Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m

1917-03-09 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:96, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts NM. Proposition Nr .96.

I

Nr %.

Kungl, Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom.,

5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7

augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker m. m.: given Stockholms slott den 9 mars

1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

linansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse

av 2 § 1 mom., 3 § 1 inom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker samt till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen

den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel,

dels besluta, att, där restitution av skatt skall äga rum för malt,

som omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka, restitutionen

må utgå direkt av maltskattemedlen,

dels ock, med ändring av vad i den till innevarande års riksdag

avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under år

1918 föreslagits, beräkna inkomsten av maltskatten till 9,250,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

• Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 80 höft. (Nr 96—97.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 96.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5,

8 och 23 SS samt 25 $ 2 mom. i förordningen den 7

augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 ock 23 §§

samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande ändrade

lydelse:

^ §•

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning av maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgivna undantag erläggas skatt

med sextionio öre för varje kilogram, dock att för varje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret avverkade etthundratusen kilogrammen

malt utgår med sextiotre öre för kilogram och för de nästa etthundratusen

kilogrammen med sextiosex öre för kilogram.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer än två och eu

Ijärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens

extrakthalt icke överstiger sex procent;

lagrat dricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka

och som ej innehåller mer än tre och sex tiondels volymprocent alkohol

och är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger

nio och fem tiondels procent;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

skattefritt bryggen varje bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri varje annat bryggeri, dill'', på grund av tillståndsbevis,

maltdrycker må tillverkas; samt

tillverkare den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet över

bryggeriets skötsel.

5 §.

Skatt skall erläggas med minst sju kronor i medeltal för varje

helgfritt dygn av den tid, under vilken maltkrossning på grund av

tillståndsbevis må äga rum.

8 §•

1. Vid skattepliktigt bryggeri må efter tillverkningsårets utgång

restitution av skatt, efter sextio öre för kilogram räknat, åtnjutas för

det under samma år omedelbart till svagdricka använda malt, dock högst

för en tredjedel av hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret avverkade

maltmängden samt icke till högre belopp, än att den återstående

skatten uppgår till minst det i 5 § stadgade medeltal.

2. Jämväl må efter tillverkningsårets utgång restitution av skatt,

efter fyrtiosex öre för kilogram räknat, åtnjutas för det under samma

år omedelbart till lagrat dricka använda malt.

3. Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket,

åtnjutes under de villkor, vilka av Kungl. Maj:t särskilt stadgas, för

den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hava åtgått för den utförda

maltdryckens tillverkning, restitution av skatt, beräknad efter den skattesats,

som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare

avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». T stället för bryggeriets

namn må dock användas en av vederbörande överkontrollör godkänd,

såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning därav eller ock bryggeriets

inregistrerade varumärke.

Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller

proppen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall

på etiketten ordet »svagdricka» vara det huvudsakligast framträdande.

På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.

Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om lagrat dricka.

25 §.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden av staten dagarvode,

som av kontrollstyrelsen bestämmes; dock må detta arvode ej utgå med

högre belopp än fyra kronor för tillsyn å ett skattepliktigt bryggeri

och med högst en krona femtio öre för varje ytterligare bryggeri,

över vilket han har tillsyn.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

Förslå 2;

till

förordning om ändrad lydelse av 1 g i förordningen flen 18

juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt,

punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel skall, efter restitution för

denaturerat brännvin och för malt, som vid skattepliktigt bryggeri

omedelbart använts för tillverkning av svagdricka och lagrat dricka, till

en särskild fond avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp

av 41,900,000 kronor.

Skulle för tre på varandra följande år medeltalet av ovannämnda

inkomster understiga 41,900,000 kronor, skall därefter vad som överskjuter

detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre år ytterligare

nedgått.

Till fonden skall jämväl läggas statsverkets inkomst av s piri tu osa
accis.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1917.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 9 mars

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wa egen berg.

Statsråden: Hasselrör

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:

Såsom jag förut omnämnt vid beräkningen av statsverkets tillgångar

för de behov, vilka vid statsregleringen för år 1918 böra fyllas, måste

för tillgodoseende av samma behov nya eller ökade skatter tillgripas.

I sådant avseende har jag ansett mig böra föreslå, bland annat, en höjning

i maltskatten, och får jag nu anmäla ett i anledning härav inom

finansdepartementet utarbetat förslag till ändrad lydelse av vissa §§ i

gällande förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

Frågan om en höjning av maltskatten utgjorde föremål för Kungl.

Maj:ts prövning senast i en till riksdagen den 5 maj 1916 avlåten

proposition, nr 240, angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom.,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj:U Kärf. Proposition Nr DO.

8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen den 7 augusti 1907

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker in. in., vilken

proposition emellertid ej vann riksdagens bifall.

Vid avlåtandet av berörda proposition lämnade jag till statsrådsprotokollet

en redogörelse rörande behandlingen av tidigare företagna

höjningar av maltskatten samt angav de grunder, varpå ifråga om maltskattesatser

och restitutionsförfarande gällande maltskatteförordnimr vilar.

Av den lämnade redogörelsen ansåg jag framgå, dels att först från den

1 oktober 1909 maltskatten nått den omfattning, som redan 1903 års

proposition om införande av maltskatt tillämnat och som jämväl riksdagens

andra kammare vid 1903 års riksdag ansett ensidig, dels att

på grund av det med 1909 års förordning införda restitutionsförfarandet

för malt, som vid skattepliktigt bryggeri omedelbart använts till svagdricka,

betänkligheter icke längre kunde föreligga med hänsyn till eu

skatteförhöjning ur synpunkten av att eu d\dik höjning menligt skulle

inverka på de skattepliktiga bryggeriernas konkurrens med skattefria

bryggerier, dels ock att, om vid en höjning av maltskatten skattedegressionen

bibehölles i ungefär samma proportion som enligt bestämmelserna

i 1909 års förordning, de mindre bryggeriernas krav på konkurrensmöjlighet

skulle bliva tillgodosett. Jag framhöll vidare, att maltskatten

aldrig uppgått till de belopp, som beräknades skola inflyta genom den

vid 1909 års riksdag beslutade höjningen, och berodde detta på den

betydande nedgång i maltavverkningen, som ägde rum från ingången

av tillverkningsåret 1909—1910, eu omständighet, som syntes ådagalägga,

att maltdryckstill verkningen vore ett ganska känsligt skatteobjekt

samt att man vid en höjning av maltskatten borde räkna med att maltdryckskonsumtionen

i följd härav sannolikt komme att minskas.

