Sök i Ratio Lex

Angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m

39 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 36 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1952:14, Angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr li.

1

Nr 14.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegradsplacering

för viss biträdespersonal m. m.; given Stockholms

slott den 28 december 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Lingman.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas förslag till riktlinjer för placering i högre

lönegrad än Ca 8 av biträdespersonal, som inom statsförvaltningen utför

kontorsgöromål av olika slag såsom maskinskrivning, registreringsarbete

och bokföring. Förslaget avser placering i lönegraderna 11, 13 och 15. Inplacering

i högre lönegrad än den 15:e har ansetts böra prövas av 1949 års

t j änsteförteckningskommitté.

I enlighet med angivna riktlinjer framläggas i propositionen förslag till

ändrad lönegradsplacering för biträdestjänster vid något över 100 olika

myndigheter och institutioner. De föreslagna ändringarna framgå av den

vid statsrådsprotokollet i ärendet såsom bilaga fogade sammanställningen.

Förslagen beräknas medföra en kostnadsökning per år för löner med i

runt tal 250 000 kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. Nr lb.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

december 1951.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Danielson, Zetterberg,

Torsten Nilsson, Sträng, Andersson, Lingman, Hammarskjöld,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, fråga om lönegradsplacering

för viss biträdespersonal m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 17 januari 1947 bemyndigades chefen

för finansdepartementet att tillkalla en utredningsman för att biträda

med utredning angående anställningsförhållandena för viss biträdespersonal

i statens tjänst (1947 års biträdesutredning). Såsom utredningsman

tillkallades f. d. kanslirådet A. Carlsson. Sedan denne fr. o. m. den 1

oktober 1948 erhållit begärt entledigande från uppdraget, förordnades

kanslirådet N. M. af Malmborg att verkställa ifrågavarande utredning.

Biträdesutredningen avgav den 22 september 1948 en promemoria angående

villkor och förutsättningar för anställande av biträden med kontorsgöromål

och liknande arbetsuppgifter i vissa lönegrader inom den civila

statsförvaltningen. Efter remissbehandling anmäldes promemorian i 1949

års statsverksproposition, bilagan För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Härvid anfördes, att de i promemorian föreslagna grunderna för biträdespersonalens

lönegradsplacering hade avsetts skola närmare prövas

i samband med en allmän översyn av lönegradsplaceringen för nämnda

personal inom de särskilda verken, vilken översyn borde avse jämväl försvaret.

Med hänsyn härtill hade det ansetts lämpligast att ställningstagandet

till de i promemorian behandlade problemen skedde först senare i ett

sammanhang.

I ett av biträdesutredningen den 10 oktober 1951 avgivet betänkande

angående anställningsförhållandena för viss biträdespersonal i statens

tjänst (stencilerat) föreligga nu förslag till normer för placering i lönegrad

av biträdespersonal med kontorsgöromål och vissa liknande arbetsuppgifter

ävensom i anslutning därtill detaljförslag rörande biträdespersonalens

lönegradsplacering vid ett stort antal särskilda verk. I första hand ha

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr iU.

3

detaljförslag framlagts i fråga om verk, beträffande vilka tillräcklig utredning

angående biträdespersonalen för närvarande stått att erhålla och

biträdesfrågan i det hela befunnit sig i sådant läge, att erforderlig grundval

för bedömning och förslag synts vara för handen. I anslutning till betänkandets

avlämnande har utredningen framhållit, att dess arbete avses

skola fortsättas genom framläggande av detaljförslag rörande andra verk

och myndigheter.

över betänkandet ha yttranden avgivits av statens lönenämnd, försvarets

civilförvaltning, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

pensionsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket, generalpoststyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen samt Statstjänarkartellen

och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ävensom de myndigheter,

som beröras av utredningens detalj förslag. Av sistnämnda myndigheter

har yttrande påkallats endast i fråga om respektive detaljförslag.

Biträdesutredningen har vidare med skrivelse den 15 november 1951,

under åberopande av de i betänkandet förordade grunderna, överlämnat

ytterligare förslag angående lönegradsplacering för biträdespersonal vid

vissa verk.

I en sistnämnda dag dagtecknad promemoria angående vissa biträdestjänster

i statsdepartementen har utredningen därjämte framlagt synpunkter

och förslag med avseende å lönegradsplacering för biträdespersonal inom

samtliga statsdepartement utom utrikes- och civildepartementen.

Biträdesutredningens principförslag och däröver avgivna

yttranden.

Enligt givna direktiv har biträdesutredningen att pröva frågan om anställnings-

och avlöningsförhållandena för biträdespersonal i högre lönegrad

än den 8:e med utgångspunkt från att denna biträdespersonal skall

vara placerad i lönegraderna 11, 13 och 15 (kanslibiträde, kontorist respektive

kansliskrivare). Uppdraget avser i första hand ett klarläggande av

vilka förutsättningar i fråga om kompetens och arbetsuppgifter, som böra

föreligga för att en befattning skall placeras i någon av nämnda lönegrader.

Vidare har utredningen enligt direktiven att i reglerande syfte

genomgå verkens personalförteckningar och därvid jämväl eftersträva en

sådan sammansättning av personalbeståndet, att rimliga befordringsförhållanden

uppkomma.

Ursprungligen avsåg utredningens uppdrag därutöver även att -— i den

mån verkställda undersökningar det föranledde — framlägga förslag om

uppflyttning av tjänst i högst lönegraden 15 till högre lönegrad. Sedan

1949 år tjänsteförteckningskommitté tillsatts, har det emellertid ansetts

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr li.

böra ankomma på denna kommitté att pröva frågan om lönegradsplaceringar

för dylika tjänster. Detsamma gäller spörsmålen huruvida de vid

vissa verk förefintliga kontoristtjänsterna i 12 och förste kontoristtjänsterna

i 14 lönegraden böra utbytas mot tjänster i normalgraderna 11, 13

och 15.

Beträffande gränsdragningen mellan biträdesutredningen och tjänsteförteckningskommittén

må vidare framhållas, att utredningen till biträdespersonal

hänfört personal, som är placerad i lönegraderna 4—8, 11, 13

eller 15 och som utför skriv- och kontorsgöromål. Utanför biträdesutredningens

arbetsområde ha i enlighet härmed ansetts falla sådana grupper

som fotografibiträden, laboratoriebiträden, tekniska biträden, biträden med

kartritningsgöromål vid kartutgivande.verk m. fl. Å andra sidan ha exempelvis

biträden i lägre grad med arbetsuppgifter i bibliotek i vissa fall medtagits.

Vilka grupper som ansetts böra medtagas av biträdesutredningen

och vilka som synts böra prövas av tjänsteförteckningskommittén har enligt

vad utredningen framhållit i icke obetydlig utsträckning bedömts från

fall till fall.

Allmänna förutsättningar för inrättande av vissa högre

biträdestjänster

Biträdesutredningens förslag.

Biträdesutredningen har i sitt betänkande framlagt förslag till riktlinjer

rörande de allmänna förutsättningar i fråga om arbetsuppgifternas art,

som böra föreligga för att biträdestjänst skall tillhöra den ena eller den

andra av här ifrågakommande lönegrader. Enligt utredningens mening bör

man likväl på detta område i viss utsträckning pröva sig fram; de föreslagna

normerna kunna sålunda behöva modifieras på grund av vunna

erfarenheter. Tillräcklig anledning synes utredningen därför icke för närvarande

föreligga att ifrågavarande riktlinjer utfärdas i form av allmänna

anvisningar.

Vid bedömande av de förutsättningar i fråga om arbetsuppgifter, som

enligt utredningens mening böra vara för handen för att en biträdestjänst

skall hänföras till högre lönegrad än den 8:e, har utredningen i viss utsträckning

gjort jämförelser mellan 1951 års statliga löneläge och lönerna

på den allmänna arbetsmarknaden inom personalkategorier med i huvudsak

motsvarande arbetsuppgifter.

Utredningen har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot att

arbetsuppgifternas art och kvalitet och icke deras mer eller mindre regelmässiga

förekomst under viss tid få vara avgörande för lönesättningen.

Enligt utredningens uppfattning kan man emellertid vid graderingen av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr iU. 5

göromålen icke helt bortse från den omfattning, i vilken de förekomma i

det särskilda fallet.

Generellt gällande allmänteoretiska kompetensvillkor har utredningen ansett

icke böra föreskrivas för någon av de här ifrågavarande biträdesgraderna.

I princip skall sålunda enligt utredningens uppfattning befordran

till kanslibiträde, kontorist eller kansliskrivare kunna vinnas av envar som

är kompetent att fullgöra de till tjänsten hörande arbetsuppgifterna. Att

därför i vissa fall kan krävas speciell kompetens, t. ex. färdighet i stenografi

etc. är, framhåller utredningen, ett förhållande för sig som icke rubbar

nyssnämnda grundsats.

Såsom förut nämnts har utredningen för envar av tjänsterna såsom

kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare angivit de arbetsuppgifter, som

normalt böra ankomma på sådan tjänst. Arbetsuppgifterna ha beträffande

varje tjänst uppdelats i tre grupper, nämligen kontorsgöromål, kamerala

göromål och statistiska göromål.

Arbetsuppgifter för kanslibiträde.

Kontorsgöromål:

kvalificerad maskinskrivning,

arbetsledning i ordinär skrivcentral,

svensk stenografering i mera betydande omfattning,

tjänstgöring som handsekreterare åt verks- eller byråchef eller därmed

jämställd chefstjänsteman,

tjänstgöring som byråregistrator,

övriga göromål av expeditionell natur, som icke äro att anse som rutinarbete.

För att kanslibiträdestjänst skall anses motiverad för maskinskrivning

anser utredningen böra krävas, att biträdet regelmässigt sysselsättes med

kvalificerad maskinskrivning, d. v. s. sådan som ej utgör rutinarbete. Som

exempel härpå har nämnts utskrift efter koncept, efter diktamen eller efter

diktafon eller annan mekanisk återgivningsmetod av all slags text avfattad

på de vanligaste främmande språken, där ej fråga är om ofta återkommande

formulärskrivelser, tabeller o. dyl. Vidare har hit hänförts utskrift

efter gammal handskriven text. Utredningen har ytterligare anfört.

Maskinskrivning efter diktafon kan vara mera pressande än vanlig maskinskrivning.

Särskild utbildning eller speciella förkunskaper erfordras

emellertid icke. På det enskilda näringslivets område, där maskinskrivning

efter diktafon trängt mer igenom än inom statsförvaltningen, torde denna

form av maskinskrivning icke i allmänhet betraktas såsom mera kvalificerad.

Utredningen kan för sin del icke finna, att maskinskrivning efter diktafon

av svensk text skall anses så kvalificerad, att uppgiften normalt bör

ankomma på kanslibiträde.

I fråga om utskrift av viktigare handlingar och av komplicerade tabeller

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr li.

håller utredningen före, att så länge utskriften väsentligen innefattar överflyttning

av handskriven eller talad nutida svensk text till maskinskrift,

högre lönegrad än kontorsbiträdesgrad normalt ej bör ifrågakomma.

Enligt utredningens mening bör arbetsledare i skrivcentral, som icke är

av särskilt stor omfattning, normalt vara kanslibiträde. Härom har utredningen

framhållit följande.

En förutsättning bör vara, att skrivavdelningen är av den storlek och

kontorsorganisationen så utformad, att utrymme gives för ett verkligt arbetsledarskap.

På arbetsledaren bör ankomma att vid sidan av eget skrivarbete

eller eljest fördela skrivmaterialet mellan övriga biträden allt efter

skrivarbetets brådskande natur, resp. biträdes färdigheter etc., instruera

biträdena samt övervaka skrivarbetets behöriga gång. För att få en lätttillämplig

regel har utredningen för sin del stannat för att som förutsättning

för inrättande av kanslibiträdestjänst normalt kräva arbetsledarskap

för minst fyra biträden, motsvarande således en skrivavdelning av fem biträden,

arbetsledaren inräknad.

I fråga om stenograferingsgöromål bör enligt utredningens förslag kanslibiträdestjänst

normalt avses för biträden som regelmässigt syssla med

svensk stenografering i mera betydande utsträckning, d. v. s. till en omfattning

genomsnittligt motsvarande minst halva tjänstgöringstiden.

På en handsekreterare åt chefstjänsteman anser utredningen böra utöver

rena maskinskrivningsgöromål normalt ankomma sådana uppgifter

som att biträda med uppsättande av chefstjänstemannens personliga korrespondens,

promemorior, dagböcker, inspektionsrapporter o. dyl. även av

förtrolig eller hemlig natur, att upptaga och utskriva stenogram på svenska,

att mottaga telefonsamtal och besökande till chefstjänstemannen, att

ordna tid och plats för sammanträden, konferenser o. dyl. samt ombesörja

kallelser till dessa, att vårda chefstjänstemannens personliga arkiv o. s. v.

