Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948149 in. m

1948-04-09 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:208, Angående vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948149 in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 208.

1

Nr 208.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

anslag till materielanskaffning för försvaret för

budgetåret 1948149 in. m.; given Stockholms slott

den 9 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Sammanfattning.

I propositionen framläggas slutliga anslagsberäkningar rörande försvarsgrenarnas

materielanskaffninganslag, slutande på 205 miljoner kronor, eller

20 miljoner kronor mer än som beräknats i statsverkspropositionen. I anslutning

till anslagsberäkningarna lämnas vissa uppgifter rörande reservationerna

under fjärde huvudtiteln. Slutligen hemställes om riksdagens medgivande att

överskrida vissa reservationsanslag vid inkallelse till beredskapsövning m. m.

]—748 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 208.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 208.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 9 april 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yotjgt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, frågor angående vissa

anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49 och anför

härvid — med förmälan tillika, att frågorna äro av den natur, att närmare

redogörelse för deras innebörd än som av det följande framgår icke bör

lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar få inhämtas

genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott — följande.

I årets statsverksproposition ha de större materielanskaffningsanslagen

under fjärde huvudtiteln i avvaktan på ställningstagande till 1945 års försvarskommittés

förslag angående försvarets organisation upptagits med allenast

beräknade belopp. Jag anhåller att nu få upptaga dessa anslagsfrågor

till slutlig behandling. Inledningsvis upptager jag till behandling vissa av

överbefälhavaren väckta beredskapsfrågor, varjämte jag anför vissa allmänna

synpunkter på anslagsberäkningarna.

[1.] Vissa beredskapsfrågor. I skrivelse den 15 mars 1948 har överbefälhavaren

— under hänvisning till vissa särskilda utredningar, som äro av den natur,

att de icke böra fogas till statsrådsprotokollet — upptagit frågan om förstärkning

av krigsberedskapen till behandling och därvid inledningsvis erinrat,

att överbefälhavaren i utlåtande över 1945 års försvarskommittés betänkande

i en översikt över den utrikespolitiska utvecklingen sedan våren 1947 framhållit

den ökade risken för en väpnad konflikt. Den senaste tidens händelser

hade alltmer bestyrkt denna uppfattning och vore av den art, att de påkallade

en översyn av krigsberedskapen. Sedan åtskillig tid hade undersökning

pågått inom högkvarteret rörande vårt försvars läge ur beredskapssynpunkt

och möjligheterna att förbättra detta. Denna undersökning, som

icke vore slutförd i alla delar, hade givit vid handen, att brister funnes,

som allvarligt minskade landets försvarsmöjligheter och dess förmåga att

uthärda en avspärrning. Preliminära beräkningar förelåge rörande vad som

krävdes för att påbörja avhjälpandet av de allvarligaste bristerna. Därför

erfordrades tillskott av penningmedel samt en avsevärd insats av arbetskraft,

materiel och industriell kapacitet. Delvis kunde bristerna fyllas endast

genom ökad import.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Överbefälhavaren liar framhållit, att det med hänsyn till behovens omfattning

och karaktär samt den i’ådande situationen i fråga om tillgång av medel,

valutor, arbetskraft, råvaror och maskiner komme att taga lång tid att genomföra

även de nödvändigaste förbättringarna. Detta förhållande, sett mot

bakgrunden av den utrikespolitiska utvecklingen, hade föranlett överbefälhavaren

att redan nu — innan utredningarna slutförts — framlägga en

orientering i stora drag om vissa brister i vår krigsberedskap och om de

åtgärder, varigenom dessa kunde avhjälpas eller minskas. Behovet av modernisering

eller utfyllande av brister vore i vissa avseenden så trängande, att

åtgärder borde vidtagas så snart ske kunde.

I fråga om den personella beredskapen har överbefälhavaren anfört,

att denna vid armén och kustartilleriet vore mycket låg, sedan huvuddelen

av de värnpliktiga tillhörande åldersklass 1946 under mars månad ryckt ut

efter fullgjord första tjänstgöring. Läget vore något gynnsammare vid flottan

och flygvapnet. Närmast syntes erforderligt, att efterutbildningsövningar

anordnades för sådana värnpliktiga, som skulle omskolas bland annat till

luftvärnstjänst. Inom högkvarteret planlades vidare beredskaps- och repetitionsövningar

för det fall att det skulle visa sig erforderligt att öka den

omedelbara krigsberedskapen.

Beträffande tillgången på materiel och ammunition har överbefälhavaren

anfört, att vissa brister förelåge med anledning av att redan utlagda beställningar

på grund av leveranssvårigheter icke kunnat fullgöras eller att anvisade

medel icke fått disponeras. Det vore angeläget att nämnda brister

täcktes. Därutöver uppställde sig också krav på en modernisering genom

anskaffning av ny, tidsenlig materiel. För ledningens utövande och för att

luftbevakningen skulle fungera med erforderlig snabbhet vore det vidare

nödvändigt, att tillräckliga sambandsmedel stode till förfogande.

Överbefälhavaren har erinrat om att han tidigare i olika sammanhang

starkt understrukit betydelsen av befästningar som stöd åt de svenska

stridskrafterna.

Tillgång på ett flertal användbara flygfält har vidare framhållits vara av

utslagsgivande betydelse. Det vore därför angeläget, att nu pågående arbeten,

som avsåge utvidgningar och förbättringar, påskyndades och att redan beslutade

sådana igångsattes.

I anslutning till det anförda har överbefälhavaren i särskilda vid skrivelsen

fogade bilagor framlagt förslag till åtgärder i angivna hänseenden.

Överbefälhavaren har anfört, att medel för de önskvärda anskaffningarna

och byggnadsarbetena i några fall redan funnes anvisade, varvid antingen

medlen stode till förvaltningsmyndigheternas förfogande eller dispositionsrätten

vore beroende av Kungl. Maj:ts prövning. I andra fall erfordrades

nya anslag. Överbefälhavaren komme att i samråd med försvarsgrensclieferna

anmoda vederbörande förvaltningsmyndigheter att framlägga av överbefälhavarens

yrkanden föranledda förslag. Det borde i detta sammanhang framhållas,

att nuvarande leveranstider ofta uppginge till flera år även för relativt

enkla produkter. Om anskaffningarna inom landet skulle kunna genomföras

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts -proposition nr 208.

på rimlig tid, vore det därför nödvändigt att i vissa avseenden ge försvaret

prioritet i fråga om den industriella kapaciteten — material, arbetskraft och

maskiner. På motsvarande sätt förliölle det sig med anläggningsarbeten.

Slutligen bär överbefälhavaren framhållit, att det utöver de åtgärder för

krigsberedskapens höjande, som berörts i överbefälhavarens skrivelse, vore

av vikt, att beredskapen inom andra delar av det totala försvaret förbättrades.

Överbefälhavaren ville därför framhålla betydelsen av att åtgärder av

administrativ och ekonomisk art vidtoges för att på motsvarande sätt höja

den ekonomiska beredskapen samt beredskapen inom civilförsvaret, samfärdseln

och kraftförsörjningen.

Såsom i överbefälhavarens skrivelse förutsatts ha sedermera från ett flertal

myndigheter inkommit förslag till åtgärder för beredskapens stärkande.

Förslag ha sålunda avgivits av chefen för försvarsstaben den 9 april 1948,

av försvarsväsendets radioanstalt den 22 mars, av försvarets sjukvårdsförvaltning

den 24 mars, av krigsmaterielverket den 18 mars och den 8 april,

av arméns fortitikationsförvaltning den 30 mars, av arméförvaltningen den

2 april och av marinförvaltningen den 25 mars. I avvaktan på resultatet

av vissa pågående undersökningar har flygförvaltningen under hand avgivit

vissa förslag i ämnet. Framställningarna avse i huvudsak anslag till anskaffning

av materiel samt till byggnadsarbeten och fortifikatoriska arbeten.

I en av framställningarna från krigsmaterielverket ha även berörts vissa

industriella prioritetsfrågor m. m.

Departementschefen.

Vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående vissa frågor

rörande försvarets organisation — i det följande benämnd försvarspropositionen

—- har jag närmare berört det militärpolitiska läget. Jag har därvid

bland annat framhållit, att den senaste tidens utveckling lett till eu

väsentlig försämring av den politiska atmosfären i världen och försvårat

samarbetet inom Förenta Nationerna. Förhoppningarna om en snabb och

avgörande vändning mot trygga och stabila förhållanden ha icke infriats,

och på många håll bedömas framtidsutsikterna med pessimism. Jag kar

emellertid icke bedömt situationen som om eu allmän konflikt vore förestående.

Starka faktorer av såväl positiv som negativ art verka alltjämt i

fredsfrämjande riktning.

Mot bakgrunden av det anförda är det naturligt att närmare överse

vår krigsberedskap på olika områden. På grundval av den preliminära översyn,

som verkställts inom högkvarteret, ha framlagts förslag om avsevärda

tilläggsanslag för materielanskaffning och byggnadsarbeten m. m., varjämte

utredning förebragts rörande den personella beredskapen.

Till frågan om ytterligare anslag för materielanskaffning m. in. torde jag

få återkomma under nästföljande punkt. I detta sammanhang upptager jag

till behandling frågan om den personella beredskapen. Av vad nyss anförts

framgår, att jag icke för närvarande anser behov föreligga av eu

omedelbar förstärkning av denna beredskap. Samma uppfattning har ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

talats av överbefälhavaren. Detta bör emellertid icke utesluta, att föreliggande

möjligheter att vid behov förstärka beredskapen närmare undersökas.

Det bör också tillses, att det vid varje tidpunkt är möjligt att utan dröjsmål

anpassa beredskapen efter det aktuella läget.

En förstärkning av den personella beredskapen kan genomföras på i huvudsak

tre sätt, genom anordnande av i 27 § 1 mom. värnpliktslagen föreskrivna

repetitionsövningar, genom inkallande av värnpliktiga till beredskapsövning

enligt 27 § 2 mom. samma lag samt genom inkallande av värnpliktiga

till rikets försvar eller säkerhet enligt 28 § värnpliktslagen.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6 s. 2) har jag med hänsyn

främst till det ansträngda arbetsmarknadsläget räknat med att repetitionsoch

efterutbildningsövningar av större omfattning icke skola anordnas under

nästa budgetår, och de anslagsäskanden, som i berörda proposition framlagts,

ha beräknats med denna utgångspunkt. Jag har emellertid förutsatt, att det,

därest förhållandena på arbetsmarknaden eller i övrigt skulle väsentligt

ändras, skall vara Kungl. Maj:t obetaget att föranstalta om dylika övningar,

även om på grund därav skulle erfordras förstärkningsanslag å tilläggsstat.

