Med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m.m. (kompletteringsproposition)
662 sidor, varav 367 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 367 av 662 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975/76:150, Med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m.m. (kompletteringsproposition)
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
proposition 1975/76:150 Prop. 1975/76:150
med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1916111, m.m.
(kompletteringsproposition);
beslutad
den 22 april 1976.
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
OLOF
PALME
G.E.
STRÄNG
Propositionens
huvudsaldiga innehåll
I
propositionen behandlas den ekonomiska poUtiken mot bakgrund av den
samhällsekonomiska utvecklingen. Inriktningen av den ekonomiska politiken på
längre sikt tas upp med utgångspunkt från 1975 års långtidsutredning och
remissyttrandena över den.
Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas
en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid
handen att totalbudgetunderskottet skulle minska med nära 900 milj. kr. i
förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu
ett underskott om ca 10,1 miljarder kr. För budgetåret 1976/77 beräknades i
budgetpropositionen ett underskott om inemot 12 miljarder kr. De nya
beräkningarna visar ett underskott av ungefär samma storlek.
I
propositionen läggs också fram förslag tiU lagstiftning om höjning av det
särskilda investeringsavdraget för maskininvesteringar m. m. från 10 % tUl 25
%. Samtidigt föreslås det statliga investeringsbidraget bli höjt från 4 % till
10 %. Vidare redovisas förslag till riktlinjer för tota-lisatorverksamheten vid
trav- och galopptävUngar, m. m.
I
särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1976, en
långtidsbudget för budgetåren 1976/771980/81 samt en sammanfattning av 1975
års långtidsutredning och remissyttrandena.
1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150
opaginerad Kontrollera mot PDF
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-04-22
opaginerad Kontrollera mot PDF
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande:
statsrådet Sträng
Proposition
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m.
m. (kompletteringsproposition)
REVIDERAD FINANSPLAN 1976
1
Den internationella utvecklingen
Den
internationella lågkonjunkturen nådde sin botten under sommaren 1975. Under
hösten blev tecknen på konjunkturuppgång allt tydligare. I OECD-länderna ökade
lagerinvesteringarna och även den privata konsumtionen tilltog. Den ekonomiska
politiken i de större industriländerna hade lagts om i expansiv riktning redan
i början av 1975. Arbetslösheten var emellertid vid utgången av 1975
fortfarande mycket hög. Allmänt kan konstateras att de efterfrågestimulerande
åtgärder som vidtogs, sattes in för sent, var av för liten omfattning och hade
en alltför generell prägel för att effektivt kunna motverka bortfallet i efterfrågan.
Inflationen bromsades dock in under loppet av 1975, men låg vid ingången av
1976 fortfarande på en hög nivå.
Den hittillsvarande
utvecklingen under 1976 bekräftar i allt väsentligt den prognos för den
internationella konjunkturen som gavs i finansplanen. Produktionen har
fortsatt att öka som en följd av att lagerinvesteringarna slagit om och att
hushållen kraftigt ökat sina inköp. Detta gäller i synnerhet varaktiga
konsumtionsvaror. Den privata konsumtionen har ökat något tidigare och snabbare
än vad som fanns anledning anta i slutet av 1975. En faktor som är av avgörande
betydelse för konjunkturuppgångens styrka och varaktighet är utvecklingen av
näringslivets fasta investeringar. Dessa har under de senaste två åren minskat
i de flesta i-länder. Konjunkturdata av olika slag tyder emellertid på att
efterfrågan på investeringsvaror åter ökar. En sådan ökning av investeringarna
är för övrigt nödvändig för att på sikt eliminera de flaskhalsproblem som
under 1972 och 1973 bidrog till att förvärra inflationen.
Prop. 1975/76:150 3
Den
ekonomiska politiken i de stora OECD-länderna är f. n. utformad med hänsyn
till den väntade fortsatta konjunkturuppgången. Finanspolitiken är avvaktande
eller på väg att läggas om i åtstramande riktning. I flera länder är
budgetunderskotten, som främst har orsakats av de automatiska utgiftsökningarna
och inkomstbortfallen under lågkonjunkturen, ett framträdande
ekonomisk-politiskt problem. Flera länder har därför föresatt sig att inom
några få år återstäUa balans i budgetarna. Penningpolitiken har i länder som
Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz givits ett
kvantitativt mål för penningmängdens tillväxttakt. Tillväxten skall vara
tillräckligt stor för att tillåta den önskade expansionen av produktion och
efterfrågan utan att späda på inflationen. Hittills har dock tiUväxten i
penningmängden tUl följd av den låga kreditefterfrågan i flera länder legat
under de fastställda ramarna.
Det
faktum att såväl konsumenter som producenter nu har ökat sin efterfrågan på
varor stöder antagandet om en stabil konjunkturuppgång. Även om det fortfarande
finns en betydande osäkerhet om utvecklingen under 1976 har denna blivit
väsentligt mindre än tidigare. Enligt de bedömningar som nu kan göras kommer
produktionen inom hela OECD-området att öka med 45 % 1976.
Konjunkturuppgången
väntas bli kraftigast i Förenta staterna där produktionen antas öka med 67 %.
I Västeuropa är uppgången starkast i Förbundsrepubliken Tyskland och i
Frankrike. För bägge länderna förutses en tillväxt på mellan 4 och 5 % under
1976. Utvecklingen torde bli avsevärt långsammare i Storbritannien och Italien,
där regeringarna till följd av den snabba inhemska kostnadsutvecklingen och den
externa obalansen tvingas föra en återhållande politik. De mindre europeiska
länderna har överlag fört en mera expansiv ekonomisk politik för att hålla uppe
den inhemska aktiviteten. De har härigenom kraftigt försämrat sin externa
balans. För flertalet av dessa länder är en ökning av exporten till de stora
länderna av avgörande betydelse för den ekonomiska återhämtningen.
För
världshandeln förutses en ökning med 78 %. Den viktigaste orsaken härtill är
att handeln mellan OECD-staterna åter expanderar. De större OECD-ländema ökar
nu sin import av främst råvaror, olja och halvfabrikat. De överskott som dessa
länder registrerade under 1975 kommer därmed att reduceras. Jämviktsbristen i
bytesbalanserna kommer dock att bestå. Detta innebär att de större
OECD-länderna som grupp i stort sett kommer att vara i balans, medan de mindre
OECD-länderna kommer att ha fortsatt höga underskott. Av det underskott på 17
mUjarder dollar som beräknas för hela OECD antas 14 miljarder falla på de
mindre länderna. För de icke-oljeproducerande u-länderna kommer sannolikt en viss
minskning av underskotten att ske. De förblir emeUertid höga ca 16 mUjarder
dollar och den minskning som
Prop. 1975/76:150 4
sker
åstadkoms bl. a. genom att import av investeringsvaror och därmed framtida
tillväxtmöjligheter justeras ned. De oljeproducerande ländernas överskott
väntas ligga kvar på en nivå av ca 36 miljarder dollar. Denna obalans i utbytet
mellan länderna har utsatt det internationella handelssystemet för avsevärda
påfrestningar. Vissa länder har vidtagit restriktiva åtgärder mot importen. Den
svenska regeringen har särskilt uttryckt sitt bekymmer över de amerikanska
åtgärderna på stålområdet. I stort har dock det avtalssystem som reglerar
världshandeln respekterats. Det är i detta sammanhang ett angeläget svenskt
intresse att OECD:s handelspolitiska deklaration den s. k. trade pledge förnyas
en andra gång vid det kommande ministermötet i juni 1976 och att de tendenser
tiU handdspoUtiskt motiverad protektionism som kan avläsas i dagsläget inle
vinner ökad spridning.
Mot
bakgrund av spänningarna i det internationella handels- och betalningssystemet
spelar str'ävandena att förb'ättra det intemationella valutasystemet en stor
roll. I januari 1976 ledde mångåriga överläggningar inom internationella
valutafonden om en reform av valutasystemet till en principöverenskommelse om
att ändra fondens stadgar i vad avser växelkurssystemet och guldets roll i
valutasystemet. Vidare enades man om att höja medlemmarnas kvoter i
valutafonden. Förslagen till stadgerevision och kvothöjning har nu godkänts av
valutafondens styrelse. Förslag om svenskt godkännande av dessa ändringar
kommer att underställas riksdagen.
Handels-
och betalningsutvecklingen samt de betydande skiUnaderna i inflationstakt
länderna emeUan har under början av 1976 föranlett förskjutningar i kurserna
för vissa valutor. Främst har detta lett till s'änkta kurser för den italienska
Uran och det engelska pundet. Den franska francen har utsatts för sådant tryck
att Frankrike temporärt har avbrutit sin medverkan i den s. k. valutaormen.
Den amerikanska dollarn har under innevarande år hävdat sig väl och varit
föremål endast för måttUga fluktuationer.
2
Den ekonomiska utvecklingen 1975
Under
1975 var Sverige ett av de mycket få industriländer där produktionen inte
minskade. Visserligen sjönk exporten från Sverige kraftigt som en följd av den
mycket svaga efterfrågan i vår omvärld. Men genom en aktiv ekonomisk politik
hölls den inhemska efterfrågan uppe på en sådan nivå att produktion och
sysselsättning kuride fortsätta att öka. Medan arbetslösheten nådde
rekordhöjder i andra industriländer sjönk den i Sverige tUl den lägsta nivån
sedan högkonjunkturåret 1970. Samtidigt blev prisstegringarna I Sverige inte
större än i genomsnitt för OECD-länderna. Genom prioriteringen av sysselsättningsmålet
kom däremot utrikesbalansen att försvagas ytterligare.
Prop.
1975/76:150 5
De
reviderade uppgifter om utvecklingen 1975 som nu föreligger visar att
bruttonationalprodukten ökade med 0,6 % i volym, mätt från användningssidan.
Det är en obetydlig uppjustering jämfört med bedömningen i finansplanen.
Kalkylerna över BNP-ökningen från produktionssidan har däremot reviderats
nedåt. TiU skillnad från det mönster som gäUt under senare år är det nu
beräkningarna från användningssidan som ger den högre tillväxten.
Produktionsutvecklingen 19741975 enligt de båda beräkningsmetoderna framgår
av tabeU 1.
En
försörjningsbalans för 1975 redovisas i tabell 2. Äv denna framgår utvecklingen
för olika användningsområden. Effekterna av den internationella
lågkonjunkturen kommer tydligt tiU synes. Exporten minskade med drygt 8 % i
volym. Däremot ökade privat och offentiig konsumtion
summan av dessa motsvarar mer än 3/4 av
bruttonationalprodukten
i nästan lika snabb takt som under 1974. De fasta
investeringarna minskade, främst som en följd av bostadsbyggandets lägre
omfattning och minskade kommunala investeringar. Däremot bidrog lagerinvesteringarna
också 1975 till ökningen i BNP. Den totala inhemska efterfrågan ökade med
nästan 3 % 1975. Denna ökning var mycket väsentlig för att håUa uppe produktion
och sysselsättning när den utländska efterfrågan minskade så kraftigt.
Den ekonomiska poUtiken
verkade efterfrågestimulerande. De direkta skatterna sänktes redan vid ingången
av 1975 som en följd av den s. k. Hagaöverenskommelsen. Därigenom kunde
hushållen tiUförsäkras en tillfredsställande köpkraft redan från årets början
trots att avtalsförhandlingarna om detta års löner ännu inte hade kommit in i
ett avgörande skede. Otvivelaktigt bidrog skattesänkningen till att den privata
konsumtionen fortsatte att öka. För helåret 1975 steg den privata konsumtionen
med ca 3 %. Eftersom samtidigt den realt disponibla inkomsten beräknas ha ökat
med 5 % skulle det innebära att sparkvoten steg kraftigt också 1975. Med tanke
på att realinkomsterna steg så snabbt kunde man kanske ha väntat sig en
kraftigare konsumtionsökning. En faktor som inverkat bromsande på
konsumtionstillväxten torde emeUertid vara att en stor del av de retroaktiva
löneökningarna inte betalades ut förrän under andra halvåret. Man kan inte
heUer utesluta att konsumtionsökningen har blivit underskattad i
nationalräkenskaperna. Av den privata konsumtionen var det särskilt de
varaktiga varorna i synnerhet bilarna som ökade starkt. Antalet nyregistrerade
personbilar ökade sålunda med ca 25 000 (ca 10 %) från 1974 tUl 1975. Livsmedelskonsumtionen
steg d'äremot med knappt 2 %, efter den ovanligt kraftiga tiUväxten på 4 %
1974.
Den
offentliga konsumtionen steg med mer än 5,5 % från 1974 tUl 1975. Ökningstakten
var ungefär lika stor inom den statiiga som den kommunala sektorn.
Ett
väsentiigt drag i den ekonomiska poUtikens inriktning under 1975
Prop. 1975/76:150 6
var
att industrins investeringar prioriterades. Påfrestningarna på vår utrikesbalans
efter de kraftiga oljeprisstegringarna under 1973 och 1974 måste på sikt rättas
tiU genom ökade exportinkomster. En förutsättning för att detta skall lyckas är
att investeringsverksamheten kan hållas uppe. I nästan alla OECD-länder kom
industrins investeringar att falla tiUbaka mycket kraftigt under 1975, främst
som en reaktion på att det lediga kapacitetsutrymmet i industrisektorerna blev
allt större. I Sverige fortsatte industrins investeringar att öka, om än i
långsammare takt än 1973 och 1974. Investeringarna understöddes av
möjligheterna att utnyttja investeringsfonderna. Såväl de vanliga
investeringsfonderna som arbetsmiljöfonderna och de särskilda
investeringsfonderna fick utnyttjas hela året. Medel från de två senare typerna
av fonder fick dock utbetalas först fr. o. m. juli 1975. Under hösten 1975
infördes vidare ett särskilt investeringsavdrag om 10 % för maskiner som
anskaffas före utgången av 1976. För dem som inte kan utnyttja
investeringsavdraget infördes möjlighet till investeringsbidrag. Också
kreditpolitiken anpassades under 1975 så att industrins finansiering av
investeringar underlättades. För att säkerställa tillgången tiU långfristigt
kapital för industrin höjdes kapitalmarknadsräntan så att placeringar i
långfristiga obligationer och lån blev mer attraktiva.
Det
övriga näringslivets investeringar visade en förhåUandevis kraftig
tillbakagång. Denna förklaras nästan helt av att investeringarna i handelsflottan
halverades mellan 1974 och 1975. Leveranserna av svensk-byggda fartyg berördes
inte av denna nedgång. Importen av nybyggda fartyg minskade däremot mycket
starkt. För investeringarna inom varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet
m. m. redovisas nu en kraftig minskning för 1975. Däremot ökade jordbrukets och
skogsbrukets investeringar kraftigt.
De
statliga investeringarna i affärsverk och myndigheter hade ungefär samma volym
1974 och 1975. De kommunala investeringarna fortsatte att minska 1975. Det
sammanhänger bl. a. med den fortsatta nedgången i bostadsbyggandet. De nya
beräkningarna visar på en tillbakagång med drygt 8 % för investeringar i
bostäder.
Lagerutvecklingen
spelade en väsentlig roll för den inhemska efterfrågan. Totalt kom
lagerökningen att uppgå till ca 9,5 miljarder kr. Det statliga lagerstödet kom
därvid att spela en viktig roll. För den lagerökning utöver det normala som
sker under tiden 1 juU 197530 juni 1976 utgår stöd med 20 % av värdet. Ett
villkor är att sysselsättningen under stödperioden upprätthåUs på samma nivå
som i juni 1975. EnUgt beräkningar från arbetsmarknadsstyrdsen fattades under
1975 och första kvartalet 1976 preliminära beslut om lagerstöd motsvarande ett
lager-ökningsvärde på mer än 4 miljarder kr.
Nästan
1/3 av vår totala produktion går på export. Under 1975 befann sig större delen
av vår omvärld i den djupaste lågkonjunkturen
Prop.
1975/76:150 7
under
efterkrigstiden. Arbetslösheten steg mycket kraftigt i de flesta länder och
efterfrågan på våra exportprodukter föll kraftigt. Det gällde att forma vår
poUtik så att vi även i detta läge kunde värna sysselsättningen. Vi kan
konstatera att resultatet blev lyckosamt. I själva verket kom arbetslösheten t.
o. m. att sjunka från 1974 till 1975. I genomsnitt för 1975 var 1,6 %
arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna. Sysselsättningen fortsatte att
stiga med nästan 100 000 personer 1974 1975. I huvudsak var uppgången i
sysselsättningen koncentrerad tUl den offentliga sektorn och varuhandeln.
Kommuner och landsting nyanställde drygt 50 000 personer 1975. Även inom
industrin ökade antalet anställda något.
Med
h'änsyn till den förhållandevis svaga produktionsutvecklingen framstår ökningen
av antalet sysselsatta som mycket kraftig. I nationalräkenskapernas serier
över antalet arbetade timmar beräknas dock uppgången 19741975 ha blivit mindre.
Till en del förklaras denna skillnad mellan ökningen i antalet anställda och
den tid de har arbetat av att andelen kvinnor i sysselsättningen har ökat. De
har i genomsnitt kortare arbetstid än männen. Särskilt expansionen av
sysselsättningen inom varuhandeln har i ganska stor utsträckning skett i form
av deltidsarbete.
Oavsett beräkningsmetod
blev sysselsättningsutvecklingen, med hänsyn till produktionens storlek och
tidigare erfarenheter, mycket gynnsam. Företagen höll i stor utsträckning kvar
arbetsstyrkan och medverkade härigenom positivt tUl det goda
sysselsättningsläget. Till detta bidrog den nya lagstiftningen om trygghet på
arbetsmarknaden. Äv stor betydelse torde ocksä ha varit att företagen kunde
skönja en internationell konjunkturvändning.
Det
framstod mot denna bakgrund som ekonomiskt motiverat att hålla uppe
sysselsättningen för att vara väl förberedd inför nästa högkonjunktur.
SärskUda arbetsmarknadspolitiska insatser medverkade också i hög grad till att
hålla kvar och skapa sysselsättning. Jag har redan nämnt några av de insatser
som gjordes under 1975 i detta syfte. Jag vill emellertid särskilt erinra om de
åtgärder som vidtogs under hösten för att ge arbete åt ungdom och andra
nytillträdande på arbetsmarknaden.
Konsumentpriserna
steg med 10 % under loppet av 1975. Det är ungefär samma takt som för
OECD-länderna i genomsnkt. Vi har således inte drabbats av en högre
inflationstakt än andra länder under de senaste åren, trots att prioriteringen
av målen för den ekonomiska politiken varit en annan än i flertalet andra
länder. Likväl är en årlig pris-stegringstakt på 10 % alldeles för hög. Som jag
senare kommer att redovisa räknar jag emellertid med att vi successivt skall
få ned inflationstakten både 1976 och 1977.
Utrikeshandeln
under 1975 präglades starkt av den internationella lågkonjunkturen. Exporten av
varor minskade i volym med 8,5 %,
Prop. 1975/76:150 8
medan
importen sjönk med drygt 3 %. Ändå kom handelsbalansen att visa ett mindre
underskott än för 1974. Det sammanhänger med att det s. k. bytesförhållandet
förbättrades mycket kraftigt räknat mellan helåren 1974 och 1975. De högt
uppdrivna ökningstalen för importpriserna sjönk högst avsev'ärt från 1974 tUl
1975. Samtidigt kunde priserna på de flesta av våra råvaruprodukter håUas väl
uppe trots den svaga efterfrågan. Emellertid kom bytesbalansen ändå att
försvagas, från ett underskott på 4,2 miljarder kr. 1974 till 6,4 mUjarder kr.
1975. Hela förklaringen tiU denna försämring ligger således i de ökande
underskotten för tjänster och transfereringar. Sjöfartsnettot minskade med
nästan 1 mU-jard kr. från 1974 tiU 1975 och u-landsbiståndet fortsatte att öka
kraftigt. Finansieringen av underskottet på bytesbalansen skedde med upplåning
utomlands. Kapitalbalansen visar ett överskott på ca 7,5 miljarder för 1975.
Valutainflödet har blivit ännu mera omfattande. Valutareserven kunde öka med
mer än 5 miljarder kr. Huvudförklaringen härtiU torde vara ändrade
handelskreditströmraar. Statistiskt redovisas dessa under den s. k. restposten.
Tabell
1 Produktionsutvecklingen 1974-1975
Procentuell volymför-
ändring frän föregående år
1974
1975
Bruttonationalprodukt
från produktionssidan
4,4
0,2
därav:
varuproduktion
4,8
-2,0
tjänster
4,1
2,3
Bruttonationalprodukt
från
användningssidan
4,1
0,6
Tabell
2 Reviderad försöriningsbalans för 1975
Miljarder
Procentuell volymför-
kr. 1975
ändring från föregående är
1974
1975
Tillgäng
Bruttonationalprodukt
287,5
4,1
0,6
Import
74,0
17,9
-3.3
Summa tillgång
361,5
6,6
-0,2
Efterfrågan
Bruttoinvestering
60,2
1,1
-3,1
näringsliv
30,0
10,8
-1.6
därav: industrin
14.2
10,9
1,3
statliga myndigheter octi affärsverk 7,0
-4,7
-0,1
kommuner
11.0
-6,4
-2,2
bostäder
12,2
-7,1
-8,4
Lagerinvestering
9,3
(2,6)'
(0,7)'
Privat
konsumtion
149,4
4,4
2,9
Offentlig
konsumtion
71,9
3,0
5,6
Tjänstenetto
-1,5
Export
72,2
6,9
-8,6
Summa efterfrågan
361,5
6,6
-0,2
Lagerinvesteringarnas
förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.
Prop. 1975/76:150
Tabell 3 Betalningsbalans 1973-1975
Milj. kr.
1973
1974
1975
Handelsbalans
6 817
-2 244
-1 770
Tjänstebalans
inkl. transfereringar
m. m.
-1 505
-1920
-4 630
Bytesbalans
5 312
-4 164
-6 400
Kapital
balans
-1 362
474
7 530
Restpost
-66
398
4 130
Valutareservens
förändring
3 884
-3 292
5 260
3 Den ekonomiska politiken 1976
3.1 Mål och förutsättningar för den ekonomiska politiken
Den ekonomiska utvecklingen i vårt land har under senare
år markant avvikit från omvärldens. Trots vårt stora beroende av utrikeshandeln
har vi lyckats motverka den internationella lågkonjunkturens effekter på vår
ekonomi. Produktionen har ökat, arbetslösheten minskat och
industriinvesteringarna fortsatt att expandera samtidigt som prisstegringarna
varit internationeUt sett måttliga.
Denna för vårt land så lyckosamma utveckling kan i allt
väsentligt återföras på den förda ekonomiska politiken, kring vilken vi kunnat
samla breda majoriteter i riksdagen och som även de stora löntagarorganisationerna
och de enskilda företagen har givit sitt stöd. Men den ekonomiska politikens
framgångar måste i sista hand alltid återföras på den inneboende styrkan i
landets ekonomi. Saknas en sådan grundläggande styrka har inte den kortsiktiga
ekonomiska poUtiken samma möjligheter att motverka det efterfrågebortfaU som
vårt land via utrikeshandeln ofta drabbas av och som vi i så hög grad utsatts
för under 1974 och 1975.
Erfarenheterna från senare år understryker sålunda vikten
av att den ekonomiska politiken inte endast utformas med sikte på den allra närmast
framförliggande tidsperioden utan samtidigt också ges en inriktning som mera
långsiktigt stärker vår produktionsförmåga och vår internationeUa
konkurrenskraft. Det är endast därigenom som vi kan trygga sysselsättningen och
skapa arbete åt alla.
1975 års långtidsutredning har på ett övergripande sätt
behandlat dessa problem. Utredningen har varit föremål för en omfattande och i
många fall mycket inträngande remissbehandling. Som en aUmän bakgrund till min
redovisning av den ekonomiska politikens uppläggning vill jag därför redovisa
min syn på utredningens bedömningar och på vad som har framkommit vid
remissbehandlingen.
SOU 1975: 89. En sammanfattning av rapporten och
remissyttrandena redovisas i bilaga 3.
Prop.
1975/76:150 10
Långtidsutredningen har som utgångspunkt haft de av
statsmakterna uppställda målen för den ekonomiska politiken: full
sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig
prisstabilitet och balans i utrikesbelalningarna. Liksom tidigare innefattas 1
dessa mål kravet på bättre regional balans. Utredningen har anvisat alternativa
vägar för hur den ekonomiska politiken kan utformas så att dessa mål
tillgodoses under åren fram till 1980.
Vid full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande bestäms
tillväxttakten av arbetskraftens och produktivitetens utveckling.
Under andra hälften av 1970-talet stagnerar befolkningen i
arbetsför ålder och en ökning av arbetskraften kan därför endast åstadkommas
genom en höjd förvärvsintensitet eller en ökad nettoimmigration. Jag finner
inte anledning att från arbetskraftssynpunkt målsätta en ökad invandring.
Däremot bör, som utredningen också har förutsatt, fortsatta insatser göras för
att bryta ner olika förvärvshinder och underlätta en fortsatt snabb ökning av
förvärvsfrekvenserna. Vårt mål om arbete åt alla måste successivt utvidgas och
fördjupas.
De nu beslutade åtgärderna på barnomsorgens område ingår
som ett viktigt led i denna politik likaledes fortsatta satsningar inom
arbetsmarknadspolitikens ram. Regionalpolitiken spelar också en avgörande roll
även om det inte torde Ugga inom det möjligas gräns att överallt skapa stora
och differentierade arbetsmarknader som kan erbjuda alla ett önskat arbete.
RiktUnjerna för den framtida sysselsättnings- och regionalpolitiken kommer att
redovisas i särskild proposition senare i vår.
Med hänsyn till att den femte semesterveckan kommer att
genomföras under den aktuella perioden, räknar jag, liksom utredningen, med
att arbetskraften mätt i antal arbetade timmar knappast kommer att öka under
dessa år.
Utredningen har räknat med att produktiviteten i
samhällsekonomin skulle öka med ca 3 % om året. Detta inneb'är en klart
långsammare ökning än under 1960-talet och något långsammare än under åren
1970 1975. Skälen härtill är, enligt utredningen, dels en successivt förändrad
branschsamrnansättning med allt större inslag av tjänsteproduktion, dels en
jämfört med 1960-talet betydligt uppbromsad takt i strukturomvandlingen och
den regionala befolkningsomflyttningen.
Trots den förutsatta lägre takten i produktivitetsökningen
anser remissinstanser från näringslivets organisationer att den representerar
en alltför optimistisk bedömning av produktionsmöjligheterna. Löntagarorganisationerna
redovisar däremot snarare en motsatt inställning. För egen del anser jag att
utredningens antagande i stort sett kan ligga till grund för den ekonomiska
politikens utformning. Men jag vUl då understryka alt denna
produktivitetsutveckling, som fortfarande framstår som snabb vid en internationell
jämförelse, inte kommer till stånd av sig själv. Den kräver en fortsatt snabb
kapitalbUdning, den kräver insatser
Prop. 1975/76:150 11
på
yrkesutbildningens område och den kräver framförallt en beredvillighet att
acceptera en fortsatt förändring av vår industristruktur. Även om takten i
strukturutveckUngen har bromsats upp i jämförelse med 60-ta-lets förhållanden
utgör dock denna faktor en av de viktigaste betingelserna för en fortsatt
ekonomisk expansion i vårt land.
Strukturutvecklingen
har i vårt land på ett internationeUt unikt sätt kunnat ske med anslutning från
alla berörda parters sida. En förutsättning för att medborgarna skall
acceptera de nödvändiga förändringarna som kan innebära utbildning tiU nytt
yrke eller flyttning tiU annan ort, är att löntagarna genom sina organisationer
Och samhäUet genom sina insatser inom bl. a. arbetsmarknads- och
regionalpolitiken kan hävda löntagarnas intressen och tryggheten i
sysselsättningen. De förslag om ökat medbestämmande i arbetslivet som regeringen
nyligen lagt fram syftar lill alt ytterUgare bredda och fördjupa samarbetet
mellan löntagare och företagsledning. Det ansvar, intresse och engagemang de
anställda har i företagens utveckling får härigenom ökad betydelse.
Under
fömtsättning att produktiviteten kan fortsätta att öka i den av utredningen
beräknade takten bUr den möjliga tUlväxttakten för BNP, vid oförändrad
veckoarbetstid, i genomsnkt ca 3 % per år. Det är denna tillväxt i produktionen
som på grundval av våra politiska värderingar skall fördelas på olika
användningsområden.
En
första utgångspunkt för denna resursfördelning är att balansen i
utrikesbelalningarna skall återställas. Utredningen har förutsatt att detta
skall ske tUl 1980. Till denna bedömning anslöt jag mig redan i årets finansplan.
Också finansutskottet har i sitt av riksdagen godkända yttrande anslutit sig
tiU denna uppfattning. Samtidigt kan konstateras att underskottet i
bytesbalansen 1975 blev mindre än som förutsetts drygt 6 miljarder kr. mot av
utredningen antagna 8 å 9 miljarder kr. Det kan således bli möjligt att uppnå
bytesbalansmålet med något mindre uppoffringar än utredningen antagit.
Skall
vi under åren fram tiU 1980 kunna skapa balans i våra utrikes betalningar krävs
inte endast att det nuvarande underskottet i handelsbalansen elimineras utan
även att varuexporten förmår kompensera för den fortgående försvagningen av vår
tjänste- och transfereringsbalans. Sjöfartsintäkterna kommer sannolikt att i
varje fall under de närmaste åren uppvisa en svag utveckling samtidigt som vi
får räkna med ökande underskott på turist- och resebalansen. Genom
u-landsbiståndet och först och främst våra snabbt växande räntebetalningar för
den utländska upplåningen tilltar även underskottet på transfereringsbalansen.
De nu föreliggande konjunkturutsikterna medför visserUgen att underskottet i
bytesbalansen kommer att reduceras påtagUgt under 1976. Men denna förbättring
är i huvudsak hänförlig tiU den internationeUa konjunkturuppgången och den
engångseffekt som uppstår vid utförsäljningen av de f. n. exceptionellt stora
lagren.
Prop. 1975/76:150 12
I
En återstäUd strukturell jämvikt i våra utrikesbetalningar under åren
fram
till 1980 kräver enligt utredningen en årlig ökning av varuexporten på 79 %
under hela perioden dvs. även sedan den nu inledda konjunkturuppgången ebbat
ut. En så kraftig exportökning förutsätter att svenskt näringsliv fortsatt kan
hävda sig i en hårdnande internationell konkurrens och i en del fall även kan
öka sina marknadsandelar. Därför blir det svenska näringslivets
kostnadsutveckling och konkurrenskraft av avgörande betydelse för att uppnå
bytesbalansmålet. Till denna fråga återkommer jag när jag diskuterar den
ekonomiska politiken 197677.
En
annan förutsättning för att exportindustrin och de importkonkur-rerande
hemmamarknadsindustrierna skall kunna medverka i att återställa bytesbalansen
är att deras investeringar fortsätter att öka. För industrisektorn beräknar
utredningen den nödvändiga genomsnittliga ökningen till 5 å 6 % om året, dvs.
något snabbare än hittiUs under 1970-talet. Självfallet kan
industriinvesteringarna till följd av bl. a. konjunkturrörelserna komma att
variera mellan åren, m.en den långsiktiga politiken bör enUgt min mening
inriktas på en fortsatt snabb utbyggnad av vår industriella kapacitet. Detta
inneb'är att den investeringsfrämjande politik som har förts både under
1970-talet och tidigare kommer att fuUföljas med kraft. Den nödvändiga
expansionen måste ske i såväl privata som statliga och kooperativa företag och
den måste ske i företag av aUa storleksklasser.
Exporten
och industriinvesteringarna måste sålunda ha sin självklara andel av det
växande resursutryrnmet. YtterUgare visst utrym.me måste dessutom avsättas för
vissa nödvändiga investeringar för näringslivet i övrigt, för bostäder och
offentUg sektor. Det därefter tUlgängliga utrymmet står till förfogande för
att i olika former användas till en ytterligare ökning av vår standard och
välfärd.
Utredningen
har redovisat två alternativ där konsumtionsutrymmet utnyttjas tiU att sänka
veckoarbetstiden med 2,5 timmar. Tillväxttakten i ekonomin sjunker då till 2,5
% eller något därunder. Med hänsyn till att betalningsbalansmålet kvarstår
oförändrat slår resursminskningen främst ut på konsumtionens ökningstakt. Detta
innebär, som LO uttrycker det, en total stagnation i löneutvecklingen
och./dler en socialpolitisk nedrustning. Detta torde enligt LO:s bedömning inte
vara acceptabelt och knappast heller praktiskt genomförbart. Jag ddar LO:s och
de flesta andra remissinstansers bedömning härvidlag och anser därför att dessa
alternativ inte kan ligga till grund för den ekonomiska politikens utformning.
Utredningen
har i alternativen soiu utgår från 3 % resurstillväxt stäUt valet mellan en
prioritering av privat (alt. I) eller offentiig konsumtion (alt. II). Även om de av utredningen redovisade alternativen inte bör tolkas som
preciserade anvisningar för två fullt utarbetade alternativa handlingsvägar 'är
de dock av stort värde som underlag för en diskussion
Prop. 1975/76:150 13
om
alternativa inriktningar av den ekonomiska politiken. Alternativen, som
redovisas i följande tablå, har också utförligt diskuterats av remissinstanserna.
Alt. I Alt.
II
opaginerad Kontrollera mot PDF
BNP
Privat konsumtion
Offentlig konsumtion
3,2
2,9
3,0
2,0
1,5
2,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Av
värde när man bedömer de alternativa inriktningarna är naturligtvis en kunskap
om redan gjorda inteckningar i konsumtionsutrymmet. Vad först gäller den
privata konsumtionen kommer antalet pensionärer att öka med drygt 3 % om året
fram tiU 1980. Detta är en följd av dels pensionsåldersreformerna, dds
förändringen i befolkningsstrukturen. Redan beslutade förmånsförbättringar
inkl. de nu snabbt växande ATP-betalningarna beräknas ge pensionärerna som
grupp en årlig real inkomstökning på nästan 5 %. Vidare har vid beräkningen av
den möjliga tillväxten av BNP förutsatts en ökad förvärvsintensitet hos den
aktiva befolkningen. Dessa nytillträdandes anspråk på löner utgör en ytterligare
inteckning i konsumtionsutrymmet. Slutligen måste utrymme avsättas för en
ytterligare nödvändig förbättring av de lägst avlönades förhållanden.
När
det gäller offentiig konsumtion har utredningen beräknat resursbehovet för att
upprätthålla oförändrad ambitionsnivå i offentlig sektor till 1,8 % per år,
dvs. högre än det tillgängliga resursutrymmet enligt alternativ I. Delta
alternativ skulle således kräva en viss begränsning av redan gjorda åtaganden.
Utredningens
alternativ II utgår från kommunernas och landstingens
långsiktsplaner (KELP och LKELP). Såväl Svenska kommunförbundet som Landstingsförbundet
anser emellertid att även detta högre alternativ är lågt. Kommunförbundet pekar
på behovet att förbättra vård och service för äldre och handikappade medan
Landstingsförbundet särskilt pekar på långtidsvårdens stora behov. LO anger
för sin del att alternativet II
med en snabbare utbyggnad av den
offentliga sektorn ligger mest i linje med fackföreningsrörelsens mål. Även TCO
pekar på betydelsen av insatser inom den offentliga sektorn.
KF
och SACO/SR förordar snarast en inriktning som ligger mellan de båda
alternativen. SACO/SR menar dock att man bör lägga sig relativt nära
alternativet med en högre utveckling för privat konsumtion. LRF och Svenska
handelskammareförbundet ansluter sig tämligen oreserverat till alternativet med
högre privat konsumtion. SAF och Sveriges industriförbund menar att en fullt
realistisk utveckling kan innebära ett låg-alternaliv för både privat och
offentlig konsumtion.
För
egen del vill jag 'anföra följande.
Prop. 1975/76:150 14
En
given utgångspunkt vid den ekonomiska politikens utformning måste vara att den
aktiva befolkning som åstadkommer resurstillväxten också får del av dess
resultat i form av en ökad personlig konsumtion. En politik som innebär att den
aktiva befolkningen under en hel femårsperiod skulle få en i det närmaste
oförändrad real inkomststandard samtidigt som det totala resursutrymmet växer
med 3 % om året framstår inte som realistisk. Den skuUe skapa svåra
motsättningar på arbetsmarknaden, ge upphov tUl konflikter och påskynda
inflationen. Den skulle också snabbt skapa spänningar gentemot de grupper som
redan är tillförsäkrade en betydande årlig standardstegring. En sådan politik
kan och bör inte föras.
Samtidigt
är det uppenbart att behoven inom vård och service på den offentliga sektorn är
mycket stora. Det ligger i linje med regeringens politik att söka tiUgodose
dessa behov. Solidariteten meUan generationerna kräver uppoffringar av de
aktiva till förmån för åldringarna och barnen.
Det
tillgängliga resursutrymmet, som jag har bedömt det i det föregående, tUlåter
inte både en snabb privat standardstegring och en snabb offentlig
konsumtionsökning. Inte heller bedömer jag det möjligt att ensidigt satsa på
endera sektorn. Politiken måste därför inriktas på en avvägning mellan
utredningens alternativa inriktningar. Det innebär att i och för sig angelägna
reformönskemål och standardförbättringar får genomföras stegvis och på sikt.
Utbyggnaden av kommunernas och landstingens service får anpassas med hänsyn
till detta. Detsamma gäller den statliga verksamheten. Det finns således inget
utrymme för en lättsinnig överbudspolitik. Samtidigt innebär det att privat
konsumtions- och standardhöjning får begränsas med hänsyn till behoven inom den
offentliga sektorn och då kanske frjimst inom vårdsektorn.
Vid
sidan av redan gjorda åtaganden, bl. a. beträffande barnomsorgen, framstår det
som nödvändigt att prioritera långtidssjukvården för de äldre. Behovet av en
utbyggd långtidsvård är dokumenterad i landstingens utbyggnadsplaner. Takten i
genomförandet får emellertid bli beroende på det ekonomiska utrymmet.
Kostnadsutvecklingen på detta, liksom på övriga angelägna samhällsområden får
också ingå vid den samlade bedömning som måste göras av kommunernas och
landstingens utgifter och inkomster.
Vi
står alltså inför svåra awägningsproblem när den ekonomiska politiken skall
utformas under resten av 1970-talet. Ansvar och solidaritet kommer att krävas
av alla grupper i vårt samhälle om vi även på längre sikt skall lyckas
förverkliga vårt viktigaste mål, nämligen att inom ramen för en stabil ekonomi
värna människornas rätt till arbete och social trygghet.
Jag
har hittills uppehållit mig vid den reala resurstillväxten och dess fördelning.
Emellertid måste också de finansiella aspekterna av den skisserade utveckUngen
beröras.
Prop. 1975/76:150 15
Det
nuvarande underskottet i bytesbalansen återspeglar det förhållandet att
sparandet inom den svenska ekonomin totalt sett är otillräckligt. Vi
kompenserar tillfälligt detta bristande sparande med en upplåning i utlandet.
Som jag tidigare har anfört kan detta förhållande inte tillåtas fortsätta över
en längre tid utan balansen i våra utrikes betalningar måste återstäUas. Detta
leder då ofrånkomligt tiU att sparandet i vår ekonomi mäste öka.
Utredningen
har sökt bedöma inom vilken sektor detta ökade sparande skall ske. Den
framhåller att den förutsedda och eftersträvade investeringsexpansionen inom
näringslivet inte rimligen kan förenas med ett ökat sparande inom denna sektor;
tvärtom kan man inte utesluta att näringslivets självfinansiering ytterligare
sjunker något. Vidare konstaterar utredningen att hushåUens sparande i dag har
nått en exceptionellt hög nivå, inemot 10 %. I ett läge där den privata
konsumtionen måste växa i långsammare takt än under de senaste åren verkar
därför en ökning av hushållens sparkvot mindre sannolik. I absoluta tal skulle
dock hushållens sparande fortsätta att öka men dock inte i en takt som kan
åstadkomma den för hela nationen nödvändiga sparökningen. I takt med ökade
pensionsutbetalningar väntas också AP-fondens sparande öka allt långsammare,
ett förhållande som för övrigt redan har manifesterats. Härutöver återstår
endast den offentliga sektorn och det är alltså inom denna som det ökande
sparandet måste åstadkommas. Enligt långtidsutredningen skulle således det
finansiella sparandet inom offentlig sektor behöva påtagligt förbättras under
åren fram till 1980.
Den
slutsats som kan dras av utredningens överväganden beträffande de statliga
finansema är att budgetpolitiken måste präglas av en stark restriktivitet. Bl.
a. måste stor försiktighet visas inför nya kostnadskrävande åtaganden på såväl
inkomst- som utgiftssidan. Graden av nödvändig åtstramning får emdlertid
bedömas successivt mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen.
Det
är mot bakgrund av de här redovisade perspektiven för återstoden av 1970-falet
som årets långtidsbudget (bilaga 2) för åren 1976/77 1980/81 måste ses.
Långtidsbudgeten är en konsekvensberäkning för statsutgifterna av redan fattade
beslut och gällande normer. Den innefattar således varken några nya reformer
eller några standardhöjningar för pågående verksamhet. Likväl ökar
statsutgifterna enligt långtidsbudgeten med i genomsnitt 2 % per år i fasta
priser. Ökningstakten för det första prognosåret, budgetåret 1977/78, är ännu
högre, nämligen 3,8 %. Inkomstöverföringarna till hushåll och kommuner m. fl.
ökar ännu snabbare. Men även konsumtionsutgifterna, som innebär direkta inteckningar
i det realt disponibla utrymmet, ökat med 2,5 % till budgetåret 1977/78. Detta
är väsentligt mer än som har förutsetts för statlig konsumtion i
långtidsutredningens högre alternativ för offentlig konsumtion.
Prop.
1975/76:150 16
Det är enligt min mening uppenbart att de statsfinansiella
perspektiv och den reala efterfrågan som avtecknar sig i årets långtidsbudget
ytterligare understryker vikten av den tidigare förordade återhållsamheten i
finanspolitiken.
Långtidsutredningen har visat att förutsättningarna för en
positiv utveckling av svensk ekonomi in mot 1980-talet är goda. Vår ekonomi är
stark och det ankommer på oss själva att bygga vidare med ansvar och omdöme.
Men en oansvarig och lättsinnig politik kan också snabbt slita ned vår ekonomis
inneboende styrka. Exemplen från omvärlden vittnar om de konsekvenser en sådan
politik får för sysselsättning och välfärd.
Den ekonomiska politiken måste alltid anpassas tUl ibland
snabbt växlande förutsättningar. Likväl bör man nu kunna ange en huvudinriktning
för den ekonomiska politiken under återstoden av 1970-talet:
Målen för den
ekonomiska politiken, syftande till full sysselsättning, ligger fast.
Särskilda
insatser görs för att öka sysselsättningen och höja produktiviteten.
Industriinvesteringarna
och exporten prioriteras i syfte att skapa balans i våra utrikes betalningar
år 1980.
Kostnadsutvecklingen
i svensk ekonomi måste begränsas och får inte komma i otakt med vår omvärld.
De
förvärvsarbetande grupperna tillförsäkras en rimUg ökning av sin privata
konsumtion. Ökningstakten får dock vägas mot de stora behoven inom den
offentliga sektorn, i första hand vad avser service och vård för barn och
pjnsionärer.
Den offentliga
sektorns expansionsbehov liksom andra reformkrav får bedömas mot bakgrund av
våra resurser under de närmaste kommande åren. Redan gjorda åtaganden inskränker
möjligheterna att snabbt genomföra nya reformer.
Statens
budgetpolitik inriktas på att på sikt bringa ned nuvarande budgetunderskott.
Det är med utgångspunkt i dessa grundläggande strävanden
som politiken för en stark ekonomi bör utformas.
3.2 Politik för en stark ekonomi
Den ekonomiska politiken har under 1974 och 1975 med
framgång avvärjt det hot mot vår ekonomi som den djupa internationella konjunkturnedgången
utgjort. Vi har slagit vakt om de grundläggande rättigheterna för våra
medborgare: arbete, social trygghet och välfärd. Sysselsättningen har ökat
kraftigt, produktion och industriinvesteringar har hållits uppe, hushållen har
fått en snabb standardstegring samtidigt som den offentliga verksamheten
fortsatt att byggas ut.
Vi kan nu se klara tecken på att den internationella
konjunkturen har
Prop.
1975/76:150 17
börjat vända uppåt. Produktionen börjar ta fart inom
OECD-länderna. Lageravvecklingen har upphört och efterfrågan återvänder på
område efter område. Detta gäller även efterfrågan på våra exportprodukter som
efter den kraftiga nedgången under 1975 visar tecken på att bli en expansiv
faktor under 1976. Samtidigt är vår inhemska efterfrågan fortfarande klart
uppåtriktad. I första hand gäller det den privata och offentiiga konsumtionen.
Lagerinvesteringarna minskar däremot kraftigt.
Det är mot
denna bakgrund som den ekonomiska politiken måste utformas. Den måste
kännetecknas av en betydande fasthet som inte låter sig förenas med en
lättsinnig löftespolitik. Endast en stram ekonomisk hushållning tryggar vår
handlingsfrihet som nation och ger oss möjligheter att också i fortsättningen
stå emot verkningarna av kriser i vår omvärld.
Politik för full sysselsättning
Sysselsättningspolitikens utformning grundas på principen
om allas rätt till arbete. Arbetslöshet är ett socialt ont och ett slöseri med
både mänskliga och sociala resurser.
Regeringens
sysselsättningspolitik är uppbyggd längs två handlingslinjer. Den första
huvudlinjen är att möta uppkommande arbetsmarknadsproblem inne på arbetsplatserna.
Av stor vikt i detta sammanhang är lagstiftningen om anställningstrygghet.
Lagstiftningens
avgörande betydelse som stöd for syssdsättningspoUti-ken har klart
dokumenterats under 197475. Företagen har vidare stimulerats att upprätthålla
sysselsättningen genom frisläpp av investerings- och arbetsmiljöfonder samt
genom lagerstöd och höjda bidrag för utbildning av anställda. Som ett led i
denna politik beslutade regeringen i december 1975 att förlänga rätten att
använda investeringsfonder under 1976 saml att införa en ny period med
lagerstöd. Vidare höjdes den
1 januari
1976 bidraget till företag som utbildar i stället för att per-
mittera anställda till 8 kr./tim. Bidraget vid längre utbildningar fastställ
des till 12 kr./tim. Regeringen lämnade vidare i februari 1976 ett bemyn
digande till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att ge bidrag till kommu
nerna med 20 % av kostnaderna för tidigardagda industribestäUningar.
För att stärka utvecklingen inom byggbranschen beslutade
regeringen i december 1975 att tidigarelägga statiiga byggen för 300 milj. kr.
och öka skolbyggnadsramen med 100 milj. kr. För att öka beredskapen inom
byggbranschen har regeringen vidare föreslagit att statliga bidrag med 50 %
skall kunna utgå för projektering av flerfamUjshus och områden med blandad
bebyggelse samt att 30 milj. kr. anvisas för ökad projektering av statliga
byggnader.
Som en följd av den internationeUa konjunkturuppgången
föratses nu en snabb ökning av den svenska exporten. Detta innebär att de
insatta
2 Riksdagen 1975176. 1 saml Nr 150
Prop. 1975/76:150 18
stimulansåtgärderna
successivt kan avlösas av den växande utländska efterfrågan. Den personal som
varit under utbUdning kommer åter att kunna sättas in i produktionen och de
extra lager som byggts upp kommer att successivt kunna avvecklas. Effekten av
den ökande exportefterfrågan kan emellertid inom vissa branscher och företag
förv'äntas ske med viss eftersläpning. Särskilt verkstadsindustrin påverkas
erfarenhetsmässigt något senare av konjunkturuppgången. Flertalet av de
insatta stimulansåtgärderna löper under hela år 1976. För vissa företag som redan
uppbär lagerstöd upphör detta emellertid den 30 juni 1976. Regeringen har
därför i dag beslutat cm en ny lagerstödsperiod för tiden den 1 juli den 31
december 1976. Såvitt nu kan bedömas bör någon ny lagerstödsperiod inte bli
aktuell vid utgången av denna period.
Inför
den förestående konjunkturuppgången måste inriktningen av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna gradvis ställas om. Ambitionen bör således sättas
högre än bibehållen sysselsättning i företagen. Företagen bör så långt möjligt
tidigarelägga kommande nyrekryteringar. En sådan poUtik bidrar förutom till
högre sysselsättning även tUl att skapa fömtsättningar för en bättre
balanserad expansion under konjunkturuppsvinget genom att ökningen i
efterfrågan på arbetskraft kan utjämnas. I linje med denna politik har åtgärder
redan satts in. Fr. o. m. den 1 januari 1976 kan bidrag med 15 kr./tim. utgå
till företag som utbUdar en tidigare anstäUd och samtidigt rekryterar en fast
anställd ersättare. Regeringen beslutade vidare i mars 1976 att bidrag, med
upp tiU 10 kr./tim., kan utgå till företag som anställer arbetslösa ungdomar
under 20 år. Även de statliga affärsverken har fått extra resurser för tidigareläggning
av sin personalrekrytering med syfte att i första hand nyanstäUa ungdomar.
Genom beslut av regeringen har postverket, televerket, statens järnvägar,
statens vägverk, sjöfartsverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut tidigardagt planerade anställningar under de tre sista kvartalen i år
till den 1 april.
Den
andra huvudlinjen i sysselsättningspolitiken är att stödja dem som trots allt
blir arbetslösa eller som är nytillträdande på arbetsmarknaden och har svårt
att få arbete. Som ett led i denna del av politiken anvisade regeringen i
december 1975 ytterligare 300 milj. kr. till beredskapsarbeten. Statsbidragen
tUl vissa arbetsintensiva kommunala beredskapsarbeten har höjts tUl 75 %. I
detta sammanhang bör vidare noteras att möjligheterna finns att öka
mtagningarna tUl arbetsmarknadsutbildningen.
Inte
minst som en följd av de särskilda sysselsättningspolitiska åtgärder som satts
in har ungdomsarbetslösheten sjunkit kraftigt. Således uppgick den till 3,8 %
1975 mot 5,7 % 1972. Likväl är ungdomsarbetslösheten alltjämt högre än
genomsnittet. Samhället måste därför allt framgent med kraft gripa sig an
frågan om de ungas sfållning på arbetsmarknaden genom att erbjuda utbUdning,
praktik och arbete.
Prop.
1975/76:150 19
En
rad insatser har gjorts i detta syfte. Åtgärder har således beslutats för att
bereda ungdomar sysselsättning inom såväl den statliga och kommunala sektorn
som inom det privata näringslivet. Inom den statliga sektorn har antalet
praktikplatser ökat från drygt 1 000 i november 1975 tiU 5 000 i april 1976. I
aprU var närmare 8 000 ungdomar under 25 år sysselsatta med beredskapsarbeten i
kommunerna. Vidare utgår, som jag nyss nämnde, bidrag med upp tUl 10 kr./tim.
till företag som anställer arbetslösa ungdomar. Även den s. k. 15-kronan har
utformats med särskUd hänsyn till de ungas situation. Således föreskrivs att
de ersättare som företagen anställer i första hand bör sökas bland ungdomar
under 25 år.
Regeringen
har vidare beslutat att förlänga försöksverksamheten med intensifierad
arbetsförmedling för ungdom på 20 orter i landet till att gälla även andra
halvåret 1976. Härigenom har 100 rutinerade arbetsförmedlare kunnat avdelas
för särskUda ungdomsinsatser.
Slutligen
har regeringen haft överläggningar med företrädare för såväl kommuner som
företag och organisationer om ungdomens sysselsättningssituation i syfte att
åstadkomma gemensamma insatser för att stärka deras möjligheter till praktik
och arbete.
Även
om effekterna av den begynnande internationella konjunkturuppgången börjar
göra sig märkbara i Sverige kan man inte utesluta att efterverkningarna av den
tidigare djupa recessionen alltjämt kan påverka vårt sysselsättningsläge.
Insatserna för de arbetslösa och för de nytillträdande bör därför drivas vidare
med kraft. Planeringsberedskapen inför en möjlig försämring av
sysselsättningsläget måste vara fortsatt hög. Förslag har nyligen lagts fram
för riksdagen om en allmän beredskapsbudget för nästa budgetår, som grundas på
ett av AMS utarbetat förslag till investeringsreserv. Beredskapsbudgeten
omfattar projekt till en kostnad av 1 870 milj. kr., vilket innebär en
sysselsättningseffekt motsvarande ca 2 100 000 dagsverken. Samtidigt pågår inom
regeringskansliet ett kontinuerligt planeringsarbete för att bibehåUa och
ytterligare höja den sysselsättningspoUtiska beredskapen. Med stöd av den av
riksdagen beviljade finansfullmakten om 1 000 milj. kr. för innevarande och 1
500 milj. kr. för nästa budgetår har regeringen möjUghet att snabbt sälta in de
åtgärder som en försämring av sysselsättningsläget skulle kräva.
Valet
av sysselsättningspolitiska insatser under resten av 1976 bör emellertid i
första hand ske mot bakgrund av den väntade konjunkturuppgången även om
beredskapen för att möta kvardröjande hot mot sysselsättningen inom särskUda
områden alUjämt måste vara hög. Såväl konjunkturbarometerundersökningarna som
länsarbetsnämndernas rapporter pekar på att en konjunkturuppgång är på väg.
För den svenska exportindustrin som helhet' kan, som jag tidigare nämnt, en
gynnsam utveckling förutses. Denna kan redan avläsas i en ökad orderingång till
Prop. 1975/76:150 20
företagen.
Konjunkturuppgången inom verkstadsindustrin kommer dock, som jag tidigare
nämnt, erfarenhetsmässigt senare än inom övriga branscher. Sammantaget skulle
detta innebära att man inom de varupro-ducerande näringsgrenarna, efter
ytterligare någon tid med dämpad efterfrågan på arbetskraft, successivt kommer
att öka personalrekryteringen. Samtidigt kommer den offentliga sektorn att
fortsätta att öka sin efterfrågan på arbetskraft.
Mot
denna bakgrund bör sysselsättningspolitiken nu i ökande grad inriktas mot
åtgärder som underlätiar företagens personalrekrytering. Genom att möjliggöra
för företagen att i tid öka sin arbetskraft minskar man riskerna för en
kostnadsuppdrivande kapacitetsbrist senare under konjunkturförloppet. De stora
resurser som tillförts såväl arbetsmarknadsutbildningen som helhet som den
särskUda bristyrkesutbildningen kan nu sättas in med fuU kraft för att göra det
möjligt för företag att på ett tidigt stadium under konjunkturuppsvinget
tillgodose sitt behov av välutbildad arbetskraft. Utbildningskapaciteten kan
vid behov ökas. TiU detta kommer att utbildningsbidragen höjdes kraftigt den 1
januari 1976 och att avsikten är att ytterligare höja dessa den 1 juli 1976.
För branscher och sektorer med en fortsatt svag utveckling ligger den syssdsättningsstödjande
politiken fast.
Politik
för industriell expansion
För
att återställa jämvikten i bytesbalansen måste vi stärka vår internationella
konkurrenskraft och öka exporten. Detta kräver en målmedveten förnyelse och
utbyggnad av den svenska industrin. En sådan utveckling är samtidigt en
förutsättning för en full sysselsättning och för ökat välstånd.
Den
svenska exporten sjönk 1975 som en följd av den djupa internationella
konjunkturnedgången. Det svenska näringslivet byggde då med statiigt stöd upp
betydande lager som kan exporteras nu när konjunkturuppgången kommer.
Prognoserna pekar på en exportuppgång av 10 % 1976. Det innebär att svensk
exjjort skulle öka snabbare än världshandeln och därmed återta vissa
marknadsandelar. Orsaken härtill är främst att söka i att den under 1975
extremt låga exporten av skogsprodukter nu åter skjuter fart. Det innebär en
möjlig förbättring av handelsbalansen med nästan 5 miljarder kr. och av
bytesbalansen med ca 3 mUjarder kr. Den kraftiga förbättringen i
utrikesbalansen är emellertid delvis av engångsnatur och sammanhänger med
avvecklingen av de stora exportlager som bl. a. med lagerstödets hjälp har
byggts upp under 1974 och 1975. Den är alltså inte ett uttryck för att vi
skulle ha tagit ett avgörande steg mot att återvinna den strukturella balans i
våra utrikes affärer som vi förlorade i samband med oljekrisen. Härför kommer
det att krävas fortsatta och målmedvetna ansträngningar.
Prop.
1975/76:150 21
Den
svenska industrin förbättrade kraftigt sin konkurrensförmåga mot flertalet av
konkurrentländerna under åren 197074. Under 197576 synes detta försteg komma
att minska en del. Vissa länder med snabb kostnadsutveckling har kompenserat
sin försämrade konkurrenskraft genom att låta sina växelkurser för sina
valutor sjunka, i vissa fall kraftigt. Andra länder har dämpat sin
kostnadsutveckling med andra medel, bl. a. genom att acceptera en mycket hög
arbetslöshet. Att ånyo stärka vår industris konkurrenskraft inom ramen för den
fulla sysselsättningens politik blir därför en angelägen uppgift för den
ekonomiska politiken.
Ett
led i en politik för ökad konkurrenskraft är att begränsa kostnadsutvecklingen
inom svensk ekonomi. Ett annat led i denna politik är att förnya och bygga ut
vår industriapparat.
TUl följd av sviktande
internationell efterfrågan var vår industrieUa kapacitet under 1975, trots
lagerstödet, långt ifrån fuUt utnyttjad. Likväl låg industrins
investeringsaktivitet kvar på mycket hög nivå. SärskUt expansiva var
byggnadsinvesteringarna, vilka i första hand återspeglar kapacitetshöj ande
investeringar. Totalt sett låg investeringsvolymen inom industrin nästan 50 %
över 1968 års nivå.
Investeringsviljan inom
svensk industri avviker markant från vad som gällt i utlandet d'är
industriinvesteringarna tämligen allmänt har minskat i vissa fall mycket
kraftigt. Den höga investeringsaktiviteten återspeglar det svenska
näringslivets tiUtro till styrkan i svensk ekonomi. Den återspeglar också
insikten om att investeringsverksamhet under en avmattningsperiod kan vara
lönsam eftersom produktionskapaciteten då finns tillgänglig när konjunkturen
vänder uppåt och efterfrågan på nytt stiger. Den höga investeringsaktiviteten
är också resultatet av en framgångsrik ekonomisk politik inriktad på att just
främja industrins investeringar.
Industrins
investeringsverksamhet är inte och kan inte enbart vara inriktad på att öka
produktionskapaciteten. Betydande investeringar måste nämligen också göras för
att förbättra den inre och yttre miljön. Kortsiktigt kan detta visserligen
innebära en viss press på den företagsekonomiska lönsamheten men det är
kostnader som måste tas för att värna såväl arbetstagarnas som vår allmänna
miljö. En målmedveten förbättring av arbetsmiljön framstår också som nödvändig
för att industrin fortsättningsvis skall kunna rekrytera den erforderliga
arbetskraften. Vad särskilt gäller den inre miljön har arbetsmiljöfonderna varit
ett verksamt instrument för att finansiera en snabb och omfattande förbättring
av läget i ett stort antal företag. Således hade arbetsmarknadsstyrelsen under
liden januari 1975 februari 1976 meddelat 3 995 tiUstånd att utnyttja
arbetsmiljöfonder tiU ett belopp av sammanlagt 1,2 mUjarder kr. Jag vill också
erinra om de särskUda möjligheter till arbetsmiljölån som finns för mindre och
medelstora företag.
Prop. 1975/76:150 22
Mera
omedelbart lönsamma är de investeringar som företagen måste göra i energibesparande
syfte. Erfarenheten har visserligen visat att man ibland med begr'änsade medel
kan uppnå viktiga besparingseffekter men i allmänhet krävs omfattande och
tidskrävande investeringar. Staten lämnar omfattande bidrag för dessa ändamål.
Enbart för de två budgetåren 1975/76 och 1976/77 uppgår anslagen för
energibesparande åtgärder inom industrin tUl 210 milj. kr.
Regeringen
beslutade förra året, med stöd av en av riksdagen given fullmakt, att efter
prövning i vaije särskilt fall sätta ned det maximala uttaget av energiskatt
under tiden den 1 juli 1975 den 30 juni 1976 från 3 % till 1 % av
försäljningsvärdet inom vissa särskilt energikrä-vande branscher. Det gällde
bl. a. massa- och pappersindustrin, järn-och stålverk samt cementindustrin.
Motivet för nedsättningen var dds konjunkturpolitiska, dels önskan att ge
berörda industrier tid att ge produktionen en mer energisnål utformning. Även
om konjunkturuppgången börjar manifesteras torde bägge motiven alltjämt ha
bärkraft. Regeringen avser således att även för tiden den 1 juli den
31 december 1976 efter prövning i varje särskilt fall ge företag inom berörda
branscher en nedsättning av energiskatten.
En
förutsättning för att industrins investeringsvilja skall omsättas i faktisk
investeringsaktivitet är att de finansiella resurserna finns tillgängliga.
Ällm'änt sett har företagens likviditet varit mycket god under 1975 och är det
också f. n. Detta har bl. a. åstadkommits genom en expansion av
kreditgivningen till företagen. Företagens likviditetssituation bör ytterligare
förbättras när den tidigare höga lageruppbyggnaden inom vissa branscher övergår
i en lageravveckUng. Då frigörs nämligen ytterligare medel. Detta kommer
naturligtvis att få särskilt stor betydelse inom de branscher där
konjunkturuppgången får sitt tidigaste genomslag.
Av
stor betydelse är också den förstärkning som sker av företagens eget kapital.
Under 1975 uppgick de börsnoterade företagens nyemissioner till det höga
beloppet 900 milj. kr. Såvitt nu kan bedömas kommer emissionsverksamheten under
1976 att ligga på en ännu högre nivå. AP-fondens fjärde fondstyrelse har genom
vårriksdagens beslut att tUlföra aktieplaceringsverksamheten ytterligare 500
milj. kr. utan särskUda restriktioner, möjlighet att aktivt bidra tiU
företagens behov av nytt aktiekapital.
Kreditpolitiken
har varit och är alltjämt klart inriktad på att tillföra industrin allt
erforderligt kapital. Stora belopp har bl. a. gått till finansiering av
näringslivets lageruppbyggnad. Företagens upplåning på utländska lånemarknader
har ocksä stimulerats. Detta har lett till en omfattande upplåning utomlands.
Samtidigt med att företagens finansieringssituation härigenom förbättrats har
underskottet i bytesbalansen kunnat täckas och en ökning av valutareserven
åstadkommas.
Prop. 1975/76:150 23
Av
särskild betydelse för företagens investeringsfinansiering är tillgången på
långt kapital. Den omläggning av kreditpolitiken som skedde våren 1975 med en
höjning av den långa räntan möjliggjorde en kraftig expansion av
kapitalmarknaden. Således kunde volymen industriobligationer öka från ca 1,4
mUjarder kr. 1974 till ca 2,6 miljarder kr. 1975. Volymen bör kunna hållas på
minst denna nivå också under 1976.
För
små och medelstora företag är det statliga kreditstödet i form av hantverks-
och industrUån samt industrigarantilån av stort värde. Under 1975 lämnades
drygt 120 milj. kr. tUl företagen i form av hantverks- och industrilån. Som
lönegarantier lämnades ca 70 milj. kr. under budgetåret 1975/76. För budgetåret
1976/77 har föreslagits en sådan anslagstilldelning att hantverks- och
industrilånen kan utgå med ungefär samma belopp som under 1975.
Garantilåneramen har föreslagils höjd till 100 milj. kr. Det bör härjämte
noteras att små och medelstora företag i ett stort antal fall, utöver
direktiån från företagarföreningarna, i kombination härmed erhållit lån från
Sveriges Investe-ring.sbank.
För
de mindre och medelstora företagen är vidare mellanhandsinstitutens
lånemöjligheter av avgörande betydelse. AB Industrikredit och AB Företagskredit
kunde under 1975 kraftigt öka sin utlåning, till netto ca 750 milj. kr., brutto
ca 1 miljard kr. Utiåningsökningen med 35 % var väsentligt snabbare än de
totala kapitalmarknadsplaceringarna som ökade med 25 %. Ännu mycket snabbare
var utlåningsökningen för Allmänna Hypoteksbanken. De mindre och medelstora
företagen erhöll även krediter från Sveriges Investeringsbank i en omfattning
som översteg deras andel av de industriella investeringarna.
Mellanhandsinstituten
har tUlförts kapital i sådan omfattning att någon egentlig lånekö inte
föreligger. Den balans av ärenden som finns återspeglar endast normal
handläggningstid för en kredUansökan. Inget företag som bedömts kreditvärdigt
har heller förvägrats lån. Jag räknar med att dessa institut kommer att
tillföras medel i erforderUg omfattning också under återstoden av 1976.
Riksdagen
godkände tidigare i vår ett uttalande av finansutskottet (FiU 1975/76:20 s. 23)
med vissa riktUnjer beträffande bl.a. AB Industrikredits, AB Företagskredits
och AB Lantbrukskredits utlåningskapacitet. Regeringen har delgett AP-fondens
berörda styrelser riksdagens uttalande.
Sammanfattningsvis
är kreditpolitiken således inriktad på att ge industrin erforderligt
finansieringsutrymme. Upplåningsbehovet för industrins del synes dock inte
komma att öka under innevarande år, trots växande fasta investeringar, eftersom
lageruppbyggnaden kraftigt avtar. Den långfristiga upplåningen på svensk
kreditmarknad torde likväl komma att öka medan upplåningen i utlandet däremot
på grund av minskande efterfrågan kommer att avta. Ett av målen för
kreditpolitiken är
Prop. 1975/76:150 24
dock
att den utländska upplåningen blir av sådan omfattning att bytesbalansens
underskott täcks utan minskning av valutareserven.
Vid
sidan av kreditpolitikens investeringsvänliga utformning har olika direkta
statliga stödinsatser varit och är alltjämt av stor betydelse för den höga
investeringsaktiviteten. Jag vill erinra om frisläppen av de aUmänna och
särskilda investeringsfonderna samt arbetsmiljöfonderna. Utöver de 6,5 miljarder
kr. som frisläpptes 1975 har under innevarande års två första månader
frisläppts ytterligare ca en halv miljard kr. Vidare utgår extra
investeringsavdrag med 10 % eller bidrag med 4 % för maskininvesteringar intiU
utgången av innevarande år.
Den
senaste investeringsenkäten som gjordes i februari 1976 tyder på att
investeringsviljan nu skulle mattas något. Delta är i och för sig inte ägnat
att förvåna med hänsyn till det f. n. relativt låga kapacitetsutnyttjandet och
tUl att konjunkturappgången vid enkättUlfället ännu var något osäker. Det
finns emellertid nu skäl anta att investeringsviljan successivt vänder uppåt i
takt med att bl. a. den utländska efterfrågan tilltar.
Som
jag tidigare har berört kan man anta att verkstadsindustrins efter-frågeläge
kommer att vara svagt ännu någon tid. För att öka efterfrågan på
verkstadsprodukter och samtidigt ge industrins investeringar ytterligare
stimulans bör nu utgående extra avdrag för maskininvesteringar höjas från 10 %
till 25 %. Bidraget bör då samtidigt höjas från 4 % till 10 %. Det förhöjda
avdraget och bidraget bör utgå för anskaffningar gjorda under tiden den 1
majden 31 december 1976. Leverans bör ske senast den 31 december 1976. Jag
räknar emellertid med att gällande dispensregel bör kunna tillämpas generöst i
det fall leverans av här aktuella maskininvesteringar på grund av
leveranssvårigheter sker under första kvartalet 1977. Jag återkommer till denna
fråga i det följande.
Jag
räknar med att det kraftigt ökade stödet till maskininvesteringar som utgår
under en klart avgränsad tidsperiod kommer att få en kraftig stimulanseffekt på
näringslivets investeringar. Höjningen av bidraget för maskininvesteringar till
10 % kommer att få särskUd betydelse för de mindre och medelstora företagen som
här får ett kraftigt stöd för en förnyelse och en utbyggnad av sin
produktionsapparat. Den här förordade åtgärden förstärker således de insatser
som görs på kreditpolitikens område och som jag tidigare berört. Härigenom har
goda fömt-s'ättningar skapats för att gruppen av mindre och medelstora företag
även fortsättningsvis skall kunna lämna sitt värdefulla bidrag till sysselsättning
och ekonomisk expansion.
Mot
bakgrund av den förestående konjunkturuppgången finns det anledning att kort
beröra investeringspolitikens uppläggning på något längre sikt. I ett läge med
en markerad högkonjunktur blir det naturligt att avveckla det särskUda
investeringsavdraget och -bidraget. Enligt nu föreliggande förslag sker detta i
och med utgången av 1976. Dessutom
Prop. 1975/76:150 25
bör
emellertid övervägas att upphöra med det generella frisläppet av de särskilda
investeringsfonderna. Även frisläpp av de aUmänna investeringsfonderna kan i
ett sådant läge komma att prövas mera restriktivt. Däremot anser jag att
arbetsmiljöns förbättring har en sådan prioritet att arbetsmiljöfonderna bör
bli tUlgängliga även fortsättningsvis. Vidare anser jag det olämpligt att som
angetts i motioner tUl årets riksdag införa en investeringsavgift på
industrins produktiva investeringar. Detta skulle strida mot den satsning på
industriell produktion som jag angett i det föregående. Om en begränsning av
investeringsaktiviteten blir erforderlig bör den i likhet med tidigare avse
mindre prioriterad investeringsverksamhet. Vidare bör även under en
högkonjunktur kreditpolitiken prioritera industrins investeringsverksamhet
inom de ramar för den totala kreditgivningen som då är motiverad.
Den
industriella förnyelsen och expansionen är av central betydelse för
sysselsättning och bytesbalans. Den skapar också grundvalen för ökad välfärd
och för en expansion av offentlig service.
Investeringspolitiken
måste främja en fortsatt strukturomvandling av det svenska näringslivet så att
personal och kapital utnyttjas effektivt. Endast härigenom kan vi hävda oss i
en hårdnande internationell konkurrens och trygga en fortsatt välståndsökning.
Men strukturomvandlingen måste ske i socialt acceptabla former och den måste
utnyttjas för att samtidigt förbättra den inre och yttre miljön.
Investeringspolitiken
måste inriktas på att utjämna sysselsättningsmöjligheterna i olika delar av
landet. En aktiv lokaliseringspolitik är ett viktigt instrument härför. Under
perioden 19651975 har ca 1 200 företag fått sammanlagt 3,3 miljarder kr. i
lokaliseringsstöd. För femårsperioden 1973/741977/78 fastställdes en
medelsram på 2,5 mUjarder kr. för det regionalpolitiska stödet. I årets
budgetförslag har tagits upp en ökning av medelsramen för det regionalpolitiska
stödet med 1 500 milj. kr. Riksdagen har nyligen beslutat enligt förslaget.
Inte minst de mindre och medelstora företagen kommer att dra fördel av denna
satsning.
Investeringspolitiken
inriktas på en kraftfull utbyggnad av basindustrierna med sikte på en
vidareförädling av våra skogs- och malmtiUgång-ar. Samverkan bör därvid kunna
ske meUan statliga och privata företag till gagn för hela samhäUsekonomin.
Detta kan t. ex. aktualiseras inom järn- och stålindustrin.
Staten
bör vara beredd att agera kraftfullt för att i samverkan med företagen sanera
branscher där konjunkturen eller andra omständigheter skapar krissituationer.
Så avses ske inom varvsindustrin.
En
tryggad energiförsörjning är grunden för all industriell verksamhet.
Energipolitiken inriktas på att samtidigt främja energisparande och trygga
erforderliga energileveranser.
Investeringspolitiken
inriktad på att främja små, stora och medel-
Prop. 1975/76:150 26
stora
företag, privata, statliga och kooperativa företag intar således en central
roll vid utformningen av den ekonomiska politiken.
Kampen
mot inflationen
Sverige
har, i likhet med vår omvärld, under åren 1974 och 1975 drabbats av en hög
inflationstakt. Under 1974 steg konsumentprisindex med 10,5 % och under 1975
med ca 10 %. Större delen av dessa prisstegringar kan emellertid direkt
eller indirekt återföras på den internationella inflationen. Vår ekonomis
stora öppenhet gör att vi inte utan mycket stora ekonomisk-politiska ingrepp
kan avskärma oss från en allmän, intemationell prisuppgång.
De
svenska prisstegringarna var för åren 197475 sammantagna lägre än i vår
omvärld. I flera för vår utrikeshandel betydelsefulla länder, bl. a.
Förbundsrepubliken Tyskland och Förenta staterna, ligger emellertid
inflationstakten nu klart lägre än tidigare. Den tenderar också att dämpas
ytterligare, om än till priset av en fortfarande mycket hög arbetslöshet. I
vissa andra länder med en klart högre inflationstakt än genomsnittet har man
sökt motverka prisstegringarnas effekter på konkurrenskraften med
växelkursförändringar. För att ge effekt kräver denna politik emeUertid att
medborgarna accepterar den åtföljande standard-s'änkningen. Denna väg kan inte
bli aktuell för vår dd. För att värna vår internationella konkurrenskraft blir
därför kampen mot inflationen av central betydelse. Vi måste få ned inflationstakten
till en klart lägre nivå än vi har tvingats acceptera under senare år.
I
vissa länder har man sökt neutralisera inflationens effekter på inkomstfördelning,
m. m., genom ett utbyggt system av indexregleringar. Erfarenheten visar att en
sådan utbyggd indexreglering snarare påskyndar inflationsprocessen. Det har
också visat sig att man efter ett tag tvingats modifiera eller helt överge
sådana indexreglerade system. Dessa erfarenheter manar således inte till
efterföljd.
För
vår del har indexreglering i huvudsak begränsats tUl pensionsförmånerna. I
detta fall har vi specieUa sociala skäl för den utfärdade indexgarantin.
Gjorda undersökningar visar också att vi härigenom kunnat tillförsäkra
pensionärsgrupperna en fuUgod kompensation för inträffade prisstegringar. En
indexreglering utbyggd tiU andra områden skulle emellertid inte lösa
inflationens problem. Kampen mot inflationen måste sättas in för att förhindra
prisstegringar och får inte bli ett passivt accepterande av inflationens
verkningar med sociala orättvisor på många områden, snedvriden prisbildning och
försvagad internationeU konkurrenskraft.
Kampen
mot inflationen måste föras på bred front och under medverkan av aUa grupper i
samhället. Regeringen tog därför, i enlighet med riksdagens beslut i slutet av
1975, initiativet till överläggningar
Prop. 1975/76:150 27
med
de politiska partierna och riksbanken i syfte att skapa en bred samling kring
ett anti-inflationsprogram. I överläggningarna deltog även S.\F och SACO/SR. LO
och TCO avböjde däremot att delta under hänvisning till att sådana
överläggningar kunde binda de fackliga organisationernas avtalsfrihet.
Ett
viktigt element i ett anti-inflationsprogram är att skapa förutsättningar för
en lugn avtalsrörelse inför 1977. Det är därför beklagligt att
opposhionspartierna inte var beredda att diskutera en skatteomläggning med
detta syfte. Inte heUer lyckades man nå enighet i övrigt om ett program för
att begränsa prisstegringarna. De av riksdagen begärda överläggningarna mellan
de politiska partierna har således inte lett till det eftersträvade resultatet.
Överläggningarna gav dock vid handen att regeringens uppfattning om
nödvändigheten av en politik som hejdar inflationen delas av de i
överläggningarnas slutskede deltagande partierna.
Vid
överläggningarna lade regeringen fram sju punkter som underlag för ett program
för åtgärder mot inflationen. De sju punkterna var följande:
Återhållsam
kostnadsutveckling
Skatteomläggning
Front
mot överbuden
Prisövervakning
Aktiv
arbetsmarknadspolitik
Stimulans
av investeringar, sparande och en hög produktivitet
Fast
valutapolitik
Det
är med utgångspunkt i dessa sju punkter som regeringen anser att kampen mot
inflationen bör föras.
Ett
oeftergivligt krav är att finanspolitiken ges en sådan utformning att den inte
driver fram ytterligare pris- och kostnadsstegringar. Finanspolitiken måste ha
den restriktivitet som fordras för att skapa balans i samhällsekonomin. En
oansvarig löftespolitik med utgiftsökningar som saknar täckning tenderar att
förvärra inflationen och måste därför bestämt avvisas.
Ett
ytterligare krav är att vår inhemska kostnadsstegring dämpas. Ett viktigt
element härvidlag är att avtalsrörelsen 1977 kan genomföras inom de ramar som
sätts av det samhällsekonomiska resursutrymmet. Därvid har skattepolitikens
utformning sin givna roll.
Såväl
1974 som 1975 beslutades skatteomläggningar som fick sin givna betydelse för
lönerörelserna 1975 och 1976 genom att skatteomläggningarna var tillstyrkta av
de fackliga huvudorganisationerna. I överenskommelserna med regeringen deltog
folkpartiet och 1975 även centerpartiet. Inför 1977 års avtalsrörelse framstod
det som nödvändigt för såväl regeringen som de fackliga huvudorganisationerna
att åstadkomma en ny skatteomläggning. Eftersom 1972 ärs skatteutredning
Prop. 1975/76:150 28
anmält
att den inte skulle bli färdig med sitt förslag till en mera genomgripande
omläggning i tid för att påverka 1977 års skatter måste lösningen bli av
provisorisk karakfår.
Skatteförslagets
utformning har tiUstyrkts av styrelserna i LO och TCO. Förslaget innebär att
den direkta statsskatten sänks med 1 950 kr./år för de breda löntagarskikten.
De största procentuella skattesänkningarna sker i de lägre inkomstskikten.
Marginalskatten sänks i in-komstiägen upp till 50 000 kr.
Skattereformen
innebär en minskning av statsinkomsterna med drygt 5 miljarder kr.
Inkomstbortfallet kompenseras av en ökning av arbetsgivar- eller
socialförsäkringsavgifterna med 3 %. De fackliga organisationerna har uttalat
att de vid utformningen av sina lönekrav kommer att beakta att en del av
utrymmet konsumerats av de höjda avgifterna.
För
löntagare i genomsnittliga inkomstlägen innebär skatteomläggningen en ökning
av de disponibla inkomsterna som motsvarar en lönestegring med 810 %. Genom
att detta åstadkoms med en kostnadsökning för arbetsgivaren på endast ca 3 %
verkar omläggningen klart d'äm-pande på kostnadsutvecklingen.
Skatteomläggningen innebär vidare en markant sänkning av marginaleffekten på
inkomstökningarna 1977.
Proposition
om skatteomläggningen kommer att föreläggas 1976/77 års riksdag.
Ansvaret
att stabUisera kostnadsutvecklingen är emeUertid icke allenast en sak för
löntagarna och deras organisationer utan alla grupper som genom sina krav och
åtgärder påverkar prisutvecklingen måste ålägga sig återhållsamhet. Som jag
framhöll i årets finansplan gäller detta bl. a. producenter, företag och
kapitalägare i allmänhet.
Regeringen
har därför senast under början av 1976 ingripit med prisstopp när tendenser
till omotiverade prisstegringar har kunnat observeras. De prisövervakande
myndigheterna följer nu utvecklingen med skärpt vaksamhet. Regeringen kommer
inte att tveka att ingripa med erforderliga åtgärder om omotiverade
prisstegringar skulle uppenbara sig på andra varuområden.
Av
särskild betydelse för hushållen är prisutvecklingen vad gäller hyror och
livsmedel.
Den
statiiga bostadsfinansieringspolitiken innebär att kapitalkostnaden för
flerfamUjshus i nyproduktionen till mer än h'älften subventioneras med
statsmedel. Även statsbdånade egnahem åtnjuter kraftiga subventioner.
BostadstiUäggen innebär för många barnfamiljer och familjer utan barn en
ytterUgare betydande subventionering av bostadskostnaden. Genom den förbättring
av bostadstilläggen som föreslagits (prop. 1975/76: 145) kommer effekten av
stegrade bostadskostnader att ytterligare begränsas. Summan av statliga
subventioner i form av räntebidrag och bostadstiUägg uppgår nästa budgetår till
drygt 4 miljarder kr.
De
viktigaste livsmedlen är sedan december 1972 underkastade pris-
Prop. 1975/76:150 29
stopp.
Totalt satsas över statsbudgeten närmare 3 miljarder kr. på oUka former av
prisstöd för livsmedel budgetåret 1976/77. Detta innebär stora
kostnadsbesparingar av betydelse främst för barnfamiljer, pensionärer och
låginkomsttagare. Jag vill exempelvis erinra om att subventionerna innebär att
priset på en liter mjölk uppgår till ca 1,45 kr. Utan subventionering skulle
priset vara ca 2,70 kr. Jag vill samtidigt erinra om att jordbrukarna enligt
gällande jordbruksöverenskommelse den 1 juli 1976 skall kompenseras för
inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper samt för inträffade
kostnadsstegringar. De prisövervakande myndigheterna får en viktig uppgift i
att begränsa prisgenomslaget till den direkta effekten av justeringar i
producentledet.
Den
allmänna kostnadsnivån i samhäUet påverkas också, som jag berörde
inledningsvis, av importprisstegringarna. Den mera dämpade kostnadsutvecklingen
i vår omvärld bör innebära att pristrycket utifrån minskar. Vidare innebär vår
valutamässiga anknytning inom ramen för den s. k. valutaormen tUl länder
med i genomsnitt klart fallande takt i pris- och kostnadsstegringen en viktig
faktor som bidrar tiU att dämpa kostnadsstegringen hos oss.
Av
stor belydelse för den fortsatta kostnadsutvecklingen blu: också att förnyelsen
och effektiviseringen inom näringslivet drivs vidare med kraft. En snabb
höjning av produktiviteten begränsar kostnadsstegringarna i produktionen
samtidigt som de skapar grundvalen för en fortsatt standardstegring. Även
arbetsmarknadspolitikens olika medel då i första hand
arbetsmarknadsutbildningen och de rörlighetsstimulerande åtgärderna
kan bidra till att dämpa kostnadsstegringarna, bl. a. genom att förhindra
uppkomsten av kostnadsuppdrivande flaskhalsar på arbetsmarknaden. Jag vill i
detta sammanhang peka på att den industriella utbyggnad, den
företagsutbildning och den lageruppbyggnad som skett under den internationella
lågkonjunkturen nu när efterfrågan åter ökar på motsvarande sätt kommer att motverka
inflationen.
Det
finns inga enkla patentlösningar i kampen mot inflationen. Den kräver en bred
samverkan mellan olika grupper i vårt samhälle. Regeringen kommer att föra den
kampen vidare med kraft i förvissningen om att inflationen successivt kan begränsas
om vi alla visar ansvarskänsla och omdöme.
Politik
för en ekonomi i balans
Det
svenska välfärdssamhäUet har successivt byggts ut genom ett målmedvetet och
genomtänkt reformarbete. Önskemålen om fortsatta reformer pä olika områden är
många. Det gäUer bl. a. barnomsorgen, sjukvård och åldringsvård,
familjepolitikenj vuxenutbUdningen och insatserna på miljöområdet. Det gäller
en femte semestervecka och kortare arbetstid. Men aUa önskemål om reformer kan
inte tiUgodoses på en
Prop. 1975/76:150 30
gång
utan de kan endast genomföras i den takt som våra ekonomiska möjligheter
medger.
Årets
budgetförslag, som nu behandlas av riksdagen, innebär att nya viktiga steg tas
i reformpolitiken. Sålunda sänks pensionsåldern tiU 65 år och möjligheter
öppnas för delpension i åldrarna 6065 år. Takten i standardutvecklingen för
folkpensionärer ökar genom en förbättring av pensionstillskotten. En kraftig
förbättring sker av bostadstiUäggen till barnfamiljer och andra. Ett program
för 100 000 daghemsplatser och 50 000 fritidshemsplatser börjar genomföras.
Föräldraförs'äkringen byggs ut. En reformering av skolans inre arbete påbörjas.
Lokaliseringspolitiken får kraftigt ökade resurser. Stora belopp avsätts för
att trygga sysselsättningen i varvsindustrin. Den statliga företagsgruppen
tillförs resurser för en fortsatt utbyggnad av våra basindustrier.
Statsbudgeten
för nästa budgetår beräknas nu uppvisa ett underskott på ca 11,9 mUjarder kr.
Detta är ett underskott av ungefär samma storlek som förutsågs i budgetpropositionen.
Jämfört med innevarande budgetår, som nu beräknas uppvisa ett underskott på ca
10,1 miljarder kr., blir det dock en saidoförsämring på ca 1,8 miljarder kr.
Så
länge konjunkturuppgången inte har gett fullt utslag i svensk ekonomi får en
sådan budgetförsvagning accepteras. Det står emellertid fullt klart att ett
tiUskott av nya reformer och nya åtaganden som saknar täckning i motsvarande
inkomster skulle leda till en icke acceptabel budgetförsvagning och utgöra ett
hot mot den samhällsekonomiska balansen.
Också
de kommunala finanserna är utsatta för trycket från reformambitionerna. I
syfte att göra det möjligt för kommuner och landsting att fullfölja sina planer
med begränsade skattehöjningar träffade regeringen våren 1975 en
överenskommelse med kommunerna om ett särskUt statsbidrag på 600 milj. kr. för
vart och ett av åren 1976 och 1977. Kommunförbunden förband sig därvid att
verka för att begränsa de kommunala skattehöjningarna till sammanlagt 1 kr. för
bägge åren. Skattehöjningarna 1976 för kommuner och landsting blev 88 öre. Det
återstående skatteutrymmet uppgår således tiU 12 öre.
I
enlighet med överenskommidsen har överläggningar nu ägt rum mellan regeringen
och kommunförbunden om den ekonomiska utvecklingen sedan överenskommelsen
träffades och om villkoren för den kommunala ekonomin 1977. Den kommunala
konsumtionen ökade mycket starkt 1975 eller med 5,6 %. För innevarande år blir
ökningen ca 4 %. Även för 1977 förutser de kommunala planerna en kraftig volymökning.
Den kommunala ekonomin uppvisade ett kraftigt underskott 1975 och någon
avgörande förbättring förutses inte för 1976. Enligt regeringens bedömning bör
emellertid den kraftiga ökningen av skatteutbetalningarna 1977 i kombination
med en dämpad kostnadsutveckling medföra en klar förbättring av de kommunala
finanserna. Då underla-
Prop. 1975/76:150 31
get
för en mera slutlig bedömning ännu saknas har emellertid parterna kommit
överens om att fortsätta överläggningarna i augusti i år.
De
angelägna vård- och omsorgsbehoven för barn, sjuka och åldringar ombesörjs i
allt väsentligt inom den kommunala sektorn. Denna sektor kommer därför att även
framöver få ta en stor del av det tillgängliga reformutrymmet i anspråk. Som
jag utvecklat i samband med diskussionen om en mer långsiktig ekonomisk
strategi måste emeUertid i en balanserad ekonomi också de kommunala ambUioncrna
begränsas av det reala resursutrymmet. Det förstärker kraven på noggrann
kostnadskontroll och en effektiv prioritering i den kommunala
utgiftspolitiken.
De
svenska hushållen beräknas i år för tredje året i rad kunna öka sin konsumtion
med ca 3 %. I en tid när levnadsstandarden sjunkit i många industriländer har
vi alltså lyckats såväl genomföra angelägna sociala reformer som kontinuerligt
öka medborgarnas konsumtionsstandard. Samtidigt har hushållens sparande
fortsatt att öka.
Ett
fortsatt högt hushållssparande utgör en viktig betingelse för samhällsekonomisk
balans under de närmaste åren. Det är bl. a. mot den bakgrunden sparavdraget
vid beskattningen höjts fr. o. m. 1976 års taxering. Sparavdraget är nu 1 600
kr. för makar. Det innebär att om makarna sparat 25 00030 000 kr. på
sparkonto eller i aktier så blir avkastningen normalt skattefri. Jag viU också
erinra om den sparstimulans som finns i det allmänna lönsparandet,
sparobligationerna och premieobligationerna. Ett betydande sparande sker också
inom ramen för egnahemsbyggandet.
För
innevarande år beräknas hushåUssparandet sjunka något från den exceptionellt
höga nivå som uppnåddes 1975 hushållens sparkvot var då närmare 10 %. Jag
räknar emeUertid även fortsättningsvis med ett högt hushållssparande.
3.3
Den ekonomiska utvecklingen 1976
Den
ekonomiska utvecklingen i Sverige kommer att i år präglas av den
internationella konjunkturuppgång som jag har redovisat i det föregående. Det
innebär bl. a. att exporten på nytt blir en expansiv faktor i vår ekonomi.
Samtidigt kommer de stora lager som byggdes upp i efterfrå-gestödjande syfte
197475 att verka dämpande på produktionsuppgången i ekonomin. Den inhemska
efterfrågan, exkl. lager, beräknas emellertid öka klart snabbare än 1975.
Sammantaget
innebär detta att tUlväxten i vår ekonomi 1976 blir klart starkare än 1975.
Bruttonationalprodukten skulle, mätt från användningssidan, öka med 2 % 1976
mot 0,6 % 1975. Mätt från produktionssidan blir talen något lägre, 1,8 % 1976
mot 0,2 % 1975. Bytesbalansen skulle förbättras markant och uppvisa ett
underskott på 3,6 miljarder kr. mot 6,4 mUjarder kr. 1975.
Prop.
1975/76:150 32
Vid
en internationeU jämförelse kan ökningstakten i den svenska ekonomin 1976
förefaUa något låg. Man bör emellertid vid en sådan jämförelse också beakta
den negativa ekonomiska utvecklingen i vår omvärld 1974 och 1975. En
internationeU jämförelse som beaktar den samlade tillväxten åren 197376 visar
således att den svenska tillväxten varit väsentligt snabbare än den
genomsnittliga inom OECD-området.
En
mera detaljerad genomgång av den ekonomiska utvecklingen 1976 redovisas i den
reviderade nationalbudgeten (bilaga 1). Jag vill emellertid här redovisa vissa
huvuddrag i den förutsedda utvecklingen.
Investeringarna
exkl. lager förväntas ligga något lägre 1976 än 1975. Minskningen kan i sin
helhet återföras till bostadsbyggandet som beräknas minska med 10 % i volym.
Avgörande betydelse härvidlag har den låga igångsättningen 1975 ca 50 000
bostäder som sätter sin prägel på byggnadsvolymen 1976. Igångsättningen 1976
väntas stiga till knappt 60 000 lägenheter, vilket väl motiveras av
bostadsbehovet på längre sikt. Den svaga igångsättningen under senare år har
nämligen lett till att antalet outhyrda lägenheter nu klart minskar.
De
statliga investeringarna väntas öka kraftigt 1976. Detta hänger bl. a. samman
med de sysselsättningsfrämjande åtgärder som har satts in under hösten 1975 och
i början av detta år. Flera av åtgärderna riktar sig också mot de kommunala
investeringarna, som bl. a. tUl följd härav väntas stiga med 3 %. Jag kan bl.
a. erinra om att statsbidraget till byggande av daghem och fritidshem har
höjts från 7 500 kr. per plats till 12 000 kr. per plats under 1976. Vidare har
de kommunala beredskapsarbetena utökats och byggandet av skolor har tilltagit.
Näringslivets
investeringar förutses vara i huvudsak oförändrade 1976. Mot bakgrund av
konjunkturuppgången och det förstärkta stödet till maskininvesteringar, som jag
har förordat I det föregående, bedöms industriinvesteringarna komma att hävda
sig väl i förhållande till 1975 års höga nivå. Handelns investeringar bedöms
komma att öka kraftigt.
Som
jag nämnde inledningsvis förutses en kraftig omsvängning i lagerinvesteringarna.
Lageruppbyggnaden var kraftig såväl 1974 som 1975. Sammanlagt uppgick
lagerökningen de bägge åren till ca 15 mUjarder kr. De extremt stora lagren
kommer nu att successivt återgå tUl en mer normal nivå. En viss fortsatt
lageruppbyggnad förutses dock totalt sett även under 1976. Bl. a. kommer enUgt
vad jag har förordat i det föregående lagerstödet att utgå för
lagerinvesteringar under hela 1976. Mot den bakgrunden beräknas
lagerinvesteringarna 1976 komma att uppgå till nästan 2 miljarder kr. Nedgången
från 1975 års lagerinvesteringsnivå på 9,5 miljarder kr. utgör emellertid ett
bortfall i efterfrågan som motsvarar mer än 2 % av den totala produktionen.
Den
offentliga konsumtionen beräknas öka med drygt 3 %. Sysselsättningen beräknas
öka med ca 3 % inom den statliga sektorn och med ca
Prop.
1975/76:150
Tabell 4 Produktionsutvecklingen 1975-1976
33
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bruttonationalprodukt från produktionssidan därav:
varuproduktionen
tjänster
Bruttonationalprodukt från användningssidan
Procentuell
volymför-
ändring
frär
1
föregående år
1975
1976
0,2
1,8
-2,0
1,0
2,3
2,5
0,6
2,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5 Försörjningsbalans för 1976
Miljarder
Piocentuell
volymför-
kr.
ändring
frår
1
föregående år
1975
1975
1976
Tillgång
Bruttonationalprodukt
287,5
0,6
2,0
Import
74,0
-3,3
1,8
Summa tillgäng
361,5
-0,2
2,0
Efterfrågan
Bruttoinvestering
60,2
-3,1
-0,9
näringsliv
30,0
-1,6
0,5
därav: industri
14,2
1,3
1,0
statiiga affärsverk och myndigheter 7,0
-0,1
5,0
kommuner
11,0
-2,2
3,0
bostäder
12,2
-8,4
-10,2
Lagerinvestering
9,3
(0,7)'
(-2,3)'
Privat
konsumtion
149,4
2,9
3,5
Offentlig
konsumtion
71,9
5,6 .
3,1
Tjänstenetto
-1,5
Export
72,2
-8,6
10,0
Summa efterfrågan
361,5
-0,2
2,0
' Lagerinvesteringens förändring i procent av föregående
års bruttonationalprodukt.
4 % i den kommunala. Bidragande till denna utveckling är
de särskilda åtgärder som har satts in för att stödja ungdomssysselsättningen.
Den privata konsumtionen bedöms komma att öka med ca 3,5
%, dvs. något snabbare än realinkomsterna. Utvecklingen i detaljhandeln under
det första kvartalet .i år styrker också en sådan bedömning. En konsekvens av
detta konsumtionsantagande är, som jag tidigare nämnt, en viss försvagning av
den nu mycket höga sparkvoten.
Konsumentpriserna väntas stiga med ca 8 % under loppet av
1976. Den direkta effekten av höjda internationella priser väntas bli förhållandevis
Uten. Emellertid tillkommer indirekta och förskjutna effekter från de
internationeUa prisrörelserna. Vår inhemska kostnadsutveckling är den
viktigaste förklaringsfaktorn i övrigt.
Exporten väntas, som jag tidigare nämnde, öka inycket
kraftigt eller med ca 10 %. Framför allt väntas en stor uppgång i
råvaruexporten efter den kraftiga muiskningen 1975. Exporten av järnmalm,
trävaror och
3 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150
Prop.
1975/76:150 34
Tabell
6 Bytesbalans 1974-1976
(Milj.
kr.)
1974
1975
1976
Export, varor Import, varor
70 514 72 758
72 230 74 000
82 030 79 105
Handelsbalans
-2 244
-1770
2 925
Korrigering
av handelsstatistiken
Sjöfartsnetto
Resevaluta
övriga
tiänster, netto
Korrigeringspost
Transfereringar,
netto
- 100
3 877
-2 232
-1 652
800
-2 613
- 320 2 930 -2 540 -1 970 800 -3 530
- 360 3 000 -2 800 -2 450 800 -4 750
Bytesbalans
-4 164
-6 400
-3 635
massa
beräknas sålunda öka med 2030 % i volym. Däremot förutses endast en obetydlig
uppgång i exporten av järn, stål och verkstadsprodukter, räknat mellan helåren
1975 och 1976. Ser man på utvecklingen under loppet av 1976 väntas emellertid även
för dessa varor en klar vändning uppåt. Exportpriserna bedöms komma att stiga
med 3 ä 4 %.
Importen,
som sjönk med drygt 3 % 1975, beräknas 1976 stiga med inemot 2 %.
Importpriserna vänlas stiga något snabbare än exportpriserna eller med ca 5 %.
Med
denna utveckling av import och export skulle handelsbalansen för 1976 visa ett
överskott på nära 3 mUjarder kr.
Sjöfartsnettot
som till följd av världshandelns utveckling minskade med nästan 1 miljard kr.
från T974 till 1975 väntas bli obetydligt större 1976. Turistnettot försämras
ytterligare och transfereringarna väntas ge ca 4,8 miljarder kr. i underskott
1976. Det är 1,2 miljarder kr. mera än för 1975. Förklaringen till de starkt
ökande underskotten för transfereringarna är främst räntebetalningarna på den
ökade utländska upplåningen ocb den fortsatta ökningen av u-landsbiståndet.
Bytesbalansen
för 1976 väntas visa ett underskott på 3,6 miljarder kr. Det är ca 3 miljarder
kr. mindre än 1975.
Sammanfattningsvis
bör den ekonomiska utvecklingen 1976 således präglas av en tilltagande
produktionsökning, en dämpad inflationstakt och en förbättrad bytesbalans.
4 Sammanfattning
Vi
kan nu se tiUbaka på en tidsperiod som internationellt präglats av ekonomisk
tillbakagång. Den har också kännetecknats av en oacceptabelt hög arbetslöshet.
Även om det finns förklaringsgrunder för tUlbaka-gången i världsekonomin så
framstår den omfattande arbetslösheten
Prop. 1975/76:150 35
och
den ekonomiska tillbakagången som en dyster påminnelse om att nationerna ännu
ej kan behärska det ekonomiska händelseförloppet i tillfredsstäUande grad och i
det större formatet. Det ger anledning till eftertanke och omprövning: Löser
man inte de grundläggande mänskliga kraven på arbete, trygghet och bättre
livsbetingelser så saknas också förutsättningarna för en lugn
samhällsutveckling. Då vi nu ser slutet på den världsvida konjunkturnedgången
och räknar med en ny konjunkturuppgång bör tiden användas för att nationellt
och internationellt skapa den beredskap som utesluter en upprepning av de
senaste årens hårda påfrestningar.
Vi har i vårt land i stort
sett undgått sådana påfrestningar. Sysselsättningen har varit god, högre än
tidigare, och arbetslösheten mycket låg. Vi har också byggt ut våra
produktionsresurser, vidareutvecklat vår sociala trygghet och omsorgen om de
behövande. Naturligtvis har vi inte undgått att drabbas av den internationella
inflationen, även om prisstegringen för vår del legat i underkant av denna. Vi
gick in i krisårens påfrestningar med överskott i vår bytesbalans och en god
valutareserv. En försiktig ekonomisk politik under tidigare år gav oss detta
goda utgångsläge. I förvissningen om att den internationella nedgången, oaktat
den var svår och omfattande, skulle gå över har vi medvetet satsat på att med
statiiga stödåtgärder hålla efterfrågan och sysselsättning väl uppe. För
finansieringen av vår omfattande investeringsexpansion har vi nödgats anlita
den internationella lånemarknaden. Förbättringen av vår produktionskapacitet
jämte den under senare år starkt ökade lagerreserven bör nu, vid en förväntad
internationell efterfrågeökning, dels kraftigt nedbringa det nuvarande
underskottet i bytesbalansen och dds möjliggöra ett kraftigt minskat beroende
av den internationella lånemarknaden.
Problemet för dagen i det
klart förändrade konjunklurperspektivet blir att anpassa den ekonomiska
politiken till vad läget kräver. Starka skäl talar emellertid för att de
statliga stimulanserna för en fortsatt utbyggnad av produktionsapparaten
uppehåUes under 1976. Lagerstöd och investeringsstimulanser bör således
fortsätta året ut. Kreditpolitiken bör inriktas med hänsyn härtill. En viss
förstärkning av industriinvesteringarna bör kunna åstadkommas genom de
ytterligare höjda skatteavdrag resp. bidrag som nu föreslås.
Vi
går in i en ny efterfrågekonjunktur med mindre reserver i fråga om
arbetskraften än vid något tidigare liknande tillfälle. Det ger oss anledning
att ambitiöst ta vara på den arbetskraft som visar sig vara tillgänglig vid en
ökad efterfrågan. Här kommer framför allt det kvinnliga arbetskraftsutbudet
jämte ungdomen i förgrunden. Vidare aktualiseras behovet av att stärka
utbildningsmöjligheterna för att tillgodose efterfrågan på utbildad
arbetskraft inom både privat och offentiig sektor. De åtgärder som har introducerats
för detta ändamål behöver uppehållas
Prop. 1975/76:150 36
även
i en bättre konjunktur. Tidsutvecklingen kräver alltmer av yrkeskunskap hos
arbetskraften och samhällets ansvar i detta avseende är oomtvistat. Även i
sämre tider visar erfarenheten att brist på yrkeskun-nigt folk ständigt
föreligger och utgör en begränsning i den ekonomiska utvecklingen.
Den
internationella prisstegringen visar nu klara tecken på att avta. För vår dd är
det en klar anvisning om en motsvarande utveckling för vårt eget land. Vårt
konkurrensläge såväl på exportsidan som i fråga om den hemmamarknadsindustri
som har att möta importkonkurrensen kan endast framgångsrikt uppehållas om
pris- och kostnadsutvecklingen inte överstiger vad som kan avläsas
internationellt.
För
1977 har överenskommelsen mellan regeringen och de båda dominerande
arbetsmarknadsorganisationerna om skattesänkning i kombination med en kommande
lönerörelse skapat förutsättningar också under nästkommande år för en
avtalsrörelse inom ramen för ekonomisk stabilitet. Den ger också
förutsättningar för en real inkomstförstärkning för alla löneanställda. Den
realism och det ekonomiska ansvar för en stabil ekonomisk utveckling som
organisationerna visat genom att biträda uppgörelser om skatter, arbetsgivaravgifter
och dessas inverkan på förhandlingsutrymmet är värt ett oreserverat erkännande.
Även
om alla tecken på en begynnande konjunkturuppgång nu börjar kunna avläsas så är
samhällets ansvar för en lugn utveckling av ekonomin ej mindre. Den inflation
som dessbättre nu visar klara tecken på att avta kan blossa upp igen om
ekonomin blir överansträngd. Även om inflytandet utifrån på vår inhemska
prisstegring avtar, som vi räknar med, så kan en egen hemlagad inflation ställa
till mycken skada. Lättköpta poäng i den allmänna debatten om långtgående
skattesänkningar kombinerade med bibehållna och till och med utbyggda sociala
reformer, kan åsamka många svårigheter i vår strävan till en sund ekonomi. Lika
ofrånkomligt som att stimulera i nedgången blir det för samhäUet att visa
erforderlig restriktivitet i uppgången. En stark finanspolitik och en
kontrollerad och behärskad penningpolitik är statsmakternas medel i en sådan
situation. Dessa nödvändiga medel är ej förenliga med lättsinniga överbud vare
sig på skattepolitikens eller andra områden.
Under
de senaste av lågkonjunktur präglade åren har stimulansåtgärder från staten
stått helt i förgrunden för den ekonomiska politiken. Situationen är i dag
sådan att beredskapen bör vara inställd på en flexibel konjunkturpolitik. Det
är den nya situation som ger anledning tUl en mera nyanserad uppfattning om
politikens medd och dess användning. Vi har alla ett odisputabelt intresse av
att vårt lands vid en internationell jämförelse stabUa ekonomi befästes för
framtiden.
Prop.
1975/76:150 37
SÄRSKILDA FRÅGOR
1
Utnyttjande av finansfullmakten, m.m.
Regeringen
har av riksdagen bemyndigats att lör budgetåret 1975/76, om arbetsmarknadsläget
kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 1 000 milj.
kr. (prop. 1975: 1 bil. 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30). Möjligheterna att
utnyttja fullmakten har utvidgats genom beslut av riksdagen (prop. 1975/76: 100
bU. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173).
Som framgår av den
redovisning jag lämnade i årets finansplan har fullmakten utnyttiats vid två
tillfällen, nämligen den 16 oktober 1975 och den 29 december 1975. Beslutet den
16 oktober 1975 redovisades i finansplanen. Genom beslutet den 29 december
1975 utnyttjades fuUmakten för följande ändamål: nybyggnad av polishus i
Värnamo samt om- och tillbyggnad av polishus i Alingsås (26,7 milj. kr.), (jfr
prop. 1975/76: 125 bil. 1); lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare (3 milj. kr.), (jfr prop. 1975/76: 125 bil. 4); reparations-
och underhåUskostnader m. m. under slottsbyggnadernas ddfond av statens
allmänna fastighetsfond (1,7 milj. kr.), (jfr prop. 1975/76: 125 bil. 12);
nybyggnad av stor musikstudio i Stockholm för Sveriges Radio (25,1 milj. kr.),
vissa byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (27,2
milj. kr.), (jfr prop. 1975/76: 125 bil. 7) samt beredskapsåtgärder (477,1
milj. kr.), (jfr prop. 1975/76: 125 bU. 10).
Genom
här redovisade beslut disponerade regeringen förskottsvis sammanlagt 560 800
000 kr. av den nämnda fullmakten. Regeringen har sedermera i prop. 1975/76: 125
hemställt om anslag av sammanlagt 560 800 000 kr.
Regeringen
har vidare beträffande beslutet den 16 oktober 1975 angående reparations- och
underhållskostnader m. m. under försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders
delfond (4150 000 kr.), (jfr prop. 1975/76: 100 bU. 1 s. 48, FiU 1975/76: 20,
rskr 1975/76: 173) medgivit att kostnadema får bestridas från förslagsanslaget
B 3. Arméförband: Iståndsättningar av befästningar och kaserner resp. från den
i staten för försvarets fastighetsfond under kasernbyggnaders delfond uppförda
posten Reparations- och underhållskostnader.
Som
jag redovisade i årets finansplan har regeringen vidare med stöd av
riksdagens beslut avseende en marginal av 10 % utöver investeringsramarna för
affärsverken för att möjliggöra en av konjunkturmäs-siga eller andra skäl
påkallad ökning av medelsanvändningen (prop. 1975: 1 bU. 8, TU 1975: 2, rskr
1975: 54 samt prop. 1975: 30 bU. 1 s.
Prop. 1975/76:150 38
525,
NU 1975: 30, rskr 1975: 202) den 23 oktober samt den 29 december 1975
beslutat vidta vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder. Regeringen har vidare,
med stöd av skilda av riksdagen lämnade bemyndiganden, beslutat vidta åtgärder
i konjunkturstimulerande syfte. Dessa åtgärder redovisades i årets finansplan
(prop. 1975/76: 100 bil. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173).
2
Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet under år 1975
I
prop. 1975/76: 100 (bil. 1 s. 5054) lämnades en redovisning av allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet under
perioden den 1 januari 1975den 30 november 1975. Till propositionen var även
fogad fondstyrelsens redovisning av verksamheten för perioden. Fjärde
fondstyrelsen har nu överlämnat årsredovisning för verksamhetsåret 1975. Denna
redovisning bör fogas till protokollet I detta ärende som bilaga (10).
Regeringen har genom beslut den 8 april 1976 fastställt balansräkningen.
Av
verksamhetsberättelsen framgår att fondstyrelsen under kalenderåret 1975
fondens andra verksamhetsår har rekvirerat ytterligare 200 mUj. kr. från
riksförsäkringsverket och därmed utnyttjat de 500 milj. kr. som riksdagen har
ställt till förfogande. Äv det totala kapitalet har 435 milj. kr. disponerats för
aktieköp. Nettoökningen under året uppgick till 203 milj. kr. och fördelade sig
i stort sett jämnt på första och andra halvåret. Vid årsskiftet förfogade
fonden över en likviditetsreserv om 103 milj. kr. i form av
banktiUgodohavanden. Härav åtgår dock 10,5 milj. kr. för betalning av redan
köpta aktier. Riksdagen beslutade i mars 1976 (NU 1975/76: 34, rskr 1975/76:
174) att ytteriigare 500 milj. kr. skall ställas till fjärde fondstyrelsens
förfogande.
Vid
utgången av år 1975 ingick i fondstyrelsens aktieportfölj 23 olika företag en
reducering med två under året. Tre företag (Volvo, LM Ericsson och AGA) svarade
för 52 % av portföljens dagsvärde. Relativt stora poster hade fondstyrelsen
också i Astra, FläktfabrDcen, Fortia och Incentive. Största andelen i
förhåUande till företagens kapital hade fonden i Svenska Rötor Maskiner och
Iro (15 resp. 11,6 % av aktiekapitalet). Nya företag i portföljen för år 1975
är Astra, Billerud, Höganäs och Svenska Rötor Maskiner. Aktieinnehaven i
Cementgjuteriet, Bröderna Edstrand, Iggesund och Sydkraft har avvecklats under
år 1975. Det tidigare Coronainnehavet har bytts mot nya aktier i AGA, medan
Mölnlyckeaktierna har bytts mot nya Cellulosaaktier och konvertibla
obligationer. Volvos tidigare dominans har reducerats genom portföljens
utökning under året. Vid utgången av år 1975 utgjorde Volvoaktiema 25 % av
totalportföljen.
Prop. 1975/76:150 39
3
Post- och Kreditbankens, PK-banken, verksamhet
Riksdagen
har i samband med behandlingen av prop. 1975/76: 26 (NU 1975/76: 4, rskr
1975/76: 60) hemställt om en utvärdering och allmän redovisning av Post- och
Kreditbankens (PK-banken) verksamhet. Härvid borde särskilt beröras hur
PK-bankens tillkomst och inriktningen av dess rörelse inverkat på
kapitalmarknaden samt hur banken uppfyUer kraven på förräntning av sitt
kapital.
Redan
1969 beslutades (prop. 1969:158, BaU 1969:53, rskr 1969: 430) att dåvarande
Postbanken skulle få vidgade placeringsmöjligheter av samma slag som redan
gällde för affärsbankerna. Det uttalade syftet var att banken skulle få vidgade
möjligheter att ge krediter till näringslivet. När beslut om PK-bankens
inrättande fattades 1973 (prop. 1973: 145, NU 1973: 63, rskr 1973: 326)
uttalade jag att syftet var aU banken skulle nå största möjliga slagkraft på kreditmarknaden
och effektivt konkurrera med andra banker. Detta har inneburit att PK-bankens
placeringsstruktur närmat sig övriga affärsbankers. En likartad utveckling har
f. ö. gällt också sparbankerna. PK-bankens placeringar är dock aUtjämt i
betydande utsträckning av långfristig natur. Detta framgår bl. a. av bankens
verksamhetsberättelse för år 1975.
Kapitalmarknaden
har totalt sett ökat i omfattning under 1970-talet. Följande serie (milj. kr.)
utvisar det årliga flödet över marknaden i form av nettoköp av långfristiga
obligationer och nettoökningen av försäkringsinrättningarnas reverslån.
1972
12 850
1973
17 000
1974
20 200
1975
25 400
Tillväxten
beror delvis på den trendmässiga tUlväxten hos AP-fonden och
försäkringsbolagen, men också på bankernas och övriga placeringsgruppers
insatser. Tillväxten har också påverkats av olika ekonomiskpolitiska åtgärder.
Är
1973 slöts för första gången en överenskommelse meUan bankinstituten och
delegationen för bostadsfinansiering angående bankernas bidrag till den långa
bostadsfinansieringen, och detta har upprepats under följande år. Det har i
dessa sammanhang varit en självklar förutsättning att PK-banken skulle
behandlas på samma sätt som de övriga affärsbankerna och sparbankema.
På
våren 1975 vidtogs en serie åtgärder för att vidga kapitalmarknaden, i syfte
att tillgodose i första hand industrins upplåningsbehov, men på sikt givetvis
även andra låntagargruppers. Den långa räntan höjdes med en procentenhet och
riksbanken träffade överenskommelser med
Prop.
1975/76:150 . 40
försäkringsinstituten
och affärsbankerna om ökade förvärv av industri-obUgationer och lån tUl
industrifinansierande mellanhandsinstitut. Åtgärderna har hittills varit
framgångsrika och kapitalmarknadsplaceringarna har ökat avsevärt. Del har bl.
a. skett en vidgning av marknaden med större bidrag från andra placerare än
banker och försäkringsinstitut. Det är uppenbart att behovet av dessa åtgärder
loi' att stimulera till större kapitalmarknadsplaceringar inte kan tillskrivas
bortfallet av Postbanken som kapitalmarknadsinstitut och att de har en
potentiell effekt som vida överträffar bortfallets.
Som
framgår av en särskild skrivelse från PK-banken till vilken har fogats bankens
verksamhetsberältelse för 1975, blev bankens första hela verksamhetsår
tillfredsställande. Volymutvecklingen blev i stort sett den förväntade och
rörelseresultatet översteg.den förväntade nivån. Den eftersträvade
strukturomvandlingen med ökad inriktning mot näringslivet har gått snabbare än
väntat. Bankens växande rörelse och den pågående omstruktureringen kräver dock
större kapital. För att trygga bankens kapitalförsörjning har bankens
aktiekapital ökats från 316,8 mUj. kr. till 633,6 milj. kr. (prop. 1975/76: 26,
NU 1975/76: 4, rskr 1975/76: 60).
Den
stora andelen lågförräntande placeringar äldre obligationer och räntebundna
lån medför att bankens lönsamhet f. n. är lägre än övriga affärsbankers. Den
pågående breddningen av rörelsen samt det faktum att lågförräntande placeringar
förfaller och successivt ersätts av mera högförräntande placeringar gör
emellertid att banken ser positivt på möjligheterna att förbättra lönsamheten.
Beiräffande
PK-bankens syn i övrigt på de av riksdagen väckta frågorna får jag hänvisa till
den särskilda skrivelsen från banken och tUl bankens verksamhetsberättelse fiir
1975, vilka bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga (11).
4
Särskilt investeringsavdrag för maskininvesteringar m.m.
I
syfte att stimulera näringslivet tUl investeringar i maskiner och inventarier
infördes under hösten 1975 bestämmelser om särskUt investeringsavdrag och
statligt investeringsbidrag för in ven tarieanskaff ningar (prop. 1975/76: 61,
SkU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 101, SFS 1975:1147, 1149). Bestämmelserna
innebär att ett särskilt avdrag kan erhåUas vid taxeringen tiU statlig
inkomstskatt för kostnader för maskiner och andra inventarier som har
anskaffats eller tillverkals under perioden den 15 oktober 1975den 31
december 1976. Avdraget medges med 10 % av anskaffningskostnaden. För de
näringsidkare som inte helt kan utnyttja avdraget infördes samtidigt ett
statiigt skattefritt investeringsbidrag motsvarande 4 % av
anskaffningskostnaden. Bidraget kan utgå för högst två beskattningsår under
anskäffningsperioden och det får inte överstiga 20 000 kr. för varje beskattningsår.
Äv administrativa skäl har bidraget
Prop.
1975/76:150 41
begränsats
till investeringar för vUka de sammanlagda anskaffnings- eller
tillverkningskostnaderna har uppgått till minst 10 000 kr., vilket innebär att
bidrag inte utgår med lägre belopp än 400 kr.
Som
jag tidigare har berört kan man anta att verkstadsindustrins efter-frågdäge
kommer att vara svagt ännu någon tid. För att ytterligare stimulera i första
hand industrins maskininvesteringar förordar jag att det nuvarande investeringsavdraget
höjs från 10 % tUl 25 % för maskiner och andra inventarier som beställs och
levereras under tiden den 1 maj den 31 december 1976.
För
att samtidigt ge ytterligare stimulans åt de mindre företagarnas investeringar
bör procentsatsen för investeringsbidragen höjas för de investeringar som görs
under perioden den 1 majden 31 december 1976. För denna tid bör därför bidrag
kunna medges med 10 %. Samtidigt bör beloppstaket ändras. Det sker enklast
genom en föreskrift att bidraget inte får beräknas på högre anskaffnings- eUer
tillverkningskostnad än 500 000 kr. varje beskattningsår.
Som
jag tidigare har anfört räknar jag med att gällande dispensregel bör kunna
tUlämpas generöst i det fall leverans av här aktuella maskininvesteringar på
grund av leveranssvårigheter sker under första kvartalet 1977.
De
av mig förordade stimulansåtgärderna föranleder ändringar i 2 och 3 §§ lagen
(1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering tUl statiig
inkomstskatt samt i 2 och 3 §§ lagen (1975: 1149) om statiigt
investeringsbidrag för inventarieanskaffning. Förslag till lagstiftning härom
har utarbetats inom finansdepartementet. Förslagen bör fogas till protokoUet i
detta ärende som bilaga (12).
5
Riktlinjer för totalisa torverksamheten vid trav- och galopptäv-liiigar, m.
m.
Genom
beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 113, JoU 1973: 28, rskr 1973: 235)
bemyndigades Kungl. Maj:t att träffa avtal med Svenska travsportens
centralförbund och Svenska galoppsportens centralförbund i fråga om riktlinjer
för hästtävUngar med totalisatorverksamhet, m. m.
I
enlighet med avtalet har förbunden bUdat ett aktiebolag. Aktiebolaget Trav och
Galopp (ATG). Bolaget har bemyndigats anordna eller låta tävlingsarrangerande
organisation anordna vadhållning med totalisator vid offentiiga trav- och
galopptävlingar. Bolaget bestämmer för varje organisation dag och plats för
tävlingar med vadhållning.
Av
totalisatoromsättningen skaU 6580 % återbetalas till spelarna och resten
vinstavdraget fördelas meUan tävlingsanordnarna och staten. Vinstavdraget
varierar för olika spelformer.
Enligt
avtalet skall av vinstavdraget ett belopp motsvarande 12 % av omsättningen
levereras in till statsverket. Ar 1975 uppgick den
4
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150
Prop.
1975/76:150 42
totala
omsättningen vid totalisatorvadhållning till ca 1 miljard kr. Statens
inkomster härav uppgick till ca 120 milj. kr. medan ca 130 milj. kr. tillföll
sporten. Bolaget har rätt att föreskriva att tävlingsanordnande organisation
skall betala in viss del av återstoden av vinstavdraget till bolaget. Sådana
avgifter skall bolaget fördela mellan organisationerna eller fondera för senare
disposition. Härvid skall bolaget beakta galoppsportens och de mindre
travbanornas särskilda behov. Av disponibla medel får bolaget också täcka
erforderliga kostnader för sin egen administration och gemensamma ändamål för
sporten. För den fondering som sker åtnjuter bolaget avdrag vid inkomsttaxering
enligt lagen (1973: 443) om avdrag vid inkomsttaxering för avgift tiU Aktiebolaget
Trav och Galopp, m. m.
Bolaget
skall enligt avtalet pröva budgeten för tävlingsanordnande organisation.
Bolaget skall också göra en vidare bedömning av de lokala förutsättningarna för
hästsportverksamhet och verka för att de som yrkesmässigt arbetar inom trav-
och galoppsport ges tUlfredsstäUande förhållanden i fråga om arbetsmiljö,,
trygghet i anställningen och utbildning.
Styrelsen
för bolaget består av åtta ledamöter, varav regeringen utser fyra, däribland
ordföranden. Avtalet gäller t. o. m. den 31 december 1978.
Svenska
travsportens centralförbund och Svenska galoppsportens centralförbund har i
skrivelse till regeringen den 18 mars 1976 anfört att kostnadsökningarna under
hittillsvarande avtalsperiod varit sådana att de inte kunnat täckas av
motsvarande inkomstökningar. Vid avtalets ingående fanns enligt förbunden
stora uppdämda investeringsbehov. Dessa behov kvarstår. För perioden 19761980
redovisar organisationerna investeringsönskemål om sammanlagt drygt 130 milj.
kr. Häri ingår bl. a. förbättringar av stallar och banor, förnyelse av
totalisatormaskiner samt förbättringar av arbetsmiljön. De inom bolaget
fonderade medlen uppgår till drygt 6 milj. kr. Centralförbunden anser att
dessa medel är helt OtillräckUga för att möta de krav som från olika håll
ställs, på sporten.
Centralförbunden
ser med oro på utvecklingen och anhåller om ändring av nu gällande avtal så
att den andel av omsättningen som sporten har att leverera in till statsverket
sänks från 12 % tiU 9 % samt att sporten erhåller ett statligt lån om 80 milj.
kr.
Med
anledning av centralförbundens skrivelse tiUkallade chefen för
jordbruksdepartementet efter bemyndigande av regeringen den 25 mars 1976 en
sakkunnig för att överlägga om avtalet med representanter för Svenska travsportens
centralförbund och Svenska galoppsportens centralförbund. Överläggningama är nu
avslutade och ett nytt avtal har träffats under förbehåU av regeringens
godkännande. Enligt det nya avtalet skall 10% av omsättningen på totaUsatorn
betalas in till statsverket. Bolaget skall årligen, dock minst t. o. rn. den
31 december 1977,
Prop.
1975/76:150 43
fondera
ett belopp motsvarande lägst 1 % av omsättningen. I förhållande tiU det
tidigare avtalet har också gjorts vissa kodifieringar av den praxis som har utvecklats
inom bolaget avseende t. ex. budgetprövning, prövning av investeringar och
andra frågor inom hästsporten som är av väsentlig ekonomisk betydelse. Avtalet
träder i kraft den 1 juli 1976 och gäller t. o. m. den 30 juni 1981. Det har
vidare förutsatts vid överläggningarna att ett statligt lån om
20 milj.
kr. samt en statlig garanti för lån om 30 milj. kr. skall ställas
till förfogande för investeringar av bolaget och organisationerna. Ga
rantin skall också kunna utnyttjas för förbättringar av befintlig låne
struktur. Det har också förutsatts att vinstavdraget vid kombinerad vad
hållning vid galopptävlingar sänks från 30 % till 20 %.
För
egen del vill jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
konstatera att trav- och galoppsporten har en bred förankring hos det svenska
folket. Sporten är spridd över hela landet och ger sysselsättning åt många
människor. Genom beslut av riksdagen år 1973 skapades ett centralt bolag med
statligt inflytande Aktiebolaget Trav och Galopp. Bolagets hittillsvarande
verksamhet har inneburit att intresset för sporten har ökat och att en
konsolidering av sportens ekonomi har kunnat inledas. Betydande resurser har
avsatts för att förbättra de anställdas situation. Utvecklingen har emellertid
visat att flera eftersatta behov återstår. Jag tänker då särskilt på
investeringar för en bättre arbetsmiljö, teknisk utrustning på banorna och
andra investeringar som möjliggör nödvändiga kostnadsbesparingar. Bolagets
strävan att i enlighet med statsmakternas intentioner lokalt förankra sporten
runt om i landet ställer också krav på resurser.
Mot
denna bakgrund anser jag det motiverat att statens andel av to-talisatormedlen
något minskas så att bolaget får möjligheter att långsiktigt trygga
förutsättningarna för sportens utveckling. En inom bolaget utförd utredning av
de ekonomiska utvecklingstendenserna inom sporten visar också att behov
föreligger av en ekonomisk konsolidering, som kan ge bolaget en
tillfredsställande grund för att verka också mera långsiktigt.
Jag
är därför beredd att biträda vad som sålunda har avtalats. Avtalet innebär att
sportens andel av totalisatormedlen ökar med ca 20 milj. kr. årligen. De inom
bolaget fonderade medlen kan därmed beräknas öka med ca 15 milj. kr. och
kommer sålunda att uppgå till minst
21 milj.
kr. vid utgången av år 1977. Jag anser att en sådan uppbyggnad
av fonden är en väsentlig förutsättning för bolagets möjligheter att för
framtiden trygga sportens ekonomi.
Jag
finner det också vara motiverat att bolaget och organisationerna ges statliga
lån eller statliga garantier för lån. Därmed kan investeringar göras som ger
sporten förutsättningar att rationellt bedriva totalisator-verksamheten. Vidare
kan erforderliga miljöförbättrande åtgärder ge-
Prop. 1975/76:150 44
nomföras.
Jag förordar därför att staten ikläder sig garanti på högst 30 milj. kr. jämte
ränta för lån tiU bolaget samt att ett anslag av 20 milj. kr. anvisas under
fonden för låneunderstöd för lån för vissa investeringar inom trav- och
galoppsporten. Det bör ankomma på regeringen att med hänsynstagande till
in\'esteringens karaktär bestämma ränta och amorteringstid för lån. Räntan bör
dock inte få understiga statens normalränta. Amorteringstiden bör vara längst
15 år för maskininvesteringar och längst 25 år för byggnadsinvesteringar.
Regeringen bör därvid ha rätt att medge anstånd med amortering under högst tre
år.
Galoppsportens företrädare
har vid överläggningarna framfört att en sänkning av vinstavdraget från 30 %
till 20 % vid kombinerad vadhållning kan beräknas få så positiva effekter på
omsättningen att nettoresultatet för såväl staten som sporten kan beräknas öka.
Vid galopptävlingar är antalet startande hästar i varje löpning relativt Utet.
Den kombinerade vadhållningen är därför av större intresse än vinnare-och
platsspdet. Med hänsyn till att totalisatoromsättningen vid galopp-tävlingar
har stagnerat anser jag en sådan sänkning av vinstavdraget vid kombinerad
vadhållning vara värd att pröva.
6
Totalbudgeten budgetåren 1975/76 och 1976/77 Totalbudgetens utgiftsanslag
budgetåren 1975/76 och 1976/77
I
budgetpropositionen 1976 beräknade jag totalbudgetens utgiftsanslag, dvs.
bortsett från förändringar av reservationsmedelsbehållningarna och i
dispositionen av rörliga krediter, till 96 534 milj. kr. för budgetåret
1975/76. Häri ingick de i prop. 1975/76: 88 och prop. 1975/76: 101 upptagna
anslagen på tiUäggsbudget. Riksdagen har sedermera beslutat om prop, 1975/76:
101. Riksdagen har vidare anvisat sammanlagt 2 milj. kr. till Riksdagen: Stöd
till partigrupperna och kontorshjälp till riksdagsledamöter samt Den inre
riksdagsförvaltningen: Fortsatt försöksverksamhet med annonsering (KU 1975/76:
32, rskr 1975/76: 137 samt KU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 148). Vidare har i
prop. 1975/76: 99 begärts 750 milj. kr. för teckning av aktier i Statsföretag
AB.
TUl
utgången av mars 1976 har härutöver begärts anslag på tilläggsbudget (prop.
1975/76: 121, 125 och 192) till ett sammanlagt belopp om 954 milj. kr. De
största anslagen föreslås gå till bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder, 477
milj. kr., samt tUl förvärv av aktier i ÄB Götaverken, 136 milj. kr. Vidare
föreslås att 51 milj. kr. anslås till FN-styrkors verksamhet utomlands.
Totalt
har på tilläggsbudget ca 3,9 miljarder kr. anvisats eller föresla-gUs för
budgetåret 1975/76.
Riksrevisionsverket
har med skrivelse den 31 mars 1976 överlämnat en approximativ beräkning av
budgetutfaUet för innevarande budgetår.
Prop. 1975/76:150 45
Skrivelsen
bör fogas till protokoUet i detta ärende som bilaga (4). Verket har beräknat de
totala statsutgifterna, exkl. förändringar av reservationsmedelsbehållningar
och i dispositionen av rörliga kredUer till 98 6IS milj. kr. Detta är ett högre
belopp än de utgiftsanslag som har upptagits i statsbudgeten jämte
tilläggsbudgetar. SkUlnaden förklaras av beräknade merutgifter på
förslagsanslag, vilka nu beräknas uppgå till ca 400 milj. kr. mer än vad som
anvisats. I realiteten är merbdast-ningen 1 000 milj. kr. större då
förslagsanslaget Oförutsedda utgifter, i statsbudgeten upptaget tUl 1 000 milj.
kr. för väntade krav på tilläggsbudget, nu har räknats ned till 1 milj. kr.
Verkets beräkning i denna del kan jag ansluta mig till. Härutöver har jag dock
lagt på ytterligare 277 milj. kr. för att täcka väntade utbetalningar främst
från anslagen Pris-reglerande åtgärder på jordbrukets område samt Stöd till
lageruppbyggnad. Jag räknar därför med att statsutgifterna exkl. förändringar
i reservationsmedelsförbrukningen och dispositionen av rörliga krediter kommer
att uppgå till 98 895 milj. kr. budgetåret 1975/76.
För budgetåret 1976/77
upptogs de totala statsutgifterna, exkl. förändringar i
reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter i
budgetpropositionen till 108 914 milj. kr. För att få erforderlig realism i
beräkningarna ingick i detta belopp anslaget tUl oförutsedda utgifter med 3 000
milj. kr., varav 1 500 milj. kr. avsåg täckande av oförutsedda och ofrånkomliga
behov på tiUäggsbudget. Resterande 1 500 milj. kr. var avsatta för väntade
förslag avseende varvsnäringen och de statliga företagsinvesteringarna. Dessa
förslag har numera förelagts riksdagen. Med anledning härav bör anslaget till
oförutsedda utgifter beräknas tiU 1 500 milj. kr. avseende det behov av medel
som erfarenhetsmässigt uppkommer under löpande budgetår. Jag vill hänvisa till
vad jag i denna del har anfört i prop. 1975/76: 100 bil. 17.
I
propositioner vUka förelagts årets riksmöte före den 1 april 1976 samt
riksdagsbeslut fram till nämnda dag har upptagits anslag som innebär en
utgiftsökning i förhåUande till förslaget till statsbudget med nära 900 milj.
kr.
Jag har låtit upprätta en
specifikation över anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen.
Specifikationen, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga (7),
täcker perioden fram tUl mars månads utgång år 1976. Förslaget om finansiering
av stålverk i Luleå (prop. 1975/76: 207) har dock inräknats. På grundval av
dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten för budgetåret
1976/77 tiU 109 799 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter den
31 mars 1976 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.
Avskrivning
av nj'a kapitalinvesteringar fiir budgetåret 1976/77
Anslagen
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1976/77 var i årets
budgetproposition i viss omfattning upptagna med
Prop.
1975/76:150 46
beräknade belopp beroende på att motsvarande
investeringsanslag inte hade begärts definitivt.
Jag får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen samt
förslagen om ytterligare investeringar utöver de i budgetproposUionen
beräknade.
Under statens affärsverksfonder har anslaget till
Järnvägar m. m. numera fastställts tUl 554,7 milj. kr. (TU 1975/76: 12, rskr
1975/76: 176). Därav utgör 11 milj. kr. investeringar i det ersättningsberättigade
nätet utöver regeringens förslag. Till följd härav bör avskrivningsanslaget
ökas med motsvarande belopp och föras upp med 61,3 milj. kr.
Under statens aUmänna fastighetsfond har för
byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde definitivt
begärts (prop. 1975/76: 117) 140 milj. kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp
med 70 milj. kr.
Under fonden för läneunderstöd har till utbyggnad av
oljelagringen definitivt begärts samma belopp som i budgetpropositionen (prop.
1975/ 76: 152). Anslaget bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget föras upp
med oförändrat 5,8 milj. kr. I prop. 1975/76: 152 har för anslaget Lån till
teko-, sko- och garveriindustrier definitivt begärts 25 milj. kr. Anslaget bör
skrivas av helt och avskrivningsanslaget föras upp med'25 milj. kr.
Under fonden för statens aktier har i prop. 1975/76: 99
begärts 750 milj. kr. för teckning av aktier i Statsföretag AB. Av
aktieteckningen avser 187,5 milj. kr. ett i förhållande till aktiernas
nominella värde överskjutande belopp. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av
187,5 milj. kr.
Under diverse kapitalfonder har till Förrådsfonden för
ekonomiskt försvar: Förrådsanläggningar m. m. definitivt begärts 25 025 000 kr.
(prop. 1975/76: 152). Anslaget bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget
föras upp med 25 025 000 kr.
Beräkning av anslagsbehållningamas utveckling
I årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna
på reservations- och investeringsanslag minska med ca 500 milj. kr. under
budgetåret 1975/76. I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår
har riksrevisionsverket mot bakgrund av nya uppgifter rörande myndigheternas
bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling bedömt att
anslagsbehåUningarna kommer att minska med ca 330 milj. kr. Som jag har
framhållit i årets budgetproposition måste dessa beräkningar anges med
betydande osäkerhetsmarginaler. Jag finner därför inte anledning att nämnvärt
frångå den bedömning som gjordes i budgetpropositionen (jfr tabell 7).
För budgetåret 1976/77 förutsåg jag i budgetpropositionen
en förbrukning av reservationsmedel om 1 000 milj. kr. Jag finner inte heller
anledning att frångå denna bedömning.
Prop. 1975/76:150 47
Tabell 7 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
budgetåren 1975/76
och 1976/77
(Milj. kr., ökning -|-, minskning )
Anslagsbehållning
75-06-30
Beräknad förändring 75-06-30-76-06-30
Beräknad förändring 76-06-30-77-06-30
Budget-
prop.
1976
Riks-
rev.-
verket
Föredraganden
Budget- Före-prop. dragan-1976 den
Driftbudgeten
(exkl.
avskrivningar)
Investeringsanslag
Summa
4 183 2 851 7 034
-K 254 -755 -501
-f245 -578 -333
-K 200 -700 -500
- 300
- 300
- 700 - 700
-1000 -1000
Beräkning av disposition av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas
av förändringar i disposUionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vUka
krediter enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter
och bolag. I budgetpropositionen antogs det disponerade beloppet komma att öka
med 450 milj. kr. under budgetåret 1975/76. Riksrevisionsverket har i sin
skrivelse den 31 mars 1976 tagit upp en ökning av det disponerade beloppet med
ca 420 milj. kr.
Det är framför allt Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB som
beräknas ta i anspråk ökad kredit på 200 milj. kr. Vidare beräknas den tUl
regeringens förfogande ställda rörliga krediten att disponeras vid krig,
krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap
att tas i anspråk med ytterligare 145 milj. kr. För egen del räknar jag med att
dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 500 milj. kr.
För budgetåret 1976/77 förutsåg jag i budgetpropositionen
en ökning av de ianspråktagna beloppen om 300 milj. kr. Jag finner ingen anledning
att frångå denna bedömning. Jag vUl dock erinra om den osäkerhet som gäller vid
detta slag av beräkningar.
Totalbudgetens inkomster budgetåren 1975/76 och 1976/77
samt investeringsplan för budgetåret 1976/77
Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 31
mars 1976 lämnat bl. a. en beräkning av utfaUet av budgetens inkomster under
budgetåret 1975/76 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1976/77. För
en närmare redogörelse för dessa beräkningar får jag hänvisa till verkets
skrivelser, vilka bör fogas tiU protokollet i detta ärende som bilagor (4 och
5).
Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling
är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället. Riksrevisionsverket
har i sina beräkningar utgått från ett antagande om att lönesum-
Prop. 1975/76:150 48
man
ökar med 18 % under år 1975 och 11,5 % under år 1976. I det inkomstbegrepp som
utgör utgångspunkten för beräkningarna, nämUgen inkomst av tjänst, ingår även
pensioner. Dessa svarar för ungefär en tiondedel av lönesumman och ökade under
1975 med knappt 17 %. För
1976 förutses pensionerna öka med ca 20 %. Den
sammanvägda ökningen av inkomst av tjänst beräknas nu till knappt 18 % mellan
åren 1974 och 1975 samt drygt 12,5 % mdlan åren 1975 och 1976. Detta innebär
en uppjustering jämfört med de antaganden, som låg till grund för beräkningarna
i finansplanen, med ca 0,5 % för vartdera året. För
1977 har ännu inga centrala löneavtal slutits, varför
riksrevisionsverket valt att schablonmässigt skriva fram inkomsterna med 7 %.
Jag har inte funnit skäl att frångå dessa antaganden.
Som
jag tidigare har anfört har jag funnit det lämpligt att höja nu utgående
särskilt investeringsavdrag från 10 % till 25 % samt statligt investeringsbidrag
från 4 % till 10 % avseende maskininvesteringar gjorda under perioden den 1
majden 31 december 1976. Sammantaget kan konsekvenserna av de ändrade avdrags-
resp. bidragsreglerna i form av minskade inkomster och ökade utgifter beräknas
till 450 milj. kr. budgetåret 1976/77. Av beräkningsmässiga skäl har detta belopp
uppförts som minskade inkomster nästa budgetår.
Med
utgångspunkt i de angivna förutsättningarna beräknar jag, i Ukhet med
riksrevisionsverket, inkomsterna under titeln Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 39 200 milj. kr. för budgetåret
1975/76, vilket är 1 100 milj. kr. mer än vad som angavs i årets finansplan.
För
budgetåret 1976/77 beräknar jag inkomsterna under titeln till 42 450 milj. kr.,
vilket är 650 milj. kr. mer än vad som upptogs i budgetpropositionen men 450
milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverket. Jag har därvid inte beaktat
effekterna av den aviserade skatteomläggningen år 1977.
Beräkningen
av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat
procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskatt för budgetåret 1976/77.
Enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med
vUka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i
preliminärskatten för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av
budgetåret 1976/77 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare
hälft. I lagen (1975: 449) om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i
preliminär skatt för budgetåret 1975/76 har delta procenttal satts till 100 för
budgetåret 1975/76. För tiden den 1 juliden 31 december 1976 blir
uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även för tiden den
1 januariden 30 juni 1977 faststäUs till 100. Förslag till lagstiftning härom
har utarbetats inom finansdepartementet. Förslaget bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga (12).
Prop.
1975/76:150 49
Inkomsterna
av energiskatt har av riksrevisionsverket budgetåren 1975/76 resp. 1976/77
beräknats till 2 907 milj. kr. resp. 3 664 mUj. kr. Med utgångspunkt från
medgivna nedsättningar av allmän energiskatt i fråga om industrieU. tUlverkning
under tiden den 1 juli 1975den 30 juni 1976 samt den av mig tidigare aviserade
förlängningen av perioden för nedsättning av allmän energiskatt t. o. m. den 31
december 1976 beräknar jag inkomsterna under titeln till 2 807 milj. kr.
budgetåret 1975/ 76 och 3 514 milj. kr. budgetåret 1976/77. Detta innebär en
nedjustering med 100 milj. kr. resp. 150 milj. kr. jämfört med
riksrevisionsverkets beräkning.
Som
jag tidigare har anfört föreslås denna dag att ett nytt avtal träffas mellan
regeringen å ena sidan och Svenska travsportens centralförbund samt Svenska
galoppsportens centralförbund å den andra sidan. Avtalet innebär bl. a.
minskade inkomster på inkomsttiteln Totalisator-medel. Budgetåret 1976/77
beräknas sålunda inkomsterna på titeln till 105 milj. kr., vilket är 20 milj.
kr. mindre än vad riksrevisionsverket har angivit.
Jag
övergår nu till att redovisa de avvikelser från riksrevisionsverkets inkomstberäkning
jag, efter samråd med chefen för industridepartementet, funnit skäl att göra
beträffande inkomster av statens kapitalfonder i vad avser Statens
affärsverksfonder: Förenade fabriksverken.
Förenade
fabriksverken har i sitt bokslut för budgetåret 1974/75 avsatt 9,2 milj. kr.
till varulagerreserv. Då verket saknar formeU rätt att göra sådana avsättningar
anser jag, i likhet med riksrevisionsverket, att reserven nu bör upplösas.
Reserven bör tillföras verkets resultat för budgetåret 1975/76. Jag delar
vidare riksrevisionsverkets uppfattning att den pensionsavsättning på 26,3
milj. kr. som verket i bokslutet för budgetåret 1974/75 redovisat bland övriga
långfristiga skulder bör föras tUI resultatet för budgetåret 1975/76.
Tillsammans med det överskott på 42,6 milj. kr. som förenade fabriksverken
räknar med för budgetåret 1975/76 uppkommer eU samlat överskott av
(9,2-1-26,3-1-42,6 =) 78,1 milj. kr. Av detta belopp bör 45 milj. kr.
inlevereras till staten medan övrig del av det uppkomna överskottet enligt
den preliminära beräkningen 33,1 milj. kr. - bör avsättas som
värderegleringsreserv för fabriksverkens tvätterier. Jag har i detta sammanhang
inte tagit ställning till frågan om bokföringen av uthyrningspersedlar.
I
avvaktan på att regeringen kan komma att bestämma nya regler för inleverans av
överskott från verket bör inkomsten på titeln för budgetåret 1976/77 föras upp
med oförändrat belopp, dvs. 29 milj. kr.
Jämfört
med riksrevisionsverkets beräkningar bör sålunda inkomsterna justeras upp med
45 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och räknas ned med 33,5 milj. kr. för
budgetåret 1976/77.
Inkl.
de av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar
uppgår totalbudgetens inkomster enligt de förnyade
Prop. 1975/76:150 50
inkomstberäkningarna
till 89 810 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och 99 197 milj. kr. för
budgetåret 1976/77 (tabell 8). Detta är 991 milj. kr. resp. 971 milj. kr. mer
än vad som angavs i årets budgetproposition.
Min
beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret
1976/77 framgår av specifikationen i bilaga 6.
Jag
har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till
budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret
1976/77. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 9 595 milj. kr. De för
finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör
anvisas på driftbudgeten uppgår tUl 1 325 milj. kr. De medel som inom resp.
kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 2
555 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 5
715 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av
tabell 9.
Jag
har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1976/77 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena,
vilka förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga (8).
Beräkning
av totalbudgeten för budgetåren 1975/76 och 1976/77
Med
beaktande av vad jag har anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten för
budgetåren 1975/76 och 1976/77 på sätt som framgår av tabell 10.
Beräkningarna
ger ett underskott i totalbudgeten på ca 10,1 miljarder kr. för budgetåret
1975/76 och ett underskott på ca 11,9 miljarder kr. för budgetåret 1976/77.
Underskottet för budgetåret 1975/76 är nära 900 milj. kr. mindre än det som
angavs i finansplanen. För budgetåret 1976/77 beräknas nu budgetunderskottet bli
av ungefär samma storlek som angavs i budgetpropositionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
8 Inkomster på totalbudgeten budgetåret 1974/75-1976/77 (Milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974/75
1975/76 Utfall
1976/77
Budget- Ny
be- Budget- Ny be-
prop. räkning prop. räkning
1976 1976
Förändring från
Ny beräkning
Utfall
1974/75
till ny
be-1975/76
räkning
till ny
1975/76
beräkning 1976/77
Skatt på
inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter
Automobilskattemedel Allmän arbetsgivaravgift Tullmedel Mervärdeskatt Övriga
tullar och acciser Statens affärsverksfonder Övriga inkomster på driftbudgeten
Beräknad övrig finansiering
29 054
39 177
40 276
42 924
43 573
-Ml 222
-K 3 297
3 685
3 855
3 855
3 980
3 980
+ 170
-1-
125
5 360
6 100
6 100
6 750
6 750
+ 740
+ 650
1 250
1 000
1 020
940
985
- 230
- 35
14 681
17 400
17 000
20 250
20 500
+ 2 319.
-F3 500
9 601
11 017
11 163
12 176
12 245
-f 1 562
4-1082
834
1072
1090
1069
1 046
+ 256
- 44
5 558
6617
6 760
7 422
7 540
-f 1 202
+ 780
2 467
2 581
2 546
2 715
2 578
-f- 79
4-
32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
72
490 88 819 89 810 98 226 99 197 4-17 320 4-9 387
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9 Kapitalbudgetens utgifter och finansiering
budgetåret 1976/77
Fond
Investerings-
Finansiering
anslag
Avskrivning
Övriga
Avskrivning
Investerings-
inom
kapitalme-
frän
bemyndi-
fonderna
del inom fonderna
driftbudgeten
gande
I.
Affärsverksfonderna
3 800
801 000
2 071
700 000
19 002 000
67 304 000
1 642
795 000
IL
Statens
allmänna
fastighetsfond
726 251 000
76 645 000
10 000 000
304 640 000
334 966
000
III.
Försvarets
fastig-
hetsfond
370 600 000
28 095 000
19 000 000
239 167 000
84 338
000
IV.
Statens
utlånings-
fonder
2 331406
000
455 338 000
1 876
068 000
V.
Fonden
för låne-
understöd
1 043
610 000
105 180
000
46 500 000
891 930
000
VI.
Fonden
för statens
aktier
925 000 000
187 500 000
737 500
000
VII.
Fonden
för förlag
till
statsverket
20 000 000
_
47 000 000
_
-27 000
000
VIII
. Fonden
för bered-
skapslagring
59 400 000
59 400
000
IX.
Diverse
kapital-
fonder
317 827 000
174 805 000
3 250 000
25 028 000
114 744
000
Summa
kr.
9 594
895 000
2 351
245 000
203
432 000
1 325
477 000
5 714
741 000
Avgår
kapitalåterbetalning:
Oreglerade
kapitalmedelsförluster
1 000
000
Övrig
kapitalåterbetalning
22 952
000
Länemedel
5 690
789 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 10 Totalbudgeten budgetåren 1974/75-1976/77 (Milj.
kr.)
191411$
1975/76
1976/77
Förändring
från
Utfall
Budget-
Ny be-
Budget-
Ny be-
Utfall
Ny be-
prop.
räkning
prop.
räkning
1974/75
räkning
1976
1976
till ny
beräkning 1975/76
1975/76 till ny beräkning 1976/77
Inkomster
72 490
88 819
89 810
98 226
99197
4-17 320
4- 9 387
varav:
inkomster pä
driftbudgeten
70 022
86 238
87 264
95 511
96 619
4-17 242
4- 9 355
övrig
finansiering
2 468
2 581
2 546
. 2 715
2 578
4-
78
4-
32
Utgifter
83 187
99 790
99 895
110 214
111 099
4-16 708
4-11204
varav:
driftbudgeten
(exkl. föränd-
ringar i behåll-
ningar på reser-
vationsanslag)
73 482
90 211
89 189
100 591
100 204
4-15 707
4-11015
investerings-
anslag
9 569
8 628
9 706
8 323
9 595
4- 137
- 111
förändringar i
anslagsbe-
hållningar
-
137
501
500
1000
1 000
4- 637
4- 500
förändring i
disposition av
rörliga krediter
273
450
500
300
300
4- 227
- 200
Totalbudgetsaido
-10 697
-10 971
-10 085
-11988
-11902
4- 612
- 1817
Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som
Bilaga 1: Reviderad nationalbudget 1976
Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1976/771980/81
BUaga 3: 1975 års långtidsutredning och remissinstanserna
BUaga 4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av
budgetutfallet för budgetåret 1975/76
BUaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1976/77
Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1976/77
BUaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i
förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1976/77
Bilaga 8: Förslag tiU investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret 1976/77
Bilaga 9: Förändringar i förslaget till statsbudget för
budgetåret 1976/77 sedan budgetpropositionen
BUaga 10: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1975
BUaga 11: Post- och Kreditbanken, PK-banken:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1975
BUaga 12: Lagförslag
Prop.
1975/76:150 53
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de allmänna riktlinjer för
den ekonomiska poUtiken som jag har förordat i det föregående,
2. till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
för budgetåret 1976/77 anvisa följande förslagsanslag, nämligen
Statens affärsverksfonder Statens järnvägars fond
Kommunikationsdepartementet:
Järnvägar m. m. 61 300 000
3. till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för
budgetåret
1976/77 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Slatens alhnänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementels
verksamhetsområde 70 000 000
Fonden för låneunderstöd
Handelsdepartementet:
Lån till utbyggnad av oljelagringen 5 800 000
Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 25 000 000
Fonden för statens aktier
Industridepartementet:
Teckning av aktier i Statsföretag AB 187 500 000
Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:
Förrådsanläggningar m. m. 25 025 000
4. bemyndiga regeringen att träffa
avtal med Svenska travsportens centralförbund och Svenska galoppsportens
centralförbund i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har anfört i det
föregående,
5. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti för lån till Aktiebolaget Trav och Galopp med högst
30 000 000 kr. jämte ränta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1915116:150 54
6. till Lån för vissa investeringar inom trav- och galoppsporten för
budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisa ett
investeringsanslag av 20 000 000 kr.,
7. bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om 20 procents
vinstavdrag vid kombinerad vadhållning avseende galopptävlingar,
8. godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för
budgetåret 1976/77,
9. godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga
krediter för budgetåret 1976/77,
10. antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om
.storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1976/77,
11. antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring
i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt,
12. antaga inom finansdepartementet upprättat förslag tiU lag om ändring i
lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning,
13. godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret
1976/77 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,
14. godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1976/77,
15. på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande
inkomsttiteln Lånemedel tiU 5 690 789 000 kr.,
16. med ändring av förslag i prop. 1975/76: 100 bU. 17, tiU Oförutsedda
utgifter för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 000 kr.
att stå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har
förordat i det föregående.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
som föredraganden har hemställt om.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reviderad Nationalbudget 1976
Bilaga
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
Bilaga
1
DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1976
Inledning
Den
reviderade nationalbudgeten för 1976 som härmed läggs fram är utarbetad inom
finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet.
Nationalbudgeten bygger på material som erhåUits från fackdepartement och olika
verk och institutioneir. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär
dock ej något ansvar för nationalbud-getens utformning och bedömningar.
Nationalbudgeten
består av två delar. I den första delen, kapitel 1, sammanfattar
finansdepartementet det ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den andra
delen, kapitel 29, behandlar utvecklingen inom olika områden mera i detalj.
Kapitlen 3 Utrikeshandeln,
6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknadeh
har sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt
avsnitten om gruvor, ' mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i
kapitel 4. Av ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i tablåform
vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomiska avdelningen resp.
konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt
ekonomiska avdelningens och konjunkturinstitutets bedömningar.
Ansvaret
för bedömningen av Sveriges ekonomi 1976 vUar på finansdepartementets
ekonomiska avdelning där arbetet med nationalbudgeten letts av
planeringschefen Carl Johan Åberg.
1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop.
1975/76:150
1
Sammanfattande översikt
1.1
Utsikterna för 1976
Tecknen
på en vändning i den internationella konjunkturen har blivit allt klarare sedan
den preliminära nationalbudgeten för 1976 framlades i början av året. I Förenta
staterna inträffade vändningen sannolikt redan före halvårsskiftet 1975. I land
efter land bromsades sedan nedgången upp och har under de första månaderna
1976 ersatts med en allt mer markerad uppgång. Denna är nu helt manifest i både
Förbundsrepubliken Tyskland och i Frankrike och man kan även ana vissa tecken
till en förbättring i Storbritannien. I de mindre länderna, som bl. a. till
följd av en mera effektiv ekonomisk poUtik haft en något gynnsammare
utveckling, förväntar man sig emeUertid att uppgången skall ske med en viss
fördröjning.
Enligt
de nu föreliggande prognoserna kommer den totala produktionen inom OECD-området
att öka med 45 % meUan 1975 och 1976. Prisökningarna fortsätter att bromsas
upp och beräknas i genomsnitt uppgå till 78 %. Återhämtningen leder till en
på nytt växande världshandel. Efter den kraftiga nedgången 1975 beräknar man
att denna skall öka med 78 %.
I de
stora industriländerna är det i första hand omslaget i lagerinvesteringarna
som medfört denna markanta förbättring i aktiviteten. Vi upplever nu
spegelbilden av den lagerneddragning som främst skedde under första halvåret
1975 och som då förorsakade den drastiskt minskade aktiviteten under denna
period. Enbart det förhållandet att denna lageravveckling upphör innebär ett
tillskott till efterfrågan. I flera länder förefaller det dessutom som om
lagerinvesteringarna redan kommit in i ett uppbyggnadsskede, vilket i så fall
ytterligare förstärker efterfrågeökningen.
Uppgångstendenserna
har dessutom på många håll förstärkts av en tillväxt i den privata
konsumtionen. Denna gjorde sig först märkbar på bilområdet och för en del andra
varaktiga konsumtionsvaror. Nu förefaller emellertid uppgången omfatta ett
brett varusortiment och även successivt tUlta i styrka. En viktig faktor bakom
denna uppgång är den förstärkning av hushållens realt disponibla inkomster som
skapats av kombinationen av ökande sysselsättning och successivt avtagande prisstegringar.
Men av ännu större betydelse är förmodligen att tillförsikten och förtroendet
nu förefaller att ha återvänt till hushållen. Detta kan bl. a. registreras i en
rad opinionsundersökningar men kommer även till uttryck genom en klar sänkning
i hushållens sparkvot.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976
Diagram 1:1 Arbetslöshet i olika länder 19741976
Procent av arbetskraften
9.0
F ö renta staterna
8,0
7,0
6,0
5,0
Storbritannien
4,0
3,0
F ö rbundsrepubliken Tyskland
5,0
4.0 -
3,0 -
3,0
2,0
3,0
2,0
I
A
1974 1975 1976
1 Uppgift ej tillgänglig för december 1974.
Anm. På gmnd av skiljaktiga definitioner och
beräkningsmetoder är dessa tal inte helt jämförbara länderna emellan.
Källor: OECD och nationell statistik.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150 4
Några
helt tydliga tecken på en vändning i fråga om investeringarna förelåg inte vid
årsskiftet. Men under de hUtills passerade delama av 1976 har man kunnat
observera ett växande antal tecken härpå. I både Förenta staterna och
Förbundsrepubliken Tyskland förefaller investeringsviljan nu ha återvänt inom
näringslivet. Även bostadsbyggandet börjar skjuta fart i en dd länder.
Den
växande ekonomiska aktiviteten drar också med sig ökningar i utrikeshandeln. I
en rad länder kommer exporten nu på nytt att skjuta fart. Efterfrågans
inriktning på lagerökningar och privat konsumtion medför emeUertid även
relativt snabba uppgångar i importen, vilket för en del länder kan medföra
relativt kraftiga försämringar av handels-och bytesbalanserna. De förbättringar
som kunde observeras i detta avseende under 1975 var således endast temporära
och berodde i första hand på den kraftiga nedgången i den ekonomiska
aktiviteten.
Utvecklingen
under 1974 och 1975 medförde den djupaste lågkonjunkturen i fredstid sedan
1930-talet. När man nu ser tUlbaka på dessa år kan man konstatera att den
ekonomiska politiken i de stora länderna i stort sett misslyckades med att
stabUisera produktionen och motverka ökningarna i arbetslösheten. I första hand
förefaUer detta bero på att åtgärderna sattes in för sent. Det var egentligen
först under 1975 som politiken lades om i expansiv riktning. Men då hade redan
nedgången blivit markant och arbetslösheten nått mycket höga nivåer. Det ekonomiska
handlandet inom såväl företags- som hushållssektorn kom i det då rådande läget
att kännetecknas av en betydande försiktighet. Lågkonjunkturen hade tillåtits
att gå så långt att en utbredd misstro mot den framtida ekonomiska utvecklingen
hade skapats. Genom att öka sitt sparande och förbättra sin likviditet ville
man gardera sig mot en fortsatt eller kanske förvärrad lågkonjunktur. De olika
ekonomiskpolitiska åtgärder som sedermera vidtogs räckte inte till för att
återställa det förtroende som hade behövts för att motverka nedgången i
hushållens och företagens efterfrågan.
Inriktningen
och utformningen av den ekonomiska politiken bidrog inte heller härtiU. I de
stora länderna valde man i en betydande utsträckning att arbeta med generella
åtgärder som endast indirekt via andra sektorers utgiftsbeteende påverkade
den ekonomiska utvecklingen. Till följd av den rådande osäkerheten valde
emellertid både företag och hushåll att spara stora delar av dessa
inkomstförstärkningar i stället för att omvandla dem i en effektiv efterfrågan.
I synnerhet under 1975 medförde detta kraftigt ökade budgetunderskott, vUka
dock icke fick sin avsedda effekt på aktivitet och sysselsättning utan i första
hand endast ledde till en likviditetsuppladdning inom de privata sektorerna av
ekonomin.
Man
kan inte utesluta möjligheten av att den ekonomiska politik som under
lågkonjunkturåren förts i de stora industriländerna med dess
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 S
starka inslag av generella ekonomisk-politiska åtgärder
kan komma att försvåra en effektiv stabiliseringspolitik under åren framöver.
Om uppgången skulle hota att gå för snabbt krävs förmodligen utomordentligt
kraftiga insatser inom såväl finans- som penningpoUtiken innan man når en
effektiv dämpning av efterfrågan. För 1976 förefaller emellertid detta inte
utgöra något problem. Det tycks snarare som om 1976 kommer att innebära en
relativt väl balanserad återgång tUl mera normala ekonomiska förhållanden. Det
i utgångsläget mycket låga kapacitetsutnyttjandet medför att efterfrågan kan
tillåtas expandera relativt långt innan detta medför några negativa effekter på
pris- och kostnadsutvecklingen. Genom snabba produktivitetsstegringar kan
också vinstnivån återstäUas utan att några egentliga prishöjningar behöver vidtagas.
Det innebär emellertid samtidigt att antalet arbetslösa kommer att sjunka
relativt långsamt.
För vårt eget lands vidkommande innebär den förutsedda
internationella utvecklingen en markant uppgång i varuexporten. Efter den kraftiga
nedgången under 1975 räknar män nu med att varuexporten skall öka med 10 %
under 1976. Det är i första hand råvaruefterfrågan som nu återvänder i takt med
att lageravvecklingen upphör och på vissa områden förbyts i en lageruppbyggnad.
I fråga om trävarusektorn kun-
Tabell 1:1 Reviderad försörjningsbalans 1975 1976
Miljarder Procentuell volymför-
kr. ändring
1975 ---------------------
1974-1975 1975-1976
287,5
0,6
2,0
74,0
-3,3
1,8
361,5
-"'2
. .
2.0
60,2
-3,1
-0,9
30,0
-1,6
0,5
14,2.
1,3
1.0
7,0.
-0,1
5,0
11,0
-2,2
3,0
12,2
-8,4
-10,2
9,3
(0,7)>
(-2,3)
149,4
2,9
3,5
71,9
5,6
3,1
25,0
5,6
1,8
46,9
5,6
3,8
-1,5
72.2
-8.6
10.0
Tillgäng BNP Import Summa tillgång
Efterfrågan Bruttoinvestering
Näringsliv
därav: industri
Statliga myndigheter och
affärsverk
Kommuner
Bostäder Lagerinvestering Privat konsumtion Offentiig
konsumtion
Statiig
Kommunal Tjänstenetto Export
Summa efterfrågan 361,5 0,2 2,0
' Lagerinvesteringarnas förändring i procent av föregående
års bruttonationalprodukt.
Prop.
1975/76:150 6
de
man observera en klar vändning till det bättre redan under hösten 1975. Enligt
den konjunkturbarometer som utförts under mars 1976 har dessutom
ordertecknandet skjutit en betydande fart inom såväl massa- och pappers- som
järn- och stålsektorerna. Till följd av den i varje fall än så länge jämförelsevis
försiktiga uppgången på investeringsområdet kan man emellertid inte räkna med
någon mera markant ökning av verkstadsindustrins export. Det är sannolikt först
under senare delen av 1976 som den kommer att ta fart.
Vid
sidan av exporten förefaller den privata konsumtionen att stå för ett expansivt
inslag i efterfrågebilden under 1976. Vi har nu bakom oss flera år med
utomordentligt kraftiga ökningar av de realt disponibla inkomsterna i
hushållssektorn ökningar som inte fullt ut kommit till uttryck i den privata
konsumtionen. Hushållssektorns sparkvot har fortsatt att stiga, sannolikt till
följd av just snabbheten i de reala inkomsternas ökning. Starka skäl talar nu
för att dessa ökningar får en konsumtionsstimulerande effekt under 1976, även
om inkomstökningen blir något långsammar under detta år. Den dämpning i
konsumentprisernas stegring som man synes ha anledning att räkna med bidrar
förmodligen också till att öka konsumtionsviljan. Ökningen för 1976 har
beräknats tiU 3 1/2 %.
Under
1975 bidrog de offentliga sektorernas utgiftsexpansion till att hålla uppe den
ekonomiska aktiviteten. Den offentliga konsumtionen beräknas ha stigit med
mellan 5 och 6 % under detta år. En viss av-saktning i ökningen förefaller
emellertid nu sannolik. Enligt de före-
Tabell
1: 2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående är 1972-1976
1968
års priser
1972
1973
1974
1975
1976
Privat
konsumtion
1.3
1,0
2,3
1.5
1.9
Statiig
konsumtion
-0,1
0,2
0,2
0,4
0,1
Kommunal
konsumtion
0,7
0,3
0,4
0,8
0,5
Bruttoinvesteringar
i näringslivet
0,6
0,8
1,1
-0,2
0,1
Bruttoinvesteringar
i statliga
myndigheter
och affärsverk
0,2
0,1
-0,1
0,0
0,1
Bruttoinvesteringar
i kommuner'
0,2
-0,5
-0,3
-0,1
0,1
Bruttoinvesteringar
i bostäder
0,2
-0,1
-0,4
-0,4
-0,5
Lagerförändring
-0,8
-0,4
2,6
0,7
-2,3
Summa
inhemsk efterfrågan
2,4
1,4
5,7
2,7
0,0
Export
av varor och tiänster
1,8
4,0
2,6
-2,7
2,6
Import
av varor och tjänster
-1,5
-1,9
-4,2
0,6
-0,6
Summa
BNP-ökning
2,7
3,5
4,1
0,6
2,0
'
Exkl. bostäder.
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom
finansdepartementets ekonomiska avdelning.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 7
liggande
planerna skulle den offentiiga konsumtionen öka med 3 % under 1976. Det är i första
hand den kommunala konsumtionen som fortsätter att öka.
De
offentliga investeringarna förväntas däremot få en något annorlunda profil än
konsumtionen. Dessa investeringar minskade något under 1975. Det var i första
hand de kommunala investeringarna som till följd av det låga bostadsbyggandet
hade en klart vikande utveckUng. För 1976 förutses emdlertid nu en klar uppgång
för såväl de statliga som de kommunala investeringarna. För statens
vidkommande sammanhänger detta med en rad olika stimulansåtgärder som bl. a.
syftat till att öka aktiviteten på byggnadsområdet. Även för kommunerna är
utvecklingen i viss utsträckning ett resultat av den statliga sektorns
stimulansåtgärder. Men utvecklingen sammanhänger förmodligen också med att de
kommunala investeringarna efter flera års nedgångar nått en vändpunkt och nu
på nytt är på väg uppåt.
Bostadsinvesteringarna
kommer däremot att fortsätta att minska även under 1976. Detta är i första hand
ett resultat av den låga igångsättningen under 1975. Man kan emdlertid nu
konstatera att antalet outhyrda lägenheter börjat minska vUket bör lägga
grunden för en viss uppgång i antalet startade projekt under 1976. Men detta
hinner inte vända utvecklingen redan i år utan kommer att få sin fulla effekt
på investeringsverksamheten först under 1977 och senare. Näringslivsinvesteringarna
förutsätts bli i stort sett oförändrade mellan 1975 och 1976. Man förutser där
en fortsatt nedgång inom rederinäringen vUken motvägs av utvecklingen inom
industrin och varuhandeln. De kraftfulla åtgärder som sätts in för att
stimulera näringslivets maskininvesteringar jämte det förhållandet att
företagen sannolikt inte kan påräkna vare sig dessa stimulansåtgärder eller
fortsatta fondfrisläpp under 1977 understryker det sannolika i en positiv
investeringsutveckling inom dessa sektorer under 1976.
Sammantaget
innebär den här tecknade utvecklingsbilden att den slutliga efterfrågan som
riktar sig mot den svenska produktionen skulle öka med ca 4 % mellan 1975 och
1976, dvs. en relativt kraftig återhämtning. Under både 1974 och 1975 har
emellertid efterfrågan hållits uppe genom kraftigt ökade lagerinvesteringar.
Man har nu anledning räkna med en markant omsvängning i fråga om dessa investeringar.
I takt med att den internationella efterfrågan återvänder kommer inte samma
anspråk att ställas på lageruppbyggnaden utan tvärtom får man räkna med att de
lager som byggts upp under senare år successivt kommer att säljas ut. Omslaget
i lagerinvesteringarna blir sannolikt så kraftigt att det reducerar
efterfrågans inverkan på produktionen med drygt 2 procentenheter. BNP skulle
således komma att öka med ungefär 2 % under 1976. Härvid har också förutsatts
att importen skulle visa en i förhållande till efterfrågeökningen mycket
blygsam
Prop.
1975/76:150 .
Tabell
1: 3 Bytesbalans för 1974-1976
Milj.
kr., löpande priser
1974
1975
1976 prognos
Export, varor Import, varor
70 514 72 758 '
72 227 74 000
82 030 79 105
Handelsbalans
-2 244
-1773
2 925
Korrigering
av handelsstatistiken
-100
-316
-360
Sjöfartsnetto
Resevaluta
Övriga
tjänster, netto
Korrigeringspost
Transfereringar,
netto
3 877
-2 232
-1652
800
-2613
2 931
-2 542
-1 971
800
-3 529
3 000
-2 800
-2 450
800
-4 750
Bytesbalans
-4 164
-6 400
-3 635
uppgång.
Handelsbalansen skulle förstärkas kraftigt och leda till att
bytesbalansunderskottet stannade vid ca 3,5 miljarder kr.
Den
fortsatt relativt kraftiga uppgången i fråga om såväl privat som offentiig
konsumtion medför en fortsatt ökad efterfrågan på arbetskraft under 1976. Den
snabba återhämtningen inom exportindustrin bör även trots att det förmodligen
finns en ganska betydande produktivitetsreserv där successivt leda till en
förstärkt efterfrågan även från detta håU. Den ökade efterfrågan kan i stOr
utsträckning tillgodoses genom ett fortsatt växande arbetskraftsutbud.
Marginalerna på arbetsmarknaden kan dock bli små under det kommande ård
eftersom utbudsökningen netto kommer att påverkas av bl; a. de pensionsreformer
som träder i kraft. Man synes inte någon gång tidigare under efterkrigstiden
ha.gått in i en internationell högkonjunktur med en så Uten rörelsefrihet på
arbetsmarknaden som den som nu föreligger. Tendenser tUl en överhettnin'g kan
dock motverkas genom en succéssiv neddragning eller a-weckling av de olika, nu
utgående, stödformerna inom arbetsmarknadspolitiken.
I
det följande beskrivs' utvecklingen inom olika områden mera i detalj.
1.2
Utvecklingen inom olika områden
Det
internationella läget
Den
samlade bruttonationalprodukten i OECD-länderna minskade med 1,5 % meUan 1974
och 1975. Det var andra året i följd med sjunkande produktion i dessa länder.
Efter en mycket kraftig tUlbakagång under första halvåret 1975 vände dock
produktionskurvan långsamt
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 9
uppåt
under den senare delen av året. Förbättringen i konjunkturen inträffade redan
under våren i Förenta staterna och Japan och under hösten började produktionen
successivt att stiga även i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och
Nederländerna. 1975 präglades dock allmänt av en omfattande outnyttjad
produktionskapacitet och arbetslösheten uppgick som mest tUl 17 ä 18 miljoner
i OECD-området.
De
viktigaste drivkrafterna bakom konjunkturuppgången är lageromslaget och
ökningen i den privata konsumtionen. Under första halvåret 1975 drogs
företagens lager ned mycket kraftigt med ett stort bortfall i efterfrågan och
minskad produktion som följd. Under andra halvåret minskade lagerneddragningen
för att mot slutet av 1975 upphöra, vilket gav en positiv effekt på produktion
och efterfrågan. I flera fall tycks denna effekt ha varit något starkare än
väntat.
Den
privata konsumtionens ökning under andra delen av 1975 kan tillskrivas ett
flertal faktorer, bl. a. en sedan flera år uppdämd efterfrågan och ökade
realinkomster vid en allt lugnare prisstegringstakt. I Förenta statema torde
den starka ökningen i sysselsättningen under 1975 ha spelat en betydande roll.
De
fasta investeringarna sjönk under fjolåret i de flesta OECD-länderna. Den
svaga utvecklingen för industriinvesteringarna beror främst på den betydande
överkapaciteten och den svaga lönsamheten. Samtidigt sjönk bostadsbyggandet
för andra året i rad även om en viss återhämtning under loppet av året kunde
noteras i vissa länder. De offentliga investeringamas bidrag till efterfrågan
var allmänt tämligen blygsamt.
Under våren 1975 blev den
ekonomiska politiken alltmer expansiv. Man kan emellertid konstatera att de
vidtagna åtgärderna sattes in för sent och var av alltför generell natur för
att kunna motverka de recessiva tendenserna. Stimulanserna motverkades
dessutom av både företagens och hushållens snabbt stigande sparande.
Penningpolitiken lättades successivt under 1975. Kreditefterfrågan var
emellertid låg under hela året främst beroende på att företagen senardade
investeringar och frigjorde likvida medel som var bundna i de stora lagren.
Trots
den intensiva lågkonjunkturen var inflationstakten ännu vid årsskiftet
1975/1976 så hög som 9 % för OECD-området i sin helhet. Takten i prisökningarna
sjönk dock påtagUgt under 1975, särskilt i Förenta statema och Japan men även i
Förbundsrepubliken Tyskland. De internationella råvarupriserna steg något
mot'slutet av 1975 efler att länge i stort sett ha legat kvar på den nivå de
hade i början av året. Detta återspeglade sannolikt omsvängningen I
lagerinvesteringarna och den ökade efterfrågan. Oljepriset höjdes av OPEC den 1
oktober med 10 % och priset skall gälla t. o. m. första halvåret 1976.
För
första gången sedan 1958 minskade världshandelns volym 1975 denna gång med
hela 6 %. Som en följd av lågkonjunkturen mins-
Prop.
1975/76:150 10
kade
importen tUl OECD-länderna. Främst gäller detta olja och andra råvaror.
OECD-länderna reducerade därmed sitt samlade bytesbalansunderskott från 33
miljarder dollar 1974 tiU 6 mUjarder 1975. Delvis som en följd härav halverades
i stort sett OPEC-staternas överskott och blev ca 36 miljarder dollar 1975.
Minskad export och försämrat bytesförhållande ledde till att
bytesbalansunderskottet för de icke-oljeproducerande u-länderna ökade från 15
mUjarder dollar 1974 till ca 24 miljarder 1975.
Tillgängliga
konjunkturdata för första kvartalet 1976 bekräftar i allt väsentligt den
prognos för den internationella konjunkturen som gavs i den preliminära
nationalbudgeten. Industriproduktionen, orderingången och lagerinvesteringama
pekar samtUga på en fortsatt snabb uppgång av den ekonomiska aktiviteten,
speciellt i de stora länderna.
Lagerinvesteringarna tycks
i flera länder ha ökat under början av 1976. Starkast har uppbyggnaden av
lagren varit i Förenta staterna. Lagerinvesteringarna kommer troligen att bära
upp stora delar av efter-frågetillväxten under 1976. Detta får i sin tur
betydande spridningseffekter i form av ökad produktion, högre sysselsättning
och ökade inkomster för hushåll och företag.
Den privata konsumtionen
tycks ha ökat något tidigare och kraftigare än vad som allmänt förväntades.
Detta har tydligast kunnat avläsas på efterfrågan för varaktiga
konsumtionsvaror. Den privata konsumtionen kommer sannolikt att fortsätta att
vara hävdad under 1976 främst mot bakgrund av uppdämda ersättningsbehov och
ökade realinkomster.
Den senaste statistiken
tyder på att näringslivets fasta investeringar skulle återhämta sig snabbare än
vad som tidigare förutsatts. Behovet av nyinvesteringar kan trots det låga
kapacitetsutnyttiandet vara relativt stort främst till följd av att den
nuvarande produktionsapparaten till stora delar inte är anpassad til), de nya
energipriserna. Industrins investeringar har dessutom utvecklats svagt under
första delen av 1970-talet i flera av de större OECD-länderna, vilket bl. a.
ledde tiU en kännbar kapacitetsbrist 1973. Konjunkturuppgången bör därför
utgöra ett starkt incitament i ett flertal länder tUl att utnyttia den
förbättrade lönsamheten och den investeringsvänliga politiken 1976 till att
utöka produktionskapaciteten.
Bostadsbyggandet har denna
gång inte spelat en lika framträdande roll som i tidigare konjunkturuppgångar.
En återhämtning kunde dock noteras i vissa länder under 1975, bl. a. i Förenta
staterna. Japan och Storbritannien. Under 1976 kan en fortsatt uppgång väntas.
Däremot torde de offentliga investeringarna stagnera till följd av
regeringarnas strävan att minska budgetunderskotten.
Finanspolitiken
i de större OECD-länderna kan f. n. karakteriseras som avvaktande med
begynnande inslag av åtstramning. På flera håU, främst i Förenta staterna,
Förbundsrepubliken Tyskland och i Frank-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 11
rike,
försöker man minska de nu mycket stora budgetunderskotten. Tanken är att de
offentliga utgifterna skall stramas åt under de närmaste åren i takt med
återhämtningen av efterfrågan i övrigt. Penningpolitiken har ännu inte bUvit
speciellt restriktiv. Företagens efterfrågan på krediter är emellertid
fortfarande relativt låg.
Produktionstillväxten
under 1976 i OECD-området kan nu beräknas till 45 %. Man bör då ha i åtanke
att tillväxten sker från ett läge som utmärks av stor outnyttjad kapacitet. I
Förenta statema (som svarar för 40 % av OECD:s produktion) är en tillväxt på
inemot 7 % sannolik. I och med att uppgången förefaller att ha accelererat i
Västeuropa under det senaste halvåret finns det risk för att konjunkturtopparna
även denna gång kan komma att sammanfalla. Följden kan bli att
stabiUserings-politiska problem av liknande slag som under 19721973 uppstår.
I Västeuropa leds
uppgången av Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike där
bruttonationalprodukten beräknas öka med 4,5 % 1976. Även i Benelux-länderna
och Storbritannien anses vändpunkten ha passerats. De mindre länderna har i
allmänhet följt produktionsutvecklingen i de större länderna dock med en viss
fördröjning. Produktionen i dessa länder kan därför väntas öka något
långsammare än i de större länderna under 1976.
Inflationstakten
fortsätter att sakta av under 1976. Den väntas emdlertid ligga kvar på 78 % i
genomsnUt för OECD-länderna. I flertalet länder kommer kostnadsutvecklingen att
förbättras avsevärt till följd av en stigande produktivitet. En viktig faktor
för kostnadsutvecklingen i vissa av de ledande länderna är de återhållsamma
lönekraven.
De internationella
råvarupriserna kan väntas öka långsamt i takt med ökningen i
industriproduktionen. Några kraftiga prisrörelser förefaller inte sannolika med
hänsyn främst till att kapacitetsreserverna lätt torde möta den stigande
efterfrågan.
Världshandeln
1976 kommer åter att växa efter 1975 års minskning. En uppgång på 78 % torde
vara möjlig.
Konjunkturuppgången i
OECD-området förutses leda tiU förändringar både i bytesbalanserna mellan de
enskilda OECD-länderna och mellan OECD-länderna som grupp och andra
länderområden. De mindre OECD-ländemas saldon torde i stort sett komma att
ligga kvar på 1975 års nivå. De större ländernas betydande överskott 1975 en
konsekvens bl. a. av den restriktiva ekonomiska politiken väntas bli förbytta
1 mindre underskott 1976. OECD-ländernas samlade bytesbalansunderskott väntas
1976 komma att öka med ca 11 miljarder dollar till i runt tal 17 miljarder.
De icke-oljeproducerande
u-ländema beräknas reducera bytesbalansunderskottet från ca 24 miljarder
dollar 1975 till 16 miljarder 1976. Många u-länder tvingas därvid att skära ned
sin import. OPEC-länder-nas överskott väntas ligga kvar på ca 36 miljarder
dollar.
Prop. 1975/76:150 12
Utrikeshandeln
Den djupa internationella
konjunkturnedgången har icke kunnat undgå att sätta spår också i efterfrågan
på svenska, ei/jorrprodukter. Första halvåret i fjol låg exportvolymen 67 %
lägre än 1974 års genom-' snittsnivå. Under andra halvåret 1975 sjönk den
ytterligare några procent. Förklaringen är naturligtvis till stor del att
marknaden i industriländerna försämrades. Den högre aktivitetsnivån i den
svenska ekonomin i jämförelse med utlandet har dessutom medfört ett lägre tryck
på företagen att samtidigt hålla sina positioner på exportmarknaderna. De utländska
företagen ökade också sina ansträngningar att sälja på grund av den svaga
efterfrågan de mötte på sina resp. hemmamarknader. Att det svenska relativa
exportpriset steg i början av 1975 kan också ha bidragit till denna utveckling.
Konjunkturavmattningen
drabbade i första hand råvarorna. Redan
under 1973 började exempelvis utlandsförsäljningen av trävaror att för
sämras och nedgången fortsatte under hela 1974 och in på 1975. Även
för andra råvaror, t. ex. massa, blev exportbortfallet drastiskt under
senare delen av 1974 och första delen av 1975. Ätt exporfminskningen
blev så kraftig för flera råvaror har att göra med att konsumtionsminsk
ningarna förstärktes av stora utförsäljningar från lagren i importlän
derna. . ,
Under
andra halvåret 1975 började emellertid en förbättring märkas. Efterfrågan på
exportvaror ökade igen och råvaruexporten steg med 7 å 8 % andra halvåret 1975.
Huvudsakligen.beror det på att avvecklingen av råvarulagren i Västeuropa hade
upphört. Samtidigt medförde ökningen av den ekonomiska aktiviteten i Förenta
staterna att konkurrenstrycket från nordamerikanska. producenter på den
västeuropeiska marknaden för vissa råvaror lättade i någon mån.
Färdigvaruexporten
drabbades senare av den internationella konjunkturförsvagningen än råvarorna.
Mot slutet av 1974 blev dock effekterna fullt märkbara. Särskilt drastiskt blev
faUet i exportvolymen för papper och järn- och stålprodukter. Även för
färdigvarorna spelade de stora lagren hos avnämare på kontinenten en viktig
roll för efterfrågeutvecklingen.
De
svenska färdigvarorna tycks ha förlorat andelar av OECD-mark-naden under 1975.
Däremot har statshanddsländerna och OPEC-länderna givit positiva tiUskott till
efterfrågan. Exporten på statshanddsländerna ökade med 1213 % i volym medan
OPEC-exporten ökade 60 %. I båda fallen tycks den svenska exporten ha vunnit
marknadsandelar. De båda områdena svarar nu för närmare 15 % av vår totala
färdigvaruexport.
Totalt
sett har därmed exporten av råvaror och färdigvaror minskat med 8,5 % i volym
1975. fri.ruppgången har varit ca 12 %. De största prisökningarna faUer på
järnmalm 50 %, massa 30 % och papper 20 %.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 13
Det
kan förefaUa märkUgt att flera varugrupper kan uppvisa så stora prisökningar
trots den svaga konjunkturbilden. Till en del sammanhänger emellertid dessa
stora prisstegringar på råvaror med att det är fråga om en jämförelse mellan
genomsnittsprisnivåerna 1974 och 1975. Priserna steg under loppet av hela 1974
medan prisnivån successivt sta-bUiserats under loppet avl975 och.för vissa
produkter såsom trävaror har leveranspriserna t. o. m.. sjunkit. De senaste
månaderna har å andra sidan vissa prisstegringar registrerats i de
prismätningar som innehåller inslag av noteringspriser.
Även
för flera färdigvaror har en dämpning av exportpriserna skett under 1975. För
vissa varor såsom papper och järn och stål har det varit fråga om
prissänkningar under loppet av året medan det mellan årsgenomsnitten varit
fråga om prisökningar. Undantaget är verkstadsprodukterna där exportpriserna
fortsatte att stiga under loppet av hela 1975.
Förbättringen
av den internationella konjunkturen under 1976 kommer att stimulera den
svenska exporten. Bedömningen av den intemationella utvecklingen är nu mera
optiinistisk än i den preliminära nationalbudgeten. Redan andra halvåret i
fjol kännetecknades av exportökningar för flera råvaror. I
konjunkturbarometern för mars 1976 registrerades ökade orderingångar för flera
varugrupper. I första hand stimuleras efterfrågan av att avvecklingen av
lagren upphör. Senare kommer efterfrågan för konsumtions- och
investeringsändamål att växa. MeUan årsgenomsnitten 1975 och 1976 bedöms
volymökningarna i exporten bli avsevärda. Tillväxttal på ca 20 % förutses för
exempelvis järnmalm, trävaror och massa.
Genom
att priserna på åtskilliga varor hållits uppe också under den internationeUa
lågkonjunkturen blir exportprisstegringen 1976 inte så stark. Den har beräknats
tiU ca 3 % för råvarorna.
I
samband med att kapacitetsutnyttjandet inom OECD-området stiger väntas dessa
länders import av färdigvaror öka snabbare än produktionen där. Marknaden för
färdigvaror kan beräknas expandera med ca 7 % i volym.
Den
svenska färdigvaruexporten tUl OECD kommer emellertid sannolikt inte att växa
lika fort som marknaden. Den svenska exporten innehåUer relativt sett mer av
investeringsvaror vars uppsving kommer senare i konjunkturuppgången. Vidare
ligger vårt relativa exportpris fortfarande högt. Å andra sidan stiger nu
efterfrågetrycket i utlandet i jämförelse med det svenska vilket skapar en
gynnsammare situation för de svenska exportföretagen än den som gäUt under
1975. Exportvolymtillväxten pä OECD-länderna kan uppskattas till 3,54 %.
Statshandels-ländernas marknader ger sannoUkt inte utrymme för någon tillväxt
1976 medan avsättningen på OPEC fortfarande är hög trots att ökningstakten
troligen halveras jämfört med 1975. Den ökning av hela färdigvaruexporten om
ca 5 % som förutses för 1976 har en profU som innebär en
Prop. 1975/76:150 14
måttlig
tillväxt första halvåret medan den skjuter fart under andra halvåret.
Återhämtningen blir sannolikt snabbast för papper där vändningen inträffade
redan i slutet av 1975. Även för järn- och stålprodukterna kan man anta att ett
uppsving blir fullt märkbart mot sommaren 1976. Efter den kraftiga
volymnedgången i fjol väntas en snabb återgång; volymutvecklingen kan komma att
beskriva en V-formad kurva. Gruppen övriga industriprodukter, dvs. kemiska
produkter, textil och konfektion, snickerier m. m., uppvisade en avsevärd
nedgång under 1975. Eftersom varugruppen har ett starkt inslag av insatsvaror
blir återhämtningen relativt snabb i år. Verkstadsprodukterna däremot kommer
sannolikt att stagnera ännu en tid. Någon klar vändpunkt har inte kunnat
konstateras än och för första halvåret förutses exportnivån bli oförändrad.
Under andra halvåret kan man dock vänta en viss tillväxt.
Den totala exporten skuUe
med dessa antaganden öka med inte mindre än 10 % i volym 1976 och det
genomsnittliga exportpriset väntas öka med ca 3 a 4 %.
Den
måttliga tillväxten i samhällsekonomin 1975 bidrog till att importvolymen
minskade. Ytterligare en orsak var att den tillväxt som förekom främst
härstammade från områden med ett relativt lågt marginellt importinnehåll. Som
exempel kan nämnas att den offentliga konsumtionen ökade snabbt medan
investeringarna minskade med ca 3 %. De senare utgörs traditionellt av
Unportvaror i rätt stor utsträckning. Minskningen av industriproduktionen har
dessutom lett till ett lägre behov av importerade insatsvaror.
De ökningar som förekommit
faller på råolja, jordbruksprodukter och verkstadsvaror. Råoljeimportens ökning
på närmare 15 % i volym förklaras av att den svenska raffinaderikapaeiteten
byggts ut. Spegelbilden är därför en minskning på över 10 % i volym för de
färdiga petroleumprodukterna.
Anledningen tUl att
importen av jordbruksprodukter ökat är att ökningen av den privata
konsumtionen fortsatt. Konsumtionen är också den främsta bidragande orsaken
till att import av verkstadsvaror ökade. Det var nämligen främst
konsumtionsvaror som kom in i landet. Därutöver gäller att importen av
investeringsvaror ökade trots sjunkande maskininvesteringar.
I år blir det sannoUkt
fråga om en viss ökning av importvolymen även om den blir mycket blygsam.
Anledningen är bl. a. att ett negativt lageromslag förutses. Eftersom
importinnehållet normalt är stort i lagerinvesteringarna har detta omslag en
avgörande betydelse. De totala maskininvesteringarna kommer troligen att
minska något 1976. Detta bidrar till att minska importen förutom att
importandelen går tillbaka från 1975 års höga nivå. Konsumtionen är. dock
fortfarande importstimulerande. Vad gäller utvecklingen för olika varugrupper
kan konstateras att omläggningen från import av färdiga petroleumprodukter
till råolja fort-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 15
sätter. Verkstadsimporten minskar 1976 i volym. Det är
investerings- och insatsvaror som orsakar detta medan importen av
verkstadsvaror avsedda för konsumtion ökar. Inom den s. k. övriggruppen kan
väntas en viss ökning beroende på konsumtionsökning och efterfrågan på insatsvaror.
Totalt beräknas importvolymen stiga ca 2 %, vilket är en något större ökning än
enligt konjunkturinstitutets bedömning. Detta är en konsekvens av att de
föreslagna stimulansåtgärderna beräknas leda till en kraftigare ökning av den
inhemska efterfrågan.
Prisutvecklingen på importvaror präglades under 1975 av i
stort sett fallande råvarupriser och dämpad ökningstakt för färdigvarorna.
Totalt beräknas prisuppgången till 5 %. Den försiktiga utvecklingen på prissidan
antas fortsätta även i år. Det gäller både för råvaror och färdigvaror. Därmed
skulle importprisökningen även 1976 uppgå till 5 %. Om detta realiseras
försämras relationen mellan export- och importpris, terms-of-trade, med ungefär
1,5 % efter en förbättring 1975 på 510 %. 1976 års försämring motsvarar i mnt
tal 1 miljard kr.
Den utveckling som har beskrivits här innebär att nettot
mellan export- och importvärdena, handelsbalansens saldo, skulle stanna på ett
överskott om 3 miljarder kr. i år, vUket är en förbättring på närmare 5
miljarder kr. gentemot fjolårets underskott om nära nog 2 miljarder kr. (se
tabell 1: 3). Konjunkturinstitutet har räknat med ett överskott i handelsbalansen
på närmare 4 miljarder kr. 1976. Underskottet i det externa utbytet i fråga om
tjänster var i fjol mer än 1,5 miljarder kr. större än 1974. En bidragande
orsak var de låga nettointäkterna inom sjöfarten. De väntas inte förbättras i
år och tillsammans med övriga försämringar på tjänsteposterna blir det en
försämring av tjänstebalansen på ca 700 milj. kr.
Transfereringarna uppvisade ett underskott på 3,5
miljarder kr. 1975. Större delen utgjordes av u-landsbistånd och resten i stort
sett räntebetalningar på den utiändska upplåningen. 1976 ökar u-landsbiståndet
med över 500 milj. kr. och räntebetalningarna med ca 800 luilj. kr. Underskottet
i transfereringsbalansen beräknas uppgå till närmare 4,8 miljarder kr.
Bytesbalansunderskottet kan som följd av ovan beskrivna
utveckling uppskattas till drygt 3,6 miljarder kr. Förbättringen på ca 3
miljarder kr. gentemot 1975 är i sin helhet hänförlig till handelsbalansen.
Produktionen
I det tidigare avsnittet om exporten redovisades hur den
intemationella lågkonjunkturen inverkat på den svenska exporten. Påverkan var
kraftigast på råvarorna där orderingång och leveranser tycks ha minskat
successivt redan under loppet av 1974. För färdigvarornas del, och särskilt
verkstadsprodukterna, har effektema blivit ordentligt kännbara först under
1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 1:2 Industriproduktionen, totalt och inom massa-
och verkstadsindustrierna 19701975
Säsongrensade kvartalsdata. Index: 1968 100
150
140
130
120
100
1970 1971 1972
Källa: Statistiska centralbyrån.
1973
1974
1975
Eftersom exporten svarar för 4050 % av
industriproduktionen har exportens utveckling satt sina tydliga spår i
produktionen. Enligt de beräkningar som nu föreligger skulle
industriproduktionen ha minskat med ett par procent under fjolåret. Denna
minskning är emeUertid blygsam vid en internationell jämförelse. Det beror på
att den inhemska efterfrågan har fortsatt att öka i betydande omfattning och
kompenserat för nedgången i den externa efterfrågan. Den privata konsumtionen
har fortsatt att öka kraftigt. Exempelvis har inköpen av nya bilar stigit
brant, men även annan vamkonsumtion har varit av avsevärd omfattning. Därutöver
har en omfattande produktion för lager ägt mm. Man kan uppskatta bidraget
därifrån tUl 3 å 4 %, räknat på industriproduktionen. Det statliga lagerstödet
har möjliggjort en stor lagerproduktion. I mnt tal 1/3 av lageruppbyggnaden har
skett med statligt lagerstöd.
Av tabell 1: 4 framgår att det för vissa råvambranscher
varit fråga om en betydande nedpressning av produktionsvolymen under 1975.
Däremot har verkstadsindustrin kunnat hålla produktionen igång i oförändrad
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 17
Tabell
1: 4 Industriproduktionens utveckling 1974 1976
Procentuell
volymförändring från föregående år
1974
1975
1976
Hela
industrin
5,7
-1,8
1
därav:
gruvindustri
7,3
-11,6
-2,5
sågverk
-3,4
-24,7
4,5
massaindustri
0,9
-11,8
0
pappers- och pappindustri
5,1
-20,7
9,5
petroleumraffinaderier
-4,4
2,2
16,5
järn- och stålverk
5,8
-10,4
-4
verkstadsindustri
10,6
4,8
-1
varvsindustri
8,7
4,4
0
omfattning
ända fram till senare delen av fjolåret. För den branschen blev försämringen i
orderläget fullt märkbar först under loppet av 1975 och då främst på
exportmarknaderna.
När
det gäller utvecklingen under 1976 kommer vändningen till det' bättre först på
råvamsidan. I exportavsnittet har vi redovisat att en uppgång har börjat
märkas för en del skogsprodukter. De utiändska förbrukarna har nu reducerat
sina lager så kraftigt att efterfrågeökningen därifrån kan bU relativt
betydande. Även från hemmamarknaden väntas en ökad efterfrågan.
Produktionsökiungen blir därför ganska snabb.
Efterfrågan
på järn- och stålprodukter försämrades kraftigt från årsskiftet 1974/1975.
Efterfrågdäget förvärrades av att förbmkarnas lager var stora. Detta medförde
att stålföretagen var tvungna att dra ner produktionen med ca 10 % 1975. Den
förbättring av stålkonjunkturen som nu börjar synas härstammar till stor dd
från utlandsmarknadema. De stimulansåtgärder som aviseras i den nu framlagda,
reviderade finansplanen får sin största effekt på maskininvesteringama och
därmed pro-duktionsmässigt på verkstadsindustrin. Det ger i sin tur effekt på
efterfrågan på järn- och stålvaror. Hemmamarknaden fömtses dock inte bli lika
expansiv som exportmarknaden. Sammantaget kommer dock produktionen inom järn-
och stålverken att öka successivt under 1976. Genom att nedgången var så
kraftig under särskilt senare delen av 1975 blir det dock en minskning mellan
årsgenomsnitten 1975 och 1976..
Som
tidigare nämnts har verkstadsindustrin först på ett sent stadium berörts av
konjunkturförsämringen. Även uppgången kommer sannolikt senare i tiden bl. a.
beroende på att investeringsverksamheten inom OECD-området fortfarande kommer
att ligga på en relativt låg nivå under större delen av 1976.
Utan
de nu aktuella stimulansåtgärderna hade maskininvesteringarna troligen mmskat
med 3 å 4 % 1976. Nu kan man räkna med en mera blygsam nedgång varför den
neddragande effekten på produktionen inom verkstadsindustrin reduceras.
Lagerinvesteringarna har varit om-
2
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop.
1975/76:150 Ig
fattande
inom branschen under 1975. Bl. a. som en följd av lagerstödet fortsätier
uppbyggnaden av färdigvarulager under första halvåret 1976. För branschen som
helhet blir det en viss produktionsökning under loppet av året även om
genomsnUtet för 1976 kommer att ligga något under 1975.
Den
s. k. övrigsektorn, dvs. kemisk industri, textU och konfektion m. m., ökar sin
produktion 2 å 3 % främst som en följd av konsumtionsutvecklingen. Varven
fortsätter att arbeta av den stock av order man har inneliggande. Därmed kan
man hålla produktionen på samma nivå som i fjol.
Den
här diskuterade utvecklingen skulle innebära en produktionstillväxt för hela
industrin på ca 1 % 1976. Det är knappt 1 procentenhet mera än enligt
konjunkturinstkutet, vilket sammanhänger med de nya stimulansåtgärder som
föreslagits i den reviderade finansplanen.
En
annan näringsgren som också påverkas kraftigt av stimulansåtgärder är
byggnadssektorn. Utan de tidigare stimulanserna hade byggandet totalt sett
minskat. Nu kan det ligga kvar på en ungefär oförändrad nivå 1976, se tabell 1:
5. Under 1975 minskade byggnadsverksamheten ca 1,5 %. För båda åren verkar
bostadsbyggandet kraftigt dämpande.
Produktionsökningen
i energisektorn kan antas bli kraftig i år, 7 %. Ökningen faller främst på
kärnkraftverken. För den övriga varuproduktionen gäller att
jordbruksproduktionen har antagits öka med 3 % i volym 1976. Animalieproduktionen
väntas öka något. För vegetabiliema har en normalskörd antagits. Skogsbrukets
produktion fortsätter att minska även i år. Minskningen i fjol berodde på att
efterfrågan från skogsindustrin var så svag. I år förbättras efterfrågan men
skogsbrukets lager är fortfarande stora och fungerar som en buffert innan
produktionen kan komma igång.
Inom
tjänstesektorerna var ökningen bara 1 % för de privata tjänster-
Tabell
1: 5 Produktionen inom olika näringsgrenar 1975 1976
Procentuell
volyntförändring från föregående år
1975 1976
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
El-,
gas-, värme- och vattenverk
Byggnadsverksamhet
-10,5 -9,5 -2
9,5 -1,5
3 -6
1 7 0
Summa
varu- och kraftproduktion
-2
1
Privata tjänster Offentliga tjänster
1 5
2 4
Summa
tiänster
2,5
2,5
Total
produktion
0,2
1,8
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 19
na
1975 trots att den privata konsumtionen ökade med 3 %. Detta har att göra med
utvecklingen inom partihandeln och samfärdselsektorn. För 1976 är det rimligt
att räkna med en ökning på ca 2 %.
Den offentliga
tjänsteproduktionen expanderade kraftigt 1975, 5 %. Främst förklaras detta av
sysselsättningstillväxten inom kommuner och landsting. Även för 1976 blir
ökningen kraftig eller närmare 4 %. Det kan vara befogat att erinra om
tjänstesektorernas betydelse för tillväxten i samhället. De svarar för över
hälften av den reala produktionen. Innevarande år kommer de med all sannolikhet
att bidra med 3/4 av den totala tillväxten.
I
fjol ökade den totala produktionsvolymen, BNP mätt från produktionssidan, med
endast 0,2 %. I år kan man påräkna en tUlväxt om 1,8 %.
A
rbetsmarknaden
Sysselsättningen ökade med
100 000 personer meUan helåren 1974 och 1975. I likhet med tidigare mönster
föll ökningen praktiskt taget helt på kvinnorna. Sysselsättningsexpansionen
1975 var i huvudsak koncentrerad till ett par näringsgrenar. Kommuner och
landsting ökade sysselsättningen med ungefär 55 000 personer. Inom varuhandeln
ökade också sysselsättningen kraftigt, speciellt gällde detta antal
ddtidssys-sdsatta. Även inom industrin ökade antalet sysselsatta.
Arbetslösheten låg under
hela 1975 på en mycket låg nivå. I genomsnitt var 67 000 personer arbetslösa.
Det motsvarar 1,6 % av arbetskraften. Sett i ett internationellt perspektiv
finner man att av OECD-länderna var det endast Norge som uppvisade en Uka låg
arbetslöshet. Ett flertal faktorer förklarar derma utveckling. Den privata och
offentliga konsumtionen ökade förhållandevis kraftigt. Även industrins investeringar
hölls uppe trots den dåliga exportkonjunkturen. Successivt under 1975 vidtogs
ett flertal åtgärder för att industrin skulle kunna hålla kvar arbetskraften i
väntan på konjunkturuppgången. Bidrag infördes för såväl lagerproduktion som
för utbildningsverksamhet inom företagen. Medd från investeringsfonder och
arbetsmiljöfonder fick utnyttjas i full utsträckning och kom att beröra ett
stort antal projekt. Trots den låga arbetslösheten har ungdomarna haft vissa
svårigheter att få arbete. I genomsnitt var 26 000 ungdomar (1624 år)
arbetslösa under 1975, vUket i och för sig är lägre än under något år sedan
1970. Under hösten 1975 intensifierades åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten.
Ett stort antal praktikplatser för ungdomar inrättades vid olika verk och
myndigheter. Anslagen till kommunala beredskapsarbeten höjdes kraftigt. Dessa
åtgärder fick också önskad effekt. Antalet ungdomar sysselsatta i praktik- och
beredskapsarbeten steg snabbt under vintermånaderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
1: 3 Arbetslöshet och lediga platser 19701976
Tusental.
Säsongrensade månadsdata
120
100
1970'
1971
1972
1973
1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor:
Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Efterfrågan
på arbetskraft mattades av successivt under loppet av 1975. Under de första
månaderna av 1976 kan emellertid en viss uppgång skönjas. I diagram 1: 3
illustreras utvecklingen av antalet arbetslösa och de lediga platserna sedan
1970. Utvecklingen inom olika branscher var dock delvis olika. Nedgången i
antalet lediga platser var mest markerad inom industrin medan efterfrågan på
arbetskraft inom tjänstesektorerna höll sig relativt väl uppe. Trots nedgången
av lediga platser inom industrin har många förelag rapporterat om svårigheter
att få tag i yrkesutbildad arbetskraft.
Bedömningen
av arbetsmarknadsläget under 1976 bygger på en prognos över utbudet av
arbetskraft och en efterfrågeprognos härledd från de näringsgrensvisa kalkylema
över produktionsutvecklingen.
Ökningen
av antalet personer i arbetskraften väntas bli klart lägre än 1975. Mätt mellan
genomsnittslägena för 1975 och 1976 fömtses en ökning på 20 00030 000
personer. Bl. a. reformema inom högskole-och vuxenutbildningen och på
pensionsområdet fömtses få en neddragande effekt på utbudet de närmaste åren.
Utbudet, räknat i timmar, väntas som en följd av den ökande andelen kvinnor i
arbetskraften samt vissa smärre arbetstidsförkortningar m. m. bli ungefär
oförändrat jämfört med 1976.
Prognoserna
över efterfrågan på arbetskraften byggs upp utifrån beräkningarna över
produktion och produktivitet. Speciellt den sistnämnda faktorn är
svårprognostiserad på grund av att tidigare utvecklingsmöns-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 21
ter bröts under 1975. Som en följd av att sysselsättningen
hölls uppe trots den svaga produktionsutvecklingen blev produktiviteten totalt
sett nästan oförändrad I förhållande till 1974. Inom industrin t. o. m. sjönk
produktiviteten något. Detta kan jämföras med en trendmässig ökning under
1970-talets första del med nästan 6 % per år. Sammantaget pekar
efterfrågekalkylerna på en ökning med 10 00020 000 personer under 1976. Mätt i
timmar skulle efterfrågan bli ungefär oförändrad. I antal personer väntas en
minskning av antalet sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk, industri och
byggnadsverksamhet på ungefär 20 00030 000 personer. Den offentliga sektorn
förutses dock komma att öka antalet anställda med 40 000 personer. Merparten av
denna ökning väntas falla på kommunerna. Ett fortsatt gott arbetsmarknadsläge
kan sålunda förutses för 1976. Arbetslösheten skulle även under 1976 komma att
ligga under 2 %. Utvecklingen under loppet av året, liksom inom olika branscher
och regioner kan emellertid komma att präglas av vissa obalanser. En eventuell
fördröjning av den internationella konjunkturuppgångens genomslag på
industriproduktionen kan innebära ytterligare påfrestningar inom en del
branscher. Dessa blir dock med största sannolikhet inte större än att de kan
mötas med sysselsättningspolitiska åt-: gärder.
Inkomster, priser och konsumtion
Lönen är för de flesta hushåll den viktigaste
inkomstkällan. AUtsedan 1973 har löneutvecklingen påverkats av de
skatteomläggningar som skett. Avsikten med dessa omläggningar har varit att
kunna ge löntagarna en realinkomstökning utan att det skulle behöva kräva
alltför stora löneökningar och därigenom försämra det svenska näringslivets
konkurrenskraft internationellt.
1974 var ett år med en mycket kraftig internationell
inflation. Enligt EFOi-modeUen skulle löneökningsutrymmet ha varit mycket
stort. Den faktiska löneökningen blev lägre, än det uppskattade utrymmet, eller
ca 18 % inom industrin. Man måste emellertid betänka att löneutrymme och
faktisk lönehöjning måste ses i ett längre perspektiv och att skillnader
mellan dem ett visst år kan vara motiverade för att kompensera tidigare obalanser.
Vinstökningarna blev kraftiga 1974. För att de inte skulle få
inflationsdrivande effekter drog staten in, "steriliserade", 35 % av
vinsterna till arbetsmiljöfonder och särskUda investeringsfonder. Men
vinstökningarna och vinstspridningen medförde ändå att löneök-
1 EdgrenFaxénOdhner: Lönebildning och samhällsekonomi,
Stockholm 1970. Modellen beskriver hur ökning av internationella priser och
produktivitet ger ett löneökningsutrymme i den konkurrensutsatta delen av
ekonomin. Via den solidariska lönepolitiken bUr löneökningarna lika stora i den
från konkurrens skyddade sektorn. Där är möjligheterna till
produktivitetsökningar lägre varför en del av kostnadsökningen ger
prisstegringar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150 22
Tabell
1: 6 Hushällens inkomster och konsumtion 19741976
Miljarder
Förändring, %
kr. ---------------------
1975 1974 1975 1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
15,4
7,9
5,5
48
32,9
17,2
20,3
66
16,1
17,8
14,1
17
-14,3
19,3
-2,9
2
35,4
8,8
-3,7
166
17,5
15,9
11,6
7,5
4,9
2
1 Löner 154 13,0 18,0 11,3
2 Enskilda företagares inkomster m. m.
3 Inkomstöverföringar
4 Direkta skatter, avgifter m. m.
5 Hushållens nettoinbetalningar till det offentiiga
(4-3)
6 Räntor och utdelningar, netto
7 Disponibel inkomst
8 Real disponibel inkomst
9 Real privat konsumtion 4,4 2,9 3,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
ningarna
i de centrala avtalen för 1975 och 1976 blev höga, 13 % 1975 och ca 9 % 1976.
Till detta skall läggas den löneglidning som sker utöver avtalen. Den beräknas
för 1975 till drygt 3 % för löntagargenom-snittet och 8 % för industriarbetare.
Av industriarbetarens löneökning på nästan 7 000 kr. under 1975 var närmare
hälften löneglidning. Till den avtalade ökningen på närmare 9 % 1976 skall för
genomsnittet läggas en löneglidning som antagits bli 2,5 %. Den totala
lönesumman i samhället skulle i så fall öka med drygt 17 miljarder kr.
Till
hushållssektorns inkomster räknas också de enskilda företagarnas inkomster. De
ökade mycket kraftigt 1974 och det berodde dels på rekordskörden som påverkade
jordbmkarinkomsterna, och dels på den goda skogskonjunkturen. Under fjolåret
normaliserades jordbmkarinkomsterna medan skogsbruksinkomsterna fortfarande
ökade kraftigt. För 1976 har konjunkturinstitutet antagit att inkomsterna från
skogsbruket stagnerar medan jordbrukarnas inkomster utvecklas i enlighet med
ett antagande om normalskörd. Tillsammans med övriga rörelseinkomster stiger
de enskilda företagarnas intäkter med ca 7 %, dvs. något långsammare än
lönesumman. Det är en ökning med 900 milj. kr. att jämföra med lönesummans
ökning på 17 miljarder kr.
Av
tabell 1: 6 kan man utläsa att näst lönerna är inkomstöverföringarna från stat
och kommun genomsnittshushållets viktigaste inkomstkälla. De tyngst vägande
posterna är pensioner, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och barnbidrag, se
följande tablå.
Under
1975 ökade ATP-pensionerna mycket kraftigt. Det beror på att allt fler av de
personer som går i pension har tjänat in avsevärda ATP-pensioner. Dessutom höjs
pensionerna successivt för att deras köpkraft skall bibehållas. Utbetalningarna
från försäkringskassan ökade på grund av uppskrivningar av beloppen, utökning
av föräldraförsäkringen m. m. I år ökar inkomstöverföringarna ännu kraftigare
än 1975 eller med
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 23
Inkomstöverföringar
till hushållen, miljarder kr.
1974 1975 1976
Folkpensioner
Onkl. kommunalt
bostadstillägg)
14
16
18,5
ÄTP-pensioner
4
5
7
Utbetalningar
frän försäkrings-
kassor
10,5
13
15
Barnbidrag
3
3
3,5
Bostadsbidrag
1,5
2
2
20
%. Pensionsutbetalningarna ökar med över 20 %, motsvarande 4,5 miljarder kr.
Barnbidragen ökades med 300 kr. per barn från oktober 1975. Försäkringskassan
beräknas betala ut 2 miljarder kr. mer i år än i fjol. Beloppen följer i viss
utsträckning med lönerna.
Från
hushåUens bruttoinkomster skall skatterna dras för att få fram de disponibla
inkomsterna. Fjolårets skattereform bestod av en sänkning av den direkta
statsskatten och ett borttagande av sjukförsäkringsavgiften. Sänkningen var
ungefär 6 miljarder kr. De kraftiga löneökningarna medförde att
inbetalningarna av preliminärskatt ändå ökade med 16 %. Till detta bidrog också
ökade kommunalskatter.
Som
resultat av den s. k. Haga Il-överenskommelsen sänks statsskatten med närmare
5 miljarder kr. 1976 eller med ungefär 1 600 kr. för flertalet inkomsttagare.
Det innebär en köpkraftsförstärkning som i runt tal motsvarar en 10-procentig
löneökning. En viss motvägande effekt får kommunalskattehöjningen på 92 öre i
genomsnitt. Skatteinbetalningarna ökar långsammare än 1975 och nettot mellan
inkomstöverföringar till hushåUen och skatter blir sådant att nettoinbetalningarna
till det offentliga minskas.
Om
löner, företagarinkomster, inkomstöverföringar och kapitalinkomster summeras
och skatterna dras bort får man den disponibla inkomsten, se tabell 1: 6. I
nomineUa termer ökade den med 17,5 % 1974. Det var ett år då specieUa
stimulansåtgärder vidtogs för att håUa köpkraften uppe. I fjol var ökningen 16
% och i år beräknas den tUl 11,5 %, vilket i runt tal är 19 miljarder kr.
räknat för samtliga hushåll.
Hur
mycket blir då kvar realt sett, dvs. efter prisstegringarna? Om man går
tillbaka till 1974 finner man att prisutvecklingen influerades kraftigt av de
internationella råvamprisstegringarna, speciellt på olja och oljeprodukter. Det
medförde att prisstegringen under loppet av 1974 (dec. 1973dec. 1974) blev
10,5 %. Därav svarade de internationella prisernas direkta genomslag för över
hälften. Till det kom deras indirekta effekter via lönebildningen på den
skyddade sektorns priser. Under 1975 begränsade sig det direkta genomslaget på
konsumentpriserna till drygt 1 %. I gengäld var de indirekta effekterna
kraftigare.
Prop. 1975/76:150 24
Den
intemationeUa inflationen 1974 påverkade lönerna för 1975 på tvä sätt. Dels
förorsakade importprisstegringarna ett behov av att försvara köpkraften, dels
gav exportprisstegringen upphov till ett utrymme för avsevärda löneökningar. Av
den totala konsumentprisökningen på 10,1 % under loppet av 1975 kan'således en
betydande del hänföras fill de internationella priserna. MeUan årsgenomsnitten
1974 och 1975 var . prisstegringen något under 10 %' och av den tidigare nämnda
nomineUa disponibelinkomstökningen på 16% återstod realt ca 5 %. 1974 steg den
reala disponibla inkomsten mycket kraftigt, 7,5 %, på grund av de
stimulansåtgärder som då sattes in. 1974 och 1975 har därmed reaUn-komsten
efter skatt ökat med närmare 13 %. En sådan snabb ökning av realinkomsterna har
inte inträffat i varje faU sedan krigsslutet. I år kan man inte undgå en viss
ökad direkt effekt från de internationella priserna på konsumentprisindex i
jämförelse med 1975. Den effekten har beräknats till drygt 1,5 procentenheter.
De "indirekta" effekterna via lönebUdnmgen blir fortfarande
betydande. Totalt uppskattas prisökningen tUl 8 % under 1976.
Ökningen
mellan årsgenomsnitten 1975 och 1976 bUr något större än 8 %. Med hänsyn tagen
bl. a. tiU ändringar i konsumtionens sammansättning har den beräknats tiU
99,5 %. Ätt det blir en högre siffra räknat på detta sätt förklaras av att en
hel del av prisstegringarna faller på första delen av året. Det gäller t. ex.
effekten av lönekostnadsökningarna, kostnaderna för jordbmksavtalet och
bostadskostnaderna. Det innebär att inflationstakten skuUe avta under loppet av
året. Med denna prisprognos blir det kvar en ökning av den reala disponibla inkomsten
på ca 2 %. Det är lägre än 1974 och 1975 men totalt för treårsperioden
19741976 skulle ökningen bU 15 %, dvs. 5 % per år.
Den
privata konsumtionens utveckUng har en mycket stor betydelse för den årliga
produktionstillväxten. Den privata konsumtionen svarar för hälften av den totala
resursförbrukningen i landet. Av diagram 1: 4 ser man att hushållen sedan 1969,
med undantag för 1972, sparat en allt större andel av inkomsterna. I fjol
sparades 10 % av de disponibla inkomsterna. Det finns tecken som tyder på att
hushållen i sitt konsumentuppträdande är ganska bundna till föregående års
konsumtionsnivå och endast långsariit anpassar sig till inträffade
inkomstförändrmg-ar. Det skulle kunna förklara varför bara en del av de
kraftiga real-inkomsttillskotten 1974 och 1975 konsumerades och sparandet i
stäUet steg.
Slutsatserna
för 1976 skulle bli att eftersom hushållen anpassar sin konsumtion efter
föregående års ökningar kan en viss minskning av sparkvoten väntas
inträffa, se diagram 1: 4. Här har antagits en real konsumtionsökning på 3,5 %,
vilket är en halv procentenhet mera än enligt konjunkturinstitutets bedömning i
kapitel 6. Sparkvoten sjunker någon procentenhet. Man bör erinra sig att hushållen
genom tidigare
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
1: 4 Sparkvotens utveckling 19631976
Sparandet i procent av
disponibel inkomst
1963
I I I
1965
1967 1969 1971
1973
1975
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor:
Finansdepartementets ekonomiska avdelning och statistiska centralbyrån.
års
sparande skapat en latent konsumtionskapacUet som är mycket betydande och som
sannolikt kommer att ha en konsumtionsuppdrivande effekt när nu
konjunktursituationen successivt förbättras.
Investeringarna
De
totala fasta investeringarna minskade med 3 % 19741975. Nedgången var störst
på maskinsidan, 4,5 %. Om.handelsflottan inte medräknas blev minskningen dock
obetydlig. För byggnadsinvesteringarna var nedgången 2,5 %.
Utvecklingen
under 1976 påverkas i hög grad av de stimulanser av näringslivets investeringar
som presenteras i den reviderade finansplanen. Även bedömningen av
volymutvecklingen för de offentliga investeringarna avviker, fastän endast i
obetydlig grad, från konjunkturinstitutets prognos i årets reviderade
nationalbudget.
Industriinvesteringarna
beräknas ha ökat med 1,5 % i volym 1974 1975. Ökningen faller på
byggnadssidan, 9,5 %, medan maskininvesteringarna minskade med 2,0 %. Sedan
1968 har industriinvesteringarna ökat oavbrutet vilket ger en ökning på nästan
50 % över hela perioden, se diagram 1:5.
Industrins
planer för 1976 pekar enligt en enkätundersökning från
februari i år på att en minskning av den totala investeringsvolymen med
25 % förefaUer sannolik. Med hänsyn till de tidigare omtalade nya
stimulansåtgärderna, vilka inte kunnat beaktas i kapitel 7, finns det nu
anledning att räkna med en gynnsamniare utveckUng. Både byggnads-
och maskininvesteringar kommer sannolikt att öka något i förhållande
tiU1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
1: 5 Industriinvesteringar 19681976
Index: 1968 = 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
Byggnader och anl ä ggningar
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
120
100
Maskiner m.m.
/
"
opaginerad Kontrollera mot PDF
±
1968
69
70
71
72
73
74
75
76
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källor:
Finansdepartementets ekonomiska avdelning och statistiska centralbyrån.
Den
betydande upplåningen under 1975 och den väntade lagerutvecklingen gör att
inga allvarligare finansiella hinder torde föreligga för en gynnsam
investeringsutveckling för industrin som helhet.
Stimulansåtgärderna
medför även att det övriga näringslivets investeringar kan hållas på en
oförändrad nivå 1976. Handelns och de privata tjänstesektorernas investeringar
ökar sannolikt 1976 efter ett par år av svag utveckling. Uppgången förklarades
bl. a. av konsumtionens utveckling 1974 och 1975.
Bostadsbyggandets
utveckling under senare år här självfallet dragit ned den totala
investeringsvolymen i samhället. Antalet påbörjade lägenheter har minskat från
100 000 1970 till 51000 1975. Neddragningen har helt avsett flerfamiljshusen.
Men under 1975 minskade även småhusbyggandet efter en kraftig uppgång under de
närmast föregående åren. Minskningen av antalet outhyrda lägenheter under 1975
tyder på att färdigställandet detta år var nere i en nivå som knappt räckte
till för
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 27
den
löpande efterfrågan. En fortsatt reducering av antalet outhyrda lägenheter
under loppet av 1976 är därför sannolik.
Bedömningen
av den långsiktiga bostadsefterfrågan talar för en återhämtning av
bostadsbyggandet totalt sett. Faktorer som bristen på byggnadsarbetare inom
vissa orter kan dock verka återhållande på bostadsbyggandet under 1976.
Igångsättningen har bedömts öka något 1976 och uppgå till inemot 60 000
lägenheter, varav 40 000 i småhus. Investeringsbeloppet väntas dock minska som
en följd av den låga igångsättningen 1975. Produktionstiden för en lägenhet är
nämligen omkring ett år. Om man räknar med en viss fortsatt ökning av
ombyggnadsverksamheten innebär antagandena att bostadsinvesteringarna skulle
minska med ca 10 % 19751976.
De
statliga myndigheternas och affärsverkens totala investeringar beräknas öka
med 5 % i volym 19751976 efter att ha varit i stort sett oförändrade
19741975. Byggnadsinvesteringarna förväntas öka med 7,5 % medan
maskininvesteringarna antas vara oförändrade 1975 1976. En faktor bakom
uppgången på byggsidan är det statliga vägbyggandet, som beräknas öka
kraftigt. En annan faktor är den fortsatta expansionen av de byggnads- och
anläggningsprojekt som luftfartsverket och vattenfallsverket f. n. bedriver.
Prognosen
för de totala kommunala investeringarna pekar på en ökning med 3 % 19751976.
Enligt nu tiUgängliga uppgifter minskade de kommunala investeringarna med ett
par procent 19741975. Byggnadsinvesteringarna, vUka minskat alltsedan 1973,
beräknas öka med 3 %. Investeringarna i maskiner m. m., som svarar för en
mindre andel av de totala kommunala investeringarna, beräknas öka med 3,5 %
19751976.
Totalt
sett innebär den redovisade bilden att investeringarna minskar med någon
procent 1976. Detta förorsakas helt av bostadsinvesteringarna eftersom de
statiiga och kommunala investeringarna ökar och näringslivets investeringar
väntas bli oförändrat stora. Om man räknar bort bostäder och handelsflottan,
där förhållandena är speciella skulle investeringarna öka med ett par procent.
Lagerinvesteringarnas
utveckling under 1975 var tiU stor dél beroende av den stimulans som
lagerstödet gav. Den totala lagerökningen kan beräknas till 9,5 miljarder kr.
vilket medfört ett bidrag till den totala tillväxten i ekonomin på drygt 0,5
%. Lagerökningen skedde tiU större delen inom industrin. Det för denna
konjunkturcykel unika är att företagen trots en vikande efterfrågan hållit
produktionen uppe och i stället producerat på lager, något som lagerstödet
således underrättat. Det innebär också att lageruppbyggnaden varit koncentrerad
till färdigvarorna. De branscher där de största ökningarna förekommit är
skogsindustrin, järn- och stålverken och verkstadsindustrin.
Skillnaden
gentemot föregående lagerkulmination, 1970, är bl. a. att
Prop. 1975/76:150 '28
Diagram
1: 6 Lagerinvestéringar 19501976
Milj.
kr. 1968 års priser
5000
4000 -
3 000 -
2 000
1000
' I I I I I I I I I I I I I..................
1 I I I I I I I I I I I I I
1950 1955 1960 1965 1970 1975
Källor:
Finansdepartementets ekonomiska avdelning och statistiska centralbyrån.
ökningarna
då omfattade både råvaror, varor i arbete och färdigvaror. Nu är inriktningen
på. färdigvaror dominerande. Det tyder på att lageruppbyggnaden 1970 mera hade
samband med överhettningsfenomen i ekonomin. Industrin har successivt fått
känning av omsvängningen i konjunkturen under första halvåret I år.
Efterfrågan ökar dock ännu inte snabbare än att lagren fortsätter att öka. En
sådan, utveckling är betydelsefull för att hålla uppe produktionsnivån tills
konjunkturförbättringen får ett kraftigare genomslag. Förlängningen av
lagerstödet till att gälla till utgången av 1976 medför att lagerniyån under
andra halvåret kan hållas ungefär oförändrad. Utan denna förlängning är det
troligt att den skuUe ha sjunkit.
Totalt
sett kan lagerinvesteringarna i år uppskattas till knappt 2 miljarder kr. Jämfört
med fjolåret innebär det en reducerande inverkan pä tUlväxten med mer än 2 %.
Den
offentliga verksamheten
Den
offentliga sektorns konsumtion, beräknas öka med ca 3 % i volym 1976. Det är
en långsammare ökning än. 1975 då den ökade med 5,5 %. Ä andra sidan är
ökningen 1976 snabbare än under de tidigaste åren av 1970-talet. Den kommunala
konsurntionen väntas 1976 öka något snabbare, 4 %, än den statUga
konsumtionen, 2 %.
Investeringarna
i den offentliga sektorn minskade 1975. Under hösten
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 29
1975 vidtogs en rad åtgärder för att stimulera
investeringarna avseende daghem, vägar, statliga byggen m. m. tiU ett belopp av
ca 700 milj. kr. 1976. I januari 1976 fortsattes denna poUtik med ytterligare
stimulanser. Det bidrar till att de offentliga investeringarna väntas öka med
3,5 %
1976 (häri ingår inte investeringar i statliga
affärsverk och bolag resp. kommunala bolag).
Sammantaget
innebär detta att den offentiiga sektorns totala efterfrågan i form av
konsumtion och investeringar ökar med 3 % 1976 och.att syssdsättnmgen ökar med
nästan 4 %.
Statens
totala budgetunderskott ökade kraftigt 1974. Det uppgick till drygt 10
miljarder kr. Det ökade ytterligare 1975 och enligt de nu föreUggande
prognoserna kommer det att ligga kvar på denna höga nivå även 1976.
Underskottet beräknas bli 11,8 miljarder kr. för detta år.
De
kommunala utgifterna översteg 1975 inkomsterna med över 3 mUjarder kr.
Underskottet beräknas inte bU fullt lika stort 1976. Det kan nu beräknas till
2,3 miljarder kr. De stora Utbetalningarna av kommunalskattemedel till
kommunerna bidrar till denna förbättring. Kommunernas skatteinkomster beräknas
öka med hela 19 % 1976.
Socialförsäkringssektorns
utgifter består a'v folkpensioner, utbetalningar från försäkringskassor m. m.
Reformerna på detta område medför en kraftig ökning av transfereringarna till
hushållen 1976. De ökar med 18 ä 19 % till följd av bl. a. pensionsålderns
sänkning till 65 är den 1 juli 1976 och förbättrade folkpensioner. Reformerna
har finansierats med ökade socialförsäkringsavgifter. Allmänna pensionsfondens
finansiella sparande beräknas uppgå till 13 niiljarder kr. 1976. Större delen
av denna fondökning placeras i form av utiåning till näringslivet och
bostadssektorn. Riksdagen har beslutat att ytterligare 500 milj. kr. får
placeras i aktier utöver de 500 milj. kr.' som tidigare ställts till förfogande
för detta ändamål.
Det
totala offentliga upplåningsbehovet, exkl. Allmänna pensionsfonden, var drygt
15 miljarder kr. 1975. Det beräknas bli något lägre 1976, ca 14 miljarder kr.
Förbättringen är ungefär densamma som enligt kalkylerna i den preliminära
nationalbudgeten.
Den offentliga sektorns
inverkan på samhällsekonomin 1975 och 1976 har beräknats med hjälp av en enkel
analysmodell. Statens, kommunernas och socialförsäkringssektorns
finanspolitiska effekter uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i fasta
priser. Den sammanlagda effekten av de tre delsektorerna var under 1975 närmare
2 % av bruttonationalprodukten, se följande tablå. 1976 är den offentiiga
sektorn i stort sett neutral. Beräkningarna tyder på en svag positiv effekt på
0,2 % av bruttonationalprodukten. De nya stimulansåtgärder som presenteras i
den reviderade finansplanen bidrar härtUl. Utan dem hade den offentliga sektorn
inte alls haft någon expansiv verkan 1976.
I
den preliminära nationalbudgeten beräknades den offentliga sektorn
Prop. 1975/76:150 30
1975 1976
Staten
0,4 0,0
Kommunerna
1,1 0,2
Socialförsäkringssektorn inkl.
Allmänna
pensionsfonden 0,4 0,0
Totalt
1,9 0,2
Anm.
I tablån anges effekten av förändringarna från föregående är i del
sektorernas inkomster och utgifter. Effekten uttrycks i procent av brutto
nationalprodukten i fasta priser.
ha
en kraftigare stimulerande effekt på ekonomin 1976 än vad som nu skulle vara
fallet. Nedrevideringen beror delvis på att sektorns inverkan 1975 visade sig
mer expansiv än vad som kunde förutses vid årsskiftet 1975/76. Utgångsnivån för
beräkningarna är därför högre. Nedrevideringen beror också på att bl. a.
skatteinkomsterna 1976 beräknas bli något högre än vid föregående
beräkningstillfälle.
Kreditmarknaden
Kreditmarknaden kom 1975
att mjukas upp något i förhåUande till 1974. I augusti sänkte riksbanken
diskontot från 7 % tUl 6 %, och taket för affärsbankernas utlåning till andra
ändamål än bostadsbyggande borttogs. För att något dämpa den kreditexpansion,
som kunde följa av den pågående kraftiga ökningen av banklikviditeten, betingad
av valutareservens ökning och statsbudgetens underskott, höjdes likviditetskvotkraven
för bankerna genom beslut i augusti och oktober 1975 och i februari 1976.
Kvoterna höjdes mera för affärsbankerna än för övriga bankinstitut.
En
viktig del av kreditpolitiken bestod i att garantera en riklig tillförsel av
långfristiga krediter till framför allt industrin. För att nå detta mål höjdes
räntesatserna för långfristiga obligations- och reverslån i april 1975.
Härigenom kom placeringar i dessa objekt att framstå som mera attraktiva.
Differensen till de "korta" räntorna ökades också genom att
diskontosänkningen i augusti 1975 inte följdes av någon nedjustering av de
"långa" räntorna. Den ökade ytterligare vid sänkningen av diskontot
från 6 % till 5 1/2 % i januari 1976. Riksbanken träffade dessutom
överenskommelser med olika kreditmarknadsinstitut om ökade satsningar på
industriobligationer och annan långfristig kreditgivning till industrin.
Upplåningen
på den svenska kreditmarknaden blev betydligt större 1975 än 1974. Härtill kom
en omfattande upplåning utomlands.
Statens
upplåningsbehov blev emellertid endast obetydligt större 1975 än 1974 efter att
ha ökat mycket kraftigt från 1973 tiU 1974. Det uppgick tUl 11,5 miljarder
kronor 1975 och finansierades, liksom under 1974, tUl ungefär hälften genom
upplåning utanför bankerna och till
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 31
hälften
inom banksystemet. Under 1975 var en växande del av långfristig karaktär.
Kommunernas
finansiella sparande försämrades under 1975. Genom en växande upplåning, på
svensk kreditmarknad men också i utlandet, förblev kommunernas likvida
tillgångar i stort sett oförändrade.
Bostadssektorns
upplåning på kreditmarknaden avtog 1975. TiU detta bidrog bl. a. att
bostadsinvesteringarna minskade med 8 % i volym 1975.
NäringsUvets
upplåningsbehov växte kraftig 1975. Detta berodde bl. a. på att de fasta
investeringarna ökade värdemässigt. Vidare skedde en omfattande lageruppbyggnad.
Dessutom var företagens möjligheter att bidra till sin egen finansiering genom
kvarhållna vinstmedel inte lika goda som 1974. Upplåningen i såväl bankerna som
i kapitalmarknadsinstituten ökade. Industrins emissioner av obligations- och
förlagslån nästan fördubblades 1975 till ett belopp av 2,6 miljarder kr. Expansionen
av upplåningen i utlandet kom dock att utgöra den kraftigaste förändringen i
företagens finansieringsbild. De mest betydande beloppen lånades upp av
företagen själva, men kreditaktiebolagen och bankerna kanaliserade också
krediter från utlandet till företagen. Den omfattande upplåningen tillsammans
med viss ökning av de belopp, som företagen tillfördes genom nyemissioner på
aktiemarknaden, gjorde att företagen kraftigt kunde förbättra sin likviditet
1975.
Kreditpolitiken
är även under 1976 inriktad på att tiUgodose industrins kreditefterfrågan, bl.
a. genom ökad långfristig kreditgivning inte minst till små och medelstora
företag. Vidare väntas företagens uttag från arbetsmiljö-, särskilda och
allmänna investeringsfondskonton fortsätta. Utbetalningar enligt
lagerstödsprogrammet får också en positiv likviditetseffekt. Företagens
upplåningsbehov beräknas bli mindre 1976 än 1975. Visserligen beräknas
näringslivets fasta investeringar öka med ca 3 miljarder kronor men
lageruppbyggnaden minskar sannolikt kraftigt.
Statens
upplåningsbehov 1976 blir av ungefär samma storleksordning som 1975. Samtidigt
väntas kommunernas finansiella sparande förbättras med nästan 1 miljard
kronor. Kommunerna kan därför förbättra sin likvidhet detta år utan att öka
upplåningen. Bostadsinvesteringarna beräknas i löpande priser öka med ca 400
milj. kr. 1976. Genom att statens bostadslån väntas öka mer blir
bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden ändå lägre än 1975.
De
olika låntagargmppernas sammanlagda behov av krediter torde sålunda närmast bli
mindre 1976 än 1975. Upplåningen på den svenska kreditmarknaden kan likväl
komma att öka, medan upplåningen i utlandet avtar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN
3 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 35
2
Det intemationella läget 2.1 Sammanfattande översikt
Utvecklingen
1975
Under
första halvåret 1975 sjönk den samlade produktionen inom OECD-området mycket
kraftigt. Under andra halvåret har produktionen visserligen börjat öka men
inte mer än att man för helåret erhållit en produktionsnedgång på ca 1,5 %.
Detta innebär att den ekonomiska aktiviteten inom OECD-länderna vid årsskiftet
1975/1976 skulle ha legat i runt tal 10 % under den nivå som hade uppnåtts om
tillväxten 1974 och 1975 hade skett i en för efterkrigstiden normal takt. Den
outnyttjade produktionskapaciteten i området var omfattande under 1975 och
antalet arbetslösa uppgick som mest tiU 17 miljoner.
Industriproduktionen,
som under första halvåret 1975 sjönk med 16 % i årstakt, stabiliserades och
började öka under andra halvåret. Ökningen var särskilt kraftig i Förenta
staterna där konjunkturvändningen inträffade redan under våren. Men även i t.
ex. Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Nederländerna steg produktionen
successivt under hösten. I Japan började industriproduktionen att stiga fr. o.
m. april men planade ut mot slutet av hösten 1975.
De viktigaste
drivkrafterna bakom denna konjunkturuppgång var den. upphörande
lagera'wecklingen och den privata konsumtionens ökning. Under loppet av 1975
drog företagen ned sina lager mycket kraftigt. Denna anpassning svarade för
merparten av efterfrågebortfallet och minskningen i produktionen under första
halvåret 1975. Under hösten avtog emdlertid takten i lagerneddragningen för att
mot slutet av året helt upphöra. Den positiva effekten härav på efterfrågan och
produktionen synes ha varit starkare än väiitat, särskilt i Förenta staterna.
Bakom
ökningen i den privata konsumtionen under andra halvåret låg flera faktorer. I
Förenta statema steg t. ex. antalet sysselsatta kraftigt under loppet av året
och arbetslösheten som under 1975 nått rekordhöga nivåer började sjunka under
andra halvåret. I Västeuropa tycks en alltmer uppdämd efterfrågan och en under
1975 successivt lugnare prisstegring ha varit betydelsefulla faktorer för den
privata konsumtionens ökning.
De
fasta investeringarna sjönk under 1975 i flertalet OECD-länder. Den svaga
lönsamheten liksom den stigande överkapaciteten medförde ett kraftigt fall i
industriinvesteringarna. Bostadsbyggandet genomgick samtidigt en stmktureU kris
vilket ledde tUl en ytterligare minskning från 1974 års redan låga nivå. En
återhämtning i denna sektor kunde dock noteras under loppet av året i bl. a.
Förenta staterna och Stor-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika
länder och länder-områden 19661975
Procentuell volymförändring från föregående år. Siffrorna
för 1975 är i flertalet fall preliminära
Europeiska
OECD
opaginerad Kontrollera mot PDF
Italie
- Jji
n
; :
:
j
r,
;
f
\
I i
n
':
:
1
\
: ;
1
\
t
:
-
1
4 2 O
8 6|-
4
F ö renta staterna
ill-l
Canada
I
1
¥1
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
-
Storbritannien
1
2
n
Pl P
i] 1 i i i i 1
ii 1
-2
1
il
.
Sverige
»[il!
H
ii i! i
-tiil_ m___ Mt
1
n Pl
i _ i 1
m
V ä sttyskland
.|g . Japan
14
12
10
8
6
4 -
2 -
opaginerad Kontrollera mot PDF
u
OECD-totalt
el-r-.
4
2
O
-2*-
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
1_L
I
I I I ' I
I I
I I I I
74 75
1966 67 68 69 70 71 72 73 74 75 1966 67 68 69 70 71 72 73
Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar
gjorda inom finans, departementets ekonomiska avdelning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 37
Tabell
2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länderområden
1974-1976
Ärlig
procentuell förändring
1914
1975
1976
De
sju stora länderna
Förenta
staterna
-2,1
-2
6 -7
Japan
-1,8
2
4 -5
Förbundsrepubliken
Tyskland
0,4
-3,6
4 -5
Frankrike
3,9
-3
4 -5
Storbritannien
0,2
-2
1 -2
Italien
3,2
-3,5
0 -1
Canada
2,8
0
5 -6
Norden
Norge
3,7
3,3
6 -7
Danmark
1,3
-2
4 -5
Finland
4,2
0
0 -1
Sverige
4,1
0,6
2
Vissa
andra OECD-länder
Belgien
4,0
-2
2 -3
Nederländerna
3,3
-2
3 -4
Österrike
4,4
-2
2 -3
Schweiz
-0,7
-7
1 -2
OECD-Europa
2,1
-2,5
2,5-3,5
OECD-totalt
0
-1,5
4 -5
Källor:
OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom finansdepartementets
ekonomiska avdelning.
britannien.
De offentliga investeringarnas bidrag till efterfrågan var däremot i de flesta
länder tämligen blygsamt.
Den
ekonomiska politiken hade redan från början av 1975 en expansiv inriktning i
Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland. Under våren vidtog så
regeringarna i en del andra länder, bl. a. i Frankrike och lapan,
stimulansåtgärder. Då man ännu vid slutet av sommaren inte kunde se någon
vändning i Västeuropa vidtogs ytterligare stimulansåtgärder i vissa EG-länder.
I stort sett kan dock konstateras att de vidtagna åtgärderna var av för
generell natur, att de sattes in för sent och i för liten omfattning för att
kunna motverka de starka kon-traktiva krafter som var verksamma. Effekten av
stimulanserna försvagades vidare av hushållens höga sparande. Trots att flera
av de större länderna har fått kraftigt ökade budgetunderskott i en del fall
har de under 1975 uppgått till inemot 89 % av bruttonationalprodukten har
den ekonomiska aktiviteten minskat.
Penningpolitiken
i de flesta OECD-länder lättades successivt under året och diskontona sänktes i
omgångar. Kreditefterfrågan var trots detta låg under hela året till följd av
att företagen senardade sina investeringar och minskade sin lagerhåUning.
Prisstegringstakten
sjönk som ovan nämnts påtagUgt under loppet av året. Särskilt markant har denna
avsaktning varit i Förenta staterna och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2: 2 Industriproduktionen ii vissa länder
19731975
Index: 1970=100. Säsongrensade månadsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
_ F ö renta staterna
130
-
120 110
100
"-------- 1
\
---
140
_
Storbritannien
130
-
120
110
100
90
-
Kl
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
140 130 120 110 100
_ Österrike
r~y-~
ts/s/
->..'sy
opaginerad Kontrollera mot PDF
140 130 120 110 100
_
Finland
' hj\
/"xv"
yv\
opaginerad Kontrollera mot PDF
140 130 120 110 100
Frankrike
140 130 120 110 100
_ Norge
r\/vA-
rv-->
opaginerad Kontrollera mot PDF
140 130 120 110 100 90
-
Sverige
r
VjVa
opaginerad Kontrollera mot PDF
1973 1974 1975
Källor: OECD och nationell statistik.
1973
1974
1975
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976
Tabell 2: 2 Konsumentprisernas utveckling 1962 1975
Årlig procentuell förändring
39
opaginerad Kontrollera mot PDF
1962-1972'
1973'
1974'
1975'
Belgien
3,8
7,0
12,7
12,7
Danmark
6,0
9,3
15,4
9,6
Finland
5,7
10,7
16,9
17,8
Frankrike
4,4
7,3
13,7
11,7
Förbundsrepubliken
Tyskland
3,2
6,9
7,0
6,0
Italien
4,3
10,8
19,1
17,0
Nederländerna
5,4
8,0
10,0
10,2
Norge
5,1
7,5
9,4
11,7
Schweiz
4,0
8,7
9,8
6,7
Storbritannien
4,9
9,2
16,0
24,3
Sverige
4J
6,7
9,9
9,8
Österrike
3,9
7,6
9,5
8,5
Förenta
staterna
3,3
6,2
11,0
7.0
Canada
3,3
7,6
10,9
10,8
Japan
5,7
11,7
24,4
11,8
OECD-Europa
4,5
8,6
13,6
13,5
OECD-totah
3,9
7,9
13,2
10,6
' Prisstegringarna mellan genomsnittslägena resp. är.
Källor: OECD och nationell statistik.
Japan. Även i Förbundsrepubliken Tyskland, där
inflationstakten redan tidigare var låg vid en internationell jämförelse, har
takten i prisstegringarna dämpats. Trots den för efterkrigsförhållanden
exceptionellt kraftiga recessionen under 1974 och 1975 var inflationstakten
ännu i början av 1976 så hög som 9 % för OECD-området i dess helhet.
De internationella råvarupriserna har i stort sett legat
kvar på den lägre nivå till vUken de sjönk i slutet av 1974 och början av 1975.
I slutet av sommaren steg dock priserna på jordbruksprodukter tillfälligt som
en följd av ovissheten om effekterna på den internationella marknaden av den
dåliga sovjetiska spannmålsskörden. Mot slutet av året steg råvarupriserna
något vilket sannolikt återspeglade omsvängningen i lagerinvesteringarna och
den ökade efterfrågan. Priset på råolja hölls konstant fram till den 1 oktober
då OPEC beslutade om en 10-procehtig prishöjning. Detta pris skall gälla fram
tiU den sista juni 1976.
Världshandeln minskade med 6 % i volym under 1975. Denna
nedgång visar klart lågkonjunkturens djup och omfattning. Endast en gång
tidigare under efterkrigstiden har världshandeln minskat 1958 sjönk den med 1
%. Som en följd av lågkonjunkturen minskade OECD-länderna sin import kraftigare
än sin export varför bytesbalansunderskottet för dessa länder som grupp
reducerades från drygt 33 mUjarder dollar 1974 till 6 miljarder 1975. Det yar
främst importen av olja och råvaror som minskade. Då samtidigt oljeländerna
fortsatte att öka sin import av varor och tjänster från de industrialiserade
länderna, sjönk
Diagram 2: 3 Råvaruprisemas utveckling 19741976
Index:
1970 = 100. ("New dollar index" omräknad i svenska kronor)
opaginerad Kontrollera mot PDF
220: 180
140'
Totalt
300
varav: Livsmedel
vikt i totalen: 0,6l'
260
\
220 180
140
/-____ '
\
- y
R å varor f ö r insats i tillverkningsindustri vikt i totalen:
0,39'
varav:
Ickesyntetiska fibrer vikt i totalen: 0,13'
opaginerad Kontrollera mot PDF
220
varav: Ickej ä rnmetaller
vikt i totalen: 0,20'
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974 1975 1976
1 Vikter 1975.
2 Denna prisindex baserar sig på veckovisa
noteringspriser från ett antal
internationella varubörser. Veckonoteringarna enligt det s. k. "new doUar
index" har sammanräknats till månadsgenomsnitt och därpå omräknats tUl
index i svenska kronor. Vid omräkningen har den genomsnitUiga växelkursen
under varje månad använts. Genom att räkna om det s. k. "new dollar
index"
till svenska kronor har man till stor del neutraliserat inverkan av fluktuatio
nerna i dollarkursen.
Källor: "The Economist" och
konjunkturinstitutet.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 41
OPEC-staternas
överskott från ca 64 miljarder dollar 1974 till ca 36 miljarder dollar 1975. De
icke-oljeproducerande u-ländernas export minskade kraftigt tUl följd av
recessionen. Då deras import samtidigt fördyrades ledde detta till en
ytterligare försämring av deras samlade bytesbalansunderskott, vilket växte
från 15 miljarder doUar 1974 tUl 24 miljarder dollar 1975.
Utsikter
för 1976
Tillgängliga
konjunkturdata från första kvartalet 1976 bekräftar i allt väsentligt den
prognos för den internationella konjunkturen under 1976 som gavs i den
preliminära nationalbudgeten. Industriproduktionen, orderingången och
lagerinvesteringarna pekar samtliga på en fortsatt snabb uppgång av den
ekonomiska aktiviteten. I synnerhet gäUer detta Förenta staterna och de större
västeuropeiska ekonomierna.
Lagerinvesteringarna
torde nu ha nått ett läge då avvecklingen upphört och gått över i
lageruppbyggnad. I Förenta staterna tycks uppbyggnadsfasen ha påbörjats under
första kvartalet i år. I Förbundsrepubliken Tyskland och i Frankrike har
lageruppbyggnaden kommit igång främst för insatsvaror. Under loppet av 1976 kan
därför lagerinvesteringarna väntas bära upp en betydande del av
efterfrågeöknmgen. Detta får i sin tur avsevärda spridningseffekter på den
slutliga efterfrågan genom att den ökade produktion, som blir följden av
lagerinvesteringarna, leder UU ökade inkomster för hushåll och företag och
till ett högre kapacitetsutnyttjande.
Den privata konsumtionen
visar tecken på att ha ökat något tidigare och snabbare än vad som antogs i den
preliminära nationalbudgeten. Inom denna sektor finns ett betydande uppdämt
ersättningsbehov för varaktiga konsumtionsvaror. Den fortsatta uppgången i
industriproduktionen kommer att öka hushållens inkomster, som till följd av
den lägre inflationstakten mer än tidigare kommer att öka i reala termer.
Vidare finns klara tecken på en nedgång i sparandet. Allt detta understryker
det sannolika i en fortsatt ökning av den privata konsumtionen. Den ökade
konsumtionsbenägenheten har särskilt tydligt kunnat avläsas på efterfrågan för
varaktiga konsumtionsvaror, främst bilar.
Utvecklingen av de fasta
investeringarna utgjorde en osäker faktor i den prognos som presenterades i den
preliminära nationalbudgeten. Det låga kapacitetsutnyttjandet,
likviditetsbristen inom företagssektorn och den dåliga vinstutvecklingen under
första halvåret 1975 ledde till massiva nedjusteringar av företagens
investeringsplaner. Mot bakgrund av recessionens rekordartade omfattning fanns
anledning att anta att näringslivets investeringar inte skulle återhämtas
förrän ganska sent i konjunkturens uppgångsfas, dvs. tidigast i slutet av
1976. De data som blivit tUlgängliga under de senaste månaderna tyder
emellertid på att dessa
Prop. 1975/76:150 42
farhågor
kan ha varit överdrivet pessimistiska. Företagens likviditetsläge har
förbättrats tack vare lagerawecklingen och en förbättrad lönsamhet. Ökningen
av produktionen har nämligen skett ifrån ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande
varför produktionskostnaderna per enhet kunnat hållas nere. I nuvarande
situation tUlkommer dessutom vissa strukturella faktorer som kan påverka
investeringarna i positiv riktning. Exempelvis ledde de förändringar i
relativpriserna som åtföljde råvaruprisboomen och den s. k. oljekrisen
19731974 tUl att en dd av produktionsapparaten blev föråldrad snabbare än vad
som eljest hade varit fallet. Detta leder till ett ökat behov av
nyinvesteringar. Därtill kommer att industrins investeringar har utvecklats
mycket svagt i flera av de större OECD-länderna under första hälften av
1970-talet. På flera håll torde man dessutom fortfarande ha kapacitetsbristen
1973 i färskt minne. Den intemationella konjunkturuppgång som nu har tagit sin
början bör därför utgöra ett starkt incitament i ett flertal länder till att
utnyttja investeringsstimulanserna 1976 för att bygga ut produktionskapaciteten.
Bostadsbyggandet,
som vanUgtvis brukar ligga tidigt i uppgångsfasen, har denna gång i stort sett
utvecklats svagt. I vissa länder har det dock vänt uppåt redan under 1975,
främst i Förenta staterna. Japan och Storbritannien och under loppet av 1976
kan en fortsatt uppgång väntas. De offentiiga investeringarna däremot kan
förväntas stagnera under loppet av året. Bakom detta ligger regeringarnas strävan
att minska budgetunderskotten.
Finanspolitiken
i de större OECD-länderna kan f. n. karakteriseras som avvaktande med
begynnande inslag av åtstramning. Efter att stimulansåtgärderna sattes in
under 1975 har förväntan om en konjunkturuppgång avhållit regeringarna från
ytterUgare expansiva åtgärder. En viktig ekonomisk-politisk fråga i många
länder har varit hur man skall nedbringa de mycket stora budgetunderskott som
recessionen lett till genom bortfallet av skatteinkomster och ökningen av
sociala utgifter, främst i form av arbetslöshetsersättning. I Förenta statema,
Förbundsrepubliken Tyskland och i Frankrike har man klart uttryckt sin avsikt
att lägga om politiken I syfte att under de närmaste åren nedbringa eller
eliminera underskotten. Detta skall ske så alt åtstramningen av den offentliga
sektorns utgifter skall gå i takt med återhämtningen av efterfrågan i övrigt.
Inte
heller penningpolitiken har ännu så länge givits någon mera betydande
restriktivitet. Till stor del förklaras dock de f. n. lätta kreditmarknaderna
av att företagens efterfrågan på krediter varit låg. TUl följd av den
omfattande lagerawecklingen har likviditeten inom företagen ökat samtidigt som
investeringarna i fast kapital-och lager ännu inte nått upp till några högre
nivåer. Från utbudssidan har centralbankerna i ett flertal länder som ett
led i begränsningen av inflationen
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 43
offentliggjort mål för penningmängdens genomsnittliga expansion. I Förenta
staterna och Förbundsrepubliken Tyskland har dock den faktiska tillväxten i
penningmängden på gmnd aV den låga kreditefterfrågan från företagens sida
legat klart under dessa i och för sig restriktiva mål. Härigenom har
kreditexpansionen kunnat ske inom deri ram som centralbankerna uppställt.
Konjunkturutvecklingen
under 1976 förutses medföra en snabb fortsatt ökning av den ekonomiska
aktiviteten. Tillväxten i bruttonationalprodukten för hela OECD-området kan nu
beräknas tUl 45 %. Under andra halvåret bör industriproduktionen i de större
OECD-ländernä åter ha nått över genomsnittet för andra halvåret 1974. Denna
relativt snabba tillväxt sker dock från ett läge som alltjämt utmärks av
betydande överkapacitet.
Under
recessionen 1975 tycktes den synkronisering av konjunkturen som var ett sådant
utmärkande drag för skeendet 19721973 ha upphört. Förenta staterna Och Japan
föreföll att leda konjunkturcykeln med åtminstone ett halvår. I Japan dämpades
ökningstakten mot slutet av året, vilket har föranlett en viss nedjustering av
prOgnosen för 1976 jämfört med vår preliminära nationalbudget. Under senare
tid har takten i återhämtningen emellertid accelererat i Västeuropa varför risk
föreligger för en förnyad synkronisering av konjunktursvängningarna i marknadsekonomierna.
Under 1977 kan detta leda till stabiliseringspoUtiska problem av liknande slag
som under 19721973.
I
Västeuropa leds uppgången av Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike, men
även i Benelux och i Storbritannien anses vändpunkten ha passerats. I de
mindre OECD-länderna väntas produktionen visserligen öka, men långsammare än i
de större länderna. Detta förklaras av att de mindre länderna fört en mera
ambitiös stabiliseringspolitik under recessionen och medvetet accepterat stora
utrikeshandelsunderskott i syfte att stödja sysselsättningen. De har därför
ett begränsat utrymme för inhemsk expansion och får avvakta att den
internationella konjunkturuppgången under andra halvåret 1976 leder till ökad
export.
Inflationslakten
fortsätter att bromsas in under 1976, men väntas fortfarande ligga kvar på en
hög nivå, 78 % för hela OECD. Den inhemska kostnadsutvecklingen torde i
flertalet länder inte ge några starkare inflationsimpulser. Öknmgén i
arbetskostnaderna per producerad eiUiet kommer att ligga klart under
inflationstakten. Denna fördelaktiga kostnadsutveckling förklaras av den
förbättrade produktiviteten och de återhållsamma lönekraven i flertalet av de
större länderna.
De internationeUa
råvampriserna kan väntas öka långsamt i takt med den fortsatta öknuigen i
industriproduktionen. Några kraftigare prisuppgångar förefaller inte sannolika
bl. a. med hänsyn till dé omfattande producentlager som finns f.n. Blir
emdlertid konjunkturupp-
Prop. 1975/76:150 44
gången
alltför synkroniserad kan kraftigare prisrörelser på de internationella
marknaderna inte uteslutas.
För
jordbrukspriserna råder sedvanlig osäkerhet. Den omfattande utvidgningen av de
odlade arealerna 19731975 i Förenta staterna kan dock få en viss återhållande
effekt.
Världshandeln
under 1976 kommer att återhämtas efter minskningen 1975. Ökningstakten är
emellertid mycket svår att förutsäga med hänsyn till att det sedvanliga
sambandet mellan produktionstUlväxt och expansion i världshandeln kan ha
förändrats till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet i världsekonomin. En
ökning på 78 % framstår emellertid inte som osannolik.
Som
en följd av konjunkturuppgången i OECD-området kan importen dit väntas öka
kraftigt liksom intra-OECD-handeln. Detta kan förutses leda till förändringar i
bytesbalanserna. Inom OECD-området har flera av de större ländema haft
betydande överskott en konsekvens bl. a. av den restriktiva ekonomiska
politiken. I och med den ekonomiska återhämtningen och den stigande importen
förbyts nu dessa överskott i ett mindre sammanlagt underskott. Det är osäkert
om den nu fömt-sedda importökningen i de större länderna kommer att medföra en
snar minskning av de mindre OECD-ländernas relativt sett stora underskott.
Försiktiga uppskattningar av de mindre OECD-ländernas bytesbalanser för 1976
tyder på i stort sett oförändrade underskott om ca 14 miljarder dollar
sammanlagt. För OECD-området som helhet förutses ett bytesbalansunderskott 1976
på 17 miljarder dollar.
Bytesbalansunderskotten
i de icke-oljeproducerande u-länderna beräknas under 1976 reduceras med
omkring 8 miljarder dollar till 16 miljarder. Det finns risk att många u-länder
kan tvingas att skära ned sin import om inte finansiellt bistånd och krediter
ges i tillräcklig utsträckning. OPEC-ländernas överskott väntas ligga kvar på
1975 års nivå, dvs. ca 36 miljarder dollar.
Den
korta och meddfristiga kreditgivningen på eurovalutamarknaden under 1975
uppgick till drygt 20 miljarder dollar, eller ca 10 miljarder dollar mindre än
1974. Den långsammare tillväxten förklaras av den ekonomiska tillbakagången i
OECD-området. Krediterna till låntagare i OECD-länderna blev endast 1/3 jämfört
med föregående år. En större andel än tidigare, eller omkring 9 miljarder
dollar, gick till finansieringen av de icke-oljeproducerande u-ländernas
bytesbalansunderskott.
På
de internationella obligationsmarknaderna gick utvecklingen under 1975 i
motsatt riktning. Under inflytande av accelererande prisstegringar och vissa
bankfalissemang hade placerarna under 1974 intagit en försiktig hållning tUl
långsiktiga kapitalbindningar med fast ränta. Under 1975 återvände förtroendet
tUl obligationsmarknaderna och emissioner på sammanlagt 19 miljarder dollar
kunde genomföras. Jämfört med föregående år var detta nästan en tredubbling.
Merparten av lånen
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 45
eller
nära 15 miljarder dollar emitterades av låntagare i OECD-ländema. Från
bytesbalanssynpunkt innebär detta att underskotten för dessa länder kunnat få
en långfristig finansiering.
I det följande avsnittet
med olika länderöversikter har en viss begränsning i urvalet av länder skett i
förhållande till tidigare national-budgetar.
2.2
Länderöversikter
Förenta
staterna
Återhämtningen i den
amerikanska ekonomin började under andra kvartalet 1975. Trots att uppgången
vann styrka under året sjönk bmtto-nationalprodukten med drygt 2 % räknat
mellan helåren 1974 och 1975. Därmed låg den på en nivå som var 4 % lägre än
högkonjunkturåret 1973. Det var främst lagerutvecklingen och den privata
konsumtionen som bestämde konjunkturförloppet under 1975. De vid början av året
exceptionellt höga lagren i tillverkninssindustrin och i detalj- och partihandeln
avvecklades i mycket snabb takt de första sex månaderna. Den starkt ökande
privata konsumtionen stimulerad av skatteåterbäring och skattesänkning fr. o.
m. andra kvartalet fick därefter ganska snart direkt effekt på
industriproduktionen. Det förhållandet att lageravvecklingen upphörde bäddade
sålunda för en snabb tillväxt i totalproduktionen under andra halvåret. Den
privata och offentliga konsumtionen var fortsatt förhållandevis hög. Även
bostadsbyggandet ökade men har inte spelat samma ledande roll som i tidigare
konjunkturuppgångar. De totala privata fasta investeringarna utvecklades svagt
och sjönk 1975 med inemot 15 %. Den svaga inhemska efterfrågan under första
halvåret 1975 förorsakade en anmärkningsvärt stor nedgång i importen (i
synnerhet av olja). Visserligen steg den totala importen något under andra
halvåret, men inte mer än att handels- och bytesbalansen båda kunde visa rekordöverskott.
Prisstegringstakten
sjönk under 1975 till 7 % (en minskning med fyra procentenheter under året).
Detta skedde dock till priset av en mycket stor arbetslöshet. Som mest gick 8,5
miljoner personer utan arbete 1975.
Den
väl hävdade ekonomiska utvecklingen under första kvartalet 1976 har minskat en
del av den tidigare osäkerheten kring styrkan i konjunkturuppgången. På vissa
områden kan man nu därför uttala sig med något större säkerhet än i den
preliminära nationalbudgeten. Detta gäller den privata konsumtionen,
arbetsmarknaden och i viss mån även industriinvesteringarna.
Den
privata konsumtionen stiger snabbare än väntat. En av förklaringarna tUl detta
är att de under 1975 sänkta skatteskaloma gäller även under första halvåret
1976. Starkt bidragande är också den kraftiga
Prop. 1975/76:150 46
ökiungen
av sysselsättningen som ägt rum sedan våren förra året. I början av 1976 har
över 2 mUjoner fler arbete än under motsvarande period i fjol. Detta har givit
ett märkbart tiUskott till hushåUens totala disponibla inkomster. När det
gäUer prisutvecklingen kan noteras, att bl. a. återhållsamma löneökningar har
lett tUl låga ökningstakter för partipriserna, vilket kommer att slå igenom i
detaljhandelsledet successivt under 1976. Man torde därför kunna komma ned
till en ökningstakt på under 6 % för konsumentpriserna under 1976.
Många
bedömare har satt frågetecken inför återhämtningen av de privata
investeringarna. Man har då främst pekat på det låga kapacitetsutnyttjandet
och den förmodat relativt långsamma allmänna konjunkturförbättringen.
Utvecklingen mot slutet av 1975 och i början av detta år tycks emellertid inte
stödja dessa tankar utan investeringsutvecklingen har uppvisat vissa expansiva
inslag. Detta kan sammanhänga med kraften i den ekonomiska återhämtningen men
kan också förklaras av att en del produktionskapital under senare år föråldrats
snabbare på gmnd av förskjutningarna i relativa kostnader och priser. Nyligen
företagna enkäter om företagens investeringsplaner tyder visserligen på en
relativt svag utveckling under 1976. Men i början av en konjunktumppgång brukar
dessa regelmässigt underskatta investeringarnas ökningstakt. Det kan därför
antas, att investeringsbenägenheten i stort sett kommer att följa mönstret från
tidigare amerikanska konjunkturuppgångar. De privata fasta investeringarna har
beräknats öka med minst 10 % 1976. Därav kan bostadsbyggandet komma att öka med
så mycket som 30 %.
Administrationen
har i sitt budgetförslag för budgetåret 1977 (oktober 1976oktober 1977) sati
ett tak på 394 miljarder dollar för de offentliga utgifterna. Presidenten
torde dock i kongressen få svårt att vinna gehör för denna restriktiva
uiriktning. Ytterligare offentliga utgifter blir sannolikt resultatet av
behandlingen i kongressen, varför finanspolitiken inte i varje fall under 1976
kommer att få den kontraktiva effekt som eljest vore fallet.
Mot
bakgrund av det nu något ljusare perspektivet kan BNP-ökrungen jämfört med den
preliminära nationalbudgeten justeras upp till 67 % för 1976. De ökande
lagerinvesteringarna beräknas svara för inemot 2 % av den totala
produktionstillväxten. En sådan uppgång i den inhemska efterfrågan drar
naturligtvis med sig en ökad import. Bytesbalansöverskottet torde därmed
minska till uppskattiungsvis 23 mUjarder dollar 1976.
Storbritannien
Liksom
i de flesta andra OECD-ländema fördjupades konjunkturnedgången I
Storbritannien avsevärt under första halvåret 1975. Den inhemska efterfrågan
var svag och lagren drogs ned kraftigt. Tvärt emot utvecklingen i andra länder
fortsatte inflationstakten att accelerera.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 47
Finanspolitiken
var förhållandevis restriktiv under året. I och för sig kunde starka
stimulansåtgärder motiveras av den aUmänt sjunkande aktiviteten och den branta
ökningen av arbetslösheten. Under 1975 förlorade i genomsnitt 40 000 personer
per månad sitt arbete och vid årets slut var ca 1,25 miljoner utan arbete.
Starka genereUa stimulansåtgärder i denna konjunkturfas skulle emellertid ha
riskerat att utrikesbalansens underskott ånyo förvärrades och att man blev
tvungen att "tvärbromsa'' när konjunkturen väl tagit fart. I stället har
selektiva lättnader på vissa specieUt utsatta områden blivit den ekonomiska
politikens kännemärke.
Under 1975 startades en
stark offensiv mot inflationen. Efter det att' tolvmånaderstalet under sommaren
överskridit 25 % kunde regeringen få arbetsmarknadens parter att på frivillig
väg enas om en pris- och löneuppgörelse. I denna fastställs bl. a. att
höjningarna av veckolönen inte bör överstiga 6 pund t. o. m. augusti 1976.
Därmed beräknar regeringen att inflationstakten skall ha sjunkit till ca 10 %
i slutet av 1976. Det torde vara ofrånkomligt att de brittiska löntagarna får
vidkännas minskade realinkomster under 1976.
Under
hösten 1975 passerades botten i lågkonjunkturen och inflationstakten avtog.
Storbritannien hade minimala möjligheter att delta i de koordinerade åtgärderna
inom EG för att stimulera konjunkturen i början av hösten. Man inriktade sig i
stället på att selektivt stödja sysselsättningen genom rörlighetsstimulerande
åtgärder och väsentligt utökade resurser för omskolning, utbildning samt
subventionering av företag som temporärt håller personalstyrkan intakt.
Enbart
den starka lagerneddragningen beräknas ha minskat bruttonationalprodukten med
ca 2,5 % förra året. De expansiva inhemska efterfrågekomponenterna (den
offentliga konsumtionen och byggnadsverksamheten) och förbättringen av
bytesbalansen kunde inte väga upp effekten från lagercykeln.
Bruttonationalprodukten 1975 föll därför med knappt 2 %.
Som
konstaterades i den preliminära nationalbudgeten kommer exporten och omslaget
i lagerinvesteringarna att få stor betydelse för styrkan i återhämtningen
1976.
Den
privata konsumtionen och de fasta investeringarna tillsammans svarar de för
ca 85 % av bruttonationalprodukten : utvecklades svagt under fjolåret. Så
kommer sannolikt även att bli fallet 1976. Önskan att få ned den offentliga
sektoms upplåningsbehov kommer vidare att begränsa utrymmet för stimulansåtgärder
via denna sektor under innevarande år.
Utvecklingen
i början av 1976 ger vid handen, att konsumtionen är något starkare än väntat
och att en lageruppbyggnad påbörjats i detalj-och partihandelsleden.
Barometerundersökningarna pekar på en ökad optimism i näringslivet och
orderingången har redan vänt uppåt om än i långsam takt. Exporten, bl- a.
stimulerad av den successiva depre-
Prop.
1975/76:150 48
cieringen av pundet, har även börjat öka. Detta kombinerat
med en dämpad import medför att bytesbalansens underskott kommer att minska
något och förmodlingen stanna vid 1,5 miljarder pund. Den samlade produktionen,
BNP, kommer att sannolikt stiga med drygt 1 % 1976.
Såvitt kan bedömas är inte avståndet mellan bedömningarna
hos TUC (brittiska LO) och regeringen så stort att det skiUle komma att
äventyra en fortsatt framgångsrik lönepolitik. I april presenterade regeringen
sin budget. Huvudsyftet med denna är att genom skattelättnader i utbyte mot
återhållsamma lönekrav från fackföreningarnas sida dämpa inflationstakten.
Från efterfrågesynpunkt är budgetförslaget i stort sett neutralt. Om enighet
nås om detta förslag, finns utsikter till en fortsatt avsaktning av
inflationstakten. Denna torde kunna minska med 8 procentenheter meUan 1975 och
1976 tiU ca 13 %.
Arbetslösheten synes ha planat ut under första kvartalet.
Den kommer dock inte att kunna nedbringas speciellt mycket under året trots
ytterligare betydande arbetsmarknadspolitiska åtgärder i början av 1976.
Därtill är efterfråge- och produktionsutvecklingen ännu alltför svag.
Förbundsrepubliken Tyskland
Efter den dramatiska nedgången i efterfrågan och
produktionen under första halvåret 1975 vände konjunktumtvecklingen uppåt
under tredje kvartalet. Industriproduktionen steg brant fr. o. m. september och
under fjärde kvartalet 1975 ökade bruttonationalprodukten med 3 % i förhållande
till tredje kvartalet. Denna återhämtning skedde från en låg nivå och kunde
inte förhindra att den totala produktionen sjönk med ca 3,5 % för helåret 1975.
Höstens återhämtning byggdes upp av de expansiva effekterna av omsvängningen i
lagerinvesteringarna. Hushållens konsumtion ökade påtagligt varvid den
rekordhöga sparkvoten sjönk med 2 procentenheter mellan halvåren 1975. Likaså
aktiverades exportefterfrågan vilket är av särskild betydelse i
Förbundsrepubliken med dess stora utrikeshandelsandd.
Mot slutet av 1975 och början av innevarande år har
investeringarna börjat stiga. Till en del sammanhänger detta med det särskUda
investeringsavdrag som fått göras för order och beställningar utlagda under
första delen av 1975. Men detta förklarar inte hela uppgången utan denna har
fått en aUtmera "spontan'" karaktär. Trots att konjunkturklimatet
förbättrades under loppet av 1975 fortsatte läget på arbetsmarknaden att
försämras och arbetslösheten låg under större delen av året över
miljonstrecket, motsvarande ca 5 % av arbetskraften. Inflationstakten, som
redan tidigare var en av de lägsta bland industriländerna sjönk ytterligare
och uppgick tUl 5,4 % under loppet av 1975. För 1976 väntas prisstegringstakten
sjunka under 4 %.
Under början av 1976 tycks konjunkturuppgången ha befästs
ytter-
Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1976 49
ligare. Orderingången I januari pekar brant uppåt såväl
för konsumtions- som investeringsvaror och denna efterfrågan kommer från såväl
inhemska som utiändska beställare. Undersökningar av företagens och hushållens
förväntningar och planer visar likaså att en fortsatt konjunkturuppgång är att
vänta. För 1976 väntas bruttonationalprodukten stiga med 45 %.
Den
privata konsumtionens fortsatta utveckling är emeUertid f. n. något
svårbedömbar. De avgörande faktorerna blir hur stora löneökningarna blir och
hur mycket inflationstakten bromsas in. Allmänt väntas dock hushåUens
konsumtion öka med mellan 2,5 och 3 %. De fasta investeringarna väntas för
första gången sedan 1973 visa en uppgång. Industriinvesteringarna beräknas
stiga med mellan 5 och 6 %, vilket skulle lyfta investeringsvolymen till 1969
års nivå. Byggandet har stabiliserats på en låg nivå men kommer sannolikt att
för helåret uppvisa en nedgång med några procent. Lagerinvesteringarna svängde
om redan under slutet av 1975 och kan under 1976 väntas ge efter-frågeimpulser
motsvarande 1,5 % av bruttonationalprodukten. Såväl export som import kommer sannolikt
att öka snabbare än världshandeln vilket skulle medföra en uppgång med i
storleksordningen 89 % med en något högre expansionstakt för importen.
Bytesbalansens överskott torde därmed komma att minska ytterligare från
fjolårets 7 miljarder DM. Trots den har skisserade markerade
konjunkturuppgången kommer arbetslösheten som i mars var 1,2 milj. eUer 5,2 %
att förbli hög även om den sannolikt sjunker under loppet av året.
Danmark
Den danska ekonomiska poUtiken de två senaste åren har
karakteriserats av stora kursomläggningar. Efter att ha fört en restiiktiv
politik 1974 för att bl. a. värna om utrikesbalansen lades dén ekonomiska politiken
om vid årsskiftet 1974/1975. Bl. a. vidtogs betydande sänkningar av de direkta
skatterna. 1974 års politik och den starka intemationeUa recessionen satte sina
klara spår i starkt sjunkande fasta investeringar (-15 % i volym från 1974 till
l975). Eti brett upplagt stimulansprogram genomfördes i september 1975.
Programmet innehöll bl. a. en fem månaders momssänkning och ett 20-procéntigf
investeringsavdrag för maskiner och utmstning anskaffade före 1976 års utgång.
Den privata och offentliga konsumtionen steg kraftigt 1975 med 4 resp. 5 %
men kunde inte mer än kompensera fallet i investeringarna. Importen var
förhållandevis låg under de tre första kvartalen 1975 men sköt ör-dentiigt i
höjden sista kvartalet, som effekt av momssänkningen. Detta medförde, att
underskottet i handelsbalansen reducerades med enbart ca 1 miljard från 1975
och stannade kring 9 miljarder Dkr. Bytesbalansen visade ett underskott på 3
miljarder Dkr.
4 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop. 1975/76:150 50
Arbetslösheten
minskade länge under 1975 men steg åter kraftigt under hösten och uppgick vid
årsskiftet tUl ca 14 % av de arbetslöshetsförsäkrade. Detta torde motsvara 67
% av den totala arbetskraften. Inflationstakten sjönk kraftigt under året och
uppgick till 9,6 % mellan 1974 och 1975. Denna avsaktning kan tUl stor del
tUlskrivas den dämpade löneutvecklingen och den temporära momssänkningen.
Den
konjunkturbUd 1976 som tecknades i den preliminära nationalbudgeten står sig
fortfarande på de flesta punkter. Det konstaterades då, att de under 1975
vidtagna stimulansåtgärderna dels måste visa sig vara tillräckligt kraftiga för
att på kort sikt avvärja en syssdsättrungskris under vintern, dels förmå hålla
den inhemska efterfrågan uppe även under första halvåret 1976 till dess
efterfrågan från utlandet sätter fart på dansk export.
Momssänkningen
från oktober förra året t. o. m. februari i år fick större effekt än beräknat
på den privata konsumtionen. Det torde vara ofrånkomligt att konsumtionen
kommer att visa svaghetstecken en period efter återgången till den högre
momsen. Den underliggande styrkan i de inhemska efterfrågekomponenterna (främst
bostadsbyggandet och den privata konsumtionen) bedöms dock som så pass stark
att den möjliggör den förutsedda tillväxten i bruttonationalprodukten på ca 4 %
1976.
Återhämtningen
på de största danska exportmarknaderna kommer sannoUkt alt gå förhållandevis
långsamt. I ljuset av den starkare allmänna konjunkturuppgången är man nu
emellertid något mer optimistisk från dansk sida och har justerat upp
exportökningen några procentenheter till ca 4 % i volym. Med hänsyn till den
extremt stora importen under årets första två månader och tUl den fortsatt
hävdade privata konsumtionen kan bytesbalansunderskottet 1976 bli någon miljard
större än de 45 miljarder sorn angavs i preliminär nationalbudget. Det
framtida utrymmet för inhemsk efterfrågan skulle därmed komma att begränsas
betydligt. En redan nu ökande orderingång på investeringsvaror indikerar att
industriinvesteringarna kan komma att öka ett par procent 1976. I kombination
med uppsvinget i byggandet skulle därmed de totala fasta investeringarna komma
att öka med 810 %.
Arbetslösheten
är vid ingången av 1976 fortfarande mycket hög. Mycket talar för att den kommer
att ligga kvar på en hög nivå under året.
Finland
Den
finländska ekonomin 1975 karakteriserades av en relativt hög inhemsk efterfrågan
som starkt försämrade utrikesbalansen. Samtidigt var inflationstakten en av de
högre inom OECD-området. Regeringen vidtog flera åtgärder under första halvåret
för att begränsa den inhemska efterfrågan och slå vakt om utrikesbalansen. Bl.
a. sattes ett
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 51
tak
för den statliga och kommunala konsumtionen under 1975 och 1976. Ett temporärt
importdepositionssystem infördes för att dämpa importen och kreditpolitiken
stramades successivt åt betydligt. Dessa åtgärder till trots blev importen i
volym lika stor som 1974. Den konjunkturkänsliga finska exporten som till 50
% består av skogsprodukter föll mycket kraftigt 1975 (med 17 %). Underskottet
i handelsbalansen steg därför med närmare 3 miljarder mark och bytesbalansens
negativa sal-do översteg 8 miljarder. Inflationen dämpades inte utan
ökningstakten låg kvar på 1974 års nivå, dvs. ca 17%. HushåUens reala
disponibla inkomster steg förra året, men med konsumentemas försiktiga attityd
blev dock ökningen av den privata konsumtionen måttlig. En trots utgiftstaket
expansiv offentlig konsumtion och en lagemppbyggnad kunde inte motverka den
kontraktiva tendensen från exporten. Bruttonationalprodukten sjönk därför
förra året med ca 1 %.
Sysselsättningsläget
var länge hävdat under 1975 och arbetslösheten steg jämfört med 1974 med i
genomsnkt endast ca 0,5 %. Men under slutet av hösten försämrades läget
allvarligt och redan första kvartalet i år uppgick arbetslösheten till över 4
%. Det visade sig också att den nya regeringen som främsta programpunkt satte
bekämpandet av arbetslösheten. Det realekonomiska utrymmet för några bredare
satsningar är dock på kort sikt begränsade.
En
hel del har hänt i finsk ekonomi sedan den preliminära nationalbudgeten
publicerades. Regeringen har lyckats få parlamentarisk uppslutning kring ett
sysselsättningsprogram på en dryg miljard mark. Vidare har man lyckats klara
de långa och svåra förhandlingarna om en inkom.stpolitisk helhetsuppgörelse.
