Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 208

1938-03-12 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:208, Kungl. Maj:ts proposition nr 208

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

1

Nr 208.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående anslag

för budgetåret 1938 1939 till länsnykterhetsnämnderna

m. m.; alven Stockholms slott den 12 mars

1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 12 mars 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln) har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1938/1939 beräkna dels (punkten 66) till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag

av 100,000 kronor, dels och (punkten 67) till Främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m. ett reservationsanslag av 165,000 kronor.

Såsom motivering till uppförandet av ett anslag för förstnämnda ändamål

anförde jag till statsrådsprotokollet, att det för innevarande års riksdag

bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami Nr 208. 487 38 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 208.

borde framläggas proposition på grundval av ett av rusdryckslagstiftningsrevisionen

utarbetat lagförslag rörande vissa ändringar i alkoholistlagen, innehållande

bland annat bestämmelser örn länsnykterhetsnämnder, varvid man

syntes hava att räkna med att kostnaderna för dessa nämnder borde helt

gäldas av statsmedel. Storleken av anslaget till länsnykterhetsnämnderna

kunde med hänsyn till frågans dåvarande läge endast preliminärt beräknas.

Då vidare frågan örn uppskattningen av anslaget till främjande av nykterhets - nämndernas verksamhet m. m. delvis sammanhängde med spörsmålet örn

anslag till länsnykterhetsnämnderna, kunde ej heller förstnämnda anslag upptagas

annat än preliminärt.

Sedan Kungl. Maj:t förut denna dag på min föredragning beslutat till riksdagen

avlåta proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar

av lagen den 12 juni 1931 (nr 233) örn behandling av alkoholister (alkoholistlag)

— avseende bland annat inrättandet av länsnykterhetsnämnder i anslut

ning till rusdryckslagstiftningsrevisionens förenämnda förslag —- torde frågan

örn anslag för budgetåret 1938/1939 såväl till dessa nämnder som till främjande

av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. böra upptagas till slutlig

behandling.

Anslaget till länsnykterhetsnämnderna.

Vid behandlingen i förenämnda proposition av frågan örn inrättandet av

länsnykterhetsnämnder har en närmare redogörelse lämnats för de olika förslag,

som väckts rörande detta spörsmål, samt myndigheters och sammanslutningars

yttranden över dessa förslag. Jag tillåter mig därför hänvisa till denna

redogörelse samt finner i förevarande sammanhang allenast påkallat att uppehålla

mig vid vad som framkommit i yttrandena över den i nämnda proposition

återgivna, år 1937 upprättade departementspromemorian rörande ändringar

i alkoholistlagen i vad dessa avse kostnaderna för länsnykterhetsnämndernas

verksamhet.

Jag vill därvid till en början erinra örn att de i promemorian ifrågasatta

ändringarna föreslagits få det innehåll, som framginge av ett i promemorian

intaget lagutkast.

I enlighet med detta utkast skulle — förutom den kommunala nykterhetsnämnden

— i varje län finnas en länsnykterhetsnämnd. För Stockholms vidkommande

skulle den kommunala nykterhetsnämnden tillika vara länsnykterhetsnämnd

för Stockholms stads område. Beträffande länsnykterhetsnämn

dens sammansättning borde enligt utkastet gälla, att en ledamot — tillika ordförande

— utsåges av socialstyrelsen efter samråd med kontrollstyrelsen, en

ledamot, som skulle vara läkare, av socialstyrelsen efter samråd med medicinalstyrelsen,

en ledamot av länsstyrelsen samt två ledamöter av landstinget;

dock att i län, som omfattade två landsting, vartdera landstinget skulle utse

en ledamot och att i län, som omfattade stad, vilken icke deltoge i landsting,

landstinget utsåge en ledamot och fullmäktige i den staden en ledamot. För

varje ledamot skulle på enahanda sätt utses en suppleant. Ledamöter och

suppleanter skulle utses för två år i sänder. Slutligen skulle närmare

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl Majus proposition nr 208.

bestämmelser angående länsnykterhetsnämndernas verksamhet meddelas av

Kungl. Majit.

