Sök i Ratio Lex

Angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter

1939-03-03 · 77 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 75 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:217, Angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

1

Nr 217.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönereglering för

ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter; given Stockholms

slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogat förslag till kungörelse angående ändrad lydelse

av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami.

Nr 217.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

Bestämmelsernas

tilllämpningsområde.

Avlöning vid

innehav av

vissa med

lärartjänst

förenade

särskilda

förmåner.

Skyldighet

att vikariera

å högre

befattning.

Förening av

tjänster m. m.

v Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt

56 § civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8).

Härigenom förordnas, att 54 § 9 och 10 inom. civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 skola erhålla följande ändrade lydelse samt att till 56 §

nämnda reglemente skall fogas ett 3 mom. av den lydelse som nedan sägs:

54 §.

Åttonde huvudtiteln.

9 morn. Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna,

småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma samt de

tekniska läroverken.

1. De i förevarande moment meddelade föreskrifterna hava icke avseende

å rektorer vid i momentet omförmälda läroanstalter, med mindre sådant särskilt

angivits i de särskilda bestämmelser, som för sådana befattningshavare

meddelas under 3 avd. av reglementet.

2. Innehavare av sådan lärarbefattning vid de allmänna läroverken, med

vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl

minskning i den från statsverket eljest utgående lönen till belopp, motsvarande

de i avlöningen ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behörig

ordning, som ock vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande

eller ändring av nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation

av enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild

förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat

komma tjänstinnehavaren till godo.

3. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänsteman

att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom

vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga är om vikariat

å lärarbefattning vid i detta moment avsedd läroanstalt, gälla för en tid av

sammanlagt högst sex månader av ett och samma kalenderår.

4. Såsom undantag från vad i 4 § 1 mom. stadgas gäller, att med befattning

såsom lärare i övningsämne vid någon av de i detta moment avsedda läroanstalterna

må kunna förenas annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

3

därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för

undervisningen äga rum; dock att fråga om förening med sådan övningslärarbefattning

av ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Medgivande varom nu sagts

skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre år i sänder.

Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej vederbörande

rektor efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer, på därom gjord

framställning och efter prövning att ifrågavarande undervisning icke kan anses

inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner uppdraget

kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid, dock

högst ett läsår i sänder.

5. För lärare i övningsämne med undantag av dels lärarinna i hushållsgöromål,

som vid statens skolköksseminarium och hushållsskola förordnats

till biträdande föreståndarinna eller som vid småskoleseminarium tjänstgör

såsom skolköksföreståndarinna, dels lärare i trädgårdsskötsel, dels lärarinna

i hushållsgöromål vid läroanstalt för blinda, dels lärarinna i slöjd vid vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, dels ock skolkökslärarinna, skolköksoch

kindergartenlärarinna, slöjdlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna

vid läroanstalt för dövstumma skola vid bestämmandet av läraren

tillkommande årslön följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

a) Då lärare i en och samma ordinarie befattning fullgör tjänstgöring å mer

än en ort, bestämmes hela lönen efler den ortsgrupp, till vilken den ort blivit

hänförd, som enligt skolöverstyrelsens bestämmande skall anses såsom lärarens

stationeringsort.

b) Där ej annat följer av vad i nästföljande stycken eller nedan under c)

sägs, utgör årslönen:

vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar det för vederbörande löneklass

och ortsgrupp gällande lönebeloppet,

vid en undervisningsskyldighet överstigande 30 veckotimmar nämnda lönebelopp

ökat med en trettiondedel för varje överskjutande veckotimme, samt

vid en undervisningsskyldighet understigande 30 veckotimmar ifrågavarande

lönebelopp minskat med en trettiondedel för varje felande veckotimme.

Ökning av lönebeloppet må ske med högst fyra trettiondedelar. Minskning

av nämnda belopp må ske, i fråga om lärare i teckning, musik eller gymnastik

med lek och idrott, med högst tjuguen trettiondedelar samt, i fråga örn

lärarinna i kvinnlig slöjd, med högst tjugufyra trettiondedelar. Det efter ökning

respektive minskning uppkomna talet skall, därest det icke utgöres av

helt med lie delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara hela

krontal.

Vid förening av flera här avsedda befattningar må vid årslönernas bestämmande

enligt ovan meddelade föreskrifter hänsyn icke tagas till den

del av den sammanlagda undervisningsskyldigheten, som överstiger 34 veckotimmar.

Närmare bestämmelser för tillämpning av detta stadgande meddelas

av Kungl. Maj:t för varje .särskilt fall.

Beräknande

av årslön

för lärare

i övningsämne.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

Beräknande

ay tid för

löneklassnppflyttning.

Ferier, semester.

Tjänstledighetsavdrag

för. lärare i

övniugsämne.

Oavkortad

lön vid viss

ledighet.

Tjänstlodighetsavdrag

under ferietid.

c) Beträffande lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet

eller allmänt läroverk, vilken fullgör arbete med planläggning

och övervakande av lärjungarnas friluftsverksamhet, må skolöverstyrelsen,

efter prövning för varje budgetår, bestämma, att till det antal veckotimmar,

undervisningsskyldigheten omfattar, skola för årslönens bestämmande

läggas ytterligare högst tre veckotimmar. Antalet veckotimmar, som sålunda

tillägges, skall bestämmas med hänsyn till omfattningen av nämnda arbete,

skolande härvid i fråga örn högre lärarinneseminariet tagas i betraktande

allenast tjänstgöring, som fullgöres i realskolan eller flickskolan.

För lärare, som i första stycket sägs, utgör årslönen det belopp, vartill

densamma skulle uppgå vid tillämpning av de under b) meddelade bestämmelserna,

ökat för varje enligt nästföregående stycke tillagd veckotimme

med en trettiondedel av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp

gällande lönebeloppet.

6. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. a) skall såsom tjänstetid

räknas jämväl lid, varunder tjänsteman av anledning, som omförmäles i 9

punkten andra stycket av detta moment, varit hindrad att tjänstgöra.

7. Lärare vid i detta moment avsedd läroanstalt, med undantag av lärare

i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium, ävensom verkstadsingenjör vid

tekniskt läroverk äga årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som

i vederbörande stadgar föreskrivas.

Översköterska vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte ävensom

sjuksköterska vid läroanstalt för dövstumma äga åtnjuta semester under

25 dagar intill det år, under vilket de fylla 40 år, samt därefter under

35 dagar.

8. För lärare i övningsämne, vilkens årslön med tillämpning av de

ovan i 5 punkten b) och c) meddelade föreskrifterna bestämts på grundval av

ett högre eller lägre antal veckotimmar än 30, utgöra A- och B-avdragen

de belopp, som finnas angivna i 12 §, ökade respektive minskade med samma

antal trettiondedelar, varmed det för vederbörande ortsgrupp och löneklass

gällande lönebeloppet ökats eller minskats; dock att, där sålunda

uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma

skall jämkas till närmaste femtal.

9. I stället för vad i 13 § 3 mom. stadgas gäller, att lärare äger åtnjuta

oavkortad lön under tjänstledighet, vilken han enligt medgivande av Kungl.

Maj:t använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt

sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämväl för tid, under vilken undervisningen

vid den läroanstalt, där han är anställd, blivit till följd av smittsam

sjukdom inställd och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare,

för vilken tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig

att utan särskild ersättning fullgöra den återlösning, som i vederbörlig ordning

kan varda bestämd.

10. Har tjänsteman, som äger åtnjuta ferier, under de två terminerna

närmast före ferietid icke bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller

fullgjort uppdrag för statens räkning, skall han vidkännas A-avdrag under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

5

ferietiden, i den mån densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen

meddelad tjänstledighet.

11. I stället för vad i 16 § b) sägs gäller, att lärare skall vid tjänstledighet

för enskild angelägenhet vidkännas B-avdrag för tid, varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Majit prövas vara av

betydelse för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av skolöverstyrelsen prövas vara

av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom

den skolform, vid vilken läraren är anställd.

Vad sålunda stadgats gäller för sammanlagt högst 180 dagar av den tid

läraren innehar befattning inom en och samma lönegrad.

12. a) Ämneslärare eller övningsskollärare vid i detta moment avsedd

läroanstalt, vilken erhållit tjänstledighet för att bestrida full tjänstgöring vid

annan i momentet eller i 56 § 3 morn. omförmäld läroanstalt, skall åtnjuta

lön med det belopp, som skulle utgå, därest han i innehavande tjänst vore

ordinarie lärare vid den läroanstalt, vid vilken han tjänstgör. Därest läraren

har sin ordinarie tjänst vid sådant allmänt läroverk eller folkskoleseminarium,

vid vilket provårskurs är anordnad, skall han dessutom vara berättigad

att åtnjuta den i 16 punkten d) av detta moment omförmälda särskilda

ersättningen.

Avser tjänstledigheten allenast partiell tjänstgöring vid annan läroanstalt

av nyssnämnt slag, skall läraren för sådan tjänstgöring åtnjuta ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

b) Lärare i övningsämne vid i detta moment avsedd läroanstalt, vilken

erhållit tjänstledighet för att tjänstgöra vid annan i momentet omförmäld

läroanstalt, skall åtnjuta lön efter de ovan under a) första stycket angivna

grunderna. Härvid äger skolöverstyrelsen bestämma det antal veckotimmar,

som med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall skall läggas till

grund för årslönens bestämmande.

13. Kallortstillägg skall för sådan lärare i övningsämne, som avses i

5 punkten här ovan, reduceras till hälften av eljest utgående belopp, därest

lärarens undervisningsskyldighet understiger 16 veckotimmar.

Vid förening av annan tjänst med övningslärarbefattning må kallortstill

lägg icke utgå med högre sammanlagt belopp för år än det som i 20 § upptagits

för den kallortsklass, stationeringsorten tillhör.

14. Har lärare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning

vid i detta moment eller i 56 § 3 moni. avsedd läroanstalt, skall ersättning

utgå efter av Kungl. Majit bestämda grunder.

15. Lärare, vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan

befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

16. Till följande befattningshavare utgå särskilda ersättningar enligt nedan

angivna grunder.

Tjänstledighet

för enskild

angelägenhet.

Avlöning i

vissa fall

under tjänstgöring

vid

annan läroanstalt.

.

Kallortstilllägg

i vissa

fall för lärare

i övningsämne.

Ersättning

till vikarie

ä. rektorsbefattning.

Ersättning

för bestridande

av nied

annan befattning

förenad

undervisning.

Särskilda

ersättningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

Tjänstgöringstraktamente

i vissa

fall.

Tillämpning

av stadgande

örn rörligt

tillägg.

a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i

denna egenskap särskild ersättning med 1,200 kronor för år.

b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed

jämförliga prövningar ävensom för fullgörande av uppdrag såsom kvinnlig

sakkunnig, tillsynslärare, bibliotekarie eller biträde å rektorsexpedition utgår

särskild ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Majit.

c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, som för minst en termin förordnats att vara föreståndare

för provårskursen, åtnjuter särskild ersättning härför med vid allmänt

läroverk 1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor

för år.

d) Lärare i läroämne ävensom övningsskollärare vid allmänt läroverk

eller folkskoleseminarium, där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest vederbörande

icke förordnats att för minst en termin vara föreståndare för

provårskursen, utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskild

ersättning med 360 kronor för år.

e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, åtnjuter särskild ersättning för i provåret ingående

metodiska föreläsningar och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater

enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.

fj Första lärarinnan vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap

särskild ersättning med 720 kronor för år.

g) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken för minst en termin förordnats

att vara föreståndare för dövstumlärarseminariet, åtnjuter särskild

ersättning härför med 900 kronor för år.

b) Lärare vid läroanstalt för dövstumma där provårskurs är anordnad,

vilken för minst en termin förordnats att vara föreståndare för provårskursen,

åtnjuter särskild ersättning härför med belopp, som vid slutet av varje

termin bestämmes av skolöverstyrelsen, dock med högst 200 kronor för år.

i) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken, utan att för minst en termin

vara förordnad såsom föreståndare för dövstumlärarseminariet, meddelar

undervisning vid nämnda seminarium, åtnjuter särskild ersättning härför

med belopp, som vid slutet av varje termin bestämmes av skolöverstyrelsen,

dock med högst 600 kronor för år.

De ovan under g) och i) omförmälda ersättningarna utgå ej för termin,

under vilken dövstumlärarseminariet icke varit i verksamhet.

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av ovannämnda ersättningar, meddelas av Kungl. Maj:t.

17. Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke äga tilllämpning

i de fall, då lärare samtidigt innehar lärarbefattning vid läroanstalt

å mer än en ort, och ej heller, med mindre Kungl. Majit för visst fall

annorlunda förordnat, i de fall, då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, som

ovan under 12 punkten omförmäles.

18. Har lärares från statsverket utgående lön minskats jämlikt de i 2

punkten av detta moment meddelade föreskrifterna, skall, där ej Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 217-

Majit för särskilt fall annorlunda förordnar, vid tillämpning av stadgandet

i 29 § 1 mom. med lön förstås den lön läraren skulle hava uppburit, därest

sådan minskning icke skett.

10 mom. Folkskolinspektionen.

Nomadskolinspektören äger åtnjuta avlöningsförstärkning med 1,500 kronor

för år. Kungl. Majit äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen

skall förfaras, då nomadskolinspektören åtnjuter tjänstledighet, under

vilken han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

56 §.

Tionde huvudtiteln.

3 mom. Navigationsskolorna.

1. De i förevarande moment meddelade föreskrifterna hava icke avseende

å rektorer, med mindre sådant särskilt angivits i de särskilda bestämmelser,

som för sådana befattningshavare meddelas under 3 avd. av reglementet.

2. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänsteman

att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår

såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga är om

vikariat å lärarbefattning vid navigationsskola, gälla för en tid av sammanlagt

högst sex månader av ett och samma kalenderår.

3. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej

vederbörande rektor efter av kommerskollegium givna riktlinjer, på därom

gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande undervisning icke

kan anses inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner

uppdraget kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid,

dock högst ett läsår i sänder.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. a) skall såsom tjänstetid

räknas jämväl tid, varunder tjänsteman av anledning, som omförmäles i 6

punkten andra stycket av delta moment, varit hindrad att tjänstgöra.

5. Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i

vederbörande stadga föreskrivas.

6. I stället för vad i 13 § 3 moni. stadgas gäller, att lärare äger åtnjuta

oavkortad lön under tjänstledighet, vilken lärare enligt medgivande av

Kungl. Majit använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som på ett

påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämväl för tid, under vilken undervisningen

vid den läroanstalt, där han är anställd, blivit till följd av smittsam

Avlönings
förstärkning.

Bestämmelsernas

tilllämpningsområde.

Skyldighet

att vikariera

å högre

befattning.

Undervisning

i annan läroanstalt.

Beräknande

av tid för

löneklassuppflyttning.

Ferier.

Oavkortad

lön vid viss

ledighet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

sjukdom inställd och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare,

för vilken tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig

att utan särskild ersättning fullgöra den återlösning, som i vederbörlig ordning

kan varda bestämd.

Tjänstledig- 7. Har lärare under de två terminerna närmast före ferietid icke bestritt

under ferie- sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,

tid- skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den mån densamma icke

innefattas i tiden för läraren meddelad tjänstledighet.

hetfSrenskfld 8'' 1 stallet för vad i 16 § b) sågs gäller, att lärare skall vid tjänstledighet

angelägenhet, för enskild angelägenhet vidkännas B-avdrag för tid, varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Majit prövas vara av

betydelse för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av kommerskollegium prövas vara

av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom

navigationsskolorna.

Vad sålunda stadgats gäller för sammanlagt högst 180 dagar av den tid

läraren innehar befattning inom en och samma lönegrad.

Aviöniug i 9. Lärare vid i detta moment avsedd läroanstalt, vilken erhållit tjänstundoMjänat-

läghet för att bestrida full tjänstgöring vid annan i momentet eller i 54 §

göring vid 9 morn. omförmäld läroanstalt, skall åtnjuta lön med det belopp, som skulle

^anstalt1"0 ut&a’ därest han i innehavande tjänst vore ordinarie lärare vid den läroanstalt,

vid vilken han tjänstgör.

Avser tjänstledigheten allenast partiell tjänstgöring vid annan läroanstalt

av nyssnämnt slag, skall läraren för sådan tjänstgöring åtnjuta ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

tnifivikarie *^ar ^arare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning

ä rektor^ vid i detta moment eller i 54 § 9 mom. avsedd läroanstalt, skall ersättning

befattning, utgå efter av Kungl. Majit bestämda grunder.

för^besttri5 11, Lärare> vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan

dande av med befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning erannanbefatt-

sättning enligt de för timlärare fastställda grunderna,

mng förenad

undervisning.

Särskild 12. För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed

ersättning. ... -.. ... . „ .. , , .. . .

jamiorliga provningar utgår särskild ersättning enligt grunder, som bestämmas

av Kungl. Majit.

Tjänstgö- 13. Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke, med

mente Ovissamindre KungJ- Majit för visst fall annorlunda förordnat, äga tillämpning i

fall. de fall, då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, som ovan under 9 punkten

omförmäles.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939. I fråga örn lön till kvinnlig

lärarpersonal för tiden intill den 1 juli 1943 skall gälla, vad därom särskilt

stadgas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för ecklesiastik- och handelsdepartementen

anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning dels frågan om inordnande

under civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8) av

ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter,

dels ock frågan om tillämpning av civila avlöningsreglementet å

ordinarie vaktmästarpersonal vid nämnda läroanstalter. I.

I. Ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

undervisningsanstalter.

Det för kommunikationsverken och allmänna civilförvaltningen hittills gällande

lönesystemet utsträcktes genom beslut av 1937 och 1938 års riksdagar

att gälla även för lärare m. fl. vid det statliga undervisningsväsendet

— d. v. s. högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folk- och småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma, de tekniska

läroverken samt navigationsskolorna — ävensom för folkskolinspektörer och

nomadskolinspektören.

De avlöningsbestämmelser, som för närvarande gälla för de statsanställda

ordinarie lärarna, finnas meddelade dels i avlöningsreglementet den 30 september

1937 (nr 873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende,

dels ock i kungörelserna den 19 november 1937 (nr 875) och den 17 juni

1938 (nr 435) angående utsträckt tillämpning av berörda avlöningsreglemente.

Därjämte hava utfärdats tilläggsbestämmelser till de nu nämnda avlöningsbestämmelserna,

vilka återfinnas i kungörelserna den 3 december 1937 (nr

953), den 4 januari 1938 (nr 6) och den 17 juni 1938 (nr 436). För de befattningshavare

vid det statliga undervisningsväsendet, som icke äro hänförliga

till lärarpersonalen, ävensom för folkskolinspektörcr och nomadskolinspektören

gäller avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningsha
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

vare vid allmänna civilförvaltningen (nr 451, jfr 1925: 270) med därtill hörande

tilläggsbestämmelser. För sistnämnda personalgrupper hava särskilda

tillämpningsföreskrifter meddelats genom kungörelserna den 30 juni 1937

(nr 725, ändrad 1938: 428) och den 17 juni 1938 (nr 425).

Det av 1938 års riksdag godkända civila avlöningsreglementet avser för

närvarande, i vad angår till statens undervisningsväsende hörande institutioner,

allenast vissa befattningshavare, som icke äro hänförliga till lärarpersonalen,

jämte de nyssnämnda till folkskolinspektionen hörande befattningshavarna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 17 juni 1938

generaldirektören E. Stridsberg att såsom sakkunnig inom finansdepartementet

biträda med utarbetande av förslag till de ändrade avlöningsbestämmelser

för lärare vid statens undervisningsväsende, som kunde föranledas av

den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen för statliga befattningshavare

vid nyreglerade verk. Med skrivelse den 15 november 1938 bar den

sakkunnige avlämnat förslag i ämnet, såvitt angår ordinarie lärare m. fl.

Över förslaget hava infordrade utlåtanden avgivits dels den 6 december 1938

av kommerskollegium, dels den 9 december 1938 av skolöverstyrelsen, som

jämväl överlämnat en till överstyrelsen från läroverkslärarnas riksförbund

inkommen skrift, dels den 4 januari 1939 av statskontoret, dels ock den 10

februari 1939 av undervisningsväsendets lönenämnd. Den 20 januari 1939

har till finansdepartementet inkommit en av övningslärarorganisationernas

centralråd avlåten skrift, varjämte lektorernas förening ingivit en den 1 februari

1939 dagtecknad framställning, över vilken undervisningsväsendets lönenämnd

den 10 februari 1939 avgivit utlåtande.

Sakkunnigförslaget är uppgjort under den förutsättningen, att på detsamma

grundat förslag skall kunna föreläggas 1939 års riksdag, varefter de nya

bestämmelserna skulle träda i kraft den 1 juli 1939 eller samtidigt med de

av 1938 års riksdag godkända nya avlöningsbestämmelserna för huvuddelen

av den civila statsförvaltningen. Den sakkunnige har framhållit, att förslaget

kan bedömas oberoende av frågan om den löneställning, som ifrågavarande

befattningshavare i anslutning till den planerade revisionen av tjänsteförteckningen

kunna komma att tilldelas. Den tjänsteförteckning, som bifogats

den sakkunniges förslag, innebär samma löneställning för lärarna som den

för närvarande gällande, dock med vissa ändringar i nomenklaturen.

Gemensamt eller särskilt avlöningsreglemente.

Beträffande de mera väsentliga skiljaktigheterna mellan undervisningsväsendets

och den övriga civilförvaltningens nu gällande avlöningsbestämmelser

har den sakkunnige lämnat följande redogörelse:

1) För innehavare av sådan lärarbefattning vid allmänt läroverk, med vilken

rätt till särskilda förmåner är förenad (donationer, prebenden o. dyl.),

gäller, att befattningshavaren skall vara skyldig vidkännas minskning i sin lön

till belopp, motsvarande förmånens värde; dock att vad genom donation avenskild

tillförsäkrats innehavare av- viss tjänst, i syfte att bereda denne sär
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

skild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat

komma tjänstinnehavaren tillgodo.

2) Från det allmänna förbudet mot förening av tjänster har undantagits innehavare

av lärarbefattning i övningsämne.

3) Rektorerna vid de till statens undervisningsväsende hörande läroanstalterna

hava hänförts tili kategorien ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom

förordnande, men i motsats till vad som gäller för motsvarande kategori mom

allmänna civilförvaltningen åtnjuta rektorerna icke arvode utan uppbära dyrortsgraderad

lön allt efter befattningens placering i den för rektorerna gällande

särskilda löneplanen. Rektorerna äga icke rätt till någon avlöningsförhöjning

efter viss tids tjänstgöring. För erhållande av en utgångspunkt bland

annat vid bestämmandet av rektorernas pensioner har stadgats, att de olika

rektorsbefattningarna skola anses tillhöra vissa angivna lönegrader enligt

den för lärare i övrigt gällande löneplanen. Slutligen må framhållas, att

flertalet av de för ordinarie lärare i allmänhet gällande reglementsbestämmelserna

gjorts tillämpliga även på rektorerna, varigenom dessa således i princip

åtnjuta samma förmåner som de förra.

4) Särskilda bestämmelser äro givna med avseende å beräknandet av lonell

för lärare i s. k. övningsämnen (teckning, musik, gymnastik med lek och

idrott, slöjd eller hushållsgöromål). Huvudregeln är här, att lönen utgår med

det för vederbörande löneklass gällande beloppet vid en undervisningsskyldighet

av 30 veckotimmar; för varje timme, som över- respektive understiger 30,

skei-_inom vissa gränser — tillägg respektive avdrag å lönen med tre pro
cent.

Vissa gymnastiklärare kompenseras härvid för bestyret med ungdomens

friluftsverksamhet på det sätt, att lönen för dem beräknas efter ett timantal,

sorn med en till tre veckotimmar överstiger det faktiska antalet undervis
ningstimmar.

.

5) I de bestämmelser, som reglera rätten att för löneklassplacering tillgodoräkna

föregående anställningstid vid befordran från icke-ordinarie till ordinarie

tjänst, märkes i lärarnas avlöningsreglemente tvenne betydelsefulla skiljaktigheter

i jämförelse med motsvarande stadgande i allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente.

Sålunda medgives uttryckligen vissa undantag från regeln att den föregående

anställningen skall hava innehafts i en följd. Sådant avbrott i anställningen,

som föranletts av genomgående av provår ejler av tjänstgöring vid under

skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock avbrott i anställningen

intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan licentiatexamen eller sådant

disputationsprov, som är av betydelse för kompetens såsom lärare, förklaras

icke skola utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering tillgodoräkna

anställningstid före avbrottet.

Vidare har i fråga örn tillgodoräkning av anställningstid utom statens tjänst

visst undantag gjorts från elen allmänna regeln, att tillgodoräkning av utomstallig

tjänstgöring sker efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Sålunda må, direkt på grund av avlöningsreglementets bestämmelser, exempelvis

en läroverksadjunkt tillgodoräkna anställningstid såsom ordinarie ämncslärare

vid kommunal mellanskola eller en övningsskollärare vid folkskoleseminarium

tillgodoräkna anställningstid såsom ordinat ie folkskollärare,

utan att i någotdera fallet Kungl. Maj:ts prövning erfordras. De sålunda i

reglementet angivna fallen av rätt lill tillgodoräkning av utomstatlig tjänstgöring

avse väsentligen kommunal anställning; tjänstetid vid ett statsunder>,

lött privatläroverk kan endast tillgodoräknas efter Kungl. Majlis prövning

i varje särskilt fall.

(j) Lärares skyldighet att, örn han därtill förordnas, såsom vikarie bestrida

ordinarie befattning inom högre lönegrad är angiven att omfatta samman
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

lagt högst sex månader av ett och samma kalenderår i stället för tre månader,

såsom förhållandet är inom allmänna civilförvaltningen.

7) Bestämmelserna rörande tjänstebostad avse icke blott de fall, då lägenhet

disponeras av statsverket, utan även sådana bostäder, som disponeras av

vederbörande kommun. I stället för skyldighet att »bebo» anvisad tjänstebostad

har för lärarnas vidkommande föreskrivits skyldighet att »mottaga»

sådan bostad.

8) I 30 § avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen stadgas, alt

till vissa tjänstemän utgå för särskilda uppdrag arvoden i enlighet med vad

i vederbörande stat finnes angivet. För lärarnas del hava på motsvarande

ställe i det^ för dem gällande avlöningsreglementet införts ett antal bestämmelser

angående särskilda arvoden och ersättningar, vilka kunna utgå till vissa

uppräknade befattningshavare.

9) Vad slutligen beträffar ikraftträdandet av lärarnas avlöningsreglemente

märkes en övergångsbestämmelse, som alldeles saknar motsvarighet inom

allmänna civilförvaltningen. Den avser kvinnlig ordinarie lärare. I likhet

med kvinnlig tjänsteman i allmänhet äger sådan lärare icke uppbära lön enligt

den högsta för vederbörande lönegrad gällande löneklassen. Men därutöver

har för kvinnlig ordinarie lärare föreskrivits en successiv tillämpning av

den s. k. likalönsprincipen på sådant sätt, att sådan lärare skall åtnjuta avlöning,

under tiden till och med den 30 juni 1940 enligt löneklass, som i varje

särskilt fall är två löneklasser lägre, och under tiden 1 juli 1940—30 juni

1943 enligt löneklass, som är närmast lägre än den, som enligt avlöningsreglementet

eljest skulle hava varit för henne gällande.

Med beaktande av de nu angivna mera väsentliga skiljaktigheter, som för

närvarande förefinnas mellan allmänna civilförvaltningens och de statsanställda

lärarnas avlöningsreglementen, har den sakkunnige tagit under övervägande,

i vad mån behovet av erforderliga särföreskrifter för lärarnas vidkommande

kan tillgodoses inom ramen för det av 1938 års riksdag godkända

civila avlöningsreglementet med de i detsammas 8 kap. tillämnade särskilda

bestämmelserna. Härom har den sakkunnige anfört följande.

Vad först angår den ovan under 1) omförmälda bestämmelsen — vilken

avser avlöningens beräknande vid läroverkslärares innehav av prebenden o.

dyl. — innebär densamma visserligen en anordning, som måste anses ligga

vid sidan av de nyreglerade verkens avlöningssystem i allmänhet, men förhållandet

låter sig dock reglera med vissa särbestämmelser och kan icke anses

vara av den art, att det lägger hinder i vägen för ett inordnande av lärarna

under civila avlöningsreglementet. I detta sammanhang torde få erinras,

att värdet av de av kronan gjorda donationerna av kammarkollegiet

uppskattats genom beslut den 18 juni 1934; i fråga örn de enskilda donationerna

torde en nyvärdering snart komma till stånd, sedan efter framställning

av 1937 års riksdag Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1937 anbefallt

kammarkollegiet att verkställa uppskattning av den från dessa härflvtande

avkastningen.

Det under 2) upptagna förhållandet (förening av tjänster i vissa fall) låter

sig utan svårighet reglera genom särskild bestämmelse i 8 kap.

Rektorernas avlöningsförhållanden, varom ovan förmäles under 3), synas

inom ramen för det nya civila avlöningsreglementet kunna tänkas ordnade

pa ettdera av följande två sätt. Antingen kunde dessa befattningshavare

inordnas under 2 avd. Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt allmän

löneplan, varvid de skulle komma att tillhöra löneplan C, avseende tjänste
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

13

män, tillsatta medelst förordnande för viss tid eller tills vidare. Den erforderliga

differentieringen i lön vid rektorsbefattningar av olika svårskötthetsgrad

kunde i sådant fall åvägabringas medelst en anordning med

avlöningsförstärkning, vilken anordning skall gälla exempelvis beträffande

landssekreterare och landskamrerare. Eller ock kunde rektorerna inordnas

under det nya reglementets 3 avd. Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild

löneplan, varvid en del av de under 2 avd. upptagna bestämmelserna

kunde göras direkt tillämpliga även å rektorerna. I valet mellan de två

sålunda angivna utvägarna har den senare ansetts vara att föredraga.

