Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri

1916-02-08 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:43, Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.

1

Nr 43.

Kung1. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning

av svenskt fartyg eller andel däri; given Stockholms

slott den 8 februari 1916.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om förbud i vissa

fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 höft. (Nr 43.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 43.

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg

eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen, i den

mån så prövas nödigt, förordna, att under viss tid eller tillsvidare

svenskt fartyg eller andel däri ej må, utan att Konungen förut därtill

givit lov, överlåtas till utlänning, där ej överlåtelsen avser utlänning

tillhörig andel i fartyg.

2 §•

Sluter någon i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats,

avtal om överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel däri,

vare avtalet ogillt och straffes överlåtaren med böter, högst tjugutusen

kronor, eller fängelse i högst ett år; skolande den egendom, avtalet

gällt, tagas i beslag, om så ske kan, och dömas förbruten samt, om

beslag ej kunnat ske, överlåtaren förpliktas att utgiva ett belopp motsvarande

egendomens värde.

3 §•

Allmän åklagare äger verkställa beslag, som ovan sägs.

Böter, som enligt 2 § ådömas, så ock vad den brottslige enligt

samma paragraf förbrutit eller förpliktats utgiva tillfälle kronan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 43.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av ådömda böter, skola de förvandlas

enligt allmänna strafflagen.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, må Konungen jämväl föreskriva, att där avtal om

överlåtelse, som i denna lag avses, slutits före lagens ikraftträdande

men efter den 8 januari 1916, avtalet skall upphöra att gälla, om ej

någondera parten inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft, söker

Konungens godkännande samt sökt godkännande varder av Konungen

beviljat. Har sådan föreskrift meddelats och varder på grund av avtal,

som slutits under nyss nämnda tid före lagens ikraftträdande samt ej

av Konungen godkännes, fartyg efter lagens ikraftträdande avlämnat till

utlänning, äge vad i 2 § av denna lag stadgas om annan påföljd än

avtals ogiltighet ävensom bestämmelserna i 3 § av samma lag motsvarande

tillämpning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.

Åtgärder för

åstadkommande

av provisoriskt

förbud

mot överlåtelser

av

svenska fartyg

till utlandet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:

Konungen i statsrådet å Stockholms slott fredagen den

28 januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: Hasselrot,

yon Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Vennersten anförde efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet:

»Bland de frågor, som i mån av världskrigets fortgång blivit

synnerligt aktuella, har även framträtt spörsmålet rörande åtgärder till

förhindrande att den svenska handelsflottan till skada för vårt land

minskas genom överlåtelser av svenska fartyg till utlandet. Statsmyndigheterna

hava haft sin uppmärksamhet oavlåtligt riktade på saken.

Av vad därunder förekommit vill jag till en början omförmäla, att jag

i augusti 1915 under hand från kommerskollegium mottagit en av föreståndaren

för kollega fartygsregistreringsavdelning utarbetad promemoria

i ämnet, vilken, med undantag för de tillhörande bilagorna, för vilkas

innehåll närmare redogörelse ej torde här krävas, hade följande lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. 1Maj ds Nåd. Proposition Nr 43. 5

Verkningarna av de rådande krigsförhållandena äro, såsom väl är känt, inom

sjöfarten, liksom inom sä många andra områden, av särdeles ingripande art. Vad

angår vårt land, som för sin handelsflotta åtnjuter de fördelar, skyddet av en neutral

flagga innebär, äro de antydda verkningarna både av ondo och godo. I förra hänseendet

må vara nog att erinra om de ytterligt ökade svårigheter och risker av

förut så gott som okänt slag, för vilka även den neutrala sjöfarten är utsatt och

som medfört en ytterlig stegring av kostnaderna vid näringens bedrivande. A andra

sidan uppvägas emellertid vedervärdighetema av de större vinstmöjligheter fraktfarten

i dessa tider erbjuder, ity att frakterna såväl överhuvudtaget som alldeles

särskilt beträffande viss varuförsel och i vissa trader drivits upp till förut oanad

höjd. Orsaken till nämnda förhållande är främst otillräckligheten av det tonnage,

som är tillgängligt för den neutrala handeln, och i sin tur beror den bristande tillgången

närmast därpå, att de krigförande makternas tonnage — som ju innesluter

ojämförligt större delen av världstonnaget — är i större eller mindre del undandraget

från fraktmarknaden, vare sig nu detta föranledes därav att fartygen (såsom

är fallet beträffande större delen av den tyska och österrikiska handelsflottan) äro

av omständigheterna tvingade till så gott som fullständig overksamhet eller (såsom

ententemakternas) antingen i stor utsträckning upptagas av krigstransporter eller

äro avstängda från användning i vissa farvatten (särskilt Nord- och Öster sjötrafiken)

m. m. Härtill kommer så svårigheten under rådande förhållanden att skaffa ersättning

för det tonnage, som undan för undan, genom kriget eller andra orsaker, går

förlorat. En naturlig följd av tonnagebristen med åtföljande fraktstegring har

också blivit en i jämna steg därmed fortgående stegring av fartygsprisen. En redogörelse

i fråga härom, som förekommit i facktidningen »Svensk Flagg» och synes

vara nog så upplysande, bifogas (bil. 1).

Nu antydda förhållanden ha — såsom ock beröres i nyssnämnda uppsats —

givit anledning till en allt livligare omsättning särskilt av neutralt tonnage. Liksom

vid andra affärsspekulationer gäller även i detta fall, att köparen räknar med

fortsatt högkonjunktur, medan säljaren föredrager en säker realisationsvinst framför

en mer eller mindre oviss konjunkturvinst. Då svenska redare härvid visat en

större benägenhet att sälja än att köpa, har härigenom efter hand åtskilligt svenskt

tonnage kommit att överflyttas under främmande flagga.

I den mån sådana försäljningar inskränka sig till äldre mindre värdigt tonnage

och ske med beräkning av säljaren att framdeles vid inträdande normala förhållanden

återupptaga en nedlagd eller inskränkt rederiverksamhet, torde på det

hela taget därom vara mindre att säga. Då emellertid det är ovisst, huru framtiden

i detta hänseende kan gestalta sig, och för övrigt en försäljning under nu

rådande konjunkturer ur nationalekonomisk synpunkt framstår såsom åtminstone

tvivelaktig, har kungl. kommerskollegium alltifrån början haft uppmärksamheten

fäst å dessa transaktioner, och, då desamma efter hand antagit större omfattning,

ansett anledning vara att taga under övervägande, huruvida icke omständigheterna

och omsorgen om den för landet så viktiga sjöfartsnäringen borde påkalla några

åtgärder till förhindrande av, att landets fartygsbestånd över hövan minskades genom

försäljning till utlandet.

I sådant syfte har till en början inom kollegium verkställts en utredning

rörande de försäljningar, som efter krigsutbrottet ägt rum, vilken innefattas i här

bifogad tablå (bil. 2), därvid emellertid må anmärkas, att, enligt vad kollegium har

Promemoria

i augusti 1915.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

anledning antaga, åtskilliga flera dylika försäljningar redan ha skett eller äro under

avslutning.

Såsom av tablån inhämtas har det hittills försålda tonnaget, såvitt det avser

ång- eller motorfartyg, omfattat i allt 40 ång- och 1 motorfartyg om tillhopa c:a

46,000 tons brutto- och c:a 32,500 nettoton (motsvarande ungefär 4.5 procent av

hela ångbåtsflottan). Av de bortsålda fartygen äro till storleken

9 mellan 200— 500 bruttoton

13 » 500-1,000 *

12 » 1,000—2,000 » samt

7 över 2,000 bruttoton.

Vad beträffar fartygens ålder äro 12 mer än 20 år gamla, 12 mellan 10—20

år och 17 mindre än 10 år. Såsom köpare till samma fartyg står Norge i första

rummet

med icke mindre än 27 fartyg och 28,228.5 9 bruttoton

därnäst Danmark med 7 » » 9,372 »

så England » 6 » » 7,390.9 6 »

och slutligen Finland » 1 » » 218.39 »

Häremot bör ställas, att under samma tid belöpte sig inköpet av främmande

tonnage till Sverige — om man undantager de fartyg, som varit beställda eller

eljest kontraherade före kriget — till allenast 10 stycken om tillhopa 13,624.3 5

brutto ton. Av dessa hava inköpts:

från Norge.....

» Danmark

» England

» Tyskland

5 om 7,196.7 7 bruttoton

1 » 378 »

1 » 3,140.2 6 »

3 » 2.909.12 »

Beträffande inköpen från England och Tyskland torde böra erinras därom,

att betydelsen av desamma förringas därigenom att fartyg, som förvärvats från

krigförande makt, i regeln icke kunna komma till användning förr än efter

krigets slut.