Förekomma på en tjänst nu uppräknade göromål i sådan omfattning att

de kunna sägas vara konstitutiva för tjänsten, bör enligt förslaget för normalfallen

kanslibiträdestjänst ifrågakomma.

I fråga om diarieföring och registrering uttalar utredningen, att kanslibiträdesgraden

bör utgöra normallönegrad för byråregistratorer samt registratorer

å mindre befälsexpeditioner och kontor inom lokalförvaltning.

Härom har utredningen vidare anfört.

Utredningen förutsätter, att diarieföringen eller registreringen icke är

av huvudsakligen rutinmässig karaktär. I diarieföringen bör således ingå

något eller några kvalificerade moment, såsom självständig rubricering av

ärendena, där dessa icke äro av ensartad natur, eller angivande av med

ärendet sammanhängande eller därför betydelsefulla andra ärenden, s. k.

konferering. I registreringen bör ingå viss icke alltför komplicerad sakregistrering.

Arbetsuppgiften kan likaledes vara att hänföra till kanslibiträdestjänst

där på biträdet ankommer att i samband med diarieföring eller

registrering utöva viss kontroll eller övervakning eller mera självständigt

vidtaga vissa åtgärder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1A.

Därest biträde, som under verksregistrators eller motsvarande överordnade

tjänstemans ledning men utan detaljanvisningar från dennes sida

verkställer diarieföring och sakregistrering, dessutom anlitas såsom avbytare

åt verksregistratorn eller i förekommande fall som dennes vikarie,

anser utredningen befattning som kanslibiträde böra ifrågakomma, där

verksregistratorn är placerad i lägst lönegrad 15.

I fråga om övriga till kontorsgöromål hänförliga arbetsuppgifter framhåller

utredningen, att den är väl medveten om svårigheten att nöjaktigt

gradera dylika arbetsuppgifter. Utredningen har emellertid genom exemplifiering

sökt åstadkomma viss vägledning för den framtida bedömningen av

hithörande spörsmål. Å kanslibiträde bör sålunda enligt utredningens mening

kunna ankomma sådana uppgifter som

att efter generella anvisningar självständigt ombesörja enklare korrespondens,

där uppgiften icke endast innefattar ett schablonmässigt ifyllande

av blanketter eller formulär,

att under samma förutsättning uppsätta koncept till enklare skrivelser,

resolutioner, beslut eller protokoll,

att utarbeta enklare promemorior,

att göra urklipp ur dagspress och tidskrifter av för vederbörande verk

betydelsefulla artiklar, notiser m. m. ävensom svara för enklare sakregistrering

samt vård av urklippssamlingen,

att ur författningssamlingar, riksdags- och annat publikationstryck utvälja

det för vederbörande verk eller institution aktuella trycket samt

svara för distribuering av trycket till respektive tjänstemän, som för sina

arbetsuppgifter äro i behov av detsamma, ävensom verkställa enklare sakregistrering

av trycket.

att ombesörja distribuering av viktigare publikationer till myndigheter

och enskilda,

att omhänderha personalregistrering vid mindre verk och institutioner

samt att förestå ämbetsverks telefonväxel, där denna sysselsätter minst

sex telefonister.

Är ämbetsverks bibliotek icke av den omfattning, att det kan ifrågakomma

att för detsamma inrätta särskild tjänst för biblioteksutbildad personal

(biblioteksassistent), men är det likväl så stort, att särskild personal

bör vara avdelad för bibliotekets skötsel, anser utredningen kanslibiträdestjänst

kunna ifrågakomma för biträde, åt vilket anförtros sådana uppgifter

som att föra kortregister över bokbeståndet, föra låneliggare, självständigt

återfordra utlånade böcker, handleda besökande allmänhet, tillhandagå

verkets egna tjänstemän med uppgifter angående bokbeståndet

etc.

Kamerala g ö r o in å l:

utförande med någon grad av självständighet av flertalet förekommande

kassa- och avlöningsgöromål,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition, nr H.

självständigt handhavande av mindre kassa,

i viss man självständigt bokföringsarbete av begränsad omfattning,

formell granskning av svårare räkenskaper,

eftergranskning av räkenskaper i vissa fall under överordnad tjänstemans

ledning,

tjänstgöring som biträdande arbetsledare vid ordinär hålkortsanläggning.

Utredningen har anfört, att för bedömande av den grad av självständighet,

varmed ett biträde med kassa- och avlöningsgöromål utför sina arbetsuppgifter,

erfordras till en början kännedom om huruvida inom verket

finnes befattningshavare i högre ställning, som är satt att leda, övervaka

eller kontrollera biträdets arbete, eller huruvida kameral tjänsteman eljest

finnes tillgänglig på arbetsplatsen, vilken kan med råd och upplysningar

underlätta arbetet. Vidare måste klarläggas, på vad sätt kontrollen eller

arbetsledningen utföres och hur långt den ingriper i biträdets arbete. Utföres

arbetet i huvudsak självständigt efter generella anvisningar, förtjänar

biträdet enligt utredningens mening i allmänhet högre löneställning än om

samma arbete ledes eller kontrolleras av överordnad. Vidare bör, om arbetet

granskas endast stickprovsvis eller summariskt i efterhand, högre löneställning

ifrågakomma än om samma arbete är underkastat daglig fortlöpande

ledning eller tillsyn. Utredningen har ytterligare anfört i huvudsak

följande.

Sådana med den löpande kassarörelsen sammanhängande göromål som

att utskriva checkar, ifylla postanvisningar och postgiroutbetalningskort,

upprätta postgirolistor, uppgöra sammandrag över utbetalningar etc.

kunna, där de utföras under ledning eller överinseende av högre tjänsteman,

knappast hänföras till kanslibiträdesuppgifter. Att föra grundnoteringsböcker,

specialer och reskontror torde ofta vara rutinuppgifter och

därför med fördel kunna anförtros kontorsbiträden under inseende av överordnad.

Är antalet konton eller titlar mera avsevärt och kan det anses

åligga biträdet att på egen hand relativt självständigt avgöra, till vilket

konto eller vilken titel en in- eller utbetalning hänför sig, synes uppgiften

böra ankomma på kanslibiträde. Uppgifter sådana som att utarbeta kassaredogörelser

och kassarapporter, uppgöra bokslut, kontrollera anslagsbelastning,

förbereda anordningar och uppbära vissa till statsverket inflytande

inkomster och avgifter torde, där göromålen utföras relativt självständigt,

vid verk där kassarörelsen är av mindre omfattning kunna anförtros

biträde i kanslibiträdesgraden. Samma löneställning bör tillämpas

för biträde, som har att med motsvarande grad av självständighet vid verk

med mindre antal löntagare utföra avlöningsgöromål, såsom att upprätta

avlöningslistor och föra avlöningskort, att i samband därmed uträkna och

innehålla källskattemedel samt i förekommande fall beklädnadsavdrag och

övriga medel som skola avskiljas för redovisning, att ombesörja inleverering

till respektive myndighet av sålunda innehållna medel, att lämna uppgifter

till vederbörande taxeringsmyndigheter etc.

Vid verk, där kassa- och avlöningsgöromålen äro av begränsad omfatt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr li.

ning, finner utredningen uppgiften att tjänstgöra som kassörens närmaste

man och i förekommande fall såsom dennes vikarie böra ankomma på

kanslibiträde, förutsatt att kassören är placerad i lägst 15 lönegraden.

Vid de minsta verken och institutionerna ävensom vid mindre enheter

inom lokalförvaltning, där kassa- och avlöningsbestyren i allmänhet torde

vara av ringa omfattning och på grund därav eller eljest icke särskilt krävande,

bör enligt förslaget åt kanslibiträde kunna anförtros att självständigt

i egenskap av kassör handha dessa göromål.

Kanslibiträdesbefattning föreslår utredningen för i viss mån självständigt

bokföringsarbete av begränsad omfattning, där arbetet sker efter mera

generella anvisningar, ävensom sammanställning av enklare kalkyler.

Likaså anser utredningen, att befattning i denna lönegrad bör användas, där

jämväl vissa kassagöromål äro förenade med befattningen utan att dessa

äro av den omfattning, att särskild kassörstjänst bör ifrågakomma.

I fråga om revisionsgöromål har utredningen erinrat, att räkenskapsgranskning

alltefter granskningens närmare karaktär brukar indelas i förgranskning

eller formell granskning och eftergranskning. Härom anför utredningen

följande.

I förgranskning innefattas kontroll bl. a. av att verifikationer aro till

siffran rätt uträknade, att medgivna kassarabatter vederbörligen avdragits,

att räkningar, avlöningslistor och andra räkenskapshandlingar äro behörigen

kvitterade eller verifierade genom postgiroförteckningar o. dyl., att

inkomster, utgifter och omföringar till rätt belopp och å rätta titlar äro

bokförda i vederbörliga räkenskapsböcker (s. k. inprickning) samt att

räkenskapssammandrag och räkenskapsböcker äro rätt summerade.

Eftergranskning avser en räkenskapskontroll från företrädesvis kamerala,

juridiska och allmänt ekonomiska synpunkter. Vid denna granskning

skall kontrolleras i huvudsak att utfärdade författningar och eljest givna

stadganden rätt tillämpas. I de fall, där med hänsyn till arbetsmaterialets

beskaffenhet eftergranskning av detsamma ej ifrågakommer, kan med sådan

granskning i viss mån likställas en slutlig granskning, som innefattar

en allmän kontroll av riktigheten hos uppgiftsmaterialet.

Utredningen anser, att formell granskning i allmänhet är att betrakta

som en rutinuppgift. Med sådan granskning kunna emellertid vara förenade

arbetsuppgifter av den art och svårighetsgrad, att kanslibiträdesgiad bör

ifrågakomma. Så kan enligt utredningens mening vara fallet, där biträde

ålägges att i samband med granskningen på grundval av räkenskapsmaterialet

mera självständigt upprätta sammandrag eller sammanställa uppgifter

av statistisk eller liknande natur för årsberättelser eller dylika publikationer

eller för andra ändamål eller att efter anvisning av överordnad verkställa

på räkenskapsmaterialet grundade enklare undersökningar och utredningar.

Kanslibiträdesgrad anser utredningen vidare påkallad för biträde,

åt vilket regelmässigt anförtros formell granskning av sådana räkenskaper

som i sin helhet bedömas vara av större svårighetsgrad ur revisionssynpunkt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

Utredningen har vidare framhållit, att numera förmärkts en tendens att

överflytta eftergranskningsuppgifter till därför lämpliga biträden. Sålunda

tillämpas sedan någon tid på en byrå inom riksräkenskapsverket ett system

med eftergranskning genom biträden under överordnad tjänstemans (revisors)

ledning. Härvid tillgår så, att utförliga anvisningar för granskningens

bedrivande lämnas i en av vederbörande revisor uppgjord promemoria,

varjämte granskningsarbetet utföres under fortlöpande ledning och

kontroll av revisor. Biträden som avdelas för sådan granskning föreslås

skola placeras i kanslibiträdesgraden, där granskningen är av enklare beskaffenhet

ur revisionssynpunkt.

I fråga om halkortsanläggningar äro enligt utredningens mening göromål

som maskinoperatör i allmänhet att anse såsom rutinuppgifter. Kanslibiträdes

löneställning anses därför som regel ej motiverad. Uppdrages emellertid

åt maskinoperatör att vara biträdande arbetsledare vid avdelningen

och i förekommande fall vikariera för arbetsledaren, bör enligt utredningens

mening vid hålkortsanläggning av ordinär storlek kanslibiträdestjänst i

vissa fall kunna ifrågakomma.

Statistiska g ö r o m å l:

mera krävande granskning (förgranskning) av det statistiska primärmaterialet,

svårare kodsättning av detsamma,

granskning av manuskripttabeller och korrektur,

uppgifter, som avse att på grundval av primärmaterialet efter anvisning

av överordnad upprätta statistiska tabeller och manuskripttabeller, uppgöra

sammanställningar och sammandrag samt verkställa enklare statistiska

undersökningar och utredningar,

åtgärder för komplettering av primärmaterialet, inberäknat härför erforderlig

enklare korrespondens.

Beträffande statistiskt arbete anser utredningen, att lönegradsplacering

lägst i kanslibiträdesgraden bör tillämpas, där på biträdet ankomma

göromål som innefatta viss bearbetning, systematisering eller klassificering

av arbetsmaterialet och förutsätta viss självständig bedömning av detsamma.

Utredningen anför härom följande.

En mera rutinmässig statistisk arbetsuppgift kan innefatta ett eller flera

regelmässigt förekommande kvalificerade moment. I uppgiften att förgranska

primärmaterial kan ingå att efter eget bedömande utgallra sådana

poster, som av olika anledningar bedömas icke lämpligen kunna eller

böra bearbetas statistiskt, eller att självständigt rätta eller komplettera

förekommande fel eller ofullständigheter i primärmaterialet. Vidare kan

å ett biträde ankomma att exempelvis i samband med ett mera rutinmässigt

upprättande av statistiska tabeller eller sammandrag verkställa omräkning

från olika förekommande mått-, vikt- och myntslag till andra. Äro

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 14. H

förut angivna förutsättningar för handen, bör biträdet placeras i kanslibiträdesgraden.

