Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri
1916-02-08 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1916:43, Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.
1
Nr 43.
Kung1. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning
av svenskt fartyg eller andel däri; given Stockholms
slott den 8 februari 1916.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om förbud i vissa
fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri.
Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Berndt Hasselrot.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 höft. (Nr 43.)
1
2
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 43.
Förslag
till
Lag
om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg
eller andel däri.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den
mån så prövas nödigt, förordna, att under viss tid eller tillsvidare
svenskt fartyg eller andel däri ej må, utan att Konungen förut därtill
givit lov, överlåtas till utlänning, där ej överlåtelsen avser utlänning
tillhörig andel i fartyg.
2 §•
Sluter någon i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats,
avtal om överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri,
vare avtalet ogillt och straffes överlåtaren med böter, högst tjugutusen
kronor, eller fängelse i högst ett år; skolande den egendom, avtalet
gällt, tagas i beslag, om så ske kan, och dömas förbruten samt, om
beslag ej kunnat ske, överlåtaren förpliktas att utgiva ett belopp motsvarande
egendomens värde.
3 §•
Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.
Böter, som enligt 2 § ådömas, så ock vad den brottslige enligt
samma paragraf förbrutit eller förpliktats utgiva tillfälle kronan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 43.
Saknas tillgång till fulla gäldandet av ådömda böter, skola de förvandlas
enligt allmänna strafflagen.
Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande
meddelat, må Konungen jämväl föreskriva, att där avtal om
överlåtelse, som i denna lag avses, slutits före lagens ikraftträdande
men efter den 8 januari 1916, avtalet skall upphöra att gälla, om ej
någondera parten inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft, söker
Konungens godkännande samt sökt godkännande varder av Konungen
beviljat. Har sådan föreskrift meddelats och varder på grund av avtal,
som slutits under nyss nämnda tid före lagens ikraftträdande samt ej
av Konungen godkännes, fartyg efter lagens ikraftträdande avlämnat till
utlänning, äge vad i 2 § av denna lag stadgas om annan påföljd än
avtals ogiltighet ävensom bestämmelserna i 3 § av samma lag motsvarande
tillämpning.
4
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.
Åtgärder för
åstadkommande
av provisoriskt
förbud
mot överlåtelser
av
svenska fartyg
till utlandet.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:
Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den
28 januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,
Statsråden: Hasselrot,
yon Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet:
»Bland de frågor, som i mån av världskrigets fortgång blivit
synnerligt aktuella, har även framträtt spörsmålet rörande åtgärder till
förhindrande att den svenska handelsflottan till skada för vårt land
minskas genom överlåtelser av svenska fartyg till utlandet. Statsmyndigheterna
hava haft sin uppmärksamhet oavlåtligt riktade på saken.
Av vad därunder förekommit vill jag till en början omförmäla, att jag
i augusti 1915 under hand från kommerskollegium mottagit en av föreståndaren
för kollega fartygsregistreringsavdelning utarbetad promemoria
i ämnet, vilken, med undantag för de tillhörande bilagorna, för vilkas
innehåll närmare redogörelse ej torde här krävas, hade följande lydelse:
Kungl. 1Maj ds Nåd. Proposition Nr 43. 5
Verkningarna av de rådande krigsförhållandena äro, såsom väl är känt, inom
sjöfarten, liksom inom sä många andra områden, av särdeles ingripande art. Vad
angår vårt land, som för sin handelsflotta åtnjuter de fördelar, skyddet av en neutral
flagga innebär, äro de antydda verkningarna både av ondo och godo. I förra hänseendet
må vara nog att erinra om de ytterligt ökade svårigheter och risker av
förut så gott som okänt slag, för vilka även den neutrala sjöfarten är utsatt och
som medfört en ytterlig stegring av kostnaderna vid näringens bedrivande. A andra
sidan uppvägas emellertid vedervärdighetema av de större vinstmöjligheter fraktfarten
i dessa tider erbjuder, ity att frakterna såväl överhuvudtaget som alldeles
särskilt beträffande viss varuförsel och i vissa trader drivits upp till förut oanad
höjd. Orsaken till nämnda förhållande är främst otillräckligheten av det tonnage,
som är tillgängligt för den neutrala handeln, och i sin tur beror den bristande tillgången
närmast därpå, att de krigförande makternas tonnage — som ju innesluter
ojämförligt större delen av världstonnaget — är i större eller mindre del undandraget
från fraktmarknaden, vare sig nu detta föranledes därav att fartygen (såsom
är fallet beträffande större delen av den tyska och österrikiska handelsflottan) äro
av omständigheterna tvingade till så gott som fullständig overksamhet eller (såsom
ententemakternas) antingen i stor utsträckning upptagas av krigstransporter eller
äro avstängda från användning i vissa farvatten (särskilt Nord- och Öster sjötrafiken)
m. m. Härtill kommer så svårigheten under rådande förhållanden att skaffa ersättning
för det tonnage, som undan för undan, genom kriget eller andra orsaker, går
förlorat. En naturlig följd av tonnagebristen med åtföljande fraktstegring har
också blivit en i jämna steg därmed fortgående stegring av fartygsprisen. En redogörelse
i fråga härom, som förekommit i facktidningen »Svensk Flagg» och synes
vara nog så upplysande, bifogas (bil. 1).
Nu antydda förhållanden ha — såsom ock beröres i nyssnämnda uppsats —
givit anledning till en allt livligare omsättning särskilt av neutralt tonnage. Liksom
vid andra affärsspekulationer gäller även i detta fall, att köparen räknar med
fortsatt högkonjunktur, medan säljaren föredrager en säker realisationsvinst framför
en mer eller mindre oviss konjunkturvinst. Då svenska redare härvid visat en
större benägenhet att sälja än att köpa, har härigenom efter hand åtskilligt svenskt
tonnage kommit att överflyttas under främmande flagga.
I den mån sådana försäljningar inskränka sig till äldre mindre värdigt tonnage
och ske med beräkning av säljaren att framdeles vid inträdande normala förhållanden
återupptaga en nedlagd eller inskränkt rederiverksamhet, torde på det
hela taget därom vara mindre att säga. Då emellertid det är ovisst, huru framtiden
i detta hänseende kan gestalta sig, och för övrigt en försäljning under nu
rådande konjunkturer ur nationalekonomisk synpunkt framstår såsom åtminstone
tvivelaktig, har kungl. kommerskollegium alltifrån början haft uppmärksamheten
fäst å dessa transaktioner, och, då desamma efter hand antagit större omfattning,
ansett anledning vara att taga under övervägande, huruvida icke omständigheterna
och omsorgen om den för landet så viktiga sjöfartsnäringen borde påkalla några
åtgärder till förhindrande av, att landets fartygsbestånd över hövan minskades genom
försäljning till utlandet.
I sådant syfte har till en början inom kollegium verkställts en utredning
rörande de försäljningar, som efter krigsutbrottet ägt rum, vilken innefattas i här
bifogad tablå (bil. 2), därvid emellertid må anmärkas, att, enligt vad kollegium har
Promemoria
i augusti 1915.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
anledning antaga, åtskilliga flera dylika försäljningar redan ha skett eller äro under
avslutning.
Såsom av tablån inhämtas har det hittills försålda tonnaget, såvitt det avser
ång- eller motorfartyg, omfattat i allt 40 ång- och 1 motorfartyg om tillhopa c:a
46,000 tons brutto- och c:a 32,500 nettoton (motsvarande ungefär 4.5 procent av
hela ångbåtsflottan). Av de bortsålda fartygen äro till storleken
9 mellan 200— 500 bruttoton
13 » 500-1,000 *
12 » 1,000—2,000 » samt
7 över 2,000 bruttoton.
Vad beträffar fartygens ålder äro 12 mer än 20 år gamla, 12 mellan 10—20
år och 17 mindre än 10 år. Såsom köpare till samma fartyg står Norge i första
rummet
med icke mindre än 27 fartyg och 28,228.5 9 bruttoton
därnäst Danmark med 7 » » 9,372 »
så England » 6 » » 7,390.9 6 »
och slutligen Finland » 1 » » 218.39 »
Häremot bör ställas, att under samma tid belöpte sig inköpet av främmande
tonnage till Sverige — om man undantager de fartyg, som varit beställda eller
eljest kontraherade före kriget — till allenast 10 stycken om tillhopa 13,624.3 5
brutto ton. Av dessa hava inköpts:
från Norge.....
» Danmark
» England
» Tyskland
5 om 7,196.7 7 bruttoton
1 » 378 »
1 » 3,140.2 6 »
3 » 2.909.12 »
Beträffande inköpen från England och Tyskland torde böra erinras därom,
att betydelsen av desamma förringas därigenom att fartyg, som förvärvats från
krigförande makt, i regeln icke kunna komma till användning förr än efter
krigets slut.
