Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring i införsellagen (1968:621)

24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:27, Regeringens proposition med förslag till lag om ändring i införsellagen (1968:621)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 27 1975/76 Prop. 1975/76: 27

Nr 27

Regeringens
proposition med förslag till lag om ändring , införseUagen (1968:621);

beslutad
den 9 oktober 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga det förslag som har upplagils i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

G.E.
STRÄNG

LENNART
GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås all sjukpenning och annan liknande dagersättning skall
kunna las i anspråk genom införsel inte bara som fn. för underhållsbidrag och
vissa kommunala bidragsfordringar utan även för övriga införselbara fordringar,
dvs. skatter och allmänna avgifter samt böter och viten. Andringen föreslås
träda i kraft den I januari 1976.

1 Riksdagen 1975176. I saml. Nr 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27

Förslag
till

Lag
om ändring i införsellagen (1968: 621)

Härigenom
föreskrives i fråga om införsellagen (1968: 621) dels alt i 28 § och punkl 4
övergångsbestämmelserna ordet "Konungen" skall bytas ut mot
"regeringen",

dels
alt 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 §1 Genom
införsel får lagas i anspråk

1. arbetstagares avlöning, vare sig den utgår i form
av tidlön, ac-kordsersällning, provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om
dennes ställning därvid är jämförlig med en arbetstagares,

3. periodiskt utgående vederlag för utnyttjande av
patent, mönster-rätt eller växtförädlarrätt eller av rätt till litterärt eller
konstnärligt verk eller annal sådant eller för överlåtelse av rörelse,

4. vad som utgår såsom pension dier livränta.

Med
livränta skall vid tiUämp- Med livränta skall vid tillämp

ning av lagen, såvitt angår inför- ning av lagen jämställas sjukpen-

sel för fordran som avses i 1 § ning och annan dagersättning, som

1 eller 2, jämställas sjukpenning utgår på grund av sjukdom dier

och annan dagersättning, som ut- olycksfall eller av annan sådan an

går på grund av sjukdom eller ledning,

olycksfall eller av annan sådan an

ledning.

För
vissa fall när skälig lön för gäldenärens arbete ej utgår gäller särskilda
bestämmelser i 22 §.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

1
Senaste lydelse 1971: 397.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-10-09

Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Geijer

Proposition
med förslag till lag om ändring i införsellagen (1968:621)

1
Inledning

Enligl
nuvarande exekutionsrättsliga regler kan sjukpenning och liknande dagersättning
las i anspråk genom införsel för underhållsbidrag och vissa kommunala
bidragsfordringar. För andra fordringar, som i princip är införselberältigade,
nämligen skatter och allmänna avgifter samt böter och viten, får däremot
införsel inle ske i ersättning av nämnda slag. Utmätning får i allmänhet inte
ske av sjukpenning eller liknande dagersättning.

Riksskatteverket
(RSV) har i skrivelse den 29 november 1974 tagit upp frågan om exekution i
sjukpenning och föreslagit att möjligheten till sådan exekution vidgas såvitt
gäller skattefordringar m.m. RSV har begärt all behövliga lagändringar
genomförs snarast möjligt och ulan alt man avvaktar det pågående arbetet på en
ny utsökningsbalk.

Med
anledning av RSV:s framslällning har frågan om exekution i sjukpenning och
andra liknande ersättningar behandlats i en inom justiliedeparlementet
upprättad promemoria (Ds Ju 1975:13) angående införsel i sjukpenning m.m. I
promemorian föreslås viss ändring i införsellagen (1968:621)'.

'
Förslaget är likalydande med det i propositionen framlagda lagförslaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop,
1975/76:27 4

Efler
remiss har yttranden över promemorian avgetts av hovrätten för Västra Sverige,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), RSV, arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), länsstyrelserna i Jönköpings och Göteborgs och Bohus län,
kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmö, Örebro och Östersunds distrikt.
Föreningen Sveriges kronofogdar. Försäkringskasseförbundet, Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR.

AMS
har, i enlighet med remissen, begränsat sitt yttrande lill frågan om införsel m.m.
i arbetslöshetsersättning. Länsstyrelsen i Jönköpings län har till sitt
yttrande fogat anteckningar från diskussion med bl.a. kronofogdar i länets
kronofogdedistrikt. Försäkringskasseförbundet har överlämnat yttranden från 15
av landets allmänna försäkringskassor.

2
Gällande rätt m.m. 2.1 Införsel

Exekutionsformen
införsel innebär atf en gäldenärs avlöning som innestår hos arbetsgivaren las i
anspråk för hans skulder genom atl utmätningsmannen ålägger arbetsgivaren alt
innehålla viss del av förfallande poster och tillställa utmätningsmannen
beloppen. Med avlöning likställs vissa andra ersättningar för arbetsinsats, royalty
och liknande saml pension och livränta.

Under förarbetena till den
tidigare lagen (1917:380) om införsel i avlöning, pension eller livränta
diskuterade den dåvarande lagberedningen om inte införsel borde medges även i
vissa med pension och livränta besläktade inkomster, bl.a. sjukhjälp enligt då
gällande bestämmelser om ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete
eller för skada ådragen under militärtjänstgöring eller enligl lagen (1910:77 s.
1) om sjukkassor. Beredningen föreslog dock inle några bestämmelser härom och
åberopade därvid alt de belopp som skulle kunna las ul genom införsel i sådana
ersättningar antagligen skulle bli ytterst obetydliga, medan bestämmelsernas
tillämpning i många fall skulle vara förenad med inte ringa svårigheter. Beiräffande
sjukhjälp framhöll beredningen också all denna i regel utgick endast under en
kortare lid. 1 enlighet härmed kom lagen, i fråga om inkomster vari införsel
kunde äga rum, all omfatta endasi avlöning saml pension och livränta.

Med
anledning av vissa uttalanden av riksdagens revisorer anhöll riksdagen år 1944
att Kungl. Maj:l skulle överväga frågan om införsel i sjukpenning (rskr
1944:455 punkt 3). Framställningen föranledde socialvårdskommittén atl i sitt
belänkande (SOU 1951:25) nr XIX med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 5

förslag
till yrkesskadeförsäkringslag m.m. föreslå sådan ändring i införsellagen att
införsel skulle kunna äga rum i dagersättning som utgick i anledning av
olycksfall eller sjukdom. Förslaget upptogs dock inte till behandling i denna
del. Ärendet överlämnades till utredningen för förberedande översyn av utsökningslagen
m.m. och övertogs, sedan uiredningen hade upphört, av lagberedningen.

Beredningen
tog upp frågan i betänkandet (SOU 1961:53) Utsökningsrätt 1 (s. 27 och 139) och
anförde därvid bl.a. följande. Med hänsyn till att sjukpenning och därmed jämställbar
ersättning i allmänhet utgick med relativt lågt belopp kunde man inte vänta sig
att några större summor skulle inflyta om införsel medgavs i dessa ersättningar,
men å andra sidan flck man beakta att sjukhjälp i regel var skattefri. Hade gäldenär
inle försörjningsplikt mot annan än införselsökanden, måste uirymme ofla
finnas för införsel, och även i åtskilliga andra fall borde det vara möjligt
att utfå åtminstone någon del av underhållet. Det hade förekommit fall, då en
person under lång tid hade åtnjutit kostnadsfri vård på sjukhus och samtidigt
uppburit en relativt rundlig dagersättning allt under det att han helt
försummat sin underhållsplikt. Såsom särskilt stötande framstod härvid del
förhållandet att ersättningen delvis var bestämd med hänsyn lill försörjningsbördan.
En rätt lill införsel i sjukpenning även vid mera kortvariga sjukdomsfall
skulle motverka missbruk av sjukförsäkringsförmånerna. - Enligl beredningens
uppfattning förelåg inte något principielll binder mol införsel i sjukpenning
och vad därmed kunde jämställas. I själva verket kunde dessa ersättningar
jämställas med vanlig livränta, vari införsel hade kunnat erhållas alltifrån
införsellagens tillkomst. Atl likställa dessa ersättningar i införselhänseende
tedde sig naturligt, eftersom man inom socialförsäkringen eftersträvade en
samordning mellan olika ersättningsformer. Vissa praktiska komplikationer av
införsel i sjukpenning kunde visserligen förutses, men dessa borde enligt
beredningen kunna avhjälpas. För att etl syslem med införsel i sjukpenning
skulle kunna fungera måste sålunda tillses atl det inle ställde alltför stora
krav på administrationen av den allmänna sjukförsäkringen samt utmätningsmän
och arbetsgivare. Det var angeläget att hålla antalet fall av införsel i
sjukpenning inom måttliga gränser. Det kunde därför inte komma i fråga atl låta
pågående införsel i lön övergå till införsel i sjukpenning vid varje
tillfälligt sjukdomsfall som gäldenären råkade ul för.

