Sök i Ratio Lex

Med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m

18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1950:3, Med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

1

Nr 3.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om riksdagens

yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet

m. mgiven Drottningholms

slott den 29 december 1949.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om

riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet

m. m.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen hemställes om riksdagens yttrande rörande frågan om

överflyttning av ärendena rörande löne- och pensionsväsendet (inklusive

ärenden rörande dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt för statens tjänstemän)

från finansdepartementet och — i den mån dylika ärenden hittills

handlagts å andra departement — från dessa departement till ett nyinrättat

departement, benämnt civildepartementet.

Omorganisationen är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1950.

Vidare hemställes i propositionen om riksdagens yttrande beträffande

frågan om avvecklingen av folkhushållningsdepartementet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms

slott den 29 december 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om uppdelning

av finansdepartementet m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

Under de senaste årtiondena har finansdepartementets verksamhetsområde

avsevärt utvidgats; nya uppgifter av olika slag ha anförtrotts departementet

och antalet inom departementet handlagda ärenden har visat en

betydande stegring.

Med anledning härav har fråga uppkommit huruvida möjligheter förelåge

att genom organisatoriska förändringar inom finansdepartementet

åstadkomma en effektiv lättnad i arbetsbördan för chefen för nämnda departement

samt i övrigt ernå en efter arbetets omfattning mera lämplig och

ändamålsenlig organisation än den nuvarande. Härvid har den frågan trätt

i förgrunden, huruvida löne- och pensionsärendena (inklusive ärenden rörande

dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt för statens tjänstemän)

kunde utbrytas från finansdepartementet för att — tillsammans med av

andra departement handlagda ärenden av dessa slag -— överföras till ett

nytt departement.

En närmare undersökning av berörda fråga har under hösten 1949 verkställts

inom finansdepartementet; och jag torde i det följande få redogöra

för denna undersökning.

Gällande bestämmelser rörande finansdepartementets arbetsuppgifter.

Enligt 2 § departementsstadgan den 30 juni 1947 (nr 319) tillkommer

det finansdepartementet att handlägga följande förvaltningsärenden, nämligen

ärenden rörande

de allmänna riktlinjerna för den statliga finans- och penningpolitiken;

statsregleringen samt den allmänna förvaltningen och redovisningen av

statsmedlen;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

3

statens skatteväsende; stämpelavgifter; expeditionslösen;

det kommunala skatteväsendet;

statens till andra förvaltningsgrenar ej upplåtna fasta och lösa egendom;

hov- och slottsstaterna; till konungens och konungahusets bruk anslagen

fast och lös egendom;

löneväsendet, i vad det ej enligt särskilda föreskrifter tillhör annat departement;

allmänna resereglementet;

pensionsväsendet, i vad det ej ankommer på annat departement;

förhandlingsrätt för statens tjänstemän;

kommunal upplåning och fondbildning;

tillverkning och försäljning av drycker och andra varor, som innehålla

alkohol, med undantag av alkoholhaltiga apoteksvaror; försäljning av vissa

alkoholfria drycker;

tobaksmonopolet; statliga bolag som ej äro hänförliga till annat departement;
bank-,

hypoteks- och fondväsendet; fastställande av den räntefot, efter

vilken ränta å de i postsparbanken innestående medlen skall gottgöras, samt

bestämmande, huruvida och efter vilka grunder ränta å medel, som innestå

å postgirokonto, skall gottgöras kontoinnehavare;

tullväsendet; frihamnar;

myntväsendet; justeringsväsendet samt kontrollstämplingen; mått och

vikt;

folkbokföringen;

statistik, i vad den ej tillhör annat departement;

avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av testamente

i fall, som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden; försäljning

av fastigheter, som tillfallit allmänna arvsfonden;

jordeboksväsendet samt de jord eller lägenheter åtföljande rättigheter

och skyldigheter, i den mån sådant ärende icke är hänförligt till annat departement.

I 3 § departementsstadgan har reglerats i vilken omfattning lagstiftningsärenden

skola handläggas i finansdepartementet. Såsom huvudregel gäller

att inom nämnda departement handläggas lagstiftningsärenden inom departementets

förvaltningsområde. I samma paragraf har särskilt angivits bl. a.,

att i finansdepartementet handläggas ärenden rörande lagstiftning angående

olovlig in- eller utförsel av varor, lagstiftning angående prisreglering och

lagstiftning i frågor rörande bank- och fondväsendet, med undantag av dem

som angå bankers konkurs.

Enligt 6 § departementsstadgan skola till finansdepartementet anses höra:

kammarkollegiet;

statskontoret;

mynt- och justeringsverket;

kammarrätten;

generaltullstyrelsen med tullstaten;

statistiska tabellkommissionen;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

statistiska centralbyrån;

bank- och fondinspektionen;

sparbanksinspektionen;

riksräkenskapsverket;

kontrollstyrelsen med styrelsens lokala kontrollorgan;

statens pensionsanstalt; övriga pensionsinrättningar, i den mån de ej tillhöra

annat departement;

kon j unkturinstitutet;

statens lönenämnd;

statens bostadsnämnd;

statens sakrevision;

mellankommunala prövningsnämnden;

valutakontoret;

centrala krigskonjunkturskattenämnden;

centrala omsättningsskattenämnden;

centrala uppbördsnämnden;

statens organisationsämnd;

statens tobaksnämnd;

statens avtalsnämnd;

mjöltypskommissionen;

kupongskattenämnden;

justerare av mått och vikter;

styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank;

styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa;

styrelsen för svenska bostadskreditkassan;

styrelsen för sparbankernas säkerhetskassa;

civilstatens understödsnämnd.

