om skogstyrelsens organisation, m.m.
23 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:132, om skogstyrelsens organisation, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:132 Regeringens proposition
1975/76:132
om
skogsstyrelsens organisation, m. m.;
beslutad
den 4 mars 1976.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF
PALME
SVANTE
LUNDKVIST
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag om en skoglig prognosverksamhet vars primära
mål är att bidra med underlag för utformning och tillämpning av
skogspolitiken. Prognosverksamheten skall också ge underlag för bedömningar om skogsmdustrins
utbyggnadsmöjligheter, för samhällsplaneringen, för planering av forskning och
utbUdning m. m. I anslutning till förslaget om prognosverksamhet föreslås en
omorganisation av skogsstyrelsen.
1 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 132
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:132
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTEl PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-03-04
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson
Föredragande:
statsrådet Lundkvist
Proposition
om skogsstyrelsens orgamisation, m. m.
1
Inledning
Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1974 tillkallade chefen för
jordbruksdepartementet sakkunniga (1974: 03) för att utreda den statliga
administrationen på skogsbrukets område. De sak-kunniga antog namnet
skogsadministrativa utredningen. Utredningen lämnade i december 1975
delbetänkandet (Ds Jo 1975: 15) Skoglig prognosverksamhet.
Efter
remiss har yttranden över betänkandet Skoglig prognosverk-samhet avgetts av
statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV),
skogsstyrelsen efter hörande av skogsvårdsstyrelserna, statens naturvårdsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens industriverk, domänverket,
gemensamma rektorsämbetet vid jordbrakets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands,
Jönköpings, Malmöhus, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs, Västemorrlands,
Jämtlands och Norrbottens län, 1973 års skogsutrediung, institutet för
skogsförbättring, Skogsindustriernas samarbetsutskott. Sågverkens råvaruförening
och Svenska kommunförbundet samt gemensamt av Svenska pappersindustriarbetareförbundet
och Svenska skogsarbetareförbundet. Vidare har Lantbrukamas riksförbund (LRF)
och Sveriges skogsägareföreningars riks-förbimd avgett gemensamt yttrande.
I
januari 1976 har statskontoret lämnat förslag tUl dels organisation av en
prognosfunktion för skoglig verksamhet, dels ramorganisation för
skogsstyrelsen.
Generalduektören
Bo S. Hedströnt, ordförande, samt riksdagsledamöterna Uno Hedström och
Karl-Eric Norrby.
Prop. 1975/76:132 3
Efter
remiss har yttranden över statskontorets förslag avgetts av skogsstyrelsen,
Centralorganisationen SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion
(TCO-S). Över förslaget till organisation av en prognosenhet för skogUg
verksamhet har dessutom statistiska centralbyrån (SCB) och riksrevisionsverket
(RRV) avgett yttranden.
I prop.
1975/76: 100 (bil. Ils. 48) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan pä s'ärskild proposition i ämnet, till Skogsstyrelsen för budgetåret
1976/77 beräkna ett förslagsanslag av 10 492 000 kr. Jag anhåller att nu få ta
upp denna fråga.
2
Skoglig prognosverksamhet
2.1
Skogsadministrativa utredningens förslag
I
betänkandet (Ds Jo 1975: 1) Virkesbehov och virkestillgång föreslog 1973 års
skogsutredning bl. a. att ett permanent organ inrättas för fortlöpande studier
av skogsproduktion och virkeskonsumtion samt för regelbundna avstämningar till
ledning för politiken på skogsbmkets och skogsindustrins område. Utredningen
ansåg att verksamheten borde knytas till skogsstyrelsen. I remissyttrandena
över skogsutredningens förslag tillstyrktes allmänt att en permanent verksamhet
av nämnda slag startades vid skogsstyrelsen.
Skogsadministrativa
utredningen har haft i uppdrag att skyndsamt lämna förslag om i vilken form de
av skogsutredningen föreslagna studierna bör bedrivas och därvid beakta
eventuella konsekvenser för skogsstyrelsens organisation. Till den senare
frågan återkommer jag i samband med min redovisning av statskontorets förslag
till ny organisation för skogsstyrelsen.
Skogsadministrativa
utredningen anser att en skoglig prognosverfc-samhet bör organiseras snarast.
Skogsutredningen vidareutvecklar f. n. väsentliga delar av prognosmodellen och
enligt skogsadministrativa utredningen är det väsentligt att det fiims en
organisation som kan ta över när skogsutredningens arbete är slutfört.
Skogsadministrativa utrednuigen föreslår att det primära målet \t'ör
prognosverksamheten skall vara att bidra med underlag för utformning och
tillämpning av skogspolitiken. Hittills har sådant underlag i de flesta fall tagits
fram särskilt i samband med speciella utredningar eller uppdrag. Dessa arbetsformer
har enligt utredningen varit tidskrävande. Det aktueUa läget och den förväntade
utvecklingen på skogsnäringens område ställer emellertid högre krav på att
bedömningsunderlag kan tas fram snabbt. Detta bör enligt utredningens
uppfattning ske inom ramen för en permanent prognosverksamhet. Utredningen
föreslår att resurser för verksamheten ställs till förfogande fr. o. m. den 1
juli 1976.
Prop. 1975/76:132 4
Prognos
verksamhetens utformning bör enligt utredningen inte låsas en gång för alla
utan kunna anpassas och förbättras i takt med utvecklingen och varieras efter
användningsområde och användarens aktuella behov. Som prognosverksamhetens
användare nämner utredningen bl. a. regering och riksdag, statiiga centrala och
regionala myndigheter, skogsbranschen och skogsforskningen.
Enligt
utredningen bör prognosverksamheten väsentligen användas som underlag för
utformning och tUlämpning av skogspolitiken, för bedömning av skogsindustrins
utbyggnadsmöjligheter samt för samhällsplanering pä central och regiond nivå.
Vidare bedömer utredningen att prognosverksamheten kan ge underlag t. ex. för
planering av utbildningen pä det skogliga området, för bedömning av
arbetskraftsrekrytering samt för planering och prioritering av skogsforskning.
Utredningen
utgår från att prognosverksamheten i hög grad kommer att vara ett instrument i
den skogspolitiska planeringen och beslutsfattandet inom ramen för
samhällsplaneringen i stort. Verksamheten bör därför enligt utredningens
uppfattning lokaliseras till den skogspolitiska myndigheten, dvs.
skogsstyrelsen. Till skogsstyrelsen bör knytas en rådgivande grupp med
representanter för verksamhetens direkta intressenter genom vilken olika
önskemål i fråga om prognosverksamheten kanaliseras.
Utredningen
anser att befintiiga resurser för datainsamling och databearbetning bör i så
stor utsträckning som möjligt utnyttjas för prognosverksamheten.
Skogsstyrelsen bör svara för att sådan samordning sker att insamlade data kan
användas i prognosverksamheten. En väsentlig del av de data som behövs samlas
in redan i dag av SCB och genom riksskogstaxeringen. I fråga om den senare
föreslår utredningen, mot bakgmnd av att riksskogstaxeringen i fortsättningen i
huvudsak kommer att tjäna prognosverksamheten, att skogsstyrelsen fr. o. m.
budgetåret 1977/78 får det ekonomiska ansvaret.
De i
prognosverksamheten ingående beräkningsmodellerna kan vara mer eller mindre
avancerade beroende på beräkningarnas omfattning. Den beräkningsmodell som skogsutredningen
f. n. utvecklar och som utredningen anser bör överföras till den nu föreslagna
prognosverksamheten är datorbaserad. Andra modeller kan ha en mer manuell
karaktär. Resultatredovisningamas omfattning och utformning bör enligt
utredningen anpassas tiU beräkningarnas syfte och karaktär. Utredningen
föreslår att det för allmänt behov görs en mer fullständig redovisning ungefär
vart femte år av den typ som behövs för samhällsplaneringen.
