Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet

1933-02-24 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1933:154, Angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 154.

1

Nr 154.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder för beredande

av ökade möjligheter att indraga lärartjänster

vid folkskoleväsendet; given Stockholms slott den 24 februari

1933.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 24 februari 1933.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Nothin, Schlyter, Wigforss,

Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Engberg, anför härefter:

I en till 1932 års riksdag avlåten proposition, nr 77, föreläde Kungl.

Majit riksdagen, bland annat, vissa förslag till ändringar i folkskolestadgan

och i stadgan angående folkundervisningen i Stockholm. Dessa ändringar

avsågo att bereda skoldistrikten ökade möjligheter att vid minskning

av barnantalet indraga skolor och skolavdelningar. Beträffande den

närmare motiveringen för dessa förslag liksom oelc i avseende på deras

innehåll tillåter jag mig hänvisa till nämnda proposition. Jag vill här

allenast erinra, att förslagen i det väsentliga inneburo beredande av ökade

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 1 sami. Nr 134. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds proposition Nr 154.

möjligheter att förflytta folk- och småskollärare inom skoldistrikten och

att vid vakanser indraga obehövliga lärartjänster. Förslagen inneslöto

också vissa bestämmelser örn undervisning av barn i annat skoldistrikt

än det, barnet tillhör, m. m.

I skrivelse nr 132 förklarade sig riksdagen intet hava att erinra emot

i propositionen föreslagna författningsändringar. Emellertid anhöll riksdagen,

i anknytning till vissa av dåvarande departementschefen gjorda

uttalanden och i anledning av väckta motioner, att Kungl. Majit måtte

låta verkställa skyndsam utredning angående stadgande av skyldighet

för lärare vid folk- och småskolor att låta sig förflyttas från ett skoldistrikt

till ett annat ävensom så vitt möjligt för 1933 års riksdag framlägga

utredning och förslag i ämnet. I riksdagens berörda skrivelse anfördes

bland annat följande:

Mot vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn ökade möjligheter att förflytta

lärare synes i och för sig intet vara att erinra. Det kan emellertid

icke bestridas, att förslaget i denna del är av ganska ringa praktisk betydelse.

Någon möjlighet till förflyttning av lärare från ett skoldistrikt till

ett annat lämnas icke, och, vad beträffar förflyttning inom samma skoldistrikt,

inskränker sig det nya till att folkskolinspektören tillerkännes

initiativrätt i dessa ärenden, att i landsbygdsdistrikt, där 1930 års lag om

skolstyrelse icke är tillämplig, beslutanderätten tillägges skolrådet i stället

för kyrkostämman1 samt att lärare hädanefter icke skola anställas såsom

ordinarie vid viss skola utan såsom ordinarie inom distriktet med

tjänstgöring tills vidare vid viss skola. Dessa ändringar innebära visserligen

förbättringar, men några mera verksamma rationaliseringsmedel utgöra

de icke. Genom att de begränsats till ett och samma distrikt erhålla

de endast en mycket ringa räckvidd.

Departementschefen framhåller själv, att en godtagbar lösning av problemet

örn flyttning av lärare mellan distrikten innesluter betydande möjligheter

till en smidig anpassning av folkskoleväsendet efter förefallande

behov. Han anser dock en sådan lösning av frågan möjlig endast i samband

med en blivande lönereglering. Tanken på att stadga flyttningsskyldighet

av nu avsedd innebörd för lärare, som hädanefter vinna ordinarie

anställning, avvisas av departementschefen, då härigenom lärarna skulle

komma att uppdelas i två kategorier med sinsemellan väsentligt olika

rättsställning.

Även riksdagen har den uppfattningen, att en sådan utvidgning av lärarnas

flyttningsskyldighet, varigenom den ovillkorliga bundenheten vid

visst distrikt hävdes, skulle avlägsna ett av de svåraste hindren för ifrågavarande

rationaliseringssträvanden. En lösning av frågan på denna väg

måste givetvis medföra ett försvagande i viss mån av lärarnas rättsliga

ställning och likaledes ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Man

bör därför här gå fram med stor försiktighet. Enligt riksdagens mening

har dock utvecklingen numera nått därhän, att det icke längre låter sig

göra att utan vidare tillbakavisa kravet på åtgärder i denna riktning.

Riksdagen kan emellertid icke följa motionerna 1:293 och 11:427 samt

1 I sådana distrikt, där nämnda lag är tillämplig, tillkommer redan nu beslutanderätten

folkskolestyrelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majt:s proposition Nr 154.

I: 29S, då i dessa motioner påyrkas ett riksdagens omedelbara beslut i

iimnet. Detta ej endast därlor, att riksdagen anser åtskilliga anmärkningar

kunna riktas mot de i motionerna framställda förslagen till bestämmelser,

såsom, beträffande motionerna 1:293 och 11:427, att det icke

lärer rimligen kunna ifrågakomma att försätta en befattningshavare i

det osäkerlietstillstånd, som skulle bliva följden, örn vid hans anställning

knötes ett villkor av den obestämda innebörd, dessa motioner synas avse,

samt, i fråga örn motionen I: 298, att det näppeligen kan anses stå i god

överensstämmelse med den hänsyn, de svenska statsmakterna pläga visa

skälighets- och billighetssynpunkter, att för redan anställda ordinarie lärare

göra den sedan flera år utgående förmånen av provisorisk avlöningsförbättring

beroende av lärarnas underkastelse under flyttningsvillkoret.

Dylika brister i nämnda förslag skulle måhända genom lämpliga ändringar

eller tillägg kunna avlägsnas. Men vad som framför allt gör, att

riksdagen icke kan omedelbart avgöra denna fråga, är, att densamma innesluter

ett flertal väsentliga spörsmål, som tarva närmare utredning och

ett ingående övervägande, innan saken kan anses mogen att av riksdagen

definitivt prövas. Sålunda måste först och främst flyttningsskvldighetens

omfattning och innebörd noggrant fixeras. Bland annat bör det klargöras,

huruvida och i vilken utsträckning lärare, som innehar anställning

vid skola av högre skolform, skall vara skyldig underkasta sig förflyttning

till lägre skolform, ävensom vilken betydelse, som eljest bör tillmätas

avsevärda skiljaktigheter med hänsyn till tjänstgörings- och övriga

levnadsförhållanden på de olika orterna. Frågan, huruvida flyttningsskyldigheten

bör territoriellt begränsas, och, örn så befinnes böra ske, huruvida,

såsom föreslås i motionen I: 298, länet eller möjligen stiftet eller annat

område skall komma i fråga, är jämväl förtjänt av närmare begrundande.

Vidare måste själva det tekniska förfaringssättet vid förflyttningen

övervägas. Därvid framställa sig sådana frågor som huruvida skoldistrikten

skola ställas helt utom inflytande på proceduren eller örn deras

medverkan i en eller annan form kan tänkas; vilken myndighet, som lämpligen

bör anförtros att handlägga dessa ärenden o. s. v. De nu anförda

exemplen torde tillräckligt belysa behovet av ytterligare utredning innan

riksdagen fattar ståndpunkt i ämnet. Denna utredning synes riksdagen

böra göras så allsidig som möjligt. Utredningen bör alltså ej endast taga

sikte på de spörsmål, riksdagen här ovan såsom exempel framdragit, utan

den bär i möjligaste mån beakta alla de förhållanden, som överhuvudtaget

kunna äga betydelse i detta sammanhang, vare sig de angå statens eller

kommunernas eller lärarnas intressen. Eventuellt kan det vid utredningen

även bliva nödvändigt att taga hänsyn till skatteutjämningsberedningens

pågående arbete, i vad det berör förevarande område. Synnerligen

önskvärt är, att utredningen bedrives med skyndsamhet, så att dess resultat

så vitt möjligt må kunna föreläggas 1933 års riksdag.