Hinder synes icke möta att inom det nya avlöningsreglementets ram tilllämpa

den under 4) omförmälda särskilda regeln för beräknandet av lönen

till lärare i övningsämne.

Under 5) behandlas två avvikelser från allmänna civilförvaltningens avlöningsbestämmelser,

vilka båda hava avseende å rätten att för löneklassplacering

tillgodoräkna föregående tjänstetid vid befordran från icke-ordinarie

till ordinarie tjänst. Förevarande spörsmål har numera kommit i

ett helt annat läge än förut, i ty att det nya civila avlöningsreglementet i

princip avskaffat tillgodoräkningsinstitutet för att i stället såsom regel endast

upptaga principen om rätt till s. k. suddning. Ett direkt inordnande

av lärarpersonalen under civila avlöningsreglementet skulle alltså innebära,

att den nu särskilt stadgade rätten att tillgodoräkna föregående tjänstgöring

vid vissa kommunala läroanstalter skulle upphöra att gälla. Detta kan i

förstone synas vara en väl genomgripande åtgärd. Emellertid må här erinras,

att det nya civila avlöningsreglementet icke helt och hållet avskaffat

möjligheten att för löneklassplacering utnyttja tidigare utomstatlig tjänstgöring.

I 8 § 4 mom. stadgas nämligen, att där tjänsteman före tillträdandet

av tjänst, som i reglementet avses, under avsevärd tid antingen innehaft

kommunal befattning eller ock i annan icke-statlig anställning utfört arbete

av allmännyttig beskaffenhet, må Kungl. Majit, där sådant prövas skäligt,

kunna lämna medgivande, varom i 3 mom. förmäles (d. v. s. att tjänstemannen

placeras i högre löneklass än den, till vilken han eljest skolat hänföras).

Av 1936 års lönekommittés motivering till denna bestämmelse framgår,

att man vid bestämmelsens utformning haft även det utomstatliga

skolväsendet i tankarna. Väl är det sannolikt, att den nu anförda bestämmelsen

kommer att i jämförelse med nuvarande förhållanden medföra en

inskränkning i antalet fall, då utomstatlig tjänstgöring tillåtes påverka löneklassplaceringen,

men möjligheten härtill föreligger dock alltjämt, och den

i detta sammanhang aktuella frågan om det nya reglementet kan tillämpas

på lärarna synes därför, såvitt den förevarande punkten 5) är i fråga, böra

besvaras jakande.

De under 6) och 7) omförmälda förhållandena —• skyldighet att vikariera

å högre befattning under högst sex månader samt vissa bestämmelser rörande

tjänstebostad — lära icke lägga hinder i vägen för civila avlöningsreglementets

tillämpning å lärarna.

Punkt 8) avser stadganden rörande särskilda arvoden och ersättningar åt

lärare. Civila avlöningsreglementet innehåller i 28 § 1 inom. första stycket

ett stadgande, att i fall, som omförmälas i 8 kap. av reglementet, må vid

vissa befattningar ävensom för särskilda uppdrag eller särskild tjänstgöring

vid vederbörande verk utgå ersättningar och förmåner i enlighet med vad

i nämnda kapitel stadgas. Även örn de nu gällande stadgandena angående

lärarnas särskilda arvoden och ersättningar äro tämligen talrika synas de

dock kunna inpassas inom ramen för den nyss anförda bestämmelsen.

Frågan örn bibehållandet av den under punkt 9) omförmälda övergångsbestämmelsen,

avseende en successiv tillämpning å de kvinnliga ordinarie

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

lärarna av den s. k. likalönsprincipen, torde kunna bedömas fristående från

frågan om lärarnas inordnande under civila avlöningsreglementet.

Sammanfattningsvis bär den sakkunnige anfört, att den lämnade redogörelsen

finge anses giva vid handen, att något bestämt hinder icke kunde

sägas förefinnas för ett inordnande direkt under civila avlöningsreglementet

av lärarpersonalen vid statens undervisningsväsende. Visserligen bleve med

en sådan anordning de erforderliga särbestämmelserna tämligen talrika. I

sådant hänseende finge emellertid erinras, att de redan godkända särbestämmelserna

rörande exempelvis utrikesförvaltningen samt lots- och fyrstaten

innefattade vardera elva punkter, delvis av tämligen omfattande innebörd.

Då vidare en ledande princip vid löneregleringsarbetet varit, att så

många institutioner som möjligt borde inordnas under civila avlöningsreglementet,

syntes under hänvisning till det anförda tillräcklig anledning saknas

att icke låta det nya reglementet omfatta även de nu ifrågavarande lärarkategorierna.

Av de i ärendet hörda myndigheterna har kommerskollegium förklarat sig

icke hava någon erinran att framställa mot det remitterade förslaget. Skolöverstyrelsen

har anfört, att det syntes överstyrelsen, som örn de förefintliga

skiljaktigheterna mellan undervisningsväsendets och den övriga civilförvaltningens

avlöningsbestämmelser skulle kunna såsom särbestämmelser

regleras i 8 kap. av civila avlöningsreglementets 2 avd. — med undantag

likväl för rektorernas avlöningsbestämmelser, vilka i enlighet med förslaget

borde intagas i 3 avd. av reglementet. Frågan om övergångsbestämmelse

rörande kvinnlig ordinarie lärares löneställning kunde enligt skolöverstyrelsen

lösas genom utfärdande av särskild kungörelse. Statskontoret har

uttalat, att ämbetsverket i likhet med den sakkunnige ansåge nu förefintliga

skiljaktigheter mellan avlöningsbestämmelserna för ifrågavarande lärare

och övriga befattningshavare med nyreglerad lön icke vara av sådan

art, att de borde utgöra hinder mot alt gemensamt avlöningsreglemente utfärdas.

Icke heller undervisningsväsendets lönenämnd har ansett någon erinran

vara att framställa mot förslaget att direkt inordna den statsanställda

lärarpersonalen under civila avlöningsreglementet.

För egen del förordar jag i likhet med myndigheterna, att avlöningsbestämmelserna

för den ordinarie lärarpersonalen vid statens undervisningsväsende

inordnas under civila avlöningsreglementet.

Författningsförslag.

Med sin i det föregående omförmälda skrivelse har den sakkunnige överlämnat

författningsutkast angående tillägg till civila avlöningsreglementet,

föranlett av reglementets tillämpning å ordinarie lärare vid det statliga undervisningsväsendet.

Författningsutkastet, vilket såsom bilaga (Bil. 1) torde få

fogas vid detta protokoll, innefattar förslag till dels ändrad lydelse av

54 § 9 och 10 mom. civila avlöningsreglementet, dels fogande av ett nytt,

tredje moment till 56 § samma reglemente, dels ock bestämmelser för rek
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 217.

15

torer vid vissa statliga läroanstalter, avsedda att införas under en särskild

avdelning av reglementet med rubrik: »Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt

särskild löneplan.»

5 4 § 9 mom. Enligt den sakkunniges förslag skola under ifrågavarande

moment meddelas särskilda bestämmelser för lärarpersonalen — med undantag

dock för rektorerna — vid högre lärarinneseminariet, de allmänna

läroverken, folkskoleseminariema, småskoleseminarierna, läroanstalterna förblinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för

dövstumma samt de tekniska läroverken. Momentet omfattar i den sakkunniges

utkast 16 punkter. Beträffande envar av dessa punkter och vad i övrigt

i anslutning till bestämmelserna i förevarande moment framkommit vid

ärendets remissbehandling må framhållas följande.

Punkten 1.

Under första punkten har den sakkunnige infört bestämmelse angående

momentets tillämpningsområde.

Jag tillstyrker den föreslagna bestämmelsen.

Punkten 2.

Under första stycket av andra punkten har den sakkunnige infört bestämmelse

angående avlöning åt innehavare av sådan lärarbefattning vid de allmänna

läroverken, med vilken rätt till särskilda förmåner är förenad. Bestämmelsen

överensstämmer med stadgandet i 3 § 2 mom. avlöningsreglementet

för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende.

För att underlätta införandet av eventuellt ändrade bestämmelser med avseende

på hithörande förhållanden har den sakkunnige, i anslutning till föreskrifterna

i 59 § 2 mom. civila avlöningsreglementet, under andra stycket

av ifrågavarande punkt föreslagit en bestämmelse av innehåll, att vederbörande

befattningshavare skall vara pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser

rörande de ifrågavarande förhållandena.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

Innehavare av tjänst, som genom donation tillförsäkrats särskild förmån

utöver honom eljest tillkommande avlöning, skulle genom tillägget i andra

stycket kunna frånhändas den förmån donationen avsett och under vilken

förutsättning denne måhända sökt befattningen. Det torde därför icke vara

motiverat, att detta tillägg även omfattar dylika befattningshavare.

Statskontoret har uttalat, att den i andra stycket föreslagna bestämmelsen

bör utgå och föreskrift i ämnet införas under 59 § 2 mom. av reglementet.

Lönenämnden förordar i likhet med statskontoret, att det i andra stycket

upptagna stadgandet -— mot vars sakliga innebörd lönenämnden icke haft

någon erinran att framställa — infogas i reglementets slutparagraf, i vars 2

mom. finnas meddelade vissa bestämmelser rörande olika tjänstemannagruppers

skyldighet att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest

ändrade bestämmelser rörande vissa förmåner eller ersättningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

I särskilt yttrande till lönenämndens utlåtande har ledamoten herr Grimlund,

med instämmande av ledamoten herr Eljas, förklarat sig i likhet med

skolöverstyrelsen anse, att sista stycket av förevarande punkt borde utgå.

Att en dylik förmån vore knuten till ett läroverk kunde enligt reservanterna

innebära en möjlighet att till läroverket förvärva en bättre kvalificerad lärarkraft

än som måhända eljest stöde till buds. Även av pietetshänsyn syntes

syftet med ifrågavarande förmåner böra bevaras.

För min del vill jag förorda, att de nya avlöningsbestämmelserna innefatta

ett stadgande örn skyldighet för lärare, som åtnjuter avkomst av enskild

donation, att underkasta sig ändring av de med donationen sammanhängande

avlöningsföreskrifterna. Detta stadgande synes emellertid såsom

statskontoret och lönenämnden framhållit böra upptagas i reglementets

sista paragraf. Jag torde framdeles få återkomma till denna fråga i samband

med framläggande av förslag till ytterligare ändringar i nämnda paragraf.

Punkten 3.

Den sakkunnige har här föreslagit en bestämmelse av innebörd, att den i

3 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet stadgade skyldigheten

för tjänsteman att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma

kalenderår såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall,

då fråga är om vikariat å lärarbefattning vid i detta sammanhang avsedd

läroanstalt, gälla för en tid av sammanlagt högst sex månader av ett och

samma kalenderår. Såsom motivering härför har den sakkunnige anfört

följande.

För närvarande är en lärare, örn han därtill förordnas, skyldig vikariera å

högre befattning under sammanlagt högst sex månader av ett och samma

kalenderår, detta för att möjliggöra förordnanden om en hel termins tidslängd.

För en tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen gäller motsvarande

skyldighet för blott tre månader. Med hänsyn härtill har övervägts

att bringa de för lärarna gällande bestämmelserna i så nära överensstämmelse

sorn möjligt med de för tjänstemän i allmänhet gällande. En utväg vore

härvid att bibehålla skyldigheten att vikariera på högre tjänst under sex månader

men förbinda densamma med ett stadgande, att denna tid skulle belöpa

icke på ett och samma utan på två på varandra följande kalenderår. I

praktiken skulle härigenom lärarnas skyldighet i förevarande avseende icke

komma att sträcka sig längre än vad som gäller för övriga tjänstemän. Tillräcklig

anledning har emellertid icke synts föreligga att för lärarnas vidkommande

göra ändring i nu gällande ordning. Erinras må, att lärarna å

andra sidan äga och alltjämt synas böra äga rätt till det lindrigare löneavdraget

vid tjänstledighet för studier under längre tid än som gäller inom

allmänna civilförvaltningen, även i detta fall av det skälet, att en hel termin

bör kunna inrymmas under den ifrågavarande tidsperioden.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret får erinra, att 1936 års lönekommitté i sitt betänkande med

förslag till civilt avlöningsreglemente (sid. 109) berört frågan om lämpligheten

att i reglementet intaga särbestämmelser för vissa befattningshavare örn skyl
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 217. 17

dighet att vikariera längre tid än tre månader. Kommittén anför i sådant

hänseende följande.

»För vissa befattningshavare (t. ex. tjänstemän vid fångvårdsstaten och

vid uppfostringsanstalten å Bona, diplomatisk och konsulär personal, tjänstemän

vid statens tvångsarbetsanstalten provinsialläkare och distriktsveterinärer)

har i avlöningsbestämmelserna föreskrivits en vidgad skyldighet att

vikariera å annan befattning. Dylika särbestämmelser böra enligt kommitténs

mening överflyttas till instruktionerna för vederbörande verk. Med

hänsyn emellertid till att en vidgad skyldighet i avseende å vikariat å annan

befattning är på sätt nyss angivits ålagd vissa befattningshavargrupper, har

stadgandet i 1 mom. andra stycket av förevarande paragraf av reglementsförslaget

erhållit en härav betingad komplettering.»

Då sålunda för andra befattningshavare, å vilka reglementet är tillämpligt,

icke införts särbestämmelser örn vikariatstidens längd, synes i anslutning

härtill motsvarande bestämmelser för lärarnas del icke hava sin plats i reglementet.

Lönenämnden har beträffande förevarande spörsmål uttalat följande.

Därest avsikten är att i instruktionsväg allmänt införa bestämmelser rörande

vissa tjänstemäns skyldighet att vikariera å högre befattning under

längre tid än den normalt föreskrivna tiden av tre månader, synes någon erinran

icke vara att framställa mot att i vederbörande stadgor för de olika

statliga läroanstalterna införes bestämmelse av motsvarande innebörd för

lärarnas vidkommande. Lönenämnden anser sig emellertid böra påpeka, att

det av statskontoret åberopade uttalandet av 1936 års lönekommitté icke i

första hand avser vidgad vikariatsskyldighet beträffande tidslängden utan

närmast innefattar ökad sådan skyldighet med avseende på annat verksamhetsområde

än det vederbörande tillhör.

Jag tillstyrker den sakkunniges förslag till lydelse av 3 punkten. En sådan

utsträckning av skyldigheten att vikariera å högre befattning, som här

avses, synes mig böra, liksom för närvarande, regleras inom ramen för vederbörande

avlöningsreglemente.

Punkten 4.

Den sakkunnige har anfört följande.

De bestämmelser, som reglera samtliga lärares rätt att åtaga sig undervisning

i annan läroanstalt samt övningslärares rätt att med sin befattning förena

annan tjänst, hava här sammanförts såsom ett första och andra stycke

av en och samma punkt. Beträffande de föreslagna bestämmelsernas sakliga

innebörd, vilken i stort sett överensstämmer med vad som för närvarande

giiller, må följande framhållas.

I det nya avlöningsreglementets 4 § 2 morn., som avhandlar tjänstemans

rätt att innehava olika uppdrag och tjänstebefattningar, stadgas bland annat,

att tillstånd i nämnda avseende bör, där så lämpligen kan ske, avse viss tid.

Detta innebär en skärpning av bestämmelserna i det nuvarande avlöningsreglemcntet

för allmänna civilförvaltningen; där användes i detta sammanhang

det uttrycket, att uppdraget eller befattningen skall kunna få »mottagas oell

tills vidare bibehållas». Med hänsyn till det anförda synes motsvarande

skärpning i bestämmelserna böra införas även i fråga örn lärares rätt att

åtaga sig undervisning i annan läroanstalt. En naturlig begränsning synes

härvid åstadkommas, om tillståndet får avse högst ett läsår i sänder. En

motsvarande anordning torde böra, där så kan ske, tillämpas även i fråga örn

Bihang till riksdagens protokoll 19.19. 1 sami. Nr 217. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

rätten för Övningslärare att samtidigt innehava flera befattningar; i detta

avseende föreslås dock tidsbegränsningen skola utgöra tre år.

En ordinarie Övningslärare vid exempelvis ett allmänt läroverk, vilken

önskar med sin befattning förena annan ordinarie statstjänst, får enligt nu

gällande bestämmelser göra detta efter prövning av skolöverstyrelsen, att

tjänsteföreningen kan utan olägenhet för undervisningen äga rum. En civil

tjänsteman i statens tjänst åter får enligt det nya reglementet icke samtidigt

innehava annan ordinarie statstjänst, så framt icke Kungl. Majit och riksdagen

beträffande viss tjänst annorlunda beslutat. För de statsanställda övningslärarnas

vidkommande synas vid lärarnas inordnande under civila avlöningsreglementet

nu gällande regler böra i huvudsak bibehållas. Skäl synas

emellertid tala för att ett så väsentligt avsteg från de i avlöningsreglementet

fastslagna grunderna på förevarande område, som ett generellt medgivande

till förening av två ordinarie tjänster innefattar, bör omgärdas med den särskilda

garanti, som inhämtandet av Kungl. Majits medgivande innebär. Så

mycket större skäl synas föreligga för en dylik åtgärd, som det får anses vara

av vikt att förebygga, att den sammanlagda undervisningsskyldigheten på

grund av ökning i timantalet vid de olika tjänsterna överskrider den maximigräns

av 34 veckotimmar, som i samband med 1937 års löneregleringsbeslut

uppställdes i fråga om övningslärares sammanlagda undervisningsskyldighet

vid samtidigt innehavande av flera ordinarie befattningar. I enlighet med

det anförda föreslås, att fråga om förening med innehavd befattning av ordinarie

statstjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning skall underställas

Kungl. Majits prövning.

Skolöverstyrelsen, statskontoret och lönenämnden hava förordat smärre

jämkningar i förevarande stadgande, väsentligen av redaktionell natur.

Jag förordar, att bestämmelser angående lärares rätt att åtaga sig undervisning

i annan läroanstalt samt övningslärares rätt att med sin befattning

förena annan tjänst införas i civila avlöningsreglementet i huvudsak enligt

den sakkunniges förslag men med hänsynstagande till de av myndigheterna

gjorda påpekandena.

Punkten 5.

Under denna punkt hava sammanförts vissa särskilda föreskrifter rörande

beräknande av avlöning åt lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och

idrott, slöjd eller hushållsgöromål.

Den sakkunnige har under a) föreslagit ett stadgande angående bestämmande

i vissa fall av stationeringsort för lärare i nu ifrågavarande övningsämnen.

Beträffande de under b) upptagna bestämmelserna har den sakkunnige

framhållit, att de skilja sig från de nu gällande så till vida, att

dels tillägg till respektive avdrag å årslönen vid tjänstgöringsskyldighet,

som över- respektive understiger 30 veckotimmar, föreslås skola ske med en

trettiondedel för varje veckotimme i stället för som för närvarande med tre

procent,

dels ock såväl maximi- som minimigräns stadgas i fråga örn det antal

veckotimmar, efter vilket övningslärares lön skall beräknas.

Till stöd för att ändring vidtages i förstnämnda hänseende har den sakkunnige

anfört följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

19

Den nu gällande regeln ger normalt ett överskott på 10 %. Om sålunda

en lärares undervisningsskyldighet tänkes minskad till noll veckotimmar,

avdrages (3 X 30 =) 90 n/o av hans lön, varigenom han alltså skulle behålla

10 °/o. Att man stannat vid ett avdrag tor veckotimme av 3 % och

icke en trettiondedel, har sin grund i den uppfattningen, att en del av lönen

skulle närmast motsvara lärarens utbildningskostnader och en annan

del det i tjänsten uträttade arbetet. Nämnda uppfattning framfördes på

sin tid av skolöverstyrelsen, då överstyrelsen föreslog det system för övningslärarnas

avlönande, som sedermera upptogs av 1928 års lönekommitté och

numera vid löneregleringen år 1937 blivit genomfört. Emellertid vållar den

nämnda avdragsgrunden vissa olägenheter vid den praktiska tillämpningen,

vilket också uppmärksammades redan vid de nu gällande bestämmelsernas

tillkomst, ehuru någon ändring i 1928 års lönekommittés förslag då icke företogs.

Om exempelvis en lärare i teckning tjänstgör vid två läroverk med 15

veckotimmar vid vartdera, skulle, därest ej särskild spärregel infördes, hans

lön i båda fallen bli lika med löneklasslönen minskad med (15 X 3 =) 45 °/o.

Han skulle sålunda vid vartdera läroverket uppbära 55 %> eller tillhopa 110 °/o

av löneklasslönen. Om han i stället hade sina 30 veckotimmar förlagda till

ett och samma läroverk, kunde han uppbära allenast den för löneklassen

bestämda lönen. Nämnda förhållande uppmärksammades vid löneregleringen

och medförde en spärregel av följande lydelse:

»Lärare i övningsämne, som innehar ordinarie tjänst i samma lönegrad vid

mer än en staten tillhörig läroanstalt, må icke på grund av bestämmelserna

i första och andra styckena uppbära högre sammanlagd årslön, än han skulle

hava uppburit, om lian haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast

en läroanstalt. Närmare bestämmelser för tillämpning av detta stadgande

meddelas av Kungl. Majit.»

Klart är emellertid, att det nämnda förfaringssättet i praktiken blir tämligen

otympligt. Följden blir delvis ganska invecklade bestämmelser angående sättet

för reduktion av lönen vid en av läroanstalterna för att förhindra, att den

sammanlagda lönen överstiger 100 %. Det skulle onekligen innebära en avsevärd

förenkling, örn avdraget för varje veckotimme sattes lika med en trettiondedel

av löneklassbeloppet; någon risk för mer än 100 %> lön i ett sådant fall

som det ovan berörda skulle då icke föreligga, och den nyss citerade spärregeln

kunde slopas. Den vid tillkomsten av treprocentbestämmelsen framförda

synpunkten, att en del av lönen bör anses motsvara lärarens utbildningskostnader

och således under alla förhållanden vara tillförsäkrad läraren, torde

icke böra tillmätas avgörande betydelse i detta sammanhang. Utan att man

behöver närmare ingå på det berättigade i nämnda synpunkt torde det vara

tillfyllest att framhålla, att det knappast numera kan anses riktigt, att 10 °/o

av lönen skulle motsvara utbildningskostnaderna för alla Övningslärare över

lag; betydande skiljaktigheter i fråga om utbildningstidens längd förekomma

för’dem av hithörande lärarkategorier, som erhållit samma lönegradsplacering.

Till vad som nu anförts lill förmån för en övergång till ett tilläggs- och avdragssystern,

grundat på trettiondedelar i stället för på 3 %>, torde slutligen

böra fogas, att 1938 års riksdag godtagit trettiondedelsprincipen för

Övningslärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre

folkskolor. I det förslag lill avlöningsreglemente för lärare vid nämnda skolformer.

vilket bifogats propositionen 1938:230, ingår nämligen i 4 g 2 mom.

(propositionen sid. 84) den bestämmelsen att för varje veckotimme, som övereller

understiger 30, sker tillägg respektive avdrag å årslönen med en trettiondedel.

Riksdagen har icke gjort någon erinran mot förslaget i denna elei, och

det här ifrågavarande avlöningsreglementet skall träda i kraft den 1 januari

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

1939. Av 1936 års lärarlönesakkunnigas motivering till den föreslagna bestämmelsen

(statens offentliga utredningar 1937: 27, sid. 47) må följande anföras:
_

»Av praktiska skäl torde emellertid avlöningsbestämmelserna för de Övningslärare,

som erhålla ordinarie anställning vid någon av de högre kommunala

skolformerna, böra i vissa avseenden erhålla annan utformning än för

övningslärarna vid de statliga läroanstalterna. Till följd av den beslutade anordningen,

att det för varje veckotimme, varmed övningslärares tjänstgöring

över- eller understiger 30, skall ske tillägg till, respektive avdrag å lönen med

3 procent, har det för undvikande av otillfredsställande resultat blivit nödvändigt

att meddela ovan angivna föreskrift till förhindrande av att Tärare

i övningsämne, som innehar tjänst i samma lönegrad vid mer än en staten

tillhörig läroanstalt, icke må uppbära högre sammanlagd årslön, än han skulle

hava uppburit, om han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en

läroanstalt.

Någon motsvarighet till sistnämnda bestämmelse kan emellertid icke utan

avsevärda olägenheter genomföras beträffande Övningslärare vid de ifrågavarande

kommunala skolformer, eftersom de olika skolorna ofta hava olika

huvudmän. Vidare lärer det ej sällan komma att inträffa, att lärare i övningsämne

samtidigt innehar fast anställning vid en statlig undervisningsanstalt

och vid någon av de högre kommunala skolformerna.

Efter att på olika vägar hava sökt komma fram till en lämplig lösning av

ifrågavarande spörsmål hava de sakkunniga måst avstå från den i och för sig

önskvärda och även närmast till hands liggande anordningen att tillämpa fullständigt

enahanda avlöningsbestämmelser för övningslärarna vid de högre

kommunala skolformerna som vid de statliga läroanstalterna.

I stället hava de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att ovanberörda tillägg

till, respektive avdrag å lönen fastställes till en trettiondedel av årslönen för

varje veckotimme, varmed lärares tjänstgöring över- eller understiger 30

veckotimmar. Med en dylik anordning kommer Övningslärare^ avlöning att

utan särbestämmelser kunna regleras självständigt för varje skola, där han

kan hava anställning.»

Av de sakkunnigas sålunda anförda motivering torde särskilt böra understrykas

de avsevärda olägenheter vid en tillämpning av treprocentregeln som

uppstå i de fall, då Övningslärare samtidigt tjänstgöra vid ett statsläroverk

och en eller flera kommunala skolor. Den enklaste utvägen synes här vara

ma? ändrar de för de statliga övningslärarna gällande bestämmelserna

på sådant sätt, att de komma att överensstämma med de numera för de kommunalt

anställda godkända.

I fråga om förslaget att bestämma såväl maximi- som minimigräns för det

antal veckotimmar, efter vilket övningslärares lön skall beräknas, har den sakkunnige

framhållit följande.

För närvarande stadgas i avlöningsreglementet en viss undre gräns, under

vilken avdrag å årslönen icke må ske för ordinarie lärare i övningsämne.

Sålunda kan sådant avdrag icke äga rum för lärare i teckning, musik eller

gymnastik med lek och idrott för mer än 21 och för lärarinna i kvinnlig

slöjd för mer än 24 veckotimmar. Om i något fall — visserligen mest teoretiskt

— timantalet skulle sjunka under 9 veckotimmar för någon befattning

inom den förra och under 6 veckotimmar för någon befattning inom

den senare kategorien tjänster, får den ifrågavarande befattningen flyttas

till någon läroanstalt, där minimigränsen kan upprätthållas. Någon maximigräns

åter, över vilken tillägg till årslönen icke må ske, finnes icke an
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

21

given i avlöningsreglementet. Den förekommer i stället i de olika stadgorna,

i det sammanhang som reglerar lärarnas undervisningsskyldighet, och

även i vederbörande pensionsförfattning. Maximigränsen är satt till 34

veckotimmar. För Övningslärare i allmänhet kan lönen alltså icke ökas

med mer än (4X3 —) 12 procent. Motsvarande gäller ifråga om exempelvis

pensionsavdrag. Lönen till en gymnastiklärare vid allmänt läroverk

Tean dock utgå med ett belopp, som med (7 X 3=) 21 procent överstiger löneklasslönen.

Den särskilda kompensation, som dessa lärare åtnjuta för bestyret

med ungdomens friluftsverksamhet, en till tre extra veckotimmar, ligger

nämligen vid sidan om den stadgade latituden för övningslärarnas undervisning

sskyldighet. Det bör emellertid framhållas, att det är med en viss försiktighet

som man låter en gymnastiklärare verkligen få åtnjuta lön, beräknad

på en grundval av 37 veckotimmar; enligt från skolöverstyrelsen under

hand inhämtad uppgift förekommer sålunda vid de allmänna läroverken en

dylik anordning i ett tiotal fall under läsåret 1938—1939.

Det synes riktigast, att man direkt i avlöningsreglementet intager icke

blott minimigräns utan även maximigräns för det timantal, som skall läggas

till grund vid beräknandet av övningslärares löner. Det är här närmast

fråga om en ren lönebestämmelse, och måttet på maximiantalet timmar synes

väl försvara sin plats i avlöningsreglementet. Dé särskilda kompensationstimmarna

för gymnastiklärarnas arbete med friluftsverksamheten föreslås

alltjämt ligga vid sidan örn det antal undervisningstimmar, efter vilket lönen

beräknas. Vidare föreslås en jämkning i uttryckssättet beträffande den

nuvarande bestämmelsen om beloppets avrundning, vilken befunnits oklar.

Beträffande den under c) upptagna bestämmelsen har den sakkunnige anfört,

att densamma i jämförelse med för närvarande gällande förhållanden

innebär den ändringen, att det föreslås skola läggas i skolöverstyrelsens

hand att för varje budgetår pröva, huruvida i det enskilda fallet kompensation

till vederbörande gymnastiklärare bör utgå för bestyret med lärjungarnas

friluftsverksamhet. Enligt den nuvarande bestämmelsen, vilken verkar

automatiskt och sorn även gäller för extra ordinarie och extra gymnastiklärare,

utgår under alla förhållanden kompensation till vederbörande

gymnastiklärare, även örn han — vilket i ett eller annat fall lärer vara händelsen

— icke har något bestyr alls med lärjungarnas friluftsverksamhet.

Skolöverstyrelsen har beträffande förslaget i denna del anfört, att de under

b) föreslagna bestämmelserna tillör oge sig särskilt intresse, då de för ett

stöld antal Övningslärare vid det statliga undervisningsväsendet komme alt

innebära en reducerad löneökning. Härefter fortsätter ämbetsverket:

Nackdelarna med tvenne olika regler vid löneberäkning för Övningslärare

framträda särskilt i de fall, då en Övningslärare samtidigt tjänstgör vid

ett statsläroverk och en eller flera kommunala skolor. För den sakkunnige

har den enklaste utvägen synts vara, att bestämmelserna för de statliga

övningslärarna bringas i överensstämmelse med de för de kommunalt anställda

och således 3 °/o-regeln övergives till förmån för trettiondedelsregeln.

