Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av centrala tvättoch reparationsanstalter för försvaret

1944-02-18 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1944:112, Angående uppförande av centrala tvättoch reparationsanstalter för försvaret

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

1

Nr 112.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande

av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för försvaret; given Stockholms slott den 18 februari

19U.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 februari 1944-,

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,

Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 179 beslöt 1943 års riksdag

(riksdagens skrivelse nr 320), att den nuvarande, förbandsvis bedrivna

tvätt- och reparationsverksamheten i fråga örn intendenturmateriel vid försvarsväsendet

skulle rationaliseras genom koncentration av verkstadsdriften

till ett fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter. Tillika anvisade

Bihang till riksdagens protokoll 10U. i sami. Nr 1/2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

kungl. Maj:ts proposition nr 112.

riksdagen medel dels för uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm

och Boden samt på Gotland, dels ock för anskaffning av maskiner

och annan utrustning för anstalterna i fråga.

Enligt de beräkningar rörande behovet av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för 1‘örsvarsväsendet i dess helhet, vilka lågo till grund för riksdagens

beslut i fråga örn underhållstjänstens ordnande, skulle — utöver

nyssnämnda tre centrala anläggningar — i övrigt erfordras fyra eller fem

dylika anstalter.

I sin skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, att uppmärksamhet borde

ägnas åt frågan, huruvida det icke i särskilda fall, då en förläggningsort

vore belägen på långt avstånd från närmaste centrala tvätt- och reparationsanstalt,

kunde visa sig fördelaktigt att bibehålla nuvarande ordning för

underhållstjänsten, att de centrala anstalterna lämpligen borde till sin kapacitet

så avpassas, att de kunde tillgodose jämväl garnisonssjukhusens behov

av tvätt och reparationer, att vid organisationens fortsatta utbyggnad

borde övervägas de fördelar, som kunde ernås genom att anstalterna avsåges

för både statligt och kommunalt bruk, att vid förläggningen av de centrala

anstalterna hänsyn i möjligaste mån borde tagas till dyrortsgrupperingen

ävensom att den för tillfället minskade arbetstillgången inom den privata

skoindustrien icke borde föranleda beskärning av de inom de blivande anstalterna

för skoreparationer beräknade utrymmena. Riksdagen lämnade vidare

utan erinran ett av mig i propositionen nr 179 gjort uttalande, att det syntes

kunna ifrågasättas, örn icke de militära förbanden i och invid Karlskrona

borde kunna utnyttja den för södra delen av landet avsedda centralanstalten.

Genom beslut den 30 juni 1943 uppdrog Kungl. Majit åt 1912 års militära

reparationstjänstutredning, vilken haft att undersöka frågan om underhållstjänstens

centralisation, att vid den fortsatta utredningen av ifrågavarande

spörsmål beakta vad i ämnet anförts enligt nämnda proposition samt

förberörda riksdagsskrivelse ävensom i vissa i ämnet väckta motioner.

Härefter har reparationstjänstutredningen den 29 januari 1944 avgivit förslag

i fråga örn uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för försvarsväsendet

m. m. I anledning härav har överbefälhavaren den 14 februari

1944 yttrat sig rörande anstalternas läge.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning dels frågan örn

uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för mellersta Norrland,

västra Götaland, östra Götaland och södra Götaland, dels ock vissa

härmed sammanhängande spörsmål.

1. Ifrågasatt samarbete med landsting m. 11. i fråga örn utförande av tvätt

vid centrala tvätt- och reparationsanstalter.

I anledning av det av 1943 års riksdag gjorda uttalandet rörande ett eventuellt

utnyttjande av de centrala tvätt- och reparationsanstalterna jämväl

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 112.

3

för civilt bruk har reparationstjänstutredningen trätt i förbindelse med vissa

landsting, vilka alltefter valet av förläggningsplatser för de blivande anstalterna

kunde förväntas lia intresse av ett samarbete nied kronan i fråga om

utförande vid anstalterna av tvätt från landstingen underlydande

sjukvårdsinrättningar. Vidare bär utredningen riktat förfrågningar

till direktionerna för vissa icke under landsting

sorterande sjukvårds anstalter, huruvida från dessas sida intresse

förefunnes av ett samarbete med kronan i angivna hänseende.

De landsting, med vilka utredningen sålunda inlett förhandlingar, hade

varit Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,

Örebro, Jämtlands och Västernorrlands läns landsting. De orter, som

därvid från utredningens sida preliminärt nämnts såsom tänkbara förläggningsplatser,

hade varit för östra Götaland Mjölby eller Tranås, för södra

Götaland Hässleholm, för västra Götaland Herrljunga eller Skövde, för västra

Svealand Kristinehamn samt för mellersta Norrland Bräcke eller Långsele.

Till ledning för landstingens ställningstagande hade utredningen meddelat

vissa uppgifter rörande de ekonomiska förutsättningarna för det tilltänkta

samarbetet. I sådant hänseende hade utredningen särskilt framhållit,

att, då driften vid de centrala anstalterna icke vore avsedd att lämna

något ekonomiskt överskott, behandlingen av det till anstalterna hänvisade

tvättgodset förutsattes ske efter självkostnadspris.

Flertalet landsting hade emellertid förklarat sig icke ämna för närvarande

begagna sig av det i utsikt ställda samarbetet med kronan.

Sålunda hade Östergötlands läns landsting förklarat sig avstå från det erbjudna

samarbetet. Kristianstads läns landstings förvaltningsutskott hade

meddelat, att utskottet vore intresserat av underhandlingar endast under förutsättning,

att lägre tvättkostnader än vid landstingets egna tvättinrättningar

kunde erhållas. Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott hade anfört,

att, enär tvättbehovet vid landstingets anstalter ombesörjdes av egna tvättinrättningar,

utskottet icke vore berett att för närvarande förorda landstinget

att för berörda ändamål utnyttja en central militär tvättanstalt. 1 samband

med en framtida utbyggnad av landstingets anstaltsväsende kunde emellertid

intresset av ett samarbete i fråga om utförande av tvätt vid viss eller vissa nytillkommande

eller utvidgade anstalter bli aktuellt, örebro läns landstings förvaltningsutslcott

hade meddelat, att en för landstingets samtliga anstalter avsedd

central tvättinrättning vore under uppförande i Örebro, varför samarbete

med kronan icke kunde komma i fråga. Jämtlands läns landstings förvaltningsutskott

hade anfört, att landstinget icke hade något intresse av det

tilltänkta samarbetet, enär landstinget åtminstone för närvarande hade sin

tvättförsörjning väl ordnad.

Jönköpings läns landstings sjukvårdsberedning hade meddelat, att det i

nuvarande läge syntes förefinnas intresse av att åtminstone landstingets i

Tranås belägna sjukvårdsinrättning anslötes till en försvarsväsendets centralanstalt.

Då emellertid beslut fattats örn utredning angående centralisering

av tvätt inom landstingsområdet till vissa sjukvårdsinrättningar, kunde

för närvarande något bindande uttalande icke göras. Älvsborgs läns landsting

bade vid förhandlingar med utredningen förklarat sig villigt att inleda

samarbete med kronan i förevarande hänseende. Vid underhandlingar med

Värmlands läns bindsting hade framkommit, alt landstinget igångsatt en ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 112.

byggnad av centrallasarettets i Karlstad tvättinrättning och att nied hänsyn

härtill frågan om ett ombesörjande av tvätt från landstingets inrättningar vid

en blivande militär centraltvättinrättning icke vore aktuell. Vad slutligen

Västernorrlands läns landsting beträffade, hade underhandlingar förts mellan

representanter för landstinget, å ena, samt reparationstjänstutredningen

och försvarets fabriksstyrelse, å andra sidan, angående förutsättningarna

för ett samarbete på förevarande punkt i händelse av förläggandet av en

central militär tvättinrättning till Långsele. Dessa underhandlingar hade

resulterat i att landstinget förklarat sig villigt inleda dylikt samarbete under

från kronans sida angivna förutsättningar.