I fråga örn kostnaderna för dessa nämnders inrättande

inskränkte sig promemorian till ett återgivande av rusdryckslagstiftningsrevisionens

beräkningar, enligt vilka sagda kostnader, vilka revisionen funnit

helt böra åvila staten, kunde uppskattas till 250,000 kronor för år, därav till

arvoden till ordförande och eventuellt annan mera arbetstyngd ledamot samt

reseersättningar 50,000 kronor, till expenser likaledes 50,000 kronor och till

personalkostnader 150,000 kronor.

Vid den remissbehandling, som promemorian underkastades, inlät sig endast

socialstyrelsen på en närmare beräkning av de kostnader, som de ifrågasatta

nämnderna årligen skulle komma att draga. Vissa myndigheter — länsstyrelserna

i Älvsborgs, Värmlands och Västernorrlands län, statens inspektör

för fattigvård och barnavård, styrelsen för statens alkoholistanstalt å Svartsjö,

förste polisintendenten i Stockholm samt fattigvårdsstyrelserna i Ulricehamn

och Falun — framhöllo helt allmänt, att länsnykterhetsnämnden vore

en alltför dyr organisation, som ändock icke erbjöde någon garanti för större

effekt i nykterhetsarbetet. I övriga yttranden har den ekonomiska frågan icke

berörts.

Såsom erinrats i förenämnda proposition angående ändring i vissa delar av

alkoholistlagen, har socialstyrelsen vid sina kostnadsberäkningar ansett de årliga

utgifterna för länsnykterhetsnämndernas verksamhet kunna begränsas

till sammanlagt 150,000 kronor.

Ämbetsverket har i sitt yttrande inledningsvis anfört, att det syntes kunna

betraktas såsom självfallet, att förevarande kostnader skulle bestridas av statsverket,

vilket också antytts i 9 § sista stycket av promemorieutkastet. Styrelsen

anför därefter i fråga om ledamöternas rätt till arvode:

Beträffande arvoden till ledamöterna av länsnykterhetsnämnderna uppställde

sig i första hand frågan, huruvida dylika arvoden över huvud

borde utgå till sådan ledamot. Uppdraget att vara ledamot skulle ju kunna

anses vara ett honnörsuppdrag och därför icke förknippat med arvode. Med

avseende härå måste emellertid beaktas, att erfarenheten mycket tydligt givit

vid handen, att ledamotskap av kommunal nykterhetsnämnd icke betraktades

såsom eftersträvansvärt och att det med fog kunde antagas, att icke heller

uppdraget att vara ledamot av länsnykterhetsnämnd komme att bli eftersökt.

Åtminstone en del av ledamöterna, ordföranden och ledamot med mera regelmässiga

särskilda uppgifter, syntes därför böra åtnjuta arvode. Dessa arvoden

syntes dock kunna hållas vid en jämförelsevis låg nivå och uppskattas till ett

genomsnittligt belopp per länsnykterhetsnämnd av 1,000 kronor. Årsbehovet

för 24 nämnder skulle i överensstämmelse härmed kunna beräknas till 24,000

kronor.

Vidkommande kostnaderna för ledamöternas resor samt

dagarvoden framhåller styrelsen följande.

Till ledamot av länsnykterhetsnämnd syntes böra utgå rese- och traktamentsersättning

för bevistande av sammanträde ävensom dagarvode. Av

praktiska skäl syntes länsnykterhetsnämnd böra giva ett allmänt bemyndigande

åt ordföranden, att, eventuellt i samråd med annan lämplig ledamot,

å nämndens vägnar handlägga löpande uppgifter av mera brådskande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl, Majus proposition nr 208.

natur. Med hänsyn härtill syntes man kunna utgå från att länsnykterhetsnämnd

icke skulle behöva avhålla ordinarie sammanträde oftare än en gång

i kvartalet. Örn rese- och traktamentsersättningen till varje ledamot och sammanträde

beräknades till i runt tal 20 kronor — för åtskilliga ledamöter syntes

icke någon som helst ersättning komma ifråga, enär de vore bosatta å sammanträdesorten