Läggas härtill de fartyg, som tillkommit genom nybyggnad, blir resultatet,
då tillika de förluster, som drabbat flottan (vilka särskilt genom kriget varit vida
större än under normala förhållanden) avräknas, att svenska handelsflottan under
förflutna delen av innevarande år minskats med 37 ångfartyg och 55,532.7 7 bruttoton
(jämf. bil. 3).
Yad denna flottas tillbakagång, i och för sig avsevärd nog, närmare innebär, belyses
bäst, om man tillika betänker, att flottan under närmast föregående år i stället
haft att uppvisa en årlig ökning av ungefär samma storlek, varjämte ej heller bör
förbises den avskrivning (i allmänhet beräknad till c:a 5 procent) för värdeminskning,
som skäligen bör påföras. Ställningen, sådan den framstår i belysning av de
meddelade siffrorna, har synts kollegium giva fastare grund för farhågorna, för att
ett fortgående föryttrande av våra fartyg till utlandet kan på ett betänkligt vis
hämma den vackra utveckling, vår sjöfartsnäring, delvis med bistånd från det allmänna,
haft att uppvisa. Sedan kollegium därför för sin del kommit till en alltmer
stadgad uppfattning om angelägenheten att sådana försäljningar, där de icke an
-
7
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
såges höra alldeles förhindras, åtminstone såvitt möjligt begränsades till äldre eller
eljest mindrevärdigt tonnage, har kollegium rådgjort i ämnet med flera framstående
representanter för sjöfartsnäringen. Härvid har kollegium vunnit ytterligare stöd
för sin ovan framhållna uppfattning i frågan och därjämte erhållit visshet att även
inom redarekretsar kunna påräkna förståelse för nyttan av en åtgärd i antydd
riktning.
De synpunkter, som böra anläggas vid bedömande av lämpligheten av en
dylik åtgärd, torde i huvudsak kunna sammanfattas sålunda:
att fraktkonjunkturema äro och kunna förväntas, så länge kriget fortvarar,
förbliva sådana, att fartygsförsäljning icke lärer vara påkallad av hänsyn till desamma
;
utt tillgången på tonnage för landets egna redare är mindre än som motsvarar
efterfrågan, varför i förekommande fall säljare icke lärer behöva vända sig
till utlandet för att träffa köpare;
att allt större svårigheter möta att kunna skaffa ersättning för tonnage, som
går bort, på grund av att
dels verkstäderna redan äro upptagna av beställningar för lång tid framåt,
dels de andra neutrala länder, från vilka inköp skulle kunna ifrågakomma,
torde vara mindre benägna att sälja, och (särskilt Norge) snarare
uppträda som köpare,
dels ock förvärv från de krigförande hindras av exportförbud, varifrån
licenser blivit allt svårare att utverka, och för övrigt fartyg, som förvärvas
från krigförande, i regel icke kan användas så länge kriget varar;
att i betraktande av att sålunda ersättning för det tonnage, som går ur
fraktmarknaden, i alla händelser endast delvis torde, så länge kriget varar, kunna
erhållas, snarare kan förväntas, att frakterna och med dem fartygsprisen skola
vidare stegras än motsatsen;
att, oaktat förhållandena äro sådana, från Sverige till utlandet föryttrats vida
mera tonnage än som till riket inköpts, att det försålda tonnaget så gott som uteslutande
omfattar så kallade trampångare, medan linjerederierna alltjämt lära se sig
om efter mera tonnage och i vissa fall för högt pris lyckats förskaffa sig sådant;
att icke blott de krigförande makterna utan även en och annan av de neutrala
(såsom Italien före kriget) utfärdat exportförbud å fartyg;
att förhållandena i våra grannland, Norge och Danmark, där en sådan försäljningsrörelse
som den i vårt land icke lärer förekommit, torde vara tillräcklig förklaring
till att sådant förbud icke meddelats i nämnda länder;
att, enligt uppgifter från svenska redare, särskilt Norge under kriget inkräktat
på svensk linjetrafik, och att detta i viss mån skett genom insättande av tonnage,
som förvärvats från Sverige;
att ehuruväl tillgången på erforderligt tonnage i viss mån lärer kunna räknas
till sådana förnödenheter, beträffande vilka åtskilliga exportförbud blivit meddelade
torde dock, då frakterna regleras av internationella förhållanden, genom ett dylik,
förbud näppeligen kunna övas inflytande på frakterna. Men detta oavsett kan det
väl vara för staten icke alldeles utan betydelse, att det nationella tonnaget, såvitt
möjligt, bibehålies, enär ett ingripande från statens sida i fraktregleringssyfte väl
icke är alldeles uteslutet; varjämte ej heller bör lämnas obeaktat, att fartygsförsäljningar
kunna ske till krigförande makt, och att varje sådan försäljning länder
Kungl. Maj.ts
beslut av den 8
januari 1916
rörande avförandet
av
fartyg ur fartyg
g sregistret.
8 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.
till minskning av det neutrala tonnaget och därigenom kan i sin mån medverka till
frakthöjning;
att en ekonomisk skyddsåtgärd i den riktning, som ett exportförbud innebär,
synes vara av de abnorma förhållandena väl betingad, ehuruväl därvid icke bör förbises,
att ett sådant förbud i viss mån motiveras av andra skäl än som i allmänhet
torde varit bestämmande för eljest bär i riket utfärdade dylika förbud;
att ett stadgande i ämnet, för att bliva effektivt, bör innefatta förbud för
varje transaktion, varigenom fartyg skulle upphöra att vara svensk egendom;
samt att slutligen ett sådant förbud, som endast torde behöva gälla det
värdefullare fartygsmaterialet, i sådant hänseende kunde lämpligen begränsas exempelvis
till maskindrivna, av järn eller stål senare än 1890 byggda fartyg med storlek,
överstigande 200 bruttoton; varförutom genom licensmöjlighet lärer böra hållas
öppen utväg för att i förekommande fall, då sådant kan prövas vara av omständigheterna
skäligen betingat, även försäljning av ett eljest under förbudet innefattat
fartyg må kunna medgivas.
Den sålunda anvisade utvägen att genom exportförbud förhindra
fartygsförsäljning till utlandet syntes mig icke vara tillrådlig. Det
visade sig nämligen vid närmare undersökning av saken vara lörenat
med synnerligen störa svårigheter att göra ett dylikt förbud någorlunda
effektivt.
Emellertid skedde under nästlidna höst betydande inköp av utländskt
tonnage till Sverige, så att förhållandena på hithörande område ställde
sig väsentligt gynnsammare än under sommaren, vadan något egentligt
behov av restriktiva åtgärder dårnera ej syntes göra sig gällande. Jag
anmodade dock under hand kommerskollegium att fortfarande noga följa
företeelserna på fartygsmarknaden samt giva tillkänna, om särskilda
åtgärder skulle visa sig erforderliga. Inemot senaste årsskifte meddelades
mig ock av chefen för kommerskollegium, att fartygsförsäljningarna
åter börjat att på ett oroväckande sätt stiga. Kollegium erhöll då
under hand anmaning att skyndsamt utarbeta erforderliga lagbestämmelser
i syfte att hindra handelsflottans ytterligare decimering.
För att söka i möjligaste män förekomma, att det svenska tonnaget
övergick i utländsk ägo, anmälde jag den 8 januari 1916 preliminärt
frågan för Eders Kungl. Maj:t; och täcktes Eders Kungl. Maj:t
då, på mitt av statsrådets övriga ledamöter biträdda förslag, anbefalla
kommerskollegium att, då fråga uppkomme om fartygs avförande ur fartvgsregistret
på grund av försäljning till utlandet, därom hos Eders
Kungl. Maj:t göra anmälan och avvakta Eders Kungl. Maj:ts beslut huruvida
hinder må möta mot avförandet.
Numera har kommerskollegium till Kungl. Maj: t inkommit med en
framställning av den 20 januari 1916, av i huvudsak följande innehåll.
9
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 43.
Den svenska handelsflottan har under år 1915 haft att vidkännas en synner- Kommertkolligen
betydande minskning. Vad de i fartygsregistret införda fartygen angår, har lega frambeståndet
av sådana fartyg, på sätt bilagda tabeller (bil. A och B) utvisa, i sin filning av
kelhet undergått eu minskning av 123 fartyg om tillhopa 80,529.15 bruttoton, i '' "
vilka siffror den på försäljningar till utlandet och förvärv därifrån beroende skillnaden
ingår med resp. 70 och 19,250.05. Härtill kommer, att ett icke ringa antal
mindre, i fartygsregistret ej införda bogserbätar, fiskefartyg och andra fartyg under
året avyttrats till utlandet. Denna nedgång i handelsflottans storlek, som även
eljes skulle hava framstått såsom ett missförhållande, är med hänsyn till såväl de
av krigstillståndet framkallade förhållanden, som de förhållanden, vilka kunna väntas
inträda under de närmaste åren efter ett fredsslut, i alldeles särskild grad ägnad
att framkalla allvarliga betänkligheter.