De under landstingen icke sorterande sjukvårdsanstalter, till vilkas styrelser

utredningen ansett sig böra rikta förfrågningar rörande inledande av

ett samarbete med kronan, hade utgjorts av Österåsens sanatorium, Romanäs

sanatorium och Tranås kuranstalt. Stgrelsen för Österåsens sanatorium

hade meddelat, att från styrelsens sida intresse förefunnes av en anslutning

till en central tvättinrättning, helst om densamma förlädes till Långsele.

Göteborgs sjukhusdirektion hade med avseende å utförande av tvätt för

Romanäs sanatorium förklarat sig villig till samarbete med kronan under

av utredningen angivna ekonomiska förutsättningar. Direktionen för Tranås

kuranstalt hade däremot meddelat, att något intresse av samarbete i förevarande

hänseende icke förelåge från anstaltens sida.

I anslutning till vad sålunda vid de med landstingen och berörda sjukhusdirektioner

inledda förhandlingarna förekommit har reparationstjänstutredningen

erinrat om att tanken på ett samgående med civila inrättningar i fråga

örn utförande av tvätt för dessa vid de planerade militära centraltvättanstalterna

framsprungit ur önskemålet att därigenom erhålla underlag för

en större omsättning, varvid kostnaderna per kilogram tvättgods skulle kunna

nedbringas. Av denna anledning hade den vid 1943 års riksdag beslutade,

för VII. militärområdet avsedda centralanstalten ansetts böra dimensioneras

jämväl för Gotlands läns landstings sjukvårdsinrättningars behov. I

de fall åter, där de blivande centralanstalterna med hänsyn till omfattningen

av det dit hänvisade militära tvättgodset komme att erhålla en för säkerställande

av ett ekonomiskt tillfredsställande driftsresultat i och för sig tillräcklig

storleksordning, förelåge ur försvarsväsendets synpunkt icke samma

intresse av ett samgående med civila inrättningar på förevarande punkt.

Delvis mot bakgrunden av det nu sagda hade utredningen efter ingående

överväganden funnit sig föranlåten att bringa till Älvsborgs läns landstings

kännedom, att utredningen för sin del icke ansåge sig kunna förorda ett

samarbete med landstinget i fråga örn utförande av civil tvätt vid en till

västra Götaland förlagd central tvättinrättning för försvarsväsendet.

Därest vidare — på sätt utredningen i det följande föresloge — den för

mellersta Norrland avsedda centralanstalten skulle komma att förläggas till

Bräcke, syntes förutsättningar för ett samarbete mellan kronan och Västernorrlands

läns landsting icke föreligga.

Vad de med Värmlands läns landsting förda förhandlingarna beträffade,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

5

hade från utredningens sida framkastats tanken på ett samarbete mellan

kronan och landstinget i den formen, att de till Karlstad och Kristinehamn

förlagda truppförbanden skulle för utförande av vattentvätt och reparationer

av tvättgodset hänvisas till centrallasarettets i Karlstad under utbyggnad

varande tvättinrättning. Landstingets förvaltningsutskott hade emellertid

förklarat sig icke kunna acceptera ett samarbete på av utredningen föreslagna

ekonomiska villkor.

Sammanfattningsvis har utredningen konstaterat, att förutsättningar för

ett samarbete i angivna hänseende mellan kronan och landstingens sjukvårdsinrättningar

i åsyftad omfattning åtminstone icke för närvarande vore

för handen. Detta borde enligt utredningens mening icke hindra, att frågan

härom ånyo upptoges, om och i den mån förhållandena framdeles kunde

giva anledning därtill. Frågan örn ett samarbete med vissa civila inrättningar

i övrigt torde, påpekar utredningen, icke vara av större räckvidd. Hinder

torde emellertid icke behöva möta mot etablerandet av dylikt samarbete,

i den mån detsamma kunde vara ägnat att tillgodose båda parternas intressen.

Det hade synts utredningen lämpligen böra få ankomma på försvarets

fabriksstyrelse att träffa avgörande i hithörande spörsmål.

Beträffande frågan örn samarbete med Kristianstads och Älvsborgs läns

landsting hänvisas även till det följande.

2. För försvarsväsendet erforderliga tvätt- oell reparalionsanstaltcr utöver

av 1943 års riksdag beslutade anstalter. Undcrliållstjänstens

ordnande i övrigt.

Allmänna synpunkter.

Vad angår frågan örn de centrala tvätt- och reparationsanstalter, vilka

erfordras utöver de av 1943 års riksdag beslutade anstalterna i Boden och

Stockholm samt på Gotland, har reparationstjänstu(redningen anfört, alt utredningens

fortsatta överväganden givit till resultat, att för ändamålet synts

böra uppföras fyra dylika anstalter, avsedda en för mellersta Norrland, en

för västra Götaland, en för östra Götaland samt en för södra Götaland och

förlagda förslagsvis till respektive Bräcke, Herrljunga, Mjölby och Hässleholm.

Den för södra Götaland avsedda anstalten skulle dock icke omedelbart

komma till utförande utan huvuddelen av underhållstjänsten för de

till denna del av landet förlagda förbanden provisoriskt ordnas genom övertagande

för försvarets räkning av den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten

i Landskrona befintliga tvättinrättningen.

Även vid en centralisering i angiven omfattning av underhållstjänsten

skulle vissa förband komma att befinna sig på betydande avstånd från närmaste

centrala anstalt. Delta bleve, framhåller utredningen, förhållandet

beträffande Värmlands regemente, Bergslagens artilleriregemente, Västerbottens

regemente, Norrlands dragonregemente, Dalregementet, Hälsinge re
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

gemente saint Hälsinge flygflottilj. Utredningen hade stannat vid att förorda,

att nuvarande ordning för underhållstjänsten, i vad avser vattentvättgods,

tills vidare skulle bibehållas vid Värmlands regemente, truppförbanden

i Umeå, Dalregementet och Hälsinge regemente ävensom att Bergslagens

artilleriregemente och Hälsinge flygflottilj i nämnda avseende tills vidare

skulle hänvisas till respektive Värmlands regemente och Hälsinge regemente.

Utredningen har vidare kommit till den uppfattningen, att underhållstjänsten

för de till och invid Karlskrona förlagda förbanden och inrättningarna

tills vidare borde ombesörjas vid de nuvarande tvätt- och reparationsanstalterna

i Karlskrona.

Central tvätt- och reparationsanstalt för mellersta Norrland.

Den för mellersta Norrland avsedda centralanstalten skulle betjäna följande

militära förband och inrättningar, nämligen Jämtlands fältjägarregemente,

Västernorrlands regemente, Norrlands artilleriregemente, Sundsvalls

luftvärnskår, Norrlands trängkår, Svea ingenjörkårs kompani i Östersund,

garnisonssjukhuset i Sollefteå, Härnösands kustartilleridetachement samt

Jämtlands flygflottilj. Den sammanlagda tvättgodsmängden från ifrågavarande

enheter har beräknats uppgå till omkring 700 000 kilogram under

ett normalår enligt 1942 års försvarsorganisation.

Med avseende å frågan om valet av plats för en för denna del av landet

avsedd centralanstalt har reparationstjänstutredningen framhållit, att i samband

med en av arméns sakkunniga för tvättfrågor på sin tid verkställd

utredning rörande uppförande av en central tvättanstalt i mellersta Norrland

dåvarande chefen för II. arméfördelningen av militära skäl motsatt

sig anstaltens förläggande till Östersund.

Valet av förläggningsplats för ifrågavarande anstalt har synts utredningen

böra stå mellan Bräcke och Långsele stationssamhällen. I den av arméns

tvättsakkunniga verkställda utredningen hade den förra orten förordats såsom

förläggningsplats.

Militärbefälhavaren för II. militärområdet hade på utredningens förfrågan

meddelat, att — även örn Bräcke och Långsele under fredsförhållanden

kunde anses ur militär synpunkt i stort sett likvärdiga såsom förläggningsplatser

— Bräcke likväl ägde ett bestämt företräde framför Långsele med

hänsyn till etappgrupperingen. Därest endast militära skäl finge fälla utslaget,

borde platsvakt fördenskull utfalla till förmån för Bräcke. De militära

nackdelarna beträffande Långsele-alternativet vöre dock icke så stora,

att militärbefälhavaren ville motsätta sig anstaltens förläggande lill sistnämnda

plats.