Till finansdepartementet höra vidare statens befordringsnämnd (jfr 7 §

kungörelsen den 30. 6. 1947, nr 436), dyrortsnämnden (särskilda föreskrifter

rörande nämndens verksamhet ha meddelats av Kungl. Maj :t den 18.

10. 1946) samt spärrkontonämnden (jfr 11 § lagen den 23 april 1948, nr

175).

Fördelningen av finansdepartementets arbetsuppgifter på olika statsråd.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 7 mars 1941 förordnades dåvarande statsrådet

Ewerlöf att i stället för chefen för finansdepartementet föredraga följande

finansdepartementet tillhörande ärenden, nämligen ärenden, som för

det dåvarande bereddes genom departementets första byrå, pensionsbyrå och

lönebyrå samt avsåge utövandet av Kungl. Maj :t tillkommande beslutandebefogenhet

i vad anginge

löne- och pensionsväsendet;

tillverkning och försäljning av drycker och andra varor som innehålla alkohol,

med undantag av alkoholhaltiga apoteksvaror, försäljning av vissa

alkoholfria drycker;

bank-, hypoteks- och fondväsendet;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

5

tullväsendet och frihamnar;

myntväsendet; justeringsväsendet samt kontrollstämpling, mått och vikt;

avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av

testamente i fall som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden, försäljning

av fastigheter som tillfallit allmänna arvsfonden;

jordeboksväsendet samt jord eller lägenheter åtföljande skyldigheter och

rättigheter, i den mån sådana ärenden icke vore hänförliga till annat departement;
allt

i den mån nämnda ärenden icke prövades äga sådant samband med

ärenden, som bereddes genom departementets statssekreterareavdelning, att

de borde dit hänföras.

I anslutning härtill må tilläggas, att Kungl. Maj :t genom samma beslut

förordnade statsrådet Ewerlöf att i stället för chefen för försvarsdepartementet

föredraga till försvarsdepartementet hörande ärenden rörande avlöning,

pension och understöd.

Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1948 förordnat

statsrådet Andersson att i stället för chefen för finansdepartementet föredraga

följande finansdepartementet tillhörande ärenden, nämligen

dels ärenden rörande personalen hos departementet underlydande verk

utom ärenden som avsåge tillsättning, avsked eller entledigande av chefer

för (ordförande i) och ledamöter i nämnda verk,

dels andra ärenden än nyss angivits, vilka bereddes genom departementets

första byrå, pensionsbyrå och lönebyrå samt avsåge

statens skatteväsende, i vad detsamma anginge arvs- och gåvoskatter;

stämpelavgifter och expeditionslösen;

löneväsendet, pensionsväsendet;

tillverkning och försäljning av drycker och andra varor, som innehålla

alkohol, med undantag av alkoholhaltiga apoteksvaror, försäljning av vissa

alkoholfria drycker;

bank-, hypoteks- och fondväsendet;

tullväsendet, frihamnar;

myntväsendet;

justeringsväsendet samt kontrollstämplingen, mått och vikt;

folkbokföringen;

avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av testamente

i fall som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden, försäljning

av fastigheter som tillfallit allmänna arvsfonden;

jordeboksväsendet samt jord och lägenheter åtföljande skyldigheter och

rättigheter,

dels ock ärenden, som bereddes genom departementets löne- och pensionsavdelning

samt avsåge pensioner i särskilda fall och statens pensionsanstalts

verksamhetsområde,

allt i den mån ovannämnda ärenden icke prövades äga sådant samband

med andra ärenden, som bereddes genom departementets statssekreterareavdelning,

att de borde dit hänföras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

I samma beslut har statsrådet Andersson tillika förordnats bl. a. att i

stället för chefen för försvarsdepartementet föredraga till sistnämnda departement

hörande ärenden rörande avlöning, pension och understöd.

Slutligen har Kungl. Maj :t genom beslut den 21 oktober 19b9 — med

ändring av den föredragningsskyldighet i fråga om finansärenden, som enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 28 oktober 1948 tillagts statsrådet Andersson

— förordnat denne att i stället för chefen för finansdepartementet föredraga

samtliga departementet tillhörande ärenden angående:

löneväsendet;

allmänna resereglementet;

pensionsväsendet;

förhandlingsrätt för statens tjänstemän.

Tidigare ändringsförslag rörande finansdepartementet.

I fråga om äldre förslag till omorganisation av finansdepartementet hänvisas

till propositionen den 21 mars 1919 (nr 359) med förslag till lag om

statsdepartementen (s. 3 o. ff.). I enlighet med vad som föreslogs i nämnda

proposition samt i propositionen den 7 januari 1920 (nr 3) överfördes från

finansdepartementet från och med den 1 juli 1920 ärenden rörande handel,

industri och sjöfart till handelsdepartementet, byggnadsärenden till kommunikationsdepartementet,

ärenden angående teatrarna till ecklesiastikdepartementet

samt ärenden angående stormvarningar till jordbruksdepartementet.

Samtidigt överfördes till finansdepartementet ärenden angående

expeditionslösen och valstatistik (från justitiedepartementet) samt ärenden

angående resereglementet (från dåvarande civildepartementet).

Frågan om en reform av departementsindelningen gjordes under år 1939

till föremål för en utredning av landshövdingen K. Levinson, som i ett den

20 december samma år avgivet betänkande (SOU 1939: 44) framlade vissa

alternativa förslag i ämnet. Enligt nämnda betänkande skulle finansdepartementet

icke beröras av det såsom alternativ I betecknade förslaget, vilket

innebar bibehållandet av samma antal departement som tidigare, medan

enligt alternativ II ärenden rörande kommunernas finanshushållning skulle

överföras från finansdepartementet till ett nyinrättat inrikesdepartement.