Kommerskollegium har under det senaste året haft sin uppmärksamhet oavlåtligt
fästad på berörda missförhållanden. I augusti 1915 överlämnades av kollega
chef under hand till chefen för finansdepartementet en av föreståndaren för kollega
fartygsregistreringsavdelning utarbetad promemoria i ämnet, varav ett exemplar
jämte däri åberopade bilagor här närslutes (bil. C).
I denna promemoria utvecklas närmare de huvudsakliga synpunkter på förevarande
fråga, vilka lett kollegium till en alltmera stadgad uppfattning om angelägenheten
av ett övervakande från det allmännas sida av fartygsöverlåtelser till
utlandet. I promemorian ifrågasättes förbud, dock begränsat att omfatta överlåtelser
av mera värdefullt fartygsmateriel, nämligen maskindrivna, av järn eller
stål senare än 1890 byggda fartyg med storlek överstigande, 200 bruttoton.
Såsom ett steg i den uti promemorian sålunda åsyftade riktning torde få
betraktas Eders Kungl. Maj:ts åtgärd att genom nådiga brevet den 8 januari 1916
anbefalla kollegium att, då fråga uppkommer om fartygs avförande ur fartygsregistret
på grund av försäljning till utlandet, därom hos Eders Kungl. Maj:t göra
anmälan och avvakta Eders Kungl. Maj:ts beslut, huruvida hinder må möta mot
avförandet.
Men denna åtgärd är icke och har givetvis ej heller avsetts att vara tillfyllest
för åstadkommande av effektiva hinder, i mån av behov, mot fartygsöverlåtelsema
till utlandet. För detta syfte anser kollegium alltjämt ett förbud mot
dylika överlåtelser erforderligt.
Med avseende härå får kollegium, utöver vad som innefattas i ovannämnda
promemoria, ytterligare anföra följande.
I sjölagens 2 § andra stycket sista punkten stadgas, att fartyg, som blivit i
registret infört, ej må därur avföras i andra än vissa angivna fall, däribland det då
fartyget upphört att vara svenskt. I anslutning till detta stadgande bestämmes i
gällande förordning angående registrering av svenska fartyg av den 18 oktober
1901, § 28, att, sedan det styrkts, att fartyg upphört att vara svenskt, detsamma
skall ur fartygsregistret avföras. Med hänsyn härtill lära för genomförande av nu
ifrågasatta förbud nya bestämmelser av lags natur erfordras.
Dessa torde i huvudsak kunna begränsas till bemyndigande för Eders Kungl.
Maj:t att för viss tid eller tillsvidare utfärda förbud — allmänt eller i särskilda fall
— mot fartygsöverlåtelse till utlandet, varjämte fullt effektiva stadganden erfordras
i fråga om straffs utkrävande för överträdelse av sådant förbud.
Enär det numera visat sig, att även andra fartyg än de, beträffande vilka i
Bihang till riksdagens protokoll 1916■ 1 sand. 37 höft. (Nr 43.)
9
10
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
promemorian förbud ifrågasattes, i avsevärd utsträckning avyttrats och allt fortfarande
avyttras till utlandet — exempelvis bogserbåtar och fiskefartyg — torde
ett bemyndigande för Eders Kungl. Maj:t att utfärda förbud böra omfatta alla slags
fartyg. För att i möjligaste mån säkerställa syftet med den nya lagstiftningen
synes bemyndigandet böra utsträckas jämväl till nybyggnader av fartyg, såväl pågående
som allenast kontraherade, om än det må antagas, att för sistnämnda fall
bemyndigandet behöver utnyttjas blott undantagsvis. Möjlighet till licens bör under
alla förhållanden hållas öppen.
På grundvalen av ovanstående har kollegium uppgjort bilagda förslag (bil. D)
till »lag angående förbud mot överlåtelse till utlandet av svenskt fartyg» samt får,
med åberopande av dess innehåll, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga
erforderliga åtgärder för åstadkommande av provisoriskt förbud mot överlåtelse av
svenskt fartyg till utlandet.
Det förbud, varom Eders Kungl. Maj:t må efter den föreslagna lagens tillkomst
finna skäligt förordna, torde lämpligen kunna tillsvidare avse, med förbehåll
för licenser, varje fartyg, som ej visas hava mindre bruttodräktighet än 20 registerton,
ävensom varje pågående nybyggnad av fartyg, vars bruttodräktighet ej visas
komma att understiga 20 registerton.
Den i kommerskollegii skrivelse åberopade bilagan C har jag redan
återgivit. Övriga med A, B och D betecknade bilagor torde i en gemensam
bilaga (Bil. II) få fogas till detta protokoll.
Någon ändring till det bättre i de missförhållanden, som enligt
kommerskollegii uppgifter framträdde vid senaste årsskiftet, har icke
yppat sig, utan synas fartygsförsäljningarna till utlandet alltmer tilltaga.
Enligt vad jag inhämtat från kommerskollegium hava under den hittills
lörflutna korta tiden efter 1916 års ingång till fartygsregistret gjorts
anmälningar om försäljningar till utlandet av icke mindre än 22 ångfartyg
om tillhopa 30,692.0 4 bruttoton jämte 8 segelfartyg om tillhopa
1,393.7 5 bruttoton, medan under samma tid icke något från
utlandet förvärvat fartyg införts i fartygsregistret; dock uppgivas 2 fartyg
om tillhopa cirka 3,000 bruttoton hava under senaste tid förvärvats
från utlandet, ehuru de ännu ej införts i fartygsregistret.
De vådor, som de nu pågående omfattande fartygsförsäljningarna
till utlandet ur olika synpunkter måste anses medföra för landet, synas
mig vara från kommerskollegii sida på ett övertygande sätt påvisade.
Givetvis måste det för den enskilde fartygsägaren innebära en
stark frestelse att, med de nuvarande utomordentligt höga marknadsprisen,
genom fartygsförsäljning inhösta en stor och säker vinst. Men
frågan är om detta verkligen ens för den enskilde kan i längden ställa sig
förmånligare än att behålla fartyget och bliva i tillfälle draga nytta av
de ytterst goda fraktkonjunkturer, som icke endast nu råda, utan även
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
kunna förväntas bliva rådande åtminstone de närmaste åren efter världskrigets
slut. Att denna sista synpunkt är värd beaktande, visas bäst av
den omständigheten, att åtskilliga av våra större rederiföretag i stället för
att minska sitt tonnage sträva att öka detsamma.
Ur nationalekonomisk synpunkt är redan det förhållandet att
sjöfartsnäringen går tillbaka i och för sig mindre lyckligt. Därigenom
berövas många svenska sjömän möjlighet att under svensk flagga utöva
sitt yrke och de nödgas i stället söka sin utkomst inom främmande
flottor. Vidare lärer efter fartygs överlåtelse till utlandet redarvinsten
i regel varken komma till användning i Sverige eller där beskattas. Men
en stark tillbakagång av den svenska handelsflottan är även på annat sätt
skadlig. En mycket stor del av de för vårt folk nödiga livsmedel och
av råvaror för vår industri måste importeras och då naturligen i huvudsak
sjövägen. A andra sidan har ock vår export starkt behov av fartyg såsom
transportmedel. Vikten och fördelen av att dessa uppgifter för sjöfarten
i största möjliga utsträckning fullgöras medelst svenska fartyg torde
ligga i öppen dag. Då vår handelsflotta nu minskas, bliver den än
mindre skickad för nämnda uppgifter, och möjligheterna att omedelbart
eller inom en snar framtid åter täcka den åsamkade bristen äro mycket
kringskurna.
Vad härvid beträffar förvärv av fartyg medelst nybyggnad har jag,
efter hänvändelse till kommerskollegium, erhållit följande approximativa
uppgifter: De vid 1916 års ingång för svensk räkning å svenska varv pågående
nybyggnader av fartyg representera tillhopa cirka 27,000 bruttoton,
därav beräknas leveransfärdiga under 1916 cirka 24,000 bruttoton, varav
cirka 16,000 under förra halvåret, samt under 1917 något över 3,000
bruttoton; vid 1916 års ingång för svensk räkning redan kontrakterade,
men ej påbörjade nybyggnader av fartyg å svenska varv representera ett
sammanlagt bruttotonnage av cirka 30,000 ton; beträffande leverans till
Sverige från utländska varv, därvid väl endast Norge och Danmark nu lära
kunna komma i betraktande, pågick vid årets början nybyggnad allenast
av ett fartyg om cirka 1,500 bruttoton, medan nybyggnader väl voro
kontrakterade, men ej påbörjade av fartyg om tillhopa cirka 48,000
bruttoton, rörande vilkas beräknade leveranstid dock ej underrättelser
kunnat erhållas rörande flera än cirka 20,000 ton, som väntas färdiga
successivt intill utgången av förra halvåret 1918.
