Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m

1920-01-30 · 42 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:95, Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Mnj.ts proposition Nr 95.

1

Nr 95.

Kungi. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. m.; given Stockholms

slott den 30 januari 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

flnansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

1) att godkänna bilagda förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst;

2) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1920

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,

flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering

av folkskollärare m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1920 anvisa

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 45,200,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å...... kronor 20,800,

att av avgifter för granskning av biograf bilder direkt utgå;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 79 höft. (Nr 95.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å ................................................................................ kronor 80,000,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å .................................................................................... kronor 430,000,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag

å ................................................................................... kronor 50,800,

att i första hand direkt utgå av bidrag till bankinspektionen; samt

för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit

ett reservationsanslag å............................................................ kronor 40,800,

att av denatureringsavgifter direkt utgå;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt

angivits, å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln

))

tredje

»

))

fjärde

»

»

femte

»

))

sjätte

»

))

sjunde

y>

»

åttonde

»

nionde

»

samt

kronor 4,780,000

» 900,000

» 29,210,000

» 18,320,000

» 13,760,000

» 10,290,000

» 13,800,000

» 2,940,000

3) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921

dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens

befattningshavare och pensionärer in. fl. vid sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

högst......................•..................................... kronor 160,000,000,

dels ock förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola

bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken,

flottans pensionskassa, statens anstalt för pensionering av folkskollärare

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 95.

in. H., försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,

patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen samt

kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av

de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 kunna

varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

t j änstgöringspennin gar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén

och marinen;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition År 95. 5

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag; samt

uppmnntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av

stegringen i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen,

prövar sådant av omständigheterna påkallat.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.

Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid, för det fall att

det sålunda erhållna talet icke är jämnt delbart med 2, detsamma, därest

det med högst 1 understiger närmast högre med 2 jämnt delbara tal,

höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast lägre med 2

jämnt delbara tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Mom. 1. För andra i denna kungörelse avsedda befattningshavare

än de i mom. 2 bär nedan nämnda utgår dyrtidstillägget på följande sätt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Å avlöningsförmåner, som icke överstiga 100 kronor för månad,

utgår dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg

för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt

nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 1,250

kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet.

Å del, som överstiger 1,250 kronor för månad, utgår icke dyrtidstillägg.

Mom. 2. Rörande dyrtidstillägg åt befattninghavare vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt

häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är

särskilt stadgat.

§ 4.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1 angivna

slags avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende därå,

att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas jämväl

andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid musikaliska

akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott av

egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån

ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme i veckan

än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock till förste

notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som förordnats

att förvalta häradshövdingämbete, dj^rtidstillägg bestrides av statsmedel

även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom

avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del

av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå

dyrtidstillägg beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ls proposition Nr 95.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har

tjänstledighet av annan anledning, minskas dyr tid stillägget i samma

proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen

och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren

icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§ r

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken

avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest

och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången

av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad

avlön in gsförhöj ning, anser sådant av omständigheterna påkallat,

därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande

tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst

hälften av vad dyrtidstillägg. å dem tilldelade belopp enligt berörda

bestämmelser skolat utgöra.

§ 8-

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning,

som medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid

den befattning, till vilken han först blivit befordrad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

§ 9.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. samt indelt manskap

vid krigsmakten.

§ io.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ Il
-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 12-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes. -

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 95.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PetréN,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement

följande:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om beredande

av fortsatta dyrtidsbidrag åt befattningshavare i statens tjänst.

Till en början ber jag därvid att få erinra om vad jag till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 7 innevarande januari vid anmälan

av frågorna rörande regleringen av utgifterna å tilläggsstaten till

riksstaten för år 1920 under rubriken: »För flera huvudtitlar gemensamma

frågor» anförde rörande dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och

pensionärer under nämnda år. Jag yttrade därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 79 höft- (Nr 95.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts ''proposition Nr 95.

»Vad beträffar dyrtidstillägg för år 1920 gäller, att de av föregående års

lagtima riksdag antagna allmänna grunder för dylika tillägg jämlikt kungörelsen den

30 maj 1919 (nr 262) skola lända till efterrättelse jämväl under första halvåret av

innevarande år. För beredande av dyrtidstillägg under detta år avsatte 1919 års

lagtima riksdag såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 116,000,000 kronor. I

fråga om denna avsättning anförde jag till statsrådsprotokollet den 14 mars 1919

(proposition nr 225), att det icke syntes mig lämpligt att redan då verkställa uppdelning

av sagda belopp å de särskilda huvudtitlarna eller i övrigt träffa definitivt

avgörande om, huru för år 1920 kostnaderna för dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare

och pensionärer skulle bestridas. Jag är icke heller i dag beredd att

underställa Kungl. Maj:ts slutliga prövning frågan om anslag för ändamålet under

innevarande år. Utredning angående dyrtidstilläggen pågår inom finansdepartementet

men har ännu icke hunnit slutföras. De för ändamålet erforderliga anslagen böra å förslaget

till tilläggsstat för år 1920 allenast beräknas. För ändamålet bör givetvis i

första hand nyss omförmälda belopp å 116,000,000 kronor tagas i anspråk. Också

har jag vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1920 å inkomstsidan upptagit

nämnda belopp såsom i anspråk tagen kapital tillgäng.

Nyssnämnda belopp, vilket har beräknats skola bestrida de kostnader för

dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de olika huvudtitlarna, torde

emellertid icke bliva tillräckligt. Såsom jag i mitt anförande rörande finansplanen

yttrat, hava gjorda framställningar om höjda dyrtidstillägg funnits böra tillmötesgås,

så långt den allvarliga finansiella ställningen det medgiver. Så vitt nu kan bedömas

torde, därmed för samtliga dyrtidstillägg komma att erfordras ungefär följande belopp

nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken................................................ kronor 116,000,000

beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, myntoch

justerings verk et, patent- och registreringsverket, bankoch

fondinspektionen, och kontrollstyrelsens avdelning för

skattefri sprit, ............................................................................... » 1,000,000

samt beträffande övriga verk och inrättningar ............................ » 148,500,000.

I sist omförmälda belopp ingå ej blott anslag till dyrtidstillägg enligt det

allmänna författningarna i ämnet utan jämväl de olika anslagen till särskilda grupper

befattningshavare utanför den egentliga statsförvaltningen.

J ad angår de affärsdrivande verken samt postsparbanken, flottans pensionskassa.

och folkskollärarnas pensionsinrättning lärer böra förfaras på samma sätt som

föregående år, d. v. s. förklaras, att Indragen skola utgå av de medel, ur vilka

omkostnaderna för vederbörande institutioner i övrigt bestridas. Beträffande sådana

verk som försäkringsinspektionen m. fl., förutsätter jag, att särskilda anslag till

dyrtidstillägg komma att av riksdagen anvisas och att dessa anslag förklaras skola

utgå av vederbörande verks inkomster, därvid beträffande bank- och fondinspektionen

den modifikationen göres, att anslaget skall i första hand utgå av verkets

inkomster. Närmare förslag om de särskilda anslagens belopp komma att senare i

vederbörligt sammanhang framställas. Å tilläggsstaten skulle vidare behöva beräknas

de för övriga verk och inrättningar och speciella grupper befattningshavare erforderliga

beloppen eller 148,500,000 kronor. Närmare förslag om de på varje huvudtitel

belöpande anslagsbelopp, vilka tillsvidare äro. särskilt i vad angår fördelningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:t8 proposition Nr 95.

på huvudtitlar, allenast approximativt beräknade, torde vid behandlingen av de olika

huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.»

Betäffando befattningshavarna i statens tjänst, varom nu närmast

är fråga, föreslog Kungl. Maj:t därefter i propositionen om tilläggsstat,

till riksstaten för år 1920 riksdagen att, i avvaktan på proposition angåande

dyrtidstillägg under år 1920 åt nämnda befattningshavare, för

ändamålet såsom förslagsanslag beräkna

under

andra In

ivudtiteln..........

........ kronor

4,200,000

)>

tredje

»

)>

900,000

»

fjärde

:» ..........

........ »

28,000,000

))

femte

)> ..........

........ »

19,000,000

»

sjätte

» .........

........ »

12,300,000

»

sjunde

» .........

.......

11,600,000

åttonde

>■ ..........

........ »

13,000,000

»

nionde

:>• ..........

....... »

2,700,000

Jag anhåller vidare att få bringa i erinran vad jag vid anmälan

av de frågor, som rörde statsregleringen för år 1921, till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 7 innevarande januari yttrade rörande dyrtidstillägg

för år 1921 åt statens befattningshavare och pensionärer. Efter

att hava anmärkt, att det syntes mig ganska påtagligt, att jämväl för

år 1921 sådana dyrtidsbidrag måste beredas vederbörande, anförde jag

i nu ifrågavarande avseende följande:

»Jag är icke nu beredd att uttala min mening om, till vilket belopp och efter

vilka närmare grunder detta tillägg för nämnda år bör utgå. Medel böra likväl

under alla förhållanden finnas jämväl för detta år i beredskap, och i mina beräkningar

över det finansiella läget för statsverket i avseende å samma år har jag

även tagit nödvändigheten härav i betraktande.

I fråga om de affarsdrivande verken lärer böra förfäras på samma sätt som

hittills, d. v. s. förklaras, att bidragen skola utgå av de medel, ur vilka omkostnaderna

för vederbörande institutioner i övrigt bestridas. Beträffande försäkringsinspektionen,

statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket, patent- och registreringsverket,

bank- och fondinspektionen samt kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m. förutsätter jag, att särskilda anslag komma att

av riksdagen anvisas och att dessa anslag förklaras skola utgå av verkens inkomster.

För övriga verk och inrättningar skulle erfordras ett belopp av sammanlagt omkring

160 miljoner kronor, därvid jämväl tagits i betraktande, att dyrtidstillägg

som hittills kunna komma i fråga även åt vissa utanför den egentliga statsförvaltningen

stående kategorier av personer.

Innan beslut fattats om avlåtande av definitiva framställningar till riksdagen

angående dyrtidstillägg för år 1920, torde jämväl det för år 1921 avsedda beloppet

få på riksstaten bland utgifterna allenast beräknas som en avsättning.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Historik.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Då jag nu går att inför Kungl. Maj:t framlägga förslag i förevarande

ämne, anhåller jag att till en början få med några ord redogöra

för vad tidigare i liknande avseende från statens sida åtgjorts.

Jag finner mig därvid beträffande äldre förhållanden allenast böra

erinra därom, att understöd av förevarande slag första gången beviljades

av 1916 års riksdag och då i form av krigstidshjälp till vissa befattningshavare,

som tillika voro familjeförsörjare, ävensom att från och med

år 1917 vid sidan av krigstidshjälpen infördes krigstidstillägg, utgående

för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna

beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp, samt för år 1918

med dels viss s. k. grundplåt, dels visst procentuellt tillägg. I fråga

om de närmare bestämmelserna för dessa äldre former av dyrtidsunderstöd

torde jag få hänvisa till vad det vid propositionen nr 225 till föregående

års lagtima riksdag fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 14 mars 1919 därom innehåller (sid. 14—27).

