Sök i Ratio Lex

Angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940! 41 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

57 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:30, Angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940! 41 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940!

41 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.;

given Stockholms slott den 10 januari 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 10 januari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Hosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I skrivelse den 25 november 1940 har statens arbetsmarknadskommission

hemställt dels att kommissionen måtte erhålla bemyndigande att bevilja

kommunerna statsbidrag till deras arbetslöshetskostnader enligt i skrivelsen

angivna principer samt att tillämpa vissa ändrade grunder för kontantunderstödsverksamheten,

dels ock att det å riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisade reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. måtte förstärkas med 25,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga det av arbetsmarknadskommissionen

i nyssnämnda skrivelse framställda äskandet om ytterligare

anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Kommissionens skrivelse

är av följande lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 30.

76 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 30.

A. Arbetsmarknadskommissionens framställning.

I. Arbetsmarknadsläget.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 236 till 1940 års lagtima riksdag lämnades

en översikt av arbetsmarknadens utveckling under föregående år och dess läge

vid tidpunkten för propositionens avgivande. Det framgick därav, att arbetsmarknadsförhållandena

under senare delen av år 1939 företedde en mycket

gynnsam bild med låg arbetslöshet. Under det första halvåret efter stormaktskrigets

utbrott voro återverkningarna på arbetsmarknaden av de förändrade

betingelserna för landets näringsliv ännu icke av den art, att ur arbetslöshetssynpunkt

situationen som helhet kunde sägas vara nämnvärt förändrad.

Sysselsättningsminskning inom de områden, som mest omedelbart drabbades

av den då ännu förhållandevis lindriga handelsavspärrningen samt av kreditsvårigheterna,

motverkades av ökat behov av arbetskraft på andra områden,

främst inom skogsbruk och mekanisk industri, varjämte inkallelserna till

militärtjänstgöring bidrogo att förhindra uppkomsten av arbetslöshet. Vid

denna tid framstod problemet att befordra rekryteringen till områden med

brist på arbetskraft som den helt dominerande arbetsmarknadsfrågan.

Under den därefter förflutna tiden, våren, sommaren och hösten innevarande

år, har splittringen på arbetsmarknaden ytterligare skärpts och därmed

även de varandra motverkande tendenserna samt omflyttningsbehovet

på arbetsmarknaden bestått. Som allmän karakteristik kan emellertid sägas,

att under denna period tendensen till sysselsättningsminskning på vissa

produktionsområden framträtt med betydligt ökad styrka, varför trots de

omfattande inkallelserna arbetslöshetssituationen utvecklat sig i ogynnsam

riktning. De huvudsakliga orsakerna härtill ha varit den successivt skeende

avvecklingen av byggnadsverksamheten samt den från april månad skärpta

handelsavspärrningen.

Sysselsättningens utveckling inom huvudgrupper av industrier (enligt

socialstyrelsens statistik) från krigsutbrottet fram till mars 1940 samt därefter

till och med september och oktober 1940 framgår av följande tablå.

Indextal för antalet sysselsatta arbetare vid slutet av mars resp. september och

oktober 1940 (september 1939=100).

Industrigrupp.

Mars 1940-

Sept. 1940.

Okt. 1940.

Malmbrytning och metallindustri ........

....... 98.4

100.3

102.3

Jord- och stenindustri ........................

....... 64.8

68.o

66.4

Träindustri ......................................

....... 71.2

78.o

78.9

Pappers- och grafisk industri ...............

....... 91.9

68.s

71.i

Livsmedelsindustri ..........................

....... 93.7

98.o

108.8

Textil- och beklädnadsindustri ...........

....... 102.7

94.5

93.9

Läder-, hår- och gummivaruindustri .....

....... 102.5

99.o

98.2

Kemisk-teknisk industri .....................

....... 105.8

76.4

79.5

Samtliga industrigrupper .................

....... 93.7

89.9

91.6

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Vid bedömande av dessa siffror bör iakttagas, att normalt en viss nedgång

i den totala industriella sysselsättningen sker under vinterhalvåret.

Från september 1938 till mars 1939 sjönk sålunda den industriella sysselsättningen

med cirka 4 procent. Den nedgång med cirka 6 procent, som registreras

från september 1939 till mars 1940, kan därför till väsentlig del ses som säsongmässig,

d. v. s. av den art att den under normala förhållanden skulle ha

återhämtats under vår- och sommarmånaderna. Så betraktad framstår den

industriella sysselsättningsutvecklingen sedan föregående höst såsom relativt

stabil fram till och med mars detta år, men därefter starkt sjunkande. Tillbakagången

är främst att tillskriva gruppen jord- och stenindustri inom vilken

de viktigaste byggnadsämnesindustrierna ligga, samt exportgrupperna trä-,

pappers- och massaindustri, där verkningarna av handelsavspärrningen framträda;

även inom den kemisk-tekniska industrien spåras verkningarna av

import- och exportspärren (färg- och oljefabrikör respektive tändsticksindustrien).

Inom metallindustrien samt de för den inhemska marknaden

arbetande konsumtionsvaruindustrierna har däremot sysselsättningen under

det gångna året i stort sett hävdats. Den höga oktobersiffran för livsmedelsindustrien

är en normal säsongföreteelse.

Även de särskilda grupperna visa inom sig starka olikheter mellan olika

industrier. Bland industrierna i gruppen malmbrytning och metallindustri

ha sålunda mekaniska verkstäder, skeppsvarv och elektriska verkstäder betydligt

ökat sitt arbetarantal, under det att järn- och stålmanufaktur nu har

avsevärt lägre sysselsättning än ett år tidigare. Inom textilindustrien har

ylleindustriens sysselsättning vuxit, medan exempelvis trikåfabrikernas samt

jute- och linneindustriens har begränsats. Även övriga grupper förete ojämnheter,

sammanhängande särskilt med olika grad av produktionsinriktning på

export samt beroende av importerade råvaror och bränslen hos de enskilda

industrierna.

Tillbakagången i den totala industriella sysselsättningen sedan krigsutbrottet

utgör omkring 10 procent, vilket till sin allmänna storleksordning

motsvarar minst ett halvt hundratusental man. Sedd mot bakgrunden av de

senare årens högkonjunkturpräglade utveckling framstår denna sammandragning

av den industriella sysselsättningen som en återgång till 1935—36 års

sysselsättningsnivå, varvid dock är att märka att sysselsättningens fördelning

på olika områden nu är i viktiga hänseenden en annan än i föregående högkonjunkturs

tidigare skede. Att den egentliga industriens arbetslöshetsproblem

under denna höst icke framträtt med tillnärmelsevis samma styrka

som åren 1935—36 sammanhänger givetvis med möjligheterna till arbete på

andra områden, särskilt skogsbruket, samt med inkallelserna till militärtjänstgöring.

Inom byggnadsverksamheten ha verkningarna av den kreditkris, som gjorde

sig gällande omedelbart efter krigsutbrottet, jämte en viss stegring av byggnadskostnaderna

samt osäkerheten om bostadsmarknadens utveckling under

loppet av innevarande år tagit sig uttryck i en successiv avveckling av byggnadsverksamheten,

i synnerhet bostadsbyggandet. Såsom framhölls i proposition

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

nr 236 till 1940 års lagtima riksdag var ännu under hösten 1939 och en del av

vintern sysselsättningen inom byggnadsindustrien relativt väl hävdad i och

med fullföljandet av förut planerade och igångsatta byggnadsföretag; fram till

början av detta år var arbetslösheten inom byggnadsfacken ännu icke högre

än den vid motsvarande tidpunkter under föregående år sedvanliga, säsongmässiga

arbetslösheten.

Då emellertid igångsättandet av nya byggnadsföretag för ordinära ändamål

till stor del upphörde i och med kreditkrisens utbrott, har givetvis årets byggnadsproduktion,

som haft karaktären av en avveckling av den föregående högkonjunkturen

på området, visat en starkt sjunkande utveckling. Förloppet

kan illustreras av följande tabell över antalet fullbordade »eldstäder» i städer

med mer än 30,000 invånare (normalt omfattande omkring hälften av bostadsproduktionen

i städer och stadsliknande samhällen) under de tre första kvartalen

av 1939 respektive 1940.

Antal fullbordade eldstäder i större städer 1989 oell 1940.

a b c

1939. 1940. b i % av a.

l:sta kvartalet .................................... 12,712 10,871 86

2: dra » 7,093 4,462 63

3: d j e » 20,942 8,164 39

På grund av en viss eftersläpning i redovisningen torde en del redan under

1939 färdigställda byggnadsföretag ha kommit att redovisas som fullbordade

först under år 1940, vilket dock knappast nämnvärt inverkar på den bild av fortskridande

sammandragning, som tabellen visar. Ännu tydligare framträder

denna bild i följande tabell över antalet vid kvartalsskiftena under byggnad

varande eldstäder i större städer, vilka uppgifter representera något senare

stadier i byggnadsproduktionens sammandragningsprocess.

Antal vid kvartalsskiftena 1 januari—1 oktober under byggnad varande eldstäder

i större städer 1939 och 1940.

a b c

1939. 1940. b i % av a.

1 januari .......................................... 39,316 26,900 68

1 april ............................................. 47,902 16,222 34

1 juli ............................................. 59,743 13,853 23

1 oktober ....................................... 31,124 3,593 12

Den pågående bostadsproduktionen hade sålunda vid början av innevarande

år ännu en omfattning, som motsvarade mer än två tredjedelar av bostadsproduktionen

ett år tidigare. Yid senaste kvartalsskifte hade den pågående

bostadsbyggnadsverksamheten sjunkit till föga mer än en tiondel av produktionen

vid samma tid år 1939.

Den starka nedgången i bostadsbyggnadsverksamheten, som normalt omfattar

bortåt två tredjedelar av all byggnadsproduktion, har dock i viss grad

motverkats av att byggnadsverksamhet för andra än bostadsändamål under

året hållits uppe i relativt stor omfattning samt av anläggningsverksamhet för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 30.

försvarsändamål. Byggnadsverksamheten för industriella, kommersiella, administrativa

och dylika ändamål, vilken innefattar byggen av i allmänhet större

varaktighet, visar de tre första kvartalen av år 1940 till och med ett större

antal fullbordade byggnadsföretag än samma kvartal år 1939. Även beträffande

denna del av byggnadsverksamheten har dock tendensen varit starkt sjunkande.

Särskilt under månaderna april—juni spelade skyddsrumsbyggen en betydande

roll för sysselsättningen av vissa grupper av byggnadsarbetare; av naturliga

skäl var det härvidlag fråga örn en mera tillfällig sysselsättning. Anläggningar

för försvarsändamål ha givetvis i stor utsträckning skapat arbete för byggnadsarbetare,

dock icke i tillnärmelsevis den omfattning att därigenom hela den inom

den ordinära byggnadsverksamheten friställda arbetskraften* kunnat vinna sysselsättning.

På olika grunder kan man uppskatta, att under sommaren och början

av hösten detta år 50 ä 60 procent av byggnadsarbetarkåren hade sysselsättning

inom byggnadsarbete eller liknande anläggningsarbete.

Som sammanfattning av föregående redogörelse för sysselsättningen inom

industri och byggnadsverksamhet må anföras följande tabell, i vilken gjorts

en grov uppdelning på fyra grupper: a) metallindustri, b) konsumtionsvaruindustrier,

c) exportindustrier samt 4) byggnadsverksamhet och byggnadsmaterialindustrier.

Sysselsättningen inom dessa grupper vid slutet av mars

respektive september och oktober 1940 har satts i relation till sysselsättningen

i september 1939 (enligt uppgifter från arbetsgivare till socialstyrelsen).

Sysselsättningen vid slutet av mars respeklivc september och oktober 1940 i

huvudgrupper inom industri och byggnadsverksamhet. September 1939 = 100.

Mars 1940.

Sept. 1940.

Okt. 1940.

.......................... 98.4

100.3

102.3

Konsumtionsvaruindustrier

Exportindustrier .............

........................ 99.7

94.8

96.7

.......................... 82.7

66.4

68.8

Byggnadsverksamhet och

byggnadsmaterial-

55.6

industrier ...................

.......................... 56.3

61.7

I grova drag framträder här det första krigsårets verkningar på sysselsättningen

inom den industriella sektorn av det svenska näringslivet: den i stort

sett bevarade sysselsättningen inom de produktionsområden, där arbetet för

försvarsändamål och tillgodoseende av folkförsörjningens omedelbara krav

huvudsakligen har sin plats, tillbakagång till omkring två tredjedelar inom

de grenar, där exporten spelar väsentlig roll samt minskning till mellan hälften

och två tredjedelar inom de områden som direkt och indirekt sörja för byggnadsverksamheten.

Sedan mitten av juni har gällt skyldighet för arbetsgivare inom industri,

byggnadsverksamhet, handel o. s. v. att genom arbetsförmedlingen till statens

arbetsmarknadskommission anmäla anställanden och entlediganden av större

omfattning. Följande tabell ger siffror för skillnaderna mellan anställanden

och entlediganden inom huvudgrupper av industrier och övriga näringsgrenar

under månaderna juli—oktober enligt dessa anmälningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Tab. 1. Till ståtelig arbetsmarknadskommission rapporterade nyanställningar

oell entledigandet! juli oktober Utåt). (Ökning + , minskning —).

Näringsgren

Juli

Augusti

September

Oktober

Summa

juli—oktober

Malmbrytning och metallindustri ....

+

1,305

+

472

+

143

+

422

+

2,342

Jord- och stenindustri................

+

21

—

255

—

307

—

40

—

581

Träindustri..........................

—

124

+

18

+

387

+

154

+

435

Pappers- och grafisk industri ........

—

816

—

753

—

174

4-

221

—

1,522

Livsmedelsindustri ..................

+

579

—

137

+

361

+

273

*)+

1,076

Textil och beklädnadsindustri........

+

323

—

263

—

356

—

369

665

Läder-, hår- och gummivaruindustri ..

—

65

—

83

—

71

—

32

—

251

Kemisk-teknisk industri..............

+

216

+

120

—

51

+

245

+

530

Byggnadsverksamhet ................

+

1.195

+

1,928

—

220

—

2,757

+

146

Övriga *) ............................

Samtliga näringsgrenar..............

—

73

—

362

—

810

—

36

—

1,281

+

2,561

+

685

—

1,098

—

1,919

2)+

229

Under de månader, som redovisningen omfattar, synes sysselsättningen som

helhet lia förhållit sig ganska stabil; tillväxten på vissa områden särskilt inom

metallindustrien har motvägt minskningen på andra. Det är härvidlag att

märka, att ifrågavarande rapportering började i ett läge, som redan var präglat

av nedpressningen inom byggnadsindustrien och dess materialindustrier samt

av den skärpta handelsavspärrningens verkningar på vissa exportindustrier.

I fråga om detalj siffrorna må noteras, att ökningen inom träindustrien hänför

sig till snickeri- och möbelfabriker, framför allt trähusfabriker. Sågverken

ha under perioden anmält flera entlediganden än anställningar. Uppgången

inom livsmedelsindustrien torde till väsentlig del vara av säsongmässig karaktär.

Ökningen inom byggnadsverksamheten under juli och augusti är helt

att tillskriva arbeten för försvarsändamål; inom byggnadsverksamhet för ordinära

ändamål har under hela perioden skett en stark minskning.

Med hänsyn tagen till den sedvanliga säsongrörelsen inom produktionen

torde de här återgivna uppgifterna kunna sägas ge bilden av en viss relativ

försämring av totalsysselsättningen under sommaren och hösten detta år, innebärande

en tämligen långsamt skeende ytterligare försämring av det läge under

våren 1940, som redan rymde de viktigaste verkningarna av byggnadskrisen

och den skärpta handelsavspärrningen.

I lägre grad än under vanliga förhållanden har under innevarande år utvecklingen

på arbetsmarknaden, betraktad ur arbetslöshetssynpunkt, givit en

direkt återspegling av sysselsättningsutvecklingen inom industri och byggnadsverksamhet.

Anledningen härtill är givetvis i främsta rummet inkallelserna

till militärtjänstgöring, som verkat dels direkt genom inkallelser av industrioch

byggnadsarbetare, dels indirekt genom att skärpa bristen på arbetskraft

inom jordbruk och skogsbruk och därmed öka behovet av överflyttning samt

möjligheten av arbetsanvisning till dessa områden. I ett följande avsnitt gives

en redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för att jämka de militära bered
1)

Innefattande handel och varulager, samfärdsel, hotell- och restaurangrörelse samt

banker och försäkringsbolag.

2) Häri äro icke inräknade de inom sockerindustrien i och med den säsongmässiga

soekerkampanjen nyanställda, enligt uppgifter till kommissionen uppgående till 2,930.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

skapsanordningarna med hänsyn till arbetsmarknadsförhållandena och för att

befordra omskolning och överflyttning av arbetskraft från områden med överskott

till områden med brist på arbetskraft.

Dessa antydda förhållanden och åtgärder till trots har under inverkan av

sysselsättningsutvecklingen inom industri och byggnadsverksamhet arbetslöshetssituationen

under innevarande år undergått en avsevärd försämring. Det

kan dock sägas, att denna utveckling i försämrad riktning hittills försiggått

relativt långsamt, varför arbetslösheten med undantag av vissa speciella områden

ännu icke fått en mera hotande karaktär.

Arbetslösheten inom fackorganisationerna framgår av följande tablå.

Arbetslösheten inom fackorganisationerna (i %) 1939 och 1940.

1939. 1940. Skillnad.

Januari ................................................... 14.9 14,i —0.8

Februari ................................................... 13.o 14.5 + 1.6

Mars ......................................................... Il-7 15.8 + 4.i

April ......................................................... 9.0 ll.i + 2.1

Maj ......................................................... 6.3 9.5 + 3.2

Juni ......................................................... 5.0 8.7 + 3.i

Juli ......................................................... 4.8 9.0 + 4.2

Augusti ...................................................... 5.0 9.i + 4.i

September ................................................ 6.3 9.7 + 3.4

Oktober ................................................... 8.o

November ................................................ 10.4

December ................................................... 15.2

Ännu vid början av innevarande år låg arbetslöshetsprocenten lägre än motsvarande

månad föregående år. Med början i februari och mera accentueratunder

de följande vårmånaderna stego månadssiffrorna för 1940 över motsvarande

siffror för 1939 för att därefter utveckla sig i stort sett parallellt med

dessa på en 3 å 4 enheter högre -nivå. Denna senare nivå motsvarar ungefär

den 1935—1936 gällande. Tillväxten i arbetslösheten faller givetvis väsentligen

på de av byggnadskrisen och exportavspärrningen drabbade områdena,

vilket belyses av följande tabell där en summarisk gruppering på huvudområden

gjorts.

Procentuell arbetslöshet inom vissa huvudområden lidsten 1939 respektive 1940.

Aug. 1939. Aug. 1940.

Metallindustri ......................................................... 2.5 4.3

Konsumtionsvaruindustri .......................................... 4.0 5.7

Exportindustrier ...................................................... 9.1 17.4

Byggnadsverksamhet och byggnadsämnesindustrier ......... 7.6 20.7

En liknande bild av försämringen av arbetsmarknadsläget under loppet av

innevarande år ges av arbetsförmedlingsuppgifterna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 30.

Antal ansökningar om arbete på 100 lediga platser januari 1930-oktober 1940.

Samtliga yrkes
Samtliga

grupper utom jord
-

Månad

y r ke s gruppe r.

bruk

och skogs-

hushållning

1939.

1940.

1939.

1940.

Januari .......................

165

''220

193

Februari .....................

162

256

203

Mars ...........................

144

197

173

April ...........................

132

166

162

Maj .........................................

114

132

170

Juni ..........................

115

124

165

Juli .................................

137

127

182

Augusti .......................

154

113

188

September .....................

166

134

203

Oktober .........................

187

174

244

November ...............

........... 193

.

209

December ................

195

Fram till våren ligga siffrorna för 1940 under motsvarande siffror 1939,

beroende på såväl större antal anmälda lediga platser som mindre antal arbetsansökningar.

Under sommaren och hösten stiga emellertid månadssiffrorna för

1940 betydligt utöver 1939 års siffror. Detta har väsentligen sammanhang

med en stark tillväxt i antalet arbetsansökningar; ännu på hösten 1940 var

antalet anmälda lediga platser ungefär detsamma som vid samma tid föregående

år.

Såsom framgick av redogörelsen i proposition nr 236 till 1940 års lagtima

riksdag var antalet hjälpsökande arbetslösa under hösten 1939 mycket lågt.

Utvecklingen under föregående vinter uppvisade därtill den egendomligheten,

att antalet hjälpsökande från november höll sig praktiskt taget konstant fram

till och med mars. Den sedvanliga uppgången under dessa vintermånader uteblev

sålunda; under de följande vårmånaderna framträdde ändock den sedvanliga

säsongnedgången. Denna utveckling ledde till att antalet hjälpsökande

arbetslösa under våren detta år uppgick till endast omkring hälften av antalet

varén 1939. Inkallelsernas betydelse i detta sammanhang är uppenbar. Under

den gångna sommaren har emellertid utvecklingen tagit en annan riktning,

såsom framgår av tabell 2.

I motsats till det vanliga förhållandet steg antalet hjälpsökande under sommarmånaderna

juli—augusti och uppgången har därefter fortsatt med resultat

att hjälpsökandesiffran, som på våren låg vid endast hälften av 1939 års nivå,

i oktober kommit upp nära 50 procent över 1939 års oktobersiffra.

I betraktande av den sysselsättningsutveckling, för vilken i det föregående

redogjorts, samt framför allt av förändringarna i inkallelsernas omfattning

under innevarande höst måste dock antalet hjälpsökande arbetslösa betecknas

som anmärkningsvärt lågt. Vid en jämförelse med andra arbetsmarknadsstatistiska

serier skulle en långt högre siffra icke ha verkat överraskande. Detta

torde sammanhänga bland annat med att försörjningsförhållandena även

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 30. 9

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa januari 1939 -oktober 1940.

Månad

Antal hjälp- sökande arbetslösa

Ökning (4-) eller

minskning (—) gentemot

föregående månad

Antal

hjälpsökande

1940 i % av

1939

1939

1940

1939

1940

Januari ........................

27,547

13,945

+ 5,448

+

677

50.6

Februari........................

27,087

13,838

— 460

—

107

51.1

Mars............................

25,290

13,250

- 1,797

—

588

52.4

April............................

22,790

8,832

— 2,500

—

4,418

38.8

Maj ............................

15.310

6,404

— 7,480

—

2,428

41.8

Juni ............................