Vidare anförde jag:

»Enligt vad de av mig förut åberopade uppgifterna om maltdryckstillverkningen

(tabell I) giva vid handen, bär maltdryckskonsumtionen i Sverige särskilt

inriktat sig på starkare maltdryckssorter, i främsta rummet lageröl och pilsneröl,

under det konsumtionen av alkoholsvagare och mindre extraktrika maltdryckssorter

— hit är att räkna lagerdricka, pilsnerdricka och iskällardricka — är mera obetydlig.

Det är egentligen endast i Stockholm, som förbrukningen av sistnämnda

drickor har någon större omfattning. Att dessa drickor emellertid förtjäna att

komma till användning såsom ersättningsdrycker för Öl, framgår av de utredningar,

som verkställdes i samband med framläggandet av Kungl. Maj:ts proposition, nr 242,

till 1914 års senare riksdag med förslag till förordning angående försäljning av

alkoholhaltiga drycker m. m. Av nämnda utredningar, vilka äro fogade som bilagor

till berörda proposition och till vilka jag tillåter mig hänvisa, syntes det mig framgå,

att bestämda skäl talade för att bereda en friare ställning i försäljningshänseende

åt dessa s. k. lagrade drickor än åt det egentliga ölet. Jag framhöll, att, om man

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

därigenom kunde vinna, att konsumtionen i någon större grad leddes över till dessa

drycker från andra ur nykterhetssynpunkt icke lika oskadliga, man skulle hava löst

en viktig uppgift vid den då ifrågasatta lagstiftningen.

Jag har ansett, att det uppslag, som gavs genom den nyss omförmälta propositionen

år 1914 och som avsåg att uppdraga en gräns i försaljningshänseende mellan

Tabell I. Mängden krossat malt, uppmätt vörtmängd för olika maltdrycker Tid skattepliktiga

bryggerier och debiterad tillTerkningsskatt 1903/04—1915/16.

kl OSsät

Uppmätt vörtmängd i

hektoliter för

Debiterad

Tillverk-

ningsår

malt

kilogram

porter

lageröl

pilsneröl

lagerdricka

o. d.

andra

ölsorter

Summa

Svag-

dricka

tillverk-

ningsskatt

Kr. öre

1903/04

33,856,188

58,706..i

1,069,550.4

458.372.6

237,144.7

49,396.7

1,873,171.0

215,197.8

2,845,922

19

1904/05

36,128,348

73,137.5

1,137,397.3

504,311.9

245,188.7

82,711.1

2,042,746.5

197,851.6

3,105,845

51

1905/06

35,555,821

78,438.4

1,045,659.6

532,043.4

254,176.c

83,166.0

1,993,484.»

250,556.8

3,051,046

86

1906/07

34,767,682

88,369.7

1,009,121.6

548,553.5

242,341.2

83,486.5

1,971,872.5

250,461.5

2,982,125

14

■ 1907/08

33,626,107

84,111.o

962,359.8

532,402.3

276,111.3

51,419.6

1,906,404.1

255,434.7

3,031,442

83

1908/09

30,314,639

69,639.0

876,226.7

496,242.3

270,751.7

46,305.3

1,759,165.6

232,464.8

2,664,965

36

1909/10

25,192,061

47,411.0

725,217.6

411,804.0

198,134.4

24,901.7

1,407,469.3

266,957.3

4,988,192

65

1910/11

26,875,392

58,891. s

773,508.4

452,023.6

211,712.7

23,598.3

1,519,734.8

286,066.2

5,356,815

24

1911/12

25,992,833

57,831.8

731,711.3

448,000.2

195,793.2

23,442.1

1,456,778.6

282,656.4

5,180,676

16

| 1912/13

26,917,210

62,212.8

777,337.4

455,552.2

199,004.2

47,045.3

1,541,151.0

295,911.0

5,419,012

05

1913/14

27,501,004

61,926.3

804,666.8

471,745.7

196,807.0

24,918.5

1,560,064.3

329,317.8

5,547,327

43

1914/15

29,142,890

72,583.6

922,716.2

469,608.2

188,541.4

25,860.0

1,679,309.4

287,702.0

5,932,247

25

1915/16

29,416,855

79,766.0

1,018,359.8

472,140.7

179,834.8

26,054.4

1,776,155.7

291,857.2

5,979,217

80

Tabell II. Nedanstående maltdryckers stamvörtstyrka och motsvarande volymprocent alkohol

för Stockholms stad.

1914

—15

1913—14

1912-

-13

1911

—12

1903

-04

,

:

Stam-

vört-

styrka

Motsva- rande

volym %

alkohol

Stam- Motsva- vört- rande

styrka volym %

% B | alkohol

Stam-

vört-

styrka

o/ TJ

/o o

Motsva- rande

volym %

alkohol

Stam-

vört-

styrka

% B

Motsva- rande

volym %

alkohol

Stam-

vört-

styrka

0/ T!

/o -ö

Motsva- rande

volym %

alkohol

12.1

4.3

12.6

4.7

12.0

4.7

12.6

4.7

13.1

4.9

10.6

4.0

ll.l

4.1

11.3

4.2

ll.l

4.2

11.3

4.2

3.2

; Lager- och pilsner- dricka ............

8.3

3.1

1

8.5 i

3.2

8.6

3.2

8.6

3.2

8.5

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

K ungt. Maj ds Nät/. Proposition Nr 96.

alkoholstark are och alkoholsvagare skattepliktiga maltdrycker, bill'' i samband med

frågan om en höjning av maltskatten upptagas till förnyad pröning. Det har nämligen

synts mig höra tagas under allvarligt övervägande, huruvida man icke genom

att i beskattningshänseende uppdraga en gräns mellan starkare och svagare skattepliktiga

maltdrycker skulle kunna väsentligen undanröja de invändningar, som möjligen

kunna resas mot en höjd maltdrycksbeskattning.

De alkoholsvagare skattepliktiga maltdrycker, varom det här är fråga, hålla

enligt ett stort antal analyser, som verkställdes i och för förarbetena till 1914 års

proposition, en genomsnittlig alkoholhalt av 3.54 volymprocent — varierande i regel

från något över 3 till något under 4 volymprocent — och äga en ursprunglig extraktion

avi medeltal 9.15 procent. I Stockholm, där, enligt vad kontrollstyrelsens

uppgifter giva vid handen, 60 procent av ifrågavarande drycker tillverkningsåret

1914—15 tillverkades, är alkoholhalten något lägre eller 3.1 volymprocent och stamvörtstyrkan

8.3 procent. Till jämförelse härmed kan erinras, att i Stockholm alkoholhalten

i lageröl är 4.5 och i pilsneröl 4.o volymprocent samt stamvörtstyrkan

respektive 12.1 och 10. g procent. Uppgifter rörande dessa förhållanden för några

år har jag låtit sammanställa i tabell II. På grund av de år 1914 utförda undersökningarna

föreslog jag, att det i förordningen om tillverkning och beskattning av

maltdrycker skulle införas ett stadgande, som skulle giva dessa lagrade drickor en

särställning och definierade jag dessa såsom drycker, som ej vore hänförliga till

svagdricka och som ej innehölle mer än tre och sex tiondels volymprocent alkohol

och vore inbrygda med en ståndört, vilkens extrakthalt icke överstege nio och fem

tiondels procent.