Den ökning i det svenska tonnaget, som genom dessa pågående
eller förestående nybyggnader må beräknas, kan dock icke tillnärmelsevis
uppväga redan inträffad minskning i tonnaget och blivande minsk
-
12
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 43.
ning däri, i synnerhet om ingripande mot försäljningar till utlandet icke
skulle komma till stånd.
Utsikten att genom förvärv från utlandet öka vårt tonnage torde icke
vara stor. De krigförande länderna hava bruk för allt sitt användbara
tonnage, och har för övrigt där förbjudits fartygs övergång till annan
nationalitet. Jämväl i neutrala länder, bland andra även numera våra
grannländer Norge och Danmark, råder förbud mot försäljning till utlandet
av fartyg. Efter krigets slut lärer tillgängligt tonnage bliva taget i anspråk
framför allt för de förut krigförandes behov, liksom ock de utländska
varvens leveransförmåga. Men även om utländskt tonnage för svenska
behov stode att uppbringa, kan detta utländska tonnage ej i samma
utsträckning som det svenska tonnaget underkastas svensk lagstiftning
och förfoganden i övrigt från de svenska statsmakternas sida.
Från min sida torde ej behöva vidare utvecklas huru trängande
behovet är av ett ingripande mot det missförhållande varom här är fråga,
utan hänvisar jag till kommerskollegii uttalanden härutinnan, vilka jag
biträder. Jag finner mig alltså bestämt uppfordrad att tillråda ett dylikt
ingripande, vilket lärer kunna ske allenast medelst nya bestämmelser
av allmän lags natur.
Då det nu gällt att i anslutning till vad jag sålunda uttalat upprätta
förslag till den blivande lagen, har jag kunnat i väsentliga delar
bygga på kommerskollegii förslag, men ansett fnig ock böra göra rätt
viktiga avvikelser därifrån, bestående, bland annat, däri att, på sätt’ jag
vill i fortsättningen närmare utveckla, dels bestämmelserna om förverkande
och straff med tillhörande stadganden om åtalsrätt, bötesförvandling
och forum m. m. funnits böra uteslutas, dels ock spörsmålet om
lagstiftningens tillämpning i retroaktiv riktning blivit löst annorledes än
kollegium tänkt sig.
På grundvalen av det anförda har jag låtit utarbeta ett förslag
till ''Lag om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri
eller av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri’, vilket
förslag torde såsom bil. I få fogas till detta protokoll.»
Sedan departementschefen redogjort för detta förslags innehåll,
anförde departementschefen vidare:
»Såsom motivering såväl för vissa av de skiljaktigheter förslaget
företer vid en jämförelse med kollega förslag som för vissa delar av
förslaget i övrigt må följande framhållas.
I fråga om försäljning av fartyg eller andel däri skiljer sig det
nya förslaget från kommerskollegii förslag däri, att all försäljning av
fartygsandel till utlänning göres beroende av Kungl. Maj:ts tillstånd,
13
Kungl. Maj tx Nåd. Proposition Nr 43.
oavsett om fartyget därigenom skulle uppköra att vara svenskt. Att
förklara försäljning intill en viss gräns utan vidare giltig torde vara
förenat med svårigheter, om samma försäljning faller dels inom dels
utom gränsen och ännu mer om flera sådana försäljningar skett samtidigt.
Under uttrycket »utlänning» falla även utländska juridiska personer.
Vidare förbjudes försäljning utan Kungl. Maj:ts tillstånd av fartyg
eller fartygsandel till sådana svenska rättssubjekt, beträffande vilka föreligger
särskild fara för ett övervägande utländskt inflytande. Då sjölagens
1 § ej förutsätter andra ägare av fartyg än fysiska personer och
aktiebolag, torde det knappast gå för sig att här meddela stadganden
om andra bolag än aktiebolag. Om en utlänning blir delägare i ett
handelsbolag, som äger fartyg, eller ett handelsbolag, vari utlänning är
delägare, förvärvar fartyg, torde enligt sjölagens terminologi utlänningen
få anses direkt förvärva andel i fartyget.
Ytterligare uppställes nu fordran på Kungl. Maj:ts tillstånd såsom
villkor för att utlänning eller ett svenskt rättssubjekt, i avseende
varå förefinnes särskild fara för utländskt inflytande, skall kunna
förvärva aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Härigenom
förhindras, att inflytandet i ett fartygsägande aktiebolag överflyttas
från svenska till utländska händer.
En väsentlig avvikelse från kommerskollegii förslag ligger även
däri att bestämmelserna om förverkande och straff utelämnats. Det torde
vara tillräckligt att stadga avtalets ogiltighet. Härigenom förhindras,
att fartyget eller annan egendom, varom nu är fråga, övergår i utländsk
ägo; avtalet medför ingen som helst ändring i rättsförhållandet, utan allt
är som om avtalet icke varit träffat.
Av den i 3 § föreslagna lydelsen framgår, att Kungl. Maj:ts tillstånd
skall hava sökts i förväg. Härigenom undvikas vissa svårigheter, som,
om tillstånd skulle få sökas efter avtalet, göra sig gällande i fråga om
rättslägets bedömande under tiden mellan avtalet och Kungl. Maj:ts
prövning av ansökningen om tillstånd.
Om alla redan träffade avtal angående sådana överlåtelser, som
den ifrågasatta lagen avser att förhindra, finge gå i verkställighet och
nya överlåtelser kunde äga rum, intill dess samma lag träder i kraft,
är det att befara, att syftet med denna lagstiftning skulle i väsentlig
omfattning förfelas. Det synes mig därför vara nödvändigt att i någon
mån giva den föreslagna lagstiftningen retroaktiv verkan. De rättsliga
betänkligheter, som häremot kunna anföras, torde icke, då det gäller
att under nuvarande utomordentliga förhållanden tillgodose ett ändamål
14
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.
av synnerlig vikt för vårt land, få anses utan vidare vara avgörande.
Jag håller ock före, att om den retroaktiva tillämpningen icke sträckes
längre tillbaka än till den 8 januari innevarande år, då fartygs
avförande ur fartygsregistret efter försäljning till utlandet gjordes
beroende av Kungl. Maj:ts tillstånd, dylika betänkligheter i nu föreliggande
fall hava mera formell än reell betydelse. Efter nämnda tid
har den utländske köparens möjlighet att förfoga över fartyget varit i
hög grad inskränkt och oviss, och överlåtelseavtalet har alltså icke på
långt när medfört de verkningar, som under andra förhållanden följa av
en överlåtelse. Det bör ock kunna antagas hava varit av säljare och
köpare känt, att från det allmännas sida förelåg en avsikt att förhindra
en för landet skadlig övergång av fartyg i utländsk ägo; och den brist
på god tro, som sålunda kan anses oftast hava förefunnits hos parterna,
gör det med hänsyn till dem mindre betänkligt än i vanliga fall att ingripa
i träffade avtal. Då det är fråga om avtal, som ingåtts före
tiden för lagens ikraftträdande, måste emellertid tydligen parterna erhålla
något rådrum efter nämnda tid att söka Kungl. Maj:ts godkännande
av överlåtelsen, och förslagets övergångsbestämmelse innehåller därför,
att om sådant förordnande som där avses blivit utfärdat, avtalen skola
upphöra att gälla, därest ej någondera parten inom trettio dagar, efter
det lagen trätt i kraft, söker Konungens godkännande eller och sökt
godkännande varder av Konungen förvägrat.»
Föredraganden hemställde härefter, att ärendet måtte för vidare
behandling överlämnas till justitiedepartementet.
Härutinnan instämde statsrådets övriga ledamöter,
och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall.
Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.
Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
15
Bil. 1.
Förslag
till
Lag
om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri eller av aktie
i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äge Konungen, där så
prövas nödigt, förordna, att fartyg eller andel däri ej må utan Konungens
tillstånd överlåtas till utlänning eller till aktiebolag, vars aktiebrev må
ställas till innehavaren, eller till annat aktiebolag, vars aktiekapital enligt
vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,
så ock att aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, ej må
utan Konungens tillstånd genom teckning eller överlåtelse förvärvas av
utlänning eller annan, som nu är nämnd.
Vad ovan är sagt om fartyg gälle även fartyg, som är under
byggnad.
2 §•
Förordnande, varom i 1 § stadgas, må ej avse fartyg, andel
däri eller aktie, som vid den tid, från vilken förordnandet skall äga
tillämpning, redan tillhör utlänning eller annan, som i samma § är
nämnd.
Förbud mot teckning eller överlåtelse av aktie må ej gälle beträffande
aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren; ej heller må
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
därigenom göras inskränkning i den aktieägare tillkommande företrädesrätt
till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget, som
svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet, eller inskränkning
i den rätt att teckna och erhålla nya aktier, som vid den tid, från
vilken förordnandet skall äga tillämpning, enligt bolagsordningen må
tillkomma aktieägare.
