Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m

80 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 67 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:23, Med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr åd.

1

Nr 23.

Kwngl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om fastighetsbildning i stad m. m.; given Stockholms

slott den 19 december 1916.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om fastighetsbildning i stad;

2) lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

8) lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket;

4) lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad

och vissa andra samhällen;

5) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;

6) lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring;

7) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

8) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 17 käft. (Nr 23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 23.

11) lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom; samt

12) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om

servitut.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma,j:ls Nåd. Proposition Nr 23.

3

Förslag

till

Lag

om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas som följer:

1 KAP.

Om stadsplan och tomtindelning.

Om stadsplan.

1 §•

För stads ordnande och bebyggande skall finnas plan, omfattande

såväl byggnadskvarter som ock gator, torg och andra allmänna platser

samt dessas höjdlägen (gatuprofiler).

2 §•

Stadsplan antages av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

allmän rådstuga men vare ej gällande, innan därom fattat beslut blivit

av Konungen fastställt. Innan stadsplan antages, skall ägare av mark

inom det område, vars planläggning är i fråga, lämnas tillfälle att yttra

sig över uppgjort förslag till plan.

Väckes förslag, att för visst område särskilda bestämmelser skola

meddelas i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande, skall i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28.

fråga om antagande och fastställande av sådana bestämmelser vad ovan

stadgas äga motsvarande tillämpning.

I fråga om ändring eller utsträckande av stadsplan eller ändring

av särskilda bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande

så ock om särskild plan för viss del av stadens område i

övrigt gälle vad ovan är sagt. Dock skall stadsfullmäktiges eller allmän

rådstugas beslut om jämkning av ringa betydenhet i byggnad skvarters

gränser, gatuprofiler eller dylikt, där ej kronans rätt beröres, vara gällande,

om beslutet av Konungens befallningshavande fastställes; och äge Konungens

befallningshavande jämväl fastställa beslut om sådan jämkning avsärskilda

bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande,

som föranledes därav, att stadsplan jämkas genom beslut, vara

Konungens befallningshavande, enligt vad nu är sagt, meddelar fastställelse.

Stadsplan, som av ålder består eller före den 1 januari 1908 blivit

fastställd, skall fortfarande lända till efterrättelse, till dess ändring däri

göres i den ordning nu är stadgad.

Om tomtindelning.

3 §•

Är stadsplan till större eller mindre del grundad på viss tomtindelning,

som därmed står i omedelbart samband, eller äro särskilda bestämmelser

i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande beroende

av viss tomtindelning, skall den tomtindelning i sammanhang med

stadsplanen eller med de särskilda bestämmelserna underställas Konungens

prövning.

I andra fall tillkommer det stadens byggnadsnämnd att handlägga

frågor om kvarters indelande i byggnadstomter; dock vare nämndens

beslut ej gällande, innan det blivit av Konungens befallningshavande fastställt.

Innan nämnden fattar beslut, skall ägare av mark, som av tomtindelningen

beröres, lämnas tillfälle att yttra sig i ärendet, och må beslut,

som angår kronan tillhörigt område, ej fastställas, utan att Konungen

därtill givit lov.

i §.

Skall enligt fastställd stadsplan mark läggas till byggnadskvarter eller

därifrån avskiljas eller har byggnadskvarter utlagts å mark, som förut ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>

Kung!,. Maj:te Nåd. Proposition Nr 23.

varit planlagd, skall, så vilt ej tomtindelning fastställts i sammanhang med

stadsplanen, kvarters indelande i lomler äga rum, när ägare av mark

inom kvarteret det begär; dock att ändring av befintlig tomtindelning må

ske endast i den mån sådant finnes för kvarterets ändamålsenliga bebyggande

nödigt.

Är befintlig tomtindelning ej överensstämmande med bestående

äganderättsförhållanden eller bär kvarter helt och hållet eller till

större delen avbrunnit, skall fråga om ny tomtindelning företagas, när

ägare av mark inom kvarteret det begär eller byggnadsnämnden så nödigt

finner.

Ej må i andra fall än nu är sagt befintlig tomtindelning ändras, med

mindre ägarna till de tomter, som av ändringen beröras, därom äro ense

och ändringen finnes för ett ändamålsenligt bebyggande lämplig.

5 §•

Kvarters indelning i tomter bör så vitt möjligt ske i ett sammanhang

för hela kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett

kvarter, skall tillses, att återstående delen av kvarteret kan uppdelas i

lämpliga tomter.

Vid tomtindelning skall tillses, att varje tomt får gräns mot gata,

torg eller för befarande med åkdon avsedd del av annan allmän plats samt

att tomterna erhålla sådan form och storlek och jämväl i övrigt så utläggas,

att de med iakttagande av gällande föreskrifter kunna ändamålsenligt bebyggas.

Tomts gränser skola, där så lämpligen kan ske, göras raka och bilda

räta vinklar emot varandra. Fordrar fastställd stadsplan, höjdförhållandena

eller markens beskaffenhet i övrigt en annan anordning härutinnan,

förfares därefter. I varje fall skall behörig hänsyn tagas till bestående

äganderättsförhållanden samt de av markens ägare framställda önskemål.

Tomtindelning, varå fastställelse sökes, skall vara inlagd å karta,

upprättad av förrättningsman för tomtmätning i så stor skala att den tydligt

utvisar varje tomt, som ingår i den indelning, med dess gränser och

belägenhet i förhållande till de tomter, gator, torg eller allmänna

platser, vilka gränsa till tomten. Kartan skall åtföljas av beskrivning,

utvisande för varje tomt dess ytinnehåll och längden av dess särskilda

sidor, så ock, där tomten skall bildas av mark, som hör till särskilda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

fastigheter eller därav någon del ingår i gata, torg eller annan allmän

plats eller i vattenområde eller i område, som vid mätningsförrättning

undantagits för delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftat, huru

stor areal en var av tomtens delar innehåller. För varje i tomtindelning

ingående fastighet eller annat område skall, där fastighetsregister är för

staden upplagt, dess beteckning i fastighetsregistret vara angiven å kartan

eller i beskrivningen.

Om förbud mot nybyggnad i vissa fall.

7 §■

Å mark, som enligt gällande stadsplan ingår i gata, torg eller annan

allmän plats, må ej nybyggnad företagas.

Är beslut fattat om antagande av stadsplan för förut ej planlagt

område eller om ändring i gällande stadsplan, må, innan frågan om beslutets

fastställande blivit prövad, nybyggnad ej företagas inom område,

som beslutet avser; dock äge Konungens befallningshavande i särskilt fall

till sådant byggnadsföretag giva tillstånd.

Har stad eller stadsdel helt och hållet eller till större delen avbrunnit

och väckes fråga om ändring i den för det avbrända området gällande

stadsplan, eller väckes fråga om stadsplans utsträckande över visst

område, må Konungens befallningshavande på framställning av staden

meddela förbud mot nybyggnad inom område, som av frågan beröres,

till dess beslut i frågan blivit fattat, dock i intet fall för längre tid än

sex månader.

8 §.

I fall, som i 4 § första stycket sägs, vare nybyggnad inom kvarteret

ej tillåten, innan tomtindelning blivit fastställd. Ej heller må, där på

grund av 4 § andra och tredje styckena fråga om ny tomtindelning för

större eller mindre område blivit väckt, nybyggnad inom området företagas,

innan frågan slutligen prövats. Konungens befallningshavande äge

dock i särskilt fall giva tillstånd till byggnadsföretag, varom nu är sagt.

9 §•

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. A

område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

särskilda delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Där

tomt bildats genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens medgivande

skall sökas, vare nybyggnad å tomten i intet fall tillåten, innan sådant

medgivande lämnats.

Om råd i vissa fall bör iakttagas, då byggnad uppförts utöver

tomtgräns.

10 §.

Uppföres inom område, för vilket stadsplan blivit fastställd, byggnad

i läge, som för densamma blivit i vederbörlig ordning bestämt, men visar

sig sedan, att byggnaden skjuter in på grannens tomt, vare, därest byggnadens

nedrivande eller ändring skulle medföra märklig kostnad eller

olägenhet för ägaren, denne ej skyldig att avträda den intagna marken,

förrän byggnaden nedrives eller avbrinner. För det intrång, granne lider

av byggnaden, njute denne ersättning, där han icke hellre vill avstå tomtdelen

emot lösen.

Inkräktar sålunda uppförd byggnad å gata, torg eller annan allmän

plats, må byggnaden kvarstå till dess den nedrives eller avbrinner.

Ändring, som, efter ty därom är av Konungen stadgat, är att hänföra

till nybyggnad, må icke vidtagas å byggnaden, där ej ägaren av den intagna

marken det medgiver.

11 §.

Har före den 1 januari 1900 byggnad uppförts inom planlagt område,

så att den skjuter över gränsen till grannes tomt eller gatulinjen,

vare lag som i 10 § sägs, såvida icke visas kan, att inkräktningen tillkommit

med avsikt och, där byggnaden övergått till ny ägare, att denne

vid förvärvandet vetat, att inkräktning skett och varit avsiktlig.

12 §.

Skall enligt domstols beslut eller parters åsämjande jord lösas eller

ersättning för intrång utgå efter tv i 10 § sägs, gälle därom i tillämp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

liga delar vad angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov

äv stadgat.

13 §.

Vad i 10—12 §§ är stadgat gäller icke om trappa, som skjuter över

gatulinjen.

Om marks avstående och inlösande.

U §.

Mark, som erfordras för de i fastställd stadsplan upptagna gator,

torg och andra allmänna platser, skall, evad marken tillhör kronan eller

enskild man, menighet eller inrättning, avstås till staden.

Har tomtindelning ägt rum, och finnes, att efter frånskiljande av

gatumark, varom nyss är sagt, ägaren ej har kvar hel byggnadstomt

invid gatumarken, vare staden pliktig lösa gatumarken.

15 §.

Allmän väg, som enligt fastställd stadsplan ingår i gatumark, tillfälle

staden utan ersättning.

16 §.

Varder stadsplan fastställd över trångt eller eljest olämpligt bebyggt

område, äger Konungen förordna, att jämväl mark, som ingår i bvggnadskvarter,

skall, där marken tillhör enskild man, menighet eller inrättning,

till staden avstås.

Lag samma vare, där i fastställd stadsplan upptaget tomtområde,

som finnes vara för stadens utveckling oundgängligen erforderligt, icke

annorledes kan på skäliga villkor förvärvas för bebyggande.

17 §.

Vill stad inom den del av dess område, som ej ingår i stadsplan,

för huvudgator, som framdeles kunna bliva erforderliga, förvärva mark,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

tillhörig enskild man, menighet eller inrättning, må staden hos Konungen

söka förordnande, att marken skall till staden avstås.

18 §.

Äro, sedan ett år förflutit från det tomtindelning blivit fastställd,

särskilda delar av område, som enligt tomtindelningen utgör en tomt, uti

olika ägares hand, må staden till sig lösa de särskilda tomtdelarna; den

vare ock, då det äskas, därtill pliktig, dock ej i det fall, att tomtdel utgör

mer än halva tomten och återstoden av tomten är obebyggd.

Utan hinder av vad nu är sagt må staden, där på grund av 14 §

andra stycket yrkande väckes om stadens förpliktande att lösa gatumark,

genast lösa tomtdel, som för gatumarkens ägare invid gatumarken kan

återstå.

Vad i denna § är stadgat om stads rätt och plikt att lösa tomtdel

skall gälla jämväl om kronan tillhörigt område.

19 §.

Hava särskilda delar av fastighet kommit i olika ägares hand, efter

det stadsplan blivit fastställd eller av stad antagen, må därav ej föranledas

skyldighet för staden att lösa mark enligt 14 eller 18 §.

Vad nu är sagt skall icke äga tillämpning, där förändringen i äganderätt

skett före den 13 september 1907.

Om ersättning för mark och annat skadestånd så ock om dess bestämmande

och gäldande.

20 §.

Skall enligt detta kapitel mark till staden aTstås eller av staden lösas,

njute den, som av markens avträdande skada lider, ersättning därför av

staden.

I fall, som nu avses, skola de i förordningen den 14 april 1866

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov meddelade

föreskrifter äga tillämpning, med iakttagande av vad nedan i 21—30 §§

finnes stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 17 käft. (Nr 23.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

21 §.

Ansökan om tillsättande av särskild nämnd må, där staden enligt

14 eller 18 § är skyldig lösa mark, göras såväl av staden som av

markens ägare.

22 §

Skall mark avstås enligt 16 eller 17 §, må stämning ej av rätten

utfärdas, innan staden visat, att tiden för avträdandet blivit genom Konungens

förordnande eller parternas överenskommelse bestämd.

I fall, varom förmäles i 14 och 18 §§, skall, där ej parterna annorlunda

åsämjas, mark avträdas å den fardag för avträdande av förhyrd

lägenhet, som infaller näst efter tre månader från det stämning av rätten

utfärdats.

23 §.

Nekar stad att lösa mark, då ägaren, på grund av vad i detta kapitel

är stadgat, det yrkar, eller varder stads rätt att lösa mark av ägaren

bestridd, meddele rätten beslut i frågan, innan nämnd må sättas, och

må klagan över rättens beslut föras genom besvär.

Har stad sökt anstånd enligt 33 eller 34 § i detta kapitel, varde frågan

om nämnds tillsättande vilande, till dess sig visat, om anstånd varder

beviljat.

24 §.

Vad i 14 § av förordningen angående jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov är stadgat skall icke medföra skyldighet att lösa

jord eller lägenhet, som ligger inom det område, stadsplanen omfattar.

25 §.

Finnes å mark, som avses i 14 eller 17 §, byggnad, stängsel, plantering

eller annat, som till marken hör och lösas skall, bör särskilt värde

sättas å själva marken, och skola, där ej all mark, som uppskattas, prövas

hava lika värde, de särskilda värdena utsättas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

26 §.

11

Har ägare av mark, som avses i 14 eller 17 §, enligt särskilt avtal

upplåtit marken till enskild utfartsväg eller till allmänt begagnande, skall

vid ersättningens bestämmande hänsyn tagas till sådant förhållande.

27 §.

Vid bestämmande av ersättning, som skall utgå enligt 14 eller 16 §,

må hänsyn icke tagas till den ökning i värde, som allenast i följd av

stadsplanens fastställande eller genomförande uppstår för den mark, varom

fråga är.

28 §.

Varder ersättningsbelopp, som stad förpliktats att utgiva, ej erlagt

eller nedsatt inom den i 24 § av förordningen angående jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov stadgade tid, skall, i händelse någon

till ersättning berättigad det yrkar, frågan om markens avträdande, så vitt

på hans rätt inverkar, vara förfallen.

29 §.

All undersöknings- och rättegångskostnad skall gäldas av staden, dock

att, där på grund av 21 § ansökan om nämnds tillsättande gjorts av

markens ägare och nämnd ej varder tillsatt, kostnaden skall gäldas efter

ty i 21 kap. rättegångsbalken är stadgat.

30 §.

Vad i 29 § av förordningen angående jords eller lägenhets avstående

för allmänt behov är stadgat om rätt att återlösa avträdd jord eller

lägenhet skall icke äga tillämpning i fråga om mark, som i detta kapitel

avses. *

31 §.

Varder vid genomförandet av fastställd stadsplan allmän väg, gata,

torg eller annan allmän plats helt eller delvis igenlagd, eller varder gata,

torg eller annan allmän plats till sitt höjdläge ändrad, och uppstår däri
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 23.

genom skada för ägare av invid liggande mark eller för den, som har

nyttjanderätt till marken eller byggnad därå, eller för innehavare av servitut,

som å marken vilar, den skada vare staden pliktig att ersätta.