9,917

5,406

— 5,393

—

998

54. s

Juli'') ..........................

6,634

7,902

— 3,283

+

1,094

98.o

Augustil) ......................

6,071

10,361

— 563

+

1,929

139 4

j September ......................

7,063

12,243

+ 992

+

1,882

147.2

j Oktober ........................

9,846

16,122

+ 2,783

+

3,879

145.9

November ......................

13,495

+ 3,649

1 December ......................

13,268

— 227

bland de sysslolösa än så länge äro relativt goda, då det är tydligt, att av

olika anledningar faktiskt arbetslösa i stor utsträckning icke anmäla sig som

hjälpsökande.

Ett påfallande drag i den geografiska fördelningen av de hjälpsökande

arbetslösa är den koncentration till de större städerna, som nu kan konstateras.

De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på geografiska områden

Sept. Dec. Mars Juni. Sept. Okt.

1939. 1939. 1940. 1940. 1940. 1940.

Storstäder ........................ 20. i 22.8 34.9 59.2 46.3 46.9

Övriga städer ..................... 23.3 32.<t 32.7 19.7 19.5 20.7

Landskommuner ............... 56.6 44.8 32.4 21.i 34.2 32.4

Summa 100.O lOO.o lOO.o lOO.o 100.O lOO.o

I synnerhet Göteborgs stad uppvisar en hög siffra, motsvarande omkring

en fjärdedel av hela den anmälda arbetslösheten. Utom de större städerna är

det Västernorrland och Bohuslän, som visa de högsta siffrorna:

Hjälpsökande arbetslösa inom olika läll oktober 1940.

Antal

Antal

L ä n

hjälp-

Län

hjälp-

sökande.

sökande.

Stockholms stad............

.......... 2,518

Kalmar ........................

......... 174

Stockholms ..................

.......... 332

Gotlands .....................

......... 41

Uppsala .....................

.......... 109

Blekinge .....................

......... 286

Södermanlands ............

.......... 178

Kristianstads ...............

......... 22

Östergötlands ..............

.......... 408

Malmö stad ..................

......... 1,042

Jönköpings .................

.......... 369

Malmöhus i övrigt ......

.......... 316

Kronobergs .................

.......... 81

Hallands .....................

......... 186

*) Under juli och augusti 1940 ha vissa ändringar ägt runi i fråga om arbetslöshetskommittéernas

rapportering. Under juli tillkommo sålunda på grund av den ändrade redovisningen

1,402 och under augusti 530 arbetslösa. I kol. 4 och 5 bär hänsyn tagits till

den ändrade rapporteringen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Antal

Län hjälp
sökande.

Göteborgs stad ..................... 3,995

Göteborgs och Bohus i övrigt... 2,205

Älvsborgs ........................... 255

Skaraborgs ........................... 57

Värmlands ........................... 344

Örebro ................................. 300

Västmanlands ........................ 29

Antal

Län hjälp
sökande
Kopparbergs

........................ 122

Gävleborgs ........................... 362

Västernorrlands ..................... 1,956

Jämtlands .............. 36

Västerbottens ........................ 165

Norrbottens ........................ 234

Summa 16,122

I fråga örn de hjälpsökandes fördelning på yrken framstå minskningen inom

jordbruk och skogshushållning samt ökningen inom byggnadsverksamheten

som de mest påfallande dragen.

De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning'' på yrkesgrupper.

September September

1939. 1910.

Jordbruk och skogshushållning .................................... 11.2 1.9

Jordbruk ............................................................... O.o 0.7

Skogshushållning ................................................... 10.3 1.2

Industri och hantverk ................................................ 46.0 61.8

Malmbrytning ...................................................... 0.5 0.1

Metall- och maskinindustri .................................... 4.5 4.8

Stenindustri ......................................................... 10.2 11.9

Glasindustri ......................................................... 0.7 0.6

Övrig jord- och stenindustri .................................... 0.6 l.o

Sågverksindustri ................................................... 12.6 7.s

Annan trävaruindustri ............................................. — 0.8

Pappers- och grafisk industri ................................. 2.8 5.o

Livsmedelsindustri ................................................ 1.2 0.8

Textil- och beklädnadsindustri ................................. l.o 0.9

Läder-, hår och gummivaruindustri ........................... 0.9 0.8

Kemisk-teknisk industri .......................................... 0.9 0.9

Husbyggnadsarbete ................................................ 2.8 19.3

Väg-, gatu- och vattenbyggnadsarbete ........................ 6.9 6.6

Kraft- och värmeproduktion .................................... 0.4 0.5

Sjöfart och fiske ...................................................... 1.3 1.9

Handel, samfärdsel och allmän tjänst ........................... 11.3 17.6

Kontorsarbete .............................................. 1.4 1.4

Affärs- och lagerarbete .......................................... 4.3 4.7

Landtransport ...................................................... 3.7 9.5

Hotell- och restaurangrörelse ................................. 0.9 0.9

Litterärt och konstnärligt arbete .............................. 0.6 0.6

Förvaltning och undervisning ................................. 0.3 0.3

Sjukvård och hygien ............................................. 0.1 0.2

Husligt arbete ......................................................... 0.2 0.3

Arbete ej hänfärligt till annan grupp ........................... 30.0 16.5

Summa 100.0

100.0

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

11

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet.

Arbetsförmedling och överflyttning av
arbetskraft.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 maj 1940 (Sv. förf.-sami. nr 329) ställdes

den offentliga arbetsförmedlingen under statlig ledning för tiden från och

med den 20 maj 1940 tills vidare till och med den 31 mars 1941. De av landsting

och vissa städer inrättade arbetsförmedlingsanstalterna lia därvid underställts

särskilda av Kungl. Maj:t utsedda länsarbetsnämnder (i Stockholms

stad benämnd allenast arbetsnämnd).

Den i det föregående påvisade splittringen på arbetsmarknaden, karakteriserad

av överflöd på arbetskraft inom vissa områden och utpräglad brist

på arbetskraft inom andra, har föranlett intensifierade anordningar för åstadkommande

av en mera systematisk fördelning och ett bättre utnyttjande alden

tillgängliga arbetskraften för samhällsviktiga ändamål. Arbetsförmedlingarna

ha i stor utsträckning tagits i anspråk för sådan omflyttning och

anpassning på arbetsmarknaden. Genom arbetsförmedlingens medverkan har

sålunda en överflyttning ägt rum av bland annat stenhuggeriarbetare

till försvarsarbeten och byggnadsarbetare till verkstadsindustri. De omfattande

brännvedhuggningarna ha tillförts arbetare från träindustrien

och byggnadsfacket ävensom från andra områden med arbetslöshet. Underskott

på arbetskraft har återkommande rapporterats från skogsbruket, och

verkstadsindustrien har haft en påtaglig brist på en del kvalificerade yrkesmän.

Vid jordbruket ha tidvis stora ansträngningar att få fram nödig arbetshjälp

fått sättas in.

Till befrämjande av omflyttningen från områden med arbetslöshet till

områden med arbetarbrist har arbetsmarknadskommissionen bedrivit en omfattande

upplysningsverksamhet bland annat i form av varje vecka återkommande

radiorapporter samt genom föredrag inom fackliga organisationer.

Den interlokala förmedlingen av arbetskraft har befrämjats genom statsbidrag

till arbetssökandes resor och flyttningshjälp. Även i övrigt har överflyttning

av arbetskraft främjats, exempelvis därigenom att icke yrkeskunniga

arbetare, som antagit skogsarbete, tilldelats erforderliga verktyg.

Intensifieringen av arbetsförmedlingsverksamheten får en viss belysning

av följande tablå med uppgifter om antalet platser, som tillsatts i samverkan

mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud.

I samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor oell ombud tillsatta platser.

Arbetssökande

placerade genom

annat kontor.

Oktober 1938—September 1939 ........................... 17,419

Oktober 1939—September 1940 ........................... 31,778

Januari—September 1938 .................................... 11,108

Januari—September 1939 .................................... 14,507

Januari—September 1940 .................................... 20,059

D Hvarutom

länet.

10,800

17,276

6,824

9,244

14,515

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Dessa siffror ge givetvis icke något exakt mått på omflyttningsfrekvensen

på arbetsmarknaden, men man torde utan tvekan kunna tolka dem som ett

uttryck för en väsentligt ökad omflyttning samt för större effektivitet i arbetsförmedlingsverksamheten.

Beträffande tillgodoseendet av betodlingens behov av arbetskraft kan

nämnas, att avsevärda svårigheter förelågo att tillgodose detta behov för sommarskötseln

under juni månad. Då arbetet kan utföras även av relativt ovan

arbetskraft, kunde dock svårigheterna lösas bland annat genom överflyttning

av arbetslösa fran stads- och industrisamhällen. Däremot har det under hösten

visat sig avsevärt svårare att fullfölja betupptagningen. När detta arbete

skulle taga sin början i oktober månad, fanns i stort sett all den arbetskraft

anmäld, som kunde beräknas bli tagen i anspråk. Ganska snart visade det

sig emellertid, att upptagningen av betorna, speciellt å de tyngre jordarna,

var avsevärt svårare och mera arbetskrävande än normalt varit fallet. Arbetskraften

lämnade i viss mån betfälten för att söka sig annan sysselsättning,

och även sedan svårighetstillägg i vissa fall medgivits, kvarstod en

brist på arbetskraft. Genom särskilda ansträngningar uppbringade arbetsförmedlingen

omkring ett tusental personer på den öppna marknaden, och

därutöver utverkades genom arbetsmarknadskommissionens medverkan hempermittering

av till militärtjänstgöring inkallade, med betupptagning förtrogna

arbetare. Genom sistnämnda anordning kunde omkring 1,500 man

ställas till arbetsförmedlingens förfogande för deltagande i betarbetet. Trots

dessa åtgärder hyste man på arbetsgivarhåll farhågor för att en del sockerbetor

skulle komma att kvarstå oupptagna. Genom särskild generalorder ha

omkring 550 man från tvenne regementen beordrats att deltaga i upptagningsarbetet.

Av speciellt intresse torde arbetsförmedlingsverksamhetens resultat vara

beträffande jordbruk och skogsbruk, då det ju har varit inom dessa områden

som arbetskraftsbristen gjort sig starkast kännbar och påkallat särskilda åtgärder

(för vilka redogörelser lämnas i fortsättningen). Följande uppställning

visar antalet genom arbetsförmedlingar tillsatta platser inom jordbruk och

skogsbruk under 1939 och 1940.

Antal tillsatta platser vid de offentliga arbetsförmedlingarna inom jordbruk

och skogshushållning, åren 1939-1940. 1000-tal.

a) Jordbruk.

Jan. Febr. Mars. April. Maj. Juni. Juli. Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

1939 .......... 1.9 2.7 4.3 5.7 5.7 3.5 3.6 4.6 6.9 6.9 3.2 1.4

1940 .......... 1.6 1.7 2.5 6.3 9.4 5.6 4.3 4.3 6.1 7.8

b) Skogshushållning.

Jan. Febr. Mars. April. Maj. Juni. Juli. Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

1939 .......... 2.9 2.0 1.1 0.6 1.5 1.0 0.7 0.5 0.9 2.2 2.8 1.8

1940 .......... 4.4 4.5 3.9 2.8 4.8 2.4 1.9 2.o 2.3 3.4

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 30.

I synnerhet i fråga örn skogshushållning har skett en stark ökning, vissa

månader tre- å fyrdubbling av antalet genom arbetsförmedlingar tillsatta

platser, jämfört med föregående år. Enligt uppgift från arbetsförmedlingarna

omfattade den frivilliga arbetshjälpen, som nästan uteslutande kom jordbruket

till godo, under sommaren detta år omkring 5,000 personer, varav cirka 3,300

skolungdom.

Till ytterligare belysning av frågan örn omflyttningen på arbetsmarknaden

och arbetskraftsrekryteringen till områden med brist på arbetskraft må nämnas,

att enligt uppgift från Sveriges Yerkstadsförening under månaderna

januari—september 1940 cirka 25,000 personer anställdes vid de till denna

förening anslutna verkstäderna. Härav representerar dock större delen endast

omflyttning inom verkstadsindustrien. Antalet till verkstadsindustrier nyrekryterade

uppskattas till omkring 9,000. Av dessa ha något mer än 2,000

överflyttat från andra produktionsgrenar, varav mer än en fjärdedel från byggnadsindustrien.

Hemförlovning och frivillig inryckning.

För att tillgodose behovet av jordbrukspersonal, speciellt under skördetiden,

ha arbetsmarknadskommissionen och livsmedelskommissionen i samråd

med överbefälhavaren över rikets försvarskrafter under den gångna

sommaren upprättat ett system för befrielse från värnpliktstjänstgöring

av värnpliktiga jordbrukare och jordbruksarbetare, fördelade på olika kategorier

med hänsyn till angelägenheten av att vederbörande permitteras.

Med tillhjälp av detta system har jordbruket snabbt och smidigt kunnat, så

långt den militära situationen tillåtit, få disponera för arbetet erforderlig

arbetskraft, i den mån sådan icke stått att tillgå ute på den öppna arbetsmarknaden.

Under tiden för betupptagningen ha genom särskilda åtgärder från

arbetsmarknadskommissionens sida i runt tal 1,500 man hempermitterats för

frivilligt deltagande i upptagningsarbetet. För tillgodoseende av bland annat

industriens önskan att få disponera viktiga delar av sin specialutbildade

arbetskraft har kommissionen medverkat vid utredning av frågor rörande

hemförlovning och hempermittering av värnpliktiga. Ansträngningarna ha

därvid även inriktats på att genom arbetsförmedlingarnas medverkan uppbringa

lämpliga ersättare åt personer, för vilkas befrielse från värnpliktstjänstgöring

begärts men vilka ur utbildnings- och andra militära synpunkter svårligen

kunnat meddelas befrielse.

Såsom ett led i anpassningen på arbetsmarknaden har tillfälle beretts till

deltagande i frivillig luftbevakningstjänst, och de för dylik tjänst frivilligt

anmälda lia ersatt och frigjort bland annat jordbrukare och skogsarbetare,

vilkas arbetskraft varit mycket angelägen i hemorten. Under tiden fram

till oktober månads slut ha de till arbetsförmedlingarna knutna rekryteringscentralerna

kunnat placera icke mindre än 18,000 personer i frivillig

luftbevakning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Under hösten ha ytterligare åtgärder vidtagits för att skapa ökade möjligheter

att frigöra för olika näringar viktig arbetskraft ävensom för att

förhindra en avsevärd ökning av arbetslösheten i samband med hemförlovning

och hempermittering av värnpliktiga. Efter mellan arbetsmarknadskommissionen

och överbefälhavaren träffad överenskommelse ha länsarbetsnämnderna

att vid mera omfattande permitteringar och hemförlovningar

lämna de militära myndigheterna erforderliga uppgifter om vilka värnpliktiga,

som med minsta olägenhet ur arbetsmarknadssynpunkt kunna kvarbliva i

tjänstgöring och vilka som främst böra entledigas. I samband härmed har

möjlighet öppnats för icke inkallade arbetslösa att genom arbetsförmedlingarna

anmäla sig till frivillig värnpliktstjänstgöring. Härigenom möjliggöres

att från militärtjänsten frigöra värnpliktiga, vilka äro behövliga inom

näringslivet. Den frivilliga värnpliktstjänstgöringen avser icke sådan militär

tjenstgöring, som hänför sig till krigsorganiserade förband eller syftar till

utbildning för tjänsten i fält. Den gäller sålunda närmast vakt- och handräckningstjänst,

förrådstjänst, materialvård, reparationstjänst och expeditionstjänst.

Den som anmäler sig till frivillig värnpliktstjänstgöring måste förbinda

sig att fullgöra sammanhängande tjänst om minst sex veckor.

Omskolning av arbetskraft.

Den direkta överflyttningen av arbetskraft, med eller utan arbetsförmedlingens

hjälp, kan icke ensamt lösa arbetsmarknadens anpassningsproblem.

Såsom förutsättning för överflyttningen erfordras på vissa punkter en omskolning

av arbetskraften. Omskolningsverksamhet, med tanke främst på

verkstadsindustriens men även på skogens och jordbrukets behov, har därför

utgj°rt ett betydelsefullt led i arbetsmarknadskommissionens ansträngningar

att tillgodose arbetsmarknadens anspråk.

Då problemet örn verkstadsindustriens förseende med arbetskraft redan

tidigt uppkom, framlade kommissionen i skrivelse den 14 mars 1940 till

chefen för socialdepartementet vissa förslag angående anordnande av kurser

för omskolning och utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrien.

Riktlinjerna för anordnandet av dessa s. k. beredskapskurser finnas återgivna

i proposition nr 236 till 1940 års lagtima riksdag. Enligt dessa riktlinjer var

verksamhetens syfte dels att tillgodose ett aktuellt behov av arbetskraft, dels

att utbilda reservpersonal för att ersätta sådan arbetskraft, som inkallades

till militärtjänstgöring, varvid samtidigt arbetslöshetssynpunkter skulle

beaktas. Kursdeltagarna skulle sålunda huvudsakligen rekryteras bland

arbetslösa män frikallade från militärtjänstgöring och tillhörande yrke,

vari mera omfattande arbetslöshet förelåg. Med hänsyn till verksamhetens

karaktär av beredskap skulle även kvinnor kunna beredas plats

som kursdeltagare. Den otvivelaktiga skärpningen i arbetslöshetsläget,

som efter hand inträtt har sedermera lett till att beredskapssynpunkten

i någon mån trängts tillbaka. Kravet att kursdeltagarna skola vara frikallade

upprätthålles sålunda icke längre strängt. Tyngdpunkten ligger

numera närmast i själva överflyttningen av arbetskraft från arbetslöshetsområden

och -yrken till verkstadsindustrien. Genom nådigt brev den 5 april

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj-.ts proposition nr 30.

1940 bemyndigade Kungl. Majit kommissionen att, i huvudsak i enlighet

med det framlagda förslaget, vidtaga åtgärder för utbildning under budgetåret

1939/40 av arbetskraft för verkstadsindustrien samt anvisade för bestridande

av de med åtgärderna förenade kostnaderna ett belopp av högst 600,000

kronor. För budgetåret 1940/41 utgår medel till nämnda kurser från det till

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. anvisade anslaget å 18,000,000

kronor. Med stöd av det sålunda givna bemyndigandet vidtog kommissionen

omedelbart anstalter för igångsättande av utbildningen. Så kommo redan i

början av maj 32 kurser i gång i Stockholm. Elevantalet i dessa kurser var

vid månadens utgång 356. Under den därpå följande månaden igångsattes

ett antal kurser å skilda platser i landsorten. Kursernas antal har successivt

ökats och är nu uppe i 74, därav 53 kurser för mekaniker, 5 för finmekaniker,

1 för verktygsskötare, 1 för elektromekaniker, 4 för smeder och 10 för svetsare.

Beredskapskurser äro för närvarande anordnade av arbetslöshetskommittéerna

i Stockholm, Växjö, Göteborg och Härnösand, vid verkstadsskolor

för arbetslös ungdom i Lysekil, Mölndal, Uddevalla, Arvika, Köja, Sandö,

Sundsvall och Piteå samt vid kommunala anstalter för yrkesundervisning i

Stockholm, Uppsala, Södertälje, Eskilstuna, Hyltebruk, Göteborg, Lilla

Edet, Trollhättan, Vänersborg, Mariestad, Tidaholm och Malmberget. Elevantalet

i kurserna har sedan mitten av juli konstant hållit sig över 900 och

uppgick den 31 oktober 1940 till 936. I två avdelningar för finmekaniker i

Stockholm utbildas kvinnliga elever.

Av en per den 30 september 1940 verkställd undersökning framgår, att av

1,094 elever 151 voro i åldern 16—19 år, 143 i åldern 20—24 år, 459 i åldern

25—40 år, 232 i åldern 41—50 år och 109 i åldern över 50 år. Av ifrågavarande

elever voro 61 procent målare, snickare, byggnadsarbetare lii. fl. tillhörande

industri och hantverk, nära 3 procent sjömän, matroser etc., 22 procent

kunde rubriceras som tillhörande handel, samfärdsel och allmän tjänst,

medan återstoden, cirka 14 procent, tillhörde ett flertal yrken.

Enligt den av kommissionen framlagda planen för anskaffande och utbildning

av lärare till beredskapskurserna (prop. nr 236 sid. 61) anordnade kommissionen

i samarbete med skolöverstyrelsen under tiden den 10 maj—12

juni 1940 en 4-veckors lärarkurs, med heldagsundervisning, avsedd för sådana

yrkesmän, som vore villiga att emottaga läraranställning å annan ort än Stockholm.

Bland 176 sökande uttogos 27 till kursdeltagare och erhöllo dessa omedelbart

efter kursens slut anställning vid beredskapskurser å skilda orter i

landet.

Ilen 16 maj 1940 påbörjades därjämte en utbildningskurs för sådana lärare,

som i början av maj anställdes vid beredskapskurser i Stockholm, under

villkor att de på fritid skulle bevista en 8-veckors lärarkurs. över 250 anmälningar

till nu angivna platser inkommo till kommissionen. Av dessa kunde ett

30-tal erhålla anställning.

Hittills lia omkring 700 elever med goda vitsord utskrivits efter fullständigt

genomgången kurs. Av dessa ha mer än hälften efter av kommissionen

vidtagna särskilda anordningar erhållit anställning inom industrien. Härtill

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 30.

kommer ett icke ringa antal elever, som efter att ha bevistat kursen under

relativt kort tid avbrutit utbildningen därför att vederbörande erhållit anställning,

ofta inom den yrkesgren, vari han åtnjutit undervisning.

Enligt vad kommissionen erfarit äro erfarenheterna av kursutbildningen

överlag goda. Kursledningarnas och yrkeslärarnas intryck av kurserna är

gott, i vissa fall uppges att verksamheten hittills överträffat alla förväntningar.

Eleverna ha visat ett ovanligt intresse och tillgodogjort sig undervisningen

förvånansvärt bra. Inhämtade upplysningar från arbetsgivare, som

tagit emot elever från kurserna, ge vid handen att kurserna fyllt sitt syftemål.

För kursverksamheten har av kommissionen hittills utanordnats ett sammanlagt

belopp av 600,115 kronor 92 öre.

Närmast på initiativ från Västernorrland bedrev kommissionen vid sidan

av s. k. skogshuggarkurser en ny form av omskolningsverksamhet för skogsbruket.