Läggas härtill de fartyg, som tillkommit genom nybyggnad, blir resultatet,

då tillika de förluster, som drabbat flottan (vilka särskilt genom kriget varit vida

större än under normala förhållanden) avräknas, att svenska handelsflottan under

förflutna delen av innevarande år minskats med 37 ångfartyg och 55,532.7 7 bruttoton

(jämf. bil. 3).

Yad denna flottas tillbakagång, i och för sig avsevärd nog, närmare innebär, belyses

bäst, om man tillika betänker, att flottan under närmast föregående år i stället

haft att uppvisa en årlig ökning av ungefär samma storlek, varjämte ej heller bör

förbises den avskrivning (i allmänhet beräknad till c:a 5 procent) för värdeminskning,

som skäligen bör påföras. Ställningen, sådan den framstår i belysning av de

meddelade siffrorna, har synts kollegium giva fastare grund för farhågorna, för att

ett fortgående föryttrande av våra fartyg till utlandet kan på ett betänkligt vis

hämma den vackra utveckling, vår sjöfartsnäring, delvis med bistånd från det allmänna,

haft att uppvisa. Sedan kollegium därför för sin del kommit till en alltmer

stadgad uppfattning om angelägenheten att sådana försäljningar, där de icke an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

såges höra alldeles förhindras, åtminstone såvitt möjligt begränsades till äldre eller

eljest mindrevärdigt tonnage, har kollegium rådgjort i ämnet med flera framstående

representanter för sjöfartsnäringen. Härvid har kollegium vunnit ytterligare stöd

för sin ovan framhållna uppfattning i frågan och därjämte erhållit visshet att även

inom redarekretsar kunna påräkna förståelse för nyttan av en åtgärd i antydd

riktning.

De synpunkter, som böra anläggas vid bedömande av lämpligheten av en

dylik åtgärd, torde i huvudsak kunna sammanfattas sålunda:

att fraktkonjunkturema äro och kunna förväntas, så länge kriget fortvarar,

förbliva sådana, att fartygsförsäljning icke lärer vara påkallad av hänsyn till desamma

;

utt tillgången på tonnage för landets egna redare är mindre än som motsvarar

efterfrågan, varför i förekommande fall säljare icke lärer behöva vända sig

till utlandet för att träffa köpare;

att allt större svårigheter möta att kunna skaffa ersättning för tonnage, som

går bort, på grund av att

dels verkstäderna redan äro upptagna av beställningar för lång tid framåt,

dels de andra neutrala länder, från vilka inköp skulle kunna ifrågakomma,

torde vara mindre benägna att sälja, och (särskilt Norge) snarare

uppträda som köpare,

dels ock förvärv från de krigförande hindras av exportförbud, varifrån

licenser blivit allt svårare att utverka, och för övrigt fartyg, som förvärvas

från krigförande, i regel icke kan användas så länge kriget varar;

att i betraktande av att sålunda ersättning för det tonnage, som går ur

fraktmarknaden, i alla händelser endast delvis torde, så länge kriget varar, kunna

erhållas, snarare kan förväntas, att frakterna och med dem fartygsprisen skola

vidare stegras än motsatsen;

att, oaktat förhållandena äro sådana, från Sverige till utlandet föryttrats vida

mera tonnage än som till riket inköpts, att det försålda tonnaget så gott som uteslutande

omfattar så kallade trampångare, medan linjerederierna alltjämt lära se sig

om efter mera tonnage och i vissa fall för högt pris lyckats förskaffa sig sådant;

att icke blott de krigförande makterna utan även en och annan av de neutrala

(såsom Italien före kriget) utfärdat exportförbud å fartyg;

att förhållandena i våra grannland, Norge och Danmark, där en sådan försäljningsrörelse

som den i vårt land icke lärer förekommit, torde vara tillräcklig förklaring

till att sådant förbud icke meddelats i nämnda länder;

att, enligt uppgifter från svenska redare, särskilt Norge under kriget inkräktat

på svensk linjetrafik, och att detta i viss mån skett genom insättande av tonnage,

som förvärvats från Sverige;

att ehuruväl tillgången på erforderligt tonnage i viss mån lärer kunna räknas

till sådana förnödenheter, beträffande vilka åtskilliga exportförbud blivit meddelade

torde dock, då frakterna regleras av internationella förhållanden, genom ett dylik,

förbud näppeligen kunna övas inflytande på frakterna. Men detta oavsett kan det

väl vara för staten icke alldeles utan betydelse, att det nationella tonnaget, såvitt

möjligt, bibehålies, enär ett ingripande från statens sida i fraktregleringssyfte väl

icke är alldeles uteslutet; varjämte ej heller bör lämnas obeaktat, att fartygsförsäljningar

kunna ske till krigförande makt, och att varje sådan försäljning länder

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts

beslut av den 8

januari 1916

rörande avförandet

av

fartyg ur fartyg

g sregistret.

8 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.

till minskning av det neutrala tonnaget och därigenom kan i sin mån medverka till

frakthöjning;

att en ekonomisk skyddsåtgärd i den riktning, som ett exportförbud innebär,

synes vara av de abnorma förhållandena väl betingad, ehuruväl därvid icke bör förbises,

att ett sådant förbud i viss mån motiveras av andra skäl än som i allmänhet

torde varit bestämmande för eljest bär i riket utfärdade dylika förbud;

att ett stadgande i ämnet, för att bliva effektivt, bör innefatta förbud för

varje transaktion, varigenom fartyg skulle upphöra att vara svensk egendom;

samt att slutligen ett sådant förbud, som endast torde behöva gälla det

värdefullare fartygsmaterialet, i sådant hänseende kunde lämpligen begränsas exempelvis

till maskindrivna, av järn eller stål senare än 1890 byggda fartyg med storlek,

överstigande 200 bruttoton; varförutom genom licensmöjlighet lärer böra hållas

öppen utväg för att i förekommande fall, då sådant kan prövas vara av omständigheterna

skäligen betingat, även försäljning av ett eljest under förbudet innefattat

fartyg må kunna medgivas.

Den sålunda anvisade utvägen att genom exportförbud förhindra

fartygsförsäljning till utlandet syntes mig icke vara tillrådlig. Det

visade sig nämligen vid närmare undersökning av saken vara lörenat

med synnerligen störa svårigheter att göra ett dylikt förbud någorlunda

effektivt.

Emellertid skedde under nästlidna höst betydande inköp av utländskt

tonnage till Sverige, så att förhållandena på hithörande område ställde

sig väsentligt gynnsammare än under sommaren, vadan något egentligt

behov av restriktiva åtgärder dårnera ej syntes göra sig gällande. Jag

anmodade dock under hand kommerskollegium att fortfarande noga följa

företeelserna på fartygsmarknaden samt giva tillkänna, om särskilda

åtgärder skulle visa sig erforderliga. Inemot senaste årsskifte meddelades

mig ock av chefen för kommerskollegium, att fartygsförsäljningarna

åter börjat att på ett oroväckande sätt stiga. Kollegium erhöll då

under hand anmaning att skyndsamt utarbeta erforderliga lagbestämmelser

i syfte att hindra handelsflottans ytterligare decimering.

För att söka i möjligaste män förekomma, att det svenska tonnaget

övergick i utländsk ägo, anmälde jag den 8 januari 1916 preliminärt

frågan för Eders Kungl. Maj:t; och täcktes Eders Kungl. Maj:t

då, på mitt av statsrådets övriga ledamöter biträdda förslag, anbefalla

kommerskollegium att, då fråga uppkomme om fartygs avförande ur fartvgsregistret

på grund av försäljning till utlandet, därom hos Eders

Kungl. Maj:t göra anmälan och avvakta Eders Kungl. Maj:ts beslut huruvida

hinder må möta mot avförandet.

Numera har kommerskollegium till Kungl. Maj: t inkommit med en

framställning av den 20 januari 1916, av i huvudsak följande innehåll.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 43.

Den svenska handelsflottan har under år 1915 haft att vidkännas en synner- Kommertkolligen

betydande minskning. Vad de i fartygsregistret införda fartygen angår, har lega frambeståndet

av sådana fartyg, på sätt bilagda tabeller (bil. A och B) utvisa, i sin filning av

kelhet undergått eu minskning av 123 fartyg om tillhopa 80,529.15 bruttoton, i '' "

vilka siffror den på försäljningar till utlandet och förvärv därifrån beroende skillnaden

ingår med resp. 70 och 19,250.05. Härtill kommer, att ett icke ringa antal

mindre, i fartygsregistret ej införda bogserbätar, fiskefartyg och andra fartyg under

året avyttrats till utlandet. Denna nedgång i handelsflottans storlek, som även

eljes skulle hava framstått såsom ett missförhållande, är med hänsyn till såväl de

av krigstillståndet framkallade förhållanden, som de förhållanden, vilka kunna väntas

inträda under de närmaste åren efter ett fredsslut, i alldeles särskild grad ägnad

att framkalla allvarliga betänkligheter.