Ur löneteknisk synpunkt är givetvis också denna senare regel att föredraga.

Men överstyrelsen kan dock icke underlåta att framhålla, att även

den regeln har sina nackdelar. I praktiken kommer det föreslagna systemet

att innebära 3 1/3 % tillägg, respektive avdrag. Övningslärare med en

undervisningsskyldighet av mer än 30 timmar erhålla således genom förslaget

en ökad ersättning för övertimmar. Arvodet för dessa timmar kan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

närmast jämföras med exempelvis timlärararvodet för en adjunkt eller lektor,

som utöver sin ordinarie tjänst förordnas som timlärare. Dessa erhålla

då samma arvode som utgår exempelvis till en filosofie magister (utan

provårskurs). Medan lektor eller adjunkt för dessa övertimmar får ett

proportionsvis reducerat arvode i förhållande till den ordinarie lönen, skulle

Övningslärare erhålla samma arvode för dessa överskjutande timmar som

för övrig tjänstgöring. Bibehålies åter 3 °/o-regeIn, reduceras arvodet något

för övertimmarna.

För Övningslärare med under 30 veckotimmar åter verkar trettiondedelsregeln

åt andra hållet. Avdragen förstoras, och den sammanlagda lönen för

dessa våra läroverks lägst avlönade befattningshavare blir reducerad. På

många mindre orter med realskola är det för dem också ofta svårt eller

omöjligt att erhålla andra förvärvskällor.

Med hänsyn till vad här anförts får överstyrelsen på denna punkt avstyrka

förslaget och föreslå, att man såväl av ovan anförda sakskäl som av mycket

starka billighetsskäl bibehåller den nuvarande regeln om 3 °/o avdrag respektive

tillägg.

Avlöningen vid samtidig tjänstgöring å statlig och kommunal befattning

torde kunna regleras genom särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

Det torde icke möta några svårigheter att enligt trettiondedelsregeln

fastställa den del av lönen, som belöper sig på den kommunala befattningen.

För den återstående delen av lönen finns det endast en huvudman nämligen

staten, som genom ovan ifrågasatta bestämmelser reglerar denna del av lönen.

Mot införandet i avlöningsreglementet av minimi- och maximigräns för

det timantal, som skall läggas till grund för beräknandet av övningslärares

löner, och den föreslagna omformuleringen i uttryckssättet beträffande den

nuvarande bestämmelsen om beloppets avrundning har överstyrelsen intet

att erinra.

Skolöverstyrelsen fortsätter:

Den under c) föreslagna bestämmelsen stadgar, att lärare i gymnastik med

lek och idrott vid högre lärarinneseminariet eller allmänt läroverk, vilken

fullgör arbete med planläggningen och övervakandet av lärjungarnas friluftsliv,

må efter prövning av skolöverstyrelsen för varje budgetår tilläggas ytterligare

veckotimmar.

Överstyrelsen vill ingalunda bestrida, att ett eller annat fall förekommit,

då en gymnastiklärare icke haft något bestyr med lärjungarnas friluftsverksamhet.

Det synes dock överstyrelsen som om dessa fall varit alltför få, för

att man med hänsyn därtill behöver införa denna bestämmelse om prövning.

Med hänsyn till att den nya bestämmelsen skulle medföra ett ökat

administrativt arbete, som icke torde komma att motsvara det ekonomiska

utbyte, man kan vänta därav, samt till svårigheten att objektivt pröva omfattningen

av arbetet med friluftsverksamheten får överstyrelsen föreslå, att

de nuvarande bestämmelserna bibehållas oförändrade.

Statskontoret har ansett sig böra tillstyrka den sakkunniges förslag, att den

nuvarande treprocentregeln vid beräknandet av övningslärarnas lön ersättes

med en beräkning av lönen efter trettiondedelar. Vidare syntes föreskriften

under b) böra förtydligas på så sätt, att av bestämmelsen klarare komme att

framgå, att den där givna maximibestämmelsen vid beräknandet av övningslärares

lön har avseende även å det fall, att Övningslärare tjänstgör vid flera

undervisningsanstalter.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

23

Lönenämnden har beträffande övningslärarnas avlöningsförhållanden uttalat

bland annat följande.

Ur löneteknisk synpunkt synes den i det remitterade förslaget förordade

»trettiondedelsregeln», vilken numera fastställts att gälla för övningslärarna

vid bland annat de kommunala flick- och mellanskolorna och vilken för övrigt

redan godtagits även inom det statliga undervisningsväsendet, nämligen

vid bestämmandet av avlöningen till timlärare i övningsämne, avgjort vara

att föredraga framför den nu gällande »treprocentsregeln». Detta har även

skolöverstyrelsen uttalat i sitt i ärendet avgivna utlåtande. A andra sidan

är det uppenbart, att en regel, enligt vilken avdrag å lönen skall göras med

3.33 i stället för med 3 procent för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten

understiger 30, måste — vid lika förutsättningar i övrigt — medföra

en försämrad löneställning vid de ifrågavarande befattningarna. Då

emellertid ur principiell synpunkt hinder givetvis icke bör möta att i samband

med genomförandet av ny lönereglering upptaga till övervägande frågan

om sådan ändring i gällande grunder för lönens beräknande, som i lönetekniskt

hänseende kan anses innebära en förbättring, finner sig lönenämnden,

under hänvisning tillika till vad i motiveringen till det remitterade förslaget

anföres, icke böra framställa någon erinran mot att, på sätt enligt nämnda

förslag skulle ske, de för de statsanställda övningslärarna gällande grundläggande

reglerna för lönens beräknande bringas till överensstämmelse med de

numera för motsvarande kommunalt anställda lärare bestämda. Vid hithörande

bestämmelsers slutliga utformning bör, på sätt statskontoret framhållit,

den däri ingående maximibestämmelsen vid beräknande av övningslärares

lön bringas att avse även det fall, da Övningslärare tjänstgör vid flera läroanstalter.

Därest grunden för beräknande av övningslärares lön omlägges på sätt

ovan förordats, bör givetvis övergångsbestämmelse införas i syfte att skydda

nuvarande tjänstinnehavare mot löneminskning. Lönenämnden vill särskilt

understryka, att frågan örn en övergångsbestämmelse i nu omhandlade avseende

synes böra bedömas fristående från frågan örn de övergångsbestämmelser

i övrigt, som lämpligen böra ifrågakomma för befattningshavare i allmänhet,

vilka den 1 juli 1939 inträda på det nya civila avlöningsreglementet.

I detta fall gäller det nämligen en omläggning, som oberoende av den nya

löneplanens tillämpning på lärarna måste medföra löneminskning.

Vad under c) i den förevarande 5 punkten föreslås innebär den andringen

i förhållande till nu gällande bestämmelser, att det skulle läggas i skolöverstyrelsens

hand att för varje budgetår pröva, huruvida i det enskilda tallet

kompensation bör utgå till vederbörande gymnastiklärare för bestyret med

lärjungarnas friluftsverksamhet. Enligt förslaget skulle emellertid de^ nuvarande

särskilda grunderna för sådan gottgörelses beräknande kvarstå oförändrade,

varigenom skolöverstyrelsen vid sin prövning av frågan skulle vara

bunden av på förhand bestämda gränser. Det vill förefalla lönenämnden,

att en lämplig konsekvens av förslaget att införa en årlig prövning i förevarande

hänseende — till vilket förslag lönenämnden ansluter sig — vore att

i författningen allenast fastställa det högsta antal veckotimmar, som skulle

få läggas till grund vid gottgörelsens beräknande, och i övrigt överlämna at

skolöverstyrelsen att så smidigt som möjligt och pa grundval av de av vedelbörande

rektor vitsordade förhållandena i värjo särskilt fall utmäta den kompensation,

som i förevarande avseende kan befinnas skiilig. Härvid bör såsom

allmän regel förutsättas, att den praktiska tillämpningen av en sådan

allmän bestämmelse icke kommer att medföra för vederbörande lärare förmånligare

resultat än de nu gällande, mera detaljerade föreskrifterna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Alaj:ts proposition nr 217.

I särskilt yttrande till lönenämndens utlåtande har ledamoten herr Grimlund,

med instämmande av ledamöterna fröken Köersner och herr Eljas,

beträffande det under 5 punkten b) föreslagna grundläggande stadgandet

förklarat sig i likhet med skolöverstyrelsen anse, att de genom det nuvarande

avlöningsreglementet givna föreskrifterna för beräkning av årslönen till

lärare i övningsämne böra bibehållas. Reservanterna anföra i huvudsak följande.

En övergång till den för de kommunala skolorna i detta avseende införda

regeln skulle för de statligt anställda övningslärarna — utom för dem med

full tjänstgöring — medföra en lönereduktion med ganska uppseendeväckande

konsekvenser. En Övningslärare med exempelvis nio veckotimmars tjänstgöring

en ganska talrik kategori -— skulle erhålla icke mindre än omkring

20 /o reduktion av den redan förut anspråkslösa årslönen. För mindre samrealskolor

vore det under nuvarande förhållanden ofta nog förknippat med

svårigheter att erhålla Övningslärare med full kompetens. Skulle avlöningsförhållandena

ytterligare försämras, torde svårigheterna för visso bliva än

större.

Motiveringen för införande å det statliga undervisningsväsendets område

av den visserligen enklare linjen med trettiondedels- i stället för 3 procentavdrag

syntes icke tillräckligt bärande. I sådant fall t. ex., då en Övningslärare

tjänstgör vid skolor nied olika huvudmän, kunde en proportioneringsmetod

tillämpas för avlöningsbeloppets fördelning på skolorna. Den förenkling,

som den nya beräkningsgrunden skulle medföra, förefölle vara ganska obetydlig

och alldeles för dyrköpt med hänsyn till den personal — nuvarande

och framtida som skulle bära förenklingens följder i form av kännbara

lönereduktioner.

För egen del tillstyrker jag, att den nu tillämpade regeln, enligt vilken

vid bestämmandet av ifrågavarande lärares årslöner tillägg respektive avdrag

sker å lönebeloppen med tre procent för varje veckotimme, varmed

veckotimmarnas antal över- eller understiger trettio (treprocentregeln), i

överensstämmelse med den sakkunniges, av statskontoret och lönenämnden

förordade förslag ersättes med en regel, enligt vilken tilläggen och avdragen

motsvara en trettiondedel av lönebeloppet (trettiondedelsregeln). Till stöd

härför får jag framhålla följande.

En vägledande synpunkt vid den senast genomförda löneregleringen för

lärarpersonalen vid de högre kommunala skolformerna har varit, att löneförmånerna

för nämnda personal borde i möjligaste mån överensstämma

med de löneförmåner, som tillkomma lärarpersonalen vid det statliga undervisningsväsendet.

En dylik överensstämmelse kunde emellertid icke

åstadkommas i fråga om övningslärarna; för bestämmandet av dessas årslöner

infördes vid de kommunala skolorna trettiondedelsregeln. Då Övningslärare

icke sällan samtidigt innehar anställning såväl vid statlig som kommunal

läroanstalt, måste de olika beräkningsgrunderna anses innebära en

betydande olägenhet, desto mer som det i syfte att bereda övningslärarna

bättre utkomst i och för sig synes angeläget att underlätta en dylik förening

av tjänster.

Ur löneteknisk synpunkt är, såsom också vitsordats av de i ärendet hörda

myndigheterna, trettiondedelsregeln att föredraga framför treprocentregeln.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 217.

25

Den senare nödvändiggör icke blott en i praktiken tämligen svårtillämplig

spärregel till förhindrande av att en Övningslärare genom förening av flera

befattningar erhåller högre lön än den han skulle erhållit, om tjänstgöring

av samma omfattning fullgjorts å endast en tjänst, utan även att årslönerna

för de olika befattningarna måste bestämmas efter en och samma dyrortsgrupp

även i de fall, då tjänstgöringen fullgöres å skilda orter, tillhörande

olika ortsgrupper. Jämväl i pensionshänseende föranleder tillämpningen

av treprocentregeln vissa olägenheter.

En övergång till trettiondedelsregeln medför emellertid en minskning av

övningslärarnas löneförmåner i fall veckotimmarnas antal understiger trettio.

Då löneställningen härigenom bringas i överensstämmelse med den löneställning

för motsvarande Övningslärare vid de högre kommunala skolformerna,

som godkändes vid förra årets riksdag, synes denna omständighet

icke böra utgöra hinder för den ifrågasatta ändringen. Härvid utgår jag

dock i likhet med lönenämnden från, att en övergångsbestämmelse utfärdas

i syfte att skydda nuvarande tjänstinnehavare mot löneminskning. Jag återkommer

i det följande till denna fråga.

Mot förslaget att i avlöningsreglementet stadga såväl maximi- som minimigräns

för det timantal, som skall läggas till grund vid årslönens bestämmande,

finner jag icke anledning till erinran. Särskild föreskrift torde böra

meddelas, varigenom maximibestämmelsen blir tillämplig även vid förening

av flera övningslärarbefattningar. Det synes härvid nödvändigt att överlåta

åt Kungl. Majit att för varje fall meddela de närmare föreskrifter, som

erfordras. Lämpligen kunna dessa meddelas i samband med prövningen av

frågan örn lärarens rätt att förena tjänsterna.

Jag tillstyrker vidare den sakkunniges förslag att lägga i skolöverstyrelsens

hand att pröva, huruvida i det enskilda fallet kompensation till gymnastiklärare

bör utgå för bestyret med lärjungarnas friluftsverksamhet. Prövningen

synes lämpligen kunna ske i samband med att överstyrelsen — efter förslag

av vederbörande rektor — bestämmer antalet undervisningstimmar i

veckan för gymnastikläraren. I enlighet med lönenämndens förslag synes i

avlöningsreglementet endast böra fastställas det högsta antal veckotimmar,

som får tilläggas. I övrigt bör det överlåtas åt överstyrelsen att på grundval

av de av vederbörande rektor vitsordade förhållandena utmäta kompensationen.

Jag förutsätter, att den sålunda förordade, friare prövningen av

förhållandena på detta område icke vid den praktiska tillämpningen medlör

förmånligare resultat än nu gällande regler.

1 övrigt har jag beträffande den nu förevarande punkten endast att tilllägga,

att en redaktionell överarbetning av författningstexten synes påkallad.

I detta sammanhang må emellertid meddelas, att statskontoret påpekat,

alt det ur saklig synpunkt icke vore fullt tillfredsställande, att en extra

ordinarie Övningslärare nied exempelvis nio veckotimmars tjänstgöring skulle

få snedda till en ordinarie tjänst med ett vida större antal veckotimmar.

För min del anser jag tillräckliga skäl icke föreligga alt med hänsyn till an
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

givna förhållande, som sammanhänger med övningslärarnas säregna tjänstgöringsvillkor,

för dessa lärare meddela särskilda sneddningsregler, vilka nödvändigtvis

måste bliva av komplicerad art.

Punkten 6.

Den sakkunniges förslag till bestämmelse under sjätte punkten av ifrågavarande

moment överensstämmer i sak med nu gällande föreskrift i samma

ämne. Mot förslaget torde icke någon erinran vara att framställa.

I detta sammanhang får jag anmäla en av skolöverstyrelsen upptagen fråga

örn rätt för de statsanställda lärarna att för placering i löneklass tillgodoräkna

tidigare tjänstgöring vid vissa icke statliga läroanstalter, överstyrelsen

har härom anfört följande.

Vid övergång från ordinarie lärarbefanning vid vissa icke statliga läroanstalter

till ordinarie statlig äro bestämmelserna ändrade, i det att den i nuvarande

stadga intagna bestämmelsen om tillgodoräkning av viss dylik tjänstgöring

saknar motsvarighet i det nya reglementet. 1936 års lönesakkunniga

ha dock förutsatt, att sådan möjlighet till tillgodoräkning alltjämt i dylika

fall bör hållas öppen, varför i reglementets 8 § 4 mom. införts en bestämmelse,

att sådan tjänstgöring efter Kungl. Maj:ts prövning må kunna tillgodoräknas.

överstyrelsen vill dock ifrågasätta örn icke särskild föreskrift om tillgodoräkning

av dylik tjänstgöring allt fortfarande bör bibehållas. Genom beslut

av 1938 års riksdag erhålla nämligen befattningshavarna vid flertalet av dessa

läroanstalter från och med den 1 januari 1939 en lönereglering, som i

stort överensstämmer med befattningshavarnas vid det statliga undervisningsväsendet

och med för dessa båda kategorier lärare enahanda bestämmelser

för Iönetursberäkning. 1936 års lärarlönesakkunniga ha i specialmotiveringen

till avlöningsreglemente för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och högre folkskolor också framhållit önskvärdheten

av att generella föreskrifter bleve av Kungl. Maj:t meddelade, om

rätt för lärare vid de statliga läroverken att i löneturshänseende tillgodoräkna

sig likvärdig tjänstgöring vid i ovannämnda reglemente avsedda skolformer

efter samma grunder, som örn ifrågavarande tjänstgöring vore fullgjord

i statens tjänst.

Den ifrågasatta bestämmelsen kunde då utformas i nära överensstämmelse

med vad som enligt civila avlöningsreglementet 8 § 2 mom. skulle gälla för

den, som före tillträdandet av befattning i statens tjänst innehaft ordinarie

befattning eller anställning, för vilken avlöningen fastställts enligt sådana

äldre bestämmelser eller från reglementet avvikande grunder, att bestämmelserna

i 8 § 1 mom. ej kunnat tillämpas på honom.

Därutöver skulle måhända erfordras ett tillägg av sådan innebörd, att en

befattningshavare icke genom en dylik bestämmelse placerades i högre löneklass

än som skulle ha tillkommit honom, om han hela sin tjänstetid varit i

statens tjänst och innehaft ordinarie statstjänst i samma lönegrad från tidpunkten

för tillträdandet av den ordinarie befattningen.

Beträffande det av skolöverstyrelsen sålunda berörda spörsmålet har lönenämnden

yttrat huvudsakligen följande.

Såvitt lönenämnden kan finna, skulle den av skolöverstyrelsen ifrågasatta

tillgodoräkningsrätten innebära, att rätt till sneddning skulle stadgas,

då lärare övergår från befattning vid läroanstalt, å vilken avlöningsreglemen
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

tet för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska

mellanskolor och högre folkskolor är tillämpligt, till befattning vid i

civila avlöningsreglementet avsedd läroanstalt. Lönenämnden finner sig icke

böra tillstvrka åtgärd i angivet syfte, så länge det för de kommunala mellanskolorna

m. fl. dylika läroanstalter gällande avlöningsreglementet icke

anpassats efter de i civila avlöningsreglementet intagna bestämmelserna. Till

dess så skett synes syftet med skolöverstyrelsens förslag kunna tillgodoses

genom tillämpning av stadgandet i 8 § 4 mom. sistnämnda avlöningsreglemente.

J anledning av vad sålunda förekommit får jag framhålla, att frågan örn

definitiv lönereglering för, bland annat, lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor

i anslutning till civila avlöningsreglementets bestämmelser enligt min

mening bör anstå i avbidan på utredning i ämnet genom sakkunniga. Jag

torde senare i samband med framläggande av förslag till provisoriska

avlöningsbestämmelser under budgetåret 1939/40 för nämnda personal få tillfälle

att återkomma till detta spörsmål. Vid den blivande utredningen bör

den av skolöverstyrelsen upptagna frågan göras till föremål för närmare

övervägande. Under tiden bör, såsom lönenämnden framhållit, bestämmelsen

i 8 § 4 mom. civila avlöningsreglementet kunna, i den utsträckning så prövas

skäligt, tillämpas för sådana fall, som här åsyftats.

Punkten 7.

Under sjunde punkten hava intagits bestämmelser angående ferier och

semester. Bestämmelserna avse jämväl lärarna vid tekniska gymnasiet i

Göteborg samt översköterskan vid vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte, örn vilkas rätt till ferier respektive semester föreskrifter för närvarande

äro meddelade i 54 § 9 och 10 mom. civila avlöningsreglementet.

Den sakkunniges förslag under ifrågavarande punkt föranleder ingen erinran

från min sida.

Punkten 8.

Restämmelserna under åttonde punkten avse tjänstledighetsavdrag för

Övningslärare. Den sakkunnige har anfört följande.

Förslaget innebär på denna punkt två sakliga ändringar i jämförelse med

nu gällande ordning. Dels måste en jämkning ske, därest det framställda

förslaget om tillägg respektive avdrag å lönen efter trettiondedelar genomföres.

Dels synes en komplettering till nu gällande bestämmelse motiverad.

För närvarande stadgas allenast reduktion av tjänstledighetsavdragen, därest

en övningslärares undervisningsskyldighet understiger 30 veckotimmar;

för det fall, att undervisningsskyldigheten överstiger nämnda timantal, finnes

ingen föreskrift att tjänstledighetsavdraget skall ökas efter samma grunder

som lönen. Med hänsyn till den ganska avsevärda ökning av lönen,

som kan inträda för vissa Övningslärare (upp till 21 °/o eller, med det här

framförda förslaget, 7/3o), synas skäl emellertid tala för införandet av den

anordningen, att tjänstledighetsavdragen skola efter samma grunder följa

växlingarna i lönen, icke blott nedåt utan även uppåt.

Regeln om avrundning av avdragsbelopp har omformulerats i överensstämmelse

med det nya reglementets bestämmelse örn avrundning av rörligt

tillägg (31 § 1 morn.).

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

För min del finner jag icke skäl till erinran i sak mot den sakkunniges

förslag i denna del, vilket icke föranlett invändningar från de hörda myndigheterna.

Punkten 9.

Under nionde punkten har den sakkunnige i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande föreskrifter infört bestämmelser angående rätt för

lärare att vid viss ledighet, bland annat för studier, uppbära oavkortad lön.

Förslaget föranleder icke någon erinran från min sida. Till frågan om

tjänstledighet för studier återkommer jag dock vid behandlingen av tionde

punkten.

I detta sammanhang torde jag få upptaga en vid ärendets remissbehandling

uppkommen fråga angående tjänstledighetsavdrag under ferietid.

Statskontoret har beträffande nämnda spörsmål anfört följande.

En viss osäkerhet har gjort sig gällande, om och i vilken mån lärare vid

längre ledigheter skall vara skyldig söka tjänstledighet jämväl under ferietid.

Före den 1 januari 1938, då lärare uppbar lön och tjänstgöringspengar,

saknade nämnda spörsmål ur avlöningssynpunkt praktisk betydelse. Lärarna

beviljades emellertid ledighet efter läsår (jfr § 121 läroverksstadgan).

I och med att lärarnas löner nyreglerades kommo de ordinarie lärarna att

uppbära lika lön för dag räknat såväl under lästermin som under ferietid.

Detta medförde, att, därest lärare icke under ferierna skulle komma att

uppbära oavkortad lön, tjänstledighet måste beviljas honom jämväl under

sådan tid.

Denna fråga kommer i ett delvis ändrat läge i och med att det av 1938

års riksdag antagna civila avlöningsreglementet göres tillämpligt å lärarna.

Enligt 15 § 1 mom. nämnda reglemente äger nämligen tjänsteman, som i

stället för semester åtnjuter ferier, icke under ferietid uppbära oavkortad

lön, därest han vid ferietidens början sedan minst ett år icke bestritt sin

egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,

utan skall han i dylika fall vidkännas A-avdrag. Härigenom har sålunda

öppnats en författningsenlig möjlighet att, oaktat lärare icke beviljats tjänstledighet

under ferietid, ändock verkställa vederbörligt avdrag å hans lön

under sådan tid.

Statskontoret vill emellertid fästa uppmärksamheten vid att ovan återgivna

stadgande för de lärargrupper, som det nu gäller att inordna under

civila avlöningsreglementet, icke torde kunna givas en sådan tillämpning,

att det med stadgandet åsyftade resultatet kommer att vinnas. För nu ifrågavarande

lärare sluta nämligen lästerminerna under olika år endast i undantagsfall

på samma dag. Detta gör. att det kommer att bliva beroende

på rena tillfälligheter, huruvida en lärare, som på grund av sjukdom icke

kunnat tjänstgöra under ett läsår, för den efter läsårets slut följande ferien

skall äga uppbära oavkortad lön eller ej. Det sagda belyses bäst av följande

exempel. En lärare, som varit i tjänst ett läsår, vilket slutat den 7 juni.

begär och erhåller sjukledighet för det därpå följande läsåret, vilket slutar

den 3 juni. Denna lärare torde icke kunna förpliktas att avstå något av

sin lön under den därpå följande ferien, da han vid ferietidens början (den

4 juni) icke kan sägas sedan minst ett år icke hava bestritt sin tjänst. Reduktionsregeln

blir i själva verket icke tillämplig i alla de fall, då läraren

vant sjukledig under ett läsår, och detta läsår slutar tidigare än nästföregående

läsår.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

29

Förevarande stadgande synes närmast hava varit avsett att tillämpas å

sådana lärare, vilka icke varit i tjänst under två terminer i följd. Då, såvitt

för statskontoret är bekant, efter civila avlöningsreglementets ikraftträdande

av de befattningshavare, å vilka reglementet blir tillämpligt, endast

innehavare av lärarbefattningar skulle komma i åtnjutande av ferier,

skulle måhända förevarande stadgande kunna förtydligas på det sättet, att

orden »sedan minst ett år» utbyttes mot »sedan minst två terminer» eller

»sedan nästföregående motsvarande ferieperiods början».

Någon motsvarande spärregel vid långledigheter av annan art, t. ex. vid

tjänstledighet för enskilda angelägenheter, finnes icke intagen i det nya

reglementet. Statskontoret vill i anledning härav rikta uppmärksamheten

därå att tillämpningen av reglementet i dessa fall för lärarnas vidkommande

blir i hög grad beroende av det sätt, på vilket vederbörande myndigheter förfara

vid ledighets beviljande, nämligen om ledighet kommer att beviljas för

termin och läsår eller för kalenderår.

I anledning av vad statskontoret sålunda yttrat har lönenämnden anfört.

Lönenämnden finner sig böra uttala, att skäl måhända kunna förefinnas

för en ändring i sak av 15 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. Därest

emellertid en sådan ändring befinnes icke böra vidtagas, vill lönenämnden

framhålla, att huvudsyftet med statskontorets ifrågavarande förslag kan vinnas

även på den vägen, att särskild bestämmelse i förevarande sammanhang

meddelas för lärarnas vidkommande. En sådan föreskrift, vilken borde erhålla

sin plats mellan förslagets 9 och 10 punkter, kunde då förslagsvis givas

den innebörden, att vad i 15 § 1 mom. andra stycket sägs angående en tid

av minst ett år i stället skall avse en tid av minst två terminer.

I nämnda sammanhang har statskontoret erinrat att någon spärregel motsvarande

den i 15 § 1 mom. intagna icke finnes i det nya reglementet meddelad

för andra fall av långledigheter än vid sjukdom, exempelvis vid tjänstledighet

för enskilda angelägenheter. Statskontoret har i anledning härav

riktat uppmärksamheten på att tillämpningen av reglementet i dessa fall för

lärarnas vidkommande blir i hög grad beroende av det sätt, på vilket vederbörande

myndigheter förfara viel ledighets beviljande, nämligen örn ledighet

kommer att beviljas för termin och läsår eller för kalenderår (eller del därav).

Vad statskontoret sålunda anfört föranleder lönenämnden till det uttalandet,

att lönenämnden för sin del i avgivna utlåtanden i allmänhet plägat

intaga den ståndpunkten, att vid lärares tjänstledighet för enskilda angelägenheter,

vilken varit av längre varaktighet, exempelvis överstigande ett år,

ledigheten bör beviljas för kalenderår eller del därav i stället för läsårs- eller

terminsvis. Denna lönenämndens mening har ock vunnit stöd genom av

Kungl. Maj:t meddelade beslut.

1 motsats till myndigheterna anser jag den åberopade bestämmelsen i 15 §

1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet äga tillämpning även i

andra fall än då tjänstledigheten föranletts av sjukdom. Det synes däremot

tydligt att bestämmelsen icke är tillämplig, i (Ion mån ferietiden innefattas

i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet. Även under den tid, då

tjänstledighetstiden sammanfaller med ferietid, höra nämligen de bestämmelser

tillämpas, som gälla för tjänstledighet av det slag, varom fråga är.

Beträffande här ifrågavarande befattningshavare synes en särskild föreskrift

höra meddelas av innebörd, att ferieberättigad tjänsteman, som icke

bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

räkning under de två terminerna närmast före ferietid, skall vidkännas Aavdrag

under ferietiden, i den mån densamma icke innefattas i tiden för

tjänstemannen meddelad tjänstledighet.

Det bör ankomma på den tjänstledighetsbeviljande myndigheten att, därest

tjänstledighet, som sökts för tjänstgöringstid, skäligen bör omfatta jämväl

ferietid, föreskriva såsom villkor för ansökningens beviljande att densamma

kompletteras med ansökan om ledighet jämväl för ferietiden.

Punkten 10.

Beträffande denna punkt har den sakkunnige anfört följande.

För närvarande har en lärare rätt till C-avdrag vid ledighet i och för studier

för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne, dock sammanlagt

för högst sex månader av den tid han innehar befattning inom en och samma

lönegrad. Enligt 16 § b) civila avlöningsreglementet skall tjänsteman

framdeles vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver

arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens

kompetens för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt

högst 120 dagar av den tid han innehar befattning inom en och

samma lönegrad. Med hänsyn till den utformning hithörande bestämmelse

sålunda kommer att få, torde det för lärarnas vidkommande vara tillfyllest att

föreskriva, dels att vad som sägs om »verket» skall avse »undervisningsväsendet»,

dels ock att den för tjänstemän i allmänhet stadgade tidsbegränsningen,

vilken ändrats från tre månader till 120 dagar, må fortfarande avse 180

dagar, detta för att möjliggöra, att en hel termin kan inrymmas under den

ifrågavarande bestämmelsens tillämpningsområde.