32 §.

Tvist, huruvida skadestånd, varom i 31 § sägs, bör utgå, prövas av

rätten.

Är genom laga kraft ägande dom eller parternas åsämjande avgjort,

att skadestånd skall utgå, och kunna parterna ej enas om skadeståndets

belopp, skall frågan härom avgöras av särskild nämnd, tillsatt i den ordning,

förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt

behov föreskriver. Ansökan om nämnds tillsättande i sådant fall må

göras såväl av ersättningstaganden som av staden. Nämnden uppskatte

skadan till högsta skäliga belopp, dock att beloppet ej må sättas lägre

än staden medgivit eller höjas utöver vad ersättningstaganden yrkat. Skadestånd

skall utgivas inom tre månader efter det beloppet blivit bestämt.

Gottgörelse till nämnden och annan kostnad gäldas av staden, då skadeståndet

varder satt till högre belopp än staden medgivit, men eljest av

ersättningstaganden.

Om anstånd med genomförande av stadsplan och tomtindelning.

33 §.

Kan det befaras, att omedelbart genomförande av stadsplan i dess

helhet skulle för stad medföra alltför betungande utgifter, må staden med

avseende å visst område hos Konungen söka anstånd med planens genomförande.

Konungens befallningshavande må, när skäl därtill äro, på framställning

av stad medgiva anstånd med genomförande av tomtindelning inom

visst''kvarter eller del därav. Är anstånd med stadsplans eller tomtindelnings

genomförande beviljat, skall stadsplanen eller tomtindelningen, i

fråga om rätt att verkställa nybyggnad samt rätt eller plikt att lösa mark,

vara utan verkan under den tid, för vilken anståndet beviljats; dock att

mark, som enligt stadsplan ingår i gata, torg eller annan allmän plats,

skall, enligt 14 § första stycket, till staden avstås, när staden det begär.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

34 §.

Med avseende å område, för vilket anstånd, som i 33 § sägs, ej

gäller, äger Konungen, på framställning av stad, förordna, att med stadens

skyldighet att enligt 14 § lösa gatumark, som är bebyggd, och enligt

18 § lösa bebyggd tomtdel skall under viss tid anstå.

Om gatas upplåtande och underhåll.

35 §.

Ny gata skall i behörigt skick upplåtas för allmänt begagnande i den

mån bebyggandet kvarter efter kvarter fortskrider från förut upplåten

gata, med iakttagande att varje särskild gatudel skall upplåtas, då tomter

med en sammanlagd längd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de

vid gatudelen befintliga tomtlinjer blivit bebyggda. Konungens befallningshavande

må, när synnerliga skäl därtill äro, på framställning av stad för

viss tid medgiva uppskov med upplåtande av sådan del av gata, därå

byggnad finnes uppförd.

Vad nu är sagt skall med avseende å torg och annan dylik allmän

plats tillämpas så, att marken till en bredd av aderton meter från tomtlinjerna

betraktas såsom gata. Platsen skall i sin helhet upplåtas, då

tomter med en sammanlagd längd utmed densamma av minst två tredjedelar

av de därvid befinthga tomtlinjer blivit bebyggda.

Då redan befintlig gata skall utvidgas, skall ny gatudel upplåtas för

allmänt begagnande i den mån tomt invid den nya gatudelen blivit bebyggd.

36 §.

För gatas upplåtande till allmänt begagnande å tid, som i 35 § sägs,

vare staden ansvarig. Genom detta stadgande göres ej rubbning i vad

för stad må vara gällande i avseende å tomtägares skyldighet att bekosta

gatas anläggande; och skall, där på grund av vad nu föreskrivits stad

utfört gatuanläggning, som eljest ålegat tomtägare att ombesörja, tomtägare

till staden återgälda kostnaden för anläggningen.

Angående sättet för ordnande och anläggning av gata ävensom skyl
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

digheten att ombesörja och bekosta gatas underhåll gälle vad för varje

stad är föreskrivet. Underhållet av allmän väg, som ingått i gatumark,

skall i den mån, som för gatas upplåtande för allmänt begagnande är

stadgat, övertagas av den, som, enligt vad föreskrivet är, har att underhålla

gatan.

Vad nu är sagt skall ock äga tillämpning beträffande torg eller annan

dylik allmän plats.

Om tomtägares skyldighet att ersätta värdet av gatumark.

37 §.

Ägare av tomt vid gata, som efter den i januari 1908 upplåtes för

allmänt begagnande, vare skyldig ersätta staden värdet av gatumarken

utmed tomten intill gatans mitt, dock ej till större bredd än nio meter.

Har tomtägare utan lösen överlåtit gatumark till staden, vare han från

skyldighet att ersätta den mark fri. Ingår allmän väg i gatumarken, skall

tomtägare utgiva gottgörelse för hälften av den för gatans utläggning därutöver

erforderliga mark till en bredd av högst nio meter.

Är tomt belägen vid gatukors, omfattar ersättningsskyldigheten tillika

den del av gatukorset, som inneslutes av den nyss angivna gatumarkens

utdragna gränslinjer.

Vad i denna § är sagt skall med avseende å torg eller annan dylik

allmän plats tillämpas så, att marken till en bredd av aderton meter från

tomtlinjen betraktas såsom gata.

38 §:

Ersättning, som tomtägare enligt 37 § har att utgiva, skall, där ej

parterna kunna enas om dess belopp, bestämmas av särskild nämnd, som

på enderas ansökan tillsättes i den ordning, förordningen angående jords

eller lägenhets avstående för allmänt behov föreskriver. Nämnden har

att efter de för uppskattning av gatumark, som till staden avstås, stadgade

grunder uppskatta värdet av själva marken vid tiden för ersättningens

utgivande utan hänsyn till kostnad, som staden må hava vidkänts för

markens planerande och ordnande. Uppstår tvist om vidden av den gatumark,

tomtägaren har att ersätta, skall särskilt värde sättas å den mark,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

tvisten gäller. Gottgörelse till nämnden och annan kostnad gäldas utav

staden, då ersättningen varder satt till lägre belopp, än staden fordrat,

men eljest av tomtägaren.

39 §.

Ersättning för gatumark skall av tomtägare utgivas, då efter stadsplans

fastställande nybyggnad blivit å tomten uppförd, dock ej innan gatan

upplåtits för allmänt begagnande.

Har tomt utfartsväg åt en för allmänt begagnande upplåten gata, vare

tomtägaren ej skyldig utgiva ersättning för mark till annan gata, som

utmed tomten upplåtes, förrän nybyggnad å tomten varder verkställd invid

den nya gatan.

Nybyggnad, som i denna § avses, må ej företagas, innan tomtägaren

hos byggnadsnämnden för ersättningens utgivande ställt säkerhet,

som av nämnden godkännes. Från ställande av säkerhet, varom nu är

sagt, vare kronan fri.

40 §.

Skall gata vidgas, och medför vidgningen, efter ty därom är av

Konungen stadgat, rätt att vid gatan uppföra högre byggnad än förut tilllåtits,

vare den, som äger tomt vid någondera sidan av gatan, skyldig

ersätta staden en ljärdedel av värdet å den mark, som fordras för gatans

vidgning intill aderton meter framför hans tomt.

I fråga om ersättningsbeloppets fastställande skola de i 37 och 38 §§

meddelade bestämmelser äga motsvarande tillämpning. Beloppet skall

utgivas, då, efter det beslut om vidgningen fastställts, byggnad, som här

är sagd, blivit uppförd, dock ej innan gatan framför tomten blivit vidgad;

och må sådan byggnad ej uppföras, innan tomtägaren hos byggnadsnämnden

ställt säkerhet, som av nämnden godkännes. Kronan vare från

ställande av säkerhet fri.

Om viss besittningsrätt.

41 §.

Vad här förut är sagt om ägare av mark eller tomt skall ock gälla

om den, som innehar tomt eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att hänföra till fast egendom.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Föreskrifter angående vissa områden å landet.

42 §.

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall äga motsvarande tillämpning

för köping så ock för annan ort, för vilken på grund av förordnande,

som meddelats enligt före den 1 januari 1908 gällande föreskrifter,

byggnadsstadgan för rikets städer gäller.

Konutvgen må ock förordna, att detta kapitel skall äga motsvarande

tillämpning för hamnplats, fiskläge eller annan ort med större sammanträngd

befolkning; och medföre sådant förordnande enahanda verkan, som

enligt före den 1 januari 1908 gällande lag följt utav förordnande om tillämpning

av byggnadsstadgan för rikets städer. Konungens befallningshavande

åligger att, när omständigheterna sådant förordnande påkalla, efter kommunalstämmas

och ortsinvånarnas hörande, med anmälan därom till

Konungen inkomma.

Då förordnande, varom nu är sagt, meddelas för någon ort, äger

Konungen förklara, att med avseende å viss bebyggd del av dess område

skall gälla vad i 2 § sägs angående stadsplan, som av ålder består. Inom

det område i övrigt, för vilket sådant förordnande gäller, må icke, förrän

stadsplan blivit fastställd, nybyggnad äga rum, med mindre Konungens

befallningshavande för särskilt fall därtill giver lov. Är stadsplan icke

fastställd för ort, som i första stycket sägs, vare i fråga om sådant förklarande

och om förbud mot nybyggnad lag samma.

43 §.

Är större byggnadsverksamhet att förvänta inom område å landet, å

vilket 42 § icke äger tillämpning, äger Konungen förordna, att stadsplan

för området skall upprättas; och må inom område, för vilket sådant förordnande

gäller, nybyggnad icke, förrän stadsplan blivit fastställd, äga

rum, med mindre Konungens befallningshavande för särskilt fall därtill

giver lov.

Framställning om förordnande, som nyss är nämnt, så ock om fastställande

av stadsplan samt, där sådant för området i dess helhet eller

viss del därav finnes lämpligt, jämväl av särskilda bestämmelser i avseende

å sättet för byggnadskvarterens användande må göras av Konungens

befallningshavande eller av områdets ägare. Ej må sådan fastställelse meddelas

utan att områdets ägare blivit hörd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

IT

Sedan stadsplan blivit fastställd, må nybyggnad ej ske å mark, som

enligt planen skall ingå i gata, torg eller annan allmän plats. Varder

sedermera förordnande, som i 42 § sägs, för området meddelat, skall

stadsplanen jämväl i övrigt vinna omedelbar tillämpning inom området.

44 §.

År stadsplan fastställd för område, som i 43 § avses, äger Konungens

befallningshavande på framställning av områdets ägare fastställa

tomtindelning för området eller viss del därav. Tomtindelning, enligt

vilken särskilda delar av tomt skulle förbliva i olika ägares hand, må ej

fastställas.

Fastställd tomtindelning må ej ändras i andra fall, än då enligt fastställd

ändring i stadsplanen mark skall läggas till byggnadskvarter eller

därifrån avskiljas eller ock ägare till de tomter, som av ändringen beröras,

därom äro ense. Sedan tomtindelning blivit fastställd, må ej nybyggnad

ske utöver gällande tomtgräns.

Allmänna bestämmelser.

45 §.

Företages nybyggnad i strid mot vad i 7, 8, 9, 42, 43 eller 44 §

är stadgat, äge överexekutor till rättelse i vad olagligen skett meddela

handräckning; och gälle därom enahanda bestämmelser, som för det i

191 § utsökningslagen avsedda fäll äro stadgade.

Ansökan om handräckning, varom nu är sagt, må göras av allmän

åklagare eller byggnadsnämnd, där sådan finnes. Är ansökan gjord av

allmän åklagare, och äskar utmätningsmannen, att kostnad för förrättningen

skall förskjutas, må det ske av allmänna medel.

46 §.

Vad i detta kapitel är sagt om nybyggnad skall ock gälla om sådan

förändring av befintlig byggnad, vilken, efter ty därom är av Konungen

stadgat, är att till nybyggnad hänföra.

47 §.

De närmare föreskrifter, som må anses erforderliga i fråga om stadsplans

och tomtindelnings uppgörande, om byggnadsnämnds sammansättning

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 17 käft. (Nr 23.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

och åligganden samt om bebyggande av stad, köping och annat område,

som i detta kapitel avses, meddelar Konungen.

På framställning av stad, köping och annat samhälle, som i detta

kapitel avses, må Konungen förordna, att särskilda föreskrifter skola tilllämpas

med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande inom sådan del

av samhällets område, som ej finnes upptagen i gällande stadsplan.

2 KAP.

Om tomtmätning.

1 §•

Mätning av tomt i stad skall äga rum, då tomtens ägare därom

skriftligen gör ansökning hos byggnadsnämnden eller byggnadsnämnden,

utan att sådan ansökning skett, finner mätningen nödig.

2 §•

Tomtmätning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej finnes, av till sådan befattning behörig person,

som på förslag av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallningshavande

att tills vidare i staden tjänstgöra såsom förrättningsman för tomtmätning.

Finnes uppdraget icke kunna anförtros föreslagen person, förorda

Konungens befallningshavande som skäligt prövas.

Behörighet till befattning såsom mätningsman i stad tillkommer den,

som avlagt lantmäteriexamen, så ock den, som avlagt fullständig examen

från tekniska högskolans fackskola för väg- och vattenbyggnad eller från

motsvarande avdelning vid Chalmers tekniska institut samt dessutom

styrkt sig äga praktisk duglighet i ägomätning.

Med Konungens medgivande må person, som ej avlagt examen, som

nyss sagts, innehava befattning såsom mätningsman i stad.

3 §•

Sedan förrättningsmannen från byggnadsnämnden erhållit meddelande

att tomt skall mätas, har han att skyndsamt företaga förrättningen och,

så vitt ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj;Is Nåd. Proposition Nr 23.

4

För förrättningsman för tomtmätning galle de jäv, som i fråga om

laga skifte av jord å landet finnas stadgade för lantmätare.

Är förrättningsman av jäv hindrad verkställa tomtmätning, göre ofördröjligen

anmälan därom hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter

ty i 2 § sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens

befallningshavande utverka förordnande för särskild förrättningsman.

5 §•

Förrättningsmannen åligger, att om förrättningen och tiden därför

minst åtta dagar förut bevisligen underrätta ägare av såväl den tomt,

som skall mätas, som angränsande mark. Kan ägare eller dess ombud

ej medj kallelse träffas, har förrättningsmannen att ombesörja kallelses

införande i allmänna tidningarna samt i tidning inom orten minst fjorton

dagar före förrättningen. Sedan förrättningen sålunda blivit kungjord, må

densamma icke uppehållas av sakägares utevaro.

I kallelse till förrättning, varom nu är fråga, skall sakägare anmanas

att vid sammanträdet förete sina åtkomsthandlingar jämte de

kartor och handlingar, som i övrigt må vara att tillgå och kunna lända

till upplysning i ärendet, ävensom att, där så erfordras, själv eller genom

ombud på marken utvisa gräns för tomten.

Där fastighetsregister är för staden upplagt, skall förrättningsmannen

före förrättningens företagande angående tomten anskaffa utdrag av tomtboken

eller tomtbildningslängden.

6 §•

Förrättningsmannen äge utan särskilt lov erhålla tillträde till tomter

och byggnader samt övergå ägor i vad det befinnes erforderligt för förrättningen.

Det åligger förrättningsmannen att tillse det skada å egendom

så vitt möjligt undvikes.