Beredningen
föreslog atl införsel skulle kunna erhållas i sjukpenning eller annan
dagersättning som utgick på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan
sådan anledning. Även om det i första hand var intresset atl kunna ta ul
underhållsbidrag som motiverade en sådan reform, saknades enligl beredningen
tillräcklig anledning all göra undantag för skatter och böter. \-t Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr
27

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 6

1 prop.
1963:52 angående partiella reformer inom ulsökningsrätten godtog
departementschefen (s. 21 och 187) förslaget såvitt det innebar alt införsel
för underhållsbidrag skulle få ske även i sjukpenning och annan därmed
likställd dagersättning. I fråga om förslaget alt införsel skulle kunna äga rum
i sjukpenning m.m. även för uttagande av skaller och allmänna avgifter samt
böter och viten anförde departementschefen följande. Sjukpenning och övriga
hithörande dagersättningar hade närmast karaktären av bidrag till
livsuppehället för den försäkrade och de av honom beroende under den lid då
den försäkrade på grund av sjukdom eller olycksfall var förlustig sin
arbetsförmåga eller en väsentlig del därav. Med hänsyn bl.a. härtill kunde man
hysa befogad tvekan rörande lämpligheten av alt införselvägen ta sjukpenning
och annan sådan dagersättning i anspråk för gäldande av skatter, böter o.d.
Härtill kom all införsel i sjukpenning och vad därmed jämställdes var dittills
oprövat och atl del därför svårligen lät sig göra atl med fullständig säkerhet
förutsäga hur möjligheten därtill skulle utfalla i praktiken. På grund härav
hade departementschefen kommil lill den uppfattningen atl man i vart fall inte f
n. borde medge införsel i sjukpenning och därmed jämförlig dagersättning mer än
för uttagande av underhållsbidrag. Propositionen bifölls av riksdagen (ILU
1963:21 och rskr 207).

I
följd härav infördes som andra stycke i 19 § dåvarande införsellag bestämmelse
om att med underhållsskyldig tillkommande pension eller livränta jämställdes
sjukpenning eller annan dagersättning som utgick på grund av sjukdom eller
olycksfall eller av annan sådan anledning. På grund av hänvisning i 20 §
införsellagen blev den nya bestämmelsen även tillämplig på införsel för vissa
kommunala bidragsfordringar.

I
betänkandet (SOU 1964:57) Utsökningsrätt III lade beredningen fram förslag bl.a.
till en ny införsellag. Bestämmelserna i 1917 års införsellag om införsel i
sjukpenning och annan liknande dagersättning togs, utan närmare motivering, upp
i förslaget utan ändring i sak (1 § tredje stycket; jfr s. 104). Även i prop.
1968:130 med förslag till bl.a. ny införsellag togs de då gällande
bestämmelserna upp i sak oförändrade (2 § andra stycket; jfr s. 97). Förslaget
bifölls av riksdagen (ILU 1968:48 och rskr 362).

Beträffande
bestämmelser i den nu gällande införsellagen (1968:621), vilka är av intresse i
nu förevarande sammanhang, kan nämnas följande. Möjlighet lill införsel är
förbehållen vissa särskilda slag av fordringar. Enligl I § införsellagen får
sålunda införsel äga rum för 1. underhållsbidrag enligl giftermålsbalken eller föräldrabalken,
2. bidrag som tillkommer kommun för omhändertaget barn enligt 72 § andra slyckel
barnavårdslagen (1960:97) eller till hjälplagares försörjning enligt 40 §
lagen (1956:2) om socialhjälp, 3. skatter och allmänna avgifter i fall som
särskilt föreskrivs samt 4. böter och viten. Genom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 7

införsel
får enligt 2 § första stycket tas i anspråk 1. arbetstagares avlöning, vare sig
den utgår i form av tidlön, ackordsersättning, provision eller annan gottgörelse,
2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning därvid
är jämförlig med en arbetstagares, 3. periodiskt utgående vederlag för
utnyttjande av patent, mönsterrätt eller växtförädlarrätt eller av rätt till
litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant eller för överlåtelse av
rörelse samt 4. vad som utgår såsom pension eller livränta. Enligt 2 § andra
stycket skall vid tillämpning av lagen, såvitt angår införsel för
underhållsbidrag eller kommunal bidragsfordran, med livränta jämställas
sjukpenning och annan dagersättning, som utgår på grund av sjukdom eller olycksfall
eller av annan sådan anledning. När införsel skall äga rum bestämmer
utmätningsmannen dels hur mycket som högst får innehållas vid varje
avlöningstillfälle eller motsvarande tidpunkt beträffande annan förmån
(införselbeloppet), dels ett belopp som skall förbehållas gäldenären för eget
underhåll och familjens behov samt lill fullgörande av betalningsskyldighet till
annan, som vid införsel har lika rätt som sökanden eller bättre rätt än denne
(förbehållsbeloppet), 10 § första stycket. Närmare bestämmelser om
förbehållsbeloppets bestämmande flnns inle. Beloppets slorlek torde variera
mellan olika kronofogdemyndigheter men brukar bestämmas med ulgångspunkt i
normalbeloppet för existensminimum vid skatteavdrag. Sistnämnda belopp ökas på
en del håll med vissa kostnader, varför förbehållsbeloppet ofta är högre än
existensminimum. I fråga om förhållandet till skatteavdrag gäller att införsel
för underhåUsbidrag har företräde framför skatteavdrag, medan skatteavdraget
har företräde vid annan införsel (14§). Vid införsel för olika slags fordringar
gäller att fordringarna gruppvis har företräde i den ordning vari de har tagits
upp i I §, dvs. först underhällsbidrag, därnäst kommunala bidragsfordringar,
därefter skatter och allmänna avgifter och sist böter och viten (15 § första
stycket). Införsel går före utmätning, dock all införsel för böter eller vite
skall ändras eller hävas, om utmätning därigenom kan äga rum för annan fordran
(17 § första stycket). Beträffande införsel i sjukpenning eller annan
dagersättning som avses i 2 § andra stycket får regeringen föreskriva de
avvikelser från införsellagens bestämmelser om förfarandet som föranleds av
målens beskaffenhet (28 § första slyckel). Sådana föreskrifter har meddelats i
kungörelsen (1969:21) om införsel i sjukpenning m.m. (se nedan).

I
fråga om de viktigaste ersättningar som numera omfattas av bestämmelsen om
införsel i "sjukpenning och annan dagersättning, som utgår på grund av
sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan anledning," kan framhållas
följande. Hit hör i första hand sjukpenning enligl 3 kap. lagen (1962:381; omtryckl
1973:908) om allmän försäkring (AFL) saml sjukpenning och sjukpenninglillägg
inom den frivilliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 8

sjukförsäkringen
enligt 21 kap. AFL. Vidare omfattas sjukpenning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring (YFL), mililärer-sätlningsförordningen (1950:261),
förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
tjänstgöring i civilförsvaret, förordningen (1954:250) om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m.m., lagen
(1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m.fl. och kungörelsen (1961:457) om ersättning
på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m.m. Även
ersättning enligt 19 § brandlagen (1974:80) för kroppsskada som har ådragits
under räddningstjänst m.m. och ersättning till tillfällig smittbärare för
inkomstbortfall enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare hör hit.
Vidare omfattas sjukpenning och liknande ersättning på grund av privat sjuk-
eller olycksfallsförsäkring. Enligt nyssnämnda författningar kan också utgå
ersättning för vissa kostnader, bl.a. utgifter för läkarvård, landvård och
sjukhusvård samt resor. Sådana ersättningsbelopp omfattas givetvis inte av
bestämmelsen.