Utredningen
föreslår att staten svarar för de fasta kostnadema för prognosverksamheten. Den
datainsamling och redovisning samt de beräkningar som inte sker kontinuerligt
bör finansieras genom att särskilda medel ställs tUl förfogande av resp,
användare, bl, a. staten, myndigheter, forskningen och näringslivet.
Prop. 1975/76:132 5
2.2 Remissyttrandena
De allra flesta remissinstanser tillstyrker eUer lämnar
utan erinran utredningens förslag att en skoglig prognosverksamhet skall
inrättas. Utredningens uppfattning att verksamheten bör startas snarast delas
av de flesta remissinstanserna. Enligt 1973 års skogsutredning och Skogsindustriernas
samarbetsutskott är detta viktigt för att möjliggöra en kontinuerlig
fortsättning av skogsutredningens arbete. Enligt Svenska pappersindustriarbetareförbundet
och Svenska skogsarbetareförbundet bör den löpande prognosverksamhetens uppgift
och organisation inte fastställas slutgiltigt förrän ett samlat n'äringspoUtiskt
program för skogsnäringen presenteras. Detta hindrar enligt förbunden dock
inte att skogsstyrelsen snarast får starta verksamheten varigenom betydande
erfarenheter kan vinnas. SCB däremot anser att utredningens förslag är alltför
knapphändigt underbyggt för att kunna läggas till grund för utformningen av
prognosverksamheten. Motsvarande uppfattning har gemensamma rektorsämbetet vid
jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt.
De flesta
remissinstanserna ansluter sig i huvudsak till utredningens förslag i fråga om
prognosverksamhetens användningsområden. För naturvårdsverket är intresset för
verksamheten i hög grad knutet till den fysiska samhällsplaneringen, där
naturvårdens intresseområden i första hand gäller insynen i och kontrollen av
den pågående markanvändningen. Enligt länsstyrelsen i Kopparbergs län bör
prognosverksamheten bli ett viktigt instrument i den regionalpolitiska
planeringen. Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län bör verkningarna av de
pågående förskjutningarna i ägareförhållandena belysas kontinuerligt. Arbetsmarknadsstyrelsen
anser att det är angeläget att i utvecklingsarbetet av prognosverksamheten
beakta behovet av en information om sysselsättningsutveckling både på kort och
lång sikt. Svenska pappersindustriarbetareförbundet och Svenska
skogsarbetareförbundet hälsar med tillfredsställelse förslaget att
prognosverksamheten skall omfatta även frågor om sysselsättnings-,
rekryterings- och produktivitetsutveckling. Industriverket däremot betonar att
prognosverksamheten i huvudsak bör inriktas mot beräkningar av virkestillgången.
LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anser att
prognosverksamheten behövs i syfte att skapa en del av underlaget för
utformning och tUlämpning av skogspolitiken. Enligt riksförbundet kan
prognosverksamheten emellertid inte klarlägga behovet av skoglig forskning
eller Ugga till grund för planering och prioritering av denna.
Utredningens förslag att prognosverksamheten
organisatoriskt skaU inordnas i skogsstyrelsen tUlstyrks eller lämnas utan
erinran av de flesta remissinstanserna. Enligt SCB bör SCB i fräga om den
statistik som behövs för prognosverksamheten ha huvudansvaret för samordning
och vidareutveckling samt i väsentliga delar även produktion. Detta bety-
2t Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 132
Prop, 1975/76:132 6
der
inte att SCB skall svara för det egentliga prognosarbetet och de värderande delama
i detta. Enligt gemensamma rektorsämbetet vid jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt bör prognosorganet ges enbart sådan uppgift att sammanstäUa
och analysera den framtida tUlgången och efterfrågan på virkesråvara som behövs
för skogspolitiska sfällnuigstaganden medan forsknings- och utvecklingsarbete
bör ligga kvar vid forskningsorganen. EnUgt RRV torde en förutsättning för ett
effektivt prognosarbete vara att ansvaret för och utvecklingen av det totala
prognossystemet, dvs. kravspecifikation, modell-formiUering, insamling och bearbetnmg
av data samt modellvärdering, åtminstone på sikt får en enhetlig organisation.
Mot bakgrund av detta och med hänsyn tUl skogsstyrelsens centrala ställnmg i
skogspolitiken är det enligt RRV naturligt att prognos verksamheten inordnas i
skogsstyrelsen. Mot samma bakgmnd 'är RRV tveksamt tUl att väsentliga delar av
prognosmodellen utvecklas avskilt från uppbyggnaden av prognosorganisationen.
En sådan lösning skulle kunna försena kompetensutvecklingen inom prognosenheten.
RRV anser därför att arbetet med prognosmodeller bör få en nära anknytning tUl
den föreslagna prognosenheten. Svenska pappersindustriarbetareförbundet och
Svenska skogsarbetareförbundet anser att det krävs ett omfattande utvecklingsarbete
av prognosmetodiken. Enligt förbunden bör detta ske i skogsstyrelsens regi och
erforderliga medel härför sfäUas till förfogande snarast. Enligt
naturvårdsverket bör verksamhetens lokalisering ske pä sådant sätt att en
kommande integrering av denna och den terrestriska mUjökontroUen tmderfättas.
En
enhetlig organisatorisk lösning förutsätter enligt RRV att olika intressenters
krav på prognossystemet effektivt kan tUlvaratas av prognosorganisationen.
Enligt RRV är det av vikt att den rådgivande grupp som utredningen föreslagit
kan tiräda i funktion sä tidigt som möjligt med h'änsyn till att de olika
intressenternas önskemål bör ligga tUl grand för uppbyggnaden av övriga delar
av prognossystemet. Sammansättningen av den rådgivande gruppen kommenteras av
flera remissinstanser. Skogsstyrelsen understryker att gmppen bör få en
begränsad storlek. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att naturvårdsexpertis
bör knytas tUl grappen och naturvårdsverket att gruppen framöver kan behöva
kompletteras med företrädare för miljövärdande myndigheter och organisationer.
Länsstyrelserna bör enligt länsstyrelserna i Östergötlands, Värmlands och
Kopparbergs län vara representerade i gmppen. Enligt skogsvårdsstyrelserna i
Södermanlands och Kronobergs län bör de regionala intressena beredas
representation i gmppen. Arbetsmarknadsstyrelsen fömtsätter att styrelsen på
lämpligt s'ätt bereds tUlfäUe att framföra synpunkter och önskemål på
prognosarbetet. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att
arbetsmarknadsdepartementet och planverket bör vara representerade i gruppen.
Prop. 1975/76:132 7
I
fråga om datainsamlingen i allmänhet för prognosverksamheten anser SCB att
utredningen inte i tUlräckUg utsträckning har beaktat samordningen av denna
statistik med statistiken för andra ändamål. Enligt SCB är
statistikproduktionen på skogsområdet starkt splittrad och utreds därför
gemensamt av SCB och skogsstyrelsen. Industriverket understryker vikten av att SCB
blir den gemensamma statistikproducenten för verket och skogsstyrelsen så att
ett ömsesidigt utnyttjande av de båda verkens prognosarbete kan komma tUl
stånd. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län är det, som utredningen
föreslagit, naturligt att befintliga resurser för datainsamling och
databearbetning utnyttjas i största möjliga utsträckning samt att
skogsstyrelsen svarar för samordningen av statistik som har betydelse för
skogspolitiken. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att SCB bör svara för insamluig
av vissa inte rent skogliga data medan skogsstyrelsen bör ha ansvaret för det
skogliga databehovet.