Kommerskollegium har under det senaste året haft sin uppmärksamhet oavlåtligt

fästad på berörda missförhållanden. I augusti 1915 överlämnades av kollega

chef under hand till chefen för finansdepartementet en av föreståndaren för kollega

fartygsregistreringsavdelning utarbetad promemoria i ämnet, varav ett exemplar

jämte däri åberopade bilagor här närslutes (bil. C).

I denna promemoria utvecklas närmare de huvudsakliga synpunkter på förevarande

fråga, vilka lett kollegium till en alltmera stadgad uppfattning om angelägenheten

av ett övervakande från det allmännas sida av fartygsöverlåtelser till

utlandet. I promemorian ifrågasättes förbud, dock begränsat att omfatta överlåtelser

av mera värdefullt fartygsmateriel, nämligen maskindrivna, av järn eller

stål senare än 1890 byggda fartyg med storlek överstigande, 200 bruttoton.

Såsom ett steg i den uti promemorian sålunda åsyftade riktning torde få

betraktas Eders Kungl. Maj:ts åtgärd att genom nådiga brevet den 8 januari 1916

anbefalla kollegium att, då fråga uppkommer om fartygs avförande ur fartygsregistret

på grund av försäljning till utlandet, därom hos Eders Kungl. Maj:t göra

anmälan och avvakta Eders Kungl. Maj:ts beslut, huruvida hinder må möta mot

avförandet.

Men denna åtgärd är icke och har givetvis ej heller avsetts att vara tillfyllest

för åstadkommande av effektiva hinder, i mån av behov, mot fartygsöverlåtelsema

till utlandet. För detta syfte anser kollegium alltjämt ett förbud mot

dylika överlåtelser erforderligt.

Med avseende härå får kollegium, utöver vad som innefattas i ovannämnda

promemoria, ytterligare anföra följande.

I sjölagens 2 § andra stycket sista punkten stadgas, att fartyg, som blivit i

registret infört, ej må därur avföras i andra än vissa angivna fall, däribland det då

fartyget upphört att vara svenskt. I anslutning till detta stadgande bestämmes i

gällande förordning angående registrering av svenska fartyg av den 18 oktober

1901, § 28, att, sedan det styrkts, att fartyg upphört att vara svenskt, detsamma

skall ur fartygsregistret avföras. Med hänsyn härtill lära för genomförande av nu

ifrågasatta förbud nya bestämmelser av lags natur erfordras.

Dessa torde i huvudsak kunna begränsas till bemyndigande för Eders Kungl.

Maj:t att för viss tid eller tillsvidare utfärda förbud — allmänt eller i särskilda fall

— mot fartygsöverlåtelse till utlandet, varjämte fullt effektiva stadganden erfordras

i fråga om straffs utkrävande för överträdelse av sådant förbud.

Enär det numera visat sig, att även andra fartyg än de, beträffande vilka i

Bihang till riksdagens protokoll 1916■ 1 sand. 37 höft. (Nr 43.)

9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

promemorian förbud ifrågasattes, i avsevärd utsträckning avyttrats och allt fortfarande

avyttras till utlandet — exempelvis bogserbåtar och fiskefartyg — torde

ett bemyndigande för Eders Kungl. Maj:t att utfärda förbud böra omfatta alla slags

fartyg. För att i möjligaste mån säkerställa syftet med den nya lagstiftningen

synes bemyndigandet böra utsträckas jämväl till nybyggnader av fartyg, såväl pågående

som allenast kontraherade, om än det må antagas, att för sistnämnda fall

bemyndigandet behöver utnyttjas blott undantagsvis. Möjlighet till licens bör under

alla förhållanden hållas öppen.

På grundvalen av ovanstående har kollegium uppgjort bilagda förslag (bil. D)

till »lag angående förbud mot överlåtelse till utlandet av svenskt fartyg» samt får,

med åberopande av dess innehåll, hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga

erforderliga åtgärder för åstadkommande av provisoriskt förbud mot överlåtelse av

svenskt fartyg till utlandet.

Det förbud, varom Eders Kungl. Maj:t må efter den föreslagna lagens tillkomst

finna skäligt förordna, torde lämpligen kunna tillsvidare avse, med förbehåll

för licenser, varje fartyg, som ej visas hava mindre bruttodräktighet än 20 registerton,

ävensom varje pågående nybyggnad av fartyg, vars bruttodräktighet ej visas

komma att understiga 20 registerton.

Den i kommerskollegii skrivelse åberopade bilagan C har jag redan

återgivit. Övriga med A, B och D betecknade bilagor torde i en gemensam

bilaga (Bil. II) få fogas till detta protokoll.

Någon ändring till det bättre i de missförhållanden, som enligt

kommerskollegii uppgifter framträdde vid senaste årsskiftet, har icke

yppat sig, utan synas fartygsförsäljningarna till utlandet alltmer tilltaga.

Enligt vad jag inhämtat från kommerskollegium hava under den hittills

lörflutna korta tiden efter 1916 års ingång till fartygsregistret gjorts

anmälningar om försäljningar till utlandet av icke mindre än 22 ångfartyg

om tillhopa 30,692.0 4 bruttoton jämte 8 segelfartyg om tillhopa

1,393.7 5 bruttoton, medan under samma tid icke något från

utlandet förvärvat fartyg införts i fartygsregistret; dock uppgivas 2 fartyg

om tillhopa cirka 3,000 bruttoton hava under senaste tid förvärvats

från utlandet, ehuru de ännu ej införts i fartygsregistret.

De vådor, som de nu pågående omfattande fartygsförsäljningarna

till utlandet ur olika synpunkter måste anses medföra för landet, synas

mig vara från kommerskollegii sida på ett övertygande sätt påvisade.

Givetvis måste det för den enskilde fartygsägaren innebära en

stark frestelse att, med de nuvarande utomordentligt höga marknadsprisen,

genom fartygsförsäljning inhösta en stor och säker vinst. Men

frågan är om detta verkligen ens för den enskilde kan i längden ställa sig

förmånligare än att behålla fartyget och bliva i tillfälle draga nytta av

de ytterst goda fraktkonjunkturer, som icke endast nu råda, utan även

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

kunna förväntas bliva rådande åtminstone de närmaste åren efter världskrigets

slut. Att denna sista synpunkt är värd beaktande, visas bäst av

den omständigheten, att åtskilliga av våra större rederiföretag i stället för

att minska sitt tonnage sträva att öka detsamma.

Ur nationalekonomisk synpunkt är redan det förhållandet att

sjöfartsnäringen går tillbaka i och för sig mindre lyckligt. Därigenom

berövas många svenska sjömän möjlighet att under svensk flagga utöva

sitt yrke och de nödgas i stället söka sin utkomst inom främmande

flottor. Vidare lärer efter fartygs överlåtelse till utlandet redarvinsten

i regel varken komma till användning i Sverige eller där beskattas. Men

en stark tillbakagång av den svenska handelsflottan är även på annat sätt

skadlig. En mycket stor del av de för vårt folk nödiga livsmedel och

av råvaror för vår industri måste importeras och då naturligen i huvudsak

sjövägen. A andra sidan har ock vår export starkt behov av fartyg såsom

transportmedel. Vikten och fördelen av att dessa uppgifter för sjöfarten

i största möjliga utsträckning fullgöras medelst svenska fartyg torde

ligga i öppen dag. Då vår handelsflotta nu minskas, bliver den än

mindre skickad för nämnda uppgifter, och möjligheterna att omedelbart

eller inom en snar framtid åter täcka den åsamkade bristen äro mycket

kringskurna.

Vad härvid beträffar förvärv av fartyg medelst nybyggnad har jag,

efter hänvändelse till kommerskollegium, erhållit följande approximativa

uppgifter: De vid 1916 års ingång för svensk räkning å svenska varv pågående

nybyggnader av fartyg representera tillhopa cirka 27,000 bruttoton,

därav beräknas leveransfärdiga under 1916 cirka 24,000 bruttoton, varav

cirka 16,000 under förra halvåret, samt under 1917 något över 3,000

bruttoton; vid 1916 års ingång för svensk räkning redan kontrakterade,

men ej påbörjade nybyggnader av fartyg å svenska varv representera ett

sammanlagt bruttotonnage av cirka 30,000 ton; beträffande leverans till

Sverige från utländska varv, därvid väl endast Norge och Danmark nu lära

kunna komma i betraktande, pågick vid årets början nybyggnad allenast

av ett fartyg om cirka 1,500 bruttoton, medan nybyggnader väl voro

kontrakterade, men ej påbörjade av fartyg om tillhopa cirka 48,000

bruttoton, rörande vilkas beräknade leveranstid dock ej underrättelser

kunnat erhållas rörande flera än cirka 20,000 ton, som väntas färdiga

successivt intill utgången av förra halvåret 1918.

