Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition om utformning av praktiken för studerande vid Iärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje, m.m.

1973 · 28 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 27 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1973:78, Kungl. Maj:ts proposition om utformning av praktiken för studerande vid Iärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 78 år 1973 Prop. 1973:78

Nr 78

Kungl.
Maj:ts proposition om utformning av praktiken för studerande vid
lärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje ni. m.; given
Stockholms slott den 30 mars 1973.

Kungl,
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN
MOBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåU

I
propositionen föreslås en ny utformning av praktiken för lärarkandidater på lågstadie-,
meUanstadie- och ämneslärarUnje vid lärarhögskola. Den nuvarande
praktikterminen, då lärarkandidaten tjänstgör som lärare med nedsatt undervisningsskyldighet,
föreslås upphöra. Praktiken skall i stället delas upp på flera längre
perioder. En del av praktiken avses bli förlagd tidigt i utbildningen. Den
längsta och avslutande praktikperioden skall enligt förslaget följas upp med
undervisning vid lärarhögskolan innan utbildningen avslutas. Under praktiken
skall den studerande arbeta i lärarlag med en behörig lärare.

Det
har under senare år bhvit allt svårare att finna lämpliga vakanta lärartjänster
för lärarkandidaterna, vilket bl, a, lett till stor spridning av praklikantplatser
och omfattande resor för metodiklektorerna, I det nya systemet är avsikten att
praktiken endast undantagsvis skall förläggas utanför lärarhögskoleorten eller
dess närmaste omnejd.

Enligt
förslaget skall en innehållsmässig förskjutning ske av lärarutbildningen så
att ökad tonvikt läggs vid de sociala aspekterna av lärar-uppgiften.

1
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78

Utdrag
av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 30 mars 1973.

Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT,

Statsrådet
Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga
om utformning av praktiken för studerande vid lärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie-
och ämneslärarlinje m. m. och anför.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78

1 Inledning

I
skrivelse den 26 oktober 1970 inkom skolöverstyrelsen (SÖ) till Kungl, Maj:t
med förslag angående utformning av praktiktermin för studerande vid
lärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje, SÖ framhöll att
administrativa och pedagogiska skäl nödvändiggjort en omprövning av nuvarande praktiklerminsorganisation.
Den alltmer ökande lärartillgången fordrade ett nytt system, som inte
grundades på tillgång till vakanta tjänster. Ett nytt system borde ha en sådan
utformning att det möjliggjorde skapande av praktikcentra, gav lärarkandidaterna
övning i planering och samverkan i lärarlag och medgav en god elevvård, SÖ
föreslog att praktikterminen utformades som en utbildningstermin under vilken
den studerande var praktikant, I stället för lön skulle studiemedel utgå.

Efter remiss avgavs
yttranden av 1968 års lärarutbildningskommitlé (LUK) och Svenska
kommunförbundet. Lärarnas riksförbund (LR) inkom med skrivelse i ärendet.

Genom beslut den 30 juni
1971 uppdrog Kungl, Maj:t åt SÖ att, med iakttagande av vad som anfördes i en
inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria, efter samråd med LUK till Kungl,
Maj:t inkomma med förslag angående utformning av praktiken för vissa
studerande vid lärarhögskola, I promemorian framhölls beträffande ämneslärarlinjen
alt den praktisk-pedagogiska utbildningen om sammanlagt ett år
fortsättningsvis borde bilda en integrerad helhet. Därvid skulle pedagogik och
de olika ämnenas metodik i största möjliga utsträckning samordnas, så att en
för lärarkandidaten sammanhållen studiegång åstadkoms där de olika
delkomponenterna ingrep i och stödde varandra. Praktiken skulle också under
hela utbildningsåret anordnas så, att dess olika former, auskultation,
övningsundervisning och praktikanttjänstgöring, kunde effektivt utnyttjas för
konkretion och tillämpning av den teoretiska undervisningen. En del av praklikantljänstgöringen
borde infalla förhållandevis tidigt under den första terminen såsom en introduktion
till läraryrket och som en motivationsfrämjande faktor i pedagogik- och
metodikundervisningen. Utbildningsårets sista del borde vara en period som
ägnades åt avslutande studier i pedagogik och metodik och sammanfattande genomgång
och behandUng av praktikmomenten.

Beträffande utbildningen
på låg- och mellanstadielärarlinjen framhölls i promemorian att nuvarande praktiklermin
borde ersättas av praklikanttjänstgöring, varvid en del av tjänstgöringen borde
infalla på ett tidigt stadium av utbildningen och en del under den sista terminen.

I
skrivelse den I mars 1972 har SÖ inkommit med förslag angående

1*
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 78

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 4

utformning
av praktiken för vissa studerande vid lärarhögskola. Förslaget har utarbetats
av en arbetsgrupp, där bl. a. Sveriges förenade studentkårer (SFS) varit
representerade. Efter remiss har yttranden avgetts av samtliga lärarhögskolor,
LUK, Svenska kommunförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS)
och SFS, TCO har tiU sitt yttrande bifogat yttranden från Sveriges lärarförbund
(SL), Svenska facklärarförbundet (SFL) och Svenska folkhögskolans lärarförening
(SFHL), Lärarhögskolornas och seminariernas ämneslärarförening (LSÄ), som
genom sin huvudorganisation Statstjänstemannens riksförbund (SR) beretts tUlfälle
till yttrande, har inkommit med en skrivelse. Vidare har
Universitetslärarförbundet (ULF) och delföreningen inom förbundet
Lärarhögskolornas lärarförening (LLF) gemensamt och BUvande lärares
riksförbund (BLR) inkommit med yttranden. Föreningen Hem och Skola i Landskrona
har inkommit med en skrivelse,

I
sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har SÖ beräknat kostnaderna för
förslaget,

SFS har inkommit med en
skrivelse angående vissa åtgärder för att förstärka underlaget för
betygsättning i samband med praktik under lärarutbildning.

Beredningen
av frågan om praktikens utformning har omfattat överläggningar med Svenska
kommunförbundet, SACO, SR och TCO,

SL
har inkommit med en skrivelse angående översyn av nuvarande lärarutbildning, SFL
och LR har inkommit med yttranden i ärendet,

I skrivelse den 20 januari
1971 inkom SÖ med förslag om vidareutbildning av mellanstadielärare m, m, 1 en
bilaga till framställningen har SÖ redovisat sina förslag om vidareutbildning
av lågstadielärare till mellanstadielärare och av mellanstadielärare till
lågstadielärare. Statsmakterna har fattat beslut i frågan om vidareutbildning
av mellanstadielärare till ämneslärare eller adjunkt (prop, 1972: 26, UbU
1972: 20, rskr 1972: 153) men frågan om vidareutbildning av och till lågstadielärare
återstår att ta ställning till. Av remissinstanserna har länsskolnämnderna i
Södermanlands, Jönköpings, Kristianstads och Västernorrlands län,
lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping och Stockholm samt SL yttrat sig i
frågan,

I
fråga om flera av SÖ:s förslag fordras inle beslut av riksdagen. För
överblickens och sammanhangets skull redovisas dock kortfattat även vissa av
dessa förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 5

2 Praktikens utformning på lågstadie-, mellanstadie-och
ämneslärarlinje

2.1 Nuvarande
förhållanden

Nuvarande
förhållanden regleras dels av stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna
(omtryckt 1971:463, ändrad 1972:92) och kungörelsen (1968: 319) om viss
personal för lärarutbildning, m, m, (omtryckt 1971: 464, ändrad 1972: 93) samt skolstadgan
(1971: 235, ändrad senast 1973: 9), dels av utbildningsplanerna för
ämneslärarlinje vid lärarhögskola resp, klasslärarlinjer vid lärarhögskola, som
omfattar dels de av Kungl, Maj:t fastställda timplanerna och mål och riktlinjerna,
dels SÖ:s anvisningar.

Utbildningen
av låg- och mellanstadielärare omfattar fem resp, sex terminer av vilka en
termin utgör praktiklermin varunder lärarkandidaten tjänstgör med reducerad
undervisningsskyldighet.

Den praktisk-pedagogiska
utbildningen på ämneslärarlinjen omfattar f, n, dels en utbildningstermin vid
lärarhögskola med pedagogik, metodik och viss praktik, dels en efterföljande
praktiktermin varunder lärarkandidaten tjänstgör som lärare med nedsatt undervisningsskyldlghet,

2.2 Skolöverstyrelsen

2.2.1 Allmänt

SÖ
framhåller alt grundutbildningen inte har som mål all till skolan överlämna
lärare som i fråga om praktiskt kunnande och praktisk erfarenhet är fullärda
och färdiga. Återkommande fortbildning krävs, I synnerhet i inledningsskedet
bör denna fortbUdning ske under handledning av vederbörande huvudlärare som
enligt skolstadgan skall främja lärares fortbildning saml handleda mindre
erfarna lärare,

2.2.2 Praktikens
utformning på låg- och mellanstadielärarlinje

Praktiken
omfattar f, n. 10 veckor i praktikperioder och 20 veckor praktiktermin, dvs, 30
veckor,

I
den nya organisationen bör s, k, introduktionspraktik förläggas tidigt i
utbildningen i motivationssyfte. Skolmiljön och de skilda arbetsinsatserna
inom skolenheten bör uppmärksammas. Introduktionspraktiken bör omfatta fyra
veckor och inledas fyra till sex veckor efter första terminens början. Den bör
föregås av viss förberedelse inom pedagogik- och metodikinstitutionerna.
Erfarenheterna bör bearbetas efteråt. Varje introduktionspraktikant bör erhålla
en handledare.