3 §•
Varder under tid, då förordnande som ovan sägs gäller, avtal
träffat om förvärv, som med förordnandet avses, och har ej Konungen
därtill givit tillstånd, vare avtalet ogillt.
4 §•
Förordnande, som i 1 § sägs, må, enligt vad Konungen varje
gång bestämmer, gälla för viss tid eller tillsvidare.
Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande
meddelat, äge Konungen jämväl föreskriva, att där avtal om
förvärv, som i denna lag avses, blivit träffat före lagens ikraftträdande
men efter den 8 januari 1916, avtalet skall upphöra att gälla, om ej
någondera parten inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft, söker
Konungens godkännande eller ock sökt godkännande varder av Konungen
förvägrat.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
17
Bil. II.
Bil. A (till koramerskollegii underdåniga
skrivelse av den 20 januari 1916).
Från fartygsregister
Svenska handelsflottans storlek har under år 1915 undergått följande förändringar:
Tillkommit. Ångfartyg Motorfartyg Segelfartyg
antal bruttoton nettoton antal bruttoton nettoton antal bruttoton nettoton
Nybyggda i riket...... 18 10,964.82 6,237.92 16 1,174.25 828.35 8 936.60 755.66
Förvärvade från utlandet
............ 30 61,138.81 43,818.78 1 3,744,77 2,857.93 16 15,472.92 14,132.80
Tillhopa 48 72,103.63 50,056.70 16 4,919.02 3,686.28 24 16,409.52 14,888.36
Avgått.
Förolyckade............ 40 60,237.26 41,218.57 — — — 31 8,054.23 7,188.20
Slopade eller kon
_
demnerade ......... — — — — — — 23 3,063.28 2,699.1 o
Övergångna i utländsk
ägo..................... 67 86,381.41 62,037.71 8 847,35 631.28 42 12,377.79 11,076,09
Tillhopa 107 149,618.67 103,256.28 8 847.35 631.28 96 23,495.30 20,963.48
Ångfartygen hava alltså minskats med 59 stycken, 77,515.04 bruttoton, 53,199.58 nettoton.
Motorfartygen hava alltså ökats med 8 stycken, 4,071.6 7 bruttoton, 3,055 nettoton.
Segelfartygen hava alltså minskats med 72 stycken, 7,085.78 bruttoton, 6,075.12 nettoton.
För förtygsbeståndet i dess helhet blir alltså en minskning av 123 fartyg, 80,529.15 bruttoton
och 56,219.70 nettoton.
Bil. B (till kommerskoll egii underdåniga
skrivelse av den 20 januari 1916).
Jämförelse mellan fartygsförsäljningarna till och fartygsförvärven från utlandet
under år 1915.
I. Ing- och motorfartyg.
Föryttrade.
Antal: 75 stycken
Varje försålt fartyg således ersatt med:
Bruttotonnage: 87,228.76
Varje försålt ton motsvaras av:
Storlek i medeltal:* 1,163 ton
Genomsnittsålder 15.5 år
* Frånses 4 föryttrade mindre motorfartyg samt
å ömse håll bogserfartyg blir medelstorleken
respektive: 1,276
Bihang Ull riksdagens protokoll 1916.
Förvärvade.
31 stycken
0.4 »
64,883.58 ton
0.73 »
2,093 » (Bortser man från amerikaångaren
»Stockholm» blir medelsiffran 1,734)
15 år
2,301
1 sand. 37 höft. (Nr 43.) 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43-
II. Segelfartyg.
Föryttrade.
Antal: 42 stycken
Mot varje försålt svarar således:
Bruttotonnage: 12,377.79
Mot varje försålt ton svarar således:
Storlek i medeltal: 295 ton
Genomsnittsålder: 33 år
(Om bortses från ett fartyg, som enligt
skall vara byggt redan 1786.)
Förvärvade.
16 stycken
0.38 »
15,472.92 ton
1.25 »
967 »
30 år
uppgift
Jämförelse mellan fartygsförsäljningarna till och fartygsförvärven från utlandet,
allt under år 1915 och per bruttoton.
A. Fartygen fördelade i grupper efter storlek.
I. Ång- och motorfartyg.
Föryttrade. Förvärvade.
under 100 ton: 8 st. 531.98 ton
592.26 ton
483.34 »
1,354.44 »
20,998.57 »
41,454.97 »
75 st. 87,228.76 ton 31 st. 64,883.58 ton
mellan
100— 200
200— 500
500—1,000
1,000—2,000
2,000
3
13
17
16
18
396.85
4,215.46
12,169.38
23,910.9 2
46,004.17
4 st.
1 »
2 »
14 »
10 »
II. Segelfartyg.
Föryttrade.
under
100
ton:
10 st.
638.5 3
ton
mellan
100— 200
8 »
1,178.55
T»
»
200— 500
»
19 »
6,134.50
»
»
500—1,000
»
4 »
3,190.25
1,235.96
»
över
1,000
»
i >
»
42 st.
12,377.79
ton
Förvärvade.
3 st........................................ 212.18 ton
1 » ....................................... 158.83 »
4 » ....................................... 2,919.73 »
8 > ...................................... 12,182.18 »
16 st. 15,472.9 2 ton
B. Fartygen fördelade i grupper efter ålder.
I. Ång- och motorfartyg.
Föryttrade.
20 år och däröver: 24 st. ... 28,682.38 ton 8 st.........
mellan 10—20 år: 19 » ... 26,178.66 » 8 » ........
10 år och därunder: 32 » ... 32,367.72 » 15 » ........
75 st. 87,228.76 ton 31 st.
II. Segelfartyg.
Föryttrade.
20 år och däröver: 35 st. ... 11,394.04 ton 14 st.........
10—20 år: 6 » ... 943.02 » 1 » ........
10 år och därunder: 1 » ... 40.78 » 1 » ........
Förvärvade.
Förvärvade.
9,297.52 ton
26,422.63 »
29,163.48 »
64,883.58 ton
15,307.96 ton
77.95 »
87.01 »
42 st.
12,377.79 ton
16 st.
15,472.9 2 ton
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
Följande fartyg hava under år 1915 föryttrats till utlandet:
I. Ång- (1. motor-) fartyg.
Namn
Bruttoton
Nettoton
Byggn.-
år
Hemort
Föryttrat till
Grovehill ......... ....................
2,067.4 9
1,552.0 7
08
Landskrona
Danmark
George .................................
689.00
432.7 9
90
Sundsvall
Norge
Edenor .................................
1,425.68
978.51
11
Hälsingborg
England
Ferro ....................................
1,268.98
867.44
77
Kristinehamn
Norge
P. Larsson.............................
630.3 7
419.6 7
14
Torskog
»
i Atlas ....................................
635.8 5
414.84
09
»
»
Grovement.............................
1,378.71
966.51
06
Landskrona
England
Iris .......................................
581.01
363.17
94
Stockholm
Norge
Birgit ....................................
257.89
133.94
13
Göteborg
»
Ernst ....................................
647.54
403.3 5
08
J>
»
Grovehurst..............................
1,354.13
960.3 5
03
Landskrona
Danmark
Norge....................................
778.31
474.86
85
Göteborg
Norge
Grovelea.................................
1,291.00
907.8 2
06
Landskrona
England
Arthur....................................
1,350.15
913.73
08
»
Norge
Småland................................
934.47
630.74
93
Göteborg
»
Rolf.......................................
205.26
123.96
07
»
Danmark
Ingvar ...............................
620.08
418.44
13
Torskog
Norge
Bylgia....................................
l,082.oi
740.3 7
01
Stockholm
Danmark
1 Star.......................................
634.14
404.0 4
04
»
Norge
Stål.......................................
265.00
182.61
06
Landskrona
»
Groveness ............................
1,853.53
1.360.48
07
»
Danmark
Roma ....................................
295.94
162.81
97
Stockholm
England
Gustaf E. Falck ...................
338.92
227.4 7
88
Göteborg
Norge
Elfsborg.................................
600.30
357.17
10
»
»
Smöjen .................................
324.18
211.02
80
Karlshamn
Danmark
1 Vera ....................................
2,485.40
1,869.60
97
Gävle
»
Dania ....................................
985.50
612.18
96
Göteborg
Norge
Vinea....................................
738.55
493.12
00
»
»
Fenja ....................................
377.03
258.85
07
Gävle
Margit....................................
1,606.44
1,168.3 2
04
Malmö
»
St. Patrick.............................
2,419.18
1,844.93
05
Göteborg
»
Felicia....................................
1,870.66
1,412.76
89
Gävle
»
Ernst ..................................
684.58
412.44
15
Hälsingborg
England
Tor vig....................................
2,288.86
1,783.51
90
Landskrona
Norge
* Orion .................................
318.0 7
240.59
07
Stockholm
Oden ....................................
1,510.9 7
1,051.83
87
Malmö
»
R. F. Berg..............................
1,567.58
1,158.65
91
Limhamn
»
Camé....................................