Där under förrättningen särskilda signaler eller märken prövas nödiga

för mätning eller gränsbestämning, äge förrättningsmannen anbringa

sådana; inhämte dock därtill polismyndighetens tillstånd, så vitt anledning

förekommer att dylika signaler eller märken kunna vålla hinder eller

olägenhet för samfärdseln.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

7 §•

Förrättningsmannen skall föra protokoll över allt som förekommer

under förrättningen. Protokollet skall innehålla uppgift om tiden, då förrättningen

blivit verkställd, anledningen till densamma, tomtägarens och

övriga sakägares namn, huru kallelse till förrättningen ägt rum och vilka

av sakägarna tillstädeskommit ävensom om tomtens läge, storlek och beskaffenhet

samt egenskap av fri eller ofri.

Där tomten bildats genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens

medgivande skall sökas, skall i protokollet antecknas storleken av vart

och ett av de områden, av vilka tomten bildats. I protokollet skola noga

anmärkas alla företedda åtkomsthandlingar jämte de kartor och handlingar,

som i övrigt tjäna till upplysning i ärendet.

I protokollet skall vidare antecknas, huruvida närvarande sakägare

förklara tomtens gränser ostridiga eller, om så ej sker, vilka anmärkningar

framställas mot desamma, så ock huruvida gränserna hävdas i

överensstämmelse med senast upprättade tomtkarta eller, om skiljaktighet

i sådant hänseende föreligger, omfattningen härav.

Utdrag av tomtbok eller tomtbildningslängd, som efter ty i 5 § sägs

anskaffats, skall biläggas protokollet.

8 §•

Vid tomtmätningen skall över tomten upprättas karta i skala ej

understigande 1 : 400. Kartan skall utvisa ej blott själva tomten med

dess gränser, utan ock tomtens läge i förhållande till gata, torg eller

annan allmän plats och angränsande tomter.

A kartan skall tecknas beskrivning, som i varje fall skall innehålla

uppgift om gränsmärkenas beskaffenhet samt om tomtens ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor.

9 §•

Tomtgräns skall på tydligt och varaktigt sätt utmärkas å marken; dock

att vad nu sagts icke skall äga tillämpning, där gräns är på ett tydligt och

varaktigt sätt utmärkt, såsom genom byggnadslinje, stängsel eller dylikt, ej

heller där tomtgräns är överbyggd eller av annan anledning icke åtkomlig.

10

Sedan förrättningsmannen avslutat förrättningen med tillkännagivande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

21

för sakägarna att den, som är missnöjd med förrättningen, äger att inom

åtta dagar till byggnadsnämnden ingiva påminnelser i ärendet, skall förrättningsmannen

underställa ärendet byggnadsnämndens prövning samt för

sådant ändamål ofördröjligen till nämnden överlämna den vid förrättningen

upprättade konceptkartan jämte protokollet.

Varda påminnelser ingivna, eller finner byggnadsnäpnnden ytterligare

utredning vara för ärendets avgörande nödig, kalle nämnden, på sätt i

5 § sägs, vederbörande sakägare till inställelse inför nämnden. Anser

sig byggnadsnämnden icke kunna fastställa förrättningen, må nämnden

icke avgöra ärendet, innan, på sätt nyss är sagt, vederbörande sakägare

lämnats tillfälle att inför nämnden yttra sig i ärendet.

Mot beslut av nämnden, varigenom gränser för tomten blivit bestämda,

äger den, som är missnöjd med beslutet, att vid talans förlust

inom trettio dagar från beslutets avkunnande instämma klander till vederbörlig

domstol; och åligge det byggnadsnämnden att i sammanhang med *

beslutets avkunnande härom meddela sakägarna underrättelse.

Sedan byggnadsnämndens beslut vunnit laga kraft, eller, där klander

blivit instämt, tvisten blivit slutligen avgjord, teckne nämnden bevis härom

å kartan; skolande därförinnan, därest de av förrättningsmannen bestämda

gränserna blivit ändrade, genom nämndens försorg kartan bringas till

överensstämmelse med de slutligen bestämda gränslinjerna.

11 §.

Kostnad för tomtmätning skall gäldas av tomtägaren.

12 §.

Vad detta kapitel innehåller om bestämmande av tomtgräns i sammanhang

med tomtmätning skall även gälla, då fråga om bestämmande av

sådan gräns eljest förekommer.

13 §.

Konceptakt rörande ärende, som i detta kapitel avses, skall förvaras

under byggnadsnämndens vård.

14 §.

Vad i detta kapitel föreskrives för stad skall ock gälla för samhälle

å landet, varest finnes tomtindelning såsom i stad.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

3 KAP.

Om förändring av tomts område, så ock om sammanläggning

till tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

1 §•

Vill i stad någon till en tomt sammanlägga flera tomter eller flera

områden, som förut ej ingå i tomtindelning, eller från tomt avstycka viss

del att med annat område sammanläggas till en tomt, eller med tomt

sammanlägga område, som förut ej ingår i tomtindelning, eller tomtdel,

som förvärvats i den ordning gällande författning om jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov föreskriver, söke rättens medgivande

till den åtgärd.

2 §•

Visar ej den, som söker medgivande, varom i 1 § sägs, att genom

laga kraft ägande beslut förordnande meddelats om den tomtbildning,

varom fråga är, varde ansökningen avslagen.

Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet finnes antecknat, att

klander blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten

därtill eljest finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut

meddelat om dess försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom

är stadgad.

3 §•

Sammanläggning av tomter må ej av rätten medgivas, utan så är,

att sökanden vunnit lagfart å tomterna samt ej mer än en av tomterna

är besvärad av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av

tomterna äro sålunda besvärade, icke någon av dessa häftar för andra

inteckningar än sådanä, som äro i samma inbördes ordning gällande

jämväl i en var av de andra, dock vare den omständigheten att i en

av tomterna tillika må finnas inteckning med sämre rätt ej hinder mot

sammanläggningen, så framt innehavare av sådan inteckning medgivit

sammanläggningen; skolande vad nu sagts om inteckning tillämpas jämväl

beträffande fordran eller annan rättighet, som avses i 11 kap. 2 §

jordabalken.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i avseende

å sammanläggning till en tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

4 §.

Medgivande att med tomt sammanlägga område, som förut ej ingår

i tomtindelning, må ej av rätten lämnas, ulan att sökanden vunnit

lagfart å såväl tomten som det område, vilket därmed skall sammanläggas;

ej heller där sistnämnda område är besvärat av beviljad eller

sökt inteckning eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i sökandens

hand häfta för fordran eller annan rättighet.

Vad nu är sagt äge motsvarande tillämpning, där någon vill med

tomt sammanlägga tomtdel, som förvärvats i den ordning gällande författning

om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov föreskriver.

5 §•

Ej må rätten medgiva ägare av tomt att därifrån avstycka viss del

att med annat honom tillhörigt område till en tomt förenas, med mindre

han erhållit lagfart å tomten och å det område, varmed tomtdelen skall

förenas. Söker ägare av tomt att därifrån må avstyckas viss del att

med område, som tillhör annan, sammanläggas till en tomt, må ej medgivande

därtill lämnas, där ej sökanden erhållit lagfart å tomten samt

ägaren av det område, varmed tomdelen skall förenas, såväl erhållit lagfart

å det område som ock, på grund av överlåtelse från sökanden, om

lagfart å tomtdelen gjort ansökan, vilken förklarats vilande i avbidan på

styckningsfrågans avgörande.

Är tomt, därifrån någon del skall avstyckas, besvärad av beviljad

eller sökt inteckning, må ej rättens medgivande lämnas, där ej, efter det

förordnande meddelats om den tomtbildning, varom fråga är, inteckningshavaren

med företeende av inteckningshandlingen i huvudskrift inför rätten

samtyckt till avstyckningen; har samtycke givits, skrive rätten bevis därom

å inteckningshandlingen. Samtycket vare utan verkan, där ej rätten medgiver

avstyckningen.

Där sådant fall är för handen, att enligt 11 kap. 2 § jordabalken

tomt kan i sökandens hand häfta för fordran eller annan rättighet, må

ej avstyckning därifrån medgivas förrän efter utgången av den tid, inom

vilken enligt nämnda lagrum inteckning skall sökas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

6 §•

Har område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre lag

ägaren ej varit skyldig lagfara, vare i fall, som i 3, 4 och 5 §§ avses,

lagfart å området ej erforderlig, där ägarens åtkomst inför rätten stvrkes.

7 §•

Bifalles ansökning om sammanläggning av flera tomter och är i en

eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den eller de

andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade tomten.

Sammanlägges eljest med tomt, däri inteckning är beviljad, annat område,

vare inteckningen gällande jämväl i det område. Varder efter sammanläggningen,

men på grund av tidigare rätt till tomt, varmed annat område

sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd, skall

den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att gälla i hela den

nya tomten.

Bestämmelserna i första stycket första och andra punkterna skola äga

motsvarande tillämpning, där tomt eller annat område, som ingår i sammanläggning,

varom här är fråga, häftar för tionde, ränta eller annan sådan

avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för

förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta.

Vad i denna § är stadgat för det fall, att tomt sammanlägges med

annat område, skall äga motsvarande tillämpning, där område, som förut

ej ingår i tomtindelning, med del av tomt sammanlägges till en tomt, så

ock där särskilda områden, som förut ej ingå i tomtindelning, sammanläggas

till en tomt.

8 §■

Finnes inteckning i tomt, därav någon del avstyckas och med annat

område sammanlägges till en tomt, skall den inteckning ej vidare häfta

vid det avstyckade området; inteckningsansökan, som då avstyckning

kommer till stånd är beroende på prövning, skall, så vitt den avser det

avstyckade området, anses förfallen. Är fråga om inteckning för fordran,

skall ansvaret för fordringens hela belopp vila å den återstående tomten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28.

9 §.

Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut

däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet. Skall enligt vad i

7 eller 8 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område än det, vari

den beviljats, eller upphöra att gälla i visst område eller ansökan om

inteckning anses till någon del förfallen, göre rätten anteckning därom i

i nteckningsprotokollet.

Beslut, varigenom ansökning, som i detta kapitel avses, blivit bifallen,

skall av rätten kungöras byggnadsnämnden ävensom, där fastighetsregister

blivit för staden upplagt, den som för samma register.

10 §.

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall även gälla för ort å

landet, varest finnes tomtindelning såsom i stad.

4 KAP.

Om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning.

1 §•

Områden i stad, som ej ingå i tomtindelning och av vilka vart. och

ett i fastighetsregistret upptagits såsom särskild fastighet, må, därest de

kommit i en ägares hand, efter ty här nedan sägs sammanläggas till en

fastighet.

Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel vare dock icke

tillåten, om fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de

höra till skilda församlingar; ej heller där till den nybildade fastigheten

skulle höra större antal områden än som hör till någon av de fastigheter,

om vilkas sammanläggning är fråga.

2 §•

Medgivande till sammanläggning, som i 1 § sägs, sökes hos rätten;

och ingive sökanden därvid utdrag av fastighetsregistret, upptagande de

fastigheter, varom fråga är.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 17 käft. (Nr 23.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

Bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 3 och 6 §§ i fråga

om villkoren för sammanläggning, varom där är fråga, i 7 § om verkan

av sådan sammanläggning och i 9 § om anteckning i lagfarts- eller

inteckningsprotokollet i ärende, som i sagda § avses, och om underrättelse

till den, som för fastighetsregistret, skola äga motsvarande tillämpning

beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel stadgas.

3 §.

Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som

av allmänna medel lämnats. för beredande av odlingsföretag, eller för

förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta eller för avgäld från

till skatte försålt halländskt kyrkohemman, och vilar ej ansvar för samma

ränta, lån, förskott eller avgäld jämväl å de övriga fastigheterna, må sammanläggning

ej äga rum, så framt ej den, som på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i någon av sistnämnda fastigheter

äger säkerhet för fordran eller annan rättighet, medgivit sammanläggningen.

4 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga

fastigheter, medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten

vidsträcktare rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

5 §•

*Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall ock gälla för samhälle å

landet, för vilket föres fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

5 KAP.

Om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning.

1 §•

Från fastighet i stad må område, som ej ingår i tomtindelning, avskiljas

till särskild fastighet genom avstyckning på sätt nedan sägs.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

27

2 §•

Avstyckning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej finnes, av till sådan befattning behörig person, som

på förslag av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallningshavande

att tills vidare förrätta avstyckningar i staden. Finnes uppdraget

ej kunna anförtros föreslagen person, förordne Konungens befallningshavande

som skäligt prövas.

Avstyckning företages efter skriftlig ansökan av fastighetens ägare

hos byggnadsnämnden, som överlämnar densamma till förrättningsmannen.

I fall, då område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, äge

ock han rätt göra framställning,'' som nu sagts.

Förrättningsmannen har att skyndsamt företaga förrättningen samt,

där så ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

Om tid och ställe för förrättningen skall förrättningsmannen minst åtta

dagar förut underrätta byggnadsnämnden.

Vid förrättningen skola gällande föreskrifter rörande annan lantmäteriförrättning

beträffande jord å landet än laga skifte äga motsvarande

tillämpning, så vitt icke nedan annorlunda stadgas.

Är förrättningsman av jäv hindrad företaga förrättning, anmäle ofördröjligen

förhållandet hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter ty i

första stycket sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens

befallningshavande utverka förordnande för särskild förrättningsman.

3 §.

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den i

gällande föreskrifter om laga skifte av jord å landet bestämda ordning må

avstyckningsförrättning företagas, därest ägaren av stamfastigheten och i

fall, då område, som skall avstyckas, blivit överlåtet till annan, jämväl

denne infinna sig eller av förrättningsmannen blivit minst åtta dagar förut

bevisligen kallade till förrättningen, samt fråga ej är om bestämmande av

gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen.

4 §.

Avstyckning må verkställas utan biträde av gode män, så vitt icke

är fråga om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

eller ock förrättningsmannen eller sakägare finner

biträde av gode män erforderligt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

5 §.

Huru gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

skall bestämmas, därom gälle vad föreskrivet är om rågång vid laga skifte

av jord å landet. Sådant bestämmande skall ej äga rum, där det ej påfordras

å någondera sidan eller av förrättningsmannen aktas nödigt.

ö §•

Avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten som det

område, som skall avstyckas, kommer att äga rätt till nödiga vägar.

Servitut till förmån för fastighet, som beröres av förrättningen, må

läggas å annan sådan fastighet i den mån sådant är tillåtet vid laga skifte

av jord å landet.

Kan väg för område, som skall avstyckas, ej annorledes lämpligen

beredas, må området, i den mån för nämnda ändamål erfordras, vid avstyckningen

tilläggas rätt till delaktighet i område, som vid mätningsförrättning

avsatts för gemensamt behov.

7 §•

Förrättningsmannen åligge att föra protokoll över allt, som förekommer

vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan överlåtet,

skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i

styrkt avskrift biläggas detta.

*8».

Avstyckning inom område, för vilket finnes fastställd stadsplan, må

ej så verkställas, att stadsplanens genomförande eller kvarterens lämpliga

indelning i tomter därigenom försvåras.

Inom område, för vilket Konungen jämlikt 1 kap. 47 § andra

stycket eller motsvarande äldre bestämmelse förordnat, att särskilda föreskrifter

skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande,

må avstyckning ej så verkställas, att tillämpningen av sådan föreskrift

motverkas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

9 §•

Har överlåtelse av det område, som skall avstyckas, icke ägt. råm,

bestämme fastighetens ägare, med iakttagande av vad i detta kapitel är

föreskrivet, huru avstyckningen skall verkställas.