Kungl. Majit har sedermera genom beslut den 30 december 1932 (nr 582)

och den 20 januari 1933 (nr 12) utfärdat kungörelser örn ändrad lydelse av

folkskolestadgan, respektive stadgan angående folkundervisningen i

Stockholm.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 14 juli 1932 bemyndigat chefen

ioi- ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för utredning alden

i riksdagens skrivelse berörda frågan, beslöt dåvarande departements
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr löd,

chefen den 22 juli 1932 att såsom sakkunniga tillkalla ledamoten av riksdagens

andra kammare, riksgäldsfullmäktigen G. H. Andersson, Rasjön,

undervisningsrådet J. E. Engvall, ordföranden i Sveriges folkskollärarförbund,

överläraren M. N. Liander, ledamoten av riksdagens andra kammare,

hemmansägaren E. E. Lindmark samt direktören i svenska landskommunernas

förbund J. A. Zander.

De sakkunniga hava den 17 december 1932 avgivit betänkande med förslag

i ämnet (statens offentliga utredningar: 1933:5).

I det att jag beträffande den närmare motiveringen till de sakkunnigas

förslag vill hänvisa till sagda betänkande, anhåller jag nu endast att få

redogöra för det resultat, vari deras utredning utmynnat.

De sakkunniga framlägga följande förslag till bestämmelser rörande

begränsning i vissa fall av ansökningsrätten till lärartjänster vid folkoch

småskolor.

1. Det åligger varje skolråd att inom tre månader, efter det kungörelse

härom trätt i kraft, hava undersökt, huruvida inom skoldistriktet finnes

lärartjänst, som skulle kunna indragas, därest tjänstens innehavare avginge.

Sådan undersökning rörande skolväsendet skall ånyo företagas inom

visst skoldistrikt, då skolrådet finner anledning härtill, eller då skolöverstyrelsen

efter framställning från vederbörande folkskolinspektör därom

förordnar. Vid här ovan omförmäld undersökning skall skolrådet jämväl

taga under övervägande, huruvida antalet behövliga lärartjänster

lämpligen hör nedbringas genom anordnande av skolskjutsar, skolbarns

inackordering eller hänvisning till skola inom annat skoldistrikt.

2. Med ledning av den verkställda utredningen uppgör skolrådet förslag

rörande antalet inom skoldistriktet behövliga lärartjänster. Sedan skolrådet

inhämtat vederbörande folkskolinspektörs yttrande över förslaget,

upptager skolrådet ärendet till ytterligare handläggning. Därvid iakttages,

att, örn skolrådet och folkskolinspektören icke enas, ärendet skall av

skolrådet underställas skolöverstyrelsens avgörande. Äro skolrådet och

folkskolinspektören ense, skall i skolrådets protokoll angivas antalet inom

skoldistriktet behövliga lärartjänster av olika slag samt i förekommande

fall antalet dylika tjänster, vilka kunna indragas. Utdrag av det justerade

protokollet tillställes omedelbart folkskolinspektören.

Sedan ärendet slutbehandlats av skolrådet och i förekommande fall även

av skolöverstyrelsen, bör lärarkåren av skolrådet underrättas örn resultatet

av undersökningen samt, i händelse att tjänster kunna indragas, erinras

örn den särställning i fråga örn ansökningsrätt till vissa tjänster,

lärarna inom distriktet erhållit.

3. Folkskolinspektören skall upprätta och föra förteckning, upptagande

dels de inspektionsområdet tillhörande skoldistrikt, inom vilka enligt den

verkställda undersökningen antalet lärartjänster kan minskas, dels ock

antalet övertaliga lärartjänster av olika slag inom vart och ett av ifrågavarande

skoldistrikt. Avskrift av denna förteckning tillställes skolöverstyrelsen,

hos vilken även ändringar i förteckningen anmälas.

4. Då jämlikt § 19 folkskolestadgan tjänst skall kungöras ledig, skall

skolrådet från vederbörande folkskolinspektör inhämta, huruvida inom inspektionsområdet

finnes skoldistrikt, inom vilket tjänst av ifrågavarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

slag kan indragas. Är detta fallet, lämnar folkskolinspektören uppgift å

dessa skoldistrikt. Skolrådet kungör därefter tjänsten ledig till ansökan

för ordinarie och tills vidare anställda lärare från de av folkskolinspektören

uppgivna skoldistrikten. Ordinarie lärartjänster vid småskola, tjänster

för lärare med anställning tills vidare vid mindre folkskola eller såsom biträdande

lärare vid folkskola skola i detta sammanhang betraktas såsom

tjänster av samma slag.

5. Lärartjänst må kungöras ledig utan i punkt 4 föreskriven begränsning

av ansökningsrätten:

a) örn folkskolinspektören meddelat, att det inom inspektionsområdet

icke finnes skoldistrikt med övertaliga lärartjänster av ifrågaArarande slag,

b) örn lärartjänsten är i föreskriven ordning förenad med organist-,

klockar- eller kyrkosångarbefattning samt

c) örn skolöverstyrelsen, då särskilda skäl sådant föranleda, därtill lämnat

medgivande.

6. Hava två eller flera behöriga sökande anmält sig till tjänst med be
gränsad

ansökningsrätt enligt punkt 4, skall förslag upprättas och val

ske med iakttagande i tillämpliga delar av vad därom föreskrives i folkskolestadgan.

__

7. Anmäler sig endast en behörig sökande, och vill skolrådet icke låta sig

därmed nöja, eller ingen behörig sökande, skall skolrådet anmäla förhållandet

för skolöverstyrelsen, som har att besluta, hur med tjänstens tillsättande

skall förfaras. Därvid må överstyrelsen även kunna bestämma,

att tjänsten skall kungöras ledig med ansökningsrätt jämväl för lärare

från sådana i något annat av överstyrelsen angivet inspektionsområde

belägna skoldistrikt, inom vilka antalet lärartjänster av ifrågavarande

slag kan minskas.

8. Anser skolöverstyrelsen, att bristen på tillräckligt antal sökande till

tjänst, som ledigförklarats med begränsad ansökningsrätt, beror därpå, att

tjänsten är särskilt oförmånlig, må överstyrelsen kunna hos Kungl. Majit

hemställa örn beviljande av visst belopp av statsmedel såsom gottgörelse

för flyttningskostnader m. m. åt lärare, som efter ansökan erhåller tjänsten.

Har sådant belopp beviljats, skall tjänsten med angivande av statsbidragets

storlek ånyo kungöras ledig för lärare från de skoldistrikt, som

av skolöverstyrelsen jämlikt punkt 7 bestämmas.

