Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

1927-01-04 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1927:56, Med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

1

Nr 56.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper; given Stockholms slott den 4 januari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen

den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper.

GUSTAF.

i

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1927.

1 samt.

r,o häri

(Nr 56).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 3 §, 4 § 2 mom., 6 § samt 7 § 2 och 4 mom.

i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper skola, 3 §, 4 § 2 mom. och 6 § i nedan

angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmäles, skall, där ej nedan annorlunda

stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

a) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 30 öre,

då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens eller delaktighetsbevisens

sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor, och därutöver 30 öre

för varje påbörjat belopp av 100 kronor,

b) vid köp av obligationer 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda

värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje

påbörjat belopp av 100 kronor,

dock att, där den ene kontrahenten är fondhandlare och avtalet avslutas

icke för dennes räkning utan i kommission, avräkningsnotan skall

förses,

c) vid köp av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis med

stämpel av 15 öre, då de överlåtna aktiernas, lotternas, andelsbevisens

eller delaktigbetsbevisens sammanlagda värde icke överstiger 100 kronor,

och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor, samt

d) vid köp av obligationer med stämpel av 5 öre, då de överlåtna obligationernas

sammanlagda värde ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5

öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Ävenledes skall, där ej nedan annorlunda stadgas, avräkningsnota vid

byte förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

e) vid byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis 15 öre,

då det värde, som enligt 4 § 4 mom. skall i avräkningsnotan upptagas,

ej överstiger 100 kronor, och därutöver 15 öre för varje påbörjat belopp

av 100 kronor, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

3

f) vid byte av obligationer 5 öre, då det värde, som enligt 4 § 4 mom.

skall i avräkningsnotan upptagas, ej överstiger 100 kronor, och därutöver

5 öre för varje påbörjat belopp av 100 kronor.

Med — — — handelsböcker.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

a) då bägge kontrahenterna äro fondhandlare och avtalet å vardera sidan

avslutas icke för egen räkning utan i kommission;

b) då aktie, lott, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan mellangift utbytes

mot annan eller andra aktier, lotter, andelsbevis eller delaktighetsbevis

i samma bolag och till enahanda eller lägre belopp;

c) då obligation utan mellangift utbytes mot annan eller andra obligationer

av samma utgivare samt med samma räntefot och till enahanda

eller lägre belopp;

d) vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av svenska

staten, eller då vid överlåtelse av aktie eller obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank

eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa, samt slutligen

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen

angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet förses

med särskild stämpel.

3. Slutes reportavtal, skall endast den avräkningsnota förses med stämpel,

som gäller den till beloppet större av de båda till reportavtalet hörande

affärerna; och skall stämpelavgiften utgå med femtedelen av det

belopp, som enligt 1 mom. eljest skolat utgöras, i varje fall dock minst

5 öre.

Skall vid reportavtal icke särskild ersättning erläggas till den andre

kontrahenten i avtalet, äge stämpelplikt icke rum.

4. Därest avtal'' om köp eller byte av fondpapper avslutas genom en

eller flera fondhandlare i kommission, skall sammanlagda stämpelavgiften

icke i något fall beräknas till högre belopp än om avtalet slutits utan

anlitande av kommissionär, dock med iakttagande av vad i 3 mom. stadgas

om viss lägsta avgift.

5. Värdet å de överlåtna fondpapperen skall vid köp anses motsvara

köpeskillingen och må vid byte icke upptagas till lägre belopp än det vid

tiden för bytesavtalet i allmänhet gällande.

4 §.

2. Vid — — — namn.

Då fondhandlare avslutar köpavtal, icke för egen räkning utan såsom

kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission

(avräkningsnota i kommission); där jämlikt 3 § 2—4 mom. stämpeln

utgöres med nedsatt belopp eller stämpelplikt icke äger rum, skall i

avräkningsnotan tillika antecknas grunden till nedsättningen eller befriel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

sen, såvida den icke eljest framgår av avräkningsnotans innehåll. Avslutar

annan än fondhandlare köpavtal för annans räkning, skall i avräkningsnotan

utsättas för vems räkning avslutandet skett.

Avräkningsnota — — — underskriven.

6 §.

Den,---stämpel.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall såväl

vardera kontrahenten för sig som ock förmedlare, med den inskränkning att,

om köp- eller bytesavtalet avslutats i utlandet, ansvaret ligger endast å

här i riket bosatt kontrahent och förmedlare. Såsom avslutat i utlandet

anses härvid jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst post-,

telefon- eller telegrafförbindelse mellan ort i Sverige och ort i utlandet.

7 §.

2. När till avräkningsnota erfordras stämpel till större belopp än en

stämpel innehåller, må två eller flera stämplar begagnas. Där stämpelbeloppet

utfaller i sådant tal, varå stämpel ej finnes eller vartill flera

stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas, skall stämpel å det

lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

4. För stämpel, som av förmedlaren åsatts avräkningsnota, äger denne

utbekomma ersättning hos vilken av kontrahenterna som helst. Stämpel

å avräkningsnota, som, efter försäljning av fondpapper å exekutiv auktion,

av auktionsförrättaren upprättas, skall gäldas på sätt i 198 § utsökningslagen

om kostnad för utmätt egendoms försäljning stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1928; dock skola de i 3 §

3 mom. meddelade föreskrifter tillämpas först från och med dag, som

Konungen efter särskild prövning bestämmer.