Därvid lämnades till icke yrkeskunniga skogsarbetare, förutom gängse

ackordslön, under fyra veckor en efter fallande skala utmätt arbetspremie

(4—1 krona per dag).

För att underlätta jordbrukets förseende med arbetskraft har kommissionen

i anslutning till av statsmakterna lämnade direktiv genom statsbidrag

understött utbildningsverksamhet i jordbruket genom dels Kvinnoföreningarnas

beredskapskommitté, dels vissa hushållningssällskap.

Hj alp verksamhet.

I tabell 3 återgives en översikt över den hjälpverksamhet för arbetslösa

som bedrivits under tiden 1 januari 1938—31 oktober 1940.

Under månaderna juni och juli 1940 utgjorde antalet hjälpta arbetslösa

76 respektive 74 procent av samtliga hjälpsökande. Då arbetslöshetssiffrorna

från och med juli månad började öka, sjönk det relativa antalet hjälpta, som

naturligt är. Under oktober månad uppgick antalet hjälpta arbetslösa till omkring

70 procent av samtliga hjälpsökande.

Samtidigt härmed har skett en betydande förskjutning i hjälpformerna.

Under juni månad sysselsattes sålunda 2,229 man på arbetslinjen (42 procent

av samtliga hjälpta arbetslösa) medan 2,050 man åtnjöto kontantunderstöd

(39 procent av hela antalet hjälpta). I oktober månad däremot erhöllo 3,234

man hjälp på arbetslinjen (29 procent av hela antalet hjälpta) medan 6,519

man erhöllo understöd (57 procent av samtliga hjälpta arbetslösa). Det

ökade hjälpbehovet under hösten har sålunda i stor utsträckning måst

tillgodoses medelst understöd. En sådan utveckling är vid stigande arbetslöshet

för en kortare övergångsperiod ganska naturlig. Under november

månad ha emellertid mycket betydande såväl statliga som kommunala

beredskapsarbeten varit föremål för kommissionens behandling och dessa

komma efter hand att bereda hjälp för väsentligt större antal arbetslösa

på arbetslinjen. Strävandena i denna riktning bereda vissa svårigheter på

grund av arbetslöshetens lokalisering till företrädesvis storstäderna och vissa

andra områden. Det förtjänar sålunda nämnas att av 5,702 dagunderstöd

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 30. 17

Tab. 3. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

därav hjälpta

jenom

Hela

statligt bered- skapsarbete

korn-

reservarbete

kom-

kontant-

understöd

År och månad

antalet

hjälpta

i kom- missio- nens

regi1

i annan

myn- dighets

regi

munalt

bered-

skaps-

arbete

arkiv-

arbete

stats-

kom-

munalt

reserv-

arbete

arbete

utan

stats-

bidrag

dag-

under-

stöd

kom-

munalt

under-

stöd

bild-

nings-

hjälp

Årsmedeltal.

1938 ..............

10,924

1.846

6b3

599

105

1,308

1,517

2,370

2.252

264

1939 ..............

10,980

1,394

1,392

805

116

840

1,750

2,885

1,546

252

Månadssiffror.

1939.

September........

5,996

1,130

1,622

814

116

544

844

—

783

143

Oktober ..........

6,903

1,171

1,571

766

123

454

964

842

834

178

November ........

8,488

1,241

1,301

787

122

492

1,192

1,811

1,366

176

December ........

9,221

1,011

1,045

627

124

443

1,277

2,930

1,688

76

1940.

Januari ..........

10,135

1.182

971

636

132

411

1,335

3,273

2,085

110

Februari..........

10,556

1,070

766

580

127

298

1.404

3,423

2,582

306

Mars..............

10,210

863

647

435

130

213

1,386

3,493

2,814

229

April..............

7,176

597

638

402

131

138

1,041

2,676

1,397

156

Maj ..............

5,407

405

926

546

127

196

724

1,279

921

283

Juni..............

5,276

358

1,011

518

128

214

589

993

1,057

408

Juli ..............

5,858

524

1,084

318

119

197

661

1,009

1,379

567

Augusti ..........

7,519

1,133

1,051

318

119

195

669

1,532

1,867

635

September........

9,019

1,458

1,059

255

122

181

814

2,694

1,807

629

Oktober ..........

11,343

1,655

995

233

125

226

1,021

5,702

817

569

med statsbidrag under oktober månad 4,888 utgingo i Stockholm, Göteborg

och Malmö och därav enbart i Göteborg icke mindre än 3,251. Denna senare

siffra har därefter ökat till över 4,000 dagunderstöd.

TTT. Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Det behöver icke särskilt understrykas, att varje försök att bedöma den

sannolika arbetsmarknadsutvecklingen i fortsättningen måste vara behäftat

med mycket stor osäkerhet. Såtillvida äro dock möjligheterna i sådant hänseende

nu större än under vanliga omständigheter, som betydande delar av

produktionen äro föremål för central planering utifrån synpunkter, som bestämmas

av försvarets, folkförsörjningens och råvaruhushållningens krav.

Även där sådan planering icke direkt föreligger kunna produktionsbetingelserna

i stor och avgörande grad vara bestämda av statliga åtgärder eller förhållanden,

som sammanhänga med dylika; byggnadsverksamhetens beroende

1 Årsmedeltalen för 1938 och 1939 samt månadstalen för tiden september 1939—juni 1940

avse statligt reservarbete.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 30.

75 41 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

av kreditvillkoren och därmed indirekt av penning- och försvarspolitiken ger i

nuvarande läge ett exempel härpå.

Det framgår av den föregående redogörelsen för sysselsättningens utveckling,

att sysselsättningsminskningen under det förflutna året till betydande

del har varit lokaliserad till sådana produktionsgrenar, som normalt äro starkt

säsongpräglade. Detta gäller i första hand byggnadsindustrien och dess materialindustrier

men även i stor utsträckning träindustrien. Dessa industrier

uppvisade under föregående höst och vinter en förstärkt säsongnedgång, vars

krisartade karaktär därefter, under våren och sommaren innevarande år, framträdde

däruti, att den sedvanliga säsonguppgången till stor del uteblev. Detta

förhållande ger i och för sig anledning att räkna med en svagare sysselsättningsminskning

än vanligt under den nu påbörjade och under de närmast

följande månaderna fortsättande period, då vintersäsongens avmattning i

sysselsättningen sedvanligen brukar ske — en viss säsongmässig stabilisering

på den reducerade nivå, till vilken sysselsättningen inom de mest säsongbetonade

industrierna redan bragts ned. Ur arbetslöshetssynpunkt måste det

givetvis vara av väsentlig betydelse, att en stor del av den kommande vinterns

»säsongarbetslösa» ej haft en föregående arbetssäsong.

Såsom förut belysts har under det gångna året byggnadsverksamheten för

ordinära ändamål successivt avvecklats; till betydande del har den sysselsättning,

som förekommit för byggnadsarbeten under detta år, berott på arbeten

för försvarsändamål. Ingenting tyder på någon nära förestående uppblomstring

av bostadsbyggandet. Antalet beviljade byggnadsföretag, som ger uttryck

för byggnadsföretagarnas planer, tyder på en nästan fullständig stagnation i

den enskilda företagsverksamheten på detta område. I följande tablå redovisas

antalet beviljade byggnadsföretag (eldstäder) i rikets städer med mer än

30,000 invånare under de tre första kvartalen 1939 och 1940.

Antal beviljade eldstäder.

a

b

b i %

1939.

1940.

av a.

lista kvartalet ..

................ 24,005

4,500

19

2:dra »

................ 14,263

1,776

12

3: d j e »

................ 12,173

1,556

13

Även för de i byggnadsstatistiken inbegripna byggnadsföretagen för andra

än bostadsändamål visar

byggnadsverksamheten

en betydande samman-

krympning.

Beviljade lokaler i kvm. för andra än bostadsändamål i vissa städer.

a b

1939.

1940.

Irsta kvartalet ........

................... 143,526

92,474

2:dra » ........

................... 291,531

44,973

3:dje » ........

................... 168,092

56.504

Summa 603,149

193,951

b i procent

av a 32 %

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 30.

Det synes uppenbart, att utsikterna för förbättrad sysselsättning inom

byggnadsfacken till följd av spontant uppsving inom den enskilda byggnadsverksamheten

äro mycket små. Snarare peka de anförda uppgifterna mot än

ytterligare sammandragning.

Inom industrikommissionen ha utförts vissa beräkningar av sysselsättningen

inom industrien, grundad på uppskattningar av produktionens utveckling

fram till våren 1941, varvid förutsättningen har varit att den industriella

utvecklingen icke påverkas av några vid undersökningens utförande icke beslutade

statliga åtgöranden. Syftet har därvid varit att utröna omfattningen

av det disponibla kapacitetsutrymmet inom olika industrier. Undersökningens

huvudresultat kan sägas ge vid handen sannolikheten — under nämnda givetvis

icke verklighetstrogna förutsättning — av att den industriella sysselsättningen

under senaste delen av innevarande år skulle långsamt sjunka för att

därefter och fram till våren 1941 gå tillbaka i starkare takt.

Inom vissa industrier, särskilt sådana som bearbeta importerade råvaror

torde en sådan tillbakagång vara ofrånkomlig, örn ingen väsentlig förändring

i avspärrningsläget inträffar. Det synes som örn inom den närmaste framtiden

ersättningsproduktionen inom textilindustrien, läderindustrien och denkemiskttekniska

industrien icke kan tillnärmelsevis fylla ut det utrymme, som uppstår

genom råvaruknappheten. Inom den viktigaste industrigruppen, metallindustrien,

torde å andra sidan produktionsuppgifter, som nu äro under

planering, komma att upptaga och mer än motsvara det kapacitetsutrymme,

som kan komma att friställas genom färdigställandet av nu pågående produktion.

Yad slutligen gäller exportindustrien, äro givetvis utsikterna beträffande

sysselsättningen inom den väsentligen beroende av handelspolitiska avgöranden

och andra omständigheter av politisk art. Även frågan örn arbetskraftsbehovet

inom skogsbruket under kommande år är — icke minst med tanke

på vår bränsleförsörjning — i så hög grad beroende av planer, som för närvarande

äro under utarbetande, att ett omdöme knappast kan fällas innan

dessa äro färdiga.

Arbetsmarknadsutvecklingen inom den närmaste framtiden rymmer sålunda

många osäkerhetsmoment. Läget har emellertid ansetts vara sådant, att vittgående

undersökningar igångsatts rörande tillvaratagande av ledig arbetskraft

och ledig industriell kapacitet.

IV. Sysselsättningsprogrammet.

Industri kommissionen.

Det osäkra läget på arbetsmarknaden och framförallt de genom handelsavspärrningen

orsakade försörjningssvårigheterna ha föranlett en rad utredningar

i syfte att skapa sysselsättningsmöjligheter för den ledigblivna arbetskraften

inom sådan produktion, som med hänsyn till försörjningsläget är

särskilt angelägen. Inom industrikommissionen började redan tidigt utarbetas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 30.

planer för en inhemsk ersättningsproduktion och i maj 1940 tillsattes en särskild

sakkunnig för att utreda möjligheterna att genom ny produktion hålla

den industriella sysselsättningen uppe. Inför risken av en större arbetslöshet

har industrikommissionens arbete på detta område under hösten forcerats och

samarbete har därvid även etablerats med Sveriges industriförbund. Industriförbundet

har i kontakt med småindustriens och hantverkets organisationer

ägnat speciell uppmärksamhet åt möjligheterna att finna sysselsättning för

mindre företag, som drabbats av avspärrningen.

Produktionen av ersättningsvaror har redan berett och kommer sannolikt

även i framtiden att bereda ökad sysselsättning. Särskilt på bränsleområdet

har ersättningsproduktionen fått en betydande omfattning. Förutom vedavverkningen

må här nämnas utvidgningen av torvindustrien, ökningen av

träkolsframställningen, upprätthållandet och utvidgningen av spritproduktionen,

de nya skifferotjeverken samt tillverkningen av gengasaggregat. Även

på andra områden kan emellertid ersättningsproduktion beräknas få en betydande

omfattning. Sålunda planeras en ökad framställning av metaller baserad

på inhemska malmtillgångar samt en fortsatt utbyggnad av kemiska industriens

olika grenar. Den nya produktionen är främst inriktad på att finna

ersättning för råvaror, som tidigare importerats. Dess största betydelse ur

sysselsättningssynpunkt torde komma att ligga däri, att produktionen i större

utsträckning kan hållas uppe i industrier, som förbruka dessa råvaror.

Efter samråd med arbetsmarknadskommissionen har inom industrikommissionen

och med biträde av övriga krisorgan även igångsatts utredningar beträffande

såväl företag för försvarets räkning som företag vilka på något

längre sikt äro ägnade att öka våra försörjningsmöjligheter. Försvarets önskemål

äro sålunda mycket betydande och äro främst ägnade att ge sysselsättning

inom verkstadsindustrien men även till stora belopp inom anläggningsoch

husbyggnadsverksamheten. Inom bränslekommissionen har framförallt

utarbetats ett mycket omfattande program för landsbygdens elektrifiering.

Trafikkommissionen har utarbetat flerårsprogram för såväl dubbelspårsanläggningar

som fortsatt järn vägselektrifiering. I samband därmed har även framlagts

anskaffningsprogram för elektriska lok och annan rullande materiel.

Inom livsmedelskommissionen pågår utredningar beträffande arbeten på jordbrukets

område och här kan förväntas önskemål örn förbättrade ladugårdar,

gödselstäder, lagerlokaler och dylikt. De framlagda planerna äro alltjämt

föremål för detalj granskning med hänsyn till materialtillgången, den lediga

industriella kapaciteten m. m.

Det sysselsättningsprogram, som sålunda är under utarbetande, erfordrar

emellertid på avgörande punkter tidskrävande förberedelser. Det kan endast

så småningom få full effekt och är dessutom till sin beskaffenhet sådant, att

det icke överallt kan smidigt anpassas till det rådande arbetslöshetsläget. Med

beaktande härav och främst med tanke på den kommande vintern och våren har

därför inom arbetsmarknadskommissionen verkställts inventering av sådana

arbetsföretag, som kunna ingå i ett mera mångskiftande sysselsättningsprogram.

Självfallet har det därvid endast varit fråga om nyttiga och angelägna

arbeten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 30.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beredskapsplan.

Av inventeringens resultat kunna först redovisas de beredskapsplaner, som

föreligga på väg- och vattenbyggnadsområdet.

Hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreligga sålunda beredskapsplaner

för bland annat väg- och brobyggnader, för stensättningsarbeten, för hamnoch

farledsarbeten samt för flygfältsanläggningar. Dessa planer omfatta

arbeten som enligt uppgifter från vederbörande verk sluta å följande kostnader:
Vägbyggnader

168,000,000 kronor, därav för budgetåret 1940/41 beräknas

kunna utföras för 82,000,000 kronor, motsvarande i statsbidrag 70,000,000

kronor.

Brobyggnader 14,000,000 kronor, varav under budgetåret 1940/41 beräknas

kunna utföras för 11,000,000 kronor, motsvarande statsbidrag 9,000,000

kronor.

Stensättningsarbeten för 8,000,000 kronor, som förutsättas helt komma att

täckas av statsbidrag.

Fiske-, motorbåtshamnar samt farleder för 11,200,000 kronor, motsvarande i

statsbidrag 10,700,000 kronor.

Handelshamnar för 9,900,000 kronor, motsvarande i statsbidrag 6,400,000

kronor.

För att möjliggöra ett snabbt igångsättande av företagen i beredskapsplanen

har Kungl. Majit ställt särskilda medel till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande. Därigenom har ett relativt stort antal företag kunnat förberedas.

Vid den planläggning, som för närvarande bedrives inom arbetsmarknadskommissionen,

har det för det ögonblickliga behovet gällt att utvälja sådana

arbeten, som utom det att de skola vara förberedda uppfylla villkoren att vara

med hänsyn till kommunikationsändamålet odisputabelt angelägna och att

vara ur teknisk synpunkt sådana att de kunna bedrivas även vintertid.

Vid bedömandet av angelägenheten de olika företagen emellan har arbetsmarknadskommissionen

inlett samråd med länsstyrelserna och andra berörda

myndigheter. För det samråd, som äger rum mellan kommissionen och vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, finnas vissa riktlinjer uppdragna, vilka äro angivna

i en av cheferna för kommunikationsdepartementet och socialdepartementet

godkänd promemoria av den 11 oktober 1940.

Slutgiltiga resultat rörande de undersökningar, som sålunda påbörjats, föreligga

ännu icke för riket i dess helhet. För vägbyggnader har undersökning

hittills slutförts beträffande 14 län. De vägföretag, som ansetts i första hand

böra komma till utförande, äro inom dessa län till antalet 61 och motsvara en

beräknad kostnad av cirka 45 miljoner kronor. En uppskattning för resterande

län ger en antaglig kostnad av cirka 15 miljoner kronor. För riket i dess helhet

skulle alltså kunna beräknas en tillgång av vägarbeten liimpliga som beredskapsarbeten

vintertid, motsvarande en kostnad av 60 miljoner kronor. Förutom

dessa företag, som äro ur vägsynpunkt mest angelägna, finnes en stor

reserv av vägarbeten, lämpade att igångsättas sommartid, och sådana som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 30.

icke ansetts vara särskilt angelägna. Beträffande hamnbyggnader har ännu

endast en preliminär gradering kunnat ske.

Statliga byggnader.

Med tanke på behovet av sysselsättningsmöjligheter vid en snabbt inträdande

arbetslöshetskris har tidigare av riksdagen uppförts ett betydande antal

statliga byggnader på beredskapsstat. En liknande ställning har genom den

av det statsfinansiella läget betingade nedskärningen i statsutgifter (proposition

79/1939) beretts åtskilliga företag, som redan uppförts på riksstat.

Även på detta område finnes sålunda en reserv av arbeten, som relativt

snabbt torde kunna mobiliseras. Enligt till arbetsmarknadskommissionen

lämnade uppgifter finnas inom byggnadsstyrelsen statliga byggnader till

ett belopp av 97. s miljoner, vilka äro föremål för byggnadsstyrelsens handläggning.

Byggnader för 25.2 miljoner kronor äro så förberedda att entreprenadhandlingar

föreligga. Beträffande byggnader för ytterligare 8.8 miljoner

kronor kunna entreprenadhandlingar färdigställas inom den närmaste framtiden,

medan för återstoden av byggnadsprojekten endast huvudritningar,

skisser eller dylika mera preliminära handlingar föreligga.

Kommunala företag.

En effektiv kamp emot arbetslösheten måste alltid och under alla förhållanden

till stor del bygga på kommunala initiativ och åtgärder. Kommunala

arbetsföretag måste därför intaga ett betydande rum i sysselsättningsprogrammet,

och det har varit arbetsmarknadskommissionen särskilt angeläget,

att medelst en kommunal inventering skaffa överblick över de möjligheter till

sysselsättning, som kommunerna kunna erbjuda.

I syfte att skapa en ständigt aktuell överblick över de sysselsättningsmöjligheter

som kunna tillgripas vid en arbetslöshetskris har redan tidigare

inom socialdepartementet upprättats ett register över beredskapsarbeten.

Registret grundar sig på inventeringar utförda åren 1936 och 1938 hos såväl

kommunala som statliga myndigheter. Genom återkommande inventeringar

avsågs att hålla detta register ständigt levande, så att utförda arbeten efter

hand skulle avföras och nya företag anmälas. På samma gång skulle hos

myndigheterna inskärpas nödvändigheten av att så planera och förbereda

framtida arbeten, att en beredskapsreserv städse stod till förfogande. Inom

arbetsmarknadskommissionen, som nu övertagit detta register, har under

hösten företagits en ny inventering av uppgifterna genom hänvändelser till

kommunerna.

Den nya inventeringen har emellertid i två avseenden bestämt begränsats.

Sålunda ha uppgifter endast begärts på sådana arbetsföretag, som kunna

sättas igång före den 1 juli 1941. Avsikten härmed har varit att utesluta alla

sådana företag, som endast grunda sig på mer eller mindre lösa hugskott.

Däremot ha kommunerna haft frihet att angiva arbetsobjekt av praktiskt taget

varje slag och även sådana, som icke skulle erfordra anslag av arbetslöshetsmedel

för att komma till utförande. Genom den restriktiva hållning, som

staten sedan krigsutbrottet intagit, har nämligen otvivelaktigt i kommunerna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majus proposition nr 30.

upplagts ett förråd av arbeten, som nu skulle komma till utförande om statsbidrag

kunde erhållas på ordinarie bidragsformer (exempelvis folkskolebyggnader)

eller örn tillstånd till upplåning lämnades i normal utsträckning.

Därjämte har det antal kommuner, som anmodats lämna uppgifter, starkt

begränsats. Principen för urvalet har varit, att alla sådana orter så vitt

möjligt medtagits, där industrien enligt senast tillgängliga uppgifter sysselsätter

minst 200 arbetare. Därjämte ha alla de kommuner medtagits, som

ännu sommaren 1935 (vid tidpunkten för den första klientelundersökningen1)

rapporterade någon mera betydande arbetslöshet. I undersökningen ingår

efter detta urval 102 städer och 364 landskommuner. Ett 50-tal kommuner

ha meddelat, att de icke ha några arbetsobjekt av åsyftat slag tillgängliga.

Från 95 städer och 257 landskommuner föreligger, då detta skrives, sådana

uppgifter att de kunnat sammanställas till en första översikt, vilken återgives

här.

Uppsrivna kostnader för redovisade företag''.

Företagens art

Städer

kr.

Lands-

kommuner

kr.

Summa

kr.

174,516,670

53,802,124

87,297.463

43.215,455

27,756,895

7,990,300

6,310,881

3.682,700

48.066,759

56,642,421

11,770,790

5,095,332

289,000

1,861.056

5,098,572

1,351,195

222,583,429

110,444,545

99.068,253

48,310,787

28,045,895

9,851,356

11.409,453

5,033,895

Vatten- och avloppsledningar ..................

Vägar och gator (inkl. spårvägar) ..............

Hamnar och vattenarbeten......................

Flygfält........................................

Idrottsplatser och friluftsbad....................

Planterings- och jordschaktningsarbeten ........

Diverse företag ................................

Summa

404,572,488

130,175,125

534,747,613

I tabellerna 4 och 5 återgivas kostnaderna för de uppgivna arbetena fördelade

på städer och landskommuner inom de olika länen. Beträffande de

olika grupperna av företag torde endast gruppen husbyggnader erfordra

närmare beskrivning. I tabell 6 har denna grupp redovisats med uppdelning

på företag av olika art.