Utredningens
förslag att riksskogstaxeringen, som enligt utredningen kommer att svara för en
väsentlig del av datainsamlingen för prognosverksamheten, skall finansieras
via skogsstyrelsen och att dess organisatoriska placering skall övervägas
ytterligare har föranlett synpunkter frän flera remissinstanser. Skogsstyrelsen
och de flesta skogsvårdsstyrelserna, planverket, gemensamma rektorsämbetet vid
jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt tUlstyrker eller
har ingen erinran mot att riksskogstaxeringen finansieras via skogsstyrelsen.
Planverket och länsstyrelsen i Malmöhus län anser dessutom att det är motiverat
att knyta riksskogstaxeringen tUl skogsstyrelsen. Även om hänsyn tas till riksskogstaxeringens
anknytning tUl forskningen vid skogshögskolan synes det enligt RRV ligga
närmast tUl hands att ansvaret för riksskogstaxeringen förläggs tUl
skogsstyrelsen. Samordningen med skogshögskolan skulle därvid kunna tUlgodoses
bl. a. inom ramen för den rådgivande gruppen. Vid en anknytning till
skogsstyrelsen bör det enligt RRV övervägas i vad mån skogsvårdsstyrelserna
skulle kunna engageras i verksamheten. Statskontoret understryker vikten av att
riksskogstaxeringens organisatoriska placering utreds, I avvaktan på denna
utredning bör enligt statskontoret det ekonomiska ansvaret inte ändras. SCB,
som framför motsvarande synpunkter, anser att en förläggning av taxeringen till
SCB bör övervägas. Domänverket, gemensamma rektorsämbetet vid jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt, institutet för
skogsförbättring. Skogsindustriernas samarbetsutskott, LRF, Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund och Sågverkens råvaruförening anser att riksskogstaxeringens
organisatoriska anknytning till skogshögskolan skall bibehållas. Statskontoret
anser att det bör ankomma på skogsstyrelsen och skogshögskolan att samråda om riksskogstaxeringens
verksamhet. Skogsstyrelsen och flera skogsvårdsstyrelser anser att
möjligheterna tUl gemensamt personalutnyttjande mel-
Prop. 1975/76:132 8
lan
skogsvårdsstyrelserna och riksskogstaxeringen bör beaktas och utredas närmare.
Mot
utredningens förslag att undersöka vilka möjligheter det finns att komplettera riksskogstaxeringen
med data från skogsvårdsstyrelsernas områdesplaner har SCB ingen erinran. Även
LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund är positiva till detta och
föreslär, liksom länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län, att det
dessutom bör undersökas om storskogsbmkets indelningshandlingar kan användas.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har positiv erfarenhet av skogsvärdsstyrdsernas
omrädesplaner. Enligt skogsstyrelsen kan dessa planer i dagsläget utnyttjas
endast inom vissa delar av landet. Enligt länsstyrelsen i Jämtlands län och
skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län kan omrädesplanema kompletteras med
uppgifter från fastighetstaxeringen. Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län föreslår
att datainsamling via flygbilder prövas. Enligt länsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelsen i Malmöhus län samt skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län
kan uppgifter om skogsvårdsåtgärder sannolikt samlas in enklast och bäst genom
användning av lantbraksregistret. Skogsstyrelsen är tveksam till om det f. n.
är möjligt att använda lantbruksregistret dä ägoslagsdefinitionerna avviker
från de som normalt används i skogsbmket och då uppgifts-lämnarna som regel
saknar insikter i skoglig terminologi. Enligt styrelsen bör
skogsvårdsstyrelsernas pe;rsonal anv'ändas i större utsträckning för
registrering av utförda skogsvårdsåtgärder. Vidare bör det enligt styrelsen
utredas om befintiiga redovisningsrutiner för virkesmätningar kan medverka tUl
att förbättra avverkningsstatistiken.
SCB tiUstyrker
utredningens förslag i fråga om innehållet i datainsamling rörande industrins
virkesbehov. Enligt SCB bör denna statistik i allmänhet vara förlagd till SCB'
och ingå i dess löpande arbete. Vid utformning av undersökningama måste enligt SCB
självfaUet samråd ske med berörda intressenter. Skogsindustriernas
samarbetsutskott framhåUer att befintliga resurser på detta område bör
utnyttjas så långt möjUgt. LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund
anser att prognoserna över virkesbehovet bör göras av flera av varandra oberoende
organ så att en mer allsidig belysning erhåUs.
Undersökningar
till grund för ijroduktivitets- och kostnadsberäkningar bör enligt SCB inte göras
av forsknmgsorgan vilket utredningen har föreslagit. Enkäter om
produktivitetsutvecklingen bör i stället samordnas med sysselsättningsstatistiken
för skogsbmket. LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anser att
sysselsättningsberäkningar rämpligen bör göras i arbetsmarlmadsverkets regi.
Arbetsmarknadsstyrelsen understryker utredningens uttalande att det är
angeläget att för-b'ättra sysselsättningsstatistiken på skogsbmkets område.
I
fråga om vidareutvecklmgen av den i prognosverksamheten ingående
prognosmodellen anser gemensamma rektorsämbetet vid jordbru-
Prop.
1975/76:132 9
kels högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt att
den skall ske vid forskningsorgan medan Svenska
pappersindustriarbetareförbundet och Svenska skogsarbetareförbundet anser att
den skall ske i skogsstyrelsens regi. Institutet för skogsförbättring anser
att utvecklingsarbetet lämpligen kan delas mellan skogsstyrelsen och
skogshögskolan. SCB förutsätter att frågan blir föremål för samråd meUan
berörda myndigheter.
Resultatredovisningen i fräga om virkestillgång och
sysselsättning bör enligt flera remissinstanser, bl. a. planverket,
industriverket, flera länsstyrelser och de flesta skogsvårdsstyrelserna, göras
för län, delar av län och om möjligt för kommuner. Länsstyrelsen i Norrbottens
län anser att en total redovisning på länsnivå vart femte är, vilket
utredningen har föreslagit, är en väl avvägd målsättning för
samhällsplaneringsbehov. Enligt länsstyrelsen i Östergötlands län är det
angeläget att länsstyrelserna och kommunerna kontinuerligt tUlställs
underlagsmaterial rörande virkestillgången inom olika områden. Industriverket
understryker betydelsen för andra statliga myndigheter och forskningsorgan av
att primärdata, prognosmodeller och dataprogram dokumenteras.
Utredningens förslag till finansiering av
prognosverksamheten tUlstyrks av skogsstyrelsen, de flesta skogsvårdsstyrelserna
och 1973 års skogsutredning. LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund
anser att beställare av detaljerade redovisningar även bör bekosta dessa.
Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län föreslär däremot att staten bekostar
de redovisningar som bör göras för kommuner. RRV delar utredningens uppfattning
att kostnadema för datainsamling som efterfrågas för särskilda ändamål bör
belasta resp. avnämare, oavsett om dessa utgörs av statliga forskningsprojekt,
kommuner, näringsliv eller enskilda. RRV tillstyrker även förslaget att
ersättning motsvarande full kostnadstäckning skall utgå för särskilda
prognosuppdrag. Full kostnadstäckning bör därvid enlig RRV innebära en
debitering som förutom de av uppdraget föranledda särkostnaderna även
täcker en skälig andel av kostnaderna för grundläggande datainsamUng,
administration m. m.
3 Skogsstyrelsens organisation
31 Nuvarande förhållanden
Skogsstyrelsen inrättades den 1 juli 1941 efter beslut av
riksdagen (prop. 1941: 94, JoU 1941: 31, rskr 1941: 220). Skogsstyrelsen
övertog därvid bl. a. de samordningsfrågor för skogsvårdsstyrelserna som med
statligt stöd sköttes av Skogsvärdsstyrdsernas förbund sedan år 1925.