Om vid en höjning av maltskatten ifrågavarande drickor, vilka enligt min

uppfattning äro ofarliga ur nykterhetssynpunkt, men med fördel kunna användas i

stället för Öl, undantagas från höjningen, synes man därmed hava öppnat möjlighet

för dem, som icke vilja avstå från att dricka skattepliktiga maltdrycker, att tillgodose

sin önskan i detta avseende utan att behöva underkasta sig den ökade

kostnad, som ölet skulle betinga i följd av en höjd maltskatt. Med andra ord de

befolkningslager, som skulle komma att mera kännbart träffas av en höjd maltskatt,

beredas tillfälle att i de lagrade drickoma få en ersättningsdryek, som både

är välsmakande och relativt hållbar och extraktrik. Ifråga om metoden att undantaga

dessa lagrade drickor från en höjd maltskatt ligger det nära till hands att

tänka sig samma anordning, som genom 1909 års förordning infördes i lagstiftningen

beträffande restitution för malt, omedelbart använt för tillverkning av svagdricka.

Om nämligen för det malt, som omedelbart användes för tillverkning av lagrat

dricka, restitution äger rum vid tillverkningsårets slut med ett belopp per kilogram,

som svarar mot den företagna höjningen av maltskatten, synes en praktisk lösning

vara funnen för att i beskattningsavseende skilja mellan två slag till sin typ ganska

olika skattepliktiga maltdrycker. I fråga om den tekniska utförbarheten av detta

spörsmål hyser jag ej heller någon tvekan, särskilt sedan kontrollstyrelsen i infordrat

utlåtande förklarat, att denna åtskillnad ur teknisk synpunkt icke möter

något hinder.

På nu angivna grunder har i det inom departementet utarbetade förslaget

gjorts tillägg till 3 § i förordningen om tillverkning och beskattning av maltdrycker

av samma innehåll, som Kungl. Maj:t i propositionen nr 242 vid 1914 års senare

riksdag föreslog i fråga om vad som bör förstås med lagrat dricka. I samband

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 80 käft. (N/'' 96—97.)

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

härmed föreslår jag, att, i likhet med vad som ägde rum uti ifrågavarande proposition,

till 23 § i nyssnämnda förordning fogas ett tillägg av innebörd, att de

föreskrifter, som enligt denna paragraf gälla i fråga om försäljning av svagdricka

från skattepliktigt bryggeri, skola äga motsvarande tillämpning i fråga om

lagrat dricka.

Jag tillåter mig i detta sammanhang framhålla, att införandet av en gräns

mellan starkare och svagare skattepliktiga maltdrycker även ur andra synpunkter

är värdefull. I detta avseende vill jag erinra om, att det ej sällan vid frågor om

restriktiva försäljningsåtgärder mot de skattepliktiga maltdryckerna mött svårigheter

att finna väl avvägda sådana, då, på grund av att någon gräns hittills icke

varit uppdragen mellan starkare och svagare och därmed ur nykterhetssynpunkt

farliga och ofarliga maltdrycker, man måst träffa båda dessa slag av drycker lika

strängt, ehuruväl det varit önskligt, om man från restriktionerna kunnat undantaga

de senare. Med införandet i lagstiftningen av begreppet lagrade drickor öppna sig

därför efter min mening möjligheter till vidtagande av efter egenskaperna inykterhetsavseende

hos olika drycker lämpligt avpassade åtgärder. Jämväl för maltdryckstillverkama

torde den ifrågasatta åtgärden att klassificera de skattepliktiga maltdryckerna

få betydelse. De torde nämligen genom ökad tillverkning av lagrade

drickor kunna i viss utsträckning uppväga den minskning i omsättning, som lär

bliva följden av en ökad maltskatt.»

Jag lämnade därefter eu redogörelse för den nuvarande skattebelastningen

å de skattepliktiga maltdryckerna och föreslog, att maltskatten

vid tillverkning av andra maltdrycker än lagrat dricka skulle

höjas med 10 öre från nuvarande skattesatser till respektive 27 öre för

kilogram för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000 kilogrammen

malt, 30 öre för kilogram för de nästa 100,000 kilogrammen

malt samt 33 öre för kilogram för det malt, som därefter avverkas. 1

samband därmed föreslog jag, dels att bestämmelsen om restitution

av skatt för malt, som omedelbart användes för svagdrickstillverkning,

i 8 § av maltskatteförordningen måtte ändras så, att restitutionen skulle

utgå med 24 öre för kilogram — mot 14 öre för närvarande — dels

ock att i samma paragraf skulle införas ett nytt moment av innehåll,

att efter tillverkningsårets utgång restitution av skatt, efter 10 öre för

kilogram räknat, finge åtnjutas för det under samma år omedelbart till

lagrat dricka använda malt. De närmare bestämmelserna om, huruledes

restitution skulle erhållas för malt, som omedelbart användes för

tillverkning av lagrat dricka, borde inflyta i ordningsstadgan för maltdrycksbrvggerierna,

i vilken stadga föreskrifterna om restitution för malt,

som omedelbart använts för svagdrickstillverkning, vore intagna.

Det ifrågasatta utvidgade restitutionsförfarandet ansåg jag böra

påkalla en något skärpt kontroll över vissa bryggerier. Härom anförde

jag:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts Nät/. Proposition Nr Uti.

»Hittills har det ansetts vara tillräckligt, att kontrollör besöker varje under

hans tillsyn stående bryggeri minst tre dagar i varje vecka (18 § i ordningsstadga»

för maltdrycksbryggeriema). Om emellertid restitution jämväl skall lämnas för

lagrat dricka, torde för erhållande av nödig kontroll besök å vederbörande bryggeri

av kontrollören böra göras en gång om dagen. Denna vidgade kontrollskyldighet

kräver emellertid en höjning av de i 25 § i förordningen om tillverkning och beskattning

av maltdrycker stadgade arvoden. Enligt 2 mom. i nämnda § skall

kontrollör av staten åtnjuta ett dagarvode, som av kontrollstyrelsen bestämmes:

dock får detta arvode ej utgå med högre belopp än tre kronor för tillsyn ä ett

skattepliktigt bryggeri och med högst eu krona för varje ytterligare bryggeri, över

vilket han har tillsyn. Jag anser, att berörda maximibelopp för dagarvode böra

höjas vartdera med 50 öre och har i dylikt syfte låtit utarbeta förslag till ändrad

lydelse av 25 Jj 2 mom. av förordningen om tillverkning och beskattning av malt*- drycker.»