Om det skulle visa sig erforderligt att för att höja krigsberedskapen

anordna repetitionsövningar av större omfattning, eventuellt med utnyttjande

av flera åldersklasser, eller att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning, blir

den sålunda förutsatta anordningen icke tillfyllest. De merkostnader, som

härvid skulle uppkomma, bli avsevärda, och tillfälle att underställa riksdagen

frågan om deras bestridande kan måhända icke avvaktas. Det må

anmärkas, att kostnaderna för en beredskapsövning med en åldersklass värnpliktiga

kunna uppskattas till minst 8 miljoner kronor per månad. Därtill

kommer, att det vid ett skärpt beredskapsläge kan visa sig erforderligt att

vidtaga även andra kostnadskrävande åtgärder än värnpliktsinkallelser, såsom

återupprättande av fältdepåer, genom utflyttning av materiel m. m., rustning

av fartyg och ombasering av flygplan m. m. Då det icke torde böra

komma i fråga att sätta förskottsstaten i kraft annat än i samband med

inkallelser enligt 28 § värnpliktslagen, har jag efter samråd med chefen för

finansdepartementet ansett mig böra föreslå, att Kungl. Maj:t av riksdagen

utverkar bemyndigande att under vissa förutsättningar medgiva överskridande

av anslag, som maximerats av riksdagen.

Innan jag anger de gränser, inom vilka ett dylikt bemyndigande skulle

få utnyttjas, torde böra närmare angivas vilka merkostnader, som kunna

uppkomma vid en situation, som här antytts. Om värnpliktiga inkallas till

beredskapsövning, föranledes därav en ökad belastning å vissa ordinarie

anslag. Sålunda komma kostnaderna för de värnpliktigas avlöning och familjebidrag

samt för mathållning att stiga. Samtliga därav berörda anslag äro

av förslagsanslags natur och alltså icke maximerade av riksdagen. Detsamma

är numera förhållandet med det anslag, från vilket kostnaderna för tvätt

bestridas. Även ett flertal reservationsanslag komma emellertid att bli belastade

i ökad omfattning. Så är bland annat förhållandet med beklädnadsoch

inventarieanslagen, övningsanslagen — från vilka bl. a. drivmedelskostnader

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

i regel bestridas — samt anslag till underhåll av teknisk materiel. Genom

beredskapsåtgärderna kunna vidare uppkomma kostnader, som normalt icke

alls eller i ringa omfattning förekomma, såsom för förhyrning av fordon och

hästar, anskaffning av förläggnings- och förrådslokaler o. s. v. Då jag funnit

önskvärt att bemyndigandet att överskrida anslag begränsas till så få anslag

som möjligt, föreslår jag, att allenast övningsanslag och anslag till underhåll

av teknisk materiel skola få överskridas. Jag förutsätter härvid att kostnader

för förhyrning av hästar och fordon samt förläggnings- och förrådslokaler

m. m. skola få bestridas av övningsanslag. Slutliga äskanden beträffande här

berörda anslag ha framlagts i årets statsverksproposition. Beträffande intendenturanslagen

och andra av riksdagen maximerade anslag, som kunna påverkas

av de vidtagna beredskapsåtgärderna, torde uppkommande merkostnader

vid behov få täckas genom att förstärkningsanslag i efterhand anvisas

å tilläggsstat.

Såsom förutsättning för att anslag som här angivits skall få överskridas

bör gälla, att av beredskapsskäl värnpliktiga inkallas till repetitionsövning

av större omfattning eller beredskapsövning eller ock att av samma skäl

andra särskilda åtgärder, såsom återupprättande av fältdepåer samt rustning

av fartyg och ombasering av flygplan, måste vidtagas. Jag förutsätter, att

beslut om anslagsöverskridande anmäles för riksdagen så snart ske kan

och att i samband därmed tilläggsstatsanslag äskas av riksdagen för täckning

av uppkomna eller beräknade merkostnader.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att följande under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda

reservationsanslag, nämligen Armén: Övningar m. m., Armén:

Underhåll av tygmateriel m. ro., Marinen: Övningar m. m.,

Marinen: Underhåll av fartyg m. m., Flygvapnet: Övningar

m. m. samt Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.,

må under i det föregående angivna förutsättningar enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande överskridas under budgetåret 1948/49.

[2.] Allmänna synpunkter på materielanskaffningsanslagen.

De anslag för budgetåret 1948/49 till anskaffning av materiel, beträffande

vilka slutliga äskanden ännu icke framlagts för riksdagen, äro följande:

I statsverkspropositionen

beräknade

belopp

Kronor

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m........................... 35 000000

Marinen: Fartygsbyggnader.......................................... 20 000000

» : Anskaffning av artillerimateriel m. m................... 15 000 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m..................... 115 000000

Summa 185 000000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Äskanden om anslag för här avsedda ändamål ha av vederbörande förvaltningsmyndigheter

avgivits i deras ordinarie medelsäskanden för budgetåret

1948/49.

Sedermera ka, såsom av föregående punkt framgår, i anslutning till överbefälhavarens

skrivelse den 15 mars 1948 rörande vissa beredskapsfrågor inkommit

ett flertal framställningar om ytterligare medelsanvisningar.

De olika myndigheternas äskanden beträffande materielanskaffning och

därmed jämförliga åtgärder framgå av följande sammanställning, i vilken medtagits

äskanden avseende i det föregående angivna anslag samt därmed jämförliga

ändamål.

Ordinarie

Tilläggs-

Myndighet

äskanden

äskanden

kronor

kronor

Chefen för försvarsstaben —

1

2 218 000

2 218 000

Försvarsväsendets radioanstalt

2

3 875 000

3 875 000

Försvarets s j uk vårdsförvaltning

—

3 093 000

3 093 000

Krigsmaterielverket............

—

6 500 000

6 500 000

Arméförvaltningen..............

45 400 000

158 350 000 3

203 750 000 3

Marinförvaltningen ............

51 987 000

21 463 000

73 450 000

Flygförvaltningen..............

132 440 000

122 355 000 4

254 795 0004

Summa 229 827 000 317 854 000 547 681 000

TJtöver här angivna belopp ha i samband med utredningar rörande ifragasatt

förkortning av utbildningstiden för värnpliktiga hemställts om avsevärda

belopp för materielanskaffning m. m. i syfte att effektivisera utbildningen.

Departemen tschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag framlagts om anslag till

materielanskaffning, som avsevärt överstiga de belopp, som i årets statsverksproposition

beräknats för detta ändamål. Det må anmärkas, att utöver här

redovisade anslagsäskanden även äskats medel för anskaffning av materiel

m. m. för effektivisering av utbildningen.

Av de motiveringar, som åtföljt de olika förslagen, framgår att dessa, åtminstone

huvudsakligen, hänföra sig till ändamål, som äro av stor betydelse

för försvarets effektivitet. Då emellertid förslagen i åtskilliga hänseenden

tarva ytterligare överväganden, är jag icke nu beredd taga ställning till dem

i hela deras vidd. En viss återhållsamhet vid prövningen av föreliggande förslag

är motiverad även ur den synpunkten, att en intensiv forskningsverksamhet

f. n. pågår på olika områden och att resultaten härav i görligaste mån

böra utnyttjas vid materielanskaffningens inriktning.

Med frågan om ytterligare medelsanvisning för materielanskaffning sam
1

På grundval av ordinarie äskande ha i statsverkspropositionen slutligt äskats 90 000

2 På grundval av ordinarie äskande ha i statsverkspropositionen slutligt äskats 125 000

kronor.

a ]Tärav beräknas omkring 118 miljoner kronor belöpa på tid efter budgetåret 1948/49.

4 Härav beräknas omkring 99 miljoner kronor belöpa på tid efter budgetåret 1948/49.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

manhängei* nära ett annat spörsmål av väsentlig betydelse för frågans bedömande

i nuvarande läge, nämligen spörsmålet om de å fjärde huvudtitelns

materielanskaffningsanslag föreliggande mycket betydande reservationerna.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6 s. 3) framhöll jag, att

behållningarna å samtliga reservationsanslag under fjärde huvudtiteln vid utgången

av budgetåret 1946/47 uppgingo till sammanlagt 895 miljoner kronor.

Jag erinrade om att reservationerna i huvudsak föranletts av bristen på arbetskraft

och material med därav följande leveranssvårigheter samt efterverkningar

av verkstadskonflikten 1945. Även konstruktionssvårigheter hade i

vissa fall bidragit till reservationernas ökning. Jag erinrade vidare om att

föreliggande reservationer successivt granskas inom försvarsdepartementet,

varvid särskilt prövas, i vad mån reserverade medel fortfarande erfordras för

de med anslagen avsedda ändamålen.

Då det befunnits erforderligt att vinna en bättre överblick och en säkrare

kontroll över dispositionen av reservationerna under fjärde huvudtiteln, förordnade

Kungl. Maj:t den 28 november 1947, att medel under anslag till anskaffning

av materiel, vilka vid utgången av november 1947 icke voro slutligt

bundna genom redan utlagda beställningar, icke fingo disponeras utan medgivande

av Kungl. Maj:t eller, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av chefen

för försvarsdepartementet. Myndigheterna anmodades samtidigt att, i den

mån behov förelåge av fortsatt disposition av ännu icke bundna medel å anslagen,

till Kungl. Maj:t inkomma med plan rörande dispositionen av dylika

medel. I avvaktan på att dispositionsplaner avgivits ha nya materielbestäliningar

medgivits endast i den mån de ansetts vara av angelägen karaktär.

Från myndigheterna ha sedermera under mars och april månader 1948 in

kommit planer rörande disposition av medel, som ännu icke bundits genom beställningar.