Intill den 1 januari 1928 skall den stämpelavgift, varom stadgas i förordningen

den 6 november 1908, utgå med de i förordningen den 13 april

1922 (nr 175) om ändrad lydelse av 3 § i förstnämnda förordning stadgade

belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Bibbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen,

Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anför:

Förut i dag har jag vid beräkningen av statens inkomster av stämpelmedel

för budgetåret 1927—1928 anmält mig hava för avsikt att, i anslutning till en

av styrelsen för Stockholms fondbörs gjord framställning, framlägga förslag

om nedsättning av nu utgående stämpelavgift vid köp och byte av aktier.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga fråga om ändringar i sådant

syfte i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper ävensom vissa andra, smärre

ändringar i fondstämpelförordningen.

Till en början tillåter jag mig lämna en översikt över de bestämmelser,

vilka från och med fondstämpelns införande gällt beträffande avgiftsbeloppen.

Då riksdagen år 1908 i huvudsak antog Kungl. Maj:ts förslag om införande

av en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, varmed

enligt riksdagens beslut likställdes överlåtelse av rätt till teckning av

sådana värdepapper, bestämdes skatten — med sänkning av de i propositionen

föreslagna skattesatser — till 20 öre för varje påbörjat belopp av

200 kronor eller 1 promille vid köp av aktier och banklotter samt till 10

öre för varje påbörjat belopp av 200 kronor eller Va promille vid köp av

obligationer; vid byte skulle stämpelskatten utgå med hälften av dessa skattesatser.

Nämnda skattesatser blevo gällande till år 1913, då riksdagen i

anledning av väckt motion beslöt höja den vid köp av aktier och banklotter

utgående fondstämpelavgiften till 30 öre för varje påbörjat belopp av 200

kronor eller alltså 1 ''/s promille. Beträffande köp av obligationer förblevo

skattesatserna oförändrade. För byte reglerades skattesatserna så, att de

fortfarande kommo att utgöra hälften av de för köp gällande. Sistnämnda

år utvidgades på förslag av Kungl. Maj:t begreppet fondpapper att omfatta

jämväl lotter i kommanditbolag samt andels- och delaktighetsbevis i vissa

penninginrättningar, vilka samtliga värdepapper i avseende å stämpelbeloppen

likställdes med aktier och banklotter. I det följande inbegriper

Historik.

1908.

1913.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 56.

1917.

1918 års lagtima

riksdag.

1918 års urtima

riksdag.

jag under benämningen »aktier» samtliga därmed i avseende å stämpelavgiftens

belopp likställda fondpapper.

Vid 1917 års riksdag beslöts på förslag av Kungl. Maj:t en fördubbling

av de vid köp och byte av aktier då gällande skattesatser, dock endast provisoriskt

för ett års tid. Såsom stöd för förslaget åberopades i propositionen

ett yttrande, avgivet av de för utarbetande av förslag till börslagstiftning

m. m. tillkallade sakkunniga, vari dessa bland annat anfört, hurusom någon

varaktig höjning av fondstämpeln icke kunde av dem tillstyrkas, medan

däremot någon befogad invändning enligt de sakkunnigas mening icke kunde

göras mot att under då rådande goda konjunkturer och våldsamma spekulation

underkasta fondpapper somsättningen en tillfällig skatteförhöjning.

Omsättningen av obligationer syntes emellertid icke böra betungas med

högre avgift, i synnerhet som en sådan förhöjning beträffande obligationer

icke skulle för staten medföra någon avsevärd inkomstökning.

Förordning i ämnet utfärdades den 30 mars 1917.

Den sålunda bestämda förhöjningen av skattesatserna föreslogs av Kungl.

Maj:t genom proposition till 1918 års lagtima riksdag att gälla för ytterligare

ett år.

Till det vid nämnda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 22 januari 1918 anförde chefen för finansdepartementet

— efter anmälan av ett utav de för utarbetande av förslag till börslagstiftning

m. m. tillkallade sakkunniga avgivet yttrande — följande:

»De förhållanden, vilka föranledde tillkomsten av 1917 års förordning,

äro, såsom de sakkunniga framhållit, alltjämt förhanden. Huru länge desamma

komma att fortvara, lärer ej nu låta sig avgöra. Emellertid kan

förvisso icke inom den närmaste framtiden för vän las någon sådan ändring

i dessa förhållanden, att återgång till förut gällande stämpelavgifter skulle

redan för det närvarande kunna anses motiverad. Med hänsyn till önskvärdheten

av att stävja den för det närvarande alltför livliga spekulationen

kan det till och med ifrågasättas, att stämpelavgiften borde än ytterligare

ökas. Då det emellertid kan befaras, att den legitima fondhandeln därigenom

skulle försvåras alltför mycket, har jag dock ansett en sådan åtgärd åtminstone

icke för det närvarande böra vidtagas. Enligt min mening bör

alltså den vid 1917 års riksdag beslutade högre avgiften utgå med oförändrat

belopp jämväl för tiden efter den 31 mars 1918. Med hänsyn till

nämnda avgifts tillfälliga natur synes, på sätt de sakkunniga yttrat, ett

beslut om avgiftens fortsatta utgörande för det närvarande dock icke böra

avse längre tid än ett år, räknat från sistnämnda dag, varjämte Kungl.

Maj:t tillika lärer böra tillerkännas befogenhet att, därest förhållandena

skulle sådant påkalla, redan dessförinnan förordna, att beslutet om stämpelavgiftens

förhöjning ej vidare skall äga tillämpning.»

Det med propositionen framlagda förslaget blev av riksdagen antaget.

I en till 1918 års urtima riksdag avlåten proposition, nr 25, föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att från och med den 20 november 1918 till dag,

som av Konungen bestämdes, dock ej längre än till den 1 juli 1919, för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56. 7

överlåtelse av samtliga fondpapper fastställa dubbelt så höga stämpelavgifter

som enligt förutnämnda provisoriska bestämmelser eller alltså 6 promille beträffande

aktier och 1 promille beträffande obligationer.

