Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
1971 · 49 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 40 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:116, Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
Dokumentets text
Kungl. Majrts proposition nr 116 år 1971 Prop. 1971:116
Nr 116
Kungl.
Maj:ts proposition angående reglering av prisema på jordbruksprodukter, m. m.;
given Stockholms slott den 30 april 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprotokollel
över jordbruksärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlålande
lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
INGEMUND
BENGTSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
anslutning till förslag som statens jordbruksnämnd avgelt efler överläggningar
med jordbrukels förhandUngsdelegation och konsumentdelegationen föreslås
höjningar av gränsskyddel för jordbruksprodukter vilka tillsammans med ökat ianspråktagande
av införselavgiftsmedel för atl begränsa prishöjningarna för konsumenterna kan
beräknas möjliggöra en inkomstförstärkning för jordbruket med 637 mUj. kr. successivt
under treårsperioden den 1 juli 1971den 30 juni 1974. Ändringarna av gränsskyddel
skall ske den 1 juli vart och elt av åren 19711973 och beräknas motsvara
inkomstförstärkningar med ca 362, 134 resp. 55 milj. kr. Vidare föreslås all Kungl.
Maj:t eller efter bemyndigande statens jordbruksnämnd skall få besluta om
ytterligare justeringar i prissättningen av jordbruksprodukter under
treårsperioden om utvecklingen av den allmänna prisnivån ger anledning därtill.
1
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 116
Prop. 1971:116
1 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning
av och handel med fodermedel m. m.
Härigenom förordnas, atl 7, 13 och 16 §§ förordningen
(1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m. skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Ulan tUlstånd av konlrollmyn- Ulan
tillstånd av kontrollmyn-
digheten niå ej saliUiållas eller för- digheten må ej saluhållas,
för
säljas vara, som avses i 2 §, eller säljas eller till riket införas vara,
fodermedel försatt med annat spe- som avses i 2 §, eller fodermedel
cialämne än vitaminer. försall med annat specialämne
än vitaminer.
Ulan hinder av bestämmelsen i första stycket om införsel
får vara transiteras eller på annat sätt befordras under tullverkets kontroll
eller läggas upp i frihamn eller på tullager.
Vid meddelande av tiUstånd som avses i första styckel må
kontrollmyndigheten föreskriva vUlkor som skola gälla för lillslåndels åtnjutande.
13 §1 TUl böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1.
underlåter alt
lämna uppgift som avses i 5 §,
2.
lämnar oriktig
uppgift i fall som avses i 5 §, om gärningen ej är belagd med straff i brollsbalken,
3. bryter mot föreskrift som 3. bryter mol föreskrift som
meddelats med slöd av 6 eller 8 § meddelats
med slöd av 6 eUer
eUer mot förbudet i 7 § första 8 § eller mol
förbudet i 7 § förs-
slyckel eller villkor som avses i ta
stycket all saluhålla eller för-
7 § andra stycket, sälja vara eller fodermedel eller
mot villkor som avses i 7 § iredje stycket,
4.
underlåter all
göra anmälan enligl 4 § eller atl föra anteckningar eller lämna uppgifter enligl
föreskrift som meddelats med slöd av 10 §,
5.
lämnar oriklig
anmälan i fall som avses i 4 § eller, i fall som avses i 10 §, för orikliga
anteckningar eller lämnar oriktiga uppgifter, om gärningen ej är belagd med
straff i brollsbalken,
6.
bryter mol 9 §
eller vägrar all lämna biträde enligt 11 §.
' Senaste lydelse 1969: 665.
Prop.
1971:116 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om ansvar för den som i strid mot förbudet i 7 § första
stycket eller mol villkor som meddelats enligt 7 § tredje stycket inför vara
eller fodermedel och för försök därtill finnas bestämmelser i lagen (1960:418)
om straff för varusmuggling..
16 §2
Allmänt åtal för brolt mot fö- Allmänt
åtal för brott mot fö
reskrift som meddelats med stöd reskrifl som
meddelats med slöd
av 5 eller 6 § eller 7 § andra av 5
eller 6 § eller, utom i fråga
stycket får väckas endasl efler om införsel,
1 § tredje styckel får
anmälan av kontrollmyndigheten. väckas
endast efter anmälan av
kontrollmyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.
" Senaste lydelse 1969: 665.
Prop.
1971:116
2 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa
bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område
Härigenom förordnas, atl 7 och 10 §§ förordningen (1967:
340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukels område skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §1 Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a,
innehavare av slakteri eller köllbesiktningsbyrå erlägger avgift för
a) kött av häst, nötkreatur, lamsvin
och får, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligl lagen den 20 mars
1959 (nr 99) om köttbesiktning m. m. (slakldjursavgift),
b) mjölk som användes av
mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,
c) mjölk och grädde som användes i
mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,
ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som lUlverkals i
mejeri, margarinosl som ej lUlverkals i mejeri,
d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfetl
men utan annat fett, vilka användes för tiUverkning av grädde, ersätt
ningsmedel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller er
sättningsmedel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens
hushåll,
e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl,
gryn, flingor
eller liknande produkt,
f) majs och maniokrot eller ämne som innehåUer majs
eller maniokrol
saml annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid tillverk
ning av stärkelse eller slärkelseprodukl,
g) potatisstärkelse och annan
stärkelseprodukt av potatis, vilka
tiUverkas för annat ändamål än
förbrukning i eget hushåll, eller
brännvin av potatis,
h) fett, fet olja och fettsyra som erhåUes ur fisk eller
havsdäggdjur eller ur fetlråvara, hänföriig liU tuUlaxenummer 12.01, 12.02 och
21.03 (feltvaruavgifl),
i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkas i samband
med all olja utvinnes ur frön och frukter,
j) produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig lill tuUlaxenummer
19.02 eller 23.04,
k) produkt, hänförlig till tulltaxenr 21.07 D, som tUlverkas
för försäljning, med undantag av sådani vid tillverkning av bakverk använt
slag av beredning som innehåUer minst 10 viktprocent fett.
1 Senaste lydelse 1969: 373.
Prop.
1971:116 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 § Avgift erlägges vid omsättning av
a)
mjölkproducent
för mjölk, grädde och ost som han levererar till annan än mejeri eller
företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter,
b) mejeri för mjölk, grädde, ost,
torrmjölk och kondenserad mjölk, som ej levereras lill annat mejeri,
c)
annan
tillverkare än mejeri för margarinosl,
d) annan företagare som handlar med mjölk eller
mejeriprodukter
än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,
e) potalisproducent för potatis som han levererar lill bränneri
eller stärkelsefabrik.
Den som odlar potatis på en sammanlagd åkerareal av minst
0,5 hektar erlägger avgift för potatisen i förhållande till den odlade
arealen.
Denna lag träder i krafl den 1 juli 1971.
Prop.
1971:116
3 Förslag till
Förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25)
Härigenom förordnas, alt tulltaxenummer 19.03 tulltaxan
(1968: 25) skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer 19 kap. tulltaxan
all ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i
kraft.
19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk-Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a)
näringsmedel av
de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent kakao (nr
18.06);
b) varor av mjöl eUer stärkelse (käx
o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);
c)
farmaceutiska
produkter (30 kap).
2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av
spannmål även mjöl av frukter
eller köksväxter.
19.1
Mallexlrakl...................................................... 15 o/n
19.2
Näringsmedel
(för barn, för dietiskt bruk eller för mallagningsändamål), beredda av mjöl,
stärkelse eller mallexlrakl, även med tillsats av kakao till mindre än 50
viktprocent:
A............................................................... produkter
av sojamjöl eller liU nr 11.05 hänför
ligt mjöl av potatis ................................... ......... fri
B. andra slag:
1.
produkter för
beredning av bakverk . . 100 kg 80:
2.
andra .................................................. 20 o/o
19.03 Makaroner,
spagetti och liknande produkter 100 kg 85:
19.4
Gryn och
flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse fri
19.5
Majsflingor, s.
k. rostat ris och liknande varor, framställda genom svallning eller röstning
av spannmål
eller produkter av spannmål ....................... 10 o/o
19.6
Natlvardsbröd,
oblatkapslar för farmaceuliskt bruk, sigilloblaler och liknande varor av mjöl
eller stärkelse ............................................................. fri
19.7
Matbröd,
skeppsskorpor och andra enklare bakverk ulan tillsals av socker, honung, ägg,
fett, ost eller frukt:
A. flalbröd ..................................................... 12 o/o
B. andra slag ................................................ 20 o/o
19.08 Bakverk, ej hänförliga liU nr 19.07, även
innehållan
de kakao (oavsett mängden):
A. biscuits och wafers ................................. ........... 6 o/o
B. andra slag ................................................ ......... 20 o/o
Denna förordning träder i krafl den 1 juli 1971.
> TuUlaxan omtryckt 1970: 629. Senaste lydelse
1970:629.
Prop. 1971:116
Utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 30 april 1971.
Närvarande:
slalsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen
för jordbruksdepartemenlel, statsrådet Bengtsson, anmäler efler gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. och anför.
Inledning
1967
års riksdag (prop. 1967: 95, JoU 1967: 25, rskr 1967: 280) fastställde riktiinjerna
för jordbrukspolitiken och beslutade om prisregleringen på jordbrukels
produkter för liden den 1 september 1967den 30 juni 1969. 1969 års riksdag (prop.
1969: 107, JoU 1969: 24, rskr 1969: 204) beslutade om prisregleringen på vissa
jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1969den 30 juni 1971 och om
regleringen av sockernäringen för liden den 1 juli 1969den 30 juni 1974.
Statens
jordbruksnämnd fick den 2 oktober 1970 i uppdrag all med utgångspunkt från de
av riksdagen fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken efler
överläggningar med jordbrukels förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation lägga fram förslag rörande den närmare utformningen av
prisregleringen för jordbruksprodukter med undantag för socker och sockerbetor
för tiden efler den 30 juni 1971. Genom beslut den 17 december 1970 har Kungl. Maj:l
vidare till jordbruksnämnden överlämnat del av 1969 års mjölkpriskommitté
avgivna betänkandet (Jo 1970:4) "Mjölk: produktion, konsumtion,
prissättning m. m.".
I
skrivelse den 27 april 1971 angående prisreglerande ålgärder på jordbrukels
område efter den 30 juni 1971 har jordbruksnämnden lagt fram förslag i
anledning av förut nämnda uppdrag. Nämnden har vidare lämnat uppgifter om
fördelning m. m. av avgiftsmedel på reglerings-området. Nämnden har slutligen
hemställt all Kungl. Maj:t vidtar de ytterligare ålgärder som behövs för all
jordbruket skall kunna tUlföras medel för atl läcka de förlusler, som har uppstått
för jordbruket lill följd av prisstoppet. Nämnden har innan förslagen lagts
fram haft överläggningar med de båda delegationerna och nått samförstånd med
jordbrukels förhandlingsdelegation.
Prop. 1971:116 8
I prop.
1971: 1 (bil. 11 s. 33) har Kungl. Maj:l föreslagil riksdagen all, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, lill Prisreglerande ålgärder på jordbrukels
område för budgetåret 1971/72 beräkna ell förslagsanslag av 103 milj. kr.
Statens
jordbruksnämnds framställning
Utgångspunkter
I prop.
1967: 95 (s. 73) angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. uttalades, atl
del av olika skäl inle är lämpligl att ange fasta normer för prissättningen på
jordbrukels produkter för någon längre period. Prisregleringarna har därefter
omfattat tvåårsperioder, av vUka den nuvarande utlöper den 30 juni 1971. Den
nuvarande sockerregleringen gäller emellertid lill den 30 juni 1974.
Vid
jordbruksnämndens överläggningar med delegationerna har tyngdpunkten i de prisförbällringar
som har begärts från jordbrukels sida legat på mjölkområdel. Man har pekat på
den snabba minskningen av mjölkproduktionen under senare lid men också på
vissa faktorer som ger anledning atl räkna med en forlsall minskning. Man har
gjort gäUande all en forlsall minskning av mjölkproduktionen kan leda lill en
försörjningssituation, som inte är godtagbar ur beredskapssynpunkl.
Rationell
mjölkproduktion förutsätter ofta investeringar, för vilka planeringen och förberedelserna
kan la lång lid i anspråk. För alt sådana investeringar skall kunna göras,
måste därför prisregleringen kunna överblickas för en inte alllför kort
lidsperiod. Med hänsyn främst lill förhållandena inom mjölkproduktionen
föreslår nämnden därför alt prisregleringen denna gång skaU omfatta
treårsperioden den 1 juli 1971 den 30 juni 1974. Genom della vinner
producenterna en viss trygghet i planeringen och nödvändiga höjningar av
konsumentpriserna kan delas upp på flera år. En treårsperiod kommer dessutom
alt sammanfalla med återstoden av nuvarande sockerregleringsperiod. I särskilt
yttrande anser en ledamot av nämnden alt regleringsperioden bör begränsas till
två år och all en omprövning av jordbruksstödets omfattning och finansiering
bör göras under denna period.
Planerna på en anslutning
i någon form till EEC hindrar inle all regleringen omfattar en treårsperiod.
Givelvis måste beslutet om en treårsperiod innefatta olika förbehåll, bl. a.
möjlighet lill omprövning av regleringen om inlegralionssträvanden och andra
handelspolitiska förhållanden ger anledning därlUl. Sådana förbehåll utgör
emellertid inle någon nyhet i samband med prisregleringen på jordbruksområdet.
Jordbruksnämnden
erinrar om all i prop. 1967: 95 (s. 73) uttalades
Prop. 1971:116 9
all prissättningen på jordbrukets produkter bör tjäna
flera olika och till viss del mol varandra stridande syften och all den samlade
avvägningen av prissättningen därför måste ske med beaktande av alla de
faktorer som är relevanta i sammanhanget. De grundläggande faktorer som måste
beaktas är prissättningens inverkan på jordbrukarnas inkomster och
konsumenternas utgifter, på produktionsutvecklingen och därmed försörjningsberedskapen,
på rationaliseringssträvandena inom jordbruket saml på strävandena all
avveckla handelshindren och utveckla del ekonomiska samarbetet mellan länderna.