Sju
veckors övningspraktik bör enligt förslaget infogas i slutet av den tredje
terminen. Under övningspraktiken får kandidater under ledning överta vissa läraruppgifter.
Övningspraktiken leds och planeras tUl stor del av pedagogik- och metodikinstitulionernas
lärare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 6

Den
s, k, praktikanttjänstgöringen bör förläggas till den sista ulbild-ningsterminens
första 13 veckor av effektiv läslid, Praklikanttjänstgöring innebär att
lärarkandidaten under en längre sammanhängande period bildar ett arbetslag tUlsammans
med en behörig lärare och övertar uppgifter i växande utsträckning.

Den
totala praktiken bör utökas med en vecka utöver nuvarande 30 veckor. Det
återstår alltså sju veckor för s, k, övrig övningspraklik. Övrig övningspraktik
bör framför allt användas för auskultationer. Endast undantagsvis bör timmarna
användas för fristående demonstrationslektioner. De bör sammanföras så alt
vissa dagar ägnas t, ex, specialundervisning. Övrig övningspraklik bör i
huvudsak förläggas till i övrigt praktikfria terminer. Särskild uppmärksamhet
bör dock ägnas inskolningen och den första läsundervisningen på lågstadiet, som
bör förläggas i början av tredje resp, fjärde terminen för höst- och vårintagna.

De
s, k, klasslärarövningarna som i nuvarande utbildning upptar 14 dagar under
slutterminen bör utgå.

Under
praktikanttjänstgöringen skall lärarkandidaten bedriva vissa självstudier i
pedagogik och metodik och då få stöd genom 20 timmars seminarier på
praktikorten. Seminarierna skall ledas av lärarhögskolans pedagogik- och
metodiklektorer och läggas ul som dubbeltimmar under tio veckor. Vissa
seminarier bör bli gemensamma för låg- och mellanstadielärarkandidater.

Inom de olika praktikleden
inlroduklionspraktik, övningspraklik och praktikanttjänstgöring skall
enligt förslaget förekomma olika aktivitetsformer, nämligen auskultationer,
medhjälp som lämnas av kandidaten på handledarens anmodan utan särskild
förberedelse, övningsundervisning som innebär att kandidaten efter auskultation
övertar någon eller någon del av handledarens lektioner samt självständiga
övningar som innebär att kandidaten utan läraranvisningar får överta
lärarrollen under kortare eller längre tid. Handledaren bör med få undanlag
vara närvarande vid samtUga övningar, SÖ framhåller att aktiviteternas
fördelning inom praklikleden bör variera beroende på den enskilde kandidatens
behov, I förslaget räknar SÖ dock med att auskultationer och medhjälp kommer
att få större utrymme i den nya organisationen jämfört med den tidigare, I det
nya systemet kan auskultatio-nen bättre än f, n, integreras med
övningsundervisningen och de självständiga övningarna. Minskningen av
lektioner som leds av lärarkandidaten medför ett lugnare arbetssätt som
förstärker praktikanttjänstgöringens karaktär av utbildning,

2.2.3
Praktikens utformning pä ämneslärarlinje

Nu
omfattar ämneslärarutbildningen en teoridel på elva veckor och en praktikdel på
29 veckor, SÖ föreslår att teoridelen skaU omfatta 16

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 7

veckor
och praktikdelen 24 veckor. Minskningen av praktiken med fem veckor bör
ersättas med utökad teori. En förutsättning för detta är dock att skolstadgans
bestämmelser om huvudlärares skyldigheter efterlevs, SÖ har i sitt förslag
också beaktat att LUK beräknas komma att föreslå en viss mot skolan inriktad yrkesorienterande
praktik som skall fullgöras under tiden för ämnesstudierna och alltså föregå
intagningen vid lärarhögskola, (Sedan SÖ inkommit med sitt förslag har LUK lagt
fram betänkandet (SOU 1972:92) Reformerad lärarutbildning, där viss
yrkesinriktad praktik under ämnesstudierna föreslås för blivande lärare,)

SÖ
anser att det finns ett klart behov av en undervisning om skollivets och
arbetsformernas problem. Det rör sig om sådana områden som socialpsykologiska
problem, tonårspsykologi, elevvårdsproblem, specialundervisning och
invandrarfrågor. Över en sådan undervisning, som naturligt måste få formen av
gruppdiskussioner och seminarieövningar och som i relativt ringa utsträckning
kan ha sin utgångspunkt i vidgad litteraturläsning, kommer man in på ett område
som ligger mellan vad man traditionellt benämnt pedagogik och metodik. Det blir
alltså fråga om en sorts allmän undervisningslära, där teorin belyses av
konkreta exempel från skolans värld, och där referat av skolsituationer
tillhandahåller problem, vilkas lösning skall sökas utifrån teoretiska
utgångspunkter som pedagogiken anvisar.

Det
blir också fråga om exempel på hur kontakt kan tas med hemmen, med myndigheter
och ungdomsvårdande organ utanför skolan osv. På så sätt kan t, ex, sociala
faktorers inverkan på individens utveckling belysas åskådligt. Den studerande
saknar ofta inblick i miljöer utanför den egna. Om hans luckor av detla slag
inte fylls under utbildningstiden, kommer han att vid utträdet i arbetslivet
oförberedd möta elever och föräldrar för vilkas problem och beteenden han kan
komma att stå relativt handfallen.

Ett
sådant undervisningsinnehåll ställer krav på ökade resurser både för
undervisningstimmar och för personal med kännedom om skUda sociala miljöer och
praktisk handläggning av denna typ av frågor. Man kan inte utan vidare
förutsätta att sådan expertis f, n, alltid finns inom de pedagogiska och
ämnesmetodiska institutionerna. Av praktiska skäl bör timresursen tillföras
pedagogiken. Pedagogik och metodik bör tillsammans omfatta ca 240 limmar.
Undervisningen bör inte bindas lill pedagogikinstitutionens personal. Det torde
i vissa faU vara ändamålsenligt att gå utanför också metodikinstitutionernas
personal och anlita samhällets specialister på skilda områden. Man bör vidare
överväga möjligheten att anordna fortbildningskurser i praktisk socialkunskap
för lärarhögskolornas fasta personal av lektorer och adjunkter. Med hänsyn
till skolans strävan att elevcentrera sin verksamhet skulle en sådan
komplettering vara betydelsefull. En

1**
Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 78

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 8

riktig behandling och bedömning av en elev torde ofta bli
möjlig endast om läraren har kännedom om elevens miljö.

Inlrodukiionspraktiken bör omfatta två veckor och inledas
någon vecka efter första terminens början.

Övningspraktiken
bör omfatta sex veckor, normalt uppdelade på två treveckorsperioder.
Övningspraktiken bör avslutas i så god tid under terminen att den kan följas
upp grundligt inom metodik och pedagogik,

Praktikanltjänslgöringen
bör enligt förslaget omfatta 16 veckor och förläggas till den andra
utbildningsterminen. Enligt Kungl, Maj:ls uppdrag den 30 juni 1971 skulle
teoridelen under andra terminen förläggas tUl slutet av terminen, SÖ förordar
dock, framför allt av lokaltekniska skäl, att lärarhögskolorna också skall
kunna välja att förlägga teoridelen i mitten av terminen, SFS:s representant i SÖ:s
arbetsgrupp har reserverat sig till förmån för att beslut fattas om att
utbildningsårets sista del bör vara en period som ägnas åt avslutande studier i
pedagogik och metodik och sammanfattande genomgång och behandling av praklikmo-ment,

SÖ:s
förslag beträffande aktivitetsformernas fördelning inom de olika praktikleden
innebär en markerad förskjutning av praktikutbildningen mot auskultation och
övningsundervisning,

SÖ konstaterar att i fråga om folkhögskollärargrenen av
ämneslärarlinjen vid lärarhögskolan i Linköping kan vissa avvikelser från den
föreslagna organisationen bli nödvändiga.

2.2,4 Praktikens lokalisering

SÖ framhåller att även om det bästa skulle vara att samla
all praktik vid lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje på eller i närheten
av lärarhögskoleorlen, är detta inte möjligt. Lärarhögskoleortens skolväsen kan
inte belastas alltför hårt, Alla behöriga lärare är inte lämpliga som
handledare.

All övningspraklik bör förläggas lill lärarhögskoleorten
eller så nära alt kandidaterna utan svårighet kan ta sig dit från
lärarhögskolans lokaler. Även introduktionspraktiken bör i första hand
förläggas till lärarhögskoleorten eller inom pendlingsavstånd till den.

Praktikanttjänstgöringen bör så långt möjligt lokaliseras
till lärarhögskoleorten eller inom pendlingsavstånd. Om man undantar
Stockholm, Göteborg och Malmö måste dock troligen utlokalisering ske. Varje lärarhögskola
bör själv organisera praktiken. Eftersom SÖ inte kan bedöma alla aspekter, t,
ex, kommunikationsmässiga och personliga, framläggs inte något detaljerat
lokaliseringsförslag.