Bostadsförbättringar på landsbygden.

Erfarenheterna från förra arbetslöshetskrisen ha visat, att ett tillräckligt

smidigt sysselsättningsprogram till väsentlig del måste byggas på ett mycket

stort antal mindre arbeten, spridda över hela landet. De företag, som ur

denna synpunkt kunna anses särskilt lämpade, äro dels bostadsförbättringarna

på landsbygden, dels skogsvårdsåtgärder. Enligt uppgifter, som inhämtats

genom egnahemsstyrelsen, föreligger ett behov av bostadsförbättringar

på landsbygden, vars totala kostnader kan uppskattas till cirka 121.6 miljoner

kronor. Av detta belopp avse 112.5 miljoner kronor egentlig bostadsförbättring

och 9.0 miljoner kronor lantarbetarbostäder. Erforderligt statsstöd för

detta byggnadsprogram skulle enligt nu tillämpade grunder kunna beräknas

till 85.0 miljoner kronor, nämligen till förbättringsbidrag, förbättringslån och

1 ArbetslöshetsunderBökningen den 31 juli 1935 (S. O. TJ. 1936:21), utförd av arbetslÖBhetskommissionen

och avseende hos arbetslöshetskommittöerna nämnda dag hjälpsökande

arbetslösa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K3

Tab. 4. Städer. Uppgivna kostnader i kronor för nedan andima arbeten.

Städer

Län

Antal

städer

Hus-

byggnader

Vatten- och avlopps- ledningar

Vägar

och gator

(inklusive

spårvägar)

Hamnar

och vatten- arbeten

Flygfält

Idrotts- platser och

friluftsbad

Planterings- och jord- schaktnings- arbeten

Diverse

företag

•Summa

kronor

Stockholms stad

i

42,395,500

15,360,000

19,929,000

10,286,000

15,080,000

3,409,000

3,643,500

40,000

110,143,000

Göteborgs stad

i

44,124,257

13,185,000

5,612,250

10,200,000

—

272,250

—

—

73,393,757

Malmö stad ....

i

13,623,603

1,720,000

3,113,000

900,000

—

1,275,000

—

872,000

21,503,603

Stockholms

län

5

3,260,000

1,732,000

4,051,500

630,000

265,000

300,000

—

—

10,238,500

Uppsala

»

2

6,956,600

2,066,600

1,715,800

636,700

—

11,000

217,700

18,000

11,622,400

Södermanlands

»

4

200.000

1,583,400

3,008.200

172,885

—

182,000

32,200

—

5,178,685

Östergötl ands

»

6

8,726,600

4,962,400

9,601,000

2,839,000

10,000

820,000

252,000

—

27,211,000

Jönköpings

»

8

5,711,500

1.068.000

3,355,155

287,600

250.000

587,600

—

—

11,259,855

Kronobergs

»

2

2,346,660

433,000

663,500

—

1,000,000

—

—

—

4,443,160

Kalmar

»

5

4,372,700

182,000

1,884,700

5,787,700

3,698,000

123,000

1,161,000

75,000

17,284.100

Gotlands

»

1

1,815.000

160,000

979.058

—

420,895

—

31,000

—

3,405,953

Blekinge

»

3

60,000

147,000

1,770.900

5,626,100

—

—

279,350

—

7,873,350

Kristianstads

»

4

2,415,000

425,700

995,700

- .

176,000

—

—

—

4,012,400

Malmöhus

»

7

10,988,K00

1,799,300

5,280,100

720,000

—

85,500

16,000

134,700

19,024,400

Hallands

»

5

1,323,000

1,149,100

1,283,200

1,017,770

—

40,000

83,500

400,000

5,296,570

Göteborgs o. Bohus »

5

2,407,770

1,861,400

4,045,200

1,770,000

—

—

40,000

48,000

9,672,370

Älvsborgs

»

6

8,231,180

2,355,400

5,065,800

336,000

1,600,000

—

215,000

200,000

18,003,380

Skaraborgs

»

7

2,860,000

1,143,600

1,987,560

313.000

—

42.300

—

—

6,346,460

Värmlands

»

4

3,520,000

701,600

735,000

575,000

437,000

470,000

150,000

160,000

6,748,600

Örebro

»

3

1,559,500

754,255

4,033,900

—

—

15,300

62,000

1,630,000

8,054,955

Västmanlands

»

1

150,000

311,000

1,085,500

—

—

—

—

—

1,546,500

Kopparbergs

»

4

1,836,000

527,410

789,390

8,000

2,200,000

50,000

99,631

—

5,510.431

Gävleborgs

»

1

393,000

—

—

—

—

—

—

—

393,000

V ästernorrlands

»

3

1,730,000

200,500

763,850

304,000

2,000,000

—

—

—

4,998,350

J ämtlands

»

1

—

248,900

158,000

190,700

—

—

—

—

597,600

Västerbottens

»

2

1,885,000

82,150

563,800

15,000

620,000

307,350

25,000

84,000

3,582,300

Norrbottens

»

3

1,635,000

142,409

4,826.400

600,000

—

—

3,000

21,000

7.227,809

Summa

95

174,516,670

53,802,124

87,297,463

43,215,455

27,756,895

7,990,300

6,310,881

3,682,700

404,572,488

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 5. Landskommuner. Uppgivna kostnader i kronor för nedan angivna arbeten.

Län

Antal

kom-

muner

Hus-

byggnader

Vatten - och avlopps- ledningar

Vägar

och gator

Hamnar

och vatten- arbeten

Flygfält

Idrotts- platser och

friluftsbad

Planterings- och jord- schaktnings- arbeten

Diverse

företag

Summa

kronor

14

6,767,000

9,308,126

937,500

213,000

_

140,000

52,500

—

17,418,126

Uppsala............

8

84,500

1,982,600

294,100

25,000

—

19,000

53,000

—

2,458,200

4

533,500

211,700

135,000

—

—

63,200

13,400

—

956,800

Östergötlands ......

Jönköpings ........

kronobergs ........

8

11

1.350.000

1.058.000

126,500

151,324

137,500

180.502

3,000

70,000

—

30.000

17.000

35,000

35,000

5,000

1,682,000

1,516,826

7

185,000

963,080

155,700

—

78,000

20,000

4,000

—

1,405,780

11

1,818,400

295,075

243,950

37,000

—

29,500

203,000

15,400

2,642,325

1

395,000

200.000

69.000

400,000

—

9.000

—

—

1,0/ 3,000

Blekinge ..........

10

1,057,936

1,849,852

1,596,097

94,000

—

3,000

—

22,655

4,623,540

10

542,750

330,700

262,321

48,000

—

77,750

72,895

—

1,334,416

13

504,000

1,605,900

279,076

—

—

60,000

22,570

—

2,471,546

5

380,400

63,000

129,100

120,000

—

—

2,000

—

694,500

Göteborgs o. Bobus. .

Älvsborgs ..........

Skaraborgs ........

18

1,385,223

2,906,328

766,152

837,850

207,000

57,172

147,666

—

6,307,391

13

1,447,750

817,914

92,073

12,000

—

91,100

55,532

—

2,516,369

4

16

45,000

5,205,080

519,200

3,171,700

10,000

92,915

2,192,682

—

27,660

105,000

15,000

122,170

10,000

616,860

10,899,547

10

2,952,685

2,555,600

424,350

100,000

—

38,800

412,500

102,400

6,586,335

10

1,816,800

253,300

387,965

95,400

—

54,91*0

77,788

—

2,686,153

Kopparbergs........

Gävleborgs ........

Västernorrlands ....

18

3,633,290

1,422,425

831,246

15,400

—

74.000

347,203

4,500

6,328,064

12

2,752,750

2,295,250

576,000

116.000

—

228,900

277,073

15,500

6,261,413

26

5,566,470

14,986,357

2,404,710

70,000

—

392,500

332,740

93,140

23,845,917

6

338,933

108,000

56,717

—

—

—

37,000

—

540,650

9

1,420,800

4,564,830

103,540

75,000

4,000

37,674

3,000

42,000

6,250,844

Norrbottens........

13

6,825,492

5.953,660

1,605,276

571,000

—

284,900

2,777,535

1,040,600

19.058,463

Summa

—

257

| 48,066,759

56,642,421

11,770,790

5,095,332

| 289,000

1,861,056

| 5,098,572

1,351,195

| 130,175,125

to

o»

Kungl. Majlis proposition nr 30.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Talf. G. Uppgivna kostnader i kronor för busbyggnadsföretag.

Företag

Stockholm

Göteborg

Malmö

Övriga

städer

Lands-

kommuner

Summa

kr.

Bostadsbyggande med kom-

munalt stöd (småstugor o.

dyl.)..................

2,675,000

7,571,000

305.000

130.000

60,000

83,783

10,611,000

213,783

Bostadsförbättringar ......

Bostäder för barnrika famil-

—

jer i hyreslius ..........

2,090,000

1,586,000

995,000

134,000

4,805,000

Bostäder för barnrika famil-

jer i egna hem..........

275.000

1,686,000

943,700

4,130,000

595.878

1,580,325

1,814.578

11,849,325

Pensionärshem............

4,100,000

353,000

Medborgarhus, rådhus, kom-

400,000

1,200,000

700,000

10,543,700

8,579,000

21,422,700

Andra offentliga lokaler (kon-

serthus, bibliotek, stads- hotell m. m.)............

1,624,700

4,700,000

3,149,660

750,000

10,224,360

Kontorslokaler, magasins- o.

förrådslokaler, arrestloka- ler m. m..........

870.000

4.053.000

1.496.000

1,631,000

1,672,670

5,043,000

4,020,800

484.000

1,147,437

12,081,000

17,427,907

Byggnader för socialvården

Sjukhusbyggnader och vård-

9,091,000

hem m. m...........

9,046,500

10,223,000

10,181,557

9,901,000

1,202,793

2,512,140

3,801.100

27,930,850

859,300

27,698,205

9^ HQ1

Skolbyggnader ............

Idrottshallar och simbadan-

78,265,195

läggningar.............

3,900,000

4,000,000

5,909,500

2,675,000

16,484,500

Bastu- och mindre badhus-

anläggningar............

310,000

1,660,000

240,800

589,900

550,800

2,249,900

Brandstationer.......

Kyrkliga byggnader; kapell,

församlingshus, prästgår- dar m. m...............

550,000

852,000

5,501,000

2,589,131

9,492,131

Summa

42,395,500 44,124,257

13,623,603| 74,373,31 o|48,066,759

222,583,4291

nybyggnadslån 78.1 miljoner och till lantarbetarbostadslån och lantarbetarbostadsbidrag

6.9 miljoner kronor. Det erforderliga statsstödet fördelar sig

med 41.3 miljoner kronor på bidrag och 43.7 miljoner kronor på lån. Av det

totala ovan nämnda beloppet på 121.5 miljoner kronor representerar 33.9

miljoner kronor byggnadsföretag, varom ansökningar redan föreligga hos

egnahemsnämnderna.

Skogs vårdsåtgärder ni. m.

Beträffande skogsvårdsåtgärder ha uppgifter örn redan planlagda företag

inhämtats från domänverket och skogsvårdsstyrelsemas förbund. Av domänverket

redovisas dylika företag till ett belopp av 33.2 miljoner kronor representerande

cirka 4 miljoner dagsverken och av skogsvårdsstyrelsemas förbund

till ett belopp av 4.2 miljoner kronor representerande cirka V2 miljon

dagsverken. De föreslagna arbetsobjekten utgöras av såväl skogsvägar och

skogsdikningar som skogsröjning och skogsodling. Självfallet täcka de här

redovisade redan planlagda företagen icke på något sätt de möjligheter till

sysselsättning, som faktiskt finnas inom skogarna. Det torde emellertid förhålla

sig så, att en fortsatt planläggning av dylika företag ofta är relativt lätt

att snabbt verkställa, örn starkare behov därav skulle uppträda.

Planer för anskaffande av småarbeten av liknande typ äro dessutom under

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 30.

utarbetande även på andra håll. Inom luftskyddsinspektionen försiggår sålunda

utredning rörande behovet av mindre branddammar och beträffande

behovet av cykelstigar för brandskyddet i skogarna. Vissa utredningar angående

byggande av mindre bastuanläggningar och tvättstugor i kommunerna

pågå slutligen inom pensionsstyrelsen.

Bostadsproduktion.

Vid bedömande av frågan örn möjligheterna att få igång en bostadsproduktion

måste hänsyn tagas såväl till läget på bostadsmarknaden som till

byggnadskostnaderna.

Det är först klart, att sådan bostadsproduktion, som utgöres av örn- och

ersättningsbyggnad, särskilt på landsbygden, kan utföras oberoende av det

aktuella läget på bostadsmarknaden. Däremot har uppenbarligen byggnadskostnadsfrågan

ett väsentligt intresse även i sammanhang med dylik byggnadsverksamhet.

Erfarenheten ger vid handen att bostadsförbättring på landsbygden

bildar en mycket stor reserv av arbetsmöjligheter, som lätt kan

aktualiseras, förutsatt att en tillfredsställande lösning av byggnadskostnadsfrågan

kan åvägabringas.

I fråga örn bostadsmarknadsläget i stadssamhällena ha farhågor uttalats

för att en tendens till bostadsöverskott skulle lägga hinder i vägen för ny

bostadsproduktion. Denna uppfattning har dock icke styrkts av företagna

utredningar på området. I vissa städer förekommer visserligen en ganska

riklig bostadsreserv, men för stadssamhällena som helhet synes detta icke

vara fallet. Enligt uppgifter från allmänna bostadsräkningen år 1939, utgjorde

bostadsreserven vid ingången av senast förflutna hyresår 2 procent, vilket

kan betecknas som en normal reserv. Enligt uppgifter till socialstyrelsen

från byggnadsnämnderna i samtliga städer har under det gångna året en

visserligen icke stark men dock märkbar förskjutning mot ökad bostadsknapphet

beträffande smålägenheter gjort sig gällande. I vissa orter med

snabb industriell expansion har under detta ar en svårartad bostadsbrist

gjort sig gällande. I syfte att nå noggrann kännedom örn de aktuella förhållandena

på bostadsmarknaden har Kungl. Majit givit socialstyrelsen i uppdrag

att företaga en inventering av lediga lägenheter; denna är för närvarande

under utförande.

Vid bedömande av läget på bostadsmarknaden måste hänsyn tagas till det

förhållandet, som framgått vid föregående redogörelse, att först successivt

under innevarande år bostadsproduktionens sammankrympning lett till minskning

av utbudet av nya lägenheter. Som helhet är tillskottet till lägenhetsbeståndet

under detta år ingalunda obetydligt. Först under följande år reduceras

nytillskottet till en ringa bråkdel av vad som tidigare år varit normalt.

En nödvändig förutsättning för att ny bostadsproduktion av ur arbetsmarknadssynpunkt

någorlunda verkningsfull omfattning skulle kunna upptagas

är att byggnadskostnaderna kunna hållas tillbaka. Kungl. Majit har

också uppdragit åt cn särskild kommitté, 1940 års byggnadskostnadssakkunniga,

att utreda möjligheterna härtill. Enligt vad kommissionen har sig

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 30.

bekant, torde de sakkunnigas uppdrag vara slutfört inom en nära framtid.

De förskjutningar i ränteläget och byggnadskostnaden, som under det gångna

året inträffat, lära enligt av de sakkunniga under hand lämnade uppgifter

förutsätta en höjning av hyresnivån med 30 å 35 procent, för att bostadsbyggande

skall bli räntabelt. Det synes uppenbart att en sådan höjning icke är

förenlig med en acceptabel lösning av bostadsbyggandets problem.

V. Arbetsmarknadskommissionens förslag.

Statsbidrag till kommunernas arbetslös
hetskostnader.

I det föregående har getts en översikt över såväl statliga som kommunala

arbeten av den art, att de snabbt kunna sättas in för bekämpande av en omfattande

arbetslöshet. Sysselsättningsprogrammets förverkligande förutsätter

såväl statliga som kommunala insatser. Detsamma gäller över huvud taget

hela arbetslöshetspolitiken. I svensk arbetslöshetspolitik har det sålunda

alltid i första hand åvilat kommunerna att svara för arbetslöshetshjälpen.

Statens insats har jämte statliga arbeten i huvudsak bestått i ekonomiskt

bidrag på bestämda villkor till kommunernas arbetslöshetsåtgärder. De erfarenheter,

som under de gångna åren och främst under arbetslöshetskrisen

1931—1934 vunnits, synas emellertid nu böra föranleda en omprövning av

denna samverkan främst beträffande grunderna för statsbidrag till de kommunala

arbetslöshetsåtgärderna.

Det statsbidragssystem, som hittills tillämpats, har enligt alltjämt gällande

författning som norm tagit sikte på en halvering inom vissa bestämda gränser

av såväl understöds- som arbetskostnader mellan kommun och stat, dock med

möjlighet till såväl lägre som högre statsbidrag. Författningens schematiska

bestämmelser utarbetades emellertid inom statens arbetslöshetskommission

efter underhandsöverenskommelse med vederbörande departementschef till

ett detaljerat system av i stort sett följande utseende.

Statsbidragsprocenten uträknas för varje kommun med utgångspunkt från

tvenne objektiva faktorer. Dessa båda faktorer utgöras av den genomsnittliga

arbetslöshetsprocenten (antalet arbetslösa i medeltal under visst antal

månader i procent av invånareantalet) samt den genomsnittliga kommunala

utdebiteringen (allmän kommunalskatt + landstingsskatt + vägskatt) under

visst antal år. För varje kombination av värden på dessa faktorer kan man

i en matematisk funktion utläsa ett motsvarande värde på bidragsprocenten.

Exempelvis är denna 50 procent vid en arbetslöshet av 4 procent och ett

skattetryck av 10 kronor samt 90 procent vid en arbetslöshet av 8 procent och

ett skattetryck av 20 kronor. Aktualiteten av denna formels utslag blir självfallet

beroende av hur ofta bidragsprocenten revideras och på de tidsperioder,

från vilka i formeln ingående arbetslöshetsprocent och skattemedeltal hämtas.

Under konjunkturer med starkt stigande arbetslöshet och skatter erfordras

ofta återkommande revisioner, grundade på medeltal från korta tidsperioder.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

På grund härav fastställdes under den föregående krisens höjdpunkt bidragsprocenterna

halvårsvis, varvid formelns faktorer grundades på arbetslösheten

under en tremånadsperiod och senast kända skattesatser. Till understödsverksamhet

utgick minst 50 procent och till arbetslöner vid statskommunalt

reservarbete minst 30 procent i statsbidrag. Allteftersom krisen mildrades

utsträcktes underlaget för medeltalsberäkningarna, och från och med

januari 1936 — alltså under huvudsakligen stigande konjunkturer — har

arbetslöshetsprocenten uträknats på medeltalet av de senaste 12 månadernas

arbetslöshetstal och den kommunala utdebiteringen på tre års skattesatser.

Härigenom ha för kommunerna vunnits den fördelen, att även något tillbaka

i tiden liggande, sämre arbetslöshets- och skatteförhållanden fått inverka på

uträkningen av bidragsprocenten. Under de egentliga högkonjunkturåren utgjorde

minimum för bidrag till understöd 10 procent men till statskommunala

arbetslöner alltfort 30 procent. I kommuner med hastigt uppstående, betydande

arbetslöshet, t. ex. i vissa skogskommuner hösten 1938, medgav kommissionen

med frångående av formelutslaget väsentligt högre procentsatser,

som regel 50 procent till dagunderstöd.

De fastställda bidragsprocenterna tillämpas med antydda undantag på dagunderstöd

och på arbetslöner vid statskommunala reservarbeten. På materialkostnaderna

vid dylika arbeten utgår hälften av bidragsprocenten för löner

ökad med 5. Systemet är dessutom försett med vissa begränsningar. Sålunda

tillkommer det kommissionen att bestämma det antal kontantunderstöd

på vilka statsbidrag får utgå. Bidrag på arbetslöner utgår enligt kungörelsen

ej på de utbetalda lönebeloppen; endast på den del därav, som svarar

mot de fastställda reservarbetslönerna per dag. Vissa materialkostnader äro

helt undantagna från bidrag.

Det ligger i öppen dag, att det här i sina huvuddrag skildrade systemet lider

av en viss svaghet redan i utgångspunkten. Vid bestämmandet av statsbidragsprocenten

för framtiden utgår man från faktorer, som tillhöra det förflutna.

Skall principen strängt följas blir resultatet tydligen det, att bidraget

blir ringa vid krisens början och höjdpunkt men större under krisens avveckling.

Någon mera påtaglig vägledning kan systemet näppeligen ge i en situation,

då en flerårig högkonjunktur hotar att övergå i en arbetslöshetskris.

Av allvarligare praktisk innebörd är emellertid den ringa förmåga till verklig

begränsning av de kommunala arbetslöshetsutgifterna, som systemet i vissa

fall visat sig ha. Det tar sålunda ej hänsyn till de faktiska arbetslöshetskostnaderna.

I varje fall har detta kunnat ske endast genom en ständig omprövning

av arbetslöshetsprocenten och även då endast tillnärmelsevis. Därjämte

har erfarenheten visat, att de nyss antydda begränsningarna i systemets tilllämpning

emellanåt haft ogynnsamma verkningar för kommunerna. Kommissionens

rätt att fastställa det antal dagunderstöd på vilket statsbidrag får utgå

tillämpas i överensstämmelse med hjälpkungörelsens anda med viss restriktivitet,

varför kommunerna under vissa förhållanden nödgats bedriva en

kompletterande kontantunderstödsverksamhet på egen bekostnad. Ävenså har

arbetslinjen på grund av begränsningarna i statsbidragsprocentens tillämpning

i en del fall blivit dyrbar för kommunerna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts proposition nr 30.

I känslan av att den använda metoden för statsbidragets fastställande icke

sällan gav mindre tillfredsställande resultat, upptog arbetslöshetskommissionen

på ett tidigt stadium frågan örn revision av grunderna för statsbidragets

beräkning. Sedan Kungl. Maj:t åt 1937 års arbetslöshetssakkunniga uppdragit

att verkställa en översyn av vissa med arbetslöshetshjälpen sammanhörande

spörsmål, avbröts dock arbetet inom kommissionen.

Inom 1937 års arbetslöshetssakkunniga gjordes synnerligen omfattande

undersökningar i avsikt att konstatera de praktiska verkningarna av arbetslösheten

och det här skildrade statsbidragssystemet på kommunernas ekonomi.

