Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73
1972 · 84 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 70 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:130, Kungl. Maj:ts proposition angående utgmer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73
Dokumentets text
Kungl.
Majrts proposition nr 130 år 1972 Prop. 1972:130
Nr 130
Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1972/73; given Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda
utdrag av StalsrådsprotokoUet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag om vars avlåtande tUl riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
EnUgt
Vårt nådiga beslut
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Tidigare denna dag har anmälts frågor om utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende
konjunkturstimulerande åtgärder, m. m. (prop. 1972:125). Chefen för
handelsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att medel på
tilläggsstat I begärs för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m.
(prop. 1972:127). Vidare har Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för
socialdepartementet den 7 juni 1972 och på föredragning av chefen för
industridepartementet den 13 oktober 1972 beslutat om särskilda propositioner
som innefattar framställningar om anslag på tilläggsstat I (prop. 1972: 104
resp. prop. 1972: 117). Övriga medelsbehov utöver gällande rUcsstat
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 130
Prop. 1972:130 2
som
nu kan överblickas bör sammanfallas i en proposition angående utgifter på
tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73.
De framställningar om anslag på tUläggsslat som
Kungl. Maj:t beslutar om i detla sammanhang tas in i dagens statsrådsprotokoll
över justitie-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-,
jordbmks-, handels-, civil- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör
biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 111. En sammanställning över
av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslag torde få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 12.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam
proposition förelägger riksdagen de förslag om anslag på tiUäggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 som framgår av nänmda utdrag av
statsrådsprotokollet.
Med
bifaU tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att tUl riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.
Ur
protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 3
Bilaga 1
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, anmäler de ärenden under justitiedepartementets handläggning som angår
utgifter på till-läggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[1]
1. Polishus m. m. För budgetåret 1972/73 har tiU PoUshus m. m. anvisats ett
mvesteringsanslag av 40 mUj. kr. Reservationen vid budgetårets ingång utgjorde
22,1 mUj. kr., varför totalt 62,1 milj. kr. finns att tUlgå under anslaget.
I gällande investeringsplan för anslaget (prop.
1972: 1 bU. 4 s. 89) har för byggnadsobjektet Helikopterhangar i Boden uppförts
en kostnadsram av 500 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1971. Vissa programändringar
m. m. medför kostnadshöjningar och byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen
förs upp med 660 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Medelsförbmkningen för
budgetåret 1972/73 har beräknats tUl 550 000 kr. Vidare bör följande
byggnadsobjekt nu redovisas för riksdagen. Kostnadema redovisas härvid i
prisläget den 1 april 1972.
Genom beslut den 12 november 1971 uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsstyrelsen att färdigställa bygghandlingar för ett polishus i
Uppsala. Byggnaden omfattar 9 650 m mmsyta och kommer att inrymma lokaler för
polisen, läns- och distriktsåklagarmyndighetema samt aUmänt häkte om 30
platser. Kostnaderna har beräknats tUl 24,8 mUj. kr., varav 4 mUj. kr. beräknas
belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i januari månad 1973.
Genom beslut den 6 juli 1972 uppdrog Kungl, Maj:t
åt byggnadsstyrelsen att uppföra ett polishus i Landskrona. Nybyggnaden avses
bli utförd i tre våningsplan jämte källare och inredd vind. En intilUggande
äldre fastighet skall renoveras och anslutas tUl nybyggnaden. Den se-
Prop. 1972:130 4
nare,
som omfattar 3 400 m rumsyta avses inrymma lokaler för polis-och
åklagarmyndigheterna. Den äldre fastigheten, som omfattar 400 m rumsyta, kommer
tills vidare att uthyras. Kostnaderna har beräknats till 9,7 mUj. kr., varav 3
milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73.
Genom beslut den 12 november 1971 uppdrog Kungl.
Maj:t åt byggnadsstyrelsen att färdigstäUa bygghandlingar för om- och
tillbyggnad av tingshus i Vimmerby tiU lokaler för poUsen. Tillbyggnaden som i
huvudsak inrymmer arrestlokaler omfattar en totalyta av ca 700 m. Ombyggnadens
totalyta utgör ca 1 700 m. Kostnaderna har uppskattats tUl 3,6 milj. kr., varav
700 000 kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73.
Genom beslut den 21 juli 1972 uppdrog Kungl. Maj:t
åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tUlbyggnad av tingshus i Tidaholm till
polishus. Polisens lokalbehov tillgodoses till större delen genom ombyggnad
inom en totalyta av ca 1 500 m. I en mindre tUlbyggnad om ca 300 m bereds
plats för garage, förråd, personallokaler m. m. Kostnadema har beräknats till
2 milj. kr., varav 800 000 kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73.
Departementschefen
Jag förordar att kostnadsramen för byggnadsobjektet
Helikopterhangar i Boden i gäUande investeringsplan ändras tUl 660 000 kr. i
prisläget den 1 april 1972. För att här redovisade byggnadsobjekt skall kunna
påbörjas under innevarande budgetår bör vidare nya kostnadsramar i prisläget
den 1 april 1972 föras upp i investeringsplanen enligt följande sammanställning.
Byggnadsobjekt
Kostnads-
Beräknad
Byggstart
Färdig-
ram 1972-
medelsför-
år/mån.
ställande
04-01 (1000-
bmkning
är/mån.
tal kr.)
1972/73
(1000-tal kr.)
Polishus
i Uppsala
24 800
4 000
73-01
74-01
Polishus
i Landskrona
9 700
3 000
72-10
74-06
PoUshus
i Vimmerby
om- och tillbyggnad
3 6001
700
73-03
74-02
Polishus
i Tidaholtn
om- och tillbyggnad
2 000
800
72-11
73-08
Uppskattad
kostnadsram
Koslnaderna fÖr dessa byggnadsobjekt kan under
innevarande budgetår bestridas med tillgängliga medel på anslaget. Jag
förordar att så får ske.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat angående bestridande
av utgifterna för vissa polishus.
Prop. 1972:130 5
[2]
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under deima mbrik har på
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 4 milj.
kr.
Kungl.
Maj:t har den 30 juni 1972 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att inom en
kostnadsram av 1 925 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 som ersättning för en
nedbrunnen byggnad, uppföra en förrådsbyggnad vid fångvårdsanstalten i
Norrtälje. Objektet bör nu tas upp i invesleringsplanen. Under innevarande
budgetår föreligger ett medelsbehov av 1 milj. kr. som inte kan tUlgodoses med
redan anvisade medel. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 7
Bilaga 2
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
övrig verksamhet
[1]
H 10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst
anvisades försia gången på tilläggsstal lill riksstaten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 359). Därefter har årligen
ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Fr. o. m.
budgetåret 1965/66 har medel för de årliga utgifterna inom Sverige för att
rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan m.m. anvisats
under förslagsanslaget Beredskapsslyrka för FN-tjänst, medan utgifier för
FN-slyrkornas verksamhel utom Sverige och för viss personal vid Sveriges
ständiga representation i FN samt fr. o. m. den 1 juli 1967 för
observatörer i FN-tjänst har betalats från reservationsanslaget Kostnader för
svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet
hiuills anvisats 462 865 000 kr. på tilläggsstat.
Under år 1972 har riksdagen anvisat medel på
tiUäggsstat III till riksstaten för budgetåret 1971/72 dels för att täcka
utgifter för FN-styrkan på Cypern under tiden 15 december 197115 juni 1972 och
för FN-observatörer under januarijuni 1972, dels för vissa oförutsedda utgifter
(prop. 1972: 85 bU. 2, FöU 1972: 14, rskr 1972: 157).
Prop. 1972:130 8
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli
ersatta av FN. Intill den 1 augusti 1972 har från FN influtit 325 008 466 kr.
Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. tUl 36 117
532 kr. Ersättningar som flyter in från FN tiUgodoförs riksstatens inkomsttitel
Övriga diverse inkomster.
Genom beslut den 16 juni 1972 har tiden för den
svenska FN-in-satsen på Cypern föriängls längst intUl den 15 december 1972.
Utgifterna för tiden den 15 juni15 december 1972 har beräknats till 1 650 000
kr. för månad eller sammanlagt 9,9 milj. kr. Härtill kommer kostnader för avlösningstransporter
under oktober 1972, vilka beräknas uppgå tUl 90 000 kr. Dessutom bör 1 mUj. kr.
beräknas som allmän medelsreserv med hänsyn tUl eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i
september 1972 till 38. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 270 000 kr.
för månad eller för tiden julidecember 1972 sammanlagt ca 1 620 000 kr.
Vid utgången av juni 1972 förelåg en brist på ca
155 000 kr. under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor på
Cypern och för observatörer uppgår alltså tiU (9 900 0004-90 000-hl 000
000-f-l 620 000-l-155 000) 12 765 000 kr., avmndat 12,8 milj. kr. Medel för den
verksamhet som här avses bör i fortsättningen anvisas under ett reservationsanslag
med benämningen FN-styrkors verksamhet utomlands (jfi prop. 1972:1 bU. 6 s.
102).
Med hänsyn till alt många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till
oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutiigt belasta anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt tUl FN-styrkors verksamhet utomlands på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 12 800 000 kr.
[2]
Hll. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade
riksdagen (SU 1953:196, rskr 1953:431) på tiUäggsstat I tUl riksstaten för
budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj.
kr. till svenska övervaknings- och repatrierings-kontingenten i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes
efter slutfört uppdrag i mars 1954. Övervakningskontingenlens uppdrag kvarstår
alltjämt men
Prop. 1972:130 9
dess
personal har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot omkring 90
personer i mars 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet
har riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea efter
förslag av Kungl. Maj:t anvisat sammanlagt 19 380 000 kr. (jfr senast prop.
1971: 145 bU. 2, FöU 1971: 23, rskr 1971: 345). HittUls har alltså anvisats 24
380 000 kr. för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknas
täcka utgifterna för kontingentens verksamhet t. o. m. december 1972.
Det kan inte bedömas hur länge
övervakningskontingenten i Korea behöver forisätta sin verksamhet. Medel för
verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av år 1973.
Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så
låg som möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett
medelsbehov av 83 000 kr. för månad. Vid utgången av december beräknas en
behållning på ca 100 000 kr. kvarstå under anslaget. Anslagsbehovet för år 1973
uppgår därför tiU (996 000100 000), avrundat 900 000 kr. Här avsedda medel
bör i fortsättningen tas upp under ett reservationsanslag med benämningen
Övervakningskontingenten i Korea (jfr prop. 1972:1 bil. 6 s. 102). Till detta
anslag bör föras över den behållning som vid utgången av budgetåret 1971/72
fanns på reservationsanslaget Svenska övervakningskonlingenten i Korea.
Beräkningen av medelsbehovet för år 1973 måste
betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårighetema att beräkna vissa
utgiftsposter samt möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet.
Ett eventueUt behov av ytterligare medel får tUlgodoses genom anUtande av anslaget
till oförutsedda utgifier. Frågan om täckning av utgifter som bestrids på detta
sätt torde få anmälas framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag alt
Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att till Övervakningskontingenten i Korea på
tUläggsslat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med mstämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur
protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 11
Bilaga
3
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling,
anmäler de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter
på till-läggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
G.
Universitetssjukhus m. m.
[1]
G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. TiU ändamålet har för budgetåret
1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 4 960 000 kr.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala
utbyggande har föreslagit att 256 000 kr. anvisas tUl bestridande av statens
andel av koslnaderna för anskaffning av utmstning i samband med vissa ombyggnader,
nämligen dels 240 000 kr. vid ombyggnad av fömtvarande kimrgi-byggnaden (A 9),
dels 16 000 kr. vid ombyggnad inom medicinska kliniken (B 7).
Enligt avtal mellan staten och Uppsala läns
landsting angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. är
statens andel som regel 40 % av byggnads- och utrustningskostnaderna (prop.
1961:79, SU 1961: 97, rskr 1961: 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 1967:
73, rskr 1967: 185). Begärda medel tUl utrustning motsvarar statens andel av en
total utrustningskostnad av 640 000 kr., varav 600 000 kr. till kirurgibyggnaden
och 40 000 kr. tUl medicinska kliniken.
Byggnadsföretagen finns berörda i prop. 1972:1
(bil. 7 s. 222, SoU 1972: 5, rskr 1972: 57). Kungl. Maj:t har den 30 juni 1972
uppdragU åt byggnadskommittén att låta utföra ifrågavarande ombyggnad av kirurgibyggnaden
(A 9) för thoraxkimrgisk och lungmedicinsk verksam-
Prop. 1972:130 12
het
m. m. samt ställt medel till kommitténs förfogande för ombyggnaden inom den
medicinska kliniken (B 7). Byggnadsarbetena beräknas vara färdiga under våren
och sommaren 1973.
Det är angeläget att utmstningen av lokalerna kan
ske i anslutning till de pågående byggnadsarbetena. Medel bör därför beräknas
under innevarande budgetår. Jag beräknar i överensstämmelse med byggnadskommitténs
förslag 256 000 kr. för bestridande av statens andel av kostnaderna för
utrustning till dels förutvarande kirurgibyggnaden (A 9), dels medicinska
kliniken (B 7).
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 256 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[2]
9. Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset.
Till
ändamålet har för budgetåret 1972/73 anvisats ett investeringsanslag av 1 000
kr.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen atl
utföra nybyggnad för personalbostäder för karoUnska sjukhuset. Bostäderna som
omfattar 180 enkelmm och 29 dubbletter avses placeras nära fömtvarande statens
sjuksköterskeskola i Stockholm. De beräknas stå färdiga vid ingången av år
1973. I prop. 1972:1 (bU. 7 s. 215, SoU 1972: 5, rskr 1972: 57) har en
investeringsplan för byggnadsföretaget lagts fram som upptar en kostnadsram av
14 milj. kr. Till ändamålet har hittills anvisats sammarUagt 13 166 000 kr.
Byggnadsstyrelsen föreslår, att 834 000 kr. anvisas
för ändamålet på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1972/73. Delta
innebär en slutanvisning tiU företaget.
Jag godtar byggnadsstyrelsens förslag och hemstäUer
att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Uppförande av ett personalbostadshus för
karolinska sjukhuset på tilläggsstal I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 834 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur
protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 13
Bilaga 4
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Norling, anmäler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
A.
Kommunikationsdepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under
ifrågavarande anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 730 000 kr.
Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av
budgetåret av 96 000 kr. finns totalt 2 826 000 kr. att tillgå. Detta belopp
bedöms bli otUlräckligt med hänsyn dels till merkostnader för vissa
utredningar, bl. a. 1968 års svenska öresundsdelegation och
trafikbullerutredningen, dels tUl kostnader för utredningar tillsatta under år
1972, bl. a. utredning om den fortsatta lokaliseringen av flygverksamheten på
Bromma flygplats, utredning om vissa trafikpolitiska frågor och en arbetsgrupp
med uppgift att utreda vissa frågor i anslutning till den långsUctiga
vägplaneringen. Belastningen på anslaget för budgetåret 1972/73 beräknas uppgå
till 4 946 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 2 120 000
kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tUläggsslat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 120 000
kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1972:130 14
C.
Trafiksäkerhet
[2]
C 7. Kostnader för framställning av körkort m. m. Enligt slatsmak-temas beslut
(prop. 1971: 65, TU 1971: 12, rskr 1971: 209) skaU kör-korlsväsendet reformeras
med början den 1 januari 1973. Bland annat skall nya körkort införas och etl
nylt ADB-baserat körkortsregister inrättas.
Kungl. Maj:t har genom skUda beslut under år 1972
dels godkänt avtal mellan AB ID-kort och staten om tUlverkning av körkort, dels
uppdragit åt trafiksäkerhetsverket att träffa avtal med postverket om dess
medverkan i körkortshanteringen, dels ock uppdragit åt trafiksäkerhetsverket
att för reformens genomförande lillgodose vissa lokal-, personal- och
utrustningsbehov för verkets planerade kontroll av körkorts-tillverkningen samt
att sörja för erforderlig utbildnings- och informationsverksamhet m. m. Till
bestridande av kostnaderna härför har Kungl. Maj:l ställt medel till
trafiksäkerhetsverkets förfogande genom anlitande tills vidare av sjätte
huvudtitelns anslag C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet.
Enligt det föreliggande beslutet om
körkortsreformen skaU kostnaderna bäras av den enskilde genom
körkortsavgifter. Dessa skall täcka kostnader vid trafiksäkerhetsverket,
länsstyrelsema, polisen och körkortsregistret samt ersättningar till AB
ID-kort och postverket för deras medverkan.
Det
synes erforderligt att de med körkorlsframsläUningen sammanhängande kostnadema
regleras över ett särskilt inrättat förslagsanslag. De extra kostnader, som
aktualiseras under perioden den 1 januari den 30 juni 1973 beräknas tiU 10
mUj. kr. och avser kostnaderna för trafiksäkerhetsverkels kontroll av
körkortstUlverknmgen m. m. samt de direkta ersättningar, som skall utgå till
AB ID-kort och postverket för deras medverkan.
Efter
samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag att körkortsavgifter som
skall uppbäras i delta sammanhang fr. o. m. den 1 januari 1973 uppförs på en
sarskUd inkomsttitel under Uppbörd i statens verksamhet benämnd
Körkortsavgifter. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för framställning av körkort m.
in. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 000 kr.
F.
Diverse
[3]
F 2. Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.
Under ifrågavarande anslagsmbrik har för budgetåret 1972/73 anvisats ett belopp
av 14 550 000 kr.
Prop. 1972:130 15
Bussbidragsutredningen har i augusti 1972 framlagt
betänkande med förslag till ändrat bussbidragssystem. Betänkandet har därefter
remissbehandlats. Med hänsyn till den sena tidpunkten för avlämnandet av
belänkandet är det inte möjligt att förelägga 1972 års riksdags höst-session
proposition i ämnet, vilket i stället avses ske under 1973 års riksdags
vårsession.
I
avvaktan härpå föreslår jag, alt en uppräkning sker av den nuvarande
vagnmUsersättningen från 2: 50 kr. tiU 3 kr., dvs. med 50 öre. Detta innebär
att medelsbehovet under anslaget ökar med 2 450 000 kr. tiU (14 550 000-f 2 450
000 =) 17 000 000 kr. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att tUl Ersättning till trafikföretag för drift av
icke lönsamma busslinjer på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kr., att avräknas mot
automobUskattemedlen.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A.
Postverket
[4]
Posthus m. m. I skrivelse den 19 september 1972 har postverket hemstäUt om ett
investeringsanslag av 53 mUj. kr. för att öka det risktäckande kapitalet i
postbanken. Beloppet skall användas för förvärv av fasligheten nr 36 i kv.