Den ökning i det svenska tonnaget, som genom dessa pågående

eller förestående nybyggnader må beräknas, kan dock icke tillnärmelsevis

uppväga redan inträffad minskning i tonnaget och blivande minsk
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 43.

ning däri, i synnerhet om ingripande mot försäljningar till utlandet icke

skulle komma till stånd.

Utsikten att genom förvärv från utlandet öka vårt tonnage torde icke

vara stor. De krigförande länderna hava bruk för allt sitt användbara

tonnage, och har för övrigt där förbjudits fartygs övergång till annan

nationalitet. Jämväl i neutrala länder, bland andra även numera våra

grannländer Norge och Danmark, råder förbud mot försäljning till utlandet

av fartyg. Efter krigets slut lärer tillgängligt tonnage bliva taget i anspråk

framför allt för de förut krigförandes behov, liksom ock de utländska

varvens leveransförmåga. Men även om utländskt tonnage för svenska

behov stode att uppbringa, kan detta utländska tonnage ej i samma

utsträckning som det svenska tonnaget underkastas svensk lagstiftning

och förfoganden i övrigt från de svenska statsmakternas sida.

Från min sida torde ej behöva vidare utvecklas huru trängande

behovet är av ett ingripande mot det missförhållande varom här är fråga,

utan hänvisar jag till kommerskollegii uttalanden härutinnan, vilka jag

biträder. Jag finner mig alltså bestämt uppfordrad att tillråda ett dylikt

ingripande, vilket lärer kunna ske allenast medelst nya bestämmelser

av allmän lags natur.

Då det nu gällt att i anslutning till vad jag sålunda uttalat upprätta

förslag till den blivande lagen, har jag kunnat i väsentliga delar

bygga på kommerskollegii förslag, men ansett fnig ock böra göra rätt

viktiga avvikelser därifrån, bestående, bland annat, däri att, på sätt’ jag

vill i fortsättningen närmare utveckla, dels bestämmelserna om förverkande

och straff med tillhörande stadganden om åtalsrätt, bötesförvandling

och forum m. m. funnits böra uteslutas, dels ock spörsmålet om

lagstiftningens tillämpning i retroaktiv riktning blivit löst annorledes än

kollegium tänkt sig.

På grundvalen av det anförda har jag låtit utarbeta ett förslag

till ''Lag om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri

eller av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri’, vilket

förslag torde såsom bil. I få fogas till detta protokoll.»

Sedan departementschefen redogjort för detta förslags innehåll,

anförde departementschefen vidare:

»Såsom motivering såväl för vissa av de skiljaktigheter förslaget

företer vid en jämförelse med kollega förslag som för vissa delar av

förslaget i övrigt må följande framhållas.

I fråga om försäljning av fartyg eller andel däri skiljer sig det

nya förslaget från kommerskollegii förslag däri, att all försäljning av

fartygsandel till utlänning göres beroende av Kungl. Maj:ts tillstånd,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj tx Nåd. Proposition Nr 43.

oavsett om fartyget därigenom skulle uppköra att vara svenskt. Att

förklara försäljning intill en viss gräns utan vidare giltig torde vara

förenat med svårigheter, om samma försäljning faller dels inom dels

utom gränsen och ännu mer om flera sådana försäljningar skett samtidigt.

Under uttrycket »utlänning» falla även utländska juridiska personer.

Vidare förbjudes försäljning utan Kungl. Maj:ts tillstånd av fartyg

eller fartygsandel till sådana svenska rättssubjekt, beträffande vilka föreligger

särskild fara för ett övervägande utländskt inflytande. Då sjölagens

1 § ej förutsätter andra ägare av fartyg än fysiska personer och

aktiebolag, torde det knappast gå för sig att här meddela stadganden

om andra bolag än aktiebolag. Om en utlänning blir delägare i ett

handelsbolag, som äger fartyg, eller ett handelsbolag, vari utlänning är

delägare, förvärvar fartyg, torde enligt sjölagens terminologi utlänningen

få anses direkt förvärva andel i fartyget.

Ytterligare uppställes nu fordran på Kungl. Maj:ts tillstånd såsom

villkor för att utlänning eller ett svenskt rättssubjekt, i avseende

varå förefinnes särskild fara för utländskt inflytande, skall kunna

förvärva aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Härigenom

förhindras, att inflytandet i ett fartygsägande aktiebolag överflyttas

från svenska till utländska händer.

En väsentlig avvikelse från kommerskollegii förslag ligger även

däri att bestämmelserna om förverkande och straff utelämnats. Det torde

vara tillräckligt att stadga avtalets ogiltighet. Härigenom förhindras,

att fartyget eller annan egendom, varom nu är fråga, övergår i utländsk

ägo; avtalet medför ingen som helst ändring i rättsförhållandet, utan allt

är som om avtalet icke varit träffat.

Av den i 3 § föreslagna lydelsen framgår, att Kungl. Maj:ts tillstånd

skall hava sökts i förväg. Härigenom undvikas vissa svårigheter, som,

om tillstånd skulle få sökas efter avtalet, göra sig gällande i fråga om

rättslägets bedömande under tiden mellan avtalet och Kungl. Maj:ts

prövning av ansökningen om tillstånd.

Om alla redan träffade avtal angående sådana överlåtelser, som

den ifrågasatta lagen avser att förhindra, finge gå i verkställighet och

nya överlåtelser kunde äga rum, intill dess samma lag träder i kraft,

är det att befara, att syftet med denna lagstiftning skulle i väsentlig

omfattning förfelas. Det synes mig därför vara nödvändigt att i någon

mån giva den föreslagna lagstiftningen retroaktiv verkan. De rättsliga

betänkligheter, som häremot kunna anföras, torde icke, då det gäller

att under nuvarande utomordentliga förhållanden tillgodose ett ändamål

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.

av synnerlig vikt för vårt land, få anses utan vidare vara avgörande.

Jag håller ock före, att om den retroaktiva tillämpningen icke sträckes

längre tillbaka än till den 8 januari innevarande år, då fartygs

avförande ur fartygsregistret efter försäljning till utlandet gjordes

beroende av Kungl. Maj:ts tillstånd, dylika betänkligheter i nu föreliggande

fall hava mera formell än reell betydelse. Efter nämnda tid

har den utländske köparens möjlighet att förfoga över fartyget varit i

hög grad inskränkt och oviss, och överlåtelseavtalet har alltså icke på

långt när medfört de verkningar, som under andra förhållanden följa av

en överlåtelse. Det bör ock kunna antagas hava varit av säljare och

köpare känt, att från det allmännas sida förelåg en avsikt att förhindra

en för landet skadlig övergång av fartyg i utländsk ägo; och den brist

på god tro, som sålunda kan anses oftast hava förefunnits hos parterna,

gör det med hänsyn till dem mindre betänkligt än i vanliga fall att ingripa

i träffade avtal. Då det är fråga om avtal, som ingåtts före

tiden för lagens ikraftträdande, måste emellertid tydligen parterna erhålla

något rådrum efter nämnda tid att söka Kungl. Maj:ts godkännande

av överlåtelsen, och förslagets övergångsbestämmelse innehåller därför,

att om sådant förordnande som där avses blivit utfärdat, avtalen skola

upphöra att gälla, därest ej någondera parten inom trettio dagar, efter

det lagen trätt i kraft, söker Konungens godkännande eller och sökt

godkännande varder av Konungen förvägrat.»

Föredraganden hemställde härefter, att ärendet måtte för vidare

behandling överlämnas till justitiedepartementet.

Härutinnan instämde statsrådets övriga ledamöter,

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

15

Bil. 1.

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri eller av aktie

i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äge Konungen, där så

prövas nödigt, förordna, att fartyg eller andel däri ej må utan Konungens

tillstånd överlåtas till utlänning eller till aktiebolag, vars aktiebrev må

ställas till innehavaren, eller till annat aktiebolag, vars aktiekapital enligt

vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,

så ock att aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, ej må

utan Konungens tillstånd genom teckning eller överlåtelse förvärvas av

utlänning eller annan, som nu är nämnd.

Vad ovan är sagt om fartyg gälle även fartyg, som är under

byggnad.

2 §•

Förordnande, varom i 1 § stadgas, må ej avse fartyg, andel

däri eller aktie, som vid den tid, från vilken förordnandet skall äga

tillämpning, redan tillhör utlänning eller annan, som i samma § är

nämnd.

Förbud mot teckning eller överlåtelse av aktie må ej gälle beträffande

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren; ej heller må

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

därigenom göras inskränkning i den aktieägare tillkommande företrädesrätt

till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget, som

svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet, eller inskränkning

i den rätt att teckna och erhålla nya aktier, som vid den tid, från

vilken förordnandet skall äga tillämpning, enligt bolagsordningen må

tillkomma aktieägare.

