Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
1971 · 56 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 56 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1971:145, Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
Dokumentets text
Kungl. Majrts
proposition nr 145 år 1971 Prop.
1971:145
Nr 145
Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72; given Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av StatsrådsprotokoUet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.
Under
Hans Maj :ts Min allernådigaste Konimgs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter.
De
meddsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen vid dess
höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en särskild
proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1971/72. Jag vill erinra om att tidigare i dag anmälts frågor om konjunkturstimulerande
åtgärder och höjda bostads-
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 145
Prop. 1971:145 2
tUlägg
tUl bamfamUjer som också innefattat framställningar om anslag på tUläggsstat I
(prop. 1971: 139 och 156). Dessutom har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen
för industridepartementet den 22 oktober 1971 beslutat särskUd proposition
angående finansiering m. m. rörande vissa statiiga bolag (prop. 1971: 139).
De
framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl, Maj:t beslutar om derma
dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över utrikesdepartements-, försvars-,
social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels-,
inrikes- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den
gemensamma propositionen som bilagor 111. En sammanställning över av Kungl, Maj:t
i denna proposition beg'årda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga 12.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition förelägger riksdagen de
förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 som
framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:145 3
BUaga
1
UTRIKESDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över utrikesdepartenientsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober
1971.
Närvarande:
statsministern PALME, minstern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Ministern
för utrikes ärendena anmäler de ärenden under utrikesdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TREDJE
HUVUDTITELN
A.
Utrikesdepartementet ra. m.
[1]
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat. I
riksstaten för innevarande
budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 3 960
000 kr., varav 575 000 kr. utbetalas och disponeras av utrikesdepartementet.
Behov av ytterUgare medel
under detta anslag har uppstått. Detta kan beräknas till 200 000 kr.
Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 200
000 kr. att utbetalas och disponeras av utrikesdepartementet.
Prop. 1971:145 4
[2]
A 8. Kommittéer m. m. I riksstaten för innevarande budgetår är under denna
anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 225 000 kr.
Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1971 tillkallades den 26 juli
1971 sakkunniga med uppdrag att företa en översyn av svenska bUaterala
åtgärder för att främja u-länders industriaU-sering, den s. k. industribiståndsutredningen.
Tillgängliga medel på detta anslag förslår inte för att täcka de beräknade
utgifterna för denna utredning.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[3]
5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för ut-rikesrepresentationen.
I investeringsplanen för anslaget finns uppförda kostnadsramar i prisläget den
1 april 1970 för ambassadanläggningar i Moskva och Paris samt chefsbostad i
London av resp. 33 650 000 kr., 7,5 milj. kr. och 1 milj. kr. (prop. 1971: 1
bil. 5 s. 66).
Byggnadsstyrelsen
hemställer, att kostnadsramarna uppräknas vad avser nybyggnad av
ambassadanläggning i Moskva till 34 650 000 kr., nybyggnad av
ambassadanläggning i Paris till 12,4 milj. kr. samt ombyggnad av
sändebudsbostad i London tUl 1,5 milj. kr. Dessutom hemställs att för
tillbyggnad av ambassadanläggning i Tokio uppförs en kostnadsram av 700 000 kr.
Beträffande
Mos.kva anger byggnadsstyrelsen, att tUl följd av en överenskommelse år 1958
mellan Sverige och Sovjetimionen, enligt vilken avtalsparterna utför beskickningsanräggningar
åt varandra, utnyttjas anvisade medel för att täcka kostnader för dels
utförande av huvuddelen av den sovjetiska ambassadanläggningen i Stockholm,
dels leveranser av svenskt material till anläggningen i Moskva och dels den
svenska platsorganisationen i Moskva. Inträffade kostnadsökningar, bl. a. till
följd av förseningar, har medfört att en höjning av kostnadsramen med 1 milj.
kr. till 34 650 000 kr. är nödvändig. Den slutiiga kostnaden för
ambassadanläggningen i Moskva kan dock framräknas och regleras först efter det
att arbetena slutförts samt granskning och förhandlingar rörande den ekonomiska
avräkningen blivit avslutade.
I
prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 66) anmäldes, att förberedelsearbetet för en
Prop.
1971:145 5
ambassadanläggning i Paris fördröjts och att beräknad
byggstart fram-skjutits till januari 1972. Projekteringsarbetet har numera
framskridit så långt att ett av vederbörande myndigheter godkänt förslag jämte
en på huvudhandlingar baserad kostnadsuppskattning av fransk expertis föreligger.
Bl. a. på grund av ökade byggnadskostnader i Paris under perioden maj 1968maj
1971, uppgående till 30 "/o, ej tidigare inräknad mervärdeskatt på 17,7 o/o
samt uppförande av ett ytterligare garageplan, vilket krävs av de franska
myndigheterna, kommer kostnadsramen att uppgå till 12,4 milj. kr. Byggstarten
är beräknad till april 1972.
Investeringskostnader för ombyggnad av sändebudsbostaden i
London har i prop. 1971: 1 (bil. 5 s. 66) angivits uppgå till 1 milj. kr.
Sedan offerter nu inkommit bedöms en höjning av kostnadsramen med 500 000 kr.
erforderlig. Arbetet kan påbörjas under november 1971.
Sedan den nyuppförda ambassadanläggningen i Tokio togs i
bruk år 1959, har ambassaden tillförts väsentligt ökade arbetsuppgifter och
därav betingad personalökning, vilket medfört, att provisoriska lokaler måst
förhyras utanför anläggningen. Då detta visat sig mindre tillfredsställande ur arbetssynpunkt,
har styrelsen undersökt möjligheterna att bygga ett annex på ambassadtomten.
Kostnaderna för detta beräknas uppgå till 700 000 kr. Arbetet kan igångsättas i
januari 1972.
Departementschefen
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör följande nya
och ändrade kostnadsramar i prisläget den 1 april 1971 föras upp i
investeringsplanen.
Moskva, ambassadanläggning 34 650 000
Paris, ambassadanläggning 12 400 000
London, ombyggnad av chefsbostad 1 500 000
Tokio,
tillbyggnad av ambassadkansli 700
000
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de
redovisade byggnadsobjekten får bestridas av tiUgängliga medel under
förevarande anslag.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsarbeten för utrikesrepresentationen.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971:145 7
Bilaga
2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsminstern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under
försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I tiU
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
O.
Diverse
[1]
O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk militär styrka
i FN-tjänst anvisades första gången på tiUäggsstat till riksstaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter
har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom
Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan
m, m, under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för
FN-styrkornas verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges
ständiga representation i FN samt fr, o,m, den 1 juli 1967 för observatörer
i FN-tjänst betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m,
m. Sammanlagt har för svenska FN-sfyrkors verksamhet hittUls anvisats 440 565
000 kr. på tiUäggsstat.
Under
år 1971 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat III till
Prop.
1971:145 8
riksstaten för budgetåret 1970/71 dels för att täcka
utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden 15 december 197015 juni 1971 och
för FN-observatörer under januarijuni 1971 dels för vissa oförutsedda
utgifter (prop. 1971: 75 bil. 2, FöU 1971: 12, rskr 1971: 142).
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatta av
FN. Intill den 1 augusti 1971 har från FN influtit 303 930 814 kr. Sveriges
fordran hos FN enligt hittUls framlagda krav uppgår f. n. tUl 45 748 774 kr.
Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel
Övriga diverse inkomster.
Genom beslut den 18 juni 1971 har tiden för den svenska FN-in-satsen
på Cypern förlängts längst intill den 15 december 1971. Utgifterna för tiden
den 15 juni15 december 1971 har beräknats tiU 1,5 milj. kr. för månad eUer
sammanlagt 9 milj. kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas som allmän
medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare
kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av
kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1971
till 38. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 220 000 kr. för månad eller
för tiden julidecember 1971 sammanlagt ca 1 320 000 kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern och
för observatörer uppgår aUtså till (9 000 000 -f 1 000 000 -f 1 320 000) 11
320 000 kr. Vid ingången av juU 1971 kvarstod under anslaget Kostnader för
svenska FN-styrkor m. m. en behållning på 1 541 230 kr. Det sammanlagda
medelsbehovet för ovan nämnd tid uppgår således till 9 778 770 kr., avrundat
9,8 milj. kr.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att 'även i fortsättningen
förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader
för svenska FN-styrkor m. m. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. på tUläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 9
800 000 kr.
[2] O 8. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter
förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna
i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter
slutfört upp-
Prop. 1971:145 9
drag
i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag kvarstår alltjämt, men dess
personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90
personer i mars 1955.
För
övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under förevarande
anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 18 380 000 kr.
(jfr senast prop. 1970: 165 bU. 3, SU 1970: 211, rskr 1970:426). Hittills har
alltså anvisats 23 380 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som
anvisades senast beräknas täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. m.
december 1971. Vid utgången av december beräknas en behåUning på ca 50 000 kr.
kvarstå under anslaget.
Det kan inte bedömas hur
länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel
för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av år
1972. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör
hållas så låg som möjligt.
För
den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 87 000 kr. för
månad. Anslagsbeloppet för år 1972 uppgår därför, efter hänsynstagande till den
beräknade behållningen vid årets början, till avrundat 1 milj. kr.
Beräkningen
av medelsbehovet måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna
att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens
verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom
anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av utgifter
som bestrids på detta sätt torde få anmälas framdeles.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
till Svenska övervakningskontingenten i Korea på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kr,
[3]
O 9. Bidrag till bostadsrättsföreningen Musköten. Efter förslag av Kungl, Maj:t
i prop, 1967: 105 (bU, 1) anvisade riksdagen (SU 1967: 72, rskr 1967: 184) till
Lån till bostadsrättsföreningen Musköten för budgetåret 1966/67 ett
investeringsanslag av 1,4 milj, kr. Genom beslut den 1 juni 1967 bemyndigade Kungl.
Maj:t bostadsstyrelsen att förfoga över anslaget för att till föreningen
utbetala ett särskUt lån om nämnda belopp, avsett för förvärv av ett
tomtområde i Ösmo kommun, där föreningen ämnade uppföra bostäder för den
personal vid Ostkustens örlogsbas som efter basens utflyttning till Muskö fick
sin tjänstgöring förlagd dit. Som villkor för lånet skulle gälla bl. a. att
lånet skulle avse tiden till dess det planerade byggnadsprojektet var slutfört,
under vilken tid lå-
Prop. 1971:145 10
net
skuUe vara amorteringsfritt, att lånet skulle löpa med ränta motsvarande
statens långsiktiga obligationsränta med ett tillägg av 0,25 "/o samt att
lånet utan föregående uppsägning skulle vara förfallet till betalning, om
föreningen sålde tomtområdet eUer upplät det för annat ändamål än bostäder för
personalen vid Ostkustens örlogsbas.
Kungl.
Maj:t har sedermera på framställningar av föreningen medgett förlängning på
oförändrade viUkor av lånet, senast tUl den 1 januari 1972.
Föreningen
har under åren 19671969 i Ösmo uppfört bostadsfastigheter till en
produktionskostnad av ca 25,5 milj. kr. Antalet lägenheter uppgår till något
mindre än trehundra med en sammanlagd lägenhetsyta av 22 546 m. Härtill kommer
bl. a. garage med uppställningsplats för 176 bilar och 139 särskilt anordnade
parkeringsplatser. Föreningens fastigheter har år 1970 åsatts ett
taxeringsvärde av 16,9 milj. kr.
Föreningens
styrelse har anmält att föreningen i sin verksamhet mött betydande svårighder.
Intresset för att teckna bostadsrätt i föreningens fastigheter har visat sig
vara väsentUgt mindre än vad som föratsattes. Vid en upplåtelse av samtliga
bostadsrätter i fastigheterna beräknades i grundavgifter inflyta 2 147 000 kr.
Teckning av bostadsrätter har dock endast skett i sådan omfattning att
grundavgifter om tiUhopa 1 015 000 kr. influtit, dvs. motsvarande ungefär
hälften av föreningens lägenheter. För att lägenheter inte skulle stå oanvända
har föreningen varit nödsakad att med hyresrätt upplåta de lägenheter för vilka
bostadsrätt inte tecknats. Föreningen har emellertid inte ens på detta sätt
lyckats få full beläggning i fastigheterna. I början av år 1971, när uthyrningsläget
var som bäst, fanns åtta outhyrda lägenheter. Sedan det i samband med
utarbetandet av den slutliga ekonomiska planen för föreningens verksamhet
under våren 1971 visat sig nödvändigt att höja avgifter och hyror med 1520 %
har en försämring av uthyrningsläget uppstått. Den 1 september 1971 fanns i fastighetema
32 outhyrda eller för avflyttning uppsagda lägenheter. Dämtöver är bl. a. en betydande
del av garage- och parkeringsplatserna outhyrda.
På
grund av svårigheterna att sälja eller uthyra lägenheter har föreningen fått
betydande hyresförluster. Vidare har föreningen fått vidkännas avsevärt
förhöjda räntekostnader till följd av svårigheter att erhålla avlyft av byggnadskreditiv
och genom att utbetalningen av statligt byggnadslån fördröjts till följd av
svårigheter att placera bostadsrätterna. Dessa förhållanden har lett till att
driften av föreningens fastigheter fram till den 1 januari 1971 gett ett
underskott av 985 000 kr. För år 1971 beräknas uppkomma ett underskott av 463
000 kr. Häri ingår inte någon avsättning tUl reparationsfond. Det dåUga
driftsresultatet och det faktum att knappt hälften av de i den ekonomiska planen
beräknade grundavgifterna har influtit har medfört en akut likvidi-
Prop.