9. Anmäla sig icke minst två behöriga sökande, då tjänst jämlikt bestämmelserna

i punkterna 7 eller 8 ånyo förklarats ledig, må skolrådet äga

att kungöra t jänsten ledig utan begränsning av ansökningsrätten.

10. Då tjänst förklaras ledig med ansökningsrätt endast för lärare från

vissa av vederbörande folkskolinspektör uppgivna skoldistrikt inom samma

inspektionsområde, som det tjänsten tillhör, skola dessa skoldistrikt angivas

i kungörelsen. Har den begränsade ansökningsrätten genom beslut av

skolöverstyrelsen utsträckts även till lärare från annat inspektionsområde,

skola de av överstyrelsen bestämda inspektionsområdena angivas i kungörelsen.

Sökande till tjänst med begränsad ansökningsrätt i annat inspektionsområde

än det, inom vilket han är anställd, skall till ansökan utom

eljest erforderliga handlingar även foga av vederbörande folkskolinspektör

utfärdat intyg därom, att antalet lärartjänster av ifrågavarande slag

enligt i vederbörlig ordning verkställd undersökning kan minskas inom det

skoldistrikt, där den sökande är anställd. Sådant intyg må icke vara utfärdat

tidigare iin två månader före ansökningstidens utgång.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Kungörelse enligt bestämmelserna bär ovan av ledig lärartjänst skall

utom i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras, införas

i de facktidningar, som av skolöverstyrelsen bestämmas.

I ärendet bar skolöverstyrelsen den 7 februari 1933 avgivit yttrande.

Skolöverstyrelsen bifogar yttranden av statens folkskolinspektörer, av

Sveriges allmänna folkskollär ar för en ing, av Sveriges folkskollär ar förbund

samt av städernas folkskolinspekt ryrs förbund. I avseende på nyssnämnda

yttrandens innehåll tillåter jag mig hänvisa till handlingarna i ärendet,

i den mån detta icke framgår av nedanstående av skolöverstyrelsen gjorda

sammanfattning.

I yttrandet anför skolöverstyrelsen i huvudsak följande:

Den övervägande delen av dem, som yttrat sig i detta ärende, ger uttryck

åt den uppfattningen, att särskilda åtgärder i den riktning, som de

sakkunniga föreslagit, i syfte att åstadkomma indragning av lärartjänster,

vilka under nuvarande förhållanden böra betraktas som överflödiga, måste

anses vara av behovet påkallade. Allmänt uttalas ock tillfredsställelse med

den princip, som lett de sakkunniga vid förslagets utarbetande, nämligen

att utan anlitande av tvångsförflyttning av lärare söka möjliggöra åtgärder,

genom vilka en avveckling av övertaliga lärarkrafter skulle kunna

omedelbart påbörjas. Endast 5 folkskolinspektörer hava funnit så starka

betänkligheter mot de föreslagna bestämmelserna, att de yttra sig i avstyrkande

eller närmast avstyrkande riktning. Några inspektörer i de

nordligare inspektionsområdena framhålla, att de sakkunnigas förslag fordessa

trakters vidkommande saknar betydelse, enär skoldistrikten i allmänhet

på grund av sin storlek hava en så talrik lärarpersonal, att, nälen

tjänst blir överflödig, indragning i vanliga fall är möjlig genom transport

inom distrikten.

I obetingat tillstyrkande riktning uttala sig 12 folkskolinspektörer, under

det 35 ifrågasätta mer eller mindre ingripande förändringar, kompletteringar

eller jämkningar i de sakkunnigas förslag.

En del av anmärkningarna grundas företrädesvis på den rätt allmänt

omfattade meningen, att hela det tillvägagångssätt, som de sakkunniga

föreslå för dels utrönande av antalet överflödiga lärartjänster, dels sättet

för deras ledigkungörande och besättande, är för omständligt samt kommer

att bliva tidsödande och dyrbart. Det framhålles, att folkskolinspektören

borde äga att, när anledning förefunnes, påkalla förnyad undersökning

rörande lärarbeliovet utan att för sådant ändamål göra framställning

hos skolöverstyrelsen, att vid annonsering av tjänst med begränsad

ansökningsrätt namnen på de distrikt, vilkas lärare ägde rätt att anmäla

sig som sökande, ej borde behöva utsättas, enär dessa lärare redan enligt

punkt 2) blivit av vederbörande skolråd underrättade örn sin särställning

i fråga om ansökningsrätt, att, örn ingen eller blott en sökande anmält

sig, tjänsten borde i vanlig ordning utannonseras för sökande från hela

riket, att eventuellt hänvändelse till skolöverstyrelsen skulle göras blott

i det fall, att en sökande anmält sig, och att val efter ledigkungörande med

begränsad ansökningsrätt ej borde behöva äga rum, så framt icke minst

tre sökande anmält sig. Under det ett flertal inspektörer uttala sitt gillande

av förslaget, att inspektionsområdet skall utgöra den enhet, inom

vilken ansökningsrätten för lärare å överflödiga tjänster skall vara be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154. ‘

gränsad, finna andra denna enhet alltför liten oell mena, att flera inspektionsområden,

exempelvis 3 eller 4, böra sammanslås till grupper, och a

inom sålunda bildade områden begränsad ansökningsrätt redan tran bortan

skulle tillkännagivas. Därigenom skulle bestämmelsen i punkt 7 rörande

utvidgning i visst fall av ansökningsrätten till jämväl lärare fran

inom annat av skolöverstyrelsen angivet inspektionsområde belägna sko - distrikt med överflödiga lärartjänster bliva obehövliga och tillvägagångssättet

i någon mån förenklas.

I fråga örn de verkningar, som kunna förväntas av de föreslagna bestämmelserna,

göres i stort sett gällande, att genom dem det åsyftade andamålet,

som är att inom relativt kort tid få de övertaliga lärarkrafterna

absorberade på platser, där de behövas, nog torde kunna ernns. 1 några

yttranden finner man dock uttryck för den uppfattningen, att aven utan

några extra åtgärder det missförhållande, man nu vill rätta, morn jämförelsevis

kort tid skall vara ur världen, en uppfattning, som bland annat

vill stödja sig på de av sakkunniga lämnade uppgifterna angående antalet

årligen lediga lärartjänster.

Men även örn sålunda de allra flesta, som yttrat sig i ärendet, erkänna

de föreslagna bestämmelserna — med angivna modifikationer — såsom

lämpliga med hänsyn till det avsedda resultatet, uttala mångå sina betänkligheter

beträffande vissa andra verkningar, som bestämmelserna i

realiteten skulle komma att medföra. Dessa betänkligheter gälla dels sådana

skoldistrikt, som hava ett särskilt välordnat skolväsen och dels den

obefordrade, vikarierande eller extra ordinarie lärarpersonalen. De ifrågavarande

skoldistrikten — vanligen städer och större samhällen — vilka

offrat mycket på sitt skolväsen och gjort detta icke minst med tanke pa att

söka förvärva dugliga och välmeriterade lärare, skulle nu bliva nödsakade

att välja mellan ett fåtal sökande med måhända ytterst svaga meriter och,

efter mångårig tjänstgöring i någon av de sämre landsbygdsskolformerna,

utan nämnvärda förutsättningar att med framgång uppehålla undervisningen

i en högtstående stadsskola. Och samtidigt bleve vid samma skola

anställda dugliga extra ordinarie lärare, som kanske i många år avvaktat

tillfälle att vinna ordinarie anställning, berövade de befordringsmöjligheter,

som de hittills förmenat sig äga.

