Angående inrättande av ett arbetsmcdicinskt institul m. m
1966-02-11 · 39 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 33 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1966:62, Angående inrättande av ett arbetsmcdicinskt institul m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
1
Nr 62
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande av
ett arbetsmcdicinskt institul m. m.; given Stockholms
slott den 11 februari 1966.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Aspling
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att förstärka och samordna resurserna på yrkesmedicinens, yrkeshygienens
och arbetsfysiologins område föreslås att ett arbetsmedicinskt
institut inrättas den 1 juli 1966. Förslaget innebär främst att i institutet
sammanförs yrkeshygienska avdelningen vid statens institut för folkhälsan,
vissa delar av de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna vid
karolinska sjukhuset samt det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska
institutet i Stockholm. Arbetsmedicinska institutet skall bl. a. fungera
som dokumentations-, informations- och konsultationsorgan. Vid institutet
skall bedrivas viss vidareutbildning av bl. a. läkare och tekniker. I institutets
uppgifter skall vidare ingå att bedriva utrednings-, utvecklingsoch
forskningsarbete. Den serviceverksamhet som skall förekomma vid institutet
avses bygga på självkostnadsprincipen. Antalet tjänster vid institutet
föreslås under nästa budgetår uppgå till ca 90, varav ett femtontal nyinrättade.
Propositionen innehåller vidare förslag till medelsanvisningar för statens
institut för folkhälsan för budgetåret 1966/67.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 62
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
Utdrag ur protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 februari
1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikesärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande av ett
arbetsmedicinskt institut m. m. och anför.
I prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 119—121) har Kungl. Maj:t på min hemställan
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1966/67 beräkna, till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar
ett förslagsanslag av 4 800 000 kr., till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
ett förslagsanslag av 1 860 000 kr., till Arbetsmedicinska institutet:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000 kr. och till Arbetsmedicinska
institutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 800 000 kr.
Vid anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll jag, att den genom Kungl.
Maj:ts beslut den 26 mars 1965 inrättade arbetsmedicinska nämnden med
skrivelse den 3 november 1965 avgivit förslag till personalstat och budget
för ett arbetsmedicinskt institut under nästa budgetår. I det föreslagna institutet
hade sammanförts yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut
för folkhälsan, vissa delar av nuvarande yrkesmedicinska centralen samt
det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska institutet i Stockholm.
Vidare hade vissa andra tjänster vid statens institut för folkhälsan föreslagits
bli överförda till arbetsmedicinska institutet. Beredningen av dessa
frågor är nu avslutad och jag anhåller därför att få redogöra för dem närmare.
I. Arbetsmedicinska institutet
Inledning
Den 29 december 1961 tillkallade chefen för inrikesdepartementet en sakkunnig
för att utreda vård- och konsultationsbehovet inom landet för sjukdomstillstånd
med yrkesmedicinsk prägel samt det behov av yrkesmedi
-
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 02 år 1900
cinska sjukhusenheter, som kunde föreligga på riks-, region- eller länsplanet,
jämte organisationen av sådana enheter.
Det av utredningen — yrkesmedicinska utredningen — avgivna betänkandet
(SOU 1963: 46) redovisades i prop. 1964: 1 (bil. 7 s. 362). Beträffande
stockholmsområdet framhölls bl. a., alt frågan om den yrkesmedicinska organisationen
i detta område erbjöd ett flertal problem av delvis svårlöst art.
Dessa problem måste därför bli föremål för ytterligare överväganden. Med anledning
härav tillkallades generaldirektören och chefen för arbetarskyddsstyrelsen
O. J. Westling den 24 januari 1964 för att utreda förutsättningarna
för en samordning av de yrkesmedicinska organen inom stockholmsområdet
m. m. Sedermera uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningsmannen att utreda
även frågan om den yrkeshygieniska avdelningens vid statens institut
för folkhälsan ställning och organisation. Utredningen, som antagit benämningen
utredningen av förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska
organen i stockholmsområdet m. m., har den 30 december 1964
avgivit ett betänkande benämnt Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi
(SOU 1965: 24). Betänkandet har remissbehandlats.
Kungl. Maj:t har därefter genom beslut den 26 mars 1965 inrättat en tillfällig
nämnd, kallad arbetsmedicinska nämnden, med uppgift att på grundval
av i sagda betänkande redovisade principorganisation framlägga de förslag
och vidta de åtgärder i övrigt som är erforderliga för att — under förutsättning
av Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut därom — ett arbetsmedicinskt
institut med staten som anordnare skall kunna påbörja sin
verksamhet den 1 juli 1966. Nämnden har med skrivelse den 3 november
1965 avgivit förslag till personalstat för institutet samt förslag till budget
för budgetåret 1966/67.
Nuvarande organisation
Inom yrkesmedicinen är verksamheten i första hand inriktad på klinisk
diagnostik och terapi medan yrkeshygienen främst svarar för eliminationstekniken,
dvs. de tekniskt hygieniska åtgärderna. Arbetsfysiologin bearbetar
främst frågeställningar rörande människans fysiologiska arbetsanpassning.
I stockholmsområdet finns f. n. flera institutioner, vars verksamhet omfattar
arbetsuppgifter och frågeställningar inom nämnda arbetsområden,
nämligen yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan,
yrkesmedicinska centralen och yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska
sjukhuset, yrkesmedicinska avdelningen vid Södersjukhuset samt Arbetsfysiologiska
institutet i Stockholm.
Vid yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan angriper
man olika problem, som är förknippade med yrkessjukdomar. Avdelningen
tillhandahåller såväl yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset
som yrkesmedicinska avdelningen vid Södersjukhuset yrkeshygieniskteknisk
assistans.
4
Kungl, Maj.ts proposition nr 62 år 1966
Avdelningen, vars personal uppgår till ca 50 personer, och som står under
ledning av en professor är uppdelad på fyra sektioner, en kemisk, en teknisk,
en medicinsk och en vrkesdermatologisk, var och en med en laborator
som chef. Laboratorn i yrkesdermatologi är samtidigt överläkare vid karolinska
sjukhusets yrkesdermatologiska klinik. Enligt särskilt beslut av
Kungl. Maj :t finns f. n. härutöver en sektion för silikosfrågor.
Yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset är provisoriskt inordnad
i sjukhuset och utgör en central för undersökning och behandling
av samt forskning rörande yrkessjukdomar. Centralen har möjlighet att
konsultera olika specialister. Centralens kemiska laboratorium arbetar med
sådana speciella analysmetoder som inte ingår i arbetsrutinen vid sjukhusets
kliniskt kemiska centrallaboratorium. Vid laboratoriet bedrivs också
visst utvecklingsarbete av nya metoder.
I anslutning till yrkesmedicinska centralen finns ett serviceföretag —
Yrkesmedicinska laboratoriet AB — som mot ersättning, varom avtal träffas
med uppdragsgivaren, utför yrkesmedicinska fältundersökningar på enskilda
industriföretag. Laboratoriets uppgift är att underlätta centralens
arbete.
Yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset förestås av en
överläkare, vilken som nyss nämnts även är laborator i yrkesdermatologi
vid yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan. Han
har jämsides med den yrkesdermatologiska verksamheten ansvar för en allmän
dermatologisk avdelning med 25 vårdplatser.
Yrkesmedicinska avdelningen vid Södersjukhuset lyder under Stockholms
stads sjukvårdsstyrelse och är avsedd för patienter från Stockholms stad.
Avdelningen har stort behov av kemisk-teknisk service.
Arbets fysiologiska institutet i Stockholm (AF1) tillkom 1955 på privat
initiativ och utgör sedan 1961 en självständig institution under ledning av
en stiftelse, i vilken ingår representanter för arbetsmarknadsparterna,
arbetsmarknadsstyrelsen och gymnastiska centralinstitutet (GCI) samt för
vissa vetenskapliga institutioner och organisationer. Institutet bedriver
forskning rörande den fysiologiska anpassningen mellan människa och
arbete samt konsultativ verksamhet inom samma område.
Sedan något år har AFI etablerat ett serviceaktiebolag (AFI:s service AB).
Detta arbetar framför allt på så sätt, att vissa företag mot en årlig avgift
anslutit sig som abonnenter på tjänster och information. Servicebolaget ägs
av AFI och har samma föreståndare och i stort sett samma styrelse som AFL
Utredningens förslag
Behov
Utredningen av förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska
organen i stockholmsområdet m. m. erinrar om att behovet av
ökade resurser inom yrkeshygien, yrkesmedicin och arbetsfysiologi fram
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966 5
hållits dels i ett flertal betänkanden — senast i yrkesmedicinska utredningens
— dels i särskilda framställningar från myndigheter och organisationer
som har att bevaka arbetarskydd och företagshälsovård.
1 fråga om vården framhåller utredningen att den sjukhusanslutna verksamheten
har sin tyngdpunkt på den diagnostiska sidan. Vård av framförallt
okomplicerade fall av yrkessjukdom handhas av industriläkare eller av
andra läkare i öppen vård. Vård av företrädesvis komplicerade yrkessjukdomar
bör däremot ges av de sjukhusanslutna yrkesmedicinska enheterna,
vilka därför bör vara tillförsäkrade erforderligt antal vårdplatser främst
inom de medicinska och dermatologiska klinikerna.
Den konsultationsverksamhct som krävs inom området avser såväl enskilda
eller grupper av arbetstagare som arbetsmiljö. Verksamheten omfattar
frågor t. ex. rörande den anpassning av miljö och individ som syftar
till förbättrad funktion och förhöjd produktion. Därvid tillämpas ergonomiska
(bioteknologiska) principer och metoder, vilket bl. a. innebär mätningar
av arbetsbelastning och individuell prestationsförmåga och dessas
beroende av sådana faktorer som arbetsteknik, utrustning och miljö.
I anslutning till medicinska och tekniska utredningar vid inträffade eller
misstänkta fall av yrkessjukdom måste man söka skapa förutsättningar för
en adekvat behandling av patienten samt sträva efter att eliminera risker i
arbetsmiljön och skydda patienten och hans arbetskamrater mot fortsatt skadeverkan.
Ansvaret för en väsentlig del härav åvilar yrkeshygienikern. Samverkan
mellan tekniker, medicinare och arbetsfysiologer krävs för analys,
bedömning och elimination av olägenhetsmoment i arbetsmiljön.
Tekniker behövs vidare i den konsultationsverksamhet som förekommer
inom företagen innan en ny produktionsteknik skall introduceras. En sådan
förebyggande verksamhet är också en huvuduppgift för arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen. I arbetarskyddsutredningens betänkande 1955
framhölls, att arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens behov av
tekniskt yrkeshygieniska undersökningar var så stort, att även om man
inrättade yrkesmedicinska sjukhusenheter med yrkeshygieniska laboratorier,
skulle behov finnas av konsultationsmöjligheter för vilka erfordrades
tekniker och läkare. Till detta kommer behovet av information om industriellt
använda ämnen vars användning kan innebära fara för hälsan.
Näringslivets utveckling har i viktiga avseenden medfört ökade krav på
den mänskliga arbetskraften. Risker tillkommer i samband med införandet
av nya produktionsmetoder och användandet av nya ämnen. Rationaliseringsåtgärder
och automation medför medicinska, psykologiska och sociologiska
problem. Individen ställer ökade krav på en sund arbetsmiljö. Detta
kräver utvecklings- och forskningsarbete vilket i och för sig kan utföras av
ett flertal existerande universitetsinstitutioner för teknik, hygien, medicin
och samhällsvetenskapliga discipliner. Dessa institutioner har emellertid
andra, mera näraliggande uppgifter, varför detta arbete främst måste an
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
komma på de expertinstitutioner för yrkeshygien, yrkesmedicin och arbetsfysiologi
som nu finns i stockholmsområdet och i Lund och som förutses
tillkomma vid regionsjukhusen.
I fråga om undervisning och utbildning anför utredningen att bristen på
tekniker och läkare utgör ett hinder för en snabb utbyggnad av yrkesmedicinen
m. m. Man räknar med att det år 1970 skall behövas ca 100 läkare
verksamma inom det yrkesmedicinska och yrkeshygieniska området vid
institutioner eller sjukhusavdelningar.
För att inom en tioårsperiod kunna tillgodose behovet av läkare för
tjänstgöring vid yrkesmedicinska sjukhusenheter skulle under de närmaste
åren krävas ett årligt intag av fem medicine licentiater för vidareutbildning.
För att kompensera eventuell avgång till andra arbetsuppgifter bl. a. till
industriläkartjänster och läkartjänster vid arbetarskyddsverket, anser utredningen
att årligen det dubbla antalet läkare behöver tas in för vidareutbildning.