Vid ärendets föredragning för Kungl. Maj:t den 25 oktober 1918 anförde

chefen för finansdepartementet bland annat följande:

»Det är väl bekant, att omsättningen å fondmarknaden för närvarande är

mycket livlig. Icke minst torde de ökade fredsutsikterna verka stimulerande

å värdepappersomsättningen. Det synes mig under sådana förhållanden vara

angeläget att, genom höjning av fondstämpeln, i större utsträckning än nu

sker i statsfinansiellt syfte utnyttja denna skattekälla, vars betydelse ej får

underskattas.

Ifrågavarande stämpelskatt har ansetts vara av betydelse jämväl såsom

ett medel att motverka den osunda fondbörsspekulationen. I det utlåtande

av fondbörssakkunniga, som åberopades i 1917 års proposition, yttrade väl

dessa, att enligt deras åsikt den osunda spekulationen icke kunde medelst

omsättningsskatt stävjas, utan att densamma gjordes så hög, att samtidigt

kapitalplaceringen i aktier i alltför stor grad motverkades och varje sund

spekulation så gott som omöjliggjordes. För min del vågar jag heller icke

antaga, att ens den fördubbling av de nuvarande, provisoriska skattesatserna,

som jag ämnar föreslå, skall förhindra den osunda spekulationen. Å andra

sidan torde måhända dock en dylik höjning icke alldeles sakna betydelse i

detta avseende. Härtill kommer, att det argument, som eljest framförts mot

starkare höjning av fondstämpeln, nämligen att kapitalplaceringen i aktier

skulle motverkas, under nu rådande förhållanden å penningmarknaden snarare

talar för en sådan höjning. I Danmark har nyligen av regeringen

framlagts ett förslag om höjning av fondstämpeln till 1 krona för 200 kronors

omsättningsvärde. Jag anser, såsom nyss antyddes, att man hos oss

bör gå något längre, och föreslår fördubbling av nu gällande skattesatser,

varigenom stämpelavgiften skulle bliva 1 krona 20 öre vid direkta försäljningar

av aktier och liknande fondpapper samt 60 öre vid byte av berörda

värdehandlingar. Samtidigt torde en höjning böra ske även av stämpelavgiften

vid överlåtelse av obligationer.»

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts proposition med endast den ändring, att

författningen på grund av den framskridna tiden förklarades skola gälla

från och med den 1 december 1918, varefter förordning i ämnet utfärdades

den 29 november 1918.

Med proposition den 18 februari 1919, nr 98, föreläde Kungl. Maj:t riksdagen

förslag avseende förhöjning av fondstämpelavgiften under ytterligare

ett år eller till den 1 juli 1920, i sammanhang varmed fondstämpelavgiften

för underlättande av dess uträknande ställdes i relation till jämna hundratal

i stället för, såsom förut, tvåhundratal av de överlåtna fondpapperens värdeVid

anmälan av förslaget inför Kungl. Maj:t uttalade chefen för finansdepartementet

i huvudsak, att med hänsyn till den korta tid, under vilken

den senast beslutade förhöjningen av fondstämpelavgiften varit i tillämpning,

det ännu vore för tidigt att göra några uttalanden om dess verkningar. Eu

förlängning av gällande bestämmelser, vilka trädde ur kraft den 1 juli 1919,

syntes emellertid erforderlig ur statsfinansioll synpunkt.

1919.

s. 8 Kontrollera mot PDF

1920—1926.

Statistik.

Tidigare uttalanden

och

framställningar

om

for dstämpelavgiftens

belopp.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

Jämväl denna proposition vann riksdagens bifall.

På förslag av Kungl. Maj:t hava 1920—1926 års riksdagar sedermera beslutat

fortsatt tillämpning i det stora hela av de skattesatser, som tillämpats

från och med den 1 december 1918. Enligt förordning den 30 april 1926

(nr 96) skall sålunda den högre stämpelavgiften, för vilken beloppen senast

intagits i en förordning den 13 april 1922 (nr 175), utgå till och med den 30

juni 1927, med rätt för Konungen att, om särskilda förhållanden därtill

föranleda, förordna om stämpelavgiftens nedsättande till lägst de belopp,

vilka i motsvarande fall utgingo enligt förordningen den 15 augusti 1913

(nr 191) om ändrad lydelse av 3 § i omförmälda förordning den 6 november

1908.

Enligt tillgängliga uppgifter har stämpelavgiften vid köp och byte av

fondpapper räknat från och med år 1910 inbragt följande belopp i hela

krontal:

År

Kronor

År

Kronor

1910..................

................. 580,841

1919....................

................ 8,301,894

1911...................

................. 838,598

1920 ...................

................ 5,448,826

1912...................

................. 1,518,466

1921....................

................ 2,320,751

1913...................

................. 1,177,093

1922....................

................ 2,362,046

1914...................

................. 590,480

1923....................

................ 1,853,283

1915...................

................. 734,527

1924....................

................ 1,913,291

1916...................

................. 4,264,031

1925....................

................ 2,090,874

1917 ...................

1918 ...................

................. 11,911,452

................. 14,144,368

1926....................

................ 2,996,391.

För det närmare bedömandet av dessa uppgifter torde här sammanfattningsvis

få erinras, att gällande stämpelavgifter beträffande aktier (vid köp

6 promille) äro fyra gånger så höga som de år 1913 stadgade stämpelavgifterna

men för obligationer (vid köp 1 promille) endast fördubblade. Gällande

stämpelavgifter hava i det stora hela tillämpats från och med den 1 december

1918 och ersatte då, såvitt angår aktier, de jämlikt 1917 års förordning

stadgade stämpelförhöjningarna, vilka beträffande sistnämnda värdepapper

inneburo en fördubbling av 1913 års skattesatser.