Å kanslibiträde synes vidare kunna läggas att ombesörja komplettering

av primärmaterialet och föra eller föreslå härför erforderlig enklare korrespondens.

Arbetsuppgifter för kontorist.

Kontorsgöromål:

tjänstgöring såsom föreståndare för skrivcentral, som är av särskilt

stor omfattning, eller för skrivcentral med kvalificerade maskinskrivningsgöromål,

stenografering på något av de vanligaste främmande språken,

utförande av mindre krävande översättningar till och från samma språk,

uppdrag såsom byråregistrator, där diarieförings- och registreringsgöromålen

äro mera krävande,

uppdrag såsom handsekreterare åt chefstjänsteman, där göromålen äro

mera kvalificerade,

övriga göromål av expeditionell natur, där dessa äro av större svårighetsgrad

eller utföras mera självständigt,

skötsel av ämbetsverks bibliotek, där göromålen äro mera krävande.

För att som arbetsledare i skrivcentral skall anlitas kontorist bör enligt

utredningens förslag icke med nödvändighet krävas, att på denne vid sidan

av arbetsledarskapet lägges mer kvalificerat arbete än det som utföres av

avdelningens personal i övrigt. För att en skrivcentral skall anses vara av

den omfattning, att kontoristtjänst kan ifrågakomma för arbetsledaren,

anser utredningen, att antalet biträden, arbetsledaren oräknad, normalt

bör uppgå till minst tio. Där på en avdelning regelmässigt förekommer

kvalificerad maskinskrivning i särskilt stor utsträckning, främst utskrift

av text avfattad på utländskt språk, torde de krav som ställas på arbetsledaren

vara så stora, att sistnämnda normalregel enligt utredningens mening

kan behöva modifieras vid bestämmandet av lönegradsplaceringen.

Biträden, som regelmässigt sysselsättas med stenografering på ett eller

flera av de vanligaste främmande språken, anser utredningen normalt böra

vara placerade i kontoristgraden, där dylika göromål förekomma i mera

betydande utsträckning. Enahanda placering bör ifrågakomma i fall av

mera krävande uppgifter som sammanträdesstenograf.

Vad angår diarieföring och registrering har utredningen avsett kontoristtjänst

för byråregistrator å byrå eller avdelning, där till följd av dennas

storlek, ärendenas olikartade natur eller eljest diarieförings- och

registreringsbestyren måste anses såsom mera krävande. Under samma förutsättning

bör kontoristtjänst även beräknas för registratorsgöromål å

chefs- eller befälsexpedition, kontor etc. vid lokalförvaltning. Utredningen

har härom uttalat bl. a. följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ls proposition nr JA.

Diarieföring av här avsett slag kan exempelvis innefatta mera ingående

konferering och registreringen innebära självständig, mera komplicerad

sakregistrering. Här må framhållas, att svårighetsgraden hos ärendena eller

ett visst verks speciella karaktär icke med nödvändighet behöver inverka

på diarieföringen eller registreringen.

Kontorist föreslås vidare skola kunna vid större eller medelstora verk

åläggas att under verksregistratorns överinseende men likväl i det hela

självständigt utföra diarieföring och sakregistrering av mera krävande natur

ävensom i förekommande fall vikariera för registratorn.

Inom vissa mindre verk och institutioner, som till storleken ungefärligen

motsvara avdelning eller byrå inom ett medelstort centralt ämbetsverk,

äro diarieförings- och registreringsgöromålen på grund av deras ringa

omfattning att närmast jämföra med göromål som ankomma på byråregistrator.

Lönegradsplaceringen av en dylik verksregistrator har utredningen

ansett böra bedömas efter liknande principer som tillämpas för

byråregistrator.

Enligt vad i det föregående uttalats bör kanslibiträdesgraden vara normallönegrad

för biträden, vilka användas som handsekreterare åt chefstjänstemän.

Äro göromålen särskilt kvalificerade eller har biträdet en speciell

ansvarsställning, anses kontoristtjänst kunna komma till användning.

Beträffande övriga kontorsgöromål bör enligt förslaget å kontorist ankomma

sådana uppgifter som

att verkställa översättning till utländskt språk av enklare svensk text

eller att uppsätta koncept till enklare utgående skrivelser med utländsk

text, där ej fråga är om ofta återkommande formulärskrivelser, tabeller

o. dyl.

att verkställa översättning från utländskt språk av skrivelser, tidskriftsartiklar

o. dyl., där texten är att anse som lättare eller där särskilda krav

icke ställas på översättningens kvalitet,

att svara för kollationering av viktigare utskrifter på främmande språk,

att vid större och medelstora verk handha personalregistrering där arbetet

är av mera självständig karaktär och innefattar sådana uppgifter som

att föra personalmatriklar, studieliggare, personalkort, studiekort o. dyl.,

i förekommande fall jämväl upprätta manuskript till katalog eller annan

personalmatrikel,

att i förekommande fall uppgöra förslag till semesterlistor, vikariatsförordnanden

och tjänsters Iedigförklarande ävensom med ledning av inkommande

ansökningar och föreliggande personaluppgifter uppgöra sammanställningar

över sökande till tjänster och förordnanden

samt att i vissa fall beträffande ärenden av mera rutinmässig natur besluta

med avseende å åtgärd tillhörande den förberedande handläggningen

av ärendet.

Biträde, åt vilket anförtros att mera självständigt förestå ämbetsverks

eller institutions bibliotek av den omfattning, som i det föregående avses,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JA.

13

föreslås skola placeras i kontoristgraden, där arbetet med hänsyn till mera

betydande accession, stor besöks- och utlåningsfrekvens eller annan omständighet

är jämförelsevis krävande.

Kamerala g ö r o m ål:

mera självständigt utförande av förekommande kassa- och avlöningsgöromål,

tjänstgöring som biträde åt redogörare även med kvalificerade

dylika göromål,

arbetsledning för mindre grupp av biträden sysselsatta med avlönings-,

pensionerings- eller revisionsgöromål,

handhavande av det närmaste ansvaret för den rutinmässiga bokföringsverksainheten,

arbetsledning för större grupp av biträden sysselsatta med maskinbokföring,

eftergranskning i vissa fall under överordnad tjänstemans ledning av

svårare räkenskaper, mera självständigt utförande av enklare undersökningar

och utredningar, grundade på räkenskapsmaterialet,

tjänstgöring som ledare för arbetet vid mindre hålkortsanläggning,

relativt självständigt utförande av den förberedande handläggningen av

enklare merkantila ärenden.

Biträde, som ålägges att vid större eller medelstora verk under redogörares

överinseende mera självständigt utföra kassa- och avlöningsgöromål,

förordar utredningen som regel böra erhålla kontorists lönegrad, särskilt

där överinseendet inskränker sig till exempelvis en stickprovs- eller

summarisk efterhandskontroll. Sålunda bör vid verk med talrik personal

kontoristtjänst avses för biträde, som självständigt svarar för upprättande

av avlöningslista.

Biträde åt kassör i högre lönegrad än den 15 :e, som under dennes semester

eller annan ledighet faktiskt, med eller utan förordnande, bestrider

tjänsten, anses vid större verk böra erhålla kontorists löneställning.

Vid verk, där kassa- och avlöningsbestyren äro av begränsad omfattning,

exempelvis i fråga om antalet in- och utbetalningar, antalet titlar etc., bör

enligt utredningens mening högre löneställning än kontorists icke ifrågakomma

för kassören. Kontoristgraden föreslås vidare för biträde, som huvudsakligen

anlitas för uträknande av pensionsbelopp, där arbetet utföres

självständigt och förutsätter kännedom om för olika grenar av pensionsväsendet

gällande bestämmelser.

Beträffande bokföringsgöromål uttalar utredningen, att å kontorist bör

ankomma det närmaste ansvaret för det rutinmässiga handhavandet av bokföringsverksamheten

och för lämnandet av anvisningar till den lägre personalen

inom viss gren av bokföringen, exempelvis kalkylverksamhet, anslags-

och dispositionsbokföring eller annan avräkningsbokföring. Här
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

jämte avser utredningen kontoristtjänst för arbetsledare för större grupp

av biträden sysselsatta med maskinbokföring.

Kontorist förordas för uppgiften att vara arbetsledare för mindre grupp

av biträden, sysselsatta med revisionsgöromål, där i uppgiften ingår att

mellan biträdespersonalen fördela det formella granskningsarbetet, instruera

biträdena och öva tillsyn över granskningsarbetets behöriga gång.

På kontorist anses vidare kunna läggas att i vissa fall under fortlöpande

ledning och tillsyn av överordnad tjänsteman eftergranska räkenskaper,

som ej äro av beskaffenhet att böra eftergranskas av kanslibiträde, samt att

efter generella anvisningar mera självständigt verkställa på räkenskapsmaterialet

grundade enklare undersökningar och utredningar, där uppgiften

förutsätter ingående kännedom om det behandlade räkenskapsmatcrialet.

Till arbetsuppgifter av merkantil karaktär räknar utredningen sådana

göromål som äga samband med upphandlings-, uthyrnings-, försäljningsoch

kontrollverksamhet. Ifrågavarande verksamhetsområde omfattar ett

flertal tämligen olikartade arbetsuppgifter. Kontoristtjänst föreslås för biträde,

som relativt självständigt utför den förberedande handläggningen av

enklare ärenden av detta slag.

Statistiska göromål:

upprättande av statistiska tabeller, sammanställningar och sammandrag,

där uppgiften är mera kvalificerad eller utföres mera självständigt,

uppdrag att efter generella anvisningar mera självständigt utföra på föreliggande

statistiskt material grundade enklare undersökningar och utredningar,

där arbetet förutsätter ingående kännedom om materialets beskaffenhet

och om bearbetningsmetoderna,

i vissa fall deltagande i slutlig granskning av det statistiska primärmaterialet,

mera självständigt handhavande av viss avgränsad statistikgren, särskilt

där i uppgiften ingår att med undantag för texten svara för utarbetandet

av en statistisk årspublikation,

ledande av mindre grupp av biträden, sysselsatta med statistiskt arbete,

där uppgiften innefattar att mellan biträdespersonalen fördela arbetsmaterialet,

instruera biträdena angående tillämpliga statistiska bearbetningsmetoder

samt öva tillsyn över arbetets behöriga gång.

Arbetsuppgifter för kansliskrivare.

Kontorsgöromål:

uppdrag att vara verksregistrator vid mindre verk eller institution,

självständigt handhavande av personalregistrering i verk med talrik och

olikartad personal,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 14.

15

översättning till och från främmande språk,

övriga till kontorsgöromål hänförliga arbetsuppgifter, där dessa handhavas

självständigt och äro av särskilt kvalificerad natur.

Beträffande diarieföring och registrering föreslår utredningen kansliskrivartjänst

för verksregistrator, där ej på grund av verkets omfattning

eller andra omständigheter registratorsgöromålen äro att anse såsom särskilt

kvalificerade.

Mera undantagsvis bör enligt utredningens mening kansliskrivartjänst

kunna ifrågakomma för byråregistrator samt registrator vid chefsexpedition

vid lokalförvaltning, nämligen vid vissa större verk där central registrering

icke förekommer, särskilt vid verk med stora lokalstater ävensom

vid större lokala chefsexpeditioner. Som förutsättning härför uppställes, att

å biträdet lägges ansvar för mera komplicerad sakregistrering eller konferering

eller annat moment av särskilt krävande natur.

Självständigt handhavande av personalregistrering anser utredningen

inom verk med talrik och olikartad personal eller med betydande lokalstater

och huvudsakligen central personalregistrering vara en så krävande

uppgift, att kansliskrivartjänst är motiverad. Så finner utredningen särskilt

vara fallet där å biträdet ankommer att uppgöra förslag till semesterlistor,

vikariatsförordnanden, ledigförklarande av tjänster, i vissa fall granska ansökningar

i tjänsteårs- och merithänseende, upprätta manuskript till högskolekatalog

eller annan personalmatrikel m. m.

I fråga om göromål som förutsätta språkkunskaper avser utredningen

kansliskrivartjänst för biträde, som regelmässigt ålägges att utföra översättningar

till de vanligaste främmande språken av svensk text eller att

uppsätta koncept till utgående skrivelser med utländsk text, där uppgiften

ej är av beskaffenhet att böra utföras av kontorist. Kansliskrivartjänst bör

enligt förslaget vidare beräknas för biträde, som regelmässigt utför översättningar

till svenska av utländsk text, såsom artiklar i tidningar och tidskrifter,

där texten icke är att anse som lättare eller där vissa krav ställas

på översättningens kvalitet.

Såsom exempel på övriga kontorsgöromål, vilka motivera kansliskrivartjänst,

nämner utredningen uppgift att självständigt ombesörja mera kvalificerad

korrespondens, att uppsätta koncept till mera kvalificerade skrivelser,

resolutioner, beslut eller protokoll samt att utarbeta mera kvalificerade

promemorior o. dyl.