— bleve det sammanlagda beloppet per år 9,600 kronor eller

avrundat 10,000 kronor. Om dagarvode för bevistande av sammanträde sattes

till 15 kronor, bleve det sammanlagda beloppet för år 7,200 kronor eller avrundat

7,000 kronor. Eventuellt borde särskilt sammanträdesarvode icke utgå

till ordförande och annan ledamot, som åtnjöte årsarvode. I sådant fall skulle

beloppet för sammanträdesarvoden stanna vid 4,320 kronor eller avrundat

4,500 kronor. Totalbeloppet för sammanträdeskostnader skulle sålunda bli

17.000 kronor eller eventuellt 14,500 kronor.

I fråga om andra resekostnader än de nu angivna framhåller styrelsen:
Länsnykterhetsnämnd

måste förfoga över möjlighet att låta ledamot eller

tjänsteman hos nämnden företaga resor till de underlydande kommunala nykterhetsnämnderna

för inspektion samt för att undersöka aktuella fall och

lämna biträde, råd och anvisningar. Det vore uppenbarligen icke möjligt att

på förhand med någon tillförlitlighet beräkna behovet av medel för detta ändamål.

Framför allt saknades erfarenhet till ledning vid uppskattningen av antalet

sådana resor. Man visste ju icke, örn de kommunala nykterhetsnämnderna

komme att bliva benägna att sända representanter till länsnykterhetsnämnden

för att framlägga nämndernas svårigheter eller örn det i allmänhet

bleve erforderligt för länsnykterhetsnämnden att genom representanter företaga

resor till de kommunala nykterhetsnämnderna. Det sistnämnda bleve

givetvis fallet, då det vore fråga örn en tredskande nykterhetsnämnd, men i

många fall berodde nykterhetsnämndernas overksamhet icke på likgiltighet

för sina uppgifter utan på en känsla av oförmåga. Då de genom tillkomsten

av länsnykterhetsnämnderna finge en institution, till vilken de lätt nog kunde

vända sig för att få vägledning i konkreta fall, kunde det därför vara möjligt

att de i stor utsträckning själva inställde sig hos denna. I många fall kunde

ju också kommunikationen mellan de kommunala nykterhetsnämnderna och

länsnykterhetsnämnden ske skriftligen eller per telefon. Självfallet borde

länsnykterhetsnämnd tillse, att resorna planerades så, att besök hos flera kommunala

nykterhetsnämncler kunde göras under en och samma resa. Å andra

sidan måste det förutsättas, att understundom ett enda fall kunde påkalla

flera resor av representanter för länsnykterhetsnämnden. Örn man i betraktande

härav räknade med i genomsnitt 25 resor per år och länsnykterhetsnämnd

samt med en genomsnittskostnad för varje resa av 20 kronor, bleve

medelsbehovet för resor under ett år för samtliga länsnykterhetsnämnder

12.000 kronor.

Vad därefter angår medelsbehovet till expenser, anför styrelsen följande:
Kusdryckslagstiftningsrevisionen

räknade med att länsnykterhetsnämnderna

skulle kunna erhålla erforderliga tjänstelokaler särskilt genom systembolagen.

Härvid vore att märka, att revisionens förslag innebure en mycket

intim förbindelse mellan systembolagen och länsnykterhetsnämnderna, i det

att de senare skulle äga insätta två ledamöter i systembolagens styrelser.

Denna förbindelse förelåge icke enligt det remitterade förslaget. Med hänsyn

därtill syntes det vara alltför optimistiskt att bygga på revisionens beräkningar

i detta avseende. Hyra för sammanträdeslokal syntes därför komma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl Majus proposition nr 208.

att bliva en i regel ofrånkomlig utgiftspost. Sådan lokal borde emellertid

givetvis endast förhyras för dag, varför kostnaden härför bleve relativt obetydlig.