Från och med år 1919 hava dyrtidstilläggen till statens befattningshavare

utgått efter ett annat system än tidigare, i det att enligt

Kungl. Maj:ts och riksdagens nämnda år fattade beslut systemet med

för varje år bestämda, fasta tillägg övergivits och ett system med glidande

skala införts. Detta möjliggör dyrtidstilläggets reglerande periodvis

och automatiskt efter levnadskostnadernas växlingar och innebär härigenom

ett avgjort företräde framför det äldre systemet. I samband

med införande av det s. k. glidande systemet borttogos på riksdagens

initiativ de i form av krigstidshjälp tidigare utgående särskilda familjeförsörjningsbidragen.

I överensstämmelse med riksdagens beslut, som i

övrigt innebar vissa smärre avvikelser från Kungl. Maj:ts förslag i ämnet,

utfärdades den 30 maj 1919 kungörelse (nr 262) med följande allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst under

tiden från 1919 års början till och med den 30 juni 1920:

§ 1-

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej i samband med reglering av

avlöningsförmånerna annorlunda må varda bestämt, med nedan i denna

författning angivna begränsningar och undantag uppbära dyrtidstillägg

å följande i avlöningen ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsför höj ning;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

krigslön;

docentstipendium vid statens högskolor;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

uppmuntringspenningar åt lotsar, kvarstående på gammal stat; samt

uppbördsprovision vid telegrafverket, beräknad efter den för nästföregående

år utgående provisionen, dock högst å så stort belopp, som

svarar mot de tjänstgöringspenningar, vederbörande tjänsteman skolat

uppbära, om han i enlighet med härför i gällande avlöningsreglemente

givna bestämmelser hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen

i avlöningsskalan för icke provisionsavlönade tjänstemän, samt

lägst å stadgat minimibelopp av uppbördsprovision.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar sådant

av omständigheterna påkallat.

§ 2-

Dyrtid stillägget utgår, i enlighet med vad i § 3 närmare stadgas,

i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader, av Kungl.

Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en niondel därav, varvid, för det fall att det

sålunda erhållna talet icke är jämnt delbart med 3, detsamma, därest

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

det med högst lVa understiger närmast högre med 3 jämnt delbara tal,

höjes till sistnämnda tal, men eljest sänkes till närmast lägre med 3

jämnt delbara tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Magt, med ledningav

de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga

100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiga avlöningsförmånerna 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg

för den del därav, som utgör 100 kronor för månad, på sätt

nyss sagts, samt för den del, som överstiger 100 kronor men icke 600

kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar en tredjedel av

grundtalet. Å del, som överstiger 600 kronor för månad, utgår icke

dyrtid still ägg.

§ 4-

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna beräknas å hela

det belopp, vartill i § 1 angivna slags avlöningsförmåner författningsenligt

uppgå, utan avseende därå, att till bestridande av nämnda läroanstalters

utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande

biträdande lärare vid musikaliska akademien, till vilkens avlönande

akademien lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg beräknas

jämväl å sådant tillskott, i den mån ersättningen icke utgår efter

högre belopp än 175 kronor för undervisningstimme i veckan, dels ock

till förste notarie i domsaga, vikarie för förste notarie och den, som

förordnats att förvalta häradshövdingämbete, dyrtidstillägg bestrides av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!- Maj:ts proposition Nr 95.

statsmedel även å den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket

genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel.

Om häradshövdings avlöningsförmåner av de i § 1 inom. 1 angivna

slag icke uppgå till det belopp, varå dyrtidstillägg högst må beräknas,

likställes med avseende å dyrtidstillägg så stor del av hans

övriga inkomster i tjänsten, som motsvarar skillnaden, med berörda

slags avlöningsförmåner, och äger han att jämväl därå uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

§ 5.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har

tjänstledighet av annan anledning, minskas dyrtidstillägget i samma

proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöningen

och den avlöning, som skolat utgå, därest befattningshavaren

icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 6-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande av i

tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken

avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av

Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,

skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,

därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till

efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader

beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna

påkallat, därvid de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna skola

äga motsvarande tillämpning med iakttagande tillika, att till sådana icke

ordinarie befattningshavare som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta

#å kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

högst hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda

bestämmelser skolat utgöra.

§ 8.

•För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ 9-

Mom. 1. Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantages:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt;

2:o) arbetspersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag; samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

Mom. 2. Avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet

medför icke rätt till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse.

§ io.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldel-is dyrtidstillägg efter de grunder, som i

denna kungörelse äro fastställda; dock med iakttagande att dyrtidstillägg

skall beräknas ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för

vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan även å den höjning

i avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig

löneförbättring tillerkänts dem genom bidrag av stat och kommun eller

från enskild donation, samt under villkor, att halva kostnaden för dyrtidstillägg

bestrides av vederbörande kommun.

§ n.

Med befattningshavare i statens tjänst likställes i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas

pensionsinrättning samt indelt manskap vid krigsmakten.

§ 12.

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts proposition Nr 95.

§ 13-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 14-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Det i dessa bestämmelser omförmälda grundtal utgjorde under

årets forsta hälft 147 och under den senare 141. Sistnämnda grundtal

har gällt jämväl under innevarande års första kvartal.

Efter denna kortfattade återblick på vad som tidigare åtgjorts för

beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst och

den lämnade redogörelsen för de ändrade grunder för detta tilläggs

utgående, som förra året genomfördes, och vilka grunder jämlikt förenämnda

kungörelse den 30 maj 1919 skola gälla till och med den 30

juni 1920, ber jag att närmare få ingå på frågan om beredande av

dylika tillägg åt statstjänarna för tiden efter sistnämnda dag.

Vad då först beträffar själva grunderna för dyrtidstilläggens utgående D|yStflel^e"8<le

torde det s. k. glidande systemet allmänt anses såsom det för ändamålet fortsätta tililämpligaste

och rättvisaste. Jag ifrågasätter icke heller någon ändring av 1 äJyrtid^im-**

själva detta system, men har dock ansett mig böra från socialstyrelsen läggens utiuhämta

en ingående redogörelse för den till grund för fastställandet gående.

av dyrtidstillägg enligt nu gällande författningar i ämnet tillämpade

metoden för beräkning av levnadskostnadsökningen ävensom i samband

därmed yttrande, huruvida, med hänsyn till vunna erfarenheter inom

styrelsens ämbetsområde, vid en eventuell prolongering av bestämmelserna

angående dyrtidstillägg ändringar i desamma, särskilt vad angår

den av styrelsen hittills tillämpade beräkningsmetoden, syntes styrelsen

vara av behovet påkallade.

I sitt med anledning härav den 1 december 1919 avgivna utlåtande

erinrar styrelsen till en början, att styrelsen i sitt den 28

februari 1919 avgivna utlåtande över förslaget till införande av ett

system med glidande skala lämnat eu översiktlig men på samma gång

ingående redogörelse för den vid dyrtidsberäkningarna använda metoden

men att sedermera dels bearbetningen av materialet från den allmänna

levnadskostnadsundersökningen 1913—1914, som bildade utgångspunkten

för hithörande beräkningar, hunnit i det närmaste fullbordas, dels varjehanda

kontrollarbete för utrönande av indexsiffrornas tillförlitlighet utBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 79 käft. (Nr 95.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Social
styrelsen.

18 Kungl. Maj.ts proposition Nr 95.

förts, varför nyssnämnda redogörelse i vissa punkter kunde kompletteras.

I sådant avseende anföres vidare:

»\ ad då törst beträffar den som utgångspunkt för beräkningarna använda

budgeten, så föreligga numera definitiva siffror, baserade på 908 hushållsböcker

från de orter inom landets olika delar, för vilka monografier över levnadskostnaderna

föreligga.

För indexberäkningarnas utförande hava som bekant samtliga utgifter fördelats

på sex huvudposter: födo- och njutningsämnen, bostad, bränsle och lyse.

beklädnad, skatter samt övriga ändamål. Uppdelas hushållsböckerna i olika grupper

allt efter utgifternas sammanlagda storlek och uträknas därefter medeltal för nyssnämnda

huvudposter av utgifter, befinnes det, att dessas inbördes betydelse icke

är fullt densamma för de olika grupperna av hushåll. Då fördyringens procentuella

belopp från tiden för krigsutbrottet är starkt varierande för de olika utgiftsposterna,

är det uppenbarligen av betydelse, huru stor andel var och en av dessa poster anses

hava i den vid indexberäkningarna använda budgeten. För att visa vilka förskjutningar,

som inträffa, därest till grundval för beräkningarna Jäggas hushållen inom

den ena eller andra utgiftsgruppen, hava i efterföljande tabell 1 sammanställis

siffror, angivande utgifternas fördelning på de ovan uppräknade sex huvudgrupperna

av utgifter. För att vinna lättare jämförbarhet mellan de olika grupperna, hava

utgiftsposterna proportionellt höjts respektive sänkts sa, att summan alltid kommit

att utgöra 2,000 kronor eller samma belopp, vartill den preliminärt beräknade och

av styrelsen hittills använda budgeten för eu normalfamilj antagits uppgå. Det

befinnes, att utgifternas fördelning i det stora hela företer mycket små variationer.

Emellertid är det uppenbart, att en av huvudposterna i budgeten vid medeltalsberäkningen

kommit att upptagas med ett alltför lågt belopp, nämligen skatteposten.

Av den ena eller andra anledningen har nämligen ett betydande antal hushåll redoyisat

mycket små eller alls inga utgifter för skatter. Det har dä synts styrelsen

riktigast att vid den definitiva budgetens fastställande räkna med det belopp, vartill

samtliga skatter för en familj med 2,000 kronors inkomst faktiskt i genomsnitt

belöpte sig år 1914. Yerkställes en sådan omräkning och minskas övriga poster

i proportion därtill, erhållas de i tabell 1 meddelade budgetsiffrorna. Om vidare

på dessa budgetstal tillämpas de av styrelsen beräknade stegringssiffrorna för den

t oktober 1919, kommer man till det, resultat, som utvisas av tabell 2. Enligt

denna tabell skulle indexsiffran för den 1 oktober, vilken som bekant enligt styrelsens

beräkning var 257, hava blivit, om hänsyn tages till utgiftsgruppen 1,750

—2,000 kronor, 261, till utgiftsgruppen 2,000 — 2,500 kronor, 259. till dessa bägge

grupper sammanlagt, 2(50 och till samtliga hushåll, 260 samt sålunda förete endast

helt obetydliga avvikelser.