1971:145 H
ditetskris för föreningen. En fortsatt verksamhet med i
stort sett oförändrat uthyrningsläge beräknas medföra en förlust och en ökning
av likviditetsunderskottet med ca 100 000 kr. per kvartal.
Föreningens ekonomiska svårigheter har lett till att föreningens
styrelse tagit upp överläggningar med Ösmo kommun om överlåtelse av föreningens
fastigheter till den kommunala bostadsstiftelsen i Ösmo. Diskussionerna har
lett till en preliminär överenskommelse om en sådan överlåtelse. Enligt
överenskommelsen övertar den kommunala bostadsstiftelsen föreningens
fastigheter från och med den 1 april 1972 till ett värde motsvarande
föreningens produktionskostnader med avdrag för avskrivning, vUken beräknas
vara lika med gjorda amorteringar. Föreningen betalar alla kostnader som
hänför sig till tiden fram till den 1 april 1972. I dessa kostnader räknas in
avsättning tUl reparationsfond för tiden den 1 januari 1970den 31 mars 1972
enligt gällande normer för bostadsrättsföreningar, eller med 10 kr. per m- lägenhetsyta
och år. Föreningen svarar även för att vissa omedelbart nödvändiga iståndsättningsarbeten
på fastigheterna är utförda före överlåtelsedagen. Överenskommelsen är för
kommunens del träffad under föratsättning av kommunfullmäktiges godkännande. För
föreningens dd gäller som förutsättning för en slutlig överenskommelse att föreningen
erhåller ett statligt bidrag till de kostnader som föreningen skall betala.
Överenskommelsen förutsätter vidare att det i det föregående omförmälda
särskilda statUga lånet på 1,4 milj. kr. dels överförs från föreningen tiU den
kommunala stiftelsen, dels blir amorteringsfritt under fem år för att därefter
av stiftelsen amorteras under högst 15 år.
Enligt föreningsstyrelsens beräkningar behöver föreningen
ett tillskott av 2,3 milj. kr. för att kunna fullgöra sina åtaganden enligt den
träffade överenskommelsen. Styrelsen hemstäUer att föreningen erhåller ett statUgt
bidrag med detta bdopp och att det särskilda statliga lånet på 1,4 milj. kr.
överförs till den kommunala bostadsstiftelsen på de villkor som förutsatts i
överenskommelsen.
För egen del får jag anföra följande. Jag har ansett det
angeläget att i möjligaste mån minska omställningssvårigheterna för den
personal som genom örlogsbasens utflyttning fått sin tjänstgöring förlagd till
Muskö. När de anställda beslöt att i samverkan låta uppföra bostadsfastigheter
i Ösmo kommun fann jag det angeläget att stödja dem i deras verksamhet och
tillstyrkte att det tidigare nämnda lånet om 1,4 milj. kr. beviljades. Riksdagen
beslöt i enlighet härmed. Ett fullföljande av de anställdas planer skulle göra
det möjligt för den personal som så önskade att få bostad i närheten av den
nya arbetsplatsen.
Det har emeUertid visat sig stöta på avsevärda svårigheter
att driva ett bostadsföretag av den omfattning det här gäller. Efterfrågan på
bostäder har inte varit så stor som man ursprungligen räknade med. Föreningen
har av denna anledning förorsakats betydande förluster, vilka i sin tur
Prop.
1971:145 12
medfört en akut likviditetskris. Någon väsentlig
förbättring inom den närmaste framtiden av möjligheterna att uppnå ett
ekonomiskt godtagbart resultat kan inte förutses. I detta läge har föreningens
styrelse tagit upp förhandlingar om överlåtelse av föreningens fastigheter till
den kommunala bostadsstiftelsen i Ösmo. Jag anser att styrelsens åtg'ärd är
berättigad. Den kommunala bostadsstiftelsen torde ha väsentligt större
möjligheter att förvalta och driva fastigheterna på ett från ekonomisk synpunkt
godtagbart sätt. Även för dem som är bosatta i föreningens fastigheter torde
det innebära fördelar att fastigheterna övertas av den kommunala stiftelsen.
Föreningens styrelse har hemställt om ett statligt bidrag
av 2,3 milj. kr. för att kunna avveckla sin verksamhet och överlåta fastighetema
till den kommunala stiftelsen. Jag förordar att föreningen beviljas ett statligt
bidrag med detta belopp. Anslag för detta ändamål bör föras upp på tilläggsstat
för budgetåret 1971/72. Jag förordar vidare att riksdagens bemyndigande
utverkas att föra över det särskilda statliga lån på 1,4 milj. kr., som
beviljats föreningen, till den kommunala bostadsstiftelsen på de vUlkor som
innefattas i den träffade överenskommelsen.
Såsom framgår av vad jag anfört tidigare är
överenskommelsen mellan föreningen och kommunen träffad under förbehåll av kommunfuU-m'äktiges
godk'ännande. Fullmäktige har sedermera godkänt överenskommelsen och
bemyndigat kommunstyrelsen att fullfölja densamma. Så snart detta beslut vunnit
laga kraft kommer meddelande om detta att lämnas riksdagens försvarsutskott.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att
1) till Bidrag till bostadsrättsföreningen
Musköten på tilläggsstat
1
till riksstaten
för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av
2
300 000 kr.,
2) medge att det föreningen år 1967 beviljade s'ärsk)lda
statliga
lånet på 1,4 milj. kr. får överföras på Ösmo kommuns bostads
stiftelse på de villkor som jag har angett i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:145 13
Bilaga
3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de ärenden under
socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till-läggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
G.
Universitetssjukhus m. m.
[1]
G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till ändamålet har för
budgetåret 1971/72 anvisats ett reservationsanslag av 7 576 000 kr.
Kungl.
Maj:t har den 7 maj 1971 faststäUt en slutlig total kostnadsram av 31,6 milj.
kr. för anskaffande av viss utrustning till etapp 2 av utbyggnaden av
akademiska sjukhuset i Uppsala. Utbyggnadsetapp 2 omfattar ett nytt kirurgiskt
block, som beräknas kunna tas i bruk omkring den 1 januari 1972.
Byggnadsföretaget innefattas i det mellan staten och Uppsala läns landsting
träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. (prop.
1961:79, SU 1961:97, rskr 1961:265; prop. 1967:105 bil. 2 s. 11, SU 1967:73, rskr
1967: 185). Staten betalar 40 procent av byggnads- och utrustningskostnaderna.
Statens andel av kostnaderna för utrustningen tUl det nya blocket blir sålunda
12 640 000 kr. Hittills har 12 milj. kr. anvisats för ända-
Prop.
1971:145 14
målet. Återstående medelsbehov uppgår till 640 000 kr.
Medlen bör anvisas på tUläggsstat till riksstaten för budgetåret 1971/72,
Jag hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 640 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[2] 11. Vissa byggnadsarbeten inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 10 480 000 kr. 1 fråga om vissa av de
ändamål för vilka medel beräknas under anslaget bör ytterligare byggnadsobjekt
nu redovisas för riksdagen.
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare
Byggnadsstyrelsen har den 20 september 1971 redovisat
huvudhandlingar för nybyggnad vid Gudhem av diverseverkstad, verkstadsförtåd
och servicebyggnad för arbetsdriften samt viss ombyggnad inom anstaltens
klinik- och administrationsbyggnader. Kostnaderna för byggnadsarbetena, som
kan påbörjas i januari 1972, beräknas till 3 255 000 kr. i prisfäget den 1
april 1970.
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska
laboratorium
Byggnadsstyrelsen har den 16 november 1970 redovisat
förslagshandlingar för nybyggnad för smådjurhus, ny- och ombyggnad av stallar m.
m. Nybyggnaden för smådjurhus avses bl. a. för djur som används vid
tuberkulosprov och framställning av poliovaccin. Byggnaden omfattar en rumsyta
av 2 810 m. Byggnadsarbetena, som har kostnadsberäknats till sammanlagt 14 360
000 kr. i prisläget den 1 april 1970, kan enligt styrelsen påbörjas i januari
1972.
Departementschefen
I investeringsplanen för statens vårdanstalter för
alkoholmissbrukare bör i enUghet med byggnadsstyrelsens förslag föras upp en
kostnadsram av 3 255 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1970 för diverse verkstäder
m. m. vid Gudhem.
Statens bakteriologiska laboratorium tillhör de
myndigheter vars framtida lokalisering f. n. övervägs av delegationen för lokaUsering
av statlig verksamhet. I avvaktan på ställningstagande tUl delegationens
Prop. 1971:145 15
förslag,
som kan väntas bli framlagt under våren 1972, är det därför naturligt att
begränsa investeringskostnaderna inom laboratoriets nuvarande förläggningsområde
i Solna. I fråga om förvaringen och handhavandet av smådjur vid laboratoriet
råder i dag mindre tillfredsställande förhållanden vad gäller säkerhet och
arbetarskydd. Starka skäl talar för att förbättringar åstadkoms utan onödig tidsutdräkt,
främst med hänsyn till de anställdas säkerhet. Även om statsmakterna fattar
beslut om utflyttning av laboratoriet kan en sådan inte verkställas förrän
under senare delen av 1970-talet.
Efter
att ha låtit undersöka alternativa möjUgheter har jag funnit att en nybyggnad
för smådjurhus snarast bör uppföras. För att bibehålla handlingsfriheten i
fråga om laboratoriets lokalisering bör emellertid investeringskostnaderna
begränsas så mycket som möjligt. Jag räknar därför med att de av
byggnadsstyrelsen föreslagna stallarna m. m. tills vidare inte bör utföras.
Vidare bör den yta inom den föreslagna nybyggnaden för smådjurhus som förses
med fullständig inredning m. m. för djurförvaring tiUs vidare kunna begr'änsas
för att endast tillgodose de mest angelägna behoven. Beslut om användningen av
de disponibla lokalerna bör inte fattas förrän stäUning tagits i
lokaliseringsfrågan. De besparingar som kan uppnås genom dessa åtgärder kan
inte nu säkert överblickas. För att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas så
snart som möjligt bör dock, i avvaktan på närmare kostnadsberäkningar, en preliminärt
beräknad kostnadsram av 11 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971 för nybyggnad
för smådjurhus föras upp i investeringsplanen för statens bakteriologiska
laboratorium.
Som
jag framhållit vid min anmälan av detta anslag tidigare denna dag är det svårt
att i dag överblicka hur meddsförbmkningen under innevarande budgetår kommer
att utveckla sig inom det samlade investeringsanslaget. Jag avser att senare
återkomma tUl frågan om ytterligare medelsanvisning, om en sådan skulle visa
sig behövas.
Jag
förordar att de utgifter som hänger samman med här behandlade byggnadsobjekt
får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgif-tema för vissa
byggnadsarbeten inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten,
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971:145 17
Bilaga
4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de ärenden under
kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
A.
Kommunikationsdepartementet ra. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under
ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 120 000 kr.
Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av
budgetåret av 100 000 kr. flnns totalt 2 220 000 kr. att tillgå. Detta belopp
bedöms bli otillräckligt med hänsyn dels tUl de höjda kommittéarvoden m. m. som
gäUer fr. o. m. den 1 jtUi 1971, dels tiU merkostnader för vissa utredningar,
bl. a. trafikplaneringsutredningen, trafikpolitiska delegationen och de
särskilda expertutredningarna för planering m. m. av den nya flygtrafikledarskolan
i Stump. Belastningen på anslaget för hela budgetåret 1971/72 förväntas uppgå
till 3 420 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 1 200 000
kr.
2
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 145
Prop. 1971:145 18
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr., d'ärav hälften att avräknas mot
automobilskattemedlen.
B.
Vägväsendet
[2]
B 2. Drift av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budgetår har under
ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett anslag av 826,8 milj. kr. Från
anslaget betalas bl. a. kostnaderna för regional administration hos statens
vägverk med förslagsvis 21,2 milj. kr.
Sedan
vägförvaltningen i Stockholms län i vederbörUg ordning sagts upp från sitt
hyreskontrakt med statens vattenfallsverk i Råcksta har genom byggnadsstyrelsens
försorg anvisats nya lokaler för vägförvaltningen i kvarteret Aprikosen i
Solna. Överflyttningen av driften till dessa lokaler är förbunden med särskilda
flyttnings- och utrustningskostnader om ca 675 000 kr. samt ökade kostnader
för hyra med ca 490 000 kr. eller tillsammans ca 1 165 000 kr., vilka inte kan
täckas av det redan bevUjade anslaget. Vägverket bör erhålla ytterligare medel
för att bestrida dessa merkostnader.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Drift av stadiga vägar på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 165 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
F.
Diverse
[3]
F 1. Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande
anslagsrubrik anvisats ett anslag av 256,7 milj. kr. Från anslaget utgår sedan
budgetåret 1964/65 ersättning till SJ för underskott för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer. EnUgt beslut av 1969 års riksdag skall vidare från anslaget
betalas dels SJ:s kostnader för drift av sådana icke lönsamma
järnvägsanstalter, som skall bibehållas enligt Kungl. Maj :ts beslut, dels
ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl.
Medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
uppgår till sammanlagt 255,3 milj. kr. av angivna totalbelopp.
Departementschefen
De
riktlinjer för den statliga trafikpolitiken, som fastställdes genom beslut av
1963 års riksdag med anledning av prop. 1963: 191 (S3LU
Prop. 1971:145 19
1963:
1, rskr 1963: 424) innebär bl. a., ati SJ skall ersättas för driftunderskott
på sådana trafiksvaga järnvägslinjer, vars trafikering utgör en ekonomisk
belastning för SJ men på vilka trafiken bör bibehållas tiUs vidare av samhäUeUga
skäl.
Vid
bedömningen i prop. 1971: 1 (bU. 8 s. 125) av de olika faktorer, som antogs
komma att påverka behovet av ersättning för budgetåret 1971/72, togs bl. a.
hänsyn till en ökning av SJ:s lönekostnader per capita med 7 % för vart och
ett av åren 1971 och 1972. Lönekostnadsökningen för ifrågavarande verksamhet
har blivit väsentligt större för angivna båda år. SJ:s underskott i driften av
icke lönsamma järnvägslinjer kommer främst härigenom att öka med ca 27 milj.
kr. utöver vad som förutsågs vid tidpunkten för beräkningen av
driftersättningen för budgetåret. Vid denna beräkning har även effekten av
beslutade taxehöjningar fr. o. m. den 1 oktober 1971 beaktats. Driftbidraget
till SJ för innevarande budgetår bör räknas upp med angivet belopp.
I
detta sammanhang vill jag också ta upp en fråga om ersättning till SJ för vissa
pensionskostnader som belastar det ersättningsberättigade bannätet.
I
prop. 1971: 85 angående nedskrivning av statens järnvägars statskapital m. m.
beaktades bl. a. den extra belastning som åvilar SJ i pensionskostnadshänseende.
Med anledning av propositionen fastslog riksdagen (TU 1971: 5, rskr 1971: 145)
att förutom ATP-avgifterna endast en kompletteringspension (KP) svarande
mot 16 % av den totala lönesumman skuHe belasta SJ:s resultatredovisning. Med
tillägg för kostnaden för ATP-pensioner (8,3 %) kommer således SJ:s resultat
för budgetåret 1971/72 att belastas med en total pensionskostnad om (16 -1-
8,3) 24,3 %. Eftersom de i 1969 års separatredovisning inkalkylerade
pensionskostnaderna för det olönsamma bannätet endast uppgår till 20 % får SJ
inte full ersättning för den del av de faktiska pensionskostnaderna som
belöper på detta bannät. Jag förordar att driftbidraget till SJ för budgetåret
1971/72 inkluderar pensionskostnader om 24,3 % av lönesumman. För budgetåret
1971/72 motsvarar skillnaden i förhållande till tidigare beräkningsgrunder
(4,3 %) 13 milj. kr. Driftbidraget för budgetåret bör därför höjas med detta
belopp. Detta är att se som en följd av den finansiella rekonstruktion av SJ
som riksdagen tidigare i år har godkänt.
Med
hänvisning till vad jag anfört uppgår behovet av ytterligare medel för
ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för
budgetåret 1971/72 tiU (27 -f 13) 40 milj. kr.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
anvisa eti anslag av 40 000 000 kr.
Prop. 1971:145 20
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
[4] 1. Posthus m. m.
Förlängt bemyndigande för postverket att lämna statlig
kreditgaranti för lantbrevbärare vid lån för inköp av motorfordon m. m.
Genom riksdagsbeslut år 1967 (prop. 1967: 163, SU 1967:
194, rskr 1967: 387) och Kungl. Maj:ts beslut den 29 december 1967 har postverket
bemyndigats att dels intill utgången av år 1971 utstäUa statlig kreditgaranti
intill ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för lån i postbanken avseende
anskaffning av lantbrevbärarbUar dels biträda ackord eUer på annat sätt efterge
statens rätt på grund av fordran som uppkommer i anledning av
garantiåtagandena.
Postverket har i skrivelse den 7 oktober 1971 hemställt
att bemyndigandet måtte förlängas tills vidare.
Postverket
Postverket erinrar om att det sedan 1950-talets början
inom postverket pågätt en snabb utbyggnad och motorisering av lantbrevbäringen.
Varje år har i rationaliseringssyfte tillkommit ett stort antal nya biUinjer
dels vid utbyggnad och sammanslagning av linjer, dels i samband med att mindre
poststationer dragits in och ersatts med lantbrevbäring.
Vid utgången av år 1970 var antalet lantbrevbäringslinjer
2 812, varav 2 625 var billinjer med en sammanlagd linjelängd av 173 200 km,
vilket utgjorde 97,5 »/o av linjelängden för samtliga lantbrevbäringslinjer.
Postverket antar att antalet bilreglerade lantbrevbäringslinjer inom
överskådlig framtid kommer att ligga mellan 2 600 och 2 800.
Lån med statiig kreditgaranti för anskaffning av lantbrevbärarbUar
infördes i postverket i maj 1968. I anslutning till högertrafikomläggningen
under hösten 1967 ålades samtliga bilåkande lantbrevbärare att inköpa högerstyrda
bilar, varigenom de flesta lantbrevb'ärarna redan vid införandet av lån med
statlig kreditgaranti innehade relativt nya bilar. Lån med statiig
kreditgaranti har kommit att utnyttjas successivt allteftersom de första
inköpta högerstyrda bilarna bytts ut. Antalet dyUka lån kan antas fortsätta att
öka i framtiden.
Den 30 juni 1971 var totalt 479 ännu inte slutbetalda lån
beviljade. Den totala beviljade lånesumman uppgick vid denna tidpunkt till 4,3
milj. kr., varav 2,6 milj. kr. utgjorde postbankens utestående fordran. Lånen
löper efter en rörlig räntesats, som vid tidpunkten för postverkets skrivelse
utgjorde 8,25 "/o. Amortering sker genom löneavdrag under vanligen tre år.
Prop. 1971:145 21
Erfarenheterna
av systemet med lån med statlig kreditgaranti för anskaffning av lantbrevbärarbUar
är enligt postverkets uppfattning mycket goda. Låneformen är enkel att
administrera för postbanken och innebär en smidig lösning för lantbrevbärärna,
eftersom dessa inte behöver anlita privata borgenärer för bilköp eller köpa
bilar på avbetalning med åtföljande höga räntekostnader. Den statliga
kreditgarantin har hittUls inte i något fall medfört att postverket behövt
biträda ackord eller på annat sätt efterge fordran som uppkommit i samband med
garantiåtaganden.
Det
sammanlagda beloppet för statiig kreditgaranti, 15 mUj. kr., anser postverket
inom överskådlig framtid vara tillräckligt.
Med
stöd av det nämnda föreslår postverket att verket fr, o, m, ingången av år
1972 och tUls vidare bemyndigas utställa statiig kreditgaranti intill ett
sammanlagt belopp av 15 milj, kr. för lån i postbanken avseende anskaffning av
motorfordon avsedda för lantbrevbäring och att eventuellt uppkommande förluster
för postverket på grund av garantin skall täckas av verkets driftmedel.
Till postverkets skrivelse
har fogats ett uttalande av Statsanställdas förbund. Förbundet anför att
kreditgarantin har upplevts som en stor fördel för de lantbrevbärare som på
grund av den ökade motoriseringen på landsbygden måste skaffa sig motorfordon
med därav följande ekonomiska problem. Med hänvisning till de synpunkter som
postverket anfört i sin skrivelse, vilka förbundet kan verifiera, anser
förbundet det mycket angeläget att kreditgaranti kvarstår även efter den 31
december 1971 och tillstyrker därför postverkets framställning.
Remissyttrande
Riksrevisionsverket
vill inte motsätta sig postverkets hemställan men anser att postverket närmare
bör utreda andra alternativ till systemet med bilar ägda av lantbrevbärärna, t.
ex, tjänste- eller leasingbilar. I avvaktan på resultatet av utredningen bör
postverket enligt riksrevisionsverkets mening kunna ges ett fortsatt
bemyndigande.
Departementschefen
Under
en följd av år har postverket rationaliserat och förbättrat postservicen på
landsbygden i första hand genom utökning av lantbrevbäring med bil. Som
framgår av postverkets skrivelse är nu mer än 97,5 % av den totala linjdängden
i lantbrevb'äringen bUreglerad.
Lantbrevbärärna
skall själva hålla bil, för vilket de får särskild ersättning. Ersättningen är
baserad på kostnaderna för bilinnehavet, där kapitalkostnaderna utgör en tung
post. Statlig kreditgaranti för lantbrevbä-rarnas lån är enligt min uppfattning
ett lämpligt sätt att dels hålla kostnaderna nere, dels underlätta för lantbrevbärärna
att ordna kredit.
Riksrevisionsverket
tar i sitt remissyttrande upp frågan om andra al-
Prop. 1971:145 22
ternativ
för lantbrevbäring med bil, t. ex. tjänste- eller leasiiigbilar. Postverket
har hittills inte funnit några skäl att frångå det nuvarande systemet på grund
av de betydande fördelar för både postverket och personalen som systemet visat
sig ge, men verket som successivt följer utvecklingen inom området utreder
f. n. frågan om leasingbilar i lantbrevbäring i första hand som ett komplement
till det nuvarande systemet.
Erfarenheterna
från de år systemet med statlig kreditgaranti för lant-brevbärarlån varit i
kraft är enligt postverket mycket positiva, en uppfattning som delas av
Statsanställdas förbund.
Den
totala lånesumman var den 30 juni 1971 4,3 milj. kr. Det är att vänta att
lånesumman kommer att stiga relativt kraftigt de närmaste åren. Det av
postverket angivna högsta beloppet för garantiåtagandena 15 milj. kr. har
jag mot denna bakgrund ingenting att invända emot.
Postverket
har under den gångna perioden inte åsamkats någon förlust genom
garantiåtagandena. Jag anser i likhet med postverket att lånen även i
fortsättningen bör kunna lämnas utan särskild formell säkerhet. För att täcka
eventuella förluster till följd av garantiåtaganden bör postverket få ta i
anspråk driftmedel inom allmänna poströrelsen.
Det
tidsbegränsade bemyndigandet för postverket upphör vid utgången av år 1971.
Jag förordar att postverket lämnas fortsatt bemyndigande att gäUa tills
vidare. Bemyndigandet bör gälla inte bara motorfordon utan även annat
färdmedel, som erfordras för lantbrevbäring, t. ex. motorbåt.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1)
medge att statiig kreditgaranti
även efter utgången av år 1971 och tUls vidare får beviljas intill ett belopp
av 15 000 000 kr. för lån avseende anskaffning av motorfordon eller annat motordrivet
färdmedel att användas vid lantbrevbäring
2)
bemyndiga Kungl. Maj:t eller
myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, att biträda ackord eller på annat s'ätt
efterge statens rätt på grund av fordran som uppkommer i anledning av angivna
garantiåtaganden.
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[5]
11 a. Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer
m.
m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 375 000 kr. för nybyggnad av meteorologiskt obser-vatorium m. m. vid Katterjåkk
för Sveriges meteorologiska och hydrolo-giska instituts räkning.
Prop.1971:145 23
Den
av byggnadsstyrelsen uppskattade investeringskostnaden grundar sig på rådande
prisläge den 1 april 1970. Då igångsättningen av projektet emellertid inte
skett förrän under hösten 1971 föreslår byggnadsstyrelsen med hänvisning till
prisläget den 1 april 1971 att kostnadsramen höjs tiU 410 000 kr. vilket
motsvarar den allmänna byggnadskostnads-stegringen för perioden. Med hänsyn
härtill uppgår behovet av ytterli-re medel för att slutreglera ifrågavarande
projekt till 35 000 kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer m. m. på
tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett
investeringsanslag av 35 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:145 25
Bilaga
5
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under
finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[1]
12. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 70 850
000 kr.
Byggnadsstyrelsen
har föreslagit att en tillbyggnad uppförs till det s, k. Skattehuset i kv.
Gamen i Stockholm. Lokalerna i tillbyggnaden, som omfattar ca 230 m rumsyta,
erfordras för en utvidgning av dataavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholm.
Departementschefen
För
att byggnadsarbetena skall kunna påbörjas så snart som möjligt har Kungl. Maj:t
den 7 september 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra tillbyggnaden
inom kv. Gamen. EnUgt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen har kostnaderna
för objektet uppskattats tUl ca 1,8 milj. kr. I avvaktan på en slutlig kostnadsberäkning
bör en preliminär kostnadsram av detta belopp föras upp i investeringsplanen.
Byggnadsstyrelsen
har begärt att medel anvisas på tilläggsstat till an-
Prop. 1971:145 26
slaget,
bl. a. på grund av ökad medelsförbrukning innevarande budgetår för nybyggnad i kv.
Garnisonen i Stockholm. Jag avser att återkomma till denna fråga sedan
styrelsen närmare redovisat bakgranden till det ökade medelsbehovet. I avvaktan
härpå förordar jag att de utgifter som hänger samman med det i det föregående
redovisade byggnadsobjektet får bestridas av tillgängliga medel under
förevarande anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgifterna för en tiUbyggnad
inom kv. Gamen i Stockholm.
Vad
föredraganden sålunda med insfämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.