Om man räknar med en treårig utbildning i yrkesmedicin krävs
vid full utbyggnad 30 utbildningsplatser.
Beträffande behovet av tekniker framhåller utredningen, att om man överför
det i amerikanska prognoser uppskattade genomsnittliga behovet av en
industrihygieniker per 24 000 anställda till en beräknad arbetskraftstillgång
i Sverige år 1975 av 3,8 miljoner individer, svarar detta mot ett behov av
160 specialutbildade yrkeshygieniker vid denna tidpunkt. Det torde emellertid
vara realistiskt att räkna med ett större behov.
För att man i mitten av 1970-talet skulle kunna ha tillgång till erforderligt
antal tekniska yrkeshygieniker för tjänstgöring vid sjukhus och institutioner
behöver redan nu lika många tekniker som läkare vidareutbildas.
Även för tekniker har man att räkna med en avgång under utbildningstiden
till bl. a. industrin och arbetarskyddsverket.
I fråga om organisationen lade yrkesmedicinska utredningen fram förslag
om en i första hand regionvis utbyggd yrkesmedicinsk och yrkeshygienisk
verksamhet. I den nu föreliggande utredningen framhålls, att det aktuella
läget och den förutsedda utvecklingen inom näringslivet kräver kraftfulla
insatser från samhällets sida främst inom undervisningens och utbildningens
men även inom utvecklingens och forskningens områden samtidigt som
kravet på en utbyggd yrkeshygienisk, yrkesmedicinsk och arbetsfysiologisk
serviceverksamhet kvarstår. Med hänsyn till utvecklingens krav har utredningen
bedömt det vara mest ändamålsenligt att i första hand förstärka
och samordna resurserna för utbildning och utveckling med tills vidare
en viss begränsning av serviceverksamheten. Genom en samordning och
förstärkning av resurserna i stockholmsområdet till en central institution
torde man bäst kunna tillgodogöra sig den därstädes tillgängliga
expertisen. Genom koncentrerade insatser på utvecklings- och utbildningsområdena
kan en ökad servicekapacitet successivt nås dels hos den centrala
instansen, dels vid yrkesmedicinska sjukhusenheter. Även sedan en så
-
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966
dan ökad servicekapacitet erhållits finns det anledning att räkna med
fortsatt behov av en central institution för utredningar av principiell natur,
för konsultationsverksamhet omfattande hela landet och för samordning av
de arbetsmedicinska verksamhetsformerna. Ansvarsområdet för rutinbetonad
serviceverksamhet hör då i huvudsak kunna inskränkas till stockholmsregionen.
I yrkesmedicinska utredningens betänkande räknade man med att uppsalaregionen
tills vidare borde kunna få sina behov av yrkesmedicinsk och
yrkeshygienisk service tillgodosedd av den yrkesmedicinska centralen vid
karolinska sjukhuset. I den nu aktuella utredningen framhålls, att det med
hänsyn till den framtida begränsningen till stockholmsregionen av den
centrala institutionens serviceverksamhet finns starka skäl för att en yrkesmedicinsk
verksamhet kommer till stånd i Uppsala.
Den allmänna målsättningen för verksamheten vid en central institution
för yrkeshygien, yrkesmedicin och arbetsfysiologi bör enligt utredningen
vara att skapa underlag för åtgärder avsedda att åstadkomma optimala
betingelser på arbetsplatsen, vilket bör leda till att individens arbetsfunktion
förbättras och att produktionen höjs.
Ett institut för arbetshygien och arbetsfysiologi
Utredningen föreslår att yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut
för folkhälsan utbryts ur detta institut och sammanförs med yrkesmedicinska
centralen och yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset
samt arbetsfysiologiska institutet under gemensam ledning. Därigenom
skulle förutsättningar skapas för en rationell och med hänsyn till näringslivets
behov anpassad organisation i form av ett fristående institut för arbetshygien
och arbetsfysiologi.
Utredningen finner starka skäl tala för att även yrkesmedicinska avdelningen
vid Södersjukhuset inordnas i denna organisation för att åstadkomma
ytterligare förstärkning av resurserna, men anser detta inte vara lämpligt
f. n. med hänsyn till de komplicerade huvudmannafrågor som därvid
skulle aktualiseras. Utredningen framhåller emellertid betydelsen av att
denna avdelning utbyggs och förstärks, eftersom den kliniska del av det
centrala institutets verksamhet som avses förlagd till karolinska sjukhuset
bedöms inte ensam kunna tillgodose stockholmsområdets behov.
Ansvaret för institutet bör åvila staten. Å andra sidan är det, framhåller
utredningen, uppenbart att arbetsmarknadsparterna har intresse av att medverka
vid upprättande och drift av ett institut av här avsett slag.
För den föreslagna institutionen blir arbetsuppgifterna enligt utredningen
företrädesvis
att undersöka arbetskrav och individens prestationsförmåga samt sådana
faktorers inverkan som arbetsteknik, utrustning och miljö,
att utföra undersökningar av för yrkessjukdomsrisker utsatta individer
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
och personalgrupper för att utröna avvikelser från det normala hälsotillståndet,
att verkställa yrkeshygieniskt tekniska arbetsplatsundersökningar,
att undersöka och behandla patienter med yrkessjukdomar samt verkställa
utredningar av sådana fall, där yrkessjukdom misstänks föreligga,
och att föreslå åtgärder för att undanröja sådana hälsorisker,
att fungera som dokumentations-, informations- och konsultationsorgan
för myndigheter, institutioner, företag och enskilda, då det gäller yrkeshygieniska,
yrkesmedicinska, yrkestoxikologiska och arbetsfysiologiska
problem,
att ta initiativ till experimentellt utrednings-, utvecklings- och forskningsarbete
i anslutning härtill samt
att utbilda läkare, tekniker och annan personal.
För att institutionen skall kunna lösa dessa uppgifter måste den nära
samarbeta med berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter samt
även med arbetsteknisk, administrativ och beteendevetenskaplig expertis.
Den del av verksamheten som omfattar diagnostik och behandling av patienter
bör bedrivas i nära anslutning till ett högdifferentierat sjukhus.
Utredningen anser sålunda att resurser bör tillskapas för serviceverksamhet
avseende medicinska, fysiologiska och tekniskt hygieniska problem,
för utveckling av ändamålsenliga arbetsrutiner inom området, för grundforskning
och tillämpad forskning samt för utbildning av läkare, tekniker
och annan personal.
Erforderlig serviceverksamhet bör baseras på självkostnadsprincipen och
ersättningar för utfört arbete tillföras institutet direkt för att finansiera
fortlöpande verksamhet av detta slag.
Beträffande utvecklings- och forskningsarbete är utredningen medveten
om att någon bestämd gräns inte kan och inte heller bör dras mellan grundläggande
och tillämpad forskning. Båda dessa slag av forskningsverksamhet
bör ingå som beståndsdelar i en allsidig och nyskapande utveckling inom
området. Staten bör ställa de resurser till förfogande, som krävs för att
möjliggöra djupgående och långsiktiga undersökningar rörande grundläggande
problem av allmänt och principiellt intresse. Det föreslagna institutet
skall även leda informations- och kontaktverksamhet inom sitt verksamhetsområde.
Ledning m.m.
Utredningen föreslår, att det nya institutet benämns Institutet för
arbetshygien och arbetsfysiologi. Institutets styrelse
skall enligt förslaget bestå av tolv ledamöter, bland vilka bör ingå representanter
för arbetsmarknadens parter samt de myndigheter, som har uppgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 är 1966 i)
inom området. Chef för institutet skall vara en verkställande direktör.
Institutets verksamhet skall bedrivas på fyra avdelningar — en medicinsk,
en teknisk, en kemisk och en arbetsfysiologisk — vardera fördelade på
sektioner. Vidare skall finnas en särskild kanslibyrå. Sektionscheferna föreslås
få professors eller laborators ställning. En av sektionscheferna vid varje
avdelning skall förordnas att samtidigt vara avdelningsföreståndare. Några
fasta avdelningsföreståndartjänster skall således inte finnas. Det bör åligga
sektionscheferna att inom området för sin kompetens meddela undervisning
i den omfattning styrelsen efter samråd med dessa bestämmer, dock högst
motsvarande universitetsprofessors undervisningsskyldighet.
Cheferna för de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska sektionerna
skall tillika vara överläkare vid den yrkesmedicinska resp. yrkesdermatologiska
kliniken vid karolinska sjukhuset.
Utredningen har övervägt möjligheterna för ett gemensamt kansli med
folkhälsoinstitutet. Ett sådant arrangemang skulle emellertid, framhåller
utredningen, bl. a. medföra risker för ständiga konfliktsituationer, eftersom
administrationen skulle ha att betjäna två institutioner med lika berättigade
krav på service i olika avseenden. Utredningen förordar en självständig
administration för det föreslagna institutet.
Enligt utredningens förslag skulle antalet befattningshavare vid det nya
institutet utgöra ca 120. De årliga driftkostnaderna beräknas till ca 4,b
milj. kr.
Institutets förläggning och igångsättande
Delar av det föreslagna institutet — de hygieniska och yrkesdermatologiska
sektionerna av medicinska avdelningen samt de kemiska och tekniska
avdelningarna — är f. n. såsom en yrkeshygienisk avdelning inlemmad
i statens institut för folkhälsan. Arbetsfysiologiska institutet har sin
verksamhet förlagd till provisoriska lokaler och är enligt utredningen inom
en nära framtid i behov av ytterligare utrymmen. Yrkesmedicinska centralen
och yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset bedriver sin
verksamhet i provisoriska men relativt ändamålsenliga lokaler. I den generalplan,
som nyligen lagts fram för utbyggnad av sjukhuset, har utrymmen
reserverats för ifrågavarande funktioner.
Utredningen anser mest rationellt att sammanföra yrkeshygien, yrkesmedicin
och arbetsfysiologi till karolinska sjukhusets och karolinska institutets
områden. Arbetsfysiologiska institutet och till detta institut anslutna
verksamheter skulle flyttas från sina nuvarande provisoriska lokaler i anslutning
till gymnastiska centralinstitutet. Till karolinska sjukhuset skulleförläggas
endast den del av verksamheten (yrkesmedicin och yrkesdermatologi)
som kräver sjukhusets speciella resurser.
Nu föreslagen förläggning skulle skapa förutsättningar för ett rationellt ut
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
nyttjande av de f. n. begränsade resurserna avseende kemisk och teknisk
laboratorieverksamhet. Detta gäller även den för den kliniska verksamheten
nödvändiga speciella laboratorieservicen. För den allmänna kliniska laboratorieverksamheten
skulle sjukhusets centrallaboratorier utnyttjas.
Utredningen anser det angeläget, att institutet snarast kan påbörja sin
verksamhet.
Yttranden
över betänkandet har yttranden avgivits av arbetarskyddsstyrelsen, medicinalstyrelsen,
statens institut för folkhälsan, byggnadsstyrelsen, statskontoret,
arbetsmarknadsstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset,
direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, universitetskanslersämbetet,
direktionen över gymnastiska centralinstitutet (GCI), statens
medicinska forskningsråd, jordbrukets forskningsråd, statens tekniska
forskningsråd, centrala rehabiliteringsberedningen (CRB), Stockholms
stadskollegium, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska
landstingsförbundet. Svenska läkaresällskapet, Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), styrelsen för arbetsfysiologiska institutet (AFI) och
Sveriges läkarförbund.
Universitetskanslersämbetet har bifogat yttranden av matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten vid Stockholms universitet, medicinska fakulteterna
vid karolinska institutet samt vid universiteten i Uppsala och Umeå
ävensom av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm.
De av utredningen framförda synpunkterna rörande behovet av vård,
konsultation, forskning och utbildning m. m. har i stort
sett godtagits av remissinstanserna. När det gäller serviceverksa mheten
har arbetsmarknadsstyrelsen inte ansett sig kunna dela utredningens
åsikt att en viss begränsning av densamma tills vidare bör ske. Styrelsen
anser det tvärtom viktigt, att denna verksamhet utökas och utvecklas jämsides
med förstärkning, samordning och utveckling av resurserna för utbildning
och forskning. Medicinalstyrelsen, Svenska stadsförbundet, Svenska
läkaresällskapet, SAF och Stockholms stadskollegium anser det däremot i
likhet med utredningen nödvändigt att till en början begränsa institutets
serviceverksamhet för att i stället koncentrera verksamheten på utbildning
och forskning.
Flera myndigheter, däribland universitetskanslersämbetet, har framhållit
vikten av att undervisnings- och utbildningsfrågorna tas upp till särskilt
övervägande. Ämbetet finner det vidare bl. a. vara av värde, att i instruktionen
för institutet fastställs skyldighet för befattningshavare vid institutet
att i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer meddela undervisning vid universitet
och högskolor. Ämbetet räknar med att institutet för arbetshygien
11
Kungl. Maj:Is proposition nr 62 år 1966
och arhctsfysiologi etablerar samarbete med de övriga organ, som bedriver
forskning inom hithörande verksamhetsfält.