I Skolöverstyrelsen har påpekat, att 16 § b) civila avlöningsreglementet förutsätter,

att en prövning av det särskilda fallet verkställes; i det remitterade

förslaget vore emellertid icke angivet, vilken myndighet som skall besluta i

ämnet. Skolöverstyrelsen har föreslagit ett stadgande av innehåll, att prövning

av frågan örn tillämpning av B-avdrag vid tjänstledighet enligt 16 § b)

skulle tillkomma överstyrelsen.

I detta sammanhang torde jag få upptaga till behandling den av lektorernas

förening gjorda, i det föregående omförmälda framställningen. Föreningen

hemställer däri om ändring i den för närvarande gällande liksom

till fortsatt giltighet föreslagna bestämmelsen, att lärare äger åtnjuta oavkortad

lön under tjänstledighet, vilken enligt medgivande av Kungl. Majit

använts för att göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt sätt

kunna tjäna undervisningsväsendets intressen. I sådant hänseende föreslås,

att oavkortad lön skulle kunna utgå under tjänstledighet, vilken lärare enligt

medgivande av Kungl. Majit använt för att göra iakttagelser eller idka studier,

»som på ett påtagligt sätt gagna det vetenskapliga forskningsarbetet eller

på annat sätt tjäna undervisningsväsendets intressen». Vidare hemställes, att

ändring vidtages i den under förevarande punkt upptagna bestämmelsen.

I detta hänseende föreslås att B-avdrag skulle — med oförändrad tidsbegränsning

— tillämpas vid tjänstledighet, varunder lärare idkar studier eller

bedriver arbete, »som prövas vara av betydelse för vetenskaplig forskning

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

31

eller i övrigt till gagn för undervisningsväsendet eller för lärarens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom undervisningsväsendet».

Lönenämnden har i anledning härav anfört följande.

Till en början vill lönenämnden fästa uppmärksamheten vid, att det icke

synes fullt klart, var gränsen i olika fall skall dragas mellan verksamhet,

»som på ett påtagligt sätt gagnar det vetenskapliga forskningsarbetet» — i

vilket fall oavkortad lön skulle ifrågakomma — och arbete, »som prövas

vara av betydelse för vetenskaplig forskning» — i vilket fall B-avdrag skulle

tillämpas. Vidare vill det förefalla lönenämnden, att det mangen gång skulle

medföra ganska avsevärda svårigheter för den prövande myndigheten —

Kungl. Majit i det förra fallet, skolöverstyrelsen respektive kommerskollegium

i det senare — att avgöra, huruvida sådana förhållanden kunna anses

i det särskilda fallet föreligga, som skulle medföra en tillämpning av endera

av de föreslagna bestämmelserna. Slutligen kan lönenämnden icke underlåta

att framhålla, att de av lektorernas förening nu framställda önskemålen

icke gärna låta sig förverkliga med hänsyn tagen blott till undervisningsväsendet;

inom åtskilliga andra områden av statsförvaltningen exempelvis

biblioteken, arkiven och de medicinska institutionerna kan

givetvis mången gång önskvärdheten av gynnsammare avdragsvillkor vid

tjänstledighet för vetenskapligt arbete tänkas framträda med lika stort berättigande

som inom undervisningsväsendet.

Vad därefter angår de speciella grunderna för de i framställningen föreslagna

avdragsbestämmelserna, får lönenämnden anföra, att lönenämnden

icke i detta sammanhang kan tillstyrka, att rätten till oavkortad lön. utvidgas

i föreslagen omfattning; detta skulle innebära en förmån, som icke

finnes för närvarande och icke heller fanns under tiden före den nuvarande

löneregleringens ikraftträdande.

Vad åter angår området för tillämpning av B-avdrag vill det förefalla lönenämnden,

att syftet med den remitterade framställningen skulle kunna till

väsentlig del tillgodoses genom en friare tolkning av de tilltänkta författningsbestämmelserna

på detta område. Enligt sakkunnigförslaget angående

lärarnas inordnande under civila avlöningsreglementet skulle framdeles gälla,

att B-avdrag skulle tillämpas för tid, varunder lärare idkar studier eller bedriver

arbete, som prövas vara av betydelse för undervisningsväsendet eller

för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom undervisningsväsendet.

Detta innebär i viss mån en utvidgning av de i civila avlöningsreglementet

ingående bestämmelserna, vilka avse »verket» i stället för »undervisningsväsendet».

Enligt lönenämndens mening synes emellertid hinder

icke möta att giva begreppet »undervisningsväsendet» i detta sammanhang

en så vidsträckt innebörd, att därunder kan inrymmas icke blott skolväsendet

utan även universitet och högskolor och andra högre lärdomsanstalter.

Lönenämnden vill påpeka, att den i det nu gällande avlöningsreglementet

förekommande benämningen »statens undervisningsväsende» icke är avsedd

att förekomma i de nya avlöningsbestämmelserna. Lönenämnden anser sig

fördenskull kunna förorda den angivna vidsträcktare tolkningen av begreppet

»undervisningsväsendet» i berörda författningsrum.

Örn begreppet »undervisningsväsendet» i samband med bestämmelsen i

16 § b) civila avlöningsreglementet gives den nämnda innebörden, kan detta

få till följd en utvidgning av tillämplighetsområdet för det förut nämnda

stadgandet, enligt vilket oavkortad Ilin må utgå vid iakttagelser och studier,

som på ett påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen. En

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

sådan konsekvens synes emellertid icke i och för sig orimlig. Erinras må,

att en tillämpning av sistnämnda bestämmelse förutsätter Kungl. Maj:ts

medgivande.

För egen del får jag till en början i anslutning till de för närvarande gällande

bestämmelserna förorda, att lärare må äga rätt till B-avdrag vid ledighet

i och för studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne.

Enligt 16 § civila avlöningsreglementet skall tjänsteman vidkännas B-avdrag

för tid, varunder han idkar studier eller bedriver arbete, som prövas

vara av betydelse för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller befattning

inom verket. För lärarnas vidkommande bör enligt min uppfattning

»verket» ersättas med »den skolform, vid vilken läraren är anställd».

Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att i de olika fallen pröva, huruvida

förutsättning för stadgandets tillämpning föreligger.

I nyss angivna paragraf stadgas vidare, att tjänsteman skall vidkännas

B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver arbete, som prövas

vara av betydelse för verket. Örn »verket» här utbytes mot »undervisningsväsendet»

synes det ej uteslutet, att sistnämnda begrepp vid tillämpningen

anses allenast inrymma den skolform, vid vilken läraren är anställd.

Vid en mera vidsträckt tolkning omfattar emellertid »undervisningsväsendet»

såväl hela det statliga som det kommunala och enskilda skolväsendet. Och

slutligen kan, såsom lönenämnden påpekat, begreppet »undervisningsväsendet»

givas en så vidsträckt innebörd, att därunder inrymmas även universitet

och högskolor och andra högre lärdomsanstalter.

Jag anser för min del, att lärare bör kunna bibehållas vid sin avlöning

minskad med B-avdrag under tjänstledighet för idkande av sådana studier

eller bedrivande av sådant arbete, som med hänsyn jämväl till lärarens personliga

kvalifikationer prövas vara av betydelse för de högre lärdomsanstalterna

eller för det statliga, kommunala eller enskilda skolväsendet — således

för undervisningsväsendet i vidsträckt bemärkelse. Huruvida sådana förutsättningar

föreligga i de särskilda fallen, synes emellertid böra ankomma

på Kungl. Maj:t att pröva.

Ledighet med B-avdrag av nu nämnda anledningar bör allenast få åtnjutas

för sammanlagt högst 180 dagar av den tid, läraren innehar befattning

inom en och samma lönegrad.

Örn »undervisningsväsendet» i detta sammanhang gives den vidsträckta

innebörd, som sålunda förordats, bör samma uttryck i den under första

stycket av punkten 9 i sakkunnigförslaget intagna bestämmelsen tolkas på

motsvarande sätt.

Punkten 11.

Under denna punkt har den sakkunnige, i anslutning till vad som för närvarande

gäller, föreslagit ett allmänt stadgande örn rätt för Kungl. Majit

att bestämma grunderna för lärares avlöning under tjänstledighet från egen

befattning för att tjänstgöra vid annan läroanstalt.

Lönenämnden har härom anfört följande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

33

Enligt det föreslagna stadgandet skulle Kungl. Maj:t bestämma de närmare

grunder, som skulle gälla för avlöningens beräknande i sådana fall, då

lärare åtnjuter tjänstledighet från egen befattning för att tjänstgöra vid annan

statlig läroanstalt. En liknande allmän bestämmelse finnes i det nuvarande

avlöningsreglementet för de statsanställda lärarna, och den därtill

hörande tilläggsbestämmelsen, varigenom förhållandet i fråga närmare regleras,

återfinnes i 5 § kungörelsen 1937: 953. Lönenämnden anser sig böra

förorda, att den på denna punkt tilltänkta tilläggsbestämmelsen intages direkt

i avlöningsreglementet. Vad densammas sakliga innebörd beträffar får

lönenämnden anföra följande.

Enligt 5 § 2 mom. nyssnämnda kungörelse gäller, att -— där ej skolöverstyrelsen

annorlunda förordnar — för Övningslärare, som åtnjuter tjänstledighet

för ifrågavarande ändamål, lönen må, därest det för läraren bestämda

antalet undervisningstimmar är större vid den läroanstalt, där läraren har

sin ordinarie anställning, än vid den läroanstalt, där han tjänstgör, beräknas

efter förstnämnda timantal. Denna regel, som alltså kan medföra, att en

övningslärares lön till en tid beräknas efter ett timantal, som — stundom

avsevärt — överstiger det för honom faktiskt gällande, är motiverad biand

annat av hänsynen till pensionsförhållandena och har uppställts närmast

med tanke på det fall, att en lärare under pågående läsår utnämnes till en

tjänst med högre timantal men med tjänstledighet därifrån fortsätter att

tjänstgöra i sin gamla befattning till läsårets slut; det har då ansetts motiverat

att i författningen öppna en möjlighet att redan från början låta läraren

beräkna lönen efter det med den nya tjänsten förenade högre timantalet.

Givetvis måste emellertid skolöverstyrelsen vid den prövning av ärendet,

som i nu gällande bestämmelse förutsättes, tillse, att den sålunda anvisade

möjligheten icke utnyttjas i en ur saklig synpunkt icke motiverad omfattning.

Lönenämnden anser sig böra förorda viss omformulering av den

nu gällande bestämmelsen i syfte att mera uttryckligt framhäva den fria

prövning av visst särskilt fall, som avses skola verkställas. Lönenämnden

förutsätter härvid, att de nu i författningen bestämda grunderna må kunna

tillämpas, då skäl därtill prövas vara för handen.

Jag ansluter mig till vad lönenämnden sålunda föreslagit.

Punkten 12.

Den sakkunnige har beträffande förslaget i denna del anfört följande.

För närvarande gäller, att kallortstillägg för lärare i övningsämne, vilkens

lön reducerats på grund av liigre undervisningsskyldighet än 30 veckotimmar,

skall undergå motsvarande reduktion, som tillämpats i fråga örn lönen.

Någon häremot svarande föreskrift angående ökning av kallortstilläggets

fastställda belopp, därest övningslärares lön ökas utöver löneklasslönen av

den anledning att timantalet överstiger 30, finnes emellertid icke. Det synes

böra övervägas, örn icke för övningslärarnas vidkommande kallortstillläggets

beräknande borde mera än sorn nu är fallet frigöras från de för lönens

beräknande meddelade föreskrifterna. Ur vissa synpunkter kunde

visserligen med hänsyn till det nya avlöningsreglementets bestämmelser måhända

göras gällande den uppfattningen, att anledning saknas att icke låta

kallortstillägget höjas, när lönen ökar vid timantal över 30, för den händelse

man accepterar regeln att kallortstillägget skall nedgå, så snart lönen minskar

vid timantal under 30. 1 civila avlöningsreglementet upptages nämligen

kallortstillägget under rubriken »Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar»,

varvid tillägget i fråga närmast torde få anses tillhöra kategorien »fasta löij

diana lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 217. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

netillägg». Om över huvud ett sådant fast lönetillägg skall kunna tänkas

utgå med varierande belopp, vore det måhända icke otänkbart att låta detsamma

följa lönens växlingar, såväl ovanför som nedanför det för vederbörande

löneklass gällande beloppet. Emellertid torde det vara mest i enlighet

med kallortstilläggets natur att i princip betrakta detsamma såsom ett

enhetligt lönetillägg, som i regel bör utgå med ett visst, oföränderligt belopp.

1 enlighet härmed synes i allmänhet kalloidstillägget böra utgå till övningslärarna

med det i avlöningsreglementet fastställda beloppet, oavsett de på

grund av tjänstgöringens olika omfattning föreliggande växlingarna i den

till dessa lärare utgående lönen. Dock synes härvid den begränsningen

lämpligen böra stadgas, att om timantalet nedgår under 16 veckotimmar,

bör endast halvt kallortstillägg utgå.

Statskontoret bar anfört följande.

Kallortstillägg till Övningslärare skulle enligt förslaget utgå oavkortat,

därest övningslärarens lön beräknades efter 16 veckotimmar eller mera, samt

i annat fall med hälften. I anslutning härtill har 1936 års lönekommitté

i sitt förslag till civilt icke-ordinariereglemente förordat, att för extra tjänsteman

med avkortad tjänstgöringstid kallortstillägget skall reduceras till hälften

av eljest utgående belopp.

Enligt nu gällande bestämmelser reduceras kallortstillägget — i likhet med

lönen — i förhållande till tjänstgöringstidens avkortning. Statskontoret har

sig icke bekant, att denna regel föranlett några särskilda svårigheter i sin

tillämpning, och vill ämbetsverket ifrågasätta, om tillräckliga skäl förefinnas

till en ändring i enlighet med förslagets innebörd. Anses emellertid

en sådan ändring böra vidtagas, torde stadgandet böra förtydligas så, att av

detsamma klart framgår, att Övningslärare även i fall, då lian innehar flera

tjänster, icke bör få komma i åtnjutande av mer än helt kallortstillägg.

Lönenämnden har förordat den jämkningen i uttryckssättet, att kallortstillägg

skall utgå med halvt belopp, då lönen beräknas efter en undervisningsskyldighet

av högst 15 veckotimmar. Härigenom undvekes att gymnastiklärarnas

rätt att räkna särskilda timmar för arbetet med friluftsverksamheten

bomme att påverka frågan, huruvida helt eller halvt kallortstilllägg

skulle utgå. I anledning av att statskontoret ansett det ifrågavarande

stadgandet böra förtydligas så, att av detsamma klart framginge, att Övningslärare

även i fall, då han innehade flera tjänster, icke borde få åtnjuta

mer än helt kallortstillägg, har lönenämnden framhållit, att ett sådant förtydligande

icke torde vara behövligt, samt erinrat, att 1936 års lönekommitté

vid framläggandet av förslag till civilt icke-ordinariereglemente ansett en begränsning

av nämnda innebörd självfallen (betänkandet 1938: 52 sid. 52).

För egen del finner jag mig i fråga om kallortstilläggets beräknande för

lärare i övningsämne böra ansluta mig till det av den sakkunnige framställda

förslaget, att detta tillägg skall utgå med antingen helt eller halvt

belopp, på sätt jämväl 1936 års lönekommitté numera föreslagit beträffande

icke-ordinarie tjänstemän inom allmänna civilförvaltningen. Helt kallortstillägg

torde, såsom lönenämnden förordat, böra utgå, då undervisningsskyldigheten

överstiger 15 veckotimmar.

Det synes mig lämpligt, att i författningstexten angives, att Övningslärare,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

35

som innehar flera tjänster, icke må uppbära kallortstillägg med högre sammanlagt

belopp för år än det som i 20 § civila avlöningsreglementet bestämts

för den kallortsklass stationeringsorten tillhör.

Punkten 13.

Den sakkunnige har framhållit följande.

Efter lärarpersonalens inordnande under det nya civila avlöningsreglementet

skulle frågan om ersättning till lärare, som tjänstgör såsom vikarierande

rektor, möjligen kunna anses reglerad på grundval av stadgandet i

det nya reglementets 21 § 1 mom. Denna bestämmelse avser sådana fall,

då tjänsteman med lön enligt löneplan A erhållit förordnande att såsom

vikarie uppehålla befattning inom högre lönegrad av samma löneplan. Nu

föreslås i fråga om rektorsbefattningarna bland annat, att dessa skola anses

tillhöra vissa lönegrader och löneklasser enligt löneplan A. Slutsatsen skulle

då kunna bliva den, att bestämmelsen i 21 § 1 mom. borde komma i tilllämpning

i de fall, då en lärare med lön enligt löneplan A tjänstgör såsom

vikarierande rektor.

Emellertid är det icke avsett att bestämmelsen i 21 § 1 mom. skall tilllämpas

i fall av nyssnämnt slag. Rektorsbefattningarnas indelning i olika

avlöningsgrupper låter sig icke ulan vidare anpassa efter de grunder för bestämmandet

av ersättning till vikarier, som fastställts i det nya civila avlöningsreglementet.

Frågan torde böra lösas genom särskilda, av Kungl. Maj :t

utfärdade bestämmelser. Till undvikande av misstolkning har en uttrycklig

bestämmelse härom ansetts erforderlig.

Jag biträder den sakkunniges förslag i denna del.

Punkten 14.

Mot bestämmelserna under denna punkt, vilka överensstämma med föreskrifterna

i 19 § 2 mom. i gällande avlöningsreglemente, finner jag ingen anledning

till erinran.

Punkten 15.

Under denna punkt upptagas, i anslutning till nu gällande föreskrifter, ett

antal särskilda ersättningar, vilka kunna tillerkännas lärare för utförande

av göromål av skilda slag.

Beloppen hava omräknats med utgångspunkt från nuvarande förhållanden,

varvid — med hänsyn bland annat till att rörligt tillägg icke kommer

att utgå å sådana ersättningar — vissa av de nuvarande beloppen höjts. I

ett par fall bar ingen uppräkning skett, av det skälet att dyrtidstillägg faktiskt

icke för närvarande utgår på ifrågavarande belopp, enär gällande maximeringsbestämmelser

träda i tillämpning.

Skolöverstyrelsen bar funnit de föreslagna böjningarna av nuvarande belopp

väl motiverade.

Statskontoret bar påpekat, att de i 2 mom. av avlöningsreglementets slutparagraf

meddelade bestämmelserna böra bringas att avse även ifrågavarande

ersättningar.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

Lönenämnden har anfört följande.

Det synes lönenämnden böra göras till föremål för övervägande, huruvida

med hänsyn till ordalydelsen av 28 § 3 mom. civila avlöningsreglementet

särskilda bestämmelser behöva i avlöningsreglementet meddelas rörande de

här ifrågavarande arvodena och ersättningarna eller vissa av dem. Dock

torde praktiska skäl kunna åberopas för bestämmelsernas meddelande i

själva reglementet — en anordning som för övrigt tillämpas i nu gällande

avlöningsreglemente. Därest skäl befinnas tala för bestämmelsernas bibehållande

i den föreslagna formen, torde det under b) upptagna allmänna

stadgandet lämpligen kunna utvidgas till att omfatta även vissa andra uppdrag

än att anordna och förrätta fyllnadsprövningar; när fråga blir om utfärdande

av avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare kunna härigenom

formliga bestämmelser ersättas av en hänvisning.

Lönenämnden har vidare anfört, att vid utformningen av avlöningsreglementets

slutparagraf bör, såsom statskontoret framhållit, det i densammas

2 mom. ingående stadgandet angående skyldighet för tjänsteman att underkasta

sig ändrade bestämmelser i vissa hänseenden bringas att avse jämväl

de i den nu ifrågavarande punkten — liksom de i motsvarande punkt under

56 § 3 mom. — omförmälda förmånerna.

Jag förordar, att bestämmelser angående ifrågavarande ersättningar intagas

i avlöningsreglementet.

Mot ersättningsbeloppens storlek finner jag icke anledning till erinran.

De ytterligare uppdrag, som enligt lönenämndens förslag skulle införas

under b), äro uppdrag såsom kvinnlig sakkunnig, tillsynslärare, bibliotekarie

och biträde å rektorsexpedition. Jag tillstyrker, att sådan komplettering

sker.

Till frågan om skyldighet för ifrågavarande befattningshavare att underkasta

sig ändrade bestämmelser rörande ersättningsbeloppen torde jag framdeles

få återkomma i samband med framläggande av förslag till ändringar i

civila avlöningsreglementets slutparagraf.

Punkten 16.

Under förevarande punkt hava intagits bestämmelser angående tjänstgöringstraktamente

i vissa fall. Föreskrifterna hava utformats i anslutning

till nu gällande stadganden i 9 § andra stycket kungörelsen den 3 december

1937 (nr 953). I enlighet med ett av lönenämnden gjort påpekande torde

möjlighet böra beredas Kungl. Majit att i särskilt fall förordna, att tjänstgöringstraktamente

skall utgå under lärares tjänstgöring vid annan läroanstalt.

I övrigt föranleder den sakkunniges förslag ingen erinran från

min sida.

I detta sammanhang får jag slutligen upptaga en av lönenämnden väckt

fråga örn rörligt tillägg åt lärare, vars lön minskats på grund av med tjänsten

förenade särskilda förmåner.

Lönenämnden har i detta hänseende anfört följande.

29 § 1 mom. civila avlöningsreglementet upptager det grundläggande stadgandet,

att rörligt tillägg utgår bland annat å lön. För vissa tjänstinnehavare

vid de allmänna läroverken utgår lön dels av statsmedel, dels av dona
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 217.

37

tionsmedel, varvid den för befattningen gällande lönen minskas med det efter

uppskattning fastställda beloppet för donationens avkastning. Givetvis

bör en lärare, i vars avlöning ingår avkastning av donation, äga åtnjuta rörligt

tillägg å samma grundbelopp som skulle gälla, om hela lönen för honom

utginge av statsmedel. Därest det icke skulle anses självfallet, att rörligt

tillägg bör utgå efter nu angivna grunder, synes en särskild bestämmelse

böra meddelas i förevarande sammanhang av innebörd, att vid tillämpning av

bestämmelserna i 29 § 1 mom. skall med lön förstås jämväl belopp, varmed

lärares avlöning från statsverket jämlikt de i 2 punkten av 54 § 9 mom. meddelade

föreskrifterna må hava minskats.

För egen del ansluter jag mig till den uppfattning, åt vilken lönenämnden

i denna fråga givit uttryck. Särskild föreskrift synes böra meddelas i det omhandlade

avseendet. Det torde böra överlåtas åt Kungl. Majit att bestämma,

huruvida och i vad mån rörligt tillägg skall utgå för det fall att lönen understiger

det belopp, vartill de särskilda förmånerna uppskattats.

54 §10 mom. Under detta moment har den sakkunnige upptagit särskild

föreskrift rörande avlöningsförstärkning åt nomadskolinspektören.

Den sakkunnige anför härom följande.

De för närvarande gällande bestämmelserna angående särskilt lönetillägg

åt nomadskolinspektören återfinnas i kungörelsen den 13 maj 1938 (nr 194).

Benämningen »särskilt lönetillägg» torde böra utbytas mot »avlöningsförstärkning»,

varigenom överensstämmelse vinnes med i civila avlöningsreglemenlet

i övrigt använd terminologi. Bestämmelsen har utformats i anslutning

till andra liknande fall, som omförmälas i reglementet (t. ex. 51 § 8 mom. 1).

Det föreslagna beloppet, 1,500 kronor, har satts lika med det för närvarande

gällande, då nomadskolinspektören på grund av gällande maximeringsbestämmelser

icke nu åtnjuter dyrtidstillägg å sitt särskilda lönetillägg.

Skolöverstgrclsen har förklarat sig icke hava något att erinra beträffande

detta moment.

Statskontoret har anfört, att det i 2 mom. av reglementets slutparagraf ingående

stadgandet angående skyldighet för tjänsteman att underkasta sig

ändrade bestämmelser i vissa hänseenden borde bringas att avse jämväl nu

ifrågavarande avlöningsförstärkning.

Lönenämnden å sin sida har beträffande den av statskontoret berörda frågan

uttalat, att nämnden icke kunde ansluta sig till statskontorets förslag, då

en sådan åtgärd icke skulle stå i överensstämmelse med de i civila avlöningsreglementet

eljest tillämpade grunderna beträffande till andra befattningshavare

utgående förmåner av jämförlig art.

Jag ansluter mig till vad av den sakkunnige föreslagits beträffande avlöningsförstärkning

åt nomadskolinspektören.

På av lönenämnden anförda skäl finner jag mig icke böra förorda, att hänvisning

till nu ifrågavarande moment införes i 59 § 2 mom.

5 6 §3 m o m. Enligt den sakkunniges förslag skola under ifrågavarande

moment meddelas särskilda bestämmelser för lärarpersonalen — med undantag

dock för rektorerna — vid navigationsskolorna. De föreslagna bestämmelserna

överensstämma med de motsvarande föreskrifter, som av den sak
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

kunnige förordats beträffande lärarpersonalen vid de förut behandlade läroanstalterna.

Beträffande den sakkunniges förslag i denna del får jag för egen del allenast

framhålla, att de i det föregående förordade jämkningarna i och tilläggen

till de av den sakkunnige under 54 § 9 mom. föreslagna bestämmelserna böra

i tillämpliga delar iakttagas jämväl i fråga örn de nu förevarande föreskrifterna.

Rektorer. Enligt den sakkunniges förslag skulle avlöningsbestämmelserna

för rektorerna vid de under 54 § 9 moni. och 56 § 3 mom. omhandlade läroanstalterna

införas under en särskild avdelning av reglementet med rubrik:

»Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan.»

En dylik anordning, vilken tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna,

innebär, att de i civila avlöningsreglementets 1 avd. meddelade allmänna

bestämmelserna bliva utan särskild föreskrift tillämpliga på rektorerna.

I den mån ytterligare föreskrifter anses skola gälla eller örn modifikationer

anses böra stadgas i fråga örn de allmänna bestämmelserna, måste särskilda

föreskrifter härom meddelas.

Den sakkunniges författningsförslag omfattar nio punkter. Beträffande

dessa må framhållas följande.

Punkten 1.

Vad under första punkten föreslagits i fråga om bestämmelsernas tilllämpningsområde

har icke föranlett yttranden från myndigheternas sida.

Jag tillstyrker den föreslagna bestämmelsen.

Punkten 2.

Den sakkunnige har anfört följande.

Här har ansetts böra intagas nu gällande föreskrift, att rektorsbefattningarna

tillsättas medelst förordnande för viss tid.

En ordinarie tjänsteman inom allmänna civilförvaltningen, som erhållit

förordnande att bestrida sådan chefsbefattning, som tillsättes medelst förordnande

för viss tid, frånträder samtidigt sin dittills innehavda tjänst.

Skulle hans förordnande å chefsbefattningen upphöra utan att efterföljas

av förnyat förordnande, måste särskilda åtgärder vidtagas för att han skall

kunna kvarstå i statstjänst. För ett par fall finnas i avlöningsreglementet

bestämmelser meddelade i syfte att underlätta övergång till annan tjänst.

Sålunda stadgas i 57 § 1 mom. punkt 3, att på därom gjord ansökning

Kungl. Majit äger medgiva, att tjänsteman, som varit postsparbankschef,

må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad han före förordnandet

tillhörde. Har sådant medgivande lämnats, skall för bestämmande av tjänstemannens

placering i löneklass så anses, som om han även under den tid

förordnandet varat innehaft ordinarie befattning inom nämnda lönegrad.

En annan ordning gäller i fråga om rektorer. En ordinarie lärare, vilken

förordnats att bestrida rektorsbefattning — även beträffande dessa befattningar

är, såsom ovan nämnts, tillsättningsformen förordnande för viss tid

— kan när som helst återgå till den ordinarie lärartjänst han innehade vid

rektorsförordnandets början. Nämnda tjänst blir visserligen i vederbörlig

ordning återbesatt med ordinarie innehavare, men i den nye tjänstinnehavarens

fullmakt inryckes ett förbehåll, att han skall vara skyldig att, därest den

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition iu 217.

39

rektor, vars lärartjänst han innehar, övertager utövningen av lärartjänsten,

träda i tjänstgöring vid den läroanstalt Kungl. Majit bestämmer. Den anordningen

alt vid ett rektorsförordnandes upphörande vara tillförsäkrad en

reträttplats, som sålunda tillämpas i fråga om rektorerna, kan till och med

i praktiken utsträckas på sätt framgår av följande exempel: En lektor i A

blir rektor i B. Under hans rektorstid blir ett lektorat i hans ämnen ledigt

i C. Han söker och erhåller nämnda lärarbefattning. Detta innebär emellertid

icke att han behöver tillträda sin nya lektorstjänst; han kan mycket

väl fortfara att vara rektor, och den senaste utnämningen till lektor innebär

då allenast, att läraren har förskaffat sig förändrade möjligheter i fråga

örn reträttplats, i den händelse hans rektorsförordnande skulle upphöra under

sådana omständigheter, att han måste återgå lill lärartjänst.

När nu lärarna skola inordnas under civila avlöningsrcglementet, har till

en början övervägts att i fråga örn en lärare, som blir rektor, tillämpa samma

anordning i förevarande avseende, som gäller i fråga örn exempelvis en

ordinarie tjänsteman, som blir postsparbankschef. Givetvis måste det framstå

såsom ett önskemål, att förhållandena inom undervisningsväsendet även

i förevarande avseende så nära som möjligt kunde anpassas efter vad som

gäller inom statsförvaltningen i övrigt. Då emellertid den nuvarande ordningen

beträffande rektorernas innehavande av sina lärartjänster icke torde

kunna anses direkt oförenlig med grunderna för det nya avlöningsreglementet

och dessutom delvis är av praktiskt-organisatorisk natur, har i förevarande

sammanhang tillräcklig anledning icke synts föreligga att föreslå

ändrade bestämmelser i nu omhandlade avseende.