Till motverkande av dessa i och för sig icke önskvärda följder av den

begränsade ansökningsrätten framställas i yttrandena vissa förslag. Sålunda

ifrågasätter en folkskolinspektör en kompletterande bestämmelse av

innehåll, att skoldistriktet, när de sökande äro till meriter underlägsna

distriktets egna extra ordinarie lärare, må kunna lia möjlighet att efter

skolöverstyrelsens prövning få ledigförklara tjänst på nytt med fri ansökningsrätt.

En annan inspektör föreslår, att åtskillnad göres mellan stadsoch

landsbygdsdistrikt, och att särskilda bestämmelser, analoga med de

nu föreliggande, utarbetas för stadsskoldistrikten med stiftet som enhet.

I ett par yttranden — särskilt från städernas folkskolinspektörsförbund

framhälles, att det förhållandet, att inom ett skoldistrikt under längre tid

anställda välmeriterade extra ordinarie lärare finnas, bör kunna betraktas

som giltigt skäl för skolöverstyrelsen att jämlikt förslagets punkt 5 c)

medgiva fri ansökningsrätt vid uppkommande ledighet, En förslagsställare

anser, att lärare över en viss ålder, exempelvis 50 år, icke böra få

söka tjänst med begränsad ansökningsrätt. Oell styrelserna för de båda

lärarorganisationer, som yttrat sig i ärendet, vilja ifrågasätta, att lärare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 154.

på överflödiga tjänster sättas på indragningsstat eller pensioneras i förtid,

exempelvis vid 55 år.

I övrigt innehålla yttrandena en del smärre erinringar och förslag. Sålunda

betvivla ett par inspektörer nyttan av gottgörelse för flyttningskostnader,

enär kungörelse härom samtidigt blir ett tillkännagivande örn

tjänstens oförmånliga beskaffenhet. En inspektör anser däremot, att flyttningshjälp

under alla förhållanden bör lämnas. Vidare hävdas i enstaka

yttranden att annonsering i en facktidning bör vara nog, att ortstidningar

även böra ifrågakomma, och att skolstyrelserna själva böra få bestämma,

vilka facktidningar de vilja anlita. Det framhålles även av en inspektör, att

kungörelse icke med nödvändighet borde behöva ske genom annonsering i

vissa tidningar utan även på annat sätt kunna delgivas skolråd och lärare

i distrikt, där lärare med rätt till begränsad ansökning finnes anställd.

En norrlandsinspektör påpekar, att, med hänsyn till finskspråkiga skoldistrikt,

bestämmelserna böra formuleras så, att dessa distrikt icke tvingas

att mottaga småskollärarinnor, vilka ej behärska finska språket. Slutligen

uttalas från några håll önskvärdheten av normerande bestämmelser rörande

minimiantalet barn i läraravdelningar till ledning för åtgärders

vidtagande i fråga örn sammanslagningar av avdelningar med alltför ringa

barnantal.

Starkt betonas av ett flertal inspektörer, att åt de föreslagna bestämmelserna

bör givas en provisorisk karaktär. Det framhålles, att provisoriet

bör bliva så kortvarigt som möjligt, förslagsvis nämnes i ett yttrande 2

eller 3 år.

För egen del framhåller skolöverstyrelsen till en början, att de förslag

till° nya bestämmelser rörande tillsättningsåtgärder i fråga örn folk- och

småskollärartjänster, som de sakkunniga framlagt, icke i och för sig kunna

anses vara ägnade att i alla avseenden främja skolans pedagogiska intressen

liksom ej heller de enskilda skoldistriktens intressen i fråga örn

det lokala skolväsendet. Syftet med dessa bestämmelser är att förbehålla

de lärartjänster, som under en tid framåt komma att förklaras lediga åt

en begränsad kategori av sökande, nämligen åt lärare inom sådana skoldistrikt,

vilka vid verkställd undersökning befunnits hava flera lärarkrafter

än som måste anses behövliga. Genom en dylik begränsning av ansökningsrätten

komma uppenbarligen många skoldistrikt i det läget, att de

vid återbesättandet av ledigblivna tjänster eller besättandet av nya ofta

bliva nödsakade att förrätta sitt val mellan sökande, som varken med avseenae

på antalet eller med hänsyn till kvalifikationerna motsvara vad som

eljest brukat stå till distriktets förfogande vid motsvarande valtillfällen.

Att detta förhållande kan bliva menligt nog för skolväsendet i distrikt, där

man vinnlagt sig örn att alltid hålla detta på en hög nivå, är tydligt. Å

andra sidan kan icke heller förbises de allvarliga olägenheter, som den

föreslagna ordningen kommer att vålla de lärare, vilka i förlitande på en

blivande befordran till ordinarie i flera år uppehållit befattningar som

vikarierande eller extra ordinarie lärare vid en skola men nu genom att

ansökningsrätten till dylika tjänster förbehålles åt en helt annan lärarkategori

plötsligt finna sig utestängda från de påräknade befordringsmöjligheterna

för oviss tid.

Gent emot här berörda intressen, som måste betraktas såsom både naturliga

och berättigade, ställa sig emellertid andra, som på grund av förhållandenas

makt tilltvinga sig hänsyn. Särskilt två omständigheter, den un
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. 31aj:ts proposition Nr 154.

der senare år minskade nativiteten och de samtidigt förbättrade kommunikationerna

på landsbygden, ha aktualiserat frågan örn åtgärder för indragning

av skolor nied allt för ringa barnantal och centralisering av skolväsendet

i vissa fall genom anordnande av skolskjutsar. Det statsekonomiska

intresset kräver, att de besparingar, som härigenom kunna göras,

även bli tillvaratagna. Detta lär dock ej kunna ske med mindre än att ordinarie

lärare, vilkas tjänster ej längre äro behövliga, erhålla annan liknande

befattning. Hellre än att detta skall ordnas medelst tvångsförflyttnmg av

lärare, vilket otvivelaktigt mången gång skulle framkalla missnöje och

bitterhet icke blott hos den transporterade utan även hos det skoldistrikt,

som skulle bliva tvingat mottaga honom, bör en sådan utväg prövas, genom

vilken, inom de gränser, som måste dragas för att de åsyftade tjänsteindragningarna

över huvud skola komma till stånd, den största möjliga

frihet må kunna tillförsäkras båda parter. De sakkunnigas förslag avser

just att anvisa en dylik utväg.

Örn sålunda genom realiserandet av de sakkunnigas förslag de rena skolintressena

i åtskilliga avseenden måste anses få vika för de ekonomiska

intressena, bör dock icke alldeles bortses fran att förslaget, samtidigt som

dess huvudändamål är att praktiskt lösa problemet örn de överflödiga lärartjänsternas

indragning, även kan i vissa fall medföra pedagogiska fördelar.

Indragning av skolor med ringa barnantal och på grund därav ofta även

med en svag organisationsform skulle ofta komma att ha till följd ifrågavarande

barns transport till en skola av högre form och med bättre resurser

över huvud taget. I den mån förslaget kommer att giva upphov till

lämpliga anordningar i sådant hänseende, kan det tydligen sägas vara till

gagn även från undervisningens synpunkt.