En jämförelse i övrigt mellan nämnda båda orter utfölle sålunda:

Erforderligt tomtutrymme för den blivande anstalten ställdes av vederbörande

kommun kostnadsfritt till kronans förfogande, i Bräcke omedelbart

invid järnvägen och i Långsele på ett avstånd av 300 meter från

järnvägen.

I Bräcke hade vattenledningsvattnct en hårdhetsgrad av 5,5 tyska hård
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 112.

7

hetsgrader. Vattnet tillhandahölles till ett pris av 7 öre per kubikmeter.

I Långsele uppginge vattenledningsvatlnets hårdhetsgrad till 2,0 tyska grader.

Vattnet betingade här ett pris av 15 öre per kubikmeter. Vatten kunde

emellertid erhållas även ur den närbelägna Faxälven, varvid erfordrades

uppförande av ett särskilt pump- och reningsverk. Älvvattnet hade en

hårdhetsgrad av allenast 0,8 tyska grader.

I dyrortshänseende hänfördes Bräcke stationssamhälle till D-ort och Långsele

stationssamhälle till E-ort. För en anläggning av här ifrågavarande

storleksordning medförde densammas förläggande till Bräcke en minskning

i avlöningskostnaderna i jämförelse med Långsele-alternativet å omkring

7 000 kronor per år.

För ett bedömande av förläggningsfrågan ur transportsynpunkt hade

utretts, att de militära godstransporterna vad Bräcke-alternativet beträffade

uppginge till omkring 189 000 tonkilometer vid järnvägstransport och till omkring

190 000 tonkilometer vid biltransport, under det att motsvarande siffror

för Långsele-alternativet utgjorde omkring 199 000 respektive 159 000

tonkilometer. Dessa differenser vore emellertid icke av den storleksordning,

att desamma i och för sig inverkade på förläggningsfrågan.

Den militära tvättgodsmängden vid ifrågavarande anläggning beräknades,

såsom nämnts, under normala fredsförhållanden komma att utgöra omkring

700 000 kilogram per år. I utredningens den 16 oktober 1942 avgivna

principbetänkande hade påvisats, att för ernående av ett gynnsamt driftsresultat

erfordrades en årlig tvättgodskvantitet icke understigande 1 miljon

kilogram. Vad Bräcke-alternativet anginge hade Jämtlands läns landsting

avböjt ett samarbete med kronan, under det att \ ästernorrlands läns landsting

och styrelsen för Österåsens sanatorium förklarat sig villiga till ett samgående

i händelse av anstaltens förläggande till Långsele. Härvid skulle den

arliga tvättgodsmängden ökas med omkring 700 000 kilogram eller således

till sammanlagt omkring 1,4 miljoner kilogram. Den härav betingade driftkostnadsminskningen

kunde uppskattas till 2,5 öre per kilogram tvättgods

eller för 700 000 kilogram tvättgods lill 17 500 kronor per år enligt 1939 års

prisnivå, vilken summa evalverad till nuvarande prisläge motsvarade omkring

25 000 kronor. Örn för jämförelse ur driftsekonomisk synpunkt mellan

Bräcke- och Långsele-alternativen sistnämnda summa reducerades med

7 000 kronor, motsvarande å Bräcke-anläggningen belöpande besparing i

avlöningskostnaderna på grund av dyrortsgrupperingen, kunde således den

årliga driftkostnadsminskningen vid anstaltens förläggande till Långsele

för det militära tvättgodset för närvarande uppskattas till sammanlagt

18 000 kronor. 1 samband härmed linge dock framhållas, att det behövliga

investeringskapitalet ökades med omkring 400 000 kronor enligt nuvarande

prisnivå. Förräntning och amortering av detta kapital inginge i den angivna

driftskalkylen.

Sammanfattningsvis kunde således konstateras, att lill förmån för Långsele-allernativet

talade en något gynnsammare driftsekonomi. Häremot

borde emellertid vägas den vid detta alternativ uppkommande ökningen i

investeringskapitalet.

Emellertid finge Bräcke ur militära synpunkter anses äga företräde framför

Långsele. Visserligen avsåges de centrala anläggningarna för fredsbehovet,

men militärbefälhavarens framhållande av etappgrupperingssynpunklcn

sy nies i delta fall böra tillmätas särskild betydelse vid det förhållandet,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

att i denna del av landet några privata tvättinrättningar av betvdenhet icke

stöde till förfogande.

Till förman för Bräcke-alternativet talade vidare den i jämförelse med

bostadsförhållandena i Långsele mera rikliga tillgången på personalbostäder

i följd av en av statens järnvägar vidtagen personalöverflyttning från Bräcke

till Ange.

Reparationstjänstutredningen har sammanfattningsvis uttalat, att ur de

synpunkter utredningen haft att företräda Bräcke-alternativet finge anses

äga något företräde framför Langsele-alternativet. Utredningen har fördenskull

förordat, att den för mellersta Norrland avsedda centrala tvätt- och

reparationsans tal ten förlägges till Bräcke. För den händelse emellertid Långsele-alternativet

ur allmänna synpunkter ansåges böra väljas, har utredningen

framlagt kostnadsberäkningar jämväl för en till sistnämnda ort förlagd

centralanstalt.

Central tvätt- oell reparationsanstalt för södra Götaland.

Den för södra delen av landet avsedda centrala anstalten skulle betjäna

följande förband, nämligen Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska

infanteriregementet, Kronobergs regemente, Hallands regemente, Skånska

kavalleriregementet, Skånska pansarregementet, Wendes artilleriregemente,

Skånska luftvärnskåren, Signalregementets kompani i Kristianstad,

Skånska trängkåren, Krigsflygskolan, Skånska flygflottiljen och Hallands

flygflottilj. Den sammanlagda tvättgodsmängden från ifrågavarande enheter

har beräknats uppgå till omkring 1,2 miljoner kilogram för år räknat.

Inom ifrågavarande del av landet lämpade sig Hässleholm såväl geografiskt

som i fråga örn förbindelseleder väl såsom förläggningsplats. Staden

hade också på sin tid av sakkunniga för arméns tvättfrågor förordats såsom

plats för en central tvättanstalt. En ytterligare förskjutning till Hässleholms

favör innebure den numera beslutade förläggningen till staden av Skånska

pansarregementet.

Enligt utredningens uppfattning skulle en sydligare förläggning än Hässleholm

innebära ett alltför utsatt läge. En nordligare förläggning -—- till

Markaryd, Älmhult eller Alvesta — skulle å andra sidan medföra avsevärt

ökade transportkostnader och försämrade kommunikationer. Militärbefälhavaren

för I. militärområdet hade förklarat sig kunna godtaga Hässleholm

såsom förläggningsplats.

Hässleholms stad hade utfäst sig att kostnadsfritt ställa tomt örn cirka

10 000 m2 till kronans förfogande. Tomten vore belägen intill arméns havremagasin,

till vilket stickspår funnes framdraget. Vattenledningsvattnet hade

en hårdhetsgrad av 7,6 tyska hårdhetsgrader och tillhandahölles till ett pris

av 18 öre pr m3. Staden vore i dyrortshänseende hänförd till C-ort. Anläggningens

militära godskapacitet — 1,2 miljoner kilogram per år — gjorde

frågan örn samarbete med landsting utan nämnvärd betydelse, och Kristianstads

läns landsting hade, såsom nämnts, förklarat sig berett till samarbete

endast under vissa särskilda förutsättningar.

Utredningen har fördenskull förordat, att en central tvätt- och reparationsanstalt

för södra Götaland förlägges till Hässleholm.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 112.