Övergår man därefter till de särskilda huvudposterna, torde beträffande den

viktigaste posten eller födo- och njutningsämnen samt posten bränsle och lyse böra

omnämnas, att under det senaste halvåret ej mindre än 30 av styrelsens 40 ortsombud

varit underkastade inspektion genom besök av någon av styrelsens tjänstemän.

Det kan obetingat sägas, att det allmänna vitsordet rörande ombudens verksamhet

härvid blivit gott, även om givetvis en eller annan detaljanmärkning kunnat

framställas. Det primärmaterial, som ligger till grund för indexberäkningarna, vad

här berörda bägge poster angår, måste sålunda sägas vara både rikhaltigt och

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!)

Kung!. Maj:ts proposition Nr

synnerligen tillförlitligt. För att lör framtiden erhålla ett ännu mera mångsidigt

belysande material har styrelsen emellertid, sedan 1919 års lagtima riksdag beviljat

nödigt anslag härför, gått i författning om en viss förstärkning av ombudsorganisationen

från och med början av nästkommande är. Då det visat sig mindre lämplig!,

att ett och samma ombud har i uppdrag att insända uppgifter från mer än en ort,

hava ombuden i Falun och Luleå befriats från skyldigheten att insända uppgifter

från respektive Borlänge och Domnarvet samt Boden, i sammanhang varmed sistnämnda

orter uteslutits som rapportorter. Endast beträffande Sundsvall och Sundsvalls

sägverksdistrikt, dill'' rapportorternas närbelägenhet till varandra gjort svårigheterna

mindre, kvarstår numera skyldighet för ett ombud att avgiva uppgifter för

mer än en ort. Från listan på ombudsorter har vidare uteslutits Nyland, som

numera med hänsyn till egenskapen att utgöra centrum för Ådalens trävaruindustri,

överflyglats av andra närliggande orter. I stället för de sålunda avförda orterna

hava ombud anställts i Avesta, Vilhelmina och Kramfors. Dessutom hava såsom

nya ombudsorter tillkommit Värnamo, Varberg, Lidköping, Arvika och Mora. Genom

dessa förändringar har antalet rapporter ökats från 44 till 49, och synas dessa

med hänsyn till befolkningstätheten vara lämpligt fördelade på olika landsdelar.

Vad beträffar förhållandet mellan de avgångna och nytillkommande orterna ur dyrlietssynpunkt,

förefaller det sannolikt, att- några nämnvärda förskjutningar i medeltalet

icke skola på grund av de nu skedda förändringarna komma att äga rum.

men skall styrelsen givetvis låta sig angeläget vara att särskilt kontrollera den

fulla jämförbarheten mellan medeltalet för de 44 och de 49 orterna.

Med avseende på livsmedelsbudgetens sammansättning i detalj hava undersökningar

ägt ruin i kontrollerande syfte. Därvid hava dels dera varuslag än förut

medräknats, dels ett större antal hushållsböcker kunnat läggas till grund för medeltalsberäkningama.

På grund av hushållsböckernas uppställning hava förut vissa

svårigheter yppa! sig att erhålla tillförlitliga uppgifter rörande de konsumerade

kvantiteterna av några varuslag, särskilt färsk fisk. Sedan numera dessa kvantiteter

kunnat med större säkerhet beräknas, har undersökning verkställts, i vad mån

budgetens komplettering med ifrågavarande varuslag skulle förskjuta indextalet.

Vidare hava med användande av samtliga vid 1918—1914 års levnadskostnadsundersökning

bearbetade hushållsböcker upprättats genomsnittliga livsmedelsbudgeter

för de särskilda landsdelarna och en gemensam »riksbudget», varefter livsmedelskostnadernas

stegring fram till den 1 oktober 1919 enligt dessa budgeter uträknats.

Den av styrelsen på grundval av det hittills använda förfaringssättet beräknade

livsmedelsindexen för nyssnämnda tidpunkt belöper sig till 809. Medtages här ovan

omnämnda varuslag, som hittills måst utlämnas, sjunker indextalet endast med en

enhet. Användas däremot de kvantitetssiffror för samtliga i budgeten ingående

varuslag, som erhållits vid medeltalsberäkningen för de särskilda landsdelarna och

för hela riket, befinnes livsmedelsindexen för den 1 oktober utgöra för

Östra Sverige........................................................

.................... 314

Småland ................................................................

.................... 311

Södra Sverige........................................................

.................... 303

Västra Sverige ....................................................

.................... 309

Nedre Norrland och Bergslagen........................

.................... 308

Övre Norrland ....................................................

.................... 305

Hela riket ............................................................

.................... 310

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts proposition Nr 95.

Socialstyrelsens indexsiffra är, såsom nyss nämnts, 308 sedan omräkning

skett med hänsyn till konsumerade kvantiteter färsk fisk m. m. Den förskjutning,

som skulle uppstå, om i stället den definitiva »riksbudgeten» tillämpas, är sålunda

synnerligen obetydlig.

Den största iakttagna variationen vid användande av de olika landsdelsbudgeterna

är 11 enheter. Vid beräkningen av den allmänna levnadskostnadsindexen

blir emellertid variationen endast omkring hälften så stor, eftersom livsmedel, lyse

och bränsle tillsammantagna representera i runt tal halva utgiftssumman för eu

normalfamilj.

I den kompletterade riksbudgeten inga de kvantiteter av olika slag av livsmedel,

lyse och bränsle som återfinnas i tabell 3.

Uppgifter angående bostadshyrornas förändringar införskaffas och bearbetas

alltjämt efter den i föregående redogörelse angivna metoden.

När en gång byggnadsverksamheten åter erhållit en mera betydande omfattning,

torde det emellertid bliva nödvändigt att vid beräkningen av hyresnivån

taga hänsyn jämväl till nybyggda fastigheter. Därest den bostadsräkning, varom

socialstyrelsen gjort framställning hos Kung!. Maj:t, enligt planen blir genomförd

vid årsskiftet 1920—1921, lärer erforderligt material för sådana beräkningar från

denna tidpunkt komma att stå till styrelsens förfogande.

Med avseende på utgiftsposten för beklädnad är styrelsen betänkt på att med

bibehållande av insamlings- och bearbetningsmetoden i övrigt söka erhålla noggrannare

kvalitetsbestämningar, varigenom uppgifterna för de skilda orterna skulle

bliva med varandra mera direkt jämförbara. Sedan numera varutillgången börjat

närma sig den normala, synas förutsättningar för en sådan noggrannare precisering

av de kvaliteter, å vilka noteringar önskas, vara för handen.

I fråga om skatteposten har redan förut omnämnts den korrigering, som det

i den ursprungliga budgeten ingående skattebeloppet ansetts böra undergå. Med

avseende på de senare tidpunkterna har styrelsen funnit det nödvändigt att, sedan

numera lönenivån, uttryckt i kronor, väsentligt stigit, taga hänsyn ej blott till

stegiingen av skattesatsen per 100 kronor utan jämväl till den skattestegring, som

bär sin grund i den taktiska löneökningen. Vid sammanträde med sociala rådets

statistiska sektion och av Kungl. Maj:t särskilt tillkallade sakkunniga för granskning

av styrelsens indexberäkningar, har även ett enhälligt uttalande gjorts till förmån

för detta förfaringssätt. Såsom framhållits redan i styrelsens ovan åberopade utlåtande,

har detta emellertid för levnadskostnadsindexen i dess helhet åtminstone

hittills endast inneburit en stegring med några få enheter.

De poster, som ingå under rubriken »Övriga utgifter» hava alltjämt inhämtats

pa sätt förut av styrelsen angivits. Dock Jiava förutom på denna väg även genom

vissa ombud i skilda delar av landet för kontrollens skull särskilda uppgifter införskaffats,

och har det därvid visat sig, att avvikelserna i åtskilliga detaljer kunnat

vara rätt betydande, men att den sammanlagda stegringsprocenten för de olika

orterna blivit anmärkningsvärt lika. Utgifterna under denna huvudgrupp fördela

sig på mycket olikartaue ändamål. Den summa, 368 kronor, som redovisas i tab. 1

för hushåll med en samlad årsutgift mellan 1.750 och 2.500 kronor, specificeras på

följande sätt:

Inventarier (möbler, kökssaker m. m.) ....................................... kronor 79

Tvätt och renhållning .................................................................... * 28

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 95.

Hygien (sjukvård och hälsovård)....................................................

Intellektuella ändamål ....................................................................

Förenings- och försäkringsavgifter (fackföreningar, sjukkassor,

liv- och brandförsäkring in. in.) .............................................

Gåvor och understöd till anhöriga ................................................

Nöjen och förströelser ...................................................................

Resor (järnvägs- och spårvägs-) ....................................................

Telefon-, post- och skrivutensilier ..............................................

Lottsedlar............................................................................................

Utgifter för tjänare ........................................................................

Övriga (ränta å lån m. m.) ............................................................

kronor 32

» 30

»

»

»

»

»

92

26

21

30

5

10

4

11

Summa kronor 368

Enligt vad ovan anförda kontrollundersökningar sålunda givit vid handen har

det av styrelsen använda sättet för beräkning av levnadskostnadsindexen visat sig

fullt tillförlitligt inom de gränser, som angivits i styrelsens skrivelse den 28 sistlidne

februari. På grund av vissa anmärkningar, som framkommit efter tiden för

sagda skrivelses avlåtande, anser sig styrelsen emellertid böra ytterligare framhålla

några synpunkter.

Beräkningarna äro byggda på budgeter för hushåll, som före kriget hade eu

årlig utgiftssumma av omkring 2,000 kronor. Styrelsen anser sig dock ej hava

anledning frångå sin förut uttalade åsikt, nämligen att skillnaden mellan indextalen

för högre och lägre inkomstgrupper är relativt liten, om också en tendens till sänkning

med stigande inkomst iir märkbar. Såvitt av tillgängligt material framgår, är

emellertid denna sänkning ganska obetydlig, åtminstone till dess man kommer upp

till inkomster, som före kriget lågo vid pass 5,000 kronor om året. Huru förhållandena

gestalta sig för ännu högre inkomstkategorier, kan av styrelsen med nu

föreliggande material icke statistiskt belysas.