Den syntes för samtliga nämnder kunna uppskattas till i runt tal

1,500 kronor, beräknat efter 4 sammanträden per år och 15 kronor per sammanträde.

Även hyra för länsnykterhetsnämndens kansli syntes utgöra en i

allmänhet ofrånkomlig utgiftspost. Mången gång syntes detta kansli lämpligen

kunna vara förlagt till nämndens tjänstemans bostad eller annan lokal,

som denne förfogade över. Även örn i sådant fall viss ersättning härför borde

utgå till vederbörande, så kunde beloppet sättas jämförelsevis lågt. I vissa

fall kunde det emellertid bliva nödvändigt, att länsnykterhetsnämnden förhyrde

särskild lokal för ändamålet. Örn man räknade med ett genomsnittligt

belopp av 300 kronor per år för hyra av kanslilokal, syntes man vara på den

säkra sidan. Detta skulle motsvara ett sammanlagt belopp per år för samtliga

länsnykterhetsnämnder av 7,200 kronor eller i runt tal 7,000 kronor. För

andra kanslikostnader, såsom skrivhjälp, papper, porto, telefon, syntes böra

beräknas samma belopp per år eller 7,000 kronor. Med hänsyn till behovet

av nyanskaffningar under första tiden syntes dock beloppet för första året böra

uppskattas till i runt tal 10,000 kronor.

Styrelsen övergår härefter till de särskilda personalkostnad

e r, som förslagets genomförande torde komma att medföra:

Den hittillsvarande erfarenheten gåve mycket klart vid handen, att förut

sättningen för att en nykterhetsnämnd med ett någorlunda omfattande verksamhetsområde

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin uppgift

vore, att den förfogade över särskild arbetskraft, som kunde ägna sig helt eller

delvis åt detta arbete. På samma sätt som nödvändigheten framtvungit den

ordningen vid de större kommunala nykterhetsnämnderna, att praktiskt taget

allt löpande arbete vore anförtrott åt särskilda tjänstemän, medan nämnden

själv inskränkte sig till en allmän dirigerande och granskande verksamhet, så

hade man att räkna med att länsnykterhetsnämnderna måste överlåta huvudparten

av sitt löpande arbete åt särskilda, i dess tjänst anställda tjänstemän.

Såsom rusdryckslagstiftningsrevisionen framhållit, kunde det därvid på sina

håll visa sig lämpligt, att nämnden anlitade en tjänsteman i den kommunala

nykterhetsnämnden på orten eller i systembolaget. Åtminstone till en början,

innan verksamheten tagit fasta former, och måhända även alltjämt i fortsättningen,

borde länsnykterhetsnämndens tjänsteman sålunda mångenstädes

kunna förena sitt arbete i nämndens tjänst med annan verksamhet. Med hän

syn härtill syntes rusdryckslagstiftningsrevisionens uppskattning av kostnaderna

för länsnykterhetsnämndernas personaluppsättning — vilka revisionen

dock uttryckligen angivit vara mycket svårberäkneliga — leda till onödigt

höga belopp. Revisionen räknade nämligen med en genomsnittlig kostnad av

6,000 kronor per länsnykterhetsnämnd och år. I själva verket syntes hälften

av detta belopp, eller 3,000 kronor, vara tillfyllest, åtminstone till en början,

förutsatt att detta belopp betraktades såsom ett genomsnitt, vilket, där så

erfordrades, borde kunna höjas ganska avsevärt. Om man utginge från 3,000

kronor per länsnykterhetsnämnd och år, skulle denna post belöpa sig på 72,000

kronor.

Därest medelsbehovet till övriga utgifter uppskattades till 6,500

kronor för år skulle — såsom redan framhållits — kostnaderna för länsnykterhetsnämndernas

verksamhet enligt styrelsens mening således kunna beräknas

till ett sammanlagt belopp av 150,000 kronor för år, fördelat på följande

poster.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:t8 proposition nr 208.