Genom dessa planer har vunnits en mera samlad överblick över

hithörande spörsmål. Det framgår sålunda, att f. n. i runt tal 430 miljoner

kronor av behållningarna å fjärde huvudtitelns anslag till materielanskaffningar

in. m. ännu icke bundits genom beställningar. Större delen av dessa

odisponerade medel anses fortfarande erforderliga för att gällande anskaffningsprogram

skola kunna genomföras. Omkring 70 miljoner kronor beräknas

dock kunna inbesparas och överföras till budgetutjämningsfonden. Till

frågan om reglering av vissa behållningar å flygvapnets materielanskaffningsanslag

återkommer jag i det följande under punkt 6.

Vid bifall till föreliggande äskanden om nya anslag till materielanskaffning

skulle således (548 + 430—70=) 908 miljoner kronor stå till förfogande för

beställningar, som ännu icke utlagts. Det är tydligt, att en materielanskaffning

av denna omfattning inom begränsad tid icke f. n. ligger inom möjligheternas

gläns, om icke synnerligen allvarliga påfrestningar skola vållas samhällslivet i

övrigt. Även om tillverkning av materiel för försvaret skulle tillerkännas

oinskränkt prioritet framför tillverkning för andra ändamål, skulle säkerligen

rådande materialbrist i åtskilliga fall vålla betydande svårigheter att inom

rimlig tid genomföra anskaffningarna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Avsevärda delar av materielanskaffningarna ha avsetts skola genomföras

i form av import från utlandet. Den begränsade tillgången på utländska

valutor torde emellertid icke medgiva en import för försvarsändamål av den

storlek, som sålunda förutsatts. Om dessutom försvarsbeställningarna inom

landet, till förfång för exportintressena, tillerkändes prioritet, skulle importsvårigheterna

ytterligare accentueras.

Slutligen må framhållas, att materielbeställningar för försvaret av den omfattning,

som av myndigheterna ifrågasatts, skulle allvarligt'' äventyra de försök

till stabilisering av vårt ekonomiska läge, som under det senaste aret vidtagits

genom åtgärder på olika områden.

Med beaktande av vad här anförts har jag ansett mig kunna endast i begränsad

omfattning tillstyrka de äskanden om nya materielanskaffningsanslag,

som av myndigheterna framlagts. Jag förutsätter härvid, att tillgängliga behållningar

å redan anvisade anslag — med undantag av anslag till täckning

av beredskapsutgifter — skola få utnyttjas för den materielanskaffning, som befinnes

erforderlig och möjlig att genomföra, och det är min avsikt att föreslå

Kungl. Maj:t beslut av denna innebörd vid prövningen av föreliggande dispositionsplaner.

Vid prövningen av föreliggande behov av materielanskaffning kan det i

vissa fall visa sig, att materiel, för vars anskaffning medel redan anvisats,

med hänsyn till numera föreliggande förhållanden bör stå tillbaka för annan

materiel, som nu betraktas som särskilt angelägen. Det bör vara Kungl. Maj:t

obetaget att i dylika fall medgiva ändrad disposition av de redan anvisade

anslagsmedlen. Härvid avser jag dock icke någon ändring i 1945 års riksdags

beslut (propositionen nr 386; riksdagens skrivelse nr 594) beträffande fortsatt

disposition av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen anvisade medel.

Såsom förutsättning för ändrad disposition av redan anvisade medel bör som

regel gälla, att den äldre och den nyare materielen hänföra sig till samma

huvudgrupp av materiel (tygmateriel för armén, artillerimateriel m. in. för

marinen o. s. v.).

Med här angivna utgångspunkter har jag — såsom av det följande närmare

framgår — ansett mig kunna tillstyrka, att de stora materielanskaffningsanslagen

under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår bestämmas till följande

belopp:

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m...................... kronor 45 000 000

Marinen: Fartygsbyggnader ....................................... » 20 000 000

» : Anskaffning av artillerimateriel m. m............. » 15 000 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m................ » 125 000 000

Summa kronor 205 000 000

Av försvarets sjukvårdsförvaltning och krigsmaterielverket äskade anslag

ävensom ett av arméförvaltningen äskat anslag till anskaffning av veterinärmateriel

har jag ansett mig icke kunna tillstyrka. Till frågan om anvisande

av ytterligare medel i anledning av framställningarna av chefen för försvarsstaben

och försvarsväsendets radioanstalt återkommer jag i det följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Med hänsyn till de begränsade möjligheter att igångsätta nya byggnadsföretag,

som f. n. föreligga, har jag ansett mig icke kunna tillstyrka, att nu

äskas ytterligare anslag av riksdagen för dylika ändamål. Jag förutsätter dock,

att behållningar å omkring 9 miljoner kronor, som nu finnas reserverade till

Kungl. Majrts disposition under tidigare anvisade anslag till befästningsanläggningar,

skola, om så är möjligt, komma till användning för befästningsändamål

eller nödvändiga byggnadsåtgärder i övrigt.

Till mera detaljerade beräkningar av medelsbehovet under de olika materielanskaffningsanslagen

återkommer jag i det följande. I detta sammanhang

hemställer jag endast, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt de grunder som i det

föregående angivits medgiva ändrad disposition av behållningar

å anslag till anskaffning av materiel m. m. under riksstatens

fjärde huvudtitel.

[3.] Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 111).................... kronor 40000 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 45000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 54) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Anskaffning

av tygmateriel m. m. för budgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag

av 35 000 000 kronor.

Från detta anslag bestridas kostnader för forskning och försök beträffande

tygmateriel, komplettering och förnyelse av tygmateriel m. in. samt anskaffning

av ammunition för övningar.

Arméförvaltningens ordinarie medelsäskanden.

Arméförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för forskning

och försök till 4 000 000 kronor (nu 4 250 000 kronor).

För komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m. har

arméförvaltningen beräknat ett belopp av 20 000 000 kronor (nu 18 749 900

kronor). Beträffande dispositionen av det för nästa budgetår beräknade beloppet

har arméförvaltningen närmare anfört följande.

Med avseende på vapenmateriel och ammunition torde en fortsättning av

den under innevarande budgetår påbörjade anskaffningen av lätt pansarvärnsmateriel

böra ifrågakomma till en beräknad kostnad av 3 000 000 kronor.

Vidare torde den påbörjade kompletteringen av mobiliseringsammunition,

främst beträffande granatkastarammunition, handgranater och moderna

sprängmedel böra fullföljas. För ändamålet torde ett anslagsbelopp av

4 000 000 kronor böra beräknas. Slutligen bör liksom för innevarande budgetår

visst belopp avses för omsättning av tygmateriel, varav för vapenmateriel

m. m. ett belopp av 1 500 000 kronor har beräknats böra utgå. Sammanlagt

kan sålunda för komplettering och förnyelse av vapenmateriel och ammunition

ett belopp av 8 500 000 kronor beräknas erforderligt.

Beträffande fordorismateriel m. m. torde ett fullföljande av den under innevarande

budgetår påbörjade förnyelsen av beståndet av terrängpersonbilar

böra ske till en beräknad kostnad av 1 750 000 kronor. Arméns personbilpark

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

är hårt försliten och består av äldre, snart kassabla fordon. En successiv förnyelse

bör komma till stånd, varvid för budgetåret 1948/49 ett belopp av

1 100 000 kronor beräknas böra utgå. Slutligen torde den under innevarande

budgetår påbörjade anskaffningen av pulkor till täckande av förefintliga

brister böra fullföljas för en beräknad kostnad av 650 000 kronor. Sammanlagt

kan sålunda för komplettering och förnyelse av fordonsmateriel m. m.

ett belopp av 3 500 000 kronor beräknas erforderligt.

Beträffande signcilmateriel m. m. beräknar arméförvaltningen i enlighet med

överbefälhavarens direktiv ett belopp av 1 800 000 kronor för fortsatt materielanskaffning

för omorganisation av luftbevakningen. För fortsättning av

under innevarande budgetår påbörjade anskaffningar ävensom för vissa kompletteringsanskaffningar

kan ett belopp av 1 500 000 kronor beräknas erforderligt.

För omsättning av signalmateriel, innebärande bland annat anskaffning

av nya artilleriradiostationer samt ersättning av viss äldre materiel vid

det fasta nätet har ett belopp av 2 500 000 kronor beräknats böra ställas till

förfogande. Sammanlagt kan sålunda för komplettering och förnyelse av signalmateriel

m. m. ett belopp av 5 800 000 kronor beräknas erforderligt.

Beträffande fältarbets- och bromateriél m. m. beräknas för kompletteringsanskaffningar

av fältarbetsmateriel 350 000 kronor och för bromateriel

1 550 000 kronor. För omsättning av fältarbetsmateriel beräknas ett belopp av

300 000 kronor. Sammanlagt kan sålunda för komplettering och förnyelse av

fältarbets- och bromateriel m. m. ett belopp av 2 200 000 kronor beräknas

erforderligt.

Anslagsposten till ammunition för övningar (nu 17 000 000 kronor)

har arméförvaltningen beräknat till 21 250 000 kronor. Härvid har ämbetsverket

utgått från att medelsbehovet enligt prisläget den 1 april 1946 utgjorde

17 700 000 kronor. Ökningen i förhållande till detta belopp, 3 550 000 kronor,

har angivits bero på därefter inträffade prisstegringar, i genomsnitt omkring

20 %.

Arméförvaltningen har slutligen under anslaget beräknat ett belopp av

135 000 kronor, motsvarande merkostnader i anledning av den allmänna löneregleringen

för befattningshavare i statens tjänst.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har alltså av arméförvaltningen

beräknats till (4 000 000 + 20 000 000 + 21 250 000 + 135 000 =) i

runt tal 45 400 000 kronor.

Arméförvaltningens tilläggsäskanden.

I sin förenämnda skrivelse den 2 april 1948 har arméförvaltningen hemställt

att, utöver tidigare äskade medel, 158 350 000 kronor måtte anvisas till

komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m. Det sålunda äskade beloppet

fördelar sig på följande materielgrupper:

Vapen ..................................................................... kronor 14 300 000

Stormartillerivagnar ................................................... » 3 600 000

Radiomateriel ............................................................ 8 13 600 000

Modernisering av luftvärnet ....................................... 8 83 600 000

Gasskyddsmateriel ................................................... 8 2 500 000

Fordonsmateriel ......................................................... 8 27 600 000

Ammunition ................................................. 8_10 150 000

Summa kronor 158 350 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Arméförvaltningen har framhållit, att det icke f. n. förelåge möjligheter att

med någon större grad av säkerhet avgöra beloppets fördelning på olika budgetår.