Lärarkandidaten bör inte tvingas göra långa dagliga resor
till praktikorten. Stor spridning av praktikorter kommer att försvåra och
fördyra metodik- och pedagogikundervisning under praktikanttjänstgöringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 9

Därför
bör praktikcentra upprättas på större orter om praktikanttjänstgöringen inte
kan förläggas till lärarhögskoleorten. Ett praktikcentrum bör helst omfatta
tolv lärarkandidater på resp, linje eller också kunna förenas med ett annat
centrum i närheten till en centrumgrupp av motsvarande kapacitet. Om extern
undervisning, t, ex, seminarier, anordnas av lärarhögskolan, kan
praktikanterna mötas vid ettdera centret. Kandidater på praktikcentra måste
byta bostadsort men kan säga upp sin bostad på lärarhögskoleorten i god tid och
behöver inte la den i anspråk senare under terminen, I allmänhet blir det
därför inga extra kostnader. Skulle den föreslagna organisationen komma att
innebära påtagliga fördyringar för vissa studerande skall de kompenseras genom ersättning.
Vederbörande studerandeorganisation och myndighet bör överlägga om formerna för
sådan ersättning.

2.2.5
Handledarnas arbetsuppgifter och utbildning

SÖ
framhåller att det förhåUandet att lärarkandidaterna nu måste placeras med hänsyn
tUl vakanta lärartjänster leder lill stor spridning av kandidaterna och långa,
dyra resor för metodiklektorerna. De besvärliga förbindelserna med
lärarhögskolan omöjliggör kontinuitet i handledarskapet. På grund av bristen på
vakanser kan det förekomma att en lärare vid en skola där det har uppstått en
vakans påtvingas ett handledarskap som han saknar förutsättningar för. Den
stora spridningen av kandidater gör också att handledarna ofta berövas den
stimulans och det stöd som gemenskap i en uppgift ofta ger.

Handledarna
har små möjligheter att ge handledning under utbildningen. På låg- och
mellanstadielärarlinjerna har handledaren en nedsättning på tio veckotimmar
och undervisar i två klasser med tio veckotimmar i vardera klassen. Han är
alltså inte länge klasslärare och känner inle eleverna lika bra som andra
lärare. Samtidigt måste han i vardera klassen handleda en praktiklärare som han
kan lyssna på fem timmar i veckan.

På
ämneslärarlinjerna är svårigheterna att finna lämpliga praktikplatser ännu
större än på låg- och mellanstadielärarlinjen. Utom de organisatoriska
svårigheterna framhåUer SÖ vissa pedagogiska nackdelar. Handledaren undervisar
nu inte eleverna i det ämne som praktikläraren undervisar dem i och det är en
tillfällighet om handledaren över huvud taget undervisar eller har undervisat
kandidatens elever i något ämne.

Med
det nya praklikantsystemet får handledaren bara en klass om han tjänstgör på
grundskolans låg- och mellanstadium. Han kan därför elevinrikta undervisningen
på ett annat sätt än nu. Han samarbetar i lärarlag med en lärarkandidat och
handleder kandidaten i alla lärarrollens funktioner. På ämneslärarsidan
innebär det nya praktikantsyste-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 10

met
att handledaren och praktikanten arbetar i arbetslag med gemensamma elever och
gemensamma uppgifter.

Det
nya systemet kommer att på alla linjer ge en stabil uppsättning handledare som
genom erfarenhet och återkommande fortbildning kan medverka i utbildningen på
ett helt annat sätt än nu. Det blir också en stabilare organisation av
skolenheter för praktUien, vilket leder till att skolledningen kommer att
fungera bättre i utbildningen.

När
handledaren avlyssnar kandidatens lektioner kan han också gå in som
assistentlärare. Lärarkandidatens aktiviteter får inte i något skede av
utbildningen innebära en sådan avlastning av handledarens funktioner som
klasslärare alt praktikens karaktär av utbildning åsidosätts. Handledaren
förutsätts alltså normalt vara närvarande under lärarkandidatens
övningsundervisning och med få undantag vid de självständiga övningarna, även
om lärarkandidaten särskilt under praktiktjänstgöringen också skall beredas tillfäUe
att vara ensam med eleverna.

Enligt
förslaget skall lärarkandidaten arbeta självständigt under en vecka då
handledaren är på lärarhögskola för fortbildning. Under denna vecka bör
kandidaten förordnas på handledarens tjänst.

Det
nya systemet innebär att handledarens person och arbetssätt blir ännu mer
avgörande än tidigare. Även om man väljer de personligt och yrkesmässigt mest
lämpade lärarna som handledare, fordras utbildning. Handledare som är engagerad
i praktikanttjänstgöring bör få en veckas återkommande utbildning vid
lärarhögskolan varje termin då han har praktikant,

2.2.6
Kostnader

SÖ
framhåller att efiersom handledarens roll kommer att förändras genom det nya
förslaget, bör handledarens ersättning bli föremål för förhandUngar. Med
utgångspunkt i vissa skattade ersättningsnormer för handledning och antagandet
att den utökade teorin på ämneslärarlinjen kommer att tUlföras pedagogiken,
beräknar SÖ kostnader för förslagets genomförande per lärarkandidat i hel
utbildning, SÖ förutsätter då att systemet medför minskade resekostnader för
tjänstemän och lärarkandidater, att ytterligare en praktikvecka tillförs klasslärar-utbUdningen,
att praktiklärarlönen ersätts med studiemedel, att ett timarvode utgår till
lärarkandidat som under praktikanttjänstgöringen förordnas på handledarens
tjänst under en vecka och att 90 % av handledarna deltar i fortbUdning
fördelat över tre år. Beträffande studiemedel har SÖ endast tagit upp
studiebidraget "som kostnad och inte beräknat kostnaderna för den
återbetalningspliktiga delen av studiemedlen. Med dessa utgångspunkter innebär
SÖ:s förslag en besparing med ca 3 500 kr. per lågstadielärarkandidat i hel
utbildning, ca 3 600 kr, per mellanstadielärarkandidat och ca 5 700 kr, per
ämneslärarkandidat.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 11

2.2.7
Genomförande

På
grund av nackdelarna med nuvarande system är det enligt SÖ angeläget att en
förändring sker så snabbt som möjligt. Man måste å andra sidan ha tid för bl,
a, information. På ämneslärarlinjen finns varken pedagogiska eUer
organisatoriska hinder för en snabb reform. Reformen bör därför införas på
hela ämneslärarlinjen, både i terminskurs 1 och terminskurs 2 fr. o. m,
höstterminen 1973. För att vinna tid utan att i alltför hög grad förkorta den
praktiska utbildningen på låg- och mellanstadielärarlinjerna, bör övergången
till det nya systemet ske samtidigt i årskurs 1 och 3 med början höstterminen
1973 och därefter genomföras successivt.

2.3 Remissyttranden

2.3.1 AUmänt

SL,
SFL och BLR anser liksom SÖ alt grundutbildningen inte bör syfta till att ge
fullärda lärare. Den fortbildning som krävs bör enligt SL utredas i samråd med
personalorganisationerna. Lärarhögskolan i Malmö och LSÄ anser att
grundutbildningen bör ge reell kompetens för läraryrket. Att en nyutexaminerad
lärare genast skulle behöva fortbildning kan accepteras bara om
arbetsplatsutbildningen får tillräckliga resurser,

2.3.2 Praktikens
utformning på låg- och meUanstadielärarlinje

De
flesta remissinstanserna anser all det är bra att en praktik-period förläggs
till början av den första terminen i låg- och mellanstadielärarutbildningen.
Lärarhögskolan i Linköping föreslår, att introduktionspraktiken uppdelas på
två tvåveckorsperioder förlagda till olika årskurser eller olika skolor.

Lärarhögskolan i Växjö
samt SL och SFS finner det positivt att övningspraktiken inplacerats redan
under den tredje terminen, SL säger att i den nuvarande utbildningen har både
lärarkandidaten och läramtbildaren upplevt som en brist att lärarkandidaterna
först i ett mycket sent skede får tillfälle att i en realistisk
undervisningssituation själv pröva sin faUenhet för läraryrket, SFS anser
också att det är fördelaktigt med en lång praktikperiod under utbildningens
första hälft, varigenom lärarkandidaterna ges möjlighet att relativt väl pröva
på läraryrket och också i viss mån pröva sina förutsättningar för detsamma.
Skulle lärarkandidaten finna att han inte har den lämplighet för yrket som han
hoppats på eller att intresset inte är det rätta, får han, framhåller SFS,
möjlighet att avbryta utbildningen på ett relativt tidigt stadium.

De
flesta remissinstanserna tillstyrker SÖ:s förslag om praktikant-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 12

tjänstgöringens förläggning. Några lärarhögskolor anser
att det vore en fördel om lärarkandidaterna fick vara med om ett terminsslut under
tjänstgöringen. Lärarhögskolan i Falun och SFS framhåller att bostadsfrågan
måste bli föremål för en ordentlig utredning innan förslaget kan träda i kraft.
Den fördyring som kan bli följden för vissa studerande som måste byta
bostadsort för de sista veckorna på terminen måste kompenseras.