För alt få underlag för sina bedömningar har
jordbruksnämnden därför utfört elt anlal utredningar, som redovisas i
särskilda bilagor. I fråga om jordbrukels inkomslförhållanden hänvisar nämnden
lill material sammanställt av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens inkomstgrupp.
På
grundval av material från lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning
har inkomstgruppen låtit beräkna lönsamheten vid gårdar med 25 resp. 40 ha åker
i del s. k. slätlbygdsområdet. Enligt prognoser avseende normerade förhållanden
för åren 1969 och 1970 har lönsamheten uttryckt som förräntning i procent
av allt i jordbruket investerat kapital i allmänhet legat vid eller något
under O o/q, när lantarbetarlön
tillgodoräknas jordbrukarna för deras och familjemedlemmarnas arbetsinsatser. Enligl
samma material har jordbrukarfamiljens arbets- och kapitalinkomst under åren
1969 och 1970 stigit i nästan samma takt som industriarbelarfamiljens, men jordbrukarinkomsten
har legal på en lägre nivå.
Inkomstgruppen
har vidare låtit företa undersökningar av lönsamheten och slrukturförhållandena
inom mjölkproduktionen. Undersökningarna visar att gårdar med en stark
inriktning på mjölk- och köttproduktion har en genomsnittligt låg lönsamhet och
att lönsamheten är sämre vid gårdar inriktade på mjölkproduktion än på
växtodling. Struklurlägel inom mjölkproduktionen åren 1968 och 1969 utmärktes
av atl mellan 40 och 50 o/o av antalet kor återfanns i besättningar på mindre
än 10 kor och att omkring hälften av kobeståndel innehades av brukare som var
50 år eller äldre.
Lantbruksekonomiska
samarbetsnämndens indexgrupp har låtit beräkna de reviderade eller nya prisindexserier,
som har föreslagits av jordbruksslalistikkommittén. Prisutvecklingen på
jordbrukets område och den allmänna prisutvecklingen inom landet har studerats.
Jordbruksnämnden
och delegationerna har haft tillgång till uppgifter om produktionsutveckling
och ralionaliseringsförhållanden sammanställda inom lantbruksstyrelsen.
Utredningarna
om vår försörjningsberedskap på livsmedelsområdet i lantbruksekonomiska samarbetsnämndens
regi är inte avslutade och har därför inte kunnat läggas lill grund för
nämndens överväganden. Nämn-
Prop. 1971:116 10
den
har emellerlid tagit hänsyn tUl de perspektiv i fråga om mjölkproduktionens
utveckling, som har presenterats av 1969 års mjölkpriskommitté, och till det
material, som har lagts fram i belänkandet (SOU 1970: 72) Jordbruket i norra
Sverige.
Enligt 1967 års
riksdagsbeslut bör vid den svenska prissättningen på jordbruksprodukter hänsyn
las till prissättningen inom EEC. En jämförelse mellan priserna på
jordbruksprodukter i EEC och i Sverige har förelagils i oktober år 1970. Den
visar atl den svenska prisnivån år 1969/70 låg 7 o/o och år 1970/71 10 o/o
över de riktmärken för prisbUdningen som gäller inom EEC. För vegetabilier är EEC:s
priser i allmänhet högre än de svenska, medan motsatsen gäller för animalier
och då i synnerhet mjölk. En prisjämförelse baserad på faktiska marknadspriser
tyder emellertid på atl den svenska prisnivån i allmänhet låg närmare EEC:s än
vad de nämnda procenttalen anger. För regleringsåret 1971/72 har vissa
prishöjningar nyligen beslutats inom EEC. De har ännu inte publicerats men de
är enligt pressuppgifter mer om-fallande än EEC-kommissionens tidigare framlagda
förslag.
De förslag i fråga om
prisregleringen på jordbruksprodukter som jordbruksnämnden har lagt fram har
utformats mol bakgrund av de i det föregående angivna förhållandena.
Prisregleringens
utformning
Jordbruksnämnden
föreslår att nuvarande principer med mittpriser och prisgränser samt inom
prisgränserna fasta införselavgifler för vissa viktiga varor skall gälla även i
fortsättningen. De normalinförselavgif-ter resp. principer för beräkning av
rörliga avgifter, som nu gäller, föreslås bli överförda till den nya
regleringsperioden, i den mån inle annat på särskilda punkter framgår av del
följande. Delsamma gäller utgående kompensalionsavgifter och s. k. interna
avgifter. Om priset på en vara sjunker under nedre prisgränsen lill följd av
fallande världsmarknadspriser, skall del svenska priset liksom hittills
stödjas genom tillfällig höjning av införselavgift och i undanlagsfall genom
kvantitativ importreglering. Har undre prisgränsen passerats lill följd av
onormal produktionsutveckling inom landet och import av betydelse inle förekommer,
bör viss ålerhållsamhel emellerlid kunna iakttas med dessa åtgärder. Då den
övre prisgränsen passeras, skall liksom nu införselavgiften minskas, exportavgift
kunna påläggas och i undanlagsfall kvantitativ exporlreglering införas.
Nämnden föreslår all dessa
regler kompletteras med en särskild föreskrift på köllområdet när priset
ligger myckel nära prisgränserna. Förslagel redovisas närmare under avsnittet
om kött och fläsk.
En
justering av de föreslagna millpriserna, prisgränserna och införsel-
Prop.
1971:116 11
avgifterna
föreslås ske den 1 januari och den 1 juli 1972 och 1973 saml den 1 januari
1974. Till grund för justeringarna skaU i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som gällt under nu löpande prisregleringsperiod i princip läggas
utvecklingen av den allmänna prisnivån, mätt med slatisliska centralbyråns
konsumentprisindex. Delta index bör därvid vara rensal från inverkan av
indirekta skaller, av bostadskostnader (exkl. bränsle och lyse) samt av sådana
prisändringar i livsmedelsposlen som registreras i jordbruksnämndens
prisregleringsindex. De justeringar som skall göras beräknas på grundval av
utvecklingen av den allmänna prisnivån under närmast föregående halvårsperiod
den 15 aprilden 15 oktober resp. den 15 oktoberden 15 april. Indexulfallet
appliceras på jordbrukels totala intäkter (exkl. sockerbetor) beräknade med
utgångspunkt från den rådande millprisnivån. Förutom lill utvecklingen av
konsumentprisindex skall vid justeringen hänsyn kunna las lill sådana av
särskilda omständigheter föranledda väsentliga förskjutningar i den allmänna
utvecklingen av världsmarknadspriserna som påverkar de svenska
jordbrukspriserna och som bedöms beslå under längre tid.
De
totalbelopp, som skall tillföras jordbruket i samband med justeringarna, bör
fördelas mellan de olika varuslagen (exkl. sockerbetor) bl. a. med hänsyn lill
önskemål om produktionens utveckling och inriktning, ralionaliseringsulvecklingen
i jordbruket samt prisutvecklingen inom EEC. Fördelningen på olika varuslag
skall så långt möjligt ske på sådani sätt all jordbruket bedöms erhålla avsedd inkomslförbäll-ring.
Huvudparten av de totalbelopp, som skall tillföras jordbruket i samband med
justeringarna, bör läggas på mjölk och kött, om produktions- och lönsamhelsförhåUandena
föranleder della och marknadsförhållandena tUlåter detta.
Förslag
till fördelning av de totalbelopp, som skaU tUlföras jordbruket, och lill
justeringar av prisnivån bör läggas fram av jordbruksnämnden efler
överläggningar med jordbrukels förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen
för atl prövas av Kungl. Maj:t.
I nu gällande
jordbruksreglering ingår en utfästelse om prövning av eventuell gottgörelse lill
jordbruket lill följd av inverkan av vårt medlemskap i EFTA. Sådan gottgörelse
har inle utgått sedan regleringsåret 1966/67. I fråga om de överenskommelser
inom ramen för EFTA, som framöver kan träffas med verkan för de tre regleringsåren
1971/72, 1972/73 och 1973/74, kan inle nu bedömas om de på väsentligt sätt
kommer all påverka den avsedda prissättningen på jordbrukels produkter.
Nämnden anser därför, alt den nuvarande utfästelsen om prövning av gottgörelse lill
följd av inverkan av EFTA-överenskommelser bör kvarstå. Utfästelsen bör även
gälla åtgärder under regleringsperioden inom ramen för ell eventuellt närmare
nordiskt ekonomiskt samarbete.
Om
i övrigl väsentligt ändrade förutsättningar för utrikeshandeln,
opaginerad Kontrollera mot PDF
häri inberäknat mera betydande växelkursändringar, skulle
inträffa under regleringsperioden, bör del ankomma på jordbruksnämnden att efter
överläggningar med de båda delegationerna lägga fram förslag till de ålgärder
som kan anses påkallade för all syftet med det nu framlagda förslagel skall
uppfyllas.
De
förslag till pris- och avgiftshöjningar, för vilka redogörs mer detaljerat
under de olika produklavsnillen, väntas successivt under treårsperioden
medföra en inkomstförstärkning för jordbruket på ca 637 milj. kr. enligt
följande fördelning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Höjning från närmast föregående regleringsår
1971/72
1972/73
1973/74
Öre/kg
Milj.
kr.
Öre/kg
Milj.
kr.
Öre/kg
Spannmål
prishöjning
2
17,50
1
8,75
höjd förmalningsavgift
1,50
8,25
Fettvaruregleringen
30
12,60
10
4,20
Mjölk
(producentpris)
10
234,90
3
104,20
2
Kött
30
51,60
Fläsk
10
24,50
5
12,25
Ägg
10
10,00
5
5,00
Fjäderfä
(teknisk justering)
2,40
Summa
361,75
134,40
Ökat
rambelopp m. m.:
Vegetabilieområdet
13,00'
Animalieområdet
71,40
(varav mjölk 71,00)
Upplysningsverksamhet i
m.m.
1,50
Totalt
447,65
134,40
De 15 mUj. kr. till matpotatisregleringen, som endast
utgår är 1971/72, per år under perioden.
Total höjning under perioden
Milj. kr. Öre/kg Milj. kr.
3
26,25
1,50
8,25
40
16,80
55,10
15
394,20
30
51,60
15
36,75
15
15,00 2,40
55,10
551,25
13,00>
71,40
1,50
55,10
637,15
har
räknats som 5
milj.
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksnämnden
beräknar inverkan av de föreslagna prishöjningarna på millprisnivå, på
jordbrukarfamiljens arbets- och kapitalinkomster och på statistiska
centralbyråns konsumentprisindex till följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Höjning i
% 1971/72 1972/73
1973/74 Totalt under perioden
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mittprisnivå 5,3' 1,8
Jordbrukarfamiljens
inkomster ca 9 ca 6
Konsumentprisindex' 0,5 0,2
0,7 ca 2 0,1
8,0
ca 18
0,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Endast prishöjningar.
2 Medeltal för typgårdar, storleksgrupp 25 ha och 40 ha,
vid en förutsatt kostnadsökning från år 1970/71 till år 1971/72 pä 4 %.
ä Inkl. moms. och vid oförändrade öresmarginaler i
handeln.
Jordbrukarfamiljens arbets- och kapitalinkomster vid
gårdar med 2050 ha åker i slätlbygdsområdet beräknas således stiga med ca 18 »/o
under regleringsperioden. Härtill kommer alt jordbruket kommer att
i'rop. 1971:116 13
kompenseras för ändringar av den allmänna prisnivån genom
halvårsvisa utlösningar av det s. k. inflalionsskyddel. Jordbruket får
dessutom tillgodoräkna sig vinsterna av den fortgående rationaliseringen inom
näringen.
Räknai i kronor per person beräknas prisförslagen medföra
ökade livsmedelsutgifter med totalt ca 82 kr., varav 54 kr. år 1971/72. Huvuddelen
av ökningen kommer på mjölk, 27 kr. år 1971/72.
I samband med atl jordbrukels förhandlingsdelegation
förklarade sig biträda jordbruksnämndens förslag gjorde delegationen följande
uttalande:
"Förhandlingsdelegationen erinrar om alt enligt av
lantbruksekonomiska samarbetsnämndens inkomstgrupp utförda beräkningar
avseende slätlbygdsgårdar med 2050 ha åker den ekonomiska situationen inom
näringen under senare år successivt försämrats. Nu föreslagna prisförbällringar
är enligt förhandlingsdelegationens uppfattning icke tillräckliga men elt steg
på vägen för alt bereda del rationella jordbruket den lönsamhet som är
nödvändig."
Enligl protokoll vid sammanträde den 20 april 1971 har
konsumentdelegationen beslutat göra följande uttalande:
"Konsumentdelegationen har inle kunnat biträda
jordbruksnämndens förslag om jordbruksregleringen efter den 30 juni 1971.
Konsumentdelegationen har för sin del varit beredd att acceptera en flerårsupp-görelse,
innefattande en betydande förbättring av mjölkpriset. Den nivå, på vilken förslagel
nu ligger, innebär dock en inkomstförstärkning för jordbrukarnas vidkommande
av sådan storlek, atl den kan befaras få allvarliga följdverkningar för samhäUsekonomin.
Förslagel beräknas direkt medföra en ökning av jordbrukarfamiljens inkomst på
inemot 20 procent för treårsperioden. HärlUl kommer emeUertid alt
inflationsregeln ger jordbrukarna, förutom täckning för ökade driftskostnader,
kompensation för höjda levnadskostnader. Dessutom skall beaktas vinslen av den
fortgående rationaliseringen inom jordbruket, som för 1960-talet beräknats till
omkring 6 procent per år. Vid en allmän prisuppgång av 4 procent om årel kan
den samlade ökningen av jordbrukarnas inkomster under treårsperioden komma alt
bli 4550 procent.
Konsumentdelegationen hade för sin del önskat stanna vid
en nivå för inkomstförstärkningen till jordbruket på totalt omkring 500 milj.
kronor, vartill skulle komma ell inflalionsskydd."
Vid konsumentdelegationens protokoll är fogade särskilda
yttranden av vissa ledamöter.
Spannmål, fodermedel m. m.
Nämnden föreslår atl priserna på spannmål höjs med 2 kr.
per dl under regleringsårel 1971/72 och med ytterligare 1 kr. per dl under år
1972/73. De preliminära priserna på spannmål av 1971 års skörd blir därmed för
vete och råg 54 kr. per dl, för korn 51 kr. och för havre 47,50 kr. per dl. För
att i någon mån förslärka regleringsekonomin inför
Prop. 1971:116 14
den
belastning som de föreslagna prishöjningarna medför, föreslår nämnden dessutom
en höjning av förmalningsavgiflen med 1,50 kr. per dt den 1 juH 1971.