Som
har nämnts nyss har vissa särskilda bestämmelser om införsel i sjukpenning o.l.
meddelats i kungörelsen om införsel i sjukpenning m.m. Bestämmelserna innebär bl.a.
följande. Vid beslut om införsel i sjukpenning bestäms införselbeloppet och
förbehållsbeloppet per dag (1 §). Sjukpenning enligt AFL för de fyra första
dagarna av en sjukperiod, för vilka sjukpenning utgår, förbehålls gäldenären
utan avdrag, om inte särskilda skäl föranleder annal. Är beslut meddelat om
införsel i sjukpenning från allmän försäkringskassa och övergår gäldenären till
annan sådan kassa, skall beslutet i fortsättningen iakttas av den kassan (3 §).
Den förra kassan skall ofördröjllgen tillställa den nya kassan beslutet och
underrätta den kronofogdemyndighet hos vilken målet handläggs. Skall i stället
för sjukpenning som har nämnts nu utgå annan ersättning enligt AFL eller
ersättning enligt YFL, skall försäkringskassan snarast underrälla kronofogdemyndigheten.
Bestämmelsen i 94 § ulsökningskungörelsen (1971:1098) om skyldighet för arbetsgivare
all anmäla när belopp inle har innehållits har inte tillämpning vid införsel i
sjukpenning (4 §). Vad som i förevarande kungörelse sägs om sjukpenning har moisvarande
tillämpning i fråga om annan dagersättning som avses i 2 § andra slyckel
införsellagen (5 §).

2.2
Utmätning i lön o.l.

Sedan
gammalt har funnits särskilda bestämmelser beträffande utmätning av avlöning
och vissa liknande ersättningar. 1 samband med tillkomsten år 1968 av den nya
införsellagen reformerades även löneut-mälningen. Utmätning i lön o.l. sker
numera i införsclliknaiulc former, dvs. arbetsgivaren eller moisvarande åläggs
all innclullla och tillställa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 9

utmätningsmannen
viss del av förfallande poster, och åtskilliga bestämmelser i införsellagen
har motsvarande tillämpning i fråga om sådan utmätning (67 a § UL). Flera
väsentliga olikheter föreligger dock mellan införsel och löneutmätning.
Institutet löneulmälning slår till buds för alla slag av exigibla fordringar. I
praktiken används sådan utmätning naturligtvis endast för indrivning av andra
fordringar än sådana som får tas ut genom den mera effektiva exekutionsformen
införsel. Genom utmätning i den ordning som nu avses får tas i anspråk
arbetstagares avlöning som innestår hos arbetsgivaren, annan ersättning för
arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning därvid är jämförlig med en arbetstagares,
saml belopp vilka utgår som pension eller livränta (67 a och 67 d §§ UL).
Utmätning som nu avses kan däremot inte äga rum i bl.a. sjukpenning och
liknande ersättningsbelopp. Beträffande sådana ersättningar gäller i allmänhet
förbud även mot annan utmätning (se 20 kap. 6 § AFL, 50 § YFL, 17 § mililärer-sältningsförordningen,
9 § första stycket lagen om ersättning ål smittbärare jfrd med 20 kap. 6 § AFL saml
123 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal). Villkoren för utmätning i lön o.l.
är avsevärt mera restriktiva än förutsättningarna för införsel. 1 huvudsak
gäller följande. Förordnande om utmätning får med visst undanlag inle meddelas,
om det med skäl kan antas alt gäldenären har gjort vad han har förmått för alt
betala skulden (67 b § 2). Förordnandet får omfatta endast belopp som uppenbart
överstiger vad som åtgår för gäldenärens och hans familjs försörjning samt lill
fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom (67 b § 3).
Liksom beträffande förbehållsbeloppel vid införsel flnns inle heller i fråga om
del ulmälningsfria beloppet vid löneutmätning närmare föreskrifter om beloppels
bestämmande. Praxis torde skilja sig ganska myckel mellan olika kronofogdemyndigheter.
Även grunderna för bestämmande av beloppet synes variera. Det utmätningsfria
beloppet brukar dock vara väsentligt högre än förbehållsbeloppel vid införsel.
Under etl och samma kalenderår får utmätning, frånsett visst undantag, inte
tillämpas sammanlagt längre tid än tre månader eller, om fordringens art ger
särskild anledning till del, sex månader, såvida inte gäldenären i ulmätningsmålet
har medgett att utmätning får pågå under längre tid (67 b § 4 och 5).
Skalleavdrag har företräde framför utmätning (67 b § 7). Såsom har framhållits
i det föregående går införsel före utmätning, dock alt införsel för böter eller
vite skall ändras eller hävas, om utmätning därigenom kan äga rum för annan
fordran (17 § första stycket införsellagen, jfr 67 b § 7 andra punkten UL).
Avlöning eller annan förmån som inle får utmätas medan den innestår hos annan
får inle heller utmätas förrän dagen efler det all den har utbetalats (67 e §).

Under förarbetena lill den
nya lagstiftningen om löneutmätning diskuterades om sjukpenning och därmed
jämställd dagersättning

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 10

borde
kunna utmätas enligt reglerna för löneutmätning (SOU 1964:57 s. 276 och prop.
1968:130 s. 162). Lagberedningen, som påpekade att sjukpenning o.l. genom
särskilda bestämmelser var fritagna från utmätning sä länge ersättningen innestod
hos den som skulle utbetala ersättningen, framhöll att beredningen inte hade
funnit anledning föreslå alt utmätning skulle få ske ens under de
förutsättningar och i den begränsade omfattning som skulle gälla i fråga om
lön. Med hänsyn lill alt det mestadels rörde sig om små belopp skulle för
övrigt, anförde beredningen vidare, en möjlighet till utmätning enligt reglerna
för löneutmätning sakna praktisk betydelse.

2.3
Närmare om sjukpenning och andra liknande dagersättningar

Den
grundläggande författningen på området är AFL. Den som är försäkrad enligt AFL
är berättigad till sjukpenning vid sjukdom, som förorsakar nedsättning av
arbetsförmågan med minst hälften. Vid fullständig nedsättning av arbetsförmågan
utgår hel sjukpenning och i annat fall halv sjukpenning. Vid tillkomsten av AFL
ansågs att sjukpenningen skulle kompensera i princip minst två tredjedelar av
den försäkrades inkomstbortfall efter skatteavdrag. Sjukpenningen kunde dock
uppgå lill högst 28 kr per dag. Från den 1 januari 1967 höjdes sjukpenningen
överlag, varvid den skulle ersätta i genomsnitt 80 % av nettoinkomsten.
Sjukpenningen kunde dock inle uppgå flll högre belopp än 52 kr per dag. År 1973
reformerades sjukpenningförsäkringen. Därvid höjdes sjukpenningbeloppel,
samtidigt som sjukpenningförmånerna i princip gjordes skattepliktiga. Hel
sjukpenning per dag utgör numera 90 % av den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst, delad med 365. Därvid bortses från inkomst i den mån den överstiger
sju och en halv gånger det basbelopp som gällde vid årets ingång. Den högsta
sjukpenninggrundande inkomsten uppgår f.n. lill 67.500 kr och sjukpenning kan fln.
uppgå lill högst 166 kr per dag. Den som har årsinkomst som understiger 4.500
kr är inte sjukpenningförsäkrad. Han kan likväl genom den s.k. hemmamakeförsäkringen
under vissa förulsällningar erhålla sjukpenning, vilken då uppgår lill åtta kr
per dag och inle är skattepliktig. - Den tidigare moderskapspenningen och
tilläggs-sjukpenningen vid barnsbörd har ersatts av föräldrapenning. Denna
uppgår lill lägst 25 kr per dag. Till försäkrad som är berättigad till
sjukpenning med högre belopp utgår föräldrapenningen som regel med samma belopp
som sjukpenningen. Föräldrapenningen är skattepliktig. Räll till sjukpenning
har också införts för den av föräldrarna som behöver avslå från förvärvsarbete
för all vårda sjukt barn och för fader som behöver la vård om barn i samband
med all ytterligare barn föds. Förmånen får utgä för högst tio dagar per familj
och år. Även

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 11

sådan
sjukpenning är skattepliktig. - Försäkrad kan under vissa förutsättningar
frivilligt försäkra sig hos allmän försäkringskassa för sjukpenning eller
sjukpenningtillägg. Frivillig sjukpenningförsäkring kan avse ett belopp om
högst 20 kr per dag. Beloppet är inte skattepliktigt.