Orsakerna därtill vore dels den osäkerhet, som f. n. rådde beträffande

leveransmöjligheter och leveranstider på den inhemska marknaden, dels ovissheten

— bl. a. av valutatekniska skäl — om den utsträckning, i vilken anskaffningar

från utlandet kunde genomföras, de leveranstider, som därvid stode att

ernå etc. I detta sammanhang ville arméförvaltningen, i anslutning till överbefälhavarens

därom gjorda uttalande, framhålla nödvändigheten av prioritet för

att materielbeställningar för armén vid den svenska industrien — såväl redan

utplacerade som nya dylika —- skulle bli effektuerade inom rimlig tid. Därest

hela det angivna anskaffningsbeloppet i form av anslag ställdes till förfogande

för budgetåret 1948/49, skulle detta säkerligen komma att leda till att redan

nu befintliga mycket stora reservationer skulle komma att än mer ökas. En

möjlig utväg att undgå denna olägenhet syntes vara, att arméförvaltningen

bemyndigades att vidtaga anskaffningar för hela den beräknade kostnadssumman,

under det att till förfogande för budgetåret 1948/49 endast ställdes

det anslagsbelopp, som under alla förhållanden erfordrades för anskaffningarnas

påbörjande, för förskott till leverantörer in. m. Det borde vid en

dylik anordning sedermera ankomma på ämbetsverket att, efter hand som

klarhet vunnes om leveransterminer, priser etc., till Kungl. Maj:t anmäla behovet

av ytterligare medel för fullgörande av likvider.

Med dessa utgångspunkter har arméförvaltningen överslagsvis beräknat

medelsbehovet under budgetåret 1948/49 för komplettering och förnyelse av

tygmateriel till 60 000 000 kronor. Det enligt det föregående totalt äskade beloppet

för motsvarande ändamål utgör (20 000 000 + 158 350 000 =) 178 350 000

kronor.

Departementschefen.

Arméförvaltningens äskanden sluta på sammanlagt i runt tal 203 000 000

kronor, varav dock omkring 118 000 000 kronor beräknats för tid efter utgången

av budgetåret 1948/49. De omfattande materielanskaffningar, som sålunda

föreslagits, måste betraktas såsom önskvärda, i vissa fall mycket angelägna.

Av vad jag under punkt 2 anfört framgår emellertid, att jag icke kan

tillstyrka en medelsanvisning av tillnärmelsevis den omfattning som av arméförvaltningen

ifrågasatts. Å andra sidan torde det i statsverkspropositionen

preliminärt beräknade beloppet, 35 000 000 kronor, vara alltför lågt för att

den mest angelägna materielen skall kunna anskaffas. Med beaktande av förefintliga

reservationer föreslår jag, att anslaget uppföres med ett belopp av

45 000 000 kronor, utgörande en anslagshöjning med 5 000 000 kronor.

Slutliga äskanden rörande försvarsstabens och försvarsväsendets radioanstalts

materielanskaffningsanslag för budgetåret 1948/49 ha framlagts för

riksdagen i statsverkspropositionen. De anslag, som därvid föreslagits för

ifrågavarande ändamål, äro relativt begränsade. Såsom av punkt 2 framgår

ha chefen för försvarsstaben och radioanstalten hemställt, att ytterligare

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds proposition nr 208.

2 218 000 kronor respektive 3 875 000 kronor måtte anvisas för materielan*

skaffning m. m. Jag förutsätter att medel för ifrågavarande ändamål, i den mån

de befinnas vara särskilt angelägna, få bestridas av anslag till anskaffning a\

tygmateriel för armén. För riksdagen torde böra anmälas, i vilken utstiäckning

så sker.

Det bör ankomma på arméförvaltningen att efter samråd med chefen för

försvarsstaben, med beaktande av numera rådande förhållanden och föreliggande

möjligheter att anskaffa materielen, avgiva förslag rörande anslagsbeloppets

fördelning på olika ändamål .

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor.

[4.] Marinen: Fartygsbyggnader, reservationsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 134).................... kronor 20 000 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 20 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 94) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Fartygsbyggnader

för budgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag av

20 000 000 kronor.

Flottan.

Enligt beslut av 1947 års riksdag ha medel ställts till marinförvaltningens

förfogande för följande ändamål, nämligen dels nybyggnad av två

mindre torpedbåtar och prisstegringar å tidigare beslutad nybyggnad av

fyra båtar av samma typ, dels modernisering av lättare fartyg, dels ock nybyggnad

av fyra lijälpminsvepare.

För byggandet av de fyra torpedbåtarna ha av de för femårsperioden

1942/47 anvisade fartygsbyggnadsanslagen anvisats 4 000 000 kronor. Till

prisstegringar ha för innevarande budgetår beräknats 600 000 kronor. För

nybvggnad av ytterligare två mindre torpedbåtar ha för innevarande budgetår

beräknats 2 300 000 kronor.

I skrivelse den 12 november 1947 har marinförvaltningen anfört, att det,

sedan anbud å byggandet av torpedbåtarna infordrats, befunnits, att kostnaden

för varje båt komme att uppgå till 1 450 000 kronor, medan kostnaden tidigare,

enligt prisläget den 1 juli 1945, beräknats till 1150 000 kronor per båt.

För täckande av den angivna prisstegringen erfordrades därför ytterligare

1 800 000 kronor. Marinförvaltningen hemställde, att sistnämnda belopp måtte

anvisas för budgetåret 1948/49.

Till modernisering av lättare fartyg ha för innevarande budgetår

anvisats 12 100 000 kronor, avsedda för modernisering av ett antal jagare,

minsvepare och ubåtar. Sedan det visat sig erforderligt att i samband med

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

moderniseringen av ifrågavarande fartyg införa ny stridsledningsorganisation

å desamma, har moderniseringsprogrammet med hänsyn till de därmed

förbundna merkostnaderna enligt beslut av Kungl. Maj:t den 9 januari 1948

tills vidare måst något begränsas.

1 skrivelse den 8 augusti 1947 har marinförvaltningen hemställt, att av

det i det följande närmare berörda kontot Besparingar å äldre anvisningar

3 700 000 kronor måtte ställas till förfogande för införande av den nya stridsledningsorganisationen

på de fartyg, som enligt 1947 års moderniseringsprogram

i första hand skulle moderniseras.

Marinförvaltningen har därjämte i sina medelsäskanden för nästa budgetår

hemställt, att för bestridande av merkostnader å moderniseringsprogrammet

på grund av prisstegring intill den 1 juli 1947 måtte anvisas ytterligare

970 000 kronor.

För att kunna genomföra moderniseringsprogrammet fullständigt, med ny

stridsledningsorganisation, å samtliga de fartyg som omfattas av 1947 års

program har marinförvaltningen beräknat ytterligare 5 800 000 kronor erforderliga.

Detta belopp har dock icke äskats för nästa budgetår.

Till nybyggnad av fyra hjälpminsvepare ha av kontot Besparingar å

äldre anvisningar anvisats 600 000 kronor. Med hänsyn till att de för minsvepning

lämpade fiskebåtar, som numera byggas inom landet, som regel äro

något större än tidigare använda typer, göras även de planerade hjälpminsveparna

något större än enligt de tidigare planerna. På grund av den härav

föranledda kostnadsstegringen och den allmänna prisstegringen har programmet

måst begränsas till två fartyg.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt,

att för 1948 års riksdag måtte framläggas förslag om fortsatt nybyggnad

och modernisering av lättare fartyg.

Marinförvaltningens nybyggnadsprogram omfattar påbörjande av två

jagare av modifierad Öland-typ (landskapsklassen), tre ubåtar av ny typ och

fyra mindre torpedbåtar, samtliga avsedda att ersätta fartyg av motsvarande

typer, som skola avföras ur linjeflottan.

Totalkostnaden för de två nya jagarna har marinförvaltningen preliminärt

beräknat till 58 800 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1947. Av detta

belopp ha 14 000 000 kronor beräknats erforderliga under nästa budgetår.

Konstruktionsarbetet för dessa jagare har avsetts skola bedrivas i sådan

takt att en jagare och viss materiel för den andra skulle kunna beställas

mot slutet av budgetåret 1948/49 samt den andra jagarens byggande påbörjas

under budgetåret 1949/50. Jagarbyggena ha beräknats kräva fyra ä fem år.

Kostnaderna för de tre ubåtarna ha preliminärt beräknats till sammanlagt

24 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1947, av vilket belopp 4 000 000

kronor beräknats erforderliga under nästa budgetår. Konstruktionsarbetet

för dessa ubåtar har avsetts skola bedrivas i sådan takt att det första fartyget

och viss materiel för de två övriga skulle kunna beställas vid slutet av

budgetåret 1948/49. Byggnadstiden för samtliga tre ubåtar har beräknats

uppgå till fem ä sex år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1947 för den föreslagna nybyggnaden

av fyra mindre torpedbåtar bär marinförvaltningen i förenämnda skrivelse

den 12 november 1947 beräknat till sammanlagt 5 800 000 kronor,

vilket belopp föreslagits skola i sin helhet anvisas för nästa budgetår.

Moderniseringsprogrammet omfattar ett antal jagare, minsvepare och

ubåtar. Det har beräknats draga en kostnad av 10 430 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1947. Kostnaden har av marinförvaltningen föreslagits

skola uppdelas på två budgetår. För nästa budgetår har ämbetsverket föreslagit

skola anvisas ett belopp av 5 220 000 kronor. Marinförvaltningen kar

dock med hänsyn till de för närvarande rådande långa leveranstiderna hemställt

om bemyndigande att utlägga beställningar beträffande modernisering

av artilleripjäser för samtliga fartyg, som avsåges att moderniseras budgetåren

1948/50.

På grund av beslut av 1945 års riksdag finnes under förevarande anslag

upplagt ett särskilt konto, benämnt Besparingar å äldre anvisningar,

till vilket successivt överföras disponibla besparingar å anvisningar under

detta eller andra till fartygsbyggnader för flottan avsedda anslag, dock icke

anslag å förskottsstat eller anslag till täckande av anvisning å förskottsstat.