Bamhusväderkvamen i Stockholm.
Kapitaltäckningskravet
i postbanken
Genom beslut av 1969 års riksdag antogs lag (1969:
732) om postbanken och godkändes bl. a. rikthnjer för kapitalbildning i
postbanken (prop. 1969: 158, SU 1969: 190, BaU 1969: 53, rskr 1969: 430, 423).
Enligt lagen om postbanken skall banken drivas på i
princip samma villkor som övriga bankinstitut. Postbanken har därför ålagts
balansvärderings- och kapitaltäckningsregler som i huvudsak överensstämmer med
dem som gäller för övriga bankinstitut. Beträffande balansvärderings-reglema
gäUer vissa övergångsbestämmelser intUl utgången av år 1974.
Kapitaltäckningsreglerna innebär att postbanken skall ha ett eget kapital som
står i ett visst förhållande till utiåningens storlek och struktur. Kapitalet
skall i första hand byggas upp genom investeringsanslag över statsbudgeten till
postverket för anläggningstillgångar i postbanken. I andra hand sker
kapitalbUdning genom att överskottsmedel i samband med bokslutet avsätts direkt
tUl kapitalet. Behovet kan även täckas genom särskilt kapitaltiUskott för
postbankens räkning över statsbudgeten.
Prop. 1972:130 16
Under de år som gått sedan lagen om postbanken
antogs har kapitaltäckningen tUlgodosetts på alla de nänmda sätten.
KapitaltUlskott genom investeringsanslag till postverket avseende
anläggningstUlgångar i postbanken har sålunda successivt ställts till
postverkets förfogande för den tillbyggnad som skett tUl postgirohuset i
kvarteret Blåmannen i Stockholm och de tomtköp som aktualiserats i detta
sammanhang. I samband med fastställandet av 1971 års bokslut avsattes vidare av
överskottsmedel 5 milj. kr. till kapitalet. Ett särskill kapilaltillskott på
25 milj. kr. ställdes för postbankens räkning till postverkels förfogande genom
elt tilläggsanslag till Posthus m. m. i samband med antagandet av lagen om
postbanken.
Vid utgången av år 1972 beräknas det riskläckande
kapitalet i postbanken komma att uppgå tUl 125 milj. kr. Mot detta står ett
beräknat behov av kapitaltäckning på 128 milj. kr. Redan vid utgången av år
1974 beräknas behovet av kapitaltäckning ha ökat med ytterligare drygt 40 milj.
kr. tiU ca 170 mUj. kr. för att två år senare vid utgången av år 1976
beräknas uppgå till drygt 230 mUj. kr.
Fr. o. m. år 1975 skaU postbanken tUlämpa samma
balansvärderingsregler som andra bankinstitut, vUket innebär att placeringama
i princip inte får vara värderade över marknadsvärdet. Postbanken beräknar att
det överskott som uppkommer fram till år 1975 i sin helhet kommer att behöva
användas för erforderlig nedskrivning av placeringarna och att något utrymme
inte kommer att finnas för att avsätta överskottsmedel till kapitalet och att
därigenom delvis möta det behov av kapitaltäckning som tidigare nämnts.
Beträffande möjligheterna att täcka kapitalbehovet med investeringsanslag tiU
anläggningstillgångar i postbanken är dessa beroende av bl. a. planema för den
fortsatta tiUbyggnaden av postgirohuset i kvarteret Blåmannen. Det står dock
redan nu klart att investeringsanslag för detta ändamål inte kommer att täcka
det nämnda behovet av kapital för de närmaste åren.
Postbankens
lokalbehov
Postbanken har sin verksamhet spridd inom ett stort
antal lokaler i Stockholm. Huvuddelen av verksamheten är dock förlagd till
kvarteret Barnhusväderkvarnen och tiU kvarteret Blåmannen.
I kvarteret Barnhusväderkvarnen äger postverkets
helägda fastighetsbolag Certus fastigheten nr 36. TUl denna fastighet är i dag
koncentrerade vissa av postsparbankens driftfunktioner samt postbankens huvudkontor
med lednings-, marknads- och finansfunktioner.
I kvarteret Blåmannen finns bl. a. gamla
postgirohuset. Genom den s. k. elapp I II har i
kvarteret gjorts en tillbyggnad tUl postghohuset. Slutbetalnmg med ca 2,2 milj.
kr. för denna etapp vars totala byggnadskostnader nu beräknas tUl 52,7 milj.
kr. beräknas komma att
Prop. 1972:130 17
ske
under budgetåret 1973/74. Till postbankens lokaler i kvarteret Blåmannen är i
dag koncentrerade framförallt postgirots driftfunktioner. Postbankens planer på
viss sikt när det gäller lokalfrågorna mnebär att samlliga driftfunktioner för
både postgiro och postsparbank koncentreras till kvarteret Blåmannen, medan
bl. a. lednings-, marknads- och finansfunktionema kvarstannar i fastigheten i
kvarteret Bamhusväderkvamen. Postverket har i skrivelse den 22 juni 1972
hemställt om Kungl. Maj:ts godkännande av byggnadsprogram för etapp III av
tUl-byggnaden i kvarteret Blåmannen. Postverket räknar med byggstart för denna
elapp under budgetåret 1974/75 under fömtsättnmg att av Stockholms kommun
begärd expropriation av tomterna nr 7 och 8 i kvarteret då är genomförd.
Postverkets
förslag
Fastigheten nr 36 i kv. Barnhusväderkvarnen har
praktiskt taget helt disponerats av postbanken sedan år 1964. Genom
köpekontrakt den 24 september 1970 förvärvade postverkels fastighetsbolag
Certus fastigheten från AB Centrumfastigheler.
Postverket anser att behovet av risktäckande
kapital bör tillgodoses på tidigare redovisat sätt, nämUgen genom
investeringsanslag för an-läggningstiUgångar i postbanken och hemställer om ett
anslag för ändamålet av 53 milj. kr. Beloppet bör användas för förvärv av den
nämnda fastigheten.
Departementschefen
På samma sätt som andra banker skall postbanken ha
ett risktäckande kapital, som står i viss relation tUl utiånmgens storlek och
struktur. Den expansion av postbankens verksamhet som uppnåtts speciellt under
år 1972 och som beräknas fortsätta under de följande åren leder tUl ett större
behov av kapital för kapitaltäckning än vad som tidigare fömtsetts. Vid
utgången av år 1972 beräknar postbanken behovet av kapital till 128 milj. kr.,
ett behov som berälcnas ha ökat till 170 mUj. kr. redan vid utgången av år
1974. Postbanken räknar med att överskotten under åren 19721974 kommer att
behövas för de nedskrivningar av place-rmgarna som behövs för att postbanken
fr. o. m. år 1975 på samma sätt som andra banker skall kunna ha sma placeringar
nedskrivna tUl marknadsvärdet. Mot kapitaltäckningskravet vid utgången av år
1974 på ca 170 mUj. kr. står ett beräknat kapital på ca 130 mUj. kr. Då har
hänsyn inte tagits tUl de kapitaltUlskott som kan komma att behövas för den
fortsatta tUlbyggnaden av postgirohuset och de tomtförvärv som planeras i
anslutning därtiU. Eftersom tomtförvärven är beroende av expropriation anser
jag att försUctigheten bjuder att inte i detta sammanhang kalkylera med dessa
förvärv.
, Riksdagen 1972.1 saml. Nr 130
Prop. 1972:130 18
Med ett anslag av 53 milj. kr. tiUgodoses kravet på
postbankens kapilaltäckning under de närmaste båda åren med en viss marginal
om man utgår från de siffror som redovisats i det föregående.
Under budgetåret 1971/72 kunde postbanken öka
placeringarna med drygt en miljard kr. och det är troligt att placeringarna kan
ökas med ännu större belopp de närmaste åren. Med hänsyn härtUl anser jag det
motiverat med en viss marginal när det gäller kapitaltäckningen. Jag förordar
således att ett investeringsanslag av 53 milj. kr. stäUs tUl postverkels
förfogande för atl öka det risktäckande kapUalet i postbanken.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Posthus m. m. på tiUäggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ell invesleringsanslag av 53 OOOOOO
kr.
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Sjöfartsverkets
fond
[5]
3. Sjöfartsmateriel m.m. TiU detta ändamål har för innevarande budgelår
anvisats elt invesleringsanslag av 18,5 mUj. kr.
Sjöfartsverket erhöU den 24 mars 1972 bemyndigande
att beställa en isbrytare, specieUt avsedd för tjänst i Vänern, till elt fast
pris av högst 17,5 milj. kr. I prop, 1972:1 angavs kostnaden preliminärt tUl ca
12 milj. kr. i 1971 års prisläge. Skillnaden meUan den beräknade kostnaden och
kontraktsumman förklaras näslan i sin helhet av de prisförändringar som
beräknas inträffa under byggnadstiden. Isbrytaren skall levereras i december år
1973. Liksom övriga isbrytare bör även denna förses med speciell
minskyddsutrustning. Kostnaden härför, ca 355 000 kr., ingår inte i
kontraklsumman.
De på innevarande budgetår belöpande
delbetalningarna för Väneris-brytaren har tidigare beräknats tUl 6 milj. kr.
Enligt byggnadskontraktet skall emellertid under budgetåret 1972/73 i
deUikvider erläggas 12 milj. kr. DärtiU kommer på samma tid belöpande
kontrollkostnader i samband med bygget, ca 300 000 kr.
På tiUäggsstat III för budgetåret 1971/72 (prop.
1972: 85 bil. 4) redogjordes för säkerhetsanordningarna i inseglingsleden till
Brofjorden som kostnadsberäknats till 9,1 milj. kr. och formerna för finansieringen
av dessa. Riksdagen anvisade 3,1 milj. kr. för ifrågavarande ändamål. För
innevarande budgetår behövs ett lika stort belopp. Resterande belopp 2,9 milj.
kr. för budgetåret 1973/74 torde kunna anvisas vid den ordinarie budgetbehandlingen
för detta budgetår.
Ramen för ordinarie investeringar är fastställd tUl
17 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Summan av de ytterligare utgiftema enligt
ovan
Prop. 1972:130 19
utgör
(6,3 -f 3,1) 9,4 milj. kr. vUket ger en investeringsvolym av totalt 26,4 milj.
kr. Då anvisat anslag uppgår till endast 18,5 mUj. kr. erfordras följaktiigen
ytterligare (26,4 18,5) 7,9 mUj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att lill Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 7 900
000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur
protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 21
Bilaga 5
FINANSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler de ärenden under finansdepartementets handläggning som angår utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE
HUVUDTITELN
B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1]
B13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna mbrik har i
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 milj.
kr.
I prop. 1972:1 (bil. 9 s. 79) redovisades att
byggnadsstyrelsen har i uppdrag att planera lokaler m. m. för huvuddelen av de
myndigheter som enligt statsmakternas beslut skall omlokaliseras (prop. 1971:
29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196 m.fl.). Jag avser atl i det följande, vid min
anmälan av investeringsanslaget tUl byggnadsarbeten för statlig förvaltning,
närmare redogöra för denna lokalplanering. I fråga om planeringen av inredning
och utmstning av de nya lokalerna har Kungl. Maj:t meddelat närmare
föreskrifter den 21 april 1972. EnUgt dessa föreskrifter skall planeringen utgå
från att befintiig inredning och utrustning skall utnyttjas även efter
omlokaliseringen om inte starka funktioneUa skäl eller ekonomiska bedömningar
talar däremot. För flertalet myndigheter skall byggnadsstyrelsen svara för
planering av inredning och begära medel för och svara för upphandling av den
inredning som behöver nyanskaffas. Utrustningsnämnden för universitet och
högskolor skall svara för
Prop. 1972:130 22
motsvarande
uppgifter beträffande utrustning som är knuten tUl lokalerna, t. ex.
teleanläggningar. I fråga om annan utmstning skaU de myndigheter som skall
omlokaliseras svara för planeringen i samråd med utrustningsnämnden och
byggnadsstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen föreslår att en kostnadsram
(delram) för omlokali-seringsobjekten av 2 mUj. kr. mnevarande budgetår förs
upp i inredningsplanen. Styrelsen avser att senare återkomma med redovisning
av definitiva kostnadsramar för de skilda objekten. Medelsförbmkningen för
budgetåret 1972/73 beräknas tUl 1,5 milj. kr.
Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor
Utrustningsnämnden föreslår att nio kostnadsramar
(dehamar) om sammanlagt 3 779 000 kr., huvudsakligen för teleteknisk utrustnmg,
mnevarande budgetår förs upp i en utmstningsplan för skilda omlokaliseringsobjekt.
Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 beräknas tiU 1,1 mUj. kr.
Departementschefen
Den inredning och den tUl lokalerna knutna
generella utrustning som behöver nyanskaffas i samband med omlokaliseringen bör
bekostas från förevarande anslag. Kostnadsramar, inom vilka beställningar bör
få ske, bör tas upp för inredning i inredningsplanen och för utmstning i en särskild
utmstningsplan under anslaget. För att erforderliga beställningar skall kunna
ske redan innevarande budgetår bör en för de skilda objekten gemensam
kostnadsram (delram) av 2 milj. kr. föras upp i inredningsplanen. I
utmstningsplanen bör en gemensam kostnadsram (delram) av 3 723 000 kr. föras
upp för huvudsakligen teletekniska anläggningar. Jag har därvid räknat med atl
medel för skåpbU m. m. åt riksförsäkringsverket inte bör anvisas från
förevarande anslag. När planeringen hunnit längre, återkommer jag med
redovisning av definitiva ramar för de skilda objekten.
Reservationen pä anslaget vid ingången av
budgetåret 1972/73 uppgick till ca 15,4 milj. kr. Någon ytterUgare
medelsanvisning för inredning behövs därför inte innevarande budgetår.
Medelsbehovet för utrustning för innevarande budgetår bör täckas genom en
anvisning av 1,1 milj. kr. på tilläggsstat.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att tUl Inredning av byggnader för statlig
förvaltning på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 1 100 000 kr.
Prop. 1972:130 23
D.
Bidrag och ersättningar till kommunerna
[2]
D 3. Skattebortfallsbidrag till kommunerna m. fl. Slalsmaktema har beslutat om
årliga statsbidrag till kommuner, landstingskommuner och församlingar, s. k.
skattebortfaUsbidrag, som kompensation för att det kommunala skatteunderlaget
minskar till följd av 1970 års skattereform (prop. 1972: 60, FiU 1972: 23, rskr
1972: 139). TiU grund för beslutet låg ett beräknat skattebortfall för
kommunerna på en miljard kr. för inkomståret 1971. Bidragen utbetalas första
gången år 1973 och utgår på grundval av tillskjutet skatteunderlag. Detta
skatteunderlagstiUskott fördelas mellan kommunerna i relalion till
skattekraften, beräknad som skattekronor per inkomsttagare.
Med
hänsyn till osäkerheten beträffande den exakta storleken av skattebortfallet
ansåg riksdagen (FiU 1972: 23 s. 7) det angeläget att utnyttja den ytterligare
information som kunde utvinnas när resultatet av 1972 års taxering förelåg och
statistiskt kunde analyseras och bedömas. Riksdagen förordade därför att
riksrevisionsverket skulle företa en stickprovsundersökning baserad på 1971 års
faktiska inkomststruktur. Skulle denna beräkning ge ett resultat som mera
väsentligt avvek från en miljard kr. borde detta enligt riksdagen kunna beaktas
i samband med den proposition om skatteutjämningsbidrag som väntades bli
framlagd till vårriksdagen 1973. Härvid borde också prövas skäligheten av att
retroaktivt justera de skattebortfallsbidrag som betalas ut år 1973.
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 6 seplember 1972 redovisat två nya
kalkyler över det beräknade skattebortfallet. Den ena av kalkylerna bygger på
taxeringsutfaUet för taxeringsåret 1972 och utgör ett försök att applicera de
äldre skattereglerna på detta utfall. Kalkylen leder till ett beräknat
skattebortfall för kommunerna på 1 259 milj. kr. Den andra kalkylen bygger,
liksom de beräkningar som redovisades i prop. 1972: 60, på riksrevisionsverkets
stickprovsundersökning för taxeringsåret 1971, som framskrivits och
korrigerats. Resultatet av denna beräkning blir ett skattebortfaU på minst 1
150 milj. kr. Kalkylerna pekar således på att skattebortfallet för kommunerna
underskattades med ett belopp i storleksordningen ett par hundra milj. kr. i de
beräkningar som redovisades för vårriksdagen. En förklaring härtill är att
antalet inkomsttagare ökat kraftigare än vad som antagits i de tidigare beräkningarna.
Vidare har de genomsnittliga inkomstökningarna blivit väsentligt mindre än som
förutsattes. Detta innebär dels atl flera inkomsttagare än beräknat erhåller
gmndavdrag, dels att färre erhåller helt eller delvis reducerade gmndavdrag.
Skatteunderlagsbortfallet för kommunerna har därigenom blivit större än
beräknat.
De båda kalkylerna har granskats inom finansdepartementet
och av företrädare för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsför-
Prop. 1972:130 24
Skattebortfallsbidrag
(inUj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksrevi-
Reviderad
sionsverkets
kalkyl
kalkyl
112 552
113 232
3 521
3 521
109 031
109 711
14 319
13 969
2 998
3 598
91714
92 144
22,54
22,54
20 672
20 769
19 463
19 583
1
1209
1 186
50
10
1259
1196
1.
Sammanräknad nettoinkomst
(statliga taxeringen)
2.
Allmänna avdrag, m. m.
1 enligt
3.
Taxerad inkomst I
gamla
4.
Ortsavdrag -f avrundning \
skatte-
5.
Extra avdrag 1
syste-
6.
Beskattningsbar inkomst
( met
7.
Genomsnittlig utdebitering
(kr.)
8.
Kommunalskatt enligt gamla
skattesystemet
9.
Kommunalskatt enligt nya
skattesystemet
10.
Kommunalt skattebortfaU genom
skattereformen
11.
Korrektionspost på gmnd av höjd
deklarations-pliktsgräns
12.
Skattebortfallsbidrag
opaginerad Kontrollera mot PDF
bundet.
Genomgången har huvudsakligen koncentrerats till den första kalkylen. Enighet
har härvid nåtts om att vissa justeringar bör göras i riksrevisionsverkets
beräkningar. På gmndval härav har inom finansdepartementet gjorts en reviderad
kalkyl, som redovisas i tabell. Som framgår av tabellen blir det beräknade
skattebortfallet i mnt tal 1 200 milj. kr. Detta belopp stämmer också väl med
det beräknade skattebortfallet enligt den andra kalkylmetoden.