Redan då förslaget om införande av en fondstämpelavgift var före hos

1908 års riksdag uttalade bevillningsutskottet, att en skatt av nu ifrågavarande

natur självfallet måste i viss mån verka hämmande på den allmänna

rörelsen. Transaktioner av detta slag intoge med varje dag ett allt

betydelsefullare rum i det ekonomiska livet, varav följde, att en åtgärd,

som verkade såsom en hämsko på denna rörelsegren, måste mer eller mindre

ofördelaktigt återverka på andra grenar av näringslivet. Redan på grund

av angivna förhållanden borde synnerlig försiktighet iakttagas vid bestämmandet

av skattens belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 06.

Då år 1913 förslaget om höjning av fondstämpeln framkom, anförde

fondbörskommitterade i skrivelse den 27 februari samma år (bilaga till

bevillningsutskottets betänkande nr 36) bland annat, att en dylik höjning

skulle — utan att förhindra de osunda fondaffärerna — medföra ett avsevärt

betungande av de fullt legitima aktietransaktionerna ävensom föranleda till

att affärerna drevos från fondbörsen och att spekulationen, i stället för att

koncentrera sig på inhemska företag, skulle söka sig andra föremål, vilket

skulle kunna leda till att avsevärda kapital lockades ur landet till placering

i utländska, mer eller mindre äventyrliga affärer.

I skrivelse, intagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 215 till 1920 års riksdag,

anförde Svenska fondhandlareföreningens styrelse, att de synnerligen

höga stämpelavgifterna visat sig inverka i hög grad menligt på såväl fondbörsomsättningen

som fondhandeln i sin helhet, och framhöll önskvärdheten

av skattesatsernas sänkning. Under åberopande av liknande synpunkter har

också bank- och fondinspektionen vid upprepade tillfällen hemställt, att

fondstämpelavgiften måtte nedsättas, om möjligt till belopp, varmed densamma

utgick före ikraftträdandet av förordningen den 30 mars 1917, eller

i varje fall beträffande andra fondpapper än obligationer till belopp, varmed

avgiften utgick före tillkomsten av förordningen den 29 november 1918.

Statskontoret, som ävenledes olika gånger hörts i ärendet, förklarade i

skrivelse den 20 januari 1921, att det visserligen vore sannolikt, att en

sänkning av avgiften endast skulle medföra en motsvarande minskning i

statens av denna stämpelskatt beräknade inkomst, utan att bereda någon

avsevärt ökad livaktighet på fondmarknaden. Då emellertid bank- och fondinspektionen

med den inblick i fondmarknadens läge, som denna myndighet

besutte, ansett en avgiftssänkning vara av behovet påkallad, samt den möjlighet

till förbättring i fondmarknadens läge, som en dylik sänkning kunde

innebära, måhända ej borde lämnas oförsökt, ansåge statskontoret sig ej

böra göra någon erinran mot att åtgärder vidtoges i det av inspektionen

angivna syfte.

Då frågan om provisorisk förlängning av de förhöjda skattesatserna förelädes

1921 års riksdag, uttalade riksdagen bland annat, att riksdagen ansett

den statsfinansiella synpunkten böra i förevarande fråga tillmätas avgörande

betydelse. Inför svårigheterna att finna täckning för statsverkets nödvändiga

utgifter hade riksdagen icke funnit sig böra vidtaga åtgärder, genom vilka

statsverkets inkomster av fondstämpeln skulle väsentligt nedsättas. Riksdagen

hade därmed emellertid icke velat underkänna de skäl, som av bankoch

fondinspektionen anförts för en sänkning av fondstämpeln. I den mån

det statsfinansiella läget kunde komma att medgiva en dylik nedsättning,

ansåge riksdagen önskvärt, att åtgärder i sådan riktning vidtoges.

Vid 1926 års riksdag framfördes i tvenne likalydande motioner förslag,

att fondstämpelavgifterna beträffande aktier och därmed jämställda fondpapper

skulle återföras till de belopp, som gällde före kristidens höjningar.

I fråga om verkningarna i statsfinansiellt hänseende av en sänkning av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts proposition Nr 56.

fondstämpeln anförde motionärerna, att därav med säkerhet skulle föranledas

ökade affärer samt att statens stämpelinkomst sålunda icke komme att nedgå

med så stort belopp, som motsvarade sänkningen av skattesatserna.

Med anledning av motionerna verkställdes inom finansdepartementet en

undersökning i ändamål att beräkna den minskning i fondstämpelns avkastning,

som skulle bliva en följd av den föreslagna nedsättningen. Utredningens

resultat sammanfattades i en promemoria, som fogades såsom bilaga

till bevillningsutskottets betänkande nr 35. Enligt promemorian skulle, därest

man räknade med oförändrad omsättning, den av ett bifall till motionerna

föranledda minskningen i fondstämpelns avkastning uppgå till omkring

1.420.000 kronor för år. Vid en ökning av aktieomsättningen av 200 miljoner

kronor skulle kvarstå eu minskning i fondstämpelavkastningen av omkring

1.120.000 kronor. Därest skattesatserna sänktes till hälften och man räknade

med en ökad omsättning av 100 miljoner kronor, skulle stämpelminskningen

belöpa sig till omkring 650,000 kronor.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget ansåg sig bevillningsutskottet

icke kunna tillstyrka bifall till förslaget om nedsättning av fondstämpelavgifterna.

Mot utskottets motivering reserverade sig fyra ledamöter, vilka

ansågo, att utskottet visserligen på grund av statsfinansiella skäl ej borde

tillstyrka bifall till motionerna, men att utskottet likväl bort uttala den

uppfattningen, att en sänkning av stämpelavgiften borde vidtagas, så snart

detta med hänsyn till det statsfinansiella läget prövades kunna ske.

Detta reservanternas förslag till motivering bifölls också av första kammaren,

varemot andra kammaren för sin del godkände bevillningsutskottets

hemställan.

Framställ- Nu bär, såsom jag förut anfört, styrelsen för Stockholms fondbörs i

”o"5styrelsen skrivelse den 16 oktober 1926 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till 1927

för stick- års riksdag avlåta proposition med förslag dels om nedsättning till hälften

börTomned- av nu utgående fondstämpelavgifter för aktier dels om upphävande av besättning

av stämmelsen i 3 § 2 mom. fondstämpelförordningen, enligt vilket stadgande

^för Aktier" stämpeln för vissa utländska affärer skall utgå med allenast halva beloppet.

Fondbörsstyrelsen har därvid, efter en redogörelse för vad i frågan tidigare

förekommit, framhållit, hurusom från de mest skilda håll betygats, att den

nuvarande höga fondstämpelavgiften i hög grad bidragit till det ringa intresse

allmänheten för närvarande visade för att placera penningar i aktier

och att följaktligen denna från kristiden ännu kvarstående höga avgift utgjorde

en verklig hämsko för näringslivet i vårt land.

För att erhålla en uppfattning av, huru våra nuvarande fondstämpelavgifter

ställde sig i förhållande till utlandets, har börsstyrelsen gjort en utredning,

efter vilka normer fondstämpelavgifterna för närvarande utgå i vissa

länder i Europa och Förenta staterna. I anslutning till denna utredning,

vilken i en sammanfattande tablå torde få fogas vid statsrådsprotokollet, har

börsstyrelsen vidare anfört. Av utredningen framginge, att med undantag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr 56.

av Norge och Finland intet land i Europa eller Förenta staterna hade så

höga fondstämpelavgifter å aktier som Sverige. I båda nämnda länder

rådde också stark opposition mot den nuvarande höga stämpelavgiften, och

upprepade framställningar hade gjorts i syfte att snarast få stämpeln nedsatt.

Redan år 1922 hade Danmark funnit sig föranlåtet att vidtaga en sänkning

från 5 till 3 promille av gällande skattesatser. I Tjeckoslovakien hade fondstämpeln

år 1925 sänkts till en fjärdedel eller till 1 promille. I Belgien

hade år 1926 stämpelskatten sänkts till hälften eller från 2 till 1 promille,

och i Tyskland hade likaså — trots det svåra statsfinansiella läget — år

1926 en sänkning till hälften av förut utgående stämpelavgifter kunnat vidtagas,

så att i detta land fondstämpeln å aktier nu utgjorde 3 promille och

i vissa fall än lägre belopp. Slutligen hade i Österrike på våren 1926 en

högst betydlig nedsättning av stämpelavgiften ägt rum eller från 10 till

2.4 promille.

Härutöver har börsstyrelsen bland annat andragit:

De nuvarande fondstämpelavgifterna å aktier måste anses verka direkt

hämmande icke blott för en enskild kårs verksamhet utan för hela vårt lands

industri, för vilken det vore en livsfråga, att den kunde på förmånligaste

sätt tillföras erforderligt kapital. Då det dessutom styrkts, att de nuvarande

fondstämpelavgifterna å aktier i Sverige vore högre, i många fall väsentligt

högre än i de flesta av Europas stater, syntes det börsstyrelsen vara skäligt,

att nu omsider en återgång åtminstone till de genom 1917 års förordning

fastställda avgifterna genomfördes, även om åtminstone till en början någon

minskning i stämpelinkomsterna därigenom skulle uppstå.

På grund av finansdepartementets till bevillningsutskottet vid 1926 års

riksdag gjorda utredning förefölle nämligen den sannolika minskning av fondstämpelinkomsterna,

som skulle uppstå vid en sänkning till hälften av de nu

utgående stämpelavgifterna å aktier, ur budgetär synpunkt för närvarande

vara så obetydlig, att endast av detta skäl hinder för sänkningens genomförande

icke gärna vidare kunde resas, om det av andra påvisbara anledningar

vore önskvärt eller nödvändigt, att stämpelavgiften nedsattes.

Att med exakthet uppgiva den omsättningsökning, som en eventuell nedsättning

av stämpelavgifterna å aktier kunde komma att medföra, vore givetvis

för börsstyrelsen omöjligt. En omsättningsökning av åtminstone 150 miljoner

kronor mot den senast beräknade syntes dock icke vara osannolik. Redan

år 1926 hade omsättningen å Stockholms fondbörs — huvudsakligen beroende

på inträffade kursstegringar —• i jämförelse med år 1925 ökats med över 50

miljoner kronor och en ytterligare omsättningsökuing av cirka 100 miljoner

kronor genom fondstämpelnedsättningen syntes icke vara otrolig.

Minskningen i stämpelinkomsterna syntes för övrigt åtminstone delvis

bortelimineras genom upptagande av den inom 1926 års riksdag väckta tanken

att upphäva bestämmelsen i 3 § 2 mom. om halv stämpelavgift för avtal

om köp och byte av fondpapper i utlandet. Utomlands åtnjöte utländska fondpapper

i allmänhet icke någon särskild förmånsrätt gent emot de inhemska

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kvngl. Maj:ts proposition Nr 56.

Bank- och

jirndinspektionen.

i form av lägre stämpelavgifter. Tvärtom stämpelbelaöes exempelvis svenska

obligationer i flera länder högre än inhemska, varjämte stämplarna å slutnotor

i en del stater vore högre, då det gällde fondpapper i främmande

valutor.