Å kontot disponibla medel skola — i den mån de icke efter Kungl. Maj:ts

beprövande befinnas böra utnyttjas för eventuellt uppkommande oförutsedda

kostnadsökningar å andra fartygsbyggnader — enligt riksdagens beprövande

utnyttjas för nedbringande av behovet av fortsatta anslag till fartygsbyggnader

för flottan eller för med dessa anslag eljest avsedda ändamål.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen (se 1946 och 1947 års statsverkspropositioner

och propositionen 1946: 318) har marinförvaltningen bemyndigats

utnyttja vissa å kontot tillgängliga medel för särskilda materielanskaffningar

m. m. Behållningen å kontot har med beaktande härav beräknats

komma att vid utgången av innevarande budgetår uppgå till omkring

7 300 000 kronor.

I skrivelse den 8 augusti 1947 har marinförvaltningen hemställt om bemyndigande

att med anlitande av medel å berörda konto anskaffa en torpedbärgningsbåt

för en kostnad av högst 300 000 kronor. Överbefälhavaren har

lämnat framställningen utan erinran.

Såsom i det föregående anförts har marinförvaltningen vidare hemställt

att av behållningen å kontot få disponera 3 700 000 kronor till modernisering

av vissa fartyg.

Kustartilleriet.

I enlighet med beslut av 1947 års riksdag har marinförvaltningen bemyndigats

ingångsätta nybyggnad av två minutläggare och två vedettbåtar för

kustartilleriet. Totalkostnaden för dessa fartyg beräknades av marinförvaltningen

i medelsäskandena för innevarande budgetår till 2 840 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1945. Av detta belopp, som förutsattes skola

fördelas på tre budgetår, anvisades för innevarande budgetår 945 000 kronor.

Marinförvaltningen har nu beräknat totalkostnaden för fartygen enligt prisläget

den 1 juli 1947 till 3 070 000 kronor. För nästa budgetår har marinförvaltningen

för ändamålet iiskat ett belopp av 1 060 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Gemensamma kostnader.

Till försök avseende fartygsmateriel lia för innevarande budgetår anvisats

3 055 000 kronor.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat ett belopp av 2 000 000

kronor för motsvarande ändamål.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår utgör enligt marinförvaltningens

äskanden 34 850 000 kronor, vartill komma 4 000 000 kronor

att bestridas från kontot Besparingar å äldre anvisningar.

Departementschefen.

Vid anmälan förut denna dag av försvarspropositionen har jag, i anslutning

till vad 1945 års försvarskommitté föreslagit i fråga om marinens fartygsbyggnader,

förordat, att för flottans del två jagare, fyra mindre torpedbåtar

och tre ubåtar skola nybyggas och att det genom 1947 års riksdagsbeslut

inledda moderniseringsprogrammet beträffande lättare fartyg skall fortsättas.

Jag har med hänsyn härtill i stort sett icke något att erinra mot vad marinförvaltningen

i sina medelsäskanden föreslagit härutinnan.

Då jag emellertid av olika skäl icke kunnat tillstyrka en medelsanvisning

av den storlek, som marinförvaltningen föreslagit, har jag låtit närmare

undersöka möjligheterna att utan väsentlig minskning eller försening av

programmet något begränsa anslagsbeloppet för nästa budgetår.

Vad först angår kostnaderna för det av 1947 års riksdag beslutade nybyggnadsprogrammet

har jag intet att erinra mot de anmälda merkostnaderna

för nybyggnad av sex torpedbåtar, tillhopa 1800 000 kronor. Enligt vad

marinförvaltningen upplyst bero dessa merkostnader väsentligen på numera

rådande löneläge inom verkstadsindustrien. Jag föreslår, att merkostnaderna

intill ett belopp av 1000 000 kronor bestridas av innevarande budgetårs

anslag, varav ett belopp av denna storlek förbehållits Kungl. Maj:ts disposition.

Återstoden, 800 000 kronor, torde böra bestridas av behållning å

kontot Besparingar å äldre anvisningar.

Från samma konto torde böra bestridas de av marinförvaltningen äskade

medlen för den av 1947 års riksdag beslutade moderniseringen av lättare

fartyg, (3 700 000 + 970 000 =) 4 670 000 kronor.

De två föreslagna nya jagarna beräknas numera, enligt från marinförvaltningen

under hand inhämtade uppgifter, komma att draga en kostnad av

36 500 000 kronor per styck. I förhållande till den av marinförvaltningen

tidigare beräknade kostnaden, 28 800 000 kronor för vardera jagaren, föreligger

alltså en avsevärd ökning. Denna sammanhänger väsentligen med det förhöjda

löneläget, vilket vid tiden för de tidigare kostnadsberäkningarna endast

delvis var för marinförvaltningen känt. För att belysa prisutvecklingen vill

jag nämna, att jagarna av typ Öland, vilka under byggnadstiden 1943—48

vardera dragit en kostnad av 24000 000 kronor, vid nu rådande prisläge ha

beräknats kosta 31000 000 kronor per styck. Den ytterligare kostnaden för

de nya jagarna beror i huvudsak på modernare artilleri- och torpedmateriel

samt något större skrov — erforderligt för att bära den modernare materielen —

och därav betingad ökad maskinstyrka.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

17

För att påbörja anskaffningen av den materiel för jagarna, som drar den

längsta tillverkningstiden, beräknar jag, att ett belopp av 6 000 000 kronor

skall bli erforderligt under nästa budgetår.

För nybyggnad av tre ubåtar, vilka totalt beräknats kosta 24 000000

kronor, torde böra anvisas 3 500 000 kronor för nästa budgetår. Det finnes

anledning förmoda att kostnaderna på grund av prisstegringar komma att

ställa sig något högre än de av marinförvaltningen beräknade. Jag räknar

med att medelstilldelningens begränsning icke skall föranleda någon nämnvärd

försening av fartygens färdigställande.

Mot den av marinförvaltningen beräknade totalkostnaden för nybyggnad

av fyra mindre torpedbåtar, 5 800 000 kronor, har jag intet att erinra. För

nästa budgetår beräknar jag för ändamålet 3 500 000 kronor.

För fortsatt modernisering av lättare fartyg bär marinförvaltningen framlagt

ett program, som slutar på 10 430 000 kronor, varav 5 220 000 kronor

äskats för nästa budgetår. Jag tillstyrker, att det framlagda programmet

genomföres, men räknar med att 4000 000 kronor skola visa sig tillräckliga

under nästa budgetår.

På senare tid bär framkommit behov av ett för torpedbärgningar särskilt

konstruerat fartyg. De fartyg, som för närvarande utnyttjas för detta ändamål,

draga mycket böga driftkostnader och äro därjämte mindre effektiva.

Jag tillstyrker därför, att marinförvaltningen bemyndigas att med anlitande

av kontot Besparingar å äldre anvisningar anskaffa en torpedbärgningsbåt.

Kostnaderna ba beräknats till 300 000 kronor.

För slutförande av den beslutade nybyggnaden av minutläggare och vedettbåtar

för kustartilleriet har marinförvaltningen beräknat 2 125 000 kronor

erforderliga. Härav torde 1 000 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

I enlighet med marinförvaltningens förslag beräknar jag slutligen såsom

för marinen gemensamma kostnader 2 000 000 kronor till försök med

fartygsmateriel.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag har jag enligt

det anförda beräknat till (6 000 000 + 3 500 000 + 3 500 000 + 4 000 000 +

1 000 000 + 2 000 000 —) 20 000 000 kronor.

Därjämte har jag räknat med att av kontot Besparingar å äldre anvisningar

skola bestridas utgifter om sammanlagt (800 000 + 4 670 000 + 300 000 =)

5 770000 kronor. Behållningen å kontot beräknas vid utgången av innevarande

budgetår överstiga detta belopp med minst 1 500 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Haj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels besluta att nybyggnad och modernisering av fartyg för

flottan skall äga rum i den omfattning, som av mig i det föregående

angivits,

dels oclc till Marinen: Partygsbyggnader för budgetåret 1948/49

anvisa ett reservationsanslag av 20000 000 kronor.

2—748 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 208.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

[5.] Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m., reservationsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 135).................... kronor 16 700 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ........ » 15 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 95) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Anskaffning av artillerimateriel m. in. för budgetåret 1948/49 beräkna ett

reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Från detta anslag bestridas samtliga kostnader för anskaffning av teknisk

materiel, med undantag av fartyg, samt för försök med dylik materiel.

Marinförvaltningens ordinarie medelsäskanden.

Marinförvaltningen har i sina medelsäskanden för nästa budgetår beräknat

medelsbehovet under anslaget till sammanlagt i runt tal 19 237 000

kronor, varav till materielanskaffning 19 032 000 kronor och till vissa försök

205 000 kronor. Det torde icke vara erforderligt att i detta sammanhang

lämna en detaljerad redogörelse för marinförvaltningens förslag. Närmare

upplysningar därom torde få inhämtas genom handlingarna i ärendet. Här

må blott anföras följande.

Det för materielanskaffning äskade beloppet fördelas enligt marinförvaltningens

förslag på följande huvudgrupper:

Artillerimateriel.....

Torpedmateriel .....

Minmateriel .........

Nautisk materiel ...

Teleteknisk materiel

Motorfordon.........

Ingenjörmateriel ...

.......... kronor 5 137 000

.......... » 2 200 000

.......... » 584 000

.......... » 70 000

.......... » 9 946 000

.......... * 431000

.......... » 664 000

Summa kronor 19 032 000

Den av marinförvaltningen föreslagna anskaffningen av artillerimateriel

avser till väsentlig del ett fullföljande av den materielanskaffning, som ägt

rum under de senaste åren. Såsom nya utgiftsändamål har ämbetsverket

upptagit anskaffning av förrådsammunition för sex nya torpedbåtar, raketammunition

jämte raketutskjutningsanordningar för flottan ävensom lysraketer

m. m. och pansarskott för kustartilleriet.

Beträffande nyssnämnda förrådsammuniton har marinförvaltningen anfört,

att de nya torpedbåtarna avsåges att bestyckas med artilleripjäser av ny

konstruktion, medgivande ökad eldhastighet och ökad utgångshastigliet hos

projektilen. Med hänsyn därtill vore det nödvändigt att förrådsammunition

i full utsträckning anskaffades samtidigt med pjäserna. Kostnaderna för

denna ammunition hade beräknats till 1 150 000 kronor, varav för budgetåret

1948/49 hälften eller 575000 kronor beräknades bliva erforderliga. Emellertid

borde ämbetsverket bemyndigas att på en gång utlägga beställningar

för hela beloppet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Såvitt avser den föreslagna anskaffningen av raketammunition jämte

raketutskjutningsanordningar har marinförvaltningen framhållit bland annat

följande.