Flera remissinstanser anser att förslaget om utformning av
övrig övningspraktik är oklart. Lärarhögskolan i Linköping, SL och SFS anser
att auskullationerna fått för stort tidsutrymme på bekostnad av
lärarkandidaternas egen övningsundervisning. Lärarhögskolan i Malmö och SL
föreslår att lärarhögskolorna ges stor frihet vid dispositionen av de sju
veckorna för fristående övningspraktik.

Lärarhögskolan i Falun tillstyrker inte att didaktikseminarierna
görs gemensamma för låg- och mellanstadielärarkandidater. På det sättet går det
inte att åstadkomma konkretion, utan stoffet blir allmänt övergripande och
föga stimulerande. Förslaget om seminarier innebär emellertid för pedagogikleklorerna
en möjlighet till aktiva insatser i samarbete med metodikleklorer och
handledare. Lärarhögskolan i Växjö anser att seminarier för stöd, planering och
diskussion av lärarkandidaternas självstudier i pedagogik och metodik förefaller
att kunna bli en förstärkning av utbildningen.

Aktivitetsformernas fördelning inom de ohka praktikleden
kritiseras av lärarhögskolorna i Malmö, Kalmar och Karlstad samt SL och SFS,
som anser att lärarkandidaternas självständiga övningar bör bli fler. Dessa
remissinstanser menar att auskullationerna i förslaget fått alltför stort
utrymme.

2,3.3 Praktikens utformning på ämneslärarUnje

Lärarhögskolan i Uppsala anser det viktigt att den
tidsmässiga omfördelningen mellan teori och praktik till teoridelens fördel inle
får en sådan utformning att den ger en tyngande teoretisk slagsida åt hela utbildningen,
utan att den resurs som tillförs teoridelen verkligen kommer att gå »skoUivets
och arbetsformernas problem in på livet» och att det alltså blir fråga om »en
sorts allmän undervisningslära, där teorin belyses av konkreta exempel från
skolans värld»,

SFL anser att den inriktning hos pedagogiken och metodiken
som föreslås, dvs, undervisning inom områdena socialpsykologi, elevvårdsproblem
osv, är bra, eftersom den ger ytterligare anvisningar om hur den blivande
läraren kan handla i olika situationer. Förbundet anser det också vara av stort
värde att undervisning ges om hur kontakter med olika institutioner skaU tas.
Det är nödvändigt att läraren då han kommer ut i arbetslivet är beredd att
möta olika tänkbara situationer i kon-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 13

takten
med elever och föräldrar, SFL instämmer i SÖ:s konstaterande att expertis inom
dessa områden inte kan förutsättas alltid finnas vid de pedagogiska och
ämnesmetodiska institutionerna och att det därför i vissa fall bör vara
lämpligt att anlita specialister på olika områden utanför lärarhögskolan,

SACO menar däremot att
undervisningen om skollivets problem bör ges av personal med ingående kännedom
härom, dvs, av lärare med lång erfarenhet från det allmänna skolväsendet. För
att säkerställa att den lämpligaste arbetskraften utnyttjas anser SACO att de
utökade teoriresurserna ej bör tUlföras pedagogiken utan finnas som ett bokföringsmässigt
fristående anslag på lärarhögskolan.

Beträffande
övningspraktiken föreslår lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg samt LSÄ att de
två treveckorsperioderna slås samman för att ge lärarkandidaterna större
möjligheter att stanna inom samma klasser och ha samma handledare. Det skulle
dessutom underlätta för kandidaterna att få praktik i alla sina ämnen. SFL
stöder däremot förslaget att uppdela övningspraktiken i två perioder. För
lärarkandidater med ämnesteoretisk behörighet för gymnasieskolan skulle ena
perioden kunna ägnas gymnasieskolan och den andra grundskolans högstadium.

Praktikanttjänstgöringen
skall enligt SÖ:s förslag förläggas till den andra utbildningsterminen. Till
denna skall också fyra veckors teoristudier förläggas, Remissinstansema är
splittrade beträffande teoridelens förläggning till mitten eller slutet av
terminen. Lärarhögskolorna i Malmö och Göteborg samt LSÄ förordar
mittalternativet, medan SFL och SFS förordar att teoridelen läggs i slutet av
terminen.

Lärarhögskolan i Stockholm
föreslår en försöksverksamhet med en sammanhållen period om två veckor under utbUdningsårets
sista del, samt resterande tid (ca tio dagar) så fördelad, att
lärarkandidaterna vid två ä tre tillfällen samlas på lärarhögskolan för
redogörelse för och diskussion kring de problem, som aktualiserats under
närmast föregående del av praktikanttjänstgöringen. Enligt SACO behöver man
inte införa en sammanhängande teoriperiod under slutterminen, SACO menar att
det finns ett alternativ som skapar bättre förutsättningar för teoretisk
uppföljning av erfarenheterna under praktikanttjänstgöringen. Man kan lägga in
ett ökat antal seminarier under slutterminen för att tUlgodose behovet av
teoriundervisning som stöd för praktiken,

SFHL anser att SÖ:s
förslag på flera väsentliga punkter radikalt skiljer sig från folkhögskolans
verklighet. SFHL hävdar därför att praktikorganisationen för folkhögskollärargrenen
av ämneslärarlinjen vid lärarhögskolan i Linköping måste förutsättningslöst och
skyndsamt utredas,

2.3.4
Praktikens lokalisering

Förslaget
om praktikcentra tillstyrks av flera remissinstanser, t, ex.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 14

lärarhögskolan
i Jönköping, LSÄ, SL, SFL och SFS. Lärarhögskolan i Malmö anser att man även
inom lärarhögskoleorter bör söka få principer för ett sammanförande av
praktiklärare till praktikcentra. Svenska kommunförbundet hänvisar till de
erfarenheter som försöks- och demonstrationsskolorna gett rörande effekterna
av koncentration i stor skala av praktisk lärarutbildning till vissa skolenlieter
och orter. Det har därvid visat sig att det relativt intensiva arbetstempot vid
olika former av undervisningsövningar medför stora påfrestningar på elever och
skolpersonal. Även anspråken på läromedel ökar. Kommunförbundet anser att
risker föreligger att negativa effekter kommer att visa sig på de orter där
praktikcentra förläggs, såvida man inte vidtar förebyggande åtgärder. Detta
kan emellertid medföra vissa kostnader.

Även SACO menar att
förslaget om praktikcentra kommer att medföra kostnader, eftersom de aktuella
skolorna måste utmstas på speciellt sätt. Det måste finnas egna arbetsplatser
för handledare, lärarkandidater och besökande lärarhögskolepersonal, samt
konferenslokaler för seminarier o. d. Dessutom måste lärarkandidaterna
ersättas för de merkostnader som föranleds av att praktiken förläggs till
praktikcentra i stället för tUl lärarhögskoleort där andra lärarkandidater
fullgör sin praktik.

SL
tUlstyrker den av SÖ föreslagna lokaliseringen, men framhåller att
centraliseringen inte bör drivas så långt att tidigare engagerade förtjänta
handledare på andra orter än planerade praktikcentra utesluts från möjligheten
att fortsätta sin medverkan i lärarutbildningen. Vidare bör man tiUse att handledarunderlaget
inom praktUfräjongen är så stort, att handledarbehovet kan täckas på frivillig
väg. Man får inte heller bortse från värdet av erfarenhet av praktik i
glesbygdsskolor och skolor av B-typ.

2.3.5
Handledarnas arbetsuppgifter och utbUdning

Alla
remissinstanserna understryker starkt behovet av en adekvat
handledarutbildning. Lärarhögskolorna i Stockholm, Falun och Kristianstad samt
SL, SFL och SFS anser att en intensifierad handledarutbildning måste påbörjas
omgående, för att så många lärare som möjligt skall få utbildning innan den
nya praktikorganisationen börjar till-lämpas, SACO och SL menar att förslaget
ställer ökade krav på handledarna och att det därför är nödvändigt att
utbildningen förbättras. Även SFS hävdar att anspråken på handledarens
psykologiska handlag och omdöme kommer att ökas och att det därför är ett
absolut krav att en obligatorisk handledarutbildning, motsvarande minst en
termin, snarast inrättas.

Lärarhögskolan
i Uppsala föreslår att den varje termin återkommande veckan efter hand i allt
större utsträckning utnyttjas för seminarier med handledarna om försöks- och
utvecklingsarbete, pedagogisk och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 15

metodisk
forskning etc. På så sätt kan praktikskolorna på ett värdefullt sätt fungera
som en länk i det ständiga förnyelsearbetet i skolan, vilket bör vara av stor
betydelse även för kvaliteten i lärarkandidaternas utbildning.

Lärarhögskolorna
i Falun och Karlstad framhåller att handledar-tjänsterna måste göras
attraktiva. Detta kan åstadkommas dels genom att arvodena blir mer generösa,
dels genom att handledarna får mer tid för sin handledning. Lärarhögskolan i
Kristianstad förordar, för att elevema i praktikskolorna inte skall utsättas
för påfrestningar, att högst två av leden i den praktiska utbildningen får
hänvisas till samma handledare.