För inkomståret 1971 beräknas det totala
skattebortfallet dock bli ca 50 milj. kr. högre eller 1 250 milj. kr.
Bakgrunden härtill är följande. I
1970 års
skattereform ingick bl. a. att makes ansvar för andra makens
sjukförsäkringsavgift slopades och att den motsvarande avdragsrätten
upphörde för den make som påförts avgiften. Inkomstökningen för kom
munerna tUl följd härav har uppskattats tUl 50 milj. kr. Den minskade
avdragsrätten får dock effekt först vid 1973 års taxering. En engångs-
justering med 50 mUj. kr. bör därför göras för de skattebortfallsbidrag
som betalas ut år 1973.
Företrädare för kommunförbunden har accepterat de
nu redovisade bidragsnivåerna.
Med hänvisning tUl det anförda förordar jag att
skattebortfallsbidragen grundas på en beräknad bidragsgivning om 1 250 milj.
kr. för inkomståret 1971 och att motsvarande justering görs av de beräknade
förskotten för inkomståret 1973. Den nivå som skall ligga till grund för
skattebortfallsbidragen framöver bör bestämmas till 1 200 milj. kr.
För budgetåret 1972/73 har anvisats 500 milj. kr.
till skattebortfalls-bidrag. Den av mig förordade höjningen av de slutliga
bidragen för år
1971 leder
till en merkostnad på 125 mUj. kr. för innevarande budgetår.
Belastningen på anslaget kommer därmed att uppgå till ca 625 milj. kr.
Enligt förordningen (1965: 268, ändrad 1972: 141) om
skatteutjämningsbidrag skaU bidragsunderlag enligt bestämmelserna om
skatteborl-
Prop, 1972:130 ,. 25
fallsbidrag
tas med vid beräkning av medelskattekraflen för riket, skattekraften för de
oUka kommunerna och skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering. Dessa
beräkningar enligt skatteutjämningsförordning-en görs av statistiska
centralbyrån resp. länsstyrelsema under augusti september varje år. En ändring
av årets beräkningar med hänsyn till de förhöjda skattebortfallsbidragen skuUe
emellertid vålla ett betydande merarbete för berörda myndigheter. Någon
omräkning bör därför inte ske.
För att undvika en omräkning av
skatteutjämningsbidragen bör såvitt avser bidrag som betalas ut under år 1973
bidragsunderiaget enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag beräknas
jämlikt kungörelsen (1972: 140) om skattebortfallsbidrag i dess lydelse den 5
maj 1972. Härför krävs ett tillägg tUl övergångsbestämmelserna till lagen
(1972: 141) om ändring i lagen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag. Förslag
till ändring i lagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga A.
Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att
Kungl. Maj:l föreslår riksdagen att
1.
antaga inom finansdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1972: 141) om ändring i lagen
(1965: 268) om skatteutjämningsbidrag,
2.
godkänna de av mig förordade
ändrade grunderna för beräkning av skattebortfallsbidrag.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3]
12. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 60 milj.
kr. I prop. 1972: 1 (bU. 9 s. 79) redovisades alt byggnadsstyrelsen har i
uppdrag alt planera lokaler m. m. för huvuddelen av de myndigheter som enligt
statsmakternas beslut skall omlokaliseras (prop. 1971:29, InU 1971: 15, rskr
1971: 196 m.fl.). I investeringsplanen för anslaget beräknades för
byggnadsobjekt i samband med omlokalisering av statlig verksamhet en
medelsförbrukning av 25 milj. kr. för budgetåret 1972/73. Byggnadsuppdrag har
lämnats för vissa nybyggnader. För vissa andra objekt bör också, med hänsyn tUl
lidplanerna för upphandling och byggnadsarbeten m. m., byggnadsuppdrag lämnas
under innevarande budgetår. Ifrågavarande byggnadsobjekt bör nu närmare redovisas
för riksdagen.
Norrköping. Nybyggnad i Kålltorp för Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut. Omlokaliseringen av Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut tUl Norrköping planeras äga rum
huvudsakligen
Prop. 1972:130 26
under
första halvåret 1975. Byggnadsstyrelsen har föreslagit alt en nybyggnad
uppförs för institutet i Källtorp, ca 2 km väster om Norrköpings centmm.
Nybyggnaden har beräknats för ca 450 anställda och omfattar kontors- och
laboratorielokaler m. m. med en rumsyta av ca 14 000 m2. Kostnaden beräknas tUl
45 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september
1972 åt byggnadsslyrelsen atl projektera nybyggnaden tUl bygghandlingar.
Norrköping. Nybyggnad i Saltängen för
kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket. Omlokaliseringen till Norrköping
avses äga mm under oktobernovember 1975 vad gäller sjöfartsverket och under januari
februari 1976 vad gäller kriminalvårdsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen hai
föreslagil att de båda verken skall inrymmas i en nybyggnad i det centralt
belägna området Saltängen. Nybyggnaden innehåller kontorslokaler, tryckeri m.
m. för de båda myndighetema, vars personal beräknats till ca 600.
Byggnadsslyrelsen har föreslagit att området färdigbyggs i ett sammanhang,
vUket anses ge det mest ekonomiska utnyttjandet av tomten. Nybyggnaden kommer
härigenom att innehålla lokalytor som kan utnyttjas av andra statliga
verksamheter eller hyras ut. Den totala rumsytan uppgår tUl ca 27 000 m, vilket
motsvarar en totalyta av ca 42 000 m. Härav avses ca 30 000 m för
kriminalvårdsstyrelsen och sjöfartsverket och ca 12 000 m för andra
verksamheter. Kostnaden för hela nybyggnaden beräknas till 73,5 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1972. Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt
byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnaden till bygghandlingar.
Jönköping. Nybyggnad i kv. Göta för
lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen. Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen
skall enligt gällande planer under sommaren 1975 omlokaliseras tUl Jönköping.
Byggnadsstyrelsen har föreslagit att de båda myndigheterna förläggs till en nybyggnad
i kv. Göta i Jönköping. Nybyggnaden innehåller lokaler för ca 325 anställda vid
de båda myndigheterna och utrymmen för en eventuell framtida expansion. Vidare
innehåller nybyggnaden ca 2 500 m-rumsyta som avses för länsstyrelsen, vars
huvuddel är förlagd tUl det närbelägna landsstatshuset. Enligt av
byggnadsstyrelsen redovisade systemskisser innehåller nybyggnaden ca 14 500 m
rumsyta. Kostnaden beräknas tUl 37,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
Kungl. Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera
objektet till bygghandlingar. Styrelsen skall vid projekteringen söka uppnå ett
gynnsammare förhållande mellan objektets rumsyta och i byggnadsprogrammet
angivna lokalbehov. En förändring av objektet i enlighet härmed bör kunna mmska
de beräknade byggnadskostnaderna.
Gävle. Nybyggnad i kv. Vasen för
lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk. Flyttningen till Gävle av
lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk skall enligt planema äga rum
under sommaren 1975.
Prop. 1972:130 * 27
Byggnadsstyrelsen
har föreslagit alt en nybyggnad uppförs för de båda myndigheterna i kv. Vasen i
Gävle. Nybyggnaden, som innehåller kontors- och laboratorielokaler m. m. för
ca 800 anställda och expansions-utrymmen, omfattar ca 23 500 m rumsyta. Kungl.
Maj:t uppdrog den 8 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden
mom en kostnadsram av 62,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
SundsvaU. Nybyggnad i kv. Måsen för
riksförsäkringsverkets tekniska byrå. Till de myndigheter som skaU
omlokaliseras till Sundsvall hör riksförsäkringsverkets tekniska byrå och
statens personalpensionsverk. Omlokaliseringen planeras ske periodvis under
tiden hösten 1972sommaren 1976. Byggnadsstyrelsen har föreslagU att dessa
verksamheter förläggs till en nybyggnad i kv. Måsen i Sundsvall. En första
utbyggnadsetapp innehåller datahall och kontorslokaler för
riksförsäkringsverkets tekniska byrå om sammanlagt ca 4 000 m rumsyta. Kungl.
Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 åt byggnadsslyrelsen att utföra denna etapp av
nybyggnaden inom en kostnadsram av 15,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1972.
Projektering pågår av en ylleriigare etapp av nybyggnaden för
personalpensionsverket.
Sundsvall. Nybyggnad i kv. Målaren av polishus m.
m. Till Sundsvall skall även centrala sludiehjälpsnämnden omlokaliseras, enligt
planerna under sommaren 1974. Vidare är sedan den 1 januari 1972 två avdelningar
av kammarrätten i Stockholm förlagda till Sundsvall. Byggnadsstyrelsen har
föreslagit att en nybyggnad uppförs i kv. Målaren i Sundsvall för dessa
verksamheter och för polis- och åklagarmyndighetema i Sundsvall, som f. n. har
otillfredsställande lokaler. Nybyggnaden föreslås också inrymma tingsrätten i
Sundsvall, som f. n. är uppdelad på flera lokaler. Nämnda myndigheter beräknas
tUlsammans ha ca 425 anstäUda. I nybyggnaden, som omfattar ca 17 000 m rumsyta,
finns dessutom utrymmen för eventuell framtida tUlväxt. Kungl. Maj:t uppdrog
den 22 september 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden inom en
kostnadsram av 41,9 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Vidare har
byggnadsstyrelsen föreslagit att det nuvarande tingshuset i SundsvaU,
fastigheten nr 18 i kv. Lärgossen säljs till Sundsvalls kommun för 500 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
Medelsförbrukningen för innevarande budgetår för de
byggnadsobjekt som tidigare är uppförda i investeringsplanen beräknas tUl ca 33
mUj. kr. Medelsförbmkningen för de i det föregående nämnda byggnadsobjekten
samt ytterligare objekt för omlokaliseringen, vilka f. n. prövas av Kungl.
Maj:t, beräknas till sammanlagt ca 68 milj. kr. Vidare föreslår styrelsen att
en kostnadsram av 5 milj. kr. förs upp i investeringsplanen redan innevarande
budgetår för diverse objekt, bl. a. provisoriska lokaler såsom baracker.
Sådana byggnader inom allmänna fastighetsfondens
område
skall i fortsättningen finansieras med investeringsmedel och inte, som hittills
i viss utsträckning varit fallet, med medel på fastighetsfondens stat (jfr
prop. 1972: 1 bU. 21 s. 3 och 5).
Departementschefen
För de byggnadsobjekt jag redovisat i det
föregående bör nya kostnadsramar föras upp i investeringsplanen. I följande
sammanställning redovisas dessa kostnadsramar, den beräknade medelsförbmkningen
under innevarande budgetår samt beräknade tidpunkter för byggstart och
färdigställande. Jag återkommer senare med redovisning för ytterligare
nybyggnader för omlokahseringen. Jag räknar med att det skall bli möjligt att
påbörja vissa arbeten under innevarande budgetår utöver de objekt jag
redovisat. För dessa arbeten beräknar jag i sammanställningen en
medelsförbrukning av 12 milj. kr.
I investeringsplanen bör vidare, i enlighet med
byggnadsstyrelsens förslag, föras upp en kostnadsram för diverse objeki. Beslut
om utförande av objekt inom kostnadsramen avses få fattas av byggnadsstyrelsen
då kostnaden inte överstiger 500 000 kr. och i annat fall efler medgivande av
Kungl. Maj:t. Härmed kommer likartade regler att gälla för utnyttjandet av medel
inom denna kostnadsram och för användningen av underhållsmedel på allmänna
fastighetsfondens stat.
1 sammanställningen tar jag dessutom upp den av
byggnadsstyrelsen nu beräknade medelsförbrukningen för objekt som tidigare förts
upp i investeringsplanen.
Byggnadsobjekl
Kostnadsram
Ber.
medels-
Byggstart
Färdig-
1972-04-01
förbrukning
år-mån.
ställande
(1
000-tal kr.)
för 1972/73
år-mån.
(1 000-tal kr.)
Norrköping
Nybyggnad
i Källtorp
45 000
6 300
73-09
75-05
Nybyggnad
i Saltängen
73 500
6 300
73-10
76-01
Jönköping
Nybyggnad
i kv. Göta
137 800
11000
73-02
75-06
Gävle
Nybyggnad
i kv. Vasen
62 500
5 500
73-06
75-08
SundsvaU
Nybyggnad
i kv. Måsen
15 300
7 600
72-06
73-08
Nybyggnad
i kv. Målaren
41900
15 200
72-11
74-07
Övriga
omlokaUseringsobjekt
1
12 000
Diverse
objekt
5 000
1000
I
investeringsplanen tidigare
uppförda objekt
33 028
Summa
97 928
' Prel. kostnadsram
" Kostnadsramar redovisas
senare
Prop. 1972:130 29
Medelsförbmkningen under förevarande anslag för
innevarande budgetår kan således berälcnas tUl ca 98 milj. kr. Behållningen
vid ingången av budgetåret uppgick till ca 18 mUj. kr. och det på riksstaten
för budgetåret 1972/73 uppförda anslaget ulgör 60 milj. kr. Det beräknade
medelsbehovet kräver således en ytterligare medelsanvisning av (98 18 60) 20
mUj. kr. på tiUäggsstat.
Genom den föreslagna nybyggnaden i kv. Målaren i
SundsvaU kommer tingsrätten att få nya lokaler, varför det nuvarande tingshuset
bör säljas till kommunen. Med hänsyn till att det inte nu kan konstateras att
försäljningen kan inrymmas under Kungl. Maj:ts bemyndigande att sälja fast
egendom till kommun för samhällsbyggnadsändamål och då taxeringsvärdet på
fastigheten uppgår tUl 500 000 kr. bör riksdagens medgivande inhämtas.
Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
tUl Byggnadsarbeten för statlig
förvaltning på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
investeringsanslag av 20 000 000 kr.,
2.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
sälja fastigheten nr 18 i kv. Lärgossen i Sundsvall till Sundsvalls kommun för
500 000 kr.
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[4]
1. Teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag. I prop. 1972: 101 föreslås
bemyndigande för Kungl. Maj:t att för statens räkning sluta avtal med
affärsbankerna. Sparbankernas bank aktiebolag och Jordbrukets bank om
inrättande av ett kredilaktiebolag. Företagskapital aktiebolag, med uppgift
att medverka vid finansieringen av mindre och medelstora näringsföretag här i
landet. Denna medverkan skall ske genom att bolaget tillskjuter kapital genom
förvärv av minoritetsposter av aktier, andelar i ekonomiska föreningar eller
Uknande rättigheter. Vidare föreslås att bolaget skall kunna lämna eller
förmedla krediter till samt ikläda sig garantiförbindelser för ifrågavarande
näringsföretag.
Bolagets aktiekapital skall enligt förslaget utgöra
lägst 20 milj. kr. och högst 60 mUj. kr. Vid verksamhetens början skall
aktiekapitalet uppgå tiU 20 milj. kr. Staten skall äga hälften av aktierna och
bankerna tillsammans återstoden. Aktierna, som lyder på 100 kr., skaU tecknas
till en kurs av 120 % för att bolagets reservfond redan vid starten skall vara
fylld.
Jag vill nu ta upp frågan om medelsanvisning till
teckning av aktier i Företagskapital aktiebolag. Som jag tidigare redogjort för
skaU staten teckna aktier för 10 milj. kr. till en kurs av 120 %. 12 milj. kr.
behöver således anvisas för ändamålet. Härutöver erfordras 120 000 kr. för be-
Prop. 1972:130 30
talning
av den del av stämpelskatten för emissionen, som belöper på de aktier staten
skaU äga i bolaget. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all till Teckning av aktier i Företagskapital
aktiebolag på till-läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa
etl investeringsanslag av 12 120 000 kr.
VII.
FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
[5]
1. Vissa projekteringskostnader. Under denna mbrik har i riksstaten för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 45 milj. kr.
Anslaget disponeras efler Kungl. Maj:ts beslut i
varje särskilt fall föi sådana projekteringsarbeten som föregår den slutliga
prövningen av byggnadsobjekt. Projekteringskostnaderna täcks sedermera av de
byggnadsanslag som begärs då byggnadsobjekten redovisas för riksdagen. Det
belopp som motsvarar projekteringskostnaderna förs därför tillbaka lill fonden
för förlag till statsverket när byggnadsanslag bevUjats, och redovisas som
övriga kapitalmedel.
Utbetalningarna från anslaget bestäms således av
omfattningen av de projekteringsuppdrag som Kungl. Maj:t lämnar, varför
anslagsberäkningen är överslagsmässig. Vid en ökande byggnadsverksamhet ökar
också behovet av projekteringsmedel. Detta förhållande blir särskilt påtagligt
om projekteringen bedrivs intensivt, som t. ex. i fråga om den nu pågående
projekteringen av nybyggnader för omlokalisering av statlig verksamhet.
Den byggnadsverksamhet som bedrivs av
byggnadsstyrelsen och forlifikationsförvaltningen, vilka är de två myndigheter
som huvudsakligen får projekteringsmedel anvisade från anslaget, har under de
senasle åren ökat kraftigt, och beräknas av myndigheterna under innevarande
budgetår sammanlagt komma att dra en kostnad av ca 830 milj. kr. Till nästa
budgetår beräknas en uppgång med ca 100 milj. kr., varefter en fortsatt
verksamhet på ungefär denna nivå förutses för de närmaste åren.
Utbetalnmgarna från anslaget uppgick budgetåret
1971/72 till ca 75 milj. kr., varav 40 milj. kr. anvisades på tUläggsslat III.
Jag finner det mot bakgmnd av vad jag anfört reaUstiskt att räkna med att
behovet av projekteringsmedel kan komma att uppgå till ett högre belopp undei innevarande
budgetår. Detta medelsbehov bör täckas genom en medelsanvisning av 45 mUj. kr.
på tiUäggsstat.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
tiU Vissa projekteringskostnader på tUläggsslat I tiU rikssta-
Prop. 1972:130 31
ten
för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 45 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
A
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1972:141) om ändring i lagen (1965: 268) om
skatteutjämningsbidrag
Härigenom
förordnas, att övergångsbestämmelserna tiU lagen (1972: 141) om änching i lagen
(1965: 268) om skatteutjämningsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid
beräkning av medelskattekraften på gmndval av 1972 års taxering skall det sammanlagda
bidragsunderlaget i riket enligt bestämmelserna om skattebortfallsbidrag
upptagas tUl 44 365 600 skattekronor.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Vid
beräkning av medelskattekraflen på gmndval av
1972
års taxering skall det
sammanlagda bidragsunderlaget i riket enligt bestämmelserna om
skattebortfaUsbidrag upptagas tUl 44 365 600 skattekronor. Vidare skall i
fråga om bidrag för år
1973
skattekraft och bidrag
vid hög utdebitering beräknas med tilllämpning av kungörelsen (1972: 140) om
skattebortfallsbidrag i dess lydelse den 5 maj 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen
enligt därå meddelad uppgift utkommU från trycket i Svensk
författningssamling.