För
brödsäd fastställer regleringsföreningen Svensk spannmålshandel årligen s. k.
inlösenpriser. För fodersäd fastställer jordbruksnämnden s. k. slödpriser. Nu
föreslår nämnden alt även priserna på fodersäd skall få karaktär av
inlösenpriser. En sådan omläggning ökar regleringsföreningens möjligheter att
i ell tidigt skede av försörjningsåret genom inlösen förfoga över förekommande
överskott. En tidig export medför oftast lägre exportkoslnader. Inlösensyslemel
för brödsäd är kombinerat med elt prisorlssystem, omfattande fyra kategorier
prisorter. Om man inför ell iiUösensyslem för fodersäd, måste man även införa
prisorter. I likhet med vad som gäller i fråga om brödsäd bör del ankomma på
jordbruksnämnden att besluta i prisorlsfrågan. Som inlösendag förutsätts
liksom för brödsäd den 1 april året efter skördeåret.
Sedan
regleringsårel 1967/68 gäller all de definitiva spannmålspriserna inle får sällas
högre än de preliminära. En sänkning av priset på brödsäd skall motsvaras av en
lika stor höjning av förmalningsavgiflen medan en sänkning av fodersädspriserna
kan föranleda en höjning av slakldjursavgifterna för svin och nötkreatur. De
medel som inflyter till följd av sådana avgiftshöjningar skall tillföras
spannmålsregleringen.
Nämnden
föreslår, alt de definitiva spannmålspriserna även skall kunna sällas högre än
de preliminära om regleringsekonomin t. ex. på grund av lågt skörderesultat
och/eller höga världsmarknadspriser medger detla. I så fall skall motsvarande
sänkning genomföras av förmalningsavgiflen resp. kunna genomföras av de nämnda
slakldjursavgifterna.
Pä
världsmarknaden utbjuds tidvis vete, avsett för utfodringsändamål, till låga
priser. För alt undvika störningar på den svenska marknaden föreslår nämnden
att för vete, avsett för ulfodringsändamål, får tas ul en införselavgifl, som
på samma sätt som övriga fodermedelsavgifler är rörlig enligl nämndens beslut.
Som högsla tillåtna avgift för fodervele föreslår nämnden 40 kr. per dl.
Gränsskyddel
för makaron- och spagellilillverkningen har fortlöpande anpassats tiU den
svenska prisregleringen. Senast år 1967 höjdes tullen för alt undvika all de
svenska tUlverkarnas konkurrensläge försämrades. Med hänsyn till dels senare
vidtagna och nu föreslagna prishöjningar på vete, dels den osäkerhet som råder
om den framlida prisutvecklingen på världsmarknaden föreslår nämnden en höjning
av tullen på makaroner och spagetti med 25 kr. till 85 kr. per dt.
Sveriges
Pälsdjursuppfödares Riksförbund har hemställt om återbäring av den del av
priset på inhemskt foder för minkuppfödning, som motsvarar införselavgiften på vegetabUiska
fodermedel. Ca 90 o/q av produktionen
av minkskinn säljs nämligen på export. Jordbruksnämn-
Prop. 1971:116 15
den
tillstyrker framställningen. Återbäringen som vid nuvarande storlek på införselavgifterna
kan beräknas uppgå lill ca 2 milj. kr. bör bekostas av medel utom ramen för de
belopp som får användas för prisregleringsändamål under resp. regleringsår.
Det bör ankomma på jordbruksnämnden atl meddela närmare föreskrifter angående
återbäringen.
För
alt förhindra import av foderblandningar, som innehåller andra specialämnen än
sådana som är tillåtna i Sverige, föreslår nämnden viss ändring av 7 § i
förordningen (1961: 381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.
Nämnden
föreslår alt stödet lill odlingen av vallväxlfrö utgår oförändrat med 2 milj.
kr. av införselavgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen och med minst
samma belopp inom fördelningsplanen under vart och ell av de tre
regleringsåren.
Sedan
flera år har undersökningar rörande kvaliteten hos resp. års brödsädsskördar
utförts för jordbruksnämndens räkning vid Sveriges utsädesförening i Svalöv.
Kostnaden för dessa undersökningar, ca 70 000 kr. per år, har täckts av medel
från den under anslaget Statens jordbruksnämnd upptagna anslagsposten särskilda
undersökningar. Anslagsposten är för budgetåret 1970/71 upplagen med 90 000
kr. Bl. a. för all erhålla ytterligare underlag för en kvalitelsreglering även
av fodersädspriset föreslår nämnden, att medel från samma anslagspost får
disponeras för en liknande undersökning rörande 1971 års fodersäds-skörd.
Kostnaden för den nya undersökningen anses uppgå lill inemot 100 000 kr. Med
anledning härav hemsläller nämnden alt under anslagsposten särskilda
undersökningar anvisas ytterligare 100 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Nämnden
föreslår atl fetlvaruavgiften som utgår med 113,50 kr. per dt vid prislägen
mellan prisgränserna höjs med 30 kr. per dt den 1 juli 1971 och med ytterligare
10 kr. per dt den 1 juli 1972. Avgiftshöjningarna medför råvarufördyringar för
margarininduslrin med ca 25 öre resp. ca 8 öre per kg margarin. Mitlpriset på
svenskt oljeväxlfrö höjs den 1 juli 1971 i konsekvens härmed tiU 106 kr. per
dt. Vidare höjs den nedre prisgränsen tUl 95 kr. och den övre tUl 117 kr. per
dt.
De
inkomsltillskoll som uppslår för jordbruket genom höjningarna av fetlvaruavgiften
skall i första hand inte påverka priset till odlare av oljeväxler.
Förhandlingsdelegationen
har framhållit, att en övergång till odling av raps med en lägre halt av erukasyra
kan medföra en sänkning av heklaravkaslningen med sådana ekonomiska
konsekvenser för odlarna alt man kan komma att begära särskilda överläggningar
med nämnden.
Prop, 1971:116 16
Potatis och potatisprodukter
1966 års jordbrukspriskommitté framhöll i sill förslag lill
prisreglering på jordbrukels område bl. a. all matpotatisregleringen inle
fungerade tillfredsställande. Under de närmast föregående fem åren hade priset
på matpotalis inom landet mestadels legal under den nedre prisgränsen. Priskommiltén
konstaterade atl del främst var de inhemska marknadsförhållandena som
betingade priset på matpotalis.
Förhållandena på malpolalismarknaden har sin grund i
bristande överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan särskUl under hösten
och förvintern. Även om större delen av varan, uppskattningsvis ca 300 000 ton
per år, försäljs genom den reguljära handeln förekommer alltjämt en inle
obetydlig kringföringshandel av okontrollerad potatis av högst varierande
kvalitet lill mycket skiftande priser. Även i den reguljära handeln förekommer
försäljning av okontrollerad potatis av skiftande kvalitet tUl priser, som
emellanåt ligger i nivå med priserna på den kvalitelsmärkla varan.
För alt komma lill rätta med problemen, måste odlingens omfallning
så långt del är möjligt anpassas lill den beräknade efterfrågan. Vidare måste
rationell lagring och sortering av potatis anordnas så all utbudet anpassas lill
den aktuella efterfrågan.
Nuvarande malpolalisreglering innebär i huvudsak följande.
För mat-potatis finns prisgränser och införselavgifl. Den nedre prisgränsen är
32 kr. per dl och den övre 48 kr. per dt. Införselavgiften är 15 kr. per dl när
priset ligger mellan prisgränserna. Nyskördad potatis är vid import under
tiden den 6 juniden 5 juli belagd med en tull på 20 kr. per dt.
En av jordbruksnämnden tillsatt arbetsgrupp för utredning
av det fortsatta stödet ål malpotatisodlingen m. m. har lagt fram vissa
förslag. Förslagen innebär i korthet följande.
För alt stimulera lill jämnare utbud och säsongmässig
lagring föreslår arbetsgruppen all mittpris och prisgränser i öre per kg höjs
under säsongen på följande sätt.
Prisgränser
Mi
2945
37
3147
39
3349
41
3652
44
Period
6/7 31/10 1/1131/1 1/2 31/3 1/4 - 5/7
Dessa prisgränser motsvarar i genomsnitt de nu gällande. Noteriags-systemel
och insamlingen av de noteringar som ligger lill grund för prisgränsbevakningen
bör ses över av jordbruksnämnden.
För samtliga perioder föreslås en normalinförselavgift av
nuvarande storlek, 15 öre per kg. Den övre gräns inom vilken jordbruksnämnden
får fastställa införselavgift föreslås bli 20 öre per kg.
Utöver den föreslagna justeringen av importskyddel bör
direkta in-
Prop.
1971:116 17
grepp kunna göras på marknaden om obalans har uppstått
mellan utbud och efterfrågan och del faktiska priset tenderar alt väsentligt
avvika från den åsyftade prisnivån. En mera aktiv och koncentrerad marknadsföring
av potatis bör eftersträvas.
De prisstödjande
åtgärderna kan ha olika karaktär beroende på den aktuella marknadsbilden. Slödköp
bör kunna göras. Lagringsstöd bör kunna medges och exportstöd bör kunna
beviljas för atl lyfta av tiUfälliga överskoll.
Del bör ankomma på jordbruksnämnden all efter samråd med
jordbrukels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation besluta
om stödåtgärder skall vidtas. En regleringsförening för hela potatisområdet,
förslagsvis kallad Sveriges polalisinlressenler, bör bildas genom en
omvandling av den nuvarande regleringsföreningen på fabriks-polatisområdel,
Stärkelse- och bränneriintressenter. Jordbruksnämnden återkommer till Kungl. Maj:l
angående sammansättningen av den nya föreningens styrelse.
Regleringsföreningen bör bl. a. medverka lill en ökad konlraktsodling
av potatis. Åtgärder bör vidtas för all höja kvalitén på den marknadsförda
varan. Matpotalis bör vid försäljning lUl förbrukare vara åsätt
kvalitetsmärkning. Prisregleringsmedel bör kunna las i anspråk för all
åstadkomma all en väsentligt större del av malpolalisen kontrolleras och märks
genom försorg av Svensk Matpotatiskontroll (SMAK). Förslagel innebär vidare all
vara, som inte har godkänts vid kontroll för kvalitetsmärkning, skall märkas
med ordet okontrollerad.
För atl
finansiera kostnaderna för de marknadsreglerande åtgärderna föreslår
arbetsgruppen i första hand all en arealavgifl införs. Vidare föreslår
arbetsgruppen atl potalisodlare, som ingår i lantbrukets företagsregister,
skall erlägga arealavgifl om odlingen omfattar minst 0,5 ha. Arbetsgruppen har
förutsatt atl gällande sekretessbestämmelser inle lägger hinder i vägen för all
utnyttja företagsregistret för detta ändamål. Det bör ankomma på
jordbruksnämnden alt fastställa arealavgiflens storlek. Kungl. Maj:l bör
fastställa den övre gräns, inom vilken jordbruksnämnden får la ut arealavgifl.
Denna gräns bör t. v. sättas vid 200 kr. per ha. En sådan arealavgifl beräknas
ge 56 milj. kr. per år. Ell belopp av denna storlek är förmodligen inle
tillräckligt för matpotatisregleringen, som därför årligen bör tillföras 5
milj. kr. av de medel som får disponeras för jordbruksregleringen. Matpotatisregleringen
bör dessutom tUlföras elt engångsbelopp på 15 milj. kr. av medel utanför
fördelningsplanen. Malpolatisodlare bidrar f. n. inle till skördeskadeskyddet
men de åtnjuter ersättning inom dess ram. Den föreslagna arealavgiflen bör
också inkludera skördeskadeavgift. Förslagel innebär att malpolatisodlare med
en potatisareal på minst 0,5 ha kommer all erlägga skördeskadeavgift. Skördeskadeersällning
bör därför inle utgå till odlare med mindre arealer. F. n. är den nedre gränsen
0,1 ha.
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 116
Prop. 1971:116 18
Jordbruksnämnden
anhåUer alt den bemyndigas att genomföra matpotatisregleringen i huvudsaklig
överensstämmelse med de förslag som har lagts fram av arbetsgruppen.
Nämnden
föreslår alt följande förändringar genomförs i fabrikspota-tisregleringen.
Regleringsföreningen
Stärkelse- och bränneriintressenter medges rätt alt inom ramen för
tillgängliga medel även genom andra marknadsreglerande åtgärder än rabattering
av stärkelse tiU derivalindustrin stödja avsättning av stärkelse och produkter
därav i eiUighel med direktiv av jordbruksnämnden. Jordbruksnämnden har f. n. rält
atl la ul tillverkningsavgifler inom fabrikspolatisområdet med högst 10 öre per
kg ren stärkelse resp. 3,9 öre per liter sprit med en etylalkoholhall av 50
volymprocent (inkl. skördeskadeavgifter på 1,1 resp. 0,7 öre). F. n. tas emellerlid
ul endast 6,1 öre per kg ren stärkelse resp. 3,6 öre per liter sprit. Della
motsvarar en genomsnittlig avgift på inemot 300 kr. per ha fabrikspolalisodling
medan den högsla tillåtna lUlverk-ningsavgiflen för stärkelse motsvarar en
avgift på inemot 500 kr. per ha.
För
all åstadkomma likformighet med förslagel på malpolalisom-rådel föreslår
nämnden alt en arealavgift maximerad till 200 kr. per ha införs även för odling
av fabrikspotatis. En sådan arealavgifl ger emellerlid lägre avgiftsintäkter än
f. n. på fabrikspolatisområdet. Därför föreslår nämnden dessutom all en
leveransavgift införs på den potatis som levereras till bränneri eller
stärkelsefabrik. Den övre gränsen för leveransavgiften bör i princip avpassas
så att den täcker det belopp per ha varmed det nuvarande bemyndigandet att ta
upp tUlverk-ningsavgift överstiger den nya arealavgiften. Nämnden hemsläller
därför alt den bemyndigas alt la ut en leveransavgift på högst 1 kr. per dt
potatis med en stärkelsehalt av 17 o/o, vilket motsvarar ca 300 kr. per ha. Den
maximala avgiften per ha kommer därmed alt bli ungefär lika stor som den högsta
tUlåtna tillverkningsavgiflen på stärkelse. Nämnden föreslår atl den nuvarande tillverkningsavgiflen
vid framställning av stärkelse och sprit slopas.