218.39
128.88
63
Stockholm
Finland
Tordis..................................
2,064.15
1,552.03
01
Landskrona
Norge
Bifrost....................................
2,159.59
1,555.51
96
Stockholm
»
Moldavia ..............................
2,315.10
1,759.92
01
Jonstorp
England
Färna ....................................
2,235.23
1,672.3 7
90
Hälsingborg
Norge
Bergvik .................................
1,519.64
1,127.44
99
Stockholm
»
S:t Andrew ...........................
2,501.22
1,867.56
94
Göteborg
»
Leif.......................................
613.6 7
416.56
05
»
»
Vulcanus ..............................
2,494.00
1,832.8 9
89
Stockholm
»
Ingeborg.................................
377.56
240.55
98
Hälsingborg
»
Borg ....................................
2,104.31
1,497.80
88
Norrköping
»
•Thekla.................................
90.09
66.49
15
Strömstad
»
Dorotea .................................
1,104.40
709.50
04
Kramfors
»
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
Namn
Bruttoton
Netto ton
Byggn.-
år
Hemort
Föryttrat till
S:t John.................................
2,632.90
1,942.91
95
Göteborg
Norge
Harald (bogs.) ........................
89.52
34.04
98
»
Danmark
Kepler....................................
497.34
290.72
86
»
Norge
Magdala.................................
3,526.48
2,464.73
14
Stockholm
Danmark
Oceana .................................
3,445.10
2,740.44
95
»
»
Delagoa ................................
3,560.68
2,486.57
14
»
»
* Roma .................................
109.25
82.19
71
Grundsund
Norge
Beatrice .................................
2,279.50
1,819.56
91
Göteborg
»
Siri .................... ...............
310.6 2
183.51
15
»
»
Sune ''....................................
934.74
651.17
03
Halmstad
»
Anthrax.................................
59.49
24.25
90
Stockholm
Tyskland
Troll»...................................
63.20
10. oo
04
Sandö
*
Annie ...................................
1,828.46
1,360.16
90
Göteborg
Norge
•Karl ....................................
100.26
83.66
10
»
Danmark
* Avance XVII........................
87.49
56.45
09
Stockholm
»
•Stella ................................
‘54.18
37.02
77
Grundsund
Norge
England..............................
2,é95.33
1,999.64
89
Göteborg
Uppland.................................
2,729.6 5
2,164.18
04
Hälsingborg
Uno......................................
613.97
384.92
90
Göteborg
* 1
* Anna....................................
65.59
49.91
08
Flatholmen
* Zefyr..................................
22.42
14.97
89
Lysekil
»
Östergötland...........................
847.35
631.28
04
Norrköping
»
Hjalmar.................................
187.34
117.03
98
Göteborg
»
Sundsvall ..............................
1,898.58
1,446.5 2
89
Sundsvall
»
Wisna...................................
429.26
285.52
00
Stockholm
Summa 75 stycken
87,228.76
62,668.99
• Motorfartyg.
II. Segelfartyg
Colibri .................................
77.68
67.39 .
00
.. Trygg»
Danmark
Trio.......................................
339.18
293.56
70
Osthammar
»
Fram ....................................
104.60
90.26
94
Skillinge
»
Africa....................................
731.95
668.04
93
Hälsingborg
»
Immanuel ..............................
100.23
88.53
70
Brantevik
»
Norma .................................
394.6 5
352.42
99
»
Östen....................................
57.68
47.7 7
1786
Karlshamn
»
Dora ....................................
40.73
28.26
06
Limhamn
Gunnar ..............................
83.73
63.02
03
Skärhamn
Norge
Norden .................................
74.3 2
59.7 3
91
Kornö
»
Benjamin Mollén.....................
222.65
199.89
76
Skillinge
Danmark
Lisboa....................................
152.61
137.97
75
Brantevik
Finland
John ....................................
301.3 7
260.89
76
Simrishamn
Norge
Krey Woggersin .....................
408.05
376.90
61
Östhammar
Danmark
Elise ....................................
186.52
113.48
77
Järnavik
»
Lyra ....................................
516.46
451.56
90
Bergkvara
»
Alexandros ..........................
463.95
423.3 5
92
»
»
Flid.......................................
262.86
234.7 7
93
Råå
Jenny ...................................
301.24
270.64
80
Brantevik
»
Clara ....................................
166.30
144.93
74
Hälsingborg
»
Victoria.................................
416.72
375.3 0
78
Oskarshamn
Albatros.................................
955.7 4
877.9 5
74
Ståla
»
| Harry....................................
239.67
206.li
80
Skillinge
»
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
21
Namn
Brutto ton
Nettoton |
Bygga. - år
Hemort
Föryttrat till |
»Lord Palmerston.....................
433.41
397.8 7
54
Uddevalla
Danmark
Robert ................................
339.81
297.83
75
Skillinge
»
210.92
191.06
94
Brantevik
* 1
Hansine Maria........................
38.9 2
31.90
73
Loftahammar
»
Messinu .................................
275.86
249.28
74
Skillinge
»
45.75
38.74
69
Strömstad
Norge
139.29
123.42
82
Skillinge
Tyskland
Alfhild .................................
197.14
173.0 9
75
Arildsläge
Danmark
181.86
167.95
69
Skillinge
»
Berta Maria...........................
255.95
233.96
64
»
Tyskland
Alfhild .................................
298.8 2
262.3 5
68
Östhammar
Danmark
Lydia ..................................
428.51
392.69
83
Norrtälje
»
288.13
262.0 7
73
Kivik
*
Sokrates.................................
68.06
51.97
91
Stockevik
Norge
986.10
895.7 9
78
Åhus
»
253.27
230.26
90
Kivik
Danmark
1,235.96
1,122.57
76
Simrishamn
»
80.22
62.9 2
86
V asseröd
»
Duvan....................................
71.44
58.15
99
Skärhamn
»
Summa 42 stycken
| 12,377.7»
11,076.09
1
1
Under år 1915 hava till svenska handelsflottan från utlandet förvärvats följande
fartyg:
I. Ing- och motorfartyg.
Namn
Bruttoton
Nettoton
Byggn.-
år
Hemort
Förvärvat från
1,031.46
709.50
04
Kramfors
Norge
135.34
50.12
10
—
»
3,247.—
1,231.74
2,036.92
98
Stockholm
»
893.84
98
Kramfors
»
1,995.86
483.34
1,466.2 7
274.58
15
Gävle
»
79
Stockholm
Danmark
148.65
54.9 9
06
Norrköping
Tyskland
2.056.03
3.140.26
1.999.04
1,033.61
704.44
1,679.7 7
2,929.10
1,437.12
1.997.26
3,823.63
152.70
1,553.19
87
Landskrona
»
2,438.54
05
Hälsingborg
Gävle
England
1,468.9 7
15
Norge
726.38
05
Karlshamn
Tyskland
Manfred................................
407.39
1,095.93
09
02
Verkebäck
Härnösand
»
Norge
2,195.63
11
Göteborg
Grekland
1,108.98
79
Stockholm
Danmark
1,468.18
15
Gävle
Norge
2,935.22
15
Göteborg
»
12
Söderhamn
»
2,732.49
2,070.0 7
98
Stockholm
Finland
1,877.2 5
1,198.89
04
Göteborg
Tyskland
4^450.06
1,126.52
3,592.66
07
Stockholm
Finland
John ...................................
728.68
70
»
Danmark
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
Namn
Bruttoton i Netto ton
Byggn.-
i år
Hemort
Förvärvat från
Fanny......................
Wera .............................
Stockholm.........................
Bråvik ...........................
Mercur ........................
Temis..............................
Ugglan .................................
Demetrios ..................
* San Francisco .....................
1,472.94
2,485.40
12,846.23
1.170.00
650. oo
1,030. oo
155.5 7
1.916.00
3,744.7 7
1,106.55
1,869.60
9.328.0 7
634.00
386.00
635.00
94.59
1.220.00
2,857.93
i 87
97
00
97
84
90
65
84
15
Stockholm
Landskrona
Göteborg
Norrköping
Göteborg
Stockholm
»
Göteborg
Stockholm
Danmark
»
Nederländerna
England
Danmark
Tyskland
Grekland
Danmark
Summa 31 stycken
* Motorfartyg.
Argo ....................................
Virgo ....................................
Christiane..............................
Didrik.............................
Fanny..............................
G. D. Kennedy........................
Senta ..............................
Magda ...........................
Henrietta ..............................
Zaritza ........................
Stella...........................
Bertha .....................
Maury..........................
Dagmar...................
Angelo .........................
Carolina...........................
64,883.58
II.