I propositionen den 31 januari 1947 (nr 32) med förslag till lag om antalet

statsdepartement och statsråd utan departement föreslogs inrättandet av ett

inrikesdepartement, men i detta förslag upptogs icke den av Levinson förordade

överflyttningen från finansdepartementet av ärendena rörande kommunernas

finanshushållning.

Statistiska uppgifter rörande finansdepartementets verksamhet.

Till belysande av finansdepartementets storlek i förhållande till övriga

departement må till en början lämnas följande upplysningar rörande d epartementens

personal.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

7

Ordinarie

personal

Departement

Justi-

tie

För-

svars

Social

Kom- mu ni- ka- tions

Finans

Eckle-

siastik

Jord-

bruks

Han-

dels

Inrikes

Folk-

hus-

hålln.

Statssekreterare ...

1

i

1

i

1

1

1

1

1

1 1

Exp.chef o. avd.chef

1

i

2

i

3

1

2

1

2

f

Byråchef.........

3

i

1

i

4

2

1

1

2

2

Kansliråd.........

3

4

3

3

4

4

3

2

1

1. Byråingenjör____

1

1. Kanslisekr......

3

4

3

5

6

6

4

4

3

2. Kanslisekr......

5

6

5

3

4

6

4

2

4

Registrator........

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Kvinnl. biträden ..

11

7

10

8

17

13

6

6

8

1. Exp. vakter____

1

1

1

1

2

1

1

1

1

Telefonister.......

8

Summa

29

26

27

25

50

35

23

19

23

3

Icke-ord. personal.

Avlöning

i kronor

Avlöningar i kr. ..

152 700|165 000|126 900j203 300)368 400j210 000)130 200| 127500)173 000) 94 500

I fråga om antalet till finansdepartementet inkomna

ärenden hänvisas till nedanstående tablå.1

År

Regerings- och departe- mentsären- den

Regerings-

rätts-

ärenden

Summa

1931......................

2 526

791

3 317

1932......................

2 600

941

3 541

1933......................

2 822

816

3 638

1934......................

2 802

747

3549

1935......................

2 663

738

3 401

1936......................

2 887

634

3 521

1937......................

3 259

724

3 983

1938......................

3 472

921

4 393

1939......................

3 866

959

4 825

1940......................

3 287

776

4 063

1941......................

3 887

982

4 869

1942......................

4 023

1099

5122

1943......................

4 091

1294

5 385

1944......................

4 435

1679

6114

1945......................

4 802

1901

6 703

1946......................

5 862

2 011

7 873

1947............: ........

5 366

1798

7164

1948......................

6 071

1712

7 783

Jan.—aug. 1947............

3 602

1297

4 899

» » 1948............

3 754

1247

5 001

» > 1949............

3 950

1170

5120

1 Siffrorna för åren 1931—1936 lia hämtats från I.evinsons betänkande s. 78 ocli för tiden

därefter från finansdepartementets registratorskontor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Beträffande ärendenas fördelning på olika avdelningar

och byråer inom finansdepartementet hänvisas till följande

tablå.

Antalet till finansdepartementet inkomna ärenden.

År

Stats-

sekre-

terare-

avd.

Löne- & pen- sions- avd.

Rätts-

avd.

Första

bvrån

Kom

ärend

lån

m. in.

munala

en ang.

skatte-

utjäm-

ning

byrån

Sum-

ma

Pen-

sions-

byrån

Löne-

byrån

Rege-

rings-

rätts-

byrån

Sum-

ma

1946 ......

411

495

427

1025

1647

447

2 094

572

1283

2 011

8 318

1947 ......

408

337

339

956

1613

218

1831

567

1127

1798

7 363

1948 ......

364

357

410

988

1803

82

1885

572

985

1712

7 273

Vi-S0/6 1949

179

166

249

570

1355

30

1385

292

437

858

4136

I anslutning till sistnämnda tablå må följande upplysningar lämnas. Å

statssekreterareavdelningen har handlagts — utöver det i tablån upptagna antalet

ärenden — ytterligare ett stort antal ärenden från andra departement

(ca 400 stycken per år) vilka för gemensam beredning överlämnats till finansdepartementet.

Även å löne- och pensionsavdelningen ha handlagts

ett betydande antal ärenden från andra departement, i vilka ärenden gemensam

beredning med finansdepartementet påkallats. Till första byrån

ha under år 1948 inkommit, förutom i tablån angivna 988 ärenden, ytterligare

omkring 500 diarieförda framställningar om handräckning för uttagande

av finska skatter. Av de till kommunala byrån inkomna ärendena

angående lån m. m. avsågo omkring 20 procent fråga om tillstånd till ansvarsteckning

för statliga lån för bostadsändamål. På pensionsbyrån ha

handlagts, utöver de i tablån angivna ärendena, ytterligare ett stort antal

pensionsärenden från andra departement, varjämte på pensionsbyrån utarbetats

vissa propositioner i pensionsärenden. Även på lönebyrån har, utöver

de i tablån redovisade ärendena, handlagts ett antal ärenden från andra

departement. De olikheter som föreligga i slutsummorna i denna och nästföregående

tablå bero i huvudsak därpå att ärendena rörande skatteutjämning

diarieförts efter skilda metoder på registratorskontoret och kommunala

byrån.

I fråga om finansdepartementets löne- och pensionsavdelning må vidare

nämnas, att antalet propositioner åren 1946—1948 utgjort respektive 25, 24

och 21 samt att antalet författningar i Svensk författningssamling under

samma år utgjort respektive 81, 99 och 60.

Statistiska uppgifter om löne- och pensionsärenden, avgjorda inom andra

departement.

Inom försvarsdepartementet handläggas Iöneärenden och vissa

pensionsärenden på departementets andra byrå.