2.3.6 Kostnader

Svenska
kommunförbundet säger att det är svårt att göra några säkra bedömningar av de
ekonomiska följdverkningarna för kommunerna. Den erfarenhet som vunnits vid
skolor som redan nu fungerar som praktikskolor tyder på att vissa extra
insatser från kommunerna kommer att bli ofrånkomUga, Sådana merkostnader bör
enligt förbundet staten bestrida,

2.3.7 Genomförande

Lärarhögskolan
i Kalmar samt SL och SFL anser det angeläget att den nya praktikorganisationen
införs så tidigt som det är praktiskt möjligt, SACO menar att den förändrade
utformningen av praktiken kan införas först sedan det konstaterats att den inte
strider mot förslagen från 1968 års utbildningsutredning (U 68) och LUK, SACO
anför vidare att en annan faktor som påverkar införandet är att studerande, som
avser alt bli lärare, bör informeras i god tid om lärarutbildningens ändrade
uppläggning,

SFS
påpekar att frågan om ersättning till lärarkandidaterna liksom bostadsfrågan
ovillkorligen måste vara löst innan den nya praktikorganisationen kan
genomföras.

3 Vidareutbildning av lågstadielärare till mellanstadielärare
och av mellanstadielärare till lågstadielärare

3.1
Skolöverstyrelsen

3.L1
Vidareutbildning av lågstadielärare tiU mellanstadielärare

Genom
avvecklingen av den fyraåriga folkskolläramtbildningen försvinner
möjligheterna för småskollärare att kunna vidareutbilda sig till
folkskollärare. Denna utbildning som f, n, pågår vid lärarhögskolan i

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 16

Karlstad
kommer att upphöra i och med utgången av läsåret 1972/73, SÖ föreslår att
vidareutbildning av lågstadielärare lill mellanstadielärare anordnas enligt
följande.

Utbildningen
bör omfatta två terminer i följd och förläggas till lärarhögskola, Praklikdelen
bör vara fem veckor. Timplanen för hela utbildningen bör omfatta 640770
timmar beroende på vilka förkunskaper de sökande småskollärarna kommer att ha
i sin grundutbildning, SmåskoUärare som avlagt examen enligt stadgor som
gällde före år 1968 saknar utbildning i de s, k, lillvalsämnena. För denna
grupp bör därför den föreslagna vidareutbUdningen kompletteras med motsvarande moment.

För
de småskollärare som avlagt examen enligt stadgan (1968:318) för
lärarhögskolorna (omtryckt 1971: 463, ändrad 1972: 92) bör ämnes-utbildningen
enligt SÖ omfatta a) samthga ämnen som på lågstadielärarlinjen ingår i
tillvalskurs 1 utom det tillvalsämne som redan studerats i grundutbildningen
b) två av de ämnen som ingår i mellanstadielärarlinjens tillvalskurser c) en
kurs om 60 timmar i ett av ämnena gymnastik eller musik samt en utbildning om
60 timmar i ämnet bild- och formarbete.

Metodikutbildningen
i vidareutbildning av lågsladielärare lill meUan-stadielärare föreslås omfatta
dels 80 timmar fördelade på ämnena svenska, engelska, matematik och orienteringsämnen,
dels 40 timmar fördelade på de två tillvalsämnena.

Praktiken
föreslås omfatta 25 dagar. Fem dagar bör förläggas till termin 1 och de
återstående till termin 2, Med praktik avses praktik-perioder med
övningsundervisning.

Vidareutbildningen
för de småskollärare som avlagt examen enligt stadgor som gällde före 1968
föreslås omfatta a) samtliga ämnen som ingår i tillvalskurs 1 på
lågstadielärarlinjen, b) två av de ämnen som ingår i mellanstadielärarlinjens
tillvalskurs c) en kurs om 60 timmar i ett av ämnena gymnastik eller musik samt
en utbildning om 60 timmar i ämnet bild- och formarbele.

För
att kunna tas in i vidareutbildningen bör den sökande efter avlagd småskollärarexamen
(lågstadielärarexamen) ha tjänstgjort minst tre år på det egna stadiet. För
intagning bör vidare krävas bl, a, att den sökande är behörig att undervisa i
engelska på lågstadiet och i årskurs 4 av grundskolan.

Antalet
småskollärare som vidareutbildas till rnellansladielärare föreslås bli
maximerat till 24 per läsår,

3.1.2
Vidareutbildning av mellanstadielärare till lågstadielärare

För
tjänst som lärare 1 (för klass på lågstadiet) krävs f. n. enligt bil. 1, punkt
1,1,1 skolstadgan (1971: 235, ändrad senast 1973: 9) examen på lågstadielärarlinjen
enligt stadgan för lärarhögskolorna eller småskollärarexamen eller folkskoUärarexamen
enligt äldre bestämmelser. Den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 17

nya
mellanstadielärarlinjen ger inte de kunskaper, den metodik och praktik som
fordras för bl, a, den förberedande undervisningen i svenska och den kännedom
om olika läsmetoder som lågstadieläraren får under sin utbildning.

Vidareutbildningen av
mellanstadielärare lill lågstadielärare föreslås omfatta en termin. Den bör innehåUa
moment som anses absolut er forderliga för tjänstgöring på lågstadiet, t, ex.
förberedande undervisning i svenska och läsmetoder, auskultationer i förskola
och årskurs 1, Dessutom bör övningsundervisning på grundskolans lågstadium och
metodik ingå. För var och en bör en individuell studieplan utformas. Antalet
mellanstadielärare som vidareutbildas till lågstadielärare bör fastställas
till sexåtta per läsår.

3.2
Remissyttranden

De
remissinstanser som yttrat sig över förslaget är i stort sett positiva, Länsskolnämnderna
I Södermanlands, Jönköpings och Västernorrlands län har ingen erinran mot
förslaget, Länsskolnämnden i Kristianstads län tiUstyrker i princip men anser
att för lärare som under längre tid tjänstgjort på det stadium i grundskolan
som vidareutbildningen avser bör vidareulbildningstiden möjligen kunna
förkortas.

Lärarhögskolan i Stockholm
tiUstyrker SÖ:s förslag med vissa mindre förändringar, I vidareutbildningen av
lågstadielärare bör 20 timmar för bild- och formarbete anses vara tillräckligt
medan ytterUgare 40 limmar bör tUlföras metodiken i orienteringsämnena, I
vidareutbildningen av mellanstadielärare tUl lågstadielärare bör timtalet för
handskrivning och gymnastik resp, musik utökas något. Även lärarhögskolan i
Göteborg anser att timtalet för handskrivning bör utökas. Lärarhögskolan anser dessutom
all vidareutbildningen av mellanstadielärare till lågsladielärare bör omfatta
två terminer.

Lärarhögskolan i Linköping
anser att det är mycket angeläget att vidareutbUdning uppmuntras för
lågstadielärare till mellanstadielärare samt för meUanstadielärare till
lågstadielärare. Det torde vara många lärare som genom val av utbildningslinje
i unga år senare stannar kvar i viss tjänst på grund av praktiska svårigheter
att få utbildning. Beträffande vidareutbildningen av lågstadielärare till
mellanstadielärare tillstyrker lärarhögskolan utbildningens omfattning och
fördelning på olika ämnen men föreslår en utvidgning av praktiken och krav på
praktiktjänstgöring minst en termin innan vidareutbildning kan starta. Vidareutbildningen
av mellanstadielärare tUl lågstadielärare tillstyrks i sin helhet. Även här
bör dock praktiken utvidgas och praktiktjänstgöring minst en termin på
lågstadiet krävas. Särskilt intressant är att frågan om individueU studieplan
för den studerande tagils upp. I förslaget till vidareutbildning av
lågstadielärare till' mellanstadielärare borde samma fråga prövas.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 18

SL
har inga större invändningar mot SÖ:s förslag till vidareutbildning av
lågstadielärare till meUanstadielärare men ifrågasätter om inte metodikutbildningen
blivit något överdimensionerad. SL ifrågasätter vidare bestämmelsen att den
sökande skall ha behörighet att undervisa i engelska på lågstadiet och i
årskurs 4 av grundskolan, då deltagande i utbildningen i engelska i den
tidigare småskollärar- och folkskollärarut-bildningen liksom i den särskilda
fortbildningen av lågstadielärare i engelska varit helt friviUigt. Förbundet
ansluter sig till SÖ:s förslag om vidareutbildning av meUanstadielärare till
lågstadielärare.