Med den sålunda föreslagna höjningen beräknade jag, att maltskatten

för år 1917 skulle tillföra statsverket 7,400,000 kronor.

Innan jag övergår att motivera föreliggande förslag till höjd

maltskatt, tillåter jag mig- att erinra om de skäl, som föranledde riksdagen

att avslå det med propositionen nr 240 vid 1916 års riksdag

framlagda förslaget till höjd maltskatt. I sitt över berörda förslag avgivna

betänkande (nr 34) sammanfattade bevillningsutskottet dessa skal

sålunda, att den föreslagna höjningen av maltskatten dels icke läte

förena sig med de grundsatser, som fått uttryck i 1913 års riksdags

beslut om begränsande av statsverkets beroende av från rusdrycksham

teringen härflytande medel, dels icke kunde tillmätas nämnvärd betydelse

ur nykterhetssynpunkt, dels ock slutligen skulle komma att huvudsakligen

träffa de bredare, redan av ökade levnadsomkostnader hårt betungade

folklagren. Med hänsyn härtill hemställde utskottet om avslag

å propositionen, varefter andra kammaren biföll utskottets hemställan

samt första kammaren biföll propositionen. Vid företagen gemensam

votering avslogs propositionen med 175 röster mot 169.

Då jag ånyo går att framlägga förslag till en höjd maltskatt,

hava motiven härtill varit dels av statsfinansiell natur, dels ock en förhoppning

att genom en dylik skatteförhöjning resultat skola vinnas i

nykterhetsavseende.

Såsom jag erinrade vid framläggandet av förslaget till förordning

om spirituosaaccis vid 1916 års riksdag (proposition nr 238), är beskattningen

av brännvinet för närvarande proportionsvis mycket större än

beskattningen av ölet. Enligt gjorda beräkningar uppgick år 1916

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

statsverkets sammanlagda inkomst av förbrukningen av renat brännvin

till omkring 1 krona 20 öre å 1 krona 25 öre för liter å 50 procent

eller till 2.4 ä 2.5 öre för en procent alkohol, under det att maltskatten

å eu liter lageröl med en alkoholhalt av 4.5 volymprocent uppgick till

högst 5.2 öre, vilket motsvarade en skatt av ej fullt 1.2 öre för eu

procent alkohol.

Genom införandet av spirituosaaccisen har skattebelastningen a

annat brännvin än renat brännvin och sprit blivit än större än å ölet.

Så är skattebelastningen t. ex. å sådant egentligt brännvin, som är

belagt med accis, dels 65 öre i tillverkningsavgift, dels omkring 55 å

60 öre, som inflyta till statsverket såsom nettovinst å brännvinsförsäijningen,

allt för 50 volymprocent räknat, dels ock accis, uppgående till

60 öre för liter oavsett alkoholhalten och således, då här avsett egentligt

brännvin torde hålla en genomsnittlig alkoholhalt av 45 volymprocent,

till 66 öre för 50 volymprocent. Sammanlagt uppgår alltså

skattebelastningen till omkring 1 krona 85 öre å 1 krona 90 öre för

liter accispliktigt egentligt brännvin å 50 volymprocent eller till 3.7 å

3.8 öre för en procent alkohol.

Med hänsyn härtill synas de alkoholstarkare maltdryckerna utan

olägenhet kunna tåla vid en större beskattning än som för närvarande

är fallet. En dylik större beskattning torde jämväl ur olika synpunkter

få anses önskvärd och behövlig.

De betydande restriktioner, som bränn vinsförsäljningen numera är

underkastad, ävensom den starka skattebelastningen å brännvinet har

medfört, att förbrukningen av brännvin i hög grad minskats. Följden

härav har blivit, att konsumtionen sökt sig över till andra alkoholhaltiga

drycker, bland vilka de alkoholstarkare maltdryckerna torde intaga främsta

rummet. För att åtminstone i viss grad motverka denna konsumtionsöverflyttning

torde en starkare beskattning av de alkoholstarkare maltdryckerna

vara motiverad. En höjd maltdrycksbeskattning framstår därför

såsom ett komplement till den förhöjda beskattning å brännvin, som

införts genom spirituosaaccisen.

Gent emot den ifrågasatta större beskattningen av vissa maltdrycker

har vid olika tillfällen och senast vid 1916 års riksdag anförts,

bland annat, att den skulle komma att huvudsakligen träffa de bredare

folklagren. Visserligen är det sant, att de alkoholstarka maltdryckerna,

särskilt lageröl, till större delen konsumeras bland dessa folklager, men

det torde icke vara riktigt att antaga, att så skulle bliva förhållandet,

om maltdrycksbeskattningen utformas på sådant sätt, att de alkohol
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Hd. 1 -5

starkare maltdryckerna bliva väsentligt dyrare än de alkoliolsvagare.

De förstnämnda dryckerna äro att anse icke såsom nödvändighetsartiklar

utan såsom överflödsvaror, från vilka man kan avstå och från vilka allmänheten

också i viss mån avstått vid de förhöjningar av maltskatten, som

tidigare ägt rum. .lag tillåter mig i detta hänseende erinra om, i vilken

omfattning konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker minskades genom

bé åren 1907 och 1909 beslutade höjningarna av maltskatten. Under

tillverkningsåret 1909 —1910 var sålunda den uppmätta vörtmängden för

lageröl och pilsneröl 1,137,021.6 hektoliter mot 1,557,673.1 under tillverkningsåret

1906—1907; minskningen uppgick till omkring 27 procent.

Tillverkningsåret 1912—1913 var den uppmätta vörtmängden endast

1,232,889.6 hektoliter eller 20 procent mindre än den uppmätta vörtmängden

tillverkningsåret 1906—1907. Från och med tillverkningsåret

1913—1914 inträder emellertid en betydligt ökad konsumtion av lageröl

och pilsneröl. Under tillverkningsåret 1915—1916 var den uppmätta

vörtmängden för lageröl och pilsneröl 1,490,500.5 hektoliter eller endast

obetydligt mindre vörtmängd än tillverkningsåret 1906—1907. Om anledningen

till denna konsumtionsförskjutning har jag redan Tittalat mig.

De nu lämnade uppgifterna synas mig emellertid berättiga till den slutsatsen,

att en starkare skattebelastning är erforderlig å de skattepliktiga

maltdryckerna samt att som följd härav en nedgång i konsumtionen

kommer att äga rum, vilken nedgång blir större, ju högre skatten

kommer att sättas.