Arbetarskyddsstyrelsen understryker angelägenheten av att möjligheterna
till utbildning på här ifrågavarande områden snabbt och effektivt förbättras.
Utredningen liar — anför medicinalstyrelsen bl. a. — på ett förtjänstfullt
sätt inriktat målsättningen på dels en av anslagsmedel bekostad forskning
och utbildning dels en för näringslivet önskvärd yrkeshygienisk service, vilken
föreslås bli delvis ekonomiskt självbärande. Styrelsen biträder i princip
vad som anförts rörande forskningsverksamheten samt serviceverksamheten.
Styrelsen finner inrättande av akademiska tjänster inom i betänkandet
berörda områden som angelägna önskemål. Vidare torde informations- och
kontaktverksamheten inom det föreslagna institutets verksamhetsområde
bli av stort värde. Styrelsen för statens institut för folkhälsan understryker
vad utredningen anfört i fråga om utvecklings- och forskningsarbetet inom
området och de resurser, som härvid krävs. Styrelsen anser vidare att den
enskilde forskaren i viss utsträckning bör ha möjlighet att inom för institutet
aktuella områden bedriva fri forskning. Statens medicinska forskningsråd
påpekar att avdelningsföreståndare och sektionschefer i stor utsträckning
torde bli sysselsatta med rutinmässig utbildning, utredning och — i
viss mån — service, varför den teoretiska forskningen, som på kort sikt inte
kan förväntas ge lika påtagliga resultat, lätt kan bli eftersatt. Rådet understryker
vidare, att kvalificerat vetenskapligt arbete även är en förutsättning
för att ernå en god rekrytering till befattningarna. Statens tekniska
forskningsråd framhåller att de löpande insatserna på forskningssidan bör
åvila ett organ med egen betydande forskningskapacitet samt med resurser
att i behövlig omfattning beställa utredningar och forskningsarbeten utanför
den egna organisationens ram, t. ex. vid härför lämpade laboratorier
inom näringslivet. Enligt rådet är de framlagda förslagen klart otillräckliga
i dessa avseenden. CRB anser att möjligheterna att tillgodose utbildningsbehovet
beträffande rehabiliteringsläkare och vissa andra grupper av rehabiliteringspersonal
i vad avser ämnesområden som arbetsfysiologi och
arbetshygien avsevärt torde förbättras genom tillkomsten av det föreslagna
institutet.
LO pekar på de bristfälliga utbildningsmöjligheterna inom här aktuella
områden. Organisationen framhåller vidare det kontinuerligt stigande behovet
av utbildad personal i fråga om yrkeshygieniska tekniker, industriläkare,
skyddsingenjörer, industrisköterskor m. m., vilken personal oundgängligen
erfordras inom näringslivet. LO erinrar även om de mycket
starka behov härvidlag som gör och framdeles i ännu högre grad kommer
att göra sig gällande inom yrkesinspektionen. Först med en hög standard på
den vetenskapliga nivån kan en kvalificerad undervisning förväntas, något
som i sista hand är en förutsättning för en breddning av den service, som
näringslivet är i så starkt behov av. AFI erinrar om den icke ringa under
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
visning, som dess personal f. n. bedriver. Det gäller speciellt undervisning
i arbetsfysiologi och ergonomi. Enligt AFI torde man lor den planerade
arbetsfysiologiska avdelningens del kunna räkna med att serviceverksamheten
kommer att fordra nära nog samma insats av den vetenskapliga
personalen som f. n. om inte en försämring skall ske på detta område.
Sveriges läkarförbund tillstyrker en utbildning tills vidare i den omfattning
som utredningen föreslagit men understryker vikten av att utbildningsresurserna
ställs i relation till det behov som kan beräknas.
Samtliga remissinstanser har i allt väsentligt tillstyrkt det framlagda
förslaget till organisation utom jordbrukets forskningsråd, som dock
tillstyrker ett tillgodoseende av de behov, som utredningen påvisat, men
föreslår att man undersöker möjligheten att i e n organisation samordna arbetsinsatserna
rörande de frågor, som gäller arbetslivet. Enligt universitetskanslersämbetet
synes en koncentration av resurserna för samtliga funktioner
i stockholmsområdet inom ett gemensamt institut vara ändamålsenlig
och ägnad att skapa förutsättningar för en rationell insats inom
dessa fält. Liksom samtliga av ämbetet hörda remissinstanser tillstyrker
ämbetet därför i princip förslaget om att inrätta ett fristående institut för
arbetshygien och arbetsfysiologi. Arbetarskyddsstyrelsen påpekar, att styrelsen
redan 1957 i utlåtande över betänkande rörande statens instituts
för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation framhöll, att den yrkeshygieniska
verksamheten bäst skulle främjas genom att den yrkeshygieniska
avdelningen frigjordes från folkhälsoinstitutet och bildade ett fristående
institut. De arbetshygieniska—arbetsmedicinska problemen har
härefter ökat ytterligare i omfattning och betydelse. Medicinalstyrelsen
anför bl. a. att vårt lands resurser på yrkesmedicinens och yrkeshvgienens
område hittills varit tämligen begränsade och att utbyggnaden av denna
verksamhet länge släpat efter.
Styrelsen för statens institut för folkhälsan finner det uppenbart, att en
arbetshygienisk verksamhet av den omfattning och med den ledning som
föreslagits ej gärna kan inpassas i folkhälsoinstitutets organisation. Styrelsen
anser därför, att ett fristående institut bör inrättas för ifrågavarande
arbetsuppgifter. Statskontoret framhåller, att verksamhet av den art som
avses ankomma på det föreslagna institutet förekommer vid exempelvis
fysiologiska institutionen vid gymnastiska centralinstitutet och militärmedieinska
undersökningscentralen vid karolinska sjukhuset. Det bör närmare
klarläggas, vilken inverkan inrättandet av det föreslagna institutet kommer
att få på nämnda institutioners organisation och arbetsuppgifter på yrkesmedicinens
område. Direktionen över GCl tillstyrker en förflyttning av arbetsfysiologiska
institutet men endast under förutsättning att det sker en
väsentlig ökning av de forskningsmässiga resurserna jämfört med vad som
föreslagits i betänkandet. Statens medicinska forskningsråd finner, att ett
Kungl. Maj.ts proposition nr <>2 år IDOG 13
realiserande av utredningens förslag kommer att medföra ett välkommet
tillskott för genomförande av arbetsvetenskaplig forskningsverksamhet.
LQ anser det nödvändigt, att en organisatorisk samordning snarast kommer
till stånd. A Fl framhåller, att de ämnesområden, som de enligt förslaget
sammanförda institutionerna representerar, på många sätt bildar en naturlig
enhet. Förslagets realiserande kan från denna synpunkt förväntas
innebära fördelar. Svenska landstingsförbundet anser oklarhet råda om det
föreslagna institutets anknytning både till sjukvårdsorganisationen och den
medicinska undervisningen. Det är inte klart utsagt om institutet skall ha
rikskaraktär och således skall utgöra en remissinstans från regionsjukhusen,
där yrkesmedicinska enheter redan finns eller planeras. Medicinska
fakulteten i Uppsala anser, att institutet bör ha rikskaraktär och benämnas
Statens institut för arbetshygien och arbetsfysiologi.
Mot utredningens förslag angående institutets ledning m. m.
har inte någon erinran gjorts. Statskontoret ifrågasätter om inte antalet ledamöter
i styrelsen bör minskas.
Arbetarskyddsstyrelsen anser de arbetsuppgifter som skall åvila direktören
vara till såväl omfattning som art sådana, att direktörstjänsten varken
kan eller bör förenas med annan tjänst inom institutet. TCO finner det
angeläget, att institutets chef inte samtidigt företräder en viss del av institutets
verksamhet. Sveriges läkarförbund framför liknande synpunkt. Medioinska
fakulteten vid universitetet i Umeå finner det önskvärt, att den
verkställande direktören har fackkunskaper inom något av de ämnesområden,
som föreslås bli företrädda inom institutet.
Statskontoret har ingen principiell erinran mot den föreslagna fördelningen
av institutets verksamhet på fyra avdelningar jämte en administrativ
enhet. Ämbetsverket förutsätter därvid, att avsedd serviceverksamhet skall
ingå såsom en integrerande del i resp. avdelnings verksamhet. Direktionen
för karolinska sjukhuset framhåller vikten av att samordningen mellan
klinikerna vid sjukhuset och avdelningarna inom det centrala institutet
löses på ett tillfredsställande sätt. Enligt CRB bör det övervägas att utvidga
den fysiologiska institutionen vid GCI och att närmare samordna den med
det nya institutets arbetsfysiologiska avdelning. Svenska läkaresällskapet
anser att utredningens förslag att inlemma det nuvarande arbetsfysiologiska
institutet i det planerade institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi
måste vara rationellt. LO liksom AFI framhåller önskvärdheten av att i framtiden
inrättas en avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi, så att
härigenom institutets verksamhet kommer att täcka in även dessa för en god
arbetsmiljö betydelsefulla aktiviteter. SAF föreslår en förstärkning redan
nu av den tekniska avdelningen, enär denna torde få den största arbetsbelastningen
i förhållande till det föreslagna antalet befattningshavare. Arbetarskyddsstyrelsen
finner det synnerligen angeläget, att frågan om ett yrkes
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
hygieniskt rutinlaboratorium för arbetarskyddsverkets behov löses i nu
förevarande sammanhang.
Styrelsen för statens institut för folkhälsan finner den av utredningen
föreslagna personalramen vara väl motiverad. Statskontoret anser det inte
möjligt att med säkerhet kunna bedöma institutets personalbehov, innan närmare
erfarenheter vunnits av den nya organisationen. Enligt statskontorets
mening bör därför inrättandet av nya fasta tjänster ske med försiktighet
och i första hand avse ledningsfunktioner inom den nya organisationen.
Vidare bör man inte i nuvarande läge binda sig för att institutet i administrativt
hänseende skall vara helt självständigt. Arbetsmarknadsstyrelsen
finner det högst betänkligt att AFI enligt utredningens förslag får minskade
resurser både beträffande lokaler och personal. Detta i synnerhet som institutet
i den nya organisationen får ökade uppgifter beträffande bl. a. undervisning
och utbildning.
I fråga om institutets förläggning erinrar byggnadsstyrelsen
om att styrelsen föreslagit en omlokalisering av statens institut för folkhälsan
till ett område vid Västra skogen i Solna. Med hänsyn till att såväl
institutet för arbetshygien som folkhälsoinstitutet under den närmaste tioårsperioden
kan beräknas expandera betydligt finner styrelsen det verklighetsfrämmande
att utbygga sistnämnda institut på karolinska institutets
område. Styrelsen anser därför en förläggning av den arbetshygieniska och
arbetsfysiologiska verksamheten till Västra skogen tillsammans med folkhälsoinstitutet
vara lämplig.
Ar hetsmedicinska nämndens förslag
Nämnden biträder liksom remissinstanserna utredningens uppfattning om
nödvändig samordning och förstärkning av resurserna inom arbetshygien,
arbetsfysiologi och yrkesmedicin. I princip delar nämnden utredningens
synpunkter om hur verksamheten bör organiseras och finansieras. Det av
nämnden framlagda organisationsförslaget överensstämmer i väsentliga delar
med utredningens.
Nämndens förslag till organisation framgår av tablå (s. 15).
En samordning av den redan nu betydande forsknings-, utvecklings- och
försöksverksamheten inom berörda områden torde enligt nämndens mening
medföra att tillgängliga resurser utnyttjas mer effektivt. För utredning
angående de åtgärder, som borde vidtas för att effektivisera kampen
mot silikos, har Kungl. Maj :t sedan budgetåret 1963/64 anvisat särskilda
medel till dels statens institut för folkhälsan och dels arbetarskyddsstyrelsen.
Nämnden har inhämtat att silikosutredningen behöver fortgå även under
budgetåret 1966/67. För framtiden måste man tänka sig en centralisering
av rådgivning och kontroll beträffande silikos. Nämnden föreslår därför,
att den del av silikosutredningen som enligt nuvarande organisation åvilar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetsmedicinska institutets
organisation
Med. avd.
Med. yrkeshyg.
Toxikologi
Yrkesmed.
Yrkesderm.
Klin. arbetsfys.
Serviceverkstad
Adm. avd.
Djuravd.
Kansli
Metodforskn.
Eliminationstekn.
Damm o. metaller
Tekn. fysiologi
Allm. sekt.
Tekn. avd.