4 Föredraganden

4.1
Praktikens utformning på lågstadie-, mellanstadie- och ämnes-lärarlinje

4.1.1
AUmänt

Ar
1967 fattade statsmakterna beslut om reformerad lärarutbildning (prop. 1967: 4,
SU 1967: 51, rskr 1967: 143), Den nya organisationen började tillämpas den 1 juU
1968, Efter uppdrag av Kungl, Maj:t den 30 juni 1971 har skolöverstyrelsen (SÖ)
den 1 mars 1972 inkommit med förslag om utformning av praktiken för vissa
studerande vid lärarhögskola,

I den nuvarande utbUdningen
på lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje ingår en praktiktermin, under
vilken lärarkandidaten tjänstgör med nedsatt undervisningsskyldighet.
Lärarkandidaterna måste placeras där det finns vakanta tjänster. Eftersom
antalet vakanta tjänster tenderar att minska, har de (jrganisatoriska
problemen särskilt under senare år varit stora. Lärarkandidaterna kan inte
alltid placeras där det finns intresserade handledare. Praktiken måste ofta
förläggas på långt avstånd från lärarhögskolan och spridas på många orter, vilket
bl, a, leder tiU att en alltför stor del av metodiklektorernas lid används för
resor,

SÖ:s förslag innebär att
de studerande i stället under praktiken får arbeta i lärarlag tillsammans med
en behörig lärare. Studiemedel skall kunna utgå också under praktiktiden. Bl,
a, på grund av de organisatoriska svårigheterna i den nuvarande
lärarutbildningen är remissinstanserna allmänt eniga om att det nya systemet
innebär en förbättring, även om man ibland också framhåller risken för att den
studerande får en aUlför passiv roU om han inle längre uppehåller en egen
tjänst under praktiktiden. Jag anser liksom remissinstanserna att de
organisatoriska skälen talar starkt för att förslaget genomförs.

Jämfört
med nuvarande utbildning innebär SÖ:s förslag' i enlighet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 19

med
Kungl, Maj:ts uppdrag också att teori och praktik integreras bättre, I stället
för att en stor del av praktiken förläggs till en sammanhängande termin
föreslår SÖ att den delas upp på flera längre perioder, att en ganska
omfattande praktik bl, a, ur motivationssynpunkt förläggs tidigt i utbildningen
och att den längsta och avslutande praktikperioden skall kunna följas upp med
undervisning vid lärarhögskolan innan utbUdningen avslutas. Även delta anser
jag vara en förbättring jämfört med nuvarande system.

Både
SÖ:s förslag och en skrivelse från Sveriges lärarförbund (SL) angående översyn
av nuvarande lärarutbildning aktualiserar frågan om den nuvarande
lärarutbildningen i tillräckligt stor utsträckning betonar den elevvårdande
lärarrollen, lärarens sätt att fungera i förhållande till elevgruppen och hans
beredskap att möta psykologiska och sociala problem, SÖ framhåller i samband
med sitt förslag angående ämneslärar-Unjen att det finns ett klart behov av mer
undervisning om t, ex, socialpsykologiska problem, tonårspsykologi,
elevvårdsproblem, specialundervisning och invandrarfrågor liksom om hur man
tar kontakt med hemmen, med myndigheter och ungdomsvårdande organ utanför
skolan, SL framhåller i sin skrivelse bl. a, att utbildningen bör göras mer
elev-inriktad än vad som nu är fallet. Läraren bör dessutom ges speciell beredskap
att möta och hjälpa elever med skolsvårigheler, SL anser att grundutbildningen
för alla lärare bör innehålla grundläggande moment avseende
specialundervisning, I yttranden över SÖ:s förslag tiU nytt praktiksystem har
vissa remissinstanser framfört liknande synpunkter.

Jag
är medveten om alt många problem i skolan är sådana att de inte kan angripas
enbart med reformer inom skolans ram utan måste kombineras med åtgärder på
andra områden, t, ex, problem som hänger samman med de stora skiUnaderna i
elevernas uppväxtmiljö, som i sin tur går tiUbaka till skillnader mellan ohka
grupper i samhället, t, ex, i fråga om bostadsförhållanden, arbetsmiljö,
inkomster, sociala kontakter och inflytande. Men skolan måste också i så stor
utsträckning som möjligt ingripa med kompensatoriska åtgärder och genom sitt
arbete försöka påverka samhället utanför skolan för att motverka de
svårigheter som eleverna har eller kommer att möta efter skolan.
Lärarutbildningen bör ses i detta perspektiv. Jag vill i detta sammanhang också
erinra om att utredningen om skolans inre arbete (SIA) bl, a, har till uppgift
att utforma ett programförslag med avseende på de pedagogiska förändringar och
kompensatoriska åtgärder som är nödvändiga för att de elever som i dag inte
finner tillräcklig stimulans i skolarbetet skall uppleva undervisningen som
meningsfull,

I
likhet med SÖ anser jag att undervisning om elevvårdsproblem, tonårspsykologi,
socialpsykologi, specialundervisning, invandrarfrågor m, m. liksom kontakter
med samhället utanför skolan som kan bidra till förståelse för elevens bakgrund
är värdefulla inslag som bör betonas

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 20

starkare i lärarutbildningen. För att förstärka dessa
inslag bör expertis utifrån anlitas och pedagogik och metodikundervisning
integreras i större utsträckning än f, n, både inom praktiken och övrig
utbildning,

I mål och riktlinjer för utbildning vid lärarhögskola, som
fastställts genom beslut av Kungl, Maj:l den 29 juni 1970, betonas bl, a, att
de studerande skall förvärva sådana insikter i psykologi, särskilt personlighets-
och utvecklingspsykologi, som bidrar till att skapa förståelse och intresse för
eleverna och deras förutsättningar för skolarbetet. Vidare framhåUs att de
studerande skall lära sig att förstå hur olika förhållanden i hemmen, skolan
och samhället i övrigt påverkar elevernas situation. De studerande mäste också
inhämta kunskaper om hur individer i grupp påverkar varandra. Enligt mål och
riktlinjer skall vidare alla slag av grundläggande lärarutbildning behandla
frågor som sammanhänger med undervisning av olika grupper av svagpresterande
elever. Specialundervisningens allmänna organisation och innehåll bör vara så
bekant för varje studerande, att han som lärare i samverkan med speciallärare
kan hjälpa handikappade elever.

Nuvarande mål för lärarutbildningen innebär alltså bl, a,
att lärarutbildningen bör vara elevinriktad och göra de studerande medvetna om
sambandet skola-samhälle. Arbete med att på olika sätt förbättra den nuvarande
lärarutbildningen pågår f, n, SÖ utvidgar bl, a, fortbildningen av
lärarutbildare och arbetar med att framställa ett planeringsunderlag för hur
frågor av övergripande karaktär, t, ex, invandrarfrågor, könsrollsfrågor, internationella
frågor, skall föras in i olika ämnen i lärarutbildningen, SÖ har också tillsalt
en arbetsgrupp som bl, a, behandlar behovet av betyg i lärarutbildningen, betygsätlningens
funktioner, formerna för betygsätlning samt effekterna på utbildningen, I det
pedagogiska utvecklingsarbetet uppmärksammas lärarutbildningen, I projektet
Kvalitativ utvärdering av lärarutbildningen studerar man bl, a, i vilken mån de
fastställda målen kan realiseras i nuvarande lärarutbildning. Projektet syftar
bl, a, tul att skapa underlag för bedömningar av på vilka punkter
utbildningssystemet kan förbättras.

Även lärarkandidaternas erfarenheter innan de börjar
lärarutbildningen har betydelse för utbildningens sätt att fungera. Jag vill
erinra om att jag bl, a, i prop, 1972: 1 (bil, 10 s, 396) framhållit att
utvecklingen bör gå i riktning mot att erfarenhet av förvärvsarbete liksom
verksamhet bland barn och ungdomar tillmäts meritvärde vid intagning till all
lärarutbildning. Efter förslag från SÖ har Kungl, Maj:t genom beslut den 9
februari 1973 förordnat att hänsyn till arbetslivserfarenhet skall tas vid
meritvärdering för intagning till lärarhögskolas ämneslärarlinje fr, o, m,
intagningen höstterminen 1974,

Mot denna bakgrund finner jag i likhet med Lärarnas
riksförbund och Svenska facklärarförbundet att det inte är lämpUgt att nu
göra en allmän översyn av lärarutbildningen. Detta skulle förutsätta flera års

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 21

utredningsarbete.
Det arbete som pågår med uppföljning av 1967 års lärarutbUdningsreform bör
avslutas innan man överväger någon ny och genomgripande förändring. Jag vill
vidare erinra om att utredningsarbete pågår om revidering av vissa delar av
lärarutbildningsorganisationen, bl, a, inom barnstugeutredningen. 1968 års lärarutbildningskommitlé
(LUK) har nyligen avlämnat betänkandena (SOU 1972: 92) Fortsatt reformering av
lärarutbildningen och (SOU 1972: 93) Förslag till studieplaner, vilka nu har
remitterats. Eftersom SIA:s arbete kan få betydelse för lärarutbildningens
utformning, skall de sakkunniga enligt direktiven anmäla till Kungl. Maj:t om
de anser att motiv finns att ta upp även lärarutbildningsfrågorna till
prövning.

Jag
har i det föregående betonat vikten av en elevinriktad och sam-häUsorienterad
lärarutbildning. Jag anser att det nya systemet bör kunna ge större möjligheter
att ta upp elevvårdsfrågor i lärarutbildningen och ge lärarkandidaterna fler
kontakter med samhället utanför skolan. Vid min bedömning av SÖ:s förslag
kommer jag i det följande att lägga särskild vikt vid dessa aspekter.