Antalet avgjorda ärenden på nämnda byrå redovisas i nedanstående tablå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

9

År

Antalet avgjorda

ärenden på andra

byrån

Totala antalet till

försvarsdepartementet

inkomna ärenden

1946

1393

8 430

1947

1172

7 346

1948

996

6 023

Inom försvarsdepartementet har uppgjorts en sammanställning, utvisande

vilka av andra byråns under åren 1946—1948 avgjorda ärenden som

—- därest ett särskilt departement för löne- och pensionsärenden funnits

inrättat — bort handläggas av sistnämnda departement. Denna sammanställning

visar följande.

Ärendenas art

För-

svars-

dep.

Dep.

för löne- ärenden

m. m.

För-

svars-

dep.

Dep.

för löne- ärenden

m. in.

För-

svars-

dep.

Dep.

för löne- ärenden

m. m.

År 1946

År 1947

År 1948

1. Löneställning......................

168

273

198

2. Lön vid tjänstledighet.............

20

40

38

3. Särskilda förmåner (sjö- och flygtill-

lägg m. m.).......................

92

100

59

4. Ortsgrupp i lönehänseende..........

8

12

3

5. Förläggnings- (stationerings-) ort....

16

5

16

6. Semester, semesterersättning........

3

3

9

7. Omplaceringstraktamente, tjänstgö-

ringstraktamente ..................

86

71

92

8. Reseersättning, flyttningsersättning..

57

105

87

9. Avskedsersättning, civilanställnings-

stat ..............................

30

12

6

10. Tjänsteförening....................

47

45

36

11. Vikariatsersättning eller vikariatslön

132

25

60

12. Organisation m. m.................

140

137

133

13. Kvarstående i tjänst efter uppnådd

pensionsålder......................

9

15

9

14. Förmåner (övergångsförmåner, hem-

ortslön, familjebidrag, premier m. m.)

åt värnpliktiga....................

286

135

87

15. Ekipering.........................

5

15

11

16. Tillfälligt (provisoriskt) lönetillägg,

kristillägg.........................

63

37

6

17. Försvarsattachécr..................

40

24

31

18. Rekrytering.......................

146

84

84

19. Disponerande av lön å vakant beställ-

ning..............................

20

14

16

20. Pension (gratifikationi.............

3

2

3

21. Diverse (överskridande av anslags-

poster in. in.)......................

22

18

12

Summa

745

648

499

673

425

571

Summa

1 393

1172

996

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

Jämväl inom ecklesiastikdepartementet handläggas årligen

ett flertal löne- och pensionsärenden. De ärendeen som här åsyftas kunna

enligt verkställda beräkningar antagas uppgå till i genomsnitt 300 per år.

I övriga departement handlagda ärenden av nyss angivet slag

ha uppskattningsvis beräknats till i genomsnitt 100 per år.

Personalökningen inom finansdepartementet åren 1920—1949.

För att belysa finansdepartementets tillväxt efter 1920 års omorganisation

torde en redogörelse böra lämnas för förändringarna i fråga om antalet

befattningshavare av lägst kansliråds tjänsteställning efter det nämnda omorganisation

trädde i kraft.

Av den förut omnämnda propositionen nr 3 till 1920 års riksdag framgår

att på finansdepartementets ordinarie stat skulle från och med den 1

juli 1920 uppföras en statssekreterare, en expeditionschef, 4 kansliråd och

en byråchef för lagärenden. Inom byråerna skulle handläggas, på första

byrån förvaltningsärenden i allmänhet, som icke tillagts annan byrå, på

andra byrån budgetärenden och ärenden från statistiska centralbyrån, på

tredje byrån kommunala finansärenden och ärenden från kammarkollegiet

och postsparbanken, på fjärde byrån regeringsrättsärenden samt på

femte byrån lagstiftningsärenden.

I nyssnämnda proposition ha icke redovisats några statistiska uppgifter

rörande byråernas dåvarande arbetsbörda utom såvitt angår tredje byrån.

Enligt i propositionen anförda siffror uppgingo de kommunala finansärendena

till 344 år 1918 och 546 år 1919; och för sistnämnda år beräknades

det totala antalet ärenden å byrån (med de uppgifter som från och

med den 1 juli 1920 anförtroddes åt byrån) till 622.

Under senare delen av 1920-talet indrogs kanslirådsbefattningen å kommunala

byrån. Vid samma tid inrättades i stället en ny byrå — pensionsbyrån

— vars chef erhöll kansliråds ställning.

Under 1930-talets senare del omändrades byrån för lagärenden till en

rättsavdelning, och dåvarande lagbyråchefstjänsten ersattes med en befattning

såsom chef för rättsavdelningen med expeditionschefs tjänsteställning

och en byråchefstjänst. På rättsavdelningen har vidare från och med den 1

juli 1947 — då 1924 års skatteberedning avvecklades — funnits ytterligare

en byråchefsbefattning.

På statssekreterareavdelningen har år 1938 tillkommit en ny befattning

såsom byråchef.

Lönebyrån inrättades i slutet av 1930-talet. För denna byrå har inrättats

en särskild kanslirådsbefattning.

Slutligen har i början av 1940-talet från statssekreterareavdelningen utbrutits

löne- och pensionsavdelningen. På sistnämnda avdelning tjänstgöra

en chef för avdelningen med expeditionschefs tjänsteställning samt — från

och med den 1 juli 1949 — en byråchef.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

11

Vidare må här nämnas att i samband med finansdepartementets flyttning

till nya lokaler i april 1948 inrättades en organisationsavdelning, i

vilken ingå bl. a. statsdepartementens kassakontor samt telefon- och budcentralerna.