Efter prövning av de sakkunnigas förslag och med hänsyn till de förhållanden,

som för närvarande i förevarande avseenden skapa ett visst

tvångsläge, har överstyrelsen funnit sig böra i allmänhet taget gD a sin

anslutning till den av de sakkunniga anvisade lösningen.

De föreslagna bestämmelserna böra dock i vissa avseenden modifieras.

Överstyrelsen vill sålunda först erinra örn att det syfte, som avses med

den nu föreliggande utredningen och därpå grundade förslag, redan blivit

i någon mån tillgodosett genom de ändringar i gällande folkskolestadga,

vilka vidtagits genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 december 1932

(nr 582). Enligt dessa nya bestämmelser skola folk- och småskolans lärare

för framtiden anställas icke vid viss skola eller å viss tjänst utan vid

distriktets skolor i allmänhet. Härigenom möjliggöres, att, vid uppkommen

ledighet å lärartjänst, till denna tjänst kan förflyttas lärare å annan inom

distriktet inrättad tjänst av samma slag, som prövats icke vidare vara

behövlig. Sålunda kunna — i synnerhet när det gäller större skoldistrikt

med ett flertal lärartjänster — redan med nuvarande bestämmelser i

många fall nödiga åtgärder vidtagas för anpassning av lärartjänsternas

antal med hänseende till det förefintliga behovet. Då det måste betraktas

som lyckligast och enklast, örn dylik reglering kan ordnas inom distriktet

såsom en dess inre angelägenhet, anser överstyrelsen, att sådana lärartjänster,

rörande vilka det kan konstateras, att de antingen genom innehavarens

avgång eller genom hans förflyttning inom dista iktet i samband

med företagen omorganisation av skolväsendet, inom viss kortare tid kunna

indragas böra undantagas från ali uppföras å den förteckning över skoldistrikt

med indragbara tjänster, vilken är avsedd att bliva resultatet av

i punkterna 1—3 av de sakkunniga föreslagna åtgärder.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds proposition Nr 154.

Det synes överstyrelsen vidare önskvärt, att den undersökning, som det

enligt punkt 1 skulle åligga varje skolråd att inom viss tid efter bestämmelsernas

ikraftträdande företaga, bör avse en begränsad tid. Skulle en

dylik undersökning inriktas på obestämd tid framåt, bomme den givetvis

att bliva grundad på många osäkerhetsmoment, varigenom kunde inträffa,

att tjänster skulle komma att betecknas såsom indragbara, vilka framdeles

komme att visa sig väl behövliga för skolväsendet. Följden bleve, att

rätt att söka tjänst, som kungjorts ledig endast för lärare å överflödig

tjänst, skulle tillfalla även lärare, vilkas tjänster varken efter deras avgång

eller kanske sedermera i verkligheten bleve indragna. Och även örn

tjänsten med visshet kunde indragas inom exempelvis fem år, skulle det ej

vara lämpligt, att innehavare av sådan tjänst utestängde lärare, vilkens

befattning skulle kunna indragas inom en väsentligt närmare tidpunkt.

Den skolrådet åliggande undersökningen rörande möjligheten att indraga

lärartjänster anser överstyrelsen fördenskull höra begränsas till att avse

endast de närmaste tre åren. En sådan bestämmelse torde alltså komma

att medföra, att det för närvarande befintliga överskottet av lärartjänster

kan snabbare absorberas, än örn ansökningsrätt till lediga tjänster medgives

lärare från distrikt, inom vilka indragning av tjänst kan ske först

vid en längre fram liggande tidpunkt. Före ovannämnda tids utgång bölen

ny undersökning hava verkställts för utrönande av huruvida behov av

tjänstindragning ännu föreligger eller eljest tillkommit, varjämte ytterligare

undersökningar må företagas, då skolrådet finner anledning därtill

eller då skolöverstyrelsen därom förordnar.

I fråga örn nu berörda undersökning lia de sakkunniga hävdat, att den

jämväl bör taga sikte på, huruvida antalet behövliga lärartjänster må

kunna nedbringas genom anordnande av skolskjutsar eller skolbarns inackordering,

Skall anordnande av skolskjutsar tagas i betraktande som

möjlighet för indragning av lärartjänst, måste distriktet givetvis äga förvissning

örn huruvida det i sådant fall har att påräkna statsbidrag för

dylikt ändamål. Detta i sin tur förutsätter, att de av riksdagen anvisade

medlen till statsbidrag för anordnande av skolskjutsar erhålla karaktären

av förslagsanslag. Under sådan förutsättning finner överstyrelsen ej anledning^

till erinran mot de sakkunnigas förslag i detta avseende. Beträffande

möjligheten att indraga lärartjänst genom anordnande av inackordering

för skolbarn bör emellertid bemärkas, att statsbidraget till dylik inackordering

för närvarande uppgår till endast 15,000 kronor för hela riket utom

de fyra nordligaste länen och säkerligen för den närmaste tiden icke kan

påräknas komma att utgå av förslagsanslag, varför denna synpunkt vid

här ifrågavarande undersökning synes nu böra lämnas å sido. Skulle däremot

anslaget få karaktären av förslagsanslag, bör givetvis hänsyn kunna

tagas även till tjänstindragning på grund av barns inackordering, och

har överstyrelsen i så fall intet att erinra mot att jämväl denna synpunkt

angives i bestämmelserna.

Bestämmelserna i punkt 4 utgå ifrån att inspektionsområdena skulle

utgöra de enheter, inom vilka vart för sig avvecklingen av överflödiga

lärartjänster bör äga rum. Mot den motivering härför, som de sakkunniga

anföra å sid. 9—10 i betänkandet har överstyrelsen intet att erinra.

Enligt samma punkt skulle rättighet att anmäla sig som sökande till

tjänst med begränsad ansökningsrätt tillkomma icke endast lärare å tjänster,

vilka prövats vara obehövliga, utan även övriga lärare i distrikt, där

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

sådan obehövlig tjänst finnes. Denna omständighet finnér överstyrelsen

vara av synnerlig vikt icke blott med hänsyn till en snabbare avveckling

av de överflödiga tjänsterna utan även med hänsyn till de ledigannonselade

tjänsterna, vilka därigenom tydligen kunna påräkna ett något meia

omfattande antal aspiranter, än örn de förbehållas.enbart åt dem, som

uppehålla Överflödiga tjänster. I många fall — särskilt beträffande A-skolor

— måste det ock möta svårigheter att avgöra, vilken lärartjänst som

bör betecknas såsom överflödig. Emellertid synes det överstyrelsen, som

örn i nu berörda hänseende ett undantag från möjligheten att söka tjänst

med begränsad ansökningsrätt borde stipuleras. I punkten 5 föreskrives.

att begränsning av ansökningsrätten icke må kungöras i fråga örn lärartjänst,

som i vederbörlig ordning är förenad med organist-, klockar- eller

kyrkosångarbefattning. Detta undantag synes väl motiverat. Men i analogi

härmed torde då böra föreskrivas, att innehavare av dylika förenade befattningar

är undantagen från ansökningsrätt till tjänst av här. ifrågavarande

slag, även örn han är anställd i skoldistrikt, där överflödig tjänst

finnes.