Prop. 1972:130 33
Bilaga
6
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över utbUdningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Statsrådet Moberg anmäler de ärenden under
utbildningsdepartementels handläggning som angår utgifter på tUläggsslat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
ÄTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatem. Vid tidpunkten för beräkningen
av anslagsbeloppet för innevarande budgetår pågick ännu förhandlingar rörande
löneökningar inom teatersektom avseende perioden 19711974. Frågan om en viss
anslagsförstärkning skulle prövas sedan teatrarna kommit in med redovisning av
det ökade medelsbehov som följer med de ingångna löneavtalen (prop. 1972: 1
bU. 10, KrU 1972: 18, rskr 1972: 210). Anslaget för budgetåret 1972/73 är
följaktligen beräknat på den lönenivå inom teatersektorn som gällde under
budgetåret 1970/71. Förevarande reservationsanslag var t. o. m. budgetåret
1971/72 uppfört i riksstaten som förslagsanslag. Anslagsomläggningen syftade
bl. a. till att stimulera teatrarna att med egna åtgärder möta
kostnadsökningar.
Genom beslut den 30 juni 1972 medgav Kungl. Maj:t
att Operan och Dramatiska teatem överskred de av Kungl. Maj:t för budgetåret
1971/72 fastställda utgiftsstalerna med 2,6 milj. kr. resp. 1 570 000 kr. på
grund av avtalsenliga löneökningar.
I
sina anslagsframställningar för budgetåret 1973/74 har teatrarna
3
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 130
Prop. 1972:130 34
redogjort
för del ökade medelsbehov som följer av ingångna löneavtal avseende budgeiåren
1972/73 och 1973/74. Inklusive ett belopp som motsvarar det medgivna överskridandet
för budgetåret 1971/72 beräknas den för budgetåret 1972/73 erforderliga
medelsförstärkningen till 4 917 000 kr, för Operan och 2 567 000 kr. för
Dramatiska teatern.
Över teatrarnas framställningar har teater- och
musikrådet avgivit yttrande. Rådet godtar i stort sett teatrarnas beräkningar.
Enligt rådets mening bör vidare en förstärkning av statsbidraget till teatrarna
medges för att kompensera höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften.
I särskilda skrivelser har Operan och Dramatiska
teatern anmält ett med 1 863 000 kr. resp. 599 000 kr. ökat medelsbehov för
budgetåret 1972/73 med anledning av att byggnadsstyrelsen reviderat sina beräkningar
av hyrorna av befintliga lokaler.
Föredraganden
Förhandlingarna om lönenivån inom teatersektorn har
hittUls förts utan medverkan från statligt håll trots att de här aktuella
institutionerna tUl övervägande del finansieras med statsmedel. Jag avser att
återkomma tiU Kungl. Maj:l beträffande en förstärkning av det statiiga inflytandet
i dessa sammanhang i samband med ställningstagandet tiU kulturrådets väntade
förslag.
För att bidra till kostnaderna för avlalsbundna
lönehöjningar och höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1
januari 1973 bör bidragen till Operan och Dramatiska teatern ökas med 4,6 milj.
kr. resp. 2 430 000 kr. Härutöver beräknar jag ytterligare medelsökningar för
dessa teatrar med 1 860 000 kr. resp. 595 000 kr. för att täcka kostnader för
höjda hyror vid teatrarna.
Statsbidragen till Operan och Dramatiska teatern
ökar enligt dessa beräknmgar med (4 600 000 -f 1 860 000) 6 460 000 kr.
respektive (2 430 000 -f 595 000) 3 025 000 kr.
Det av mig beräknade medelsbehovet av 9 485 000 kr.
bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för
innevarande budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 9 485 000 kr.
[2]
B 9. Bidrag till Svenska riksteatem. Vid tidpunkten för beräkning av
anslagsbeloppet för innevarande budgetår pågick förhandlingar avseende
teatersektorn. Anslaget har därför beräknats på den lönenivå som gäUde inom
teatersektom budgetåret 1970/71,
Genom
beslut den 30 juni 1972 medgav Kungl, Maj:t alt Svenska
Prop. 1972:130 35
riksteatem
överskred den av Kungl, Maj:t för budgetåret 1971/72 faslställda utgiftsstaten
med 1 740 000 kr,
I samband med sin anslagsframställning för
budgetåret 1973/74 har teatem redogjort för det ökade medelsbehov som följer av
ingångna löneavtal avseende budgetåret 1972/73, Inklusive ett belopp som motsvarar
det medgivna överskridandet för budgetåret 1971/72 beräknas en
medelsförstärkning om 3 609 000 kr. vara erforderlig.
Teater- och musikrådet har yttrat sig över teaterns
beräkningar som i stort sett godtas. I likhet med vad fallet är för Operan och
Dramatiska teatem bör vidare enligt rådets mening en medelsförstärkning medges
med anledning av höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1
januari 1973.
Föredraganden
Jag vill inledningsvis hänvisa till vad jag i det
föregående anfört rörande löneförhandlingama inom teatersektorn.
För Svenska riksteaterns del räknar jag med ett
medelsbehov av 3 360 000 kr. Häri ingår kompensation för höjningen av den
aUmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 januari 1973.
Det av mig beräknade medelsbehovet bör täckas genom
anvisande av ett anslag på tUläggsslat I lill riksstaten för iimevarande
budgetår.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt lill Bidrag till Svenska riksteatern på
tilläggsstal I för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 360
000 kr.
D.
Skolväsendet
[3]
Dia. Utveckling av studielämplighetsprov. I propositionen (1972: 84, UbU 1972:
31, rskr 1972: 240) angående gymnasieskolans kompetensvärde m. m. räknade jag
med att det bör bli möjligt att låta nya behörighets- och urvalsregler träda i
kraft omkring mitten av 1970-talet. I detla sammanhang anförde jag även att del
är nödvändigt med en fast gmnd för det fortsatta utredningsarbetet, som måsle
ske. Della gäller såväl arbetet med de särskilda förkunskapskraven som den
slutliga utformningen av urvalsreglerna, i vilket bl. a. måste ingå en slutlig
utprovning av studielämplighetsprovet. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni
1972 uppdrogs åt skolöverstyrelsen att efter samråd med universitetskanslersämbetet
och de sakkunniga för fortsatt utredningsarbete om gymnasieskolans
kompetensvärde (kompetenskomnuttén) och med iakttagande av vad
departementschefen anfört utveckla ett studielämpUg-hetsprov samt under
hänsynstagande tUl i direktiven tiU de sakkunniga angiven tidsplan lägga fram
förslag tUl erforderlig organisation för ett sådant prov. Skolöverstyrelsen bör
under iimevarande budgetår erhåUa etl belopp av 900 000 kr. för att utveckla
elt studielämplighetsprov. Med-
Prop. 1972:130 36
len
bör anvisas under ett nytt anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1972/73.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU UtveckUng av studielämplighetsprov på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 900 000 kr.
[4]
D 8. Bidrag till Svensk undervisning i utlandet m.m. I riksstaten för
innevarande budgetår har under denna mbrik uppförts ett reservationsanslag av
5 535 000 kr.
Skolöverstyrelsen
De statiiga bidragen till svensk undervisning i
utlandet redovisades t. o. m. budgetåret 1971/72 som en särskild anslagspost
under förslagsanslaget Bidrag till driften av gmndskolor m. m. Budgetåret
1972/73 överfördes de under detma anslagspost redovisade medlen tUl ett nytt,
reservationsvis betecknat anslag Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.
m. Detta belopp innefattade dock inte medel för bestridande av pensionsavgifter.
För läckande av dessa kostnader erfordras ytteriigare 620 000 kr. för
budgetåret 1972/73.
Föredraganden
Anslaget
bör räknas upp med 600 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt tUl Bidrag till svensk undervisning i utlandet
in. m. på tillaggs-stat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kr.
[5]
D 31. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Statsbidrag till
byggnadsarbeten för grundskolan utgår tUl kommun enligt kungörelsen (1957:
318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet
(omtryckt 1962: 479, ändrad senast 1971: 1273). För permanenta skollokaler
bestäms bidragsunderlaget med utgångs-pimkt i ett grundbelopp av 900 kr. per
kvadratmeter netlogolvyta. Grundbeloppet omräknas med hänsyn till dels den
förändring av byggnadskostnadsindex som inträtt under tiden från den 1 januari
1956 till den 1 januari det år då statsbidragsbeslutet meddelas, dels
bostadsstyrelsens ortsindex. Bidragsprocenten är beroende av ifrågavarande
kommuns ekonomiska förhåUanden och varierar meUan 35 och 45 % av bidragsunderlaget.
Beslut om statsbidrag meddelas av skolöverstyrelsen (SÖ).
Enligt kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag tUl
byggnadsarbeten vid folkhögskolor (ändrad senast 1969:111) kan
statsbidragsberättigad folkhögskola få bidrag tUl kostnaderna för anskaffande
av permanenta
Prop. 1972:130 37
skollokaler.
Bidragsunderlaget beräknas på samma sätt som för grundskolan. Statsbidrag
utgår med högst 75 % av bidragsunderlaget. Beslut om statsbidrag meddelas av
SÖ.
Till anskaffande av lokaler för lantbruksskolan
utgår statsbidrag till huvudman enligt kungörelsen (1961: 405) om statsbidrag
tUl byggnadsarbeten vid lantbrukels yrkesskolor (ändrad senast 1971: 155).
Bidragsunderlaget bestäms i varje särskilt fall på grundval av de beräknade
kostnadema, dock högst det på grundval av lokalernas nettogolvyta beräknade
beloppet. Statsbidrag utgår med hälften av eller, om särskilda skäl finns lUl
högre bidrag, med tre fjärdedelar av bidragsunderlaget. Beslut om statsbidrag
meddelas av Kungl. Maj:t.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen (SÖ) har med skrivelse den 8
december 1971 överlämnat en av skolstyrelsen i Kristianstad gjord ansökan om
samordning vid planering av gymnastiklokaler avsedda för grundskola,
folkhögskola och lantbruksskola i Önnestad.
SÖ har därvid hemställt att Kungl. Maj:t måtte
bemyndiga SÖ att besluta om statsbidrag till gemensamma gyrrmastiklokaler,
vUka kommer att ägas av Kristianstads kommun, vid ovannämnda skolor.
SÖ
har vidare föreslagit
dels att folkhögskolans och lantbruksskolans
lokalbehov för gymnastik inräknas i de av Kristianstads kommun beslutade
gymnastiklokalerna för gmndskola i Önnestad trots att huvudmännen för de båda
tidigare nämnda skolorna inte kommer att äga och förvalta anläggningen,
dels att bidragsunderlaget beräknas enligt
bestämmelserna i kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet, kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag tUl
byggnadsarbeten vid folkhögskolor samt kungörelsen (1961: 405) om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Som gmnd för beräknat
bidragsunderlag skall ligga resp. skolas planerade utnyttjande av de gemensamma
gymnastiklokalerna,
dels atl statsbidraget utbetalas tUl resp. huvudman
samt att villkor för utbetalning bör vara att avtal slutits mellan kommunen och
huvudmännen för folkhögskolan och lanlbmksskolan angående nyttjanderät-ten.
Föredraganden
Jag finner den av skolöverstyrelsen skisserade
samordningen av gymnastiklokaler avsedda för gnmdskola, folkhögskola och
lantbmksskola i Önnestad, Kristianstads kommun, lämpUg. I enlighet med de
bestämmelser som gäller för de fall då landstingskommun avtalar med primärkommun
att förlägga särskoleklasser till skolanläggning för gmndskola
Prop. 1972:130 38
bör
statsbidraget ulgå enligt reglerna för gmndskolan och hela anläggningen vara
prunärkommunens egendom. Statsbidrag bör dock kunna utgå med 45 */o av
bidragsunderlaget, då folkhögskolan och lanlbmksskolan beräknas svara för mer
än hälften av gymnastiklokalernas utnyttjande.
Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse
med av mig givna riktlinjer meddela bestämmelser om statsbidrag för skolbyggnad
i Önnestad, Kristianstads kommun, som avses för både gmndskola, folkhögskola
och lantbmksskola.
E.
Högre utbildning och forskning
[6]
E 23. Tekniska fakulteterna m.m. Driftkostnader. I riksstaten för innevarande
budgetår är förevarande reservationsanslag uppfört med ett belopp av 50,9 milj.
kr. Av beloppet disponerar högskolan i Luleå 770 000 kr.
Vid
min anmälan av prop. 1972: 37 angående högre teknisk utbildning och forskning
i Luleå redovisade jag min avsikt att hemställa att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen att för den geoteknologiska utbildningen i Luleå på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ytterligare 300 000 kr. under
förevarande reservationsanslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att till Tekniska fakulteterna m. m.:
Driftkostnader på tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kr.
[7]
E 44. Extra utgifter vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande
budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 1 015 000 kr. till extra utgifter
vid universiteten m. m. Av anslaget disponerar Kungl. Maj:t 540 000 kr, under
en särskild anslagspost. Vid utgången av budgetåret 1971/72 fanns på
anslagsposten en reservation av 539 000 kr.
Universitetskanslersämbetet hemsläUde i maj 1972
tillsammans med arbetsmarknadsstyrelsen om vissa åtgärder i anledning av en
beräknad mmsknuig av antalet extra lärartjänster m. m. vid universitetens filosofiska
fakulteter. Det minskade antalet lärartjänster är en följd av att tUldebmgen av
lärarkrafter baserats på ett lägre antal studerande än föregående budgetår,
I anledning av dessa framställningar medgav Kungl.
Maj:t genom beslut den 2 juni 1972 bl. a. att högst 200 extra stipendier för
forskarut-bildnmg fick utgå tills vidare under budgetåret 1972/73 i enlighet
med vad i en tUl beslutet fogad promemoria närmare angavs. Kungl. Maj:t
anvisade för bestridande av kostnader för ändamålet högst 750 000 kr.
Prop. 1972:130 39
att
förskottsvis utgå från den i reservationsanslaget Extra utgifter vid
universitet och högskolor ingående anslagsposten Till Kungl. Maj:ts
disposition, vilket belopp beräknades motsvara kostnaderna för stipendierna
fram tUl den tidpunkt då riksdagen kunde ta ställning till erforderlig
medelsanvisning för ändamålet under innevarande budgetår. Vidare föreskrev
Kungl. Maj:t att universitetskanslersämbetet skulle senast den 1 oktober 1972
tUl utbUdningsdepartementet redovisa antalet utdelade extra stipendier samt de
beräknade kostnaderna för dessa budgetåret 1972/73.
Universitetskanslersämbelet redovisade i skrivelse
den 29 september 1972 att sammanlagt 126 exlra stipendier utdelats. Kostnaderna
härför under budgetåret beräknas av ämbetet tUl 1 309 400 kr.
Kostnaderna för de extra stipendierna bör belasta
förevarande anslag, som därvid måste förstärkas med ett belopp motsvarande de
beräknade kostnaderna för extra stipendier, dvs. med 1,3 mUj. kr.
Det
bör anmälas för riksdagen att Kungl. Maj:t i nämnda beslut den 2 juni 1972
medgav dels att universitetskanslersämbetet för innevarande budgetår för bl. a.
utvecklingsarbete och försöksverksamhet får tilldela lärarkrafter i sådan
omfattning att fortsatt anställning kan beredas innehavare av 50 exlra
tjänster som universitetslektor (motsvarande), dels att ämbetet innevarande
budgetår för pedagogiska uppgifter i anslutning till höstterminens början fick
tUldela lärarkrafter i sådan omfattning att fortsatt anställning under två
månader kunde beredas 100 lärare, assistenter och amanuenser vid de filosofiska
fakulteterna, vilkas förordnanden icke kunnat förlängas för lid efter den 30
juni 1972. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Extra utgifter vid universiteten m. m. på
tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 1 300 000 kr.
[8]
E 59. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
I
riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag av 72 milj, kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev
byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 21,5
mUj, kr, enligt en särskild inredningsplan och utmslningsnämnden för
universitet och högskolor 50,4 milj. kr. enligt en SärskUd utrustningsplan (jfr
prop. 1972: 28 s. 29 och 32).
Byggnadsslyrelsen och utrustningsnämnden har lagt
fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och
utrustningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn
till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande att
lämna en kortfattad redogörelse. Tidigare denna dag har jag anmält förslag till
kostnadsram som har anknytning till etl tidigarelagt byggnadsobjekt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm
Ombyggnad för odontologiska fakulteten.
Statsmakterna beslöt år 1970 (prop. 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309)
att tandläkamt-bUdningen i de nuvarande lokalerna vid HoUändargatan skall
fortsätta under en övergångsperiod med ett tUls vidare oförändrat intag av 100
studerande per år. För att verksamheten skaU kunna fortsätta i lokalerna
uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen atl bygga om dessa
inom en kostnadsram av 2 850 000 kr. i prisläget den 1 april 1971.1
mredningsplanen finns för ändamålet uppförd en kostnadsram av 425 000 kr.
Styrelsen föreslår nu att ramen höjs tUl 550 000 kr.
Inspicient- och ljudanläggning för Operan. Operans
inspicient- och ljudanläggning är starkt nedsliten, vilket medför avsevärda
ekonomiska och tekniska olägenheter. Med anledning av en skrivelse från Kungl.
teaterns aktiebolag uppdrog Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 åt utrustningsnämnden
att anskaffa och installera en inspicientanläggning samt lämnade bemyndigande
för nämnden att beställa utmstning för en ljudanläggning för Operan,
Utmslningsnämnden föreslår att en kostnadsram av 2 376 000 kr. för nänmda
ändamål förs upp i utrustningsplanen.
Föredraganden
För att inrednmg skall kunna anskaffas detta
budgetår till de objekt som jag redogjort för i det föregående bör de i
följande sammanställning angivna kostnadsramarna i 1 000-tal kr. föras upp
i inrednings- och utrustningsplanerna.
Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får
bestridas av tiUgängliga medel under förevarande anslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Objekt
Förordad
ram Kostnadsram
eller förordad ---------
ändring av ti- Definitiv
digare
ram ram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredning
Stockholm
Ombyggnad
för odonlologiska fakul
teten -f 125
Utrustning
Stockholm
Inspicient-
och ljudanläggning för
Operan 2 376
550
2
376
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i det föregående
angående bestridande av utgiftema för viss inredning och utmstning av lokaler
vid universiteten m. m.
Prop. 1972:130 41
I.
Internationellt-kulturellt samarbete
[9]
I 7. Nordiska samarbetsprojekt m. m.
[10]
I 12. Nordiska kulturfonden
Den
nordiska verksamhetsbudgeten
Ar 1971 ingick de nordiska länderna ett avtal om
nordiskt kulturellt samarbete, som efter ratifikation trädde i kraft den 1
januari 1972 (prop. 1971: 54, KrU 13, rskr 188). Fömtom att avtalet behandlar
målsättningen för samarbetet innehåller det bestämmelser om samarbetets
organisation och om en ordning med en gemensam nordisk verksamhetsbudget.
Nordiska ministerrådet beslöt vid ett möte den 13 december 1971 i princip hur
budgetbehandling m. m. för verksamhetsbudgeten skulle utformas. (Jfr rapport
till Nordisk Ministerråd fra Organisations-kommitléen for nordisk kulturell
samarbeide. Nordisk udredningsserie 1971: 17, s. 11 och 42). Den nya ordningen
avses bli tiUämpad i full utsträckning fr. o. m. budgetbehandlingen för
verksamhetsåret 1974.
Budgetgången utgår från ett verksamhetsår som
sammanfaller med kalenderåret. Den gemensamma budgetberedningen för år 1974
kommer att äga rum i huvudsak under tiden januarimars 1973. Under denna
behandling kommer överläggningar med Nordiska rådet att äga mm. 1 slutet av
mars kan ministerrådet väntas avge ett förslag tUl verksamhetsbudget som sedan
behandlas nationellt och föreläggs parlamenten under år 1973. Strax före
årsskiftet 1973/74 fastställer ministerrådet slutUgt på grundval av
parlamentens beslut 1974 års nordiska verksam-hetsbudget för kultursamarbetet.
En förkortad behandlingsprocedur enligt denna
modell har bedrivits i år. Vid etl möte den 23 mars 1972 enades ministerrådet
om ett förslag till verksamhetsbudget för år 1973, som slutar på ett belopp om
31 642 900 danska kronor.
Övriga
frågor
Bidrag till Nordiska sommaruniversitetet har
hittills delvis utgått i efterhand. För budgetåret 1972/73 har anvisats ett
belopp om 188 000 kronor, vilket avser verksamheten under tiden 1 september
197131 augusti 1972. I Nordiska ministerrådets förslag för år 1973 upptas ett
samlat anslag för sommaruniversitetet avseende verksamheten under detta år.
Svenska landsavdelningen har i framställning begärt ett bidrag om 80 275 kronor
för den mellanliggande tiden septemberdecember 1972.
Föredraganden
Den gemensamma verksamhetsbudget för
kultursamarbetet som nu införs i enlighel med det nordiska kulturavtalet anser
jag kommer att ge klara fördelar, bl. a. som ett instrument för en effektiv
gemensam bedömning och prioritering.
Prop. 1972:130 42
Eftersom denna verksamhetsbudget utgår från ett
verksamhetsår som sammanfaller med kalenderåret, måste i Sverige för de i detta
sammanhang aktuella anslagen vissa avsteg göras från den normala svenska
budgetberedningsgången. Ministerrådets förslag i vad avser den svenska andelen
av kostnaderna måste underställas riksdagen så att denna kan ta ställning innan
verksamhetsbudgeten skall fastställas slutiigt. Med hänsyn till de särskilda
omständigheterna bör förslaget kunna föreläggas riksdagen i särskUd proposition
i början av april efter den för anslags-propositioner brukliga
propositionstidens utgång. Då den nordiska verksamhetsbudgeten utgår från
kalenderår bör vidare de anslag som riksdagen anvisar föras upp i riksstaten
som reservationsanslag för att kunna utnyttjas under det följande kalenderåret.
Delta innebär som exempel att de anslag som riksdagen anvisar för dessa
ändamål våren 1973 förs upp på riksstaten för 1973/74 men utnyttjas under
kalenderåret 1974.
Viss särbehandling torde erfordras för att
underlätta övergången till den nya ordningen. Så har för budgetåret 1972/73 för
de aktuella nordiska anslagen anvisats medel som delvis avser tid efter den 1
januari 1973. Nordiska ministerrådet har i mars 1972 enats om ett förslag till
nordisk verksamhetsbudget för år 1973. Innan ministerrådet i december
fastställer 1973 års nordiska verksamhetsbudget måste medel för att täcka den
svenska andelen begäras i proposition om tiUäggsstat tiU 1972/73 års riksstat.
Medlen bör anvisas som reservationsanslag.
För vissa institutioner och organisationer kan
särålgärder bli erforderliga för att de skall komma i takt med den nordiska
budgetordningen. Sålunda bör elt särskilt bidrag ges till svenska
landsavdelningen av Nordiska sommamniversitetet för hösten 1972.
För att täcka de nämnda ändamålen, i vUka även
Nordiska kulturfonden ingår, beräknar jag, med utgångsptmkt i nu gällande
regler för fördelning av kostnaderna mellan ländema och i vid tiden för
ministerrådets förslag gällande valutakurser, ett samlat behov av 4 301 000
kronor. Medlen bör föras upp under reservationsanslaget 17 Nordiska samarbetsprojekt
m. m. med 3 659 000 kronor och under reservationsanslaget I 12. Nordiska
kulturfonden med 642 000 kronor. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att, med
utgångspunkt i den nordiska verksamhetsbudget för år 1973 som Nordiska
ministerrådet fastställer, slutiigt fördela medlen.
Med hänvisning tiU det anförda hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa
1.
tiU Nordiska samarbetsprojekt
in. in. ett reservationsanslag om 3 659 000 kr., och
2.
till Nordiska kulturfonden ett
reservationsanslag om 642 000 kr.
Prop. 1972:130 43
KAPITALBUDGETEN
II. Statens
aUmänna fastighetsfond
[11]
15. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 1
802 000 kr.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74
föreslår byggnadsstyrelsen att 5,2 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för
innevarande budgetår.
Upprustning av Operan, etapp I och II. Byggnadsstyrelsen redovisade den 20 december 1971 ett byggnadsprogram
för en långsiktig upprustning av Operan. Totalkostnaden härför beräknades tiU
70,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1971. Upprustningsplanen är uppdelad på
nio etapper.
Genom beslut den 19 maj 1972 har Kungl. Maj:t
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering t. o. m. bygghandlingar
av etapp I och II i nämnda upprustningsplan. Etapperna har
kostnadsberäknats tiU 32 975 000 kr. i prisläget den 1 april 1971 och etapperna
omfattar bl. a. ombyggnad av dekorverkstad och fjärrvärmeanslulning, omläggning
av ventilationssystem, kostymmagasin, scenunderbyggnad, omklädningsrum och
dagrum för scenarbetare, omläggning från likström till växelström, installation
av personalhissar samt rum för balettledning och regissörer. I den beräknade
kostnaden för etapperna ingår också inköpskostnaderna för ett hydrauliskt
eller eldrivet scenundermaskineri samt ersättning för det f. n. manuellt drivna
maskineriet. Byggnadsstyrelsen räknar med att arbetena kan påbörjas i juni 1973
och vara avslutade under sommaren 1976.
I den nämnda kostnadsramen är inräknade kostnaderna
för Operans dekorverkstad med biutrymmen samt anslutning av Operahuset till
Stockholms kommuns fjärrvärmenäl. Kungl. Maj:t uppdrog den 10 mars 1972 åt
styrelsen att utföra dessa åtgärder inom en kostnadsram av tUlsammans 2,1 milj.
kr. i prisläget den 1 aprU 1971. Byggnadsarbetena påbörjades i juni 1972.
Föredraganden
I gällande investeringsplan bör för upprustning av
Operan, etapp I och II, föras upp en kostnadsram i prisläget den 1 april
1972 om 35 300 000 kr. Tidigare denna dag har jag anmält kostnadsramar för
vissa tidigarelagda byggnadsarbeten för kulturändamål.
Med
hänsyn härtiU bör för budgetåret 1972/73 utöver vad som tidigare beräknats
ytterligare 3 milj. kr. anvisas under detta anslag. Jag hemstäUer att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Byggnadsarbeten för vissa kuliurändamål på
tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kr.
Prop. 1972:130 44
[12]
17. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats etl investeringsanslag av 180
milj. kr. (prop. 1972: 28). Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick
tUl drygt 28 milj. kr. Någon medelsanvisning på tiUäggsstat beräknas f. n.
inte bli erforderlig. Däremot bör nybyggnader för högskolan i Luleå redovisas
för riksdagen i detta sammanhang.
Verksamheten vid högskolan i Luleå påbörjades
höstterminen 1971, då 50 studerande togs in på den maskintekniska
utbildningslinjen. Enligt statsmakternas beslut skall intagningskapaciteten
vid denna utbildningslinje öka till 200 vid full utbyggnad läsåret 1975/76
(prop. 1971: 59, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174). Högskolan disponerar av Luleå
kommun uppförda lokaler inom Porsöområdet om sammanlagt ca 4 000 m programyla
exkl. kapprum, toaletter etc. Dessa lokaler skall övertas av staten tiU följd
av ett av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1972 godkänt avtal med Luleå kommun om
mark för högre utbUdning m. m. i Luleå.
Byggnadsstyrelsen redovisade den 25 april 1972
förslagshandlingar för nybyggnad för institutionerna för maskinkonstmktion samt
material-och bearbelningsteknik. Rumsytan uppgår tiU 11 820 m-, varav 7 500 m
avser lokaler för institutionen för maskinkonstruktion. Byggnadskostnaderna
beräknas till 34 830 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972.
Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 åt
byggnadsstyrelsen att utföra dels inom en kostnadsram av högst 20 475 000 kr.
i prisläget den 1 april 1971 en etapp av nybyggnaderna för högskolan med en
rums-yla av ca 7 500 m, dels inom en kostnadsram av 1,8 milj. kr. i samma
prisläge de till nämnda etapp hörande försörjningsåtgärderna. Etappen beräknas
kunna tas i bmk till höstterminen 1973. I gäUande investeringsplan har för
denna elapp förts upp en preliminärt beräknad kostnadsram av 20 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1971. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen höjs
tiU 34 830 000 kr. för att byggnadsarbetena för den följande etappen av
nybyggnaderna vilken bör kunna tas i brak till höstterminen 1974 skall
kunna påbörjas under innevarande budgetår.
Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att den i
investeringsplanen uppförda kostnadsramen av 2 milj. kr. för övriga
försörjningsåtgärder höjs till 6 milj. kr. I sistnämnda belopp ingår även
anslutningsavgifter.
Föredraganden
Med hänvisning tUl vad jag redovisat i det
föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i
1 000-tal kr. i prislägel den 1 april 1972.
Prop. 1972:130 45
Luleå
Försörj
ningsåtgärder:
Anslutningsavgifter 1
Övriga
åtgärder J
Nybyggnader för högskolan 34 830
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger
samman med här behandlade objekt får bestridas av tiUgängliga medel under
förevarande anslag. Jag har tidigare denna dag anmält kostnadsramar för vissa
tidigarelagda byggnadsarbeten vid universiteten.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat angående
bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 47
BUaga
7
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
slalsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för jordbmksdepartementet, statsrådet
Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som
angår utgifter på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
G.
Utbildning och forskning
[1]
G14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m.
m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr. Av beloppet disponerar
byggnadsslyrelsen 2 350 000 kr. enligt en särskild inredningsplan och
utrustningsnämnden för universitet och högskolor 4 150 000 kr. enligt en särskild
utmstningsplan.
Byggnadsstyrelsen har föreslagil nya och ändrade
kostnadsramar för vissa inredningsobjekt. För de förslag till nya och ändrade
kostnadsramar som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör behandlas
lämnar jag i det följande en kortfattad redogörelse.
Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan Ultuna
Undervisningshus och aula. Genom beslut den 8
oktober 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra mbricerade
objekt. Inflyttning beräknas ske vårterminen 1973. I gällande inredningsplan
har upptagits en delram av 800 000 kr. Styrelsen föreslår en definitiv ram om
950 000 kr.
Mikrobiologi, om- och tillbyggnad. Kungl. Maj:t
uppdrog den 19 maj 1972 åt byggnadsstyrelsen att utföra rubricerade objeki inom
en kostnadsram av 422 000 kr. i prisläget den 1 april 1971, Styrelsen föreslår
att en definitiv ram för inredning om 50 000 kr. förs upp i inredningsplanen
för innevarande budgetår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Växtodling, mikroklimatstation m.m. Kungl. Maj:t
uppdrog den 19 maj 1972 ål byggnadsstyrelsen att utföra ifrågavarande byggnad
inom en kostnadsram av 714 000 kr. För inredning föreslås en definitiv ram om
45 000 kr.
Fårstallar, Lövsta. Byggnadsstyrelsen har i
skrivelse den 26 september 1972 redovisat anbudshandluigar för nybyggnad av
fårstallar vid Lövsta. Kostnaderna för inredning uppskattas tiU 125 000 kr.
Alnarp
Trädgårdsvetenskap och landskapsplanering,
instiiutions- och laboratoriebyggnad. I gällande inrednmgsplan har för detta
objekt förts upp en delram av 1,1 milj. kr. Kungl. Maj:t har den 18 februari
och den 19 maj 1972 uppdragit åt byggnadsslyrelsen att utföra rubricerade nybyggnad
och tillbyggnad av densamma inom en kostnadsram av sammanlagt 10 525 000 kr.
Inflyttning beräknas ske höstterminen 1973. Styrelsen föreslår en definitiv ram
för inredning om 1,6 milj. kr., varav 1 150 000 kr. avser huvudbyggnaden och
450 000 kr. tillbyggnaden.
Alnarps trädgårdar, växthus. I gällande
inredningsplan har tagits upp en definitiv ram om 75 000 kr. Ramen, som
redovisades för riksdagen i prop. 1970: 1 (bU. 11), baseras på en uppskattnmg
från år 1969 och styrelsen har nu fuimit den vara för låg. På grundval av
hittUls inkomna anbud beräknar styrelsen att en ramhöjning med 175 000 kr. tUl
250 000 kr. erfordras.
Departementschefen
För
att inredning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt som redovisas
i det föregående bör de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna 1
000-tal kr. föras upp i inredningsplanen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredningsobjekt
Förordad
ram Kostnadsram
eUer ändring ----------
av tidigare Definitiv
ram ram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lanlbrukshögskolan och veterinär-högskolan
Ultuna
Undervisningshus
och aula
-f 150
950
Mikrobiologi,
om- och tillbyggnad
+ 50
50
Växtodling,
mikroklimatstation m.m.
+ 45
45
Fårstallar,
Lövsta
-t- 125
125
Alnarp
Trädgårdsvetenskap och landskaps
planering, institutions- och labora
toriebyggnad -f 50 1 150
Trädgårdsvetenskap och landskaps
planering, tUlbyggnad -\- 450 450
Alnarps
trädgårdar, växthus -t- 175 250
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger
samman med här behandlade objekt får bestridas av tUlgängliga medel under
förevarande anslag.
Prop. 1972:130 49
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt godkänna vad jag har förordat i det föregående
angående bestridande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m.
I. Diverse
[2]
12. Bidrag vid förlust på grand av naturkatastrof m. m. På rUcssta-ten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 1 000 kr. De under anslaget anvisade medlen står tUl
Kungl. Maj:ts disposition för bidrag vid föriuster till följd av
naturkatastrof.
Reservationen på anslaget är nu i det närmaste helt
förbrukad. Med hänsyn tiU att medel enligt min mening ständigt bör finnas i
beredskap för ifrågavarande ändamål hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att
till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. på
tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[3]
18. Byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor m.m. På riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl
investeringsanslag av 25 milj. kr. till byggnadsarbeten vid jordbrukets
högskolor och andra institutioner, som har anknytning tUl forsknings-och
försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område. Anslaget disponeras i
enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända
kostnadsramar för de i planen ingående objekten.
Byggnadsstyrelsen hemställer dels att följande
byggnadsobjekt tas upp med ändrade eller nya kostnadsramar, dels att på
tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisas ett belopp av 13
milj. kr. under förevarande anslag.
Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan Ultuna
Markvetenskap, nybyggnad. Kungl. Maj:t uppdrog den
26 november 1971 åt byggnadsstyrelsen att ulföra ifrågavarande nybyggnad. I gällande
investeringsplan har objektet tagits upp med en kostnadsram motsvarande 11 150
000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Av bl. a. grundläggningstekniska skäl har
styrelsen låtit gräva ut en större del av källaren under byggnaden än vad som
ursprungligen avsågs. De tillkommande byggnadskostnaderna beräknas tUl 800 000
kr.
Kraftfoderfabrik, Lövsta. För mbricerade objekt har
för budgetåret 1972/73 tagits upp en kostnadsram av 2 770 000 kr. På gmnd av
försenad leverans av utmstnmg har styrelsen emeUertid fått vidkännas 4
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 130
Prop. 1972:130 50
extra
koslnader för objektet. Ramen bör höjas till 3 030 000 kr. i prisläget den 1
april 1972. Höjningen innebär en ökning med ca 240 000 kr. utöver index.
Husdjursvetenskapligt centrum, nybyggnad. Kungl.
Maj:t uppdrog den 18 febmari 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad
av husdjursvetenskapligt centmm vid Ultuna och vissa djurstallar m. m. vid
Kungsängen och Lövsta i Uppsala. I skrivelse den 18 juli 1972 har styrelsen
redovisat kompletterade förslagshandlingar för nybyggnad av
husdjursvetenskapligt centrum vid Ultuna. Kostnadema beräknas till 43 875 000
kr. i prisläget den 1 april 1972. Byggstart måste ske i december 1972 för atl
tidsplanen i samband med veterinärhögskolans omlokalisering skall kunna
hållas.
Fårstallar, Lövsta. I skrivelse den 26 september
1972 har byggnadsstyrelsen redovisat anbudshandlingar för nybyggnad av
fårstallar vid Lövsta. Kostnadema uppgår tUl 1,1 milj. kr. i prisläget den 1
april 1972.