De föreslagna bestämmelserna ansluta sig så nära som möjligt till motsvarande

föreskrifter i civila avlöningsrcglementet.

Skolöverstyrelsen har förklarat sig på det livligaste tillstyrka vad den sakkunnige

sålunda förordat i fråga om bibehållande av nu gällande regler.

Överstyrelsen framhåller, att det såväl för undervisningsväsendet som folden

enskilde rektorn vore av stort intresse, att ombyte på rektorsposterna

kunde ske utan att därvid hänsyn behövde tagas till eventuell

reträttplats.

Lönenämnclen har förordat ett tillägg till de av den sakkunnige under

förevarande punkt upptagna bestämmelserna, avseende att rektor icke skulle

vara skyldig att under löpande förordnandetid underkasta sig förflyttning

till annan befattning.

För egen del anser jag tillräcklig anledning saknas att i detta sammanhang

vidtaga ändring i den nu gällande bestämmelsen, enligt vilken en lärare,

som förordnats att uppehålla rektorsbefattning men vilkens förordnande

upphör, övergår till sin innehavande ordinarie lärarbefattning.

I anslutning till vad i civila avlöningsrcglementet stadgas angående exempelvis

skyldighet för förste provinsialläkare att såsom vikarie bestrida medicinal

rådsbelältning torde under förevarande punkt böra intagas föreskrift angående

viss skyldighet för rektor att såsom vikarie bestrida ledamotsbefattning

i skolöverstyrelsen. Frågan örn gottgörelse för sådant vikariat torde liksom

för närvarande böra regleras genom av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

I likhet med innehavare av befattning, tillhörande löneplan C, synes rektor

icke böra underkastas den i 3 § 3 mom. första stycket intagna föreskriften

örn förflyttningsskyldighet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

Punkten 3.

Under tredje punkten har den sakkunnige infört särskild löneplan för rektorerna.

Beträffande denna anför den sakkunnige följande.

För närvarande gäller, att rektorsbefattningarna vid de olika läroanstalterna

skola anses tillhöra vissa angivna lönegrader bland de för lärare i

allmänhet gällande. Denna anordning, vilken tillkommit närmast för att

erhålla en utgångspunkt för bestämmandet av rektorernas pensioner, föreslås

bibehållen i fortsättningen (jämför författningsförslaget under 6). Sedan

emellertid numera löneplan A erhållit 37 löneklasser, kunna alla rektorernas

lönebelopp direkt angivas genom en hänvisning till en viss löneklass

i sagda löneplan. I anslutning härtill föreslås under förevarande punkt, att

lönen vid de olika rektorsbefattningarna skall utgå enligt vissa angivna löneklasser

i den under 5 § intagna löneplan A. Detta förhållande är ägnat att

underlätta förfarandet exempelvis vid bestämmandet av tjänstledighetsavdrag.

Emellertid har därjämte en särskild löneplansbeteckning för rektorernas

vidkommande ansetts böra införas; härigenom vinnes bland annat, att i

tjänsteförteckningen direkta hänvisningar kunna äga rum. Rektorernas särskilda

löneplan har här betecknats med bokstaven E; den särskilda löneplan,

som tillämnas för provinsialläkarna — vilka tillhöra femte huvudtiteln

— torde komma att betecknas med bokstaven D. Inom nyssnämnda löneplan

E upptagas vissa lönegrader, betecknade med 1—14, alltefter den löneställning

de olika befattningarnas innehavare skulle erhålla. Löneplanen

upptager icke några avlöningsbelopp utan allenast dels lönegradernas nummer,

dels ock en föreskrift, att lönen utgår enligt viss angiven löneklass i

den under 5 § intagna löneplan A.

Jag tillstyrker den sakkunniges förslag till löneplan, som lämnats utan

erinran av myndigheterna.

Punkten 4.

Under fjärde punkten har den sakkunnige upptagit stadganden, som motsvara

vissa föreskrifter i 6 § civila avlöningsreglementet. I det vid sakkunnigförslaget

fogade förslaget till tjänsteförteckning hava i förekommande fall

rektorsbefattningarna fördelats å fyra avlöningsgrupper.

Statskontoret har anmärkt, att det icke vore erforderligt att i tjänsteförteckningen

bibehålla differentieringen av rektorsbefattningarna i avlöningsgrupper.

Ämbetsverket anser det, därest den nu ifrågavarande fjärde punkten

omformulerades, vara tillräckligt, att för exempelvis rektor vid högre allmänt

läroverk endast angiva lönegraderna E 10—E 13 i tjänsteförteckningen.

Jag förordar, att rektorsbefattningarna i enlighet med sakkunnigförslaget

fördelas på olika avlöningsgrupper i tjänsteförteckningen. Mot den sakkunniges

förslag till bestämmelser under förevarande punkt finner jag med hänsyn

härtill icke någon anledning till erinran.

Punkten 5.

Den sakkunnige har anfört följande.

Enligt 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet må Kungl. Majit eliel’, vad

angår tjänsteman inom 1—27 lönegraderna, vederbörande myndighet meddela

tillstånd för tjänsteman att innehava vissa uppdrag och befattningar.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

41

En direkt tillämpning på rektorerna av nämnda bestämmelse skulle medföra,

att tillstånd i berörda avseende skulle meddelas för vissa rektorer av

Kungl. Maj:t och för andra av vederbörande centrala myndighet — skolöverstyrelsen

respektive kommerskollegium. Då detta synes mindre lämpligt,

föreslås här, att fråga om tillstånd av nyssnämnt slag skall beträffande samtliga

rektorer prövas av Kungl. Majit.

Den i andra stycket föreslagna bestämmelsen angående rätt för rektor att

åtaga sig undervisning i annan läroanstalt överensstämmer med vad som för

närvarande gäller, dock med samma modifikation beträffande tiden för meddelat

tillstånd, som under 54 § 9 mom. punkt 4 föreslagits beträffande lärare

i allmänhet. En självfallen förutsättning är, att den beslutande centrala ämbetsmyndigheten

tillser, att bisysslan icke inverkar hinderligt vid utövandet

av rektorsbefattningen; detta har emellertid ansetts icke behöva direkt utsägas

i författningstexten, när fråga är om rektorer.

Statskontoret har framhållit, att de ifrågasatta bestämmelserna syntes

innebära en viss motsägelse, enär enligt statskontorets mening ett åtagande

att meddela undervisning vid annan läroanstalt innebure en sådan förening

av tjänster, som avses i 4 § 2 mom.

Lönenämnden har biträtt statskontorets anmärkning.

I anslutning till vad myndigheterna anfört synas bestämmelserna under

förevarande punkt böra omformuleras, varvid de under punkten upptagna

båda styckena sammanslås till ett.

Punkten 6.

Den sakkunnige har anfört följande.

Under förevarande punkt upptagas de bestämmelser i civila avlöningsreglementet,

vilka ansetts böra i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande

rektorerna. Härjämte upptages under förevarande punkt en hänvisning

till de lönegrader enligt löneplan A, som rektorsbefattningarna skola

anses tillhöra.

I fråga om den till 10 § gjorda hänvisningen bör framhållas, att en allmän

förutsättning för en tillämpning å rektorerna av de i nämnda paragraf meddelade

bestämmelserna är, att desamma skola äga giltighet endast till och

med utgången av det i det särskilda fallet löpande rektorsförordnandet. Mottager

vederbörande rektor förnyat förordnande å sådan lägre befattning, till

vilken han förflyttats, bör han givetvis erhålla lön i enlighet med vad som

gäller för den nya befattningen. Särskild bestämmelse av nu angiven innebörd

har icke ansetts erforderlig.

1 vad den gjorda hänvisningen till vissa bestämmelser avser 11 § 1 moni.,

torde böra framhållas att hädanefter någon motsvarighet icke kommer att

förefinnas i själva avlöningsreglementet till i nu gällande reglemente ingående

stadgande, att semester för rektor beviljas av vederbörande centrala

myndighet. Bestämmelse av angivna innebörd torde böra införas i vederbörande

läroanstalts stadga.

I det föregående har jag föreslagit, att särskild föreskrift meddelas angående

rätten till rörligt tillägg för lärare, vars lön minskats på grund av med

tjänsten förenade särskilda förmåner. Denna föreskrift bör, jämte de av den

sakkunnige avsedda bestämmelserna, göras tillämplig å rektorerna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. AIaj:ts proposition nr 217.

Punkten 7.

Under sjunde punkten hava införts bestämmelser angående tjänstledighetsavdrag

vid nedsättning av tjänstgöringstiden. Förslaget i denna del överensstämmer

i huvudsak med vad som för närvarande gäller (knngöx-elsen

IVIS/: 953 2 § 2 morn.).

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

I ett hänseende synes förslaget avvika från nu gällande bestämmelser.

Enligt ingressen till denna punkt föreslås nämligen, att denna bestämmelse

skall tillämpas, då rektor medgivits nedsättning av tjänstgöringstiden, medan

nuvarande föreskrifter tillämpas, då rektor åtnjuter tjänstledighet antingen

allenast från rektorsgöromålen eller ock allenast från den honom åliggande

undervisningsskyldigheten.

Vid tillämpning av gällande bestämmelser har därför överstyrelsen ansett

sig kunna ge en rektor tjänstledighet under ferietid med avstående av så stor

del av avdragsbeloppet, som belöper sig på rektorsgöromålen. Då rektor

under denna tid åtnjutit full ledighet och således ej medgivits nedsättning

av tjänstgöringstiden, synes det överstyrelsen, som om denna punkt ej skulle

kunna tillämpas på ifrågavarande ledighet under ferietid och således icke

heller rektor i fortsättningen kunna beredas ledighet under ferietid med partiellt

tjänstledighetsavdrag.

Under hänvisning till det anförda föreslår överstyrelsen ändring av bestämmelserna.

Överstyrelsen framhåller härefter:

Fråga kan uppstå, hur förfaras skall med rektors tjänstledighetsavdrag

vid ledighet, som sträcker sig över ett år. Enligt 15 § 1 mom. andra stycket

tår nämligen vid dylik ledighet en tjänsteman, som åtnjuter ferier, ej heller

linder ferietid komma i åtnjutande av oavkortad lön. En lärare, som exempelvis

är sjukledig mer än ett år i följd, kommer således att få vidkännas

sjukavdrag även under ferierna. Konsekvensen därav skulle bli, att även

rektor vid dylik längre tjänstledighet även under ferietid bör vidkännas helt

sjukavdrag.

Lönenåmnden har, i anledning av vad skolöverstyrelsen sålunda yttrat,

framhållit följande.

Då enligt den föreslagna bestämmelsen — vilken i huvudsak överensstämmer

med motsvarande nu gällande —- tjänstledighetsavdraget för dag

angives skola på visst sätt fördelas mellan rektorsgöromålen och rektors undervisningsskyldighet,

synes härav följa, att stadgandet i fråga är avsett att

tillämpas vid partiell tjänstledighet under lästid, d. v. s. under den tid avåret,

då rektor har både rektorsgöromål och undervisningsskyldighet att

svara för. Vid partiell tjänstledighet för rektor under den övriga delen av

året bör enligt lönenämndens mening huvudregeln i 17 § 1 mom. träda i

tillämpning.

Jag ansluter mig självfallet till vad lönenåmnden sålunda anfört. Det synes

icke böra ifrågakomma, att rektor, som under ferietid vid läroanstalten

åtnjuter full tjänstledighet, icke skulle vidkännas oavkortat tjänstledighetsavdrag.

I författningstexten torde böra angivas, att bestämmelsen är tillämplig

allenast vid partiell tjänstledighet under lästid.

Punkten 8.

De under denna punkt upptagna särskilda ersättningarna utgå för närvarande.

Någon omräkning av beloppen har icke företagits, då på grund av

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

gällande maximeringsföreskrifter dyrtidstillägg icke för närvarande utgår å

desamma.

Jag tillstyrker förslaget i denna del. Till frågan om skyldighet för rektorerna

att underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga örn ersättningsbeloppens

storlek torde jag framdeles få återkomma i samband med framläggande

av förslag till ändring i civila avlöningsreglementets slutparagraf.

Punkten 9.

Den sakkunnige bär anfört, bland annat, följande.

För närvarande gäller, att där rektor såsom bostad anvisas lägenhet, som

disponeras av statsverket eller vederbörande kommun, skall han vara skyldig

att mottaga densamma. Enligt nu gällande avlöningsreglemcnte för allmänna

civilförvaltningen liksom enligt 41 § civila avlöningsreglementet är

en tjänsteman däremot skyldig att bebo anvisad tjänstebostad; med sådan

bostad förstås emellertid enligt det nya reglementet av statsverket ägd eller

disponerad lägenhet, vars upplåtande åt viss tjänsteman vid verket finnes

påkallat ur tjänstesynpunkt. Av det sagda framgår, att bestämmelsen i 41 §

civila avlöningsreglementet icke helt passar in på rektorernas förhållanden.

På grund härav föreslås en särbestämmelse, vilken innebär, att de nu gällande

förhållandena på förevarande område bibehållas oförändrade. Erinras

må, att i avlöningsreglementet särskilda föreskrifter meddelats angående

skyldighet för tjänsteman vid statens järnvägar att bebo bostad, som

icke är att anse såsom tjänstebostad i egentlig mening (57 § 3 mom. 8).

Mot den sakkunniges förslag under denna punkt finner jag icke anledning

till erinran.

Övergångsanortlningar.

Jag övergår härefter till att redogöra för erforderliga övergångsanordningar

vid de nya avlöningsbestämmelsernas tillämpning å nu ifrågavarande

lärare.

Den sakkunnige har i detta hänseende anfört följande.

Av de för de statsanställda lärarna enligt kungörelsen 1937:874 gällande

övergångsanordningarna är det särskilt tvenne, som i detta sammanhang påkalla

uppmärksamhet, nämligen dels den i nämnda kungörelse under II. A 6.

ingående bestämmelsen angående första lärarinna vid allmänt läroverk, dels

den under II. A. 7. reglerade anordningen för den s. k. likalönsprincipens

successiva tillämpning å kvinnliga lärare.

Vad första lärarinnorna vid allmänt läroverk angår, äro de numera endast

fem. I den mån de komma att avgå ur tjänst — vilket på grund av pensionering

kan väntas inträffa för två av dem inom de närmaste fem åren — ersättas

de av tillsynslärare. Vid den nu gällande löneregleringens ikraftträdande

föreskrevs, att för första lärarinna vid allmänt läroverk utfärdad fullmakt

skulle gälla såsom fullmakt å befattning såsom ämneslärarinna. I enlighet

härmed äro dessa lärarinnor numera i staten upptagna såsom ämneslärarinnor,

varjämte de äga åtnjuta oersonligt tilläggsarvode med 500 kronor utöver

lön såsom ordinarie ämneslärarinnor. En föreskrift torde erfordras av innehåll,

att första lärarinna vid allmänt läroverk äger i denna egenskap, utöver

den henne såsom ordinarie ämneslärarinna tillkommande avlöningen, åtnjuta

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 217 ■

personligt tilläggsarvode med 600 kronor för år. Beloppets höjning förorsakas

av att rörligt tillägg icke kommer att utgå å arvodet i fråga, medan dyrtidstillägg

för närvarande utgår å detsamma; viss avrundning uppåt har dessutom

skett. Ytterligare erfordras föreskrift motsvarande den i II. A. 6. andra

stycket kungörelsen 1937:874 intagna.

Den särskilda övergångsanordningen för kvinnliga lärare innebär, att sådan

lärare skall åtnjuta avlöning, under tiden den 1 januari 1938—den 30 juni

1940 enligt löneklass, som i varje särskilt fall är två löneklasser lägre än ilen,

som enligt avlöningsreglementet eljest skulle hava varit för henne gällande,

och under tiden den 1 juli 1940—den 30 juni 1943 enligt löneklass, som är närmast

lägre än den, som enligt avlöningsreglementet eljest skulle hava varit

för henne gällande.

Erinras må, att likalönsprincipen blir fullt genomförd inom allmänna civilförvaltningen

från och med den 1 juli 1939, i vad avser rätt för kvinnlig tjänsteman

att åtnjuta lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Motsvarande förmån bör givetvis tillkomma även de kvinnliga lärarna vid deras

inordnande under civila avlöningsreglementet. Härigenom komma vissa

kvinnliga lärare lika väl som vissa kvinnliga tjänstemän i allmänhet, vilka

nu åtnjuta slutlön inom sin lönegrad, att flyttas upp en löneklass vid det nya

avlöningsreglementets ikraftträdande.

Oin tillräckliga skäl alltjämt anses föreligga att bibehålla den särskilda

övergångsanordningen för kvinnliga lärare, torde böra iakttagas att ikraftträdandebestämmelsen

till civila avlöningsreglementet kompletteras med bestämmelse

motsvarande det i ovannämnda, i kungörelsen 1937:874 II. A. 7.

ingående stadgandet.

Beträffande de av den sakkunnige sålunda berörda övergångsanordningarna

har lönenämnden, i vad avser avlöningsförhållandena för kvinnlig ordinarie

lärare, uttalat, att lönenämnden i likhet med den sakkunnige förutsätter,

att de kvinnliga ordinarie lärare, som den 30 juni 1939 beräknas hava under

tre år tillhört den för sådana lärare nu gällande slutlöneklassen, skola från

och med den 1 juli 1939 uppflyttas en löneklass.

Vad angår övriga med övergången till det nya lönesystemet sammanhängande

förhållanden har skolöverstyrelsen förordat en övergångsbestämmelse till

bevarande i viss utsträckning av den nu förefintliga rätten för lärare alt för

placering i löneklass tillgodoräkna föregående tjänstetid. I detta hänseende

har överstyrelsen anfört följande.

Väsentliga skiljaktigheter i rätten att för löneklassplacering tillgodoräkna

sig föregående anställningstid vid befordran från icke-ordinarie tjänst till

ordinarie tjänst förefinnas mellan undervisningsväsendets nuvarande avlöningsbestämmelser

och bestämmelserna i det nya civila avlöningsreglementet.

I princip har nämligen tillgodoräkningsförfarandet vid dylik befordran ävensom

viss tillgodoräkning vid befordran från lägre till högre ordinarie tjänst

avskaffats i det sistnämnda avlöningsreglementet. Som skäl för tillgodoräkningsförfarandets

avskaffande anför 1936 års lönekommitté bl. a., att det

gällt att avlägsna eller i möjligaste mån begränsa de ojämnheter och svårigheter,

som äro förknippade med detta förfarande, samt att minska det administrativa

arbete, som löneklassplaceringarna därigenom förorsaka ämbetsverken.

Den s. k. sneddningsregeln skall i stället bilda den regelmässiga gången

för lönetursberäkningen såväl vid befordran från extra-ordinarie till ordinarie

tjänst som vid övergång från lägre till högre ordinarie tjänst. Denna

regel kommer dock vid befordran till ordinarie tjänst efter den nya löneregle
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 217.

45

ringens genomförande alf ställa sig gynnsammare än vad nu är fallet, då begynnelselönen

för extra ordinarie tjänstemän vid bifall till lönekommitterades

förslag kommer att ligga en löneklass högre än för närvarande.

Med dessa förutsättningar har 1936 års lönekommitté låtit verkställa en omräkning

av löneturen bl. a. vid övergång från extra ordinarie till ordinarie

tjänst och därvid kommit till det resultatet, att antalet försämringsfall skulle

ha stannat vid något under hälften av totalantalet, å andra sidan skulle under

.samma förutsättningar de fall, i vilka en förbättrad lönetur inträtt, hava att

uppvisa en ökning från fem till fyrtiofem procent av samtliga ifrågavarande

befordringsfall (1936 års lönekommittés betänkande sid. 74—75).

Ett dylikt gynnsamt omdöme örn den blivande sneddningsprincipen avser

givetvis icke befattningshavare vid det statliga undervisningsväsendet, där

tillgodoräkningsförfarandet i mycket stor utsträckning kommit till användning.

Så har exempelvis en extra ordinarie adjunkt vid befordran till ordinarie

adjunkt kunnat räkna sig till godo den tid utöver tre år, som han i en följd

innehaft anställning som extra ordinarie adjunkt, extra adjunkt eller timlärare

med full tjänstgöring. All denna tjänstgöring har nämligen ansetts som

»likvärdig».

Vid ett tillämpande enbart av den föreslagna sneddningsprincipen skulle

för en dylik adjunkt endast år i löneklasserna 22 och därutöver kunna tillgodoräknas,

däremot skulle tid som timlärare med full tjänstgöring, som

extra adjunkt, som e. o. adjunkt i löneklasserna under den 22 :a samt den

före den 1 januari 1938 fullgjorda icke-ordinarie tjänstgöring, som vederbörande

icke före den 1 juli 1939 hunnit tillgodoräknas för placering i löneklass

såsom e. o. adjunkt, ej kunna tagas i beaktande vid löneklassplacering.

Överstyrelsen vill därför ifrågasätta, om icke en övergångsbestämmelse av

enahanda innebörd som i kungl, kungörelsen nr 874/1937 II A 1 tredje stycket

borde utfärdas, varigenom tillgodoräkning för löneklassplacering av de

icke-ordinarie befattningshavarnas tjänstgöring intill utgången av juni månad

1939 skulle regleras enligt de intill sagda tidpunkt gällande bestämmelserna.

En dylik bestämmelse skulle bl. a. motiveras av att dessa befattningshavare

som icke-ordinarie tjänstemän ej åtnjutit de fördelar den ifrågasatta

ändrade löneklassindelningen för de extra-ordinarie tjänstemännen innebär.

Lönenämnden har i denna fråga anfört följande.

Enligt vad lönenämnden inhämtat innebär skolöverstyrelsens sålunda framställda

förslag, att om en lärare efter den 1 juli 1939 befordras från ickeordinarie

till ordinarie tjänst, skulle han enligt de nu gällande grunderna få

för löneklassplacering tillgodoräkna sin intill utgången av juni 1939 fullgjorda

tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare. Skolöverstyrelsen har icke angivit,

för huru lång tid efter den 1 juli 1939 en dylik övergångsbestämmelse borde

äga giltighet, örn man utgår från att någon särskild tidsbegränsning, avseende

tiden närmast efter den nya lönestatens ikraftträdande, icke angives,

skulle alltså följande läge kunna uppkomma:

En extra ordinarie adjunkt (21 lönegraden) bar vid utgången av juni 1939

fullgjort sex års tjänstgöring, helt i statens tjänst. Vid hans löneklassplacering

vid tillträdandet av extra ordinarie befattning tillgodoräknades honom

ali tjänstetid utöver eli år. Ilan är alltså vid utgången av juni 1939 placerad

i 20 löneklasscn och har Iva år tillgodo för nästa uppfattning. Den 1 juli

1939 träder civila icke-ordinaricreglementet i kraft, varvid alla extra ordinarie

tjänstemän utom de som hava slullön uppflyttas en löneklass; vederbörande

lärare kommer alltså då i 21 löneklasscn. Från och med den 1 juli

1940 erhåller läraren lön efter 22 löneklassen, eftersom han då fullgjort tre

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

års tjänst, sedan han beräknats hava placerats i 20 löneklassen. Från och

med den 1 januari 1941 befordras läraren till ordinarie adjunkt (23 lönegraden)

. Han placeras då i 23 löneklassen och har ett halvt år tillgodo för uppfattning

i 24 löneklassen. Om man i enlighet med skolöverstyrelsens förslag

skulle enligt nu gällande grunder vid den ifrågavarande lärarens befordran

till ordinarie tjänst tillgodoräkna honom tjänstetiden såsom icke-ordinarie

lärare intill utgången av juni 1939, skulle läraren alltså vid befordringen

den 1 januari 1941 kunna tillgodoräknas (6 — 3 =) 3 år och alltså omedelbart

placeras i 24 löneklassen. I det nu anförda exemplet skulle således vederbörande

lärare genom en övergångsbestämmelse enligt skolöverstyrelsens

förslag vinna två och ett halvt år i löneturshänseende.

Lönenämnden vill erinra, att de grundläggande bestämmelserna rörande

tillgodoräkning av föregående icke-ordinarie anställning i statens tjänst vid

befordran till ordinarie befattning äro lika för de statsanställda lärarna och

för tjänstemännen inom allmänna civilförvaltningen. Visserligen har man

vid de nämnda bestämmelsernas tillämpning i praktiken i allmänhet intagit

en mera restriktiv ståndpunkt inom förvaltningen än inom undervisningsväsendet,

men inom vissa områden av civilförvaltningen förekommer dock tämligen

normalt tillgodoräkning vid befordran till ordinarie tjänst; sålunda plägar

exempelvis en extra ordinarie länsnotarie (19 lönegraden) få tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring i sådan egenskap, när han befordras till ordinarie

länsnotarie av 2 klass (21 lönegraden). Enligt lönenämndens mening kunna

tillräckliga skäl icke anses föreligga för att vid den stundande övergången

till nya avlöningsbestämmelser särskilda föreskrifter skulle utfärdas, varigenom

en viss grupp befattningshavare skulle i ett ur principiell synpunkt så

betydelsefullt hänseende som det nu omhandlade komma att ställas i förmånligare

ställning än övriga kategorier av tjänstemän. Dessutom anser sig lönenämnden

böra framhålla, att en föreskrift i den av skolöverstyrelsen förordade

riktningen skulle i praktiken medföra tämligen egendomliga konsekvenser,

i den mån tidsmellanrummet mellan å ena sidan utgången av juni

1939 och å andra sidan tidpunkten för tillträde av ordinarie befattning okas.

Under hänvisning till det anförda får lönenämnden fördenskull anföra, att

lönenämnden icke kan tillstyrka utfärdandet av en övergångsbestämmelse av

den innebörd skolöverstyrelsen ifrågasatt.

I särskilt yttrande till lönenämndens utlåtande i denna del har ledamoten

Grimlund, med instämmande av ledamoten Eljas, anfört, att han anslöte sig

till skolöverstyrelsens förslag till skydd för den tillgodoräkningsrätt, som nu

är tillerkänd vissa befattningshavare för löneklassplacering, och ville därjämte

framhålla, att lärare, som nu erhåller s. k. personlig lönefyllnad, genom

en övergångsbestämmelse borde tillförsäkras liknande trygghet mot en

eventuell lönereduktion vid övergång till det nya avlöningsreglementet.

Lönenämnden har beträffande erforderliga övergångsanordningar vtterligare

anfört följande.

Ett annat förhallade, som kräver särskild uppmärksamhet vid övergången

till det nya lönesystemet, sammanhänger med den i det remitterade förslaget

förordade och av lönenämnden tillstyrkta omläggningen av grunden för beräknandet

av övningslärarnas avlöning. Tidigare i detta utlåtande har lönenämnden

uttalat, att nuvarande tjänstinnehavare böra skyddas mot löneminskning

vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

Kompensation för inträffad löneminskning synes lönenämnden böra utgå

i form av personlig lönefyllnad. Vad angår grunden för bestämmandet av

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 217.

47

sådan lönefyllnad synes det rimligt, att denna fastställes med utgångspunkt

från att ifrågavarande befattningshavare, så länge de kvarstå vid de befattningar

de innehava den 1 juli 1939, ej skola efter nämnda dag åtnjuta lägre

sammanlagd årlig löneinkomst än den, som vid motsvarande timantal skulle

hava tillkommit dem vid tillämpning av den nya löneplanen men med bibehållande

av den s. k. treprocentregeln. Bestämmes lönefyllnaden efter dessa

grunder, blir beloppets uträknande i de särskilda fallen en enkel procedur,

som icke torde medföra nämnvärt merarbete för vederbörande redogörare.

Erinras må, att extra ordinarie och extra övningslärares löner beräknas efter

samma grundläggande princip som motsvarande ordinarie lärares, varför

även de nämnda slagen av icke-ordinarie lärare böra tillförsäkras personlig

lönefyllnad så länge de kvarstå i de befattningar de innehava den 1 juli 1939.

Slutligen vill lönenämnden framhålla, att frågan i vad mån nu utgående

personlig lönefyllnad enligt kungörelsen 1937: 874 bör föranleda särskild

övergångsbestämmelse, bör göras till föremål för övervägande. Denna fråga

synes dock icke kunna lösas fristående från vad som i nämnda hänseende

kommer att gälla för andra statens befattningshavare, för vilka de nya avlöningsbestämmelserna

komma att gälla från och med den 1 juli 1939. Särskilt

vill lönenämnden framhålla, att den i II. A. 2. tredje stycket kungörelsen

1937: 874 intagna bestämmelsen torde i praktiken vara av mycket ringa betydelse.

Möjligen uppkommande fall av löneminskning, härflytande ur den

sistnämnda bestämmelsen, synas kunna regleras av Kungl. Majit efter framställning

i varje särskilt fall. På samma sätt torde kunna behandlas frågor

om lönefyllnad för sådan befattningshavare, som för närvarande kvarstår å

de före den 1 januari 1938 gällande lönebestämmelserna men som önskar

övergå på det nya civila avlöningsreglementet.

För egen del får jag framhålla följande.

Vad först beträffar de av den sakkunnige berörda övergångsanordningarna

biträder jag förslaget, att den särskilda ersättning, som skall tillkomma de

ännu kvarvarande första lärarinnorna vid allmänt läroverk, uppräknas till

600 kronor för år; rörligt tillägg kommer icke att utgå å sådan ersättning.