1 sistnämnda avseende kommer en höjning av maltskatten att hava

betydelse ur nykterhetssynpunkt. Ehuru det för 1916 års riksdag framlagda

förslaget om eu höjning av maltskatten med 10 öre för kilogram

enligt min uppfattning skulle hava kommit att bliva av betydelse ur

nykterhetssynpunkt, har jag med hänsyn till de delade meningar, som

framträdde inom riksdagen i detta avseende, ansett mig, för att fullständigt

undanrödja de invändningar, som härutinnan kunna framställas,

nu böra ifrågasätta en mera betydande höjning av maltskatten. Då

skattebelastningen å lageröl för närvarande allenast uppgår till 1.2 öre

för procent alkohol, men till 3.7 å 3.8 öre å de accispliktiga dryckerna,

kommer en tredubbling av högsta skattesatsen för ett kilogram malt —

23 öre — att åstadkomma ungefär samma skattetryck å de alkoholstarkare

maltdryckerna som å de accispliktiga dryckerna. Gent emot

en dylik tredubbel skattesats torde åtminstone icke kunna göras gällande,

att den ej skulle få betydelse ur nykterhetssynpunkt. Den lärer i stället

föranleda en högst väsentlig minskning i maltdrycksförbrukningen. Kombineras

den sålunda betydligt höjda maltskatten med ett restitutions
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 96.

förfarande, likartat med det vid 1916 års riksdag föreslagna, ifråga om

de lagrade drickorna, torde ur de bredare folklagrens synpunkt icke

några befogade invändningar kunna framställas, då de alkoholsvagare

maltdryckerna bibehållas vid sin nuvarande skattebelastning.

1 det inom finansdepartementet utarbetade förslaget har alltså

ilen högsta skattesatsen upptagits till 69 öre för kilogram. Vidare har

skattedegressioneu bibehållits vid tre öre för kilogram malt mellan de

olika skatteklasserna, så att tillverkningsskatten skulle bliva 63 öre för

kilogram för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000 kilogrammen

malt, 66 öre för kilogram för de nästa 100,000 kilogrammen

samt 69 öre för kilogram för det malt, som därefter avverkas.

Den nu gällande skattedegressionen har — såsom föredragande

departementschefen framhöll i sitt yttrande till det vid propositionen

nr 18 vid 1909 års riksdag fogade utdrag ur statsrådsprotokollet (sid.

13 och 14) — till ändamål att förekomma, att genom skattepåläggning

bryggeriernas inbördes konkurrensförhållandeu rubbades. Man kunde

icke förbise, yttrade han, att, då de större bryggerierna i allmänhet

vore i stånd att bestämma salupriset på maltdryckerna även från de

mindre bryggerierna, men för dessa senare bryggerier otvivelaktigt på

grund av drygare kostnader för administration m. m. produktionskostnaderna,

relativt taget, vore större än för storindustrien, en likformigskatt

kunde vålla avgörande svårigheter för den mindre industrien att

bestå i konkurrensen. Departementschefen ansåg, att man, utan att

kunna sägas vara njugg i beräkningen, kunde fastslå, att den degression

i skatteskalan, varigenom hjälp borde beredas den mindre industrien

i konkurrensen med den större, icke under några förhållanden behövde

för att fylla sitt ändamål göras större, än) att skillnaden uppgång**

till ungefär 20 procent, som alltså skulle tillgodokomma de minsta

1 »ryggerierna.

Med tillämpande av den av föredragande departementschefen år

1909 hävdade uppfattningen,! att skillnaden mellan högsta och lägsta

skattesats skulle utgöra omkring 20 procent, skulle med eu högsta skattesats

av 69 öre för kilogram lägsta skattesatsen sättas till 55 öre. Emellertid

lärer en dylik anordning föranleda en högst väsentlig förändring i

skattelindringens totala belopp. 1 tabell III hava till belysning av

verkan av degressionen vid bryggerier med olika avverkning sammanställts

uppgifter om skattens totala belopp, maltskatten i medeltal för

kilogram, skattelindringen i öre för kilogram för respektive bryggeri i

jämförelse med ett bryggeri om 600,000 kilograms avverkning samt

den totala skattelindringen i kronor, allt enligt gällande bestämmelser

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:tu Nåd. Proposition Nr 96.

och enligt föreliggande förslag. Till jämförelse härmed har angivits

skattelindringen dels uttryckt, i öre för kilogram dels i totalbelopp, om

skattesatserna bleve 55 respektive (52 och 69 öre samt således degressionen

mellan högsta och lägsta skattesats 20 procent.

Tabell 111. Jämförelse mellan verkan av olika degressionssknlor vid bryderi er med olika

avverkning''.

Ett bryggeri med vid- stående maltavverkning

25,000

kg.

50,000

kg-

75,000

kg.

100,000

kg.

150,000

kg.

200,000

kg-

300,000

kg-

400,000

kg.

600,000

kg.

Betalar nu i maltskatt kr.

4,250

8,500

12,750

17,000

27,000

37,000

60,000

83,000

129,000

Betalar enligt förslaget i

maltskatt kr...............

15,750

31,500

47,250

63,000

96,000

129,000

198,000

267,000

405,000

Har nu i medeltal en skatt

per kg. öre ..................

17

17

17

17

18

18.5

20

20.7 5

21.5

Enligt förslaget i medeltal

en skatt per kg. öre......

63

63

63

63

64

64.5

66

66.75

67.5

Skattelindring i jämförelse

med!; ett bryggeri om

600,000 kg. avverkning,

öre per kg. nu och enligt

förslaget ....................

4.5

4.5

4.5

4.5

3.5

3.0

1.5

0.75

Total skattelindring i kr.

nu och enligt förslaget...

1,125

2,250

3,375

4,500

5,250

6,000

4,500

3,000

—

Med en degressionsskala på

55, 62 och 69 öre per kg.

är skattelindringen öre

per kg.........................

10.5

10.5

10.5

10.5

8.2

7

3.5

1.75

Total skattelindring i kr.

2,625

5,250

7,875

10,500

12,300

14,000

10,500

7,000

—

Såsom framgår av tabellen, blir skattelindringen, uttryckt i öre

för kilogram, samt skattelindringens totala belopp lika stora enligt

gällande skatteskala och enligt den föreslagna skalan. Däremot skulle,

om skattesatserna bleve 55 respektive 62 och 69 öre för kilogram,

skattelindringen bliva något mera än två gånger så stor som för när
varande.