Såsom framgår av det förut anförda omfattar byråorganisationen inom

finansdepartementet numera 5 byråer, nämligen första eller administrativa

byrån, kommunala byrån, pensionsbyrån, lönebyrån och regeringsrättsbyrån.

Av dessa byråer är f. n. regeringsrättsbyrån den största; till denna

byrå äro knutna 10 föredragande i regeringsrätten (antalet föredragande år

1920 var 2) och därutöver viss kanslipersonal. Inom första byrån (administrativa

byrån) fullgöres föredragningsskyldigheten städse av 2 föredragande

(ett kansliråd och en förste kanslisekreterare, av vilka den sistnämnde

handlägger bl. a. stämpel- och arvsskatteärenden) och stundom av 3

föredragande. Å kommunala byrån utgör antalet föredragande minst 2

(båda förste kanslisekreterare) — vissa tider av året 3 eller 4 •— på pensionsbyrån

fullgöres föredragningsskyldigheten av 1 eller 2 föredragande

och på lönebyrån handhaves föredragningen regelmässigt av 3 föredragande.

Jämfört med förhållandena den 1 juli 1920, då finansdepartementet senast

var föremål för omreglering, ha departementets arbetsuppgifter ökats

i sådan omfattning att — såvitt angår personalen i lägst kansliråds ställning

— i departementet tillkommit en byråchef på statssekreterareavdelningen,

en rättsavdelningschef och en byråchef på rättsavdelningen, en chef

för löne- och pensionsavdelningen och en byråchef å samma avdelning. Vidare

har antalet föredragande på byråerna (med undantag för regeringsrättsbyrån)

ökat från högst 3 år 1920 till minst 8 de senaste åren.

Den beräknade arbetsbelastningen efter överflyttning av löne- och pensionsärendena

till ett särskilt departement.

I nedanstående tablåer redovisas den arbetsbelastning som skulle förelegat

år 1948 dels inom finansdepartementet och dels inom ett departement

för löne- och pensionsärenden, därest ett sådant funnits inrättat nämnda år.

Att år 1948 lagts till grund för beräkningarna är föranlett av att ännu

under åren 1946 och 1947 handlagts inom finansdepartementet åtskilliga

ärenden, som haft nära samband med tidigare rådande krisförhållanden;

och härtill kommer att löneärendena under sistnämnda två år på grund

av särskilda omständigheter (nya löneförfattningar m. m.) uppgått till ett

förhållandevis stort antal.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 3-

Den beräknade arbetsbördan för finansdepartementet

(efter en uppdelning) dr 1948.

Antalet

inkomna

ärenden

Antal

proposi-

tioner

Statssekreterareavdelningen ..

364

10

Rättsavdelningen............

410

33

Första byrån ...............

*988

5

Kommunala byrån..........

1885

—

Summa

3G47

48

Regeringsrättsbvrån.........

1712

—

Summa

5 359

48

Den beräknade arbetsbördan för ett särskilt departement

för löne- oeh pensionsärenden dr 1948.

Antalet

Antal

inkomna

proposi-

ärenden

tioner

Löne- och pensionsavdelningen

357

21

Pensionsbyrån ..............

572

9

Lönebyrån..................

985

—

Löne-och pensionsärenden från

försvarsdepartementet.....

571

—

Löne- och pensionsärenden från

övriga departement .......

400

—

Summa

2 885

30

Vid bedömandet av sistnämnda två tablåer kan såsom jämförelsematerial

utnyttjas den statistik som sammanställdes i samband med utbrytningen

av inrikesdepartementet från socialdepartementet. Sistnämnda statistik

— som återfinnes i propositionen nr 32 till 1947 års riksdag —- avser förhållandena

år 1945. I sagda proposition åberopas, att därest en uppdelning

år 1945 varit genomförd beträffande socialdepartementet enligt i propositionen

angivna riktlinjer (vilket sedermera skedde) skulle socialdepartementet

fått svara för 2 381 ärenden och 37 propositioner, medan inrikesdepartementet

skulle fått svara för 2 701 ärenden och 22 propositioner.

I anslutning till förenämnda 2 tablåer bör emellertid erinras om att finansdepartementets

nuvarande statssekreterareavdelning intager en särställning

i förhållande till motsvarande avdelningar inom övriga departement i så

måtto, att förstnämnda avdelning under större delen av året är sysselsatt

med arbeten som sammanhänga med statsverkspropositionen. Till dessa

arbeten kunna hänföras de gemensamma beredningarna med andra departement

rörande anslagsfrågor. Detsamma kommer givetvis att gälla även efter

1 Antalet inkomna ärenden uppgick rätteligen till omkring 1 500. (Jfr ovan sid. 8).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

13

cn uppdelning av finansdepartementet. Vidare må påpekas, att de i riksstaten

redovisade totala inkomst- och utgiftsbeloppen mer än fyrdubblats

under den senast förflutna tioårsperioden. Jämväl för löne- och pensionsavdelningen

innebära de gemensamma beredningarna en betydande belastning,

eftersom denna avdelnings medverkan påkallas beträffande lönespörsmål

av principiell natur eller eljest av större vikt.

Beträffande fördelningen av de i svensk författningssamling upptagna

författningarna under år 1948 må nämnas, att av författningssamlingens

828 författningar in. m. avsågo 223 finansdepartementets verksamhetsområde.

Därest en uppdelning av departementet varit genomförd år 1948 skulle

på det nya finansdepartementet handlagts 164 samt på departementet för

löne- och pensionsärenden 59 författningar m. in.