Kamerala göromål:

tjänstgöring såsom kassör vid vissa mindre verk eller institutioner,

uppdrag att under redogörares överinseende men i det hela självständigt

utföra kvalificerade kassa- och avlöningsgöromål, såsom att uppgöra kvali
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr li.

ficerade bokslut samt att vid verk med stora personalstater eller med lokalförvaltningar

med talrik personal och central avlöningsuträkning svara för

upprättande av avlöningslistor,

uppdrag att efter generella anvisningar verkställa på räkenskapsmaterialet

grundade undersökningar och utredningar, där uppgiften bl. a. förutsätter

viss författningskännedom,

arbetsledning för större grupp av biträden sysselsatta med kassagöromål,

avlönings- eller pensionsuträkning eller revisionsarbete,

tjänstgöring som föreståndare för hålkortsanläggning vid vissa verk,

relativt självständigt utförande av den förberedande handläggningen av

mera krävande merkantila ärenden.

Beträffande rena bokföringsgöromål bör enligt utredningens förslag å

kansliskrivare ankomma de förut för kontorist beräknade göromålen, där

dessa äro att anse som mera kvalificerade eller utföras med högre grad av

självständighet.

I fråga om merkantila göromål avses kansliskrivartjänst för biträde, som

relativt självständigt utför den förberedande handläggningen även av mera

krävande upphandlings-, uthyrnings-, försäljnings- och liknande ärenden

eller, där ärendena äro av enklare beskaffenhet, handlägger ärendena i det

hela självständigt efter generella anvisningar.

Statistiska göromål:

uppdrag att efter generella anvisningar verkställa statistiska undersökningar

och utredningar, där uppgiften kräver närmare inblick i och kännedom

om statistiska arbetsmetoder,

arbetsledning för biträdespersonalen vid medelstor statistisk avdelning

eller för större grupp av biträden med avgränsade statistiska arbetsuppgifter.

Yttrandena.

Flertalet hörda myndigheter ha tillstyrkt, att biträdesutredningens förslag

omedelbart genomföres, varvid dock, i överensstämmelse med vad utredningen

uttalat, ansetts lämpligt att de föreslagna riktlinjerna för lönegradsplaceringen

tills vidare icke utfärdas i form av allmänna anvisningar.

Från olika håll har betonats, att de allmänna riktlinjerna endast böra ha

vägledande karaktär och vid tillämpningen giva utrymme för hänsynstagande

till de speciella förhållanden, som kunna föreligga. Den av utredningen

använda metoden att för envar av kanslibiträdes-, kontorist- och kansliskrivargraderna

angiva de arbetsuppgifter som normalt skola ankomma

på sådan tjänst har godtagits av de myndigheter, som yttrat sig i denna del.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr It.

17

Telegrafstyrelsen har dock ifrågasatt, huruvida det är lämpligt, att utredningens

förslag upptages till slutlig prövning och föranleder beslut av

statsmakterna, innan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och likalönskommittén

slutfört sitt arbete. Prövningen av lönegradsplaceringen för de

befattningar, som tillhöra utredningens arbetsområde, bör nämligen enligt

styrelsens uppfattning vad telegrafverket beträffar ske vid jämförelse såväl

med högre befattningar tillhörande »kontorskarriären» som med befattningar

utanför nämnda karriär men inom samma lönegradsområde som

biträdesbefattningarna, t. ex. reparatörer, telegrafexpeditörer, telefonister.

TCO har starkt understrukit utredningens uttalande, att man vid ett

försök att angiva de allmänna förutsättningarna för att biträdestjänst skall

tillhöra den ena eller den andra av de ifrågakommande lönegraderna bör

pröva sig fram och att de normer, som bli resultatet av ett sådant försök,

kunna behöva modifieras på grund av vunna erfarenheter. Med hänsyn till

den långt drivna försiktighet, som TCO ansett prägla utredningens förslag,

har TCO uttalat, att en justering av utredningens normer för lönegradsplaceringen

måste komma till stånd, därest en tillfredsställande löneavvägning

skall kunna uppnås. Då det emellertid enligt organisationens uppfattning

är angeläget, att förbättringar genomföras utan ytterligare dröjsmål,

har TCO förutsatt att under remissbehandlingen anförda synpunkter

och argument för en jämkning av normerna skola föranleda de omedelbara

justeringar, som kunna företagas utan att förslagens genomförande vid

1952 års riksdag riskeras.

Utredningens uttalanden rörande frågan, huruvida generella kompetensvillkor

skola uppställas för ifrågavarande biträdestjänster, ha ej föranlett

erinran i remissyttrandena.

1 anslutning till de av biträdesutredningen föreslagna allmänna förutsättningarna

för inrättande av kanslibiträdes-, kontorist- och kansliskrivartjänster

har statens lönenämnd framhållit, att behovet av högre biträdestjänster

icke bör bedömas så strängt, att resultatet blir alltför starka krav

på enbart kvalificerade uppgifter, för att kanslibiträdestjänster skola få

inrättas. Anspråken på regelbunden förekomst av kvalificerade uppgifter

till viss minsta kvantitet för att en tjänst skall hänföras till högre lönegrad

har TCO ansett icke böra ställas högre för biträdespersonal än för tjänstemän

i högre karriärer. Utredningens uttalanden synas också enligt organisationens

uppfattning snarare tyda på att utredningen icke avsett en restriktiv

bedömning av frågan, huruvida inslag av kvalificerade uppgifter

motivera högre lönegrad.

Generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen ha uttalat,

att de av utredningen föreslagna allmänna riktlinjerna för lönegradsplacering

av biträdespersonal för ifrågavarande verks vidkommande äro

tillämpliga endast i begränsad utsträckning. Utredningens värdering av gö
2

Bihang till riksdagens protokoll 1952. Nr 14.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr li.

romålens kvalitet är enligt styrelsernas mening i vissa fall väl snäv. Telegrafstyrelsen

uttalar härjämte bl. a., att dess erfarenhet beträffande möjligheterna

att i konkurrens med den privata arbetsmarknaden anskaffa och

behålla personal för kvalificerade göromål giver vid handen, att det endast

i undantagsfall är praktiskt möjligt att få befattningshavare med tillräckliga

kvalifikationer att mot så låg lönegradsplacering, som utredningen avsett,

ägna sig åt sådana uppgifter som översättningsarbete, vissa mera krävande

expeditionsgöromål etc. Generalpoststyrelsen har framhållit, att biträdestjänstema

inom styrelsens byråer nyligen undersökts i samband

med en allmän översyn av arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna för

personalen hos styrelsen. De normer, som därvid tillämpats för biträdestjänsternas

lönegradsplacering, synas i stort sett överensstämma med de av

biträdesutredningen föreslagna.

TCO har i fråga om detaljerna i de av utredningen angivna allmänna riktlinjerna

för biträdespersonalens lönegradsplacering inskränkt sig till att

referera de synpunkter som till TCO framförts av de till organisationen anslutna

personalförbunden. Sammanfattningsvis tillägger TCO, att det sålunda

anförda torde klarlägga, att allvarliga invändningar kunna göras mot

de av utredningen tillämpade lönesättningsprinciperna. TCO anser det emellertid

vara ytterst angeläget, att något snarast åtgöres för att avhjälpa de

på ifrågavarande område rådande missförhållandena och förutsätter att

de gjorda erinringarna mot utredningens förslag därvid beaktas.

Statstjänarkartellen har funnit de uppställda kvalifikationskraven för

befattningshavarnas inplacering i de olika lönegraderna allmänt sett vara

höga. De av utredningen anförda synpunkterna finner kartellen vidare

endast i begränsad omfattning och för vissa tjänster kunna anses representativa

för förhållandena inom postverket, statens järnvägar och telegrafverket.

I övrigt har utredningens förslag till riktlinjer föranlett uttalanden i olika

detaljfrågor i remissyttrandena. Dessa uttalanden återgivas i huvudsak i

det följande. Då yttrandena icke genomgående behandla förutsättningarna

för inrättande av kanslibiträdes-, kontorist- respektive kansliskrivartjänst

var för sig, ha uttalandena grupperats efter de olika slagen av arbetsuppgifter.

Kontorsgöromål.

Maskinskrivning efter diktafon av text på de vanligaste främmande

språken är enligt statens lönenämnds mening ett så kvalificerat

arbete, att härför bör avses kontorist, därest sådant arbete förekommer i

icke alltför ringa omfattning. Om i samband med utskrift av svensk text

i andra fall än efter koncept ankommer på vederbörande att även jämka

texten i formellt avseende, bör för ifrågavarande arbete avses kanslibiträde.

Mot utredningens förslag att ålägga kanslibiträde sådana arbetsuppgifter

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

som utskrift efter diktamen, diktafon eller annan mekanisk återgivningsmetod

av all slags text, avfattad på de vanligaste främmande språken, framhålles

i yttrandet från TCO, att härmed ställas alltför höga krav på befattningshavare

i denna tjänsteställning med tanke på de språkkunskaper som

erfordras för att korrekt kunna utföra sådana arbetsuppgifter. De till TCO

anslutna förbunden finna det ej heller motiverat, att utskrift av svensk

text efter diktafon skall åvila kontorsbiträde. För utskrift efter gammal

handskriven text anses lägre befattning än kontorist icke vara skälig.

I fråga om arbetsledare i skrivcentral har statens lönenämnd

erinrat, att vid statens järnvägar tillämpas en regel, som innebär,

att arbetsledare för maskinskrivningsgöromål skall placeras i kanslibiträdesgraden,

om antalet med maskinskrivning sysselsatta personer å tjänstestället,

arbetsledaren inräknad, uppgår till tre. Försvarets civilförvaltning

har anfört, att i vissa fall i normalorganisationen för rationaliserat truppförband

räknas med kanslibiträde för skrivcentral, även om denna är av

mindre omfattning. Riksförsäkringsanstalten har föreslagit, att kanshbiträdes

ställning i allmänhet skall tillerkännas biträde, som fungerar som

ledare för en skrivavdelning av tre biträden, arbetsledaren oräknad. Vid

frågans bedömande bör enligt ämbetsverkets mening beaktas den betydelse

maskinskrivningen har för ett ämbetsverk och svårigheten att anskaffa

dugliga maskinskriverskor. Statskontoret har framhållit, att sasom villkor

för att upptaga förevarande tjänster i kanslibiträdes- respektive kontoristgraden

bör krävas, att å skrivavdelningen konstant påfordras biträden

till av utredningen angivet antal (4 respektive 10). TCO har förordat, att

arbetsledare för maskinskrivningscentral bör erhålla kanslibiträdes grad,

om antalet befattningshavare uppgår till tre, arbetsledaren inräknad. I det

fall att antalet befattningshavare inom skrivcentral uppgår till minst sex

respektive minst tio, anser TCO arbetsfördelningen m. m. böra ombesörjas

av kontorist respektive kansliskrivare.

I fråga om stenograferingsgöromål har statens Jönenämnd

erinrat, att nämnden i utlåtande över utredningens tidigare promemoria

framhållit, att befattningshavare, vilka regelmässigt utnyttjas för stenograferingsgöromål

av icke alltför ringa omfattning, synas böra placeras i

lägst 11 lönegraden. I fråga om sammanträdesstenograf har lönenämnden

uttalat att den, då några tjänster för egentliga dylika stenografer icke torde

förekomma inom de av utredningen omfattade omradena av statsförvaltningen

utan här synes åsyftas stenografer, på vilka ställas väsentligt mindre

krav, icke funnit anledning till erinran mot den förordade placeringen i 13

lönegraden. Uppgiften att regelmässigt upptaga och utskriva stenogram

på ett eller flera av de vanligaste främmande språken, där dylika göromål

förekomma i mera betydande utsträckning, har lönenämnden funnit vara

av så kvalificerad natur,,att för densamma bör avses kansliskrivare. Enligt

statskontorets mening bör kanslibiträdestjänst komma i fråga endast då

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ls proposition nr 14.

vederbörande till övervägande del sysslar med upptagande och utskrivning

av stenogram. I TCO:s yttrande framhålles, att kanslibiträdesgraden

bör ifrågakomma, om man över huvud taget kräver, att vederbörande skall

tjänstgöra som rutinerad stenograf, oavsett hur stor del av tjänstgöringstiden,

som åtgår för stenograferingsgöromål. I den mån endast en mindre

del av arbetstiden åtgår för detta arbete, måste befattningshavaren upprätthålla

sina stenografikunskaper på annat sätt, exempelvis genom att öva

färdigheten på fritid.

Beträffande göromål såsom handsekreterare åt chefstjänsteman

har statens lönenämnd uttalat, att dylika arbetsuppgifter synas

vara så beroende av handsekreterarens personliga kvalifikationer och de

krav, vederbörande chefstjänsteman i det särskilda fallet ställer på sin

handsekreterare, att några normer för lönegradsplaceringen av sådana befattningar

icke kunna uppdragas. Järnvägsstyrelsen har anfört, att för

biträden, som tjänstgöra som handsekreterare åt chefstjänstemän, en högre

tjänsteställning än den av utredningen föreslagna i många fall är motiverad.