1971:145 27
Bilaga
6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsråden
Moberg och Myrdal anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72. Statsrådet Myrdal anmäler därvid frågan under punkten 1 och
statsrådet Moberg frågorna under punkterna 2, 3 och 4. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
ATIONDE
HUVUDTITELN
C.
Kyrkliga ändamål
[1]
Rörlig kredit till stiftsnämnderna för den kyrkliga skogsförvaltningen. I den
kyrkliga egendomsförvaltningen ingår bl. a de s. k. löneboställena. Dessa
förvaltas f. n. av pastoraten. Enligt beslut av statsmakterna (skr 1970: 4, KLU
1970: 12, kskr 1970: 24, prop. 1970: 168. 3LU 1970: 91, rskr 1970: 465) övertar
stiftsnämnderna den 1 januari 1972 förvaltningen av de skogar som tUlhör
löneboställena. Vinst eUer förlust på stiftsnämndens förvaltning av boställsskogen
skall därvid fördelas mellan pastoraten efter deras andel i den samlade boställsskogen
i stiftet.
Stiftsnämnderna
kommer att behöva rörelsekapital. Jag förordar, efter samråd med chefen för
finansdepartementet, att stiftsnämnderna får möjlighet att utnyttja en rörlig
kredit i riksgäldskontoret för att
Prop. 1971:145 28
täcka
behovet av rörelsekapital. Denna kredit bör få stå till förfogande även för
stiftsnämndernas förvaltning av de s. k. prästlönefondsfastig-heterna.
Jag
uppskattar kreditbehovet till 8 milj. kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
ge närmare bestämmelser om utnyttjande av krediten. Jag förutsätter därvid att
krediten skall kunna utnyttjas även före årsskiftet 1971/72 för betalning av
kostnader som avser nödvändiga förberedelser för stiftsnämndernas förvaltning,
såsom för anställning och utbildning av personal samt anskaffande av lokaler
och kontorsutrustning.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att en rörUg kredit hos riksgäldskontoret om 8 milj. kr. sfälls till
förfogande enligt vad jag har angett i det föregående.
£.
Högre utbildning och forskning
[2]
E 65. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. ni.
I
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag av 63 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev
byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 15,5
milj. kr. enUgt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för
universitet och högskolor 47 milj. kr. enligt en s'årskUd utrustningsplan (jfr prop.
1971: 35 s. 25 och 27).
Byggnadsstyrelsen
har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa
inredningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn
till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att
lämna en kortfattad redogörelse.
Stockholm
Nybyggnad
för kemi m. m. Redogörelse för nybyggnaden som f. n. uppförs inom Frescatiområdet
lämnades i prop. 1970: 76 (s. 13). Byggnaden omfattar ca 13 200 m- rumsyta,
varav 7 500 m avser lokaler för forskning m. m. i kemi vid universitetet.
Byggnaden kommer även att inrymma lokaler för bl, a. biofysik och meteorologi.
Byggnaden, som planeras vara inflyttningsklar tUl höstterminen 1973, har
kostnadsberäknats till 42 215 000 kr, i prisläget den 1 april 1971, Styrelsen
beräknar kostnaderna för anskaffning av inredning tUl 7,1 milj, kr.
Nybyggnad
för tandläkarutbildning m. m. Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 åt
byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. i
anslutning till undervisningssjukhuset i Huddinge omfattande högst 14 300 m
programyta exkl. kapprum, toaletter etc. Projekteringen skulle även omfatta
lokaler för kommunal tandvård
Prop.
1971:145 29
och utbildning av tandhygienister om överenskommelse kunde
träffas med Stockholms läns landsting om förläggning av dessa verksamheter till
nybyggnaden.
Styrelsen
har den 14 september 1971 redovisat förslagshandlingar för nybyggnaden. Denna
omfattar en rumsyta av 18 460 m och har kostnadsberäknats till 66 800 000 kr.
Styrelsen räknar med att kunna börja med byggnadsarbetena under våren 1972 och
att vissa lokaler i byggnaden skall kunna tas i bruk tili vårterminen 1974,
För att möjliggöra anskaffning av viss installationsbimden inredning föreslår
styrelsen att en delram av 3 500 000 kr, förs upp i inredningsplanen för
innevarande budgetår.
Lund
Ombyggnad av universitetsbiblioteket. Redogörelse för
ombyggnaden lämnades i prop. 1970: 165 (bil. 7 s. 45). Styrelsen föreslår nu
att den i inredningsplanen uppförda ramen av 1 200 000 kr. höjs med 375 000 kr.
till (1 200 000 + 375 000 =) 1 575 000 kr.
Ombyggnad för biologi m. m. Kungl. Maj:t har den 22
oktober 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnad bl. a. av f. d.
kemibyggnaden vid Helgonavägen i Lund. Byggnaden, som inrymmer lokaler med en
sammanlagd rumsyta av 3 570 m, skaU efter ombyggnaden disponeras för
utbildning och forskning inom de biologiska ämnesområdena vid universitetet.
Styrelsen uppskattar att kompletterande inredning tUl ett värde av 300 000 kr.
behöver anskaffas till lokalerna.
Malmö
Lärarhögskolan m. m. Genom beslut den 10 juli 1969 uppdrog
Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att projektera ny- och ombyggnad för lärarhögskolan
i Malmö. Den 21 september 1971 har styrelsen redovisat förslagshandlingar för
om- och tillbyggnaden. Byggnadsobjektet omfattar enligt förslagshandlingarna en
rumsyta av 19 400 m och kostnaderna har uppskattats till 38 270 000 kr. i
prisläget den 1 april 1970. En första etapp av denna beräknas kunna tas i bruk
till vårterminen 1973. Styrelsen räknar med att den befintliga inredningen
behöver kompletteras. I avvaktan på närmare utredning härom föreslår styrelsen
att en delram av 2 milj. kr. förs upp i inredningsplanen för innevarande
budgetår.
Göteborg
Ombyggnad av Origo. I samband med projektering av
nybyggnaden för fysiska institutionen m.m. (jfr prop. 1968:26 s. 4 och 1968:
104 s. 15 och 16) uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1967 åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med LUP-kommUtén för Göteborg utreda frågan om användningen av bl,
a, den s, k. Origobyggnaden inom Chalmers tekniska högskolas område.
Prop.
1971:145 30
Styrelsen har den 10 september 1971 redovisat ett förslag tiU
disposition av nybyggnaden, Origo och det s, k. Trapphuset. I detta föreslår
styrelsen att Origo efter ombyggnad utnyttjas för ffämst fysik av icke-laborativ
karaktär.
Rumsytan i Origo omfattar 3 915 m. Enligt styrelsen
behöver en stor del av den befintliga inredningen bytas ut. I avvaktan på en
närmare utredning av nyinredningsbehovet föreslår styrelsen att en delram av
500 000 kr. förs upp i inredningsplanen.
Örebro
Universitetsfilialen m. m. Gymnastik- och
idrottshögskolans teoretiska undervisning avses få permanenta lokaler i de nybyggnader
som planeras för bl. a. universitetsfilialen och socialhögskolan. De lokaler
inkl. inredning som hittUls förhyrts för den teoretiska undervisningen kan enligt
byggnadsstyrelsen inte längre användas för ändamålet. Styrelsen avser att
övergångsvis tillgodose detta lokalbehov i nybyggnaderna för gymnastik- och
idrottshögskolan genom vissa omdispositioner där. De inredningskostnader som
föranleds av omdispositionerna beräknar styrelsen till 75 000 kr. Styrelsen
föreslår att den i inredningsplanen uppförda delramen av 350 000 kr. för
universitetsfilialen m. m. således höjs till 425 000 kr.
Umeå
Icke-laborativa institutioner. Kungl. Maj:t uppdrog den 7
maj 1971 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad för icke-laborativa
institutioner. Av den redogörelse för objektet som lämnades i prop. 1971: 35 (s.
8) framgår att rumsytan uppgår till 7 980 m-. Byggnaden, som beräknas delvis
vara färdigställd till höstterminen 1972 och i sin helhet till vårterminen
1973, har kostnadsberäknats till 16 135 000 kr. i prisläget den 1 april 1971.
Styrelsen föreslår att en definitiv kostnadsram av 2 milj. kr. förs upp i
inredningsplanen för objektet.
Luleå
Högskolenheten. En maskinteknisk utbildnings- och
forskningsorganisation avses bli uppbyggd i Luleå med start budgetåret 1971/72
(jfr prop. 1971: 59). Intagningskapaciteten vid den maskintekniska utbild-ningsUnjen
är 50 platser läsåret 1971/72 och skall därefter öka till 200 platser vid full
utbyggnad läsåret 1975/76. Provisoriska lokaler uppförs f. n. inom Porsöområdet
av Luleå kommun. Inredningen bekostas av staten som t. v. förhyr lokalerna.
Innevarande läsår utgör den sammanlagda programytan 1 140 m. TiU höstterminen
1972 erfordras enUgt byggnadsstyrelsen ytterligare ca 2 765 m sammanlagd
programyta. Styrelsen föreslår att en delram av 5 375 000 kr. förs upp i
inredningsplanen för höaskolenheten.
Föredraganden
För
att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som jag
redogjort för i det föregående bör de i följande sammanställning angivna
kostnadsramarna il 000-tal kr. föras upp i inredningsplanen.
Objekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Definitiv Delram ram
Stockholm
Nybyggnad för kemi m. m. Nybyggnad för
tandläkarutbildning m. m.
4-6 500 + 3 500
6 500
3 500
Lund
Ombyggnad
av universitetsbiblioteket
Ombyggnad
för biologi m. m.
+ 375 + 300
1575 300
Malmö Lärarhögskolan m. m.
+ 1000
1000
Göteborg Ombyggnad av Origo
+ 500
500
Örebro Universitetstilialen m. m.
+ 75
425
Umeå
Icke-laborativa
institutioner
-}- 2 000
2 000
Luleå Högskolenheten
+ 1500
1500
Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får
bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifterna för viss inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
I. Internationellt
- kulturellt samarbete
[3]
16. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Den 15 mars 1971 undertecknade
de fem nordiska länderna ett avtal om kulturellt samarbete. Avtalet har
godkänts av riksdagen (prop. 1971: 54, KrU 1971: 13, rskr 1971: 188) och
ratificerats av Sverige. Det väntas träda i kraft senast vid årsskiftet
1971/72.
I
avtalet ingår bestämmelser om samarbetets organisation. Under det nordiska
ministerråd som inrättats enligt den år 1971 träffade överenskommelsen om
ändring av 1962 års nordiska samarbetsöverenskom-
Prop. 1971:145 32
melse
skall en ämbetsmannakommitté för det nordiska kultursamarbetet tillsättas och
ett gemensamt nordiskt sekretariat inrättas. Sekretariatet kommer enligt
överenskommelse mellan de nordiska ländernas regeringar att förläggas till
Köpenhamn och börja sin verksamhet i januari 1972.
En
nordisk organisationskommitté förbereder upprättandet av sekretariatet och
andra frågor i samband med genomförandet av avtalet. Inom kommittén har
kostnaderna för sekretariatet, inberäknat kostnader för lokaler och inredning
samt medel för utredningsverksamhet för tiden fram till den 30 juni 1972
beräknats till 1 990 000 danska kronor. Eftersom arbetet med att inreda lokaler
m. m. redan påbörjats, uppstår vissa kostnader härför redan under sista
kvartalet 1971.
Avtalet
föreskriver en ordning med en gemensam nordisk verksamhetsbudget för att bl.
a. möjliggöra samlad bedömning och prioritering av olika samarbetsprojekt. EnUgt
förslag av den arbetsgrapp som förberedde avtalet skaU ett belopp årligen
ställas till ministerrådets fria disposition för olika samarbetsändamål. De
nordiska undervisnings- och kulturministrarna har anslutit sig till förslaget
och förordat att detta dispositionsbelopp för år 1972 uppgår tUl 6,5 milj.
danska kro-
Departemen
tschefen
Då
jag anmälde frågan om godkännande av det nordiska kulturavtalet framhöll jag
att avtalet skulle medföra vissa kostnader under budgetåret 1971/72, men att
underlag för exakt beräkning av dessa då inte förelåg. Den svenska andelen av
kostnaderna bör nu tas upp på tilläggsstat.
Jag
tillstyrker de nordiska undervisnings- och kulturministrarnas förslag att för
år 1972 6,5 milj. danska kronor inom den nordiska verksamhetsbudgetens ram
ställs till det nordiska ministerrådets fria disposition. Hälften av detta bdopp
bör ställas till förfogande för tiden den 1 januariden 30 juni 1972.
Organisationskommitténs
beräkningar av kostnaderna för det nordiska sekretariatet för tiden fram tiU
den 30 juni 1972 finner jag rimliga.
Jag
ansluter mig till de nordiska undervisnings- och kulturministrarnas förslag
att anslaget till ministerrådets disposition och kostnaderna för sekretariatet
t. v. fördelas mellan de nordiska länderna på samma sätt som anslagen till
nordiska kulturfonden, varav Sverige betalar 37 %. Med denna förddningsgrand
uppgår Sveriges andel för första halvåret 1972 av medlen till ministerrådets
disposition till motvärdet till 1 202 500 danska kronor och av kostnaderna för
sekretariatet till motvärdet till 736 300 danska kronor, vilket nu kan beräknas
till 1 348 000 svenska kronor.
Prop.
