Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:272), m.m.
1972 · 122 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 46 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1972:15, Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i uppbördsförordningen (1953:272), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majtts proposition nr 15 år 1972 Prop. 1972:15
Nr 15
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändnng i uppbördsförordningen
(1953: 272), m. m.; given Stockholms slott den 28 januari 1972.
Kungl.
Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande tUl
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att preliminär, slutlig och tillkommande skatt på
inkomst, såvitt gäller fysisk person eller oskiftat dödsbo, i fortsättningen
skall debiteras i hemortskommunen, oavsett var beskattningsorten är belägen.
Förslaget betingas av de nya bestämmelserna om begränsning av skatt i vissa
fall och bestämmelsema om skattereduktion, som tUlämpas första gången i samband
med 1972 års taxering. Vidare föreslås bl. a. ändringar i
taxeringsbestämmelserna, som i huvudsak också betingas av föreskrifterna om
skattereduktion. Ändringar föreslås i reglerna om sjömansskatt, vilka bl. a.
avser fördelning av sjömansskatt för här ej bosatta sjömän i vissa fall. Det
föreslås även höjning av utdebiteringen för kommunal skatt för utomlands
bosatta, som taxeras i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål. SlutUgen
framläggs förslag om ändring i bestämmelserna om restavgift i fråga om
mervärdeskatt.
1
Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.1972:15
1 Förslag till
Lag om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272)
Härigenom förordnas i fråga om uppbördsförordningen (1953:
272)i dels att 1 §, 2 § 24 mom., 3 § 1 och 2 mom., 4 § 3 och 4 mom., 5 §, 17 §
1 mom., 22 och 25 §§, 27 § 1 mom., 31 §, 61 § 1 mom., 68 § 4 mom., 71 § 1 och 2
mom., 73 och 77 a §§, punkt 3 av anvisningarna tUl 39 § och punkt 3 av
anvisningarna till 49 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i
förordningen skall införas en ny paragraf, 34 §, av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
1 §
Med skatt förstås i denna förordning, där icke annat angives,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, tingshusmedel, skogsvårdsavgifter,
folkpensionsavgifter enligt lagen om finansiering av folkpensioneringen,
tilläggspensionsavgifter enligt 19 kap. 3 § lagen om allmän försäkring,
sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 § sistnämnda lag, sådana
arbetsgivaravgifter enligt förordningen angående uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om aUmän försäkring, m. m., avgifter enligt förordningen om
allmän arbetsgivaravgift och redareavgifter enligt lagen om redareavgift för
sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket, avgift som
avses i 116 a eller 116 c § taxeringsförordningen, ävensom annuiteter å avdikningslän
och å förskott för avlösning av frälseräntor.
Föreslageit lydelse
2
Med skatt förstås i denna förordning, där icke annat angives,
statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgifter,
folkpensionsavgifter enligt lagen om finansiering av folkpensioneringen, tUIäggspensionsavgif-ter
enligt 19 kap. 3 § lagen om allmän försäkring, sjukförsäkringsavgifter enligt
19 kap. 2 § sistnämnda lag, sådana arbetsgivaravgifter enligt förordningen
angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,
avgifter enligt förordningen om allmän arbetsgivaravgift och redareavgifter
enligt lagen om redareavgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av
riksförsäkringsverket, avgift som avses i 116 a eUer 116 c § taxeringsförordningen,
ävensom annuiteter å avdikningslän och å förskott för avlösning av
frälseräntor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.t må, om särskUda omständigheter därtUI
föranleda, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl
annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats
skall, där icke annat angivits, vad i denna förordning stadgas angående skatt
äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.
' Förordningen omtryckt 1967: 625. ' Senaste lydelse
1971:75.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom.'
slutlig skatt: skatt som påförts vid den årliga
debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut
som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering;
I denna förordning förstås med
slutlig skatt: skatt som påförts vid den årliga
debiteringen på grund av taxeringsnämnds beslut eller på grund av annat beslut
som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering efter
iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.; omförmäld
skatt, som erlägges i av-
preliminär skatt: i räkning å slutlig skatt;
kvarstående skatt: skatt, som återstår att erlägga, sedan
preliminär skatt avräknats från slutlig skatt;
tillkommande skatt: skatt som skall erläggas på grund av eftertaxering
eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt avslutats;
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.;
inkomstår: det kalenderår, som närmast föregått
taxeringsåret;
uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och
med februari månad nästföljande år;
gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tUlämpning
av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 § 1 mom. förordningen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt;
ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än
nyss sagts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 m o m. Kvarstående skatt och tillkommande skatt samt
obetald del av sådan skatt anses belöpa i första hand på annuitet som avses i
1 § och i andra hand på avgift som avses i 116 a eller 116 c §
taxeringsförordningen.
För visst år erlagd preUminär eller kvarstående skatt
skall anses i första hand utgöra betalning av tiUäggspensionsavgift för året.
I fråga om erlagd tillkommande skatt skall motsvarande gälla beträffande
tilläggspensionsavgift som ingår i den tiUkommande skatten.
3 m o m.'* Kvarstående skatt
och tillkommande skatt samt obe
tald del av sådan skatt anses belö
pa i första hand på annuitet som
avses i 1 §, i andra hand på av
gift som avses i 116 a eller 116 c §
taxeringsförordningen samt i tred
je hand på skogsvårdsavgift.
För visst år erlagd preliminär eller kvarstående skatt i
kommun, inom vilken vederbörande är skattskyldig till statlig inkomstskatt,
skall anses i första hand utgöra betalning av tilläggspensionsavgift för året.
I fråga om erlagd tillkommande skatt skall motsvarande gälla beträffande
tilläggspensionsavgift som ingår i den tillkommande skatten.
4 m o m. Skattereduktion åtnjutes
av ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18
år, och
= Senaste lydelse 1970:167. « Senaste lydelse 1971:75. «
Senaste lydelse 1971: 75.
Prop.
1972:15 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
av gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst
enligt förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, med 1 800 kronor,
av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt
nämnda förordning som understiger 4 500 kronor, med 40 procent av det belopp
som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kronor och den taxerade inkomsten.
Ha gifta skattskyldiga var för sig till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kronor, åtnjutes
skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade inkomsten. Aro
de laxerade inkomsterna lika stora, tillkommer skattereduktion den
äldre av de skattskyldiga. Skattereduktion enligt första stycket åtnjutes
endast av skattskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av
beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För att
skattereduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket
under någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större
delen av beskattningsåret, sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser
makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret,
åtnjuter den skattskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomst
enligt förordningen om staUig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har
taxerad inkomst enligt nämnda förordning som understiger 2 250 kronor, med 40
procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den
taxerade inkomsten.
Vid tUlämpningen av bestäm- Vid tillämpningen av bestäm
melserna i första och andra styc- melserna i första, andra och tred-
kena skall som taxerad inkomst je styckena skall som taxerad in
anses även under beskattningsåret komst anses även under beskatt-
uppburen beskattningsbar inkomst ningsåret uppburen beskattnings-
enligt förordningen (1958: 295) om bar inkomst enligt förordningen
sjömansskatt. Skattereduktion som (1958: 295) om sjömansskatt. Skat-
tUlkommer skattskyldig enligt tereduktion som tillkommer skatt-
nämnda bestämmelser skall mins- skyldig enligt nämnda bestämmel-
kas med en tolftedel för varje pe- ser skall minskas med en tolfte-
riod om trettio dagar, för vUken del för varje period om trettio
den skattskyldige uppburit beskatt- dagar, för vilken den skattskyldi-
ningsbar inkomst som förut ge uppburit beskattningsbar in
nämnts. Öretal som uppkommer komst som förut nämnts.
vid denna beräkning bortfaller.
Skattereduktion sker icke i frå- Skattereduktion sker icke i frå
ga om tiUäggspensionsavgift, ar- ga om
statlig förmögenhetsskatt,
betsgivaravgift, allmän arbetsgivar- tilläggspensionsavgift,
arbetsgivar
avgift, redareavgift och försenings- avgift,
allmän arbetsgivaravgift,
avgift enligt 116 c § taxeringsför- redareavgift
och förseningsavgift
ordningen samt annuitet å avdik- enligt 116 c
§ taxeringsförordning-
ningslån och å förskott för avlös- en
samt annuitet å avdikningslän
ning av frälseränta. och å förskott för avlösning av
frälseränta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid
debitering av slutlig skatt, tiUkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid
fastställande av preliminär A-skatt.
Föreslagen
lydelse
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid
debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid
fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av
skattereduktion bortfaller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mom. I
den omfattning nedan angives skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med
belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten
ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, folkpensionsavgift,
tUläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, avgift enligt 4 § förordningen
om allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt och landstingsmedel.
3 §
såsom
preliminär A-skatt eller pre-
1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår
av vad nedan i detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst,
vilken helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig tUl den
skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans
huvudsakliga inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning
hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en
vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats
utgör utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.
1
m o m. I
den omfattning nedan angives skall skattskyldig i kommun, där han kan antagas
bliva påförd slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året näst efter inkomståret,
utgöra preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas
motsvara i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig
förmögenhetsskatt, folkpensionsavgift, till-läggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift,
avgift enligt 4 § förordningen om aUmän arbetsgivaravgift, kommunal
inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel.
2
m o m.''
Preliminär skatt utgår liminär B-skatt.
1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår
av vad nedan i detta moment och i 10 § sägs, i den skattskyldiges
hemortskommun för inkomståret utgöras för sådan inkomst av tjänst, vUken helt
eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomst
av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk
person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall
dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör utgift i
en av arbetsgivaren bedriven rörelse.
Senaste lydelse 1968:422. ' Senaste lydelse 1968: 722.
Prop. 1972:15 6
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Med
tjänst likstäUes i denna förordning rätt tUl pension, livränta, som utgår på
grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund
av försäkring, ersättning, som i aiman form än livränta utgår på gnmd av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt
undantagsförmåner ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförUg
periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eUer 29 § kommimalskattelagen är
berättigad tiU avdrag.
Preliminär
A-skatt skaU utgå eidigt skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder
som angivas i 7, 12 eller 40 §. Beträffande preliminär A-skatt för inkomst som
avses under 1 andra stycket må Kungl. Maj:t föreskriva särskild
beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskriva särskUd
beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del av inkomsten
eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med
särskilt angiven procent av inkomsten.
Är
den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jämväl för annan iiUiomst,
för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet må lokal skattemyndighet,
då särskUda skäl därtUl föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall
erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet eUer
förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antmgen
tUl viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell
å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp utöver
vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.
Är
i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den huvudsakliga
inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller föreligga eljest särskUda
omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva, att preliminär B-skatt
skall erläggas i stället för pre-luninär A-skatt.
Öretal
som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till närmast högre
hela krontal.
2.
Preliminär B-skatt 2. Preliminär B-skatt
skall
/ hemortskommunen för in- skall för inkomståret utgöras av komståret
utgöras av skattskyldig, skattskyldig, som icke har att er-som icke har att
erlägga prelimi- lägga preliminär A-skatt enligt 1, när A-skatt enligt
1, samt utgå samt utgå för inkomster från den för inkomster från den skattskyl-
skattskyldiges samtliga förvärvs-diges samtliga förvärvskällor och
källor och för garantibelopp för för garantibelopp för fastighet
fastighet ävensom för förmögen-ävensom för förmögenhet. / annan het. PreUminär
B-skatt skall utgå kommun än hemortskommunen enligt särskild
debitering. skall preliminär B-skatt erläggas för inkomst av fastighet,
rörelse och icke yrkesmässig avyttring av fastighet samt för garantibelopp
för fastighet. Preliminär B-skatt skall utgå enligt särskild debitering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 m
o m.8 Skattetabellerna sko
la angiva den preliminära skatten
under förutsättning a 11 statlig
inkomstskatt beräknas med till-
lämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som bestämts för
inkomståret, att sjukförsäkrings
avgift beräknas i enlighet med vad
riksförsäkringsverket bestämmer
för inkomståret samt att det
sammanlagda beloppet av kom
munal inkomstskatt, landstingsme
del och tingshusmedel beräknas
för skattekrona och skatteöre till
vissa i hela krontal bestämda be
lopp, vilka riksskatteverket fast
ställer för varje inkomstår.
Riksskatteverket
må dock beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning av
vederbörande stad, upprätta särskild tabell för inom staden skattskyldiga,
avseende en utdebitering för kommunalt ändamål i femtiotal ören, samt meddela
de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av tabellen. Den merkostnad,
som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall gäldas av vederbörande
stad.
4 m
o m. I skattetabellerna
skall därjämte intagas en särskild
kolumn, vari angives det belopp
varmed preliminär A-skatt skall
beräknas å inkomst för dag av så
dan anställning som är avsedd va
ra kortare tid än en vecka. För
samtliga skattetabeller skola ena
handa belopp angivas i den sär
skilda kolumnen att tillämpas obe
roende av arbetstagarens civilstånd
och annan i 2 mom. angiven om
ständighet. Skattebeloppen skola
beräknas på grundval av beräkne
lig genomsnittlig sysselsättning
under året och av den utdebite
ring tUl kommunal inkomstskatt,
Senaste lydelse 1970:918.
Senaste lydelse 1970:918.
3 mom.
SkattetabeUerna sko
la angiva den preliminära skatten
under förutsättning att statUg in
komstskatt beräknas med tillämp
ning av det procenttal av grund
beloppet, som bestämts för in
komståret, att sjukförsäkrings
avgift beräknas i enlighet med
vad riksförsäkringsverket bestäm
mer för inkomståret samt att
det sammanlagda beloppet av
kommunal inkomstskatt och lands
tingsmedel beräknas för skattekro
na och skatteöre till vissa i hela
krontal bestämda belopp, vilka
riksskatteverket fastställer för var
je inkomstår.
Riksskatteverket må
dock beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning av
vederbörande kommun, upprätta särskild tabell för inom kommunen skattskyldiga,
avseende en utdebitering för kommunalt ändamål i femtiotal ören, samt meddela
de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning av tabellen. Den
merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall gäldas av vederbörande
kommun.
4 mom. I skattetabellema
skall därjämte intagas en särskild
kolumn, vari angives det belopp
varmed preliminär A-skatt skall
beräknas å inkomst för dag av så
dan anställning som är avsedd va
ra kortare tid än en vecka. För
samtliga skattetabeller skola ena
handa belopp angivas i den sär
skilda kolumnen att tUlämpas obe
roende av arbetstagarens civil
stånd och annan i 2 mom. angiven
omständighet. Skattebeloppen sko
la beräknas på gmndval av be
räknelig genomsnittlig sysselsätt
ning under året och av den utde
bitering till kommunal inkomst-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
landstingsmedel
och tingsmedel, som riksskatteverket bestämmer för varje år. Den särskilda skatte-koliminen
skall avse en lägsta dagsinkomst av tio kronor. I övrigt skall vad ovan i
denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.
Föreslagen lydelse
skatt
och landstingsmedel, som riksskatteverket bestämmer för varje år. Den särskilda
skattekolumnen skall avse en lägsta dagsinkomst av tio kronor. I övrigt skall
vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens
beräkning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid beräkning av
preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för envar skattskyldig,
beträffande vilken icke skall tiUämpas enligt 4 § 3 mom. andra stycket
fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som avser en sammanlagd utdebitering
till kommunal inkomstskatt och landstingsmedel, vilken för skattekrona och
skatteöre är lika med det belopp, som för inkomståret bestämts till utdebitering
i kommunen eller kommundelen. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal,
uppgående tUl högst femtio, användes den tabell, som avser närmast lägre
utdebitering. Därest i utdebiteringen ingår öretal, överstigande femtio, tUlämpas
den tabell som avser närmast högre utdebitering. Att å inkomst av arbetsanställning,
som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan
beräknas enligt vilken som helst för inkomståret upprättad skattetabell,
framgår av bestämmelserna i 4 § 4 mom.
Vid
beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skaU för envar
skattskyldig, beträffande vUken icke skall tillämpas enligt 4 §
3 mom.
andra stycket fastställd
särskUd tabell, tUlämpas den ta
bell, som avser en sammanlagd
utdebitering till kommunal in
komstskatt, landstingsmedel och
tingshusmedel, vUken för skatte
krona och skatteöre är lika med
det belopp, som för nämnda kom
mun eller kommundel bestämts
tUl utdebitering för inkomståret.
Ingår i sistnämnda utdebitering
öretal, uppgående till högst femtio,
användes den tabell, som avser
närmast lägre utdebitering. Där
est i utdebiteringen ingår öretal,
överstigande femtio, tillämpas
den tabell som avser närmast hög
re utdebitering. Att å inkomst av
arbetsanställning, som är avsedd
att vara kortare tid än en vecka,
preliminär A-skatt dock kan be
räknas enligt vUken som helst för
inkomståret upprättad skattetabell,
framgår av bestämmelserna i 4 §
4 mom.
Förhållandena
den 1 november året näst före inkomståret äro, där icke i nästföljande stycke annorledes
stadgas, avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. omförmäld grupp av
skattskyldiga vederbörande skall hänföras.
Skall
under inkomståret preliminär A-skatt enligt tabell börja utgå för skattskyldig,
för vUken skatt icke tidigare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs
civilstånd det förhållande, som kan antagas komma att ligga tUl grund för
taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den
skattskyldige har hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då
debetsedel jämlikt 35 § sista stycket översändes tUl skattskyldig, vara
avgörande för tUI vilken i 4 § 2 mom. avsedd gmpp av skattskyldiga vederbörande
skall hänföras.
Prop. 1972:15 9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vid tUlämpnuig av andra och tredje styckena här ovan skall
iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hemmavarande barn eller icke bedömes
med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattelagens bestämmelser i
sådant hänseende kan antagas komma att ligga till gmnd för taxering under året
näst efter inkomståret.
17 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 m o m.
Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt för inkomst eller
garantibelopp för fastighet, är pliktig att utan anmaning avgiva preliminär
självdeklaration:
1 mom.
Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt, är pliktig att utan anmaning
avgiva preliminär självdeklaration:
opaginerad Kontrollera mot PDF
1)
därest han
under året näst före inkomståret icke taxerats till statlig eller kommunal
inkomstskatt i den kommun inom vilken preliminär B-skatt skall erläggas;
2)
därest i
vederbörande kommun hans vid årlig taxering året näst efter inkomståret till statUg
eller kommunal inkomstskatt taxerade inkomst, såvitt senast den 1 december
året näst före inkomståret kan bedömas, kommer att överstiga motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret i kommunen med
minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexhundra kronor; samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
3) därest
skattskyldig året näst före inkomståret haft att erlägga preliminär A-skatt.
3) därest
han året näst före inkomståret haft att erlägga preliminär A-skatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det ankommer på lokal skattemyndighet:
att
angiva hur preliminär A-skatt skall beräknas för den, som för inkomståret har att
erlägga sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde;
att
debitera preliminär B-skatt för skattskyldiga, vilka hava att för inkomståret
utgöra sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde;
att
debitera slutlig, kvarstående och tillkommande skatt för den som har att utgöra
sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde; samt
att utfärda
debetsedel, varom i 33 § förmäles.
Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av
preliminär A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutlig,
kvarstående och tillkommande skatt.
Beslut
som avses i första stycket meddelas av den lokala skattemyndigheten i det
fögderi där beskattningsorten är belägen. I fråga om fysisk person eller
dödsbo beslutar dock lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen
är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommuiz eller särskilda skäl
eljest föreligga, beslutar lokala skattemyndigheten i beskattningsort för den
skattskyldige enligt föreskrifter som riksskatteverket meddelar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Länsstyrelsen
medverkar meddelas av Kungl. Maj:t.
debiteringsarbetet
enligt föreskrifter som
Prop.
1972:15 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 §10
Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av
preliminär taxering skall iakttagas:
att folkpensionsavgift uträknas med tUlämpning av 2 och 3 §§
lagen om finansiering av folkpensioneringen, därvid iakttages att sådan avgift
icke påföres någon för inkomstår före det, under vilket han fyller sjutton år,
eller efter det under vilket han fyllt sextiofem år;
att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den
procentsats för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;
att sjukförsäkringsavgift påföres i enlighet med vad
riksförsäkringsverket bestämmer för inkomståret;
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av
det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt, att kommunal inkomstskatt och
landstingsmedel och tingshusme- landstingsmedel uträknas med led-
del uträknas med ledning av de ning av de belopp för skattekrona
belopp för skattekrona och skatte- och skatteöre, som för inkomst-
öre, som för inkomståret bestämts året bestämts för utdebitering i be-
för utdebitering till vederböran- skattningsorten; dock må riksskat-
de kommun, municipalsamhäUe, teverket, om särskilda omständig-
jandsting och tingslag. heter föreligga, förordna att utde-
biteringen i hemortskommunen får läggas till grund vid
debitering av preliminär B-skatt för fysisk person eller dödsbo även om
beskattningsorten är en annan.