I fråga om lönegradsplaceringen för byråregistrator har anförts

i en från statskontorets beslut skiljaktig mening (hrr Björck och Kull),

att normallönegraden för byråregistrator bör vara kontorsbiträdesgraden.

Beträffande verksregistrators biträde böra starkare skäl än av utredningen

anförts föreligga för att placera sådan befattningshavare i kanslibiträdes

grad. För biträde, som användes för mera krävande diarieförings- och

expedieringsgöromål är enligt järnvägsstyrelsen en högre löneställning än

den av utredningen föreslagna i många fall motiverad. Vid statens järnvägar

anses föreståndare för diariet å större byråer och vissa distriktskansiier

fullgöra så krävande tjänst, att kansliskrivares löneställning är

alltför låg. I TCO:s yttrande ifrågasättes, om icke snarare en befattningshavare

i kontorists tjänsteställning normalt bör ombesörja byråregistrators

arbetsuppgifter.

Beträffande övriga till kontorsgöromål hänförda arbetsuppgifter

må ur remissyttrandena återgivas följande. Vad utredningen

beträffande kontorists arbetsuppgifter anfört med avseende å

översättningsarbete har föranlett statens lönenämnd att uttala, att biträde,

av vilket kräves avancerade kunskaper i ett eller flera främmande språk

och som i väsentlig utsträckning sysselsättes med arbete av här avsett slag,

bör placeras lägst såsom kansliskrivare. Järnvägsstyrelsen har anfört, att

för uppgifter, som förutsätta kvalificerade språkkunskaper, en högre löneställning

än den av utredningen föreslagna i många fall är motiverad. De

av utredningen för kontorist respektive kansliskrivare avsedda uppgifterna

att verkställa översättning till utländskt språk av (enklare) svensk text

eller uppsätta koncept till (enklare) utgående skrivelser med utländsk

text förutsätta enligt telegrafstyrelsen grundligare utbildning och kunska
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1A.

21

per än som rimligtvis kunna krävas av befattningshavare i berörda grader.

TCO har upplyst, att de till organisationen anslutna förbund, som yttrat sig

i fråga om expeditionsgöromålen, funnit att ett flertal av ifrågavarande

uppgifter böra berättiga till högre löneställning, än den av utredningen

föreslagna. TCO har vidare anfört.

Att efter generella anvisningar självständigt uppsätta beslut eller protokoll

anses icke böra åvila kanslibiträde och att utarbeta enklare promemorior

bör ej heller åläggas en befattningshavare i så låg tjänsteställning.

Detta gäller även tjänsteman, vars arbetsuppgifter utgöras av att

ur dagspress och tidskrifter utgallra betydelsefulla artiklar o. s. v. samt

att ur författningssamlingar, riksdags- och annat publikationstryck utvälja

det för vederbörande verk eller institution aktuella trycket. Dylika åligganden

böra åvila högre tjänster. Sådana göromål som att verkställa översättningar

till eller från utländska språk, vare sig det är fråga om enklare

eller svårare text, kunna icke rimligtvis åläggas befattningshavare i de av

utredningen behandlade lönegraderna.

Statens lönenämnd har i och för sig icke funnit anledning till erinran

mot utredningens förslag, att föreståndare för telefonväxel skall ha kanslibiträdes

ställning, där växeln sysselsätter minst sex telefonister. Nämnden

har emellertid framhållit, att det bör kunna ifrågakomma att inrätta tjänst

i 11 lönegraden även i fall, då växelns personalstyrka är av mindre omfattning

än nyss angivits. Detta bör kunna vara fallet, då föreståndaren

ålagts vissa särskilda, mera kvalificerade arbetsuppgifter, exempelvis

att anskaffa vikarier, föra viss statistik o. s. v. Riksförsäkringsanstalten

har föreslagit, att ifrågavarande antal fastställes till tre.

De krav, som åtminstone i större ämbetsverk måste ställas på föreståndare

för ämbetsverks bibliotek har pensionsstyrelsen funnit motivera

en placering för sådan befattningshavare i 15 eller högre lönegrad. I fråga

om bibliotek av sådan storlek, att det kräver en heltidsanställd tjänsteman,

har TCO återgivit ett yrkande, att lägre befattning än biblioteksassistent

ej bör ifrågakomma.

Kamerala göromål.

I anledning av utredningens förslag till riktlinjer för lönegradsplaceringen

av personal med kassa- och avlöningsgöromål har riksförsäkringsanstalten

uttalat, att biträdespersonal, åt vilken anförtros att i huvudsak

självständigt verkställa avlöningsuträkning och därmed förenat utredningsarbete,

i vart fall i ett stort ämbetsverk bör erhålla något högre löneställning

än utredningen föreslagit.

Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett, att den av utredningen verkställda

beskrivningen av göromål, vilka böra åvila kanslibiträde, i huvudsak kan

betecknas såsom riktig och lämpligt avvägd. Ämbetsverket har vidare anfört.

Då det gäller kontorist- och kansliskrivartjänster synas vanskligheterna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

att verkställa jämförelser i fråga om kamerala arbetsuppgifter mellan olika

verk vara större. Det torde t. o. m. kunna ifrågasättas, om någon dylik

normerande beskrivning, som utredningen verkställt, ens bör göras. Såsom

exempel torde kunna anföras en arbetsuppgift, som utredningen ansett

kunna åvila kansliskrivare, nämligen att under redogörares överinseende

men i det hela självständigt uppgöra kvalificerade bokslut. Om attributet

»kvalificerade» borttages, kan det sagda äga sin riktighet, då det gäller

mindre verk, men då det gäller större verk med i allmänhet mera omfattande

och komplicerad redovisning och särskilt då verk, vars bokslut också

måste avse redovisning av statliga kapitalfonder, synes det kvalificerade

bokslutsarbetet icke blott i fråga om överinseende utan också utförande

merendels ankomma på en kamrerare.

Statskontoret har uttalat, att frågan om löneställningen för kassörens

närmaste medhjälpare bör helt bedömas med hänsyn till arten av de

göromål, som normalt åvila biträdet. Endast i den mån arbetsuppgifterna

i kvalitativt hänseende äro att betrakta som kanslibiträdesgöromål, bör

befattning i It lönegraden avses för kassörens närmaste medhjälpare. Vad

nu anförts har ämbetsverket funnit äga motsvarande giltighet beträffande

utredningens uttalanden om andra tjänster.

Riksräkenskapsverket har i anledning av utredningens förslag om kanslibiträdesgrad

för kassör vid de minsta verken understrukit vikten av att

placeringen i kanslibiträdesgraden endast kommer till användning, då särskilda

omständigheter motivera detta.

TCO har ansett, att ifrågavarande arbetsuppgifter, i den mån de verkligen

ha karaktär av kassa- och avlöningsgöromål och icke endast utgöra

bisyssla till exempelvis maskinskrivnings- eller expeditionsgöromål, ej kunna

åläggas lägre befattningshavare än kontorist. Alltför ansvarsfulla och

självständiga kamerala göromål ha vidare enligt samma yttrande ålagts

kontorist och kansliskrivare.

Mot utredningens förslag till riktlinjer för lönegradsplacering av biträdespersonal

med bokförings- och revisionsgöromål samt merkantila

göromål ha invändningar icke rests från annan myndighet

än telegrafstyrelsen, som ansett utredningens värdering av hithörande arbetsuppgifter

för låg. Enligt de av TCO återgivna yrkandena är högre löneställning

än kanslibiträdes motiverad för revisionsgöromål på grund av

att i många fall dessa arbetsuppgifter genom rationalisering inom de olika

verken kommit att överföras från högre till lägre befattningshavare.

Vad utredningen anfört rörande arbetsuppgifterna för olika biträdestjänster

inom hålkortsavdelningar utgör enligt statens lönenämnds

mening icke tillräckligt underlag för bedömande av förevarande spörsmål.

Med hänsyn till den ökade omfattning detta slags arbete fått inom statsförvaltningen

under de senare åren, har lönenämnden ansett det motiverat,

att frågan om löneställningen för såväl arbetsledande som annan personal

inom hålkortsavdelningar göres till föremål för ytterligare utredning. Även

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr li.

23

försvarets civilförvaltning, pensionsstyrelsen, statistiska centralbyrån och

TCO ha funnit utredningens förslag beträffande hålkortsavdelningarna

vara i behov av ytterligare översyn.

Statistiska g ö r o m ål.

Järnvägsstyrelsen har beträffande statistiskt arbete anfört, att

intet är att erinra mot utredningens förslag om användningen av kansliskrivargraden

i de fall då närmare inblick i och kännedom om statistiska

arbetsmetoder kräves, därest härmed avses endast rutinmässigt förvärvade

kunskaper inom det speciella arbetsområdet. Åsyftas däremot även ingående

teoretiska kunskaper om statistiska arbetsmetoder, anser styrelsen en

högre lönegrad vara väl motiverad. Telegrafstyrelsen har funnit utredningens

värdering av de statistiska göromålen för låg. Övriga myndigheter

ha icke framställt erinringar mot utredningens riktlinjer beträffande ifrågavarande

arbetsuppgifter. Från personalhåll hävdas emellertid enligt yttrandet

från TCO, att utredningen här tillfört kanslibiträde arbetsuppgifter

av en svårighetsgrad, som motiverar högre lönegrad.

Speciella frågor

Biträdesutredningens förslag.

Med hänsyn till uttalandet i direktiven, att man bör eftersträva en sådan

sammansättning av personalbeståndet att rimliga befordringsförhållanden

uppkomma, har biträdesutredningen vid utarbetandet av sina detalj förslag

för de olika verken haft uppmärksamheten riktad på frågan, huruvida

för de behandlade verkens vidkommande en tillämpning av de av utredningen

förordade normerna för lönegradsplacering kan sägas medföra det

nämnda resultatet. Härvid har utredningen funnit, att trots beräknade uppflyttningar

i lönegrad av tjänster med tillämpning av utredningens normer

rimliga befordringsförhållanden icke i alla fall kunna anses uppnådda.

Utredningen har därför sökt finna en särskild anordning att i andra hand

tillämpas i sådana fall, där rimliga befordringsförhållanden icke på annat

sätt kunnat åstadkommas. I anslutning härtill har utredningen framhållit,

att det icke varit möjligt för utredningen att bilda sig en egen uppfattning

om samtliga biträdestjänster inom de behandlade verken.

En utjämning av befordringsförhållandena kan enligt utredningens förslag

åstadkommas genom att vid vissa större och medelstora verk inrättas

ett antal kanslibiträdestjänster utan på förhand angivna arbetsuppgifter

(kanslibiträdestjänster till förfogande). Dessa tjänster äro av utredningen

avsedda att ställas till vederbörande verks förfogande för att utnyttjas såsom

befordringstjänster i särskilda fall då kvalificerade arbetsuppgifter

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

förefinnas. Utredningen har förordat, att dylika tjänster inrättas vid vissa

verk så att antalet biträdestjänster i högst 8 lönegraden normalt icke överstiger

ca 60 procent av hela antalet biträdestjänster inom vederbörande

verk. En fördelning av biträdestjänsterna i enlighet härmed innebär för de

i ifrågavarande hänseende sämst ställda verken en väsentlig förbättring i

förhållande till nuläget. Utredningen har emellertid understrukit, att den

föreslagna anordningen bör komma till användning endast då kvalificeiade

arbetsuppgifter åligga vederbörande biträden.

Utredningen har anfört, att vederbörande myndighet, därest en ordinarie

tjänst blir ledig, i allmänhet är skyldig att kungöra densamma till ansökan

ledig, under det att skyldighet icke föreligger att pröva, huruvida tjänsten

bör återbesättas i oförändrat skick. Enligt utredningens mening bör upptagas

till övervägande, huruvida icke verken böra åläggas att vid ledighet

å högre biträdestjänst — närmast kontorist- eller kansliskrivartjänst — underkasta

de med tjänsten förenade göromålen en granskning i syfte att fastställa,

om anledning till omprövning av lönegradsplaceringen föreligger. Om

så är fallet bör tjänsten icke återbesättas i avvaktan på dylik omprövning.

Det nu berörda spörsmålet — som i och för sig icke endast avser biträdespersonal

— synes utredningen ligga i linje med grundtankarna i Kungl.

Maj :ts cirkulär den 16 februari 1951 (nr 81) angående rationaliseringsverksamhet

inom den civila statsförvaltningen.

Utredningen har vidare framhållit, att avsevärda olägenheter äro förenade

med den nuvarande anordningen, att biträdestjänster i mera kvalificerad

grad i stor utsträckning bibehållas såsom extra ordinarie under lång tid. Det

kan exempelvis inträffa, att en och samma person samtidigt är ordinarie

kontorsbiträde, e. o. kanslibiträde och t. f. kontorist med långtidsförordnande

å en tjänst vars innehavare är e. o. kansliskrivare. Då utredningen

finner det angeläget att härmed förenade olägenheter undanröjas, böra enligt

utredningens mening sådana biträdestjänster i högre lönegrad än kontorsbiträdesgraden,

vilka äro permanent behövliga, inrättas såsom ordinarie.