Kunna, då fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig

om sättet för avstyckningens verkställande, eller finner förrättningsmannen

eller, där han biträdes av gode män, förrättningsmännen vad av fastighetens

ägare blivit bestämt vara stridande mot föreskrifterna i detta kapitel,

varde beslut meddelat att avstyckningen ej kan äga rum.

10 §.

Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, lände

den därom upprättade avhandling till efterrättelse.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse

i ämne, som angår förrättningen, såsom att servitut till förmån för

en av styckningen berörd fastighet skall läggas å annan sådan fastighet

eller med avstyckat område följa rätt till delaktighet i område, som vid

mätningsförrättning avsatts för gemensamt behov, skall därom upprättas

skriftlig förening, som underskrives av sakägarna och bestyrkes av gode

männen eller, där sådana ej biträda vid förrättningen, av förrättningsmannen

samt bilägges protokollet.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen

eller träffad förening tillkommer en var av dem, hänvisas de att

vid vederbörlig domstol utföra sin talan, och vile emellertid förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist eller har den blivit avgjord genom laga

kraft ägande beslut, undersöke förrättningsmannen eller, där han biträdes

av gode män, förrättningsmännen, huruvida vad av sakägarna kan vara

avtalat eller bestämt eller vad berörda beslut innehåller utgör hinder för

avstycknings verkställande i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel,

samt meddele, där sådant hinder finnes föreligga, beslut att avstyckningen

icke kan äga rum.

11 §.

Förrättningsmannen åligge att utmärka avstyckningen å karta. Där

ej sakägare påyrkar upprättande av fullständig karta, skäll avstycknings
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

karta upptaga allenast det avstyckade området jämte sådana fasta punkter

octy mätningsuppgifter, att det avstyckade områdets läge blir fullt bestämt.

Förrättningsmannen teckne ock å kartan tydlig beskrivning med hänvisning

till varje å kartan upptaget område jämte uppgift i vad mån servitut

till förmån för en av avstyckningen berörd fastighet lagts å annan

sådan fastighet eller med avstyckat område följer rätt till delaktighet i

område, som vid mätningsförrättning avsatts för gemensamt behov. Kan

beskrivningen ej lämpligen införas å avstyckningskartan, har förrältningsmannen

att upprätta särskild beskrivning, huru avstyckningen blivit verkställd.

12 §.

Förrättningsmannen skall å marken utstaka samt tydligt och varaktigt

utmärka skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade

området ävensom upprätta fullständig och noggrann beskrivning över

gränsen och utsatta gränsmärken. Beskrivningen tecknas å kartan eller

införes i särskild handling, allt efter som i varje fall prövas lämpligt.

Har vid förrättningen gräns bestämts på sätt i gällande bestämmelser

om laga skifte av jord å landet sägs, må beskrivningen av sådan gräns

tecknas å kartan, där det finnes lämpligt.

13 §.

Sedan skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade

området ävensom övriga gränser, som vid avstyckningen må hava bestämts,

blivit utstakade och utmärkta samt alla till förrättningen hörande

frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningsmannen å sammanträde

med vederbörande sakägare till sökanden eller annan, som utses av sakägarna,

utgiva ett exemplar av kartan och samtliga förrättningshandlingar

emot bevis, som bilägges konceptakten, ävensom tillkännagiva att förrättningen

är avslutad.

Sakägare, som vill fullfölja talan emot förrättningen, har att inom

tjugu dagar från dess avslutande till magistraten ingiva sina besvär eller

ock på eget äventyr insända dem dit med posten så tidigt, att de före

sagda tids utgång komma magistraten tillhanda; och skall underrättelse

härom av förrättningsmannen meddelas sakägarna å det sammanträde,

varvid förrättningen förklaras avslutad.

Inom samma tid har förrättningsmannen, evad besvär anförts eller

icke, att överlämna konceptakten till magistraten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 23.

Vad .sålunda stadgats i fråga om klagan över verkställd avstyckning

galle ock i fall, då, på sätt i 9 eller 10 § sägs, beslut meddelats att avstyckning

icke kan äga rum; dock att i sådant fall det skall åligga

magistraten, där besvär anförts, att infordra förrättningshandlingarna från

förrättningsmannen.

U §.

Då tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända utan att

förrättningen klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,

som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder enligt detta

kapitel ej möter, meddela fastställelse å avstyckningen ävensom, så vida

framställning därom gjorts, åsätta det avstyckade området särskilt namn.

Innan ärendet av magistraten avgöres, skall inhämtas yttrande från

byggnadsnämnden.

Är beslut fattat om antagande av stadsplan för förut ej planlagt område

eller om framställning hos Konungen om förordnande jämlikt 1 kap.

47 § att särskilda föreskrifter skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande inom viss i gällande stadsplan ej upptagen del

av staden, må, innan Konungen meddelat beslut i ärendet, fastställelse å

avstyckning inom område eller del av staden, som nu sagts, ej meddelas,

där det icke är uppenbart att genom avstyckningen genomförande av den

antagna stadsplanen eller kvarterens lämpliga indelning i tomter icke försvåras

eller tillämpning av ifrågasatta föreskrifter icke motverkas.

Visar byggnadsnämnden, att fråga väckts om stadsplanens utsträckande

över visst område eller om meddelande för viss del av staden av

sådana särskilda föreskrifter, som i tredje stycket sägs, skall vad i sistnämnda

stycke föreskrives äga motsvarande tillämpning intill dess beslut

i frågan blivit fattat, dock att i ty fall med fastställelse å avstyckningen

icke må anstå längre tid än sex månader från det avstyckningshandlingarna

från förrättningsmannen inkommit till magistraten.

Genom fastställelse å avstyckningen tillkommer ej ägaren vidsträcktare

rätt att förfoga över fastigheten än vad lag och författning eljest

medgiva.

15 §

Har avstyckningen vid förrättningens avslutande blivit av samtliga

sakägare medelst påskrift å protokollet godkänd, överlämne förrättningsmannen

konceptakten snarast möjligt till magistraten, som i ty fall äger

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

att, utan att avvakta besvärstidens utgång, företaga förrättningen till fastställelse.

16 §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna

i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld eller

eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade

området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna medel

lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel

för avlösning av frälseränta, skall i fråga om det avstyckade områdets

ansvar för sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. av förordningen den

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom är stadgat om avsöndrad

lägenhets ansvar för intecknad gäld äga motsvarande tillämpning.

17 §■

Vad ovan sägs beträffande avstyckning från viss fastighet skall i

tillämpliga delar gälla i fråga om avstyckning från mark, som ej ingår i

fastighetsindelning.

18 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning, skall myndighet, som meddelat

beslutet, ofördröjligen därom underrätta den, som för fastighetsregistret,

där sådant finnes för staden upplagt.

19 §.

Konceptakt rörande avstyckning skall förvaras under byggnadsnämndens

vård.

20

Bestämmelserna i detta kapitel skola även gälla för samhälle å landet,

för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

21 §.

Vad enligt detta kapitel ankommer på magistrat skall för Stockholm

fullgöras av överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt,

ävensom för samhälle på landet, där bestämmelserna i kapitlet äga

tillämpning, av Konungens befallningshavande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Kr 23.

22 §.

Över beslut, som jämlikt detta kapitel meddelats av magistrat eller

Konungens befallningshavande, må besvär anföras i den ordning, som

för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är

bestämd.

Rätt att överklaga sådant beslut tillkommer ock byggnadsnämnden,

som därav utan dröjsmål skall erhålla del.

6 KAP.

Om laga skifte.

1 §•

I stad må laga skifte äga rum allenast för utbrytande av kvotdelar

av fastighet eller av område, som vid mätningsförrättning undantagits för

’ delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftat, och skola därvid,

där ej annat nedan sägs, gällande bestämmelser om laga skifte av jord

å landet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 §•

För verkställande av laga skifte å stadsjord skall i stadens tjänst anställd

mätningsman förordnas, om framställning därom finnes i ansökningen

om skiftet vara gjord av samtliga delägare i jorden.

3 §•

Innan laga skifte å stadsjord företages, skall förrättningsmannen om

tid och ställe för första sammanträdet minst åtta dagar förut underrätta

byggnadsnämnden.

4 §.

Inom varje stad skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode

män, minst två, valda för en tid av sex år av stadsfullmäktige eller, där

sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

Magistraten eller, i stad där magistrat ej finnes, stadsstyrelsen åligger

att, då tid, för vilken god man utsetts, går till ända eller god man eljest avBihang

till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 17 käft. (Nr 23). 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

går eller behov av ökat antal gode män yppar sig, föranstalta om val

ävensom att lämna uppgift å de valda gode männen till vederbörande

lantmätare och mätningsman samt, i fråga om stad, som lyder under

landsrätt, till ägodelningsrättens ordförande.

5 §■

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den för

laga skifte av jord å landet bestämda ordning må laga skifte å stadsjord

företagas, där samtliga delägare infinna sig eller av förrättningsmannen

blivit minst åtta dagar förut bevisligen kallade till förrättningen samt

fråga ej är om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen.

6 §■

Laga skifte å stadsjord må verkställas utan biträde av gode män,

så vitt icke är fråga om gränsbestämning, som i 5 § sägs, eller om ägoutbyte

mellan stadsjord och jord å landet eller ock förrättningsmannen

eller delägare finner biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

7 §.

Vid gradering av stadsjord skall hänsyn jämväl tagas till ägas användbarhet

till byggnads-, upplags- eller hamnplats, torvtäkt, sten- eller

mineralbrott, grus- eller lertäkt eller dylikt, som ej står i samband med

ägans tjänlighet för jordbruk.

8 §■

Inom område, för vilket finnes fastställd stadsplan, må ägolott ej så

utläggas, att stadsplanens genomförande därigenom försvåras.

Har Konungen jämlikt 1 kap. 47 § andra stycket eller motsvarande

äldre bestämmelse förordnat, att särskilda föreskrifter skola för visst område

tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande, må inom

det område ägolott icke så utläggas, att tillämpningen av sådan föreskrift

motverkas.

9 §•

Aro angående delning av stadsjord i donationsbrev eller eljest särskilda

föreskrifter meddelade, lände de till efterrättelse.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

10 §.

Stadsjord, som ingår i lomtindelning, må ej ingå i laga skifte. Ej

heller må i stad sådant skifte äga rum å fastighet eller område av läge

och beskaffenhet att företrädesvis ägna sig till byggnadsplats.

11 §•

Vad enligt detta kapitel gäller om gränsbestämning och ägoutbyte i

sammanhang med laga skifte gälle ock, då sådan förrättning eljest förekommer.

Besväras fastighet eller område av servitut, bestående av rättighet

till skogsfång och mulbete eller endera av dessa rättigheter, må på yrkande

av fastighetens ägare servitutet utan sammanhang med skifte utbrytas,

där det finnes medföra nytta och kunna ske utan någons förfång.

Vad i skiftesstadgan föreskrives om grunden för beräkning av vederlag

för servitut skall ock tillämpas, då utbrytning av servitut sker utan

sammanhang med skifte.

12 §.

Magistrat, där sådan finnes, vare ägodelningsrätt i stad.

13 §.

Innan ägodelningsrätten fastställer förrättning, som avses i detta

kapitel, skall yttrande i ärendet inhämtas från byggnadsnämnden.

Ägodelningsrättens beslut må överklagas av byggnadsnämnden, som

därav utan dröjsmål skall erhålla del.

U §.

Ett exemplar av akt rörande laga skifte eller annan förrättning, som

avses i detta kapitel, skall av förrättningsmannen kostnadsfritt överlämnas

till byggnadsnämnden att förvaras under dess vård.

15 §.

Vad i detta kapitel 1—3, 5—11 samt 13 och 14 §§ stadgats för

stad, skall ock gälla för samhälle å landet, för vilket skall föras fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

7 KAP.

Om fastighetsregister för stad.

1 §•

För varje stad skall finnas ett fastighetsregister, bestående av tomtbok

för tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden.

Såsom bihang till fastighetsregistret skola föras

tomtbildningslängd (bihang A), upptagande tomter, med vilkas införande

i tomtboken enligt 3 § skall anstå,

förteckning (bihang B) över områden, som vid mätningsförrättning

undantagits för delägares gemensamma behov eller vid dylik förrättning

lämnats oskiftade, så vitt ej sådant område skiftats mellan delägarna eller

i sin helhet avstyckats, samt

förteckning (bihang C) över vägar, gator, torg och andra allmänna

platser ävensom sådana vattenområden, som ej veterligen höra till en

eller flera fastigheter enskilt.

Tomtboken skall hava sådan uppställning, att den jämväl innehåller

uppgifter om beslut, innefattande fastställelse å eller ändring i stadsplan

eller tomtindelning, om byggnadsbestämmelser, som meddelats av Konungen

i enlighet med 1 kap. 2 § eller motsvarande äldre bestämmelser, ävensom

om andra byggnadsbestämmelser, så vitt de icke äro föremål för inteckning

efter vad om servitut är stadgat samt magistraten meddelat föreskrift om

deras anmärkande, så ock om huruvida område är att hänföra till gammal

eller ny stadsdel. Har Konungen jämlikt 1 kap. 47 § andra stycket eller

motsvarande äldre bestämmelse meddelat särskilda föreskrifter, skall beslutet

anmärkas i stadsägoboken eller bihang B vid de fastigheter eller områden

beslutet angår.

Föreskrift, som, efter vad ovan sägs, meddelas av magistrat, må

lämnas antingen med avseende å visst slag av beslut eller för särskilt fall.

2 §•

Alla fastigheter och områden, som upptagas i fastighetsregistret, skola

med undantag av sådana icke utbrutna andelar i samfälligheter, som avses

i 3 § sista stycket, jämväl vara avfattade å en till registret hörande

registerkarta.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

3 §•

Med tomt förstås i detta kapitel så väl av ålder bestående tomt som

ock tomt, den där ingår i fastställd tomtindelning.

Med införande i tomtboken av nybildad tomt skall anstå

där tomten tillkommit genom åtgärd, vartill enligt 3 kap. rättens

medgivande skall sökas, till dess sådant medgivande lämnats,

samt i annat fall till dess tomtens ägare gjort framställning om dess

införande i tomtboken.

Annan fastighet i stad kallas i detta kapitel stadsäga.

Andel för viss fastighet i samfälld mark varde, ändå att andelen ej

är utbruten ur samfälligheten, vid registrering behandlad såsom stadsäga,

så framt lagfart beviljats å upplåtelse av andelen eller andelen på grund

av mantalsfördelning eller annan dylik förrättning ansetts såsom särskild

fastighet.

* §■

Konungens befallningshavande förordnar på framställning av staden

registerförare.

Med Konungens medgivande må flera städer förena sig om registerförare.

Där stad till registerförare föreslagit i dess tjänst anställd mätningsman

eller ledamot av magistraten, varde han därtill förordnad. Har

annan person föreslagits, pröve Konungens befallningshavande, om registerföringen

kan åt honom anförtros.

Föres fastighetsregistret av annan än i ägomätning kunnig person,

vare staden skyldig bereda registerföraren tekniskt biträde vid de göromål,

där sådant erfordras.

5 §•

Till upprättande av registerkarta förordnar Konungens befallningshavande

person, behörig att innehava befattning såsom mätningsman i stad;

skolande därvid vad i 4 § sägs i tillämpliga delar gälla.

Arbetet skall planläggas sålunda, att registerkartan föreligger inom tre

år från det denna lag trätt i kraft.