Undersökningarna bygga på uppgifter örn kommunernas arbetslöshetskostnader

under tiden 1930—1936, vilka inhämtats direkt från kommunerna. I

detta sammanhang skall endast återgivas den bild av systemets verkningar,

som erhålles, då de kommunala arbetslöshetskostnaderna sättas i relation till

det kommunala skatteunderlaget. I nedanstående översikt ha kommunerna sålunda

fördelats efter de kommunala arbetslöshetskostnaderna per skattekrona.

Med kommunala arbetslöshetskostnader förstås i detta sammanhang kostnaderna

för samtliga arbetslöshetsåtgärder inom kommunen efter frånräkning av

erhållna statsbidrag.

I tabellen redovisas endast de kommuner, som deltagit i den av arbetslöshetssakkunniga

anordnade undersökningen. Vid läsningen av tabellen bör man ha i

minnet, att i första kolumnen — kommuner med en arbetslöshetskostnad av

0: 00—0: 50 kronor — ingå åtskilliga kommuner särskilt under åren före och

efter den egentliga krisen, där arbetslöshetsutgifter sannolikt helt saknas.

Nämnas kan sålunda, att under krisen 1931—34 icke mindre än 781 av landets

kommuner ej rapporterade arbetslöshet. Vidare bör man ha klart för sig, att

mycket höga kostnader per skattekrona icke i sin helhet belastat debetsed
-

Kominunernas fördelning’ efter arbetslöshetskostnader per skattekrona.

Antal kommuner med

nedanstående kostnad per skattekrona.

0: 00-

0 :51—

1: 01-

1: 51-

2: 01-

2: 51-

3: 01-

4: 01-

5: 01-

10: 01-

20: 01-

0: 50

1: 00

1: 50

2: 00

2: 50

3: 00

4: 00

5: 00

10: 00

20: 00

(X)

Summa

Landskommuner.

1930 ..

2,105

45

15

4

4

—

1

—

1

_

—

2,175

1931 ..

1,939

114

51

22

22

13

7

4

3

—

—

2,175

1932 ..

1,620

250

126

68

40

25

24

15

5

1

1

2,175

1933 ..

1,286

319

173

120

81

50

78

32

32

4

—

2,175

1934 ..

1,352

314

175

91

58

57

49

21

54

3

1

2,175

1935 ..

1,646

210

103

70

32

25

41

17

28

1

—

2,175

1936 ..

1,833

152

72

35

22

18

19

8

15

1

—

2,175

Städer.

1930 ..

92

12

4

2

3

—

1

—

—

—

—

114

1931 ..

64

24

14

9

2

—

—

1

—

—

—

114

1932 ..

27

36

22

11

11

4

2

1

—

—

—

114

1933 ..

13

23

31

14

15

8

7

3

—

—

—

114

1934 ..

15

33

29

13

4

4

10

5

—

1

—

114

1935 ..

40

29

18

11

7

2

2

4

1

—

—

114

1936 ..

53

35

9

11

4

—

2

—

—

—

—

114

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

larna för året, enär vissa kostnader finansierats medelst lån. Liksom alltid då

skatteunderlaget införes i beräkningar av denna art, må man slutligen erinra

sig den bristfälliga korrespondens i tid, som föreligger mellan kostnaderna

och kommunens finansiella underlag. För år 1933 gäller exempelvis, att arbetslöshetskostnaderna

i den relation, som här uträknats, avse under år 1933 utgivna

kostnader. Skatteunderlaget utgöres emellertid av det antal skattekronor,

som bildar underlaget för den under 1933 betalade kommunalskatten,

vilken bygger på 1932 års taxeringar, vilka i sin tur avse 1931 års inkomster.

I varje fall torde tabellen ge ett starkt intryck av att åtskilliga kommuner

trots erhållna statsbidrag varit hårt tyngda av arbetslöshetsutgifter. Anser

man exempelvis att kronor 1:50 per skattekrona utgör övre gränsen för en

rimlig belastning, skulle under år 1933 icke mindre än 397 landsbygdskommuner

och 47 städer varit ekonomiskt tyngda av arbetslöshet.

Sammanfattningsvis torde kunna sägas, att det under förra krisen tillämpade

statsbidragssystemet icke förmådde hindra en för åtskilliga kommuner orimlig

ekonomisk belastning på grund av arbetslöshetsåtgärder och att det följaktligen

icke åstadkom en önskvärd, rimlig utjämning av arbetslöshetsbördan

kommunerna emellan. Av det förut sagda beträffande de principiella och

praktiska svagheterna i det gamla systemet torde vara klart, att ett i dessa

hänseenden effektivare system måste grundas på tvenne förutsättningar. Dels

måste statsbidraget slutgiltigt regleras, först då man har möjlighet att överblicka

arbetslöshetens och arbetslöshetskostnadernas verkliga omfattning

d. v. s. vid årets slut. Dels måste statsbidraget beräknas och utgå på de totala

arbetslöshetskostnaderna. Det system, som i det följande föreslås, bygger på

dessa båda utgångspunkter.

Innan detaljerna i ett sådant system göras till föremål för diskussion torde

emellertid den statsfinansiella sidan av saken förtjäna uppmärksamhet. Inom

1937 års arbetslöshetssakkunniga gjordes även på denna punkt vissa beräkningar

och uppskattningar. Främst gjordes försök att beräkna, vad som krävdes

i form av ytterligare statsbidrag för att överallt reducera kommunernas kostnadsandel

till högst kronor 1: 50 per skattekrona. År 1933 uppgick exempelvis

de totala kostnaderna för arbetslöshetsåtgärder inom riket enligt de sakkunnigas

beräkningar till 129 miljoner kronor. Härav uppgick statens andel till 69.5

miljoner kronor och kommunernas andel till 59.5 miljoner kronor. Till statens

andel räknas då statens kostnadsandel i statskommunala åtgärder samt kostnaderna

för statliga reservarbeten. Till kommunernas andel räknas deras andel i

statskommunala åtgärder samt kostnaden för rent kommunala åtgärder. Beräkningarna

visa, att utöver det här nämnda statsbidraget skulle ytterligare fordras

11.8 miljoner kronor av statsmedel för att nedbringa samtliga kommuners kostnadsandel

till högst kronor 1: 50 per skattekrona. Fortsatta undersökningar

gåvo vid handen, att betydande statsbidrag utgått på totala arbetslöshetskostnader,

som legat under en nivå av kronor 1: 50 (exempelvis i Stockholms stad).

En överflyttning av dessa statsbidrag till mera behövande kommuner skulle i

själva verket reducera behovet av ytterligare statsbidrag till omkring 6 miljoner

kronor. En rättvisare fördelning av statsbidragen kommunerna emellan och en

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj-.ts proposition nr 30.

ökning av den totala statsbidragssumman med cirka 10 procent skulle alltså

under år 1933 kunnat åstadkomma en önskvärd utjämning. Det bör emellertid

understrykas, att en så radikal överflyttning av statsbidrag, som här åsyftas i

praktiken knappast är genomförbar.

De här antydda praktiska verkningarna av det hittills tillämpade statsbidragssystemet

lia föranlett arbetsmarknadskommissionen att utarbeta förslag

till ett nytt system.

Huvudtanken i detta nya system är konkret uttryckt den, att samtliga

arbetslöshetskostnader inom en kommun summeras vid årets slut och att

statsbidraget utgår på denna totalsumma i syfte att möjliggöra en verkligt

effektiv begränsning av kommunens kostnadsandel. Motivet för en effektiv

begränsning är, utom de rättvisesynpunkter som alltid kunna anläggas, att ett

någorlunda rimligt kommunalt skattetryck är en oundgänglig förutsättning för

en uppblomstring av det enskilda näringslivet. Ett sådant system förutsätter,

att man har säkra hållpunkter för vad som skall räknas såsom arbetslöshetskostnader

inom kommunen. Förfaringssättet torde få bli det, att arbetslöshetsåtgärder,

vilkas kostnader kommunen önskar räkna in i totalsumman i förväg

måste godkännas av arbetsmarknadskommissionen. Därvid torde det för sådana

åtgärder, som kunna regleras i fixa bestämmelser — dagunderstöd och

liyreshjälp — endast erfordras att kommissionen i förväg lämnar tillstånd

och anger verksamhetens omfattning. Andra åtgärder av mera speciell karaktär

såsom kursverksamhet, reshjälp, individuella hjälpåtgärder och dylikt

torde kräva en mera detaljerad ansökan med plan och kostnadsberäkning för

verksamheten.

Systemet förutsätter dessutom bestämda och för alla kommunerna lika

grunder för statsbidragets utmätande. Huvudtanken är därvid, att såsom

översta gräns för kommunernas kostnad skall sättas en kostnad, beräknad

per skattekrona, av kronor 1: 50. Självfallet kan emellertid bidragssystemet

icke vara så beskaffat, att bidrag endast utgår på kostnader över 1:50 och

icke på kostnader under 1: 50. Det måste rimligtvis vara så konstruerat, att

bidrag utgår även vid ringare kostnad än 1:50, ehuru med lägre procent.

Problemet är sålunda att konstruera en statsbidragsskala med stigande statsbidrag,

procentuellt beräknat, vid stigande totala arbetslöshetskostnader och

dessutom så beskaffad, att kommunens kostnad icke får överstiga kronor

1: 50 per skattekrona. Vid höga arbetslöshetskostnader finnes genom denna

översta begränsning en fast hållpunkt för utmätande av statsbidraget, vid

lägre kostnader får skalan konstrueras godtyckligt.

Kommissionen föreslår sålunda att lägsta statsbidrag bestämmes till 20

procent och att denna procent utgår på totala arbetslöshetskostnader upp

till 1 krona per skattekrona. På den del av totala kostnaderna, som ligger

över 1 krona men utgör högst 2 kronor, räknat per skattekrona, utgår 50 procent

statsbidrag och på den del som ligger över 2 kronor men högst kronor

2: 50 per skattekrona, 60 procent. På kostnader av mera än kronor 2: 50

slutligen utgår så stort bidrag, att kommunens kostnad alltid reduceras till

högst kronor 1:50 per skattekrona. De här föreslagna beräkningsgrunderna

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majus proposition nr 30.

innebära ett totalt statsbidrag av 20 procent vid en arbetslöshetskostnad av

1 krona per skattekrona; 30 procent vid en kostnad av kronor 1: 50; 35 procent

vid en kostnad av 2 kronor samt slutligen 40 procent vid en kostnad uppgående

till kronor 2: 50 per skattekrona.

Då här förordas ett så relativt betydande statsbidrag som 20 procent även

vid obetydliga totala arbetslöshetskostnader sammanhänger detta därmed, att

en önskvärd kontroll över kommunernas arbetslöshetspolitik enligt nu gällande

författningar endast synes kunna åläggas kommun i samband med statsbidrag.

Kommissionen vill emellertid i detta sammanhang framhålla det önskvärda

i att även rent kommunala arbetslöshetsåtgärder reglerades i författning.

Därigenom skulle möjligheten för en statlig kontroll erbjuda sig utan

att statsbidrag behövde utgå vid mycket obetydliga arbetslöshetskostnader.

Formerna för den kommunala arbetslinjens inordnande i det här skisserade

systemet torde behöva upptagas till särskild diskussion. Enklast och ur

vissa synpunkter mest rationellt vore, örn kostnaderna för arbetslinjen i sin

helhet finge inräknas i den årliga arbetslöshetskostnad, varpå enligt det föregående

statsbidrag utgår. Därigenom skulle i vart fall vinnas det syftet att

göra arbetslinjen fördelaktig för kommunerna. Å andra sidan kan man inte

bortse från det faktum, att de utförda arbetena tillföra kommunen ett bestående

värde, som kommunen rimligtvis själv bör svara för. I många fall

utgöres nämligen de arbeten, som måste tillgripas för sysselsättning av

arbetslösa, av sådana nyttiga och nödvändiga företag som i en ganska nära

framtid ändå skulle kommit till utförande på kommunens egen bekostnad.

Under normala förhållanden skulle alltså kommunen själv fått finansiera

företaget, som regel genom upptagande av lån. Den omständigheten att företaget

kommer till utförande några år tidigare och under en arbetslöshetskris

kan knappast i och för sig motivera, att staten åtager sig någon mera avsevärd

del av kostnaden. Däremot förefaller det rimligt och ändamålsenligt, att

de årliga kostnaderna för lån, som av kommunerna upptagas för finansiering

av arbetslöshetsarbeten, räknas såsom arbetslöshetskostnader i vanlig ordning.

Ränta och amortering på lån, som upptagits för finansiering av arbeten

vilka godkänts av arbetsmarknadskommissionen, böra sålunda få inräknas

i den totala arbetslöshetskostnad på vilken statsbidrag utgår. Därvid bör

dock med hänsyn till statsbidragsskalans konstruktion förutsättas, att arbetsmarknadskommissionen

vid förbättrade konjunkturer och minskad arbetslöshet

kan helt indraga statsbidraget på dessa lånekostnader. I den mån

kommun föredrager att finansiera sin andel av kostnaderna för ett arbete

medelst uttaxerade model, fördelade på ett eller flera år, i stället för medelst

lån uppkommer frågan huruvida denna kostnad skall få inräknas i den totala

årliga arbetslöshetskostnaden och därmed bli statsbidragsberättigad. Vid

sådant förhållande torde emellertid kommissionen få avgöra huru stor del

av dessa kostnader som få inräknas i syfte att därmed beräkna ett statsbidrag

motsvarande den förmån som statsbidraget på ränta och amortering vid en

lånefinansiering skulle inneburit för kommunen.

Mod den komplettering av det finansiella systemet, som här föreslagits,

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 30. 75 41 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majus proposition nr 30.

vinnes, att de totala arbetslöshetskostnaderna inklusive kostnaderna för

arbetslinjen, så länge arbetslöshetskrisen pågår, icke komma att på något

orimligt sätt belasta kommunernas finanser. Med hänsyn till denna för kommunerna

gällande garanti skulle sålunda den kommunala, arbetslinjen kunna

finansieras på vanligt sätt. Det finns emellertid skäl som tala för en utvidgning

av statsbidragsmöjligheterna att även omfatta engångsbidrag till kommunala

arbeten. I ett relativt litet antal fattiga och arbetslöshetstyngda kommuner

förhåller det sig nämligen otvivelaktigt så, att man måste tillgripa

arbetsobjekt, vilka kommunen även under normala tider skulle ha svårt att

finansiera. Örn arbetena uteslutande finansierades genom kommunal upplåning

skulle därför kommunen åtaga sig en finansiell börda, som visserligen

under arbetslöshetskrisen skulle skäligen begränsas, men som i framtiden

kunde bliva betungande. I dylika fall måste, örn arbetslinjen över huvud taget

skall kunna tillämpas, utgå även ett engångsbidrag i syfte att begränsa den

ekonomiska börda för kommunen som skjutes på framtiden.

Några bestämda regler för angivande av engångsbidragets storlek för dylika

kommuner torde näppeligen kunna angivas. Avgörandet får träffas i varje

särskilt fall med hänsyn till företagets kostnad och bidraget sättas så, att

kommunens framtida kostnad för ränta och amortering står i rimligt förhållande

till kommunens skatteunderlag och finansiella ställning. Självfallet bör

hänsyn även tagas till företagets art och statsbidraget minskas i den mån

företaget är för kommunen direkt inkomstbringande.

För samtliga kommuner bör dessutom ett engångsbidrag av statsmedel

anses skäligt, i den mån företagets utförande under arbetslöshetskrisen vållar

kommunen ökade kostnader. För närvarande spelar i detta hänseende de

ökade byggnadskostnaderna en betydande roll, varför resultatet av 1940 års

byggnadskostnadssakkunnigas arbete i detta hänseende kan få stor betydelse.

Även i fråga örn annan kommunal verksamhet kan kostnadsökningen vara av

vikt för kommunerna. Självfallet kan dock staten icke åtaga sig att medelst

bidrag för all framtid reducera kostnaderna för ett kommunalt företag till

något som kunde kallas för en normal nivå, icke minst med hänsyn till svårigheten

att bestämma vad som kan anses vara normala kostnader. Såsom

översta gräns för ett statligt engångsbidrag till kommunala arbeten med syfte

enbart att i nu aktuellt läge reducera kostnaderna till närmare överensstämmelse

med kostnadsnivån före kriget, torde kunna sättas ett bidrag av 20 procent

på de totala kostnaderna; som regel väsentligt lägre.

Beträffande statsbidragen på den kommunala arbetslinjen torde ytterligare

några omständigheter förtjäna särskilt framhållas. Huvudparten av arbetslinjen

kommer sålunda att utgöras av kommunala beredskapsarbeten, och statskommunala

reservarbeten torde erfordras endast i ringa omfattning för sysselsättning

av äldre eller annars mindre konkurrenskraftig arbetskraft. Ur statsbidragssynpunkt

synes emellertid dessa båda former av arbeten kunna behandlas

lika.

För vissa arbeten, som kunna komma ifråga för sysselsättande av arbetslösa

i stor omfattning, utgå redan under normala förhållanden författnings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

mässigt bestämda statsbidrag. Detta gäller exempelvis för byggande av allmänna

vägar, i första band huvudvägar, ävensom av vissa enskilda vägar. Avgörande

för huruvida dylika företag skola komma till utförande med arbetslöshetsmedel

bör vara företagets angelägenhet och nyttighet i jämförelse med

andra företag. I den mån ett sådant avgörande träffats och företaget sålunda

ansetts angeläget, torde statsbidraget få utgå efter normalt tillämpade grunder

för dylika företag. Dock bör det förhållandet beaktas, att lägre bidrag kan

vara motiverat ur den synpunkten, att vederbörande kommun får möjlighet

att utföra arbetet under arbetslöshetsperioden, tack vare att arbetslöshetsmedel

ställas till förfogande. Kommunen får sålunda tillfälle att ersätta kontantunderstöd

med arbetstillfällen, vilket bör kunna motivera en större ekonomisk

insats än under normala förhållanden från kommunens sida.

Samma problem kan uppställas beträffande de statliga beredskapsarbeten

till vilka arbetslösa hänvisas. I den mån en kommun erhåller

dylika sysselsättningsmöjligheter för sina arbetslösa avlastas kommunen en

motsvarande försörjningsbörda. Det synes därför rimligt, att kommunen

ålägges betala ersättning till staten för sådana hänvisningar, och denna ersättning

bör kunna beräknas efter det belopp, som kommunen i annat fall behövt

utgiva i kontantunderstöd till det antal hjälpsökande, som beredes sysselsättningen

ifråga. Genom denna metod erbjudes kommunerna att för samma

kostnad som kontantunderstödet ge de arbetslösa en sysselsättning och därmed

bättre bärgning. En förutsättning är självfallet, att dessa kostnader för

hänvisade arbetslösa få inräknas i den totala arbetslöshetskostnad på vilken

statsbidrag utgår. I annnat fall skulle det vara omöjligt att generellt tillämpa

metoden.

Slutligen bör i samband med statsbidragen erinras örn arbetsmarknadskommissionens

rätt att förknippa varje form av statsbidrag till arbeten med

sådana villkor beträffande intagning av arbetskraft, att anmälda arbetslösa

i första hand beredas sysselsättning.

Såsom illustration till det nu föreslagna systemets verkningar anföres

tvenne exempel för kommuner av absolut motsatt typ, den ena, A, en storstadskommun,

den andra, B, en arbetslöshetstyngd kommun.

A. Storstad.

Skatteunderlag cirka 14,000,000 skattekronor.

Antalet hjälpbehövande arbetslösa antages vara cirka 5,000.

Av dessa erhålla 3,000 kontantunderstöd med i genomsnitt 4 kronor per

dag (lågt räknat), medan 2,000 i medeltal sysselsättas på en kommunal arbetslinje,

där varje dagsverk beräknas kosta 40 kronor.

Den årliga kostnaden på understödslinjen ..................... 3,600,000 kronor

» » » » arbetslinjen ........................... 24,000,000 »

Enligt det föregående bör för kommunen A beräknas ett engångsbidrag till

arbetslinjen av högst 20 procent, säg i genomsnitt för alla arbetsobjekt 15

procent. Kommunens kostnad för arbetslinjen blir då 20,400,000 kronor.

Årlig amortering (''/as) på detta belopp ........................... 816,000 kronor

Ränta första året efter 4 procent ....................................... 816,000 »

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Kommunens årliga arbetslöshetskostnad under första året blir följaktligen

3,600,000 +

816,000

_816,000

Summa 5,232,000 kronor

Totalkostnaden i förhållande till skatteunderlaget blir 0: 37 kronor per

skattekrona, vilket ger ett statsbidrag av 20 procent.

Kommunen skulle sålunda erhålla dels ett engångsbidrag till arbetslinjen

av 3,600,000 kronor dels ett statsbidrag till de årliga arbetslöshetskostnaderna

av 1,046,400 kronor. Ytterligare bör antecknas att den amorteringsutgift,

som staden ådrager sig för framtiden uppgår till 5.8 öre per skattekrona

och år.

B. Arbetslöshetstyngd kommun.

Skatteunderlag cirka 20,000 skattekronor.

Antalet hjälpbehövande arbetslösa antages vara cirka 400.

Av dessa erhålla 300 kontantunderstöd med i genomsnitt 3 kronor per dag,

medan 100 i medeltal sysselsättas på en kommunal arbetslinje, där varje dags
-

verk beräknas kosta 30 kronor.

Den årliga kostnaden på understödslinjen ........................ 270,000 kronor

» » » » arbetslinjen .............................. 900,000 »

Denna kommun bör rimligtvis kunna räkna med ett engångsbidrag till

arbetslinjen på 90 procent. Kommunens kostnad för arbetslinjen blir då

90,000 kronor.

Årlig amortering (V25) på detta belopp ................................. 3,600 kronor

Ränta första året efter 4 procent .......................................... 3,600 »

Kommunens årliga arbetslöshetskostnad under första året blir följaktligen

270,000 +

3,600

_3,600

Summa 277,200 kronor

Totalkostnaden i förhållande till skatteunderlaget blir 13: 86 kronor, varför

kommunens kostnadsandel reduceras till kronor 1:50 per skattekrona eller till

30,000 kronor. Kommunen erhåller sålunda dels ett engångsbidrag till

arbetslinjen av 810,000 kronor dels ett statsbidrag till de årliga arbetslöshetskostnaderna

av 247,200 kronor. Den amorteringsutgift, som kommunen trots

90 procent engångsbidrag ådrager sig för framtiden uppgår till 18 öre per

skattekrona och år.