Utredningen betonar, att denna allmänna grundsats givetvis icke utesluter,

att en nyinrättad biträdestjänst av högre grad i särskilda fall kan behöva

under en övergångstid upptagas allenast såsom extra ordinarie, övergångstiden

bör emellertid icke göras längre än som är nödvändigt för bedömande

av tjänstens behövlighet.

I detta sammanhang har utredningen erinrat, att beträffande kontorsbiträdesgraden

en regel tillämpas, vilken medför ordinarie anställning efter

viss normaltid. Utredningen föreslår, att åtgärder skola vidtagas till undanröjande

av nuvarande oklarhet hos verken i fråga om befogenheten att återbesätta

ledigbliven ordinarie kontorsbiträdestjänst, vilken inrättats för beredande

av ordinarie anställning åt visst biträde, som tjänstgjort härför

erforderlig tid.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 14. 25

Yttrandena.

Rörande utredningens förslag om inrättande av kanslibiträdestjänster till

förfogande ha starkt divergerande meningar kommit till uttryck i remissyttrandena.

Förslaget har avstyrkts av statens lönenämnd, försvarets civilförvaltning,

statskontoret, järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen.

Statens lönenämnd har härvid åberopat sitt uttalande i remissyttrande

den 4 november 1948 över biträdesutredningens förenämnda tidigare promemoria.

I nämnda remissyttrande har lönenämnden uttalat, att det icke

bör ifrågakomma att inrätta kanslibiträdestjänster, såvida icke arbetsuppgifternas

kvalitet i och för sig motiverar detta. Med hänsyn därtill är

det enligt lönenämndens mening icke möjligt att tillämpa en procentregel

på sätt utredningen föreslagit. Syftet med den föreslagna regeln — förbättrade

befordringsmöjligheter — bör enligt nämndens uppfattning i stället

tillgodoses bl. a. genom en strävan att överflytta arbetsuppgifter från

tjänstemän i högre lönegrader till biträdespersonal, varigenom göromål, som

motivera högre biträdestjänster, kunna komma att förefinnas i större utsträckning

än för närvarande.

Försvarets civilförvaltning anser utredningens förslag i denna del oklart

och framhåller, att verkningarna av detsamma svårligen kunna bedömas.

Skulle med förslaget avses att kanslibiträdestjänster skola inrättas för att

kunna tilldelas kontorsbiträden, som ålagts vissa arbetsuppgifter, vilka visserligen

äro något mera kvalificerade än som är normalt för kontorsbiträdesgraden

men likväl icke av sådan kvalitativ beskaffenhet, att de enligt sedvanliga

värderingsgrunder kunna sägas vara konstitutiva för kanslibiträdestjänst,

innebär förslaget enligt civilförvaltningens mening uppenbarligen ett

frångående av hittills inom statsförvaltningen tillämpade principer. Civilförvaltningen

kan icke ansluta sig till införandet av ett system av angivna

innebörd. Skulle åter den föreslagna anordningen innebära, att de förordade

tjänsterna få utnyttjas allenast i den mån arbetsuppgifterna äro av natur

att böra handhavas av kanslibiträde, finner civilförvaltningen anordningen

obehövlig, eftersom förutsättningar då föreligga för att inrätta kanslibiträdestjänster.

Statskontoret har ansett sig icke kunna tillstyrka att ämbetsverken —

även om ifrågavarande kanslibiträdesbefattningar endast skola utnyttjas

i särskilda fall, då kvalificerade arbetsuppgifter förefinnas — efter eget

avgörande skola äga disponera över visst antal kanslibiträdestjänster utan

att någon saklig prövning av behovet därav verkställts från statsmakternas

sida. Ett bifall till föreliggande förslag måste enligt statskontorets mening

få långt gående konsekvenser. Statskontoret har för sin del föreslagit, att

verk, som anse uppenbar disproportion föreligga mellan antalet kanslibiträdestjänster

och tjänster inom den reglerade befordringsgången, söka

få till stånd eu omfördelning av de å kontorsbiträden belöpande göromålen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 74.

och på ett eller flera av dessa biträden koncentrera arbetsuppgifter, som

av verket betraktas såsom mera krävande. Frågan om inrättandet av kanslibiträdes

tjänster för dessa kontorsbiträden bör därefter i vanlig ordning

underställas Kungl. Maj :ts prövning i samband med medelsäskandenas

avgivande.

Generalpoststyrelsen har framhållit, att 60-procentsregeln lämpligen icke

bör komma i fråga på vissa större avdelningar, där biträdespersonalen huvudsakligen

är sysselsatt med enklare rutinarbete. Riksräkenskapsverket

däremot har ifrågasatt, om det icke vid vissa organisationsenheter med

ensartade arbetsuppgifter av rutinmässig karaktär kan anses skäligt, att

en eller annan biträdestjänst i högre lönegrad inrättas utan att göromålens

kvalitativa beskaffenhet i och för sig motiverar detta.

TCO har anfört, att den föreslagna anordningen icke blir helt tillfredsställande

med mindre än att man också tillser, att löneavvägningen blir

skälig för biträdespersonalen vid de enheter, där en förhållandevis stor del

av befattningshavarna har mera kvalificerade arbetsuppgifter. Utredningens

förslag kan enligt organisationens uppfattning leda till att man vid ett

verk med i och för sig god »befordringsprocent» underlåter att höja en tjänst

med krävande och ansvarsfullt arbete, medan man vid ett annat verk för

att nå en icke alltför låg »befordringsprocent» inrättar kanslibiträdesljänster

efter förhållandevis liberala bedömningsgrunder. Det förefaller TCO

uppenbart, att en så sträng kvalitetsbedömning som utredningen i vissa

fall tillämpat i längden icke låter sig väl förena med strävan att även utnyttja

högre biträdestjänster för att förbättra befordringsförhållandena.

Utredningens uttalanden rörande omprövning av lönegradsplaceringen

för ledigbliven tjänst ha vunnit instämmande från försvarets civilförvaltning,

arbetsmarknadsstyrelsen, pensionsstyrelsen och statskontoret. Arbetsmarknadsstyrelsen

har dock betonat angelägenheten av att eventuella föreskrifter

om den tilltänkta omprövningen erhålla en sådan avfattning, att

de ej medföra en ur arbetssynpunkt hinderlig tidsutdräkt vid återbesättande

av ledigblivna tjänster. Statskontoret har anfört, att spörsmålet om

en omprövning av lönesättningens riktighet icke bör begränsas till biträdestjänster

utan avse statliga befattningar i allmänhet.

Statistiska centralbyrån har icke ansett sig kunna biträda utredningens

förslag på denna punkt. Ämbetsverket har härvid anfört, att risk skulle uppstå

för att återbesättandet skulle försenas avsevärd tid, ehuru som regel

resultatet av granskningen torde visa att omprövning ej erfordras. Bestämmelsen

i § 6 av det föreliggande förslaget till allmän verksstadga, att ärendena

ej få handläggas av mera kvalificerad personal än deras beskaffenhet

kräver, samt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts cirkulär 1951:81 har centralbyrån

funnit vara till fyllest för att garantera en kontinuerlig övervakning

från ledningens sida, att tjänsteställningen motsvarar arbetsuppgifterna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr It.

TCO har uttalat, att den föreslagna anordningen i och för sig kan ha ett

visst värde såsom ett led i strävandena att fortlöpande avpassa personaluppsättningen

efter de aktuella arbetsuppgifterna men att effekten kommer

att bli rätt blygsam, eftersom anordningen skall tillämpas endast vid

uppkommande ledigheter. Den automatiska omprövningen medför vidare

enligt TCO osäkerhet om befordringsmöjligheterna hos de befattningshavare,

vilka räkna med tillfälle att söka lediga tjänster i högre lönelägen.

TCO har funnit det naturligt, att dessa frågor upptagas till förhandling

mellan verksmyndigheter och berörd personalorganisation och att vakantsatt

tjänst i avvaktan på omprövning uppehälles som vikariat i avvaktan

på lönegradens fastställande. Emellertid är TCO av den bestämda uppfattningen,

att ståndpunkt icke bör tagas i nu förevarande sammanhang, eftersom

någon särbestämmelse för biträdestjänsterna under inga förhållanden

bör införas.

Biträdesutredningens uttalanden i fråga om ordinariesättning av biträdestjänster

ha allmänt tillstyrkts i yttrandena. Försvarets civilförvaltning har

emellertid framhållit, att inom försvaret kanske mer än inom något annat

förvaltningsområde saknas den stabilitet i fråga om den interna organisationen,

som torde utgöra förutsättning för en mera allmän ordinariesättning

av tjänster. Då erfarenheterna under de senare åren visat, att svårigheter

föreligga att omplacera genom organisationsförändringar övertalig personal

har civilförvaltningen i skilda sammanhang framhållit, att ämbetsverket

för närvarande endast i undantagsfall är berett förorda vidgad ordinariesättning

av tjänster, avsedda för civil personal.

I fråga om befogenheten för verken att återbesätta ledigbliven ordinarie

kontorsbiträdestjänst, vilken inrättats för beredande av ordinarie anställning

åt visst biträde, som tjänstgjort därför erforderlig tid, understryka

försvarets civilförvaltning och riksräkenskapsverket behovet av klarläggande

bestämmelser i ämnet. Statskontoret framhåller, att ämbetsverket för

sin del alltid hävdat, att konstitutorial å ledigbliven ordinarie kontorsbiträdestjänst

bör ifrågakomma endast för sådant extra ordinarie kontorsbiträde,

som enligt gällande grunder för reglerad befordringsgång är berättigat

erhålla ordinarie kontorsbiträdestjänst. Statistiska centralbyrån anser

praktiska skäl tala för att under året genom befordran eller avgång ledigblivna

kontorsbiträdestjänster vid påföljande budgetårs början utnyttjas

för att bereda ordinarie anställning åt extra-ordinarie kontorsbiträden med

härför tillräckligt lång tjänstgöringstid. Om antalet för ordinarieskap kvalificerade

biträden förväntas bli mindre än antalet vakanta platser, bör

ett antal kontorsbiträdestjänster även i fortsättningen stå vakanta och

cven{ucllt efter viss tid indragas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

Detalj förslag beträffande vissa verk.

Biträdesutredningens förslag.

Som inledningsvis anförts har biträdesutredningen i anslutning till de i

betänkandet framlagda principförslagen redovisat, huru de i det föregående

återgivna allmänna riktlinjerna för biträdestjänsters lönegradsplacering

enligt utredningens mening böra tillämpas beträffande vart och ett av 100

olika verk inberäknat underförvaltningar. Dessa förslag jämte senare avgivna

förslag beträffande ytterligare några verk och vissa statsdepartement

ha upptagits i en sammanställning, vilken torde såsom bilaga få fogas till

statsrådsprotokollet i detta ärende.

Beträffande detaljförslagen har utredningen anfört i huvudsak följande.

Förslagen omfatta i regel tjänster som nu äro placerade i kontorsbiträdes-,

kanslibiträdes-, kontorist- eller kansliskrivargraden samt avse uppflyttning

eller nedflyttning av tjänst till någon av angivna grader. Därest

tjänst ansetts böra uppflyttas till högre lönegrad än kansliskrivargraden,

har utredningen föreslagit en provisorisk inplacering i nämnda grad samt

förutsatt att tjänsten skall bli föremål för ytterligare prövning av tjänsteförteckningskommittén.

Tjänster, som nu äro placerade över kansliskrivargraden,

ha prövats i vissa undantagsfall, där en nedflyttning till nämnda

eller lägre grad ansetts kunna ifrågasättas.

I den mån ordinarie tjänster i anledning av utredningens förslag nedflyttats

till lägre lönegrad, förutsätter utredningen att de föras å övergångsstat

intill tjänstinnehavarens avgång.

o Utredningen har vid sitt arbete utgått från nuvarande organisation och

sålunda icke ansett sig böra beakta av vissa verk framställda önskemål

som förutsätta organisatoriska förändringar.

*

Detalj förslagen innebära att i ett antal fall förordas tjänsters uppflyttning

i lönegrad. Utredningen har härvid utgått från en bedömning av själva

funktionerna och sökt bortse från dagens läge beträffande tjänsteinnehavarna.

I anslutning härtill har utredningen förutsatt, att nyinrättade

tjänster i högre lönegrad än de nuvarande skola kungöras till ansökan lediga,

där ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestämmes.

Yttrandena.

Från de myndigheter, som beröras av utredningens detaljförslag, ha såsom

förut nämnts inhämtats yttranden i vad avser respektive detaljförslag.

Samtliga hörda myndigheter med visst undantag ha förklarat sig godtaga

utredningens förslag i fråga om uppflyttning i lönegrad av berörda tjänster.