4.1.2
Praktikens utformning på låg- och mellanstadielärarUnje

SÖ
har föreslagit att den totala praktiktiden i låg- och mellanstadie-lärarutbUdningen
bör utökas med en vecka utöver nuvarande 30, Fyra veckors s, k,
introduktionspraktik bör enligt SÖ förläggas tidigt i utbildningen i
motivationssyfte och sju veckors s, k, övningspraktik i slutet av den tredje
terminen. Den återstående delen av övningspraktiken bör i huvudsak förläggas
till i övrigt praktikfria terminer. Den s, k, praktikanttjänstgöringen, då
lärarkandidaten enligt SÖ:s förslag skall bilda ett arbetslag med en behörig
lärare och i växande utsträckning överta uppgifter, bör enligt SÖ förläggas
till den sista utbildningsterminens första 13 veckor av effektiv lästid, SÖ
föreslår att lärarkandidaten under praktikanltjänslgöringen skall få stöd
genom 20 timmars seminarier på praktikorten, SÖ räknar med att under de olika praklikleden
kommer auskultationer och medhjälp att få stort utrymme jämfört med nuvarande
system.

Till
skillnad från SÖ anser jag inte att praktikliden bör utökas med en vecka.
Motsvarande tid bör i stället användas för gruppdiskussioner och
seminarieövningar av det slag som SÖ föreslår beträffande den utökade teorin i
ämneslärarutbildningen. Expertis utifrån bör kunna anlitas för denna
undervisning, I övrigt förordar jag att praklikleden förläggs i huvudsak i
enlighet med SÖ:s förslag men förutsätter att modifieringar kan ske med hänsyn
dels till lokala förhållanden vid olika lärarhögskolor, dels till de
erfarenheter man efter hand får av hur det nya systemet fungerar.

Det
bör uppdras åt SÖ att i samband med utarbetandet av förslag till

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 22

nya
bestämmelser och timplaner överväga vilket praktikled som bör förkortas med
hänsyn till att den totala praktiken bör bli en vecka mindre än vad SÖ
föreslagit, SÖ bör vidare få i uppdrag att överväga om man genom justeringar i
de olika ämnenas timtal kan få ytterligare utrymme för diskussioner kring
aktuella utbildningspolitiska och sociala frågor. Jag anser vidare att antalet
seminarier som SÖ föreslagit under praktikanttjänstgöringen bör kunna utökas
något inom ramen för ett totalt sett oförändrat antal lärartimmar. Seminarierna
bör bl, a, ta upp elevvårdsfrågor och samarbete meUan skolan och samhäUet
utanför skolan. Det är enligt min mening värdefullt att därvid lokalt
tillgänglig personal, t, ex, socialarbetare, ledamöter av barnavårdsnämnd och
skolstyrelse och representanter från olika ungdomsorganisationer, medverkar i
så stor utsträckning som möjligt.

Även om jag liksom SÖ
anser att aktivitetsformernas fördelning inom de olika praktikleden bör
individualiseras med hänsyn tUl lärarkandidaten, vUl jag i likhet med många
remissinstanser betona värdet av att övningsundervisning och självständiga
övningar kommer in på ett tidigt stadium i utbildningen så att den studerande
får tillfälle att realistiskt pröva sina förutsättningar för läraryrket. Ett
beslut att avbryta utbildningen på grund av att man haft orealistiska
föreställningar om vad läraryrket innebär när man valde det eller på grund av
att man upplever att man inte passar för det, får svårare personliga
konsekvenser för den studerande ju längre fram i utbildningen det fattas. Ett
aktivt deltagande i undervisningen på ett tidigt stadium har också stor
betydelse för motivationen.

Som departementschefen
nyligen framhållit i samband med sina förslag lill skolväsendets organisation
i glesbygd m, m, (prop, 1973:77 s, 67) bör den särskilda B-skolemetodiken
uppmärksammas i lärarutbildningen. Om det är organisatoriskt möjligt, bör
denna metodik studeras under praktiktiden.

Den nya organisationen ger
möjUghet att inom de olika praktikleden förstärka moment som belyser skolans
elevvård, barna- och ungdomsvård i kommunen och kontakterna skola-samhälle.
Det ankommer på SÖ att efter kontakt med socialstyrelsen avgöra hur en sådan förstärkning
skall realiseras, SÖ bör därvid bl, a, överväga en ökad andel auskultationer
vid särskolor, specialundervisning och invandrarundervisning samt studiebesök
vid t, ex, skolstyrelse, skoldaghem, psykisk barna- och ungdomsvård, kurs- och
föreningsverksamhet för barn och ungdom. Det kan också vara värdefullt all
lärarkandidaterna studerar de alternativa mUjöer som vissa institutioner, t,
ex, ungdomsvårdsskola, utgör. Praktikinslagen bör lämpligen organiseras av
lärarhögskolan i samarbete med kommunens skolväsende och dess övriga organ och
berörda organisationer.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 23

4.1.3
Praktikens utformning på ämneslärarlinje

SÖ
föreslår att praktiken på ämneslärarlinjen minskas med fem veckor och ersätts
med ökad utbildning inom ett område som ligger meUan den traditionella
pedagogiken och metodiken och går skollivels och arbetsformernas problem in på
livet. Enligt SÖ bör t, ex, socialpsykologiska problem, tonårspsykologi,
elevvårdsproblem och invandrarfrågor kunna tas upp under gruppdiskussioner och
seminarieövningar. Konkreta exempel bör ges hur kontakt kan tas med hemmen,
myndigheter och ungdomsvårdande organ utanför skolan. Personal med kännedom
om oUka mUjöer och med erfarenhet av praktisk handläggning av denna typ av
frågor krävs för denna undervisning. Expertis utifrån bör kunna anlitas. Vidare
bör enligt SÖ fortbildning i praktisk socialkunskap för lärarhögskolornas
lektorer och adjunkter övervägas.

Introduktionspraktik
som omfattar två och övningspraktik som omfattar sex veckor bör enligt SÖ
förläggas till den första utbildningsterminen. Praktikanttjänstgöringen bör
omfatta sexton veckor och förläggas lill den andra terminen, SÖ föreslår att
lärarhögskolorna bör kunna välja meUan att lägga andra terminens teoridel i
mitten eller slutet av terminen. Aktivitetsformerna inom praktikleden bör
förskjutas mot auskultation och övningsundervisning,

I likhet med SÖ anser jag
att det finns behov av utökad undervisning i ämneslärarutbildningen om
socialpsykologi, elevvårdsproblem m, m, och om kontakter med hemmen och
ungdomsvårdande myndigheter utanför skolan. Expertis utifrån med konkreta
erfarenheter från dessa områden bör anlitas i så stor utsträckning som möjligt
vid undervisningen. Inom ramen för anslaget Lärares fortbildning m, m, bör
dessutom fortbildning i praktisk socialkunskap kunna anordnas för lärarhögskolans
lektorer och adjunkter.

Jag
tillstyrker SÖ:s förslag beträffande de olika praktikledens längd och
inplacering utan att därmed la ställning till LUK:s nyligen avlämnade förslag
om viss yrkesinriktad praktik under ämnessludierna. Modifieringar bör dock vara
möjliga allt eftersom erfarenheter vinns av hur systemet fungerar.

Andra
terminens teoridel bör som regel förläggas i slutet av terminen. Beträffande
aktivitetsformerna anser jag att det är en fördel om lärarkandidaterna så
tidigt som möjligt får pröva övningsundervisning och självständiga övningar.

Det
som jag nyss anfört beträffande praktikens organisation och inriktning på låg-
och mellanstadielärarUnje bör i huvudsak gälla också för ämneslärarlinjen. För
studerande som inriktar sig på vuxenutbildning bör motsvarande praktik
anordnas. Det är väsentligt att handledarna för de olika praktikleden väljs
med tanke på att de skall kunna orientera om den skolsociala situationen och lärarroUen
i dess helhet oberoende av ämne. Även på ämneslärarlinjen bör antalet
seminarier

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 24

under
praktikanltjänslgöringen utökas något inom ramen för det totala antalet lärarlimmar.
Seminarierna bör i så stor utsträckning som möjligt vara gemensamma med dem
som anordnas för låg- och mellanstadielärarkandidater.