6 §•

Registerkarta skall så vitt möjligt upprättas med ledning av förut

befintligt kartmaterial.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Där ej staden eller enskild sakägare vill bekosta nymätning, skall för

registerkarta sådan mätning äga rum endast så vitt karta helt och hållet

saknas eller, vad angår område, som är uppdelat i flera tomter eller

andra fastigheter, erforderlig ledning, ändå att karta över området i dess

helhet finnes att tillgå, icke kan med lägre kostnad erhållas beträffande

tomt av tomtindelningshandlingar samt i fråga om annan fastighet av

vederbörande fångeshandlingar. Område, för vilket karta saknas, må dock

utan att nymätning sker avfattas å registerkartan, där det kan ske utan

fara för osäkerhet eller oreda.

Nymätning för upprättande av registerkarta skall ske efter grafisk

metod, där ej staden eller vederbörande sakägare vill bekosta mätning

efter siffermetoden.

7 §•

Registerkarta må ej upprättas i mindre skala än att läget av de särskilda

fastigheterna jämte deras beteckning kan därå tydligt utmärkas,

men i övrigt skall i fråga om bestämmandet av skalan avseende företrädesvis

fästas därå, att kostnaden för kartan må kunna nedbringas så

mycket omständigheterna medgiva; och må registerkarta kunna upprättas

i olika skala för skilda delar av staden, där det prövas lämpligt; dock

att det område, som ingår i tomtindelning, skall i sin helhet avfattas i

samma skala, så vitt ej särskilda omständigheter annat föranleda.

8 §.

Förrättning för registerkartas upprättande må ej uppehållas av tvist

om ägande- eller besittningsrätt, utan varde i avbidan på tvistens utgång

vederbörande områden upptagna i enlighet med innehavet vid tiden för

förrättningen, dock att tomt alltid skall å registerkartan upptagas såsom

en enhet ändå att särskilda delar därav äro i olika ägares hand.

9 §•

I samband med registerkartans upprättande skall förrättningsmannen

uppgöra förslag till stadsägoområdets indelning i särskilda stadsägor, vilket

förslag underställes magistratens prövning.

Vid fastighetsindelningens bestämmande skall såsom stadsäga anses

område, som vid mätningsförrättning utlagts såsom särskild fastighet eller

som eljest i ägarens hand må anses såsom särskild fastighet, så ock varje

stadsägoområde i övrigt; skolande förty, där område, varom nu är fråga,

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .23

lillhör flera, de där var för sig äga viss å marken bestämd ägovidd, eller

där viss ägovidd av dylikt område är särskilt intecknad eller eljest särskilt

häftar för fordran eller annan rättighet, varje sådan del anses såsom en

stadsäga.

Där liera områden enligt handlingarna vid mätningsförrättning höra

till samma fastighet eller eljest av ålder ansetts tillhopa utgöra en fastighet,

skola dessa områden upptagas såsom en stadsäga, så vitt de äro i

en ägares hand och icke äro särskilt intecknade eller eljest särskilt häfta

för fordran eller annan rättighet.

Områden hörande till järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning

beviljats eller som tillhör staten, skola utgöra en stadsäga, även om de

ligga åtskilda å marken.

Områden, som innehavas, det ena med äganderätt och det andra med

ständig besittningsrätt, eller av skilda ägare upplåtits under sådan besittningsrätt,

må icke, även om de ligga intill varandra samt äro i en innehavares

hand, utgöra en stadsäga.

Har kronan, staden, allmän inrättning eller stiftelse, innan fastighetsindelningen

blivit bestämd, gjort framställning att något densamma tillhörigt

område uppdelas i flera stadsägor, må delning ske i enlighet med den

framställning, där ej området upplåtits under ständig besittningsrätt eller

hör till järnväg.

10 §.

I fastighetsregistret upptages såsom en enhet:

1) varje tomt;

2) varje fastighet, som vid den fastighetsindelning, varom förmäles

i 9 §, bestämts skola utgöra särskild stadsäga, härunder inbegripen jämväl

sådan andel för viss fastighet i samfälld mark, som vid registrering

skall behandlas såsom stadsäga;

3) område, som vid fastighetsindelningen sammanförts med annat

område till en stadsäga men sedermera i sin helhet utbrutits eller avstyckats

för att bilda en stadsäga för sig;

4) varje stadsäga, som uppkommer genom sammanläggning av stadsägoenhet

eller del därav med annan stadsägoenhet eller del därav;

5) varje område, som efter fastighetsindelningens bestämmande antingen

till följd av upphävande av eller ändring i stadsplan kommer att

utgå ur tomtindelning eller i ett sammanhang avstyckats från flera stadsägoenheter,

för vilka det varit samfällt, eller blivit avfört ur bihang C,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

såvida ej området skall sammanläggas med förut registrerad enhet eller,

i först nämnda två fall, skall utläggas till gata eller dylikt;

6) varje ej förut såsom enhet registrerat område, det där förvärvats

för järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning beviljats eller som tillhör

staten, utan så är att annat till samma järnväg hörande område redan

finnes såsom en enhet upptaget i stadsägoboken;

7) för tomt efter fastighetsregistrets första uppläggande utbruten andel

i samfälld mark.

Där område, som under 5) eller 7) avses, vid tiden för dess införande

i fastighetsregistret tillhör flera, som var för sig äga viss å marken

bestämd lott, skall dock varje lott anses såsom en enhet, och skall vad

sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, där viss ägovidd av område,

som nu sagts, vid tiden för införandet i fastighetsregistret är särskilt

intecknad eller eljest särskilt häftar för fordran eller annan rättighet.

11 §.

Fastighet skall upptagas i fastighetsregistret under särskild registerbeteckning.

Sådan beteckning åsättes av magistraten.

12 §.

Sedan fastighetsregistret blivit upplagt, har registerföraren att skyndsamt

hos den i 15 § omförmälda kommissionen, överintendentsämbetet,

lantmäteristyrelsen, Konungens befallningshavande och magistraten därom

göra anmälan.

Magistraten kungöre ofördröjligen anmälan i allmänna tidningarna

samt i tidning inom staden.

13 §.

Förändringar i fastighetsindelning och registerbeteckningar skola införas

i fastighetsregistret och utmärkas å registerkartan.

14 §.

Närmare föreskrifter angående uppläggandet och förandet av fastighetsregistret

meddelas av Konungen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

41

15 §.

Arbetet med fastighetsregistrets första uppläggande skall stå under

överinseende av en kommission, benämnd fastighetsregisterkommissionen,

bestående av tre personer, vilka utses av Konungen. Kommissionen har

särskilt att övervaka, att ej arbetet med registerkartans upprättande och

registrets uppläggande fördröjes.

Kommissionen har ock att övervaka registrets förande intill dess

överinseendet över registret övertages av annan myndighet.

Sedan arbetet med registrets uppläggande blivit i huvudsak avslutat

för rikets städer ävensom övriga samhällen, för vilka fastighetsregistret upplägges

efter de för stad meddelade bestämmelser, skall överinseendet från

kommissionen övertagas av den myndighet, som i allmän lag bestämmes.

Den närmare tillsynen å arbetet åligger för varje stad dess magistrat.

16 §.

Vad om magistrat i detta kapitel sägs gälle i Stockholm för överståthållarämbetet

och för stad, som lyder under landsrätt, för Konungens

befallningshavande, som äger att erhålla nödigt bistånd av stadsstyrelsen.

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående stad, som lyder under landsrätt,

skall, där Konungen därom förordnar, äga motsvarande tillämpning i avseende

å samhälle å landet, där den för städerna gällande ordning för

bebyggande skall iakttagas.

I fråga om samhälle, där kostnaden för fastighetsregistrets första uppläggande

helt bestrides av statsmedel, skola beträffande förordnande av

förrättningsman för upprättande av registerkarta föreskrifterna i 4 § ej

äga tillämpning.

För samhälle å landet vare förste lantmätaren registerförare, så framt

ej samhället förklarat sig vilja bekosta registerföringen.

Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser

upplagts för samhälle, skall, där så ej förut skett, fastighet eller område,

som ingår i samhället, uteslutas ur jordeboken. För åtgärdens vidtagande

har registerföraren att göra anmälan hos Konungens befallningshavande.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 17 höft. (Nr 23.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

18 §.

Anser samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad

genom beslut, som jämlikt detta kapitel meddelats av magistraten, Konungens

befallningshavande eller fastighetsregisterkommissionen, äge däröver anföra

besvär i den ordning, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är bestämd.

Över kommissionens beslut föres klagan hos Konungen.

Finner någon anledning till erinran i fråga om åtgärd av registerföraren,

göre anmälan därom hos den myndighet, som har den närmare

tillsynen å registret.

19 §.

I stad ävensom i köping, som utgör egen kommun och för vilken

fastighetsregister skall föras enligt de för stad meddelade bestämmelser,

skall fastighetsregistret uppläggas och föras på samhällets bekostnad.

Till de med registrets första uppläggande förbundna kostnader må dock

sådant samhälle efter ty särskilt förordnas erhålla bidrag av statsmedel.

Stad, som lyder under landsrätt, ävensom köping, som nyss sagts,

skall ej svara för kostnad för uppgifter, vilka för registret lämnas av den,

som för fastighetsboken, eller av vederbörande häradsskrivare eller landskontor.

Är förste lantmätaren registerförare för köping, som utgör egen kommun,

skall registerföringen ske på statsverkets bekostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917, dock att bestämmelserna

i 2 kap. 2 § sista stycket och 7 kap. 5 § skola vinna tilllämpning

omedelbart efter lagens utfärdande och föreskrifterna i 4 kap.

först sedan fastighetsregister upplagts för vederbörande samhälle.

Föres i stad särskild bok över tomter, och innehåller densamma i

huvudsak de uppgifter, som skola i tomtboken meddelas rörande de särskilda

tomterna, må Konungen på framställning av staden antingen förklara

att dylik särskild bok skall ingå i och föras såsom del av stadens

fastighetsregister eller ock medgiva staden anstånd under viss tid, ej över

tio år, med uppläggande av tomtbok. I båda fallen meddelar Konungen

de närmare föreskrifter, som av medgivandet må föranledas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Beträffande samhälle å landet, där den för städerna gällande ordning

för bebyggande skall iakttagas, åligger det Konungens befallningshavande

att omedelbart efter denna lags utfärdande infordra yttrande från kommunalnämnden

eller municipalnämnden i samhället i fråga om ordningen

för fastighetsregistreringen samt därefter till Konungen inkomma med förslag

i ämnet.

Har för socken eller annat större område, som lagts till stad, före

överflyttningen upprättats fastighetsregister efter de för landsbygden gällande

föreskrifter, må med Konungens medgivande fastighetsregister för

området i enlighet med samma föreskrifter fortfarande föras av förste

lantmätaren under viss, av Konungen tillika bestämd tid, dock ej över

tio år från det överflyttningen ägde rum eller, om den skett före denna

lags ikraftträdande, från dagen därför.

Genom denna lag upphävas:

lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan och tomtindelning;

lagen den 26 maj 1899 om vad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad

uppförts utöver tomtgräns;

lagen den 26 maj 1899 angående förändring av tomts område;

§ 17 mom. 1 och 2, mom. 3 första och andra punkterna samt mom.

* 4 ävensom § 18 och § 20 mom. 2 och 3 i byggnadsstadgan för rikets

städer den 8 maj 1874;

10 §, 19 § näst sista och sista punkterna, 70 och 123 §§ i stadgan

den 9 november 1866 angående skiftesverket i riket ävensom

kungl. breven den 6 maj 1830 och den 21 juni 1831 angående laga

skifte å stadsjord;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring i

sålunda upphävda bestämmelser;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande

mot denna lag.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,

som ersatts med bestämmelse i denna lag, skall sådan bestämmelse

i stället tillämpas.

Var den 1 januari 1908 fråga om ändring i fastställd stadsplan eller

tomtindelning på prövning beroende, skola föreskrifterna i 1 kap. om

plikt att lösa gatumark eller tomtdel ej vinna tillämpning med avseende

å område, som av ändringen beröres, förrän frågan blivit slutligen prövad.

Beträffande jämkning i tomtindelning, varom hos vederbörande myndighet

ansökan gjorts eller fråga eljest företagits innan denna lag trätt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

i kraft, skola bestämmelserna i 3 kap. gälla, såvida lagen den 26 maj

1899 angående förändring av tomts område varit å den jämkning tilllämplig.

Sökes till åtgärd, som i 3 kap. 1 § avses, rättens medgivande

ändå att sådant med hänsyn till äldre lag icke är erforderligt, må medgivande

till åtgärden lämnas, om de i 3 kap. för medgivande till dylik

åtgärd stadgade förutsättningar äro för handen; och skola för sådant fall

bestämmelserna i sagda kapitel jämväl i övrigt i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kung). Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

45

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 7:o) och ll:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skola erhålla följande ändrade lydelse:

7:o) mål om fastställande av jordebok, om upptagande i eller uteslutande

ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i

förhållande, varom uppgift finnes i jordebok införd;

mål, som uppkomma i anledning av fastighetsregisters uppläggande

och förande;

de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och

skyldigheter, vilka åtfölja fastighet på grund av dess särskilda natur och

egenskap;

ll:o) mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller

stadgad åborätt;

mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal

eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;

mål om tomtmätning;

mål om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av

bolag eller förening, mål om tillstånd till ägostyckning;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 23.

mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende

av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande särskilda bestämmelser;
mål

om naturminnesmärkens fredande;

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

47

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket.

Härigenom förordnas, att 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade

lydelse:

2 §.

Är jord å landet oskiftad och vill delägare laga skifte därå erhålla;

have där vitsord till.

Ej må dock sådant skifte äga rum å jord, som ingår i tomtindelning

å ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes.

51 §.

Vad nu rörande rågångar i förening med ägoskiften stadgat är, gälle

även, då fråga därom, utan sammanhang med skifte, förekommer.

Om bestämmande av gräns för tomt i samhälle på landet, varest

tomtindelning såsom i stad finnes, är särskilt stadgat.

59 §.

Vad nu rörande ägoutbyte mellan byar och hemman i förening med

ägoskifte stadgat är, gälle även, då fråga därom, utan sammanhang med

sådant skifte, förekommer, likasom ock då stadsjord möter ägor å landet,

eller fråga eljest uppstår om utbyte av stadsjord mot äga å landet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 33.

Jord, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest tomtindelning

såsom i stad finnes, må ej ingå i ägoutbyte.

88 §.

Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning av anlagda ryttare-,

soldat- eller båtsmanstorp, eller av sådana till hemman hörande lägenheter,

som lagligen därifrån upplåtna blivit, eller av sådana inom skifteslaget

belägna utjordar eller urfjällar, vilka tillhöra hemman i annat skifteslag

och ej kunna efter stadgandet i 56 § utbytas; då skola dessa lägenheter

i skiftet ingå och, efter delningsgrund och gradering, jämngoda utstakas

å de ställen, där det till beredande av ett redigt skifte lämpligen

ske kan; och gånge med utflyttnings- och odlingskostnaderna, som i 18

kap. stadgat finnes. Ägare av det hemman, varifrån lägenhet blivit under

nyttjanderätt på viss tid eller livstid upplåten, före vid skiftet därför talan;

börande, vid fråga om utbyte av ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, regementsfullmäktig,

efter anmälan från lantmätaren, tillförordnas.

Ingår jord, som från hemman upplåtits, i tomtindelning å ort på

landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, må den ej på sätt i

denna § sägs ingå i skifte.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

49

Förslag

till

Lag

med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning

i stad och vissa andra samhällen.

Härigenom förordnas, att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring icke skall äga tillämpning i stad

ej heller i annat samhälle, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande meddelats därförinnan.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt 17 käft. (Nr 23)„

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning

och jordaysöndring.