I åtskilliga fall ha myndigheterna framställt längre gående förslag än utredningen.

Härvid ha i vissa fall åberopats nya motiv för uppflyttning. Där

utredningen mot myndighetens till utredningen inlämnade förslag förordat

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

29

nedflyttning i lönegrad av biträdestjänster, ha i allmänhet invändningar

anförts. Beträffande flertalet tjänster ha myndigheterna föreslagit, att desamma

skola inrättas som ordinarie.

Utredningens uppfattning att nyinrättade tjänster i högre lönegrad än de

nuvarande skola kungöras till ansökan lediga, där ej på grund av särskilda

omständigheter annorlunda bestämmes, biträdes i princip av försvarets

civilförvaltning, som dock framhåller, att myndighet självfallet måste pröva,

huruvida vederbörande fyller de kvalifikationer, som ställas på innehavaren

av den nya tjänsten. Är så fallet, synes det ämbetsverket uppenbart, att han

bör få antagas på den nya tjänsten utan ansökningsförfarande. Innehar han

däremot icke erforderliga kvalifikationer, bör ansökningsförfarande enligt

civilförvaltningens mening förutsättas. Utredningens synpunkter delas av

statistiska centralbyrån, som förklarat sig förutsätta, att de enligt det föreliggande

förslaget nyinrättade tjänsterna skola kungöras till ansökan lediga

i vanlig ordning. Vid tillsättandet särskilt av kansliskrivar- och kontoristtjänster

måste visserligen enligt centralbyråns mening stor vikt fästas vid

de speciella arbetsuppgifter, som äro förenade med respektive tjänster,

men möjligheten att söka bör stå öppen för skickliga biträden inom eller

utom ämbetsverket, även om de sakna rutin å det särskilda arbetsområdet.

Enligt kammarkollegiets mening bör däremot kungörelseförfarande över

huvud icke tillämpas i fall som här avses. Ett kungörande i sedvanlig ordning

av en till högre lönegrad uppflyttad tjänst kan enligt kollegiet få den

följden, att verket nödgas å tjänsten förordna en sökande, som icke tillhör

verket, vilket i sin tur kan medföra uppkomst av övertalig personal.

TCO har framfört den principiella invändningen mot utredningens detalj

förslag i fråga om nedflyttning av tjänster, som nu äro placerade i högre

lönegrad än den 15:e, att det bör få ankomma på tjänsteförteckningskommittén

att pröva angivna nedf lyftningar, eftersom utredningen överlåtit åt

tjänsteförteckningskommittén att bedöma frågan om uppflyttning av tjänster

över nämnda lönegrad. Vad angår detaljerna i utredningens förslag

har TCO hänvisat till de ändrings- och tilläggsyrkanden, som av TCO:s

underorganisationer framförts i särskilda skrivelser, vilka bilagts TCO:s

yttrande. TCO har avslutningsvis uttalat att, då biträdesutredningen icke

hunnit behandla hela sitt område, missförhållandena i fråga om lönegradsplaceringen

inom de ännu icke behandlade verken skulle komma att kvarstå

och därtill bli ännu mera i ögonen fallande än tidigare. Med hänsyn härtill

har TCO ansett det nödvändigt, att frågan om provisoriska förbättringar

i avvaktan på slutförandet av utredningens uppdrag upptages till prövning.

I fråga om detaljerna i remissyttrandena i här ifrågavarande delar torde

få hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

Departementschefen.

De resultat av biträdesutredningens arbete, som nu framlagts, innefatta

dels förslag till allmänna riktlinjer rörande de förutsättningar i fråga om

arbetsuppgifternas art, som böra föreligga för att biträdespersonal med

kontorsgöromål eller därmed jämförlig sysselsättning skall hänföras till

någon av lönegraderna 11, 13 eller 15, dels ock i anslutning därtill detaljförslag

rörande över 100 verk och institutioner. Utredningens arbete är

därmed icke slutfört utan kommer att fortsättas. Förslag komma sålunda

att successivt framläggas beträffande biträdespersonalen vid de verk, som

ej behandlats i det nu avgivna förslaget.

Den omständigheten att utredningens arbete ännu icke är avslutat utgör

enligt min mening icke hinder för att dess förslag till riktlinjer för lönegradsplacering

av biträdespersonalen ävensom dess detaljförslag i fråga om

hittills granskade verk redan nu upptagas till prövning och avgörande. Jag

anser detta så mycket mera angeläget som utredningens fortsatta arbete

väsentligt underlättas om dylika riktlinjer fastställas av statsmakterna. I

anledning av vad TCO anfört rörande lönegradsplaceringen för biträdespersonalen

vid de verk, som ej omfattas av utredningens hittillsvarande detaljförslag,

vill jag framhålla, att ytterligare förslag från utredningen kunna

förväntas bli framlagda under våren 1952 och att åtgärder synas böra

vidtagas för att möjliggöra ett snabbt genomförande av dessa förslag. Härtill

torde jag i annat sammanhang få återkomma.

Biträdesutredningens förslag till allmänna riktlinjer för ifrågavarande

biträdespersonals lönegradsplacering synes mig väl ägnat att läggas till

grund för detaljprövningen av löneställningen för denna personal i de särskilda

verken. Jag förordar därför att detta förslag — med de av mig i det

följande angivna jämkningarna — underställes riksdagen för godkännande.

I likhet med utredningen anser jag att för envar av de tre biträdesgraderna

(kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare) böra angivas de arbetsuppgifter

av olika slag, som normalt skola kunna ankomma på sådan

tjänst. Såsom utredningen med instämmande av remissmyndigheterna anfört

synes emellertid tillräcklig anledning icke för närvarande föreligga att

riktlinjer för lönegradsplacering av biträdespersonal utfärdas i form av

allmänna anvisningar, särskilt som de angivna normerna kunna behöva

modifieras på grund av vunna erfarenheter. Därest allmänna anvisningar i

ämnet sedermera skulle anses böra utfärdas, böra de under alla förhållanden

endast erhålla vägledande karaktär.

Vid bedömningen av de speciella tjänsterna aktualiseras den av utredningen

och i vissa yttranden berörda frågan, i vad mån det skall erfordras

viss kvantitet kvalificerade göromål för att påverka lönegradsplaceringen

för en tjänst. Allmänt sett bör enligt min mening gälla, att de kvalificerade

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr iU.

31

göromålen skola vara konstitutiva för tjänsten för att påverka dess lönegradsplacering.

Speciella förhållanden, såsom krav på särskild utbildning

för de kvalificerade göromålen eller behovet av att försäkra sig om en lämplig

vikarie för en än högre tjänst inom samma verksamhetsområde, kunna

dock utgöra motiv för en högre lönegradsplacering, ehuru angivna förutsättning

icke föreligger.

Lika med biträdesutredningen anser jag, att generellt gällande allmänteoretiska

kompetensvillkor ej böra föreskrivas för någon av de här ifrågavarande

biträdesgraderna.

De av utredningen angivna allmänna förutsättningarna för inrättande av

vissa högre biträdestjänster anser jag mig såsom i det föregående antytts

kunna i huvudsak godtaga. Vad i remissyttrandena anförts föranleder mig

emellertid till följande uttalanden.

De av utredningen uppställda normerna för att en biträdestjänst skall

tillhöra den ena eller andra av här ifrågavarande lönegrader äro särskilt

beträffande de högre biträdesgraderna allmänt hållna. Detta har av remissmyndigheterna

i allmänhet ansetts naturligt och riktigt. Även jag finner

den av utredningen tillämpade metoden med avseende å beskrivningen

av de olika göromålen lämplig.

Vad angår de särskilda, av utredningen angivna arbetsuppgifterna vill

jag till en början beträffande den kvalificerade maskinskrivningen — i anslutning

till vad statens lönenämnd anfört — framhålla, att i den män

maskinskrivning efter koncept, diktafon eller stenogram innefattar åliggande

att i formellt avseende granska texten skäl kunna föreligga för en

placering av tjänsten i kanslibiträdesgraden. Innefattar åliggandet att på

grundval av lämnade anvisningar giva skrivelser en formellt tillfredsställande

utformning, torde även kontoristtjänst kunna ifrågakomma.

I fråga om förslaget att lönegradsplaceringen av arbetsledare i skrivcentral

skall i huvudsak bestämmas av antalet på centralen med maskinskrivning

sysselsatta biträden vill jag understryka, att denna regel givetvis

bör —• liksom övriga här ifrågavarande anvisningar — kunna modifieras

med hänsyn till särskilda föreliggande omständigheter.

Beträffande stenografering vill jag erinra, att endast den vilken regelbundet

sysslar därmed i mera betydande omfattning torde kunna förvärva

och vidmakthålla den skicklighet, som motiverar kanslibiträdes löneställning.

Genomsnittligt torde därför för placering i kanslibiträdesgraden böra

fordras, att vederbörande halva tjänstgöringstiden sysselsättes med stenogi-afcring

och därtill hörande göromål. För utländsk stenografering torde

såsom utredningen föreslagit 13 lönegraden kunna godtagas som normalgrad.

Speciella omständigheter kunna dock motivera en placering i 15

lönegraden.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Med hänsyn till vad i remissyttrandena anförts angående lönegradsplaceringen

av personal å hålkortsavdelning har jag funnit påkallat att

denna fråga underkastas ytterligare granskning. Detta bör dock icke hindra

ett provisoriskt genomförande av vissa av utredningens detalj förslag beträffande

denna personal.

I olika sammanhang har i yttrandena framhållits, att den av utredningen

angivna löneställningen vore för låg, därest av tjänstemannen fordrades

teoretiska kunskaper av mera kvalificerad natur. Med anledning härav vill

jag erinra, att förslaget avser endast biträdestjänster i lönegraderna It, 13

och 15. I den mån särskild teoretisk underbyggnad fordras för vissa arbetsuppgifter

bör givetvis en högre placering än i 15 lönegraden kunna ifrågakomma,

vilket även biträdesutredningen synes ha förutsatt.

I likhet med vissa av de hörda myndigheterna kan jag icke biträda den

av utredningen föreslagna anordningen med ett antal kanslibiträdestjänster

till vederbörande verks förfogande. Tjänster av nu ifrågavarande slag ha

av utredningen föreslagits inrättade vid tolv av samtliga nu behandlade

verk. I sina yttranden över betänkandet ha de berörda verken i allmänhet

anfört, att förutsättningar finnas för ett omedelbart utnyttjande av de

föreslagna förfogandetjänsterna. I anledning härav har jag låtit från nämnda

verk införskaffa kompletterande uppgifter angående göromålen för de

åsyftade biträdena. Vad verken härutinnan anfört synes giva vid handen,

att på några undantag när i de aktuella fallen sakligt underlag finnes för

inrättande av kanslibiträdestjänster. Jag anser mig därför kunna räkna

med att rimliga befordringsförhållanden i allmänhet kunna uppnås med

tillämpning av de av utredningen föreslagna normerna utan tillgripande

av en sådan utväg som den av biträdesutredningen förordade anordningen

med inrättande av förfogandetjänster.

Utredningen har förordat att till övervägande skall upptagas, huruvida

icke verken böra åläggas att vid ledighet å högre biträdestjänst —- närmast

kontorist- eller kansliskrivartjänst —- underkasta de med tjänsten förenade

göromålen en granskning i syfte att fastställa, huruvida anledning till omprövning

av löengradsplaceringen föreligger. Då emellertid en dylik skyldighet

i fråga om såväl dessa som andra tjänster redan får anses vara för

handen bl. a. på grund av bestämmelserna i cirkuläret 1951:81 angående

rationaliseringsverksamhet inom den civila statsförvaltningen, kan jag

inskränka mig till att understryka angelägenheten av att en dylik omprövning

kommer till stånd. Granskningen av de med en ledigblivande tjänst

förenade göromålen bör givetvis vidtagas i god tid, så att onödiga förseningar

med tjänstens återbesättande undvikas.

I biträdesutredningens uttalande, att biträdestjänster i högre lönegrad

än kontorsbiträdesgraden, vilka äro permanent behövliga, böra inrättas såsom

ordinarie, kan jag i princip instämma. Jag vill emellertid framhålla, att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ui.

33

som villkor härför bör uppställas, att behovet av tjänsten skall kunna med

säkerhet bedömas såsom stadigvarande. Vid prövningen av det stora antal

biträdestjänster, som jag i det följande föreslår skola uppflyttas i högre

lönegrad, måste dock naturligen en viss försiktighet iakttagas i fråga om

utökning av antalet ordinarie tjänster. Frågan om ordinariesättning av

ytterligare biträdestjänster utöver vad i förevarande sammanhang ifrågasättes

torde, sedan befattningarna tillsatts, böra av myndigheterna upptagas

i samband med anslagsäskandena.