Den
som drabbas av yrkesskada är berättigad till ersättning enligt YFL. Yrkesskadad
som omfattas av sjukförsäkringen enligt AFL har rätt atl under viss s.k.
samordningstid, längst 90 dagar, få ersättning enligl samma grunder som vid
annan sjukdom. Förorsakar olycksfall eller annan skadlig inverkan sjukdom efter
samordningstiden, utgår sjukpenning, vilken då inle skall understiga den
sjukpenning som skulle ha utgått om skadan inte hade utgjort yrkesskada. Yrkesskadad
som inte är sjukpenningförsäkrad enligt AFL erhåller sjukpenning med belopp som
motsvarar vad han skulle ha uppburit, om han hade varit sjukpenningförsäkrad. I
sådant fall är fn. högre årlig arbetsförtjänst än 45.000 kr inte
förmånsgrundande. Ersättning motsvarande högst hel sjukpenning kan också utgå
till den som måste avhålla sig från arbete för att yrkesskada inte skall uppstå,
återuppstå eller förvärras. Nämnda ersättningar enligt YFL utgör skattepliktig
inkomst. Den som uppbär sjukpenning enligt YFL har under vissa förutsättningar
också räll atl erhålla vårdbidrag om högst fem kr per dag. Vårdbidraget är inle
skattepliktigt. Även enligt YFL kan meddelas frivillig försäkring. 1 fråga om
ersättning på grund av frivillig yrkesskadeförsäkring gäller i huvudsak samma
regler som för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen, om inle rätlen till
ersättning har begränsats i försäkringsavtalet. Ersättningen är skattepliktig.

Värnpliktig
m.fl. som i fredstid drabbas av skada eller sjukdom under militärtjänstgöring
eller liknande förhållanden har enligt militärer-sätlningsförordningen rätt
till ersättning av allmänna medel med bl.a. sjukpenning. Sjukpenning utgår dock
inte för tjänstgöringstiden. I fråga om sjukpenningens storlek har AFL:s
bestämmelser motsvarande tillämpning. Därvid får emellertid vid beräknande av
den skadades årliga arbetsförtjänst hänsyn inte tas till belopp som överstiger fn.
45.000 kr, medan arbetsförtjänsten å andra sidan inle får sältas lägre än fn.
22.500 kr. Utöver sjukpenning enligl militärersätlningsför-ordningen kan den
skadade erhålla sjukpenning enligt AFL, om och i den mån han är berättigad till
högre sådan ersättning. Värnpliktig som under grundutbildning eller viss annan
utbildning eller inom viss lid därefter har ådragit sig sjukdom som inle
berättigar till ersättning enligl det tidigare sagda kan erhålla särskild
sjukpenning. Denna beräknas på en anlagen arbetsförtjänst av f n. 22.500 kr om
året men skall minskas med sjukpenning som utgår enligt AFL eller YFL.
Sjukpenning enligt mililärersällningsförordningen utgör skattepliktig inkomst.
Den som uppbär sjukpenning enligl nämnda förordning har

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 12

under
vissa förutsättningar också rält all erhålla vårdbidrag om högst fem kr per
dag. Vårdbidraget är inle skattepliktigt.

Enligt
lagen om ersättning åt smittbärare är tillfällig smittbärare, som på grund av
myndighets ingripande underkastas inskränkning i sitt arbete, berättigad till
ersättning av statsmedel för inkomstbortfall. Ersättning till den som omfattas
av sjukförsäkring enligt AFL utgår i princip med del högsta belopp som han
skulle ha erhållit i sjukpenning och sjukpenninglillägg enligl AFL. Beträffande
den som inle omfattas av sjukförsäkring enligl AFL utgår ersättning med belopp
som han skulle ha erhållit om han hade varit sjukpenningförsäkrad. Ersättningen
är skattepliktig.

AFL:s
resp. YFL:s bestämmelser om sjukpenning m.m. har, med vissa förbehåll,
motsvarande tillämpning beiräffande ersättningar enligl vissa andra
författningar. Hit hör ersättning enligl förordningen om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, förordningen om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m.m.,
lagen om krigsförsäkring för sjömän m.fl., kungörelsen om ersättning på grund
av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i alomanläggningar m.m. och 19 §
brandlagen. Även sjukpenning enligl dessa författningar är skattepliktig.

Enligl
en undersökning som gjordes inför 1973 års sjukpenningreform hade ca sju % av
de sjukpenningförsäkrade enbart sjuklön från arbetsgivaren vid sjukdom, varvid
gällde s.k. arbetsgivarinlräde i sjukförsäkringen, medan ca 85 % av övriga
försäkrade uppbar endast sjukpenning. För dem som uppbar enbart sjuklön -
huvudsakligen stats- och kommunalanställda - varierade sjuklönen mellan 89 och
92 % av den ordinarie lönen och var beskattad. Som har framhållits i det
föregående uppgår sjukpenningens kompensalionsnivå numera till 90 % av
bruttoinkomsten, dock med viss begränsning. Samtidigt som sjukpenning och
liknande ersättningar med vissa undantag har gjorts skattepliktiga har de i
samma mån blivit pensionsgrundande för tilläggspension. Ett av syftena med
sjukpenningreformen var all skapa ökad jämlikhet mellan grupper som enbart hade
sjukpenning att lita lill och andra grupper som uppbar ersättning från
arbetsgivaren vid sjukdom och olycksfall (prop. 1973:46 s. 95, 101 och 105).
Sjukpenningen ansågs bli direkt jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren genom
de ändringar som skedde.

3
Förslag till utsökningsbalk och remissyttranden däröver

Genom
belänkandet (SOU 1973:22) Utsökningsrätt XII har lagberedningen lagt fram
förslag lill utsökningsbalk, som avses skola ersätta bl.a. UL och
införsellagen. De nuvarande bestämmelserna om införsel och om utmätning i lön o.l.
har tagils upp i huvudsak oföränd-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 13

rade
i förslaget (4 och 8 kap.). Någon ändring föreslås infe beträffande möjligheten
atl ta i anspråk .sjukpenning och liknande ersättningar (jfr 4 kap. 2 § andra
stycket; se även s. 324 i betänkandet).

I
yttranden över betänkandet har några remissinstanser, bl.a. RSV, framhållit att
sjukpenning numera har karaktär av lön och ansett att sådan ersättning bör
kunna las i anspråk även genom införsel för skatter och allmänna avgifter samt
böter och viten, liksom genom utmätning i den ordning som är föreskriven för
utmätning i lön o.l. I några remissyttranden har framhållits att detsamma bör
gälla föräldrapenning och arbetslöshetsunderstöd.

4 Riksskatteverkets
framställning

I
sin skrivelse den 29 november 1974 till justitiedepartementet har RSV
framhållit följande. Sjukpenningen har numera karaktär av lön, vilket innebär
alt skatteavdrag görs vid utbetalningen. Den nya sjukpenningen är i princip
likställd med sådan sjuklön som betalas av arbetsgivaren och i vilken införsel
får äga rum för alla slags fordringar. Införsel bör därför kunna ske i
sjukpenning för samtliga fordringar som omfattas av införselinstilutel. Om
möjligheten till införsel i sjukpenning utvidgas på angivet sätt, bör av samma
skäl även utmätning kunna äga rum i sjukpenning. Med hänsyn till kravet på ökad
effektivitet i indrivningen av statens fordringar och på lika behandling av gäldenärer
oberoende av i vilken form ersättning utgår vid sjukdom bör ändringarna inle
anslå i avvaktan på utsökningsbalken. Många kronofogdemyndigheter har under
hand till RSV framhållit angelägenheten av all ändring sker enligl del
anförda. RSV hemställer därför alt de föreslagna ändringarna genomförs snarast
möjligt.

5 Departementspromemorian

I
departementspromemorian behandlas till en början frågan om sjukpenning bör
kunna tas i anspråk genom införsel även för skatter och allmänna avgifter samt
böter och viten. 1 promemorian framhålls alt sjukpenning enligl AFL numera är
direkt jämförbar med sjuklön som utges av arbetsgivare. Sjukpenningens
förhållandevis höga nivå utgör också skäl för all tillåta införsel i
sjukpenning för nämnda fordringsslag. Även rättviseskäl talar för en sådan
ändring. Hänsyn lill vad gäldenärens sjukdom kräver kan enligt promemorian tas
vid bestämmande av förbehållsbeloppel. Uirymme för införsel för de nu aktuella
fordringarna bör finnas l.ex. i fall då någon utan eller med ringa
försörjningsbörda har hög sjukpenning. Den ifrågasatta utvidgningen av införselinstitutels
tillämpningsområde kan också motverka

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 14

eventuella
missbruk av sjukförsäkringsförmånerna samt ibland vara flll fördel för gäldenären
genom atl sakutmätning kan underlåtas. Anledning saknas enligt promemorian att
göra skillnad mellan å ena sidan skatter och allmänna avgifter och å andra
sidan böter och viten. Om införsel skall kunna ske i sjukpenning för samtliga
införselbara fordringar, bör detsamma gälla andra liknande dagersättningar. Det
merarbete för kronofogdemyndigheterna och försäkringskassorna som den
diskuterade ändringen torde medföra behöver inte bli alltför betungande i
förhållande till det förväntade resultatet. 1 promemorian föreslås därför att
sjukpenning och andra liknande dagersättningar som avses i 2 § andra stycket
införsellagen skall kunna tas i anspråk genom införsel för samtliga införselberältigade
fordringar. Ändringen bör enligt promemorian genomföras utan avvaktan på ny ulsöknings-lagstiftning.

