holmberg.

Oscarshamns Mek. Verkstads &

Skeppsdocka^ Aktiebolag.

Aktiebolaget Karlstads Mek. Verkstads

filial.

Aktiebolaget G. Welander & Kellners

Verkstäder.

Vagn- & Maskinfabriks Aktiebolaget.

Bröderna Anderssons Gjuteri & Mek.

Verkstad.

Lyckeby Gjuteri & Mek. Verkstad.

Nya Aktiebolaget Åkermans Gjuteri

& Mek. Verkstad.

Aktiebolaget Per Perssons Väf- &

Stickmaskin.

Aktiebolaget P. A. Larssons Gjuteri

& Aduceringsverk.

Aktiebolaget Karlstads Mek. Verkstad.

Motala Verkstads Nya Aktiebolag.

Morgårdshammars Mek. Verkstads

Aktiebolag.

F. W. Haker.

E. V. Beronius Mek. Verkstads

Aktiebolag.

Aktiebolaget Lunds Mek. Verkstad.

Stockholm den 1 februari 1910.

För förestående firmor enligt fullmakter

Ernst F. Wållgren.

K. A. Winroth.

Bevittnas:

Ester Steen.

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Undertecknade förklara sig härmed instämma i den af representanter

för Husqvarna Vapenfabrik, Norrahammars Bruk och Karlstads

Mekaniska Verkstad utarbetade inlagan till Kungl. Maj:t angående ifrågasatt

tackjärnstull, daterad den 25 januari 1910.

För Kockums Järnverks Aktiebolag. Carl Holmbergs Mek. Verk. A.-B.

F. H. Kockum.

Carl Holmberg.

Kockums Mekaniska Verkstads Aktie- bolag.

F. II. Kockum j:r.

A. J. Andersson & C:o Mekanisk

Verkstad.

Axel J. Anéll.

För Maskinfabriksaktiebolaget Scania.

TF. Aug. Löfgren.

J. N. Malmros Gjuteri.

Aktiebolaget Malmö Armaturfabrik. För Carl Lunds Fabriksaktiebolag.

Hugo Granqvist.

TF. Lassen.

H. J. Ohlssons Söner & Eft:tr.

0. E. Ohlsson.

Maskinfabriksaktiebolaget Thule.

Otto Linnander.

Aktiebolaget Arlöfs Mek. Verkstad

och Vaggonfabrik.

K. Dingertz.

Landskrona Gjuteri Aktiebolag.

Birger Petersson.

s. 313 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

313

Undertecknade förklara sig härmed instämma i den af representanter

för Huskvarna Vapenfabriks Aktiebolag, Aktiebolaget Norrahammars

Bruk och Aktiebolaget Karlstads Mek. Verkstad utarbetade inlagan till

Kungl. Maj:t angående ifrågasatt tackjärnstull, daterad den 25 januari 1910.

Banängens Mek. Verkstads Aktie- A. J. G. Bissmarck & C:o.

bolag.

Köpings Mek. Verkstads Aktiebolag. Enköpings Mek. verkstads aktie
-

Aktiebolaget Wilhelmsbergs Mek. I. O. Holmers Mek. Verkstads Aktie
-

bolag.

Verkstad.

bolag.

Stockholm den 2 februari 1910.

För förestående firmor enligt fullmakter

Ernst F. Wållgren.

Bevittnas:

K. A. Winroth.

Arvid Dahlstedt.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 49 Höft.

40

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:192 Skrifvelse till Konungen, angående vissa delar af tullbevillningen. s. 245 i texten
  2. BevU 1910:25 Betänkande angående vissa delar af tullbevillningen. s. 1 i texten
  3. BevU 1910:23 Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1910:191 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels ock i ämnet väckta m s. 1 i texten