9

Utredningen har emellertid i detta sammanhang erinrat, att utredningen

på uppdrag av chefen för försvarsdepartementet undersökt förutsättningarna

för övertagandet av den i socialdepartementets regi drivna tvättanstalten

vid förutvarande tvångsarbetsanstalten i Landskrona. I skrivelse till departementschefen

den 21 december 1943 hade utredningen påvisat möjligheterna

att provisoriskt utnyttja denna anläggning såsom central tvätt- och reparationsanstalt

för vissa av de till södra Sverige förlagda militära enheterna

och därvid framhållit, att, därest ett övertagande för försvarets räkning ansåges

böra ske, anstalten liksom övriga centrala anstalter borde underställas

försvarets fabriksstyrelse. Såsom utredningen i nyssnämnda skrivelse påpekat,

borde en provisorisk lösning av frågan örn underhållstjänstens ordnande

vid denna del av försvarsmakten icke i princip rubba det planerade

byggnadsprogrammet med avseende å återstående centrala tvätt- och reparationsanstalter.

Utredningen har ansett det böra ankomma på fabriksstyrelsen att vid

gynnsammare byggnadskonjunkturer till Kungl. Maj:t inkomma med framställning

om den lämpliga tidpunkten för uppförande av Hässleholms-anläggningen.

De mindre ändrings- och inredningsarbeten, som erfordras för

att provisoriskt taga Landskrona-anstalten i bruk i befintligt skick, ha av

utredningen beräknats till 35 000 kronor.

Central tvätt- och reparationsanstalt för västra Götaland.

Den för västra Götaland avsedda centralanstalten skulle betjäna följande

förband, nämligen Älvsborgs regemente, Bohusläns regemente, Livregementets

husarer, Skaraborgs pansarregemente, Göta artilleriregemente, Karlsborgs

luftvärnsregemente. Göteborgs luftvärnskår, Signalregementets kompani

i Skövde, Göta trängkår, Andra tygkompaniet, Andra intendenturkompaniet,

garnisonssjukhusen i Karlsborg och Skövde, Göteborgs örlogsdepå,

Älvsborgs kustartilleriregemente, Västgöta flygflottilj, Skaraborgs flygflottilj

samt Göta flygflottilj. Den sammanlagda tvättgodsmängden från ifrågavarande

enheter har uppskattats till omkring 1,35 miljoner kilogram per

normalår enligt 1942 års försvarsordning.

De orter, som inom denna del av landet kunde komma i fråga såsom

förläggningsplatser, vore Herrljunga, Falköping och Skövde. Av dessa platser

syntes Herrljunga geografiskt och förbindelsemässigt vara bäst beläget. Militärbefälhavaren

för lil. militärområdet hade i yttrande till reparationstjänstutredningen,

utan angivande av skälen härför, ansett sig icke kunna ur militära

synpunkter godtaga Herrljunga såsom förläggningsplats. Militärbefälhavaren

hade vidare anvisat möjligheten av att förlägga anstalten invid

Skövde.

Ur transportsynpunkt beräknades godstransporterna per år motsvara vid

järnvägstransporter till Herrl junga, Falköping och Skövde respektive 253 000,

270 000 och 283 000 tonkilomeler samt vid landsvägstransporter respektive

295 000, 291 000 oell 300 000 tonkilometer.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposilion nr 112.

I dyrortshänseende vöre Herrljunga hänfört till A-ort, under det att Falköping

och Skövde tillhörde D-ort. Ur driftsekonomisk synpunkt innebure

denna skillnad i dyrorter för närvarande en årlig kostnadsbesparing å avlöningskontot

av omkring 40 000 kronor till Herrljungas favör.

Falköping och Skövde städer hade erbjudit sig att kostnadsfritt ställa

tomt till förfogande för den centrala anstalten. Vid anstaltens förläggande

till Herrljunga skulle staten däremot få gälda ett belopp av 15 000 kronor

i tomtkostnad, varemot återstående kostnad för markförvärvet, 10 000 kronor,

skulle bestridas av Herrljunga Elektriska Aktiebolag.

Vattnet hade i Skövde en hårdhetsgrad av 6—7 tyska hårdhetsgrader

och betingade ett pris av 25 öre per kubikmeter. I Falköping vore vattnets

hårdhetsgrad 12 grader och vattenpriset 20 öre per kubikmeter. I Herrljunga

kunde vatten erhållas ur Nossan. Hårdhetsgraden utgjorde här 1,8.

Ett samarbete med landsting vore med hänsyn till den militära godskapacitelen

vid ifrågavarande anstalt icke erforderligt eller ur statens synpunkt

ens tillrådligt. Herrljunga samhälle syntes nämligen knappast förfoga över

arbetskraft och bostäder i den utsträckning, som en samarbetsanläggning i

förevarande fall skulle kräva. Utredningen hade såsom tidigare nämnts

delgivit Älvsborgs läns landsting denna sin uppfattning.1

Sammanfattningsvis funne utredningen, att Herrljunga — särskilt med

hänsyn till dvrortsförhållandena men även till att vattenfrågan vid detta

alternativ kunde lösas på ett för kronan fördelaktigt sätt — borde givas

ett bestämt företräde framför övriga ifrågakommande förläggningsplatser.

Vad de militära synpunkterna anginge, kunde utredningen för sin del icke

anse, att militärbefälhavarens åsikt härvidlag borde tillmätas avgörande

betydelse. Samma militära skäl, som befunnits tala mot ett förläggande till

Östersund av en central anstalt för mellersta Norrland, syntes göra sig

gällande även beträffande Skövde.

Utredningen har således förordat, att en central tvätt- och reparationsanstalt

för västra Götaland förlägges till Herrljunga.

Central tvätt- och reparationsanstalt för östra Götaland.

För de i Linköping, Malmen, Norrköping, Örebro, Jönköping, Eksjö och

Nora förlagda förbanden och anstalterna eller Livregementets grenadjärer,

Livgrenadjärregementet, Jönköpings-Kalmar regemente, Smålands artilleriregemente,

Östgöta luftvärnsregementc, Göta ingenjörkår, Svea trängkår,

Göta trängkårs kompani i Nora, garnisonssjukhusen i Linköping och Eksjö,

Östgöta flygflottilj samt Bråvalla flygflottilj har den sammanlagda tvättgodsmängden

beräknats till omkring 1 miljon kilogram per normalår enligt

1942 års försvarsordning.

Reparationstjänstutredningen hade för ifrågavarande grupp av militära

enheter undersökt olika förläggningsmöjligheter, bland andra Hallsberg,

Mjölby och Tranås, och därvid kommit till den uppfattningen, att ett förläggande

av en för dessa enheter gemensam tvätt- och reparationsanstalt

till Mjölby ur olika synpunkter skulle vara den för kronan fördelaktigaste.

1 Landstingets förvaltningsutskott har sedermera meddelat reparationstjänstutredningen, att

utskottet efter ytterligare överväganden funnit samarbetsfrågan böra för landstingets del förfalla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 112.

11

Militärbefälhavaren för IV. militärområdet hade förklarat sig icke ha något

att erinra mot detta platsval.

Mjölby stad hade förbundit sig att leverera erforderlig kvantitet renat

vatten ur Svartån med en hårdhetsgrad av 3 tyska grader till ett pris av 8

öre per kubikmeter, vilket pris understege självkostnaden.

Utredningen hade med statens järnvägar träffat preliminär överenskommelse

om upplåtelse till försvarsväsendet av ett för ändamålet lämpat område

örn cirka 5 400 kvadratmeter å järnvägarna tillhörig mark mot en

årlig arrendeavgift av 600 kronor under en första upplåtelseperiod av 10 år.

Utredningen har i anslutning till det anförda förordat, att den för ifrågavarande

del av försvarsväsendet avsedda centralanstalten förlägges till

Mjölby.

Bibehållande av nuvarande ordning för underhållstjänsten vid vissa förband

ur armén oell flygvapnet.

Såsom i det föregående antytts, skulle även efter en centralisering av underhållstjänsten

vissa truppförband komma att befinna sig på betydande

avstånd från närmaste centrala anstalt. Detta skulle bli förhållandet beträffande

Värmlands regemente, Bergslagens artilleriregemente, Västerbottens

regemente, Norrlands dragonregemente, Dalregementet, Hälsinge regemente

och Hälsinge flygflottilj.