1971:145 33
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på tilläggsstat I tiU
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 348 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[4]
19. Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 140
milj. kr. (prop. 1971:35). Någon meddsreservätion vid budgetårets början fanns
inte. I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 föreslår
byggnadsstyrelsen att ytterligare 35 milj; kr. anvisas på tilläggsstat för
budgetåret 1971/72. Vidare bör följande byggnadsobjekt redovisas för riksdagen
i detta sammanhang. Kostnaderna redovisas härvid i prisläget den 1 april 1970
där inte någon annan prisnivå anges.
Stockholm
Nybyggnad
för (andläkarutbildning tn. m. I investeringsplanen finns uppförd en delram av
0,5 milj. kr. benämnd Nybyggnad för tandläkarutbildning. Ramen avser
förberedande markarbeten för den nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. som
planeras bli uppförd i anslutning till det nya undervisningssjukhuset i
Huddinge (jfr prop. 1969: 36 s. 6 och 1970: 122 s. 16).
För
markförvärv från Stockholms läns landsting m. m. för nybyggnaden finns en
kostnadsram av 8,3 milj. kr. uppförd i investeringsplanen (jfr prop. 1970: 122
s. 48 och 1971: 35 s. 9).
Som jag redovisat i det
föregående vid min anmälan av anslaget till inredning och utrustning av lokaler
vid universiteten m. m. har byggnadsstyrelsen den 14 september 1971 redovisat förslagshandlingar
för nybyggnaden. Enligt dessa är byggnadens rumsyta 18 460 m, I denna yta
innefattas även bl, a, lokaler för kommunal folktandvård samt för utbildning av
tandhygienister. Styrelsen uppskattar byggkostnaderna inkl, nämnda 0,5 milj,
kr, till 66,8 milj, kr, och föreslår att en ram av detta belopp förs upp i
investeringsplanen,
Malmö
Om-
och tillbyggnad för lärarhögskolan. Som jag nämnt i det föregående vid min
anmälan av anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid
universiteten m. m, har byggnadsstyrelsen redovisat för-
3
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 145
Prop. 1971:145 34
slagshandlingar
för om- och tillbyggnad för lärarhögskolan i Malmö. Byggnadsobjektet omfattar
enligt förslagshandlingarna en rumsyta av 19 400 m, varav 4 770 m- utgör
befintliga byggnader och resterande 14 630 m tillbyggnader. Byggnadsstyrelsen
uppskattar kostnaderna för om- och tillbyggnaden till 38 270 000 kr. Styrelsen
begär uppdrag att få utföra huvuddelen av objektet till en kostnad av 30 320
000 kr. Styrelsen räknar med att vissa byggnadsarbeten skall kunna påbörjas
redan under januari 1972.
Göteborg
Nybyggnad
för lärarhögskolan m. m. Som redovisades i prop. 1970: 1 bil. 10 (s. 367) har
preliminär överenskommelse träffats mellan staten och Mölndals kommun om mark
för lärarhögskolan m. m. i Göteborg, Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 14
september 1971 redovisat förslagshandlingar för nybyggnad för lärarhögskolan m.
m. Nybyggnaden inrymmer bl. a. för lärarhögskolan och universitetet gemensamma
lokaler för ämnet pedagogik samt restaurang m. m. Byggnadsstyrelsen har
beräknat kostnaderna för byggnaden, som omfattar 24 660 m rumsyta, till 60
milj. kr. I beloppet ingår även kostnader för erforderliga
försörjningsåtgärder. Med hänsyn till angelägenheten av att nybyggnaden
färdigställs så skyndsamt som möjUgt driver styrelsen projekteringen med
utgångspunkt i att schaktningsarbeten m. m. skall igångsättas redan under
januari 1972.
Karlstad
Nybyggnad
för lärarhögskolan och universitetsfilialen. Som framgår av min redogörelse i prop.
1971: 35 (s. 13) har byggnadsstyrelsen redovisat förslagshandlingar för
objektet den 2 februari 1971. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt
styrelsen att fortsätta projekteringen av nybyggnaden till och med
bygghandlingar. Som ett led i åtgärderna för att stimulera sysselsättningen
inom byggnadssektorn uppdrog Kungl. Maj:t den 7 september 1971 år
byggnadsstyrelsen att utföra bl. a. förberedande arbeten för nybyggnaden inom
en kostnadsram av 1,5 mUj. kr. i prisläget den 1 aprU 1971, Vidare bemyndigade Kungl,
Maj:t den 15 oktober 1971 styrelsen att ta 3,5 milj, kr, i anspråk från den i
investeringsplanen uppförda kostnadsramen för diverse objekt för upphandling
av förtillverkade stomdement för nybyggnaden.
Byggnadsstyrelsen
uppskattar, på grundval av förslagshandlingarna, byggnadskostnaderna till 33
350 000 kr.
Föredraganden
Som
jag redovisat i det föregående räknar byggnadsstyrelsen med att kunna påbörja
byggnadsarbetena bl, a, för nybyggnad för tandläkarutbildning m. m. i
Huddinge, för lärarhögskolan i Mölndal samt för
Prop. 1971:145 35
lärarhögskolan
och universitetsfilialen i Karlstad redan under innevarande budgetär. För
dessa objekt återstår bl, a, prövning av vissa programfrågor. När så har skett
räknar jag med att återkomma senare med en närmare redovisning av
byggnadsobjekten och en definitiv kostnadsberäkning. För att kunna påbörja
byggnadsarbetena så snart som möjligt bör preliminärt beräknade kostnadsramar
enligt styrelsens förslag föras upp i investeringsplanen för innevarande
budgetår.
Med hänvisning till vad
jag redovisat i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp nya
och höjda kostnadsramar i prisläget den 1 aprU 1970.
Stockholm
Nybyggnad
för tandläkarutbildning m. m. 66 800 000
Malmö
Om-
och tillbyggnad för lärarhögskolan 30 320 000
Göteborg
Nybyggnad
för lärarhögskolan m. m. 60 000 000
Karistad
Nybyggnad
för lärarhögskolan och universitetsfilialen 33 350 000
Byggnadsstyrelsen
har begärt att medel anvisas på tilläggsstat till anslaget. Jag avser att
återkomma till denna fråga när medelsförbmk-ningen säkrare kan bedömas. I
avvaktan härpå förordar jag att de ökade utgifter som hänger samman med i det
föregående redovisade objekt får bestridas av tillgängliga medel under
förevarande anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemsfäUt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop.1971:145 37
Bilaga
7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under
jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
E.
Fiske
[1]
E 12. Fiskcriundersökningsfartyg. Genom beslut av 1970 års riksdag (prop.
1970: 61, JoU 1970: 27, rskr 1970: 236) bemyndigades Kungl, Maj:t att beställa
ett nytt fiskcriundersökningsfartyg som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak,
Till ändamålet har under denna anslagsrubrik för budgetåren 1970/71 och 197i/72
uppförts reservationsanslag av 3 milj, kr, resp, 1 ()00 kr,'
Genom beslut den 13
augusti 1971 har Kimgl, Maj:t bemyndigat fiskeristyrelsen att beställa ett nytt
fiskeriundersökriingsfartyg tiU en kostnad av högst 16 120 000 kr., exkl.
mervärdeskatt, enligt prisläget i juni månad 1971. Det totala medelsbehovet,
för att bygga, och utnista det nya undersökningsfartyget upptar fiskeristyrelsen.f.
n. tiU 18,5.milj. kr. Av nämnda bdopp hänför sig 16 120 000 kr. till fartyget,,
1 900 OQO kr. till utrustning, 350 000 kr. till anlitande av teknisk expertis i
sam-
Prop. 1971:145 38
band
med fartygets byggande m. m. samt 130 000 kr. till oförutsedda utgifter.
Med ledning framför allt
av betalningsklausulerna i fartygskontraktet bedömer fiskeristyrelsen att
medelsbehovet för angivna ändamål fördelar sig med 6 milj. kr. på budgetåret
1971/72, 6 milj. kr. på budgetåret 1972/73 och återstående belopp, f. n.
beräknat till 6,5 milj. kr., på budgetåret 1973/74. Reservationen under
anslaget var vid utgången av budgetåret 1970/71 2,9 milj. kr. För innevarande
budgetår erfordras under anslaget ett medelstillskott av 3,1 milj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Fiskeriundersökningsfartyg på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000 kr.
H.
Utbildning och forskning
[2]
H 4. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. På riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 17
871 000 kr.
Lantbrukshögskolan
föreslår att på tilläggsstat för budgetåret 1971/ 72 anvisas 1,4 milj. kr. för
att täcka ökade lönekostnader för försöksverksamheten. Högskolan anför att
utfallet av årets lönerörelse för den personal som är anställd under anslaget
medför en ökad lönekostnad med ca 2,3 milj. kr. för budgetåren 1970/71 och
1971/72. En del av de ökade kostnaderna kan täckas med redan anvisade medd.
Enligt högskolans beräkningar föreligger ett medelsbehov av ytterligare 1.4
milj. kr.
Departementschefen
Vid
beräkningen av anslaget till lantbrukshögskolans försöksverksamhet för
innevarande budgetår kunde inte lönestegringarna förutses. Med hänsyn till de
under innevarande år centralt träffade löneöverenskommelserna behöver
ytterligare medel anvisas för försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan. Det
ökade medelsbehovet beräknar jag till 1,4 milj. kr. Med hänsyn till att den uppräkning
av anslaget som skedde i statsverkspropositionen också till en del får täcka
löneökningarna räknar jag med att lantbrukshögskolan genom den nu föreslagna
medelsanvisningen kompenseras för löneökningar för den personal som f. n. avlönas
från detta anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten på tilläggsstat I tiU riksstaten
för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.
Prop.
1971:145 39
[3]
H14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. För
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 5,8 milj. kr. Av beloppet disponeras 2,15 milj. kr. av
byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan.
Återstående 3,65 milj. kr. disponeras av utrustningsnämnden för universitet
och högskolor för ändamål som tagits upp i en särskild utrustningsplan.
Styrelsen och nämnden får inom ramen för tillgängliga medel oavsett i
inrednings- och utrustningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning
bestrida kostnader för inredning resp. utrustning av de i planerna upptagna
objekten intill högst de belopp, som för varje objekt anges som kostnadsram.
Byggnadsstyrelsen
föreslår att en kostnadsram på 800 000 kr. för inredning av undervisningshus
och aula vid lantbrukshögskolan, Ultuna, förs upp i den gällande
inredningsplanen.
I prop.
1971: 75 (s. 2526) lämnades bl. a. en redovisning för nybyggnad av
undervisningshus och aula för lantbrukshögskolans Ullu-nadel och de
veterinärmedicinska institutioner som i enUghet med 1970 års riksdagsbeslut
kommer att förläggas till Ultuna. Byggnadsobjektet togs upp i investeringsplanen
med en kostnadsram på 6 milj. kr. enUgt prisläget den 1 april 1970.
Byggnadsarbetena beräknas bli färdigställda vid årsskiftet 1972/73 varför
styrelsen bör erhåUa möjlighet att beställa inredning under första kvartalet
1972.
Enligt
styrelsens mening behövs f, n, ingen ytterligare medelsanvisning för
inredningsobjektet i fråga.
Departementschefen
Kungl,
Maj:t har genom beslut den 8 oktober 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utföra förenämnda nybyggnad av undervisningshus och aula vid
lantbrukshögskolan, Ultuna,
Den
av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsramen för inredning av ifrågavarande
nybyggnad föranleder ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att i
inredningsplanen för jordbrakets högskolor m, m, förs upp en definitiv
kostnadsram på 800 000 kr, för inredning av undervisningshus och aula vid
lantbrukshögskolan, I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör kostnaderna
få bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifter för inredning av undervisningshus och aula vid lantbrukshögskolan.
Prop.
1971:145 40
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[4] 20. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor ni. m.
För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag
av 14 328 000 kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som
upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen anför följande i fråga om byggnadsobjekt
som inte tidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya
kostnadsramar.
Lantbrukshögskolan Alnarp
Alnarps trädgårdar, växthus samt lantbrukets
byggnadsteknik, växthus. Närmare redogörelse för dessa båda byggnadsobjekt har
lämnats i prop. 1970: 37 (s. 36 och 48). Genom beslut den 18 september 1970
uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen att utföra objekten. Med hänsyn till den
kostnadsökning som skett till följd av att nytt anbud har infordrats då den
ursprungliga anbudsgivaren gått i konkurs behöver kostnadsramen för växthusen
vid Alnarps trädgårdar höjas med 280 000 kr. till 1 535 000 kr. och ramen för
växthusen vid lantbrukets byggnadsteknik med 495 000 kr. tiU 1 750 000 kr.
enligt prisläget den 1 aprU 1971.
Statens m a s kin p r o v n i n g ar
Förråds- och provningshall i Alnarp, nybyggnad.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 18 november 1968 redovisat
byggnadsprogram för nybyggnad av förråds- och provningshall vid statens
maskinprovningar i Alnarp. Byggnaden skall användas för provning av handels-gödselspridare
och för förvaring av större maskiner. Byggkostnaderna beräknas till 512 000 kr.
enligt prisläget den 1 april.1971.