Kungl. Majit torde framdeles få utfärda erforderliga föreskrifter rörande

denna ersättning och därvid bland annat fastställa grunderna för dess avstående

vid tjänstledighet. I sistnämnda hänseende bör liksom för närvarande

gälla, att första lärarinna skall vid tjänstledighet avstå den på ledighetstiden

belöpande delen av den särskilda ersättningen. Beträffande gottgörelse

åt den, som förordnas att i stället för den lediga lärarinnan fullgöra

de med uppdraget såsom första lärarinna förenade göromålen, bör emellertid

den ändringen vidtagas i nu gällande grunder, att sådan gottgörelse icke

må utgå med högre belopp än som skulle tillkommit vikarien, därest hon

innehaft förordnande såsom tillsynslärare; sistnämnda befattningshavare

åtnjuta för närvarande särskild ersättning med högst 300 kronor för läsår.

Den nu gällande övergångsanordningen beträffande kvinnlig ordinarie lärares

lein bör enligt min mening bibehållas. I enlighet härmed bör i den blivande

ikraftträdandebestämmelsen till nu ifrågavarande avlöningsföreskrifter

intagas ett stadgande av innehåll, att i fråga örn avlöning till kvinnlig

ordinarie lärare skall för tiden intill den 1 juli 1943 gälla, vad därom särskilt

stadgas. Erinras må, att den första övergångsperioden utlöper redan den 30

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

juni 1940. Jag förutsätter, att den för vederbörande lärarinna övergångsvis

gällande lägre löneklassen även lägges till grund exempelvis vid bestämmandet

av tjänstledighetsavdrag. Vidare förutsätter jag, i anslutning lill vad den

sakkunnige och lönenämnden anfört, att de kvinnliga ordinarie lärare, som

vid reglementets ikraftträdande beräknas hava under tre år tillhört den för

sådan lärare nu gällande slutlöneklassen, från och med den 1 juli 1939 uppflyttas

en löneklass.

Vad därefter angår övriga övergångsanordningar, har jag först att taga

ställning till skolöverstyrelsens förslag, att i samband med slopandet av tillgodoräkningsrätten

vid lärares inplacering i löneklass en särskild övergångsbestämmelse

skulle meddelas av innehåll, att vid befordran till ordinarie

tjänst efter den 30 juni 1939 tillgodoräkning enligt nuvarande grunder skulle

fortfarande få ske av anställningstid i egenskap av icke-ordinarie lärare, fullgjord

intill utgången av juni 1939. Jag finner mig icke kunna förorda, att

enbart för lärarnas vidkommande en särskild övergångsbestämmelse av

nämnda innebörd utfärdas.

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som intagits i fråga örn övriga

statliga befattningshavare, bör personlig lönefyilnad enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 5 november 1937 (nr 874) eller andra däremot svarande

föreskrifter bortfalla för dem, som övergå till de nya avlöningsbestämmelserna.

Beträffande den övergångsanordning, som skulle följa av den av mig i det

föregående förordade omläggningen av grunden för beräknandet av övningslärarnas

avlöning, ansluter jag mig till lönenämndens förslag. I enlighet

härmed böra lärare i övningsämne, å vilkas lön för närvarande avdrag

sker på grundval av den i det föregående omnämnda treprocentregeln,

tilldelas personlig lönefyilnad med belopp, motsvarande skillnaden mellan

den avlöning de erhålla vid tillämpning av de nya avlöningsbestämmelserna

och den, som vid motsvarande timantal skulle hava med bibehållande av

treprocentregeln tillkommit dem enligt den nya löneplanen. Personlig lönefyllnad

enligt nu förordade grunder bör för ordinarie befattningshavare utgå

så länge han kvarstår vid den befattning han innehar den 1 juli 1939.

Vad angår övningslärarna ifrågasätter jag ytterligare en särskild övergångsanordning.

Jag får erinra, att 1936 års riksdag i samband med beslut

örn en successiv omorganisation av folkskoleseminarierna medgav, att ordinarie

Övningslärare, som erhållit dylik anställning före den 1 juli 1935 och

som under tiden från och med läsåret 1936/37 intill dess att han avginge från

sin befattning komme att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som

motsvarade ett på visst sätt beräknat medeltal, skulle under varje läsår äga

åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två tredjedelar av skillnaden

mellan den avlöning, som han skulle hava uppburit, om för tjänsten varit bestämd

en tjänstgöring av den omfattning, som motsvarade nämnda medeltal,

och den som han ägde uppbära för sin faktiska tjänstgöring under året.

I anledning av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Majit genom kungörelse

den 30 juni 1936 (nr 442) bestämmelser i ämnet.

I den mån nämnda kungörelse blivit tillämplig å övningslärarna före den

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

49

1 januari 1938, har det personliga lönetillägg de före nämnda dag ägt åtnjuta

inräknats i den personliga lönefyllnad, som utgår jämlikt föreskrifterna i

kungörelsen den 5 november 1937 (nr 874).

Fråga har nu uppkommit, huruvida personligt lönetillägg enligt 1936 års

kungörelse bör få åtnjutas av Övningslärare, som övergått på det nu gällande

avlöningsreglementet. Såväl skolöverstyrelsen som statskontoret och undervisningsväsendets

lönenämnd hava ansett, att så bör vara fallet. Om ej sådant

tillägg får åtnjutas, skulle nämligen Övningslärare vid folkskoleseminarium,

som omorganiserats jämlikt 1936 års riksdags beslut efter 1937 års

utgång, icke erhålla någon kompensation för den löneminskning, han får

vidkännas i anledning av omorganisationen. Efter att hava samrått med

chefen för ecklesiastikdepartementet finner jag mig böra biträda myndigheternas

uppfattning. Därest riksdagen ej framställer erinran häremot,

torde därför bestämmelser böra meddelas, som möjliggöra att personligt lönetillägg

i anslutning till de i 1936 års kungörelse meddelade bestämmelserna

må tillgodonjutas under innevarande löneregleringsperiod. Härvid bör beaktas,

att det enligt de blivande bestämmelserna utgående personliga lönetillägget

bör få åtnjutas av sådana lärare, som tidigare åtnjutit personligt

lönetillägg och på grund härav erhållit personlig lönefyllnad, allenast i den

mån detsamma överstiger den personliga lönefyllnaden.

Det synes skäligt, att även sedan civila avlöningsreglementet blivit tillämpligt

å ifrågavarande Övningslärare, viss kompensation skall kunna beredas

dem för löneminskning i anledning av folkskoleseminariernas omorganisation.

Det torde få överlåtas på Kungl. Majit att härom meddela beslut i de

icke särskilt talrika fall, då dylik kompensation kan ifrågakomma. Kompensation

synes därvid böra medgivas efter i stort sett samma grunder, som

angivits i 1936 års riksdagsbeslut, dock bör ej i något fall högre belopp tillerkännas

såsom kompensation än att detsamma jämte avlöningen och den

personliga lönefyllnad, som enligt vad förut förordats skulle utgå vid tillämpning

övergångsvis av treprocentregeln, sammanlagt motsvarar summan av

de löneförmåner, vartill vederbörande lärare varit berättigad enligt de omedelbart

före den 1 juli 1939 gällande bestämmelserna med för honom då gällande

timantal.

Där så befinnes skäligt, bör kompensation för löneminskning i anledning

av 1927 års riksdags beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet

i huvudsaklig överensstämmelse med vad nu angivits även kunna

tillerkännas Övningslärare vid de allmänna läroverken, vilka tidigare åtnjutit

personligt lönetillägg enligt bestämmelserna i kungörelsen den 19 september

1929 (nr 289).

Lärarna vid här ifrågavarande läroanstalter böra tillförsäkras samina förmån

i fråga om bibehållande av nu utgående barntillägg, som enligt beslut

av 1938 års riksdag skall tillkomma övriga befattningshavare, å vilka civila

avlöningsreglementet blir tillämpligt. #

Jämväl i övrigt torde för lärarna samma övergångsbestämmelser böra i

Bihang till riksdanens protokoll 193!). 1 sami. Nr 217. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 217-

tillämpliga delar bliva gällande, som må komma att meddelas för övriga befattningshavare,

vilka övergå på civila avlöningsreglementet.

De lärare, som icke vilja övergå på det nya avlöningsreglementet, böra tillsvidare

få — efter sedvanlig årlig prövning — behålla dyrtidstillägg men däremot

ej berättigas uppbära de förmåner av provisorisk natur, som beviljats

i avbidan på ny lönereglering, nämligen provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk

avlöningsförstärkning.

II. Ordinarie vaktmästarpersonal vid de allmänna läroverken

m. fl. statliga undervisningsanstalter.

Jag övergår härefter till frågan om lönereglering för den ordinarie vaktmästarpersonalen

vid de statliga läroanstalter, som i det föregående berörts.

I samband med beslut om ny lönereglering för lärarpersonalen vid det statliga

undervisningsväsendet uttalade 1937 års riksdag, att riksdageijficke ville

motsätta sig, att vaktmästarpersonalen vid statens undervisningsväsende, i den

mån så ej skett, erhölle anställning i statens tjänst och löner, reglerade i anslutning

till de för allmänna civilförvaltningen för närvarande gällande grunderna.

Riksdagen uttalade sig vidare för, att de kontanta kostnaderna för läroverksvaktmästarnas

avlönande skulle övertagas av statsverket, såvitt anginge

ordinarie och extra ordinarie vaktmästare, men att annan vaktmästarpersonal

vid de allmänna läroverken alltjämt borde avlönas av ljus- och vedkassornas

medel, j

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit härefter skolöverstyrelsen

att inkomma med utredning och förslag i fråga om lönereglering för

ifrågavarande vaktmästarpersonal. I anledning härav har överstyrelsen den

29 december 1937 avgivit utredning och förslag i ämnet. Häröver hava infordrade

utlåtanden avgivits av statskontoret den 31 januari och av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd den 1 juli 1938.

Ärendets förberedande behandling

inom skolöverstyrelsen.

För utredningsarbetet har skolöverstyrelsen haft tillgång till vissa uppgifter,

som läroverkslönesakkunniga under hösten 1936 inhämtade från de olika

läroanstalterna. Beträffande dessa uppgifter må hänvisas till propositionen

nr 271 (sid. 158 ff) till 1937 års riksdag.

överstyrelsen har vidare infordrat en del kompletterande uppgifter från

rektorerna, avseende förhållandena under höstterminen 1937.

Genom dessa uppgifter har en överblick erhållits över dels de olika vaktmästarnas

åligganden vid sidan örn egentliga vaktmästargöromål, dels huru stor

del av den dagliga arbetstiden som åtgår för okvalificerade uppgifter, såsom

eldning, städning, gårdsrenhållning och dylikt, dels ock vilka uppdrag vakt
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

. Kungl. Maj:ts proposition nr 217-

51

mästarna hava att fullgöra mot särskild ersättning och om för dessa uppdrag

kräves extra arbetstid (utöver en normal arbetsdag av minst 7 timmar).

Rektorerna hava dessutom fått uttala sig örn huruvida vaktmästarpersonalen

kunde anses lämpligt avvägd med hänsyn till läroanstaltens behov samt

lämna uppgift om skolbyggnadernas antal, ålder och angående särskilda förhållanden,

som kunde sägas göra vaktmästarens syssla särskilt krävande. Än

vidare har uppgift infordrats angående vaktmästares bostad, dess storlek och

lämplighet, samt personuppgifter över nu anställd vaktmästarpersonal, upptagande

vederbörandes födelseår och dag, tidpunkten för första anställningen

vid statlig läroanstalt samt nu utgående avlöningsbelopp, varvid naturaförmåner

inräknats enligt taxeringsmyndigheternas uppskattning.

Med ledning av de inkomna uppgifterna sammanställdes till en början inom

överstyrelsen ett preliminärt förslag upptagande för varje läroanstalt antal

vaktmästare med tillhörande lönegradsplacering. Byggnadsstyrelsens värmetekniska

avdelning lämnade härvid sin medverkan. Preliminärt förslag i ämnet

översändes därefter lill respektive läroanstalt för att bereda vederbörande

lokalstyrelse respektive styrelse eller, där styrelse av nämnt slag icke fanns,

vederbörande rektor tillfälle att däröver avgiva yttrande. Efter ytterligare

överväganden har skolöverstyrelsen utarbetat det nu föreliggande förslaget.

Åligganden och kompetens.

Beträffande vaktmästarpersonalens åligganden och kompetens har skolöverstyrelsen

anfört, bland annat, följande.

)De största läroanstalterna hava i regel tre och de medelstora två vaktmästarbefattningar,

de minsta en eller i ett antal fall ingen vaktmästarbefattning.

Vid en läroanstalt med tre vaktmästarbefattningar torde vaktmästaruppgiftema

i huvudsak böra fördelas dem emellan på nedan angivet sätt.

a) benämnes vaktmästare: svarar för vaktmästargöromål i vanlig mening,

tjänstgör som portvakt, där så erfordras, utför duplicering och vissa andra

skrivgöromål, särskilt å skrivmaskin, har tillsyn över lokaler och städning.

Erfarenhet om arbetet på kontor, färdighet i maskinskrivning och duplicering,

eventuellt i skötsel av baloptikon och biografapparat synas vara lämpliga

kompetenskrav;

b) benämnes värmeledningsskötare, tillika reparatör: bör enligt byggnadsstyrelsens

värmetekniska avdelning, utan att hava maskinistexamen, hava

genom föregående anställning, bl. a. inom rörlednings- och elektriska facken,

skaffat sig sådan praktik, att han kan handhava skötseln av en medelstor

värmecentral med magasinseldade pannor i byggnad, där det finnes

mera betydande ventilations-, sanitära och elektriska kraft- och belysningsanläggningar.

Han skall vidare vara kompetent att underhålla och reparera

nämnda anläggningar i den mån sådant kan utföras utan anlitande av

entreprenör. Tilläggas bör, att han även skall kunna biträda med reparationer

av inventarier, undervisnings- och inredningsmateriel samt utföra

vissa institutionssysslor och dylikt;

c) benämnes gymnastikvaktmästare, tillika eldare: svarar för vaktmästargöromål

i samband med gymnastik- och idrottsövningarna, sköter duschinrättningen,

där sådant erfordras, har tillsyn över gymnastiklokalerna och

svarar för städningen där, biträder och vikarierar för värmelcdningsskötaren.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

när sådant erfordras. Denne vaktmästare bör helst även kunna utföra snickeri-

och målningsarbeten, så att han kan biträda vid vissa reparationer inom

fastigheten.

Vid en läroanstalt med två vaktmästarbefattningar torde med ledning av

det föregående de olika uppgifterna kunna belysas genom följande benämningar:
a)

vaktmästare;

b) antingen värmeledningsskötare, tillika reparatör, eller enbart värmeledningsskötare.

I senare fallet kunna kompetenskraven ställas lägre än i

förra fallet. Enligt byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning bör värmeledningsskötaren

hava insikt i eldningsarbete och skötseln av värmeledningen

för en mindre omfattande värmeanläggning men kan sakna den erfarenhet

och insikt, som erfordras för ett kvalificerat reparationsarbete. Dock bör

han kunna utföra enklare arbeten och reparationer av olika slag.

Vidare kunna i detta fall allt efter omständigheterna vissa variationer

framkomma i fråga örn fördelningen av de olika vaktmästaruppgifterna, vilka

således böra kunna jämkas med hänsyn till lokala förhållanden och den

nu anställda personalens förutsättningar.

I detta sammanhang vill överstyrelsen erinra därom, att vid folk- och småskoleseminarierna

förekomma bland vaktmästarpersonalen befattningshavare

med andra tjänstekombinationer än de, som blivit här omnämnda, nämligen

trädgårdsbiträde—eldare och värmeskötare—trädgårdsbiträde.

Vid läroanstalt, där endast en vaktmästare är anställd, måste givetvis denne,

i den omfattning detta låter sig göra med hänsyn till läroanstaltens storlek

och därmed följande omfattning av olika göromål, svara för samtliga

förekommande vaktmästaruppgifter. Härvid måste naturligtvis tillses, att

den dagliga arbetstiden, fördelad lika över hela året — med frånräknande

av semestertiden — håller sig omkring 7 å 8 timmar.

I samtliga nu nämnda fall kunna vissa begränsade uppgifter med städning,

gårdsrenhållning m. m. även påvila de olika vaktmästarna.

För extra arbetsuppgifter, vilka icke ingå i de sysslor, för vilka befattningshavaren

uppbär sin lön och som kunna fixeras genom en instruktion,

böra såsom hittills utgå särskilda ersättningar. ]

Sammanfattningsvis vill överstyrelsen framhålla, att de uppgifter, som i

regel påvila en vaktmästare vid ett allmänt läroverk eller annan i detta sammanhang

förekommande läroanstalt, äro av så pass skiftande natur, att de

svårligen kunna på ett uttömmande sätt angivas i ett relativt kortfattat utlåtande.

De äro därjämte i hög grad beroende av förhållandena på platsen,

t. ex. tillgången på biträden för mera okvalificerade uppgifter, såsom

städning, gardsi enhällning och dylikt. Det torde därför i många fall vara

lämpligt, ^att i en instruktion för vaktmästaren såsom för närvarande på

många håll redan är fallet — särskilt då mer än en befattningshavare finnes

hans huvudsakliga åligganden angivas, varvid det ovan föreslagna

torde kunna tjäna till viss ledning. Givetvis måste dock en dylik instruktion

uppgöras främst med hänsyn till de lokala förhållandena och de nu

anställdas kompetens. Därjämte torde den givas en så vid form att oförutsedda

eller tid efter annan inträdande nya eller ändrade behov kunna inrymmas

i densamma. Vidare bör tillses, att vaktmästarens arbetstid blir

ändamålsenlig! utnyttjad även under läroanstaltens ferietider med från

räknande av semestertiden för honom. I sådana fall, då vaktmästaren under

läroanstaltens lästider haft längre arbetsdag än 7 å 8 timmar vilket

mycket ofta ar fallet bör givetvis arbetsdagen under ferietiderna reduceras

med hänsyn härtill. I skabg omfattning synas sådana arbeten som inolin,:ng

eber fermssnmg av golv, fonsterputsning, vissa reparations- och målnings

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

53

arbeten, såsom lagning och fernissning av lärjungepulpeter, lämpligen åläggas

honom till utförande under ferietider.

Statskontoret har anfört följande.

Vad överstyrelsen föreslagit beträffande vaktmästarpersonalens åligganden

och kompetens synes i huvudsakliga delar kunna godtagas. Särskilt anser sig

statskontoret emellertid böra framhålla, att det bör ligga synnerlig vikt uppå,

att —• i den mån vaktmästares arbetstid så medgiver — bland åliggandena

även inräknas portvaktssysslor, städning m. m., så att särskilda ersättningar

för dylika arbetsuppgifters ombestyrande i görligaste mån undvikas. I detta

sammanhang vill statskontoret jämväl fästa uppmärksamheten vid bestämmelsen

i 31 § avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningens tjänstemän,

vilken bestämmelse torde böra göras tillämplig även å ifrågavarande

personal. Övertidsarbete under terminerna synes böra i första hand kompenseras

genom befrielse från eller minskning av tjänstgöring under ferier.

Vid läroanstalt, där endast en vaktmästare är anställd — särskilt mindre

samrealskolor — måste helt naturligt — såsom också överstyrelsen förutsatt

— tillses, att den dagliga arbetstiden, fördelad lika över hela året — med

frånräknande av semestertiden — i varje fall icke understiger sju timmar

dagligen. Skulle vid någon skola så vara förhållandet, bör ordinarie befattning

icke inrättas.

Lönenämnden yttrar.

Lönenämnden ansluter sig för sin del till den uppfattning rörande nu ifrågavarande

spörsmål, vilken kommit till uttryck i statskontorets uttalande. Härjämte

vill lönenämnden framhålla vikten av, att de angivna kompetensvillkoren

verkligen upprätthållas vid befattningarnas tillsättande. Därest vid

någon läroanstalt hittillsvarande befattningshavare saknar föreskriven kompetens

för nyinrättad befattning men ändock anses böra kvarhållas vid tjänsten,

torde vederbörande — så länge han saknar dylik kompetens — icke böra

erhålla ordinarie anställning utan i stället antagas till icke-ordinarie tjänsteman.

Samma förfarande bör enligt lönenämndens mening tillämpas, då full

tjänstgöring icke kan beredas vaktmästare.

Även jag kan i huvudsak biträda vad skolöverstyrelsen föreslagit i fråga

om vaktmästarpersonalens åligganden och kompetens. Jag ansluter mig

jämväl till de uttalanden, som i samband med denna fråga gjorts av statskontoret

och lönenämnden.

Såsom en allmän förutsättning för inrättande av ordinarie befattning i viss

lönegrad måste givetvis uppställas, att den dagliga arbetstiden, fördelad lika

på hela året med undantag av semestertiden, icke understiger sju till åtta timmar.

Härvid bör den längre arbetstid, som enligt vad skolöverstyrelsen anfört

mycket ofta föreligger under läroanstaltens lästid, kunna kompenseras genom

reducerad arbetstid under den tid, då undervisning vid vederbörande läroanstalt

icke pågår.

Det synes mig nödvändigt, att instruktioner fastställas för de olika här

ifrågavarande befattningshavarna vid varje läroanstalt. Frågan huruvida

särskilda ersättningar skola kunna ifrågakomma för arbeten utom tjänsten

är direkt avhängig av hur avgränsningen sker av de till tjänsten hörande

göromålen. Ehuru vaktmästarnas åligganden givetvis kunna växla etter förhållandena

vid varje särskild institution, något som kommer att påverka av
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

fattningen av vederbörande instruktioner, synes det mig dock värt att överväga,

huruvida icke genom skolöverstyrelsens — respektive kommerskollegii

— försorg en normalinstruktion kunde uppgöras, vilken kunde tjäna till viss

ledning vid fastställande av instruktionerna i de särskilda fallen. Dessa senare

torde, i anslutning till nu tillämpade grunder, efter vederbörande befattningshavares

hörande böra fastställas av lokalstyrelsen respektive styrelsen

eller, där styrelse icke finnes, av rektor.

Löneställning.

Beträffande grunderna för lönesättningen har skolöverstyrelsen först erinrat

om följande av läroverkslönesakkunniga gjorda uttalande:

Då löneregleringen för vaktmästarpersonalen borde utgå från den lönenivå,

som vore bestämd för liknande personal vid andra statliga institutioner, d. v. s.

lönegraderna B 7, B 6 och B 5 enligt avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen,

borde enligt de sakkunnigas mening lönegradsplaceringen avvägas

nied hänsyn till befattningshavarnas arbetsuppgifter och andra därmed

sammanhängande omständigheter. Sålunda borde lönegraden B 7 i första

hand ifrågakomma för den främste vaktmästaren vid de läroanstalter, där

mer än en sådan befattningshavare vore anställd. Samma lönegrad skulle

också kunna bestämmas för vissa befattningshavare, som hade att sköta

mera omfattande värmeanläggningar och därtill utförde kvalificerat reparatörs-

och dylikt arbete. Lönegraden B 6 borde komma till användning

vid vissa läroanstalter, där endast en vaktmästare vore anställd liksom

för värmeledningsskötare, vilken ej endast vore eldare. Lönegraden B 5

syntes lämplig för en vaktmästare — så kallad gymnastikvaktmästare

eller annan — vid läroanstalter med tre vaktmästare. För vaktmästare, som

endast hade att ombesörja rena eldaregöromål, ville de sakkunniga icke förorda

ordinarie anställning.

Skolöverstyrelsen -hav förklarat sig icke kunna helt biträda de sakkunnigas

uppfattning. [Sålunda borde enligt överstyrelsens mening icke blott lönegraden

B 6 utan aven lönegraderna B 7 och B 5 ifrågakomma även vid sådana

läroanstalter, där endast en vaktmästare är anställd; härvid skulle lönegraden

B 7 ifrågakomma vid de mera omfattande, lönegraden B 6 vid de mellanstora

och lönegraden B 5 vid de allra minsta läroanstalterna av denna kategori.

Beträffande användningen av lönegraderna B 7, B 6 och B 5 vid sådana

läroanstalter, där mer än en vaktmästare är anställd, hade överstyrelsen

tillämpat samma huvudgrunder, som uppdragits av läroverkslönesakkunniga.

I fråga örn löneställningen vid läroanstalt, där endast en vaktmästare är''

anställd, har överstyrelsen närmare anfört följande.

En person, som är ett läroverks ende vaktmästare, har i regel en mycket

stor arbetsbörda, större ju större omfattning skolan har. Han måste nämligen

först och främst ensam ombesörja alla egentliga vaktmästargöromål samt

handhava skötseln av värmeledningen, vilken numera endast undantagsvis

saknas i byggnader, som äro upplåtna för allmänt läroverk. De nämnda uppgifterna

kunna betecknas såsom mera kvalificerade göromål. Därutöver har

han att ombesörja enklare uppgifter, såsom viss städning av lokaler, renhållning

av gård och gata, snöskottning, tillsyn och vård av park- eller trädgårdsanläggning,

passning om kvällarna vid sammanträden eller uthyrning av lo
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

55

kaler, tillsyn över att portar äro stängda och belysningen släckt på kvällen

o. s. v. Även om vaktmästaren i viss utsträckning biträdes av särskilt anställd

städningspersonal eller, såsom icke sällan är fallet, av egna familjemedlemmar,

så måste dock hans arbetsdag under de tider undervisningen pågår och

särskilt under eldningssäsongen bliva mycket lång, medan den helt naturligt

under ferietider väsentligt reduceras. Det verkar därför icke överraskande, då

somliga rektorer uppgiva vaktmästarens dagliga arbetstid till 12 å 14 timmar

under lästiderna eller att den sträcker sig från klockan 6 på morgonen till

klockan 10 eller 11 på kvällen.

Den summa arbetsuppgifter och arbetstid, som sålunda kommer på en ensam

läroverksvaktmästares lott, blir naturligtvis mindre, då skolan får en

mindre omfattning, med smärre lokaler och mindre antal lärare, elever och

klassavdelningar. Enligt överstyrelsens uppfattning bör därför såväl lönegraden

B 7 som lönegradeima B 6 och B 5 användas, om lönesättningen skall

kunna rättvist avvägas med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning.

Vid sådana läi-oanstalter, där mer än en vaktmästare finnas anställda, har

överstyrelsen placerat den främste vaktmästaren i lönegraden B 7.) I samma

lönegrad^^ar^aven^placerats befattningshavare, som buf ält sköta mera omfattande

värmeanläggningar och därtill utföra kvalificerat reparatörsarbete,

medan annan värmeledningsskötare, som ej endast ar eldare, placerats i lönegraden

B_6. I

Överstyrelsen framhåller, att det kunde råda en viss överensstämmelse mellan

de olika rektorsbefattningarnas vid de allmänna läroverken inplacering i

skilda avlöningsgrupper och vaktmästargöromålens omfattning. Arten och

omfånget av vaktmästarnas arbetsuppgifter betingas emellertid, fortsätter

överstyrelsen, även av andra förhållanden än antalet lärare, elever och klassavdelningar.

Hänsyn bör nämligen även tagas till skollokalernas beskaffenhet,

huruvida de äro fördelade på en eller flera byggnader, om dessa äro av

äldre eller nyare datum, med eller utan värmeledning, med en eller flera uppvärmningscentralex'',

om uthyrning av lokaler förekommer i nämnvärd omfattning

o. s. v. Vidare anser överstyrelsen viss hänsyn böra tagas till sådana

förhållanden, som för närvarande råda vid de olika läroverken, såsom antalet

för vaktmästargöromålen anställda personer, örn dessa göromål även innefatta

mera okvalificerade uppgifter, såsom gårdsrenhållning och städning,

samt huru stor del av den dagliga arbetstiden som kan anses åtgå härtill.

Beträffande frågan, huruvida vid läroanstalter, där endast en vaktmästare

finnes anställd, lönegraderna B 7, B 6 och B 5 böra förekomma, har statskontoret

yttrat följande.

Statskontoret vill framhålla, att enligt gängse praxis arbetstidens längd

icke bör tillmätas betydelse för lönegradsplaceringen. Avvikelse från denna

i-egel bör enligt statskontoi’ets mening icke ske. Då därjämte — såvitt statskontoret

av handlingarna i ärendet kan bedöma — ifrågavarande vaktmästare

icke hava särskilt kvalificerade arbetsuppgifter, anser statskontoret — i

likhet med läroverkslönesakkunniga -— högst lönegraden B 6 böra ifrågakomma.

Däremot håller statskontoret icke för osannolikt, att vaktmästarens

arbetsuppgifter vid de minsta samrealskolorna med endast 4—5 klassavdelningar

och ett relativt litet elevantal närmast motivera placering i lönegraden

B 5.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

Lönenämnden har anfört, bland annat, följande.

Tidigare hava statsmakterna haft att taga ställning till löneförmånerna till

personal, som beröres av det nu föreliggande förslaget, allenast i fråga om

vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken samt vid vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte. Vid nämnda läroanstalter laar tilllämpats

den lönesättning för vaktmästarpersonalen, som enligt beslut av

1918 års riksdag tidigare varit gällande vid ett flertal statens verk och inrättningar.

De befattningshavare, som berördes av sagda riksdagsbeslut, voro

fördelade på tre grupper, A, B och C, av vilka A-gruppen omfattade vaktmästare,

B-gruppen förste vaktmästare och därmed jämställda samt C-gruppen

preparatorer och därmed jämställda befattningshavare. De av sagda

års riksdag fastställda avlöningsförmånerna för nämnda kategorier framgå

av följande sammanställning:

Grupp

Lön

Tjänstgörings-

penningar

Summa

A-gruppen ........

........ 900

550

1,450

B-gruppen ........

........ 1,100

650

1,750

C-gruppen ........

........ 1.800

750

2,050.

Enligt 1919 års lönereglering för de tekniska läroverken skulle vid desamma

finnas anställda vaktmästare, laboratorievaktmästare samt maskinister

och eldare. Bland dessa ansågos vaktmästarna böra hänföras till A-gruppen

och åtnjuta för denna grupp stadgade löneförmåner. Laboratorievaktmästare

samt maskinister och eldare, vilka hade mera maktpåliggande och kvalificerat

arbete sig ålagt, ansågos böra erhålla de löneförmåner, som voro tillförsäkrade

de till B-gruppen hörande befattningshavarna. Enahanda principer

hava jämväl kommit i tillämpning vid bestämmandet av löneförmånerna

till två vaktmästare och en maskinist vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte.