3 §•

Varder under tid, då förordnande som ovan sägs gäller, avtal

träffat om förvärv, som med förordnandet avses, och har ej Konungen

därtill givit tillstånd, vare avtalet ogillt.

4 §•

Förordnande, som i 1 § sägs, må, enligt vad Konungen varje

gång bestämmer, gälla för viss tid eller tillsvidare.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, äge Konungen jämväl föreskriva, att där avtal om

förvärv, som i denna lag avses, blivit träffat före lagens ikraftträdande

men efter den 8 januari 1916, avtalet skall upphöra att gälla, om ej

någondera parten inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft, söker

Konungens godkännande eller ock sökt godkännande varder av Konungen

förvägrat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

17

Bil. II.

Bil. A (till koramerskollegii underdåniga

skrivelse av den 20 januari 1916).

Från fartygsregister

Svenska handelsflottans storlek har under år 1915 undergått följande förändringar:

Tillkommit. Ångfartyg Motorfartyg Segelfartyg

antal bruttoton nettoton antal bruttoton nettoton antal bruttoton nettoton

Nybyggda i riket...... 18 10,964.82 6,237.92 16 1,174.25 828.35 8 936.60 755.66

Förvärvade från utlandet

............ 30 61,138.81 43,818.78 1 3,744,77 2,857.93 16 15,472.92 14,132.80

Tillhopa 48 72,103.63 50,056.70 16 4,919.02 3,686.28 24 16,409.52 14,888.36

Avgått.

Förolyckade............ 40 60,237.26 41,218.57 — — — 31 8,054.23 7,188.20

Slopade eller kon
_

demnerade ......... — — — — — — 23 3,063.28 2,699.1 o

Övergångna i utländsk

ägo..................... 67 86,381.41 62,037.71 8 847,35 631.28 42 12,377.79 11,076,09

Tillhopa 107 149,618.67 103,256.28 8 847.35 631.28 96 23,495.30 20,963.48

Ångfartygen hava alltså minskats med 59 stycken, 77,515.04 bruttoton, 53,199.58 nettoton.

Motorfartygen hava alltså ökats med 8 stycken, 4,071.6 7 bruttoton, 3,055 nettoton.

Segelfartygen hava alltså minskats med 72 stycken, 7,085.78 bruttoton, 6,075.12 nettoton.

För förtygsbeståndet i dess helhet blir alltså en minskning av 123 fartyg, 80,529.15 bruttoton

och 56,219.70 nettoton.

Bil. B (till kommerskoll egii underdåniga

skrivelse av den 20 januari 1916).

Jämförelse mellan fartygsförsäljningarna till och fartygsförvärven från utlandet

under år 1915.

I. Ing- och motorfartyg.

Föryttrade.

Antal: 75 stycken

Varje försålt fartyg således ersatt med:

Bruttotonnage: 87,228.76

Varje försålt ton motsvaras av:

Storlek i medeltal:* 1,163 ton

Genomsnittsålder 15.5 år

* Frånses 4 föryttrade mindre motorfartyg samt

å ömse håll bogserfartyg blir medelstorleken

respektive: 1,276

Bihang Ull riksdagens protokoll 1916.

Förvärvade.

31 stycken

0.4 »

64,883.58 ton

0.73 »

2,093 » (Bortser man från amerikaångaren

»Stockholm» blir medelsiffran 1,734)

15 år

2,301

1 sand. 37 höft. (Nr 43.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43-

II. Segelfartyg.

Föryttrade.

Antal: 42 stycken

Mot varje försålt svarar således:

Bruttotonnage: 12,377.79

Mot varje försålt ton svarar således:

Storlek i medeltal: 295 ton

Genomsnittsålder: 33 år

(Om bortses från ett fartyg, som enligt

skall vara byggt redan 1786.)

Förvärvade.

16 stycken

0.38 »

15,472.92 ton

1.25 »

967 »

30 år

uppgift

Jämförelse mellan fartygsförsäljningarna till och fartygsförvärven från utlandet,

allt under år 1915 och per bruttoton.

A. Fartygen fördelade i grupper efter storlek.

I. Ång- och motorfartyg.

Föryttrade. Förvärvade.

under 100 ton: 8 st. 531.98 ton

592.26 ton

483.34 »

1,354.44 »

20,998.57 »

41,454.97 »

75 st. 87,228.76 ton 31 st. 64,883.58 ton

mellan

100— 200

200— 500

500—1,000

1,000—2,000

2,000

3

13

17

16

18

396.85

4,215.46

12,169.38

23,910.9 2

46,004.17

4 st.

1 »

2 »

14 »

10 »

II. Segelfartyg.

Föryttrade.

under

100

ton:

10 st.

638.5 3

ton

mellan

100— 200

8 »

1,178.55

T»

»

200— 500

»

19 »

6,134.50

»

»

500—1,000

»

4 »

3,190.25

1,235.96

»

över

1,000

»

i >

»

42 st.

12,377.79

ton

Förvärvade.

3 st........................................ 212.18 ton

1 » ....................................... 158.83 »

4 » ....................................... 2,919.73 »

8 > ...................................... 12,182.18 »

16 st. 15,472.9 2 ton

B. Fartygen fördelade i grupper efter ålder.

I. Ång- och motorfartyg.

Föryttrade.

20 år och däröver: 24 st. ... 28,682.38 ton 8 st.........

mellan 10—20 år: 19 » ... 26,178.66 » 8 » ........

10 år och därunder: 32 » ... 32,367.72 » 15 » ........

75 st. 87,228.76 ton 31 st.

II. Segelfartyg.

Föryttrade.

20 år och däröver: 35 st. ... 11,394.04 ton 14 st.........

10—20 år: 6 » ... 943.02 » 1 » ........

10 år och därunder: 1 » ... 40.78 » 1 » ........

Förvärvade.

Förvärvade.

9,297.52 ton

26,422.63 »

29,163.48 »

64,883.58 ton

15,307.96 ton

77.95 »

87.01 »

42 st.

12,377.79 ton

16 st.

15,472.9 2 ton

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

Följande fartyg hava under år 1915 föryttrats till utlandet:

I. Ång- (1. motor-) fartyg.

Namn

Bruttoton

Nettoton

Byggn.-

år

Hemort

Föryttrat till

Grovehill ......... ....................

2,067.4 9

1,552.0 7

08

Landskrona

Danmark

George .................................

689.00

432.7 9

90

Sundsvall

Norge

Edenor .................................

1,425.68

978.51

11

Hälsingborg

England

Ferro ....................................

1,268.98

867.44

77

Kristinehamn

Norge

P. Larsson.............................

630.3 7

419.6 7

14

Torskog

»

i Atlas ....................................

635.8 5

414.84

09

»

»

Grovement.............................

1,378.71

966.51

06

Landskrona

England

Iris .......................................

581.01

363.17

94

Stockholm

Norge

Birgit ....................................

257.89

133.94

13

Göteborg

»

Ernst ....................................

647.54

403.3 5

08

J>

»

Grovehurst..............................

1,354.13

960.3 5

03

Landskrona

Danmark

Norge....................................

778.31

474.86

85

Göteborg

Norge

Grovelea.................................

1,291.00

907.8 2

06

Landskrona

England

Arthur....................................

1,350.15

913.73

08

»

Norge

Småland................................

934.47

630.74

93

Göteborg

»

Rolf.......................................

205.26

123.96

07

»

Danmark

Ingvar ...............................

620.08

418.44

13

Torskog

Norge

Bylgia....................................

l,082.oi

740.3 7

01

Stockholm

Danmark

1 Star.......................................

634.14

404.0 4

04

»

Norge

Stål.......................................

265.00

182.61

06

Landskrona

»

Groveness ............................

1,853.53

1.360.48

07

»

Danmark

Roma ....................................

295.94

162.81

97

Stockholm

England

Gustaf E. Falck ...................

338.92

227.4 7

88

Göteborg

Norge

Elfsborg.................................

600.30

357.17

10

»

»

Smöjen .................................

324.18

211.02

80

Karlshamn

Danmark

1 Vera ....................................

2,485.40

1,869.60

97

Gävle

»

Dania ....................................

985.50

612.18

96

Göteborg

Norge

Vinea....................................

738.55

493.12

00

»

»

Fenja ....................................

377.03

258.85

07

Gävle

Margit....................................

1,606.44

1,168.3 2

04

Malmö

»

St. Patrick.............................

2,419.18

1,844.93

05

Göteborg

»

Felicia....................................

1,870.66

1,412.76

89

Gävle

»

Ernst ..................................

684.58

412.44

15

Hälsingborg

England

Tor vig....................................

2,288.86

1,783.51

90

Landskrona

Norge

* Orion .................................

318.0 7

240.59

07

Stockholm

Oden ....................................

1,510.9 7

1,051.83

87

Malmö

»

R. F. Berg..............................

1,567.58

1,158.65

91

Limhamn

»

Camé....................................