Kronor

1. Arvoden till ledamöter ............................................................ 24,000

2. Sammanträdeskostnader ......................................................... 17,000

3. Andra resekostnader ............................................................... 12,000

4. Expenser

hyra för sammanträdeslokaler .................................... 1,500

hyra för kanslilokaler ................................................ 7,000

skrivhjälp, papper, telefon m. m.................................. 10,000 18,500

5. Personalkostnader .................................................................. 72,000

6. Övriga utgifter ..................................................................... 6,500

Kronor 150,000

Vid ett ikraftträdande den 1 januari 1939 av ifrågavarande ändringar av

alkoholistlagen skulle därför i enlighet med dessa socialstyrelsens beräkningar

för budgetåret 1938/1939 erfordras ett anslagsbelopp av 75,000 kronor

till länsnykterhetsnämndernas verksamhet. Anslaget borde enligt styrelsens

mening ställas till styrelsens förfogande och handhavas i enlighet med särskilda

föreskrifter av Kungl. Maj:!

Anslaget till fram,] ande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m.

[Kungörelse den 27 maj 1932 (nr 216) örn understöd av statsmedel till

nykterhetsnämndernas verksamhet; förordning den 18 juni 1937 (nr 438) med

vissa föreskrifter i avseende å nykterhetsnämnd.]

För innevarande budgetår har till förevarande ändamål anslagits ett belopp

av 150,000 kronor, varav 105,000 kronor beräknats till understöd åt

nykterhetsnämnder, 15,000 kronor till konferenser och kurser m. m., 27,000

kronor till understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder samt 3,000

kronor till understöd för utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna»

m. m.

I skrivelse den 30 augusti 1937 har socialstyrelsen efter samråd med

kontrollstyrelsen samt statens inspektör för fattigvård och barnavård gjort

framställning örn anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1938/1939.

Styrelsen har därvid först behandlat frågan örn understöd åt nykterhetsnämnder

och i detta avseende anfört huvudsakligen följande.

Statsunderstöd till nykterhetsnämnder avsåge kalenderår och utginge i

efterskott. Understöd kunde utgå med högst 1,000 kronor, eller, då särskilda

omständigheter därtill föranledde, högst 1,500 kronor. Understödet finge

dock ej överstiga tre fjärdedelar av nämndens utgifter under närmast föregående

år.

Under våren 1937 hade inkommit ansökningar från 417 nykterhetsnämnder,

avseende understöd för verksamheten under år 1936. Med hänsyn till sina

utgifter hade dessa nämnder enligt gällande författningsbestämmelser kunnat

i statsbidrag begära sammanlagt 115,000 kronor. Åtskilliga nämnder hade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

7

emellertid på grund av sin kännedom örn tillgängliga medels otillräcklighet

själva begränsat sina anspråk. Tillhopa hade därför i understöd begärts

allenast 104,400 kronor. Vid anslagsfördelningen hade emellertid styrelsen

nödgats ytterligare reducera beloppet med omkring 17,000 kronor.

Syftet med bestämmelserna örn ifrågavarande understöd vore att stimulera

kommunerna att ställa erforderliga medel till förfogande för nykterhetsnämndernas

verksamhet. Detta syfte hade emellertid delvis förfelats på

grund därav, att anslagen till understöd varit för små. Enligt socialstyrelsens

mening borde för understöd beräknas så stort belopp, att nykterhetsnämnderna

kunde erhålla ersättning för sina utgifter i hela den omfattning,

gällande författning medgåve.

Antalet nykterhetsnämnder, som under våren 1939 komme att söka understöd,

syntes böra beräknas till omkring 500. Med ledning av erfarenheterna

från sistförflutna budgetår syntes man approximativt kunna uppskatta det

belopp, som nästa budgetår skulle erfordras i understöd, till 135,000 kronor.

Styrelsen hade därvid räknat med att kommunernas utgifter för ifrågavarande

ändamål i allmänhet stegrades år från år samt att utgifterna för de nytillkommande

nämnderna i genomsnitt skulle vara lägre än för dem, som tidigare

erhållit understöd.