Härigenom förordnas, att 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen den 27

juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola

erhålla följande ändrade lydelse:

21 §.

Jordområde, som avsöndras för alltid, skall av lantmätare eller annan

i ägomätning kunnig person avfattas å karta, upptagande jämte den

avsöndrade jorden sådana fasta punkter och mätningsuppgifter att områdets

läge varder fullt bestämt.

Avhandling rörande jordavsöndring för alltid, vilken handling skall

innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek, läge

och gränser, skall jämte kartan över det avsöndrade området ingivas till

Konungens befallningshavande, som har att, därest avhandlingen så väl

med hänsyn till avsöndringens storlek som ock i övriga avseenden är

med denna lag överensstämmande, meddela fastställelse å avsöndringen.

Innan ärendet av Konungens befallningshavande avgöres, må, där

så nödigt finnes, yttrande av lantmätare inhämtas.

I fråga om avsöndring inom område, som ej ingår i tomtindelning

i samhälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall

iakttagas, skall vad i 5 kap. 8 §, 14 § andra, tredje och fjärde styckena och

22 § andra stycket av lagen om fastighetsbildning i stad finnes föreskrivet

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

äga motsvarande tillämpning; dock att vad där stadgas om magistral

skall gälla om Konungens befallningshavande.

Önskar sökande återfå för fastställelse av avsöndring ingiven karta,

vartill ej enligt de av Konungen om redovisning av lantmäteriförrältningar

meddelade föreskrifter koncept skall överlämnas i offentlig myndighets

förvar, vare sökanden skyldig gälda kostnad för kopia av kartan.

26 §.

Sedan fastställelse meddelats å avsöndring av lägenhet för alltid,

skall, på sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten införas i fastighetsregistret.

Med jord eller annan lägenhet, som under äganderätt avsöndras efter

vad ovan sägs, skall lagfaras, såsom om fast egendom i allmänhet finnes

föreskrivet.

Med avhandlingar om avsöndring av lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på samma sätt, som då åborätt å

sådana hemman överlåtes.

27 §.

Avsöndring av område, som ingår i tomtindelning, må ej äga rum

med mindre området sammanfaller med tomt, som enligt den indelning

skall bildas, eller, där i tomt ingå delar av skilda fastigheter, med sådan

tomtdel. För genomförande av tomtindelning må avsöndring på ansökan

av områdets innehavare kunna medgivas utan hinder därav att avhandling

rörande områdets upplåtande icke upprättats eller ingivits; och skall

vad denna lag innehåller om storleken av område, som må avsöndras,

icke äga tillämpning i avseende å område, varom nu är fråga. Ej heller

skall vad denna lag innehåller om förbud i vissa fall mot avsöndring

utgöra hinder för avsöndring av område, varom nu är fråga, utan att

dock innehavare härigenom må tillkomma vidsträcktare rätt att förfoga

över området än vad lag och författning eljest medgiva.

Häftar hemman, varifrån för tomtindelnings genomförande avsöndring

ägt rum annorledes än i enlighet med de i allmänhet beträffande avsöndring

gällande bestämmelser, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld,

eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande den

avsöndrade lägenheten icke omedelbart deltager, eller för lån, som av

allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta, och utgör den avsöndrade

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

lägenheten ensam eller tillsammans med vad redan kan vara från hemmanet

avsöndrat mera än en femtedel av hemmanets ägovidd, skall i

fråga om den avsöndrade lägenhetens ansvar för sådant åliggande vad

i 37 § 3 mom. av förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning

i fast egendom är stadgat om avsöndrad lägenhets ansvar för intecknad

gäld äga motsvarande tillämpning.

28 §.

Tvister rörande avsöndring av lägenhet från de under stadgad åborätt

upplåtna hemman skola upptagas och fullföljas på enahanda sätt som

tvister angående dylika avsöndringar från frälse- och skattehemman.

Över Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som i 21, 22

eller 27 § omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad.

29 §.

1 mom. Vad i denna lag är stadgat om hemman skall med den inskränkning,

som här nedan sägs, gälla även om hemmansdel, som genom

hemmansklyvning eller ägostyckning tillkommit, så ock i tillämpliga delar

om varje under särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej

tillkommit genom avsöndring. Vid ägostyckning å sådan lägenhet skall,

i stället för att mantal åsättes varje lott, bestämmas det inbördes förhållande,

efter vilket lotterna skola deltaga i utgörandet av lägenhetens

allmänna utskylder och besvär.

Är hemmansdel eller lägenhet, som här avses, till läge och beskaffenhet

sådan, att den företrädesvis ägnar sig till byggnadstomt, eller består

dess värde till huvudsaklig del i vattenfall, fiske eller annan dylik

förmån, eller i byggnader, eller andra anläggningar, må ej emot delägares

bestridande klyvning äga rum, där den prövas lända honom till

förfång.

2 mom. I fråga om klyvning och avsöndring skall vad som gäller

om lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring, jämväl tillämpas å för

alltid avsöndrad lägenhet; dock att från lägenhet, som sist är sagd, ytterligare

avsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss del av ägovidden.

3 mom. Område, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest

tomtindelning såsom i stad finnes, må ej klyvas eller styckas enligt denna lag.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917; dock att vad i 21

och 26 §§ före den 1 januari 1909 var stadgat om åliggande för

Konungens befallningshavande att i sammanhang med fastställelse å avsöndring

åsätta lägenheten särskilt namn och nummer samt om antecknande

i kronans jordebok av avsöndring skall gälla, där fastställelse å

avsöndring ifrågakommer, innan fastighetsregister upplagts för den ort,

lägenheten tillhör. Bestämmelserna i 21 § fjärde stycket skola ej äga

tillämpning i fråga om avsöndring, som skett före denna lags ikraftträdande.

Vad i 29 § är föreskrivet angående klyvning av avsöndrad lägenhet skall,

utan hinder av vad 31 § innehåller angående äldre lägenheter, jämväl å

dem äga tillämpning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung}. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

Förslag

till

Lag

om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyyning,

ägostyckning och jordaysöndring.

Härigenom förordnas som följer:

I fråga om ägostyckning inom samhälle, där den för städerna gällande

ordningen för bebyggande skall iakttagas och för vilket föres fastighetsregister

enligt de för landsbygden meddelade bestämmelser, skall

vad i 5 kap. 8 §, 14 § andra, tredje och fjärde styckena och 22 § andra

stycket av lagen om fastighetsbildning i stad finnes föreskrivet äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där stadgas om magistrat skall gälla

om ägodelningsrätt eller dess ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande meddelats därförinnan, ej heller beträffande

ägostyckning, som avses i 3 § av lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring, där avtalet om överlåtelsen

skett före denna lags ikraftträdande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

55

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld

från avsöndrad lägenhet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Sedan beslut, som i 5 eller 6 § avses, blivit meddelat, varde, på sätt

särskilt är föreskrivet, lägenheten, där sådant tillförene ej ägt rum, införd

i fastighetsregistret; och skall anteckning om beslutet ske i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman upptages i

i jordeboken, jämväl i denna.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917. Å ort, där fastighetsregister

då ej finnes, äger lagen dock ej tillämpning, förrän fastighetsregister

för den ort blivit upplagt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse ay 3 och 6 §§ 1 lagen den 19 april 1907

angående avlösning ay avgäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

3 §•

Har i ärende, varom i 2 § förmäles, lägenhetens ägare styrkt, att

ersättning, som för avgäldens avlösning tillkommer hemmanets ägare, till

denne utgivits, förordne Konungens befallningshavande att i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman upptages i jordeboken,

jämväl i denna skall införas anteckning att avgäldsskyldigheten

upphört.

6 §•

Sedan förordnande givits, som i 3 § avses, varde på statsverkets

bekostnad meddelande därom genom tryck kungjort så som med Konungens

befallningshavandes kungörelser vanligen förfares.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj;ts Nåd. Proposition Nr 28.

Forsla g

till

Lag

om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas:

dels att bestämmelserna i 9 § av förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom om skyldighet för den, som söker

lagfart å gård eller tomt, att visa, i vilket kvarter och vid vilka gator

tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll och längden av dess särskilda

sidor, och i 11 § om anmärkande i lagfartsbevis av tomts läge och storlek

icke skola äga tillämpning, där uppgift i dessa hänseenden införts uti den

i 18 § nämnda bok samt, vad angår uppgiften om tomts ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor, denna uppgift grundas å mätning, som

till följd av Konungens förordnande skall härutinnan äga vitsord;

dels ock att 6, 9 och 18 §§ i förenämnda förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

6 §•

1 mom. Är lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan

handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än

det visas, att handlingen blivit ståndande.

2 mom. Har ägare av hemman till annan överlåtit del därav med

viss till gränserna bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, må lagfart

å sådan överlåtelse ej beviljas förr än ägostyckning å hemmanet

blivit fastställd.

Lag samma vare beträffande sådan överlåtelse, som avser ägostvckning

från lägenhet, vilken ej tillkommit genom avsöndring.

A överlåtelse, varigenom jord eller annat från hemman eller lägenhet

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 17 käft. (Nr 23). 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

avsöndrats, må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å avsöndringen

meddelats.

3 mom. Har ägare av fastighet i stad därav till annan överlåtit

visst till gränserna bestämt område, som ej ingår i tomtindelning, må

lagfart å fånget ej beviljas förr än fastställelse meddelats å avstyckning

av det överlåtna området.

Vad sålunda stadgats om stad skall ock gälla för samhälle å landet, för

vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

9 §•

Den, som söker lagfart å gård eller tomt i stad, vare pliktig att visa,

i vilket kvarter och vid vilka gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor.

Har ägare av tomt i stad till annan överlåtit visst till gränserna bestämt

område därav, må lagfart å den överlåtelse ej beviljas förr än området

blivit från tomten avstyckat.

Vad nu är stadgat om stad skall ock gälla om ort å landet, varest

finnes tomtindelning såsom i stad.

18 §.

Vid rätten skall föras bok i överensstämmelse med lagfartsprotokollet,

så inrättad att därav lätteligen kan ses: varje egendom därå lagfart blivit

sökt, tiden då det skett, sökandens namn, fånget samt sådant vid fånget

fästat villkor, som i 11 § omförmäles, så ock tiden då lagfart blivit beviljad

eller avslagen.

Då anteckning skett efter 13 och 16 §§ i denna förordning eller

enligt lagen om fastighetsbildning i stad, varde ock det i boken anmärkt.

De närmare föreskrifterna om bokens förande meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917. Bestämmelserna i

6 § 3 mom. skola dock icke tillämpas beträffande överlåtelse, som ägt rum

före nämnda dag; ej heller skall vad i 6 § 2 mom. föreskrives om avsöndring

äga tillämpning i fråga om avsöndring, som skett före den 1

januari 1897.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

ÖU

Förslag

till

Lag

angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt

av fång till sådan rätt.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i 4 § av lagen om inskrivning

av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt om skyldighet

för den, som söker inskrivning av tomträtt, att visa tomtens läge

enligt den för området upprättade planen samt tomtens ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor och i 12 § om anmärkande i tomträttsbevis

av tomtens läge och storlek icke skola äga tillämpning, där uppgift

i dessa hänseenden införts uti den i 16 § nämnda bok samt, vad

angår uppgiften om tomts ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor,

denna uppgift grundas å mätning, som till följd af Konungens förordnande

skall härutinnan äga vitsord.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

<30

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående Inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad här ovan om servitut är sagt avser icke servitut, som uppkommer

vid laga skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning av område,

som ej ingår i tomtindelning.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28.

Öl

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 190? om servitut.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad i 1 kap. 3—6 §§ i lagen om nyttjanderätt till fast egendom är

stadgat i fråga om nyttjanderätt skall beträffande servitut äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där stadgas angående verkan av överlåtelse av

fastigheten eller av dess försäljning i den ordning utsökningslagen bestämmer

icke skall äga tillämpning å servitut, som uppkommit vid laga

skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning av område, som ej ingår i

tomtindelning, ej heller å servitut, som tillkommit före den 1 januari 1876.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1917.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

tisdagen den 14 november 1916.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern HAMMARSKJÖLD,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

I anledning av hinder för chefen för justitiedepartementet statsrådet

Hasselrot att närvara i statsrådet behagade Hans Maj:t Konungen förordna

statsrådet Stenberg att innevarande dag föredraga justitiedepartementsärenden.

l:o

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anmälde

härefter statsrådet Stenberg det av 1916 års fastighetsregisterkommission

den 1 november 1916 avgivna betänkande med förslag till lag om fastighetsbildning

i stad m. m. ävensom till andra därmed sammanhängande författningar.

De lagförslag, som innefattades i betänkandet, voro förslag till

1) lag om fastighetsbildning i stad m. in.;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23. 63

2) lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och 11 :o) i. lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

3) lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket;

4) lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckniug och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad

och vissa andra samhällen;

5) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;

6) lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring;

7) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

8) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1 875 angående lagfart å fång till fast egendom;

10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

11) lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom; samt

12) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om

servitut.

Föredraganden hemställde, att för det ändamål § 87 regeringsformen

* omförmäler lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte genom utdrag av

protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Nils Berlin.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd måndagen dm

18 december 1916.

Närvarande:

Justitieråden Bergman,

Sjögren,

Begeringsrådet PALMGREN,

Justitierådet Byberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Ivonungen i statsrådet den

14 november 1916, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över

upprättade förslag till

1) lag om fastighetsbildning i stad in. in.;

2) lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen don 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

3) lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket;

4) lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad

och vissa andra samhällen;

5) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;

6) lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

iigostyckning och jordavsöndring;

7) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23. 65

8) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

11) lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom; samt

12) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om

servitut. «

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av andre ledamoten å justitiedepartementets avdelning för lagärenden,

assessorn Gustaf Grefberg.

Lagrådet anförde:

Förslaget till lag om fastighetsbildning i stad in. m.

1 KAP.

6 §•

Då i paragrafen talas om område, som vid mätningsförrättning - undantagits eller lämnats oskiftat, torde avses sådan förrättning, vid vilken

ägor undergått laga delning. Vid sådant förhållande synes beteckningen

mätningsförrättning vara oegentlig och missvisande samt därför lämpligen

böra utbytas mot uttrycket delningsförrättning. Detsamma gäller om flera

andra ställen i förslaget, där ordet mätningsförrättning förekommer i samma

bemärkelse.

41 §.

Detta stadgande lärer åsyfta ofri grund i stad samt mark, som utgör grund

för vattenverk, och som innehaves med sådan rätt, att den ej må av ägaren

återtagas, så länge verket uppehälles. I båda fallen är fråga om mark,

vilken innehaves under sådan besittningsrätt, som enligt lag är att hänföra

till fast egendom. För att lagtexten må bättre uttrycka stadgandets

åsyftade omfattning, bör detsamma omredigeras.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 17 käft. (Nr 23.) 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

06

2 KAP.

1-12 §§.

Med bestämmelserna i 2 kap. torde närmast vara avsett att reglera,

huru gränserna för tomt skola på ett i privaträttsligt avseende bindande

sätt bestämmas. Den förrättning, vid vilken denna gränsbestämning

äger rum, kallas i förslaget tomtmätning, en benämning, som med hänsyn

till gängse språkbruk kan användas, ehuru förrättningen, som hittills

huvudsakligen haft till ändamål upprättande av tomtkarta, enligt förslaget

skall få en vida större rättsverkan.