Styrelsens personalresurser förstärktes därefter successivt bl. a. i samband
med att skogsvårdsorganisationen fick ansvaret för den skogliga yrkesutbUdningen.
Huvudmannaskapet för denna upphörde genom beslut av 1970 års riksdag.
Prop, 1975/76:132 10
Skogsstyrelsen
har till uppgift att leda de statliga åtgärderna för att främja det enskilda
skogsbruket och att verka för dettas och skogsnäringens utveckling. Styrelsen
är ledande, samordnande och rådgivande organ för skogsvärdsstyrdsernas
verksamhet och central myndighet för rådgivnings- och fortbUdningsverksamhet
rörande det enskilda skogsbrukets rationalisering samt för virkesmätning och
skogsstatistik.
Skogsstyrelsen
leds av en styrelse. Chef för skogsstyrelsen 'är en generaldirektör. Inom
styrelsen finns två skogsbyråer, en administrativ byrå samt en avdelning för
information, rådgivning och fortbUd-ning och en avdelning för virkesmätning och
statistik. Varje byrå förestås av en byråchef och varje avdelning av en
avdelningsdirektör. En av byråcheferna är generaldirektörens ställföreträdare.
Personalantalet vid styrelsen är 109 budgetåret 1975/76.
Första
skogsbyrån svarar för ärenden rörande skogsvärdslagens till-lämpning,
samhällsplanering, planläggningsfrågor för skogsbmket och frågor om byggande av
skogsvägar. Vidare svarar byrån för statsbidragsfrågor och för frågor rörande
den beredskapsverksamhet som bedrivs i skogsvårdsorganisationens regi.
Skogsekonomiska frågor och rationaliseringsfrågor hör även hit.
Andra
skogsbyrån svarar för ärenden rörande återväxtåtgärder, beståndsvård och
skogsskydd. Vidare samordnar byrån skogsvärdsstyrdsernas frö- och plantverksamhet
och handlägger frågor om införseltillstånd för skogsodlingsmaterial.
Administrativa
byråns verksamhetsområde omfattar skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas
ekonomi- och personaladministration, frågor om administrativ service och rationalisering
samt juridiska 'ärenden. Vissa administrativa servicefunktioner är gemensamma
med lantbruksstyrelsen.
Avdelningen
för information, riidgivning och fortbildning svarar för skogsvårdsorganisationens
rådgivningsverksamhet, personalfortbildning, framställning av läromedel samt
för extern och intern information.
Avdelningens
för virkesmätning och statistik verksamhetsområde omfattar frågor om
virkesmätning och produktion av skogsstatistik samt vissa internationeUa
frågor.
Inom
skogsstyrelsen finns även ett sekretariat och en internationell enhet samt ett
revisionskontor för revision av skogsvårdsorganisationen.
Skogsstyrelsen
är lokaliserad till Jönköping. En servicefunktion för nämnden för skoglig flygbUdteknik
är lokaliserad till Gävle.
3,2
Statskontorets förslag
Statskontorets
organisationsförslag utgår från att skogsstyrelsens arbetsuppgifter i stort
sett kommer att vara oförändrade. Statskontoret har givetvis inte kunnat ta h'änsyn
tiU sådana ändringar av riktlinjerna för skogspolitiken som kan bli följden av
skogsutredningens kommande
Prop, 1975/76:132 H
förslag.
Andra fömtsättningar har varit bl. a. att skogsvårdsstyrelserna, som fömtskickas
i skogsadministrativa utredningens direktiv, kommer att bli statliga organ samt
att skogsstyrelsen enligt skogsadministrativa utredningens förslag tillförs en
prognosfunktion. Hänsyn har även tagits till den snabba samhällsutvecklingen
bl. a. på personaladministrationens område.
Statskontoret
föreslår att skogsstyrelsen i fortsättningen skall bedriva en mer uttalad
strategisk planering och verksamhetsplanering. Den strategiska planeringen
föresläs ske i en särskild grupp kallad strategigruppen. I gmppen föreslås
ingå generaldirektören och cheferna för huvudenheterna samt representanter för skogsvärdsstyrdserna.
Gmp-pens uppgifter föreslås vara bl. a. att diskutera och ge underlag för
beslut i frågor om att fastställa mål för skogsvårdsorganisationens verksamhet,
att avgränsa och definiera organisationens uppgifter samt att fastställa
riktlinjer i olika principfrågor. Vidare bör gruppen enligt statskontoret ge
underlag för beslut om vilka tillfälliga utredningar som bör göras samt om
granskning och godkännande av underlag för strategiska åtgärder. Tillfälliga
arbetsgrupper föreslås stå till förfogande för utredningsinsatser.
Statskontoret föreslår att en fast resurs motsvarande en heltidsinsats knyts tUl
strategigruppen för beredning av ärenden, sammanställning av
utredningsmaterial, utformning av planeringsmetodik för strategisk planering m.
m.
Statskontoret
föreslår att skogsstyrelsens insatser för planering, budgetering och
uppföljning av verksamheten förstärks. Särskilda insatser bör göras för att
utveckla ett system för verksamhetsplanering omfattande hela
skogsvårdsorganisationen. Systemet skall enligt statskontoret ge underlag för
val av verksamhetsinriktning och skapa möjligheter att omdisponera resursema.
Ansvaret för införandet av verksamhetsplaneringen föreslås helt åvila
skogsstyrelsen. Särskilda medel för anlitande av externa konsiUter bör beräknas
med utgångspunkt i en plan för införande av systemet. Planen bör enligt
förslaget utarbetas i samarbete med RRV.
För skoglig
prognosverksamhet föreslär statskontoret en särskild enhet. Till detta förslag
återkommer jag senare.
Statskontoret
föreslår att den skogliga verksamheten, som f. n. bedrivs vid två byråer,
samordnas i första hand i en skoglig enhet. Statskontoret anser att samhällets
ökade krav på skogsstyrelsen bäst kan tillgodoses om de skogliga frågorna
samordnas under en chef som är direkt underställd generaldirektören. Detta minskar
behovet av direkta samordningsmsatser av den operativa verksamheten på
verksledningsnivå samt ger bättre underlag för prioritering av olika insatser
och underlättar fördelningen av arbetsuppgifter. Statskontoret tar inte StäUning
till underindelning av den skogliga huvudenheten men understryker att en sammanföring
av de nuvarande skogsbyråerna inte får medföra att ytterligare en beslutsnivå
tillskapas.
Prop. 1975/76:132 12
I
fråga om den frö- och plantverksamhet som skogsadministrativa utredningen
behandlat i betänkandet (Ds Jo 1975: 11) Frö- och plantverksamhet i
skogsvårdsorganisationen föreslår statskontoret att den kommersiella delen
samlas i en enhet direkt underställd generaldirektören medan
myndighetsuppgifterna, dvs. frågor om bl. a. importlicenser, tUlförs
skogsenheten. De ekonomiadministrativa uppgifterna i samband med den
kommersiella delen föresläs skötas av den administrativa enheten.
Statskontoret
föreslår att en rådgivnings- och personalenhet placeras direkt under
generaldirektören. Enligt statskontoret bör personalfrågorna ges en aiman
organisatorisk status 'än f. n., bl. a. mot bakgrund av att dessa frågor kommer
att få större omfattning och med hänsyn tUl den snabba utvecklingen pä det
personaladministrativa området. Sammanföringen av personaladministrativa frågor
och rådgivningsverksamheten motiveras av deras samband med varandra genom de
gemensamma utbildnings- och infonnationsfunktionerna. Enhetens huvuduppgifter
föreslås vara att ge service åt den skogliga verksamheten i frågor om extern
rådgivning och att svara för de personaladministrativa åtgärderna inom skogsvärdsorganisationen.