Denna består av tre delar; ett ettårigt löneavtal, åtgärder på prissidan och
ett jordbruksavtal. Löneavtalet, som löper från 1 februari 1976 till den 31
januari 1977, begränsar löneökningarna (inkl. löneglidning) till 7 å 8 %. Ett
totalt prisstopp införs vidare från den 21 januari till den 30 juni 1976.
Under resten av avtalsperioden sker en sträng prisövervakning. Enligt
officiella källor skulle prisökningarna under avtalsperioden begränsas till 5 å
6 %.
De
lägre löneökningarna kommer med all sannolikhet att begränsa tillväxten av den
privata konsumtionen under innevarande år. De fasta investeringarna väntas både
för industrin och byggnadsverksamheten minska under 1976 varför någon stimulans
inte kan väntas från den inhemska efterfrågan. Genom att skogssektorn kommer
att få en bättre exportkonjunktur kommer lagren att minska. Samtidigt
förbättras utrikesbalansen vilket torde kompensera effekten av
lagerawecklingen. Bytesbalansens underskott torde 1976 minska med ca 3
miljarder mark och bli ca 5 miljarder. Bruttonationalprodukten 1976 beräknas
öka endast obetydligt. Denna prognos innebär inte någon förändring av prognosen
från den preliminära nationalbudgeten.
Prop. 1975/76:150 52
Norge
Den
norska ekonomin uppvisade under 1975 den högsta tillväxttakten i hela
OECD-området, 3,3 %. Undantas den expansiva oljesektorn blev dock tiUväxten
endast 0,7 %. Skillnaden mellan dessa siffror speglar väl den
konjunkturutveckling som präglat Norge under 1975. Samtidigt som
oljeutvinningen kom igång under andra halvåret och pljeexporten ökade kraftigt,
drabbades de traditioneUa exportsektorerna av den internationella
konjunkturnedgången. Som en följd härav mattades efterfrågan på arbetskraft
och arbetslösheten steg till över 2%. Att den ekonomiska utvecklingen ändå i
stort skUjer sig så fördelaktigt från omvärldens lågkonjunktur får tillskrivas
regeringens ambitiösa efter-frågestödjande ekonomiska politik. Den aUmänt
konsumtionsstimulerande inriktningen i 1975 års budget kompletterades under
loppet av året med en rad åtgärder för att stödja produktion och
sysselsättning. Härigenom lyckades man hålla sysselsättningen uppe och ökningen
i arbetslösheten blev begränsad. Tack vare den betydande ökningen i hushållens
reala disponibla inkomster ökade den privata konsumtionen med inemot 5 %,
vilket dock var något mindre än väntat. De totala investeringarna i fast
kapital ökade däremot kraftigare än förutsett, eller med 11 % och
industriinvesteringarna steg med 8,5 %. Försvagningen av inkomsterna från
sjöfarten försämrade utrikesbalansen. Men det var främst skillnaden mellan den
inhemska och utländska efterfrågan som ledde till ett rekordartat
bytesbalansunderskott på drygt 13 mUjarder Nkr. Detta ligger dock helt i linje
med regeringens politik att redan innan olje-inkomstema nått sin avsedda
omfattning, anpassa landet tUl en successivt högre aktivitetsnivå. .
Utsikterna
för 1976 bestäms i stor utsträckning av den fortsatta internationella
konjunkturutvecklingen. Den ekonomiska politiken och stimulansåtgärderna är
utformade utifrån antagandet att exportefterfrågan åter skall börja stödja
produktionstillväxten från andra halvåret. Stimulansåtgärderna är därför
utformade så att de expansiva effekterna i stort sett upphör kring
halvårsskiftet 1976. Den privata konsumtionen torde komma att öka rätt kraftigt
under 1976, eller med drygt 5 %. En fömtsättning härför är dock att hushåUen
minskar sin sparkvot något. Bruttoinvesteringarna exkl. sjöfarten och
oljesektorn bromsas visserligen in avsevärt men väntas ändå öka med i
storleksordningen 7 %. Industrins investeringar torde öka med mdlan 5 och 10 %.
Den totala inhemska efterfrågan växer med bortåt 5 %. Den väntade BNP-ökningen
under 1976 ligger dock avsevärt högre 6 å 7 %. Detta kräver emellertid en
mycket kraftig exportökning, i synnerhet för olja där en fördubbling av
exportvolymen fömtses. Trots att exporten går upp och produktionen ökar torde
arbetslösheteo, i vilket fall under årets första hälft, komma att ligga kvar på
en efter norska förhåUanden onormalt hög nivå.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 53
3
Utrikeshandeln
Teknik
för pris-och volymberäkningarna i utrikeshandeln
Vissa
skillnader föreligger meUan pris- och volymutvecklingen i utrikeshandeln som
den redovisas i utrikeshandelsstatistiken resp. i,nationalräkenskaperna.
Beräkningarna i detta kapitel bygger på utrikeshan-ddsstatistiken medan de tal
för export och import som återfinns i försörjningsbalansen i
sammanfattningskapitlet följer nationalräkenskapernas beräkningsmetoder.
SkUlnaderna mellan beräkningssätten har att göra med metoderna för prismätning.
I det följande lämnas en kort redogörelse för dessa olikheter.
Information om
prisutveckUngen för utrikeshandeln kan hämtas, från två skilda källor:
enkätinformation från export- och importföretagen (producentpriser), resp.
tullstatistiken. I det senare fallet beräknar man pris per enhet för vart och
ett av de statistiska numren i tulltaxan med hjälp av tullsialistikens varuvisa
uppgifter om värde och kvantitet. Dessa enhetspriser sammanvägs därefter till
en prisindex, benämnd enhets-värdeindex. Denna typ av prisindex är den som
sedan länge använts för de svenska officiella utrikeshandelsberäkningarna och
också den som vanligen återfinns i andra länders utrikeshandelsstatistik och i
t', ex. FN:s och OECD:s handelsstatistik. Enhetsvärdeindex har vissa svagheter,
främst den att kvalitetsförändringar hos produkter inom ett och samma
statistiskt nummer kan komma att registreras som prisförändringar i stället
för som rätteligen volymförändringar. För färdigvaror, särskilt
verkstadsprodukter, betyder detta att volymutvecklingen kan underskattas i den
mån kvalitetsförbättringar förekommer. Dessutom kan detta slag av index
påverkas av förskjutningar i vamsamman-sättningen inom ett statistiskt nummer.
De prisindex som baseras på företagsenkäter å andra sidan, dvs. i första hand
producentprisindex, har i stor utsträckning karaktär av noteringsprismdex och
avser sålunda de faktiska leveranserna under en kommande period. I varje fall
under tider av snabba och oregdlDundna prisförändringar nödvändiggör deUa en
omperiodisering av prisindexen om den skall användas till att deflatera
leveranser i löpande priser. Denna omperiodisering kan endast ske med betydande
osäkerhet.
I nationalräkenskaperna
infördes på hösten 1975 ett nytt system för volymberäkning (deflatering) av
utrikeshandeln i vilket man konstruerar en deflator genom en kombination av
olika indextyper. Avsikten är bl. a. att härigenom eliminera den nämnda
olägenheten med enhetsvärdeindex och att vidare skapa bättre konsistens mellan
utrikeshandelsberäkningarna och t. ex. beräkningarna av
bruttonationalprodukten från produktionssidan (där producentprisindex
utnyttjas). Resultatet har blivit volymförändringstal som rätt påtagligt
avviker från vad som på traditionellt sätt erhålls genom deflatering med
enhetsvärdeindex.
I de analyser och
bedömningar som presenteras i detta kapitel har enhetsvärdeindex och de
volymutvecklingstal som framkommer genom deflatering med denna index använts.
Detta beror bl. a. på att konjunkturinstitutet för sin prognosverksamhet har
behov av ett tidsseriematerial för olika specificerade varugrupper och att
detta material är baserat på
Prop. 1975/76:150 54
enhetsvärdeindex. Vidare spelar, i synnerhet vid
exportanalysen, jämförelser med den internationeUa handelns pris- och
volymutveckling en betydande roll. Den bästa konsistensen mellan svenska
utrikeshandelsdata och data för internationell handel uppnås förmodligen om
enhetsvärdeindex används.
En teknisk omräkning görs emellertid av exporten och
importen på totalnivå till att avse nationalriikenskapemas beräkningsmetodik.
De omräknade utvecklingstakterna redovisas i tabell 3: 4 (exporten) och 3: 5
(importen). Omräkningen i sig utgör ett särskilt osäkerhetsmoment.
3.1 Exporteni
Utvecklingen 1975
Varuexportens volym sjönk mycket kraftigt 1975. I huvudsak
kan detta ses som ett uttryck för den recession som präglade större delen av
världsekonomin under året. Den svenska exporten tycks dock ha sjunkit
väsentligt kraftigare än de övriga industriländemas samlade export. OECD
beräknar sålunda att medlemsländernas exportvolym sjönk med 5,5 %, att jämföra
med en nedgång på 12 % för Sveriges export. De svenska exportpriserna steg
betydligt mer än världsmarknadspriserna 1975, vilket kan vara en del av
förklaringen till att den svenska exportens andel av världshandelsvolymen
sjönk. Den starka prisuppgången för Sveriges export medförde att exportvärdet
i löpande priser, trots den betydande volymminskningen, steg något 1975. Det
förefaller även som om Sveriges andel av världshandeln ökade under 1975 när man
räknar i löpande priser; detta således i stark kontrast till vad som gällde den
volymmässiga utveckUngen.
Detta tämligen positiva utlåtande får emellertid lov att
modifieras en del om man studerar den halvårsvisa utvecklingen 1975. Höjningen
av de relativa exportpriserna 1975 ägde i sin helhet mm under första halvåret.
Detta framgår av den mellersta kurvan i diagram 3: 1. Sveriges andel av
OECD-ländernas import kom härigenom att kraftigt öka, räknat i löpande priser.
Andra halvåret sjönk de relativa priserna något." Eftersom den
volymmässiga andelen av OECD-ländemas import fortsatte att sjunka avsevärt,
kom följaktligen andelen i löpande priser att falla kraftigt under andra
halvåret.
1 Den systematiska genomgång av exportutvecklingen för
olika varugrup
per som i tidigare konjunkturrapporter funnits under rubriken "Exporten
på varugrupper" utgår denna gång. Bedömningarna och kalkylema för de
olika varugmppema redovisas i detalj i produktionskapitlet. Siffermaterialet
för de olika varugmppema är sammanställt i tabell 3:4.
2 Utvecklingen av de relativa priserna under 1975
förklaras delvis av va
lutakursemas fluktuationer. Den västeuropeiska "ormens" valutor
(däribland
Sveriges) apprecierades kraftigt gentemot bl. a. Förenta staternas. Japans och
Storbritanniens valutor under första halvåret 1975 jämfört med andra halv
året 1974. Mellan halvåren 1975 skedde däremot en viss effektiv depreciering
av "ormvalutoma" vilket i sig bör ha verkat i riktning mot en viss
relativ
prisnedgång.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976
55
Diagram
3:1 Sveriges andelar av OECD-ländernas totala import och relativa priser för
totalexporten 19701975
Index:
1970 = 100
Oljeprish ö jningarna
opaginerad Kontrollera mot PDF
100 -
Sveriges exportpris VarldsexportpriseT
opaginerad Kontrollera mot PDF
100
/
A: B
90
\
80
V
Sveriges export OECD:s import '
volym
opaginerad Kontrollera mot PDF
_L
1970 1971 1972 1973 1974 1975
Ovanstående
grova analys av den totala exportens utveckling i förhållande till
OECD-områdets totala handel tar ingen hänsyn till att den svenska exporten bar
en varu- och länderförddning som i vissa avseenden kraftigt skiljer sig från
vad som gäller den övriga internationella handeln. Exempelvis består den
svenska råvamexporten till ungefär 2/3 av trävaror, pappersmassa och jämmalm
medan dessa vamslag sammantagna svarar för mindre än 10 % av OECD-områdets
import av råvaror. Vidare upptar de övriga nordiska ländema en andel av den
svenska exporten som är mycket större än deras andel av OECD-områdets totala
import.
Ungefär
75 % av exporten utgörs av färdigvaror exkl. fartyg. Sammansättningen av
vamgrupper inom denna kategori är i högre grad än för råvamexporten
överensstämmande med den intemationella han-
Prop.
1975/76:150 56
Tabell 3:1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)'
till OECD-området= 1972-1976
Procentuell volymförändring
1972- 1973- 1974-1975 1975-1976
1973 1974 prel. prognos
Marknad 16,1 4,1 -6,1 7
Export 16,9 4,6 -13,3 3,5
Marknadsandelar 0,7 0,5 -7,7 -3,5
' SITC 5-8, e.xkl. 68 och 735.
- Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island;
Portugal, Spanien och Turkiet. Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela
resp. halva procent.
ddn. Om de olika OECD-ländernas färdigvaruimport vägs
samman med deras andelar i Sveriges färdigvaruexport erhålls ett "marknadsindex",
vars procentuella förändringar anges på översta raden i tabell 3:1. Skillnaden
mellan tillväxten i Sveriges färdigvaruexport till OECD-området och
"marknadstillväxten" utgör ett mått på marknadsandelarnas
förändring. Även efter denna "förfining" av analysen kvarstår som
framgår av tabellen intrycket av att de volymmässiga marknadsandelarna för
Sveriges export tiU OECD-området sjönk påtagligt 1975.
TiU en del torde marknadsandelsförlusten 1975 kunna förklaras
av alt de relativa exportpriserna steg kraftigt från andra halvåret 1974 till
första halvåret 1975. En annan viktig orsak består troligen i det förhållandet
att avsättningsläget på den svenska hemmamarknaden varit relativt gott medan
efterfrågan i övriga industriländer försvagades kraftigt under loppet av 1974
och en stor dd av 1975. Härigenom blev sälj-trycket på exportmarknaderna från
konkurrentländernas sida förhållandevis starkare.
Att nedgången i den internationella importefterfrågan blev
så kraftig 1975 stod med all säkerhet i samband med att mycket kraftiga lagerminskningar
ägde rum under första halvåret i flertalet OECD-länder, i anslutning till den
försvagade utvecklingen av konsumtion och investeringar.- SärskUt drabbade
lagerneddragningarna importefterfrågan på råvaror och de mera stapelvambetonade
delarna av färdigvaruhandeln. Det är mot denna bakgrund betecknande att i den
svenska färdigvaruexporten delgrupperna stål och papper uppvisade vida större
nedgångstal
1 En del "disproportioner" finns dock. Sålunda
upptar papper och investe
ringsvaror frän verkstadsindustrin större andelar i Sveriges färdigvaruexport
än i den totala internationella färdigvaruhandeln.
2 Den vägda minskningen t OECD-ländemas färdigvaruimport
uppgick
enligt tabell 3:1 till 6,1%. Den på motsvarande sätt sammanvägda BNP-
minskningen kan beräknas tili 1,8 %, vilket skulle irnplicera en inkomstdasti-
citet på 3,4. "
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
57
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3: 2 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)'
1968 1976
Export
till
Ärljg
volymförändring,
%
Andel av
totalsumman, %
1968-
-
1972-
1973-
1974-
1975-
1968
1973
1976
1973
1973
1974
1975
1976 prognos
prognos
OECD-länderna=
11,2
16,9
4,6
-13,3
3,5
76,1
78,4
72
Övriga
länder
8,3
15,6
27,8
1,7
3,5
23,9
21,6
28
därav:
Östeuropa och
Kina
6,2
29,1
34,6
12,4
0
5,9
4,8
7
OPEC-
länderna'
12,3
21,7
39.6
60,2
30
2,0
2,1
6 '
Andra länder
8,6
10,9
23,8
-11,6
-3
16,0
14,7
15
Summa
10,5
16,6
9,6
-9,5
3,5»
100,0
100,0
100
SITC5-8, exkl. 68 och735.
- Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Iriand, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.
' Qatar, Abu Dhabi, Saudi-Arabien, Kuwait, Irak, Iran,.
Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria.
'" Enligt kalkylen från varugruppssidan, som ingår i
tabellen över totalexporten (tabell 3: 4), blir förändringen 4 %.
Anm. Prognoserna för volymförändringarna är avrundade till
närmaste hela resp. halva procent.
än t. ex. verkstadsprodukter (jfr tabell 3: 4). Under
andra halvåret skedde uppenbarligen ett omslag i lagerutvecklingen och en
smärre uppgång i OECD-ländernas färdigvaruimport synes ha ägt rum. Trots detta
föll den svenska färdigvaruexporten även under andra halvåret; dvs.
marknadsandelarna fortsatte att sjunka.
Om sålunda färdigvaruexporten till OECD-länderna förlorade
marknadsandelar 1975, är det å andra sidan tydligt att Sverige i stället vann
andelar på de östeuropeiska marknaderna. OECD-områdets totala export dit steg
mycket obetydligt 1975 trots att beräkningama av exporten inbegriper de stora
veteleveranser till Sovjetunionen som påbörjades under senare delen av året.
Sveriges export tUl öststaterna expanderade däremot kraftigt, om än i försvagad
takt jämfört med 1974 (se tabell 3: 2). Det är känt att de östeuropeiska ländema
har brist på internationella betalningsmedel till följd av stora underskott i
handeln med västvärlden under de senaste åren. Sverige hade emellertid ett
underskott i handeln med öststaterna 1974 och var ungefär i balans 1975.
Möjligen har detta gjort det lättare för Sverige att öka sin export jämfört med
det flertal av OECD-ländema som i motsats till Sverige har stora överskott i
handeln med öststatsländerna.
Också exporten tUl OPEC-länderna synes ha hävdat sig väl i
konkurrensen med de övriga industriländerna. Den svenska färdigvam-exporten
dit beräknas ha vuxit med inte mindre än ca 60 % i volym
1 Eftersom papper och i någon mån även stål upptar en
större andel i Sveriges färdigvaruexport än i OECD-ländernas genomsnittliga
färdigvaruimport är det troligt att en del (uppskattningsvis ett par
procentenheter) av den i tabell 3:1 redovisade andelsförlusten kan förklaras av
en sålunda under 1975 oförmånlig vamsammansättning i den svenska
färdigvamexporten:
Prop.
1975/76:150 58
Tabell
3: 3 Prisutvecklingen för färdigvaror 1960-1976
Ärlig
piocentuell förändring
1960-
1969-
1970-
1971-
1972-
1973-
1974-
1975-
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975 prel.
1976 prognos
Världsexportpriset»
(1) i
nationella
valutor 1,4
4,7
3,2
2,4
8,4
23,5
10,8
5
(2) i US
dollar 1,1
5,9
5,6
8,6
17,7
21,8
13,5
0,5
(3) i
svenska kronor 1,1
5,9
3,7
1,5
7,4
23,8
5,6
6,5
Sveriges
exportpris i
svenska
kronor 2,0
7,6
5,7
5,4
6,7
19,2
17,9
T
Sveriges
relativa
exportpris
0,9
1,6
1,9
3,8
-0,7
-3,7
11,6
0,5
'
Exportprisindex för "manufactured goods" för de elva i världshandeln
största OECD-länderna sammanvägt med deras andelar i världsexporten.
=
Räknat exkl. papper. Inkl. papper erhålls 21,7 %, 18,3 % resp. 6,5 %. Anm.
Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.
mer
än vad som torde ha gällt för det övriga OECD-områdets export. Exporten till de
icke-oljeproducerande u-länderna sjönk däremot kraftigt. Dessa länders
bytesbalanser, som redan 1974 visade synnerligen stora underskott tiU följd av
oljeprishöjningarna och en starkt växande import, försvagades ytterligare 1975
nu mest ett resultat av ett försämrat bytesförhållande mot industrUänderna.
Exporten
av råvaror har en avsättningsmarknad som är betydligt mer begränsad än
färdigvaruexporten: endast omkring 15 % av råvamexporten hamnar utanför
Västeuropa. Lagerneddragningar i köparländerna medförde synnerligen starka
volymminskningar för exporten 1975; som tidigare nämnts påverkades råvamhanddn
betydligt starkare av lagerminskningarna än färdigvaruhandeln. De tre
viktigaste exportråvarorna järnmalm, trävaror och massa noterades alla för
volymminskningar på omkring 30 %. Däremot kom två tämligen "otraditionella"
svenska exportvaror, nämligen jordbruksprodukter och petroleumprodukter, att
svara för mycket kraftigt stigande exportvolymer. De bidrog därmed verksamt
till att bromsa fallet i den totala råvaruexporten.
Botten
i exportkonjunkturen för råvarorna synes tämligen entydigt ha inträffat vid
eller strax efter mitten av 1975. Mellan tredje och fjärde kvartalet ägde en
markant uppgång rum, vilket troligen återspeglar att lagerawecklingama i
köparländerna generellt sett upphörde.
Även
råvaruexporten förlorade delvis marknadsandelar 1975. Detta kan främst beläggas
för massa och järnmalm. Massaexportens andelar minskade mycket kraftigt i
Västeuropa till förmån för de nordamerikanska massaproducentema, vilka
prismässigt gynnades till följd av dollarkursens fall i början av året.
Marknadsandelarna för järnmalms-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 59
exporten minskade av flera skäl, bl. a. att de under året
låga sjöfrakterna gjorde malm från utomeuropeiska gruvor mer konkurrenskraftig.
För trävaruexporten synes däremot andelama i den västeuropeiska importen ha
varit ungefär oförändrade 1975 efter ett mer betydande fall 1974.
Leveranspriserna för råvaruexporten uppvisade en stagnerande eller svagt
fallande tendens under loppet av 1975. Till följd av att stegringen under loppet
av 1974 var mycket kraftig blev emellertid ändå prisnivån för 1975 väsentligt
högre än genomsnittet för 1974. Det kan dock noteras att för utförseln av
trävaror en ganska kraftig prissänkning ägde rum.
Utsikterna för 1976
Den förbättring av den internationeUa konjunkturen som
ägde rum andra halvåret 1975 väntas fortsätta och utmynna I en relativt god ekonomisk
tUlväxt 1976. Detta har bedömts kunna utgöra förutsättning för en exportökning
19751976 på ca 7,5 %.
För den samlade färdigvamexporten till OECD-området har
kalkylerats med en marknadstillväxt (se tabell 3: 1) som innebär en
import-elasticilet med avseende på BNP av en storlek som inte fullt motsvarar
den långsiktiga historiska trenden. Lagerinvesteringarnas väntade starka
bidrag till tillväxten i området kunde i och för sig motivera en högre
elasticitet. Försiktigheten i bedömningen har närmast motiverats av det i
utgångsläget mycket låga kapacitetsutnyttiandet, vilket väntas verka dämpande
på importens expansion. För ett par länder med stor vikt i exportkalkylerna,
Finland och Norge, kan nämnas att lagerinvesteringama snarast väntas utgöra
negativa komponenter i tillväxten.
Marknadsandelarna för den svenska färdigvaruexporten till
OECD-länderna beräknas sjunka ytterligare något, sett mellan genomsnitten för
1975 och 1976. Under loppet av 1976 innebär emellertid den gjorda prognosen att
marknadsandelarna ökar. Denna bedömning grundas på att efterfrågetrycket i
världsekonomin successivt väntas stiga i förhållande till det svenska och
medföra en viss normalisering av marknadsföringsintensiteten för Sverige i
förhållande till konkurrentländerna. Däremot förutses inte någon sänkning i
det svenska relativa exportpriset för färdigvaror (se tabell 3: 3).
1 Motsvarande 10 % enligt nationalräkenskapsdefinitionen
(se tabell 3: 4 och försörjningsbalansen i sammanfattningskapitlet).
-'Tillväxten
i OECD-områdets import av papper beräknas bli betydligt snabbare än tillväxten
i den totala färdigvaruimporten. Härigenom erhåUs en rätt stor positiv
"vamsammansättningseffekt" av det slag som nämnts i fotnot 1 på sid.
57. Storleken av denna kan skattas till nägon procentenhet och innefattas i
andelsprognosen.
3 Denna bedömning bygger i sin tur pä ett antagande om
oförändrade växelkurser från mitten av mars 1976.
Prop. 1975/76:150 60
Exporten
till Östeuropa torde inte komma att visa någon volymökning 1976, tiU följd av
ländernas brist på västvaluta. Prognosen innebär ändå en något mer gynnsam
utveckling än vad som väntas för det övriga OECD-områdets totala export tUl
området.
OPEC-ländernas
importefterfrågan väntas stiga mycket starkt även 1976, dock inte i sanuna höga
takt som tidigare. Dels har ökningstakten i deras oljeinkomster minskat i
samband med den intemationeUa recessionen, dels synes också vissa svårigheter
ha börjat uppstå att fysiskt hantera den starka strömmen av importvaror.
Utvecklingen
av de övriga u-ländernas import bedöms bli fortsatt svag under åtminstone
första hälften av 1976. Mot slutet av året kan dock en återhämtning av importen
inträda som resultat av de inkomstförstärkningar via deras export som det
emotsedda uppsvinget i industriländerna medför.
Den
totala färdigvaruexporten skulle enligt de redovisade bedömningarna stiga med
ca 3,5% 19751976 (se tabeU 3:2). Av den vam-gruppsvisa redovisningen i tabell
3: 4 framgår dock ätt verkstadsprodukterna inte beräknas komma att uppvisa
någon ökning. Detta beror dels på att tillväxten i investeringsvaruefterfrågan
inte väntas bU speciellt stark, dels på att det förväntade lageromslaget sannolikt
har mindre betydelse for denna typ av produkter. Pappersexporten väntas
därertiot stiga avsevärt under intryck av ett starkt lageromslag i
avnämarlän-derna. Stålexporten beräknas likaledes växa kraftigt under loppet av
1976, men beroende på det betydande faUet mellan halvåren 1975 bUr förändringen
meUan hdårsgenomsnitten 1975 och 1976 måttligt stor.
Exporten
av råvaror 1976 har beräknats bli betydligt mer expansiv än exporten av
färdigvaror. Volymökningar på 20 % och däröver förutses sålunda för järnmalm,
trävaror och massa. Vad beträffar järnmalm är det mera en förväntad kraftig
produktionsuppgång i den västeuropeiska stålindustrin än ett omslag i
malmlagren som motiverar den höga exporttillväxten. Prognosen innebär därutöver
en viss ökning av de svenska marknadsandelarna. Trävaruexporten beräknas stiga
mycket starkt till följd av ett betydande omslag i lagercykeln jämte en ökning
av byggandet i Västeuropa. En osäkerhetsfaktor är dock utvecklingen av
marknadsanddama 1976. Det kan sålunda tänkas att en betydande ökning av
trävaruutbudet till Västeuropa från Canada kan äga. ram även vid en avsevärd
efterfrågeökning på den nordamerikanska marknaden.
Utsikterna
för fartygsexporten slutligen ter sig på längre sikt inte särskilt ljusa till
följd av att ett överskott på tankfartygstonnage väntas prägla återstoden av
.i970-talet. Under 1976 beräknas emeUertid exporten av fartyg öka kraftigt,
beroende på att leveransutvecklingen för varvsindustrin speglar orderingångens
utveckUng med lång eftersläpning.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 61
Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1974
1976
Exportvärde,
mil. 1974 1975
i. kr. 1976
Åriig
procentuell förändring
Volym
Pris
(enhetsvärdt 1974 1975
:)
1974
1975
1976
1976
Jordbruksprodukter
och
fisk
1 129
1 274
1 210
5,7
30,0
-14
78,3
-13,2
10,5
Skogsbruksprodukter
234
261
255
-24,1
-11,5
-10
34,0
26,1
9
Mineraliska
produkter
2 475
2 421
2 695
2,5
-29,5
18
23,8
38,7
-5,5
därav:
järnmalm
I 965
2 002
2 280
5,1
-32,0
20
19,9
49,8
-5
Industriprodukter
exkl.
fartyg
63 151
64 600
72 505
4,5
-12,1
6
28,0
16,4
6
därav:
livsmedelsprodukter
1247
1 146
I 150
-7,7
-13,2
-1
22,5
5,9
1,5
trävaror
4 171
2 642
3 600
-21,1
-28,3
26
58,7
-11,7
8
massa
5 829
5 526
6 685
-3,8
-29,1
21
51,4
33,7
0
papper och papp
5 388
4 704
5 890
5,1
-27,4
24
46,2
20,3
1
petroleumprodukter
692
904
1020
-6,1
30,8
3
160,5
-0,1
9,5
järn och stål -
5 891
5 584
5 520
8,7
-19,6
1,5
29,2
17,9
-2,5
ickejärnmetaller
1517
1 166
1 160
-1,3
-9,8
-2
36,7
-14,7
1,5
verkstadsprod ukter
exkl. fartyg
27 021
31 7J9
34 895
12,4
-2,4
0
12,9
20,3
10
övriga industripro-
dukter inkl. elektrisk
ström
11 395
11 209
12 585
5,1
-12,5
9
29,6
12,6
3
Export
exkl. fartyg
66
988
65 555
76
665
4,4
-12,4
6
28,4
16,8
S,5
Fartyg
3 525
3 672
. 5 365
-4,3
1,3
31,5
15,9
2,9
11
Totalt
70
514
72
228
82
030
3,9
-11,8
7,5
27,7
16,1
6
Färdigvaror
exkl. fartyg'
49 468
53 010
58 655
9,4
-9,4
4
21,7
18,3
6,5
Råvaror'
17 521
15 546
18 010
-7,6
-21,1
13
48,1
12,7
2,5
Total
export enligt
nationalräkenskapernas
beräkningsmetoder'
70
514
72
228
82
030
6,9
-8,6
10
24,1
12,1
3,5
' Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt
övriga industriprodukter, utom elektrisk ström.
= Export exkl. fartyg minus de i not 1 nämnda
varugrupperna.
= Se kapitlets inledande avsnitt.
Anm. 1974 och 1975 års exportvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Samtliga uppgifter för 1976 avser prognoser. I prognoser
är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de
procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Diagram 3: 2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa
varugrupper 19691976
Milj. kr.,
1968 ärs priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
21000 19000 17000
15000 13 000
9 000 8 000
7000 6 000
5 000
Total export
rA
r-\
.''
j
\
/
y
Verkstads produkter, exkl. fartyg
opaginerad Kontrollera mot PDF
1800
1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000
. J ä rn och st å l
f \
\
/
V
/
/
\
/
/
\
/
- --
/
1600
1500 1400 1300 1200
Massa
1100 -4-- i*
1000 900
1500 1400 1300 1200 1100 1000
2 400
2 000
Papper och papp
./S /]
r\
f\
ZA /
y
\ /
\ /
\l
Ovr
ga in
dustri
produ
kter
A
r\
k
-
A
f
1
/]
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
J___ lill
1969 70 71 72 73 74 75 76 1969 70 71 72 73 74 75
76
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 63
3.2
Importen
För
importen registrerades en volymmässig tillbakagång på 3 % meUan 1974 och 1975.
Denna utveckling kom till stånd trots att efterfrågan och produktion ökade.
Tillbakagången följde emeUertid på ett år med mycket stark tUlväxt i importen
närmare 15 % 19731974. Konjunkturförloppets normala förskjutningar i
efterfrågans sammansättning samt olika stora importbenägenheter vad gäller de
olika an-vändingsgrupperna har här givetvis spelat en roll. Samtidigt har också
strukturella förändringar ägt mm inom landet vilket fått en hämmande effekt på
importen.
En av de faktorer som i
första hand bidrog tiU att hålla tillbaka importen under 1975 var den
nedåtriktade utvecklingen av industriproduktionen något som medförde en
minskad förbrukning av insatsvaror. Sannolikt har även ett lågt
kapacitetsutnyttiande inom den svenska industrin medverkat till att inhemsk
produktion trängt ut import från vissa användningsområden. Likaså medförde
utvecklingen av handelns lager en starkt kontraktiv effekt. Främst gäUer detta
partihandeln som uppvisade ett mycket starkt negativt lageromslag. Även
utvecklingen av detalj- och bilhandelns lager verkade i denna riktning.
Utvecklingen av industrins lager av insatsvaror och halvfabrikat torde däremot
ha utövat en viss positiv effekt på importen då uppbyggnaden av sådana
varulager alltjämt fortgick 1975. I samma riktning verkade likaså den privata
konsumtionen som uppvisade en god tUlväxt även 1975.
Inom skilda varu- och
användningsgrupper har införseln haft en mycket olikartad utveckling 19741975.
Användningsgruppen med den kraftigaste tillbakagången var importen av
insatsvaror. Två betydande undantag kan emellertid noteras råoljeinförseln
och importen av sådana insatsvaror som utgör verkstadsprodukter.
Råoljeinförseln ökade kraftigt mellan 1974 och 1975. Detta förklaras av
utbyggnaden av den svenska raffinaderikapaciteten vilken medförde en
omfördelning från import av konsumtionsfärdiga petroleumprodukter till import
av råolja under 1975. Den mycket kraftiga nedgången i importen av petroleumprodukter
som ägde rum har delvis även sin förklaring i en minskad förbrukning av sådana
varor. Här kan nämnas bl. a. en kraftig reducering av den oljebaserade
kraftproduktionen som en följd av den snabbt ökande kärnkraftproduktionen.
Vidare har också tUlkommit en ökad sparsamhet med energi som en effekt av de
kraftigt höjda priserna.
Det
andra undantaget avsåg importen av insatsvaror av verkstadstyp, där införseln
1975 hölls uppe på en jämfört med 1974 oförändrad nivå. Denna grupp av varor
finner huvudsakligen sin avsättning inom verkstadsindustrin vars
produktionsutveckling 1975 också var betydligt gynnsammare än för industrin i
övrigt. För övriga insatsvaror föll im-
Prop. 1975/76:150 64
porten
en kraftig minskning registrerades för gruppen övriga industriprodukter.
Importen
av investeringsvaror blev i volym räknat ca 5 % högre 1975 än 1974. Detta står
i kontrast mot den stagnation i maskininvesteringarna som ägde rum.
Importandelen ökade sålunda ytterligare mellan 1974 och 1975.
Införseln
av konsumtionsvaror ökade också väsentiigt 1975 främst som en följd av en för
andra året i rad stark ökning i införseln av personbilar. Vad gäller övriga
varaktiga konsumtionsvaror stagnerade importen meUan 1974 och 1975 trots att
den privata konsumtionen för dessa varor uppvisade en fortsatt ökning. Detta
tyder på att en del av den mycket kraftiga uppgången 1974 av dessa varor kan ha
hamnat i lager och därmed utövat en kontraktiv effekt på importen 1975. Vad
gäller övriga konsumtionsvaror ökade importen av dessa med varierande styrka.
Noteras kan emellertid en mycket kraftig importökning av kläder.
För 1976
beräknas flertalet av de komponenter i den inhemska efterfrågan som har
nämnvärd betydelse för importen utvecklas relativt svagt. Främst bidragande
härtill är ett fömtsätt kraftigt negativt lageromslag inom industrin samt
fallande maskininvesteringar. Samtidigt väntas industriproduktionen bU i stort
sett oförändrad jämfört med 1975. Däremot beräknas konsumtionen uppvisa en
fortsatt god tillväxt. Beräkningar över importen 1976 ger med föreliggande
prognoser över efterfrågan en tillbakagång på 1/2 å 1 %.
Den
minskning som sålunda förutses kan i synnerhet återföras på importen av
investeringsvaror. För denna förutses ett omslag till ett relativt kraftigt
fall 19751976. Här har då räknats med att leveranskapaciteten inom den
svenska verkstadsindustrin ökar påtagligt och att importandelen för dessa varor
som en följd härav faUer tillbaka. Kostnadstrycket i den svenska industrin
torde dock bli starkare än i konkurrentländerna, vilket verkar i motsatt
riktning.
Även
mellan 1975 och 1976 beräknas importen av insatsvaror minska om än i klart
lägre takt än året innan. Under 1976 i motsats tiU 1975 är det importen av
insatsvaror av verkstadstyp som väntas falla relativt kraftigt. Däremot
förutses en viss uppgång i importen för flertalet övriga insatsvaror.
Importen
av konsumtionsvaror beräknas fortsätta att öka i nära nog samma takt 19751976
som året innan. Inriktningen av den privata konsumtionen väntas emellertid bli
sådan att importökningen huvudsakligen faller på icke-varaktiga och delvis
varaktiga konsumtionsvaror exempelvis livsmedel, kläder etc.
På
energiförsörjningens område fortgår och förstärks den under 1975 inledda
omfördelningen mellan råolja och petroleumprodukter. Således fömtses en
fortsatt kraftig ökning av råoljeinförseln samt en be-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976
Tabell 3:5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1974
1976
65
opaginerad Kontrollera mot PDF
Importvärde,
Årlig
procentuell förändri
ng
milj.
kr.
Volym
Pris (enhetsvärde)
1975
1976
1974'
1975'
1976
1974
1975
1976
Jordbruks-,
skogsbrukspro-
dukter
och fisk
3 397
3 885
6,2
3,9
4
21,0
1,2
10
Mineraliska
produkter
6 064
lldS
2,0
10,1
15
142,8
11,2
11
Industriprodukter
exkl. fartyg
63 814
66 255
13,7
-3,0
-2
33,9
5,1
6
därav:
livsmedelsprodukter
3 819
3 930
2,7
0,6
4,5
27,1
-1,1
-1,5
trävaror, massa samt papper
och papp
355
385
-0,1
-23,0
11
46,7
8,7
-3
petroleumprodukter
7 796
1110
3,3
-10,9
-12,5
131,5
-4,6
14
järn och stål
4 843
4 700
13,7
-9,3
2
39,1
10,1
-5
ickejärnmetaller
2 199
2 195
16,8
-2,7
-5
39,5
-13,6
5
verkstadsprodukter exkl.
fartyg
26 091
27 020
22,6
3,0
-4
14,6=
9,8'
8=
övriga industriprodukter
inkl. elektrisk ström
18711
20 255
11,6
-6,8
3,5
28,8
6,6
4,5
Import
exkl. fartyg
73
275
77
905
12,5
-1,8
-0,5
37,9
5,4
6,5
Fartyg
1 576
1 275
114,6
-39,6
-21,5
4,1
-5,4
3
Total
import
74 851'
79 180'
14,5
-3,1
-0,5
37,1
5,0
6,5
Total
import enligt national-
räkenskapernas
beräknings-
metoder
74 000*
78 275*
17,9
-3,3
1
33,1
5,1
5,0
' De volymmässiga förändringarna är baserade på
korrigerade importvärden för 1974 och 1975.
' Se kapitlets inledande avsnitt.
' Okorrigerat importvärde.
Importvärde för 1975 enligt korrigerade
importvärden för jämförbarhet med tidigare perioder. Se not 1 kapitel 3.2 den
reviderade nationalbudgeten 1975.
Anm. 1975 års värden enligt utrikeshandelsstatistiken.
Samtliga uppgifter för 1976 avser prognoser I prognoserna är värdeuppgifterna
avrundade till närmast hela 5- resp. 10-tal milj. kr. och de pro centuella
förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
tydande tillbakagång i importen av petroleumprodukter.
Efter en markerad uppbromsning i prisstegringstakten för
den totala importen under första halvåret 1975 började priserna åter att stiga
i något snabbare takt mot slutet av året. Därmed blev prisökningen 19741975 5
% efter en uppgång på 37 % året innan. Den dämpning som inträdde var till stor
del en följd av fallande priser på ett betydande antal råvaror. Kopparpriserna
började falla redan 1974 medan importpriserna på övriga metaller, främst då
järn och stål, vände nedåt en bit in på 1975. Även råolje- och bränslepriserna
föll tillbaka under första halvåret. Prisutvecklingen för dessa varor blev
emellertid starkt uppåtriktad mot slutet av året i anslutning till den
överenskonundse om höjda oljepriser som OPEC-länderna träffade i september. Utvecklingen
för oljeprodukter bidrog starkt till den förstärkning av prisökningstakten som
registrerades för totalimporten mot slutet av året.
5 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop. 1975/76:150 66
För
övriga råvaror var den internationella prisutveckUngen 1975 synnerligen lugn.
Efter en vikande tendens första halvåret 1975 bottnade priskurvan vid
halvårsskiftet. Denna utveckling återspeglar huvudsakligen prisutvecklingen
för livsmedelsråvaror. Den prisuppgång som noterades efter halvårsskiftet var
en följd av rapporter om betydande frostskador i Brasilien och skördebakslag
främst i Sovjetunionen. En viss nedgång och stabUisering skedde senare då de
prisuppdrivande effekterna av dessa faktorer tydligen överskattats på de
internationella marknaderna. Under slutet av 1975 och de tre första månaderna
av 1976 har priserna för livsmedelsråvaror åter stigit. Pristendensen för olika
varor är emellertid varierande.
För
industriella basråvaror bibehöUs den fallande pristendensen praktiskt taget hela
1975. För .färdigvarorna därtipades prisstegringen successivt över året.
För
flertalet råvaror bedöms de svenska importpriserna komma ait öka under loppet
av 1976. Man kan emellertid sannolikt räkna med att prisuppgängcn blir relativt
lugn under åtrninstone första hälften av året. Den betydande lagerhållning i
metallbranschen som föreligger gör att den industriella efterfrågan måste öka
väsentligt innan prisökningen för metaller kan väntas bli av mer betydande
omfattning. För textilråvaror synes pristendenserna bli relativt fast. Också
för färdigvaror beräknas prisutvecklingen bli relativt lugn under 1976. Det
låga ka-pacitetsutnyttjandet i industrivärlden som rådde under 1975 tyder på
att det finns betydande produktivitetsreserver som åtminstone till en del bör
kunna tas ut under 1976. Dessutom kan man för färdigvarorna räkna med vissa
fördröjda effekter av råvaruprisernas svaga utveckling under 1975.
Sammanfattningsvis beräknas importpriserna öka med 6 å 7 % 19751976.
3.3
Bytes- och betalningsbalansen
Handelsbalansen
uppvisade 1975 ett underskott på närmare 1,8 miljarder kr. och förbättrades
därigenom något från 1974. En gynnsam utveckling av bytesförhållandet ca 10
% 19741975 lade grunden härför. Ändå försvagades bytesbalansen med i runt
tal 2,2 miljarder kr. på grund av fortsatt försämring i tjänste- och
transfereringsbalansen. Bytesbalansens underskott 1975 kom därmed att uppgå tUl
6,4 miljarder kr.
Främst
tiU följd av den omfattande upplåning som ägde rum under 1975 förstärktes
kapUalbalansen högst avsevärt. De kända kapitaltransaktionerna, netto,
resulterade i en kapitalimport på ca 7,5 mUjarder kr. och därmed en förbättring
av kapitalbalansen 19741975 med ca 7 mUjarder kr. Det är mot denna bakgrund
man skall se valutareservens tillväxt med dr>'gt 5 mUjarder kr. under
loppet av 1975. Denna ökning översteg emellertid i betydande grad värdet av de
statistiskt re-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 67
gistrerade
transaktionerna, vilket kom tUl uttryck i en positiv restpost på ca 4 miljarder
kr. Restposten är ett utslag av de svagheter som vidlåder den statistiska
registreringen av transaktionerna med utlandet. Bl. a. är den kortfristiga
upplåningen i form av handdskredUer ytterst bristfälligt belyst. Förändringar i
dessa torde emeUertid ibland uppgå tiil ansenliga belopp.
Enligt
de prognoser och antaganden som gjorts för 1976 kommer bytesbalansen att
undergå en väsentiig förbättring gentemot 1975, eller med 3,6 miljarder kr.
Grundläggande härför är handelsbalansens väntade omslag i positiv riktning med
ca 5,5 miljarder kr., vUket i sin helhet är hänförbart tUl en starkare
volymutveckling för exporten än importen. Detta motvägs emeUertid av en
fortsatt stark försämring av tjänste- och transfereringsbalansen.
Handelsbalansen
Underskottet
i handelsbalansen 1975 blev ca 1,8 miljarder kr., vUkel är en försämring i
förhåUande tiU 1974 på närmare 1/2 miljard kr. En väsentlig förklaring tiU
detta var att exportpriserna steg betydligt snabbare än importpriserna. Denna
förbättring av det svenska bytesförhållandet åstadkoms delvis på råvamsidan,
mycket beroende på olikheterna i varusammansättning mellan råvaruexporten och
-importen, men också i ovanligt hög grad på färdigvarusidan, t. ex. för
verkstadsprodukterna. Räknat i volym däremot blev handelsbalansen kraftigt försvagad
då exportvolymen sjönk betydligt mer än importvolymen (se vidare avsnitt 3.1
och 3.2).
Som
närmare framgått av redovisningen tidigare i detta kapitel emotses för 1976 en
ganska kraftig ökning av exportvolymen medan importvolymen utvecklas relativt
svagt. Samtidigt beräknas bytesförhållandet bli endast obetydligt försämrat
19751976. Försämringen kan främst ses som ett uttryck för att importpriserna
för vissa råvaror återigen torde komma att stiga 1976. De gjorda bedömningarna
av handelsbalansens pris- och volymsida resulterai" sammantagna i en
påtaglig förbättring av balansen: underskottet från 1975 väntas bli förbytt i
ett överskott på närmare 4 miljarder kr. 1976.
Tjänste-
och transfereringsbalansen
Den
allmänna konjunkturnedgången med kraftig minskning av världshandeln 19741975
fick som naturlig följd ett avtagande transportbehov. Fraktraterna sjönk
drastiskt och inom vissa sektorer så djupt att omfattande fartygsuppläggningar
blev följden. Svårast drabbades oljetransportsektorn där uppläggningarna runt
om i världen ökade successivt för att i början av mars i år uppgå till mer än
50 miljoner ton dw, ca 18 % av världens tankflotta. För svenskt vidkommande
blev uppläggningarna betydligt mera omfattande. Vid årsskiftet låg drygt 4 mU-
Prop.
1975/76:150 68
joner ton dw, i huvudsak oljebärande tonnage, upplagt. Det
motsvarade ungefär 32 % av det totala handelstonnaget och ca 41 % av det
oljebärande. För att dessa fartyg skall kunna återinsättas i trafik krävs en uppgång
i fraktratema tillräckligt stor för att åtminstone täcka driftskostnaderna.i
Tankrederiemas förväntningar om en sådan förbättring 1976 är emellertid små. En
uppgång kan komma först under höstmånaderna, men troligen för sent för att
nämnvärt påverka årets resultat. För torrlasttonnaget i trampfart var läget
under 1975 bättre och en viss uppgång i fraktsatserna noterades under hösten.
Varaktigheten blev emellertid kort och i januari och februari i år sjönk
raterna åter till mycket låga nivåer. En viss återhämtning rapporteras dock
under de första marsveckorna. Den inom svensk sjönäring tungt vägande linjetrafiken
rapporterades 1975 ha givit ett betydligt sämre resultat än 1974. Utnyttjandet
av lastkapaciteten var relativt högt under första hälften av 1975 men minskade
avsevärt under andra.
Vad som kan förbättra den pressade situationen är den
väntade konjunkturappgången med åtföljande tillväxt i världshandeln.
Internationella prognoser pekar mot en tillväxt i volym 19751976 med 78 %,
vilket efter hand torde resultera i en aktivering av marknaderna med ökad
tonnageefterfrågan och bättre fraktsatser. Rederiernas bruttointäkter sjönk
19741975 med 9 %. Då samtidigt kostnadema ökade med ca 4 % kom nettoinflödet
av utländsk valuta därigenom att minska med drygt 800 milj. kr. Sjöfartsnettot
som utöver dessa poster också inkluderar utländska fartygs utgifter i Sverige
gick ned med ca 950 milj. kr. Mot bakgmnd av den växande världshandeln
19751976 har antagits en svag förbättring av sjöfartsnettot. Därvid har
förutsatts en större relativ ökning av kostnaderna än intäkterna.
Sjöfartsnettot för 1976 har sålunda beräknats till ca 3 miljarder kr.
Nettoutflödet av resevaluta ökade 1975 jämfört med 1974
med 310 milj. kr. Utflödet och inflödet ökade i ungefär samma takt, ca 14 %.
Inflödesökningen bestod till nära 80 % av finsk och norsk valuta medan
utflödesökningen fördelade sig på ett flertal utländska valutor. Utflödet av
resevaluta till Spanien blev obetydUgt större än 1974 och torde realt ha
inneburit en minskning. Det är uppenbart att händelseutvecklingen i Spanien
under hösten medverkade till en betydande reducering av antalet resenärer dit.
Tillgängliga uppgifter om antalet charterresenärer till Spanien andra halvåret
1975 visar att antalet sjönk med inemot 14 % från andra halvåret 1974. Det
framgår också att landet visserligen behöll sin ledarställning som turistland
men att dess marknadsandel med avseende på svensk utlandsturism och vid denna
periodjämfördse minskade från 56 % till 44 %. Under 1976 torde den svenska
turismen i
1 Dagens rater ger i allmänhet täckning för endast
bunkerkostnader och hamnumgälder samt en mindre del av övriga driftskostnader,
men ger inget till täckning av kapUalkostnaderna.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 69
Spanien
knappast komma att nå upp tUl 1975 års nivå. Totalt sett väntas inte
turistresorna avta 1976, varför nedgången i de svenska spanienresorna
sannolikt får till effekt en ökad efterfrågan på andra resor. För 1976 har
antagits en obetydlig volymökning totalt sett av såväl utflödet som inflödet,
vilket, räknat i löpande priser, skulle komma att medföra ett nettoulilöde av
resevaluta på ca 2 800 milj. kr.
Det
negativa saldot av övriga tjänstebetalningar uppgick 1975 till ca 2 miljarder
kr. En trendmässig framskrivning av transaktionerna under denna post ger för
1976 ett underskott på ca 2 450 milj. kr.
Transfereringarna
tiU och från utiandet resulterade 1975 i ett 900 milj. kr. större nettoutflöde
än 1974. I likhet med tidigare år svarade det växande gåvobiståndet till
u-länder för huvudparten av förändringen (600 milj. kr.). Återstoden, ca 300
milj. kr., kunde nästan i sin helhet lokaliseras till undergruppen "räntor
och utdelningar", vilket skall sättas i samband med den omfattande
svenska upplåningen utomlands som ägde rum under 1975. För 1976 förutses en
fortsatt tillväxt av gåvobiståndet med ytterligare ca 600 mUj. kr., vUket
därmed beräknas uppgä till ca 2,5 miljarder kr. Räntebetalningarna från Sverige
beräknas 1976 få ett kraftigare genomslag och öka med i runt tal 800 milj. kr.
Totalt väntas transfereringarna öka med 1,2 miljarder kr.
Kapitalbalansen
Statistiskt
registrerades 1975 kapitaltransaktioner mdlan Sverige och utlandet som netto
gav upphov tUl en betydande kapitalimport, ca 7,5 miljarder kr. Därigenom
förstärktes kapitalbalansen 19741975 med ca 7 mUjarder kr. Till denna
utveckling medverkade i främsta rummet den omfattande svenska upplåning
utomlands, av såväl kort- som långfristig karaktär, som ägde mm 1975. Sålunda
registrerades exempelvis långfristig upplåning till ett belopp på ca 10,5
miljarder kr. Såsom framgår av tablån nedan verkade i motsatt riktning i stort
sett endast omslaget I posten "övriga kapitaltransaktioner". Denna
styrs i huvudsak av förändringar i varvens samt fartygs- och
flygplansimportörernas kreditförhållanden gentemot utiandet. Omslaget
19741975 var främst betingad av nedgången i fartygs- och flygplansimporten.
Beträffande
kapitaltransaktionema 1975 kan vidare konstateras att den nettokapitalimport
dessa ledde till väl täckte underskottet i bytesbalansen samt dessutom bidrog
till en förstärkning av valutareserven. Denna ökade 19741975 med 5 262 milj.
kr. och uppgick vid utgången av 1975 tUl 13 585 milj. kr. Valutainflödet
fortsatte även in på 1976 och vid utgången av februari hade valutareserven ökat
med ytterligare 554 milj. kr. och uppgick tUl 14 139 milj. kr.
Följande
tablå visar hur kapitaltransaktionerna med utiandet utföU och förddade sig
19741975.
Kapitaltransaktioner, netto
Milj. kr.
1974
1975
Förändring 1974-1975
Bankerna
-1502
1 229
2 731
Statliga
-450
-459
-9
Kommunala
1 234
1234
Värdepapperstransaktioner
97
1734
1 637
Emissioner och amorteringar
309
1 783
1474
Övriga transaktioner
-212
-49
163
Övriga
privata långfristiga lån
. 1821
3 593
1772
Direkta
investeringar
-1 550
-1 380
170
Kortfristig
upplåning utomlands
för
finansiering av export och
import
398
1635
1 237
Övriga
kapitaltransaktioner
1 660
-55
-1 715
Kapitalbalans
474
7 531
7 057
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
3:6 Bytes- och betalningsbalans 1973-
Milj. kr., löpande priser
1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
1973
1974
1975
1976 prognos
opaginerad Kontrollera mot PDF
Export av varor, fob' Import av varor, cif Handelsbalans
Korrigering av handelsstatistiken Sjöfartsnetto Resevaluta
Övriga tiänster, netto Korrigeringspost Bytesbalans för varor och tiänster'
Transfereringar, netto
därav:
riintor och utdelningar Bytesbalans för varor, tiänster
och transfereringar'
Kapitalbalans
Restpost
Valutareservens
förändring
53 153
70 514 72 227 82 030
46 336
72 758 74 000 78 275
6 817
-2 244 1773 3 755
-111
2 991
-2 253
-1 184
800
7 060
-316
2 931
-2 542
-1971
800
-2 871
-360
3 000
-2 800
-2 450
800
1945
-100
3 877
-2 232
-1 652
800
-1551
-1
100 -2 805
-1748 -2613 -3 529 -4 750
35
-80
-350
5 312 -4164 -6 400
474
398
-3 292
7 531
4131 5 262
-1 362 -66
3 884
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Enligt handelsstatistiken.
' Nettot av äterutförsel och återinförsel, korrigering av
SAS' flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av
icke-monctärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
' Överensstämmer med saldot mellan irnport och export av
varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från
att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen.
Resterande hälften av korrigeringsposten räknas i nationalräkenskaperna till
transfereringsnettot.
Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 7]
4
Produktionen
4.1
Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom industrin
Den
svenska industrins efterfrågdäge försvagades mycket snabbt under loppet av
1975. I första hand präglades utvecklingen av exportorderingången. Denna
började sjunka redan i början av 1974 under intryck av en nedgång i aktiviteten
i världsekonomin. Den internationella nedgången accentuerades kraftigt under
första delen av 1975 och den utlösande faktom utgjordes framför allt av ett
dramatiskt omslag till minskning av lagerinvesteringarna. Fallet i efterfrågan
för de svenska exportindustriema med dess starka inslag av produkter av rå-
och stapelvarukaraktär blev under dessa omständigheter betydande. Exportefterfrågan
föll ytterligare något under andra halvåret 1975. Orderingången från
hemmamarknaden började avta först andra kvartalet 1975 och då i en klart
svagare takt än exportorderingången. Industrins orderstockar totalt sett synes
ha kulminerat vid årsskiftet 1974/1975 och har sedan reducerats påtagligt under
loppet av 1975. SärskUt starkt föll orderstockarna i basindustrierna. För
verkstadsindustrin kom kulmina-tionspunkten något senare och minskningen
därefter blev mindre markerad.
Produktionen
inom industrin bromsades upp påtagligt mot slutet av
1974 för att under första halvåret 1975 falla inte
obetydligt. En viss ytterligare tillbakagång skedde andra halvåret och
minskningen 1974
1975 kom att bli omkring 2 %.
Eftersom fallet i den
slutiiga efterfrågan 19741975 blev avsevärt starkare resulterade denna
produktionsutveckling i en mycket betydande lagerökning i industrin. Den
uppgick 1975 tUl närmare 9 miljarder kr. (i 1975 års priser) vilket i volym är
mer än en fördubbling jämfört med 1974. Samtidigt skedde en förskjutning av
lageruppbyggnaden mot färdigvaror. Dessa svarade 1975 för mer än hälften av
lagerinvesteringarna.
De expansiva komponenterna
i efterfrågeutvecklingen 1976 förutses bli exporten och den privata
konsumtionen. Lageruppbyggnaden beräknas fortsätta men bara under första
halvåret. Lagerutvecklingen 1976 förutses sålunda, trots att lagerstödet utövar
en viss effekt i motsatt riktning, komma att utgöra en starkt kontraktiv
faktor för produktionen 1976. Mot denna bakgrund beräknas industriproduktionen
förbli svag första halvåret 1976 medan en viss tUlväxt fömtses ske andra
halvåret då takten i lageranpassningen avtar.
Produktionsökningar
19751976 förutses främst inom delar av skogsindustrierna samt
konsumtionsvambranscherna. Produktionen inom verkstadsindustrin, järn- och
stålverken och gmvindustrin beräknas falla mellan helåren 1975 och 1976. För de
två sistnämnda branscherna väntas dock en uppgång under loppet av 1976.
Prop. 1975/76:150 72
4.2 Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri
Malmutvinningen i de svenska järnmalmsgruvorna minskade 12
% 19741975 tiU följd av kraftigt försämrade avsättningsmöjligheter på
exportmarknaderna. De internationeUa stålkonjunkturerna började försvagas mot
slutet av 1974 och nedgången under loppet av 1975 kom att bli mycket brant.
Stålproduktionen i Västeuropa skars sålunda ned kraftigt 19741975 och
stålproducenternas malmlager byggdes upp. Därmed kom malmköparna under 1975 i
allt större utsträckning att uppskjuta hemtagningen av inbokade
malmkvantiteter. Detta innebar en kraftig nedskärning av de svenska
exportskeppningarna under de tre första kvartalen 1975 och exportvolymen
minskade 32 % 19741975. De inhemska malmleveranserna steg 19741975 genom en
ökning av tackjärnsproduktionen. Trots neddragen malmproduktion skedde en
mycket kraftig uppbyggnad av gmvornas malmlager 19741975. Försäljningspriserna
höjdes utomordentligt kraftigt i 1975 års leveranskontrakt och exportpriserna
ökade 50 % 19741975.
Avsättningsläget för järnmalm kommer sannolikt att
förbättras avsevärt under 1976. Lagersituationen inom den västeuropeiska
stålindustrin, både vad beträffar järnmalm och stål, torde dock vara sådan att
effekterna av den förväntat expansiva stålefterfrågan fördröjs något för
malmskeppningarnas del. Marknadsanddama för svensk järnmalm un-
Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1973 1976
Procentuell volymförändring från föregående år
SNI
1973
1974
1975
1976
def.
prel.
prel.
prognos
7
Gruvor och miiieralbrolt
10,2
7,3
-11,6
-2,6
2301
Järnmalmsgruvor
8,2
6,2
-11,7
-2,0
2302
Ickejärnmalmsgruvor
22,9
14,3
-5,9
-5,5
210,220,290
Övriga gruvor och mineralbrott
2,3
0,2
-24,2
-0,9
3
Tillverkningsindustrin
6,8
5,6
-1,5
0,3
33111
Sågverk'
6,7
-3,4
-24,7
4,6
34111
Massaindustri
4,8
0,9
-11,8
0,0
34112,34113
Pappers- och pappindustri m. m.'
13,3
5,1
-20,7
9,5
353, 354
Petroleumraffinaderier m. m.'
1,5
-4,4
2,2
16,7
371
Järn- och stålverk'
9,1
5,8
-10,4
-4,0
372
Ickejärnmetallverk
10,2
-0,2
-8,9
0,5
38 ./.
3841
Verkstadsindustri exkl. varv
6,8
10,6
4,8
-2,0
3841
Varv''
4,7
8,7
4,4
0,0
31
Livsmedelsindustri m. m.'
1,5
0,8
0,7
2,0
3
resterande
Övrig industrisektor
1,1
2,2
-4,7
2,5
2,3
Hela industrin
6,9
5,7
-1,8
0,2
' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.
' Inkl. träfiberplattindustri.
' Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.
* Inkl. ferrolegeringsverk.
' Inkl. båtbyggerier.
«Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.
Källor: Statistiska centralbyrån 1973 1975 och
konjunkturinstitutet 1976.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 73
der
1976 är starkt beroende av utfallet av prisförhandlingarna på den
internationella malmmarknaden. Efterfrågeutvecklingen under 1976 beräknas
vid någorlunda oförändrade prisrelationer mellan svensk och utländsk järnmalm
ge utrymme för en exportvolymökning på ca 20 % 19751976. Priserna på de
svenska exportleveranserna beräknas falla 5 % 19751976. Hemmaleveranserna
förutses minska 19751976. Brytningstakten torde inte ändras nämnvärt 19751976
och en ytterligare påfyllnad av malmproducenternas lager är därför sannolik.
Exportorderingången
till sågverken som fallit kraftigt i nära två års tid vände till en uppgång
under hösten 1975. Orderingången har därefter fortsatt att stiga liksom också
priserna. Därmed har bottenpunkten i den djupaste efterfrågesvacka som drabbat
sågverken under efterkrigstiden passerats. Fallet i efterfrågan i slutet av
1973 orsakades primärt av ett drastiskt omslag till en minskning av byggandet i
Västeuropa där huvuddelen av de svenska trävarorna avsätts. Byggandet upphörde
emellertid att falla i några länder under andra halvåret 1975 samtidigt som
minskningen begränsades eUer upphörde i andra. Under hösten upphörde också den
tidigare mycket starka lageravvecklingen i importör-och förbrukarleden och
inköpen drogs upp i paritet med förbrukningen. Trots uppgången mot slutet av
1975 sjönk exporten ca 30 % i förhållande till 1974 eller med inemot hälften i
förhållande till 1973.
Den
inhemska efterfrågeutvecklingen har under denna tid utgjort en stabiliserande
faktor i sågverkens efterfrågeutveckling. En viss minskning av leveranserna
skedde dock 19741975. Förbrukningen inom byggnadsverksamheten samt inom de
träkonsumerande delarna av industrin sjönk samtidigt som lagren drogs ned inte
bara i förbrukarledet utan också i handeln.
Produktionen
inom sågverken skars ned väsentligt först under hösten 1974 varför
trävarulagren vid sågverken steg markant under året. Trots mycket betydande
inskränkningar under hela 1975 fortsatte lageruppbyggnaden om än i
väsentiigt lägre takt fram till hösten då en viss avtappning kunde ske.
Produktionen kom därmed att bli ca 25 % lägre än 1974. Att
produktionsbegränsningarna inte blev än mer omfattande torde till en del kunna
tillskrivas det statiiga stödet för lagerproduktion. Till skillnad från övriga
delar av industrin fick sågverken möjlighet att kunna utnyttja lagerstödet
redan från ingången av 1975.
Byggandet
i Västeuropa torde i flertalet länder stiga under loppet av 1976 men tUl följd
av det kraftiga fallet under första halvåret 1975 torde ökningen meUan
årsgenomsnitten 1975 och 1976 bli måttiig. Om sålunda förbrukningstillväxten
beräknas bli begränsad kommer ändå importbehovet att öka kraftigt. Detta till
följd av det tidigare nämnda betydande omslaget i lagercykeln i förbrukar- och
importörleden. Mot denna bakgmnd beräknas den svenska trävamexporten kunna öka
ca 26 % 19751976. Prognosen baseras på ett antagande om en viss ök-
Tabell
4:2 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 19741976
(barr-
och lövträ)
1 000 m' 1974
Förändring frän föregående år, % resp. 1 000 m'
1975
1976 prognos
Produktion Import
13 590 160
-24,7 -29,9
4,6 -9,1
Summa tillgäng
13 750
-24,7
4,5
Export Varuinsats
industri
byggnadsverksamhet Lagerförändring Saidopost
7 410 6 590 4 330 2 260 1400 -1 650
-28,4
-2,8
-3,7
-1,1
-1 110
0
26,0
-0,6
0,3
-2,3 -890 0
Summa användning
13 750
-24,7
4,5
Källa:
Konjunkturinstitutet.
ning
av de svenska marknadsandelarna. Detta bl. a. då de kanadensiska skeppningama
till Västeuropa begränsas av den emotsedda starka ökningen av bostadsbyggandet
i Nordamerika och Japan. Leveranspriserna torde stiga tämUgen kraftigt under
loppet av 1976 men till följd av det snabba fallet under 1975 beräknas ökningen
mellan årsgenomsnitten 1975 och 1976 stanna vid ca 8 %.
Hemmamarknadsleveranserna
1976 förutses bli i stort sett oförändrade jämfört med 1975. Förbrukningen
beräknas visserligen minska något men också här torde man kunna räkna med ett
lageromslag i handeln och förbrukarledet.
De
mycket stora producentlagren sjönk ytterligare något under första kvartalet
1976. För året som helhet förutses lagerminskningen komma att bli betydande
dels på grund av likviditetsskäl, dels på gmnd av att lagerstödet upphör vid
halvårsskiftet. Här har kalkylerats med en lagerminskning av omkring 1/2
miljon m. En sådan lagerminskning i förening med den ovan antagna
leveransutvecklingen beräknas komma att medföra en endast obetydlig höjning av
produktionen 19751976. En fömtsättning för att produktionen över huvud taget
skall kunna vidmakthållas och kanske ökas är emellertid att de svårigheter med
tUlför-seln av sågtimmer som gjorde sig gällande redan mot slutet av 1975
upphör under 1976.
Orderingången
till massaindustrin sjönk kraftigt mot slutet av 1974. Främst
exportleveranserna föll hastigt och de fortsatte att falla in mot senare delen
av 1975. Att så skedde berodde främst på att papperskonsumtionen och sedermera
pappersproduktionen i Västeuropa hade sjunkit. Dessutom sjönk de svenska
marknadsandelarna. Utbudet av nord-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 75
amerikansk
massa tiU Västeuropa var stort, då betydande mängder inte kunde avsättas på de
iiUiemska marknadema. De nordamerikanska massasäljarna fick dessutom fördelar
i konkurrensen på grund av valutakursutvecklingen. Den svenska massan för
försäljning 1975 hade åsatts ett pris i kronor jämbördigt med priset i dollar
på nordamerikansk massa. Prisomräkningen skedde efter den doUarkurs som gällde
hösten 1974. Dollarn sjönk senare i värde i förhåUande till kronan. Det blev då
fördelaktigare för pappersproducentema i Västeuropa att köpa nordamerikansk
massa i stället för svensk. Så småningom vände kursutvecklingen. Framemot
hösten 1975 hade läget i det närmaste normaliserats. Detta påverkade positivt
de svenska marknadsandelarna. At samma håll verkade strejker inom de kanadensiska
skogsindustrierna.
Under
senhösten 1975 kunde en viss återhämtning av massaefterfrågan iakttas.
Slutresultatet för 1975 blev dock en stor nedgång i exportvolymen jämfört med
1974. Priserna för massaleveranser tiU exportmarknaderna var i stort sett
oförändrade under 1975.
Även på hemmamarknaden
sjönk behovet av massa och leveranserna minskade betydUgt. Produktionen sänktes
men var ändå betydligt större än vad som motsvarade leveransbehovet. Följden
blev att producentlagren av avsalumassa byggdes upp i mycket stor omfattning.
Under 1976 beräknas
exportmöjligheterna för massa fortsätta att förbättras. Pappersproduktionen i
Västeuropa förefaller nu ha börjat röra sig upp mot en mer normal nivå.
Produktionsuppgången är betydligt mer markerad i Förenta staterna. Därmed
skulle det möjliga utbudet av massa från Nordamerika komma att reduceras då nu
större kvantiteter behövs för att tillfredsställa det ökande inheniska behovet.
För
att undvika ett upprepande av besvärligheterna under 1975 har de svenska
massasäljarna övergått till att bestämma priset på papperscellulosa i dollar.
Leveranspriserna för massa till exportmarknaderna väntas bli oförändrade
19751976, räknat mellan helårsgenomsnitten.
En
kraftig volymtillväxt av massaexporten förefaller vara trolig att vänta
19751976. Leveranserna av massa till hemmamarknaden väntas stiga. Produktionen
förutses bli i stort sett av samma storlek som 1975. Detta innebär att lagren
av färdiga varor hos producenterna till en början byggs upp under 1976. Den uppgången
förmodas tas tillbaka under senare delen av 1976.
För
pappersindustrin var efterfrågdäget bekymmersamt under större delen av 1975.
Redan innan utgången av 1974 hade ordertillström-ningen i synnerhet från
exportmarknaderna minskat kraftigt. Pappersförbrukningen hade sjurlkit i
Västeuropa tiU följd av det svaga konjunkturläget. Stora lager av papper hade
dessförinnan byggts upp av förbrukare och meUanhänder. Då pappersbehovet
minskade hämtades en stor andel av det papper som förbmkades från lager.
Förbmkamas behov att bestäUa papper, sjönk därmed mer än vad som i och för sig
Prop. 1975/76:150 76
motiverades
av nedgången i papperskonsumtionen. Detta drabbade den svenska pappersmdustrin
hårt.
Mot
slutet av 1975 visade pappersefterfrågan tecken på att ha vänt uppåt igen.
Uppgången understöddes sannoUkt av att papperslagren i Västeuropa då rimligen
bör ha kommit ner till en låg nivå. Därmed kunde inte det ökade pappersbehovet
tUlgodoses med ytterUgare lagerneddragningar. Nedgången i den svenska pappersexporten
blev ändå högst avsevärd 19741975.
Leveranserna
tiU hemmamarknaden sjönk även de under 1975. Produktionen av papper sänktes
betydUgt. Produktionen var trots detta större än de sammantagna leveranserna.
Detta medförde att papperslagren hos tillverkarna ökade under året.
Exportpriserna för papper steg fortfarande under första delen av 1975 samt
sjönk därefter under senare delen av året men förhållandevis måttligt.
Genomsnittspriserna 1975 blev därigenom betydligt högre än genomsnittspriserna
1974.
Den
uppgång i pappersefterfrågan som började mot slutet av 1975 väntas bli
förstärkt under loppet av 1976. Uppgången väntas följa av den uppåtriktade
utveckling av den ekonomiska situationen i Västeuropa som förutses. I ett skede
då bl. a. industriproduktionen stiger, ökar efterfrågan på
förpackningsmaterial. Som nämnts torde papperslagren i Västeuropa vara så små
att de inte bör verka återhållande på efterfrågan.
Förmodligen
begränsas också det nordamerikanska utbudet av papper till Västeuropa. En
ökande andel av det papper som produceras i Nordamerika väntas åtgå till att
täcka det växande inhemska behovet. Därmed förutses konkurrensen på den
västeuropeiska pappersmarknaden minska. Den svenska pappersexporten beräknas
följaktligen få utrymme att öka högst väsentiigt 19751976. Ökningen inleds
emellertid från en låg nivå och exportvolymen väntas därmed inte nå upp tiU
1973 års nivå. Exportpriserna förutses i det närmaste ligga stilla under
första halvåret 1976. Under senare delen av 1976 väntas de därefter öka något.
Räknat mellan årsgenomsrutten 1975 och 1976 blir uppgången mycket liten.
Hemmamarknadsleveranserna
väntas även de öka under 1976. Då fallet 1975 inte var så kraftigt i
jämförelse med exportieveranserna antas nu inte heller uppgången bli lika
uttalad som för exportleveransernas del. Produktionen väntas stiga 1976. TUl
en början beräknas detta innebära att lagren hos producenterna fylls på. Denna
lageruppbyggnad förutses dock avvecklas igen under senare delen av året. Vid
utgången av 1976 väntas lagren vara av något mindre omfattning än de var vid
utgången av 1975.
Produktionen
inom petroleumraffinaderier m. m., som föll tUlbaka under loppet av 1974,
fortsatte att minska i snabb takt även under första halvåret 1975. Från första
till andra halvåret 1975 skedde emeUertid en mycket kraftig
produktionsuppdragning och produktionen ökade med ett par procent meUan 1974
och 1975. Denna utveckling var en
Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1976 77
följd av att betydande kapacitetstillskott togs i bruk
under sensommaren 1975. Tillförseln tUl den svenska marknaden av raffinerade
produkter minskade emellertid 1975 jämfört med 1974. De inhemska leveranserna
kom därmed att uppvisa den lägsta nivån sedan ingången av 1970-talet. Den svaga
inhemska efterfrågan 1975 var till mycket stor del en följd av att den
konjunkturbetingade efterfrågenedgången hårt kom att drabba den oljebaserade
kraftproduktionen eftersom man samtidigt fick stora tillskott av
kärnkraftskapacitet. Även industrins förbrukning av eldningsoljor minskade
ytterligare meUan 1974 och 1975. Hushållens förbmkning av bensin och tunna
eldningsoljor ökade däremot från 1974 års låga nivå. Vad gäller tunna
eldningsoljor var nivån 1975 emellertid fortfarande lägre än 1973.
Även för 1976 synes en relativt svag
förbrukningsutveckling av raffinerade produkter vara att vänta. Främst utgör
detta ett resultat av att den oljebaserade kraftproduktionen väntas fortsätta
att avta. Industrins förbrukning av eldningsoljor förutses däremot komma att
öka något mellan 1975 och 1976. Beträffande förbrukningen av tunna eldningsoljor
och bensin väntas denna uppvisa en fortsatt uppgång om än i något lägre takt
än året innan.
De kapacitetstillskott som togs i bruk under 1975 får
betydande effekter även på produktionsutvecklingen 19751976. Produktionsuppgången
för branschen som helhet har beräknats uppgå till knappt 17 % 19751976. Som en
följd härav har importen av petroleumprodukter beräknats minska med ca 12 %
19751976.
Efterfrågdäget för järn- och stålverken försämrades
kraftigt under första halvåret 1975. Orderstockarna reducerades då mycket
snabbt. Mellan halvåren 1975 skedde en viss förstärkning av efterfrågan huvudsakligen
som en följd av ökade exportorder. Orderstockama fortsatte dock att minska under
senare delen av året även om takten reducerades påtagligt.
Produktionen inom stålverken, som började dras ned under
senare delen av 1974, minskade i mycket snabb takt under loppet av 1975.
Produktionsminskningen 19741975 uppgick tUl drygt 10 %. Leveranserna föll
emellertid påtagligt snabbare än produktionen och färdigvarulagren ökade i
betydande utsträckning.
Till exportmarknaderna reducerades leveranserna med ca 1/5
mdlan 1974 och 1975. Det mycket kraftiga fallet i exporten har sin förklaring i
den extremt svaga internationella efterfrågan på stålprodukter under 1975.
Stålförbrukningen, som var vikande redan under 1974, försvagades ytterligare
under 1975 samtidigt som den låga aktivitetsnivån hos stålkonsumenterna
föranledde dessa att reducera sina lager. Prisutvecklingen för exporterade
produkter kan med hänsyn till det mycket svaga avsättningsläget uppfattas som
påfallande positiv. Ännu under första halvåret 1975 steg leveransprisema. Under
senare delen av året föll
Prop. 1975/76:150 78
em.dlertid
priserna i viss utsträckning varför prisökningen 19741975 stannade vid 18 %.
Exporten minskade kraftigt framför allt tiU Nordamerika och råvamländerna
medan tillbakagången på den västeuropeiska marknaden och på
statshanddsländerna ej blev fullt lika kraftig. Även leveranserna tiU
hemmamarknaden kom att uppvisa en betydande tillbakagång under 1975.
Produktionen inom de stålkonsumeran-de branscherna verkstadsindustrin och
varven ökade visserligen
1975 men
stållagren hos förbrukare och mellanhänder drogs ned kraftigt.
Den svaga stålefterfrågan från hemmamarknaden drabbade .också im
porten som minskade med ca 10 % lueilan 1974 och 1975.
Bottenpunkten
i konjunktursvackan för stålverken torde nu ha passerats. Enligt
konjunkturbarometern fortsatte orderingången att öka under första kvartalet
1976. Förstärkningen i efterfrågan visade sig mot slutet av fjolåret och kunde
huvudsakligen härledas från exportmarknaderna. Enligt den av statistiska
centralbyrån insamlade exportenkäten för järn och stål räknar företagen med en
värdemässig ökning av exporten 19751976 på ca 8 %, innefattande en relativt
kraftig uppgång redan första halvåret 1976. Framför allt räknar företagen med
en kraftig uppgång i exporten tUl Nordamerika men även utvecklingen av stålexporten
till råvamländerna väntas bli relativt snabb. Däremot räknar man med en svagare
tillväxt i exportleveranserna till den västeuropeiska marknaden. Som en följd
av en förväntad uppgång i den faktiska stålförbrukningen under 1976 samtidigt
som lageruttömningen hos förbrukare torde ha upphört omkring årsskiftet
1975/1976 beräknas exporten av jäm och stål komma att öka påtagligt under
loppet av
1976
främst under senare delen av året. Uppgången mellan helåren
1975 och 1976 torde dock komma att stanna vid ett par procent, vUket
är en något långsammare ökning än vad enkäten tyder på. Leverans
priserna beräknas falla tillbaka något ytterligare en bit in på 1976 för
att därefter vända uppåt under loppet av året. Den genomsnitUiga pris
nivån för 1976 berälvnas sålunda ligga ett par procent lägre än för 1975.
Leveransutvecklingen
till hemmamarknaden torde utvecklas relativt svagt även 1976. Främst förutses
detta som en följd av en produktionsminskning inom verkstadsindustrin, men
även en stagnerande produktion inom varven och en försvagning inom
byggnadsverksamheten bidrar härtill. Efter den mycket kraftiga lageruttömningen
av järn och stål inom handeln under 1975 förutses dessa lager komma att byggas
upp i viss utsträckning under 1976. Det ät främst detta lageromslag som väntas
medföra en importökning med ett par procent meUan 1975 och 1976.
Enligt
den senaste konjunkturbarometern upphörde produktionen att faUa under första
kvartalet 1976 och för andra kvartalet 1976 räknar företagen med
produktionsökningar. Här har räknats med att produktionen dras upp successivt
under resten av året. Takten i produktions-
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 79
tillväxten
väntas dock ej bli. snabbare än att produktionsnivån för helåret 1976 fömtses
ligga ca 4 % lägre än för 1975. Ovan relaterade efterfråge- och
produktionsutveckling 1976 innefattar en fortsatt lageruppbyggnad i
producentledet om än av mindre omfattning än 1975.
Huvuddelen
av ickejärnmetallverkens produktion går i form av insatsvaruleveranser till den
inhemska industrin, men omkring 1/3 av produktionsresultatet finner avsättning
i utlandet. Under 1975 stagnerade den inhemska industrins förbrukning av
ickejärnmetaller. Vikande internationell efterfrågan medförde en kraftig
minskning av exportvolymen 19741975 och ett kraftigt prisfall på
exportprodukterna noterades. TUl följd av den svaga inhemska efterfrågan
minskade även importvolymen 19741975. Produktionen kom att dras ned avsevärt
men lagren av ickejärnmetaller byggdes ändå upp kraftigt.
Varken
hernmamarknadsefterfrågan eller exportefterfrågan väntas förbättras förrän mot
slutet av 1976. Volymminskningar förutses för såväl exporten som importen
19751976 och prisutvecklingen förutses bli förhåUandevis lugn. Produktionen
torde inte komma att öka nämnvärt.
Läget
för den svenska verkstadsindustrin e.xkl. varv karakteriserades under 1975 av
fallande orderingång
försvagad leveransutveckling
upphörande produktionsökning
hastigt växande färdigvarulager
Den
djupa och långvariga konjunktursvackan inom OECD-länderna i kombination med
osedvanligt starka prishöjningar på svenska verkstadsprodukter ledde till
sjunkande verkstadsexport 1975. Fjärde kvartalet 1975 låg exportleveranserna 8
% under toppnivån från tredje kvartalet 1974. Totalt för hela 1975 sjönk
exportvolymen med drygt 2 %. Den starkaste nedgången inträffade på Västeuropa,
medan exporten till Nordamerika tog upp sig mot slutet av året. Liksom under
1974 utgjorde
efterfrågan från länderna utanför OECD en stödjande
faktor. Exporten till OPEC-länderna steg för andra året i följd mycket
starkt. Även till Östeuropa ökade exportleveranserna kraftigt. Export
priserna steg med 20 % mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975. Pris
uppgången var starkast i början av året.
Efterfrågan
från hemmamarknaden hävdade sig bättre än den utländska efterfrågan. Framför
allt berodde detta på den starka efterfrågan för privat konsumtion i
synnerhet då personbilar och offentiig konsumtion. Maskininvesteringarna var
i det närmaste lika höga
1975 som
1974. Däremot sjönk förbrukningen av verkstadsprodukter
som insatsvaror inom såväl industrin som byggnadsverksamheten. Hern
mamarknadsefterfrågan kom under 1975 att i ökad utsträckning rikta sig
mot utiandet och importen av verkstadsprodukter ökade med 3 %
19741975. Uppgången var helt hänförlig till konsumtionsvaror och
Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter
(exkl. fartyg) 1974 1976
1968 ärs producentpriser
Milj. kr.
Förändring från före-
1974
gående år, milj. kr.
% resp.
1975
1976 prognos
Produktion'
28 780
-0,6
-3,4
Import
15 180
3,0
-4,0
Summa tillgång
43 960
0,7
-3,6
OITentlig
konsumtion
1 940
18,8
-9,8
Privat
konsumtion
4 610
7,2
3,5
Investeringar
10 240
-0,3
-2,8
Export
18 170
-2,5
0,0
Lagerförändring
i industrin
(milj.
kr.)
1 160
520
-1 250
Lagerförändring
i handeln
(milj.
kr.)
310
-380
30
Varuinsats
7 530
-1,0
-0,4
industri
2 780
-L9
0,7
byggnadsverksamhet
3 400
-1,1
-2,3
övrigt
1 350
1,1
2,1
Summa användning
43 960
0,7
-3,6
' Produktionen framkommer som saldot i balansen och
avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för
prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare
konstaterade avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
investeringsvaror. Importen av insatsvaror till industrin
drogs ned kraftigt under senare delen av 1975 och blev därmed ej större än 1974
års import.
Under inverkan av den vikande efterfrågan började
produktionsökningen dämpas mot slutet av 1974, men först under senare delen av
1975 upphörde produktionen att öka. Produktionen 1975 blev därmed några
procent högre än 1974. Denna kombination av leverans- och produktionsutveckling
ledde tUl mycket snabbt växande färdigvarulager under 1975.
Enligt den senaste konjunkturbarometern minskade
orderingången ytterligare från såväl hemma- som exportmarknaderna under första
kvartalet 1976. Orderstockarna, som successivt dragits ned under 1975, bedömdes
även i mars av en mycket betydande andel företag som för små. Under andra
kvartalet räknar företagen med en viss ökning av beställningarna från utlandet.
Orderingången från hemmamarknaden väntas däremot bli i det närmaste oförändrad
gentemot första kvartalet.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 81
Exportleveranserna under 1976 har bedömts med hjälp av en
enkät till verkstadsindustrin insamlad i februari av statistiska centralbyrån.
Företagen i denna enkät räknar med en värdemässig uppgång 1975 1976 på 17 %
och en prisuppgång på 10 1/2 %. För att förverkliga den volymuppgång 19751976
på 5 å 6 % som detta innebär, fordras en snabb och stark uppgång av
exportleveranserna under 1976. En återhämtning inom OECD-länderna kommer
säkerligen till stånd. Denna beräknas emellertid först mot slutet av året få
en sådan inriktning att en uppgång av verkstadsexporten kan ske. Med undantag
av OPEC-länderna får man dessutom för 1976 räkna med tämligen begränsade
exportökningar till länderna utanför OECD. Med hänsyn till dessa faktorer har
exportvolymen mellan helåren 1975 och 1976 beräknats bli oförändrad. Under 1976
förutses en avsaktande prisutveckling exportprisindex beräknas stiga 10 %
19751976.
Den inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter beräknas
minska 19751976, framför allt beroende på en förutsedd neddragning av
maskininvesteringarna. Hushållens inköp av verkstadsprodukter beräknas stiga
med endast några procent 19751976 beroende på att bilinköpen förutses
sjunka 1976. Förbrukningen av verkstadsprodukter som insatsvaror torde bli i
stort sett oförändrad från 1975 till 1976, men förbrukarna inom industrin
väntas till viss del tillgodose sina behoV genom lagernedskärningar.
Den vikande efterfrågan på verkstadsprodukter inom Sverige
1976 väntas få större effekt på importen än på de inhemska leveranserna.
Framför allt är det för investeringsvarorna som importandelen förutses minska i
samband med de förkortade leveranstiderna inom Sverige. Även importen av
insatsvaror beräknas minska relativt kraftigt 1975 1976.
Lagren av varor i arbete och färdigvaror var mycket stora
vid utgången av 1975. Företagen torde göra starka ansträngningar att begränsa
lagertillväxten under 1976 även om det statliga lagerstödet för flertalet
företag underlättar produktion på lager. Enligt senaste konjunkturbarometern
drog verkstadsföretagen ned sin produktion första kvartalet 1976 och planerar
ytterligare sänkt produktion andra kvartalet. Här har räknats med en
produktionsminskning första halvåret 1976 och oförändrad produktion andra
halvåret 1976. Detta innebär en produktionsminskning på 2 % 19751976. Med den
utveckling av efterfrågan på verkstadsprodukter 1976, som skisserats ovan,
skulle då lagerökningen av varor i arbete och färdigvaror dämpas starkt första
halvåret 1976 och i det närmaste upphöra andra halvåret.
Varvens orderstockar byggdes upp mycket kraftigt under
1972 och 1973. Stora leveranser i förening med mycket få beställningar reducerade
orderstockarna avsevärt 1974 och 1975. Enligt den i februari av statistiska
centralbyrån insamlade varvsenkäten, beräknades av vär-
6 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop.
1975/76:150 82
det av de inneliggande beställningarna närmare hälften
komma att le
vereras 1976 och 1/3 1977. , .
Exporten av nybyggda fartyg uppgick 1975 till 2,8 miljarder
kr. en värdemässig uppgång på drygt 2 % från 1974. Volymmässigt synes detta
innebära någon nedgång jämfört med 1974. Samtidigt ökade emdlertid leveranserna
till de svenska rederierna, vilket tillsammans med en uppbyggnad av varvens
lager av varor i arbete resulterade i en produktionsökning på 4 a 5 %.
Leveranserna av nybyggda fartyg under 1976 har bedömts med
ledning av den ovan nämnda varvsenkäten. Exporten av nybyggda fartyg beräknas
uppgå till 4,4 miljarder kr. dvs. en mycket stark uppgång i löpande priser
jämfört med 1975. Samtidigt synes man på många håll räkna med kraftigt höjda
leveranspriser 19751976. De inhemska leveranserna av nybyggda fartyg beräknas
minska i volym jämfört med 1975. Med tanke på de avsevärt färre beställningarna
för 1977 och på att varven på sikt räknar med att minska sin produktionsvolym
har här antagits en kraftig reducering av varvens lagerinvesteringar i varor i
arbete under 1976. Produktionen skulle då bli oförändrad 19751976, trots en
relativt stark uppgång av leveranserna.
Produktionen inom den heterogena övrigsektorn består till
övervägande delen av färdigvaror vilka huvudsakligen finner avsättning inom
landet. Dessa varor går främst till privat konsumtion och i form av
insatsvaror tiU industrin och byggnadsverksamheten. En trendmässigt växande
andel av sektorns produktionsresultat finner avsättning på exportmarknaderna.
Den snabba produktionstillväxten inom övrigvarusektorn
19721973 möjliggjordes bl. a. av kraftigt förstärkt exportefterfrågan. Exportefterfrågans
belydelse som expansionsfaktor avtog 19731974 då exporten ökade knappt 5 %. I
stället kom den inhemska efterfrågan på övrigvaror för privat konsumtion att
expandera kraftigt. Industrins inköp av övrigvaror för löpande förbrukning
ökade märkbart 19731974. Uppbyggnaden av industrins övrigvarulager som
påbörjats 1973 blev omfattande 1974 samtidigt som handelns lager av övrigvaror
visade ett kraftigt positivt omslag 19731974. Den starka inhemska efterfrågan
på övrigvaror under 1974 kom att i ökad omfattning rikta sig mot utlandet med
en importvolymökning på drygt 10 % 19731974 som resultat.
Det ökade inhemska ianspråktagandet av övrigvaror kunde
dock inte
1 Sektorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och
lädervaruindustri (SNI
32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävaru
industri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpacknings
industri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), gratisk
industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaruin-
dustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt
annan tillverkningsindustri (SNI 39). . .
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
83
Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor
1974 1976
1968 års producentpriser
Milj. kr..
Förändring från föri-
1974
gäende
år.
%
resp.
milj.
kr.
1975
1976
prognos
Produktion'
21 270
-2,4
1,8
Import
11410
-5,2
3,4
Sumnra tillgång
32 680
-3,4
2,3
Offentlig
konsumtion
2 220
7,2
5,8
Privat
konsumtion
9 740
1,5
4,9
Investeringar
660
-0,3
-2,8
Export
6 360
-12,5
9,0
Lagcrförändring
i industrin
(milj.
kr.)
300
-20
-360
Lagerförändring
i handeln
(milj.
kr.)
370
-440
40
Varuinsats
13 030 .
-1,1
-0,5
industri
4 590
-3,5
0,4
byggnadsverksamhet
4 860
-1,1
-2,3
övriga sektorer
3 580
0,9
0,9
Summa användning
32 680
-3,4
2,3
' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker
från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen.
Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognösperioden korrigeras
därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
helt kompensera exportens svagare volymtillväxt och
produktionstillväxten kom att dämpas under 1974. Även med beaktande av den
höga importökningen 19731974 synes efterfrågetUlskottet 19731974 dock ha
medgett en kraftigare produktionsökning än de drygt 2 % som anges i statistiska
centralbyråns produktionsberäkningar.
Avsättningsläget för övrigvaror på utlandsmarknadema
förblev svagt under 1975 och exportvolymen kom att ligga kvar på den låga nivå
som nåddes under senare delen av 1974. Detta resulterade i en minskning av
exportvolymen med drygt 12 % 19741975. Exportpriserna upphörde att öka redan i
början av 1975 men prisökningen mellan helårsgenomsnitten 1974 och 1975 kom
att uppgå tiU nästan 13 %.
Den inhemska efterfrågan på övrigsektorns produkter
minskade likaledes 19741975. En måttUgt ökad efterfrågan för privat
konsumtion och expanderande efterfrågan för offentlig konsumtion synes ha varit
de enda stödjande faktorerna. Industrin skar ned sina inköp av övrigvaror och i
likhet med de två föregående åren minskade leveranserna till byggnadsverksamheten
19741975. Inom såväl parti- som detaljhandel noterades kraftigt negativa
lageromslag. Uppbyggnaden av industrins öv-
Prop. 1975/76:150 84
rigvarulager
1975 synes dock totalt sett ha varit av ungefär samma omfång som 1974.
LagertUlväxten 1975 var emellertid i huvudsak hänförlig lill en ökning av
färdigvarulagren inom övrigsektorn.
Totalt
sett minskade således den interna efterfrågan på övrigvaror 19741975. Det
inhemska efterfrågebortfallet synes dock sammantaget endast ha varit ungefär
hälften så stort som bortfallet på exportmarknaderna.
Den
vikande inhemska efterfrågeutvecklingen 19741975 medförde en markant
neddragning av importen av insatsvaror och totalt minskade övrigvaruimporten
drygt 5 % i volym 19741975. Utvecklingen av utrikeshandel och inhemsk
efterfrågan framtvingade en neddragning av produktionen inom övrigsektorn på
omkring 5 % 19741975.
Efterfrågdäget förutses
bli avsevärt förbättrat under 1976 tUl följd av gynnsammare
avsättningsmöjligheter på exportmarknaderna liksom en förstärkning av den
inhemska efterfrågan för privat konsumtion. Den förväntade återhämtningen i de
västeuropeiska ekonomierna väntas medföra en exportvolymökning med 9 %
19751976. Exportpriserna förutses stiga i ett måttiigt tempo under loppet av
1976 och prisökningen 19751976 beräknas stanna vid 3 %. Den förväntat
expansiva efterfrågan för inhemsk privat konsumtion torde leda till ett
efterfråge-tillskott av ungefär samma storlek som det beräknade tillskottet i
utlandsefterfrågan. Insatsvaruleveranserna till industrin torde inte ändras
nämnvärt 19751976. Efter en massiv uppbyggnad av färdigvarulagren under två år
förutses nu ett kraftigt negativt lageromslag 19751976. Handelns lager av
övrigvaror torde dras nedåt även 1976. Byggnadsverksamhetens behov av
insatsvaruleveranser beräknas minska även 1975 1976.
Det
inhemska efterfrågetrycket beräknas inte bli kraftigare än att
importvolymökningen kan väntas stanna vid drygt 3 % 19751976. Den ovan
skisserade efterfråge- och lagemtvecklingen beräknas bereda rum för en
produktionstillväxt på 2 å 3 % 19751976 inom övrigsektorn.
Den
helt övervägande delen av produktionen inom livsmedelsindustrin inkl.
dryckesvaru- och tobaksindustrin går till privat konsumtion inom landet.
Konsumtionen av livsmedel ökade förhåUandevis måttiigt 1974 1975 samtidigt som
ett kraftigt negativt lageromslag noterades för livs-mcddsproduklernas del inom
handeln. Importvolymen kom ej att öka nämnvärt. Minskningen av
livsmedelsexporten 1974 vände i en uppgång i börian av 1975 men exportvolymen
minskade dock kraftigt mellan helåren 1974 och 1975. I likhet med
importvarorna fick exportsortimentet vidkännas en vikande prisutveckling under
loppet av 1975 men hdårsvis registrerades dock en måttlig exportprisökning
1974 1975. Den svaga efterfrågeutvecklingen ledde tiU en blygsam produktionstillväxt
19741975.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976
85
opaginerad Kontrollera mot PDF
Livsmedelskonsumtionen
väntas fortsätta att stiga 19751976 i nästan samma takt som 19741975.
Exportvolymen beräknas bli i stort sett oförändrad och importen förutses öka.
För såväl Importens som exportens dd räknas med måttiiga prisökningar
19751976. Livsmedelsindustrins egna lager steg 1975. En minskning av dem syns
trolig 1976 medan livsmedelslagren i handeln närmast torde hållas oförändrade.
Denna efterfrågeutveckling beräknas endast ge utrymme för en begränsad
produktionstillväxt 19751976.
4.3
Skogsbruket
Rundvirkesavverkningarna
minskade totalt sett 19741975. Massa-vedsavverkningarna steg dock under det
att avverkningarna av sågtimmer sjönk tillbaka mycket kraftigt. Importen av
massaved mer än fördubblades 19741975. Sågtimmerimporten minskade däremot
avsevärt. Förbrukningen av rundvirke avtog starkt, då produktionsaktiviteten
snabbt avtog under loppet av 1975 inom såväl trävaruindustrin som massa- och
pappersindustrin. Lagren av massaved steg mycket kraftigt till följd av den
låga förbrukningen i kombination med höjda avverkningar. Sågtimmerlagren drogs
ned.
1976
väntas förbrukningen av såväl sågtimmer som massaved öka till följd av
förbättrade avsättningsmöjligheter för slutprodukterna. Exporten av rundvirke
beräknas minska. En fortsatt uppgång i importen av rundvirke främst massaved
förutses. Lagren av rundvirke väntas bli avtappade. Mest omfattande
förutses neddragningarna av
Tabell
4:5 Försörjningsbalans för rundvirke 1974 1976
Fast
mått utan bark (barr- och lövträ)
1 000 m'
Förändring från före-
gående
år.
% resp.
1974
I 000 m'
1975
1976
prognos
Produktion
62 390
-8,8
-7,7
sågtimmer
27 710
-26,5
7,9
massa- och boardved
30 800
6,0
-18,1
övrigt rundvirke
3 880
0
-2,1
Import
1 340
124,8
18,0
Summa tillgång
63 730
-6,0
-6,4
Export
2 160
-9,0
-10,0
Lagerförändring
-4 300
8 220
-5 320
Förbrukning
65 870
-18,0
3,1
sågtimmer
28 020
-24,7
4,6
massa- och boardved
34 050
-14,5
2,7
övrigt rundvirke
3 800
0,5
-1,9
Summa användning
63 730
-6,0
-6,4
Källa:
Konjunkturinstitutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
massavedslagren
bli. Ytterligare någon minskning av de redan vid ingången av året mycket små
sågtimmerlagren torde dock ske. Sammantaget ger det ovanstående att
rundvirkesavverkningarna minskar även 19751976. I detta innefattas en tämligen
markerad nedgång i- avverkningarna av massaved medan sågtimmerawerkningarna
beräknas öka. Den kalkylerade ökningen förutsätter att den tröghet i anpassningen
av avverkningarna av sågtimmer till sågverkens efterfrågan som fanns under 1975
upphävs under loppet av 1976.
4.4
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Den
totala produktionstillväxten i ekonomin under 1975 var låg enligt statistiska
centralbyråns kalkyler. Ökningen i bruttonationalprodukten, mätt från
produktionssidan, ligger delvis av beräkningstekniska orsaker lägre än
motsvarande tal från användningssidan. Prognosen för den totala produktionen
1976 bygger på finansdepartementets sammanfattande bedömning av utvecklingen
(se kapitel 1). I nedanstående tablå redovisas förändringstalen för de oUka
näringsgrenarnas produktionsvolym 19741975 samt prognoser för 19751976.
Förändring tionsvolym.
i
produk-
%
Bidrag till ökningen i. den totala produktionen, %
1975-1976
1974-1975
1975-1976
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
Elkraftproduktion
mm.
Byggnadsverksamhet
-10,5 -9,5 -2
9,5 -1,5
3 -6
1 7 0
4
-6
17
10
1
Summa
varu- och
kraftproduktion
-2
1
26
Privata
tiänster Offentliga tjänster
1
5
2 4
36
38
Summa
tiänstesektorer
2,5
2,5
74
Total
produktion
0,2
1,8
100
Jordbrukets
produktionsvolym minskade kraftigt 19741975. Efter rekordskördarna 1974 blev
skördeutfallet mera normalt under 1975. Animalieproduktionen beräknas ha varit
i stort sett oförändrad. Sammantaget skulle minskningen i jordbrukets
produktionsvolym ha uppgått till drygt 10 %. Under förutsättning om normalskörd
1976 väntas vege-tabUieproduktionen enligt statens jordbruksnämnd minska
ytterligare något. Genom en ökning i animalieproduktionen väntas jordbrukets
förädlingsvärde dock öka med 3 % 19751976.
Skogsbrukets
förädlingsvärde beräknas ha minskat med 9,5 % i vo-
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 87
lym
19741975. Under 1976 väntas produktionsvolymen enligt konjunkturinstitutets
kalkyler minska med 6 %.
Som
framgår av avsnitt 1 i detta kapitel beräknas industriproduktionen ha minskat
med ca 2 % i volym 19741975. För 1976 förutser konjunkturinstitutet en
oförändrad produktionsvolym inom industrin jämfört med 1975. Den annorlunda
bedömningen i finansdepartementets kalkyler har beräknats resultera i en ökning
på ca 1 % 19751976.
Produktionen
inom elsektorn ökade kraftigt 1975 efter en minskning under oljekrisåret 1974.
Produktionsvolymen beräknas sålunda enligt statistiska centralbyrån ha ökat med
ca 9,5 % 19741975. Ökningen faller främst på värmekraftproduktionen till följd
av att flera nya kärnkraftaggregat har tagits i bruk under 1975. Dessa har
främst ersatt oljebaserade kondenskraftverk, vUka därför har utnyttjats i
betydligt mindre utsträckning än tidigare. Den totala elförbrukningen beräknas
ha ökat med ca 4 % från 1974 till 1975. Förbrukningsökningen inom hushåll,
handel m.m. var mycket kraftig, ca 15 %, medan förbrukningen inom industrin
minskade med ca 4 %. Att den totalt sett relativt måttliga
förbrukningsökningen lett till så kraftig produktionsökning beror främst på alt
nettoimporten av elkraft blev avsevärt mindre 1975 än 1974. Under 1976 bedöms
produktionsvolymen inom elkraftsektorn öka med ca 7 %. Även under 1976 faller
ökningen främst på kärnkraftproduktionen.
Inom
byggnadsverksamheten beräknas produktionsvolymen ha minskat med drygt 1,5 %
19741975. Som framgår av kapitel 7 förutses enligt konjunkturinstitutet en
minskning av bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar med ca 3 %
från 1975 till 1976. Med hänsyn till bl. a. en ökad reparations- och
underhåUsverksamhet skulle minskningen av produktionsvolymen inom
byggnadssektorn dock komma att stanna på 2,5 %. Mot bakgrund av den i
sammanfattningskapitlet antagna investeringsutvecklingen för 1976 torde
emellertid byggnadssektorns produktion vara i stort sett oförändrad från 1975
till 1976.
De
ovan redovisade förändringstalen innebär att varu- och kraftproduktionen skulle
ha minskat med 2 % 19741975 och beräknas öka med 1 % 19751976.
Produktionsvolymen
för de privata tjänstesektorerna ökade med ca, 1 % 19741975. Enligt
statistiska centralbyråns beräkningar har produktionsutvecklingen för
varuhandeln dämpats betydligt under loppet av 1975. Ökningen i
produktionsvolymen beräknas till 2 % 19741975. För samfärdseln minskade
produktionen med 8 %. Under 1976 antas den totala privata tjänsteproduktionen
öka i snabbare takt än under 1975; produktionsökningen från 1975 tiU 1976 har
beräknats tiU knappt 2%.
Den
offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med ca 5 % 19741975. Det är
framför allt ökningen i den kommunala verksam-
Prop. 1975/76:150 88
heten
som bidragit till produklionsuppgången. Kommunernas tjänster produktion ökade
med drygt 5,5 % jämfört med en ökning på 3 % i den statliga sektorn. Från 1975
till 1976 väntas den utveckling som redovisas i kapitel 8 leda till en ökning
i den totala offentliga tjänsteproduktionen på nära 4 %.
Den
totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanstående beräkningar med 2,5 %
19741975. Även för 19751976 förutses ökningen bli ca 2,5%.
Bruttonationalproduktens
volymtillväxt, mätt från produktionssidan, blir enligt de redovisade
beräkningarna 1,8 % 19751976. Därvid bidrar tjänstesektorerna med ungefär 3/4
av ökningen i totalproduktionen.
Av
kapitel 1 framgår att ökningen av bruttonationalprodukten, mätt från
användningssidan, uppgår till 2 % 19751976.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 89
5 Arbetsmarknaden
5.1 Arbetsmarknaden under 1975 och början av 1976
Sammanfattning
Den beskrivning av arbetsmarknaden 1975 som gavs i den
preliminära nationalbudgeten står sig i allt väsentiigt fortfarande. Utmärkande
för 1975 var att såväl arbetskraftsutbudet som sysselsättningen ökade kraftigt
och att arbetslösheten bibehölls på en låg nivå. I genomsnitt under året var 67
000 personer, motsvarande 1,6 % av arbetskraften, arbetslösa.
Sysselsättningen ökade med 2,5 % eller 100 000 personer.
Av dessa var 75 000 kvinnor. De sektorer som framför allt expanderade var kommunema,
landstingen och varuhandeln. Inom varuhandeln ökade främst
ddtidssyssdsättningen.
Efterfrågan på arbetskraft föll under loppet av året inom
flera sektorer. Speciellt markerat var detta inom tUlverkningsindustrin. Industrin
kunde dock i stort utsträckning hålla kvar sin arbetsstyrka trots den
internationella lågkonjunkturens utdragna förlopp. Bidragande till detta har
varit de stödåtgärder som vidtagits i form av lagerstöd, utbildningsbidrag m.
m.
Befolkningsutveckling och arbetskraftsutbud
Tre faktorer bestämmer utbudet av arbetskraft: den
inhemska befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt
förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen (det relativa' arbetskraftstalet) anger
den andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som står till arbetsmarknadens
förfogande. Den helt avgörande' faktorn bakom ökningen av
arbetslcrafts-utbudet hittills under 1970-talet har varit kvinnornas ökade
förvärvs-benägenhet.
Under 1975
ökade folkmängden i Sverige med 31000 personer (0,4 %). Det var en lika stor
ökning som 1974, men lägre än genomsnittet för perioden 19701975. Det mest
anmärkningsvärda vad gäller befolkningsförändringen 1975 var det rekordlåga
födelseöverskottet. Nettot uppgick tiU endast 14 000 mot 24 000 året innan. Det
är det lägsta födelseöverskott som noterats sedan mitten av 1930-talet. Detta
kompenserades emellertid av ett relativt stort invandraröverskott. Antalet
invandrare uppgick brutto till 44 000. Samtidigt minskade utvandringen något
under 1975, tiU 27 000 personer. Invandringsöverskottet blev sålunda 17 000
personer, vilket nästan innebar en fördubbling.jämfört med 1974. Två länder,
Danmark och Finland, svarade för 2/3 av denna nettoinvandring. Från Danmark
kom, netto, 6 700 invandrare vilket innebar en ökning med 2 000 jämfört med
1974. Invandringen från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 19701976
Miljoner personer. Säsongrensade mänadsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,1 -
4,0 -
3,9
3,S
/I
r-
Arbetskraften '
/
r
/
.
-oJ
'/
V-
S/ Antal
s
ysselsatta i
I
1970 1971 1972 1973 ' ' 1974 - 1975
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
1976'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Danmark mattades dock av mot slutet av'1975..
Invandringen'från Fin
land visade ett något annat mönster. Nettoinvandringen stannade vid
4 400 personer (1974 noterades ett utvandringsövérskott på 1100), men
ökningen var koncentrerad till andra halvåret 1975. Totala nettoinvand
ringen hittills under 1976 (januarimars) har varit väsentiigt lägre än.
under motsvarande period förra året. , '.
> i
Medelfolkmängden i åldrarna 1674 år ökade 1975 med 16 000
per
soner eller knappt 0,3 %. Det var, beroende på-den större invandringen,
en kraftigare ökning än 1974. Antalet personer i arbetskraften, dvs; sum
man av sysselsatta och arbetslösa ökade mycket kraftigt 1975, eller med
85 000 personer. Även. året innan ökade .arbetskraftsutbudet kraftigt;
med 65 000 personer jämfört méd 1973. Tillväxten av personer i arbets
kraften 1974 och 1975 kom alltså, vilket, framgår av diagram 5; 1, att
bli ovanligt stark. i
Som nämnts tidigare förklaras deii kraftiga utbudsökhingen
tUl helt.
övervägande del av kvinnornas ökade förvärvsbenägenhet;-Totalt ökade
deras relativa arbetskraftstal under 1975 med 2,1 '.procentenheter tUl.
59,2 %. Även männens förvärvsfrekvens steg något, méd 0,3 procent
enheter så att nu 80 % av männen i åldern, 16:74 år-befinner sig på
arbetsmarknaden. '. "''
' '; .
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 91
Efterfrågan på arbetskraft
Ett flertal indikatorer kan användas för att belysa
efterfrågeutvecklingen på arbetskraft. Arbetsförmedlingsstatistiken över
lediga platser, kompletterad med kvalitativa omdömen i länsarbetsnämndemas
rapporter är väsentlig vid bedömningen av efterfrågdäget. En viktig roll
spelar också konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar för industrin
i vilka man bl. a. frågar om företagens uppfattning om tUlgången på
arbetskraft.
Statistiken vid arbetsförmedlingarna över nyanmälda och
kvarstående lediga platser täcker dock inte hela arbetsmarknaden.
Uppskattningar tyder på att i genomsnitt endast omkring 60 % av samtliga lediga
platser på marknaden anmäls tiU arbetsförmedlingarna'. Detta medför vissa
svårigheter vid jämförelser övei* tiden då exempelvis benägenheten att söka
arbetskraft via förmedlingarna kan variera med konjunkturläget. Dessa
reservationer tiU trots bör emellertid förändringarna i serierna över de
lediga platserna kunna användas som indikatorer på hur efterfrågan på
arbetskraft utvecklas.
Hos arbetsförmedlingarna registreras varje månad
tillströmningen av nyanmälda lediga platser. Tillflödet av nyanmälda platser
ökade under 1973 och fram t. o. m. halvårsskiftet 1974 men har därefter varit
vikande. Säsongrensat låg nivån fjärde kvartalet 1975 4 % under första
kvartalet. Under februari och mars 1976 noterades emellertid en markerad
uppgång, främst beroende på en ökning av antalet anmälda korttidsarbeten.
Nedgången i de nyanmälda platserna under 1975 var mest markerad inom
tillverkningsindustrin. Nivån fjärde kvartalet låg 25 % under första kvartalet.
Trots detta har en del industriföretag fortfarande svårt att få tag i
yrkesiitbUdad arbetskraft. Även inom byggnadsverksamheten minskade de
nyanmälda platserna kraftigt under 1975."
Beståndet
av kvarstående lediga platser är en indikator på den icke tillgodosedda
efterfrågan på arbetskraft. Utvecklingen av de lediga platserna illustreras i
diagram 5: 2. På grund av en statistikomläggning i juli 1974 är inte serierna
helt jämförbara bakåt i tiden. En snabb ökning skedde från mitten av 1973 och
också under 1974 även om en viss avmattning märktes mot slutet av detta år. En
markerad uppgång registrerades andra kvartalet 1975 beroende på en ökning inom
sektorerna offentlig förvaltning och privata tiänster (främst inom vårdområdet
cch vamhandeln). De lediga platserna sjönk därefter under återstoden av 1975
med 20 %. Nivån vid årsskiftet 1975/76 låg dock fortfarande i paritet
med nivån vid slutet av 1973. Under loppet av 1975 och bör-
11 prop. 1975/76: 84 har regeringen föreslagit att man på
försök inför skyldighet för privata arbetsgivare att anmäla lediga platser till
arbetsförmedlingarna. Försöksverksamheten avses att starta 1 juli 1976 och
skall omfatta Malmöhus, Blekinge och Kristianstads län.
" Privata tjänster: varuhandel, post- och
telekommunikationer, samfärdsel, hotell- och restaurangrörelse, bank- och
försäkringsverksamhét.
Prop.
1975/76:150
Diagram 5: 2 Kvarstående lediga platser 1971feb/mars 1976
Tusental. Säsongrensade månadsdata. Log. skala
92
1971 1972 1973 1974 1975 1976
Källor: .Arbetsmarknadsstyrdsenoch konjunkturinstitutet.
jan av 1976 sjönk de lediga platserna inom de flesta
branscherna med tillverkningsarbete. För metall- och verkstadsindustri och
massapapperstillverkning var antalet lediga platser fjärde kvartalet 41 %
resp. 28 % lägre än första kvartalet 1975. Som framgår av diagram 5: 2 visade
dock tjänstesektorerna en tendens till ökning av de lediga platserna under
början av 1976.
I konjunkturinstitutets barometerundersökningar har
andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft sjunkit successivt sedan
junibarometern 1974. Detta gäller aUa kategorier anställda, såväl arbetare som
tjänstemän. Trots denna nedgång rapporterar dock fortfarande 1/3 av företagen
att det råder brist på yrkesarbetare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
93
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sysselsättningsutvecklingen
Som framgår av diagram 5:1 steg sysselsättningen kraftigt
mellan 1973 och 1974. Denna utveckling fortsatte under 1975 även om en avmattning
skedde mot slutet av året. Under dessa två år, 1974 och 1975, ökade
sysselsättningen med inalles 200 000 personer. Sysselsättningsexpansionen har
fortsatt även under början av 1976.
Medan antalet sysselsatta steg med 2,5 % mellan 1974 och
1975 ökade antalet personer i arbete något mindre, med 2,1 %. Detta berodde på
en ökning av frånvaron under 1975. Antalet arbetade timmar, enligt
arbetskraftsundersökningama steg klart lägre än antalet personer, med 1,4%
jämfört med 2,5%. Ett flertal faktorer förklarar denna skUlnad, bl. a. den
ökade kvinnliga sysselsättningen (dessa har genomsnittligt lägre
medelarbetstid än männen), vissa arbetstidsförkortningar och ett minskat
övertidsuttag.
Ökningen av sysselsättningen under 1975 var i huvudsak
koncentrerad till ett par sektorer. SärskUt starkt ökade sysselsättningen i
den offentliga sektorn och där främst i kommuner och landsting som ökade
antalet sysselsatta med 7,5 %. Även varuhandelns sysselsättning expanderade
kraftigt under 1975. TUl övervägande del är denna ökning hän-förbar till en
stark ökning av antalet deltidssysselsatta. Det är inte ovanligt att vissa
varuhus och stormarknader kan ha ända upp till 80 % av arbetsstyrkan i form av
deltidsanställda. Denna ökning inom varuhandeln förklarar i sin tur en del av
kvinnornas ökade sysselsättning.
I tabell 5: 1 redovisas förändringarna i sysselsättningen
räknat i tim-
Tabell
5:1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 19731975
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruk, fiske
Skogsbruk
Gruvor,
tillverkningsindustri
El-, gas-
och vattenverk
Byggnadsverksamhet
Privata
tiänster'
Staten
Staten exkl. värnpliktiga Kommunerna
Summa
Korrigeringspost
Totalt
Antal
Procentuell
Procentuell
syssel-
förändrin
gav
förändring av
satta
antalet
antalet
utförda
1
000-tal
sysselsatta
arbetstimmar
1974
1973-
1974-
1973-
1974-
1974
1975
1974
1975
217
-1,9
-2,5
-1,9
-3,3
63
4,5
0
4,0
-4,7
1037
1,4
1,3
0,6
-1,4
28
0,7
0,7
-1,0
1,3
334
-1.5
-1,6
-2,3
-2,6
1 305
-0,3
1,6
-0,7
0
278
4,0
2,7
2,8
1,8
232
3,9
3,3
2,4
2,5
717
7,0
7,5
5,1
6,4
3 979
1,6
2,1
0,6
0,2
0,4
0,4
0,5
0,4
2,0
2,5
1,0
0,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Varuhandel, restaurang- och hotellrördse, samfärdsel,
bank- och försäkringsinstitut m. m.
Källa: Statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150 ;, -94
mar och personer mer detaljerat för olika sektorer av
samhällsekono- ' min. Denna redovisning bygger på material från
nationalräkenskapernas statistik över sysselsättningsutvecklingen. Jämfört med
arbetskraftsundersökningarna brukar vissa skillnader föreligga. I
nationalräkenskaperna arbetar man med ,en delvis annan åldersindelning samt
justerar för vissa kalendariska effekter. Av tabellen framgår expansionen inom
den offentiiga sektorn liksomi den trendmässiga tillbakagången inom jordbruket
och byggnadsverksamheten.
Arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m.
Sysselsättningen kunde under 1975 mer än väl hålla jämna
steg med den kraftiga ökningen av arbetskraftsutbudet vilket medförde att arbetslösheten
hela året kunde hållas nere på en läg nivå. Ett flertal faktorer bidrog till
denna utveckling. Den privata och offentliga konsumtionen ökade kraftigt.
Industrins investeringar fortsatte att öka, vilket i kombination med oUka
syssdsättningsstödjande åtgärder minskade effekterna av den intemationeUa
lågkonjunkturen. Avmattningen kom också sent inom den arbetsintensiva
verkstadsindustrin. Uppenbarligen har också företagen, av lärdom från tidigare
aymattningar, försökt hålla kvar arbetskraften i väntan på utiandskonjunkturens
uppgång. Utbildningsverksamhet, underhålls: och reparationsarbeten inom
företagen ökade markant under 1975.
För 1975 noterades ett arbetslöshetsgenomsnitt på 67 000
personer enligt arbetskraftsundersökningarna. Detta motsvarade 1,6 % av arbetskraften
(se tabell 5: 2). Som framgår av diagram 5: 3 tenderade arbetslösheten att
stiga något under loppet av 1975, men har nu i början av 1976 åter minskat. I
mars 1976 uppskattades antalet ar-Tabell 5: 2 Arbetslösheten 1970-1975 1
000-tal årsmedeltal
197.0
1971
1972
1973
1974
1975
Arbetskraft
3 913
3961
3 970
3 977
4 043
4 129
Sysselsatta
3 854
3 860
3 862
3 879
3 962
4 062
Arbetslösa
59
100
107
98
80
67
därav:
storstadslän
' 18
33
36
30
25
18
skogslän
18
29
31
31-
25
22
övriga län
23
39
40
36
30
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
Relativa arbetslöshetstal (arbetslösa i procent av
arbetskraften)
Totalt 1,5 2,5 2,7 2,5 2,0 1,6
1,3
2,4
2,5
2 2
1,7
1,3
1,8
2,8
3,0
2,8
2,4
2,0
L2
2,2
2.4
2,0
1,6
1,2
2,3
3,6
3,8 -
3,9
3,0
2,7
-1,4
'
2,4
2,4- '
2 2
1,8
1,5
Män Kvinnor
Storstadslän Skogslän Övriga län
Källa: Statistiska centralbyråns
arbetskraftsundersökningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
95
Diagram 5:3 Arbetslöshet och kvarstående lediga
platser 1970:fcb/niars 1976
Tusental. Säsongrensade månadsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
120 -
80
60
'/>
A
h\
p/\
Art>etsl ö shet
f
V
AVv
hk
vt
'.-
A
jy
V-
/ w
/"
-'-
/
v /
r
-''-.,-\-'
''''Lec
iga
platser
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970
1971
1972
1973
1974
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kullor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
betslösa tiU 62 000 (1,5 %). Av dessa var 42 000 medlemmar
i någon arbetslöshetskassa. I likhet med tidigare mönster har vissa grupper,
främst ungdomar, drabbats.ay en något högre arbetslöshet än genomsnittet.
Under de tre första kvartalen 1975 låg emellertid antalet arbetslösa ungdomar
(1624 år) under 1974 års nivå. Mot slutet av. året steg ,
ungdomsarbetslösheten något. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
intensifierades emellertid under hösten och vintern för dessa grupper.
Praktikplatser inrättades vid. statliga verk och. myndigheter, Anslagen lill
kommunala beredskapsarbeten höjdes. Vidare utgår, med speciellt . sikte på
ungdomarna, stöd till företag som nyanställer personal. Dessa åtgärder har fått
avsedd effekt. I mitten av mars 1976 var totalt 29 000 personer sysselsatta i
beredskapsarbeten. Av dessa var drygt 11 000 under 25 år, en fördubbling
jämfört med december 1975. Antalet praktikplatser vid verk och myndigheter har
nu ökat kraftigt, från drygt 1 000 platser i november 1975 tUl drygt 4 000 i
mars 1976.
Ett flertal åtgärder har vidtagits under .1975 och början
av 1976 för att förmå företagen att hålla kvar arbetskraften. Preliminära
beslut om stöd för lagerproduktion beviljades under 1975 och första .kvartalet
1976 motsvarande en lagerökning på 4,4 miljarder kr. Bidrag för utbildning av
permitteringshotad personal beviljades under 1975 i, en sådan omfattning att 8
000 personer berördes. Användandet avlihvéste-ringsfondsmedd medgavs för ett
stort antal projekt. Många av dessa kommer att färdigställas eller igångsättas
under första hälften av 1976.
Bland kassamedlemmarna, dvs. de på arbetsmarknaden som är
för.
Prop.
1975/76:150 96
säkrade i någon arbetslöshetskassa, utvecklade sig
arbetslösheten i stort sett efter samma mönster som AKU-serien. Dock förefaller
uppgången under loppet av 1975 vara något mer markerad i denna serie. I mars
1976 var som nämnts tidigare 42 000 kassamedlemmar arbetslösa. Detta
motsvarade 1,5 % av medlemsantalet. I industrikassorna har en måttlig uppgång i
arbetslösheten (säsongrensat) kunnat noteras under 1975. Vid slutet av mars 1976
var 2 % arbetslösa i dessa kassor, motsvarande 15 000 personer. I
byggnadskassorna låg arbetslösheten under hela 1975 under 1974 års nivå. 1
början av 1976 steg den dock. I mars var drygt 5 % av medlemmarna arbetslösa
mot 4,0 % för ett år sedan. Den förhållandevis goda byggarbetsmarknaden kan
förefalla märkUg mot bakgrund av den kraftiga nedgången i bostadsbyggandet på
senare år. Förklaringen ligger delvis i ätt andelen småhusbyggen ökat (mer
arbetsintensiv produktlon än flerfamiljshus) samtidigt som ombyggnads- och
reparationsverksamhelen expanderat. Främst förklaras dock den förhållandevis
låga arbetslösheten av en avgång av arbetskraft från byggnadsbranschen.
Arbetslösheten i tjänsteinaniiakassonia låg hela 1975 under 1974 års nivå. I
mars 1976 var arbetslöshetsprocenten 0,5.
Som framgår av tabell 5: 3 ökade antal varsel om
driftsinskränkningar under 1975. Speciellt kraftig var ökningen av varsel om
nedläggningar. Bland de branscher som noterade de kraftigaste ökningarna
luärks verkstadsindustrin, trävaru-, samt textil- och beklädnadsindustrin. I en
del fall har dock utfärdade varsel återtagits. Även antalet berörda av
förkortad arbetsvecka ökade under 1975, 7 200 personer mot 3 000 året innan.
Den kraftiga ökningen under januarimars 1976 jämfört med motsvarande månader
1975 beror bl. a. på varsel från ett par stora industrier. Dessa
inskränkningar/nedläggningar har varit kända sedan länge och kommer att
effektueras under 1977. Bl. a. berörs vattenfallsverkets anläggningar på
Väröhalvön.
Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning låg hela 1975
under 1974 års nivå. I början av 1976 kunde en ökning noteras. I mars var
antalet 50 000 personer mot 44 000 ett år tidigare. En liknande upp-
Tabell 5:3 Varsel om personalinskränkningar 1970 1976
. Totalt antal
. Därav antal ned-
berörda
läggningar
1970
20 975
13 378
1971
36 966
13 773
1972
23 745
10 519
1973
15 102
8 048
1974
14 228
6 984
1975
23 793
13 202
1975
jan.
mars
4 956
2 505
1976
jan.
mars
9 652
5 460
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 97
gång registrerades också för antalet sysselsatta i
beredskapsarbeten. Dessa ökningar är, som beskrivits tidigare, bl. a. betingade
av de ökade åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten.
5.2 Arbetsmarknaden under 1976
I detta a\snift sammanfattas prognoserna över utbud och
efterfrågan av arbetskraft under 1976. Först görs en prognos över
arbetskraftsutbudet mätt i personer och timmar. I ett andra steg härleds
efterfrågan på arbetskraft utifrån de sektorvisa produktionskalkylerna (se
avsnitt 4.4) och en uppskattning av produktivitetsutvecklingen. Genom att sedan
ställa utbuds- och efterfrågekalkylen mot varandra kan en uppfattning om
sysselsättningsläget för 1976 erhåUas.
Arbetskraflsutbud
Utbudskalkylen tar sin början i en befolkningsprognos.
Medelfolkmängden i åldrarna 1674 år beräknas bli ungefär oförändrad jämfört
med 1975. I denna bedömning ligger ett antagande om ett lägre
invand-ringsöverskotl än 1975. Sålunda väntas en nettoinvandring på 5 000 10
000 personer under 1976. Konjunkturutvecklingen i Finland spelar en avgörande
roll för invandringens omfattning. Här har antagits en nettoinvandring från
Finland av samma omfattning som 1975, dvs. ungefär 4 000 personer.
Av större betydelse för arbetskraftsutbudet än
befolkningsutvecklingen är förändringarna i de relativa arbetskraftstalen för
olika grupper. Förvärvsbenägenheten påverkas av ett flertal faktorer såsom val
mellan arbete och studier, konjunkturläget, möjligheterna att ordna barntiUsyn
etc. Sedan lång tid är det i första hand kvinnornas ökade deltagande i
förvärvslivet som bidragit till arbetskraftsresursernas ökning. Mellan 1965 och
1975 ökade antalet kvinnor i arbetskraften med 380 000. Ökningen för männen
var under samma period helt obetydlig, endast 10 000 personer. Utvecklingen av
de relativa arbetskraftstalen under 1970-talet framgår av nedanstående tablå.
Kvinnornas förvärvsfrekvens ökade med drygt 6 procentenheter, medan männens
trendmässiga nedgång fortsatte (med undantag för 19741975).
I utbudsprognosen för 1976 har antagits att männens
relativa arbetskraftstal kommer att minska med 0,3 procentenheter medan en
ökning
Relativa
arbelsk Årsmedeltal
raft
stålen 1970-
1975
1970
1971
1972
1973
1974
1975
Mun Kvinnor
80,7 52,9
80,3 54,0
79,7 54,7
79,6
55,2
79,7 57,0
80,0 59,2
7 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop.
1975/76:150 98
med 1,0 procertenhet väntas för kvinnorna. Detta innebär
en svagare ökning än 19741975. Förändringarna under dessa båda år låg dock
klart över den långsiktiga trenden.
Flera reformer inom högskole- och vuxenutbildningen och på
pensionsområdet har genomförts som kan antas få en neddragande effekt på
arbetskraftsutbudet de närmaste åren. På litet längre sikt torde dock
exempelvis ökad utbildning innebära att fler personer söker sig ut på
arbetsmarknaden. Reformerna på pensionsområdet träder i kraft 1 juli 1976. Den
allmänna pensionsåldern sänks till 65 år. Ett system med deltidspension införs
samtidigt som möjligheterna tUl förtida pensionsuttag vidgas. Möjligheten tUl
delpension sänker arbetskraftsutbudet räknat i timmar. Effekten under 1976
bedöms dock bli förhåUaridevis begränsad. Det kommer att ta viss tid innan
arbetslivet anpassat sig lill de ökade kraven på deltidsarbeten. Sammantaget
innebär kalkylerna att den prognos som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten ligger kvar. Således väntas en utbudsökning på omkring 20
00030 000 personer meUan genomsnittslägena 1975 och 1976. Arbetskraftsutbudet
mätt i timmar blir däremot praktiskt taget oförändrat jämfört med 1975. Detta
beror på flera faktorer. Kvinnornas ökande andel av arbetskraften sänker det
totala timutbudet eftersom de har kortare medelarbetstid än männen. Vidare
genomförs en del smärre arbetstidsförkortningar för vissa skiftarbetare i
industrin och inom en del statiiga verk, bl. a. SI.
Produktion och sysselsättning 1976
I kapitel 4 har närmare redovisats de bedömningar som
gjorts över produktionsutvecklingen inom olika sektorer av ekonomin. Med vissa
antaganden om produktivitetsutvecklingen kan arbetskraftsbehovet totalt och
inom de olika näringsgrenarna beräknas.
Som framhöUs redan i den preliminära nationalbudgeten är
produktivitetsutvecklingen speciellt svårprognostiserad med hänsyn tiU de drastiska
förändringarna under senare år. Sålunda noterades för hela samhällsekonomin
1975 endast en mycket obetydlig produktivitetsökning mot en genomsnittlig
ökning för perioden 19701975 på drygt 4 %. Inom gruvor och
tUlverkningsindustri sjönk produktiviteten något jämfört med 1974. Detta
förklaras av att sysselsättningen i industrin höUs uppe trots den svaga
produktionsutvecklingen. I stället för att permitteras har arbetsstyrkan i
ökad omfattning sysselsatts med reparations- och underhållsarbeten, utbildning
av olika slag m. m. Den ekonomiska politiken har bl. a. syftat till att hålla
kvar de anställda i företagen, vilket bör ha medfört att de nu står väl rustade
inför konjunkturuppgången.
Med hänsyn till osäkerheten om produktivitetsutvecklingen
under det framförliggande året redovisas denna i intervall om halva procentenheter.
Därmed redovisas också syssdsättningsförändringen i timmar i intervall.
Resultaten sammanfattas i tabell 5: 4. Sammantaget skulle be-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 99
hovet av arbetskraft inom de vamproducerande
näringsgrenarna minska något under 1976. Översatt tiU personer innebär
kalkylerna att minskningar förutses för jordbruk, skogsbruk och
tUlverkningsindustri med ungefär 15 00020 000 personer. För den offentliga
tiänstesektorn förutses däremot en fortsatt ökning av sysselsättningen med
ungefär 40 000 personer. Huvuddelen av denna ökning kommer att falla på
kommuner och landsting. I detta sammanhang kommer åtgärderna som satts in för
att stimulera anställningar av ungdomar att bli betydelsefuUa.
De presenterade kalkylerna pekar på ett totalt sett väl
hävdat sysselsättningsläge sett mellan genomsnitten av 1975 och 1976.
Arbetslösheten skulle också för 1976 stanna under 2 %. Osäkerheten i
prognoserna bör dock understrykas. Utbudet av arbetskraft kan skifta snabbt på
grund av förändrade attityder bland de potentiella arbetskraftsresurserna, dvs.
kvinnor och ungdomar. Likaså kan den alltid förhandenvarande osäkerheten om
den ekonomiska utvecklingen skapa en motsvarande osäkerhet i fråga om läget på
arbetsmarknaden. Förväntningarna inom industrin förefaller dock nu på de flesta
håll att vara klart optimistiska. Enligt konjunkturinstitutets
barometerundersökning i mars 1976 har företagen klart positiva omdömen om
produktionsvolym och orderingång andra kvartalet 1976. För första gången sedan
sommaren 1974 noteras i barometern också en ökning av antalet företag som
uppger brist på yrkes;-arbetare.
Trots att konjunkturen vänder uppåt kan vissa grupper möta
svårigheter på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt ungdomar och kvinnor
utan yrkesutbUdning och praktik. En fortsatt satsning på en rörlighetsfrämjande
arbetsmarknadspolitik med inriktning på utbildnings- och omskolningsverksamhet
bör medverka till att den ömsesidiga anpassningen mellan arbetssökande och
lediga platser sker allt snabbare och mer effektivt.
Tabell 5:4 Produktion, produktivitet ocb sysselsättning
1976
Procentuella förändringstal '
Produktion Produktivitet Sysselsättning (timmar)
Jordbruk,
fiske
3
4,5-5,0
-1,5--2,0
Skogsbruk
-6
-],5--0,5
-4,5--5,5
Gruvor
och tillverkningsindustri
1
2,0-2,5
-1,0--1,5.
El-,
gas-, värme- och vattenverk
7
6,0-6,5
1,0-0,5
Byggnadsverksamhet
0
2,5-3,0
-2,0--3,0
Privata
tiänster
2
2,0-2,5
0----- 0,5
Offentliga
tiänster
4
0
4
Totalt
2
2
0
' I enlighet med tillämpade schabloner har produktiviten i
den offentliga sektorn kalkylmässigt satts lika med noll.
Anm. Siffrorna har avrundats till hela resp. halva
procent.
Prop.
1975/76:150 100
6 De enskilda konsumenternas ekonomi
6.1 Sammanfattning
Hushållens disponibla inkomster beräknas ha stigit med
22,8 miljarder kr., eller med 15,9 %, från 1974 till 1975. Detta är drygt en
procentenhet mindre än vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten.
Nedrevideringen beror främst på att inbetalningarna av direkta skatter under
1975 i osedvanligt stor utsträckning förskjutits till sista uppbördsterminen,
något som inte bedömdes sannolikt vid prognostUl-fället. Inbetalningarna av
direkta skatter visar efter denna uppjustering av skatteberäkningen ungefär
lika stor ökningstakt 19741975 som 19731974. Effekterna av de ändrade
skattereglerna vid årsskiftet 1974/1975 motverkas av kraftigt ökat
skatteunderlag och höjd kommunal utdebitering. Den sammanlagda effekten av
skattereformen vid årsskiftet 1974/1975 och den höjda kommunala utdebiteringen
1975 uppskattas ha blivit en minskning av uttaget av preliminär A-skatt med
4,4 miljarder kr. Effekten av enbart de ändrade reglerna för statlig beskattning
motsvarar ca 25 % av disponibelinkomstökningen.i
I reala
termer ökade den disponibla inkomsten 4,9 % 19741975. Hushållens konsumtion
var under första och fjärde kvartalen avsevärt större än motsvarande kvartal
1974 (5 resp. 5,7 %). För sommarhalvåret 1975 registreras emellertid betydligt
lägre ändringstal från den höga konsumtionsnivån andra och tredje kvartalen
1974. Volymuppgången för helåret 1975 beräknas till 2,9 %. Kalkylema innebär en
fortsatt ökning av sparkvoten med 1,8 procentenheter tUl 10 %.
I
prognosen över inkomstutfallet 1976 förutses faktorinkomsterna stiga betydligt
mindre än de närmast föregående åren. Den avtals-mässiga löneökningen är
beräknad med utgångspunkt från de uppgörelser som träffades under första
halvåret 1975. Förutsatt oförändrat sysselsättningsläge och dämpad löneglidning
beräknas den utbetalda lönesumman öka med 11,3 % 19751976. Någon effekt av
kontroU-stationsförhandlingar ligger inte i detta tal. Inkomstöverföringarna
till hushållen från den offentUga sektorn väntas stiga något mer 1975 1976 än
19741975. Vad gäller skatteprognosen har den för den totala
lönesummeförändringen tillämpliga marginalskattekvoten höjts något jämfört med
tidigare beräkning tUl följd av skatteutfallet för 1975.
1 Detta tillskott till hushållens nominella inkomster har
inte sin fulla motsvarighet i en ökning av deras reala disponibla inkomster.
Skattereformen innebar nämligen även en ökning av arbetsgivaravgifterna med
viss återverkan uppåt på konsumentpriserna. A andra sidan utökades även vissa
sociala förmåner bl. a. folkpensionerna. Inberäknat dessa effekter kan det
ifrågavarande reformpaketet uppskattas ha gett ett tillskott om ca 3
procentenheter till 1975 års disponibla realinkomster.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 101
UtveckUngen mellan åren av hushållens inbetalningar av
skatter, avgifter m. m. ändras emeUertid inte nämnvärt jämfört med prognosen i
den preliminära nationalbudgeten. Ökningstalet för 19751976 beräknas sålunda
bli något lägre än 19741975, vartUI kommer att transfereringarna till
hushållen som ovan framhållits stiger i något snabbare takt.
Nettoinbetalningarna från hushållen till den offentliga sektorn skulle därmed
minska något från 1975 tUl 1976.
Hushållens disponibla inkomster beräknas öka med 11,6 %
1975 1976. Den genomsnittUga prisnivån för privat konsumtion förutses stiga
med 9,4 % mellan åren. Realinkomstökningen skulle då bli 2 %. Volymtillväxten
i den privata konsumtionen har uppskattats till 3 %, varvid förutsätts en lägre
sparkvot 1976 än 1975.
6.2 De disponibla inkomsterna
Från 1974 tiU 1975 beräknas lönesumman för samtliga
anställda ha ökat med 18 %. Härav svarade den avtalsmässiga löneökningen för
13,1 procentenheter medan löneglidningen beräknas ha bidragit med 3,1.
Sysselsättningskomponenten gav ett positivt bidrag till lönesummeutvecklingen
på 1,5 procentenheter.
För industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns
förtjänststatistik, korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, en
timlöneökning från 1974 till 1975 på 18,5 %. Därav beräknas avtalen ha svarat
för 10,5 procentenheter och löneglidningen för 8. Som en följd av ökade sociala
avgifter steg timkostnaderna med drygt 4 procentenheter utöver
timlöneökningen. Häri ligger ökade kostnader för sjukförsäkringen,
folkpensioneringen och ATP samt smärre höjningar av avgifterna till
aytalsgruppsjukförsäkringen och trygghetsförsäkringen.
Mellan 1975 och 1976-förutses den totala utbetalda
lönesumman öka med 11,3 %. Den avtalsmässiga löneglidningen beräknas därvid
till 8,8 %, medan löneglidningen kalkyleras tUl 2,5 %. Sysselsättningskomponenten
har satts till 0. Avtalskomponenten på 8,8 % är beräknad med utgångspunkt från
de uppgörelser som träffades under 1975 och kan således, i den mån
kontrollstationsförhandlingar leder till ytterligare lönepåslag, komma att
uppjusteras.
Industriarbetarlönerna
beräknas avtalsmässigt öka med knappt 7,5 % från 1975 till 1976. Förutsatt en
löneglidning på 4,5 % skulle därmed en timlöneökning på omkring 12 % vara att
vänta. 1976 höjdes folkpensionsavgiften och sjukförsäkringsavgiften ytterligare
bl. a. till följd av ökade folkpensionsförmåner och höjd sjukfrekvens. Även
ATP-avgiften höjdes något. Dessutom tiUkom 1976 tre nya sociala avgifter för
resp. arbetsmarknadsutbildning, vuxemitbildning och delpensionering. De höjda
sociala avgifterna kan beräknas medföra att timkostnaden för
Prop. 1975/76:150 102
Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas Inkomster och
utgifter 1974 1976''
Milj. kr.
Procentuell förändr från föregående år
1974
1975
ing
1974
1975
1976
prognos
Löpande
priser
1 Faktorinkomster'
156 002
181 529
13,4
16,4
10,5
Egentliga löner*
130 836
154 373
13,0
18,0
11,3
Enskilda företagares inkomster
11 671
12 562
23,7
7,6
7,3
Övriga faktorinkomster
13 495
. 14 594
9,0
8,1
3,9
2 Inkomstöverföringar till hushåll
41 197
48 297
32,9
17,2
20,3
3 Direkta skatter, avgifter m. m.
55 840
65 763
16,1
17,8
14,1
därav: prel. A-skatt
48 485
56 318
14,9
16,2
12,2
4 Nettoinbetalningar till det
offentliga (3-2)
14 643
17 466
-14,3
19,3
-2,9
5 Räntor och utdelningar, netto=
1995
2171
35,4
8,8
-3,7
6 Övriga transfereringsinkomster
och -utgifter, netto
-259
-367
7 Disponibel inkomst
143 095
165 867
17,5
15,9
11,6
8 Privat konsumtion
131 325
149 363
14,0
13,7
12,7
9 Sparande (7-8)»
11 770
16 504
77,4
40,2
2,2
10
Sparkvot (9:7)'
8,2
10,0
2,8
1,8
-0,9
1968
års priser
11
Disponibel inkomst
99 173
104 044
7,5
4,9
2,0
12
Privat konsumtion
91016
93 692
4,4
2,9
3,0
' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushällen, de s. k.
ideella organisationerna som betiänar hushällen och som inte helt eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av off"entiiga sektorn. Hit
räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen,
idrottsorganisationerna, tjänstemannaorganisationerna. Röda korset m. m. samt
ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem.
Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som
erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.
° Uppdelningen av de disponibla inkomsterna följer samma
principer som tillämpades i konjunkturinstitutets höstrapport.
' Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade
pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter, för kommunala
affärsverk samt för icke-finansiella företag är ej medtagna som löneförmåner i
denna post.
* Egentliga löner motsvarar kontant utbetald lönesumma,
direkt utbetalda pensioner från industri, handel och statliga affärsverk samt
arbetsgivaravgifter till privat försäkring.
' Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl.
skadeförsäkring).
«Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1974 till
4 715 milj. kr. och 1975 till 5 282 milj. kr. Det beräknas 1976 uppgå till 5
741 milj. kr.
' Förändring mätt i procentenheter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
industriarbetare stiger med 3,5 procentenheter utöver
kontantlöne-höjningen.
De enskilda företagarnas inkomster återgick 1975 till mera
normal ökningstakt efter den kraftiga ökningen 1974, se tabeU 6: 1. Bakom
siffran 7,6 % döljer sig olikartad utveckling för olika typer av företagare.
lord-brukarinkomsterna nådde t. ex. inte upp till 1974 års rekordnivå, medan
däremot skogsbrukarinkomsterna fortsatte att öka kraftigt, om än något
långsammare än 1974.
I tabell 6: 2 återfinns en detaljredovisning av
inkomstöverföringarna till hushållen. Utbetalningarna av barnbidrag var lägre
1975 än 1974 då
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 103
Tabell 6:2 Inkomstöverföringar till hushåll 1974-1976
Milj. kr., löpande priser
1974 1975 1976
prognos
Egentliga inkomstöverföringar
12 019 13 396 16 026
därav:
barnbidrag 3 038 2 832 3 257
bostadsbidrag, statligt och
statskommunalt' 1
447 1 861 1 942
studiebidrag
497 578 737
arbetsmarknadsutbildning 492 438 851
pensioner från stat och kommun 2 103 2 354 2 532
övrigt 4
442 5 333 6 707
Socialförsäkringsutfall
29178 34 901 42 059
därav:
folkpensioner' 13 841 15 916 18 720
ATP 3
884 5 008 6 750
utbetalningar från försäkringskassor 10 342 12 773 14
921
utbetalningar från arbetslöshetskassor 758 779 1117
övrigt
353 425 551
Inkomstöverföringar till hushåll
41 197 48 297 58 085
' Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas
under posten folk
pensioner.
- Inkl. apotekarrabatter.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
ett extra barnbidrag betalades ut. Bostadstilläggen och
studiebidragen ökade däremot ganska kraftigt. ATP-utbetalningarna hade liksom
tidigare år en ökningstakt på ca 30 %. Den snabba utvecklingen där hänger
samman med att allt fler av dem som pensioneras hunnit meritera sig för
ATP-pensioner av väsentlig storlek.
Skaltereformen
1975 verkade sänkande på inbetalningarna av preliminär A-skatt. De stora
löneökningarna medförde att inbetalningarna ändå ökade relativt kraftigt, som
framgår av tabell 6: 3. Nettot av fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande
skatt förändrades betydligt och blev från statskassans synpunkt sett positivt.
Samtidigt reducerades emellertid socialförsäkringspremierna tiU drygt 1/3 av
1974 års nivå i och med slopandet av hushållens sjukförsäkringsavgift.
Sammantagna resulterar beräkningarna för 1975 i en
disponibelinkomstökning på 15,9 % i löpande priser. Med en genomsnittiig prisuppgång
på 10.5 % ger detta en realinkomstökning på 4,9 %.
Ökningen av de totala faktorinkomsterna beräknas 1976 bli
lägre än de två senaste åren. Lönerna har redovisats i det föregående. Av
företagargrupperna väntas jordbrukarna åter öka sina inkomster efter nedgången
1975. I prognosen antas normalt skördeutfall. Skogsbrukarnas inkomster, som de
tre senaste åren ökat kraftigt i samband med höjda virkespriser, väntas ligga
kvar på 1975 års nivå. För övriga rörelseidkare antas inkomsterna öka med
drygt 7 %.
Inkomstöverföringarna tUl hushållen beräknas stiga något
mera 1976
Prop. 1975/76:150 104
Tabell 6:3 Hushållens direkta skatter och avgifter
1971-1976
Milj. kr.,
löpande priser
1971 1972 1973 1974 1975 1976
prognos
34 954
40 480
42 180
48 485
56 318
63 199
3 644
3 939
3 973
4 349
4 890
5 890
1 334
1 325
1 369
1 734
2 676
2 951
2 023
2 222
1401
1 562
1 786
2 285
-2 836
-4 265
-4410
-4 266
-3 964
-3 676
521
-718
-1 640
-970
498
1 560
2 622
3 082
3 569
3 976
4 057
4 404
41741
46 783
48 082
55 840
65 763
75
053
1
Prel. A-skatt
2
Prel. B-skatt
3
Fyllnadsskatt
4
Kvarskatt'
5
Överskjutande
skatt
6
Slutskattereglering
(3-K4 + 5)
7
Övriga skatter
och avgifter
8
Summa
(1+2-1-6-1-7) därav: socialförsäkringspremier 5 400 6 067 6 443 4 122 1560 1995
' Influtna delen.
Anm. Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan
fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.
Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och
statistiska centralbyrån.
än 1975. Till uppgången bidrar det från oktober 1975 höjda
barnbidraget, reformer på det studiesociala området, ändrade
ersättningsvillkor för personer i arbetsmarknadsutbildning, den aUmänna
pensionsålderns sänkning från juli i år och högre utbetalningar från
arbetslöshetskassorna.
Även 1976 års skattereform verkar sänkande på
inbetalningarna av preliminär A-skatt, medan höjningen av den kommunala
utdebiteringen verkar i motsatt riktning. Den höjda fastighetstaxeringen 1975
och den maximering av sjukförsäkringsavdraget som infördes vid deklarationen av
detta års inkomster påverkar för 1976 fyllnadsskatten uppåt och den
överskjutande skatten nedåt. Samtidigt beräknas kvarskatten öka,-bl. a. som en
följd av underuttaget av preliminärskatt 1974 på de socialförsäkringsförmåner
som då blev beskattningsbara. Totalt beräknas direkta skatter, avgifter m.m.
stiga med 14 %. Samtidigt stiger emellertid inkomstöverföringarna till
hushållen så mycket kraftigare att effekten beräknas bli en liten minskning av
hushållens nettoinbetalningar till det offentliga.
Nettot av räntor och utdelningar väntas minska något under
1976. Detta sammanhänger med att diskontot, som antas förbli oförändrat 5,5 %
under resten av året, ligger lägre än under 1975.
Beräkningama
av hushållens disponibla inkomster 1976 ger till resultat en ökning från 1975
med 11,6 % i löpande priser. Prisuppgången
opaginerad Kontrollera mot PDF
kalkyleras
till 9,4 % och realinkomsten skulle således öka med 2
%..
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.3 Konsumentpriserna
Från december 1974 till december 1975 steg
konsumentprisnivån 10,1 % enligt långtidsindex (se tabell 6: 4). Detta var
mindre än pris-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
105
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 6:4 Konsumentprisindex december 1974december 1975
Vägnings-
Procentuell
Inverkan
Procen-
tal'
förändring
på
total-
tuell andel
dec. 1974-
index
av totala
dec. 1975
ökningen
Totalt
1 000,0
10,1
10,1
100,0
Samtliga
varor
672,5
10,9
7,3
72,8
Livsmedel
220,0
11,5
2,5
25,1
Alkoholhaltiga drycker
och tobak
80,0
13,3
1,1
10,6
Bränsle och drivmedeP
57,0
10,6
0,6
6,0
K läder och skor
77,5
9,2
0,7
7,1
Övriga icke varaktiga
varor
66,0
10,6
0,7
7,0
Varaktiga varor
172,0
9,9
1,7
17,0
Samtliga
tiänster
327,5
8,4
2,8
27,2
Bostaa
177,0
5,2
0,9
9,1
Övriga privata tiänster
82,5
15,3
1,3
12,6
Offentliga tiänster
68,0,
8,2
0,6
5.5
' Förändringar i vägningstalen sedan den preliminära
nationalbudgeten beror dels på att SCB ändrar vägningstalen i längtidsindex,
dels på smärre ändringar i konjunkturinstitutets indelning.
- Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga
tiänster;
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
uppgången under loppet av 1974. Varupriserna fortsatte att
öka snabbare än priserna på tjänster, mén bland varugrupperna noteras en
ändrad rollfördelning i jämförelse med 1974. De varugrupper som under 1974
uppvisade den svagaste indexölcningen är de som 1975 uppvisar den starkaste.
Sålunda steg (under perioden december 1974 till december 1975) priserna mest på
alkohol och tobak, drygt 13 %, och på' livsmedel, 11,5 %. Däremot avtog
prisstegringstakten för gruppen bränsle och drivmedel men var fortfarande något
högre än prisökningen i genomsnitt. Denna grupp steg under 1975 med 10,5 %
efter att under 1973 och 1974 ha stigit med 40 % resp. 20 %.
Priserna på tjänster steg lika rriycket som under 1974,
men som nämnts ovan, mindre än varupriserna. Det sistnämnda kan främst återföras
på bostadspostens ringa ökning, 5,2 %. Starkt bidragande tillden svaga
ökningstakten har varit utvecklingen av egnahemsposten, som påverkats av
diskontosänkningen i augusti 1975.
I tabell 6: 5 redovisas indexhöjningen under 1975 Uksom
den progno-serade prishöjningen för 1976 med uppdelning på olika prisstegringskomponenter.
Av den totala ökningen av konsumentpriserna på 10,1 % under loppet av
12-månadersperioden december 1974december 1975 beräknas restfaktorn, som
innefattar lönekostnadsstegringarnas genomslag inom de från internationell
konkurrens skyddade näringsgrenarna, ha svarat för drygt hälften, 5,1
procentenheter. Detta värde på restfaktorn är avsevärt högre än vad som gäUer
både för 1974 och för genomsnittet.
Prop. 1975/76:150 106
Tabell 6:5 Konsumentprisförändringen 1965-1976 uppdelad på
komponenter
(Längtidsindex dec dec)
1965-
-1970
1970-
-1975
1974
1975
1976
To-
Per
To-
Per
Prog-
talt
år
talt
år
nos
Konsumentprisnivåns
pro-
centuella
uppgång, totalt
23,5
4,3
48,6
8,3
10,5
10,1
8,2
därav
hänförs till:
ändring i indirekta skatter
4,2
0,8
6,0
1.2
0,3
0,9
automatiska effekter av
indirekta värdeskatter
0,9
0,2
3,8
0.8
0,8
1,0
0,7
ändring av internationellt
bestämda priser
2,3
0,4
14.6
2.8
5,7
1,1
L7
ändring av jordbrukspriser
1,0
0,2
2,2
0.4
-0,4
0,6
0,7
ändring av bostadspris-
sättning
5,0
1,0
6.0
1.2
2,0
0,9
1,2
ändring av diverse taxor
L6
0,3
2.0
0.4
0,2
0,4
0,3
trendavvikelse i priserna
på färskvaror
0.0
0,0
0.8
0.2
0,3
0,1
0,1
restfaktor
8,5
1,6
13.2
2.5
1,6
5,1
3,5
under den senaste 10-årsperloden. Det förklaras främst av
den osedvanligt kraftiga höjningen av lönekostnaderna, men får också ses mot
bakgrund av den svaga utvecklingen av denna beräknade komponent under 1973 och
1974. I det höga värdet för restfaktorn 1975 döljer sig sålunda en
eftersläpningseffekt, vilken uppkommU i och med att starkt ökade
importkostnader inte omedelbart slagit igenom eller tillåtits slå igenom i
prisbildningen i senare led inom landet.
Restfaktorn innefattar huvuddelen av de prisförändringar
som försiggår utan omedelbar påverkan av den internationella prisutvecklingen.
Lika fullt står denna del av prisbildningen under stark inverkan av utifrån
kommande impulser, låt vara att påverkan förmedlas genom indirekta
överföringsled. Den internationella prisutvecklingen styr nämligen
prissättningen inom de konkurrensutsatta sektorerna. Dessa utövar i sin tur ett
starkt inflytande på lönekostnadernas utveckling inom hela den svenska
ekonomin, däribland även de näringsgrenar som är skyddade från internationell
priskonkurrens.
Den internationella prisfaktorn i tabellen benämnd
ändring av internationellt bestämda priser innefattar även prissättningen på
sådana svensktillverkade varor som från konkurrensutsatta näringsgrenar levereras
till hemmamarknaden. Sålunda förutsätts med den analysmetod som tillämpas
att dylika varor nära följer den internationella prisutvecklingen sådan denna i
första hand representeras av priserna vid import till Sverige. Exportpriserna
steg emellertid 1975 väsentligt mera än importpriserna, vilket bl. a. kom tUl
uttryck i en stark positiv förändring av bylesvilikoren för bearbetade
färdigvaror. I den mån priserna på svensktillverkade varor även vid avsättning
inom landet kunnat höjas
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 107
mera än importpriserna finns anledning att beakta detta i
den uppdelning som redovisas av prisstegringskomponenterna. Detta har sålunda
motiverat ett särskUt tillägg om 0,2 procentenheter till den internationella
prisfaktorn, varigenom denna i tabellen upptagits till 1,1 procentenheter för
1975. Det angivna värdet för restfaktorn är likaledes avstämt med hänsyn till
detta.
Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1974 och 1975
blev ökningen av konsumentindex 9,9 %. Vid implicitprisindexberäkning framträder
en starkare genomsnittiig prisökning, 10,5 %.
Prisutsikler för 1976
Från
december 1975 till februari 1976 har konsumentprisindex stigit 2,4 %, varav
höjda hyres- och egnahemskostnader svarar för 0,4 procentenheter och höjda
priser på eldningsolja och bensin för 0,4 procentenheter. Den totala
indexökningen mellan februari 1975 och februari 1976 är 10,7%.!
Bedömningen
av prisutsikterna för 1976 har utgått från tillgängliga prognoser och
antaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser m. m. Med
utgångspunkt från löneprognosen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader för
samtliga anställda beräknats öka med 15 %. Lönekostnadernas genomslag inom de
från internationeU konkurrens skyddade områdena antas få ett normalt värde. Härutöver
räknas emellertid liksom 1975 med ytterligare ökning för restfaktorn.
Uppjusteringen för 1976 har gjorts med hänsyn till troliga eftersläpande
effekter av tidigare års däribland även 1973 och 1974 års importpris-
och/eller lönekostnadsstegringar. Restfaktorns inverkan på konsumentprisuppgången
väntas bli 3,8 procentenheter varav 0,3 procentenheter faller på ändring av
diverse taxor.
De internationellt bestämda prisernas ökningstakt antas
bli måttlig men jämfört med 1975 ändå i det närmaste fördubblad. Det är främst
vissa råvaror och stapelprodukter som väntas visa en tilltagande pris-
1 Enligt en presskommuniké utgiven frän statistiska
centralbyrån har konsumentprisnivån stigit 10,8 % från februari 1975 till
febmari 1976. Härvid bortses frän den inverkan på indextalen som följer av
långtidsindex för december 1975. I den särskilda långtidsberäkning av index
som företas för december varje år ingår revideringar som i vissa fall innebär
ett hänsynstagande tUl UtveckUngen under tidigare kalenderår. Nämnvärda inslag
av denna art förekom dock inte i längtidsindex för december 1975. Hämtöver
insätts regelbundet nya vägningstal avsedda för en årslänk räknat från föregående
december. Införandet av sådana nya vägningstal kan påverka index; i det aktuella
fallet medförde det en sänkning med 0,15 procentenheter. För en
12-mänadersjämförelse av priserna decemberdecember innebär detta inte någon
komplikation. Däremot skulle kunna hävdas att 12-månaders-jämförelser mellan
okorrigerade indextal för övriga månader i princip skulle vara behäftade med
ett periodiseringsfel som kan befaras tillta allteftersom utgångspunkten för
jämförelsen förskjuts från december. Den lösning som valts i den ovan nämnda
presskommunikén har varit att vid angivelse av prisutvecklingen för senaste
12-mänadersperiod eliminera inverkan av långtidsindex och därmed även risken
för detta speciella periodiseringsfel.
Prop.
1975/76:150 108
stegringstakt.
Effekten på konsumentprisindex av fortsatt uppgång i de
internationellt bestämda priserna har under sådana omständigheter satts
till 1,7 procentenheter. . .
Jordbruksprisernas
utveckling har både under 1974 och 1975 hållits tillbaka genom subventioner.
Bedömningen för 1976 utgår från att subventioneringen inte ökas ytterligare.
Inverkan på totalindex av höjda jordbrukspriser har därför satts tUl 0,7
procentenheter.
Bostadspriserna
beräknas bidra till uppgången i konsumentprisnivån med 1,2 procentenheter.
SkiUnaden gentemot 1975 kan huvudsakligen hänföras till egnahemsposten.
Prognosen förutsätter oförändrat diskonto under återstoden av 1976. Diskontot
sänktes emellertid 1 procentenhet i augusti 1975 och 1/2 procentenhet i januari
1976. Räntekostnaderna har därigenom i större utsträckning verkat återhållande
på egnahemspostens utveckling under loppet av 1975 än de beräknas göra under
1976.
Totalprognosen
ger en konsumentprisstegring under loppet av 1976 pä 8,2 % (se tabell 6: 5).
MeUan genomsnittslägena för kalenderåren 1975 och 1976 upskattas förändringen
till 9,6%. Ökningen i implicU-prisindex för den privata konsumtionen antas bli
något mindre, 9,4 %.
6.4
Den privata konsumtionen
I
oförändrad prisnivå räknat ökade den privata konsumtionen 1975 med 2,9 % (se
tabell 6: 6) eiUigt statistiska centralbyrån. Konsumtionsutgifterna i löpande
priser ökade 13,7 % (se tabell 6: 1). Tillväxten i
Tabell
6:6 Hushållens konsumtionsutveckling 1963 1975
1968
års priser
Milj. kr.
Procentuell
årli
ig
förändring
1974
1963-
- 1968-
1973-
1974-
1968'
1973'
1974
1975
1
Varaktiga varor
9 994
5,1
3,4
13,4
6,9
1.1 Bilar
3 211
2,4
1,4
12,2
8,9
1.2 Övriga
6 783
. 6,8
4,4
14,1
5,9
2 Delvis
varaktiga varor
13 874 .
3.7
1,5
9,9
2,8
3 Icke
varaktiga varor
. 36
8,76
3,9
,1,4
.2,2
2,4
3.1 Livsmedel
23 880
2,8
0,6
4.3
L7
3.2 Övriga
12 996
6,0
2,7
-1,5
3,6
4
Tjänster
28 575
2,7
2,2
3,1
3,0
4.1 Bostäder
15 693
2,8
2,6
7 2
1,8
4.2 Övriga
12 882
2,5
1,7
4,2
4,6
5 Summa
inhemsk konsumtion
89 319
3,6
1,8
4,8
3,2
6
Turistnetto
1 697
13,1
8,2
-13,2
-9,3
7
Hushållens totala konsumtion
91016
3,7
2,0
4,4
2,9
8
Hushållens disponibla
inkomster
99 173
3,0
2,4
7,5
4,9
'
Per år.
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976
109
opaginerad Kontrollera mot PDF
de
inkomster som hushållen kunde disponera för konsumtion och sparande under 1975
beräknas nu tUl 15,9 %, vilket är drygt en procentenhet lägre än vad som
fömtsattes i den preliminära nationalbudgeten 1976. Uppgången i sparandets
andel av de disponibla inkomstema blev sålunda något mindre än enligt
PNB-prognosen. Sparandet ligger likafullt på en mycket hög nivå och sparkvoten
uppgår enligt beräkningarna till 10 %. Beräkningar av hushållssparandet med
utgångspunkt från statistik över finansiella tiUgångar och skulder ger
emellertid inte belägg för fullt så kraftig sparökning som den ovan redovisade.
Det statistiska underlaget är ofullständigt och svårtolkat, men skulle möjligen
kunna tyda på en underskattning av konsumtionsutgifterna 1975. Det kan heller
inte uteslutas att inkomstutvecklingen 19741975 blivit något överskattad,
kanske närmast vad gäller företagarhushållen.
Den
volymmässiga konsumtionsutvecklingen 1974 och 1975 för olika grupper av varor
och tjänster framgår av tabell 6: 6. Inköpen av varaktiga varor ökade mer än
trendmässigt även under 1975, om än i mindre grad än 1974 då konsumtionen av
sådana varor stimulerades genom den tiUfälliga momsnedsättningen. Konsumtionen
av livsmedel och drycker steg i långsammare takt efter den kraftiga uppgången
1974. Förbrukningen av övriga icke varaktiga varor har ökat icke obetydligt
1975. I varugruppen ingår bl. a. flytande bränslen, elström och bensin, som
minskade kraftigt 1974. Sett över helåret 1975 försiggick emellertid
säsongrensat sett en nedgång av konsumtionen av övriga icke varaktiga varor.
Nedgången mellan första och andra halvåren 1975 beror främst på att
bränsleåtgången blivit lägre. Väderleken var relativt mild och de
energibesparande åtgärder som började vidtagas under 1974 kan nu ha fått en
synbar effekt på förbrukningen.
För
19751976 har hushållens disponibla inkomster beräknats öka ined 11,6 %. Med en
genomsnittlig prisökning mellan åren på 9,4 % för
Diagram
6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1964 1976
Miljarder
kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
-
r* * '"
r'
-
Disponibel i
c
r
Privat
konsL
mtion
_L
X
I
I
_L
1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974
1975 1976
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1975/76:150 110
privat
konsumtion skulle realinkomstökningen bli 2 %. Prognosen för
konsumlionsutvecklingen utgår bl. a. från antagandet att hushållen successivt
anpassar sig till en viss konsumlionsstandard efter de betydande
realinkomstökningarna de närmast föregående åren. Det utgiftsutrymmc som den
inträffade sparandeökningen skapat skulle med andra ord till en dd komma att
tas i anspråk av konsumenterna 1976. Detaljhandelsförsäljningen de första
månaderna 1976 tycks inte heller motsäga en sådan utveckling. För 1976 antas
konsumtionen komma att öka med i mnt tal
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 11 ]
7
Investeringarna 7.1 Sammanfattning
De
totala fasta investeringarna beräknas ha minskat med 3 % i volym från 1974 tUl
1975. Byggnadsinvesteringarna fortsatte att minska med ett par procentenheter
främst till följd av ett kraftigt minskat bostadsbyggande och en avtagande
byggnadsaktivitet bland kommunerna. Ett ökat byggande redovisas däremot bl. a.
för industrin och de statliga affärsverken.
För de totala
investeringarna i maskiner m. m. anger kalkylerna én minskning med 4,5 % 1975.
Exkluderas de starkt fluktuerande investeringarna i handelsflottan inskränker
sig nedgången till 0,5 %. Såväl de privata som de statliga
maskininvesteringarna beräknas ha minskat, däribland inom handeln och de
statliga affärsverken, medan kommunernas anskaffning tycks ha ökat.
Prognosema
for 1976 pekar på en fortsatt minskad investeringsaktivitet. För de totala
investeringarna fömtses en nedgång av samma storlek som 1975 dier med 3 %.
Minskningen förddar sig jämnt på byggnads- resp. maskininvesteringar.
En
viktig faktor bakom den förutsedda nedgången på byggnadssidan är den fortsatt
kraftiga minskningen av bostadsbyggandet. Den senast registrerade utvecklingen
av bostadsreserven talar emeUertid för att lägenhetstillskottet inte längre
överstiger efterfrågan på nyproducerade lägenheter. Den långsiktiga efterfrågan
på bostäder motiverar en vändning uppåt i bostadsbyggandet under de närmaste
åren. Den fortsatta nedgången i nyproduktionen 1976 får i hög grad ses som en
konsekvens av utvecklingen under de närmast föregående åren.
Även
industriinvesteringarna förutses minska under 1976. Prognosen på en minskning
med 5 % utgår ifrån att det nu låga kapacitetsutnyttjandet i industrin inte
kommer att höjas i sådan omfattning under 1976 att det får någon nämnvärd
effekt på investeringsaktivileten. Några finansiella hinder för de aktuella
investeringsplanernas genomförande har inte bedömts föreligga bl. a. med hänsyn
tUl industriföretagens goda likviditetsläge i början av 1976.
Kommunemas
totala investeringar (exkl. bostäder) har minskat med 20 % i volym de senaste
tre åren. Denna utveckling kan till en stor del återföras på det samband som
existerar mellan kommunal investeringsverksamhet och byggandet av bostäder. En
viss återhållsamhet har sannolikt även förorsakats av de senaste årens
anspänning av kommunernas finansiella läge som bl. a. haft sin grund i en snabb
expansion av de kommunala driftsutgifterna. Kommunernas investeringsplaner för
1976 har tolkats så att en ökning med 2 % nu skulle vara att vänta. Av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1971 1975
samt prognos för 1976
1968 års priser
1975 i
Procentuell
förändring från föregående år
milj.
kr.
löpande
1971
1972
1973
1974
1975
1976
priser
Byggnader
odi anläggningar
Permanenta
bostäder
12 176
0,5
3,5
-2,0
-7,0
-8,5
-10,0
Privat
jordbruk, skogsbruk och fiske
644
7,0
-1,5
-2,0
2,5
12,5
0,5
Egentlig
industri
4 234
-1,0
-0,5
0,0
23,0
9,5
-7,0
Handel
m. m.'
2 088
-9,5
16,5
5,0
-13,0
-4,0
4,0
Statliga
affärsverk exkl. industri
2 324
-6,0
20,5
10,0
-4,0
17,0
8,5
Statliga
myndigheter inkl. militära-
2 196
-2,0
18,5
LO
-5,5
-10,5
4,5
Kommunala
investeringar exkl.
bostäder och industri
9 491
-7,0
4,5
-11,0
-7,0
-3,0
2,0
Övriga
investeringar'
2 729
8,0
-1,5
9,0
13,5
9,0
0,5
Summa
35
882
-2,5
5,5
-2,5
-3,5
-2,5
-3,0
Maskiner
m. ni.
Privat
jordbruk, skogsbruk och fiske
2 179
10,0
4,5
8,0
12,5
17,0.
-6,5
Egentlig
industri
9 948
2,0
6,0
13,5
6,5
-2,0
-4,0
Handel
m. m.'
2 359
-6,5
21,0
7,5
13,5
-10,5
6,0
Statliga
affärsverk exkl. industri
1 878
5,0
-9,5
5,0
' -7,5
-5,5
-3,0
Statliga
myndigheter
588
-4,0
-8,0
9,5
8,0
5,5
9,0
Kommunala
investeringar exkl.
industri
1 546 :
-13,5
2,5
0,0
-1,0
4,0
3,5
Övriga
investeringar'
5 887
-2,0
12,5
10,5
21,5
-14,5
-10,0
därav:
handelsflottan
1 594
38,5
98,0
16,0
45,0
-49,5
-21,0
Summa
24
385
-0,5
6,5
9,5
. ''5
-4,5
-3,5
Summa, exkl.
handelsflottan
22 791
-1,5-
3,5
9,5
7,0
-0,5
-3,0
Totalt
Permanenta
bostäder
12 176
0,5
3,5
-2,0
-7,0
-8,5
-10,0
Privat
jordbruk, skogsbruk och fiske'
2 768
15,5
8,5
2,5
8,0
15,5
-3,5
Egentlig
industri
14 182
1,0
4,0
9,5
11,0
L5
-5,0
Handel
m. m.'
4 447
-8,0
18,5
6,5
0,5
-7,5
5,0
Statliga
affärsverk exkl. industri
4 202
: 0,0
3,0
7,0
-5,5
6,0
3,5
Statliga
myndigheter inkl. militära-
2 784
-2,5
13,5
2,5
-3,5
-'5.
. 5,5
Kommunala
investeringar exkl. bostä-
der och industri
11037
-8,0
4,0
-10,0
-6,5
-2,0
2,0
Övriga
investeringar'
8 616
1,5
8,5
9,5
19,0
-7,5
-6,5
Summa*
60
212
-1,5
6,0
1,5
1,0
-3,0
-3,0
Summa,
exkl. handelsflottan'
58 618
-2,0
5,0
1,0
0,0
-1,5
-2,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående
kontorsbyggnader.' = Inkl. statliga väginvesteringar. ' Inkl. vissa statliga
aktiebolags investeringar.
' Häri
innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads-överensstämmer
därför ej med totala investeringar.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
och maskininvesteringar
opaginerad Kontrollera mot PDF
central beydelse för denna prognos är antagandet att
kommunerna i sina redovisade planer endast i begränsad omfattning hunnit beakta
de ekonomisk-poUtiska åtgärder som beslutats sedan hösten 1975. Framför allt
gäller.dessa en förhöjning av anordningsbidraget för dag- och fritidshem samt
en utvidgad skolbyggnadsram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 113
Tabell 7:2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19711975
samt prognos för 1976 för privat, statlig och kommunal sektor
1968 ärs priser '
1975 1 milj. kr.
Procentuell förändring frän föregående
år
löpande
1971
1972
1973
1974
1975
1976
priser
Byggnader
och anläggningar
Privata
inkl. bostäder
18 500
-2,0
5,5
6,0
3,0
-1,5
-7,0
exkl. bostäder
9 030
-2,0
2,0
5,0
6,5
6,5
-2,5
Statliga
inkl. bostäder
5 181
-1,5
21,0
2,0
-0,5
2,0
6,0
exkl. bostäder
5181
-1,5
21,0
2,0
-0,5
2,0
6,0
Kommunala
inkl. bostäder
12 201
-3,5
1,0
-13,5
-13,0
-5,0
0,0
exkl. bostäder
9 495
-7,0
4,5
-11,0
-7,0
-3,5
2,0
Summa
inkl. bostäder
35 882
-2,5
5,5
-2,5
-3,5
-2,5
-3,0
exkl. bostäder.
23 706
-4,5
6,5
-3,5
-1,0
1,5
1,0
Ma.skiiier
in. m.
Privata
19 304
-1,0
8,5
12,0
12,5
-5,5
-6,0
Statliga
3 526
9,5
-2,0
3,0
-1,5
-2,0
5,5
Kommunala
1 555
-13,5
3,0
-0,5
-1,0
4,0
3,0
Summa
24 385
-0,5
6,5
9,5
9,5
-4,5
-3,5
Totah
Privata'
inkl. bostäder
37 749
-1,0
7,5
9,0
7,5
-3.5
-6,5
exkl. bostäder
28 279
-1,0
7,0
9,5
10,5
-2,0
-4,5
Statliga
inkl. bostäder
8 707
3,5
10,5
2,5 '
-1,0
0,5
6,0
exkl. bostäder
8 707
3,5
10,5
2,5
-1,0
0,5
6,0
Kommunala
inkl. bostäder
13 756
-4,5
1,5
-12,5
-12,0
-4,0
0,5
exkl. bostäder
11050
-8,0
4,0
-9,5
-6,5
-2,5
2,0
Siimmä
inkl. bostäder
60 212
-1,5
6,0
1,5
1,0
-3,0
-3,0
exkl. bostäder
48 036
-2,5
6,5
2,5
4,0
-1,5
-1,0
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur. Summan av
byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till hela resp. halva
procent.
Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968 års priser.
1969-1970 1970-1971 1971-1972 1972-1973
1973-1974 1974-1975
5,0 2,5 1,0 -1,0 -3,5 1,0 .
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Mellan 1974 och 1975 beräknas investeringarna i bostäder
ha minskat med 8,5 % i volym. Därav har investeringarna i flerfamiljshus
minskat med 32,5 % och investeringarna i småhus med 4 %. Investeringarna i
ombyggnad beräknas däremot ha ökat med ca 20,5 % i volym.
8 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram .7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på sektorer 19671976
Maskiner m.m. . Totalt
'A
/
\
" X
y
1
y
/
i
Index: 1967 = 100. 1968 ärs priser Byggnader och
anläggningar
120
100
2oL Totalt
120
100
140
opaginerad Kontrollera mot PDF
120
100
80 120
100
80
120
100
140
120
100
Handel
(
-
--T-''
L
N
(/
V.:.
\
/
\
/
N
v
/
.-_
Ö vriga
privata y
/
.-r'i
,--
--
z'
r
\
-
/
ö vriga statli
ga
s.
1
\
''
A
,- «£ r~-,-
/
*-- »
ö vriga
kommunala
120
lOOh
140
120
100
120
100
140
120
100
ö vriga
offentliga
1967 1969 1971. 1973 1975
l-l I I i I I I
I I I 1967
1969 1971 1973 1975
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. I varje deldiagram är respektive total inlagd sömmen
tunt streckad
kurva. ; . -i ..-.'.
Xfi7/o;-.-Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
115
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadsbyggen 19701975
Totalt
D ä rav fler
familjshus InflyUn.
D ä rav sm å h
US
P å-
Inflyttn.
P å-
P å-
InflyUn.
b ö rjade
f ä rdiga
b ö rjade
f ä rdiga
b ö rjade
f ä rdiga
1970
100 100
109 850
69 250
72 250
30 850
34 600
1971'
104 600
107 200
68 900
75 250
35 700
31950
1972
98 600
104 050
55 800
66 900
42 800
37 150
1973
80 200
97 500
36 950
- 53 750
43 250
43 750
1974
81050
85 300
27 600
38 750
53 450
46 550
1975
51050
74 500
15 200
27 450
35 850
47 050
1976
(57 000)
(55 500)
(17 000)
(16 300)
(40 000)
(39 200)
1973:1
17 000
24 350
9 950
14 450
7 050
9 900
2
19 250
28 900
8 650
16 300
10 600
12 600
3
20 250
19 800
8 450
10 950
11 800
8 850
4
23 700
24 450
9 900"
12 050
13 800
12 400
1974:1
13 700
22 300
4 850
11400
8 850
10 900
2
18 500
23 900
7 250
10 100
11 250
13 800
3
15 750
16 100
5 050
6 700
10 700
9 400
4
33 100
23 000
10 450
10 550
22 650
12 450
1975:1
8 550
16 150
3 350
5 800
5 200
10 350
2
11 200
21 600
3 400
6 700
7 800
14 900
3
12 100
14 550
3 050
5 650
9 050
: 8 900
4
19 200
22 200
5 400
9 300
13 800
12 900
' Med påbörjandemånad avses fr. o. m. 1971 månad för
grundbottenbesiktning och/eller de egentliga
byggnadsarbetenas påbörjande. Fram t. o. rn. 1970'avses den-månad då
schaktning, sprängning eller
utfyllnadsarbetena påbörjas. . j ;
Anm. Samtiiga inom parentes angivna uppgifter är
prognoserade. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.
A'ö//oc; Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyräii. , ,
Investeringsminskningen under 1975 förklaras främst av ett
kraftigt minskat påbörjande under året. Även antalet färdigställda lägenheter,
som fortgående minskat under 1970-talet, sjönk ytterligare (se tabell 7: 3).
Detta har i sin tur återverkat på antalet outhyrda lägenheter. Mellan
beräkningstUlfällena 1 september 1974 och 1 september 1975 sjönk antalet
outhyrda lägenheter med ca 3 350 lägenheter tUl 23 050 lägenheter. Den
nedåtgåeiide tendensen i antalet outhyrda lägenheter tyder på att
färdigstäUandet 1975 var nere på en nivå som i stort motsvarar den löpande efterfrågan.
Utvecklingen under loppet av 1976 kan under sådana förhållanden komma att
medföra att antalet lediga lägenheter reduceras starkt. En mycket snabb
absorbering av lägenhetsreserven kan emellertid komma alt försvåras med hänsyn
till dess speciella sammansättning. De lägenheter som nu är outhyrda består
främst av tre rum och kök. Enligt SABO-företagen, som undersöker samtliga
outhyrda lägenheter inom sitt bestånd, bestod drygt 50 % av antalet outhyrda
lägenheter av tre rum och kök och inemot 30 % av två mm och kök. Diagram 7: 2
visar det genomsnittliga antalet mmsenheter per lägenhet i nyproduktionen under
19651975. Av diagrammet framgår
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
7: 2 Genomsnittligt antal rumsenheter per lägenhet 1 nyproduktionen 19651975
uppdelat på småhus och flerfamiljshus
Index: 1965 = 100
110
Sm å hus
C~~
100
f -v
.-- -
Flerfa
S v
miljshus
.....
s
1
'
90
opaginerad Kontrollera mot PDF
I_ L
1965
67
69
J__ I__ I I
71
73
75
Anm.
Är 1965 var det genomsnitUiga antalet rumsenheter per lägenhet 3,31 för
flerfamiljshus och 5,18 för småhus.
Källa:
Statistiska centralbyrån.
att
den genomsnittUga lägenhetsstorleken i flerfamiljshus fortiöpande mmskat sedan
1965 medan tendensen varit den motsatta för småhus. Av nyproduktionen de
senaste åren har endast omkring 10 % av fler-familjshuslägenhetema varit större
än tre mm och kök. Detta tyder på en obalans i lägenhetsutbudet vad gäller
flerfamiljshusen och kan ha haft en viss betydelse för den kraftigt ökade
efterfrågan på småhus under första hälften av 1970-talet.
Bedömningen
av den mera långsiktiga bostadsefterfrågan talar för en återhämtning av
bostadsbyggandet totalt sett. Hur snabbt återhämtningen kan ske blir beroende
av kommunernas planering och arbetskraftsutbudet. Mycket tyder på att
kommunernas planering försämrats under senare år samtidigt som
planeringsproblemen komplicerats genom det ökade småhusbyggandet.
Arbetskraftsutbudet har minskat under en följd av år, vilket har medfört brist
på vissa byggnadsarbetare inom en del orter. Även detta kan verka återhållande
på bostadsbyggandet under 1976. Igångsättningen under 1976 har därför antagits
uppgå tiU 57 000 lägenheter varav 40 000 i småhus en bedömning som ligger i
linje med länsbostadsnämndernas.
Antalet
lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad
meddelats, som nästan fördubblades under 1974, fortsatte att öka under 1975
från 22 400 lägenheter till 24 800 lägenheter (se tabell 7:4). Denna ökning
under 1974 och 1975 sammanhänger med de ekonomisk-politiska åtgärder som
vidtagUis under senare år. För 1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 117
Tabell 7;4 Antal lägenheter för vilka preliminära beslut
om bostadslån till ombyggnad meddelats 1970-1975
1970
1971
1972
1973
1974
1975
Ombyggnad
d ä rav: flerfamiljshus
sm å hus F ö rb ä ttring
Totalt
3 800
1 900
1 900
12 350
16
150
3 450
1 500
1 950
10 500
13
950
3 200
1 150
2 050
8 400
11600
5 600 3
100 2 500 9 300
14
900
15 750
12 250
i 500
6 6.50
22
400
18 500 12 800
5 700
6 300
24 800
Anm. Alla siffror är avrundade till närmast hela
femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.
väntas investeringarna i ombyggnad öka ytterligare, främst
till följd av de moderniseringsarbeten som påbörjades under 1975 och slutförs
under 1976. I antal lägenheter räknat väntas dock ett i stort sett oförändrat
påbörjande. Investeringarna i ombyggnad har antagits öka med 5 % från 1975 till
1976.
Tillsammantaget skulle ovanstående antaganden resultera i
en minskning av bostadsinvesteringarna med 10,5 % i volym 19751976. Flerfamiljshusinvesteringarna
beräknas härvid minska med 24 % och investeringarna i småhus med 9,5 %.
Egentlig industri
De totala fasta investeringarna inom den egentiiga
industrin beräknas enligt statistiska centralbyråns februarienkät ha blivit
endast obetydligt större 1975 jämfört med 1974. Ökningen inskränker sig sålunda
till 1,5 % i volym totalt sett; för byggnadsinvesteringarna redovisas en ökning
med 9,5 % medan maskininvesteringarna beräknas ha minskat med 2 %.
Enkätuppgiftema har före dessa kalkyler uppjusterats med någon procentenhet med
hänsyn tUl den systematiska underskattning som observerats mellan preliminära
och definitiva uppgifter.
Den snabba ökning av industriinvesteringarna som kunnat
registreras från 1972 till 1974 skulle sålunda åtminstone temporärt ha
brutits. Ännu våren 1975 angav industrin relativt optimistiska
investeringsplaner för 1975 men dessa skars successivt ned under hösten
samtidigt som kapacitetsutnyttjandet sjönk ned till en låg nivå. Under samma
tid kunde industrin stärka sina finansiella resurser, bl. a. ökade de likvida
medlen betydligt under andra halvåret 1975. Detta kunde genomföras med en
betydande upplåning såväl på den inhemska kreditmarknaden, som på vissa
utiändska. Utgångsläget inför 1976 torde därigenom, finansiellt sett, ha varit
relativt gott. En upphörande lageruppbyggnad som i vissa branscher övergår i
lageravveckUng kommer att frigöra ytterligare finansiella resurser under 1976.
TUl detta kan också läggas de avsevärda nettoutbetalningar till industrin som
kommer att genomföras från de särskilda investeringsfonderna resp.
arbetsmiljöfonderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7: 3 Investeringar i bostäder och egentlig
industri 19691976
Index: 1967=100. 1968 års priser. Säsongrensade
halvårsdata
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
180
-
Egentlig industri
Totalt
140
- rA
* »
100
V
opaginerad Kontrollera mot PDF
160
.Byggnader
120
f
--
80
/\
"
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
190
. Sm å hus
H
\
150
-
A
r
\
/
v
110
r
ps/
180
.
Maskiner
140 100
-1
' X
-n
'V
/
1
1969 1971 1973 1975 1969 1971 1973 1975
Källor:
Konjunkturinstitutet och .statistiska centralbyrån.
Trots
detta finns det vissa hinder för en expansiv investeringsutveckling. Dessa
torde främst ha sin gmnd i den fortsatt svaga produktionsaktivitet som är att
vänta. Ett ökat ianspråktagande av kapacitetsresur-serna kan sålunda inte
beräknas komma till stånd förrän lagerawecklingen hunnit genomföras mer
allmänt i industrin. Det är mot denna bakgrund som de relativt pessimistiska
planerna för 1976 får ses.
I
tabell 7: 5 redovisas fömtom den nu aktuella februarienkätens planer för
byggnads- resp. maskininvesteringar omräknade till procentuella volymtal
även motsvarande planer och utfall för några tidigare år. Industrins planer för
1976 har totalt sett accepterats som en rimlig prognos på
investeringsaktiviteten; byggnadsinvesteringarna har dock uppkorrigerats något
medan maskininvesteringarna nedkorrigerats. Dessa justeringar har tagit sin
utgångspunkt i tidigare års differenser mellan planer och utfall. Inflytandet
från ekonomisk-politiska åtgärder har därvid i görligaste mån beaktats. I
bedömningen av 1976 års investeringar har antagits att effekterna av det
10-procentiga investeringsavdraget samt möjligheterna att utnyttja de reguljära
investeringsfonderna redan har inarbetats i företagens planer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 119
Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar 1966 1976
Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser '
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
Byggnader
och
anläggningar
Planerat
i februari
samma
år'
33
-24
-29
-12
6
0
-7
-1
9
4
-10
Faktiskt
inträffad
förändring
24
7
-15
8
1
-1
0
0
23
9
(-7)
Differens
-9
31
14
20
-5
-1
7
1
14
5
(3)
Maskiner
m. m.
Planerat
i februari samma
år'
12
-10
-6
16
9
5
-3
2
-1
1
-3
Faktiskt
inträffad
förändring
4
0
2
8
6
3
. 5
14
7
-2
(-4)
Differens
-8
10
8
-8
-3
-2
8
12
8
-3
(-1)
' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1975 1976 har
använts det preliminära utfallet för 1975.
Anm. Redovisningen innefattar på maskinsidan investeringar
i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån
Med dessa fömtsättningar beräknas industrins totala
investeringar minska med 5 % i volym 19751976. Nedgången på byggnadssidan
förutses bli 7 % och på maskinsidan 4 %.
I diagram 7: 4 redovisas investeringsutvecklingen för de
ur investeringshänseende tyngst vägande branscherna. Branschuppgifterna för
1975 och 1976 från februarienkäten har schablonmässigt korrigerats på samma
sätt som ovan angivits för industrin som helhet. En dylik prognosmetod fångar
endast grovt de enskilda branschernas utveckling. Investeringarna inom järn-
och stålverk beräknas efter en minskning 1974 stiga kraftig både 1975 och 1976.
Inom verkstadsindustrin ökade investeringarna måttiigt 1975 och planerna för
1976 pekar på en oförändrad nivå. Investeringama i massa- och pappersindustrin
beräknas öka i begränsad omfattning såväl 1975 som 1976. För industrin i övrigt
pekar enkäten på fallande investeringar 1975 och 1976.
Handel m. ni.
Investeringarna inom gruppen handel m. m. redovisas nu ha
minskat med 7,5 % i volym från 1974 till 1975. Detta innebär en uppjustering av
1975 års nivå med fyra procentenheter jämfört med den preUmnära nationalbudgeten
för 1976. TUl underlag för denna bedömning ligger dels en av statistiska
centralbyrån i februari 1976 insamlad enkät över handels-, bank- och
försäkringsföretag, dels en beräkning baserad på upp-
1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses
investeringar i vam- > handel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar,
hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7:4 Investeringar inom egentlig industri,
totalt och uppdelat på branscher 19691976
Index: 1962
= 100. 1968 års priser. Log. skala
opaginerad Kontrollera mot PDF
160 150
140 130 120 110
130 120
110
100
90
,/-
'~
>v
Totalt >
r
/
-r-
1
.
J ä rn- och st å lverk /
t- I
80
140 130
120
110
100
90
80 70
Massa-
och
pap
pers
ndustri
r\
r\
'A
/
/
\
/
y
V
opaginerad Kontrollera mot PDF
190.
180
170
160
150
140
130
120
no-
Verkstadsindustri. .
_
__
180 170 160 150 140 130 120 110
. exkl.
varv
/
/S.
t
/
t
/
/
/
/
/
.
L
_L
1969
70 71 72 73 74 75 76
Ö vriga branscher
/K
/
s..
/
\
i
'
\
/
N
/
\y
J
L
1969
70 71 72 73 74 75 76
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. De branschvisa proghoserna är' något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade..
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
. '
gifter över totala kostnader och byggnadstider för
påbörjade byggnadsprojekt inom hela sektorn. De nu aktuella uppgifterna tyder
på en minskning av byggnadsinvesteringarna med 4 % och av maskininvesteringama
med 10,5 %. På maskinsidan redovisar framför allt handelsföretagen en kraftig
minskning av maskininköpen.
Företagens planer för den enkättäckta delen anger för 1976
totalt sett en ökning av investeringama. På byggnadssidan pekar företagens
planer mot en ökning på ca 5 % i volym en utveckling som överensstämmer med
resultatet från de beräkningar som gjorts över påbörjade projekt och
byggnadstider under 1976 för hela den privata delen ay handel
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 121
m. m. Härvid har igångsättningen antagits öka med 10 % i
volym 1975 1976. Den av statistiska centralbyrån i november 1975
genomförda byggnadsinventeringen över planerade projekt under 1976 tyder på
att ökningen t. o. m. kan bli större. Uppgifterna är emellertid osäkra varför
igångsättningsantagandet håUits på en försiktig nivå. Inkluderas även de
statligt ägda företagen inom restaurang-, hotell- och bankrörelser skulle
byggnadsinventeringarna öka med 4,5 % i volym 19751976.
På maskinsidan pekar företagens planer mot en mindre
minskning av maskininköpen under 1976. Företagen tenderar emellertid att underskatta
utfallet för det innevarande året varför enkätuppgifterna uppkorrigerats.
Maskininköpen beräknas efter denna uppkorrigering öka med 6 % från 1975 till
1976. Därmed skulle de totala investeringarna inom handel m. m. öka med 5 % i
volym 19751976.
Handelsflottan
Investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda
fartyg från svenska och utiändska varv minus nettoutförseln av begagnade
fartyg, mer än fyrdubblades under perioden 19701974. 1975 uppgick däremot dessa
investeringar tiU endast 620 milj. kr. i 1968 års priser en halvering
jämfört med 1974 års investeringar. Nedgången förklaras huvudsakligen av en
mycket stark minskning av importen av nybyggda fartyg leveranserna av
svenskbyggda fartyg ökade däremot.
Beräkningarna över investeringarna i nybyggda fartyg 1976
baseras på två enkäter, en till svenska redare angående deras nyinköp av
utländska fartyg och en till de svenska varven. Med ledning av dessa enkäter beräknas
investeringarna i handelsflottan minska med ytterligare 20 % hänförligt till
neddragna leveranser från såväl svenska som utländska
Statliga investeringar
De totala statliga investeringarna beräknas 1975 ha varit
i stort sett oförändrade jämfört med 1974. De statiiga myndigheternas investeringar,
som till övervägande del består av vägbyggen samt byggnadsarbeten
administrerade av byggnadsstyrelsen, sjönk med 7,5 %. Affärsverkens
investeringsverksamhet ökade däremot med 6 %. Det är framför allt
VattenfaUsverket samt luftfartsverket som redovisar en ökad investeringsverksamhet.
De statliga företagens investeringar steg med 13 %.
Beräkningama över den statliga investeringsverksamheten
1976 bygger på en enkät till myndigheter, affärsverk och företag. Enkätsvaren
från myndigheter och affärsverk bygger i sin tur på budgetpropositionen
1975/76: 100, vUket innebär att hänsyn tagits tUl de ekonomiskpolitiska
åtgärder som vidtogs under hösten 1975 samt i januari 1976.
1 De statiiga företagens investeringar redovisas i tabell
7:1 under Egentlig industri.
Prop.
1975/76:150 122
De totala statiiga investeringarna beräknas öka med. 6 %
från 1975 till 1976.
Byggnadsinvesteringarna förväntas öka med 6 %. Vägbyggena
beräknas 1976 öka kraftigt. Ökningen förklaras av de åtgärder som under slutet
av 1975 vidtagits i syfte att stimulera sysselsättningen. Luftfartsverkets
byggnadsverksamhet, som domineras av en ny utrikesterminal på Arlanda samt en
ny flygplats i Göteborgs-regionen, och som nära nog fördubblades från 1974 till
1975, kommer att öka ytterligare under 1976. Även vattenfallsverkets
byggnadsarbeten förväntas fortsätta öka.
De statliga maskininvesteringarna beräknas öka med 5,5-%
efter att ha minskat med 2 % från 1974 tiU 1975. Det är framför aUt de statiiga
företagen som rapporterar en kraftig investeringsuppgång men även
myndigheternas maskininköp beräknas öka. Inom affärsverken är det huvudsakligen
slatens järnvägars inköp av lok och godsvagnar som ökar medan de övriga
affärsverkens maskininköp förväntas minska.
Kommunala investeringar
De totala kommunala investeringarna beräknas ha minskat
med 2 % frän 1974 till 1975. Landstingens investeringar ökade härvid med 4 %
medan primärkommunernas samt de kommunägda bolagens investeringar sjönk.
Beräkningarna över 1976 års investeringar har huvudsakligen
baserats på två enkäter. Den ena omfattar primärkomrnunerna och landstingen
Tabell 7:6 Planerade och faktiska förändringar i de
borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1969 1976
Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
Byggnadsinvesteringar
planerat
i februari
samma
år'
8
9
-4
-8
-6
-I
-1
Faktiskt
inträffad
förändring
4
5
-6
0
-10
-9
-2
(1)
Differens
-4
-4
--
4
-2
-3
-1
(2)
Maskininvesteringar
Planerat
i februari
samma
år'
12
21
7
0
18
8
10
Faktiskt
inträffad
förändring
-1
27
-19
0
-10
10
6
( 5)
Differens
-13
6
-7
-10
-8
-2
(-5)
' Planerna är beräknade son-» kvoten mdlan prognosårets
rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1974 1976 har
använts det preliminära utfallet för 1975. Uppgiftema inom parentes är progno-
serade:
Anm. Uppgifterna avser kommunala myndigheter och
affärsverk men ej kommunägda bolag och stiftelser.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 123
medan
den andra, som är förhållandevis ny, redovisar de kommunägda företagens planer.
Tabell
7: 6 redovisar primärkommunernas samt landstingens investeringsplaner för 1976
omräknade till förändringstal i fasta priser. Enligt planerna förväntas det
totala byggandet minska med 1 % från 1975 till 1976. Vid korrigering av
planerna i november 1975 antogs att de sysselsättningsstimulerande åtgärder
som regeringen vidtog under hösten 1975 endast till en mindre del inkluderats i
enkäten. Att döma av de planuppgifter som lämnats i februarienkäten tycks detta
förhållande fortfarande gälla. De åtgärder som här avses är förhöjt
anordningsbidrag för daghem och frUidshem, utvidgade skolbyggnadsramar samt
utökat anslag för beredskapsarbeten.
Utifrån
grova kalkyler beräknas den kommunala byggnadsverksamheten öka med 5
procentenheter som en följd av de vidtagna åtgärderna. Vid korrigering av
planerna har liksom i novemberberäkningen antagits att kommunema tagit viss
hänsyn till åtgärderna varför planerna har uppkorrigerats med 4 procentenheter.
Samtidigt har en nedkorrigering på 2 procentenheter gjorts med ledning av
mönstret i avvikdsema mellan planer och utfall enligt tabellen. Därmed skulle
primärkommunernas och landstingens byggnadsverksamhet komma att öka med 1 %
från 1975 tiU 1976.
De
kommunägda företagens byggnadsverksamhet som minskade med 5 % från 1974 till
1975 förväntas enligt planerna åter öka 1976. Den totala kommunala
byggnadsverksamheten som minskat alltsedan 1973, skulle därmed öka med 2 % från
1975 till 1976.
De
planerade maskininköpen har med ledning av mönstret i avvikelserna mellan
planer och utfall enligt tabellen nedkorrigerats med 5 procentenheter. Därmed
skulle maskininvesteringarna öka med 5 % från 1975 tUl 1976, dvs. en i stort
sett oförändrad ökningstakt jämfört med 19741975. Inkl. de kommunägda bolagen
som förväntas minska något har ökningstakten beräknats tiU 3,5 %.
Totalt
skulle de kommunala investeringarna därmed öka med 2 %.
7.3
Lagerinvesteringarna
Lagerökningen
inom samtliga näringsgrenar uppgick 1975 till närmare 5 mUjarder kr. i 1968
års priser. Under 1974 ökade lagren med närmare 4 miljarder kr. Därmed gav
lagerutvecklingen 19741975 ett inte obetydligt tillskott till den totala
inhemska efterfrågans fortsatta tillväxt. I löpande priser uppgick
lagerökningen 1975 tiU 9 1/2 miljarder kr., att jämföra med en ökning på 5 1/2
miljarder kr. 1974.
Den
starka lageruppbyggnaden 1975 är praktiskt taget hdt hänförbar till industrin
samt i någon mån också till skogsbruket. Lagren inom handeln minskade däremot
något efter den kraftiga expansionen 1974.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 7: 5 Totala Industrins lagervolymföräiidringar
196319761
Milj. kr.
1968 ärs priser. Säsongrensade halvärsdata
800
400
0
Insatsvaror
/I
tv
v/1
M
kA
/
\
.n
\
\
M
v
"
nr
p
opaginerad Kontrollera mot PDF
1600
1200
800
400
O
-400
F ä rdigvaror
X
[ . ,
1
A
\
~n
v-
"
y-
\~\A
A-
'
opaginerad Kontrollera mot PDF
±
2 400
_
Totalt'
>.
2 000
A r-'
l\ 1 \
1600
1200
Å
\
\
\ /
1
/\ /
\
\
800
AK
s,
\
/
\
/
\
\
/
\
1
400
'\
/
\
/
\
/
\
/
\
/
\
/
\
0
\
/
\ /
\
N
Å
\ \
V
v
A
/
\
\
-400
V /
s
pV
-800
.
_L
L
J__ L
J_ J_
1963 1965 1967 1969 1971
1 Exkl. varvens lagervolymförändringar av varor i
arbete.
1975
1973
Anm. Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas
lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare
perioder i obestämd omfattning.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 125
Lageruppbyggnaden
inom industrin, som inleddes första halvåret 1974, fortgick i snabbt ökande
takt under andra halvåret 1974 och första halvåret 1975. Lagertillväxten andra
halvåret 1975 blev obetydligt större än under första halvåret. För hela året
1975 innebar detta en lagerökning inom industrin som var dubbelt så stor som
1974.
Lageruppbyggnaden
1975 var i hög grad koncentrerad till färdigvarulagren. Tillväxten var väsentligt
starkare än under föregående uppbyggnadsfas 19701971 (se diagram 7: 5).
Lagerökningen tilltog markant första halvåret, då industriproduktionen
visserligen anpassades nedåt, men ej i en omfattning som svarade mot den
kraftiga försämringen av exportefterfrågan. Lagerökningen under andra halvåret
blev inom skogsindustrierna i det närmaste lika hög som under första halvåret
trots fortsatta driftsinskränkningar och en viss ökning av exportefterfrågan.
Inom verkstadsindustrin tilltog lagertillväxten något, då produktionen där
under andra halvåret alltjämt upprätthölls på oförändrad nivå. Inom övriga
delar av industrin skedde en relativt markerad uppbromsning av
lageruppbyggnaden.
Det
statiiga lagerstödet torde få störst effekt på utvecklingen av produktion och
lager inom basindustrierna. Under inverkan av lagerstödet beräknas
produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna bli sådan att en minskning av
färdigvamlagren kommer till stånd först andra halvåret 1976. För övriga delar
av industrin beräknas lagertillväxten bromsas upp under första halvåret för
att sedan upphöra under andra halvåret.
Lageruppbyggnaden
av varor i arbete (exkl. varv) var stark under 1974, men blev av lägre
omfattning 1975. Denna utveckling sammanhänger med det höga resursutnyttjandet
inom industrin 1974 och nedgången i detta 1975. För 1976 förutses en relativt
måttlig uppbyggnad av dessa lager, koncentrerad till första halvåret.
Varvens
lager av varor i arbete ökade starkt under 1974 och 1975. För 1976 förutses
denna uppbyggnad bli väsentligt lägre.
Insatsvarulagren
började enligt konjunkturbarometern anses för stora mot slutet av 1974.
Råvaminköpen minskade kraftigt under första halvåret 1975, men till följd av
redan utiagda beställningar accelererade lagertillväxten under detta halvår. I
samband med driftsinskränkningarna inom skogsindustrierna fick dessa en kraftig
påspädning av sina råvarulager andra halvåret 1975. Inom övriga delar av
industrin bromsades lagertUlväxten markant. För industrin som helhet blev
lagerökningen under andra halvåret därigenom ej större än under första.
Uppbyggnadsfasen för insatsvarulagren beräknas därmed vara avslutad. Jämfört
med föregående konjunkturcykel inleddes denna väsentligt senare och känne
tecknades också av jämförelsevis måttiiga lagerökningar (se diagram 7: 5).
Insatsvarulagren förutses minska under loppet av 1976.
För
industrilagren totalt innebär detta att lageruppbyggnaden beräk-
Prop. 1975/76:150 126
nas
ha kulminerat andra halvåret 1975 - på ungefär samma nivå som toppnivån första
halvåret 1970 i föregående lagercykel, men i ett väsentligt senare skede av
konjunkturförloppet. För första halvåret 1976 förutses en stark uppbromsning
av lagertillväxten och.för andra halvåret en nedgång av industrins lager.
Handelns
lager förutses minska ytterligare något 1976, men i lägre takt än året
dessförinnan. Lagren inom skogsbruket beräknas stiga även 1976, dock i mindre
omfattning än 1975.
Sammantaget
för alla näringsgrenar beräknas lagren därmed stiga med endast 650 mUj. kr.
1976 (1968 års priser) dvs. en minskning ay lagerinvesteringarna på drygt 4
miljarder kr. Detta innebär ett väsentligt efterfrågebortfaU 1976 för den
totala inhemska efterfrågan. I löpande priser beräknas lagerinvesteringarna
vara 8 miljarder kr. lägre än 1975.
Tabell
7:7 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1972 1976
Milj.
kr., 1968 års priser
1972
1973
1974
1975
1976
prognos.
Industri
(inkl. el-, gas-.
värme-
och vattenverk)
-20
-435
2 331
4 766
580
därav:
verkstadsindustri
exkl. varv
-284
-160
1 275
1 746
, 390
Detaljhandel
(inkl. bilar)
238
_2
319
-111
-50
Partihandel
-118
-35
963
-109
-50
Jord-
och skogsbruk
16
-100
96
326
170
Summa
116
-572
3 709
4 872
650
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 127
8
Den offentliga verksamheten
8.1
Allmänt
Verksamheten
inom den offentliga sektorn diskuteras-i detta kapitel med utgångspunkt från
inkomst- och utgiftsöversikter för delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn
samt för sektorn i dess helhet. I avsnittet om socialförsäkringssektorn har
Allmänna pensionsfonden särredovisats. Statliga affärsverk och aktiebolag, t.
ex. SJ och Statsföretag AB, samt kommunala bolag,- t. ex. Storstockholms Lokaltrafik
AB, räknas inte till den offentliga sektorn.
Översikterna över
inkomster och utgifter ger en viss, om än partiell,, belysning av den
offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. De offentliga utgifter som
avser konsumtion och investeringar påverkar direkt den totala efterfrågan i
ekonomin. Transfereringar och skatter påverkar inkomsterna för hushåll och
företag. Den offentliga sektorns inkomster och utgifter har därför en stor
betydelse för efterfrågeutvecklingen också inom den privata delen av ekonomin.
Den
offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden. De
samband som här gäller är emellertid svåra att klarlägga och kan inte heller
analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i stort. Effekterna
via kreditmarknaden kommer därför endast att beröras resonemangsvis i det
följande. Det bör observeras att riksbanken inte ingår i begreppet offentlig
sektor.
Avslutningsvis
presenteras i kapitlet vissa beräkningar' av finanspolitikens effekter på
samhällsekonomin under 1975 och 1976. Dessa beräkningar är baserade på den
modell sqm presenterades och tillämpades första gången i nationalbudgeten
1974.
De
redovisningsprinciper som ligger till grund för presentationen är oförändrade
jämfört med den preliminära nationalbudgeten 1976.
8.2
Staten
Den
bild över utveckUngen i den statliga sektorn som presenteras i detta avsnitt
bygger på redovisade utfaUssiffror fram t. o. m. budgetåret 1974/75. För
innevarande budgetår grundas bedömningarna i huvudsak på riksrevisionsverkets
budgetprognoser. För andra halvåret 1976 har utgiftskalkylerna gjorts med
utgångspunkt från statsbudgeten avseende budgetåret 1976/77. Vid bedömningen av
statens inkomster har riksrevisionsverkets inkomstberäkningar legat till
grund. I beräkningarna har hänsyn tagits till tiUäggsbudget I, II och
III för budgetåret 1975/76.
Tabell 8:1 Statens inkomster och utgifter 1974-1976
Exkl. statens affärsverk och aktiebolag
Milj.
kr.
Förändring,
%
1974
1975
1976
1974-1975
1975-1976
Löpande
priser
1
Inkomster
61974
72 800
83 860
17,5
15,0
1.1
Direkta skatter
23 267
28 860
34 170
24,0
18,5
1.2
Indirekta skatter
33 210
37 300
42 480
12,5
14,0
1.3
Övriga inkomster
5 497
6 640
7 210
21,0
8,5
2
Utgifter
68 587
79 760
90 340
16,5
13,5
2.1
Transfereringar
46 202
53 840
60 500
16,5
12,5
2.1.1
Till hushåll m.m.
6 985
7 420
8 890
6,0.
20,0
2.1.2
Till socialförsäkrings-
sektorn
13 963
15210
12 430
9,0
-18,5
2.1.3
Till kommuner
16110
18 380
21470
14,0
17,0
2.1.4
Till företag inkl. livs-
medels- och bostads-
subventioner
4 504
6 670
10 510
48,0
57,5
2.1.5
Till internationell verk-
samhet
1494
2 100
2 700
40,5
28,5
2.1.6
Ränteutgifter
3 146
4 060
4 500
29,0
11,0
2.2
Konsumtion
20 098
23 920
27 020
19,0
13,0
2.3
Realinvesteringar
2 696
2 780
3 220
3,0
16,0
2.4
Korrigeringspost
-409
-770
-400
3
Finansiellt sparande
(1-2)
-6 613
-6 970
-6 480
.
4
Utlåning och andra
finansiella transaktioner
3 678
4 710
5 350
28,0
13,5
5
Totalsaldo (3-4)
-10 291
-11680
-11
830
6
Netto av transaktioner
vid sidan av riksstaten
(utgiftsöverskott:)
-430
220
7
Av riksgäldskontoret
redovisat budgetutfall
-10 721
-11460
1974
års priser
Konsumtion
20 098
21 200
21 620
5,5
2,0
Realinvestering
2 696
2 490
2 640
-7,5
6,5
Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.
Anm. 2 Beloppen för skatter avser normalt uppbörd av skatt
ocfi inte som i nationalräkenskaperna upplupen skatt.
Anm. 3 Investeringsuppgifterna avser endast statliga
myndigheter; investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag ingår ej.
Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Hänsyn har också tagits till de stimulansåtgärder för 1976
som vidtagits sedan den preUminära nationalbudgeten presenterades. Uppgifterna
i tabell 8: 1 avser de statliga myndigheternas verksamhet. Den del av de
statliga affärsverkens investeringar som finansieras över statsbudgeten
redovisas i tabell 8: 1 som transfereringar tUl företag.
Den statliga totalbudgetens underskott för kalenderåret
1974 uppgick
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 129
till
drygt 10 miljarder kr., vilket motsvarar 4 % av bruttonationalprodukten. Detta
innebar en kraftig ökning av underskottet jämfört med 1972 och 1973 då de
negativa budgetsaldona låg kring 6 miljarder kr. per år eller ca 3 % av
bruttonationalprodukten. Under perioden 1969 1971 uppgick budgetunderskotten
till ca 2 % av bruttonationalprodukten per år. Det statliga upplåningsbehovet
uttryckt som andel äv bruttonationalprodukten kom således att mer än
fördubblas från 1971 tUl 1974. Totalbudgeten beräknas 1975 visa ett underskott
på 11,7 miljarder kr., ett något större underskott än det som kunde beräknas i
den preliminära nationalbudgeten. Bedömningarna för 1976 tyder inte på att det
är möjligt att krympa det statliga upplåningsbehovet jämfört med de närmast
föregående åren. Budgetunderskottet väntas bli 11,8 miljarder kr. 1976.
Av tabell 8: 1 framgår att
både inkomster och utgifter beräknas öka i långsammare takt 1976 än 1975. Vad
gäller inkomsterna förklaras den snabbare ökningstakten 1975 av utvecklingen
för direkta skatter och övriga inkomster. Att de direkta skatterna ökade
snabbare 1975 än vad som förutses för 1976 beror bl. a. på skatteunderlagets
tUlväxt. Den totala lönesuiTtman beräknas öka med 11,5 % jämfört med 18 %
1975. Vidare växer utbetalningarna av kommunalskattemedel till kommunerna
snabbt 1976, vUket begränsar tillväxttakten för de statliga skatteinkomsterna.
De statliga
transfereringarna till socialförsäkringssektorn minskar 1976. Det beror på att
finansieringen av kostnaderna för sjukförsäkringen ändrades fr. o. m. den 1
januari 1976. Statsbidragsandelen minskade från 25 till 15 %.
Transfereringarna till hushållen påverkas främst av de höjda barnbidragen fr.
o. m. den 1 oktober 1975 samt av det förbättrade stödet till studerande i
arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning fr. o. m. årsskiftet 1975/1976.
Den snabba ökningen av statsbidragen till kommunerna beror bl. a. på det extra
bidraget om 600 milj. kr. 1976 som ingick i överenskommelsen mellan regeringen
och kommunförbunden om en begränsning av den kommunala utdebiteringen 1976 och
1977.
Subventioneringen
över statsbudgeten av livsmedelspriserna samt av bostadsräntorna förklarar en
stor del av den kraftiga ökningen av transfereringarna till företag 1975 och
1976. Företagstransfereringarna påverkas 1976 också av utbetalningar avseende
stödet till lageruppbyggnad samt av det utökade stödet till energibesparande
åtgärder i näringslivet och inom bostadsbeståndet.
Uppgifterna
om den statliga konsumtionen 1974 och 1975 i tabeU 8: 1 överensstämmer helt med
nationalräkenskapernas senaste bedömning. Konsumtionen beräknas ha ökat med
5,5 % i volym 1975. Den kraftiga ökningen förklaras bl. a. av att de statUga
inköpen av materiel m. m. blev ovanligt stora 1975. Det medför i sin tur att
konsumtions-
9
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop.
1975/76:150 130
ökningen 1976 beräknas stanna vid 2 %. Det statliga stödet
på beklädnadsområdet i form av tidigareläggning av industribestäUningar och
ökad statlig lagerhållning beräknas tillsammans med de utökade beredskapsarbetena
stimulera statens konsumtionsefterfrågan 1976. De statliga myndigheternas
sysselsättningsökning beräknas tUl 3 % 1976. De StatUga investeringarnas
utveckling har redovisats och komrnenterats i kapitel 7 samt i sammanfattningen
av den reviderade nationalbudgeten.
8.3 Kommunerna
Sedan den preliminära nationalbudgeten för 1976
presenterades har statistiska centralbyrån genomfört två enkäter till
kommunerna. Svaren på dessa enkäter ger underlag för en förnyad bedönnning av
den kommunala utvecklingen för 1975 och 1976. Den ena enkäten som tidigare
rörde personal- och investeringsutgifterna har fr. o. m. 1976 utvecklats till
att omfatta kommunernas totala inkomster och utgifter. Den andra enkäten
behandlar kommunernas finansiella tillgångar och skulder andra halvåret 1975.
Det i tabell 8: 2 redovisade utfallet för 1974 och den nya bedömningen för 1975
överensstämmer, förutom en korrigering för vissa pensionsavgifter, i stort med
nationalräkenskaperna.
Kalkylerna över den kommunala sektorns utveckling 1975 är
obetydligt annorlunda än vad som presenterades i den preliminära nationalbudgeten
för 1976. Kommunernas finansiella sparande beräknas från 1974 till 1975 ha
försvagats med ca 2,5 miljarder kr. till ca 3,2 miljarder kr. Det finansiella
sparandet så som det framkommer enligt den kommunala finansstatistiken visar
ett underskott på 2,7 miljarder kr. Differensen mdlan de båda
statistikseriernas finansiella sparande är fortfarande betydande, om än inte så
stort som för 1974.
Utgiftsöverskottet väntas 1976 bli i storleksordningen 2,3
miljarder kr., vilket skulle motsvara en förbättring av kommunernas finansiella
sparande mellan 1975 och 1976 med 900 milj. kr. En ännu kraftigare förbättring
förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Den ändrade bedömningen av
kommunernas finansiella sparande beror främst på att inkomstökningen 19751976
beräknas bli något mindre än enligt de preliminära kalkylerna. Den kraftigare
syselsättningsökningen 1976 bidrar dessutom till att utgifterna ökar mer än
förutsatt.
Kommunernas inkomster beräknas under 1975 ha ökat med 14,5
% och 1976 vänlas en ökning med 17 %. Skatteintäkterna som utgör drygt hälften
av de kommunala irikomsterna väntas under 1976 stiga med hela 19 %. Skatternas
höga tillväxttakt förklaras bl.a. av att den genomsnittliga kommunala
utdebiteringen ökade från 25.23 kr. 1975 till 26.15 kr. 1976.
De totala statsbidragen beräknas 1975 och 1976 öka.med 14
resp. 17%. Den höga ökningstakten under 1976 beror bl.a. på väsentligt ökade
statsbidrag till den kommunala barnomsorgen samt de i februari
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976
131
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster och utgifter 1974-1976
Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
Milj. kr.
Förändring,
%
1974
1975
1976
1974-1975
1975-1976
Löpande
priser
1
Inkomster
56 759
64 920
75 910
14,5
17,0
1.1
Skatter
30153
34 500
41 110
14,5
19,0
1.2
Statsbidrag
16110
18 380
21 470
14,0
17,0
1.2.1
Allmänna statsbidrag
3 935
4 020
4 450
2,0
10,5
1.2.2
Speciella statsbidrag
12 175
14 360
17 020
18,0
18,5
1.3
Övriga inkomster
10 496
12 040
13 320
14,5
10,5
2
Utgifter
57 267
68 030
78 110
18,5
15,0
2.1
Transfereringar
9 637
11 310
13 100
17,0
16,0
2.1.1
TiU hushåll
5 034
5 990
7 120
19,0
19,0
2.1.2
Till socialförsäkrings-
sektorn
1 160
1 340
1480
12,0
10,5
2.1.3
TiU företag
736
850
970
15,5
14,0
2.1.4
Oförddat
2 707
3 140
3 530
16,0
12,5
2.2
Konsumtion
38 637
46 940
54 000
21,5
15,0
2.3
Realinvesteringar
8 993
9 780
11 010
9,0
12,5
3
Saldo (1-2)
-508
-3 110
-2 200
4
Netto av mark- och
fastighetsköp
197
100
100
5
Finansiellt sparande
enligt nationalräken-
skaperna (34)
-705
-3
210
-2
310
6
Finansiellt sparande
enligt kreditmarknads-
statistiska uppgifter
-1 696
-2 735
7
Likviditetsförändring
-987
66
8
Utlåning
517
284
9
Upplåning
1 226
3 085
1974
ärs priser
Konsumtion
38 637
40 800
42 350
5,5
4,0
Realinvestering
, 8 993
8 820
9 080
-2,0
3,0
Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.
Anm. 2 Investeringsuppgifterna avser kommunala myndigheter
och affärsverk (inkl. affärsverkens bostadsinvesteringar); investeringar i
kommunala bolag och stiftelser ingår ej.
Anm. 3 Allmänna statsbidrag omfattar
skattebortfallsbidrag, skatteutiäm-ningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna
samt för 1976 ett extra bidrag tiil kommuner och landstingskommuner med 600
milj. kr. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.
Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
införda nya stimulansbidragen till kommunerna för
sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare har kommunförbunden enligt
överenskommelse med regeringen rekommenderat primär- och landstingskommuner att
under 1976 och 1977 begränsa höjningen av den genomsnittliga kom munala
utdebiteringen till sammantaget högst 1 kr. Kommunerna erhåller som
kompensation ett extra bidrag på 600 niUj. kr, under vart
Prop. 1975/76:150 132
och
ett av åren 1976 och 1977.
Den
kommunala konsumtionen som utgör den övervägande delen av de samlade kommunala
utgifterna beräknas under 1975 ha ökat med hela 21,5 %. Detta är bl.a. betingat
av den snabba sysselsättningsökningen. Under 1976 förväntas en lugnare tillväxt
i pris- och löneutvecklingen men en fortsatt betydande uppgång i
sysselsättningen. Landstingen väntas även under 1976 få en kraftigare
sysselsättningsutveckling än primärkommunerna.
Enligt
kommunenkäten beräknas de kommunala myndigheternas och affärsverkens
investeringsvolym under 1976 öka efter flera års svag utveckling. Inräknat
effekterna av den planerade utbyggnaden inom barnomsorgen, de
stimulanspolitiska satsningarna i form av bl. a. kommunala beredskapsarbeten,
tidigareläggning av kommunala industribeställningar och ökade anslag för
skolbyggen beräknas investeringsvolymen under 1976 öka med 3 %. Detta är en
något mera posUiv utveckUng än vad som antagits av konjunkturinstitutet i
kapitel 7.
8.4
Socialförsäkringssektorn
Socialförsäkringssektorn
är egentligen inte en självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en
statistisk konstruktion som svarar mot internationell praxis.
Socialförsäkringssektorn består av ett antal försäkringsformer inom det
sociala området. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring, föräldraförsäkring,
yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, folkpensionering inkl.
kommunala bostadstillägg till folkpensionärer, allmän tUläggspensionering och
frivillig pensionsförsäkring. Alla dessa försäkringar finansieras helt eller
delvis med avgifter. En del avgifter erläggs av de enskilda hushållen. Men
arbetsgivarna svarar numera för den övervägande delen av avgifterna.
Sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och
folkpensionerna finansieras också i betydande utsträckning över statsbudgeten.
För de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer bär dock kommunerna
hela kostnadsansvaret.
Riksdagen
beslutade 1974 om förbättrade folkpensionsförmåner. Folkpensionens grundbelopp
höjdes från 90 till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 till
155 % av basbeloppet för pensionärspar fr.o.m. den 1 januari 1975. Basbeloppet
är f.n. 10 000 kr. Folkpensionsförmåner för handikappade i form av
handikappersättning och vårdbidrag förbättrades den 1 juli 1975. Som en del av
1975 års skatteomläggning ingick att hushållens sjukförsäkringsavgift
slopades. Reformerna på pensions- och skatteområdena finansierades genom
höjningar av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter till folkpensionering och
sjukförsäkring.
En
lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern tiU 65 år ge-nomfön den 1
juli 1976. Samtidigt förbättras pensionsförmånerna för
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 133
Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns (exkl. Allmänna pensionsfonden)
inkomster och utgifter 1974-1976
Löpande priser
Milj.
kr. 1974
1975
1976
Förändr
ing, %
1974-
1975-
1975
1976
1
Inkomster
26 836
31180
37 350
16,0
20,0
1.1
Avgifter
11423
14 330
23 130
25,5
61,5
1.2
Bidrag från staten och
kommunerna
14 602
14 720
12 210'
1.3
Förskott frän statsbudge-
9,5
-16,0
ten avseende sjukförsäk-
ring
521
1 830
1 700
1.4
Ränteinkomster m. m.
290
300
310
3,5
3,5
2
Utgifter
26 619
31450
37 330
18,0
18,5
2.1
Transfereringar till hushåll
25 294
29 960
35 440
18,5
18,5
2.2
Övriga transfereringar
566
570
840
0,5
47,5
2.3
Konsumtion
759
920
1 050
21,0
14,0
3
Finansiellt sparande
217
-270
20
Anm. Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent. Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
folkpensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp.
1976 års skatteomläggning samt de ovan redovisade reformerna på pensions- och
sjukförsäkringsområdet inkl. kompensation för ökad sjukfrånvaro finansieras
till betydande del genom höjda arbetsgivaravgifter. Folkpensionsavgiften
höjdes med 2 % till 6,2 % och sjukförsäkringsavgiften med 1 % till 8 % från
årsskiftet 1975/1976. Vidare slopades den nuvarande begränsningen av avgiftsunderlaget
till 7,5 gånger basbeloppet för dessa socialförsäkringsavgifter. ATP-avgiften
höjs även 1976, med 0,25 % till 11 %.
Utvecklingen i socialförsäkringssektorn (exkl. Allmänna
pensionsfonden) redovisas i tabell 8: 3. Det finansieUa sparandet, dvs.
skiUnaden mellan inkomster och utgifter, beräknas uppgå till obetydliga
positiva eller negativa tal hela perioden 19741976. De smärre över- resp. underskott
som redovisas i tabellen utgörs huvudsakligen av saidoförändringar i
försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna.
Den allmänna tUläggspensioneringen (ATP) har en
särställning inom socialförsäkringssektorn. Allmänna pensionsfonden utgör
nämligen en helt självständig förvaltningsenhet. Den stora årliga
fonduppbyggnaden inom Allmänna pensionsfonden bidrar också till att skilja ut
ATP från de övriga trygghetsförsäkringarna. Allmänna pensionsfonden särredovisas
därför i detta avsnitt. Fondens inkomster och utgifter framgår av tabell 8: 4.
Redovisningen avser verksamheten under samtliga fyra fondstyrelser.
Inkomstöverskottet i Allmänna pensionsfonden beräknas öka både 1975 och 1976
bl. a. tUl följd av den successiva höjningen av ATP-
Prop. 1975/76:150 134
Tabell 8: 4 Allmänna pensionsfondens inkomster, utgifter
och placeringar 1974 1976
Löpande priser
Milj.
kr.
Förändring, %
1974
1975
1976
1974-1975
1975-1976
1
Inkomster
14
625
16
740
19 820
14,5
18,5
1.1
Avgifter
9 765
10 950
13 100
12,0
19,5
1.2
Räntor m. m.
4 860
5 790
6 720
19,0
16,0
2
Utgifter
4 000
5140
6 860
28,5
33,5
2.1
Transfereringar till hushåll
3 884
5 010
6 720
29,0
34,0
2.2
Konsumtion
116
130
140
3
Finansiellt sparande
10 633
11600
12 960
9,0
11,5
4
Placeringar under året
10
085
11005
9,0
4.1
Utiåning till staten och
kommunerna
2 070
3 237
56,5
4.2
Utlåning till övriga sek-
torer
7 783
7 566
-3,0
4.3
Aktier
232
202
Anm. Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent. Källor: Allmänna pensionsfonden, finansdepartementet,
konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
avgiften dessa år. 1976 beräknas fondtillväxten uppgå tUl
ca 13 mUjarder kr. Allmänna pensionsfondens finansiella sparande kan även ses
som fondens nettoutlåningsmöjligheter. Fondökningen utbjuds till aUra största
delen på kreditmarknaden. Av tabellen framgår att 1975 placerades närmare 30 %
av fondökningen som utlåning till staten och kommunema. .Återstående del av
fondens utlåning placerades i bostadssektorn och näringslivet med i stort sett
jämn fördelning mellan dessa sektorer. Det är således den större delen av
fondens årliga inkomstöverskott som används för utlåning till sektorer vid
sidan av den offentliga sektorn.
Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse startade sin
verksamhet 1974. Riksdagen har i år beslutat att ställa ytterligare 500 milj.
kr. till fondstyrelsens förfogande för placering i aktier. Vid utgången av 1975
hade drygt 430 milj. kr. av de 500 milj. kr. som tidigare ställts till
fondstyrelsens förfogande disponerats för aktieköp.
8.5 Den konsoliderade offentliga sektorn
Som en sammanfattning av de tidigare avsnitten redovisas i
detta avsnitt verksamheten i hela den offentliga sektorn. Sektorns sammanlagda
efterfrågan på reala resurser för konsumtion och investering beräknas öka med 3
% 1976, se tabell 8: 5. Det är en något långsammare ökning än 1975.
Den offentliga sektorns konsumtion beräknas öka med 3 % i
volym 1976. Det är en något långsammare ökning än 1975. Då ökade den med
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 ] 35
Tabell 8 :5 Den offentliga sektorns konsumtion och
investeringar 1974 1976
Milj.
kr. 1976
Volymförändring, %
Värdeförändring, %
1974- 1975
1975-1976
1974-1975
-
1975- 1976
Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten
27 020
3 220
30 240
5,5
-7,5
4,0
2,0 6,5
2,5
19,0
3,0
17,0
13,0 16,0 13,5
Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt
kommunerna
54 000 11010 65 010
5,5
-2,0
4,0
4,0 3,0
3,5
21,5
9,0
19,0
15,0 12,5 14,5
Socialförsäkringssektorns
konsumtion (inkl. .Allmänna pensionsfonden)
1 190
5,5
2,0
20,0
13,5
Summa
offentlig sektor
96
440
4,0
3,0
18,5
14,0
Summa
offentlig konsumtion Sumnia offentlig investering
82 210 14 230
5,5 -3,5
3,0
3,5
20,5
7,5
14.5 13,5
Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.
Anm. 2 Sektoravgränsningarna överensstämmer med dem som
tillämpas i tabell 8: 14. I överensstämmelse med nationalräkenskapernas
institutionella sektorindelning ingår således inte investeringar i statiiga
affärsverk och aktiebolag samt kommunala aktiebolag och stiftelser. Dessa
ingår däremot i de offentliga investeringarna sådana de vanligen presenteras i
försörjningsbalansen. Vidare gäller att begreppet statlig konsumtion i
försörjningsbalansen även inkluderar socialförsäkringssektorns konsumtion,
vilken i detta kapitel särredovisas.
Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
hela 5,5 %. .\ andra sidan är ökningen 1976 snabbare än
under början av 1970-talet.
Investeringarna minskade i volym 1975. Under hösten 1975
vidtogs flera åtgärder för att stimulera investeringarna i den offentliga
sektorn. Daghem, fritidshem, skolor, vägar, tidigareanläggning av statliga byggen
och industribeställningar, arbetsmiljöinsatser inoiu statliga affärsverk och
upprustning av samlingslokaler ingick bland investeringsprojekten. Den
sammanlagda effekten på de offentliga investeringarna 1976 har beräknats till
ca 700 milj. kr. I samband med att budgetpropositionen presenterades i januari
1976 fullföljdes detta med ytterUgare stimulanser. Statliga byggnadsinvesteringar
för ca 300 milj. kr. tidigardades. Ytterligare 300 milj. kr. anvisades för
beredskapsarbeten, bl. a. för vägbyggande. Skolbyggnadsramen höjdes med 100
milj. kr. Dessa åtgärder har bidragit till den omsvängning i de offentiiga
investeringarna som förutses för 1976. En volymuppgång på 3,5 % framstår nu som
trolig. Detta är emellertid en något lägre ökning än den som beräknades i den
preliminära nationalbudgeten. Denna nedrevidering av volymutvecklingen beror
huvudsakligen på att prisökningen på byggnadsinvesteringar under slutet av
1975 blev större än väntat.
Prop.
1975/76:150 136
Den offentliga sektorn svarar för en betydande del av den
totala efterfrågan. Sektorns konsumtion och investeringar motsvarar närmare 1/3
av bruttonationalprodukten. Förändringar i konsumtionen och investeringarna
har därför stor betyddse för produktionens och sysselsättningens utveckling.
Den offentiiga verksamhetens betydelse förstärks av att importinnehållet i den
offentliga konsumtionen är lågt. Stimulanser och åtstramningar kommer därmed
att i särskilt stor utsträckning påverka den inhemska utvecklingen. I avsnitt
8.6 redovisas en beräkning av de effekter på ekonomin som bl. a. förändringarna
i den offentliga sektorns efterfrågan har.
För att få en samlad bUd av den offentiiga sektorns
inverkan på ekonomin måste man även ta hänsyn till skatter, transfereringar m.
m. I tabell 8: 6 redovisas inkomsterna och utgifterna för den konsoliderade
offentiiga sektorn. Konsolideringen innebär att alla transaktioner mellan de
tre sektorerna har eliminerats. Tabellen visar alltså bara transaktioner mellan
den offentliga sektorn som helhet och resten av ekonomin. Allmänna
pensionsfonden ingår iiUe i tabell 8:6. Huvuddelen av fondens stora årliga
fonduppbyggnad lånas ut igen till den
Tabell 8: 6 Den konsoliderade offentliga sektorns (exkl.
Allmänna pensionsfonden) inkomster och utgifter 1974 1976
Löpande priser
Milj. kr. 1974
1975
1976
Förändr
ing, 7o
1974-
1975-
1975
1976
1
Inkomster
114 336
133 970
161 740
17,0
20,5
1.1
Skatter
86 630
100 660
117 770
16,0
17,0
1.2
Avgifter
11423
14 330
23 130
25,5
61,5
1.3
Övriga inkomster
16 283
18 980
20 840
16,5
10,0
2
Utgifter
121 437
144 420
170 500
19,0
18,0
2.1
Transfereringar
50 466
60 760
74 500
20,5
22,5
2.1.1
Till hushåll m.m.
37 313
43 370
51450
16,0
18,5
2.1.2
TiU företag inkl. hvs-
medels- och bostads-
subventioner
5 240
7 520
11 480
43,5
52,5
2.1.3
Till internationell verk-
samhet
1 494
2 100
2 700
40,5
28,5
2.1.4
Oförddat
6419
7 770
8 870
21,0
14,0
2.2
Konsumtion
59 494
71 780
82 070
20,5
14,5
2.3
Realinvestering
11 689
12 560
14 230
7,5
13,5
2.4
Korrigeringspost m. m.
-212
-680
-300
3
FinansielU
sparande -7 101 -10 450 -8 760
4
Över
statsbudgeten finansierad utlåning
m.m. 3 678 4 710 5 350
28,0 13,5
Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent. Aitm. 2 Korrigeringspost m. m. innefattar korrigeringsposten i
tabeU 8: 1 samt kommunernas nettoköp av mark och fastigheter. Källa:
Finansdepartementet.
Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 137
privata
sektorn. Allmänna pensionsfondens finansiella överskott avräknas därför inte
mot underskottet i finansiellt sparande hos den övriga delen av den offentliga
sektorn.
Inkomstema
för den konsoliderade sektorn beräknas öka mer än utgifterna 1976. Därmed
minskar underskottet i det finansiella sparandet med 2 miljarder kr. Det är en
något större minskning än den som kunde beräknas i den preliminära nationalbudgeten.
Både statens och kommunernas underskott väntas minska något 1976. Underskottet
för den offentiiga sektorn kan beräknas tUl 8,8 miljarder kr. 1976.
Vid
en bedömning av den offentliga sektorns upplåningsbehov bör förutom det
negativa finansiella sparandet även statens utiåning beaktas.
Upplåningsbehovet påverkas på samma sätt av en utlåningsökning, t. ex. i form
av bostadslån och studiestöd, som av en försämring av det finansiella
sparandet. Den utiåning som finansieras över statsbudgeten beräknas 1976
överstiga 5 miljarder kr.
Vilka
effekter på ekonomin sektorns upplåning kan få via kreditmarknaden är svårt
att precisera. Sambanden mellan kreditmarknaden och den reala ekonomin är
mycket svåröverskådliga. Tillgången på finansiella resurser kan emellertid
utgöra en restriktion för den ekonomiska politiken. Det sammanhänger bl. a. med
institutionella förhållanden på marknaden för långfristiga krediter. Ett stort
underskott i det finansiella sparandet kan, vid bl. a. givet behov av långfristig
bostadsfinansiering, leda till oönskade balansbrister mellan olika
lånemarknader. De kan i vissa lägen inverka negativt på bl. a.
konjunkturutvecklingen.
8.6
Beräkning av finanspolitiska effekter
Metod
Under
de senaste åren har en enkel modell använts i nalionalbudget-arbetet för att
belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens
förändringar, utan även av förändringar i kommunernas och
socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Fr. o. m. nationalbudgeten
1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i förhållande till
tidigare år något modifierad modell.1 Analysen tar sin utgångspunkt i
förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar,
transfereringar, skatter samt övriga inkomster i de tre delsektorer som ingår
i den totala offentliga sektorn. Beräkningarna visar dessa förändringars
effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn tiU de
effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av
förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas
inte heller.
Modellen
är en real modell i den meningen att utgångspunkten ut-
1
Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent
Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 19551965 (OECD).
Prop. 1975/76:150 138
görs
av förändringar uttryckta i fasta priser, vilka ställs i relation tiU
bruttonationalprodukten i fasta priser. Modellen kan således inte användas för
exempelvis en bedömning av de effekter på bruttonationalprodukten som de
nominella förändringarna i den offentliga sektoms inkomster och utgifter kan ha
via kreditmarknaden. Den offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av
konsumtion och investering betraktas i modellen som en direkt effekt på bruttonationalprodukten.
Med indirekta effekter avses de effekter som förändringarna i de olika delposterna
i den offentiiga sektorns inkomster och utgifter ger upphov till via hushållens
och företagens efterfrågan. Exempelvis betraktas den stimulerande effekt som
ökade transfereringar till hushållen har på bruttonationalprodukten som en
indirekt effekt. Likaså är den åtstramande effekt som ökade skatter har en
indirekt effekt.
De sektoravgränsningar som
har valts för modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i
tidigare avsnitt i detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk samt i
statliga och kommunala bolag och stiftelser betraktas i detta sammanhang som
ingående i den offentliga sektorns utgifter. Däremot inräknas inte bostadsbyggandet
i den offentliga sektorn, eftersom bostadsinvesteringarna inte längre kan
sägas utgöra ett styrmedel i deii ekonomiska politiken på samma sätt som var
fallet under 1960-talet. Även investeringsfonderna har hålUts utanför modellen.
Ekonomisk-poUtiska åtgärder, som direkt inriktas mot den privata sektorns
konsumtion och investeringar, registreras i effektberäkningarna endast med
utgångspunkt från i vilken utsträckning åtgärderna påverkar den offentliga
sektorns inkomster och utgifter.
Förändringar i olika
delposter av de offentliga inkomsterna och utgifterna ger skilda effekter på
samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella
konsumtions- och importbenägenhe-terna tas i modellen hänsyn tUl detta
förhållande. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av
dels importbenägenheter-na för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion
och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet vid olika slags
inkomster. Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas
sammansättning påverkar de marginella importbenägenheternas storlek. För 1975
och 1976 har det bedömts rimUgt att räkna med en marginell importbenägenhet
för privat konsumtion på 0,35. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion
och investering har uppskattats tiU lägre tal än för privat konsumtion.
Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet har för både 1975 och 1976
förutsatts vara 0,7. Det har emeUertid ansetts befogat att räkna med en lägre
marginell konsumtionsbenägenhet (0,6) för inkomster som härrör från tiUfälliga
transfereringar och en något högre (0,8) för inkomster från permanenta
transfereringar. De marginella konsumtionsbenägenheter hos hushållen som ingår
i modellen avser, som tidigare framhållits, endast att avspegla den konsum-
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 139
tionsökning som inträffar under prognosäret. Bedömningarna
av konsumtions- och importbenägenheter är desamma som vid beräkningarna i den
preliminära nationalbudgeten.
Med de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter
som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med
tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten på
bruttonationalprodukten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet
räknas fram. För några av de viktigaste variablerna redovisas multiplikatorerna
nedan.
Byggnadsinvesteringar 1,5
Maskininvesteringar 1,2
Offentliga löner 1,7
Övrig offentlig konsumtion 1,4
Permanenta transfereringar till hushåll 0,9
Tillfälliga transfereringar till hushåll 0,7
Direkta skatter 0,8
Indirekta skatter 0,9
Resultat
I tabell 8: 7 redovisas effekten på
bruttonationalprodukten av förändringar i den offentliga sektorns inkomster
och utgifter. Den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin var kraftigt
stimulerande 1975. Ineinot 2 % av bruttonationalprodukten 1975 förklaras av förändringar
av den offentliga verksamheten 19741975. Statens direkta efterfrågan i form av
konsumtion och investeringar svarade därvid för 0,3 %. De statiiga inköpen
förklarar huvuddelen av denna effekt. De indirekta skatterna svarade sammanlagt
för 0,1 %. Kommunernas positiva effekter på ekonomin har beräknats tUl drygt 1
% av bruttonationalprodukten. Det är framför allt den kraftiga ökningen av
kommunernas sysselsättning 1975 som ger denna stimulerande effekt.
I den preliminära nationalbudgeten beräknades den samlade
effekten av verksamheten i den offentliga sektorn 1976 till 0,7 % av bruttonationalprodukten.
De nya beräkningar som presenteras här antyder att stimulansen blir svagare.
Nedrevideringen förklaras bl. a. av att den offentliga konsumtionen och de
offentliga investeringarna blev större 1975 än vad som då kunde beräknas.
Utgångsnivån för förändringarna 19751976 är därför högre och förändringarnas
storlek följaktligen mindre enbart av detta skäl. Andra faktorer som bidragit
tUl nedrevideringen är att skatteinkomsterna 1976 nu beräknas bli högre och
att investeringsvolymens ökning 19751976 nu beräknas bli något lägre till
följd av bl. a. en snabbare prisutveckling på byggnadsinvesteringarna under
andra halvåret 1975.
Den kommunala konsumtionen och de kommunala
investeringarna ökar med sammanlagt 3,5 % 1976. Den stimulerande effekt detta
har motvägs till största delen av de åtstramande indirekta effekter som
Prop. 1975/76:150 140
Tabell 8: 7 Finanspolitiska effekter 1975 och 1976
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
1975 1976
Staten: direkt efterfrågan indirekt effekt
0,3 0,1
0,2 -0,2
totalt
0,4
0,0
Kommunerna: direkt efterfrågan indirekt effekt
0,5 0,6
0,6 -0,4
totalt
1,1
0,2
Socialförsäkringssektorn inkl. Allmänna pensionsfonden
0,4
0,0
Totalt
1,9
0,2
Källa: Finansdepartementet.
följer bl. a. av de kraftiga kommunala skattehöjningarna.
Kommunernas stimulerande inverkan på ekonomin blir därför avsevärt mindre 1976
än 1975. Kommunernas finansiella sparande förbättras nämligen med ungefär 1
miljard kr. 1976. Det försvagades med 2,5 mUjarder kr. 1975.
Statens direkta efterfrågan svarar för en svag positiv
effekt 1976. De kraftigt ökade transfereringarna i form av bl. a. subventioner
av bostadsräntor och lagerstöd har en kraftigt stimulerande inverkan 1976.
Denna positiva effekt motvägs emellertid av bl. a. ökade skatteinkomster.
Socialförsäkringssektorn beräknas ha en positiv inverkan på samhällsekonomin
1975 men vara neutral 1976.
Effekterna av investeringsfonderna ingår inte i
beräkningarna. 1974 kompletterades investeringsfonderna för konjunkturutjämning
med arbetsmiljöfonder och särskilda investeringsfonder. Ianspråktagandet av
dessa fonder bör ha en klart stimulerande effekt 1976. Inte heUer har effekten
av investeringsavdraget för maskininvesteringar fullt ut kunnat beaktas.
Statens skatteinkomster påverkas först fr. o. m. 1977 av detta avdrag. Det
innebär att den statUga finanspolitikens totala effekter på
bruttonationalprodukten 1976 underskattas i beräkningarna.
Vid tolkningen av resultaten för 1975 och 1976 bör man
dessutom ha i minnet att sparandet ökade kraftigt inom den privata sektorn under
1975. Vid beräkningarna har däremot förutsatts konstanta sparbe-nägenheter
under de båda åren, vilket kan innebära att en del av den kraftiga effekt som
redovisats för 1975 inte materialiserats i form av en effektiv efterfrågan
under detta år ulan i stället fångats upp av ett ökat sparande. Det ligger då
nära till hands att förutsätta att dessa effekter - helt eller delvis i
stället kommer till uttryck under 1976.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 141
9
Kreditmarknaden
Kreditpolitiken
måste 1975, liksom under 1974, utformas med tillbörlig hänsyn till obalansen i
varu- öch tjänstetransaktionerna med utlandet. Så länge de expansiva
tendenserna inom produktion och sysselsättning bibehöll tillräcklig styrka var
kfeditpolitiken entydigt inriktad på inhemsk kreditbegränsning samt relativt
hög räntenivå. Syftet med denna politik var att på kort sikt genom utländsk
upplåning täcka by--tesbalansunderskottet samt möjliggöra en viss
återuppbyggnad av landets valutareserv. På längre sikt var syftet att
kreditpolitiken skulle ge industrin möjligheter att finansiera sin fortsatta
utbyggnad av produktionskapaciteten. I och med att produktionens tillväxttakt
avtog under loppet av 1975 fick kreditpolitiken även till uppgift att skapa
utrymme för en kreditgivning, som gav möjligheter till produktion på lager. Kreditpolitiken
kom utifrån dessa fömtsättningar att hållas relativt stram samtidigt som den i
ökad utsträckning inriktades på att tillgodose industrins finansieringsbehov
genom upplåning både utomlands och på den svenska kreditmarknaden.
I
linje med denna omsorg om kredittUlförsdn till näringslivet vidtogs i april
1975 åtgärder för att vidga den svenska kapitalmarknaden. Räntesatserna vid
emission av bostads-, kommun- och industriobligationer höjdes då med en
procentenhet vid oförändrat diskonto varigenom placeringar i obligationer och
långfristiga lån kom att framstå soni mer attraktiva. I augusti 1975 sänktes
diskontot från 7 till 6 %. Den långa räntan hölls därvid oförändrad, vilket
således ytterligare vidgade marginalen mellan korta och långa räntan och
innebar ett fortsatt stöd tiU den förda kapitalmarknadspolitiken. Denna
diskontosänkning kunde komma till stånd tack vare en nedgång i räntenivåerna
utomlands samt en förbättrad valutaställning.
För
banksystemet innebar kreditpoUtiken krav på återhållsamhet. Inom det utrymme,
som erbjöds uppmanades bankerna att tillgodose industrins behov. Under året
uppjusterades visserUgen affärsbankernas tak för övrig utlåning och i augusti
slopades detta helt, men kreditpolitiken innehöll ett selektivt inslag. Det
ökade utrymmet var sålunda avsett för industriföretagens utbyggnad av
produktionskapacitet samt produktion på lager.
Den
förda kreditpolitiken ledde bl. a. till ett kraftigt överskott i kapitalbalansen,
som mer än väl täckte underskottet i bytesbalansen. Valutareserven kom
härigenom att öka med 5,3 miljarder kr. under 1975 (diagram 9: 1). Även
åtgärderna att vidga den svenska kapitalmarknaden skapade ökat utrymme för
framför allt industrins finansiering. Industrins obligations- och förlagslåneemissioner
uppgick 1975 tiU 2,6 mUjarder kr., vilket var ungefär dubbelt så mycket som
året innan. Också
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
9:1 Valutareserven 19721976
Milj.
kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad
13 000
110001-
9 000
7000
5
000
1972 Källa: Riksbanken.
1973
1974
1975
1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
upplåningen
via de industrifinansierande mellanhandsinstituten ökade markant.
Privatpersoner, företag och fonder visade ett ökat intresse för placeringar i
obligationer och förlagslån. Utiåningstaket för affärsbankerna resulterade
fram tiU sommaren 1975 i en dämpad tillväxt i affärsbankernas utestående
krediter. Efter hävandet av utlåningstaket i augusti blev affärsbankemas
övrigutiåning mycket expansiv under senare delen av året (diagram 9: 2). Denna
utlåningsexpansion gick dock trots riksbankens rekommendationer till större dd
till andra låntagare än industrin.
Inriktningen
av kreditpolitiken från senare delen av 1975 bibehölls i början av 1976 och
kännetecknades sålunda av diskontosänkning, övervakning av bankernas
utiåningsexpansion samt selektiva inslag. Bankerna uppmanades att dämpa sin
utlåningstakt, som blivit mycket hög i slutet av 1975. Försvagningen i det
svenska konjunkturläget motiverade en ytterligare diskontosänkning från 6 till
5 1/2 % med verkan fr. o. m. den 30 januari 1976. Nedgången av räntenivån
utomlands och det fortsatta valutainflödet skapade utrymme för denna åtgärd.
Genom att den långa räntan ej sänktes vidgades ytterligare marginalen mellan
den korta och långa räntan. Detta var ett fortsatt led i politiken att öka
tUlförsdn av långa krediter, i första hand till industrin.
Inflödet
av utiändska valutor samt ett stoit statligt budgetunderskott bidrog till en
likviditetsökning i banksystemet. I enlighet härmed anpassades fr. o. m. mars
likviditetskraven för samtliga bankinstitut utom Sparbankernas Bank och
Föreningsbankernas Bank. För de tre största affärsbankerna höjdes kravet från
36 till 37 %, för Götabanken från 32 till 33 % och för provinsbankerna från 28
tiU 29 % att gälla fr. o. m. mars 1976. För sparbanker och föreningsbanker
höjdes kravet från 24
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 143
Diagram 9: 2 Affärsbankernas utestående krediter till
övriga ändamål exkl.
bostadsbyggnadskrediter 1971;1976 .
Procentuella
12-månadersförändringar
1971 1972 1973 1974 1975 1976
Källa: Riksbanken.
till 25 % att gälla först fr. o. m. december 1976. Kraven
beräknas för hela banksystemet ge utrymme för en utlåningsexpansion på 12 %
under 1976, dvs. något lägre än som uppnåddes under loppet av 1975. Utbudet på
kapitalmarknaden väntas emellertid växa.
9.1 Likviditetsutvecklingen
Penningmängden
Penningmängden, omräknad med häns)'n till prisutvecklingen
ökade i en relativt svag takt under 1975 (diagram 9: 3). Denna tillväxt hade
under 1974 föregåtts av en viss reducering i samhällsekonomins totala
likviditet omräknad i fasta priser.
Nominellt
ökade penningmängden med 19,2 miljarder kr. 1975 mot 13,8 miljarder kr. året
dessförinnan (tabell 9: 1). Den kraftiga stegringen i penningmängdens tillväxt
berodde framför allt på valutareservens kraftiga oinsvängning från ett utflöde
på 3,3 miljarder kr. 1974 till ett inflöde på 5,3 miljarder kr. 1975. Även
bankernas utlåning till allmänheten samt deras värdepappersförvärv bidrog till
den större penning-luängdsökningen 1975 än 1974. Stora utbetalningar från
investerings-och arbetsmiljökonton i riksbanken fick en utökande effekt på
penningmängden under senare delen av 1975, men dessförinnan hade än större
inbetalningar på dessa .konton skett under tidigare delen av .1975. Den
indragande effekten blev sålunda större 1975 än 1974. Påverkan från
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 9: 3 Penningmängden hos allmänheten 19691976
Miljarder kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad i
fasta priser, säsongrensade data. Medelpriser 1968=100
110 100
y\
/]
f\
-sT
N
90 80
r
\v
k"
f
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Penningmängden definieras som allmänhetens
sedelinnehav samt inlåning i bankinstituten. Källa: Konjunkturinstitutet.;
statens budgetpolitik var ungefär densamma under 1974 och
1975.
Sätts den totala penningmängden i relation till
bruttonationalprodukten i löpande priser erhålls en kvot, som kaUas för real
likviditet. Beräknad som årsmedeltal blev den lägre 1975 än 1974, men den hade
en fallande trend en stor del av 1974 och en stigande hösten 1975.
Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer
Den ovan beskrivna utvecklingen av penningmängden kan
analyseras sektorvis. Under framför allt andra halvåret 1975 byggdes en
betydande
Tabell 9:1 Penningmängden hos allmänheten 1973-1975
Milj. kr.
1973
1974
1975
Penningmängden
hos allmänheten.
ökning
17 783
13 777
19 255
Tillskott
genom:
Valutareservens
förändring
3 884
-3 292
5 262
Statens
utgiftsöverskott
6 150
10 721
11461
Statens
upplåning utanför bankerna ()'
-4 729
-4 862
-5 783
Medel på
investerings- och arbetsmiljö-
konto i
riksbanken ()'
-194
-1040
-2 186
Övriga
riksbankstransaktioner
-705
-670
-724
Bankernas
utlåning till allmänheten
10 003
11917
13 509
Bankernas
nettoförvärv av hypoteks-
obligationer
och mdlankrediter
3 899
3 178
4 214
Bankerna,
diverse
-525
2 175
-6 498
Summa
17 783
13 777
19 255
' Tecknet () innebär, att förändringen i posten i fråga
har erhåUit omvänt tecken.
Källa: Riksbanken.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 145
Diagram 9: 4 Industrins likviditetsutveckling 19691975
Milj. kr. 12-månadersflöde
1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975
Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-,
postgirotillgodohavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttiad
checkräkningskredit. Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200
anställda.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
likviditet inom ekonomin upp. Likviditetsökningen
återfanns inom hushålls- och företagssektorerna. Företagens likvida tUlgångar
i form av banktillgodohavanden växte mycket påtagligt under senare delen av
1975. Detta bestyrks av statistiska centralbyråns statistik över utvecklingen
av de större Industriföretagens likvida medel (diagram 9: 4). Denna kraftiga
likviditetsökning kunde komma till stånd tack vare en omfattande upplåning både
i Sverige och utomlands. Betydande inkomstökningar tillsammans med hög
sparkvot innebar en fortsatt stark ökning av hushållens banktillgodohavanden.
Bankernas likviditet
Affärsbankernas likviditet kom att öka väsentiigt under
1975 (tabell 9: 2). Affärsbankernas likvida tillgångar i form av
nettofordringar mot staten, riksbanken (exkl. kassakravsmedd) och utländska
banker kom under 1975 att öka med 7,6 miljarder kr. mot en nedgång på 5,3 miljarder
kr. 1974. Dessa bankers förvärv av bostadsobligationer uppgick till 2,6
miljarder kr. 1975 mot 2,3 miljarder kr. 1974. Särskilt under andra halvåret
kom likviditetssituationen i banksystemet att lätta vä-
10 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop.
1975/76:150 146
Tabell 9:2 Bankernas likvida tillgångar 1973-1975
Milj. kr.,
nettobelopp
1973 1974 1975
Påverkande faktorer
3 884
6 150
4 729
-3 292
10 721
-4 862
5 262 11461
-5 783
1227
-1939
-2 807
-194
-214
-104
-826
-949
-106 -705 3 073
-3 795
-670
-4 877
-1 133 2 496 -724 7 719
-62
-2 640
2 194
-850
-3 515
3 073
79 3 661 2 828
192
638
-5 325
250 2 039 7 556
3481 -653
376 -4 949
-475 7 081
Total
valutareserv
Statens
utgiftsöverskott
Statens
upplåning utanför bankerna ()'
Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (-Y
Medel på investeringskonto i riksbanken ()'
Medel på arbetsmiljökonto i riksbanken ()'
Medel på särskilda investeringskonton i riksbanken ()'
Kassakvotsmedel
i riksbanken ()'
Övriga riksbankstransaktioner
Summa
(1)-I-(2)
Affärsbankernas likvida tillgångar
Korta
nettofordringar på riksbanken
Korta nettofordringar på riksgäldskontoret
Korta nettofordringar på utiändska banker
Statsobligationer
Summa (1)
Korta nettofordringar på övriga kreditinstitut
Summa
Sparbankernas och föreningsbankernas
likvida
tillgångar
Korta
nettofordringar på riksbanken 98 63 9
Korta nettofordringar på riksgälds
kontoret -8 212 -114
Statsobligationer 155 173 268
Summa (2) 245 448 163
Korta nettofordringar pä övriga kredit
institut 925 -246 664
Summa 1 170 202 827
' Tecknet () innebär, att förändringarna ifråga har
erhållit omvänt tecken. Anm. Affärsbankernas kassakvotsmedel är ej medräknade i
deras likvida tillgångar. Källa: Riksbanken.
sentligt. Bakom denna utveckling 1975 låg till övervägande
delen de snabba kastningarna i valutaflödena. Under första halvåret ägde dock
en påtaglig likviditetsindragning rum i samband med stora inbetalningar på
investeringsfonds- och arbetsmiljökonton i riksbanken samt genom statens
upplåningspolitik. Under andra halvåret började utbetalningarna från dessa
konton, vilket innebar stora likvidiletstillskott detta halvår. Dessa
utbetalningar kom dock för året som helhet att understiga inbetalningarna.
I början
av november 1975 sänktes kassakravet för affärsbankerna från 5 till 2 %
samtidigt som likviditetskraven skärptes. Härigenom
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 147
föranleddes
bankerna att öka sina obligationsinnehav. Redan tidigare under hösten hade de
gjort relativt stora placeringar i statsobligationer. I samband med sänkningen
av kassakravet emitterades två korta statsobligationslån, som till mycket stor
del placerades hos affärsbankema. Vid utgången av december 1975 uppgick den
genomsnittliga likviditetskvoten för samtliga affärsbanker tiU 43,1 %, vilket
var flera procentenheter över kravet.
9.2
Kreditinstitutens utlåning
Kreditströmmarna
på den inhemska organiserade kreditmarknaden växte jämfört med 1974 med 5,2
mUjarder kr. under 1975 tiU 43,5 miljarder kr. (tabell 9: 3). Ökningen föU på
näringslivet (som i kreditmark-nadsstatistiken inkluderar även hushållen) medan
kredUgivningen till staten, kommunerna och bostadssektorn var i stort
oförändrad 1975. Affärsbankernas kreditgivning expanderade 1975 med 9,6
miljarder kr. till 15,6 miljarder kr. Under första halvåret var
kassalikviditeten ansträngd, varför statsobligationer avyttrades.
Affärsbankernas kassamässiga beredskap upprätthölls under denna del av året i
stället av ett växande skattkammarväxdinnehav. Detta fortsatte att tUlta i
snabb takt under andra halvåret och kom tillsammans med ett ökat
statsobligationsinnehav till följd av ett minskat riksbanksberoende och en
förbättrad likviditetsställning att svara för den kraftiga tillväxten i
kreditgivningen till staten 1975.
Affärsbankernas
kreditgivning till bostadssektorn var endast några hundra mUj. kr. lägre 1975
än 1974. Avlyften ökade avsevärt 1975 och blev lika stora som utbetalningarna
detta år. De utestående bostadsbyggnadskrediterna blev i det närmaste
oförändrade 1975 jämfört med en ökning med 1,2 miljarder kr. 1974.
Inte bara affärsbankernas
kreditgivning till staten utan även till näringslivet växte påtagligt under
1975. För näringslivets del låg ökningen hdt under andra halvåret, medan första
halvåret uppvisade en nedgång i kreditgivningen. Denna tendens speglar
utvecklingen av affärsbankernas direkta lån till näringslivet. Diagram 9: 2
över procentueUa 12-månadersförändringar i affärsbankernas utestående krediter
visar också denna utvecklingslinje. Slopandet av utlåningstaket i augusti 1975
följdes av en mycket kraftig expansion i affärsbankernas direkta lån, trots
den höjning som samtidigt vidtogs av likviditetskvoten, en åtgärd som syftade
till att binda en del av bankernas ökade likvida tillgångar. Av den stora
kreditgivningen under andra halvåret torde en icke oväsentlig del ha gått till
privatpersoner, vilket Svenska Bankföreningens kreditanalys tyder på. Av
kreditgivningen under första halvåret utgjorde en förhållandevis stor del
krediter till industrin.
Sparbankernas
totala kreditgivning ökade med 400 milj. kr. 1975.
Prop. 1975/76:150 148
Tabell 9:3 Kreditmarknaden under 1974 och 1975
Milj. kr., nettobelopp
Långivare
Låntagare
Staten
Kommuner
Bostäder
Näringsliv
Summa
1974
Riksbanken
8 341
6
71
8 418
Affärsbanker
-2 880
260
2 750
5 935
6 065
Sparbanker
och förenings-
banker
385
- 111
1 800
3 899
5 973
Enskilda
försäkrings-
inrättningar
1 176
47
2 172
2 046
5 441
Offentliga
försäkrings-
inrättningar'
1 525
645
3 594
3 050
8 814
Allmänheten
2 174
91
188
1084
3 537
Summa
10 721
938
10 504
16 085
38 248
1975
Riksbanken
333
45
378
Affärsbanker
5 198
-73
2 394
8115
15 634
Sparbanker
och förenings-
banker
154
104
1 455
5 194
6 907
Enskilda
för-säkringsinrätt-
ningar
663
91
2 528
2 450
5 732
Offentliga
försäkringsinrätt-
ningar»
2 506
709
3 220
3 360
9 795
Allmänheten-
2 607
218
224
1 979
5 028
Summa
11461
1049
9 821
21143
43 474
' Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska
obligationer och bankers förlagsbevis. '' Inkl. investeringsbankens
kortfristiga placeringar. Källa: Riksbanken.
Det var framför allt deras reverslån till näringslivet som
växte i snabb takt under andra halvåret. Föreningsbankernas kreditgivning 1975
var ca 1/2 miljard kr. större än 1974, varav merparten gick till jordbruket.
De enskilda försäkringsinrättningarnas totala
nettoplaceringar på den svenska kreditmarknaden belöpte sig till 5,7 mUjarder
kr. 1975, vilket var 300 mUj. kr. mer än 1974. Det var särskUt deras
kreditgivning i form av obligationer tiU bostadssektorn och näringslivet som
ökade. Däremot blev placeringarna i statsobUgationer mindre 1975 än 1974.
Kreditgivningen från Allmänna pensionsfondens tre första
fonder växte med drygt 1 miljard kr. 1975 till 9,6 miljarder kr. Denna ökning
kunde helt hänföras till en snabbare fondtillväxt detta år jämfört med 1974.
Fondens återlån, lån till banker och upplåning i banker utvecklades i sådan
takt att kreditgivningen ökade i samma takt som tillväxten i fondökningen. Det
var framför allt fondens placeringar i statsobligationer som tilltog 1975, men
även fondens kreditgivning till näringslivet. Däremot avtog placeringarna hos
bostadssektorn. Den fjärde fondens aktieförvärv skUde sig 1975 ej markant
jämfört med 1974.
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 149
9.3 Den sektorvisa upplåningen
Statens budgetunderskott uppgick 1975 till 11,5 miljarder
kr., vUket var 740 milj. kr. mer än 1974 (tabeU 9: 4). Statens upplåning på
marknaden utanför bankerna ökade med ungefär samma belopp, innebärande att i
stort sett hiilften av det statiiga upplåningsbehovet täcktes genom upplåning
på denna marknad. Den tidigare förskjutningen av statsskuldspolitiken i
långfristig riktning accentuerades väsentligt 1975. Statens nettoupplåning i
form av räntebärande långa obligationer, premie- och sparobligationer växte
från 5,6 miljarder kr. 1974 tiU 8,9 mUjarder kr. 1975. I slutet av året
emitterade staten två korta obUgationslån. Då samtidigt ett tidigare emitterat
kortfristigt obligationslån förföll tiU betalning kom statens nettoupplåning
genom korta obligationslån att öka endast obetydligt 1975.
Kominunernas finansiella sparande beräknat dds frän
sektorns inkomster och utgifter, dels från dess finansiella tUlgångar och
skulder skiljer sig markant åt för 1974 och 1975. Detta avsnitt bygger på uppgifter
från kreditmarknadsstatistiken. Under 1975 försämrades kommunernas finansiella
sparande med drygt 1 miljard kr. (tabell 9: 5). Ökningen i kommunernas
utgiftsöverskott möttes 1975 helt med en ökad upplåning. Kommunerna lånade så
mycket 1975 att likviditeten ej drogs ned detta år. Kommunernas totala
upplåning blev närmare 2 miljarder kr. större 1975 an 1974 och uppgick till ca 3
miljarder kr., varav 1,2 mUjarder kr. utgjordes av upplåning utomlands.
Kommunernas upplåning på den inhemska kreditmarknaden var
1975 lika stor som 1974 och stannade runt 1 miljard kr. Upplåningsmönstret
skiftade dock något. Kommunernas upplåning på kapitalmarknaden växte 1975,
medan deras bankkrediter ökade i en lägre takt detta år jämfört med 1974.
Dessutom förekom upplåning på marknaden utanför den organiserade
kreditmarknaden.
Tabell 9:4 Statens budgetutfall samt uppläningsformer
1973-1975
Milj. kr., nettobelopp
1973
1974
1975
Budget
utfaU (netloutgift )
-6 150
-10 721
-11461
Upplåning
(ökning -I-)
Skattkammarväxlar
och kortfristig
upplåning
-3411
3 969
1 199
Korta
obligationer
3 989
950
1 105
Länga
obligationer
3 162
3 645
6 703
Premieobligationer
800
1450
1 575
Sparobligationer
671
469
630
Övrigt
939
238
249
Summa
6150
10 721
11461
Anm. För att få överensstämmelse mellan budgetutfallet och
förändringen i statsskulden har statsverkets och riksgäldskontorets
kassatransaktioner dragits bort frän skattkammarväxlar och kortfristig
upplåning.
Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.
Prop. 1975/76:150 150
Tabell 9:5 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring
av likvida tillgångar samt flnansiella sparande 19731975
Milj. kr.
1973
1974
1975
Likviditetsförändring
2 374
-987
. 97
Utlåning
309
516
253
Upplåning
totalt
1 925
1 224
3 086
på svensk kreditmarknad
1 337
938
1049
övrig inhemsk upplåning
588
286
803
i utiandet
1234
Finansiellt
sparande
758
-1 695
-2 736
Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
Bostadsinvesteringarna minskade med drygt 8 % i volym
under 1975. Den värdemässiga förändringen uppgick till en ökning på närmare 1/2
miljard kr. Utbetalningar av nya bostadsbyggnadskrediter ökade samtidigt i ungefär
samma utsträckning.
Nettoutbetalningarna av de statliga bostadslånen var av
ungefär samma storleksordning 1975 som 1974. Däremot var bostadssektorns upplåning
på kredkmarknaden närmare 700 milj. kr. lägre 1975 än 1974 (tabell 9: 6).
Upplåningen på obligationsmarknaden växte med 1/2 miljard kr. 1975.
Näringslivets investeringar i byggnader och maskiner
minskade i volym med ca 1 % mellan 1974 och 1975, medan den värdemässiga ökningen
uppgick tiU ca 3,5 miljarder kr. 1975. Industrins investeringar fortsatte
däremot att växa både i volym och värde. Näringslivets lageruppbyggnad, som
hade varit mycket stor 1974 fortsatte att uppgå till mycket stora belopp 1975
och kom att kräva finansieringsinsatser, som var 3,6 miljarder kr. större 1975
än 1974. Samtidigt härmed minskade företagens vinster och vinstmarginaler.
Investerings- och vinstutvecklingen 1975 ledde således till en påtagUg
försämring av det finansiella sparandet detta år.
Näringslivets totala upplåning ökade i hög grad 1975. Mer
än hälften av upplåningsökningen härrörde från utlandet. Av den totala ök-
Tabell 9:6 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden
1974 och 1975
Milj. kr., nettobelopp
1974
1975
Obligationer
8 871
9 416
Direkta
lån i affärsbanker
651
38
därav:
bostadsbyggnadskrediter
1237
-24
mellankrediter
-586
62
Bostadslän
frän andra kreditinstitut
982
367
Summa
10 504
9 821
Källa: Riksbanken.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 151
ningen
av kreditgivningen på kreditmarknaden gick så gott som allt till näringslivet.
Särskilt upplåningen på den inhemska kapitalmarknaden växte i en hög takt
1975.
Näringslivet
började under sista kvartalet 1974 märkbart att utnyttia de utländska
kreditmarknaderna. Deima utveckling accentuerades under 1975. Särskilt under
andra kvartalet blev den utländska långfristiga upplåningen mycket omfattande.
DärtUl kommer kortfristiga lån i utländska banker för finansiering av import
och export. För helåret 1975 uppgick den registrerade utländska upplåningen i
form av värdepapper, långfristiga lån, direkta investeringar, kortfristiga lån
samt övriga lån till 5,5 miljarder kr., vilket var drygt 3 miljarder kr. mer än
1974. Inkluderas betalningsbalansens "restpost" blev sektorns
utländska upplåning 9.6 miljarder kr., eller närmare 7 miljarder kr. mer än
1974. HärtUl kommer bankernas upplåning utomlands för vidareutlåning till
företagen. Under året gav bankerna tUl näringslivet lån refinansierade
utoiulands till en omfattning av 1,4 miljarder kr.
Näringslivets
nettoupplåning på den inhemska obligationsmarknaden ökade till 3,6 miljarder
kr. 1975 (tabell 9: 7). Denna expansion berodde framför allt på satsningen på
obligationer emitterade av industrin samt av företagsinstituten. Industrin
emkterade 1975 tUl ett belopp av 2,6 miljarder kr., vilket var 1,2 miljarder
kr. mer än 1974. Företagsinstitutens långfristiga obligationsemissioner växte
påtagligt 1975 och uppgick till 562 milj. kr. Allmänhetens vidgade
nettoplaceringar i företagsobligationer vittnar om att näringslivets
obligationsemissioner har nått placerare utanför de traditionella (tabeU 9:
7). Samtliga kreditinstitut samt allmänheten ökade sina nettoförvärv av
näringslivsobligationer i högre takt 1975 än 1974.
Näringslivets
totala upplåning på kapitalmarknaden, där förutom upplåning mot långfristiga
obligationer även kapitalanskaffning genom aktier samt utlåning från enskilda
och offentliga försäkringsinrättningar ingår, växte med 1,8 miljarder kr. 1975
till 8,4 miljarder kr.
Näringslivets
bankupplåning blev mycket mer omfattande 1975 än 1974. Merparten av ökningen
ägde dock rum under fjärde kvartalet och har väsentligen tillfallit övriga
låntagarkategorier och inte industrin.
Under
andra halvåret 1975 skedde stora utbetalningar från olika investeringsfonds-
och arbetsmiljökonton i riksbanken. För helåret 1975 belastade dock
nettoavsättningarna på dessa konton företagens likviditet.
Den
kraftiga upplåningsökningen 1975 från näringslivets sida täckte mer än väl
försämringen av dess finansiella sparande och likviditeten förbättrades såväl inom
näringslivet som industrin. Inom industri och handel växte de likvida
tillgångarna med 3,5 miljarder kr. 1975 mot 1,2 miljarder kr. 1974.
Prop. 1975/76:150 152
Tabell 9:7 Näringslivets upplåning pä kreditmarknaden
1974 och 1975
Milj. kr., nettobelopp
1974 1975
Obligationer
och förlagslån
2 195
3 646
Aktier
1 492
2 127
Upplåning hos affärsbankerna
5 704
7 661
Upplåning
hos andra kreditinstitut
6 694
7 709
Summa
16 085
21143
Källa: Riksbanken.
9.4 Utblick mot 1976
Utifrån de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika
sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande
vissa skattningar för dessa sektorers finansiella utfall 1976.
Statens anspråk på kreditmarknaden 1976 beräknas uppgå
till 11,8 miljarder kr.
Kommunernas finansiella sparande väntas förbättras 1976
med runt 900 milj. kr. Detta skulle innebära en lägre total upplåning 1976 än
1975 ocli/eller en förstärkning av kommunernas likviditetsställning.
Bostadsinvesteringarna beräknas luinska med 10,2 % i
volym, vilket emellertid torde motsvara en värdemässig ökning på ca 400 milj.
kr. De statiiga bostadslånen väntas öka i högre takt än investeringarna, vilket
indikerar att bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden i och för sig skulle
kunna bli lägre 1976 än 1975.
Näringslivets fasta investeringar förväntas öka med 2,4
miljarder kr. i värde 1976. Samtidigt räknas med en väsentligt lägre lageruppbyggnad
1976 jämfört med 1975. Skillnaden i lageruppbyggnadsstakten förefaller bli av
sådan storleksordning att näringslivets finansiella sparande skulle kunna
förbättras, trots tillväxten i de fasta investeringarna.
Uttagen från de olika fondkontona i riksbanken kan
förväntas fortsätta 1976. Ytterligare uttag från fonder, såväl från
arbetsmiljöfonder som från särskilda och traditioneUa investeringsfonder,
beräknas uppgå till drygt 2 miljarder kr.
Med tanke på effekterna av uttagen från fonderna i
riksbanken samt en förbättring av det finansiella sparandet skulle företagens
anspråk på inhemsk och intemationell kreditmarknad kunna väntas bli lägre 1976
än 1975. Till en sådan utveckling kommer också utbetalningar enligt
lagerstödsprogrammet att bidra.
Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1976 153
BIHANG
Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1976
Av
inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom
finansdepartementets ekonomiska avdelning (EA) resp. konjunkturinstitutet
(Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår EA:s och KI:s
bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.
Sektor
Avsnittet utformat inom
Prognos,
%
EA
Kl
Privat
konsumtion
Kl
3,5
3
Offentlig
konsumtion
EA
3
Bruttoinvesteringar
Kl
-1
3
Lagerinvesteringar
Kl
8251
6501
Export
av varor och tjänster
Kl
9
9
Import
av varor och tjänster
Kl
2
1,5
Bruttonationalprodukt
EA
2,0
Internationell
bedömning
EA
Produktion
inom gruvor, mine-
ralbrott,
tillverkningsindustri
och
skogsbrak
Kl
Övrig
produktion
EA
Arbetsmarknad
EA
De
enskilda konsumenternas
ekonomi
Kl
Kreditmarknad
Kl
Sammanfattning
EA
1
Milj. kr. i 1968 års priser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150 I54
Innehåll
1 Sammanfattande översikt 2
1.1
Utsikterna för
1976 2
1.2
Utvecklingen
inom oUka områden 3
2 Det internationella läget 35
2.1
Sammanfattande
översikt 35
2.2
Länderöversikter 45
3 Utrikeshandeln 53
3.1
Exporten 54
3.2
Importen 63
3.3
Bytes- och
betalningsbalansen gg
4 Produktionen 7I
4.1
Sammanfattning
av produktionsutvecklingen inom industrin 71
4.2
Gruvor och
mineralbrott samt tillverkningsindustri 72
4.3
Skogsbruket 85
4.4
Övriga näringsgrenar
och den totala produktionen gg
opaginerad Kontrollera mot PDF
89
5 Arbetsmarknaden
5.1 Arbetsmarknaden under 1975 och början av 1976 89
opaginerad Kontrollera mot PDF
5.2
Arbetsmarknaden under 1976
97
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 De enskilda konsumenternas ekonomi jqO
6.1
Sammanfattning ]00
6.2
De disponibla
inkomsterna lOi
6.3
Konsumentpriserna 204
6.4
Den privata
konsumtionen jOg
7 Investeringarna jjj
7.1
Sammanfattning jU
7.2
InvesteringsutveckUngen
inom olika områden 113
7.3
Lagerinvesteringarna ]23
8 Den offentUga verksamheten 127
8.1
Allmänt 127
8.2
Staten 127
8.3
Kommunerna 130
8.4
Socialförsäkringssektorn 132
8.5
Den konsoliderade
offentliga sektorn I34
8.6
Beräkning av
finanspolitiska effekter 137
Bli. 1 Reviderad
nationalbudget 1976 155
9
Kreditmarknaden 141
9.1 Likviditetsutvecklingen 143
9.2 Kreditinstitutens utlåning 147
9.3 Den sektorvisa upplåningen 149
9.4 Utblick mot 1976 152
BIHANG
Delprognoser
och arbetsfördelning 152
Prop. 1975/76:150 156
Tabellförteckning
1:1
Reviderad försörjningsbalans 19751976 5
2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående
år 19721976 6
3 Bytesbalans för 19741976 8
4 Industriproduktionens utveckling 19741976 17
5 Produktionen inom olika näringsgrenar 19751976 18
6 Hushållens inkomster och konsumtion 19741976 22
2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder och länder
områden 19741976 37
2 Konsumentprisernas utveckling 19621975 39
3:1
Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) till OECD-om
rådet 19721976 56
2 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)
19681976 57
3 Prisutvecklingen för färdigvaror 19601976 58
4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 19741976 61
5 Importutvecklingen för olika varugrupper 19741976 55
6 Bytes- och betalningsbalans 19731976 70
4:1
Industriproduktionens utveckling 19731976 72
2 Försörjningsbalans
för sågade och hyvlade trävaror 1974
1976 74
3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter (exkl. fartyg) 1974
1976 80
4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor
19741976 83
5 Försörjningsbalans för rundvirke 19741976 85
5:1
Sysselsättningen inom oUka näringsgrenar 19731975 93
2 Arbetslösheten 19701975 94
3 Varsel om personalinskränkningar 19701976 96
4 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1976 99
6:1
De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1974
1976 102
2 Inkomstöverföringar till hushåll 19741976 103
3 Hushållens direkta skatter och avgifter 19711976 104
4 Konsumentprisindex december 1974december 1975 105
5 Konsumentprisförändringen 19651976 uppdelad på komponenter 106
6 Hushållens konsumtionsutveckling 19631975 108
Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1976 157
7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19711975 samt
prognos
för 1976 112
2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19711975 samt
prognos
för 1976 för privat, statUg och kommunal sektor 113
3
Lägenheter i
påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadsbyggen 19701975 115
4
Antal
lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån
till ombyggnad meddelats 19701975 117
5
Planerade och
faktiska förändringar av den egentiiga industrins investeringar 1966-1976 119
6
Planerade och
faktiska förändringar i de borgerliga primärkommunernas och landstingens
investeringar 19691976 122
7
Lagervolymförändringar
totalt och efter näringsgrenar 1972 1976 126
8:1 Statens inkomster och utgifter 19741976 128
2
Komiuunernas
inkomster och utgifter 19741976 131
3
Socialförsäkringssektorns
(exkl. Allmänna pensionsfonden) inkomster och utgifter 19741976 133
4
Allmänna
pensionsfondens inkomster, utgifter och placeringar 19741976 134
5 Den
offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1974
1976 135
6
Den
konsoliderade offentiiga sektorns (exkl. Allmänna pensionsfonden) inkomster
och utgifter 19741976 136
7
Finanspolitiska
effekter 1975 och 1976 140
9:1 Penningmängden hos allmänheten 19731975 144
2
Bankernas
likvida tillgångar 19731975 146
3
Kreditmarknaden
under 1974 och 1975 148
4
Statens
budgetutfall samt upplåningsformer 19731975 149
5
Kommunernas
upplåning, utlåning, förändring av likvida tillgångar samt finansiella
sparande 19731975 150
6
Bostadssektorns
upplåning på kreditmarknaden 1974 och 1975 150
7
Näringslivets
upplåning på kreditmarknaden 1974 och 1975 152
Prop. 1975/76:150 158
Diagramförteckning
1:
1 Arbetslöshet i olika länder 19741976 3
2 Industriproduktionen, totalt och inom massa- och
verkstadsindustrierna 19701975 16
3 Arbetslöshet och lediga platser 19701976 20
4 Sparkvotens utveckling 19631976 25
5 Industriinvesteringar 19681976 26
6 Lagerinvesteringar 19501976 28
2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
områden 19661975 36
2 Industriproduktionen i vissa länder 19731975 38
3 Råvaruprisernas utveckling 19741976 40
3:1
Sveriges andelar av OECD-ländernas totala import och rela
tiva priser för totalexporten 19701975 55
2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1969
1976 62
5:1
Arbetskraft och sysselsättning 19701976 90
2 Kvarstående lediga platser 1971febr/mars 1976 92
3 Arbetslöshet och kvarstående lediga platser
1970febr/mars 1976 95
6:1
Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1964
1976 109
7:1
Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sek
torer 19671976 114
2 Genomsnittligt antal mmsenheter per lägenhet i
nyproduktionen 19651975 uppdelat på småhus och flerfamiljshus ng
3 Investeringar i bostäder och egentlig industri
19691976 118
4 Investeringar inom egentiig industri, totalt och
uppdelat på branscher 19691976 120
5 Totala industrins lagervolymförändringar 19631976 124
9:1
Valutareserven 19721976 142
2 Affärsbankernas utestående krediter till övriga
ändamål exkl. bostadsbyggnadskrediter 19711976 I43
3 Penningmängden hos allmäiUieten 19691976 I44
4 Industrins likviditetsutveckling 19691975 I45
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2
Långtidsbudget för perioden 1976/771980/81
Prop. 1975/76:150 Bil. 2 Långtidsbudget
Bilaga
2
LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN
1976/77-1980/81
1
Inledning
1.1 Långtidsbudgetens
syfte och allmänna uppläggning
Långtidsbudgetens
syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Den har utarbetats inom
finansdepartementets budgetavdelning.