Till de båda exemplen bör anmärkas, att i det antal arbetslösa, som här

redovisats på understödslinjen, även inräknas de, som erhållit hänvisning

till statliga beredskapsarbeten. Ur kommunens synpunkt äro nämligen i det

här föreslagna statsbidragssystemet dessa båda hjälpfÖrmer likställda.

Tyngdpunkten i det nya statsbidragssystemet ligger givetvis däri, att en

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

översta gräns sättes för de kommunala arbetslöshetskostnaderna. Därmed införes

även den risken för ett mindre antal kommuner, att kommunen kan förlora

ett mera påtagligt intresse av att själv begränsa arbetslöshetskostnaderna.

Den risken är emellertid en ofrånkomlig följd av det syfte, som ligger bakom

det föreslagna systemet. Självfallet måste varje kommun till vilken statsbidrag

utgår ställas under viss kontroll. Beträffande de kommuner, där den

kommunala andelen i kostnaderna är relativt ringa bör tydligen ett särskilt

effektivt kontrollsystem tillämpas. Denna kontroll bör dels försiggå i form av

en granskning av arbetslöshetsräkenskaperna, som även går in på detaljer, där

så befinnes önskvärt. Härigenom torde kommunerna kunna göras medvetna

örn att exempelvis någon överföring av fattigvårdsunderstöd till arbetslöshetshjälpen

i syfte att erhålla statsbidrag icke kommer att tolereras. Dels synes det

erforderligt, att kontrollen åtminstone i viss utsträckning utövas genom övervakning

av arbetslöshetskommittéernas dagliga verksamhet. Denna övervakning

kan åstadkommas exempelvis därigenom, att ombud för arbetsmarknadskommissionen

inom ett visst område deltager i arbetslöshetskommittéernas sammanträden

och därvid har möjlighet säga ifrån, att en viss åtgärd eller en

viss tillämpning av en åtgärd får ske på kommunens egen risk. I det sammanhanget

bör även påpekas den möjligheten, att större kommunala arbeten

drivas i statens regi, medan kommunens insats bestämmes till ett engångsbelopp.

Den tanken bör slutligen, enligt kommissionens uppfattning, ävenledes

prövas, att arbetslöshetspolitiken i kommuner, där staten nödgas svara

för mycket betydande kostnader, helt dirigeras av arbetsmarknadskommissionen.

Kungl. Majit synes äga befogenhet att fastställa de grunder, efter vilka

statsbidrag till kommunal hjälpverksamhet för arbetslösa skall utgå. Att avgöra

bidragens storlek i varje särskilt fall torde böra uppdragas åt kommissionen

utan hinder av de begränsningar, som angivas i hjälpkungörelsen. Tilllämpningsföreskrifter

torde få utfärdas av kommissionen.

Kontant understödsverksamhet.

Enligt Kungl. Maj :ts kungörelse av 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig

och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet må dagunderstöd

utgå med högst de belopp, som arbetsmarknadskommissionen för varje

kommun medgiver, dock högst med belopp, motsvarande 2/s av den för orten

fastställda reservarbetslönen. Hyreshjälp må utgå med högst de belopp, som

arbetsmarknadskommissionen för varje kommun medgiver. Under hänsynstagande

till att dagunderstöd må utgå högst med 2/s av reservarbetslönen, äro

understödsbeloppen i kommissionens löne- och understödsskala sedan den

1 juli 1938 avvägda så, att maximalt understöd för samtliga lönelägen uppnås

vid en familj, bestående av man, hustru och 3 barn. Det av kommissionen för

varje kommun medgivna högsta hyreshjälpsbeloppet står i relation till reservarbetslönen

efter en progressiv skala, så att hyreshjälpen vid högre reservarbetslön

är förhållandevis större än vid en lägre. Nu gällande dagunderstöds-

och hyreshjälpsbelopp framgå av tabell 7. Statsbidrag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

oo

cc

Tab. 7. Understödsbeloppen enligt nuvarande skala och enligt kommissionens förslag.

Enlig

t nuvarand

e sk

a 1 a

Kommiss

i o n e n s f

örslag

Resery-

arbets-

Dagunderstöd

Hyre9- hjälp per

månad

högs*

D a g u n

1 e r s 1

8 d

Hyres hjälp

Man

Ensam

person

över 18

år

Ensam

person

16-17

år

Barn

Man,

hustru

och

3 barn

Orts-

grupp

Man

Ensam

person

över 18

år

Ensam

person

16-17

år

Barn under 16 år

Man,

hustru

och 3

barn

Man,

hustru

och 6

barn

Orts-

grupp

Per månad högst

Ion

och

hustru

under

16 år

och

hustru

1-3

barn

4-6

barn

Ung-

karlar

Familje-

försörjare

6: —

2: 40

1:60

0: 95

0: 55

4: —

23: -

I

2:50

1:75

1: —

0: 60

0:30

4: 30

5:20

Ia

_

__

6: 40

2: 55

1:70

1: —

0:60

4:27

25:-

b

10: -

20:-

6:80

2:70

1: 75

1:05

0: 65

4:53

27:-

c

15: —

30: -

d

20:—

40:-

7:20

2:80

1:85

1: 10

0:70

4:80

29: —

II

3:-

2: —

1:25

0: 80

0:30

5: 40

6: 30

lia

10:-

20:-

7: 60

2:90

1:90

1:15

0: 75

5: 07

31: —

b

15:-

30: —

8:-

3:-

2: —

1:20

0:80

5: 33

33:-

C

20: —

40: —

8: 40

3:10

2: 10

1: 25

0:85

5: 60

35: 50

d

25:-

50:-

8:80

3: 20

2:20

1:30

0: 90

5: 87

38: -

lil

3:50

2: 50

1:50

1: —

0:30

6:50

7: 40

III a

15: —

30:-

9:20

3:30

2:30

1:35

0: 95

6: 13

40:50

b

20:-

40: —

9: 60

3: 40

2:40

1:40

1: —

6:40

43: —

C

25:-

50: —

d

35:-

70: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

dagunderstöd utgår på högst vissa i hjälpkungörelsens 41 § angivna understödsbelopp,

vilka överensstämma med dem, som för närvarande få utgivas

vid en reservarbetslön av 8 kronor. Kommun med högre reservarbetslön än

8 kronor erhåller sålunda icke statsbidrag på den del av understödet,

som överstiger understödssatserna vid 8 kronors reservarbetslön.

Genom den omläggning av hjälpverksamheten för arbetslösa, som på grund

av beslut vid 1940 års lagtima riksdag ägt rum i överensstämmelse med i

Kungl. Maj:ts proposition nr 236 uppdragna riktlinjer, har reservarbetslönen

förlorat huvudparten av sin hittillsvarande betydelse som grundval för arbetslöshetshjälpen.

Det har ifrågasatts, örn den tidsödande och arbetskrävande

procedur, som ligger i fastställandet av reservarbetslöner för ett stort antal

kommuner, kunde anses motiverad, då reservarbetslönens funktion i huvudsak

endast skulle vara att tjäna som grund för beräkning av kontantunderstöd.

I nyssnämnda proposition nr 236 anförde departementschefen, att ett provisorium

borde genomföras, varunder olika vägar prövades för att vinna erfarenheter

örn verkningarna under olika krislägen i fråga om de olika hjälpformerna.

Departementschefen syftade härvid på principerna för beräkning

av kontantunderstöd och liknande. Han erinrade örn att i proposition till

årets riksdag med förslag till krigsfamiljebidragsförordning (nr 93) framlagt?

ett nytt system för beräkning av försörjningsbidrag. Detta borde vara av

intresse för liknande åtgärder även inom arbetslöshetspolitikens ram, såsom

kontantunderstöd och familjeförsörjares ortstillägg till reservarbetslöner.

Det vore uppenbart, att det skulle vara av värde, örn principerna för dessa

olika åtgärder i likartat syfte kunde närmas till varandra. Av detta skäl fann

departementschefen, att Kungl. Majit borde förbehålla sig rätt att under nästa

budgetår försöksvis genomföra ändringar i dylikt samordnande syfte beträffande

sådana av arbetslöshet betingade hjälpfÖrmer, som anpassas efter

försörjningsbehov. Självfallet ämnade departementschefen för riksdagen framlägga

resultaten av sådan försöksverksamhet och de förslag, vartill vunna

erfarenheter kunde giva anledning.

Kommissionen får härmed framlägga förslag till sådan provisorisk nyordning

av kontantunderstödsverksamheten, varom talas i angivna proposition

nr 236.

Otvivelaktigt innebär en så differentierad understödsskala som den nuvarande

vissa fördelar i fråga örn möjligheterna att avpassa hjälpen så nära

som möjligt efter på varje ort rådande förhållanden. Med hänsyn dels till

det betydande arbete, som är förbundet med fastställandet av reservarbetslöner

och fortlöpande revision av desamma, dels och framför allt till att de

gångna årens erfarenheter klart framhävt svårigheten för att icke säga omöjligheten

att i samtliga fall ernå en fullt rättvis avvägning av reservarbetslönen,

kan kommissionen icke förorda ett bibehållande av den nuvarande löne- och

understödsskalan. Ej heller anser sig kommissionen böra föreslå ett system

med en modifierad löne- och understödsskala, grundad på ett för varje ort

fastställt löneläge, vare sig detta skulle avse reservarbetslön eller annan lön.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Den i krigsfamiljebidragsförordningen tillämpade uppdelningen av landets

kommuner i 3 grupper hänför sig till den indelning, som är föreskriven i lagen

örn folkpensionering. Denna indelning har i här förevarande hänseende bland

annat den fördelen att vara fastställd enligt av Kungl. Majit lämnade föreskrifter.

De i krigsfamiljebidragsförordningen angivna understödssatserna kunna

emellertid icke utan vidare tillämpas inom kontantunderstödsverksamheten.

Av naturliga skäl finnes inom krigsfamiljebidraget icke något understödsbelopp

för man och hustru. Samtliga familjemedlemmar över 16 år åtnjuta

samma bidrag. Då det gäller arbetslöshetshjälp synes det icke riktigt, att en

yngling på 16 eller 17 år, vars arbetsförtjänst torde avsevärt understiga den

vuxne mannens, skall åtnjuta samma understöd som denne. Bidraget är vidare

icke maximerat och det utgår för veckans samtliga 7 dagar. Dagunderstödet

torde böra liksom hittills beräknas för 6 dagar per vecka, varjämte detsamma

bör vara maximerat. Ett icke maximerat dagunderstöd skulle kunna medföra,

att understöd vid arbetslöshet komme att utgivas med belopp överstigande

den arbetslöses normala dagsinkomst.

Vid avvägandet av lämpliga dagunderstödsbelopp måste hänsyn tagas å

ena sidan till att understödet medgiver en nödtorftig försörjning under arbetslöshetstiden

och å andra sidan, att detsamma icke sättes så högt, att det kan

bliva lika med eller till och med högre än den arbetslöses normalinkomst.

Då landets kommuner uppdelas på endast 3 ortsgrupper måste skillnaderna

mellan ytterlighetskommunerna i varje grupp bli betydande. Detta är framför

allt fallet i grupperna 1 och 2. För att i möjligaste mån tillgodose de båda

nyss nämnda villkoren föreslår kommissionen, att understödssatserna för

varje ortsgrupp avvägas så, att de närmast motsvara behovet inom de kommuner

i varje grupp, som ha de lägsta levnadskostnaderna. Den höjning av

understödet, som vid sådant förhållande måste kunna ske för kommuner med

högre levnadskostnader men tillhörande samma ortsgrupp, ernås genom ett

differentierat, för den enskilda kommunen maximerat hyresbidrag. I detta

syfte är varje ortsgrupp uppdelad i 4 undergrupper a—d, såsom framgår av

tabell 7. I grupp 1 a, som skulle komma att omfatta jordbruks- och med dem

jämförliga kommuner, skulle icke någon hyreshjälp utgå.

Enligt nu gällande understödsskala är, såsom ovan framhållits, understödet

maximerat på sådant sätt, att högsta medgivna understöd uppnås redan då den

familj, för vilken understöd beräknas, består av man, hustru och 3 barn. Det

synes behjärtansvärt, att understödets maximum höjes något. Kommissionen

föreslår därför, såsom av tabell 7 framgår, att ett reducerat bidrag skall

utgå även för fjärde till och med sjätte barnet. För praktiskt bruk torde

understödet kunna maximeras till det belopp som utgår för familj med 6 barn.

Hyreshjälp kan enligt nu gällande bestämmelser i särskilt ömmande fall

tilldelas familjeförsörjare, som åtnjuter dagunderstöd. Ensamstående personer

ha sålunda varit principiellt uteslutna från möjligheten att erhålla

hyreshjälp. Då detta i de största städerna medfört påtagliga olägenheter,

har kommissionen med Kungl. Majits och riksdagens godkännande i vissa

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majus proposition nr 30.

fall medgivit att till ensamstående personer över 18 år finge utgå ett förhöjt

dagunderstöd. Förhöjningen har som regel motsvarat halva skillnaden mellan

understödssatserna för å ena sidan man och hustru och å andra sidan ensam

person, som fyllt 18 år. På förhöjningen har statsbidrag icke utgått. Erfarenheten

har givit vid handen att behov av hyreshjälp åt ungkarlar mången

gång framträder starkt. Kommissionen föreslår på grund härav (tabell 7)

att till ensamstående person (ungkarl) må kunna utgivas hyreshjälp med

belopp lika med högst hälften av vad som inom kommunen får utgivas i hyreshjälp

till familjeförsörjare.

Utöver den begränsning av understödsbeloppen, som framgår ur den nu

föreslagna understödsskalan, förutsätter kommissionen såsom grundprincip

vid tillämpningen av skalan, att det totala understödet (dagunderstöd +

hyreshjälp) icke skall uppgå till

a) den i orten gängse lönen för icke kvalificerad arbetskraft; eller

b) de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande arbetsanställning.

Villkoret under a) innebär i sak det samma som den i hjälpkungörelsens

23 §, andra stycket givna formuleringen »den lägsta grovarbetarlön, för vilken

arbete i orten kan i avsevärd omfattning beredas, med beaktande jämväl av

löneförhållandena inom jord- och skogsbruk».

En jämförelse mellan den nuvarande löne- och understödsskalan och den

här föreslagna kan icke göras för samtliga rikets kommuner, enär reservarbetslöner

äro fastställda för ett förhållandevis mindre antal. Detta antal är emellertid

tillräckligt för att giva en god bild av reservarbetslöneläget inom olika

typer av kommuner och samhällen.

De nu föreslagna understödssatserna överstiga som regel de nu gällande.

I några fall har på grund av de delvis mot varandra stridande förutsättningarna

för skalans uppbyggande icke kunnat undvikas, att dagunderstödsbeloppen

enligt denna skala blivit något lägre än de nuvarande. Så är — örn

hänsyn icke tages till hyreshjälpen — fallet inom vissa kommuner med en

reservarbetslön av kronor 6: 40, 6: 80 och 8: 40. Skillnaderna utgöra för man

och hustru per dag respektive kr. 0:05, 0:20 och 0: 10 samt för familj

bestående av man, hustru och 3 barn i lönelägena 6: 80 och 8: 40 respektive

kronor 0: 23 och 0: 20; vid en lön av kronor 6: 40 överstiger — alltjämt bortsett

från hyreshjälpen — för familj med 3 barn de nu föreslagna beloppen de

hittillsvarande. För familj med mer än 3 barn äro de nu föreslagna understödssatserna

över hela linjen högre än de förutvarande. Såsom av jämförelsen

mellan de nuvarande understödssatserna och de här föreslagna (tabell 7)

framgår, avses att hyreshjälp skall där behov föreligger kunna utgivas med

icke oväsentligt högre belopp än vad nu är fallet. Med anlitande av denna

utväg kunna totala understödsbeloppen (dagunderstöd + hyreshjälp) inom

ramen av den föreslagna skalan avvägas så, att den arbetslöses förmåner i

samtliga fall bli bättre än vad de för närvarande äro. Då vid en fortsatt

tillämpning av reservarbetslönesystemet som grund för understödsbeloppen

en revision av reservarbetslönerna i höjande riktning torde varit ofrånkomlig,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

finner kommissionen det riktigt, att vid en omläggning av understödsskalan

efter andra och mindre rörliga linjer än de förutvarande en försiktig justering

uppåt av understöden äger rum. Dessa synpunkter lia jämte övriga här ovan

anförda varit vägledande vid utarbetandet av det nu framlagda förslaget.

Jämlikt hjälpkungörelsens 48 § må familjeförsörjare, som hänvisats till

statligt reservarbete, kunna tilldelas hyreshjälp för den månad, varunder hänvisningen

ägt rum, därest han åtnjutit dylik hjälp för nästföregående månad.

Då svårigheterna för en dagunderstödd arbetslös att gälda hyran för familjebostaden

under första tiden efter hänvisningen torde vara praktiskt taget desamma

örn hänvisningen sker till reservarbete eller till beredskapsarbete,

föreslås, att nämnda medgivande må omfatta även statligt beredskapsarbete.

I departementschefens ovan refererade uttalande i proposition nr 236 till

årets lagtima riksdag ifrågasattes ett nytt system även för familjeförsörjares

ortstillägg till reservarbetslöner. Då nu såsom reservarbeten endast bedrivas

statliga arkivarbeten och statskommunala reservarbeten, synes frågan örn

ortstillägg vid reservarbete för närvarande sakna aktualitet. Kommissionen

hemställer därför, att någon bestämmelse örn ortstillägg utöver redan förefintliga

icke måtte utfärdas. Skulle behov av utgivandet av ortstillägg i större

omfattning eller av annan därmed jämförlig hjälpform uppkomma, kommer

kommissionen att för Kungl. Majit framlägga de förslag i ärendet, som må

vara av omständigheterna påkallade.

Statsbidrag till dagunderstödsverksamhet torde böra utgå utan den begränsning,

som för närvarande finnes fastslagen i hjälpkungörelsens 41 § och

varom här ovan talats. Då Kungl. Majit erhållit riksdagens medgivande att

försöksvis genomföra ändringar i här angivet syfte, torde riksdagens medgivande

ej erfordras för ett provisoriskt slopande av sagda begränsning.

Liksom hittills torde det, sedan Kungl. Majit godkänt principerna för verksamheten,

böra ankomma på kommissionen att fastställa understödsbelopp

och -skalor samt att utfärda tillämpningsföreskrifter.

Kommissionen anhåller att sedermera få till Kungl. Majit inkomma med

förslag till de författningsändringar, som böra vidtagas vid ett bifall till kommissionens

här ovan framlagda förslag.

VI. Äskanden.

Beträffande kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstoden

av innevarande budgetår, får kommissionen anföra följande.

Arbetsmarknadens reglering.

Av 1940 års lagtima riksdag anvisades ett reservationsanslag

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. av ............................................................... kronor 18,000,000

Till detta anslag skulle överföras reservationer från vissa

anslag, uppgående till i runt tal .............................. » 17,000,000

Dessutom fanns vid budgetårsskiftet i kommissionens

kassa disponibelt ett belopp av .............................. » 1,900,000,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majda proposition nr 30.

vilket belopp jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tagits i anspråk för

kommissionens verksamhet.

Av ovan angivna 35 miljoner kronor (18 + 17) ha till oktober månads utgång

av Kungl. Majit anvisats

a) för kommissionens verksamhet .............................. kronor

b) för andra ändamål, huvudsakligen beredskapsarbeten

beviljade före den 1 juli 1940 .................................

Till Kungl. Majlis disposition står alltså i runt tal ......... »

7.000. 000

13.000. 000.

15.000. 000.

Dessutom finnas hos kommissionen den 31 oktober disponibla inemot 4

miljoner kronor.

Kommissionens främsta uppgift torde få anses vara medverkan till att

arbetskraften utnyttjas rationellt i produktivt arbete. Endast i den mån så

ej kan ske, böra anordningar vidtagas för särskild arbetslöshetshjälp. Dylik

hjälp bör främst erhålla formen av arbete; för ungdom utbildning. Kontantunderstöd

bör principiellt ifrågakomma endast, då annan hjälpform ej är tillgänglig.

Arbetskraftens anpassning efter näringslivets skiftande fordringar

— där sådan överhuvud är möjlig — kan emellertid ej alltid ske med önskvärd

snabbhet, exempelvis örn stort behov av arbetskraft med speciella

yrkeskvalifikationer uppkommer inom en viss näringsgren, samtidigt som inom

ett annat arbetsområde frigöres arbetskraft, vilken trots sin yrkesträning

ej kan fylla luckorna. Skulle den frigjorda arbetskraften inom någon tid

kunna anpassas efter de nya förhållandena, synes det vara riktigast, att den

icke bindes i huvudsakligen för hjälpändamål anordnade arbeten utan i stället

övergångsvis beredes hjälp genom kontantunderstöd.

Ovissheten om den kommande utvecklingen föranleder kommissionen att

icke framlägga något detaljerat program för verksamheten under återstoden

av budgetåret. I anslutning till det nyss sagda komma emellertid åtgärderna

för hjälp åt sådana oförvållat arbetslösa, som ej kunna omplaceras inom

näringslivet, i första hand att inriktas på sysselsättning vid beredskapsarbeten.

Det är kommissionens avsikt att vid urvalet av arbetsobjekt giva företräde

åt sådana arbeten, som äro ägnade att främja en produktion av betydelse

för folkförsörjningen. Den av kommissionen bedrivna utbildnings- och omskolningsverksamheten

avses att bedrivas i vidgad omfattning. Så är även

fallet med arkivarbeten för arbetslösa kontorister m. fl., under det att statskommunala

reservarbeten beräknas komma till utförande i förhållandevis

begränsad utsträckning.

Kommissionen har i olika sammanhang i denna framställning haft anledning

framhålla svårigheten att bedöma den kommande utvecklingen å arbetsmarknaden.

Samma svårighet inställer sig vid övervägandet av behovet av

åtgärder för den ledigblivna arbetskraftens sysselsättande och av därmed förbundna

kostnader. Kommissionen vill därför framhålla, att ett sådant läge

räl kan tänkas uppkomma, att väsentligt större belopp än det i fortsättningen

angivna kan behöva ställas till förfogande för arbetsmarknadsreglerande åt
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majus proposition nr 30.

gärder. Kommissionen bortser därvid från det medelsbehov, som kan uppkomma,

örn Kungl. Majit skulle finna, att viss gren av näringslivet eller vissa

grupper av företag böra beredas direkt ekonomiskt stöd med anlitande av

arbetsmarknadsanslaget.