För att ytterligare belysa arbetsbördan under den närmaste framtiden vid

en uppdelning av finansdepartementet synes det vara av intresse att undersöka

hur de statliga kommittéerna skulle fördela sig på det nya finansdepartementet

respektive departementet för löne- och pensionsärenden. Antalet

kommittéer, som för närvarande är i verksamhet under finansdepartementet,

uppgår till 38. Av dessa kommittéer kunna 20 anses tillhöra det nya

finansdepartementet och 18 departementet för löne- och pensionsärenden. I

detta sammanhang må även nämnas, att en kommitté under försvarsdepartementet

och 2 kommittéer under ecklesiastikdepartementet för närvarande

äro sysselsatta med utredningsarbete på löne- och pensionsområdet.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår att en uppdelning av finansärendena

mellan chefen för finansdepartementet och annat statsråd i praktiken

funnits genomförd alltsedan mars 1941. En sådan uppdelning har självfallet

varit föranledd av den betydande stegring i antalet till finansdepartementet

inkomna ärenden och den ökning av övriga arbetsuppgifter som inträtt

under det senaste årtiondet. Denna uppdelning av finansärendena är

principiellt sett icke tillfredsställande och kan knappast anses rationell

vare sig ur organisatoriska synpunkter eller eljest. Såvitt möjligt bör eu

uppdelning av sådant slag icke bliva bestående för framtiden, varför det

synes nödvändigt att undersöka huruvida de föreliggande olägenheterna

kunna på lämpligt sätt undanröjas.

Såsom inledningsvis omnämnts har förslag numera framkommit om en

sådan uppdelning av finansdepartementet, att därifrån skulle överföras till

ett nytt departement samtliga löne- och pensionsfrågor och därmed sammanhängande

ärenden (inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen och

förhandlingsrätt för statens tjänstemän); och till detta nya departement

skulle vidare överflyttas vissa löne- och pensionsärenden, som för närvarande

behandlas i andra departement än finansdepartementet.

Det statistiska material, som omnämnts i det föregående och som sammanställts

till ledning för bedömandet av frågan om en uppdelning av fi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

nansdepartementet, måste anses utvisa, att en uppdelning av departementet

efter förut angivna riktlinjer är praktiskt genomförbar. Såväl det nya

departementet som den återstående delen av finansdepartementet torde komma

att erhålla så omfattande arbetsuppgifter, att uppdelningen — även rent

statistiskt sett — är motiverad; vartdera departementet skulle sålunda komma

att handlägga större antal ärenden än som vid 1947 års uppdelning av

socialdepartementet beräknades, med utgångspunkt från 1945 års siffror,

tillkomma sistnämnda departement respektive inrikesdepartementet.

Vad särskilt angår frågan om sammanförandet till ett departement av

samtliga löne- och pensionsärenden inom Kungl. Maj:ts kansli må erinras

om att före den 1 juli 1947 gällt olika avlöningsreglementen för civila och

militära befattningshavare. Sedan emellertid från och med nämnda dag

gemensamma löneförfattningar införts för i stort sett samtliga statliga befattningshavare,

framstår det såsom i hög grad angeläget, att även handläggningen

av ärendena rörande tillämpningen av dessa författningar sker

på endast ett håll inom Kungl. Maj :ts kansli och att ärendena icke, såsom

för närvarande är fallet, uppdelas på flera departement. Frågan om en koncentration

av samtliga löne- och pensionsärenden till finansdepartementet

har tidigare varit under diskussion inom nämnda departement i samband

med utfärdandet av nu gällande löne- och pensionsförfattningar, men någon

sådan ändring ansågs då icke möjlig att genomföra med hänsyn till den stora

arbetsbörda, som med den dåvarande organisationen åvilade finansdepartementet.

Vid en uppdelning av detta departement enligt förut angivna riktlinjer

skulle samtidigt ernås den såsom önskvärd ansedda koncentrationen

inom Kungl. Maj :ts kansli av ärendena rörande tillämpningen av löne- och

pensionsförfattningarna. Vidare skulle därigenom ökade möjligheter kunna

skapas för ett samråd beträffande statens och kommunernas lönepolitik.

För försvarsdepartementets del skulle en uppdelning av finansdepartementet

på nu angivet sätt innebära en organisatorisk fördel; genom en överföring

av ett stort antal löne- och pensionsärenden från försvarsdepartementet

till det nyinrättade departementet skulle sålunda en i och för sig önskvärd

lättnad i arbetsbördan kunna vinnas inom försvarsdepartementets

andra byrå, som hittills varit alltför arbetstyngd.

En uppdelning av finansdepartementet bör självfallet icke komma till

stånd, såvida det icke kan anses sannolikt att det nuvarande finansdepartementets

arbetsbörda för framtiden kommer att bestå i åtminstone sin hittillsvarande

omfattning. Att ökningen i arbetsbördan exempelvis åren 1946

och 1947 delvis varit av mera tillfällig natur är troligt; under dessa två år

anhängiggjordes nämligen i finansdepartementet åtskilliga ärenden som

ägde nära samband med de då genomförda löneregleringarna eller som voro

föranledda av den på grund av krigsförhållandena genomförda skattelagstiftningen

(krigskonjunkturskatten m. in.).

Å andra sidan finnas åtskilliga omständigheter som tyda på att den nuvarande

arbetsbelastningen kommer att icke endast bestå för framtiden utan

även öka i omfattning. Vissa synpunkter, som härvidlag äro av intresse,,

torde böra närmare utvecklas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

15

Med hänsyn till den utvidgning av statens verksamhet, som under senare

år ägt rum och alltjämt pågår på olika områden av samhällslivet, torde det

icke kunna antagas, att de statliga löne- och pensionsärendena komma att

framdeles visa någon tendens att nedgå i antal. Därjämte bör beaktas, att

vederbörande personalorganisationer numera vuxit betydligt i styrka och

omfattning, och härav torde följa, att för framtiden förhandlingar mellan

departementet och organisationerna i hithörande frågor uppenbarligen komma

att äga rum i större omfattning än tidigare, ävensom att organisationerna

i varje särskilt fall komma att med ökad styrka bevaka de enskilda medlemmarnas

ekonomiska intressen gentemot staten.