218.39

128.88

63

Stockholm

Finland

Tordis..................................

2,064.15

1,552.03

01

Landskrona

Norge

Bifrost....................................

2,159.59

1,555.51

96

Stockholm

»

Moldavia ..............................

2,315.10

1,759.92

01

Jonstorp

England

Färna ....................................

2,235.23

1,672.3 7

90

Hälsingborg

Norge

Bergvik .................................

1,519.64

1,127.44

99

Stockholm

»

S:t Andrew ...........................

2,501.22

1,867.56

94

Göteborg

»

Leif.......................................

613.6 7

416.56

05

»

»

Vulcanus ..............................

2,494.00

1,832.8 9

89

Stockholm

»

Ingeborg.................................

377.56

240.55

98

Hälsingborg

»

Borg ....................................

2,104.31

1,497.80

88

Norrköping

»

•Thekla.................................

90.09

66.49

15

Strömstad

»

Dorotea .................................

1,104.40

709.50

04

Kramfors

»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

Namn

Bruttoton

Netto ton

Byggn.-

år

Hemort

Föryttrat till

S:t John.................................

2,632.90

1,942.91

95

Göteborg

Norge

Harald (bogs.) ........................

89.52

34.04

98

»

Danmark

Kepler....................................

497.34

290.72

86

»

Norge

Magdala.................................

3,526.48

2,464.73

14

Stockholm

Danmark

Oceana .................................

3,445.10

2,740.44

95

»

»

Delagoa ................................

3,560.68

2,486.57

14

»

»

* Roma .................................

109.25

82.19

71

Grundsund

Norge

Beatrice .................................

2,279.50

1,819.56

91

Göteborg

»

Siri .................... ...............

310.6 2

183.51

15

»

»

Sune ''....................................

934.74

651.17

03

Halmstad

»

Anthrax.................................

59.49

24.25

90

Stockholm

Tyskland

Troll»...................................

63.20

10. oo

04

Sandö

*

Annie ...................................

1,828.46

1,360.16

90

Göteborg

Norge

•Karl ....................................

100.26

83.66

10

»

Danmark

* Avance XVII........................

87.49

56.45

09

Stockholm

»

•Stella ................................

‘54.18

37.02

77

Grundsund

Norge

England..............................

2,é95.33

1,999.64

89

Göteborg

Uppland.................................

2,729.6 5

2,164.18

04

Hälsingborg

Uno......................................

613.97

384.92

90

Göteborg

* 1

* Anna....................................

65.59

49.91

08

Flatholmen

* Zefyr..................................

22.42

14.97

89

Lysekil

»

Östergötland...........................

847.35

631.28

04

Norrköping

»

Hjalmar.................................

187.34

117.03

98

Göteborg

»

Sundsvall ..............................

1,898.58

1,446.5 2

89

Sundsvall

»

Wisna...................................

429.26

285.52

00

Stockholm

Summa 75 stycken

87,228.76

62,668.99

• Motorfartyg.

II. Segelfartyg

Colibri .................................

77.68

67.39 .

00

.. Trygg»

Danmark

Trio.......................................

339.18

293.56

70

Osthammar

»

Fram ....................................

104.60

90.26

94

Skillinge

»

Africa....................................

731.95

668.04

93

Hälsingborg

»

Immanuel ..............................

100.23

88.53

70

Brantevik

»

Norma .................................

394.6 5

352.42

99

»

Östen....................................

57.68

47.7 7

1786

Karlshamn

»

Dora ....................................

40.73

28.26

06

Limhamn

Gunnar ..............................

83.73

63.02

03

Skärhamn

Norge

Norden .................................

74.3 2

59.7 3

91

Kornö

»

Benjamin Mollén.....................

222.65

199.89

76

Skillinge

Danmark

Lisboa....................................

152.61

137.97

75

Brantevik

Finland

John ....................................

301.3 7

260.89

76

Simrishamn

Norge

Krey Woggersin .....................

408.05

376.90

61

Östhammar

Danmark

Elise ....................................

186.52

113.48

77

Järnavik

»

Lyra ....................................

516.46

451.56

90

Bergkvara

»

Alexandros ..........................

463.95

423.3 5

92

»

»

Flid.......................................

262.86

234.7 7

93

Råå

Jenny ...................................

301.24

270.64

80

Brantevik

»

Clara ....................................

166.30

144.93

74

Hälsingborg

»

Victoria.................................

416.72

375.3 0

78

Oskarshamn

Albatros.................................

955.7 4

877.9 5

74

Ståla

»

| Harry....................................

239.67

206.li

80

Skillinge

»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

21

Namn

Brutto ton

Nettoton |

Bygga. - år

Hemort

Föryttrat till |

»Lord Palmerston.....................

433.41

397.8 7

54

Uddevalla

Danmark

Robert ................................

339.81

297.83

75

Skillinge

»

210.92

191.06

94

Brantevik

* 1

Hansine Maria........................

38.9 2

31.90

73

Loftahammar

»

Messinu .................................

275.86

249.28

74

Skillinge

»

45.75

38.74

69

Strömstad

Norge

139.29

123.42

82

Skillinge

Tyskland

Alfhild .................................

197.14

173.0 9

75

Arildsläge

Danmark

181.86

167.95

69

Skillinge

»

Berta Maria...........................

255.95

233.96

64

»

Tyskland

Alfhild .................................

298.8 2

262.3 5

68

Östhammar

Danmark

Lydia ..................................

428.51

392.69

83

Norrtälje

»

288.13

262.0 7

73

Kivik

*

Sokrates.................................

68.06

51.97

91

Stockevik

Norge

986.10

895.7 9

78

Åhus

»

253.27

230.26

90

Kivik

Danmark

1,235.96

1,122.57

76

Simrishamn

»

80.22

62.9 2

86

V asseröd

»

Duvan....................................

71.44

58.15

99

Skärhamn

»

Summa 42 stycken

| 12,377.7»

11,076.09

1

1

Under år 1915 hava till svenska handelsflottan från utlandet förvärvats följande

fartyg:

I. Ing- och motorfartyg.

Namn

Bruttoton

Nettoton

Byggn.-

år

Hemort

Förvärvat från

1,031.46

709.50

04

Kramfors

Norge

135.34

50.12

10

—

»

3,247.—

1,231.74

2,036.92

98

Stockholm

»

893.84

98

Kramfors

»

1,995.86

483.34

1,466.2 7

274.58

15

Gävle

»

79

Stockholm

Danmark

148.65

54.9 9

06

Norrköping

Tyskland

2.056.03

3.140.26

1.999.04

1,033.61

704.44

1,679.7 7

2,929.10

1,437.12

1.997.26

3,823.63

152.70

1,553.19

87

Landskrona

»

2,438.54

05

Hälsingborg

Gävle

England

1,468.9 7

15

Norge

726.38

05

Karlshamn

Tyskland

Manfred................................

407.39

1,095.93

09

02

Verkebäck

Härnösand

»

Norge

2,195.63

11

Göteborg

Grekland

1,108.98

79

Stockholm

Danmark

1,468.18

15

Gävle

Norge

2,935.22

15

Göteborg

»

12

Söderhamn

»

2,732.49

2,070.0 7

98

Stockholm

Finland

1,877.2 5

1,198.89

04

Göteborg

Tyskland

4^450.06

1,126.52

3,592.66

07

Stockholm

Finland

John ...................................

728.68

70

»

Danmark

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

Namn

Bruttoton i Netto ton

Byggn.-

i år

Hemort

Förvärvat från

Fanny......................

Wera .............................

Stockholm.........................

Bråvik ...........................

Mercur ........................

Temis..............................

Ugglan .................................

Demetrios ..................

* San Francisco .....................

1,472.94

2,485.40

12,846.23

1.170.00

650. oo

1,030. oo

155.5 7

1.916.00

3,744.7 7

1,106.55

1,869.60

9.328.0 7

634.00

386.00

635.00

94.59

1.220.00

2,857.93

i 87

97

00

97

84

90

65

84

15

Stockholm

Landskrona

Göteborg

Norrköping

Göteborg

Stockholm

»

Göteborg

Stockholm

Danmark

»

Nederländerna

England

Danmark

Tyskland

Grekland

Danmark

Summa 31 stycken

* Motorfartyg.

Argo ....................................

Virgo ....................................

Christiane..............................

Didrik.............................

Fanny..............................

G. D. Kennedy........................

Senta ..............................

Magda ...........................

Henrietta ..............................

Zaritza ........................

Stella...........................

Bertha .....................

Maury..........................

Dagmar...................

Angelo .........................

Carolina...........................

64,883.58

II.