Kem. avd.
Servicelab.
Konsulter o.
experter
Arb.- o. miljöfys.
Gaser o. lösn. medel
Arb. fys. avd.
Styrelse
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
statens institut för folkhälsan övertas av det föreslagna arbetsmedicinska
institutet och att de tjänster som den 30 juni 1966 finns inom den särskilda
sektionen för silikosutredning inom yrkeshygieniska avdelningen överförs
till institutet.
Den undervisning och utbildning, som förutsätts äga rum i institutets regi,
avser såväl grundläggande undervisning för studenter som vidare- och
efterutbildning av läkare och tekniker. Liksom utredningen anser nämnden
att denna undervisningsverksamhet skall bestridas av professorer och laboratorer
i den omfattning styrelsen bestämmer, dock högst motsvarande
universitetsprofessors undervisningsskyldighet. Den grundläggande undervisningen
bör liksom hittills integreras i resp. fakulteters undervisningsplaner.
Den vidare- och efterutbildning för blivande industriläkare, industrisjuksköterskor
och skyddsingenjörer, som avses bedrivas vid institutet, bör
i vissa avseenden byggas ut. Inom institutets ram kommer härtill behovet av
forskarutbildning. Även utbildning av biträdespersonal blir en angelägen
uppgift.
Kostnaderna för den kursbundna vidare- och efterutbildningen bör täckas
genom kursavgifter innebärande full kostnadstäckning. För den vidareutbildning
av tekniker och läkare som sker i form av praktisk tjänstgöring
räknar inte nämnden med några nya tjänster vid institutet.1
Kostnaderna för de regelbundet återkommande kontakt- och informationskonferenserna
synes böra bestridas med allmänna medel. Detsamma
bör gälla den allmänna informationen från institutet om framsteg inom
forskning och försöksverksamhet.
Serviceverksamheten vid institutet bör till alla delar baseras på självkostnadsprincipen.
Taxa för uppdragsverksamheten bör fastställas av institutets
ledning i samråd med riksrevisionsverket.
Nämnden saknar underlag för att göra en realistisk bedömning av storleksordningen
av serviceverksamheten i framtiden. Under uppbyggnadsskedet
torde man få räkna med en begränsad omfattning av denna verksamhet.
Detta beror bl. a. på att insatserna på undervisnings- och utbildningsområdena
samt fullföljandet av vissa forskningsuppgifter liksom planeringen
av institutets nybyggnad måste prioriteras. Med ledning av tidigare
produktionssiffror räknar nämnden med att inkomsterna från uppdragsverksamheten
under budgetåret 1966/67 kommer att uppgå till ca 300 000 kr.
Det är enligt nämndens mening angeläget att institutets styrelse och
ledning får en relativt fri dispositionsrätt över institutets anslagsposter.
Nämnden föreslår därför efter samråd med riksrevisionsverket att institutets
anslag får den konstruktion, som f. n. gäller för bl. a. statens provningsanstalt.
För att verksamheten vid institutet skall kunna ges den inriktning och
1 En minoritet inom nämnden anför skiljaktig mening i denna del och föreslår att en särskild
utbildningstjänst för läkare tillkommer under den tredje utbyggnadsetappen.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
omfattning som föreslagits, bör institutet ograverat få den av utredningen
föreslagna personaluppsättningen. Nämnden erinrar om att såväl utredningen
som remissinstanserna bedömt förslaget som ett minimum för att
kunna möta de i betänkandet redovisade behoven.
På grund av statsfinansiella, administrativa och lokalmässiga skäl har
nämnden stannat för att föreslå en etappvis utbyggnad under en treårsperiod.
Nämnden föreslår att startpunkten för institutet bestäms till den 1 juli
1966, då yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan,
vissa delar av de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna vid
karolinska sjukhuset samt Arbetsfysiologiska institutet i Stockholm sammanförs
till ett arbetsmedicinskt institut. Vid nämnda tidpunkt bör också
institutets styrelse, dess chef och viss administrativ personal träda i funktion.
Övriga nytillkommande tjänster bör tillsättas fr. o. m. den 1 januari
1967.
Nämnden uppskattar den sammanlagda kostnaden för institutet under
nästa budgetår till ca 3,7 milj. kr., varav ca 2,8 milj. kr. för avlöningar och
ca 0,9 milj. kr. för omkostnader.
Nämnden förutsätter vidare att de kontrakt eller uppdrag varom avtal
slutits mellan Arbetsfysiologiska institutet och uppdragsgivare skall —
därest kontraktets löptid sträcker sig över den 1 juli 1966 — övertas av
arbetsmedicinska institutet.
Nämndens förslag till personalstat framgår av följande tablå. Av denna
tablå framgår också från vilken tidpunkt tjänsterna skall inrättas ävensom
om tjänsten är ny eller överflyttad från någon nu bestående enhet.
Avdelning
Sektion
Tjänst
Totala
anta-
let
tjäns-
ter
Därav .
över- flyttade
från
Därav
nya
tjänster
Tjänsterna
inrättas fr. o. m.
03
JS
>>
KS
E
<
1/7
—6C
1/1
—67
1/7
—67
1/7
—68
chef...................
1
1
1
sekreterare.............
1
1
1
Medicinska avd.
Medicinsk yrkes-
hygien
sektionschef, professor. . .
1
i
1
laborator...............
1
i
1
laboratorieläkare........
1
i
1
laboratorieassistent......
6
4
2
4
2
kansliskrivare...........
1
1
1
förste institutionsbiträde
1
1
1
institutionsbiträde.......
1
1
1
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 62
18
Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966
Avdelning
Sektion
Tjänst
Totala
anta-
let
tjäns-
ter
Därav
över-
flyttade
från
Därav
nya
tjänster
Tjänsterna
inrättas fr. o. m.
CÖ
rC
>>
KS
Pu
<
1/7
—66
1/1
—67
1/7
—67
1/7
—68
Sektionen för
toxikologi
sektionschef, laborator. ..
1
1
1
förste kemist el. kemist . .
1
1
1
laboratorieläkare........
1
1
1
assistent................
1
1
1
laboratorieassistent......
2
2
2
institutionsbiträde.......
1
1
1
Sektionen för
yrkesmedicin
sektionschef, laborator. ..
1
1
1
laboratorieläkare........
1
1
1
förste laboratorieassistent
1
1
1
sjuksköterska...........
2
1
1
2
laboratorieassistent......
2
1
1
1
1
kontorist...............
1
1
1
Sektionen för
yrkesdermatologi
sektionschef, laborator. . .
1
1
1
laboratorieassistent......
2
2
2
Kemiska avd.
Sektionen för me-
todforskning
sektionschef, laborator. ..
1
1
1
förste kemist............
3
3
3
assistent................
1
1
1
laboratorieassistent......
3
3
3
kontorist...............
1
1
1
institutionsbiträde.......
2
2
2
Seroicelabora-
torium
sektionschef, laborator. ..
1
1
1
kemist.................
2
2
1
1
assistent................
1
1
1
förste laboratorieassistent
1
1
1
laboratorieassistent......
2
1
1
1
1
institutionsbiträde.......
3
2
1
2
1
Tekniska avd.
Allmänna sek-
tionen
sektionschef, professor. . .
. 1
1
1
förste avdelningsingenjör.
1
1
1
avdelningsingenj ör.......
1
1
1
assistent................
1
1
1
förste laboratorieassistent
1
1
1
kansliskrivare...........
1
1
1
laboratorieassistent......
2
1
1
1
1
institutionsbiträde.......
2
2
2
Sektionen för ga-
ser o. lösnings-
medel
sektionschef, laborator. ..
1
1
1
förste avdelningsingenjör
1
1
1
assistent................
1
1
1
laboratorieassistent......
3
3
3
institutionsbiträde.......
1
1
1
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
19
Avdelning
Sektion
Tjänst
Totala
anta-
let
tjäns-
ter
Därav
över-
flyttade
från
Därav
nya
tjänster
Tjänsterna
inrättas fr. o. m.
yha
KS
AFI
1/7
—66
1/1
—67
1/7
—67
1/7
— 68
Sektionen för
damm och
metaller
sektionschef, laborator. . .
1
1
1
förste avdelningsingenjör.
1
1
1
avdelningsingenj ör.......
1
1
1
assistent................
1
1
1
laboratorieassistent......
3
3
3
institutionsbiträde.......
1
1
1
Sektionen för eli-
minalionsteknik
sektionschef, laborator. . .
1
1
1
förste avdelningsingenjör.
1
1
1
assistent................
1
1
1
laboratorieassistent......
2
2
2
institutionsbiträde.......
1
1
1
Arbets fysiolog iska
avd.
Sektionen för ar-
bets- och miljö-
fysiologi
sektionschef, professor. .
1
1
1
avdelningsingenjör.......
1
1
1
assistent................
1
1
1
förste laboratorieassistent
1
1
1
kansliskrivare...........
1
1
1
Sektionen för
teknisk fysio-
logi
forskningsingenj ör.......
1
1
1
assistent................
1
1
1
instrumentmakare.......
1
1
1
Sektionen för
klin. arbetsfy-
siologi
sektionschef, laborator. ..
1
1
1
assistent................
1
1
1
laboratoriesköterska.....
1
1
1
Administrativa
avd.
chef för kansliet.........
1
1
1
byråsekreterare.........
1
1
1
assistent................
1
1
1
kvalificerat biträde......
1
1
1
biträde för skrivnings-
göromål..............
2
2
2
befattningshavare
för expeditionsgöromål
2
2
2
växeltelefonist..........
1
1
1
Serviceverkstad
verkmästare (el. tekn.
rep.).................
1
1
1
förste instrumentmakare
1
1
1
mst. tekniker...........
1
1
1
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
Avdelning
Sektion
Tjänst
Totala
anta-
let
tjäns-
ter
Därav
över-
flyttade
från
Därav
nya
tjänster
Tjänsterna
inrättas fr. o. m.
—
>>
KS
Öh
<
1/7
—66
1/1
—67
1/7
—67
1/7
—68
Djuravel.
tillsynsman.............
1
1
1
djurvårdare.............
1
1
1
institutionsbiträde.......
1
1
1
Experter och
konsulter
psykolog...............
1*)
1*)
1
sociolog................
1*)
1*)
1
statistiker..............
1*)
1*)
1
kontorsskrivare
(statistikass.)...........
1
1
1
biblioteksassistent.......
1
1
1
fotograf................
1*)
1*)
1
tecknare................
1*)
1*)
1
117 58 4 11 44 90 5 7 15
*) Arvodesbefattning
Anm. yha = yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan
KS = karolinska sjukhuset
AFI = Arbetsfysiologiska institutet
Nämndens förslag till omkostnadsstat baseras på kostnader för den nuvarande
verksamheten vid yrkeshygieniska avdelningen, yrkesmedicinska
centralen, yrkesmedicinska kliniken och Arbetsfysiologiska institutet. Härtill
kommer kostnader för utrustning av tillfälliga lokaler samt för telefoner.
Nämndens förslag (och mitt ställningstagande därtill) framgår av följande
sammanställning.
1. Sjukvård m. m.............................
2. Reseersättningar...........................
3. Expenser:
a) Bränsle, lyse, vatten.....................
b) Övriga expenser.........................
4. Publikationstryck..........................
5. Övriga utgifter:
a) Inköp och underhåll av djur.............
b) Inköp av förbrukningsartiklar............
c) Inköp av undervisningsmateriel...........
d) Inköp, underhåll och drift av transportbuss
e) Utrustning av nya lokaler samt telefoner . .
f) Diverse utgifter.........................
Nämndens
förslag
Dep.ch.
12 000
9 000
40 000
40 000
100 000
30 000
200 000
200 000
30 000
20 000
60 000
60 000
200 000
200 000
20 000
20 000
20 000
20 000
175 000
175 000
6 000
6 000
863 000
780 000
Statskontoret har på arbetsmedicinska nämndens begäran medverkat vid
planeringen av arbetsmedicinska institutets kansliorganisation. Statskontoret
har därvid funnit, att de nackdelar som ett med statens institut för folk
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 02 år 1900
hälsan helt gemensamt kansli skulle medföra, torde överstiga de ekonomiska
fördelar man i delta fall skulle kunna uppnå. Ämbetsverket har dock ansett,
att vissa fördelar från kostnads- och effektivitetssynpunkt skulle kunna erhållas
genom samutnyttjande med folkhälsoinstitulet beträffande
1) redovisningstekniska uppgifter under förutsättning att nuvarande arbetsstyrka
på folkhälsoinstitutets kansli bibehålls och att den för budgetåret
1966/67 äskade kontoristtjänsten bifalls,
2) befintliga resurser inom skrivcentralen under förutsättning av vidgade
möjligheter till flexibilitet vid användande av skrivhjälp,
3) vissa expeditions- och vaktmästarfunktioner,
4) det centrala materialförrådet och bestäliningsverksamheten samt
5) telefonväxeln.