Vad
som har anförts som skäl för alt införsel skall kunna ske i sjukpenning och
andra liknande ersättningar för samtliga införselbara fordringar är enligt
promemorian i huvudsak tillämpligt även på frågan om utmätning i den ordning
som är föreskriven för utmätning i lön bör kunna äga rum i sådana ersättningar.
Med hänsyn till att det utmätningsfria beloppet skall vara avsevärt större än
förbehållsbeloppet vid införsel torde emellertid enligl promemorian uirymme sällan
finnas för utmätning i sjukpenning o.l. Vidare befaras merarbetel för
kronofogdemyndigheterna och försäkringskassorna inte stå i rimlig proportion lill
del resultat som man kan räkna med. I promemorian framhålls också att en
utvidgning av möjligheten till exekution i sjukpenning o.l. till att gälla även
utmätning skulle föra med sig ganska omfattande författningsändringar, vilket
knappast framstår som befogat med tanke på alt ändringarna inle antas medföra
större fördelar. Av bl.a. dessa skäl anses möjligheten att ta i anspråk
sjukpenning o.l. i vart fall inte fn. böra vidgas till alt gälla även
utmätning.

1
promemorian berörs också frågan huruvida förmåner vid arbetslöshet, vilka inte
f.n. kan bli föremål för införsel eller löneulmälning, bör kunna tas i anspråk
genom införsel eller utmätning. Frågan anses emellertid inte böra las upp i nu
förevarande sammanhang.

6
Remissyttrandena

Förslaget
i promemorian att sjukpenning och annan liknande dagersättning skall kunna tas
i anspråk genom införsel även för skatter och allmänna avgifter saml böter och viten
tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. Enligt
hovrätten för Västra Sverige får den föreslagna reformen anses angelägen.
Kronofogdeföreningen anser alt förslaget skulle väsentligt förenkla
och effektivisera

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 15

kronofogdemyndigheternas
arbete med de allmänna målen. Kronofogdemyndigheten i Örebro distrikt
framhåller all de restförda skallebeloppen har ökat betydligt de senaste åren
och all del numera krävs all indrivningsmyndigheierna arbetar myckel snabbt och
effektivt. Indrivningsarbetet har också under senare år blivit alltmera
komplicerat och målen svårare, samtidigt som belalningsmolståndel har ökat. Införselinstilutel
är enligt kronofogdemyndigheten ulan tvekan etl effektivt och enkelt
indrivningsmedel. Det är dessutom ofla den enda exekutionsform som ger
resultat. Man bör visserligen inte överskatta den praktiska vinsten av den föreslagna
utvidgningen av införselinstitutels tillämpningsområde. Kronofogdemyndigheten
är dock övertygad om atl en inle oväsentlig vinst kommer all uppnås om
förslaget genomförs. Kronofogdemyndigheten anser del synnerligen angeläget att
ändringen genomförs snarast möjligl.

1
fråga om de närmare skälen för förslaget understryker flera remissinstanser
särskilt alt sjukpenningbeloppet har höjts och alt sjukpenningen har blivit
jämförbar med sjuklön från arbetsgivare, vilken kan tas i anspråk för samtliga införselberältigade
fordringar.

Länsstyrelsen
i Jönköpings län framhåller all sjukdom visserligen som regel innebär en
försämrad situation, som minskar gäldenärens möjligheter att fullgöra sina
förpliktelser. Detta bör dock beaktas vid verkställigheten på samma sätt som i
andra motsvarande siluationer och inle genom ett generellt undantag.
Länsstyrelsen förutsätter också att hela dagersättningen förbehålls gäldenären
under den första delen av sjukperioden. Kronofogdeföreningen anser också alt
den enskildes intressen vid sjukdom kan tillgodoses genom införsellagens
bestämmelser om förbehållsbelopp. TCO understryker särskilt atl vid bestämmande
av förbehållsbeloppel hänsyn verkligen tas till de ökade utgifter i form av bl.a.
kostnader för läkarvård och annan vård som en sjukdom medför. RFV utgår från
att den garanterade sjukpenningen om åtta kr per dag som tillkommer hemmamake m.fl.
och den frivilliga sjukpenningen om högst 20 kr per dag alllid skall
förbehållas gäldenären. Verket förutsätter också alt införsel inte skall kunna
ske under de fyra första sjukdagarna.

Utrymmet
för införsel i sjukpenning för skatter, böter o.l. berörs närmare av
kronofogdemyndigheten i Örebro distrikt, som anser atl sådant uirymme ofla
finns när gäldenären inte har någon försörjningsplikt. Möjligheten till sådan
införsel skulle vara särskilt värdefull vid långvarig sjukdom.
Kronofogdemyndigheten framhåller vidare atl en del hantverkare arbetar under
enkla former och för olika arbetsgivare och alt de då är oåtkomliga för
införsel. Även dessa, som inle sällan är belalningsovilliga och saknar
utmätningsbara tillgångar, skulle man vid sjukdom i viss mån kunna komma lill
rätta med.

De
nuvarande reglerna har enligl kronofogdeföreningen medfört all

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 16

illojala
skattskyldiga har kunnat genom sjukskrivning åtnjuta avsevärda förmåner
samtidigt som de har undandragit sig att betala sina skulder. Denna grupp av gäldenärer
har varit tillräckligt stor för atl vålla kronofogdemyndigheterna betydande
svårigheter vid indrivningen. Länsstyrelsen I Jönköpings län upplyser att
kronofogdemyndigheterna i länet har framfört misstankar om alt sjukskrivning i
viss utsträckning utnyttjas för atl undgå betalning av skatteskulder. Kronofogdemyndigheten
i Örebro distrikt anser att den nuvarande ordningen innebär viss risk för
missbruk av sjukförsäkringsförmånerna. Även För-säkrlngskasseförbundel menar
att förslaget kan bidra till att minska möjligheterna till missbruk.

Frågan
om den föreslagna ändringen kan befaras medföra ett betungande merarbete för
berörda myndigheter diskuteras i några remissyttranden. Hovrätten för Västra
Sverige framhåller att bestämmelserna om införsel i sjukpenning o.l. för
uttagande av underhållsbidrag m.m. synes ha fungerat bra i tillämpningen.
Hovrätten upplyser också att enligt kronodirektören vid kronofogdemyndigheten i
Göteborgs distrikt torde den föreslagna utvidgningen till skatter, böter m.m.
inte medföra några större problem från administrativ synpunkt.
Kronofogdemyndigheten i Örebro distrikt uppger alt under den tid som införsel
för underhållsbidrag har förekommit i sjukpenning har inte märkts några större
praktiska eller andra problem. Om förslaget genomförs, kommer enligt
kronofogdemyndigheten antalet fall av införsel i sjukpenning för skatter, böter
o.l. helt säkert alt hållas inom måttliga gränser och försäkringskassorna
kommer inte att vållas större bekymmer. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
påpekar dock för sin del att besvär till överexekutor i länet över
införselbeslut redan f n. anförs i ganska stor utsträckning och att dessa mål
ofta är svårhanterliga.

Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhåller atl den allmänna sjukpenningen starkt
har begränsat det utrymme som täcks av privat sjukförsäkring samt att
karenstiderna dessutom har förlängts. Privat försäkring lorde därför inte
beröras i någon nämnvärd omfattning av förslaget. Förbundet förordar alt
bestämmelsen om införsel i sjukpenning jämkas på så säll att införsel i första
hand skall ske i den allmänna sjukpenningen och ersättning enligl privat
försäkring tas i anspråk i andra hand. Enligt förbundet skulle detta bli
administrativt enkelt.