Reparationstjänstutredningen har framhållit, att de härmed förknippade

nackdelarna emellertid icke gjorde sig i lika hög grad gällande beträffande

samtliga grenar av underhållstjänsten. Den största olägenheten

framträdde med avseende å vattentvätten och reparationerna av vattentvättgodset.

I fråga örn kemisk tvätt och skoreparationer spelade däremot avståndet

från närmaste central anstalt mindre roll.

Med hänsyn till angivna förhållanden har utredningen förordat, att de

nuvarande tvättinrättningarna och verkstäderna för reparation av tvättgodset

tills vidare skulle bibehållas vid Värmlands regemente, Västerbottens

regemente, Dalregementet och Hälsinge regemente ävensom att Bergslagens

artilleriregemente, Norrlands dragonregemente och Hälsinge flygflottilj för

utförande av vattentvätt skulle hänvisas till respektive Värmlands regemente,

Västerbottens regemente och Hälsinge regemente.

Utredningen har härvid förutsatt, att ifrågavarande anstalter skulle underställas

försvarets fabriksstyrelse.

I fråga örn kemisk tvätt och skoreparationer lia förbanden i Umeå ansetts

böra repliera på den centrala anstalten i Bräcke eller, eventuellt, pa

anläggningen i Boden, Dalregementet och Hälsinge regemente på Stockholnis-anläggningen

samt Hälsinge flygflottilj på Bräcke- eller, eventuellt,

Stockholms-anläggningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Underliållstjäiistens ordnande för de i och invid Karlskrona

förlagda förbanden.

I fråga om marinens nuvarande tvätt- och reparationsanstalter i Karlskrona

har reparationstjänstutredningen inhämtat yttrande av chefen för

marinen, vilken framhållit, att det ur militär synpunkt synts önskvärt och

ändamålsenligt, att ifrågavarande anstalter bibehölles. Med hänsyn härtill

ävensom till att den för södra Götaland avsedda centrala anstalten i Hässleholm

skulle erhålla ur driftsekonomisk synpunkt tillräckligt stor kapacitet

i och för sig samt att avståndet mellan Hässleholm och Karlskrona vore

relativt stort och järnvägsförbindelsen mindre god, har utredningen kommit

till den uppfattningen, att de nuvarande anläggningarna i Karlskrona

horde tills vidare bibehållas, åtminstone så länge verksamheten vid desamma

dreves i samband med marinens centrala beklädnadsverkstad. Vid en dylik

lösning borde enligt utredningens mening Kalmar och Blekinge flygflottiljer

i fråga om underhållstjänsten hänvisas lill anläggningarna i Karlskrona.

Utredningen har förutsatt, att anläggningarna i fråga skulle underställas

försvarets fabriksstyrelse.

Tvätt- och reparationsbehov vid de planerade centrala anläggningarna.

Utredningen har räknat med att de centrala tvätt- och reparationsanstalterna

dimensioneras efter det kommande fredsbehovet av tvätt och reparationer

med viss marginal för toppbelastningar.

Enligt vad i det föregående anförts har vattentviittbehovet per normalår

enligt 1942 års försvarsordning uppskattats vid anstalten i Bräcke till 0,7

miljoner kilogram, vid anstalten i Hässleholm till 1,2 miljoner kilogram, vid

anstalten i Herrljunga till 1,35 miljoner kilogram och vid anstalten i Mjölby

till 1 miljon kilogram. Motsvarande siffror för kemisk tvätt har utredningen

uppskattat till respektive 125 000, 170 000, 180 000 och 175 000 kilogram.

För skrädderireparationer skulle vid var och en av centralanstalterna i

Bräcke, Hässleholm, Herrljunga och Mjölby erfordras en arbetsgrupp för

reparation av kommisspersedlar samt en arbetsgrupp för reparation av linneoch

bomullspersedlar. Vidare skulle vid anstalten i Bräcke erfordras fyra

strumpstoppningsgrupper och vid envar av de övriga anstalterna fem sådana

grupper.

För skoreparationer skulle i var och en av nyssnämnda fyra anläggningar

erfordras en arbetsgrupp med en kapacitet av respektive 160, 210, 240 och

220 par skor per dag.

I detta sammanhang har utredningen erinrat, att genom utredningens försorg

sommaren 1942 igångsatts vissa slitningsprov med uniform m/39 för

utrönande av denna uniformstyps reparationsbehov. Dessa försök, vilka numera

avslutats, hade givit vid handen, att de vid de centrala anstalterna planerade

utrymmena för uniformsreparationer bomme att väl täcka behovet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

13

Personalbehov.

Det har svnts utredningen ur såväl tekniska som ekonomiska synpunkter

angeläget, att cheferna för de blivande anläggningarna erhålla sådan löneställning,

att kvalificerade krafter kunna påräknas. Likaså borde enligt utredningens

mening löneställningen för tvättföreståndarna avvägas så, att en

fullgod rekrytering av dessa befattningar säkerställdes.

Såsom chef för var och en av (inläggningarna i Hässleholm, Herrljunga

och Mjölby avses en ingenjör med god praktik som arbetsledare.

Vid envar av sistnämnda anstalter har följande administrations- och förmanspersonal

beräknats erforderlig:

1 tvättföreståndare 1 skomakeriförman

1 bitr. » (kvinnlig) 1 bitr. »

1 skrädderiförman 1 kontorsbiträde

1 bitr. » 1 skrivbiträde.

I fråga om personalens löneställning ha de i propositionen 1943: 179 angivna

principerna synts böra följas.

Vid var och en av förevarande anstalter har vidare följande antal arbetare

beräknats komma att sysselsättas:

Mani.

K vinni.

Summa

Eldare, reparatörer, chaufförer

........ 4

—

4

Vattentvätt ..................

2

33

35

Kemisk tvätt ................

........ i

1

2

Skrädderi ...................

........—

18

18

Skomakeri ..................

........ 20

2

. 22

Summa 27

54

81

Behovet av ingenjörs-, administrations- och förmanspersonal vid anstalten

i Bräcke har beräknats motsvara det för anläggningarna i Hässleholm, Herrljunga

och Mjölby angivna.

Arbetarantalet har här uppskattats sålunda:

Mani.

Kvinnl.

Summa

Eldare, reparatörer, chaufförer

........ 3

—

3

Vattentvätt ..................

........ 2

21

23

Kemisk tvätt ................

........ 1

—

1

Skrädderi ...................

.........

16

16

Skomakeri ..................

........ 15

2

17

Summa 21

39

60

För den händelse en samarbetsanstalt i Långsele skulle komma till utförande,

torde personalbehovet praktiskt taget motsvara det för anläggningarna

i Hässleholm, Mjölby och Herrljunga angivna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

3. Kostnadsberäkningar.

Byggnadskostnader.

Inom reparationstjänstutredningen ha verkställts beräkningar rörande

byggnadskostnaderna för de till uppförande förordade centralanstaltema i

Bräcke, Hässleholm, Herrljunga och Mjölby.

Beräkningarna ha gjorts under antagande av normala mark- och grundförhållanden

å respektive byggnadsplatser. Yttre ledningar och vägförbindelser

lia förutsatts bekostade intill tomtgränsen. Kostnader för markförvärv

ingå ej i kalkylerna med undantag för Herrljunga-anläggningen.

Byggnadsstommen för huvudbyggnaden vid var och en av ifrågavarande

anläggningar skulle bestå av ett betongskelett med ytterväggar av H/2-stenstegel

(för Bräcke-anläggningen 2-stenstegel) och innerväggar av 10 cm

tegelplattor. Utvändigt skulle teglet fogstrykas och invändigt samtliga tegelytor

slätputsas samt kalkfärgas. Yttertaket skulle utgöras av siporexbalkar

med taklister av betong. För taktäckningen skulle användas klistrad underhållsfri

papp.

Panncentralen med tillhörande utrymmen skulle anordnas antingen helt

fristående eller, där förhållandena det medgåve, intill tvättbyggnaden. Ytterväggarna

skulle bestå av 1-stenstegel.

I tvättavdelningen skulle gjutas högcisterner av betong.