I fräga om enhetens inre organisation förordar statskontoret att den nuvarande
rädgivningsavdel-ningens struktur bibehålls med tillägg av den nuvarande
personalsektionen. Innehållet i rådgivnmgen bör enligt statskontoret i första
hand bestämmas av den skogliga enheten.
Statskontoret
föreslär att enheten för administrativ rationalisering tills vidare skall
kvarstå i den administrativa enheten. Statskontoret förordar att enheten i
högre grad satsar på ett aktivt bedrivet AR-arbete enUgt de riktlinjer som
fastställdes dä enheten inrättades.
Vad
gäller verksledningens sekretariat föreslår statskontoret ingen förändring.
Frågor som berör revisionskontoret och den intemationella enheten har inte
ingått i statskontorets översyn.
Statskontoret
föreslår att enhetsövergripande projektgrupper bildas för att planera,
genomföra och följa upp organisationsförändringarna. Enheten för administrativ
rationalisering bör leda arbetet med genomförandet av förändringarna.
Statskontoret
har lämnat ett särskilt förslag tUl organisation för den skogliga
prognosverksamhet som skogsadministrativa utredningen föreslär. Förslaget
bygger på en analys av skogsstyrelsens nuvarande prognosverksamhet och av
olika prognosmetoder.
Statskontoret
föreslår att en särskild prognosenhet inrättas med placering direkt under
verksledningen. Statskontoret anser att det inte bör göras någon underindelning
av enheten. Statskontoret föreslår i likhet med skogsutredningen och
skogsadministrativa utredningen att en referensgrupp knyts tUl prognosenheten
och att särskilda medel ställs tiU referensgruppens förfogande för dess
verksamhet.
Prop. 1975/76:132 13
Prognosenhetens
huvudsakliga arbetsuppgifter bör enligt statskontoret bl. a. vara att samla
in, sammanstäUa, bearbeta och analysera grunddata samt initiera ADB-bearbetningar.
Vidare bör den ha löpande kontakt med prognosverksamhetens intressenter, följa
metodutvecklingar på området, svara för effektm'åtning och utv'drdering av
skogspolitiska åtgärder på läng sikt samt ha ett sammanhållande ansvar för
skogsstyrelsens strategiska planering och svara för skogsstyrelsens uppgift i
samband med virkesmätning.
Statskontoret
har särskilt analyserat sambandet mellan prognosverksamheten och den
verksamhet med riksskogstaxeringen och avverknings-beräkningar som bedrivs vid
skogshögskolan. Enligt statskontorets uppfattning finns det ett visst samband
mellan riksskogstaxeringen och den forskning som bedrivs vid skogshögskolan.
Statskontoret ställer sig emellertid tveksamt till om det kan betraktas som en
normal högskoleuppgift att kontinuerligt bedriva ett sä omfattande
kartläggningsarbete som riksskogstaxeringen innebär. Det nära sambandet mellan
prognosverksamheten och riksskogstaxeringen motiverar enligt statskontoret att
frågan om riksskogstaxeringens organisatoriska och geografiska hemvist utreds
i särskUd ordning. I sitt organisationsförslag förutsätter statskontoret att riksskogstaxeringen
åtminstone under den närmaste tiden inte kommer att vara samlokaliserad med
prognosverksamheten. Statskontoret föreslår ett ökat samarbete mellan
skogsstyrelsen och skogshögskolan i nu n'ämnda frågor samt ett ökat inflytande
för skogsstyrelsen över verksamheten vid institutionen för skogstaxering.
Statskontoret
föreslär att den nuvarande avdelningen för virkesmätning och skoglig statistik
bildar grundstomme till prognosenheten. För att möjliggöra en förbättrad
statistik över virkesförbrukningen och sysselsättningen i skogsbraket bör
enheten enligt statskontoret förstärkas med två handläggare.
I
avvaktan på en slutiig organisatorisk lösning för riksskogstaxeringen föreslår
statskontoret att prognosenheten tUlförs minst en handläggare med stor
erfarenhet av riksskogstaxeringens fältarbete och kunskap om ADB-teknik.
Statskontoret föreslär vidare att enheten tUlförs en industritekniker och en
samhällsvetare/ekonom.
Chefen
för enheten bör enligt statskontoret ha föratom skoglig bakgrund även
erfarenhet av långsiktig planering och prognosverksamhet. I prognosenheten bör
ingå den fasta resurs för beredning m. m. av strategigruppens ärenden som
tidigare nämnts.
Sammanlagt
föreslår statskontoret en förstärkning av enheten med sex handläggare och en
chef. Viss förstärkning med assistent- och biträdespersonal kan eventuellt
komma att behövas.
Statskontoret
föreslår att kostnaderna för de fasta resursförstärkningarna täcks över
statsbudgeten. Vidare borr särskUda konsultmedel ställas till skogsstyrelsens
förfogande. Statskontoret beräknar, med hän-
Prop, 1975/76:132 14
syn
tUl att visst arbete finansieras via skogsutredningen, att det tiU en början
behövs ett belopp av 250 000 kr. h'ärför. FÖr referensgmppens verksamhet
föreslås 25 000 kr.
Förslaget föreslås
genomfört fi-. o. m. den 1 juli 1976. Enligt statskontoret bör
prognosverksamheten ses över efter ca två år.
3.3
Remissyttrandena
Enligt
skogsstyrelsen bör styrelsens arbetsuppgifter och organisation inte bedömas
isolerat utan ses i sammanhang med uppgiftema för hela
skogsvårdsorganisationen. Redan nu, före skogsvårdsstyrelsemas förstatiigande,
bör skogsstyrelsen betraktas som centralmyndighet för skogs-vårdsstyrelsema. En
förändring av skogsstyrelsens organisation och arbetssätt påverkar därför
enligt skogsstyrelsen i hög grad det ar-betsm'ässiga förhållandet tUl skogsvårdsstyrelsema.
Enligt skogsstyrelsen bör, i avvaktan på pågåc:nde utredningar och mot bakgrimd
av det nyss sagda, nu mer långtgående förändringar i skogsstyrelsens organisation
inte vidtas än vad som påkaUas av organisatoriska ofidl-komligheter samt av
skogsadministrativa utredningens förslag i fråga om skoglig prognosverksamhet
och om frö- och plantverksamhet.
SACO/SR
anser att en omorganisation av skogsstyrelsen är angelägen och bör genomföras
sä fort som möjligt även beträffande underenheterna. TCO-S framhåller att en
översyn av skogsstyrelsens organisation är nödvändig och väsentlig.
SACO/SR
instämmer i statskontorets starka betoning av planeringsfunktionerna men
föreslår att företrädare för de fackliga organisationerna skall ingå i
strategigruppen. Enligt TCO-S berör varje beslut i strategigrappen på ett eller
annat s'ätt personalen. Två representanter för personalorganisationema bör
enligt TCO-S därför ingå i grappen.
Skogsstyrelsen
anser att det är angeläget att snarast möjligt ers"ätta den nuvarande
byråindelningen med en avdelningsindelning. Skogsstyrelsen biträder
statskontorets förslag till indelning av styrelsen i högst fem enheter. I fråga
om enheten för den kommersiella frö- och plantverksamheten gäller detta under fömtsättning
att skogsadministrativa utredningens förslag härom godtas. SACO/SR tillstyrker
statskontorets förslag i dessa delar och TCO-S har inget att invända mot dem. SCB
framför kritik mot att statskontoret i sitt organisationsförslag inte har
berört samordningsfrågorna rörande den skogliga statistiken. SCB anser att
vissa av de arbetsuppgifter som statskontoret föreslår för prognosenheten i
stället bör utföras av SCB.