Vid sina beräkningar har styrelsen genomgående utgått från förutsättningen

av oförändrad standard. Även under den tid, då brist rådde på ett flertal av de i

budgeten ingående varorna och stor knapphet på åtskilliga av de övriga, ansåg

styrelsen denna ståndpunkt vara den riktiga. De under kristiden i kontrollsyfte

utförda levnadskostnadsundersökningama åren 1916, 1917 och 1918 hava jämväl

bestyrkt, att de högst väsentliga omläggningarna av födans sammansättning, vartill

hushållen under dessa år tvingats, icke medfört någon nämnvärd förskjutning av

utgifternas totalsumma i jämförelse med den av styrelsen beräknade. Sedan tillgången

numera åter blivit riklig på de flesta förnödenheter, har uppenbarligen

möjlighet förelegat för hushållen att återgå till sina förra vanor, och det torde

kunna antagas, att åtminstone med avseende på livsmedel standarden för hushåll

av här ifrågavarande kategorier i det stora hela för närvarande ligger minst lika

högt som under tiden för 1913 — 1914 års levnadskostnadsundersökning. Då det

under intryck av kristidens svårigheter framhållits, att styrelsen borde räkna med

förändrad standard, enär eljest det ekonomiska förstånd, som toge''Lsig uttryck i

kristidens indragningar och besparingar inom de enskilda hushållen, borteliminerades

ur kalkylen, torde sålunda de nu rådande förhållandena icke längre giva stöd för

en dylik motivering. Däremot är det uppenbarligen i och för sig av vikt, att de

budgetssiffror, som läggas till grund vid indexberäkningarna, icke representera för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

hållanden, som ej längre äro aktuella. Krisårens omvälvande inflytande på alla

varupriser måste antagas hava medfört betydande förskjutningar i hushållsbudgetens

sammansättning, därigenom att relativa inskränkningar ägt rum på vissa områden

och utökningar av utgifterna på andra. För att vinna statistisk belysning av dessa

förhållanden vore det givetvis värdefullt, om inom en nära liggande framtid en ny

allmän * levnadskostnadsundersökning finge verkställas och sedermera indexberäkningarna

byggas på resultatet av densamma. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 10

oktober 1919 har också styrelsen gjort framställning om tillstånd att verkställa en

sådan undersökning, och har i samma skrivelse jämväl framhållits vikten äv att

densamma finge eu så stor omfattning, att även högre inkomstklassers levnadsförhållanden

därigenom kunde belysas.»

Socialstyrelsen har sålunda icke haft att föreslå några ändringar

i metoden för levnadskostnadsberäkningen men har, under hänvisningtill

sitt utlåtande den 28 februari 1919, ytterligare framhållit, att det

enligt styrelsens åsikt icke torde vara lämpligt, att bestämmelserna angående

dyrtidstillägg till statens befattningshavare även i fortsättningen

erhölle en sådan avfattning, att även mycket små ändringar i indexsiffran

bleve avspeglade i dyrtid stilläggets storlek. Styrelsen anför

härom följande:

»Såsom redan här ovan är framhå^et, finner styrelsen de framräknade indexsiffrorna

vara att betrakta såsom fullt tmförlitliga så tillvida, att de uttrycka den

ungefärliga faktiska stegringen av levnadskostnaderna under förutsättning av oförändrad

standard, men är det å andra sidan uppenbart, att hela metoden, innefattande

medeltalsräkningarna på eu mängd punkter, icke giver möjlighet till ett så noggrant

resultat, att stegringen kan exakt på enhetssiffran angivas. Resultaten av

de i det föregående anförda siffersammanställningarna tyda fastmera därpå, att den

marginal, inom vilken fördyringen enligt styrelsens metod kan angivas, vid indexens

nuvarande höjdläge bör sättas till -5 a. 1Ö enheter. På grund härav torde den

•marginal för indexens förändringar, inom vilken dyrtidstilläggen utgå oförändrade,

ej obetydligt böra utvidgas. Därest den nuvarande metoden att beräkna grundtal

även för framtiden kommer att bibehållas, synes det sålunda med hänsyn till det

statistiska materialets natur önskvärt, att omräkning av dyrtidstilläggen icke behöver

ske vid mindre förskjutningar av grundtalet än minst var nionde enhet emot,

såsom nu är fallet, vid var tredje.»

Med hänsyn till vad sålunda anförts har styrelsen såsom sin uppfattning

uttalat, att vid eu eventuell prolongering av bestämmelserna

angående dyrtidstillägg den av styrelsen tillämpade metoden för beräkning

av levnadskostnadsökningen borde i princip få bibehållas oförändrad

med iakttagande dock därav, att förbättringar i vissa detaljer, som på

grund av nytillkommande material kunde verkställas, även bleve utförda,

samt att vid beräkningen av dyrtidstilläggen hänsyn måtte tagas endast

till mera markerade förändringar av indexsiffran.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 95. 23

De av styrelsen åberopade tabellerna iiro av följande innehåll:

Tab. 1. Utg-iftor per år och hushåll enligt priserna under juli 11(14.

inom

bushåll med

år 1913-

eu årlig utgiftsstat

-1914 av

Enligt den

av social- styrelsen

Utgifter t ö r

1.750—‘2.000

kr.

2,000—2.500

kr.

1.750—2,500

kr.

1.000—4,000

kr.

använda

budgeten

kr.

Födo- och njutningsämnen ......

909

880

895

905

876

Bostad .................................

248

258

253

259

300

Bränsle och lyse.....................

89

. 86

88

91

97

237

244

241

235

219

b

b 155

377

>) 155

368

b

155

122

Övriga ändamål .....................

302

355

386

Summa

b

2,000

2) 2,000

2) 2,000

b

2.000

2,000

‘) Skatteposten har korrigerats.

Utgifterna hava reducerats till ett belopp av sammanlagt 2,000 kronor.

Tab 2. Utgifter per år och hushåll enligt priserna den 1 oktober 1919.

Utgifter för

Inom

1,750—2,000

kr.

hushåll med

år 1913-

2,000—2,500

kr.

en årlig utgi

-191*4 av

1,750—2,500

kr.

ftsstat

1,000—4,000

kr.

Enligt den

av social- styrelsen

använda

budgeten

kr.

!

Födo- och njutningsämnen ......

2,827

2,737

2,783

2,815

2,724

Bostad .................................

322

335

329

337

390

Bränsle och lyse.....................

262

253

259

268

285

Beklädnad..............................

782

805

795

776

723

Skatter .................................

248

248

248

248

195

1 Övriga ändamål ........ ............

778

811

791

763

830

Summa

5,219

5,189

5,205

5,207

6,147

! Levnadskostnadernas stegring

juli 1914—1 oktober 1919:

indextal (juli 1914=100)......

261

259

260

260

257

opaginerad Kontrollera mot PDF

24''

Tab. 3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

Förbrukade kvantiteter av viktigare slag av livsmedel, lyse och bränslematerial

per år och normalhushåll 1913—1914.

(Genomsnittstal för hela riket.)

Matvaror.

Kött:

färskt oxkött................................................ kilogram 29.2 o

» lcalvkött ............................:............... » 10.3 7

» får- och lamm ................................ » 3.44

» fläsk.................................................... » 27.7 2

salt fläsk........................................................ » 13.3 9

Fisk:

färsk sill........................................................ » 15.52

» strömming........................................... » 5.8 7

» saltsjöfisk................... » 16.35

» insjöfisk....................... » 6.09

salt sill ........................................................ » 14.88

kabeljo........................................................... > I.15

Mjölk:

oskummad mjölk ......................................... liter 647.8 5

skummad » » 225.6 0

Smör ................................................................ kilogram 31.64

Margarin............................................................ » 20.4 6

Ost .................................................................... » 13.68

Agg.................................................................... styck 443.—

Bröd:

hårt rågbröd............................................... kilogram 36.81

mjukt » » 157.16

vetebröd ........................................................ » 16.78

skorpor ....................................................... » 11.36

Mjöl:

vetemjöl ........................................................ » 130.oi

rågmjöl ........................................................ » 55.7 0

Gryn:

havregryn .................................................... » 22.2 7

risgryn............................. » 6.21

Arter ................................................................ » 6.4 8

Bruna bönor .......................................... » 2.9 6

Potatis................................................................ liter 447.5 2

Socker............................................ kilogram 84.88

Kaffe ................................................................ » 17.44

Lyse- och bränslematerial.-

Fotogen ............................................................ liter 76.98

Ved:

björkved ........................................................ storfamn O.54

barrved ....................................... » O.44

Kol .................... hektoliter 5.7 5 (= O.71 storfamn björkved)

Koks ................... » 3.71 (=0.24 » barrved)

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition Nr 95.

Jag torde i detta sammanhang 1a omnämna vissa från tjänstemannahåll

gjorda framställningar om ändring av grunderna för dyrtidstilläggens

beräkning, avseende sättet för levnadskostnadernas och

grundtalets bestämmande. Så har 1919 års statstjänstemannakongress

i skrivelse den 5 oktober 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bestämma

andra och rättvisare grunder för beräknandet av dyrtidstillägg,

så att full kompensation för dyrtiden tillkomme alla tjänstemän, såväl

högre som lägre, att Kungl. Maj:t täcktes föreskriva, att en ny undersökning

om normalkostnaden för hushåll måtte verkställas och omfatta

jämväl hushåll med större budget än de, efter vilka beräkningarna nu

gjordes, samt att i varje fall någon ändring av det grundtal, varefter

dyrtidstillägg no beräknas, ej måtte vidtagas annat än då en väsentlig

ändring i det av socialstyrelsen angivna indextalet inträdde.

Vidare har trafiktjänstemännens riksförbund i en den 25 december

1919 dagtecknad framställning om dyrtidstilläggen för tiden efter den

1 juli 1920 hemställt, bland annat, om åtgärder till vinnande av att

de varukvantiteter eller naturaprestation!'', på vilka socialstyrelsens indextal

för Ievnadskostnadsförändringarna grundades, bleve i lag bestämda.

Såsom jag redan antytt ifrågasätter jag icke någon ändring av

själva det system för dyrtidstilläggens utgående, som för närvarande

gäller. En annan fråga är, huruvida någon modifiering bör ske i sättet

för grundtalets bestämmande eller för dyrtidstilläggets fixerande i förhållande

till grundtalet. En mindre sådan har ifrågasatts av socialstyrelsen,

som med hänsyn till det statistiska materialets natur ansett

önskvärt, att omräkning av dyrtidstilläggen icke behövde ske vid mindre

förskjutningar av grundtalet än minst var nionde enhet. För min egen

del kan jag icke inse, att en dylik utvidgning av den marginal, inom

vilken dyrtidstilläggen utgå oförändrade, skulle innebära någon större

fördel annat än måhända ur praktisk synpunkt för det fall, att allt för

täta ändringar skedde i de av socialstyrelsen beräknade indexsiffrorna.

Följden av utvidgningen skulle väl oftast bliva den, att dyrtidstilläggen

komme att i större omfattning än nu åt ena eller andra hållet avvika

från det tal, som betecknar levnadskostnadsökningen. Då jag icke anser

detta vara någon fördel, ur vare sig befattningshavarnes eller statens

synpunkt, finner jag mig icke kunna förorda någon ändring på denna

punkt.