Medelsbehovet för tiden 1 november 1940—30 juni 1941 anser sig kommissionen,

bortsett från hos kommissionen den 1 november disponibla medel,

för närvarande icke kunna uppskatta lägre än 40 miljoner kronor. Då till

Kungl. Majits disposition för ifrågavarande ändamål står ett belopp av 15

miljoner kronor erfordras en förstärkning av arbetsmarknadsanslaget för

budgetåret 1940/1941 med 25 miljoner kronor.

Statens arbetsmarknadskommission hemställer,

att Kungl. Majit ville giva kommissionen bemyndigande att vidtaga

de åtgärder avseende statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader och

ändrade grunder för kontantunderstödsverksamhet, som här föreslagits, samt

att Kungl. Majit ville hos riksdagen äska till förstärkning av reservationsanslaget

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för budgetåret

1940/1941 ett belopp av .................................;........... 25,000,000 kronor.

I detta ärendes slutliga avgörande ha deltagit förutom ordföranden Thomson,

ledamöterna Strindlund, Carell, Falk, Brodén, Vahlberg, Wästberg,

Malmström och ersättaren Johansson.

Mot kommissionens här ovan framlagda förslag till statsbidrag till kommunernas

arbetslöshetskostnader ävensom ändrade grunder för kontantunderstödsverksamhet

ha ledamöterna Carell och Brodén anfört reservation.

Reservationen torde såsom bilaga (Bil. 1) iå fogas till detta protokoll.

B. Arbetsmarknadsläge oell arbetslöshetshjälp från och

med den 1 november 1940.

Den redogörelse för arbetsmarknadsläget m. m., som kommissionen lämnat

i sin skrivelse, omfattar tiden till och med oktober 1940. Sedan numera

arbetsmarknadssstatistiska uppgifter föreligga även för november och december

månader har kommissionen lämnat en kompletterande redogörelse

för utvecklingen under sistnämnda månader.

De förändringar i läget på arbetsmarknaden, som inträffat sedan oktober

månad sammanhänga i stort sett med säsongförhållandena.

Enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik uppgick indextalet för antalet

sysselsatta arbetare inom industri, handel, byggnadsverksamhet m. m.

med september 1939 som bas för oktober 1940 till 90,7, för november till

90,o samt för december till 83,4. Till arbetsmarknadskommissionen rapporterade

uppgifter örn anställande och entledigande av arbetskraft bestyrka,

att nedgången i sysselsättning huvudsakligen har varit av säsongmässig

karaktär. För pappersmassefabrikerna kunde man dock konstatera en ytterligare

mera märkbar försämring och för pappersbruken en viss förbättring

i sysselsättningen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Antalet ansökningar om arbete på 100 lediga platser vid de offentliga

arbetsförmedlingarna, som under oktober utgjorde 187, uppgick under november

till 227 och under december till 243. En jämförelse med motsvarande

tal samma månader år 1939 (154, 193 och 18b) utvisar, att arbetstillgången

under de sista månaderna år 1940 var betydligt sämre än under

motsvarande tid år 1939.

Uppgifter örn antalet arbetslösa i fackförbunden föreligga till och med

november månads utgång, då 12,2 procent av medlemmarna i samtliga

rapporterande förbund (utom skogs- och flottningsarbetareförbundet) voro arbetslösa

mot 11,0 procent vid oktobers utgång. För oktober och november

månader år 1939 voro motsvarande tal 8,o respektive 10,4 procent. Inom

byggnadsfacken voro vid november månads utgång 38,6 procent av byggnadsträarbetarna,

30,8 procent av byggnadsgrovarbetarna, 49, o procent av

murarna samt 38,3 procent av målarna arbetslöshetsstämplade.

Antalet till arbetsmarknadskommissionen redovisade hjälpsökande arbetslösa,

som vid oktober månads utgång utgjorde 16,122, ökade under november

och december med sammanlagt 7,347 och uppgick vid årsskiftet till

23,469. Denna siffra är, örn hänsyn tages till vissa under år 1940 företagna

förändringar i redovisningen, nära 70 procent högre än motsvarande siffra

år 1939. Av samtliga hjälpsökande voro 10,775 från storstäderna (Stockholm

3,773, Göteborg 5,363 och Malmö 1,639), 2,775 från Västernorrlands

län samt 2,524 från Göteborgs och Bohus län (med undantag av Göteborgs

stad). En fördelning efter yrkestillhörighet visar att 7,717 hjälpsökande

tillhörde byggnadsfacken, 2,884 sågverks- och pappersindustrien, 2,212 landtransport

och 1,709 stenindustrien.

Ökningen i antalet hjälpsökande under senare hälften av 1940 har föranlett

en väsentlig utökning av arbetsmarknadskommissionens hjälpverksamhet.

Sålunda hade vid årsskiftet inalles 16,713 arbetslösa hjälp i någon

form. De flesta av dessa eller 11,799 åtnjöto kontantunderstöd, därav 10,765

understöd med statsbidrag och 1,034 enbart kommunalt understöd. I arbeten

sysselsattes 4,135 arbetslösa, därav 2,612 i statliga arbeten eller i arbeten

med statsbidrag och 1,523 i rent kommunala arbeten. Dessutom erliöllo

779 arbetslösa utbildningshjälp.

Då det finnes anledning förmoda, att det försämrade arbetsmarknadsläget

icke är av snabbt övergående karaktär, har kommissionen ansett sig

böra förbereda beredskapsarbeten i förhållandevis stor omfattning. Statliga

och kommunala beredskapsarbeten hava sålunda under senare delen av år

1940 beviljats till ett sammanlagt belopp av omkring 20 miljoner kronor.

Av dessa arbeten, som till väsentlig del utgöras av större vägbyggnadsarbeten,

avsedda för sysselsättning av arbetslösa från Stockholm och Göteborg,

är flertalet redan i gång, och återstoden påbörjas successivt under

den allra närmaste tiden. Utöver dessa arbeten har kommissionen fattat

principiella beslut örn bifall till framställningar avseende arbeten för en

beräknad kostnad av omkring 9 miljoner kronor, vilka komma att igångsättas,

så snart vissa förberedelser hunnit vidtagas. Vidare har kommis
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

siemen för närvarande under behandling ett antal framställningar om ytterligare

arbeten.

Beträffande arbetslöshetspolitikens utformning efter den 1 januari 1941

torde böra framhållas, att Kungl. Majit genom beslut den 6 december 1940

bemyndigat arbetsmarknadskommissionen att tills vidare vidtaga åtgärder för

genomförande försöksvis av ändringar i fråga örn gällande grunder dels för

statsbidrag till kommunernas arbetslöslietskostnader dels och för kommunernas

kontantunderstödsverksamhet, allt i huvudsaklig överensstämmelse med i

kommissionens förenämnda skrivelse framlagda förslag; dock att sådan jämkning

skulle vidtagas beträffande de vid kontantunderstödsverksamhet föreslagna

understödssatserna inom de tre olika ortsgrupperna att dagunderstödsbeloppen

till familj och ensamstående person enligt den nya skalan

icke inom någon kommun finge bliva lägre än de dittillsvarande.

Kommisssionen har därefter fastställt följande maximibelopp för dagunderstöd

och hyreshjälp. I

1) a

gune

erst

ö d

H

y r e s h j alp

Ensam

Barn under 16 år

Per månad högst

Orts-

Man oell

person

person

hustru

hustru

Orts-

Familje-

för-

grupp

hustru

över

18 år

16 — 17

år

1—3

barn

4 — 6

barn

och 3

barn

och 6

barn

grupp

Ung-

karlar

I

3: -

1:85

1: 10

0: 60

0: 30

4:80

5: 70

I a

b

10: —

20: —

C

15: —

30: —

d

20: —

40: -

II

3: 25

2:10

1:25

0: 80

0: 30

5: 65

6:55

II a

10: -

20: —

b

15: —

30: —

C

20: —

40: —

d

25: —

50: —

lii

3: 50

2:50

1:50

1: —

0:30

6:50

7:40

III a

15: —

30: —

b

20: —

40: -

C

25: —

50: —

d

35:-

70: -

I fråga örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den

enligt lagen örn folkpensionering verkställda indelningen. Enligt tidigare

gällande bestämmelser har hyreshjälp kunnat tilldelas endast familjeförsörjare,

men dylik hjälp skall nu kunna utgå även till ensamstående person med

högst hälften av vad som inom en kommun får ifrågakomma i hyreshjälp

till familjeförsörjare. De i understödsskalan upptagna beloppen angiva den

översta gränsen för understödens storlek. Dagunderstöd och hyreshjälp få

sammanlagt icke uppgå till den i orten gängse lönen för icke kvalificerad

arbetskraft och ej heller till belopp motsvarande de inkomster vederbörande

åtnjutit under förutvarande arbetsanställning. Dagunderstödet får liksom

förut icke utgå för mer än sex dagar per vecka. Enligt den tidigare gällande

understödsskalan var dagunderstödet maximerat på sådant sätt, att högsta

medgivna understöd uppnåddes redan för familj med 3 barn. Detta maximum

har nu höjts därigenom, att visst ytterligare dagunderstöd skall kunna utgå

även för fjärde t. o. m. sjätte barnet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO.

47

C. Sysselsättningspolitikens samordning.

I skrivelse av den 19 december 1940 angående arbetsmarknadskommissionens

medelsbehov för budgetåret 1941/42 har kommissionen upptagit vissa

för sysselsättningspolitiken betydelsefulla, principiella frågor till diskussion.

Kommissionen erinrar sålunda örn att dess behov av medel för arbetsmarknadens

reglering är i hög grad beroende av de åtgärder, som komma att

vidtagas för uppehållande av näringslivet i stort, av arbeten i försvarets och

folkförsörjningens tjänst, främst nybyggnad och underhåll av bostäder, fabriker,

kraftverk, transportleder av olika slag, av odlings- och skogsvårdsåtgärder

m. m. och fortsätter därefter:

Ett intimt samarbete mellan direkt och indirekt arbetsmarknadsreglerande

åtgärder får emellertid anses vara en oeftergivlig förutsättning för ett gott

resultat. Syftet att åstadkomma en möjligast allsidig överblick över vidtagna

och behövliga åtgärder av angivet slag skulle kunna nås, örn följande

synpunkter vunne beaktande.

Det statliga programmet för sysselsättning av arbetslösa kan sägas bestå

av tvenne delar. Den ena utgöres av de åtgärder, som finansieras ur anslaget

för arbetsmarknadens reglering. Den andra utgöres av åtgärder, planerade

inom andra centrala verk och finansierade genom anslag på respektive

huvudtitlar. Enligt vad kommissionen tror sig veta, torde för närvarande

övervägas att med hänsyn till arbetslöshetsläget upptaga betydande

anslag av denna art på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Närmast med hänsyn till detta senare förhållande synes det nödvändigt,

att arbetsmarknadskommissionen, när dylika företag för arbetslöshetens bekämpande

igångsättas, får tillfälle att utöva inflytande på uttagningen av

arbetskraft och på den takt i vilken arbetena skola bedrivas. Ett sådant

inflytande — självfallet begränsat av tekniska och ekonomiska hänsyn —

erfordras icke enbart för en rimlig fördelning av arbetstillfällena bland de

arbetslösa utan även för att hindra en uppenbart orimlig anställning av

arbetskraft, som bättre behövs på annat håll, exempelvis inom jord- och

skogsbruk. Det är sålunda angeläget, att alla beslut örn arbeten av den

art, som här åsyftas — d. v. s. arbeten anordnade i arbetsmarknadsreglerande

syfte med anlitande av annat anslag lin arbetsmarknadsanslaget —

kompletteras med det villkoret, att arbetskraften skall uttagas efter anvisning

av statens arbetsmarknadskommission.

Ett sådant system har för övrigt redan i viss mån tillämpats beträffande

försvarsarbeten och skolbyggnader.

Nyssniimnda föreskrifter, som enligt kommissionens mening måste göras

till allmän .regel, örn kommissionen skall lia någon möjlighet att ingripa

reglerande på arbetsmarknaden, avser verkställigheten av beslutade företag.

Därjämte beil- emellertid kommissionen på ett tidigare stadium delgivas de

planer på företag av skilda slag, som äro under utarbetande inom andra

centrala verk och som antingen avse arbetslöshetens bekämpande eller

komma att sysselsätta betydande arbetsstyrkor. Kommissionens planliiggningsverksamhet

syftar bland annat till att på varje ort, där arbetslöshet

kan väntas, skaffa en överblick över olika möjligheter till förnuftig sysselsättning

på orten eller inom den närmaste trakten. En sådan översikt är

ofullständig, såvida icke kommissionen har kännedom örn de planer på statliga

eller statsunderstödda företag, som utarbetas inom andra verk. Aven

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

planeringsarbetet måste självfallet inriktas på de mest angelägna företagen.

Kontakten mellan arbetsmarknadskommissionen och ifrågavarande verk bör

i första hand innebära, att till kommissionen anmälas förestående igångsättande

av alla sådana statliga eller statsunderstödda företag, till vilka

medel äro beviljade eller begärda på tilläggsstat.

Det kan därjämte ifrågasättas, örn icke någon form av samråd mellan

kommissionen och de berörda verken borde ordnas redan på ett förberedande

stadium, så att kommissionen bereddes tillfälle att framföra arbetsmarknadssynpunkterna

på ett företags angelägenhet innan detsamma ginge till utförande.

Ett sådant system behövde icke innebära ett omständligt remissförfarande,

vilket skulle bli betungande för vissa verk, som ha att handlägga

en betydande mängd mindre ärenden. Det skulle i sådana fall vara tillräckligt,

örn listor på aktuella företag, avsedda att beviljas statsbidrag eller

lån, översändes till arbetsmarknadskommissionen för granskning några dagar

innan ärendena gånge till beslut i verket.

De anslag å respektive huvudtitlar, varom kommissionen i sin nyss refererade

skrivelse talat, äro av betydande omfattning. Till belysande av de

civila arbetsanslagens storlek har jag låtit sammanställa vissa uppgifter

rörande arbetsanslag för budgetåren 1940/41 och 1941/42.

Årbetsanslng1.

(Samtliga huvudtitlar utom IY huvudtiteln.)

Byggnadsföretag............

Anläggningsverksamhet ____

Beställningar hos industrin

: Budgetåret

1940/41 1941/42

52,705,200 37,328,600

212,431,500 198,865,000

45,934,400 31.150,200

Summa 311,071,100 267,343,800

Härtill komma anslag å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 till civila

arbeten örn tillhopa 146,703,300 kronor.

Statliga investeringar för industriella ändamål sedan krigsutbrottet.

Budgetåret

Ändamål 1939/40

Teckning av aktier i Norrbottens järnverksaktiebolag

................................................ 10,000,000

Teckning av aktier i aktiebolaget Svensk torv
förädling.

........................................... 5,000,000

Torvberedning å staten tillhöriga mossar.......... —

Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker...... 5,000,000

Anläggningar vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle

................................................ 5,500,000

Teckning av aktier i Svenska gengasaktiebolaget.. —

Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget ____ —

Teckning av aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget —

Anläggningar för utnyttjande av vissa staten tillhöriga

malmfyndigheter .......................... —

Lån för uppförande av en anläggning för tillverkning

av strängbetong.............................. —

Hemslöjdslånefonden, avseende linberedning...... —

1940/41

1,800,000

5.000. 000

2,200,000

500.000

21.000,000

15,000,000

2.000. 000

800.000

1,800,000

Summa 25,500,000 50,100,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

49

Departementschefen.

Det nuvarande läget på arbetsmarknaden karakteriseras alltjämt därav, att

utvecklingen är mycket splittrad. Inom några områden, verkstadsindustrien

och skogsbruket, råder normal, för vissa skogsområdens del till och med stark

efterfrågan på arbetskraft. Inom andra delar av näringslivet råder däremot

delvis allvarlig arbetslöshet. Dit höra transportväsendet, väg- och vattenbyggnadsverksamheten,

sågverks-, sten-, pappersmasse-, tändsticks- och byggnadsämnesindustrierna

samt, framför allt, byggnadsindustrien.

Arbetslösheten inom nyssnämnda områden varierade enligt fackföreningsstatistiken

den 31 oktober 1940 mellan 17.4 procent (stenindustrien) och 46.2

procent (murarfacket). Då dessa arbetslöshetssiffror uppnåtts, innan den

egentliga säsongförsämringen inträtt, kan man utgå ifrån, att vinterarbetslösheten

kommer att bli ytterst kännbar och påfrestande inom de åsyftade

näringsområdena. Vad särskilt byggnadsindustrien beträffar torde läget vara

mera svårartat än tidigare på flera decennier.

Inom övriga delar av näringslivet kan läget på arbetsmarknaden karakteriseras

såsom jämförelsevis tillfredsställande; det påkallar för närvarande

knappast några särskilda åtgärder för beredande av sysselsättning från statsmakternas

sida.

Vid en granskning av siffrorna rörande den officiellt anmälda arbetslösheten

(antalet hjälpsökande) finner man bilden från fackföreningsstatistiken

bekräftad, fast i förminskad skala. Därjämte finner man, att arbetslösheten

i det väsentliga är koncentrerad till städerna, enkannerligen de större städerna,

Av dessa uppvisar Göteborg av lätt begripliga orsaker en arbetslöshet av

oroväckande storlek. Av landsbygden ha Bohuslän och Västernorrland en

jämförelsevis betungande arbetslöshet, medan landsbygden i övrigt icke synes

vara nämnvärt belastad. Vid årsskiftet 1940/41 voro 23,469 personer anmälda

såsom hjälpsökande. Av dem hörde 16,485 hemma i städerna, 4,516 i Bohuslän

och Västernorrland; resten 2,468 fördelades på landet i övrigt.

Det relativt tillfredsställande läget på stora delar av arbetsmarknaden beror

i icke ringa mån på att den omställningsprocess, som de ändrade betingelserna

för näringslivet nödvändiggjort, har fortskridit på ett tillfredsställande sätt.

Staten har i olika former medverkat till denna näringslivets anpassning.

Viktigast ha de olika åtgärderna på bränsleområdet varit. Jag erinrar särskilt

om den statligt reglerade vedavverkningen och den statsunderstödda övergången

till gengasdrift för motorfordon.

Av stor betydelse har även varit, att statens utgifter för försvarsändamål

till övervägande delen gått till olika anläggningsarbeten eller representerat

beställningar hos industrier som eljest skulle visat produktionsminskning och

arbetslöshet till följd av förlusten av exportmarknader. Den omfattande

konjunkturstabiliserande inverkan, som materielanskaffning och anläggningar

för försvarsändamål sålunda utövat, har icke i någon väsentlig utsträckning

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 30. 75 4 i 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Majds proposition nr 30.

motvägts genom minskade utbetalningar för civil statlig byggnadsverksamhet

av olika slag.

Då man bedömer de statliga insatser, som ha till resultat att sysselsättning

vidmakthållen eller skapas, kan man sålunda icke utgå ensamt

från de anslag, som äskas till arbetsmarknadens reglering. Deras storleksordning

har hittills varit jämförelsevis obetydlig. Deras syfte är i främsta

rummet att användas för att ge sysselsättning eller under kortare övergångstider

understöd åt den arbetskraft, som icke vunnit placering inom

enskild industri, jordbruk, skogsbruk, socialt bostadsbygge eller vid på

statens initiativ igångsatta arbeten av annat slag. Så länge krisarbetslösheten

icke utbreder sig till arbetsmarknadens samtliga huvudområden

utan är begränsad till en mindre del av näringslivet, kunna arbetslöshetsanslagen

hållas inom en ganska måttlig ram. Skulle arbetslösheten stiga

vid en inskränkning i försvarsberedskapsåtgärderna eller i statens produktionsfrämjande

verksamhet, måste självfallet arbetslöshetsanslagen i motsvarande

mån ökas.

Det sammanhang, som föreligger mellan omfattningen av statsutgifterna för

materiel och anläggningsarbeten samt medelsbehovet för arbetsmarknadens

reglering, är emellertid endast delvis sådant, att förstnämnda utgifter kunna

sägas ersätta anslag till stöd för arbetsmarknaden. Understundom har erforderlig

materielanskaffning och byggnadsverksamhet nödvändiggjort beställningar

inom näringsgrenar, vilka redan förut arbetat med utnyttjande av

full produktionskapacitet. Tillgången på yrkesutbildad arbetskraft har i

vissa fall varit så knapp, att fullgörandet särskilt av materialbeställningarna

hos många företag lett till övertidsarbete i en utsträckning, som under normala

förhållanden icke borde komma i fråga. I vissa fall ha statsbeställningarna

medfört, att råvaror måst tagas i anspråk, vilka det varit önskvärt

att kunna disponera för andra ändamål. Så kan tänkas i än högre grad bliva

fallet i fortsättningen. Förbrukningen av järn för de statliga beställningarna

kan exempelvis ogynnsamt påverka byggnadsindustrien. Trots de reservationer,

som med hänsyn till anförda omständigheter måste göras, är det dock

tydligt, att man måste taga hänsyn till alla de anslag, som direkt eller indirekt

hålla uppe sysselsättningen, när det gäller att bedöma medelsbehovet för

arbetsmarknadsreglerande åtgärder.

Jag övergår nu till att behandla det sysselsättningsprogram, som upplagts

med hänsyn till läget på arbetsmarknaden. Programmet är sammansatt av

tre olika delar. Det består av dels de företag, vilka föreslagits å tilläggsstat II

till innevarande budgetårs riksstat, dels ett bostadsprogram, som kommer att

i särskild proposition föreläggas riksdagen och vari de sociala bostadsanslagen

ingå, och dels slutligen nu ifrågavarande anslag till arbetsmarknadsreglerande

åtgärder, som till sin huvudsakliga del disponeras av arbetsmarknadskommissionen.

Tilläggsstat II upptager arbeten för 128,000,000 kronor, vilka ha en

arbetslöshetspolitisk motivering.

Vägledande vid programmets uppgörande ha varit strävandena att, även

när det gäller de arbetsmarknadspolitisk! motiverade arbetena, disponera de

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

knappa tillgångar av såväl råvaror som kapital, som stå till buds, på möjligast

ändamålsenliga sätt. Principen bär varit, att statsmedel örn möjligt icke skulle

få bindas vid annat än nödvändiga arbeten, helst sådana som på relativt kort

sikt öka landets försörjningsmöjligheter.