Golven skulle i bottenvåningen utföras av klinker i vindfång, sortering,

kemiska tvättavdelningen samt vattentvättavdelningens våta avdelning och i

övrigt av ek eller hök. I källarvåningen skulle ekgolv inläggas i .skomakeri,

lagningsrum och matrum. I omklädnadsrummen skulle inläggas massagolv.

I övrigt skulle stålslipade cementgolv komma till användning.

Invändiga trappor skulle utföras med steg av cementmosaik. Utvändiga

trappsteg .och lastkajer skulle beläggas med hårdbränd klinker.

I förrådsrummen skulle ingå hyllinredning. I övrigt hade lös inredning

ej inkalkylerats i byggnadskostnaderna utom i omklädnadsrummen.

Kostnaderna för uppförande av var och en av de i Hässleholm, Mjölby

och Herrljunga planerade centralanstalterna ha beräknats sålunda:

Byggnad med fast inredning .......................... kronor 447 000

Värme-, äng-, sanitets- och ventilationsanordningar ...... » 221 000

Elektrisk installation, inkl. transformator............... » 78 000

Utvändiga arbeten (planering, stängsel, rörgravar) ........ » 25 000

Lös inredning (matsalsmöbler, kontorsmaskiner) ........ » 6 000

Administrations- och oförutsedda utgifter (6 %) ........ » 47 000

Summa kronor 824 000

För den i Herrljunga planerade anstalten skulle därjämte tillkomma kostnaderna

för pumpverk och vattenledning från Nossan, sammanlagt beräknade

till 35 000 kronor. Genom anläggande av pumpverk skulle vattenkostnaderna

nedbringas till ett minimum. Vidare skulle för ifrågavarande anstalt

tillkomma en tomtkostnad av 15 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

15

Den i Bräcke planerade anstalten Ilar kostnadsberäknats sålunda:

Byggnad nied fast inredning .......................... kronor 340 000

Värme-, äng-, sanitets- och ventilationsanordningar ...... » 169 000

Elektrisk installation, inkl. transformator .............. » 60 000

Utvändiga arbeten (planering, stängsel, rörgravar) ........ » 25 000

Lös inredning (matsalsmöbler, kontorsmaskiner) ........ » 5 500

Administration och oförutsedda utgifter (6 %).... »_35 500

Summa kronor 635 000

I ovanstående beräkningar ingå ej kostnader för framdragande av stickspår.

Dessa kostnader beräknas dock bli relativt obetydliga, enär utredningen

vid valet av tomtplatser eftersträvat bekväm anslutning till järnvägsnätet.

De sammanlagda byggnadskostnaderna för ifrågavarande fyra centrala

anstalter skulle således utgöra:

Centrala anstalter i Hässleholm, Mjölby och Herrljunga .. kronor 2 472 000

Pumpverk och tomt i Herrljunga .................... » 50 000

Central anstalt i Bräcke............................. » 635 000

Summa kronor 3 157 000

Den totala byggnadskostnaden, 3 157 000 kronor, överstiger med 157 000

kronor av utredningen i ett tidigare sammanhang framlagda preliminära

kostnadsberäkningar. Merkostnaden sammanhänger dels med tillkomsten

av pumpverk och tomtkostnad vid Herrljunga-anläggningen, dels ock därmed,

att det i enlighet med påpekande av försvarets fabriksstyrelse ur övervakningssynpunkt

befunnits önskvärt att vid var och en av anläggningarna

anordna särskild bostadslägenhet för maskinist. Kostnaden för varje bostadslägenhet

har beräknats till 25 000 kronor.

För en till Långsele förlagd samarbetsanstalt ha anläggningskostnaderna

beräknats sålunda:

Byggnad med fast inredning .......................... kronor 513 000

Värme-, äng-, sanitets- och ventilationsanordningar ...... » 225 000

Pumpverk och vattenledning från Faxälven ............ » 35 000

Elektrisk installation, inkl. transformator............... » 78 000

Utvändiga arbeten (planering, stängsel, rörgravar) ...... » 25 000

Lös inredning (matsalsmöbler, kontorsmaskiner) ........ » 6 000

Administrations- och oförutsedda utgifter (6 %) ........ »_53 000

Summa kronor 935 000

I jämförelse med Bräcke-anläggningen innebär förevarande byggnadskostnadskalkyl

en merutgift av 300 000 kronor, motsvarande en ökning av byggnadskostnaderna

med 47 %>. Att märka är emellertid, att anstaltens årliga

tvättgodskapacitet genom samarbetet med landstinget skulle öka« från i runt

tal 700 000 kilogram till 1,4 miljoner kilogram eller således fördubblas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Maskinanskaffiiingskostnader.

Reparationstjänstutredningen har förutsatt, att i gott skick varande maskiner

vid truppförbandens nuvarande verkstäder kunna disponeras av de

blivande anstalterna.

Utredningen har inhämtat kompletterande uppgifter beträffande gällande

maskinpriser m. m., av vilka framgått, att sammanlagda kostnaderna för

anskaffande av maskiner och inventarier skulle i nuvarande läge med omkring

10% överstiga den summa av 1,1 miljoner kronor, med vilken utredningen

i sina tidigare kalkyler räknat. Det har emellertid, framhåller utredningen,

icke varit möjligt att erhålla bindande offerter från vederbörande

maskinleverantörer. Då utredningen knappast funnit skäl antaga, att nuvarande

prisnivå skulle bli bestående intill tidpunkten för de planerade anläggningarnas

uppförande, har för maskin- och inventarieanskaffning icke synts

behöva beräknas högre belopp än 1,1 miljoner kronor enligt följande fördelning:
-

Hässleholm.................................... 295 000

Mjölby........................................ 295 000

Herrljunga .................................... 295 000

Bräcke........................................ 215 000

Summa kr. 1 100 000

Vid Långsele-alternativet skulle tillkomma en ytterligare maskinanskaffningskostnad

av 100 000 kronor.

4. Yttrande av överbefälhavaren.

överbefälhavaren har i sitt utlåtande över utredningsmännens förslag

framhållit, att, då behovet av tvätt- och reparationstjänst under krig mångdubblades,

det vore ett önskemål, att de anstalter, som nu avsåges komma

till utförande för avsevärda kostnader, planerades så, att de även kunde

komma till användning i krig. Härför krävdes, att anstalterna erhölle en

sådan förläggning och lokal placering, att de tillförsäkrades en i möjligaste

mån störningsfri verksamhet.

Ur dessa synpunkter syntes en förläggning av en reparationsanstalt till

Hässleholm vara mindre lämplig. Hässleholm hade ett relativt utsatt läge

och utgjorde därjämte en stor järnvägsknut. En förläggning längre norrut

förslagsvis till Älmhult eller Växjö vore att föredraga. Med hänsyn till att

i Växjö funnes en stor privat tvättinrättning, borde åtminstone på denna

ort icke föreligga några tekniska svårigheter för placering av en motsvarande

militär anstalt. Utredningen föresloge, att en vid tvångsarbetsanstalten

i Landskrona befintlig anläggning tills vidare skulle fullgöra Hässleholms-anstaltens

blivande uppgifter. En ytterligare omprövning av förlägg
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112. 17

ningsfrågan för den södra anstalten borde därför utan olägenhet kunna

komma till stånd.

I fråga om utredningens förslag till förläggningsplatser för övriga tre anstalter

funnes intet vara att erinra.

Vad slutligen beträffade den lokala placeringen av de blivande anstalterna

måste det önskemålet uppställas, att sådana områden undvekes, som läge i

omedelbar närhet av större järnvägsstationer eller liknande, begärliga bombmål.

Såvitt framginge av till utredningen fogade kartor hade denna synpunkt

icke vunnit tillbörligt beaktande.

Departementschefen.