Som
elt led i den pågående rationaliseringen av brännerinäringen har förutsatts att
betalningsansvaret för del lån på ca 2,3 milj. kr. för vilket Gärdsbränneriet,
ekonomisk förening, häftar i skuld hos Lanlbruksnä-ringarnas Primärkredit AB
skall övertas av regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter.
Jordbruksnämnden hemställer atl den bemyndigas alt meddela regleringsföreningen
direktiv i enlighet härmed.
Mjölk
och mejeriprodukter
Med
hänsyn till de förhållanden och bedömningar som har redovisats tidigare
föreslår nämnden all regleringen på mjölk- och mejeriom-
Prop.
1971:116 19
rådet
bör syfta tiU en höjning av producentpriset (avräkningsprisel) på mjölk med 10
öre per kg under regleringsåret 1971/72 och med ytterligare 3 resp. 2 öre per
kg under de två följande regleringsåren. Höjningen av avräkningsprisel under
regleringsåret 1971/72 bör bli möjUg genom ökade marknadsintäkler (främst genom
höjningar av övre prisgränsen för konsumlionsmjölk och av gränsskyddel) och
nytillskott av regleringsmedel.
De
ökade marknadsinläklerna beräknas på följande sätt:
Öre
MUj. k
per kg
Konsumtionsmjölk
(K-mjöUc) utom i nedanstående
områden
12
K-mjöUc
i Södermanland, Örebro läns landsbygd och
161,5
Bohuslän
12,5
K-mjölk
i södra Sverige i övrigt
13,0
Grädde
30
15,9
Ost
30
18,0
MjöUcpulver
40
10,4
Smör
40
18,0
Induslrimjölk
8
2,1
MjöUc
utanför mejeri
9
234,9
Föreningen
för mejeriprodukter tilldelas under innevarande regleringsår av införselavgifler
inom den s. k. fördelningsplanen elt belopp på 87 milj. kr., varav 6 milj. kr.
för mjölkavkastningskonlrollen. För höjningen av avräkningsprisel behövs ell nylUlskoll
av sådana regleringsmedel på 71 mUj. kr. Vidare förutsätter nämnden all
nuvarande belopp av regleringsmedel för subventionering av priset på konsumlionsmjölk,
25 milj. kr., kvarstår. I kalkylen för regleringsåret 1971/72 ingår även del
belopp på preliminärt 20 milj. kr., som utgör ersättning för jordbrukels
förluster på mejeriprodukter till följd av prissloppet för liden januarijuni
år 1971 och som inle beräknas bli utbetalat innevarande regleringsår. Nämnden
räknar med all del fasta prisläge som sedan hösten år 1970 föreligger för ost
och magert mjölkpulver på den inlernalionella marknaden kommer all beslå även
under regleringsåret 1971/72. Del innebär alt de inhemska priserna kan höjas
utan någon ändring av gränsskyddel när del nuvarande prisstoppet upphör all
gälla.
Nämnden
förutsätter all samma belopp av regleringsmedel står till förfogande under
regleringsåren 1972/73 och 1973/74 som under år 1971/72. Nämnden förulsätler
all höjningarna av producentpriset under regleringsåren 1972/73 och 1973/74
möjliggörs genom höjningar av produktpriserna. Likaså förutsätts all
regleringsekonomin genom höjningar av produktpriserna tillförs medel som
motsvarar det belopp på preliminärt 20 mUj. kr. som under regleringsåret
1971/72 utbetalas som ersättning för jordbrukets förluster till följd av
prisstoppet. Förslag om
2t
Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 116
Prop.
1971:116 20
htir
dessa prishöjningar skall fördelas på olika produkter kommer i sinom lid atl
avges lill Kungl. Maj:t av jordbruksnämnden efler överläggningar med de båda
delegationerna. Om del tidigare nämnda fasta prislägel för ost och magert
mjölkpulver inle skulle bestå under regleringsåren 1972/73 och 1973/74
föreslår nämnden all jordbruket skall kompenseras för detla i anslulning lill
de justeringar av gränsskyddet som enligl nämndens förslag bör ske vid halvårsskiftena.
Vid
beräkningarna av producentprisets utveckling under de tre regleringsåren har
jordbruksnämnden utgått från en invägningsvolym av 2 700 milj. kg mjölk.
För konsumlionsmjölk
och skummjölk föreslår nämnden en höjning av inf örselavgif len med 12 öre per Uler.
För grädde, smör, ost och mjölkpulver föreslår nämnden Uka stora höjningar av införselavgiflen
som de föreslagna prishöjningarna. Prisgränser, mitlpriser och införselavgifler
kommer i enlighet härmed atl bli följande från och med den 1 juli 1971 (öre per
kg).
Övre
Miltpris
Nedre
Införsel-
prisgräns
prisgräns
avgift
Smör
961
807
784
450 (308)
Smältost
158
Annan
ost, utom mesost
814
738
662
260
Mjölkpulver,
magert
443
388
333
288
" annat
662
588
514
318
Nämnden
förutsätter all de intäkter som mejerierna beräknas få genom de föreslagna
prishöjningarna på mjölk och ost kan utjämnas genom höjda tillverknings- och
försäljningsavgifter. Jordbruksnämnden bör ha möjlighet att justera
utjämningsavgifterna med hänsyn till såväl ändrat kostnadsläge inom
mejeriindustrin som avvikelser i förhållande lUl det förutsatta prisläget.
Nämnden
förutsätter alt partipriserna på olika slag av mjölk med undantag för
skummjölk, som försäljs till livsmedelsindustrin, stiger med 12 öre per liter
fr. o. m. den 1 juli 1971. Härutöver höjs priset i huvuddelen av Götaland saml
i vissa områden i Svealand med ytterligare 0,5 till 1 öre per liter. För induslrimjölk
höjs priset med 8 öre per liter. För alt möjliggöra dessa prishöjningar sker
motsvarande höjningar av övre prisgränserna för konsumlionsmjölk resp.
skummjölk. I samband härmed bör definitionerna för prisgränserna ändras.
F.
n. finns för varje mejeriområde en övre prisgräns för konsumlionsmjölk som har
standardiserats lill 3 o/o felthall (standardmjölk). Den övre prisgränsen för
skummjölk är lika i hela landet. För övriga slag av mjölk som lätlmjölk och
mjölk som standardiserats lill annan fetlhalt än 3 o/o samt för olika slag av syrade
produkter är prisbildningen helt fri. I praktiken har emellertid priserna
anpassats tUl prisema för de produkter för vilka prisgränser finns fastställda.
Prop. 1971:116 21
Prisgränserna avser oförpackad mjölk. Jordbruksnämnden
fastställer med vilka belopp förpackningstillägg skall ulgå. I juni år 1968
fastställdes tilläggen lill följande belopp (öre per förpackning).
TetraPak TetraBrik PurePak
lliter 9 13 13,5
2 liter 24 24
För förpackningar mindre än 1 liter är prisbUdningen fri.
Fr. o. m. den 1 juli 1969 får mejeriindustrin ta ut elt
särskilt tUlägg för mjölk som transporteras i plålflaskor lill allmänna
inrättningar, näringsställen m. m. I praktiken sker därför inle någon
försäljning från mejeri lill det pris som anges som övre prisgräns.
Sedan år 1958 lar mejerierna ul en leveransavgift vid
försäljning av mjölk och grädde. Avgifterna som utgår med följande belopp per
leverans har godkänts av jordbruksnämnden.
Stockholmsområdet 2, 80 kr.
Göteborgsområdet 2, 65 "
Övriga landet 2,10 "
Svenska mejeriernas riksförening har träffat
överenskommelse med handelns organisationer om atl leveransavgiflssyslemet
skall läggas om. Leveransavgifterna föreslås ulgå med följande belopp.
Stockholmsområdet 3, 40 kr.
Göteborgsområdet 3, 20 "
Övriga landet 2, 55 "
Enligt 1967 års riksdagsbeslut får jordbruksnämnden medge
sådana mindre jämkningar av den övre prisgränsen för konsumtions- och skummjölk
som behövs för att genomföra rationaliseringar, som leder lill lägre
distributionskostnader. Delta har i praktiken tillämpats så atl den övre
prisgränsen för brikförpackad mjölk, efter ansökan i varje särskilt fall, har
fått höjas med 0,8 öre per liter vid distribution i för storbuliker avpassat
material, såsom rullpallar och s. k. wellpapplråg. Överenskommelse har varje
gång träffats med handelns organisationer om att den medgivna höjningen inte
skall leda lill en höjning av detaljhandelspriserna. Eftersom prisbildningen
för mjölk i princip är fri i detaljhandeln får emellertid en sådan
överenskommelse endasl temporär effekt.
Jordbruksnämnden föreslår atl övre prisgränsen för mjölk
från den 1 juli 1971 skall avse förpackad mjölk i l-liters förpackning. Därvid
skall för varje mejeri gälla en övre prisgräns för 3-procenlig mjölk resp.
skummjölk, som motsvarar nuvarande högsla lUlålna pris på förpackad mjölk i l-Uters
förpackning med tillägg för de prishöjningar som skall ske den 1 juli 1971. Om
ett mejeri har olika pris i olika distributionsområden, avser prisgränsen
dessa priser. Om mejeri läggs ned eller distributionsförhållandena ändras,
skall detla inle ulan särskilt godkännande av jordbruksnämnden få föranleda
sådana höjningar av mjölkpriset atl prisgränserna överskrids.
Prop.
1971:116 22
Om mejeri övergår lill annan form av 1-lilers förpackning
skall den gällande övre prisgränsen höjas enligl följande.
Vid övergång
från Tetra Pak lUl Tetra BrUc 4 öre per förpackning
från Tetra Pak tUl Pure Pak eller Tetra Rex 4,5
från Tetra Brik till Pure Pak eller Tetra Rex 0,5
Nämnden föreslår vidare atl utöver övre prisgränsen
leveransavgifter skall få las ut i enlighet med den tidigare nämnda
överenskommelsen saml all redan godkända distribulionslillägg för s. k. slorförpack-ningsmaterial
i fortsättningen får las ul och atl mejerier får införa sådant tillägg med t.
v. högst 0,8 öre per liter ulan atl träffa överenskommelse med handeln om
oförändrade marginaler.
Etl mejeriföretag, som överskrider fastställd prisgräns,
skall vidkännas elt avdrag på del belopp, som mejeriförelagel uppbär i mjölkpris-tiUägg
eller utjämningsbidrag, av samma storlek som den merintäkt mejeriet har
erhållit genom prisöverskridandet.
Under
innevarande regleringsår har Föreningen för mejeriprodukter importerat vissa
kvantiteter magert mjölkpulver avsedda all ersälta s. k. återtagsleveranser av
skummjölk lill mjölkproducenlerna. Hösten år 1970 visade del sig nödvändigt alt
genom olika ålgärder använda tillgänglig flytande skummjölk för att trygga
olika humana konsumtions-ändamål. Genom transporter av skummjölk från
överskotts- till under-skollsområden har den inhemska osltiUverkningen kunnat hållas
uppe i full utsträckning under lågproduklionsperioden, vilket annars inle
skulle ha varit möjligt. Vidare har tillverkningen av mjölkpulver för den
livsmedelsindustri som kräver nylillverkat mjölkpulver kunnat tillgodoses.
Jordbruksnämnden har på framställning befriat Föreningen för mejeriprodukter
från skyldighet atl erlägga införselavgifl för den företagna importen av
fodermjölkpulver. De vinster som föreningen härigenom har gjorl har i stort
sett motsvarat de extra transport- och hanteringskostnader som förflyttningar
av skummjölken mellan olika områden har medfört.
En viss
import av foderlorrmjölk kommer förmodligen alt bli nödvändig även under de
närmast kommande åren. Föreningen för mejeri produkter bör även i
fortsättningen kunna importera sådani mjölkpulver, som ersätter återtåg av
flytande skummjölk lill mjölkproducenlerna, utan all erlägga införselavgift.
Härutöver
kan en viss kompletteringsimporl för andra foderändamål behövas. En sådan
import är förmodligen inte möjlig atl företa om inle införselavgiflen helt
eller delvis bortfaller. Nämnden ämnar därför införa en rörlig införselavgifl
för magert mjölkpulver som denalurerals så alt del inle kan användas för humant
bruk. Inflytande införselavgifler förutsätts få samnia karaktär som övriga foderinförselavgifter.
Åtgärden bör inle få sådana konsekvenser alt den rubbar principerna
Prop. 1971:116 23
för mjölkpulverregleringen som tas upp senare.
Införselavgiftens höjd bör därför regleras med hänsyn till behovet av import,
gällande världsmarknadspriser och den inhemska notering på fodermjölkpulver
som AB ScandmUk lUlämpar.
I
huvudsaklig anslulning till vad 1969 års mjölkpriskommUté har anfört
beträffande den mjölkpulverreglering, som mejerUnduslrin nu upprätthåller, bör
jordbruksnämnden få utöva tillsyn över regleringsverksamheten i AB ScandmUk.
Arrangemanget är tänkt all äga bestånd t. v. Om det skulle visa sig alt
regleringen inte handhas på avsett sätt bör frågan om den fortsatta regleringen
tas upp till ny behandling.
För att
utjämna den merintäkt för skummjölk, som margarinosttill-verkare nu erhåller i
förhållande lill hårdosllillverkning, föreslår nämnden att en utjämningsavgift
införs för skummjölk lill margarinosltill-verkning med etl så stort belopp alt
det nuvarande merutbytel för margarinosl i förhållande till hårdosl i princip
reduceras lill hälften. Nämnden förutsätter atl avgiften inte tas lill intäkt
för atl höja priset på skummjölk tUl de två utanför mejeriindustrin slående margarinostlUl-verkarna
och alt skummjölksleveranserna lill dessa bibehålls på nuvarande nivå. Om parliprisel
på hårdosl ändras så atl det påverkar priset på margarinosl bör tillverkningsavgiflen
för margarinosl kunna justeras.