På
utgiftssidan utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de
finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda
mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. På inkomstsidan där
tidsperspektivet är kortare än på utgiftssidan har en schablonmässig
framräkning gjorts efter budgetåret 1976/77.
Inga
försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas under
perioden eller effektema härav. Långtidsbudgeten är således varken en plan
eller ett program för den önskvärda utvecklingen och ej heller en prognos för
den mest sannolika utvecklingen. I själva verket brukar regelmässigt den
faktiska utgiftsutvecklingen i icke oväsentlig grad Överstiga långtidsbudgetens
belopp. Långtidsbudgetens syfte är att ange de inteckningar i det framtida
resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut. Mot denna bakgmnd kan
förslag om nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande program
aktualiseras.
1.2 Principerna
för ufgiftsbediimningarna
De
beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande
syftar endast till att ange konsekvenserna av redan fattade beslut. Beroende på
beslutets eUer åtagandets karaktär kan dessa konsekvensberäkningar göras på
olika sätt. Följande typfall belyser hur beräkningarna utformats i några olika
situationer.
1.
I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat en utgiftsnorm.
Detta gäller i aUmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De på så sätt
kvantifierade programmen kan vara av olika slag:
a)
För vissa aktiviteter föreligger mål som gäller t. v. och som inte innefattar
standardhöjningar. Detta gäller t.ex. de allmänna barnbidragen som utgår med
fastställt belopp för aUa barn under 16. år. Här koin-mer den beräknade
anslagsutvecklingen att helt styras av antagandena om befolkningsutvecklingen.
1
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2
Prop.
1975/76:150 2
b) För vissa verksamheter innefattar det kvantifierade
målet även standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av
långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har hänsyn tagits tUl detta genom att
utgiftema successivt höjts i enlighet med det beslutade åtagandet. Ett exempel
härpå är anslaget till folkpensioner där utgiftema för den årliga
standardstegringen i form av pensionstillskott medtagits i kalkylerna.
c) SlutUgen fiiuis på några områden tidsbegränsade
program. I dessa fall har i allmänhet utgiftema antagits falla bort i och med
att programmet upphör. Exempel på detta är det extra bidraget till kommuner
och landstingskommuner som beslöts i samband med överenskommelsen i februari
1975 rörande begränsningen av kommunalskatternas höjning under åren 1976 och
1977.
I
den mån det är klart oreaUstiskt att räkna med att anslagen kommer att falla
bort efter programperiodens slut underskattas givetvis omfattningen av de
framtida resursanspråken. I en del fall har statsmaktema även låtit förstå att
tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att
formella beslut ännu fattats härom. Utgiftema för program av denna karaktär
fömtsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal,
vilka löper ut under långtidsbudgetperioden men avses bli förnyade,
schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå. Detta gäller t. ex. avtalen
med landstingskommunerna avseende mentalsjukvården.
2. I andra fall har statsmaktema kvantifierat målen
men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav. Sådana
kvantifieringar åter-fiims exempelvis på den spärrade utbUdningens område. I
dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats vara nödvändiga
för att uppnå de fastställda målen. Eftersom beräkningarna avser de
erforderliga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering
och produktivitetsutveckling.
3. I de fall statsmakterna fattat principbeslut eller
gjort principuttalanden i viss fråga utan att ställning ännu tagits till
närmare regler eller tidpunkten för ikraftträdandet m. m. har utgifter för
detta inte medräknats i långtidsbudgeten.
4. För de flesta anslag saknas av statsmakterna
kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har konsekvensbedömningen
gjorts från andra och i allmänhet mer skönsmässiga utgångspunkter.
a)
En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet hos den
statliga tjänsteproduktionen. Detta innebär att produktionen får anpassas tUl
förändringar i efterfrågan. Insatsen av resurser påverkas emellertid av
produktivitetsutvecklingen, som i aUmänhet måste förutsättas vara sådan att en
över tiden oförändrad efterfrågan kan tiUgodoses med successivt minskade
resursinsatser. Det bör understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt
bedöma efterfråge- och produk-
Bil.
2 Långtidsbudget 3
tivitetsutvecklingen.
Antagandena måste göras mycket schablonartade.
b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på
statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a.
kommunikations-verken och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att
avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt krävs för att anpassa
produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger främst med
svårigheterna att precisera sambandet mdlan investeringar och efterfrågan.
Principen i beräkningama har här varit att investeringarna antagits öka i takt
med efterfrågan sedan hänsyn tagits tiU en förväntad produktivitetsutveckling.
För de närmast framförliggande åren domineras dock investeringsverksamheten
ofta av att redan fattade investeringsbeslut genomförs.
c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig
investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis
vissa större projekt utan att dessa i och för sig itmebär höjd ambitionsnivå
för verksamheten. I den mån en utbyggnad inte följer av fastlagda program har
en aUmän skälighetsbedömning fått göras.
1.3
Beräkningsunderlag
Långtidsbudgeten
omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer
att affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tUlskott av kapital inte ingår i beräkningarna. Detsamma gäller en stor del av
socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.
Gnmd
val en för långtidsbudgeten utgörs av lårigtidsbedömningar som utförts av
myndigheterna. Den slutiiga bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom
finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande
fackdepartement.
Vid en diskussion av den
statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgetåren är det
naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana
jämförelser kan visa bl. a. i vUken mån nya tendenser i den totala
utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden gör sig gällande.
Som
jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken över
budgetutfallen för budgetåren 1970/711974/75. För budgetåret 1975/76
föreligger slutredovisning först hösten 1976. Detta budgetår har därför inte
tagits med i kalkylerna.
Beräkningama
av den framtida utgiftsutvecklingen, utgår från anslagsbeloppen för budgetåret
1976/77 enligt 1976 års reviderade finansplan. Två olika beräkningar har
utförts, dels en i fasta priser och löner för perioden t. o. m. budgetåret
1980/81, dels en i löpande priser och löner avseende perioden t. o. m.
budgetåret 1978/79.
Även
för den historiska perioden redovisas en beräkning av utgifts-
Prop. 1975/76:150 4
förändringarna
i fasta priser. Omräkningen av utgiftema från löpande priser till fasta priser
har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper finns
direkt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta
inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra
grupper saknas direkt tillämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag
som innehåUer omkostnader. För dessa komponenter har använts konsumentprisindex
sedan denna rensats från varugrupper som inte är relevanta för den statliga konsumtionen.
Den
angivna metoden för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgmpper som
består av transfereringar (inkomstöverföringar) och finansiella transaktioner
(utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar
för mottagaren. För de utgifter som innebär statlig konsumtion eller
investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser.
2
Samhällsekonomisk bakgrund 2.1 Inledning
Den
offentliga sektorn tar i dag i anspråk ca 1/3 av de totala ekonomiska
resurserna. Detta sker i form av statiiga och kommunala konsumtions- och
investeringsutgifter, varav de statliga utgifterna endast motsvarar knappt
hälften av kommunernas. Den offentliga sektorn kan användas som ett instmment i
den ekonomiska politiken. Sålunda kan statsmakterna direkt påverka
resursfördelningen i samhället genom att låta offentlig konsumtion och
offentliga investeringar växa snabbare eller långsammare än övriga delar av
ekonomin. Därutöver kan statsmakterna indirekt genom t. ex. inkomstöverföringar
och utiåning påverka fördelningen av de disponibla inkomsterna och
förmögenhetsförhållandena inom andra sektorer.
Sambandet
mellan den offentiiga sektorn och övriga sektorer kan sägas vara dubbelsidigt.
A ena sidan är tillväxten inom den offentiiga sektorn och efterfrågan på
offentliga tjänster beroende av resurstillgången och den ekonomiska
utvecklingen i samhället i övrigt. A andra sidan förutsätter en allmän
ekonomisk tillväxt att Insatser görs inom den offentliga sektorn, exempelvis
inom utbUdningen, barnomsorgen och genom en aktiv näringspolitik. En väsentiig
uppgift för den ekonomiska politiken är att åstadkomma en avvägning mellan
olika sektorer. Härvid måste den offentliga efterfrågan på varor och tjänster
och övriga ekonomisk-politiska åtgärder utvecklas så att balans mellan
tillgängliga resurser och totala anspråk upprätthålls.
Redovisningen
i detta avsnitt bygger på långtidsutredningen 1975 (SOU 1975: 89), som
behandlar den svenska ekonomin 19751980.
Bil. 2 Långtidsbudget 5
Den
har utarbetats inom ekonomiska avdelningen vid finansdepartementet. Den första
långtidsutredningen gjordes 1948. Sedan 1950 har långtidsutredningar gjorts
vart femte år. Numera brukar de dessutom avstämmas och uppdateras sedan ungefär
hälften av den mellanliggande perioden förflutit. Det huvudsakliga syftet med
utredningarna är att ge underlag för ekonomisk-politiska beslut. De utgör
dessutom en informationskälla för allmänheten, företagen och de offentliga myndigheterna
om de långsiktiga tendenserna i ekonomin.
2.2
Utvecklingen av resurserna 19751980
Produktionskapaciteten
bestäms av insatserna av olika typer av produktionsresurser, i första hand
arbetskraft och realkapital. Våra kunskaper om sambanden mellan insatserna av
produktionsresurser och den resulterande produktionen är dock osäkra. Av detta
skäl har bedömningarna av den fortsatta utvecklingen av produktionskapaciteten
i första hand baserats på uppskattningar av hur arbetskraften och dess
produktivitet dvs. produktion per arbetstimme kommer att utvecklas.
Utvecklingen av
arbetskraften fram till år 1980 har beräknats med utgångspunkt från en
befolkningsprognos. Invandringen har antagits vara lika stor som utvandringen.
Befolkningen beräknas öka med 0,2 % per år 19751980. Antalet äldre personer
kommer att öka betydligt kraftigare än befolkningen i dess helhet. Beroende på
åldersfördelningen och till följd av att den lagstadgade pensionsåldern sänks
från 67 till 65 år under prognosperioden kommer antalet folkpensionärer att öka
med drygt 300 000 personer eller med nästan 30 %. Antalet skolbam och yngre
barn beräknas vara i stort sett oförändrat. Antalet personer i förvärvsarbetande
åldrar kommer däremot att minska med 200 000 personer. Det har emdlertid
förutsatts att förvärvsintensiteten bland kvinnorna kommer att fortsätta att
öka i samma takt som under perioden 19651974. Detta innebär att den exempelvis
i åldersgruppen 2554 år väntas öka från 74 % till 83 % mellan 1975 och 1980.
För män i denna åldersgrupp beräknas förvärvsintensiteten under samma period
uppgå tUl oförändrat 95 %. Totalt väntas härmed antalet sysselsatta öka med
drygt 120 000 personer 19751980, vilket är samma ökning som 19701975. Den
beräknade ökningen av antalet förvärvsarbetande fömtsätter en fortsatt satsning
på arbetsmarknadspoUtiken, utbyggnaden av daghem och fritidshem m. m.
För
att bedöma produktionskapacitetens utveckling är det nödvändigt att göra en
kalkyl över arbetskraftsvolymen mätt i timmar. Långtidsutredningen har härvid
antagit att en femte lagstadgad semestervecka kommer att införas före år 1980.
I två av utredningens alternativ förutsätts veckoarbetstiden förbli oförändrad.
Arbetsvolymen i timmar
Prop. 1975/76:150 6
skulle
dock i dessa fall minska något. Utredningen har också studerat effekterna av en
förkortning av den lagstadgade veckoarbetstiden från nuvarande 40 timmar till
37 1/2 timmar. I dessa alternativ skulle arbetsvolymen mätt i antal timmar
minska med 1,1 % per år 19751980. De beskrivs endast kortfattat i det
följande.
Produktivitetens
utveckling var såväl historiskt sett som i internationell belysning mycket
snabb under 1960-talet. Orsakerna var bl. a. liberaliseringen av den
internationeUa handeln, den höga kapitalbUdnuigs-takten och den snabba
strukturomvandlingen såväl vad gäller den regionala som den branschmässiga
sammansättningen av näringslivet. Under 1970-talet beräknas
produktivitetsökningen bli lägre, bl. a. tUl följd av att strukturomvandlingen
väntas gå betydligt långsammare. Flera faktorer bidrar ändå till att bibehålla
en viss ökningstakt för produktiviteten 19751980. Här kan nämnas en hög
investeringstakt, tekniska framsteg och en fortsatt satsning på utbildning.
Produktivitetsökningen beräknas vid oförändrad veckoarbetstid bli ca 3 % per
år.
Den
beräknade utvecklingen av arbetskraften och produktiviteten medger en ökning av
produktionskapaciteten med ca 3 % per år 1975-1980 om veckoarbetstiden inte
förkortas. Vid en förkortning av arbetstiden till 37 1/2 timmar per vecka
beräknas produktionskapaciteten öka med 2 å 2 1/2 % per år. Som jämförelse kan
nämnas att ökningen 19701975 uppskattas tiU ca 3 % per år.
2.3
Resursernas användning
I
långtidsutredningen redovisas olika altemativ vad gäller fördelningen av
produktionsökningen på olika användningsområden. För att långsiktigt åstadkomma
en balanserad samhäUsutveckling med full sysselsättning av arbetskraften krävs
emellertid att underskottet I utrikesbalansen avlägsnas. Underskottet i
bytesbalansen för år 1975 beräknas nu ha uppgått till 6 å 7 miljarder kr., dvs.
2 a 2 1/2 % av bruttonationalprodukten. Utsikterna för år 1976 tyder inte på
någon mer betydande förbättring. Tillsammans med det underskott som uppstod år
1974 skulle därmed det totala underskottet för dessa tre år uppgå till ca 15
miljarder kr. En del av detta underskott kan tillskrivas den nu rådande
internationella lågkonjunkturen. Denna del av underskottet kan väntas bli
avvecklad när det f. n. mycket låga kapacitetsutnyttiandet i exportindustrin i
samband med den väntade internationella konjunkturuppgången återgår till en
mer normal nivå. Återstoden av underskottet är däremot strukturellt betingad
huvudsakligen beroende på de kraftiga oljeprishöjningarna 19731974 och kan
år 1975 uppskattas tUl ca 4 miljarder kr. I utredningen har man utgått från att
strukturell jämvikt i bytesbalansen skall uppnås år 1980. Då måste bl. a. en
förutsedd kraftig försämring av tjänste- och transfereringsnettot kompenseras
med
Bil.
2 Långtidsbudget 7
en
ökad export av varor. Kraftigt ökande räntekostnader för den utländska
upplåningen 19741976 måste betalas. För att uppnå balans i de utrikes
betalningarna krävs att exporten av varor och tjänster ökar inemot 1 1/2
procentenheter snabbare än importen.
Avvägningen
mellan offentliga insatser och annan resursanvändning är i hög grad föremål för
politiska överväganden. I utredningen har därför konsekvenserna av olika
alternativ studerats för det tUlgängliga konsumtionsutrymmets fördelning på
privat resp. offentlig konsumtion. Olika antaganden om den privata
konsumtionens årliga ökningstakt har kombinerats med de båda alternativ för
veckoarbetstiden som ovan berörts. Härvid har fyra olika alternativ erhåUits:
Veckoarbetstid,
Privat konsumtion,
timmar årlig procentuell ökning
Alt. I
40
3
Alt. II
40
2
Alt. III
37 1/2
2
Alt. IV
37 1/2
I J/2
De
lägre utvecklingstakterna för den privata konsumtionen, 2 resp. 1 1/2 % per år,
ligger under de tre föregående femårsgenomsnitten. Det högre alternativet, 3 %
per år, ligger åtminstone över ökningstakten för 19701975 (tabell 1).
Utvecklingen av den offentliga konsumtionen bestäms i långtidsutredningen av
det utrymme som ges av kraven på full sysselsättning och en balanserad
ekonomisk utveckling samt av de ovan angivna antagandena om veckoarbetstiden
och den privata konsumtionen. I de olika alternativen beräknas den offentiiga
konsumtionen öka med 13 % per år. Dessa olika utvecklingstakter måste ställas
mot kraven på den offentliga verksamhetens tillväxt. Den lägsta tänkbara
utvecklmgstakt för den offentiiga sektorn, som är förenlig med redan gjorda
åtaganden, har beräknats till nära 2 % per år. Långtidsbudgeten för perioden
1975/761979/80 (prop. 1975: 100 bil. 2) har använts som underlag för denna s.
k. baskalkyl när det gäller den statliga konsumtionen. Det kan i sammanhanget
konstateras att innevarande års långtidsbudget ger ungefär samma
utgångsvärden. En liknande baskalkyl har gjorts för den kommunala sektorn. En
sammanställning av den reformverksamhet som kommunerna och landstingen bedömt
som trolig för den framförUggande perioden tyder dock på en högre ambitionsnivå
för den kommunala konsumtionen än vad som följer av baskalkylen.
Investeringarna
beräknas öka med ungefär 2 1/2 % per år 1975 1980. De långtgående krav på en
industriell expansion inte minst för att uppnå jämvikt i bytesbalansen som
ligger i utredningens beräkningar fömtsätter att industrins investeringar ökar
i snabbare takt.
Prop. 1975/76:150 8
nämligen
med 56 % per år. En enkätundersökning tUl större företag tyder på att denna
ökningstakt är möjlig. Även för energiförsörjningen förutses en kraftig ökning
av investeringarna. Bostadsinvesteringarna beräknas öka med 2 % per år.
För
importen av varor och tjänster beräknas i de olika alternativen en ökningstakt
varierande mellan knappt 5 % och drygt 6 % per år. En högre ökningstakt för den
privata konsumtionen medför en högre ökningstakt för importen. Därmed kommer
det att krävas en större ökning också av exporten för att balans i de utrikes
betalningarna skall kunna uppnås. De ökningstakter som krävs för exporten av
varor och tjänster varierar i de olika alternativen mellan drygt 6 % och knappt
8 % per år. En studie av efterfrågan på svensk export tyder på att det finns
marknadsmässiga fömtsättningar för en ökning av exporten av denna storlek. För
det högsta exportökningsalternativet skulle dock förmodligen krävas en viss
ökning av Sveriges internationella marknadsandel.
Försörjningsbalansens
utveckling i de olika alternativen redovisas i tabeU 1.
Tabell
1 Försörjningsbalans 1960-1980
Årlig
procentuell volymförändring
1960-
1965-
1970-
- 1975-
-1980
1965
1970
1975
Alt. I
Alt. II
Alt.
III Alt.
IV
BNP
5,.
4,0
2,9
3,2
2,9
2,5
2,3
Import
6,9
8,5
5,7
6,4
5,3
5,2
4,7
Privat
konsumtion
4,1
3 2
2,3
3,0
2,0
2,0
1,5
Offentiig
konsumtion
5,4
SJ
3,3
1,5
2,9
1,2
1,9
därav:
statiig
5,9
1,6
2,2
0,8
2,0
0,5
1,1
Fasta
brutto-
investeringar
6,9
3,7
1,0
2,6
2,7
2,2
2,2
därav:
statliga
investeringar'
7,3
0,6
0,4
-1,2
1,6 -
-1,2
-0,1
Export
7,6
9,0
8,2
7,7
6,7
6,6
6,2
1
Endast statliga myndigheter. .Statliga affärsverk och aktiebolag ingår ej.
Anm.
Beräkningarna baseras på en nivå för utrikeshandeln 1975 som är uppjusterad med
hänsyn till den onormalt låga handeln detta år.
2.4
Avvägningsfrågor
Gemensamt
för de olika alternativen är att nödvändiga resurser avsätts för att uppnå
balans i de utrikes betalningarna år 1980 och för att åstadkomma erforderliga
investeringar. Gemensamt för de olika alternativen är också förutsättningen om
full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande. En viktig förutsättning
för att detta skall kunna upp-
Bil. 2 Långtidsbudget 9
nås
är att den internationella ekonomiska utvecklingen återgår till ett i
jämförelse med perioden 19741975 mera normalt mönster. Alternativen skiljer
sig emellertid åt när det gäller hur en fortsatt möjlig standardökning tas ut
genom olika avvägningar mellan en ökad privat konsiuntion, en ökad offentiig
konsumtion och, eventuellt, en förkortad arbetstid.
De
olika alternativen är vart och ett förenade med problem och det kan
ifrågasättas om det är möjligt att genomföra något av dem renodlat. Alternativ
I med en årlig ökning på 3 % av den privata konsumtionen ger ett så knappt
utrymme för den offentliga verksamheten att man kan behöva ompröva redan gjorda
åtaganden inom detta område. Alternativ II ger en
högre ökningstakt för den offentliga konsumtionen med tyngdpunkt på den
kommunala sektorn. Den privata konsumtionen kan dock i detta alternativ bara
öka med 2 % per år. Vid en arbetstidsförkortning skulle avvägningsproblemen
ytterUgare accentueras.
3
Utgiftsutvecklingen
I
detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser under
perioden t. o. m. budgetåret 1980/81. Redovisningen omfattar de totala utgifterna
över statsbudgeten. Dessa redovisas gmpperade efter ändamål. Elva av de största
ändamålsgmpperna särredovisas. De svarar tillsammans för drygt 82 % av
utgifterna under budgetåret 1976/77. En redovisning av de totala utgifternas
utveckling lämnas i tabell 18. Beräkningama utgår från de anslagsbelopp för
budgetåret 1976/77 som redovisas i den reviderade finansplanen. För vissa
anslag som är direkt knutna till prisindex redovisas också utgiftemas
utveckling i löpande priser. Till grund för dessa beräkningar ligger ett
antagande om att priserna skall stiga med 4 % per år för perioden 19771981.
Beräkningarna
i 1976 års långtidsbudget styrs i hög grad av de omfattande reformer som
beslutats av riksdagen under de senaste åren eller föreslagits av regeringen vid
nu pågående riksmöte. Dessa reformer föranleder betydande utgiftsökningar inom
sina resp. utgiftsområden och svarar därigenom för en stor dd av budgetens
utgiftsökningar. Mest märkbara är utgiftsökningarna budgetåret 1977/78 men även
fortsättningsvis StäUer reformerna krav på ökande reala resurser. Exempel på
sådana reformer är förbättrade folkpensionsförmåner och utbyggd barnomsorg.
3.1
Folkpensioner m. m.
Ändamålsgruppen
domineras av utgifterna för folkpensioneringen och statens bidrag till
sjukförsäkringen. Med undantag för vissa administra-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
2 Folkpensioner m. m.
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
Procen-
Genom-
snittiig
1976/77
tuell
för-
snittiig
procen-
1977/78 1978/79 1979/80
1980/81
ändring
procen-
tuell
för-
1976/77-
tuell för
ändring
1977/78
ändring
1970/71-
1976/77-
1974/75
1980/81
Totala
utgifter
+ 9,7
20 917
+ 1001 -f642 +591
+ 546
+ 4,8
+ 3,2
därav
folkpensione-
ringen
+ 5.8
18 637
+ 886 +560 +515
+465
+ 4,8
+ 3,1
sjukförsäkringen
-F-37,3
2 226
+ 110 + 80 + 78
+ 80
+4,9
+ 3,7
tionskostnader
utgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar till hushållen.
Utgiftema
för folkpensionerna har under perioden 1970/711974/75 stigit med i genomsnitt
5,8 % per år räknat i fasta priser, öknmgen beror dels på att antalet
pensionärer stigit under denna tid, dels på att standardförbättringar
genomförts.
Den
1 januari 1975 höjdes folkpensionens grundbelopp för ensam pensionär från 90
till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 till 155 % av
basbeloppet. Den 1 juli 1975 förbättrades handikappförmånerna inom
folkpensioneringen. Den 1 juli 1976 genomförs en lagstadgad sänkning av den
allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år. Vid samma tidpunkt förbättras
möjligheterna till rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 år. Den viktigaste
nyheten i systemet för en rörlig pensionsålder är införandet av delpension, som
möjliggör en stegvis minskad arbetsinsats mdlan 60 och 65 års ålder.
Samtidigt
med pensionsålderssänkningen och de nya reglema för rörlig pensionsålder den 1
juli 1976 genomförs ytterligare förbättringar i det system för en successiv
standardhöjning av folkpensionen vilket infördes år 1969. Enligt systemet
utgår s. k. pensionstUlskott tiU de folk-pensionärer som inte uppbär ATP eller
har låg ATP. PensionstiUskotten höjs årligen fr. o. m. den 1 juli 1976 med 4
% av basbeloppet för att pensionstUlskottet i det fullt utbyggda systemet den
1 juli 1981 skall utgöra 45 % av basbeloppet. Inkl. pensionstUlskott kommer
därmed folkpensionen år 1981 att för ensamstående pensionär utgöra 140 % av
basbeloppet och för makar 245 % av basbeloppet. De förtidspensionärer som
saknar ATP eller har låga ATP-belopp får en kraftig pensionshöjning genom att
pensionstUlskotten fr. o. m. den 1 juli 1976 kommer att utgå med fördubblade
belopp till dessa pensionärer.
Kostnadema
för sänkningen av den allmänna pensionsåldern och för höjningen av
pensionstiUskotten beräknas för budgetåret 1976/77 till ca 1 500 milj. kr. för
folkpensioneringen och till ca 775 milj. kr. för ATP
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2
Långtidsbudget
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
räknat i nuvarande prisläge. Kostnadema för
delpensioneringen beräknas för de första åren till ca 400 milj. kr. om året.
För att täcka kostnadsökningen för den allmänna pensionsålderssänkningen m. m.
kommer socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen att höjas med 0,6
procentenheter till sammanlagt 6,8 % av avgiftsunderlaget för år 1977.
Det totala antalet pensionärer beräknas bl. a. tUl följd
av förändringar i befolkningens ålderssammansättning under
långtidsbudgetperioden årligen öka med i genomsnitt 27 000 pensionärer, varav
23 000 ålderspensionärer. Antalet folkpensionärer beräknas år 1976 överstiga
1,6 mUjoner, varav knappt 1,1 miljoner ålderspensionärer. Ca 620 000 pensionärer
erhåller ålderspension från ATP.
Beräkningen av utgifterna för folkpensioneringen i fasta
priser fram t. o. m. budgetåret 1980/81 har gjorts med utgångspunkt i beräknade
basbelopp under budgetåret 1976/77. Beräkningarna omfattar därefter endast
sådana utgiftshöjningar som följer av ett ökat antal folkpensionärer och de
lagstadgade förändringarna av pensionsförmånema. I fasta priser ökar utgiftema
för folkpensioneringen med ca 886 milj. kr. budgetåret 1977/78. Däri ingår ca
270 milj. kr. som följer av tidigare basbeloppshöjningar. Effekterna av andra
utgiftspåverkande faktorer framgår av nedanstående tabell.
Tabell 3 Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer
(Milj. kr., fasta priser)
Utgiftsförändring till
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
Ökat antal pensionärer Årlig höjning av
pensions-liliskotten m. m.
Summa
+ 295
+ 320 + 615
+ 275
+ 285 + 560
+ 255
+ 265 +520
+ 240
+225 + 465
Folkpensionens årsbdopp inkl. pensionstUlskott vid
nuvarande (april 1976) basbelopp om 10 000 kr. uppgår tiU 11 600 kr. för
ensamstående och 19 700 för pensionärspar.
Med en antagen prisstegring om 4 % årligen skulle
utvecklingen av utgifterna för folkpensioneringen i löpande priser bli
följande.
Tabell 4 Folkpensioner
(Milj.
kr., löpande priser)
Genomsnittlig procentuell förändring 1970/71-1974/75
Anslag 1916111
Anslagsförändring
till Procentuell förändring
1976/77-
\ 9iiin
1911
m-1918119
1977/78 1978/79
+ 14,0
18 575
+ 1 336
-1-1 295
+ 7,2
+ 6,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150 12
Vid
sidan av folkpensionerna utgår till pensionärerna stora belopp i form av dels
ATP, dels kommunala bostadstillägg. Under budgetåret 1976/77 beräknas de
sammanlagda ATP-bdoppen uppgå tiU ca 6,8 miljarder kr. och de kommunala
bostadstilläggen till ca 2 miljarder kr.
Inom
den allmänna sjukförsäkringen höjdes sjukpenningen kraftigt den 1 januari 1974
och blev samtidigt beskattad och pensionsgrundande för ATP. Ersättningen till den
försäkrade vid sjukdom utgår med 90 % av den ersättningsgrundande inkomsten upp
till 7 1/2 basbelopp (f. n. 75 000 kr.). Sjukpenningen är genom dessa regler
jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Vidare omvandlades
moderskapsförsäkringen vid samma tidpunkt till en föräldraförsäkring med samma
ersättningsregler som inom sjukförsäkringen, men med en lägsta garantinivå om
25 kr. per dag. Samtidigt infördes rätt till sjukpenning vid vård av sjukt
barn. Statens utgifter för föräldraförsäkringen inom sjukförsäkringen redovisas
under ändamålsgmppen stöd tUl barnfamiljer. Vidare infördes den 1 januari 1974
den allmänna tandvårdsförsäkringen som ger ersättning med i regel 50% av
tandvårdskostnadema för alla personer över 19 års ålder. I ett inledningsskede
gäUer detta även åldersgruppen 1719 år. Barn och ungdom under 17 år skall ges
kostnadsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Försäkringen gäller både
för folktandvårdens vuxentandvård och för de privatpraktiserande tandläkare
som är anslutna tUl försäkringen.
Fr.
o. m. den 1 januari 1975 gäller nya ersättningsregler för läkarvård som lämnas
av privatpraktiserande läkare. Ersättningen från sjukförsäkringen utgår nu
direkt till läkaren och patienten betalar endast ett enhetUgt belopp på normalt
25 kr. eUer i vissa fall 3035 kr. per besök. De privatpraktiserande läkare som
är anslutna tUl försäkringssystemet är genom taxebindning skyldiga att hålla
sig inom ramen för den av regeringen fastställda läkarvårdstaxan.
Fr.
o. m. den 1 januari 1976 gäller nya regler för den aUmänna försäkringens
ersättning för läkarvård och sjukvårdande behandlingar inom den offentliga
öppna sjukvården. Härigenom höjdes ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för
läkarvård från 48 kr. till 70 kr. per läkarbesök. Samtidigt höjdes
patientavgiften från 12 kr. till 15 kr. Sjukförsäkringens läkemedelsrabatt
ändrades också. Vidare infördes ersättning till huvudmännen även för
behandlingar som utförs av annan personal än läkare och höjd ersättning för
sjukhusvård m. m. Huvudmännen har också övertagit ansvaret för att
tillhandahåUa hjälpmedel tiU handikappade, varvid ersättning utgår från
försäkringen tUl huvudmännen. De ändrade ersättningsreglerna beräknas totalt
medföra en kostnadsökning för sjukförsäkringen uppgående till drygt 630 milj.
kr.
Nya
finansieringsregler gäller fr. o. m. år 1976 för hela den obligatoriska
sjukförsäkringen. Statsbidrag utgår med 15 % av sjukförsäkringens totala
kostnader, medan resterande del täcks av arbetsgivaravgifter.
Bil.
2 Långtidsbudget
13
Anslagsberäkningen
för perioden t. o. m. budgetåret 1980/81 utgår från gällande bestämmelser,
taxor och statsbidragsregler. Den ökande andelen äldre medför att utgifterna
ökar något under perioden.
3.2
Utbildning och forskning
Denna
ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbUdnings-väsendet och för
den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt stöd.
Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan, gymnasiala skolor, högre
utbildning och forskning samt studiesociala ändamål. Till högre utbildning och
forskning förs bl. a. anslagen till universitet och högskolor,
undervisningssjukhusen, lärarutbildningen samt de statliga forskningsråden och
styrelsen för teknisk utveckling. I gruppen ingår även de statiiga utgifterna
för forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdet. Studiesociala
ändamål omfattar det statliga studiestödet tiU samtiiga kategorier av
studerande.
Av
tabell 5 framgår att utgifterna under den framförliggande perioden beräknas
öka något snabbare än under jämförelseperioden.
Utgiftsutvecklingen
för grundskolans del styrs i betydande utsträckning av
befolkningsutvecklingen. Elevantalet i gmndskolan beräknas läsåret 1976/77
uppgå tUl ca 1 028 000 och läsåret 1980/81 uppgå till ca 1 035 000. Under
perioden kommer utgiftsutvecklingen att påverkas av förslagen i en särskild
proposition (prop. 1975/76: 39) till riksdagen om skolans inre arbete (SIA). De
sammanlagda årliga kostnaderna för denna reform stiger under perioden och kan
för budgetåret 1980/81 beräknas till ca 200 milj. kr.
Anslagsutvecklingen
påverkas även av klasstorlekarna. På låg- och högstadierna ligger
klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som
Tabell 5 Utbildning och forskning
(Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1976/77
tudl
för-
snittlig
procen-
1977/78
1978/79
j 979/80
1980/81
ändring
procen-
tuell
för-
1916111-
tudl för-
ändring
1977/78
ändring
1970/71
-
1976/77-
1914115
1980/81
Totala
utgifter
+ 0,2
15 456
+ 380
+66
H-194
+ 38
+ 2,5.
+ 1.1
därav
grundskolan
+ 1,8
6 679
- 6
+ 9
+ 99
- 7
- 0,1
+0,4
gymnasiala
skolor
-h 0,6
2 353
+ 90
-1-42
+
42
-15
+ 3,8
+ 1.7
högre utbildning
och forskning
+ 3,2
4 321
+ 70
- 2
+ 30
+ 30
+ 1,7
+ 0,7
studiesociala
ändamål
-13,2
1 137
+ 164
-36
- 35
-30
+ 14,4
+ 1.4
Prop. 1975/76:150 14
låg
tUl grund för 1962 års grundskolebeslut, medan de på mellanstadiet fortfarande
ligger under denna nivå.
Läsåret
1976/77 beräknas antalet intagningsplatser i den direkt gmnd-skolcanknutna
delen av gymnasieskolan motsvara ca 97 % av årskullen 16-åringar. Andelen
elever som omedelbart efter grundskolan fortsätter till gymnasieskolan är dock
lägre. Antalet sökande till de mer utpräglat yrkesinriktade linjerna bar ökat.
Däremot har intresset för de tvååriga sociala och tekniska linjerna minskat. I
långtidsbudgeten har bl. a. mot bakgmnd av det stigande antalet 16-åringar
beräknats en fortsatt ökning av antalet intagningsplatser i gymnasieskolan.
Den
snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde tUl en betydande
utbyggnad av lärarutbildningen. Den tidigare bristen på lärare är dock numera
till största delen hävd och antalet intagningsplatser för bl. a. klasslärare
och ämneslärare har dragits ned under flera budgetår. Regeringen har mot
bakgmnd av detta i en särskild proposition (prop. 1975/76: 89) föreslagit att
klasslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen på vissa orter avvecklas för
att utbildningsorganisationen skall bli mer ändamålsenlig. Samtidigt föreslås
att utbUdningen av förskollärare och fritidspedagoger utökas väsentligt och
förläggs till bl. a. de orter där annan lärarntbUdning avvecklas.
Inom
vuxenutbildningen har en kraftig utbyggnad skett av såväl utbildningen i
studieförbundens regi som de kommunala skoloma för vuxna. Fr. o. m. 1976 utgår
ett särskilt vuxenstudiestöd för längre studier samt timstudiestöd och
dagstudiestöd för kortare kurser. Det särskilda vuxenstudiestödet ansluter
till stödet för arbetsmarknadsutbildning men består till skillnad från detta
till en del av återbetalningspliktiga medel. I samband med de nya stödformerna
för vuxenstudier har införts ett statligt stöd för studierekryterande uppgifter
bl. a. uppsökande verksamhet på arbetsplatser. De direkta kostnaderna för
uppsökande verksamhet och för det särskUda vuxenstudiestödet finansieras
emellertid med arbetsgivaravgifter och belastar inte hithörande anslag.
Statens kostnader för vuxenutbildningen exkl. studiestöd beräknas för
budgetåret 1976/77 tiU över 950 milj. kr. För långtidsbudgetperioden fömtses en
fortsatt kraftig ökning av antalet studiecirklar. Även efterfrågan på kommunal
vuxenutbUdnmg beräknas öka något under perioden. I tabeU 5 har utgifterna för
vuxenutbUdnmgen fördelats efter skolform och ingår i de där redovisade
ändamålsgrupperna.
Riksdagen
fattade under våren 1975 beslut med anledning av regeringens proposition om
reformering av högskoleutbildningen. Besluten itmebär i huvudsak följande. All
eftergymnasial utbildning högskoleutbildning sammanförs i en ny
högskoleorganisation. Reglema för behörighet och urval förändras så att
rekryteringen kan breddas tiU andra studerandegrupper än de traditionella.
Återkommande utbUdnmg främjas. Nytillkommande utbUdning förläggs i första hand
tUl vissa
Bil. 2 Långtidsbudget 15
orter
utanför nuvarande universitetsorter. Ett ökat lokalt och regionalt ansvar för
högskolan liksom nya former för samspel mellan högskolan och samhället i övrigt
skall ge grunden för en fortlöpande förnyelse av högskoleutbildningen.
Högskolereformen kommer i sina huvuddelar att träda i kraft budgetåret 1977/78.
Uppskattningen
av anslagsutvecklingen inom högre utbildning bygger i vad avser universiteten
och högskolorna i huvudsak på den beräknade närvaron. Medelsbehovet för de nu
spärrade utbildningarna har beräknats med utgångspunkt i de beslutade
förändringarna i intagningskapaciteten. För övriga utbildningar har t. v.
förutsatts att närvaron i stort sett kommer att ligga kvar på den nivå som
prognostiserats för budgetåret 1976/77. Sammantaget innebär detta att kostnaderna
för den högre utbildningen stiger obetydligt under perioden.
Det statliga stödet till
forskning och utveckling utgår dels genom de statiiga forskningsråden,
styrelsen för teknisk utveckling m. fl., dels genom universiteten och
högskolorna. Ökningen av anslagen till direkta forsknings- och
utvecklingsändamål har under de senaste åren varit betydande och för
femårsperioden fömtses en fortsatt ökning. TUl gruppen forskning och
utveckling har förts utgiftema för det program för ökad satsning på energiforskning
som riksdagen beslutade våren 1975. Programmet omfattar olika
forskningsåtgärder med syfte att minska energikonsumtionen och
omvandlingsförlusterna i energiproduktionen samt forskning kring alternativa
energikällor. Under en treårsperiod beräknas satsningen rymmas inom en total
utgiftsram av ca 365 mUj. kr. Ett fortsatt deltagande i det europeiska
forskningssamarbetet, bl. a. inom europeiska rymdforskningsorganisationen
(ESRO) och europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), har förutsatts vid
anslagsberäkningarna.
Utgifterna
för studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som återbeialningspliktiga
studiemedel till studerande. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 har alla elever över
20 år i gymnasieskolan, den kommunala och statliga vuxenutbUdningen samt
folkhögskolan överförts tUl studiemedelssystemet. Studiekredit tUl elever
under 20 år i dessa skolformer utgår fr. o. m. samma budgetår i form av
återbetalningspliktiga studiemedel.
Antalet
studiemedelstagare har bedömts förbli i stort sett oförändrat. Samtidigt väntas
återbetalningarna av studiemedel och studielån stiga successivt under de tre
sista åren i perioden. Hänsyn har därvid tagits till de nya reglema för
återbetalning av studiemedel. Detta påverkar återbetalningarnas storlek fr. o.
m. år 1975. Förändringssiffran tUl budgetåret 1977/78 för studiesociala
ändamål i tabell 5 återspeglar ingen reell förändring i omfattningen av de
studiemedel som verkligen utbetalas utan beror huvudsakligen av
anslagstekniska förhållanden.
3.3 Totalförsvar
Utgiftema inom ändamålsgruppen totalförsvar avser till
helt övervägande del det militära försvaret. Därutöver ingår civUförsvaret,
det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för
totalförsvarsändamål uppgår budgetåret 1976/77 till ca 10 % av de beräknade
totala statsutgifterna. Deras andel av de sammarUagda statliga konsumtions- och
investeringsutgifterna är däremot avsevärt högre och uppgår tUl nästan 31 %.
Genom 1972 års försvarsbeslut har statsmakterna mot
bakgrund av en säkerhetspolitisk bedömning tagit ställning tUl inriktningen av
det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt totalförsvaret
i övrigt. Budgetåret 1976/77 utgör det sista budgetåret som omfattas av 1972
års försvarsbeslut. Den nu gällande planeringsramen för det militära försvaret
och för civUförsvaret för perioden fr. o. m. budgetåret 1977/78 t. o. m.
budgetåret 1981/82 utgår, bortsett från vissa skyddsrumskostnader, horisontellt
från de ramar som fastställdes i 1972 års försvarsbeslut. Långtidsbudgetens
beräkningar utgår från denna förutsättning. Totalförsvarets fortsatta
utveckling övervägs av 1974 års försvarsutredning. På grundval av utrednmgens
överväganden avser statsmakterna komma att fatta beslut våren 1977 om
totalförsvarets fortsatta inriktning.
Härutöver har riksdagen år 1975 beslutat om ett nytt
system för planering och finansiering av skyddsrumsbyggandet. Systemet innebär
bl. a. att staten kommer att svara för kostnaderna för skyddsrum i bostadsfastigheter
fr. o. m. budgetåret 1979/80. Regeringen har i budgetpropositionen 1976
emellertid föreslagit att staten redan nu tar över skyddsrumskostnaderna för
flerfamiljshus i sådana fall där byggnadsprojektet erhåller preliminärt beslut
om bostadslån efter den 1 januari 1976. De härav föranledda utgifterna har
beaktats.
Tabell 6 Totalförsvar
(Milj. kr., fasta priser)
Genomsnittlig
Anslag
1976/77
Anslagsförändring till
Procentuell
Genomsnittlig
procen-
1977/78 1978/79
1979/80
1980/81
föränd-
procen-
tuell för-
ring
tuell
ändring
1976/77
föränd-
1970/71 -
1977/78
ring
1974/75
1976/77-1980/81
Totala
utgifter
+ 1,8
Jl 155
+
124 +47
+ 58
- 2
+ 1.1
+0,5
därav
militärt försvar
+ 1,8
10 389
+ 73 +37
-20
-15
+ 0,7
+0,2
civilförsvar
+0,9
194
+ 22 0
+ 67
0
+ 11,3
+9,9
ekonomiskt
försvar
+ 3,0
304
+ 15 + 9
+ 10
+ 11
+ 4,9
+ 3,5
Bil. 2
Långtidsbudget 17
Beträffande det militära försvaret har i 1972 års
försvarsbeslut fastslagits att resurserna skaU användas på sådant sätt att en
framtida styr-ketUlväxt underlättas även om detia medför en lägre operativ
styrka under de närmaste åren än vad som annars vore möjligt. Försvaret skall
bygga på den allmänna värnpliktens grund. Om valet står mellan olika
vapensy.stem skall hellre anskaffas ett större antal tekniskt mindre kvalificerade
vapensystem än ett fåtal kvalificerade. Fjärrstridsförbanden, vilka bl. a.
innehåUer atiackflyg och ubåtar, ges på sikt en lägre prioritet än andra
system.
I syfte att inom den givna ramen skapa så stort utrymme
som möjligt för sådan materielanskaffning och utbildning, som ger direkt
effekt i krigsorganisationen, har överbefälhavaren fått i uppdrag att minska
antalet anställda inom försvaret med 3 900 under perioden september
1972september 1979.
För budgetåret 1972/73 bestämdes genom försvarsbeslutet år
1972 en utgiftsram grundad på ett s. k. basbelopp om 6 470 milj. kr. uttryckt i
prisläget februari 1971. För budgetåret 1976/77 har i budgetpropositionen
föreslagits militära försvarsutgifter om 10 372,7 mUj. kr. Härav utgörs 1 380
milj. kr. av priskompensation enligt nettoprisindex, räknat från prisläget
februari 1975. Basbeloppet är, bortsett från tekniska justeringar, oförändrat
i förhållande till försvarsbeslutet. Utgiftsförändringarna under
långtidsbudgetperioden beror i allt väsentiigt på investeringsutgifter utanför
utgiftsramen tUl följd av omlokalisering av mUUär verksamhet.
För att belysa utvecklingen av de militära försvarsutgifterna
även i löpande priser har beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden
som tUlämpas vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt (tabell 7).
Tabell 7 Utveckling av de militära försvarsutgifterna
1976/77-1978/79
(Milj. kr., löpande priser)
1976/77 1977/78 1978/79
Militära försvarsutgifter 10 373 10 982 11422
varav priskompensation (1
380) (1 930) (2 370)
Förändring från föregående
budgetär +609 +440
Planeringsramen medger att betydande belopp årligen kan
användas för forskning och materielanskaffning. TUl de större anskaffningsprogrammen
hör artilleri, terrängbilar och luftvärnsrobotar för armén, ubåtar,
patrullbåtar och kustartilleribatterier för marinen samt anskaffning av
attack- och jaktversionen av flygplanet Viggen för flygvapnet.
Beträffande civilförsvaret innebär 1972 års försvarsbeslut
att planeringen bl. a. skaU utgå från att befolkningen kan komma att beröras
av
2 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2
Prop. 1975/76:150 18
biverkningar
vid anfall mot militära mål i samband med en invasion eller vid markstrid
varvid i första hand konventionella stridsmedel används. Liksom i fråga om det
militära försvaret bör dvilförsvarsåtgär-derna ges långsiktig inriktning. Vissa
begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under de närmaste åren.
Exempel härpå är att manskapsutbildningen något begränsas. Civilförsvarets
utbildnings- och övningssystem förändras f. n. En ny organisation för
civUförsvarets regionala skol- och förrådsanläggningar träder i kraft med
början den 1 juli 1976.
För
budgetåret 1972/73 bestämdes genom försvarsbeslutet 1972 en utgiftsram gmndad
på ett s. k. basbelopp om 118 milj. kr., uttryckt i prisläget febmari 1971. I
budgetpropositionen har för budgetåret 1976/ 77 föreslagits utgifter för
civilförsvaret om 194,1 milj. kr. Härav utgörs 25,6 mUj. kr. av
priskompensation enligt nettoprisindex, räknat från prisläget febmari 1975.
Basbeloppet är, bortsett från tekniska justeringar, oförändrat i förhållande
till försvarsbeslutet. Planeringen de närmaste fem åren bör enligt
budgetpropositionen 1976 utgå horisontellt från det nämnda basbeloppet. HärtUl
kommer kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex.
Utgiftsförändringarna under perioden beror på den ändrade finansieringsformen för
skyddsrumsbyggande.
Det
ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a.
industriproduktionen, livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och
kommunikationerna.
För
att skydda samhället mot skadeverkningar som beror på avbrott i oljetillförseln
sker en betydande beredskapslagring hos säljare och storförbrukare av
oljeprodukter. Investeringskostnaderna för denna beredskapslagring av
oljeprodukter enligt beslutat program för perioden 19701976 beräknas i 1969
års priser tiU 760 milj. kr., varav staten bidrar med ca 80 milj. kr. och
återstoden täcks genom prissättningen på oljeprodukter. Regeringen har
föreslagit riksdagen att oljelagringspro-grammet förlängs till år 1977. För att
begränsa sårbarhet bl. a. vid s. k. fredskriser pågår härutöver en betydande
statlig beredskapslagring av råolja. Utgifterna härför kommer att till
övervägande del faUa på budgetåren 1977/78 och 1978/79. Vidare är ett
lagringsprogram för eldningsolja under genomförande. F. n. pågår utbyggnad av
sju lagringsanläggningar för eldningsolja. Riksdagen har dessutom beslutat att
pågående utbyggnad av den statliga beredskapslagringen för främst
fredskrisbehov till år 1985 skaU ytterligare utökas med en lagring av råolja
och oljeprodukter motsvarande 3 milj. m råolja i den mån detta är praktiskt
möjligt och ekonomiskt rimligt. Under perioden 1976/771979/80 har vidare medel
beräknats för en beslutad utökad statlig lagring av gasol och flygdrivmedel
till en kostnad av ca 70 milj. kr. Regeringen har föreslagit riksdagen uppbyggnad
av beredskapslagring för främst fredskrisbehov av petrokemiska insatsvaror
under perioden 1976/771980/81.
Bil.
2 Långtidsbudget 19
Kostnaden
härför beräknas tiU ca 480 milj. kr. inkl. kostnader för lagringsutrymmen.
Kostnaderna
för lagring, främst avsedd för fredskriser, av råolja, petrokemiska insatsvaror
samt eldningsolja finansieras av en särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter. Intäkterna från beredskapsavgiften tillförs en fond i
riksgäldskontoret oljdagringsfonden. Från oljelag-ringsfonden bestrids
kostnaderna för nämnda program efter regeringens beslut.
För
att en tillfredsställande beredskap beträffande försörjningen med
beklädnadsvaror skall kunna upprätthållas beviljas ränte- och amorte-ringsfria
avskrivningslån till investeringar inom teko-, sko- och garveri-industrierna.
För detta ändamål har beslutats en investeringsram av 160 milj. kr.
F.
n. pågår försök med att samordna långsiktsplaneringen inom det ekonomiska
försvaret med planeringen inom totalförsvarets övriga grenar. I anvisningar
för försök med programplanering har ekonomiska ramar angivits av regeringen för
planeringen av åtgärder som finansieras av anslag över statsbudgeten.
Beräkningarna i långtidsbudgeten ansluter till dessa ramar. En kraftig ökning
av de kostnader för ekonomiskt försvar som finansieras från oljdagringsfonden
kan förväntas under periodens första år. En sammanställning av totala statUga
kostnader för långtidsbudgetperioden fördelade på finansieringsform ges i
tabdl 8.
Tabell
8 Uppskattade statliga utgifter inom det ekonomiska försvaret (Milj. kr., fasta
priser)
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
Totalt
554
1098
572
1027
988
därav
finansierade över
statsbudgeten
304
319
328
338
349
finansierade frän
oljelagringsfonden
250
779
244
689
639
Övrigt
totalförsvar omfattar åtgärder inom en rad skUda funktioner. Aktiviteterna inom
hälso- och sjukvården, polisverksamheten och det psykologiska försvaret
förutsätts i långtidsbudgeten fortlöpa på i huvudsak oförändrad nivå. Verksamheten
inom övrigt totalförsvar bygger i krig och krigssituationer i stor utsträckning
på den bas som det fredstida samhället utgör. Behovet av beredskapsåtgärder
blir därför beroende av samhällets utveckling i övrigt.
3.4
Kommunikationer och energiförsörjning
Denna
ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgifterna för vägväsendet,
kommunikationsverken dvs. postverket, televerket, statens
järnvägar,
luftfartsverket och sjöfartsverket vissa investeringsutgifter för Sveriges Radio
samt vattenfallsverket.
I
tabell 9 anges den anslagsutveckling söm förutses för perioden fram t. o. m.
1980/81. Dessa anslagsbelopp avser att jämte tidigare behållningar täcka den
förutsedda medelsförbrukningen och därutöver såvitt avser bl. a. de
affärsdrivande verken ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra ökade
investeringar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller andra skäl.
Vid
bedömningen av den framtida utvecklmgen har hänsyn i första hand tagits tUl den
väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnts i avsnitt 1.2 föreligger vissa
svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa
produktionen till efterfrågan. För att få en praktiskt användbar
beräkningsmetod har investeringarna, efter reduktion med väntad
produktivitetsstegring, förändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen.
Vidare har vissa beslutade program och engångsprojekt beaktats.
Inom
vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i långsammare takt än vad som varit
faUet under 1960-talet. Det även vid en oförändrad nivå av vägbyggnadsanslagen
stigande vägkapitalet kräver emeUertid en viss uppräkning av driftanslagen för
att det ökade underhåUsbehovet skall kunna tillgodoses.
Televerkets
investeringar omfattar dels telenätet, dels rundradioanläggningar för
distribution av radio- och TV-programmen. Medelsförbrukningen för dessa
ändamål beräknas uppgå tUl 875 milj. kr. under budgetåret 1976/77, varav 50
milj. kr. för rundradioanläggningar. Investeringarna i telenätet har bedömts
mot bakgrund av den väntade teletrafikutvecklingen.
Medelsförbrukningen
för statens järnvägars investeringar beräknas uppgå till 555 milj. kr. under
budgetåret 1976/77. Investeringarna har
Tabell
9 Kommunikationer och energiförsörjning
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittiig
1976'77
tuell
för-
snittlig
procen-
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
ändring
procen-
tuell
för-
1976/77-
tuell
för-
ändring
1977/78
ändring
1970/71-
1976/77-
1974/75
1980/81
Totala
utgifter
+ 2,5
8 406
+ 56
-231
-34
+ 111
+ 0,7
-0,3
därav
väganslag.
trafiksäkerhet
m. m.
+ 0,2
3 429
+ 15
+ 27
+ :.7
+ 27
+ 0,4
+0,7
kommunika-
tionsverken
+ 0,1
2 856
- 88
-125
-43
+ 32
-3,1
-2.0
energiförsörjning
+ 11,9
2 020
+ 110
-135
-20
+ 50
+ 5,9
+ 0,1
Bil. 2 Långtidsbudget 21
för
de följande budgetåren räknats upp med hänsyn till den förväntade trafik- och
produktivitetsutveckUngen.
Utvecklingen
av luftfartsverkets investeringar domineras av ett fåtal stora projekt vilka
avslutas under långtidsbudgetperioden. Medel har beräknats för färdigställande
av Göteborg-Landvetter flygplats. Övriga investeringsbehov har bedömts mot
bakgrund av den förväntade trafikutvecklingen.
Medelsbehovet
för postverkets investeringar har beräknats med utgångspunkt i att den totala
postvolymen kommer att ligga på i stort sett oförändrad nivå under perioden.
Hänsyn har tagits tUl vissa större pågående byggnadsprojekt, bl. a.
postgirohuset i Stockholm, och en ny postterminal i Göteborg.
I
fråga om sjöfarten förutses under den framförliggande perioden en fortsatt
rationalisering av lots- och fyrväsendet. Under senare år har två
statsisbrytare av större och maskinstarkare typ varit i operativ verksamhet. I
meddsförbrukningen har beaktats att ytterligare en isbrytare av samma typ
levereras under perioden.
En utgångspunkt för
långtidsbudgetens beräkningar avseende energiförsörjning har varit den
föresats som ställts upp i prop. 1975: 30 om energihushållning. Denna föresats
innebär en i genomsnitt tvåprocentig årlig tillväxt av energikonsumtionen för
perioden fram till år 1985. I detta syfte föreslås i fråga om
energikonsumtionen insatser för att spara energi i bostäder och inom
näringslivet. På produktionssidan redovisas åtgärder för att förstärka
elkraftproduktionssystemet. Till detta kommer åtgärder för att trygga vår
tillgång tUl olja. Utgifterna för de ökade insatserna redovisas inom de
ändamålsgmpper som svarar mot åtgärderna. Under ändamålsgruppen kommunikationer
och energiförsörjning har sålunda medel beräknats enbart för utbyggnad av
produktions- och distributionsanläggningar för elkraft.
I
avsnittet bostäder har bidragen till förbättrad energihushållning inom
bostadssektorn beaktats.
Utgiftskonsekvenserna
av stödprogranunet för förbättrad energihushållning inom industrin tas upp i
avsnitt 3.12.
3.5
Arbetsmarknad och regionalpolitik
Denna
ändamålsgrupp omfattar statens utgifter för olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder,
arbetsmarknadsutbildning, kontant stöd vid arbetslöshet och arbetarskydd.
Sedan
1960-talets början har utgifterna för arbetsmarknads- och regionalpolitiken
ökat mycket kraftigt. Under de senaste fyra budgetåren har utgiftema i fasta
priser inom denna ändamålsgmpp stigit med i genomsnitt 7,3 % per år. De snabbt
ökande anslagen är ett uttryck för en
3
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 2
höjning
av ambitionsnivån, bl. a. i form av ökade insatser i anslutning till
näringslivets strukturomvandling. Det kan i sammanhanget nämnas att
arbetsmarknadsverket hittills under 1970-talet tillförts ca 1 300 nya tjänster.
Arbetsmarknadspolitiken
torde även i framtiden i första hand komma att inriktas på åtgärder som syftar
tUl att hjälpa de grupper som har särskilda problem att få eller behålla ett
arbete. För att uppfylla målet om en jämnare fördelning av
syssdsättnirigsmöjligheterna mellan olika regioner krävs även fortsättningsvis
insatser såväl i fråga om åtgärder som syftar till ökad yrkesmässig och
geografisk rörlighet som i fråga om regionalpolitiskt stöd i de delar av landet
som har svårt att uppnå en tillfredsställande sysselsättningsnivå. För att öka
effektiviteten hos arbetsförmedlingarna har stora bdopp satsats på ADB under
senare år. Under nästa budgetår kommer ca 90 % av de lediga platserna att presenteras
i platslistor som framställts med hjälp av ADB. Arbetet med rationalisering med
hjälp av ADB kommer under perioden att fortsätta.
Att
de totala utgifterna för ändamålsgruppen beräknas minska under budgetåren
1977/78 och 1978/79 beror på att statsbidragen för lagerstöd successivt kommer
att upphöra. Långtidsbedömningarna inkluderar inte kostnader för eventuella
särskUda insatser i stabiliseringspoli-tiskt syfte.
Riksdagen
har beslutat om nya riktlinjer för arbetsmarknadsutbUd-iiingen. Det innebär bl.
a. att utbildningsbidragen höjdes väsentiigt från den 1 januari 1976. Bidragen
utgår med 90130 kr. per dag för elever över 20 år. Reformen finansieras via en
särskUd arbetsgivaravgift. Statens bidrag förs tiUsammans med
arbetsgivaravgifterna till en särskUd arbetsmarknadsutbildningsfond.
Utbetalningarna från denna fond redovisas inte på budgetens utgiftssida.
De
sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten har beräknats få
en i huvudsak oförändrad omfattning jämfört med vad som motsvarar de medel som
tagits upp för budgetåret 1976/77.
Tabell
10 Arbetsmarknad och regionalpolitik
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom- .
snittiig
1976/77
tuell
för-
snittiig
procen-
1977/78 1978/79
1979/80
1980/81
ändring
procen-
tudl för-
1976/77-
tuell
för-
ändring
1977/78
ändring
1970/71-
1976/77-
1974/75
1980/81
Totala
utgifter
+ 7,3
6 665
-69 -42
+93
+ 63
-1.0
+0.1
därav
arbetsmarknads-
poUtik
+ 3,8
5 277'
-45 -71
+ 79
+ 79
-0,9
+0,2
regionalpolitik
+ 23,4
1 388
-24 +29
+ 14 .
-16
-1,7
+0,0
Bil.
2 Långtidsbudget 23
Utbetalningar
för siöd till lageruppbyggnad kommer att utgå så sent som budgetåret 1977/78.
Det sammanlagda statsbidraget beräknas f. n. uppgå till ca 1 miljard kr. för
treårsperioden 1975/761977/78. Genom möjligheten att få förskott kommer en
stor del av utbetalningarna att belasta budgetåret 1975/76.
I
arbetsmarknadspolitiken ingår vidare strävanden att med hjälp av
anpassningsgrupperna bereda arbete på den reguljära arbetsmarknaden för
personer med nedsatt arbetsförmåga. Medel har beräknats för en fortsatt
utbyggnad i första hand av den halvskyddade men också av den skyddade
sysselsättningen.
I fråga om regional
utveckUng har 1975/76 års riksmöte beslutat att utöka ramen för
regionalpolitiskt stöd med 1 500 milj. kr. tiU 4 000 milj. kr. under det
femårsprogram som upphör budgetåret 1977/78. 1 långtidsbudgeten har
verksamheten antagits ligga kvar på oförändrad nivå även de efterföljande
budgetåren.
I
ändamålsgruppen ingår även kostnader för arbetarskydd. Sedan budgetåret 1971/72
har arbetarskyddsstyrdsen och yrkesinspektionen erhållit närmare 400 nya
tjänster, varav 80 för budgetåret 1976/77. En stor del av de ökade resursema
syftar till att intensifiera insatserna mot de kemiska hälsoriskerna.
Resurserna skall också användas för det omfattande arbetet med nya tillämpningsföreskrifter
och andra anvisningar inför den nya lagstiftningen om arbetsmUjön. Medel
beräknas för en fortsatt anpassning av organisationen till utvecklingen på
området.
3.6
Stöd till barnfamiljer
Utgiftema
under denna ändamålsgrupp avser till stor del inkomstöverföringar till
hushållen i form av allmänna barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag för
barnfamiljer. Den kraftigast växande delen av ändamålsgruppen utgörs dock av
statsbidrag till kommunernas barnomsorg. Vidare ingår statens utgifter för
bidragsförskott (utgifter för underhållsbidrag vilka förskotteras till barn i
avvaktan på att ersättning kan tas ut av den underhållsskyldige) och den del
av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.
Utgiftsutvecklingen
för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Enligt
riksdagens beslut höjdes barnbidragsbeloppet fr. o. m. den 1 oktober 1975 från
1 500 till 1 800 kr. per barn och år. Bidragen utgår till omkring 1 miljon
barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn. Antalet barn i bidragsberättigad ålder
beräknas sjunka något under senare delen av perioden.
Den nya
föräldraförsäkringen inom sjukförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974.
Ersättningstiden vid bams födelse förlängdes den 1 januari 1975 från sex till
sju månader. Föräldrapenning, som är ATP-grundande, utgår med en garantinivå på
25 kr. per dag. För dem som
Tabell
11 Stöd till barnfamiljer
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1976/77
tuell
för-
snittiig
procen-
1977/78 1978/79
1979/80
1980/81
ändring
procen-
tuell
för-
1976/77-
tuell
för-
ändring
1977/78
ändring
1970/71-
1976/77-
1974/75
1980/81
Totala
utgifter
+ 9,7
6 417
-1831 +306
+ 412
+ 375
+12,9
+ 6,8
därav
allmänna barn-
bidrag
+ 1,8
3 260
+ 10 +5
- 10
- 25
+ 0,3
- 0,2
bostadsbidrag
m. m.
+ 14,7 .
1 178
+ 126 . . + 15
+ 15
± 0
+ 10,7
+ 3,2
bidrag till barn-
omsorg
+ 35,5
1245
+ 412 +403
+ 521
+ 387
+ 33,1
+ 24,3
har
sjukpenning över garantinivån utgår föräldrapenningen med samma bdopp som
sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten. Föräldrapenningen utgår till den av
föräldrarna modern eller fadern som stannar hemma och vårdar barnet. Till
följd av riksdagens beslut i enlighet med regeringens prop. 1975/76: 133
kommer föräldraförsäkringen att byggas ut fr. o. m. den 1 januari 1977.
Utbyggnaden innefattar bl. a. en utökning av ersättningstiden vid vård av sjukt
barn från 10 dagar per år och familj tiU 12, 15 och 18 dagar per år för resp.
en-, två-och flerbarnsfamiljer. Vidare utvidgas ersättningsrätten till att
gälla även vård av barn när ordinarie vårdare är sjuk samt för besök hos
barnhälsovården m. m. Från samma tid förlängs ersättningstiden för adoptivföräldrar
från 20 dagar till 90 dagar om barnet är yngre än sex år och 45 dagar om bamet
fyllt sex men inte tio år.
De
statliga och statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår tiU ca en
halv miljon famUjer med omkring en miljon barn. I en särskild proposition till
riksdagen föreslås bl. a. vissa förbättringar av bostadsbidragen. Sålunda
föreslås att inkomstgränserna höjs för oreducerade tUlägg. Den nedre
hyresgränsen föreslås bli satt vid 350 kr. och bli lika för alla samtidigt som
de övre hyresgränserna föreslås bli höjda. Stödet till låginkomsttagare utan
barn har i långtidsbudgeten inräknats i ändamålsgruppen bostäder.
De
barn under 18 år vilkas föräldrar lever åtskilda är genom bidragsförskotten
garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd. Bidragsförskottens årsbdopp är
40 % av basbeloppet eller f. n. 4 000 kr per år. Fr. o. m. den 1 juli 1976
utgår bidragsförskott även till invandrarbarn enligt grunder liknande dem som
gäller för barnbidrag. Kommunerna erhåller statsbidrag med 75 % av
nettokostnaderna för bidragsförskotten för varje kalenderår i efterskott. Fr.
o. m. den 1 oktober 1977 skall administrationen av bidragsförskotten föras över
från kommunerna till
Bil. 2 Långtidsbudget 25
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. I samband
med omläggningen ökar statens kostnader övergångsvis med ca 250 milj. kr.
budgetåret 1977/78.
Vårdbidraget tUl förälder med svårt handikappade barn i
hemmet uppgår tUl samma nivå som förtidspension inkl. pensionstillskott. Fr. o.
m. den 1 juli 1975 har möjligheterna att få vårdbidrag utvidgats. Vidare kommer
vårdbidragens nivå att höjas den 1 juli 1976 i anslutning till att
förtidspensionerna höjs. Utgifterna för vårdbidrag har inräknats i
ändamålsgmppen folkpensioner m. m.
På gmndval av en överenskommelse mellan regeringen och
kommunförbundet genomförs en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg.
Utbyggnadsprogrammet för åren 19761980 omfattar 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av antalet platser i
kommunala familjedaghem.
För att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra
ut-, byggnaden av barnomsorgen införs ett nytt statsbidragssystem med väsentligt
höjda värdebeständiga statsbidrag. Driftbidraget för daghem höjs fr. o. m. den
1 januari 1977 från 7 500 kr. tUl 14 000 kr. per år för nya platser. För
befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp. Bidraget till
nya platser i fritidshem uppgår tUl hälften av nämnda belopp. För
familjedaghemmen införs utöver nuvarande statsbidrag ett nytt grundbelopp i
bidragssystemet.
Det nya statsbidragssystemet finansieras genom en
socialavgift. Socialavgiften till barnomsorgen uppgår för år 1977 till 1 % av
avgiftsunderlaget och beräknas senare höjas successivt tiU 2,2 % år 1981.
3.7 Bostadspolitik
Denna ändamålsgrupp domineras av räntebidrag och
långivning till bostadsbyggandet, vilka för budgetåret 1976/77 föreslås uppgå
till sammantaget drygt 4,1 miljarder kr. Bland andra ändamål inom gruppen
märks lån till kommunala markförvärv, vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet samt bostadsbidrag för låginkomsttagare.
Tabell 12 Bostadspolitik
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom- Anslag Anslagsförändring till --- Procen- Genom
snittlig 1976/77 ----------------------------- tuell för- snittiig
procen- 1977/78
1978/79 1979/80 1980/81 ändting procen-
tuell för- 1976/77- tudl för-
ändring 1977/78 ändring
1970/71- 1976/77-
1974/75 1980/81
-5,5 5470 +1435 +344 -180 +55 +26,2 +6,8
Prop. 1975/76:150 26
Under
senare år har antalet påbörjade lägenheter understigit det utrymme som lämnats
inom de särskilda bostadsbyggnadsramarna. Småhusens andel av nyproduktionen
har ökat och uppgick år 1975 till ca 70 %. Investeringskostnaderna per
rumsenhet är i genomsnitt drygt 15 % högre i småhus än i flerfamUjshus. Härav
följer att investeringsvolymen inte har minskat lika mycket som antalet
påbörjade lägenheter.
En
stor del av statens stöd till bostadsbyggandet utgår i form av räntebidrag och
långivning. För statligt belånade hus gäller att räntekostnaden över vissa
garanterade nivåer betalas av staten. Nyproducerade hyres- och
bostadsrättslägenheter har en garanterad låneränta på 3,9 % under det första
året av lånetiden. För nyproducerade småhus som bebos av låntagaren är
motsvarande ränta 6 %. De garanterade räntenivåerna höjs därefter årligen för
att slutligen nå upp till bostadslåneräntans nivå (f. n. 9,25 %). Systemet med
garanterade räntenivåer berör även stora delar av det befintliga beståndet av
fastigheter som har finansierats med statliga lån.
Ramen
för beslut om bostadslån till nybyggnad under 1976 föreslås i 1976 års
budgetproposition bli faststäUd tiU 8 375 000 m våningsyta. Detta beräknas
motsvara 71 500 lägenheter samt därtill anknutna lokaler, såsom daghem och
fritidshem. För åren 1977 och 1978 föreslås ramen få samma omfattning.
Bostadsbyggandet
har under senare år i ökad omfattning inriktats mot ombygnad av befintliga
äldre fastigheter. Ombyggnadsverksamheten väntas framdeles beröra ca 10 000
lägenheter per år. En annan expansiv sektor utgörs av daghem och fritidshem
där under de närmaste åren ett avsevärt ökat byggande kan förväntas.
De i
långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna har beräknats med utgångspunkt
från den ovan angivna ramen. Härvid har beaktats att riksdagen har beslutat att
slopa den tidigare gällande särskilda begränsningen av låneunderlaget i fråga
om bostadslån för nybyggnad av småhus. Vidare har hänsyn tagits till de år 1975
beslutade förbättringarna avseende finansieringen av
byggnadskreditkostnaderna. De nya reglerna innebär att
byggnadskreditkostnaderna får beaktas tiU fuUo vid beräkningen av
låneunderlaget.
Vid
anslagsberäkningen har även beaktats de av regeringen föreslagna
förbättringarna av lånebestämmelserna vid ombyggnad av flerfamiljshus.
Förslaget syftar bl. a. till alt skapa ökad kostnadsneutralitet mellan ny- och
ombyggnadsverksamhet. Av betydelse är också att låneunderlags- och
pantvärdenivåerna höjdes den 1 januari 1976.
Hänsyn
har också tagits till att hyresförlustiån, enligt förslag i 1976 års
budgetproposition, skall utsträckas tUl att omfatta hyresförluster t. o. m. år
1977. Utgifterna härför kan antas belasta bostadslånefonden under budgetåren 1977/78
och 1978/79.
Bil. 2 Långtidsbudget 27
Den
kraftiga anslagsförändringen mellan budgetåren 1916111 och 1977/78 kan bl. a.
hänföras till de ovan nämnda antagandena. En annan faktor av betydelse i detta
sammanhang är den förväntade stora förbrukningen under budgetåret 1976/77 av
reservationsmedel på bostadslånefonden. Därefter blir en betydande
anslagsökning nödvändig för budgetåret 1977/78.
3.8
Skattebidrag till kommuner
I
denna ändamålsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag, skattebortfallsbidrag i anledning
av 1970 års skattereform, särskUt bidrag till kommunerna i samband med den
skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 samt de extra bidrag som
utgår i enlighet med överenskommelsen om begränsning av den kommunala
utdebiteringen under åren 1976 och 1977. Vidare ingår kompensation till
kommunerna för minskat skatteunderlag i anledning av den skattereform som
trädde i kraft den 1 januari 1975.
Skatteutjämningsbidragen
utgör huvuddelen av ändamålsgruppen. De syftar huvudsakligen till att stödja
kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner med svag skattekraft. Enligt
de bidragsbestämmél-ser som gäller fr. o. m. år 1974 utgår bidrag till kommuner
och landstingskommuner för att tillförsäkra dessa ett visst skatteunderlag,
som relateras till meddskattekraften i landet. Skattekraftsgarantin varierar
med det geografiska läget. Skatteutjämningsbidrag utgår f. n. till 250 av 278
kommuner och till samtliga 24 landstingskommuner. De kyrkliga kommunema får
samma skatteutjämningsbidrag som år 1973 med en årlig femprocentig uppräkning
av föregående års bidragsbelopp.
I
särskilda fall utgår extra skatteutjämningsbidrag till kommuner som befinner
sig i en besvärlig ekonomisk situation. Vidare titgår t. o. m. år 1978 en
successivt minskande övergångskompensation till sådana koni-muner och
landstingskommuner som till följd av nya bidragsbestämmelser skuUe ha fått
sänkt bidrag år 1974 jämfört med bidraget för år 1973.
Skatteutjämningsbidragen
svarar för en betydande del av kommunernas samlade inkomster. Bidragen betyder
mest för Gotland och norrlandslänen. De lägsta bidragen per invånare får
storstadslänen. Skatteutjämningsbidragen räknat i kronor per invånare uppgår
för hela landet till 324 kr. för år 1976. För Jämtiands och Gotlands län
uppgår bidragen tiU 1 715- resp. 1 684 kr. per invånare. Närmast följer Norrbottens
och Västerbottens län, där bidragen uppgår till 1 421 resp. 1 177 kr. per
invånare. För länen i övrigt varierar beloppen meUan 20 och 857 kr. per
invånare.
Anslagsbehovet
påverkas främst av skatteunderlaget och utdebiteringen. Utvecklingen av dessa
faktorer har medfört att statens utgifter
för
skatteutjämningsbidrag har ökat under de senaste åren. Härutöver medförde
övergången till de nya bidragsbestämmelserna den 1 januari 1974 ett ökat
utgiftsbehov om ca 370 mUj. kr.
Skattebortfallsbidragen
är avsedda att kompensera kommunerna för det inkomstbortfall som uppstår tUl
följd av 1970 års skattereform. Detta bortfall har beräknats tiU 1 250 milj.
kr. för år 1971. Bidragsgivningen mmskar härefter i takt med att den
skattekraft som kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform
återviims genom att skatteunderlaget per inkomsttagare ökar. För inkomståret
1975 beräknas skattebortfallet till ca 850 milj. kr.
Det
särskilda bidraget tiU kommunerna utgår med 122 milj. kr. per år. Bidraget ger
kommuner och landstingskommuner kompensation för den skatteomläggning som
trädde i kraft den 1 januari 1973.
Som
en följd av den överenskommelse som träffades mellan företrädare för
regeringen samt Svenska konununförbundet och Landstingsförbundet i februari
1975 rörande begränsnuig av kommunalskatternas höjning under åren 1976 och 1977
utgår av statsmedel ett extra bidrag till kommuner och landstingskommuner.
Bidraget utgår med 600 mUj. kr. under vart och ett av åren 1976 och 1977. För
de därefter följande åren utgår inte detta bidrag, vUket förklarar minskningen
för ändamålsgruppens totala utgifter budgetåret 1978/79.
Genom
den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1975 får kommimer och
landstingskommuner m. fl. ett minskat skatteunderlag på gmnd av ändrade
avdragsregler m. m. Riksdagens beslut innebär att kompensation skall utgå för
detta. I prop. 1915116: 147 har föreslagits närmare bestämmelser för denna
kompensation som börjar utbetalas imder år 1977. Kompensationen beräknas för
kalenderåret 1977 till ca 1 500 milj. kr. Detta kommer till uttryck på
statsbudgeten! ett anslagsbehov som för budgetåret 1976/77 uppgår till 750 mUj.
kr. Anslagsbehovet fördubblas därefter genom helårseffekten till budgetåret
1977/78.
Tabell
13 Skattebidrag till kommuner
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1976/77
tudl
för-
snittiig
procen-
1977/78 1978/79 1979/80
1980/81
ändring
procen-
tuell for-
1976/77-
tuell
för-
ändring
1977/78
ändring
1970/71-
1976/77-
1974/75
1980/81
Totala
utgifter
+ 12,1
5 293
+ 532 -255 +88
+ 118
+ 10,1
+2,2
därav
skatteutiäm-
ningsbidrag
+ 1.4
2 870
+ 301 +155 +52
+ 70
+ 10,5
+4,7
Bil. 2 Långtidsbudget
29
3.9
Hälso-, sjuk- och socialvård
Denna
ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden.
Huvudparten av här redovisade utgifter avser statsbidrag till vårdområden under
kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag till den psykiatriska sjukvården
utgör den största posten. Betydande statsbidrag utgår också tUl annan hälso-
och sjukvård, social hemhjälp och samhällets åtgärder för handikappade. I direkt
statlig regi drivs dock bl. a. vissa sjukhus, imgdomsvårdsskolor samt vissa
vårdanstalter för alkoholmissbmkare.
Överenskommelser
om ändrade bidragsregler för den psykiatriska sjukvården och regler för
finansieringen av vissa provinsialläkares pensionering godkändes av riksdagen
år 1972. Genom avtal har partema träffat överenskommelse om driftbidragen för
den psykiatriska sjukvården för tiden t. o. m. år 1976. För perioden därefter
har driftbidragen schablonmässigt tagits upp med samma belopp som för
budgetåret 1976/77.
De
statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän fiälsovård avser en rad
myndigheter på detta område, statliga sjukhus, statsbidrag till olika former av
hälso- och sjukvård samt bidrag till kostaaderna för de kommunala undervisningssjukhusen.
Utgiftsminskningarna fram till innevarande budgetår beror till största delen på
att ersättning för sjukvårdskostnader i ökad utsträckning under senare år
utgår från sjukförsäkringen. Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har
skett med utgångspunkt i nuvarande grunder för samarbdet med övriga finansiärer.
Vissa pågående byggnadsarbeten kommer att avslutas under perioden.
Den
öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Bl. a. har den sociala
hemhjälpen, som främst är inriktad på åldringar, bandi-Tabell 14 Hälso-, sjuk-
och socialvård (Milj. kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändrini
g till
Procen-
Genom-
snittlig
1976/77
tuell
snittiig
procen-
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
föränd-
procen-
tuell
för-
ring
tuell
ändring
1976/77-
föränd-
1970/71-
1977/78
ring
1974/75
1976/77-1980/81
Totala
utgifter
+ 1,9
4 359
+ 38
+ 14
+ 11
+ 26
+0,9
+0,5
därav
psykiatrisk sjuk-
vård m. m.
+ 4,1
2 339
+ 2
- S
- 1
0
+0,1
-0.1
kroppssjukvärd
och allmän
hälsovård
-3,2
686
+ 8
- 8
- 1
+ 3
+ 1,2
+0,0
åldringsvård
+ 5,2
318
+ 17
+ 17
+ 17
+ 17
+5,3
+5,0
4
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2
Prop. 1975/76:150 30
kappade
och barnfamiljer, expanderat mycket kraftigt. Fr. o. m. år 1975 utgår
statsbidrag enligt beslut av riksdagen med 35 % av kommunernas bruttokostnader
för färdtjänst för handikappade. Samtidigt ändrades tidigare bidragsregler för
social hemhjälp tUl att omfatta 35 % av kommunernas bruttokostnader för
hemhjälpen, varvid statsbidrag läranas inte bara för hemvårdare och
hemsamariter utan även för att täcka kostnader för vissa andra serviceåtgärder.
Ungefär 350 000 åldringar och handikappade beräknas få social hemhjälp år 1976.
Utgiftsökningen under budgetåren 1977/781980/81 beror bl- a. på fortsatt
ökning av antalet ålderspensionärer.
I
ändamålsgruppen redovisas även bl. a. utgifterna för nykterhetsvård,
ungdomsvård och åtgärder för handikappade.
Nykterhetsvårdens
utveckling käimetecknas av att de frivilliga och öppna vårdformerna ökat
kraftigt under senare år medan antalet tvångs-intagningar minskat. De kommunala
nykterhetsnämndemas verksamhet med frivilliga och öppna vårdformer för alkohol-
och narkotikamiss-bmkare ges fortsatt stöd.
Anslagen
till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna. De senaste
åren har antalet platser minskat kraftigt och beräknas under 1976 i princip
svara mot behovet.
Samhällets
åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av
utgiftema t. ex. förtidspensioner och handikappersättningar inom
folkpensioneringen redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas
utgifterna för bidrag tUl särskolor, bidrag till organisationer m. m. EnUgt
riksdagens beslut år 1975 övertog landstingen hjälpmedelsverksamheten för
handikappade fr. o. m. år 1976. Ett enhetligt bidrag för landstingens kostnader
utgår från sjukförsäkringen med 22 kr. per invånare och år. Ersättningen från
sjukförsäkringen omfattar även förhöjd ersättning till de sjukvårdshuvudmän
som medverkar vid anskaffning av kostnadsfria eller prisnedsatta glasögon till
bam och ungdom.
3.10
Rätts- och polisväsende
TiU
ändamålsgmppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvården samt exekutionsväsendet.
Över
hälften av utgifterna inom ändamålsgruppen hänför sig till polisväsendet som
också svarar för ca 60 % av personalen. Polisväsendet har under budgetåren
1973/741975/76 tillförts drygt 1700 tjänster i huvudsak i enlighet med
brottskommissionens förslag. För budgetåret 1976/77 tillförs orgaiusationen
ytterligare 450 tjänster.
Den
s. k. kriminalitetsgruppen har försökt bedöma utvecklingen av brott som kan
komma till polisens kännedom under åren 19751979. Gruppens bedömning är
intagen i brottsförebyggande rådets rapport
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
15 Rätts-
och
polisväsende
(Milj.
kr., fasta priser)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
,snittiig _
1976/77
tudl
snittlig
procen-
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
föränd-
procen-
tuell för-
ring
tueU
ändring
1976/77-
föränd-
1970/71-
1977/78
ring
1974/75
1976/77-1980/81
Totala
utgifter
+ 6,1
4 013
+ 28
+
16 +23
+ 18
+0,7
+0,5
därav
polisväsende
+ 7,5.
2 353
+
2
+
19 +18
+ 13
+0,1
+0,5
domstolar m.
m.
+10,7
700
+ 12
-
2 +4
+ 4
+ 1,7
+ 0,6
kriminalvård
+ 6,3
668
+ 11
-
2 +0
+ 0
+ 1,6
+0,3
1974:
2. Gruppen har framhållit att dess bedömning är mycket osäker. Prognosema är
därför inte ägnade att ligga till grund för bedömningar av resursbehovet inom
rättsväsendet. Den förväntade öknmgen av biltrafiken kommer i viss
utsträckning att medföra ett ökat övervakningsarbete för polisens del. Bl. a.
mot denna bakgrund föratses vissa resursökningar under perioden.
Investeringarna
i nya polishus har legat på en mycket hög nivå under senare år. De beräknas
minska under perioden medan statens inlösen av i kommunal regi uppförda
polishus väntas fortgå i oförändrad takt.
Domstolsväsendet
svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom sektorn. Rättshjälpskostnaderna
förväntas öka under periodens första år. I övrigt fömtses vissa smärre
personalökningar.
Kriminalvården
svarar för ca 15 % av antalet anställda inom rättsväsendet. Beläggningen vid
anstalterna har sjunkit under senare år och förväntas sjunka ytterligare. Den
sjunkande beläggningen gör det nödvändigt att reducera platsantalet vid
anstalterna. Beslut om reduktion av platsantalet har fattats dels den 13
december 1974 dels den 18 december 1975. Enligt beslutet den 13 december 1974
skall antalet platser successivt minska med omkring 290 fram tUl den 30 juni
1976. I beslutet den 18 december 1975 föreskrevs att platsantalet fram tUl den
30 juni 1977 skall ha nedbringats med ytterligare 115. Ytterligare minskningar
väntas därefter komma till stånd. Resursberäkningarna i övrigt har skett
utifrån den plan för reformering av kriminalvårdens organisation och verksamhet
som redovisades i 1973 års statsverksproposition. Planen innebär bl. a. en ny
regional indelning, ett nytt anstaltssystem och en ökad satsning på frivård.
3.11
Intemationellt utvecklingsbistånd m. m.
Denna
utgiftsgrupp innefattar anslagen tiU internationellt utvecklingssamarbete,
bidrag till intemationella organisationer och anslag till andra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 16 Internationellt utvecklingsbistånd m. m.
(Milj.
kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genom- Anslag Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
1976/77
snittiig
procentuell förändring 1970/71 -1974/75
------- tuell för- snittiig
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 ändring
procen-
1976/77-
tueUför-1977/78 ändring 1976/77-1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 94
Totala utgifter
därav utvecklingsbistånd
21,3
25,5
3 359
3 122
+ 92
20
+103 +2,8
+94 +96 +100 +102 +3,0
+2,2
+ 3,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
internationella ändamål. Anslagsgruppen domineras av
utgiftema för utvecklingssamarbetet.
Det av riksdagen fastställda målet för
utvecklingsbiståndet om 1 % av bruttonationalprodukten tiU marknadspris har
uppnåtts budgetåret 1975/76. Biståndsanslagen beräknas nu öka i samma takt som
den förväntade ökningen i bruttonationalprodukten.
I ändamålsgruppen ingår också Sveriges andel i
finansieringen av Nordiska investeringsbaidien. Denna andel beräknas till ca
240 milj. kr., som skall inbetalas under tre år. Den sista inbetalningen har
beräknats ske budgetåret 1978/79.
3.12 Övrigt
Under denna rubrik har sammanförts utgifter som inte har
hänförts till någon av de tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfinns
bl. a. anslag för att främja utvecklingen inom näringslivet, prisstöd för
Uvsmedel, miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet,
central och regional förvaltning samt ofömtsedda utgifter. Vidare har här
beaktats räntor på statsskulden, förändringar i reservation
smedelsbehålliungar och utnyttjande av rörliga krediter.
Till utgifter för näringars främjande, som för budgetåret
1976/77 upp-
Tabell 17 Övrigt
(Milj.
kr., fasta priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring 1970/71-1974/75
Anslag 1976/77
Anslagsförändring
till
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81
Procen-tueU förändring
1976/77-1977/78
Genomsnittiig procentuell förändring 1976/77-1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala utgifter +8,4 19 589 -232+551
+225 +561 -1,2 +1,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget 33
går
till drygt 1,7 miljarder kr., har förts en rad anslag för stöd till jordbruk,
fiske, skogsbruk, hantverk, handel och industri. TUl de större anslagen hör
stödet till dagspressen samt energibesparande åtgärder inom näringslivet. Under
perioden kommer en rad engångsuppmstningar av utmstning till vissa myndigheter
att slutföras.
Vidare
ingår utgifter för statsskuldräntor vilka bestäms av förändringarna i
statsskulden samt av räntenivån på den statliga upplåningen. Ökningar av
ränteutgifterna ett visst budgetår beror i huvudsak på statens upplåning under
närmast föregående budgetår. För deima utgiftspost, som för budgetåret 1976/77
upptagits till drygt 5,1 mUjarder kr., har endast schablonmässiga
framskrivningar kunnat göras.
I
ändamålsgruppen ingår vidare bl. a. utgiftema för prisstöd till livsmedel m.
m. som för budgetåret 1976/77 väntas uppgå tUl 2 866 milj. kr.
Vidare
utgör skatteadministrationen en betydande delpost. Sammanlagt uppgår
kostnadema under budgetåret 1976/77 för riksskatteverket, länsstyrelsemas
skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna till drygt 800 milj. kr.
Under långtidsbudgetperiodens första hälft ökar denna sektor till följd av
beslutade reformer för effektivisering av skatteadministrationen.
3.13
Totala utgifter
I
tabell 18 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga utgiftsgrupper som
behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningama skulle
utgifterna i fasta priser under den framförliggande fyraärs-perioden öka med i
genomsnitt 2 % per år att jämföra med en ökning på 6,1 % per år under perioden
1970/711974/75. Den lägre ökningstakten åren framöver beror framför allt pä
att beräkningarna har beaktat endast sådana utgiftskrav som följer av redan
gjorda åtaganden. Ökningstalen under den gångna perioden avser däremot
verkställda utgifter. Tillväxten av statsutgifterna visar till följd av
beräkningsmetodiken i aUmänhet en faUande tendens. Detta är en följd bl. a. av
att vissa utgiftskrävande verksamheter och program upphör.
4
Statsutgifternas realekonomiska utveckling 4.1 Inledning
Tidigare
har redovisats en bedömning av statsutgiftemas utveckling fördelade på olika
ändamål. För att ytterligare belysa utgiftsutvecklingen i ett
samhällsekonomiskt perspektiv krävs en uppdelning av stals-utgiftema i
realekonomiska termer. Härmed avses en uppdelning i konsumtion, investeringar,
transfereringar och finansiella transaktioner.
Vid
en analys av den statliga utgiftsutveckUngen i dessa termer är det i första
hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 18 Utgiftsutvecklingen 1970/71-1980/81
(Milj. kr., fasta priser)
Ändamål
Genomsnittlig
Anslag
1976/77
Anslagsförändring till
Genomsnittiig
procen-
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
procen-
tuell
förr
tuell
för-
ändring
ändring
1970/71
-
1976/77-
1974/75
1980/81
1. Folkpensioner m. m.
+ 9,7
20 917
+ 1001
+
.642
+
591
+
546
+ 3,2
2.
Utbildning och
forskning
+ 0,2
15 456
+ 380
+
66
+
194
+
38
+ 1,1
3.
Totalförsvar
+ 1,8
11 155
+ 124
+
47
+
58
2
+0,5
4.
Kommunikationer och
energiförsörjning
+ 2,5
8 406
+ 56
231
34
4-
111
-0,3
5. Arbetsmarknad och
regionalpolitik
+ 7,3
6 665
- 69
.
42
+
93
+
63
+0,1
6. Stöd
till barnfamiljer
+ 9,7
6417
+. 831
-1,
306
.+
412
+
375
+ 6,8
7.
Bostadspolitik
- 5,5
5 470
+1435
-i-
344
180
+
55
+ 6,8
8.
Skattebidrag till
kommuner
+ 12,1
5 293
+ 532
255
+
88
+
118
+ 2,2
9.
Hälso-, sjuk- och
socialvård
+ 1,9
4 359
+ 38
+
14
+
11
+
26
+0,5
10.
Rätts- och polis-
väsende
+ 6,1
4 013
+ 28
+
16
+
23
+
18
+0,5
11.
Internationellt ut-
vecklingsbistånd m. m.
, +21,3
3 359
+ 94
+
92
+
20
+
103
+ 2,2
12.
Övrigt
+ 8,4
19 589
- 232
+
551
+
225
+
561
+ 1,4
Totalt
+ 6,1
111
099
+4 218
+
1550
+
1501
+2
012
+ 2,0
som
innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och
tjänster och å andra sidan sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska
utvecklingen indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom
andra sektorer av ekonomin.
Den
redovisning av anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som
lämnas i det följande bygger i huvudsak på det inom nationalräkenskaperna
tillämpade SNA-systemet (System of National Accounts).
De
statliga konsumtions- och investeringsutgiftema anger statens direkta
efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för
statiiga myndigheters produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn,
rättsväsendet och försvaret. Av konsumtionsutgifterna består nära 60 % av
löner och pensionskostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande
verksamheten, hyror, försvarets materidinköp samt reparationer och underhåll.
I
princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningama
för den statiiga sektorn från det som används för den privata sektorn. Som
statliga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och atUäggiungar samt
materidinköp för civila ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en
strikt' tillämpning av SNA-systemet räk-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
nas
dock även affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.
Det
bör understrykas att avgränsningen mellan konsumtion och investering från
vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det kan sålunda hävdas att delar av de
som konsumtion betraktade utgifterna för t. ex. utbildning och forskning utgör
produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner. Det
bör också erinras om att utgiftema för försvarsmateriel och militära
befästningar i nationalräkenskapssystemet betraktas som konsumtion och inte
som investeringar.
Den
del av statens utgifter som endast indirekt påverkar samhällsekonomin indelas
i transfereringar och finansiella transaktioner.
Transfereringarna
indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av
iidcomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar till
hushållen. I denna grupp ingår de från fördelningssynpunkt viktiga utgifterna
för folkpensioner, bostadstUlägg, barnbidrag, m. m. Som transfereringar räknas
också statens bidrag till kommuner, företag och organisationer sanit utgifter
för utvecklingsbistånd och för statsskuldräntor.
Till
gmppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning,
markinköp, m. m. Denna utgiftskategori kan närmast uppfattas som en del av
kreditmarknaden.
4.2
Konsumtions- och investeringsutgifter
I
tabell 19 redovisas statens utgifter för konsumtion och investeringar
tillsammans med bidrag tiU kommuner för motsvarande ändamål. Effek-
Tabell
19 Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling
(Volymförändring)
Genom-
Anslag
Procen-
Genom-
snittlig
1976/77
tuell för-
snittlig
procen-
milj.
kr.
ändring .
procentuell
tuell för-
till
för-
ändring
1977/78
ändring
1970/71-
1976/77-
1974/75
1980/81
Konsuml
ionsutgifter
+ 4,5
42 912
+ 2,5
+ 1,5
Statliga
+ .3,8
28 097
+ 0,7
+ 0,5
Driftbidrag
till kommuner
+ 6,2
14815
+ 5,8
+ 3,5
Investeriiigsutgifter
+ 3,5
9 846
+0,9
-0,4
Statliga
+ 3,3
8 324
+ 0,7
-0,6
Investeringsbidrag
till
kommuner
+
-\7
1 522
+ 2,0
+ 0,8
Summa
konsumtions- och
investeringsutgifter
+
4,3
52
758
+ 2,2
+ 1,2
Prop. 1975/76:150 36
tema
på den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma, oavsett om
staten svarar för verksamheten eller om kommunerna driver den med statsbidrag.
Dessa
utgifter för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens och den
statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tjänster, utgör
knappt 50 % av de totala statsutgifterna. Utgifterna beräknas stiga med 1,2 %
per år under den framförliggande femårsperioden, vilket är en avsevärt lägre
ökningstakt än för jämförelseperioden 1970/711974/75. Detta beror framför
allt på att utgiftema under den förflutna perioden inbegriper reformer medan
beräkningarna för perioden framåt enbart avser konsekvensemå av redan fattade
beslut.
Konsumtionsutgifterna
stiger med 1,5 % genomsnittligt under den framförliggande perioden. De statiiga
konsumtionsutgifterna ökar i väsentligt långsammare takt än driftbidragen tiU
kommunerna. De senares ökningstakt uppgår genomsnittligt till 3,5 %.
För
periodens första år, dvs. biidgetåret 1977/78, redovisar långtidsbudgeten
regelmässigt en snabbare tillväxt av konsumtionen än under de påföljande åren,
vilket beror på bindningar till de föregående årens utgiftsbeslut. Detta gäller
framför allt utvecklingen av driftbidragen till kommunerna, t. ex. inom bamomsorgens
område.
Investeringarna
visar en nedgång med 0,4 % sett över hela perioden. Detta torde i första hand
sammanhänga med att bedömningen av inve-stermgsutvecklingen än mer än
konsumtionsutvecklingen påverkas av långtidsbudgetens karaktär. Detta gäUer
framför allt på den statiiga sidan. Investeringsbidragen till kommunerna
uppvisar däremot en svag ökning under den framförliggande perioden. Fattade
beslut om bidrag till kommunema har oftast karaktär av långsiktiga åtaganden.
De
statliga investeringarna ökar något tiU budgetåret 1977/78 för att därefter
minska. Detta sammanhänger med att nu beslutade investeringar avslutas. Vid
bedömningen av förändringarna i investeringsvolymen måste också beaktas att
investeringarna budgetåret 1976/77 ligger på en betydligt högre nivå än vad som
förutsattes i förra årets långtidsbudget. Detta är en konsekvens av de beslut
om tidigareläggningar i sysselsättningsfrämjande syfte som har fattats.
4.3
Övriga realgrupper
Utvecklingen
av transfereringar och finansiella transaktioner m. m. framgår av tabell 20.
Dessa utgiftskategorier beräknas visa en betydligt snabbare tillväxt än
konsumtions- och investeringsutgiftema, något som har varit ett genomgående
drag även under den historiska jämfördse-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
20 Utvecklingen av transfereringarna m. m.
(Volymförändring)
Genom-
Anslag
Procen-
Genom-
snittlig
1976/77
tuell för-
snittlig
procen-
milj.
kr.
ändring
procen-
tuell för-
till
tuell för-
ändring
1977/78
ändring
1970/71-
1976/77-
1974/75
1980/81
Transfereringar
+ 8,9
52
421
+ 3,8
+ 3,3
Till
hushåll (inkl.
socialförsäkringar)
+ 9,7
31470
+ 3,4
+2,:
Internationella
+ 24,7
3 169
+ 2,9
+2,3 .
Skattebidrag
till kom-
muner m.
m.
+ 12,1
5 293
+ 10,1
+ 2,2
Övrigt
+ 3,5
12 489
+ 3,7
+ 6,5
Finansiella
transaktioner
+ 4,7
5 920
+ 13,3
-4,7
perioden.
Sammantaget beräknas transfereringarna öka med i genomsnitt 3,3 % per år.
Transfereringarna
tUl hushållen beräknas växa med i genomsnitt drygt 2 % per år. Folkpensionerna,
som beloppsmässigt dominerar denna realgrupp, ökar med drygt 3 % per år. Utöver
folkpensioner ingår i denna utgiftsgrupp bidragen tUl sjukförsäkringen och det
kontanta stödet vid arbetslöshet. Skattebidrag till kommuner m. m. ökar
kraftigt mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 framför aUt beroende på det nya
skattebortfallsbidraget i anledning av 1974 års skattereform. För den
resterande delen av långtidsbudgetperioden beräknas ökningstakten bli
väsentligt lugnare. Detta beror bl. a. på att den kompensation bortfaller som
utgår till landsting och kommuner åren 1976 och 1977 enligt överenskommelsen om
begränsning av utdebiteringshöjningen.
Gruppen
övriga transfereringar i tabell 20 beräknas också öka tämligen kraftigt. Häri
ingår bl.a. ränteutgiftema för den statliga upplå ningen liksom transfereringar
till statiiga och privata företag.
I
posten finansiella transaktioner ingår förutom den statiiga utlåningen till
bostadsbyggande, studiesociala ändamål m. m. även förändringama i
reservationsmeddsförbmkningen och de rörliga kreditema. För den framförliggande
perioden fömtses för hela utgiftsposten en relativt kraftig minskning med ca
4,7 % om året. Om utvecklingen av de reserverade medlen och de rörliga
krediterna exkluderas, kommer denna realgmpp volymmässigt att bli av ungefär
samma storleksordning 1980/ 81 som 1976/77. Den beloppsmässigt mest betydande
komponenten utgör utlåningen till bostadsändamål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Personalutvecklingen
Redovisningen avser personal inom statlig verksamhet samt
inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet. Redovisningen avser inte bara
personal som avlönas från myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t.
ex. av forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statiiga
bolag ingår inte i redovisningen. AB Atomenergis personal har dock ituräknats,
eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom anslag över budgeten.
De statUga affärsverken ingår inte i långtidsbudgetens personalkalkyl utan
redovisas separat i det följande. Personalredovisningen avser den
personalorganisation som myndighe-tema beräknas ba enligt anvisade anslag,
varför även vakanta tjänster ingår. Redovisningen sker i hela årstjänster. Det
bör framhållas att statistiken har många svagheter och uppgifterna får betraktas
som osäkra.
5.1 Långtidsbudgetens personalkalkyl
Den personalutveckling som följer av redovisade
utgiftsberäkningar framgår av tabell 21. En uppdelning har skett på de områden
som personalmässigt väger tungt.
Under långtidsbudgetperiodens två första år beräknas
personalen öka med ca 1 000 per år. Därefter beräknas personalbehovet minska
något.
Inom ändamålsgruppen högre utbildning och forskning väntas
en viss personalökning. Personalbehovet vid lärarhögskolorna förväntas successivt
minska.
Till följd av elevutvecklingen inom gmndskolans och
gymnasiesko-
Tabell
21 Personalutvecklingen 1973/74-1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
ToUilt
ring 1976/77
1975/76-
1976/77
Genomsnitt- Föränd-1ig förändring 1973/74-1975/76
Förändring
till
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
+ 1015
-
482
-
305 + 120
+ 17
+ 347
+ 156
+ 372
-463'
-277 + 70
+ 17 + 235 -171
Högre utbildning och
155
423
2
300 396
forskning
+
Skolväsendet och
vuxenutbildning
Totalförsvar
Kommunikationer och
+
energiförsörjning
Arbetsmarknadspolitik
Hälso-,
sjuk- och
+ 26
socialv å rd
R ä tts- och polisv ä sende +1 367
Ö vrigt -I 1 434
+ 289
+ 797
-
362
-
124 + 330
+ 37
+ 589
- 56
24 991
99 290
48 538
13 178 10 529
6 274 34 408 42 622
+ 115 + 103 + 83
+ 1 012
-
431-
-
295 + 70
+ 17
+ 218
+ 304
+ 81
+ 227 -424
-288 + 70
+ 17 +
235 -204
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
-3189
+ 1500
279 830
983 +
998 -134
-286
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2 Långtidsbudget
39
opaginerad Kontrollera mot PDF
lans
område förutses vissa personalökningar inom skolväsendet. Även inom
vuxenutbildningen väntas en personalökning.
Nedskärningen
av personalbehovet inom totalförsvaret fortsätter under
långtidsbudgetperioden. Personalstyrkan inom försvarsmakten beräknas minska
med 3 900 personer under perioden september 1972 september 1979.
Inom
ändamålsgruppen kominimikationer och energiförsörjning förutses fortsatta
mmskningar främst inOm vägväsendet. Här inräknas som tidigare nämnts inte
affärsverken. En viss personalminskning väntas vidare på gmnd av den fortsatta
rationaliseringen inom lots- och fyrväsendet.
Ändamålsgmppen
arbetsmarknadspolitik förutses få en viss ökning av personalbehovet framför
allt för arbetsförmedlingen och för arbetarskyddet.
Inom
rätts- och polisväsendet beräknas vissa personalökningar främst inom
polisväsendet och domstolsväsendet.
Som
en följd av beräkningsmetodiken fömtses personalökningarna, liksom
utgiftsökningarna, under den framförliggande perioden bli väsentligt lägre än
under jämförelseperioden. Det bör vidare understrykas att långtidsbudgetens
personalredovisning inte återspeglar den statliga totala efterfrågan på
arbetskraft.
5.2
Affärsverken
Personalutvecklingen
inom affärsverken framgår av tabell 22. Totalt sett väntas affärsverkens
personalantal fortsätta att minska.
Inom
postverket bedrivs sedan flera år en omfattande rationaliseringsverksamhet med
bl. a. ökad användning av ADB. Personalökningen har därför kunnat begränsas.
Det
minskade personalbehovet hos televerket och statens järnvägar beror i stor
utsträckning på rationaliseringar. Den nedgång i personal-
Tabell
22 Personalutvecklingen vid affärsverken 1973/74-1980/81
Genomsnitt-
Föränd-
Totalt
Förändring till
lig för-
ring
1976/77
ändring
1975/76-
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
1973/74-
1976/77
1975/76
Postverket
+ 283
+ 500
43 200
+ 250
-\-
200
+ 150
+ 200
Televerket
-380
+ 386
41 900
- 250
- 400
- 400
- 200
Statens
järnvägar
-871
- 850
38 850
- 900
-1 000
-\ 100
-1 200
Luftfartsverket
+ 129
+ 416
2 250
+ 171
+ 38
+ 40
+ 6
Förenade
fabriksverken
+460
+ 111
8 400
-2 400
- 100
- 100
- 200
Statens
vattenfallsverk
+ 93
+ 500
11663
- 353
- 275
- 225
- 200
Domänverket
-333
+ 23
7 958
- 135
- 135
- 135
- 135
Summa
-619
+
1086
154
221
-3 617
-1672
-1770
-1729
Prop. 1975/76:150 40
antalet
hos SJ som förväntas ; trots en viss nyrekrytering förklaras av de ökade
pensionsavgångarna under senare delen av 1970-talet.
Den
något ökade efterfrågan på personal inom luftfartsverket motiveras bl. a. av
behovet av driftpersonal vid Arlanda och Göteborg Landvetter flygplatser.
Vidare sker en viss personalöverföring från flygvapnet.
Den
kraftiga nedgången av personalbehovet hos förenade fabriksverken till 1977/78
motiveras av att tvätteriverksamheten överförs till lands-, tingen.
För
statens vattenfallsverk förutses en viss personalminskning, vilken bl. a. beror
på en minskad utbyggnadstakt av vattenkraften.
Även
för domänverket fömtses en viss personalminskning av personalbehovet till
följd av skogsbrukets mekanisering.
6
Sammanfattande analys
6.1 Inledning
Som
inledningsvis framhölls är syftet med långtidsbudgeten att ange konsekvenserna
för den statliga budgetutvecklingen av de beslut statsmakterna redan har
fattat och de åtaganden som gjorts för framtiden. Långtidsbudgeten innefattar
en beräkning av de resurser som krävs för att den statliga och statsunderstödda
verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med dessa beslut och åtaganden.
Här görs alltså inga försök att förutse beslut som statsmaktema kan komma att
fatta under perioden. Den får därför inte uppfattas som en prognos över
statsutgifternas sannolika förändringar. I själva verket överstiger den
faktiska utgiftsutvecklingen regdmässigt långtidsbudgetens kalkyler med
avsevärda belopp. Däremot kan långtidsbudgeten genom att ange de inteckningar
i resursutrymmet som redan skett utgöra en del av statsmakternas beslutsunderlag.
På grundval av långtidsbudgeten kan en bedömning göras av utrymmet för nya
aktiviteter och behovet av omprövningar av existerande program.
Utgiftsutvecklingen i 1976 års långtidsbudget påverkas i hög grad av de
omfattande reformer som har beslutats åren 1975 och 1976 eller har föreslagits
av regeringen under 1975/76 års riksmöte.
Beräkningarna
utgår från anslagsbeloppen enligt kompletteringspropositionen för budgetåret
1976/77 och omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1980/81.
6.2 Realekonomisk
utveckling
De
totala statsutgifterna ökade med i genomsnitt drygt 6 % om året i fasta priser
under perioden 1970/711974/75. Enligt de beräkningar som har redovisats i
avsnitt 3 skulle utgifternas stegringstakt bli lägre
Bil.
2 Långtidsbudget 41
under
de kommande budgetåren. Den genomsnittliga tillväxten beräknas till 2 %. En
sådan lägre utgiftsexpansion är emeUertid en naturlig följd av de
förutsättningar som gäller för långtidsbudgetarbetet. Med den utgångspunkt som
gäUer för kalkylerna, nämligen att endast effekterna av redan fattade beslut
skall beaktas, blir följden att utgifterna för tidsbegränsade program som
utlöper under perioden faUer bort och att resursinsatserna i övrigt begränsas
till vad som krävs för att infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Hänsyn
har däremot inte tagUs till eventuella kommande beslut av statsmakterna.
De relativt sett mest
expansiva utgiftsområdena under jämförelseperioden var
skatteutiämningsbidragen till kommunerna och det internationella
utvecklingsbiståndet. Även på det socialpolitiska området, för folkpensioner
m. m. samt för stöd tUl bamfamUjer, har utgiftema stigit snabbt. Dessa
sistnämnda utgiftsområden beräknas öka starkt också under den framförliggande
perioden. Betydande ökningar framkommer även för skattebidragen till kommuner
och vårt internationella utvecklingsbistånd. De nu nämnda ändamålsgrupperna
svarar för den övervägande delen av budgetens expansion under
långtidsbudgetperioden.
För att belysa på vilka
olika sätt som de statliga utgifterna kommer att ställa anspråk på samhällets
reala resurser är det av intresse att studera utvecklingen av de statUga
konsumtions- och investeringsutgiftema. Dessa innebär nämligen en direkt
efterfrågan på resurser. Effekten av transfereringarna på den totala
efterfrågans utveckling är däremot indirekt på så sätt att dessa påverkar de
disponibla inkomsterna hos mottagarna.
De statliga utgiftema för
konsumtion och investeringar, inkl. bidragen till kommunerna för dessa ändamål,
ökade i fasta priser med 4,3 % per år under perioden 1970/711974/75, medan den
årliga ökningen under långtidsbudgetperioden enligt beräkningama blir 1,2%. För
såväl den förflutna som den framförliggande perioden utgör driftbidragen till
kommunal konsumtion den mest expansiva komponenten.
Enligt kalkylerna skulle
ökningstakten för de totala konsumtionsutgifterna sjunka från 4,5 % per år
under jämförelseperioden till 1,5 % per år under den framförliggande perioden.
Detta motsvarar ungefär den tillväxttakt som enligt långtidsutredningen
erfordras för den offentliga konsumtionen för att fuUfölja redan gjorda
åtaganden. För periodens första år budgetåret 1977/78 framkommer i
långtidsbudgeten avsevärt högre anspråk på resurser för konsumtion. Endast för
att fullfölja redan fattade beslut skulle sålunda konsumtionen behöva öka med
2,5 %. Denna tillväxt ligger väsentligt högre än vad som förutsetts för statlig
konsumtion i långtidsutredningens högre alternativ för offentlig konsumtion.
Till detta får läggas de krav på kraftigt ökade resurser som den kommunala
ekonomiska långtidsplarieringen innebär.
Jämfört
med den historiska perioden visar investeringsutgifterna en
Prop. 1975/76:150 42
svagare
utveckling. Vid bedömningen måste dock beaktas att utgångsåret budgetåret
1976/77 ligger på en osedvaidigt hög nivå tiU följd av att investeringar i
sysselsättningsfrämjande syfte tidigardagts.
De
utgifter som itmebär transfereringar beräknas växa betydligt snabbare än
utgifterna för konsumtion och investeringar. Detta sammanhänger främst med
ökningen av skattebidragen till kommunerna och med sänkningen av
pensionsåldern.
Sammanfattningsvis
kan konstateras att de utgiftsbindningar som långtidsbudgeten redovisar i
första hand avser inkomstöverföringar från den statliga sektorn tUl andra
sektorer, dvs. sådana utgifter som har en indirekt effekt på ekonomin via
dessa andra sektorers efterfrågan. Men också sådana utgiftsbindningar som
hänför sig till konsumtions- och investeringsutgifter innebär, särskUt för
periodens första år, en betydande inteckning i det resursutrymme som eidigt
långtidsutredningen kan bedömas vara tillgängligt för hela vår ekonomi.
6.3
Budgetkalkyl i liipande priser
Den
hittUls redovisade analysen har belyst de inteckningar i det framtida reala
resursutrymmet som följer av fattade beslut och gjorda åtaganden. En sådan
analys har givetvis sitt värde som underlag för budgetpolitiska beslut
beträffande eventuella förslag om nya åtaganden,och omprövningar av redan
gällande program. Det är å andra sidan klart att ett mera fullständigt underlag
för en budgetpolitisk diskussion stäUer vissa krav på en helhetsbild över
budgetutvecklingen innefattande en framräkning även av statsinkomsterna samt av
utgiftsutvecklingen i löpande priser.
Det
Ugger emellertid i sakens natur att framräkningar av detta slag måste bli
mycket schablomnässiga, särskilt om de utsträcks över längre tidsperioder än
ett å två år. Detta gäller i dagens läge i särskUt hög grad framskrivningar av
statsinkomsternas utveckling. Av detta skäl har redovisningen av
budgetutvecklingen i det följande närmast karaktär av räkneexempel och har
begränsats tUl att avse budgetåren 1976/771978/79.
Beträffande
statsutgifternas utveckUng har en omräkning gjorts från fasta tUl löpande priser
i överensstämmelse med de prognoser för pris-och löneutvecklingen år 1976 som
redovisas i den reviderade finansplanen och i övrigt med utgångspunkt i den
prismodeU som utnyttjats i långtidsutredningen. Denna modeU tar hänsyn tiU
den-relativa kostnadsstegring som äger rum inom den offentiiga
tjänsteproduktionen. Deima sammanhänger bl.a. med att produktiviteten på detta
område stiger långsammare än inom varuproduktionen.; Löneökningar och andra
prisökningar inom offentUg verksamhet får härigenom ett starkare genomslag på
kostnadema. En i stort sett enhetlig lönestegring i aUa sektorer inom
samhäUsekonomin medför för områden med oförmånligare produk-
Bil. 2 Långtidsbudget
43.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
23 Utgiftsutvecklingen 1970/71-1978/79
(Milj.
kr.)
Genom- Anslag snittiig 1976/77 procentuell
förändring 1970/71-1974/75
Anslagsförändring till
Procentuell förändring 1976/77-1977/78
Procen-tueU förändring
1977/78-1978/79
1977/78
1978/79
Totala utgifter i fasta priser Löne- och prisefTekter
Totala utgifter i löpande priser
+ 6,1 111099 + 14,6 111099
+ 4 218
+ 5 390 + 9 608
+ 1550
+4 143 + 5 693
+3,8 + 8,6
+1,3
+ 4,7
tivitetsutveckling
en relativt sett större kostnadsstegring än för andra sektorer. I sådana fall
där utgifternas storlek är direkt knuten till något prisindex, t. ex.
försvarsutgifterna och folkpensionerna har omräkning till löpande priser skett
i enlighet med den antagna utvecklingen av dessa index.
Enligt
kalkylen skulle statsutgifterna i löpande priser öka med nära 9 % till
budgetåret 1977/78 och med inemot 5 % till budgetåret 1978/79 (tabdl 23).
En
beräkning av statsinkomsternas utveckling med utgångspunkt i nu gällande
skatteregler är förenad med särskilda problem med hänsyn till den osäkerhet som
råder för de närmaste åren beträffande skattesystemets utformning. Sålimda
föreligger ännu inte något beslut av riksdagen beträffande en provisorisk
skatteomläggning för år 1977. Vidare pågår ett utredningsarbete om det framtida
skattesystemets utformning på såväl det statiiga som det kommunala området.
Statsmakternas beslut i dessa frågor kommer med all säkerhet att påverka den
faktiska utvecklingen av statens inkomster under långtidsbudgetperioden. Mot
denna bakgmnd är det uppenbart att försök att nu mera exakt beräkna statsinkomsternas
utveckling under denna period ter sig föga meningsfulla. För att få ett
underlag mot vUket den redovisade utgiftsutvecklingen kan ställas, har likväl
en rent schablonmässig framskrivning av de totala statsinkomsterna gjorts i takt
med den antagna allmänna inkomstutvecklingen i samhäUet, dvs. med 7 %.
Framskrivningen utgår från de statsinkomster för budgetåret 1976/77 som anges
i den reviderade finansplanen.
De
överslagsmässiga budgetkalkyler, vUkas bakgrund nu har presenterats,
sammanfattas i tabell 24.
För
budgetåret 1976/77 beräknas budgetunderskottet i den reviderade fmansplanen
uppgå tUl ca 11,9 miljarder kr. Kalkylen ger tUl resultat en markant
budgetförsvagning för budgetåret 1977/78. Budgetsaldot skulle sålunda försämras
med nära 2,7 mUjarder kr. Även för budgetåret 1978/79 ligger budgetunderskottet
på en högre nivå än för budgetåret
Prop. 1975/76:150 44
Tabell
24 Budgetsaldots utveckling 1975/76-1978/79
(Milj. kr., löpande
priser)
1975/76 1976/77 1977/78 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Utgifter
Saldo
89 810
99 197
106 141
113 571
99 895
111099
120 707
126 400
-10 085
-11902
-14 566
-12
829
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976/77.
Denna utveckling bör ställas mot de resultat som framkommer i
långtidsutredningens beräkningar över den finansiella utvecklingen i
samhällsekonomin. I samtliga de alternativ som utredningen redovisar ställs
nämUgen krav på ökad stramhet i den offentliga sektorns finanser. Det kan
alltså konstateras att redan ett fuUföljande av gjorda åtaganden på det
statliga området innebär problem för finanspolitiken.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM H7»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
1975 års långtidsutredning och remissinstanserna
Prop. 1975/76:150 1
Bil.
3 Långtidsutredningen
Bilaga
3
1975 ÅRS LÅNGTIDSUTREDNING OCH REMISSINSTANSERNA
1975
ärs långtidsutrednings huvudrapport (SOU 1975: 89), som avlämnades den 4
december 1975, har remissbehandlats. En förteckning över de myndigheter och
organisationer m. m. som inkommit med yttranden återfinns i ett appendix till
denna bilaga. I det följande presenteras ett sammandrag av huvudrapporten
tUlsammans med en sammanfattning av remissyttrandena. Med hänsyn tUl att
utredningen täcker ett så vidsträckt område och att remissinstanserna lämnat en
mångfald synpunkter har det inte varit möjligt att ge en fullständig översikt
över remissinstansernas åsikter. Avsikten har i stället varit att lämna en
redogörelse för de centrala tankarna 1 remissvaren. Den inledande redogörelsen
för långtidsutrednmgen (LU 75) har i stort sett begränsats till de avsnitt som
kommenterats av remissinstanserna. Remissvaren kommenteras inte i detta
sammanhang.
Långtidsutredningens
ställning och politiska utgångspunkter
Långtidsutredningen
Den
ekonomiska politikens uppgift är att söka förverkliga en rad centrala och
poUtiska mål: full sysselsättning, extern balans, ekonomisk tillväxt, rimlig
prisstabilitet samt en rättvis fördelning av produktionsresultatet meUan
individer och regioner. För att dessa mål skall kunna nås krävs en fortgående
anpassning av den ekonomiska poUtiken tUl förutsättningar som ständigt
förändras. Den ekonomiska politiken kan inte utformas som en bindande
utvecklingsplan för en något längre period. Den svenska ekonomins öppenhet och
dess beroende av en svårfömt-sägbar internationell utveckling är huvudskälet
härtill. Det ständigt återkommande valet av kortsiktsåtgärder måste emellertid
göras mot bakgrunden av en mera långsiktig utvecklingsbild för ekonomin.
Långtidsutredningarna utgör ett underlag för de bedömningar som därvid krävs.
Utvecklingen
sedan andra världskriget har givit många exempel på situationer och
händelseförlopp som krävt en bestämd inriktning av politiken under en följd av
år. Som exempel kan nämnas förändringar i ekonomins externa balans samt
åtgärder i syfte att påverka den ekonomiska tillväxten. I sådana fall väljer
man stabiliseringspolitiska åtgärder inte endast med hänsyn till den aktuella
situationen utan också med beaktande av mera långsiktiga mål. En sådan
långsiktig inriktning av
1
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 150. Bilaga 3
Prop. 1975/76:150 2
politiken
måste emellertid få karaktären av en flexibel "strategi" där den
närmare utfornmingen av de konkreta åtgärderna får ske med ständigt
hänsynstagande tiU den aktuella konjunktursituationen.
Utredningen
ger ett sammanhållet informationsmaterial om den ekonomiska utvecklingen
vilket kan användas som utgångspunkt inom andra former av samhäUsplaneringen,
t. ex. länsplanering, fysisk riksplanering, utredningar inom kommittéväsendet
m. m. Information från dessa planeringsformer ingår emellertid också som ett
viktigt underlag för långtidsutredningen.
Det
bar vid diskussionen av långtidsutredningsarbetet ibland hävdats att
utredningarna borde innehåUa mera av Ifrågasättande av givna mål och mer av
programmatiska uttalanden och ställningstaganden till den politik som kommer
att föras. Emellertid är utredningarna endast det första steget i en politisk
process vars senare led omfattar en debatt om dess resultat, bl. a. genom
remissbehandlingen, och slutiigen regeringens ställningstaganden till awägningsproblemen.
Det är således först i det sista steget i planeringsprocessen som de nya
politiska ställningstagandena redovisas.
Målet
avseende full sysselsättning är primärt och styrande även för vissa andra mål.
Detta mål har varit föremål för en ständig ambitionshöjning och en successiv
differentiering. Som exempel härpå kan nämnas delmålen avseende kvinnornas
förvärvsarbete, den regionala fördelningen av sysselsättningen samt
möjligheten för sysselsättning åt t. ex. handikappade.
Med
hänsyn tUl den brist på extern balans som kännetecknat den svenska ekonomin
under senare år spelar diskussionerna om hur man under prognosperioden skaU
kunna etablera jämvikt i utrikesbelalningarna en stor roU i utredningens
överväganden. Utredningen räknar i första hand med ett alternativ som innebär
att jämvikt i bytesbalansen skall uppnås 1980. Valet av denna tidpunkt
sammanhänger med att OECD-området som helhet anses komma att uppnå balans
gentemot OPEC-området mot slutet av 1970-talet. Det är då naturligt att räkna med
ett altemativ där utvecklingen för vårt vidkommande blir i huvudsak paralleU
med denna.
Flera
skäl kan anföras för att man borde försöka avveckla underskottet i en snabbare
takt. En tidigare balanstidpunkt skulle dock enligt de överslagsvisa kalkyler som
utredningen utfört innebära alltför snabb omställning av ekonomin. En senare
balanstidpunkt skulle å andra sidan innebära kraftigt växande ränte- och
amorteringsutgifter till utlandet.
Den
kraftiga ökningen av konsumentpriserna under 1970-talets första hälft
sammanhänger praktiskt taget helt med ökningen i den intemationella prisnivån.
Den stora vikt som prisstabiliteten ges i den ekonomiska politiken i framför
allt de stora länderna bör medföra en klar dämpning av den intemationella
inflationstakten under de närmaste åren. För den
Bil. 3
Långtidsutredningen 3
inhemska
politiken bor det även fortsättningsvis vara ett centralt mål att stabilisera
prisnivån.
Målet
om en jämnare inkomstfördelning kvarstår med oförändrad vikt vid utformningen
av den ekonomiska politiken. Liksom föregående långtidsutredning konstaterar
utredningen att en betydande utjämning skett. Denna kan sättas i samband med
den ökade sysselsättningsgraden.
Målet
snabb ekonomisk tillväxt har diskuterats och i viss mån ifrågasatts i samband
med tidigare utredningar. En anledning härtUl kan vara att man i Sverige sedan
åtskiUiga decennier varit inriktad på just de problem som först under senare år
fått aktualitet i vissa andra länder, nämligen frågorna kring tUlväxtens
innehåll och fördelning. Inte minst de arbetstidsförkortningar som genomförts
imder senare år är ett uttryck för att tiUväxtmålet vägts mot andra
målsättningar. Det tillväxtmål som gäller den ekonomiska politiken avser en
socialt och miljömässigt välbalanserad framstegstakt.
Utöver
de övergripande målen har samhället en rad andra mål för olika delsektorer av
samhället eller ekonomin, exempelvis inom jord-bmkspolitiken, bostadspolitiken,
undervisningen och sjukvården. De mål som ställs upp för utveckUngen inom
sådana områden kan i vissa fall innebära mycket viktiga restriktioner för hur
de övergripande målen skall nås.
Utredningens
arbetsområde är i första hand de ekonomiska förhåUandena i samhäUet. De
slutsatser man kommer fram till kan inte utan vidare generaliseras tiU ett
totalt välfärdsperspektiv. A andra sidan gäUer de problem som utredningen
analyserar en för de flesta människor mycket central del av
välfärdsupplevelsen. Bakom de ekonomiska kalkylema ligger centrala frågor om
möjlighetema att i framtiden tiUförsäkra alla rätt tUl arbete, inkomsttrygghet,
ökad offentlig verksamhet och bevarad ekonomisk integritet.
Remissinstanserna
Utredningens
uppläggning. Remissinstansernas aUmänna inställning till uppläggningen av
analyserna av samhällsutvecklingen i LU 75 är överlag mycket positiv.
Kommerskollegium, som erhåUit synpunkter från handelskamrama i Stockholm,
Göteborg, Malmö, SundsvaU och Skellefteå, finner det mycket värdefullt att man
i första kapitiet lämnar en ingående och klargörande beskrivning av syftet med
utredningen och tillvägagångssättet vid dess utarbetande. Detta avsnitt
underlättar förståelsen av det problemkomplex som utredningen behandlar. Flera
remissinstanser kommenterar särskilt långtidsutredningens ställning i planeringsprocessen
samt de politiska utgångspunkterna för utredningens arbete. Riksrevisionsverket
(RRV) menar att utredningen på ett konkret och pedagogiskt sätt redovisat
samspelet mellan oUka ekonomiska variabler. Utredningen borde därmed väl fylla
sitt syfte att som ett steg
Prop.
1975/76:150 4
i
den politiska processen ligga till grund för saklig och öppen debatt om
altemativa utvecklingsvägar. Liknande synpunkter framför av bl. a.
Centralorganisationen SACO/SR, Svenska landstingsförbundet och Sveriges
grossistförbund.
Kooperativa
förbundet (KF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges
industriförbund (SI), Svenska bankföreningen m. fl. remissorgan framhåller det
värdefulla i att utredningen analyserar den framförliggande perioden i form av
alternativa utvecklingsvägar utan inbördes rangordning. Genom att
utredningsrapporten renodlas som en alternativdiskussion kan den på ett
meningsfuUt sätt fylla funktionen som ett beslutsunderlag i den politiska
processen. Skolöverstyrelsen (SÖ) framhåller att de sammanhållna kalkyler över
tänkbara alternativ för samhällets utveckling som utredningen redovisar är av
värde som utgångspunkt för planeringen av skolväsendets framtida inriktning.
Inget remissorgan anför kritiska synpunkter på denna uppläggning av
utredningens analyser.
Socialdemokratiska
kvinnoförbundet uttrycker sin tUlfredsställdse med det sätt som arbetet med
långtidsutredningen nu bedrivs på och den strävan att åskådliggöra alternativa
utvecklingsmöjligheter som präglar utredningen. Den ger ett bra underlag för
den politiska debatten om den framtida utvecklingen.
Landsorganisationen
i Sverige (LO) anser i sitt yttrande att bristen på politisk förankring av
målsättningar och val mellan alternativa utvecklingslinjer är en svaghet i
utredningens arbetsmetod. LO har tidigare framfört dessa synpunkter, bl. a. i
remissvaret över den förra långtidsutredningen. Även om bristen enligt LO:s
uppfattning denna gång mildras av att sysselsättningsutredningen delvis fyller
de funktioner som avses, anser LO att de synpunkter som tidigare framfördes
fortfarande är aktueUa. LO betonar vikten av att en mer utvecklad samordning
mellan långtidsutredningen och sysselsättningsutredningen kommer tUl stånd inför
sysselsättningsutredningens slutbetänkande och avstämningen av 1975 års
långtidsutredning.
Statskontoret
förordar ett utbyggt samarbete med vissa andra forsk
nings- och utredningsorgan beträffande analyserna av de mer lång
siktiga utvecklingstendenserna. Kommande långtidsutredningar skulle
på ett systematiskt sätt presentera alternativa, "breda"
beskrivningar
över framtiden i Sverige och utlandet. Utredningens insats skulle dock
inskränkas tiU en redigering av olika tillgängliga bUder av alternativa ut
vecklingslinjer vUka tagits fram av andra institutioner, t. ex. sekretaria
tet för framtidsstudier, kommittéväsendet och olika internationella
forskningsorgan. Ett sådant komplement till LU:s femåriga och rent
ekonomiska bedömningar skulle enligt statskontoret stärka utredningens
roll som katalysator för en omfattande diskussion av altemativa utveck
lingsvägar. -
Bil.
3 Långtidsutredningen 5
Målet
full sysselsättning. Svenska fabriksarbetareförbundet har av LO beretts
tUlfälle att inkomma med synpunkter på LU 75. Beträffande sysselsättningsmålet
har förbundet med tiUfredsställdse noterat att utredningen understryker att
förutsättningen är full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande och att
det uttryckligt sägs ifrån att man inte studerat något altemativ där problemet
med utrikesbalansen löses genom en deflationistisk, efterfrågedämpande politik.
Riksbanksfullmäktige
betonar att den ekonomiska politiken måste inriktas på att förbättra våra
kostnadsrelationer gentemot omvärlden för att inte målet om full sysselsättning
skall komma i fara.
KF
betonar starkt nödvändigheten av att samhället fortsätter att vidta åtgärder
för att underlätta för dem som så önskar att söka sig tUl förvärvslivet. Detta
ger förutom höjd levnadsstandard en socialt önskad valfrihet. I konsekvens
härmed betonar KF vikten av uppställda delmål inom den fulla sysselsättningens
ram bl. a. avseende kvinnornas förvärvsarbete och den regionala fördelningen
av sysselsättningen.
Socialstyrelsen
anser att innehållet i utredningens mål full sysselsättning inte är helt
preciserat. Detta mål har analyserats och preciserats längre i
syssdsättningsutredningen där det övergripande målet är arbete åt alla.
Långtidsutredningen har, enligt vad socialstyrelsen anför, en i huvudsak passiv
inställning tUl det sysselsättningsmål som är dess utgångspunkt.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) hävdar att långtidsutredningen ser
sysselsättningen som en resurs eller produktionsfaktor vars tiUgång bestämmer
möjlighetema alt uppnå ett visst produktionsresultat. Denna typ av i och för
sig intressanta beräkningar kan dock ej tas som utgångspunkt för en bedömning
av den ekonomiska utvecklingens sociala innehåll, där sysselsättningsfrågorna
spelar en central roll. Sysselsättningsutredningen t. ex., vill främst se
sysselsättningsfrågorna från den enskUdes synvinkel och framhåUer inte bara
arbetet som ett sätt att uppnå en viss materiell standard utan också att
arbetet har ett egenvärde i det att det formar och bestämmer en stor del av
individens livsbetingelser. Det kan dock enligt TCO:s mening vara motiverat
att se utredningarna som kompletterande varandra.
Den
externa balansen. Utredningens målsättning att balans i transaktionerna med
omvärlden skall vara uppnådd 1980 stöds uttalat av flera remissinstanser.
Riksbanksfullmäktige understryker vikten av att balanstidpunkten vid
planläggningen av den långsiktiga politiken inte förläggs till efter 1980. En
senardäggning skulle starkt försämra den framtida beredskapen inför oförutsedda
händelser på det internationella planet av den typ som inträffade under hösten
1973. Om problemlösningen hänskjuts till 1980-talet kan detta medföra att det
valutapolitiska handlingsutrymmet vid oförutsedda händelser begränsas så att
målet om den fulla sysselsättningen äventyras.
Enligt
TCO innebär främst den utiändska skuldsättningen ett allvar-.
Prop. 1975/76:150 6
ligt
problem för den svenska ekonomin och den ekonomiska poUtiken bör inriktas på en
nedtrappning av denna skuld.
KF
anser att strävan att nå balans 1980 bör uppfattas som ett riktmärke för det
ekonomisk-politiska handlandet och inte som ett ovUl-korligt krav. KF betonar
vidare det angelägna i att politiken för att nå extern balans utformas så att
ingrepp av typ kvantitativa regleringar eller devalveringar kan undvikas.
EnUgt LO:s mening kan vissa antaganden i utredrungens kalkyler av
bytesbalansens utveckling ifrågasättas. Totalt blir dock de krav som kommer
att ställas på exporten av den storleksordning som utredningen anger.
FöljaktUgen finns det enligt LO:s mening ändå goda skäl för utredningens
rekommendation att exportkapaciteten bör byggas ut så att långsiktig balans
skaU kunna uppnås. Om det sker med något års förskjutning i ena eller andra
riktningen har föga betydelse om bara utvecklingstendenserna är de
eftersträvade.
Bankföreningen
anser det ingalunda självklart att jämvikt i utrikes-betaliungama skall uppnås
så snart som möjligt eller att Sverige snarast måste amortera sin utlandsskuld.
Det synes i stäUet naturligt att göra balansmålet (och därmed den utländska
upplåningen) beroende av konjunktumtvecklingen och dess inverkan på den yttre
balansen och sysselsättningen. Liknande synpunkter anför SAF/SI i sitt gemensamma
yttrande. De senare organisationerna tillägger vidare att, i den mån
konjunktumtvecklingen innebär otillräcklig efterfrågan för att upprätthåUa ett
rimligt högt kapacitetsutnyttjande och en låg arbetslöshet, utrymmet för
utiändsk upplåning bör kunna tänjas högst betydligt.
Svenska
försäkringsbolags riksförbund anser att det vore önskvärt om balans i
utrikesbetalningarna kunde uppnås 1980 men delar inte vad man uppfattar som
utredningens optimism om att så skulle kunna bli faUet. SACO/SR redovisar i
sitt yttrande vissa beräkningar av ett senareläg-gande tUl 1985 av tidpunkten
för uppnåendet av extern balans. Utredningen har enligt SACO/SR överdrivit
farhågoma av en sådan förskjutning av tidpunkten för extern balans.
Statskontoret
anser att mot bakgrund av den centrala betydelse som bytesbalansmålet givits i
långtidsutredningens bedömningar borde ett eller flera alternativ för ett
senare återstäUande av bytesbalansen ha prövats. En sådan känslighetsanalys
vore motiverad inte bara från principiella synpunkter utan skulle sannolikt
även ha stor betydelse i den allmänna ekonomisk-politiska debatten.
Prisutvecklingen.