Uppenbart är att spörsmålen rörande den allmänna ekonomiska politiken

och budgeten för framtiden komma att kräva minst lika stor uppmärksamhet

som för närvarande.

På skattelagstiftningens område må nämnas att åtskilliga stora frågor

föreligga som framdeles kräva sin lösning; en fullständig översyn av den

kommunala beskattningen torde bliva erforderlig sedan kommunindelningen

trätt i kraft, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet kommer under

många år framåt att kräva ständig uppmärksamhet, lagstiftningen rörande

tullförfattningarna är i behov av en omfattande revision, den indirekta

beskattningen i övrigt (acciser, stämpelavgifter m. m.) torde ständigt

bliva föremål för omläggningar och jämkningar och slutligen torde internationella

skattefrågor, vilka de sista åren avsevärt ökat i antal, för framtiden

komma att taga betydande arbetskrafter i anspråk.

Ytterligare må framhållas att i samma mån som lagstiftningen inom olika

delar av finansdepartementets verksamhetsområde ändras eller utvidgas

komma de till vederbörande byråer hörande ärendena av mera löpande natur

att öka.

I enlighet härmed torde någon lättnad i finansdepartementets arbetsbörda

icke vara att förutse under den närmaste framtiden; tvärtom kan det hållas

för visst, att en icke obetydlig utvidgning av departementets arbetsbörda

kommer att successivt inträda.

Under hänvisning till det nu anförda och då sålunda betydande fördelar

stå att vinna genom en uppdelning av finansdepartementet förordar jag,

att från nämnda departement utbrytas samtliga ärendena rörande löne- och

pensionsväsendct (inklusive ärenden rörande dyrortsgrupperingen och förhandlingsrätt

för statens tjänstemän) för att överföras till ett nyinrättat departement.

Vidare synes det lämpligt att till detta nya departement överflytta

vissa ärenden rörande löne- och pensionsväsendet, som för närvarande

handläggas inom övriga departement.

Det nya departementet torde böra erhålla benämningen civildepartementet.

I enlighet härmed torde inom finansdepartementet framdeles höra handläggas

ärenden rörande de allmänna riktlinjerna för den statliga finansoch

penningpolitiken; statsregleringen samt den allmänna förvaltningen och

redovisningen av statsmedlen; statens skatteväsende; stämpelavgifter; expeditionslösen;

det kommunala skatteväsendet; statens till andra förvaltnings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 3.

grenar ej upplåtna fasta och lösa egendom; hov- och slottsstaterna; till konungens

och konungahusets bruk anslagen fast och lös egendom; kommunal

upplåning och fondbildning; tillverkning och försäljning av drycker

och andra varor, som innehålla alkohol, med undantag av alkoholhaltiga

apoteksvaror; försäljning av vissa alkoholfria drycker; tobaksmonopolet;

statliga bolag som ej äro hänförliga till annat departement; bank-, hypoteks-

och fondväsendet; fastställande av den räntefot, efter vilken ränta å

de i postsparbanken innestående medlen skall gottgöras, samt bestämmande,

huruvida och efter vilka grunder ränta å medel, som innestå å postgirokonto,

skall gottgöras kontoinnehavare; tullväsendet; frihamnar; myntväsendet;

justeringsväsendet samt kontrollstämplingen; mått och vikt; folkbokföringen;

statistik, i vad den ej tillhör annat departement; avstående av

arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av testamente i fall,

som avses i 4 § lagen om allmänna arvsfonden; försäljning av fastigheter,

som tillfallit allmänna arvsfonden; jordeboksväsendet samt de jord eller

lägenheter åtföljande rättigheter och skyldigheter, i den mån sådant ärende

icke är hänförligt till annat departement.

I samband med den ifrågasatta omorganisationen bör till finansdepartementet

överföras nationalbudgetdelegationen.

På civildepartementet bör ankomma handläggningen av följande ärenden,

nämligen ärenden rörande löneväsendet, i vad det ej enligt särskilda föreskrifter

tillhör annat departement, allmänna resereglementet, pensionsväsendet,

i vad det ej ankommer på annat departement, dyrortsgrupperingen

samt förhandlingsrätt för statens tjänstemän.

Av de till det nuvarande finansdepartementet hörande ämbetsverken m. m.

böra följande överflyttas till civildepartementet, nämligen statens pensionsanstalt,

övriga pensionsinrättningar, i den mån de ej tillhöra annat departement,

statens lönenämnd, statens bostadsnämnd, statens avtalsnämnd, civilstatens

understödsnämnd, statens befordringsnämnd och dyrortsnämnden.

Frågan om de nya departementens inre organisation och kostnaderna i anledning

av omorganisationen kommer senare att anmälas i 1950 års statsverksproposition.

I detta sammanhang torde dock i stora drag böra angivas

hur dessa departement böra organiseras.

Hos finansdepartementet böra självfallet kvarbliva statssekreterare- och

rättsa vdelningar na. Nationalbudgetdelegationen bör anknytas till statssekreterareavdelningen.

På expeditionschefens avdelning böra handläggas dels de

ärenden, som för närvarande tillhöra administrativa och kommunala byråerna

och som icke skola överflyttas till civildepartementet, och dels vissa

ärenden av mera löpande natur, vilka hittills handlagts på rättsavdelningen.