Skogsstyrelsen
betraktar statskontorets förslag att överföra de personaladministrativa
frågorna från den administrativa enheten tUl rådgivningsenheten som olyckligt.
Enligt skogsstyrelsen bortser statskontoret
Prop. 1975/76:132 15
helt
från det intima sambandet mellan organisations-, ekonomi- och personalfunktionerna
och det mycket väsentliga och långtgående samspelet med skogsvårdsstyrelsernas
motsvarande funktioner. Skogsstyrelsen anser att den bästa lösningen är att i
stort sett bibehålla den nuvarande huvudsakliga uppdelningen mellan de båda
enhetemas ansvarsområden med vissa förskjutningar av arbetsuppgifterna enhetema
emellan. Sålunda kan enligt skogsstyrelsen exempelvis samUiga arbetsmiljöfrågor
och vissa samordningsfrågor med fördel handläggas på endera enheten. Enligt
skogsstyrelsen bör de jämkningar i arbetsfördelningen som kan anses
ändamålsenliga få ankomma på skogsstyrelsen att verkställa efter samråd med
berörd personal och inom ramen för fastställd organisation i stort.
SACO/SR
tUlstyrker i princip statskontorets förslag i fråga om en rådgivnings- och
personalenhet. Dock anser SACO/SR att vissa väsentliga personalfunktioner bör
ingå i den administrativa enheten medan personalutbUdning och annan
personalutveckling, arbetsmiljö och samverkansfrågor bör ingå i rådgivnings-
och personalenheten. TCO-S däremot avstyrker bestämt statskontorets förslag i
denna del. TCO-S föreslår i stället att rådgivningsverksamheten bUdar en egen
enhet med uppgift att analysera utbildningsbehovet hos externa avnämare och hos
organisationens egen personal. TCO-S anser att den personaladministrativa
funktionen bör få en stark status med försfärkta resurser, TCO-S föreslår att
den personaladministrativa verksamheten skall utgöra en organisatorisk del av
den administrativa huvudenheten. Även de interna utbildningsfrågorna bör enligt
TCO-S handläggas av den personaladministrativa enheten.
TCO-S
föreslår att personalorganisationerna bUr representerade med två ledamöter i
skogsstyrelsens styrelse. I sitt yttrande över betänkandet Skoglig
prognosverksamhet föreslår domänverket att verket skall bli representerat i
styrelsen.
Skogsstyrelsen
biträder statskontorets förslag i fråga om personalresurser m. m, för
prognosenheten men anser att medel bör beräknas även för assistent- och
biträdespersonal. Även SACO/SR bitr'äder statskontorets förslag i denna del
men anser att vissa av de föreslagna handVäggarna bör ha civiljägm'ästarutbildning.
Enligt SCB bör vissa av de personalresurser som statskontoret föreslår i
stället tillföras SCB i dess egenskap av statistikproducerande myndighet,
TCO-S
föreslår att organisationens lokala organ blir representerat i samtiiga projektgmpper
som kommer att tillsättas för genomförandet av omorganisationen. Skogsstyrelsen
påpekar att det självfallet sä långt det är möjligt och praktiskt skall ingå
personalrepresentanter i dessa grupper.
Prop. 1975/76:132 16
4
Föredraganden
4.1
Skoglig prognosverksamhet
Under
det senaste decenniet har skogsindustrin byggts ut kraftigt. 1973 års
skogsutredning (Jo 1973; 06) redovisade i febmari 1975 i betänkandet (Ds Jo
1975: 1) Virkesbehov och virkestillgäng beräkningar över de framtida
avverkningsmöjligheterna. Dessa visar att behovet av skogsråvara om något
decennium skulle överstiga den inhemska tillgången med mellan 15 och 20 milj.
skogskubikmeter varje är föratsatt att råvaruförbrukningen fortsätter att ligga
på 1975 års nivå och särskilda åtgärder bl.a. i produktionshöjande syfte inte
sätts in. Utredningen föreslog mot bakgrund härav att man snarast borde sätta i
gång fortlöpande metodiska studier rörande skogsproduktion och virkeskonsumtion.
Sådana studier är enligt utredningen i det rådande läget nödvändiga som
underlag för bedömning av skogsnäringens utveckling.
Förslaget
har remissbehandlats. Det har fått ett genomgående positivt bemötande.
Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974: 03) som skall utreda den statliga
administrationen på skogsbmkets område fick därför i mars 1975 regeringens
uppdrag att närmare utreda frågan om de nämnda studiema. Utredningen har redovisat
sina förslag i betänkandet (Ds Jo 1975: 15) Skoglig prognosverksambet.
År
1975 (prop. 1975/76: 56, CU 1975/76: 8, rskr 1975/76: 123) beslutade riksdagen
om sådana ändringar i 136 a § byggnadslagen (1947: 385) att tillkomsten och
lokaliseringen av industriell verksamhet som är av väsentlig betydelse för
hushållningen med träfiberråvara numera kan prövas av regeringen. Ändringarna
motiverades bl.a. med den osäkerhet som råder om den förväntade ut\'ecklingen
av förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på skogsråvara. För den
prövning som sålunda måste göras behövs självfallet aktuellt faktaunderlag.
Även samhäUsplaneringen kräver faktaunderlag om skogsbruket och dess
utveckling. Skogsbruket dominerar markanviindningen i vårt land samtidigt som
det utgör basen för en av våra viktigaste exportnäringar. För sysselsättningen
i glesbygden har skogsbruket en avgörande betydelse.
Vi
har i vårt land inte något fortlöpande aktuellt underlag i form av nulägesbeskrivningar
och prognoser över virkeskonsumtionen och virkesproduktionen. Denna brist har
skogsadministrativa utredningen föreslagit böra botas genom att en skoglig
prognosverksamhet organiseras vid skogsstyrelsen. Prognosverksamhetens primära
mål bör enligt utredningen vara att bidra med underlag för utformning och
tillämpning av skogspolitiken. Prognosverksamheten bör vidare ge underlag för
bedömningar om skogsindustrins utbyggnadsmöjligheter, för samhällsplaneringen,
för planering av forskning och utbildning m. m.
Utredningens
förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av de allra
Prop. 1975/76:132 17
flesta
remissinstanserna. De understryker också angelägenheten av att verksamheten
startar utan dröjsmål.
Av
vad jag nyss har sagt framgår att det finns ett starkt behov av sådant underlag
som kan tas fram i en prognosverksamhet av det slag som utredningen har
föreslagit. Jag förordar aUtså att en sådan prognosverksamhet inleds. Målet
för verksamheten bör, som utredningen har föreslagit, vara att lämna underlag
för utformning och tillämpning av skogspolitiken och för samhällets och
näringslivets planering på områden med anknytning till skogsbruket.
Skogsstyrelsen bör ha det samordnande ansvaret för prognosverksamheten som i
sina huvudsakliga delar bör vara lokaliserad till styrelsen. Givetvis är det
angeläget att prognosverksamhetens intressenter på ett tidigt stadium får möjUgheter
att påverka utformningen av verksamheten. Detta bör ske genom en rådgivande
grupp av det slag utredningen har föreslagit. Jag återkommer till denna fråga
senare. Jag vill i detta sammanhang betona nödvändigheten av att
prognosverksamheten får en sådan utformning att den tUl-fredsställer
intressenternas rimliga behov. Givetvis är det nödvändigt att beräkningsmodeller
inte görs så avancerade att de inte står i rimlig proportion till säkerheten i
de data som skall behandlas. Skogsstyrelsen bör ha ansvaret för utvecklingen av
modellerna. Jag förutsätter att detta arbete sker efter samråd med befintlig
expertis vid t. ex. statistiska centralbyrån (SCB).