27 §
1 m o m.ii Vid debitering av 1 m o m. Uträkning av de sär-
slutlig
skatt skall iakttagas: skilda
skatteposter som ingå
slutlig skatt samt debitering av sådan skatt sker med
ledning av uppgifter i taxeringslängd eller annat beslut om taxeringen. I
övrigt iakttages:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tUlämpning av
det procenttal av gmndbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt,
vUken skaU avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt, att kommunal inkomstskatt och
landstingsmedel och tingshusme- landstingsmedel uträknas med \&d-
del likaledes uträknas med ledning ning av den utdebitering för skat-
av den utdebitering för skattekro- tekrona och skatteöre som för in-
na och skatteöre, som fastställts komståret gäller i beskattningsor-
att gälla för den preliminära skatt, ten;
vilken skall avräknas mot ifråga
varande slutliga skatt, dock att,
" Senaste lydelse 1970:167. " Senaste lydelse
1970:167.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Nuvarande lydelse
därest annan utdebitering fastställts för den slutliga
skatten än för den preliminära skatten, den kommunala inkomstskatten skall
utgöras efter den utdebitering som bestämts att gälla för den slutliga skatten;
att
kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en gemensam post,
därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avmn-das uppåt och vid annat
öretal avrundas nedåt tUl helt krontal;
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och
tingshusmedel påföras i en gemensam post, därvid iakttages att skattebeloppet
vid öretal över femtio avmndas uppåt och vid annat öretal avmndas nedåt till
helt krontal;
att skogsvårdsavgift uträknas med tUlämpning av det
promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då
den slutliga skatten debiteras;
att tUläggspensionsavgift
uträknas med tUlämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för
avgiftsuttaget, därvid öretal bortfaller;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel debiteras
med belopp som uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där beskattningsorten
är belägen;
att i 1 § omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras med
belopp som uträknats av allmän försäkringskassa, dock att vid debiteringen
skall beaktas vad i 19 kap. 2 och 6 §§ lagen om allmän försäkring stadgas
angående avgiftsplikt och nedsättning av avgift;
att i 1 § omförmäld
arbetsgivaravgift och redareavgift debiteras i en gemensam post; samt
att i 1 § omförmäld
annuitet eller, därest skattskyldig har att erlägga flera annuiteter av samma
slag, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.
31 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Debitering
av skatteposter i samband med uträknande av tillkommande skatt sker efter samma
grunder, som gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt. Vid
debitering på grund av eftertaxering iakttagas bestämmelserna i 63 §
kommunalskattelagen.
Uträkning
av de särskilda skatteposter som ingå i tillkommande skatt samt debitering av
sådan skatt sker efter samma grunder, som gällt för debitering av motsvarande
slutliga skatt. Vid debitering på gmnd av eftertaxering iakttagas
bestämmelserna i 63 § kommunalskattelagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot
höjning av annan skatt tUl följd av ändringen. TiUkommande skatt under tio
kronor uttages icke.
Tillkommande skatt skall förfalla till betalning under
uppbördstermin
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
eUer uppbördsterminer, som lokal skattemyndighet
bestämmer, dock högst imder sex på varandra följande uppbördsterminer. Därvid
bör skatten i regel fördelas på samma antal uppbördsterminer och efter samma
grunder som i 28 § sägs.
34 J12 Debetsedel enligt 33 § utfärdas av den lokala
skattemyndighet som har att besluta i fråga om den skatt som debetsedeln
avser.
61
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mom.
Därest skattskyldig, som häftar för restförd skatt, enligt vunnen upplysning
vistas å känd ort utom riket och skatten vid undersökning inom riket icke
kunnat uttagas, skaU utmätningsmannen, där ej stadgandet i 2 mom. till annat
föranleder, därom göra anmälan hos länsstyrelsen, som såvitt ske kan vidtager
åtgärd för att den skattskyldige genom vederbörande beskickning eller
konsulat erhåller anmaning att till beskickningen eller konsulatet erlägga
skatten. Sådan anmälan skall, därest särskilda skäl icke föreUgga, göras
allenast om det restförda beloppet uppgår till niinst tvåhundra kronor.
1 mom.
Därest skattskyldig, som häftar för restförd skatt, enligt vunnen upplysning
vistas å känd ort utom riket och skatten vid undersökning inom riket icke
kunnat uttagas, skall utmätningsmannen, där ej stadgandet i 2 mom. till annat
föranleder, därom göra anmälan hos länsstyrelsen, som såvitt ske kan vidtager
åtgärd för att den skattskyldige genom vederbörande beskickning eller
konsulat erhåller anmaning att till beskickningen eller konsulatet erlägga
skatten. Sådan anmälan skaU, därest särskilda skäl icke föreligga, göras
allenast om restförd skidd uppgår till minst trehundra kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
68 § 4 m o m.i3 Häftar den, som enligt 1 eller 2 mom. är
berättigad återbekomma erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta
enligt 69 § 1 mom., för restförd skatt, äger han utfå allenast vad som
överstiger det oguldna beloppet jämte därå belöpande restavgift. Återstoden
skall gottskrivas honom till gäldande av den oguldna skatten jämte restavgift
och i förekommande fall tiUställas annan länsstyrelse med motsvarande tUlämpning
av bestämmelserna i 3 mom.
Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tUlämpning
då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma erlagd preUminär
skatt, har att gälda tiUkommande skatt, som debiterats på grund av taxering
för inkomst för det år vartill den pre-
'2 Förutvarande 34 § upphävd genom 1954: 340. "
Senaste lydelse 1969: 238.
Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tiUämpning
då skattskyldig, vUken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma erlagd
preliminär skatt eller ränta enligt 69 § 1 mom., har att gälda tillkommande
skatt, som debiterats på grund av taxering för in-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
liminära skatten hänför sig. Har, då återbetalning enligt
1 mom. skall ske, den tUlkommande skatten icke påförts men kan med fog
antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av
prövningsnämnd om höjd taxering eller om eftertaxering eller av länsstyrelse
om höjd debitering eller av lokal skattemyndighet om rättelse av
taxeringslängd eller höjd debitering, må den preliminära skatten innehållas i avbidan
på att tillkommande skatt påföres.
Föreslagen
lydelse
komst för det år vartiU den preliminära skatten hänför
sig. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skaU ske, den tillkommande skatten
icke påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på
grund av beslut av skatterätt om höjd taxering eller om eftertaxering eller av
länsstyrelse om höjd debitering eller av lokal skattemyndighet om rättelse av
taxeringslängd eller höjd debitering, må den preliminära skatten innehållas i
avbidan på att tiUkommande skatt påföres.
opaginerad Kontrollera mot PDF
71 §
1 mom. Åtgärder för uttagande av skatt må icke vidtagas mot skatlskyldig
senare än fem år efter utgången av det uppbördsår, under vilket skatten skolat
erläggas enUgt verkställd debitering eller, i fråga om preliminär skatt som
avses i 27 § 2 mom. vid 2), fastställts till betalning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utan
hinder av vad i första stycket sägs må kammarrättens eller Kungl. Maj:ts
utslag i mål, där anstånd med betalning av skatt medgivits i anledning av
besvär, verkställas inom en tid av två år från utgången av det uppbördsår, då
utslaget meddelades.
Utan
hinder av vad i första stycket sägs må kammarrätts eller regeringsrättens
beslut i mål, där anstånd med betalning av skatt medgivits i anledning av
besvär, verkstäUas inom en tid av två år från utgången av det uppbördsår, då beslutet
meddelades.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom. Har arbetsgivare verkställt skatteavdrag för
preliminär skatt men icke inbetalat det innehållna beloppet, må lokal skattemyndighet
icke fastställa ansvarighet för arbetsgivaren senare än fem år efter utgången
av det uppbördsår då sådan kvarstående skatt skulle ha erlagts, som svarar mot
preliminär skatt för det inkomstår då skatteavdraget verkställdes. Avser
skatteavdraget kvarstående skatt, må fastställelsen icke ske senare än fem år
efter utgången av det uppbördsår, under vilket skatten skolat erläggas enligt
verkställd debitering.
Åtgärder för indrivning av skatt, som arbetsgivare
innehållit genom skatteavdrag, må icke vidtagas senare än fem år efter utgången
av det uppbördsår då beslut om fastställelse enligt första stycket meddelades.
Har
arbetsgivare underlåtit att verkställa skatteavdrag, må hans ansvarighet för
skatten icke fastställas och ej heller åtgärder för uttagande av skatten
vidtagas mot honom sedan arbetstagarens ansvarighet för skatten upphört enligt
1 mom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utan
hinder av vad ovan föreskrivits må kammarrättens eller Kungl. Maj:ts utslag
varigenom arbetsgivare ålagts ansvarighet för arbetstagares skatt verkställas
inom
Utan
hinder av vad ovan föreskrivits må kammarrätts eller regeringsrättens beslut
varigenom arbetsgivare ålagts ansvarighet för arbetstagares skatt verkställas
inom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
en
tid av två år från utgången av det uppbördsår då utslaget meddelades.
Föreslagen lydelse
en
tid av två år från utgången av det uppbördsår då beslutet meddelades.
opaginerad Kontrollera mot PDF
73 §
Tjänsteman
hos lokal skattemyndighet, länsstyrelse eller riksskatteverket, ledamöter i
verkets styrelse eller nämnder, av verket anlitad sakkunnig samt, med motsvarande
tillämpning av bestämmelserna i 50 § 1 mom. första, andra, tredje och fjärde
styckena taxeringsförordningen, taxeringsnämnd och prov nings nämnd äga taga
del av preliminär självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som
avlämnats eUer tillhandahållits enligt bestämmelser i denna förordning.
Självdeklaration, uppgift eller handling som nyss sagts skall jämväl
tillhandahållas andra myndigheter än de fömt nämnda, därest dessa i och för sin
verksamhet böra erhålla del därav.
14
Tjänsteman
hos lokal skattemyndighet, länsstyrelse eller riksskatteverket, ledamöter i
verkets styrelse eller nämnder, av verket anlitad sakkunnig samt, med motsvarande
tillämpning av bestämmelserna i 50 § 1 mom. första, andra, tredje och fjärde
styckena taxeringsförordningen, taxeringsnämnd och skatterätt äga taga del av
preliminär självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som avlämnats
eller tillhandahållits enligt bestämmelser i denna förordning.
Självdeklaration, uppgift eller handling som nyss sagts skall jämväl
tillhandahållas andra myndigheter än de fömt nämnda, därest dessa i och för
sin verksamhet böra erhålla del därav.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den,
som äger taga del av självdeklaration, uppgift eller handling, varom i första
stycket sägs, må, i den mån så erfordras för fullgörande av vad vederbörande
jämlikt denna förordning åligger, jämväl taga del av självdeklaration eUer
annan uppgift eller handling som avlämnats till ledning vid årlig taxering.
Självdeklaration,
uppgift eller handling som i första stycket sägs skall förvaras under samma tid
som motsvarande självdeklaration vid årlig taxering.
Vad i 50 § 1 mom.
femte, sjunde, nionde och tionde styckena samt 3 mom. taxeringsförordningen
stadgas beträffande självdeklaration, uppgift eller handling som avlämnats tUl
ledning vid taxering, skall i tilllämpliga delar gälla även i fråga om
självdeklaration, uppgift eller handling som i första stycket avses.
opaginerad Kontrollera mot PDF
77 a Har den som
företräder arbetsgivare, som är juridisk person, verkställt skatteavdrag men uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala det innehållna beloppet i tid
och ordning som i 77 § sägs, är han jämte arbetsgi-
»
Senaste lydelse 1970: 918. » Senaste lydelse 1969: 238.
§15
Har
den som företräder arbetsgivare, som är juridisk person, verkställt
skatteavdrag men uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala
det innehållna beloppet i tid och ordning som i 77 § sägs, är han jämte arbets-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
våren betalningsskyldig för skattebeloppet.
Betalningsskyldigheten må jämkas eller eftergivas när särskUda skäl
föreligga.
Föreslagen lydelse
givaren betalningsskyldig för skattebeloppet jämte restavgift.
Betalningsskyldigheten må jämkas eller eftergivas när särskilda skäl föreligga.
Talan om
åläggande av betalningsskyldighet enligt första stycket föres vid allmän
domstol.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Yrkande om
åläggande av betalningsskyldighet för skattebelopp som nu sagts må icke
framställas och ej heller åtgärder för indrivning av beloppet vidtagas sedan
arbetsgivarens ansvarighet för samma skattebelopp bortfallit på gmnd av
bestämmelserna i 71 §. Utan hinder härav må dom, varigenom sådan
betalningsskyldighet ålagts, verkställas inom en tid av två år från utgången av
det uppbördsår då domen vunnit laga kraft. Hos den som blivit ålagd
betalningsskyldighet må skattebeloppet indrivas i samma ordning som gäller för
restförd skatt.
Den som erlagt
skattebelopp på gmnd av betalningsskyldighet enligt första stycket äger söka
beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid gälla i tillämpliga delar bestämmelsema
i 76 § om uttagande av skatt som arbetsgivare betalat för arbetstagare.
Yrkande om
åläggande av betalningsskyldighet som nu sagts må icke framställas och ej
heller åtgärder för indrivning vidtagas sedan arbetsgivarens ansvarighet för
skattebeloppet bortfallit på grund av bestämmelserna i 71 §. Utan hinder härav
må dom, varigenom sådan betalningsskyldighet ålagts, verkställas inom en tid av
två år från utgången av det uppbördsår då domen vunnit laga kraft. Hos den som
blivit ålagd betalningsskyldighet må indrivning ske i samma ordning som
gäller för restförd skatt.
Den som erlagt skattebelopp eller restavgift på grund av
betalningsskyldighet enligt första stycket äger söka beloppet åter av arbetsgivaren.
Därvid gälla i tillämpliga delar bestämmelsema i 76 § om uttagande av skatt
som arbetsgivare betalat för arbetstagare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anvisningar
till 39 §
3. Skatteavdrag ifrågakommer icke beträffande preliminär B-skatt
eller tiUkommande skatt.
Avdragsskyldighet för kvarstående skatt är icke inskränkt
till att avse skatt, som utgår för inkomst av tjänst, utan gäller även i fråga
om skatt för annan mkomst. Den kvarstående skatten kan nämligen avse även annan
inkomst än av tjänst.
Arbetsgivare är skyldig göra avdrag endast för sådan
kvarstående skatt, som arbetstagaren har att erlägga i hemortskommunen. Härigenom
undantages skatt, som utgår för sådan inkomst vilken taxeras i annan kommun
än hemortskommunen.
Prop.
1972:15 16
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
tUl 49 §
3. Till ledning för prövning av 3. Till ledning för prövning av
ansökan om anstånd enligt 49 § 2 ansökan om anstånd enligt 49 § 2
mom. första stycket vid 1) angives mom. första stycket vid 1) angives
följande. Om skattebeloppet är följande. Om skattebeloppet är
förhållandevis ringa eller om den förhållandevis ringa eUer om den
skattskyldiges ekonomi allmänt skattskyldiges ekonomi allmänt
sett är god, torde om förutsätt- sett är god, torde om förutsätt
ningar för anstånd eljest föreligga ningar för anstånd eljest föreUgga
anstånd ofta kunna medgivas anstånd ofta kunna medgivas
utan att säkerhet ställes. Detsam- utan att säkerhet ställes. Detsam
ma är förhållandet om det kan an- ma är förhållandet om det kan an
tagas, att besvären över taxeringen tagas, att besvären över taxeringen
med hänsyn till bestämmelserna i komma att avgöras inom en nära
89 § taxeringsförordningen eller av framtid. Om så anses lämpligt kan
annan anledning komma att avgö- anståndstiden begränsas; förläng-
ras inom en nära framtid. Om så ning av anståndstiden medges då
anses lämpligt kan anståndstiden först efter förnyad ansökan och
begränsas; förlängning av an- prövning av den skattskyldiges för
ståndstiden medges då först efter hållanden. Anstånd må begränsas
förnyad ansökan och prövning av till att avse en del av skattebelop-
den skattskyldiges förhållanden. pet.
Anstånd må begränsas till att avse
en del av skattebeloppet.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1972.
1.
Äldre bestämmelser, utom såvitt
de avser 2 § 3 mom. eUer 77 a §, gäller i fråga om preliminär skatt för år 1972
samt tUlkommande skatt på grund av 1971 års eller tidigare års taxering och eftertaxering
för år 1971 eUer tidigare år.
2.
Bestämmelserna i 2 § 3 mom. i
dess äldre lydelse gäller i fråga om skogsvårdsavgtft som har förmånsrätt
enligt punkt 2 övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen (1970: 979).
3.
Bestämmelserna i 77 a § i dess
äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning
före ikraftträdandet av denna förordning.
2
Förslag tiU
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom
förordnas, att 49 och 69 §§ samt 75 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
49 §1
Därest delägama i boet efter av- Därest delägama i boet efter av
Uden person, som vid dödsfaUet liden person, som vid dödsfallet
varit här i riket bosatt, levt i oskift varit här i riket bosatt, levt i oskift
i
Senaste lydelse 1971:407.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
bo och varit för sitt uppehälle huvudsakligen beroende av
dödsboets inkomst, må dödsboet efter taxeringsnämndens eUer, om besvär anförts
eller ock särskUd framstäUning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter
taxeringsåret, skatterättens beprövande kunna för senare beskattningsår än det,
då dödsfallet inträffade, tUlerkännas kommunalt gnmdavdrag med högst samma
belopp, som den avlidne sktdle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande
levt.
(Se vidare anvisningarna.)
Föreslagen
lydelse
bo och varit för sitt uppehäUe huvudsakligen beroende av
dödsboets inkomst, må dödsboet efter taxeringsnämndens eUer, om besvär anförts
eller ock särskUd framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst
efter taxeringsåret, skatterättens beprövande kimna för senare beskattningsår
än det, då dödsfallet inträffade, tUlerkännas kommunalt grundavdrag med samma
belopp, som den avlidne skiUle hava åtnjutit i avdrag, därest han fortfarande
levt.
(Se vidare anvisningama.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
A
svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat
svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, skall tiUämpas vad i denna lag
stadgas angående här i riket bosatt person; dock är han icke skattskyldig här
i riket för sin inkomst av berörda tjänst, och skall för annan hans inkomst,
som enligt föreskrifterna i denna lag och § 3 mom. 2 mantalsskrivningsförordningen
skolat beskattas i S:t Nikolai församling i Stockholm, skatt i stället utgöras
i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål.
Svensk medborgare som tiUhört svensk beskickning hos
utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, är icke
skattskyldig här i riket för sin inkomst av berörda tjänst.
7
övrigt tillämpas beträffande skattskyldig som avses i första stycket vad i
denna lag föreskrives angående här i riket bosatt person. För inkomst som skall
beskattas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm på grund av sådan skattskyldigs
mantalsskrivning därstädes utgår kommunal inkomstskatt för gemensamt
kommunalt ändamål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad ovan sagts gäller i tUlämpUga delar jämväl sådan
persons hustm samt barn under 18 år, därest de varit svenska medborgare och
bott hos honom.
(Se vidare anvisningarna.)
75 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 mom.ä
Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som
vid hans frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet
att på grand av taxering en-
« Senaste lydelse 1938: 368. » Senaste lydelse 1971:407.
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 15
1 m O m.
Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som
vid hans från-fäUe varit beroende av honom för sin försörjning, och har
dödsboet att på gmnd av taxering enligt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Ugt
denna lag erlägga kvarstående eller tUlkommande skatt under uppbördstermin, som
äger mm eller avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller skatterätt
där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning från
dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt.
Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt
angår det beskattningsår vamnder dödsfaUet inträffade, oskift dödsbo efter honom.
Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på gmnd av eftertaxering och
som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt mm före
dödsfallet.
Framställning,
som avses i första stycket skall avlämnas senast under andra kalenderåret
efter dödsåret.
Föreslagen lydelse
denna
lag erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som
äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter
föreligga, befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt medgivas
efter framställning från dödsboet. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som
påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet
inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som
påförts på grund av eflertaxermg och som rätteligen skolat erläggas under
uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.
Beslut
i ärende angående befrielse meddelas av den skatterätt, som har att upptaga
besvär rörande boets taxering till statlig inkomstskatt.
Framställning
om befrielse skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft, såvitt avser 75 § 1 mom. den 1 juli 1972, och i övrigt
dagen efter den då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.
3
Förslag tlH
Lag
om skatt för gemensamt kommunalt ändamål
Härigenom
förordnas, att skatt, som jämlikt bestämmelserna i kommunalskattelagen
(1928:370) skall utgå för gemensamt kommunalt ändamål, skall utgöras med tio
öre för varje skatteöre, som påförts för den tUl sådan skatt beskattningsbara
inkomsten. Utgår skatt för sådant ändamål enligt 69 § andra stycket
kommunalskattelagen, uträknas dock skatten enligt den utdebitering som
fastställts att gälla för Storkyrkoförsamlingen i Stockholm.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1973, då förordningen (1928: 395) angående det
belopp, varmed kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål skaU
utgöras upphör att gälla. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
skatt för gemensamt kommunalt ändamål på grund av taxering år 1973 eUer
tidigare år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statUg
inkomstskatt
Härigenom
förordnas, att 15 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 m O m.i Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och
efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin
försörjning, och har dödsboet att på gmnd av taxering för inkomst enligt denna
förordning erlägga kvarstående eller tUlkommande skatt under uppbördstermin,
som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller
skatterätt där ömmande omständigheter äro för handen, att efter framställning
från dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda
skatt. Befrielse som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller,
såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo
efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på gmnd av eftertaxering
och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före
dödsfallet.
Framställning som avses i första stycket skall avlämnas
senast under andra kalenderåret efter dödsåret.
1 mom. Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och
efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin
försörjning, och har dödsboet att på gmnd av taxering för inkomst enligt denna
förordning erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin,
som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter
föreligga, befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt
medgivas efter framställning från dödsboet. Befrielse som nyss sagts må avse
skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse
skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat
erläggas under uppbördstermin, vilken ägt mm före dödsfallet.
Beslut i ärende angående befrielse meddelas av den
skatterätt, som har att upptaga besvär röratt-de boets taxering till statlig inkomstskatt.
Framställning om befrielse skall avlämnas senast under
andra kalenderåret efter dödsåret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Derma förordning träder i kraft den 1 juli 1972. » Senaste
lydelse 1971: 408.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Förslag tUl
Förordning om ändring i förordningen (1947: 577) om statUg
förmögenhetsskatt
Härigenom
förordnas, att 15 § 1 mom. förordningen (1947; 577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 m o m.i
Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som
vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet
att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna förordning erlägga
kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller
avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller skatterätt, där ömmande
omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet medgiva
befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. Befrielse, som
nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det
beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom.
Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och
som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt mm före
dödsfallet.
FramstäUning som avses i första stycket skaU avlänmas
senast under andra kalenderåret efter dödsåret.
1 mom. Har
här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare, som vid
hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att
på grund av taxering för förmögenhet enligt denna förordning erlägga
kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller
avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter föreligga,
befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt medgivas efter
framställning från dödsboet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som
påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse
skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat
erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.
Beslut i ärende angående befrielse meddelas av den
skatterätt, som har att upptaga besvär rörande boets taxering till statlig inkomstskatt.
Framställning om befrielse skall avlämnas senast under
andra kalenderåret efter dödsåret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1972. » Senaste
lydelse 1971:409.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1962:398) om finansiering av
folkpensioneringen
Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1962: 398) om
finansiering av folkpensioneringen skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
Har avgiftspliktig avUdit, äger 75 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928: 370) motsvarande tillämpning i fråga om befrielse
från skyldighet att erlägga folkpensionsavgift.
Nuvarande lydelse
4 §1
Har avgiftspliktig avlidit och efterlämnat
dödsbodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin
försörjning, och har dödsboet att erlägga kvarstående eller tillkommande
skatt, vari ingår folkpensionsavgift, under uppbördstermin, som äger rum eller
avslutas efter dödsfallet, äger beskattningsnämnd, där ömmande omständigheter äro
för handen, efter framställning från dödsboet medgiva befrielse från erläggande
helt eller delvis av avgiften. Befrielse må dock icke avse avgift, som påförts
i anledning av eftertaxering till statlig inkomstskatt och som rätteligen
skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.
Framställning som avses i andra stycket skall göras senast
under andra kalenderåret efter dödsåret.
I fråga om besvär över beskattningsnämnds beslut som i aiidra
stycket sägs skall motsvarande gälla som stadgas i taxeringsförordningen
beträffande besvär över beslut enligt 15 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.
» Senaste lydelse 1965: 74.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom
förordnas, att 19 kap. 10 § lagen (1962: 381) om aUmän försäkring skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 kap. Om försäkringens finansiering
10 §
Om debitering och uppbörd av sjukförsäkringsavgifter
enligt 2 § stadgas i uppbördsförordningen.
Allmän
försäkringskassa äger i den ordning Konungen bestämmer av statsverket uppbära
hela beloppet av de sjukförsäkringsavgifter, som vid debitering av slutlig
skatt debiterats för kassans räkning.
Har
försäkrad, som är pliktig att erlägga sjukförsäkringsavgift, avlidit och
efterlämnat dödsbodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för
sin försörjning, och har dödsboet att erlägga kvarstående eller tillkommande
skatt, vari ingår sjukförsäkringsavgift, under uppbördstermin, som äger rum
eller avslutas efter dödsfallet, äger taxeringsnämnd eller prövningsnämnd,
därest ömmande omständigheter äro för handen, efter framställning från
dödsboet medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av
sjukförsäkringsavgiften. Befrielse må dock icke avse avgift, som påförts i
anledning av eftertaxering till statlig inkomstskatt och som rätteligen
skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.
Framställning som nu sagts skall göras före utgången av andra året efter det
år, varunder den försäkrade avlidit.
Har försäkrad, som är pliktig att erlägga
sjukförsäkringsavgift, avUdit skall 75 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
äga motsvarande tillämpning beträffande befrielse från skyldighet att erlägga
sådan avgift.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.
Prop.
1972:15 23
8 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1958: 295) om
sjömansskatt
Härigenom förordnas, att 4 § 2 mom. och 14 § 1 mom.
förordningen (1958: 295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
2 m o m.2 Ersättning utgår år- 2 m o m.
Ersättning utgår år-
ligen tUl kommun som icke tUlhör ligen Ull kommun som icke
till
landstingskommun med sextio pro- hör landstingskommun med sextio
cent, tUl annan kommun med fyr- procent, till annan kommun med
tiotvå procent, tUl landstingskom- fyrtiotvå procent, till landstings
mim med arton procent, och till kommun med arton procent, och
aUmän försäkringskassa med sex till allmän försäkringskassa med
procent av den sjömansskatt, som sex procent av den sjömansskatt,
under beskattningsåret erlagts av som under beskattningsåret erlagts
sjömän bosatta inom kommunen, av sjömän bosatta inom kommu-
landstingskommunen eller inom nen, landstingskommunen eller
försäkringskassans verksamhets- inom försäkringskassans verksam
område, hetsområde. Vid bestämmande av
ersättning till Göteborgs allmänna försäkringskassa tages
hänsyn även till sjömansskatt som på grund av förordnande enligt 7 § 2 mom. erlagts
av i försäkringskassan inskriven sjöman.
Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun,
om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor.
14 § 1 mom. Det åligger redare att till
sjömansskattekontoret för varje period om två månader, räknat från
beskattningsårets början, inbetala och redovisa under perioden innehållen
sjömansskatt. Av den för varje period redovisade skatten har redaren rätt att
behålla ett belopp motsvarande en procent av skatten. Det redaren tillkommande
beloppet beräknas tUl helt antal kronor, varvid överskjutande öretal
bortfaller.
Redovisning av skatten skall ske Redovisning av skatten skall ske
i den ordning sjömansskattenåmn- i den ordning riksskatteverket
he
den bestämmer. stämmer.
För varje redovisningsperiod utom novemberdecember skall
redaren senast den sista dagen i andra månaden efter periodens utgång å sjömansskattekontorets
postgirokonto insätta den skatt som skall inbetalas. För redovisningsperioden
novemberdecember skall inbetalning ske senast den 15 därpå följande febmari.
Sjömansskattenämnden må efter
» Förordningen omtryckt 1970: 933. Senaste lydelse 1971:
814.
Prop. 1972:15 24
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
därom
gjord framställning bevilja anstånd med skattens inbetalning och redovisning, i
regel dock högst en månad. Anstånd för redovisningsperioden novemberdecember
må bevUjas endast om synnerliga skäl föreUgga.
Denna
förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen enUgt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna i 4
§ 2 mom. i dess äldre lydelse gäller beträffande ersättning för beskattnmgsåret
1970 eller tidigare år.
9
Förslag tiU
Förordning
om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt
Härigenom
förordnas, att 47 § förordningen (1968: 430) om mer-värdeskatti skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
47
§2
Betalas icke skatt / sin helhet i Betalas icke skatt i behörig ord-
behörig
ordning senast den dag då ning inom den tid då deklaration
betalning skall ske enligt 42, 43 för den redovisningsperiod skatten
eller 45 § utgår restavgift på icke avser skall lämnas enligt 22 § tred-
betalat belopp. je stycket, utgår restavgift på så-
lunda
icke betalat belopp. Har anstånd med betalning av skatt beslutats enligt 45 §,
utgår dock restavgift endast på skattebelopp som betalas sedan anståndstiden
gått till ända.
Restavgiften
är fyra öre för varje hel krona av den skatt som icke betalats, dock minst tio
kronor, öretal som uppkommer vid denna beräkning jämnas tUl närmast högre hela
krontal.
Bestämmelsema
i 58 § 2 mom. uppbördsförordningen om befrielse från restavgift gäUer i tUlämpliga
delar beträffande restavgift för mervärdeskatt.
Denna
förordning träder i kraft dagen efter den då förordningen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
»
Förordningen omtryckt 1969: 237. 2 Senaste lydelse 1971:71.
Prop. 1972:15 25
10
Förslag till
Lag
om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)
Härigenom
förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623) dels att 37 § 1 mom.
punkt 8 skall upphöra att gälla, dels att 2 § 1 mom., 35 §, 37 § 4 mom., 66 och
68 §§, 69 § 3 mom., 72 a och 100 §§, 105 § 1 mom., 114 och 116 e §§ skaU ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
2§
1
mom. I denna förordning förstås med
inkomsttaxering:
taxering tUl kommunal inkomstskatt och tUl statlig inkomstskatt;
förmögenhetstaxering:
taxering tUl statlig förmögenhetsskatt;
allmän
fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 § 1 mom.
kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt
särskild
fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas de år,
då allmän fastighetstaxering icke äger rum.
Inkomsttaxering och
förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering innefattas under benämningen
årlig taxering.
Till
den årliga taxeringen hänföres varje beslut som skall antecknas i
taxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.
35 §
Självdeklaration, som avgives Självdeklaration, som avgives
utan anmaning, skall, jämte tUl- utan anmaning, skall, jämte till
hörande handlingar, avlämnas till hörande handUngar, avlämnas tUl
länsstyrelsen eUer tUl lokal skatte- länsstyrelse eller till lokal skatte
myndighet i det län, där taxe- myndighet eller ock till ordföran-
ringen skall äga rum, eller ock tUl den i vederbörande taxerings
ordföranden i vederbörande taxe- nämnd,
ringsnämnd.
Har
på föranstaltande av eller i samråd med länsstyrelsen i kommun vidtagits särskUd
anordning för mottagande av deklarationer, må deklaration till ledning för
taxering inom länet i enlighet därmed avlämnas.
37
§ 4 mom. Uppgifterna skola 4 m o m. Uppgifterna skola avavlämnas senast den 31
januari lämnas senast den 31 januari un-under taxeringsåret i den ordning, der
taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av som gäller för
avlämnande av självdeklaration. Uppgifter, som självdeklaration.
Uppgifter, som
'
Förordningen omtryckt 1971: 399.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
avses i 1 mom. punkterna 57, skola dock avlämnas till
länsstyrelsen i det län, där uppgiftslämnaren är bosatt. I fall, som avses
i 3 mom., skall därjämte iakttagas, att uppgifterna jämte därtUl hörande
sammandrag städse skola avlämnas till myndighet, hos vUken arbetsgivarens aUmänna
självdeklaration må avlämnas.
Nuvarande lydelse
avses i 1 mom. punkterna 57, skola dock avlämnas tUI
länsstyrelsen i det län, där uppgiftslämnaren är bosatt. Uppgift enligt 1
mom. punkten 8 skall avlämnas inom tid som gäller för redares arbetsgivaruppgift
enligt förordningen angående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m. I fall, som avses i 3 mom., skall därjämte iakttagas, att
uppgifterna jämte därtUl hörande sammandrag städse skola avlämnas till
myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.
Uppgifterna skola vid avlämnandet vara ordnade kommunvis
eller, om i kommun ingå flera församlingar, församlingsvis och skall medelst
särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vUken kommun eller
församling varje gmpp av uppgifter avser.
66 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Taxeringsnämnd
beslutar årligen i fråga om inkomsttaxering och förmögenhetstaxering, om ej
annat följer av 67 §.
Varje år beslutar taxeringsnämnden, i den mån icke annat /
67 § stadgas, för envar skattskyldig, huruvida och till vilket belopp
taxering till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomstskatt och statlig
förmögenhetsskatt skall honom åsättas.
Så snart ske kan och såvitt möjligt före utgången av maj
månad under taxeringsåret skall nämnden företaga taxering till kommunal inkomstskatt
beträffande sådana skattskyldiga, som skola taxeras tUI statlig inkomstskatt
av annan taxeringsnämnd eller beträffande vUka besvär över taxeringen skola
prövas av den mellankommunala skatterätten. Vid sådan taxering bör, när
anledning därtUl föreligger, samråd äga rum med övriga taxeringsnämnder, av
vilka den skattskyldige skall taxeras. För envar, som därvid taxerats, skall
underrättelse, huru taxeringen utfallit, med uppgift jämväl om nettointäkt och
uppskattad inkomst för varje förvärvskälla, ofördröjligen avlåtas till omförmälda
taxeringsnämnder, dock icke i det fall att besvär över taxeringen skola prövas
av den mellankommunala skatterätten.
Har taxeringsnämnden i skattskyldigs hemortskommun funnit
att avräkning enligt 46 § 4 mom. eller 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen
skall ske, åligger det nämnden att underrätta taxeringsnämnd, som har att verkstäUa
avräkningen, om det belopp, som skall avräknas.
Har taxeringsnämnd i fråga om skattskyldighet för
förmögenhet med ägare likställt den som åtnjuter avkastningen av förmögenhet,
vartill äganderätten tillkommer stiftelse, skall, där stiftelsen skall taxeras tUl
Prop.
1972:15 27
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
StatUg förmögenhetsskatt av annan taxeringsnämnd,
underrättelse om berörda taxeringsåtgärd ofördröjligen avlåtas tUl sist omförmälda
nämnd.
68 §
Följande taxeringslängder skola föras, nämligen inkomstlängd
och förmögenhetslängd, vari av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola
införas med angivande av taxeringens belopp och den skattskyldiges namn.
I inkomstiängden antecknas särskilt
d e 1 s i avseende å statlig inkomstskatt inkomst av olika
förvärvs-käUor med angivande tiUika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3
mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt humvida inkomsten utgör
A-inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott å förvärvskälla,
sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor,
minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som icke avse
underskott å förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,
dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § förordningen
(1958: 295) om sjömansskatt samt det antal perioder om trettio dagar för vilka
den skattskyldige uppburit sådan inkomst under beskattningsåret,
d e 1 s i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,
dels beslut i övrigt, som avser
förutsättning för avdrag enligt 48 §
2 och 3 mom. kommunalskatte
lagen (1928: 370) eller för skatte
reduktion enligt 2 § 4 mom. upp
bördsförordningen (1953: 272),
dels ock, till ledning för på- d e 1
s o c k uppgift om de vär-
förande av
skogsvårdsavgift, upp- den å skogsmark och växande gift om de
värden å skogsmark skog, vara skogsvårdsavgift skall och växande skog,
vara avgiften beräknas. skaU beräknas.
Uppgår den enligt förordningen om statlig inkomstskatt
beräknade taxerade inkomsten till minst 4 500 kronor för ensamstående och till
sammanlagt minst 4 500 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av
beskattningsåret och under detta år levt tiUsammans, skall den beräknade
taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.
I
förmögenhetslängden antecknas den till statUg förmögenhetsskatt skattepliktiga
och beskattningsbara förmögenheten.
Närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande
meddelas av Kungl. Maj:t.
Taxeringslängd underskrives av lokal skattemyndighet eller
annan längdförare. Taxeringslängd skall därefter anses innefatta taxeringsnämndens
beslut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
69 3 mom. Har dödsbo gjort framställning om befrielse från
erläggande av skatt, skall underrättelse om taxeringsnämndens beslut
tillsändas dödsboet i samma ordning som gäller för underrättelse om avvikelse
från deklaration.
Föreslagen lydelse
§
3 m o m. Har, sedan underrättelse enligt 1 eller 2 mom.
sänts till skattskyldig, taxeringsnämnden omprövat det beslut, som underrättelsen
avser, skall ny underrättelse sändas till den skattskyldige med angivande av i
vilket avseende den tidigare underrättelsen icke gäller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd icke
införts i taxeringslängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering
införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts
felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som ombesörjt längdföringen
besluta om rättelse av taxeringslängden i denna del.
Har taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats
av taxeringsnämnd icke införts i taxeringslängd inom föreskriven tid eller har
sädan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest
uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som
ombesörjt längdföringen besluta om rättelse av laxeringslängden i denna del.
Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § förordningen (1958:295) om sjömansskatt
eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit
sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av
längden.
Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst
eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig tUl följd av
1)
uppenbar
felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,
2)
uppenbar
felaktighet i fråga om belopp som angiver fastighets taxeringsvärde eller
avdrag som medgives skattskyldig utan särskUd utredning,
3)
uppenbar
felaktighet i fråga om aUmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering,
eller avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första
stycket 3) kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt 4 § 1 mom.
andra stycket förordningen om statlig inkomstskatt eller avdrag enUgt 46 § 3
mom. nämnda lag eller 4 § 2 mom. nänmda förordning,
4)
uppenbar
felaktighet i fråga om grundavdrag eller i fråga om avdrag enligt 50 § 2 mom.
kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt förordningen om statlig
inkomstskatt i faU då den skattskyldiges inkomst eller, vad angår makar som
båda taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller tUl helt övervägande del
utgjorts av folkpen-
må den myndighet som har att ombesörja längdföring av
taxeringen.
Prop. 1972:15 29
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
om
ej särskilda skäl föranleda att skatterätten bör avgöra frågan, besluta om
rättelse i denna del.
Rättelse
må ske i fråga om grundavdrag endast om den beskattningsbara inkomsten
därigenom sänkes och i fråga om annat avdrag som avses i 4 endast om därigenom
beskattningsbar inkomst icke uppkommer för den skattskyldige eller makama.
Efter
utgången av mars månad året efter taxeringsåret må rättelse enligt denna
paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som
denna paragraf avser dessförinnan gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.
Innan
rättelse beslutas skall, om detta ej är överflödigt, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra stycket
höjning av taxering, skall deii skattskyldige beredas tillfälle yttra sig
innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.
Beslutas
rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige yrkat, skall, om detta ej
är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den
skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. andra stycket föreskrives i
fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.
Talan
mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf må ej föras särskUt. Talan
mot taxeringen må även i den del beslutet avser föras hos skatterätten i den
ordning som föreskrives i 74, 76, 100 och 101 §§.
Närmare
föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna paragraf meddelas av Kungl.
Maj:t.
100
§ Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige,
1)
om han taxerats för inkomst
eller förmögenhet, som icke är av skattepliktig natur,
2)
om han taxerats för inkomst
eller förmögenhet, för vilken han icke är skattskyldig,
3)
om han taxerats tiU kommunal
inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilket icke bort för honom
upptagas såsom skattepliktig inkomst,
4)
om han taxerats för samma
inkomst eUer förmögenhet på mer än en ort eller eljest taxerats å orätt ort,
5)
om hans taxering blivit oriktig
på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
6)
om han, tUl följd av
underlåtenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på gmnd av
felaktighet i deklaration eller i annan uppgift från honom eUer i
kontrolluppgift eller i handling som legat tUl gmnd för sådan deklaration eller
uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst
eller förmögenhet,
7)
om han eljest kan åberopa 7) om
han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som bort omständighet eller
bevis som bort föranleda väsentUgt lägre taxering, föranleda väsentligt
lägre taxering
eller väsentligt lägre skatt på gmnd av taxeringen,
8) om
han icke erhåUit sådan avräkning av utländsk skatt, som han
är berättigad till enligt överenskommelse med främmande stat.
I
de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan
Prop. 1972:15 30
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
ej
tagas upp tUl prövning, med mindre den kan grundas på omständighet eUer bevis,
varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes,
och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke i annan ordning
åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig taxering.
Besvär
som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxeringsåret.
105
§ 1 mom. Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövnuig av besvär, att
taxering verkställts på orätt ort eller underlåtits på rätt ort eller ej skett
till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga
erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad
tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras taxering av
kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomst eller utgift bör hänföras
till annat beskattningsår än det som taxeringen avser, må härav föranledd
ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det förstnämnda
beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regeringsrätten befrias från
taxering därför att annan person i stället bort taxeras, må rätten överflytta
taxeringen på denne.
Äro
makar var för sig taxerade, Kammarrätt eller regeringsrät-
äger
kammarrätt eller regerings- ten äger vid ändring i skattskyldigs
rätten vid ändring i den enes taxe- taxering besluta om härav påkal-
ring vidtaga härav påkallad rättel- lad rättelse i taxering, som avser
se i den andres taxering, såvitt an- den skattskyldiges make eller med
går tUlämpning av 46 § 3 mom. el- make vid taxeringen jämställd
ler 52 § 1 mom. kommunalskatte- skattskyldig, såvitt angår tUIämp-
lagen, 11 § 1 mom. förordningen ning av 46 § 3 mom., 48 § 2 mom.
om statlig inkomstskatt eller 12 § eller 52 § 1 mom. kommunalskat-
1 mom. förordningen om statlig telagen, 11 § 1 mom. förordningen
förmögenhetsskatt. om statlig inkomstskatt eller 12 §
1
mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt eller avser förutsättning för
skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördsförordningen.
Hava
besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande taxering, som åsätts
avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats från att
erlägga skatt på gmnd av taxeringen, skall vid ändring av taxeringen i
anledning av besvären jämväl beslutet om skattebefrielse i erforderlig mån
ändras.
Vidtager
kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om taxering till
kommunal inkomstskatt inom viss kommim att avdrag enligt 46 § 2 mom.
kommunalskattelagen eUer kommunalt gmndavdrag icke vidare kan helt utnyttjas
inom samma kommun, skall, ändå att yrkande därom icke framställts, sådan
ändring vidtagas i taxering inom annan kommun som kan föranledas av
bestämmelserna i 46 § 4 mom. eller 50 § 3 mom. andra stycket nämnda lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse 114 §
anse
såsom ringa.
Föreligga sådana omständigheter att eftertaxering skall åsättas
och kan på gmnd av vad sålunda och i övrigt förekommit antagas att av den
skattskyldige lämnade uppgifter icke varit av beskaffenhet att kunna läggas
till gmnd för en riktig taxering, skall eftertaxeringen åsättas med tUlämpning
av 21 §.
Vad ovan
sagts skall äga motsvarande tUlämpning, om skattskyldig, ehum uppgiftspliktig,
underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning.
Nuvarande lydelse
Har
skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid taxering,
lämnat oriktigt meddelande och har meddelandet följts eUer har eljest
meddelandet föranlett att den skattskyldige icke blivit taxerad eller att han
blivit för lågt taxerad till kommunal inkomstskatt inom vederbörande kommun
eller till statlig inkomstskatt eller statlig förmögenhetsskatt, skall han eftertaxeras
för vad som genom berörda förfarande förut undgått taxering. Eftertaxering må
dock ej åsättas, om vad som undgått taxering är att
Har
skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid hans
taxering, lämnat oriktigt meddelande och har meddelandet följts eller har
eljest meddelandet föranlett att skatt enligt uppbördsförordningen (1953: 272)
på grund av taxeringen påförts den skattskyldige eller hans make eller, vad
angår förmögenhetsskatt, annan med honom samtaxerad person med för lågt
belopp, skall rättelse ske genom eftertaxering. Eftertaxering må dock ej åsättas,
om den skatt som icke påförts är att anse såsom ringa.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fråga om
avgift som avses i 116 a eller 116 c § prövas av den lokala
skattemyndigheten, såvitt gäller taxeringsnämndens beslut.
Fråga om avgift som avses i 116 a eller 116 c § prövas,
såvitt gäller taxeringsnämndens beslut, av den lokala skattemyndigheten i det
fögderi där beskattningsorten är belägen. I fall som avses i 24 § 2 mom. prövas
dock fråga om sådan avgift av den lokala skattemyndighet som länsstyrelsen be
stämmer.
Lokal skattemyndighet skall pröva fråga om avgift före den
1 oktober taxeringsåret. I särskilda fall må beslut fattas senare, dock ej
efter den 15 december taxeringsåret.
Innan beslut fattas om påföring av avgift, skall den
skattskyldige beredas tillfälle yttra sig, om ej hinder möter häremot. Om så
finnes påkallat, må yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande.
Har rättelse enligt 72 a § beslutats, skall den lokala
skattemyndigheten utan hinder av andra stycket besluta om härav föranledd
avgift eller ändring av beslut om avgift.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bestäm-
Prop. 1972:15 32
melserna
i 114 § i dess äldre lydelse gäUer fortfarande beträffande eftertaxering för
år 1971 eller tidigare år. Underrättelse enligt 69 § 3 mom. i dess äldre
lydelse skall lämnas av taxeringsnämnd vid 1972 års taxering.
Prop. 1972:15 33
Utdrag
av protokollet över flnansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 28 januari 1972.
Närvarande:
ministem för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON,
HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om debitering i hemortskommun av all
skatt enligt uppbördsförordningen, m. m. och anför.
Inledning
Den
reform av inkomstbeskattningen för fysiska personer som trädde i kraft den 1
januari 1971 medförde bl. a. två nyheter i debiteringsavseende, nämligen dels
skattereduktion för skattskyldig i vissa fall, dels tillämpning ex officio av
reglerna om begränsning av skatt.
De
nya debiteringsrutinerna skulle avsevärt underlättas, om debitering av skatt
för fysiska personer skedde hos en enda lokal skattemyndighet, vilket f. n.
inte alltid är fallet. Riksskatteverket har i en promemoria lagt fram förslag
bl. a. om debitering av skatt i hemortskommun även för inkomst m. m. som
taxeras i annan kommun. Av lagförslagen i promemorian torde förslaget till lag
om ändring i uppbördsförordningen (1953: 272) (UF) få fogas tUI
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Remissyttranden
över promemorian har avgetts av riksförsäkringsverket, statens
personalpensionsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Gotlands,
Hallands, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län. Kommunernas
pensionsanstalt. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och
Föreningen Sveriges fögderichefer. Flertalet av länsstyrelserna har bifogat
yttranden från lokala skattemyndigheter. Länsstyrelsen i Stockholms län har
dessutom bifogat yttranden från två kronofogdemyndigheter.
I
samband med de ändringar, som således nu aktualiseras i uppbördsförfarandet,
bör tas upp även vissa andra frågor som rör uppbörden och längdföringen.
Samtidigt bör behandlas bl. a. frågan om utdebiteringssatsen i det gemensamma
distriktet samt vissa frågor om sjömansskatt och om restavgift beträffande
mervärdeskatt.
3
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 15
Prop. 1972:15 34
Gällande
bestämmelser
Debitering
av skatt enligt uppbördsförordningen, m. m.
Lokal
skattemyndighet bar att ange hur preliminär A-skatt skall beräknas för den som
har att erlägga sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde.
Motsvarande regler gäller för lokal skattemyndighets befogenhet såväl att
debitera preUminär B-skatt, slutUg, kvarstående och tiUkommande skatt som att
utfärda debetsedel på skatt av nämnda slag (22 § UF). Vilken myndighet som har
att fullgöra nämnda åligganden för viss skattskyldig sammanhänger alltså med i vUken
kommun den skattskyldige har att utgöra skatten.
Preliminär
A-skatt som erläggs genom avdrag från lön m. fl. kontanta förmåner utgörs
i den skattskyldiges hemortskommun (3 § 2 mom. 1). Preliminär B-skatt erläggs
av den skattskyldige själv enligt debitering. B-skatt erläggs i hemortskommunen
av skattskyldig som inte skall erlägga A-skatt och utgår alltså i sådant fall i
stället för A-skatten. För inkomst av fastighet, rörelse m. m. i annan kommun
än hemortskommunen erläggs preliminär B-skatt i den kommun där inkomsten av förvärvskällan
skall beskattas (3 § 2 mom. 2).
Bestämmelserna
om erläggande av preUminär skatt är i princip utformade så, att sådan skatt erläggs
i kommun där den skattskyldige enUgt skatteförfattningarna skall beskattas för
motsvarande inkomster (beskattningsorten).
Bestämmelser
om beskattningsort finns i 14 § förordningen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt (SI) och i 14 § förordningen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt (SF). Beträffande statlig inkomstskatt taxeras skattskyldig i
hemortskommunen. Saknas hemortskommun sker taxeringen i Stockholm. Motsvarande
gäller förmögenhetsskatten.
Med
hemortskommun förstås den kommun där den skattskyldige författningsenligt
skall vara mantalsskriven för året näst före taxeringsåret, 66 §
kommunalskattelagen (1928: 370) (KL). För den, som varit bosatt här i landet
men inte varit mantalsskrivningsskyldig, liksom för dödsbo gäller särskilda
regler. Ytterligare föreskrifter om hemortskommun finns i anvisningama till
paragrafen.
I 5661
§§ KL finns bestämmelser om beskattningsort för kommunalskatten. Därav framgår
bl. a. följande.
Skatt
på inkomst av jordbmksfastighet eller av annan fastighet skall utgöras tUl
kommun där fastigheten är belägen (56 §). Är fastigheter inom olika kommuner
att anse som endast en förvärvskälla, skall den från fastigheterna gemensamt härflutna
inkomsten tas tUl beskattning i varje kommun tUl så stor del som kan anses ha
influtit inom kommunen (56 §).
Skatt
för inkomst av rörelse utgörs till kommun där rörelsen utövats
Prop. 1972:15 35
från
fast driftställe (57 § 1 mom.). Har inte fast driftställe begagnats, utgörs
skatten för fysisk person i hemortskommunen, såvitt avser inkomst som
förvärvats under tid då den skattskyldige varit bosatt i landet, och i Stockholm
för gemensamt kommunalt ändamål, såvitt avser inkomst som förvärvats under tid
då den skattskyldige inte varit bosatt här (57 § 1 mom.). Inkomst genom icke
yrkesmässig avyttring av fastighet som är belägen här i landet beskattas i den
kommun där fastigheten är belägen (59 § 2 mom.).
Skatt för inkomst av
tjänst eller av annan tillfällig förvärvsverksamhet än icke yrkesmässig
avyttring av fastighet liksom skatt för inkomst av kapital utgörs i
hemortskommunen, om inkomsten förvärvats av fysisk person under tid då han
varit bosatt här i landet (59 § 1 mom.). Fysisk persons inkomst av tjänst eller
av annan tillfällig förvärvsverksamhet än icke yrkesmässig avyttring av
fastighet under tid då han inte varit bosatt här i landet beskattas i Stockholm
för gemensamt kommunalt ändamål (59 § 3 mom.).
Räntor
på kvarstående och överskjutande skatt
1
vissa fall föreligger skyldighet att erlägga ränta på kvarstående skatt (27 § 3
mom. första stycket UF). Å andra sidan utgår under vissa omständigheter ränta
på preliminär skatt som överstiger den slutiiga skatten (överskjutande skatt)
(69 § 1 mom.).
Har skattskyldig påförts
ränta på kvarstående skatt, kan länsstyrelsen i vissa fall medge räntebefrielse.
För makar gäUer särskUda regler om ränlebefrielse (85 § 2 mom.).
Skattereduktion
och begränsning av skatt
Skattereduktion
medges bl. a. vid debitering av slutlig skatt. Skattereduktionen tiUkommer fr.
o. m. år 1972 dels ogift skattskyldig, som har hemmavarande barn under 18 år,
och gift skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst tUl statiig
inkomstskatt, med 1 800 kr., dels gift skattskyldig, vars make har taxerad
inkomst till statlig inkomstskatt understigande 4 500 kr., med 40 »/o av det
belopp som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten (2
§ 4 mom. första stycket UF). För att få åtnjuta skattereduktion helt eller
delvis krävs att den skattskyldige och, beträffande gift, även maken varit bosatt
här i landet under någon del av beskattningsåret (2 § 4 mom. andra stycket).
Uppburen beskattningsbar inkomst enUgt förordningen (1958: 295) om sjömansskatt
(2 § 4 mom. tredje stycket) kan begränsa skattereduktionen.
Skattereduktion
sker inte i fråga om tUläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift, allmän
arbetsgivaravgift, redareavgift och förseningsavgift
Prop. 1972:15 36
enligt
116 c § taxeringsförordningen (1956: 623) samt annuitet på avdikningslän och
på förskott för avlösning av frälseränta (2 § 4 mom. tredje stycket).
Reglema
om begränsning av skatt finns i förordningen (1970: 172) om begränsning av
skatt i vissa fall och innebär bl. a. följande. Begränsningen omfattar statlig
inkomstskatt och förmögenhetsskatt och sker vid debitering av slutlig eller
tillkommande skatt (1 §). Begränsning får ske för fysisk person som varit
bosatt här i landet under någon del av beskattningsåret eller för dödsbo efter
den som var bosatt här vid sitt frånfälle (2 § första stycket).
Vid
prövning av skattebegränsningen fastställs ett spärrbelopp med hänsyn till den tiU
statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten för det år vartill skatten
hänför sig. Den beskattningsbara inkomsten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara
inkomsten. Spärrbeloppet utgör 80 o/o av den sålunda framräknade
beskattningsbara inkomst som ej överstiger 200 000 kr. och 85 »/o av
överskjutande belopp (3 §).
Spärrbeloppet
jämförs med sammanlagda beloppet av statUg inkomstskatt, förmögenhetsskatt, aUmän
kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel som beräknats för den
skattskyldige på grund av taxeringen. I skattebeloppet inräknas även erlagd
sjömansskatt. Skattebelopp beräknas vidare som om skattereduktion inte skett (4
§).
Är
skattebeloppet högre än spärrbeloppet, nedsätts den statliga inkomstskatten
och förmögenhetsskatten med överskjutande belopp. Den statiiga
förmögenhetsskatten får dock inte bli lägre än skatten på 50 "/o av den
skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet (5 §). Särskilda bestämmelser
gäller i fråga om makar som levt tillsammans under beskattningsåret samt i
fall då beskattningsbar förmögenhet fastställs gemensamt för makar eller för
föräldrar och barn (6 §).
I
motsats till vad som gällt enligt motsvarande äldre bestämmelser, skall de nu
berörda reglerna iakttas av lokal skattemyndighet vid debitering utan särskild
ansökan härom.
Skattebefrielse
för dödsbo, m. m.
Har
skattskyldig som varit bosatt här i landet avlidit, kan dödsboet helt eller delvis
befrias från skyldighet att erlägga kvarstående och tUlkommande skatt. För
befrielse krävs bl. a. att den avlidne efterlämnat bodelägare, som vid hans frånfäUe
varit beroende av honom för sin försörjning och att dödsboet gör framställning
om befrielse. Beslut om befrielse meddelas av taxeringsnämnd eller skatterätt
(75 § 1 mom. första stycket KL, 15 § 1 mom. första stycket SI, 15 § 1 mom.
första stycket SF). Motsvarande bestämmelser finns i fråga om befrielse från
folkpensionsavgift och sjukförsäkringsavgift.
Prop.
1972:15 37
Promemorian
Gemensam debitering av skatt i oUka kommuner
I promemorian framhålls att vid tillämpning av reglerna om
skattereduktion och begränsning av skatt skall beaktas skatt i såväl hemortskommun
som i annan kommun, s. k. utbokommun. Alla skatter i utbokommun beaktas emeUertid
inte, vilket framgår av följande tablå.
Skatt som debiteras Beaktas vid
i utbokommun skattereduktion begränsningsregeln
Allmän kommimalskatt 1 1
Landstingsmedel 1 1
Skogsvårdsavgift 1
Annuitet på avdikningslän
Annuitet på förskott för
avlösning av frälseränta
I promemorian diskuteras huruvida för reglernas
tillämpning sammanföring av skatt i hemortskommun och utbokommun måste ske i
fråga om alla skattskyldiga. Begränsningsreglerna gäller för fysisk person som
har varit bosatt i Sverige under någon del av beskattningsåret och för
inländskt, oskiftat dödsbo. Det är därför till följd av 1970 års skattereform
inte nödvändigt att i hemortskommunen sammanföra skatt i såväl hemortskommun
som utbokommun för andra än nämnda personer. Det hade enligt promemorian
möjligen varit önskvärt att sammanföra skatt även för andra skattskyldiga, men
något omedelbart behov härav sägs inte föreligga.
De
personer, för vilka sammanföring avses skola ske, har det gemensamt att de
upptas i inkomstlängdens A-längd, heter det vidare i promemorian. För att sammanföring
skall kunna ske maskinellt behövs ett styrbegrepp, dvs. ett begrepp varigenom
skattskyldig kan identifieras i såväl hemortskommunen som i utbokommunen. F. n.
finns inte något sådant styrbegrepp. Möjlighet finns dock att på ett ganska
enkelt sätt skapa ett styrbegrepp för här aktuella grupper.
Debetsedelsnummer
för preliminär och slutlig skatt utgörs för fysisk person i hemortskommunen av
länskod och personnummer. För övriga skattskyldiga utgörs debetsedelsnummer av
länskod och registreringsnummer, som f. n. är olika för samma skattskyldig i
olika kommuner. Det föreligger inte några större svårigheter att för fysisk
person registrera personnumret även i utbokommun. Därigenom får man enligt promemorian
ett styrbegrepp för denna grupp. För inländskt, oskiftat dödsbo kan
identifiering åstadkommas genom att registreringsnumret i hemortskommunen
registreras även i utbokommun.
Taxeringsrutinerna
behöver enligt promemorian inte bli påverkade av sammanföring vid debitering.
Den skattskyldige skall således i vanlig
Prop. 1972:15 38
ordning
avge allmän självdeklaration i hemortskommunen och särskild självdeklaration i utbokommunen.
Beslut om taxering fattas av taxeringsnämnden i resp. kommun. Besluten bör
införas i inkomstlängd för kommunen. Skatten uträknas i debiteringslängden för utbokommunen
med anmärkning, att debiteruig sker i namngiven hemortskommun.
Enligt förslaget i
promemorian skaU debitering ske i debiteringslängden i hemortskommunen. Den
lokala skattemyndigheten i denna kommun utfärdar debetsedel upptagande den
debiterade skatten, dvs. skatt i såväl hemortskommun som utbokommun. TUl
debetsedeln fogas uppgift om antalet skattekronor och utdebitering i varje
kommun. Härigenom kan den skattskyldige kontrollera att debitering skett med
rätt belopp.
Kommuns skattefordran hos
staten fastställs årligen med ledning av antalet skattekronor och den för året
fastställda utdebiteringen. Till följd av att taxeringsrutinerna inte ändras,
påverkas ej heller rutinerna för uträkning av kommuns skattefordran hos staten
av förslaget om gemensam debitering.
Vid ändring av beslut
rörande taxering eller debitering omdebiteras skatten med hänsyn till beslutet.
Om sådant beslut avser utbokommun, skall enligt promemorians förslag den lokala
skattemyndigheten i utbokommunen få biträda i omdebiteringsarbetet genom att
uträkna skatten med ledning av beslutet och därefter underrätta den lokala
skattemyndigheten i hemortskommunen, som har att verkställa omdebiteringen.
Särskild
beräkningsgrund för preUminär A-skatt, m. m.
I
promemorian behandlas ytterUgare en fråga som har nära samband med
huvudförslaget, nämligen frågan om särskild beräkningsgrund för preliminär
A-skatt.
Enligt principen för källskattesystemet
skall skatt erläggas i omedelbar eller nära anslutning till inkomstförvärvet
med belopp som kan beräknas motsvara skatten på inkomsten. Bestämmelse härom fuins
i 3 § 1 mom. UF.
Det eruiras i promemorian
om lokal skattemyndighets möjlighet att för skattskyldig med preliminär A-skatt
föreskriva särskild beräkningsgrund, om preliminärskatten annars skulle bli
för låg. Lokal skattemyndighet får nämligen föreskriva särskild
beräkningsgrund för sådan skattskyldig som har preliminär A-skatt men har
inkomst av annat än tjänst eller är skattskyldig för garantibelopp eller
förmögenhet när särskUda skäl därtiU föranleder det. Skatten skall därvid
beräknas "antingen tiU viss procent av den huvudsakliga inkomsten av
tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller
ock utgå med visst belopp utöver vad i skattetabellen angives för den
huvudsakliga inkomsten av tjänst" (3 § 2 mom. 1 fjärde stycket UF).
Prop. 1972:15 39
Skattskyldig
som beskattas i utbokommun har f.n. att erlägga preliminär A-skatt eller
preliminär B-skatt i hemortskommunen och preliminär B-skatt i utbokommun. B-skatt
som inte uppgår till 300 kr. påförs dock inte.
Avsikten är enligt
promemorian att slutiig skatt i hemortskommun och utbokommim skall sammanföras
vid debitering av slutlig skatt. Till följd av att preliminär skatt skall
motsvara slutlig skatt bör även preliminär skatt sammanföras. För den som f. n.
har att erlägga preliminär B-skatt i såväl hemortskommun som utbokommun innebär
förslaget att han får endast en debetsedel på preliminär B-skatt, vilken
normalt debiteras med samma belopp som senaste slutliga skatt.
Om den skattskyldige f. n.
erlägger A-skatt i hemortskommunen och B-skatt i utbokommunen, heter det vidare
i promemorian, får ett genomförande av förslaget till följd att B-skatten
bortfaller. Om denna skatt varit förhållandevis stor, kan anledning finnas att
debitera B-skatt i hemortskommunen, vilken normalt beräknas med ledning av
senaste slutliga skatt. Om den skattskyldige även i fortsättningen skall
erlägga A-skatt i hemortskommunen, uppkommer frågan om och i så fall hur man
skall beakta skatt i utbokommun.
Fråga
är nu, anförs det i promemorian, om gällande bestämmelser är tillräckliga för
att tUlgodose principen att preliminär skatt skall motsvara slutiig skatt.
Av
statistikuppgifter framgår att vid debitering av slutlig skatt enligt 1970 års
taxering 1 722 945 A-skattebelalare påfördes kvarstående skatt med 1 659 milj.
kr. Härtill kan nämnas att A-skattebetalare gjorde fyllnadsinbetalningar för
år 1969 med 752 mUj. kr.
I
promemorian framhålls att det genom användning av ADB inom uppbördsväsendet är
möjligt att bättre följa upp skattskyldiga som erlägger preliminär skatt med
för lågt belopp. Det sägs emellertid inte vara tillräckligt att fånga upp
enbart dessa fall. Det krävs också åtgärder av de lokala skattemyndighetema,
som har att besluta om preliminärskatteuttag på ett sätt som står i överensstämmelse
med käll-skattesystemets princip. Riksskatteverket sägs i promemorian ha för
avsikt att för år 1972 intensifiera denna verksamhet.
För
att undvika alltför stora kvarskatter föreligger enligt promemorian behov av
en ändring i UF såvitt gäller förutsättningarna för att särskUd beräkningsgrund
skall kunna beslutas. Det nuvarande villkoret att sådan beräkningsgrund får
föreskrivas "då särskilda skäl därtill föranleda" bör enligt
promemorian utgå.
Denna
ändring sägs ha varit motiverad en längre tid och har inte något direkt
samband med förslaget att sammanföra debitering av skatt till hemortskommunen.
Det framhålls emellertid i promemorian att om en ändring inte sker, preliminärskatteuppbörden
kommer att försämras. Som exempel nämns att A-skattebetalare, som har inkomst
av hyresfas-
Prop. 1972:15 40
tighet
i utbokommun, f. n. erlägger preliminär B-skatt i utbokommunen under
förutsättning att B-skatten uppgår tUl minst 300 kr. Om sammanföring av
debiteringen sker, bortfaller preliminärskatten i utbokommunen. I stället bör
en uppföljning av preliminärskatten i hemortskommunen ske på sätt angetts i
det föregående för undvikande av alltför stor kvarstående skatt.
Skattebefrielse
för dödsbo
Befrielse
från erläggande av kvarstående eller tUlkommande skatt kan, som framgår av
redogörelsen för gällande bestämmelser, medges dödsbo i vissa faU. Beslut
meddelas f. n. av taxeringsnämnd eller skatterätt. Om skatt påförts i såväl
hemortskommun som utbokommun, måste befrielse beslutas av olika nämnder, såvida
inte båda kommunerna ligger inom samma län och beslut fattas av skatterätten.
Om
endast en debetsedel utfärdas, heter det i promemiorian, synes det naturligt
att myndighet i den kommun, där debetsedeln utfärdats, beslutar om
dödsbobefrielse. Det torde inte höra till vanligheten att taxeringsnämnd
beslutar om sådan befrielse. Med hänsyn härtUl och då det är angeläget med
likformig bedömning föreslås att beslut om dödsbobefrielse skall fattas av den
skatterätt, som har att pröva besvär om boets taxering till statlig
inkomstskatt.
Vissa
konsekvenser av förslaget
F.
n. räknas ränta på kvarstående skatt och på överskjutande skatt i varje kommun
för sig. Den som härigenom påförs kvarskatteränta i en kommun och i annan
kommun erlagt för hög preliminär skatt kan efter ansökan befrias helt eller
delvis från kvarskatteräntan.
Genom
sammanföring av debiteringen kommer slutlig skatt för samtliga kommuner att
sammanläggas. Från sammanlagda beloppet avräknas sedan preliminär skatt. Som
skillnadspost framkommer kvarstående skatt eller överskjutande preliminär
skatt. Också ränta uträknas med ledning av den samlade debiteringen. Ansökan om
befrielse frän kvarskatteränta blir enligt promemorian i åtskilliga fall som f.
n. föreligger inte aktuella för skattskyldiga, för vilka sammanföring av
skattedebiteringen skett.
Det
framhålls i promemorian vidare att antalet debetsedlar och inbetalningar
minskar genom sammanföring av debiteringar till hemortskommunen. Kvarstående
skatt i hemortskommunen erläggs av arbetstagare genoni skatteavdrag.
Kvarstående skatt i annan kommun skall f. n. erläggas av den skattskyldige
själv. Erfarenheten har visat att många skattskyldiga, som är vana vid att
kvarstående skatt erläggs genom skatteavdrag, försummar att inbetala
kvarstående skatt som påförts i utbokommun. Antalet restförda poster
kvarstående skatt upp-
Prop. 1972:15 41
gick
enligt promemorian vid uppbördsterminen i mars 1970 till 288 330 och i maj 1970
tiU 173 727. Det stora skUlnadsbeloppet kan förklaras med att kvarstående
skatt, som inte uppgår tiU 200 kr., förfaller till betalning endast under
marsterminen. "Sommarstugeskatt" överstiger normalt inte 200 kr. och
det är sannolikt att en stor del av skUlnaden mellan restförda poster vid mars-
och majterminerna är en följd av obetald "sommarstugeskatt'. Genom
sammanföringen torde således antalet restförda poster minska.
Promemorians förslag får
vidare till följd att kvarstående skatt för arbetstagare erläggs genom
skatteavdrag, och att den skattskyldige således inte själv behöver bevaka
förfallotider.
Författningsförslag
Förslagen
i promemorian sägs föranleda ändringar i UF, KL, SI, SF, lagen (1962:398) om
finansiering av folkpensioneringen och lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Såvitt avser UF hänvisas i fråga om promemorians ändringsförslag till bilagan.
De övriga författningsförslagen innebär i sak att prövningen av dödsbos
framställning om befrielse att erlägga kvarstående eller tUlkommande skatt i
fortsättningen skall ankomma på den skatterätt som har att ta upp besvär över
boets taxering till statlig inkomstskatt.
Samtliga
bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 juli 1972. Äldre bestämmelser avses
dock gälla i fråga om preliminär skatt för år 1972 samt i fråga om tUlkommande
skatt på grund av beslut om taxering år 1971 eller tidigare år och eftertaxering
för år 1971 eller tidigare år liksom annat beslut som påkallar motsvarande
debitering av tillkommande skatt.
Remissyttrandena
Gemensam
debitering av skatt i olika kommuner
Förslagets
utformning och allmänna syfte har genomgående bedömts positivt. Samtliga
remissinstanser utom en har tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan
erinran.
Länsstyrelsen i Stockholms
län framhåller att förslaget, som tillkommit huvudsakligen för att skapa fömtsättningar
för att på rätt sätt iaktta redan gällande bestämmelser om skattereduktion m. m.,
innebär fördelar även i andra avseenden. Länsstyrelsen nämner bl. a. att stora
besparingar kan väntas för dataenheternas del beträffande främst maskinbearbetningarna,
som utgör en ansträngd och mycket känslig detalj i länsstyrelsens ADB-mässiga
handläggning av uppgifter inom taxerings- och uppbördsväsendet. Vidare
framhålls att förslaget på sikt även medför förbättringar för kronofogdemyndighetema
och lokala skattemyndig-
Prop. 1972:15 42
heter.
Länsstyrelsen i Kalmar län uttalar att förslaget synes väl underbyggt och att
det torde komma att medföra betydande förenklingar i såväl debiteringsarbetet
som vid uppbörd av skatt. Likartade uttalanden återfinns bl. a. i yttranden
från lokala skattemyndigheter. TCO pekar på förslagets gynnsamma konsekvenser
för berörda enskilda skattebetalare och uppbördsmyndigheter.
Endast
en remissinstans har, som nyss nämnts, tagit avstånd från förslaget. SAF har
inte funnit motiven för införande av en gemensam skattsedel bärande. De
åsyftade och i och för sig eftersträvansvärda effekterna sägs kunna uppnås på
annat sätt.
Invändningar
har i övrigt rests mot enskUda punkter i förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms
län, som även överlämnat yttranden från lokala skattemyndigheter och
kronofogdemyndigheter i länet, nämner att dessa uttryckt farhågor för
svårigheter i samband med förslagets praktiska genomförande. Länsstyrelsen
förutsätter dock att man med hjälp av ADB-systemen kommer att kunna underlätta
arbetet för berörda myndigheter.
Länsstyrelserna
i Kalmar och Hallands län framhåller att åtminstone under övergångsskedet
genomförande av förslaget kommer att öka arbetsbelastningen för de lokala
skattemyndigheterna. Lokala skattemyndigheten i Danderyd anser att
debiteringen av slutlig skatt inte torde medföra ett alltför betungande merarbete
för lokal skattemyndighet men att omdebiteringsmtinen kan åtminstone
övergångsvis bli mer ohanterlig. Föreningen Sveriges fögderichefer framhåller
allmänt att för att det nya systemet skall fungera riktigt krävs en fullständig
utredning, som ofta blir så tidsödande att lokal skattemyndighet under
nuvarande arbetsförhållanden knappast kan genomföra den i tid. Likartade
uttalanden återfinns i flera yttranden från lokala skattemyndigheter.
Länsstyrelsen
i Gotlands län framhåller att det i åtskilliga fall kan kirävas en betydande
arbetsinsats i fögderier med utboregistrering för identifiering av dödsbons
registrering i hemortskommunen. Liknande påpekanden har gjorts av länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län. Även lokala skattemyndigheten i Norrtälje har särskUt
pekat på att arbetet kommer att öka i fögderier med stor utboregistrering. De
praktiska konsekvensema blir än mer framträdande där rörligheten i fastighetsbeståndet
på grund av exploatering eller livlig handel är särskUt stor.
Länsstyrelsen
i Stockholms län nämner att för kronofogdemyndigheternas del arbetsuppgifter
kommer att överföras från myndigheter med stora fritidsområden till myndigheter
i främst tätorts- och storstadsregionerna. Även fältassistentorganisationen
inom de olika myndigheterna berörs. Länsstyrelsen anser att en översyn av personaltUlgång
och resur-
Prop.
1972:15 43
ser
i övrigt bör ske snarast som ett led i strävan att säkerställa genomförandet.
Synpunkter
har också framförts på detaljer i förslaget.
Lokala
skattemyndigheten i Umeå påpekar att i fråga om utbotaxe-ring inom samma
fögderi inget sagts om att sammanföring av skatt skall ske. Om debitering genom
sammanföring inte kan ske, borde rättelse kunna vidtas som vid feldebitering.
Länsstyrelsen
i Gotlands län tar upp den föreslagna ändringen av 2 § 3 mom. UF, som enligt
förslaget betingats av att den som påförs tiUäggspensionsavgift får endast en
debetsedel på slutlig skatt, även om han taxerats på flera orter. Ett
förtydligande av lagtexten är nödvändigt, om det är avsett att jämväl sådan utboskatt
skall i första hand anses utgöra betalning av tUläggspensionsavgift.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar att den som inte tillhör
svenska kyrkan åtnjuter viss lindring utan särskild ansökan. Den förenkligen
föreslås att ansökningsförfarandet slopas även beträffande utbodebite-ring.
Länsstyrelsen
i Gotlands län framhåller ytterligare att under en övergångstid i vart fall
vad gäller slutlig skatt enligt 1972 års taxering många skattskyldiga
sannolikt inte kommer att ha tillräcklig kännedom om det nya
samordningssystemet när fyllnadsinbetalning av preliminärskatt för år 1971
sker. För dessa skattskyldiga kan en ej medräknad obetydlig skatt för
exempelvis en sommarstuga i utbokommun medföra kvarskatteränta. I dessa fall
kan det bli aktuellt att tillämpa bestämmelserna i 85 § 2 mom. om befrielse
från sådan ränta. Det torde böra övervägas att utfärda anvisningar för tiUämpningen
av nämnda bestämmelser.
Kvarskatteräntan har
även berörts av lokala skattemyndigheten i Södertälje som för 1972 års
taxering efterlyser sådana övergångsbestämmelser att skattskyldig med
förvärvskällor i flera kommuner inte kommer i sämre läge än f. n. beträffande kvarskatteränta.
Önskemål om särskilda övergångsbestämmelser har även framförts av lokala skattemyndigheten
i Kungsbacka och Föreningen Sveriges fögderichefer.
SAF
slutligen, som motsatt sig promemorians förslag i dess helhet, motsätter sig
också att arbetsgivarna engageras till att medverka i en vidgad uppbörd av
arbetstagares preliminära och restförda skatter. De åsyftade effektema i
förslaget kan enligt SAF uppnås på andra sätt.
Särskild
beräkningsgrund för preUminär A-skatt
Promemorians
förslag om ändring i 3 § 2 mom. UF, som innebär att lokal skattemyndighet får
större möjUgheter att föreskriva särskild beräkningsgrand för preliminär
A-skatt, har i allmänhet mottagits positivt.
Länsstyrelsen
i Västerbottens län understryker vikten av upprätthål-
Prop. 1972:15 44
lande
av principen att den preliminära skatten skaU motsvara den slutliga. En
uppföljning av preUminär skatt i hemortskommunen bör därför ske i enlighet med
förslaget.
EmeUertid
har många ställt sig ganska skeptiska beträffande möjligheterna att i
praktiken nå mer påtagliga resultat av förslaget. Genomgående framhålls från
lokala skattemyndigheter de hittUlsvarande och dåliga erfarenheterna av den
nuvarande bestämmelsen. I praktiken bUr uppgiften både tidsödande och
personalkrävande. Kommunernas pensionsanstalt framhåller att administrativa
olägenheter kan uppstå, om de lokala skattemyndighetema i ett större antal fall
skulle komma att föreskriva särskUda beräkningsgmnder för
preliminärskatteuttag. Dessa olägenheter skulle i så fall komma att drabba
inte bara pensionsanstalten utan även våra andra stora löne- och pensionsutbetalare,
varför en samordning är nödvändig. Även statens personalpensionsverk har berört
denna fråga och framhåUit att förslaget torde innebära en viss ökning av antalet
fall med särskild beräkningsgrand. UtförUg uppgift om beräkningsgmnden bör
därför erhållas från centrala förfrågningsregistret, varifrån verket hämtar
övriga uppgifter för skatteavdrag. SAF anser att de föreslagna ändringama i UF
i vissa delar är onödigt långt drivna och därigenom lämnar oroväckande stort
utrymme för lokala skattemyndigheter att godtyckUgt föreskriva om särskild beräkningsgrand
för skatteavdrag. Med den föreslagna lydelsen av 3 § UF föreUgger inte heller
någon som helst garanti för att arbetsgivarna inte kan komma att få en väsentligt
ökad arbetsbörda i hanteringen av de anställdas skatter. Risk föreligger för
ett ökat antal svårbemästrade jämkningsfall t. ex. då extrainkomster upphör
eller uppbärs endast i slutet av året.
Övriga
synpunkter
I
några yttranden har slutligen önskemål framförts om ändringar utöver
förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att värdet av det framlagda
förslaget bättre skulle kunna tillvaratas om samtidigt i TF intogs regler om
skyldighet för överlåtare av en förvärvskälla att till lokal skattemyndighet
lämna erforderliga uppgifter om förvärvaren. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus
samt Västerbottens län ifrågasätter om inte samdebiteringsbestämmelser borde
övervägas även beträffande aktiebolag och föreningar. Förstnämnda länsstyrelse
ifrågasätter även om inte den föreslagna ränteberäkningen skulle kunna ske på samma
sätt för äkta makar, vUka taxeras enligt de för gift skattskyldig gäUande
bestämmelserna.
Prop. 1972:15 45
Departementschefen
Gemensam
debitering av skatt i olika kommuner
Allmänna
synpunkter. Som framgår av redogörelsen i det föregående sker taxering till
statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt i hemortskommunen. Även taxering
till kommunal inkomstskatt sker i praktiken oftast i den skattskyldiges
hemortskommun. I fråga om vissa förvärvskällor kan dock kommunalskatt komma
att utgöras till s. k. utbokommun, dvs. annan kommun än hemortskommunen. Detta
gäller bl. a. inkomst av fastighet och rörelse som utövas från fast
driftställe. Sådan inkomst skall beskattas där fastigheten är belägen resp.
rörelsen bedrivits. Även realisationsvinst vid försäljning av fastighet och
garanti-belopp för fastighet tas till beskattning där fastigheten är belägen.
Uppbörd
av skatt sker enligt reglerna i uppbördsförordningen (1953: 272) (UF) och
uppbördskungörelsen (1967: 626). I organisatoriskt hänseende gäller att landet
är uppdelat i fögderier, som utgör de lokala skattemyndigheternas
tjänstgöringsområden.
Det
åligger lokal skattemyndighet att ange hur preliminär A-skatt skall beräknas
för den som för inkomståret har att erlägga sådan skatt inom myndighetens
tjänstgöringsområde. Sådan myndighet skall också debitera preliminär B-skatt
samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt för den som har att utgöra
sådan skatt inom tjänstgöringsområdet. Den lokala skattemyndigheten utfärdar
vidare debetsedel för envar skattskyldig inom fögderiet. SärskUd debetsedel
utfärdas därvid för preliminär skatt, för slutlig skatt och för tUlkommande
skatt.
Den
nuvarande ordningen inom uppbördsväsendet innebär således i princip att
debitering av skatt sker inom det fögderi där beskattningsorten är belägen.
För skattskyldig som har att utgöra skatt i flera kommuner betyder detta att
debitering sker på mer än ett ställe.
Den
skattereform på inkomstskattens område som började tillämpas fr. o. m. den 1
januari 1971 har medfört två nyheter i debiteringsavseende, nämligen
skattereduktion och tUlämpning ex officio av reglerna om begränsning av skatt.
För innebörden av dessa två nyheter i debiteringsavseende har redogjorts i det
föregående.
I
syfte att möjliggöra tiUämpningen av reglema om skattereduktion och skattebegränsiUng
har riksskatteverket i en promemoria föreslagit nya debiteringsmtiner för
fysiska personer och oskiftade dödsbon. Förslaget innebär att all
skattedebitering skall ske i hemortskommunen. Endast i vissa undantagsfall
behålls enligt förslaget möjligheten till debitering i annan beskattningsort än
i hemortskommunen.
Promemorieförslaget
har mottagits välvUligt av remissinstanserna. Endast SAF har avstyrkt det,
huvudsakligen därför att det sägs medföra merarbete för arbetsgivarna vid deras
medverkan i skatteuppbörden.
Prop. 1972:15 46
Några
länsstyrelser och Föreningen Sveriges fögderichefer har gjort gällande att
förslaget, om det genomförs, kommer att leda till ökad arbetsbelastning för de
lokala skattemyndighetema.
Tillämpningen
av reglema om skattereduktion och begränsning av skatt för vissa skattskyldiga
förutsätter att den sammanlagda skattedebiteringen för sådan skattskyldig kan
överblickas. Förslaget innebär i detta hänseende en god lösning. Det förfarande
som föreslagits i promemorian underlättas genom möjligheterna att utnyttja ADB-tekniken.
För skattskyldig med inkomster i flera kommuner blir det fördelar bl. a. genom
att antalet debetsedlar nedbringas och genom att han slipper ansöka om
befrielse från ränta i de fall kvarskatt och överskjutande preliminär skatt
uppkommer samtidigt vid debiteringar i olika kommuner. Vidare finns anledning
anta att antalet restföringar skall minska genom en nedgång av antalet fall av
utebliven inbetalning av s. k. sommarstugeskatt. Det torde å andra sidan inte
kunna bestridas att förslaget kommer att medföra merarbete i vissa avseenden
för en del lokala skattemyndigheter. Av allt att döma synes det dock snarare
vara fråga om en förskjutning av arbetsuppgifter från vissa myndigheter till
andra myndigheter än en ökad arbetsbelastning över hela fältet. Dessutom synes
ökningen av arbetsuppgifter vara av övergående natur. Genom de nya rutinema kan
skapas ett sambandssystem som när det väl är genomfört kommer att leda till
avsevärda rationaliseringsvinster. Jag biträder således i princip
promemorieförslaget.
I
det följande kommer jag att behandla vissa detaljfrågor. Dessförinnan vUI jag
emellertid i korthet nämna ett önskemål som framställts av länsstyrelsen i
Göteborg, nämligen att samdebitering bör genomföras även i fråga om aktiebolag
och föreningar. Frågan har berörts i promemorian men avvisats där med
motiveringen att något omedelbart behov inte föreligger för en sådan ordning.
Med hänsyn härtill och då frågan f. n. inte är tUlräckligt belyst finner jag
inte skäl att ta upp den vidare i detta sammanhang.
Närmare
om förfarandet. Promemorieförslaget innebär att de uppgifter som nu faller på
lokal skattemyndighet i fråga om den som har att erlägga skatt i kommun inom
myndighetens tjänstgöringsområde härmed avses skyldigheten att ange hur
preliminär A-skatt skall beräknas, skyldigheten att debitera preliminär,
slutlig, kvarstående och tUlkommande skatt samt skyldigheten att utfärda
debetsedel i princip skall falla på den lokala skattemyndighet inom vars
fögderi hemortskommunen är belägen. Beslut om taxering skall fortfarande
fattas av taxeringsnämnden i resp. kommun och införas i taxeringslängd för
kommunen. Skatten uträknas i debiteringslängden för utbokommunen med anmärkning
att debitering sker i angiven hemortskommun. Det bör påpekas i sammanhanget att
även taxeringslängd förs av lokal skattemyndighet.
Prop. 1972:15 47
De
rutiner som skall följas om förslaget genomförs kan i stort sett regleras av Kungl.
Maj:t i administrativ ordning och genom kompletterande anvisningar av riksskatteverket.
Här inskränker jag mig till att beröra frågor av principiell natur. Den lokala
skattemyndighet i det fögderi där taxering skett skall fortfarande svara för
förandet av taxeringslängden, Uksom för eventuell rättelse av den. Vissa
uppgifter, som t. ex. påföring av skattetUlägg och förseningsavgift enligt 116 e
§ taxeringsförordningen (1956: 623) (TF) skall enligt förslaget aUtjämt ligga
hos den lokala skattemyndigheten i beskattningsorten. Uppgiften att debitera
skatten, att ange beräkningsgrund för preUminär A-skatt, att debitera preUminär
B-skatt samt slutiig, kvarstående och tillkommande skatt liksom att utfärda
debetsedel faller däremot på den lokala skattemyndigheten i hemortskommunen.
För vissa fall har i promemorian emeUertid förutsatts att debitering skall ske
i annan kommun än hemortskommun. Det gäller här fall när hemortskommunen är
okänd eller när annars särskilda skäl föreligger. För särskUda kategorier
skattskyldiga bl. a. vissa i utlandet bosatta saknas hemortskommun. Även
här skall skatt debiteras i den kommun till vilken skatten skall utgöras.
Den
lokala skattemyndighet som svarar för debiteringen tUlämpar också reglerna om
skattereduktion, begränsning av skatt samt ränta på kvarstående skatt och på
överskjutande preliminär skatt. Beträffande reglerna om skattereduktion och om
ränta återkommer jag i det följande.
Beslut
om jämkning och anstånd med inbetalning av skatt meddelas enUgt gäUande
bestämmelser av den lokala skattemyndighet som utfärdat debetsedel för det
inkomstår anståndet eller jämkningen avser. I detta hänseende blir det således
en faktisk förändring eftersom debetsedeln skall utfärdas av den lokala
skattemyndigheten i hemortskommunen även när beskattningsorten är en annan.
Vid
ändring av beslut om taxering eller debitering omdebiteras skatten med hänsyn tUl
beslutet. Om sådant beslut avser skatt i utbokommun, skall enligt förslaget
den lokala skattemyndigheten i utbokommunen biträda i omdebiteringsarbetet genom
att uträkna skatten med ledning av beslutet och därefter underrätta den lokala
skattemyndigheten i hemortskommunen, som har att verkställa omdebiteringen.
Såvitt
avser fullföljd av talan mot debitering sker inga principiella förändringar.
Talan förs således mot lokal skattemyndighets beslut hos länsskatterätten eller
länsstyrelsen i det län där den lokala skattemyndigheten är belägen.
Kommuns
skattefordran hos staten fastställs årligen med ledning av antalet skattekronor
och den för året fastställda utdebiteringen. Antalet skattekronor bestäms med
ledning av taxeringen. Till följd av att taxeringsrutinerna inte ändras genom
förslaget, påverkas inte heller rutinerna för uträkning av kommuns
skattefordran hos staten.
Prop. 1972:15 48
Räntefrågor.
F. n. räknas ränta på kvarstående skatt och på överskjutande preliminär skatt
i varje kommun för sig. Den som härigenom påförs kvarskatteränta i en kommun
och i annan kommun erlagt för hög preliminär skatt kan efter ansökan befrias
helt eller delvis från kvarskatteräntan. Genom sammanföring av debiteringen
uträknas slutlig skatt för samtliga kommuner, varifrån avräknas den
preliminärskatt som erlagts. Som skillnadspost framkommer kvarstående skatt
eller överskjutande preliminär skatt. Ränta kan på grund av den föreslagna
ordningen uträknas med ledning av den samlade debiteringen. Den skattskyldige
behöver således inte ansöka om befrielse från kvarskatteränta när sammanföring
skett. Detta måste emellertid fortfarande kunna ske när undantagsregeln tiUämpas,
dvs. när skatt debiteras i beskattningsort som inte är hemortskommun.
En
remissinstans har i sammanhanget tagit upp frågan om gemensam ränteberäkning ex
officio även såvitt gäller makar, som taxeras enUgt de bestämmelser som gäller
för gift skattskyldig. F. n. gäller att om någon av makar, som taxerats enligt
för gift skattskyldig gällande bestämmelser, har att erlägga ränta på
kvarstående skatt och sådan ränta inte skulle ha påförts i fall
ränteberäkningen gjorts för makarna gemensamt, befrielse kan meddelas från erläggande
av räntan helt eller delvis. Sådan befrielse meddelas av länsstyrelsen efter
ansökan.
Frågan
om beaktande ex officio av gemensam ränteberäkning för makar har tidigare varit
uppe tiU diskussion. Regeln om möjlighet att i fall av samtaxering få gemensam
ränteberäkning härstammar från det tidigare gällande skattesystemet där
sambeskattning av äkta makar var en huvudprincip. I det nya skattesystem som
tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1971 är emeUertid principen den att makar
beskattas var för sig. Visserligen förekommer fortfarande regler som tar sikte särskUt
på sammanlevande makar och likställda. Men i allt väsentligt är
inkomstbeskattningen en individuell beskattning. Skälet för en särskUd
behandling såvitt avser ränteberäkning när det är fråga om makar och likställda
har således minskat avsevärt i styrka. Frågan om ränteberäkning vid redovisning
och inbetalning av skatt prövas f. n. av utredningen (Fi 1970: 69) om
företagens uppgiftsplikt. Jag är f. n. inte beredd att föreslå ändring i
reglerna om särskild ränteberäkning för makar.
Särskild
beräkningsgrund för preUminär A-skatt
Enligt
3 § 1 mom. UF skall skattskyldig i kommun där han kan antas bli påförd slutlig
skatt på gmnd av den årliga taxeringen året näst efter inkomståret utgöra
preliminär skatt med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutUga
skatten. För inkomst av tjänst m. m. uttas preliminär A-skatt, som erläggs
genom att arbetsgivaren
Prop.
1972:15 49
gör avdrag på den skattskyldiges lön. Avdraget sker i
regel enligt skattetabeller som upprättas av riksskatteverket för varje år. Om
skatteavdrag enligt skattetabell skulle bli för lågt, får emellertid lokal
skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleder, föreskriva särskild beräkningsgrund.
I promemorian har i samband med förslaget om debitering
av all skatt för fysisk person och dödsbo i hemortskommunen tagits upp frågan
om rätt för lokal skattemyndighet att föreskriva särskild beräkningsgrund i
fråga om preliminär A-skatt. Enligt förslag i promemorian bör lokal
skattemyndighet få föreskriva särskilda beräkningsgrunder även när särskilda
skäl inte föreligger. Bakgrunden till detta förslag har redovisats i det
föregående.
Remissinstanserna har framfört olika synpunkter på den nu
aktuella frågan. Ä ena sidan framhålls att principen om överensstämmelse mellan
den preliminära och den slutliga skatten bör upprätthållas så långt det är
möjligt. Å andra sidan saknas inte uttryck för farhågor att administrativa
olägenheter och ökat besvär för arbetsgivaren kan uppstå, om skattetabellerna
frångås i större utsträckning än nu är fallet.
För egen del vill jag hänvisa till att vårt uppbördssystem
har som huvudprincip att skatt skall inlevereras i så nära anslutning som möjligt
till förvärvet av inkomsten och att den preliminära skatten skall till sin
storlek så nära som möjligt motsvara den slutliga skatten för motsvarande
period. I och för sig är varken den skattskyldige eller det allmänna betjänta
av att betalning av skatt skjuts upp till kvarskatteter-minerna.
A andra sidan måste man vara medveten om att ett
frångående av källskattetabellerna för preliminär skatt för med sig merarbete
för såväl uppbördsmyndigheterna som arbetsgivarna. Man måste här väga fördelarna
med ett uppbördssystem som utesluter att kvarstående skatt även till små belopp
uppstår mot det merarbete en sådan ambitionsnivå skulle kräva. Man måste också
hålla i minnet att den skattskyldige har möjUghet att själv förhindra att
kvarstående skatt uppkommer genom att antingen begära förhöjt skatteavdrag hos
arbetsgivaren eller göra fyllnadsinbetalning av preliminär skatt före den 30
april året efter inkomståret.
Mina överväganden har fört fram till att jag anser den
nuvarande möjligheten för lokal skattemyndighet att bestämma särskild beräkningsgrund
för preliminär A-skatt vara tillfyllest även för det nya läge som uppstår, om
gemensam debitering genomförs. Det bör alltså enligt min mening även i
fortsättningen krävas särskilda skäl för att bestämma sådan beräkningsgrund.
Vid tillämpningen av den nuvarande bestämmelsen måste givetvis hänsyn tas till
att preliminär debetsedel på B-skatt normalt inte kommer att utfärdas i utbokommun.
Det bör emellertid för bestämning av särskild beräkningsgrund fordras att den
4 Rikidagen 1972. 1 saml. Nr 15
Prop. 1972:15 50
skatt
som tillkommer på grund av taxering i utbokommun inte är helt bagateUartad.
Härvid kan nuvarande gräns för debitering av preliminär B-skatt i utbokommun,
som går vid beräknad slutiig skatt om 300 kronor, tjäna tUl ledning. I vissa
fall, kanske särskilt pensionsfallen, kan naturligtvis anledning finnas att gå
under denna gräns. Det ankommer på riksskatteverket att meddela anvisningar i
ämnet.
Jag vill i sammanhanget
beröra en fråga som har betydelse såväl i nu aktuellt hänseende som beträffande
uppbördssystemet i stort. Jag avser det förhållandet att skatteavdragen enligt källskattetabellerna
f. n. beräknas med hänsyn till skatten på det belopp som utgör övre gränsen
för uttagsskiktet. Följden härav blir överuttag särskilt på löner som ligger
vid skiktets nedre gräns. Förhållandet har utsatts för kritik men å andra sidan
godtagits av riksdagen som allmän princip (se t. ex. prop. 1964: 18 s. 12, BeU
10, rskr 118). Emellertid kommer saken i viss mån i ett nytt läge genom att
avdrag inte längre får göras för kommunalskatt vid taxeringen till statlig
inkomstskatt. Så länge så var fallet motverkades överuttag genom att de
kommunalskatteavdrag som man räknat med vid utformningen av källskattetabellerna
oftast var högre än avdragen vid taxeringen, beroende på löneutvecklingen och
förändringarna i de kommunala utdebiteringarna.
Det
bör enligt min mening finnas skäl att överväga ändrade principer för källskattetabellerna,
om det nuvarande överuttaget kommer att slå igenom i ökning av den
överskjutande skatten. Riksskatteverket bör uppmärksamma utvecklingen på
området och bör ha frihet att ändra grunderna för beräkning av källskatteuttagen,
om därmed kan uppnås en mer avsevärd minskning av den överskjutande skatten för
de skattskyldiga.
Skattebefrielse
för dödsbo
Som
framgår av redogörelsen för gäUande bestämmelser kan dödsbo i vissa fall medges
befrielse från skyldighet att erlägga kvarstående eller tillkommande skatt.
Befrielse meddelas av taxeringsnämnd eller skatterätt.
I
promemorian har föreslagits att befrielsen bör få meddelas enbart av
skatterätt. Skälen är att befrielse bör medges av myndighet för kommun där
debetsedeln utfärdas och önskemålet om likformighet. Vid remissbehandlingen
har det nu aktueUa förslaget lämnats utan erinran. Jag föreslår att det
genomförs.
Frågor
om skattereduktionen, m. m.
Skattereduktion
åtnjuts, som framgår av den tidigare redogörelsen, av ogift skattskyldig som
har hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar till
statlig inkomstskatt taxerad inkomst
Prop. 1972:15 51
eller
har sådan inkomst understigande 4 500 kr. Skattereduktionen uppgår för den
ogifte och den vars make saknar inkomst till 1 800 kr. och för den vars make
har inkomst understigande 4 500 kr. till 40 »/o av skillnaden mellan 4 500 kr.
och den taxerade inkomsten. Skattereduktion medges bl. a. vid debitering av slutiig
skatt och sker på summan av samtliga av de skatte- och avgiftsposter som enligt
UF ingår i den slutliga skatten utom tUläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift,
allmän arbetsgivaravgift, redareavgift, annuitet på avdikningslän och på förskott
för avlösning av frälseränta samt förseningsavgift.
I
samband med uppläggandet av debiteringsmtinerna för skattereduktionen har
uppmärksammats vissa smärre problem som bör anmälas i detta sammanhang.
Sålunda
kan tänkas faU där båda makarna har en till statiig inkomstskatt taxerad
inkomst som understiger 4 500 kr. I förtydligande syfte bör i
författningstexten föreskrivas att skattereduktionen då skall åtnjutas av den
make som har den högsta taxerade inkomsten. Skulle denna vara lika för båda makama
bör, som fallet nu är i fråga om förvärvsavdragen, åldern få bli utslagsgivande.
Vidare
får enligt de nu gäUande reglema skattereduktion ske även i fråga om
förmögenhetsskatt. Sådan skattereduktion kan komma att åtnjutas i enstaka fall,
nämligen av den som har förmögenhet men mycket låg inkomst. Förmögenhetsskatten
begränsas i princip genom särskilda regler om begränsning av skatt.
Skattereduktionen syftar inte till ytterligare lättnader i
förmögenhetsbeskattningen utan infördes som ett led i en omläggning av
inkomstbeskattningen. Det är därför principiellt sett inte riktigt att tillåta
reduktion av förmögenhetsskatt. Administrativa olägenheter att avskilja
förmögenhetsskatten i reduktionsförfarandet föreligger inte.
Skattereduktion
utgör ett led vid debitering av slutiig skatt. De materiella reglema har
därför fått sin plats i UF och tillämpas av lokal skattemyndighet. Vissa av de
förutsättningar som lokal skattemyndighet därvid har att pröva är emellertid
att se som taxeringsavgöranden. Innebörden härav är att lokal skattemyndighet
inte har att göra en egen prövning utan skall utgå från vad taxeringsnämnden
beslutat i frågan. Hit hör t. ex. frågan huravida makar levt samman eller i vad
mån skattskyldig varit bosatt här i landet. Med hänsyn till vad jag nu anfört
bör lämnas klarläggande föreskrifter i ämnet i UF och TF. Reglernas närmare
utformning kommer att beröras i det följande.
Till
följd av 1970 års skattepaket bör ändringar göras också i bestämmelserna om eftertaxering
enligt 114 § TF. Ett av villkoren för eftertaxering är f. n., att den
skattskyldige ej blivit taxerad eller att han blivit för lågt taxerad. Vad man
då i praktiken utgår från torde vara frågan,
Prop. 1972:15 52
om
den beskattningsbara inkomsten resp. den skattepliktiga förmögenheten har
blivit för låg.
Fr.
o. m. årets taxering kan inträffa, att inkomsttaxeringen i och för sig är beloppsmässigt
riktig, men att dock skatten på grand av felaktigt taxeringsbeslut blir
beräknad tiU för lågt belopp. Ett sådant fall föreligger när B-inkomst, t. ex.
inkomst av kapital, enligt 9 § 3 mom. SI har rubricerats som A-inkomst enligt
samma författningsrum. Därigenom kan skatten ha beräknats till för lågt belopp
ehuru den beskattningsbara inkomsten inte är felaktigt angiven. Även
bedömningen av om gifta skattskyldiga har levt tillsammans under
beskattningsåret kan inverka på frågan om A- eller B-inkomst föreUgger utan att
ha betydelse för storleken av den beskattningsbara inkomsten. Samma följd får i
vissa fall uppgifter som läggs till grund för frågan om skattskyldig skall få skattereduktion
eller med vilket belopp sådan skall utgå.
Sådana
fall och liknande bör kunna rättas genom eftertaxering, givetvis under de
förutsättningar som i övrigt gäller för att skattskyldig skall kunna eftertaxeras.
Jag viU därför föreslå det tillägget tiU 114 § TF, att eftertaxering skall
kunna ske om skattskyldigs förfarande medfört för låg debitering av skatt
enligt UF. Jag avser att beröra denna fråga ytterligare i det följande.
Grundavdrag
för dödsbo
I
detta sammanhang vill jag föreslå en ändring i bestämmelserna om lätt till
grundavdrag för oskiftat dödsbo för senare beskattningsår än det då dödsfallet
inträffade. Bestämmelser härom finns i 49 § KL och anvisningarna till
paragrafen samt 8 § SI. Förutsättning för sådant avdrag är bl. a. att den
avlidne varit bosatt här i landet vid dödsfallet och att delägama varit
huvudsakligen beroende av dödsboets inkomst för sin försörjning. Grundavdrag
(tidigare ortsavdrag) kan medges med högst samma belopp, som den avlidne skulle
ha åtnjutit i avdrag om han fortfarande levt.
I
praxis har bestämmelsen oftast tillämpats så att jämkning av ortsavdraget inte
förekommit. Antingen har ortsavdrag medgetts med belopp som tiUkommit den
avlidne om han levt eller också inte alls. De nya bestämmelserna om avtrappning
av grundavdrag beroende på storleken av inkomst eller tid för bosättning här i
landet medför emellertid i vissa fall administrativ omgång vid beräkningen av
grundavdragets storlek. Därmed kan svårigheter uppstå att ange hur jämkningen
skall ske.
Jag
vill föreslå att bestämmelsen ändras så, att dess innehåll ansluts till vad som
tiUämpats i praktiken, nämligen att grundavdrag i dessa fall medges antingen
med samma belopp som skulle ha tillkommit den avlidne eller också inte alls.
Detta torde medföra större säkerhet vid be-
Prop.
1972:15 53
dömningen
och en förbättring för dödsbodelägarna visserligen huvudsakligen i formeUt
hänseende vilket är berättigat med hänsyn till de ömmande fall som kan
föreligga.
Skatt
för gemensamt kommunalt ändamål
Taxering
till kommunal skatt för gemensamt kommunalt ändamål förekommer bl. a.
beträffande vissa rörelse- och tjänsteinkomster. För sådant ändamål taxeras
fysisk person, som inte varit bosatt här i riket, för inkomst av rörelse, där
fast driftställe inte begagnats, samt utländska bolag, som drivit rörelse här i
landet utan fast driftställe (57 § 1 mom. KL). Taxering som nu avses åsätts
även fysisk person, som under tid dä han inte varit bosatt här haft inkomst av
tjänst, för vilken skattskyldighet här i landet föreligger (59 § 3 mom. KL),
samt tjänstemän med familjer som vid tjänstgöring utomlands vid svensk
beskickning eller lönat konsulat i skattehänseende anses bosatta här i riket
(69 § KL).
Kommunal
inkomstskatt på gmnd av sådan taxering utgår enligt en särskild förordning
[förordningen (1928: 395) angående det belopp, varmed kommunal inkomstskatt för
gemensamt kommunalt ändamål skall utgöras] med fem öre för varje skatteöre, som
påförts för den till sådan skatt beskattningsbara inkomsten, dvs. med 5 »/o av
denna inkomst. Skatt som utgörs för sådant ändamål skall användas för utjämning
av skattetrycket mellan olika kommuner (71 § KL).
Gällande
skattesats för gemensamt kommunalt ändamål fastställdes år 1928. Vid
bestämmelsernas tillkomst framhölls (prop. 1927: 102 bil. 3 s. 50) att
debiteringen i hithörande fall måste ske efter andra grunder än de som eljest
gällde för allmänna kommunalskatter. Det ansågs att inkomsten borde beskattas
efter en fix, för hela riket gällande procent av den skattepliktiga inkomsten.
Skatten bestämdes att utgå med 5 "/o, vilken utdebitering betecknades som
jämförelsevis låg. Medelutdebiteringen i riket för år 1928 kan beräknas ha
utgjort 8: 68 kr. Den nu gällande utdebiteringen på 5 »/o har med tiden kommit
att alltmer avvika från normal utdebitering för kommunalskatt. Vid olika tillfällen
har ocksä frågan om en ändring aktualiserats.
Det kunde i och för sig
övervägas att helt överge systemet med en särskild skattesats i förevarande
fall. Enligt min mening är de skäl som föranlett en lägre utdebitering dock aUtjämt
giltiga. Det är sålunda uppenbart att de som har att erlägga skatt för
gemensamt kommunalt ändamål inte i samma utsträckning som andra skattskyldiga
utnyttjar det aUmännas tjänster.
Emellertid anser jag att
skattesatsen bör anpassas tiU aktuella förhållanden. Medelutdebileringen i
riket uppgår f.n. tiU 23:78 kr. Om tidigare norm för bestämmande av
skattesatsen tillämpas, skulle den höjas till omkring 13 kr. Det kan dock vara
skäl att begränsa höjningen
Prop. 1972:15 54
något
bl. a. för att inte alltför mycket skärpa beskattningen av vissa utlandstjänstgörande
svenskar i statens tjänst. Jag föreslår därför att skatt för gemensamt
kommunalt ändamål framdeles skall utgå med 10 öre per skatteöre.