I övrigt
föreslår nämnden alt yoghurt, försalt med aromämne eller frukt (ur tuUlaxenr
21.07), beläggs med samma införsel- och kompen-sationsavgifl som youghurl som
hänförs till tulltaxenr 04.01 saml all sådana ålerstoder från
mjölksockerframställning (s. k. vassleavsving och liknande) som hänförs till tulltaxenr
23.03 beläggs med samma införselavgifl som vasslepulver som hänförs till tulltaxenr
04.02.
Nämnden föreslår atl nuvarande avgiftssystem för s. k. imiterade
mjölkprodukter blir bestående även under den nya regleringsperioden. I fråga om
avgiftsbeläggningen för sojaprotein från den 1 juli 1972 återkommer nämnden
sedan klarhet har vunnits angående de förutsättningar som kan följa av den nya
livsmedelslagsliftningen.
Kött och fläsk
Nämnden föreslår all införselavgiflerna för kött av
nötkreatur, häst, kalv, får och lamm höjs med 30 öre per kg den 1 juli 1971.
För fläsk föreslås en höjning av införselavgiflen med 10 öre per kg den 1 juli
1971 och med ytterligare 5 öre per kg den 1 juli 1972.
Utvecklingen
på den internationella marknaden har medfört all del svenska genomsnittspriset
på kalvkölt sedan millen av oktober år 1967 endast under ca en månad legal
under mitlpriset. Priset har vid flera tillfällen legat i övre buffertzonen, i
vissa fall alldeles i närheten av övre prisgränsen. Jordbruksnämnden föreslår
därför, alt prisgränserna för kalvkött ändras med 50 öre per kg utöver den
justering som betingas
Prop.
1971:116 24
av
införselavgiftshöjningen. I följande tabell anges de prisgränser och mitlpriser
som förutsätts gälla fr. o. m. den 1 juli 1971 (öre per kg).
Nedre Mitt- Övre
prisgrans
pris
prisgrans
Nöt- och
hästkött
688
791
894
Kalvkött
795
935
1 075
Får- och
lammkött
599
703
807
Fläsk
517
598
679
Under
överläggningarna har bl. a. diskuterats en ändring av omräk-ningsfaklorerna för
styckat kött och fläsk. Frågan har inle kunnat lösas. Del har emellerlid
förutsatts atl frågan skall kunna aktualiseras under treårsperioden och att
hinder inte föreligger atl genomföra de justeringar om vilka man då kan enas.
Nuvarande
statliga pristillägg om 2 kr. 10 öre per kg för får- och lammkött förutsätter
nämnden skall ulgå oförändrat under regleringsperioden till en beräknad
kostnad av ca 8 milj. kr. per år. Likaledes förutsätter nämnden atl nuvarande
regler för överföring lill Svensk spannmålshandel och disposition inom Svensk kötlhandel
av slakldjursavgifter för svin skall gälla i oförändrad form.
Jordbruksnämnden
har funnit atl de regler som f. n. tiUämpas när priset på kött och fläsk
befinner sig i någon av buffertzonerna bör modifieras. När priset ligger
mycket nära övre eller nedre prisgränsen, skall nämnden få pröva frågan om
justering av införselavgiften på samma sätt som när gränsen har passerats.
Prövningen skall ske med hänsyn till föreliggande behov all begränsa eller
underlätta en import. Regeln bör tillämpas även för får- och lammkött, för
vilka systemet med buffertzoner inte tillämpas.
Trots
all den inhemska produktionen överstiger konsumtionen, förekommer en betydande
import av såväl nötkött som fläsk. Oslyckade djurkroppar importeras dels vid
tillfälliga bristsituationer, dels när den inhemska prisnivån inle har hunnit
anpassa sig lill s. k. lågprisutbud på den internationella marknaden. Det
senare förhållandet gäller i viss mån även för styckat kött och fläsk. Den
viktigaste anledningen lill importen av dessa varor är emellertid all behovet
av vissa slyckningsdelaljer, som är särskilt efterfrågade på den svenska
marknaden, måste fyllas ut.
Importen
föranleder givelvis en motsvarande ökning av exporlvolymen och höjda kostnader
för föreningen Svensk kötlhandel. Föreningen har begärt all införselavgifler
vid ulbylesimporl av kött och fläsk ställs lill föreningens förfogande i
huvudsak enligl del syslem som f. n. till-lämpas för Svensk spannmålshandel.
Jordbrukels förhandlingsdelegation har likaledes begärt alt jordbruket under
den kommande regleringsperioden automatiskt skall tUlföras
införselavgiftsmedel som härrör från ökning av import som leder till
motsvarande export av olika jordbruksprodukter.
Prop. 1971:116 25
Jordbruksnämnden
som har funnit att förhandlingsdelegationens framställning närmast har
aktualitet på kött- och fläskområdet avser atl söka utarbeta ell syslem för
kompensation för ökad s. k. ulbylesexport av kött och fläsk, om möjligt fr. o. m.
den 1 juU 1971. Nämnden förutsätter atl föreningen Svensk kötlhandel i så fall
skall få tillföras medel utanför fördelningsplanen.
Ägg
och äggprodukter ni. m.
Nämnden
föreslär alt införselavgiflen för ägg höjs med 10 öre per kg den 1 juli 1971
och med ytterligare 5 öre per kg den 1 juU 1972. Höjningarna motsvarar i stort
sett de höjningar av fodersädspriserna som förutsätts komma tUl stånd.
I
enlighet med vad som tidigare har tillämpats bör införselavgifterna för äggprodukler
av olika slag justeras procentuellt lika mycket som införselavgiflen för ägg i
skal. Härutöver bör införselavgiften för flytande äggula, för vilken avgiften hillills
utgått med lägre belopp än som har varit motiverat av gränsskyddet för ägg och
övriga äggprodukter, höjas med ytterligare 1 kr. 10 öre per kg den 1 juli 1971.
Nämnden
föreslår fortsatt slöd av regleringsmedel lill kvalitetsarbetet för ägg med 4,5
mUj. kr. per år.
Nämnden
föreslår atl införselavgiflerna för hela kroppar av fjäderfä-kött utgår med
oförändrade belopp. För styckat benfrilt okokl fjäderfä-kött som hänförs lill tuUlaxenummer
02.02 utgör den s. k. omräknings-faklorn nu 1,4. Den är lägre än vad utbytet av
rent kött motiverar. Nämnden föreslår därför alt en höjning av införselavgiflen
for dessa produkter, som grundas på en omräkningsfaklor av 1,7, kommer liU slånd
fr. o. m. den 1 juU 1971.
För
kokt fjäderfäkölt som hänförs till tuUlaxenummer 16.02 och som inte importeras
i hermetiskt slutna kärl (bl. a. kalkonrulle) ändrades införselavgiflen senast
den 1 juli 1970 i samband med övergång till avgiflsberäkning efler nettovikl
för köllkonserver. Avgiften för kokt fjäderfäkölt är sedan dess lika med
avgiften för vissa blandade köttvaror och står i en viss relation till
avgifterna för nötkött och fläsk. Av-giflskonslruktionen måste emellerlid
betraktas som tekniskt mindre lämplig och nämnden föreslår därför atl avgiften
i fortsättningen sätts i relation lUl helt kalkonkött med en omräkningsfaklor
av 2,0. Införselavgifterna för olika slag av fjäderfäkött, när priset befinner
sig mellan prisgränserna, föreslås ulgå med följande belopp fr. o. m. den 1
juli 1971 (öre per kg).
Slaktat
fjäderfä:
tulltaxenummer
02.02
hela kroppar
289 oförändr.
styckade delar
491
Behandlat
fjäderfäkött:
tulltaxenummer
16.02
578
Prop.
1971:116 26
Användning
av införsel- och regleringsavgiftsmedcl m. m.
Användningen
av införselavgiftsmedel för regleringsåren 1969/70 och 1970/71. Jordbruksnämnden
redovisar dels uppburna införselavgiflsme-del m. m. för regleringsåret 1969/70
med undantag av införselavgifler för sockerregleringsvaror, dels beräkningar av
avgiflsuppbörden för regleringsåret 1970/71. Beräkningama bygger på de
avgiftssatser som hittills har gäUt under della regleringsår.
I en
preliminär beräkning för regleringsåret 1970/71 uppskattade jordbruksnämnden
totalsumman av införselavgiflsmedel m. m. för andra jordbmksprodukler än socker
lill ca 369 milj. kr., varav inle fullt 86 milj. kr. hänfördes lill fodermedelsavgifler.
Jämfört med dessa uppskattningar visar de reviderade beräkningarna en
minskning av inkomsten från 369 milj. kr. till 362,8 milj. kr. Minskningen är
helt all hänföra lill en beräknad minskning av fodermedelsavgifterna från tidigare
angivna 86 mUj. kr. liU ca 70 milj. kr.
Den
huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåren 1969/70 och 1970/71 har av
jordbruksnämnden redovisats i en särskUd tabell.
För
användningen av införselavgiflsmedel m. m. med undantag av medel, som inflyter
för varor under sockerregleringen, gäller för regleringsåret 1970/71 att
medlen intill elt sammanlagt belopp av 244,3 milj. kr. i mån av behov förs över
lill de olika regleringsföreningarna på jordbrukels område. Defmiliv fördelningsplan
kan fastställas först efler utgången av regleringsåret 1970/71, då de verkliga införselavgiflerna
för fodermedel är kända.
Jordbruksnämnden
har bemyndigats all under regleringsårel 1970/71 besluta om att av införselavgiflsmedel
som inflyter inom fördelningsplanen och av andra regleringsmedel använda högst
3,5 mUj. kr. för upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete och ett belopp av
2 milj. kr. för slöd ål vaUfröodlingen. Vidare får av medel inom
fördelningsplanen användas 6 milj. kr. för mjölkavkastningskontroll, 1 milj.
kr. för svin-kontroll och 0,6 milj. kr. för költdjurskonlroll.
Utanför
fördelningsplanen skall liksom hillills föreningen Svensk spannmålshandel
tillföras införselavgifler för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot
inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste
användas till foder.
Beträffande
användningen av införselavgiflsmedel i övrigl som inflyter för regleringsåret
1970/71 gäller enligt beslut vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 67, JoU 1970:
28, rskr 1970: 237) och Kungl. Maj:ls beslut i anledning därav alt nämnden får
använda dels 25 mUj. kr. för alt sänka parliprisel på konsumtionsmjölk, dels 20
mUj. kr. till Föreningens för mejeriprodukter prisreglerande verksamhet, dels 1
mUj. kr. lUl Sveriges potalisodlares riksförbund för ålgärder för all
effektivisera malpo-
Prop. 1971:116 27
1969/70 1970/71
prel.
1 000 kr. 1 000 kr.
Inkomster
Från föregående regleringsår kvarstående införselav
gifler och räntor 46 704 39 330
Under regleringsåret influtna införselavgifter 383 873 362 776
Vissa ränteinkomster 1784 1700
Summa inkomster 432 361 403 806
Utgifter
a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan
Svensk spannmålshandel
50 000
48 000
Stärkelse- och brännerUntressenler
9 500
9 500
Sveriges oljeväxtintressenter
61000
61300
Föreningen för mejeriprodukter
75 000
87 000
Svensk kötthandel
49 213
17 000
Svensk ägghandel
19 400
15 000
Fortsalt utveckling av odlingen av s. k. konserv-
växter m. m.
750
Stöd åt odlingen av utsädespotatis
200
Slöd åt avehi av varmblodiga hästar
55
TUl fond för utvecklingsarbete och försöksverksam-
het rörande inhemskt proteinfoder m. m.
2 500
Upplysnings- och utvecklingsarbete
3 500
Reserv tUl jordbruksnämndens förfogande
6 801
3 000
Summa
274
419
244
300
b) Av
under resp. regleringsår utanför fördelningsplå-
nen inflytande medel
För sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk
25 000
25 000
Föreningen för mejeriprodukter
20 000
20 000
Sveriges potatisodlares riksförbund
1000
1000
För stöd åt vaUfröodUngen
1000
2 000
Prisuljämning på äggalbumin
3 968
4 000
Prisutjämning på kärnbindemedel
456
500
Svensk MatpotatiskontroU
175
175
Veterinärstyrelsen
174
230
Statens jordbruksnämnd för konsumtionsmjölks-
kontroll
50
50
Prisregleringskassan för fisk
1000
Bidrag för avsättning av brödsäd
16 171
17 050
PristiUägg på fårkött
2130
Summa
70124
71005
c) Av
medelsöverskott från tidigare regleringsår
Föreningen för mejeriprodukter
12 000
Utbelataing tUl Danmark
27 000
27 500
Sektionen för jordbruksforskning inom statens råd
för skogs- och jordbruksforskning
5 000
PrislUlägg på fårkött
4 488
7 000
Summa
48 488
34
500
Summa utgifler
393
031
349
805
Saldo
vid utgången av regleringsåret
På överskottskonto
39 330
54 001
Prop.
1971:116 28
lalisodlingen m. m., dels 2 milj. kr. för slöd åt vaUfröodlingen,
dels erforderliga belopp för prisuljämning på torkat och flytande äggalbumin
och på kärnbindemedel, dels 175 000 kr. till SMAK för upplysningsverksamhet på
malpolalisområdel, dels högst 30 000 kr. för atl läcka veterinärslyrelsens
kostnader för importkonlroU av animala livsmedel, dels högst 200 000 kr. för
all läcka veterinärslyrelsens utgifter för de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen,
dels 50 000 kr. för den kontroll av konsumlionsmjölk som ankommer på
jordbruksnämnden.
Enligt riksdagsbeslutet skall vidare av införselavgifler
för regleringsårel 1970/71, som inflyter utöver fördelningsplanen, täckas
kostnaderna för pristillägg för fårkölt under samma år, i den mån de inle kan
täckas av införselavgiflsmedel som kvarstår från tidigare år.
Jordbruksnämnden har vidare ålagts all föra över lill
prisregleringskassan för fisk högst 1 milj. kr. av de fellvaruavgifter, som efler
avdrag för vad som kan beräknas reslitueras vid export inflyter vid härdning
av sUlolja av inhemsk råvara.