Det torde vara den omständigheten, att tomtmätningen för närvarande

har nyssnämnda ändamål, som föranlett, att i förslaget upprättande av

tomtkarta, vilket allenast är en del, om ock en viktig del, av tomtmätningsförrättningen,

använts såsom liktydigt med tomtmätning. Berörda omständighet

lärer även i viss mån vara orsaken till att bestämmelserna icke i

kapitlet upptagits i den ordningsföljd, som vid ett behörigt beaktande av

förrättningens innebörd och gång synes vara den naturliga.

Fördenskull bör 1 § allenast innehålla, att mätning av tomt i stad

skall äga rum, då skriftlig ansökan av tomtens ägare därom göres hos

byggnadsnämnden eller nämnden, utan att sådan ansökan skett, så finner

* nödigt. Föreskriften i första punkten av 2 § bör ersättas av ett stadgande,

att tomtmätning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej finnes, av till dylik befattning behörig person, som på

förslag av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallningshafvande

att tills vidare tjänstgöra såsom förrättnings man för tomtmätning. Beträffande

andra stycket i 2 § kan anmärkas, att det är alltför omständligt

att först föreskriva, att för behörighet till befattning såsom mätningsman i

stad fordras att vara i ägomätning kunnig, och sedan stadga vem som skall

anses i ägomätning kunnig, utan böra dessa stadganden lämpligen sammandragas

och följaktligen uttrycket »i ägomätning kunnig» uteslutas ur

paragrafen.

Efter förslagets 3 och 4 §§ böra följa föreskrifterna i 6 §, uti vilka

dock den ändring bör göras, att till förrättningen böra kallas icke endast

ägare av närgränsande tomter utan även ägare av annan mark, som gränsar

till den tomt, förrättningen gäller. Sålunda bör naturligtvis, om tomten

gränsar till eu stadsäga, agaren av denna kallas; och om, såsom nästan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktingl. Mu):ta Nåd. Proposition Nr

2a. <i7

alltid lärer vara fallet, tomten gränsar till gata, torg eller annan allmän

plats, torde även staden böra erhålla kallelse.

Efter förslagets 7 § böra intagas bestämmelserna om förandet av protokoll

och vad detta skall innehålla. Härutinnan må erinras, att protokollet

torde böra innehålla uppgift om samtliga sakägares namn, även om

de icke kommit tillstädes vid förrättningen, huru kallelse till densamma

ägt rum, samt, därest närvarande sakägare framställa anmärkningar mot

tomtens gränser, vilka anmärkningar i detta avseende göras.

Därefter synes lämpligen böra följa stadgandet, att vid tomtmätning

skall upprättas karta över tomten i skala ej understigande 1 : 400, jämt»''

föreskrifterna om vad kartan skall utvisa och om den i 10 4; omförmälda

beskrivningen.

Stadgandet i förslagets 5 § synes såsom obehövligt kunna uteslutas.

Föreskriften i 9 §, att tomtgräns skall, d*r så ske kan, utmärkas å

marken, torde i viss mån kunna inskränkas. Om vid förrättningen gränsen

är på ett tydligt och varaktigt sätt utmärkt, såsom genom byggnad,

stenmur eller dylikt, torde något vidare utmärkande å marken icke behöva

ifrågakomma.

Bestämmelserna i 10 § synas erfordra omarbetning i flera avseenden.

Såsom av denna paragraf framgår, är det enligt förslaget byggnadsnämnden,

som beslutar i tomtmätningsärenden. Byggnadsnämnden är således enligt förslaget

den verklige förrättningsmannen, och mätningsmannen är, såsom i

motiven säges, närmast att betrakta som ett nämndens tjänstebiträde för

förrättningen. Det blir därför något oegentligt att, såsom i förslaget skett,

kalla honom förrättningsman. Av förslaget framgår icke, om det ens är

meningen, att han före ärendets överlämnande till byggnadsnämnden skall

till protokollet anteckna, huru enligt hans mening tomtgränserna rätteligen

gå. Bättre synes det överensstämma med tankegången i förslaget att låta

mätningsmannen bliva en verklig förrättningsman och i sådan egenskap

verkställa förrättningen men med skyldighet att underställa densamma

byggnadsnämndens prövning, för vilket ändamål det skulle åligga förrättningsmannen

att ofördröjligen till nämnden översända den vid förrättningen

upprättade konceptkartan jämte protokollet. Vidare bör föreskrivas, att

sakägare, som är missnöjd med förrättningsmannens beslut, skall äga att

inom viss kort tid, t. ex. åtta dagar efter förrättningens avslutande, till

byggnadsnämnden avgiva påminnelser i ärendet, varom förrättningsmannen

vid avslutandet skall meddela sakägarna underrättelse; att om påminnelser

ingivas eller byggnadsnämnden finner ytterligare utredning vara för ären
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

dels avgörande nödig, nämnden skall hava att, på sätt om kallelse till förrättningen

stadgas, kalla vederbörande sakägare till inställelse inför nämnden;

samt att, om nämnden anser sig icke kunna fastställa förrättningen, den

icke äger avgöra ärendet, innan, på sätt nyss är sagt, åt vederbörande

lämnats tillfälle att inför nämnden yttra sig i ärendet.

I fråga om klagan över nämndens beslut bör stadgas, att mot beslut

av nämnden, varigenom gränser för tomten blivit bestämda, den, som är

missnöjd med beslutet, skall äga att vid talans förlust inom trettio dagar

från beslutets avkunnande instämma klander till vederbörlig domstol; och

bör det åligga nämnden att i sammanhang med beslutets avkunnande härom

meddela sakägarna underrättelse. Innefattar nämndens beslut icke någon

gränsbestämning, såsom t. ex. om nämnden undanröjer förrättningen, enär

nämnden finner den ifrågavarande marken icke vara tomt utan stadsäga,

bör klagan över nämndens* beslut fullföljas i den ordning, som i allmänhet

gäller för överklagande av byggnadsnämnds beslut. Men detta torde komma

att gälla, även om för dessa sällsynta fall något särskilt stadgande icke

intages i lagen.

I stället för stadgandet i 11 § bör lämpligen föreskrivas, att sedan

nämndens beslut, varigenom gränser för tomten bestämts, vunnit laga kraft

eller, där klander blivit instämt, tvisten blivit slutligen avgjord, nämnden

skall teckna bevis härom å kartan, samt att, om de av förrättningsmannen

bestämda gränserna blivit ändrade, kartan skall, innan den förses med

berörda bevis, genom nämndens försorg bringas till överensstämmelse med

de slutligen fastställda gränslinjerna.

I detta sammanhang må anmärkas, att förslaget icke innehåller någon

föreskrift av vem kostnaderna för tomtmätningsförrättning skola gäldas.

5 KAP.

2 §.

Vinner lagrådets hemställan beträffande andra stycket i 2 § av 2

kap. bifall, böra i förevarande paragraf orden »i ägomätning kunnig

person» utbytas mot uttrycket »till befattning såsom mätningsman i stad

behörig person.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23. *i9

Ö §•

I denna paragraf hava meddelats bestämmelser i syfte, att ett ändamålsenligt

bebyggande av stadsmark icke måtte varda genom olämplig avstyckning

försvårat. Till vinnande av detta syfte har stadgats, i första

stycket, ått avstyckning inom område, för vilket finnes fastställd stadsplan,

ej må så verkställas, att stadsplanens genomförande därigenom försvåras,

och i andra stycket, att inom område, fö t vilket Konungen förordnat, att

särskilda föreskrifter skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens

ordnande, avstyckning ej må så verkställas, att tillämpningen av sådan föreskrift

motverkas. Därjämte har i tredje stycket gifvits eu allmän föreskrift

därom, att avstyckning ej må i något fall så verkställas, att markens

ändamålsenliga bebyggande försvåras.

Vikten därav, att vid avstyckningsförrättning vederbörlig uppmärksamhet

ägnas åt frågan om avstyckningens verkningar ur synpunkten av

dess betydelse för ett ändamålsenligt bebyggande av stadsmarken, lärer ej

kunna förnekas, och behovet av bestämmelser till förekommande av styckningar

med i berörda avseende menliga verkningar torde vara av erfarenheten

ådagalagt.

IVlot de föreslagna bestämmelserna i första och andra styckena av förevarande

paragraf synes icke något vara att erinra. De torde vid tillämpningen

icke erbjuda några synnerliga svårigheter för vederbörande myndigheter,

då dessa för bedömandet av varje särskilt fall hava en fast norm

antingen i den fastställda stadsplanen eller i de utfärdade särskilda byggnadsföreskrifterna.

Vad åter angår stadgandet i tredje stycket, är till eu början att märka,

att detta stadgande kan få tillämpning, dels då avstyckning ifrågakommainom

område, för vilket finnes fastställd stadsplan, om nämligen för området

icke finnes tomtindelning, dels vid avstyckning å varje till stadsägomark

hänförligt område, som icke faller under bestämmelserna i första

eller andra stycket. Att ifrågavarande stadgande skulle behöva tillämpas

beträffande område, som avses i andra stycket, är knappast antagligt.

Vederbörande myndigheters uppgift vid tillämpning av stadgandet i

tredje stycket å område, som avses i första stycket, torde bliva att tillse,

det avstyckningen ej kommer att försvåra en lämplig tomtindelning. Visserligen

få myndigheterna därvid icke någon fullt bestämd norm att följa,

men i detta fall torde sådant vara mindre nödigt, då det här blott gäller att

bedöma avstyckningens inverkan på en blivande tomtindelning inom ett

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 23.

visst, till sina gränser bestämt kvarter, en fråga, som torde jämförelsevis

lätt kunna överblickas.

Annorlunda ställer sig saken, om fråga blir att tillämpa stadgandet

vid avstyckning å stadsägoområde, för vilket stadsplan ej blivit fastställd. För

att bedöma, huruvida avstyckningen kommer att försvåra markens ändamålsenliga

bebyggande, lärer då bliva nödigt, att en plan uppgöres, som visar,

huru bebyggandet bör ske, och som kan tjäna till norm för bedömandet.

Enligt förslaget skall det särskilt tillkomma byggnadsnämnden att vid frågor om

fastställelse å avstyckningar vaka över att bestämmelserna i 8 § vederbörligen

iakttagas, och det skall väl därför ankomma på byggnadsnämnden

att i förekommande fall uppgöra sådan plan, som ovan omförmälts. En

dylik plan blir visserligen icke bindande för de prövande myndigheterna,

men då det icke faller inom dessa myndigheters egentliga verksamhetsområde

att pröva beskaffenheten av stadsplaner, lärer följden bliva,

att vid ärendets avgörande den av byggnadsnämnden uppgjorda planen i

allmänhet får tjäna till norm för frågans bedömande. Härigenom skulle i

fråga om byggnadsverksamhetens reglering i städerna komma till användning

ett förfaringssätt, som icke väl står tillsammans med därom i lagen

om stadsplan och tomtindelning givna bestämmelser, vilka kommissionen

oförändrade upptagit i 1 kap. av förevarande lagförslag. Enligt nämnda

bestämmelser skall byggnadsverksamheten i stad regleras antingen genom

en av Konungen fastställd stadsplan eller genom särskilda av Konungen utfärdade

byggnadsföreskrifter. Att — såsom torde bliva fallet, om tredje

stycket i förevarande paragraf upphöjes till lag -— nu bana väg för ett

förfarande, varigenom byggnadsverksamhetens reglering i städerna i stor

omfattning skulle kunna ske efter planer, som icke blivit av Konungen

prövade och fastställda, synes ej vara tillrådligt.

För att ett ändamålsenligt bebyggande av stadsägoområde, för vilket

stadsplan eller särskilda byggnadsföreskrifter icke blivit av Konungen fastställda,

ej måtte genom avstyckning försvåras, kunna måhända meddelas

föreskrifter efter förebilden av bestämmelserna i 1 kap. 7 §.

20 §.

Förslagets mening torde vara, att när Konungen efter lagens ikraftträdande

förordnar, att för ett samhälle å landet skall föras fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser, föreskrifterna i 5 kap.

skola gälla för samhället från och med det förordnandet meddelats. För

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 2it.

att detta må tydligt framgå av stadgandet i 20 £, bör avfattningen av

detsamma något jämkas.

Liknande förtydligande bör vidtagas i 10 § av G kap. ävensom i förslaget

till lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad

och vissa andra samhällen och i 6 § 3 mom. av förslaget till lag om

ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom.

6 KAI\

4

I huvudsaklig överensstämmelse med stadgandet i 20 § skiftesstadgan torde

i förevarande paragraf böra föreskrivas, att magistrat eller i stad, där magistrat

ej tinnes, vederbörande stadsstyrelse skall, så snart tid, för vilken god man utsetts,

går till ända eller god man eljest avgår eller behov av ökat antal gode män

uppstår, föranstalta om val, ävensom att magistrat eller stadsstyrelse skall överlämna

uppgift å de valda gode männen till vederbörande lantmätare och mätningsman

samt stadsstyrelse härutöver till ordföranden i ägodelningsrätten.

8 §•

Då innehållet i denna paragraf, vilkens införande i förslaget lärer bero

av det föreslagna upphävandet av 70 § skiftesstadgan, emellertid är av

självklar beskaffenhet, synes paragrafen böra utgå.

12 §.

Enär de i skiftesstadgan meddelade bestämmelserna om grunden för

vederlagets beräknande vid utbrytning av servitut icke i anledning av nu

förevarande lagstiftning torde böra ändras, synes det icke lämpligt att, pa

sätt i tredje stycket av 12 § skett, meddela särskilda bestämmelser rörande

sådant beräknande. På grund av föreskriften i 1 § av detta kapitel

komma, om annat icke föreskrives, skiftesstadgans bestämmelser till användning,

då utbrytning sker i sammanhang med skifte. Enär emellertid utbrytning

av servitut utan sådant sammanhang icke är medgiven i skiftesstadgan,

torde här böra föreskrivas, att skiftesstadgans bestämmelser om grunden

för vederlagets beräkning skola tillämpas jämväl då servitut utbrytes utan

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 28.

sammanhang med skifte. Om förslaget ändras på sätt nu är antytt, torde

det utan särskilt stadgande vara uppenbart, att där för närvarande viss

annan beräkningsgrund är i laga ordning bestämd, denna grund fortfarande

skall gälla.

7 KAP.

3 §.

Stadgandet i andra stycket av 3 § torde huvudsakligen innebära, att

med införande i tomtbokdn av nybildad tomt skall anstå, intill dess de i

stadgandet angivna omständigheterna inträffat. Den avfattning, stadgandet

erhållit, synes kunna föranleda den tolkning, att denna regel icke är ovillkorlig,

utan att från densamma skulle på grund av stadgandet i 14 §

kunna förekomma undantag. För att förhindra denna tolkning, som ej

lärer vara åsyftad, ävensom för att jämväl i övrigt tydligare uttrycka stadgandets

innebörd bör detsamma omredigeras.

4 och 5 §§.

Därest, såsom ovan föreslagits, ur 2 § i 2 kap. uteslutes vad där

säges om »i ägomätning kunnig» person, bör första punkten i förevarande

5 § erhålla den avfattning, att till upprättande av registerkarta Konungens

befallningshavande förordnar en till befattning såsom mätningsman i stad

behörig person.

Bifall till berörda förslag synes däremot ej böra föranleda motsvarande

ändring i sista stycket av 4 §.