Raketvapnet hade under andra världskriget fått stor användning ombord

å fartyg, varvid vapnet på ett framgångsrikt sätt kompletterat det traditionella

artilleriet. Sedan genom försök utrönts att raketer jämte erforderliga

utskjutningsanordningar med egenskaper lika med eller bättre än motsvarande

kända utländska konstruktioner numera kunde tillverkas av svenska industriföretag,

hade marinförvaltningen i den män tillgängliga medel det medgivit

påbörjat anskaffning i mindre skala av den nya ammunitionen. Härjämte

hade från utlandet inköpts ett litet antal specialraketer och raketutskjutningsanordningar,

varigenom övningar och, i begränsad omfattning, taktisk utprövning

av det nya vapnet redan kunnat utföras.

Kostnaderna för den planerade anskaffningen av raketammunition jämte

utskjutningsanordningar, vilken ansetts kunna genomföras successivt, har

marinförvaltningen beräknat till 7 500000 kronor. För nästa budgetår har

ämbetsverket för ändamålet äskat ett belopp av 800 000 kronor.

Beträffande den föreslagna anskaffningen av lysraketer m. m. för kustartilleriet

har marinförvaltningen anfört i huvudsak följande.

För målbelysning under mörker avsedd ammunition, lysgranater, disponerades

för vissa av kustartilleriets pjäser. Dessa granater vore visserligen

val lämpade för sitt ändamål men hade den olägenheten, att de bunde en av

batteriets pjäser och följaktligen vid eldgivning under mörker med egen

målbelysning reducerade batteriets stridsvärde. Sedan numera lysraketer

konstruerats, vilka — med hjälp av en enkel och billig utskjutningsanordning

— kunde göra samma tjänst som lysgranaterna, funne marinförvaltningen

det angeläget, att dylik lysammunition jämte utskjutningsanordningar

snarast anskaffades för de viktigaste kustartilleribatterierna, varvid början

borde göras med de moderna flyttbara och rörliga batterierna.

Marinförvaltningen har hemställt att för denna första anskaffning för

nästa budgetår anvisas ett belopp av 260 000 kronor.

Kostnaderna för den planerade anskaffningen av pansarskott för kustartilleriet

ha beräknats till 150 000 kronor, varav 75 000 kronor föreslagits

skola anvisas för nästa budgetår.

Till anskaffning av centralinstrument för sjöfrontsartilleriet har av det

för innevarande budgetår till artillerimateriel för kustartilleriet anvisade

beloppet, 957 000 kronor, avsetts ett belopp av 585 000 kronor. Därjämte

har marinförvaltningen enligt beslut av 1947 års riksdag bemyndigats att

inom ramen för ytterligare 2 615 000 kronor utlägga beställningar å artillerimateriel

(centralinstrument) för kustartilleriet. Sammanlagt har alltså för

anskaffning av här berörda centralinstrument avsetts ett belopp av (585 000

+ 2 615 000=) 3 200 000 kronor. Marinförvaltningen har framhållit att av

sistnämnda belopp 200 000 kronor, eller omkring 6%, belöpte på prisstegringar

sedan den 1 juli 1941 intill den 1 juli 1946. Prisstegringen intill den

1 juli 1947 beriiknades till 12%, varför totalbeloppet för ifrågavarande anskaffning

nu borde upptagas med 3 360 000 kronor. För nästa budgetår

borde för ändamålet anvisas ett belopp av 925 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

I fråga om torpedanskaffningen får jag erinra om att Kungl. Maj:t

erhållit bemyndigande av riksdagen att medgiva utläggande av beställningar

å torpeder dels, enligt 1945 års riksdags beslut, inom en kostnadsram av

4 181 000 kronor, dels oclc, enligt 1946 års riksdags beslut, intill ett ytterligare

belopp av 3 000 000 kronor, i den mån så erfordrades för beredande av arbetstillfällen

vid den svenska torpedindustrin. Förstnämnda bemyndigande bär

i sin helliet utnyttjats, och erforderliga medel för bestridande av kostnaderna

för de med detta bemyndigande avsedda anskaffningarna ha redan anvisats

av riksdagen. Med stöd av 1946 års bemyndigande har Kungl. Maj:t medgivit

marinförvaltningen att inom ramen för ett belopp av 3 000 000 kronor

beställa högst 50 torpeder. Sistnämnda beställning, för vilken innevarande

budgetår anvisats 750 000 kronor, har beräknats för nästa budgetår kräva

en medelsanvisning av likaledes 750 000 kronor.

Beträffande framtida torpedbeställningar har marinförvaltningen anfört i

huvudsak följande.

För fyllande av det nuvarande mobiliseringsbehovet, täckande av kommande

ökat mobiliseringsbehov samt ersättande på grund av utrangering och förluster

krävdes en fortsatt torpedtillverkning omfattande minst 50 torpeder

per år. En inskränkning i tillverkningen vore dock för närvarande önskvärd

i avvaktan på att en ny torpedtyp utexperimenterades. En sådan

inskränkning vore med nu rådande konjunkturer möjlig att genomföra utan

allvarliga konsekvenser beträffande ekonomin och den personella beredskapen

vid torpedverkstaden. Tydligt vore dock att torpedtillverkningen

framdeles åter måste ökas för att verkstadens specialutbildade personal

skulle kunna behållas. Med hänsyn till dessa omständigheter ansåge marinförvaltningen

att, trots de därmed förknippade tillfälliga olägenheterna ur

beredskapssynpunkt, en inskränkning i torpedtillverkningen nu borde genomföras.

Ämbetsverket hade efter samråd med försvarets fabriksstyrelse funnit

det vara möjligt att för nästa budgetår inskränka torpedbeställningen till

att omfatta 25 torpeder.

Kostnaderna för en sådan beställning har marinförvaltningen beräknat

till 1 625 000 kronor, varav 450 000 kronor beräknats erforderliga under nästa

budgetår.

För ändringar å’ befintlig torpedmateriel och för smärre anskaffningar

har marinförvaltningen för nästa budgetår beräknat ett belopp av 300 000

kronor.

Marinförvaltningen har vidare äskat medel för anskaffning av torpedeldledningsinstrument,

med vars hjälp skjutning skulle kunna ske utan att

fartyget manövrerades så att det intoge skjutriktningen. Instrumenten beräknades

draga en kostnad av omkring 100 000 kronor per enhet vid en

beställning om 20 enheter. Det syntes angeläget att en beställning av denna

omfattning utlades under nästa budgetår. Vid beställning av mindre antal

komme kostnaderna att stegras avsevärt. Kostnaden för den föreslagna beställningen,

2 000 000 kronor, borde fördelas på tre budgetår. För nästa

budgetår beräknades 700 000 kronor erforderliga.

Den av marinförvaltningen föreslagna anskaffningen av minmateriel avser

vissa ny konstruerade s. k. avståndsminor samt tillsatsinstrumentering för

att göra minor av äldre typ användbara såsom avståndsminor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208. 21

Även anskaffningen av nautisk materiel avser i huvudsak materiel av

ny konstruktion.

Den av marinförvaltningen föreslagna medelsanvisningen till teleteknisk

materiel avser väsentligen radar materiel. För anskaffning och modernisering

m. m. av materiel av sistnämnda slag ha äskats tillhopa 7 800 000

kronor. Marinförvaltningen har vidare beräknat 815 000 kronor för anskaffning

av hydroakustisk materiel. Den föreslagna anskaffningen av radar- och

hydroakustisk materiel innebär i huvudsak ett fullföljande av det anskaffningsprogram,

som framlagts för riksdagen i propositionen 1946: 318.

Marinförvaltningen har vidare anmält behov av medel för anskaffning av

en fast och en transportabel övningsanläggning för specialträning av personal

i handhavandet av den moderna ubåtsjaktsmateriel, som för närvarande är

under anskaffning. Nämnda anläggningar, som äro avsedda att uppställas i

land, skulle, framhåller marinförvaltningen, giva möjlighet att träna personalen

under förhållanden, som mycket nära motsvarade de ombord rådande.

Större delen av utbildningen kunde härigenom snabbt och effektivt försiggå

i land, vilket i sin tur medförde dels att betydande skicklighet kunde uppnås

på relativt kort tid, dels att avsevärda medelsbesparingar kunde göras

genom att driftskostnaderna för övningsfartyg till största delen bortfölle.

Kostnaderna för ifrågavarande anskaffning hade beräknats till 400 000 kronor

för den fasta och 480 000 kronor för den transportabla anläggningen. För

nästa budgetår äskades emellertid medel endast för sistnämnda anläggning.

Återstoden av det för teleteknisk materiel äskade beloppet, 851000

kronor, avses för anskaffning av viss annan radio- och telefonmateriel för

marinen.

Det för ingenjörmateriel beräknade beloppet avser ett tiotal olika

ändamål, bland vilka märkas ombyggnad av vissa ubåtsperiskop, anordningar

för avfuktning och uppvärmning av ubåtar, gyrokompassanläggningar

m. m.

Den föreslagna ombyggnaden av ubåtsperiskop sammanhänger med den

modernisering av vissa ubåtar, till vilken 1947 års riksdag anvisat medel.

Totalkostnaden för ombyggnaden har beräknats till 100000 kronor, varav

50 000 kronor ansetts erforderliga för nästa budgetår. Marinförvaltningen

har, för att mest fördelaktiga pris skulle kunna erhållas, hemställt om bemyndigande

att på en gång utlägga beställning på hela ombyggnaden.

Beträffande anordningar för avfuktning och uppvärmning av ubåtar har

marinförvaltningen anmält sin avsikt att med utnyttjande av tillgängliga

medel utföra försök med elektriskt drivna avfuktnings- och uppvärmningsanordningar

samt med förbättrad isolering i syfte att erlialla underlag för

dimensionering av definitiva anläggningar. Efter det ifrågavarande försök

avslutas skulle en komplett anläggning kunna inmonteras på en ubåt.

Kostnaden härför beräknades till 75 000 kronor, varav 50 000 kronor ansetts

erforderliga för nästa budgetår. Marinförvaltningen har emellertid hemställt

om bemyndigande att på en gång utlägga beställning för det större beloppet.