1,699.27
771.29
47.2 2
87.01
158.83
1.451.55
1,024.26
2.174.55
954.00
1,056.84
77.95
1,631.59
510.44
2,142.6 7
1,001.4 5
684.00
46,676.71
Segelfartyg
1,541.03
698.66
37.56
69.51
138.58
1,319.0 2
926.97
1,982.69
891.00
955.34
65.3 7
1,498.84
482.24
1,997.49
917.50
611.00
76
69
70
09
91
88
87
87
73
77
00
92
66
91
82
75
Sölvesborg
»
Rossön
Karlskrona
Brantevik
Göteborg
»
Stockholm
Göteborg
Karlshamn
Gävle
Stockholm
Göteborg
Stockholm
»
Norge
Tyskland
Danmark
Tyskland
Danmark
Norge
»
»
Danmark
Finland
Norge
»
Uruguay
Summa 16 stycken
15,472.92
14,132.80
Stockholm och Kungl. kommerskollegii fartygsregistreringsavdelning den 3
januari 1916.
John Stockenberg.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
23
Bil. D (till koramerskollegii underdåniga
skrivelse av den 20 januari 1916).
Förslag till Lag angående förbud mot överlåtelse till utlandet av svenskt fartyg.
1 §•
Konungen må, där så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare eller ock
för visst fall förordna, att sådan överlåtelse av svenskt fartyg eller av lott i svenskt
fartyg, varigenom fartyget till följd av ändring i de uti 1 § sjölagen omförmälda
förhållanden skulle upphöra att vara svenskt, icke må, utan Konungens tillstånd,
äga rum.
Vad nu är stadgat äge motsvarande tillämpning å avtal om nybyggnad av
fartyg för svensk mans räkning.
2 §•
Sluter någon avtal om överlåtelse, som är med tillämpning av 1 § förbjuden,
straffes han med böter från och med 1,000 till och med 5,000 kronor och have
därjämte till kronan förbrutit det fartyg överlåtelsen avser eller, om fartyget ej
kan åtkommas, avtalad köpeskilling eller eljest fartygets värde, men, om överlåtelsen
avser lott i fartyg eller nybyggnad av fartyg, avtalad köpeskilling eller
eljest det överlåtnas värde.
3 §•
Allmän åklagare skall tala å brott,, varom i denna lag sägs.
4 §•
Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola, vid bristande
tillgång till deras fulla gäldande, förvandlas enligt allmänna strafflagen.
5 §•
Mål, som bör bedömas efter denna lag, skall, där brottet förövats i stad
med rådstuvurätt, upptagas vid den stadens rådstuvurätt, men om brottet förövats
å ort, där rådstuvurätt icke är, vid den rådstuvurätt, som är närmast. Har brottet
skett utom riket, gånge målet till rådstuvurätten i den stad, dit den brottslige först
ankommer eller där han eljest träffas; ligger den ort icke inom rådstuvurätts domvärjo,
gånge målet till den rådstuvurätt, som är närmast.
Denna lag träder genast i kraft.
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Ma.j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 28 januari 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde ett
inom finansdepartementet utarbetat och enligt Kungl. Maj:ts beslut för
vidare behandling till justitiedepartementet överlämnat förslag till lag
om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri eller av
aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri; o<?h hemställde
departementschefen, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag, som
var av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, måtte för det i
§ 87 regeringsformen angivna ändamål inhämtas genom utdrag av
protokollet samt att utdrag av finansdepartementets i ärendet hållna
protokoll måtte få åtfölja remissen till lagrådet.
25
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 43.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall.
Ur protokollet:
N. Beite.
Bihang tiU riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 käft. (Nr 43.)
4
26
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 43.
Bil.
Förslag
till
Lag
om förbud i Tissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri eller av aktie
i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äge Konungen, där så
prövas nödigt, förordna, att fartyg eller andel däri ej må utan Konungens
tillstånd överlåtas till utlänning eller till aktiebolag, vars aktiebrev må
ställas till innehavaren, eller till annat aktiebolag, vars aktiekapital enligt
vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,
så ock att aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, ej må
utan Konungens tillstånd genom teckning eller överlåtelse förvärvas av
utlänning eller annan, som nu är nämnd.
Vad ovan är sagt om fartyg gälle även fartyg, som är under
byggnad.
2 §•
Förordnande, varom i 1 § stadgas, må ej avse fartyg, andel
däri eller aktie, som vid den tid, från vilken förordnandet skall äga
tillämpning, redan tillhör utlänning eller annan, som i samma § är
nämnd.
Förbud mot teckning eller överlåtelse av aktie må ej gälla beträffande
aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren; ej heller må
27
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 43.
därigenom göras inskränkning i den aktieägare tillkommande företrädesrätt
till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget, som
svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet, eller inskränkning
i den rätt att teckna och erhålla nya aktier, som vid den tid, från
vilken förordnandet skall äga tillämpning, enligt bolagsordningen må
tillkomma aktieägare.
3 §-
Varder under tid, då förordnande som ovan sägs gäller, avtal
träffat om förvärv, som med förordnandet avses, och har ej Konungen
därtill givit tillstånd, vare avtalet ogillt.
4 §-
Förordnande, som i 1 § sägs, må, enligt vad Konungen varje
gång bestämmer, gälla för viss tid eller tillsvidare.
Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande
meddelat, äge Konungen jämväl föreskriva, att där avtal om
förvärv, som i denna lag avses, blivit träffat före lagens ikraftträdande
men efter den 8 januari 1916, avtalet skall upphöra att gälla, om ej
någondera parten inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft, söker
Konungens godkännande eller ock sökt godkännande varder av Konungen
förvägrat.
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen
den 7 februari 1916.
Närvarande:
Justitieråden Bergman,
Sjögren,
Regeringsrådet Palmgren,
Justitierådet Dyberg.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över j ustitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
28 januari 1916, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över
upprättat förslag till lag om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg
eller andel däri eller av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.
Tillika hade till lagrådet överlämnats utdrag av protokollet över
finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet berörda
den 28 januari uti ifrågavarande ärende.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade föredragits inför
lagrådet av kommerserådet Carl Malmén.
Lagrådet yttrade:
Med den nu ifrågasatta lagstiftningen avses att förhindra, att den
svenska handelsflottan till skada för vårt land minskas genom överlåtelse
av svenska fartyg till utlandet. Det förbud mot överlåtelse, om
vilket enligt det remitterade förslaget Konungen skall äga förordna, bör
fördenskull gälla svenskt fartyg eller andel i sådant fartyg. Förslaget
gör dock uti 2 § undantag för — förutom sådan andel, som vid den
tid, från vilken förordnandet skall äga tillämpning, redan tillhör ut
-
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
länning — jämväl fartyg eller fartygs andelar, som vid nämnda tid tillhöra
vissa svenska aktiebolag, beträffande vilka, med hänsyn därtill att
aktiebreven må ställas till innehavaren, eller att aktierna till en avsevärd
del äro i utländsk ägo, anses föreligga särskild fara för ett övervägande
xxtländskt inflytande. Sistnämnda undantag synes dock ej böra
medgivas. Den omständigheten, att i några sådana fartygsägande aktiebolag
utlänningar tilläventyrs äga eller kunna komma att äga så stor
del av aktierna, att bestämmanderätten över bolagets verksamhet utövas
av utlänningarna, bör ej föranleda, att alla andra dylika fartygsägande
bolag skola äga rätt att till utlandet försälja dem tillhöriga fartyg eller
fartygsandelar. För övrigt är att märka, att, även om utländskt inflytande
skulle göra sig gällande inom ett svenskt bolag, som äger fartyg,
fartyget dock, så länge det är svenskt, är underkastat svensk lagstiftning
och förfoganden i övrigt från de svenska statsmyndigheternas sida.
Om förbudet sålunda i denna del bör utvidgas, synes det däremot
i andra avseenden böra inskränkas. Enligt förslaget skall nämligen
förbudet avse, förutom svenskt fartyg och andel däri, jämväl aktier i
bolag, som äger fartyg eller andel däri, dock med det i 2 § omförmälda
undantaget; och enligt förslaget gäller förbudet icke endast överlåtelse
till utlänning utan även överlåtelse till svenska aktiebolag, som ovan
omförmälas. Anledningen därtill, att åt förbudet givits denna omfattning,
är den, att det ansetts kunna befaras, att utlänningar skulle medelst
förvärv av aktier i svenska fartygsägande aktiebolag förskaffa sig det
bestämmande inflytandet i samma bolag. Dessa farhågor torde dock
vara överdrivna. Bolaget skall i allt fall hava svensk styrelse med säte
i Sverige; och fartyget är, såsom ovan nämnts, fortfarande underkastat
svensk lagstiftning och förfoganden i övrigt från de svenska statsmyndigheternas
sida. En utsträckning av förbudet på sätt i förslaget skett
skulle därjämte medföra svårigheter och olägenheter för det inhemska
affärslivet. Förbudet skulle sålunda drabba en mängd bolag, som hava
sin huvudsakliga verksamhet förlagd till helt andra områden än det,
varom här är fråga. Härjämte må påpekas, att då enligt förslaget de
aktier, som förbudet skall avse, icke skola förses med någon påskrift
härom, det vid fråga om förvärv av aktie mången gång skulle möta
störa svårigheter att avgöra, huruvida aktien vore underkastad förbudet
eller ej. Förbudet synes således åtminstone för närvarande icke böra
avse överlåtelse av aktie och beträffande fartyg eller fartygsandel icke
gälla överlåtelse till annan än utlänning. Skulle framdeles behov yppas
att utsträcka förbudet, bör givetvis denna fråga då upptagas till förnyad
omprövning.