Departementschefen
I skrivelse den 12 juni 1972 har byggnadsstyrelsen
redovisat byggnadsprogram för bibliotek och bokdepå för lantbrukshögskolan och
veterinärhögskolan vid Ultuna. Genom att iordningställa källamtrymme i
nybyggnaden för markvetenskap kan en bokdepå förläggas dit. Jag har inget att
erinra mot den föreslagna ökningen av kostnadsramen med 800 000 kr. tUl 11 950
000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Jag har heller ingen erinran mot att
kostnadsramen för kraftfoderfabriken vid Lövsta tas upp med 3 030 000 kr.
Inflyttning i nybyggnaden för husdjursvetenskapligt
centmm i Ultuna beräknas ske lUl höstterminen 1974. För att tidsplanen skall
kunna hållas bör medel ställas tUl byggnadsstyrelsens förfogande redan
innevarande budgetår. Jag har inget att erinra mot den föreslagna
kostnadsberäk-nmgen om 43 875 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Objektet
bör med denna ram tas upp i gäUande investeringsplan. I investeringsplanen bör
också tas upp en kostnadsram på 1,1 mUj. kr. för fårstaUar vid Lövsta.
Med hänsyn till de tiUkommande byggnadsobjekten
beräknar jag anslagsbehovet för innevarande budgelår till 38 milj. kr., vilket
innebär att 13 mUj. kr. bör anvisas på tUläggsslat.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl tiU Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m. på till-läggsstat I tUl rUcsstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
investeringsanslag av 13 000 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokoUet: Margit Edström
Prop. 1972:130 51
Bilaga S
HANDELSDEPARTEMENTET
utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20
oktober 1972.
Närvarande:
slalsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt,
anmäler ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på
till-läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
B. Främjande av utrikeshandeln m. m.
[1]
B 2. Handelssekreterare. Till delta ändamål har för innevarande budgetår
anvisats elt reservationsanslag av 9 970 000 kr. (prop. 1972: 31, NU 1972: 27,
rskr 1972: 187). Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid de 19
svenska handelssekreterarkontor, som för närvarande fums i utiandet.
Vid min anmälan i prop. 1972: 31 (s. 20) av frågan
om inrättande av Sveriges exportt-åd uttalade jag, att från handelskammarhåll
kunde komma atl aktualiseras fråga om omvandling av handelskammare till
handelssekreterarkontor. Jag förklarade mig beredd att mleda sådana
överiäggnmgar med kamrar som så önskade och som arbetar på marknader där
handelssekreterarverksamhet kan vara motiverad. Riksdagen lämnade detta
uttalande utan ermran.
Med hänvisnmg tUl uttalandet har handelskamrarna i
Wien, London och Haag begärt överiäggningar. Som motiv för sin önskan att bli
omvandlade har de tre kamrama var för sig framhållit atl sannolikheten för ett
större bortfall av kamrarnas svenska medlemmar i framtiden ökat. Detta medför
uppenbara risker för att kamramas verksamhet
Prop. 1972:130 52
måste
skäras ned så radikalt, att en god service tUl svenska exportföretag och
utländska importörer av svenska varor skulle bli svår att upprätthålla.
Den svenska handelskammaren i Österrike grundades
år 1953. Ar 1971 hade den 150 medlemmar i Sverige och 122 i verksamhetslandet.
Kammarens verksamhet som serviceorgan för handeln mellan Sverige och Österrike
och intresseorgan för sina medlemmar leds av en verkstäUande direktör, som
till sitt förfogande har två fast anställda handläggande tjänstemän, två
statsstipendiater samt biträdespersonal.
Den svenska handelskammaren för Storbritannien
grundades år 1906. Ar 1970 hade den 462 medlemmar i Sverige och 427 i
verksamhets-landet. Kammarens verksamhel som serviceorgan för handeln mellan
Sverige och Storbritannien och intresseorgan för sina medlemmar leds av en
verkstäUande direktör, som till sitt förfogande har åtta fast anställda
handläggande tjänstemän, tre statsstipendiater, lokalt anställda praktikanter
samt biträdespersonal.
Den svensk-nederländska handelskammaren i Haag
gmndades år 1961. Ar 1971 hade den 141 medlemmar i Sverige och 168 i verksamhetslandet.
Kammarens verksamhet som serviceorgan för handeln mellan Sverige och
Nederländerna och intresseorgan för sina medlemmar leds av en verkställande
direktör, som tUl sitt förfogande har två anställda handläggande tjänstemän,
två statsstipendiater, lokalt anställda praktikanter samt biträdespersonal.
Jag har efter analys av de marknader kamrarna
arbetar på och efter samråd med Sveriges exportråd funnit att marknaderna är av
sådan storlek och art att det finns behov av att även i fortsättningen upprätthålla
en specialiserad kommersiell serviceverksamhet där. I förhandlingar med
kamrarna har jag därvid, med förbehåll för nödvändiga beslut av Kungl. Maj:t
och riksdagen nått enighet med kamrarna om att omvandla dem tUl
handelssekreterarkontor från och med den 1 januari 1973. I vissa fall kan det
befinnas lämpUgt att även i den nya organisationsformen arbeta under
handelskammarnamnet.
Omvandling av handelskamrama lUl handelssekreterarkontor
beräknas för staten medföra en kostnad under innevarande budgetår som uppgår
tUl för Wien 263 000 kr., varav 23 000 kr. för utrikeshandelsstipendier, för
London 578 000 kr., varav 45 000 kr. för utrikeshandelsstipendier och för Haag
240 000 kr., varav 23 000 kr. för utrikeshandelsstipendier.
Vid beräkningen av statens koslnader har
utgångspunkten varit, att den exportfrämjande verksamheten skall kunna bedrivas
med oförändrad ambitionsnivå. Den sammanlagda kostnaden för verksamheten vid
de tre kontoren under första halvåret 1973 bUr då 1 081 000 kr. Med hänsyn tUl
den förbmkning av redan anslagna medel, som kan förutses, bör dock endast
ytteriigare 900 000 kr. anvisas.
Prop. 1972:130 53
Under åberopande av det anförda hemstäUer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Handelssekreterare på tiUäggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 900
000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur
protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 55
Bilaga
9
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag
av protokollet över civiiärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON,
LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för civildepartementet, statsrådet
Lundkvist, anmäler de ärenden under civildepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE
HUVUDTITELN
A.
Civildepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 mUj. kr. Med beaktande av en
reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 20 339 kr. fmns totalt 4
020 339 kr. disponibelt.
Under 1972 har kommittéverksamheten inom
civildepartemenlets verksamhetsområde vidgats genom tillsättande av nya
kommittéer. Med hänsjm härtUl och till de kostnadsuppgifter som nu föreligger
bedöms det anvisade beloppet bli otUlräckligt. Belastningen kan för hela budgetåret
1972/73 förväntas uppgå tUl omkring 5 milj. kr. Ett ytterligare medelsbehov
föreligger således av 1 milj. kr.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Kommittéer m. m. på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.
Prop, 1972:130 56
E.
Kartväsendet
[2]
E 1. Kartverket: Allmänna kartarbeten. Under denna anslagsrubrik har för
finansiering av programmet Allmäima kartarbeten på riksstaten för budgetåret
1971/72 anvisats elt reservationsanslag av 27 521 000 kr. (prop. 1971: 1 bil.
14 s. 132, CU 1971: 7, rskr 1971: 35), avseende verksamhetsåret 1972.
Rikets aUmänna kartverk har i skrivelser den 1
december 1971 och den 14 september 1972 hemställt, att ytterUgare 1 mUj. kr.
anvisas för att täcka avtalsenUgt ökade lönekostnader för programmet Allmänna
kartarbeten.
Departementschefen Jag hemställer att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att till Kartverket: Allmänna kartarbeten på
tiUäggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
[3]
E 2. Kartverket: Försvarsberedskap. Under denna anslagsmbrik har för
finansiering av programmet Försvarsberedskap på riksstaten anvisats
reservationsanslag av 909 000 kr. för budgetåret 1970/71 (prop. 1970:1 bU. 14
s. 90, SU 1970:12, rskr 1970: 12), avseende tiden 1.7.1970 31.12.1971 och 606
000 kr. för budgetåret 1971/72 (prop. 1971:1 bU. 14 s. 133, CV 1971:7, rskr
1971:35), avseende verksamhetsåret 1972.
Rikets allmänna kartverk har i skrivelser den 1
december 1971 och den 14 september 1972 hemställt, att ytterligare 42 000 kr.
för budgetåret 1970/71 och 45 000 kr. för budgetåret 1971/72 anvisas för att
täcka avlalsenligt ökade lönekostnader för programmet Försvarsberedskap.
Departementschefen
Jag
hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Kartverket: Försvarsberedskap på
tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 87 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kron-prin sen-Regenten.
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 57
Bilaga 10
INDUSTRIDEPARTEMENTET
utdrag
av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för industridepartementet, statsrådet
Johansson, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som
angår utgifter på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 och
anför.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN A. Indnstridepartenientet m. m.
[1]
A 3. Kommittéer m.m. På riksstaten för budgetåret 1972/73 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 350 000 kr. Vid mgången av
budgetåret fanns på anslaget en reservation av 1 140 869 kr. Detla innebar att
det vid budgetårets början fanns ett belopp av totalt 5 490 869 kr.
disponibelt.
Undertiden den 1 juliden 30 september 1972 har
utbetalats 1 112 051 kr. Det belopp som återstår av anslaget, 4 378 818 kr.,
koinmer inte att förslå för att läcka kostnaderna för utredningsverksamheten
under innevarande budgetår. För återstoden av budgetåret har belastningen
beräknats till 6,7 mUj. kr. Kostnadsökningen beror huvudsakligen på att ett
antal nya utredningar med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden tillkallats under
våren 1972, samtidigt som flera tidigare tillkallade utredningar intensifierar
sitt arbeie i syfte att under budgetåret kunna lägga fram förslag. Det ökade
medelsbehovet uppgår alltså till (6,7 4,4) 2,3 milj. kr.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1970:
33) antog riksdagen den 11 mars 1970 (2LU 1970: 11, rskr 1970: 86) en lag
(1970: 37) om reglering av förbmkningen av elektrisk kraft att gälla t. o. m.
den 30 juni 1971. Med stöd av nämnda lag inrättades samma dag elt särskilt
Prop. 1972:130 58
organ
statens elransoneringsnämnd för alt handha de administrativa uppgifterna i
samband med regleringen. Kostnaderna härför avsågs bli förskotterade av statens
vattenfallsverk med driftmedel, varför särskild medelsanvisning för ändamålet
tills vidare inte erfordrades.
Enligt en av statens vattenfallsverk lämnad
redovisning har kostnadema för nämndens verksamhet under budgetåren 1969/70
och 1970/71 uppgått till sammanlagt 1 742 800 kr., varav 799 900 kr. for löner
och arvoden till personal vid nämndens kansli, 836 300 kr. för annonser och
telegram samt 65 700 kr. för trycksaker, reproduktion, datakörning, lokalhyra
m. m. Vidare ingår bland kostnadema ersättning tUl nämndens ledamöter med 40
900 kr., vilken har utbetalats från förevarande anslag. Vattenfallsverkets
utlägg för elransoneringsnämndens verksamhet belöper sig således till 1 701
900 kr.
Jag
förordar atl kostnadema för elransoneringsnämndens verksamhet helt bestrids
från trettonde huvudtitelns kommittéanslag. Anslaget bör därför räknas upp med
(2,3 -t- 1,7) 4 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kommittéer m. m. på tUläggsslat I tUl
riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000
kr.
E.
Teknisk utveckling m. m.
[2]
£ 19. Inredning av om- och tillbyggnad av Svenska institutet för
konserveringsforskning. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
riksstaten för innevarande budgetår.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1972: 54,
NU 1972: 38, rskr 1972: 199) har Kungl. Maj:t den 7 juni 1972 uppdragU åt
byggnadsslyrelsen att utföra om- och tillbyggnad för Svenska institutet för
konserveringsforskning i Göteborg med tillhörande försörjningsåtgärder inom en
kostnadsram av 4,6 milj. kr. inkl. kostnader för markförvärv. Byggnadsarbetena
beräknas kunna sättas i gång i november 1972 och vara avslutade i början av år
1974.
I samband med min redovisning av byggnadsobjektet i
prop. 1972: 54 (s. 35) anmälde jag, att jag avsåg att återkomma till frågan om
medel för inredning i annat sammanhang. Byggnadsstyrelsen har i samband med sin
anslagsframställning för budgetåret 1973/74 framhållit att medel för
anskaffande av inredning med hänsyn tiU tidplanen erfordras under
innevarande budgetår. Styrelsen beräknar kostnaderna för inredningen tiU 575
000 kr. i prisläget den 1 april 1972.
Jag har ingen erinran mot den av byggnadsstyrelsen
gjorda kostnadsberäkningen. Jag avser i annat sammanhang uppdra åt
byggnadsstyrelsen att vid fastställandet av hyreskostnaderna för instUutet beakta
även kostnaderna för inredningen, så att full kostnadstäckning erhålls för
samtiiga
Prop. 1972:130 59
åtgärder
vid om- och tillbyggnaden. Jag hemställer att Kungl. Maj:! föreslår riksdagen
att till Inredning av om- och tillbyggnad av
Svenska institutet för konserveringsforskning på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 575 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E.
Förenade fabriksverken
[3]
2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i riksstaten för budgetåret 1972/73.
I prop. 1972: 85 (s. 47) lämnades en redogörelse
för förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.
Kortfattat kan stirlingmotorn beskrivas som en energiomvandlare med extern, kontinuerlig
förbränning, som ger motorn följande karaktäristiska egenskaper: låg halt av
skadliga avgaser, låg ljud- och vibralionsnivå samt låg bränsleförbrukning
kombinerad med flerbränsleegenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett stort antal
olika typer av bränslen.
I nämnda proposition framgick att FFV hade beräknat
sitt medelsbehov för projektet tUl 1415 milj. kr. i 1971 års penningvärde fr.
o. m. den 1 juli 1971 tUl nästa stäUningstagande, som skall göras om några år.
Vidare förutsattes att FFV skall erhåUa tillstånd att t. o. m. år 1973 teckna
borgen för lån tiU KB UnUed Stirling (Sweden) AB och Co (United Stirling) för
ca 25 mUj. kr. inkl. ränta. Denna borgen skall tecknas solidariskt med Kockums
mekaniska verkstads AB (Kockum). Lånen är avsedda att läcka ca 50 % av United
Stiriings utvecklingskostnader under perioden.
Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 85
bil. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198) medgavs FFV rätt att solidariskt med
Kockum teckna borgen för lån i Sveriges investeringsbank AB till United
Stirling intUl ett belopp av 19 milj. kr.
Vidare anvisades på tiUäggsstat för budgetåret
1971/72 ett investeringsanslag av 5 250 000 kr. för bestridande av statens
andel av stirling-projektets kostnader.
Förenade
fabriksverken
FFV har i skrivelse den 22 seplember 1972 hemställt
om ytterligare anslag för bestridande av statens andel av United Stirlings
utvecklingskostnader under budgetåret 1972/73. FFV hemställer vidare om rätt
att tiUsammans med Kockum teckna solidarisk borgen för bolagets ytterligare
upplåning i Sveriges investeringsbank AB. I skrivelsen och därtill hörande
handlingar anför FFV i huvudsak följande.
Prop. 1972:130 60
Med utgångspunkt från behovet att finna lämpliga
civila produkter som ersättning för den minskande produktionen av
försvarsmateriel ingick FFV i juni 1968 ett samarbetsavtal med Husqvarna
Vapenfabrik AB (Husqvarna) och Kockum om vidareutveckling av en förbränningsmotor.
Avtalet grundade sig på en omfattande analys av stirlingprojektet, för vUket
möjlighet fanns alt teckna licens med N.V. Philips Gloei-lampenfabrieken
(PhUips) i Eindhoven, Nederländerna. Analysen visade att detta projekt var
intressant för FFV med hänsyn till bl. a. de kriterier på nya produkter som
uppstäUts inom verket.
Samarbetet med Husqvama och Kockum organiserades i
form av ett kommanditbolag, UnUed Stirling, som den 27 juni 1968 träffade ett
licensavtal med PhUips. Eftersom utvecklingsarbetet primärt koncentrerades på
en stirlingmotor av storleksordning 200 hk, trädde Husqvarna inte in i bolaget
utan erhöll i stället option på framtida inträde. Hus-qvarnas intresse var helt
knutet till motorer av storlekar som passade Husqvarnas tillverkningsprogram
och produktsortiment. Förhandlingar pågår om Husqvamas fortsatta stäUning i
förhållande till United Stirling.
United Stirling påbörjade hösten 1968 sin
verksamhet med målsättningen att utveckla och konstruera sådana typer av
stirlingmotorer som på kortast möjliga tid kan serietillverkas och
marknadsföras till främst fordons- och båttUlverkare m. fl. inkl. United
Stirlings ägare för deras SpecieUa behov. Praktiska prov har med positiva
resultat utförts i buss, bålar och generaioraggregai.
Förutom motomtvecklingen har studier utförts av
skUda tillämpningar av stirlingmotorn. Sålunda har United Stirling i samarbete
med Volvo-Flygmotor AB påbörjat ett utvecklingsarbete av en ny typ av
värmesystem för stirlingmotorn. Arbetet finansieras delvis av styrelsen för
teknisk utveckling. På uppdrag av försvarets materielverk utvecklar United
Stirling ett speciellt värmesystem för stirlingmotorer avsett för ubåtar.
FFV anför vidare att utvecklingsarbetet fortsätter
planenligt. Underlag för beslut om slutgiltig typutformning av 200 hk-motorn
har tagits fram och detta beslut kommer att fattas under år 1972. Den fortsatta
verksamheten kommer således tiUs vidare att koncentreras på utveckling av en
200 hk stirlingmotor. Arbetet med motorn är planerat att leda fram tiU
serieproduktion i slutet av 1970-talet. En väsentlig beslutstidpunkt kan
urskiljas, då beslut om förserietiUverkning skall fattas när resultat från
utprovning av prototyper föreUgger. Därefter måste beslut fattas om och när
serieproduktion skall startas.
Utvecklingsarbetet vid United Stirling har rönt ett
ökande internationellt intresse från motor- och fordonstillverkare. Detta
understryks av att FORD Motor Company i Förenta staterna efter omfattande tekniska
och ekonomiska utredningar i juli 1972 tecknat kontrakt med
Prop. 1972:130 61
PhUips
om dels utveckling av en personbilsmotor hos Philips, dels licens för
exploatering av stirlingmotorer. F. n. finns följande företag förutom Philips
som utvecklar stirlingmotorer, nämligen United Stirling, Ma-schinenfabrik
Augsburg Niirnberg AG (MAN) tUlsammans med Moto-ren Werke Mannheim AG (MWM) och
FORD. MAN/MWM förvärvade liksom United Stirling licens år 1968. MAN/MWM
bedriver en mUitärt inriktad stirlingmotomtveckling och har därmed ett annat
mål än alt snabbt komma ut på marknaden. United StirUng bedöms ha en gynnsam
konkurrenssituation genom det arbete som företaget hittills bedrivit. Nya
lösningar medger betydande förenklingar och åtföljande kostnadsminskningar vid
serieproduktion.