Departementschefen
Det är väsentligt för undervisningen vid Alnarpsinstitutet
och för trädgårdarnas ekonomi att nybyggnaden av växthus vid Alnarps trädgårdar
snabbt kommer till stånd. Jag har ingen erinran mot höjningen av kostnadsramen
med 280 ÖOO kr. Jag har heller inget att erinra mot att ramen för växthusen vid
lantbrukets byggnadsteknik höjs med 495 000 kr.
Byggnadsobjektet vid statens maskinprovningars Alnarpsavdelning
avser provnings- och förrådshall. I avsaknad av lämpliga lokaler har provningar
av handelsgödselspridare och av skyddshytter för trakto-
Prop. 1971:145 41
rer
hittills utförts i gemensam lokal. Detta har fört med sig betydande nackdelar
och merkostnader. Jag har ingen erinran mot den redovisade kostnaden på 512
000 kr. Objektet bör således med denna ram tas upp i investeringsplanen. Kungl.
Maj:t har genom beslut den 22 oktober 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
utföra byggnaden.
Utgifterna
under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnadsobjekt bör rymmas inom det
till byggnadsarbeten för jordbrukets högskolor m. m. anvisade
investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna får bestridas av
tillgängliga medel under anslaget.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[5]
7 a. Län till Täby Galopp AB. Täby Galopp AB har i skrivelse till
lantbruksstyrelsen anhållit om statUgt stöd för täckande av förlust. Bolaget
beräknar ett kraftigt underskott år 1971. För att undvika en likvidation av
bolaget anhåller styrelsen för bolaget att staten efterskänker ett
erforderligt belopp av vinstavdraget pä totalisatorspdet. Styrelsen beräknar
det erforderliga beloppet till ca 400 000 kr. Skrivelsen har av lantbmksstyrelsen
överlämnats till galoppsportutredningen, som med eget yttrande överlämnat
ansökningen till Kungl. Maj:t.
Galoppsportutredningen
erinrar om att Täby Galopp AB är den största tävlingsanordnaren inom
galoppsporten och svarar för ca 75 % av totalisatoromsättningen. Bolaget har
ett eget nomineUt aktiekapital på 100 000 kr. men inget eget kapital i övrigt.
I resultaträkning per den 31 juli 1971 redovisar bolaget en delårsförlust på
305 000 kr. Då aktiekapitalet härigenom är förbrukat kan bolaget komma att
prövas likvidationspliktigt inom kort.
Enligt
galoppsportutredningens mening bör staten i princip inte genom direkta bidrag
stödja verksamhet av det slag Täby Galopp AB bedriver. Men hänsyn till bolagets
dominerande stäUning inom sporten anser dock utredningen att en likvidation av
bolaget under pågående utredningsarbete bör undvikas. Utredningen föreslår
därför att ett stöd undantagsvis och på vissa vUlkor lämnas Täby Galopp AB,
Utredningen
framhåller att stödet bör utformas så att det ger Täby Galopp AB en
resultatmässig förbättring utan att det ger bolaget en kassamässig förbättring.
Utredningen föreslår därför att det lån på 2 250 000 kr. som staten lämnade
bolaget år 1970 avskrivs med 400 000 kr. Utredningen förutsätter att bolaget i
fortsättningen, genom bl. a, lämplig avvägning av hästägareinsatsernas och
penningprisernas storlek,
Prop. 1971:145 42
planerar
sin verksamhet så att förlust inte uppkommer i bolaget utan i stället tas i hästägareledet.
Riksrevisionsverket
har avgivit yttrande i ärendet. Verket har ingen erinran emot utredningens
förslag.
Departementschefen
Med
hänsyn till framför allt galoppsportens ekonomiska situation tUlkallades galoppsportutredningen
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1971. Utredningen har att
under beaktande av såv'äl de tävlingsanordnande organisationernas som de övriga
berördas situation söka föreslå åtgärder för att trygga galoppsportens
framtida existens.
Som jag framhöU i
direktiven fill utredningen anser jag att verksamhet av ifrågavarande karaktär
bör vara självfinansierande. Med hänsyn till den ekonomiska situation som Täby
Galopp AB befinner sig i anser jag dock att särskUda åtgärder får vidtas för
att bereda bolaget möjlighet att fortsätta sin verksamhet under det pågående
utredningsarbetet. Jag kan därför tillstyrka det förslag utredningen lagt
fram.
Den
fordran som staten har på bolaget och som redovisas under fonden för
låneunderstöd bör således efterges med ett belopp Kungl. Maj:t senare
bestämmer, dock högst 400 000 kr.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att fordran på Täby Galopp AB efterges med ett belopp av högst 400 000
kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop.
1971:145 43
Bilaga
8
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över handcisärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
T.
f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet NUsson, anmäler ärende under
handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på tiUäggsstat I tUl
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
KAPITALBUDGETEN
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Förrådsfonden för
ekonomisk försvarsberedskap
[1]
6. Förrådsanläggningar m. m. Under denna anslagsrabrik bar till kompletterande
byggnadsarbeten för att förbättra en oljelagrings-anläggning på riksstaten
anvisats 1 milj. kr. för budgetåret 1967/68 (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 168, SU
1967: 10, rskr 1967: 10) och 2,1 milj. kr. för budgetåret 1968/69 (prop. 1968:
1 bil. 12 s. 60, SU 1968: 10, rskr 1968: 10).
Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar har i skrivelse den 27 augusti 1971 hemställt, att ytteriigare
130 000 kr, anvisas för att täcka indexmässiga kostnadsstegringar för
byggnadsarbetena vid anläggningen.
Riksrevisionsverket
tillstyrker bifall till överstyrelsens framställning.
Departementscliefen
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Förrådsanläggningar m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 130 000 kr.
Prop. 1971:145 44
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaUer Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:145 45
Bilaga
9
INRIKESDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG,
BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
Chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler ärende under
inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tUläggsstat I tiU
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN
D.
Bostadsbyggande ra. m.
[1]
D 6 a. Viss ersättning till Örnsköldsviks kommun. Enligt 33 § den numera upph'ävda
bostadslånekungörelsen (1962: 537), vilken fortfarande tillämpas beträffande
äldre lån, har kommun rätt att under vissa förutsättningar av statsmedel få
ersättning med fyra femtedelar av vad kommunen har erlagt till täckande av
förlust, som uppstått vid förvaltning av allmännyttigt bostadsföretag
tillhörigt hus vilket uppförts, ombyggts eller förvärvats med stöd av
bostadslån. Anspråk på sådan ersättning av statsmedel prövas av
bostadsstyrelsen.
Bostadsstyrelsen har
beslutat att ersättning av statsmedel skall utgå till Örnsköldsviks kommun med
anledning av att kommunen har täckt vissa förvaltningsförluster som åsamkats
Stiftelsen Anundsjö Hyreslägenheter, numera Stiftelsen Hyresbostäder i
Örnsköldsvik, Vidare har styrelsen hemställt att erforderUga medel, 935 000
kr., ställs tUl styrelsens förfogande för utbetalning tiU kommunen.
Prop. 1971:145 46
Eftersom
anslag för nämnda ändamål inte finns anvisat på riksstaten, förordar jag att
det av bostadsstyrelsen angivna beloppet anvisas på tilläggsstat.
Jag
hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Viss ersättning till Örnsköldsviks kommun på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 935 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten,
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:145 47
Bilaga
10
INDUSTRIDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971,
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
T,
f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden
under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
£.
Teknisk utveckling m. m.
[1]
Statens skeppsprovningsanstalt: Kavitationslaboratorium. Under denna anslagsrabrik
har för budgetåret 1965/66 anvisats 2,3 mUj, kr, (prop, 1965: 1 bil, 12 s, 86, SU
1965: 10, rskr 1965: 10) och för budgetåret 1966/67 1,2 milj, kr, (prop, 1966:
1 bU, 12 s, 83, SU 1966: 10, rskr 1966: 10),
Enligt
uppgift från riksrevisionsverket fanns på anslaget vid ingången av budgetåret
1971/72 en reservation av 405 298 kr.
Genom
beslut den 27 juni 1969 medgav Kungl, Maj:t att anslaget fick disponeras under
budgetåret 1969/70,
Enligt
beslut av 1970 års riksdag (prop, 1970: 165, SU 1970: 219, rskr 1970:434) fick
anslaget disponeras även under budgetåret 1970/71,
I
skrivelse den 23 juni 1971 har statens skeppsprovningsanstalt meddelat, att
anslagets utnyttjande ytterUgare fördröjts på grand av bl, a.
Prop. 1971:145 48
förseningar
från leverantörer och oföratsedda tekniska svårigheter, samt hemställt, att
anslaget får disponeras även under budgetåret 1971/72,
Departementschefen
Med
hänsyn till vad statens skeppsprovningsanstalt anfört förordar jag, att
anslaget får disponeras även under budgetåret 1971/72,
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att
medge att det för budgetåret 1966/67 på riksstaten uppförda reservationsanslaget
Statens skeppsprovningsanstalt: Kavitationslaboratorium får disponeras även
under budgetåret 1971/72,
KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
F.
Statens vattenfallsverk
[2]
1. Kraftstationer m. m. På riksstaten för budgetåret 1971/72 har under denna
rubrik anvisats ett investeringsanslag av 975 milj, kr, Kungl, Maj:t bar
bemyndigats att fr, o, m. innevarande budgetår medge statens vattenfallsverk
att teckna borgen intill sammanlagt 75 milj. kr. för varje budgetår.
I
regleringsbrev den 18 juni 1971 har Kungl, Maj:t föreskrivit bl. a. att
vattenfallsverket under innevarande budgetår inte utan Kungl. Maj:ts medgivande
får belasta investeringsanslaget till kraftstationer m. m. med högre belopp än
sammanlagt 960 milj. kr.
Statens
vattenfallsverk
I
sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 har vattenfallsverket hemställt
bl. a. att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1971 års riksdag att dels anvisa medel på
tiUäggsstat för budgetåret 1971/72, dels besluta om fördjupning av Trollhätte
kanal.
Löne-
och prisutvecklingen under de senaste åren har präglats av stark uppgång.
Kraftutbyggnader har drabbats av kraftigare kostnads-stegringar än vad som
återspeglats i officiella prisindex för exempelvis stål, metaller och industriprodukter.
För en rad viktiga anläggningsdelar såsom turbiner, generatorer,
transformatorer, brytare, stålkonstruktioner, linor och isolatorer noteras
prishöjningar som avsevärt överstiger vad som registreras av sammanvägda index
för ingående poster.
Den
ogynnsamma kostnadsutvecklingen är särskilt anmärkningsvärd vad gäller
atomreaktorer och andra värmekraftanläggningar. Dessutom har tUlkommit oföratsedda
tekniska komplikationer samt vad gäller
Prop.
1971:145 49
atomkraftanläggningar
ökade kvalitets- och säkerhetskrav, vUket medfört betydligt högre
anläggningskostnader än man tidigare har haft anledning att räkna med. De
avtal som träffats beträffande reaktor- och turbinanläggningar för Ringhals
kraftstation innehåUer indexklausuler, som medför ökade kostnader på grund av
pris- och löneutvecklingen under kontraktstiden. Arbeten som verket bedriver i
egen regi påverkas på motsvarande sätt. Anläggningskostnaderna för
kraftstationen beräknas således nu tUI 1 410 milj, kr,, vilket är 180 milj,
kr, mer än vad som angavs i föregående års anslagsframställning. Härav föll
45,4 milj, kr, på budgetåret 1970/71, Beloppet har kunnat täckas genom förskjutningar
och begränsningar i det övriga investeringsprogrammet.
Av den nyssn'ämnda
kostnadsökningen för Ringhals kraftstation av totalt 180 milj. kr, faller 42,4
milj, kr, på budgetåret 1971/72. För övriga investeringsobjekt erfordras detta
budgetår i första hand 38,1 milj. kr. för att kompensera de till följd av fördyringen
av Ringhals gjorda begränsningarna under budgetåret 1970/71 samt däratöver
48,5 milj. kr. väsentligen beroende på högre pris- och lönenivå. För Trollhätte
kanal har vidare tagits upp 5 milj. kr., sedan regeringen tillkännagivit sin avsikt
att föreslå utbyggnad av kanalen. Pågående förhandUngar med Göteborgs kommun
förutsätts leda till bildandet av ett särskUt aktiebolag för projektering av
ett atomkraftbaserat kraftvärmeverk. För kapitaltUl-skott till detta bolag har
beräknats 400 000 kr. ökningen av medelsbehovet för budgetåret 1971/72 uppgår
således tUl sammanlagt (42,4-1-38,1 -f 48,5-f 5,0 + 0,4) 134,4 milj, kr.
Statens
vattenfallsverk äger i SkeUefteälven Vargfors och Gallejaur kraftstationer samt
tillsammans med Boliden AB Grytfors kraftstation. Utbyggnad pågår f, n. av
Bastusels kraftstation som verket äger gemensamt med Skellefteå kommun.
I
prop. 1971: 1 (bU. 15 s. 158) förordades utbyggnad av Rebnislus-pens
kraftstation i SkeUefteälven. Stationen tillhör de vattenkraftprojekt som
verket inventerat som ersättning för tidigare planerade utbyggnader i Vinddälven.
Kraftstationen väntas emellertid inte ge den förräntning som normalt krävs för
vattenfallsverkets investeringar. Chefen för industridepartementet ansåg därför
att verket bör medges ett avskrivningsanslag med högst 14 milj. kr, när
stationen tas i drift.
Den
fortsatta projekteringen av Rebnisluspens kraftstation har bedrivits i
samarbete med Skellefteå Stads Kraftverk och Boliden AB i enlighet med träffat
samarbetsavtal om gemensamt utnyttjande av vattenkraftresurserna i SkeUefteälvens
flodsystem. Överläggningar i anslutning till projekteringsarbetet har lett till
en överenskommelse om bUdande av ett särskilt aktiebolag Rebnis Kraft AB
för gemensam utbyggnad och drift av Rebnis kraftstation. Den närmare innebörden
av över-
4
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 145
Prop. 1971:145 50
enskommelsen
framgår av ett mellan parterna ingånget konsortialavtal och en till avtalet
fogad bolagsordning.
Enligt
konsortialavtalet, som förutsätter Kungl, Maj:ts godkännande före den 1 januari
1972, skall vattenfallsverket teckna 52 "/o av aktierna i det fUVämnade
bolaget, SkeUefteå Stads Kraftverk 28 % och Boliden AB 20 %. Vattenfallsverket
förbinder sig att som likvid för tecknade aktier tillskjuta staten tillhörig
vattenkraft i Rebnisströmmen mellan sjöarna Rebnisjaure och Hornavan samt för
utbyggnaden gjorda utredningar, allt till ett sammanlagt värde av 1 950 000
kr. Övriga parter skall betala sina aktier kontant. När bolaget bildas skall
aktiekapitalet vara 3 750 000 ler. Vid bolagsstämma får aktieägarna rösta för
det fulla antal aktier de företräder. Till skydd för parterna har i bolagsordningen
föreskrivits att aktie som övergått till någon som inte förut 'är aktieägare
skall hembjudas aktieägarna i bolaget. Parterna har i avtalet också förbundit
sig att inte bjuda ut eller anta anbud på aktiepost, förrän övriga parter haft tillfäUe
att efter förhandling ta ställning tiU huruvida de önskar förvärva aktieposten
ifråga.
Bolagets
styrelse skall bestå av fyra ledamöter, av vilka vattenfaUsver-ket utser två.
Av dessa skall en vara ordförande eller vice ordförande. Styrelsens ordförande
eller, vid förfall för denne, vice ordförande skall vara ordförande vid bolagssfämma,
'
Anläggningsarbetena
planeras starta i början av år 1972 och skall bedrivas så att kraftstationen
kan tas i drift hösten 1974, Maximieffekten blir 62 MW och den genomsnittliga
produktionsförmågan 140 GWh per år. Vattenfallsverkets andel blir högst 32 MW
och 73 GWh per år.
Den
sammanlagda anläggningskostnaden inkl, fallrätter, nedlagda utredningskostnader,
ränta under byggnadstiden och andel i reglerings-kostnader beräknas till 55
milj, kr. Kostnaderna skall bestridas dels med inbetalt aktiekapital, dels med
lån på den allmänna kapitalmarknaden mot borgen av delägarna i proportion till
aktieinnehavet. Parterna är också skyldiga att om så erfordras lämna lån till
bolaget likaledes i förhållande tiU sina andelar, .Vattenfallsverket har
beräknat borgensbehovet för egen del tUl totalt 27 milj, kr.
Till
följd av stegrade kostnader för alternativ värmekraftutbyggnad bar den här
aktuella kraftproduktionens specifika värde ökat. Vidare har stationens
prestanda förbättrats i förhåUande till tidigare utbyggnadsförslag. Som följd
härav har behovet av avskrivningsanslag till kraftstationen minskat. För att
uppnå normal förräntning av det kapital som skall investeras i bolaget krävs
emellertid, att den kraft som produceras i stationen kan överföras från
anläggningen på gynnsammare villkor än vad som betingas av kravet på normal
förräntning av investeringarna i erforderUg anslutningsledning. Partema har
därför utgått från att
' MW
(megawatt) = 1 000 kUowatt.
=
GWh (gigawattimme) = 1 milj, kUowattimmar,
Prop.1971:145 51
vattenfallsverket,
som skall bygga och äga ledningen, medges avskrivningsanslag med 7,5 milj, kr,
och att ersättningen till verket för delägarnas krafttransitering på
ledningen bestäms med hänsyn härtUl,
I
prop, 1971: 1 (bU, 15 s, 159) anmälde chefen för industridepartementet att en
överenskommelse träffats mellan vattenfallsverket, Mellansvensk Kraftgrupp AB (Gullspångs
Kraft AB, Krångede AB, Stora Kopparbergs Bergslags AB, Svarthålsforsens AB och
Värmlands Lednings AB) och Bålforsens Kraft AB om gemensam förprojektering av
en atomkraftstation vid Forsmark i norra Uppland, Parterna hade enligt överenskommelsen
för avsikt att bilda ett särskilt aktiebolag Forsmarks Kraftgrapp AB för
att gemensamt uppföra, äga och driva kraftstationen. Frågan om godk'ännande av
konsortialavtal och bolagsordning skulle underställas riksdagen, när
slutgiltigt förslag till avtal förelåg, I samband därmed skuUe på nytt prövas
dispositionen av de medel 27 milj. kr. som beräknats för kraftstationen
under vattenfallsverkets investeringsanslag för budgetåret 1971/72.
Nämnda
konsortialavtal har nu träffats mellan parterna från vattenfallsverkets sida
med förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande. Beträffande avtalets närmare
innebörd hänvisas till handUngarna i ärendet. Samtidigt har träffats ett
kompletteringsavtal som reglerar dels parternas delaktighet i kostnaderna för förprojekteringssamarbetet,
dels fortsatt samarbete för projektering, upphandling och byggande intill dess
det tillämnade aktiebolaget har bildats, dels. huvudsakliga vUlkor för det uppdrag
att svara för utbyggnad och drift av kraftstationen som bolaget enligt konsortialavtalet
skall lämna till vattenfallsverket. Detta uppdrag skall regleras i ett särskilt
byggnadsavtal. Vattenfallsverket skall också svara för kraftstationens drift
och underhåll med därtill hörande inköps-, personal- och övriga
förvaltningsfrågor samt handha bolagets aUmänna administration. För detta
skall träffas ett särskUt driftavtal mellan verket och bolaget.
Konsortialavtalet
avhandlar den första utbyggnadsetappen som omfattar två atomkraftaggregat om
vardera ca 900 MW. Vid planeringen skall hänsyn tas till en framtida utvidgning
av anläggningen med ytterligare sex aggregat av minst samma storlek. Varje
nytt aggregat skall därvid anses utgöra en utbyggnadsetapp. Parterna
tillförsäkras rätt men inte skyldighet att på villkor som föreskrivs i avtalet
delta i de fortsatta utbyggnaderna. Därvid kan också nya intressenter tas med i
samarbetet. Om kraftstationens skilda delar får olika ägare, skall särskilda
avtal träffas för att reglera förhållandena dem emellan.
När
bolaget bildas skall aktiekapitalet vara 10 milj, kr, och betalas in kontant.
Vattenfallsverket skall teckna 66,5 %, Mellansvensk Kraftgrupp AB 26,5 % och
Bålforsens Kraft AB 7 % av aktierna. Aktiekapitalet skall kunna ökas, om
verksamhetens finansiering kräver det. Vid
Prop. 1971:145 52
bolagsstämma
får aktieägarna rösta för det fulla antal aktier de företräder. Till skydd för
parterna har i bolagsordningen föreskrivits att aktie som övergått till någon
som inte förut är aktie'ägare skall hembjudas aktieägarna i bolaget. Parterna
har i avtalet också förbundit sig att inte bjuda ut eller anta anbud på
aktiepost, förrän övriga parter haft tillfälle att efter förhandUng ta
ställning till huruvida de önskar förvärva aktieposten ifråga. Besked härom
skall lämnas inom sextio dagar.
Bolagets
styrelse skall bestå av sju ledamöter, av vilka vattenfallsverket utser fyra.
Styrelsens ordförande utses på förslag av verket och vice ordförande på förslag
av de båda andra parterna. Styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne,
vice ordförande skall också vara ordförande vid bolagsstämma. Under den tid
planering, projektering och byggande pågår, skall finnas en byggnadsdelegation
för samordning av parternas önskemål beträffande anläggningens tekniska
utformning. Vidare skall det finnas en driftdelegation för samordning av drift,
underhåll, kör-ning, fördelning av rörliga kostnader och andra frågor som rör
kraftstationens förvaltning.
Parterna
skall äga rätt till andel i kraftstationens effekt i förhållande tUl sina
andelar i aktiekapitalet samt vara skyldiga att delta i finansieringen av
utbyggnaden i proportion till aktieinnehavet.
Projekteringsarbetet
för kraftstationen har bedrivits med sikte på byggstart hösten 1971. Det första
aggregatet planeras bli taget i drift 1977 och det andra aggregatet två år senare.
Bolaget
skall förvärva den mark på vUken kraftstationen skall uppföras. Under den
första utbyggnadsetappen skall markområden, vägar, hamn, anslutningsledningar
och andra gemensamma serviceanordningar byggas ut i den utsträckning som bedöms
ekonomiskt med hänsyn till planerna för den fortsatta utbyggnaden av
kraftstationen.
Anläggningskostnaden
för de två första aggregaten inklusive första bränsleladdning och
räntekostnader under byggnadstiden beräknas till 2,5 mUjarder kr. Kostnaderna
skall bestridas dels med inbetalt aktiekapital, dels med lån på den allmänna
kapitalmarknaden mot säkerhet av penninginteckningar i bolagets fasta och lösa
egendom eUer mot säkerheter som parterna ställer i proportion till
aktieinnehavet. Parterna är också skyldiga att om så erfordras lämna lån till
bolaget, likaledes i förhållande till sina andelar. Vattenfallsverket har
beräknat ett borgensbehov för egen del av tills vidare 200 milj, kr.
Medelsbehovet för aktieteckning och ddägarlån under budgetåret 1971/72 har
verket beräknat till 40 milj, kr,
I
konsortialavtalet föreskrivs som nämnts att besked om hembjudna aktier skall
lämnas inom sextio dagar. Denna tidsfrist kan enligt VattenfaUsverket vara
svår att hålla för verkets del. Tidsfaktorn kan också ha betydelse vid
aktieförsäljning, exempelvis om ny part enligt vad tidigare sagts skall tas med
i samarbetet. Vattenfallsverket föreslår därför, att
Prop.1971:145 53
Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge
verket att köpa och sälja aktier i Forsmarks Kraftgrupp AB.
Remissyttranden
Riksrevisionsverket har inte något att erinra mot
vattenfallsverkets hemställan om godkännande av konsortialavtalet angående Rebnis
Kraft AB.
Beträffande
avtalet om Forsmarks Kraftgrupp AB anser riksrevisionsverket att uppförandet
av anläggningen i Forsmark i samverkan med enskilda kraftproducenter samt det
fortsatta produktionssamarbetet i enlighet med överenskommelsen innebär så
betydande förändringar i statens engagemang i kraftproduktionen att en översyn
av syftet med vattenfallsverkets verksamhet kan anses motiverad, innan
ställning tas till frågan om godkännande av konsortialavtalet.
Departementschefen
Kraftindustrin världen över har under senare år erfarit
starkt stegrade kostnader. Detta gäller inte minst atomkraftreaktorer och andra
värmekraftanläggningar. Bland de faktorer som bidragit till kostnadsökningarna
kan i första hand nämnas pris- och löneutveckling, konstruktions-ändringar samt
skärpta krav från säkerhets- och miljövårdssynpunkt.
För att
det investeringsprogram skall kunna fullföljas, som 1971 års riksdag tagit
ställning till och för vilket medel beräknats i prisläget den 1 juli 1970, har
statens vattenfallsverk med hänvisning tUl den utveckling på kostnadssidan som
jag nyss berört anmält behov av ytterligare investeringsmedel för innevarande
budgetår. Enligt verkets beräkningar erfordras således 80,5 milj. kr. på grund
av fördyringar av Ringhals atomkraftstation. För övriga objekt i
investeringsprogrammet har det ökade medelsbehovet angetts till 48,5 milj. kr.
Därutöver begär verket 0,4 mUj. kr. för kapitaltillskott till ett
projekteringsbolag, Götakraft AB om vilket förhandUngar f. n. pågår med
Göteborgs kommun.
Jag godtar
vattenfallsverkets beräkning av kostnaderna för det fastställda
investeringsprogrammet och förordar att ytterligare medel ställs till verkets
förfogande redan under innevarande budgetår.
Verkets
begäran om kapitaltillskott tUl det planerade Götakraft AB är jag inte beredd
att ta ställning tUl förrän förhandlingarna med Göteborgs kommun är slutförda.
I prop.
1971: 126 har chefen för kommunikationsdepartementet förordat bl. a. en utbyggnad
av Trollhätte kanal, som förvaltas av vattenfallsverket. Totalkostnaden för en
fördjupning av kanaUeden till 5,3 m djupgående har uppskattats till 45 milj.
kr. i 1970 års prisläge. Arbetena bör sättas igång redan i början av år 1972
för att kanalen enligt förutsättningarna skall vara färdigutbyggd till
senhösten 1974. Medelsbehovet under innevarande budgetår beräknar jag till 5
milj. kr.