Med vad jag nu anfört har jag också angivit min ställning till

den del av statstjänstemannakongressens förenämnda framställning, som

går ut på att någon ändring av grundtalet ej måtte vidtagas annat än

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 79 käft. (Nr 95.) - 4

Frumat ältning

ar om

ändrade

grundei för

dyrtidstillägyets

beräkning.

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Höjning av

dyrtidstilläggen.

Framställningar

om

hejda dyr•

tidstillägg.

26 Kungl. Maj.ts proposition Nr 95.

då en väsentlig ändring i det av socialstyrelsen angivna indextalet inträdde.

Den i samma framställning gjorda hemställan om en ny levnadskostnadsundersökning

är, såsom framgår av vad socialstyrelsen anfört, i

annat sammanhang föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Och vad slutligen

ängår förevarande framställning i vad den avser bestämmande av

andra och rättvisare grunder för beräknandet av dvrtidstillägg i syfte

att åstadkomma en beräkning av levnadskostnadsökningen, som bättre

än vad nu är händelsen svarar emot verkliga förhållandena, vill jag

framhålla, att det icke gärna är möjligt att, innan nyss omförmälda

undersökning skett, åstadkomma en förbättring härutinnan. Socialstyrelsens

indexberäkningar synas för övrigt ganska nära träffa det rätta.

Åtgärder torde emellertid i allt fäll komma att i annat sammanhang

vidtagas för ernående av de förbättringar i förevarande avseende, som

kunna stå att vinna.

De av trafiktjänstemännens riksförbund ifrågasatta åtgärderna för

bestämmande i lag av de varukvantiteter eller natur aprestationer, påvilka

socialstyrelsens indextal för levnadskostnadsförändringarna grundas,

torde ej heller böra ifrågakomma annat än i samband med övriga åtgärder

till förbättrande av levnadskostnadsberäkningarna.

På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag ett fortsatt

tillämpande av det system, som för närvarande ligger till grund för

dyrtidstilläggens bestämmande.

Jag övergår härefter till frågan om eventuellt beredande av någon

förhöjning i dyrtidstilläggen från och med den 1 juli innevarande år.

Såsom redan antytts hava under de senaste månaderna till Kungl.

Maj:t inkommit ett flertal framställningar, i vilka gjorts gällande dels att

den bestämda maximigränsen för dyrtidstilläggen borde borttagas, dels ock

att i allt fall de nu utgående dyrtidstilläggen vore allt för otillräckliga samt

i följd bärav icke i längden försvarliga; och anhåller jag att få lämna en

kortare redogörelse för det viktigaste av dessa framställningars innehåll.

1 en den 18 november 1919 dagtecknad skrift har styrelsen för

statsförvaltningens tjänstemannaförening hemställt, att vid utfärdandet

av föreskrifter rörande dyrtidstilläggen för år 1920 begränsningen uppåt

av dyrtidstilläggens storlek måtte borttagas. Till stöd härför anföres:

»Enligt de av Kung!. Maj:t den 30 maj 1919 utfärdade bestämmelserna

angående allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

utgår icke sådant tillägg på den del av avlöningen, som överstiger 600 kronor i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl■ Mujäa proposition Nr 95.

månaden. Till de statstjänstemän, vilkas ärsavinning överstiger 7,200 kronor, utgär

alltså dyrtidstillägg endast ä detta belopp. Det kan ifragasättas, huruvida ett sålunda

begränsat lönetillägg, vilket därtill för den del av avlöningen, som överstiger

100 kronor i månaden för närvarande ej uppgår till mera än 47 procent, tillfredsställer

billiga anspråk på kompensation för penningevärdets starka fall. Styrelsen

för statsförvaltningens tjänstemannaförening finner det under sådana förhållanden

rimligt, att det. såsom bland statstjänstemän föreslagits, tages under övervägande,

huruvida ej ovannämnda begränsning i dyrtidstillägget bör bortfalla. Enligt av sakkunnig

person verkställd beräkning, vilken jämte eu av honom uppgjord promemoria

härmed bilägges b- skulle den sålunda ifrågasatta ändringen i dyrtidstilläggsbestämmelserna

förorsaka statsverket en merutgift av omkring 1.580,000 kronor, en skäligen

ringa summa i jämförelse med totalkostnaden för dyrtidstillägg, vilken av årets

lagtima riksdag torde hava beräknats till omkring 225.000.000 kronor. Såsom anledning

att beträffande dyrtidstillägg sätta de högre tjänstemännen i en ogynnsam

undantagsställning lära för den skull icke kunna åberopas statsfinansiella skäl, särskilt

som statsverket genom att det grundtal efter vilket dyrtidstilläggen utgå,

under årets lopp blivit nedsatt, gjort en besparing å omkring 4.600.000 kronor i

det beräknade dyrtidsanslaget:

De högre tjänstemännen hava hittills mer än de bestå andra statsmedborgare

tätt själva bära dyrtidens börda. Detta kunde möjligen försvaras, därest dyrtiden

varit en hastigt övergående företeelse. Då så emellertid nu icke synes bliva förhållandet,

torde det varken vara förenligt med rättvisa eller statens fördel, att de

högre tjänstemännen ej beredas lindring i dyrtidens tryck i samma man som andra

tjänstemän med avlöningsförmåner, överstigande 100 kronor i månaden.»

Framställningar av fullständigt enahanda innehåll hava härefter

ingivits av så gott som samtliga statens civila och militära befattningshavare

i den tjänsteställning, att de skulle bliva delaktiga av den föreslagna

utvidgningen av dyrtidstilläggen.

Från ämbets- och tjänstemän i de centrala ämbetsverken och andra

statsinstitutioner i huvudstaden samt vid en del länsstyrelser ävensom

från sammanslutningar och möten av statstjänstemän hava vidare, såsom

redan nämnts, till Kungl. Maj:t ingivits vissa framställningar, i vilka

gjorts gällande, att de nu utgående dyrtidstilläggen vore alldeles otillräckliga

och att ju mera dyrtidsläget stabiliserades och bleve varaktigt,

med desto större styrka framträdde kravet på att tjänstemännen bereddes

full ersättning för den nedgång i lönernas realvärde, som dyrtiden fört

med sig. Från en del håll har till och med yrkanden framställts om

ersättning för den förlust, som ur berörda synpunkt under de gångna

kristidsåren drabbat tjänstemännen genom dyrtidsbidragens otillräcklighet.

Till belysning av de klandrade förhållandena har i några fall åberopats

följande:

‘) Hur ej införd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 95.

Tablå över löner och beräknade löner för ordinarie tjänsteman, som ej åtnjuter ålders
tillSgg,

i centralt ämbetsverk.

Lön grundad å

levnadskostna- derna före kris- tiden enligt re- glering år 1919

Lön år 1919

Skillnad mel- lan beräknad

och utgående

lön år 1919

Skillnad mellan

beräknade och

utgående löner

under åren

1915—1919

beräknad

efter social- styrelsens

prisindex

utgående

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Första........................

4,900

12,700

8,410

4,290

15,500

Andra........................

6,800

17,600

11,220

6.380

21,600

Tredje........................

9,100

23,600

13,710

9,890

30,300

Såsom motivering till de L dessa framställningar framförda kraven

på full kompensation för nedgången i penningens köpkraft har i allmänhet

anförts, att dyrtidsläget alltmer stabiliserades och att man sålunda

icke hade att vänta någon avsevärd nedgång i prisnivån, att

andra samhällsmedlemmar numera för längre eller kortare tid sedan

anpassat sina inkomster efter det nya högre prisläget, att om dyrtidstilläggen

fortfarande nedpressades under vad som motsvarade full kompensation

för minskningen i penningens köpkraft, statstjänstemännen

ensamma underkastades eu förtäckt beskattning, som med de nu utgående

dyrtidstilläggen bleve av den allra hårdaste beskaffenhet, att ett

sådant förfaringssätt icke kunde försvaras med hänvisning till det allvarliga

finansiella läge, vari staten befunne sig, att genom fortsatta

lägre procentuella dyrtidstidstillägg för högre befattningshavare den

genom fastställda löneregleringar bestämda åtskillnaden mellan olika

tjänsteklasser nära nog utplånades och det högre kvalificerade arbetet

berövades den ersättning i förhållande till lägre, som genom löneregleringarna

tillförsäkrats detsamma, samt att detta icke blott innebure en

stor orättvisa mot vederbörande tjänstemän utan även ur statens egen

synpunkt vore mycket olyckligt, i det att de bästa krafterna i statens

tjänst för upprätthållande av sin levnadsstandard tvingades att antingen

lämna statstjänsten och söka sig bättre utkomst i enskild verksamhet

eller ock skaffa sig inbringande bisysslor, som inkräktade på arbetet i

statens tjänst, samt ämbetsverkens rekrytering med goda krafter enligt

vad erfarenheten redan visat allt mer och mer försvårades.

Bland de ifrågavarande framställningarna torde det vara tillräckligt

att närmare redogöra för den från trafiktjänstemännens riksförbund, som

torde innefatta de viktigaste av de framförda synpunkterna. I nämnda

framställning anföres:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition År Dö

21)

»Inledningsvis skall fastslås, att dyrtidstillägget eller med användning av

dess förra namn krigstidstillägget sitt namn till trots ingenting annat är än eu

fortlöpande provisorisk lönereglering. Det lärer vara hopplöst att numera hävda

den uppfattningen, att dyrtiden vore ett mer eller mindre övergående ont, som

kunde kompenseras tjänstemännen med tillfälliga, mer eller mindre ofullständiga

tillägg, baserade på andra grunder och med hänsynstagande till helt andra motiv

än de vid en lönereglering gemenligen tillämpade. De stegrade levnadskostnaderna

komma icke att inom eu nära framtid kunna nedbringas till den före kriget rådande

prisnivån, den meningen torde nu vara stadgad, ehuru visserligen svårigheter möta

att redan kunna exakt fastställa denna nya och högre nivå. Kungl. socialstyrelsens

indexsiffror för levnadskostnadsfördyringen under 1919 jämfört med 1914 ange denna

i följande procenttal:

Under det den svenska prisnivån sålunda under året i dess helhet visat en

något litet sjunkande tendens (under sista halvåret dock stagnation) fortfar den utländska

prisnivån att stiga. Så utgjorde fördyringen i England under november

månad 1919 172 procent mot cirka 137 procent vid årets början. Detta förhållande,

sammanställt med sannolikheten av hyresökning och skattestegring inom landet,

synes kullslå varje förhoppning om prisnivåns sjunkande, snarare motivera tro på

dess stigande. Med denna utgångspunkt ledes man konsekvent till det kravet på

statens dyrtidspolitik gent emot sina tjänstemän, att halvmesyrernas tid nu måste

vara förbi, dyrtidstillägget icke längre mer eller mindre förlänas formen av ett

staten-samhällets bidrag åt lidande tjänstemän utan ges den fulla karaktären av

staten-arbetsgivarens åtgärder för sina lön- och arbetstagares bibehållande vid dem

en gång tillförsäkrade, man kan gärna säga, med dem överenskomna löner. Det

gemensamma namnet på myntenheten före kriget och den nuvarande får icke fördölja

det ofrånkomliga faktum, att den senare blott äger tredjedelen av den förras

värde. Om av tjänstemannen krävdes och kräves, att han under alla krigsåren

och allt framgent skall fullgöra sin del av överenskommelsen i form av lojalt och

plikttroget, allt jämt ökat arbete, lärer den andra parten, staten, icke utan begående

av en mycket stor och för den själv i längden menlig orätt komma från

sin plikt att betala tjänstemännen deras fulla löner.