Såsom framgår av propositionen 1943: 179 ha de undersökningar, som

verkställts av 1942 års militära reparationstjänstutredning, bestyrkt, att en

övergång från den nuvarande, i hantverksmässiga former bedrivna verksamheten

för tvätt och reparation av beklädnadsartiklar vid försvaret till industriell

drift i större skala skulle vara ägnad att medföra påtagliga fördelar i

tekniskt och ekonomiskt hänseende. Utredningen har med stöd av industrimässiga

kalkyler funnit, att en koncentrering av denna underhållstjänst till

en verkstadsorganisation av viss angiven storleksordning skulle kunna medföra

en besparing av omkring 5 miljoner kronor per år enligt nuvarande

pris- och löneläge. För egen del yttrade jag vid anmälan av nämnda proposition,

att — oavsett om de av utredningen framlagda kalkylerna på samtliga

punkter kunde anses fullt bärande eller ej — den gjorda undersökningen

dock syntes klart giva vid handen, att vid ett realiserande av centraliseringstanken

de med omläggningen förbundna investeringarna i form av

fasta anläggningar och rationell teknisk utrustning kunde göras i hög grad

rån tablå.

Den av 1943 års riksdag i anslutning härtill godkända planen för under - hållstjänstens centralisering innebär, att — utöver de av riksdagen beslutade

centrala tvätt- och reparationsanstalterna i Boden och Stockholm samt

på Gotland — för försvaret i övrigt böra avses fyra eller fem sådana

anstalter. Vid de fortsatta överväganden, som militära reparationstjänstutrcdningen

ägnat denna fråga, har utredningen stannat vid att förorda, att

antalet sålunda erforderliga anstalter bestämmes till fyra. Av dessa skulle

en avses för mellersta Norrland, en för västra Götaland, en för östra Götaland

och en för södra Götaland. Anstalterna skulle förläggas till respektive

Bräcke, Herrljunga, Mjölby och Hässleholm. Den för södra delen av landet

avsedda anstalten skulle emellertid icke omedelbart utföras. I stället skulle

den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten i Landskrona befintliga tvättinrättningen

övertagas av försvaret för att provisoriskt betjäna vissa av

de till denna del av landet förlagda truppförbanden. I övrigt skulle enligt

reparationstjänslutredningens förslag den nuvarande ordningen för underBihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 112. >

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

hållstjänsten tills vidare i vissa delar bibehållas vid ett antal från närmaste

centrala anstalt avsides belägna enheter ävensom i Karlskrona, varvid dock

ledningen av vederbörande verkstäder skulle underställas försvarets fabriksstyrelse.

Det sålunda av reparationstjänstutredningen framlagda förslaget till fortsatt

utbyggnad av den för en centraliserad underhållstjänst erforderliga

organisationen synes mig i princip kunna godtagas. Med avseende å nybyggnadsprogrammet

biträder jag sålunda förslaget, att antalet centrala

tvätt- och reparationsanstalter bestämmes till fyra utöver de redan beslutade

anläggningarna i Boden och Stockholm samt på Gotland eller att således

för huvuddelen av den militära underhållstjänsten avses tillhopa sju centrala

anstalter. Såsom nämnts förutsätter en dylik organisation, att underhållstjänsten

i vissa delar tills vidare bibehålies i nuvarande former vid ett

mindre antal militära enheter ur armén och flygvapnet liksom även i Karlskrona.

Vad den för södra delen av landet avsedda centralanstalten beträffar,

synas mig övervägande skäl tala för att med uppförandet av denna

anstalt far tills vidare ansta, enär den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten

i Landskrona befintliga tvättinrättningen synes kunna för en relativt

obetydlig ändringskostnad provisoriskt användas för militärt ändamål.

Särskilda medel synas således icke nu böra äskas för uppförande av nyssnämnda

centralanstalt. Jag förutsätter emellertid, att frågan örn ett slutligt

genomförande av centraliseringsprogrammet för södra Götaland upptages

till bedömande, därest erfarenheterna skulle giva vid handen, att tvättinrättningen

i Landskrona icke lämpligen bör på längre sikt utnyttjas för

försvarets räkning. Det bör ankomma på försvarets fabriksstyrelse att i

sinom tid taga denna fråga under övervägande.

På sätt inledningsvis omnämnts, har 1943 års riksdag uttalat, att vid organisationens

fortsatta utbyggande borde övervägas de fördelar, som kunde

ernås genom att de centrala tvätt- och reparationsanstalterna avsåges för

såväl statligt som kommunalt bruk. De fördelar, som härvid åsyftats, torde

närmast hänföra sig till den vid ett samgående med civila institutioner

uppkommande ökningen av anstalternas driftskapacitet, varigenom kostnaderna

per kilogram tvättgods kunna nedbringas. Med utgångspunkt härifrån

har reparationstjänstutredningen yttrat, att i de fall, där de blivande

centralanstalterna redan med hänsyn till omfattningen av det dit hänvisade

militära tvättgodset komma att erhålla en för säkerställande av ett ekonomiskt

tillfredsställande driftsresultat i och för sig tillräcklig storleksordning

— vilket skulle bli fallet beträffande de planerade anläggningarna i Herrljunga,

Mjölby och Hässleholm — något egentligt intresse av ett samgående

med civila inrättningar knappast kunna anses föreligga ur försvarets synpunkt.

Örn ock detta enligt min mening icke i och för sig bör utgöra hinder

för ett dylikt samarbete, i den mån sådant skulle vara ägnat att ur

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kunell Majlis proposition nr 112.

19

andra synpunkter medföra påtagliga fördelar, torde denna fråga för närvarande

icke äga större aktualitet, såvitt angår de nyssnämnde tre anläggningarna,

enär de landsting, med vilka utredningen trätt i förbindelse för

utrönande av förutsättningarna för ett samarbete, i allmänhet icke varit inriktade

på ett samgående med kronan i nuvarande läge. Den omständigheten,

att samarbetstanken icke för närvarande synes kunna förverkligas

i någon större omfattning, bör emellertid såsom nämnts icke utesluta, att

frågan ånyo upptages, därest förhållandena giva anledning därtill. Det synes

böra ankomma på försvarets fabriksstyrelse att följa utvecklingen på

området och tillvarataga de möjligheter till samarbete, som kunna yppa sig

och kunna vara ägnade alt medföra fördelar. I anslutning härtill bör framhållas,

att det samarbete med Kristianstads läns landsting, för vilket landstingets

förvaltningsutskott under viss förutsättning uttalat sig, icke torde

kunna komma till stånd vid utnyttjande tills vidare, på säll av mig i det

föregående förordats, av den nuvarande tvättinrättningen i Landskrona.

Mot bakgrunden av vad i det föregående anförts synes det mig emellertid

angeläget, att de samarbetsmöjligheter tillvaratagas, vilka erbjuda sig vid

den av de planerade centralanstallerna, som icke i och för sig kommer att

erhålla tillräckligt stor kapacitet för ernående av ett fullgott driftsresultat,

nämligen den för mellersta Norrland avsedda anstalten. Såsom utredningen

påvisat, skulle ett samgående med Västernorrlands läns landsting medföra

en årlig driftskostnadsminskning för det militära tvättgodset vid nämnda

anstalt av omkring 18 000 kronor netto. Visserligen skulle uppförandet av en

samarbetsanstalt draga en merkostnad av omkring 400 000 kronor. Att

märka är emellertid, att förräntning och amortering av detta kapital inkalkylerats

i det självkostnadspris, som skulle debiteras landstinget för utförd

tvätt. Jag förordar fördenskull, att samarbete etableras mellan kronan och

Västernorrlands läns landsting i fråga örn utförande vid den blivande centralanstalten

av tvätt från landstingets sjukvårdsinrättningar. Även Österåsens

sanatorium torde härvid böra beredas möjlighet att utnyttja den centrala

anläggningen. En förutsättning för att samarbetet skall komma till

stånd är emellertid, att anstalten förlägges till Långsele. Någon befogad erinran

mot detta platsval synes mig icke vara att framställa, helst som militärbefälhavaren

för II. militärområdet förklarat sig icke vilja ur militära

synpunkter motsätta sig anstaltens förläggande till denna ort. Till förmån

för Långselealternativet talar även, att ett för tvättändamål mycket lämpligt

vatten kan erhållas ur Faxälven. Ur transportsynpunkt äger Långsele

vidare visst företräde framför Bräcke, i den mån transporterna komma att

utföras medelst automobiler. Jag förordar därför, att ifrågavarande anstalt

förlägges till Långsele. Såsom av handlingarna i ärendet framgår har Borgsjö

kommunalnämnd hemställt, att anstalten måtte förläggas till Ånge i

Västernorrlands län. Dä denna plats vid de undersökningar, som föregått

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

reparationstjänstutredningens förslag, icke ansetts böra komma i fråga, har

jag icke funnit mig böra tillstyrka denna framställning.