Enär produktionskostnaderna vid bryggerier av olika storlek

icke torde komma att röna inflytande av en skattehöjning i annan mån,

än att höjningen åstadkommer en minskad förbrukning och därmed en

minskad produktion, men denna minskade produktion kan antagas tämligen

likformigt äga rum vid alla bryggerier, och därmed också den ur

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 9ti.

den minskade produktionen härflytande kostnadsökningen likformigt göra

sig gällande inom hela industrien, torde en förändring av nu bestående

skattelindring vid de smärre bryggerierna icke vara påkallad. Med

hänsyn härtill har jag därför föreslagit, att degressionen mellan högsta

och lägsta skattesats skall vara 6 öre och icke, såsom år 1909 ifrågasatts,

20 procent.

Tabell IV. Jämförelse mellan verkan av olika skattesatser.

i

Skatt per j

kilogram

1

Motsvarar för liter

.

Motsvarar per j

1/j-butel.j

Höjning per halv- butelj i jämförelse

med nuvarande skatt

! till och med

| 100,000 kg.

S 100,001—

; 200,000 kg.

LO |

8 g

O O

o H

°J

pr 3

er? 1

till och med

100,000 kg.

i

100,001—

200,000 kg.

mer än

200,000 kg.

till och med

i 100,000 kg.

1

100,001— ;

200,000 kg. i

LC

8g

o ®

o H

° s»

77 P

crq

till och med

100,000 kg.

100,001— I

200,000 kg.

mer än

200,000 kg.

öre

öre

öre

öre

Gällande skatte-

•

sats:

för lageröl ......

3.84

4.51

5.19

1.28

1.50

1.7 3

- ■

■ -

—

för pilsneröl ...

IT

20

23

3.38

3.0b

4.5 7

1.13

1.33

1.52

'' -

för porter ......

5.96

7.oi

8.0 7

1.99

2.34

2.69

för lagrat dricka

2.3 G

3.13

3.60

0.88

1.04

1.30

—

1916 års förslag:

1

för lageröl ......

|

6.10

6.77

7.45

2.03

2.26

2.4 8

0.75

0.7 6

0.7 5

för pilsneröl ..

r

30

33

0.37

5.9 7

6.56

1.7 9

1.99

2.19

0.66

0.66

0.6 7 |

för porter ......

I

9.17

10.52

11.57

3.16

3.51

3.86

1.17

1.17

1.17 !

för lagrat dricka

17

20

23

2.6ö

3.13

3.60

0.8 8

1.04

1.20

—

—

— 1

Föreliggande för-

slag:

för lageröl ......

)

14.22

14.90

15.58

4.74

4.96

5.19

3.46

3.46

3,6

för pilsneröl ..

63

66

69

12.53

13.12

13.7 2

4.17

4.3 7

4.57

3.04

3.04

3.0 5

för porter ......

)

22.10

23.15

24.20

7.36

7.71

8.06

5.3 7

5.3 7

5.37 !

för lagrat dricka

IT

20

23

2.66

3.13

3.60

0.88

1.04

1.20

—

—

- -

I tabell IV har jag låtit sammanställa uppgifter om skattebelastningen

å de viktigare maltdryckerna enligt nu gällande skattesatser

samt enligt de år 1916 föreslagna och av mig nu ifrågasatta skattesatserna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr .96''.

Såsom framgår av tabellen skulle den ifrågasatta skattehöjningen

till exempel för liter (halvbutelj) lageröl uppgå til! ungefär 3 Va öre.

Den totala skattebelastningen på en halvbutelj lageröl skulle uppgå till

omkring 5 öre. Prisförhöjningen komme med hänsyn härtill att variera

mellan 3 och 4 öre för halvbutelj. Skillnaden i skattebelastning mellan

lageröl och lagrat dricka uppgår till 4 öre för halvbutelj eller för ett

dussin halvbuteljer till 48 öre. Denna betydande prisskillnad torde

komma att i hög grad medverka till en konsumtionsförskjutniog i riktning

mot de lagrade drickorna.

Vid 1916 års riksdag restes, såsom jag redan förut omnämnt, invändningar

mot en höjd maltskatt jämväl ur den synpunkten, att

den ej läte förena sig med de grundsatser, som fingo uttryck i

1913 års beslut om begränsande av statsverkets beroende av från rusdryckshanteringeu

härflytande medel. I fråga härom anförde bevillningsutskottet

i sitt förut åberopade betänkande nr 34 följande:

»Ty även om maltskatten på grund av bestämmelsen i 1 § av förordningen

om statsverkets fond av rusdrycksmedel är att hänföra till de medel, vilkas sammanlagda

överskott skall avsättas till nyssnämnda fond. lärer en höjning av maltskatten

icke kunna undgå att utöva inflytande på den medeltalsberäkning, som jämlikt

samma 1 § skall årligen verkställas. Härom stadgas nämligen: »skulle för tre på

varandra följande år medeltalet av ovannämnda inkomster understiga 41,900,000

kronor, skall därefter vad som överskjuter detta medeltalsbelopp avsättas till fonden.

På enahanda sätt förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning beimnes, att

medeltalet av ovannämnda inkomster under närmast föregående tre är ytterligare

nedgått.» Uppenbart torde vara, att. den sålunda stadgade medeltalsberäkningen

skulle komma att avsevärt förryckas, därest maltskatten, genom eu av riksdagen

företagen förhöjning av maltskattesatsema, tillförde statsverket en väsentligt ökad

inkomst. Visserligen har herr Waldén i motionen II: 331 till förekommande av

berörda olägenhet föreslagit, att den av den höjda maltbeskattningen föranledda inkomst

skall tillföras statsverkets fond av rusdrycksmedel. Enligt utskottets mening

torde emellertid detta förslag icke låta sig praktiskt utföras, enär det svårligen och

i varje fall icke utan omfattande beräkningar kan fixeras, vilken del av maltskattens

totala belopp är att anse såsom beroende av förhöjningen av denna skatt.»

Såsom härav framgår, har utskottet ansett, att genom en förhöjning

av en skatt eller avgift, vars överskott skall tillföras rusdrycksmedelsfonden,

medeltalsberäkningen rörande det maximibelopp, som av

de så kallade rusdrycksmedlen får för statsverkets behov användas,

skulle komma att avsevärt förryckas. Emellertid torde denna uppfattning

åtminstone icke i förevarande situation kunna göras gällande. I

detta avseende tillåter jag mig erinra om, att nykterhetskommittén i

underdånigt utlåtande den 15 december 1912 föreslog tillämpande av

en treårig medeltalsberäkning och därom anförde följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 80 höft. (Nr 96—97.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

»I likhet med minoriteten inom rusdrycksmedelskommittén anser nykterhetskommittén,

att begränsningssiffran bör ställas i sådan relation till nykterhetens framsteg

bland befolkningen, att statens genom ifrågavarande siffra uttryckta minskade

beroende av rusdrycksmedlen blir en direkt och automatiskt inträffande följd av

rusdrycksförbrukningens minskande.