Trafiktjänstemännens riksförbund har i sina föregående framställningar konsekvent

fasthållit vid fordran på dyrtidstilläggets fastställande till att för alla tjänstemän

svara mot levnadskostnadsfördyringen sedan krigsutbrottet. Med den förutvarande

formen för tillägget att vara ett för alla tjänstemannakategorier otillräckligt,

tillfälligt bidrag må det ha varit berättigat att tillmäta detta med större

belopp för de närmast det fysiologiska existensminimum stående. Ju mer detsamma

får karaktären av en verklig, ehuru från fall till fall verkställd reglering av lönerna,

dess starkare gör sig kravet gällande på en för alla löntagarklasser procentuellt

lika höjning. I motsatt fäll sker en omvälvning och nivelering av de olika

tjänstemannaklassernas avlöningsvillkor och levnadsstandard, som väl dock under

inga förhållanden bör genomföras på detta så att säga underhandssätt, en omval v
-

1 januari

1 april ..

1 juli

167 procent

165

157

157 »

1 oktober

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 9ö.

ning av de hittills bärande samhällsprinciperna för endast eu del av detta samhälle.

Därmed är ingalunda förnekat det berättigade i att på vanligt vederbörligt sätt

kan böra undersökas och beaktas det riktiga i en höjning överstigande penningvärdets

fall för vissa bland de lägst avlönade grupperna. En sådan förskjutning i

löneskalan, och en ingalunda obetydlig sådan, är också redan gjord i den för tratikverken

med tillämpning från den 1 juli 1920 antagna lönestaten. Så mycket riktigare

synes vara, att det blivande dyrtidstillägget blir för samtliga tjänstemannagrupper

procentuellt lika. Fordran härå är ju för övrigt blott en konsekvens av

kravet ..på dyrtidstilläggets fulla täckande av penningvärdets fall, men icke heller

mer. Aven med ett beaktande härav för nästa års tillägg, bliva tjänstemännen i

alla händelser utan ersättning för sina stora förluster under de föregående åren.

En jämförelse med de kommunala tjänstemännen ligger nära till hands.

Det framgår av en sådan, hurusom till exempel Stockholms stad för innevarande år

anvisat sina befattningshavare dyrtidshjälp efter principer i det väsentliga lika med

de för det statliga dyrtidstillägget gällande. Icke desto mindre har denna kommun genom

en liberalare och riktigare tillämpning av dessa principer kunnat tilldela sina tjänstemän

större dyrtidshjälp än den som kommit statens löntagare i motsvarande lönegrader

till del. Och efter vad som försports rörande löneregleringskommitténs för dessa

befattningshavare arbete, lär denna ha för avsikt att föreslå, att avlöningsbeloppen

i regel fördubblas men att dessutom för såvitt den allmänna fördyringen icke nedgår

till förutsatta 100 procent, ett ytterligare tillägg skall utgå. Det må vara

berättigat att påstå att statens förmenta egenskap — som den borde besitta —

av mönsterarbetsgivare under sådana förhållanden knappast kan hävdas utan eu

avsevärd förbättring av det statliga dyrtidstillägget.

Det föreligger en direkt fara för staten att genom otillräckliga löner icke

erhålla den fullgoda rekrytering av tjänstemannakåren, som staten icke minst för

de affärsdrivande verkens vidkommande är i behov av. »Flykten ur statstjänsten» är

ett länge omhandlat och i siffror ådalagt faktum. Den stegrade oviljan att under

nuvarande förhållanden ingå i statstjänst kan tyvärr icke mätas men är detta oaktat

eu faktor, som borde öva det största inflytande. Ty av nära till hands liggande

orsaker, erbjuder det sig för i synnerhet den ordinarie statstjänstemannen ej minst

vid trafikverken i allmänhet mycket stora svårigheter att lämna sin tjänst och

finna ett nytt verksamhetsområde. Där trots allt så sker, blir det den ojämförligt

bäst kvalificerade delen av tjänstemannakåren som vänder statstjänsten ryggen.

Motivet för denna flykt ligger så tydligt i dagen att den nyligen av socialstyrelsen

verkställda undersökningen i detta ämne visande, att den enskilda med staten konkurrerande

tjänsten i regel erbjudit fördubblade löner (i medeltal 99 procent),

knappast givit några nya eller överraskande resultat. Som en direkt illustration

till denna konkurrens framgår emellertid av undersökningen, att av de från statens

järnvägar avgångna, de flesta övergått till tjänst vid de enskilda järnvägarna.

Även där icke kontakten med statstjänsten blivit så löslig, att avgång skett,

lider tjänsten eu direkt kraftförlust därigenom att tjänstemännen i högre grad än

någonsin förut varit fallet tvungits att för sitt uppehälle utöva bisysslor. Ett förbud

mot sådana, hur principiellt riktigt det än må vara, har under krigsåren varit

och blir omöjligt att upprätthålla, med mindre den behållna inkomsten från statstjänsten

avsevärt ökas. Det kan icke heller vara till statens gagn, att dess funktionärer

i så hög grad som för närvarande är fallet distraheras i sin verksamhet

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kurujl. Maj:ts proposition Nr 9ö.

av omsorgen om det dagliga brödet eller att sa många av de bästa bland dem

nödgas inrikta tid ocb arbete på oupphörliga löneaktioner.»

Till bemötande av de invändningar mot kravet på tillfyllestgörande

kompensation, som kunde anföras, bär förbundet upprepat vad förbundet

tidigare härom anfört, nämligen följande:

»De bär ifrågavarande tjänstemannagrupperna vilja ingalunda göra gällande,

att övriga medborgare skola bära deras andel av dvrtidsbördan, men finna sig å

andra sidan böra bestämt framhålla, att de icke anse sig vara pliktiga att bära

större andel av densamma än övriga medborgare. Detta har hittills otvivelaktigt

varit fallet. Inom riksförbundét gör sig den meningen gällande, att statstjänstemännen,

så länge deras löneförmåner avsevärt understiga förmånerna för motsvarande

löntagare i enskild tjänst, i verkligheten bära större andel i dyrtidsbördan

än övriga medborgare. Riksförbundet håller före att för den händelse statsfinansernas

nuvarande tillstånd anses lägga hinder i vägen för gottgörelse till samtliga

statstjänstemän i samma män, som penningvärdet sjunkit, och för den händelse

statsverkets beräknade tillgångar anses kunna täcka blott en del av denna sänkning,

detta förhållande möjligen bör föranleda höjning i skattebeloppen, men icke

nedsättning i lönebeloppen i form av maximigränser eller fallande procenttal för

krigstidstilläggen.

Genom sistnämnda förfaringssätt drabbas nämligen statstjänarna av en beskattning

i förtäckt form, vilken icke pålägges övriga medborgare. 1 stället böra

samtliga statstjänare genom löneförhöjningar gottgöras hela den del av valutaförsämringen,

som täckes av stegringen i lönerna på den allmänna arbetsmarknaden

under den tidsperiod, då de reglerade lönerna skola utgå. Därest statsverkets beräknade

tillgångar icke äro tillräckliga härtill, böra ytterligare behövliga medel

anskaffas på sådant sätt, att denna återstod rättvist utjämnas på alla samhällsgrupper

och i större utsträckning uttagas av de i ekonomiskt hänseende bärkraftigare

såväl statstjänstemännen som övriga medborgare, men icke lägges enbart på statstjänstemannen.

I sistnämnda fall utsättas dessa, som nyss sades, för en dubbel

beskattning, i det staten först innehåller en del av den lön, som rätteligen bort

utgå, om arbetet skulle hava ersatts till sitt fulla värde, och därefter det oaktat

utkräver lika hög skatt av tjänstemännen som av sådana medborgare, vilka icke

förut hava till staten avstått någon del av sin arbetsförtjänst.

Mot den andra invändningen, som gjorts, eller att statsfinanserna ej skulle

tillåta ett skäligt krigstidstillägg, kan anföras, att statsfinansernas ställning icke

påverkas av det sätt, varpå det för ändamålet erforderliga beloppet fördelas mellan

olika samhällsgrupper, och att beloppets anskaffande på ett eller annat sätt givetvis

är möjligt, så länge staten är att anse såsom solvent. Arten och omfattningen

av de åtgärder, som böra vidtagas för avhjälpande av tjänstemännens betryck,

bero givetvis i första rummet på i vad mån den härför erforderliga statsutgiften

må anses vara nödvändig. Att tjänstemännens bibehållande vid en levnadsstandard,

motsvarande den som intages av socialt likställda löntagare i enskild tjänst, är ett

för staten vitalt intresse, ådagalägges av erfarenheterna under mer än fyra års

krigs- och kristid.»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ls proposition Nr 95.

De förnämsta anmärkningarna mot metoden för de nuvarande

dyrtidstilläggens bestämmande har förbundet sammanfattat sålunda:

att det s. k. grundtalet fastställts till endast åtta niondelar av

den faktiska fördyringen;

att denna reducerade fördyringssiffra tillämpas endast för de

första 1,200 kronor av lönen;

att fyllnadsprocenten för den överskjutande tilläggsberättigade

lönen bestämts till endast en tredjedel av detta redan starkt reducerade

grundtal;

att intet tillägg utgår för de löneandelar, som ligga över 7,200

kronor per år.

De på grund av otillräckliga avlöningar befarade olägenheterna

i avseende å statstjänstemännens arbetsprestationer och statstjänstens

behöriga rekrytering hava av tjänstemän i nedre justitierevisionen skildrats

sålunda:

»Nu sedan andra samhällsklasser förstått att anpassa sina inkomster efter

rådande prisläge och därmed kraftigt bidraga till att stabilisera detta, kan det icke

anses rättfärdigt, att statens tjänstemän ensamma fortfarande kvarhållas vid en i

jämförelse med tillståndet före kriget försämrad levnadsstandard. Oklokt skulle

också vara att ställa sådant krav på dem. Deras plikttrohet och tålamod har såsom

allt mänskligt sina gränser. Härmed vilja vi icke hava sagt, att statens

tjänstemän skola, om deras önskemål icke vinna beaktande, förfalla till obstruktion.