1,699.27

771.29

47.2 2

87.01

158.83

1.451.55

1,024.26

2.174.55

954.00

1,056.84

77.95

1,631.59

510.44

2,142.6 7

1,001.4 5

684.00

46,676.71

Segelfartyg

1,541.03

698.66

37.56

69.51

138.58

1,319.0 2

926.97

1,982.69

891.00

955.34

65.3 7

1,498.84

482.24

1,997.49

917.50

611.00

76

69

70

09

91

88

87

87

73

77

00

92

66

91

82

75

Sölvesborg

»

Rossön

Karlskrona

Brantevik

Göteborg

»

Stockholm

Göteborg

Karlshamn

Gävle

Stockholm

Göteborg

Stockholm

»

Norge

Tyskland

Danmark

Tyskland

Danmark

Norge

»

»

Danmark

Finland

Norge

»

Uruguay

Summa 16 stycken

15,472.92

14,132.80

Stockholm och Kungl. kommerskollegii fartygsregistreringsavdelning den 3

januari 1916.

John Stockenberg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

23

Bil. D (till koramerskollegii underdåniga

skrivelse av den 20 januari 1916).

Förslag till Lag angående förbud mot överlåtelse till utlandet av svenskt fartyg.

1 §•

Konungen må, där så prövas nödigt, för viss tid eller tillsvidare eller ock

för visst fall förordna, att sådan överlåtelse av svenskt fartyg eller av lott i svenskt

fartyg, varigenom fartyget till följd av ändring i de uti 1 § sjölagen omförmälda

förhållanden skulle upphöra att vara svenskt, icke må, utan Konungens tillstånd,

äga rum.

Vad nu är stadgat äge motsvarande tillämpning å avtal om nybyggnad av

fartyg för svensk mans räkning.

2 §•

Sluter någon avtal om överlåtelse, som är med tillämpning av 1 § förbjuden,

straffes han med böter från och med 1,000 till och med 5,000 kronor och have

därjämte till kronan förbrutit det fartyg överlåtelsen avser eller, om fartyget ej

kan åtkommas, avtalad köpeskilling eller eljest fartygets värde, men, om överlåtelsen

avser lott i fartyg eller nybyggnad av fartyg, avtalad köpeskilling eller

eljest det överlåtnas värde.

3 §•

Allmän åklagare skall tala å brott,, varom i denna lag sägs.

4 §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola, vid bristande

tillgång till deras fulla gäldande, förvandlas enligt allmänna strafflagen.

5 §•

Mål, som bör bedömas efter denna lag, skall, där brottet förövats i stad

med rådstuvurätt, upptagas vid den stadens rådstuvurätt, men om brottet förövats

å ort, där rådstuvurätt icke är, vid den rådstuvurätt, som är närmast. Har brottet

skett utom riket, gånge målet till rådstuvurätten i den stad, dit den brottslige först

ankommer eller där han eljest träffas; ligger den ort icke inom rådstuvurätts domvärjo,

gånge målet till den rådstuvurätt, som är närmast.

Denna lag träder genast i kraft.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Ma.j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 28 januari 1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern HAMMARSKJÖLD,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde ett

inom finansdepartementet utarbetat och enligt Kungl. Maj:ts beslut för

vidare behandling till justitiedepartementet överlämnat förslag till lag

om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri eller av

aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri; o<?h hemställde

departementschefen, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag, som

var av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar, måtte för det i

§ 87 regeringsformen angivna ändamål inhämtas genom utdrag av

protokollet samt att utdrag av finansdepartementets i ärendet hållna

protokoll måtte få åtfölja remissen till lagrådet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 43.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

N. Beite.

Bihang tiU riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 käft. (Nr 43.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 43.

Bil.

Förslag

till

Lag

om förbud i Tissa fall mot förvärv av fartyg eller andel däri eller av aktie

i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äge Konungen, där så

prövas nödigt, förordna, att fartyg eller andel däri ej må utan Konungens

tillstånd överlåtas till utlänning eller till aktiebolag, vars aktiebrev må

ställas till innehavaren, eller till annat aktiebolag, vars aktiekapital enligt

vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo,

så ock att aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, ej må

utan Konungens tillstånd genom teckning eller överlåtelse förvärvas av

utlänning eller annan, som nu är nämnd.

Vad ovan är sagt om fartyg gälle även fartyg, som är under

byggnad.

2 §•

Förordnande, varom i 1 § stadgas, må ej avse fartyg, andel

däri eller aktie, som vid den tid, från vilken förordnandet skall äga

tillämpning, redan tillhör utlänning eller annan, som i samma § är

nämnd.

Förbud mot teckning eller överlåtelse av aktie må ej gälla beträffande

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren; ej heller må

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 43.

därigenom göras inskränkning i den aktieägare tillkommande företrädesrätt

till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget, som

svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet, eller inskränkning

i den rätt att teckna och erhålla nya aktier, som vid den tid, från

vilken förordnandet skall äga tillämpning, enligt bolagsordningen må

tillkomma aktieägare.

3 §-

Varder under tid, då förordnande som ovan sägs gäller, avtal

träffat om förvärv, som med förordnandet avses, och har ej Konungen

därtill givit tillstånd, vare avtalet ogillt.

4 §-

Förordnande, som i 1 § sägs, må, enligt vad Konungen varje

gång bestämmer, gälla för viss tid eller tillsvidare.

Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, äge Konungen jämväl föreskriva, att där avtal om

förvärv, som i denna lag avses, blivit träffat före lagens ikraftträdande

men efter den 8 januari 1916, avtalet skall upphöra att gälla, om ej

någondera parten inom trettio dagar, efter det lagen trätt i kraft, söker

Konungens godkännande eller ock sökt godkännande varder av Konungen

förvägrat.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd måndagen

den 7 februari 1916.

Närvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet Palmgren,

Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över j ustitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

28 januari 1916, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättat förslag till lag om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg

eller andel däri eller av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri.

Tillika hade till lagrådet överlämnats utdrag av protokollet över

finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet berörda

den 28 januari uti ifrågavarande ärende.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade föredragits inför

lagrådet av kommerserådet Carl Malmén.

Lagrådet yttrade:

Med den nu ifrågasatta lagstiftningen avses att förhindra, att den

svenska handelsflottan till skada för vårt land minskas genom överlåtelse

av svenska fartyg till utlandet. Det förbud mot överlåtelse, om

vilket enligt det remitterade förslaget Konungen skall äga förordna, bör

fördenskull gälla svenskt fartyg eller andel i sådant fartyg. Förslaget

gör dock uti 2 § undantag för — förutom sådan andel, som vid den

tid, från vilken förordnandet skall äga tillämpning, redan tillhör ut
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

länning — jämväl fartyg eller fartygs andelar, som vid nämnda tid tillhöra

vissa svenska aktiebolag, beträffande vilka, med hänsyn därtill att

aktiebreven må ställas till innehavaren, eller att aktierna till en avsevärd

del äro i utländsk ägo, anses föreligga särskild fara för ett övervägande

xxtländskt inflytande. Sistnämnda undantag synes dock ej böra

medgivas. Den omständigheten, att i några sådana fartygsägande aktiebolag

utlänningar tilläventyrs äga eller kunna komma att äga så stor

del av aktierna, att bestämmanderätten över bolagets verksamhet utövas

av utlänningarna, bör ej föranleda, att alla andra dylika fartygsägande

bolag skola äga rätt att till utlandet försälja dem tillhöriga fartyg eller

fartygsandelar. För övrigt är att märka, att, även om utländskt inflytande

skulle göra sig gällande inom ett svenskt bolag, som äger fartyg,

fartyget dock, så länge det är svenskt, är underkastat svensk lagstiftning

och förfoganden i övrigt från de svenska statsmyndigheternas sida.

Om förbudet sålunda i denna del bör utvidgas, synes det däremot

i andra avseenden böra inskränkas. Enligt förslaget skall nämligen

förbudet avse, förutom svenskt fartyg och andel däri, jämväl aktier i

bolag, som äger fartyg eller andel däri, dock med det i 2 § omförmälda

undantaget; och enligt förslaget gäller förbudet icke endast överlåtelse

till utlänning utan även överlåtelse till svenska aktiebolag, som ovan

omförmälas. Anledningen därtill, att åt förbudet givits denna omfattning,

är den, att det ansetts kunna befaras, att utlänningar skulle medelst

förvärv av aktier i svenska fartygsägande aktiebolag förskaffa sig det

bestämmande inflytandet i samma bolag. Dessa farhågor torde dock

vara överdrivna. Bolaget skall i allt fall hava svensk styrelse med säte

i Sverige; och fartyget är, såsom ovan nämnts, fortfarande underkastat

svensk lagstiftning och förfoganden i övrigt från de svenska statsmyndigheternas

sida. En utsträckning av förbudet på sätt i förslaget skett

skulle därjämte medföra svårigheter och olägenheter för det inhemska

affärslivet. Förbudet skulle sålunda drabba en mängd bolag, som hava

sin huvudsakliga verksamhet förlagd till helt andra områden än det,

varom här är fråga. Härjämte må påpekas, att då enligt förslaget de

aktier, som förbudet skall avse, icke skola förses med någon påskrift

härom, det vid fråga om förvärv av aktie mången gång skulle möta

störa svårigheter att avgöra, huruvida aktien vore underkastad förbudet

eller ej. Förbudet synes således åtminstone för närvarande icke böra

avse överlåtelse av aktie och beträffande fartyg eller fartygsandel icke

gälla överlåtelse till annan än utlänning. Skulle framdeles behov yppas

att utsträcka förbudet, bör givetvis denna fråga då upptagas till förnyad

omprövning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

Den dispens, som Konungen kan meddela från förbudet, måste,

såsom ock i förslaget avses, utverkas, innan avtal om överlåtelse träffas.