Av odisponerade införselavgiflsmedel som influtit intill
den 1 juli 1970, 39,3 milj. kr., har vidare högst 7 milj. kr. reserverats för
pristill-lägg om 2 kr. 10 öre per kg på besiktigad slakt av får och lamm.
Beräknad storlek och huvudsaklig disposition av införsdavgiflsmed-len
m. m. för regleringsåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74. De medel, som under regleringsårel
1971/72 beräknas inflyta i form av införselavgifler, uppgår lill ca 398 milj.
kr. Beräkningarna grundas på de avgifter som enligl jordbruksnämndens förslag
normalt skall gälla.
I enlighet med vad som har förordats i del föregående
skall under den kommande regleringsperioden Föreningen för mejeriprodukter tUlföras
ytterligare 71 milj. kr. inom fördelningsplanen. Vidare föreslås atl delbeloppel
för upplysningsverksamhet och målinriktat utvecklingsarbete skall höjas från
nuvarande 3,5 lill 5 milj. kr. Av regleringsmedel som tiUförs Svensk kötthandel
får nu användas för svin- och költdjurskonlroll 1,6 milj. kr. Nämnden föreslår
all beloppet höjs till 2 milj. kr. för regleringsåret 1971/72 för atl
möjliggöra en liknande kontrollverksamhet inom fjäderfäseklorn saml bidrag
till svinslamkonlroUen. Enligl nämndens förslag skall vidare i samband med den
nya matpotatisregleringen regleringsföreningen på området tillföras 5 milj.
kr. utöver förut utgående belopp. Fördelningsplanen kommer därför att för
regleringsåret 1971/72 preliminärt omfatta (174,3 + 70 + 71 -f- 1,5 -f 0,4 -f 5
=) 322,2 milj. kr.
Nämnden förulsätler all liksom f. n. 2 mUj. kr. av medel
som tillförs föreningen Sveriges oljeväxtintressenter skall få användas för slöd
äl vaUfröodlingen. Medlen lill svinkonlroU och költdjurskonlroll och liknande
kontrollverksamhet bör inle ingå i beräkningen av medel till Svensk kötlhandel
utan direkt anvisas av jordbruksnämnden efter förslag av jordbrukels
förhandlingsdelegation. Till mjölkavkaslningskon-
Prop. 1971:116 29
troll upptas oförändrat 6 milj. kr. Även dessa medel bör
anvisas direkt av jordbruksnämnden. Av de medel som inom fördelningsplanen tUldelas
Svensk ägghandel avses 4,5 mUj. kr. för kvalitetsarbete för ägg i anslulning lill
runmärkeskontrollen. I likhet med vad som har skett under nu löpande
regleringsperiod bör enligt nämndens mening före resp. regleringsårs början en
preliminär fördelning mellan de olika regleringsområdena bestämmas. För
regleringsåret 1971/72 föreslår nämnden följande fördelning.
PreUminär fördetoing 1971/72 MUj. kr. Fördelas tUl
Svensk spannmålshandel 48
Stärkelse-
och bränneriintressenter (Sveriges potatisintressenter) 15,5
Sveriges oljeväxtintressenter 47
Föreningen
för mejeriprodukter 152
Svensk
kötthandel 17
Svensk
ägghandel 17
Upplysnings-
och utvecklingsarbete 5
Mjölkavkastningskontroll 6
Svin- och köttdjurskontroU
m. m. 2
Reserv till jordbruksnämndens förfogande för fördelning tiU
reg
leringsföreningarna 12,7
322,2
Jordbruksnämnden får, efter hörande av delegationerna,
jämka angivna delbelopp mellan regleringsföreningarna och besluta om fördelning
av det till nämndens förfogande slående beloppet.
Vad gäller regleringsmedel utanför fördelningsplanen för regleringsårel
1971/72 föreslås följande. Liksom nu sker bör 25 milj. kr. disponeras för alt
subventionera priset på konsumlionsmjölk.
I mån av tillgång på medel skall man vidare i enlighet med
vad som tidigare har föreslagils få disponera högst 8 milj. kr. för pristillägg
på fårkölt, 15 milj. kr. som engångslillskolt till den blivande matpotatisregleringen,
2 milj. kr. för stöd åt vaUfröodlingen och 2 milj. kr. till återbäring av den
del av priset på inhemskt foder för minkuppfödning, som motsvarar införselavgiflerna
på vegetabiliska fodermedel.
Till Sveriges potalisodlares riksförbund utgår nu bidrag
med 1 milj. kr. till ålgärder för att effektivisera malpotatisodlingen och till
Svensk Malpolatiskonlroll utgår 175 000 kr. för upplysningsverksamhet på malpolalisområdel.
Dessa bidrag föreslås nu bli höjda lUl 1,2 milj. kr. resp. 290 000 kr.
Sveriges utsädesförening i Svalöv har gjorl framställning
om medel för forlsall finansiering av den polalisförädlingsverksamhet som sedan
är 1967 i huvudsak betalats med införselavgiflsmedel som anvisades av 1967 års
riksdag. I framställningen anges medelsbehovel för 1972 års verksamhet lill 639
000 kr. Med hänsyn lill den samlade ränteavkaslningen av de senast anvisade
medlen föreslår nämnden emellertid alt föreningen under regleringsårel 1971/72
tillförs endast 340 000 kr.
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 116
Prop.
1971:116 30
Jordbruksnämnden
föreslår i anslulning lill yrkande från jordbrukets förhandlingsdelegation
och framstäUning från Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen all av
regleringsmedel utanför fördelningsplanen skall få disponeras etl belopp av
200 000 kr. per år som bidrag lill kostnaderna för arméns ackordhäslorganisalion.
Åtgärden motiveras av all man härigenom kan stödja den inhemska aveln och
bibehålla en viss dragkraflsreserv.
Framställning har inkommit
från velerinärslyrelsen om tilldelning för regleringsårel 1971/72 av införselavgiftsmedel
för all läcka styrelsens resp. livsmedelsverkets kostnader för importkonlroU av
animala livsmedel på 30 000 kr. och för atl täcka styrelsens resp.
livsmedelsverkets utgifter för paslöriseringskonlroll på 175 000 kr. Nämnden
har förutsatt all även dessa kostnader skall få täckas utanför
fördelningsplanen.
Liksom
f. n. bör erforderUgt belopp få användas för prisutjämning på torkal och
flytande äggalbumin och på kärnbindemedel. Vidare tillförs liksom hillills
Svensk spannmålshandel införselavgifler för sådan brödsäd som importeras i
utbyte mol inhemsk brödsäd, vilken exporteras till följd av kvalitativa brister
eller måste användas lill foder. 1 enlighet med vad som har föreslagils i etl
tidigare avsnitt skall vidare Svensk kötthandel kunna tillföras införselavgifler
för sådan import av kött och fläsk som motsvaras av en beräknad ökning av den s.
k. utbylesexporlen för samma varor under förutsättning alt elt lämpligt syslem
härför kan utarbetas.
Vidare har nämnden
förutsatt att liksom f. n. av fettvaruavgifter som under årel inflyter vid härdning
av sillolja av inhemsk råvara efler avdrag av beräknade exporlrestilulioner
etl belopp av högst 1 milj. kr. skall överföras lill prisregleringskassan för
fisk.
För regleringsåren 1972/73
och 1973/74 bör enligt nämndens mening för regleringsändamål på jordbrukels
område få användas ett i princip oförändrat belopp av 322,2 milj. kr. av införselavgiflsmedel.
Beloppels exakta storlek blir även dessa år beroende av de verkliga intäkterna
av införselavgifler på fodermedel. Fördelning av beloppet på regleringsföreningarna
och eventuellt uppkommande frågor rörande ändringar i medlens användning bör
behandlas vid de överläggningar rörande vissa prisregleringsfrågor som förutsätts
ske.
Utanför
fördelningsplanen bör samma föreskrifter för medelsdisposi-lion gälla som har
föreslagits för regleringsåret 1971/72 med undanlag för engångsbeloppet på 15
milj. kr. till matpotatisregleringen. Bidraget tiU ulsädesföreningen i Svalöv
bör dessutom öka till högst 640 000 kr. per år.
I
fråga om användningen under regleringsåret 1971/72 av interna regleringsavgifler
och av motsvarande kompensalionsavgifter bör gälla samma föreskrifter som f. n.
Härvid förutsätter nämnden all bemyndi-
opaginerad Kontrollera mot PDF
gandena
kommer atl omfatta även de nya leverans- och arealavgifler som har föreslagits.
Nämnden
hemsläller, alt Kungl. Maj:t vidtar de ålgärder som behövs för alt jordbruket
skall kunna tillföras medel för alt täcka jordbrukets förluster till följd av
prissloppet även för liden efler den 31 december 1970. Jordbruksnämnden har i
skrivelse den 26 januari 1971 anfört atl förlusterna för liden septemberdecember
år 1970 beräknas uppgå lill ca 27 mUj. kr. Beräkningarna har utförts av en
arbetsgrupp beslående av företrädare för nämndens kansli saml för jordbrukels förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen. Till grund för arbetsgruppens beräkningar ligger
bl. a. all i princip endasl sådana anspråk på kompensation bör beaktas som
motiveras av framställningar lill statens pris- och karteilnämnd om höjda sloppriser.
Vidare har kompensation endast ansetts böra komma i fråga för uteblivna höjningar
av parliprisnivån på s. k. basvaror. Arbetsgruppens beräkningar har godkänts av
de båda delegationerna.
Anslagsframställning
för budgetåret 1971/72
C 2. Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område
opaginerad Kontrollera mot PDF
1969/70 Utgift 1970/71
Anslag 1971/72 Förslag
163 212 327 116 000 000
103 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ändamål.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Statens jord-
Dep.chefen
bruksnämnd
Anslag
Bidrag
till föreningen Svensk
kötthandel
25 000 000
-25 000 000
-25 000 000
Prisutjämning
av vissa jordbruks-
reglerade råvaror till livsme-
delsindustrin
90 000 000
-f 12 000 000
-fl 2 000 000
Diverse
kostnader
500 000
+ 100 000
Fraktbidrag
för fodermedel
350 000
- 350 000
115
850 000
-13 000 000
-13 250 000
Statens
jordbruksnämnd
1.
Enligl 1969 års riksdagsbeslut skulle för vart och etl av regleringsåren
1969/70 och 1970/71 budgetmedel till ell belopp av 25 milj. kr. SläUas till
jordbruksnämndens förfogande för alt disponeras som kompensation lill
föreningen Svensk kötlhandel för de extra kostnader som följer av en större
årlig minskning av koslammen än 20 000 djur. För regleringsårel 1971/72 skall
dylik kompensation inle ulgå.
Prop. 1971:116 32
2. Prisutjämningsförfärande tillämpas på råvaror lill
livsmedelsindustrin i fråga om choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers,
senap, såser och soppor m. m. Prisutjämningsförf ärandet administreras av riksskatteverket
och jordbruksnämnden. För budgetåret 1971/72 räknar nämnden med elt
medelsbehov tUl prisutjämning på sammanlagt ca 102 milj. kr.
3. Anslagsposten förutsätts liksom tidigare få
disponeras för sådana oförutsedda utgifler, som mera direkt kan föranledas av
den prisreglerande verksamheten. Vidare bör posten alltjämt få användas för
all bestrida extra kostnader för skördeuppskatlning och administration i
samband med det permanenta skördeskadeskyddet.
4. Nämnden har beräknat kostnaden för fraklbidrag för
fodermedel till vissa mera avlägset liggande delar av Norrland till oförändrat
belopp på 350 000 kr.
Departementschefen
I
det föregående har jag redovisat de förslag statens jordbruksnämnd har lagt
fram för prissättningen av jordbrukets produkter med undanlag för socker och
sockerbetor för de tre regleringsåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74. Förslagen
har utformats efter överläggningar med konsumentdelegationen och jordbrukels
förhandlingsdelegation och har även biträtts av den sistnämnda delegationen.
Enligt
min uppfattning ligger förslagen i allt väsentligt i linje med de principer för
prissättningen och prisregleringens allmänna utformning som riksdagen
fastställde år 1967. Jag har vid den prövning av förslagen som jag närmare
redovisar i del följande funnit, all förslagen bör utgöra grundval för
prisregleringen under den angivna treårsperioden.
Kännetecknande
för utvecklingen av jordbruksproduktionen under senare år har varit dels ulslaklningen
av mjölkkor och den därav följande minskningen av mjölkproduktionen, dels den
långsamma minskningen av åkerarealen och de därav följande stora spannmålsöverskotten.
Denna bristande balans i produktionsutvecklingen förklaras av skillnader både i
fråga om lönsamhet och bundenhet i produktionen av mjölk resp. spannmål.
I
fråga om lönsamheten inom mjölkproduktionen konstaterade 1968 års jordbrukspriskommitté
atl denna var låg, men på grund av den dåvarande produktionens storlek var
möjligheterna alt förbättra avräkningsprisel till jordbrukarna myckel
begränsade regleringsårel 1969/ 70. I samband med justeringen av jordbmkspriserna
för regleringsårel 1970/71 till följd av utvecklingen av den allmänna prisnivån
tillfördes jordbruket preliminärt ca 318 milj. kr. Denna justering av priserna,
om-
Prop.
1971:116 33
fördelning
av regleringsmedel och bortfall av mindre lönsam smörexport har medfört all
det kommer alt vara möjligt alt höja avräkningsprisel lill jordbrukarna med
56 öre per kg mjölk under innevarande regleringsår.
Lönsamheten inom
mjölkproduktionen är emellertid särskilt vid uppbyggnad av nya
djurbesättningar fortfarande otillfredsställande. Del är dessutom viktigt all
uppmärksamma all ca en tredjedel av mjölkproduktionen fortfarande kommer från
besättningar på högst 9 kor vid i de flesta fall små brukningsenheter. Större
delen av dessa besättningar kan väntas försvinna under 1970-lalel, bl. a. på
grund av den höga genomsnittsåldern hos brukarna. Del är inte realistiskt all
räkna med en nyrekrytering av brukare tiU de små enheterna.
För
atl bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen bör
därför avräkningsprisel på mjölk lill jordbrukarna höjas väsentligt. Den
kraftiga höjning av avräkningsprisel på mjölk den 1 juli 1971, som blir möjlig
genom de föreslagna höjningarna av parti-priserna på mejeriprodukter men också
genom ytterligare lillskolt av regleringsmedel, kommer all avsevärt förbättra
lönsamheten inom mjölkproduktionen. Höjningen den 1 juli 1971 och de successiva
höjningarna den 1 juli 1972 och den 1 juU 1973 bör ge producenterna en viss
trygghet i planeringen. Höjningarna bör också innebära atl avvecklingen av
mindre besättningar i en del fall skjuls upp.
Den
avsedda prisförbättringen kommer givetvis att innebära en stimulans för mjölkproduktionen.
Det kan emellerlid finnas anledning alt även pröva andra vägar atl stimulera
denna produktion. Enligt min mening bör i syfte att begränsa nedgången av
mjölkproduktionen göras en översyn av rationaliseringsstödet för all
möjliggöra alt slöd övergångsvis skall kunna ulgå även lill jordbruk med
begränsade utvecklingsmöjligheter. Jag avser all återkomma tUl Kungl. Maj:l
med förslag till uppdrag ål lanlbruksstyrelsen att utreda och lägga fram
förslag till de ändringar i nuvarande föreskrifter för rationaliseringsstödet
som kan behövas för della ändamål. För all underlätta ralionaliseringsålgärder
inom jordbruket är avsikten alt lånemöjligheterna för jordbruket skall
förbättras genom en vidgad ram för hypolekslån till jordbruksnäringen.
Betydligt
mindre höjningar av producentpriserna på övriga produkter har föreslagils av
jordbruksnämnden. Jag har inle något att erinra häremot. Mol bakgrund av de
senaste årens produktionsutveckling för andra produkter än mjölk anser även jag
att en viss försiktighet fortfarande måste iakttas med prishöjningar.
Förslagel
till prisreglering beräknas för treårsperioden successivt tillföra jordbruket
en inläklsförslärkning på sammanlagt 637 milj. kr. Av inläklsförslärkningen
hänför sig ca 86 milj. kr. lill ökat ianspråktagande av införselavgiflsmedel,
vilket begränsar prishöjningarna för konsumenterna.
Prop. 1971:116 34
Förslagen
innebär med undantag för mjölk och mejeriprodukter relativt små prishöjningar
för konsumenterna samtidigt som de bör kunna ge jordbrukarna möjligheter all
genom produktivitetsförbättringar och utbyggnad av mjölkproduktionen få en
tillfredsställande inkomst-utveckling. Prishöjningarna den 1 juli i år innebär
att konsumentpris index ökar med ca 0,5 o/o.
Jag
övergår härefter till all behandla jordbruksnämndens förslag liU
prisregleringens aUmänna utformning för den föreslagna treårsperioden.
Jag
begränsar mig därvid lill all redogöra för förslagens huvuddrag och hänvisar i
övrigt lill den föregående redovisningen.
Jordbruksnämndens
förslag rörande prisregleringens allmänna utformning innebär bl. a. all några
ändringar i tillämpningen av nuvarande principer med mittpriser och
prisgränser samt inom prisgränserna fasta införselavgifter för vissa viktigare
varor inle skall ske. De nor-inalinförselavgifler som nu gäUer föreslås vidare
bli överförda till den nya regleringsperioden, i den mån inte annat på
särskilda punkter framgår av del följande.
Justeringar
av mitlpriser, prisgränser och införselavgifler föreslås förutom den 1 juli
1971 ske i fråga om vissa varor även den 1 juli 1972 och den 1 juli 1973.
Ytterligare
justeringar föreslås ske halvårsvis med början den 1 januari 1972 lUl följd av
utvecklingen av den allmänna prisnivån i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som har gällt under nu löpande regleringsperiod. Jordbruksnämnden föreslår atl
de totalbelopp, som kommer all tillföras jordbruket lill följd av den allmänna
prisutvecklingen, fördelas mellan de olika varuslagen med hänsyn till bl. a.
önskemål om produktionens utveckling och inriktning, ralionaliseringsulvecklingen
i jordbruket samt prisutvecklingen inom EEC. Fördelningen på olika varuslag bör
så långt möjligt ske på sådant sätt alt jordbruket bedöms erhålla avsedd
inkomstförstärkning. Huvudparten av de totalbelopp, som skall tillföras
jordbruket i samband med justeringarna, bör om möjligt läggas på mjölk och
kött.
Jordbruksnämndens
förslag rörande prisregleringens allmänna utformning för den angivna
regleringsperioden kan jag tiUstyrka. Om förulsätlningarna för utrikeshandeln
ändras väsentligt, bör det ankomma på statens jordbruksnämnd all lägga fram
förslag till erforderliga ålgärder för all syftet med det nu framlagda prisregleringsförslaget
skall uppfyllas. Likaså bör den nuvarande utfästelsen om prövning av gottgörelse
till följd av inverkan av EFTA-överenskommelser få kvarstå och även gälla
åtgärder inom ramen för elt eventuellt närmare nordiskt samarbete.
Jordbruksnämnden
bör efler överläggningar med jordbrukels förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen till Kungl. Maj:t kom-
Prop.
1971:116 35
ma
in med förslag lill fördelning av de totalbelopp, som skall tillföras
jordbruket, och lUl de justeringar av prisnivån som krävs. Frågan om ändringar
i jordbruksprisregleringen bör liksom tidigare föreläggas riksdagen en gång per
år.
Jag
övergår nu till all behandla jordbruksnämndens förslag för olika varuområden. I
fråga om förslagen lill avgifter fordras inte beslut av riksdagen i det enskUda
fallet. Redovisningen är emeUertid nödvändig för bedömningen av
prisregleringsförslaget i dess helhet.
Vad
gäller spannmål, fodermedel m. m. har trots del senaste årets stora skörd
inlösenpriserna på brödsäd kunnat behållas genom ökningar av förmalningsavgifterna.
En förbättring av spannmålsregleringens ekonomi har skett genom minskningar av
kostnaderna för de överskoll, som måste avsättas på världsmarknaden, på grund
av ökningar av exportpriserna år 1970.
Jordbruksnämnden
föreslår all de definitiva inlösenpriserna också skall kunna sättas högre än de
preliminära priserna med hänsyn lill skördeutfall och exportpriser. Motsvarande
sänkning av förmalningsavgifterna skall därvid göras. Jordbruksnämnden
föreslår vidare all det syslem med preliminära och definitiva inlösenpriser som
nu tillämpas för brödsäd införs även för fodersäd.
Jordbruksnämndens förslag lill
priser för brödsäd och fodersäd innebär i övrigl följande. De preliminära
inlösenpriserna föreslås öka med 2 kr. per dt för 1971 års skörd och med
ytterligare 1 kr. per dl för 1972 års skörd. I syfte atl tillföra medel lUl
spannmålsregleringen föreslås alt förmalningsavgiflen höjs med 1,50 kr. per dl
den 1 juh 1971.
Jag tillslyrker nämndens
förslag rörande spannmålsregleringen. Jag har inle något all erinra mol
nämndens förslag om att en speciell införselavgift införs för fodervete. Jag
biträder vidare förslagel all import förbjuds av foderblandningar, som
innehåller specialämnen som inte är tUlåtna i Sverige. Förslag till lag om
ändring av förordningen (1961: 381) om tUlverkning av och handel med fodermedel
m.m. har upprättats inom jordbruksdepartementet.
Jordbruksnämnden föreslår
vidare alt tullen på makaroner och spagetti höjs från 60 kr. per 100 kg till
85 kr: per 100 kg. Vid den senaste ändringen av tullen för dessa varor underslröks
det (prop. 1967: 92, BeU 1967:47, rskr 1967:239) all gränsskyddet fastställts
med hänsyn tiU prisregleringen inom landet på råvarorna. Enligl
jordbruksnämndens beräkningar kommer de sedan år 1967 vidtagna samt de nu
förordade ändringarna i prisregleringen all medföra en skillnad mellan
avgifterna på råvarorna och tullen på färdigvarorna som närmar sig 25 kr. per
100 kg. Efler samråd med chefen för finansdeparlementet förordar jag alt den
föreslagna tullhöjningen vidtas den 1 juli 1971. Förslag till förordning om
ändring i tulltaxan (1968: 25) har upprättats inom finansdepartementet i
anslutning lill delta ärende.
Prop. 1971:116 36
I
fråga om fettvaruregleringen föreslår jordbruksnämnden alt fetlvaruavgiften
höjs med,30 öre per kg den 1 juli 1971 och med ytterligare 10 öre per kg den 1
juli 1972. Nämnden förutsätter atl de ökade avgiftsmedlen får disponeras inom
annat varuområde. Jag har inte något att erinra mot vad nämnden har förordat i
fråga om fettvaruregleringen.
Enligt
jordbmksnämnden bör ell nytt regleringssystem införas för matpotalis. Miltpris
och prisgränser föreslås höjas successivt under regleringsårel, som indelas i
fyra perioder. De vägda genomsnitten av mitlpriser resp. prisgränser kommer all
överensstämma med nu gällande belopp. Normalinförselavgiflen bör vara 15 öre
per kg under året med en högsta avgift på 20 öre per kg. Erforderliga prisstödjande
ålgärder beräknas verkställas av en regleringsförening för både mat-och fabrikspolalis.
För all finansiera kostnaderna för de marknads-reglerande åtgärderna föreslås all
en arealavgift på högst 200 kr. per ha får tas ul vid odling av potatis på
minst 0,5 ha. Nämnden förutsätter vidare alt av de införselavgiftsmedel, som
förs över till de olika regleringsföreningarna på jordbmkets område,
potatisregleringen förstärks med 5 milj. kr. fr. o. m. regleringsåret 1971/72
och alt polalisregleringen dessutom under regleringsårel 1971/72 tillförs ell
engångsbelopp på 15 milj. kr. av regleringsmedel som inflyter utanför ramen.
Jag förordar att prisreglering av matpotalis införs i huvudsaklig
överensstämmelse med statens jordbmksnämnds förslag.
För
all åstadkomma likformighet med förslagel på malpolalisområdel föreslår
nämnden alt en arealavgifl införs även för odling av fabrikspolalis. Den
nuvarande tillverkningsavgiflen vid framställning av stärkelse och sprit
slopas. För alt erhålla lika stora avgiftsintäkter på fabrikspotatisområdet som
f. n. föreslår nämnden dessutom all en leveransavgift införs på den potatis
som levereras lill bränneri eller stärkelsefabrik. Jag godtar vad nämnden har föreslagil
i fråga om fabrikspotatis och har inle heller något atl erinra mol alt
regleringsföreningen ges rätt att inom ramen för tillgängliga medel stödja
avsättningen av stärkelse och produkter därav även genom andra marknadsreglerande
ålgärder än rabattering av stärkelse till derivalindustrin. Slopandet av tillverkningsavgiflen
vid framställning av stärkelse och sprit liksom införandet av den i det
föregående nämnda arealavgiflen vid odling av potatis saml leveransavgiften
kräver ändring av förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om
prisregleringen på jordbrukels område. Förslag lill lag om sådan ändring av
förordningen har upprättats inom jordbruksdepartementet.
Som
ell led i pågående rationalisering av brännerinäringen har förutsatts att
betalningsansvaret för det lån på ca 2,3 mUj. kr., för vilket Gärdsbränneriet,
ekonomisk förening, häftar i skuld hos Lantbruks-näringarnas Primärkredil
AB, skall överläs av regleringsföreningen
Prop.
1971:116 37
Stärkelse-
och bränneriintressenter. Jag förordar all Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
medgivande att meddela regleringsföreningen lillslånd härtill.
Som jag redogjort för i det
föregående syftar de av jordbruksnämnden föreslagna ändringarna i
prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter till en höjning av priset till
jordbrukaren på mjölk med 10 öre per kg under regleringsårel 1971/72 och till
en ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2 öre under de båda därpå följande
regleringsåren. Dessa höjningar kräver i sin liar höjningar av gränsskyddel för
mjölk och mejeriprodukter.
Partipriset på konsumlionsmjölk
förutsätts enligl jordbruksnämndens förslag komma alt höjas den 1 juli 1971 med
12 öre per kg i norra och mellersta Sverige, med 12,5 öre per kg i
Södermanland, Örebro läns landsbygd och Bohuslän och med 13 öre per kg i södra
Sverige. Vidare höjs priset på grädde med 30 öre per kg. För att möjliggöra
dessa prishöjningar föreslås en höjning av införselavgiflen för konsumlionsmjölk
och skummjölk med 12 öre per kg och för grädde med 30 öre per kg. För ost höjs
införselavgiften med 30 öre per kg vilket innebär att parliprisel sannolikt
stiger lika myckel. Införselavgiflen för mjölkpulver bör enligl
jordbruksnämndens förslag höjas med 40 öre per kg lill 288 öre för det magra
och 318 öre per kg för det feta mjölkpulv-ret. Jordbruksnämnden föreslår atl införselavgiflen
för smör höjs med 40 öre per kg. Vidare föreslås som jag har redogjort närmare
för i del föregående ändringar i mitlpriser och prisgränser för mjölk och mejeriprodukter.
De av jordbruksnämnden föreslagna ändringarna i gränsskyddet för ifrågavarande
produkter den 1 juli 1971 anser jag mig böra godla.
Priset
lill jordbrukaren kan inle förbättras tillräckligt enbart genom de nu
föreslagna prishöjningarna. Nämnden har förutsatt alt Föreningen för
mejeriprodukter, som svarar för mjölkregleringen, regleringsårel 1971/72
tillförs ytterligare 71 milj. kr. av införselavgiflsmedel som ställs lill
regleringsföreningarnas förfogande för prisreglerande verksamhet. Vidare utgår
nämnden från all mjölkregleringen alltjämt skall tillföras 25 milj. kr. per år
av införselavgiflsmedel för alt subventionera priset på konsumlionsmjölk. Jag
har ingen erinran mol alt Föreningen för mejeriprodukter tillförs de medel som
nämnden har föreslagil. Härigenom begränsas den höjning av priset på
konsumtionsmjölk som annars skulle varit nödvändig för att åstadkomma den erforderliga
inkomstökningen för mjölkproducenterna.
Jordbruksnämnden
föreslår alt avräkningsprisel lill jordbrukarna för mjölk höjs med ytterligare
3 öre per kg den 1 juU 1972 och med 2 öre per kg den 1 juU 1973. Dessa
höjningar får läckas genom höjda produktpriser och nödvändiggör motsvarande
ändringar av gränsskyddet.