Jag anser det i princip böra fastslås, alt ledigbliven ordinarie kontorsbiträdestjänst

icke må återbesättas med annat biträde än sådant c. o.

kontorsbiträde, som enligt hittills tillämpade grunder ansetts böra erhålla

ordinarie kontorsbiträdestjänst. Detta innebär, att vederbörande skall

kunna tillgodoräkna en anställningstid av 7 år. Särskilda omständigheter

kunna emellertid föreligga, som motivera ett avsteg från ifrågavarande

princip. Regeln bör därför enligt min mening ej göras undantagslös utan

myndighet bör efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t få göra avsteg

från principen.

De av utredningen framlagda detalj förslagen till ändrad lönegradsplaccring

för biträdestjänster vid vissa särskilda verk och de däröver avgivna

yttrandena ha granskats i samband med budgetarbetet. Resultatet av

granskningen redovisas i den tidigare omnämnda, såsom bilaga till statsrådsprotokollet

fogade sammanställningen. Utöver vad som framgår av

sammanställningen är jag ej beredd att nu föreslå någon ändrad löncgradsplacering

eller eljest vidtaga någon ändring i utredningens förslag. Y7issa

av de i yttrandena framförda yrkandena komma dock — i den mån nya

omständigheter förebragts eller eljest skäl härför ansetts föreligga — att

bli föremål för ytterligare prövning av biträdesutredningen.

De här framlagda detalj förslagen ha beräknats medföra en kostnadsökning

för löner med i runt tal 250 000 kronor för år.

Vad angår den av utredningen berörda frågan om ledigförklarande av

högre biträdestjänst, som på grund av föreliggande förslag tillkommer i utbyte

mot eu lägre sådan tjänst, vill jag erinra, att i samband med 1942

års tjänsteförteckningsrevision särskilda bestämmelser utfärdades angående

tillsättande av de då inrättade högre tjänsterna (cirkulär 1942:362).

Härvid föreskrevs, alt därest av befattningar av samma slag inom viss lönegrad

endast någon eller några skulle utbytas mot befattningar i högre lönegrad,

utan särskilt ansökningsförfarandc skulle bestämmas vilka av innehavarna

av förstnämnda befattningar som skulle inneha de nya tjänsterna,

beslutanderätten härutinnan tillkom — även om fråga var om befattningar

som eljest tillsattes av Kungl. Maj:t — den myndighet, som ägde tillsätta

övriga ordinarie befattningar vid verket.

3 Ttihang till riksdagens protokoll 1952. Nr Ut.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Enligt min mening bör samma ordning tillämpas i avseende å nu ifrågavarande

tjänster, i den mån icke Kungl. Maj:t annat föreskriver.

Även i övrigt lärer ett genomförande av föreliggande detalj förslag komina

att påfordra vissa övergångsanordningar. Det torde ankomma på Kungl.

Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet. Vissa frågor fordra

emellertid för sin lösning riksdagens medverkan. Så blir fallet, därest i

samband med tillsättning av en högre biträdestjänst som inrättas i utbyte

mot lägre sådan tjänst innehavaren av den lägre tjänsten icke skulle komma

i fråga för befordran till den högre tjänsten. Bemyndigande torde böra

inhämtas för Kungl. Maj:t att i dylikt fall upptaga lägre ordinarie tjänst

på övergångsstat. I fråga om icke-ordinarie tjänst kan i motsvarande fall

behov uppkomma att överskrida av riksdagen maximerade anslag eller anslagsposter.

Även eljest torde lönerevisionen för biträdespersonalen kunna

giva anledning till överskridande. Kungl. Maj:t torde därför böra inhämta

riksdagens bemyndigande att medgiva erforderliga överskridanden av

maximerade anslagsposter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

1) godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

riktlinjerna för anställnings- och avlöningsförhållanden

för viss biträdcspcrsonal,

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar,

som kunna påkallas vid genomförandet av de

förut omförmälda detalj förslagen, samt

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1952/53

medgiva de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

som kunna bli erforderliga i anledning av

nämnda detaljförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 14.

35

Bilaga

Lönegrad

Lönegrad

An-

tal

Nuva-

rande

Utred-

ningens

Departe-

mentsche-

An-

tal

Nuva-

rande

Utred-

ningens

Departe-

mentsche-

förslag

fens förslag

förslag

fens förslag

1

2

3

4

l

2

3

4

II huvudtiteln.

Sjökarteverket.

Justitiedepartementet.

2

1

11

11

15

13

15

13

i

13

15

15

i

8

11

11

i

8

11

11

Försvarets brevskola.

Juslitiekanslersämbetet.

i

11

15

15

i

13

151

151

Centrala värnpliktsbyrån.

Vattendomstolarna.

4

11

13

13

2

13

15

15

C

8

11

11

2

11

15

15

i

11

13

15=

V huvudtiteln.

i

8

11

11

Socialdepartementet.

Fångvårdsstyrelsen.

1

8

13

13

i

11

15

15

Arbetsdomstolen.

1

8

15l

151

4

8

11

11

1

12

13

13

Fång vårdsan st åt t er na.

Försäkringsrådet.

1

7

11

8

13

11

13

11

2

1

11

8

13

11

13

11

IV huvudtiteln.

Arbelarskyddsstyrelsen.

1

11

8

11

Försvarsdepartementet.

2

8

11

11

1

3

11

8

15

11

15

11

Yrkesinspektionen.

ii

8

11

11

Försvarsstaben.

11

13

13"

VI huvudtiteln.

1

2

11

13

—

Kommunikationsdepartementet.

i

11

15

15

Armén: Armestaben.

2

n

13

13

Statens biltrafiknämnd.

i

8

11

11

2

8

11

11

i

8

—

11

Statens väginstilut.

Marinen: Marinstaben.

i

8

11

11

i

8

11

11

Statens

geotekniska

institut.

Flygvapnet: Flygstaben.

i

11

13

13

4

8

11

11

i

8

11

11

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 11)49 Ars l.jansteförteckningskom

initté. 2 Mellanbygdens vattendomstol. 3 Överbefälhavarens handsekreterare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

1

2

3

4

Statens elektriska inspektioi

1

8

ii

n

VII huvudtiteln.

Finansdepartementet.

1

13

15

15

1

8

13

13

2

8

11

11

Kammarkollegiet.

1

13(11) 151

15l

1

11

13

15

2

8

11

11

Statskontoret.

7

11

13

13

1

9

—

11

0

8

11

11

Kammarrätten.

2

15

13

13

3

11

13

13

1

13

11

11

1

8

11

11

S talis Ii ska cen tralbyrån.

1

13

15’

151

1

13

15

15

(i

11

13

13

3

8

13

13

20

8

11

11

12

8

11

—

Riksräkenskapsverkei.

2

13

151

151

7

13

15

15

2

11

13

13

10

8

11

11

Konjunkturinstitutet.

1

8

11

11

Generaltullstyrelsen.

1

13

15

15

1

11

15

15

1

11

15

132

7

11

13

13

1

8

13

13

12

8

11

11

2

8

—

11

Tullstaten.

2

19

15

15

2

11

15

15

9

16

13

13

1

2

3

4

1

12

13

13

15

11

13

13

(i

8

13

13

54

8

11

11

Kontrollstyrelsen.

1

11

13

13

3

8

11

11

1

8

11

—

1

VIII huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

11 13 13

Lands- och länsarkiven.

13

15

15

10

15

15

10

11

11

Nationalmuseet.

11

13

13

Naturhistoriska riksmuseet.

11

11

11

11

11“

Statens etnografiska museum.

11 13 13

Domkapitlen och stifIsnämnderna.

11 13 13

8 11 11

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum.

11

8

13

11

13

11

Östasiatiska arkeologiska

samlingarna.

8 11 11

Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan.

11

13

13

Musikaliska akademien med

musikhögskolan.

11

8

15

11

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas

mitté. 2 Föreståndare för tabelleringsavdelning. 2

Tandläkarhögskolan

11 15

av 1949 års tjiinsteförteckningskomHalvtidstjänst.

15

11

i Stockholm.

15

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

37

1

2

8

4

Tandläkarhögskolan

i Malmö.

1

11

15

15

Rasbiologiska i ost i Inte t.

1

11

15

15

Farmacevtiska institutet.

1

8

—

13

Orlnamnskommissionen.

1

11

13

13

Landsmålsarkiven.

1

12

13

13

2

11

13

13

1

8

11

11

Tekniska högskolan i

Stockholm.

1

8

13

13

7

8

11

11

1

8

—

11

Chalmers tekniska

högskola.

1

13

151

151

1

13

15

15

0

11

13

13

7

8

11

11

överstyrelsen för yrkesutbildning.

2

11

13

13

2

8

11

11

Konstfackskolan.

i

8

11

11

IX huvudtiteln.

Lanbmksstyrelsen.

1

15

13

13

2

11

13

13

1

8

13

13

1

13

11

11

2

8

11

11

Lantbruksnämnderna.

20

11

13

13

Lantbrnkshögskolan

och statens

lantbruksförsök.

2

11

13

13

12

8

11

11

Veterinärstyrelsen.

2

11

13

13

1

8

11

11

1

2

3

4

Veterinärhögskolan.

1

13

15

15

1

11

15

15

2

8

11

11

1

8

—

11

50

Lantmäteri styrelsen.

11 15 15

11 13 13

Lantmåteriels distriktsorganisation.

8 11 11

Rikets allmänna kartverk.

8 11 11

Domänstyrelsen.

13 15 15

11 13 13

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 104!) års tjänsteförlcckningskoininitté.

a Älvsborgs län.

Statens veterinärmedicinska

anstalt.

11

11

Statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt.

8

11

11

Statens maskin- och redskapspro

v n i ny san stal ter.

11 13 13

8 11 11

Fiskeristyrelsen med statens

fiskeriförsök.

8 — 11

S koys It ägs ko lan.

11 13 13

8 11 11

Statens skogsforskningsinstitut.

13 15 15

8 11 11

8 11 —

Skogsvårdsstyrelserna.

11 13 13

11

8

8

11

132

11

11

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr li.

1

2

3

4

1

2

3

4

Statens

reprodnktionsanslall.

XI huvudtiteln.

1

1

13

11

15

13

15

13

Inrikesdepartementet.

1

8

11

11

3

11

13

13

1

8

11

11

X huvudtiteln.

Medicinalstyrelsen.

Handelsdepartementet.

1

13

15

15

1

11

13

13

2

11

13

13

1

11

11—13

13

3

8

11

11

1

8

11

11

Statens bakteriologiska

Koinmerskollegium.

laboratorium.

3

ii

15

15

1

8

13

13

4

ii

13

13

5

8

11

11

3

8

13

13

2

8

11

11

Statens farmacevtiska

Bergsstaten.

laboratorium.

3

8

11

11

1

11

13

13

Fartggsinspeklionen.

Statens sinnessjukhus.

1

8

13

13

20

8

11

11

(i

8

11

11

Statens lmnlnerksinstilnt.

Statens institut för folkhälsan.

1

2

11

8

15

11

15

11

1

2

6

13

11

8

15

13

11

15

13

11

Loissturelsen.

i

11

151

151

Överståthållarämbelet.

3

11

13

13

Lots- och fyrstaten.

9

8

13

13

3

13

15

15

13

8

11

11

6

8

11

11

Poliskåren i Boden.

Statens skeppsprovningsanstalt.

1

8

13

13

1

13

15

15

1

8

11

11

Statens sjöhistoriska

museum.

Statens polisskola.

1

11

13

13

13

15

1

8

11

11

1

15

1

8

11

11

Patent- och registreringsverket.

2

13

15

15

Statens kriminaltekniska anstalt.

i

13

—

153

2

11

13

13

i

11

13

13

1

10

13

13

21

8

11

11

1

10

11

11

2

8

11

—

4

8

11

11

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjiinsteförtcckningskommitté.

2 Kassör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts i>ruj)usitiun nr It.

3!)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ........................................................................................................ 2

Biträdesulredningens principförslag och däröver avgivna yttranden .... 3

Allmänna förutsättningar för inrättande av vissa högre biträdes
tjänster

............................................................................................. 4

Biträdesutredningens förslag ............................................................ 4

Arbetsuppgifter för kanslibiträde ................................................ 5

Arbetsuppgifter för kontorist ........................................................ It

Arbetsuppgifter för kansliskrivare ............................................ 14

Yttrandena ............................................................................................. 16

Speciella frågor ........................................................................................ 23

Biträdesutredningens förslag ............................................................ 23

Yttrandena ............................................................................................. 2ä

Detaljförslag beträffande vissa verk ............................................................ 28

Biträdesutredningens förslag ............................................................ 28

Yttrandena ............................................................................................ 28

Departementschefen ........................................................................................ 30

Bilaga ................................................................................................................ 35

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. SU 1952:231 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdes personal m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. BU 1952:35 Utlåtande i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning rörande riksbankens organisation efter utgången av 1952, m. m. s. 50 i texten
  3. SU 1952:154 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar till befattningshavare å lotsoch fyrstaten m. m. jämte s. 8 i texten
  4. SU 1952:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53 jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  5. SU 1952:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under fjärde huvu s. 60 i texten

Visa alla 9