Enligt
skogsadministrativa utredningen bör befintliga resurser för datainsamling och
databearbetning utnyttjas i prognosverksamheten i så stor utsträckning som
möjligt. Jag ansluter mig till denna uppfattnmg. SCB svarar för en viss del av
statistikproduktionen på skogsområdet. Denna statistik bör så långt möjligt
utnyttjas för prognosverksamheten. Som SCB påpekar är det självklart att SCB:s
undersökningar utformas efter samråd med berörda intressenter, i detta fall
skogsstyrelsen. Jag förutsätter också att statistiska specialundersökningar i
anslutning till prognosverksamheten vid behov kan utföras av SCB. Data insamlas
även på annat sätt t. ex. av branschorganisationer och forskningsorgan. För att
få ett så brett underlag som möjligt för prognoserna bör även dessa data kunna
utnyttjas.
Vid
framtagning av statistik för prognosverksamheten behöver en samordning ske med
annan närUggande statistik. Det åligger SCB att, som central
förvaltningsmyndighet för den statUga statistikproduktionen, svara för en
sådan samordning. Härigenom kan bl. a. onödigt dubbelarbete undvikas och SCB:s
tillgång på statistisk expertis utnyttjas.
Prognosverksamheten
kommer i huvudsak att bygga på uppgifter om tillståndet i landets skogar. Sedan
länge sker insamlingen av dessa uppgifter genom årliga riksskogstaxeringar.
Ansvaret för riksskogstaxeringen har skogshögskolan. Utredningen har föreslagit
att skogsstyrelsen skaU överta det ekonomiska ansvaret för taxeringen. De
flesta remissinstan-
Prop. 1975/76:132 18
ser
som yttrat sig i denna fråga är positiva tUl förslaget. Några remissinstanser,
bl. a. riksrevisionsverket, föreslår dessutom att ansvaret för riksskogstaxeringen
skall förläggaii tUl skogsstyrelsen. Andra anser att riksskogstaxeringen
behöver förstärkta resurser. Statskontoret föreslår, i Ukhet med utredningen,
att frågan om riksskogstaxeringens organisatoriska placering skall utredas.
För egen del är jag inte nu beredd att ta ställning i denna fråga. Jag anser
att frågan om riksskogstaxeringens finansiering och resursbehov bör utredas så
att ställning kan tas i god tid före år 1978, då ett nytt taxeringsomdrev
påbörjas. Mot bakgrund av riksskogstaxeringens betydelse för
prognosverksamheten är det enligt min mening naturligt att skogshöjjskolan och
skogsstyrelsen tills vidare samråder om taxeringens utformning m. m.
Utredningen
har särskilt tagit u])p frågan om behovet av att redovisa vissa resultat för
mindre områden i landet. Enligt utredningen möjliggör den nuvarande riksskogstaxeringen
inte ens redovisningar för län i vissa fall. Bl. a. flera länsstyrelser och de
flesta skogsvårdsstyrelsema anser att sådana redovisningar är nödvändiga. För
egen del anser jag, mot bakgrund av syftet med prognosverksamheten, att dataunderlaget
måste förbättras så att redovisning av i varje fall avverknings- och sysselsättningsprognosei'
blir möjliga åtminstone på länsnivå. Bl. a. skogsvårdsstyrelsernas områ.desplaner
samt uppgifter från lantbruksregistret och fastighetstaxeringen kan därvid
tänkas bli ett komplement tiU riksskogstaxeringen. Vidare bör det undersökas i
vUken utsträckning skogsvårdsstyrelsernas personal kan medverka direkt i riksskogstaxeringen.
I
fråga om resultatredovisningen har jag ingen erinran mot utredningens förslag.
Sålimda bör ungefär vart femte år göras en mer fullständig redovisning av den
typ som behövs för samhäUsplaneringen. Andra redovisningar bör göras i mån av
behov. Sådana redovisningar bör bekostas av beställaren. I öviigt bör staten
svara för kostnadema för prognosverksamheten.
4.2
Skogsstyrelsens organisation
Sedan
skogsstyrelsen inrättades den 1 juli 1941 har organisationen byggts ut
successivt. Någon egentlig översyn av organisationen har inte gjorts sedan år
1962. Fr. o. m. den 1 juli 1971 har skolöverstyrelsen övertagit
huvudmannaskapet för skogsyrkesutbUdningen från skogsstyrelsen. Detta innebar
dock bai-a en mindre förändring i styrelsens organisation. De senaste åren har
skogsstyrelsen fått arbetsuppgifter i samband med den regionalpolitiska och
fysiska planeringen. Vidare ställs numera större krav på styrelsen i fråga om
personal- och ekonomiadministration. De skogspolitiska frågorna och frågor med
anknytning tiU naturvården kräver också större insatser från styrelsens sida i
takt
Prop. 1975/76:132 19
med
att skogsmarken utnyttjas allt mera intensivt både för virkesproduktion och
för rekreation och friluftsliv. Statskontoret har bl. a. mot bakgrund av
skogsadministrativa utredningens tidigare nämnda förslag om en skoglig
prognosverksamhet gjort en översyn av skogsstyrelsens organisation.
Statskontorets
förslag till ny organisation för skogsstyrelsen har huvudsakligen begränsats tiU
att gälla den övergripande organisationsstmk-turen. EnUgt förslaget skall
skogsstyrelsen bestå av fem enheter, nämligen en administrativ enhet, en skoglig
enhet, en prognosenhet, en enhet för den kommersieUa frö- och plantverksamheten
samt en rådgivnings- och personalenhet. Vidare föreslås att en särskild grupp
inrättas för frågor av strategisk karaktär och att verksamhetsplaneringen
snarast stärks. Förslaget innebär bl. a. att verksamheten vid de nuvarande två
skogsbyråerna sammanförs samt att personaladministrationen och
rådgivningsfunktionen bildar en enhet.
Remissinstansema
anser att en omorganisation är angelägen och tillstyrker i huvudsak
statskontorets förslag tUl ny ramorganisation för skogsstyrelsen. Både
skogsstyrelsen och i)ersonalorganisationerna är emellertid kritiska till
förslaget att föra de personaladministrativa frågorna från den administrativa
enheten till en rådgivnings- och personalenhet.
I
likhet med remissinstansema anser jag att det är angeläget att nu genomföra en
omorganisation av skogsstyrelsen. Organisationen bör anpassas till de ökade
krav som ställs främst inom områdena skogspolitik, samhällsplanering och
personalpolitik. EnUgt min mening tUlgodoser statskontorets förslag dessa krav.
Jag kan alltså i allt väsentligt ansluta mig tUl förslaget.
När
det gäller frö- och plantverksamheten vill jag anföra följande.
Skogsadministrativa utredningen har i betänkandet (Ds Jo 1975: 11) Frö- och plantverksamhet
i skogsvårdsorganisationen föreslagit bl. a. att skogsvårdsstyrelsernas
plantskoleverksamhet skall överföras tUl skogsstyrelsen. Statskontorets förslag
om en särskild enhet för den kommersiella delen av frö- och plantverksamheten
motiveras härav. För egen del anser jag, mot bakgrund av vad vissa
remissinstanser har anfört, att frågan bör prövas först i samband med
ställningstagandena tUl skogsvårdsstyrelsemas organisation över huvud. De
ekonomiska problem som vissa skogsvårdsstyrelser kan komma att stäUas inför
under mellantiden fär lösas från fall till fall genom att regeringen liksom
hittills medger att lån tas upp på den allmänna 'kreditmarknaden. Jag har för
avsikt att uppdra åt skogsstyrelsen att, inom ramen för sin uppgift att
fastställa riktlinjer för hur verksamheten tekniskt och ekonomiskt skall
bedrivas, utarbeta förslag till åtgärder i syfte att ge verksamheten en
tillfredsställande ekonomisk bärkraft. Skulle det därvid visa sig nödvändigt
med särsldlda åtgärder som kräver riksdagens medverkan får jag återkomma i
denna fråga.