9 §■

I andra stycket av denna paragraf föreskrives bland annat, att vid

fastighetsindelningens bestämmande skall såsom stadsäga anses område, som

brukas såsom särskild fastighet. Men det tillfälliga förhållande, att ägaren

av ett stadsägoområde utarrenderat delar av detsamma åt olika personer,

och att dessa delar i följd härav brukas såsom särskilda fastigheter, synes

icke böra vara avgörande för fastighetsindelningen, utan torde denna böra

göras beroende därav, att området i ägarens hand må anses såsom särskild

fastighet. I enlighet härmed bör avfattningen av andra stycket i berörda

del jämkas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr Hd. 73-

Den besittningsrätt, som åsyftas i tredje stycket, maste anses såsom

ständig, vare sig den utgöres av rätt till ofri grund i stad eller till vattenverk

å annans grund i förening med sådan rätt till grunden, som omförmäles

i 5 § av lagen den 24 maj .1895 angående vad till fast egendom är

att hänföra. Då i stadgandet uppenbarligen avses ständig besittningsrätt

av vad slag som helst, är det onödigt och vilseledande att jämte uttrycket

ständig besittningsrätt använda ett annat, som kännetecknar ett visst slag

av sådan besittningsrätt. Orden »eller annan besittningsrätt, den där efter

lag räknas såsom fast egendom» böra därför utgå.

17 §.

I de fall, då enligt grunderna för 19 i; kostnaderna för fastigketsregistrets

första uppläggande helt skola bestridas av statsmedel, torde

Konungens befallningskavande vid förordnande jämlikt 5 § av förrättningsman

för upprättande av registerkarta icke böra vara bunden av förslag

från samhällets sida. För att detta må tydligt framgå av lagtexten, bör

ett tillägg göras till 17 §.

Övergångsbestämmelserna.

Oaktat lagen den 31 augusti 1.907 angående stadsplan och tomtigdelning

upphäves, bör vad i andra stycket av övergångsbestämmelserna till

nämnda lag stadgas fortfarande gälla. Detta stycke bör därför med någon

jämkning i avfattningen införas bland övergångsbestämmelserna till förevarande

lagförslag.

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28

och 29 §§ i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring.

21 §.

Då i första stycket med lantmätare likställes »annan i ägomätning

kunnig person», lärer sistnämnda uttryck åsyfta allenast den, som jämlikt

bestämmelserna i 2 kap. 2 § av förslaget till lag om fastighetsbildning

i stad m. m. må innehava befattning såsom mätningsman i stad. I motiven

till nämnda bestämmelser heter det nämligen: »Där i andra delar av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 17 käft. (Nr 33.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition Nr 23.

kommissionens förslag den bestämmelse meddelats, att förrättning skall

verkställas av i ägomätning kunnig person, böra givetvis de i förevarande

paragraf meddelade föreskrifter i fråga om vem därmed skall förstås äga

motsvarande tillämpning.» Eu dylik analogisk användning av berörda lagrum

synes emellertid, då förhållandena icke äro fullt likartade, ej kunna med

säkerhet påräknas, utan bör, därest den belinnes lämplig, uttryckligen lagfästas.

Lämpligheten av att i fråga om jordavsöndring uppställa så stränga

behörighetsvillkor hos den person, som skall å karta avfatta området,

torde dock kunna ifrågasättas. Ehuru det naturligtvis från rättssäkerhetens

synpunkt måste anses såsom ett berättigat önskemål, att man jämväl beträffande

jorda vsöndringar må erhålla fullgoda kartor, kan det icke förbises,

att kostnaden härför säkerligen kommer att fördyras, om dylika villkor

uppställas för behörigheten att upprätta kartorna. Även angelägenheten

att utan större tidsutdräkt kunna erhålla fastställelse å en avsöndring

bör komma i betraktande vid prövningen av behörighetsfrågan. Innan

utredning föreligger om möjligheten att till billigt pris och med tillräcklig

skyndsamhet erhålla kartor, upprättade av personer med den behörighet,

som i förslaget förutsättes, synas knappast föreligga tillräckliga skäl att

avvika från den ståndpunkt, som i denna fråga intogs i det till 1916

års riksdag framlagda förslaget i ämnet. Denna lagrådets mening föranleder

— under förutsättning att lagrådets hemställan om avfattningen av

2 kap. 2 § i förslaget till lag om fastighetsbildning i stad m. m. vinner

beaktande — icke någon anmärkning mot lydelsen av första stycket i 21 g

av förevarande lagförslag, men under angivna förutsättning blir innebörden

av stadgandet i nämnda stycke, om dess lydelse bibehålies, en annan

än i förslaget avsetts. Detta förhållande har lagrådet ansett sig böra påpeka.

(jvergångsbestämmelserna.

Här torde böra intagas ett stadgande av innehåll, att bestämmelserna

i fjärde stycket av 21g ej skola tillämpas i fråga om avsöndring, som

skett före den 1 september 1917.

Förslaget till lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyvning, ägostyckning ocli jordavsöndring.

Såsom övergångsbestämmelse torde böra stadgas, att den föreslagna

lägen ej skall för ägostyckning, som avses i 3 g av lagen den 27 juni

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:t* Nåd. Proposition Nr 211. 75

J896 om lieminansklyvning, ägostyckning och jordavsöndriug, gälla, där

avtalet om jordupplåtelsen träffats före den I september 1917.

Övriga lagförslag.

Dessa förslag finner lagrådet icke föranleda erinran utöver vad under

5 kap. 20 § i förslaget till lag om fastighetsbildning i stad m. m. beträffande

två av dem anförts.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

tisdagen den 1!) december 1916.

Närvarande :

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för ntrikes ärendena Wallenberg,

Statråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Fris,

Stenberg,

Linnér,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde efter gemensam

beredning med chefen för civildepartementet lagrådets den 18 i

denna månad avgivna yttrande över de den 14 november 1916 till lagrådet

remitterade förslag till

1) lag om fastighetsbildning i stad m. m.;

2) lag om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och U:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

3) lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket;

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

4) lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad

och vissa andra samhällen;

5) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;

6) lag om tilliigg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring;

7) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

8) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

11) lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni*!875

angående inteckning i fast egendom; samt

12) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om

servitut.

Efter att hava redogjort för innehållet i lagrådets yttrande anförde

föredraganden:

»I anledning av lagrådets erinran beträffande uttrycket mätningsförrättning

i 6 § av 1 kap. i förslaget till lag om fastighetsbildning i stad

m. m. samt de flera andra ställen i förslaget, där ordet mätningsförrättning

förekommer i samma bemärkelse som i nämnda 6 §, vill jag framhålla, att

i de tidigare förslagen i ämnet i det sammanhang, varom nu är fråga, använts

beteckningen lantmäteriförrättning. Då i stället för sistnämnda uttryck

ordet mätningsförrättning för städernas del vunnit burskap samt sistnämnda

uttryck i 1916 års kommissions förslag genomgående kommit till

användning, har samma uttryck synts böra bibehållas.

41 § i 1 kap. av förslaget till lag om fastighetsbildning i stad in. m.

har omredigerats på sätt lagrådet hemställt. Med avseende å innehållet i

denna paragraf må erinras, att fastighetsregisterkommittén i fråga om ordet

tomt i 5 § av lagen den 24 maj 1895 angående vad till fast egendom är

att hänföra yttrat, att då i lagfartsförordningen föreskrift meddelades om

lagfart å hus eller andra byggnader, uppförda å ofri grund i stad, denna

föreskrift ej var inskränkt endast till tomt, utan skedde en sådan inskränkning

först genom nyssnämnda lag av den 24 maj 1895, men att lagbered
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 23.

ningen i sitt den 9 oktober 1909 avgivna förslag till jordabalk uttalat

den mening, att det hävdvunna uttrycket ofri tomt i 1895 års lag hänförde

sig även till upplåtelser av mark, som ej läge inom det till

tomter indelade området. Föreskriften i den förevarande paragrafen vilar

på den förutsättningen, att den sistnämnda tolkningen är den riktiga, och

att alltså ofri grund, som ej är tomt, jämväl är att hänföra till fast egendom.

Andra kapitlet i förslaget till lag om fastighetsbildning i stad m. m.

har omarbetats i enlighet ^ied lagrådets hemställan. I sitt yttrande har

lagrådet beträffande det förevarande kapitlet erinrat, att förslaget icke inneliölle

någon föreskrift av vem kostnaderna för tomtmätning skola gäldas.

Att tomtägaren, då mätningen sker på hans begäran, bör vara pliktig

gälda kostnaden för densamma synes utan vidare kunna antagas. Däremot

kan måhända tvekan råda för det fall att byggnadsnämnden förordnat om

mätningen. I § 20 av byggnadsstadgan för rikets städer föreskrives att

över varje tomt, som efter stadgans utfärdande på grund av vederbörande

myndighets beslut bildas eller förändras, tomtkarta skall upprättas och att

kommunerna böra tillse, att tomtkartor, där sådana icke redan finnas, så

fort omständigheterna medgiva, bliva upprättade även för övriga tomter i

städerna. Denna föreskrift synes innebära en förpliktelse för tomtägama

att låta mäta sina tomter och en skyldighet för kommunerna att öva tillsyn

över att tomtägarna fullgöra denna sin förpliktelse. Förordnande av

byggnadsnämnden att tomtmätning skall äga rum skulle vid sådant förhållande

vara föranlett av försummelse hos tomtägaren att ombesörja karta.

Och är detta förhållandet, lärer väl tomtägaren få anses pliktig gälda

kostnaden för tomtmätningen även där denna äger rum på byggnadsnämndens

föranstaltande. Skulle tomtägare vara missnöjd med byggnadsnämnds

beslut att tomtmätning skall äga rum, står det honom givetvis öppet att

mot beslutet föra klagan. Fastighetsregisterkommittén, som från städer,

köpingar och municipalsamhällen infordrat gällande byggnadsordningar, har

i sitt betänkande meddelat, så vitt städerna angår, att kostnaden för tomtkartors

upprättande och kontrollen därå i allmänhet syntes åligga tomtägaren,

att i några fall staden övertagit kostnaden härför samt att för eu

stad funnes föreskrivet, att, där vid förnyad uppmätning tomten icke befunnes

hava undergått förändring, kostnaden för mätningen skulle utgå av

stadskassa^ samt, beträffande köpingar och municipalsamhällen, att kostnaden

för tomtkartors upprättande och för kontrollen därå efter byggnadsordningarna

ålåge tomtägaren. På grund av det anförda och då kostnaden

för upprättande av tomtkartor ej gärna bär drabba andra än tomtägarna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 23. 7!)

synes böra föreskrivas, att kostnad för tomtmätning skall gäldas av tomtägaren.

Bestämmelse av nu angivet innehåll har upptagits såsom 11 § i det

förevarande kapitlet. Kostnad, som i paragrafen avses, omfattar samtliga

åtgärder vid tomtmätningen och således även kallelse- och kungörclsekostnad

samt kostnad för gränsmärken och deras utsättande. Aro flera ägare

av tomt till viss andel, böra de givetvis deltaga i kostnaden var efter sin

andel; äga de var sitt på marken bestämda område av tomten, bör arealen

av de särskilda delarna i förhållande till det hela vara bestämmande för

deltagandet i kostnaden. Detta torde gälla utan särskild föreskrift.

Med anledning av lagrådets anmärkningar i fråga om föreskrifterna

i 5 kap. 8 § av förslaget till lag om fastighetsbildning i stad m. m. har

i berörda 8 § sista stycket uteslutits samt första stycket vidgats att avse

avstyckning av kvartersmark. Därjämte hava i kapitlets 14 § införts bestämmelser

av innehåll dels att, där beslut är fattat om antagande av stadsplan för

förut ej planlagt område eller om framställning hos Konungen om förordnande

jämlikt 1 kap. 47 § av den förevarande lagen att särskilda föreskrifter

skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande

inom viss i gällande stadsplan ej upptagen del av staden, fastställelse å

avstyckning inom sådant område eller sådan del av staden icke må, innan

Konungen meddelat sitt beslut, äga rum, om det icke är uppenbart att

genom avstyckningen genomförande av den antagna stadsplanen eller kvarterens

lämpliga indelning i tomter icke försvåras eller tillämpningen av

ifrågasatta föreskrifter icke motverkas, dels att, om byggnadsnämnden visar,

att fråga väckts om stadsplanens utsträckande över visst område eller om

meddelande för viss del av staden av sådana särskilda föreskrifter, som

nyss nämnts, de nyss av mig omförmälda bestämmelserna skola äga motsvarande

tillämpning intill dess beslut i frågan fattats, dock att i sådant

fall med fastställelse å avstyckningen icke får anstå längre tid än sex

månader från det avstyckningsliandlingarna från förrättningsmannen inkommit

till magistraten. Större inskränkningar i användningen av avstyckningsinstitutet

än nu nämnts synas icke för närvarande böra stadgas.

Frågan hänger så intimt tillsammans med stadsplaneföreskrifterna, att den

kan förväntas varda tagen under övervägande av de sakkunniga, som erhållit

i uppdrag att revidera gällande bestämmelser om stadsplan och tomtindelning.

Det av 1916 års kommission framlagda förslag till ändrad lydelse av

21 § i hemmansklyvningslagen har av mig bibehållits oförändrat. Behöriga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bo

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 23.

att upprätta karta över avsöndring äro alltså lantmätare ock andra i ägomätning

kunniga personer. Jag vill dock framhålla angelägenheten av att

karta, varom nu är fråga, upprättas av verkligt sakkunniga personer.

Kartan såsom sådan lämnar icke ledning för bedömande av dess tillförlitlighet.

Garantierna för dess riktighet ligga endast i kompetensen hos den,

som upprättat densamma. Kostnaden för en tillförlitlig karta torde numera

ej ställa sig så höga och uppvägas mer än väl av den trygghet i jordförvärvet,

som genom en sådan vinnes. Beträffande såväl angelägenheten av

att karta över avsöndrat område upprättas av kompetent person som kostnadsfrågan

hänvisar jag i övrigt till vad 1914 års kommission härom anfört

samt mitt yttrande den 7 maj 1915, då jag i statsrådet anmälde sistnämnda

kommissions förslag för nådigt beslut om inhämtande av lagrådets

Yttrande över vissa delar därav. Jag vill endast tillägga, att redan nu

den praxis flerestädes råder, att vid ansökning om fastställelse å avsöndring

företes av lantmätare upprättad karta över avsöndringen.

Då de erinringar, som av lagrådet riktats mot 1916 års kommissions

förslag och nu ej blivit av mig särskilt berörda, synts böra föranleda

ändringar i förslaget, hava sådana i enlighet med vad lagrådet hemställt

vidtagits. De remitterade förslagen hava dessutom undergått formella jämkningar

i åtskilliga hänseenden.

Slutligen ber jag att, under hänvisning till vad 1916 års fastighetsregisterkommission

(sid. 241) anfört om visst samband mellan förslaget till

lag om fastighetsbildning i stad m. m. och det 1916 års riksdag förelagda

förslaget till lag om expropriation m. m., få erinra därom att Eders Ivungl.

Maj:t den 27 oktober 1916 beslutat att till 1917 års riksdag avlåta proposition

med förslag till lag om expropriation m. in., upptagande, om man

bortser från vissa tidsbestämmelser, i oförändrad form det till 1916 års

riksdag avlåtna förslaget i ämnet.»

Föredraganden uppläste härefter de sålunda omarbetade lagförslagen

och hemställde, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen föreläggas

riksdagen till antagande.

Statsrådets övriga ledamöter förenade sig i denna hemställan;

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lämna

sitt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av

den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:282 Skrivelse till Konungen beträffande viss del av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om expropriation m. m. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1917:109 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1917:101 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om expropriation m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner. s. 1 i texten
  4. 1SLU 1917:1 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  5. LU 1917:24 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om expropriation m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner. s. 47 i texten