Tanken att låta ett relativt omfattande bostadsprogram ingå i sysselsättningsprogrammet

innebär intet avsteg från denna uppläggning. Företagna

undersökningar lia visat, att bostadsreserven pa åtskilliga håll är så begränsad,

att man icke kan bortse från risken för en av bostadsknapphet vållad

hyresstegring. Huruvida ett bostadsprogram skall kunna realiseras torde,

som arbetsmarknadskommissionen framhållit, bliva beroende av örn kostnaderna

kunna hållas inom rimliga gränser. Här berörda frågor komma att närmare

behandlas i den kommande bostadspropositionen.

Principen att endast nyttiga eller helst nödvändiga arbeten nu skola komma

i fråga, bör även prägla kommunernas sysselsättningspolitik. Det är min förhoppning,

att de från och med den 1 januari 1941 tillämpade nya grunderna

för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader, skola stimulera

kommunerna till att i arbetslöslietspolitiken undvika kontantunderstödsverksamhet

och i stället igångsätta sådana kommunala arbetsföretag, vilka kunna

betecknas såsom särskilt önskvärda ur samhällets synpunkt. I vissa fall torde

statsbidrag i fortsättningen böra lämnas även till företag, som hittills endast

undantagsvis understötts med arbetslöshetsmedel. Såsom exempel på sådana

företag vill jag nämna landstingens och städernas sjukhusbyggen. Till en del

av dessa, såsom tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus, förlossningsanstalter,

barnsjukhus, vissa slag av vårdhem m. lii., utgå för närvarande

statsbidrag efter vissa i författning fastställda normer. Det förefaller mig

naturligt, örn vid prövning av olika arbetsobjekt inom ett län ett sjukhusbygge

ter sig som det mest trängande, att även arbetslöshetsmedel få användas

för att få detsamma till stånd. Så bör enligt min mening kunna ske efter

prövning från fall till fall, därvid alltså bidrag samtidigt bör kunna utgå från

arbetslöshetsmedel och från respektive anslag under femte huvudtiteln. Liksom

man med avseende å bostadsförbättringarna på landsbygden och lantarbetarbostäderna

beviljar bidrag åt enskilda personer, torde man böra öppna

möjligheter för arbetsmarknadskommissionen att, där så kan finnas lämpligt

för motverkande av arbetslöshet, av arbetslöshetsmedel lämna bidrag till ombyggnad

eller uppförande av samlingslokaler, även om dessa ägas av eller äro

avsedda för enskilda föreningar eller bolag. Statsbidrag för dylikt ändamål

bör självfallet blott få utgå under den förutsättningen, att den samlingslokal,

varom i varje särskilt fall är fråga, lämnas öppen för skilda meningsriktningar

och intressen.

Om statens stöd skall skänkas allenast åt de nyttigaste och ur olika synpunkter

mest nödvändiga arbetsföretagen, måste uppenbarligen möjligheter

föreligga för statsmakterna att företaga ett urval bland de arbetsobjekt, som

av olika förslagsställare betecknas som särskilt angelägna. För att möjliggöra

ett sådant urval lia de omfattande inventeringarna, för vilka jag tidigare

redogjort, verkställts. Resultaten av dessa inventeringar visa, att nyttiga och

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

nödvändiga arbetsobjekt finnas i så stor utsträckning, att det under nuvarande

förhållanden nied den begränsade arbetslöshet, som hittills kunnat konstateras,

icke kan komma i fråga att igångsätta mer än en relativt ringa del av

de i inventeringarna redovisade arbetsföretagen. Då, såsom jag i det föregående

antytt, flera olika vägar-komma att finnas för åstadkommande av

arbetslöshetsbekämpande företag är det av största vikt, att tillfredsställande

samordning mellan sysselsättningspolitikens skilda grenar kommer till stånd.

Vid igångsättande av dylika företag bör fördenskull som regel samråd äga

rum med arbetsmarknadskommissionen, som därvid har att tillvarataga de

arbetsmarknadspolitiska intressena. Likaså bör arbetsmarknadskommissionen

beredas möjlighet att beträffande arbeten av denna art lämna sådana föreskrifter

rörande arbetskraftens anställande, att anställningspolitiken icke

kommer att strida emot de principer, som måste vara vägledande för en förnuftig

reglering av arbetsmarknaden. Materialförsörjningens betydelse gör

det nödvändigt att vid igångsättandet av arbeten för arbetslöshetsmedel samråd

sker med statens industrikommission. Igångsättandet av större företag

med tillskott av arbetslöshetsmedel bör beredas på samma sätt som företag,

till vilka beredskapsanslag anvisats å tilläggsstat II.

Arbetsmarknadskommissionens huvuduppgift måste alltjämt vara att söka

befordra en anpassning av arbetsmarknaden efter den pågående omställningen

inom näringslivet. I sådant syfte bör en fortsatt effektivisering av arbetsförmedlingsverksamheten

eftersträvas, varjämte yrkesutbildnings- och omskolnings

verksamheten bör forceras.

Av det arbetslöshetsanslag, som nu äskas, torde till Kungl. Maj:ts förfogande

för främjande av företagsverksamhet böra, i likhet med vad tidigare

skett, ställas vissa medel. Vid beviljande av dylika bidrag bör tillses att

de komma till användning ej blott i arbetsmarknadspolitiska syften utan även

med hänsyn tagen till det nuvarande näringspolitiska lägets krav. För ändamålet

torde böra avses ett belopp av högst 1,000,000 kronor.

Efter övervägande av de olika synpunkter, för vilka jag här redogjort, har

jag ansett mig kunna beräkna medelsbehovet under innevarande budgetår till

arbetsmarknadsreglerande åtgärder under arbetsmarknadskommissionens ledning

till samma belopp som kommissionen gjort i sin skrivelse den 25

november 1940.

Med stöd av vad jag här anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 25,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ossian Larsson.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

53

Bilaga 1.

Mot kommissionens förslag till dels statsbidrag till kommunal hjälpverksamhet

för arbetslösa, dels provisorisk nyordning av kontantunderstödsverksamheten

har anförts följande

Reservation,

Undertecknade, vilka deltagit i det slutliga avgörandet inom statens arbetsmarknadskommission

av föreliggande framställning, få anföra följande reservation.

Statsbidrag till kommunal hjälpverksamhet

för arbetslösa.

Förslaget tar sikte på uppgiften att åstadkomma enhetliga grunder för utmätandet

av statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader och innebär, att

kommunala arbetslöshetsutgifter, som överstiga en viss gräns, i förslaget bestämd

till kronor 1: 50 per skattekrona, skola helt täckas av statsbidrag.

Vi ge vår anslutning till förslagets syfte om enhetlighet i grunderna för statsbidraget.

I princip anse vi det också önskvärt, att dessa grunder utformas så, att

de kommunala kostnaderna för arbetslöshetshjälp kunna maximeras inom en

rimlig ram. Från dessa utgångspunkter ha vi sålunda ingen erinran att göra mot

den principiella uppläggningen av förslaget men anföra avvikande mening ifråga

örn hur långt man bör gå, när det gäller överflyttningen på staten av de kommunala

arbetslöshetskostnaderna.

En sund arbetslöshetspolitik förutsätter en restriktiv handläggning av hjälpverksamheten

från såväl de kommunala myndigheternas som det centrala arbetslöshetsorganets

sida. Erfarenheten visar, att det kommunala intresset för en dylik

inställning slappas, i samma mån den ekonomiska bördan av verksamheten avlyftes

från kommunen. Särskilt örn i hjälpverksamheten ingår utförandet av

arbeten till båtnad för kommunen kan denna förskjutning av det ekonomiska

ansvaret skapa ett läge, i vilket kommunens intresse för en återhållsam arbetslöshetspolitik

avlöses av ett motsatt intresse, att så långt det låter sig göra draga

fördel av möjligheten att för kommunala ändamål utnyttja det statliga kostnadsbidraget.

Uppenbarligen är ett dylikt läge för handen, då varje ytterligare kostnadsökning

för den i kommunal regi bedrivna hjälpverksamheten uteslutande

drabbar staten. I själva verket har detta läge inträtt redan innan denna punkt i

kostnadsförskjutningen uppnåtts.

Dessa erinringar få större praktisk betydelse i samma mån arbetslinjen ges

ökat utrymme inom arbetslöshetsprogrammet och i den mån de valda arbetsobjekten

äro av aktuellt intresse för den kommunala verksamheten.

En avlastning på sätt förslaget anger av de kommunala arbetslöshetskostnaderna

förutsätter därför en ingående kontroll från det centrala arbetslöshetsorganets

sida av den kommunala arbetslöshetspolitiken. När det gäller den kontanta

hjälpverksamheten -—- dagunderstöd och hyreshjälp — är det sålunda enligt

vår mening icke tillräckligt att, som vid förslagets behandling ifrågasatts, det

statliga organet skulle nöja sig med ett allmänt tillstånd för kommunerna att

bedriva sådan verksamhet. I dylikt fall lärer de kommunala myndigheterna icke

kunna motstå frestelsen att låta arbetslöshetshjälpen komma även fattigvårdens

klientel till godo. över huvud taget är problemet örn den statliga kontrollen

knapphändigt behandlat i förslaget.

Det utredningsmaterial, som anföres till belysande av förslagets ekonomiska

räckvidd för statens del, synes oss heller icke lämna tillräcklig grundval för ett

bedömande ^v hur saken skulle gestalta sig under en längre period av mera utpräglad

arbetslöshet än den nu rådande. Det ligger ingalunda utom möjligheternas

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majus proposition nr 30.

ram att vi nu gå en dylik period tillmötes. I saknad av ett mera belysande utredningsmaterial

befara vi, att de ekonomiska konsekvenserna för statens del av att

realisera förslaget komma att bli väsentligt större än av utredningen synes framgå.

Särskilt svårt att förutse är vilken storleksordning arbetslinjens inverkan härvidlag

kan få. övergången från reservarbeten till beredskapsarbeten innebär att

som objekt för kommunala beredskapsarbeten kommer att företrädesvis väljas

arbeten av aktuellt intresse för den kommunala verksamheten. Dessa arbeten

kunna icke, en gång upptagna, ifråga örn fullföljandet anpassas efter en växlande

arbetslöshetssituation på samma sätt som reservarbeten av lägre angelägenhetsgrad.

I ekonomiskt hänseende kommer detta att medföra en väsentlig utvidgning

av kostnadsramen för arbetslöshetsverksamheten. Det exempel som i utredningen

anförts ifråga örn en större stad tar endast sikte på ett år. Kalkylen förändras

väsentligen om den utsträckes över en serie av år med mera utpräglad arbetslöshet.

När man bedömer storleken av den kostnadsandel, som enligt förslaget överflyttas

från kommunerna på staten, är det också nödvändigt att beakta det engångsbidrag,

som förutsattes utgå till den i kommunal regi bedrivna arbetslinjen,

vilket bidrag, såsom framgår av exemplet, ligger helt utanför grundvalen för beräkningen

av den procentuella kostnadsfördelningen men utgör en hundraprocentig

avlastning vid sidan av denna.

Av de skäl, som ovan anförts, kunna vi icke ansluta oss till förslaget, att de

kommunala arbetslöshetskostnaderna skola maximeras vid ett belopp av kronor 1: 50

per skattekrona. Innan erfarenheter vunnits örn de ekonomiska konsekvenserna

för statens del av beredskapslinjens tillämpning under en mera utpräglad arbetslöshetsperiod,

bjuder försiktigheten enligt vår uppfattning att maximeringen

sker vid ett kostnadsläge, som icke bör sättas lägre än kronor 2: — per skattekrona.

Kontantunderstödsverksamliet.

Vid bestämmandet av de kontanta understödsbelopp, som utbetalas till oförvållat

arbetslösa, måste som ofrånkomlig grundregel fastslås, att dessa belopp,

dagunderstöd inklusive hyreshjälp, så avvägas, att de icke överstiga de inkomstmöjligheter,

som arbetstillfällena i den öppna arbetsmarknaden erbjuda. I nu

gällande bestämmelser för understödsverksamheten är detta beaktat därigenom,

att dagunderstödsbeloppet maximerats till 2/s av den för orten bestämda reservarbetslönen.

Denna lön fastställes i sin tur så, att den icke överstiger den lägsta

grovarbetarlön, för vilken arbete kan i avsevärd omfattning beredas på orten, med

beaktande jämväl av löneförhållanden inom jord- och skogsbruk.

Nu aktuella reservarbetslöner variera från kronor 5: 60 till kronor 9: 60 per dag

med ett intervall mellan varje löneläge av 40 öre. Denna lönesättning överspänner

sålunda elva olika lönelägen och erbjuder alltså vid orternas placering i skalan

lika många möjligheter till anpassning efter arbetsmarknadens från ort till ort

skiftande lägsta löneläge.

Det förslag till nya bestämmelser, som vunnit majoritet inom arbetsmarknadskommissionen,

bygger på den indelning av landets orter i tre olika dyrortsgrupper,

som tillämpas vid differentieringen av dels folkpensioneringens tilläggspensioner,

dels de familjebidrag, som utgå till i militärtjänst inkallade personer. Härigenom

erbjuder förslaget i fråga örn dagunderstödsbeloppen endast tre möjligheter till

anpassning efter arbetsmarknadens skiftande lönelägen. Enligt vår mening är

förslaget icke tillfredsställande i detta hänseende. Den svenska arbetsmarknaden

kännetecknas alltjämt av en geografiskt sett mycket växlande lönesättning, som

bort i detta sammanhang röna större beaktande.

Behovet av en bättre anpassning har såtillvida beaktats i förslaget, att den

hyreshjälp, som vid behov utgår utöver dagunderstödet, differentierats inom

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj-.ts proposition nr HO.

respektive tre ortsgrupper. Emellertid är det enligt vår uppfattning icke lyckligt,

att anpassningen i så övervägande grad lagts på hyreshjälpen. Principiellt bör den

del av kontantunderstödet, som betecknas såsom hyreshjälp, avvägas med hänsyn

till behovet i det konkreta fallet, med beaktande dock av principen om nödvändig

maximering av det totala hjälpbeloppet. Enligt förslaget kommer denna maximering

att på många orter ge utslag vid ett hyreshjälpsbelopp, som ligger väsentligt

under den verkliga hyreskostnaden. Visserligen kan häremot invändas, att understödstagaren

kompenserats genom ett efter ortens förhållanden högt dagunderstödsbelopp.

När emellertid kontanthjälp lämnas i två skilda former, dels ett per dag

beräknat dagunderstöd och dels ett per månad fastställt hyreshjälpsbelopp, sjmes

det oss vara irrationellt att låta den kvantitativa balansen mellan dessa hjälpformer

bestämmas på ett sätt, som starkt skiftar från ort till ort. Att så blir

fallet visar nedanstående uträkning av dagunderstödets respektive hyreshjälpens

procentuella andel i totala understödsbeloppet.

Familj ef örsörj are Familj eförsörj are

med hustru och med hustru och

3 harn. 6 barn

Inom ortsgrupp I. Dagunderstöd

Hyreshjälp ..

» » II. Dagunderstöd

Hyreshjälp ..

» » III. Dagunderstöd

Hyreshjälp ..

84.3— 72.9 %

15.7—27.1 %

87.0— 73.0 ?{,

13.0— 27.0 %

84.4— 70.0 %

15.6— 30.0 %

86.7— 76.4 %

13.3— 23.6 %

88.7— 76.0 %

11.3— 24.0 %

86.0— 72.6 %

14.0— 27.4 %

Då dessa variationer i relationen mellan dagunderstöd och hyreshjälp icke

betingas av något för understödstagarna påtagligt förhållande i verkligheten finna

vi att förslaget i sin praktiska tillämpning är ägnat att inbjuda till en kritik, som

alldeles onödigt kommer att komplicera de lokala arbetslöshetsorganens handläggning

av understödsverksamheten.

Underlåtenheten att i erforderlig utsträckning differentiera dagunderstödsbeloppen

innebär i sina praktiska konsekvenser en höjning av kostnaderna för

kontantunderstödsverksamheten. Enligt vår mening inbjuder nu rådande ekonomiska

läge icke till en omläggning av bestämmelserna för verksamheten i dylik

riktning.

Därest arbetsmarknadskommissionen icke bemyndigas att efter förefallande

behov revidera de i en blivande förordning fastställda understödsbeloppen kommer

nuvarande möjlighet till en successiv anpassning av dessa belopp efter en fortgående

förändring i stort av arbetsmarknadens löner uppåt eller nedåt att slopas.

Vare sig dylik revision förbehålles Kungl. Majit eller överlämnas åt kommissionen

måste den enligt vår mening grundas på undersökningar tid efter annan av arbetsmarknadens

löneutveckling, eftersom denna icke på något sätt återspeglas i de

officiella dyrortsgrupperingarna, vilka äro tillkomna ur holt andra synpunkter än

de arbetslöshetspolitiska. I en tid så rik på förutsättningar för starka förskjutningar

som den nuvarande är det icke tillrådligt att släppa den kontakt med den

allmänna löneutvecklingen, som hittills varit av stort värde för den centrala

handläggningen av arbetslöshetspolitiken.

Arbetsmarknadskommissionen torde även, därest nu föreliggande förslag följes,

böra ha befogenhet att i enstaka fall göra undantag från den officiella dyrortsgrupperingens

tillämpning. Även för sådana fall gör sig ett behov av löneundersökningar

gällande, vilka undersökningar kommissionen sålunda icke kan undvara.

Som skäl för omläggning av nuvarande bestämmelser har anförts, att reservarbetslönerna

efter numera genomförd omläggning av de statliga reservarbetena

till beredskapsarbeten endast ha betydelse för den del av arbetslinjen, som repre
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majus proposition nr 30.

senteras av de statskommunala reservarbetena. Det har under sådana förhållanden

ansetts vara alltför omständligt att fortsättningsvis fullfölja reservarbetslönebestämningen

i den omfattning, som erfordras, därest dessa löner alltjämt skola

tjäna som norm för kontantunderstödsverksamheten. Yi dela icke denna uppfattning.

För den händelse utvecklingen å arbetsmarknaden skulle medföra en

väsentligt stegrad arbetslöshet, befara vi att kontantunderstödsverksamheten

kommer att få en sådan omfattning, att frågan örn grunderna för denna verksamhet

förtjänar det allra största beaktande. En ökning av arbetslinjen, som i ett

sådant läge bör komma i första hand, kompliceras nämligen därav att till buds

stående aktuella arbetsobjekt i stor utsträckning tyngas av det kostnadsproblem,

som sammanhänger med byggnadsindustriens löneläge.

Det arbete, som är förbundet med en på löneundersökningar baserad gruppering

av orter, berörda av arbetslöshet, är enligt vunnen erfarenhet icke mera betungande

än att det även i fortsättningen kan fullföljas. Även i det fall, att en officiell

dyrortsgruppering, såsom i förslaget skett, lägges till grund för differentieringen

av kontantunderstöden, blir enligt vår mening en särskild löneundersökning

jämsides härmed alltjämt nödvändig, såvida man icke vill riskera, att principen

örn kontanthjälpens relation till löneinkomstläget negligeras.

Under dessa förhållanden finna vi det ur arbetslöshetspolitiska synpunkter vara

nödvändigt att till grund för kontantunderstödens avvägning bibehålla en ortsvis

genomförd lönebestämning efter i huvudsak de grunder, som ingå i nuvarande

regler.

Majoritetens förslag skiljer sig vidare i så måtto från nu gällande regler, att

det innefattar särskilt barnbidrag till och med sjätte barnet, medan regeln örn

dagunderstödets maximering till 2/s av reservarbetslönebeloppet icke ger utrymme

för större bidrag än till och med tredje barnet. Under förutsättning att den

princip för kontantunderstödets relation till löneinkomstläget beaktas, som vi

inledningsvis understrukit, ha vi intet att erinra emot en ändring, som medger,

att hänsyn tages till ett större barnantal än tre.

Ifråga örn hyreshjälpen innebär majoritetens förslag slutligen ändring i ytterligare

två hänseenden, till vilken vi icke kunna ansluta oss. Enligt nu gällande

regler må hyreshjälp i särskilt ömmande fall tilldelas familjeförsörjare, som åtnjuter

dagunderstöd eller, under vissa förutsättningar och för kort tid, örn han är

sysselsatt vid statligt reservarbete. Icke-familjeförsörjare är sålunda helt ställd

utanför denna hjälpform. Förslaget innebär ändring såtillvida, att hyreshjälp må

i visst fall utgå även till arbetare, som sysselsättes vid beredskapsarbete. Vidare

medger förslaget hyresbidrag jämväl till icke-familjeförsörjare. Enligt vår mening

föreligger icke skäl att nu göra avsteg i här berörda avseenden från vad hittills

gällt. Det ekonomiska läget i landet påkallar snarare åtgärder med restriktivt

syfte än uppmjukningar av gällande regler, som oundvikligen leda till ökade kostnader

för det allmänna.

Stockholm den 21 november 1940.

Erik Brodén. A. H. Carell.

Undertecknad, som deltagit i den förberedande behandlingen av föreliggande

framställning, skulle, därest jag deltagit i det slutliga avgörandet, ha anslutit

mig till ovanstående reservation.

G. A. Styrman.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 30.

57

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen ...................................................................... ]

Arbetsmarknadskommissionens framställning:........................................ 2

Arbetsmarknadsläget ............................................................ 2

Arbetsmarknadskommissionens verksamhet........................................ 11

Arbetsförmedling och överflyttning av arbetskraft ...................... 11

Hemförlovning och frivillig inryckning.................................... 13

Omskolning av arbetskraft ................................................ 14

Hjälpverksamhet............................................................ 16

Den sannolika utvecklinyen på arbetsmarknaden ................................ 17

Sysselsättningsprogrammet ...................................................... 19

Industrikommissionen...................................................... 19

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beredskapsplan ...................... 21

Statliga byggnader ........................................................ 22

Kommunala företag........................................................ 22

Bostadsförbättringar på landsbygden...................................... 23

Skogsvårdsåtgärder m. m................................................. 26

Bostadsproduktion.......................................................... 27

Arbetsmarknadskommissionens förslag............................................ 28

Statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.................... 28

Kontant understödsverksamhet............................................ 37

Äskanden ...................................................................... 42

Arbetsmarknadsläge oell arbetslöshetsbjälp från och med den 1 november 1940____ 44

Sysselsättningspolitikens samordning .............................................. 47

Departementschefen ................................................................ 49

Bilaga 1. (Reservation mot arbetsmarknadskommissionens förslag)............ 53

Innehållsförteckning.............................................................. 57

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr .''JU. is n 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:436 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1941:207 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reqlerinq m. m. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1941:111 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141 till åtgärder för arbe s. 2 i texten
  4. SU 1941:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940141 till åtgärder för arbetsmarknadens r s. 1 i texten