Beträffande skolöverstyrelsens föreliggande förslag torde — liksom i fråga

om läroverkslönesakkunnigas förslag — helt allmänt kunna sägas, att detsamma

i förevarande avseende icke ansluter sig till de lönesättningspiånciper,

som sålunda tidigare kommit till uttryck vid de nyssnämnda läroanstalterna.

I stället synes skolöverstyrelsens förslag närmast anknyta till de hittillsvarande

förhållandena vid läroverken, enligt vilka »vaktmästaren» i allmänhet

plägat intaga en högre löneställning än maskinist- eller eldarpersonalen.

Med hänsyn till de jämförelsevis omfattande arbetsuppgifter, som åtminstone

vid de största läroanstalterna torde åvila vaktmästaren, synes lönenämnden

ett visst fog föreligga för den uppfattning, som kommit till uttryck

i det föreliggande förslaget, även om vaktmästaren icke kan betraktas

såsom förste vaktmästare i vanlig mening. Lönenämnden vill emellertid

icke underlåta att framhålla, att en dylik värdering av de egentliga vaktmästarnas

arbetsuppgifter kommer att i ett flertal fall medföra avsevärda

ökningar i nu utgående löner.

Vad angår frågan om lämplig lönegradsplacering för sådan befattningshavare,

som är en läroanstalts ende vaktmästare och vilken med skolöverstyrelsens

terminologi betecknas såsom vaktmästare, tillika värmeledningsskötare,

skulle enligt läroverkslönesakkunnigas förslag för sådan befattning

lönegraden B 6 komma till användning, under det att skolöverstyrelsen även

ansett lönegraderna B 7 och B 5 böra ifrågakomma. Lönenämnden anser

för sin del, att övervägande skäl tala för, att nu ifrågavarande tjänster differentieras

efter skolornas storlek.

Lönenämnden har icke någon erinran alt framställa mot den föreslagna

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

57

placeringen i lönegraden B 7 av befattningarna såsom värmeledningsskötaie,

tillika reparatör, samt såsom laboratorievaktmästare. Lönenämnden vill

därvid framhålla, att, på sätt ovan erinrats, motsvarande befattningshavare

vid de tekniska läroverken och vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte enligt hittills tillämpade principer i lönehänseende likställts med

förste expeditionsvakt. Även må erinras, att en placering av nu ifrågavarande

befattningshavare i lönegraden B 7 förekommer jamval vid vissa verk

inom allmänna civilförvaltningen. Lönenämnden vill emellertid understiyka

angelägenheten av, att för skötseln av värmeanläggningar befattningar i

lönegraden B 7 icke inrättas annat än i sådana fall, där reparatorsarbeten i

större omfattning kunna utföras av värmeledningsskötaren. I andra tall bor

det vara tillräckligt att för ifrågavarande göromål anställa en varmeledmngsskötare

i lönegraden B 6.

De föreslagna placeringarna av värmelednmgsskotare, sorn ej tillika

reparatör, i lönegraden B 6 ävensom av gymnastikvaktmästare samt eldare

i lönegraden B 5 synas lönenämnden ävenledes kunna godtagas; dock vi

lönenämnden ifrågasätta, huruvida icke eldare i överensstämmelse med laroverkslönesakkunnigas

förslag bör erhålla allenast icke-ordinarie anställning.

Beträffande de allmänna läroverken har lönenämnden i annat sammanhang

yttrat följande.

Såsom allmän indelningsgrund för en differentiering i lonehanseendemellan

vaktmästare, som endast hava att utföra vaktmastargoromal i e0enthg

mening, skulle kunna väljas antal elever eller klassavdelningar ävensom

andra faktorer, som kunna vara i någon man vagledande viel bedömandet

av en skolas storleksordning och därmed i viss utsträckning aven tor vaktmästargöromålens

omfattning och beskaffenhet. Vid övervägandet av ranan

om en dylik avgränsning har lönenämnden för sin del stannat vid a

föreslå, att vid de allmänna läroverken indelningen i rektorsgrupper i huvudsak

blir normerande i berörda avseende. Lönenämnden är visserligen val

medveten om, att invändningar kunna göras mot en dylik indelningsgrund,

men med hänsyn till att de för rektorsgrupperna bestämmande faktorerna åtminstone

i vissa hänseenden synas ägnade att läggas till grund för en uppdelning

för nu ifrågavarande ändamål, har lönenämnden funnit sig kunna

förorda en dylik lösning. Vid de högre allmänna läroverken synes nämnden

lönegraden B 7 för vaktmästare i egentlig mening böra komma till användning

vid skolor tillhörande rektorsgrupperna I och II. Vid de högre

allmänna läroverken i övrigt, där sadan vaktmästare skall linnas, böi denne

placeras i lönegraden B 6. Med hänsyn till att realskolorna för gossar i fråga

örn storleken närmast äro att jämföra med de största läroverken, anser lönenämnden,

att vaktmästarna vid sagda realskolor böra lönegradsplaceras efter

samma principer som vid högre allmänna läroverk, tillhörande rektorsgrupperna

I och II, och sålunda hänföras till lönegraden B 7. Mot förslagets

placering av de egentliga vaktmästarna vid övriga läroanstalter hai lönenämnden

i princip icke något att erinra.

Vid det fåtal högre allmänna läroverk, där endast en vaktmästare skall

vara anställd, synes lönenämnden icke något vara att erinra mot, att denne

placeras i lönegraden B 7. Med en dylik utgångspunkt vill lönenämnden

icke heller motsätta sig, att samma lönegradsplacering kommer till användning

även vid sådana samrealskolor, som med avseende å elevantal äro närmast

jämförliga med de minsta högre allmänna läroverken. En godtagbar

gräns synes lönenämnden ligga ungefär vid elt antal av 250 elever, men lönenämiiden

vill understryka, att lönegradsplaceringcn icke bör göras helt och

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

hållet beroende av elevantalet, utan torde härjämte även andra omständigheter

kunna komma i betraktande. Lönenämnden anser sålunda, att en

skolas vaktmästare icke bör placeras i lönegraden B 7, så snart antalet elever

går upp till 250, utan först då skolan kan anses stadigvarande hava uppnått

en storlek, som ungefärligen sammanfaller med storleken av de minsta högre

allmänna läroverken. Vid övriga samrealskolor böra lönegraderna B 6 och

B 5 enligt lönenämndens mening komma till användning, varvid förstnämnda

lönegrad i anslutning till skolöverstyrelsens förslag lämpligen torde —

efter prövning i varje särskilt fall — böra förekomma endast vid skolor,

som erhållit en stadigvarande organisation med minst sex klassavdelningar,

samt lönegraden B 5 vid de övriga.

För egen del får jag framhålla följande.

\ ad angår frågan om den lämpligaste lönegradsplaceringen av befattningshavare,

som är en läroanstalts ende vaktmästare, ansluter jag mig till skolöverstyrelsens,

av lönenämnden biträdda förslag, att samtliga tre nu ifrågavarande

lönegrader böra kunna komma till användning allt efter de skiftande

förhållandena vid de olika läroanstalterna. Det synes knappast nödvändigt

att, såsom lönenämnden föreslagit, låta indelningen i rektorsgrupper

bliva normerande vid tillämpningen av denna grundregel.

I fråga örn de lönegrader som böra komma till användning vid läroanstalter,

där mer än en vaktmästare finnes anställd, råder i huvudsak enighet

bland deni, som yttrat sig i ärendet. Då jag saknar anledning att avvika

från myndigheternas ståndpunkt i detta fall, förordar jag, att lönegraden

A 7; i allmänhet användes för den främste vaktmästaren vid sådana läroanstalter,

alltså för den befattningshavare, som i allmänhet betecknas såsom

»vaktmästare». Samma lönegrad bör även komma i fråga för värmeledningsskötare,

tillika reparatör, under förutsättning likväl att kvalificerat

reparatörsarbete i större omfattning ingår i åliggandena samt att vederböra^

de befattningshavares arbetsuppgifter uteslutande avse reparations- och därmed

jämförliga arbeten samt skötsel av värmeledning. Annan värmeledningsskötare,

som ej endast är eldare, bör placeras i lönegraden A 6. Lönegraden

A 5 bör användas i fråga örn gymnastikvaktmästare, tillika eldare.

Sistnämnda lönegrad bör komma ifråga även för befattningshavare, som endast

är eldare.

Da det gäller att, med tillämpning av de nu angivna huvudprinciperna,

för nästa budgetar fastställa antalet befattningar och dessas lönegrader vid

de olika läroanstalterna, måste beaktas, att förhållandena på ifrågavarande,

mycket omfattande område äro så skiftande och svårbedömbara, att man

knappast kan påräkna att på en gång kunna genomföra en helt tillfredsställande

organisation. Svårigheterna ökas även därigenom, att de föreliggande

primäruppgifterna i åtskilliga fall icke äro sådana, att de verkliga

förhållandena framträda med full tydlighet. Vad sålunda anförts talar för,

att man föi nästa budgetai inrättar icke-ordinarie befattningar i något större

utsträckning, än eljest bort ske, samt att en viss återhållsamhet iakttages i

fråga örn befattningarnas placering i den högsta av de här ifrågakommande

lönegraderna. I den mån så befinnes påkallat, böra givetvis framdeles jämkningar

vidtagas i den organisation, som nu må beslutas.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

59

Under iakttagande av vad här anförts framlägga cheferna för ecklesiastikoch

handelsdepartementen senare i dag förslag örn inrättande av vaktmästar-

och därmed jämförliga befattningar vid ifrågavarande läroanstalter.

Särskilda lönefrågor m. m.

Skolöverstyrelsen har upptagit till behandling vissa särskilda lönefrågor

och i samband därmed även berört sättet för redovisningen av de ersättningar,

vaktmästarna skola erlägga för naturaförmåner. Överstyrelsen anför

följande.

Den avlöning, som i enlighet med den föreslagna lönegradsplaceringen

skulle tillkomma vederbörande vaktmästare, bör betraktas som bruttolön.

Några avlöningsbelopp utöver dem, som följa med lönegradsplaceringen, få

givetvis icke utbetalas. För extra arbetsuppgifter -— t. ex. städning i vissa

fall eller vid uthyrning av lokaler — som icke tillhöra de sysslor, för vilka

befattningshavaren uppbär sin lön, böra dock som hittills särskilda ersättningar

utgå. För s. k. övertidsarbete torde särskild ersättning böra utgå

endast under förutsättning, att motsvarande ledighet icke kunnat beredas

befattningshavaren under annan tid, t. ex. genom minskning av den dagliga

arbetstiden under ferierna.

Då i vaktmästarnas löner i de flesta fall ingå vissa naturaförmåner, vanligen

fri bostad med värme och lyse, förutsättes, att ersättning skall erläggas härför

genom avdrag å avlöningen. Härvid torde särskilt böra beaktas de konsekvenser

en dylik bestämmelse medför i fråga om de allmänna läroverken. Då

kostnaderna för lyse och värme bestridas ur ljus- och vedkassan, bör vaktmästarens

ersättning för hithörande förmåner tillföras denna kassa som inkomst.

Vederbörande lokalstyrelse torde härvid böra fastställa ersättningsbeloppets

storlek. Beträffande åter ersättning för innehav av bostad är att

märka, att läroverksvaktmästaren i regel är anvisad bostad i läroverksfastigheten,

vilken numera undantagslöst äges och underhålles av vederbörande

kommun. Riktigast synes därför vara, att bostadsersättningen, såsom läroverkslönesakkunniga

föreslå, inlevereras till läroverkets byggnadsfond, ur

vilken kommunen kan påräkna bidrag till vissa kostnader för läroverksfastigheten.

Värdering av bostaden och bestämmandet av ersättningens storlek

bör ske i samma ordning som gäller för rektorsbostäder. I tvistiga fall bör

frågan hänskjutas till statens bostadsnämnd. Skulle i fråga om de allmänna

läroverkens kassor och terminsavgifterna till desamma några mera avsevärda

förändringar komma att inträda, måste givetvis beaktas, huruvida den

nämnda bostadsersättningen bör disponeras på annat sätt än vad här föreslagits.

Bostadsersättningens storlek vid övriga läroanstalter bör bestämmas pa

samma sätt som vid de allmänna läroverken och hör, där bostaden är belägen

i statsverket tillhörig byggnad, inlevereras till statsverket och ingå till

statens allmänna fastighetsfond. Värdet av andra naturaförmåner bör fastställas

av vederbörande styrelse eller, där styrelse ej finnes, av vederbörande

rektor.

Överstyrelsen delar läroverkslönesakkunnigas mening, att frågor örn vaktmästares

uppflyttning i högre löneklass, för vinnande av önskvärd enhetlighet

i avseende på uppflyttningsbestämmelsernas tillämpning, böra prövas och

avgöras av skolöverstyrelsen.

Av olika anledningar, 1. ex. genom en läroanstalts omorganisation, kail

den fast anställda vaktmästarpersonalen tänkas bliva övertalig, varför ordi
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

narie vaktmästare i likhet med andra befattningshavare inom statsförvaltningen

böra vara underkastade förflyttningsskyldighet.

Statskontoret har anfört följande.

I likhet med läroverkslönesakkunniga och skolöverstyrelsen förutsätter

statskontoret, att ersättning skall erläggas för av vaktmästarna åtnjutna naturaförmåner.

Dessa förmåner utgöras vanligen av fri bostad med värme

och lyse. Är härvid bostaden belägen i statsverket tillhörig, å allmänna fastighetsfonden

redovisad byggnad bör givetvis ersättningen ingå till fonden.

Bostadsersättning i övriga fall liksom ersättning för ljus och värme hava

de sakkunniga och överstyrelsen föreslagit skola tillgodoföras vederbörande

läroverks byggnadsfond respektive ljus- och vedkassa. Motiveringen härför

framgår av de sakkunnigas i propositionen nr 271 till 1937 års riksdag å

sid. 168 återgivna uttalande. Emellertid må erinras om att rektor, som bebor

av kommun upplåten bostad, har att erlägga hyra härför till statsverket.

Liknande föreskrift torde böra gälla för vaktmästare. Mera tveksamt kan

däremot vara, om icke ersättning för värme och lyse bör tillgodoföras ljusoch

vedkassan. Genom statens övertagande av kostnaderna för vaktmästarpersonalens

avlönande beredes emellertid nämnda kassa en sådan ekonomisk

lättnad, att det icke torde få anses obilligt, om även ersättning för

värme och lyse inlevereras till statsverket.

Lönenämnden har yttrat.

I likhet med läroverkslönesakkunniga och skolöverstyrelsen anser lönenämnden,

att frågor om vaktmästarnas löneklassplacering böra för åstadkommande

av en enhetlig tillämpning av bestämmelserna prövas och avgöras

av överstyrelsen.

I anledning av skolöverstyrelsens uttalande rörande förflyttningsskyldighet

för vaktmästarpersonalen vill lönenämnden framhålla, att med den avfattning

stadgande^ örn förflyttningsskyldigheten erhållit i 3 § i det nya

civila avlöningsreglementet, några särskilda bestämmelser härutinnan icke

synas påkallade.

För egen del får jag framhålla följande.

För vaktmästarnas naturaförmåner bör givetvis ersättning erläggas i vanlig

ordning genom avdrag å avlöningen.

Enligt vad chefen för ecklesiastikdepartementet anför i annat sammanhang

skola terminsavgifterna vid de allmänna läroverken utgå efter oförändrade

grunder under nästkommande budgetår. De inkomster, ljus- och

vedkassorna samt byggnadsfonderna erhålla för närvarande, komma därför

att åtnjutas även under nämnda budgetår. Beträffande utgifterna är att

märka, att vid bifall till ett förslag, som chefen för ecklesiastikdepartementet

framlägger, ljus- och vedkassorna icke, såsom statskontoret förutsatt,

komma att beredas någon ekonomisk lättnad men ej heller någon ytterligare

ekonomisk belastning genom den här ifrågavarande löneregleringen.

Givetvis påverkar löneregleringen icke byggnadsfondernas utgifter. Vid nu

angivna förhållanden synes anledning saknas, att ifrågavarande kassor och

fonder skulle på grund av löneregleringen tillföras särskilda inkomster, som

tidigare icke tillförts dem. Med hänsyn härtill förordar jag, att den ersättning

vaktmästarna genom avdrag å avlöningen skola erlägga för natura
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

förmåner vid de allmänna läroverken redovisas, så framt bostaden icke är

belägen i staten tillhörig byggnad, såsom uppbördsmedel å avlöningsanslaget.

Motsvarande anordning bör vidtagas vid de tekniska läroverken. I övriga

fall böra i fråga örn sagda ersättning i huvudsak tillämpas samma bestämmelser,

som nu gälla för lärarna vid statens undervisningsväsende.

Frågor örn vaktmästares uppflyttning i högre löneklass böra, såsom skolöverstyrelsen

och lönenämnden framhållit, avgöras av vederbörande centrala

ämbetsverk.

I anledning av att skolöverstyrelsen framhållit, att ordinarie vaktmästare

böra vara underkastade förflyttningsskyldighet, tår jag, i anslutning till vad

lönenämnden anfört, erinra om det allmänna stadgandet i 3 § 3 mom. första

stycket civila avlöningsreglementet. Undantag härifrån synes icke böra

ifrågakomma beträffande nu omhandlade befattningshavare.

Anställning.

I samband med beslut örn ny lönereglering för lärarpersonalen vid det

statliga undervisningsväsendet gav 1937 års riksdag uttryck åt den meningen,

att ordinarie och extra ordinarie vaktmästare borde anställas av vederbörande

lokalstyrelse respektive styrelse eller, där styrelse av nämnt slag

icke funnes, av vederbörande rektor.

Skolöverstyrelsen har nu anfört följande.

överstyrelsen tillåter sig att på en punkt hava en mot riksdagen avvikande

mening. Det synes nämligen enligt överstyrelsens uppfattning vara

mindre välbetänkt att överlåta åt vederbörande rektor att på egen hand utan

föregående beredning av annan myndighet tillsätta ordinarie statsavlonade

befattningar, överstyrelsen vill därför hemställa, att i förevarande avseende

en ändring genomföres på så sätt, att beslutet örn tillsättningen skall fattas

av överstyrelsen på förslag av vederbörande rektor.

Fråga om anställande av extra ordinarie vaktmästare vid en läroanstalt

bör enligt läroverkslönesakkunnigas mening underställas överstyrelsens prövning.

Överstyrelsen är av samma uppfattning men skulle dock vilja tillmäta

uttalandet en något vidare innebörd än vad de sakkunniga torde hava

lagt däri. De sakkunniga synas nämligen närmast hava åsyftat nyinrätning

av en extra ordinarie vaktmästarbefattning. Enligt överstyrelsens mening

torde därjämte, kanske icke så sällan, uppstå ett behov av att efter uppkommen

ledighet å en ordinarie befattning icke omedelbart tillsätta densamma

med ny ordinarie innehavare. I sådant fall bleve man måhända nödsakad

att på grund av brist på kvalificerade sökande utse till den ordinarie

befattningen en person, som tidigare icke blivit prövad i statens tjänst. Detta

tillvägagångssätt kan icke alltid anses önskvärt. Den myndighet, som närmast

bär ansvaret för befattningens tillsättning, torde i en dylik situation

helt visst önska, att befattningen under någon tid kunde uppehållas såsom

extra eller extra ordinarie. En sådan möjlighet synes böra tillskapas, och

överstyrelsen vill därför föreslå, att överstyrelsen får rätt att på framställning

av vederbörande lokala myndighet medgiva, att en ordinarie vaktmästarbefattning

under viss tid får uppehållas av en person i extra ordinarie

ställning med avlöning i den lönegrad, som är bestämd för den ordinarie befattningen.

Genom en sådan anordning skulle därjämte tillskapas en väl
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

behövlig uppsättning av kvalificerade aspiranter lill ledigblivande vaktmästarbefattningar.

Sedan ordinarie vaktmästarbefattning tilldelats en läroanstalt, bör det ankomma

på vederbörande myndighet att avgöra, om vid anstalten redan anställd

vaktmästare bör utses till innehavare av sådan befattning vilket synes

vara det naturliga, eller, örn anledning därtill undantagsvis finnes, tjänsten

bör ledigförklaras i vanlig ordning eller efter överstyrelsens medgivande under

viss tid uppehållas på annat sätt. Att en statlig ordinarie vaktmästarbefattning

inrättas vid en läroanstalt bör nämligen icke hava till följd, att en

vid anstalten anställd person med motsvarande åligganden skulle med nödvändighet

göras till innehavare av den ordinarie befattningen. Givetvis

måste vederbörande myndighets beslut härvidlag föregås av en lämplighetsprövning

av personen i fråga.

Statskontoret har anfört följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att överstyrelsen på framställning av vederbörande

lokalmyndighet måtte få medgiva, att en ordinarie vaktmästarbefattning

under viss tid får uppehållas på förordnande. En dylik anordning

kim måhända stundom vara lämplig att tillgripa före tillsättandet av

en ordinarie vaktmästarbefattning inom undervisningsväsendet. Statskontoret,

som vill erinra, att en dylik rättighet i proposition nr 272/1937 sid.

41 av föredragande departementschefen tillstyrkts för direktionen över karolinska

sjukhuset, vill därför icke motsätta sig bifall till förslaget ifråga.

Viss maximitid — förslagsvis ett år — för en befattnings uppehållande på

förordnande synes dock böra föreskrivas.

Lönenämnden anser, att vaktmästarbefattningarna vid nu ifrågavarande

läroanstalter alltid böra tillsättas av skolöverstyrelsen, oavsett örn styrelse

för skolan finnes eller ej. Lönenämnden har vidare anfört följande.

I fråga om förslaget, att skolöverstyrelsen skall på framställning av vederbörande

lokalmyndighet äga medgiva, att en ordinarie vaktmästarbefanning

under viss tid får uppehållas på förordnande, biträder lönenämnden

statskontorets uppfattning, att viss maximitid, förslagsvis ett år, bör föreskrivas

för en dylik anordning.

Beträffande frågan, huruvida vaktmästarbefattningarna böra ledigförklaras

eller icke, får lönenämnden såsom sin bestämda uppfattning uttala, att

ledigförklarande i vanlig ordning alltid bör ske.

Jag ansluter mig till den av skolöverstyrelsen och lönenämnden uttalade

uppfattningen, att skolöverstyrelsen — respektive kommerskollegium_bör

fatta beslut angående befattningarnas tillsättande, varvid givetvis vederbörande

lokalstyrelse eller styrelse respektive, där styrelse av nämnt slag icke

finnes, vederbörande rektor bör beredas tillfälle att i ärendet avgiva yttrande.

Vad jag nu anfört bör dock tillämpas allenast i vad avser ordinarie och

extra ordinarie befattningshavare. Annan vaktmästarpersonal bör anställas

i samma ordning som för närvarande gäller.

Vid bifall till vad sålunda förordats bör även ledigförklarande av ordinarie

och extra ordinarie befattningar ske genom vederbörande centrala ämbetsverks

försorg.

Beträffande frågan, huruvida vid löneregleringens genomförande ledigförklarande

i vanlig ordning av de nu till inrättande föreslagna befattningarna

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

63

bör äga rum, må erinras, att vaktmästarpersonalen vid de tekniska läroverken

samt vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte redan är uppförd å

ordinarie stat. I dessa fall bör nuvarande personal, då fråga är om befattningar

som motsvara de för närvarande förefintliga, kunna omedelbart överföras

till den nya staten, därest de icke förklara sig önska kvarstå på för

närvarande gällande lönebestämmelser. Vad angår övriga läroanstalter kan

det enligt min mening icke vara nödvändigt att ledigförklara samtliga här

ifrågavarande befattningar. Åtskilliga av de nu tjänstgörande vaktmästarna

hava en mycket lång anställningstid vid vederbörande läroanstalt, och beträffande

vissa av dessa befattningshavare torde sannolikt ett överförande

till nyinrättad befattning utan densammas ledigförklarande framstå såsom

naturligt. Kungl. Majit torde, sedan erforderlig utredning verkställts genom

skolöverstyrelsens respektive kommerskollegii försorg, få, om tillräckliga

skäl föreligga, i de särskilda fallen föreskriva, att ledigförklarande ej skall

äga rum. Eljest bör ledigförklarande ske i vanlig ordning.

Jag biträder förslaget, att ordinarie vaktmästarbefattning skall kunna, då

skäl därtill äro, efter medgivande av vederbörande centrala ämbetsverk få

under viss tid uppehållas på förordnande. I likhet med statskontoret och

lönenämnden anser jag, att sådant tillstånd bör avse högst ett år.

Övergångsanordningar.

Beträffande vissa med löneregleringen för vaktmästarna sammanhängande

övergångsanordningar har skolöverstyrelsen anfört följande.

I särskilda övergångsbestämmelser bör enligt överstyrelsens mening bl. a.

fastställas, att tjänstgöring som vaktmästare vid läroanstalten omedelbart

före övergången till det nya lönesystemet må kunna tillgodoräknas för placering

i löneklass, i den mån tjänstgöringen varit likartad med den, som tillhör

den ordinarie befattningen.

Vidare torde personlig lönefyllnad böra tillerkännas sådan befattningshavare,

som vid övergång till det nya lönesystemet drabbas av löneminskning.

Detta inträffar i icke så få fall, ibland med förhållandevis stora belopp.

Det är emellertid så gott som uteslutande vid de allmänna läroverken,

där lönefyllnader skulle ifrågakomma. Vid dövstumskolan i Växjö framkommer

behov av ett mindre fyllnadsbelopp på 77 kronor, vilket vederbörande

befattningshavare torde kunna erhålla av statsmedel såsom personlig

lönefyllnad. Vid de allmänna läroverken kan det enligt överstyrelsens

mening ifrågasättas, huruvida icke för enkelhetens skull dylika lönefyllnader

böra utbetalas ur ljus- och vedkassorna, sedan de till beloppet blivit

fastställda av vederbörande lokalstyrelse.

Slutligen torde nu anställd vaktmästare, som av vederbörande myndighet

utses till innehavare av ordinarie befattning, böra tillerkännas en månads

s. k. övergångslön, för den händelse lön tidigare utbetalats till honom månadsvis

i förskott. 1 vilken utsträckning ett dylikt utbetalningssätt förekommit,

har överstyrelsen icke undersökt, meni enligt överstyrelsens erfarenhet

är efterskottsbetalning av lön i fråga örn här förevarande befattningshavare

det ojämförligt vanligaste sättet. Överstyrelsen anser därför, att man endast

undantagsvis behöver räkna med behovet av dylik övergångslön. För

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

de allmänna läroverkens del bör i förekommande fall övergångslön betalas

ur ljus- och vedkassan.

Statskontoret har icke yttrat sig angående nu ifrågavarande förslag.

Lönenämnden har anfört följande.

Skolöverstyrelsen bar förordat, att i särskilda övei’gångsbestämmelser

måtte fastställas, att tjänstgöring såsom vaktmästare vid en läroanstalt omedelbart

före övergången till det nya lönesystemet må kunna tillgodoräknas

för placering i löneklass, i den mån tjänstgöringen varit likartad med den,

som tillhör den nya ordinarie befattningen. I anledning härav får lönenämnden

erinra örn, att det av 1938 års riksdag antagna civila avlöningsreglementet

— vilket torde böra bliva gällande för nu ifrågavarande vaktmästarpersonal

— icke innehåller någon motsvarighet till de för närvarande

stadgade tillgodoräkningsföreskrifterna. Med hänsyn härtill ävensom i betraktande

av svårigheten att för närvarande bedöma, vilka övergångsbestämmelser

i övrigt, som kunna befinnas påkallade, får lönenämnden förorda, att

Kungl. Maj:t måtte vid framläggande av proposition om lönereglering för

nu ifrågavarande vaktmästarpersonal utverka riksdagens bemyndigande att

utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.

Enligt vad som framgår av skolöverstyrelsens utredning, komma vissa av

de för närvarande anställda vaktmästarna att få vidkännas en minskning av

sina avlöningsförmåner vid övergång till ett nytt avlöningssystem. På grund

härav torde särskilda bestämmelser om personlig lönefyllnad bliva erforderliga.

Lönenämnden vill emellertid framhålla, att storleken av den personliga

lönefyllnaden icke med säkerhet låter sig beräkna med ledning av de

uti skolöverstyrelsens utredning lämnade uppgifterna. En granskning av de

där angivna nuvarande löneförmånerna ger nämligen vid jämförelse med

det sainmanbragta primärmaterialet vid handen, att beloppen icke alltid äro

sinsemellan jämförliga. Understundom har vaktmästaren att för den fastställda

lönen fullgöra vissa uppgifter, exempelvis städning, eldning m. m.,

för vilka i andra fall utgår särskild ersättning utöver lönen. Även må framhållas,

att de angivna löneskillnaderna uträknats med utgångspunkt från

slutlönerna i de föreslagna nya befattningarna. Med hänsyn till svårigheten

att på ett rättvist sätt avväga storleken av den personliga lönefyllnaden, får

lönenämnden för sin del förorda, att dylika spörsmål skola avgöras av

Kungl. Majit efter prövning i varje särskilt fall.

Såsom skolöverstyrelsen erinrat, erfordras jämväl vissa föreskrifter rörande

s. k. övergångslön. Skolöverstyrelsen har emellertid ansett, att man

endast undantagsvis behöver räkna med behovet av dylik övergångslön.

Med hänsyn härtill och i betraktande av de för närvarande skiftande avlöningsgrunderna

vid olika läroanstalter vill lönenämnden förorda, att jämväl

frågor örn övergångslön bringas under Kungl. Maj:ts prövning från fall

till fall.

För egen del får jag framhålla följande.