Statskontoret har därför föreslagit att arbetsmedicinska institutet får utnyttja
servicefunktionerna inom folkhälsoinstitutet vad beträffar skrivcentral,
materialförråd, redovisning och utbetalningar samt vissa expeditionsgöromål.
Enligt ämbetsverket bör följande personal anställas vid arbetsmedicinska
institutets kansli under första verksamhetsåret, nämligen en chef för kansliet,
en byråsekreterare, en assistent, ett kvalificerat biträde, två biträden
för skrivgöromål, två befattningshavare för expeditionsgöromål och en
växeltelefonist.
Vidare har statskontoret föreslagit, att medel anvisas för anställande av
ev. ytterligare biträdespersonal, och att medel motsvarande två årslönekostnader
för biträde i löneklass A 7 ställs till folkhälsoinstitutets förfogande
för användande av skrivhjälp vid skrivcentralen.
Departementschefen
Samhällets utveckling ställer ökade krav på den mänskliga arbetskraften.
Risker tillkommer i samband med att nya produktionsmetoder införs och
nya ämnen används. Rationaliseringsåtgärder och automation skapar nya
medicinska, psykologiska och sociologiska problem. Människorna ställer
ökade krav på en sund arbetsmiljö, vilket i många fall medför en radikal
omprövning av tidigare erkända normer.
Nya produktionsmetoder kan komma att medföra ökad användning av
ämnen, vilkas inverkan på människan är okända eller outforskade. De
allergiska sjukdomarna är karakteristiska för vår tid och ofta en följd
av industrialiseringen, särskilt på det kemisk-tekniska området. Inom industri,
hantverk, hushållsarbete etc. används numera kemisk-tekniska preparat
i sådan omfattning att allergier utgör en väsentlig del av yrkesmedicinen.
Bullerproblemet är ständigt aktuellt inom industrin och på andra arbetsplatser.
Strålningsrisker liksom den medelålders och äldre arbetskraftens
problem är exempel på andra aktuella frågor.
Med hänsyn till de ökade riskerna måste det förebyggande arbetet inten
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
sifieras. I begreppet arbetarskydd bör läggas ett bredare register av aktiviteter,
från konventionellt tekniskt arbetarskydd till en på medicinsk och teknisk
sakkunskap byggd prövning av arbetsställen, arbetsmiljöer, maskiner,
verktyg och andra redskap. Risker som kemikalier och andra i industrin
använda ämnen medför måste kontrolleras. Det gäller också att analysera
och bedöma sådana faktorer i arbetsplatsmiljön som ger upphov till
irritation och minskar trivseln.
Man bör även söka finna de lämpligaste formerna för att ta hand om och
behandla personer som råkar ut för yrkesskador eller yrkessjukdomar. Frågan
om deras återanpassning till arbetet måste uppmärksammas. Denna
verksamhet hänger nära samman med åtgärderna över huvud taget för
rehabilitering och utgör ett led i samhällets anordningar för rehabilitering
av handikappade.
Den antydda utvecklingen kräver ökad tillgång på yrkesmedicinsk och
yrkeshygienisk sakkunskap samt ökad service på området.
År 1961 tillkallades den s. k. yrkesmedicinska utredningen för att utreda
vård- och konsultationsbehovet för sjukdomstillstånd med yrkesmedicinsk
prägel samt de behov av yrkesmedicinska sjukhusenheter, som kunde föreligga
på riks-, region- eller länsplanet, jämte organisationen av sådana enheter.
Utredningen avgav sitt betänkande år 1963 (SOU 1963:46). Enligt
utredningen förelåg stort behov av välutrustade sjukhusenheter. Verksamheten
vid dessa skulle omfatta — förutom diagnostik av yrkessjukdomar —
konsultation och utredning med anledning av befarad arbetsbetingad ohälsa.
Vid enheterna skulle även bedrivas utvecklings- och forskningsarbete. De
skulle härjämte tas i anspråk för undervisning, utbildning och information.
I prop. 1964: 1 (bil. 7 s. 362—369) framhöll jag, att utredningsförslaget
syntes väl ägnat att läggas till grund för en i första hand för regionplanet
avsedd utbyggnad av yrkesmedicinen, vilken dock på grund av de begränsade
personella resurserna måste ske successivt. Det förutsattes att sjukvårdshuvudmännen,
som hade att ta ställning till dessa frågor, handlade i samråd,
så att tillgänglig personal utnyttjades på bästa sätt. Yrkesmedicinska
sjukhusenheter skulle finnas — förutom i Stockholm och Lund — i Göteborg,
Umeå och Linköping. Uppsalaregionen skulle tills vidare tillgodoses
av den yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset, vilken redan
fungerade som konsultorgan även för stora delar av denna region. Sistnämnda
fråga var dock beroende av hur den yrkesmedicinska verksamheten
i Stockholm skulle organiseras. För undersökning av denna fråga tillkallades
i januari 1964 en särskild utredningsman, som hade till uppgift att utreda
förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska organen
inom stockholmsområdet m. m. Enligt senare meddelade tilläggsdirektiv
skulle denna utredning även pröva frågan om den yrkeshygieniska avdelningens
vid statens institut för folkhälsan ställning och organisation.
Utredningen har i december 1964 avgivit ett betänkande benämnt »Institutet
för arbetshygien och arbetsfysiologi» (SOU 1965: 24). I betänkandet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kiuujl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
25
föreslås att ett särskilt statligt institut inrättas den 1 juli 1966 för förstärkning
och samordning av de yrkeshygieniska och yrkesmedicinska resurserna
inom stockholmsområdet. Institutets tillkomst skall i första hand möjliggöra
kraftfulla insatser på utvecklings- och utbildningsområdena men också
ge möjlighet till ökad service. Utredningens förslag innebär, att i institutet
skall sammanföras yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för
folkhälsan, vissa delar av de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna
vid karolinska sjukhuset samt det av en privat stiftelse drivna
Arbetsfysiologiska institutet i Stockholm. Genom en sådan samordning och
förstärkning av resurserna i stockholmsområdet till en central institution
anser utredningen att man bäst kan tillgodogöra sig den där tillgängliga
^expertisen. Koncentrerade insatser på utvecklings- och utbildningsområdena
kan enligt utredningen successivt ge ökad servicekapacitet hos såväl den centrala
instansen som vid yrkesmedicinska sjukhusenheter.
Med hänsyn till de komplicerade huvudmannafrågorna anser utredningen
det inte vara lämpligt att f. n. införliva den yrkesmedicinska avdelningen
vid Södersjukhuset med det nya institutet. Uppsalaregionens behov av
yrkesmedicinsk och yrkeshygienisk service bör enligt utredningens mening
tillgodoses genom upptagande av särskild sådan verksamhet vid akademiska
sjukhuset i Uppsala. Utredningen har alltså i viss mån en annan uppfattning
härom än vad den yrkesmedicinska utredningen gav uttryck åt. Denna
fråga torde få prövas i annat sammanhang.
Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt förslaget om inrättande
av ett särskilt institut för angivna verksamheter och kraftigt understrukit
behovet av att samordna och förstärka resurserna på området. Ett genomförande
av utredningens förslag har emellertid förutsatt vissa kompletterande
undersökningar beträffande personalorganisationen och lokalfrågorna
m. m. Åtskilliga remissinstanser har även betonat att utbildningsfrågorna,
som med hänsyn till behovet av bl. a. läkare och tekniker inom
yrkeshygien och yrkesmedicin framstår som en mycket väsentlig uppgift
för det nya institutet, borde penetreras ytterligare.
Mot bakgrund härav har i mars 1965 tillkallats en tillfällig nämnd — arbetsmedicinska
nämnden —- med uppgift att på grundval av den i betänkandet
redovisade principorganisationen vidta de åtgärder, som erfordras
för att — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut därom
— ett arbetsmedicinskt institut skall kunna påbörja sin verksamhet den 1 juli
1966. Nämnden har i november 1965 avgivit förslag till personalstat för institutet
samt förslag till budget för budgetåret 1966/67. Såsom framgått av
den tidigare lämnade redogörelsen har nämnden därvid biträtt utredningens
uppfattning om nödvändigheten av att samordna och förstärka resurserna
inom berörda områden. I princip delar nämnden även utredningens synpunkter
på hur verksamheten bör organiseras och finansieras. Det av nämnden
framlagda organisationsförslaget överensstämmer också i allt väsentligt
med utredningens.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
De verkställda utredningarna utvisar klart att de f. n. splittrade resurserna
inom arbetshygien, arbetsfysiologi och yrkesmedicin i stockholmsområdet
behöver samordnas. Ett sammanförande av vissa av dessa verksamheter
till en gemensam organisation och — i möjlig mån — till gemensamma
lokaler skulle väsentligt förbättra arbetsbetingelserna. Härigenom
skulle ett organ skapas som kunde leda utvecklingen i landet på området,
tjänstgöra som ett centrum för vidareutbildning av bl. a. läkare
och tekniker inom arbetshygien och arbetsmedicin, ta initiativ till forsknings-
och utredningsarbete samt fungera som ett centralt dokumentations-,
informations- och konsultationsorgan. Detta organ skulle vidare
kunna åta sig beställningsuppdrag från myndigheter, institutioner och
företag samt fullgöra andra servicefunktioner. En sådan uppdragsverksamhet
borde, i den mån resurserna medgav det, inte vara begränsad till enbart
Stockholms- och uppsalaregionerna utan — i vart fall intill dess de yrkesmedicinska
enheterna i övriga regioner blivit uppbyggda — stå öppen för
hela landet.
I likhet med remissinstanserna ansluter jag mig till förslaget om inrättande
av ett särskilt institut för angivna ändamål. De uppgifter som åvilar
yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan har föga
anknytning till institutets övriga verksamhetsområden. Att skilja avdelningen
från institutet torde därför knappast medföra några nackdelar
för detta, i all synnerhet som — enligt vad jag i det följande kommer
att närmare ange — det lokala sambandet mellan folkhälsoinstitutet och
den yrkeshygieniska verksamheten kan beräknas bestå även i framtiden.
Styrelsen för folkhälsoinstitutet har inte heller haft någon erinran mot utredningens
principförslag utan anser det tvärtom uppenbart, att en arbetshygienisk
verksamhet av föreslagen omfattning inte gärna kan inpassas i
folkhälsoinstitutets organisation. Vad gäller de vid karolinska sjukhuset
belägna enheterna finner jag det angeläget att dessa organisatoriskt anknyts
till det nya institutet. Med hänsyn till den kännbara bristen på lokaler
inom det begränsade sjukhusområdet bör enbart sådana yrkesmedicin ska
funktioner bli kvar där som har omedelbart behov av de kliniska resurserna.
Det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska institutet — som enligt
utredningsförslaget skall utgöra den tredje komponenten i det nya institutet
— har nära beröring med såväl yrkesmedicinska som yrkeshygienisktekniska
frågeställningar.
Med hänsyn till de uppgifter av rikskaraktär — inte minst på utbildningsoch
forskningsområdena — som avses skola tilläggas det nya institutet bör
staten stå som anordnare av detsamma. Jag förordar alltså att ett institut
med i huvudsak de av mig nu angivna arbetsuppgifterna inrättas den 1 juli
1966. Institutet bör benämnas arbetsmedicinska institutet.
Jag vill särskilt framhålla angelägenheten av att ett nära samarbete kom
-
Kuntjl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966 25
mer till stånd mellan institutet samt organen inom arbetarskydd och
rehabilitering.
Enligt arbetsmedicinska nämnden -—- vars förslag i allt väsentligt bygger
på den i utredningsbetänkandet framlagda principorganisationen — skall
institutet ledas av en styrelse med representanter för myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer
m. fl. samt närmast under styrelsen av en direktör.
Institutets verksamhet skall bedrivas på fyra avdelningar, nämligen
en medicinsk, en teknisk, en kemisk och en arbetsfysiologisk avdelning,
samt en administrativ enhet. Varje avdelning skall enligt förslaget indelas
i sektioner. Sektionscheferna föreslås få professors eller laborators
ställning. Cheferna för de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska sektionerna
skall samtidigt vara överläkare vid yrkesmedicinska resp. yrkesdermatologiska
kliniken vid karolinska sjukhuset. En av sektionscheferna
vid varje avdelning skall förordnas att samtidigt vara avdelningsföreståndare.
Några fasta avdelningsföreståndartjänster skall således inte finnas.
Jag har ingen erinran mot den sålunda föreslagna organisationen, vilken
synes mig möjliggöra en effektiv ledning och samordning av verksamheten
och samtidigt ge utrymme för en önskvärd flexibilitet.
Vad sektionscheferna beträffar anser jag, att dessa — utom såvitt angår
den administrativa enheten — bör ha en vetenskaplig kompetens, svarande
mot vad som krävs för innehav av en laboratorstjänst vid universiteten.
Med hänsyn till de vetenskapligt krävande uppgifter, som kan
förväntas komma att åligga sektionerna för medicinsk yrkeshygien samt
för arbets- och miljöfysiologi ävensom den tekniska avdelningens allmänna
sektion, förordar jag att cheferna för dessa sektioner skall ha en vetenskaplig
kompetens som svarar mot universitetens professorskompetens.
Institutets uppgifter på utbildningsområdet tillmäts av remissinstanserna
stor betydelse. Det råder efterfrågan på läkare, tekniker och andra yrkeskategorier
inom företagshälsovård, arbetarskydd och andra till arbetsmedicinen
hörande områden. Vidare- och efterutbildning av sådan personal avses
ske i form av kursundervisning i institutets regi. Arbetsmedicinska
nämnden, som senare ämnar lägga fram förslag om riktlinjer för denna
utbildning, har i sitt förslag till personalstat för institutet inte tagit upp
några särskilda utbildningstjänster. Nämnden förutsätter att kursverksamheten
skall i görlig mån täckas av kursdeltagaravgifter. Jag delar nämndens
uppfattning att full kostnadstäckning om möjligt skall krävas för denna
utbildning.
Sedan budgetåret 1963/64 har för utredning av de åtgärder, som bör vidtas
för att effektivisera kampen mot silikos, anvisats medel till dels statens
institut för folkhälsan och dels arbetarskyddsstyrelsen under ett särskilt
anslag benämnt Silikosförebyggande verksamhet. Arbetsmedicinska
nämnden upplyser nu, att silikosutredningen behöver fortgå även under
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
nästa budgetår. För framtiden måste man enligt nämnden tänka sig en
centralisering av rådgivning och kontroll beträffande silikos. Nämnden
föreslår, att den del av silikosutredningen som enligt nuvarande organisation
åvilar folkhälsoinstitutet skall övertas av arbetsmedicinska institutet.
Med hänsyn till angelägenheten av att silikosutredningen kan slutföras anser
jag mig böra biträda nämndens förslag. Bland de tjänster vid arbetsmedicinska
institutet för vilka jag i det följande beräknar medel ingår således
ett antal, vilka intill utgången av innevarande budgetår redovisas under
nämnda anslag. Vid beräkning av arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag
för budgetåret 1966/67 i prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 81) har jag beaktat behovet
av att medel fortsättningsvis kan ställas till förfogande för att slutföra
silikosutredningen när det gäller den till arbetarskyddsstyrelsen knutna
verksamheten. Med hänsyn till det anförda bör det särskilda anslaget till
silikosförebyggande verksamhet upphöra fr. o. m. nästa budgetår.
I prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 183) har vidare under karolinska sjukhusets avlöningsanslag
upptagits medel för vissa tjänster, vilka hittills redovisats
under anslaget till yrkesmedicinska centralen. De tjänster vid centralen som
inte avses bli överförda till sjukhuset skall i stället flyttas till arbetsmedicinska
institutet. Något särskilt anslag till yrkesmedicinska centralen kommer
således vid bifall till mina förslag inte att erfordras efter utgången av
innevarande budgetår.
Statskontoret har på nämndens uppdrag undersökt möjligheterna att utnyttja
gemensamma kansli- och servicefunktioner för folkhälsoinstitutet
och det nya institutet. Enligt statskontorets mening bör en viss samordning
kunna medföra fördelar från kostnads- och effektivitetssynpunkt. Vid den
slutliga utformningen av det föreslagna institutets administrativa rutiner
bör vad statskontoret anfört i detta avseende kunna vara vägledande.
Arbetsmedicinska nämndens förslag till personalstat förutsätter en uppbyggnadsperiod
på tre år. Enligt förslaget skulle personalorganisationen vid
uppbyggnadsperiodens slut omfatta i runt tal 120 tjänster, inklusive vissa
arvodesbefattningar. Under nästa budgetår föreslås 90 tjänster, varav ett
mindre antal först fr. o. m. den 1 januari 1967.
Den av nämnden gjorda uppskattningen av personalbehovet synes mig i
allt väsentligt väl avvägd. I likhet med nämnden anser jag att uppbyggnaden
av institutet bör genomföras etappvis under några år. Nämndens förslag bör
därvid kunna tjäna som riktmärke. Jag avser nu att lägga fram detaljerade
förslag beträffande de tjänster som enligt min mening bör inrättas under
budgetåret 1966/67.
Jag föreslår att institutets chef skall vara en överdirektör i Bp 6. Övriga
tjänster vid institutet bör bli inrättade som extra ordinarie.
Statens avtalsverk har på grundval av det organisationsförslag som jag
nu lägger fram förhandlat med personalorganisationerna om personalens
löneställning med undantag för chefstjänstemannens. Avtal har träffats
Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966
27
under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande. Kungl. Maj:t har överlämnat
avtalet till riksdagens lönedelegation för godkännande och denna
har på riksdagens vägnar godkänt innehållet i avtalet under förbehåll att
riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar som legat till grund
för avtalet.
Jag upptar härefter samtliga av mig nu föreslagna tjänster vid institutet,
således både sådana tjänster i fråga om vilka riksdagen förbehållit sig att
besluta om inrättandet och sådana tjänster som Kungl. Maj:t själv kan
inrätta. Den fullständiga redovisningen sker för att ge underlag för anslagsberäkningen.
Till följd av det sagda förordar jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att besluta om inrättande av följande tjänster utöver tjänsten som överdirektör
i Bp 6, nämligen tre som professor i Be 3 vid sektionerna för medicinsk
yrkeshygien och för arbets- och miljöfysiologi samt vid tekniska
avdelningens allmänna sektion, sju som laborator i Be 1, en som byrådirektör
i Ae 27, tre som förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör
i högst Ae 27, en som förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör
i högst Ae 25, två som förste kemist i Ae 27 resp. Ae 25, en som förste avdelningsingenjör
i Ae 23, en som förste byråsekreterare i Ae 23 och tre som
laboratorieläkare i högst Ae 23. Jag beräknar vidare medel för följande
tjänster, nämligen två som avdelningsingenjör, sju som ingenjör, två som
assistent, två som förste instrumentmakare, sex som förste laboratorieassistent,
en som översköterska, två som avdelningssköterska, fyra som kontorskrivare,
en som tillsynsman, tre som kansliskrivare, arton som laboratorieassistent,
en som förste expeditionsvakt, en som kontorist, en som
djurvårdare, en som expeditionsvakt, två som kanslibiträde, tolv som institutionsbiträde
och en som kontorsbiträde. Tjänsten som översköterska
bör dras in vid nuvarande innehavares avgång.
Institutets personalorganisation kommer vid bifall till vad jag nu förordat
att under nästa budgetår omfatta sammanlagt 90 tjänster, varav —
frånsett de nya tjänster som skall ersätta motsvarande tjänster vid Arbetsfysiologiska
institutet — 17 är nyinrättade. Huvuddelen av de nyinrättade
tjänsterna avser den administrativa enheten.
Av de sålunda förordade tjänsterna bör i enlighet med nämndens förslag
följande tillkomma först den 1 januari 1967, nämligen två som laborator i
Be 1, en som förste kemist i Ae 25, en som assistent, en som laboratorieassistent
och en som kontorist.
Vid folkhälsoinstitutet är f. n. — med placering vid den yrkeshygieniska
avdelningen —• inrättade en tjänst som professor i Bo 3 samt två tjänster
som laborator i Bo 1. Dessa tjänster bör, med undantag av en av laboratorstjänsterna
som är vakant, uppföras på övergångsstat i personalförteckningen
för det nya institutet. Så länge ordinarie tjänsteinnehavaren kvarstår
i tjänst skall motsvarande extra ordinarie tjänst hållas obesatt. På
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
samma sätt bör förfaras med den personliga professur i arbetsfysiologi som
är knuten till gymnastiska centralinstitutet men som bekostas av stiftelsen
Arbetsfysiologiska institutet. Kostnaderna för denna tjänst bör således
fr. o. m. nästa budgetår bestridas från arbetsmedicinska institutets avlöningsanslag.
Även i övrigt kan behov av särskilda övergångsanordningar uppstå. Kungl.
Maj :t bör äga vidta erforderliga åtgärder i sådant avseende.
Jag beräknar avlöningskostnaderna vid arbetsmedicinska institutet under
nästa budgetår till 2,8 milj. kr. Omkostnaderna för institutet beräknar jag
—- med hänvisning till beräkningen i den i det föregående upptagna sammanställningen
(s. 20) — till 780 000 kr.
Beträffande personalkostnaderna innebär detta en viss ökning av statsverkets
kostnader för ifrågavarande verksamhet, ökningen hänför sig i
första hand till övertagandet av den nuvarande personalen vid Arbetsfysiologiska
institutet samt för administrativ personal. När det gäller omkostnaderna
för institutet har dessa baserats på beräkningar av nuvarande omkostnader
för verksamheten vid yrkeshygieniska avdelningen, yrkesmedicinska
centralen, yrkesdermatologiska kliniken och Arbetsfysiologiska institutet.
Därutöver har tillkommit kostnaderna för utrustning av tillfälliga
lokaler samt för telefoner. Även när det gäller omkostnadssidan kommer
statsverkets kostnader att öka något.
Jag vill även beröra frågan om den serviceverksamhet, som institutet skall
bedriva. Att full kostnadstäckning bör krävas för de uppdrag av servicekaraktär
som institutet åtar sig är enligt min uppfattning helt klart. Nämnden
framhåller, att den saknar underlag för att göra en realistisk bedömning
av serviceverksamhetens omfattning i framtiden. Under uppbyggnadsskedet
torde man dock få räkna med en mera begränsad omfattning av
denna verksamhet. Nämnden uppskattar inkomsterna från uppdragsverksamheten
under budgetåret 1966/67 till ca 300 000 kr. Enligt nämndens mening
är det angeläget, att det föreslagna institutets styrelse får en relativt
fri dispositionsrätt över institutets anslagsposter. Nämnden föreslår efter
samråd med riksrevisionsverket att institutets anslag får den konstruktion
som f. n. gäller för bl. a. statens provningsanstalt. Detta innebär att staten
anvisar medel för institutets hela verksamhet, varvid viss — ej specificerad
— del av utgifterna under avlönings- och omkostnadsanslagen inte skall
omfattas av det krav på kostnadstäckning, som skall gälla för institutets
uppdragsverksamhet. Jag har ingen erinran mot nämndens förslag och uppskattar
i likhet med nämnden intäkterna av institutets uppdragsverksamhet
under nästa budgetår till 300 000 kr. Institutet skall således inom ramen
för de under avlönings- och omkostnadsanslagen anvisade medlen redovisa
en inkomst som svarar mot detta belopp. Skulle uppdragsverksamheten bli
mer omfattande än vad som nu förutsatts, äger institutet gå utöver den ram
för institutets verksamhet som angivits genom medelstilldelningen under
förutsättning att motsvarande inkomster redovisas.
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
I arbetsmedicinska nämndens uppdrag har bl. a. ingått att ta upp förhandlingar
med stiftelsen Arbetsfysiologiska institutet för att möjliggöra dess
inlemmande i institutet samt att upprätta förslag till avtal mellan stiftelsen
och staten i detta avseende. Förhandlingarna pågår. Jag förutsätter att
stiftelsen i samband med inrättandet av det arbetsmedicinska institutet till
staten utan vederlag överlåter utrustning, boksamlingar och övriga tillgångar.
Å andra sidan bör de tjänstemän, som den 30 juni 1966 är anställda
hos Arbetsfysiologiska institutet, tillförsäkras möjlighet att övergå i statstjänst.
Staten bör vidare ikläda sig ansvaret för den 1 juli 1966 löpande avtal
mellan stiftelsen och/eller Arbetsfysiologiska institutets service AB samt
dessas uppdragsgivare. Kungl. Maj :t bör äga godkänna ett avtalsförslag
som ansluter sig till vad jag nu anfört.