Som
bl, a. Svenska folkhögskolans lärarförening framhållit i sitt yttrande kan SÖ:s
förslag tiU nytt praktiksystem på flera väsentliga punkter inte tillämpas på folkhögskollärargrenens
praktik. Det ankommer på SÖ att komma in med förslag om en anpassning av det
nya systemet till de speciella förhållanden som gäller för studerande vid folkhögskollärargrenen,

4.1.4 Praktikens
lokalisering

I
likhet med SÖ anser jag att övningspraklik och inlroduklionspraktik bör
förläggas till lärarhögskoleorten eller inom pendlingsavstånd. Med hänsyn till
de studerande är del mycket angeläget att också praktikanltjänslgöringen
endast undanlagsvis förläggs utanför lärarhögskoleorlen eller dess närmaste
omnejd. Om dubbla bostadskostnader skulle uppkomma för de studerande, bör
samma ersättningsregler gälla som för studiepraktiken vid journalist- och
socialhögskolorna, dvs, de genom beslut av Kungl. Maj:t den 30 april 1971 till
centrala studiehjälpsnämnden meddelade bestämmelserna om bidrag lill
studerande för vissa kostnader i samband med studiepraktik, I de fall praktikanltjänslgöringen
inte kan förläggas till lärarhög.skoleorten är det angeläget att grupper av
kandidater, i regel minst tolv, placeras på samma ort,

4.1.5 Handledarnas
uppgifter och utbildning

För
handledning av lärarkandidater under inlroduklionspraktik, övningspraktik och praklikanttjänstgöring
bör handledare förordnas, I kommun med lärarhögskola och eventuellt i
närliggande kommun skall ett visst antal personer som innehar lärartjänst
förordnas som särskilda handledare vid lärarutbildning t, v, för tre år i
sänder som regel, I samband härmed bör nuvarande treårsförordnade tjänster som
handledare avvecklas. Vid behov bör även andra lärare kunna engageras för handledningsuppgifler.
Beträffande handledare vid försöks- och demonstralionsskolorna avser jag att
senare återkomma till Kungl, Maj:t i samband med ställningstagande tiU det
förslag som SÖ väntas lägga fram i samband med sin anslagsframställning för
budgetåret 1974/75.

För
samtliga handledare bör liksom hittills gälla att de har att följa
lärarhögskolans anvisningar beträffande lärarutbildningen samt delta i konferenser
m. m. som angår utbildningen (jfr. prop. 1967: 4 s. 227), Handledarna bör också
vara skyldiga att genomgå regelbundet återkommande fortbUdning,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973:78 25

SÖ
föreslår alt lärarkandidaten skall arbeta självständigt under en vecka då
handledarna genomgår fortbildning, och då förordnas på handledarens
lärartjänst. Jag anser alt det är värdefuUt att lärarkandidaten får arbeta
självständigt under en vecka. Under förutsättning att statsverkels kostnader inle
ökas jämfört med om motsvarande fortbildning förlagts till ferier, bör
handledare då kunna genomgå fortbildning. Lärarkandidaten bör inte förordnas på
handledarens lärartjänst. Om handledaren är frånvarande från skolan under denna
vecka för fortbildning, bör annan lämplig person kunna förordnas som
handledare. Jag anser att fortbildning av handledare är angelägen. Den bör ske
inom ramen för anslaget Lärares fortbUdning m, m, under vUket anslag enligt prop,
1973: 1 (bil, 10 s, 468) medel har anvisats för fortbildning av handledare för
budgetåret 1973/74,

4.1.6 Fortbildning

SÖ
framhåller att grundutbildningen inte har som mål att till skolan överlämna
lärare som i fråga om praktiskt kunnande och praktisk erfarenhet är fuUärda
och färdiga. Återkommande fortbildning krävs, I synnerhet i inledningsskedet
bör denna fortbildning ske under handledning av vederbörande huvudlärare som
enligt skolstadgan skall främja lärares fortbUdning samt handleda mindre
erfarna lärare. Vissa remissinstanser framhåller att detta kräver utökade
resurser för arbets-platsulbildningen.

Jag vill erinra om att
dåvarande departementschefen i prop, 1967: 4 angående reformerad
lärarutbildning (s, 141) framhöll alt de snabba förändringarna inom
skolväsendel gör fortbildningen till en oundgänglig del av varje lärares
utbildning. Departementschefen framhöll vidare att i lärarens dagUga arbete
ingår först och främst genom lektionsförberedelser åtskilligt som har karaktär
av fortbildning. Denna är sålunda en viktig angelägenhet för den enskilde
läraren. Stat och kommun friimjar genom omfattande insatser kontinuerligt
lärarnas fortbildning.

För budgetåret 1973/74 har
ca 40 milj, kr, beräknats för lärares fortbildning m, m. Föredraganden
framhåller bl, a, (prop, 1973: I, bil, 10 s, 467) att fortbildningen bör
fungera som stimulans till ökad kontakt mellan olika grupper inom en skola,
liksom mellan skolan och samhället i övrigt. Jag vill erinra om alt
skolstyrelse, skolchef, rektor och huvudlärare nu enligt skolstadgan (1971:
235, ändrad senast 1973: 9) har särskilda uppgifter inom fortbildningen. Jag
utgår från alt också övrig skolpersonal är intresserad av alt samarbeta med och
på olika sätt stödja dem som nyligen genomgått utbildning och därför i
allmänhet har begränsad erfarenhet av skolarbetet,

4.1.7 Genomförande

SÖ
har föreslagit att den nya organisationen införs i terminskurs 1

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1973:78 26

och
3 på låg- och mellanstadielärarUnje och i både terminskurs 1 och 2 på
ämneslärarlinje fr, o, m, höstterminen 1973, Med hänsyn till att tid krävs för
bl, a, information och utarbetande av utbildningsplaner, räknar jag med att det
bör vara möjligt alt införa systemet i terminskurs 1 och 3 på låg- och
mellanstadielärarlinje och i terminskurs 1 och 2 på ämneslärarlinje den 1 juli
1974, Kungl, Maj:t bör uppdra åt SÖ alt komma in med förslag om utformning av
nya timplaner och ändringar i gällande bestämmelser. Kostnaderna för den nya
organisationen kan f, n, inte exakt beräknas. Jag räknar dock med en
kostnadsminskning jämfört med nuvarande organisation.

4.2
Vidareutbildning av lågstadielärare till mellanstadielärare och av
mellanstadielärare till lågstadielärare

I
likhet med SÖ anser jag all det i vissa fall bör vara möjligt för lågsladielärare
alt vidareutbilda sig till mellanstadielärare och för mellanstadielärare att
vidareutbilda sig till lågstadielärare. Definitiv ställning till SÖ;s förslag
kan dock tas först när fullständiga kostnadsberäkningar presenterats. Jag
räknar inte med att utbildningen skall anordnas årligen, SÖ bör kunna
aktualisera frågan i sina anslagsframställningar, I samband härmed bör SÖ också
överväga en individuellt anpassad studiegång för personer som av särskUda skäl,
t, ex, geografisk bundenhet eller lång erfarenhet av tjänstgöring på det
stadium vidareutbildningen avser, önskar bli behöriga för tjänst som lärare i
klass på lågstadiet resp, mellanstadiet.

5 Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att
godkänna de riktlinjer som jag förordat för en omorganisation av praktiken vid
lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje vid lärarhögskola.

Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåias
proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.

Ur
protokollet: Britta Gyllensten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1973: 78 27

Innehåll

Sida

1
Inledning 3

2
Praktikens
utformning på lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje 5

2.1 Nuvarande förhållanden 5

2.2 Skolöverstyrelsen 5

2.2.1 Allmänt 5

2.2.2 Praktikens utformning på
låg- och mellanstadielärarlinje 5

2.2.3 Praktikens utformning på
ämneslärarlinje 6

2.2.4 Praktikens lokalisering 8

2.2.5 Handledarnas arbetsuppgifter och
utbildning 9

2.2.6 Kostnader 10

2.2.7 Genomförande 11

2.3 Remissyttranden 11

2.3.1 Allmänt 11

2.3.2 Praktikens utformning på låg- och
mellanstadielärarlinje 11

2.3.3 Praktikens utformning på
ämneslärarlinje 12

2.3.4 Praktikens lokalisering 13

2.3.5 Handledarnas arbetsuppgifter och
utbildning 14

2.3.6 Kostnader 15

2.3.7 Genomförande 15

3 Vidareutbildning av lågstadielärare till
mellanstadielärare och

av mellanstadielärare till lågstadielärare 15

3.1 Skolöverstyrelsen 15

3.1.1 Vidareutbildning av lågstadielärare
till mellanstadielärare 15

3.1.2 Vidareutbildning av
mellanstadielärare till lågstadielärare 16

3.2 Remissyttranden 17

4 Föredraganden 18

4.1 Praktikens utformning på lågstadie-, mellanstadie-
och

ämneslärarlinje 18

4.1.1 Allmänt 18

4.1.2 Praktikens utformning på
låg- och mellanstadielärarlinje 21

4.1.3 Praktikens utformning på ämneslärarUnje 22

4.1.4 Praktikens lokalisering 24

4.1.5 Handledarnas uppgifter och
utbildning 24

4.1.6 Fortbildning 25

4.1.7 Genomförande 25

4.2 Vidareutbildning av lågstadielärare till
mellanstadielärare

och av mellanstadielärare till lågstadielärare 26

5 Hemställan 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKERIBOLAGET
IVAR H/EGGSTROM AB. STOCKHOLM 1973

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 15 dokument.

  1. Prop. 1984/85:122 om lärarutbildning för grundskolan m.m. s. 19 i texten
  2. Bet. 1976/77:UbU20 med anledning av propositionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. jämte motioner s. 145 i texten
  3. Prop. 1975:24 Regeringens proposition om viss försöksverksamhet inom lärarutbildningen m.m. s. 65 i texten
  4. Prop. 1975:3 Regeringens skrivelse till riksdagen med redogörelse för behandlingen hos Kungl. Maj:t av riksdagens skrivelser s. 33 i texten
  5. Prop. 1975:35 Regeringens proposition om ändringar i Iagstiftningen om utlämning för brott m.m. s. 23 i texten

Visa alla 15