Delägarna i United Slirlmg anser det angeläget att
tillföra bolaget ytterligare delägare med sakkunskap beträffande tillverkning
och marknadsföring av tyngre motorer. Härigenom skulle också en minskning av
den ekonomiska belastningen för nuvarande ägare kunna åstadkommas samtidigt med
en riskspridning.
Under den senaste tiden har i den internationella
debatten poängterats att tillgången på flytande fossila bränslen inom kort
blir kritisk i relation till efterfrågan. Detta har ytterligare ökat intresset
för energiomvandlare med förbättrad verkningsgrad, dvs. lägre bränsleförbrukning.
Krav på motorer med mUjövänliga egenskaper tenderar
att öka. Mot denna bakgmnd framstår stirlingmotorn med dess gynnsamma egenskaper
som ett attraktivt alternativ.
FFV har trots begränsade resurser genom egen
satsning hittills kunnat förvärva värdefull systemkunskap genom
applikationsarbeten inom stirlingområdet. Denna kunskap har tUlämpats
tUlsammans med United Stirling genom bl. a. leverans av stirlingelverk lill
marinen för provändamål. Arbetet har utförts på uppdrag av
marinmaterielförvaltning-en. Även från annat håll har betydande intresse visats
för stirlingelverk. Förhandlingar pågår f, n, med utiändska intressenter. Då
efterfrågan för en sådan produkt kan bli synnerligen stor, anser FFV det vara
väsentligt att kunna fortsätta med systemutvecklingsarbetet.
FFV ser här en möjlighet tUl en ny intressant
produkt för både mUitära och civila marknader. FFV anser det nödvändigt att
fördjupa sitt kunnande om för stirlingmotorn specifika komponenter och systemteknologi
för att på gynnsammaste sätt kunna exploatera stirlingmotorer i
systemsammanhang. Med hänsyn till svårigheterna alt med egna medel bestrida sådana
kostnader har FFV ansett det angeläget att för budgetåret 1972/73 erforderliga
medel ställs tUl förfogande utöver satsningen i United Stirling. För detta
ändamål begär FFV 500 000 kr. för budgetåret 1972/73.
Med utgångspunkt i nuvarande ägarsituation beräknar
FFV sin ande! av utvecklingskostnader och räntekostnader för lån i Sveriges
investe-
Prop. 1972:130 62
ringsbank
tUl 4,4 milj. kr. ulöver nämnda 500 000 kr. för FFV:s eget utvecklingsarbete.
Beräkningarna grundar sig på förutsättningen att FFV får tillstånd att
tillsammans med Kockum teckna solidarisk borgen för United Stirlings behov av
upplåning under budgetåret 1972/73. Denna upplåning som avser att täcka 50 % av
utvecklingskostnaderna beräknas uppgå tiU 7 milj. kr. utöver de 19 milj. kr.
för vilka teckning av borgen tidigare medgivits. Av dessa 19 milj. kr. har
United Stirling hittills utnyttjat 15,2 milj. kr.
Departementschefen
Jag har i prop. 1972: 85 gett en redovisning av FFV:s
samarbete med Kockum i United Stirling för utveckling av den s. k.
stirlingmotorn och betonat betydelsen av motorns speciella egenskaper för
miljön och för ett flexibelt bränsleulnyttjande. Projektets storlek, risk och
långsiktig-het motiverade behovet av kapital utan krav på omedelbar förräntning
och amortering. Arbetet med motorn är planerat att leda fram tUl serieproduktion
i slutet av 1970-talet. Dessförinnan skall beslut om förserietillverkning
fattas när resultat från utprovning av prototyper föreligger. Uppföljningen av
det hittUlsvarande arbetet och de presenterade planerna för tiden fram tUl
beslut om serietillverkning understryker nödvändigheten av att
utvecklingsarbetet inte avbryts.
I prop. 1972: 85 redovisade jag att anslag för
projektet för budgetåret 1972/73 skulle tas upp i annat sammanhang. FFV
beräknar statens andel av utvecklingskostnaderna i United Stirling tiU 4,4
milj. kr. under budgetåret 1972/73. Jag har inga invändningar mot beräkningen
och förordar därför att FFV för ändamålet anvisas elt investeringsanslag av
nämnda belopp, lills vidare utan krav på avskrivning. 1 enlighet med vad jag
framhöll i prop. 1972: 85 bör de medel som FFV erhåUer för projektet lämnas
till United Stirling som lUls vidare ränte- och amorteringsfria lån. FFV har
vidare hemstäUt att 500 000 kr. skall anvisas för FFV:s tillämpningar av
stirluigtekniken. Då underlag f. n. saknas för en närmare prövning härav anser
jag att FFV bör tills vidare bestrida kostnaderna för delta utvecklingsarbete
med verkets driflmedel.
För den del av slirlingprojektets finansiering som
avses ske genom lån, bör staten genom FFV solidariskt teckna borgen tillsammans
med Kockum för ytterligare 7 milj. kr. jämte ränta. TiUsammans med tidigare
medgivna 19 mUj. kr. skuUe borgensbeloppet därmed uppgå till sammanlagt 26
milj. kr.
Under förutsättning av att nuvarande ägarsituation
består skulle FFV:s kvarvarande medelsbehov för projektet fram till nästa
beslutstillfälle uppgå tUl omkring 5 milj. kr. Liksom FFV finner jag det emellertid
angeläget att ägarkretsen utvidgas så att United Stirling tillförs sakkunskap
om tiUverkning och marknadsföring av motorer. Därmed skuUe även den finansiella
medverkan från de nuvarande delägarna
Prop. 1972:130 63
kunna
hållas på en lägre nivå samtidigt som en riskspridning uppnås.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga Kungl. Maj:t att
medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums mekaniska verkstads AB
teckna borgen för lån tUl KB United Stiriing (Sweden) AB & Co intill 7 000
000 kr. jämte ränta,
2.
tiU Finansiering av
stirlingprojektet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisa ett investeringsanslag av 4 400 000 kr.
F.
Statens vattenfaUsverk
[4]
1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1972/73 har under denna
rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 190 000 000 kr. EnUgt
regleringsbrev den 7 juni 1972 får statens vattenfallsverk inte utan Kungl.
Maj:ts medgivande belasta anslaget med högre belopp än 1106 000 000 kr.
Statens
vattenfallsverk
I anslagsframställningen för budgetåret 1972/73
anmälde statens vattenfallsverk alt kostnaderna för kraftanläggningar hade ökat
kraftigt imder de senaste åren. Verket redovisar nu i sin anslagsframställning
för budgetåret 1973/74 att denna utveckling har fortsatt och är särskUt
markerad för värmekraftanläggningar. Prisema på komponenter tiU dessa visar
således en kraftigt stigande tendens och personalkostnaderna ökar starkt som
en följd av avtalsenliga förmånsförbättringar av olika slag. Härtill kommer
ökade koslnader på grund av skärpta miljö-och säkerhetskrav. Det är enligt
verket inle möjligt att kompensera de kostnadsökningar som det här är fråga om
genom teknisk utveckling och rationaliseringar.
Enligt 1971 års anvisningar för myndigheternas
anslagsframställningar skulle utgifter som inte avsåg lönekostnader för egen
personal beräknas med utgångspunkt från pris- och löneläget i juli 1971. På
gmnd av de pris- och lönestegringar som har inträffat under budgetåret
1971/72, har verket tvingats göra vissa förskjutningar och begränsningar i
investeringsprogrammet, för vUka verket nu begär kompensation.
Det ökade medelsbehovet
för budgetåret 1972/73 till följd av pris-och löneförändringar uppgår enligt
verkets beräkningar tiU 74 milj. kr. De tre kärnkraftaggregaten i Ringhals och
ombyggnaden av Mar-vikens kämkraftstation har utöver nämnda kostnadsökningar
drabbats av fördyringar på gmnd av förseningar, oförutsedda byggnads- och
Prop. 1972:130 64
anläggningsarbeten
samt ändringar som påkallats från säkerhets- eUer miljöskyddssynpunkt. Under
innevarande budgelår behövs därför ytterligare 97 milj. kr. för dessa
anläggningar. Härtill kommer 10 milj. kr. för vattenkraflstationer,
huvudsakligen avseende tillkommande arbeten i Ritsem och Vittjärv.
Behovet av driftövervakningsanläggningar för
övervakning och styrning av stamlinjenät, samköming och kraftproduktion i
samband med att de stora kärnkraftaggregaten tas i drift, har visat sig större
än vad verket tidigare har förutsatt. Verket begär ytterligare 10 milj. kr. för
detta ändamål.
Vattenfallsverkets nuvarande utbyggnadsprogram
innehåller bl. a. två gasturbinaggregat i Forsmark, vUkas storlek av
överföringsskäl har begränsats till 40 MW. Dessa gasturbiner har bedömts nödvändiga
för effektbalansen under budgetåret 1974/75 och för att under byggnadstiden i
Forsmark tillgodose behovet av startkraft vid provdrift. Aggregaten ingår med
10,5 milj. kr. i investeringsramen för budgetåret 1972/73. Beslutet att
senarelägga utbyggnaden av det första käm-kraftaggregatet i Forsmark med ett år
har medfört en motsvarande senareläggning av de båda gasturbinaggregaten. Bl.
a. som ersättning för detta effektbortfall föreslår verket, att den befintliga
gasturbinanläggningen i HaUstavDc byggs ut med två aggregat om vardera 65 MW.
Dessa kan färdigställas tUl budgetåret 1974/75 under förutsättning att verket
erhåller ett begynnelseanslag av 8 mUj. kr. under innevarande budgetår.
Genom beslut den 16 juni 1972 erhöll
valtenfallsverket Kungl. Maj:ts tillstånd att ingå i ett aktiebolag AB
Kämkraftutbildning för utbildning av driftpersonal vid kärnkraftstationer.
För anskaffning av en simulatoranläggning behövs ett kapitaltUlskott av 2 milj.
kr. från verket utöver förutsatt upplåning på den allmänna kapitalmarknaden.
Däremot har det tidigare anmälda behovet av kapitaltillskott till
Brå-vallakraft AB och Fyriskraft AB minskat med sammanlagt 7 milj. kr., sedan
förhandhngama om extem upplåning för dessa bolag slutförts.
I samband med beräkningama av verkels anslagsbehov
har vattenfallsverket också gjort en översyn av sina arbets- och
betalningsplaner. Det har därvid visat sig möjligt att göra sådana jämkningar i
planerna att ett belopp av storleksordningen 50 mUj. kr. kan föras över tUl budgetåret
1973/74. Vattenfallsverkets behov av lUläggsanslag för budgetåret 1972/73
stannar därmed vid (74-f 97-MO+lO10,5-f8-F27 48,5) 135 mUj. kr.
Statens vattenfallsverk träffade i januari 1972
avtal med numera Westinghouse Electric Nuclear Energy Systems Europé, Inc.
(USA) FUial (Westinghouse), ett dotterbolag till Westinghouse Electric Corpora-
i
MV (megawatt) = 1 000 kilowatt
Prop. 1972:130
tion
i Pennsylvania, USA, om leverans under moderbolagets garanti av
reaktomtmstningen tUl det tredje kämkraftaggregatet i Ringhals (Ringhals 3).
MeUan parterna träffades samtidigt avtal om option för köp av motsvarande
utrustning för ett fjärde aggregat (Ringhals 4), Optionen utövades i juni 1972,
dock med rätt för vattenfaUsverket att häva kontraktet före den 1 augusti 1973,
Ringhals 3 planeras bli taget i drift den 1 december 1977 och Ringhals 4 den 1
juU 1979,
Det avtalade priset på leveransema från
Westinghouse har uttryckts i ett flertal valutor och skall erläggas genom en
serie betalningar. Dessa inleddes i januari 1972 för Ringhals 3 och sker i
samma takt som kostnader uppkommer hos leverantören fram tUl det att
leveransen har fullgjorts. EnUgt avtalen kommer en mycket stor del av beställningama
att placeras i Sverige och en mindre del hos utländska underleverantörer.
I samband med leveranser av ifrågavarande slag kan
lån erhåUas på förhållandevis förmånliga vUlkor i bankinstitut som är knutna
tUl leveransemas urspmngsland. För att klarlägga möjlighetema tUl sådana lån
för finansieringen av utländska leveranser tUl Ringhals 3 och 4 har
vattenfaUsverket förhandlat med dels Export-Import Bank of United States
(EXIMBANK) och Manufacturers Hanover Tmst Company (MHT) beträffande leveranser
av amerikanskt urspmng, dels Société Générale de Banque (SGdB) beträffande
leveranser av i huvudsak belgiskt ursprung.
Leveransema av amerikanskt ursprung uppgår tUl ca
22,9 milj, US $ för Ringhals 3 och till ca 21,8 mUj, US $, inkl, beräknat
indexpåslag, för Ringhals 4, EXIMBANK har erbjudit lån motsvarande 90 % av
dessa leveranser. Hälften härav stäUs tiU förfogande av EXIMBANK och hälften av
MHT genom EXIMBANK. Lån för Ringhals 3 skulle således utgå med 20 610 000 US
$, eller ca 97 milj. kr., och för Rmg-hals 4 med 19 620 000 US $, eller ca 93
milj. kr., och utbetalas i takt med Ukvidema tUl Westinghouse. Lånen skall
återbetalas med 20 lika stora halvårsrater med början sex månader efter det
aggregaten tagits i drift, dock senast den 15 januari 1979 vad gäller lån för
Ringhals 3 och senast den 15 november 1980 vad gäller lån för Ringhals 4.
Medelräntan för lånen, inkl. garantiavgifter och s. k. commitment fee på icke
lyft del av lånen, uppgår tiU ca 6,7 % per år.
Leveransema av belgiskt urspmng belöper sig tiU ca
750 milj. helg. fr. för Ringhals 3 och tUl ca 713 milj. helg. fr., inkl.
beräknat indexpåslag, för Ringhals 4. SGdB har erbjudit lån motsvarande 85 % av
dessa leveranser och dämtöver 20 % av nämnda belopp för leveranser som inte
har belgiskt urspnmg. Lån för Ringhals 3 skulle således utgå med 787,5 milj.
helg. fr., eller ca 85 milj. kr., och för Ringhals 4 med ca 750 milj. helg.
fr., eller ca 80 milj. kr., och utbetalas i takt med Ukvidema till
Westinghouse, dock först sedan verket eriagt viss del av konlraktssum-
5 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 130
Prop. 1972:130 66
man.
Lånet skall återbetalas med 20 Uka stora halvårsrater med början sex månader
efter det aggregaten tagits i drift, dock senast den 31 december 1978 vad
gäUer lån för Ringhals 3 och senast den 31 juli 1980 vad gäller lån för
Ringhals 4. Medelräntan för lånet, inkl. garantiavgifter, commitment fee m.
fl. avgifter, uppgår tiU ca 6,7 % per år.
En upplåning i utiandet enligt dessa riktiinjer har
flera fördelar. Betalningarna tUl utländska leverantörer kan genomföras utan
sådana fördyringar som en av gällande valutabestämmelser föranledd
förskjutning i betalningsplanerna gentemot Westinghouse skulle medföra. Upplåningen
ger också totalt sett lägre kostnader för Ringhalsprojektet och minskar
anspråken på valuta. Med hänvisning härtUl har valtenfallsverket i skrivelse
den 16 oktober 1972 hemställt om medgivande att ta upp de offererade lånen.
Som framgår av den lämnade redogörelsen är inemot
hälften av upplåningen hänförlig till Ringhals 4. Förslag om utbyggnad av
Ringhals kraftstation med ett fjärde kämkraftaggregat har lämnats i anslagsframstäUningen
för budgetåret 1973/74, 1 avtalen med berörda bankinstitut koinmer därför att
intas en reservation med innebörd att överenskommelsen såvitt avser Ringhals 4
gäller under förutsättning att 1973 års vårriksdag beslutar om utbyggnaden.
Med hänsyn tiU att lånen anknyter direkt tiU Ringhalsprojektet
är det enligt vattenfallsverket naturligt att verket står som låntagare.
Som en följd av upplåningen koinmer
vattenfallsverkets behov av kapitaltillskott att minska under de närmaste
åren, jämfört med vad verket tidigare har angett i sina långtidsbedömningar.
Lånebeloppen redovisas som en särskild post på investeringsstatens inkomstsida
och som skuld i balansräkningen. Amorteringar av lånen finansieras med
avskrivningsmedel inom vattenfallsverkets fond.
Remissyttrandena
Fullmäktige i riksgäldskontoret och
riksrevisionsverket har avgelt yttranden över vattenf al Is verkets
framställning om upplåning i utlandet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har inte funnit
anledning alt ifrågasätta lämpligheten av kreditarrangemanget och tillstyrker
därför att lånen får tas upp. Fullmäktige erinrar emellertid om att all
statlig upplåning enligt praxis sedan lång tid tillbaka sker genom
riksgäldskontorets försorg och redovisas som en del av statsskulden. Avsteg
från denna princip bör därför inte göras utan mycket starka skäl. Även om det i
detta fall torde vara lämpligast att vattenfaUsverket sluter låneavtalen för
statens räkning, bör enligt fullmäktiges uppfattning lånen tas upp som en del
av statsskulden och förräntas över riksgäldsfondens stat. I lånekontrakten bör
därför tas in en klausul som ger verket rätt att föra över låneskulden till
riksgäldskontoret.
Prop. 1972:130 67
Även riksrevisionsverket hänvisar till gällande
praxis beträffande upplåning för statens räkning och anser att den föreslagna
upplåningen och därmed sammanhängande transaktioner bör redovisas på
riksgäldsfonden. Detta bör emellertid inte hindra, atl vattenfaUsverket
formeUt står som låntagare.
Departementsch
ef en
I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74
har statens vattenfallsverk också anmält behov av medel på tUläggsslat till
riksstaten för budgetåret 1972/73. Verket hänvisar därvid dels tUl de pris- och
lönestegringar som har inträffat sedan föregående beräkningstUlfälle, dels
till ofömtsedda kostnadsökningar på gmnd av skärpta krav från miljöskydds- och
säkerhetssynpunkt och tillkommande byggnads- och anläggningsarbeten, särskilt
vad gäller pågående utbyggnader i Ringhals och ombyggnaden av
kärnkraftstationen i Marviken. Verket föreslår också viss utökning av det
tidigare fastställda investeringsprogrammet.