Med den rätt, som tillkommer varje medborgare att öppet och ärligt uttala

sin åsikt i föreliggande frågor, hava vi endast velat framhålla de vådor, som för

statsbefattningarnas behöriga skötsel kunna uppstå, därest staten allt framgent

undandrager sig att uppfylla rättfärdighetens krav i fråga om tjänstemännens

avlöning.

Det är nämligen vår övertygelse, att så snart det står klart för tjänstemännen

att de icke hava att vänta en väsentlig förhöjning av sina löner, i samma

stund kommer att framom hängivenheten för kallet tränga sig en bestämd önskan

att slippa ifrån det ekonomiska betrycket genom att antingen lämna statstjänsten

och söka enskild anställning med gynnsammare avlöningsvillkor — och lockelserna

härtill äro såsom de sista åren visat ganska stora — eller ock, med bibehållande

av statstjänsten, förskaffa sig bisysslor. Även om det icke omedelbart skulle bliva

en allmän flykt ur statstjänsten, som inverkade katastrofartat på statsmaskineriet,

må det dock betänkas, dels att det i första hand helt säkert bleve de bästa krafterna,

som försvunne ur statstjänsten, och dels att rekryteringen komme att betydligt

försämras, om icke till slut att alldeles omöjliggöras. Och beträffande bisyssloväsendet

torde det vara ställt utom tvivel att denna utväg att förhjälpa statens

tjänstemän till nödig fyllnad i deras inkomster i regel är mera av ondo än

godo med hänsyn till statstjänsternas behöriga skötsel. Hittills har det för de

svenska tjänstemännen varit en hederssak att icke för privatekonomiska intressen

i något avseende åsidosätta sina plikter mot det allmänna. Med allt för svåra

ekonomiska förhållanden torde samma uppfattning härutinnan icke i längden kunna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95

33

med full stränghet upprätthållas. Och även i de fall, där staten trots allt kommer

att möta oförminskad plikttrohet hos sina tjänstemän, skall det icke kunna

undgås, att ekonomiskt nödläge med ty åtföljande minskning i socialt anseende

kommer att döda arbetsglädjen och därmed väsentligt försämra arbetsprestationerna.

»

• Till stöd för framställningarna om ersättning för på grund av

otillräckliga dyrtidsbidrag lidna förluster under de gångna krisåren har

i huvudsak åberopats, att statstjänstemännens ekonomiska ställning numera

i allmänhet vore alldeles undergrävd genom de inskränkningar

och den skuldsättning, som dyrtidsersättningens otillräcklighet nödvändiggjort,

och att staten vore skyldig att täcka de ifrågavarande

bristerna.

Vid övervägande av de ifrågavarande framställningarna och under Departementsgemensam

beredning med övriga departementschefer har jag kommit CÄe/««- till den uppfattningen, att något måste göras för att mera effektivt

bispringa statens befattningshavare i deras ekonomiska betryck och

därvid i första rummet dem, vilka under de gångna åren fått i högre

grad än andra själva bära förlusten av en stor del av lönernas realvärde.

Ju längre dyrtiden varar, desto tydligare framstår detta som

en nödvändighet.

En åtgärd, som därvid främst synes böra vidtagas, är

den, att nuvarande maximigräns för den avlöning, varå dyrtidstillägg

utgår, eller 7,200 kronor per år, avsevärt höjes. Sättes maximigränsen

till 15,000 kronor i stället för 7,200 kronor, komma med ytterst få undantag

alla statstjänstemän i åtnjutande av dyrtidstillägg å hela sin avlöning.

Kostnaden för en dylik utsträckning av dyrtidstilläggen är

också överkomlig; den har vid nu gällande grundtal och med bibehållande

i övrigt av bestämmelserna rörande dyrtidstilläggens beräkningansetts

belöpa sig till omkring 1,500,000 kronor.

Vad beträffar de framförda kraven på grundtalets bestämmande

till det belopp, som anger pristegringen, utan avdrag för den niondel

därav, som nu utgör skillnaden mellan prisstegringssififran och grundtalet,

synas mig skäl icke föreligga att nu frångå den princip, som

ligger till grund för ifrågavarande begränsning av grundtalet, eller att

i varje fall åtminstone någon del av dyrtidsbördan skall bäras av

tjänstemännen själva.

Vidkommande slutligen de anmärkningar, som riktats mot den

avsevärda begränsningen av dyrtidstillägget å högre lönebelopp än 100

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 79 höft. (Nr 95.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Erforderliga

ändringar i

kungörelsen

med allmänna

grunder för

dyrtidstillägg.

Kungl. Maj:ta proposition Nr 95.

kronor i månaden, synas mig- dessa, sedan en viss stabilisering- av dyrtidsläget

inträtt vara mera berättigade än förut. Jag tvekar icke heller

att tillstyrka eu höjning av den procent, efter vilken dyrtidstillägget

a belopp över 100 kronor i månadslön beräknas. Vid avvägande av''

den höjning, som här skulle kunna ifrågakomma, har det för mig framstått

som en bjudande nödvändighet att tillse, att andra lika berättigade

krav icke få stå tillbaka för kravet på höjda löner åt tjänstemännen.

I betraktande härav och med hänsyn tagen till statens högst bekymmersamma

finansiella ställning kan jag icke se någon utväg att höja

dyrtidstilläggen för lönebelopp över 100 kronor i månaden, vilka nu

utgå efter ett procenttal lika med eu tredjedel av grundtalet, mera än

till ett procenttal, som motsvarar hälften av grundtalet. Med nuvarande

grundtal av 141 skulle en dylik ökning, innefattande jämväl befattningshavare

med högre lön än 7,200 kronor, betyda omkring 26 miljoner i

merutgift.

Bland de ändringar i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg,

som torde vara erforderliga, vill jag till en början framhålla,

att undantag från åtnjutande av dyrtidstillägg enligt denna kungörelse

bör göras för personalen vid kommunikationsverken samt för häradshövdingar

och vissa deras vikarier. \ ad dessa personalgrupper beträffar

pågå inom vederbörande departement utredningar i syfte att för dem skapa

särskilda oestämmelser i fråga om dyrtidstilläggen; och torde frågorna

härom inom den närmaste framtiden få av vederbörande departementschefer

underställas Kungl. Maj:ts prövning. Undantagsbestämmelserna

hava införts i § 3 på sådant sätt att övriga bestämmelser i kungörelsen

kunna göras tillämpliga jämväl å ifrågavarande personalgrupper. I samband

härmed har § 9 uteslutits, varjämte i § 1, med hänsyn till vissa

ifrågasatta nya löneregleringar och jämväl till att dyrtidstillägg åt befattningshavare,

som åtnjuta avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet,

är avsett att regleras genom kungörelse angående

dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, införts ett allmänt

undantag från åtnjutande av dyrtidstillägg enligt denna kungörelse för

alla de fall, där bestämmelser i annan ordning äro eller varda meddelade.

I § 1 ha tillagts ett par nya lönerubriker, medan löneformen »krigslön»

ansetts kunna uteslutas.

förutom de ändringar, som påkallas av de av mig förordade

höjningarna av dyrtidstilläggen och för vilka jag icke torde behöva

lämna någon särskild motivering, anhåller jag vidare att få föreslå ett

par ändringar i § 4, sådan paragrafen nu lyder.

Den första av dessa ändringar rör lantbruksakademiens sekrete
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3f>

Kungl. Maj.is proposition Nr 95.

rare. Denne åtnjuter enligt av riksdagen år 11)13 fastställd stat av

statsmedel lön och ortstillägg å 5,600 kronor järn te ett ålderstillägg

å 600 kronor, varemot tjänstgöringspenningarna å 2,500 kronor bestridas

av akademiens egna medel. Dyrtidstillägg har hittills beräknats blott

å statsavlöningen. Enär nuvarande sekreteraren därjämte uppburit arvode

såsom statens förlikningsman och därigenom kommit till en statsavlöning

av mer än 600 kronor i månaden, har frågan om dyrtidstillägg å hans

tjänstgöringspenningar hittills ej varit aktuell. Vid den av mig nu föreslagna

höjningen av maximigränsen skulle detta bli fallet, och därför

synes skäligt, att lantbruksakademiens sekreterare får beräkna dyrtidstillägg

jämväl å tjänstgöringspenningarna. Detta är desto mer befogat,

som förlikningsmannauppdraget för nuvarande sekreteraren är personligt.

Akademiens medel tillåta ej densamma att bestrida dyrtidstillägg.

En annan ändring rör dyrtidstillägg till biträdande lärare vid

musikaliska akademien. Enligt beslut av föregående års riksdagberäknas

för dylik lärare dyrtidstillägg jämväl å sådant tillskott till avlöningen,

som akademien lämnar av egna medel, dock allenast i den

mån ersättningen icke utgår efter högre belopp än 175 kronor för undervisningstimme

i veckan. Begränsningen torde vara motiverad därav,

att lönen till ordinarie lärare vid akademien beräknades efter 175

kronor för undervisningstimme, och att biträdande lärare icke borde

erhålla dyrtidstillägg å högre belopp än ordinarie. Nu ha emellertid

båda dessa lärarkategorier erhållit provisorisk lönereglering, varigenom

ersättningen till såväl biträdande som ordinarie lärare överstiger 175

kronor för timme. Med den nuvarande begränsningen skulle alltså

en biträdande lärare icke kunna erhålla dyrtidstillägg å hela avlöningen.

Till undvikande härav torde begränsningen böra ändras därhän, att dyrtidstillägg

lämnas, i den män ersättningen icke utgår efter högre belopp

än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien.

Vidare torde i fråga om notarie vid domkapitlet med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, böra

likställas så stor del av hans övriga inkomster i tjänsten, att det belopp,

varå dyrtidstillägg beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat

utgående avlöningsförmåner. Enligt bestämmelserna rörande den för

ifrågavarande befattningshavare genomförda provisoriska löneregleringen

kungörelse den 31 oktober 1919 nr 670) utgår nämligen avlöuingstillägget

med högst 2,500 kronor, därvid emellertid, om vederbörande åtnjuter

sportler eller andra särskilda inkomster vid tjänsten, dyrtidstillägg icke

kan i något fall utgå med högre belopp än som motsvarar skillnaden

mellan 2,700 kronor (för notarien vid Visby domkapitel 2,500 kronor)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsberäkningar

m. m.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

och summan av dessa särskilda inkomster. Om nu en dylik befattningshavare

är i den situationen, att hans sportler och övriga särskilda inkomster

vid tjänsten uppgå till något avsevärdare belopp, exempelvis

2,500 kronor, samt han förty åtnjuter tillfällig- löneförbättring med

allenast 200 kronor, kan han med nuvarande bestämmelser icke erhålla

dyrtidstillägg å mera än sistnämnda belopp utöver de ordinarie löneförmånerna,

under det en befattningshavare med precis samma inkomst

men med allenast 200 kronor i sportler och i stället 2,500 kronor i

tillfällig löneförbättring erhåller dyrtidstillägg å hela sistnämnda belopp

utöver de ordinarie löneförmånerna. För undvikande av en dylik oegentlighet

torde den föreslagna bestämmelsen få anses vara behövlig.