I fråga om prisutvecklingen understryker Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet och KF betydelsen av att en låg prisökningstakt är ett
centralt mål för den ekonomiska poUtiken. KF framhåUer att en rimlig
prisutveckling är en förutsättning för en realistisk framtidsplanering för
såväl företag som enskilda hushåll. Även från
Bil. 3 Långtidsutredningen 7
sociala
synpunkter är det viktigt att prispolitiken förhindrar mer betydande
överflyttningar av realvärden från sparare tUl låntagare. KF anser att LU:s
antagande om en årlig prisökning om ca 4 % under perioden 19761980 ställer
mycket stora krav på den ekonomiska politiken för att vara realistiskt. En
långsiktig ekonomisk politik måste i första hand verka genom åtgärder som
syftar till att dämpa kostnadsutvecklingen. KF anser att prisregleringar av
olika slag bör undvikas. Om de ändå måste tillgripas bör de utgöra kortvariga
punktinsatser.
SACO/SR
är mer pessimistisk än långtidsutredningen i fråga om den inhemska
prisutvecklingen. Vid övergången till en lägre prisstegrmgstakt har man att
kämpa mot alla eftersläpningseffekter som ligger kvar sedan tidigare perioder
och som via kompensationskrav eller förväntningar tenderar att konservera
inflationstakten. När denna övergång dessutom sammanfaller med en relativt
långsam tillväxt i produktiviteten skärps dessa problem ytterligare. Därigenom
framstår utredningens antagande om en inhemsk prisstegringstakt på ca 4 % per
år som alltför optimistiskt. Samma bedömning beträffande utredningens
antagande om prisutvecklingen görs också av bl. a. kommerskollegium,
Kommunförbundet, Landstingsförbundet och TCO. Ytterligare synpunkter på
utredningens antaganden om prisutvecklingen redovisas i avsnittet om den
finansiella utvecklingen.
Inkomstfördelning
och tillväxt. Socialstyrelsen anser att LU:s definition av målet jämnare
inkomstförddrung är alltför opreciserad. I utredningen diskuteras
sysselsättningens utjämnande effekt på inkomstfördelningen. Någon
ambitionsnivå för detta mål anges emellertid inte. Inte heller belyses vilken
strukturomdaning som krävs för att nå utredningens mål. Den jämnare
inkomstfördelningen bör enligt socialstyrelsen också gälla dem som lämnat
produktionen. Successiva standardförbättringar bör ske genom bl. a.
folkpensionen.
Även
tillväxtmålet behandlas av vissa remissinstanser. KF finner det väsentligt att
diskussionen i LU 75 kring målet ekonomisk tillväxt har vidgats till att avse
en socialt och miljömässigt balanserad framstegstakt, som undviker att skapa de
negativa effekter man förknippat med tillväxtprocessen. KF anser även att en
ekonomisk politik som syftar till att stimulera den ekonomiska tiUväxten måste
inriktas på att fördela de ekonomiska resursema så att en jämnare
inkomstfördelning uppnås.
LO
menar att ekonomisk tiUväxt är nödvändig för att lösa de många olika problem vi
nu står inför, inte minst de av stabiliserings- och fördel-ningspolitisk natur.
Men dessa problem kan och får inte lösas med en tillväxt vilken som helst. De
växande behoven i de rika samhällena är i stort sett socialt bestämda. Den
snedhet i behovsstrukturen som uppstår genom reklamens inverkan måste
motverkas. En starkare opinion måste enligt LO:s mening skapas för den
kollektiva produktionen som tillgo-
Prop. 1975/76:150 8
doser
behov av kultur, service, utbildnmg och vård m. m. Liknande synpunkter framför
Socialdemokratiska kvinnoförbundet i sitt yttrande.
Målsamband
m. m. Flera remissinstanser kommenterar utredningens analyser av målsambanden.
RRV menar att utredningen särskilt framhåUer hur uppfyllandet av de
ekonomisk-politiska målen kan samverka. Det kan emellertid uppstå situationer
då en strävan att uppfylla ett eller flera mål direkt motverkar möjligheterna
att uppnå andra mål. Eftersom det sannolikt är graden av måluppfyllelse snarare
än valet av mål som kan ge upphov till meningsmotsättningar hade det varit
värdefullt om utredningen något utförligare kunnat redovisa målkonflikterna.
SAF/SI framför i sitt gemensamma yttrande att det finns viktiga inbördes samband
mellan problem som gäller arbetsmarknad, produktivitet m. m. och som bör tas
fram i en öppen analys när utredningen genomförs som en altemativdiskussion.
Detsamma gäUer exempelvis de skiUnader som kan finnas i investeringsbehov
mellan de olika alternativen. Utredningens synpunkter på svårigheterna att
ange tillförlitliga samband mellan olika variabler gäller inte med samma tyngd
när problemet är att analysera skiUnader mellan alternativa
utvecklingsförlopp.
SACO/SR
delar utredningens bedömning att de problem som den an-lyserar gäller en för
flertalet människor central dd av välfärdsupplevelsen även om dessa kalkyler
för den ekonomiska utvecklingen inte utan vidare kan generaliseras till ett
mera totalt välfärdsperspektiv. Landstingsförbundets kommentar till denna
aspekt av utredningens analyser är att begränsningen av analysen till de
ekonomiska förhållandena i samhället leder till motsvarande begränsningar i
räckvidden hos de resultat och slutsatser utredningen kommer fram till.
Socialstyrelsen anser att utredningens målformulering och avgränsning av
planeringsproblemen utesluter viktiga frågor som rör välfärden och
fördelningen av denna. Exempelvis framstår avvägningarna mellan tillväxtmålet
och målet om balanserad social och miljömässig framstegstakt som oklara. En
mer fullständig analys krävs av konflikter mellan dels de olika övergripande
målen för den ekonomiska politiken, dels de ekonomisk-politiska målen och andra
välfärdsmål. Härigenom skulle man kunna pröva förutsättningarna att
förverkliga målen i de fall de står i konflikt med varandra.
LO
anser att betoningen av de övergripande ekonomisk-politiska målen och medlen i
analyserna innebär att en lång rad av andra politiskt och socialt viktiga
frågor kommer att ligga utanför utredningens arbetsområde. I de fall dessa
återverkar på den ekonomiska utvecklingen har visserligen särskilda
fömtsättningar och antaganden gjorts av utredningen men de är enligt LO:s
mening tämligen löst påklistrade och blir därför inte operativa i
gmndanalysen. Även om den nu föreliggande utredningen liksom den närmast
föregående i hög grad stäUer tUlväxtmöjlig-
Bil. 3
Långtidsutredningen 9
heterna
och bytesbalansproblemen i centmm så har dock diskussionerna om olika
alternativ för resursfördelningen fått en centralare plats. Därmed ges ett
visst utrymme för en diskussion i kvalitativa termer. I den mån utredningens
antagande om en lägre produktivitetsstegringstakt framöver är ett uttryck för
omställningar som de omfattande arbetslivsreformerna nödvändiggör är den ett
uttryck för hänsyn till kvalitativa målsättningar.
TCO,
socialstyrelsen m. fl. remissorgan anser att LU 75 mycket litet diskuterar
förutsättningarna att åstadkomma de olika ekonomisk-politiska helhetslösningar
som redovisas i utredningen. Sålunda behandlas exempelvis förutsättningarna för
olika handlingslinjers förenlighet med full sysselsättning mycket litet. Ett
annat område som diskuteras förhållandevis knapphändigt är skattepolitiken.
Också SACO/SR anser att skatteutvecklingen borde kunnat diskuteras i mer
konkreta termer. Detta gäller även investeringarnas självfinansiering och andra
känsliga frågeställningar såsom reallöneutvecklingen för de nu aktiva
löntagama.
Den
grundläggande metoden
Långtidsutredningen
Den
metod som använts i 1975 års långtidsutredning innebär i korthet att man för
varje kombination av givna ekonomisk-politiska mål erhåller en konsistent
utvecklingsbild för samhällsekonomin. Med utgångspunkt i de övergripande
ekonomisk-politiska målen har i LU 75 perioden 19751980 analyserats i form av
fyra altemativa utvecldings-linjer utan inbördes rangordning. Syftet med denna
uppläggning har varit att åskådliggöra de valmöjligheter samhäUet har då det
gäller utformningen av den ekonomiska politiken. Den ekonomiska modell som
ursprungligen utarbetades i samband med LU 70 är ett viktigt hjälpmedel i dessa
beräkningar. I två väsentliga avseenden har modellen förändrats i jämförelse
med den som tillämpades vid LU 70. I den nu föreliggande versionen läggs i
förväg beräknade alternativ för den privata konsumtionen in i modellen,
varefter modeUen beräknar utrymmet för de offentliga verksamheterna under
förutsättning av bl. a. full sysselsättning och extern balans. I den tidigare
versionen lade man i stäUet in vissa på förhand givna värden för de offentliga
verksamhetema. I gengäld fick då den privata konsumtionen anpassa sig så att de
angivna målen uppfylldes.
Den
andra större förändring som genomförts är att den ursprungligen reala modellen
kompletterats med en modell för beräkning av utvecklingen i löpande priser.
Man kan härigenom få ett visst grepp om den pris- och kostnadsutveckling som
följer äv en viss utveckling för den
Prop.
1975/76:150 10
reala
ekonomin. Vidare kan en mera fullständig finansiell analys utföras.
Bristerna i det
statistiska underlaget och den allmänna prognososäkerheten medför att de
siffermässiga preciseringarna har en betydande osäkerhet. De begränsningar som
följer av de statistiska konventionerna-för mätning av BNP, t. ex. beträffande
antagandet om oförändrad produktivitet inom offentlig tjänsteproduktion,
kvarstår givetvis oförändrade. Även om utredningen haft ambitionen att så
långt som möjUgt precisera innebörd och konsekvenser av olika
utvecklingsalternativ måste prognosemas osäkerhet anses vara minst lika stor
som I tidigare utredningar.
Remissinstansema
Som
påpekas i avsnittet om långtidsutredningens ställning och politiska
utgångspunkter framhåUer många remissorgan det värdefuUa i att LU 75 redovisar
altemativ för ekonomins utveckling fram tUl 1980. KF betonar önskvärdheten av
att det inför kommande långtidsutredningar sker en ytterligare utveckling vad
gäUer alternativa kalkyler. Samtliga alternativ behöver dock ej vara så
genomarbetade som utredningens fyra kalkyler. I många fall kan det enligt
förbundets mening vara tiUräckligt med grövre känslighetsanalyser av effekterna
av förändringar i olika antaganden.
Långtidsutredningens
modeUutvecklingsarbete kommenteras av vissa remissmstanser. KF framhåller
värdet av att de reala modellerna kompletterats med beräkningar i löpande
priser, varigenom kunskapen om effekterna av olika pris- och
kostnadsutvecklingar ökats.
Landstingsförbundet
menar att det är betänkligt att som i LU 75 bestämma utrymmet för den
offentliga sektorn residualt. Inom flera av sektorns verksamhetsområden arbetar
man med relativt fasta planer som kan sträcka sig flera år framåt i tiden.
Förbimdsstyrdsen anser dock att tiUvägagångssättet av beräkningstekniska skäl
får anses godtagbart när det gäUer att forma alternativ för resursfördelningen
i stort mellan privat och offentlig konsumtion. Göteborgs universitet har av
universitetskanslersämbetet (UKÄ) beretts tiUfälle yttra sig över LU 75.
Universitetet anser det otillfredsställande att lägga givna värden för den
privata konsumtionen som utgångspunkt för beräkningarna. Utvecklingen för
denna variabel borde komma fram som ett resultat av modeU-kalkylema.
Universitetet hävdar i yttrandet också att bl. a. en klar distinktion mellan
vad som är endogena och exogena storheter i beräkningarna saknas.
Försäkringsbolagens
riksförbund hävdar att omständigheten att man av "statistiska skäl"
mäter den offentliga sektorns produktion via kostnaderna är av mindre
betydelse om denna produktion utgör en begrän-
Bil.
3 Långtidsutredningen 11
sad
del av totalproduktionen. När den offentliga konsumtionen växer leder
förfaringssättet emellertid till allvarliga cirkelresonemang. Förbundet menar
att t. ex. de av brottslighetens ökning orsakade lönekostnads-ökningarna inte
utgör något välkommet bidrag till bruttonationalprodukten. UKÄ anför att
enligt utredningens alternativa kalkyler är totalproduktionens (BNP:s)
utveckling beroende av om man lägger tonvikten på tUlväxt av den privata
konsumtionen eUer på den offentiiga sektorn. Utredningens kalkyler bygger
emellertid på förutsättningen att den offentiiga tjänsteproduktionen skulle ha
en låg produktivitetsutveckling, något som enligt UKÄ inte nödvändigtvis måste
vara faUet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) framhåller vikten av att frågor om
bl. a. den offentliga konsumtionens fördelningseffekter bör ägnas ökad uppmärksamhet
mom forskning och utredningsarbete. LRF understryker vikten av att beslut om
offentlig konsumtionsökning ej fattas utan ett kritiskt granskande av bl. a.
fördelningseffektema.
Vissa remissinstanser
anger preciserade önskemål beträffande framtida långtidsutredningar. KF
framhåUer att det skulle vara av stort värde bl. a. för näringslivets planering
om långtidsutredningama fortsättnuigsvis kunde utarbetas årligen. Av
arbetsmässiga skäl är det.dock förståeligt om utrednmgarna ej varje år genomförs
i full utsträckning. Med hjälp av den ekonometriska modellen borde dock en mer
översiktlig avstämning och framräkning årligen kunna göras. Också LO framför
att LU bör göras tUl en milande femårsbedömning. Statens naturvårdsverk
framhåller att ambitionsnivån i kommande långtidsutredningar måste höjas bl. a.
när det gäller analyser av miljöpåverkan och konse- . kvenser i
miljöförbättrande hänseende av olika stora satsningar på miljövård. Det kan
Ifrågasättas om inte vissa begränsade studier i detta hänseende med anknytning
till de olika alternativen i LU 75 bör genomföras redan i samband med
revideringen av utredningen. Verket anser att utredningens Inriktning på att
enbart analysera de ekonomiska förhållandena i samhäUet bör vidgas tUl att i
kommande långtidsutredningar omfatta bl. a. samband mellan produktionssystemet
och det ekologiska systemet.
Flera
remissinstanser kommenterar behandlingen av konjunkturförhållandena i LU 75.
Bankföreningen anser, att det faktum att utredningen arbetat med normalårsbegrepp
som bas för kalkylerna och vidare bortsett från konjukturförloppet under
perioden, försvårar en praktisk tillämpning av modeUen. Konjunkturförloppet är
av stor betydelse för att bedöma möjligheterna att uppnå bytesbalansmålet och
de krav som kommer att stäUas på kreditmarknaden och de intemationella
kapi-talrördsema. SAF/SI framhåller i sitt gemensamma yttrande att den period
på fem år som analysen omspänner är så kort att man inte utan att förlora
ganska mycket av realism kan bortse från den förväntade konjunkturutvecklingen.
En önskvärd vidareutveckling av utredningarna
Prop. 1975/76:150 12
vore
därför att konjunkturanpassade prognoser infördes som komplement tUl de
trendinriktade alternativen. Också KF framhåller det angelägna i att kommande
långtidsutredningar utarbetar bedömningar av konjunkturutvecklingen på fem års
sikt. Ett sådant underlag förbättrar möjligheterna att på företagstuvå styra
investeringarna så att produktionskapaciteten över tiden utvecklas och
utnyttjas optimalt, över huvud taget skuUe enligt KF:s mening analyser av den
långsiktiga konjunkturutvecklingen medverka tUl att företagens och därmed
hela ekonomins konjunkturkänslighet minskar. Handlingsberedskapen i den
ekonomiska politiken skulle också ökas.
LO
kommenterar den justermg av export- och produktionsvärden för 1975 tUl en
normal nivå som gjorts i LU 75. LO menar att dessa kalkyler i sina
förgreningar blir mycket svårgenomskådliga. Denna justering medför att det blir
svårt att på ett rättvisande sätt jämföra utredningens resultat med den
faktiska utvecklingen. LO anser vidare att en annan, mera lättbegriplig
presentationsform, bör väljas vid ett kommande tillfälle, t. ex. genom valet
av alternativa konjunkturantaganden för slutåret. KommerskoUegium inser att
starka beräkningstekniska skäl talar för att korrigerade värden för 1975 bör
användas i LU:s beräkningar. Kollegiet finner dock samtidigt att detta
tillvägagångssätt kan innebära viss risk för feltolkningar. Faktiska ökningstal
behövs bl. a. när det gäller att bedöma rimligheten i de resultat utredningen
kommit fram tUl.
Vissa
remissinstanser diskuterar statistikfrågor i anslutning tiU utredningens
arbete. Kommerskollegium finner det klargörande att utredningen pekar på den
osäkerhet som vidlåder det statistiska underlaget för beräkningama. RRV
kommenterar utredningens analyser av inkomstfördelningens utveckling och
framhåller att det mot bakgrund av det mycket bristfälUga underlag som använts
är särskilt väsentligt att instmment skapas för att löpande mäta den
ekonomiska levnadsstandardens fördelning.
Statistiska
centralbyrån (SCB), som svarat för en betydande del av bakgrundsmaterialet för
utredningens analyser, pekar i sitt yttrande på aktuella förslag till årlig
uppföljning och utvärdering av länsplaneringen med avstämning mot förekommande
prognosarbete på central nivå samt statens industriverks planer på att utarbeta
planer över industribranschernas utveckling på riksnivå vUka rullas årligen.
Ett genomförande av sådana förslag och planer ställer delvis nya krav på
informationsunderlaget, särskilt beträffande kopplingen av innehållet i
löpande och in-termittenta undersökningar. Enligt SCB bör ett utredningsarbete
påbörjas med syfte att klargöra hur aktualisering av underlaget skall ske för
dels sådana nya planerings- och utredningsformer som skall stämmas av mot
långtidsutredningen, dels långtidsutredningen i sig. En andra uppgift för en
sådan utredning bör vara att behandla de metodfrågor som sammanhänger med
inhämtandet av planinformation på medellång sikt
Bil.
3 Långtidsutredningen 13
från
företagen och försöken att stämma av resultaten mellan långtidsutredningen och
länsplaneringen.
Den
internationella utvecklingen
Långtidsutredningen
Utredningen
skiljer mellan utvecklingen av potentiell och faktisk bmttonationalprodukt.
Tillväxten i potentiell bruttonationalprodukt förefaller ha minskat något inom
OECD-länderna under 1970-talets första hälft. Den snabbare utvecklingen under
1960-talet berodde på snabb sektorieU och regional strukturomvandling betingad
bl. a. av den höga takten i den internationella ekonomiska integrationen.
Den faktiska BNP-tUlväxten
inom OECD-området har varierat kraftigt sedan 1960. Under 1960-talet uppehöll
länderna ett genomsnUtiigl högt kapacitetsutnyttiande. För perioden 19701975
framträder däremot starka tendenser till en fallande faktisk BNP-tillväxt.
Under 1974 och 1975 noteras för flera länder stagnation eller t. o. m.
minskningar i bruttonationalprodukten.
Under
både 1960- och 1970-talen har den internationella utvecklingen utmärkts av en
snabbt växande handel i varor och tjänster och av omfattande faktorrörelser.
Tillväxten i handeln har varit volymmässigt snabbare än BNP-tillväxten. Under
1973 och 1974 ökade värdet av rå-varuhandeln explosionsartat på grund av de
prishöjningar som genomfördes.
För
perioden 19751980 fömtses att ökade satsningar på exportindustri och åtgärder
som medför ökad självförsörjning på energiområdet kommer att få stor betydelse
inom OECD-området. Den ökning av industriinvesteringar och export som då
skulle erfordras skulle nödvändiggöra en återhållsamhet i fråga om privat
konsumtion. De oförändrat starka kraven på expansion av den offentiiga sektorn
skärper ytterligare den ekonomiska politikens avvägningsproblem. Utredningen
räknar med att den ekonomiska politiken i OECD-länderna under de närmaste åren
i första hand kommer att inriktas på att lösa de mera iögonfallande bristerna
på ekonomisk balans, dvs. de som kommer till uttryck i arbetslöshet, inflation
och brist på utrikesbalans. En viss prioritering av prisstabilitet och
extembalans synes komma att känneteckna politiken. Arbetskraftsresursernas
utveckling kommer inte att utgöra något hinder för den potentiella tUlväxten
19751980. Den i flera länder vikande inves-teringsvUjan och effekterna på
kapitalstockens effektivitet av oljeprishöjningarna kan däremot vara en sådan
restriktion. Det är dock inte sannolikt att man kommer att tillåta en
kapacitetsförlust av detta skäl. Man bör räkna med en påtaglig acceleration i
investeringsutvecklingen inom flera viktiga länder. Totalt sett får man dock
räkna med att ökningstakten i potentieU bruttonationalprodukt, som under
19701975
Prop. 1975/76:150 14
var
ca 4,5 % för hela OECD-området, skulle sjunka till ca 4 % 1975 1980.
Den
faktiska produktionsutvecklingen beräknas gå betydligt snabbare än den
potentiella. Utgångsläget 1975 kännetecknas allmänt av ett mycket lågt
kapacitetsutnyttjande. Man kan fömtsätta att kapacitetsgapet inom OECD-området
successivt kommer att reduceras under prognosperioden. Som huvudalternativ
räknas med en faktisk BNP-tUlväxt om ca 5 % per år 19751980. En sådan
utveckling skulle visserligen medföra att kapacitetsutnyttjandet förbättrades
under perioden men fortfarande skulle en betydande outnyttjad kapacitet
föreUgga 1980. Härigenom och genom den fömtsätta prioriteringen av
prisstabiliserings-politiken, kan man också räkna med att den internationella
prisutvecklingen kommer att sakta av. Vid en genomsnittlig ökning av
BNP-defla-torn med 5 % per år 19751980 skulle prisnivån i den samlade InternationeUa
handeln kommer att stiga med ungefär 3 % per år. En sådan utveckling skulle
innebära en mycket kraftig uppbromsning av prisstegringstakten jämfört med
perioden 19701975 men fortfarande en snabbare prisutveckling i världshandeln
än under 1960-talet.
Det
förhåUandet att många stora länder kommer att försöka förbättra sin externa
balans genom att hålla ett genomsnittligt sett relativt lågt kapacitetsutnyttjande
19751980 kommer i viss utsträckning att dämpa världshandelns volymtillväxt och
öka konkurrensen på världsmarknaden. Världshandelns tillväxt begränsas tiU ca
7 % per år. Detta skuUe i så fall innebära en återgång tiU de tUlväxttal som
rådde i början av 1960-talet.
Remissinstansema
I
fråga om den allmäima intemationeUa bedömningen instämmer LO i stort med
utredningen. I yttrandet betonas att 1970-talet hittills har visat sig vara en
väsentUgt stormigare epok i den intemationella utvecklingen än 1950- och
1960-talen. Enligt LO:s uppfattning talar mycket för att så blir fallet även i
fortsättningen. Det intemationella samarbetet och biståndet till de fattiga
länderna har mer och mer trängts ut av den ekonomiska maktpolltiken mellan de
olika storpolitlska blocken. Ett annat viktigt element är de multinationella
företagens växande inflytande. Oron på valutamarknaden bidrar väsentligt tUl
den internationella inflationen och betalningsbalanssvårigheter uppstår för än
det ena, än det andra landet. Detta föranleder regeringarna att föra en långt mera
restriktiv ekonomisk politik än tidigare. Den avgörande vändpunkten var dock
enligt LO de oljeproducerande ländemas samverkan i OPEC från årsskiftet
1973/1974. Detta förändrade i ett slag atmosfären i den internationeUa
ekonomin och har lett tUl en växande ekonomisk konfrontation.
En
av konsekvenserna av de senaste årens intemationeUa utveckling
Bil. 3
Långtidsutredningen 15
är
att de ekonomiska prognoserna mer och mer måste grundas på en politisk
bedömning. LO vill i det sammanhanget särskilt framhålla den rädsla för ökad
inflation som tycks finnas i nyckelländer som Förenta staterna,
Förbundsrepubliken Tyskland och i viss mån Japan. Likaledes finns en rädsla för
de konsekvenser som en isolerad ekonomisk expansion och efterfrågeökning i ett
enskilt land kan få på dess bytes- och betalningsbalans. Vidare pekar LO på en
betydande rädsla för att en konjunkturuppgång skulle stärka OPEC-ländernas
ställning och föranleda svårhanterliga krav från dem. Den politiska pressen på
regeringama i de stora länderna att vidta konjunkturstimulerande åtgärder synes
hittiUs ha varit mycket måttlig. Bl. a. tycks det i många länder finnas ett
starkt politiskt motstånd mot den expansion av den offentliga sektorn som blir
nödvändig vid en fullsyssdsättningspolitik.
Riksbanksfullmäktige
framhåUer att utredningen räknar med en förhållandevis gynnsam
produktionsutveckling i andra länder. Utredningen förutsätter vidare en
tämligen modest prisstegringstakt på världsmarknaden. Detta innebär, mot
bakgrund av det mönster som utvecklats under senare år, att målkonflikten
mellan prisstabUitet å den ena sidan och produktion och syssdsätttung å den
andra skulle bli mindre än tidigare. Fullmäktige utesluter emellertid inte att
den av utredningen skisserade intemationeUa produktions- och prisutvecklingen
kan komma att visa sig svår att förena.
Flera
remissinstanser är tveksamma mot utredningens fömtsättning att
världsmarknadspriserna kommer att öka med 3 % per år 1975 1980. Att den
genomsnittliga prisstegringen skall kunna begränsas så starkt är enUgt LO en
ganska djärv bedömning. Man utesluter inte inflationschocker av olika slag
från t. ex. råvaru- och livsmedelssidan. Frånvaron av buffertlager gör
livsmedelspriserna ytterst känsliga för skördeminskningar i de större produktionsområdena.
Även SACO/SR anser det osannolikt att ökningen i världshandelspriserna sjunker
till en så låg nivå som 3 % per år. Vid övergången till en lägre
prisstegringstakt ligger eftersläpningseffekter kvar sedan tidigare perioder.
Via kompensationskrav och förväntningar tenderar inflationstakten att
konserveras. När denna övergångsperiod dessutom sammanfaller med en relativt
långsam produktivitetstillväxt skärps problemen ytterligare. TCO framför
liknande synpunkter och vill starkt ifrågasätta utredningens antagande om den
Intemationella prisstegringstakten. Enligt TCO torde den internationella
inflationstakten snarare komma att ligga på en nivå som ansluter till den
tidigare utvecklingen imder 1970-talet.
Även
kommerskollegium antyder mot bakgrund av aktuella prisprognoser för 1976 en
viss tveksamhet mot prisantagandet. I anslutning tUl vad utredningen i det
internationella avsnittet anför om handelssystemet framhåUer koUegiet att
GATT-ländema i de pågående multUaterala handelsförhandlingarna (MTN) engagerat
sig för en ambitiösare han-
Prop. 1975/76:150 16
delsliberalisering
än någonsin tidigare. Flertalet industriländer har talat för relativt kraftiga
tullreduktioner. De icke-tariffära handelshindren behandlas också inom ramen
för MTN på ett mer inträngande sätt än tidigare. KoUegiet antar att om den
internationeUa konjunkturen förbättras under MTN kommer detta att inverka
positivt på de deltagande ländernas möjligheter att liberalisera handeln.
Enligt
styrelsen för internationell utveckling (SIDA) hade det varit befogat att
utredningen i sin diskussion om den svenska ekonomiska politiken under de
kommande fem åren sökt närmare belysa konsekvenserna av en svensk anpassning
till en ny ekonomisk världsordning. Denna fråga får sannolikt stor vikt
i folkrörelsernas opinionsarbete i internationeUa frågor samt för utformningen
av en samlad svensk u-lands-politik. Utredningen har inte berört frågan om
kostnader för t. ex. en u-landsanpassad strukturomvandling av svenskt
näringsliv eller ett integrerat råvaruprogram i form av bidrag till fonder och
andra arrangemang i syfte att stabilisera priser och exportintäkter. När det
gäller dessa och andra kostnadskrävande reformer av det internationella
systemet gör utredningen den bedömningen, att de inte på något avgörande sätt
kommer att hinna påverka marknadsstrukturen fram till 1980. Detta förefaller
enligt SIDA vara ett vågat antagande. Vid FN:s sjunde extrasession rådde en
anda av samförstånd om vikten att snabbt åstadkomma konkreta resultat. Vidare
har den svenska regeringen uttalat ambitioner att delta i och föreslå konkreta
åtgärder i de pågående internationeUa diskussionerna.
Ännu
har inte något samlat grepp tagits vad gäller den svenska u-landspolitiken och
de opinionsmässiga förutsättningarna för och de ekonomiska konsekvenserna av
en sådan politik. SIDA föreslår därför att någon form av studiegmpp eller
beredning får i uppdrag att ansvara för och samordna de aktiviteter, som ryms
inom begreppet anpassning till en ny ekonomisk världsordning. SIDA förklarar
sig beredd att medverka i genomförandet av ett sådant uppdrag.
Befolkning
och arbetskraft
Långtidsutredningen
Sveriges
befolkning uppgick 1975 tUl ca 8,2 milj. EnUgt den prognos som statistiska
centralbyrån utarbetat beräknas folkmängden öka med knappt 95 000 under
perioden 19751980 eUer med ca 0,2 % per år. Denna ökningstakt är avsevärt
lägre än den som genomsnittligt gällt under den hittills förflutna tiden sedan
andra världskriget.
Vid
utarbetandet av. befolkningsprognosen har en viss nedgång i fruktsamheten
förutsatts medan dödligheten väntas ligga kvar på ungefär samma nivå som under
19711974. Vidare har antagits att nettomi-: grationen 19761980 kommer att
vara 0. Nettöinvandringen 1975 be-
Bil. 3 Långtidsutredningen 17
döms ha uppgått till ca 10 000 personer. Som jämförelse
kan nämnas att nettoinvandringen till Sverige under 1960-talet utgjorde i
genomsnitt drygt 23 000 personer per år. Under 19711974 har en viss nettoutvandring
skett, vilket främst torde förklaras av konjunktursituationen under de första
åren av perioden. I flera utvandrarländer har under senare år åtgärder
vidtagits för att minska utvandringen eller stimulera de som arbetar utomlands
att återvända till hemlandet. Också i invandrar-länderna har en mer restriktiv
syn på invandringen uppkommit. I Sverige har lagstiftning om rätt till
svenskundervisning på betald arbetstid för invandrare införts 1973. Sammantaget
talar dessa faktorer för att ut-och invandring under 1970-talets senare del
över perioden som helhet kommer att balansera. Ett alternativ med en
nettoinvandring på 10 000 personer per år 19751980 redovisas emdlertid också.
Tabell 1 Befolkningen 1960 1980 fördelad på
åldersgrupper
Procent
Åldersgrupp
1960
1965
1970
1975
1980
0-15 24,2 16-64 64,1
65-w 11,7
22,6 64,7 12,7
22,1 64,3 13,6
22,0 62,9 15,1
21,7 62,1 16,2
Totalt
100
100
100
100
100
Beräkningama av befolkningsutvecklingen redovisas i tabell
1. Den förutsedda utvecklingen innebär en fortsatt ökning av andelen personer
över 64 år samt en minskning av den andel som är yngre än 16 år. Huvuddelen av
de förvärvsarbetande tillhör åldersgruppen 1664 år. Som framgår av tabellen
väntas denna åldersgrupps andel av totalbefolkningen fortsätta att minska
under prognosperioden. Antalet personer i denna åldersgrupp beräknas minska med
drygt 10 000. Antalet personer i pensionsåldern väntas däremot öka med omkring
290 000 19751980.
Ökningen av antalet personer i arbetskraften 19751980
beräknas bli svagare än ökningen 19701975. En orsak tUl denna skillnad i
utvecklingstakt är den något långsammare befolkningsökning som förutses för
prognosperioden jämfört med perioden 19701975. En viktig orsak är också den
kraftiga sänkning av andelen studerande som ägde mm 19701975 men som väntas
upphöra 19751980. En annan orsak är den kraftiga förändring i kvinnornas
relativa arbetskraftstal som ägde rum meUan 1974 och 1975. Hda
arbetskraftsökningen 19751980 beräknas liksom var fallet under perioden
19701975 komma att utgöras av kvinnor. Denna ökning bland kvinnorna beräknas i
sin tur till 40 % bestå av kvinnor med barn under 7 år. Den ökning av behovet
av barntillsyn som denna utveckling fömtsätter kan anses ligga inom ramen för
den meUan regeringen och Kommunförbundet överenskomna utbyggnadstakten av
bamdaghém m. m.
2 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3
Prop. 1975/76:150 18
Vid
beräkningarna av medelarbetstidens utveckling har beaktats den förkortning av
veckoarbetstiden för personer i treskifts- och underjords-arbete som beslutades
i 1974 års avtal. I alternativ III och IV har
dessutom ett antagande om att den lagstadgade veckoarbetstiden förkortas tiU
37,5 timmar lagts in. Vad gäller fördelningen på olika arbetstidsgrupper har
för mäimens del antagits en viss övergång från heltidsarbete till s. k. lång
deltid (2034 tim/vecka). För kvinnor med bam under 7 år väntas en minskning
ske i andelen personer med kort deltid, medan andelama med lång deltid resp.
heltid beräknas öka något.
De
ovan redovisade antagandena beträffande andelen personer i olika
arbetstidsgmpper innebär att meddarbetstlden i altemativ I och II väntas
sjunka från 41,0 tUl 40,6 tim/vecka för männen och från 31,5 till 31,1
tim/vecka för kvinnorna. Antagandet i alternativen III och IV om
en förkortning av arbetstiden för de heltidsarbetande till 37,5 timmar sänker
medelarbetstiden för samtUga män med 2 timmar och för samtliga kvinnor med 1
timme. I beräkningarna har vidare lagts m ett antagande om att fem veckors
semester kommer att gälla för alla före 1980.
Sammantaget
visarberäkningama över arbetskraftstillgångarna, mätt i timmar, på en minskning
med ca 0,2 % per år 19751980 i alternativ I och II, medan
en arbetstidsförkortning enligt altemativ III och IV innebär
en minskning med 1,1 % per år under samma period. Antal sysselsatta väntas
under samma tid öka med ca 122 000 personer 1975 1980, vilket kan jämföras med
en ökning på ca 126 000 under 1970-ta-lets första hälft.
Remissinstanserna
Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) framför den uppfattningen att LU:s kalkyler över
arbetskraftstillgångarnas utveckling snarare bör ses som ett räkneexempel än
som en prognos av den mest sannolika utvecklingen. Utvecklingen av
arbetskraftsutbudet är i hög grad beroende av bur efterfrågan på arbetskraft
kommer att utvecklas, bl. a. med avseende på fördelningen på olika
näringsgrenar och regioner. Det finns enligt AMS uppfattning anledning att t.
ex. räkna med att en ändrad fördelning av arbetstUlfällen på varu- resp.
tjänsteproduktion medför en ändring av arbetskraftsutbudets utveckling. Utbudet
sammanhänger självfallet också starkt med vUka åtgärder från samhällets sida
som vidtas, bl. a. när det gäller att undanröja förvärvshihder av olika slag.
Också Kommunförbundet hävdar att utredningens sysselsättningsberäkningar skall
betraktas endast som ett räkneexempel som i stort sett visar en framskrivning
av de senaste årens utveckling. Det kan enligt förbundets mening också
Ifrågasättas om utredningens beräkningsmetoder tUlräckligt beaktar att eh-utbyggnad
av samhällets service utgör en förutsättning för den ökning äv
totalsyssdsättningeh som man räknar med. Den senare kommentaren görs även i
Landstingsförbundets och socialstyrelsens yttranden.
Bil. 3
Långtidsutredningen 19
Socialstyrelsen
anför vidare att prognoser för arbetskraftsutbudets utveckling under så lång
tid som fem år är behäftad med stora osäkerhetsmarginaler, bl. a. med hänsyn
tUl komplexiteten i sambandet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.
Utredningen borde därför ha presenterat ett antal altemativa kalkyler över
arbetskraftstillgångarnas utveckling. LO anser det anmärkningsvärt att alla
alternativen i långtidsutredningen utgår från samma antagande beträffande
arbetskraftsutbudet. Utvecklingen under senare år har enligt LO:s mening klart
visat att utbudet i hög grad är beroende av vilka villkor för sysselsättningen
som kan skapas. Dessa villkor kan inte bli lika i de olika altemativen.
SACO/SR menar att
utredningen varit ganska försiktig när det gällt att uppskatta förändringarna i
arbetskraften. Således har man t. ex. utgått från att förvärvsintensiteten hos
kvinnor med barn under 7 år kommer att utveckla sig i enlighet med trenden
under den senaste tioårsperioden. Eftersom utvecklingen under 1970-talet
hittUls visat en accelererande benägenhet för dessa grupper att börja
förvärvsarbeta, får nog enligt SACO/SR utredningens antagande på denna punkt
sägas vara försiktigt. Om man i stäUet utgått från att förvärvsintensiteten
ökar i takt med trenden 19701975 finner man att arbetsvolymen och därmed totalproduktionen
kan öka något mer än vad långtidsutredningen angivit. Utredningen har i sina
kalkyler utgått från oförändrad skattepolitik. Med ett antagande om en dämpad
progression är det enligt SACO/SR högst rimligt att anta att benägenheten att
göra en extra arbetsinsats skulle öka, vUket skulle stimulera tillväxten.
Statens
invandrarverk framhåller i sitt yttrande att även om bestämmelsema om den
reglerade invandringen möjUggör en anpassning av den icke-nordiska
arbetskraftsinvandringen, så finns det stora grupper som inte omfattas av den
reglerade invandringen. Hit hör i första hand medborgare i övriga nordiska
länder. Verket utesluter inte en betydande arbetskraftsinvandring från dessa
länder särskilt då Finland under prognosperioden. Politiska flyktingar,
anhöriga till härvarande utlänning m. fl. kategorier står utanför den reglerade
invandringen. ÅtskiUiga faktorer utöver förhållandena på arbetsmarknaden i
Sverige och andra länder påverkar således invandringen. Invandrarverket
ansluter sig därför närmast till utredningens alternativa antagande om en
större invandring än utvandring under 19761980. Det kan enligt verkets mening
bU ett ännu större invandrarnetto under denna period än det antal på 10 000 personer
som utredningen altemativt antagit.
Produktivitet
och produktionskapacitet
Långtidsutredningen
Under
1960-talet präglades den svenska ekonomin av en i såväl historisk som
internationell belysning mycket snabb produktivitetsökning. Den genomsnittliga
produktivitetsstegringen 19601970 för ekonomin
Prop. 1975/76:150 20
som
helhet var ca 4,8 %. 19701975 kan motsvarande tal bedömas ha uppgått tUl 3,6 %
per år. Det är framför allt den ogynnsamma utvecklingen under 1975 som drar
ned genomsnittet för hela perioden. En kalkyl, baserad på det produktionsvärde
för 1975 som erhålls om man justerar för den konjunkturbetmgade
exportminskningen detta år, ger en något snabbare produktivhetsökning, 4,1 %
per år, 19701975. Även efter denna justering kvarstår alltså en tydUg tendens
till uppbromsning i produktivitetens ökningstakt för hela ekonomin. I viss
utsträckning återfinns denna tendens även i de enskUda sektorernas utveckling.
Den
trendmässiga sänkning av produktivitetens stegringstakt som skett under 1970-talets
första hälft har bedömts komma att bestå under återstoden av 1970-talet. Detta
gäller såväl flertalet enskUda sektorer som ekonomin som helhet.
I
alternativ I och II, där arbetstiden antagits vara oförändrad 40 tim per
vecka, har utredningen gjort samma fömtsättningar om produktivitetsutvecklingen
19751980 inom de enskUda sektorerna. Totalproduktiviteten blir dock beroende
av efterfrågestrukturen 1980. Beräkningarna anger en produktivitetsökning för
ekonomin som helhet om 3,3 % per år i alternativ I samt om 3,1 % per år i
alternativ II.
I
alternativ III och IV med en allmän förkortning av den lagstadgade
veckoarbetstiden med 2,5 timmar förutsätts det produktionsbortfall som en sådan
förkortning medför tiU viss del bli kompenserat av en snabbare produktivitetsökning.
Totalproduktiviteten i ekonomin beräknas öka med 3,5 % per år 19751980 i
alternativ III och med 3,4 % i aUernativ IV.
Vad
gäller de varu- och kraftproducerande sektorerna sammantagna bedöms för dessa
produktiviteten i samtliga alternativ öka i något långsammare takt 19751980
än under 1970-talets första hälft. För flertalet tjänsteproducerande sektorer
anger tabell 2 en påtaglig dämpning i produktivitetsstegringen 19751980. Den
redovisade dämpningen av produktivitetstUlväxten för ekonomin som helhet
förklaras till viss del också av den statistiska missvisning av
produktivitetsutvecklingen som en ökande andel för den offentiiga sektorn
innebär.
Uppskattningarna
av den framtida produktionsutvecklingen baseras på analyser av arbetskraftsresursernas
och arbetsproduktivitetens utveckling. SkUlnader mellan sektorerna vad gäller
produktivltetsförhål-landena medför emellertid att totalproduktionens
utveckling 1975 1980 även kommer att bero på hur de samlade resurserna i
framtiden kommer att fördelas på olika användningsområden.
Den
framtida produktionstiUväxten sammanhänger även med förändringar av
kapacitetsutnyttjandet. Detta, som utgångsåret 1975 var onormalt lågt, har i
kalkylema korrigerats tiU normal nivå, varför långtidsutredningens bedömning
endast gäller den produktionstillväxt som följer av produktionskapacitetens
utveckling.
Bil.
3 Långtidsutredningen 21
Tabell
2 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 1960 1980
Förädlingsvärde
per arbetstimme. Ärlig procentuell förändring
1960-1965
1965-1970
1970-1975
1975-
1980
Alt. I
Alt. II
Alt. III
Alt. IV
Jordbruk
och fiske
Skogsbruk
Industri
El-,
gas-, värme- och
5,9 4,6 7,1
7,6 11,8
7,3
7,3 9,8 5,9
5,0 6,5 5,9
5,0 6,5 5,8
5,0 6,5 6.3
5,0 6,5 6,3
vattenverk
Byggnadsverksamhet
7,1
4,5
6,5
3,5
7,0 4,9
6,0 3,0
6,0 3,0
6,0 3,0
6,0 3,0
Summa
varu- och
kraftproduktion
7,1
7,2
6,2
. 5,5
5,4
5,7
5,7
Varuhandel Samfärdsel Bostadsförvaltning Privata
tiänster Offentliga tiänster
4,3 5,4
-2,5 3,9 1,5
3,8 2,8
2.1 2,1 -0,2
3,4 7,1 1,6 2,3 0,2
3,9 2,0 2,0 2,1 -0,3
3,9 2,0 2,0 2.1 -0,4
4,1 2,0 2,0 2,3 -0,3
4,1 2,0 2,0
2,3 -0,3
Summa tjänsteproduktion
3,2
1,9
2,3
1,5
1,3
1,7
1,6
Totalt
5,1
4,5
4,1
3,3
3,1
3,5
3,4
Den
totala produktionen ökar snabbare i kalkylaltemativ I än i de övriga
alternativen. Totalproduktionen kan i detta altemativ beräknas öka i volym med
3,1 % per år. Detta sammanhänger med att sektorssammansättningen här förskjuts
i en från produktivitetssynpunkt förmånlig riktning. I detta altemativ, där en
ökningstakt på 3 % fömtsätts för den privata konsumtionen, kommer en relativt
stor andel av den totala efterfrågan att riktas mot industrisektorn, vilken
har en klart snabbare produktivitetsutveckling än ekonomin som helhet. I
altemativ II, där den privata konsumtionens ökningstakt fömtsätts
bli förhåUandevis låg (2 % per år), kan tiUväxten i totalproduktionen beräknas
uppgå till 2,9 % per år. Den offentliga sektorn får i detta alternativ en
relativt snabb tUlväxt. En orsak till att totalproduktionens ökningstakt blir
klart lägre i detta alternativ är att man i nationalräkenskaperna inte
registrerar någon produktivitetsstegring för de offentiiga verksamheterna.
Den
lägre tillväxttakten i ekonomin som helhet 1 alternativ III, 2,4 % per är,
förklaras främst av att den minskning i de totala arbetskraftsresurserna, som
arbetstidsförkortningen innebär, inte helt kompenseras av den högre
produktivitetsökningstakt som fömtsetts i detta alternativ. I alternativ IV, där arbetstidsförkortningen kombinerats med en mycket låg ökningstakt
för den privata konsumtionen (1,5 % per år), beräknas totalproduktionen öka med
2,3 % årligen.
Prop. 1975/76:150 22
Remissinstanserna
De flesta remissinstansema
har inte funnit anledning att ifrågasätta utredningens bedömning om en sänkt
produktivitets- och produktionstillväxt under perioden 19751980. TCO delar
således utredningens uppfattning att det finns skäl att räkna med en sänkt
produktivitetsstegringstakt fram till 1980. Möjligheterna att utvinna
ytterligare produktivitetsvinster i viktiga näringar såsom jordbmk och
skogsbruk är tämligen begränsade. Vidare medför en trendmässig ökning av
tjänstesektorerna i samhällsekonomin en sänkning av produktivitetsutvecklingstakten
statistiskt sett. Utvecklingstakten påverkas också av vissa inte direkt
kapacitetshöjande insatser på t. ex. miljöområdet. Den centrala frågan är dock
hur stor sänkningen kommer att bli. TCO betonar i sammanhanget dels de
vanskligheter som är förenade med att bedöma den framtida
produktivitetsutvecklingen, dels den strategiska betyddse som den antagna
produktivitetsutvecklingen har för ,de ekonomisk-politiska bedömningarna och
avvägningarna.
SAF/SI anför för sin del i
sitt gemensamma yttrande att utredningen har överskattat de
produktivitetsökningar som kan påräknas inom industrin, vUket i så fall slår
mycket hårt på det konsumtionsutrymme som finns att fördela. Osäkerheten ökas
ytterligare av att effekterna på produktivitetsutvecklingen av den nya
arbetsrätten är okända. Det är enligt dessa remissorgans mening fullt möjligt
att produktivitetsutvecklingen under de kommande åren inte tillåter mer än ett
lågalternativ för såväl offentlig som privat konsumtion. UKÄ har motsatt
uppfattning och hävdar att utredningen förefaUer vara alltför pessimistisk i
sin bedömning av produktivitetsutvecklingen under den närmaste femårsperioden.
Utbildningens och forskningens betydelse för produktivitetsutvecklingen har
enligt UKÄ:s mening inte uppmärksammats tillräckligt vid bedömnmgarna av
utvecklingen på detta område. Uppsala universitet, som av UKÄ beretts
tillfälle att yttra sig, anför att de motiv för den nedåtgående trend i
produktivitetstiUväxten som utredningen räknat med knappast är övertygande. Det
förefaller enligt universitetets mening ingalunda osannolikt att
produktivitetsutvecklingen under de kommande fem åren blir väl så snabb som
under innevarande decenniums första hälft. Skulle så bli fallet, blir också
resurstillgången givetvis väsentiigt större än vad utredningen räknat med.
LO anser att utredningen
något underskattat de inhemska expansionsmöjligheterna. BNP-ökningen kan med
hänsyn till det exceptionellt låga kapacitetsutnyttjandet i utgångsläget och de
alltför pessimistiska produktivitetsantagandena för den skyddade sektorn
förväntas bli något högre än 3 %. LO:s bedömning är att den svaga utvecklingen
under de senaste åren beror på avsättningssvårigheter. Enligt LO blir produktionsutvecklingen
under de närmaste åren inte så mycket en kapacitetsfråga utan mera ett
avsättningsproblem. Tillväxten kommer att bestäm-
Bil.
3 Långtidsutredningen 23
mas
från ef terf rågesidan. Den kan enligt LO beräknas till 35 % per år, beroende
på hur väl vi lyckas förena en inhemsk expansion med en förbättrad
bytesbalans.
LO
tar också i sammanhanget upp den justering av den konjunktur-betingade export-
och produktionsminskningen för 1975 som utredningen genomfört. Enligt LO:s
tolkning fömtsätter LU att skillnaden mellan den faktiska och den potentiella
produktionen under hela perioden blir densamma som i utgångsläget. Detta
skulle då innebära att också kapacitetsutnyttiandet bortsett från
konjunkturbetingade svängningar fortsättningsvis blir lika lågt som det är i
utgångsläget. LO:s kommentarer till kalkylema för produktivitets- och
produktionsutvecklingen i LU 75 skall ses mot bakgrund av denna tolkning av
utredningens analyser.
Enligt
kommerskollegiums mening måste produktivitetsutvecklingen i näringslivet
tillmätas största betydelse. Kapitalförsörjningen och förmågan att snabbt och
smidigt anpassa sig till den tekniska utvecklingen och förändringarna i
efterfrågan är av stor vikt. Kollegiet betonar att detta inte endast gäller
exportnäringarna utan lika mycket de branscher som arbetar under importkonkurrens.
Produktivitetsökningen kan väntas avta som följd av att förändringarna i
branschstmkturen kommer att ske i avsaktande tempo. Enligt kollegiets mening
borde ändå förutsättningar finnas för en förstärkning av
strukturförändringarna inom branscher och delbranscher genom en ökande
specialisering och med satsningar på produktområden som inte minst på
exportmarknaderna visat en expansiv utveckling.
Resursanspråk
och avvägningsfrågor Långtidsutredningen
Frågorna
kring resursernas användning intar en central ställning i långtidsutredningama.
I 1975 års LU har man i större utsträckning än tidigare lagt upp diskussionen
kring alternativa beräkningar. Denna diskussion har begränsats till de problem
som bedömts komma att bli centrala under de närmaste åren, dvs. frågoma om
utrymmet för den privata resp. offentliga konsumtionen, frågorna om den
framtida utrikesbalansen samt möjligheterna att genomföra en
arbetstidsförkortning.
Vad
först utrikesbalansen beträffar har regerbg och riksdag senast under våren 1975
slagit fast att balans i de utrikes betalningarna skall vara ett av de centrala
målen för den ekonomiska politiken. LU har arbetat utifrån den grundläggande
förutsättningen att jämvikt i bytesbalansen skall åstadkommas tUl 1980.
Underskottet i bytesbalansen för 1975 berältnades uppgå till 8 å 9 miljarder
kr. Vid en närmare precisering av vilka resurskrav målet om jämvikt 1980 leder
tiU måste man emellertid ta hänsyn till att underskottet för 1975 och för de
kringliggande åren består av två delar. Den ena delen sammanhänger med den
Prop.
1975/76:150 24
rådande konjunktureUa situationen och torde komma att
avvecklas i samband med att kapacitetsutnyttjandet inom exportindustrin återgår
till mera normala nivåer. Den andra delen återspeglar däremot en strukturell
obalans. För att eliminera denna del av underskottet krävs insatser som mera
långsiktigt förändrar resursanvändningen i ekonomin. Ca 5 miljarder kr. av det
totala underskottet för 1975 kan hänföras till denna strukturella obalans.
Vid bedömningen av resurskraven för att återställa den
externa balansen måste man även ta hänsyn tiU den förväntade utvecklingen av
transfereringsnettot. Detta skulle vid föratsättning bl. a. om oförändrad
bi-ståndspolitisk målsättning ge ett underskott på totalt ca 7,9 miljarder kr.
1980. I detta belopp ingår, förutom beräknade kostnader för u-landsbistånd på
drygt 4 miljarder kr., också ca 2,5 miljarder kr. avseende räntekostnader 1980
för den utländska upplåning som gjorts efter 1974.
Beträffande den volymmässiga ökningen i den privata
konsumtionen presenteras olika alternativ. I alternativ I antas den privata
konsumtionen öka med 3 % per år 19751980, vilket ligger något över den takt
som observerats 19701975. I altemativ II antas den privata konsumtionens ökningstakt bli 2 %
per år. Det senare altemativet försöker fånga upp en lägsta möjliga utveckling
av den privata konsumtionen med hänsyn till redan gjorda åtaganden till i
första hand pensionärsgrupperna och till önskemålet om en fortsatt utjämning
av standardskillnaderna.
De ovan nämnda altemativen för den privata konsumtionens
ökning har kombinerats med ett antagande om en i förhållande tUl 1975 oförändrad
veckoarbetstid 1980. Effektema av en arbetstidsförkortning har också studerats.
Veckoarbetstiden antas i utredningens alternativ III minska från nuvarande 40
tiU 37 1/2 timmar 1980 samtidigt som den privata konsumtionen ökar med 2 % per
år 19751980. Eftersom en arbetstidsförkortning måste uppfattas som ett
alternativt sätt att ta ut en standardökning, har därför ytterligare ett
alternativ för den privata konsumtionsökningen studerats, nämligen 1,5 % om
året. I samtliga alternativ ingår den gemensamma fömlsättningen att en femte
semestervecka skall genomföras under åren fram tiU 1980.
Om man kombinerar de båda alternativen för arbetstidens
längd med fömtsättningarna för den privata konsumtionens ökningstakt erhåUs
sammanlagt fyra olika alternativ. Fömtsättningarna i dessa framgår av följande
tablå.
Veckoarbetstid, Ökning av privat kon-
timmar sumtion, % per år
(volym)
Alt. I 40 3
Alt. II 40 2
AU. III 37 1/2 2
Alt. IV 37 1/2 1 1/2
Bil. 3 Långtidsutredningen 25
Den offentliga konsumtionen har i LU modeUmässigt bestämts
av det utrymme som ges av kraven på full sysselsättning och en balanserad
ekonomisk utveckling. Analystekniken innebär således att den offentliga
konsumtionen anpassas till de krav som i övrigt kommer att ställas på de
ekonomiska resurserna. Men en på detta sätt beräknad utvecklmg måste jämföras
med de krav som kommer att stäUas på sektorn. Därför har utredningen utfört en
s. k. baskalkyl som avser att belysa den utvecklingstakt för den offentliga
verksamheten, som är förenlig med ett fuUföljande av redan gjorda åtaganden.
För statens del utgår beräkningarna i baskalkylen från
långtidsbudgetens material. Detta siktar tUl att ange vilka resursanspråk som
följer genom redan gjorda åtaganden, fattade reformbeslut osv. För kommunerna
har använts ett material från kommunalekonomiska utredningen som visar vilken
kommunal konsumtionsutveckling som skuUe följa om man behöU 1972 års
standardnivå per kommuninvånare. Dessa två material tar emellertid inte hänsyn
tUl de automatiska utgiftskrav som kommer att resas mot den offentliga
verksamheten till följd av att denna måste visa en viss följsamhet i
förhållande till den allmänna standard-stegringen. Om hänsyn tas härtill samt
till resurskraven från den planerade barnstugeutbyggnaden erhålls ett lägsta
ökningstal för den offentliga konsumtionens volym på 1,8 % per år fram tiU
1980.
Näringslivets investeringar har till stor del uppskattats
med utgångspunkt från utförda sektorsstudier. De resursanspråk som härrör från
offentliga investeringar har beräknats bl. a. med hjälp av relationen mellan
offentlig sysselsättning och kapitalinsats i den offentliga tjänsteproduktionen.
De tal för lagerinvesteringar som använts i kalkylerna bör endast betraktas som
beräkningstekniska antaganden. Det har förutsatts att den regelbundna
lagercykel om fem år som kunnat avläsas sedan 1950-talets början kommer att
fortsätta också 19751980.
Resultaten av LU-kalkylerna för utvecklingen 19751980
enligt de fyra beräkningsalternativen framgår av tabell 3.
Tabell 3 Sammandrag av försörjningsbalansen 19701980
Årlig procentuell volymförändring
1970- 1975-1980 1975
Alt. 1 Alt. II Alt. III Alt. IV
BNP 2,9 3,2 2,9 2,5 2,3
Import
5,7
6,4
5,3
5,2
4,7
Privat
konsumtion
2,3
3,0
2,0
2,0
1,5
Offentlig
konsumtion
3,3
1,5
2,9
1,2
1,9
Investeringar
1,0
2,6
2,7
2,2
2,2
Lager*
(+250)
( + 500)
(-50)
(+50)
(-200)
Export
8,2
7,7
6,7
6,6
6,2
* Förändring i milj. kr. 1968 ärs priser.
Prop. 1975/76:150 26
Bmttonationalproduktens
utveckling blir klart olika i de redovisade alternativen, öknmgstakten
(uttryckt i mottagarpriser) varierar mellan 2,3 % i altemativ IV och
3,2 % i altemativ I. En snabb ökning av den privata konsumtionen eller av
exporten och ingen ytterligare arbetstidsförkortning tenderar att höja upp
ökningstakten medan motsatsen gäller för en snabb ökning av den offentliga
konsumtionen, en låg exportökning och arbetstidsförkortning. En sänkning av
den privata konsumtionens ökningstakt från 3 tiU 2 % per år reducerar
BNP-tUlväxten méd 0,3 procentenheter. Den arbetstidsförkortning som antagits
reducerar tiUväxttakten med 0,4 procentenheter.
Exportens
volymökningstakt är via bytesbalanskravet direkt kopplad till importens. Den
årliga ökningen varierar i de olika alternativen mellan 6,2 och 7,7 %. Det kan
vidare noteras att både I altemativen I och III kommer utrymmet för offentlig
konsumtion att vara mindre än vad som fömtsätts i baskalkylen.
Den
dämpning av den inhemska förbrukningen som ett återstäUande av den extema
balansen kräver kan självfaUet åstadkommas på en lång rad olika sätt. Alla
dessa ställer specieUa krav på den ekonomiska politiken.
Altemativ
I innebär en ökning av den privata konsumtionen som ligger i linje med de
senaste årens snabba uppgångar. En sådan situation kan förmodas underlätta
överenskommelser på arbetsmarknaden och även lämna ett betydande utrymme för en
fortsatt inkomstutjämning. I gengäld måste då den offentliga konsumtionens
ökningstakt nedbringas kraftigt. Man skuHe behöva sänka ambitionsnivån och på
vissa punkter även ompröva gjorda åtaganden. I fråga om sektorsutvecklingen
skulle detta alternativ kräva en jämförelsevis kraftig expansion av industrisektorn.
De
största ekonomisk-politiska problem som man skulle möta vid förverkligandet av
en utveckling enligt alternativ II skulle sannolikt ligga i
svårigheterna att begränsa den privata konsumtionens ökningstakt till 2 % om
året. Med hänsyn tUl befolkningsutvecklingen bUr ökningen per capita 1,8 %. En
beaktansvärd andel av detta utrymme kommer att tas i anspråk av pensionärerna
till följd av garanterade inkomstförbättringar och en betydande antalsmässig
ökning av gmppen. Det utrymme som står kvar för den förvärvsarbetande
befolkningen blir således i detta alternativ mycket begränsat. Detta kan få
konsekvenser för såväl den allmänna prisstegringstakten som möjligheterna att
avtalsvägen bedriva en fortsatt Inkomstutjämning.
A
andra sidan bereds i detta fall utrymme för en I förhåUande tUl baskalkylen
klart snabbare ökning av den offentliga konsumtionen. Den industrieUa
expansionen blir lägre, likaså ökningarna inom varuhandeln och de privata
tjänstesektorerna. Den lägre ökningstakten i privat kon-
Bil.
3 Långtidsutredningen 27
sumtion
drar ner ökningstalen för importen, vilket också leder tUl lägre exportkrav.
Många
av de awägningsproblem som aktuaUseras av altemativen I och II kommer
att tillspetsas om man under åren fram tUl 1980 genomför en
arbetstidsförkortning. BNP:s volymmässiga ökningstakt reduceras i altemativ III
och IV tUl 2,3 a 2,5 % om året. Huvuddelen av den lägre produktionsökningen
måste komma att påverka konsumtionen. I alternativ III får den offentliga
konsiuntionen bära huvudansvaret för den nödvändiga anpassningen. Detta
alternativ måste innebära att en allmän omprövning av ambitionsnivån inom den
offentliga verksamheten blir ofrånkomlig. I alternativ IV blir i
stäUet den privata konsumtionens ökning så låg att de problem som berördes i
anslutning tiU alternativ II
blir till ytterlighet accentuerade.
De
olika alternativen har medvetet profUerats genom relativt kraftiga variationer
i föratsättningarna. Man kan därför ifrågasätta om det är möjligt att
fullständigt genomföra något av alternativen. Den faktiska utvecklingen kommer
sannolikt att ligga närmare mittfältet i denna straktur av olika altemativ.
TUlvägagångssättet motiveras av att man härigenom mera effektivt klargör en
valsituation i den ekonomiska politiken.
Remissinstanserna
För
remissinstansernas synpunkter på frågan om den externa balansen redogjordes
redan i avsnittet om de politiska utgångspunktema för LU:s arbete. Beträffande
de resurskrav som följer av målsättnuigen om balans 1980 framförs i många faU
från LU avvikande meningar. Dessa går i allmänhet ut på att LU har överdrivit
resurskraven delvis som följd av att underskottets storlek i utgångsläget
blivit överskattat.
LO framför att
alternativet II med en snabbare utbyggnadstakt för den offentliga
sektorn ligger mest i Unje med fackföreningsrörelsens mål. Beträffande
altemativen III och IV med 2,5 tunmars förkortning av veckoarbetstiden
anför LO att i dessa fall tillväxten i samhällsekonomin skuUe bli så svag att
det skulle innebära total stagnation i löneutvecklingen och/eller en
socialpolitisk nedrustning. Detta torde enligt LO:s mening inte vara
acceptabelt och knappast heller praktiskt genomförbart. LO påpekar också att
vi heller aldrig tidigare samtidigt genomfört förlängd semester och generellt
mmskad veckoarbetstid.
Valet
meUan LU:s olUia altemativ behandlas inte explicit i TCO.s yttrande. Enligt
organisationens uppfattning har dock LU överbetonat bytesbalansproblemen. TCO
anser att grundvalen för de ekonomisk-politiska awägningama blir helt
annorlunda om bytesbalansproblemet ges en vikt som svarar mot dess faktiska
betydelse. Återställandet av balansen i de utrikes betalningarna med omvärlden
som LU definierat
Prop. 1975/76:150 28
problemet
skulle således inte vara ett problem av den storleksordningen att det t. ex.
kan tas tUl intäkt för att motivera en alltför stram ekonomisk politUc eller
för att hävda att de fackliga organisationerna skuUe avstå från rimliga
lönepolitiska strävanden. I fråga om resurstilldelningen till den offentiiga
sektorn erinrar TCO om sina tidigare ställningstaganden. Sålimda har TCO vid
olika tiUfällen förordat betydande insatser på bl. a. bamomsorgens,
vuxenutbildningens, bostadspolitikens och hälso- och sjukvårdens områden. Man vill
också understryka riskerna med en alltför skarp gränsdragning mellan den
offentliga sektorn och övriga delar av ekonomin. Mycket av den
tjänsteproduktion som sker inom den offentliga sektom kommer också andra
sektorer till godo. Kommunförbundet konstaterar att samtliga LU:s alternativ
innebär en, jämfört med perioden 19651975, mycket kraftig neddragnmg av
ökningstakten för den kommunala konsumtionen. Eftersom alternativen I och III
för den kommimala konsumtionens del klart understiger den lägsta möjliga nivå
som följer av befolkningsförändringar .och redan fattade politiska beslut, är
ett så begränsat konsumtionsutrymme enligt kommunförbundets uppfattning helt
otUlräckligt.
Kommunförbundet
påpekar att det fortfarande finns ett tryck på kommunerna att förbättra den
sociala standarden vad beträffar vård och service för de äldre och de
handikappade. På tmdervisningens område kan som exempel på föratsebara
volymökningar nämnas reformeringen av skolans inre arbete och utbyggnaden av
vuxenutbildningen. Även inom fritidsområdet kan man på sikt räkna med
väsentligt ökade kommimala insatser. Det ställs vidare stora förväntningar på
kommunerna i fråga om de framtida sysselsättningsmöjligheterna, utbyggnaden av
kollektivtrafiken, miljövården m. m. Beträffande vissa av dessa områden är det
sannolikt att resursanspråken ökar ytterligare om en generell
arbetstidsförkortning genomförs. Det är därför Kommunförbundets bestämda
uppfattning att den kommunala konsumtionen måste ges ett utrymme som minst
motsvarar utrednmgens beräkningar för alternativ II. Detta
altemativ skulle för primärkommunernas del innebära en volymmässig ökning av
konsumtionen med ca 3,6 % per år. Även denna ökningstakt bedömer styrelsen som
låg, med tanke på att den kommunala konsumtionsökningen hittiUs under
1970-talet begränsats av kommunernas finansiella problem.
Landstingsförbundet
anser att såväl LU:s tolkning av landstingens planer som dess bedömning av vad
som är en rimlig baskalkyl innebär underskattningar av hälso- och sjukvårdens
krav både då det gäller ekonomiska resurser och personal. Landstingens planer
är redan hårt nedbantade till följd av finansieringssvårighetema. Trots att
betydande resurser krävs för att upprätthålla den nuvarande standarden
bibehålls i landstingens egna planer den utvecklingstakt som rått hittills
under 1970-talet. Denna har i sig medfört en starkt begränsad utveckUng i för-
Bil. 3
Långtidsutredningen 29
hållande
till tidigare år. Landstingsförbundet anser att utvecklingstakten enligt
landstingens egna planer därför måste betraktas som en miniminivå för den
framtida utbyggnaden. En stagnerande utveckling för sjukvårdssektorn kan inte
accepteras samtidigt som betydande förbättringar genomförs på andra håll. Det
går inte att ge ökade resurser för privat konsumtion och samtidigt skjuta
vårdsektorns standardöknmg på framtiden. Landstingsförbundet hävdar mot denna
bakgrund att det beräknade resursutrymmet för hälso- och sjukvården måste
omprövas. I bästa fall skulle en snabbare utveckling av våra resurser, än den
LU räknat med, ge utrymme för den resursförstärkning som erfordras. Men det kan
också bli nödvändigt att inskränka på resursutrymmet inom övriga sektorer.
Socialdemokratiska
kvinnoförbundet vill prioritera den offentliga konsumtionen framför den
privata. Man anser också att arbetstidsförkortningen kan och skall påbörjas
under den kommande femårsperioden, även om den eventueUt inte kan genomföras
fullt ut med 2,5 timmar. Kvinnoförbundet förespråkar därför en utveckling som
kan beskrivas som liggande mellan alternativen II och IV.
EnUgt
KF:s mening kan med den av LU beräknade resursutvecklingen en väl avvägd
ekonomisk politik uiriktas mot ett mål som ligger mellan alternativen I och II. Detta skulle medge en ökning av den privata konsumtionen i ungefär
samma takt som under 1970-talets första hälft samtidigt som utrymme skulle
finnas för en fortsatt reformpolitik.
Enligt
SACO/SR:s bedömning bör man inte välja ett alternativ som innebär att de aktiva
löntagarna inte får någon reaUöneökning alls under femårsperioden. En sådan
utveckling skuHe ha alltför negativa verkningar inte endast på den privata
behovstillfredsställelsen i allmänhet utan även Ifråga om skattehöjningar,
inflation och tendenser tiU desorganisation på arbetsmarknaden m. m. SACO/SR
anser det för övrigt vara ytterst tveksamt om det överhuvudtaget är möjligt att
håUa tiUbaka löntagarnas konsumtion på det sätt som förutsatts i altemativ II IV. Det finns risk att den proklamerade politiken "saboteras"
genom att medborgama minskar sitt sparande. SACO/SR anser att de nämnda alternativen
av dessa skal torde vara uteslutna.
Enligt
SACO/SR är det dock därmed inte sagt att man helt bör ansluta sig tUl
alternativ'!. En utveckUng som innebär att man uite genomför några nya
reformer inom den offentliga sektom under femårsperioden framstår inte som
önskvärd. Man bör således lägga sig någonstans mellan alternativ I och II, men sannolikt närmare det förra alternativet än det senare. Eftersom
LU bedöms sannolikt vara något för pessimistisk i sina gmndantaganden, skuUe
man kunna hoppas att valsituationen ej blir fullt så komplicerad som i LU:s
kalkyler. Om BNP-utvecklingen exempelvis har underskattats med 1/2 % per år
skulle man kunna
Prop. 1975/76:150 30
uppnå
både en privat konsumtionsökning enligt alternativ I och en offentlig
konsumtionsökning enligt altemativ II.
SACO/SR
framhåller också att awägningsproblemen skuUe väsentiigen underlättas om
tidpunkten för extern balans uppskjuts till 1985. Även om räntekostnaderna blir
större skulle man därigenom överslags-mässigt uppnå ett ökat utrymme på netto
ca 0,15 % av BNP. Om detta i sin helhet läggs på offentlig konsumtion skulle
dennas tiUväxttakt kunna öka med ca 0,6 % per år. För privat konsumtion blir
motsvarande siffra 0,3 % per år.
En
mer förmånlig utveckling än den som LU fömtsätt skulle givetvis också öka
möjlighetema att förkorta arbetstiden i enlighet med altemativ III och IV. SACO/SR är dock medvetet om att dess ställningstagande innebär att en
generell arbetstidsförkortning sannolikt måste skjutas på framtiden. Man
påpekar dock i detta sammanhang att förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar,
tUl skiUnad från en generell arbetstidsförkortning, är en jämförelsevis bilUg
reform som enligt SACO/SR: s mening under aUa omständigheter bör kunna
genomföras.
SAF/SI
anser i motsats till vad som ovan anförts att det konsumtionsutrymme som finns
att fördela kan bli mindre än vad LU beräknat. Osäkerheten ökas ytterligare av
att effektema på produktivitetsutvecklingen av den nya arbetsrätten är okända.
Det skulle enligt SAF/SI:s mening vara fullt möjUgt att
produktivitetsutvecklingen under de kommande fem åren inte tiUåter mer än ett
lågalternativ för såväl offentlig som privat konsumtion. Under sådana
omständigheter skulle det ligga en betydande fara i att planera för en expansiv
offentlig konsumtionstillväxt eftersom konsekvensemå på den privata
konsumtionen för den förvärvsarbetande delen av befolkningen skulle bli mycket
stora.
Man
påpekar också att den samlade offentliga konsumtionen inte är en etdietlig
handlingsparameter. Den kommunala konsumtionen kan komma att ta ett så stort
resursutrymme i euispråk att detta inte kan kompenseras med variationer i den
statliga konsumtionen.
En
ekonomisk politik som däremot stimulerar den privata konsumtionens tiUväxt kan
när som helst förändras om det faktiskt skulle visa sig att
produktivitetstillväxten blir mera gynnsam än vad LU har räknat med. Då skulle
också den offentliga konsumtionen.kunna öka snabbare.
SAF/SI
framför vidare att den avvägningsdiskussion som LU behandlat inte kan bedömas
utan klargörande ställningstagande tUl hur en ökad offentUg konsumtion skaU
finansieras. Enligt SAF/SI:s uppfattning blir behoven av skattehöjningar vid
ett högaltemativ för den offentiiga konsumtionen så stora att man vUl
ifrågasätta om det är möjligt att realisera.
Enligt
LRF ställs med. de i LU redovisade alternativen frågan om prioritering mellan
total privat och offentiig konsumtion i blickpimkten. I och för sig torde detta
mte vara avsikten och det vore enligt förbun-
Bil. 3
Långtidsutredningen 31
dets
mening också olyckligt om prioriteringarna skedde på denna grova nivå.
Avgörande måste vara vUket InnehåU som ges åt resp. slag av konsumtion och hur
den fördelas. LRF vill framhålla att det för den närmast förestående
femårsperioden synes vara nödvändigt med stark återhållsamhet med den
offentliga konsumtionsöknmgen. Utrymme bör i stället ges åt den privata
konsumtionen i sådan utsträckning att det blir praktiskt möjligt att uppnå
kompenserande konsumtionsförbättringar för eftersläpande gmpper. Förbundet
framhåller att en ökning av den offentliga konsumtionen, bortsett från att den
minskar utrymmet för utjämning av privat konsumtion, inte alltid i sig själv
är neutral eller utjämnande ur fördelningssynvinkel. Förbundet understryker
vikten av att beslut om offentiig konsumtionsökning inte fattas utan ett
kritiskt granskande av bl. a. fördelningseffektema. LRF stäUer sig dock inte
negativt till all ökning av offentiig konsumtion. Som angelägna exempel
framförs långtidssjukvården och vissa andra vårdområden.
Svenska
handelskammareförbundet framför som sin uppfattning att den ekonomiska
politiken måste ges en uppläggnmg som mer ansluter till LU:s altemativ I än
altemativ II. Förbundet anför att relativt sett större tyngd åt
den privata konsumtionsökningen skapar fömtsättningar för avtalsrörelser som
kan ligga inom den samhällsekonomiska ramen utan att man får en reaktion från
stora löntagargrupper mot en utebliven privat standardstegring. Den offentliga
sektoms utbyggnad måste då begränsas tiU de områden som utgör uppenbara
stödfunktioner tUl ansträngningarna inom industrin och exportnäringama.
En
politik i huvudsak gmndad på alternativ II skuUe
däremot sannolikt få till följd att inflationen på gmnd av utfallet i
lönerördsema skulle gå utöver den av LU uppsatta ramen med omedelbara effekter
på den internationella konkurrenskraften som följd. Eventuellt skuUe det bli
svårt att upprätthålla arbetsfreden utan relativt hårdhänta statliga ingripanden
på arbetsmarknaden.
Både
LO och SAF/SI tar i sina yttranden upp frågan om avvägningen mellan omedelbar
och framtida konsumtion. Den utveckling för investeringskvoten under
1970-talet som utredningen förutser får inga nämnvärda effekter på
konsumtionsmöjlighetema under den närmaste femårsperioden men kommer att
begränsa tUlväxten i efterfrågeutrymmet på längre sikt.
Enligt
LO förefaller det runligt att investeringskvoten åter måste höjas någon gång
under 1980-talet. Trots kalkylemas stora osäkerhet förefaller det för LO helt
klart att om vi under 1980- och 1990-talen vUl öka vår privata konsumtion och
samtidigt öka överföringama tUl u-länderna och minska ökningstakten i
energitUlförsdn så måste kapitalbildningen öka. Investeringskvoten måste
således enligt LO:s mening åter höjas från den nivå som den kommer att Ugga på
under 1970-talet. SAF/SI drar i stort sett samma slutsatser som LO av deri
förutsedda utveck-
Prop. 1975/76:150 32
Ungen
för investeringskvoten och påpekar därutöver alt dessa frågor borde ha
analyserats mer mgående i utredningen.
Utrikeshandel
och bytesbalans
Långtidsutredningen
Med
hänsyn tUl den brist på extern balans som kännetecknade den svenska ekonomin
under 1975 och till den förutsedda försvagningen av tjänste- och transfereringsbalansen
har den externa balansens utveckling tillmätts stor betydelse i
långtidsutredningens awägningsdiskussioner. En utgångspunkt i samtliga
altemativ är att jämvikt i bytesbalansen skall vara uppnådd 1980.
I
avstämningen av 1970 års långtidsutredning beräknades att "stmktureU"
balans i stort sett har uppnåtts 1972. 1973 års goda export-konjunktur innebar
en förstärkning av nettoställnuigen gentemot utlandet. De prishöjningar på
råvaror och framför allt olja som genomfördes 1973 och 1974 medförde emellertid
en drastisk omsvängning. 1974 registrerades ett underskott i bytesbalansen som
nu uppskattas till dryga 4 miljarder kr. Effektema av denna terms-of-trade
försämring består också 1975 och troligen lång tid framåt. 1975 förvärras
bytesbalanssituationen ytterligare genom den konjunkturmässigt betingade
kraftiga minskningen av vår export. Underskottet på bytesbalansen 1975 beräknades
av utredningen tiU 8 å 9 miljarder kr.
Utredningen
anför att man för överskådlig framtid måste räkna med ett strukturellt
underskott i transfereringsbalansen. Främst beror detta på att u-landsbiståndet
(inkl. biståndskrediter) bokförs här. För denna post har antagits att man under
1975 uppnådde det s. k. 1-procentsmålet, dvs. att anslagen tUl u-landsbistånd
uppgick till 1 % av bruttonationalprodukten i löpande marknadspriser. Det har
vidare antagits att målet kommer att ligga fast under prognosperioden.
Utbetalningarna för u-landsbistånd skulle komma att uppgå till drygt 4
miljarder kr. 1980.
Posten
räntor blir av särskUd betydelse under prognosperioden beroende på att våra
nuvarande bytesbalansunderskott leder tiU en betydande upplåning i utlandet.
Även om vi skuUe uppnå jämvikt i bytesbalansen 1980 kommer vi givetvis att ha
betydande räntekostnader för de lån som tagits upp fram tUl detta år. Dessa har
beräknats uppgå till ca 2 500 milj. kr. 1980. En summering av ovan nämnda och
övriga transfereringsposter ger vid handen att det negativa
transfereringsnettöt skulle öka från ca 3 200 milj. kr. 1975 till inemot 8 000
mUj. kr. 1980. Någon nettoamortering av den utländska skuldsättningen före 1980
ingår inte i LU:s kalkyler.
Tjänstenettot
bestäms huvudsakligen av sjöfartsnettot och resenettot. Sjöfartsnettot antas
inte stiga mycket över 1975 års nivå fram tUl 1980. Trots att skUlnader i
kostnadsnivån meUan Sverige och turistländema
Bil. 3
Långtidsutredningen 33
torde
komma att reduceras ytterligare under prognosperioden måste man räkna med att
resenettots underskott kommer att fortsätta att öka. En ytterligare försämrmg
från 3,4 miljarder kr. 1975 till 3,5 miljarder 1980 förefaUer trolig. Totalt
skulle tjänstenettots underskott öka från 1,3 miljarder kr. 1975 tUl 3,7
miljarder 1980.
Den
utveckling för tranfereringar och tjänster som skisserats stäUer självfallet stora
krav på handelsbalansen om bytesbalansjämvikten skall återställas. Utredningens
beräkningar sammanfattas i följande tablå.
Milj.
kr., löpande priser
1974 1980
Alt.
I Alt. II Alt. III
Handelsbalans -2 344 +13 000 +11950 +11950
Tjänstenetto +376 -5 350 -3 650 -3 550
Transfereringar -2 210 -7 900 -7 900 -7 900
Bytesbalansen -4 178 . (-250) (+400) (+500)
Importen
av varor och tjänster har under 1950- och 1960-talen liksom under första
hälften av 1970-talet ökat i stort sett dubbelt så snabbt som
bruttonationalprodukten. Hur importen av varor och tjänster kommer att öka
19751980 blir beroende av vilket av utredningens huvudalternativ som närmast
kommer att förverkligas. En fortsatt hög importelas-ticitet med avseende på BNP
förutsätts dock i alla altemativ. Totalt sett beräknas importvolymen 19751980
öka med 4,7 % per år i alternativ IV och med 6,4 % per år i
altemativ I.
Exporten
av varor och tjänstei: måste fortsätta att öka förhållandevis kraftigt
19751980 för att täcka den antydda importutvecklingeh jämte underskotten på
transfererings- och tjänstebalanserna. Särskilt stora exportkrav riktas mot
gruvindustrin, skogsindustrierna, kemisk industri, järn-, stål- och metallverk
samt verkstadsindustri. Varvsexporten väntas däremot sjunka under
prognosperioden. Konjimkturinstitutet har i en särskild studie beräknat
tUlväxten i de svenska exportmarknaderna under perioden. Det framgår där att
dessa sannolikt kommer att växa med ca 7 % per år 19751980. Detta skuUe
innebära att långtidsutredningens alternativ I ställer krav på en viss ökning
av de svenska marknadsanddama medan övriga alternativ skulle innebära ungefär
oförändrade marknadsandelar.
Remissinstansema
Utgångsläget
1975. Det av utredningen beräknade underskottet i bytesbalansen 1975 på ca 9
miljarder kr. har i senare beräkningar uppskattats tUl drygt 6 miljarder kr.
Denna överskattning av bytesbalansunderskottet med 2 a 3 miljarder kr. har
påpekats av flera remissinstanser, bl. a. riksbanksfullmäktige som konstaterar
att förändringen främst
3
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 150. Bilaga 3
Prop. 1975/76:150 34
beror
på att varubalansen utvecklats betydligt gynnsammare än väntat. Mot den
bakgranden anser riksbanksfullmäktige att utredningens uppskattning av det
strukturella underskottet är något för pessimistisk.
LO och TCO StäUer sig
tveksamma tUl utredningens analys och förklaring av bytesbalanssituationen
1975. Terms-of-trade-försämringen genom oljeprishöjnuigen har tiUmätts alltför
stor betydelse. I stället är det transfereruigamas och tjänstenettots
föratsedda utveckling under kommande år som utgör problemet. LO anser att
effekterna på bytesba-. lansen av de ökade kostnadema för olja har kompenserats
av höjda priser för de råvaror Sverige exporterar. Terms-of-trade för varor
skulle med andra ord vara i stort sett oförändrade mellan 1973 och 1974 1975.
Även om varaktigheten i prisstegringen på de svenska råvarorna inte är
garanterad på samma sätt som för oljeprodukterna är det osannolikt att de
skulle falla tUlbaka under en kommande konjunkturuppgång.
Slutiigen
anser såväl LO som TCO i motsats tUl utredningen att bytesbalansunderskottet i
utgångsläget mycket väl kan vara konjukturbe-tingat. För första halvåret 1974
förelåg alltjämt en betydande arbetslöshet och redan under det andra föll
produktionen tUlbaka på gmnd av vikande internationeU efterfrågan. Det finns
med andra ord enligt LO:s och TCO:s uppfattning knappast några klara
indikationer på att ett strukturellt underskott i bytesbalansen förelegat för
detta år.
Transfererings-
och tjänstenetto. SIDA anser att u-landsbiståndets valutaanspråk har
överdrivits. Biståndets belastning på bytesbalansen blir omotiverat stort om
man räknar biståndets bruttoanspråk av valuta. Ett flertal undersöknmgar visar
att nettoanspråket av valuta överslagsmäs-sigt kan beräknas uppgå till ca 40 %
av biståndsanslaget. De verkUga valutaanspråken bestäms av benägenheten hos
mottagarländerna och de internationella organisationerna att göra upphandlingar
i Sverige, vambiståndets andel av biståndet samt inte minst konjunkturläget i
Sverige. Således bör beräkningen av biståndets belastning enligt SIDA reduceras
med drygt hälften, vilket innebär att transfereringsunderskottet minskas med
nästan 30 %.
SACOISR
påpekar att exportanspråken blir lägre om man förlänger anpassningstiden för
att nå extern balans till 1985. VisserUgen skulle då räntebördan 1980 bli ca 50
% större än i utredningens kalkyler men det förefaller pessimistiskt att utgå
från att ökningen skulle väsentiigt försämra vår kreditvärdighet. SACO/SR
påpekar dessutom att utredningens antagande om att utiandsskulden skall
förräntas till 9,5 % innebär en historiskt sett mycket hög realavkastning för
långivama speciellt med tanke på den intemationella prisstegringstakt som
antagits.
LO
delar utredningens bedömning att ett växande underskott är att vänta för
tjänste- och transfereringsnettona även om räntenettot kanske inte blir fuHt så
oförmånligt som utredningen tänkt sig.
Bil. 3 Långtidsutredningen 35
I
fråga om sjöfartsnettots utveckling konstaterar sjöfartsverket att ut
redningens relativt pessimistiska uppfattning får anses vara välgrundad
och realistisk. /
Exportutvecklingen.
Av de remissinstanser som tar upp frågan om exportkravet instämmer de flesta i
att de nödvändiga exportökningarna bör bli av den storleksordning som
utrednuigen anger. EnUgt LO finns således goda skäl för utredningens
rekommendation att exportkapaciteten bör byggas ut så att långsiktig balans i
utrikestransaktionema skall kunna vidmakthållas under perioden.
Riksbanksfullmäktige
anser ett antagande om möjligheter att realisera en exportökning med 7,28,8 %
per år alltför optimistiskt. Både med hänsyn till riskerna för en relativt
långsam expansion av exportmarknaderna och med hänsyn till svensk industris
möjligheter att i ett sannolikt skärpt konkurrensläge bibehålla eller öka sina
marknadsandelar föreligger det, enligt fullmäktige, risk för att den faktiska
exporttillväxten kan komma att ligga under det exportkrav som
bytesbalansmålsättningen ställer.
Även
kommerskollegium, LO, Bankföreningen och Försäkringsbolagens riksförbund
påpekar de risker för en utomordentligt hård konkurrens som svenska produkter
kan komma att möta på de internationeUa marknadema. Enligt Bankföreningen
kräver de uppsatta exportmålen att exportkreditgivningen ökar, både totalt och
i form av större enskilda belopp. Det är därför synnerligen viktigt att även
finansieringen av exporten prioriteras så att den inte vid en penningpolitisk
åtstramning reduceras och hämmar den önskade exportutvecklingen.
Jordbruk
Långtidsutredningen
Långtidsutredningens
bedömningar har skett mot bakgrimd av de riktlinjer för jordbrukspolitiken som
riksdagen beslutade om 1967. Enligt dessa riktlinjer skall jordbraket åstadkomma
en produktion av önskad storlek till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnad. Samtidigt skall de som är sysselsatta inom jordbruket få del av den
aUmänna standardstegringen. ÅtskUUga frågor på jordbmkspolitikens område
diskuteras f. n. inom 1972 års jordbmksutredning. Det gäller t. ex.
produktionsmålsättning, rationaliseringspolitik och jordbraksstödets tekniska
ut-formnuig. Jordbmksutrednuigens förslag kan leda tUl ändrade förutsättningar
för jordbmkets utveckling.
Material
för en bedömning av jordbrukets utveckling under perioden 19751980 har för
långtidsutredningens räkning sammanställts av jordbruksdepartementet.
Framtidsbedömningarna styrs dels av antaganden
>
Ds Jo 1975:3 "Jordbmk, trädgårdsodling och fiske".
Prop. 1975/76:150 36
om
åkerarealens och mjölkproduktionens utveckling, dels av antaganden om
avkastningen inom vegetabilie- och animalieproduktionen. Vad gäller
åkerarealen beräknas denna fortsätta att minska, men i klart långsammare takt
än under 1960-talet. 1980 väntas den komma att uppgå tUl 2,9 mUj. hektar mot 3
milj. hektar 1970. Förskjutningen mot större brukningsenheter väntas fortsätta
under de närmaste åren. Totalt väntas antalet brukningsenheter vara 110 000 år
1980 mot ca 140 000 år 1973 och mer än 230 000 år-1961.
Jordbrakets
brattoproduktionsvolym beräknas öka med 4,5 % 1975 1980. Samtidigt förutses
endast en obetydlig ökning av inköpen av produktionsmedel och tjänster från
andra sektorer, varför jordbrukets samlade förädlingsvärde väntas öka med 7 %
under perioden, dvs. drygt 1 % per år. VegetabUieproduktiofien beräknas stiga
med 8,5 % 1975 1980. För brödsäden antas arealen bli av i stort sett samma
omfattning som i genomsnitt sedan början av 1960-talet. Avkastningsökningen per
hektar inom vegetabilieproduktionen har antagits bli långsammare än under den
senast tioårsperioden. Detta sammanhänger med en bedömning om att
handelsgödselutnyttjandet inte kommer att öka på samma sätt som tidigare. Av
vUst är också att växtförädlingsarbetet allt mer inriktas på kvalitativa
egenskaper. Animalieproduktionen väntas öka med 4 % 19751980.
Mjölkproduktionen väntas bli av ungefär samma omfattning 1980 som år 1975. Med
antagande om en fortsatt snabb avkast-ningsöknuig skulle det totala antalet
nijölkkor minska till 600 000 år 1980. Nötköttsproduktionen 19751980 väntas
innebära en obetydlig nedgång från nuvarande läge. För fläskproduktionen
fömtses en fortsatt snabb uppgång om än något långsammare än under den senaste
tioårsperioden.
Under
1960-talet och första hälften av 1970-talet har produktivitetsstegringarna i
jordbmket varit stora. Den fortsatta ökningen i arbetsproduktiviteten bedöms
bli långsammare (ca 5 % per år fram till 1980). Arbetskraftsvolymen i
jordbruket fortsätter att minska, även om minskningstakten torde bli avsevärt
lägre än under 1960-talet. År 1980 väntas knappt 120 000 vara sysselsatta inom
jordbruket mot 190 000 år 1970; Andelen av samtliga förvärvsarbetande som är
sysselsatta med jordbrak skulle därmed uppgå tUl 3,3 % 1980 mot 5,3 % 1970.
Investeringsverksamheten
har varit omfattande under senare år, både vad gäller investeringar I
ekonomibyggnader och i maskiner och redskap. Fortsatt stora Investeringar fram
till 1980 väntas bl. a. för ekonomibyggnader för mjölkproduktion. Däremot
väntas en viss nedgång i volym 19751980 för maskinuivesteringama. Likaså
minskar beståndet av mjölkkor under de närmaste åren. De totala
bruttoinvesteringarna inom jordbruket väntas därmed minska med ca 2 % per år
19751980.
Bil. 3
Långtidsutredningen 37
Remissinstanserna
Statens
jordbruksnämnd har inget att erinra mot utredningens bedömning av utvecklingen
inom jordbraket.
Lantbruksstyrelsen
framhåller inledningsvis att 1967 års jordbrukspolitik redan nu har tiUförts
vissa nya moment. Sålunda skedde en övergång till meUanprislinje 1973. Vidare
har stöd till begränsat utvecklingsbara företag i norra Sverige samt s. k.
mjölkstöd införts. Styrelsen har inget att erinra mot långtidsutredningens
beskrivning av den hittiUsvarande utvecklingen mom jordbraket. Man kan också i
huvudsak ansluta sig till framtidsbedömningarna om åkerarealens utveckling,
mjölkproduktionens storlek samt antagandena om avkastningen inom
vegetabilie-och animalieproduktionen.
Styrelsen
betonar emellertid de svårigheter och osäkerheter som är förknippade med
framtidsbedömningarna. Den statistik över sysselsättningen inom jordbmket som
grundas på folk- och bostadsräkningens definitioner ger ett
otillfredsställande mått på den verkliga arbetsvolymen inom jordbruksnäringen.
Detta sammanhänger bl. a. med svårigheten att avgränsa familjejordbrukens
arbetsinsatser mellan jord- resp. skogsbruk. Dessutom föreligger stor osäkerhet
om redovisningen av det växande antalet deltidslantbmkare. Styrelsen vill
framhålla betydelsen av att dessa brister i statistiken kan avhjälpas inför
kommande långtidsutredningar.
Ett
långsiktigt bibehållande av den nuvarande mjölkproduktionen torde trots ett
minskat antal mjölkkor komma att kräva omfattande investeringar. Enligt
lantbruksstyrelsen bör man därför bl.a. mot bakgrund av de i
långtidsutredningen presenterade prognosema över produktion och sysselsättning
kurma räkna med en åtminstone oförändrad investeringstakt fram till 1980.
Även
LRF understryker den osäkerhet som omger de av utredningen redovisade prognoserna.
Vidare framhåUer man i likhet med lantbruksstyrelsen att en fortsatt snabb
höjning av arbetsproduktiviteten kräver omfattande investeringar. Även om
mekaniseruigen, mätt med antalet traktorer och maskiner, i stort kan anses
avslutad, medför den tekniska utvecklingen att varje traktor och maskin blir
större och mera komplicerad. De största produktivitetsvinsterna kan väntas
uppstå inom nötkötts- och mjölkproduktion. Detta förutsätter
storleksrationaliseringar och investeringar i byggnader och anläggningar.
Enligt LRF krävs också garantier för att vid den större driften upprätthålla
den erforderliga grovfoderproduktionen, vilket i sin tur fömtsätter möjlighet
att förvärva den erforderliga marken. Man viU mot bakgrund av detta starkt
betona att kapitalfrågorna för jordbraket uppmärksammas. För att den
produktivitetsstegring som utredningen räknar med skaU uppnås, är det av
största betydelse att jordbrukets långsiktiga kapitalförsörjning tillgodoses.
Prop. 1975/76:150 38
Sedan
föreningsbankens förbund har tagit del av LRF:s remissyttrande och instämmer i
detta. Förbundet fitmer det angeläget att lantbrukets och de mindre och
medelstora företagens betydelse för sysselsättningen utanför storstadsområdena
beaktas vid utformningen av den ekonomiska politiken.
Skogsbruk
Långtidsutredningen
För
bedömningarna av derma sektor har en studie utförts av skogsstyrelsen. Vidare
har material som redovisats av 1973 års skogsutredning utnyttjats.
Det
totala virkesförrådet av rå skog uppgick enligt den senaste upp-skattnmgen
imder femårsperioden 19681972 till 2,3 miljarder skogskubikmeter (msk). Detta
är 40 milj. msk mindre än närmast föregående femårsperiod.
Den
ojämna åldersfördelningen i skogsbeståndet medför att skogstillväxten är
mindre än vad den skuUe vara vid en jämn åldersfördelning. Bristen på
medelålders skog är vidare avgörande för den framtida möjliga awerkningsnivåns
läge.
Den
årliga tillväxten i landets skogar ökade fram t. o. m. 1950-talet relativt
kraftigt. De senaste beräkningarna som hänför sig till perioden 19681972 visar
emellertid att tillväxten minskat med ca 5 milj. msk. Den totala tUlväxten
uppgick under denna period tiU 76 milj. msk per år. Nedgången i skogstillväxten
förklaras bl. a. av att virkesförrådet minskat genom stora slutavverkningar,
att slutavverkningarna gjorts i bestånd med hög tillväxt och att storm och
insekter skadat skogarna.
Skogsindustrins
förbrukning av rundvirke ökade med 65 % meUan perioderna 19531958 och
19691973 medan awerknirigama ökade med närmare 50 %. Massaindustrms ökade
råvarubehov kunde till stor del täckas genom minskad förbrukning av ved och
sågverksavfall för uppvärmningsändamål samt av bättre utnyttjande av
skogsråvaran.
Skogsutredningens
undersökningar visar att industrins virkesbehov 1973 svarade mot en
bruttoavverkning på 84 milj. msk. I en bedömning för 1980 angav
skogsindustriföretagen ett virkesbehov som svarar mot en brattoavverkning av
106 milj. msk. Skogsutredningen beräknade flera alternativ tUl detta. I en
sådan kalkyl beräknades industriutbyggnäden komma att begränsas till de projekt
som redan fått utbyggnadstiUstånd. Vidare räknades med en
rationaliseringseffekt, dvs. ett bättre utnyttjande av skogsråvaran, på 1 %
per år. Bruttoavverkningen 1980 skuHe då uppgå till 94 mUj. msk.
Inget
av de båda alternativen svarar mot gällande riktlinjer för skogspolitiken. Det
lägre avverkningsbehovet skulle enligt skogsutredningen kunna tiUgodoses endast
i 20 år. Skogsutredningen har ännu inte redo-
Bil.
3 Långtidsutredningen 39
visat
effektema av ökad virkesproduktion genom gödsling, helträdsut-nyttjande och
andra åtgärder. Uppenbart är emellertid att kraftfulla åtgärder erfordras för
att det antagna virkesbehovet mer långsiktigt skall kunna tiUgodoses. LU utgår
emellertid från det alternativ som ger en bruttoawerkning 1980 av 94 mUj. msk,
vilket får ses som ett maximial-teraativ.
ProduktivitetsutveckUngen
inom skogsbruket har gått mycket snabbt. Skogsstyrelsen räknar med endast en
obetydlig avsaktning av produktivitetsökningen 19751980 jämfört med
19701975. Flera skäl talar för en viss uppbromsning av
produktivitetsutvecklingen under resten av 1970-talet. Effektema av
mekanisering och koncentration kan knappast bli lika kraftiga som tidigare. De
nya löneformer för skogsbruket om vilka avtal slöts våren 1975 kan komma att
påverka produktivitetsutvecklingen. Det är emellertid också möjligt att
kapitalintensUeten kommer att öka i ett försök att höja produktiviteten.
Sortimenfsförskjutningar
mellan sågtimmer och massaved påverkar också produktivitetsutvecklingen. Totalt
sett räknar utredningen med en produktivitetsökning med 6,5 % per år 19751980.
Under perioden 19701974 beräknas produktivitetsökningen ha uppgått till 9,8 %
per år.
Investeringarna
i skogsvägar ökade 0,9 % per år 19701975. För 19751980 förutses ingen ökning
då vägnätet inom stora ddar av landet redan vid början av denna period är väl
utbyggt. Insatserna av skogsvårdsåtgärder beräknas emellertid komma att öka
lika kraftigt 19751980 som 19701975. Skogsbrukets maskininvesteringar som
ökade ca 6 % 19701975 väntas öka med ca 7 % 19751980.
Sysselsättningsvolymen
beräknas fortsätta att minska i ganska snabb takt. Antalet utförda arbetstimmar
beräknas sjunka med mellan 4,7 och 5,8 % per år att jämföra med 6,5 % 19701975
och 7,8 % 1965 1970.
Remissinstanserna
Skogsstyrelsen
understryker liksom utredningen att antagandet om en
bruttoavverkning 1980 på 94 milj. m%k inte är förenligt med riktlinjerna för
den gällande skogspolitiken. 1973 års skogsutredning har i ett av sina
avverkningsalternativ räknat med en lägre bruttoavverkning 1980 (90 milj. msk).
Inte heUer denna lägre avverkning kommer emellertid att vara möjlig att uppnå
utan ändring av statsmakternas skogspo-Utik. Situationen kunde bli ännu svårare
om den nu pågående fysiska riksplaneringen medför att stora arealer avsätts för
rekreation och naturvård. Styrelsen har emellertid utgått från att
statsmakternas markanvändningspolitik inte skall leda till
produktionsförluster för skogsbruket.
Styrelsen
betonar vikten av stora insatser för ett förbättrat virkesut-nyttjande inom
såväl skogsbruk som skogsindustri. Dessutom är det
Prop. 1975/76:150 40
nödvändigt
med åtgärder som ökar virkesproduktionen både på kort och lång sikt.
För
att på lång sikt upprätthålla den av långtidsutredningen förutsatta
awerkningsnivån 1980 krävs att virkesproduktionen ökas till 4 msk per hektar.
Detta är ca 24 % högre än den beräknade tillväxten under perioden 19681972. En
ökiung av den konventionella virkesproduktionen, dvs. virke av samma slag som
produceras idag, torde enligt domänverket inte vara rimlig på kort sikt.
Förbättringar
i skogsindustrins produktionsprocesser och övergång till nya metoder vid
massaframställning kan dock minska vedförbrukningen per producerad enhet. Nya
råvaror och returpapper kan i ökad utsträckning komma att utnyttjas inom
ceUulosa- och spånskiveindustrin. Enligt verkets bedömning skulle ett bättre
råvarautnyttjande inom industrin tiUsammans med ökat utnyttjande av det virke
som idag lämnas i skogen kunna medge ett expansionsutrymme motsvarande en
tillvaratagen vedvolym på 57 milj. m. Import av virkesråvara kan på kort sikt
bidra tUl virkesförsörjningen. På längre sikt kan dock dessa möjligheter
försvåras av att de exporterande länderna själva kommer att vUja förädla sin
råvara.
Domänverket
utesluter inte att produktivitetsökningen 19751980 blir väsentligt lägre
än'den som LU antagit. Detta sammanhänger bl. a. med att de enskilda
avverkningsobjekten kommer att bli mindre, vilket innebär ökad tidsåtgång
mellan olika objekt. Vidare kommer strävan att öka virkesproduktionen och
råvaruutnyttjandet samt en intensivare skogsvård att kräva betydande personella
resurser.
Svenska
skogsarbetareförbundet har beretts tillfälle att till LO yttra sig över långtidsutredningen.
Enligt förbundet bör de politiska besluten för skogsnäringens del ständigt
inriktas på att ge förutsättningar för en intensifierad primärproduktion uiom
skogsbruket. Detta kan åstadkommas dels genom en skärpt skogsvårdslag, dels
genom skilda slag av stimulansåtgärder till skogsbraket. För att förhindra
störningar i råvaruförsörjningen synes det nödvändigt att det kommer till
stånd en övergripande samhällelig styrning av virkesflödet till
förädlingsindustrierna. Ett bättre utnyttjande av fiberråvaran vid
avverkningarna är också angeläget.
Förbundet
betonar också skogsbrukets roll för sysselsättningen inom skogslänen.
Mekaniseringen och rationaliseringen inom skogsnäringen har under de senast 20
åren medfört att antalet arbetare i skogen minskat i mycket hög grad. Om man
emellertid satsar mera på reproduktionsarbeten och skogsvård kommer detta att
få stor betydelse för sysselsättningen. Dessutom kommer sådana satsningar att
ge möjligheter till ökade skogsuttag på lång sikt.
Bil. 3 Långtidsutredningen 41
Industri
Långtidsutredningen
I
underlagsmaterialet för utredningens bedömning av utvecklingstendenserna inom
industrin under återstoden av 1970-talet ingår bl. a. en enkätundersökning av
ca 400 större industriföretag. Industrienkäten genomfördes under perioden
november 1974januari 1975. Enligt storföretagens planer skulle
produktionstillväxten fram till 1980 bli av samma storleksordning som under
början av 1960-talet. De sammanräknade produktionsplanerna innebär en tillväxt
på nära 7,5 % per år. Antalet anställda skuUe enligt planerna öka med 2,8 % per
år, vilket kontrasterar starkt mot utvecklingen under 1960- och 1970-talen.
Mätt i antalet arbetade timmar skulle sysselsättningen öka med 2,4 % per år.
För exporten anger planerna en ökning på ca 9,5 % per år. Enkätresultatet antyder
vidare att investeruigsviljan är större än vid något tidigare enkättillfälle.
Enkätresultaten
har endast varit en första utgångspunkt för framtids-bedömningen av
industrisektorn. De mindre företagens utveckling i förhållande till
storföretagen har särskilt studerats. Hearings med branschorganisationer och
branschexperter har också genomförts.
Mot
bakgmnd av detta underlagsmaterial har prognoser över produktivitets- och
investeringsutvecklingen utarbetats och införts vid kalkylema i LU-modeUen.
Utredningens
kalkyler av efterfrågan på industrivaror pekar mot ett avsättningsutrymme på
den inhemska marknaden med 3,8, 3,1, 2,9 och 2,5 % per år 19751980 i
alternativ I, II, III resp. IV. Om extern balans skall
åstadkommas till 1980 krävs att industrivaruexporten ökar med 9 % per år i
alternativ I, 8 % per år i alternativ II och III samt 7,5 % per år
i altemativ IV. Enligt konjunkturinstitutets fristående exportbedömning
skulle det finnas marknadsmässiga förutsättningar för en ökning av
industrivaraexporten med ca 8,5 % per år.
Som
framgår av nedanstående tablå anger utredningens kalkyler en ökning av
industriproduktionen med 3,7 å 5,2 % per år 19751980 i de olika alternativen.
Årlig
procentuell förändring 1975 1980
Alt. I Alt. II Alt. III Alt. IV
opaginerad Kontrollera mot PDF
Produktionsvolym
Produktion per arbetad timme Antal arbetade timmar
5,2
4,4
4,2
3,7
5,8
5,8
6,3
6,3
0,7
-1,4
-2,0
-2,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bland
industrins delbranscher beräknas den snabbaste produktionstiUväxten ske inom
jäm-, stål- och metallverk, verkstadsindustri och kemisk industri, medan den
svagaste produktionsutvecklingen förutses för
Prop. 1975/76:150 42
skyddad
livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri och varvsindustri.
Strukturomvandlingen
tycks ha bromsats upp under första hälften av 1970-talet. Den ändrade
inriktningen av syssdsättnmgs- och lokaliseringspolitiken och den lagstiftning
på arbetslivets område som införts under senare år har sannolikt bidragit till
denna utveckling. Den produktivitetsbedömning 19751980 som utrednuigen
stannat för Innebär fortsatt uppbromsning av produktivitetstiUväxten. I
alternativ I och II, där den lagstadgade arbetstiden förutsätts vara
oförändrat 40 timmar per vecka, anger beräkningarna en produktivitetsstegrmg på
5,8 % per år. I altemativ III och IV, med en allmän
arbetstidsförkortning till 37,5 timmar per vecka, beräknas
produktivitetsökningen bli 6,3 % per år. Det produktionsbortfall som en sådan
arbetstidsförkortning medför har således fömtsätts delvis bli kompenserat av en
snabbare produktivitetsstegring.
Sysselsättningen,
räknat i antal arbetade timmar, skuHe enligt kalkylen minska med 0,7 till 2,4
% per år 19751980. Mätt i antal sysselsatta innebär detta en ökning med ca 24
000 personer i alternativ I och en minskning med drygt 29 000 personer i
altemativ II. Den förutsatta arbetstidsförkortningen i alternativ
III beräknas leda tiU en minskning med endast 2 500 personer. Minskningen av
industrisyssdsättningen i alternativ IV har kalkylerats till nära
24 000 personer.
De olika
beräkningsalternativen I IV
har förutsatts stäUa olika långt
gående krav på industrins investeringsutveckling. Beräkningama har i flertalet
branscher utgått från enkätundersökningen. Efter en justering för den underskattningseffekt
som traditioneUt uppstått i LU:s industrienkäter, har prognosantaganden om
investeringsutvecklingen i de olika altemativen konstruerats med hjälp av
förutsättningar om sambandet mellan kapitalinsats och produktion. I vissa
branscher har dock an tagits att investeringama inte kommer att påverkas av
den variation i den privata konsumtionen som utredningen räknat med. Detta
gäller t. ex. gruvor, skogsindustri, petroleum- och kolindustri, järn-, stål-
och metallverk samt varv. Däremot har variationer i investeringsutvecklingen
lagts in inom t. ex. livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri,
grafisk industri, jord- och stenindustri samt delvis i kemisk industri och
verkstadsindustri. Beräkningarna har givit följande resultat vad avser den
genomsnittliga årliga ökningen av hela industrins investeringsvolym 19751980.
Alt.
I Alt. II och III Alt. IV
6,2 5,5 5,2
Bil. 3
Långtidsutredningen 43
Remissinstanserna
SAF/SI hänvisar i sitt
gemensamma yttrande till den granskning av utredningen som Industriförbundets
ekonomisk-politiska avdelning utfört i den publicerade skriften "Problem
i LU sänkt tillväxt" samt till den långtidsbedömning för den svenska
ekonomin som utarbetats inom Industriens utredningsinstitut.
SAF/SI konstaterar att
utredningen övertygande visar att den svenska ekonomin står inför behovet av en
betydande industritillväxt. Utredama utgår emellertid från en ekonomi med en
mycket hög grad av resursutnyttjande. Detta sammanhänger med den
normalårsjustering som gjorts för år 1975. SpecieUt vad gäller
industriproduktionen har man i kalkylerna kommit att utgå från en situation
med närmast extrema högkon-junkturförhåUanden.
För att kunna realisera
industritiUväxten är det enligt SAF/SI nödvändigt att lönsamheten väsentligt
förbättras. Företagens soliditet har försämrats under de senaste decenniema.
Med rådande lönsamhet kan man därför inte räkna med att en ytterligare
skuldsättning skall kunna bidra till finansieringen av investeringama i samma
utsträckning som tidigare. En förbättrad lönsamhet skulle dels möjliggöra
extern kapitaltillförsel i form av upplåning och nyemissioner, dels generera
ytterligare finansiella resurser inom företagen.
SAF/SI
understryker också att selektivt inriktade kapitaltillskott inte utgör ett
fullvärdigt alternativ till en generell förbättring av lönsamhetsnivån.
Punktvisa insatser kan inte heller förväntas kompensera en bred
investeringsexpansion. Därtill kommer att en generell investeringsöknmg
sannolikt ger en mer effektiv kapitalanvändning. För att den nödvändiga
förbättringen av lönsamheten skall förverkligas krävs enligt SAF/SI en
långsammare kostnadsökning än vad utredningen räknat med. Det förefaller enligt
SAF/SI realistiskt att räkna med att en dämpning av ökningstakten i de totala
arbetskraftskostnaderna lättast kan uppnås genom att uttagen av
arbetsgivaravgifter begränsas.
Enligt SAF/SI har
utredningen överskattat de produktivitetsökningar som kan påräknas mom
industrin. Osäkerheten vid beräkningarna över konsumtionsutrymmet ökas av att
effekterna på produktivitetsutvecklingen av den nya arbetsrätten är okända.
Man anser det fullt möjligt att produktivitetsutvecklingen under de kommande
fem åren inte tillåter mer än ett lågaltemativ för såväl offentlig som privat
konsumtion. Även Bankföreningen antyder i sitt yttrande en viss tveksamhet om
den av utredningen föratsedda produktivitetsutvecklingen inom industrin kan
realiseras. Föreningen anser det som sannolikt att en betydande del av den
förväntade invesferingsexpansionen kommer att inträffa under prognosperiodens
senare del och därigenom blott till mindre del påverka produktivitet och
kapacitet före 1980. Härigenom uppstår ett direkt behov att påskynda
investeringarna. Utredningens krav på extern balans
Prop. 1975/76:150 44
1980
innebär att varuexporten framför allt industriexporten är den huvudsakliga
målvariabeln. Inriktningen på ökad export är enligt föreningen i och för sig
positiv, men uppmärksamhet måste också ägnas den inhemska Industrins
konkurrensförmåga gentemot importen.
Enligt
LO är det väsentiigt att ta ställning till på vUket sätt en expansion av
industrin skaU komma till stånd och hur den skall finansieras. Traditionellt
får man till stånd en investeringsökning genom att öka företagens lönsamhet.
Enligt LO har denna metod två nackdelar. Dels är den inte särskUt effektiv när
efterfrågan och kapacitetsutnyttjande är svagt, dels har den vissa icke
önskvärda fördelningspolitiska effekter. Regeringen har gjort omfattande
insatser genom generella och för olika syften specialutformade skattelättnader
för att stimulera investeringarna, särskilt inom industrin. I vissa fall har
det emellertid visat sig att företag med stora vinster gått helt fria från
vmstbeskattning.
Då
den uitemationella efterfrågan kan förväntas bli relativt svag under kommande
år är det osäkert om rimlig lönsamhet ger tUlräcklig sti mulans för att
mvesteringsmålet skall nås. LO anser att även om investeringsviljan tenderar
att bli svag de närmaste åren bör man vara försiktig med skattelättnader som
investeringsstimulans. Enligt LO:s uppfattning är det bättre att
vidareutveckla näringspolitiken genom kapitalinsatser från fjärde AP-fonden
och genom utbyggnad av det statiiga företagandet inom ramen för statsföretag i
samarbete med kooperationen och i andra former.
Energiförsörjning
Långtidsutredningen
Genom
det energipolitiska program som antogs av riksdagen 1975 har den tidigare i
huvudsak försörjningsorienterade energipolitiken vidgats tUl att omfatta även
energianvändningen. En rad energibesparande åtgärder har beslutats.
Atgärdspaketet i det energipolitiska programmet ingår I fömtsättningama för den
studie över energihushåUningen som statens industriverk gjort för LU 75.
Energikonsumtionen
hos de slutiiga förbrakarna kommer enUgt industriverkets prognoser inte att
öka i samma snabba takt som under 1950- och 1960-talen. Som framgår av
nedanstående tablå beräknas
Årlig procentuell
förändring i slutlig energiförbrukning 1975 1980
opaginerad Kontrollera mot PDF
Industri
Samfärdsel
Övrigt
Total
slutiig förbrukning
Alt. I
Alt.
11
Alt.
III
3,5
2,8
2,6
2,5
2,3
2,1
1,2
1,2
1,2
2,5
2,1
2,0
Bil. 3
Långtidsutredningen 45
energiförbrukningen
öka med 2,5 % per år 19751980 i alternativ I, där den totala privata
konsumtionen föratsätts öka med 3 % per år. Vid den lägre privata
konsumtionsökningen i alternativ II och III väntas
energiförbrukningen öka med ca 2 % per år. Några beräkningar som svarar mot
altemativ IV har inte utförts.
Trots
antaganden om en nedgång i de specifika åtgångstalen och trots en uppbromsad industritUlväxt
jämfört med 1960-talet, kommer energiförbrukningen inom industrin att
fortsätta att öka relativt snabbt. Ett återställande av jämnvikten i den
externa balansen ställer stora krav på tiUförsd av energi till industrin; För
att ge plats för detta inom ramen för en totalt sett dämpad energiförbrukning
kommer starka krav på en effektiviserad energihushållning att ställas på övriga
förbrukningssektorer.
Oljans
andel av den totala energitillförseln kommer erUigt industriverkets studie att
minska under prognosperioden. TUlförsdn av oljeprodukter beräknas vara i stort
sett oförändrad mellan 1975 och 1980. Detta förklaras dels av den föratsatta
övergången från enskUd uppvärmnmg till elvärme och fjärrvärme inom
bostadsbeståndet, dels genom att de stora kapacitetstillskott som tillkommer
från kärnkraftverken främst ersätter de oljekondensanläggningar som har den
lägsta verkningsgraden.
Den
kraftiga utbyggnaden inom järn- och ståluidustrin medför ett väsentligt ökat
importbehov av kol och koks. Tillförseln av de inhemska fasta bränslena väntas
däremot minska något. Sammantaget innebär industriverkets kalkyler att den
totala energitillförsehi skulle komma att öka med 2,1 % per år 19751980 i
alternativ I och i något lägre takt i alternativen II och
III.
Med
utgångspunkt från den sammansättning av elproduktionssystemet som fömtsätts i
det energipolitiska programmet har statens vattenfaUsverk för utredningens
räkning utfört beräkningar över kraftindustrins investeringsbehov. Enligt
dessa beräkningar skulle investeringama komma att öka med 6,2 % per år
19751980. Under dessa sex år beräknas Sveriges kraftindustri investera drygt
26 mUjarder kr. mätt i 1974 års prisnivå. Ungefär 2/3 av investeringarna avser
produktionsanläggningar och återstoden distributionsanläggningar och
elkraftnät. Investeringarna i de beslutade kärnkraftverken beräknas uppgå till
nära 11 miljarder kr., dvs. ca 40 % av de totala kraftinvesteringarna under
prognosperioden.
Remissinstanserna
Ingen
remissinstans har i sina yttranden haft några synpunkter på utredningens
energikalkyler. Naturvårdsverket har i sitt yttrande tagit upp
energiförsörjningens miljövårdsaspekter. Man framhåller ätt det är angeläget
att energiefterfrågan inte ökar så mycket att av statsmakterna uppställda mål
för energihushållnmgen äventyras. Verket anser att kärn-
Prop. 1975/76:150 46
kraften
är den energikälla som från olika miljövårdssynpunkter är att föredra under
föratsättning att säkerhetsfrågor av olika slag I samband med kärnkraften kan
lösas. Erforderligt tillskott av basproduktion av elkraft bör därför baseras
på kärnenergi. Verket anser vidare att vattenkraften är det från miljösynpunkt
mest negativa kraftslaget och har också bl. a. från luftvårdssynpunkt
starka invändningar mot olje-kondenskraft. Verket vill peka på att även om
energitUlskottet från olika kontinuerUga energikällor såsom geotermisk energi,
solenergi och vindkraft under den närmaste framtiden endast kan bli margmeUt,
så finns det ändå anledning att satsa på forsknings- och utvecklingsarbete om
praktiskt utnyttjande av sådana energikällor, vilka kan få betydelse i ett
längre tidsperspektiv. I samband med sådant forsknings- och utvecklingsarbete
måste givetvis även miljöpåverkan från såväl produktion som användning av de
altemativa energislagen analyseras närmare. Bl. a. i den nyligen tillkaUade
utredningen om hälso- och miljöeffekter av energiutnyttjande kommer
användningen av olika energikällor, främst olja, kärnkraft, vattenkraft och
kol, att analyseras ingående.
Naturvårdsverket
framhåUer även att mUjövårdens direkta förbrukning av energiråvaror är
relativt blygsam. Eftersom vissa miljövårdsåtgärder avser minskning av
emissionerna från olika slag av energiförbrukning och energiomvandling, främst
förbränning av fossila bränslen, kommer en minskad total förbmkning att även
minska behovet av energi för detta ändamål. Verket framhåller emellertid att
energikonsumtion för miljövårdsåtgärder är mycket angelägen och måste ges hög
prioritet.
Byggnadsverksamhet
Långtidsutredningen
Byggnadssektom
genomgick en dramatisk omställning under 1970-ta-lets första år. Det omfattande
bostadsbyggandet under 1960-talets senare del medförde att
bostadsinvesteringama minskade under 1970-talet. Samtidigt försköts
inriktningen mot ökad småhusproduktion. Som följd av det lägre bostadsbyggandet
hölls också kommunemas byggnads- och anläggningsverksamhet tUlbaka. A andra
sidan var industrins byggande en kompenserande faktor. Totalt sett kan
byggnadsproduktionen beräknas ha ökat med någon procent per år 19701975. Den
fortgående produktivitetsökningen har haft som konsekvens att denna produktion
kunnat komma till stånd med färre antal sysselsatta. Den totala sysselsättningsminskningen
torde ha uppgått tUl mellan 35 000 och 40 000 personer under denna tid.
För
19751980 kan man räkna med en ökad aktivitet inom byggnadsverksamheten. I
samtliga alternativ ligger tUlväxttakten på 1,5 å 2 % per år 19751980. .
Bil. 3
Långtidsutredningen 47
En
bidragande orsak till produktionsökningen är att bostadsbyggandet åter
förväntas bli av större omfattning. Igångsättningen uppskattas något överstiga
55 000 lägenheter 1975, medan en efterfrågan på i genomsnitt ca 70 000
lägenheter per år bedöms som trolig för perioden 1975 1980. Detta innebär en
ökning av investeringsvolymen på ca 2 % per år.
En
annan expansiv faktor utgör byggnads- och anläggningsverksamheten på
energiområdet, där investeringarna beräknas öka med ca 4 % per år. Utvecklingen
för el- och värmeverksinvesteringarna, främst kärnkraftutbyggnaden, bidrar till
den snabba tUlväxten. En fortsatt betydande utbyggnad av den industriella
kapaciteten stimulerar byggnadsaktiviteten medan däremot
byggnadsinvesteringama inom vamhandd och samfärdsel väntas minska. För
varuhandelns del förklaras detta bl. a. av att investeringarna tidigare legat
på en hög nivå. För samfärdselsektorn, som inte inkluderar vägbyggandet,
bestäms utvecklingen av att vissa större projekt inom luftfarten och
kollektivtrafiken avslutas under perioden.
Skillnaderna
mellan de olika altemativen i utredningen ger inte några större utslag på den
totala byggnadsvolymen, eftersom bostadsinvesteringama inte har antagits
variera meUan alternativen. I altemativ I äger en förskjutning rum mot ökat
byggande inom industri, handel och privata tjänster, medan de offentiiga
byggnadsinvesteringama minskar något. Prioriteringen av offentlig sektor
enligt alternativ II kräver en ökning av det offentliga byggandet med
närmare 3 % per år. I båda alternativen förutses vägbyggandet minska något.
Underhållsverksamheten
har beräknats i stort sett följa den totala byggnadsaktiviteten.
En
prognos för byggnadssektorns produktivitetsutveckling har gjorts inom Svenska
byggnadsentreprenörföreningen. Denna studie anger en betydligt lägre
produktivitetsökning än tidigare. Om denna bedömning läggs till grund för en
kalkyl över arbetskraftsbehovet 19751980 framstår en minskning med 1 0001
500 personer per år som trolig. Vid en arbetstidsförkortning skulle å andra
sidan ett nettorekryteringsbehov på ca 3 000 personer uppstå, räknat över hda
perioden.
Remissinstansema
SAF/SI
tar i sitt gemensamma yttrande upp situationen inom byggnadsindustrin.
Utredningens bedömnmg av efterfrågan på bostäder under resten av 1970-talet
innebär en jämfört med början av 1970-talet kraftig neddragnmg av
bostadsinvesteringarna. Detta kan medföra att byggbranschen 1980 kommer att ha
en produktionskapacitet som är otillräcklig i förhåUande till den långsiktiga
efterfrågenivån. Även LO framför liknande synpunkter.
Svenska
byggnadsarbetareförbundet har av LO beretts tUlfälle att yttra sig över LU 75.
Förbundet understryker vikten av ett högt och
Prop. 1975/76:150 48
jämnt
bostadsbyggande, som svarar mot det långsiktiga behovet. Ökningen av
byggnadsverksamheten enligt altemativ II där det kommunala
byggandets stagnation vänds och ersätts av den relativt sett snabbaste ökningen
av byggnadsverksamhetens olika delsektorer svarar emeUertid enligt förbundets
uppfattning mot de behov, som finns inom denna sektor. Att byggandet inom
jordbruket och varuhandeln skulle minska överensstämmer också med förbundets
uppfattning. Dock förefaUer utredningen ha underskattat reparations- och
underhållssidans expansion, vilken i LU 75 förutses bli lägre än
nybyggnationens ökning. Det är enligt förbundet mindre troligt.
Varuhandel
Långtidsutredningen
En
särskild studie av handelns utveckling har utförts av Handelns utredningsinstitut
under medverkan av KF och SCB. Strukturrationaliseringarna inom varuhandeln
bedöms komma att fortgå i något snabbare takt under senare delen av 1970-talet
än under decenniets första hälft. En faktor som talat härför är de snabba
kostnadsstegrmgama under 1975 och 1976. En viss nedgång i etablerandet av
större butiksenheter kan förväntas under återstoden av 1970-talet. SärskUt gäller
detta stormarknader och andra former av varuhus. Butiksnédläggnmgar koirimer
liksom hittills att ske främst bland de mindre, enhetema. Enligt särskilda
kalkyler kommer antalet butiksenheter inom dagligvarahanddn att minska med
netto 400 per år, vilket motsvarar en årlig minskning på 3,5%.
Varuhandelns
utveckling under återstoden av 1970-talet är starkt beroende av vilket av
utredningens olika alternativ som den faktiska utvecklingen närmast kommer att
ansluta sig tUl. Beräkningarna för de' olika altemativen anger en ökning i
omsättningsvolynlen med .3,4 till 2,1 % per år 19751980. En betydligt snabbare
utveckling väntas för parti- än för detaljhandeln, vilket kännetecknade även
den föregående femårsperioden. Av enkätresultaten att döma tycks detaljhandelsföretagens
planer utgå från en försäljningsökning som klart överstiger de här angivna
talen.
Beräkningama
för samtiiga altemativ anger en minskning i sysselsättningen inom varuhandeln
under återstoden av 1970-taIet. Produktiviteten inom sektorn beräknas öka med
3,9 % per år i altemativen utan arbetstidsförkortning och med 4,1 % per år i
alternativen med arbetstidsförkortning. Under den första hälften av 1970-talet
ökade produktiviteten inom varuhandeln med 3,4 % per år. .1
En
minskning i vamhandelns investeringar förutses under återstoden av 1970-talet.
En utveckling enligt alternativ I beräknas innebära en minskning i varuhandelns
investeringsvolym med-2,4 % per år 1975
Bil. 3
Långtidsutredningen 49
1980.
Om utvecklingen i sfället kommer att ske enligt alternativ II eller
111 kan man räkna med en betydligt snabbare investeringsminskning, 5,0 % per år
19751980. Alternativ IV har bedömts innebära en investeringsminskning med
6,4 % per år 19751980. De angivna talen för varuhandelns Investeringsutveckling
innebär en betydande uppjustering av företagens egna bedömningar enligt
enkätundersökningen.
Remissinstanserna
Köpmannaförbundet
anför inte några synpunkter på den del av LU 75 som närmast berör
varudistributionen utöver dem som kunnat lämnas i samband med sektorstudiens
genomförande.
Grossistförbundet
framhåller att en låg volymutveckling för omsättningen minskar handelns
möjUgheter att absorbera inträffade kostnadsökningar och leder därmed tUl
höjda priser. Denna utveckling förstärks också av de avtagande möjligheterna
att öka produktiviteten inom handeln. De stora produktivitetsförbättringar som
hittUls noterats inorri handeln kan troligen inte förväntas i framtiden. En
väsentiig del av den hittillsvarande produktivitetsökningen har berott på
effekterna av den omvittnat kraftiga strukturrationaliseringen inom handeln.
Enligt förbundets mening talar mycket för att takten i strukturomvandlingen
kommer att dämpas. Därtill bidrar inte minst den förändrade syn på hithörande
frågor som präglar distributionsutredningens betänkande "Samhället och
distributionen" (SOU 1975: 6970). Förbundet påpekar i samband härmed att
en produktivitetsförbättring, som beror på strukturrationalisering inom
branschen, inte nämnvärt påverkar det enskilda företagets möjligheter att
rationalisera sin verksamhet.
Beträffande
utredningens bedömningar av partihandelns utveckling konstaterar förbundet att
denna påverkas av flera olika faktorer som måste beaktas när man bedömer
investeringsbehovet inom partihandeln. Man kan således för partihandelns del
inte automatiskt utgå från att ett samband meUan utvecklingen för den privata
konsumtionen och investeringsbehovet föreligger. Investeringsbehovet måste
hela tiden ses mot bakgrunden av förhållandena inom varje sektor för sig samt
givetvis mot bakgrunden av det aktuella rationaliseringsbehovet inom
varje företag.
Samfärdsel
Långtidsutredningen
Bedömningarna
av utvecklingen inom samfärdselsektorn bygger i stor utsträckning på planer och
material som insamlats och bearbetats i samr arbete med
kommunikationsdepartementet.
Det
totala persontransportarbetet uttryckt i personkm väntas öka i betydligt lägre
takt fram tUl 1980 än under 1960-talet. Dämpningen för-
4
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 150. BUaga 3
Prop. 1975/76:150 50
klaras
främst av personbilsresornas utveckling. Även det kollektiva resandet beräknas
fortsätta att öka i något lägre takt än imder 1960-talet. Tillgängliga
prognoser för det totala godstransportarbetet mätt i tonkm 19731980 tyder på
en ökning i ungefär samma takt som under perioden 19601973. Vad gäller
lastbUstransportema pekar beräkningarna på en påtaglig dämpning i
ökningstakten. Jämvägstransportema väntas öka i ungefär samma takt som under
perioden 19601973 eller möjligen något snabbare.
Såväl
produktionsvärdet som produktiviteten inom samfärdsdsektorn väntas öka i
påtagligt lägre takt 19751980 än under decenniets första hälft. TiU större
delen förklaras denna dämpning av utvecklingen för sjöfarten.
Investeringarna inom
samfärdselsektorn fömtses minska under perioden 19751980. Resultatet
förklaras främst av investeringsutvecklingen inom sjöfarten. Dessutom var
investeringarna inom sektorn vid prognosperiodens början särskilt omfattande.
Nedgången i dén totala investeringsvolymen varierar mellan 3,6 % per år i
alternativ I och 4,7 % per år 19751980 i altemativ IV. Undantas
sjöfartssektorn så blir i samtliga alternativ de angivna minskningstalen
betydligt mindre.
Antalet
sysselsatta inom sektom beräknas i altemativ I öka med totalt ca 6 000 personer
19751980. En utveckling enligt alternativ II skulle
innebära en viss minskning i antalet sysselsatta. Enligt kalkylerna för alternativen
III och IV ökar antalet sysselsatta inom sektorn med ca 7 000
resp. ca 3 000 personer.
Remissinstanserna
Televerket anför i sitt
yttrande att stora resursbesparingar kan göras inom näringsliv och
administration genom att teletjänster i ökande utsträckning får tillgodose
skiftande samhälleliga kommunikationsbehov. Enligt verkets uppfattning skulle
det sålunda vara bättre för både företagens och samhällets ekonomi om en
större del av BNP och de totala bruttoinvesteringarna avsattes till
telekommunikationer än vad som enligt nu föreliggande efterfrågeprognoser
synes bli fallet. De uppgifter som televerket redovisat i sitt bidrag till LU
75 anger att verkets bratto-investeringar i förhållande till BNP sjunker.
Förklaringarna härtiU är bl. a. den tekniska utvecklingen samt satsningar för
att nå ett mer effektivt utnyttjande av telenätet. Dessa investeringsreducerande
ågärder ger besparingsvinster under 1970-talet, men under 1980-talet blir
behovet av moderniseringsinvesteringar stort.
Televerket framför vidare
att den ökning av antalet tdexanslutningar, ca 7 % per år 19751980, som anges
i LU 75 får betraktas som ett minimialternativ. Abonnentökningen torde komma
att variera mellan ca 7 % per år vid altemativ IV och ca
15 % per år vid altemativ I. Beträffande sysselsättningen anför verket att den
angivna minskningen av an-
Bil.
3 Långtidsutredningen 51
talet
anställda fram till 1980, ca 1 000 personer, torde bli något muidre med hänsyn
till att verksamhetens omfattning tenderar att öka mer än enligt tidigare
prognoser.
Postverket
konstaterar i sitt yttrande att betydligt mer än hälften av den personal som
verket nyanställer är män samt att mer än 3/4 av ny-rekrytermgen sker i
åldersgrupperna under 35 år. Man bedömer postverkets nyrekryteringsbehov till
1 200 årsarbetare varje år fram till 1980. Även om karaktären av de
arbetskraftsförändringar som utredningen förutser inte står i direkt samklang
med verkets eget behov bedömer man inte detta som oroande när det gäller
möjligheterna att skaffa och behålla erforderlig personal.
En
tendens som bedöms som mer oroande för postverkets del är de stora kostnadsökningarna
under den förflutna femårsperioden. Dessa kostnadsökningar har framtvingat
avsevärda portohöjningar. Verkets karaktär av serviceföretag med obekväma
arbetstider och begränsade möjligheter att minska kostnadema genom mekanisering
accentuerar kostnads- och prisproblemen.
Även
sjöfartsverket har bidragit med material till LU:s kalkyler. En genomgång av
vad som inträffat sedan materialet lämnades ger på det hela taget ej anledning
till invändningar mot de slutsatser som utredningen stannat för. LU:s uppfattning
om sjöfartsnettots utveckling bedöms som välgrundad och realistisk.
Bostäder
Långtidsutredningen
Under
1970-talets första år dämpades bostadsefterfrågan samtidigt som
enmiljonprogrammet i fråga om nybyggnad avslutades. En förskjutning i bostadsproduktionens
sammansättning från flerfamiljshus tUl småhus inträdde. Totalt sett minskade
bostadsinvesteringama med ca 2,5 % per år 19701975 trots att
ombyggnadsverksamheten ökade. Eftersom varje års nyproduktion bara utgör ca 2
% av det totala bostadsbeståndet medförde investeringsminskningen endast en
begränsad dämpning av bostadskonsumtionens ökningstakt.
Som
underlag för långtidsutredningens bedömning har boendeutred-ningens prognos
tjänat. Enligt denna skulle nytUlskottet av hushåll bli lägre under den
kommande tioårsperioden än tidigare. Detta beror dels på en förändrad
befolkningssammänsättning, dels på att "mättnadsnivåer" för
hushållsbildningen uppnås i vissa åldersgrupper. Boendeutredningen räknar med
att den nyproduktion som ersätter avgången behöver öka. Motivet är av
bostadspoUtisk art, nämligen att öka ulrymmesstandarden.
Boendeutredningens
kalkyl slutar på en nyproduktion om ca 75 000 lägenheter per år under
tioårsperioden 19751985. Det innebär en ök-
Prop.
1975/76:150 52
ning av nybyggnadsinvesteringarna om' 3,54,5 % per år.
Därmed skulle trångboddheten kunna elimineras.
LU 75 har genomfört kalkyler över bostadsefterfrågan
baserade på nationalräkenskapsmaterial. I alternativ. I med den högre
tillväxten för privat konsumtion, kan konsumtionen av bostadstjänster beräknas
öka 2,5 % per år 19751980. Det kräver en ungefär lika snabb ökning av det
totala bostadsbeståndet. Nyproduktionsbehovet blir då bestämt av det antal
lägenheter som av olika anledningar, rivning, kontorisering etc., lämnar
beståndet. Vidare föreligger ett val mellan att åstadkomma de erforderliga
investeringarna genom nybyggnad eller ombyggnad.
I alternativet med lägre privat konsumtionstillväxt,
alternativ II,
sänks tUlväxten av
bostadskonsumtionen till något över 2 % per år. Bostadskonsumtionen förändras
inte i samma utsträckning som den totala privata konsumtionen i de olika
altemativen, bl. a. genom det särskilda stöd som av sociala skäl riktas mot
boendet. Bostadsbeståndets ökning följer bostadskonsumtionens och blir lägre i
alternativ II.
Olika altemativ för avgången av äldre lägenheter liksom
för avvägningen mellan nybyggnad och Ombyggnad diskuteras i LU 75. En relativt
låg avgång av äldre lägenheter har ansetts trolig, särskilt vid den lägre
bostadskonsumtionen. Samtidigt torde ombyggnadsverksamheten öka. Den årliga
nyproduktionen kan uppskattas ligga inom inlervallel 54 00075 000 lägenheter.
Av beräkningstekniska skäl har endast ett alternativ använts, varför en
nyproduktion om ca 70 000 lägenheter per år antagits. Detta ger en ökning av
bostadsinvesteringarna om ca 2 % per år för 1970-talets senare dd.
Investeringarna i fritidshus har förutsatts inte komma att öka lika snabbt som
tidigare, bl. a. beroende på strävandena att prioritera det rörliga friluftslivet.
Inräknas fritidshusinvesteringarna kan investeringstakten anges till 2,53 %
per år.
Remissinstanserna
Bostadsstyrdsen har ingen erinran mot utredningens
bedömning av bostadsinvesteringarnas utveckling under den närmaste
femårsperioden. Styrelsen vill dock starkt understryka osäkerheten i
investeringsberäkningarna. Det av utredningen angivna antalet nybyggda
lägenheter är troligen osäkrare än investeringsnivån.
Utredningens bedömning om ca 70 000 nybyggda lägenheter
per år kan jämföras med sammanställningen av kommunernas bostadsbyggnadsprogram.
Den upptar en årlig nyproduktion av omkring 60 000 lägenheter under perioden
19751979. Differensen mellan kommunernas planer och utredningens uppskattning
kan synas stor. Den kan dock enligt styrelsen knappast betecknas som annat än
ett uttryck för osäkerheten i bedömningarna. Förändringen på bostadsmarknaden
kan ha medfört att kommunerna skurit ned planeringen till en nivå som på
längre sikt visar sig för låg.
Bil. 3
Långtidsutredningen 53
Statens
planverk konstaterar att utredningen presenterar basfakta av stort intresse för
statliga och kommunala myndigheters långsiktsplanering. Vad gäUer
bedömningarna av bostadsbyggandets omfattning har verket i annat sammanhang
framhåUit osäkerheten i boendeutredningens antaganden, vilka även
långtidsutredningen utgått ifrån.
LO
vill fästa uppmärksamheten på den balansbrist som f. n. föreligger inom
bostadsbyggandet. Detta har av olika skäl pressats ned under den
produktionsnivå som på lång sikt kan beräknas motsvara behovet. På detta sätt
skapas tendenser till produktionsminskning även inom andra näringar. En viktig
slutsats blir enligt LO att den stabUiseringsinriktade utbudspolitiken måste
samordnas med den långsiktiga näringspoUtiken.