Med iakttagande av vad ovan anförts synes huvudstadgandet i förslaget

kunna erhålla ungefär det innehåll, att vid krig eller krigsfara,

vari? riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden Konungen äger, i den mån så prövas nödigt, förordna,

att under viss tid eller tillsvidare svenskt fartyg eller andel däri

ej må, utan att Konungen förut därtill givit lov, överlåtas till utlänning,

där ej överlåtelsen avser utlänning tillhörig andel i fartyg.

Bestämmelsen i andra stycket av 1 § torde såsom obehövlig böra

utgå.

Såsom påföljd för överträdelse av förbudet har i förslaget stadgats

allenast avtalets ogiltighet. Denna påföljd lärer dock icke giva åt förbudet

erforderlig effektivitet. För att detta skulle bliva fallet, fordras

först] och främst, att avtalets giltighet och verkan komma att bedömas

enligt svensk lag, men sådant torde icke alltid kunna påräknas. Vid

avtalets slutande kunna mången gång sådana anordningar träffas, att

utländsk lag blir tillämplig å avtalet. Härtill kommer, att i regel ingendera

av dem, som slutit avtalet, har anledning att med stöd av den

svenska lagen söka få avtalet förklarat ogiltigt. Om avtalet från överlåtarens

sida fullgöres och fartyget till följd härav måhända upptages i

det utländska fartygsregistret, oaktat det icke avförts ur det svenska,

kommer fartyget säkerligen i de flesta fall att i den internationella samfärdseln

behandlas icke såsom svenskt utan såsom tillhörande den främmande

förvärvarens land.

Skall förbudet erhålla nödig effektivitet, torde fördenskull erfordras,

att, såsom kommerskollegium föreslagit och jämväl skett i flertalet av

de länder, som i anledning av nuvarande förhållanden infört förbud i

samma syfte, straff stadgas för den, som i strid mot meddelat förbud till

utlänning överlåter fartyg eller andel däri. För att straffbestämmelsen

skall bliva verksam, torde det vara nödvändigt att jämte böter låta

fängelse ingå i latituden och att sätta bötesmaximum till ett avsevärt

högre belopp än som eljest är vanligt, t. ex. 20,000 kronor. Bestämmes

straffet på sådant sätt, torde det vara uppenbart och fördenskull icke

behöva i lagen utsägas, att det ingångna avtalet blir ogiltigt, och att

dess fullgörande således icke kan framtvingas mot den svenske överlåtaren.

jpi Det synes kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom en ytterligare

påföljd för överträdelse av förbudet bör, i likhet med vad som skett i

Norge och Frankrike, i lagen intagas stadgande om konfiskation.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 43.

Till den föreslagna straffbestämmelsen böra fogas vanliga föreskrifter

därom, att böterna skola tillfalla kronan och vid bristande tillgång

förvandlas enligt allmänna strafflagen. Särskilda stadganden om

åtalsrätt eller forum torde däremot icke vara erforderliga.

Det är tydligt, att om påföljden av förbudets överträdande bestämmes

på sätt nu föreslagits, det icke kan ifrågakomma att låta straffbestämmelserna

äga tillämpning med avseende å överlåtelser, som skett

före lagens ikraftträdande. I fråga om vad det remitterade förslaget i

slutbestämmelsen innehåller angående äldre avtal vill lagrådet erinra,

att ett dylikt stadgande måste anses strida mot huvudgrundsatsen för

nya privaträttsliga lagars tillämpning å äldre, genom avtal uppkomna

rättsförhållanden, och att stadgandet för övrigt icke torde medföra den

verkan, som får antagas hava varit åsyftad.

Därest vad ovan föreslagits beträffande förbudets omfattning vinner

avseende, påkallas därav någon jämkning i det remitterade förslagets

rubrik.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 43.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

tisdagen den 8 februari 1916.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde, efter

gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, lagrådets den

7 innevarande månad avgivna utlåtande över det den 28 nästlidna januari

till lagrådet remitterade förslaget till lag om förbud i vissa fall mot förvärv

av fartyg eller andel däri eller av aktie i aktiebolag, som äger

fartyg eller andel däri.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen följande.

»För lösande av den lagstiftningsuppgift, som nu föreligger, synes

man hava att välja mellan huvudsakligen två olika utvägar. Den ena

är den, som angivits i det till lagrådet remitterade lagförslaget, den

andra har nu, delvis i anslutning till det av kommerskollegium fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kurujl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 43. 3 .‘i

lagda, vid finansdepartementets protokoll för den 28 nästlidna januari

fogade lagförslaget, förordats av lagrådet. Båda dessa utvägar äga,

jämförda med varandra, såväl fördelar som olägenheter. Vad lagrådet

i sistnämnda hänseende erinrat mot det remitterade förslaget är obestridligen

till stor del berättigat; de sålunda påvisade bristerna hos

detta voro ock i allmänhet föremål för uppmärksamhet redan före remissen

till lagrådet. I andra delar kan jag ej fullt instämma i de av lagrådet

framställda anmärkningarna. En omläggning i den av lagrådet angivna

riktningen medför också, att man går miste om vissa ganska avsevärda

fördelar, som äro förenade med det remitterade förslaget. Emellertid

anser jag mig, om också med tvekan, böra tillstyrka, att det förslag,

som skall föreläggas riksdagen, avfattas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad lagrådet hemställt. I fråga om de fördelar, som härmed

vinnas, tillåter jag mig att hänvisa till lagrådets yttrande. Ett icke

ringa avseende torde även böra fästas vid det förhållandet att, enligt

vad en numera för mig tillgänglig utredning visar, den i ett flertal

främmande länder förefintliga lagstiftning, som motsvarar den nu ifrågasatta,

allmänt är byggd på huvudsakligen de grunder lagrådet förordat.

På sålunda angivna skäl har jag låtit det remitterade förslaget omarbetas

inom departementet.

Det nya förslagets huvudstadgande, som innehålles i 1 §, är

avfattat i enlighet med vad lagrådet ifrågasatt.

I 2 § har, likaledes i överensstämmelse med lagrådets hemställan,

införts bestämmelse därom, att den, som överträder ett enligt 1 § meddelat

förbud, skall kunna dömas till fängelsestraff — vars maximum

bestämts till ett år — eller böter, högst 20,000 kronor. Härjämte har

det emellertid, för vinnande av full tydlighet, ansetts böra uttryckligt

stadgas, att avtal, som slutes i strid mot dylikt förbud, är ogillt. För

att straffbestämmelsen skall erhålla önskvärd effektivitet torde, såsom

lagrådet ifrågasatt, därmed böra förenas stadgande om konfiskation,

antingen av det fartyg eller den fartygsandel, avtalet gällt, eller ock,

om nämnda egendom ej kan åtkommas, av dess värde. Erinras må,

att ett fartygs förverkande icke kommer att rubba giltigheten av panträtter

eller inteckningar i fartyget, samt att förefintligheten av sådana

gravationer äger betydelse vid bestämmande av det värde, som skall

utgivas i de fall, då ej själva fartyget kan åtkommas.

Det remitterade förslagets bestämmelse i fråga om vissa äldre

avtal har bibehållits, och till densamma har fogats ett stadgande i syfte,

att om ett dylikt äldre avtal, som icke vinner Konungens godkännande,

efter den -föreslagna lagens ikraftträdande bringas i verkställighet genom

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 37 höft. (Nr 43.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 43.

fartygs avlämnande, samma straffpåföljder skola inträda som om avtalet

slutits efter nämnda tid.»

Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande förslag, med den

lydelse detsamma genom den verkställda omarbetningen erhållit, och

hemställde, att förslaget, vars rubrik var: förslag till lag om förbud i

vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel

däri, måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes, med bifall därtill, Hans Maj:t Konungen

förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse bilaga . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik Öländer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS* BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1916:35 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift dels ock i ämnet väckta motioner. \ s. 5 i texten
  2. Rskr. 1916:28 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg e s. 3 i texten
  3. LU 1916:17 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av svenskt fartyg eller andel s. 1 i texten