Prop. 1971:145 54
Med
hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att vattenfallsverkets
investeringsram för budgetåret 1971/72 räknas upp med 134 milj. kr. till
sammanlagt 1 094 milj. kr. Vid beräkningen av erforderligt tilläggsanslag har
jag tagit hänsyn till att en marginal utöver ramen bör finnas för sådana
ytterligare investeringar som under löpande budgetår kan påkallas av
konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Anslaget bör därför räknas upp
med 145 milj. kr. till 1 120 milj. kr.
Jag
har inte något att erinra mot det av vattenfallsverket föreslagna samarbetet i
aktiebolagsform med Skellefteå Stads Kraftverk och Boliden AB beträffande
utbyggnad och drift av Rebnis kraftstation i SkeUefteälven. Jag förordar
därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna det meUan
parterna villkorligt träffade avtalet och att medge verket att träffa
överenskommelse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig nödvändiga i
framtiden.
Härutöver bör Kungl. Maj:t
bemyndigas att medge vatlenfallsverket att använda staten tUlhörig vattenkraft
i Rebnisströmmen till ett värde av 1,3 milj. kr. som dellikvid vid
aktieteckning i det planerade bolaget Rebnis Kraft AB.
Vidare
förordar jag att vatlenfallsverket får ställa erforderliga lån till bolagets förfogande
i enlighet med åtagandena i konsortialavtalet.
Jag tillstyrker vattenfallsverkets
framställning om avskrivningsanslag för utbyggnad av en anslutningsledning till
Rebnis kraftstation. Avskrivningsanslaget, som jag beräknar tUl högst 7,5 mUj.
kr., bör anvisas n'är stationen tas i drift. Det slutliga beloppet torde få
fastställas senare.
EnUgt kraftindustrins föreUggande
utbyggnadsplaner kommer förbrukningen av elkraft under de närmaste årtiondena
i allt större utsträckning att täckas av atomkraft. Av ekonomiska skäl
eftersträvas vid atomkraftverken mycket stora aggregatstorlekar, utbyggnad av
flera aggregat inom samma atomkraftstation och maximalt utnyttjande av produktionsenheterna.
En konsekvens härav är, att krafttillskottet från nya atomkraftaggregat blir
större än vad ett enstaka kraftföretag kan finna avsättning för, när aggregaten
tas i drift. Kraftföretagen tvingas därför söka utvägar för ett närmare
samarbete vid utbyggnad av atomkraftstationerna.
Med hänsyn till de
avsevärda resurser som dagens kraftverksutbyggnader kräver har det från
samhällsekonomisk synpunkt ansetts önskvärt med en totaloptimering av landets
kraftsystem och att en sådan optimering Taggs tUl grund för såv'äl utbyggnader
som drift. Mot denna bakgrund tillkallades våren 1971 en utredning med uppgift
bl. a. att undersöka förutsättningarna för en långtgående
strukturrationalisering av elproduktionen, särskilt ifråga om atomkraftens
utbyggnad, och att utarbeta förslag till lämpliga organisations- och samarbetsformer
inom kraftsektorn.
De
av utvecklingen på atomkraftområdet betingade samarbetssträvan-
Prop. 1971:145 55
dena
har hittills utmynnat i bildandet av ett konsortium för utbyggnad och drift av
atomkraftverket vid Oskarshamn.
I
prop. 1971: 1 (bU. 15 s. 159) anmälde chefen för industridepartementet att
statens vattenfallsverk. Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens Kraft AB
träffat en överenskommelse om gemensam förprojektering av den planerade atomkraftstationen
vid Forsmark i syfte att eventuellt tiUsammans med andra intressenter bilda
ett bolag för att bygga, äga och driva kraftstationen.
Enligt
nu föreliggande konsortialavtal avser nyssnämnda kraftföretag att bilda ett
gemensamt aktiebolag Forsmarks Kraftgrupp AB för utbyggnad och drift av i
första hand två atomkraftaggregat om vardera ca 900 MW. Utbyggnaden skall dock
planeras för framtida utvidgning av stationen med ytterUgare sex aggregat av
minst samma storlek, varvid varje nytt aggregat skall anses utgöra en ny
utbyggnadsetapp.
Vattenfallsverket
skall äga 66,5 %, Mellansvensk Kraftgrupp AB 26,5 % och Bålforsens Kraft AB 7 %
av aktierna i bolaget och motsvarande andel i kraftstationens nettoeffekt.
Parterna har r'ätt men inte skyldighet att delta i nästa utbyggnadsetapp med
lika stora andelar som i den första utbyggnadsetappen eller med de lägre
andelar som de själva väljer, dock lägst 51 % för vattenfallsverkets del och
lägst 5 % för envar av övriga parter. I det senare alternativet kan nya
intressenter tas med i samarbetet.
Mot
bakgrund av vad jag tidigare anfört om behovet av en översyn av
företagsstrukturen inom elkraftproduktionen, finner jag det lämpligt att
avvakta den nyssnämnda utredningens överväganden, innan ställning tas till konsortialavtalet,
vad gäller utbyggnad och drift av mer än de båda första aggregaten.
Jag
förordar således att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att
godkänna det villkorligt träffade avtalet mellan vattenfallsverket.
Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens Kraft AB såvitt gäller utbyggnad och
drift av de två första atomkraftaggregaten vid Forsmark. Det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare ange i vilka avseenden ändringar i avtalet är påkallade.
Vattenfallsverket bör dock äga rätt att med utgångspunkt i det avtal som
godkänts träffa överenskommelse om de smärre ändringar därav som kan visa sig
nödvändiga i framtiden.
Vidare
förordar jag att verket får ställa erforderliga lån till bolagets förfogande i
enlighet med åtagandena i konsortialavtalet samt att verket får ta medel i
anspråk från investeringsanslaget till kraftstationer m. m. för att teckna
aktier i det planerade bolaget Forsmarks Kraftgrapp AB, Vid beräkningen av
verkets medelsbehov för innevarande budgetår har jag tagit upp 40 milj, kr. för
dessa ändamål.
Vattenfallsverkets
yrkande om bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge verket köp och försäljning
av aktier i bolaget kan jag inte tillstyrka.
Prop. 1971:145 56
Kungl.
Maj:t har för innevarande budgetår bemyndigats att medge VattenfaUsverket att
teckna borgen intiU sammanlagt 75 milj. kr. Beloppet har beräknats med
utgångspunkt i verkets tidigare kända behov av borgensåtaganden. Verket har
hittills under budgetåret fått medgivande att teckna borgen för lån om 59,2
milj. kr. För att verket skall kunna ikläda sig borgensansvar för lån som de nu
aktuella bolagen tar upp på den allmänna kapitalmarknaden under budgetåret
1971/72 och för att utrymme skall finnas för de ytterligare borgensåtaganden
som kan bli aktuella under budgetåret bör nuvarande borgensram höjas. Jag
förordar därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge VattenfaUsverket
att teckna borgen för lån om sammanlagt 150 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
1)
till Kraftstationer m. m. på tilfåggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 145
000 000 kr.,
2)
bemyndiga Kungl. Maj:t att dels
godkänna avtalet om bildande av ett aktiebolag för utbyggnad och drift av Rebnis
kraftstation, dels medge vattenfallsverket att träffa överenskommelse om
smärre ändringar i avtalet,
3)
bemyndiga Kungl. Maj:t att
medge vattenfallsverket att intill ett belopp av 1 300 000 kr. använda staten
tillhörig vattenkraft i Rebnisströmmen i Skellefte'älven som dellikvid vid
aktieteckning i det under 2 avsedda aktiebolaget,
4)
bemyndiga Kungl. Maj:t att dels
godk'änna avtalet om bildande av ett aktiebolag för utbyggnad och drift av en
atomkraftstation vid Forsmark, såvitt gäller två atomkraftaggregat, med de
ändringar i avtalet som kan visa sig erforderliga, dels medge vattenfallsverket
att träffa överenskommelse om smärre ändringar i det godkända avtalet,
5)
medge att medel får tas i
anspråk från investeringsanslaget Kraftstationer m. m. dels för teckning av
aktier i det under 4 avsedda aktiebolaget, dels för lån till de under 2 och 4
avsedda aktiebolagen, allt i enlighet med åtagandena i avtalen,
6)
bemyndiga Kungl, Maj:t att
under budgetåret 1971/72 medge statens vattenfallsverk att teckna borgen
intill sammanlagt 150 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen -Regenten.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:145 57
Bilaga
11
AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till
avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 och anför.
Täckande
av underskott på statens järnvägars fond. I skrivelse den 30 mars 1971
hemställde SJ om anslag för att täcka det underskott på statens järnvägars
fond som beräknades uppstå under budgetåret 1970/71 tUl följd av
arbetsmarknadskonflikten i februarimars 1971. EnUgt skrivelsen skulle den
totala resultatförsämringen komma att uppgå tiU ca 170 milj. kr.
SJ
har vidare i skrivelse den 22 juni 1971 hemställt om medgivande att
belasta investeringsanslaget med ytterligare 3,1 milj. kr. eller med totalt
358,1 milj. kr. för att täcka AB Trafikrestaurangers förlust med anledning av
samma konflikt. Verket hemställde samtidigt om ett avskrivningsanslag av 3,1
milj. kr. på statens driftbudget.
Departementschefen
I
anledning av SJ:s framställningar medgav Kungl. Maj:t i beslut den 15 juli
1971, att avsättningarna till värdeminskningskontot på statens järnvägars fond
för budgetåret 1970/71 fick minskas med det belopp som erfordrades för att
underskott i resultaträkningen för fonden inte skulle uppstå för budgetåret. I
beslut den 7 september 1971 medgav Kungl. Maj:t vidare dels att SJ av
driftmedel fick lämna ett medelstill-
Prop. 1971:145 58
skott
på högst 3,1 milj. kr. till AB Trafikrestauranger, dels att avsättningarna
till värdeminskningskontot på statens järnvägars fond för budgetåret 1970/71
fick minskas med det ytterligare belopp som i anledning av detta beslut
erfordrades för att undvika underskott i resultaträkningen för fonden för
budgetåret. Kungl. Maj:t föreskrev i sammanhanget, att SJ sedan bokslutet för
budgetåret färdigställts skulle anm'äla till Kungl. Maj:t med vilket belopp den
medgivna minskningen verkställts.
SJ
har i skrivelse den 30 september 1971 anmält, att avsättningarna minskats
med 178 076 101 kr. Samtidigt hemställde verket om kompensation för den ökning
av det förräntningspliktiga statskapitalet som följt härav.
I
anledning av de minskade avsättningarna förordar jag efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet att SJ per den 30 juni 1972 genom
kapitalminskning får avsätta 178 076 101 kr. till värdeminskningskontot för
statens järnvägars fond. Ifrågavarande kapitalminskning bör täckas med
anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag förordar vidare
att förräntningsplikten för budgetåret 1971/72 sätts ned med ett belopp som
motsvarar räntan på 178 076 101 kr. eller med ca 12 milj. kr.
Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har anfört i det föregående beträffande finansieringen av
vissa underskott på statens järnvägars fond.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:145 59
Bilaga
12
Förteckning
över
av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1971:145 begärda anslag på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1971/72
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
///.
Utrikesdepartementet A 3 Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat,
reservationsanslag 200 000
A 8 K.omrs\\ttéer m.m.,
reservationsanslag 175 000
375
000
IV. Försvarsdepartementet
O
7 Kostnader för svenska FN-styrkor m.m.,
reservationsanslag 9 800 000
O
8 Svenska övervakningskontingenten i Korea,
reservationsanslag 1 000 000
O
9 Bidrag till bostadsrättsföreningen Musköten 2 300 000
13
100 000
V. Socialdepartementet
G
5 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning,
reservationsanslag 640 000
VI. Kommunikationsdepartementet
A 2 Kommittéer m.m. reservationsanslag, därav hälften
att
avräknas mot automobilskattemedlen 1 200 000
B
2 Drift av statliga vägar, reservationsanslag,
att
avräknas mot automobilskattemedlen I 165 000
F
1 Ersättning till statens järnvägar för drift av
icke
lönsamma järnvägslinjer m.m. 40 000 000
42
365 000
VIII.
Utbildningsdepartementet I 6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag 1 348 000
Prop. 1971:145 60
IX. Jordbruksdepartementet
E
12 Fiskerixmdersökningsfartyg, reservationsanslag 3 100 000
H 4 Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten,
reservationsanslag 1 400 000
4
500 000
XI. Inrikesdepartementet
D
6 a Viss ersättning till Örnsköldsviks kommun 935 000
Summa
för driftbudgeten 63 263 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
/,
Statens affärsverksfonder
F. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m.m. 145 000 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Kommunikationsdepartementet:
11 a Byggnadsarbeten för meteorologiska observa
tionsstationer m.m. 35 000
IX. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
6 Förrådsfonden för ekonomisk försvarsbered
skap: Förrådsanläggningar m.m, 130 000
Summa
för kapitalbudgeten 145 165 000
MARCUS EOKTR. STHLM 1971 710524
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
47 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (47)
47 kopplingar i 32 dokument.
- SOU 2006:14 Samernas sedvanemarker, del 1 s. 392 i texten · dokumentnivå
- Prop. 1985/86:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 s. 43 i texten
- Prop. 1975:30 Regeringens proposition om enerighushållningen m.m. s. 522 om s. 51 i texten
- Prop. 1975:85 Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 51 i texten
- Prop. 1974:1 Statsverkets tillstånd och behov under bugetåret 1974/75 i texten