Det av reservanterna föreslagna sättet för bestämmande av den nedåt rörliga

begränsningen torde emellertid under vissa omständigheter kunna medföra alltför

häftiga kastningar i budgeten. Om under något år statsinkomsterna av rusdrycksmedlen

betydligt nedginge av anledning, som.vore främmande för nykterhetsfrågan,

såsom till exempel fallet var under året 1909, skulle enligt minoritetens förslag en

ny begränsningssiffra hava nåtts, vilken emellertid icke behövde vara en följd av nykterhetens

framsteg bland befolkningen. För att förebygga inverkan av dylika tillfälliga

omständigheter, har kommittén ansett att begränsningssiffran bör minskas

allenast för det fall, att medeltalet av statens samtliga inkomster av rusdrycksmedlen

under en viss tid understiger den gällande begränsningssiffran. Den tid, för

vilken ett dylikt medeltal skulle beräknas, synes lämpligen kunna fastställas till tre

år, och hava kommitterade tänkt sig följande förfaringssätt. Då riksdagen år 1918

fastställer riksstaten för 1919, uträknas, huruvida medeltalet av de under åren

1915, 1916 och 1917 influtna rusdrycksmedelsinkomsterna — både de, som disponerats

för statsregleringens behov och de, som avsatts för fondering — understigit

det fastställda begränsningsbeloppet. År detta fallet, blir det sålunda erhållna medeltalet

begränsningssiffra. Vid riksstatens uppgörande varje följande år verkställes

liknande uträkning rörande medeltalet för de närmast föregående tre åren och fastställes

med ledning därav en ny begränsningssiffra, om medeltalet visar sig vara

lägre än den gällande siffran.»

Nykterhetskommitténs förslug till medeltalsberäkning upptogs i det

förslag till förordning angående statsverkets fond av rusdrycksmedel,

som framlades för 1913 års riksdag genom propositionen nr 186. Till

det vid nämnda, proposition fogade utdrag ur statsrådsprotokollet anförde

föredragande departementschefen följande:

»Av de föreliggande förslagen till frågans lösning finner jag det av nykterhetskommittén

förordade vara mest ägnat att på samma gång hålla möjligheten öppen

för vinnande av det sålunda åsyftade målet och bereda nödig trygghet mot störande

rubbningar i statens ekonomi. Man får emellertid icke förbise, att denna trygghet

såväl med det ena som med det andra förslaget kan äventyras, därest försäljningspriset

på brännvinet skulle i någon nämnvärd grad nedsättas. Då det kan befaras

att, sedan städernas intresse av försäljningsmedlens storlek upphört, åtgärder i

sådant syfte på ett eller annat håll må komma att vidtagas, lärer staten få vara

beredd att i lagstiftningsväg ingripa reglerande i förevarande avseende.»

Såsom framgår av de anförda ställena i nykterhetskommitténs

utlåtande och föredragande departementschefens anförande till det vid

1913 års proposition, nr 186, fogade utdrag ur statsrådsprotokollet,

hyste man då den uppfattningen, att den år efter år fastställda

begränsningssiffran skulle stå i relation till nykterhetens framsteg

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

bland befolkningen och att den metod, som valdes för begränsningssiffrans

fastställande, skulle lämna garanti mot »alltför häftiga kastningar

i budgeten». Nykterhetskommitténs erinran om förhållandena under år

1909 såsom främmande för nykterhetsfrågan, torde bäst ådagalägga den

tankegång, som ligger till grund för den gällande metoden i fråga om

begränsningssiffrans fastställande på grundvalen av treåriga medeltal.

Det torde ej av någon kunna förnekas, att de rådande förhållanden,

vilka medfört en avsevärd nedgång i statsverkets inkomster av rusdrycksmedlen,

väsentligen icke kunna tillbakaföras på nykterhetens framstegbiand

befolkningen. Den ovanligt långa och häftiga kris, som vårt land

genomgår, har föranlett Kungl. Magt att vidtaga åtgärder, som för

att bevara åt befolkningen livsmedel i tillräcklig omfattning djupt

ingripit i tillverkningen av alkoholhaltiga drycker. Så är fallet med

Kungl. Maj:ts upprepade och betydande inskränkningar i brännvinsbränningen

och jämväl ifråga om det av Kungl. Maj:t utfärdade förbudet

mot mältning av spannmål utan folkhushål Iningskommissionens

tillstånd. De under oktober 1916 genomförda inskränkuingarna i brännvinsbränningen

hava jämväl haft en kraftig återverkan på brännvinsförsäljningen,

vilken genom de den 3 november 1916 i skärpt form

förnyade restriktionerna ytterligare inskränkts.

Följden av dessa nödvändiga åtgärder blir givetvis en kraftig

nedgång av statsverkets inkomster av rusdrycksmedlen. I propositionen

rörande statsverkets tillstånd och behov för år 1918 har jag beräknat

statsverkets ifrågavarande inkomster till 33 miljoner kronor oberäknat

spirituosaaccisen. De beräknade inkomsterna understiga sålunda med

8,900,000 kronor den nu gällande begränsningssiffran. Under förutsättning

att inkomsterna inflyta såsom beräknats, skulle kristiden komma

att utöva ett avsevärt förryckande inflytande på framtida statsregleringar

och på grund av kristidens långvarighet sådana förhållanden komma

att inträffa, som nykterhetskommittén med sitt förslag om begränsningssiffrans

fastställande genom treårig medeltalsberäkning ansåg sig kunna

förebygga.

På grund av vad jag sålunda anfört anser jag en höjning av

någon av de skatter, som ingå bland rusdrycksmedlen, icke under nuvarande

omständigheter komma i strid med de grundsatser, som fingo

uttryck i 1913 års riksdags beslut om det allmännas frigörande av från

rusdryckshanteringen härflytande medel. Jag anser det snarare kunna

ifrågasättas, huruvida icke en dylik höjning står i nära överensstämmelse

med den mening, åt vilken föredragande departementschefen i sitt nyss

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

citerade yttrande givit uttryck. På grund av oförutsedda förhållanden

har nämligen gällande medeltalsberäkning icke visat sig skänka nödig

trygghet mot störande rubbningar i statens ekonomi och den av mig

föreslagna maltskatten, som kommer att med några miljoner höja de

beräknade inkomsterna av rusdrycksmedel, torde kunna anses såsom eu

reglerande åtgärd i syfte att motverka den oförutsedda med nykterhetens

framsteg bland befolkningen icke sammanhängande minskningen av

ifrågavarande medel.