Bank- och fondinspektionen har den 16 november 1926 avgivit infordrat

utlåtande över börsstyrelsens ifrågavarande framställning och därvid förklarat

sig anse, att de skäl, vilka tidigare anförts för en nedsättning av

fondstämpelavgiften, alltjämt ägde giltighet, samt i följd därav tillstyrkt börsstyrelsens

förslag om sänkning av stämpelavgiften för aktieöverlåtelse!-.

Vidare har bank- och fondinspektionen erinrat, att den av börsstyrelsen

berörda bestämmelsen angående halv stämpelavgift för överlåtelser, därom

avtal avslutas i utlandet, intagits i fondstämpelförordningen av den anledning,

att vid dylika avtal i de flesta fall stämpelavgift erlades även i utlandet

och man velat undvika, att vid tillämpningen av de allmänna bestämmelserna

rörande stämpelplikt dubbelbeskattning skulle komma att äga rum.

I viss mån syntes därvid även reciprociteten hava spelat in. I ett flertal

av de länder, med vilka affärer från Sverige av ifrågavarande slag numera

huvudsakligen avslutades, syntes motsvarande reduktion icke förekomma.

Vid sådant förhållande och då någon olägenhet av ett borttagande av den

nu ifrågavarande bestämmelsen icke syntes uppstå, hade bank- och fondinspektionen

ansett sig böra tillstyrka börsstyrelsens förslag jämväl i denna del.

Då statsfinansiella skäl åberopats emot en stämpelnedsättning, har bankoch

fondinspektionen sökt åstadkomma en utredning, vilken skulle kunna

läggas till grund för ett bedömande av de statsfinansiella verkningarna av

en stämpelsänkning, och i sådant avseende införskaffat vissa uppgifter från

bankbolagen och övriga fondkommissionärer. Inspektionen har härom anfört

följande:

Dessa uppgifter, som hänförde sig till första halvåret 1926, utvisade den

erlagda fondstämpelavgiftens, tillhopa 1,060,215 kronor, fördelning å aktie-och

obligationsöverlåtelser. Vidare hade inspektionen från generalpoststyrelsen

inhämtat, att sammanlagda beloppet av från postverket under nyssnämnda

period försålda fondstämplar utgjort 1,354,780 kronor. Divergensen i beloppen

föranleddes därav, att den från generalpoststyrelsen erhållna uppgiften jämväl

omfattade stämplar vid sådana överlåtelser, som icke gått genom fondkommissionärer

utan direkt mellan enskilda personer. En viss olikhet i det

sålunda samlade materialet, frånsett beloppen, förefunnes därjämte, i det att

de använda stämplarna i någon mån hänförde sig till stämpelinköp, verkställda

hos postverket före ingången av år 1926. Om man emellertid antoge,

att inneliggande förråd av inköpta fondstämplar vid halvårets ingång

och slut varit lika stort — ett antagande som förmodligen stode i ganska

nära överensstämmelse med verkligheten — kunde mai! utgå från att det

samlade materialet vore jämförbart. På grundvalen av hos inspektionen

tillgängliga uppgifter angående genom bankbolag och andra fondkommissionärer

verkställda inköp av värdepapper från utlandet samt försäljningar

av värdepapper till utlandet hade förutnämnda från bankbolag och andra

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

fondkommissionärer införskaffade uppgifter kunnat fördelas allt efter som

överlåtelsen skett inom landet eller i utlandet i fondstämpelförordningens

mening. Samtidigt hade även en fördelning skett av de i utlandet avslutade

aktie- respektive obligationsöverlåtelserna å svenska och utländska värdepapper.

En liknande fördelning beträffande överlåtelser inom landet hade

icke kunnat av inspektionen uppgöras, men man syntes kunna utgå från

att, såvitt anginge utländska värdepapper, omsättningen inom landet under

halvåret uppgått åtminstone till samma belopp som inköpspriset å från utlandet

förvärvade dylika värdepapper eller 367,699 kronor för aktier och

24,291,343 kronor för obligationer, dragande i fondstämpelavgift de förra

2,206 kronor och de senare 24,291 kronor.

Under antagande slutligen, i brist på annan utredning, att det belopp,

som erlagts vid transaktioner mellan enskilda personer, i sin helhet hänförde

sig till överlåtelser inom landet, skulle det förhandenvarande materialet

utvisa den fördelning i omsättningen och erlagda fondstämpelbelopp,

som framginge av följande tabell:

Stämpelpliktiga överlåtelser av fondpapper.

Första halvåret 1926.

0 m

s ä t t n

n g

S

ä in p 1 a

r

Överlåtelser

Fondkommis-

sionärer

Privat-

personer

Summa

Fondkommis-

sionärer

Privat-

personer

Summa

I. Inom landet.

Aktier ...............

143,216,413

41,985,333

185,201,746

859,298

251,912

1,111,210

Obligationer.........

136,486,100

42,653,000

179,139,100

136,486

42,653

179,139

II. I utlandet.

a) Aktier

1) Svenska........

14,265,822

—

14,265,822

42,797

-

42,797

2) Utländska.....

1,520,574

—

1,520,574

4,562

—

4,562

b) Obligationer

1) Svenska.........

4,057,068

—

4,057,068

2,028

—

2,028

2) Utländska......

30,087,^98

—

30,087,598

15,044

—

15,044

Summa

329,633,575

84,638,333

414,271,908

1,060,215

294,565

1,354,780

De i tabellen angivna siffrorna utvisade, att därest de av börsstyrelsen

påyrkade förändringarna i fondstämpelförordningen varit tillämpade under

första halvåret 1926, dessa skulle hava medfört å ena sidan en minskning

av stämpeluppbörden för aktieöverlåtelser med 555,605 kronor och å andra

sidan en kompenserande ökning av stämpeluppbörden för överlåtelser i utlandet

med 17,072 kronor, varigenom sålunda nettominskningen i statsverkets

fondstämpeluppbörd skulle hava utgjort 538,533 kronor.