Enligt vattenfallsverkets beräkningar har
medelsbehovet för innevarande budgetår ökat tUl sammanlagt 1 304,4 milj. kr.,
vUket överstiger den av Kungl. Maj:t föreskrivna investeringsramen med 183,5
milj. kr. Verket har emellertid funnit det möjligt att genom omdisponeringar i
arbets- och belalningsplaner skjuta upp vissa utbetalningar till budgetåret
1973/74. Behovet av tilläggsanslag har härigenom kunnat begränsas till 135
milj. kr.
Jag godtar beräkningen av kostnaderna för det
tidigare beslutade investeringsprogrammet och förordar att erforderliga medel
ställs till vattenfallsverkets förfogande. Jag är däremot inte beredd att nu
ta stäUning lill verkets förslag om anskaffning av anläggningar för driftövervakning,
för vilka beräknats en medelsförbrukning av 15 mUj. kr. under innevarande år.
Behovet härav får bedömas i samband med prövningen av verkets
anslagsframslällnmg för budgetåret 1973/74. Beträffande verkets begäran att få
ta i anspråk 8 milj. kr. för utbyggnad av ytterligare två gasturbinaggregat i
HaUstavik vUl jag erinra om, att dessa båda aggregat ingår i verkets
projeklreserv, och att det enligt gäUande ordnmg (prop. 1972: 2 bU. 8, NU 1972:
1, rskr 1972: 14) ankommer på Kungl. Maj:t att ta ställning till utnyttjandet
av denna.
I
enlighet med vad jag här har anfört bör investeringsanslaget tUl kraftstationer
m. m. räknas upp med 123 milj. kr. inkl. sedvanlig reserv. Ringhals
kraftstation byggs f. n. ut med tre kärnkraftaggregat. Arbetena vid det tredje
aggregatet har påbörjats i år, sedan riksdagen under våren anvisat medel för
utbyggnaden (prop. 1972: 2 bil, 8, NU 1972: 1, rskr 1972: 14),
Kraftförsörjningssituationen mot slutet av 1970-talet kräver ytterligare
produktionstillskott, som enligt vattenfallsverket bäst tillgodoses med
kärnkraft. Verket har därför i anslagsframställningen för budgetåret 1973/74
föreslagit, att Ringhals kraftstation skall
Prop. 1972:130 68
byggas
ut med elt fjärde aggregat. Anläggnmgskostnadema för aggregaten 3 och 4 uppgår
enligt verket till sammanlagt ca 2 000 milj. kr.
Avtal om leverans av reaktomtmstning tUl Ringhals 3
och 4 har träffats med det amerikanska företaget Westmghouse, dock med rätt för
verket att, såvitt gäUer aggregat 4, säga upp kontraktet före den 1 augusti
1973.
I samband med upphandlingen av aggregaten har
vattenfallsverket också undersökt möjlighetema att finansiera viss del av
leveranserna med lån hos utiändska bankinstitut, EnUgt fömtsättningarna för uppgörelsen
med Westinghouse kommer drygt hälften av beställningarna att placeras hos
svenska leverantörer, övriga beställningar avser huvudsakligen material och
tjänster från USA och Belgien, Verkets undersökningar har därför inriktats på
upplåning i direkt anslutning lUl beställningarna i dessa länder.
Undersökningarna har resulterat i erbjudanden om
lån från Export-Import Bank och Manufacturers Hanover Tmst Company i USA samt
Société Générale de Banque i Belgien enligt följande.
Ringhals 3
Ringhals 4
Summa
EXIMBANK-1-MHT, US $, ca (sv, kr,, ca
20 610000 97 000 000
19 620 000 93 000 000
40 230 000 190 000 000)
SGdB, belg.fr ,, ca (sv, kr,, ca
787 500 000 85 000 000
750 000 000 80 000 000
1537 500 000 165 000 000)
Lånen löper med fast ränta och utbetalas i takt med
avtalade likvider tiU Westinghouse, Den sammanvägda räntekostnaden inkl,
samtliga avgifter uppgår tUl ca 6,7 % för båda lånen. Amortering av lånen sker
halvårsvis under tio år med början sex månader efter det aggregaten tagits i
drift.
Upplåning i utlandet gör det vidare möjligt för
valtenfallsverket att planera betalningama gentemot de utiändska leverantörerna
på sätt som utan att stå i strid med gällande svenska valutabestämmelser
begränsar behovet av fördyrande leverantörskrediter. Värdet härav kan
uppskattas tUl ca 6 mUj, kr,, efter avdrag för de räntevinster som uppstår hos
verket vid ett långsammare betalningssätt. Jag vill framhålla, att verket har
samrått med riksbanken i denna fråga och att banken i princip har godkänt
verkets finansierings- och betalningsplaner.
Mot denna bakgrund har jag inte något att erinra
mot att ifrågavarande leveranser finansieras genom upplåning i utiandet som
vattenfallsverket har föreslagil och förordar därför att lånen får tas upp.
Som både riksrevisionsverket och fullmäktige i
riksgäldskontoret har framhållit i sina remissyttranden sker upplåning för
statens räkning som regel genom riksgäldskontorets försorg. Praxis i detta
avseende bör emellertid inte utesluta möjligheten att ta upp lån i annan
ordning, om särskUda skäl härtill föreUgger. Den upplåning som det här är fråga
om
Prop. 1972:130 69
awiker
från statsupplånmg i traditionell menmg såtUlvida som lånen har direkt
anknytning tUl ett leveransavtal. Detta talar enligt mm menmg för att uppgiften
att träffa låneavtalen i detta fall bör anförtros den myndighet som i allt
övrigt har att bevaka statens intressen i samband med ifrågavarande leveranser.
Jag förordar således att Kungl, Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att
medge vattenfallsverket att för svenska statens räknuig ta upp lån i utiandet
för finansiermg av vissa leveranser av utiändskt ursprung tUl Ringhals
kraftstation. Lånebeloppen beräknar jag tiU högst 40,3 milj. US $ och högst 1
537,5 mUj. belg. fr., vUket omräknat efter dagens valutakurser motsvarar
sammanlagt ca 355 milj. kr. Lånen bör redovisas över statsskulden och
investeringsbeloppen som investeringsbemyndigande på vanligt sätt. Närmare bestämmelser
härom torde få meddelas av Kungl. Maj:t,
Vid beräkningen av lånebeloppen har jag också
räknat med lån för finansieringen av leveranser som avser aggregat 4, Jag viU
understryka, att detta inte innebär något ställningstagande tUl verkets förslag
om fortsatt utbyggnad i Ringhals, Denna fråga bereds inom Kungl, Maj:ts kansli
i samband med pågående budgetprövning. Jag har emeUertid erfarit, att den
låneränta som tUlämpas av Export-Import Bank och som legat på oförändrad nivå
sedan år 1966 f, n, är föremål för översyn. Med hänsyn härtiU bör
vattenfallsverket enUgt min mening ges möjUghet att redan nu teckna lån för
svenska staten avseende de utiändska leveranserna till Ringhals 4, under
förutsättning att lånekontrakten kan sägas upp tUl den del de berör nämnda
aggregat. Det torde få ankomma på Kungl, Maj:t att inom ramen för riksdagens
bemyndigande faststäUa omfattningen av och vUlkoren för upplåningen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att
Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1.
i enlighet med vad jag har
anfört i det föregående bemyncUga Kungl, Maj:t att medge vattenfallsverket att
för svenska staten teckna lån om högst 40 300 000 US $ hos Export-Import Bank
och hos Manufacturers Hanover Tmst Company i Förenta Staterna samt ett lån om
högst 1 537 500 000 belg. fr, hos Société Générale de Banque i Belgien,
2.
tUl Kraftstationer m. m. på
tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa elt
investeringsanslag av 123 000 000 kr.
II, STATENS ALLMANNA
FASTIGHETSFOND
[5]
20. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. För budgetåret 1972/73 är på
riksstaten imder denna mbrik uppfört ett investeringsanslag av 1 000 kr. Vid
ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 1 889 542 kr.
Frop. 1972:130 70
Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframstäUning för
budgetåret 1973/ 74 beräknat medelsförbrukningen för de i investeringsplanen
upptagna objekten tiU sammanlagt 4 085 000 kr. under innevarande budgetår. För
om- och tUlbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning i Göteborg,
som jag nyss redogjort för under punkten 2, tar byggnadsstyrelsen därvid upp
2,5 mUj, kr. Mot bakgrund av tidplanen för detta objekt hemställer styrelsen
att 2 275 000 kr. anvisas under förevarande anslag på tUläggsslat för
innevarande budgetår.
Departementschefen
I samband med min anmälan av om- och tiUbyggnaden
av Svenska institutet för konserveringsforsknmg i prop. 1972: 54 (s. 35)
anförde jag att frågan om behov av ytterligare medel under anslaget detta budgetår
fick tas upp, när medelsbehovet säkrare kunde bedömas. Jag godtar byggnadsstyrelsens
beräkning av medelsförbruknmgen för de i den fastställda investeringsplanen
upptagna objekten. Det ytterligare medelsbehovet beräknar jag tUl 2 195 000
kr.
Jag
hemställer att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.
m. på tUläggs-stat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag
av 2 195 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur
protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 71
Bilaga
11
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
utdrag
av protokoUet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
anmäler fråga om medel för budgetåret 1972/73 tUl reparations- och
underhållskostnader m.m. under karolinska sjukhusets delfond av statens
allmänna fastighetsfond och anför.
[1]
Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets delfond
av statens allmänna fastighetsfond. Under posten tiU reparations- och
underhåUskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1972/73 beräknats 7 030 000 kr.
Direktionen
för karolinska sjukhuset
I prop. 1971: 21 (bil. 21 s, 3) redovisades förslag
tUl gränsdragning mellan underhåll, ombyggnad och komplettering samt
invesleringar. Som en följd av denna gränsdragning bör fem byggnadsobjekt av
upprustningskaraktär, vUka direktionen tidigare planerat utföra med medel från
investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset, bekostas med medel
från staten för sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. För att
det ordinarie underhåUet inte skaU eftersättas behöver ytterligare 1,3 milj,
kr, anvisas under posten till reparations- och underhållskostnader m, m, för
dessa byggnadsobjekt. Medelsförbrukningen under investeringsanslaget minskar i
motsvarande omfattning.
Departementschefen
För att de av direktionen redovisade upprustnmgsåtgärderna
skall kunna utföras under innevarande budgetår bör ytterUgare medel anvisas
tUl reparations- och underhållskostnader. Med beaktande även av behovet av
medel för fortsatt spänningsomläggning inom värmekraft-
Prop. 1972:130 72
verket
och för begränsade ändringsarbeten inom neurokirurgiska klinikens
operationsavdelning, för vUka ändamål direktionen planerat att utnyttja
investeringsmedel, beräknar jag att sammanlagt ytterligare 1,8 milj. kr.
behöver anvisas innevarande budgetår. Jag hemstäUer att Kungl, Maj:t föreslår
riksdagen
att i staten för statens aUmänna fastighetsfond,
karolinska sjukhusets delfond, under posten Reparations- och underhållskostnader
m, m, för budgetåret 1972/73 beräkna ett belopp av ytteriigare 1 800 000 kr.
Vad
föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt
bifaller Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten,
Ur protokollet: Margit Edström
Prop. 1972:130 73
Bilaga 12
Förteckning
över
av KnngL Maj:t hos riksdagen i prop. 1972:130 begärda anslag på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1972/73
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
H 10 FN-styrkors verksamhet utomlands, reservations
anslag 12 800 000
H 11 Övervaknmgskontingenten i Korea, reservations
anslag 900 000
V. Socialdepartementet
G 5 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning, re
servationsanslag 256 000
VI. Kommunikationsdepartementet
A
2 Kommittéer m, m,, reservationsanslag 2 120 000
C
7 Kostnader för framslällnmg av körkort m, m.,
förslagsanslag 10 000 000
F 2 Ersättning tUl trafikföretag för drift av icke
lön
samma busslinjer, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 2 450 000
VII. Finansdepartementet
B
13 Inredning av byggnader för statlig förvaltning,
reservationsanslag 1 100 000
VIII. Utbildningsdepartementet
B 8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, re
servationsanslag 9 485 000
B
9 Bidrag tUl Svenska riksteatern, reservationsanslag 3 360 000
Dia Utveckling av studielämplighetsprov,
reservations
anslag 900 000
D
8 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,
reservationsanslag 600 000
E 23 Tekniska fakultetema m. m.: Driftkoslnader, re
servationsanslag 300 000
E 44 Extra utgifter vid universiteten m. m,,
reserva
tionsanslag 1 300 000
I 7 Nordiska samarbetsprojekt m, m., reservationsan
slag 3 659 000
I
12 Nordiska kiUturfonden, reservationsanslag 642 000
IX. Jordbruksdepartementet
I
2 Bidrag vid förlust på gmnd av naturkatastrof
m,
m,, reservationsanslag 1 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
X. Handelsdepartementet B 2 Handelssekreterare,
reservationsanslag
XII. Civildepartementet
A
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag E 1 Kartverket: Allmänna
kartarbeten, reservationsanslag E 2 Karlverket: Försvarsberedskap,
reservationsanslag
XIII. Industridepartementet
A
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag E 19 Inredning av om- och
lillbyggnad av Svenska institutet för konserveringsforskning, reservationsanslag
Summa
för driftbudgeten
900
000
1
000 000
1 000 000 87 000
4 000 000
575 000 58 434 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
12
15
I. Statens
affärsverksfonder
A.
Postverket
Posthus m. m.
£.
Förenade fabriksverken
Finansiering
av stirlingprojektet
F.
Statens vattenfallsverk
Kraftstationer
m. m.
II. Statens allmänna
fastighetsfond
Justitiedepartementet:
Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården
Socialdepartementet:
Uppförande av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset
Finansdepartementet:
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
53
000 000
4 400 000
123
000 000
1
000 000
834 000
20 000 000
3 000 000
Jordbruksdepartementet: 18 Byggnadsarbeten vid
jordbmkets högskolor m. m.
Industridepartementet: 20 Byggnadsarbeten för
teknisk utveckling m. m.
13
000 000
2
195 000
Prop. 1972:130 75
VI. Fonden
för statens aktier
Finansdepartementet: 1 Teckning av aktier i
Företagskapital aktiebolag 12 120 000
Vn.
Fonden för förlag till statsverket
Finansdepartementet:
1 Vissa projekteringskostnader 45 000 000
IX. Diverse
kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
3 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. 7
900 000
Summa
för kapitalbudgeten 285 449 000
Prop. 1972:130 77
InnehåUsförteckning
Inledning
...................................................... 1
Justitiedepartementet Bil.
1 ................................. .... 3
Polishus
m. m................................................... .... 3
Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården............... .... 5
Försvarsdepartementet
BU. 2................................. .... 7
FN-styrkors
verksamhet utomlands ...................... 7
Övervakningskontingenten
i Korea ....................... 8
Socialdepartementet
Bil. 3..................................... .. 11
Akademiska
sjukhuset i Uppsala: Utrustning............ 11
Uppförande
av ett personalbostadshus för karolinska sjukhuset 12
Kommunikationsdepartementet
Bil. 4 ....................... 13
Kommittéer
m, m............................................... .. 13
Kostnader
för framslällnmg av körkort m. m............. .. 14
Ersättning
tUl trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer 14
Posthus
m. m................................................... .. 15
Sjöfartsmateriel
m. m......................................... .. 18
Finansdepartementet
Bil. 5 .................................. .. 21
Inredning
av byggnader för statlig förvaltning ........ .. 21
Skattebortfallsbidrag
tUl kommunerna m. fl............. 23
Byggnadsarbeten
för statiig förvaltning ................. .. 25
Teckning
av aktier i Företagskapital aktiebolag........ .. 29
Vissa
projekteringskostnader............................... .. 30
Utbildningsdepartementet
BU. 6 ........................... .. 33
Bidrag
till Operan och Dramatiska teatem............... .. 33
Bidrag
tiU Svenska riksteatern ............................ .. 34
Utveckling
av studielämpUghetsprov ................... .. 35
Bidrag
till svensk undervisning i utlandet m. m......... .. 36
Bidrag
till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. .. 36
Tekniska
fakulteterna m, m,: Driftkostnader ........... 38
Extra
utgifter vid universiteten m. m..................... .. 38
Inredning
och utrustning av lokaler vid universiteten m. m 39
Nordiska
samarbetsprojekt m. m........................... .. 41
Nordiska
kulturfonden ..................................... .. 41
Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål ............. .. 43
Byggnadsarbeten
vid universiteten m. m................ .. 44
Jordbruksdepartementet
BU. 7 ............................... .. 47
Inredning
och utmstning av lokaler vid jordbmkets högskolor
m.
m............................................................ 47
Bidrag
vid förlust på grund av naturkatastrof m. m... .. 49
Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m..... 49
Handelsdepartementet
BU. 8.................................. .. 51
Handelssekreterare
.......................................... 51
Civildepartementet
BU. 9 ..................................... 55
Kommittéer
m. m............................................... 55
Kartverket:
Allmänna kartarbeten ...................... 56
Kartverket:
Försvarsberedskap............................. 56
Industridepartementet
BU. 10 ............................. 57
Kommittéer
m. m............................................... 57
Prop. 1972:130 78
Inredning
av om- och tillbyggnad av Svenska institutet för kon
serveringsforskning ......................................... 58
Finansiering
av stirlingprojektet ......................... .. 59
Kraftstationer
m. m............................................ 63
Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m. m.......... .. 69
Statens
allmänna fastighetsfond Bil. 11 .................. 71
Reparations-
och underhållskostnader m, m, under karolinska
sjukhusets
delfond av statens allmänna fastighetsfond '71
Förteckning över av Kungl, Maj:t hos riksdagen i
prop. 1972: 130 begärda anslag på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret
1972/73
Bil. 12 ............................................... 73
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1972 710536
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
79 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (79)
79 kopplingar i 65 dokument.
- Prop. 1984/85:194 om nordiskt kultursamarbete m.m. s. 2 om s. 41 i texten
- Prop. 1983/84:181 om nordiskt kultursamarbete m.m. s. 2 om s. 41 i texten
- Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
- Prop. 1982/83:164 om nordiskt kultursamarbete m.m. s. 2 om s. 41 i texten
- Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten