Sök i Ratio Lex

angående godkännande av avtal mellan Sverige och FinIand för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

1973 · 72 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:179, angående godkännande av avtal mellan Sverige och FinIand för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Majrts proposition nr 179 år 1973 Prop. 1973:179

Nr 179

Kungl.
Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland
för undvikande ar dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och
förmögenhet, m. m.; given den 2 november 1973.

Kungl.
Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen all bifalla de förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.

CARL GUSTAF

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga Innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Finland
ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och förmögenhet samt ett tiU avtalet fogat protokoll.

Efter
ratifikation avses avtalet och protokollet träda i kraft sedan de båda staterna
underrättat varandra om att ratifikation skett och bli tillämpat första gången,
såvitt avser skatt som uttas vid källan, på inkomst som uppbärs den 1 januari
närmast efter ikraftträdandet och, såvitt avser annan skatt på inkomst och
skatt på förmögenhet, på sådan skatt som utgår på grund av taxering andra
kalenderåret efter ikraftträdandet.

1
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 179

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179

Utdrag
ar protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON,
FELDT.

Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av avtal mellan
konungariket Sveriges regering och republiken Finlands regering för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett
till avtalet fogat protokoll och anför.

Sedan
Kungl. Maj:t den 25 maj 1973 beslutat att avtalet mellan Sverige och Finland
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och
förmögenhet jämte ett till avtalet fogat protokoll skulle undertecknas, har
dessa den 27 juni 1973 undertecknats för Sveriges del av beskickningschefen i
Helsingfors.

Den
21 december 1949 slöts mellan Sverige och Finland ett avtal för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Avtalet
godkändes av riksdagen (prop. 1950: 19, BeU 1950: 5, rskr 1950: 20) och
tiUämpades första gången vid 1950 års taxering (SFS 1950: 198 och 199). Avtalet
ändrades genom tilläggsavtal den 19 juni 1958 (prop. 1958: B 43, BeU 1958: B
20, rskr 1958: B 104; SFS 1959: 20) och genom skriftväxling den 9 september
1968 (SFS 1968: 517). Genom överenskommelse den 25 september 1952 har
faststäUts regler om tiUämpningen av vissa bestämmelser i avtalet (SFS 1952:
716).

Under
de senaste åren har mellan samtliga nordiska länder pågått arbete med revision
av de äldre dubbelbeskattningsavtalen i syfte att anpassa dessa till de
principer som rekommenderats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) och som kommit tUl uttryck i det modeUavtal som denna
organisation färdigställde år 1963. Inom ramen för detta arbete slöts ett nytt
avtal med Norge den 1 november 1971, som godkändes av riksdagen samma år
(prop. 1971:172, SFS 1972: 35). Förhandlingar om nya avtal med Danmark och
Island har nyligen avslutats. Med Finland inleddes avtalsförhandlingar i
Stock-hohn under hösten 1971 och den 19 december 1972 paraferades ett på
svenska språket avfattat förslag tUl nytt avtal samt ett tiU avtalet fogat
protokoU. Texter på finska språket har sedermera utarbetats. Förslaget

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 3

tUl
avtal och protokoll torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga.

Förslagen
tUl avtal och protokoll remitterades tiU kammarrätten i Stockholm och
riksskatteverket. Sistnämnda myndighet har framfört vissa synpunkter på bl. a.
de föreslagna bestämmelserna i art. 18 punkt 2 i avtalet vilka jag avser att ta
upp i samband med redogörelsen för innehållet i denna artikel.

Den
finska inkomstbeskattningen företer i sina grunddrag stora likheter med den
svenska. Beskattningen grundas sålunda på två allmänna inkomstskatter, nämligen
den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten. HärtUl kommer,
liksom i Sverige, en allmän förmögenhetsskatt till staten. Den statiiga
inkomstskatten och förmögenhetsskatten regleras i en gemensam lag om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt av år 1943. Sjöman som arbetar ombord på finskt
handelsfartyg erlägger en särskild sjömansskatt som påminner om den svenska och
som infördes samtidigt med denna år 1958. Slutligen uttas, enligt i stort sett
samma gmnder som den kommunala inkomstskatten, en kyrkoskatt till förmån för de
lokala församlingama av den evangeUsk-lutherska kyrkan och det ortodoxa
kyrkosamfundet.

Fysiska
personer bosatta i Finland samt finska bolag och andra sammanslutningar är i
prmcip oinskränkt skattskyldiga, dvs. all inkomst som förvärvas av och all
förmögenhet som innehas av sådana rättssubjekt är skattepliktig. Fysiska personer
bosatta utanför Finland samt utländska bolag och andra sammanslutningar är
begränsat skattskyldiga, dvs. skattskyldiga för inkomster med vissa undantag
som härrör från Finland och för tillgångar som är belägna där. Fysisk person
anses bosatt i Finland om han eller hans familj har sin huvudsakliga bostad där
eller om han utan avbrott vistas i Finland under minst sex månader.

Statlig
inkomstskatt utgår för fysiska personer efter progressiva skiktskalor. De
skattskyldiga indelas i tre skatteklasser, beroende på civUslånd och underhåll
av bam. Skatteklass III omfattar personer, som under inkomståret eller under
minst 10 år dessförinnan underhålUt barn under 17 års ålder, samt aUa gifta
skattskyldiga under äktenskapets tre första år. Skattesatsen varierar från 13 %
för inkomst mellan 4 400 och 6 000 finska mark (FM) tUl 51 % för den del av
inkomsten som överstiger 200 000 FM (en FM f.n. ca 1: 16 svenska kronor).
Skatteklass II omfattar gifta skattskyldiga, som ej tUlhör
skatteklass III, samt ensamstående som är under 24 år och inte tiUhör
skatteklass III. Skatten utgår med 13 % för inkomst meUan 3 400 och 4 400 FM
och med 52 % för den del av inkomsten som överstiger 200 000 FM. Skatteklass I
omfattar ensamstående skattskyldiga som ej tUlhör annan skatteklass. Skatten
utgår med 13 % för inkomst mellan 2 500 och 3 400 FM och med 53 % för den del
av inkomsten som överstiger 200 000 FM. Den

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 4

kommunala
inkomstskatten är proportionell och varierar mellan ca 12 och ca 19 % beroende
på kommunal utdebitering.

Äkta
makar sambeskattas vid taxeringen till statiig inkomst- och förmögenhetsskatt
medan särtaxering gäller vid kommunalbeskattningen. Om båda makarna har inkomst
av anställning, fritt yrke eller rörelse eller pension, erhåller den make som
har den lägsta inkomsten ett särskilt avdrag med 1 500 FM jämte 50 % av den del
av inkomsten som överstiger 1 500 FM, sammanlagt dock högst 3 000 FM. Personer
tUlhörande skatteklass III får från den statliga inkomstskatten avräkna 60 FM
för varje barn under 16 år. Allmänna avdrag medges vid inkomstbeskattningen för
bl. a. ränta och periodiskt understöd. Vid beräkning av statlig inkomstskatt
medges dessutom ett särskilt avdrag med 20 % på de första 10 000 FM av inkomst
av anställning eller pension och 15 % på dämäst följande belopp om 10 000 FM av
inkomsten, sammanlagt således högst 3 500 FM. Liknande avdrag, men med lägre
belopp, medges personer med inkomst av fritt yrke eller rörelse.

Aktiebolag
är i princip underkastat s. k. ekonomisk dubbelbeskattning, dvs. den del av
bolagets vinst som utdelas tUl aktieägare beskattas både hos bolaget och
aktieägaren. Den ekonomiska dubbelbeskattningen mildras dock i flera
avseenden. Sålunda är finskt aktiebolag och även finsk ekonomisk förening i
allmänhet fritagna från både statlig och kommunal inkomstskatt på utdelning
frän annat finskt aktiebolag eller annan finsk ekonomisk förening. I de fall
skattefrihet för utdelning enligt nyssnämnda regler inte föreligger, får
utdelnmgsmoltagaren i stället från den statliga inkomst- och
förmögenhetsskatten på utdelningen avräkna ett belopp motsvarande 15 % av
utdelningen. Denna avräkningsrält är dock tillfälligt upphävd för inkomståren
1972 och 1973. Slutiigen äger aktiebolag och ekonomisk förening rätt alt vid
beräkning av tUl statUg inkomstskatt beskattningsbar inkomst avdraga ett belopp
motsvarande 40 % av utdelad vinst. I den mån bolagets inkomst utgörs av
utdelning, som enligt tidigare nämnda bestämmelser är skattefri hos bolaget,
får avdraget beräknas endast på den del av den utdelade vinsten som överstiger
mottagen skattefri utdelning. Den statliga bolagsskatten är proportionell med
en skattesats av 43 %. Härtill kommer kommunal inkomstskatt med i genomsnitt 15
% samt kyrkoskatt med 1 %, sammanlagt således i genomsnitt 59 %. Effekten av
de skatteregler jag här redogjort för kan illustreras med följande exempel:

Rördsevinst 400 000

Mottagen
skattefri utdehiing 100 000

Sammanlagd
vinst 500 000

Utdelning
tiU aktieägarna 300 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179

Statlig
inkomstskatt:

Rörelsevinst
enligt ovan

Avdrag:
40 % av (300 000100 000) = 200 000

Beskattningsbar
vinst

Statiig
inkomstskatt 43 % på 320 000 Kommunal inkomstskatt 15 % på 400 000 Kyrkoskatt 1
% på 400 000

Sammanlagd
skatt

400 000

80 000

320 000

137 600

60 000

4 000

201 600

s. 5 Kontrollera mot PDF

Den
effektiva skattesatsen på rörelsevinsten blir således i exemplet 50,4 %.

Intill
utgången av år 1972 gällde, att såväl i Finland bosatta skattskyldiga som
skattskyldiga bosatta utanför Finland beskattades med vissa undanlag i fråga
om utdelning efter taxering. Fr. o. m. år 1973 sker emellertid beskattning
beträffande vissa slag av inkomster, som uppbärs från Finland av person bosatt
utomlands, i form av källskatt, dvs. skatt som dras av vid utbetalning av
inkomsten. De inkomstslag som här avses är utdelning, ränta, vissa slag av
royalty, inkomst av anställning samt pension. Skattesatsen är 25 % för
utdelning och 30 % för övriga inkomstslag. Skatten tas ut på inkomstens
bruttobelopp utom i fråga om lön och liknande ersättnmg. I sistnämnda fall
medges schablonavdrag med 15 % av brattoinkomsten för artister och liknande
yrkesutövare samt med 10 % för andra skattskyldiga. Övriga inkomster, som
förvärvas av skattskyldiga bosatta utanför Finland, beskattas fortfarande på
nettobasis efter taxering. Detsamma gäller sådan utdelning, ränta eller royalty
som förvärvas av ett utiändskt förelag genom ell fast driftställe som företaget
har i Finland.

Den
statliga förmögenhetsskatten utgår efter en progressiv skiktskala med 0,5 % för
nettoförmögenhet som överstiger 25 000 FM men inte 50 000 FM och med 2 % för
sådan förmögenhet som överstiger 500 000 FM.

Slutligen
bör nämnas, att finsk lagstiftning innehåller regler om skattelättnader vid
investering i de s. k. utvecklingsområdena, huvudsakligen i norra och mellersta
Finland. Lagstiftningen är temporär och tUlämpas på skattskyldig som under åren
19661975 grundar ny produktionsanläggning inom utvecklingsområde eUer
utvidgar där befintlig produktionsanläggning eller förnyar sin maskinpark m.
m. så att anläggnmgens produktionsförmåga eller produktionens förädlingsgrad
väsentiigt höjs. Skatlelättnadema utgörs av fri avskrivningsräll på
anläggningstillgångarna, 3 % extra avskrivningsavdrag, förbud mot s. k.
prövningsbeskattning vid kommunaltaxeringen samt frihet från
förmögenhetsskatt.

ti
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 179

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 6

De
viktigaste sakliga skillnadema meUan det nya avtalet och nu gäUande
avtalsreglering avser utformningen av bestämmelsema om utddningsbeskatlningen,
beskattningen av personer anställda i allmän tjänst och metoden för undvikande
av dubbelbeskattnmg.

Angående
det huvudsakliga innehållet i avtalet får jag anföra följande.

Art. 1 och 2 anger de
personer och de skatter som omfattas av avtalet. Avtalet avses i princip skola
omfatta alla de skatter som nu eller i framtiden tas ut i de båda staterna på
inkomst och förmögenhet. Enligt art. 2 punkt 5 är skatter på lotteri- och
vadhållningsvinster samt arvs- och gåvoskatter uttryckligen undantagna från
avtalets lillämplig-hetsområde. Art. 35 innehåller definitioner av vissa
uttryck som används i avtalet och har utformats i huvudsaklig överensstämmelse
med OECD:s modellavtal. I art. 3 förekommer dock en definition av "intemationell
trafik" som inte återfinns i modellavtalet. Definitionen har betydelse för
tUlämpningen av art. 8, art. 13 punkt 2, art. 15 punkt 3 b och art. 22 punkt 3.
I art. 3 har vidare klargjorts, alt uttrycken "Finland" resp.
"Sverige" även innefattar den del av kontinentalsockdn till vilken
resp. stat har rättigheter enligt 1958 års konvention om kontinentalsockeln.
Art. 4 och 5 kan i förhållande till nuvarande avtal i vissa fall innebära
sakliga skillnader. Enligt nuvarande avtal är t. ex. i fall av s. k. dubbelt
hemvist för juridisk person nationaliteten avgörande för hemvistet enligt
avtalet men enligt art. 4 punkt 3 i det nya avtalet avgörs en sådan konflikt
till förmån för den stat där den verkliga led ningen finns.

Art. 621 innehåller
bestämmelser om beskattningen av särskilda, inkomstslag.

Enligt
art. 6 får inkomst av fastighet beskattas i den stal där fastigheten är
belägen. Denna princip gäller även i nuvarande avtal enligt vilket
fastighetsinkomst beskattas endast i den stat där fastigheten finns. Genom alt
för svensk del i det nya avtalet införts den s. k. credit of tax-metoden
(avräkning av skatt) för undanröjande av dubbelbeskattning gäller dock allmänt
beträffande inkomst som enligt avtalet får beskattas i Finland att svensk skatt
får tas ut om inkomsttagaren har hemvist i Sverige. Därvid skall emellertid
från den svenska skatten på inkomsten avräknas den finska skatt som uttagils på
samma inkomst. Bestämmelserna härom finns i art. 24 punkt 3, som jag senare
skall återkomma till. I fråga om inkomst av fastighet innebär dessa regler, att
inkomst av fastighet i Finland, som uppbärs av person med hemvist i Sverige,
får beskattas i Sverige med avräkning för den skatt som tagits ut i Finland
enligt art. 6. Bestämmelserna i art. 6 punkt 3 tar särskilt sikte på en i
Finland vanlig form för dispositionsrätt till bostadslägenhet, nämligen
iimehav av aktie i bostadsaktiebolag. Inkomst på grund av upplåtelse av sådan
rätt får beskattas i den stat där bolagets fastighet är belägen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 7

Inkomst
av rörelse får enligt art. 7 beskattas i den stat där rörelsen bedrivs från
fast driftställe. Uttrycket "fast driftställe" är definierat i art.
5. Om person med hemvist i Sverige driver rörelse från fast driftställe i
Finland får inkomsten av rörelsen beskattas även i Sverige men finsk skatt på
rörelseinkomsten skall enligt art. 24 punkt 3 avräknas från den svenska
skallen. Det bör i detta sammanhang påpekas, att de särskilda regler om
beskattning av vinst vid försäljning, förädling eller transport av virke, vilka
återfmns i punkt 4 av slutprotokollet tUl art. 5 i nuvarande avtal, inte har
någon motsvarighet i det nya avtalet.

Art, 8 innehåller
särskilda regler om beskattning av inkomst av sjöfart och luftfart i
internationell trafik. Sådan inkomst beskattas endast i den stat där företaget
har sm verkliga ledning. I art. 8 punkt 3 har tagits in speciella regler om
beskattning av inkomst av luftfart, som förvärvas av Scandinavian Airlines
System (SAS).

Enligt art, 9 kan
omräkning av inkomst av rörelse ske vid obehörig vinstöverflyttning tUl
utlandet, exempelvis i förhållande mellan moderförelag i en stat och
dotterföretag i den andra. Artikelns första stycke samt första meningen i andra
stycket överensstämmer med OECD:s modellavtal. De två sista meningarna i andra
stycket däremot har i sak oförändrade överförts från gällande avtal. Sistnämnda
bestämmelser innebär en förpliktelse för en stat att underrätta den andra
statens behöriga myndighet när fråga om omräkning uppkommer. Artikelns
bestämmelser har för svensk del betydelse vid tUlämpning av 43 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370) (43 § 1 mom, ändrad senast 1965: 573).

Regler om beskattning av
utdelning har intagits i art. 10. Enligt nuvarande avtal får den stat varifrån
utdelningen betalas (källstaten) innehålla skatt vid källan med 10 %. Denna
procentsats har i princip bibehållits i det nya avtalet (art. 10 punkt 2 första
stycket b). Om mottagaren av utdelningen är ett bolag som direkt eller indirekt
behärskar minst 25 % av röstetalet för aktiema i det utdelande bolaget, får
emellertid skatten i källstaten inte överstiga 5 %. Skatt som tagits ut i
källstaten avräknas enligt art. 24 från den skatt som uttagits i mottagarens
hemviststat. Sådana bolag som enligt bestämmelsen i art. 10 punkt 4, vilken jag
strax skall återkomma tiU, åtnjuter skattefrihet i hemviststaten för mottagen
utdelning kan givetvis inte få någon skat-teavräkning. För sådana bolag, vilka
i regel behärskar minst 25 % av röstetalet för aktiema i det utdelande bolaget,
innebär således det nya avtalet en reduktion av skatten på utdelningen från 10
tUl 5 %.

Den nyssnämnda
bestämmelsen i art. 10 punkt 4 om skattefrihet för utdelning har till syfte att
förhindra kedjebeskattning av bolagsvinst och ansluter tiU de regler om
befrielse från skattskyldighet som gäUer i fråga om utdelning meUan svenska
bolag enligt 54 § kommunalskattelagen (54 § ändrad senast 1970: 915) och 7 §
förordningen (1947: 576)

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 8

om
statiig inkomstskatt. Bestämmelsen har i sak oförändrad överförts från gällande
avtal. I art. 10 punkt 5 behandlas faU då utdelning har verkligt samband med
fast driftställe som mottagaren har i källstaten. I sådana faU gäller inte den
begränsning av skattesatsen på utdelningen i källstaten som föreskrivs i art.
10 punkt 2. I stället tillämpas bestämmelserna i art. 7 om beskattning av
inkomst av rörelse.

Beskattningen
av ränta regleras inte uttryckligen i gällande avtal, vilket med den teknik
enligt vilken avtalet är uppbyggt innebär, att beskattning får ske endast i den
stat där räntemottagaren har hemvist. Denna princip har bibehållits i det nya
avtalet och en uttrycklig regel därom har intagits i art. 11 punkt 1.

Den
skattemässiga behandlingen av ränta enligt gällande avtal har i vissa faU
vållat särskilda problem. På gmnd av bestämmelser i den finska lagen om
inkomst- och förmögenhetsskatt betraktas i vissa fall lån från svenskt
moderbolag tiU dotterbolag i Finland helt eUer delvis som kapitalplacering. Vid
förmögenhetsbeskattningen av dotterbolaget i Finland medges inte avdrag för
låneskulden i den mån den anses som kapitalplacering. Som en följd härav medges
inte heller vid inkomstbe-skattnUigen av dotterbolaget avdrag för ränta på den
del av lånet som anses såsom kapitalplacering. Genom en överenskommelse mellan
de båda staterna den 25 september 1952 har särskilda, delvis mycket
komplicerade regler fastställts för beräkning av den del av moderbolagets
fordran som högst får anses som kapitalplacering (art. 2 i överenskommelsen,
mtagen i SFS 1952: 716). Genom att räntan beskattats som inkomst hos det
svenska moderbolaget har ekonomisk dubbelbeskattning uppstått inom koncernen i
den mån räntan inte fått dras av vid inkomstbeskattningen av dotterbolaget i
Finland. Problemet har i vissa fall kunnat lösas genom överenskommelse mellan
de båda staternas behöriga myndigheter (på svensk sida riksskatteverket,
tidigare riksskattenämnden). Överenskommelserna har inneburit, att räntan i
moderbolagets hand betraktats som utdelning som är skattefri enligt de särskUda
avtalsregler om skattefrihet för utdelning mellan bolag som jag tidigare
berört. De finska reglerna gäller endast de fall då långivaren är ett
utländskt moderbolag men inte om lånet ges av ett finskt bolag. Genom en
särskild bestämmelse i punkt II
av det tUl det nya avtalet fogade
protokollet innebär de nya avtalsbestämmelserna om förbud mot diskriminering
(art, 25), att avdrag för ränta från finsk utbetalare tiU mottagare i Sverige
skaU medges vid finsk beskattning i samma utsträckning som skulle ha skett, om
både utbetalaren och mottagaren haft hemvist i Finland,

I
art. 12 föreskrivs, att royalty i regel skall beskattas endast i mottagarens
hemviststat. Bestämmelsen överensstämmer med motsvarande regel i OECD:s
modellavtal och innebär ingen förändring av vad som nu gäller. Nuvarande avtal
imiehåller emellertid vissa bestämmelser, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 9

begränsar
rätten för utbetalaren av royaltyn att vid beskattningen erhålla avdrag för
utbetalningen (se punkt 2 av slutprotokollet tiU art. 6 i avtalet samt art. 1 i
den tidigare nämnda överenskommelsen den 25 september 1952, intagen i SFS
1952:716). Bestämmelser av direkt motsvarande innehåll finns inte i det nya
avtalet men reglema i art. 12 punkt 4 om den skattemässiga behandlingen av för
höga royaltybetal-ningar meUan personer med intressegemenskap kan dock i viss mån
anses fylla samma funktion som de nuvarande bestämmelserna.

Beskattningen
av realisationsvinst regleras i art. 13. Punkterna 13 i artikeln motsvarar
OECD:s modellavtal. Hänvisningen i art. 13 punkt 2 till art. 22 punkt 3
innebär, att vinst vid överlåtelse av fartyg eller luftfartyg i internationell
trafik får beskattas endast i den stat där företaget har sin verkUga ledning.
Punkt 4 av art. 13 innehåller ett undantag från punkt 3 och innebär, att en
stat i vissa fall kan tillämpa sin egen lagstiftning vid beskattning av vinst
vid överlåtelse av aktie eller andel i bolag vars väsentliga tUlgång utgörs av
fastighet. För svensk del får bestämmelsen betydelse för tillämpningen av 35 §
3 mom. sjunde stycket kommunalskattelagen (35 § 3 mom. ändrad senast 1972: 273).
Motsvarande regel har även intagits i det tidigare nämnda nya
dubbelbeskattningsavtalet med Norge (SFS 1972: 35).

Art,
14 behandlar inkomst av fritt yrke och föreskriver liksom OECD:s modellavtal,
att sådan inkomst som regel beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Om
yrket utövas från en stadigvarande anordning i den andra staten, får inkomsten
emellertid beskattas i denna stal lill den del inkomsten är hänförlig till
verksamhet vid denna anordning. Sker dubbelbeskattning undanröjs denna med tillämpning
av bestämmelsema i art. 24.

Beskattningen
av inkomst av enskild tjänst regleras i art. 15. Som huvudregel gäller, alt
sådan inkomst skall beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Om arbetet
utförs i den andra staten, får dock beskattning ske där enligt bestämmelsen i
art. 15 punkt 1. Även i sistnämnda fall sker dock beskattning endast i
inkomsttagarens hem-vislstat under de förutsättningar som anges i art. 15 punkt
2.

Riksskatteverket
har anmärkt, att art. 15 enligt sin rubrik endast behandlar enskild tjänst.
Verket menar, att den i punkt 1 gjorda hänvisningen till art, 19, som avser
offentligt uppdrag (allmän tjänst), därför är oegentlig och bör utgå. Jag vill
med anledning av detta framhålla, att mbriken lill art. 15, liksom rubrikerna
till övriga artiklar i avtalet, endast avser att ge en kort upplysning om
artikelns innehåll. I punkt 1 av artikeln föreskrivs sedan, att löner, arvoden
och andra Uknande ersättningar som uppbärs av en person med hemvist i en stat
skall beskattas endast i denna stal, om inte arbetet utförts i den andra
staten. Uttrycket "enskUd tjänst" förekommer alltså inte i
avtalstexten. Eftersom beskattningen av löner, arvoden och andra liknande
ersätt-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 10

ningar,
som utbetalas på gmnd av allmän tjänst, regleras genom särskilda, från art, 15
avvikande bestämmelser i art, 19, är det alltså helt korrekt att i avtalstexten
hänvisa tUl undantagsbestämmelserna i denna artikel. Jag föreslår därför, att
bestämmelsen i art, 15 punkt 1 antas i föreliggande utformning.

Särskilda
beskattningsregler gäUer för anställda ombord på fartyg samt på luftfartyg i
internationell trafik. Art. 15 punkt 3 a föreskriver, att inkomst av
anställning ombord på fartyg liksom enligt gällande avtal skall beskattas
endast i den stat vars nationalitet fartyget har. Denna regel, som avviker från
OECD:s rekommendation, har utformats mot bakgrund av de regler för
skattskyldighet till sjömansskatt som gäller enligt såväl svensk som finsk
lagstiftning på området. En i Finland bosatt sjöman erlägger svensk
sjömansskatt enligt de regler som gäller för sjöman bosatt i Sverige (SFS 1958:
542). Inkomst av anställning ombord på luftfartyg i internationell trafik
beskattas enligt art. 15 punkt 3 b endast där inkomsttagaren har hemvist.

Art.
15 punkt 4 innehåller regler om beskattning av inkomst som förvärvas av s. k.
gränsgångare. Bestämmelsen i denna punkt kompletteras med ett förtydligande i
punkt I av det till avtalet fogade protokollet. Motsvarande bestämmelser finns
intagna i art. 15 § 4 i det nya dubbelbeskattningsavtalet med Norge och jag
får beträffande bestämmelsernas bakgrund och innebörd hänvisa till vad jag
anförde i samband med att sistnämnda avtal förelades riksdagen för godkännande
(prop. 1971: 172, s. 4647).

Styrelsearvoden
och liknande ersättningar får enligt art. 16 beskattas i den stat där del
utbetalande bolaget har hemvist. Sker beskattning även i betalningsmottagarens
hemviststal, undanröjs dubbelbeskattningen med tUlämpning av art. 24. De nya
reglerna överensstämmer med OECD:s modellavtal men har ingen direkt
motsvarighet i nuvarande avtal.

I
art. 17 punkt 1 föreskrivs, att inkomst som förvärvas av professionella
artister och idrottsmän får beskattas i den stat där verksamheten utövas.
Bestämmelsen utgör ett undantag från reglerna om beskattning av fritt yrke
(art. 14) och av enskild tjänst (art. 15). Art. 17 punkt 2 har tillkommit för
att förhindra, alt beskattningsregeln i punkt 1 kringgås genom att
ersättningen för artistuppträdandet etc. utbetalas tUl annan än artisten själv,
t, ex, till ett för ändamålet tUlskapat s, k. artistbolag i vilket artisten har
ett avgörande inflytande. Motsvarande bestämmelser finns i en rad tidigare
svenska dubbelbeskattningsavtal (se t. ex. art. 18 § 2 i det tidigare omnämnda
avtalet med Norge; SFS 1972: 35).

I
gällande avtal (art. 8) beskattas pension på gmnd av allmän tjänst endast i den
stat varifrån pensionen utbetalas medan pension som förvärvas på gmnd av annan
tjänst får beskattas endast i den stat där den verksamhet, på vilken pensionen
grundas, utövats. I det nya avtalet före-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 11

skrivs
i art. 18 punkt 1 alt pension, som inte utgår på grund av allmän tjänst, samt
livränta beskattas endast i mottagarens hemvislslat. Som ett undantag från
denna regel gäller enligt art. 18 punkt 2, att utbetalningar enligt
socialförsäkringslagstiftningen i en stat får beskattas i denna stat. På grund
av denna bestämmelse får sålunda svensk skatt tas ut på pensioner som utgår
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, t, ex, folkpension och allmän
tilläggspension (ATP), till person med hemvist i Finland,

Riksskatteverket har i
sitt yttrande ifrågasatt om inte en precisering av uttrycket
"socialförsäkringslagstiftningen" är erforderlig. Enligt vad verket
inhämtat är det visserligen klart, att "allmän pension", dvs. folkpension
och ATP, samt utbetalningar på grund av yrkesskade-, arbetslöshets- och
sjukförsäkringarna innefattas i uttrycket men att osäkerhet kan råda i fråga om
t. ex, omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368). Verket
påpekar också, att bedömningen kan vara tveksam beträffande vissa offentligt
sanktionerade ersättningar, t, ex. särskild tilläggspension (STP) och förmån av
fri grappförsäkring enligt överenskommelse mellan Svenska arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen i Sverige, Riksskatteverket påpekar vidare, att vissa
problem kan uppkomma genom att många personer bosatta i utlandet kommer att
uppbära t, ex, ATP med små belopp med hänsyn till alt de arbetat endast kort
tid i Sverige, I de flesta fall kommer enligt verkets mening utbetalningar som
avses i art, 18 punkt, 2 att ske till personer som fyllt 67 år. Verket anser,
att beskattningen i den utbetalande staten i dessa fall medför en onödig
belastning både för myndigheter i denna stat och för de skattskyldiga. Verket
ifrågasätter därför om inte bestämmelsen i art, 18 punkt 2 bör kompletteras
med en beloppsgräns, innebärande all årlig utbetalning, exempelvis Uka med
grimdavdraget, skulle beskallas endast i hemviststaten. Därmed skulle man
dessutom, påpekar verket, i fall då den skatlskyldige inte har annan inkomst än
denna utbetalning undvika skatteskärpning genom att den skattskyldige i
hemvistslaten till skUlnad från utbetalarstaten får personliga avdrag,
Riksskatteverket pekar slutligen på möjligheten att ändra svensk lagstiftning
så alt bagatell belopp undantas från beskattning.

Förevarande
regel, att beskattning av utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen
i en stat får ske i denna stat, har sin motsvarighet i samtiiga under senare år
ingångna svenska dubbelbeskattningsavtal. Det är uppenbart alt den sakliga
innebörden av uttrycket "sodalförsäk-ringslagsliflning" måste växla
från tid till annan beroende på den interna utvecklingen på detta område. Det
synes därför mindre lämpUgt att i ett dubbelbeskattningsavtal ge en närmare
definition av uttrycket, utan frågan torde få lösas från fall till fall. Genom
bestämningen alt förmånerna skall ha sin grund i lagstiftning faller förmåner
av typen STP och andra förmåner grundade på kollektivavtal utanför området för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 12

art.
18 punkt 2. Enligt gängse definition omfattar socialförsäkrings-lagstiftningen
allmän sjukförsäkring och pensionering (folkpension och ATP),
yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och annat kontant stöd vid
arbetslöshet samt familjeförmåner (bambidrag). När det gäller förmåner av typen
omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen eller det kontanta
arbetsmarknadsstödet som kommer att ersätta detta bidrag (SFS 1973: 371, 734)
blir det emellertid, frånsett gränsgångarfall, med hänsyn tUl bidragsvillkoren
säUan aktuellt att betala ut bidraget utomlands. Motsvarande gäller bambidrag.
Riksskatteverket ifrågasätter vidare om inte visst mindre belopp bör undantas
från utbetalarslatens beskattningsrätt. Något sådant undantag har emellertid
inte gjorts i andra svenska dubbelbeskattningsavtal och det synes olämpligt att
i förevarande sammanhang införa en sådan begränsning. Frågan huruvida de av
riksskatteverket påtalade olägenhetema med en obegränsad beskattningsrätt för
utbetalarstaten bör lösas genom ändring i intern svensk skattelagstiftning är
jag inte beredd alt nu ta ställning tUl. Jag tUlstyrker sålunda, att art. 18
punkt 2 godtas i förevarande lydelse.

Enligt
gällande avtal beskattas lön och liknande ersättning på grund av allmän tjänst
endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Motsvarande gäller som jag
tidigare nämnt i fråga om pension på gmnd av allmän tjänst. Denna princip har i
huvudsak bibehållits i art. 19 punkterna 1 a och 2 a i det nya avtalet.
Undantag från denna regel föreskrivs i art. 19 punkterna 1 b och 2 b. I de fall
som där avses sker beskattning endast i den stat där den som uppbär
ersättningen har hemvist. De nya reglerna avviker från OECD:s modellavtal från
år 1963 men står i överensstämmelse med den lydelse av OECD-bestämmelsen som
man enats om i samband med pågående revision av modellavtalet. Slutligen gäller
enligt art. 19 punkt 3 bestämmelserna om beskattning av ersättning på grund av
enskUd tjänst samt av enskild pension i de fall då ersättningen eller
pensionen utgår på grund av arbete som utövats i samband med rörelse som den
utbetalande staten eller kommunen bedrivit.

Art.
20 innehåller bestämmelser om skallebefrielse eller skattelindring för
studerande och praktikanter. Art, 20 punkt 1 överensstämmer med OECD:s
modellavtal. Enligt art, 20 punkt 2 ges vissa skatteförmåner för studerande i
en stat som under tillfällig vistelse i den andra staten har anställning där
under kortare tid. Motsvarande bestämmelse finns i gällande avtal i den lydelse
detta fick genom noteväxling den 9 september 1968 (SFS 1968: 517). I de nya
bestämmelserna har dock skattefriheten begränsats tUl vissa inkomstbelopp, som
på svensk sida anknyter till de f, n, fastställda grundavdragen för i Sverige
bosatta personer. Bestämmelserna är utformade så att endast inkomstbelopp som
överstiger de i avtalet angivna får beskattas. Dessa belopp kan ändras efter
överenskommelse mellan de båda staternas behöriga myndigheter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 13

Avtalet
innehåUer exempel på omständigheter som kan föranleda sådan ändring.

Inkomstslag
som inte behandlas i föregående artiklar i avtalet beskattas enligt art. 21
endast i inkomsttagarens hemviststat.

Beskattningen
av förmögenhetstillgångar behandlas i art. 22. Bcv stämmelserna överensstämmer
i sak med OECD:s rekommendation.

Art.
23 avser att förhindra, att inkomst eller förmögenhet som beskattas hos
oskiftat dödsbo också beskattas hos dödsbodelägare. Bestämmelsen har i sak
oförändrad överförts från gällande avtal.

Art.
24 i det nya avtalet föreskriver skatteavräkning (credit of tax) som huvudmetod
på svensk sida för undvikande av dubbelbeskattning. Skattskyldig med hemvist i
Sverige skaU aUtså taxeras i vanUg ordning även för inkomst eller förmögenhet
som enligt avtalet får beskattas i Finland. Från den svenska skatten avräknas
enligt art. 24 punkt 3 inkomst- resp. förmögenhetsskatt som den skattskyldige
erlagt i Finland enligt bestämmelse i avtalet. Avräkningsbdoppet är emellertid maximerat
till den svenska skatt som belöper på den inkomst resp. förmögenhet som enligt
avtalet får beskattas i Finland. I samband med redogörelsen för finsk
skattelagstiftning nämnde jag, att skattelättnader på grund av särskUda
bestämmelser med temporär giltighet i vissa fall ges vid investeringar i de s.
k. utvecklingsområdena i Finland. I art. 24 punkt 4 föreskrivs, att vid
beskattning i Sverige av inkomst eller förmögenhet, som i Finland varit
underkastad en reducerad skatt på grund av sådana finska bestämmelser,
avräkning skall ske med belopp motsvarande den finska skatt som skulle ha
utgått om sådana skattelättnader inte medgivits (s. k. matching credit).
Bestämmelser av detta slag förekommer allmänt i svenska dubbelbeskattnmgsavtal
med utpräglade utvecklingsländer men finns också intagna i en del avtal med
OECD-länder, t, ex, Irland (SFS 1961: 38) och Spanien (SFS 1964: 98, ändrad
genom SFS 1967: 88),

Från
credit of tax-förfarandet undantas enligt art. 24 punkt 5 inkomst eller
förmögenhet som uppbärs resp. innehas av person med hemvist i Sverige och som
enligt avtalet skall beskattas endast i Finland. I sådana fall tUlämpas,
liksom i gällande avtal, den s. k. exempt-metoden, dvs. inkomsten eller
förmögenheten undantas från beskattning i Sverige. Jag vUl i detta sammanhang
erinra om bestämmelsen i art. 10 punkt 4 enligt vilken exemptmetoden i regel
skall tillämpas på utdelning från finskt till svenskt bolag. YtterUgare
undantag från credit of tax-förfarandet föreskrivs i art. 24 punkt 6. Enligt
art. 13 punkt 4 kan person med hemvist i Sverige i vissa fall beskattas i Finland
för vinst vid försäljning av aktier i finskt bolag, I sådant fall åligger det
Finland att förhindra dubbelbeskattning genom avräkning av svensk skatt enligt
art. 24 punkt 6, Motsvarande skyldighet före-

t2
Riksdagen 1973.1 saml. Nr 179

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:179 14

skrivs
för Sverige vid beskattning här av vinst som avses i art. 13 punkt 4 och som
förvärvas av person med hemvist i Finland,

På
finsk sida tillämpas, liksom i gäUande avtal, exemptmetoden som huvudprincip
för undanröjande av dubbelbeskattning (art, 24 punkt 1), Undantag gäller,
förutom för de fall som avses i art. 24 punkt 6 och som jag nyss berört, i
regel i fråga om utdelning från svenskt bolag till mottagare i Finland (art. 24
punkt 2). Utdelningen kan dock i vissa fall vara undantagen från finsk skatt på
grund av bestämmelserna i art. 10 punkt 4,

Art.
25 innehåller regler om förbud mot diskriminering i skattehänseende. Reglerna
bygger på OECD:s rekommendation men har försetts med vissa tillägg. Motsvarande
regler finns i art. 25 av det nya svensk-norska dubbelbeskattningsavtalet och
jag får beträffande innehållet i och bakgrunden till dessa regler hänvisa till
vad jag anförde i samband med att det svensk-norska avtalet förelades
riksdagen för godkännande (prop. 1971: 172 s. 51).

Art.
26 innehåller sedvanliga regler om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse om
avtalets tolkning och tillämpning. I art. 26 punkt 3 har emellertid från
gällande avtal överförts en regel som bemyndigar de behöriga myndigheterna att
träffa överenskommelse i frågor som på gmnd av olikheter i de båda staternas
lagstiftning kan uppkomma beträffande skattens beräkning. Motsvarande regel
finns i dubbelbeskattningsavtalet med Norge (SFS 1972: 35).

Avtalet
innehåller inte sedvanliga bestämmelser om utbyte av upplysningar för
taxeringsändamål, I detta hänseende gäller i stället de mycket långtgående
reglema i det multilaterala nordiska handräckningsavtal som trädde 1 kraft den
1 januari 1973 (SFS 1973: 88).

Art.
27 punkt 1 innehåller en regel om diplomatiska och konsulära befattningshavare
och i art. 27 punkt 2 finns bestämmelser om fastställande av sådana
befattningshavares hemvist vid tUlämpning av avtalet.

Enligt
art, 28 skall avtalet ratificeras samt träda i kraft sedan de båda staterna
meddelat varandra, att ratifikation skett. Efter ikraftträdandet kommer
avtalet, såvitt avser källskatter, att tUlämpas på inkomst som uppbärs fr. o.
m, den 1 januari närmast efter ikraftträdandet, I fråga om annan skatt på
inkomst samt skatt på förmögenhet tiUämpas avtalet på sådan skall som utgår på
grund av taxering fr. o. m. andra kalenderåret närmast efter ikraftträdandet.

Punkt
III av det till avtalet fogade protokoUet innehåller en hänvisning tiU de speciella
skatteregler som finns för flottningsförening bildad för flottning i
gränsälvarna mellan Sverige och Finland (SFS 1949: 183).

Art.
29 innehåller uppsägningsbestämmelser.

Sammanfattningsvis
får jag anföra följande. GäUande dubbelbe-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:179 15

skattningsavlal
mellan Sverige och Finland tillkom redan år 1949. Utvecklingen på
beskattningsområdet i de båda statema har medfört, att avtalet numera i stora
delar är otidsenligt. En revision av avtalet har därför framstått som
angelägen. Härtill kommer den utveckling som skett på dubbdbeskaltningsområdel,
särskUt tillkomsten av OECD:s modellavtal år 1963, Sedan flera år pågår
dessutom arbete med att på grundval av OECD:s modellavtal revidera samtiiga
internordiska dubbelbeskattningsavtal. För svensk del gäller sålunda fr, o. m,
år 1972 ett nytt dubbelbeskattningsavtal med Norge och förhandlingar om nya
avtal med Danmark och Island har nyligen avslutats. De avvikelser från OECD:s
modellavtal som finns i det nya avtalet med Finland är få och flertalet av dem
finns intagna i avtal med andra stater som träffats under senare år. I
förhållande till gällande avtal med Finland innebär det nya avtalet vissa
sakUga skillnader. Detta gäller särskilt utddningsbeskatlningen, där bl. a.
skattesatsen i källstaten sänks från 10 till 5 % på utdelning mellan dotter-
och moderbolag, samt metoden för undvikande av dubbelbeskattning, I sistnämnda
hänseende införs för Sveriges del credit of tax som generell metod för
undvikande av dubbelbeskattning liksom skett i alla andra
dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått sedan mitten av 1960-talet, Det bör
även noteras, att vissa problem som tidigare uppkommit vid beskattnmg av ränta
på lån, som svenskt moderbolag givit finskt dotterbolag, fått en tUlfredsstäUande
lösning i det nya avtalet. Avtalet och tillhörande protokoll innebär även i
övrigt förbättringar och klargöranden i förhållande tUl gällande
avlalsreglering och jag tillstyrker därför att avtalet och protokollet
föreläggs riksdagen för godkännande.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att

1. godkänna
avtalet mellan Sverige och Finland för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för

mögenhet samt det till avtalet fogade protokollet,

2, bemyndiga
Kungl. Maj:t att, i den mån det förarUeds av av

talet och protokollet, meddela föreskrifter om ändring i fråga

om taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt och i

fråga om andra åtgärder varigenom sådan skatt påförts.

Med
bifaU tiU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: BrUta Gyllensten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avtal mellan
Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Konungariket
Sveriges regering och Republiken Finlands regering har,

föranledda
av önskan att ingå ett nytt avtal för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet,

överenskommit
om följande:

Ruotsin
Kuningaskunnanhallituksen ja Suomen Tasavallan hallituksen välinen sopimus
tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksin-kertaisen verotuksen välttämiseksi

Ruotsin
Kuningaskunnan hallitus ja Suomen Tasavallan hallitus oval,

haluten
tehdä uuden sopimuksen tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen
verotuksen välttämiseksi,

sopineet
seuraavasta:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 1

Personer
som omfattas av avtalet

Detta
avtal tillämpas på personer, som har hemvist i en avtalsslutande stat eUer i
båda statema.

1
artikla

Sopimuksessa
tarkoitetut henkilöt

Täta
sopimusta sovelletaan jommassa-kummassa tai kummassakin sopimusvaltiossa asuviin
henkilöihin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 2

Skatter
som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tUlämpas på skatter på inkomst och
förmögenhet, som uttages av envar av de avtalsslutande statema, dess kommuner
eller andra offentligrättsliga juridiska personer, oberoende av sättet på
vilket skaltema uttages.

2.
Med skaller på uikomst och
förmögenhet förstås alla skatter, som utgår på inkomst eller förmögenhet i
dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna
skatter på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på
värdestegring.

3.
De för närvarande utgående
skatter på vilka avtalet tillämpas är:

a)
Beträffande Finland:

1)
inkomst- och
förmögenhetsskatten;

2)
kommunalskatten;

3)
kyrkoskatten;

4)
skogsvårdsavgiften; samt

5)
sjömansskatten;

(i
det följande benämnda "finsk skatt").

2artUda

Sopimuksessa
tarkoitetut verot

1.
Täta sopimusta sovelletaan
sopimus-vallioUe, sen kunnalle tai muulle julkisoi-keudeUiseUe oikeushenkUöUe
lulon ja omaisuuden perasteella suoriteltaviin veroi-hin niiden kantotavasta
riippumatta.

2.
Tulon ja omaisuuden perasteella
suo-riletlavina veroina pidetään kaikkia tulon tai omaisuuden kokonaismäärän
taikka lulon tai omaisuuden osan perasteella suori-leltavia veroja, niUiin
luettuina irtaimen tai kiinteän omaisuuden luovutuksesta saadun voiton samoin
kuin arvonnousun perasteella suoritettaval verot.

3.
Verot, joihin täta sopimusta
sovelletaan, övat tällä hetkellä:

a)
Suomessa:

1)
tulo- ja omaisuusvero;

2)
kunnallisvero;

3)
kirkollisvero;

4)
metsätJioitomaksu; sekä

5)
merimiesvero; (jäljempänä
"Suomen vero").

opaginerad Kontrollera mot PDF

b)
Beträffande Sverige:

1)
den statliga inkomstskatten,
däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten;

2)
beviUningsavgiften för vissa
offentliga föreställningar;

3)
ersättningsskatten;

4)
utskiftningsskatten;

5)
skogsvårdsavgiften;

6)
den kommunala inkomstskatten;
samt

7)
den statliga
förmögenhetsskatten;

(i
det följande benämnda "svensk skatt").

4.
Detta avtal tillämpas likaledes
på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, vUka efter undertecknandet
av avtalet uttages utöver eller i stället för de för närvarande utgående
skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande statema skall meddela
varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

5.
Avtalet tillämpas icke
beträffande någondera avtalsslutande staten på särskUd beskattning av vinst
på lotterier och vadhållning eller på arvs- och gåvoskatter.

b)
Ruotsissa:

1)
valtion tulovero, sUhen
luettuina merimiesvero ja kuponkivero;

2)
eräistä julkisista
esityksistä suoritet-tava suostuntamaksu;

3)
korvausvero;

4)
jako vero;

5)
melsänhoitomaksu;

6)
kunnan tulovero; sekä

7) valtion
omaisuusvero;

(jäljempänä "Ruotsin vero").

4. Täta sopimusta
sovelletaan samoin

kaikkiin samanlaisiin tai olennaisesti sa-

manluonteisiin sopimuksen allekirjoittami-

sen jälkeen nykyisten lisäksi tai tUalle tule-

viin veroUiin. Sopimusvaltioiden asiano-

maisten viranomaisten on Umoitettava toisU-

leen kaikista olennaisista verolainsäädän-

töönsä tehdyistä muutoksista.

5. Sopimusta
ei kummassakaan sopimus

valtiossa sovelleta erityiseen arpajaisissa ja

vedonlyönnissä saadun voiton verottami-

seen eikä perintö- ja lahjaveroihin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 3

AUmänna
definitioner

1.
Om icke sammanhanget föranleder annat, har i detta avtal följande uttryck
nedan angiven betydelse:

a)
"Finland" åsyftar
Republiken Finland, och inbegriper varje utanför Finlands territorialvatten
beläget område, inom vilket Finland enligt finsk lag och i överensstämmelse
med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter till havsbottnen,
dess underlag samt dessas naturtillgångar;

b)
"Sverige" åsyftar
Konungariket Sverige, och inbegriper varje utanför Sveriges territorialvatten
beläget område, inom vilket Sverige enligt svensk lag och i överensstämmelse
med folkrättens allmänna regler äger utöva sina rättigheter med avseende på
naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag;

c)
"person" inbegriper
fysisk person, bolag och varje annan sammanslutning;

d) "bolag"
åsyftar varje juridisk person

och varje annan enhet, som i beskattnings

hänseende behandlas såsom juridisk person;

3
artikla

Yleiset
maäritdmät

1.
Tässä sopimuksessa, jollei asiayhtey-deslä muuta johdu:

a)
sanonnalla "Suomi"
tarkoitetaan Suomen Tasavaltaa, siihen luettuina Suomen aluevesien
ulkopuolella olevat alueet, joUla Suomi lainsäädänlönsä mukaan ja kansain-välisen
oikeuden yleisten sääntöjen mukai-sesli saa käyllää oikeuksiaan meren pohjaan,
sen sisustaan sekä niiden luonnonvaroihin;

b)
sanonnalla "Ruotsi"
tarkoitetaan Ruotsin Kuningaskuntaa, siihen luettuina Ruotsin aluevesien
ulkopuolella olevat alueet, joilla Ruotsi lainsäädänlönsä mukaan ja
kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen mukaisesti saa käyttää oikeuksiaan
meren pohjan tai sen sisustan luononvaroihin;

c)
sanonta "henkUö"
käsittää luonnoUi-sen henkilön, yhtiön ja muun yhteenliitty-män;

d) sanonnaUa
"yhtiö" tarkoitetaan oikeus-

henkUöä ja yksikköä, jota verotuksdUsesti

käsitellään oikeushenkilönä;

opaginerad Kontrollera mot PDF

e) "företag i en avtalsslutande stat" och

"företag i den andra avtalsslutande staten"

åsyftar företag, som bedrives av person med

hemvist i en avtalsslutande stat, respektive

förelag, som bedrives av person med hem

vist i den andra avtalsslutande staten;

f) "behörig myndighet" åsyftar:

1)
i Finland:
finansministeriet eller skattestyrelsen;

2)
i Sverige:
finansministern eller den myndighet åt vilken uppdrages att handha frågor
rörande detta avtal;

g) "medborgare" åsyftar varje fysisk per

son som är medborgare i en avtalsslutande

stat och varje juridisk person eller annan

sammanslutning som tUlkommit enligt gäl

lande lag i en avtalsslutande stat;

b) "internationeU trafik" inbegriper varje resa
utförd av fartyg eller luftfartyg som användes av företag som har sin verkliga
ledning i en avtalsslutande stat med undantag för resa som företages
uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar bestämmelserna i
detta avtal skall, såvida icke sammanhanget föranleder annat, varje däri
förekommande uttryck, vars innebörd icke angivits särskilt, anses ha den
betydelse, som uttrycket har enligt den statens lagstiftning rörande sådana
skatter, som omfattas av avtalet.

e) sanonnoiUa "sopimusvaltiossa oleva

yritys" ja "toisessa sopimusvaltiossa oleva

yritys" tarkoitetaan vastaavasti sopimus

valtiossa asuvan henkUön ja toisessa sopi

musvaltiossa asuvan henkilön harjoittamaa

yritystä;

f) sanonnalla "asianomainen viranomai-

nen" tarkoitetaan:

1)
Suomessa:
valtiovarainministeriötä tai verohallilusla;

2)
Ruotsissa:
valtiovaraministeriä tai sitä viranomaista, jolle annetaan tehtäväksi hoi-taa
lätä sopimusta koskevia kysymyksiä;

g) sanonnalla
"kansalainen" tarkoitetaan

luonnollista henkilöä, jolla on sopimusval

tion kansalaisuus, ja oikeushenkilöä tai

muuta yhteenliiltymää, joka on syntynyt

sopimusvaltion voimassa olevan lainssädän-

nön mukaan;

h) sanonnalla "kansainvälinen lUkenne"
tarkoitetaan yrityksen, jonka tosiasiallinen liikkeen johto on
sopimusvaltiossa, käyttä-mällä aluksella tai ilma-aluksella tehtyä matkaa,
lukuun ottamatta matkaa, joka tehdään yksinomaan toisessa sopimusvaltiossa
olevien paikkojen välillä.

2,
Sopimuksen määräyksiä sopimusvaltiossa sovdlettaessa on jokaisella sanonnalla,
jota ei ole nimenomaan määritelty ja jonka osalta asiayhteydestä ei muuta
johdu, se merkitys, joka sillä on tämän sopimusvaltion sopimuksessa
tarkoilettuja veroja koskevan lainsäädännön mukaan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 4 Skatterättsligt hemvist

1, I detta avtal förstås med uttrycket

"person med hemvist i en avtalsslutande

stat" varje person, som enligt lagstiftningen

i denna stat är skattskyldig där på grund

av hemvist, bosättning, plats för företags

ledning eller varje annan liknande omstän

dighet.

2. Då
på grund av bestämmelsema i

punkt 1 fysisk person har hemvist i båda av

talsslutande staterna, fastställes hans hem

vist enligt följande regler:

a) Han
anses ha hemvist i den avtalsslutande stat där han har ett hem som stadigvarande
står till hans förfogande. Om han har ett sådant hem i båda avtalsslutande

4 artikla

Verotuksellinen kotipaikka

1. Tässä sopimuksessa sanonnalla "sopi

musvaltiossa asuva henkUö" tarkoitetaan

henkilöä, joka tämän valtion lainsäädännön

mukaan on siellä verovelvollinen kotipaikan,

asumisen, liikkeen johtopaikan tai muun

sdlaisen perusteen nojalla.

2, Milloin luonnollinen henkUö 1 kohdan

määräysten mukaan on kummassakin sopi

musvaltiossa asuva, hanen asuinpaikkansa

vahvistetaan seuraavien sääntöjen mukaan:

a) Hanen
katsotaan asuvan siinä sopimusvaltiossa, jossa hänellä on käytettävänään
vakinainen asunto. Jos hänellä on käytettävänään vakinainen asunto molemmissa
sopi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

staterna, anses han ha hemvist i den stat, med vilken hans
personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum fÖr
lev-nadsinlressena),

b)
Om del icke kan
avgöras i vUken avtalsslutande stat centram för hans levnadsintressen är
beläget eller om han icke i någondera avlalsslutande staten har ett hem som
stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat, där
han stadigvarande vistas,

c)
Om han
stadigvarande vistas i båda avtalsslutande statema eller om han icke vistas
stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den avtalsslutande stat
där han är medborgare,

d) Om han är medborgare i båda avtals-

slutande staterna eller om han icke är med

borgare i någon av dem, avgör "de behö

riga myndighetema i de avtalsslutande sta

terna frågan genom ömsesidig överenskom

melse,

3, Då på grund av bestämmelserna i

punkt 1 person, som ej är fysisk person,

har hemvist i båda avtalsslutande statema,

anses personen i fråga ha hemvist i den

avtalsslutande stal där den har sin verkliga

ledning.

4. Oskiftat dödsbo anses ha hemvist i den

avtalsslutande stat där den avlidne enligt

punkterna 1 och 2 i denna artikel anses

ha haft hemvist vid dödsfallet.

musvallioissa, katsotaan hanen asuvan siinä
sopimusvaltiossa, johon hänellä on kiinteim-mäl henkilökohtaiset ja
taloudelliset siteet (elinetujen keskus),

b) Milloin ei voida ratkaisla, kummassa

sopimusvaltiossa hanen dinetujensa keskus

on, tai milloin hänellä ei ole vakinaista

asuntoa käytettävänään kummassakaan so

pimusvaltiossa, katsotaan hanen asuvan

siinä sopimusvaltiossa, jossa hän pysyväi-

sesti oleskelee,

c) Milloin hän oleskelee pysyväisesti

molemmissa sopimusvaltioissa tai ei pysy

väisesti oleskele kummassakaan niistä, kat

sotaan hanen asuvan siinä sopimusvaltiossa,

jonka kansalainen hän on,

d) Milloin hän on molempien sopimus

valtioiden kansalainen tai ei ole kumman-

kaan valtion kansalainen, on sopimusvaltioi

den asianomaisten viranomaisten ratkaistava

asia keskinäisin sopimuksin.

3. MiUoin muu kuin luonnollinen henkilö

on 1 kohdan määräysten mukaan molem

missa sopimusvaltioissa asuva, katsotaan

kysymyksessä olevan henkUön asuvan siinä

sopimusvaltiossa, jossa sen tosiasiallinen

liikkeen johto on.

4, Jakamattoman kuolinpesän katsotaan

asuvan siinä sopimusvaltiossa, jossa vaina

jan katsolaan tämän artiklan 1 ja 2 koh

dan mukaan asuneen kuolinhetkellään.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 5 Fast driftstäUe

1,
Med uttrycket
"fast driftställe" förstås i detta avtal en stadigvarande plats för
affärsverksamhet, där förelagets verksamhet helt eller delvis utövas,

2,
Uttrycket
"fast driftstäUe" innefattar särskilt:

a)
plats för
företagsledning;

b)
filial;

c)
kontor:

d) fabrik:

e) verkstad:

f) gruva, stenbrott eller annan plats för

nyttjande av naturtillgångar;

g) plats för byggnads-, anläggnings- eller

installationsarbete, som varar över tolv må

nader.

5 artikla

Kiinteä toimipaikka

1. Tässä sopimuksessa sanonnalla "kiinteä
toimipaikka" tarkoitetaan kiinteää liike-paikkaa, jossa yrityksen
liiketoimintaa koko-naan tai osaksi harjoitetaan,

2 Sanonta
"kiinteä toimipaikka" käsittää erityisesti:

a)
liikkeen
johtopaikan;

b)
sivuliikkeen;

c)
toimiston;

d) tuotanlolaitoksen;

e) työpajan;

f) kaivoksen, louhoksen tai muun luon-

nonvarojen irroittamispaikan;

g) yli
kahdentoista kuukauden ajan kestä-

vän rakennus- tai asennustyön suorituspai-

kan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Uttrycket
"fast driftställe" mnefattar

icke:

a)
användning av anordningar,
avsedda uteslutande för lagring, utstäUning eller utlämnande av företaget
tiUhöriga varor;

b) iimehav av ett företaget tUlhörigt varalager,
avsett uteslutande för lagring, utstäUning eUer utlämnande;

c)
innehav av ett företaget
tillhörigt varalager, avsett uteslutande för bearbetning eUer förädUng genom
ett annat företags försorg;

d) innehav
av stadigvarande plats för af

färsverksamhet, avsedd uteslutande för in

köp av varor eller införskaffande av upp

lysningar för företagets räkning;

e) innehav
av stadigvarande plats för

affärsverksamhet, avsedd uteslutande för

att ombesörja reklam, meddela upplys

ningar, bedriva vetenskaplig forskning eUer

utöva annan liknande verksamhet, som är

av förberedande eller biträdande art för

företaget,

4. Person
som är verksam i en avtals

slutande stat för ett företag i den andra

avtalsslutande staten hämnder inbegri

pes icke sådan oberoende representant som

avses i punkt 5 behandlas såsom ett fast

driftstäUe i den förstnämnda staten, om

han innehar och i denna förstnämnda stat

regelmässigt använder en fullmakt alt sluta

avtal i förelagels namn samt verksamheten

icke begränsas till inköp av varor för före

tagets räkning,

5.
Företag i en avtalsslutande
stat anses icke ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast
på den gmnd att företaget utövar affärsverksamhet i denna andra stat genom
förmedling av mäklare, kommissionär eUer aiman oberoende representant, om
dessa personer därvid utövar sin sedvanliga affärsverksamhet.

6.
Den omständigheten att ett
bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontroUeras av
ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eUer av ett bolag som
utövar affärsverksamhet i denna andra stat (antingen genom ett fast driftställe
eller annorledes) medför icke i och för sig att någotdera bolaget betraktas
såsom ett fast driftställe för det andra bolaget.

3, Sanonta
"kiinteä toimipaikka" ei käsi-

tä:

a)
tilojen käyttämistä ainoastaan
yrityk-selle kuuluvien tavaroiden varastoimiseen, näytteillä pitämiseen tai
luovuttamiseen;

b) yritykselle kuuluvan tavaravaraston pilämistä
ainoastaan varastoimista, näytteillä pitämistä tai luovultamista varten;

c)
yritykselle kuuluvien, mutta
ainoastaan toisen yrityksen muokattaviksi tai jalostetta-viksi tarkoitettujen
tavaroiden varastoimista;

d) kiinteän
liikepaikan pitämistä aino

astaan tavaroiden ostamista tai tietojen

keräämistä varten yritykselle;

e) kiinteän
liikepaikan pitämistä aino

astaan mainontaa, tietojen antamista, tieteel-

lislä tutldmusta tai muuta seUaista toimin-

taa varten, joka on yrityksen muuhun toi-

mintaan nähden luonteeltaan valmistelevaa

tai avustavaa,

4,
Henkilön, joka olematta 5
kohdassa tarkoiteltu itsenäinen edustaja toimii sopimusvaltiossa toisessa
sopimusvaltiossa olevan yrityksen puolesta, katsotaan muodos-tavan kiinteän
toimipaikan ensiksi maini-tussa valtiossa, mikäli hänellä on valtuus tehdä
sopimuksia yrityksen nimissä ja hän sitä tässä ensiksi mainitussa valtiossa
ta-vanomaisesli käyttää, paitsi milloin hanen toimintansa rajoitluu lavaroiden
oslamiseen yrityksen puolesta,

5,
Sopimusvaltiossa olevalla
yrityksellä ei katsota olevan kiinteää toirnipaikkaa toisessa sopimusvaltiossa
pelkästään sen vuoksi, etta se harjoiltaa liiketoimintaa sUnä valtiossa
välitläjän, yleisen kaupinta-agentin tai muun itsenäisen edustajan välityksdlä,
milloin nämä henkilöt toimivat säännönmukaisen liiketoimintansa rajoissa,

6,
Se seikka, etta
sopimusvaltiossa asu-valla yhtiöllä on määräämisvalta yhliössä tai siinä on
määräämisvalta yhtiöllä joka on toisessa sopimusvaltiossa asuva taikka joka
siellä harjoittaa liiketoUninlaa (joko kiinteästä toimipaikasta tai muuten), ei
it-seslään tee kumpaakaan yhtiötä toisen kiin-teäksi loimipaikaksi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 6

Inkomst av fastighet

1.
Inkomst av
fastighet får beskattas i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen,

2.
a) Uttrycket
"fastighet" har om icke bestämmelserna i punkt b föranleder annat
den betydelse som uttrycket har enligt skattelagstiftningen i den avtalsslutande
stal där fastigheten är belägen.

b)
Uttrycket "fastighet" inbegriper dock alltid tUlbehör tUl fastighet,
levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka
föreskrifterna i allmän lag angående fastigheter är tUlämpliga, nyttjanderätt
tUl fastighet samt rätt tUl föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet
av eller rätten att nyttja gruva, källa eller annan naturtUlgång.

3. Inkomst av upplåtelse av rätt att nyttja

bolag tillhörig fastighet, vilken rätt grandar

sig på aktie eller annan liknande andel i

bolaget, får beskattas i den avtalsslutande

stat där fastigheten är belägen.

4.
Bestämmelsema i
punkt 1 tillämpas på inkomst, som uppbäres genom omedelbart brukande, genom
uthyrning av fastighet eller genom varje annan användning av fastighet,

5.
Bestämmelserna
i punkterna 1 och 4 tillämpas även på inkomst av fastighet som tUlhör företag
och på inkomst av faslighet som användes vid utövande av fritt yrke.

6 artikla

Kiinteistöstä saatu tulo

1.
Kiinteistöstä
saadusta tulosta voidaan verottaa sUnä sopimusvaltiossa, jossa kiin-teistö on.

2.
a) Sanonta
"kiinteistö" määräylyy, mikäli b kohdan määräyksistä ei muuta johdu,
sen sopimusvaltion verolainsäädännön mukaan, jossa kiinteistö on.

b) Sanonta "kiinteistö" käsittää kuitenkin aina
kiinleistön tarpeiston, maa- ja met-sätaloudessa käytetyn elävän ja elottoman
irtaimiston, oikeudet, joihin sovelletaan yleisen lain kiinteistöjä koskevia
säännöksiä, kiinleistön käyttöoikeuden samoin kuin oikeudet kaivosten,
lähteiden ja muiden luon-nonvarojen hyväksikäytöstä tai oikeudesta niiden
hyväksikäyttöön saataviui määräl-tään muuttuviin tai kiinteisiin korvauksiin.

3.
Tulosta, joka
saadaan osakkeeseen tai muuhun sellaiseen yhtiöosuuteen perastu-van, yhtiön
omistamaan kiinteistöön koh-distuvan, käyttöoikeuden luovuttamisesta, voidaan
verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kUnteistö on.

4.
Tämän artiklan
1 kohdan määräyksiä sovelletaan sekä kiinleistön välittömäslä käy-töslä etta
sen vuokralle antamisesta samoin kuin kaikesta muusta käytöstä saatuun tu-loon.

5.
Tämän artiklan
1 ja 4 kohdan määräyksiä sovelletaan myös yrityksen omista-masta kiinteistöstä
saatuun tuloon samoin kuin vapaan ammatin harjoittamisessa käy-tetystä
kiinteistöstä saatuun tuloon.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1.
Inkomst av
rörelse, som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat, beskattas endast i
denna stat, såvida icke förelaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande
staten från ett där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på
nyss angivet sätt, får företagels inkomst beskattas i denna andra stat, men
endast den del därav, som är hänförlig tUl det fasta driftstället.

2.
Om företag i en
avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande

7 artikla Liiketulo

1.
Sopimusvaltiossa
olevan yrityksen saa-masla tulosta verotetaan vain siinä valtiossa, jollei
yritys harjoita liiketoimintaa toisessa sopimusvaltiossa siellä olevasta
kiinteästä toimipaikasta. Mikäli yritys harjoittaa liiketoimintaa edellä
sanoluin lavoin, voidaan tässä toisessa valtiossa verottaa yrityksen saamasta
tulosta, mutta vain kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettavasta tulon
osasta.

2.
Milloin
sopimusvaltiossa oleva yritys harjoittaa liiketoimintaa toisessa sopimus-

opaginerad Kontrollera mot PDF

staten
från ett där beläget fast driftställe, hänföres i vardera avtalsslutande staten
tiU det fasta driftstället den inkomst av rörelse, som det kan antagas att
driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som
bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande
vUlkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket
driftstället hör.

3.
Vid
bestämmandet av inkomst, som är hänförlig lill det fasta driftstället, medges
avdrag för kostnader som uppkommit för det fasta driftställets räkning
härunder inbegripna kostnader för företagets ledning och allmänna förvaltning
oavsett om kostnaderna uppkommit i den avtalsslutande stat där det
fasta driftstället är beläget eller annorstädes. Bestämmelserna i denna punkt
medför emellertid icke rätt tUl avdrag för kostnader som är av sådant slag att
avdrag icke skulle ha kunnat medges om det fasta driftstället hade varit ett
frislående företag,

4.
I den mån
inkomst hänförlig till ett fast driftställe enligt lagstiftningen i en avlalsslutande
stat brukat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst
på de olika delarna av företaget, skall bestämmelserna i punkt 2 icke hindra
att i denna avtalsslutande stal den skattepliktiga inkomsten bestämmes genom
etl sådant förfarande. Förfarandet skall dock vara sådant att resultatet
överensstämmer med de i denna artikel angivna principema.

5.
Inkomst anses
icke hänförlig till ett fast driftställe endast av den anledningen att varor
inköpes genom det fasta driftställets försorg för företagets räkning.

6.
Vid tillämpning
av föregående punkter bestämmes inkomst, som är hänförlig till det fasta
driftstället, genom samma förfarande år från år, såvida icke särskilda
förhållanden föranleder annat.

7.
Ingår i
rörelseinkomsten inkomstslag, som behandlas särskilt i andra artiklar av detta
avtal, beröres bestämmelserna i dessa artiklar icke av reglerna i förevarande
artikel. Det förutsattes, att bestämmelserna i denna punkt icke hindrar en
avtalsslutande stat att vid bestämmandel av den inkomst som är hänförlig till
det fasta drift-

valtiossa
siellä olevasta kiinteästä toimipaikasta, on kummassakin sopimusvaltiossa
kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luetlava se tulo, jonka toimipaikan oUsi
voitu olettaa tuottavan, jos se olisi ollut samaa tai saman-luonteista
toimintaa samojen tai saman-luonteisten edellytysten vallitessa harjoiltava
erUlinen yritys, joka läysin itsenäisesti päättää liiketoimista sen yrityksen
kanssa, jonka kiinteä toimipaikka se on.

3.
Kiinteän toimipaikan tuloa määrättäes-sä on vähennykseksi hyväksyttävä toimipaikasta
johluneet menot, niihin luettuina johto- ja muut yleiset hallintomelnot
riipu-matla siitä, ovatko ne syntyneet siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä
toimipaikka on, val muualla. Tämän kohdan määräykset eivät kuitenkaan tuota
oikeutta vähentää sdlaisia menoja, joita ei olisi saanul vähentää, jos kiinteä
toimipaikka olisi ollut erUlinen yritys.

4. Mikäli sopimusvaltiossa noudatetun

käytännön mukaan kiinteään toimipaikkaan

kuuluvaksi luetlava tulo määrätään jaka-

malla yrityksen kokonaistulo yrityksen eri

osien kesken, eivät 2 kohdan määräykset

estä lätä sopimusvalliota määräämäslä

verotettavaa tuloa tällaisla käytännössä

olevaa jakamismenettdyä noudattaen. Me-

nettdyn on kuitenkin johdellava tässä artik

lassa esileltyjen periaatteiden mukaiseen

tulokseen.

5.
Tuloa ei ole
luetlava kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi pelkästään sen perus-teella, eltä
kiinteä toimipaikka on ostanut tavaroita yrityksen lukuun.

6.
Sovellettaessa
edellä olevia kohtia on kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luetlava tulo
vuodesta toiseen määrättävä samaa menetdmää noudattaen, jollei erityisistä
seikoista muuta johdu.

7.
MUloin tuloon
sisältyy tuloeriä, joita käsitellään erikseen tämän sopimuksen muissa
artikloissa, tämän artiklan määräykset eivät vaikuta sanottujen artikloiden
mää-räyksiin. Tällöin edellytelään, etta tämän kohdan määräykset eivät estä
sopimusvalliota määräämäslä kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettavaa tuloa
siten, eltä siihen luetaan tulo osakkeista tai osuuksista, saa-

opaginerad Kontrollera mot PDF

stället
medtaga inkomst av aktier eller andelar, fordringar, egendom eller annan rättighet
som äger verkUgt samband med rörelse vilken bedrives från det fasta driftstället.

misista,
omaisuudesta tai muusta oikeudesta, joka losiasiallisesti liittyy kiinteästä
toimipaikasta harjoitettuun liiketoimintaan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 8

Inkomst av sjöfart och luftfart

1. Inkomst som förvärvas genom utövan

de av sjöfart eller luftfart i intemationeU

trafik beskattas endast i den avtalsslutande

stat där företagel har sin verkliga ledning.

2.
Om företag, som
bedriver sjöfart i internationell trafik, har sin verkliga ledning ombord på
ett fartyg, anses företaget ha sin verkliga ledning i den avtalsslutande stat
där fartyget har sin hemmahamn eller, om någon sådan hamn icke finns, i den avtalsslutande
stat där fartygets redare har hemvist.

3.
Bestämmelserna
i punkt 1 tiUämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet
Scandinavian Airlines Syslem (SAS) men endast i fråga om den del av inkomsten
som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aero-transport (ÄBA).

8 artikla

Meri- ja ilmakuljeluksesta saatu tulo

1. Alusten tai Uma-alusten käyttämisestä

kansainväliseen liikenteeseen saadusta tu

losta verotetaan vain siinä sopimusvaltios

sa, jossa yrityksen tosiasiaUinen liikkeen

johto on.

2. MiUoin
kansainvälisessä liikenteessä

merikuljetusta harjoittavan yrityksen tosi

asiallinen liikkeen johto on aluksella, yri

tyksen tosiasiallisen liikkeen johdon katso

taan olevan siinä sopimusvaltiossa, jossa

aluksen kotisalama on, tai, mUloin alukseUa

ei ole kotisatamaa, siinä sopimusvaltiossa,

jossa laivanisänlä asuu.

3. Tämän
artiklan 1 kohdan määräyksiä

soveUelaan Scandinavian Airlines System

(SAS) nimisen ilmakuljetusyhtymän saa-

maan tuloon, mutta vain siihen lulon osaan,

joka vastaa AB Aerotransport (ABA) nimi

sen yhtiön osuutta yhtymään.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd 9

Företag med intressegemenskap I fall då

a)
ell företag i
en avlalsslutande stat direkt eller indirekt dellager i ledningen eller
övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i
detta företags kapital, eUer

b)
samma personer
direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av såväl ett
företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande
staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttages följande.

Om mellan
företagen i fråga om handel eUer andra ekonomiska förbindelser avtalas eller
föreskrives vUlkor, som avviker från dem som skulle ha överenskommits mellan av
varandra oberoende företag, får alla inkomster, som utan sådana villkor skulle
ha tillkommit det ena företaget men som på

9 artikla

Etuyhteydessä keskenään olevat yritykset Milloin

a)
sopimusvaltiossa
oleva yritys välillö-mästi tai välUlisesti osallistuu toisessa sopimusvaltiossa
olevan yrityksen johtoon tai valvonlaan tahi omistaa osan sen pääomas-la,
taikka

b)
samat henkilöt
välitlömästi tai välUlisesti osallistuvat sekä sopimusvaltiossa olevan
yrityksen eltä toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvonlaan
tahi omistavat osan niiden pääomasta, noudatetaan seuraavaa.

Jos
jommassakummassa tapauksessa yri-tysten välillä on niiden kaupallisissa tai
muissa laloudeUisissa suhleissa sovittu eh-doista tai määrätty ehtoja, jotka
poikkeavat siitä, mista riippumattomien yritysten välU-lä olisi sovittu,
voidaan tulo, joka olisi ker-tynyt toiseUe näistä yrityksistä, jollei näitä

opaginerad Kontrollera mot PDF

grund av villkoren i fråga
icke tUlkommit delta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas
i överensstämmelse därmed. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som
avses i denna artikel, skall den behöriga myndigheten i den andra
avtalsslutande staten underrättas i syfte att genomföra nödvändig justering i
fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hemvist i denna andra
stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa
skäligt avgörande rörande inkomstens fördelning.

ehtoja olisi ollut, mutta
näiden ehtojen

vuoksi ei ole kertynyt tälle yritykselle, lukea

tämän yrityksen tuloon ja siitä verottaa

tämän mukaisesti. Kun sopimusvaltiossa

Umaantuu tässä artiklassa tarkoitettu kysy

mys, on toisen sopimusvaltion asianomai-

selle viranomaiselle Umoitettava asiasta sii

nä tarkoituksessa, etta tässä toisessa sopi

musvaltiossa asuvan yrityksen tuloa koske-

vaan laskelmaan tehdään tarpeellinen oi-

kaisu. MUloin syytä on, asianomaiset vi-

ranomaiset voivat kohtuullisella tavaUa so-

pia keskenään tulon jaosta. t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
10 Utdelning (dividend)

1.
Utdelning (dividend) från ett
bolag med hemvist i en avlalsslutande stat tiU person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.
Utdelningen (dividenden) får
emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat, där bolaget som betalar
utdelningen (dividenden) har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men
den skatt som sålunda påföres får icke överstiga:

a)
5 procent av utdelningens
(dividendens) bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag för
finska öppna bolag, kommanditbolag och rederibolag samt svenska handelsbolag)
som direkt eller indirekt behärskar minst 25 procent av röstetalet för
samtliga aktier i det utbetalande bolaget;

b)
10 procent av utdelningens
(dividendens) bruttobelopp i övriga fall.

De
behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse
om sättet för genomförandet av begränsningen enligt denna punkt.

Bestämmelserna i denna
punkt berör ic-" ke bolagets beskattning för vinst av vUken utdelningen
(dividenden) betalas,

3. Med
uttrycket "utdelning (dividend)"

förstås inkomst av aktier, andelsbevis eller

andra rättigheter, fordringar icke inbegrip

na, med rätt till andel i vinst, samt inkomst

av andra andelar i bolag, som enligt skatte

lagstiflningen i den stat där det utbetalan

de bolaget har hemvist jämställes med in

komst av aktier.

10
artikla Osinko

1,
Sopimusvaltiossa asuvan yhtiön
toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkUölle mak-samasta osingosta voidaan
verottaa tässä toisessa valtiossa,

2,
Osingosta voidaan kuitenkin
verottaa myös siinä sopimusvaltiossa, jonka asukas osingon maksava yhtiö on ja
tämän valtion lainsäädännön mukaan, mutta siten määrättävä vero ei saa olla
suurempi kuin:

a)
5 prosenltia osingon
kokonaismäärästä, jos saajana on yhtiö (suomalaista avointa, kommandiitti- ja
laivanisännislöyhliötä sekä molsalaisla kauppayhliölä lukuun ottamatta), joka
välitlömästi tai välUlisesti hallitsee vähintään 25 prosenltia osingon maksavan
yhtiön kaikkien osakkeiden äänimäärästä;

b)
10 prosenltia osingon
kokonaismäärästä kaikissa muissa lapauksissa,

Sopimusvaltioiden
asianomaiset viran-omaiset sopivat keskenään, milen täta rajoi-tusta
sovelletaan.

Tämä
kohta ei vaikuta yhtiön verotta-miseen siitä voitosta, josta osinko makse-laan.

3, Sanonnalla
"osinko" tarkoUelaan tuloa,

joka on saatu osakkeista, osuustodistuksista

tai muista oikeuksista, jotka osallistuvat

voittoon olematta saamisia, samoin kuin

muista yhtiöoikeuksista saatua tuloa, joka

sen valtion verolainsäädännön mukaan,

jossa asuva voiton jakava yhtiö on, rinnaste-

taan osakkeista saatuun tuloon.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4. Utan
hinder av bestämmelserna i

punkt 1 skaU utdelning (dividend) från bo

lag med hemvist i en avtalsslutande stat tUl

bolag med hemvist i den andra avtalsslu

tande staten i sistnämnda stat vara undan

tagen från beskattning i den mån detta

skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i

denna andra stat, om båda bolagen hade

varit hemmahörande där.

5.
Bestämmelserna
i punkterna 1 och 2 tillämpas icke, om mottagaren av utdelningen (dividenden)
har hemvist i en avlalsslutande stat och har fast driftställe i den andra
avlalsslutande staten, där det utbetalande bolaget har hemvist, samt den andel
av vUken utdelningen (dividenden) i fråga härflyter äger verkligt samband med
rörelse som bedrives från det fasta driftstället. I sådant fall tUlämpas
bestämmelserna i artikel 7.

6.
Om bolag med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst från den andra avtalsslutande
staten, får denna andra stat icke påföra någon skatt på utdelning (dividend),
som bolaget betalar till person som ej har hemvist i denna andra stat, och ej
heller någon skatt på bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen (dividenden)
eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgöres av inkomst, som uppkommit
i denna andra stat.

4.
Tämän artiklan
1 kohdan määräysten eslämältä on sopimusvaltiossa asuvan yhtiön toisessa
sopimusvaltiossa asuvalle yhliölle maksama osinko viimeksi mainitussa valtiossa
vapaa verosta siinä laajuudessa kuin osinko tämän loisen valtion lainsäädännön
mukaan olisi ollut verosta vapaa, jos mo-lemmat yhtiöt olisivat olleet siellä
asuvia.

5.
Milloin
sopimusvaltiossa asuvalla osingon saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, jossa
asuva osingon maksava yhtiö on, kiinteä toimipaikka, johon osingon maksa-misen
perusteena olevat oikeudet tosiasialli-sesti liittyvät, ei 1 ja 2 kohdan
määräyksiä sovelleta. Tässä tapauksessa sovelletaan 7 artiklan määräyksiä.

6. Milloin sopimusvaltiossa asuva yhtiö saa tuloa loisesta
sopimusvaltiosta, ei tämä toinen valtio saa määrätä veroa osingosta, jonka yhtiö
maksaa henkUöille, jotka eivät ole tässä toisessa valtiossa asuvia, eikä
myöskään määrätä yhtiön jakamattomasta voitosta jakamattomaan voittoon
kohdistu-vaa veroa, vaikka maksetlu osinko tai jaka-mattomat voittovarat
kokonaan tai osaksi koostuisivatkin tässä toisessa valtiossa ker-tyneeslä
tulosta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 11 Ränta

1,
Ränta, som
härrör från en avtalsslutande stat och som betalas lill person med hemvist i
den andra avlalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stal,

2,
Med uttrycket
"ränta" förstås i denna artikel inkomst av statsobligationer, andra
obligationer eller skuldebrev, antingen de utfärdats mot säkerhet i faslighet
eller ej och antingen de medför rätt till andel i vinst eller ej. Uttrycket
åsyftar även inkomst av varje annat slags fordran liksom även all annan
inkomst, som enligt skattelagstiftningen i den avtalsslutande stat från vilken
inkomsten härrör jämställes med inkomst av försträckning.

3,
Bestämmelserna
i punkt 1 tillämpas icke, om mottagaren av räntan har hemvist i en
avtalsslutande stat och innehar fast

11 artikla Korko

1. Sopimusvaltiosta kertyneestä toisessa

sopimusvaltiossa asuvalle henkUölle makse-

tusla korosta verotetaan vain tässä toisessa

valtiossa.

2.
Sanonnalla
"korko" tarkoitetaan tässä artiklassa tuloa, joka on saatu valtion
obli-gaalioisla, muista obligaatioista tai vdkakir-joista riippumatta siitä,
onko niiden vakuu-tena kiinteistökiinnitys vai ei, ja liittyykö niihin oikeus
osaUistua voittoon vai ei, ja kaikenlaatuisista muista saamisista, samoin kuin
kaikkea muuta tuloa, joka sen valtion verolamsäädännön mukaan, josta tulo
ker-tyy, rinnastetaan velaksiannosta saatuun tuloon.

3.
MUloin
sopimusvaltiossa asuvalla ko-ron saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, josta
korko kerlyy, kUnteä toimipaikka, jo-

opaginerad Kontrollera mot PDF

driftställe i den andra
avtalsslutande staten från vilken räntan härrör, samt den fordran av vilken
räntan härflyter äger verkligt sam band med rörelse som bedrives från det fasta
driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelsema i artikel 7,

4, Beträffande sådana fall
då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem
båda och annan person föranleder att det utbetalade räntebeloppet med hänsyn
till den gäld, för vUken räntan erlägges, överstiger det belopp som skulle ha
avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser icke förelegat,
gäller bestämmelserna i denna artikel endast för sistnämnda belopp, I sådant
fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera
avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

hon koron perusteena oleva
saaminen losiasiallisesti liittyy, ei 1 kohdan määräyksiä sovelleta, Tässä
tapauksessa sovelletaan 7 artiklan määräyksiä.

4.
MUloin maksettu korko maksajan ja saajan tai heidän molempien ja kolmannen
henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi ylitlää koron perusteena olevaan
saamiseen katsoen määrän, josta maksaja ja saaja, jollei olisi tällaisla
suhdetta, olisivat sopineet, tämän artiklan määräykset koskevat vain viimeksi
mainittua määrää. Tässä tapauksessa verotetaan maksun liikamäärästä kum-mankin
sopimusvaltion lainsäädännön mukaan, ottaen asianmukaisesti huomioon tämän
sopimuksen muut määräykset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 12 Royalty

1, Royalty, som härrör från en avlalsslutande stat
och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,
beskattas endast i denna andra stat,

2,
Med uttrycket
"royalty" förstås i denna artikel varje slag av belopp som betalas
såsom ersättning för nyttjandet av eUer för rätten att nyttja upphovsrätt till
litterära, konstnärliga eller vetenskapliga verk (biograffilmer samt filmer
och band för radio-och televisionsulsändningar häri inbegripna), patent,
varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod
samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell
eller vetenskaplig utrustning eller för upplysningar om erfarenhetsrön av
industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur,

3, Bestämmelserna i
punkt 1 tillämpas

icke, om mottagaren av royaltyn har hem

vist i en avtalsslutande stat och innehar

fast driftställe i den andra avtalsslutande

staten från vUken royaltyn härrör, samt den

rättighet eller egendom av vUken royaltyn

härflyter äger verkligt samband med rörel

se, som bedrives från det fasta driftstället.

I sådant fall tillämpas bestämmelsema i ar

tikd 7.

12 artikla Rojalti

1. Sopimusvaltiosta kertyneestä toisessa
sopimusvaltiossa asuvalle henkUölle makse-lusta rojaltista verotetaan vain
tässä toisessa valtiossa.

2.
Sanonnalla "rojalti" tarkoitetaan
tässä artiklassa kaikkia suorituksia, jolka makse-taan korvauksena
kirjallislen, taitedlislen tai tieteellisten leosten (niihin luettuina
dokuvafilmit sekä radio- ja televisiolähe-tyksissä esitellävät fUmit ja nauhat)
tekijän-oikeuden samoin kuin patenllien, lavara-merkkien, mallien tai muottien,
piiruslusten, salaisten kaavojen tai valmistustapojen käyttämisestä tai
käytlöoikeudesta tahi teollisen, kaupallisen tai tieteellisen välineistön käyttämisestä
tai käyttöoikeudesla taikka teol-lisia, kaupaUisia tai tietedlisiä kokemuksia
koskevista tiedoista.

3.
Milloin sopimusvaltiossa
asuvalla rojal-tin saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, josta rojalti kertyy,
kUnteä toimipaikka, johon rojaltin perusteena oleva oikeus tai omaisuus
tosiasiallisesti liittyy, ei 1 kohdan määräyksiä sovelleta. Tässä tapauksessa
sovelletaan 7 artiklan määräyksiä.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4. Beträffande sådana fall
då särskilda förbindelser mellan utbelalaren och mottagaren eller mellan dem
båda och annan person föranleder att det utbetalade royalty-beloppet med
hänsyn lill det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn
erlägges, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och
mottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestämmelserna i
denna artikel endast för sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas
överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med
iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

4. MiUoin maksetlu rojalti
maksajan ja saajan tai heidän molempien ja kolmannen henkilön välisen erityisen
suhteen vuoksi ylittää rojaltin perusteena olevaan käyltöön, oikeuteen tai
tietoon katsoen määrän, josta maksaja ja saaja, jollei olisi tällaisla suhdetta,
olisivat sopineet, tämän artiklan määräykset koskevat vain viimeksi mainittua
määrää. Tässä tapauksessa verotetaan maksun liikamäärästä kummankin sopimusvaltion
lainsäädännön mukaan, ottaen asianmukaisesti huomioon tämän sopimuksen muut
määräykset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd
13 Realisationsvinst

1.
Vmst på grund av överlåtelse av
sådan fastighet som avses i punkt 2 av artikel 6 får beskallas i den
avtalsslutande stat där fastigheten är belägen.

2.
Vinst på grund av överlåtelse
av lös egendom, som är att hänföra tUl tUlgångar nedlagda i ett fast driftställe,
vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande
staten, eller av lös egendom, som är att hänföra till en stadigvarande
anordning för utövande av fritt yrke, vilken person med hemvist i en
avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, däri inbegripen
vinst genom överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller i samband
med överlåtelse av hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning, får
beskattas i denna andra stat. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som
avses i punkt 3 av artikel 22, beskattas dock endast i den avtalsslutande stat
där sådan egendom enligt nämnda artikel får beskattas.

3.
Vinst på grand av överlåtelse
av annan än i punkterna 1 och 2 angiven egendom beskattas endast i den
avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

4.
Bestämmelserna i punkt 3
påverkar icke en avlalsslutande stats rätt att enligt sin egen lagstiftning
beskatta vinst som person med hemvist i den andra avlalsslutande staten
förvärvar vid överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga
tillgångar utgöres av fastighet, under förat-

13
artikla Myyntivoitto

1. Voitosta, joka saadaan 6 artiklan 2 kohdassa
tarkoitetun kiinleistön luovutuksesta, voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa,
jossa kiinteistö on.

2.
Voitosta, joka saadaan
sopimusvaltiossa olevan yrityksen toisessa sopimusvaltiossa olevan kiinteän
toimipaikan liike-omaisuuteen kuuluvan irtaimen omaisuuden tai sopimusvaltiossa
asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa vapaan ammatin har-joittamista
varten käyteltävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvan irtaimen omaisuuden
luovutuksesta, mukaan luettuna täl-laisen kiinteän toimipaikan (joko erillisenä
tai koko yrityksen mukana) tai kiinteän paikan luovutuksesta saatu voitto,
voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa. Tämän sopimuksen 22 artiklan 3
kohdassa tarkoitetun omaisuuden luovutuksesta saadusta voitosta verotetaan
kuitenkin vain siinä sopimusvaltiossa, jossa tästä omaisuudesta sanolun artiklan
mukaan verotetaan.

3. Muun kuin 1 ja 2 kohdassa mainitun omaisuuden
luovutuksesta saadusta voitosta verotetaan vam siinä sopimusvaltiossa, jossa
luovuttaja asuu,

4. Tämän artiklan 3 kohdan määräykset eivät vaikuta
sopimusvaltion oikeuteen öman lainsäädänlönsä mukaan verottaa voitosta, jonka
toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö saa sdlaisen yhtiön osakkeiden tai
osuuksien luovutuksesta, jonka varoista oledUsen osan muodostaa kUnteistö,
edel-

opaginerad Kontrollera mot PDF

sättning att personen i
fråga haft hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten under någon del av
de senaste fem åren före överlåtelsen.

lyttäen etta kysymyksessä
oleva henkUö on asunut ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa jonakin ajanjaksona
vUmeisten vUden vuo-den aikana ennen luovutusta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
14 Fritt yrke

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande
stat uppbär genom utövande av fritt yrke eller annan därmed jämförlig
självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han icke i den andra
avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning, som regelmässigt står tUl
hans förfogande för utövandet av verksamheten. Om han har en sådan
stadigvarande anordning får inkomsten beskallas i denna andra stal men endast
den del därav som är hänförlig tUl denna anordning,

2.
Uttrycket "fritt
yrke" inbegriper självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig
verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig
verksamhet som utövas av läkare, advokater, ingenjörer, arkitekter, tandläkare
och revisorer.

14
artikla Vapaa ammatti

1.
Sopimusvaltiossa asuvan henkUön
vapaan ammatui harjoittamisesta tai muusta samanluonteisesta itsenäisestä
toiminnasta saamasta tulosta verotetaan vain tässä valtiossa, jollei hänellä
ole toimintaansa varten toisessa sopimusvaltiossa kiinteää paikkaa, joka on
säännöllisesti hanen käytettävänään toiminnan harjoittamista varten. Jos häneUä
on sellainen kiinteä paikka, voidaan tähän paikkaan kuuluvasta osasta tuloa
verottaa tässä toisessa valtiossa.

2.
Sanonta "vapaa
ammatti" käsittää itsenäisen tieteellisen, kirjallisen, taiteellisen,
kasvatuksdUsen tai opetuksellisen toiminnan sekä itsenäisen toiminnan
lääkärinä, asian-ajajana, insinöörinä, arkkitehtina, hammas-lääkärinä ja
tUintarkastajana.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
15 EnskUd tjänst

1. Där icke
bestämmelserna i artiklarna

16, 18, 19 och 20 föranleder annat, beskat

tas löner, arvoden och andra liknande er

sättningar, som person med hemvist i en av

lalsslutande stat uppbär genom anställning,

endast i denna stat, såvida icke arbetet ut

föres i den andra avtalsslutande staten. Om

arbetet utföres i denna andra stat, får er

sättning som uppbäres för arbetet beskattas

där.

2, Utan hinder av
bestämmelserna i punkt

1 beskattas inkomst, som person med hem

vist i en avtalsslutande stat uppbär för ar

bete som utföres i den andra avtalsslutande

staten, endast i den förstnämnda staten, un

der fömtsättning att

a)
mottagaren vistas i den andra
avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt icke
överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och

b)
ersättningen betalas av eller
på upp-

15
artikla Yksityinen palvdus

1.
Mikäli 16, 18, 19 ja 20
artiklan määräyksistä ei muuta johdu, verotetaan sopimusvaltiossa asuvan
henkUön henkilökohtaisesta lyöstä saamisia palkoista, paUckioisla ja muista
sdlaisista hyvilyksistä vain tässä valtiossa, jollei lyö ole tehty toisessa
sopimusvaltiossa. Jos työ on siellä tehty, voidaan siitä saadusta hyvityksestä
verottaa tässä toisessa valtiossa.

2.
Tämän artiklan 1 kohdan
määräysten estämättä verotetaan sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa
sopimusvaltiossa teh-dystä henkilökohtaisesta työstä saamasta tulosta vain
ensiksi mainitussa valtiossa edeUyttäen, etta

a)
saaja oleskelee toisessa
sopimusvaltiossa yhdessä tai useammassa jaksossa yh-teensä enintään 183 päivää
kalenterivuoden aikana, ja

b)
työnantaja, joka suorittaa
hjrvityksen

opaginerad Kontrollera mot PDF

drag av arbetsgivare, som
ej har hemvist i derma andra stat, samt

c) ersättningen ej såsom
omkostnad belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning, som
arbetsgivaren har i denna andra stat.

3. Ulan hinder av
föregående bestäm

melser i denna artikel beskattas inkomst av

arbete som ulföres ombord på

a)
finskt eller svenskt fartyg
endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet fartyget har; vid
tillämpningen av denna bestämmelse likställes utländskt fartyg, som befraktas
på så kallad bareboat basis av ett förelag som har sin verkliga ledning i Finland
eller Sverige, med finskt respektive svenskt fartyg;

b)
luftfartyg i intemationell
trafik endast i den avlalsslutande stat där den som uppbär arbetsinkomsten har
hemvist.

4. Ulan hinder av
bestämmelsema i punk

terna 1 och 2 i denna artikel beskattas in

komst, som uppbäres av person med hem

vist i kommun i en avtalsslutande stat vil

ken direkt gränsar till landgränsen mellan

Finland och Sverige, för personligt arbete

som utföres i sådan kommun i den andra

avtalsslutande staten, endast i den först

nämnda staten, under förutsättning att ifrå

gavarande person regelmässigt uppehåller

sig i sin fasta bostad i denna stat.

tai
jonka puolesta se suoritetaan, ei ole tässä toisessa valtiossa asuva, sekä

c)
hyvitykseUä ei menona rasiteta työn-antajan tässä toisessa valtiossa olevaa
kiinteää toimipaikkaa tai kiinteää paikkaa.

3. Edellä tässä
artiklassa olevien määrä

ysten estämättä verotetaan seUaisesta työstä

saadusta tulosta, joka tehdään

a)
suomalaisessa tai
ruotsalaisessa aluk-sessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jonka kan-sallisuus
aluksella on; täta määräystä sovellettaessa sdlaisen yrityksen, jonka tosiasiallinen
liikkeen johto on Suomessa tai Ruotsissa, niin sanotuin bareboat ehdoin
rahtaama ulkomainen alus rinnastetaan suomalaiseen tai vastaavasti motsalaiseen
alukseen;

b)
kansainvälisessä liikenteessä
olevassa ilma-aluksessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jossa työlulon saaja
asuu,

4, Tämän artiklan 1 ja 2
kohdan määrä

ysten estämättä verotetaan sopunusvaltiossa

Suomen ja Ruotsin väliseen maarajaan vä

litlömästi rajoittuvassa kunnassa asuvan

henkilön seUaisessa kunnassa toisessa sopi

musvaltiossa tehdyslä henkilökohtaisesta

työstä saamasta tulosta vain ensiksi maini

tussa valtiossa edeUyttäen, etta kysymyk

sessä oleva henkilö säännöllisesti oleskelee

tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asun-

nossaan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 16 Styrelsearvoden

Styrelsearvoden och
Uknande ersättningar, som person med hemvist i en avlalsslutande stat uppbär
uteslutande i egenskap av medlem i styrelse eller annat Uknande organ i bolag
med hemvist i den andra avlalsslutande staten, får beskattas i denna andra
stat.

16 artikla Johtajanpalkkiot

Sopimusvaltiossa asuvan
henkilön toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön johtokunnan tai muun sdlaisen
elimen jäsenenä yksinomaan tässä ominaisuudessa saamisia johta-janpalkkioista
ja muista sdlaisista suorituk-sista voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 17

Artister
och idrottsmän

1,
Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som
teater-dier fUmskådespelare, radio- eller lelevi-sionsartister, musiker,
professionella idrottsmän och liknande yrkesutövare uppbär genom den
verksamhet de personligen utövar

17
artikla

Taiteilijat
ja iirheilijat

1,
Tämän sopimuksen 14 ja 15 artiklan määräysten estämättä voidaan teatteri- tai
elokuvanäytteUjöiden, radio- tai tdevlsiotai-teUijoiden, muusikkojen,
ammattiurheilijoi-den ja muiden sellaisten ammatinharjoit-tajien tässä
ominaisuudessa harjoittamastaan

opaginerad Kontrollera mot PDF

i denna egenskap, beskattas i den avtalsslutande stat där
verksamheten utövas,

2, I fall då inkomst genom persoiUigt arbete, som utföres
av artist eller professionell idrottsman, icke tillfaller artisten eller
idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av
bestämmelsema i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat
där artisten eller idrottsmannen utför arbetet.

henkilökohtaisesta
toiminnasta saamasta tulosta verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa täta
toimintaa harjoitetaan,

2, SUnä
tapauksessa, etta taitdijan tai ammattiurheUijan henkUökohtaisesli teke-mäslä
työstä saatu tulo ei tule taiteUijalle tai urheUijaUe itselleen, vaan toiselle
henki-lölle, voidaan tästä tulosta, 7, 14 ja 15 artiklan määräysten estämättä,
verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa taiteilija tai urheilija tekee työn.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 18 Pension, m. m.

1, Pension (med undanlag för pension

som avses i punkt 2 av artikel 19) och lik

nande ersättning samt livränta, som utbeta

las till person med hemvist i en avtalsslu

tande stal, beskattas endast i denna stal,

2, Utbetalning
enligt socialförsäkringslag

stiftningen i en avtalsslutande stat får, ulan

hinder av bestämmelsema i punkt 1, beskat

tas i denna stat.

18 artikla Elake ym.

1.
Sopimusvaltiossa
asuvalle henkUölle maksetusla däkkeeslä (19 artiklan 2 kohdassa tarkoitettua
eläkettä lukuun ottamatta) ja muusta seUaisesta hyvityksestä sekä elinkorosta
verotetaan vain tässä valtiossa.

2.
Sopimusvaltion
sosiaalivakuutuslain-säädännön nojaUa tapahtuneesta maksusta voidaan, 1 kohdan
määräyksen estämättä, verottaa tässä valtiossa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd 19

Offentligt uppdrag (allmän tjänst)

1. a) Ersättning (pension däri icke inbegripen), som betalas
av en avtalsslutande stat, dess kommuner eller andra offentiigrättsliga
juridiska personer till fysisk person på grund av arbete, som utföres i denna
stats, dess kommuners eller andra offentiigrättsliga juridiska personers
tjänst, beskattas endast i denna stat.

b) Sådan
ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om
arbetet utföres i denna andra stat och mottagaren är en person med hemvist i
denna stat som

1. är medborgare i denna stat eller

II, icke har hemvist där endast för att utföra arbetet,

2, a) Pension, som betalas av eller från

fonder inrättade av en avtalsslutande

stat, dess kommuner eller andra offentiig

rättsliga juridiska personer tUl fysisk per

son på grund av arbete som utförts i denna

stats, dess kommuners eller andra offent

iigrättsliga juridiska personers tjänst, be

skattas endast i denna stat.

19 artikla

Julkinen lehtävä (julkinen palvdus)

1, a) Hyvityksestä (eläkettä lukuun ottamatta), jonka
sopimusvaltio, sen kunta tai muu julkisoikeudeUinen oikeushenkilö maksaa
luonnolliselle henkUölle tämän valtion, sen kunnan tai muun
julkisoikeudelli-sen oikeushenkUön palveluksessa tehdystä työstä, verotetaan
vain tässä valtiossa,

b) SeUaisesta hyvityksestä verotetaan kuitenkin vaui
toisessa sopunusvaltiossa, jos työ tehdään tässä toisessa valtiossa ja saaja on
tässä valtiossa asuva henkUö, joka

1. on tämän valtion kansalainen tai

II, ei asu siellä vain työn vuoksi,

2, a) Eläkkeestä, jonka sopimusvaltio,

sen kunta tai muu julkisoikeudeUinen oikeus

henkilö maksaa tai joka maksetaan niiden

perastamista rahastoista luonnolliselle

henkUölle tämän valtion, sen kunnan tai

muun julkisoikeudellisen oikeushenkilön

palveluksessa tehdystä työstä, verotetaan

vain tässä valtiossa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b) Sådan pension beskattas
emellertid endast i den andra avlalsslutande staten, om mottagaren av
pensionen är medborgare och har hemvist i denna stat.

3. Bestämmelserna i
artiklarna 15, 16 och 18 tiUämpas på ersättning eller pension, som utbetalas på
grund av arbete utfört i samband med rörelse som bedrives av en avtalsslutande
stat, dess kommuner eller dess andra offentiigrättsliga juridiska personer.

b) Tällaisesta eläkkeestä
verotetaan kuitenkin vain toisessa sopimusvaltiossa, jos däkkeen saaja on
tämän valtion kansalainen ja asuu tässä valtiossa.

3. Tämän sopimuksen 15, 16
ja 18 artiklan määräyksiä sovelletaan hyvitykseen tai däkkeeseen, joka
maksetaan toisen sopimusvaltion, sen kunnan tai muun julkisoikeudellisen
oikeushenkilön harjoittaman liiketoiminnan yhteydessä tehdystä työstä.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd 20

Studerande
och praktikanter

1.
Studerande eller affärs- eller
hantverkspraktikant, som vistas i en avlalsslutande stat uteslutande för sin
undervisning eller utbildning och som har eller omedelbart före vistelsen hade
hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas icke i den förstnämnda
staten för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller
utbildning, under fömtsättning att beloppen betalas till honom från källa utanför
denna stat.

2.
Studerande vid universitet
eller annan undervisningsanstalt i en avtalsslutande stat, som under tillfällig
vistelse i den andra avtalsslutande staten innehar anställning i denna andra
stat under högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla
praktisk erfarenhet i anslutning tUl studierna, beskallas i sistnämnda stal
endast för den del av inkomsten av anställningen som överstiger 1 500 svenska
kronor per kalendermånad eller motvärdet i finska mark. Från beskattning
enligt denna punkt undantages dock sammanlagt högst 4 500 svenska kronor eller
motvärdet i finska mark.

De behöriga myndighetema i
de avtalsslutande staterna träffar överenskommelse om tUlämpningen av
bestämmelsema i föregående stycke. De behöriga myndigheterna kan också träffa
överenskommelse om sådan ändring av där omnämnda belopp som finnes skälig med
hänsyn till förändring i penningvärde, ändrad lagstiftning i någon av de
avtalsslutande staterna eller annan liknande omständighet.

20
artikla

Opiskelijat
ja harjoittdijat

1. Opiskdijaa
tahi lUkealan tai teoUisuu-

den harjoitldijaa, joka oleskelee sopimus

valtiossa yksinomaan koulutuksensa tal har-

joittelunsa vuoksi ja joka asuu tai välit

lömästi ennen oleskelua asui toisessa sopi

musvaltiossa, ei ensiksi mainitussa valtiossa

verolela rahamääristä, jotka hän saa ela-

tustaan, koulutustaan tai harjoitteluaan

varten, milloin nämä rahamäärät maksetaan

hänelle tämän valtion ulkopuolella olevasta

lähteestä,

2, Sopimusvaltion
yliopiston tai muun

opetuslaitoksen opiskdijaa, joka tilapäisen

oleskelun aikana toisessa sopimusvaltiossa

on toimessa tässä toisessa valtiossa enintään

100 päivää saman kalenterivuoden aikana

saadakseen opintoihin liiltyvää käytännön

kokemusta, verotetaan viimeksi mainitussa

valtiossa vain loimesla saadun tulon siitä

osasta, joka ylittää 1,500 Ruotsin kruunua

kalenterikuukaudessa tai sen vasta-arvon

Suomen markoissa, Tämän kohdan mukai

sesti jätetään verottamatta kuitenkin yhteen-

sä enintään 4,500 Ruotsin kraunua tai sen

vasta-arvo Suomen markoissa,

Sopimusvaltioiden
asianomaiset viran-omaiset sopivat keskenään edellisessä kappaleessa olevien
määräysten sovdtamisesta. Asianomaiset viranomaiset voivat myös sopia
seUaisesta muutoksesta siinä mainit-tuihin rahamääriin, joka rahan arvon
muu-tokseen, jommankumman sopimusvaltion muuttuneeseen lainsäädantöön tai
muuhun sellaiseen seikkaan nähden katsotaan koh-tuulliseksi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 21 Övriga inkomster

Där icke bestämmelsema i föregående artiklar i detta avtal
föranleder annat, beskattas inkomst, som förvärvas av person med hemvist i en
avtalsslutande stat, endast i denna stat.

21 artikla Muut tulot

Mikäli tämän sopimuksen edellä olevien artikloiden
määräyksistä ei muuta johdu, verotetaan sopimusvaltiossa asuvan henkilön
saamasta tulosta vain tässä valtiossa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 22 Förmögenhet

1.
Förmögenhet
bestående av sådan fastighet, som avses i punkt 2 av artikel 6, får beskattas
i den avtalsslutande stat där fastigheten är belägen.

2.
Förmögenhet
beslående av lös egendom, som är hänförlig tUl tillgångar nedlagda i ett
företags fasta driftställe, eller av lös egendom, som ingår i en stadigvarande
anordning för utövande av fritt yrke, får beskattas i den avtalsslutande stat
där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen är belägen.

3.
Förmögenhet
bestående av fartyg eller luftfartyg, som användes i internationell trafik,
samt lös egendom, som är hänförUg till användningen av sådana fartyg eller
luftfartyg, beskattas endast i den avlalsslutande stal där företaget har sin
verkliga ledning.

4.
Alla andra slag
av förmögenhet, som innehas av person med hemvist i en avtals-slutande stat,
beskattas endast i denna stat.

22 artikla Omaisuus

1.
Tämän
sopimuksen 6 artiklan 2 kohdassa määriteUystä kiinteistöstä voidaan verottaa
siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteistö on.

2.
Yrityksen
kiinteän toimipaikan liike-omaisuuteen kuuluvasta irtaimesta omaisuudesta tai
vapaan ammatin harjoittamiseen käytetlyyn kUnteään paikkaan kuuluvasta
irtaimesta omaisuudesta voidaan verottaa siinä sopunusvaltiossa, jossa kiinteä
toimipaikka tai kiinteä paikka on.

3.
Kansainvälisen
liikenteen harjoittamiseen käytetyistä aluksista ja ilma-aluksista sekä
sellaisten alusten ja Uma-alusten käyt-tämiseen liillyvästä irtaimesta
omaisuudesta verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen
tosiasiallinen liikkeen johto on.

4 Muusta sopimusvaltiossa asuvan henkilön omaisuudesta
verotetaan vain tässä valtiossa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikd 23 Oskiftat dödsbo

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos oskiftat
dödsbo i en avtalsslutande stal, får icke beskattas hos dödsbodelägare med
hemvist i den andra avlalsslutande staten.

23 artikla Jakamaton kuolinpesä

Tulosta tai omaisuudesta, josta jakama-tonta kuolinpesää
verotetaan sopimusvaltiossa, ei voida verottaa toisessa sopimusvaltiossa
asuvaa kuolinpesän osakasta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 24

Metoder för undvikande av dubbelbeskattning

1. Om person med hemvist i Finland uppbär inkomst eller
innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i
Sverige, skall Finland, såvida icke bestämmelserna i punktema 2 och 6
föranleder annat, från den skatt som

24 artikla

Kaksinkertaisen verotuksen välttäniis-menetelmät

1. MUloin Suomessa asuvalla henkilöllä on tuloa tai
omaisuutta, josta tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan verottaa Ruotsissa,
Suomen on, mikäli 2 ja 6 kohdan määräyksistä ei muuta johdu, vähen-nettävä
kokonaistulosta tai -omaisuudesta

opaginerad Kontrollera mot PDF

utgår på
den totala inkomsten eUer förmögenheten medge avdrag för den del av skatten
som vid proportionell fördelning belöper på den inkomst respektive förmögenhet
som får beskattas i Sverige.

2.
Om person med
hemvist i Finland uppbär inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 10 får
beskattas i Sverige, skall Finland från ifrågavarande persons inkomstskatt avräkna
ett belopp, motsvarande den skall som erlagts i Sverige. Avräkningsbe-loppet
skall emellertid icke översliga den del av skatten, beräknad utan sådan avräkning,
som belöper på den inkomst som får beskattas i Sverige.

3.
Om person med
hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskallas i Finland, skall Sverige, såvida
icke bestämmdserna i punkterna 4, 5 och 6 föranleder annat,

a)
från
vederbörande persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den
inkomstskatt som erlagts i Finland;

b)
från
vederbörande persons förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den
förmögenhetsskatt som erlagts 1 Finland.

Avräkningsbdoppet skall emellertid icke i något fall
översliga beloppet av den del av svensk inkomstskatt eller förmögenhetsskatt,
beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller den förmögenhet
som får beskattas i Finland.

4.
Vid
tillämpningen av punkt 3 skall, då enligt särskild lagstiftning lättnad medgivils
vid finsk inkomst- eller förmögenhetsbeskattning av ell svenskt förelags fasta
driftställe i Finland, från svensk skatt på företagets inkomst eller
förmögenhet avräknas den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som skulle ha
utgått i Finland om sådan skattelättnad ej medgivils.

5.
Om person med
hemvist i en avlalsslutande stat uppbär inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i den andra avtalsslutande
staten, får den förstnämnda staten inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget
men skall från skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den del av
inkomstskatten respektive för-

suoriletlavästa
verosta se veron osa, joka suhteellisesti jakautuu sille tulolle tai
omaisuudeUe, josta voidaan verottaa Ruot-

2.
Milloin
Suomessa asuvalla henkilöllä on tuloa, josta 10 artiklan määräysten mukaan
voidaan verottaa Ruosissa, Suomen on vähennettävä kysymyksessä olevan henkUön
tuloverosta Ruotsissa suoritettua veroa vas-laava määrä. Tämän vähennyksen
määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä
lasketim veron osa, joka jakautuu sille tulolle, josta voidaan verottaa
Ruotsissa.

3.
Milloin
Ruotsissa asuvalla henkUöllä on tuloa tai omaisuutta, josta tämän sopimuksen
määräysten mukaan voidaan verottaa Suomessa, Ruotsin on, mikäli 4, 5 ja 6
kohdan määräyksistä ei muuta johdu,

a)
vähennettävä
asianomaisen henkilön tuloverosta Suomessa suoritettua tuloveroa vaslaava
määrä;

b)
vähennettävä
asianomaisen henkUön omaisuusverosta Suomessa suoritettua omai-suusveroa
vaslaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan
saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen tekemistä lasketun Ruotsin
tuloveron tai omaisuusveron osa, joka jakautuu sille tulolle tai omaisuudeUe,
josta voidaan verottaa Suomessa.

4.
Sovdlettaessa 3
kohtaa on, kun motsa-laisen yrityksen Suomessa olevan kiinteän toimipaikan
tulo- tai omaisuusverotuksessa Suomessa on erityisen lainsäädännön nojalla
myönnelty huojennus, yrityksen saaman tulon tai omaisuuden perasteella suoritet-tavasla
Ruotsin verosta vähennettävä se tulovero tai omaisuusvero, joka olisi ollut
suori-tettava Suomessa, jos seUaista veronhuojen-nusta ei olisi myönnetty.

5.
Milloin
sopimusvaltiossa asuvalla henkilöllä on tuloa tai omaisuutta, josta tämän
sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, ensiksi
mai-nittu sopimusvaltio voi sisällyttää tulon tai omaisuuden
verotusperasteeseen, mutta sen on vähennettävä tulon tai omaisuuden pe-rusteeUa
suoritettavasta verosta se tuloveron tai omaisuusveron osa, joka jakautuu tästä

opaginerad Kontrollera mot PDF

mögenhetsskatten som
belöper på den inkomst som uppburits från den andra avtals-slutande staten
eller den förmögenhet som innehas där.

6. Om person med hemvist i
en avlalsslutande stal uppbär vinst, som avses i punkt 4 av artikel 13 och som
kan beskattas i den andra avtalsslutande staten, skall denna andra stal från
vederbörande persons inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den skatt som
i den förstnämnda avlalsslutande staten erlagts på vinsten.
Avräknings-beloppet skall emellertid icke överstiga den del av skatten i den
andra avtalsslutande staten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på
ifrågavarande vinst.

toisesta sopimusvaltiosta
saadulle tulolle tai siellä olevalle omaisuudeUe.

6.
Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan 4 kohdassa tarkoitettua voit-toa,
josta voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa, tämän toisen valtion on vähennettävä
asianomaisen henkilön tuloverosta ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa voitosta suoritettua
veroa vaslaava määrä. Tämän vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin
se toisessa sopimusvaltiossa ennen vähennyksen tekemistä lasketun veron osa, joka
jakautuu kysymyksessä olevalle voitolle.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
25

Förbud
mot diskriminering

1. Medborgare
i en avtalsslutande stat

skall, oavsett om han har hemvist i en av

talsslutande stat eller ej, icke i den andra

avtalsslutande staten bli föremål för någon

beskattning eller något därmed samman

hängande skattekrav, som är av annat slag

eller mer tyngande än den beskattning och

därmed sammanhängande skattekrav som

medborgare i denna andra stat är eller kan

bli underkastade,

2, Beskattningen
av fast driftställe eller

stadigvarande anordning, som företag eller

person med hemvist i en avtalsslutande stat

har i den andra avtalsslutande staten, skall i

denna andra stat icke vara mindre fördel

aktig än beskattningen av förelag eller per

soner med hemvist i denna andra stat, som

bedriver verksamhet av samma slag.

Denna
bestämmelse anses icke medföra förpliktelse för en avtalsslutande stat att
medge personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådana personliga
avdrag vid beskattningen, skattebefrielser eUer skattenedsättnuigar på grund
av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj, som medges personer med
hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten. Bestämmelsen medför icke
heller rätt att i en avtalsslutande stat erhålla avdrag vid beskattiungen eller
skattebefrielse för utdelning (dividend) eller annan utbetalnmg till bolag
med hemvist i den andra avtalsslutande staten.

25 artikla Syrjintäkielto

1. Sopimusvaltion
kansalaiset eivät, siihen

kalsomatla, asuvatko he sopimusvaltiossa

vai eivät, toisessa sopimusvaltiossa saa jou-

tua sdlaisen verotuksen tai siihen liittyvän

vdvoituksen kohteiksi, joka on muunlainen

tai raskaampi kuin verotus tai siihen liitlyvä

vel voi tus, jonka kohteiksi tämän toisen val

tion kansalaiset samoissa olosuhteissa joulu-

vat tai saatlavat joutua.

2. Sopimusvaltiossa
olevan yrityksen tai

siellä asuvan henkUön toisessa sopimusval

tiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai

kiinteään paikkaan kohdistuva verotus ei

tässä toisessa valtiossa saa olla epäedulli-

sempi kuin siinä valtiossa oleviin tai siellä

asuviin samaa toimintaa harjoittaviin yrityk-

siin tai henkUöihin kohdistuva verotus.

Tämän
määräyksen ei ole katsottava velvoittavan sopimusvalliota myöntämään toisessa sopimusvaltiossa
asuville henkUöUle sitä oikeutta henkilökohtaisten vähennysten tekemiseen taikka
vapautusten tai alen-nusten saamiseen verotuksessa siviUisäädyn taikka perheen huoltovelvollisuuden
johdosta, jotka se myöntää sieUä asuville hen-kilöUle. Tämä määräys ei myöskään
tuota oikeutta saada sopimusvaltiossa toimitetta-vassa verotuksessa vähennystä tai
vapautus-la verosta toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiöUe suoritetun osingon
tai muun maksun perasteella.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelsen
i första stycket hindrar icke heller en avlalsslutande stat att beskatta
inkomst, som uppbäres av fast driftställe, enligt reglema i denna stats egen
lagstiftning, om det fasta driftstäUet tillhör aktiebolag eller därmed
jämförligt bolag i den andra avtalsslutande staten. Beskattningen skaU dock
motsvara den beskattning som tillämpas för aktiebolag och därmed jämförliga
bolag med hemvist i den förstnämnda avlalsslutande staten på deras inkomst,
beräknad utan avdrag för utdelad vinst.

3. Företag
i en avtalsslutande stat, vilkas

kapital helt eUer delvis äges eller kontrol

leras, direkt eller indirekt, av en eller flera

personer med hemvist i den andra avtals

slutande staten, skaU icke i den förstnämn

da avtalsslutande staten bli föremål för

någon beskattning eller något därmed sam

manhängande skattekrav, som är av annat

slag eller mer tyngande än den beskattning

och därmed sammanhängande skattekrav

som andra liknande företag i denna först

nämnda stat är eller kan bli underkastade.

4, I
denna artikel avser uttrycket "be

skattning" skatter av varje slag och beskaf

fenhet.

Ensimmäisen kappaleen määräys
ei myöskään estä sopimusvalliota verottamasta kiinteän toimipaikan saaamasta tulosta
öman lainsäädänlönsä mukaan, jos kiinteä toimipaikka kuuluu toisessa sopimusvaltiossa
olevalle osakeyhtiölle tai siihen verratta-valle yhtiölle. Verotuksen tulee kuitenken
vastala verotusta, joka kohdistuu ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa asuvien osa-keyhtiöiden
ja niihin verrattavien yhtiöiden ennen jaetun voiton perasteella myönnet-tävän vähennyksen
tekemistä laskeltuun tuloon.

3.
Sopimusvaltiossa olevat yritykset,
joiden pääoman välitlömästi tai välUlisesti joko kokonaan tai osaksi omistaa tai
joiden pääomasta siten määrää toisessa sopimusvaltiossa asuva henkUö tai henkUöt,
eivät ensiksi mainitussa valtiossa saa joutua sellaisen verotuksen tai siihen liittyvän
vdvoituksen kohteiksi, joka on muunlainen tai raskaampi kuin verotus tai siihen
liittyvä velvoitus, jonka kohteiksi ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa olevat
muut samanluonteiset yritykset joutuvat tai saaltavat joutua.

4.
SanonnaUa "verotus" tarkoitetaan
tässä artiklassa kaikenlaatuisia veroja.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 26

Förfarandet
vid ömsesidig överenskommelse

1. Om person med hemvist i en avtalsslutande stat gör
gällande, att i en avtals-slutande stat eller i båda statema \ ddtagits åtgärder,
som för honom medfört eller kommer att medföra en mot detta avtal stridande
beskattning, kan han utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de
rättsmedel som finns i dessa staters intema rättsordning göra framställnUig i
saken hos den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har
hemvist.

2.
Om denna behöriga myndighet
finner framställningen grundad men icke själv kan åstadkomma en tUlfredsstäUande
lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med
den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att
undvika en mot detta avtal stridande beskattning.

3.
De behöriga myndigheterna i de av-

26 artikla

Keskinäinen
sopimusmenettdy

1. MUloin
sopimusvaltiossa asuva henkUö

katsoo, etta jommankumman tai molempien

sopunusvaltioiden toimenpiteet övat johta-

neet tai johtavat hanen osaltaan verotuk-

seen, joka ei ole tämän sopunuksen mukai-

nen, hän voi näiden valtioiden sisäisissä

laeissa säädetyistä oikeussuojakeinoista huo-

limatta kääntyä asiassaan sen sopimusvaltion

sisianomaisen viranomaisen puoleen, jossa

hän asuu.

2.
Jos asianomainen viranomainen ha-vaitsee
huomautuksen perustelluksi, mutta ei itse voi saada aikaan tyydyttävää rat-kaisua,
sen on pyrittävä toisen sopimusvaltion asianomaisen viranomaisen kanssa keskinäisin
sopimuksin hoitamaan asiaa siten, etta verotus, joka ei ole tämän sopimuksen mukainen,
vältetään.

3.
Sopimusvaltioiden asianomaisten
vi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

talsslutande statema skall
genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som
uppkommer rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal. De kan även
överlägga för att undanröja dubbelbeskattning i sådana fall som ej omfattas av
detta avtal. De behöriga myndigheterna kan träffa skälig överenskommelse även
beträffande frågor som utan alt vara reglerade i avtalet på grund av
olikhet i de båda staternas principer för skattens beräkning eller av andra
skäl kan uppkomma i fråga om de direkta skatterna på inkomst och förmögenhet.

4.
De behöriga myndighetema i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse
med varandra för att träffa överenskommelse i de fall som angivits"' i
föregående punkter. Om muntliga överläggningar anses underlätta en
överenskommelse, kan sädana överläggningar äga rum inom en kommission bestående
av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

ranomaisten on pyrittävä keskinäisin
sopimuksin ratkaisemaan kaikki tämän sopimuksen tulkinnassa tai soveltamisessa
esiin-tyvät vaikeudet tai epätietoisuutta aUieutta-val kysymykset. Ne voivat myös
neuvoteUa kaksinkertaisen verotuksen poislamisesta sel-laisissa lapauksissa, joita
tässä sopimuksessa ei ole käsitdty. Asianomaiset viranomaiset voivat kohtuullisella
tavalla sopia keskenään myös kysymyksistä, jotka olematta sään-neltyjä sopimuksessa
veron laskemisessa molemmissa valtioissa noudatettujen periaatteiden erUaisuuden
johdosta tai muista syistä voivat Umaantua tulosta ja omaisuudesta suoritettavien
välittömien verojen osalta.

4. Sopimusvaltioiden asianomaiset
viranomaiset voivat välitlömästi neuvoteUa keskenään sopimukseen pääsemiseksi
edellä olevissa kohdissa tarkoitetussa mielessä. Milloin suullinen mielipiteiden
vaihto sopimukseen pääsemiseksi näyttäa tarkoituk-senmukaiselta, voidaan tällainen
mielipiteiden vaihto toimeenpanna sopimusvaltioiden asianomaisten viranomaisten
edustajista kootussa toimikunnassa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 27

Diplomatiska
och konsulära tjänstemän

1.
Bestämmelserna i delta avtal
påverkar icke de privilegier i beskattningshänseende, som enligt folkrättens
allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer
diplomatiska eller konsulära tjänstemän.

2.
Diplomatisk eller konsulär
tjänsteman (med undantag för honorärkonsul) eUer tjänsteman vid avtalsslutande
stats representation med stadigvarande uppdrag, vUken är belägen i den andra
avtalsslutande staten eller i en tredje stat, anses utan hinder av bestämmelsema
i punktema 1 och 2 av artikel 4 i detta avtal vid tillämpningen av avtalet
ha hemvist i den utsändande staten om

a)
han icke är medborgare i mottagar-staten,
och

b)
han enligt folkrättens allmänna
regler icke kan beskattas i sistnämnda stat för inkomst från källa utanför
denna stat.

27 artikla

Diplomaattiset
ja konsulivirkamiehet

1.
Tämä sopimus ei vaikuta kansainvälisen
oikeuden yleisten sääntöjen tai erilyis-ten sopimuslen määräysten mukaisiin diplo-maaltislen
tai konsulivirkamiesten verotuk-sellisiin erioikeuksiin.

2.
Diplomaaltisen tai konsulivirkamiehen
(kunniakonsulia lukuun ottamatta) tahi vir-kamiehen seUaisessa sopimusvaltion pysy-vässä
edustustossa, joka sijaitsee toisessa sopimusvaltiossa tai kolmannessa valtiossa,
katsotaan tämän sopimuksen 4 artiklan 1 ja 2 kohdan määräysten estämättä sopimusta
sovellettaessa asuvan lähettäjä-valtiossa, jos

a)
hän ei ole vastaanottajavaltion
kansalainen, ja

b)
häntä kansainvälisen oikeuden yleisten
sääntöjen mukaan ei voida viimeksi mainitussa valtiossa verottaa tämän valtion
ulkopuolella olevasta lähteestä saadusta tulosta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 28 Ikraftträdande

1. Detta
avtal skall ratificeras. Avtalet

träder i kraft när båda regeringarna genom

noteväxling i Helsingfors underrättat var

andra om all ratifikation skett. Dess be

stämmelser tillämpas första gången

a)
såvitt avser
skatt som uttages vid källan, på inkomst som uppbäres den 1 januari närmast
efter ikraftträdandet, och

b)
såvitt avser aiman
skatt på inkomst och skatt på förmögenhet, på sådan skatt som utgår på gmnd av
beskattning (taxering) andra kalenderåret närmast efter ikraftträdandet.

2. Avtalet den 21 december 1949 meUan

Konungariket Sverige och Republiken Fin

land för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögen

het, tilläggsavtalet till samma avtal den 19

juni 1958 och överenskommelsen den 9

september 1968 skall upphöra att gälla och

skall icke längre tillämpas såvitt avser skat

ter på inkomst eller förmögenhet på vUka

förevarande avtal blir tillämpligt enligt

punkt 1.

28 artikla Voimaantulo

1. Tämä sopimus on ratif ioitava. Sopimus

tulee voimaan, kun molemmat hallitukset

övat noottien vaihdoUa Hdsuigissä Umoit-

taneet loisUleen, etta ratifioiminen on ta-

pahtunut. Sen määräyksiä sovelletaan en

simmäisen kerran

a)
lähleellä kannettavan
veron osalta, tuloon, joka saadaan voimaantuloa lähinnä seuraavan tammikuun 1 päivänä,
ja

b)
muun tulosta suoritettavan
veron ja omaisuudesta suoritettavan veron osalta, sellaiseen veroon, joka suoritetaan
voimaantuloa toiseksi seuraavana kalenterivuotena toimitettavan verotuksen (taksoituksen)
pe-rusteeUa.

2. Ruotsin
Kuningaskunnan ja Suomen

Tasavallan välillä tulon ja omaisuuden kak

sinkertaisen verotuksen ehkäisemiseksi 21

päivänä joulukuula 1949 tehty sopimus, sa

man sopimuksen läydenlämiseksi 19 päi

vänä kesäkuuta 1958 tehty sopimus ja 9

päivänä syyskuuta 1968 tehty sopimus lak-

kaavat olemasta voimassa eikä niitä enää

sovelleta sellaisiin tulosta tai omaisuudesta

suoritetlaviin veroihin, joihin täta sopimusta

1 kohdan mukaan sovelletaan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 29 Upphörande

1.
Detta avtal
förblir i kraft tills det upp-säges av en avtalsslutande stat.

2.
Vardera
avtalsslutande staten kan senast den 30 juni under ett kalenderår, dock icke
tidigare än fem år efter dagen för avtalels ikraftträdande på diplomatisk väg
skriftligen uppsäga avtalet hos den andra avtalsslutande staten. I händelse av
sådan uppsägning upphör avtalet att gäUa:

a)
såvitt avser
skatt som uttages vid källan, den 1 januari det år som följer närmast efter
det då uppsägningen skedde eller senare; och

b)
såvitt avser
annan skatt på inkomst och skatt på förmögenhet, vid beskattningen
(taxeringen) andra kalenderåret närmast efter det då uppsägningen skedde eUer
senare.

29 artikla Päättyminen

1.
Tämä sopimus on
voimassa, kunnes jompikumpi sopimusvaltio sen irlisanoo.

2.
Kumpikin sopimusvaltio
voi viimeistään kalenterivuoden kesäkuun 30 päivänä, ei kuitenkaan aikaisemmin
kuin vU-den vuoden kuluttua sopimuksen voimaan-tulopäiväslä diplomaattista lietä
kirjalli-sesli irtisanoa sopimuksen tekemällä toiselle sopimusvalliolle irtisanomisilmoituksen.
Tässä tapauksessa sopimus lakkaa olemasta voimassa:

a)
lähleellä kannettavan
veron osalta, irtisanomista lähinnä seuraavan vuoden tammikuun 1 päivänä tai
sen jälkeen, ja

b)
muun tulosta suoritettavan
veron ja omaisuudesta suoritettavan veron osalla, irtisanomista toiseksi seuraavana
kalenterivuotena tai sen jälkeen toimitettavassa verotuksessa (taksoituksessa).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till bekräftelse härav har
undertecknade, därtUl vederbörligen befuUmäktigade, undertecknat detta avtal
och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i Helsingfors
den 27 juni 1973 i två exemplar på svenska och finska språken, vilka båda
texter har lika vitsord.

Tämän vakuudeksi övat allekirjoittaneet,
asianmukaisesti siihen valtuutettuina, allekirjoittaneet tämän sopimuksen ja varasta-neet
sen sineteillään.

Tehty Hdsingissä 27 päivänä
kesäkuuta 1973 kahtena raotsin- ja suomenkidisenä kappaleena molempien tekstien
ollessa yhtä todistusvoimaiset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Konungariket
Sveriges regering: Göran Ryding

Suomen
Tasavallan hallituksen puolesta:

Richard
Tötterman

opaginerad Kontrollera mot PDF

För RepubUken Finlands
regering: Richard Tötterman

Ruotsin
Kuningaskunnan hallituksen puolesta:

Göran
Ryding

opaginerad Kontrollera mot PDF

Protokoll

Vid
undertecknande av det i dag mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken
Finlands regering ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet har undertecknade befuUmäktigade ombud överenskommit
om följande bestämmelser som utgör en uitegrerande del av avtalet:

/.
TiU artikel 15 punkt 4

Med
uttrycket "regelmässigt" avses, att den skattskyldige i normalfallet
minst en gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bostad i den avtalsslutande
stat där han har hemvist enligt bestämmelsema i artikel 4.

II. TiU
artikel 25 punkt 3

Bestämmelsen
i denna punkt innebär bland annat, att avdrag för ränta som person med hemvist
i Finland erlagt till person med hemvist i Sverige medges vid beskattningen i
Finland i den utsträckning som skuUe ha varit faUet enUgt finsk skattelagstiftning,
om både utbetalaren och mottagaren av räntan haft hemvist i Finland.

///.
TiU artikel 28 punkt 2

I
fråga om skattefrihet för flottnings-förenmg, som bUdats för att handha flott-ningen
i Tome och Muonio gränsälvars

Pöytäkirja

Allekirjoiltaessaan
Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Suomen Tasavallan hallituksen välUlä tänään
tehdyn sopimuksen tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi
oval allekirjoittaneet valtuutetut sopineet seuraavista määräyksistä, jotka
övat sopimuksen olen-nainen osa:

/.
15 artiklan 4 kohtaan

SanonnaUa
"säännöUisesti" tarkoitetaan, eltä verovelvollinen normaalitapauksessa
vähintään kerran viikossa oleskelee siinä sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa
asun-nossaan, jossa hän 4 artiklan määräysten mukaan asuu.

//.
25 artiklan 3 kohtaan

Tämän
kohdan määräys tarkoittaa muun muassa, etta Suomessa asuva henkilö saa Suomessa
toimitettavassa verotuksessa vähentää Ruotsissa asuvalle henkUölle suorit-tamansa
koron siinä laajuudessa kuin korko Suomen verolainsäädäimön mukaan olisi saatu vähentää,
jos sekä koron maksaja etta saaja olisivat olleet Suomessa asuvia.

///.
28 artiklan 2 kohtaan

Tornion
Ja Muonion rajajokien uittoväy-lässä uittoa toimittamaan perastetun uit-toyhdistyksen
verovapaudesta on voimassa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

flottled, gäUer vad därom särskUt
är överenskommet eller framdeles överenskommes.

Till bekräftelse härav har
undertecknade, därtUl vederbörligen befuUmäktigade, undertecknat detta
protokoll och försett detsamma med sina sigill.

Som
skedde i Helsingfors den 27 juni 1973 i två exemplar på svenska och finska
språken, vUka båda texter har lika vitsord.

mitä siitä erikseen on sovittu
tai vastedes sovitaan.

Tämän vakuudeksi övat allekirjoittaneet,
asianmukaisesti siihen valtuutettuina, allekirjoittaneet tämän pöytäkirjan ja varusta-neet
sen sineteillään.

Tehty Hdsingissä 27 päivänä
kesäkuuta 1973 kahtena raotsin- ja suomenkidisenä kappaleena molempien tekstien
ollessa yhtä todistusvoimaiset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Konungariket
Sveriges regering: Göran Ryding

Suomen
Tasavallan hallituksen puolesta:

Richard
Tötterman

opaginerad Kontrollera mot PDF

För Republiken Finlands
regering: Richard Tötterman

Ruotsin
Kuningaskunnan hallituksen puolesta:

Göran
Ryding

opaginerad Kontrollera mot PDF

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 >73 730575

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 10 dokument.

  1. Prop. 1988/89:30 om godkännande av protokoll mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommulskatt i vissa fall, m.m. i texten
  2. Prop. 1984/85:205 om godkännande av protokoll mellan Sverige och Finland om ersättning för bortfall av kommunalskatt i vissa fall, m.m. i texten
  3. Prop. 1983/84:19 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge s. 152 om s. 5 i texten
  4. Rskr. 1973:361 i texten
  5. Bet. 1973:SkU73 Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:179 angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbel… i texten

Visa alla 10