Jämväl på andra sätt än det av börsstyrelsen anvisade skulle man enligt

bank- och fondinspektionens mening kunna motverka en minskning i statsverkets

fondstämpeluppbörd.

I sådant hänseende syntes närmast böra ifrågakomma en höjning av

stämpelavgiften beträffande utländska värdepapper och i varje fall en höjning

för överlåtelse av utländska obligationer. Verkningarna av en höjning

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

särskilt i sistnämnda hänseende kunde icke matematiskt beräknas efter den

hittillsvarande omsättningen, enär denna givetvis komme att i viss mån

hämmas av de höjda avgifterna. Även om ökningen i statsverkets stämpeluppbörd

sålunda icke skulle stå i proportion till höjningen av stämpelavgiften,

syntes man dock böra räkna såsom en vinst i andra hand för landet, att eu

minskning kunde väntas i den kapitalexport för placering i utländska obligationer,

som till skada för vår betalningsbalans pågått sedan en längre tid

och alltjämt ägde rum.

Möjligen skulle man även kunna tänka sig en höjning av stämpelavgiften

för överlåtelser av obligationer över huvud taget. I så fall måste man

emellertid framgå med stor försiktighet, så att icke höjningen verkade alltför

mycket hämmande på omsättningen av svenska obligationer, varigenom icke

blott det avsedda finansiella resultatet skulle utebliva utan jämväl prisbildningen

å obligationer bliva ojämn och otillförlitlig till skada för hela denna

form av upplåning.

Slutligen ville bank- och fondinspektionen framhålla, att den minskning

i stämpeluppbörden, som den föreslagna stämpelnedsättningen i allt fall måste

medföra, i viss mån torde komma att kompenseras genom en ökning i omsättningen

av fondpapper. En uppskattning av denna ökning kunde naturligen

endast ske gissningsvis, men en ökning av 100 miljoner kronor i aktieomsättningen

under budgetåret 1927—1928 vore icke otänkbar. Ökningen

av aktiestämpeluppbörden skulle då för halvår med tillämpning av börsstyrelsens

förslag belöpa sig till 150,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de under kristiden företagna

höjningarna av fondstämpeln vid köp och byte av aktier tillkommit i syfte

dels att motverka en osund, våldsamt uppdriven spekulation och dels att

utöver vad förut varit fallet utnyttja fondstämpeln såsom skattekälla. Av

dessa skäl saknar det förstnämnda nu sedan lång tid tillbaka giltighet.

Omsättningen å aktiemarknaden har sedan flera år varit mycket lag. Den

ökning i omsättningen, som ägt rum under år 1926, torde, såsom börsstyrelsen

anfört, huvudsakligen vara beroende på inträffade kursstegringar. En ökad

livaktighet å aktiemarknaden måste anses önskvärd, då därigenom bland

annat industriens möjligheter att anskaffa eget kapital, vilka för närvarande

äro starkt begränsade, skulle till gagn jämväl för det allmänna underlättas.

Då det är sannolikt, att den nuvarande höga fondstämpeln å aktier verkar

i väsentlig grad återhållande å omsättningen på aktienmrknaden, lärer därav

följa, att från nyss angivna synpunkt en sänkning av fondstämpeln

bör vidtagas. Ett ytterligare skäl för en sådan sänkning utgör - såsom

också framhållits i förutnämnda vid 1926 års riksdag väckta motioner

— angelägenheten av att befrämja avvecklingen av åtskilliga under kristiden

beviljade krediter mot säkerhet av aktier, vilka sedermera starkt sjunkit

i värde och i följd därav antingen ligga »frusna» hos långivare eller övertagits

av s. k. stödkonsortier. För en sådan avveckling utgör den höga fondstämpeln

ett betydande hinder. Nu anförda och andra olägenheter av den

höga aktiestämpeln hava föranlett mig att, trots de betänkligheter, som ur

statsfinansiell synpunkt möta mot en sänkning av skattesatserna, förorda en

dylik nedsättning av stämpelavgiften till hälften. För att undvika en alltför

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.

betydande minskning i stämpelmedelsintäkterna under budgetåret 1927—

1928 synes emellertid nedsättningen icke böra träda i kraft förrän den 1

januari 1928, till vilken dag alltså nuvarande skattesatser skulle fortfarande

gälla.

Såsom framgår av förut (sid. 13) åberopade tabell skulle, med utgångspunkt

från fondpappersomsättningen under första halvåret 1926, vid bifall

till detta förslag uppkomma en inkomstminskning under titeln stämpelmedel

av omkring 550,000 kronor för halvår räknat. Till motvägande härav

lärer man dock, i enlighet med vad jag förut i dag anfört vid beräkningen

av stämpelmedelsintäkterna under budgetåret 1927—1928, kunna räkna med

en viss av skattenedsättningen föranledd ökning av aktieomsättningen.

Bank- och fondinspektionen har ansett en sådan ökning av 100 miljoner

kronor under nästkommande budgetår icke vara otänkbar, motsvarande en

ökad fondstämpeluppbörd, beräknad i enlighet med förslaget, å 150,000 kronor

för halvår. I angivna sammanhang anmälde jag mig vidare hava för

avsikt att föreslå dels upphävande av föreskriften i 3 § 2 mom. av fondstämpelförordningen

om uttagande av allenast halv stämpel vid köp och

byte av fondpapper i utlandet, då den ene kontrahenten är bosatt i utlandet,

dels ändring i den allmänna stämpelförordningen i syfte att vinna

effektivitet i bestämmelserna om stämpelavgift vid införsel till riket av

utländska värdepapper, varigenom nedgången i stämpelintäkten syntes ytterligare

skola motverkas. Förslag i sistberörda hänseende torde få anmälas

senare i sammanhang med andra ändringsförslag beträffande den allmänna

stämpelförordningen. I anledning av börsstyrelsens av mig sålunda förordade

förslag om upphävande av stadgandet i 3 § 2 mom. har på min

begäran inom utrikesdepartementet verkställts en undersökning, som givit

vid handen, att hinder av internationellt rättslig natur icke möta mot en

sådan åtgärd. Bank- och fondinspektionens förslag om höjning av fondstämpeln

beträffande utländska obligationer har jag däremot av internationella

hänsyn icke ansett mig böra biträda och ej heller den av inspektionen

med stor tvekan framförda tanken om höjning av fondstämpeln beträffande

obligationer över huvud taget.

De av mig nu anmälda förslagen rörande stämpelavgiften vid köp och

byte av fondpapper innebära sådan ändring i 3 § 1 mom. av förordningen

den 6 november 1908, att de däri genom förordningen den 13 april 1922

stadgade stämpelavgifterna nedsättas beträffande aktier, lotter, andelsbevis

och delaktighetsbevis till hälften av nu fastställda belopp, varemot vid överlåtelser

av obligationer samma stämpelavgifter, som enligt detta moment för

närvarande gälla, allt fortfarande skola utgå. Då sistnämnda avgifter

emellertid äro allenast provisoriskt beslutade, erfordras uttrycklig föreskrift om

ändring av 1908 års förordning jiimväl i vad avser stämpelavgifterna vid överlåtelser

av obligationer. Slutligen skall 3 § 2 mom., som innehåller bestämmelser

om stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper i utlandet, då

den ene kontrahenten är bosatt i utlandet, upphöra att gälla samtidigt med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

ikraftträdande av de nya skattesatserna vid överlåtelser av aktier och därmed

likställda värdepapper. Sistberörda åtgärd kräver redaktionella jämkningar

i vissa andra författningsrum av förordningen. Sålunda erhålla

3—6 mom. i 3 § ändrad numrering, varjämte de i nuvarande 3 § 5 mom.,

4 § 2 mom. och 7 § 2 mom. gjorda hänvisningarna till vissa moment i 3 §

rättas. I 3 § 2 mom. andra stycket stadgas för närvarande, att såsom avslutat

i utlandet anses jämväl sådant avtal, som kommit till stånd medelst

post, telefon eller telegraf mellan ort i Sverige och ort i utlandet. Då en

dylik bestämmelse även i fortsättningen synes erforderlig för tillämpning av

stadgandet i 6 § andra stycket, torde densamma böra där infogas. I samband

med förutberörda ändring av 7 § 2 mom. torde i 4 mom. av samma

paragraf vidtagas en av den ändrade numreringen av vissa paragrafer i

utsökningslagen föranledd redaktionell jämkning.

Bestämmelse om att de nu gällande stämpelavgifterna skola utgå intill

den 1 januari 1928 torde lämpligen meddelas i form av övergångsstadgande.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har författningsförslag i ämnet

nu upprättats.

Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning om vissa ändringar

i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper samt hemställer, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 56.

17

Bilaga.

Jämförelse mellan olika länders fondstämyelargifter för aktier.

Land

Belopp

Stämpel

i promille

Anm.

Sverige .........................

......... 1,000 sv. kr.

6 sv. kr.

6

Norge ..............................

.......... 1,000 n. kr.

10 n. kr.

10

Danmark..........................

.......... 1,000 d. kr.

3 d. kr.

3

1

Finland ..........................

.......... 1,000 fmk

8 fmk

8

Tyskland..........................

.......... 1,000 rmk

3 rmk

3

2

England ..........................

........... 1,000 £

4 shs

0.2

Frankrike........................

........... 1,000 tres

2 fres

2

Italien .............................

........... 1,000 lire

1.2 lire

1.2

3

Holland ..........................

........... —

ingen

—

4

Belgien ............................

........... 1,000 tres

1 fres

1

5

Schweiz .........................

........... 1,000 tres

O.i fre

O.i

Österrike ........................

........... 1,000 skilling

2.4 skilling

2.4

6

Tjeckoslovakien .............

........... 1,000 Kc

1 K6

1

7

Förenta staterna............

.......... 1,000 $

0.4 $

0.4

1 Stämpelskatten år 1922 nedsatt från 5 till 3 promille.

* 1926 » till hälften av förut gällande.

Vid »Händler»-affärer utgår stämpeln med hälften av eljest gällande belopp. »Händler»- affärer äro affärer, där samtliga parter äro inländska Händler», d. v. s. börsmäklare,

banker, bankirer eller officiella sparkassor.

3 Stämpeln är fix och utgår med 60 cts oavsett värdet (halv stämpel).

4 Här utgår i stället sedan 1917 en registreringsskatt av 2‘/i procent på inhemska aktier.

6 Stämpelskatten år 1926 nedsatt till hälften av förut gällande.

B » » 1926 ,, från 10 promille till 2.4 promille.

» » 1925 „ till en fjärdedel av förut gällande.

Bihang till riksdagens protokoll 1927

1 samt.

r,0 hd fl. (Nr r,6.)

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. BevU 1927:57 Bevillningsutskottets betänkande Nr 57 s. 19 i texten
  2. Rskr. 1927:226 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 s. 1 i texten
  3. BevU 1927:48 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om viss s. 1 i texten
  4. BevU 1927:43 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 6 november 1908 s. 1 i texten