De sakkunniga ha i punkt 5 velat lämna åt skolöverstyrelsen att, »då

särskilda skäl sådant föranleda», medgiva, att lärartjänst må kungöras

ledig utan i föregående punkt föreskriven begränsning av ansökningsrätten.

Ehuru dylika avgöranden säkerligen stundom kunna bliva förenade

med ej ringa svårigheter, torde likväl en dylik undantagsbestämmelse

böra göras, enär fall helt visst kunna förekomma, då den skäligen

behöver tillämpas. Som exempel i detta avseende utöver dem de sakkunniga

anfört vill överstyrelsen erinra örn det av en norrlandsinspektör

gjorda påpekandet, att ett distrikt med finsktalande befolkning genom

begränsningen av ansökningsrätten till en ledig småskollärarinnetjänst

kunde bli nödsakat välja en sökande, som ej behärskade finska språket.

I dylikt fall kan tydligtvis en dispensbestämmelse, sådan de sakkunniga

föreslå i punkt 5 c), vara av behovet påkallad.

I punkterna 6—9 lia de sakkunniga formulerat bestämmelser, hur vid

tillsättandet av tjänst, som kungjorts ledig med begränsning av .ansökningsrätten,

skall tillgå. Givetvis kan det, såsom åtskilliga folkskolinspektörer

gjort, ifrågasättas, huruvida icke ett skoldistrikt borde även i dessa

undantagsfall i överensstämmelse med § 20 i folkskolestadgan äga rätt att

kräva fullständigt förslag, upptagande tre sökande, innan val måste anställas.

Häremot kan invändas, att, då det är önskvärt att indragning av

övertaliga lärartjänster må kunna försiggå under så kort tidsperiod som

möjligt, det torde vara lämpligt att omedelbart tillämpa, sådana restriktioner,

som måste anses medföra för dylikt ändamål nödig effekt. Det är

överstyrelsens förhoppning att den nu föreslagna begränsningen i skoldistriktens

valrätt skall få till följd en relativt hastig avveckling inom de

olika inspektionsområdena, vilken sålunda skall leda till att den fria ansökningsrätten

snart nog må kunna utan vidare tillämpas. Härigenom kan

den föreslagna anordningen i realiteten sägas få karaktären av ett provisorium,

som, när förhållandena ändrat sig, kommer att upphöra av sig

självt. Att, såsom vissa inspektörer ifrågasätta, redan på förhand begränsa

detta provisorium till ett visst antal år, torde därför näppeligen

vara erforderligt.

För den händelse i något fall skulle visa sig omöjligt att erhålla sökande

på grund därav, att den lediga tjänsten anses särskilt oförmånlig, skulle,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

enligt de sakkunnigas förslag, skolöverstyrelsen kunna hos Kungl. Maj:!

hemställa om beviljande av visst belopp av statsmedel såsom gottgörelse

för flyttningskostnader m. m. åt lärare, som efter ansökan erhålla tjänsten,

varefter denna ånyo skulle — med av överstyrelsen bestämd begränsning

— kungöras ledig med angivande av ifrågavarande statsbidrags storlek.

Lämpligheten av en dylik åtgärd finner överstyrelsen för sin del tvivelaktig.

Frånsett den av en inspektör antydda omständigheten, att en tjänst,

som vid själva ledigkungörandet på ovannämnda sätt formligen utpekades

såsom oförmånlig, svårligen skulle locka sökande, även örn ett kontant

belopp till flyttningshjälp m. m. erhölles, torde förslaget i praktiken komma

att visa sig svårt att på rättvist och lämpligt sätt realisera. Att på förhand

beräkna det belopp, som i varje särskilt fall kunde anses skäligt, lär

knappast kunna ske annat än efter tämligen godtyckliga grunder. Ifrågasättas

kan även, örn anslag för dylikt ändamål, såsom de sakkunniga tänkt

sig, bör utgå från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Då överstyrelsen hyser den uppfattningen, att förslaget örn flyttningsersättning

i här berörda fall icke skulle komma att medföra den med detsamma

avsedda effekten, och att vid dess tillämpande skulle komma att

uppstå praktiska svårigheter av flera slag, finner sig överstyrelsen böra

avstyrka, vad de sakkunniga i punkt 8 föreslå. Då brist på sökande till en

oförmånlig befattning yppar sig, återstår alltid utvägen att tjänsten kungöres

ledig med fri ansökningsrätt.

Sista punkten i de sakkunnigas förslag upptager bestämmelser örn sättet

för ledigkungörande av tjänst, till vilken ansökningsrätten är begränsad.

I detta avseende vill överstyrelsen endast göra följande erinran. De

sakkunniga föreslå, att kungörelse örn här ifrågavarande ledighet skall

— utom i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras_in
föras

i de facktidningar, som av skolöverstyrelsen bestämmas. Vid granskning

av detta de sakkunnigas förslag bör icke förbises, att jämlikt Kungl.

Maj:ts instruktion för* skolöverstyrelsen besvär över överstyrelsens beslut

kunna hos Kungl. Maj :t anföras. Det kan med tämligen stor säkerhet förutses,

att sådana tidningsorgan, som till äventyrs ej bleve av överstyrelsen

upptagna bland de obligatoriska annonsorganen, icke alltid skulle låta sig

utan vidare nöja med överstyrelsens beslut, och att frågan i så fall bleve

hänskjuten till Kungl. Maj:ts avgörande. Det synes vid sådant förhållande

lämpligare, att bestämmelse örn i vilka tidningar annonsering skall

ske redan från början gines av Kungl. Maj:t.

Framkomna förslag om obligatorisk annonsering även i vissa ortstidningar

anser sig överstyrelsen av rent praktiska skäl ej böra förorda.

Överstyrelsen vill till slut även beröra frågan, i vad män skoldistrikts

uraktlåtenhet att ställa sig till efterrättelse vad sålunda skulle komma att

föreskrivas bör medföra några påföljder. Givet är, att örn dessa föreskrifter

skola, för det allmänna få den besparingseffekt, som skulle vara

deras väsentliga syftemål, är det av synnerlig vikt, att de bliva till fullo

respekterade. Överstyrelsen förutsätter därför i likhet med de sakkunniga,

att skyldigheten att efterfölja de nu föreslagna bestämmelserna bör likställas

med de plikter, som eljest åligga ett skoldistrikt beträffande skolväsendet,

och vilkas åsidosättande författningsenligt medföra förlust av

statsbidrag. Under denna förutsättning synes ej nödigt att till själva bestämmelserna

foga någon särskild punkt rörande nämnda påföljd.

Jämlikt de synpunkter, som överstyrelsen i det föregående framhållit,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. May.ts proposition Nr 154.

har överstyrelsen ansett sig höra ifrågasätta vissa ändringar i de sakkunnigas

förslag till bestämmelser rörande nn föreliggande ärende. Vid

utarbetandet av dessa ändringsförslag har det visat sig, att de flesta

punkterna därvid måste komma att beröras, ehuru ofta blott i rent

formellt hänseende. Enligt överstyrelsens mening torde det emellertid ej

vara lämpligt, att dessa bestämmelser till sin ordalydelse bliva av riksdagen

fastställda. Det synes i stället böra förbehållas Kungl. Majit att

vid utfärdande av författning i ärendet giva åt bestämmelserna den

slutliga utformningen.

På grund av vad överstyrelsen sålunda anfört och med tillstyrkande i

allt väsentligt av de sakkunnigas förslag föreslår skolöverstyrelsen, att

bestämmelserna givas i huvudsak följande innehåll:

1. Det åligger varje skolråd att inom tre månader efter det kungörelse

härom trätt i kraft hava undersökt, huruvida inom skoldistriktet finnes

lärartjänst, som på grund av minskat barnantal, skolväsendets centralisering

genom skolskjutsar, barns hänvisning till annat skoldistrikt eller

andra omständigheter skulle kunna indragas, därest tjänsten bleve ledig.

Denna undersökning skall avse tiden intill den 1 juli 1936. Före utgången

av sistnämnda tid skall ny sådan undersökning, omfattande samtliga skoldistrikt

och avseende ytterligare tre år, hava verkställts. Dylik undersökning

må därjämte företagas inom visst skoldistrikt, då skolrådet finner

anledning därtill eller skolöverstyrelsen därom förordnar.

2. Med ledning av den verkställda utredningen uppgör skolrådet förslag

rörande antalet inom skoldistriktet behövliga lärartjänster. Sedan

skolrådet inhämtat vederbörande folkskolinspektörs yttrande över förslaget,

upptager skolrådet ärendet till ytterligare handläggning. Äro skolrådet

och folkskolinspektören därvid ense, skall i skolrådets protokoll angivas

antalet inom skoldistriktet behövliga lärartjänster av olika slag

samt i förekommande fall antalet dylika tjänster, vilka kunna indragas.

Härvid skall särskilt angivas, huru många av dessa tjänster som kunna

inom den tid, undersökningen omfattar, på grund av lärares pensionering

eller andra omständigheter, indragas genom åtgärder inom distriktet. Utdrag

ur det justerade protokollet tillställes omedelbart folkskolinspektören.

Kunna skolrådet och folkskolinspektören icke enas, skall ärendet av

skolrådet underställas skolöverstyrelsens avgörande.

Sedan ärendet sålunda slutbehandlats, underrättas lärarkåren av skolrådet

örn resultatet av undersökningen samt erinras i förekommande fall

örn den särställning i fråga örn ansökningsrätt till vissa tjänster, lärarna

inom distriktet jämlikt punkt 4 erhållit.

3. Folkskolinspektören skall upprätta och föra förteckning, upptagande

dels de inspektionsområdet tillhörande skoldistrikt, inom vilka enligt den

verkställda undersökningen antalet lärartjänster kan minskas, dels ock antalet

övertaliga lärartjänster av olika slag inom vart och ett av ifrågavarande

skoldistrikt. I detta antal skola dock icke inräknas de lärartjänster, vilkas

innehavare, inom den tid förteckningen avser, beräknas komma att antingen

avgå eller kunna erhålla annan tjänst inom skoldistriktet. Avskrift

av förteckningen tillställes skolöverstyrelsen, hos vilken även ändringar i

förteckningen anmälas.

4. Då jämlikt § 19 mom. 1 d) folkskolestadgan tjänst skall kungöras

ledig, skall skolrådet från vederbörande folkskolinspektör inhämta, huru
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

vida inom inspektionsområdet tinnes skoldistrikt med sådan övertalig

lärartjänst, som skall finnas uppförd å den i punkt 3 omnämnda förteckningen.

Är detta fallet, lämnar folkskolinspektören uppgift å dessa skoldistrikt,

varefter skolrådet kungör tjänsten ledig till ansökan. Ansökningsrätt

tillkommer därvid ordinarie eller tills vidare anställda lärare från de

av folkskolinspektören uppgivna skoldistrikten, dock med undantag för

lärare, vilkens tjänst är i föreskriven ordning förenad med organist-,

klockare- eller kyrkosångarebefattning. Ordinarie lärartjänster vid småskola,

tjänster för lärare med anställning tills vidare vid mindre folkskola

eller såsom biträdande lärare vid folkskola skola i detta sammanhang

betraktas såsom tjänster av samma slag.

5. Lärartjänst må kungöras ledig utan i punkt 4 föreskriven begränsning

av ansökningsrätten;

a) örn folkskolinspektören meddelat, att det inom inspektionsområdet

icke finnes skoldistrikt med övertaliga lärartjänster av ifrågavarande slag,

b) örn lärartjänsten är i föreskriven ordning förenad med organist-,

klockare- eller kyrkosångarebefattning samt

c) örn skolöverstyrelsen, då särskilda skäl sådant föranleda, därtill lämnat

medgivande.

6. Hava två eller flera behöriga sökande anmält sig till tjänst med

begränsad ansökningsrätt enligt punkt 4, skall förslag upprättas och val

ske med iakttagande i tillämpliga delar av vad därom föreskrives i folkskolestadgan.

_ L Anmäler sig endast en behörig sökande, och vill skolrådet icke låta

sig därmed nöja, eller ingen behörig sökande, skall skolrådet anmäla förhållandet

för skolöverstyrelsen, som har att besluta, hur med tjänstens

tillsättande skall förfaras. Därvid må överstyrelsen även kunna bestämma,

att tjänsten skall kungöras ledig med ansökningsrätt jämväl för lärare

inom annat av överstyrelsen angivet inspektionsområde, vilka äga den

särskilda ansökningsrätt, som avses i punkt 4.

8. Anmäla sig icke minst två behöriga sökande, då tjänst jämlikt bestämmelserna

i punkt 7 ånyo förklarats ledig, må skolrådet äga att kungöra

tjänsten ledig utan begränsning av ansökningsrätten.

9. Då tjänst förklaras ledig med ansökningsrätt endast för lärare från

vissa av vederbörande folkskolinspektör uppgivna skoldistrikt inom samma

inspektionsområde, som det tjänsten tillhör, skola dessa skoldistrikt

angivas i kungörelsen. Har den begränsade ansökningsrätten genom beslut

av skolöverstyrelsen utsträckts även till lärare från annat inspektionsområde,

skola de av överstyrelsen bestämda inspektionsområdena angivas

i kungörelsen. Sökande till tjänst med begränsad ansökningsrätt i annat

inspektionsområde än det, inom vilket han är anställd, skall till ansökan

utom eljest erforderliga handlingar även foga av vederbörande folkskolinspektör

utfärdat intyg därom, att sökanden innehar sådan anställning,

som medför behörighet att söka tjänst, vilken förklarats ledig med begränsad

ansökningsrätt. Sådant intyg må icke vara utfärdat tidigare än två

månader före ansökningstidens utgång.

Kungörelse enligt bestämmelserna här ovan av ledig lärartjänst skall

utom i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras, införas

i den eller de facktidningar, som av Kungl. Majit bestämmas.

Svenska stadsförbundets styrelse har i yttrande den 10 februari 1933

avstyrkt förslaget under anförande av bland annat följande:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition Nr 1.54.

I likhet med de sakkunniga anser styrelsen det böra anstå med längre

gående åtgärder i föreliggande ärende, helst till dess statsmakterna tagit

slutlig ställning till skatteutjämningsberedningens förslag, i vad detta

avser statens förhållande till folkskoleundervisningen. Styrelsen delar

också de sakkunnigas mening, att ett dylikt uppskov dock icke med nödvändighet

behöver hindra mindre vittgående försök att få till stand en

indragning av tjänster, som visa sig icke längre vara påkallade.

Det framlagda förslaget synes emellertid ägnat att medföra bestämda

olägenheter ur städernas synpunkt. Vid deras folkskolor finnas anställda

extra ordinarie lärare, som blivit väl förtrogna med arbetet vid skolorna

och som haft anledning att räkna med en befordran vid uppkommen

vakans. Med den begränsade ansökningsrätt, som nu tänkes genomford,

skulle en dylik befattningshavare i stad kunna få stå tillbaka för lärare

från inspektionsdistriktets landsdel, till nackdel ej blott för den ifrågavarande

läraren själv utan sannolikt även för undervisningen i stadens

skolor. Detta synes vara så mycket mindre rimligt, som städerna ofta nog

genom beredande av extra förmåner sökt skaffa sig de mest kvalificerade

lärår krafterna. Av dessa skäl anser sig styrelsen icke kunna tillstyrka det

föreliggande förslaget.

Styrelsen för Svenska landskommunernas förbund har vidare i yttrande

den 15 februari 1933 anfört i huvudsak följande:

Mot det förslag, de sakkunniga framlagt, har styrelsen ingen egentlig

erinran att göra. Visserligen förekommer i detsamma vissa begränsningar

i kommunernas nuvarande självbestämningsrätt bland annat däri att, örn

två behöriga sökande anmält sig till sådan med begränsad ansökningsrätt

ledigförklarad tjänst, skall val mellan dessa två äga rum, ehuru ett skoldistrikt

eljest kan göra anspråk på tre sökande. Betydelsen av en sådan

begränsning synes emellertid icke böra överskattas, da därigenom patagligen

vinnas fördelar, som för kommunerna icke sakna betydelse.

Även föreskriften örn att kungörelse rörande lärartjänster, som med

begränsad ansökningsrätt ledigförklaras, skall utom i den tidning, i vilken

officiella meddelanden offentliggöras, införas i de facktidningar, som av

skolöverstyrelsen bestämmas, kan ge anledning till vissa erinringar. Då

det emellertid får anses angeläget, att kännedom örn dessa platsers ledigförklarande

kommer till så vidsträckta kretsar som möjligt, vill styrelsen

icke avstyrka en åtgärd, som eljest icke borde ifrågakomma.

Genom skatteutjämningsberedningens nyligen avgivna betänkande har

viss omorganisation av folkskoleväsendet blivit ifrågasatt och ändring

jämväl i lärarnas tjänsteförhållanden föreslagits. Under sådana förhållanden

kan det ju synas, som skulle de sakkunnigas förslag böra behandlas i

samband med beredningens betänkande. Styrelsen vill dock starkt understryka

behovet av sådan ändring i gällande bestämmelser härutinnan så

att möjlighet att indraga överflödiga lärartjänster snarast möjligt kail

ernås. De sakkunnigas förslag synes genomförbart utan större rubbningar

i nuvarande organisation och torde kunna föreläggas innevarande års

riksdag. Härigenom skulle en viss erfarenhet kunna vinnas örn systemets

verkningar till ledning vid prövning av skatteutjämningsberedningens

förslag.

T ärendet har vidare statskontoret den 2 februari 1933 avgivit yttrande,

däri anföres bland annat:

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

16 Kungl. Maj. ts proposition Nr 154.

Det synes statskontoret kunna dragas i tvivelsmål, örn de föreslagna

åtgärderna kunna i någon mera avsevärd omfattning bidraga till minskande

av antalet överflödiga lärartjänster vid folkskoleväsendet. Då

emellertid berörda åtgärder äro av sådan art, att de vålla endast obetydlig

ökning i arbetet för vederbörande statliga och kommunala myndigheter,

och särskilda kostnader uppstå i anledning av desamma endast i den mån

syftemålet med åtgärderna står att vinna, vill statskontoret icke motsätta

sig ett genomförande av det framlagda förslaget, mot vars detaljer statskontoret

icke funnit anledning till erinran.

Folkskoleväsendet har under åtskilliga år undergått en stark och snabb

expansion. Under de senaste åren har emellertid gjort sig gällande en

kraftig tendens till minskning i nativiteten, varigenom flerstädes folk- och

småskolornas lärjungeantal starkt sjunkit. Härigenom hava påkallats åtgärder

för nedskärning av folkskoleväsendets i många avseenden alltför

breda organisatoriska grundval och vissa åtgärder med detta syftemål

hava också redan vidtagits. Genom de av mig i det föregående omnämnda,

nyligen vidtagna åtgärderna, torde visserligen åtskilliga fördelar i detta

avseende hava vunnits. Emellertid har en av de största olägenheterna vid

rationaliseringssträvandena varit lärarkårens starka bundenhet vid skoldistrikten.

Ett upphävande av denna bristande rörlighet hos lärarpersonalen

genom en utvidgning av lärarnas flyttningsskyldighet har under

diskussionen och bland annat av min företrädare i ämbetet befunnits kunna

innebära betydande möjligheter till en mera noggrann anpassning av lärarkrafternas

antal efter föreliggande behov.

De i ärendet tillkallade sakkunniga hava stannat vid att föreslå vissa

åtgärder för förflyttning på frivillighetens väg av lärare mellan skoldistrikten.

De i ärendet hörda myndigheterna hava tämligen enhälligt biträtt

denna grundläggande princip i förslaget.

Så som ärendet nu ligger till, är jag icke för närvarande beredd att taga

ståndpunkt till frågan örn tvångsföreskrifter av ena eller andra slaget

utan håller före, att det torde vara lämpligast att under nuvarande förhållanden

söka sig fram på den av de sakkunniga anvisade vägen. Nu

ifrågasatta åtgärder torde emellertid böra betraktas som provisoriska

anordningar, vilkas verkningar först synas böra avvaktas, innan ärendet

på nytt upptages.

De av de sakkunniga framlagda förslagen med de av skolöverstyrelsen

däri föreslagna ändringarna synes mig kunna i allt väsentligt godtagas.

I vissa enstaka punkter torde det bliva erforderligt vidtaga smärre modifikationer.

Bestämmelserna synas icke för det närvarande böra införlivas

med folkskolestadgan utan utfärdas såsom en fristående kungörelse. Då

bestämmelsernas slutliga avfattning ej synes behöva underställas riksdagen,

torde det ej vara på sin plats att här ingå på frågan örn föreskrifternas

närmare utformning. Jag anser det därför tillräckligt, att Kungl.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.

Majit inhämtar riksdagens mening, huruvida riksdagen bär något att

erinra emot de grundläggande principer för ovannämnda syftemåls vinnande,

som av de sakkunniga föreslagits.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att förklara sig icke hava något att erinra emot att för

beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster

vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad ovan angivits.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Anna Meurling.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

1 sami.

Nr 154.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväs s. 10 i texten
  2. SU 1933:80 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande statsutskottets utlåtande nr 68 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för s. 1 i texten
  3. SU 1933:68 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet. a1 i texten