Till civildepartementet bör löne- och pensionsavdelningen inom finansdepartementet

överföras. Jämväl den år 1949 nyinrättade byråchefstjänsten

i finansdepartementet torde böra överflyttas till civildepartementet. För

handläggningen av löpande löne- och pensionsärenden torde inom expeditionschefens

avdelning erfordras två lönebyråer och en pensionsbyrå.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

17

I anslutning härtill må framhållas, att genom överföring av vissa ärenden

från försvars- till civildepartementet möjlighet torde föreligga att från förstnämnda

departement överföra bl. a. en kanslisekreteraretjänst till det nyinrättade

departementet.

Kostnadsökningen för statsverket genom den här förordade ändringen i

departementsindelningen torde kunna beräknas till i runt tal 100 000 kronor.

I fråga om detta belopp bör emellertid understrykas, att beloppet motsvarar

den nominella kostnadsökningen; den reella ökningen torde bliva avsevärt

mindre, bl. a. i betraktande av att genom omorganisationen skapas möjligheter

att så småningom nedbringa arbetsbalansen särskilt i finansdepartementet.

Därjämte bör beaktas, att omorganisationen innebär en avlastning

i arbetsbördan för andra departement.

Omorganisationen av finansdepartementet torde lämpligen böra träda i

kraft vid ingången av nästa budgetår den 1 juli 1950.

I detta sammanhang torde jag få upptaga till behandling även frågan om

upphörande av folkhushållningsdeparte mentets verksamhet.

I detta hänseende må erinras om att det allmänna försörjningsläget under

de senare åren utvecklats i så gynnsam riktning, att de flesta ransoneringarna

numera kunnat avvecklas. Som en konsekvens härav ha arbetsuppgifterna

för de krisorgan, som handlägga försörjningsfrågor, helt bortfallit

eller väsentligt minskat. Detta har i sin tur medfört en sådan minskning av

folkhushållningsdepartementets arbetsuppgifter, att en organisation av departementstyp

för handläggning av dessa arbetsuppgifter icke längre kan

anses erforderlig. En avveckling av folkhushållningsdepartementet torde

därför böra ske, lämpligen med utgången av detta budgetår.

Folkhushållningsdepartementets verksamhet omfattar numera den ekonomiska

försvarsberedskapen och priskontrollen samt därjämte ännu kvarstående

försörjningsfrågor, främst inom industri- och bränsleområdena, ävensom

vissa avvecklingsfrågor. För handhavande av dessa uppgifter erfordras

icke den personalorganisation som departementet tidigare haft. Under

senare delen av år 1949 har också omkring halva antalet befattningshavare

lämnat departementet, även om vissa av dem alltjämt formellt kvarstå i

personalförteckningen. Med ett sålunda reducerat antal befattningshavare

avser man att kunna möta de arbetsuppgifter, som komma att åvila departementet

under tiden fram till budgetårets slut.

Då folkhushållningsdepartementet upphör bör huvuddelen av dess då

ännu kvarstående arbetsuppgifter överflyttas på handelsdepartementet.

Av de under folkhushållningsdepartementet nu lydande myndigheterna

beräknas trafikkommissionen komma att upphöra inom den närmaste tiden,

då dess regleringsuppgifter numera bortfallit och endast vissa avvecklingsfrågor

återstå. Industri- och handelskommissionerna ha enligt Kungl. Maj :ts

beslut den 16 december 1949 sammanslagits till en kommission, underställd

handelsdepartementet. Livsmedelskommissionen kommer att upphöra vid

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 3.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 3.

budgetårsskiftet och dess arbetsuppgifter övergå på den nya jordbruksnämnd,

som avses skola börja sin verksamhet den 1 juli 1950. Kristidsstyrelsema

upphöra med utgången av år 1949, då deras arbetsuppgifter överflyttas

på länsstyrelserna.

Bränslekommissionens fortsatta verksamhet är delvis beroende av hur

länge subventioneringen av hushållsbränslen kommer att bestå. Då det icke

är uteslutet att subventioneringen kan komma att upphöra med utgången

av år 1950, kan bränslekommissionens avveckling tänkas ske före utgången

av budgetåret 1950/51.

Övriga under folkhushållningsdepartementet lydande krisorgan eller alltså

priskontrollnämnden och överrevisionen för krisförvaltningen torde komma

att fortsätta sin verksamhet även under nästa budgetår. Dessa båda myndigheter

torde jämte bränslekommissionen böra överföras till handelsdepartementet,

dit även riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap bör hänföras.

Enligt lagen den 11 april 1947 (nr 152) om antalet statsdepartement och

statsråd utan departement skall antalet statsdepartement vara elva.

Såsom framgår av det förut anförda torde folkhushållningsdepartementet

komma att upphöra med utgången av juni månad 1950. Vid sådant förhållande

kan den nu ifrågasatta uppdelningen av finansdepartementet genomföras

utan att någon ändring vidtages i förenämnda lag.

Å andra sidan bör uppenbarligen riksdagen beredas tillfälle att uttala sin

mening beträffande den nu föreslagna uppdelningen av finansdepartementet

samt i fråga om folkhushållningsdepartementets upphörande.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag

att Kungl. Maj :t måtte till riksdagen avlåta proposition

med anhållan om riksdagens yttrande över föreliggande förslag

till uppdelning av finansdepartementet samt angående

folkhushållningsdepartementets upphörande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Patric Kalling.

498159. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. SU 1950:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under tolfte huvu s. 1 i texten
  2. SU 1950:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1950/51 under sjunde huvu s. 1 i texten
  3. Rskr. 1950:32 Skrivelse till Konungen i an ledning av Kungl. Majds proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. a1 i texten
  4. SU 1950:13 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 1 i texten
  5. SU 1950:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande rörande frågan om uppdelning av finansdepartementet m. m. jämte i ämnet v s. 1 i texten