RFV
vänder sig mot uttalandet i promemorian atl föräldrapenning enligl AFL omfattas
av den nuvarande bestämmelsen i 2 § andra stycket införsellagen om införsel för
underhållsbidrag m.m. i sjukpenning och liknande dagersättningar. Verket, som
hänvisar till molivuttalanden till 1963 års ändringar i dåvarande införsellag, menar
atl föräldrapenningen kan intill garanlinivån anses motsvara moder-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 17

skapspenningen
och vara avsedd att täcka även vissa kostnader som föranleds av barnsbörden.
Den nuvarande bestämmelsen om införsel i sjukpenning och liknande ersättningar
är enligt verket inle tillämplig på föräldrapenning. Verket anser dock att
föräldrapenning i den mån den utgår med belopp över garantinivån bör kunna
likställas med sjukpenning. I så fall bör emellertid detta särskilt anges i
införsellagen. Även Försäkringskas.seförbundet anser att den nuvarande bestämmelsen
om införsel i sjukpenning och liknande ersättningar inte omfattar
föräldrapenning. Enligt förbundet omfattas inte heller sjukpenning vid vård av
barn. Förbundet anser emellertid rimligt alt dessa ersättningar jämställs med
sjukpenning vid införsel. Förbundet anser vidare att det uttryck som i lagen
används för atl beskriva de ersättningar som jämställs med sjukpenning bör
preciseras så alt det klart framgår vilka ersättningar som avses.

Promemorians
ståndpunkt alt möjligheten atl ta i anspråk sjukpenning och liknande
ersättningar i vart fall inte fn. bör vidgas till att gälla även utmätning i
den ordning som är föreskriven för utmätning i lön har godtagils av flertalet
remissinstanser. Till de remissinstanser som uttryckligen ansluter sig till
nämnda uppfattning hör hovrätten för Västra Sverige, länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län, kronofogdemyndigheterna i Stockholms och Örebro distrikt,
kronofogdeföreningen och Försäkringskasseförbundet.

Hovrätten
för Västra Sverige anser visserligen atl sjukpenning av principiella skäl bör
vid utmätning jämställas med avlöning, pension och livränta. Med hänsyn till
alt det utmätningsfria beloppet är högt och utmätningen är tidsbegränsad kan en
sådan ändring dock väntas få ringa praktisk betydelse. Den kan enligt hovrätten
också förmodas medföra stort merarbete för kronofogdemyndigheterna. Även Försäkringskasseförbundet
anser alt utrymme sällan skulle flnnas för utmätning i sjukpenning. Enligt
förbundet skulle vidare merarbetel för bl.a. försäkringskassorna inte stå i
rimlig proportion till resultatet. Inte heller kronofogdemyndigheten i Örebro
distrikt, som medger att vissa skäl talar för att utmätning bör kunna ske i
sjukpenning och liknande ersättningar, anser att några större fördelar skulle
vinnas med en sådan ändring. Kronofogdemyndigheten i Stockholms distrikt, som
principiellt anser att utmätning i den ordning som är föreskriven för utmätning
i lön 0.1. bör kunna ske av sjukpenning och liknande ersättningar, framhåller atl
reglerna för löneulmälning är sådana alt löneulmälning är arbetskrävande för
kronofogdemyndigheten samtidigt som den inle är särskilt effektiv. Så länge de
nuvarande reglerna består flnns enligl kronofogdemyndigheten inte anledning att
utvidga sådan utmätnings tillämpningsområde lill sjukpenning och liknande
ersättningar. Enligt kronofogdeföreningen skulle införande av möjlighet lill
utmätning i sjukpenning kräva ökade personalresurser hos kronofogdemyndighe-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 18

terna.
Dessutom skulle det ekonomiska resultatet sannolikt inte bli så Stort. Del kan
emellertid enligt föreningen flnnas anledning atl ompröva frågan i samband med
arbetet på utsökningsbalken.

Ståndpunkten i promemorian
beträffande utmätning i sjukpenning och liknande ersättningar kritiseras av
RSV, socialstyrelsen och kronofogdemyndigheterna i Malmö och Östersunds
distrikt. RSV kan inle dela uppfattningen att utrymme sällan torde finnas för
utmätning i sjukpenning o.l. Sjukpenningbeloppel är numera så högt atl löneutmätning
skulle kunna ske i de förhållandevis många fall då gäldenären har låg
bostadskostnad och liten eller ingen försörjningsbörda. RSV vill emellertid
framhålla all ändring beträffande möjligheten till införsel är mera angelägen.
Även kronofogdemyndigheten i Östersunds distrikt ifrågasätter riktigheten av
påståendet all uirymme sällan skulle finnas för utmätning i sjukpenning o.l.
Enligt kronofogdemyndigheten skulle otvivelaktigt relativt stora grupper gäldenärer,
däribland ensamstående utan försörjningsbörda och egna företagare, mycket väl
kunna komma i fråga för utmätning i sjukpenning o.l. Enligl kronofogdemyndighetens
erfarenhet är del inle ovanligt atl gäldenär som har blivit föremål för
utmätning i lön myckel snart låter sjukskriva sig. Införande av möjlighet till
utmätning i sjukpenning o.l. synes inle behöva medföra nämnvärt merarbete för
kronofogdemyndigheterna. Kronofogdemyndigheten i Malmö distrikt understryker
all sjukpenningen numera är alt anse som sjuklön och alt sjuklön kan bli
föremål för löneulmälning. Enligl kronofogdemyndigheten är del etl jämlikhetskrav
aft även sjukpenning kan tas i anspråk genom utmätning. Myndigheten anser det
inte heller rimligt t.ex. all staten kan utnyttja sjukpenningen för att driva
in böter medan den som är berättigad till skadestånd för samma broll kanske inle
har möjlighet att få ul sin fordran. Eventuella svårigheter vid
författningsändringarna får inte hindra en reform, som av andra skäl kan anses
befogad. Införande av möjlighet till utmätning i sjukpenning m.m. torde enligt
kronofogdemyndigheten inte bli alltför betungande. Liksom vid införsel kan vidgade
möjligheter alt la i anspråk sjukpenning medföra alt kronofogdemyndigheten i
en del fall kan undgå arbete med att förrätta sak-utmätning och atl sälja
egendom. Om gäldenär under pågående utmätning i lön blir sjuk, kan utmätning
ske i sjukpenningen i stället för all kronofogdemyndigheten måste avvakta alt gäldenären
på nytt uppbär lön. Målen skulle därigenom kunna avslutas snabbare i en del
fall. Hos egna företagare som driver rörelse i form av aktiebolag kan
löneutmätning ofta inte ske, eftersom lönen påstås vara minimal. Trots detta
kan vid sjukdom ulgå en förhållandevis hög sjukpenning, vilken bör kunna
angripas genom utmätning. Härigenom skulle enligl kronofogdemyndigheten den
krets som kan bli föremål för löneutmätning avsevärt vidgas. Socialstyrelsen
anser atl de i promemorian anförda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 19

skälen
för att ändring inte bör göras i fråga om möjligheten till utmätning i
sjukpenning o.l. inte är helt övertygande. Även om vissa praktiska skäl talar mol
en ändring, är det enligt socialstyrelsen otillfredsställande atl sjuklön och
sjukpenning behandlas olika.

Uttalandena
i promemorian om huruvida förmåner vid arbetslöshet bör kunna tas i anspråk
genom införsel och utmätning berörs endast i ett fåtal remissyttranden. AMS och
hovlälien för Västra Sverige godtar promemorians ståndpunkt att frågan inle bör
tas upp i nu förevarande sammanhang. Däremot anser socialstyrelsen att även
denna fråga borde ha tagits upp nu. Särskilt ersättning enligt lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring kan utgå med sådana belopp att i vissa fall införsel
eller utmätning kan ske. Det finns enligt socialstyrelsen också så stora
likheter och så många beröringspunkter mellan den allmänna sjukförsäkringen och
arbetslöshetsförsäkringen att det kan synas onödigt all i detta sammanhang göra
skillnad mellan ersättningar enligt dessa försäkringssystem. Mol ståndpunkten i
promemorian framhåller RSV, under åberopande av likheten mellan sjukpenning
och arbetslöshetsersättning, del önskvärda i att i vart fall införsel kan ske i
sådan ersättning.