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
Den dispens, som Konungen kan meddela från förbudet, måste,
såsom ock i förslaget avses, utverkas, innan avtal om överlåtelse träffas.
Med iakttagande av vad ovan anförts synes huvudstadgandet i förslaget
kunna erhålla ungefär det innehåll, att vid krig eller krigsfara,
vari? riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda
förhållanden Konungen äger, i den mån så prövas nödigt, förordna,
att under viss tid eller tillsvidare svenskt fartyg eller andel däri
ej må, utan att Konungen förut därtill givit lov, överlåtas till utlänning,
där ej överlåtelsen avser utlänning tillhörig andel i fartyg.
Bestämmelsen i andra stycket av 1 § torde såsom obehövlig böra
utgå.
Såsom påföljd för överträdelse av förbudet har i förslaget stadgats
allenast avtalets ogiltighet. Denna påföljd lärer dock icke giva åt förbudet
erforderlig effektivitet. För att detta skulle bliva fallet, fordras
först] och främst, att avtalets giltighet och verkan komma att bedömas
enligt svensk lag, men sådant torde icke alltid kunna påräknas. Vid
avtalets slutande kunna mången gång sådana anordningar träffas, att
utländsk lag blir tillämplig å avtalet. Härtill kommer, att i regel ingendera
av dem, som slutit avtalet, har anledning att med stöd av den
svenska lagen söka få avtalet förklarat ogiltigt. Om avtalet från överlåtarens
sida fullgöres och fartyget till följd härav måhända upptages i
det utländska fartygsregistret, oaktat det icke avförts ur det svenska,
kommer fartyget säkerligen i de flesta fall att i den internationella samfärdseln
behandlas icke såsom svenskt utan såsom tillhörande den främmande
förvärvarens land.
Skall förbudet erhålla nödig effektivitet, torde fördenskull erfordras,
att, såsom kommerskollegium föreslagit och jämväl skett i flertalet av
de länder, som i anledning av nuvarande förhållanden infört förbud i
samma syfte, straff stadgas för den, som i strid mot meddelat förbud till
utlänning överlåter fartyg eller andel däri. För att straffbestämmelsen
skall bliva verksam, torde det vara nödvändigt att jämte böter låta
fängelse ingå i latituden och att sätta bötesmaximum till ett avsevärt
högre belopp än som eljest är vanligt, t. ex. 20,000 kronor. Bestämmes
straffet på sådant sätt, torde det vara uppenbart och fördenskull icke
behöva i lagen utsägas, att det ingångna avtalet blir ogiltigt, och att
dess fullgörande således icke kan framtvingas mot den svenske överlåtaren.
jpi Det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom en ytterligare
påföljd för överträdelse av förbudet bör, i likhet med vad som skett i
Norge och Frankrike, i lagen intagas stadgande om konfiskation.
31
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.
Till den föreslagna straffbestämmelsen böra fogas vanliga föreskrifter
därom, att böterna skola tillfalla kronan och vid bristande tillgång
förvandlas enligt allmänna strafflagen. Särskilda stadganden om
åtalsrätt eller forum torde däremot icke vara erforderliga.
Det är tydligt, att om påföljden av förbudets överträdande bestämmes
på sätt nu föreslagits, det icke kan ifrågakomma att låta straffbestämmelserna
äga tillämpning med avseende å överlåtelser, som skett
före lagens ikraftträdande. I fråga om vad det remitterade förslaget i
slutbestämmelsen innehåller angående äldre avtal vill lagrådet erinra,
att ett dylikt stadgande måste anses strida mot huvudgrundsatsen för
nya privaträttsliga lagars tillämpning å äldre, genom avtal uppkomna
rättsförhållanden, och att stadgandet för övrigt icke torde medföra den
verkan, som får antagas hava varit åsyftad.
Därest vad ovan föreslagits beträffande förbudets omfattning vinner
avseende, påkallas därav någon jämkning i det remitterade förslagets
rubrik.
Ur protokollet
Erik Öländer.
32
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 43.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
tisdagen den 8 februari 1916.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Yennersten,
Westman,
Broström.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde, efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, lagrådets den
7 innevarande månad avgivna utlåtande över det den 28 nästlidna januari
till lagrådet remitterade förslaget till lag om förbud i vissa fall mot förvärv
av fartyg eller andel däri eller av aktie i aktiebolag, som äger
fartyg eller andel däri.
Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande
departementschefen följande.
»För lösande av den lagstiftningsuppgift, som nu föreligger, synes
man hava att välja mellan huvudsakligen två olika utvägar. Den ena
är den, som angivits i det till lagrådet remitterade lagförslaget, den
andra har nu, delvis i anslutning till det av kommerskollegium fram
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kurujl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 43. 3 .‘i
lagda, vid finansdepartementets protokoll för den 28 nästlidna januari
fogade lagförslaget, förordats av lagrådet. Båda dessa utvägar äga,
jämförda med varandra, såväl fördelar som olägenheter. Vad lagrådet
i sistnämnda hänseende erinrat mot det remitterade förslaget är obestridligen
till stor del berättigat; de sålunda påvisade bristerna hos
detta voro ock i allmänhet föremål för uppmärksamhet redan före remissen
till lagrådet. I andra delar kan jag ej fullt instämma i de av lagrådet
framställda anmärkningarna. En omläggning i den av lagrådet angivna
riktningen medför också, att man går miste om vissa ganska avsevärda
fördelar, som äro förenade med det remitterade förslaget. Emellertid
anser jag mig, om också med tvekan, böra tillstyrka, att det förslag,
som skall föreläggas riksdagen, avfattas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad lagrådet hemställt. I fråga om de fördelar, som härmed
vinnas, tillåter jag mig att hänvisa till lagrådets yttrande. Ett icke
ringa avseende torde även böra fästas vid det förhållandet att, enligt
vad en numera för mig tillgänglig utredning visar, den i ett flertal
främmande länder förefintliga lagstiftning, som motsvarar den nu ifrågasatta,
allmänt är byggd på huvudsakligen de grunder lagrådet förordat.
På sålunda angivna skäl har jag låtit det remitterade förslaget omarbetas
inom departementet.
Det nya förslagets huvudstadgande, som innehålles i 1 §, är
avfattat i enlighet med vad lagrådet ifrågasatt.
I 2 § har, likaledes i överensstämmelse med lagrådets hemställan,
införts bestämmelse därom, att den, som överträder ett enligt 1 § meddelat
förbud, skall kunna dömas till fängelsestraff — vars maximum
bestämts till ett år — eller böter, högst 20,000 kronor. Härjämte har
det emellertid, för vinnande av full tydlighet, ansetts böra uttryckligt
stadgas, att avtal, som slutes i strid mot dylikt förbud, är ogillt. För
att straffbestämmelsen skall erhålla önskvärd effektivitet torde, såsom
lagrådet ifrågasatt, därmed böra förenas stadgande om konfiskation,
antingen av det fartyg eller den fartygsandel, avtalet gällt, eller ock,
om nämnda egendom ej kan åtkommas, av dess värde. Erinras må,
att ett fartygs förverkande icke kommer att rubba giltigheten av panträtter
eller inteckningar i fartyget, samt att förefintligheten av sådana
gravationer äger betydelse vid bestämmande av det värde, som skall
utgivas i de fall, då ej själva fartyget kan åtkommas.
Det remitterade förslagets bestämmelse i fråga om vissa äldre
avtal har bibehållits, och till densamma har fogats ett stadgande i syfte,
att om ett dylikt äldre avtal, som icke vinner Konungens godkännande,
efter den -föreslagna lagens ikraftträdande bringas i verkställighet genom
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 höft. (Nr 43.) 5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.
fartygs avlämnande, samma straffpåföljder skola inträda som om avtalet
slutits efter nämnda tid.»
Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande förslag, med den
lydelse detsamma genom den verkställda omarbetningen erhållit, och
hemställde, att förslaget, vars rubrik var: förslag till lag om förbud i
vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel
däri, måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;
och täcktes, med bifall därtill, Hans Maj:t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse bilaga . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
Erik Öländer.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- BevU 1916:35 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift dels ock i ämnet väckta motioner. \ s. 5 i texten
- Rskr. 1916:28 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg e s. 3 i texten
- LU 1916:17 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel s. 1 i texten