Genom
prishöjningar den 1 juli 1972 får även läckas in elt belopp
Prop. 1971:116 38
på
20 milj. kr. som ingår i ersättningen liU jordbruket för förlusler lill följd
av prisstoppet. Om det fasta prislägel för ost och mjölkpulver på den
internationella marknaden inte skulle bestå bör, som nämnden har föreslagit, jordbmket
kompenseras för della i anslulning till sådan justering av gränsskyddet som enligl
vad som tidigare nämnts skall ske vid halvårsskiftena.
Den
tekniska beskrivningen av prisbevakningspriset för mjölk bör ses över, så all
regleringen i fortsättningen gmndas på förpackad mjölk. Vissa ålerstoder från
mjölksockerframställning bör beläggas med samma avgift som vasslepulver och fruklyoghurt
med samma avgift som vanlig yoghurt. Jag avser all senare anmäla dessa frågor
för Kungl. Maj:t. Jag kan vidare i huvudsak biträda jordbruksnämndens förslag
till ändringar i mjölkpulverregleringen m. m. Utjämningsavgift bör få införas
för skummjölk till margarinosllillverkning med så storl belopp per kg alt del
nuvarande merutbytel för margarinost i förhållande till hårdost i princip
reduceras lill hälften. Som nämnden förutsatt bör avgiften inte tas lill
inläkt för all höja priset på skummjölk till de två utanför mejeriindustrin
slående margarinosllillverkarna och skummjölksleveranserna till dessa bör
bibehållas på nuvarande nivå. Om ändringar i parliprisel på hårdosl påverkar
priset på margarinosl, bör tillverkningsavgiflen för margarinosl kunna
justeras.
Jag
har inte något all erinra mol all del nuvarande avgiftssystemet för s. k.
imiterade mjölk- och köllprodukter bibehålls under regleringsåret 1971/72.
För
kött föreslår jordbruksnämnden atl införselavgiflen höjs med 30 öre per kg den
1 juli 1971. För den prisreglerande verksamheten står tiU regleringsföreningens
Svensk kötlhandel förfogande en rörlig kredit i riksgäldskontorel av högst 50
milj. kr. Krediten skall enligl beslut av 1969 års riksdag återbetalas senast
den 1 juli 1974. Krediten behövs för den prisreglerande verksamheten även efter
denna tidpunkt. Jag förordar atl ålerbelalningstiden förlängs till den 1 juli
1978.
Nämnden
föreslår vidare alt införselavgiflen för fläsk höjs med 10 öre per kg den 1
juli 1971 och med ytterligare 5 öre per kg den 1 juli 1972. Nämnden föreslår
all det skall få ankomma på denna all pröva frågan om justering av införselavgiflen
för kött och fläsk, när priset ligger mycket nära prisgränserna på liknande
sätt som när gränserna har passerats. Prövningen avses skola ske med hänsyn lUl
föreliggande behov av atl begränsa resp. underlätta importen. Nämnden lar
vidare upp frågan om jordbruket vid ökning av importen av kött och fläsk
automatiskt skall tillföras införselavgiflsmedel som härrör från sådan
importökning som leder till motsvarande export. Nämnden avser alt söka utarbeta
etl syslem för kompensation för ökad s. k. ulbylesexport av kött och fläsk.
Systemet avses om möjligt träda i kraft den 1 juli i år. Del bör få ankomma på Kungl.
Maj:t all pröva nämndens förslag. Inle
Prop. 1971:116 39
heller
i övrigl föranleder nämndens förslag beträffande prisregleringen för kött och
fläsk någon erinran från min sida.
I
fråga om ägg och äggprodukter m. m. föreslår jordbruksnämnden alt införselavgiflen
för ägg höjs med 10 öre per kg den 1 juli 1971 och med 5 öre per kg den 1 juli
1972 samt all avgiften för flytande äggula anpassas uppåt med hänsyn lill äggavgiflen.
Förslagen föranleder ingen erinran från min sida. De tekniska omläggningar av
gränsskyddet för fjäderfäkölt som jordbruksnämnden föreslår har jag inle
heller något all invända mol.
Användningen
av införselavgiflsmedlen under regleringsårel 1969/70 framgår av den föregående
redogörelsen liksom också beräkningar och förslag rörande dispositionen av införselavgiflsmedel
som inflyter under regleringsårel 1970/71. Jag har ingen erinran mot vad som
redovisats i della sammanhang. I prop. 1971: 74 har jag föreslagil att Kungl. Maj:t
bör få utnyttja intill utgången av mars år 1971 influtna odisponerade införselavgiflsmedel
för ersättning lill jordbruket för dess förluster lill följd av prisstoppet t.
o. m. den 31 december 1970.
Jordbruksnämnden
har beräknat atl under regleringsåret 1971/72 inflyter ca 398 milj. kr. i form
av införselavgiflsmedel. Enligl nämnden bör 322,2 milj. kr. av dessa fördelas
till regleringsföreningarna för deras prisreglerande verksamhet. I della
belopp ingår del nytiUskoll på 71 milj. kr. som tillförs mjölkregleringen i
enlighet med vad jag nämnt i det föregående. Förslagel innebär all beloppet för
upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete för regleringsåret 1971/72 höjs lill
5 milj. kr., vidare alt beloppet för svin- och költdjurskonlrollen höjs till 2
milj. kr. och slutligen alt den nya polalisregleringen tillförs 5 mUj. kr. Den
exakta storleken på det belopp som fördelas till regleringsföreningarna för
deras prisreglerande verksamhet blir beroende av de verkliga intäkterna av fodermedelsavgiflerna.
Jag utgår ifrån all nämnden, liksom tidigare, får efter hörande av
jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen jämka de nu föreslagna
delbeloppen lill regleringsföreningarna och även besluta om fördelning av del
belopp som slår till nämndens förfogande. Jag har inte någon erinran mot de
gjorda beräkningarna. Jag har inle heller någon erinran mot att Svensk
spannmålshandel, liksom hillills, tillförs införselavgifler för sådan brödsäd
som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvaUtaliva
brister eller måste användas lill foder. Jag har slutligen inte något all
erinra mol all Föreningen för mejeriprodukter befrias från införselavgifter
för foderlorrmjölk som importeras i föreningens regi.
Av
de införselavgiflsmedel som under regleringsåret 1971/72 inflyter utöver del
totalbelopp som enligt det föregående skall fördelas till regleringsföreningarna
bör liksom f. n. 25 mUj. kr. användas för alt sänka parliprisel på
konsumtionsmjölk.
Prop. 1971:116 40
Vidare
bör 2 milj. kr. utnyttjas för slöd ål vaUfröodlingen. 1,2 milj. kr. bör
tillföras Sveriges potalisodlares riksförbund för all effektivisera odlingen
av matpotalis. Medel bör ställas lill jordbruksnämndens förfogande för atl
läcka kostnader för prisuljämning på äggalbumin och kärnbindemedel. Av
införselavgifter utanför fördelningsplanen bör dessutom fördelas 290 000 kr.
till SMAK för upplysningsverksamhet på malpolalisområdel, högst 205 000 kr. lill
alt täcka kostnaden för paslöriseringskonlroll och imporlkontroll av animala
livsmedel samt 50 000 kr. för den kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på jordbmksnämnden.
Högst 1 milj. kr. bör få föras över lUl prisregleringskassan för fisk.
Dessutom
bör polalisregleringen tillföras 15 milj. kr. och Sveriges utsädesförening i Svalöv
340 000 kr. för fortsall förädlingsverksamhet på potatisområdet. För atl minska
koslnadsbelaslningen på det foder som används i den svenska minkuppfödningen
bör få las i anspråk högst 2 milj. kr. För atl bestrida kostnaderna för mellanprislinjen
på fårkölt på ca 8 milj. kr. bör också få användas regleringsmedel som inflyter
utöver fördelningsplanen. Som bidrag till kostnaderna för arméns ackord-häslorganisation
bör ell belopp på 200 000 kr. få disponeras.
I framställning den 21
december 1970 har Sveriges betodlares cen-iralförening anhållit alt ersättning
får ulgå av införselavgiflsmedel från sockerregleringsfonden lill odlare som
fått betor förstörda eller inle kunnat skörda betorna lill följd av
väderleksförhållandena under hösten 1970. Genom bortfallet av inhemsk belproduklion
har skell en ökning av importen av socker som beräknas medföra all
införsel-avgiftsinkomsterna stigit med 2,2 milj. kr. Statens jordbruksnämnd har
yttrat sig över framställningen och biträtt all högst hälften eller 1,1 milj.
kr. av merintäklerna får tas i anspråk för all kompensera odlarnas förlusler
på 1970 års odling. För egen del kan jag biträda atl som en engångsåtgärd högst
1,1 milj. kr. av införselavgiftsmedel från sockerregleringsfonden får las i
anspråk för att främst kompensera för olika kostnadsökningar som uppstått för belodlingen
till följd av väderleksförhållandena hösten 1970.
I
prop. 1971: 74 angående slöd till jordbruket i norra Sverige, m. m. har jag
anmält all utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige föreslagit all införselavgiflsmedel
skaU las i anspråk för vissa forskningsprojekt. Utredningens förslag får i
de delar som inle kan tillgodoses inom ramen för forskningsmedel som anvisas
för budgetåret 1971/72 på sedvanligt sätt prövas i samband med övriga
anslagsframställningar för budgetåret 1972/73.
I
prop. 1971: 93 med förslag lill ändring i tulltaxeringsförordningen (1960: 391)
m. m. föreslås all Kungl. Maj:l får bemyndigande alt medge preferensbehandling
för viss u-landsimport. Bakgmnden till förslagel är överläggningar som ägt rum
inom ramen för UNCTAD (United Nations
Prop.
1971:116 41
Conference
on Trade and Development) om införande av särskUda lullförmåner vid import av
varor från utvecklingsländerna i form av tullfrihet eller nedsatt tull, s. k.
tullpreferenser. Vid dessa överläggningar har från de nordiska ländernas sida
gjorts preferenserbjudanden för sesamfrö, klövolja för tekniskt bruk och tobaksfröolja.
Någon införselavgifl eller feltvaruavgifl tas f. n. inle ut för de båda
förstnämnda varorna. Tobaksfröolja har huvudsakligen teknisk användning, varvid
enligl gällande regler erlagd feltvaruavgifl kan reslitueras efter begäran hos
statens jordbruksnämnd. På nuvarande stadium behöver dessa varor inte undantas
från jordbruksregleringen för atl åtagandena i syfte all främja u-landsimporlen
skall kunna uppfyllas.
Jag övergår härefter till
frågan om anvisning av medel under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukels
område för nästa budgetår.
Till kostnader för prisuljämning
på råvaror lill livsmedelsindustrin bör för nästa budgetår beräknas 102 milj.
kr., vUkel innebär en ökning med 12 milj. kr. jämfört med innevarande
budgetår. Därvid har jag för diverse kostnader tagit upp 600 000 kr., varav 100
000 kr. för en undersökning rörande 1971 års fodersädesskörd. I prop. 1971: 74
har jag föreslagil all fraklbidraget för fodersändningar lUl vissa områden i
norra Norrlands inland ersätts med pristillägg. Vid bifall lill della förslag
behöver medel inte las upp lill fraklbidrag under anslaget Prisreglerande ålgärder
på jordbrukets område.
Liksom hittUls bör Kungl. Maj:l
i mån av behov få belasta detta anslag med del belopp som enligl del inom EFTA:s
ram mellan Sverige och Danmark träffade jordbruksavtalet årligen skall föras
över lill Danmark. Anslaget bör vidare få tas i anspråk för atl bekosta ersättning
lill jordbruket för förlusler lill följd av prisstoppet, varvid förlusterna
bör få beräknas i huvudsak enligl de grunder som har redovisats i del
föregående.
Med
hänvisning lill del anförda och lill den i del föregående redovisade
sammanställningen förordar jag all anslaget lill prisreglerande åtgärder på
jordbrukels område för nästa budgetår las upp till 103 milj. kr.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag all Kungl. Maj:t dels föreslår
riksdagen alt antaga förslagen lill
1) lag om ändring i förordningen (1961: 381) om
tillverkning av och handel med fodermedel m. m.,
2) lag om ändring i förordningen (1967:340) med
vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område,
3) förordning om ändring i luUlaxan (1968: 25),
Prop.
1971:116 42
dels föreslår riksdagen all
4) godkänna de av mig förordade
grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för liden
den 1 juli 1971den 30 juni 1974,
5) medge alt Kungl. Maj:l eller, efler
Kungl. Maj:ts bestämmande, statens jordbruksnämnd, får vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra prisregleringen under regleringsåret 1971/72,
6) godkänna vad i del föregående
föreslagils om användningen av införselavgiflsmedel, som inflyter under regleringsårel
1971/72, och av andra i samband med jordbruksregleringen inflytande
avgiftsmedel,
7) godkänna de förslag som lagts fram
i del föregående rörande användningen av införselavgiflsmedel, som inflyter
eller har influtit under regleringsårel 1970/71 eller tidigare regleringsår och
av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna
eller inflytande avgiftsmedel,
8) medge atl ålerbelalningstiden för
den rörliga kredit om högst 50 milj. kr. som i riksgäldskontorel står lill
förfogande för Svensk kötthandel, ekonomisk förening, får föriängas till den 1
juli 1978,
9) godkänna vad jag förordai angående
ersättningen lill jordbruket för dess förluster lill följd av prisstoppet,
10)
meddela
regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter tillstånd att överta
betalningsansvaret för ell lån på ca 2,3 milj. kr.,
11)
lill Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1971/72 under nionde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 103 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen alt lill
riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bilaga lill detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLtl mi 7 102»»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (17)
17 kopplingar i 10 dokument.
- Prop. 1983/84:191 om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m.m. s. 56 om s. 14 i texten
- Prop. 1981/82:209 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 78 i texten
- Prop. 1973:96 Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av priserna pi jordbruksprodukter m.m. s. 2 · s. 17 · s. 26 · s. 29 i texten
- Bet. 1972:JoU34 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts propositionen 1972:79 angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. jämte motioner i texten
- Bet. 1972:JoU6 Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner angående jordbrukets rationalisering i texten