Rörande de i nu gällande kungörelsens 10 § omförmälda befattningshavare

lärer förslag i annan ordning framdeles komma att underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

Andra ifrågasatta ändringar i förevarande kungörelse än de av

mig nn förordade har jag icke ansett böra ifrågakomma.

Slutligen har jag att nämna, att den föreslagna nya kungörelsen

icke såsom fjolårets är till sin giltighet begränsad till viss angiven

tidpunkt.

Jag övergår nu till att något närmare beröra dels frågan angående

kostnaderna för dyrtidsbidragen åt statens befattningshavare vid tillämpning

av mitt förslag dels ock spörsmålet om beredande av de för kostnadernas

bestridande erforderliga medel in. m.

I propositionen nr 225 till 1919 års riksdag beräknades kostnaderna

för dyrtidsbidragen åt statens befattningshavare till sammanlagt

199,000,000 kronor, fördelade på affärsdrivande verk och huvudtitlar

m. m. på följande sätt:

Dyrtids-

tillägg

Dyrtids-

hjälp

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

.Affärsdrivande verken ...................

102,000,000

8,940,000

110,940,000

2—9 huvudtitlarna........................

82,225,000

4.845,000

87,070,000

Postsparbanken m. fl. verk...........

975,000

15,000

990,000

Summa

185,200,000

13,800,000

199,000,000

För de särskilda alfärsdrivande verken fördelades det beräknade

beloppet sålunda:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

37

Dyrtids-

tillägg

1

Dyrtids-

hjälp

Summa

Kronor

Kronor |

Kronor

Postverket .................................

12,700,000

900,000

13,600,000

Telegrafverket..............................

16,200,000

720,000

16,920,000

; Statens järnvägar ........................

69,000,000

6,900,000

75,900,000

Statens vattenfallsverk..................

1,500,000

195,000

1,695,000

! Statens domäner ........................

2,600,000

225,000

2,825,000

Summa

102,000,000

8,940,000

110,940,000

De för 2:a—9:e huvudtiteln beräknade beloppet, sammanlagt

87,070,000 kronor, utslogs å de olika huvudtitlarna på följande sätt:

Dyrtids-

Dyrtids-

Summa

tillägg

hjälp

Kronor

Kronor

Kronor

Andra huvudtiteln........................

3,400,000

195,000

3,595,000

Tredje

» ........................

525,000

3,000

528,000

Fjärde

» ........................

26,900,000

1,500,000

28,400,000

Femte

» .......................

17,120,000

1,575,000

18,695,000

Sjätte

» ........................

9,800,000

450,000

10,250,000

Sjunde

» ........................

10,650,000

600,000

11,250,000

Åttonde

» ........................

11,380,000

390,000

11,770,000

Nionde

» ........................

2,450,000

132,000

2,582,000

Summa

82,225,000

4,845,000

87,070,000

I den beräknade totalkostnaden samt de på aftarsdrivande verken

och huvudtitlarna belöpande kostnadernas fördelning gjorde riksdagen

ingen ändring.

Utom de ovan angivna posterna beräknades för vissa kategorier

befattningshavare samt för f. d. befattningshavare m. fl., änkor och

barn efter befattningshavare m. fl., pensionerade båtsmän m. fl. skilda

anslag under de olika huvudtitlarna med tillhopa ett belopp av i runt

tal 32,000,000 kronor.

Enligt till finansdepartementet inkomna uppgifter hava dyrtidstilläggen

under år 1919 i verkligheten uppgått till i runda tal följande

belopp, fördelade på sätt nedan angives:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

De aflarsdrivande verken:

Kronor

Postverket ....................................................................

13,494,000

Telegrafverket....................................................................

22,290,000

Statens järnvägar...............................................................

66,400,000

Statens vattenfallsverk........................................................

1,050,000

Statens domäner ...............................................................

3,200,000

Summa

106,434,000

Under de olika huvudtitlarna uppförda allmänna anslagen:

Kronor

Andra huvudtiteln...............................................................

4,512,000

Tredje » ...............................................................

613,000

Fjärde » ...............................................................

27,557,000

17,278,000

Sjätte » ...............................................................

12,866,000

Sjunde » ...............................................................

9,692,000

Åttonde » ...............................................................

12,928,000

Nionde » ...............................................................

2,775,000

Summa

88,221,000

Postsparbanken m. fl. verk:

Kronor

Postsparbanken..................................................................

322,000

Försäkringsinspektionen ......................................................

42,300

Statens biografbyrå ............................................................

19,650

Patent- och registreringsverket.............................................

405,000 ;

Mynt- och justerings verket...................................................

76,300

26,400

Flottans pensionskassa.........................................................

26,200

Folkskollärarnas pensionsinrättning.......................................

34,550 :

Summa

952,400

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr i)5.

Under de olika huvudtitlarna uppförda särskilda

anslag ................................................................................... kronor 30,100,000

Storleken av kostnaderna för den höjning av dyrtidstilläggen, som

av mig nu ifrågasatts, kan givetvis, oavsett eventuella ändringar av

grundtalet, uppskattas endast approximativt. Vid en sådan uppskattning

— därvid jag utgått från nu gällande grundtal —.bär jag kommit

till det resultat, att kostnaderna lör dyrtidstilläggen för år 1920, beräknade

för första halvåret enligt nuvarande och för andra halvåret

enligt de här ifrågasatta grunderna, skulle belöpa sig till:

för affärsdrivande verken ............................................... kronor 112,000,000

» samtliga anslagen under huvudtitlarna................. » 149,000,000

i> postsparbanken m. fl. verk.......................«............. »_1,000,000

Summa kronor 262,000,000

Härvid har jag i fråga om affärsverken förutsatt sådan reduktion

av dyrtidstillägget för omförmälda verks befattningshavare — varom

förslag är att förvänta från kommunikationsverkens lönenämnd — att

hänsyn icke nu vid kostnadsberäkningarna behöver tagas till den med

1 nästkommande juli ikraftträdande nya löneregleringen.

Vad de allmänna anslagen under huvudtitlarna beträffar hava

deras totalsumma beräknats till 94,000,000 kronor, fördelade på följande

sätt:

! Andra huvudtiteln.............. ................................................

Tredje » ..............................................................

Fjärde » ...............................................................

Femte » .............................................................

Sjätte *> ...............................................................

Sjunde » ...............................................................

Åttonde » ...............................................................

Nionde » ...............................................................

Summa

Beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och

justeringsverket, patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen

samt kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit torde höra

Kronor

4.780.000

900,000

29.210.000

18.320.000

! 13,760,000

10.290.000

13.800.000

2.940.000

94,000,000 |

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefens
hemställan.

40 * Kungl. Maj:ts proposition Nr 95.

förfaras på sådant sätt, att erforderliga anslag uppföras å riksstatens

utgiftsida och motsvarande höjning sker av respektive inkomsttitlar. De

belopp, som beräknats bliva erforderliga för ändamålet, äro följande:

för försäkringsinspektionen .................. kronor 45,200

» statens biografbyrå ....................... » 20,800

» mynt- och justeringsverket ......... » 80,000

» patent- och registreringsverket... » 430,000

» bank- och fondinspektionen......... j> 50,800

)) kontrollstyrelsens avdelning för

skattefri sprit ............................... » 40,800.

Enär bank- och fondinspektionens medel icke förslå för utbetalande

av erforderligt dyrtidstillägg, torde anslag för ändamålet böra äskas såsom

förslagsanslag, att i första hand utgå av bidrag till bankinspektionen.

Totalkostnaden för innevarande år skulle enligt nu utförda beräkningar

komma att åtskilligt understiga vad i årets finansplan förutsatts.

Det belopp, vartill anslagen under de olika huvudtitlarna uppgår, synes

emellertid böra beräknas högre, under det att för affärsverkens vidkommande

kostnaderna torde bliva mindre än förut beräknats. Rent budgetmässigt

uppkommer härigenom en brist i förhållande till det framlagda

budgetförslaget, vilken brist torde få täckas genom medel från kassafonden,

vars ställning ju stärkes i den mån affärsverkens dyrtidstillägg till beloppet

komma att understiga vad i finansplanen beräknats.

Vad beträffar kostnaderna för dyrtidsti 11 ägg under år 1921 beräknades

i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

att en avsättning för ändamålet vid sidan av huvudtitlarna borde ske

med ett belopp av 160,000,000 kronor. Någon uppdelning av detta

belopp å de särskilda huvudtitlarna synes mig ännu icke böra ifrågakomma.

Departementschefen, statsrådet Thorsson, föredrog härefter ett i

enlighet med vad av honom förordats upprättat förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå

riksdagen

1) att godkänna berörda förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst;

2) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1920

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, post
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Majds proposition Nr 95.

sparbanker flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering

ar folkskollärare m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1920 anvisa

under sjätte huvudtiteln:

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å kronor 45,200,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å . kronor 20,800,

att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å ..................................................................................... kronor 80,000,

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag

å ................................................................................... kronor 430,000,

att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag

å........................................................................................... kronor 50,800,

att i första hand direkt utgå av bidrag till bankinspektionen; samt

för kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit

ett reservationsanslag å ..................................................... kronor 40,800,

att av denatureringsavgifter direkt utgå;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln ..................................... kronor 4,780,000

»

D

»

»

samt

tredje

fjärde

femte

sjätte

sjunde

åttonde

nionde

»

»

»

»

))

»

»

»

»

»

»

»

900,000

29.210.000

18.320.000

13.760.000

10.290.000

13.800.000

2,940,000

3) att i avseende å dyrtidstillägget för år 1921

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 79 käft. (Nr 95.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

■Kungl Maj:ts proposition Nr 95.

dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens befattningshavare

och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom

avsättning å 1921 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................................................ kronor 160,000,000,

dels ock förklara, att under år 1921 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skola bestridas,

härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, postsparbanken, flottans

pensionskassa, statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.,

försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,

patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen samt kontrollstyrelsens

avdelning för skattefri sprit av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av

de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1921 kunna

varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bil. litt. ... vid detta

protokoll utvisar.

Vid protokollet:

Hans v. Arnold.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1920—1921 åt dels kyrkoherda s. 2 i texten
  2. Rskr. 1920:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i stat s. 1 i texten
  3. Rskr. 1920:421 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta s. 1 i texten
  4. Rskr. 1920:349 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare s. 1 i texten
  5. SU 1920:217 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1920 —1921 åt dels kyrkoherdar och kommini s. 2 i texten

Visa alla 9