I fråga om befattningshavare, som omedelbart före den 1 juli 1939 innehar

vaktmästarbefattning vid någon av ifrågavarande läroanstalter och från

och med nämnda dag erhåller ordinarie vaktmästartjänst, bör Kungl. Maj:t

eller skolöverstyrelsen respektive kommerskollegium, de senare enligt av

Kungl. Majit fastställda riktlinjer, äga medgiva, om så prövas skäligt med

hänsyn till befattningshavarens hittillsvarande avlöningsförmåner och långvariga

anställning såsom vaktmästare, att vederbörande placeras i högre

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

löneklass inom lönegraden än begynnelselöneklassen. Örn även vid sådan

högre löneklassplacering minskning inträder i förhållande till avlöningen

omedelbart före övergången på den nya lönestaten, hör Kungl. Maj :t kunna

besluta om personlig lönefyllnad. Det må påpekas, att vid bedömandet av

de nu berörda frågorna barntillägg, som vid vissa läroanstalter för närvarande

utbetalas till vakmästarna, böra, i förekommande fall, inräknas i de hittillsvarande

avlöningsförmånerna.

I likhet med skolöverstyrelsen och lönenämnden anser jag, att övergångslön

bör kunna utgå till nu anställd vaktmästare, som utses till innehavare

av ordinarie befattning, för den händelse lönen för närvarande utbetalas i

förskott. Övergångslön bör även kunna tillerkännas sådan befattningshavare,

därest, såsom i något fall skett, övergång till efterskottsutbetalning av

lönen ägt rum i samband med att nuvarande avlöningsreglemente blivit tilllämpligt

å lärarpersonalen utan att övergångslön eller motsvarande ersättning

erhållits. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning

i varje särskilt fall meddela beslut, huruvida och med vilket belopp

övergångslön skall tillkomma vederbörande befattningshavare.

Personlig lönefyllnad och övergångslön torde få bestridas fran vederbörligt

avlöningsanslag.

Uppenbarligen kan det i vissa fall inträffa, att för närvarande tjänstgörande

vaktmästare förlora anställningen i samband med löneregleringens

genomförande. När så befinnes skäligt, torde Kungl. Majit, i avvaktan på

förslag i ämnet till 1940 års riksdag, provisoriskt få tilldela sådan befattningshavare

skälig kompensation. Kostnaderna härför synas böra bestridas

från anslagsposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Därest nuvarande innehavare av vaktmästarbefattnmg å ordinarie stat

anmäler, att han icke vill underkasta sig civila avlöningsreglementets villkor

och bestämmelser, bör han bibehållas vid lön och tjänstgöringspenningar

samt, efter sedvanlig årlig prövning, oreglerat dyrtidstillägg men bör däremot

icke få uppbära tillfälligt lönetillägg.

Den här ifrågavarande löneregleringen bör föranleda vissa särskilda bestämmelser

i fråga örn vaktmästarpersonalens rätt till pension. Vidare böra

nu anställda vaktmästare, som före den 1 juli 1939 uppnå viss ålder, beredas

pension enligt hittills tillämpade grunder. Till dessa frågor torde jag

framdeles få återkomma.

Hemställan.

På grund av vad i det föregående under första avdelningen anförts har det

av den sakkunnige överlämnade förkastningsutkastet, såvitt detsamma avser

ändringar i 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet, överarbetats

inom finansdepartementet. Härvid har, utöver vad förut angivits,

jämväl vidtagits vissa redaktionella jämkningar i författningstexten. Efter

överarbetningen föreligger ett förslag till kungörelse angående ändrad lydelse

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 217. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj-.ts proposition nr 217.

av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8), vilket förslag torde böra underställas riksdagen för godkännande.

De för rektorerna föreslagna bestämmelserna böra, i enlighet med vad

den sakkunnige förordat, införas under en särskild, ny avdelning av reglementet.

Såsom jag i annat sammanhang (proposition 1939: 37) framhållit,

bör rubriken till denna avdelning erhålla lydelsen: »Tjänstemän, som åtnjuta

lön enligt särskild löneplan eller eljest enligt särskilda bestämmelser». Utformningen

av denna avdelning påverkas dels av det förslag till lönereglering

för landshövdingarna, som förelagts årets riksdag, dels av blivande löneregleringsförslag

för provinsialläkare och distriktsveterinärer. Vidare kan

avdelningens slutliga lydelse bliva beroende av ändrade lönebestämmelser

för vissa professorer vid konsthögskolan m. fl. Vid nu angivna förhållanden

kan författningsförslag, innefattande avlöningsbestämmelserna för ifrågavarande

rektorer, icke underställas riksdagen för godkännande. I stället

hava, på sätt skedde i fråga örn lönebestämmelserna för landshövdingarna,

de föreskrifter, som beträffande rektorerna äro avsedda att införas i avlöningsreglementet,

sammanfattats punktvis i ett förslag till avlöningsbeståmmelser

för rektorer vid allmänna läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter,

att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1939. Förslaget

torde såsom bilaga (Bil. 2) få fogas vid detta protokoll. Kungl. Maj:t torde

böra föreslå riksdagen att dels godkänna nämnda förslag, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad här angivits

förordna på vad sätt dessa bestämmelser skola inordnas i civila avlöningsreglementet.

I förslaget har den särskilda löneplan, som skulle gälla för rektorsbefattningarna,

betecknats såsom »löneplan E». Om vid den slutliga utformningen

av den nya avdelningen av civila avlöningsreglementet befinnes

lämpligt att giva löneplanen annan beteckning, bör Kungl. Maj:t vara oförhindrad

härtill. I sådant fall bör Kungl. Maj :t jämväl äga vidtaga härav påkallade

ändringar i vederbörande personalförteckningar.

Såsom i det föregående berörts böra vissa ändringar vidtagas i 59 § 2 mom.

civila avlöningsreglementet. Även första momentet av nämnda paragraf bör

ändras i anledning av de här framlagda förslagen. Dessutom måste paragrafens

numrering liksom numreringen av 58 § och av de två sista avdelningarna

av reglementet ändras. Till dessa frågor torde jag framdeles få

återkomma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att civila avlöningsreglementet skall äga tilllämpning

å ordinarie tjänstemän vid högre lärarinneseminariet,

de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna,

läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma,

de tekniska läroverken samt navigationsskolorna;

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

dels godkänna förberörda förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt 56 § civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8);

dels godkänna det i bilagan 2 vid detta protokollet innefattade

förslaget till avlöningsbestämmelser för rektorer vid

allmänna läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående angivits, förordna, pa

vad sätt de i nämnda bilaga innefattade bestämmelserna skola

inordnas i civila avlöningsreglementet;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, vad angår ordinarie tjänstemän

vid förut angivna undervisningsanstalter, utfärda erforderliga

bestämmelser om övergången till civila avlöningsreglementet;
dels

ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till

de ordinarie tjänstemännen vid här ifrågavarande undervisningsanstalter

enligt av mig förordade grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

Bil. 1.

Förslag angående tillägg till civila avlöningsreglementet, föranlett

av reglementets tillämpning å .ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsende m. fl.

2 avd. Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt allmän löneplan.

8 kap. Särskilda bestämmelser.

54 §.

Åttonde huvudtiteln.

8 moni. Chalmers tekniska högskola.

9 morn. Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna,

småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma samt de

tekniska läroverken.

i'' .^e, * förevarande moment meddelade bestämmelserna hava icke avseltmpnines-

ende a rektorer vid i momentet omförmälda läroanstalter. För sådana befattområde,

njugsnavare meddelas särskilda bestämmelser under 3 avd. av detta avlönmgsreglemente.

innehav av*1 • 2‘ Innehavare av sådan lärarbefattning vid de allmänna läroverken, med

vissa med vdken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl

lärartjänst minskning ^ i avlöning från statsverket till belopp, motsvarande de i avlöförenade

ningen ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behörig ordning,

förmäner s?m ock vad 1 Ia§a ordning kan varda stadgat rörande upphörande eller ändring

av nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation av enskild

tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild

förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat

komma tjänstinnehavaren till godo.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

69

Befattningshavare, som i föregående stycke avses, är pliktig att underkasta

sig ändrade bestämmelser rörande de i nämnda stycke omförmälda

förhållandena.

3. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänste- Skyldighet

man att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalender- att v^a“era

år såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga är befat°aing

om vikariat å lärarbefattning vid i detta moment avsedd läroanstalt, gälla tor

en tid av sammanlagt högst sex månader av ett och samma kalenderår.

4. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej Förening av

vederbörande rektor efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer, på därom gjord tjänster m. m.

framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning icke kan anses

inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner uppdraget

kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid, dock

högst ett läsår i sänder.

Med befattning såsom lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och

idrott, slöjd eller hushållsgöromål vid någon av de i detta moment avsedda

läroanstalterna må kunna förenas annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på

därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för

undervisningen äga rum; dock att fråga örn förening med innehavd befattning

av ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Medgivande varom nu sagts

skall, där så kan ske, avse viss tid, dock högst tre år i sänder.

5. För lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd Beräknande

eller hushållsgöromål skola vid bestämmandet av det enligt 6 § läraren till- a fö^ Vjjerare6

kommande lönebeloppet följande särskilda bestämmelser lända till efterrät- ; ÖVDings.

telse: ämne.

a) I sådana fall, då lärare med stöd av bestämmelsen i punkt 4 andra stycket

av detta moment innehar tjänst å mer än en ort, bestämmer Kungl.

Maj:t, vilken av tjänstgöringsorterna som skall anses såsom lärarens stalioneringsort.

b) Årslönen utgår med det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande

beloppet vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar. För varje

veckotimme, som över- eller understiger 30, sker tillägg till respektive avdrag

å lönen med en trettiondedel; skolande härvid iakttagas, dels att årslönen

icke må vare sig ökas med mer än 4/30, häri icke inräknat den ökning, som

må föranledas av bestämmelsen nedan under c), eller minskas med mer än

21/so i fråga om lärare i teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott

samt 2l/so i fråga örn lärarinna i kvinnlig slöjd, dels ock att det efter tillägg

respektive avdrag uppkomna talet skall, därest det icke utgöres av ett helt,

med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara hela

krontal.

Vad i föregående stycke föreskrives skall icke äga tillämpning beträffande

lärarinna i hushållsgöromål, som vid statens skolköksseminarium och hushållsskola

förordnats till biträdande föreståndarinna eller som vid småskoleseminarium

tjänstgör såsom skolköksföreståndarinna, och ej heller beträffande

lärarinna i hushållsgöromål vid läroanstalt för blinda, lärarinna i

slöjd vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte ävensom skolkökslärarinna,

skolköks- och kindergartenlärarinna, slöjdlärarinna samt kindergarten-

och gymnastiklärarinna vid läroanstalt för dövstumma.

c) För lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet

eller allmänt läroverk, vilken fullgör arbete med planläggningen och övervakandet

av lärjungarnas friluftsliv, må, efter prövning av skolöverstyrelsen

för varje budgetår, vid bestämmandet av det antal veckotimmar, efter vilket

lönen enligt stadgandet under b) ovan skall beräknas, tilläggas ytterligare

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

en veckotimme, därest antalet undervisningstimmar uppgår till högst 12,

ytterligare två veckotimmar, därest antalet undervisningstimmar uppgår tili

lägst 13 och högst 20, samt ytterligare tre veckotimmar, därest antalet undervisningstimmar

överstiger 20; dock att i fråga om högre lärarinneseminariet

hänsyn härvid må tagas allenast till tjänstgöring, som fullgöres i realskolan

eller flickskolan.

6. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. andra stycket under a)

skall såsom tjänstetid räknas jämväl tid, varunder tjänsteman av anledning,

som omförmäles i punkten 9 andra stycket av förevarande moment, varit

hindrad att tjänstgöra.

7- Lärare vid i detta moment avsedd läroanstalt, med undantag av lärare

i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium, ävensom verkstadsingenjör vid

tekniska gymnasiet i Göteborg äga årligen i stället för semester åtnjuta ferier

å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas.

Översköterska vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte ävensom

sjuksköterska vid läroanstalt för dövstumma äga åtnjuta semester under 25

dagar intill det år, under vilket de fylla 40 år, samt därefter under 35 dagar,

hetsavdrae • 8'' Vid bestammandet av tjänstledighetsavdrag enligt 12 § skola för lärare

för lärare i 1 ovnmgsamne, vilkens lön med tillämpning av de ovan i punkt 5 b) och c)

övningsämne. meddelade bestämmelserna ökats eller minskats, de fastställda tjänstledighetsavdragen

ökas respektive minskas med samma antal trettiondedelar som

lönen; dock att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp icke slutar å helt

femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

9. I stället för vad i 13 § 3 mom. stadgas gäller, att under tjänstledighet,

vdken lärare enligt medgivande av Kungl. Maj:t använt för att göra iakttagelser

eller idka studier, som på ett påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets

intressen, läraren äger åtnjuta oavkortad lön.

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön för tid, under vilken undervisningen vid

den läroanstalt, där han är anställd, blivit till följd av smittsam sjukdom inställd

och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare, för vilken

tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig att utan

särskild ersättning fullgöra den skyldighet till återlösning, som i vederbörlig

ordning kan varda bestämd.

, , _ .10- Vad i 16 § b) sägs angående verket skall i fråga om befattningshavare

det om tjlnst-v!.^ * detta niomcnt avsedd läroanstalt avse undervisningsväsendet; skolande

ledighet för härvid i fråga örn lärare den i nämnda författningsrum angivna tidsbegränsstudier.

ningen avse sammanlagt högst 180 dagar av den tid läraren innehar befattning

inom en och samma lönegrad.

viisiTfaV 11- 1 sadana fall> da lärare åtnjuter tjänstledighet från egen befattning för

under tjänst-att tjänstgöra vid annan i detta moment eller i 56 § 3 mom. avsedd läroanstalt,

göring Vid skola hans avlöningsförmåner utgå efter särskilda, av Kungl. Majit bestämda

annan läro- grunder,

anstalt.

Kailortstili- 12. Kallortstillägg skall för lärare i övningsämne, vilkens lön med tillämpiäify_

™sa ning av de ovan i punkt 5 b) och c) meddelade föreskrifterna beräknats efter

i övnings- hö^st 15 veckotimmar, utgå med hälften av de i 20 § för olika fall upptagna

ämne. beloppen.

Ersättning 13. Har lärare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning

vid 1 detta moment eller i 56 § 3 mom. avsedd läroanstalt, bestämmes ersättbefattning.

ning för vikariatet av Kungl. Maj :t.

Ersättning 14. Lärare, vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan

dande av med b?fattnin§ förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättannan

befatt-nblg enligt de för timlärare fastställda grunderna,

ning förenad

undervisning.

Oavkortad

lön vid viss

ledighet.

Tillämpning

Beräknande

av tid för

löncklassnppflyttning.

Ferier, semester.

Tjänstledig
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

15. Till följande befattningshavare utgå särskilda arvoden och ersättningar Särskilda

enligt nedan angivna grunder. . . . t . . ^ät t "ingar

a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i denna

egenskap särskilt arvode med 1,200 kronor för år.

b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed

jämförliga prövningar utgår särskild ersättning enligt grunder, som bestämmas

av Kungl. Maj:t.

c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, som för minst en termin förordnats att vara föreståndare

för provårskursen, åtnjuter särskild ersättning härför med vid allmänt läroverk

1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor för år.

d) Lärare i läroämne ävensom övningsskollärare vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium, där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest vederbörande

icke förordnats att för minst en termin vara föreståndare för provårskursen,

utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskild ersättning

med 360 kronor för år.

e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid vilket provårskurs

är anordnad, åtnjuter ersättning för i provåret ingående metodiska

föreläsningar och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater enligt

grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.

f) Första lärarinnan vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap

särskilt arvode med 720 kronor för år.

g) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken för minst en termin förordnats

att vara föreståndare för dövstumlärarseminariet, åtnjuter särskild

ersättning härför med 900 kronor för år.

h) Lärare vid läroanstalt för dövstumma där provårskurs är anordnad,

vilken för minst en termin förordnats att vara föreståndare för provårskursen,

åtnjuter särskild ersättning härför med belopp, som vid slutet av varje termin

bestämmes av skolöverstyrelsen, dock med högst 200 kronor för år.

i) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken, utan att för minst en termin

vara förordnad såsom föreståndare för dövstumlärarseminariet, meddelar

undervisning vid nämnda seminarium, åtnjuter särskild ersättning härför

med belopp, som vid slutet av varje termin bestämmes av skolöverstyrelsen,

dock med högst 600 kronor för år.

De ovan under g) och i) omförmälda ersättningarna utgå ej för termin,

under vilken dövstumlärarseminariet icke varit i verksamhet.

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av ovannämnda arvoden och ersättningar, meddelas av Kungl. Majit.

16. Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke äga till- Tjänstgölämpning

i de fall, då lärare samtidigt innehar lärarbefattning vid läroanstalt ringstraktaå

mer än en ort, och ej heller i de fall, då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, men fa)Lvlssa

som ovan under punkt 11 omförmäles.

10 morn. Folkskolinspektionen.

Nomadskolinspektören äger åtnjuta avlöningsförstärkning med 1,500 kronor Avlöningsförför

år. Kungl. Majit äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen skall 8tärkningförfaras,

då nomadskolinspektören åtnjuter tjänstledighet, under vilken han

är skyldig vidkännas tjänstledighctsavdrag.

11 moni. Gymnastiska centralinstitutet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

Bestämmelsernas

tilllämpningsområde.

Skyldighet

att vikariera

å högre

befattning.

Undervisning

i annan läroanstalt.

Beräknande

av tid för

löneklassuppflyttning.

Ferier.

Oavkortad

lön vid viss

ledighet.

55 §.

Nionde huvudtiteln.

56 §.

Tionde huvudtiteln.

1 moni. Kommerskollegium.

2 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

3 mom. Navigationsskolorna.

1. De i förevarande moment meddelade bestämmelserna hava icke avseende

å rektorer. För sådana befattningshavare meddelas särskilda bestämmelser

under 3 avd. av detta avlöningsreglemente.

2. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänsteman

att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår

såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga

är om vikariat å lärarbefattning vid navigationsskola, gälla för en tid av

sammanlagt högst sex månader av ett och samma kalenderår.

3. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej

vederbörande rektor efter av kommerskollegium givna riktlinjer, på därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning

icke kan anses inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten,

finner uppdraget kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse

viss tid, dock högst ett läsår i sänder.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. andra stycket under a)

skall såsom tjänstetid räknas jämväl tid, varunder tjänsteman av anledning,

som omförmäles i punkten 6 andra stycket av förevarande moment,

varit hindrad att tjänstgöra.

5. Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som

i vederbörande stadga föreskrivas.

6. I stället för vad i 13 § 3 mom. stadgas gäller, att under tjänstledighet,

vilken lärare enligt medgivande av Kungl. Majit använt för att göra

iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt sätt kunna tjäna undervisningsväsendets

intressen, läraren äger åtnjuta oavkortad lön.

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön för tid, under vilken undervisningen

vid den läroanstalt, där han är anställd, blivit till följd av smittsam sjukdom

inställd och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare, för

vilken tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig att

utan särskild ersättning fullgöra den skyldighet till återlösning, som i vederbörlig

ordning kan varda bestämd.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

7. Vad i 16 § b) sägs angående verket skall i fråga om befattningshavare Tillämpning

vid navigationsskola avse undervisningsväsendet; skolande härvid i fråga avQ^;a°|8“t_e

om lärare den i nämnda författningsrum angivna tidsbegränsningen avse läghet för

sammanlagt högst 180 dagar av den tid läraren innehar befattning mom studier.

en och samma lönegrad. , „ .. . . ... .

8. I sådana fall, då lärare åtnjuter tjänstledighet fran egen befattning Avlo“inf 1

för att tjänstgöra vid annan i detta moment eller i 54 § 9 morn. avsedd laro- ^ tjänstanstalt,

skola lians avlöningsförmåner utgå efter särskilda, av Kungl. Maj.t göring vid

bestämda grunder. annan laro
anstalt.

9. Har lärare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning Ersättning

vid i detta moment eller i 54 § 9 inom. avsedd läroanstalt, bestämmes er- * rektorssättning

för vikariatet av Kungl. Majit. befattning.

10. Lärare, vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan Ersättning

befattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning er- dan(le av med

sättning enligt de för timlärare fastställda grunderna. annan befatt
ning

förenad

undervisning.

11. För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller där- Särskild^

med jämförliga prövningar utgår särskild ersättning enligt grunder, som ersa 11 ng

bestämmas av Kungl. Majit. ..

12 Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke aga till- Tjänstgölämpning

i de fall, då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, som ovan under

punkt 8 omförmäles. fall.

3 avd. Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan.

00 §.

Rektorer vid vissa statliga läroanstalter.

1. De nedan meddelade bestämmelserna hava avseende å ordinarie inne- Bestämmeihavare

av rektorsbefattning vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk,

folkskoleseminarium, småskoleseminarium, läroanstalt för blinda, omprådes

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalt för dövstumma,

tekniskt läroverk eller navigationsskola.

2 Rektorsbefattning tillsättes medelst förordnande för viss tid. övergång från

Lärare, som förordnats att bestrida rektorsbefattning men vilkens förord- orr(^‘°rdsefoJ:u

nando upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande, övergår till sin larartjänst

innehavande ordinarie lärarbefattning. Därvid skall för bestämmandet av m m

lärarens placering i löneklass så anses, som örn lian även under den tid förordnandet

varat innehaft nämnda lärarbefattning.

Därest så erfordras, äger Kungl. Majit besluta av stadgandet i nästföregående

stycke föranledd tillfällig ökning av antalet ordinarie lärartjänster.

3. Innehavare av rektorsbefattning åtnjuter lön enligt nedanstående löne- Löneplan.

plan:

Bihang till riksdagens nrotokoll 1939. 1 sami. Nr 217.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 217.

Löneplan E.

(Rektorer vid vissa statliga läroanstalter.)

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § intagna

löneplan A

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § intagna

löneplan A

1

28

8

32

2

29

9

33

3

30

10

33

f

31

11

34

5

32

12

35

6

30

13

36

7

31

14

37

Lönegrader;

stationerings
orter.

Förening av

tjänster m. m.

Vissa avlöningsbestämmelsers

tilllämplighet.

. .^e.^ lönegrad, till vilken varje särskild befattning är att hänföra, an
given

i tjansteförteckningen för allmänna civilförvaltningen.

Fördelningen av stationeringsorter å de i löneplan A angivna ortsgrupperna

fastställes av Kungl. Majit.

5. Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 morn., prövas beträffande

rektor av Kungl. Majit.

Önskar rektor åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, skall han därom

göra framställning hos det centrala ämbetsverk varunder han lyder, vilket

i ärendet beslutar; skolande meddelat tillstånd avse viss tid, dock högst

ett läsår i sänder.

6. Bestämmelserna i 10—18 §§, 20 §, 22—24 §§, 28—44 §§, 54 § 9

mom punkterna 2, 9, 10, 14 och 15 samt 56 § 3 mom. punkterna 6, 7,

10 och 11 skola i tillämpliga delar och med de ändringar och tillägg, som

nedan angivas, lända till efterrättelse beträffande innehavare av rektorsbefattning.

Härvid skall så anses, som om nämnda befattningar tillhörde de

lönegrader i löneplan A, som här nedan angivas, nämligen:

befattning i lönegraden E 1 lönegraden A 25

» » lönegraderna E 2—5 » A 26

» » » E 6—9 » A 27

» » » E 10—14 ........... » A 30.

Tjänstledighetsavdrag

vid nedsättning

av

tjänstgöringstiden.

7. Har rektor jämlikt 17 § 1 mom. medgivits nedsättning av tjänstgörmgstiden,

skall iakttagas, att det för olika förekommande fall gällande

tjänstledighetsavdraget för dag fördelas mellan rektorsgöromålen och rektors

undervisningsskyldighet pa sadant sätt, att sa stor del av avdragsbeloppet,

som motsvarar förhållandet mellan antalet av den tjänstledige rektorns

undervisningstimmar i veckan och medeltalet av det författningsenligt föreskrivna

antalet undervisningstimmar i veckan för ordinarie lärare av närmast

jämförligt slag, skall anses belöpa på rektors undervisningsskyldighet,

medan den återstående delen av avdragsbeloppet skall anses belöpa på rektorsgöromålen.

Särskilda 8. Rektor vid institutet och förskolan för blinda äger de år då lärarersattnmgar.

utbildning därstädes äger rum, efter skolöverstyrelsens beprövande åtnjuta

särskild ersättning med högst 480 kronor för år räknat. Rektor vid hantverksskola

för blinda, vilken tillika är föreståndare för materialdepå, äger

åtnjuta särskild ersättning härför med 480 kronor för år.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

75

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av nyssnämnda ersättningar, meddelas av Kungl. Maj:t.

9. I stället för vad i 41 § första stycket stadgas gäller att, därest åt rektor

såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket eller vederbörande

kommun, han skall vara skyldig att mottaga densamma.

Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av vederbörande

kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.

Tjän stenstad.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 217.

Bil 2.

Förslag

till

avlöningsbestämmelser för rektorer vid allmänna! läroverk m. fl.

statliga undervisningsanstalter, att lända till efterrättelse

från och med den 1 juli 1939.

1. De nedan meddelade bestämmelserna hava avseende å ordinarie innehavare

av rektorsbefattning vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk,

folkskoleseminarium, småskoleseminarium, läroanstalt för blinda, vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, läroanstalt för dövstumma, tekniskt

läroverk eller navigationsskola.

2. Rektorsbefattning tillsättes medelst förordnande för viss tid.

Rektor är, om han därtill förordnas, pliktig att under sammanlagt högst

tre månader av ett och samma kalenderår mot särskild ersättning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, såsom vikarie bestrida ledamotsbefattning i skolöverstyrelsen.

Vad i 3 § 3 morn. första stycket civila avlöningsreglementet stadgas skall

icke gälla rektor.

Lärare, som förordnats att bestrida rektorsbefattning men vilkens förordnande

upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande, övergår till sin

innehavande ordinarie lärarbefattning. Därvid skall för bestämmandet av

lärarens placering i löneklass så anses, som örn han även under den tid förordnandet

varat bestritt nämnda lärarbefattning.

Därest så erfordras, äger Kungl. Majit besluta av stadgandet i nästföregående

stycke föranledd tillfällig ökning av antalet ordinarie lärartjänster.

3. Innehavare av rektorsbefattning åtnjuter lön enligt nedanstående löneplan-.

Löneplan E.

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § civila avlö- ningsreglementet intagna

löneplan A

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § civila avlö- ningsreglementet intagna

löneplan A

1

28

8

32

2

29

9

33

3

30

10

33

4

31

11

34

5

32

12

35

6

30

13

36

7

31

14

37

4. Den lönegrad, till vilken varje särskild befattning är att hänföra, angles

i tjänsteförteckningen.

Fördelningen av stationeringsorter å de i löneplan A angivna ortsgrupperna

fastställes av Kungl. Majit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 217. "

5 Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 mom. civila avlönmgsreglementet,

prövas beträffande rektor av Kungl. Maj:t, dock att det centrala

ämbetsverk, varunder rektor lyder, äger meddela honom tillstånd att tor

viss tid, dock högst ett läsår i sänder, åtaga sig undervisning i annan laroä.

ristält

6. Bestämmelserna i 10-18 §§, 20 §, 22-24 §§, 28-44 §§, 54 § 9 morn.

2, 9, 11, 15, 16 och 18 punkterna samt 56 § 3 morn. 6, 8, 11 och 1- Pakterna

civila avlöningsreglementet skola i tillämpliga delar och nied de ändringar

och tillägg, som nedan angivas, lända till efterrättelse beträffande innehavare

av rektorsbefattning. Härvid skall så anses, som om nämnda belattningar

tillhörde de lönegrader i löneplan A, som här nedan angivas, nämligen:
befattning

i lönegraden E 1 lönegraden A 25

» » lönegraderna E 2—5 * A 2b

, » » E 6—9 » A 2/

» » » E 10—14 ........... » A 30.

7. Vid tillämpning under den årliga lästiden av stadgandet i 17 § 1 morn.

civila avlöningsreglementet skall iakttagas, att det för olika förekomnaande

fall gällande tjänstledighetsavdraget för dag fördelas mellan rektorsgoromalen

och rektors undervisningsskyldighet på sådant sätt, att sa stor del av avdragsbeloppet,

som motsvarar förhållandet mellan antalet av den tjänstledige

rektorns undervisningstimmar i veckan och medeltalet av det tortattningsenligt

föreskrivna antalet undervisningstimmar i veckan för ordinarie

lärare av närmast jämförligt slag, skall anses belöpa på rektors undervisningsskyldighet,

medan den återstående delen av avdragsbeloppet skall anses

belöpa på rektorsgöromålen. „ ..

8. Rektor vid institutet och förskolan för blinda ager de ar, da° lärarutbildning

därstädes äger rum, efter skolöverstyrelsens beprövande åtnjuta

särskild ersättning med högst 480 kronor för år raknat. Rektor vid hantverksskola

för blinda, vilken tillika är föreståndare för matenaldepa, ager

åtnjuta särskild ersättning härför med 480 kronor för år.

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av nyssnämnda ersättningar, meddelas av Kungl. Majit.

9. I stället för vad i 41 § första stycket civila avlöningsreglementet stadgas

gäller att, därest åt rektor såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras

av statsverket eller vederbörande kommun, han skall vara skyldig att

mottaga densamma. , , ... ,

Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahalles av vederbörande

kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 11)39. 1 sami. Nr 217.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:344 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående formerna för riksdagens budgetbehandling. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1939:320 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga unde s. 1 i texten
  3. SU 1939:204 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar m. m. vid navigationsskolorna. s. 4 i texten
  4. SU 1939:181 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönereglering för ordinarie tjänstemän vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsansta s. 1 i texten
  5. SU 1939:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningsha s. 1 i texten