Vad platsvakt i fråga om de för västra och östra Götaland avsedda centralanstalterna

beträffar, synes anledning till erinran icke föreligga mot de

av utredningen anvisade förläggningsorterna Herrljunga och Mjölby. Däremot

synes, med beaktande av de av överbefälhavaren anförda synpunkterna,

frågan om den definitiva förläggningen av den för södra Götaland

avsedda anstalten böra ytterligare övervägas. Erforderligt rådrum härför

erbjudes vid bifall till det av mig förordade förslaget örn provisoriskt utnyttjande

för ändamålet av den förutnämnda tvättanstalten i Landskrona.

Med rådande förhållanden å bostadsmarknaden torde det vara att förutse,

att vissa svårigheter komma att föreligga att möta det stegrade bostadsbehovet

å samtliga de orter, vilka av utredningen ifrågasatts såsom förläggningsplatser

för de blivande centralanstalterna. Utredningen bar emellertid

anfört, att de kommunala myndigheterna å respektive orter erbjudit sig

att medverka till statlig låneförmedling för stimulerande av bostadsproduktionen.

Jag förutsätter, att från kommunernas sida åtgärder vidtagas, som

kunna bidraga till en tillfredsställande lösning av bostadsproblemet, och

utgår från att anstalterna icke komma till utförande, förrän det kan antagas,

att bostäder i tillräcklig omfattning finnas att tillgå på de olika platserna.

Bostäder genom statens försorg torde nämligen med i det följande angivet

undantag icke böra anordnas för personalen vid dessa anstalter. Skulle det

visa sig, att någon av de avsedda kommunerna icke har möjlighet att tillhandahålla

erforderligt antal bostäder, får frågan örn ändrad förläggning

av vederbörande anstalt upptagas efter förslag av fabriksstyrelsen.

Vad reparationstjänstutredningen anfört och föreslagit i fråga om bibehållande

av nuvarande ordning för underhållstjänsten vid vissa förband ur

armén och flygvapnet ävensom i Karlskrona samt örn sättet för underhållstjänstens

ordnande vid de nytillkomna förbanden Bergslagens artilleriregemente

ävensom Hälsinge, Kalmar och Blekinge flygflottiljer föranleder icke

någon erinran från min sida. Jag förutsätter sålunda, att de kvarvarande

separata anläggningarna för denna underhållstjänst komma att ställas under

fabriksstyrelsen, som därigenom får möjligheter att övervaka driften och

framlägga förslag till den ändrade organisation, som vunna erfarenheter

kunna motivera.

Gentemot utredningens beräkningar rörande personalbehovet vid de blivande

centralanstalterna har jag icke funnit anledning till huvudsakligare

erinran. Såsom utredningen förutsatt, böra i fråga örn personalens storlek

och löneställning de principer följas, vilka angivits i propositionen 1943:179

och av riksdagen godtagits.

De av utredningen framlagda kostnadskalkylerna synas mig kunna i

huvudsak godtagas. Visserligen överstiger den beräknade totala byggnads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

21

kostnaden något den summa, varmed utredningen preliminärt räknat. Såsom

nämnts sammanhänger merkostnaden dels med tillkomsten av ett särskilt

pumpverk samt med tomtförvärv för Herrljunga-anläggningen, dels

ock därmed, att vid var och en av de centrala anläggningarna ansetts böra

anordnas särskild maskinistbostad. Vad av överbefälhavaren yttrats rörande

den lokala placeringen av de blivande anstalterna synes böra i görligaste

mån beaktas och vid kostnadsberäkningarna hänsyn därför tagas till den

ytterligare kostnadsökning genom förlängning av stickspår m. m. som

kan prövas erforderlig.

Jag tillstyrker fördenskull, att för de centrala anläggningarna i Långsele,

Herrljunga och Mjölby avses ett belopp av sammanlagt (935 000+859 000

+ 824 000) = 2 618 000 kronor för uppförande av byggnader, men föreslår

med hänsyn till vad nyss anförts rörande merkostnader för förlängning av

stickspår m. m., att detta belopp uppåt avrundas till 2 650 000 kronor. Ett

belopp av 15 000 kronor synes böra beräknas för förvärv av tomtmark för anläggningen

i Herrljunga. Härvid förutsätter jag, att ytterligare markkostnader

icke skola behöva beräknas vid den ändrade förläggning lokalt

av anstalterna, som på grund av överbefälhavarens yttrande kan bedömas

vara lämplig. Skulle emellertid dylika kostnader icke kunna undvikas, utgår

jag från att det skall få ankomma på Kungl. Majit att medgiva kostnadernas

bestridande från de till fabriksstyrelsens förfogande stående medlen för

framtida täckande genom särskilt anslag under försvarets fabriksfond. Vidare

torde ett belopp av (315 000+295 000+295 000 =) 905 000 kronor böra

beräknas för anskaffning av maskiner och annan utrustning. Härtill

kommer ett belopp av 35 000 kronor, utgörande kostnad för erforderliga

ändringsarbeten inom tvättinrättningen vid förutvarande tvångsarbetsanstalten

i Landskrona.

I angivna kostnadssiffror för nybyggnader ingå kostnader för lös inredning

med 6 000 kronor vid var och en av de centrala anläggningarna. Medel

för detta ändamål böra icke ingå i det belopp, som äskas för byggnadernas

uppförande. Med beaktande härav förordar jag — med hänvisning till

i propositionen 1944:75 framlagt förslag rörande inrättande av försvarets fabriksfond

— att till uppförande av avsedda byggnader under försvarets fabriksfond

för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag av (2 650 000

—3X6 000 —) i avrundat tal 2 630 000 kronor. Under samina fond böra

vidare för samma budgetår anvisas dels ett investeringsanslag av 15 000 kronor

för markförvärv, dels ock ett investeringsanslag av (905 000+3X6 000

—) i avrundat tal 925 000 kronor för anskaffning av maskiner och annan

utrustning för avsedda anstalter.

De byggnader, i vilka tvättanstalten i Landskrona är inrymd, komma

— vid bifall till det i propositionen 1944:75 framlagda förslaget — icke alt

tillböra försvarets fabriksfond. 1 anslutning härtill anser jag mig icke böra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition nr 112.

förorda, att särskilt anslag under nämnda fond anvisas för täckande av

förutnämnda kostnad av 35 000 kronor, utan förutsätter, att denna kostnad

må bestridas från fabriksverkets driftkostnadsstat, vilket synes motiverat,

då fonden icke belastas med hyra för vare sig tvätlanslaltens lokaler eller

utrustning. Oavsett att tvättanstalten i Landskrona icke överförts till försvarets

fabriksfond bör försvarets fabriksstyrelse tillsvidare svara för förvaltningen

av anstalten.

Avlönings- och övriga driftkostnader för här avsedda anstalter böra bestridas

av försvarets fabriksstyrelse. Särskilda anslag behöva icke anvisas

för dessa ändamål.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att under Försvarets fabriksfond för budgetåret 1944/45

anvisa

dels till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 15 000 kronor;

dels till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 2 630 000 kronor;

dels ock till Anskaffning av maskiner och annan utrustning

för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 925 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordinar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Magnus Lagercrantz.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1944

44839

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. SU 1944:232 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 7944/45, i vad propositionen avser försvars s. 15 i texten
  2. Rskr. 1944:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om åtgärder beträffande statens tvångsarbetsanstalt i Landsk a1 i texten
  3. SU 1944:189 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om åtgärder beträffande statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och state s. 2 i texten
  4. Rskr. 1944:327 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordning en s. 3 i texten
  5. SU 1944:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av centrala tvättoch re par ationsanst alter för försvaret jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten