Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av ett arbetsmcdicinskt institul m. m

1966-02-11 · 39 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1966:62, Angående inrättande av ett arbetsmcdicinskt institul m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

1

Nr 62

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande av

ett arbetsmcdicinskt institul m. m.; given Stockholms

slott den 11 februari 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

För att förstärka och samordna resurserna på yrkesmedicinens, yrkeshygienens

och arbetsfysiologins område föreslås att ett arbetsmedicinskt

institut inrättas den 1 juli 1966. Förslaget innebär främst att i institutet

sammanförs yrkeshygienska avdelningen vid statens institut för folkhälsan,

vissa delar av de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna vid

karolinska sjukhuset samt det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska

institutet i Stockholm. Arbetsmedicinska institutet skall bl. a. fungera

som dokumentations-, informations- och konsultationsorgan. Vid institutet

skall bedrivas viss vidareutbildning av bl. a. läkare och tekniker. I institutets

uppgifter skall vidare ingå att bedriva utrednings-, utvecklingsoch

forskningsarbete. Den serviceverksamhet som skall förekomma vid institutet

avses bygga på självkostnadsprincipen. Antalet tjänster vid institutet

föreslås under nästa budgetår uppgå till ca 90, varav ett femtontal nyinrättade.

Propositionen innehåller vidare förslag till medelsanvisningar för statens

institut för folkhälsan för budgetåret 1966/67.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

Utdrag ur protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 februari

1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikesärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,

Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om inrättande av ett

arbetsmedicinskt institut m. m. och anför.

I prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 119—121) har Kungl. Maj:t på min hemställan

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1966/67 beräkna, till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar

ett förslagsanslag av 4 800 000 kr., till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader

ett förslagsanslag av 1 860 000 kr., till Arbetsmedicinska institutet:

Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000 kr. och till Arbetsmedicinska

institutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 800 000 kr.

Vid anmälan av dessa anslagsfrågor framhöll jag, att den genom Kungl.

Maj:ts beslut den 26 mars 1965 inrättade arbetsmedicinska nämnden med

skrivelse den 3 november 1965 avgivit förslag till personalstat och budget

för ett arbetsmedicinskt institut under nästa budgetår. I det föreslagna institutet

hade sammanförts yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut

för folkhälsan, vissa delar av nuvarande yrkesmedicinska centralen samt

det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska institutet i Stockholm.

Vidare hade vissa andra tjänster vid statens institut för folkhälsan föreslagits

bli överförda till arbetsmedicinska institutet. Beredningen av dessa

frågor är nu avslutad och jag anhåller därför att få redogöra för dem närmare.

I. Arbetsmedicinska institutet

Inledning

Den 29 december 1961 tillkallade chefen för inrikesdepartementet en sakkunnig

för att utreda vård- och konsultationsbehovet inom landet för sjukdomstillstånd

med yrkesmedicinsk prägel samt det behov av yrkesmedi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 02 år 1900

cinska sjukhusenheter, som kunde föreligga på riks-, region- eller länsplanet,

jämte organisationen av sådana enheter.

Det av utredningen — yrkesmedicinska utredningen — avgivna betänkandet

(SOU 1963: 46) redovisades i prop. 1964: 1 (bil. 7 s. 362). Beträffande

stockholmsområdet framhölls bl. a., alt frågan om den yrkesmedicinska organisationen

i detta område erbjöd ett flertal problem av delvis svårlöst art.

Dessa problem måste därför bli föremål för ytterligare överväganden. Med anledning

härav tillkallades generaldirektören och chefen för arbetarskyddsstyrelsen

O. J. Westling den 24 januari 1964 för att utreda förutsättningarna

för en samordning av de yrkesmedicinska organen inom stockholmsområdet

m. m. Sedermera uppdrog Kungl. Maj :t åt utredningsmannen att utreda

även frågan om den yrkeshygieniska avdelningens vid statens institut

för folkhälsan ställning och organisation. Utredningen, som antagit benämningen

utredningen av förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska

organen i stockholmsområdet m. m., har den 30 december 1964

avgivit ett betänkande benämnt Institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi

(SOU 1965: 24). Betänkandet har remissbehandlats.

Kungl. Maj:t har därefter genom beslut den 26 mars 1965 inrättat en tillfällig

nämnd, kallad arbetsmedicinska nämnden, med uppgift att på grundval

av i sagda betänkande redovisade principorganisation framlägga de förslag

och vidta de åtgärder i övrigt som är erforderliga för att — under förutsättning

av Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut därom — ett arbetsmedicinskt

institut med staten som anordnare skall kunna påbörja sin

verksamhet den 1 juli 1966. Nämnden har med skrivelse den 3 november

1965 avgivit förslag till personalstat för institutet samt förslag till budget

för budgetåret 1966/67.

Nuvarande organisation

Inom yrkesmedicinen är verksamheten i första hand inriktad på klinisk

diagnostik och terapi medan yrkeshygienen främst svarar för eliminationstekniken,

dvs. de tekniskt hygieniska åtgärderna. Arbetsfysiologin bearbetar

främst frågeställningar rörande människans fysiologiska arbetsanpassning.

I stockholmsområdet finns f. n. flera institutioner, vars verksamhet omfattar

arbetsuppgifter och frågeställningar inom nämnda arbetsområden,

nämligen yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan,

yrkesmedicinska centralen och yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska

sjukhuset, yrkesmedicinska avdelningen vid Södersjukhuset samt Arbetsfysiologiska

institutet i Stockholm.

Vid yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan angriper

man olika problem, som är förknippade med yrkessjukdomar. Avdelningen

tillhandahåller såväl yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset

som yrkesmedicinska avdelningen vid Södersjukhuset yrkeshygieniskteknisk

assistans.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl, Maj.ts proposition nr 62 år 1966

Avdelningen, vars personal uppgår till ca 50 personer, och som står under

ledning av en professor är uppdelad på fyra sektioner, en kemisk, en teknisk,

en medicinsk och en vrkesdermatologisk, var och en med en laborator

som chef. Laboratorn i yrkesdermatologi är samtidigt överläkare vid karolinska

sjukhusets yrkesdermatologiska klinik. Enligt särskilt beslut av

Kungl. Maj :t finns f. n. härutöver en sektion för silikosfrågor.

Yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset är provisoriskt inordnad

i sjukhuset och utgör en central för undersökning och behandling

av samt forskning rörande yrkessjukdomar. Centralen har möjlighet att

konsultera olika specialister. Centralens kemiska laboratorium arbetar med

sådana speciella analysmetoder som inte ingår i arbetsrutinen vid sjukhusets

kliniskt kemiska centrallaboratorium. Vid laboratoriet bedrivs också

visst utvecklingsarbete av nya metoder.

I anslutning till yrkesmedicinska centralen finns ett serviceföretag —

Yrkesmedicinska laboratoriet AB — som mot ersättning, varom avtal träffas

med uppdragsgivaren, utför yrkesmedicinska fältundersökningar på enskilda

industriföretag. Laboratoriets uppgift är att underlätta centralens

arbete.

Yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset förestås av en

överläkare, vilken som nyss nämnts även är laborator i yrkesdermatologi

vid yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan. Han

har jämsides med den yrkesdermatologiska verksamheten ansvar för en allmän

dermatologisk avdelning med 25 vårdplatser.

Yrkesmedicinska avdelningen vid Södersjukhuset lyder under Stockholms

stads sjukvårdsstyrelse och är avsedd för patienter från Stockholms stad.

Avdelningen har stort behov av kemisk-teknisk service.

Arbets fysiologiska institutet i Stockholm (AF1) tillkom 1955 på privat

initiativ och utgör sedan 1961 en självständig institution under ledning av

en stiftelse, i vilken ingår representanter för arbetsmarknadsparterna,

arbetsmarknadsstyrelsen och gymnastiska centralinstitutet (GCI) samt för

vissa vetenskapliga institutioner och organisationer. Institutet bedriver

forskning rörande den fysiologiska anpassningen mellan människa och

arbete samt konsultativ verksamhet inom samma område.

Sedan något år har AFI etablerat ett serviceaktiebolag (AFI:s service AB).

Detta arbetar framför allt på så sätt, att vissa företag mot en årlig avgift

anslutit sig som abonnenter på tjänster och information. Servicebolaget ägs

av AFI och har samma föreståndare och i stort sett samma styrelse som AFL

Utredningens förslag

Behov

Utredningen av förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska

organen i stockholmsområdet m. m. erinrar om att behovet av

ökade resurser inom yrkeshygien, yrkesmedicin och arbetsfysiologi fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966 5

hållits dels i ett flertal betänkanden — senast i yrkesmedicinska utredningens

— dels i särskilda framställningar från myndigheter och organisationer

som har att bevaka arbetarskydd och företagshälsovård.

1 fråga om vården framhåller utredningen att den sjukhusanslutna verksamheten

har sin tyngdpunkt på den diagnostiska sidan. Vård av framförallt

okomplicerade fall av yrkessjukdom handhas av industriläkare eller av

andra läkare i öppen vård. Vård av företrädesvis komplicerade yrkessjukdomar

bör däremot ges av de sjukhusanslutna yrkesmedicinska enheterna,

vilka därför bör vara tillförsäkrade erforderligt antal vårdplatser främst

inom de medicinska och dermatologiska klinikerna.

Den konsultationsverksamhct som krävs inom området avser såväl enskilda

eller grupper av arbetstagare som arbetsmiljö. Verksamheten omfattar

frågor t. ex. rörande den anpassning av miljö och individ som syftar

till förbättrad funktion och förhöjd produktion. Därvid tillämpas ergonomiska

(bioteknologiska) principer och metoder, vilket bl. a. innebär mätningar

av arbetsbelastning och individuell prestationsförmåga och dessas

beroende av sådana faktorer som arbetsteknik, utrustning och miljö.

I anslutning till medicinska och tekniska utredningar vid inträffade eller

misstänkta fall av yrkessjukdom måste man söka skapa förutsättningar för

en adekvat behandling av patienten samt sträva efter att eliminera risker i

arbetsmiljön och skydda patienten och hans arbetskamrater mot fortsatt skadeverkan.

Ansvaret för en väsentlig del härav åvilar yrkeshygienikern. Samverkan

mellan tekniker, medicinare och arbetsfysiologer krävs för analys,

bedömning och elimination av olägenhetsmoment i arbetsmiljön.

Tekniker behövs vidare i den konsultationsverksamhet som förekommer

inom företagen innan en ny produktionsteknik skall introduceras. En sådan

förebyggande verksamhet är också en huvuduppgift för arbetarskyddsstyrelsen

och yrkesinspektionen. I arbetarskyddsutredningens betänkande 1955

framhölls, att arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens behov av

tekniskt yrkeshygieniska undersökningar var så stort, att även om man

inrättade yrkesmedicinska sjukhusenheter med yrkeshygieniska laboratorier,

skulle behov finnas av konsultationsmöjligheter för vilka erfordrades

tekniker och läkare. Till detta kommer behovet av information om industriellt

använda ämnen vars användning kan innebära fara för hälsan.

Näringslivets utveckling har i viktiga avseenden medfört ökade krav på

den mänskliga arbetskraften. Risker tillkommer i samband med införandet

av nya produktionsmetoder och användandet av nya ämnen. Rationaliseringsåtgärder

och automation medför medicinska, psykologiska och sociologiska

problem. Individen ställer ökade krav på en sund arbetsmiljö. Detta

kräver utvecklings- och forskningsarbete vilket i och för sig kan utföras av

ett flertal existerande universitetsinstitutioner för teknik, hygien, medicin

och samhällsvetenskapliga discipliner. Dessa institutioner har emellertid

andra, mera näraliggande uppgifter, varför detta arbete främst måste an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

komma på de expertinstitutioner för yrkeshygien, yrkesmedicin och arbetsfysiologi

som nu finns i stockholmsområdet och i Lund och som förutses

tillkomma vid regionsjukhusen.

I fråga om undervisning och utbildning anför utredningen att bristen på

tekniker och läkare utgör ett hinder för en snabb utbyggnad av yrkesmedicinen

m. m. Man räknar med att det år 1970 skall behövas ca 100 läkare

verksamma inom det yrkesmedicinska och yrkeshygieniska området vid

institutioner eller sjukhusavdelningar.

För att inom en tioårsperiod kunna tillgodose behovet av läkare för

tjänstgöring vid yrkesmedicinska sjukhusenheter skulle under de närmaste

åren krävas ett årligt intag av fem medicine licentiater för vidareutbildning.

För att kompensera eventuell avgång till andra arbetsuppgifter bl. a. till

industriläkartjänster och läkartjänster vid arbetarskyddsverket, anser utredningen

att årligen det dubbla antalet läkare behöver tas in för vidareutbildning.

Om man räknar med en treårig utbildning i yrkesmedicin krävs

vid full utbyggnad 30 utbildningsplatser.

Beträffande behovet av tekniker framhåller utredningen, att om man överför

det i amerikanska prognoser uppskattade genomsnittliga behovet av en

industrihygieniker per 24 000 anställda till en beräknad arbetskraftstillgång

i Sverige år 1975 av 3,8 miljoner individer, svarar detta mot ett behov av

160 specialutbildade yrkeshygieniker vid denna tidpunkt. Det torde emellertid

vara realistiskt att räkna med ett större behov.

För att man i mitten av 1970-talet skulle kunna ha tillgång till erforderligt

antal tekniska yrkeshygieniker för tjänstgöring vid sjukhus och institutioner

behöver redan nu lika många tekniker som läkare vidareutbildas.

Även för tekniker har man att räkna med en avgång under utbildningstiden

till bl. a. industrin och arbetarskyddsverket.

I fråga om organisationen lade yrkesmedicinska utredningen fram förslag

om en i första hand regionvis utbyggd yrkesmedicinsk och yrkeshygienisk

verksamhet. I den nu föreliggande utredningen framhålls, att det aktuella

läget och den förutsedda utvecklingen inom näringslivet kräver kraftfulla

insatser från samhällets sida främst inom undervisningens och utbildningens

men även inom utvecklingens och forskningens områden samtidigt som

kravet på en utbyggd yrkeshygienisk, yrkesmedicinsk och arbetsfysiologisk

serviceverksamhet kvarstår. Med hänsyn till utvecklingens krav har utredningen

bedömt det vara mest ändamålsenligt att i första hand förstärka

och samordna resurserna för utbildning och utveckling med tills vidare

en viss begränsning av serviceverksamheten. Genom en samordning och

förstärkning av resurserna i stockholmsområdet till en central institution

torde man bäst kunna tillgodogöra sig den därstädes tillgängliga

expertisen. Genom koncentrerade insatser på utvecklings- och utbildningsområdena

kan en ökad servicekapacitet successivt nås dels hos den centrala

instansen, dels vid yrkesmedicinska sjukhusenheter. Även sedan en så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966

dan ökad servicekapacitet erhållits finns det anledning att räkna med

fortsatt behov av en central institution för utredningar av principiell natur,

för konsultationsverksamhet omfattande hela landet och för samordning av

de arbetsmedicinska verksamhetsformerna. Ansvarsområdet för rutinbetonad

serviceverksamhet hör då i huvudsak kunna inskränkas till stockholmsregionen.

I yrkesmedicinska utredningens betänkande räknade man med att uppsalaregionen

tills vidare borde kunna få sina behov av yrkesmedicinsk och

yrkeshygienisk service tillgodosedd av den yrkesmedicinska centralen vid

karolinska sjukhuset. I den nu aktuella utredningen framhålls, att det med

hänsyn till den framtida begränsningen till stockholmsregionen av den

centrala institutionens serviceverksamhet finns starka skäl för att en yrkesmedicinsk

verksamhet kommer till stånd i Uppsala.

Den allmänna målsättningen för verksamheten vid en central institution

för yrkeshygien, yrkesmedicin och arbetsfysiologi bör enligt utredningen

vara att skapa underlag för åtgärder avsedda att åstadkomma optimala

betingelser på arbetsplatsen, vilket bör leda till att individens arbetsfunktion

förbättras och att produktionen höjs.

Ett institut för arbetshygien och arbetsfysiologi

Utredningen föreslår att yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut

för folkhälsan utbryts ur detta institut och sammanförs med yrkesmedicinska

centralen och yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset

samt arbetsfysiologiska institutet under gemensam ledning. Därigenom

skulle förutsättningar skapas för en rationell och med hänsyn till näringslivets

behov anpassad organisation i form av ett fristående institut för arbetshygien

och arbetsfysiologi.

Utredningen finner starka skäl tala för att även yrkesmedicinska avdelningen

vid Södersjukhuset inordnas i denna organisation för att åstadkomma

ytterligare förstärkning av resurserna, men anser detta inte vara lämpligt

f. n. med hänsyn till de komplicerade huvudmannafrågor som därvid

skulle aktualiseras. Utredningen framhåller emellertid betydelsen av att

denna avdelning utbyggs och förstärks, eftersom den kliniska del av det

centrala institutets verksamhet som avses förlagd till karolinska sjukhuset

bedöms inte ensam kunna tillgodose stockholmsområdets behov.

Ansvaret för institutet bör åvila staten. Å andra sidan är det, framhåller

utredningen, uppenbart att arbetsmarknadsparterna har intresse av att medverka

vid upprättande och drift av ett institut av här avsett slag.

För den föreslagna institutionen blir arbetsuppgifterna enligt utredningen

företrädesvis

att undersöka arbetskrav och individens prestationsförmåga samt sådana

faktorers inverkan som arbetsteknik, utrustning och miljö,

att utföra undersökningar av för yrkessjukdomsrisker utsatta individer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

och personalgrupper för att utröna avvikelser från det normala hälsotillståndet,

att verkställa yrkeshygieniskt tekniska arbetsplatsundersökningar,

att undersöka och behandla patienter med yrkessjukdomar samt verkställa

utredningar av sådana fall, där yrkessjukdom misstänks föreligga,

och att föreslå åtgärder för att undanröja sådana hälsorisker,

att fungera som dokumentations-, informations- och konsultationsorgan

för myndigheter, institutioner, företag och enskilda, då det gäller yrkeshygieniska,

yrkesmedicinska, yrkestoxikologiska och arbetsfysiologiska

problem,

att ta initiativ till experimentellt utrednings-, utvecklings- och forskningsarbete

i anslutning härtill samt

att utbilda läkare, tekniker och annan personal.

För att institutionen skall kunna lösa dessa uppgifter måste den nära

samarbeta med berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter samt

även med arbetsteknisk, administrativ och beteendevetenskaplig expertis.

Den del av verksamheten som omfattar diagnostik och behandling av patienter

bör bedrivas i nära anslutning till ett högdifferentierat sjukhus.

Utredningen anser sålunda att resurser bör tillskapas för serviceverksamhet

avseende medicinska, fysiologiska och tekniskt hygieniska problem,

för utveckling av ändamålsenliga arbetsrutiner inom området, för grundforskning

och tillämpad forskning samt för utbildning av läkare, tekniker

och annan personal.

Erforderlig serviceverksamhet bör baseras på självkostnadsprincipen och

ersättningar för utfört arbete tillföras institutet direkt för att finansiera

fortlöpande verksamhet av detta slag.

Beträffande utvecklings- och forskningsarbete är utredningen medveten

om att någon bestämd gräns inte kan och inte heller bör dras mellan grundläggande

och tillämpad forskning. Båda dessa slag av forskningsverksamhet

bör ingå som beståndsdelar i en allsidig och nyskapande utveckling inom

området. Staten bör ställa de resurser till förfogande, som krävs för att

möjliggöra djupgående och långsiktiga undersökningar rörande grundläggande

problem av allmänt och principiellt intresse. Det föreslagna institutet

skall även leda informations- och kontaktverksamhet inom sitt verksamhetsområde.

Ledning m.m.

Utredningen föreslår, att det nya institutet benämns Institutet för

arbetshygien och arbetsfysiologi. Institutets styrelse

skall enligt förslaget bestå av tolv ledamöter, bland vilka bör ingå representanter

för arbetsmarknadens parter samt de myndigheter, som har uppgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 är 1966 i)

inom området. Chef för institutet skall vara en verkställande direktör.

Institutets verksamhet skall bedrivas på fyra avdelningar — en medicinsk,

en teknisk, en kemisk och en arbetsfysiologisk — vardera fördelade på

sektioner. Vidare skall finnas en särskild kanslibyrå. Sektionscheferna föreslås

få professors eller laborators ställning. En av sektionscheferna vid varje

avdelning skall förordnas att samtidigt vara avdelningsföreståndare. Några

fasta avdelningsföreståndartjänster skall således inte finnas. Det bör åligga

sektionscheferna att inom området för sin kompetens meddela undervisning

i den omfattning styrelsen efter samråd med dessa bestämmer, dock högst

motsvarande universitetsprofessors undervisningsskyldighet.

Cheferna för de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska sektionerna

skall tillika vara överläkare vid den yrkesmedicinska resp. yrkesdermatologiska

kliniken vid karolinska sjukhuset.

Utredningen har övervägt möjligheterna för ett gemensamt kansli med

folkhälsoinstitutet. Ett sådant arrangemang skulle emellertid, framhåller

utredningen, bl. a. medföra risker för ständiga konfliktsituationer, eftersom

administrationen skulle ha att betjäna två institutioner med lika berättigade

krav på service i olika avseenden. Utredningen förordar en självständig

administration för det föreslagna institutet.

Enligt utredningens förslag skulle antalet befattningshavare vid det nya

institutet utgöra ca 120. De årliga driftkostnaderna beräknas till ca 4,b

milj. kr.

Institutets förläggning och igångsättande

Delar av det föreslagna institutet — de hygieniska och yrkesdermatologiska

sektionerna av medicinska avdelningen samt de kemiska och tekniska

avdelningarna — är f. n. såsom en yrkeshygienisk avdelning inlemmad

i statens institut för folkhälsan. Arbetsfysiologiska institutet har sin

verksamhet förlagd till provisoriska lokaler och är enligt utredningen inom

en nära framtid i behov av ytterligare utrymmen. Yrkesmedicinska centralen

och yrkesdermatologiska kliniken vid karolinska sjukhuset bedriver sin

verksamhet i provisoriska men relativt ändamålsenliga lokaler. I den generalplan,

som nyligen lagts fram för utbyggnad av sjukhuset, har utrymmen

reserverats för ifrågavarande funktioner.

Utredningen anser mest rationellt att sammanföra yrkeshygien, yrkesmedicin

och arbetsfysiologi till karolinska sjukhusets och karolinska institutets

områden. Arbetsfysiologiska institutet och till detta institut anslutna

verksamheter skulle flyttas från sina nuvarande provisoriska lokaler i anslutning

till gymnastiska centralinstitutet. Till karolinska sjukhuset skulleförläggas

endast den del av verksamheten (yrkesmedicin och yrkesdermatologi)

som kräver sjukhusets speciella resurser.

Nu föreslagen förläggning skulle skapa förutsättningar för ett rationellt ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

nyttjande av de f. n. begränsade resurserna avseende kemisk och teknisk

laboratorieverksamhet. Detta gäller även den för den kliniska verksamheten

nödvändiga speciella laboratorieservicen. För den allmänna kliniska laboratorieverksamheten

skulle sjukhusets centrallaboratorier utnyttjas.

Utredningen anser det angeläget, att institutet snarast kan påbörja sin

verksamhet.

Yttranden

över betänkandet har yttranden avgivits av arbetarskyddsstyrelsen, medicinalstyrelsen,

statens institut för folkhälsan, byggnadsstyrelsen, statskontoret,

arbetsmarknadsstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset,

direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, universitetskanslersämbetet,

direktionen över gymnastiska centralinstitutet (GCI), statens

medicinska forskningsråd, jordbrukets forskningsråd, statens tekniska

forskningsråd, centrala rehabiliteringsberedningen (CRB), Stockholms

stadskollegium, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet. Svenska läkaresällskapet, Tjänstemännens centralorganisation

(TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen

(SAF), styrelsen för arbetsfysiologiska institutet (AFI) och

Sveriges läkarförbund.

Universitetskanslersämbetet har bifogat yttranden av matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten vid Stockholms universitet, medicinska fakulteterna

vid karolinska institutet samt vid universiteten i Uppsala och Umeå

ävensom av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm.

De av utredningen framförda synpunkterna rörande behovet av vård,

konsultation, forskning och utbildning m. m. har i stort

sett godtagits av remissinstanserna. När det gäller serviceverksa mheten

har arbetsmarknadsstyrelsen inte ansett sig kunna dela utredningens

åsikt att en viss begränsning av densamma tills vidare bör ske. Styrelsen

anser det tvärtom viktigt, att denna verksamhet utökas och utvecklas jämsides

med förstärkning, samordning och utveckling av resurserna för utbildning

och forskning. Medicinalstyrelsen, Svenska stadsförbundet, Svenska

läkaresällskapet, SAF och Stockholms stadskollegium anser det däremot i

likhet med utredningen nödvändigt att till en början begränsa institutets

serviceverksamhet för att i stället koncentrera verksamheten på utbildning

och forskning.

Flera myndigheter, däribland universitetskanslersämbetet, har framhållit

vikten av att undervisnings- och utbildningsfrågorna tas upp till särskilt

övervägande. Ämbetet finner det vidare bl. a. vara av värde, att i instruktionen

för institutet fastställs skyldighet för befattningshavare vid institutet

att i den ordning Kungl. Maj :t bestämmer meddela undervisning vid universitet

och högskolor. Ämbetet räknar med att institutet för arbetshygien

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:Is proposition nr 62 år 1966

och arhctsfysiologi etablerar samarbete med de övriga organ, som bedriver

forskning inom hithörande verksamhetsfält.

Arbetarskyddsstyrelsen understryker angelägenheten av att möjligheterna

till utbildning på här ifrågavarande områden snabbt och effektivt förbättras.

Utredningen liar — anför medicinalstyrelsen bl. a. — på ett förtjänstfullt

sätt inriktat målsättningen på dels en av anslagsmedel bekostad forskning

och utbildning dels en för näringslivet önskvärd yrkeshygienisk service, vilken

föreslås bli delvis ekonomiskt självbärande. Styrelsen biträder i princip

vad som anförts rörande forskningsverksamheten samt serviceverksamheten.

Styrelsen finner inrättande av akademiska tjänster inom i betänkandet

berörda områden som angelägna önskemål. Vidare torde informations- och

kontaktverksamheten inom det föreslagna institutets verksamhetsområde

bli av stort värde. Styrelsen för statens institut för folkhälsan understryker

vad utredningen anfört i fråga om utvecklings- och forskningsarbetet inom

området och de resurser, som härvid krävs. Styrelsen anser vidare att den

enskilde forskaren i viss utsträckning bör ha möjlighet att inom för institutet

aktuella områden bedriva fri forskning. Statens medicinska forskningsråd

påpekar att avdelningsföreståndare och sektionschefer i stor utsträckning

torde bli sysselsatta med rutinmässig utbildning, utredning och — i

viss mån — service, varför den teoretiska forskningen, som på kort sikt inte

kan förväntas ge lika påtagliga resultat, lätt kan bli eftersatt. Rådet understryker

vidare, att kvalificerat vetenskapligt arbete även är en förutsättning

för att ernå en god rekrytering till befattningarna. Statens tekniska

forskningsråd framhåller att de löpande insatserna på forskningssidan bör

åvila ett organ med egen betydande forskningskapacitet samt med resurser

att i behövlig omfattning beställa utredningar och forskningsarbeten utanför

den egna organisationens ram, t. ex. vid härför lämpade laboratorier

inom näringslivet. Enligt rådet är de framlagda förslagen klart otillräckliga

i dessa avseenden. CRB anser att möjligheterna att tillgodose utbildningsbehovet

beträffande rehabiliteringsläkare och vissa andra grupper av rehabiliteringspersonal

i vad avser ämnesområden som arbetsfysiologi och

arbetshygien avsevärt torde förbättras genom tillkomsten av det föreslagna

institutet.

LO pekar på de bristfälliga utbildningsmöjligheterna inom här aktuella

områden. Organisationen framhåller vidare det kontinuerligt stigande behovet

av utbildad personal i fråga om yrkeshygieniska tekniker, industriläkare,

skyddsingenjörer, industrisköterskor m. m., vilken personal oundgängligen

erfordras inom näringslivet. LO erinrar även om de mycket

starka behov härvidlag som gör och framdeles i ännu högre grad kommer

att göra sig gällande inom yrkesinspektionen. Först med en hög standard på

den vetenskapliga nivån kan en kvalificerad undervisning förväntas, något

som i sista hand är en förutsättning för en breddning av den service, som

näringslivet är i så starkt behov av. AFI erinrar om den icke ringa under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

visning, som dess personal f. n. bedriver. Det gäller speciellt undervisning

i arbetsfysiologi och ergonomi. Enligt AFI torde man lor den planerade

arbetsfysiologiska avdelningens del kunna räkna med att serviceverksamheten

kommer att fordra nära nog samma insats av den vetenskapliga

personalen som f. n. om inte en försämring skall ske på detta område.

Sveriges läkarförbund tillstyrker en utbildning tills vidare i den omfattning

som utredningen föreslagit men understryker vikten av att utbildningsresurserna

ställs i relation till det behov som kan beräknas.

Samtliga remissinstanser har i allt väsentligt tillstyrkt det framlagda

förslaget till organisation utom jordbrukets forskningsråd, som dock

tillstyrker ett tillgodoseende av de behov, som utredningen påvisat, men

föreslår att man undersöker möjligheten att i e n organisation samordna arbetsinsatserna

rörande de frågor, som gäller arbetslivet. Enligt universitetskanslersämbetet

synes en koncentration av resurserna för samtliga funktioner

i stockholmsområdet inom ett gemensamt institut vara ändamålsenlig

och ägnad att skapa förutsättningar för en rationell insats inom

dessa fält. Liksom samtliga av ämbetet hörda remissinstanser tillstyrker

ämbetet därför i princip förslaget om att inrätta ett fristående institut för

arbetshygien och arbetsfysiologi. Arbetarskyddsstyrelsen påpekar, att styrelsen

redan 1957 i utlåtande över betänkande rörande statens instituts

för folkhälsan arbetsuppgifter och organisation framhöll, att den yrkeshygieniska

verksamheten bäst skulle främjas genom att den yrkeshygieniska

avdelningen frigjordes från folkhälsoinstitutet och bildade ett fristående

institut. De arbetshygieniska—arbetsmedicinska problemen har

härefter ökat ytterligare i omfattning och betydelse. Medicinalstyrelsen

anför bl. a. att vårt lands resurser på yrkesmedicinens och yrkeshvgienens

område hittills varit tämligen begränsade och att utbyggnaden av denna

verksamhet länge släpat efter.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan finner det uppenbart, att en

arbetshygienisk verksamhet av den omfattning och med den ledning som

föreslagits ej gärna kan inpassas i folkhälsoinstitutets organisation. Styrelsen

anser därför, att ett fristående institut bör inrättas för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Statskontoret framhåller, att verksamhet av den art som

avses ankomma på det föreslagna institutet förekommer vid exempelvis

fysiologiska institutionen vid gymnastiska centralinstitutet och militärmedieinska

undersökningscentralen vid karolinska sjukhuset. Det bör närmare

klarläggas, vilken inverkan inrättandet av det föreslagna institutet kommer

att få på nämnda institutioners organisation och arbetsuppgifter på yrkesmedicinens

område. Direktionen över GCl tillstyrker en förflyttning av arbetsfysiologiska

institutet men endast under förutsättning att det sker en

väsentlig ökning av de forskningsmässiga resurserna jämfört med vad som

föreslagits i betänkandet. Statens medicinska forskningsråd finner, att ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr <>2 år IDOG 13

realiserande av utredningens förslag kommer att medföra ett välkommet

tillskott för genomförande av arbetsvetenskaplig forskningsverksamhet.

LQ anser det nödvändigt, att en organisatorisk samordning snarast kommer

till stånd. A Fl framhåller, att de ämnesområden, som de enligt förslaget

sammanförda institutionerna representerar, på många sätt bildar en naturlig

enhet. Förslagets realiserande kan från denna synpunkt förväntas

innebära fördelar. Svenska landstingsförbundet anser oklarhet råda om det

föreslagna institutets anknytning både till sjukvårdsorganisationen och den

medicinska undervisningen. Det är inte klart utsagt om institutet skall ha

rikskaraktär och således skall utgöra en remissinstans från regionsjukhusen,

där yrkesmedicinska enheter redan finns eller planeras. Medicinska

fakulteten i Uppsala anser, att institutet bör ha rikskaraktär och benämnas

Statens institut för arbetshygien och arbetsfysiologi.

Mot utredningens förslag angående institutets ledning m. m.

har inte någon erinran gjorts. Statskontoret ifrågasätter om inte antalet ledamöter

i styrelsen bör minskas.

Arbetarskyddsstyrelsen anser de arbetsuppgifter som skall åvila direktören

vara till såväl omfattning som art sådana, att direktörstjänsten varken

kan eller bör förenas med annan tjänst inom institutet. TCO finner det

angeläget, att institutets chef inte samtidigt företräder en viss del av institutets

verksamhet. Sveriges läkarförbund framför liknande synpunkt. Medioinska

fakulteten vid universitetet i Umeå finner det önskvärt, att den

verkställande direktören har fackkunskaper inom något av de ämnesområden,

som föreslås bli företrädda inom institutet.

Statskontoret har ingen principiell erinran mot den föreslagna fördelningen

av institutets verksamhet på fyra avdelningar jämte en administrativ

enhet. Ämbetsverket förutsätter därvid, att avsedd serviceverksamhet skall

ingå såsom en integrerande del i resp. avdelnings verksamhet. Direktionen

för karolinska sjukhuset framhåller vikten av att samordningen mellan

klinikerna vid sjukhuset och avdelningarna inom det centrala institutet

löses på ett tillfredsställande sätt. Enligt CRB bör det övervägas att utvidga

den fysiologiska institutionen vid GCI och att närmare samordna den med

det nya institutets arbetsfysiologiska avdelning. Svenska läkaresällskapet

anser att utredningens förslag att inlemma det nuvarande arbetsfysiologiska

institutet i det planerade institutet för arbetshygien och arbetsfysiologi

måste vara rationellt. LO liksom AFI framhåller önskvärdheten av att i framtiden

inrättas en avdelning för arbetspsykologi och arbetssociologi, så att

härigenom institutets verksamhet kommer att täcka in även dessa för en god

arbetsmiljö betydelsefulla aktiviteter. SAF föreslår en förstärkning redan

nu av den tekniska avdelningen, enär denna torde få den största arbetsbelastningen

i förhållande till det föreslagna antalet befattningshavare. Arbetarskyddsstyrelsen

finner det synnerligen angeläget, att frågan om ett yrkes
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

hygieniskt rutinlaboratorium för arbetarskyddsverkets behov löses i nu

förevarande sammanhang.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan finner den av utredningen

föreslagna personalramen vara väl motiverad. Statskontoret anser det inte

möjligt att med säkerhet kunna bedöma institutets personalbehov, innan närmare

erfarenheter vunnits av den nya organisationen. Enligt statskontorets

mening bör därför inrättandet av nya fasta tjänster ske med försiktighet

och i första hand avse ledningsfunktioner inom den nya organisationen.

Vidare bör man inte i nuvarande läge binda sig för att institutet i administrativt

hänseende skall vara helt självständigt. Arbetsmarknadsstyrelsen

finner det högst betänkligt att AFI enligt utredningens förslag får minskade

resurser både beträffande lokaler och personal. Detta i synnerhet som institutet

i den nya organisationen får ökade uppgifter beträffande bl. a. undervisning

och utbildning.

I fråga om institutets förläggning erinrar byggnadsstyrelsen

om att styrelsen föreslagit en omlokalisering av statens institut för folkhälsan

till ett område vid Västra skogen i Solna. Med hänsyn till att såväl

institutet för arbetshygien som folkhälsoinstitutet under den närmaste tioårsperioden

kan beräknas expandera betydligt finner styrelsen det verklighetsfrämmande

att utbygga sistnämnda institut på karolinska institutets

område. Styrelsen anser därför en förläggning av den arbetshygieniska och

arbetsfysiologiska verksamheten till Västra skogen tillsammans med folkhälsoinstitutet

vara lämplig.

Ar hetsmedicinska nämndens förslag

Nämnden biträder liksom remissinstanserna utredningens uppfattning om

nödvändig samordning och förstärkning av resurserna inom arbetshygien,

arbetsfysiologi och yrkesmedicin. I princip delar nämnden utredningens

synpunkter om hur verksamheten bör organiseras och finansieras. Det av

nämnden framlagda organisationsförslaget överensstämmer i väsentliga delar

med utredningens.

Nämndens förslag till organisation framgår av tablå (s. 15).

En samordning av den redan nu betydande forsknings-, utvecklings- och

försöksverksamheten inom berörda områden torde enligt nämndens mening

medföra att tillgängliga resurser utnyttjas mer effektivt. För utredning

angående de åtgärder, som borde vidtas för att effektivisera kampen

mot silikos, har Kungl. Maj :t sedan budgetåret 1963/64 anvisat särskilda

medel till dels statens institut för folkhälsan och dels arbetarskyddsstyrelsen.

Nämnden har inhämtat att silikosutredningen behöver fortgå även under

budgetåret 1966/67. För framtiden måste man tänka sig en centralisering

av rådgivning och kontroll beträffande silikos. Nämnden föreslår därför,

att den del av silikosutredningen som enligt nuvarande organisation åvilar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetsmedicinska institutets

organisation

Med. avd.

Med. yrkeshyg.

Toxikologi

Yrkesmed.

Yrkesderm.

Klin. arbetsfys.

Serviceverkstad

Adm. avd.

Djuravd.

Kansli

Metodforskn.

Eliminationstekn.

Damm o. metaller

Tekn. fysiologi

Allm. sekt.

Tekn. avd.

Kem. avd.

Servicelab.

Konsulter o.

experter

Arb.- o. miljöfys.

Gaser o. lösn. medel

Arb. fys. avd.

Styrelse

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

statens institut för folkhälsan övertas av det föreslagna arbetsmedicinska

institutet och att de tjänster som den 30 juni 1966 finns inom den särskilda

sektionen för silikosutredning inom yrkeshygieniska avdelningen överförs

till institutet.

Den undervisning och utbildning, som förutsätts äga rum i institutets regi,

avser såväl grundläggande undervisning för studenter som vidare- och

efterutbildning av läkare och tekniker. Liksom utredningen anser nämnden

att denna undervisningsverksamhet skall bestridas av professorer och laboratorer

i den omfattning styrelsen bestämmer, dock högst motsvarande

universitetsprofessors undervisningsskyldighet. Den grundläggande undervisningen

bör liksom hittills integreras i resp. fakulteters undervisningsplaner.

Den vidare- och efterutbildning för blivande industriläkare, industrisjuksköterskor

och skyddsingenjörer, som avses bedrivas vid institutet, bör

i vissa avseenden byggas ut. Inom institutets ram kommer härtill behovet av

forskarutbildning. Även utbildning av biträdespersonal blir en angelägen

uppgift.

Kostnaderna för den kursbundna vidare- och efterutbildningen bör täckas

genom kursavgifter innebärande full kostnadstäckning. För den vidareutbildning

av tekniker och läkare som sker i form av praktisk tjänstgöring

räknar inte nämnden med några nya tjänster vid institutet.1

Kostnaderna för de regelbundet återkommande kontakt- och informationskonferenserna

synes böra bestridas med allmänna medel. Detsamma

bör gälla den allmänna informationen från institutet om framsteg inom

forskning och försöksverksamhet.

Serviceverksamheten vid institutet bör till alla delar baseras på självkostnadsprincipen.

Taxa för uppdragsverksamheten bör fastställas av institutets

ledning i samråd med riksrevisionsverket.

Nämnden saknar underlag för att göra en realistisk bedömning av storleksordningen

av serviceverksamheten i framtiden. Under uppbyggnadsskedet

torde man få räkna med en begränsad omfattning av denna verksamhet.

Detta beror bl. a. på att insatserna på undervisnings- och utbildningsområdena

samt fullföljandet av vissa forskningsuppgifter liksom planeringen

av institutets nybyggnad måste prioriteras. Med ledning av tidigare

produktionssiffror räknar nämnden med att inkomsterna från uppdragsverksamheten

under budgetåret 1966/67 kommer att uppgå till ca 300 000 kr.

Det är enligt nämndens mening angeläget att institutets styrelse och

ledning får en relativt fri dispositionsrätt över institutets anslagsposter.

Nämnden föreslår därför efter samråd med riksrevisionsverket att institutets

anslag får den konstruktion, som f. n. gäller för bl. a. statens provningsanstalt.

För att verksamheten vid institutet skall kunna ges den inriktning och

1 En minoritet inom nämnden anför skiljaktig mening i denna del och föreslår att en särskild

utbildningstjänst för läkare tillkommer under den tredje utbyggnadsetappen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

omfattning som föreslagits, bör institutet ograverat få den av utredningen

föreslagna personaluppsättningen. Nämnden erinrar om att såväl utredningen

som remissinstanserna bedömt förslaget som ett minimum för att

kunna möta de i betänkandet redovisade behoven.

På grund av statsfinansiella, administrativa och lokalmässiga skäl har

nämnden stannat för att föreslå en etappvis utbyggnad under en treårsperiod.

Nämnden föreslår att startpunkten för institutet bestäms till den 1 juli

1966, då yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan,

vissa delar av de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna vid

karolinska sjukhuset samt Arbetsfysiologiska institutet i Stockholm sammanförs

till ett arbetsmedicinskt institut. Vid nämnda tidpunkt bör också

institutets styrelse, dess chef och viss administrativ personal träda i funktion.

Övriga nytillkommande tjänster bör tillsättas fr. o. m. den 1 januari

1967.

Nämnden uppskattar den sammanlagda kostnaden för institutet under

nästa budgetår till ca 3,7 milj. kr., varav ca 2,8 milj. kr. för avlöningar och

ca 0,9 milj. kr. för omkostnader.

Nämnden förutsätter vidare att de kontrakt eller uppdrag varom avtal

slutits mellan Arbetsfysiologiska institutet och uppdragsgivare skall —

därest kontraktets löptid sträcker sig över den 1 juli 1966 — övertas av

arbetsmedicinska institutet.

Nämndens förslag till personalstat framgår av följande tablå. Av denna

tablå framgår också från vilken tidpunkt tjänsterna skall inrättas ävensom

om tjänsten är ny eller överflyttad från någon nu bestående enhet.

Avdelning

Sektion

Tjänst

Totala

anta-

let

tjäns-

ter

Därav .

över- flyttade

från

Därav

nya

tjänster

Tjänsterna

inrättas fr. o. m.

03

JS

>>

KS

E

<

1/7

—6C

1/1

—67

1/7

—67

1/7

—68

chef...................

1

1

1

sekreterare.............

1

1

1

Medicinska avd.

Medicinsk yrkes-

hygien

sektionschef, professor. . .

1

i

1

laborator...............

1

i

1

laboratorieläkare........

1

i

1

laboratorieassistent......

6

4

2

4

2

kansliskrivare...........

1

1

1

förste institutionsbiträde

1

1

1

institutionsbiträde.......

1

1

1

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 62

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966

Avdelning

Sektion

Tjänst

Totala

anta-

let

tjäns-

ter

Därav

över-

flyttade

från

Därav

nya

tjänster

Tjänsterna

inrättas fr. o. m.

CÖ

rC

>>

KS

Pu

<

1/7

—66

1/1

—67

1/7

—67

1/7

—68

Sektionen för

toxikologi

sektionschef, laborator. ..

1

1

1

förste kemist el. kemist . .

1

1

1

laboratorieläkare........

1

1

1

assistent................

1

1

1

laboratorieassistent......

2

2

2

institutionsbiträde.......

1

1

1

Sektionen för

yrkesmedicin

sektionschef, laborator. ..

1

1

1

laboratorieläkare........

1

1

1

förste laboratorieassistent

1

1

1

sjuksköterska...........

2

1

1

2

laboratorieassistent......

2

1

1

1

1

kontorist...............

1

1

1

Sektionen för

yrkesdermatologi

sektionschef, laborator. . .

1

1

1

laboratorieassistent......

2

2

2

Kemiska avd.

Sektionen för me-

todforskning

sektionschef, laborator. ..

1

1

1

förste kemist............

3

3

3

assistent................

1

1

1

laboratorieassistent......

3

3

3

kontorist...............

1

1

1

institutionsbiträde.......

2

2

2

Seroicelabora-

torium

sektionschef, laborator. ..

1

1

1

kemist.................

2

2

1

1

assistent................

1

1

1

förste laboratorieassistent

1

1

1

laboratorieassistent......

2

1

1

1

1

institutionsbiträde.......

3

2

1

2

1

Tekniska avd.

Allmänna sek-

tionen

sektionschef, professor. . .

. 1

1

1

förste avdelningsingenjör.

1

1

1

avdelningsingenj ör.......

1

1

1

assistent................

1

1

1

förste laboratorieassistent

1

1

1

kansliskrivare...........

1

1

1

laboratorieassistent......

2

1

1

1

1

institutionsbiträde.......

2

2

2

Sektionen för ga-

ser o. lösnings-

medel

sektionschef, laborator. ..

1

1

1

förste avdelningsingenjör

1

1

1

assistent................

1

1

1

laboratorieassistent......

3

3

3

institutionsbiträde.......

1

1

1

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

19

Avdelning

Sektion

Tjänst

Totala

anta-

let

tjäns-

ter

Därav

över-

flyttade

från

Därav

nya

tjänster

Tjänsterna

inrättas fr. o. m.

yha

KS

AFI

1/7

—66

1/1

—67

1/7

—67

1/7

— 68

Sektionen för

damm och

metaller

sektionschef, laborator. . .

1

1

1

förste avdelningsingenjör.

1

1

1

avdelningsingenj ör.......

1

1

1

assistent................

1

1

1

laboratorieassistent......

3

3

3

institutionsbiträde.......

1

1

1

Sektionen för eli-

minalionsteknik

sektionschef, laborator. . .

1

1

1

förste avdelningsingenjör.

1

1

1

assistent................

1

1

1

laboratorieassistent......

2

2

2

institutionsbiträde.......

1

1

1

Arbets fysiolog iska

avd.

Sektionen för ar-

bets- och miljö-

fysiologi

sektionschef, professor. .

1

1

1

avdelningsingenjör.......

1

1

1

assistent................

1

1

1

förste laboratorieassistent

1

1

1

kansliskrivare...........

1

1

1

Sektionen för

teknisk fysio-

logi

forskningsingenj ör.......

1

1

1

assistent................

1

1

1

instrumentmakare.......

1

1

1

Sektionen för

klin. arbetsfy-

siologi

sektionschef, laborator. ..

1

1

1

assistent................

1

1

1

laboratoriesköterska.....

1

1

1

Administrativa

avd.

chef för kansliet.........

1

1

1

byråsekreterare.........

1

1

1

assistent................

1

1

1

kvalificerat biträde......

1

1

1

biträde för skrivnings-

göromål..............

2

2

2

befattningshavare

för expeditionsgöromål

2

2

2

växeltelefonist..........

1

1

1

Serviceverkstad

verkmästare (el. tekn.

rep.).................

1

1

1

förste instrumentmakare

1

1

1

mst. tekniker...........

1

1

1

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

Avdelning

Sektion

Tjänst

Totala

anta-

let

tjäns-

ter

Därav

över-

flyttade

från

Därav

nya

tjänster

Tjänsterna

inrättas fr. o. m.

—

>>

KS

Öh

<

1/7

—66

1/1

—67

1/7

—67

1/7

—68

Djuravel.

tillsynsman.............

1

1

1

djurvårdare.............

1

1

1

institutionsbiträde.......

1

1

1

Experter och

konsulter

psykolog...............

1*)

1*)

1

sociolog................

1*)

1*)

1

statistiker..............

1*)

1*)

1

kontorsskrivare

(statistikass.)...........

1

1

1

biblioteksassistent.......

1

1

1

fotograf................

1*)

1*)

1

tecknare................

1*)

1*)

1

117 58 4 11 44 90 5 7 15

*) Arvodesbefattning

Anm. yha = yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan

KS = karolinska sjukhuset

AFI = Arbetsfysiologiska institutet

Nämndens förslag till omkostnadsstat baseras på kostnader för den nuvarande

verksamheten vid yrkeshygieniska avdelningen, yrkesmedicinska

centralen, yrkesmedicinska kliniken och Arbetsfysiologiska institutet. Härtill

kommer kostnader för utrustning av tillfälliga lokaler samt för telefoner.

Nämndens förslag (och mitt ställningstagande därtill) framgår av följande

sammanställning.

1. Sjukvård m. m.............................

2. Reseersättningar...........................

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse, vatten.....................

b) Övriga expenser.........................

4. Publikationstryck..........................

5. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av djur.............

b) Inköp av förbrukningsartiklar............

c) Inköp av undervisningsmateriel...........

d) Inköp, underhåll och drift av transportbuss

e) Utrustning av nya lokaler samt telefoner . .

f) Diverse utgifter.........................

Nämndens

förslag

Dep.ch.

12 000

9 000

40 000

40 000

100 000

30 000

200 000

200 000

30 000

20 000

60 000

60 000

200 000

200 000

20 000

20 000

20 000

20 000

175 000

175 000

6 000

6 000

863 000

780 000

Statskontoret har på arbetsmedicinska nämndens begäran medverkat vid

planeringen av arbetsmedicinska institutets kansliorganisation. Statskontoret

har därvid funnit, att de nackdelar som ett med statens institut för folk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 02 år 1900

hälsan helt gemensamt kansli skulle medföra, torde överstiga de ekonomiska

fördelar man i delta fall skulle kunna uppnå. Ämbetsverket har dock ansett,

att vissa fördelar från kostnads- och effektivitetssynpunkt skulle kunna erhållas

genom samutnyttjande med folkhälsoinstitulet beträffande

1) redovisningstekniska uppgifter under förutsättning att nuvarande arbetsstyrka

på folkhälsoinstitutets kansli bibehålls och att den för budgetåret

1966/67 äskade kontoristtjänsten bifalls,

2) befintliga resurser inom skrivcentralen under förutsättning av vidgade

möjligheter till flexibilitet vid användande av skrivhjälp,

3) vissa expeditions- och vaktmästarfunktioner,

4) det centrala materialförrådet och bestäliningsverksamheten samt

5) telefonväxeln.

Statskontoret har därför föreslagit att arbetsmedicinska institutet får utnyttja

servicefunktionerna inom folkhälsoinstitutet vad beträffar skrivcentral,

materialförråd, redovisning och utbetalningar samt vissa expeditionsgöromål.

Enligt ämbetsverket bör följande personal anställas vid arbetsmedicinska

institutets kansli under första verksamhetsåret, nämligen en chef för kansliet,

en byråsekreterare, en assistent, ett kvalificerat biträde, två biträden

för skrivgöromål, två befattningshavare för expeditionsgöromål och en

växeltelefonist.

Vidare har statskontoret föreslagit, att medel anvisas för anställande av

ev. ytterligare biträdespersonal, och att medel motsvarande två årslönekostnader

för biträde i löneklass A 7 ställs till folkhälsoinstitutets förfogande

för användande av skrivhjälp vid skrivcentralen.

Departementschefen

Samhällets utveckling ställer ökade krav på den mänskliga arbetskraften.

Risker tillkommer i samband med att nya produktionsmetoder införs och

nya ämnen används. Rationaliseringsåtgärder och automation skapar nya

medicinska, psykologiska och sociologiska problem. Människorna ställer

ökade krav på en sund arbetsmiljö, vilket i många fall medför en radikal

omprövning av tidigare erkända normer.

Nya produktionsmetoder kan komma att medföra ökad användning av

ämnen, vilkas inverkan på människan är okända eller outforskade. De

allergiska sjukdomarna är karakteristiska för vår tid och ofta en följd

av industrialiseringen, särskilt på det kemisk-tekniska området. Inom industri,

hantverk, hushållsarbete etc. används numera kemisk-tekniska preparat

i sådan omfattning att allergier utgör en väsentlig del av yrkesmedicinen.

Bullerproblemet är ständigt aktuellt inom industrin och på andra arbetsplatser.

Strålningsrisker liksom den medelålders och äldre arbetskraftens

problem är exempel på andra aktuella frågor.

Med hänsyn till de ökade riskerna måste det förebyggande arbetet inten
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

sifieras. I begreppet arbetarskydd bör läggas ett bredare register av aktiviteter,

från konventionellt tekniskt arbetarskydd till en på medicinsk och teknisk

sakkunskap byggd prövning av arbetsställen, arbetsmiljöer, maskiner,

verktyg och andra redskap. Risker som kemikalier och andra i industrin

använda ämnen medför måste kontrolleras. Det gäller också att analysera

och bedöma sådana faktorer i arbetsplatsmiljön som ger upphov till

irritation och minskar trivseln.

Man bör även söka finna de lämpligaste formerna för att ta hand om och

behandla personer som råkar ut för yrkesskador eller yrkessjukdomar. Frågan

om deras återanpassning till arbetet måste uppmärksammas. Denna

verksamhet hänger nära samman med åtgärderna över huvud taget för

rehabilitering och utgör ett led i samhällets anordningar för rehabilitering

av handikappade.

Den antydda utvecklingen kräver ökad tillgång på yrkesmedicinsk och

yrkeshygienisk sakkunskap samt ökad service på området.

År 1961 tillkallades den s. k. yrkesmedicinska utredningen för att utreda

vård- och konsultationsbehovet för sjukdomstillstånd med yrkesmedicinsk

prägel samt de behov av yrkesmedicinska sjukhusenheter, som kunde föreligga

på riks-, region- eller länsplanet, jämte organisationen av sådana enheter.

Utredningen avgav sitt betänkande år 1963 (SOU 1963:46). Enligt

utredningen förelåg stort behov av välutrustade sjukhusenheter. Verksamheten

vid dessa skulle omfatta — förutom diagnostik av yrkessjukdomar —

konsultation och utredning med anledning av befarad arbetsbetingad ohälsa.

Vid enheterna skulle även bedrivas utvecklings- och forskningsarbete. De

skulle härjämte tas i anspråk för undervisning, utbildning och information.

I prop. 1964: 1 (bil. 7 s. 362—369) framhöll jag, att utredningsförslaget

syntes väl ägnat att läggas till grund för en i första hand för regionplanet

avsedd utbyggnad av yrkesmedicinen, vilken dock på grund av de begränsade

personella resurserna måste ske successivt. Det förutsattes att sjukvårdshuvudmännen,

som hade att ta ställning till dessa frågor, handlade i samråd,

så att tillgänglig personal utnyttjades på bästa sätt. Yrkesmedicinska

sjukhusenheter skulle finnas — förutom i Stockholm och Lund — i Göteborg,

Umeå och Linköping. Uppsalaregionen skulle tills vidare tillgodoses

av den yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset, vilken redan

fungerade som konsultorgan även för stora delar av denna region. Sistnämnda

fråga var dock beroende av hur den yrkesmedicinska verksamheten

i Stockholm skulle organiseras. För undersökning av denna fråga tillkallades

i januari 1964 en särskild utredningsman, som hade till uppgift att utreda

förutsättningarna för en samordning av de yrkesmedicinska organen

inom stockholmsområdet m. m. Enligt senare meddelade tilläggsdirektiv

skulle denna utredning även pröva frågan om den yrkeshygieniska avdelningens

vid statens institut för folkhälsan ställning och organisation.

Utredningen har i december 1964 avgivit ett betänkande benämnt »Institutet

för arbetshygien och arbetsfysiologi» (SOU 1965: 24). I betänkandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiuujl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

25

föreslås att ett särskilt statligt institut inrättas den 1 juli 1966 för förstärkning

och samordning av de yrkeshygieniska och yrkesmedicinska resurserna

inom stockholmsområdet. Institutets tillkomst skall i första hand möjliggöra

kraftfulla insatser på utvecklings- och utbildningsområdena men också

ge möjlighet till ökad service. Utredningens förslag innebär, att i institutet

skall sammanföras yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för

folkhälsan, vissa delar av de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheterna

vid karolinska sjukhuset samt det av en privat stiftelse drivna

Arbetsfysiologiska institutet i Stockholm. Genom en sådan samordning och

förstärkning av resurserna i stockholmsområdet till en central institution

anser utredningen att man bäst kan tillgodogöra sig den där tillgängliga

^expertisen. Koncentrerade insatser på utvecklings- och utbildningsområdena

kan enligt utredningen successivt ge ökad servicekapacitet hos såväl den centrala

instansen som vid yrkesmedicinska sjukhusenheter.

Med hänsyn till de komplicerade huvudmannafrågorna anser utredningen

det inte vara lämpligt att f. n. införliva den yrkesmedicinska avdelningen

vid Södersjukhuset med det nya institutet. Uppsalaregionens behov av

yrkesmedicinsk och yrkeshygienisk service bör enligt utredningens mening

tillgodoses genom upptagande av särskild sådan verksamhet vid akademiska

sjukhuset i Uppsala. Utredningen har alltså i viss mån en annan uppfattning

härom än vad den yrkesmedicinska utredningen gav uttryck åt. Denna

fråga torde få prövas i annat sammanhang.

Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt förslaget om inrättande

av ett särskilt institut för angivna verksamheter och kraftigt understrukit

behovet av att samordna och förstärka resurserna på området. Ett genomförande

av utredningens förslag har emellertid förutsatt vissa kompletterande

undersökningar beträffande personalorganisationen och lokalfrågorna

m. m. Åtskilliga remissinstanser har även betonat att utbildningsfrågorna,

som med hänsyn till behovet av bl. a. läkare och tekniker inom

yrkeshygien och yrkesmedicin framstår som en mycket väsentlig uppgift

för det nya institutet, borde penetreras ytterligare.

Mot bakgrund härav har i mars 1965 tillkallats en tillfällig nämnd — arbetsmedicinska

nämnden —- med uppgift att på grundval av den i betänkandet

redovisade principorganisationen vidta de åtgärder, som erfordras

för att — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut därom

— ett arbetsmedicinskt institut skall kunna påbörja sin verksamhet den 1 juli

1966. Nämnden har i november 1965 avgivit förslag till personalstat för institutet

samt förslag till budget för budgetåret 1966/67. Såsom framgått av

den tidigare lämnade redogörelsen har nämnden därvid biträtt utredningens

uppfattning om nödvändigheten av att samordna och förstärka resurserna

inom berörda områden. I princip delar nämnden även utredningens synpunkter

på hur verksamheten bör organiseras och finansieras. Det av nämnden

framlagda organisationsförslaget överensstämmer också i allt väsentligt

med utredningens.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

De verkställda utredningarna utvisar klart att de f. n. splittrade resurserna

inom arbetshygien, arbetsfysiologi och yrkesmedicin i stockholmsområdet

behöver samordnas. Ett sammanförande av vissa av dessa verksamheter

till en gemensam organisation och — i möjlig mån — till gemensamma

lokaler skulle väsentligt förbättra arbetsbetingelserna. Härigenom

skulle ett organ skapas som kunde leda utvecklingen i landet på området,

tjänstgöra som ett centrum för vidareutbildning av bl. a. läkare

och tekniker inom arbetshygien och arbetsmedicin, ta initiativ till forsknings-

och utredningsarbete samt fungera som ett centralt dokumentations-,

informations- och konsultationsorgan. Detta organ skulle vidare

kunna åta sig beställningsuppdrag från myndigheter, institutioner och

företag samt fullgöra andra servicefunktioner. En sådan uppdragsverksamhet

borde, i den mån resurserna medgav det, inte vara begränsad till enbart

Stockholms- och uppsalaregionerna utan — i vart fall intill dess de yrkesmedicinska

enheterna i övriga regioner blivit uppbyggda — stå öppen för

hela landet.

I likhet med remissinstanserna ansluter jag mig till förslaget om inrättande

av ett särskilt institut för angivna ändamål. De uppgifter som åvilar

yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan har föga

anknytning till institutets övriga verksamhetsområden. Att skilja avdelningen

från institutet torde därför knappast medföra några nackdelar

för detta, i all synnerhet som — enligt vad jag i det följande kommer

att närmare ange — det lokala sambandet mellan folkhälsoinstitutet och

den yrkeshygieniska verksamheten kan beräknas bestå även i framtiden.

Styrelsen för folkhälsoinstitutet har inte heller haft någon erinran mot utredningens

principförslag utan anser det tvärtom uppenbart, att en arbetshygienisk

verksamhet av föreslagen omfattning inte gärna kan inpassas i

folkhälsoinstitutets organisation. Vad gäller de vid karolinska sjukhuset

belägna enheterna finner jag det angeläget att dessa organisatoriskt anknyts

till det nya institutet. Med hänsyn till den kännbara bristen på lokaler

inom det begränsade sjukhusområdet bör enbart sådana yrkesmedicin ska

funktioner bli kvar där som har omedelbart behov av de kliniska resurserna.

Det av en privat stiftelse drivna Arbetsfysiologiska institutet — som enligt

utredningsförslaget skall utgöra den tredje komponenten i det nya institutet

— har nära beröring med såväl yrkesmedicinska som yrkeshygienisktekniska

frågeställningar.

Med hänsyn till de uppgifter av rikskaraktär — inte minst på utbildningsoch

forskningsområdena — som avses skola tilläggas det nya institutet bör

staten stå som anordnare av detsamma. Jag förordar alltså att ett institut

med i huvudsak de av mig nu angivna arbetsuppgifterna inrättas den 1 juli

1966. Institutet bör benämnas arbetsmedicinska institutet.

Jag vill särskilt framhålla angelägenheten av att ett nära samarbete kom
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966 25

mer till stånd mellan institutet samt organen inom arbetarskydd och

rehabilitering.

Enligt arbetsmedicinska nämnden -—- vars förslag i allt väsentligt bygger

på den i utredningsbetänkandet framlagda principorganisationen — skall

institutet ledas av en styrelse med representanter för myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer

m. fl. samt närmast under styrelsen av en direktör.

Institutets verksamhet skall bedrivas på fyra avdelningar, nämligen

en medicinsk, en teknisk, en kemisk och en arbetsfysiologisk avdelning,

samt en administrativ enhet. Varje avdelning skall enligt förslaget indelas

i sektioner. Sektionscheferna föreslås få professors eller laborators

ställning. Cheferna för de yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska sektionerna

skall samtidigt vara överläkare vid yrkesmedicinska resp. yrkesdermatologiska

kliniken vid karolinska sjukhuset. En av sektionscheferna

vid varje avdelning skall förordnas att samtidigt vara avdelningsföreståndare.

Några fasta avdelningsföreståndartjänster skall således inte finnas.

Jag har ingen erinran mot den sålunda föreslagna organisationen, vilken

synes mig möjliggöra en effektiv ledning och samordning av verksamheten

och samtidigt ge utrymme för en önskvärd flexibilitet.

Vad sektionscheferna beträffar anser jag, att dessa — utom såvitt angår

den administrativa enheten — bör ha en vetenskaplig kompetens, svarande

mot vad som krävs för innehav av en laboratorstjänst vid universiteten.

Med hänsyn till de vetenskapligt krävande uppgifter, som kan

förväntas komma att åligga sektionerna för medicinsk yrkeshygien samt

för arbets- och miljöfysiologi ävensom den tekniska avdelningens allmänna

sektion, förordar jag att cheferna för dessa sektioner skall ha en vetenskaplig

kompetens som svarar mot universitetens professorskompetens.

Institutets uppgifter på utbildningsområdet tillmäts av remissinstanserna

stor betydelse. Det råder efterfrågan på läkare, tekniker och andra yrkeskategorier

inom företagshälsovård, arbetarskydd och andra till arbetsmedicinen

hörande områden. Vidare- och efterutbildning av sådan personal avses

ske i form av kursundervisning i institutets regi. Arbetsmedicinska

nämnden, som senare ämnar lägga fram förslag om riktlinjer för denna

utbildning, har i sitt förslag till personalstat för institutet inte tagit upp

några särskilda utbildningstjänster. Nämnden förutsätter att kursverksamheten

skall i görlig mån täckas av kursdeltagaravgifter. Jag delar nämndens

uppfattning att full kostnadstäckning om möjligt skall krävas för denna

utbildning.

Sedan budgetåret 1963/64 har för utredning av de åtgärder, som bör vidtas

för att effektivisera kampen mot silikos, anvisats medel till dels statens

institut för folkhälsan och dels arbetarskyddsstyrelsen under ett särskilt

anslag benämnt Silikosförebyggande verksamhet. Arbetsmedicinska

nämnden upplyser nu, att silikosutredningen behöver fortgå även under

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

nästa budgetår. För framtiden måste man enligt nämnden tänka sig en

centralisering av rådgivning och kontroll beträffande silikos. Nämnden

föreslår, att den del av silikosutredningen som enligt nuvarande organisation

åvilar folkhälsoinstitutet skall övertas av arbetsmedicinska institutet.

Med hänsyn till angelägenheten av att silikosutredningen kan slutföras anser

jag mig böra biträda nämndens förslag. Bland de tjänster vid arbetsmedicinska

institutet för vilka jag i det följande beräknar medel ingår således

ett antal, vilka intill utgången av innevarande budgetår redovisas under

nämnda anslag. Vid beräkning av arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag

för budgetåret 1966/67 i prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 81) har jag beaktat behovet

av att medel fortsättningsvis kan ställas till förfogande för att slutföra

silikosutredningen när det gäller den till arbetarskyddsstyrelsen knutna

verksamheten. Med hänsyn till det anförda bör det särskilda anslaget till

silikosförebyggande verksamhet upphöra fr. o. m. nästa budgetår.

I prop. 1966: 1 (bil. 7 s. 183) har vidare under karolinska sjukhusets avlöningsanslag

upptagits medel för vissa tjänster, vilka hittills redovisats

under anslaget till yrkesmedicinska centralen. De tjänster vid centralen som

inte avses bli överförda till sjukhuset skall i stället flyttas till arbetsmedicinska

institutet. Något särskilt anslag till yrkesmedicinska centralen kommer

således vid bifall till mina förslag inte att erfordras efter utgången av

innevarande budgetår.

Statskontoret har på nämndens uppdrag undersökt möjligheterna att utnyttja

gemensamma kansli- och servicefunktioner för folkhälsoinstitutet

och det nya institutet. Enligt statskontorets mening bör en viss samordning

kunna medföra fördelar från kostnads- och effektivitetssynpunkt. Vid den

slutliga utformningen av det föreslagna institutets administrativa rutiner

bör vad statskontoret anfört i detta avseende kunna vara vägledande.

Arbetsmedicinska nämndens förslag till personalstat förutsätter en uppbyggnadsperiod

på tre år. Enligt förslaget skulle personalorganisationen vid

uppbyggnadsperiodens slut omfatta i runt tal 120 tjänster, inklusive vissa

arvodesbefattningar. Under nästa budgetår föreslås 90 tjänster, varav ett

mindre antal först fr. o. m. den 1 januari 1967.

Den av nämnden gjorda uppskattningen av personalbehovet synes mig i

allt väsentligt väl avvägd. I likhet med nämnden anser jag att uppbyggnaden

av institutet bör genomföras etappvis under några år. Nämndens förslag bör

därvid kunna tjäna som riktmärke. Jag avser nu att lägga fram detaljerade

förslag beträffande de tjänster som enligt min mening bör inrättas under

budgetåret 1966/67.

Jag föreslår att institutets chef skall vara en överdirektör i Bp 6. Övriga

tjänster vid institutet bör bli inrättade som extra ordinarie.

Statens avtalsverk har på grundval av det organisationsförslag som jag

nu lägger fram förhandlat med personalorganisationerna om personalens

löneställning med undantag för chefstjänstemannens. Avtal har träffats

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966

27

under förbehåll om Kungl. Maj :ts godkännande. Kungl. Maj:t har överlämnat

avtalet till riksdagens lönedelegation för godkännande och denna

har på riksdagens vägnar godkänt innehållet i avtalet under förbehåll att

riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar som legat till grund

för avtalet.

Jag upptar härefter samtliga av mig nu föreslagna tjänster vid institutet,

således både sådana tjänster i fråga om vilka riksdagen förbehållit sig att

besluta om inrättandet och sådana tjänster som Kungl. Maj:t själv kan

inrätta. Den fullständiga redovisningen sker för att ge underlag för anslagsberäkningen.

Till följd av det sagda förordar jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att besluta om inrättande av följande tjänster utöver tjänsten som överdirektör

i Bp 6, nämligen tre som professor i Be 3 vid sektionerna för medicinsk

yrkeshygien och för arbets- och miljöfysiologi samt vid tekniska

avdelningens allmänna sektion, sju som laborator i Be 1, en som byrådirektör

i Ae 27, tre som förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör

i högst Ae 27, en som förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör

i högst Ae 25, två som förste kemist i Ae 27 resp. Ae 25, en som förste avdelningsingenjör

i Ae 23, en som förste byråsekreterare i Ae 23 och tre som

laboratorieläkare i högst Ae 23. Jag beräknar vidare medel för följande

tjänster, nämligen två som avdelningsingenjör, sju som ingenjör, två som

assistent, två som förste instrumentmakare, sex som förste laboratorieassistent,

en som översköterska, två som avdelningssköterska, fyra som kontorskrivare,

en som tillsynsman, tre som kansliskrivare, arton som laboratorieassistent,

en som förste expeditionsvakt, en som kontorist, en som

djurvårdare, en som expeditionsvakt, två som kanslibiträde, tolv som institutionsbiträde

och en som kontorsbiträde. Tjänsten som översköterska

bör dras in vid nuvarande innehavares avgång.

Institutets personalorganisation kommer vid bifall till vad jag nu förordat

att under nästa budgetår omfatta sammanlagt 90 tjänster, varav —

frånsett de nya tjänster som skall ersätta motsvarande tjänster vid Arbetsfysiologiska

institutet — 17 är nyinrättade. Huvuddelen av de nyinrättade

tjänsterna avser den administrativa enheten.

Av de sålunda förordade tjänsterna bör i enlighet med nämndens förslag

följande tillkomma först den 1 januari 1967, nämligen två som laborator i

Be 1, en som förste kemist i Ae 25, en som assistent, en som laboratorieassistent

och en som kontorist.

Vid folkhälsoinstitutet är f. n. — med placering vid den yrkeshygieniska

avdelningen —• inrättade en tjänst som professor i Bo 3 samt två tjänster

som laborator i Bo 1. Dessa tjänster bör, med undantag av en av laboratorstjänsterna

som är vakant, uppföras på övergångsstat i personalförteckningen

för det nya institutet. Så länge ordinarie tjänsteinnehavaren kvarstår

i tjänst skall motsvarande extra ordinarie tjänst hållas obesatt. På

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

samma sätt bör förfaras med den personliga professur i arbetsfysiologi som

är knuten till gymnastiska centralinstitutet men som bekostas av stiftelsen

Arbetsfysiologiska institutet. Kostnaderna för denna tjänst bör således

fr. o. m. nästa budgetår bestridas från arbetsmedicinska institutets avlöningsanslag.

Även i övrigt kan behov av särskilda övergångsanordningar uppstå. Kungl.

Maj :t bör äga vidta erforderliga åtgärder i sådant avseende.

Jag beräknar avlöningskostnaderna vid arbetsmedicinska institutet under

nästa budgetår till 2,8 milj. kr. Omkostnaderna för institutet beräknar jag

—- med hänvisning till beräkningen i den i det föregående upptagna sammanställningen

(s. 20) — till 780 000 kr.

Beträffande personalkostnaderna innebär detta en viss ökning av statsverkets

kostnader för ifrågavarande verksamhet, ökningen hänför sig i

första hand till övertagandet av den nuvarande personalen vid Arbetsfysiologiska

institutet samt för administrativ personal. När det gäller omkostnaderna

för institutet har dessa baserats på beräkningar av nuvarande omkostnader

för verksamheten vid yrkeshygieniska avdelningen, yrkesmedicinska

centralen, yrkesdermatologiska kliniken och Arbetsfysiologiska institutet.

Därutöver har tillkommit kostnaderna för utrustning av tillfälliga

lokaler samt för telefoner. Även när det gäller omkostnadssidan kommer

statsverkets kostnader att öka något.

Jag vill även beröra frågan om den serviceverksamhet, som institutet skall

bedriva. Att full kostnadstäckning bör krävas för de uppdrag av servicekaraktär

som institutet åtar sig är enligt min uppfattning helt klart. Nämnden

framhåller, att den saknar underlag för att göra en realistisk bedömning

av serviceverksamhetens omfattning i framtiden. Under uppbyggnadsskedet

torde man dock få räkna med en mera begränsad omfattning av

denna verksamhet. Nämnden uppskattar inkomsterna från uppdragsverksamheten

under budgetåret 1966/67 till ca 300 000 kr. Enligt nämndens mening

är det angeläget, att det föreslagna institutets styrelse får en relativt

fri dispositionsrätt över institutets anslagsposter. Nämnden föreslår efter

samråd med riksrevisionsverket att institutets anslag får den konstruktion

som f. n. gäller för bl. a. statens provningsanstalt. Detta innebär att staten

anvisar medel för institutets hela verksamhet, varvid viss — ej specificerad

— del av utgifterna under avlönings- och omkostnadsanslagen inte skall

omfattas av det krav på kostnadstäckning, som skall gälla för institutets

uppdragsverksamhet. Jag har ingen erinran mot nämndens förslag och uppskattar

i likhet med nämnden intäkterna av institutets uppdragsverksamhet

under nästa budgetår till 300 000 kr. Institutet skall således inom ramen

för de under avlönings- och omkostnadsanslagen anvisade medlen redovisa

en inkomst som svarar mot detta belopp. Skulle uppdragsverksamheten bli

mer omfattande än vad som nu förutsatts, äger institutet gå utöver den ram

för institutets verksamhet som angivits genom medelstilldelningen under

förutsättning att motsvarande inkomster redovisas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

I arbetsmedicinska nämndens uppdrag har bl. a. ingått att ta upp förhandlingar

med stiftelsen Arbetsfysiologiska institutet för att möjliggöra dess

inlemmande i institutet samt att upprätta förslag till avtal mellan stiftelsen

och staten i detta avseende. Förhandlingarna pågår. Jag förutsätter att

stiftelsen i samband med inrättandet av det arbetsmedicinska institutet till

staten utan vederlag överlåter utrustning, boksamlingar och övriga tillgångar.

Å andra sidan bör de tjänstemän, som den 30 juni 1966 är anställda

hos Arbetsfysiologiska institutet, tillförsäkras möjlighet att övergå i statstjänst.

Staten bör vidare ikläda sig ansvaret för den 1 juli 1966 löpande avtal

mellan stiftelsen och/eller Arbetsfysiologiska institutets service AB samt

dessas uppdragsgivare. Kungl. Maj :t bör äga godkänna ett avtalsförslag

som ansluter sig till vad jag nu anfört.

Beträffande institutets lokalfråga har Kungl. Maj:t den 26 mars 1965

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med styrelsen för statens institut

för folkhälsan och den arbetsmedicinska nämnden utarbeta förslag

till byggnadsprogram för en för folkhälsoinstitutet och arbetsmedicinska

institutet gemensam nybyggnad i Västra skogen i Solna. Samtidigt har byggnadsstyrelsen

fått i uppdrag att utreda hur det arbetsmedicinska institutets

lokalbehov skall lösas i avvaktan på en nybyggnad. Förslag härom har av

byggnadsstyrelsen nyligen ingivits till Kungl. Maj :t. Förslaget, som innebär

att institutets lokalbehov skall lösas genom uppförande av provisoriska

byggnader på karolinska institutets område, är f. n. föremål för närmare

prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) besluta att den 1 juli 1966 skall inrättas ett centralt

organ, benämnt arbetsmedicinska institutet, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad jag förordat i det föregående;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att upprätta personalförteckning

för arbetsmedicinska institutet enligt vad jag förordat

i det föregående;

c) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmedicinska

institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1966/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 175 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 20 000

3. Ersättningar till experter och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis ........................ 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 405 000

Summa kr. 2 800 000;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

d) till Arbetsmedicinska institutet: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 800 000 kr;

e) till Arbetsmedicinska institutet: Omkostnader för budgetåret

1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 780 000 kr.

II. Statens institut för folkhälsan. Anslagsberäkningar för

budgetåret 1966/67

Statens institut för folkhälsan: Avlöningar

Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 6 142 000 kr.

Statens institut för folkhälsan har till uppgift att handha utrednings- och

forskningsverksamhet som är ägnad att främja folkhälsan, i den mån verksamheten

inte ankommer på annan statlig myndighet. Institutet är uppdelat

på fyra avdelningar med angivna ämnesområden och har ca 230 anställda.

I det föregående har förslag lagts fram om inrättande av ett arbetsmedicinskt

institut. Enligt detta förslag skall bl. a. den vid statens institut för

folkhälsan befintliga yrkeshygieniska avdelningen överföras till det arbetsmedicinska

institutet.

I. Styrelsen för statens institut för folkhälsan föreslår, att anslaget uppförs

med 5 586 000 kr. vilket innebär en minskning av anslaget med 556 000

kr. Då yrkeshygieniska avdelningens andel av anslaget i enlighet med det

tidigare skall överföras till annat anslag och denna andel uppgår till

1 483 000 kr., innebär styrelsens förslag en faktisk ökning med 927 000 kr.

II. Styrelsen för statens institut för folkhälsan föreslår, att under särskilda

anslag anvisas dels 100 000 kr. till viss uppdragsverksamhet inom

allmänhygieniska avdelningen vid institutet och dels 96 000 kr. till extra

kurs för utbildning av hälsovårdsinspektörer.

Personalförändringar ökn. el.

1. Allmänhygieniska avdelningen: minskn.

a) 1 laborator och chefstjänsteman för undervisningen Be 1; minskning med

1 laborator och överlärare Ao 26 fr. o. m. 1.10.66........................ + 7 452

b) 1 laborator (sociolog) Be 1.......................................... + 53 928

c) 1 forskningsassistent Ae 23.......................................... + 37 680

d) 1 förste hålkortsoperatör Ae 13...................................... + 22 488

e) 1 hålkortsoperatör Ae 7............................................. _l_ 16 488

f) 1 assistent Ae 21................................................... + 33 972

g) 1 laboratorieläkare högst Ae 23...................................... + 41 784

h) 1 hälsovårdskonsulent Ae 23......................................... + 37 680

i) 1 assistent Ae 19................................................... + 30 648

j) 1 laboratorieassietent Af 7 - Ae 10................................... + 17 388

k) 3 utbildningstjänster, arvode A 25................................... +113 040

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 62 år 1966 31

ökn. cl.

minskn.

l) 1 laboratorieingenjör Ae 19.......................................... + 30 648

m) 1 laboratorieassistent Af 7 - Ae 10................................... + 17 388

n) 1 instruktionssköterska, arvode under 6 mån........................... + 12 468

2. Födoämneshygieniska avdelningen:

a) 1 laborator Be 1.................................................... + 53 928

b) 1 laboratorieläkare högst Ae 23...................................... + 41 784

c) 1 assistent Ae 21................................................... + 33 972

d) 1 assistent Ae 21................................................... + 33 972

e) 1 assistent Ae 21 ................................................... + 33 972

f) 1 laboratorieassistent Af 7 - Ae 10................................... + 17 388

g) 1 assistent Ag 21 ................................................... + 33 972

h) 1 förste laboratorieassistent Ag 14 ................................... + 23 688

i) 1 assistent Ag 19................................................... + 30 648

j) 4 laboratorieassistenter Af 7 - Ae 10; minskning med 4 institutionsbiträden

Af 2 - Ae 5........................................................ + 10 032

3. Administrativa sektionen:

a) 1 förste byråsekreterare Ae 21....................................... + 33 972

b) 1 assistent Ae 17................................................... + 27 648

c) 1 kontorist Ae9................................................... + 18312

Diverse äskanden

4. Intervjuundersökningar................................................ + 50 000

5. Arvoden till speciallärare.............................................. + 7 000

6. Ersättning för hospitering av elever.................................... + 20 000

7. Avlöningar till experter och tillfälliga biträden............................ - 49 000

Löneomräkning........................................................... + 32 660

+ 927 000

Motiv

I. 1. a) Innehavaren av tjänsten som laborator och överlärare avgår med

pension den 30 september 1966. Denna tjänst fördes på övergångsstat i samband

med att vid avdelningen år 1959 inrättades en tjänst som biträdande

avdelningsföreståndare, vilken skulle svara för ledning av viss undervisningsverksamhet.

Undervisningsverksamheten har höggradigt ökats och

undervisningens kvalitet höjts. Laboratorn och överläraren har därför under

senare år praktiskt taget helt tagits i anspråk för ledande uppgifter inom

undervisningen. Enligt styrelsens mening får det anses uteslutet att avdelningen

i ett läge då undervisningen flerfaldigt utökats skall nödgas avstå

en för undervisningsuppgifterna erforderlig tjänst.

1. b—e) Hygienisk-sociologiska undersökningar utgör en viktig och

ofrånkomlig del av allmänhygieniska avdelningens arbetsområde. Någon

tjänst för sociologiskt eller statistiskt utbildad personal finns inte. För den

sociologiska sektion, som det oaktat under de senaste sex åren måst vara

organiserad vid avdelningen för att bearbeta material från intervjuundersökningar

och andra större fältundersökningar, har konsulter anlitats. Endast

tillfälligt har en sociolog varit heltidsanställd. Inrättandet av en tjänst

som laborator i sociologi för ledning av sektionens arbete är av vital betydelse

för avdelningen och den mest angelägna personalförändringen inom

avdelningen. Övriga tjänster — forskningsassistent, förste hålkortsoperatör

och hålkortsoperatör — fordras för sektionens funktionsduglighet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

1. f) En kvalificerad kraft krävs för kartläggningsarbeten, kostnadsberäkningar

och annan planering i samband med utredningar och större

fältundersökningar vid avdelningen.

1. g—j) Ifrågavarande tjänster är nödvändiga för avdelningens undervisnings-

och rutinverksamhet. Under de senaste åren har med anlitande av

vissa tillfälliga medel motsvarande extra tjänster funnits inrättade vid avdelningen.

Detta har emellertid medfört att den bakteriologiska verksamheten

vid avdelningen inskränkts.

1. k) Tjänsterna är avsedda som utbildningstjänster för blivande länsläkare,

biträdande länsläkare och vissa stadsläkare.

!• 1—m) För ledning av arbetet på metallanalyslaboratoriet behövs en

laboratorieingenjör. Denne skall delta i arbetet med utveckling av metallanalysmetoder

samt i det biokemiska analysarbetet. På grund av att antalet

metallanalyser blir mycket stort erfordras dessutom en tjänst som laboratorieassistent.

1. n) Ytterligare en instruktionssköterska under sex månader vid statens

distriktssköterskeskola skulle kunna effektivisera den praktiska utbildningen.

2. a) Institutet är centralt undersökningsorgan för livsmedelskontrollen

enligt livsmedelsstadgan, och den mikrobiologiska verksamheten inom födoämneshygieniska

avdelningens biologiska sektion är därvid av särskild betydelse.

De växande uppgifterna inom arbetsfältet kräver hög sakkunskap.

Inrättandet av en för human- eller veterinärbakteriolog avsedd laboratorstjänst

föreslogs redan av folkhälsoinstitutsutredningen. Därest inrättandet

av tjänsten av statsfinansiella skäl måste uppskjutas, hemställs att för anlitande

av bakteriologisk expertis anvisas 10 000 kr.

2. b) En av de mest angelägna uppgifterna för födoämneshygieniska avdelningen

är kartläggning av svenska folkets kostvanor och utarbetande av

anvisningar på grundval härav. I samband härmed måste på försökspersoner

göras undersökningar angående hälsotillståndet och dess relation till

vederbörandes kostvanor. Dessa medicinska undersökningar måste handhas

av en laboratorieläkare.

2. c) Tjänsten erfordras för arbetsuppgifter inom det livsmedelskemiska

området, såsom utarbetande av nya metoder för livsmedelsanalyser och

prövning av i vetenskapliga tidskrifter publicerade metodbeskrivningar.

2. d) Förstärkning av personalen vid biologiska sektionen erfordras för

att avlasta sektionschefen arbetet med beredning av ärenden av biologisk

natur samt för utarbetande av anvisningar enligt livsmedelsstadgan för

undersökning av livsmedelsprov.

2. e—f) För att institutet på ett effektivt sätt skall kunna bidra till att

viktiga födoämnestoxikologiska frågor, bl. a. rörande biocidernas biverkningar,

blir upptagna till behandling, krävs att den toxikologiska sektionen

vid födoämneshygieniska avdelningen tillförs ifrågavarande tjänster.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1960 33

2. g—h) Under det senaste budgetåret har vid avdelningen med anslag

från jordbrukets forskningsråd bedrivits en utredning över bekämpningsmedelsrester

i livsmedel. Med hänsyn till de växande behoven av undersökningar

på ifrågavarande områden måste avdelningen ges större resurser

för att kunna fullfölja nämnda utredning.

2. i) De inom avdelningens kostsektion pågående undersökningarna för

att klarlägga den näringsfysiologiska situationen inom skolmåltidsverksamheten

och annan kollektivutspisning har på grund av de stegrade kraven

måst bli mycket omfattande. Ytterligare assistenthjälp är nödvändig.

2. j) Utbytet av institutionsbiträden mot laboratoriebiträden syftar till ett

effektivare utnyttjande av de alltmer komplicerade tekniska laboratorieresurserna.

3. a) Sektionen har varit uppenbart underbemannad under senare år, särskilt

i fråga om högre utbildad personal. Inrättande av en tjänst som förste

byråsekreterare är därför nödvändigt. Utbrytningen av yrkeshvgieniska avdelningen

ur institutet medför inte en sådan arbetsminskning för den administrativa

personalen, att en förstärkning kan uppskjutas. Det administrativa

arbetet i samband med projektering av institutets planerade nybyggnad

i Västra skogen torde f. ö. medföra att administrationens arbetsbörda

ytterligare ökas.

3. b) Tjänsteinnehavaren avses för beredning av upphandlings- och andra

inköpsärenden samt av utrustnings- och inredningsärenden, tillsyn över förråds-

och expeditionsvaktpersonal, handhavande av inventarieredovisning,

arkivvård m. m.

3. c) Institutets kraftigt ökade personalomsättning i förening med ett i

flera hänseenden alltmer komplicerat kameralt arbete kräver, att personalen

vid kassakontoret förstärks med en kraft, som även bör kunna vikariera

för kontorsskrivaren (kassören).

4. Intervjuundersökningar av utvalda populationer är av särskild vikt

vid studiet av de omgivningshygieniska faktorernas betydelse. Institutet bör

självt kunna organisera intervjuundersökningar. Styrelsen föreslår, att institutet

tilldelas ett förslagsanslag av 50 000 kr. för intervjuundersökningar

samt att anslaget må överskridas endast i den mån överskridandet avser

undersökning i ärende, för vilket ersättning erläggs av uppdragsgivare.

5. Arvodet per timme för demonstrationer och praktiska övningar utgår

numera med 60 kr. mot tidigare 40 kr. För distriktssköterskeskolan innebär

detta ett med 2 100 kr. och för hälsovårdsinspektörskursen ett med 4 000 kr.

ökat anslagsbehov. I samband med pågående åtgärder för att förbättra utbildningen

bör antalet skrivningar i hälsovårdsinspektörskursen ökas med

två, vilket föranleder en kostnadsökning med 750 kr. Totalt erfordras sålunda

i runt tal 7 000 kr.

6. Nuvarande anslag till ersättning för hospitering av elever vid hälso3

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 62

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966

vårdsinspektörskurs medger vid ett maximalt antal elever i kursen inte att

mer än högst 120 kr. per elev utbetalas till handledarna vid den praktiska

utbildningen. En höjning av hospiteringsersättningen är ofrånkomlig för att

institutet fortsättningsvis skall kunna få erfarna hälsovårdstjänstemän att

åta sig handledning. Hospiteringsersättningen föreslås höjd till 500 kr. per

elev, vilket för 25 elever medför en kostnadsökning med 9 500 kr.

Ersättningen till handledare av elever vid distriktssköterskeskolan under

elevernas praktiska tjänstgöring ute i distrikten har sedan budgetåret 1951/52

utgått oförändrat med 15 kr. per elev och vecka. Ersättningen föreslås

höjd till 25 kr. per elev och vecka. Då antalet elever maximalt utgör 105 och

praktiktiden 10 veckor, belöper sig kostnadsökningen till 10 500 kr.

7. Styrelsen upptar i likhet med föregående år under särskild rubrik ett

yrkande om 100 000 kr. för särskild uppdragsverksamhet inom allmänhygieniska

avdelningen. Detta belopp är i innevarande års stat inrymt i delposten

Avlöningar till experter och tillfälliga biträden. Vid bifall till nämnda yrkande

bör därför delposten minskas med 100 000 kr. Delposten har i övrigt

varit oförändrad sedan budgetåret 1958/59, medan löneutvecklingen under

tiden därefter inneburit en allmän lönehöjning, motsvarande ca 40 %>• För

att värdet av delposten skall återställas, måste den därför ökas med ett

belopp av 51 000 kr. Vad här anförts innebär att delposten kan minskas med

49 000 kr.

II. Till allmänhygieniska avdelningen har under senare år inkommit ett antal

ärenden, vilka kännetecknats av att de varit av stor samhällsekonomisk

och hygienisk betydelse, att de fordrat omfattande omgivningshygieniska

undersökningar och att uppdragsgivarna starkt uttryckt önskemål om ärendenas

slutförande inom en mycket kort tidsperiod, i regel en eller annan

månad. I många fall har de omgivningshygieniska frågornas lösning utgjort

en förutsättning för samhälleliga beslut, som inte kunnat uppskjutas. Kostnaderna

för sådana utredningar, som hittills bestritts från den under institutets

avlöningsstat upptagna delposten till experter och tillfälliga biträden,

kan inte rymmas inom tillgängliga anslag. En friare finansieringsmetod,

grundad på full kostnadstäckning, torde böra införas beträffande berörda

undersökningar inom allmänhygieniska avdelningen genom att ett särskilt

anslag anvisas för ändamålet. Inflytande ersättningar bör tillgodoföras

den på riksstatens inkomstsida upptagna inkomsttiteln Inkomster vid

statens institut för folkhälsan.

Kungl. Maj :t medgav den 26 februari 1965 att under budgetåret 1966/67

fick vid institutet anordnas en extra kurs för utbildning av hälsovårdsinspektörer.

Kursen skall ha samma omfattning och innehåll som ordinarie

kurs. Anordnandet av kursen fordrar dels att undervisningssektionen förstärks

med en assistent, dels att lokaler ställs till förfogande. I samband

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ii 5

Kungl. Maj. ts proposition nr ti2 år 1966

med lokaldispositionen uppkommer vissa expenskostnader, såsom städnings-,

telefon- och transportkostnader. Kostnaderna för kursen beräknas sålunda:

Avlöning av 1 assistent i Ag 21 .............................................. 34 000

Arvoden till speciallärare................................................... 42 000

Ersättning för liospitering av elever i kursen................................... 12 500

Kostnader för inspektionsresor under praktikanttjänstgöring samt för resor i samband

med studiebesök................................................... 2 500

Diverse utgifter för expenser, undervisningsmateriel och förbrukningsmateriel...... 5 000

9G 000

Departementschefen

I det föregående har jag lagt fram förslag om inrättande av ett arbetsmedicinskt

institut den 1 juli 1966. Förslaget innebär bl. a. att de arbetsuppgifter,

som f. n. ankommer på folkhälsoinstitutets yrkeshygieniska avdelning,

nämnda dag skall överläs av det föreslagna arbetsmedicinska institutet.

Vid bifall till detta förslag bör följande tjänster på folkhälsoinstitutets

personalförteckning som varit placerade vid yrkeshygieniska avdelningen

dras in, nämligen en tjänst som laborator i Bo 1, två tjänster som

laborator i Be 1, en tjänst som förste kemist i Ae 25, två tjänster som förste

forskningsingenjör i Ae 25 samt tre tjänster som laboratorieläkare i högst

Ae 23. Vidare bör en tjänst som professor i Bo 3 och en tjänst som laborator

i Bo 1 överflyttas till arbetsmedicinska institutet och där — enligt vad jag

anfört under föregående avsnitt — föras på övergångsstat. Fr. o. m. budgetåret

1966/67 bör medel under förevarande anslag således inte beräknas

för angivna tjänster liksom ej heller för övriga tjänster i lägre lönegrader

som nu är placerade vid yrkeshygieniska avdelningen. Medelsbehovet

under förevarande anslag kommer härigenom att minska med 1 483 000

kr.

Jag övergår till att behandla de förslag som lagts fram av styrelsen för

folkhälsoinstitutet.

De vidgade samhällsinsatserna inom hälsovården medför ökande krav

på utbildning av läkare och tjänstemän inom detta område. Uppgiften att

handha denna utbildning åvilar i huvudsak folkhälsoinstitutet. En stor del

av ansvaret för undervisningsverksamheten faller på innehavaren av en på

övergångsstat uppförd tjänst som laborator och överlärare i Ao 26. Denne

tjänsteman träder i pension den 1 oktober 1966. Det synes mig nödvändigt

att bortfallet av ifrågavarande tjänst kompenseras. Jag föreslår därför att

en ny tjänst som laborator, placerad i Be 1, för angivna arbetsuppgifter inrättas

vid sagda tidpunkt. Av innehavaren av denna tjänst bör krävas vetenskaplig

kompetens svarande mot vad som krävs för tjänst som laborator

vid universitet.

Arbetsuppgifterna inom det livsmedelskemiska området blir allt viktigare.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

Nya metoder för livsmedelsanalyser måste utarbetas och utprovas. Likaså

måste nya anvisningar för undersökning av livsmedelsprov enligt livsmedelsstadgan

utarbetas. Med hänsyn härtill föreslår jag att medel beräknas

för förstärkning av födoämneshygieniska avdelningen med en tjänst som

assistent.

Biocidernas biverkningar och förekomsten av bekämpningsmedelsrester

i livsmedel kräver ökad uppmärksamhet. I prop. 1966: 1 (bil. Ils. 134) har

chefen för jordbruksdepartementet föreslagit en betydande förstärkning av

medelsanvisningen för undersökningar m. m. inom biocidområdet. Jag finner

det angeläget att även folkhälsoinstitutet ges förbättrade forskningsresurser

inom hithörande områden och föreslår därför att födoämneshygieniska

avdelningen för angivna ändamål förstärks med en assistent och en

laboratorieassistent. Jag beräknar medel under förevarande anslag för

dessa tjänster.

I det föregående har jag berört frågan om visst samarbete i administrativt

hänseende mellan folkhälsoinstitutet och det nya arbetsmedicinska institutet.

Statskontoret har vid sin tidigare nämnda organisationsundersökning

funnit bl. a., att redovisningstekniska uppgifter för de båda instituten med

fördel skulle kunna handhas av folkhälsoinstitutets administration. En förutsättning

härför är emellertid enligt statskontoret, att folkhälsoinstitutets

kansli förstärks med en kontorist. För att möjliggöra detta samarbete beräknar

jag under förevarande anslag medel för en sådan tjänst.

För innevarande budgetår har för särskild uppdragsverksamhet i första

hand inom allmänhygieniska avdelningen beräknats ett belopp av 100 000

kr. under den i institutets avlöningsstat upptagna delposten till avlöningar

till experter och tillfälliga biträden. Jag föreslår att så sker även under nästa

budgetår samt att ytterligare 20 000 kr. beräknas för anlitande av tillfällig

personal. Med hänsyn till att yrkeshygieniska avdelningen föreslås bli överförd

till arbetsmedicinska institutet och 40 000 kr. avsetts för verksamhet

inom denna avdelning, kan delposten emellertid minskas med 20 000 kr.

Genom beslut den 26 februari 1965 medgav Kungl. Maj :t, med hänsyn

till föreliggande behov av hälsovårdsinspektörer, att en extra kurs för utbildning

av dylika befattningshavare fick anordnas vid institutet under

budgetåret 1966/67. Jag beräknar under förevarande anslag medel för sådana

kurskostnader, som är att hänföra till avlöningar.

Vad jag nu förordat medför en anslagsminskning av 1 280 000 kr. Anslaget

bör emellertid räknas upp med 33 000 kr. för löneomräkning och alltså

uppföras med 4 895 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens institut för folkhälsan enligt vad jag förordat

i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens institut

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1966 37

för folkhälsan att tillämpas tills vidare fr. o. in. hudgetåret

196(5/67:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

452 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 38 000

3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga

biträden, förslagsvis............... 529 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 3 876 000

Summa kr. 4 895 000;

c) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för budgetåret

1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 895 000 kr.

Statens institut för folkhälsan: Omkostnader

Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag

av 1 512 000 kr.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan föreslår, att anslaget uppförs

med 2 246 000 kr., vilket innebär en ökning med 734 000 kr.

Anvisat

Föreslagen ändr. 1966/67

1. Sjukvård m. m...................................

1965/66

14 000

+

Mynd.

4 000

+

Dep.ch.

4 000

2. Reseersättningar

b) Internordiska resor............................

5 000

+

1 000

—

c) Övriga resor..................................

58 000

+

56 000

—

3. Expenser: Övriga expenser........................

185 000

+

97 000

+

94 000

4. Publikationstryck................................

7 000

+

13 000

+

5 000

5. Kostnader vid anlitande av datamaskin för vissa kost-

statundersökningar..............................

60 000

+

15 000

—

6. Kostnader för vissa analyser av bekämpningsmedels-

rester i livsmedel.................................

—

+ 150 000

+

75 000

7. Kursbidrag till elever vid distriktssköterskeskolan ....

50 000

—

+ 250 000

8. Övriga utgifter

a) Inköp och underhåll av inventarier..............

390 000

+ 240 000

—

b) Inköp och underhåll av djur....................

90 000

-1-

30 000

—

10 000

c) Inköp av förbrukningsartiklar...................

450 000

+

80 000

—

70 000

d) Inköp av undervisningsmateriel.................

8 000

+

2 000

+

3 000

e) Inköp av böcker...............................

30 000

+

34 000

—

f) Diverse utgifter...............................

15 000

+

8 000

+

1 000

g) Representation................................

—

+

3 000

—

h) Fritidsverksamhet.............................

—

+

1 000

—

+

734 000

-j-

352 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1966

Departementschefen

Vid beräkningen av förevarande förslagsanslag har jag tagit hänsyn till

att yrkeshygieniska avdelningen föreslås ingå i arbetsmedicinska institutet

fr. o. m. nästa budgetår.

Vid anmälan av folkhälsoinstitutets avlöningsanslag har jag förordat en

viss förstärkning av personalresurserna vid födoämneshygieniska avdelningen

för att ge institutet förbättrade resurser för undersökningar inom

biocidområdet. För kostnader för vissa analyser av bekämpningsmedelsrester

i livsmedel upptar jag under förevarande anslag 75 000 kr. Vidare har

jag beräknat medel för de omkostnader som uppstår för den i det föregående

nämnda extra kursen för utbildning av hälsovårdsinspektörer.

Kursbidraget till elever vid distriktssköterskeskolan bör under nästa budgetår

utgå enligt oförändrade grunder. Med hänsyn till belastningen under

budgetåret 1964/65 beräknar jag ett belopp av 300 000 kr. för ändamålet.

Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen

upptar jag anslaget med 1 864 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för

hudgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 864 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. P. Wieselgren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 62 år 1666

Innehållsförteckning

Sid.

I. Arbetsmedicinska institutet .......................................... 2

Inledning .......................................................... •>

Nuvarande organisation.............................................. 3

Utredningens förslag ................................................ 4

Behov............................................................ 4

Ett institut för arbetshygien och arbetsfysiologi...................... 7

Ledning m. m..................................................... g

Institutets förläggning och igångsättande............................ 9

Yttranden .......................................................... 10

Arbetsmedicinska nämndens förslag .................................. 14

Departementschefen ................................................ 21

II. Statens institut för folkhälsan. Anslagsberäkningar för budgetåret 1966/67 30

Statens institut för folkhälsan: Avlöningar ............................ 30

Departementschefen .............................................. 35

Statens institut för folkhälsan: Omkostnader .......................... 37

Departementschefen .............................................. 38

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. ABU 1966:49 Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot psykiska störningstillstånd. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1966:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. a1 i texten
  3. SU 1966:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av ett arbetsmedicinskt institut m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  4. ABU 1966:48 Utlåtande i anledning av väckta motioner om ett miljöpolitiskt handlingsprogram. s. 8 i texten