Offentliga
tjänster
Långtidsutredningen
Produktionssektorn
offentliga tjänster omfattar i LU all verksamhet vid statliga och kommunala
myndigheter. Däremot ingår inte affärsverken och de offentligt ägda
aktiebolagen. Sektoms produktion mäts via kostnaderna eftersom marknadsprisbildning
i stort sett saknas för offentliga tjänster. Någon hänsyn till de
produktivitetsstegringar som säkerligen förekommer tas inte i
nationalräkenskaperna. Detta innebär att volymen av den offentliga
tjänsteproduktionen systematiskt underskattas. Det är emeUertid mycket svårt
att finna ett produktionsmått med anknytning till målen för verksamheten ens
för snävt avgränsade delområden. Att få fram ett enda målrelaterat
produktionsmått för hela den offentliga sektorn är med stor sannolikhet
omöjligt.
Begreppsmässigt
är offentiig produktion och konsumtion inte Ukty-diga men står i ett mycket
nära samband med varandra. I LU:s ekonometriska modell har den offentliga
tjänstesektorns utveckling bestämts via det utrymme som i kalkylema kommit fram
för den offentliga konsumtionen.
Den
offentliga konsumtionens ökning under prognosperioden kan tänkas bestå av två
delar: en som framstår som näst intill nödvändig med hänsyn till
samhällsutvecklingen och tidigare politiska bindningar och en som kan varieras
och påverkas av nya politiska ställningstaganden under perioden. I en s. k.
baskalkyl har LU försökt beräkna den "nödvändiga" delen av denna
ökning. Baskalkylen skall således tjäna till att ange en lägsta möjliga nivå
för den offentliga konsumtionen.
Som
underlag för baskalkylen avseende statlig konsumtion har använts den statiiga
långtidsbudgeten för perioden 1975/761979/80. De beräkningar av den framtida
utgiftsutvecklingen som anges i långtidsbudgeten avser endast konsekvenser av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Inga försök görs att förutse nya
beslut som kan komma att fattas under perioden.
5
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 150. Bilaga 3
Prop. 1975/76:150 54
Baskalkylen
för den kommunala sektom har baserats på ett material från kommunalekonomiska
utredningen (KEU). Detta material utgörs av beräkningar av de resurskrav som
uppkommer enbart genom förändringar i befolkningens storlek och
åldersfördelning. För primärkommunerna utgörs beräkningen av en kommunvis
framskrivning av 1972 års prestationsnivå. Beräkningama för sjukvårdssektorn
har baserats på ett material från Landstingsförbundet.
Inget
av dessa material tar dock hänsyn till den successiva standardhöjning i det
offentliga tjänsteutbudet som kommer mer eUer mindre automatiskt av att den offentiiga
konsumtionen måste visa en viss följsamhet till den allmänna
standardstegringen. Därför har de ökningstakter som anges i långtidsbudget-
och KEU-materialen dragits upp med ett schablontillägg på 1 % per år. Detta har
gjorts för vart och ett av ändamålen utom försvaret. Baskalkylen för
kommunerna har dessutom kompletterats med särskilda beräkningar för behovet av
barntiUsyn. I baskalkylen ingår således den barnstugeutbyggnad som i oktober
1975 överenskommits mdlan regeringen och Kommunförbundet.
Den
offentliga konsumtionens volymökning enligt baskalkylen har i LU beräknats till
1,8 % per år 19751980. Den statiiga konsumtionen skulle öka med 1,0 % per år
och den kommunala med 2,3 % per år. SkUlnaden förklaras dels av att försvaret,
som ökar mycket långsamt, är ett rent statligt verksamhetsområde, dels av att
den nämnda barnstugeutbyggnaden i sin heUiet faller på den kommunala
socialvården. För övriga ändamål ger baskalkylen ganska Ukartade ökningstal för
stat och kommun.
De
altemativ för den privata konsumtionen och den ordinarie veckoarbetstiden som
presenteras i LU har resulterat i fyra olika alternativ även för den offentliga
sektorns utveckling. De genomsnittliga volymökningstakterna i de olika fallen,
uttryckta i procent per år, redovisas i nedanstående tablå.
Bas-
Alt. I
Alt. n
Alt. III
Alt. IV
kalkyl
Privat
konsumtion
3,0
2,0
2,0
1,5
Arbetstid,
tim/vecka
40,0
40,0
37,5
37,5
Offentiig
konsumtion
1,8
1,5
2,9
1,2
1,9
därav:
statlig
1,0
0,8
2,0
0,5
1,1
kommunal
2,3
1,9
3,4
1,5
2,4
Den
offentliga konsumtionen kan också fördelas på olika delområden (ändamål). En
sådan uppdelning krävs av modeUtekniska skäl, men har dessutom mtresse då man
härigenom får en mera nyanserad bild av den offentliga sektoms utveckling. De
ändamålsfördelningar som tiUämpats är emeUertid av rent beräkningsteknisk
natur. Någon efterfrågeanalys
Bil.
3 Långtidsutredningen 55
har
inte kunnat utföras och resultaten har självfallet inte heller någon politisk
förankring. Den offentliga konsumtionens ändamålsvisa förändringar anges i
tabell 4.
Tabell
4 Offentiig konsumtion 1975-1980
Milj. kr.
Årlig
procentuell
volymförändring
1968 års
1975-
1980
priser
1975
Bas-
Alt.
Alt.
Alt.
kalkyl
I
II
III
Försvar
5 350
0,2
0,2
0,2
0,2
Rättsväsen
. 2
020
1,5
1,2
3,2
0,8
Utbildning
9 660
1,6
1,2
2,3
0,8
Hälso-
och sjukvård
8 340
1,7
1,3
3,1
1,0
Socialvård
5 170
4,6
4,2
6,5
3,8
Väg- och
gatuväsen
1440
1,3
0,9
3,2
0,5
Övriga
tiänster
6 610
.1,6
1,2
2,6
0,8
Offentiig
konsumtion.
totalt
38 590
1,8
1,5
2,9
i-;
därav:
statiig
14 000
1,0
0,8
2,0
0,5
kommunal
24 590
2,3
1,9
3,4
1,5
Ändamålsfördelningarna
i alternativen I och III har i hög grad kommit att präglas av baskalkylen. Då
utrymmet för offentlig konsumtion i dessa fall inte räckte upp tUl baskalkylens
nivå har en likformig proportionell neddragning av baskalkylens resultat
gjorts för samtliga ändamålsgmpper (exkl. försvaret).
I
altemativ II är utrymmet för offentlig konsumtion större än vad
som beräknats vara erforderligt enligt baskalkylen. För staten har den del av
konsumtionen som kommer utöver baskalkylen fördelats enligt' ett mönster som
avspeglar skillnaden mellan den faktiska fördelningen av den statliga
konsumtionsökningen 19701975 och den fördelning som normalt gäUde i långtidsbtidgeten
under dessa år. Härigenom skulle den statliga konsumtionens ökning per ändamål
19751980 komma att i stora drag ansluta sig till det ändamålsmönster som gäUde
under den tidigare femårsperioden 19701975.
Den
kommunala konsuiritionens ändamålsfördelning har i alternativ II anpassats
efter den fördelning som kunnat beräknas ur kommunernas egna långtidsplaner.
Det kommunala planmaterialet och LU:s tolknmg av detta redovisas utförligt i
LU:s bilaga 5.
Remissinstanserna
I
avsnittet om resursanspråk och avvägningsfrågor redogjordes för
re-missmstansemas ställningstaganden till awägnmgen mellan LU:s olika
»)
Ds Fi 1976:1 "Den offentiiga sektom 19751980".
Prop. 1975/76:150 56
alternativ.
De synpunkter som framfördes där avsåg i allmänhet tillväxten i offentlig
konsumtion som helhet kontra privat konsumtion. I föreliggande avsnitt
sammanfattas remissinstansernas syn på mera spe-r cifika problem som är
förbundna med offentlig verksamhet och dess olika delområden.
Frågan om
produktivitetshöjningar inom den offentliga sektorn har tagits upp av
statskontoret och riksrevisionsverket. Båda remissinstanserna delar LU:s
bedömning ätt det inte är inöjligt ätt få fram ett målrelaterat
produktionsmått för den offentliga sektorn. RRV vill understryka att en produktionsökning
eller kvalitetshöjning av offentliga tjänster orsakad av
produktivitetshöjningar självfallet är lika värdefull som den förändring som
orsakas av en ökad resursinsats. En utvärdering av olika tillväxtalternativ bör
således göras med stor försiktighet och framför allt med hänsynstagande till
tillväxtens innehåll. RRV vill i detta sammanhang också peka på det positiva
samband som kan väntas existera mellan en utbyggnad av den offentliga sektorn
och produktivitetsutvecklingen inom den privata sektorn.
Också statskontoret anser
att det hade varit av värde om LU:s ickekvantitativa diskussioner om den
offentliga sektorns produktivitetsutveckling hade fördjupats. Statskontoret
berör vidare den långsiktiga planeringen vid statliga myndigheter. Denna
karakteriseras av snabba och svårfömtsägbara förändringar aV myndighetemas
omgivning, vilket kommer tiU uttryck i mycket stora variationer i den statliga
konsumtionens procentuella volymförändringar mellan olika år. Det påpekas
också att oavsett valet av alternativ så kommer utrymmet för den statliga
expansionen under planperioden ätt vara jämförelsevis begränsat. Flera sektorer
inom den statliga sektorn och därmed verksamhetsvolymen för flera statliga
myndigheter kommer att öka mycket litet eller rent av minska under perioden.
Planeringen för icke-tiUväxt ställer emellertid andra krav än planering i
tUlväxtsituationer. Statskontoret anser att ökad kunskap om myndighetemas
anpassning till icke-tillväxt är av central betydelse inom området administrativ
utveckling.
Enligt
universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den kvalitativa sidan av den offentiiga
tjänsteproduktionen kommit något i bakgmnden. Redan en ökning av antalet
sysselsatta kan innebära en kvalitetsförbättring. Detta är emeUertid inte aUtid
tillräckligt för att de tjänster den offentliga sektorn erbjuder skåU framstå
som en väsentlig tillgång och ett stöd för den enskilde individen. Som exempel
på kvalitetshöjande insatser nämner UKÄ bättre utbildning för de personer som
arbetar mom sektom och större möjlighet för dem att aktivt påverka
utvecklingen inom arbetsfältet. På samma sätt måste nyttjama av offentiiga
tjänster kunna påverka utformnmgen av sektorns service. Som exempel kan nämnas
barnomsorgen, där inte bara kvantitativa utan även kvalitativa krav har
framförts och där både personal och föräldrar bör få möjlighet att ge-
Bil. 3
Långtidsutredningen 57
mensamt
utforma verksamhetens uiriktning. Ett annat belysande exempel i det
sammanhanget är äldreomsorgen och omsorgen om i vid mening handikappade
människor.
Enligt
UKÄ:s uppfattning kan det vara skäl att ompröva nuvarande,, ofta restriktiva,
instäUning till ökade krav på kvalitet och differentiering i fråga om den
offentliga sektorns kapacitet och tjänsteutbud. Man borde också fördjupa;
diskussionen kring frågan om viss avgiftsfinansiering av offentliga tjänster
ovanför den baskostnad som samhället står för och rimligen måste stå för.
Kommunförbundet
påpekat i sitt yttrande att den redovisning som görs i LU Inte skUjer mellan
primärkommuner, landsting och församlingar. Det är därför svårt att göra
direkta jäinförelser mellan LU och primärkommunernas planer. Fömtom allmänna
synpunkter om kommunernas resurskrav (se avsnittet om resurskrav och
avvägningsfrågor) har Kommunförbundet utförligare behandlat den kommunala
sektorns finansieringsproblem. De senare frågorna tas upp i avsnittet om finansiell
utveckling.
Beträffande
olika delområden av offentlig tjänsteproduktion har remissinstansema framfört
synpunkter endast avseende utbildning, hälso-och sjukvård och socialvård.
SÖ
framför att behovet av kvantitativ utbyggnad av skolväsendet är ännu inte hdt
tillgodosett. DärtUl är det enligt SÖ:s uppfattning angeläget med kvalitativa
förbättringar. Detta gäUer exempelvis utmstning av lokaler för framför allt den
yrkesinriktade utbildningen. SÖ berör i detta sammanhang några förhåUanden som
skapar behov av resurser, men som i första hand inte har med den kvantitativa
utvecklingen att göra.
Den
fortlöpande befolkningsomflyttningen medför även om den f. n. sker inom
begränsade regioner och tätortsområden, vUket bl. a. arbetsmarknadsdepartementets
sammanställning av länsplanermg 74 visar ett stort behov av nya skolor. Detta
gäller i första hand ungdomsutbildningen, men även vuxenutbildningen behöver
lokaler i närheten av bostadsområdena. Förhållandet att grundskolan fr. o. m.
läsåret 1972/73 genomförts i alla årskurser i landets samtliga kommuner öch att
befolkningsökningen i åldrarna 715 år beräknas bli mycket låg innebär således
inte att investeringsbehovet beträffande lokaler för grundskolan minskat i
motsvarande grad. Den av SÖ under hösten 1975 genomförda inventeringen av
investeringsbehovet visar att detta för grundskolans vidkommande uppgår till oa
1000 milj. kr. enbart för budgetåret 1976/77.
Inte heller gymnasieskolan
får enligt SÖ:s uppfattning betraktas som färdigutbyggd. För att fler ungdomar
skaU kuima erbjudas önskad utbUdning, dvs. i första hand.yrkesinrUctad
utbildning, fordras ett bredare utbud och en större andel yrkesinriktade
utbildningsplatser. Detta är viktigt för att stärka ungdomens ställning på
arbetsmarknaden och för att.
Prop. 1975/76:150 58
trygga
näringslivets behov av yrkeskunnig arbetskraft. En förskjutning mot
yrkesinriktad utbUdning kräver tiU stor del nya lokaler och ny utrustning.
Mot
denna bakgrand finner SÖ troligt att de av LU framtagna alternativen I och III
svårUgen kan förenas med de krav som ställs på utbUd-ningsväsendet. SÖ viU
också understryka ungdoms- och vuxenutbUd-ningens dubbla roller. Utbildningen
ingår således både som komponent i individens välfärd och som en av
föratsättningarna för den samhällsekonomiska utvecklingen. Vad gäUer
utbUdnmgens roll i samhällsekonomin har LU konstaterat att det även under
lågkonjunkturer råder brist på yrkeskunnig arbetskraft inom. industrisektorn.
UtbUdning är i mycket stor utsträckning en föratsättning för ökad produktivitet
och därmed en basresurs för genomförande av olika samhäUsekonomiska
alternativ. UtbUdningens roll måste därför ägnas stor uppmärksamhet i
långtidsplaneringen.
Hälso-
och sjukvårdens problem diskuteras utförUgt av Landstingsförbundet. Även om
den i LU redovisade konsumtionsökningen inom olika områden enbart är att
betrakta som räkneexempel så vUl Landstingsförbundet framhålla att såväl LU:s
tolkning.av landstingens planer som dess bedömning av vad som är en rimlig
baskalkyl, innebär underskattningar av hälso- och sjukvårdens framtida
resursbehov.
I
LU:s baskalkyl anges konsumtionsvolymökhingen för hälso- och sjulcvård 19751980
till 1,7 % per år. Tar man bort standardtiUägget (1 %) och det utrymme som
krävs för befolkningsökningen (0,3 %) skulle endast 0,4 % återstå att täcka
utbyggnadsbehoven tUl följd av ål-dersförändringama. Landstingsförbundet anser
detta utrymme vara klart OtUlräckligt och inte ens täcka hälften av det
verkliga resursbehovet. Ytterligare automatiska utbyggnadskrav skulle dessutom
tillkomma bl. a. som en följd av att människor flyttar till tätorter och att
kvinnor förvärvsarbetar i större utsträckning än tidigare. Baskalkylen skulle
inte heller ge något utrymme för att täcka konsekvenserna av redan fattade
beslut. Driften vid de enheter, där mvesteringar redan påbörjats, skulle kunna
äventyras. En utveckling enligt baskalkylen skulle enligt Landstingsförbundet
innebära en klart försämrad staindard inom hälso- och sjukvården.
Också
den tolkning av landstingens planer som LU gjort innebär enligt
Landstingsförbundet en viss underskattning. Dessa planer, hämtade från
LKELP-undersökningen, har i LU använts vid fördelningen av konsumtionsutrymmet
enligt altemativ II på olika ändamålsområden.
Enligt
Landstingsförbundets mening har inte tUlräcldig hänsyn tagits till att planema
för de senare åren av planperioden måste betraktas som ofullständiga. Också
besättandet av utgångsårets vakanta tjänster skulle kräva ytterligare resurser.
Landstingsförbundet anser att den genomsnittliga ökningen per år enligt
planema bör justeras upp med ca 1 pro-
Bil. 3
Långtidsutredningen 59
centenhet
för att hänsyn skall tas tiU de nämnda ofuUständigheterna. Inbyggd i de planer
landstingen redovisar i LKELP 75 torde således Ugga en expansionstakt på meUan
4 och 5 % per år, dvs. i stort sett samma takt som under första delen av
1970-talet.
Enligt Landstingsförbundet
är landstingens planer redan hårt nedbantade till följd av
finansieringssvårigheterna. Trots att betydande resurser krävs för att
upprätthålla den nuvarande standarden bibehåUs i planerna den utvecklingstakt
som rått hittUls under 1970-talet. Denna har i sig medfört en starkt begränsad
utveckling i förhållande till tidigare år. Landstingsförbundet anser att
utvecklingstakten enligt landstingens planer därför måste betraktas som en
miniminivå för den framtida utbyggnaden. En stagnerande utvecklmg för
sjukvårdssektorn kan inte accepteras.
Också
socialstyrelsen anser att hälso- och sjukvårdens behov av expansionsutrymme
torde vara större än vad som LU antagit i beräkningen av sina altemativ.
Socialstyrelsen
framför vidare att socialvårdens utveckling i LU huvudsakligen har beskrivits
i termer av barnomsorg och stöd tiU de äldre. De behovsberäkningar LU gjort
anses inte avse fuU behovstäckning vare sig det gäller barnomsorg eller service
till de äldre. Även andra verksamheter inom socialvården kan antas innebära
omfattande anspråk på resurser och personal, vUka sannolikt kommer att öka om
socialutredningens principer skulle genomföras.
Finansiell
utveckling
Långtidsutredningen
I utredningen har den
realekonomiska analysen kompletterats med beräkningar av dess finansiella
innebörd och konsekvenser. I den reala analysen anges fyra altemativ för
utvecklingen 19751980. För att överföra dessa kalkyler till beräkningar i
löpande priser har en särskUd prismodeU använts. Modellen bygger i stort sett
på samma antaganden beträffande pris- och lönebUdningen som den s. k.
EFO-modeUen. Prisutvecklingen i konkurrensutsatta sektorer bestäms i modellen
av den internationeUa prisutvecklingen. Prisförändringarna inom de skyddade
sektorerna bestäms av utvecklingen inom de konkurrensutsatta delama av ekonomin
via antaganden om bl. a. produktivitets- och löneandelsutvecklingen.
Beräkningarna
utgår från att den internationella prisökningen kommer alt uppgå tUl i
genomsnitt 3 % per år 19751980. Vid modeUkal-kylerna framkommer härvid en ökning
i konsumentprisema på ca 4,3 % per år. För den offentliga konsumtionen
framkommer väsentUgt högre prisökningstakter; den kommunala konsumtionen
beräknas stiga 8,1 % i pris per år och den statiiga 7,2 % per år.
Prop.
1975/76:150 60
Den genomsnittliga prisstegringen 1975 1980
Årlig
procentuell förändring
Privat konsumtion 4,0
Statiig konsumtion 7,2
Kommunal konsumtion 8,1
Bruttoinvesteringar 5,0
Export (varor och tjänster) 3,2
Summa efterfrågan 4,5
Import (varor och tiänster) 3,2 _
BNP till marknadspris 4,9
Anm. De redovisade prisförändringarna anknyter i första
hand till viktfördelningen i alternativet I. Prisökningarna blir till följd av
förändringen i sektorsammansättningen några tiondelar högre i alternativen II och III.
Att export- och importprisstegringen blir något högre än
den internationella förklaras av olikheter i sammansättningen mellan
världshandeln och den svenska utrikeshandeln.
Omräkningen till löpande priser påverkar i hög grad
relationerna mellan privat och offentlig konsumtion. Genom den relativt sett
snabbare kostnadsstegringen inom den offentliga verksamheten svarar dess
volymutveckling mot én ökning i löpande priser som ligger klart över den
privata konsumtionens ökningstakt. Detta får bl. a. konsekvenser för
skatteutvecklingen vilket skall beröras längre fram.
Försörjningsbalansen 1970 1980
Årlig procentuell förändring, löpande priser
1970-1975 1975-1980
opaginerad Kontrollera mot PDF
Alt.
I
Alt. II
Alt. III
7,1
6,4
6,4
8,0
9,3
7,8
10,1
11,8
9,7
7,7
7,8
7,3
11,1
10,2
10,0
8,6
8,4
7,9
9,8
8,7
8,6
8,2
8,3
7,7
Privatkonsumtion 10,3
Statlig
konsumtion 12,3
Kommunal
konsumtion 15,3
Bruttoinvesteringar 9,3
Export
(varor och tjänster) 16,4
Summa
efterfrågan 12,1
Import
(varor och tjänster) 16,1
BNP
till marknadspris 11,0
Anm. 1 Som framhållits tidigare har inte några
detaljberäkningar genomförts för alternativet IV.
Anm. 2 Kalkylerna i tablån grundaspä de justerade
beräkningarna för 1975.
Beräkningen av försörjningsbalansen i löpande priser är en
viktig komponent i den kalkyl över de olika sektoremas finansiella sparande som
redovisas nedan. Dessutom fördras för denna kalkyl ytterligare ett antal
viktiga antaganden. Löneandelen har förutsatts ligga kvar på genomsnittsnivån
för de senaste åren. Särskilda beräkningar av transfereringar mellan sektorerna
har gjorts varvid hänsyn tagits till redan fattade beslut, t. ex. i form av
avgiftshöjningar för folkpension och ATP.
Bil.
3 Långtidsutredningen 61
För
att renodla problemställningen har vidare kommunernas finansiella sparande
satts till noll 1980. Härigenom kommer diskussionen främst att gälla
avvägningen mellan statens och hushållens finansiella sparande inom ramen för
det totala finansiella sparandet. Det totalt erforderliga sparandet bestäms av
bytesbalansmålet vUket betraktas som givet.
Vid
olika antaganden om hushållens sparkvot kan det nödvändiga skatteuttaget från
dessa framräknas. Vid en hög sparkvot i hushållssektorn kan beskattningen
hållas på en lägre nivå än vid en låg sparkvot. Skulle sparkvoten i
hushållssektorn sjunka måste i stället statens finansiella StäUning
förstärkas. Detta är en nödvändig följd av målsättningen rörande den externa
balansen. Föratsättningen om hushållens sparkvot är sålunda central för
beräkningama av det finansiella sparandet i ekonomin. Samtidigt måste man
emellertid konstatera att denna kvot under senare år förändrats på ett mycket
svårfömtsägbart sätt. Utvecklingen under 1960-talet innebar en ganska
regelbunden minskning. Från ett toppläge på omkring 7,5 % 1964 föll den tiU
drygt 3 % 1968 och 1969. Därefter har den på ett oregelbundet sätt stigit till
ca 10 % 1975. Vid kalkylema har som ett huvudalternativ antagUs att sparkvoten
ligger på den förhållandevis höga nivån 8 % 1980.
Det
finansiella sparandets fördelning på olika sektorer
Milj.
kr., löpande priser
1970 1975 1980
Alt. I
Alt. II
Alt. III
Staten
3 132
-7 552
-1979
-3 332
-1446
Kommunerna
-2 226
-2 633
0
0
0
AP-fonden
7 074
11 121
15 890
15 890
15 420
Hushåll
3 976
15 037
18 398
17 785
17 785
Bostäder
-6 508
-6 682
-9 822
-9 663
-9 663
Företag
-6 815
-18 026
-22 487
-20 680
-22 096
Summa
-1367
-8 735
0
0
0
Anm.
1 Gemensamt för de tre alternativen för 1980 är att löneandelen förutsatts
vara 71 % och hushållens sparkvot 8 %.
Anm
2 I förhållande till bytesbalansberäkningarna har företagens finansiella
sparande anpassats så att totalsumman blir exakt lika med noll.
Anm.
3 Uppgifterna för 1975 bygger på den faktiska utvecklingen för detta år.
Det
bytesbalansunderskott för 1975 som utredningen utgick från registreras i
tablån som ett negativt totalt finansiellt sparande summerat för alla
sektorer på 8,7 miljarder kr. Den grundläggande frågeställning som tablån
Hlustrerar är vilka finansiella krav som etablerande av jämvikt i bytesbalansen
1980 medför. För att ytierligare belysa denna fråga visas i tablån nedan
utvecklingen av de totala offentliga skattema och avgifterna.
6
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 150. Bilaga 3
Prop. 1975/76:150 62
OfTentliga skatter och avgifter samt skatteelasticitet
19601980
Årlig procentuell förändring, löpande priser
BNP till
Offentliga
Skatte-
marknadspris
skatter och
elasticitet
avgifter
(2:1)
(1)
(2)
(3)
1960-1965
9,4
14,0
1,49
1965-1970
8,6
11,8
1,37
Faktiskt
utfall 1975
1970-1975
10,7
12,8
1,20
1975-1980
alt. I
8,6
10,7
1,24
alt. 11
8,7
11,6
1,33
alt. III
8,0
10,4
1,30
Anm. 1 Offentliga skatter och avgifter inkluderar direkta
och indirekta skatter samt socialförsäkringsavgifter inkl. ATP-avgifter.
Anm. 2 1 samtliga alternativ 1975 1980 har förutsatts
att löneandelen är 71 % och hushållens sparkvot 8 %.
Det framgår att skatterna och avgifterna med de här gjorda
förutsättningarna skulle komma att öka något långsammare 19751980 än under
närmast föregående femårsperiod. Men satt i relation till BNP:s ökningstakt,
vilket åskådliggörs genom den s. k. skatteelasticiteten, innebär resultaten en
skärpning av finanspolitiken i förhållande till utvecklingen under perioden
19701975. Skatteelasticiteten ligger i samtliga tre alternativ över den som
gällde för senaste femårsperiod. I alternativet I är ökningen visserligen inte
lika accentuerad som i de två övriga fallen, men detta sammanhänger med att den
finanspolitiska restriktiviteten i detta fall främst åstadkommes genom en
mycket låg ökningstakt på utgiftssidan (1,5 % om året i fasta priser).
Den högsta skatteelasticiteten uppvisar alternativet II. Finanspolitiken står i detta fall
inför deh dubbla uppgiften att både åstadkomma en med hänsyn till
externbalansen nödvändig åtstramning av efterfrågan och att finansiera en
jämförelsevis snabb ökning av de offentliga utgifterna.
Den skärpning i finanspolitiken som illustreras i tablån
är en konsekvens av bl. a. omsvängningen i statens finansieUa sparande. Under
19701975 ökade det statiiga budgetunderskottet relativt kraftigt. Ökningen av
statsutgiftema kunde ske vid en lägre genomsnktlig skatte-och
avgiftsfinansiering än under tidigare år. Den nu förutsedda utvecklingen fram
till 1980 ställer krav på att staten minskar sitt budgetunderskott, vilket
måste få konsekvenser för skatte- och avgiftsutvecklingen även vid den antagna
höga sparkvoten i hushållssektorn.
Vad beträffar företagens spartäckning bör observeras att
utgångsläget för företagens soliditet är historiskt sett lågt och kan försämras
ytterligare genom en spartäckning som ligger klart under det historiskt setf
låga genomsnittet 19711975. För det andra är finansieringsbilden förmodligen
mer än vanligt splittrad inom företagssektorn. Genomsnittsta-
Bil. 3
Långtidsutredningen 63
len kan således dölja problem inom vissa delsektorer. Bl.
a. varierar den för exportökningen behövliga investeringstakten starkt mellan
olika industribranscher, som dessutom kan ha olika förutsättningar för att avlasta
kostnadsstegringar och självfinansiera sina investeringar.
Remissinstanserna
Flera
remissinstanser uttalar sig om LU:s prisantaganden. Kommunförbundet ställer
sig tveksam till om prisstegringstakten snabbt kan minskas ned till den nivå
som utredningen förutsätter. Förbundet redovisar därför ett eget alternativ
som utgår från en ökning av konsumentprisindex på 78 % per år, vilket bl. a.
leder till en årlig prisstegringstakt fr. o. m. 1977 av 11 % för kommunala
nettokostnader och 9 % för kommunala investeringar. Även Landstingsförbundet
och Svenska han-ddskaminareförbundet ifrågasätter realismen i LU:s antaganden
mot bakgrund av att löne- och prisstegringarna 1976 och sannolikt även 1977
kommer att ligga betydligt över utredningens genomsnitlsantagan-den.
LO påpekar att den svaga konjunkturen inte utesluter
inflationschocker av olika slag från t. ex. livsmedels- och råvamsidan.
Frånvaron av buffertlager gör livsmedelspriserna ytterst känsliga för
skördeminskningar i de större produktionsområdena. Att den genomsnittiiga
internationella prisstegringen skall kunna begränsas till 3 % per år är därför
enligt LO en ganska djärv bedömning.
TCO räknar med att de faktorer som bidragit till den
uppdrivna internationella inflationstakten under 1970-talets första hälft,
framför allt den mycket snabba ansvällningen av världspenningmängden, kommer
att bestå. Den internationella inflationstakten under 19751980 kommer därför
enligt TCO:s bedömning snarare att ligga på en nivå som ansluter till än
avviker från den tidigare utvecklingen under 1970-talet.
SACO/SR anser det rimligt alt vara mer pessimistisk än LU
i fråga om prisutvecklingen mot bakgrund av den allmänt spridda inflationspsykologin
med alla eftersläpningseffekter som via kompensationskrav och förväntningar
tenderar att konservera inflationstakten.
Även beträffande den offentUga sektorns finansiering har
flera remissinstanser yttrat sig. Landstingsförbundet anser att utredningens
analys av det kommunala skatteunderlagets utveckling och den kommunala
utdebiteringen är otillräcklig. Förbundet uppskattar ökningstakten för det
kommunala skatteunderlaget vid LU:s förutsättningar till i genomsnitt ca 11 %
per år. Om det kommunala finansiella sparandet skall bli noll 1980 måste
landstingen höja sin utdebitering med knappt 25 öre per är i alternativet med
snabbare offentlig konsumtionsökning. Förbundsstyrelsen anser emellertid att
utredningen underskattat landstingens resursbehov. De årliga
utdebiteringshöjningarna beräknas därför tUl 40 öre per år. Om en del av det
givna utrymmet för löneökningar tas ut via
Prop. 1975/76:150 64
arbetsgivareavgifter
blir behovet av landstingskommunal utdebiterings-höjning större. I den mån
omläggningen av den statliga beskattningen från direkt skatt på inkomster till
arbetsgivaravgifter bidrar till att dämpa inflationstakten stöds de av
Landstingsförbundet, men den negativa effekt som en sådan omläggning innebär
för relationen mellan den kommunala sektorns automatiska inkomst- och
utgiftsutveckling borde enligt styrelsen ha belysts utförligt.
Kommunförbundet
har beräknat de kommunalekonomiska effektema för primärkommunerna av LU:s alt. II, dels med LU:s pris- och löneantaganden, dels med egna alternativa
antaganden. Förbundets alternativa priskalkyl förutsätter att konsumentpriserna
i genomsnitt ökar 78 % per år 19751980. Beräkningarna visar att båda altemativen
leder till höjningar av den primärkommunala utdebiteringen med mer än 4 kr. per
skattekrona. Enligt förbundets mening är därför utredningens förutsättning om
total balans i den kommunala ekonomin till 1980 inte realistisk. Detta
understryks av att skatteunderlagstillväxten kan komma alt begränsas till följd
av att den statliga beskattningen läggs om från direkt inkomstskatt till
produktionsfaktorbeskattning. Avgiftshöjningar kan enligt styrelsens mening
inte heller väsentligt bidra till att lösa kommunernas finansieringsproblem.
Styrelsen understryker därför det i andra sammanhang framförda kravet att
åtgärder vidtas som leder till en långsiktig lösning av de kommunala
finansieringskraven.
TCO
accepterar bedömningen att en ökning av det samlade skatteuttaget kommer att
bli behövlig av samhäUsekonomiska skäl. TCO vill emellertid bestämt markera att
det vore en helt orimlig utveckling att låta hela skatteökningen falla på de
direkta skattema, i första hand hushållens inkomstskatt, vilket LU:s kalkylexempel
utgår från. Bördan på inkomstskatten är redan alltför kraftig och en
omfördelning mot en ökad andel indirekta skatter bedöms därför som nödvändig.
SACOISR
anser att förändringen av skattetrycket måste vägas in vid val av
utvecklingsalternativ. I alternativ II, där den offentliga
sektorn prioriteras, kan man inte utesluta att konsumenterna trots detta
försöker öka sui privata konsumtion mer än vad som är förenlig med
samhäUs-ekonomisk balans, t. ex. genom minskat sparande. Om inte statsmakterna
då ingriper med motverkande och i tiden väl avpassade skatteökningar blir
totalefterfrågan i samhäUet för stor. Det är enUgt SACO/SR ingalunda säkert att
en sådan politik är praktiskt genomförbar. Den valda utvecklingslinjen bör
enligt SACO/SR stöttas upp av en via avgifter eller indirekta skatter
totalfinansierad skattereform som innebär att marginalskatterna sänks så att
löntagarna kan tUlförsäkras en real standardökning inom ramen för måttliga
nomineUa löneökningar. Detta är en nödvändig förutsättning för att man skaU
kunna bekämpa inflationen med framgång. Det bör även vara möjligt att i större
utsträckning än f. n. ta ut avgifter för de tjänster som den offentliga sektom
tUlhanda-
Bil. 3
Långtidsutredningen 65
håller,
vilket skulle kunna bidra till ökad effektivitet inom den offentliga sektorn
och säkerstäUa sådan produktion av offentliga tjänster t. ex. på vård- och
omsorgssidan, som annars inte aUs skulle komma till stånd. De argument av
fördelningspolilisk natur som brukar åberopas mot avgiftsfinansiering får
enligt SACO/SR minskad vikt i takt med att inkomstutjämningen fortskrider och
transfereringar av olika slag ökar sitt reala värde.
SAF/SI
anför liknande synpunkter beträffande konsekvenserna för skatteutvecklingen av
utredningens alternativ II.
Behovet av skattehöjningar i detta
alternativ blir enligt SAF/SI så stort att man måste ifrågasätta om det är
möjligt att realisera. SAF/SI uppmärksammar också att skatteskalornas
utformning i utgångsläget är sådan att en större andel än tidigare av
konsumtionsbegränsningen kommer att behöva läggas långt ned i inkomstskikten.
Ökade offentliga åtaganden måste därför enligt SAF/SI i högre grad än tidigare
motsvaras av nedskärningar på andra punkter inom den offentliga sektorn. I
likhet med SACO/SR anser SAF/ SI att en högre grad av avgiftsfinansiering
kommer att krävas.
Vissa
allmänna synpunkter på finanspolitiken har också inkommit. Bankföreningen ser
betydande risker för långsiktiga negativa ekonomiska effekter till följd av
det mycket begränsade finanspolitiska manöverutrymme som klart kan utläsas ur
utredningen. Om kreditpolitiken får bära en alltför stor del av den
ekonomisk-politiska bördan blir den ryckig och kan avsevärt hämma den önskade
expansionen av industriinvesteringar och export. Vidare uttrycks farhågor för
att de kraftiga skatte- och avgiftsstegringar, som utgör den oundvikliga
konsekvensen av ett högre tillväxtalternativ för de redan höga offentliga
utgifterna, medför snabba genomslag på pris- och löneutvecklingen. Antagandet om
fortsatt högt hushållssparande i utredningens skattekalkyl bedöms som osäkert
och optimistiskt. Bankföreningen finner det önskvärt att ökade resurser avdelas
för att inför nästa LU skapa bättre kunskaper om formerna och motiven för
hushåUssparandet. Även riksbanksfullmäktige framhåller att kunskapen ord
hushållssparandet måste förbättras.
Sveriges
föreningsbankers förbund anser att det offentliga sparande, som LU räknat med,
kräver skatte- och avgiftshöjningar som beskär den finanspolitiska
handlingsfriheten genom att tillsammans med löneökningar generera en
oförmånlig kostnadsutveckling i näringslivet.
Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhåller att den offentiiga sektorns tillväxt
medför ett så högt skattetryck att skattepolitiska åtgärder nästan omöjliggörs.
Det höga skattetrycket hänger intimt samman med frågan om sparande. Bl. a. det
förhållandet att den aktiva delen av befolkningen procentuellt minskar gör det
självklart att sparandet med tanke på produktiviteten nu och i framtiden måste
stimuleras. Riksförbundet anser inte att ett indragande av köpkraft från
hushållen skattevägen kan kompensera ett minskat enskilt sparande. Indragen
köpkraft
Prop.
1975/76:150 66
skapar med största sannolikhet kompensationskrav, vilka
till sin natur är inflationsdrivande. Enskilt frivilligt sparande har inte
denna avigsida. Riksförbundet fordrar därför en stimulans av det frivilliga
enskilda sparandet vilket också borde bU- föremål för omsorg med hänsyn till
inflationseffekterna.
Några remissinstanser berör finansieringen av
näringslivets investeringar. Riksbanksfullmäktige anser att det otvivelaktigt
föreligger en viss risk att företagen inför perspektivet av en oförändrad
självfinansieringsgrad tvekar att genomföra den investeringssatsning som
utredningen förutsätter. Eftersom soliditeten försämras successivt och med en
viss eftersläpning är det sannolikt att känsligheten ökar efterhand: Fullmäktige
framhåller att den gynnsamma utvecklingen av näringslivets investeringar som
faktiskt ägt rum knappast kunnat ske utan det stöd som statsmakterna givit i
olika former. Även i fortsättningen är omfattande stöd- och stimulansåtgärder
från statsmakternas sida ofrånkomliga för att den av utredningen angivna
investeringstakten skall uppnås. Beträffande möjligheten att förstärka
soliditeten genom nyemission av aktier säger fullmäktige att förutsättningarna
att aktiemarknaden skall kunna absorbera flera nyemissioner har förbättrats på
senare tid genom fjärde AP-fondens verksamhet. Det är enligt fullmäktige klart att
möjligheterna att tillföra företagen eget kapital utifrån på längre sikt blir
beroende av vinstutveckling och förväntad avkastning. Fullmäktige vill med
dessa synpunkter understryka den centrala roll som en gynnsam
kostnadsutveckling intar.
LO framhåller att den traditionella metoden att få till
stånd en investeringsökning genom att öka företagens lönsamhet har nackdelar
genom att den inte är effektiv när efterfrågan och kapacitetsutnyttiande är
svagt och genom de inte önskvärda fördelningspolitiska effekterna. Regeringens
omfattande insatser genom generella och för olika syften specialutformade
skattelättnader har i vissa uppmärksammade fall medfört att företag med stora
vinster går fria från vinstbeskattning. Enligt LO:s uppfattning är det bättre
att vidareutveckla näringspolitiken genom kapitalinsatser från fjärde
AP-fonden och genom utbyggnad av det statliga företagandet inom ramen för
statsföretag i samarbete med kooperationen och i andra former.
SAF/SI anser däremot att företagens lönsamhet måste höjas.
Vid den låga nivå som företagens soliditet under de senaste decennierna sjunkit
till och vid rådande lönsamhet kan man enligt SAF/SI inte räkna med att
ytterligare skuldsättning i samma utsträckning som tidigare skall kunna bidra
till finansieringen av investeringarna. SAF/SI understryker också att selektivt
inriktade kapitaltillskott i form av lån eller i form av likvid för
nyemitterade aktier inle utgör ett fullvärdigt alternativ till en generell
förbättring av lönsamhetsnivån, eftersom de inte nämnvärt kan förväntas påverka
takten i nedläggningen av befintliga produktionsenhe-
Bil. 3
Långtidsutredningen 67
ter. De kan inte heller förväntas kompensera en bred
investeringsexpansion. För att den nödvändiga utvecklingen av lönsamheten
skall förverkligas krävs en långsammare kostnadsökning än vad utredningen
räknat med. SAF/SI anser att en dämpning av ökningstakten i de totala arbetskraftskostnaderna
lättast kan uppnås genom att uttagen av arbetsgivaravgifter begränsas.
Bankföreningen framför allvarliga farhågor för den
framtida investeringsutvecklingen. Den under de senaste tio åren kontinuerligt
fallande soliditeten i svenska företag gör att företagen kommer att ha behov av
att använda sitt sparande för att självfinansiera investeringarna och för att
ge utdelningar som underlag för soliditetshöjande nyemissioner av aktier. Det
är enligt Bankföreningen inte troligt att företagen vid minskande räntabilitet
kan kompensera internt sparande med nyemissioner.
Regional utveckling
Långtidsutredningen
Den tidigare snabba befolkningsökningen i
storstadsområdena har under 1970-talets första hälft i det närmaste upphört.
19711974 ökade folkmängden i skogslänen som grupp. 1 övriga ddar av Sverige
har folkmängden fortsatt att öka under 1970-talet, men i avsevärt lägre takt
än tidigare.
En avstämning mellan de bedömningar av
sysselsättningsutvecklingen som görs i länsplanering 1974 och motsvarande
bedömningar i alternativen I och II i LU 75 har genomförts. LU:s sektorbedömningar har därvid brutits ned på
8 s. k. riksområden. Två skUda kalkylmetoder för nedbrytningen av
industrisysselsättningen har använts. I den ena kalkylen antas att regionerna
har samma andelar av sysselsättningen inom varje industribransch 1980 som de
hade 1973. I den andra kalkylen har varierande metoder använts vid
nedbrytningen av industribranschernas sysselsättning på regionen.
Vad gäller övriga sektorer, t. ex. jordbruk och vissa
tjänstesektorer har LU:s kalkyler för den nationella utvecklingen fördelats
regionalt med hjälp av särskild information från sektorstudierna, relationstal
som anger sambanden mellan sysselsättningsutveckling i olika sektorer e. dyl.
Nedbrytningen av LU:s alternativ I anger en i stort sett
oförändrad sysselsättning 19751980 i Stockholmsregionen medan nedbrytningen av
alternativ 11 pekar på en sysselsättningsökning i ungefär samma takt som
19701975. Länsplaneringsmaterialet pekar dels på en betydligt snabbare
sysselsättningstillväxt än nedbrytningen av LU:s alternativ II, dels på en viss inflyttning till regionen.
Nedbrytningen av de båda LU-alternativen anger en
förhållandevis snabb ökning av antalet sysselsatta i skogslänen och
Västsverige. Länsplaneringens material anger en betydligt långsammare
syssdsättningsök-
Prop. 1975/76:150 68
ning
inom dessa delar av landet. Beträffande de riksområden som omfattar syd- och
sydostsverige pekar nedbrytningen av de båda LU-alternativen på en nedgång i
sysselsättningen, medan länsplaneringens material anger en fortsatt ökning i
antalet sysselsatta.
Enligt
den andra nedbrytningskalkylen där således industrisysselsättningens regionala
fördelning antas oförändrad 19731980, får Stockholmsregionen en betydligt
gynnsammare sysselsättningsutveckling än i den ovan redovisade kalkylen. Också
Östra Mellansverige skulle få en avsevärt gynnsammare utveckling. Även
skogslänen sammantagna får en viss sysselsättningsökning, men denna är
betydligt mindre än vid beräkningarna enligt den förstnämnda
nedbrytningsmetoden.
Remissinstanserna
AMS
framför i sitt yttrande att det finns en inbyggd konflikt i utvecklingen under
resten av 1970-talet mellan å ena sidan strävandena tiU regional balans och å
andra sidan utvecklingen av antalet sysselsatta inom olika sektorer. Den
sysselsäliningsmässiga expansionen kommer även framöver att ske inom
tjänstesektorn, där arbetstillfällena liU sin lokalisering är relativt låsta
och regionalt koncentrerade på grund av kraven på befolkningsunderlag av viss
storlek. Tillverkningsindustrin förutsattes således tillhandahålla de
arbetstillfällen som behövs i de områden som får ingen eller liten del av
expansionen inom den offentliga sektorn. Erfarenheten har visat på svårigheter
att flytta arbetsplatser inom industrin från en del av landet till en annan.
För att nå resultat måste därför nya arbetstillfällen skapas i de områden som
behöver syssdsättningstiU-skott.
Vid
planeringen av nya arbetstUlfällen bör man enligt AMS:s mening utgå från den
potentiella arbetskraftens villkor och förutsättningar och anpassa
arbetstillfällena därefter. För att åstadkomma denna anpassning kan det i vissa
fall bli nödvändigt att komplettera långsiktiga närings-och regionalpolitiska
insatser med "icke permanenta arbetstiUfäUen", t.ex. i form av
beredskapsarbeten. Därigenom skulle man kunna lösa akuta sysselsättningsproblem
utan att binda kapital på längre sikt.
LRF
anser att en önskvärd politik i fråga om sysselsättning och inkomstfördelning,
vilken också måste omfatta dold arbetslöshet, undersysselsättning, partiell
arbetslöshet och omställningsproblem, kräver en mycket kraftfull
regionalpoUtik. De regionalpolitiska målen kan således enligt LRF inte ses som
enbart konsekvenser av kraven på full sysselsättning och på
inkomstfördelningen. Därutöver har regionalpolitiken egna mål, vars
förverkligande dock ej står i strid med syssdsättnings-och förddningsmålen. Det
gäUer med andra ord att upprätthålla sysselsättning och eftersträva
fördelningseffekter inte endast totalt för landet utan även utifrån
regionalpolitiska målsättningar för var människor skall bo samt hur miljön
skall utnyttjas och vårdas m. m. LRF anför att
Bil. 3
Långtidsutredningen 69
även
om det vore möjligt att uppnå full sysselsättning och rättvis inkomstfördelning
genom att flytta befolkningen t. ex. från norr till söder, så skulle detta inte
vara tillfredsställande. I samband härmed anförs vidare, att utredningen ej
beUer kanske som en följd av den enligt LRF:s uppfattning underordnade
ställning som den gett åt de regionalpolitiska målen behandlat jordbmkets
betydelse för och krav på regionalpolitiken, vilket LRF beklagar.
Föreningsbankernas
förbund understryker i sitt yttrande betydelsen av en aktiv regionalpolitik för
att uppnå de centrala målen om full sysselsättning och jämnare
inkomstfördelning. Förbundet finner det angeläget att lantbrukets och de
mindre och medelstora företagens betydelse för sysselsättningen utanför
storstadsområdena beaktas i den ekonomiska politikens utformning.
LU:s
ställning i förhåUande till den regionala planeringen är av specieUt intresse
för skolplaneringen framhåller SÖ i sitt yttrande. Den regionalpolitiska
planeringens befolkningsramar skall ligga till grund för planeringen inom
myndighetens verksamhetsområde. Den jämförelse som görs i utredningen visar på
kraftiga skUlnader mellan LU 75 och den regionala planeringens kalkyler över t.
ex. antalet sysselsatta inom industri och offentliga tjänster. Uppgifter om
sektorernas regionala fördelning är betydelsefulla vid fördelningen av
tillgängliga resurser inom skolans område.
Handdskammareförbundet
kommenterar de regionala nedbrytningarna av långtidsutredningens kalkyler för
den nationeUa utvecklingen. Även om nedbrytningar är svåra att utföra och
innebär en rad problem av metodologisk karaktär, så är dock resultaten
värdefulla vid en bedömning av vilka effekter olika alternativ får för landets
skUda regioner. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att önskemålet om
regional balans utgör en väsentlig förutsättning vid utformningen av politiken
på nationell nivå.
Handdskammareförbundet
utgår i sin kommentar till de regionala analyserna från den regionala
nedbrytning som förutsätter att riksområdenas andelar av
industrisysselsättningen är oförändrade 19731980. Enligt förbundets mening är
valet mellan LU:s ahernativ I och II betydelsefullt för främst
Stockholms- och Malmöregionerna. För övriga riksområden anses skillnaderna
mellan nedbrytningarna av dessa alternativ svårbedömbara eUer för små för att
ge ett säkert underlag. En utveckling för den svenska ekonomin som följer
utredningens alternativ II skulle enligt förbundets mening medföra en så stor
minskning av industrisysselsättningen i Stockholms län och Sydsverige fram
till 1980 att en klar risk för regional obalans föreligger i dessa riksområden.
Resultaten av nedbrytaingen av utredningens alternativ I överensstämmer i stort
med bedömningarna i länsprogrammen för dessa län. Det är därför enligt
förbundets mening väsentligt att statsmakterna tar hänsyn till detta
Prop. 1975/76:150 70
förhållande
vid utformningen av både den allmänna ekonomiska politiken och
regionalpolitiken.
En
utveckling enligt alternativ II
skulle enligt förbundets mening innebära
hårdare krav på löneökningar i avtalsförhandlingarna och därmed större problem
att hålla kostnadsutvecklingen inom näringslivet under kontroll. För kommuner
eller regioner som redan i utgångsläget har höga kommunalskatter leder detta i
sin tur till att risken för regional obalans ökar. Den avvägning som ligger i
alternativ I skulle vara bäst ägnad att återställa balansen i de utrikes
betalningarna med bibehållen sysselsättning och regional balans. Det är enligt
förbundets mening därtill också väsentligt alt regeringen snarast möjligt ger
ett entydigt besked efter vilka linjer man avser att driva den ekonomiska
politiken för att både näringslivets samt centrala och regionala myndigheters
planering skall kunna ske med större säkerhet.
Miljövård
Långtidsutredningen
Kunskapen
om de ömsesidiga sambanden mellan produktionssystemet och det ekologiska
systemet är fortfarande ofullständig. Det har inte varit möjligt att genomföra
någon mer utförlig analys av dessa samband. Det hade exempelvis varit önskvärt
att analysera skiUnaderna i miljöpåverkan mellan de 4 huvudalternativen i 1975
års utredning, vilka konsekvenser en ökad satsning på miljöförbättringar skulle
ha på utrymmet för konsumtion och offentlig service, på den regionala balansen
osv. Av både praktiska och teoretiska skäl har det inte varit möjligt att göra
sådana analyser. Arbetet på detta område har därför fått begränsas till att i
första hand söka uppskatta kostnaderna för de planerade miljövårdsinvesteringarna
under prognosperioden och införa dessa i kalkylerna över de framtida
resursanspråken. Kostnadsuppgifterna baseras på enkätmaterial som insamlats i
samband med LU:s enkätundersökning av industrin. Uppgifterna har sammanställts
av mUjökostnadsutredningen för LU:s räkning.
Enligt
utförda inventeringar uppgår de planerade investeringarna i miljöskyddande
verksamheter till knappa 3 % av den totalt beräknade investeringsvolymen i
landet 19761980. Motsvarande andel vad gäller industrin är ca 4 %.
Utvecklingen enligt dessa planer ligger tämligen väl i linje med de uppsatta
målen för miljövårdspolitiken. Utsläppen av föroreningar i naturmiljön kommer
härigenom att minska ytterligare. Detta innebär emellertid inte att några
slutiiga mål på miljöpolitikens område uppnåtts.
Omfattningen
av miljöskyddsinvesteringarna sett i relation till den totala
kapitalbildningen inom industrin och ekonomin som helhet gör att man vågar dra
slutsatsen att miljöskyddsåtgärderna inte i någon större
Bil. 3 Långtidsutredningen 71
omfattning kommer att begränsa möjligheterna att nå övriga
samhällsmål under resten av 1970-talet. Förutom den allmänna osäkerhet som
vidlåder enkätuppgifter av denna typ måste man då självfallet hålla i minnet
att det endast är en del av miljöskyddskostnaderna som kunnat behandlas i
förevarande sammanhang även om den är väsentiig.
Remissinstanserna
Av remissinstanserna är det endast naturvårdsverket som
kommenterar utredningens analyser på miljövårdens område. Verket instämmer i
stort med utredningens slutsatser av dessa analyser men understryker
osäkerheten i beräkningama över kostnaderna för miljövårdsinvesteringar och av
utsläpp.
Naturvårdsverket
framhåller att kostnaderna för övergång till lågsvavlig olja inte medtagits i
utredningens beräkningar över kostnaderna för insatser på miljövårdens område.
Vidare är de angivna kostnaderna för miljövårdsinsatser inom järn- och stål-
samt gruvindustrin för låga. Kraven på reningsåtgärder när det gäller kommunalt
avlopp kommer sannolikt att öka i framtiden. Naturvårdsverket anser bl. a. mot
denna bakgrund av också utredningens uppgifter över framtida kostnader för
utbyggnad av avloppsreningsverk är för låga.
Naturvårdsverket
betonar att det fortfarande finns områden där ytterligare reduktioner av
utsläpp måste ske. Den fortsatta tekniska utvecklingen kommer i vissa fall att
ge möjlighet till en ännu större restriktivitet när det gäller utsläpp av
vissa föroreningar. Beträffande fall då exploatering av naturtillgångar
innebär betydande ingrepp i naturen men ändå accepteras från en sammanvägd
samhällelig utgångspunkt måste miljöskyddskraven vara långtgående. Om möjligt
måste garantier skapas för att naturen återställs sedan utvinningen är avslutad.
Naturvårdsverket anser även att eventuella alternativa utvinningsområden bör
beaktas vid bedömningen av sådana projekt. Det är vidare väsentligt att större
deponeringar av avfallsämnen så långt möjligt undviks, bl. a. genom att olika
ämnen som f. n. betraktas som avfallsämnen kommer till användning på olika
sätt. Förutsedd ny teknik bör enligt naturvårdsverkets uppfattning i vissa fall
ge möjlighet att utan att lönsamheten äventyras utvinna naturtillgångar med
större hänsyn till bl. a. miljövårdens intressen.
Prop. 1975/76:150 72
Appendix
Förteckning
över avgivna remissyttranden över 1975 års långtidsutrednings huvudrapport SOU
1975: 89
Efter
remiss har följande instanser avgett yttranden över långtidsutredningen:
Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), bostadsstyrelsen, domänverket, kommerskollegium som bifogat yttranden
från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och SkeUefteå lantbruksstyrelsen,
postverket, riksrevisionsverket (RRV), sjöfartsverket, skogsstyrelsen,
skolöverstyrelsen (SÖ), socialstyrelsen, statens invandrarverk, statens
jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, statens planverk, statistiska
centralbyrån (SCB), statskontoret, styrelsen för internationell utveckling
(SIDA), televerket, universitetskanslersämbetet (UKÄ) som bifogat yttranden
från universiteten i Uppsala och Göteborg fuUmäktige i riksbanken,
fullmäktige i riksgäldskontoret. Centralorganisationen SACO/SR, Kooperativa
förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO) som bifogat yttranden
från Svenska byggnadsarbetareförbundet. Svenska fabriksarbetareförbundet.
Svenska kommunalarbetareförbundet och Svenska skogsarbetareförbundet.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska
bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska
kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, Sveriges föreningsbankers
förbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund (SI), Sveriges
köpmannaförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Dessutom har
Socialdemokratiska kvinnoförbundet och Svenska handelskammareförbundet inkommit
med yttranden.
Bil. 3
Långtidsutredningen 73
Innehåll
Sid.
Långtidsutredningens
ställnmg och politiska utgångspunkter 1
Den grandläggande metoden.................................. ... 9
Den internationeUa
utvecklingen............................. . 13
Befolkning och arbetskraft..................................... 16
Produktivitet och
produktionskapacitet..................... 19
Resursanspråk och
avvägningsfrågor........................ . 23
Utrikeshandel och
bytesbalans ............................... . 32
Jordbrak............................................................. . 35
Skogsbruk.......................................................... . 38
Industri.............................................................. . 41
Energiförsörjning ............................................... 44
Byggnadsverksamhet ........................................ 46
Varuhandel ...................................................... 48
Samfärdsel.......................................................... 49
Bostäder............................................................ . 51
Offentliga tjänster ............................................. . 53
Finansiell utveckling.............................................. . 59
Regional utveckling .............................................. . 67
Miljövård ........................................................... . 70
Appendix:
Förteckning över avgivna remissyttranden . . 72
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 76013S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
4
Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av
budgetutfallet för budgetåret 1975/76
Prop.
1975/76:150 1
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1975/76
Bilaga
4
RIKSREVISIONSVERKET
1976-03-31
Till
REGERINGEN
Beräkning
Över utfallet av statens budget för budgetåret 1975/76
Enligt
insitruktion får riksrevisionsverket (RRV) härmed lämna beräkning över
utfallet av statens budget för budgetåret 1975/76.
I
beräkningarna ingår de av riksdagen bevUjade anslagen på tilläggsbudget I (FiU
1975/76: 17) tUl statsbudgeten för budgetåret 1975/76 samt begärda anslag på
tilläggsbudget II och III (prop. 1975/76: 88, 99,
1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
101,
121, 125). Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tUläggs-budgetar tiU 3
850 milj. kr.
Underlag
för beräkningarna har samlats in från olika myndigheter. Detta har bearbetats
och sammanställts på riksrevisionsverkets prognosavdelning. Beräkningama
grundar sig på det preliminära utfallet för julifebraari samt en prognos för
budgetårets återstående månader. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med
RRVs reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1976/77.
Totalbudgetens
inkomster beräknas nu uppgå till 89 865 milj. kr. vilket är 4 991 mUj. kr. mer
än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna beräknas bli 99 370 milj. kr. dvs
53 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudget och tilläggsbudgetar.
Totalbudgetens underskott beräknas därmed bli 9 505 mUj. kr.
Totalbudgeten
för budgetåret 1975/76 (milj. kr.)
Statsbudget
Beräknat
Differens
(inkl. till-
utfall
beräknat
läggsbudgetar)
utfall och
statsbudget
INKOMSTER
A
Skatter, avgifter m. m.
77 594
82 334
-4 740
B
Inkomster av statens kapital-
fonder
4 860
4 985
-i-125
C
Beräknad övrig finansiering
2 420
2 546
-H26
Summa
84 874
89 865
-f4 991
UTGIFTER
Förslags-
och obetecknade anslag
75 836
76 237
-1-401
Reservationsanslag
13 186
12 441
-745
I
nvesteringsanslag
10 095
10 273
-fl78
Rörliga
krediter (-f- = ökad
disposition,
= minskad
disposition)
-f200
-f419
-1-219
Summa
99 317
99 370
+ 53
TOTALBUDGETENS
SALDO
-14443
-9 505
-f4 938
(inkomster-utgifter)
I
bUaga 1 redovisas totalbudgetens inkomster och utgifter fördelade på
huvudtitlar. Utfallet av driftbudgetens inkomster framgår av bilaga 2.
Beräknade merutgifter och besparingar på förslags- och obelecknade anslag
anges i bilaga 3. Bilaga 4 och 5 visar förändringar i
reservations-meddsbehållningama på reservationsanslag respektive investeringsanslag.
Beräknad förändring i disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 6.
Vid
handläggningen äv detta ärende har närvarit revisionsdirektören Nilsson och
byrådirektören Hansson, föredragande. På riksrevisionsverkets vägnar
AKE
SANELL
Jörgen
Hansson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Bilaga 1
Totalbudgeten
för 1975/76 (milj. kr.) Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbudget
(inkl tilläggsbudgetar)
Beräknat
utfall
Differens
beräknat uti'all och statsbudget
opaginerad Kontrollera mot PDF
A
Skatter, avgifter, m. m.
I
Skatter
II
Uppbörd i
statens verksamhet
III
Diverse
inkomster
75 058
1 665
871
Summa 77 594
79 514
1943
877
82 334
-t-4 456 -I- 278 + 6
-1-4740
opaginerad Kontrollera mot PDF
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens afifärsverksfonder
946
1045
-f-
99
II Riksbanksfonden
350
450
+
100
III Statens allmänna fastighetsfond
506
506
IV Försvarets fastighetsfond
130
131
+
1
V Statens utiåningsfonder
2 434
2 401
:33 ,
VI Fonden för låneunderstöd
104 .
126
+
22
VII Fonden för statens aktier
123
56
67
VIII Fonden för beredskapslagring
88
92
+
4
IX Statens pensionsfonder
98
99
-f.
1
X Diverse kapitalfonder
81
79
2
Summa
4 860
4 985
+
125
C
Beräknad övrig finansiering
I Avskrivning och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna
2 397
2 522.
.-1-
126
Statens affärsverksfonder
1960
2 069
+
109
övriga kapitalfonder
436
453
+
17
II övrig kapitalåterbetalning
24
24
Summa
2 420
2 546
-f
126
Summa
84
874
89 865
+ 4 991
Underskott
14 443
9 505
4 938
Summa
99 317
99 370
-t-
53
ti Riksdagen 197576. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1975/76
Utgifter
B
Beräknad övrig medelsförbrukning
I
Minskning av
anslagsbehållningar
II
Ökad
disposition av rörliga krediter
A Utgiftsanslag
I
Kungl. hov- och
slottsstaterna
II
Justitiedepartementet
III
Utrikesdepartementet
IV
Försvarsdepartementet
V
Socialdepartementet
VI
Kommunikationsdepartementet
VII
Finansdepartementet
VIII
Utbildningsdepartementet
IX
Jordbruksdepartementet
X
Handelsdepartementet
XI
Arbetsmarknadsdepartementet
XII
Bostadsdepartementet
XIII
Industridepartementet
XIV
Kommundepartementet
XV
Oförutsedda
utgifter
XVI
Riksdagen och
dess verk m. m.
XVII Underskott på riksgäldsfonden
Statsbudget
.
Beräknat
Differens be-
(inkl.
till-
utfall
räknat utfaU
läggsbudgetar)
och statsbudget
12
12
'
3 342
3 816
-f
474
3 175
3 293
+
118
9 917
10 053
+
136
26 597
28 036
+ 1439
6 254
6 284
+
30
8 502
6 404
-2 098
12212
13 709
+ 1497
4 044
4 464
+
420
533
540
+
7
6 298
6 269
29
6 278
6 269
_
9
4 094
3 939
155
1226
1415
+
189
1000
1
999
134
147
+
13
4 600
4 300
-
300
Summa
98 217
98 951
-t-
734
900
900
200
419
-1-
219
Summa
1 100
419
-
681
Summa
99 317
99 370
-1-
53
Prop. 1975/76:150
Bilaga
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknat
utfall
Beräkning
av driftbudgetens inkomster under budgetaret 1975116 (milj. kr.)
Statsbudget
Merinkomst (+) Brist (-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
A
Skatter, avgifter, m. m.
I
II
Skatter: 1 Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse samt
socialförsäkringsavgifter: a Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m
33 800
39 200
+ 5
;400
b Kupongskatt;
30
30
c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
2
2
d Skogsvårdsavgifter
12
19
-f
7
e Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter
2
2
f Arvsskatt och gåvoskatt
320
310
10
g Lotterivinstskatt
188
200
+
12
h Stämpelskatt och stämpelavgift
425
513
. +
88
2
AutomobUskattemedel:
a Bensinskatt
1818
1 875
+
57
b Vägtrafikskatt
1900
1980
+
80
3 Allmän arbetsgivaravgift
5 900
6100
+
200
4 Tullar
och acciser:
a Tullmedel
1015
1020
-T
5
b Mervärdeskatt
18 500
17 000
-1500
c Särskilda varuskatter
508
408
100
d Omsättningsskatt på motorfordon
652
745
+
93
e Tobaksskatt
2010
2126
+
116
f Rusdrycksförsäljningsmedel av parti-
handelsbolag
30
27
3
g Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-
handelsbolag
51
50
1
h Skatt på sprit
3100
3 150
+
50
i Skatt på vin
500
530
+
30
j Skatt på malt- och läskedrycker
770
885
+
115
k Energiskatt
3 160
2 907
253
1 Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter
0
0
m Särskild vägtrafikskatt
175
211
+
36
n Skatt på annonser och reklam
115
136
+
21
o Skatt på spel
75
88
+
13
Summa skatter
75 058
79 514
+4 456
Uppbörd
i statens verksamhet:
1 Expeditionsavgifter
108
103
5
2 Bidrag
till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet m. m.
74
74
8
Inkomster vid karolinska sjukhuset
310
396
+
86
15
Körkortsavgifter
44
44
16
Avgifter för registrering av motorfordon
66
69
+
3
18
Fyravgifter
103
96
7
19
Lotsavgifter
26
23
3
25
Pensionsmedel m. m.
474
644
+
170
26
Inkomst av myntning m. m.
65
65
43
Inkomster av statens gruvegendom
40
30
10
45
Inkomster vid patent- och registrerings-
väsendet
48
53
+
5
48
Restavgifter
55
54
1
Övriga
252
292
+
40
Summa uppbörd i statens verksamhet
1 665
1943
+
278
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1975/76
III Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedd
3
Tipsmedel
4
Lotterimedel
5
Övriga diverse
inkomster Summa diverse inkomster Summa skatter, avgifter, m. m.
Statsbudget
Beräknat
Merinkomst (+)
utfall
Brist
(-)
109
112
+
3
117
120
+
3
348
327
21
212
233
+
21
85
85
--
871
877
+
6
77 594
82 334
+ 4 740
B Inkomster av statens kapitalfonder I Statens
aflärsverksfonder:
1 Postverket
26
1
25
2 Televerket
150
150
3 Statens järnvägar
22
94
+
72
4 Luftfartsverket
26
36
. +
10
5 Statens vattenfallsverk
700
685
15
6 Domänverket
23
79
+
56
Summa statens affärsverksfonder
946
1045
+
99
II
Riksbanksfonden
350
450
+
100
UI
Statens
allmänna fastighetsfond
506
506
IV
Försvarets
fastighetsfond
130
131
+
1
V
Statens
utiåningsfonder
2 434
2 401
33
VI
Fonden
för låneunderstöd
104
126
+
22
VII
Fonden
för statens aktier
123
56
67
vni
Fonden
för beredskapslagring
88
92
+
4
IX
Statens
pensionsfonder
98
99
+
1
X
Diverse
kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning tiU utiandet
2
2
2 Övriga diverse kapitalfonder
79
77
2
Summa
diverse kapitalfonder
81
79
2
Summa
inkomster av statens kapitalfonder
4 860
4 985
+
125
Summa
driftbudgetens inkomster
82 454
87 319
+ 4 865
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Bilaga
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknade merutgifter och besparingar på förslags-(milj.
kr.)
och
obetecknade anslag under budgetåret 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbudget
Beräknat
Merutgift (+)
(inkl.
tilläggs-
utfall
Besparing ()
Ijudgetar)
11
B
6
Lokala
polisorganisationen:
Förvaltningskostnader,
f
I 548
1 778
+
230
F
2
Kriminalvärdsanstalterna,
f
411
465
-h
54
F
7
Kriminalvårdsenheter
med särskild
budget,
f
0
47
+
47
G
5
Stöd
till politiska partier, f
39
57
. +
18
III
A
1
Utrikesförvaltningen,
f
206
221
+
15
IV
A
5
Reglering
av prisstegringar för det
militära
försvaret, f
1420
-1420
A
6
Reglering
av prisstegringar för ci-
vilförsvaret,
f
26
26
B
1
Arméförband:
Ledning och för-
bandsverksamhet,
f
2018
2 401
-r
383
B
2
Arméförband:
Materielanskaffning, f
736
887
+
151
B
3
Iståndsättning
av befästningar och
kaserner,
f
46
69
+
23
B
4
Arméförband:
Forskning och utveck-
ling, f
60
72
+
12
C
1
Marinförband:
Ledning och förbands-
verksamhet,
f
691
814
+
123
C
2
Marinförband:
Materielanskaffning, f
353
473
+
120
D
1
Flygförband:
Ledning och förbands-
verksamhet,
f
1 185
1 367
+
182
D
2
Flygförband:
Materielanskaffning, f
1089
1 300
+
211
D
4
Flygförband:
Forskning och utveck-
ling, f
450
575
+
125
E
5
Militärområdesstaber
m. m., f
151
175
+
24
F
3
Fortifikationsförvaltningen,
f
39
57
+
18
F
4
Försvarets
materielverk, f
299
.349
+
50
F
5
Gemensam
försvarsforskning, f
144
168
+
24
F
6
Försvarets
radioanstalt, f
69
91
+
22
G
1
Civilförsvar,
f
144
173 .
-
+
29
V
B
4
Folkpensioner,
f
15 310
15 270
40
B
6
Bidrag
till sjukförsäkringen, f
2 450
2 7,70
+
320
C
1
Allmänna
barnbidrag, f
2 975
3 110
, +
135
C
3
Bidrag
till sjukförsäkringen för
föräldraförsäkringen,
f
260
290
+
30
C
4
Ersättning
för bidragsförskott, f
275
290
+
15
D
1
Bidrag
till social hemhjälp och
färdtjänst,
f
420
435
+
15
D
3
Bidrag
till driften av förskolor
och
fritidshem, f
605
735
+
130
D
4
Bidrag
till kommunala familjedaghem.
f
150
176
+
26
G
1
Karolinska
sjukhuset: Driftkost-
nader, f
455
541 .
+
S6
G
3
Akademiska
sjukhuset i Uppsala:
Avlöningar
till läkare, f
56
69
+
13
G
6
Bidrag
till kommunala undervisnings-
sjukhus,
f
240
300
' +
60
H
4
Bidrag
till driften av kliniker för
psykiskt
sjuka m. m., f
1 597
2 080
+
483
I
1
Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader,
f
......................................
111
124
- +
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1975/76
opaginerad Kontrollera mot PDF
K
VI
D
F
VII
C C D
D
VIII
E 17
16
D 32
E 11
E 13 E 20
E 22 E '40
G G
B B
6
12
IX
2 4
H 12
X
XI
B
1
B
. 4
B
5
D
2
E
1
XII B
3
B
4
XIV B
1
B
2
B
3
XV
XVII
122
147 132
220
311
95
2 800
1 100
2
300 4 812
1 570
174
70
90
134
Bidrag till driftkostnader vid erkända värdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m., f Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, f
Farledsverksamhet exkl. isbrytning, f Ersättning till
postverket för befordran av tjänsteförsändelser, f Tullverket:
Förvaltningskostnader, f Riksskatteverket, f Skatteutiämningsbidrag tiU kommunerna
m. m., f
Skattebortfallsbidrag till kommunerna m. fl., f
Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., f
Bidrag till driften av grundskolor, f Bidrag till driften av gymnasieskolor, f
111
110
53
169
164 316
Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., f
Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, f
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, f
Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, f
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal,
f
Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal, f Förvaltningarna vid universiteten m. m., f
Lärarhögskolorna:
Avlöningar till
lärarpersonal m. m., f
Bidrag till driften av kommunala
skolor för vuxna, f
Bidrag till studiecirkelverksamhet, f
Undervisning för invandrare i svenska
språket m. m., f 49
Lantbruksnämnderna, f 110
Bidrag
till jordbrukets rationali
sering m. m., f 27
Prisreglerande åtgärder pä jordbrukets
område, f 2 600
Bidrag till kommunala avloppsrenings
verk m. m., f 170
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
f 104
Arbetsmarknadsservice, f 490
Stöd vid lageruppbyggnad, f O
Kontant stöd vid arbetslöshet, f 1 081
Åtgärder för flyktingar, f 21
Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverk-
samhst, f 189
Bostadstillägg m. m., f 1 345
Räntebidrag m. m., f 2 150
Länsstyrelserna, f 764
Lokala skattemyndigheterna, f 208
Kronofogdemyndigheterna 185
Ofömtsedda utgifter 1 000
Underskott på riksgäldsfonden 4 600
Övriga 9 715
Summa 75 836
138
174 152
280 351 128
2 663
1 120
70 5 600
1 850
227
88
115
157
132
131
64
190
185 330
60
125
15
2 843
202
120 520 350 630 40
249
1 515
1 836
885
253
212
1
4 300
10 207
76 237
16
+
27
+
20
+
60
+
40
+
33
-
137
+
20
-2
1230
+
788
+
280
+
53
+
18
+
25
+
23
+
21
+
21
+
11
+
21
+
21
+
14
+
11
+
15
-
12
+
243
+
32
+
16
+
. 30
+
350
451
+
19
+
60
+
170
314
+
121
+
45
-1-
27
999
300
+
492
401
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Bilaga 4
Beräknade förändringar av reservationsraedelsbehällningar
pä reservationsanslag under budgetåret 1975/76 (milj. kr.)
Reservation
Reservation
Ökning (+)
1975-07-01
1976-06-30
Minskning ()
III
c
1 Bidrag till internationeUa bistånds-
program
587
557
. - 30
c
2 Bilateralt utvecklingssamarbete 1974/75
630
566
64
V
D
7 Särskilda insatser för en baravärUig
boendemiljö
35
5
- 30
H
3 Bidrag till anordnande av kliniker för
psykiskt sjuka m. m.
35
0
- 35
VI
B
2 Drift
av statliga vägar
525
602
+ 77
B
3 Byggande av statiiga vägar
399
364
- 35
B
4
Särskilda byggnads- och förbättrings-
åtgärder avseende statiiga vägar
125
140
+ 15
B
6 Bidrag till byggande av kommunala vägar
och gator
147
172
+ 25
IX
H
13 Stöd
till avfallsbehandling m. m.
316
226
- 90
XI
B
2
Sysselsättningsskapande åtgärder
367
472
+ 125
C
4 Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning
58
118
+ 60
XII
B
11 Vissa
energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m m
293
409
+ 116
XIII
E
1 Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling
83
124
+ 41
Övriga
583
673
+ 90
Summa
4183
4 428
+245
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
4 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1975/76
10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehållningar
på investeringsanslag under budgetåret 1975/76 (milj. kr.)
Reservation
Reservation
ökning (+)
1975-07-01
1976-06-30
Minskning (-)
Statens
affärsverksfonder
401
384
- 17
Statens
allmänna fastighetsfond
230
219
- 11
Försvarets
fastighetsfond
15
11
- 4
Statens
utiåningsfonder
1693
1334
-359
Därav:
Studiemedelsfonden
104
4
-100
Länefonden för bostadsbyggande
1323
1043
-280
Fonden
för låneunderstöd
240
114
-126
Fonden
för statens aktier
26
26
__
Fonden
för förlag till statsverket
36
6
- 30
Fonden
för beredskapslagring
18
10
- 8
Diverse
kapitalfonder
191
168
- 23
Summa
2 851
2 273
-578
Bilaga 6
Beräknad disposition av rörliga krediter (milj. kr.)
Utestående
Beräknat
Beräknad
belopp
utestående
förändring
1975-06-30
belopp
1976-06-30
1975/76
Myndighet/aktiebolag
Televerket
50
+ 50
VattenfaUsverket
340
410
+ 70
Domänverket
4
+
4
Luftfartsverket
20
20
Statens
jordbruksnämnd:
Prisreglering på jordbruks-
området
100
115
+ 15
Norrbottens
järnverk AB
65
- 65
Eriksbergs
Mekaniska Verkstads AB
200
+ 200
Statliga
myndigheter med uppdrags-
verksamhet
47
47
Regeringen
105
250
+ 145
Övriga
1
1
Summa
678
1097
+ 419
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760262
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
5
Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för
budgetåret 1976/77
Prop. 1975/76: 150
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga
5
RIKSREVISIONSVERKET
1976-03-31
Till
REGERINGEN (Finansdepartementet)
Reviderad
inkomstberäkning fiir budgetåret 1976/77
Enligt
den för riksrevisionsverket (RRV) gäUande instruktionen åligger det RRV att
varje år tUl regeringen avlämna en reviderad beräkning av statens inkomster för
det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i
kompletteringspropositionen. För att full-
1
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 5
Prop. 1975/76:150 2
göra
detta uppdrag har RRV från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar
av inkomsterna under budgetåret 1976/77 på de större inkomsttitiarna samt vissa
speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitiar. I anslutning till beräkningarna har
även bedömningar gjorts av utfaUet för innevarande budgetår.
Inledningsvis
presenteras de antaganden, främst beträffande den ekonomiska utvecklingen, som
ligger tiU grund för beräkningama. Bl. a. redovisas resultaten av RRVs förnyade
aktiebolagsenkät som ligger till grund för antagandet om bolagens
inkomstutveckling. Därefter presenteras en sammanfattning av
beräkningsresultaten i tabellform avseende driftbudgetens inkomster och
jämförelser görs med beloppen som upptogs i budgetpropositionen. För de
inkomsttitiar avseende budgetåret 1976/77 där RRV nu förordar förändringar
lämnas i det följande kommentarer tUl dessa. Avslutningsvis lämnas ett förslag
till förnyad beräkning av kapifalbudgetens inkomster.
Utvecklingen
av skatteunderlaget för fysiska personer
RRV
antog i december att den totala lönesumman skulle öka med 17,5 % mellan åren
1974 och 1975. Den avtalsmässiga löneökningen förutsattes då uppgå tiU 12,7%.
Löneglidningen och sysselsättningskomponenten väntades bidra med 3,0
respektive 1,5 procentenheter tUl lönesummeökningen. RRV har i sin reviderade
beräkning utgått från att lönesumman ökade med 18 % meUan 1974 oeh 1975.
Avtalskomponenten har uppjusterats och beräknas nu till drygt 13 % medan
löneglidningen och sysselsättningskomponenten antas ligga kvar på ungefär samma
nivå som tidigare. I det inkomstbegrepp som är utgångspunkt för RRVs
beräkningar, nämligen inkomst av tjänst, ingår även pensioner. Dessa svarar för
ungefär en tiondel av lönesumman och ökade 1974 1975 i något långsammare takt
än lönerna, med knappt 17 %. Den sammanvägda ökningen av inkomst av tiänst åren
19741975 uppgick således till knappt 18 %, vUket är ca en halv procentenhet
högre än i beräkningama i december.
I
sin decemberberäkning antog RRV att lönesumman skulle öka med 11 % mellan åren
1975 och 1976 varvid avtalen svarade för knappt 9 procentenheter och
löneglidningen med ca 2,5 procentenheter. Sysselsättningsutvecklingen beräknas
dra ned lönesummeutvecklingen med ungefär 0,5 procentenheter. I föreliggande
beräkning utgår RRV från en lönesummeökning med 11,5 % meUan åren 1975 och
1976. Det är främst en uppjustering av sysselsättningsutvecklingen som
förklarar det ändrade inkomstantagandet. Pensionerna fömtses öka med ca 20 %
varför ökningen av tjänst beräknas uppgå tiU drygt 12,5 %. För 1977 har ännu inga
centrala löneavtal slutits varför RRV valt att schablonmässigt skriva fram
inkomstema med 1 %.
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3
Av
inkomsterna från andra förvärvskällor än tjänst har utvecklingen av inkomst av
kapital mellan åren 1974 och 1975 ändrats från en i decemberberäkningen antagen
minskning med 5 % till en ökning med drygt 2 %. Kapitalinkomsterna förutses
minska med drygt 6 % mellan åren 1975 och 1976 jämfört med en ökning på 15 % i
föregående beräkning. Förändringarna baseras på nya antaganden om räntenivån,
in- oeh utlåning samt sparande.
Inkomstema
av jordbruksfastighet förutsågs i december ligga på oförändrad nivå för åren
1974 oeh 1975 och öka med 4 % mellan 1975 och 1976. RRV uppskattar nu, med
ledning av beräkningar från statens jord-bmksnämnd, att inkomsterna minskade
med drygt 5 % mellan åren
1974 och
1975 och att ökningen beräknas uppgå till ca 13 % mellan
åren 1975 och 1976.
Beträffande
utvecklingen av beskattade sjukförmåner bedömdes dessa öka med 27 % meUan åren
1974 och 1975 och med 11 % mellan åren
1975 och
1976 i decemberberäkningen. Utbetalningarna av sjukpenning
m. m. under år 1975 visade en ökning med 23 % och för 1976 be
dömer RRV att de beskattade sjukförmånerna ökar med knappt 16 %.
Orsaken tUl uppjusteringen 19751976 beror på ändrade inkomstan
taganden. Anmälan av inkomstförändringar till försäkringskassorna
sker med en viss eftersläpning. En del av de löneökningar som inträf
fade under slutet av 1975 påverkar därför den sjukpenninggrundande
inkomsten först kalenderåret 1976.
Arbetslöshetsersättningar
och bidrag för arbetsmarknadsutbUdning minskade med 2 % mellan åren 1974 och
1975 mot en tidigare antagen ökning med 5 %. För 19751976 har RRV nu bedömt
ökningstakten till drygt 70 % mot tidigare drygt 50 %. Orsaken är främst nya
beräkningar över utbyggnaden av arbetsmarknadsutbildningen under 1976.
Utvecklingen
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.
Under
februari och mars upprepade RRV sin enkät till ett urval om ca 2 000 svenska
företag, sparbanker oeh försäkringsinstitut. Dessa tillfrågades om den tUl
statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten under verksamhetsåren 1974 och
1975. Dessutom tUlfrågades företagen om beräknade fyllnadsbetalningar under
våren 1976, avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader samt om det
särskilda investeringsavdraget. Denna sista fråga har tillkommit sedan höstens
enkät. Samtidigt har frågor om avsättning och utnyttjande av den särskilda
investeringsfonden och arbetsmiljöfonden utgått. Det särskilda investeringsavdraget
uppgår till 10 % av anskaffningskostnaden för maskiner och inventarier under
tiden 15 oktober 197531 december 1976.
Enligt
enkäten beräknas den statiigt taxerade inkomsten öka med
1
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 5
Prop. 1975/76:150 4
50
% 1975 jämfört med 1974. De obligatoriska avsättningar företagen gjorde till
arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond för verksamhetsåret 1974 var
avdragsgUla både till statlig och kommunal taxerad inkomst. För
verksamhetsåret 1975 gäller inte motsvarande bestämmelser. Detta förklarar den
kraftiga ökningen i taxerade inkomster mellan åren 1974 och 1975. För de
kommunalt taxerade inkomsterna beräknas ökningen 19741975 uppgå tUl 26 %.
Resultatet från vårens enkät innebär en uppjustering av statligt taxerade
inkomster med 17 procentenheter jämfört med höstens enkät då ökningen
beräknades tUl 33 %. Denna skiUnad beror främst på att betydelsen av det
särskilda investeringsavdraget överskattades för verksamhetsåret 1975 i
höstens beräkning. Ökningen i statlig taxerad inkomst mellan inkomståren 1974
och 1975 justerades ned från 47 % tUl 33 % med anledning av avdraget. Enligt
vårens enkät uppgår avdraget till ca 85 milj. kr. Avdraget påverkar endast den
statiigt taxerade inkomsten och leder tiU en minskning av den statiiga skatten
med ca 35 milj. kr. Av det särskilda investeringsavdraget svarar parti- och
detaljhandel, restauranger och hotell för 42%.
Det
särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget beräknas uppgå till totalt 275 milj.
kr. Verkstadsindustrin svarar för över hälften av avdraget. Företag med mer än
500 anställda svarar för 75 % av avdraget.
Fyllnadsbetalningarna
under våren 1976 beräknas utgöra ca 38 % av den totala bolagsskatten.
Skogsindustrin och parti- och detaljhandeln svarar i absoluta tal för de
största fyllnadsbetalningarna. Tabellen på sid. 6 visar de branschvisa
resuUaten från enkäten.
Av enkätmaterialet framgår
att skogs- och verkstadsindustrin, parti-och detaljhandeln samt bankerna visar
den största ökningen av den taxerade inkomsten. Företag med mer än 500
anställda svarar för 55 % av ökningen i taxerad inkomst.
Den
trendmässiga Ökningen av företagens statligt taxerade inkomster ligger på ca 10
%. För 1976 antas denna trendmässiga ökning reduceras av det särskilda
investeringsavdraget. RRV bedömer därför att den statligt taxerade inkomsten
förblir oförändrad mellan verksamhetsåren 1975 och 1976. För efterföljande år
har antagits en ökning på 10%.
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Tabell
1. Statligt och kommunalt taxerad inkomst m. m., verksamhetsåret 1975 fördelat
på bransch (milj kr.)
Bransch
Statiigt
För-
Kom-
För-
Fyllnads-
Forsk-
Särskilt
taxerad
ändring
munalt
ändring
betalning
nings-och investe-
inkomst
i
statiigt
taxerad
i kom-
för
verk-
utveck-
ringsav-
för
verk-
taxerad
inkomst-
munalt
samhets-
lings-
drag för
samhets-
inkomst
för
verk-
taxerad
året
avdrag
verk-
året
mellan
samhets-
inkomst
1975
för
samhets-
1974
verk-
året
mellan
verk-
året
samhets-
1974
verk-
samhels-
1975
åren
samhets-
året
1974-
åren
1975
1975
1974-1975
1 Jord- och skogsbruk
35,8
+ 50,8
49,4
+ 54,3
36,9
2,4
2,5
2 Kol-
och malmgruvor
11,6
- 9,4
196,2
- 62,7
0,2
2,1
0,3
3 Livsmedels-, dryckesvaror
och tobaksindustri
94,1
+ 11,1
266,3
+ 54,1
40,6
5,6'
0,3
4
Textil-, beklädnads- och
läderindustri
35,4
- 4,7
54,4
- 6,0
13,4
1,1
0,8
5 Trävaru-, massa-, pappers-
och pappindustri
415,6
+ 215,5
683,2
+ 265,3
300,4
\Q,1
7,8
6 Kemisk industri, petro-
leum- och plastindustri
m. m.
176,3
+ 26,0
294,4
-1- 3,4
83,9
21,0
1,8
7 Jord-
och stenindustri
44,7
+ 6,8
102,1
- 6,6
14,2
4,8
1,1
8 Järn-,
stål- och metallverk
230,1
- 76,2
391,1
- 86,9
44,7
17,7
6,3
9
Verkstadsindustri
403,5
+ 373,0
1 006,3
+ 286,1
216,2
140,9
7,6
10 Annan
tillverknings-
industri
4,9
- 1,9
1,1
2 2
1,4
0,1
0,1
H
Byggindustri
101,1
+ 25,6
243,5
+ 345
54,4
5,0
5,7
12
Parti- och detaljhandel.
restaurang och hotell
726,4
+ 492,7
1 137,9
+ 566,7
411,3
9,2
35,3
13 Bank-
och försäkrings-
verksamhet, fastighets-
förvaltning
777,6
+ 590,1
1 644,9
+ 614,7
275,5
1,2
3,1
14 El-,
gas- och vattenverk
51,1
+ 53,5
108,8
+ 31,9
29,1
0,4
2,8
15
Samfärdsd
62,4
+ 3,6
190,5
- 32,0
18,6
0,2
1.2
16
Övriga
359,5
+ 3,2
519,6
+ 76,3
80,4
52,7
6,6
Totalt
3
530,1
+
1759,7
6
896,3
+
1791,5
1
621,2
275,2
83,3
Därav företag med mer än
500 anställda
1 637,6
+ 981,5
3 407,2
+ 897,5
703,5
206,8
34,5
Driftbudgetens
inkomster
I
tabell 2 redovisas resultaten av de reviderade beräkningarna. För budgetåret
1975/76 jämförs resultaten med de beräkningar som låg till grund för
budgetpropositionen. För budgetåret 1976/77 visas de belopp som upptogs i
förslaget till statsbudget och de belopp som RRV nu förordar samt förändringen
jämfört med budgetproposUionen.
Utöver
de i tabellen nämnda titlarna har, dock utan att någon förändring föreslås,
nya beräkningar gjorts för följande inkomsttitlar: Skogsvårdsavgifter,
Lotterivinstskatt, Stämpelskatt och stämpelavgift, Bensinskatt, Vägtrafikskatt,
Tobaksskatt, Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, Skatt på sprit,
Skatt på vin, Särskild vägtrafikskatt, Inkomster vid Karolinska sjukhuset.
Fyravgifter, Inkomster vid patent-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Tabell
2. Jämförelse mellan Inkomster för budgetåren 1975/76 och 1976/77 enligt
budgetpropositionen och enligt RRVs reviderade beräkning (tkr)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomsttitel 1975/76 1976/77
Enligt bud- Enligt RRVs Ökning (+) Enligt bud-
getproposi- reviderade Minskning getproposi
tionen beräkning () tionen
Enligt RRVs Ökning ( + ) reviderade Minskning
beräkning ()
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatt på
inkomst, förmögenhet och rörelse samt socialförsäkringsavgifter därav Skatt på
inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. Kupongskatt
A utomobUskattemedel Allmän arbetsgivaravgift
Tidlar och acciser därav Tullmedel Mervärdeskatt Särskilda
varuskatter Omsättningsskatt pä motorfordon Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag Skatt pä malt- och läskedrycker Energiskatt Skatt på
annonser och reklam Skatt på spel Uppbörd i statens verksamhet därav
Inkomster vid kriminalvården Lotsavgifter Pensionsmedel
Inkomst av myntning Diverse inkomster därav Tipsmedel Lotterimedel Inkomster av
statens kapitalfonder därav
Statens järnvägar Luftfartsverket Förenade fabriksverken
Domänverket Riksbanksfonden Länefonden för bostadsbyggande
Diverse kapitalfonder:
Summa för driftbudgetens inkomster
39 177 200 40 276 200 +1 099 000 42 924 450
44 023 450 +1 099 000
38
39 200
000
30 000
3 855
000
6 100 000
29 283
001
1 020 000
17 000
000
408 000
745 000
100 000
31000
855 000
100 000 416 501
000 000 400 000 409 000
690 000
+ 1 100
000 41 800 000
- 1
000 33 000
±
O 3 980 000
± O 6
750 000
- 133
500 33 365 551
42 900 000 +1100
000
32 000 - 1
000
3 980 000 ± O
6 750 000 ± O
33 879 701 +
514150
20 000
400 000
1000
55 000
45 000
250 000
2 600
52 000
940 000
20 250
000
409 800
683 000
985 000
20 500 000
407 200
735 000
25 000
885 000 : 727 000
130 000 84 000
27
000 +
2 000
30 000
876 000 3 519 000
145 250 100 000
30 000 ±
885 000
2 907 000
136 500 88 000
± O
+ 180
000
+ 6 500
+ 4 000
892 000
3 664 000
152 000 102 000
+ 16 000
+ 145 000
+ 6 750
+ 2 000
1911454 1943 094 + 31640 2 115
477 2 160 067 + 44 590
1 590 O
43 000 O
29 781
14 781
15 000
1 860 25 000
621 000 60 000
848 896
312 291 220 000
5 640
2 000
23 000
5 000
27 781
14 781 13 000
1 600
30 000
834 000
120 000
883 462
327 072 235 000
10
30 000
791 000
120 000
853 681
312 291 220 000
7 500
± + ± +
+ +
23 000
+ +
+
+
644 000
65 000
876 677
327 072 233 000
4 928 928 4 985 228 + 56 300 5 522
371 5 596 648 + 74 277
20 000
28 400
29 000 45 500
350 000
2 755 000
91618
95 511 530
94 000 35 800
O
79 000
450 000
2 280 000
78 989
87 319 200
46 000 10 000
O 9 000 + 100 000
- 20 000
+ 3 300
+ 1081221
140 000 25 800
O
70 000
350 000
2 300 000
75 689
86 237 979
1 25 000
62 500
45 500
450 000
2 715 000
95 794
97 273 328
+
+ +
19 999 3 400
+ ±
33 500 O + 100 000
- 40 000
+ 4176
+ 1761798
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
och
registreringsväsendet, Bötesmedel, Totalisatormedd. Inkomster av statens
kapitalfonder beträffande Postverkets fond, Televerkets fond och Statens
vattenfallsverks fond.
I
anslutning till tabellen vill RRV göra följande kommentarer beträffande de
olika inkomsttitlarna.
A
Skatter, avgifter m. m.
1 Skatter
För
att revidera beräkningarna under denna rubrik har RRV infordrat nya
beräkningar av inkomsterna på vissa titlar från generaltullstyrelsen,
riksskatteverket, riksförsäkringsverket och sjöfartsverket.
Skatt på inkomst och
förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter. Över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter och avgifter som slutligt skall redovisas på
titeln även kommunalskatter, socialförsäkringsavgifter och vissa avgifter som
uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden. I budgetpropositionen
uppfördes nettoinkomsterna på titeln för budgetåret 1976/77 med 41 800 milj.
kr., vilket var 700 milj. kr. mer än i RRVs förslag. Denna justering var en
följd av förslaget om en utbyggnad av samhällets barnomsorg. Reformen
föreslogs bli finansierad genom en socialavgift på arbetsgivarna och egenföretagarna.
Avgiften redovisades på inkomstskattetiteln och beräknades uppgå till 700 milj.
kr. under budgetåret 1976/77.
Samtidigt med beräkningen
av titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.
m. för nästa budgetår har RRV bedömt utfallet för innevarande budgetår. Dessa
beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid RRVs beräkningar i
december 1975 har medtagUs som jämförelse (milj. kr.). Det bör observeras att
denna beräkning som nämnts avvek med 700 milj. kr. från det uppförda beloppet
i budgetpropositionen.
Beträffande
innebörden av de oUka posterna i ovanstående sammanställning hänvisas till
RRVs decemberberäkning.
RRV har i sin förnyade
beräkning liksom i decemberberäkningen ut
nyttjat resultatet av RRVs egen datainsamling på urvalsbasis av taxe-
ringsstatistiskt material. Denna datainsamling har genomförts sedan
1968 och avser fysiska personers inkomster och avdrag. En samman
fattning av resultaten av 1975 års undersökning avseende det årets
taxering (1974 års inkomster) återfinns i RRVs decemberberäkning. En
närmare redogörelse för undersökningen och dess resultat kommer att
lämnas i ett statistiskt meddelande (SM) serie N från SCB. I det taxe
ringsstatistiska materialet ingår fr.o.m. inkomståret 1974 uppgifter oih
utbetald skattepliktig ersättning m. m. från bl. a. de allmänna försäk
ringskassorna. >
2 Riksdagen
1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 5
Prop. 1975/76:150
Tabell
3. Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
1975/76
1976/77
december-
ny beräkning
december-
ny
beräkning
beräkning
beräkning
Inkomster
Preliminär
A-skatt
58 950
60110
63 870
65 260
Preliminär
B-skatt
8 310
8 310
9 350
9 520
Fyllnadsbetalning
av preliminär
skatt
4 460
4 660
5 330
5 610
Kvarstående
skatt
2 450
2 450
2 760
2 690
Socialförsäkringsavgifter
från
direktdebiterade
arbetsgivare m.
m.
19 220
19 400
25 440
26 140
Tillkommande
skatt, sjömansskatt.
restantier
m. m.
1000
1000
1000
1000
Sumnia
inkomster
94 390
95 930
107 750
110 220
Utgifter
Kommunalskattemedel'
37 140
37 200
44 880
45 230
Överskjutande
skatt
4 300
4510
3 880
4 200
Övnga
restitutioner
500
500
500
500
Utbetalningar
till allmänna
försäkringskassor
m. m.
13 610
13 660
16 660
16 640
Utbetalningar
till allmänna pensionsfonden
450
450
470
470
Omföringar
310
380
250
280
Summa
utgifter
56 310
56 700
66 640
67 320
Inkomster
utöver utgifter
38 080
39 230
41 110
42 900
Avrundade
belopp
38 100
39 200
41 100
42 900
'
Inklusive förskotterade skattebortfallsbidrag och ersättning för bostadstillägg
Preliminärskatteinflödet
är i huvudsak känt t. o. m. januariterminen. Utfallet under november och
januari avseende skatten på inkomster under septemberdecember 1975 blev större
än som förutsågs i beräkningarna i december. Ökningen förklaras dels av det
ändrade antagandet om lönesummeutvecklingen med ca en halv procentenhet som
nämnts tidigare, dels av att fördelningen av inkomstökningarna under året avvek
från den som tidigare antagits. En stor del av de retroaktiva
löneutbetalningarna på industritjänstemannasidan tycks ha skett under årets
fyra sista månader. Ungefär 38 % av hela A-skatteuppbörden under inkomståret
1975 flöt in under dessa månader. Det är den högsta andel som noterats under
dessa månader sedan det nuvarande uppbördssystemet infördes.
Uppjusteringen
av preliminärskatteinflödet för fysiska personer, dvs. både A- och B-skattare,
motsvaras av en nästan lika stor ökning av den slutliga skatten avseende
inkomståret 1975. Detta medför att inkomsttagarnas fyllnadsbetalningar våren
1976 och deras kvarstående skatter under våren 1977 har nedjusterats något samt
att den överskjutande skatten som utbetalas under hösten 1976 ökat något
jämfört ined decemberberäkningarna. Den absoluta skUlnaden mellan preliminärt
er-
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9
lagd
skatt (exkl. fyUnadsbetalningar) och slutiigt påförd skatt, underuttaget, för
de fysiska personerna beräknas ha vuxit mellan inkomståren 1974 och 1975.
Preliminärskatteuppbörden ökade i långsammare takt än den slutUga skatten.
Detta förklaras av att vissa förändringar genomfördes i skattesystemet meUan
1974 och 1975. Förändringama har beskrivits och effekterna beräknats i RRVs
decemberberäkning. Flera av dessa faktorer hade inte någon inverkan på inflödet
av preliminärskatt. Dessa faktorer var följande: Sjukförsäkringsavdraget maximerades
vid 1976 års taxering till 500 kr. per person. Detta reducerade avdraget och
slutliga skatten påverkades i uppdragande riktning. Vidare fördubblades det s.
k. sparavdraget, dvs. extra avdraget för inkomster av kapital. Detta minskade
inkomster av kapital och verkade i neddragande riktning på den slutliga
skatten. Beträffande inkomster av annan fastighet än jordbmksfastighet uppjusterades
taxeringsvärdena med anledning av 1975 års fastighetstaxering. Reglerna för
beräkning av schablonintäkt för en- och tvåfamiljshus justerades. Den
sammanlagda effekten blev att inkomster av annan fastighet ökade. Samtidigt fördubblades
extra avdraget för fastigheter vilka bebos av ägaren tiU 1 000 kr. Detta
påverkade fastighetsinkomstema i neddragande riktning. Den sammanlagda
nettoeffekten på inkomster av annan fastighet beräknas likväl ha blivit att
inkomsterna ökade något eller att underskotten minskade. Den sammanlagda
effekten av de förändringar som nämnts här maximerat sjukförsäkringsavdrag,
ändrade regler för att beräkna inkomster (underskott) av kapital oeh annan
fastighet blev att den slutliga skatten påverkades i uppdragande riktning.
Aktiebolagens
statligt taxerade inkomster beräknas, som framgått tidigare, ha ökat med 50 %
meUan inkomståren 1974 och 1975. Detta innebär att deras taxerade inkomster
1975 reviderats upp med drygt 600 milj. kr. jämfört med i RRVs
decemberberäkning. Eftersom det erfarenhetsmässigt kan konstateras att en stor
del av bolagens skatteinbetalningar sker i form av fyllnadsbetalningar kan
upprevideringen av inkomsterna väntas medföra att bolagens
fyllnadsinbetalningar våren 1976 blir något högre än som antagits i tidigare
beräkningar.
Beräkningen
av preliminärskatteinflödet under 1976 baseras på utfallet för 1975 samt på de
tidigare nämnda antagandena om inkomstutvecklingen. Uppjusteringen av såväl
utgångsnivån 1975 som inkomst-antagandet 1976 jämfört med i decemberberäkningen
har tillsammans bidragit till att preliminära A-skatten 1976 räknats upp med
drygt 1,5 miljarder kr. På motsvarande sätt har beräkningen av A-skattarnas
slutliga skatt avseende inkomståret 1976 resulterat i en uppjustering med samma
belopp. Därav följer att uppskattningen av fyllnadsinbetalningar våren 1977 i
stort sett står sig från beräkniiigen i december.
Liksom
under det närmast föregående året beräknas A-skattarnas slutliga skatt öka i
snabbare takt 19751976 än ökningen av den pre-
Prop. 1975/76:150 10
liminära
A-skatten. Underuttaget, dvs. skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt,
väntas således växa ytterligare mellan 1975 och 1976. I och med att
försäkringstagarnas avgifter till sjukförsäkringen ersätts av
arbetsgivaravgifter med verkan fr. o. m. inkomståret 1975 försvinner deras
avdrag för motsvarande avgifter helt fr. o. m. 1976. Detta påverkar
försäkringstagarnas inkomster och slutliga skatt i höjande riktning. Den
preliminära A-skatten under 1976 påverkas emellertid inte av detta, varför
ökningen 19751976 av preliminärskatterna förutses bli något mindre än
ökningen av den slutliga skatten.
Den
slutUga skatten för B-skattare, i huvudsak egna företagare, har uppreviderats
från i december bl. a. med hänsyn till att inkomsterna från jordbruket nu
beräknas öka i snabbare takt än tidigare. Detta väntas bidra till att
B-skattarnas fyllnadsbetalningar våren 1977 ökar något mer än i föregående
beräkning.
Uppjusteringen
av aktiebolagens taxerade inkomster mellan 1974 och 1975 väntas medföra att den
debkerade B-skatten 1977 blir något större än som antogs i beräkningen i
december.
Utbetalningarna
av kommunalskattemedel påverkas fr. o. m. kalenderåret 1977 av
skatteomläggningen 1975. Enligt prop. 1975/76: 147 skall kompensationen för det
kommunala skattebortfallet regleras i den statliga redovisningen på motsvarande
sätt som vid 1970 års skattereform. Det innebär att förskottsvis kompensation
utbetalas från inkomstskattetiteln i samband med utbetalniiig av
kommunalskattemedel, medan slutreglering sker via- anslag på driftbudgeteris
utgiftssida. I utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1976/77
har inberäknats ett förskottsbelopp av ca 750 milj. kr. i kompensation till
kommuner med anledning av skatteomläggningen 1975.
Uppjusteringen
av inkomstantagandet 1975 medför att även utbetalningarna av
kommunalskattemedel under 1977 påverkas. Såväl förskotten för 1977 som den
beräknade slutavräkningen avseende 1975 påverkas. Totalt beräknas
utbetalningarna öka med drygt 300 milj. kr. jämfört med prognosen i december.
Enligt
bokslutet för den aUmänna sjukförsäkringen avseende inkomståret 1974 uppgick
underskottet till ca 180 milj. kr. Detta belopp överförs till
inkomstskattetiteln under budgetåret 1975/76. För budgetåret 1976/77 beräknar
RRV inkomstema från socialavgiften för barnomsorgen till närmare 700 milj. kr.
Sjukvårdskostnaderna
har uppjusterats för budgetåret 1975/76 med anledning av utfallet andra
halvåret 1975. Detta påverkar utbetalningar av förskotten till försäkringskassorna
med ca 50 milj. kr. -
RRV
har tagit hänsyn till den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen fr.
o. m. 1977 (prop. 1975/76:133). Utgiftema beräknas öka utbetalningen av
föräldrapenningen med ca 30 milj. kr. första halvåret 1977. Förvaltningskostnaderna
för sjukförsäkringen under 1976/77
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
har
emellertid nedjusterats sedan decemberberäkningen. Utbetalningarna av
förskotten tUl försäkringskassorna från titeln minskar därför med 20 milj. kr.
för budgetåret 1976/77.
De
avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkställas
under budgetåren 1975/76 och 1976/77, framgår av följande sammanställning i
vUken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning
(milj. kr.).
1975/76
1976/77
decemberberäkning
ny beräkning
decemberberäkning
ny beräkning
Avsättning Äterföring Nettoavsättning
9 450 5 500 3 950
9 700 5 500 4 200
8 800 7 100 1700
9 000 7 050 1950
Med
understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger i frågor om
inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m. uppskattar RRV nettoinkomsterna
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m.
m. för budgetåret 1975/76 till 39 200 milj. kr. och föreslår att titeln i
statsbudgeten för 1976/77 uppförs med 42 900 milj. kr.
Allmän
arbetsgivaravgift. RRV har gjort nya beräkningar över de inkomster som inflyter
på titeln. Inkomsterna under 1975/76 påverkas endast i mindre grad av de
ändrade inkomstantaganden som gjorts efter beräkningen hösten 1975, eftersom en
stor del av inkomstema under
1976 består av avgifter från preliminärt debiterade
arbetsgivare, vilka debiteras med ledning av 1974 års underlag uppräknat med 24
%. För
1977 prdiminärdebiteras arbetsgivarna med ledning av
1975 års underlag som har justerats upp med 0,5 procentenhet jämfört med
höstberäkningen. Detta beräknas öka inkomstema för budgetåret 1976/77 med 20
milj. kr. De skattedebiterade avgifterna (s. k. egenavgifter), påverkas av
ändrade inkomstantaganden för fysiska personers inkomst av jordbmk under år
1975. Uppbörden under titeln första halvåret 1977 har korrigerats ned med 15
milj. kr. Egenavgifterna beräknas minska med anledning av att de första 10 000
kr. från inkomst av rörelse och jordbruk inte ingår i avgiftsunderlaget fr. o.
m. kalenderåret 1975. Effekten beräknas till 125 mUj. kr. Detta är en
uppjustering med 5 milj. kr. sedan höstens beräkning. Den taxeringsstatistiska undersökningen
har använts som underlag för beräkningarna. De nämnda förändringarna har dock
tagit ut varandra. RRV föreslår därför ingen förändring av beloppen jämfört med
beräkningen i december.
Prop. 1975/76:150 12
RRV
beräknar inkomstema på titeln allmän arbetsgivaravgift till 6100 milj. kr. för
budgetåret 1975/76 och föreslår att titeln uppförs med 6 750 milj. kr. i
statsbudgeten för budgetåret 1976/77.
Tullmedel.
På grundval av den prognos för importen under år 1976 som redovisades i den
preliminära nationalbudgeten har generaltuUstyrelsen beräknat importvärdet för
budgetåret 1975/76 till 73 500 milj. kr., vilket är 2 000 milj. kr. lägre än
vid decemberberäkningen.
Prognosen
för utrikeshandeln i den preliminära nationalbudgeten upptar endast tiden t. o.
m. år 1976. Med hänsyn härtill bör osäkerheten i underlaget för beräkningen för
1976/77 understrykas.
Generaltullstyrelsen
har räknat med en fortsatt volym- och prisökning av importen och uppskattat
importvärdet för 1976/77 till 84 800 milj. kr. Detta är en ökning i förhållande
till höstens beräkning med 1 300 milj. kr.
I
fråga om de genomsnittliga importandelarna för EFTA-länder inklusive Danmark
och Storbritannien, EG-länder (de sex och Irland) och övriga länder har under
andra halvåret 1975 en förskjutning skett från EG-länder till övriga länder.
Tullsatserna i övriga länder är relativt sett högre än i EG-länder.
Handelsområde
Andel av värdet, "/
det
totala import-
0
1974/75
1975/76 juli/dec
EFTA-länder,
Danmark och
Storbritannien
EG-länder
exkl Danmark och
Storbritannien
Övriga
länder
35,4
35,4 29,2
35,3
32,9 31,8
Generaltullstyrelsen
beräknar uppbörden av tullmedel under budgetåret 1975/76 till 1 020 milj. kr.,
viUiet är 20 milj. kr. mer än vid höstens inkomstberäkning. Uppbörden under budgetåret
1976/77 beräknas tiU 985 milj. kr., vilket är 45 milj. kr. mer än vid höstens
inkomstberäkning.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln tiillmedel tiU 1020 mUj. kr. för budgetåret
1975/76 och föreslår att titeln i statsbudgeten uppförs med 985 milj. kr.
budgetåret 1976/77.
Mervärdeskatt.
Inkomsterna på denna titel uppbärs av länsstyrelserna och tuUverket.
Kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande utbetalas av
riksskatteverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Mervärdeskatt,
budgetåret 1915116, milj. kr.
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppbörds-
Tull-
Länsstyrelserna
Riksskatte-
Summa
månad
verket
Inbetald Äter-skatt betald skatt
verket byggmoms
Juliaug
1 856'
2 653' - 1 700'
- . 172'
2 637'
Sept-okt
1 790'
2 658' - 1 763'
- 194'
2 491'
Novdec
1968'
2 995' - 1 826'
- 150'
2 987'
Janfebr
1923'
3 904' - 2 030
- 163'
3 634
Marsapril
1995
2 650 - 1 991
- 171
2 483
Maj
juni
2 068
2 940 - 2 090
- 150
2 768
Summa
11600
17 800 -11400
-1000
17 000
Utfall
Utfallssiffror
för inbetald skatt tUl länsstyrelserna är kända t. o. m. februari månad 1976
och för återbetald skatt t. o. m. januari månad. TiU grund för beräkningen av
länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata
konsumtionens utveckling. Mellan 1975 och 1976 beräknas.den privata
konsumtionen öka med 12,5 %. Detta är 0,3 procentenheter högre än enligt
höstens inkomstberäkning. För år 1977 har ett schablonmässigt antagande på 7 %
använts. Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret
1975/76 beräknas uppgå till 6 400 milj. kr., vilket är 200 milj. kr. mer än vid
höstens inkomstberäkning. Uppbörden under budgetåret 1976/77 beräknas uppgå till
6 900 milj. kr., vilket innebär en ökning med 50 milj. kr. jämfört med höstens
inkomstberäkning.
Generaltullstyrelsen
har reviderat sin prognos för mervärdeskatt på importerade varor. Importvärdet
för budgetåret 1975/76 beräknas uppgå tUl 73 500 milj. kr., vilket är 2 000
milj. kr. lägre än vid höstens inkomstberäkning. För budgetåret 1976/77
beräknas importvärdet uppgå till 84 800 milj. kr. Detta är en ökning i
förhållande till höstens beräkning med 1 300 milj. kr. Med dessa importvärden
beräknar generaUuU-styrelsen uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret
1975/76 till 11 600 milj. kr. I förhållande till höstens inkomstberäkning är
detta eii minskning med 600 milj. kr. För budgetåret 1976/77 beräknas mervärdeskatten
på importerade varor uppgå till 13 700 milj. kr., vilket är en ökning med 200
milj. kr. jämfört med höstens inkomstberäkning..
Riksskatteverket
beräknar kompensationen för mervärdeskatt på bostadsbyggande tUl samma belopp
som vid höstens inkomstberäkning. Kompensation för mervärdeskatt på
bostadsbyggande beräknas således uppgå till 1 000 milj. kr. under budgetåret
1975/76 och 100 milj. kr. under budgetåret 1976/77.
Den
beräknade totala uppbörden av mervärdeskatt under budgetåren 1975/76 och
1976/77 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Prop. 1975/76:150 14
Budgetär Tullverket Länsstyrel-
Riksskatte- Summa
serna
(netto) verket
1975/76 11600 6
400 -1000 17 000
1976/77 13 700 6
900 - 100 20 500
RRV
beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 17 000 milj. kr. för
budgetåret 1975/76 och föreslår att titeln uppförs med 20 500 milj. kr. för
budgetåret 1976/77.
Särskilda
värnskatter. Generaltullstyrelsen och riksskatteverket beräknar uppbörden på
titeln särskilda varuskatter under budgetåret 1975/76 till 408 milj. kr.,
vilket är en sänkning med 1 milj. kr. i förhållande till beräkningen i
december 1975.
För
budgetåret 1976/77 beräknas titelns inkomster till 407,2 milj. kr., vilket är
2,6 mUj. kr mindre än det belopp som anges i förslag. tUl statsbudget för
1976/77.
Omsättningsskatt
på motorfordon. Nyregistreringen av personbilar 1975 blev större än som antogs
i beräkningarna i december. Prognoserna avseende kalenderåren 1976 och 1977
har justerats upp med anledning av detta.
Riksskatteverket
har beräknat inkomsterna till 725 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1975/76 och 1976/77. I förhållande tUl budgetpropositionen innebär detta en
höjning med 50 milj. kr. respektive budgetår.
Generaltullstyrelsen
har räknat upp inkomstema för budgetåret 1975/76 med 5 milj. kr. till 20 milj.
kr. och för budgetåret 1976/77 med 2 milj. kr. till 10 milj. kr.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln till 745 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och
föreslår att titeln uppförs med 735 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Skatt
på malt- och läskedrycker. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 876
milj. kr. för budgetåret 1976/77. I sin reviderade beräkning har
riksskatteverket justerat upp inkomsterna med 15 milj; kr. beroende på att
utjämningsskatten på starköl och öl typ B utgår med 5 resp. 4 öre per liter fr.
o. m. januari 1976. GeneraltuUstyrelsen har av samma anledning justerat upp sin
beräkning med 1 milj. kr.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och
föreslår att titeln uppförs med 892 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Energiskatt.
För tiden 1 juU 197530 juni 1976 medges i vissa fall nedsättning av
energiskatt på elkraft, eldningsolja och fasta bränslen för
Bil. 5
Riksrevisionsyerkets inkomstberäkning 15
industriell
tillverkning. Med hänsyn tUl att inbetalningar av skatt sker ca en månad efter
det kvartal skatten avser påverkar nedsättningen inkomsten även budgetåret
1976/77.
I
riksskatteverkets beräkning i december antogs att nedsättningen på totalt ca
125 milj. kr. endast påverkade uppbörden under budgetåret 1975/76. 1 en
reviderad beräkning gjord i februari beräknas 50 milj. kr. av nedsättningen
falla på budgetåret 1976/77.
Med hänsyn till detta och
att utfallet hittills under budgetåret varit högre än tidigare beräknat har
riksskatteverket räknat upp inkomsterna med 180 milj. kr. för budgetåret
1975/76. Prognosen för budgetåret 1976/77 räknat på det högre utfallet ligger
145 milj. kr. över beloppet i budgetpropositionen.
RRV
beräknar inkomsterna på tUeln till 2 907 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och
föreslår att titeln uppförs med 3 664 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Skatt
på annonser och reklam. Riksskatteverket beräknar sin uppbörd av skatt på
annonser och reklam tiU 120 milj. kr. och generaltullstyrelsen sin uppbörd tiU
6,5 milj. kr. Totalt beräknas således inkomsterna på titeln tUl 136,5 mUj. kr.
för budgetåret 1975/76. Det innebär en ökning med 6,5 milj. kr. i förhållande
tUl höstens inkomstberäkning.
För
budgetåret 1976/77 beräknas riksskatteverkets uppbörd uppgå tUl 145 milj. kr.
och generaltullstyrelsens till 7 milj. kr.
RRV
föreslår att titeln skatt på annonser och reklam i statsbudgeten uppförs med
152 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Skatt
på spel. Riksskatteverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på spel till 88
milj. kr. för budgetåret 1975/76. Det är 4 milj. kr. mer än vid höstens
inkomstberäkning.
För
1976/77 beräknas inkomsterna på titeln uppgå till 102 milj. kr., vilket är 2
milj. kr. mer än vid höstens inkomstberäkning.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln skatt på spel tiU 88 milj. kr. för budgetåret
1975/76 och föreslår att titeln uppförs med 102 milj. kr. för budgetåret
1976/77.
II Uppbörd i statens verksamhet
Inkomster
vid kriminalvården. I budgetpropositionen uppfördes denna thel för budgetåret
1975/76 tiU 1,86 milj. kr. Med hänsyn tUl utfaUet t. o. m. januari 1976
beräknar RRV nu inkomstema för budgetåret 1975/76 tUl 7,5 milj. kr. För
budgdåret 1976/77 beräknar RRV inkomsterna tiU 1,6 milj. kr. mot 10 000 kr. i
budgetpropositionen.
Prop. 1975/76:150 16
Lotsavgifter.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 25 milj. kr. för budgetåret
1975/76. I sin reviderade beräkning uppskattar sjöfartsverket inkomsterna till
23 milj. kr. Sänkningen beror på att inleveranserna t. o. m. januari 1976
blivit mindre än beräknade. För budgetåret 1976/77 beräknar sjöfartsverket att
inkomsterna kommer att uppgå till 30 milj. kr., vilket är samma belopp som
föreslogs i budgetpropositionen.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln lotsavgifter tUl 23 milj. kr. för budgetåret
1975/76 och föreslår att tUeln uppförs med 30 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Pensionsmedel.
I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln pensionsmedel tiU 621
milj. kr. för budgetåret 1975/76 och tUl 791 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
RRV har gjort en förnyad beräkning med anledning av ändrade inkomstantaganden
och uppgifter från statens personalpensionsverk och riksförsäkringsverket.
Statens personalpensionsverk har höjt sin prognos på utgiftsposten
personalpensioner med 36 milj. kr. för 1975/76 och med 38 milj. kr. för
1976/77. Riksförsäkringsverket har uppjusterat utgiftsposten
arbetsgivaravgifter till ATP med 9 milj. kr. för 1975/76 och med 10 milj. kr.
för 1976/77. De ändrade inkomstantagandena tillsammans med riksförsäkringsverkets
upprevidering av inkomstposten personalsjukpenningar innebär att inkomsterna
på titeln ökat mer än utgifterna. Hänsyn har då tagits till de ändrade
beräkningsgrunder för statens järnvägars kostnader för kompletteringspensioner
som föreslogs i budgetpropositionen. Effekten uppskattades tUl 50 milj. kr.
vartdera av budgetåren 1975/76 och 1976/77.
Totalt
beräknas inkomsterna på titeln pensionsmedel uppgå till 644 milj. kr. för
budgetåret 1975/76 och RRV föreslår att titeln uppförs med 834 milj. kr. i
statsbudgeten för budgetåret 1976/77, vUket är 43 milj. kr. mer än i
budgetpropositionen.
Inkomst
av myntning. I budgetpropositionen uppfördes denna titel till 60 milj. kr. för
budgetåret 1975/76. I sin reviderade beräkning uppskattar myntverket
inkomstema till 65 milj. kr. Inkomstökningen beror på en beräknad ökning av
tUlverkningen av enlcronemynt. För budgetåret 1976/77 beräknar myntverket
inkomsterna till 120 milj. kr., vilket är samma belopp som föreslogs i
budgetpropositionen.
RRV
beräknar inkomstema på titeln inkomst av myntning till 65 milj. kr. för
budgetåret 1975/76 och föreslår att titeln uppförs med 120 milj. kr. för
budgetåret 1976/77.
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
Ul Diverse inkomster
Tipsmedel.
AB Tipstjänst har för vart och ett av budgdåren 1975/76 och 1976/77 beräknat
inkomstema på titeln tipsmedel till 327 072 000 kr. Det är en höjning med 14
781 000 kr. jämfört med höstens inkomstberäkning.
Lotterimedel.
Svenska Penninglotteriet AB beräknar inkomstema på titeln loUerimedd tiU 233
milj. kr. för budgetåret 1975/76. Det är en ökning med 13 milj. kr. i
förhållande till höstens inkomstberäkning.
För
budgetåret 1976/77 beräknas inkomsterna tiU 235 milj. kr., vilket är en ökning
med 15 milj. kr. i förhållande till höstens inkomstberäkning.
B
Inkomster av statens kapitalfonder Statens affärsverksfonder
De
statiiga affärsverken redovisar i skrivelser till RRV de beräknade inkomsterna
för statens affärsverksfonder. I en av RRV upprättad promemoria som skickats
till samtiiga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetiig linje i sina
prognoser. I promemorian anges bl. a. att den bedömning av den ekonomiska
utvecklingen som redovisas i den preliminära nationalbudgeten bör tjäna som
vägledning för beräkningama.
Postverket.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 1,1 milj. kr. för budgetåret
1975/76 och med 21,5 milj. kr. för budgetåret 1976/ 77. I skrivelse den 9 mars
1976 har poststyrelsen i enlighet med sin inkomstberäkning i november 1975
räknat med att inleverera 1,1 milj. kr. budgetåret 1975/76 och 21,5 milj. kr.
budgetåret 1976/77.
I
skrivelsen anför poststyrelsen följande:
Postvolymen
i den allmänna poströrelsen, mätt i portointäkter i fast pris bortsett från
vissa intäkter av engångskaraktär under jämförelseperioden, ökade med ca 2 1/2
% under andra halvåret 1975, vilket innebär en förbättring med ca 2
procentenheter jämfört med tidigare. Med hänsyn tagen till effekten av
efterfrågebortfaU i samband med portohöjningar förutses nu en volymökning med
ca 1 % under innevarande och nästa budgetår.
Höjningen
av avgifterna för mäss- och gruppkorsband 1976-01-01 beräknas alltjämt medföra
en intäktsökning med ca 13 milj. kr. 1975/76 och ca 26 milj. kr. 1976/77. Den
aUmänna portohöjningen 1976-02-01 har förutsatts höja portonivån under 1975/76
och 1976/77 med ca 93 resp. 230 milj. kr., varav de höjda avgifterna inom
postgirot svarar för 8 resp. 19 mUj. kr.
Lönekostnadema
antas nu volymmässigt sett öka med 11/2 % under innevarande budgetår, medan
ingen eller endast obetydlig ökning förutses för budgetåret 1976/77. Hänsyn har
tagits till de höjningar
Prop. 1975/76:150 .18
av
arbetsgivaravgifter från år 1977 som aviserats i årets finansplan. I övrigt har
såväl intäkter som kostnader genomgående omräknats riied hansyn till
konstaterat utfall och till väntad volym- och prisutveckling. En diskontonivå
på i genomsnitt 5,2 % år 1976 och 6 % år 1977 har . förutsatts.
För innevarande budgetår
beräknas alltjämt det i driftstaten upp- ' tagna överskottet på 1 milj. kr.
kunna redovisas. För budgetåret 1976/77 har avkastningskravet beräknat på
sedvanligt sätt upptagits tUl 29 milj. kr. En fömtsättning är att intäkterna
under budgetåret 1976/77 kan förstärkas med ca 190 milj. kr.
Rördseintäkterna
för budgetåret 1976/77 förutsätter att postverket får regeringens tillstånd att
höja taxorna. I avvaktan på att ställning tas till denna taxehöjning godtar RRV
postverkets beräkning och beräknar inkomsterna på titeln postverkets fond till
1,1 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och föreslår att titeln uppförs med 21,5
milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Televerket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 150 milj. kr. för budgetåret
1975/76 och med 125 milj. kr. för budgetåret 1976/77. I skrivelse den 1 mars
1976 har televerket i enlighet med sin inkomstberäkning i november 1975
beräknat inleveransen till 150 milj. kr. 1975/76 oeh 125 mUj. kr. 1976/77.
I
skrivelsen anförs följande:
Beräkningarna
bygger på inom teleområden m. fl. enskUda organisationsenheter budgeterade
(realistiska) intäkter och kostnader under den aktuella perioden.
Som
grund för intäktemas beräkning ligger en budgeterad trafikökning avseende
telefonsaintal med 4,7 % under 1975/76 och 2,2 % under 1976/77. Härvid har
hänsyn tagits till de beräknade effektema av införandet av utökade
huvudortstaxor samt slopandet av avståndsklass 6. Under budgetåret 1976/77 har
vidare inkalkylerats en intäktsökning p. g. a. taxehöjning med 102,4 mkr.
Beträffande
televerkets utveckling hänvisas tUl verkets petita för budgetåret 1976/77,
främst avsnitt 1 och 3 samt bilaga 4.
Det
redovisade överskottet för budgetåret 1976/77 har uppnåtts genom en
intäktsökning på gmnd av en höjning av taxenivåerna. Det beräknade överskottet
på 120 milj. kr. kan alternativt uppnås genom en upplösning av reserver som
tidigare skapats genom avsättningar av överskottsmedel.
RRV
ansluter sig till televerkets beräkning och beräknar- inkomsterna på titeln
televerkets fond till 150 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och föreslår att
titeln uppförs med 125 milj. kr. för budgetåret 1976/77..
Statens
järnvägar. Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 140 milj. kr. för
budgetåret 1975/76 och med 20 mUj. kr. för budgetåret 1976/77. I skrivelse den
2 mars 1976 har statens järnvägar i enlig-
Bil.
5 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19
het
med beräkningen i november räknat med att inleverera 94 milj. kr. för
budgetåret 1975/76. För budgetåret 1976/77 beräknas inte någon inleverans,
vilket är 40 milj. kr. mindre än vad som förutsågs i november. I skrivelsen
anför statens jämvägar följande:
Intäktsberäkiungarna
har baserats på nuvarande taxenivå, som är högre än den som gällde i
novemberprognosen, Vissa volymjusteringar gentemot denna prognos har gjorts på
gmndval av utvecklingen under loppet av innevarande budgetår samt bedömningar,
av konjunktumtsik-terna enligt den preliminära nationalbudgeten m.m.
Revideringen har inneburit att godstrafikintäkterna sänkts för 1975/76 men
höjts för 1976/ 77. Persontrafikintäktema beräknas nu till högre belopp för
båda åren.
Ersättningen
för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåren 1975/76 och 1976/77
har upptagits till 545 resp. 600 milj. kr. enligt bUaga 8 till 1976 års
budgetproposition. Beloppen är 2 resp. 269 milj. kr. lägre än motsvarande
belopp i novemberprognosen. I denna förutsattes att SJ skulle få kompensation
för ekonomiska belastningar som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag i
enlighet med dels begärt till-läggsanslag för 1975/76, dds i
anslagsframställningen begärda anslag för 1976/77.
Kostnaderna
har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner.
Personalkostnaderna har kalkylerats enligt löneavtal för 1976 med
erfarenhetsmässigt antagen höjning 1977 samt med beaktande av beslutade
höjningar av arbetsgivaravgifter m. m. Den av regeringen beslutade sänkningen
av uttagsprocenten för kompletteringspensioner har beaktats. Sakkostnadsnivån
har liksom i novemberprognosen antagits komma att stiga med 8 % per år utom i
de fall priserna regleras genom särskilda avtal.
Enligt
den nu genorriförda revideringen av novemberprognosen förutses underskott om
15 milj. kr. för 1975/76 och 96 milj. kr. för 1976/77 efter planenliga
avskrivningar.
Vid
angivna fömtsättningar kommer 94 mUj. kr. att inlevereras 1975/ 76. Hela
beloppet hänför sig tUl 1974/75. För nästa budgetår kan däremot ingen
inleverans påräknas vid angivna förutsättningar.
RRV
ansluter sig till statens järnvägars beräkning och beräknar inkomstema på
titeln statens järnvägars fond tiU 94 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och
föreslår att titeln uppförs med formellt 1 000 kr. för budgetåret 1976/77.
Luftfartsverket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 25,8 milj. kr. för budgetåret
1975/76 och med 28,4 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Luftfartsverket har i
skrivelse till RRV den 1 mars 1976 beräknat inleveransen. tUl .35,8 milj. kr.
för budgetåret 1975/76 pch tUl 25,0 mUj. kr. för budgetåret 1976/77 vilket är
10,0 milj. kr. mer resp. 3,4 milj. kr. mindre än vad som fömtsågs i november.
I
skrivelsen anför luftfartsverket följande: ' ' '
Intäktema
för 1975/76 har nu beräknats tiU 281,7 milj. kr. Detta är 5,2 milj. kr. lägre
än den faststäUda driftstaten.-Anledningar härtUl är dels arbetskonflikten inom
inrikesflyget under budgetårets första måna-
Prop. 1975/76:150 20
der
och dds att den i driftstatsskrivelse för 1975/76 ay luftfartsverket föreslagna
höjningen av aygiftsenheten för undervägsavgift från 28 kr. per enhet tUl 55
kr. av Regeringen faststäUdes till 45 kr. per enhet.
Dessa
i förhållande till driftstaten lägre intäkter har endast till en dd
kompenserats av en något gynnsammare utveckling av chartertrafiken under
budgetårets första del än beräknat.
Som
gmnd för intäktsberäkningen 1976/77 har trafikvolymen uttryckt i antal
landningar beräknats öka med 5 % och antal passagerare med ca 8 %.
Som
grund för kostnadsbedömningen för 1976/77 föreligger i huvudsak samma
förutsättningar som vid bedömningen hösten 1975.
Personalkostnadema
har antagits öka med drygt 32 %. Av denna ökning beror ca 8 % på generella
löneökningar, ca 16 %.på volymökning och ca 8 % på ökade sociala kostnader.
Sakkostnadema
har antagits öka med ca 15 % varav beräknade prishöjningar utgör ca 8 %.
Ersättningar
tiU kommunerna beräknas öka med ca 4,8 milj. kr. jämfört med 1975/76.
Volymökningen
av personal- och sakkostnader samt ökningen i ersättningar till kommunema är i
huvudsak en följd av att Arlandas nya utrikesterminal tas i bruk under
budgetåret 1976/77. Volymökningen av personalkostnader beror även på att
personal från televerket övergår till luftfartsverket. Denna del av
personalkostnadsökningen kompenseras dock av att kostnader för från televerket
köpta tjänster reduceras med motsvarande belopp.
Under
ovan angivna fömtsättningar beräknas överskottet för 1976/77 uppgå till 7,0
milj. kr. överskottskravet har beräknats efter 7,5 % på i medeltal disponerat
statskapital. Det på så sätt framräknade förränt-ningskravet utgör 37,8 milj.
kr. För att uppnå detta överskottsmål skulle en höjning av trafikinfäkterna
erfordras med minst 10 % räknat ,på helårsbasis. Dessutom krävs stor
återhållsamhet i fråga om sådana kostnadsökningar som kan påverkas av
luftfartsverket.
RRV
ansluter sig till luftfartsverkets beräkning och beräknar inkomsterna på
titeln luftfartsverkets fond till 35,8 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och
föreslår att titeln uppförs med 25,0 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Förenade
fabriksverken. I budgetpropositionen uppfördes derma titel inte med några
inkomster för budgetåret 1975/76. För budgetåret 1976/ 77 uppfördes den med 29
milj. kr. I skrivelse den 25 februari 1976 har förenade fabriksverken i
enlighet med sin inkomstberäkning i november 1975 räknat med att inleverera
26,1 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och 29,0 milj. kr. för budgetåret
1976/77. I skrivelsen anför förenade fabriksverken följande:
Beräkningama
för 1976/77 har gjorts i 1975/76 års peimingvärde.
ResuUaten
1975/76 och 1976/77 förväntas liksom 1974/75 bli posi
tiva. Berälcningen för 1975/76 har gjorts mot bakgmnd av FFV halvårs
bokslut per 1975-12-31. För 1976/77 är underlaget häintat från gällande
långtidsplan. ...
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
Den
uppgång av rörelseintäkterna som framgår av 1975/76 års driftstat kommer icke
helt att kuima infrias av försvarsmateridsektorn. För 1976/77 prognoseras en
volymmässig uppgång inom FFV alla sektorer.
En
begränsning av investeringarna inom FFV har skett under de senaste budgetåren
i avvaktan på "1972 års FFVutredning".
Under
1975/76 sker en uppgång i investeringstakten som fortsätter även 1976/77 för
att kunna infria förväntad expansion. Sålunda beräknas investeringarna under
1975/76 tUl ca 50 Mkr. och för 1976/77 har äskats ca 90 Mkr. Det senare kommer
att behandlas i propositionen om FFV våren 1976.
Antal
anställda kommer att öka under 1975/76 och 1976/77 med ca 200 respektive 350
personer bl. a. med hänsyn till FFV gynnsamma orderläge.
FFV
har för budgetåret 1975/76 redovisat ett beräknat överskott på 26,1 milj. kr.
Bedömningen av detta överskott, sådant det framkommer av FFVs redovisning, bör
enligt RRVs uppfattning göras med försiktighet då följande poster lämnats
obeaktade vid resultatberäkningen:
1. Ackumulerade underskott för tvätterierna, 41,4
milj. kr., aktiverades vid 1974/75 års utgång som igångsättningskostnader och
redovisades som kortfristig fordran. Mot detta belopp redovisades 8,2 milj.
kr. såsom värderegleringsreserv. Tillgångsposten är inte ostridig. I konsekvens
härmed bör den enligt RRV nedskrivas. Nedskrivningsbehovet torde vara av
storleksordningen 30 milj. kr.
2. Beståndet av uthyrningspersedlar redovisades vid
1974/75 års utgång till 39,6 milj. kr. vUket med 22,5 milj. kr. överstiger
anskaffningsvärdet med avdrag för värdeminskning. Då anläggningstillgångar ej
bör värderas till högre värde än kostnaden för deras anskaffning kommer
nedskrivning med 22,5 milj. kr. att erfordras.
3. I bokslutet för budgetåret 1974/75 avsattes 9,2
mUj. kr. till varulagerreserv. I den reviderade inkomstberäkningen för
budgetåret 1975/ 76 har FFV belastat resultatet med övriga
bokslutsdispositioner, 16,5 milj. kr. avseende årets avsättning till
varulagerreserv. Då FFV saknar formell rätt att göra sådana
bokslutsdispositioner, bör dessa belopp återföras till resultatet i 1975/76 års
bokslut.
4. Bland övriga långfristiga skulder redovisar FFV en
pensionsavsättning på 26,3 milj. kr. Det är nu klarlagt att FFV inte har någon
skuld till statens personalpensionsverk för de pensioner för vilka re-servering
har skett. Med hänsyn till att dessa pensionsutgifter finansierats av statsmakterna
på annat sätt, bör enligt RRVs mening, beloppet i sin helhet inlevereras tUl
statsverket, eller efter regeringens tillstånd, återföras till resultatet.
I
avvaktan på att dispositionsrätten till pensionsavsättningen klarläggs ser RRV
nu ingen anledning till att frångå tidigare bedömning av inleveransen av
överskottsmedel på titeln förenade fabriksverkens fond för budgetåret 1975/76.
Prop.
1975/76:150 22
För
budgetåret 1976/77 har i form av övriga bokslutsdispositioner, avsättning till
varulagerreserv beräknats till 33,5 milj. kr. I enlighet med vad som anförts
ovan beträffande avsättning till varulagerreserv, bör den av FFV angivna
inleveransen för budgetåret 1976/77 därmed höjas med 33,5 milj. kr. till 62,5
milj. kr.
I
prop. 1975/76:122 om omorganisation av FFV m.m. beräknas för budgetåret 1976/77
62,5 milj. kr. för investeringar mot äskade 90,4 milj. kr.
RRV
beräknar inga inkomster på titeln förenade fabriksverkens fond för budgetåret
1975/76, och föreslår att tUeln uppförs med 62,5 milj. kr. för budgetåret
1976/77.
Statens
vattenfallsverk. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 685 milj. kr.
för budgetåret 1975/76 och med 800 milj. kr. för budgetåret 1976/77. I
skrivelse den 1 mars 1976 har statens vattenfaUsverk i enlighet med verkets
inkomstberäkning i november 1975 räknat med att inleverera 685 milj. kr. för
budgetåret 1975/76 och .800 milj. kr. för budgetåret 1976/77. I skrivelsen
anför statens vattenfallsverk följande:
I
Vattenfalls förslag till driftstat för innevarande budgetår anmälde verket att
såväl intäkts- som kostnadsberäkningarna innefattade vissa osäkerhetsfaktorer.
Verklig utveckling av kostnaderna för såväl bränsle i värmekraftstationer som
för tillfälliga kraftköp, vattentillrinningen liksom kärnkraftaggregatens drifttillgänglighet
rii. m. kunde väsentligt ändra den framlagda kalkylen. Som framgår av det
följande har de förutsättningar, som driftstatens beräkningar byggde på, också
i stora delar förändrats. Den nu redovisade beräkningen innefattar fortfarande
vissa osäkerhetsfaktorer dels med hänsyn till att verkligt utfaU endast avser
sju månader, dels att utvecklingen under resterande del av budgetåret kan
komma att avvika även från nu gjorda antaganden.
Budgetåret
1975/76
Försäljningsvolymen för
fast kraft beräknas bli ca 850 GWh lägre än vad som förutsattes vid
driftstatens upprättande. Nedjusteringen av försäljningsprognosen avser
huvudsakligen leveranser till basindustrierna och beror på att den svaga
konjunkturen bedöms bestå under hela budgetåret. Intäkterna av fast
kraftförsäljning påverkas också av lägre energipristillägg på grund av lägre
oljepris än som förutsattes i driftstaten. Samtidigt har indexutvecklingen
medfört något högre indextillägg än beräknat. Den tilifälliga
kraftförsäljningen beräknas öka i volym samtidigt som priset genornsnittligt
beräknas bli lägre än vad som förutsattes. En omräkning av underlaget för
övriga rörelseintäkter har också medfört en viss reducering. Totalt beräknas
rördseuitäkterna bli ca 95 milj. kr. lägre än vad som angavs i driftstaten.
Den
minskade försäljningsvolymen medför ett minskat behoy av till-satskraft. Den
försenade kommersieUa idrifttagningen. av block 1 i Ringhals innebär emellertid
att ett därav följande produktionsbortfall kompenserats med andra och dyrare
kraftslag. Ökade kostnader för bränsle och inköpt kraft, bl. a. innefattande
ett högre pris för kärn-
Bil. 5
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
bränsle, innebär att driftkostnaderna beräknas överstiga
motsvarande belopp i driftstaten med ca 29 milj. kr.
Rörelseresultatet före avskrivningar, finansiella poster
oeh kommunalskatt blir därigenom 124 milj. kr. lägre än som förutsattes i
driftstaten.
Det
bedömda avskrivningsbehovet för budgetåret, 722 milj. kr., har reducerats med
hänsyn till att kommersiell drift för block 1 i Ringhals senarelagts. Samtidigt
har en uppräkning skett med hänsyn till kostnadsstegringar med inverkan på
anläggningarnas nuanskaffningskost-nad. Avskrivningarna ökar därmed med 15
milj. kr. till 737 milj. kr.
FinansieUa poster medför ökade kostnader med ca 6 milj.
kr. medan skatter bedöms komma att överensstämma med driftstatens beräkningar.
Redovisat nettoöverskott skulle därmed bli 145 milj. kr.
lägre än i driftstaten upptaget eller 605 milj. kr. För att uppnå full
förräntning, 7,5 %, krävs ett nettoöverskott om 735 milj. kr. Som
bokslutsdisposUion har därför avskrivningarna reducerats med 130 milj. kr.
För
kanalrörelsen, som ingår i de redovisade siffrorna, beräknas intäkterna bli
lägre än i driftstaten beroende på nu bedömd lägre transportvolym, medan
driftkostnaderna beräknas bli något högre. Sammantaget innebär detta att
kanalrörelsen inte beräknas komma att ge något överskott för 1975/76. I
beräkningama har hänsyn ej tagits till verkets framställning om nedsättning av
det förräntningspliktiga kapitalet med 42 milj. kr.
Vid
bedömning av beräkningen skall beaktas att det förräntningspliktiga kapitalet
för under arbete varande anläggningar blivit betydligt högre än beräknat genom
den försenade kommersiella idrifttagningen av block 1 i Ringhals. Av det totala
statskapUalet avser ca 3 000 milj. kr. anläggningar under uppförande,
motsvarande en räntekostnad vid 7,5 % av 225 och vid 10 % (nyti kapUal) av 300
milj. kr.
Budgetåret 1976177
Beräkningen bygger på ekonomiprognos av december 1975,
grundad på vissa antagna förutsättningar, bl. a. 8 % inflation och 5 %, försäljningsökning.
I jämförelse med den prognos som lämnades i november 1975, förutsattes nu en
något lägre försäljningsvolym för fast kraft. En lägre utvecklingstakt för
oljepriset ger även detta år lägre intäkter av energipristUlägg. Intäkter av
tillfällig kraft beräknas också minska något. Sammantaget upptages
rörelseintäkterna till ett ca 80 milj. kr. lägre belopp än i
novemberprognosen. Kostnaderna för bränsle och inköpt kraft minskar något på
grund av mindre volym men påverkas också bl. a. av ett högre pris för
kärnbränsle. Tillsammans med högre löner och andra kostnadsstegringar beräknas
driftkostnaderna stiga med ca 45 milj. kr. i jämförelse med den tidigare beräkningen.
För att uppnå förräntningskravet, som även för 1976/77 förutsattes vara 7,5 %,
har som bokslutsdisposUion avskrivningarna reducerats med 125 milj. kr.
Prisutvecklingen för olja och kärnbränsle, kärnkraftblockens drifttillgänglighet
liksom vattentUlrinning, belastningsutveckling m. m. är faktorer som starkt
påverkar det ekonomiska resultatet och gör beräkningama osäkra. Anläggningar
under uppförande beräknas i genomsnitt uppgå till 3 500 milj. kr. motsvarande
en räntekostnad av 260 resp. 350 milj. kr. vid 7,5 respektive 10 % räntefot.
RRV ansluter sig till statens vatienfaUsverks beräkning
och beräknar inkomsterna på tUeln statens vatienfaUsverks fond till 685 milj.
kr.
Prop. 1915116:150 24
för
budgetåret 1975/76 och föreslår att tUdn uppförs med 800 milj. kr. för
budgetåret 1976/77.
Domänverket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 70,0 milj. kr. för budgetåret
1975/76 oeh med 45,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. I skrivelse den 5 mars
1976 har domänverket räknat med att inleverera 79,0 milj. kr. för budgetåret
1975/76 vUket är 9,0 milj. kr. mer äii i beräkningen i november 1975. För
budgetåret 1976/77 räknar domänverket med att i enlighet med beräkningen i
november inleverera 45,5 milj. kr.
RRV
ansluter sig till domänverkets beräkning och beräknar inkomsterna på titeln
domänverkets fond till 79,0 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och föreslår att
titeln uppförs med 45,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Riksbanksfonden.
I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel tiU 350 milj. kr.
under budgetåren 1975/76 och 1976/77. Riksbanken beräknar nu inkomstema på
titeln riksbanksfonden till 450 milj. kr. under vart och ett av budgetåren
1975/76 och 1976/77.
Lånefonden
för bostadsbyggande. Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna under budgetåret
1975/76 till 2 280 milj. kr. varav 2 271 milj. kr. flutit in t. o. m. februari
1976. För budgetåret 1976/77 har bostadsstyrelsen beräknat inkomsterna på
titeln till 2 715 milj. kr., vilket innebär en minskning i förhållande till
beräkningen i budgetpropositionen med 40 milj. kr. Beräkningarna för flertalet
lån med rörlig ränta har grundats på den av regeringen fastställda räntesatsen
på statliga bostadslån m. m. För år 1975 utgår ränta efter 8,25 % (SFS 1974:
949) och för år 1976 efter 9,25 % (SFS 1975: 1143). Det har förutsatts att
räntesatsen 9,25 % kommer att gälla även under år 1977.
Övriga
diverse kapitalfonder. Statens 'vägverk har reviderat prognosen för statens
vägverks förrådsfond. För budgetåret 1975/76 beräknas inkomsterna uppgå till 17
500 000 kr., vilket innebär en ökning med 3 300 000 kr. i förhållande tUl
beräkningen i budgetpropositionen. Inkomsterna under budgetåret 1976/77
beräknas bli 19 526 000 kr. Detta är en ökning med 4 176 000 kr. jämfört med
beräkningen i budgetpropositionen.
Kapitalbudgetens
inkomster
Avskrivningsmedel
inom fonden. Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för
finansiering av investeringar på kapitalbudgeten. RRV har hämtat in nya
uppgifter om avskrivningsmedlens
Bil. 5 Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975/76
Reviderad
1976/77
Reviderad
december-
beräkning
Förslag till
beräkning
beräkningen
statsbudget
Statens
affärsverksfonder
Postverket
23 000
23 000
26 600
26 500
Televerket
984 100
1 005 400
879 400
868 000
Statens järnvägar
372 000
375 000
410 000
415 000
Luftfartsverket
26 200
26 200
31 200
31 200
Förenade fabriksverken
23 700
23 700
24 000
24 000
Statens vattenfallsverk
656 300
596 600
832 000
707 000
Summa
2 085 300
2 049 900
2 203 200
2 071 700
Diverse
kapitalfonder
Statens vägverks förrädsfond
68 200
71 350
76 900
78 000
utveckling
för de större fondema. I följande sammanställning redovisas beräkningarna för
budgetåren 1975/76 och 1976/77 (tkr).
Statens
vattenfallsverk har räknat ner sina avskrivningar med 59,7 milj. kr. under
budgetåret 1975/76 och med 125 milj. kr. under budgetåret 1976/77.
Kapitalbudgetens
inkomster beräknas under budgetåret 1975/76 uppgå till 2 545 942 000 kr. Detta
är en minskning med 35 090 000 kr. i förhållande till höstens beräkning. Under
budgetåret 1976/77 beräknas dessa inkomster uppgå till 2 577 629 000 kr.,
vilket innebär en minskning med 136 923 000 kr. jämfört med förslag till
statsbudget.
Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen Sanell, byrådirektörerna Dalmo, Hansson och Vereide,
revisorerna Karlson och Rahmn, byråassistenten Aronsson samt
revisionsdirektören Nilsson, föredragande.
Enligt
riksrevisionsverkets beslut
ÄKE
SANELL
Ove
NUsson
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 6
Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för
budgetåret 1976/77
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Bil.
6 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
Bilaga 6
Specifikation
av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret 1976/77
A Skatter, avgifter, m. m.
I Skatter:
I Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse samt socialförsäk
ringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. m. 42 450 000 000
b Kupongskatt 32 000 000
c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1 750 000
d Skogsvårdsavgifter 19 200 000
e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter 2 500 000
f Arvsskau och gåvoskatt 315 000 000
g Lottenvinstskatt 205 000 000
h Stämpelskatt och stämpelavgift 548 000 000 43 573 450 000
2 Automobilskattemedel:
a Bensinskatt 1 920 000 000
b Vägtrafikskatt 2 060 000 000 3 980 000 000
3
Allmän
arbetsgivaravgift 6 750 000 000
4
Tullar och
acciser:
a Tullmedel 985 000 000
b Mervärdeskatt 20 500 000 000
c Särskilda varuskatter 407 200 000
d Omsättningsskatt på motorfordon 735 000 000
e Tobaksskatt 2 300 500 000
f Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihanddsbolag 30 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhanddsbolag 50 000 000
h Skatt på sprit 3 250 000 000
i Skatt på vin 600 000 000
j Skatt pä malt- och läskedrycker 892 000 000
k Energiskatt 3 514 000 000
I Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter 1 000
m Särskild vägtrafikskatt 212 000 000
n Skatt på annonser och reklam 152 000 000
o Skatt på spd 102
000 000 33 729 701000 88 033 151 000
II Uppbörd i stålens verksamhet:
1
Expeditionsavgifter 106 000 000
2
Bidrag till
kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m. 73 342 000
3
Vattendomstolsavgifter 1 000 000
4
Inkomster vid
kriminalvärden 1 600 000
5
Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 23
800 000
6
Inkomster vid
den statliga läkemedelskontrollen 15 500 000
7
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium 1 990 000
8
Inkomster vid
karolinska sjukhuset 335 100 000
9
Inkomster vid
statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 250 000
10 Inkomster under anslaget kostnader för viss
utbildning av handikappade 60 000
II Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen 4 119 000
1 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 6
12 Inkomster av arbetsgivaravgifter
till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet
13 Inkomster vid statens vägverk, att
tillföras automobilskattemedlen
14 Inkomster vid statens
trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobUskattemedlen
15 Körkortsavgifter
16 Avgifter för registrering av
motorfordon
17 Försäljning av sjökort
18 Fyravgifter
19 Lotsavgifter
20 Skeppsmätningsavgifter
21 Fartygsinspektionsavgifter
22 Inkomster vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
23 Inkomster vid statens geotekniska
institut
24 Ersättning för visst
värderingsförfarande
25 Pensionsmedel m. m.
26 Inkomst av myntning
27 Bidrag till bankinspektionen
28 Bidrag för revision av sparbankerna
29 Bidrag till försäkringsinspektionen
30 Ersättning för
kilometerräknarapparatur
31 Avgifter för granskning av
biograffilm
32 Inkomster vid riksantikvarieämbetet
33 Avgifter för särskUd prövning och
fyllnadsprövning inom skolväsendet
34 Inkomster vid statens
maskinprovningar
35 Inkomster vid lantbruksnämnderna
36 Inkomster vid statens
jordbruksnämnd
37 Inkomster vid statens centrala
frökontrollanstalt
38 Avgifter för växtskyddsinspektion
m. m.
39 Avgifter vid köttbesiktning
40 Inkomster vid statens
livsmedelsverk
41 Inkomster vid statens
veterinärmedicinska anstalt
42 Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkningen
43 Inkomster av statens gruvegendom
44 Inkomster vid bergsstaten m. m.
45 Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet
46 Avgifter för registrering i
förenings- m. fl. register
47 Exekutionsavgifter
48 Restavgifter
49 Inkomster vid statens planverk
50 Ersättning för vissa
komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
III Diverse inkomster:
1
Bötesmedel
2
Totalisatormedel
3
Tipsmedel
4
Lotterimedd
5
Övriga diverse
inkomster
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1
Postverket
2
Televerket
3
Statens
järnvägar
4
Luftfartsverket
5
Förenade
fabriksverken
6
Statens
vattenfaUsverk
7
Domänverket
41 000 000
800 000
31 000 000 17 000 000 72 000 000 2 930 000 121 500 000 30
000 000
2 200 000
4 360 000
29 942 000
4 300 000
1000
834 000 000
120 000 000
7 550 000
1 050 000
3 958 000
1 000 300 000
5 459 000
566 000 I 200 000
6 500 000
1 300 000
9 500 000
2 695 000
12 000 000
1 100 000
6 500 000
258 000
28 000 000
7 200 000
61 000 000
4 235 000
15 366 000
54 930 000
800 000
54 805 000
2 160 067 000
111 390 000
105 000 000
327 072 000
235 000 000
85 000 000
863 462
000
91
056 680 000
21 500 000
125 000 000
1000
25 000 000
29 000 000
800 000 000
45 500 000
1 046
001 000
II
Riksbanksfonden
450 000
000
Bil. 6 Specifikation av inkomstema på driftbudgeten
III Statens
allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas delfond
2
Kriminalvårdsstyrelsens
3
Beskickningsfastigheternas
4
Karolinska
sjukhusets
5
Akademiska
sjukhusets
6
Byggnadsstyrelsens
7
Generaltullstyrelsens
IV
Försvarets
fastighetsfond
V
Statens
utiåningsfonder:
1
Utrikesförvaltningens
lånefond
2
Biständsförvaltningens
lånefond
3
Statens
bosättningslånefond
4
Vattenkraftslånefonden
5
Luftfartslänefonden
6
Statens
länefond för den mindre skeppsfarten
7
Statens
länefond för universitetsstudier
8
Studiemedelsfonden
9
Lånefonden för
studentkårlokaler
10
Jordbrukets
lagerhusfond
11
Jordbrukets
maskinlånefond
12
Kraftiedningslånefonden
13
Egnahemslänefonden
14
Statens
avdikningslånefond
15
Fiskerilånefonden
16
Länefonden tiU
främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
17
Skogsväglänefonden
18
Statens
hantverks- och industrilånefond
19
Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
20
Lånefonden för
bostadsbyggande
21
Länefonden för
inventarier i vissa specialbostäder
22
Lånefonden för
maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
23
Lånefonden för
kommunala markförvärv
24
Länefonden för
allmänna samhngslokaler
25
Övriga
utlåningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd:
1
Kammarkollegiets delfond
2
Arbetsmarknadsstyrelsens "
3
Bostadsstyrelsens "
4
Riksbankens "
5
Riksgäldskontorets
VII
Fonden
för statens aktier
VIII
Fonden
för beredskapslagring
IX
Statens
pensionsfonder:
1
Folkpensioneringsfonden
2
Civila
tiänstepensionsfonden
3
Militära
tiänstepensionsfonden
4
AUmänna
familjepensionsfonden
5
Statens
pensionsanstalts pensionsfond
6
Pensionsfonden
för vissa riksdagens verk
X Diverse kapitalfonder:
1
Fonden för
kreditgivning tiU utiandet
2
Naturvårdsfonden
3
Övriga diverse
kapitalfonder
1000
6 556 000
9 043 000
37 062 000
13 130 000
478 205 000
250 000
150 000
90 000
10 000 000
240 000
2
560 000
3
400 000 200 000
43 000 000
190 000
30 000
25 000
30 000
520 000
1 450 000
1 900 000
100 000
45 000
26 000 000
550 000 2 715 000 000
1 600 000
320 000 37 200 000
2 600 000
276 000
40 000 000 95 000 000
230 000 10 000
720 000
74 600 000
2 450 000
280 000
7 900 000
17 000 000
51 000
1 994 000
3 300 000
90 500 000
544 247 000 138 346 000
2 847 476 000
135 960 000
107 048
000
95 995 000
102 281 000
95 794 000
KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1976 760235
5 563 148 000
Summa kr. 96 619 828 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
7
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1976/77
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150
Bil.
7 Anslagsfiirändringar i förhållande till budgetpropositionen
Bilaga 7
Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1976/77 1 000-tal kr
Anslagsrubrik
Beräknat belopp i budgetpropositionen
Slutligt förslag eUer beslut Förändring
-------------------------- Ökning (-I-)
Proposi- Anslags- Minskning tionens
eller belopp () skrivelsens nummer
tionsanslag Upplysning om tobak, reservationsanslag
Bidrag till Föreningen Fruktdrycker
\
142 142 142
4 000 2 000
35
-h + +
4 000
2 000
35
Summa
8 300
15 035
-f--
6 735
VI. Kommunikationsdepartementet
Transponnämnden, förslagsanslag Ersättning till
postverket för tidningsdistribution
2 162
152 127
2 562 90 000
-t-
4-
400 90
000
Summa
2 162
92 562
4-
90 400
VII.
Finansdepartementet
Presstödsnämnden, förslagsanslag Bidrag till Föreningen
Fruktdrycker Produktionsbidrag för dagstidningar,
förslagsanslag Samdistributionsrabatt för dagstidningar,
förslagsanslag
35 97 000 25 000
131
142
131 131
1000 »180 000
+ +
1000 35
58 000
-\-
DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter
//.
Justitiedepartementet
Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag
Lokala polisorganisationen: Utrustning, reservationsanslag
Summa
///. Utrikesdepartementet \3trikQsKr\a\tr\\r\%en,
förslagsanslag
Summa
IV. Försvarsdepartementet
Flygvapenförband: Forskning och utveck
ling, förslagsanslag
Värnpliktsverket,/örj/a.?ia«i/a
Summa
V. Socialdepartementet
Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag
Upplysning i alkoholfrågan m. m., reserva-
2 435
rskr
181
2 585
+
150
2 026
331
rskr
203
2 028 831
-f
2 500
18 600
rskr
203
18 780
+
180
2 047
366
2 050 196
+
2 830
205 957
96
249 141
-f
43 184
205 957
249 141
-f
43 184
479 320 37 245
143 143
473 305 43 260
-1-
6 015 6 015
516 565
516 565
±
0
142
8 300
700
9 000
' Stöd till dagspressen, förslagsanslag 1 Riksdagen
1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 7
Anslagsrubrik
Beräknat Slutligt förslag eller beslut Förändring
belopp i Ökning (+)
budgetpro-
Proposi- Anslags- Minskning
positionen
tionens eller belopp ( )
skrivelsens
nummer
Upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen,
reservationsanslag
Nordiska investeringsbanken, reservationsanslag
Summa
VIII. Utbildningsdepartementet
Tidskriftsstöd, reservationsanslag
Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-och
musikinstitutioner, reservationsanslag
Bidrag
till vissa museer
Bidrag till Centralförbundet för alkohol-och
narkotikaupplysning, reservationsanslag
Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reser vationsanslag
Bidrag
till trossamfund, reservationsanslag
Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund,
reservationsanslag
Stipendier för forskarutbildning, reservationsanslag
Studiebidrag
m. m., förslagsanslag
Summa
IX. Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag Skogsstyrelsen,
förslagsanslag fiskeristyrelsen, förslagsanslag Fiskeriintendénter m. m.,
förslagsanslag Främjande i allmänhet av fiskerinäringen,
reservationsanslag
Prisreglerande åtgärder på fiskets område,
förslagsanslag
Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag Strälskyddsforskning,
reservationsanslag
Summa
X. Handelsdepartementet
Konsmner\tom.bu(ismannen, förslagsanslag
Konsumentverket: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag
Konsumentverket: Forskning m. m., reservationsanslag
Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden,
förslagsanslag
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsanslag
Summa
XII. Bostadsdepartementet Bostadstillägg m. m., förslagsanslag
Summa ' Bostadsbidrag m. m.
2 500
124 535
1 969
45 024
82 567 6 175
1 936
2 500
+ 80 000
-1- 136 465
+ 531
300
80 000
261 000
2 500
44 724
82 867 6 275
2 321
142 108
rskr 190
rskr 190
300 100
-h
rskr 190 rskr 190
161
385
3 242 19 000
161 rskr 196
6 000 20 000
+
2 758 1 000
6 000
rskr 196
7 000
+
1 000
16 653 625 000
128 rskr 202
32 314 643 000
+ -i-
15 661 18 000
807 566
847 001
-f
39 435
11 957
10 492
9 429
1 384
154 132 130 130
14 936
14 454
11 703
I 798
+
-1-
+
2 979
3 962
2 274 414
300
130
800
+
500
6 297
130 123 123
10 000
8 706
500
+ -1-
10 000
2 409
500
39 859
62 897
+
23 038
2 630
159
-
-
2 630
19 743
159
27 000
+
7 257
1 695
159
1900
+
205
2 446
159
3 113
-\-
667
104 044
152
128 756
+
24 712
130 558
160 769
-j-
30 211
1 345
000
145
'1 570
000
+
225 000
1 345
000
1 570 000
+
225 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 7
Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsrubrik
Beräknat belopp i budgetpropositionen
Slutligt förslag eller beslut Förändring
------------------------- Ökning (-f-)
Proposi- Anslags- Minskning
tionens eller belopp ()
skrivelsens nummer
opaginerad Kontrollera mot PDF
XIII. Industridepartementet
Styrelsen för teknisk utveckling: Skepps
teknisk forskning och utveckling, reserva
tionsanslag 12 000
Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk
kärnkraftindustri, reservationsanslag 24 100
Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksam
het, reservationsanslag 13 100
Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag,
reservationsanslag
Täckande av förluster vid Eriksbergs Me
kaniska Verkstads AB, reservationsanslag
Oljeprospektering,
reservationsanslag
Medelstillskott till Svenska Utvecklings-
aktiebolaget, reservationsanslag
Bidrag
till Sveriges Investeringsbank AB,
reservationsanslag
Summa 49 200
XV. Oförutsedda utgifter
Oförutsedda utgifter, förslagsanslag 3 000 000
Summa 3 000 000
121
13 000
+ 1000
109
20 000
- 4100
109
.12 500
600
109
24 000
+ 24
000
121
124
420 000 20 000
4- 420 000 + 20 000
151
27 000
+ 27 000
151
26 700
+ . 26 700
563 200
-1- 514
000
150
1 500 000
-1 500
000
1 500 000
-1 500
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
XVI.
Riksdagen och dess verk m. ni. Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter,
förslagsanslag
Riksdagen: Stöd till partigrapper, förslagsanslag Den
inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag
Summa
Summa förändringar av egentiiga statsutgifter
1 300
rskr
149
1 650
4-
350
-
rskr
149
744
4-
744
47 294
rskr
149
47 494
4-
200
48 594
49 888
4-
1 294
387 408
opaginerad Kontrollera mot PDF
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar
Summa förändringar av utgifter för statens kapitalfonder
Summa förändringar pä driftbudgeten
1 178 052
150
1 325 477
4-. 147 425
4- 147 425 - 239 983
opaginerad Kontrollera mot PDF
KAPITALBUDGETEN I. Statens afTärsverksfonder
Statens
järnvägar
Järnvägar m.m. Förenade fabriksverken
Byggnader och utrustning
Summa utgiftsförändringar under statens affärsverksfonder
524 700
rskr 176 '
554 700
4-
30 000
32 200
122
65 000
4-4-
32
800 62 800
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anslagsrubrik
Beräknat belopp i budgetpropositionen
Slutligt förslag eller beslut Förändring Ökning (4-)
Minskning
(-)
Proposi- Anslags-tionens eller belopp skrivelsens
nummer
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Statens allmänna fastigbetsfond
Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparte
mentets verksamhetsområde 168 000
Summa utgiftsförändringar under statens allmänna
fastighetsfond
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
Lån för inrättande av alkoholfria
restauranger
Finansdepartementet:
Lån för inrättande av alkoholfria
restauranger 1
Pressens lånefond 1
Jordbruksdepartementet:
Lån för vissa investeringar inom
trav- och galoppsporten
Handelsdepartementet:
Lån till teko-, sko- och garveriindustrier 10 000
Industridepartementet:
Lån till projektering av raffinaderi
Lån till aktieteckning i Svenska
Petroleum AB
Lån till Norrbottens järnverk AB
Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd
VI. Fonden för statens aktier
Industridepartementet:
Teckning av aktier i Statsföretag AB
Teckning av aktier i Statsföretag AB
Summa utgiftsförändringar under fonden för statens aktier
VIII. Fonden för beredsKapslagring
Handelsdepartementet:
Överstyrelsens för ekonomiskt försvar
ddfond:
Lagring för beredskapsändamäl 40
000
Summa utgiftsförändringar under fonden för beredskapslagring
IX. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet;
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar:
Förrådsanläggningar m. m. 77 100
Summa
utgiftsförändringar under diverse
kapitalfonder
Summa förändringar på kapitalbudgeten
117
140 000
28 000 28 000
4-
142
142
_
1
131
15 000
4-
14 999
150
20 000
4-
20 000
152
25 000
+
15 000
124
10 000
j
10 000
124
10 108
-i-
10 108
207
275 000
-f
275 000
345 107
99 750 000 4- 750 000
207 175 000 4- 175 000
4- 925 000
152 59 400 4- 19 400 + 19 400
152 25 025 - 52 075
- 52 075 4-1272 232
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760I3S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
8
Förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1976/77
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Bil. 8. Förslag till investeringsplan ocb
investeringsstater
Bilaga
8
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1976/77
A. Postverkets fond
27 498 000
B. Televerkets fond
-6 600 000
C. Statens järnvägars fond
70 400 000
D. Luftsfartsverkets fond
235 498 000
E. Fabriksverkens fond
40 999 000
F. Statens vattenfallsverks fond
1 268 999 000
G. Domänverkets fond
6 001 000
1 642
795 000
II Statens allmänna fastighetsfond
334 966
000
III Försvarets fastighetsfond
84 338
000
IV Statens utlåningsfonder
1 876
068 000
V Fonden för låneunderstöd
891 930
000
VI Fonden för statens aktier
737 500
000
VII
Fonden för förlag tUl statsverket
-27 000
000
VIII
Fonden för beredskapslagring
59 400
000
IX Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond
1 399 000
Sjöfartsverkets fond
52 796 000
Fonden för Södertälje kanalverk
2 109 000
Statens datamaskinfond
55 501 000
lordfonden
1000
Naturvårdsfonden
4 000 000
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
-1 062 000
114 744
000
5 714
741 000
avgår
kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster
1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning
22 952 000
23 952
000
5 690
789 000
1 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
FÖRSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER
FÖR BUDGETÅRET 1976/77
opaginerad Kontrollera mot PDF
I. Statens afTärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedd
från
statsbudgeten
1000
inom
fonden
26 500 000
Övriga kapitalmedel
1000
Investeringsbemyndigande
27 498 000
54 000 000
Investeringsanslas
54 000 000
54 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
B.
Televerkets fond
Avskrivningsmedel: Teleanläggningar m. m.
från statsbudgeten
inom
fonden Avskrivningsmedel: Televisions- och ljudradioanläggningar
inom
fonden Övriga kapitalmedd: Teleanläggningar m. m. Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar
m. m.
6 000 000 826 700 000
41 300 000
1 000 000
-6 600 000 868 400 000
Investeringsanslag:
Teleanläggningar
m. m. Televisions- och
ljudradioanläggningar
827 100 000 41 300 000
868 400 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
C.
Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
61 300 000
415 000
000
8 000 000
70 400 000
554 700 000
Investeringsanslag
554 700 000
554 700 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedd
från
statsbudgeten
1000
inom
fonden
31 200 000
Övriga kapitalmedel
1000
Investeringsbemyndigande
235 498 000
266 700 000
Investeringsanslag
266 700
000
266 700 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 8 Förslag till investeringsplan och
investeringsstater
opaginerad Kontrollera mot PDF
E.
Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden
Investeringsbemyndigande
1000 24 000 000 40 999 000
65 000 000
Investeringsanslag
65 000 000
65 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
F.
Statens vattenfallsverks fond
opaginerad Kontrollera mot PDF
A vskri vningsm
edd från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1000
707 000
000
10 000 000
1 268 999
000
1 986 000 000
Investerinasanslag
1 986 000 000
1986 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
G.
Domänverkets fond
Investeringsbemyndigande
Summa investeringsbemyndi-ganden för statens affärs-
verksfonder
6 001 000
1 642 795 000
Summa investeringsanslag
6 001 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Statens
allmänna fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
304 640 000 76 645 000 10 000 000
334 966
000
726 251 000
Summa
investeringsanslag
726 251
000
726 251 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
III.
Försvarets fastighetsfond
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten 239 167 000
inom
fonden 28 095 000
Övriga
kapitalmedel 19 000 000
Investeringsbemyndigande 84 338 000
370 600 000
Summa investerinssansla"
370 600
000
370 600 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150
IV. Statens
utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande 400 000
Biståndsförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande 300 000
Statens
bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande 5 000 000
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande 1000
Investeringsanslag
Investeringsanslag
Investeringsanslag
Investeringsanslag
400 000
300 000
5 000 000
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten
455
000 000
Investeringsanslag
455
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för
studentkårlokaler
Investeringsbemyndigande 1000
Fiskerilånefonden
Investeringsbemyndigande 1000
Investeringsanslag
Investeringsanslag
1000
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden till
främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten 338 000 Investeringsanslag
Investeringsbemyndigande 362
000
700 000
700 000
700 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens fiskredskapslåncfond
Investeringsbemyndigande
1000
Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
statens hantverks- och
industrilånefond
Investeringsbemyndigande 35 000 000
Lånefonden
för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande 1 660 000 000
Investeringsanslag
Investeringsanslag
35
000 000
1
660 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för inventarier
i vissa specialbostäder
Investeringsbemyndigande 1000 Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för
kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande 175 000 000
Investeringsanslag
175
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 8 Förslag till
investeringsplan och investeringsstater
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lånefonden för aUmänna
samlingslokaler
Investeringsbemyndigande 1000
Investeringsanslag
1000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Siiinina
investeringsbe-myndiganden för statens ullåniugsfonder
1
876 068 000
V. Fonden för
låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
46
500 000 105 180 000 891 930 000
Summa
investeringsanslag 1 043 610 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1043 610 000
1 043 610 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VI. Fonden för statens aktier
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten Investeringsbemyndigande
187
500 000 737 500 000
925
000 000
Investeringsanslag
925
000 000
925
000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VII. Fonden för
förlag till statsverket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
47 000 000
-27 000 000
20 000 000
Investeringsanslag
20 000 000
20 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
VIII. Fonden för
beredskapslagring
Investeringsbemyndigande 59 400 000
Investeringsanslag
59
400 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
IX. Diverse
kapitalfonder
A.
Statens vägverks förrådsfond
Avskrivningsmedel
från
statsbudgeten
1000
inom
fonden
78 000 000
Övriga kapitalmedel
3 200 000
Investeringsbemyndigande
1 399 000
82 600 000
Investeringsanslag
82
600 000
82
600 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
B. Sjöfartsverkets
fond
Avskrivningsmedd
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1000
35 353 000
50 000
52 796 000
88 200 000
Investerinssanslae
88 200 000
88 200 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1000 890 000
2 109 000
3 000 000
C.
Fonden för Södertälje kanalverk
Avskrivningsmedel
från statsbudgeten
inom fonden Investeringsbemyndigande
Investeringsanslag
000 000
3 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
D.
Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel
inom
fonden Investeringsbemyndigande
59 500 000 55 501 000
115 001 000
Summa investeringsanslag
115 001000
115 001 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
£. Jordfonden
Investeringsbemyndigande 1000
F. Naturvårdsfonden
Investeringsbemyndigande 4
000 000
Investeringsanslag
Investeringsanslag
1000
4 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
G.
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedel från statsbudgeten ' inom fonden Investeringsbemyndigande
25 025 000
1 062 000
-1 062 000
25 025 000
Investerinssanslae
25 025 000
25 025 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa investeringsbe-myiidiganden för diverse
kapitalfonder
114 744 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avskrivningsmedd från statsbudgeten inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 325 477 000
2 351 245 000 203 432 000
5 714 741
000
9 594 895 000
Summa investeringsanslag
9 594 895 000
9 594 895 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
:CR:TDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7602
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
9
Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1976/77 sedan budgetpropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Bil. 9 Förändringar
i förslaget till statsbudget
Bilaga 9
FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1976/77 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN
1 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 150. Bilaga 9.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76: 150
Totalbudgeten för
Inkomster
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj
i. kr.
A.
Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter
87 020,0
-hl
013,2
88 033,2
II. Uppbörd i statens verksamhet
2 115,5
-\-
44,6
2 160,1
III. Diverse inkomster
853,7
+
9,8
863,5
Summa
89 989,2
-i
1067,5
91 056,7
B.
Inkomster av statens kapitalfonder:
1. Statens affärsverksfonder
1 069,4
23,4
1 046,0
II. Riksbanksfonden
350,0
-H
100,0
450,0
III. Statens aUmänna fastighetsfond
544,2
544,2
IV. Försvarets fastighetsfond
138,3
138,3
V. Statens utlåningsfonder
2 887,5
40,0
2 847,5
VI. Fonden för låneunderstöd
136,0
_
136,0
VII. Fonden för statens aktier
107,0
_
107,0
VIII.
Fonden för beredskapslagring
96,0
96,0
IX. Statens pensionsfonder
102,3
102,3
X. Diverse kapitalfonder
91,6
+
4,2
95,8
Summa
5 522,4
+
40,8
5 563,1
C. Beräknad övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna: Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder
II. Övrig kapitalåterbetalning
2 222,2
469,4
23,0
-
131,5 5,4
2 090,7
464,0
23,0
Summa
2 714,6
-
136,9
2 577,6
Summa
98 226,1
+
971,4
99 197,5
Underskott
11 988,0
-
86,6
11 901,4
Summa milj. kr.
110
214,0
+
884,8
111
098,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
9 Förändringar i förslaget till statsbudget
budgetåret
1976/77 Utgifter
Budget-
Senare
Summa
propositionen ändringar
Milj.
kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
A. Utgiflsanslag:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
14,4
14,4
II. Justitiedepartementet
4 104,8
+ 2,8
4 107,7
IU. Utrikesdepartementet
3 443,6
-h 43,2
3 486,8
IV. Försvarsdepartementet
10 613,3
10 613,3
V. Socialdepartementet
31 003,3
+ 6,7
31 010,1
VI. Kommunikationsdepartementet
6 695,5
-f- 120,4
6 815,9
VII. Finansdepartementet
7 489,1
-h 151,5
7 640,5
VIII.
Utbildningsdepartementet
14 821,8
-1- 11,4
14 833,2
IX. Jordbruksdepartementet
4 421,4
-f 43,0
4 464,5
X. Handelsdepartementet
448,9
+ 12,5
461,4
XI. Arbetsmarknadsdepartementet
6 595,9
6 595,9
XII. Bostadsdepartementet
6 562,0
-1- 225,0
6 787,0
XIII.
Industridepartementet
2 890,8
-t-1766,9
4 657,7
XIV.
Kommundepartementet
1 503,8
1 503,8
XV. Oförutsedda utgifter
3 000,0
-1 500,0
I 500,0
XVI.
Riksdagen och dess verk
155,4
+ 1,3
156,7
XVII.
Riksgäldsfonden
5 150,0
5 150,0
Summa
108
914,0
-F 884,8
109
798,9
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehåll
ningar 1 000,0 - 1000,0
II. Ökad disposition av rörliga
krediter 300,0 - 300,0
Summa 1 300,0 - 1 300,0
Summa milj. kr. 110 214,0 -I- 884,8 111098,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150
Driftbudgeten för
Inkomster
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter
II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster
Summa
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder II. Riksbanksfonden
III.
Statens
allmänna fastighetsfond
IV.
Föisvarets
fastighetsfond V. Statens utiåningsfonder
VI. Fonden för låneunderstöd
vn. Fonden för statens aktier
VIII. Fonden för beredskapslagring
IX. Statens
pensionsfonder
X. Diverse kapitalfonder
Summa
Budget-
Senare
Summa
proposition(
;n
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Mil.
j. kr.
87 020,0
-fl 013,2
88 033,2
2 115,5
+
44,6
2 160,1
853,7
-f
9,8
863,5
89 989,2
-hl 067,5
91 056,7
1 069,4
23,4
I 046,0
350,0
-1-
100,0
450,0
544,2
544,2
138,3
138,3
2 887,5
40,0
2 847,5
136,0
136,0
107,0
107,0
96,0
_
96,0
102,3
102,3
91,6
-1-
4,2
95,8
5 522,4
+
40,8
5 563,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
inkomster på driftbudgeten 95 511,5
-1-1108,3
96 619,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
milj. kr. 95 511,5
-M
108,3 96 619,8
Bil.
9 Förändringar i förslaget till statsbudget
budgetåret Wléjll
Utgifter
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj.
kr.
Milj.
kr.
Milj. kr.
A.
Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna
14,4
14,4
II. Justitiedepartementet
4 030,5
-f 2,8
4 033,4
III. Utrikesdepartementet
3 441,9
+ 43,2
3 485,1
IV. Försvarsdepartementet
10 231,9
10 231,9
V. Socialdepartementet
30 951,5
+ 6,7
30 958,2
VI. Kommunikationsdepartementet
4 819,2
-1- 90,4
4 909,6
VII. Finansdepartementet
7 013,9
-t- 136,5
7 150,3
VIII.
Utbildningsdepartementet
14 157,3
-H 39,4
14 196,8
IX. Jordbruksdepartementet
4 321,7
-1- 23,0
4 344,8
X. Handelsdepartementet
314,0
4- 30,2
344,2
XI. Arbetsmarknadsdepartementet
5 960,9
5 960,9
XII. Bostadsdepartementet
4 707,0
4- 225,0
4 932,0
XIII.
Industridepartementet
838,9
4- 514,0
1 352,9
XIV.
Kommundepartementet
1 482,8
1 482,8
XV. Oförutsedda utgifter
3 000,0
-1 500,0
1 500,0
XVI.
Riksdagen och dess verk
155,4
+ 1,3
156,7
Summa
95 441,4
- 387,4
95 054,0
B.
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden
5 150,0
5 150,0
II. Avskrivningar av nya kapital-
investeringar
1 178,1
-f 147,4
1 325,5
III. Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster
1,0
1,0
Summa
6 329,1
-1- 147,4
6 476,5
Summa utgifter på driftbudgeten 101 770,4
- 240,0
101
530,4
Beräknat
underskott på budgetregleringer
i;
Beräknat underskott på
budgetregleringen
7 958,9
-1 098,3
6 860,6
Avsättning till budgetutjämnings-
fonden av kommunalskattemedel
/ 700,0
250.0
1
950,0
Summa
-6 258,9
4-1348,3
- 4
910,6
Summa milj. kr.
95
511,5
-fl 108,3
96
619,8
Prop.
1975/76: 150
Kapitalbudgeten för
Inkomster
Budget- Senare Summa
propositionen ändringar Milj. kr.
Milj. kr. Milj. kr.
Lånemedd 4 429,1 -fl 261,7 5 690,8
Summa milj. kr. 4 429,1 -hl 261,7 5 690,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
9 Förändringar i förslaget till statsbudget
budgetåret
1976/77 Utgifter
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
Milj. kr.
Milj.
kr.
Milj. kr.
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond
27,4
+ 0,1
27,5
Televerkets fond
-18,0
-\- 11,4
-6,6
Statens järnvägars fond
56,4
4- 14,0
70,4
Luftfartsverkets fond
235.5
235,5
Fabriksverkens fond
8,2
4- 32,8
41,0
Statens vattenfallsverks fond
1 144,0
-h 125,0
1 269,0
Domänverkets fond
6,0
6,0
II. Statens allmänna fastighetsfond
348,9
- 14,0
335,0
III. Försvarets fastighetsfond
80,5
4- 3,8
84,3
IV. Statens utiåningsfonder
1 876,1
1 876,1
V. Fonden för låneunderstöd
559,2
4-332,8
891,9
VI. Fonden för statens aktier
4-737,5
737,5
VII. Fonden för förlag till statsverket
-27,0
-27,0
VIII.
Fonden för beredskapslagring
40,0
4- 19,4
59,4
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond
2,5
- 1,1
1,4
Sjöfartsverkets fond
52,8
52,8
Fonden för Södertälje
kanalverk
2.1
2,1
Statens datamaskinfond
55,5
55,5
Jordfonden
0,0
0,0
Naturvårdsfonden
4,0
4,0
Förrådsfonden för ekonomiskt
försvar
-1,1
-
-1,1
Summa
4 453,0
-hl 261,7
5 714,7
Avgår kapitaläterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster
1,0
1,0
Övrig
kapitalåterbetalning
23,0
-
23,0
Summa
24,0
-
24,0
Summa milj. kr.
4
429,1
+ 1 261,7
5
690,8
KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM i » 76 760235
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
10
Allmänna Pensionsfonden, ärde fondstyrelsen:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1975
Prop.
1975/76:150
Bil.
10 AUmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen:
Årsredovisning
1975
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN FJÄRDE FONDSTYRELSEN
Årsredovisning för verksamhetsåret 1975
styrelse
Kommunstyrelseordföranden
Albert Aronson, ordförande
Riksdagsledamoten
Sven Ekström, vice ordförande
Kommunalrådet
Erik Svensson
Riksdagsledamoten
Karl Boo
Direktören
Peder Bonde
Direktören
Wilhelm Söderman
Andre
ordföranden Lars Westerberg
Förbundsordföranden
Enar Ågren
Ekonomen
Lars Ljung
Ekonomichefen
Kurt Lanneberg
Förbundsordföranden
Hans Hellers
Suppleanter
Statssekreteraren
Tony Hagström Riksdagsledamoten Johannes Antonsson Direktören Gösta Welin
Förbundsdirektören Sven Järdler Direktören Karl-Axel Linderoth Direktören Hans
Grundström Förbundsordföranden Erik Lehman Andre förbundsordföranden Sven Wehlin
Förbundsordföranden Ake Berggren Utredningssekreteraren Jan-Erik Nyberg
Professorn Osbome Bartley
Verkställande
direktör
Lennart
Dahlström
1
Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 150. Bilaga 10
BUaga
10
Prop. 1975/76:150 2
Revisorer
Bankdirektören
Carl-Henrik Nordlander, ordförande Bankinspektören Hans-Henrik Abelin
Direktören Arne Henrikson Ekonomichefen Per Anders Larsson
Verkställande
direktörens översikt
Kalenderåret
1975 fondens andra verksamhetsår har fondstyrelsen rekvirerat ytterligare
200 mkr. från riksförsäkringsverket och därmed utnyttjat de 500 mkr. som
riksdagen ställt till förfogande. 100 mkr. tillfördes fonden den 21 februari och
ytterligare 100 mkr. den 23 april.
Av
det totala kapitalet har 435 mkr. disponerats för aktieköp. Nettoökningen
under året uppgick till 203 mkr. och fördelade sig i stort sett jämnt på första
och andra halvåret. Vid årsskiftet förfogade fonden över en likviditetsreserv
om 103 mkr. i form av banktillgodohavanden. Härav åtgår dock 10,5 mkr. för
betalning av redan köpta aktier. För att fonden på ett tillfredsställande sätt
skall kunna fullfölja de syften, som motiverade fondens inrättande, har styrelsen
i skrivelse till regeringen anhållit om en ökning av kapitalet med 500 mkr.
Den
svenska aktiemarknaden var uppåtriktad större delen av år 1975. Utvecklingen
under året mätt i Affärsvärldens generalindex resulterade i en uppgång med 29 %.
De största kurshöjningarna hänförde sig till årets första halvår. Från mitten
av november till årets slut inträdde en viss försvagning. Den starkaste
utvecklingen hade skogssektorn, vars index steg väsentligt mer än generalindex
eller 55 %. Verkstäder, bruk och investmentbolag utvecklades i stort likartat
med generalindex medan bankerna släpade efter. Rederisektorns index föll 10 %.
Vid
årets slut ingår i fondstyrelsens aktieportfölj 23 olika företag en
reducering med två under året. De tre största engagemangen beloppsmässigt
gäller Volvo, L M Ericsson och AGA, vilka tillsammans svarar för 52 % av
dagsvärdet av fondens portfölj. Relativt stora poster har fondstyrelsen också i
Astra, Fläktfabriken, Fortia och Incentive. Största andelen i förhållande till
företagens kapital har fonden i Svenska Rötor Maskiner och Iro. I dessa företag
äger fonden 15 respektive 11,6 % av aktiekapitalet.
Nya
företag i portföljen för året är Astra, Billerud, Höganäs och Svenska Rötor
Maskiner. Under perioden har aktieinnehaven i Cementgjuteriet, Bröderna Edstrand,
Iggesund och Sydkraft avvecklats. Det tidigare Coronainnehavet har bytts mot
nya aktier i AGA medan Mölnlyckeaktierna bytts mot nya Cellulosa-aktier och
konvertibla obligationer. Genom portföljens utökning under året har Volvos
tidigare dominans reducerats. Volvoaktierna utgjorde vid årets ingång 42 % av
total-
Bil. 10 Allmänna
pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: 3
Årsredovisning
1975
portföljen
medan motsvarande tal vid årets slut var 25 %.
Via
nyemissioner under året har fonden ökat sitt engagemang i Volvo och Incentive.
Vidare utgöres hela innehavet av aktier i Höganäs av nyemitterade sådana.
Försäljningarna
och bytestransaktionerna under perioden har medfört realisationsvinster på 6,4 mkr.
och realisationsförluster på 0,9 mkr.
Portföljens
deklarationsvärde per den 31 december 1975 uppgick till 453 mkr. (f. å. 186).
Motsvarande anskaffningsvärde var 435 mkr. (f. å. 232).
Portföljens
marknadsvärde har under året ökat med 30,5 %. Justeringar har vid beräkningen
gjorts veckovis för gjorda köp och försäljningar under året. Under samma
period har Affärsvärldens generalindex stigit med 29,0 %.
Administration:
Medelantalet anställda under året har varit 5. I löner
och ersättningar har utgått till:
styrelse
och verkställande direktör 573 299 kr.
övriga
anställda 221 712 kr.
revisorer 51 000 kr.
Stockholm
i januari 1976
Lennart
Dahlström
Verkställande
direktör
Förvaltningsberättelse
Från
riksförsäkringsverket har fjärde fondstyrelsen under året erhållit 200 mkr.
Härav utgöres 58,2 mkr. av avgifter erlagda av staten, kommuner och därmed
jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka
staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet äger ett bestämmande inflytande.
104,4 mkr. är avgifter erlagda av enskilda arbetsgivare, som i genomsnitt för
det år, vara avgifterna belöper, sysselsatt minst 20 arbetstagare. I avgifter
från enskilda arbetsgivare med färre anställda än 20 arbetstagare samt i
avgifter, som erlägges jämlikt 34 § lagen om försäkring för allmän
tilläggspension, kommer 37,4 mkr.
De
av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskilda specifikationer över styrelsens innehav av aktier
och konvertibla obligationer vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är
tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.
Resultatet
av årets förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per den 31 december
1975 framgår av nedanstående resultaträkning samt balansräkning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150
Resultaträkning
Aktieutdelningar
Ränteintäkter
Förvaltningskostnader
Rörelseresultat
Realisationsvinster
Realisationsförluster
./.
1975
1974
tkr.
tkr.
10 537
834
12 316
6 202
1378
1 175
21475
5 861
6 412
341
857
101
Skatt
./. 10 564
2 330
Nettoresultat
16 466
3 771
1975-12-31
1974-12-31
Tillgångar
tkr.
tkr.
Kassa
och bank
102 620
74 352
Övriga
fordringar
28
Aktier
434 242
232 092
Konvertibla
obligationer
483
Summa
tillgångar
537 345
306 472
Skulder
ocb fondkapital
Leverantörsskulder
10 471
224
Skatteskuld
6 497
2 330
Övriga
skulder
140
147
Fondkapital
500 000
300 000
Ackumulerat
överskott från föregående
år
3 771
Årets
nettoresultat
16 466
3 771
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa skulder och
fondkapital
Stockholm
den 23 januari 1976
Albert
Aronson (ordf.) Sven Ekström
Karl Boo Peder Bonde
Lars Westerberg Enar
Ågren
Kurt Lanneberg Hans
Hellers
537 345
306
472
Erik
Svensson Wilhelm Söderman Lars Ljung Lennart Dahlström (verkst. dir.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 10 Allmänna
pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: s
Årsredovisning
1975
Under
hänvisning till revisionsberättelsen intygas att förestående resultaträkning
samt balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.
Stockholm
den 27 januari 1976
C.-H.
Nordlander (ordf.) H. H. Abelin
Arne Henrikson Anders Larsson
Revisionsberättelse
Undertecknade,
som av Kungl. Maj:t förordnats att såsom revisorer granska Allmänna
Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva
revisionsberättelse för år 1975.
Vi har granskat
förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra
handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de
under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.
Räkenskaperna har siffergranskats
av därtill särskilt utsedd revisionsbyrå.
Vi finner ingen anledning
till erinran mot de aktietransaktioner, som fonden företagit under år 1975,
eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.
Revisionen har icke givit
anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma
upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen
eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.
Stockholm
den 27 januari 1976
C.-H.
Nordlander
(ordf.)
Arne
Henrikson
H. H. Abelin
Anders
Larsson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975/76:150
Aktieinnehav
per den 31 december 1975
Företag
Antal
Anskaffningsvärde
Deklarations
värde
per st. kr.
totalt tkr.
per st. kr.
totalt tkr.
AGA
bundna fria
225 773 45 682
271 455
139
37 687
185
50 219
ASEA
bundna fria
107 810 1 290
109 100
112
12 168
132 131
14 400
Astra
bundna fria
87 135 24 200
111 335
164
18 263
179
19 929
Atlas Copco
11000
147
1 617
180
1 980
Bahco
bundna fria
7 429 1 571
9 000
194
I 744
214
1926
Billerud
bundna fria
12 484 350
12 834
138
1 772
179
2 297
Cellulosa A bundna 16 518 B bundna 19 433 B fria
19 786
55 737
183
10 186
264
14 715
Fläkt
bundna fria
41 836 20148
61984
387
23 971
355
22 004
Fortia A bundna 1 935 A fria 143 B bundna
61 837 B fria 27 347
91 262
208
18 956
230
20 990
Gränges
bundna
11 750
153
1798
124
1457
Höganäs
bundna fria
11009
1
Il 010
236
2 599
249
2 741
Incentive bundna 86 515 fria 135
Incentive
pref C
86 650 7 000
218 42
18 932 297
270
52
23 395 364
Iro
bundna fria
84 315 6 335
90 650
174
15 733
164
14 867
L M Ericsson A bundna 54 013 A fria 29 196
B 293 905
377 114
210 210 214
80 363
193 190 194
72 989
MoDo A Al B
600
34 556 18 471
53 627
152 162 163
8 694
206 203 209
10 999
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
10 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning 1975
opaginerad Kontrollera mot PDF
Företag
Antal
Anskatfningsvärde
Deklarationsvärde
opaginerad Kontrollera mot PDF
per st.
kr.
totalt tkr.
per st.
kr.
totalt tkr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nife 50 000 148 7 406 240 12 000
B bundna 40 953
B fria 9 047
Nife teckn.-rätter 50 000 17 850
Perstorp 78 400 123 9 645 134 10 506
B bundna 77 626
B fria 774
Promotion 56 314 192 10 830 175 9 855
B bundna 50 645
B fria 5 669
Ratos 47 950 213 10 235 207 9 926
A bundna 5 487 B fria 42 463
Rötor 60000 129 7 752 136 8 160
bundna 55 466
fria 4 534
Sandvik 52 700 183 9 648 240 12 648
bundna 50 963
fria 1 737
Tändstickor B 16 700 96 1603 88 1470
Volvo 807 254 152 122 343 138 111401
A bundna 392 479
A fria 4 405
B bundna 409 376
B fria 994
Totalt 434 242 452 088
Innehav
av konvertibla obligationer per den 31 december 1975
Företag
Nom kr. Anskaffningsvärde
Deklarationsvärde
per st. totalt % tkr.
per st. totalt % tkr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Cellulosa B bundna 375 250 B fria 141 250
Totalt
516 500
93
483
483
127
656
656
opaginerad Kontrollera mot PDF
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Post- och Kreditbanken, PK-banken: Årsredovisning för
verksamhetsåret 1975
Bilaga
11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
Bil. 11 Post- och Kreditbanken, PK-banken:
Årsredovisning 1975
Bilaga 11
POST- OCH KREDITBANKEN, PK-banken Årsredovisning för
verksamhetsåret 1975
Utvärdering av PKbankens verksamhet
I samband med Riksdagens beslut att anvisa medel för PKbankens
nyemission 1975 begärdes en allmän redovisning och utvärdering av bankens
verksamhet med särskilt beaktande av hur inriktningen av bankens rörelse har
inverkat på kapitalmarknaden, samt hur banken uppfyller kraven på förräntning
av det egna kapitalet.
För en grundläggande redogörelse i hithörande frågor
hänvisas till bankens verksamhetsberättelse för 1975, vilken härmed överlämnas.
Härutöver lämnas i det följande några kompletterande kommentarer.
Bankens funktion på kreditinarknaden
Inför PKbankens tillkomst framfördes på sina håll farhågor
för att kapitalmarknaden, dvs. marknaden för långfristig finansiering, skulle
påverkas negativt genom att Postbankens insatser på detta område skulle minska.
Under 1975 genomfördes emellertid en förändring av räntepolitiken på
kapitalmarknaden som fick stor betydelse för den volymmässiga utvecklingen. Den
s. k. långa räntan höjdes nämligen i april med 1 procentenhet utan samband med
någon diskontoändring. Anpassningen av den tidigare för låga räntenivån mot ett
marknadsmässigt jämviktsläge fortsatte senare under året då emissionsräntan
hölls kvar oförändrad fastän diskontot sänktes med 1 procentenhet.
Tack vare den marknadsanpassade räntepolitiken kunde en
betydande breddning av emissionsverksamheten genomföras. Den långfristiga
obligationsupplåningen uppgick under 1975 till 24 300 mkr. vilket var drygt 6
400 mkr. mer än under 1974.
Genom tillkomsten av PKbanken skapades vidare ett
instrument för att i ökad grad kanalisera Postbankens kapitalresurser till
näringslivet. Utvecklingen har också gått i den önskade riktningen. Under 1975
svarade sålunda PKbanken för 33 % av näringslivets nettoupplåning i affärsbankssystemet.
Som jämförelse kan nämnas att bankens andel av
I Riksdagen 1975/76. Nr 150. Bilaga 11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
den
utestående stocken näringslivskrediter utgjorde knappt 16 % i slutet av 1974. PKbanken
har på detta sätt bidragit till att öka konkurrensen på bankmarknaden.
Konsolidering
och avkastningsförmåga
Som
framgår av nedanstående sammanställning är PKbankens lönsamhet lägre än för
övriga storbanker i Sverige. Även soliditeten, dvs. det egna kapitalet satt i
relation till balansomslutningen, är lägre även om skillnaden i detta fall inte
är så stor efter bankens nyemission 1975.
KonsoUdering
och lönsamhet inom vissa svenska banker 1975
PK-
S-E-
Handels-
Göta-
banken
banken
banken
banken
Medelomslutning,
mkr
36 860
32 760
29 810
10 250
Genomsnitdigt
arbetande eget
kapital
inkl. värderegleringskonton
och
halva rörelseöverskottet, mkr
2410
2 800
2 360
670
Rörelseöverskott,
mkr
328
499
474
100
Soliditet,
%
6,54 7,33'
8,54 8,97
7,90
6,54
Räntabilitet,
%
13,6
17,8
20,1
14,8
'
Efter 1975 års aktieemisslon. ' Efter 1976 års aktieemission.
Den
lägre lönsamheten sammanhänger bl. a. med att PKbanken har en väsentligt högre
volym av relativt sett lågavkastande räntebtmdna placeringar än de andra
bankerna. Obligationer och räntebundna lån svarar sålunda för 35 % av
medelomslutningen i PKbanken mot 20 % i S-E-banken och 22 % i Handelsbanken.
Vidare ligger genomsnittsavkastningen på bankens utlåning lägre än för övriga
banker. Enligt Riksbankens ränteundersökning i september 1975 utgjorde
differensen ca 0,6 procentenheter, vilket motsvarar ca 120 mkr. lägre intäkter
per år.
Bankens
utdelning har under en följd av år uppgått till 8 % på aktiekapitalet. Räknat
på nuvarande kapital 634 mkr. ger detta ett utdelningsbelopp av 50,7 mkr.,
vilket före skatt motsvarar drygt 100 mkr. Rörelseöverskottet uppgick redan för
1975 till 328 mkr. Detta hade då inte hunnit påverkas av den i december
företagna kapitalökningen, varför det i framtiden rimligen inte kommer att
föreligga några svårigheter att bibehålla nuvarande avkastning på det utökade
kapitalet. Som nännare utvecklas i årsredovisningen för 1975 bedöms
förutsättningar föreligga för en successiv resultatförbättring. Resultatet för
1976 beräknas sålunda bli bättre än 1975 års resultat. Det föreligger
samtidigt behov av ytterligare konsolidering, bl. a. i form av ökad avsättning
till värderegleringskonto för obligationer. Vidare kräver den fortgående
Bil.
11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 3
Årsredovisning
1975
omstruktureringen
av utlåningen en förstärkning av reserverna för utlåningsförluster. Dessa
reserver uppgår f. n. till 400 mkr., vilket kan jämföras med motsvarande belopp
i S-E-banken och Handelsbanken på ca 710 mkr. resp. ca 930 mkr. Detta
konsolideringsbehov och behovet av att med internt genererade vinstmedel bygga
upp det egna kapitalet i takt med en delvis inflationistiskt betingad ökning
av rörelsevolymen begränsar möjligheterna att på kort sikt höja
utdelningsbeloppet.
Stockholm
1976-04-01
Post-
och Kreditbanken, PKbanken
Arne
Geijer Bertil Danielsson
Styrelsen
för Post- och Kreditbanken, PKbanken får härmed avge
redovisning
för verksamheten under 1975
Styrelse
Arne Geijer, riksdagsman,
Bromma, ordförande
Arne S. Lundberg, envoyé,
Stockholm, vice ordförande
Göran
Agndal, ombudsman, Huddinge, repr. för postpersonal
Sven
Arkwall, bankdirektör, Stockholm, arbetstagarrepresentant
Sven
Bohman, direktör, Stockholm
Torsten
Collén, f. bruksdisponent, Täby
Gunnar
Ekman, direktör, Lidingö
Stig
F. Hansson, landstingsråd, Skurup
Harald
Håkansson, direktör, Stockholm
Olov
Lekberg, herr, Södertälje
Carl-Henrik
Nordlander, bankdirektör, Bromma
Ove
Rainer, generaldirektör, Stockholm
Lars
Sandberg, förbundsordförande, Stockholm
Tord
Westerberg, bankkamrer, Norsborg, arbetstagarrepresentant
Karl
Wämberg, direktör, Södertälje
Bertil
Danielsson, bankdirektör, Stockholm, verksfällande direktör
Suppleanter
Bertil
Lövgren, bankdirektör, Karlshamn, arbetstagarrepresentant Elof Lövgren,
ekonomidirektör, Bromma
Lars-Eric Olsson,
bankkamrer, Mölndal, arbetstagarrepresentant Lars Erik Piehl, bankdirektör,
Lidingö, vVD och ställf. för verkställande direktören
Prop.
1975/76:150
Revisorer
Utsedda
av bolagsstämman
Ordinarie
Bruno
Svensson, aukt. revisor, Stockholm Sven Ekström, riksdagsman, Iggesund Gunnar Weidenfors,
ekonomichef, Stockholm
Suppleanter
Rune
Nyländer, aukt. revisor, Stockholm Rune A. Carlstein, riksdagsman, Borås Kurt
I. Hugosson, riksdagsman, Göteborg
Utsedda
av Kungl. Bankinspektionen Per V. A. Hanner, aukt. revisor, Stockholm Gösta Björfors,
aukt. revisor, Bromma Erik Reuterswärd, regeringsråd, Täby
VD:
s kommentar
PKbankens
första hela verksamhetsår, 1975, blev tillfredsställande. Volymutvecklingen
blev i stort sett den förväntade och rörelseresultatet översteg den nivå, som
förutsågs i delårsrapporten för årets två första tertial. Den eftersträvade
strukturomvandlingen med ökad inriktning mot näringslivet har gått snabbare än
väntat. Strukturomvandlingen ger emellertid upphov till vissa problem, som
belyses under rubriken "Bank i förvandling" i denna årsredovisning.
Under
året har bankens styrelse fastställt en ny organisation, som bl. a. innebär en
långt gående decentralisering. Geografiskt har rörelsen indelats i fyra
regioner: Norra, Östra, Västra och Södra. Regionledningarna för Norra och Östra
har säte i Stockholm, för Västra i Göteborg och för Södra i Malmö. Vidare har
rörelsen uppdelats på fyra kundoriente-rade sektorer: Företag, Kommun och
Bostad, Privatpersoner samt Organisationer, vilka har det centrala ansvaret
för marknadsföring, produktutveckling och prisfrågor.
Bankens växande rörelse
och den pågående omstruktureringen kräver .större eget kapital. Utlåning till
näringslivet kräver nämligen enligt banklagen högre kapitaltäckning än
bostads- och kommunkrediter. För att trygga bankens kapitalförsörjning under de
närmaste åren hemställde banken hos huvudaktieägaren staten om en
fördubbling av aktiekapitalet. En proposition i ärendet förelades
höstriksdagen, vilken biföll propositionen. Bankens aktiekapital ökade
därigenom från 316,8 mkr. till 633,6 mkr.
Banken
har emellertid fortfarande, såväl ifråga om synligt eget kapital
Bil.
11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 5
Årsredovisning 1975
som ifråga om reserveringar på värderegleringskonton, en
lägre konsolideringsgrad än flertalet övriga affärsbanker. Det föreligger
sålunda behov av ytterligare konsolidering.
Den stora
andelen lågförräntade placeringar äldre obligationer och räntebundna lån
medför att bankens lönsamhet för närvarande är lägre än övriga affärsbankers.
Den
pågående breddningen av rörelsen samt det faktum alt lågförräntade placeringar
förfaller och successivt ersätts av mera högförrän-tade placeringar gör
emellertid, att banken ser positivt på möjligheterna att förbättra lönsamheten.
Banken har
under året påbörjat en översyn av sina tjänster från kostnadstäckningssynpunkt.
Detta har bl. a. medfört att banken under 1975 införde löngivaravgLfter på banklöne-
och personkontoinsättningar i syfte att reducera de stora och snabbt växande
förlusterna på lönekontorörelsen.
Den
omstrukturering banken eftersträvar skulle ocksä, för att ge banken full
slagkraft i konkurrensen, kräva en viss utbyggnad av kontorsnätet. I
jämförelse med övriga storbanker har banken endast ca tredjedelen så stort
kontorsnät. Bankkontorsetablering är dock reglerad utifrån företrädesvis
samhällsekonomiska kriterier. Detta betyder i dagens läge med riklig
tillgäng på bankservice stor återhållsamhet vid tillståndsgivningen. Banken
fick dock under året tillstånd att inrätta fyra nya bankkontor.
Samarbetet mellan Postverket och PKbanken, vilket är av
stor betydelse för båda parter, har vidareutvecklats.
Under förutsättning att penningpolitiken inte undergår
större förändringar beräknas resultatet för 1976 bli bättre än 1975 års
resultat.
Stockholm den 17 februari 1976
BertU Danielsson Verkställande direktör
Bank i förvandling
Omstruktureringen kräver större eget kapital
Redan vid PKbankens
tillkomst förutsattes att bankens rörelse skulle omstruktureras till en ökad
andel näringslivs- och privatpersonkrediter. Då sådana krediter enligt
banklagen kräver högre kapitaltäckning* än krediter till bostadsbyggande och
kommuner, var det uppenbart att
* Enligt banklagen skall banken ha ett visst minimibelopp
eget kapital som bestäms i förhållande till tillgångarna, inklusive
garantiförbindelser, och med hänsyn till fördelningen av tillgångarna mellan
olika riskklasser. I det risktäckande kapitalet inräknas redovisat eget kapital
samt förlagslån intill ett belopp motsvarande aktiekapitalet med viss
begränsning avseende lånebelopp som amorteras inom närmaste femårsperiod.
Prop. 1975/76:150
bankens
kapilaltäckningskrav skulle komma att tillväxa relativt snabbt. En annan faktor
som också kunde förväntas bidraga till ökat kapitalkrav var en tillväxt av
bankens balansomslutning.
Svårigheter
förelåg emellertid vid fusionstillfället att göra säkra uppskattningar om hur
snabbt kapitalkravet skulle komma att öka. Före fusionen genomfördes en
nyemission, som fördubblade aktiekapitalet i dåvarande Kreditbanken till 316,8 mkr.
Den nybildade banken hade därefter ett kapitalöverskott på ca 200 mkr. jämfört
med banklagens krav. Den fortsatta utvecklingen fick sedan visa om detta
överskott var tillräckligt eller om ytterligare medel måste tillskjutas.
Sedan
bankens tillkomst har omstruktureringen gått snabbt och dessutom har bankens
balansomslutning vuxit betydligt, vilket lett till att kapitalöverskottet var
praktiskt taget helt förbrukat redan per 1975-06 -30, dvs. ett år efter
fusionen. Den genomsnittliga kapitaltäckningskvo-ten ökade under denna period
från 1,6 % till 1,9 %.
För
att uppfylla banklagens kapilaltäckningskrav emitterade banken under andra
halvåret 1975 tvä förlagslån på tillsammans 175 mkr. Det ena av dessa län togs
upp på den tyska marknaden till ett belopp av 60 milj. D-mark (motvärde ca 100 mkr.),
det andra på den svenska marknaden till ett belopp av 75 mkr. Med dessa
emissioner hade banken nästan helt utnyttjat möjligheterna att genom förlagslån
uppfylla kapi-taltäckningskravet. En förstärkning av bankens aktiekapital var
därför nödvändig.
Ännu
ett skäl talade för en aktieemission: Banken var och är fortfarande underkapitaliserad
jämfört med andra affärsbanker. Det egna kapitalet fyller i bankerna inte
enbart funktionen att ge kapitaltäckning, dvs. utgöra en buffert mot
förluster, utan det bidrar också till att stabilisera rörelseresultatet. Ju
mindre eget kapital, desto känsligare blir en bank för t. ex.
diskontoändringar.
På
basis av ovanstående bedömningar anhöll banken hos statsmakterna om en
aktiekapitalökning på 316,8 mkr. (1: 1, kurs 100), vilken beslutades och
genomfördes under december 1975.
Banken
redovisar per 1975-12-31 ett kapitalöverskott på 447 mkr. jämfört med
banklagens krav. Det genomsnittliga kapitaltäckningskra-vet uppgår per samma
datum till 1,9 %, vilket kan jämföras med 3,3 % för övriga affärsbanker (per
1975-09-30). PKbankens struktur avviker således fortfarande relativt starkt
från övriga affärsbankers och den fortlöpande omstrukturering, som kan
förväntas ske under resten av 1970-talet, kommer att ställa ökade krav på
bankens egna kapital. I samma riktning verkar den relativt höga
inflationstakten, som kan förväntas förorsaka en snabb tillväxt av bankens
balansomslutning. De under 1975 genomförda emissionerna av förlagslån och
ökningen av aktiekapitalet samt den ytterligare emission av förlagslån som
denna ök-
Bil. 11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 7
Årsredovisning 1975
ning medger beräknas dock trygga bankens
kapitalförsörjning under de närmaste åren.
Räntabilitet
PKbankens
räntabilitet är lägre än andra affärsbankers oavsett vilket lönsamhelsmått man
väljer. Denna lägre lönsamhet beror bl. a. på att de räntebundna placeringarna
obligationer och räntebundna lån utgör en större andel av tillgångarna i PKbanken
än vad som är fallet i övriga affärsbanker. Detta har framför allt samband med
Postbankens gamla roll som kapitalmarknadsinstitut. Ett annat skäl till den
lägre lönsamheten är att näringslivskontakterna fortfarande inte är lika
intensiva som för övriga affärsbanker, vilket bl. a. avspeglas i utlåningens
fördelning och i utlandsrörelsens förhållandevis begränsade storlek.
Av
nedanstående sammanställning framgår att bankens avkastning på eget kapital för
1975 ligger ca 4 procentenheter lägre än genomsnittstalet för övriga
affärsbanker 1974. Även räntabiliteten på totalkapitalet ligger pä motsvarande
lägre nivå. Jämförelsesiffror för 1975 finns ännu inte tillgängliga, men man
får räkna med att i varje fall storbankerna förbättrat sin avkastning på eget
kapital med 1 ä 2 procentenheter under året.
Övr. atfärs-
PKbanken banker
1975 1974
Rörelseresultat i procent av eget kapitaH-värde
regleringskonton 14,6 19,0
Rörelseresultat i procent av eget kapital+värde-
reglerlngskonton-T halva rörelseresultatet 13,6 17,3
Rörelseresultat i procent av balansomslutning 0,91 1,28
Anm. Eget kapital och balansomslutning är beräknade som medelsaldon
på basis av Bankinspektionens månadsstatistik.
Mycket talar emellertid för att skillnaden i lönsamhet
mellan PKbanken och övriga affärsbanker kommer att kunna reduceras. Under de
närmaste åren kommer nämligen stora volymer äldre obligationer och räntebundna
lån att förfalla och ersättas av placeringar med högre avkastning. Den
målmedvetna ansträngningen att öka bankens inriktning på näringslivskunder har
vidare redan givit positivt resultat och denna utveckling väntas fortsätta. Det
bör dock påpekas att denna omstruic-turering av rörelsen även medför kostnader
för en organisatorisk utbyggnad. Slutligen strävar banken att via förändringar
i prissystemet åstadkomma en förbättrad kostnadstäckning på vissa olönsamma
tjänster. Sammantaget ger dessa faktorer förutsättningar för en successiv resultatförbättring.
Prop. 1975/76:150
Prisfrågor
Bankernas
prissättning på ohka tjänster har under en lång period inte varit tillfredsställande.
Vissa tjänster har blivit alltmer förlustbringande.
Prissättningen
har lett till en övervältring av kostnader mellan olika kunder och kundgrupper.
I och med att bankerna fått förbättrad kännedom om de egna kostnaderna finns
det förutsättningar för en mer kostnadsanpassad prissättning. Det är emellertid
uppenbart att det kommer att ta lång tid att åstadkomma en genomgripande
förändring av det nuvarande prissystemet.
Banken
har under året påbörjat en översyn av pris- och lönsainhets-bilden för olika
tjänster, vilket haft till följd att vissa priser höjts, vissa nya avgifter har
införts, men att också vissa avgifter har sänkts. Banken har därvid
eftersträvat att anpassa priset efter prestationen. Ett exempel på detta har
varit bankens beslut att införa s. k. löngivaravgifter. Dessa innebär att
banken fr. o. m. hösten 1975 tar betalt av arbetsgivarna för löneinsättningar
på löntagarnas bankkonton. PKbanken, som har nästan halva lönekontomarknaden,
hade genom åren tagit på sig ett betydande arbete med alt administrera
arbetsgivarnas lönerutiner. Hanteringskostnaderna växte dessutom väsentligt
snabbare än medelinlåningen pä lönekontona. Detta ledde till att förlusterna på
lönekontorörelsen ökade kontinuerligt. Även om det hade varit så att lönckontorörelsen
hade varit vinstgivande som helhet, borde ändock en löngivaravgift ha införts.
I ett dylikt läge skulle dock räntorna på löntagarnas konton ha höjts. Enligt
pris/prestationsprincipen bör nämligen kundförhållandet gentemot arbetsgivarna
hållas isär från kundförhållandet gentemot löntagarna.
Ovan
nämnda översyn har inte enbart resulterat i avgiftshöjningar, utan även
avgiftssänkningar har skett på några tjänster. Så har t. ex. avgiften för
bankgarantier på 1 % ersatts av ett "prisband", som går från 0,5 till
1,0 %. Vidare har avgiften för industriobligationsemissioner på 0,75 % ersatts
av ett "prisband", som går frän 0,6 till 0,75 %.
Bankens
nya organisation
Vid
fusionen mellan Kreditbanken och Postbanken gjordes, i avvaktan på en total organisationsgenomgång,
inga större organisatoriska förändringar.
Under
året har en ny organisation fastställts som innebär en decentraliserad
linjeorganisation uppdelad på fyra regioner: Norra, Östra, Västra och Södra.
Organisationen
är uppdelad i två huvuddelar: rörelseenheter och stabsenheter.
Rörelseenheterna
består av tre huvudgrupper de kundgruppsuppdelade sektorerna: Företag, Kommun
och Bostad,
Bil.
11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 9
Årsredovisning 1975
Privatpersoner samt Organisationer regionerna med sina
kontor de centrala enheterna för Utlandsrörelsen samt Finans/Fond och
Notarialrörelsen. Den nya organisationen trädde i kraft
den 1 september.
Verksamheten
Kreditmarknaden
I början av år 1975 befarade man allmänt inom bankvärlden
att första halvåret skulle innebära extraordinära påfrestningar. De betydande
inbetalningarna av miljöfonds- och särskilda investeringsfonds-medel till
Riksbanken, vilka ursprungligen avsågs ske före 31 mars, skulle medföra en
kraftig likviditetsindragning frän banksystemet. Tidsgränsen för inbetalning
av halva beloppen flyttades till den 30 juni. Därmed kunde indragningen
motverkas av att stora statslån, som huvudsakligen fanns i bankerna förföll
till betalning under april och maj. En motvikt utgjorde också det oväntat
kraftiga och snabba valutainflödet.
Utvecklingen på kreditmarknaden under första halvåret blev
därför förhållandevis dämpad. Riksbankens föreskrifter om begränsning av
ökningen av övrig utlåning fick full effekt första halvåret 1975. Tidvis
föreföll det också som om kreditefterfrågan var i avtagande, men detta var
troligen blott en följd av den hårda restriktivitet bankerna fann sig tvingade
att ådagalägga. Följden blev emellertid att många banker den 30 juni hade
betydande utrymme till det förhöjda tak på 22 procents ökning av övrig utlåning
från slutet av 1973 som Riksbanken fastställt i april.
Samtidigt med höjningen av utlåningstaket tillkännagav
Riksbanken att räntesatserna vid emission av bostads-, kommun- och
industriobligationer fick höjas med 1 procentenhet. Bankernas in- och
utlåningsräntor berördes inte av denna höjning av den långa räntan. Åtgärden
innebar därför en av kapitalmarknaden sedan länge eftersträvad ändring av
räntestrukturen.
I juli beslöt Riksbanken att utlåningstaket skulle gälla
till utgången av året. Från ultimo 1973 skulle övrig utlåning få öka med 26 %.
Produktions- och exportutvecklingen för Sveriges industri
undergick en snabb försämring frän särskilt andra kvartalet 1975. Utvecklingen
på kreditmarknaden den närmaste tiden efter halvårsskiftet tydde knappast på en
tidigare uppdämd kraftig kreditefterfrågan som många befarat. Denna situation,
med markant försvagning av den ekonomiska aktiviteten och en relativt dämpad
kreditefterfrågan, föranledde Riksbanken till väsentliga lättnader i gällande
kreditrestriktioner i augusti. Diskontot
2 Riksdagen 1975/76. Nr 150. Bilaga 11
Prop. 1975/76:150 10
sänktes
från 7 till 6 % och utlåningstaket avskaffades. Den länga räntan påverkades
inte av diskontosänkningen. Samtidigt höjdes affärsbankernas likviditetskrav
med 2 procentenheter från september, dvs. till 34 % för de tre största
bankerna: PKbanken, S-E-banken och Handelsbanken. Riksbanken lät förstå att
åtgärderna i främsta rummet syf-' tade till att bereda utrymme för industrins kreditetterfrågan.
I
november kom nya lättnader samtidigt som den styrning av kreditströmmarna som
likviditetskraven innebär ytterligare skärptes. Riksbanken sänkte kassakravet
från 5 till 2 %. Härigenom frigjordes ca
3 mdr
kr. Samtidigt höjdes emellertid likviditetskravet från 34 % till
36 % för de tre storbankerna. Kraven för sparbanker och förenings
banker höjdes samtidigt med 1 procentenhet till 24 %.
Redan
hösten 1974 uppmanade Riksbanken företag och kommuner att låna utomlands samt
bankerna att på alla sätt befordra sådan upplåning och att dessutom söka refinansiera
utlåning utomlands. En strid ström av utlandslån i olika former arrangerades
mycket raskt, särskilt under första halvåret 1975. Detta medverkade i hög grad
till att hindra och lindra den anspänning på kreditmarknaden som eljest hade
varit ofrånkomlig under detta halvår. Riksbanken fann dock tydligen efter hand
att den svenska efterfrågan på lånemarknaderna blivit alltför häftig. I maj
tillkännagav därför Riksbanken vissa åtgärder för att dämpa upplåningen
utomlands. Kommunerna fick sålunda inte längre tillstånd att ta lån i utlandet
genom svenska banker och vidare infördes ett samrådsförfarande för att hindra alitför
stor anhopning av svenska lån på vissa utländska marknader.
Åtgärderna
uppfattades av banker och låntagare som en anmaning från Riksbanken till viss
återhållsamhet. Det blev en tids andhämtningspaus. Men då man befarade att
bytesbalansunderskottet skulle bli större än tidigare väntat och att även
bytesbalansen för 1976 inte skulle bli så mycket bätlre samt det även framgått
att övrig utlåning återigen ökade mycket snabbt, förnyade Riksbanken sin
uppmaning till företag och banker att fortsätta upplåningen utomlands. Så
skedde också. Upplåningen blev därför totalt under året mycket stor.
Sammanlagt beviljade Riksbanken tillstånd för upplåning utomlands på 12,4 mdr
kr.
I
anslutning till lättnaderna på kreditmarknaden under hösten skedde, utan direkt
samband med diskontoändringar, en viss omläggning av Riksgäldskontorets
politik. Räntan på skattkammarväxlar sjönk med drygt 2 procentenheter från
tiden före diskontosänkningen och Riksgäldskontorets ränta på dagslånen
pressades ned från 7 1/4 % till ca
4 %
i novemberdecember. Tillsammans med den tidigare omnämnda
höjningen av den långa räntan medförde detta sålunda att ränteskillna
den mellan lång och kort marknad i hög grad accentuerades.
Under
1975 vidtog Riksbanken en rad ändringar beträffande beräk-
Bil.
11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 11
Årsredovisning 1975
ningen av bankernas likviditets- och kassakrav. I mars
ändrades till-lämpningsföreskrifterna för likviditetskraven. Bl. a. innebar
förändringarna att bankernas obligationsinnehav fick värderas till nominellt
värde mot tidigare marknadsvärde. Vidare infördes en s. k. utjämningsregel, som
innebar att likviditetskravet skaU avse likviditetsläget under rullande 12-mänadersperioder
mot att tidigare ha avsett likviditetslägct vid varje månadsskifte. Som en
anpassning till de nya reglerna höjdes likviditetskravet för de tre större
affärsbankerna, dvs. för bl. a. PKbanken, med 2 procentenheter till 32 %,
vilket i princip innebar oförändrat likviditetskrav.
I juli ändrades tillämpningsföreskrifterna för bankernas
kassakrav sä att inneliggande kassa fick beaktas vid beräkningen av
kassakravet. Detta innebar en mindre lättnad, eftersom kassakravet förblev oförändrat,
dvs. 5 % av summa förbindelser (i huvudsak inlåning).
Inlåning
PKbankens inlåning* ökade från årsskifte till årsskifte
med 3 828 mkr. eller 12,5 % till 34 335 mkr. Banken hävdade därmed väl sin slällning
på inlåningsmarknaden; marknadsandelen steg med 0,2 procentenheter till 21,8 %.
Man skall emellertid vara medveten om att marknadsandelen en viss dag och i
synnerhet vid ett årsskifte kan vara påverkad av tillfälliga faktorer. Detta
gäller samthga banker men speciellt PKbanken med den av postgirobehållningarna
starkt beroende inlåningen på avräkningskontot med Postverket. Även en
jämförelse baserad på den månadsvisa utvecklingen av inlåningen exklusive avräkningskontot
visar dock en gynnsam bild. Banken har under åtta av årets tolv månader haft
högre ökningstal än övriga affärsbanker.
Beräknat på dagsmedelsaldon uppgick inlåningsökningen till
9 %;
Inlåningen från privatpersoner utgör den dominerande delen
av bankens inlåning och denna sektor har även burit upp den gynnsamma utvecklingen
under året med en inlåningsökning om 14 %. Två större försäljningskampanjer
riktade till privatpersoner genomfördes under året. I dessa kampanjer betonades
de fördelar bankens kunder har av att utnyttja postkontoren.
Även inlåningen pä avräkningskontot med Postverket ökade
märkbart under året. Den s. k. specialinlåningen hölls medvetet tillbaka och
dess andel av bankens totalinlåning sjönk, beräknat på medelsaldobasis.
Utiåning
PKbankens utlåning* uppgick vid slutet av 1975 till 21 031
mkr. efter en ökning under året med 1 865 mkr. eller 9,7 %. Ökningstakten var
* ln- och utläningstal redovisas i texten enligt
Bankinspektionens månadsstatistik. Jämförelser med 1974 bygger på Postbankens
och Kreditbankens in- och udåningssiffror.
Prop. 1975/76:150 12
därmed
lägre än för övriga affärsbanker, som redovisade en uppgång med 13,1 %.
Beräknat på dagsmedelsaldon uppgick bankens utlåningsökning till 8 %.
Bankens
relativt långsamma utlåningsökning sammanhänger med en nedgång i volymen bostadsbyggnadslaediter,
som minskade med 1 % till 4 050 mkr. inklusive mellankrediter. Minskningen av bostadsbygg-nadslaediterna
beror pä den kraftiga tillbakagången av bostadsbyggandet under året; antalet
påbörjade lägenheter minskade enligt preliminära beräkningar med drygt 30 000
till ca 51 000 lägenheter. PKbanken svarade för närmare en femtedel av
finansieringen av detta bostadsbyggande. Innehavet av bostadsobligationer steg
med 819 mkr.
Utvecklingen för den s. k.
övriga utlåningen, dvs. utlåning till annat ändamål än bostadsbyggande,
präglades av den förda kreditpolitiken. Under första hälften av året, då
Riksbanken vidmakthöll en relativt snäv utlåningsbegränsning, noterades en
successivt avtagande ökningstakt för såväl PKbanken som övriga affärsbanker.
När kreditpolitiken lättades i samband med diskontosänkningen i augusti
inträdde en omsvängning och utlåningsökningen accelererade. För PKbanken steg
övrig utlåning under året med 1911 mkr. eller 12,7%. Ökningen för övriga
affärsbanker blev 15,7 %.
Som
framhållits i tidigare avsnitt satsar banken på att utvidga kon-taktema med
företagssektorn. Detta innebär bl. a. att en betydande del av utlåningsökningen
kanaliseras till näringslivet. En analys av utlåningens fördelning på oUka
sektorer visar att 23,4 % av PKbankens utlåning gick till näringslivet vid
månadsskiftet oktober/november 1975 mot 17,8 % ett år tidigare. Andelsökningen
var således 5,6 procentenheter. Övriga affärsbanker noterade samtidigt en
ökning av näringslivskrediternas andel med 1,2 procentenheter.
Bankens
utlåningspolitik har även varit inriktad på att i den mån kreditrestriktionerna
tillåter ge ökat utrymme ät krediter till privatpersoner. Dessa svarade
nämligen 1974 för endast 6,4 % av utlåningen, vilket var knappt hälften av
motsvarande andel för övriga affärsbanker. Även med hänsyn till privatsektorns
betydelse på inlåningssidan är det angeläget för banken att Öka utlåningen till
denna sektor. Utlåningsandelen kunde under året höjas med 0,5 procentenheter.
Likviditet
Bankens
kassalikviditet, dvs. nettoställningen mot Riksbanken, Riks-gäldskonloret och
övriga banker, låg redan under 1974 pä en hög nivä. Den gynnsamma utvecklingen
av bankens inlåning 1975 i kombination med kreditrestriktionernas hämmande
inverkan på utlåningsvolymen medförde att kassalikviditeten i genomsnitt under
året ytterligare förstärkts.
Bil. 11 Post- och Kreditbanken, PK-banken:
Årsredovisning 1975
Utlåning fördelad på sektorer och branscher
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utestående
kre-
PKbanken
övriga
affärsbanker
diter
vid månads-
1975
1974
1975
1974
skiftet okt./nov.
mkr
%
mkr
%
mkr
%
mkr
/o
Näringslivet
4 781
23,4
3 378
17,8
25 381
47,7
22 544
46,5
Industri
1467
7,1
1 227
6,5
11 602
21,8
10 125
20,9
Handel
och
service
1 672
8,2
1 152
6,1
8 044
15,1
7 363
15,2
Samfärdsel
209
LO
154
0,8
1 535
2,9
1 186
2,4
Finansväsen
183
0,9
35
0,2
726
1.4
769
1,6
Jordbruk
35
0,2
35
0,2
633
1,2
595
1,2
Byggnads-
och
anläggningsverk-
samhet
690
3,4
318
1,7
2 678
5,0
2 384
4,9
Statliga
företag
m. m.
525
2,6
457
2,4
163
0,3
122
0,3
Kommuner
rn. in.
4 524
22,1
4 250
22,4
1415
2,7
1235
2,5
Bostadssektorn
9 781
47,7
10 164
53,5
19 497
36,6
18 478
38,1
Bostadsbyggnads-
krediter
3 675
17,9
4413
23,2
7 555
14,2
7 658
15,8
Långfristig
bo-
stadsfinansiering
6 106
29,8
5 751
30,3
11 942
22,4
10 820
22,3
Privatpersoner
1403
6,8
1208
6,4
6 939
13,0
6 251
12,9
Totalt
20
489
100,0
19
000
100,0
53
232
100,0
48
508
100,0
Det av Riksbanken föreskrivna likviditetskravet överskreds
i månadsgenomsnitt med 9,0 procentenheter. Som lägst uppgick likviditetskvoten
till 35,3 % i februari och som högst till 48,5 % i december.
Kapitalmarknaden
1975 blev ett mycket livligt emissionsår. Totalt
emitterades obligations- och förlagslån för ca 30 mdr kr. på den inhemska
marknaden
Utlåning
Enligt
balansräkning
31 dec.
1975
Förändri
ng under
året
mkr
tusental
mkr
tusental
konton
konton
Inrikes
växlar
480
12,7
-r
98
- 5,6
Utrikes
växlar
14
0,3
+
6
- 0,1
Remburser
26
0,8
-T
10
Lån
14 280
136,3
+ 1426
+ 19,8
Checkräkning
1 880
59,6
u-
422
+ 0,S
Byggnadskreditiv
4 095
4,9
284
+ 0,8
Lombarderingskrediter
250
0,5
+
55
Övriga
31
18,5
+
1
+ 5,0
Totalt
21056
233,6
+ 1734
+ 20,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inlåning
Enligt
balansräkning
31 dec.
1975
Förändrir mkr
Ig under
året
mkr
tusental
tusental
konton
konton
Checkräkning
752
15,8
-h
9
+ 1,0
Banklöneräkning
och person-
konton
3 989
1 283,9
+
599
+ 78,3
Girokapitalräkning:
s. k.
K-konton
314
1,2
+
97
+ 0,2
Sparräkning
och s. k. E-konton
359
24,4
+
51
+ 1,3
Sparkasseräkning
och post-
sparbanksböcker
8 635
4 126,4
+
495
-195,9
Kapitalsamlingsräkning
4 805
1 415,9
+
655
+ 148,8
Kapitalräkning
12 mån.
4 817
483,7
4-
345
+ 44,4
Kapitalräkning
övriga
415
50,3
_
87
+ 8,4
Konton i
utländsk valuta
574
0,1
_
113
- 0,1
Annan
inlåning
4 036
0,4
+
585
Avräkningskonto
med Post-
verket
7 590
-
+ 1 539
-
Totalt
36
286
7 402,1
+ 4175
+ 86,4
(inkl. konverteringar av äldre lån), jämfört med knappt 23
mdr kr. 1974. Nettotillväxten under 1975 uppgick till ca 23 mdr kr. (17 mdr
kr.). Bostadssektorns andel blev drygt 9 mdr kr. eller 41 % av nettotillväxten.
1974 var motsvarande siffror knappt 9 mdr kr. respektive 51 %. Statens
upplåning blev drygt 9 mdr kr. jämfört med 6 mdr kr. 1974. Näringslivets
upplåning på obligationsmarknaden ökade kraftigt jämfört med 1974. Av
nettotillväxten svarade denna sektor för 16 % eller ca 4 mdr kr. Motsvarande
siffror 1974 var 13 % respektive drygt
Bankernas in- och utlåning
31
december 1975 exkl. vid årets slut krediterade räntor
opaginerad Kontrollera mot PDF
mkr
Förändring
under året
mkr %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Irdåniug
PKbanken
Övriga
affärsbanker
Sparbanker
Föreningsbanker
Totalt
Utlåning
PKbanken
Övriga affärsbanker
Sparbanker
Föreningsbanker
TotaU
34 335
64 238
49 211
9 871
+ 3 828 + 5 771 + 4 902 + 1 493
+ 12,5 + 9,9 + 11,1 + 17,8
157
655
+ 15 994
+ 11,3
21 031
57 681
41 301
8 527
+ 1 865 + 6 677 + 3 620 + 1 398
+ 9,7 + 13,1 + 9,6 + 19,6
128
540
13 560 +11,8
Bil. 11 Post-och Kreditbanken, PK-banken: 15
Årsredovisning 1975
2 mdr kr. Kommunernas upplåning under 1975 blev i stort
sett oförändrad jämfört med 1974.
I likhet
med föregående år åtog sig bankerna, i en överenskommelse med delegationen för
bostadsfinansiering, att öka sina nettoinnehav av bostadsobligationer inkl. mellankrediter
med 3 900 mkr. (3 900 mkr.). PKbankens andel uppgick till 840 mkr. (900 mkr.). PKbankens
innehav av inhemska statspapper och obligationer hade vid årsskiftet ett anskaffningsvärde
av 12 898 mkr. Jämfört med ett år tidigare ökade innehavet med 1 753 mkr.
Ökningen låg på bostadsobligalioner och skattkammarväxlar. Däremot minskade
innehavet av statsobligationer samt kommun- och industriobligationer.
Under bankens ledning eller av banken ensam emitterades 7
län (6) på den svenska obligationsmarknaden. Dessutom deltog PKbanken i
emissioner av ytterligare 27 lån (24).
Det sedan slutet av 1974 ökade intresset för upplåning
utomlands vidmakthölls under hela 1975. PKbanken deltog som ledare av 11 lån
(0), och medverkade som "underwriter" i 115 emissioner (15). Dessutom
förmedlade banken andra långfristiga lån frän utlandet i betydande
utsträckning.
Bankens ökade aktivitet på såväl svensk som utländsk
obligationsmarknad och förmedlingsverksamhet medförde kraftigt förbättrat resultat
för finans- och fondrörelsen.
Aktiemarknaden
Trots pessimistiska delårsrapporter och
konjunkturbedömningar har aktiebörsen under året utvecklats positivt.
Förklaringen till detta står främst att finna i faktorer som det låga kursläget
vid årets början, god penningtillgång på marknaden, materialbrist och brist på
placeringsalternativ. Affärsvärldens generalindex har under året stigit med 29
%. Nya indextoppar noterades i november. Index steg som högst till 782.
Tidigare högsta nivä, 741, noterades i maj 1974.
Under året genomfördes ett stort antal fond- och
nyemissioner. Totalt inbetalt kontantbelopp för nyemissioner uppgick till 882 mkr.
Därmed överträffades det tidigare rekordet från 1965, då nyemissionerna
uppgick till totalt 768 mkr.
Under 1975 beslutades att banken skulle bilda en
aktiefond, PK-invest. Fonden, som är en reinvesteringsfond, förvaltas av
bankens helägda dotterbolag AB PKfonder. Försäljningen av fondandelar, som påbörjades
den 2 februari 1976, sker vid såväl PKbankens egna kontor som vid postkontor.
Obligations-
och förlagslån under 1975
Svenska
emissioner genomförda av PKbanken ensam eller under dess ledning
Låntagare
Belopp mkr
Ränta
%
Löptid
är
Statsföretag
AB
100
9 1/4
15
AB
Svensk Exportkredit
100
9
7
Stockholms
kommun
75
9 1/4
15
Post-
och Kreditbanken, PKbanken,
förlagslån
75
9 1/2
15
Statsföretag
AB
100
9 1/4
15
AB
Statens Skogsindustrier
75
9 3)8
15
Forsmarks
Kraftgrupp AB
100
9 3/8
23
Utländska
emissioner i vilka PKbanken deltagit som ledare
Låntagare
Belopp
milj
Ränta
%
Löptid
år
Malmö
kommun
DM
50
9 1/4
9
Stockholms
koramun
DM
100
8 3/4
8
Stockholms
läns landsting
DM
100
8 3/4
12
Sveriges
Investeringsbank
DM
100
8 1/2
8
Forsmarks
Kraftgrupp AB
DM
100
8 1/4
8
Post-
och Kreditbanken, PKbanken,
förlagslån
DM
60
8 1/2
8
Statsföretag
AB
US$
30
9 1/4
5
Statsföretag
AB
EUA
1 20
9 1/4
10
Sveriges
Investeringsbank
SDR»
40
9
7
AB
Svensk Exportkredit
USS
25
9
7
Copenhagen
Telephone Comp
EUA'
20
9 1/2
10
'
European Unit of Account (genomsnitt av f. n. 6 EG-valutor). - Special Drawing Right
(genomsnitt av 16 betydelsefulla valutor).
Utlandsmarknaden
Den
internationella valutamarknaden, som under 1974 präglades av oro och skakades
av ett flertal bankkriser, kom under 1975, och då speciellt mot slutet av året,
in i ett lugnare skede. Även om inget nytt "kontrollerat"
valutasystem har skapats sedan det s. k. Bretton Woods-systemet bröt samman
hösten 1971 har dock valutamarknaden fungerat förhållandevis väl och en viss
normaliserande anpassning av kursrelationerna mellan de viktigare valutorna
har ägt rum. Det är dock sannolikt att man under läng tid framöver måste räkna
med att tillfälliga, mer eller mindre allvarliga, störningar kommer att påverka
valutamarknaden.
För
PKbankens del lämnade såväl valutahandeln som utlandsrörelsen i övrigt ett
gott resultat även under 1975.
Den
omfattande internationella upplåningen från svensk sida har även för bankens
del spelat en stor roll under det gångna året. Banken
BIL 11 Post-och
Kreditbanken, PK-banken: 17
Årsredovisning
1975
har
dessutom kunnat medverka vid finansieringen av ett flertal större svenska
projekt i utlandet.
Utbyggnaden av bankens
utlandsrörelse fortsätter planenligt. I samband med bankens omorganisation har
utlandsservicen förstärkts även regionalt.
Ett antal nya korrespondentbankskontakter
har etablerats under året för att ytterligare bredda bankens utlandsservice.
Mot
slutet av året beslöts vidare att PKbanken skulle öppna ett representationskontor
i London. Verksamheten där inleddes i januari 1976.
Administrativ
utveckling
Det
administrativa utvecklingsarbetet har under året dominerats av tre
förhållandevis stora projekt.
Registerorganisationsprojektet
är det största och påbörjades redan hösten 1972. Det främsta syftet är att
organisera bankens samtliga kontoregister och centrala kundregister sä att de
blir direkt åtkomliga från en databas och på det sättet bildar grunden för
bankens on-Iine-system.
Det andra projektet, on-linesystemet,
påbörjades under 1973 med provverksamhet och testning av olika bankterminalsystem.
Under hösten 1975 har samtliga stockholmskontor försetts med kassaterminaler.
Motsvarande utrustning kommer att installeras på övriga kontor i landet under
1976.
Det tredje stora projektet
bedrivs i samarbete med Postverket och syftar till att samordna de båda bankboksreskontror
som för närvarande finns, den ena inom banken och den andra skött av Postgirot
för bankens räkning.
Samarbete
med Postverket
Under
1975 har överenskommelser träffats med Postverket bl. a. om att PKbankens
checkar upp till 500 kr. skall kunna inlösas mot kontanter på postanstalterna fr.
o. m. februari 1976.
En
ny bankbok, utformad enligt svensk standard och anpassad till såväl Postverkets
som bankens nya kassaterminal, har tagits fram och börjar utnyttjas i vår.
Särskilda rutiner har
införts för att postanstalterna skall kunna förmedla kreditansökningar till
banken, och överenskommelse har träffats om försäljning av andelar i PKinvest
genom Postens förmedling.
Även inom marknadsföringen
äger ett betydande samarbete rum. Flera kampanjer, i synnerhet inom
privatsektorn, har genomförts så att de omfattat såväl Postverkets
linjeorganisation som bankens egna kon-
Prop. 1975/76:150 18
tor.
Inom företagssektorn har inte minst kundernas möjligheter att kombinera
postgirokonton med kredit eller räntebärande inlåningskonton i banken varit ett
viktigt inslag i marknadskontakterna.
Personal,
samrådsfrågor
Medeltalet
anställda har under året ökat med 176 till 2 167. Resurserna för utbildnmg har
förstärkts. Bankens pågående e.xpansion kräver betydande insatser på detta
område.
En översyn pågår av
bankens företagsnämndsorganisation i syfte att anpassa den till den nya
organisationen. Regionstyrelserna har tillförts personalrepresentation. En
arbetsgrupp har tillsatts för att pröva hittillsvarande erfarenheter av
personalinflytande och följa organisationens utveckling från företagsdemokratisk
synpunkt samt föreslå handlingsprogram för personalinflytande.
En
utredning med syfte att utveckla formerna för intern information har
genomförts, och som följd av den prövas vissa nya former under 1976.
Kontorsnätet
PKbankens
kontorsnät bestod vid slutet av 1975 av 80 avdelningskontor med egen styrelse
och 59 expeditionskontor sedan ett expeditionskontor i Helsingborg lagts ned.
Trots
den värdefulla tillgång samarbetet med Postverket innebär, är det en svaghet
att kontorsnätet endast motsvarar ungefär tredjedelen av andra storbankers.
Banken eftersträvar därför en viss utbyggnad av kontorsnätet.
PKbanken
ansökte 1975 om att få inrätta ytterligare 7 bankkontor. Av dessa ansökningar
har 4 bifallits och 3 avslagits. Av de nya kontor banken fått tillstånd att
öppna avser 2 orter där banken inte tidigare har kontor, Karlskoga och
Örnsköldsvik. De 2 övriga inrättas i Stockholm respektive Göteborg.
Resultat
Rörelseresultatet
uppgick till 328 mkr. för 1975. Nägon jämförelse med föregående års resultat
kan ej göras då det resultat som redovisades för 1974 endast omfattade PKbankens
rörelse under andra hälften av året medan resultatet under första hälften av
1974 avsäg Kreditbankens verksamhet. Som jämförelse kan emellertid nämnas att
bankens
1
Detta innebär att jämförelser med 1974 endast kan göras i vissa fall
beträffande intäkter och kostnader.
Bil. 11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 19
Årsredovisning 1975
resultat för perioden juli 1974juni 1975, dvs. de första
tolv månaderna av bankens verksamhet, uppgick till 243 mkr. före
fusionskostnader. Denna något haltande jämförelse antyder dock att bankens
resultat förbättrats väsentligt under 1975. Speciellt stark har denna tendens
varit under andra halvåret, då bankens resultat bl. a. påverkats positivt av
den i augusti företagna diskontosänkningen.
Intäkter
Räntenettot, som är bankens största intäktskälla, uppgår
till 745 mkr. för 1975. En överslagsberäkning visar att räntenettot ökat med ca
14 å 15 % under 1975. Denna förbättring har kunnat ske trots att medeldiskontot
legat 0,52 % högre än föregående år, vilket verkat klart negativt på bankens
räntenetto. Ett stigande medeldiskonto påverkar nämligen räntenettot negativt
pä grund av att räntan pä obligationsportföljen och vissa räntebundna lån inte
följer diskontot medan däremot räntekostnaden för huvuddelen av inlåningen ökar
i takt med diskontot. Att en förbättring ändå kunnat ske beror bl. a. på att
bankens medel-omslutning ökade med ca 10 % under 1975. En annan förklaring till
det förbättrade räntenettot är den av Riksbanken tillåtna höjningen av
utlåningsräntorna. Utlåningens förräntning har även påverkats positivt av att
en del räntebundna lån under året konverterats till rörliga med högre räntor.
Räntenettot har även ökat genom att den långa obligationsräntan under året
höjts utöver diskontot.
Provisionerna (inkl. avgifter och agio) uppgick till 107 mkr.
En överslagsberäkning visar att ökningen ligger i storleksordningen 35 % jämfört
med föregående år. Den största ökningen ligger på den inhemska bankrörelsen där
bl. a. introduktionen av löngivaravgifter samt höjningar av vissa
provisionssatser bidragit till ökningen. Fastighetsnettot har ökat kraftigt
beroende pä tillkomsten av nya HK-fastigheten.
Kostnader
Rörelsekostnaderna uppgick till 548 mkr., varav kostnader
för bankens egen organisation utgjorde 269 mkr. och ersättningen till Postverket
279 mkr.
Den största kostnadsposten inom den egna organisationen utgöres
av personalkostnaderna, vilka uppgick till 158 mkr. Det under våren 1975 slutna
löneavtalet medförde att lönekostnaderna steg med ca 19 % för bankens
anställda. Vidare har nyanställningar skett under året, vilka ökat
lönekostnaderna med ca 6 %. Även de sociala kostnaderna har stigit kraftigt som
en följd av lönekostnadsökningarna. Därutöver har
11 räntenettot inkluderas även avgifter på beviljade
krediter i räkning.
Prop. 1975/76:150 20
vissa
avgiftshöjningar medfört kostnadsökningar på ca 4 %.
I
det redovisade beloppet för löner och arvoden ingår ersättningar till styrelsen
och bankledningen med 1,7 mkr.
Av
övriga omkostnader, vilka uppgår till 95 mkr., uppvisar lokalkostnaderna den
största ökningen. Denna ökning hänför sig främst till den i november 1974
invigda nya HK-fastigheten.
Avskrivning
på inventarier har verkställts enligt tjugoprocentsregeln. Avskrivningarna har
ökat med ca 33 % sedan föregående är vilket bl. a. beror på anskaffning av
dataterminaler för kontorsnätet. Även avskrivningarna på fastigheter har ökat
kraftigt beroende på att nya HK-fastigheten tillkommit.
Ersättningen
till Postverket på 279 mkr. utgör ersättning för Postverkets kassa- och
bokföringstjänst.
Extraordinära
kostnader 3 mkr. avser kostnader för bankens nyemission.
Bokslutsdispositioner
Av
resultatet före bokslutsdispositioner 324,6 mkr. har 0,4 mkr. använts för
nedskrivning av aktier. Vidare har avsatts 120 mkr. till värderegleringskonto
för obligationer och 141 mkr. till värderegleringskonto för utlåning. Till
resultaträkningen har återförts 6 mkr. från värde-regleringskontot för
räntebundna lån. Efter den föreslagna avsättningen till värderegleringskonto
för obligationer är obligationsportföljen bokförd 298 mkr. över marknadsvärdet
men 668 mkr. under det tioåriga medelräntevärde, efter vilket bankerna numera
har rätt att värdera sin obligationsportfölj. Den negativa differensen mellan
marknadsvärde och nettobokfört värde uppstod under 1975 till följd .av att den
långa obligationsräntan höjdes med 1 procentenhet.
Värderegleringskonto
för utlåning har under året tagits i anspråk för konstaterade förluster med 10 mkr.
På tidigare nedskrivna fordringar har under året influtit 2,5 mkr. Efter ovan
nämnda avsättningar uppgår värderegleringskonto för utlåning till 400 mkr.
Förluster i inlåningsrörelsen som har samband med bedrägerier och
förfalskningar har däremot belastat rörelseresultatet med 2,4 mkr.
Till
skatter har avsatts 34,0 mkr. varefter nettovinsten redovisas till 35,2 mkr.
Koncernresultat
Årsredovisningen
innehåller på sid. 3031 vissa uppgifter om koncernens balans- och
resultaträkningar. Koncernen omfattar förutom PKbanken ett antal helägda
dotterbolag, nämligen AB Pundet, Kredit
Bil. 11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 21
Årsredovisning 1975
Leasing Service AB, fem bankfastighetsbolag samt tre icke
rörelsedrivande bolag. Vidare ingår det till 80 % ägda, Factoring Service AB.
Koncernens samlade rörelseöverskott för 1975 uppgår till 330 mkr. Av
dotterbolagen har framför allt Factoring Service expanderat kraftigt under året
och förbättrat sitt rörelseresultat med 0,8 mkr. eller 90 %.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Värderegleringskonton (mkr) 1975 1974
266,5
2,5 - 10,0 + 141,0
265,8
10,5
2,5
-7,3
-5,0
400,0
266,5
73,5 -6,0
66,5 7,0
67,5
73,5
1 648,9 -67,5
1 994,6
-73,5
I 581,4'
1 921,0'
1 581,8
1 921,5
0,4
0,5
A) För utlåning
Saldo vid årets ingång
Överfört frän Postbanken
Influtet på tidigare avskrivna fordringar
Konstaterade förluster
Avsättning/återföring i bokslutet
Saldo vid årets utgång
B) För räntebundna lån
Saldo vid årets ingång
Överfört frän Postbanken
Avsättning/återföring i bokslutet
Saldo vid årets utgång
Portföljen räntebimdna lån vid årets utgång Nominellt
värde Värderegleringskonto enligt ovan
Beräknat marknadsvärde niotsvarande avkastningskrav enligt
ränteläget 1975-12-31 Marknadsvärdet överstiger nettobokföringsvärdet med
C) För valutor
Saldo vid
årets ingång 10,0 10,0
Avsättning i bokslutet
10,0
10,0
1 266,6
245,1 853,9
-73,2"-120,0
-7,4 175,0
1 313,4
1 266,6
12 942,7
11 629,3
12 297,1
11 331,7
11 223,6 9 957,0
10 635,4 9 957,1
Saldo vid årets utgång
D) För obligationer
Saldo vid årets ingång
Överfört från Postbanken
Över/underskott vid försäljning
av placeringsobligationer
Avsättning i bokslutet
Saldo vid årets utgång
Obligationsportföljen vid årets utgång
Anskaffningsvärde
Nettobokföringsvärde'
Medelräntevärde
Marknadsvärde
I balansräkningen har värderegleringskontot dragits av
från låneportföljens nominella värde.
- Förlusten
har uppstått vid försäljningen av betydande volymer äldre kommun- och
industriobligationer.
' I
balansräkningen visas obligationsinnehavet netto, dvs. med värderegleringskontot
avdraget frän anskaffningsvärdet.
Prop.
1975/76:150 22
Vinstdisposition
Styrelsen föreslår att 8 % utdelas på det gamla
aktiekapitalet 316,8 mkr., för vilket åtgår 25,3 mkr.
Till bolagsstämmans förfogande står enligt
balansräkningen:
Årets nettovinst 35 185 tkr.
Dispositionsfond 144 400 tkr.
Nybyggnadsfond 15 000 tkr.
Från år
1974 balanserad vinst
4 362 tkr.
Summa 198 947 tkr.
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel
disponeras på följande sätt:
att till aktieägarna utdelas 8 kr. per aktie 25 344 tkr.
att till
reservfonden föres 158 400 tkr.
varefter denna uppgår till lagstadgat belopp
att till ny räkning överföres 15 203 tkr.
Summa 198 947 tkr.
I övrigt framgår resultatet av bankens verksamhet under
året samt bankens ställning vid årets slut av på efterföljande sidor intagna
resultat- och balansräkningar.
Stockholm den 17 februari 1976
Arne Geijer
Arne S. Lundberg Harald Håkansson
Göran Agndal Olov Lekberg
Sven Arkwall Carl-Henrik Nordlander
Sven
Bohman Ove Rainer
Torsten Collén Lars Sandberg
Gunnar Ekman Tord Westerberg
Stig F.
Hansson Karl Wärnberg
BertU Danielsson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: Årsredovisning 1975
Resultaträkning
Intäkter i rörelsen
Räntenetto*
Provisioner,
avgifter och agio*
Bankfastigheters
nettoavkastning*
Utdelning
pä organisationsaktier
Övriga
rörelseintäkter
Summa intäkter
23
1975 mkr.
744,6
106,8
22,8
1,0
0,9
876,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader
i rörelsen Person alkostnader"' Lokalkostnader Övriga kostnader*
Avskrivning på inventarier Avskrivning på fastigheter
Ersättning till Postverket Summa kostnader
157,6
32,4
62,5
11,2
5,1
268,8 279,6
548,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rörelseresultat 327,7
Extraordinära kostnader 3,1
Resultat före dispositioner 324,6
Bokslutsdispositioner
lanspråktaget
av arbetsmiljöfond 0,1
Varav för
rörelsekostnader 0,1
Nedskrivning
av organisationsaktier 0,4
Äterföring
frän värderegleringskonto för räntebundna lån 6,0
Avsättningar
till värderegleringskonto
för utlånmg 141,0
för obligationer 120,0
Vinst före skaft 69,2
Skatter - 34,0
Nettovinst 35,2
' Se kommentarer sid. 2425.
Prop. 1975/76:150 24
Kommentar till resultaträkningen
Intäkter i rörelsen
Räntenetto
Medelsaldo
Ränta
Ränta
1975 mkr.
1975 mkr.
%
Tillgångar
Utlåning
till allmänheten
20 227,2
1 853,6'
9,16
Banker
2 961,7
213,8
7,22
Kassor, kassakvotsmedel
1 473,7
93,8
6,37
Obligationer
och statspapper
11 841,6
781,3
6,60
övriga
tillgångar
354, P
3,5
36 858,3
2
946,0
7,99
Skulder
och eget kapital
Inlåning
frän allmänheten
26 443,2
1 666,2*
6,30
Inlåning
från Postverket
5 551,8
444,7
8,01
Banker
1 057,2
70,1
6,63
Förlagslån
152,9
11,2
7,36
Övrig
upplåning
115,7
8,8
7,62
Övriga
skulder
1 291,5
0,4
Totalt främmande kapital
34 612,3
2 201,4
.
6,36
Eget
kapital och värderegleringskonton
2 246,0
Räntenetto
-
744,6
36 858,3
2
946,0
7,99
Riksbankens
niedeldiskonto
6,64
' I utlåningsräntorna ingår kreditavgifter med 67,4 mkr.
- Avser ränta på kassakvotsmedel innestående i Riksbanken.
' I övriga tillgångar ingår bl. a. aktier och fastigheter.
Avkastningen härav redovisas under separata rubriker i resultaträkningen.
* Provisioner, som uttagits vid förtidsuttag på
inlåningsräkningar med uppsägningsvillkor, har dragits av från
inlåningsräntorna.
Provisioner, avgifter och agio 1975
mkr.
Inhemsk utlåningsrörelsei 18,6
Övriga inhemska rörelsegrenar 51,0
Utländska rörelsen 37,2
106,8
1 Exklusive inhemska kreditavgifter.
Bankfastigheters nettoavkastning 1975 Förändring
mkr. jämfört med 1974,
mkr.'
Hyror m.m. 30,7 +15,3
Avgår driftskostnader 7,9 + 4,2
Överskott före räntor och
avskrivningar 22,8 +11,1
Avskrivningar 5,1 +1,9
Överskott före räntor 17,7 + 9,2
' Då fastighetsnettot ej påverkades av fusionen är jämförelsen relevant.
Bil.
11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 25
Årsredovisning
1975
Räntor
pä i fastigheterna befintliga inleckningslån redovisas under räntor
"Övrig upplåning" (se "Räntenetto").
Kostnader
i rörelsen
Personalkostnader 1975
mkr.
Löner
och arvoden 115,0
Utbetalda
pensioner 3,9
ATP-avgifter 8,8
Avgifter
till Bankanställdas Pensionskassa (BPK) 7,0
Sjuk-
och olycksfallsförsäkringsavgifter 7,9
Arbetsgivaravgift 4,6
Folkpensioneringsavgift 4,3
Ändra
personalkostnader 6,1
157,6
Övriga
kostnader
Porto,
telefon 11,7
Blanketter,
kontorsmaterial 9,0
Marknadsföringskostnader 9,3
Övriga
kostnader 32,5
62,5
Portokostnader,
som avser de verksamhetsgrenar, vilka reskontrabok-förs i Postverket
(postsparbankskonton, personkonton, räntebärande postgirokonton), ingår i
"Ersättning till Postverket".
Balansräkning
den 31
december
Tillgångar
1975 inkr.
1974 mkr.
Kassamedel Kassa Checkar och postväxlar
112,0
402,2
78,7 204,4
Summa
kassamedel
514,2
283,1
Finansinstitut
* Sveriges
Riksbank
* Inhemska finansinstitut
Utländska banker och bankirer
569,5 3 587,8 I 580,7
1 469,1 1 231,7 1 279,8
Summa
finansinstitut
5 738,0
3 980,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Statspapper och obligationer
* Utlåning till allmänheten
* Diverse räkningar
* Aktier och andelar
i bankfastighetsbolag i andra bolag Summa aktier och
andelar
Garantifondsbevis i dotterbolag
* Inventarier
* Fastigheter Bankfastigheter Andra
fastigheter
Pågående nybyggnation av bankfastigheter
Summa fastigheter Summa tillgångar
Ställda panter
* Obligationer
Fastighetsinteckningar Utlåning till allmänheten, beviljat
belopp
11 629,3
21 055,9
710,1
9
957,0
19
322,0
623,1
0,7
57,7
0,7 56,0
58,4
56,7
18,0
27,2
7,0 24,9
255,1 0,3 6,2
243,2 2,1 1,6
261,6
247,0
40 012,7
34
501,4
2 796,8
27,3
23 307,4
2 847,6
28,7
21 397,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Se
kommentar pä sid. 27 30.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skulder
och eget kapital
1975 mkr.
1974 mkr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utelöpande postvä.xlar Finansinstitut
* Inhemska finansinstitut
Lftländska banker och bankirer
Summa finansinstitut
Egna accepter
* Inlåning från allmäniieten
Långfristig upplåning
RefinansieringsJån hos AP-fonden Inteckningslån i egna
fastigheter
* Förlagslån
Summa långfristig upplåning
* Diverse räkningar
Arbetsmiljöfond
Värderegleringskonton för utlåning och valutor
* Eget
kapital
Aktiekapital Reservfond Dispositionsfond Nybyggnadsfond
Balanserade vinstmedel Årets nettovinst
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Garantiförbindelser
* Pensionsförpliktelser
(täckta av bankens
pensionsstiftelse)
304,7
272,4
142,7 995,9
109,0
475,9
1 138,6
584,9
2,3 36 285,6
0,7 32 110,8
87,9
23,2
265,7
92,4 24,9 98,5
376,8
215,7
499,8 3,9
378,4 4,0
410,0
276,5
633,6
158,4
144,4
15,0
4,4 35,2
316,8 158,4 144,4
15,0 4,3
19,0
991,0
658,0
40
012,7
34
501,4
2 063,0
1
550,1
34,4
26,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Se kommentar på sid. 27 30.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 11
Post- och Kreditbanken, PK-banken: 27
Årsredovisning
1975
Kommentar till balansräkningen
Tillgångar
Förändring
jämfört med
1975 1974
mkr. mkr.
Sveriges Riksbank
Av beloppet avser 3,7 mkr spärrat
arbetsmiljökonto
Inhemska finansinstitut
2 786,2
71,6
730,0
- 127,0 + 1970,6
+ 47,2 + 465,3
3 587,8
+ 2 356,1
1 500,0
2 976,9
7 428,0
993,0
+1 300,0
- 134,9
+ 819,0
- 231,2
Riksgäldskontoret
Affärsbanker
Sparbanker
Övriga
Statspapper och obligationer Skattkammarväxlar
Statsobligationer Bostadsobligationer Övriga obligationer
Summa inhemska 12 897,9 +1752,9
Utländska 44,8 - 33,8
Summa anskaffningsvärde 12 942,7 +1719,1
Värderegleringskonto för obligationer 1313,4 + 46,8
Nettobokfört värde 11629,3 +1672,3
Utlåning till allmänheten
494,2
+ 103,7
14 347,9
+ 1421,0
1 566,6
+ 315,4
4 095,1
- 283,7
313,1
+ 106,4
250,0
+ 54,7
25,7
+ 9,4
30,8
+ 1,0
In- och utrikes växlar
Lån
Krediter i räkning
Checkräkningskrediter
Byggnadskreditiv
Postgirokrediter
Övriga Remburskrediter Annan utlåning
Sumnia nominellt värde 21123,4 +1727,9
Värderegleringskonto för bundna län 67,5 6,0
Summa utlåning 21055,9 +1733,9
Diverse räkningar
Balanserade intäktsräntor 558,1 + 8,8
Övriga konton 152,0 + 78,2
710,1 + 87,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Aktier
Nominellt
Bokfört
Andel av
värde
värde
bolagets
1975
1975
aktiekapital
mkr.
mkr.
/o
Koncernbolag
Bankfastighetsbolag
1,0
0,7
100
Factoring Service AB
3,2
3,6
80
Kredit Leasing Service AB
2,0
2,0
100
AB Pundet
0,1
0,1
100
Övriga koncernbolag
0,3
100
Övriga
bolag
Svensk Bostadsfinansiering
AB BOFAB
20,0
24,0
50
AB Svensk Exportkredit
15,4
15,4
15
United International Bank
£ 0,6 milj
7,4
10
Företagskapital AB
1,4
1,5
14
AB Industrikredit
L2
1,2
8
Övriga aktier och andelar
2,9
2,5
Summa
aktier och andelar
58,4
Inventarier
Ingående
saldo
24,9
Nyanskaffningar
13,5
Avskrivningar
-11,2
Utgående
saldo
27,2
Bankfastigheter
Ingående
saldo
243,2
Nyanskaffningar
17,0
Avskrivningar
-5,1
255,1
Utgående saldo
Skulder
och eget kapital
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inhemska finansinslilut
Riksgäldskontoret
Affärsbanker
Sparbanker
Övriga
Inlåning från allmänheten
Lönekonton
Inlåning
på särskilda villkor
Inlåning
från Postverket
Inlåning i
utländsk valuta
Övrig inlåning
Diverse räkningar Balanserade kostnadsräntor Övriga
1975 mkr.
Förändring jämfört med 1974 mkr.
35,8
68,3
3,3
35,3
+ 14,2 + 42,0 + 0,2
- 22,7
142,7
+ 33,7
3 989,1
4 036,3
7 589,9
573,7 20 096,6
+ 599,0 + 585,3 + 1539,1 - 113,6 + 1 565,0
36 285,6
+ 4 174,8
207,7 292,1
+ 13,0 + 108,4
121,4
499,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 11 Post- och Kreditbanken, PK-banken: 29
Årsredovisning 1975
Förlagslån
I syfte att uppfylla banklagens kapilaltäckningskrav har
under året upptagits två förlagslån, varav ett intemationellt på 60 milj.
D-mark (motvärde ca 100 mkr.) och ett svenskt på 75 mkr., dvs. tillsammans 175 mkr.
Eget kapital
Ingående saldo 658,0
Utdelning för 1974 - 19,0
Nyemission 316,8
Utgående saldo (exkl. årets nettovinst) 955,8
För att få en uppfattning om det egna kapitalets storlek i
relation till det kapilaltäckningskrav, som banken skall uppfylla, återgives
nedan ett sammandrag av bankens kapitaltäckningssituation per 1975-12-31.
Riskklass
Tillgångar
Täcknings-
Kapilaltäcknings-
och garantier
procent
krav
mkr.
mkr.
A
24 582,6
0
_
B
8 171,6
]
81,7
C
1 316,2
4
52,6
D
7 559,7
8
604,8
E
35,6
100
35,6
Summa kapilaltäckningskrav
774,7
Summa risktäckande kapitaP
1 221,4
Riskklass A. Statspapper, bostadsobi, fordringar på
kommuner, inhemska banker och försäkringsbolag.
B. Övriga obl, utländska banker, lån mot
botteninteckning i bostads-
fast."
C. Övriga inteckningslån i bostadsfast, bottenlån till industrifast.
D. Övriga fordringar och andra tillgångar.
E. Engagemang i företag med bankverksamhet.
' Eget kapital + förlagslån.
Ställda panter, obligationer
Av beloppet utgör 2 796,8 mkr. obligationer, vilka ligger
i Riksbanken såsom säkerhet för dagslåneverksamheten. Några dagslåneskulder
fanns ej vid årsskiftet.
Pensionsförpliktelser 1975
mkr.
Kapitalvärde av pensionsförpliktelser 34,4
Nettoförmögenhet i bankens pensionsstiftelse 36,2
Vid beräkning av förmögenheten har stiftelsens aktier
värderats till lägsta kursvärde under de senaste två åren och fastigheterna har
värde-
opaginerad Kontrollera mot PDF
råts
enligt särskild värdering. Differensen mellan kapitalvärdet och
nettoförmögenheten har minskat något gentemöt föregående år.
(Originalet till
resultaträkningen och balansräkningen är undertecknat av styrelsen och försett
med påskrift av revisorerna.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koncemresultaträkning
Intäkter
i rörelsen
Räntenetto
Provisioner,
avgifter och agio Bankfastigheters nettoavkastning Utdelning på
organisationsaktier Övriga rörelseintäkter
Summa
intäkter
Kostnader
i rörelsen Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivning på
inventarier Avskrivning pä fastigheter
Ersättning
tUl Postverket Summa kostnader
1975
mkr.
745,3
112,9
23,4
1,0
0,9
883,5
160,1
32,8 64,4 11,2
5,2
273,7
279,6
553,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rörelseresultat
Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter
Resultat
före dispositioner
330,2
3,2
0,3
327,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bokslutsdispositioner
lanspråktaget
av arbetsmiljöfond 0,1
Varav
för rörelsekostnader 0,1
Nedskrivnmg
av organisationsaktier 0,4
Äterföring
från värderegleringskonto för räntebundna lån 6,0
Avsättningar
till värderegleringskonton 262,7
Vinst
före skatt 70,2
Skatter - 34,5
Nettovinst 35,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 11 Post- och
Kreditbanken, PK-banken: Årsredovisning 1975
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
Koncernbalansräkning
den
31 december
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa skulder och eget
kapital Stockholm den 17 februari 1976
40 180,1
Tillgångar
1975
1974
mkr.
mkr.
Kassamedel
Kassa, postgiro
113,0
79,8
Checkar och postväxlar
402,2
204,4
Summa
kassamedel
515,2
284,2
Finansinstitut
Inhemska finansinstitut
4 157,3
2 700,8
Utländska banker och bankirer
1 580,7
1 279,8
Summa
finansinstitut
5 738,0
3 980,6
Statspapper
och obligationer
11 629,3
9 957,0
Utlåning
till allmänheten
21 210,1
19 399,4
Övriga
fordringar
712,9
627,7
Aktier
och andelar
52,3
53,8
Inventarier
27,4
24,9
Lager av
leaseobjekt
30,9
18,6
Fastigheter
264,0
249,6
Summa
tillgångar
40180,1
34 595,9
Skulder
och eget kapital
1975
1974
mkr.
mkr.
Utelöpande
postväxlar
304,8
272,4
Finansinstitut
Inhemska finansinstitut
142,7
109,0
Utländska banker och bankirer
995,9
475,9
Summa
finansinstitut
1 138,6
584,9
Inlåning
från allmänheten
36 274,7
32 092,9
Långfristig
upplåning
389,5
233,9
Övriga
skulder
662,5
470,0
Arbetsmiljöfond
3.9
4,0
Värderegleringskonton
för utlåning och valutor
413,7
278,9
Eget
kapital
Aktiekapital
633,6
316,8
Bundna fonder
158,7
158,7
Fria reserver
164,4
164,2
Årets nettovinst
35,7
19,2
Summa
eget kapital
992,4
658,9
34
595,9
Bertil
Danielsson
Prop.
1975/76:150 32
Revisionsberättelse
I egenskap av revisorer i Post- och Kreditbanken, PKbanken
får vi avge följande revisionsberättelse för år 1975.
Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av
räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets
ekonomi och förvaltning, samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder, vi ansett
erforderliga.
Räkenskaperna har detaljgranskats av bolagets
revisionsavdelning, som däröver avgivit rapporter.
Bolagets inre kontroll synes oss vara ordnad på
betryggande sätt. Förvaltningskostnaderna har granskats utan erinran. Under
revisionen har icke framkommit anledning till anmärkning beträffande redovisningshandlingarna,
bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.
Vi tillstyrker,
att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade
balansräkningen per den 31 december 1975 fastställes,
att vinstmedlen, kronor 198 947 251:42, disponeras i
enlighet med styrelsens förslag, samt
att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för den
tid, årsredovisningen omfattar.
Stockholm den 3 mars 1976
Bruno Svensson Sven Ekström Gunnar Weidenfors
auktoriserad revisor utsedda av bolagsstämman
Gösta Björfors Per V A Hanner Erik Reuterswärd
auktoriserad revisor auktoriserad
revisor
utsedda av Kungl. Bankinspektionen
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 76023S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150 Bil. 12 Lagförslag
Bilaga
12
1
Förslag till
Lag
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1916jlT
Härigenom
föreskrives att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1976/77 ingå i prehminär
skatt med 100 procent av grundbeloppet.
'
Jämför 1975: 449.
1 Riksdagen 1975/76. Nr 150. Bilaga 12
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
2 Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag
vid
taxering till stattig inkomstskatt
Härigenom föreskrives att 2 och 3 §§ lagen (1975: 1147) om
särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Särskilt
investeringsavdrag utgör tio procent av anskaffnmgskostna-den för inventarier
som anskaffats under den period som anges i 1 §. I fräga om inventarier, som
näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden
som nedlagts under perioden.
Avdraget utgör dock tjugofem procent av
anskaffningskostnaden för inventarier som levererats under perioden den 1
majden 31 december 1976 under förutsättning att skriftligt avtal om anskaffningen
ej har upprättats före den 1 maj 1976. I fråga om inventarier, som
näringsidkaren tillverkar själv, tillämpas sistnämnda procentsats på den del
av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden den 1 majden 31
december 1976 under förutsättning att tillverkningen ej har påbörjats före
den 1 maj 1976.
Avdraget göres vid taxering till statlig inkomstskatt för
det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnaderna
för tillverkningen nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högst med belopp som
svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.
3 §
Särskilt
investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier, nämligen
inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre
år,
begagnade inventarier,
personbilar
som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603) och som icke användes i
yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,
inventarier
som den skattskyldige tillverkar själv, om tillverkningen har påbörjats före
den 15 oktober 1975,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal
upprättat före den 15 oktober 1975,
inventarier
som icke har levererats under den period som anges i 1 §, inventarier för vilka
anskaffnings- eller tillverkningskostnaderna under beskattningsåret ej har
uppgått till sammanlagt minst 10 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreligger
synnerliga skäl, får regeringen medge att särskilt investeringsavdrag får
åtnjutas för inventarier som levereras efter utgången av den period som
anges il§.
Föreligger synnerliga skäl, fär regeringen medge att
särskilt investeringsavdrag får åtnjutas för inventarier som levereras efter
utgången av den period som anges i 1 §. Avdraget skall därvid efter
regeringens bestämmande medges med tio eller tjugofem procent av
anskaffningskostnaden.
Föreligger
särskilda skäl, får riksskatteverket medge att särskilt investeringsavdrag får
åtnjutas för anskaffning av begagnade inventarier. Mot riksskatteverkets beslut
i sådan fråga får talan icke föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
inventarier, som har förvärvats från nägon med vilken förvärvaren är i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskilt investeringsavdrag
endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tUlverkningen påbörjats
efter den 15 oktober 1975.
För
inventarier, som har förvärvats från nägon med vilken förvärvaren. är i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap, åtnjutes särskilt investeringsavdrag
endast om inventarierna har tillverkats av säljaren. Avdrag åtnjutes med
tjugofem procent om tillverkningen påbörjats efter den 30 april 1976 och med
tio procent om tillverkningen påbörjats tidigare men efter den 15 oktober
1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen
enligt uppgift pä den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975/76:150
3 Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för
inventarieanskaffning
Härigenom
föreskrives att 2 och 3 §§ lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag
för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 §
Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för
beskattningsår under den period som anges i 1 § kunnat helt utnyttja avdrag
enligt lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till
statlig inkomstskatt. Investeringsbidrag får heller icke utgå, om
näringsidkaren för beskattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som
nyss nämnts. Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller
har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens beslut.
Investeringsbidrag utgör fyra procent av
anskaffningskostnaden för inventarier som har anskaffats under den period som
anges i 1 §. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv,
beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under
perioden.
Bidraget
utgör dock tio procent av anskaffningskostnaden för inventarier som levererats
under perioden den 1 majden 31 december 1976 under förutsättning att
skriftligt avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976. I
fråga om inventarier, som näringsidkaren tUlverkar själv, tillämpas
sistnämnda procentsats på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under
perioden den 1 majden 31 december 1976 under förutsättning att tillverkningen
ej har påbörjats före den 1 maj 1976.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Investeringsbidrag
utgår för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller
kostnaderna för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst tvä beskattningsår
och får ej överstiga 20 000 kronor för varje beskattningsår.
Investeringsbidrag
utgär för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller
kostnaderna för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst två
beskattningsår och får ej beräknas på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad
än 500 000 kronor för varje beskattningsår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 §
Investeringsbidrag utgår icke för följande inventarier,
nämligen inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,
begagnade inventarier,
personbilar som avses i vägtrafikkungörelsen (1972: 603)
och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse,
inventarier som näringsidkaren tillverkar själv, om tillverkningen
har påbörjats före den 15 oktober 1975,
inventarier som har anskaffats genom skriftligt avtal
upprättat före den 15 oktober 1975,
inventarier som icke har levererats under den period som
anges i 1 §,
inventarier för vilka anskaffnings- eller
tillverkningskostnaderna under beskattningsåret ej har uppgått till sammanlagt
minst 10 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreligger
synnerliga skäl, får regeringen medge att investeringsbidrag får utgå för
inventarier som levereras efter utgången av den period som anges i 1 §.
Föreligger synnerliga skäl, får regeringen medge att
investeringsbidrag får utgå för inventarier som levereras efter utgången av
den period som anges i 1 §. Bidraget skall därvid efter regeringens bestämmande
medges med fyra eller tio procent av anskaffningskostnaden.
Föreligger
särskilda skäl, får riksskatteverket medge att investeringsbidrag får åtnjutas
även för anskaffning av begagnade inventarier.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
inventarier, som har förvärvats från nägon med vilken förvärvaren är i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap, kan investeringsbidrag utgå endast om
inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen påbörjats efter
den 15 oktober 1975.
För
inventarier, som har förvärvats frän någon med vilken förvärvaren är i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap, kan investeringsbidrag utgå endast om
inventarierna har tillverkats av säljaren. Bidrag åtnjutes med tio procent om
tillverkningen påbörjats efter den 30 april 1976 och med fyra procent om
tillverkningen påbörjats tidigare men efter den 15 oktober 1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1970 760235
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innehållsförteckning
Reviderad finansplan 1976 2
1
Den
internationella utvecklingen 2
2
Den ekonomiska
utvecklingen 1975 4
3
Den ekonomiska
politiken 1976 9
3.1
Mål och
förutsättningar för den ekonomiska politiken 9
3.2
Politik för en
stark ekonomi 16
3.3
Den ekonomiska
utvecklingen 1976 31
4 Sammanfattning 34
Särskilda frågor 37
1
Utnyttjande av
finansfullmakten, m. m. 37
2
Allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet
under år 1975 38
3
Post- och
Kreditbankens, PK-banken, verksamhet 39
4
Särskilt
investeringsavdrag för maskininvesteringar m. m. 40
5
Riktlinjer för totalisalorverksamheten
vid trav- och galopptävlingar, m. m. 41
6
Totalbudgeten
budgetåren 1975/76 och 1976/77 44
Hemställan 53
Beslut 54
Bilaga 1: Reviderad nationalbudget 1976
Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1976/771980/81
Bilaga 3: 1975 års långtidsutredning och remlssinstauserna
Bilaga 4: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av
budgetutfallet för budgetåret 1975/76
Bilaga 5: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1976/77
Bilaga 6: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1976/77
Bilaga 7: Specifikation av anslagsförändringar i
förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1976/77
Bilaga 8: Förslag till investeringsplan och investeringsstater
för budgetåret 1976/77
Bilaga 9: Förändringar i förslaget till statsbudget för
budgetåret 1976/ 77 sedan budgetpropositionen
Bilaga 10: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1975
Bilaga 11: Post- och Kreditbanken, PK-banken:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1975
Bilaga 12: Lagförslag
1 Riksdagen 1975176. I saml. Nr 150. InnehåU
NORSTEDTS TRYCKERI 76023S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
36 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (35)
35 kopplingar i 25 dokument.
- Prop. 1990/91:33 om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt s. 1989 i texten
- Prop. 1989/90:32 om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt i texten
- Prop. 1988/89:24 om ändring i lagen (1984: 351) om totalisatorskatt i texten
- Prop. 1983/84:180 om totalisatorskatt, m.m. s. 14 i texten
- Bet. 1977/78:JoU18 Med anledning av motion om lån till investeringar inom trav- och galoppsporten s. 1 i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- AD 1996 nr 113 i texten