Prop. 1975/76:132 20
I
skogsstyrelsens organisation bör sålunda tUls vidare finnas fyra enheter, nämUgen
en administrativ enhet, en skogsenhet, en prognosenhet och en rådgivningsenhet.
Dessutom bör det liksom nu finnas ett revisionskontor. Det ankommer på
regeringen eller efter regeringens bemyndigande skogsstyrelsen att besluta om
arbetsuppgifternas fördelning inom enheterna. För riksdagens orientering vill
jag emellertid nämna följande härom.
TiU
den administrativa enheten bör höra personalfrågor, ekonomiska frågor,
juridiska frågor och frågor rörande administrativ rationaUsering. I fråga om de
personaladministrativa frågoma anser jag i likhet med bl. a.
personalorganisationerna och skogsstyrelsen att dessa frågor också i
fortsättningen bör höra till den administrativa enheten.
Inom
skogsenheten bör de frågor handläggas som i dag handläggs inom de båda
skogsbyråerna.
Till
prognosenheten bör, förutom den nya prognosverksamheten, föras den nuvarande verksamhetim
med skoglig statistik och virkesmätning. Till enheten bör, som skoj;sadministrativa
utredningen och statskontoret har föreslagit, knytas en rådgivande grupp av
begränsad storlek. I gruppen bör ingå representanter för de huvudsakliga
intressenterna i prognosverksamheten. Det ankommer på skogsstyrelsen att besluta
i denna fråga.
Rådgivningsenheten
bör som hittills svara för rådgivning, information och UtbUdning.
Statskontorets
förslag att stärka planeringsverksamheten inom skogsvårdsorganisationen finner
jag angeläget. En grupp för strategisk planering bör sålunda bildas och
verksamhetsplaneringen bör snarast förbättras. De närmare åtgärder som behövs
i detta hänseende ankommer det på skogsstyrelsen att vidta.
Statskontoret
har inte behandlat frågan om skogsstyrelsens styrelse i sitt
organisationsförslag. Det ankommer på regeringen att besluta om styrelsens
storlek och sammansättning. Jag viU dock här nämna att jag har för avsikt att
föreslå regeringen att de allmänna intressena och skogsbruket får en bredare
representation i styrelsen.
5
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1.
godkänna de riktiinjer för en skoglig
prognosverksamhet som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna de rUctUnjer för
skogsstyrelsens organisation som jag har förordat i det föregående.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.
bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som
behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras.
6
Anslagsfrågor för budgetåret 1976/77 D 1, Skogsstyrelsen
1974/75
Utgift 10 543 137
1975/76
Anslag 10 492 000 1976/77 Förslag 14 454 000
1975/76
Beräknad ändring 1976/77
Skogsstyrelsen
Föredraganden
Personal
Handläggande personal övrig personal
52 57
-f 5
-f 11
109
-f 5
+ 11
Anslag
Utgifter
Lönekostnader
Sjukvård
Reseersättningar
Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser
Därav engångsutgifter Provmätningar
7 487 000
32 000
540 000
(15 000)
866 000
1 583 000
(15000)
19 000
-1-2 445 000 -f- 4000 + 73 000
(4- 5 000) -t- 42 000 -1- 333 000
(-t- 24 000) -1- 2 000
-f3 458 000 -I- 8 000 -f 100 000
(-
5000)
+ 42
000
-t-
352 000
(-1-
73 000)
-1-
2000
10527 000
-1-2 899 000
-1-3
962 000
Uppbördsmedet
Inkomst av fotogrammetrisk uppdragsverksamhet
35 000
Nettoutgift
10 492 000
-f2 899 000
+3
962 000
Skogsstyrelsen
Skogsbrakets
allmänna situation och problem gör det angeläget med en förstärkning av
styrelsens resurser i främst personeUt hänseende för att det skall bli möjligt
att tillfredsställande fuUgöra alla de viktiga uppgifter, som ankommer på
styrelsen såsom centralt statligt organ för det ensldlda skogsbmkets och
skogsnäringens utveckling.
Skogsstyrelsen
behandlar härefter de särskilda yrkandena för budgetåret 1976/77,
1, Pris-
och löneomräkning m.m. 2 225 000 kr., varav 210000 kr.
avser höjt lönekostoadspålägg.
2. 0-altemativet
inneb'är en minskning med sex icke ordinarie tjänster,
Prop. 1975/76:132 22
vilket
kommer att medföra minskad ambition pä områdena ekonomi,
personaladministration, bidragsfrågor och skoglig rådgivning (-H 506 000 kr.).
3.
För samordning och ledning av skogsvärdsstyrdsernas
verksamhet med arbetsmiljöfrågor och för skogsstyrelsens interna verksamhet på
området behöver administrativa byrån förstärkas med en byrådirektör (-1-123
000 kr.).
4.
För handläggning av frågor
rörande den fysiska riksplaneringen och den kommunala fysiska planeringen m. m.
behövs en byrådirektör vid första skogsbyrån (-{-123 000 kr.).
5.
För handläggning av löpande
ärenden, utredningsarbete och kontakter med den övriga skogsnäringen behövs en
förstärkning av generaldirektörens sekretariat med en tjänst som
amanuens/förste byråsekreterare (-1-88 000 kr.).
6.
Avdelningen för information,
rådgivning och fortbildning behöver förstärkas med en amanuens/förste
byråsekreterare för frågor om främst intern information om skogliga aktiviteter
(-f88 000 kr.).
7.
Som ersättare för en som
arkivarbetare anställd befattningshavare behövs en revisionsassistent som avses
bli utnyttjad både av skogsstyrelsens och lantbruksstyrelsens revisionskontor
(4-92 000 kr.). För vidgat utnyttjande av datarutinema behövs ytterligare
medel (-f 150 000 kr.).
8. För
anskaffning av skoglig facklitteratur m. m. behövs 10 000 kr.
Föredraganden
Jag
har tidigare redovisat mina förslag i fråga om en skoglig prognosverksamhet
och skogsstyrelsens organisation. Jag återkommer nu till de personal- och
anslagsfrågor som bör tas upp i detta sammanhang.
Med
anledning av den föreslagna nya organisationen räknar jag medel för tjänstema
för chefema för resp. enhet. Vidare räknar jag medel för sex nya tjänster som
handläggare och en ny tjänst som assistent vid prognosenheten.
Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.
På
grund av det anförda och med hänvisning tUl sammanställningen befåknar jag
anslaget tiU 14 454 000 kr. Jag har därvid också räknat medel för ytterligare
två tjänster som handläggare förutom de nya tj'äns-ter som följer av
omorganisationen, varav en för arbetsmiljöfrågor (3) och en för
samhällsplaneringsfrågor (4). Vidare har jag räknat medel för bl. a. ökade
databehandlingskostnader. För konsulttjänster i samband med
prognosverksamheten har jag beräknat 250 000 kr.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att
tUl Skogsstyrelsen för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 14 454 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1975/76:132 23
7
Beslut
Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760127
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar i 5 dokument.
- Prop. 1982/83:145 om vissa skogspolitiska åtgärder, m.m. s. 31 i texten
- Prop. 1980/81:136 om skogsvårdsstyrelsernas organisation, m.m. s. 4 · s. 13 · s. 36 i texten
- Bet. 1975/76:JoU41 Med anledning av propositionen 1975/76:132 om skogsstyrelsens organisation, m. m. jämte motioner s. 1 i texten
- Prop. 1977/78:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 s. 23 i texten
- Prop. 1978/79:110 om riktlinjer för skogspolitiken, m.m. i texten