I
detta sammanhang vill jag även behandla ytterligare en fråga som rör svenskar i
utiandet. F. n. beskattas svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt eller lönat konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, såsom här i
riket bosatt person. Detsamma gäller sådan persons hustru samt barn under 18
år, om de varit svenska medborgare och bott hos honom. Nu avsedda personer är
inte skyldiga att erlägga kommunalskatt för inkomst av ifrågavarande tjänst,
men i övrigt är de skattskyldiga för inkomst i samma omfattning som här bosatt
fysisk person (69 § KL). Emellertid skall de utgöra skatt för gemensamt
kommunalt ändamål för andra inkomster an den skattefria tjänsteinkomsteii under
förutsättning att de är mantalsskrivna i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm,
vilket normalt är fallet. Denna församling anses då vara den skattskyldiges
hemortskommun. Emellertid kan mantalsskrivning med Kungl. Maj:ts medgivande ske
i annan kommun, nämligen i sådan kommun där den skattskyldige äger fast egendom.
I sådant fall utgör den kommun där mantalsskrivning skett hemortskommun.
Taxering för gemensamt kommunalt ändamål förekommer då inte.
Genom
att nu angivna skattskyldiga vid taxeringen anses som bosatta här i riket får
de bl. a. tiUgodoräkna sig allmänna avdrag och grundavdrag. Även härigenom
kommer de i ett förmånligare läge än sådana utlandstjänstgörande i statens
tjänst, som inte anses bosatta i Sverige, men likväl är skattskyldiga här för
tjänsteinkomster från staten. Sistnämnda kategori medges inte allmänna avdrag
eller gmndavdrag och har att erlägga skatt för gemensamt kommunalt ändamål.
Enligt
min mening är den olikhet som förekommer mellan olika kategorier av svenskar i
statlig tjänst utomlands inte tillfredsställande. Anledning saknas sålunda att
i fråga om utrikesförvaltningens personal och andra i skattehänseende
likställda särbehandla andra inkomster än tjänsteinkomsten. Övriga inkomster
bör beskattas på vanligt sätt även om de taxeras i Storkyrkoförsamlingen och
skatt således beräknas enligt den utdebitering som tiUämpas i församlingen.
De
förslag jag nu lagt fram påkallar ändring av bestämmelsema i 1928 års tidigare
nämnda förordning. En ny författning i ämnet bör utfärdas. Dessutom bör 69 §
KL, som innehåUer hänvisning till en upphävd författning, omredigeras.
Prop. 1972:15 55
Frågor
om sjömansskatten
Enligt
4 § förordningen (1958: 295) om sjömansskatt (SjF) får bl. a. försäkringskassor
ersättmng av staten för avgiftsbortfall på grund av sjömansskattens
konstruktion. Denna skatt är en statlig inkomstskatt. Ersättning utgår med 6 "/o
av den sjömansskatt som erlagts av sjömän bosatta inom försäkringskassans
verksamhetsområde.
Sjömansskatt enligt SjF erläggs
inte bara av här i landet bosatta sjömän utan också av sjömän bosatta i
Danmark, Finland, Island eller Norge. Dessa senare kan enligt särskilda
bestämmelser få rätt till sjukvårdsförmåner i samma omfattning som här bosatt
sjöman och är i så fall inskrivna i Göteborgs allmänna försäkringskassa. Enligt
gällande bestämmelser får denna försäkringskassa inte ersättning med hänsyn
härtill. Jag anser ati vid beräkning av ersättningen tiU Göteborgs allmänna
försäkringskassa hänsyn bör tas även till sjömansskatt som erlagts av sjöman
vilken är inskriven i kassan utan att vara bosatt här i landet.
Beträffande
sjömansskattens administration skall ett särskilt ADB-system tillämpas fr. o. m.
år 1972. Systemet innebär bl. a., att redarnas uppgifter om uppburen sjöinkomst
och eriagd sjömansskatt m. m. bearbetas maskinellt. Avsikten är att
taxeringsnämnd skall få uppgift i erforderiiga hänseenden direkt från sjömansskatiekontoret.
Redarnas obligatoriska skyldighet att lämna kontrolluppgifter till ledning vid
taxeringen kan därmed avskaffas. Detta föranleder ändring i 37 § 1 och 4 mom. TF.
I
inkomstiängd bör antecknas uppgifter om sjöinkomst m. m., som har betydelse för
taxeringen. Möjligheten för lokal skattemyndighet att rätta felaktigheter i
längden beträffande sjömansskatt bör föreligga inte bara beträffande rena längdföringsfel
utan ocksä när anteckning om beskattningsbar sjöinkomst och sjötid blivit
felaktiga på grund av beslut om jämkning enligt SjF. Vad jag nu föreslagit
påkallar ändring i 68 och 72 a §§ TF.
Sjömansskatten
administreras numera av riksskatteverket, inom vilket särskilda uppgifter har
tillagts dess sjömansskattekontor eller sjömansskattenämnden enligt
bestämmelser i SjF. Det tillkommer f. n. nämnden att bestämma hur sjömansskatt
skall redovisas. Nämndens uppgifter i övrigt avser emellertid funktioner som
eljest tillkommer taxeringsnämnd eUer länsskatterätt. Jag anser det mindre
rationellt att nämnden skall befatta sig med redovisningsfrågor och föreslår
därför en ändring av 14 § 1 mom. SjF.
Prop. 1972:15 56
Restavgift
beträffande mervärdeskatt
Enligt
47 § förordningen (1968: 430) om mervärdeskaU (MF) gäller, att restavgift utgår
när sådan skatt inte i sin helhet betalats i behörig ordning senast den dag
skatten är förfallen till betalning. Restavgiften är 4 öre för varje hel krona
av den skatt som inte betalats, dock lägst 10 kr.
Nämnda
paragraf fick sin nuvarande lydelse i samband med att bestämmelser om skattetUlägg
och förseningsavgift enligt beslut av 1971 års riksdag infördes den 1 januari
1972 i MF liksom i andra skatteförfattningar. Den ändring som då gjordes
innebar i huvudsak att restavgift inte skall utgå om skatt, som ej faststäUts
i enlighet med avlämnad deklaration, betalas inom den tid som anges i
länsstyrelsens faststäUelsebeslut.
Det
har visat sig att risk finns för att de angivna bestämmelserna utnyttjas i
syfte att undgå både restavgift och skattetillägg, trots att skattebetalningen
medvetet förhalats. Som exempel härpå kan nämnas följande. En skattskyldig som
medvetet underlåter att lämna deklaration för mervärdeskatt påförs skatt efter
skälig grund genom beslut om fastställelse av skatt. Därvid påförs även skattetiUägg
och förseningsavgift. Betalning skall ske inom tid som anges i beslutet. Den
skattskyldige kan innan denna tid gått ut lämna en korrekt deklaration tUl
länsstyrelsen, som då genom nytt beslut fastställer vilken skatt som skall
betalas. Om betalning sker i rätt tid enligt beslutet undgår den skattskyldige
såväl restavgift som skattetillägg trots att betalning sker för sent enligt de
allmänna reglerna.
Det
finns därför enligt min mening skäl att ändra bestämmelserna så, att restavgift
i princip skall tas ut så snart skatt inte betalas i den tid och ordning som
anges i 22 § för avlämnande av deklaration, dvs. i princip senast den femte i
andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. Även i de fall då
skatten genom särskilt beslut fastställs till högre belopp än som inbetalats,
skall således restavgift tas ut. I vissa fall kan den här föreslagna ordningen
te sig obUlig, exempelvis när höjning av skatten sker efter avgörande av kompUcerade
tolkningsfrågor eller när den skattskyldige inte själv tagit ut någon skatt. I
sådana fall kan det enligt min mening finnas fog för att medge befrielse från
eller nedsättning av restavgift. Möjlighet till befrielse föreligger enligt 47
§ tredje stycket. Befrielse bör kunna medges ex officio i samband med faststäUandet
av skatten. Det ankommer på riksskatteverket att vid behov utfärda
föreskrifter i fråga om gmnderna för befrielse från restavgift.
Den
av mig förordade ändringen bör träda i kraft snarast möjligt.
Prop. 1972:15 57
Författningsförslag
1 enlighet
med det anförda har inom finansdepartementet upprättats
förslag tiU
1)
lag om ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272),
2)
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),
3)
lag om skatt för gemensamt
kommunalt ändamål,
4)
förordning om ändring i
förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
5)
förordning om ändring i
förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,
6)
lag om ändring i lagen (1962:
398) om finansiering av folkpensioneringen,
7)
lag om ändring i lagen (1962:
381) om allmän försäkring,
8)
förordning om ändring i
förordningen (1958: 295) om sjömansskatt,
9)
förordning om ändring i
förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
10)
lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623).
Vad
angår UF och TF innehåUer dessa förslag även ändringar som jag hittills inte
berört. Jag avser att motivera dessa ytterligare ändringar i det följande i den
mån grandema för dem inte direkt framgår av den föreslagna författningstexten.
Uppbördsförordningen
Allmänt.
Debitering av tingshusmedel förekommer inte numera, sedan staten övertagit
lokalhållningen för de aUmänna underrättema. Ordet "tingshusmedel"
har därför utmönstrats ur förordningen. Vidare har där det förekommer i UF borttagits
ordet "municipalsamhäUe", eftersom något sådant inte längre finns.
Ordet "stad" har utbytts mot "kommun". Vissa ändringar
betingas av den nyligen genomförda för-valtningsprocessreformen.
2 §
2 mom. Ändringen avser förtydligande av författningstexten så
att därav klart framgår, att hänsynstagande till skattereduktion enligt
4 mom.
ingår i beräkningen av slutlig skatt.
2
§ 3 mom. I det nuvarande första stycket anges i vad mån bl. a. skogsvårdsavgift
skall anses ingå i kvarstående eller tillkommande skatt. Bestämmelsen har
utformats med hänsyn till att sådan avgift hade ett särskilt läge i
förmånsrättsordningen enligt 17 kap. handdsbalken. Numera gäller enligt
förmånsrättslagen (1970: 979) och lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. ra. att skogsvårdsavgift har samma förmånsrätt som andra
skatter enligt UF. Det föreligger alltså i fortsättningen inget särskilt
behov att specificera denna avgift när
5 Riksdagen
1972.1 saml. Nr 15
Prop.
1972:15 58
kvarstående
eller tillkommande skatt bevakas med förmånsrätt i konkurs.
Enligt andra stycket skall
där angiven skatt i kommun inom vilken vederbörande är skattskyldig till statiig
inkomstskatt anses i första hand utgöra betalning av tiUäggspensionsavgift. Det
föreslagna systemet med gemensam debitering av skatt i olika kommuner gör det
möjligt att avräkna avgiften från all erlagd skatt. Avräkningsregelns
nuvarande begränsning till kommun inom vilken skattskyldighet till statlig
inkomstskatt föreligger bör därför inte längre gälla. Detta innebär att
betalning av preliminär, kvarstående eller tillkommande skatt skall anses i
första hand avse tilläggspensionsavgift även i det fall att skatten erlagts i
annan kommun än hemortskommunen.
3 § 1 mom. Enligt författningsmmmets
nuvarande lydelse skall skattskyldig i kommun, där han kan antas bli påförd
slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året näst efter inkomståret, utgöra
preliminär skatt med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara vissa
uppräknade, i den slutUga skatten ingående skatter och avgifter. Överensstämmelsen
mellan preliminär och slutlig skatt skall som framgår av bestämmelsen gälla
för varje kommun där slutlig skatt skall erläggas. Om debitering av all skatt
för fysisk person och dödsbo sker i hemortskommun, bör preliminär skatt kunna
bestämmas med hänsyn till den slutiiga skatt som skall erläggas på grund av den
gemensamma debiteringen.
3 § 2 mom. I punkt 1
första stycket föreskrivs att preliminär A-skatt, med vissa närmare angivna
undantag, i den skattskyldiges hemortskommun för inkomståret utgörs för
inkomst av tjänst enligt särskilda regler. Bestämningen "i den
skattskyldiges hemortskommun" kan utgå som överflödig.
Enligt punkt 2 skall
preliminär B-skatt i hemortskommunen för inkomståret utgöras av skattskyldig
som inte har att erlägga preliminär A-skatt. Vidare sägs att preUminär B-skatt
skall erläggas i annan kommun än hemortskommunen för inkomst av fastighet,
rörelse och icke yrkesmässig avyttring av fastighet samt för garantibelopp för
fastighet. Med hänsyn till den föreslagna sammanföringen av debitering har hänvisningen
tUl hemortskommun och regeln om preUminär B-skatt i annan kommun än
hemortskommun utmönstrats.
22
§. Lokal skattemyndighets allmänna behörighet att bestämma om skatter har
sammanförts och tagits in i första stycket, medan befogenheten att utfärda
debetsedel reglerats i 34 §.
I
andra stycket har tagits in regler om vilken lokal skattemyndighet som i det
enskilda fallet har att utföra uppgiftema enligt första stycket. Huvudregeln,
nämligen att nämnda uppgifter ankommer på lokala skattemyndigheten i det
fögderi där beskattningsorten är belägen, innebär i sak inget nytt i
förhållande till gällande rätt och kommer i fortsättningen att gälla generellt
i fråga om juridiska personer. Undantag från
Prop.
1972:15 59
regeln
föreslås beträffande fysisk person och dödsbo. EnUgt vad som förordats i det
föregående skall den lokala skattemyndigheten för hemortskommunen besluta om
debitering av skatt för sådana skattskyldiga. Man har emellertid att räkna med
att hemortskommun kan saknas i vissa fall, liksom att den kan vara okänd; det
senare kommer till att börja med att gälla särskUt för dödsbon. I bl. a. de
sistnämnda fallen skall gälla föreskrifter som riksskatteverket meddelar.
Med
anledning av uttalande i ett remissyttrande vill jag påpeka, att givetvis även
skattetillägg och förseningsavgift, som avser taxering i utbokommun, skall
debiteras som slutlig eller tillkommande skatt i hemortskommunen. Avgifternas
storlek bestäms däremot av den lokala skattemyndighet som avses i 116 e § TF. Sammanföring
bör självklart också ske av debitering i olika kommuner inom samma fögderi.
Bestämmelser härom torde kunna utfärdas av Kungl. Maj:t i administrativ ordning
eller i detaljer regleras av riksskatteverkets anvisningar.
25 §.
I paragrafen finns bestämmelser om vad som skall iakttas vid debitering av
preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering. Därvid föreskrivs bl. a.
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel uträknas med
ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre som för inkomståret bestämts
för utdebitering till vederbörande kommun, municipalsamhäUe, landsting och
tingslag.
Förslaget
innehåller den ändringen att debiteringen skall ske med hänsyn till
utdebiteringen i beskattningsorten. Detta innebär endast en precisering av vad
som gäller f. n.
Vid
gemensam debitering av B-skatt i hemortskommunen skulle debiteringsförfarandet
förenklas om utdebiteringssatsen där kunde läggas till grund för debiteringen
i dess helhet. I riksskatteverkets promemoria har föreslagits en regel av
nämnda innebörd med det villkoret,, att hemortskommuns utdebitering inte får
läggas till grund för debiteringen, om den preliminära skatten därigenom
skulle komma att avsevärt avvika från den slutliga skatten.
Förslaget
ansluter sig så tillvida till promemorians förslag som att preliminär B-skatt
för fysisk person och dödsbo skall kunna uträknas, enligt utdebiteringen i
hemortskommunen även vad gäller utbokommun. Det skall dock ankomma på riksskatteverket
att meddela föreskrifter beträffande regelns tUlämpning. Det fordras
emellertid enligt förslaget att särskilda omständigheter föreligger för
avvikelse från huvudregeln. Sådana avvikelser bör nämligen ske med viss
försiktighet med hänsyn tUl bl. a. att för låg debitering kan medföra ränta på
kvarstående skatt. Principen att preliminär skatt skall avvägas med hänsyn tiU
den slutliga skatt som kan väntas bli påförd bör i möjligaste mån tillämpas.
Avvikelse på mer än 1 000 kr. i vardera riktningen, dvs. den undre gränsen för
ränteberäkning, bör inte godtas annat än undantagsvis.
27
§ 1 mom. 1 författningsrammet upptas tUl att börja med en änd-
Prop.
1972:15 60
ring
som betingas av nödvändigheten att reglera kompetensen vid taxering, å ena
sidan, samt uträkning och debitering av skatt å den andra. Särskilt vid
tillämpningen av bestämmelserna om skattereduktion har detta betydelse.
Ändringen innebär att
taxeringsbeslut i första hand blir avgörande för debiteringen. Detta gäller
inte bara beslut om beskattningsbar inkomst och liknande beloppsmässiga
beräkningar utan även sådana frågor som civUstånd, sammanlevnad för makar m.
fl., tid för bosättning i landet, storleken av sjöinkomst m. m. Den föreslagna
bestämmelsen skall ses mot bakgranden av vissa ändringar i TF, som kommer att
beröras i det följande. Här avses särskilt den föreslagna lydelsen av 2 § 1
mom. och 68 § TF.
Lydelsen av andra att-satsen
har förenklats genom regeln, att uträkningen av slutUg skatt skall ske med hänsyn
tUl den utdebitering för skattekrona och skatteöre som för inkomståret gäller
för beskattningsorten. I en senare att-sats har införts en bestämmelse som ger
vid handen, att det även vid gemensam debitering av skatt ankommer på lokala
skattemyndigheten i beskattningsorten att göra uträkningen av den kommunala
skatt och de landstingsmedel som utgår på grund av taxeringen där.
31 §. Paragrafen föreslås
ändrad i analogi med 22 § 1 mom. första punkten.
34
. I 33 § finns bestämmelser om utfärdande av debetsedel för oUka skatter.
Lokal skattemyndighets befogenhet att fiUlgöra denna uppgift framgår f. n. av
22 §.
Under
förevarande paragrafnummer har upptagits bestämmelse om lokal skattemyndighets
befogenhet att utfärda debetsedel. Uppgiften föreslås tUlkomma den myndighet
som har att besluta om den skatt som debetsedeln avser. I sak iimebär förslaget
inte någon ändring i nuvarande ordning.
61 § 1 mom. Beloppsgränsen
bör här vara densamma som den som enligt 66 § första stycket 5) gäller för
avskrivning av skatt i faU då den skattskyldige är bosatt utomlands.
Beloppsgränsen skall avse den sammanlagda summan av de restförda posterna.
68
§ 4 mom. Enligt 69 § 1 mom. skall vid beräkning av ränta på överskjutande
preliminär skatt i slutlig skatt ej inräknas skattetiUägg och förseningsavgift.
Det kan på grund härav inträffa att den skattskyldige visserligen påförts
kvarstående skatt men trots detta skall erhåUa ränta på överskjutande preUminär
skatt med belopp överstigande den kvarstående skatten. Särskilt med hänsyn
till dessa fall bör ränta på överskjutande preliminär skatt liksom f. n.
gäller för den överskjutande skatten kunna tas i anspråk för betalning av
tillkommande skatt på gmnd av den taxering som den preliminära skatten avser.
77
a §. Den ansvarighet som enligt paragrafen gäller för den som
Prop.
1972:15 61
företräder
juridisk person avser f. n. verkställda skatteavdrag som inte inbetalts. När
ansvarighet för sådan skatt fastställts för arbetsgivare påförs också restavgift.
Ändringen innebär, att stäUföreträdare kan åläggas betala också sådan restavgift.
Efter erläggandet får han söka avgiften åter av arbetsgivaren i samma ordning
som skatten.
Anvisningarna
till 39 §. Enligt tredje stycket av punkt 3 ifrågavarande anvisningar är
arbetsgivare skyldig att göra avdrag endast för sådan kvarstående skatt, som
arbetstagaren har att erlägga i hemortskommunen. Detta framgår även av 39 § 1
mom. och avses gälla även i fortsättningen. Ändringen tar sikte på den
följande satsen, enligt vilken från avdrag undantas kvarstående skatt som utgår
för inkomst vilken taxeras i annan kommun än hemortskommunen. Som föreslagits i
promemorian kan tredje stycket upphävas. Skyldighet att göra avdrag för
kvarstående skatt som påförts i hemortskommun kommer att föreligga även om
skatten avser inkomst i utbokommun.
Anvisningarna
till 49 §. Ändringen betingas av att 89 § TF har upphävts genom SFS 1971: 399.
Övergångsbestämmelserna.
Såsom föreslagits i promemorian bör det nya systemet med debitering i
hemortskommun tillämpas fr. o. m. den
1 juli
1972. Äldre bestämmelser bör gälla i fråga om preliminär skatt
för år 1972 samt tillkommande skatt på grund av 1971 års eller tidigare
års taxering och eftertaxering för år 1971 eller tidigare år.
Den
föreslagna ändringen av 2 § 3 mom. föranleder en särskild övergångsbestämmelse
i fråga om sådan skogsvårdsavgift som i framtiden har förmånsrätt enligt
punkten 2 övergångsbestämmelserna tUl förmånsrättslagen (1970: 979), dvs. har
bättre förmånsrätt än den för skatter och avgifter generella. Det föreslås
också en särskUd övergångsbestämmelse beträffande ändringen i 77 a §.
Några
remissinstanser har påpekat att tillräcklig kännedom om förslaget sannolikt
inte kommer att föreligga när tiden för fyllnadsinbetalning avseende 1971 års
preliminärskatt går ut den sista april 1972. Det kan uppkomma kvarstående skatt
på grund av att skatten i utbokommun debiteras i hemortskommunen, vilket i sin
tur kan medföra debitering av ränta. Det finns enligt min mening anledning att
beakta detta vid bedömning av ansökan om befrielse från sådan ränta med stöd av
85 §
2 mom.
första stycket UF.