Vad angår det för motorfordon äskade beloppet får jag erinra, att

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Kungl. Maj:t av det för innevarande budgetår anvisade anslaget ställt ett

belopp av 1 100 000 kronor till marinförvaltningens förfogande för anskaffning

av terränggående fordon för kustartilleriet, varjämte ämbetsverket med

stöd av bemyndigande av 1947 års riksdag medgivits utlägga beställningar

å motorfordon inom ramen för ytterligare 754 000 kronor. Marinförvaltningen

har framhållit att av det sammanlagda för anskaffning av motorfordon avsedda

beloppet, 1 854 000 kronor, omkring 320 000 kronor, eller 20 %, belöpte

på prisstegringar från den 1 juli 1941 intill den 1 juli 1946. Prisstegringen

intill den 1 juli 1947 beräknades till 30 %, varför det belopp, inom vilket

ytterligare beställningar finge utläggas, borde höjas från 754 000 kronor till

820 000 kronor. Av detta belopp borde hälften, eller 410 000 kronor, anvisas

för nästa budgetår.

Härjämte har marinförvaltningen äskat 21000 kronor till förnyelse av

ekonomimotorfordon vid marinen, varför för nästa budgetår borde anvisas

tillhopa (410 000 + 21 000 =) 431 000 kronor till anskaffning av motorfordon.

Av det till vissa försök äskade beloppet avses 55 000 kronor till försök

med artillerimateriel, 50 000 kronor till försök med min-, svep- och sjunkbombmateriel,

50 000 kronor till försök med teleteknisk materiel m. m. och

slutligen 50 000 kronor till försök med ingenjörmateriel.

Marinförvaltningens tilläggsäskanden.

I sin förenämnda skrivelse den 25 mars 1948 med äskanden om vissa

förstärkningsanslag för budgetåret 1948/49 har marinförvaltningen hemställt

att, utöver i de ordinarie medelsäskandena upptagna medel,ytterligare 21 463 000

kronor måtte anvisas under anslag till anskaffning av artillerimateriel m. m.

Angivna belopp fördelar sig på följande sätt:

Artillerimateriel ____

Torpedmateriel......

Minmateriel ........

Teleteknisk materiel

Motorfordon ........

kronor 5 840 000

» 2 200 000

» 2 100 000

» 10 913 000

» 4*0 000

Summa kronor 21 463 000

De äskade medlen hänföra sig delvis till samma anskaffningar, som avsetts

skola tillgodoses genom det ursprungligen äskade anslaget, och bifall till

framställningen i denna del avses skola möjliggöra en snabbare och mera

omfattande anskaffning av dylik materiel. Även behovet av modernisering

av viss materiel anses böra tillgodoses. Medel äskas vidare för täckande av

vissa brister i marinens materielutrustning genom viss materielanskaffning,

med vilken marinförvaltningen tidigare ansett kunna tills vidare anstå.

Slutligen avser det nya medelsäskandet viss materiel av principiellt ny typ.

Departementschefen.

Marinförvaltningens äskanden för nästa budgetår sluta på ett sammanlagt

belopp av 40 700 000 kronor, varjämte ämbetsverket hemställt om bemyn
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

digande att genom beställningar binda statsverket för utgifter å ytterligare

belopp, som dock icke beräknas skola utbetalas under nämnda budgetår.

De av ämbetsverket framlagda motiveringarna för de olika anskaffningarna

visa, att dessa samtliga få betraktas såsom önskvärda, i vissa fall mycket

angelägna.

Av vad jag anfört under punkt 2 framgår emellertid, att jag icke för

närvarande kan tillstyrka en så avsevärd medelsanvisning som här föreslagits.

Med beaktande av tillgängliga reservationer å anslag till materielanskaffning

för marinen föreslår jag, att anslaget till anskaffning av artillerimateriel

m. m. för nästa budgetår upptages med det i statsverkspropositionen

preliminärt beräknade beloppet, 15 000 000 kronor.

Marinförvaltningen har räknat med att ämbetsverket skulle bemyndigas

att, utöver det i ämbetsverkets ordinarie medelsäskanden upptagna anslaget,

utlägga beställningar inom ramen för i runt tal 5 000 000 kronor, däri inberäknat

vissa redan tidigare lämnade bemyndiganden beträffande centralinstrument

för kustartilleriet, torpeder och motorfordon. Häremot har jag

intet att erinra. Jag föreslår emellertid, att ramen för detta bemyndigande

utökas med 5 000 000 kronor för att möjliggöra ytterligare materielbeställningar,

som kräva långa leveranstider.

Det är icke möjligt att i detta sammanhang taga ställning till vilka

materielbehov, som i första hand böra tillgodoses inom ramen för det här

föreslagna begränsade anskaffningsprogrammet. Denna fråga bör i vanlig

ordning prövas av Kungl. Maj:t efter förslag av marinförvaltningen.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels till Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000

kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av

beställningar å materiel i den omfattning, som i det föregående

anförts.

[6.] Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 150) ................ kronor 128 000 0001

» 1948/49 (departementschefens förslag) ...... » 125 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 122) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Anskaffning

av flygmateriel m. m. för budgetåret 1948/49 beräkna ett reservationsanslag

av 115 000 000 kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1948/49 har flygförvaliningen beräknat

medelsbehovet under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m.

för nämnda budgetår till 132 440 000 kronor, fördelade på följande huvudgrupper

med här angivna belopp (i kronor):

l Därjämte ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor till prisstegringar ä anskaffning

av flygmateriel.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl Maj:ts proposition nr 208.

Flygplan ..................................

Motorer och propellrar .............

Utrustning ...............................

Markservicemateriel ................

Motorfordon ............................

Ammunition ............................

Forskning, föi’sök och prov .......

Kontroll, gemensamma kostnader

Avlöningar ............................

........... 36 932 000

........... 33 255 000

........... 31 167 000

........... 2 228 000

........... 300 000

........... 11 825 000

........... 10 000 000

........... 3 483 000

........... 3 250 000

Summa 132 440 000

Under posten till utrustning har llygförvaltningen på anmodan av överbefälhavaren

beräknat ett belopp av 4 440 000 kronor för anskaffning av radarmateriel

för luftbevakningen.

Av det under posten till avlöningar upptagna beloppet ha omkring 650 000

kronor angivits hänföra sig till merkostnader på grund av den allmänna löneregleringen

för befattningshavare i statens tjänst.

Till bestridande av merkostnader på grund av prisstegring efter den 1 juli

1941 för den flygmaterielanskaffning, som ligger inom ramen för 1942 års försvarsbeslut,

ha för budgetåren 1945/48 anvisats tillhopa 60 000 000 kronor.

Vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga vid 1947 års riksdag förutsattes

(statsverkspropositionen, bil. 6, punkt 119), att eventuella ytterligare

kostnader av denna art skulle, i den mån å flygmaterielanslaget inflytande

rabattmedel visade sig otillräckliga, bestridas från ordinarie anslag till anskaffning

av flygmateriel.

Flygförvaltningen har nu anfört, att ämbetsverket verkställt slutliga beräkningar

rörande de totala merkostnaderna på grund av prisstegringar efter

den 1 juli 1941. Beräkningarna slutade på ett belopp av 65 663 687 kronor.

Då det till prisstegringar anvisade beloppet tillika med de under anslaget influtna

rabattmedlen uppginge till sammanlagt 60 492 174 kronor, återstode ett

belopp av (65 663 687-—60 492174=) 5171513 kronor, vilket flygförvaltningen

i enlighet med vad enligt det föregående förutsatts avsåge att täcka

inom ramen för anvisade medel å flygmaterielanslaget.

Från flygförvaltningen har sedermera, i anledning av överbefälhavarens

förenämnda skrivelse den 15 mars 1948, anförts, att ytterligare materiel borde

anskaffas inom ramen för ett belopp av 122 355 000 kronor, varav dock endast

omkring 23 000 000 kronor beräknats falla på nästa budgetår. Den planerade

anskaffningen fördelar sig på följande ändamål (i kronor):

Dagjaktflygplan för förstärkning av tre flottiljer ..................... 44 000 000

Nattjaktflygplan .................................................................. 15 000 000

Radarmateriel ..................................................................... 28 055 000

Telemateriel för luftbevakningen ............................................. 27 350 000

Ammunition ........................................................................ 7 200 000

Materiel för reparation av krigsflygfält .................................... 750 000

Summa 122 355 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

25

Departementschefen.

Innan jag ingår på anslagsberäkningen för nästa budgetår, vill jag upptaga

till behandling de budgettekniska principer, som böra tillämpas beträffande

den anskaffning, varom här är fråga. Vid anmälan av årets statsverksproposition

(bil. 1 s. 24) har chefen för finansdepartementet vid behandlingen

av frågan om reservationsanslag och reservationsförbrukning bl. a. anfört,

att anslag för nästa budgetår till flygvapnets löpande materielanskaffning

ansetts kunna preliminärt beräknas med utgångspunkt från att de anslagsmedel,

som under budgetåret behöva stå till förfogande, i huvudsak sammanföras

inom det för budgetåret uppförda riksstatsanslaget för ändamålet.

Tanken bär alltså varit, att man på detta område skulle kunna komma ifrån

de olägenheter ur budgeteringssynpunkt som förefintligheten av stora reservationer

innebär. Beträffande här förevarande materielgrupp föreligga större

möjligheter än på andra likartade anskaffningsområden att reglera medelsförbrukningen

på ett sätt som tillgodoser nämnda syfte.

Vid beräkningen av kostnaderna för en bestående flygvapenorganisation

måste hänsyn principiellt tagas till materielens förnyelse. Man räknar härvid

med livslängder för olika materiel, betingade av förbrukningstiden eller nödvändigheten

att ur effektivitetssynpunkt omsätta materielen. För den viktigaste

delen av flygmaterielen, krigsflygplanen, räknas med en livslängd i

första linjen av högst sju år, efter vilken tid planen skola ersättas med nya.

Ersättningsanskaffningen baseras i princip på inhemsk produktion. Ben relativt

korta omsättningstiden gör det nödvändigt att redan kort tid efter en

flygplananskaffning planera för ersättningsanskaffningen. Med hänsyn till

den långa omloppstiden vid tillverkningen måste beställning å ersättningsmaterielen

utläggas redan ett fåtal år efter leveransen av den materiel, som

skall ersättas.