7 Föredraganden

Enligt
införsellagen (1968:621) kan införsel äga rum i sjukpenning för uttagande av
underhållsbidrag och vissa kommunala bidragsfordringar som står underhållsbidragen
nära. Med sjukpenning likställs därvid annan dagersättning, som utgår på grund
av sjukdom eller olycksfall eller av annan sådan anledning. Däremot får
införsel inle ske i sjukpenning och liknande ersättningar för övriga
införselbara fordringar, dvs. skatter och allmänna avgifter samt böter och viten.
Sjukpenning o.l. som innestår hos den myndighet som skall betala ut ersättningen
kan inte heller tas i anspråk genom utmätning i den ordning som är föreskriven
för utmätning i lön o.l. Sådan utmätning sker i införselliknande former och
står öppen för fordringar av alla slag. Innestående fordran på sjukpenning m.m.
är i allmänhet fredad även från annan utmätning.

Sedan
möjlighet atl ta i anspråk sjukpenning genom införsel för underhållsbidrag m.m.
infördes genom lagändring år 1963 har sjukpenningen enligl lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) väsenlligl höjts lill beloppet. Höjning skedde senast
i samband med 1973 års reform av sjukpenningförsäkringen, samtidigt som
sjukpenningen i princip gjordes skattepliktig och pensionsgrundande för
tilläggspension. Sjukpenningen utgår numera med 90 % av den försäkrades
inkomst upp till en årsinkomst som motsvarar sju och ell halvt basbelopp, f.n.
67.500 kr. Sjukpenningbeloppel kan i följd därav f.n. uppgå

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 20

till
högst 166 kr om dagen. Motsvarande ändringar bar skett beträffande liknande
ersättningar enligt vissa andra författningar, bl.a. lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring (YFL).

1
särskild framställning till justitiedepartementet har riksskatteverket (RSV)
begärt lagändringar som gör det möjligt att ta i anspråk sjukpenning genom
införsel även för skatter och allmänna avgifter saml böter och viten samt genom
utmätning för andra fordringar i den ordning som är föreskriven för utmätning i
lön. Liknande yrkanden har framställts i några remissyttranden över
lagberedningens förslag lill utsökningsbalk. Några remissinstanser har därvid
framhållit atl detsamma bör gälla föräldrapenning och arbetslöshetsunderstöd.

1
en departementspromemoria (Ds Ju 1975:13) som har upprättats med anledning av RSV:s
skrivelse har föreslagils att införsel skall kunna äga rum i sjukpenning och
liknande dagersättningar för samtliga införselbara fordringar. Däremot har
ansetts atl möjligheten att ta i anspråk sådana ersättningar i vart fall inte f.n.
bör vidgas till att gälla även utmätning. Förslaget beträffande införsel har
godtagits av samtliga remissinstanser, medan promemorians ståndpunkt i fråga om
utmätning har fåtl ett mera blandat mottagande.

För
egen del vill jag framhålla att sjukpenning enligt AFL efter 1973 års reform av
sjukpenningförsäkringen kan anses direkt jämförbar med sjuklön som utges av
arbetsgivare. Sjuklön kan, i likhet med lön i övrigt, tas i anspråk genom
införsel för samtliga införselberältigade fordringar. Det förhållandet all
sjukpenningen har gjorts skattepliktig och höjts i motsvarande mån utgör
visserligen inte utan vidare anledning att införa möjlighet till införsel i
sjukpenning även för skatter och allmänna avgifter samt böter och viten,
eftersom skatteavdrag har företräde framför införsel för dessa fordringar.
Sjukpenningens förhållandevis höga nivå och dess likhet även i övrigt med sjuklön
utgör emellertid skäl atf tillåta införsel i sjukpenning även för nämnda slag
av fordringar. Från rättvisesynpunkt kan anföras att gäldenärer bör behandlas
lika, vare sig ersättningen under sjukdom utgår i form av sjuklön från
arbetsgivaren eller som sjukpenning från del allmänna. Av sjukpenningens
ändrade karaktär följer också atf vad som vid införandet av möjligheten till
införsel i sjukpenning för underhållsbidrag m.m. främst åberopades mol alt
utsträcka möjligheten lill skaller, böter o.l. - att sjukpenningen närmast hade
karaktär av bidrag till den försäkrades och hans familjs livsuppehälle - inte
längre utgör skäl mot en sådan utvidgning.

Eflersom
sjukpenningen numera fär anses jämställd med lön (sjuklön), bör den sjukpenningberätligades
sjukdom inle i och för sig utgöra hinder mol atl sjukpenningen tas i anspråk
genom införsel för skatter, böter o.l. Införselgäldenär skall givetvis liksom hittills
alltid förbehållas elt belopp för eget underhåll och familjens behov m.m. Vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 21

bestämmande
av förbehållsbeloppet kan tillbörlig hänsyn tas till vad gäldenärens sjukdom
kräver beträffande hans underhåll. Mindre sjukpenningbelopp torde alllid i sin
helhet omfattas av förbehållsbeloppet. I likhet med vad som fn. gäller om
införsel i sjukpenning för underhållsbidrag och kommunala bidragsfordringar
bör dessutom sjukpenningen för de fyra första dagarna av en sjukperiod som
regel förbehållas gäldenären ulan avdrag.

Efter
skatteavdrag och avdrag för förbehållsbeloppel torde ofla inle flnnas något
överskjutande belopp som kan las i anspråk för skatter, böter 0.1. Ibland bör
emellertid finnas utrymme även för införsel för nu aktuella fordringar, t.ex. i
fall då någon med ingen eller ringa försörjningsbörda har hög inkomst och i
följd därav även hög sjukpenning.

Införande
av möjlighet atl ta i anspråk sjukpenning genom införsel för skatter och
allmänna avgifter saml böter och viten bör enligt min mening också kunna motverka
eventuella tendenser till missbruk av sjukförsäkringsförmånerna som föranleds
av atl sjukpenningen fn. är fredad från införsel för sådana fordringar. Sådan
möjlighet synes också ibland kunna vara till fördel för gäldenären. Om inle
införsel kan äga rum för nämnda fordringar, kan det nämligen bli aktuellt atl
göra vanlig sakutmätning, om gäldenären har utmätningsbar egendom. Exekutiv
försäljning av utmätt egendom ger ofta dåligt resultat och kan därför innebära
värdeförstöring för ägaren.

Om
möjligheten atl la i anspråk sjukpenning genom införsel vidgas utöver
underhållsbidrag och kommunala bidragsfordringar, torde anledning saknas alt
göra skillnad mellan å ena sidan skatter och allmänna avgifter och å andra
sidan böter och viten.

1
fall införsel skall kunna äga rum i sjukpenning enligl AFL för samtliga slag av
införselbara fordringar, bör detsamma gälla liknande ersättningar enligt andra
författningar som har nämnts i del föregående och vilka omfattas av den
nuvarande bestämmelsen i 2 § andra stycket införsellagen. Även dessa
ersättningar har ändrats på i princip samma sätt som sjukpenningen enligt AFL.
Även sjukpenning m.m. enligl privat sjuk- eller olycksfallsförsäkring bör
omfattas. Det förhållandet att sjukpenning m.m. i vissa särskilda fall (se
avsnitt 2.3) inte är skattepliktig utgör inte flllräcklig anledning alt göra
undanlag för sådan ersättning, låt vara all ersättningsbeloppen i dessa fall i
regel är så låga atl det i praktiken endast sällan kan komma i fråga all la dem
i anspråk.

Det
hitflUs anförda talar starkt för att möjlighet bör införas till införsel i
sjukpenning och liknande ersättningar för samtliga införselbara fordringar.
Vid bedömande av om en sådan lagändring bör ske måste emellertid hänsyn las
också lill det merarbete som reformen kan medföra för kronofogdemyndigheterna
och de allmänna försäkrings-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 22

kassorna.
Som har framhållits i det föregående torde utrymme för införsel i sjukpenning o.l.
för skatter, böter m.m. ofta saknas. Man synes emellertid inte behöva befara
att merarbetet för de berörda myndigheterna skall bli alltför betungande i
förhållande till vad reformen kan väntas inbringa. Som redan har nämnts bör dagersättningen
för de första dagarna som ersättning utgår som regel förbehållas gäldenären i
dess helhet även vid införsel för skatter, böter m.m. Det bör också beaktas att
vidgade möjligheter att ta i anspråk sjukpenning m.m. kan medföra att kronofogdemyndigheterna
i en del fall kan undgå arbete med att förrätta sakutmätning och att sälja
utmätt egendom. De allmänna målen bör också kunna avslutas snabbare i en del fall.
Det merarbete som kan uppkomma bör kunna bemästras inom ramen för nuvarande
personalresurser. Hänsyn till myndigheternas arbetsförhållanden kan sålunda inle
anses utgöra skäl mot den ifrågasatta reformen.

På
grundval av lagberedningens förslag till utsökningsbalk m.m. pågår f.n. i
justitiedepartementet arbete på en ny utsökningslagstift-ning. En ny sådan
lagstiftning torde emellertid inte kunna vara genomförd förrän om flera år.
Eftersom den nuvarande ordningen synes medföra påtagliga olägenheter,
föreligger därför anledning att genomföra behövlig lagändring utan avvaktan på
ny utsökningslagstift-ning.

Vad
som i det föregående har anförts som skäl för atl sjukpenning och liknande
ersättningar bör kunna tas i anspråk genom införsel för skatter och allmänna
avgifter samt böter och viten är i huvudsak tillämpligt även pä frågan om också
utmätning i den ordning som är föreskriven för utmätning i lön bör kunna äga
rum i sådana ersättningar. Ä andra sidan måste beaktas att det utmätningsfria
belopp som skall förbehållas gäldenären vid löneutmätning skall vara avsevärt större
än förbehållsbeloppet vid införsel. Införande av möjlighet till utmätning i
sjukpenning o.l. kan därför inte väntas inbringa några betydande belopp. I
fråga om den omfattning i vilken löneutmätning förekommer kan nämnas att enligt
en undersökning som har gjorts av RSV begärdes under det första halvåret 1973
utmätning i lön i 34.779 enskilda mål i hela landet, medan sådan utmätning
kunde ske endast i 3.771 fall, dvs. 10,8 %. Del merarbete för
kronofogdemyndigheterna och försäkringskassorna som en utvidgning av
tillämpningsområdet för reglerna om löneutmätning skulle medföra kan befaras
bli stort i förhållande till det ekonomiska resultat som man kan räkna med. En
utvidgning av möjligheten till exekution i sjukpenning och liknande ersättningar
till att gälla även utmätning skulle dessutom föra med sig ganska omfattande
författningsändringar. Sådana ändringar bör inte utan starka skäl genomföras
vid en tidpunkt då arbete pågår i justitiedepartementet på en ny utsökningslagsliftning.
Här kan också nämnas

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:27 23

att
även frånsett sjukpenning och liknande ersättningar föreligger inle f.n. full
överensstämmelse mellan de inkomster som kan bli föremål för införsel resp.
utmätning i den ordning som är föreskriven för utmätning i lön (jfr 2 § första
stycket 3 införsellagen). Även om principiella skäl talar för att sjukpenning
och liknande ersättningar bör kunna tas i anspråk även genom utmätning, bör av
anförda skäl en sådan ändring i vart fall inte göras nu. Frågan bör emellertid
tas upp på nytt i samband med arbetet på en ny utsökningslagsliftning, då även
andra frågor beträffande löneulmälning skall prövas.

I
samband med 1973 års sjukpenningreform förbättrades även förmånerna vid
arbetslöshet, samtidigt som de gjordes skattepliktiga och pensionsgrundande för
tilläggspension. Nämnda förmåner - dagpenning och kontant arbetsmarknadsstöd -
faller inte under något av de inkomstslag vari fn. införsel eller löneutmätning
kan äga rum. Frågan huruvida förmåner vid arbetslöshet bör kunna tas i anspråk
genom införsel och utmätning bör emellertid inte tas upp i detta sammanhang.

Jag
föreslår sålunda att sjukpenning och andra liknande dagersättningar som avses
i 2 § andra stycket införsellagen skall kunna tas i anspråk genom införsel för
samtliga införselberältigade fordringar. Detta kräver ändring av nämnda
paragraf. Anledning saknas att, som en remissinstans har föreslagit, föreskriva
att den allmänna sjukpenningen skall las i anspråk i första hand och
ersättning enligt privat försäkring först i andra hand. Ändringen av 2 S
införsellagen bör träda i kraft den 1 januari 1976. Den kräver inte någon
särskild övergångsbestämmelse. Samtidigt med nämnda ändring bör ordet "Konungen"
i införsellagen bytas ut mot "regeringen".

I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i införsellagen (1968:621). Förslaget har upprättats i
samråd med chefen för socialdepartementet.

Beträffande
tillämpningen av den vidgade möjligheten till införsel i sjukpenning m.m. vill
jag understryka angelägenheten av att utmätningsmannen vid bestämmande av
förbehållsbeloppet tar hänsyn lill de ökade utgifter som sjukdom eller
motsvarande tillstånd ofta för med sig för den som är berättigad till
dagersättningen.

Riksförsäkringsverket
(RFV), som utgår från att den nuvarande bestämmelsen om införsel för
underhållsbidrag och kommunala bidragsfordringar i "sjukpenning och annan
dagersättning, som utgår på grund av sjukdom eller olycksfall eller av annan
sådan anledning" inte omfattar föräldrapenning enligt 3 kap. 12 § AFL, har
ansett att föräldrapenning i den mån den överstiger garantinivån bör kunna likställas
med sjukpenning. Försäkringskasseförbundet, som har samma uppfattning
beträffande gällande rätt, har förordat att föräldrapenning i dess helhet
jämställs med sjukpenning i införselavseende. Förbundet

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:27 24

har
vidare hävdat att inte heller sjukpenning som enligt 3 kap. 9 § AFL utgår vid
vård av barn f.n. kan tas i anspråk genom införsel för underhållsbidrag m.m.
men förordat atl även denna ersättning jämställs med ordinär sjukpenning. Med
anledning härav får jag anföra följande. Som RFV har påpekat framhölls i
förarbetena till 1963 års ändringar i dåvarande införsellag atl grundpenning
enligt den dåvarande lagen (1954:266) om moderskapshjälp, lill skillnad från
barntillägg och tilläggspenning enligt samma lag, inle omfattades av förslaget (SOU
1961:53 s. 143). 1 enlighet härmed lorde, efler ikraftträdande av AFL, införsel
inte ha kunnat ske i moderskapspenning men väl i den därtill anknutna lilläggssjukpenningen.
Anledningen till alt den tidigare grundpenningen resp. moderskapspenningen har
ansetts inte kunna tas i anspråk genom införsel torde emellerfld ha varit att
dessa ersättningar har utgått som engångsbelopp och sålunda inle utgjort dagersättning.
Föräldrapenningen utgår däremot som dagersättning. Inle heller i övrigt
föreligger något skäl till att föräldrapenning inte bör omfattas av
bestämmelsen i 2 § andra stycket införsellagen. Delsamma gäller sjukpenning vid
vård av barn. Till jämförelse kan erinras om atl bestämmelsen, som framgår av
den tidigare redogörelsen, är tillämplig på åtskilliga ersättningar av social
natur enligt olika författningar. Jag utgår sålunda från atl den föreslagna
bestämmelsen i 2 § andra slyckel införsellagen är tillämplig på föräldrapenning
och sjukpenning vid vård av barn. Anledning torde saknas alt ändra de ordalag
varigenom de ersättningar som kan bli föremål för införsel betecknas i 2 § införsellagen.
Jag vill understryka alt hänsyn till de merutgifler som barnsbörden eller moisvarande
förhållande föranleder givetvis skall tas vid bestämmande av förbehållsbeloppel.
Utrymme för införsel för skatter, böter o.l. i föräldrapenning eller
sjukpenning vid vård av barn torde därför ofta saknas.

8
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag sålunda har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen alt antaga förslaget till lag om ändring i införsellagen (1968:621).

9
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1975 750432

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar i 5 dokument.

  1. Bet. 1984/85:LU1 om vissa exekutionsrättsliga frågor s. 2 i texten
  2. Bet. 1975/76:LU11 Med anledning av propositionen 1975/76:27 med förslag till lag om ändring i införsellagen (1968:621) jämte motion s. 1 · s. 3 · s. 7 i texten
  3. Prop. 1976/77:104 om avskaffande av förvandlingsstraffet för böter, m.m. s. 82 i texten
  4. Prop. 1978/79:40 med förslag till lag om bötesverkställighet m.m. s. 20 i texten
  5. Skr. 1980/81:8 1980/81:8 om s. 23 i texten

Rättsfall (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. NJA 1982 s. 730 om s. 7 · om s. 23 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 125 i texten