Beträffande institutets lokalfråga har Kungl. Maj:t den 26 mars 1965
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för statens institut
för folkhälsan och den arbetsmedicinska nämnden utarbeta förslag
till byggnadsprogram för en för folkhälsoinstitutet och arbetsmedicinska
institutet gemensam nybyggnad i Västra skogen i Solna. Samtidigt har byggnadsstyrelsen
fått i uppdrag att utreda hur det arbetsmedicinska institutets
lokalbehov skall lösas i avvaktan på en nybyggnad. Förslag härom har av
byggnadsstyrelsen nyligen ingivits till Kungl. Maj :t. Förslaget, som innebär
att institutets lokalbehov skall lösas genom uppförande av provisoriska
byggnader på karolinska institutets område, är f. n. föremål för närmare
prövning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att
a) besluta att den 1 juli 1966 skall inrättas ett centralt
organ, benämnt arbetsmedicinska institutet, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag förordat i det föregående;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteckning
för arbetsmedicinska institutet enligt vad jag förordat
i det föregående;
c) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmedicinska
institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1966/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 175 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 20 000
3. Ersättningar till experter och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 200 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 405 000
Summa kr. 2 800 000;
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
d) till Arbetsmedicinska institutet: Avlöningar för budgetåret
1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kr;
e) till Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader för budgetåret
1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 780 000 kr.
II. Statens institut för folkhälsan. Anslagsberäkningar för
budgetåret 1966/67
Statens institut för folkhälsan: Avlöningar
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 6 142 000 kr.
Statens institut för folkhälsan har till uppgift att handha utrednings- och
forskningsverksamhet som är ägnad att främja folkhälsan, i den mån verksamheten
inte ankommer på annan statlig myndighet. Institutet är uppdelat
på fyra avdelningar med angivna ämnesområden och har ca 230 anställda.
I det föregående har förslag lagts fram om inrättande av ett arbetsmedicinskt
institut. Enligt detta förslag skall bl. a. den vid statens institut för
folkhälsan befintliga yrkeshygieniska avdelningen överföras till det arbetsmedicinska
institutet.
I. Styrelsen för statens institut för folkhälsan föreslår, att anslaget uppförs
med 5 586 000 kr. vilket innebär en minskning av anslaget med 556 000
kr. Då yrkeshygieniska avdelningens andel av anslaget i enlighet med det
tidigare skall överföras till annat anslag och denna andel uppgår till
1 483 000 kr., innebär styrelsens förslag en faktisk ökning med 927 000 kr.
II. Styrelsen för statens institut för folkhälsan föreslår, att under särskilda
anslag anvisas dels 100 000 kr. till viss uppdragsverksamhet inom
allmänhygieniska avdelningen vid institutet och dels 96 000 kr. till extra
kurs för utbildning av hälsovårdsinspektörer.
Personalförändringar ökn. el.
1. Allmänhygieniska avdelningen: minskn.
a) 1 laborator och chefstjänsteman för undervisningen Be 1; minskning med
1 laborator och överlärare Ao 26 fr. o. m. 1.10.66........................ + 7 452
b) 1 laborator (sociolog) Be 1.......................................... + 53 928
c) 1 forskningsassistent Ae 23.......................................... + 37 680
d) 1 förste hålkortsoperatör Ae 13...................................... + 22 488
e) 1 hålkortsoperatör Ae 7............................................. _l_ 16 488
f) 1 assistent Ae 21................................................... + 33 972
g) 1 laboratorieläkare högst Ae 23...................................... + 41 784
h) 1 hälsovårdskonsulent Ae 23......................................... + 37 680
i) 1 assistent Ae 19................................................... + 30 648
j) 1 laboratorieassietent Af 7 - Ae 10................................... + 17 388
k) 3 utbildningstjänster, arvode A 25................................... +113 040
Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966 31
ökn. cl.
minskn.
l) 1 laboratorieingenjör Ae 19.......................................... + 30 648
m) 1 laboratorieassistent Af 7 - Ae 10................................... + 17 388
n) 1 instruktionssköterska, arvode under 6 mån........................... + 12 468
2. Födoämneshygieniska avdelningen:
a) 1 laborator Be 1.................................................... + 53 928
b) 1 laboratorieläkare högst Ae 23...................................... + 41 784
c) 1 assistent Ae 21................................................... + 33 972
d) 1 assistent Ae 21................................................... + 33 972
e) 1 assistent Ae 21 ................................................... + 33 972
f) 1 laboratorieassistent Af 7 - Ae 10................................... + 17 388
g) 1 assistent Ag 21 ................................................... + 33 972
h) 1 förste laboratorieassistent Ag 14 ................................... + 23 688
i) 1 assistent Ag 19................................................... + 30 648
j) 4 laboratorieassistenter Af 7 - Ae 10; minskning med 4 institutionsbiträden
Af 2 - Ae 5........................................................ + 10 032
3. Administrativa sektionen:
a) 1 förste byråsekreterare Ae 21....................................... + 33 972
b) 1 assistent Ae 17................................................... + 27 648
c) 1 kontorist Ae9................................................... + 18312
Diverse äskanden
4. Intervjuundersökningar................................................ + 50 000
5. Arvoden till speciallärare.............................................. + 7 000
6. Ersättning för hospitering av elever.................................... + 20 000
7. Avlöningar till experter och tillfälliga biträden............................ - 49 000
Löneomräkning........................................................... + 32 660
+ 927 000
Motiv
I. 1. a) Innehavaren av tjänsten som laborator och överlärare avgår med
pension den 30 september 1966. Denna tjänst fördes på övergångsstat i samband
med att vid avdelningen år 1959 inrättades en tjänst som biträdande
avdelningsföreståndare, vilken skulle svara för ledning av viss undervisningsverksamhet.
Undervisningsverksamheten har höggradigt ökats och
undervisningens kvalitet höjts. Laboratorn och överläraren har därför under
senare år praktiskt taget helt tagits i anspråk för ledande uppgifter inom
undervisningen. Enligt styrelsens mening får det anses uteslutet att avdelningen
i ett läge då undervisningen flerfaldigt utökats skall nödgas avstå
en för undervisningsuppgifterna erforderlig tjänst.
1. b—e) Hygienisk-sociologiska undersökningar utgör en viktig och
ofrånkomlig del av allmänhygieniska avdelningens arbetsområde. Någon
tjänst för sociologiskt eller statistiskt utbildad personal finns inte. För den
sociologiska sektion, som det oaktat under de senaste sex åren måst vara
organiserad vid avdelningen för att bearbeta material från intervjuundersökningar
och andra större fältundersökningar, har konsulter anlitats. Endast
tillfälligt har en sociolog varit heltidsanställd. Inrättandet av en tjänst
som laborator i sociologi för ledning av sektionens arbete är av vital betydelse
för avdelningen och den mest angelägna personalförändringen inom
avdelningen. Övriga tjänster — forskningsassistent, förste hålkortsoperatör
och hålkortsoperatör — fordras för sektionens funktionsduglighet.
32
Kungi. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
1. f) En kvalificerad kraft krävs för kartläggningsarbeten, kostnadsberäkningar
och annan planering i samband med utredningar och större
fältundersökningar vid avdelningen.
1. g—j) Ifrågavarande tjänster är nödvändiga för avdelningens undervisnings-
och rutinverksamhet. Under de senaste åren har med anlitande av
vissa tillfälliga medel motsvarande extra tjänster funnits inrättade vid avdelningen.
Detta har emellertid medfört att den bakteriologiska verksamheten
vid avdelningen inskränkts.
1. k) Tjänsterna är avsedda som utbildningstjänster för blivande länsläkare,
biträdande länsläkare och vissa stadsläkare.
!• 1—m) För ledning av arbetet på metallanalyslaboratoriet behövs en
laboratorieingenjör. Denne skall delta i arbetet med utveckling av metallanalysmetoder
samt i det biokemiska analysarbetet. På grund av att antalet
metallanalyser blir mycket stort erfordras dessutom en tjänst som laboratorieassistent.
1. n) Ytterligare en instruktionssköterska under sex månader vid statens
distriktssköterskeskola skulle kunna effektivisera den praktiska utbildningen.
2. a) Institutet är centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen
enligt livsmedelsstadgan, och den mikrobiologiska verksamheten inom födoämneshygieniska
avdelningens biologiska sektion är därvid av särskild betydelse.
De växande uppgifterna inom arbetsfältet kräver hög sakkunskap.
Inrättandet av en för human- eller veterinärbakteriolog avsedd laboratorstjänst
föreslogs redan av folkhälsoinstitutsutredningen. Därest inrättandet
av tjänsten av statsfinansiella skäl måste uppskjutas, hemställs att för anlitande
av bakteriologisk expertis anvisas 10 000 kr.
2. b) En av de mest angelägna uppgifterna för födoämneshygieniska avdelningen
är kartläggning av svenska folkets kostvanor och utarbetande av
anvisningar på grundval härav. I samband härmed måste på försökspersoner
göras undersökningar angående hälsotillståndet och dess relation till
vederbörandes kostvanor. Dessa medicinska undersökningar måste handhas
av en laboratorieläkare.
2. c) Tjänsten erfordras för arbetsuppgifter inom det livsmedelskemiska
området, såsom utarbetande av nya metoder för livsmedelsanalyser och
prövning av i vetenskapliga tidskrifter publicerade metodbeskrivningar.
2. d) Förstärkning av personalen vid biologiska sektionen erfordras för
att avlasta sektionschefen arbetet med beredning av ärenden av biologisk
natur samt för utarbetande av anvisningar enligt livsmedelsstadgan för
undersökning av livsmedelsprov.
2. e—f) För att institutet på ett effektivt sätt skall kunna bidra till att
viktiga födoämnestoxikologiska frågor, bl. a. rörande biocidernas biverkningar,
blir upptagna till behandling, krävs att den toxikologiska sektionen
vid födoämneshygieniska avdelningen tillförs ifrågavarande tjänster.
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1960 33
2. g—h) Under det senaste budgetåret har vid avdelningen med anslag
från jordbrukets forskningsråd bedrivits en utredning över bekämpningsmedelsrester
i livsmedel. Med hänsyn till de växande behoven av undersökningar
på ifrågavarande områden måste avdelningen ges större resurser
för att kunna fullfölja nämnda utredning.
2. i) De inom avdelningens kostsektion pågående undersökningarna för
att klarlägga den näringsfysiologiska situationen inom skolmåltidsverksamheten
och annan kollektivutspisning har på grund av de stegrade kraven
måst bli mycket omfattande. Ytterligare assistenthjälp är nödvändig.
2. j) Utbytet av institutionsbiträden mot laboratoriebiträden syftar till ett
effektivare utnyttjande av de alltmer komplicerade tekniska laboratorieresurserna.
3. a) Sektionen har varit uppenbart underbemannad under senare år, särskilt
i fråga om högre utbildad personal. Inrättande av en tjänst som förste
byråsekreterare är därför nödvändigt. Utbrytningen av yrkeshvgieniska avdelningen
ur institutet medför inte en sådan arbetsminskning för den administrativa
personalen, att en förstärkning kan uppskjutas. Det administrativa
arbetet i samband med projektering av institutets planerade nybyggnad
i Västra skogen torde f. ö. medföra att administrationens arbetsbörda
ytterligare ökas.
3. b) Tjänsteinnehavaren avses för beredning av upphandlings- och andra
inköpsärenden samt av utrustnings- och inredningsärenden, tillsyn över förråds-
och expeditionsvaktpersonal, handhavande av inventarieredovisning,
arkivvård m. m.
3. c) Institutets kraftigt ökade personalomsättning i förening med ett i
flera hänseenden alltmer komplicerat kameralt arbete kräver, att personalen
vid kassakontoret förstärks med en kraft, som även bör kunna vikariera
för kontorsskrivaren (kassören).
4. Intervjuundersökningar av utvalda populationer är av särskild vikt
vid studiet av de omgivningshygieniska faktorernas betydelse. Institutet bör
självt kunna organisera intervjuundersökningar. Styrelsen föreslår, att institutet
tilldelas ett förslagsanslag av 50 000 kr. för intervjuundersökningar
samt att anslaget må överskridas endast i den mån överskridandet avser
undersökning i ärende, för vilket ersättning erläggs av uppdragsgivare.
5. Arvodet per timme för demonstrationer och praktiska övningar utgår
numera med 60 kr. mot tidigare 40 kr. För distriktssköterskeskolan innebär
detta ett med 2 100 kr. och för hälsovårdsinspektörskursen ett med 4 000 kr.
ökat anslagsbehov. I samband med pågående åtgärder för att förbättra utbildningen
bör antalet skrivningar i hälsovårdsinspektörskursen ökas med
två, vilket föranleder en kostnadsökning med 750 kr. Totalt erfordras sålunda
i runt tal 7 000 kr.
6. Nuvarande anslag till ersättning för hospitering av elever vid hälso3
— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 62
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966
vårdsinspektörskurs medger vid ett maximalt antal elever i kursen inte att
mer än högst 120 kr. per elev utbetalas till handledarna vid den praktiska
utbildningen. En höjning av hospiteringsersättningen är ofrånkomlig för att
institutet fortsättningsvis skall kunna få erfarna hälsovårdstjänstemän att
åta sig handledning. Hospiteringsersättningen föreslås höjd till 500 kr. per
elev, vilket för 25 elever medför en kostnadsökning med 9 500 kr.
Ersättningen till handledare av elever vid distriktssköterskeskolan under
elevernas praktiska tjänstgöring ute i distrikten har sedan budgetåret 1951/52
utgått oförändrat med 15 kr. per elev och vecka. Ersättningen föreslås
höjd till 25 kr. per elev och vecka. Då antalet elever maximalt utgör 105 och
praktiktiden 10 veckor, belöper sig kostnadsökningen till 10 500 kr.
7. Styrelsen upptar i likhet med föregående år under särskild rubrik ett
yrkande om 100 000 kr. för särskild uppdragsverksamhet inom allmänhygieniska
avdelningen. Detta belopp är i innevarande års stat inrymt i delposten
Avlöningar till experter och tillfälliga biträden. Vid bifall till nämnda yrkande
bör därför delposten minskas med 100 000 kr. Delposten har i övrigt
varit oförändrad sedan budgetåret 1958/59, medan löneutvecklingen under
tiden därefter inneburit en allmän lönehöjning, motsvarande ca 40 %>• För
att värdet av delposten skall återställas, måste den därför ökas med ett
belopp av 51 000 kr. Vad här anförts innebär att delposten kan minskas med
49 000 kr.
II. Till allmänhygieniska avdelningen har under senare år inkommit ett antal
ärenden, vilka kännetecknats av att de varit av stor samhällsekonomisk
och hygienisk betydelse, att de fordrat omfattande omgivningshygieniska
undersökningar och att uppdragsgivarna starkt uttryckt önskemål om ärendenas
slutförande inom en mycket kort tidsperiod, i regel en eller annan
månad. I många fall har de omgivningshygieniska frågornas lösning utgjort
en förutsättning för samhälleliga beslut, som inte kunnat uppskjutas. Kostnaderna
för sådana utredningar, som hittills bestritts från den under institutets
avlöningsstat upptagna delposten till experter och tillfälliga biträden,
kan inte rymmas inom tillgängliga anslag. En friare finansieringsmetod,
grundad på full kostnadstäckning, torde böra införas beträffande berörda
undersökningar inom allmänhygieniska avdelningen genom att ett särskilt
anslag anvisas för ändamålet. Inflytande ersättningar bör tillgodoföras
den på riksstatens inkomstsida upptagna inkomsttiteln Inkomster vid
statens institut för folkhälsan.
Kungl. Maj :t medgav den 26 februari 1965 att under budgetåret 1966/67
fick vid institutet anordnas en extra kurs för utbildning av hälsovårdsinspektörer.
Kursen skall ha samma omfattning och innehåll som ordinarie
kurs. Anordnandet av kursen fordrar dels att undervisningssektionen förstärks
med en assistent, dels att lokaler ställs till förfogande. I samband
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ii 5
Kungl. Maj. ts proposition nr ti2 år 1966
med lokaldispositionen uppkommer vissa expenskostnader, såsom städnings-,
telefon- och transportkostnader. Kostnaderna för kursen beräknas sålunda:
Avlöning av 1 assistent i Ag 21 .............................................. 34 000
Arvoden till speciallärare................................................... 42 000
Ersättning för liospitering av elever i kursen................................... 12 500
Kostnader för inspektionsresor under praktikanttjänstgöring samt för resor i samband
med studiebesök................................................... 2 500
Diverse utgifter för expenser, undervisningsmateriel och förbrukningsmateriel...... 5 000
9G 000
Departementschefen
I det föregående har jag lagt fram förslag om inrättande av ett arbetsmedicinskt
institut den 1 juli 1966. Förslaget innebär bl. a. att de arbetsuppgifter,
som f. n. ankommer på folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning,
nämnda dag skall överläs av det föreslagna arbetsmedicinska institutet.
Vid bifall till detta förslag bör följande tjänster på folkhälsoinstitutets
personalförteckning som varit placerade vid yrkeshygieniska avdelningen
dras in, nämligen en tjänst som laborator i Bo 1, två tjänster som
laborator i Be 1, en tjänst som förste kemist i Ae 25, två tjänster som förste
forskningsingenjör i Ae 25 samt tre tjänster som laboratorieläkare i högst
Ae 23. Vidare bör en tjänst som professor i Bo 3 och en tjänst som laborator
i Bo 1 överflyttas till arbetsmedicinska institutet och där — enligt vad jag
anfört under föregående avsnitt — föras på övergångsstat. Fr. o. m. budgetåret
1966/67 bör medel under förevarande anslag således inte beräknas
för angivna tjänster liksom ej heller för övriga tjänster i lägre lönegrader
som nu är placerade vid yrkeshygieniska avdelningen. Medelsbehovet
under förevarande anslag kommer härigenom att minska med 1 483 000
kr.
Jag övergår till att behandla de förslag som lagts fram av styrelsen för
folkhälsoinstitutet.
De vidgade samhällsinsatserna inom hälsovården medför ökande krav
på utbildning av läkare och tjänstemän inom detta område. Uppgiften att
handha denna utbildning åvilar i huvudsak folkhälsoinstitutet. En stor del
av ansvaret för undervisningsverksamheten faller på innehavaren av en på
övergångsstat uppförd tjänst som laborator och överlärare i Ao 26. Denne
tjänsteman träder i pension den 1 oktober 1966. Det synes mig nödvändigt
att bortfallet av ifrågavarande tjänst kompenseras. Jag föreslår därför att
en ny tjänst som laborator, placerad i Be 1, för angivna arbetsuppgifter inrättas
vid sagda tidpunkt. Av innehavaren av denna tjänst bör krävas vetenskaplig
kompetens svarande mot vad som krävs för tjänst som laborator
vid universitet.
Arbetsuppgifterna inom det livsmedelskemiska området blir allt viktigare.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
Nya metoder för livsmedelsanalyser måste utarbetas och utprovas. Likaså
måste nya anvisningar för undersökning av livsmedelsprov enligt livsmedelsstadgan
utarbetas. Med hänsyn härtill föreslår jag att medel beräknas
för förstärkning av födoämneshygieniska avdelningen med en tjänst som
assistent.
Biocidernas biverkningar och förekomsten av bekämpningsmedelsrester
i livsmedel kräver ökad uppmärksamhet. I prop. 1966: 1 (bil. Ils. 134) har
chefen för jordbruksdepartementet föreslagit en betydande förstärkning av
medelsanvisningen för undersökningar m. m. inom biocidområdet. Jag finner
det angeläget att även folkhälsoinstitutet ges förbättrade forskningsresurser
inom hithörande områden och föreslår därför att födoämneshygieniska
avdelningen för angivna ändamål förstärks med en assistent och en
laboratorieassistent. Jag beräknar medel under förevarande anslag för
dessa tjänster.
I det föregående har jag berört frågan om visst samarbete i administrativt
hänseende mellan folkhälsoinstitutet och det nya arbetsmedicinska institutet.
Statskontoret har vid sin tidigare nämnda organisationsundersökning
funnit bl. a., att redovisningstekniska uppgifter för de båda instituten med
fördel skulle kunna handhas av folkhälsoinstitutets administration. En förutsättning
härför är emellertid enligt statskontoret, att folkhälsoinstitutets
kansli förstärks med en kontorist. För att möjliggöra detta samarbete beräknar
jag under förevarande anslag medel för en sådan tjänst.
För innevarande budgetår har för särskild uppdragsverksamhet i första
hand inom allmänhygieniska avdelningen beräknats ett belopp av 100 000
kr. under den i institutets avlöningsstat upptagna delposten till avlöningar
till experter och tillfälliga biträden. Jag föreslår att så sker även under nästa
budgetår samt att ytterligare 20 000 kr. beräknas för anlitande av tillfällig
personal. Med hänsyn till att yrkeshygieniska avdelningen föreslås bli överförd
till arbetsmedicinska institutet och 40 000 kr. avsetts för verksamhet
inom denna avdelning, kan delposten emellertid minskas med 20 000 kr.
Genom beslut den 26 februari 1965 medgav Kungl. Maj :t, med hänsyn
till föreliggande behov av hälsovårdsinspektörer, att en extra kurs för utbildning
av dylika befattningshavare fick anordnas vid institutet under
budgetåret 1966/67. Jag beräknar under förevarande anslag medel för sådana
kurskostnader, som är att hänföra till avlöningar.
Vad jag nu förordat medför en anslagsminskning av 1 280 000 kr. Anslaget
bör emellertid räknas upp med 33 000 kr. för löneomräkning och alltså
uppföras med 4 895 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen
för statens institut för folkhälsan enligt vad jag förordat
i det föregående;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966 37
för folkhälsan att tillämpas tills vidare fr. o. in. hudgetåret
196(5/67:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
452 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 38 000
3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis............... 529 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 876 000
Summa kr. 4 895 000;
c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret
1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 895 000 kr.
Statens institut för folkhälsan: Omkostnader
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag
av 1 512 000 kr.
Styrelsen för statens institut för folkhälsan föreslår, att anslaget uppförs
med 2 246 000 kr., vilket innebär en ökning med 734 000 kr.
Anvisat
Föreslagen ändr. 1966/67
1. Sjukvård m. m...................................
1965/66
14 000
+
Mynd.
4 000
+
Dep.ch.
4 000
2. Reseersättningar
b) Internordiska resor............................
5 000
+
1 000
—
c) Övriga resor..................................
58 000
+
56 000
—
3. Expenser: Övriga expenser........................
185 000
+
97 000
+
94 000
4. Publikationstryck................................
7 000
+
13 000
+
5 000
5. Kostnader vid anlitande av datamaskin för vissa kost-
statundersökningar..............................
60 000
+
15 000
—
6. Kostnader för vissa analyser av bekämpningsmedels-
rester i livsmedel.................................
—
+ 150 000
+
75 000
7. Kursbidrag till elever vid distriktssköterskeskolan ....
50 000
—
+ 250 000
8. Övriga utgifter
a) Inköp och underhåll av inventarier..............
390 000
+ 240 000
—
b) Inköp och underhåll av djur....................
90 000
-1-
30 000
—
10 000
c) Inköp av förbrukningsartiklar...................
450 000
+
80 000
—
70 000
d) Inköp av undervisningsmateriel.................
8 000
+
2 000
+
3 000
e) Inköp av böcker...............................
30 000
+
34 000
—
f) Diverse utgifter...............................
15 000
+
8 000
+
1 000
g) Representation................................
—
+
3 000
—
h) Fritidsverksamhet.............................
—
+
1 000
—
+
734 000
-j-
352 000
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966
Departementschefen
Vid beräkningen av förevarande förslagsanslag har jag tagit hänsyn till
att yrkeshygieniska avdelningen föreslås ingå i arbetsmedicinska institutet
fr. o. m. nästa budgetår.
Vid anmälan av folkhälsoinstitutets avlöningsanslag har jag förordat en
viss förstärkning av personalresurserna vid födoämneshygieniska avdelningen
för att ge institutet förbättrade resurser för undersökningar inom
biocidområdet. För kostnader för vissa analyser av bekämpningsmedelsrester
i livsmedel upptar jag under förevarande anslag 75 000 kr. Vidare har
jag beräknat medel för de omkostnader som uppstår för den i det föregående
nämnda extra kursen för utbildning av hälsovårdsinspektörer.
Kursbidraget till elever vid distriktssköterskeskolan bör under nästa budgetår
utgå enligt oförändrade grunder. Med hänsyn till belastningen under
budgetåret 1964/65 beräknar jag ett belopp av 300 000 kr. för ändamålet.
Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen
upptar jag anslaget med 1 864 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen
att till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för
hudgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 864 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
J. P. Wieselgren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1666
Innehållsförteckning
Sid.
I. Arbetsmedicinska institutet .......................................... 2
Inledning .......................................................... •>
Nuvarande organisation.............................................. 3
Utredningens förslag ................................................ 4
Behov............................................................ 4
Ett institut för arbetshygien och arbetsfysiologi...................... 7
Ledning m. m..................................................... g
Institutets förläggning och igångsättande............................ 9
Yttranden .......................................................... 10
Arbetsmedicinska nämndens förslag .................................. 14
Departementschefen ................................................ 21
II. Statens institut för folkhälsan. Anslagsberäkningar för budgetåret 1966/67 30
Statens institut för folkhälsan: Avlöningar ............................ 30
Departementschefen .............................................. 35
Statens institut för folkhälsan: Omkostnader .......................... 37
Departementschefen .............................................. 38
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- ABU 1966:49 Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot psykiska störningstillstånd. s. 5 i texten
- Rskr. 1966:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. a1 i texten
- SU 1966:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- ABU 1966:48 Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt handlingsprogram. s. 8 i texten