Be årliga anslagen för anskaffning av flygmateriel, vari flygplankostnaderna

utgöra den dominerande delen, ha hittills i stort sett beräknats efter denna

sjuåriga omsättningstid i jämna årskvoter. Enär leveranstakten icke överensstämt

med denna beräkning, ha ojämnheter i anslagsbelastningen uppstått.

Förseningar i leveranserna, som uppkommit av olika anledningar och vilka

som regel icke kunnat inhämtas i den löpande produktionen, ha medfört reservationer,

som i stort sett icke kunnat upparbetas.

För att reservationsanhopningar skola kunna undvikas måste de årliga anslagen

anpassas så nära som möjligt till det faktiska betalningsutfallet under

budgetåret. När det gäller anskaffningar, som fördela sig över flera budgetår,

måste en anslagsanvisning, som tillmätes allenast efter medelsförbrukningen

under ett budgetår under anskaffningsperioden, kompletteras med ett bemyndigande

att binda utgifter för ytterligare anskaffningar under perioden.

Ben kontinuerliga anskaffningsplanering som äger rum med avseende å flygmaterielen

gör det enligt min mening lämpligt att lägga denna planering till

grund för ett bemyndigandesystem på förevarande område.

Som grundval för ‘bedömningen av kostnaderna för anskaffning av flyg
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

materiel bör därför läggas en anskaffningsplan, som med hänsyn till omsättnings

takten för krigsflygplanmaterielen lämpligen bör omfatta de närmaste

sju budgetåren. Av planen bör i stora drag framgå hur anskaffningarna beräknas

komma att fördelas på sjuårsperioden samt de beräknade kostnaderna

för förnyelse av materielen, i förekommande fall ökade med engångskostnader

för nyanskaffningar. Planen bör delgivas riksdagens vederbörande utskott

i samband med att det årliga anslagsäskandet förelägges riksdagen och

sedermera fastställas av Kungl. Maj:t att ligga till grund för anskaffningsplanoringen

inom den i planen angivna kostnadsramen.

Den sålunda fastställda planen bör varje år förskjutas ett år framåt, så

att varje år fastställes en plan att gälla för de närmast därpå följande sju

budgetåren. Därvid kunna på grund av förskjutningar i leveranser, ändrat

prisläge, organisationsförändringar e. d. vissa ändringar behöva företagas

även i de delar den nya planen till tiden sammanfaller med den närmast föregående.

Även under löpande budgetår kunna ändringar i planen visa sig erforderliga

på grund av ändrade förutsättningar beträffande konstruktioner,

leveransmöjligheter m. m.

Det bemyndigande att utlägga beställningar på flygmateriel, som enligt

det föregående skulle utverkas av riksdagen, bör grunda sig på denna anskaffningsplan.

Bemyndigandet behöver dock icke omfatta hela planens kostnadsram.

I princip kan bemyndigandet lämpligen bestämmas till ett belopp, motsvarande

vad som förutses komma att bindas genom beställningar under det

närmaste budgetåret. Vid övergången till det nya systemet böra de beställningar,

som redan utlagts men ännu icke slutförts, inräknas i planen och belasta

den ram, inom vilken beställningar sålunda skulle få utläggas.

Med en materielanskaffning på detta sätt helt reglerad enligt bemyndigandesystem

kommer anslaget till anskaffning av flygmateriel att endast fungera

som en betalningsregulator. Något behov av att i anslaget maximera utgifterna

skulle då icke förefinnas, utan anslaget borde principiellt kunna vara

av förslagsanslags natur. Jag är emellertid icke beredd att nu föreslå en

dylik förändring, då närmare erfarenheter torde böra avvaktas beträffande

möjligheterna att mera exakt beräkna anslagsbehovet. För det reservationsanslag,

som sålunda kan komma att anvisas av riksdagen, bör Kungl. Maj:t

fastställa en stat, som ansluter sig till det beräknade utbetalningsbehovet.

Då jag sålunda föreslår, att utbetalningarna under nästa budgetår regleras

över ett reservationsanslag, är jag icke beredd att nu föreslå, att hela den

reservation, som kan förefinnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår,

överföres till budgetutjämningsfonden. Vid utgången av budgetåret

1946/47 uppgick reservationen å anslaget till anskaffning av flygmateriel (inberäknat

anvisat prisstegringsanslag) och å vissa anslag, som numera överförts

till förstnämnda anslag, till i runt tal 128 miljoner kronor. Det kan

icke förväntas, att detta belopp kommer att kunna nedbringas under innevarande

budgetår. Jag räknar med att av befintlig behållning 35 miljoner kronor

reserveras såsom allmän betalningsreserv för anskaffningar under anslaget

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.-ts proposition nt 208.

och att återstoden av beräknad reservation överföres till budgetutjämningsfonden.

Det reserverade beloppet bör förbehållas Kungl. Maj ds disposition

och tagas i anspråk endast i den mån det anvisade anslaget icke förslår för

utbetalningar under nästa budgetår.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag till reglering av utgifterna för

flygmateriel följande.

1. För anskaffning av flygmateriel och annan teknisk materiel för flygvapnet

fastställer Kungl. Majd varje år plan med viss angiven kostnadsram,

omfattande de närmast följande sju budgetåren. Planen överses varje år i samband

med prövningen av äskanden om medel för materielanskaffning.

2. Kungl. Majd utverkar riksdagens bemyndigande att medgiva utläggande

av beställningar å flygmateriel m. m. inom ramen för ett belopp, motsvarande

i princip vad som förutses komma att bindas genom beställningar

under det närmaste budgetåret.

3. Anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. bestämmes för varje

budgetår till belopp, ungefärligen motsvarande vad som beräknas komma att

utbetalas under budgetåret. Så länge anslaget är av reservationsanslags natur,

tages vid anslagsberäkningen hänsyn till reservation som kan beräknas komma

att tillföras anslaget.

Jag övergår härefter till den kostnadsram för anskaffning av flygmateriel

m. m., inom vilken materielanskaffningen skall planeras. Såsom

av det föregående anförts skall kostnadsramen inrymma samtliga materielanskaffningskostnader

för den närmaste sjuårsperioden, såväl kostnader för

förnyelse av materiel m. m. som engångskostnader för flygvapnets utbyggnad.

Kostnaderna för förnyelse — årskostnaderna — ha enligt försvarspropositionen

för de olika i perioden ingående budgetåren beräknats på sätt framgår

av följande sammanställning (beloppen i miljoner kronor).

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

Summa

132,4

141,2

143,9

148,9

149,0

149,1

149,1

1 013,6

Engångskostnaderna för den i försvarspropositionen föreslagna utökningen

av flygvapnets organisation ha uppskattats till 60,3 miljoner kronor, varav 10,5

miljoner kronor för den optiska luftbevakningen.

De sammanlagda kostnaderna under sjuårsperioden skulle således uppgå

till (1 013,6 + 60,3 =) i runt tal 1 074 miljoner kronor.

Jag har i det föregående föreslagit, att Kungl. Maj:t av riksdagen utverkar

bemyndigande att utlägga beställningar intill ett belopp, motsvarande i princip

vad som förutses komma att under det närmaste budgetåret bindas genom

beställningar å materiel ingående i den bär berörda planen för sjuårsperioden.

Vid övergången till det nya systemet föreligga vissa speciella förhållanden.

Det belopp, inom vilket beställningar skola få utläggas, bör nämligen inkludera

samtliga nu utlagda beställningar ävensom de ytterligare beställningar,

som kunna komma att utläggas före ingången av nästa budgetår. Med

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

beaktande härav och av de engångsanskaffningar som förutses för de närmaste

åren, föreslår jag, att beloppet bestämmes till 400 miljoner kronor. Av vad

nyss sagts framgår, att en betydande del av detta belopp redan bundits genom

utlagda beställningar, varför bemyndigandet i realiteten omfattar ett avsevärt

lägre belopp.

Det ytterligare medelsbehov, som anmälts av flygförvaltningen i anledning

av överbefälhavarens skrivelse angående vissa beredskapsåtgärder, kan delvis

tillgodoses inom den i det föregående berörda kostnadsramen. Sålunda

ha kostnaderna för anskaffning av dagjaktflygplan och ammunition till dessa

inräknats i förenämnda för engångskostnader beräknade belopp. Behovet av

radarmateriel och annan telemateriel för luftbevakningen kan delvis tillgodoses

inom kostnadsramen. Någon utökning av kostnadsramen för nu berörda

anskaffningar kan jag icke tillstyrka,

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag anfört, att attackflottiljen

F 1 borde ombildas till nattjaktflottilj så snart lämpliga flygplan kunna anskaffas.

Flygförvaltningen har nu föreslagit, att för dylik anskaffning skulle

anvisas 15 miljoner kronor utöver tidigare äskade medel. Den föreslagna flygmaterielen

skulle anskaffas före utgången av nästa kalenderår. Det kan icke

f. n. med säkerhet bedömas, huruvida anskaffningen kan och bör genomföras

på föreslaget sätt. Jag förutsätter emellertid, att den föreslagna anskaffningen,

därest densamma befinnes böra ske, skall kunna genomföras inom den i det

föregående angivna kostnadsramen. Även anskaffningen av materiel för reparation

av krigsflygfält torde böra äga rum endast under förutsättning, att

kostnadsramen icke överskrides.

Medelsbehovet för nästa budgetår har av flygförvaltningen i dess

medelsäskanden uppskattats till 132 440 000 kronor. För de sedermera anmälda

medelsbehoven skulle tillkomma 23 050 000 kronor.

Det är av flera skäl omöjligt att f. n. bedöma, i vilken takt anskaffningarna

skola kunna genomföras. Emellertid torde behovet av medel för utbetalningar

under nästa budgetår komma att väsentligt understiga de av flygförvaltningen

beräknade beloppen. Jag räknar preliminärt med att ett anslag

av 125 000 000 kronor skall visa sig till fyllest och föreslår att förevarande

anslag uppföres med detta belopp. Jag vill dock erinra om att jag enligt det

föregående räknat med en betalningsreserv i form av kvarstående reseivation

om 35 000 000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär mitt förslag en minskning med 13 000 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att beställningar å

flygmateriel m. m. må utläggas i enlighet med vad i det föregående

angivits,

dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådet övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1948:160 Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande försvarets organisation jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. SU 1948:162 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar angående vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49 in. m. jämte i ämnet s. 1 i texten
  3. S2LU 1948:1 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktig s. 2 i texten