Under åberopande av det anförda har socialstyrelsen hemställt, att för

understöd åt nykterhetsnämnder måtte för nästa budgetår beräknas ett belopp

av 135,000 kronor.

Socialstyrelsen har vidare föreslagit, att för konferenser och kurser

m. m. må för budgetåret 1938/1939 beräknas ett belopp av 15,000 kronor eller

samma belopp, som avsetts för innevarande budgetår. Styrelsen har i detta

sammanhang anmält en styrelsens skrivelse bifogad skrift, däri alkoholistanstalternas

föreståndareförening anhållit om ett årligt statsbidrag av 1,200

kronor till föreningens verksamhet. Av handlingarna framgår, att nämnda förening,

som bildats år 1937, är en sammanslutning av de svenska alkoholistanstalternas

ledande tjänstemän med syfte att genom utbyte av erfarenheter

och dryftande av för anstalterna gemensamma problem främja alkoholistvårdsarbetet

och anstaltspersonalens utbildning samt att föreningen i första hand

tolde komma att utöva sin verksamhet genom anordnande av medlemskonferenser.

Socialstyrelsen anför, att föreningen, som tillkommit under

medverkan av styrelsen och hade en för alkoholistvården betydelsefull uppgift,

vore i behov av det sökta statsbidraget samt att detta bidrag lämpligen

syntes kunna bestridas från anslagsposten till konferenser och kurser. Styrelsen

hemställer därför om bemyndigande att från och med nästa budgetår

utanordna bidrag till föreningen från berörda post.

Även utgifterna till understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder

och tili understöd för utgivande av Tidskrift för nykterhetsnämnderna

och vissa andra publikationer, som utgivas av föreningen för främjande av

nykterhetsnämndernas verksamhet, har styrelsen uppskattat till oförändrade

belopp. Styrelsen har alltså för dessa ändamål beräknat 27,000 respektive

3,000 kronor.

Styrelsen, som förutsatt, att några reservationer å anslaget icke komma

att förefinnas vid utgången av budgetåret 1937/1938, har i överensstämmelse

med det anförda beräknat, att för nästa budgetår skulle erfordras ett anslag

av (135,000 -f- 15,000 + 27,000 + 3,000) 180,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

I sitt sedermera avgivna yttrande över förenämnda departementspromemoria

rörande ändring i vissa delar av alkoholistlagen framhåller socialstyrelsen

den inverkan på medelsberäkningen till anslaget till främjande

av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m., som ett införande av länsnykterhetsnämnder

skulle medföra. Styrelsen anför härutinnan följande.

En av delposterna under anslaget — sammanslutningar av nykterhetsnämnder

å 27,000 kronor — användes till understöd åt olika organisationer

bland nykterhetsnämnderna. Dessa organisationer hade i första hand till

uppgift att utöva en allmänt stimulerande verksamhet bland de kommunala

nykterhetsnämnderna, såsom att anordna upplysningskurser för representanter

för dessa, att sammanföra ledamöter för olika nykterhetsnämnder för

utbyte av erfarenheter samt att i allmänhet väcka och befästa intresset för

nykterhetsnämndernas uppgifter såväl bland allmänheten som bland nämndernas

ledamöter. På senare tid hade vissa av sammanslutningarna även i

någon mån ägnat sig åt sådan verksamhet, som folie i linje med länsnykterhetsnämndernas

uppgifter. Denna utvidgade verksamhet borde givetvis

upphöra med utgången av år 1938. Med hänsyn härtill och då en del sammanslagningar

av dessa organisationer syntes böra äga rum i samband med

en ifrågasatt koncentration av systembolagen, syntes en sänkning med i runt

tal 10,000 kronor, för år räknat, böra göras i fråga om nämnda utgiftspost å

27,000 kronor.

För budgetåret 1938/1939 skulle således posten till understöd åt sammanslutningar

av nykterhetsnämnder böra upptagas 5,000 kronor lägre, än socialstyrelsen

ursprungligen äskat, och anslaget i sin helhet begränsas till 175,000

kronor.

Departementschefen.

Vid bedömandet av de kostnader, som ett genomförande av förslaget

örn länsnykter hetsnämnder kommer att åsamka statsverket, måste

till en början uppmärksammas, att frånvaron av all erfarenhet på detta område

i hög grad försvårar en sådan uppskattning. Jag anser mig med hänsyn

härtill böra förutskicka, att de kostnadsberäkningar, jag i det följande framlägger,

i verkligheten måhända komma att påkalla vissa jämkningar de olika

posterna emellan.

Emellertid torde under alla förhållanden vara uppenbart, att de siffror, till

vilka rusdryckslagstiftningsrevisionen vid sina beräkningar kommit, äro för

höga. Detta synes till dels vara en följd av den nära anknytning till systembolagen,

som länsnykterhetsnämnderna enligt revisionens förslag skulle

få. En sådan anordning är icke avsedd med nu föreliggande förslag.

De resultat, som framgått av socialstyrelsens beräkningar, har jag däremot

ansett kunna läggas till grund för mina överväganden. Jag vill i

detta sammanhang erinra örn att den organisation av länsnykterhetsnämnderna,

som föreslagits i den förut denna dag beslutade propositionen med förslag

till ändringar av alkoholistlagen, endast föga avviker från den utformnings

sorn givits motsvarande bestämmelser i det tidigare utremitterade lagutkastet.

De avvikelser, som föreligga — jag tänker härvid bland annat på att

någon motsvarighet till länsnykterhetsnämnd för Stockholms del i proposi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208. 9

tionen ej ansetts erforderlig — torde icke vara av natur att väsentligen ändra

förutsättningarna för socialstyrelsens beräkningar.

Yad då till en början angår frågan örn arvoden till ledamöterna av länsnykterhetsnämnder,

finner jag i likhet med socialstyrelsen skäligt, att ordföranden

samt annan ledamot, som mera regelmässigt fullgör särskilda uppgifter inom

nämnden, tilldelas ett mindre arvode. Genomsnittligt torde denna utgiftspost

kunna begränsas till 1,000 kronor för varje län, varvid emellertid möjligheter

böra föreligga för en avvägning av arvodesbeloppen med hänsyn till den inom

olika län växlande arbetsbördan. För nu angivet ändamål skulle alltså erfordras

tillhopa 24,000 kronor.

Yidkommande därefter frågan örn resekostnads- och traktamentsersättning

till ledamot för bevistande av sammanträde hava socialstyrelsens beräkningar

icke föranlett erinran från min sida. För ändamålet synes alltså böra upptagas

ett till 10,000 kronor avrundat belopp. Yad däremot beträffar dagarvodets

storlek, torde styrelsen hava räknat väl lågt. I likhet med vad som

gäller i fråga örn mödrahjälpsnämnd, synes ledamot av länsnykterhetsnämnd

eller suppleant för sådan böra åtnjuta arvode med 20 kronor för sammanträdesdag.

Vidare lär — såsom styrelsen jämväl ifrågasatt — dylikt arvode

skäligen böra tillkomma jämväl ordförande och annan ledamot, som uppbär

årsarvode. Med hänsyn härtill och på i övrigt av styrelsen angivna grunder

kan anslagsbehovet i denna del beräknas till likaledes i runt tal 10,000 kronor,

varför sammanträdeskostnaderna sålunda skulle komma att uppgå till sammanlagt

20,000 kronor för år.

De särskilda kostnader, varmed styrelsen räknat för beredande av möjlighet

för ledamot eller tjänsteman hos nämnden att företaga vissa erforderliga

resor inom länet, torde av styrelsen jämväl hava beräknats i underkant. Det

synes mig nämligen, som örn genomsnittskostnaden för varje sådan resa icke

kan uppskattas lägre än till 35 kronor. Med i medeltal 25 resor per år och

nämnd skulle därför enligt denna beräkning förevarande kostnader kunna

angivas till omkring 20,000 kronor.

I fråga om medelsbehovet till expenser synas utgifterna för hyra av sammanträdes-

och kanslilokaler kunna beräknas till de belopp, som socialstyrelsen

ifrågasatt, eller 1,500 respektive 7,000 kronor, även örn man måhända

härvidlag torde hava att räkna med möjligheten av högre kostnader. Däremot

lära utgifterna för skurhjälp, papper, telefon, porton och dylikt icke

kunna begränsas inom den föreslagna kostnadsramen, 10,000 kronor. Ett belopp

av 15,000 kronor synes vara erforderligt för detta ändamål. Till expenser

skulle således krävas tillhopa (1,500 + 7,000 + 15,000) 23,500 kronor.

I fråga om de kostnader, som komma att föranledas av anställandet

av särskild personal hos nämnderna, torde — såsom socialstyrelsen även

framhållit — kunna förutsättas, att arbetets omfattning skall medgiva, att

nämndernas tjänstemän förena detta sitt arbete med annan verksamhet. Jag

tvekar icke att på av styrelsen angivna skäl beräkna sagda kostnader till allenast

2,000 kronor per år och nämnd. Med hänsyn härtill skulle det sammanlagda

medelsbehovet i nu angivet avseende kunna anslås till, avrundat,

50,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 208. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 208.

Då slutligen till övriga utgifter synes kunna beräknas samma belopp, som

styrelsen ifrågasatt, eller 6,500 kronor, skulle tills vidare anslaget till länsnykterhetsnämnderna

således för helt budgetår kunna uppskattas till (24,000

+ 20,000 + 20,000 + 23,500 + 50,000 + 6,500) 144,000 kronor i enlighet med

följande uppställning:

Avlöningar.

1. Arvoden:

a) Årsarvoden ....................................... kronor 24,000

b) Dagarvoden, förslagsvis ................... » 10,000 kronor 34,000

2. Avlöning av personal ................................................... » 50,000

Summa kronor 84,000.

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis ....................................... kronor 30,000

2. Expenser m. m., förslagsvis .............................. » 30,000

Summa kronor 60,000.

Vid ett inrättande av länsnykterhetsnämnder från och med den 1 januari

1939 skulle följaktligen medelsbehovet för budgetåret 1938/1939 inskränka sig

till halva nämnda belopp eller 72,000 kronor. Anslaget torde böra uppföras såsom

förslagsanslag.

Yad härefter angår anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m., vill jag framhålla, att anslagsposten

till understöd åt nykterhetsnämnder under senaste tiden höjt3

år från år men synes det oaktat alltjämt vara otillräcklig för sitt ändamål.

Förhållandet sammanhänger med den oavbrutet fortgående ökningen i antalet

nämnder, som söka understöd. I likhet med socialstyrelsen anser jag

därför, att posten bör ytterligare höjas. Enligt min mening synes det emellertid

tillräckligt att för ändamålet beräkna ett belopp av 125,000 kronor.

Vidkommande uppskattningen av övriga poster biträder jag vad socialstyrelsen

härutinnan föreslagit. Hinder torde icke böra möta att från posten till

konferenser och kurser understödja alkoholistanstalternas föreståndareförening.

Enligt dessa beräkningar skulle — under förutsättning av bifall till förenämnda

förslag örn länsnykterhetsnämnder — ifrågavarande anslag för nästa

budgetår behöva upptagas till (125,000 + 15,000 + 22,000 + 3,000) 165,000

kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Länsnykterhetsnämnderna för budgetåret 1938/1939

anvisa ett förslagsanslag av ........................... kronor 72,000;

dels ock till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. m. för budgetåret 1938/1939 anvisa ett reservationslag

av ................................................... kronor 165,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 208.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:437 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1938/39 till länsnykterhet snämnder m. m. jämte i ämnet väckta m s. 7 i texten
  2. SU 1938:201 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1938j39 till länsnykterhetsnämnder m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 15 i texten
  3. 2LU 1938:55 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 12 juni 1931 s. 15 i texten
  4. 2LU 1938:43 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 66 § lagen den 12 maj 1917 s. 4 i texten