Enligt det vid 1916 års riksdag med propositionen nr 240

framlagda förslaget till vissa ändringar i maltskatteförordningen skulle,

såsom jag förut erinrat, de i 25 § 2 mom. av denna förordning

bestämda maximibeloppen för dagarvode till kontrollör höjas med 50 öre,

så att arvodet skulle få utgå med högst 3 kronor 50 öre (för närvarande

tre kronor) för tillsyn å ett skattepliktigt bryggeri och med högst 1

krona 50 öre (för närvarande 1 krona) för varje ytterligare bryggeri,

över vilket han har tillsyn. Med hänsyn till den viktiga kontrollverksamhet,

kontrollör har att utöva över tillverkningen på grund av den

enligt föreliggande förslag betydligt höjda maltskatten, och då det vid

vissa större bryggerier kan vara av nöden att anordna en mera ingående

kontroll, har jag ansett, att maximibeloppet för dagligt arvode vid

det första bryggeriet, som varje kontrollör har att kontrollera, bör

höjas till fyra kronor. Enär kontrollkostnaderna sålunda skulle komma

att ökas, torde det i 5 § av förordningen fastställda minimibeloppet för

skatt i medeltal böra höjas från sex kronor till sju kronor.

En fullt tillförlitlig beräkning av vad den höjda maltskatten kan

komma att giva i statsinkomst möter stora svårigheter. I detta avseende

tillåter jag mig hänvisa till vad jag redan förut anfört, nämligen att maltdrycksförbrukningen

hittills visat sig vara ganska känslig för prisförhöjningar.

Det torde därför erfordras att iakttaga försiktighet vid beräkningarna

och som sannolik verkan av maltskattens höjande räkna

med en betydligt minskad förbrukning av de standarddrycker, som träffas

av den höjda skatten.

På grund av den betydande höjningen torde någon ledning icke

kunna hämtas från föregående erfarenheter. Jag har emellertid ansett,

att man med stor sannolikhet kan räkna med, att förbrukningen av de

alkoholstarkare maltdryckerna komme att minskas till hälften av nuvarande

konsumtion.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 96.

Tillverkningsåret 1915/16 uppgick maltavverkningen till följande

belopp nämligen:

11,137,695 kilogram å 17 öre

4,027,355 )» å 20 »

14,251,805 » å 23 »

eller sammanlagt 29,416,855 kilogram.

Maltskatten inbragte berörda tillverkningsår utan avdrag för restitutioner

5,979,217 kronor 80 öro och efter dylikt avdrag 5,690,772 kronor

72 öre. Den enligt 5 § i gällande maltdrycksförordning influtna tillläggsskatten

utgjorde 1915/16 2,423 kronor 50 öre, vilka äro inräknade

i förestående nettobehållning.

Med utgångspunkt från antagandet att förbrukningen av de alkoholstarkare

maltdryckerna komme att nedgå till hälften, skulle därmed också

maltavverkningen för tillverkningen av dessa drycker nedgå till hälften.

Tillverkningsåret 1915/16 var hela maltavverkningen vid de skattepliktiga

bryggerierna 29,416,855 kilogram. Härav åtgingo för tillverkning

av svagdricka omkring 2,100,000 kilogram samt för tillverkning av

lagrade drickor omkring 2,100,000 kilogram. För tillverkning av alkoholstarkare

maltdrycker åtgingo sålunda omkring 25 miljoner kilogram malt.

Med den föreslagna skattesatsen och under den antagna förutsättningen av

halv maltavverkning skulle maltskatten för tillverkningen av dessa drycker

kunna beräknas komma att uppgå till 8,250,000 kronor. För att få den

totala maltskatten bör härtill läggas maltskatten för tillverkning av lagrat

dricka. Härvid har jag beräknat, att tillverkningen av lagrat dricka

skulle mer än fördubblas och härför åtgå en maltmängd av 5 miljoner

kilogram. Skatten härför skulle i runt tal uppgå till 1 miljon kronor.

Jag tror mig därför kunna föreslå, att den sammanlagda maltskatten

beräknas för år 1918 till 9,250,000 kronor. Då i statsverkspropositionen

maltskatten för sistnämnda år beräknats till 5,700,000 kronor, skulle

alltså den nu föreslagna höjningen av skatten giva 3,550,000 kronor

mera i inkomst.

I likhet med vad som är fallet med restitution för malt, som användes

för svagdrickstillverkning i skattepliktigt bryggeri, bör restitution

för malt, som användes för tillverkning av lagrat dricka, utgå direkt av

maltskattemedlen.

Enligt 1 § i gällande förordning angående statsverkets fond av

rusdrycksmedel skall av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt, punschskatt och brännvinsförsäljningsmedel, efter restitution

för denaturerat brännvin och för malt, som vid skattepliktigt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 96.

bryggeri omedelbart använts för tillverkning av svagdricka, till en särskild

fond avsättas vad som för varje år överskjuter ett belopp av

41,900,0<''0 kronor. Under förutsättning att restitution för malt, som användes

för tillverkning av lagrat dricka, skall utgå direkt av maltskattemedlen,

är det erforderligt, att sådan ändring vidtages i ovanberörda lagrum,

att jämväl vad som restituerats för malt, som omedelbart använts för

tillverkning av lagrat dricka, skall avräknas från maltskattemedlen, innan

det belopp fastställes, som kan komma att fonderas. På grund härav

har jag jämväl låtit utarbeta förslag till ändrad lydelse av 1 § i nu

omförmälda förordning.

Kontrollstyrelsen

slagen utan erinran.

har i infordrat utlåtande lämnat författningsför
4.

Sedan departementschefen härefter uppläst omförmälda, inom finansdepartementet

utarbetade förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 §

1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i förordningen

den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

samt till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen

den 18 juli 1913 angåendé statsverkets fond av rusdrvcksmedel, hemställde

departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels antaga berörda författningsförslag,

dels besluta att, där restitution av skatt skall äga rum för malt,

som omedelbart använts för tillverkning av lagrat dricka, restitutionen

må utgå direkt av maltskattemedlen,

dels ock, med ändring av vad i den till innevarande års riksdag

avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under år

1918 föreslagits, beräkna inkomsten av maltskatten till 9,250,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj: t Konungen

förordna, att proposition i ämnet skulle till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Jochum Beck-Friis.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:257 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående ändrad lydelse av rubrikerna nr 192 och 193 för maltdrycker och mjöd i gällande tullt s. 1 i texten
  2. Rskr. 1917:256 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 2 s. 10 i texten
  3. BevU 1917:54 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad lydelse av rubrikerna nr 192 och 198 för maltdrycker och mjöd i gällande tulltaxa. s. 19 i texten
  4. BevU 1917:53 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 5, 8 och 23 §§ samt 25 § 2 mom. i s. 1 i texten
  5. BevU 1917:66 Betänkande angående beräkning av bevillning arna för år 1918. s. 46 i texten