Taxeringsförordningen
27
mom. Momentet innehåUer bl. a. den definitionen att inkomsttaxering och
förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering innefattas under
benämningen årlig taxering.
Med uttrycket taxering
avses vanligen det förfarande som leder till fastställandet av det
inkomstbelopp på vilket slutiig skatt skall utgå.
Prop,
1972:15 62
Fastställandet
av skattebeloppet grundas på överväganden, som i första instans sker i vissa faU
i taxeringsnämnd, i andra fall åter hos lokal skattemyndighet eUer i
länsstyrelse. Uttrycket taxering används dessutom för att beteckna
taxeringsnämndens beslut om taxering.
Reglema om skattereduktion
innebär att vissa poster som ingår i be räkningen av den slutUga skatten kan
komma att reduceras. Förutsättningarna för att få åtnjuta skattereduktion
finns intagna i 2 § 4 mom. UF. Bestämmelserna om skattereduktion tillämpas av
lokal skattemyndighet. Vissa av förutsättningarna för skattereduktion i UF är
emellertid av den naturen att de bör gmndas på taxeringsavgöranden. Dit hör,
föratom beloppet av de till statiig inkomstskatt taxerade inkomsterna, även
sådana omständigheter som huruvida den skattskyldige sammanlevt med sin make
eller i vad mån han själv eller hans make varit bosatta här i landet.
Det
är angeläget att klarhet skapas i fråga om vad som är att räkna som beslut om
taxering, inte minst för bedömandet av fullföljdsfrågor. Till momentet har
därför, som ett nytt stycke, fogats en regel av innebörd att till den årliga
taxeringen är att hänföra varje beslut som skall antecknas i taxeringslängd. I
övrigt kan hänvisas till motiveringen till 66 och 68 §§ TF.
35
§. För att självdeklaration skall anses rätteligen avgiven krävs f. n. att
handlingarna inom viss tid inkommit till länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet
i det län där taxeringen skall ske. I regel vet de skattskyldiga var de skall
taxeras. Det förekommer dock i viss utsträckning att självdeklarationen
avlämnas till fel myndighet. För att underlätta deklarationsavlämnandet har
förevarande paragraf ändrats så att deklarationshandlingarna får lämnas även
till annan länsstyrelse eller lokal skattemyndighet än den där taxeringen skall
ske. Ändringen synes särskilt angelägen efter införandet av de nya bestämmelserna
om förseningsavgift (SFS 1971: 70). Förslaget medför även den fördelen för skattskyldiga,
som har att avge deklarationer i olika fögderier eller län, att de kan lämna
alla sina deklarationer till en enda myndighet.
66
§. Som närmare framgår av motiveringen till 2 § 1 mom. bör till den årliga
taxeringen hänföras varje beslut som skall antecknas i taxeringslängd. Av
motiveringen tiU 68 §, som såvitt nu är aktuellt innehåUer bestämmelserna om
vad taxeringslängd skall innehålla, framgår att i inkomstlängden skall
antecknas beslut som avser föratsättningarna för bl. a. åtnjutande av
skattereduktion. För att klargöra att taxeringsnämnden har att pröva dessa fömtsättningar,
såväl som övriga förutsättningar för taxeringen, har paragrafens första stycke
fått den lydelsen att taxeringsnämnd beslutar årligen i fråga om
inkomsttaxering och förmögenhetstaxering, om ej annat framgår av 67 §.
Prop.
1972:15 63
68 §.
I inkomstlängden bör antecknas beskattningsbar inkomst enligt
2 § SjF och det antal perioder om 30 dagar för vilka den skattskyldige
uppburit sjömansskatt under beskattningsåret. Denna uppgift har bety
delse för uträkning av grandavdragets storlek. Vidare bör, som berörts
i motiveringen till 2 § 1 mom. och 66 §, i längden antecknas förutsätt
ningarna för åtnjutande av skattereduktion. Dessutom bör antecknas
föratsättningar för grundavdrag även i andra fall än som rör sjömans
skatt. Anteckningsskyldigheten innebär att uppgiftema omfattas av taxe
ringen.
I
inkomstiängden skaU f. n. också, tUl ledning för påförande av skogsvårdsavgift,
antecknas uppgift om de värden på skogsmark och växande skog på vilken
nuvarande avgift skall beräknas. Även denna anteckning bör anses ingå i
taxeringen, vilket har föranlett en redaktionell ändring.
69 § 3 mom. Det
förekommer att taxeringsnämnderna efter det att
en taxering beslutats får anledning att ompröva tidigare beslut. Sådana
ändringar föranleds oftast av felräkningar och skrivfel, som upptäcks
vid längdföringen, men även genom att nytt material kommit fram,
t. ex. kontrolluppgifter. Att nya beslut fattas av taxeringsnämnden i
dessa fall får anses angeläget både med hänsyn till de skattskyldiga och
arbetsbelastningen hos skatterätten. För att understryka vikten av att
den skattskyldige får en information om nämndens slutliga beslut före
slås i momentet en uttrycklig föreskrift om att ny underrättelse skall
innehålla uppgift om att tidigare underrättelse helt eller delvis inte gäl
ler. Den nuvarande lydelsen blir inaktuell genom den föreslagna änd
ringen av 75 § 1 mom. KL.
100 §. Paragrafen
innehåller bestämmelser om besvär i särskUd ordning, s. k. extraordinära
besvär. Enligt första stycket 7 får sådana besvär föras av den skattskyldige
om han i annat fall än vad som i övrigt föreskrivits i nämnda stycke kan
åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda väsentiigt lägre taxering.
Rätt att föra extraordinära besvär bör finnas för den skattskyldige även i det
fall att den omständighet eller bevis som han vill åberopa bort föranleda väsentiigt
lägre skatt, t. ex. på grund av skattereduktion eller därför att A-inkomst felaktigt
hänförts till B-inkomst. En bestämmelse med detta syfte har tagits in i
nyssnämnda punkt.
105 § 1 mom. I momentets
andra stycke finns en regel av innebörd att kammarrätt eller regeringsrätten
vid ändring i skattskyldigs taxering kan besluta om härav påkallad rättelse i
makes taxering. Regeln har ändrats, dels i redaktionellt hänseende, dels i sakligt
hänseende i så måtto att ändring kan vidtas även såvitt avser föratsättningarna
för skattereduktion.
114 §. Den nuvarande
lydelsen innefattar i och för sig möjlighet att höja den taxerade inkomsten för
en skattskyldig även om beskattningsbar inkomst inte uppkommer efter
höjningen. Den föreslagna ly-
Prop. 1972:15 64
delsen
täcker tUl att börja med detta fall. Saken har betydelse för beräkning av
skattereduktion som tillkommer den skattskyldiges make. Har taxerad inkomst för
gift skattskyldig åsätts eller ändrats, skall självfaUet lokal skattemyndighet
justera skattereduktion för den skattskyldiges make med hänsyn härtill, eventueUt
helt vägra skattereduktion.
Den
nya lydelsen innebär möjlighet till eftertaxering t. ex. när B-inkomst angetts
som A-inkomst, eller när det visat sig att sambeskattning av B-inkomster hade
bort ske därför att sammanlevnad förelegat under inkomståret. Frågan om
sammanlevnad har betydelse också för skattereduktionen. Här inverkar också
tiden för bosättning i landet. En annan sak är att det ofta kan röra sig om så
obetydliga belopp att eftertaxering skall underlåtas på grund av sista punkten
i första stycket. Eftertaxering kan enligt den nya lydelsen ske även när en
makes skuld vid förmögenhetstaxeringen avräknats på den andres förmögenhet med
för högt belopp. Med "skatt enUgt uppbördsförordningen" förstås i
paragrafen inte bara skatter och avgifter enligt 1 § första stycket UF utan
även slutlig skatt och tillkommande skatt enligt förordningen.
116 e
§. Första stycket är omformulerat. Den nya lydelsen ger besked i fråga om
vilken lokal skattemyndighet, som har att pröva avgiftsfrågan.
Övergångsbestämmelserna.
De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt med hänsyn tUl
deras betydelse för debiteringen av skatt för inkomståret 1971 och för
förseningsavgift såvitt avser deklarationer som skall avges under år 1972.
Ändringen av 35 § bör medföra att förseningsavgift inte påförs om deklarationer
avseende 1972 års taxering lämnats till fel länsstyrelse eller fel lokal
skattemyndighet men inom rätt tid. De nya reglerna för eftertaxering i 114 §
första stycket bör inte gälla retroaktivt, dvs. för eftertaxeringar för år 1971
eller tidigare år. Eftersom ändringen av 75 § 1 mom. KL föreslagits skola
träda i kraft fr. o. m. den 1 juli 1972 fordras att den nuvarande regeln i 69
§ 3 mom. tUlämpas intill nämnda tidpunkt.
Hemställan
Under
åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
antaga inom finansdepartementet upprättade förslag tUl
1)
lag om ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272),
2)
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),
3)
lag om skatt för
gemensamt kommunalt ändamål,
4)
förordning om ändring i
förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
5)
förordning om ändring i
förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,
Prop.
1972:15 65
6)
lag om
ändring i lagen (1962: 398) om finansiering av folkpensioneringen,
7)
lag om
ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
8)
förordning
om ändring i förordningen (1958: 295) om sjömansskatt,
9)
förordning
om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt,
10) lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensteix
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
Promemorians förslag till lag om ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272)
Härigenom
förordnas, att 2 § 3 mom., 3 § 2 mom., 22 §, 25 §, 27 § 1 mom. och punkt 3 av anvisningama
till 39 § uppbördsförordningen (1953: 272)1 sifn ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 § .
3 m o m.-
Kvarstående skatt------- på skogsvårdsavgift.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För visst
år erlagd preliminär eller kvarstående skatt i kommun, inom vilken vederbörande
är skattskyldig till statlig inkomstskatt, skall anses i första hand utgöra betalning
av tUläggspensionsavgift för året. I fråga om erlagd tUlkommande skatt skall
motsvarande gälla beträffande tUläggspensionsavgift som ingår i den tillkommande
skatten.
För visst
år erlagd preliminär eller kvarstående skatt skall anses i första hand utgöra
betalning av tilläggspensionsavgift för året. I fråga om erlagd tUlkommande
skatt skall motsvarande gälla beträffande tilläggspensionsavgift som ingår i
den tillkommande skatten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 §.
2 m o m.3 Preliminär skatt-------------- preliminär B-skatt.
1. Preliminär--------------------------- bedriven rörelse.
Med tjänst--------------------------- till avdrag.
Preliminär A-skatt---------------- av inkomsten.
Är den, som åtnjuter ovan av- Är den, som åtnjuter ovan av
sedd inkomst av tjänst, skattskyl- sedd
inkomst av tjänst, skattskyl
dig jämväl för annan Inkomst, för dig
jämväl för annan inkomst, för
garantibelopp för fastighet eller för garantibelopp
för fastighet eller
förmögenhet må lokal skattemyn- för förmögenhet
får lokal skatte-
dighet, då särskilda skäl därtill för- myndighet
föreskriva att prelimi-
flrt/eca, föreskriva att preliminär A- när
A-skatt skaU erläggas jämväl
skatt skall erläggas jämväl för sist- för
sistnämnda inkomst eller för
nämnda inkomst eller för garanti- garantibeloppet
eller förmögenhe-
beloppet eller förmögenheten. Där- ten.
Därvid skall den skattskyldi-
vid skall den skattskyldiges preli- ges
preliminära skatt beräknas an-
minära skatt beräknas antingen till tingen
till viss procent av den hu-
viss procent av den huvudsakliga vudsakliga
inkomsten av tjänst el-
inkomsten av tjänst eUer enligt ler enligt
skattetabell å nämnda
skattetabell å nämnda inkomst inkomst ökad
med visst belopp el-
ökad med visst belopp eller ock ut- ler
ock utgå med visst belopp ut-
» Förordningen omtryckt 1967: 625. ' Senaste lydelse 1971:
75. Senaste lydelse 1968: 722.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
gå med visst belopp utöver vad i skattetabeUen angives för
den huvudsakliga inkomsten av tjänst.
Föreslagen
lydelse
över vad i skattetabeUen angives för den huvudsakliga
inkomsten av tjänst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är i----------------------------- preliminär A-skatt.
Öretal
som-------------------------- hela krontal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2.
Preliminär B-skatt skall i hemortskommunen för inkomståret utgöras av
skattskyldig, som icke har att erlägga preliminär A-skatt enUgt 1, samt utgå
för inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för garantibelopp
för fastighet ävensom för förmögenhet. / annan kommun än hemortskommunen skall
preliminär B-skatt erläggas för inkomst av fastighet, rörelse och icke yrkesmässig
avyttring av fastighet samt för garantibelopp för fastighet. Preliminär B-skatt
skall utgå enligt särskild debitering.
2.
Preliminär B-skatt skaU för inkomståret utgöras av skattskyldig, som icke har
att erlägga preUminär A-skatt enligt 1, samt utgå för inkomster från den
skattskyldiges samtliga förvärvskällor och för garantibelopp för fastighet
ävensom för förmögenhet. Preliminär B-skatt skall utgå enligt särskild
debitering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det ankommer på lokal skattemyndighet:
att angiva hur preliminär A-skatt skall beräknas för
den, som för inkomståret har att erlägga sådan skatt i kommun inom myndighetens
tjänstgöringsområde:
att
debitera preliminär B-skatt för skattskyldiga, vilka hava att för inkomståret
utgöra sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde;
att
debitera slutlig, kvarstående och tiUkommande skatt för den som har att
utgöra sådan skatt i kommun inom myndighetens tjänstgöringsområde; samt
att utfärda debetsedel, varom i 33 § förmäles.
Det ankommer på lokal skattemyndighet att angiva hur
preliminär A-skatt skall beräknas, att debitera preliminär B-skatt, slutlig,
kvarstående och tUlkommande skatt samt att utfärda debetsedel enligt 33 §. /
fråga om skatt för fysisk person, som varit bosatt här i riket under någon del
av beskattningsåret, och oskiftat dödsbo efter den, som vid sitt frånfälle
var bosatt här, avses här den lokala skattemyndighet inom vars fögderi
hemortskommunen är belägen. Skall sådan skattskyldig utgöra slutlig,
kvarstående eller tillkommande skatt i annan kommun än hemortskommunen, och är
sistnämnda kommim icke känd, eller föreligga eljest särskilda skäl, må skatten
dock debiteras i den andra kommunen. I fråga om skatt för annan skattskyldig
avses den lokala skattemyndighet, inom vars fögderi beskattningsorten ligger.
Länsstyrelsen medverkar-------------- av Kungl. Maj:t.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid debitering av preliminär fiskalt med ledning av
preliminär taxering skall iakttagas:
att
folkpensionsavgift uträknas med tUlämpning av 2 och 3 §§ lagen om finansiering
av folkpensioneringen, därvid iakttages att sådan avgift icke påföres någon
för inkomstår före det, under vUket han fyller sjutton år, eller efter det
under vUket han fyllt sextiofem år;
att
tilläggspensionsavgift uträknas med tiUämpning av den procentsats för
avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;
att sjukförsäkringsavgift påföres i enlighet med vad
riksförsäkringsverket bestämmer för inkomståret;
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal
av gmndbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt
att
kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel
uträknas med ledning av de be
lopp för skattekrona och skatteöre,
som för inkomståret bestämts för
utdebitering till vederbörande
kommun, municipalsamhäUe,
landsting och tingslag.
Vid debitering av preliminär fiskalt med ledning av
preliminär taxering skaU iakttagas:
att folkpensionsavgift uträknas med tiUämpning av 2 och 3 §§
lagen om finansiering av folkpensioneringen, därvid iakttages att sådan avgift
icke påföres någon för inkomstår före det, under vilket han fyller sjutton år,
eller efter det under vilket han fyllt sextiofem år;
att tUläggspensionsavgift uträknas med tUlämpning av den
procentsats för avgiftsuttaget, som fastställts för inkomståret;
att sjukförsäkringsavgift påföres i enlighet med vad
riksförsäkringsverket bestämmer for inkomståret;
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av
det procenttal av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret; samt
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med
ledning av de belopp för skattekrona och skatteöre, som för inkomståret
bestämts för utdebitering.
För fysisk person, som varit bosatt här i riket under
någon del av beskattningsåret, och oskiftat dödsbo efter den, som vid sitt frånfälle
var bosatt här, skall den preliminära skatten i sin helhet uträknas med
ledning av utdebiteringen i hemortskommunen. Kan antagas att sådan skattskyldig
skall taxeras för inkomst eller garantibelopp för fastighet i annan kommun och
att den preliminära skatten härigenom skulle komma att avsevärt avvika från
den slutliga skatten, skall dock utdebiteringen till denna kommun tillämpas
såvitt avser inkomst och garantibelopp i denna kommun. För annan skattskyldig
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1970:167.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydelse
uträknas den preUminära skatten med ledning av
utdebiteringen i beskattningsorten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27 § .
1 m o m.ä Vid debitering av slutlig skatt skall iakttagas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av
det procenttal av grundbeloppet, som faststäUts att gälla för den preliminära
skatt, vUken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och
tingshusmedel likaledes uträknas med ledning av den utdebitering för
skattekrona och skatteöre, som fastställts att gälla för den preUminära skatt,
vilken skall avräknas mot ifrågavarande slutliga skatt, dock att, därest annan
utdebitering fastställts för den slutliga skatten än för den preliminära
skatten, den kommunala inkomstskatten skall utgöras efter den utdebitering som
bestämts att gälla för den slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel
påföras i en gemensam post, därvid iakttages att skattebeloppet vid öretal
över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrandas nedåt till helt
krontal;
att skogsvårdsavgift---------
faller.
1 mom. Vid debitering av slutiig skatt skall iakttagas:
att för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.
förordningen om statiig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tiUämpning av
det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära
skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel likaledes
uträknas med lediung av den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som för
inkomståret gäller i beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i
en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrandas
uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;
kronor, därvid öretal bort-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anvisningar
tiU39 §.
3. Skatteavdrag ifrågakommer----------- tUlkommande skatt.
Avdragsskyldighet för------------------- av tjänst.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972. Äldre
bestämmelser gäller dock i fråga om preluninär skatt för år 1972. De äldre
bestämmelserna gäller vidare i fråga om tillkommande skatt på grand av beslut
om taxering 1971 eller tidigare år och eftertaxering för 1971 eller tidigare
år samt beslut som påkaUar motsvarande debitering av tillkommande skatt.
* Senaste lydelse 1970:167:
Innebär att tredje stycket upphävs.
Prop.
1972:15 70
Innehåll
Propositionens
huvudsakUga innehåll ..................... 1
Författningsförslag ............................................. 2
Inledning ......................................................... 33
GäUande bestämmelser ....................................... .. 34
Debitering
av skatt enligt uppbördsförordningen, m. m. 34
Räntor
på kvarstående och överskjutande skatt...... 35
Skattereduktion
och begränsning av skatt.............. 35
Skattebefrielse
för dödsbo, m. m. ........................ .. 36
Promemorian ................................................... 37
Gemensam
debitering av skatt i olika kommuner....... 37
Särskild
beräkningsgrand för preliminär A-skatt, m. m. 38
Skattebefrielse
för dödsbo.................................. .. 40
Vissa
konsekvenser av förslaget ........................ .. 40
Författningsförslag
.......................................... .. 41
Remissyttrandena ........................................... .. 41
Gemensam
debitering av skatt i olika kommuner...... .. 41
Särskild
beräkningsgrand för preliminär A-skatt ...... .. 43
Övriga
synpunkter .......................................... .. 44
Departementschefen
........................................ 45
Gemensam
debitering av skatt i olika kommuner...... .. 45
Allmänna
synpunkter ...................................... 45
Närmare
om förfarandet ................................. .. 46
Räntefrågor
................................................. 48
SärskUd
beräkningsgrand för preliminär A-skatt....... 48
Skattebefrielse
för dödsbo................................... 50
Frågor
om skattereduktionen, m. m....................... 50
Gmndavdrag
för dödsbo .................................. .. 52
Skatt
för gemensamt kommunalt ändamål ............. .. 53
Frågor
om sjömansskatten.................................. .. 55
Restavgift
beträffande mervärdeskatten ............. .. 56
Författningsförslag
.......................................... 57
Uppbördsförordningen
.................................... .. 57
Taxeringsförordningen
.................................... 61
Hemställan
....................................................... 64
BUaga
............................................................ .. 66
MARCUS BOKTR. STHLM 1972
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar i 11 dokument.
- SOU 2003:12 Beskattningen av utomlands bosatta - del 1 s. 59 i texten
- Bet. 2000/01:KU4 Riksdagens arbetsformer i texten · dokumentnivå
- Prop. 1999/2000:2D1 Inkomstskattelagen i texten
- Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 308 i texten
- Prop. 1989/90:74 om ny taxeringslag m. m. s. 410 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- RÅ 1999 ref. 49 om s. 61 i texten