Sök i Ratio Lex

om teckning av aktier i Statsföretag AB

26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975/76:99, om teckning av aktier i Statsföretag AB

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:99 Regeringens proposition

1975/76: 99

om
teckning av aktier i Statsföretag AB

beslutad
den 22 januari 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

G.
E. STRÄNG

RUNE
B. JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
proposilionen föreslås atl 1 500 mUj. kr. anvisas för teckning av aktier i
Statsföretag AB. Härav föreslås 750 milj. kr bli anvisade på tUläggsbudget II för
budgetåret 1975/76 och 750 milj. kr för budgetåret 1976/77. Medlen är avsedda
för Statsförelaggruppens investeringsprogram under återstoden av 1970-talet.
Investeringsprogrammets tyngdpunkt ligger i en utbyggnad av gruppens exportinriklade
gruv-och stålindustri, skogsindustri ocb petrokemiska industri.

1
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 99

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-01-22

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden
Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjdm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om teckning av aktier i Statsföretag AB

1 Inledning

Statsförelag AB bildades i slutet av år 1969 (prop. 1969:
121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381). Den 1 januari 1970 övertog bolaget från
fonden för statens aktier aktierna i 22 bolag till ett sammanlagt bokfört värde
av drygt 1 700 milj. kr. I enlighet med riktlinjerna i prop. 1969: 121 fick
bolaget ett aktiekapital om 1 400 milj. kr. och en reservfond om drygt 300
milj. kr. Det egna aktiekapitalet har höjts med 350 milj. kr. genom beslut av
riksdagar år 1974 och år 1975 (prop. 1974: 64, NU 1974: 40, rskr 1974: 263, prop.
1975: 1 bU 15, NU 1975: 31, rskr 1975: 192). Höjningen har skett för att
finansiera ett nytt stålverk i Luleå.

Den allmänna övergripande målsättningen för Statsföretag
angavs i prop. 1969: 121 vara att företagel under krav på lönsamhet skulle uppnå
största möjliga expansion. De statliga företagen skulle även i framtiden ta
hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions-och lokaliseringsallernativ.
Vid sidan av dessa mål skulle också gäUa målet att nå allt större
arbetstillfredsställelse för de anställda. I detta sammanhang betonades särskUt
utvecklingen av en fördjupad företagsdemokrati.

Statsföretag skulle utifrån de av ägaren angivna
övergripande målen ange målen för de i koncernen ingående företagen inom ramen
för vad statsmakterna hade beslutat. Vidare skulle Statsförelag tillsätta
styrelser i dotterbolagen, underlätta för dotterbolagen att skaffa nödvändiga
resurser för verksamheten, följa företagens planering och kontrollera att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 3

uppställda mål infriades samt vidta korrigerande åtgärder
vid bristande måluppfyllelse. Detta innebar att Statsföretag ålades ansvaret
för den översiktliga planeringen. Förvaltningsbolaget borde vidare medverka i
koncernens kapitalanskaffning och verka för samordning mellan de i gruppen
ingående bolagen för alt öka effektiviteten.

Andra uppgifter för Statsföretag angavs vara all stimulera
etl utnyttjande av de möjligheter tUl utveckling, rationalisering och arbetsfördelning
som finns inom den statiiga sektorn. Statsförelag borde på så sätt underlätta
och stödja expansionen i de mest ulvecklingsdugliga delarna av koncernen och
samtidigt stimulera och medverka till ökad rationalisering i dess mindre
effektiva delar. Där så befanns lämpligt borde bolagel även främja samarbetet
med företag utanför den statliga sektorn.

Statens ägaransvar bestod i alt uppställa mål för bolaget,
följa verksamheten och därmed indirekt den statliga koncernens långsikliga utveckling
samt alt integrera den statliga företagsgruppen i den allmänna näringspolitiska
planeringen.

I Statsföretaggruppens struktur

Stalsföretaggruppen består av förelag verksamma inom etl
flertal branscher. Statens engagemang i de företag som överlogs av Statsföretag
grundade sig på olika motiv.

En grupp företag har tillkommit av beredskapsskäl. Hit hör
bl. a. Ceaverken AB och AB Svensk Torvförädling. Beredskapsmolivel har för en
del bolag senare kommil i bakgrunden.

Uddevallavarvet AB och Norrbottens Järnverk AB (NJA) har
övertagits resp. bildats för att skapa möjligheter till en konkurrenskraftig
produktion och för att upprätthålla sysselsättning i resp. region.

Statsförelaggruppens sammansättning har ändrats under åren
1970 1975.

Svenska Industrietablerings AB (Svetab) har tillkommit som
en kompletterande resurs till de regionaipolitiska instrument statsmakterna
förfogar över. Företaget lar initiativ lill och samordnar förelagselableringar
i undersyssdsatta regioner. En översyn av företagets organisation och
inriktning i syfte att effektivisera verksamheien har gjorts under år 1975.

Uddcomb Sweden AB har bildals för atl producera tryckkärl
och andra tunga komponenter för främst kärnkraftindustrin. Företaget har byggt
upp en särskild kompetens för att kunna möta de speciella kraven vid denna
tillverkning. Med sin nuvarande inriktning är företagel be roende av den
svenska energipolitikens utformning.

Vidare har elt antal företag förvärvals. Härigenom har för
Stats-företaggrappen nya branscher tillkommit. Exempel härpå är förvärvet It
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 99

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 4

av
Berol Kemi AB (tidigare MoDoKemi AB) som utvecklar och tillverkar kemiska
industriprodukter ur petrokemiska råvaror. Andra exempel är förvärven av
textilföretaget Sligtex AB och elektronikföretagen AB Sonab och Linson
Instrument AB. Vidare kan nämnas förvärven av Vilhelmina Plast AB och AB Husqvarna
Borstfabrik, vilka tillverkar plastartiklar. Dessa båda företag är nu
sammanslagna till ett företag under namnet Sinjet AB. Här bör också nämiias
förvärvet av verktygs-maskinförelagel SMT Machine Company AB, Pullmax AB, Kumla
Mekaniska Verkstads AB, Bröderna Wikströms Mekaniska Verkstads AB och
Ursvikens Mekaniska Verkstads AB.

Vissa
företag har tillkommit inom företagsgruppen som elt led i en strukturomvandling
av gruppen som syftar till att sammanföra företag med gemensamma intressen.
Exempel härpå är bUdandet av Liber Grafiska AB, som är moderföretag för Statsföretaggmppens
intressen inom förlagsbranschen och inom den grafiska industrin. Den grafiska sektom
utökades under år 1975 genom förvärvet av Skrivab i Växjö och Hermods i Malmö.

Vidare
kan nämnas att en verktygsmaskinsektor har bildats inom Stalsföretaggruppen
genom alt samtliga verktygsmaskinföretag har sammanförts till ett företag, SMT-PuUmax
AB. Detta bolag har senare från Svetab förvärvat Anderssons Finsliperi &
Mekaniska AB och Nordtool AB.

Ylterligare
elt exempel på en liknande samordning är bildandet av en byggmaterialsektor med
Svenska Bomaterial AB (ESSBO) som moderföretag. I detta bolag ingår de från Svetab
övertagna bolagen Edströms Industrier AB, Etri Fönster AB, AB Kalmar Kök, AB
Kramfors Kök och Nyland Mattor AB med dotterbolaget Holmsund Golv AB. Statsförelags
förvärv av 45 % av aktiema i Beijer Byggmaterial AB och återstående 50 % av
aktierna i Rockwool AB, som ägdes av annan intressent, bör också ses som ett
led i engagemanget inom byggmaterial-sektom.

Inom
gruvsektorn har Luossavaara-Kiimnavaara AB (LKAB) övertagit 90 % av aktiema i
AB Forshammars Bergverk med fyndigheter i Mellansverige. Tuollavaara Gmvaktiebolag
med verksamhet i Kiruna har också införlivats i LKAB. Statsföretag har
överlåtit aktierna i AB Statsgmvor till LKAB. AB Statsgruvor har sin verksamhet
förlagd till Mellansverige. LKAB har också intressen i oljebranschen genom sitt
dellagande i Oljeprospektering AB, Petroswede AB och Svenska Petroleum AB.
Dessutom har LKAB under år 1975 bildat ett nytt dotterbolag, AB Kimit, för
tillverkning ocb försäljning av sprängämnen.

Flera
av Statsföretags dotterbolag bar förvärvat företag med kompletterande
produktion. AB Kabi förvärvade ACO Läkemedel AB och Vitrum AB i samband med att
Apoteksbolaget ÄB bildades och har tillsammans med AB Astra medverkat vid
bildandet av AB Fermenta.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 5

Vidare
har Kabi under år 1976 övertagit samtliga aktier i Linson Instrument AB från
Statsföretag. ÄB Statens Skogsindustrier (ASSI) har köpt Isacssons Wellemballage
AB, Örebro Pappersbruk ÄB och Töreboda Limträ AB som etl led i en strävan att
vidareförädla skogsråvaran inom företagsgruppen. AB Sonab har köpt AB ÄGA:s
mobilradioenhet. Kalmar Verkstads AB har förvärvat Lidhults Mekaniska Verkstad
ÄB och AB Ljungby Truck. Dessa företag tillverkar medeltunga och tunga
truckar. Kariskronavarvet AB har förvärvat Hvilans Mekaniska Verkstads AB som
tillverkar traverser. Svenska Tobaks AB har från Statsföretag förvärvat Sinjet
AB och från AB Kabi Grumme-bolagen, som liksom Sinjet är verksamt inom konsumentvarusektorn.
Tobaksbolaget har också förvärvat 75 % av aktierna i Ekströms Livsmedelsprodukter
AB, som i sin tur köpt distributionsföretaget AB Hugo Österberg. Berol Kemi AB
har utvecklat sina intressen i den petrokemiska branschen genom all förvärva ylterligare
aktier i Katalys AB och Syntes AB. Berol Kemi innehar därmed samtliga aktier i
Katalys AB och 75 % av aktierna i Syntes ÄB.

Under
år 1975 har Statsföretag förvärvat 25 % av aktierna i ÄB Gränges Offshore och
9,5 % i Götaverken ÄB.

Förutom
att genom strukturförändringar skapa ett ändamålsenligt samarbete mellan Statsförelaggruppens
förelag prövas också andra vägar att nå detta syfle, exempelvis genom
gemensamma styrelseledamöter.

Tyngdpunkten
inom Statsföretaggruppen ligger inom gruvindustrin, stålindustrin och
skogsindustrin. Genom förvärvet av Berol Kemi AB har uppbyggnaden av en
petrokemisk industri påbörjats. Dessa industrier, vilkas produkter ligger till
grund för vidareförädling, betecknas i det följande som basindustrier.

F. n.
äger Statsföretag 50 % eller mer av aktierna i etl 30-tal bolag som i sin lur
äger aktier i andra bolag.

3
Statsföretaggruppens ekonomiska utveckling åren 19701975

I
det följande lämnas en kortfattad beskrivning av Statsförelaggruppens
utveckling åren 19701975. Uppgifterna rörande Stalsföretaggruppen är i huvudsak
hämtade från årsredovisningar. Vidare har Statsföretag i skrivelse
kompletterat med vissa uppgifier om utvecklingen i gruppen under år 1975, Då
bokslut för Stalsföretaggruppen f. n. inle föreligger är uppgifterna för år
1975 preliminära.

En
sammanställning med uppgifter om de olika bolagens omsättning, resultat,
investeringar och antal anställda år 1974 och en prognos för år 1975 av
bolagens omsättning och resultat fogas till detta protokoll som bilaga 1 och
bilaga 2.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 6

3.1 Omsättning

Statsförelaggruppens fakturerade försäljning ökade med ca
125 % under perioden 19701974. Försäljningen var år 1974 drygt 8 000 milj. kr.
Omsättningsökningen för svensk industri under samma period uppgick lill knappt
70 %. Är 1975 medförde den internationella lågkonjunkturen att omsättningen
låg kvar på 1974 års nivå. Av Statsföretaggruppens försäljning svarar
basindustrierna för en ökande andel. År 1970 var deras andel av försäljningen
ca 57 % medan den år 1974 hade ökat till ca 63 %. Exportens andel av
omsättningen uppgick såväl år 1970 som år 1974 till 56 % vilket innebär en
exportökning under perioden med ca 125 % eller med ca 2 500 milj. kr. till
drygt 4 500 milj. kr. Den totala svenska exporten har under samma tidsperiod
ökat från ca 35 200 milj. kr. lUl ca 70 500 milj. kr. dvs. med ca 100 %.

3.2 Investeringar

Stalsföretaggruppen har svarat för en i förhållande till
sin omsättning mycket stor del av de svenska industriinvesteringarna under
åren 19701974. Gruppens andel av industriinvesteringarna i Sverige under
perioden har i genomsnitt uppgått lill nära 10 %, vilket kan jämföras med att
gruppens andel av den svenska industrins omsättning har uppgått till 3 ä 4 %.
De årliga anläggningsinvcsteringarna har uppgått till i genomsnitt 16 % av
omsättningen, vilket är en mycket hög siffra efter svenska förhållanden. Den
höga investeringstakten fortsatte även under år 1975. Änläggningsinvesteringarna
detta år har beräknats uppgå till ca J 500 milj. kr. och för perioden 19701975
till omkring 5 700 milj. kr. Förutom investeringar i anläggningar har företag
förvärvats för ca 600 milj. kr. under samma period.

Investeringarna har i stor utsträckning koncentrerats till
Norrbottens län, där LKAB, NJA och ASSI under åren 19701974 har investerat
drygt 2 500 milj. kr. Stalsföretaggruppen har därmed svarat för ca 80 % av de
totala industriinvesteringarna i Norrbottens län under denna tidsperiod. Är
1975 har ca 50 % av Statsförelaggruppens anläggnings-investeringar skett i
Norrbottens län. Flera av koncernens mindre och medelstora företag har
etablerat produktionsenheter i andra delar av stödområdet.

Statsförelaggruppens investeringar har i myckel slor
utsträckning koncentrerats till basindustrierna. Investeringarna i gruvor,
järnverk, skogs- och petrokemisk industri har uppgått till ca 3 000 milj. kr.
under perioden 19701974. Detta innebär atl Stalsföretaggruppen svarar för en avsevärd
del av investeringarna inom svensk basindustri. Är 1975 har drygt 70 % av
gruppens anläggningsinvesteringar skett inom basindustrierna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:99 7

Gruppens
investeringar har under perioden 19701975 visat en jänrn ökningstakt, med
undantag för en mindre nedgång år 1973, trots att Statsföretaggruppens resultat
har varierat kraftigt. Detla bar medfört påfrestningar på gmppens finansiella
ställning. I avsnittet om de enskilda dotterbolagen lämnas en mer detaljerad
redogörelse för investeringsverksamheten.

3.3 Sysselsättning

Antalet
anställda i Slalsföretaggmppen har under perioden 1970 1974 ökat från ca 34
000 till över 41 000. Ar 1975 ökade antalet anställda ytterligare tUl ca 45
000. Denna ökning är en följd dels av gruppens mycket omfattande
investeringsprogram, dels av företagsförvärv. Sysselsättningsökningen tUl följd
av de gjorda investeringarna är svår alt mäta på elt rättvisande sätt, men kan
grovt uppskattas till storleksordningen 6 000 personer. Sysselsättningen inom
den svenska industrin har under samma tid stagnerat. Antalet industrisysselsatta
i Sverige har varit i stort sett oförändrat mellan åren 1970 och 1975.

Totalt
sysselsätts över 40 % av Statsföretaggmppens anställda i Norrland. Huvuddelen
av dessa sysselsätts i Norrbottens län, där år 1975 ca 35 % av
Statsföretaggruppens anställda fanns. Delta innebär att närmare 15 % av alla
sysselsatta i Norrbottens län arbetar inom Statsföretaggruppen. Även i
Blekinge län är Statsförelaggruppens andel av sysselsättningen förhållandevis
hög. De dotterbolag som år 1975 hade flest anstäUda var LKAB med ca 8 600, ASSI
ca 5 600, SARA ca 5 500, NJA ca 5 100, Uddevallavarvet ca 3 400 och Svenska
Tobaks AB ca 3 000 anstäUda.

3.4 Företagsdemokrati

Statsföretag
fastställde hösten 1971 ett ramprogram för den företags-demokratiska
utvecklingen inom företagsgruppen. Avsikten var att i enlighet med ägarens
önskemål stimulera utvecklingen i riktning mot ökat medinflytande för de anställda.

I
samarbete mellan Statsföretag, Statsföretagens förhandlingsorganisation och de
berörda fackliga organisationerna har företagsanpassade handlingsprogram
upprättats och vidareutvecklats. Sådana handlingsprogram finns eller håller på
atl utarbetas i flertalet dotterbolag.

Försöksverksamheten
med ökat löntagarinflytande pågår sedan år 1973 inom ramen för det
partssammansatta Utvecklingsrådet för statsägda förelag.

Sedan
år 1974 finns en tendens att inom linjeorganisationen på olika nivåer inom förelagen
låta de anställdas representanter dellaga i beslutsfattandet exempelvis genom
deltagande i det löpande direktionsarbelet. Erfarenheter föreligger från bl.
a. Karlskronavarvet AB, Kal-

2t
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 99

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 g

mar
Verkstads AB, Tobaksbolaget, Liber Grafiska AB, SARA, Sveriges allmänna reslaurangakliebolag,
ASSI ocb Berol Kemi AB. Inom ett antal förelag har parisgemensamma
handlingsprogram givits formen av medbestämmandeavtal.

Under
år 1975 har träff als överenskommelse om s. k. ekonomikom-millé och arbelstagarekonsulter.
Härigenom ges de anställda bättre tillgång till sådan ekonomisk och annan
information som är nödvändig för ell aktivt medinflytande.

3.5
Lönsamhet och finansiell struktur

Statsförelaggruppens
lönsamhet mätt på totalt arbetande kapital låg åren 19701973 på i genomsnitt
knappt 6 %. Högkonjunkturårel 1974 uppnåddes den hittills högsta lönsamheten
med 12 %. Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter uppgick år 1974 tUl
ca 1 000 milj. kr. Om resultatet hade belastats med kalkylmässiga i stället för
planenliga avskrivningar och om lagervinslerna inle tillåtits påverka
resultatet skulle delta dock varit avsevärt lägre. Gruppen är mera
konjunkturkänslig än industrin i allmänhet genom det mycket starka inslaget av
basindustrier med stor försäljning på exportmarknaderna. Under år 1975 har lönsamheten
därför starkt försämrats i takt med den internationella konjunkturutvecklingen.
Resultatet före bokslutsdispositioner och skaller har för år 1975 preliminärt
beräknats tUl 200250 mUj. kr. Hänsyn har härvid tagits till planenliga
avskrivningar, men ej till eventuella statliga lagerstöd lill vissa av gruppens
förelag.

Enskilda
dotterbolag har under perioden 19701975 visat stora skUlnader i lönsamhet. De
stora vinstgivande företagen under denna tid har varit LKAB och Svenska Tobaks
AB. Även ASSI, Berol Kemi AB, AB Kabi, Kariskronavarvet AB och Uddevallavarvet
AB har visat goda resultat. Under perioden har dock lönsamheten i flera
dotterbolag varit otillfredsställande. NJA, Uddcomb Sweden AB och ÄB Sonab har hafl
betydande lönsamhetsproblem. Flera av Svetabs dotterbolag, främst byggmaterialförelagen,
har också haft en myckel ogynnsam resultatutveckling. ESSBO som numera är
moderbolag för byggmaterial-företagen kommer under år 1975 atl visa en
betydande förlust. Ändra förelag som SARA, SMT-Pullmax AB och Kalmar Verkstads
AB har däremot kunnat visa en gynnsam resultatutveckling efter genomförda rekonstruktioner.

Statsföretag
hade vid bUdandet år 1970 en soliditet på drygt 40 %, m"åtl som förhåUandet
mellan justerat eget kapital och totalt arbetande kapital. Den stora upplåning,
som har varit nödvändig för att finansiera Statsförelaggruppens myckel
omfattande investeringsprogram under åren 19701975 på ca 5 700 mUj. kr.,
medförde atl soliditeten sjönk märkbart. Ar 1975 bedöms den ha sjunkit till ca
26 %. Hänsyn har

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 9

härvid
tagits lUl två höjningar av Statsföretags egna kapital på vardera 175 milj. kr.
avsedda för Stålverk 80. Bortser man från dessa höjningar reduceras soliditeten
ytterligare med ett par procentenheter.

Jämförelser
visar att soliditeten har sjunkit snabbare inom Stalsföretaggruppen än inom
svensk industri i övrigt. För exempelvis de börsnoterade företagen sjönk soliditeten
i genomsnitt från 34 % år 1970 till 28 % år 1974.

Självfinansieringsgraden
för anläggningsinvesteringar har för Stalsföretaggruppen varierat i takt med
lönsamhetsförändringarna. År 1970 var självfinansieringsgraden ca 70 %. Åren
19701972 sjönk den tUl knappt 50 % för alt under perioden 19731974 stiga till
ca 90 %. År 1975 bedöms självfinansieringsgraden ha minskat till ca 35 %.
Investeringarna har varit så omfattande att Stalsföretaggruppen trots ökad lönsamhet
inte bar lyckats nå upp tUl den genomsnittliga självfinansieringsgraden för anläggningsinvesteringar
inom svensk lUlverkningsindu-slri. Denna bar för perioden 19701974 i
genomsnitt legat på omkring 100%.

4
Statsföretaggruppens planerade utveckling åren 19761979

Av
skrivelse med bilagor den 19 januari 1976 från Statsföretag rörande koncernens
investeringsplaner för åren 19761979 och härav föranledda kapitalbehov och
finansiering framgår i huvudsak följande.

Statsföretag skall enligt prop.
1969: 121 ansvara för den översiktliga planeringen för Statsföretaggruppen.
Detta har lett fram lill att enhetliga rapportsyslem och redovisningsprinciper
har tagits fram inom gruppen samtidigt som ett system för långsiktig planering
har utarbetats. Långsiktsplaneringen görs i form av milande planer som förnyas
varje år.

Under år 1975 har
Statsföretags dotterbolag arbetat fram planer för perioden 19761979. Dessa
planer som omfattar samtliga dotterföretag är väl underbyggda och
genomarbetade. På flera håll har planerna arbetats fram under aktiv medverkan
av de anställda. En fortsalt utveckling av Stalsföretaggruppen kommer enligt
planerna alt kräva finansiell medverkan från Statsföretag. Flertalet av
dotterbolagen har räknat med finansiellt stöd från moderföretaget genom
nyemissioner, lån och borgensåtaganden för sitt upplåningsbehov såväl på
inhemsk som utländska kapitalmarknader. Visst stöd från moderbolagets sida kan
också bli nödvändigt för alt lösa lönsamhetsproblemen inom företag som NJA, Uddcomb,
Sonab och ESSBO. Sedan planerna sammanställts stod det under hösten 1975 klart
all Statsföretag inte av egen kraft kunde klara finansieringen av det
föreslagna investeringsprogrammet. Överläggningar togs därför omedelbart upp
med ägaren genom industridepartementet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 10

På
grundval av dessa överläggningar har en revidering skett av företagens
expansionsplaner. Statsföretags styrelse har därefter med förbehåll för
statens fmansieUa medverkan fastställt den reviderade planen för åren
19761979.

4.1
Statsföretaggruppens investeringsprogram

Vägledande
för investeringsprogrammets utformning i den reviderade planen har varit att
den hiltUlsvarande inriktningen mot investeringar i exportinriklade
basindustrier, framför allt i Norrland, skall bibehållas. Investeringama bUdar
grundvalen för en fortsatt expansion under god lönsamhet, varvid gmppens
produktionskapacitet ökar fram för allt inom basindustrierna. Programmet måste
genomföras med en tillfredsställande solidilelsnivå.

Varje dotterbolag får
under perioden en investeringsram baserad på alt normala ersättnings- och rationaliseringsinvesteruigar
samt expansionsinvesteringar huvudsakligen skall självfinansieras i fråga om
anläggningskapitalet. En lägre självfinansieringsgrad kan accepteras i företag
med angelägna investeringsprojekt. Detla gäller t. ex. Berol Kemis investeringar
inom den petrokemiska sektom och förelag med pågående rekonstruktionsprogram.
Varje enskilt investeringsprojekt kommer dock att prövas mot de lönsamhetskrav
som gäller inom företagsgmppen. Dessa krav varierar från tid lUl annan bl. a.
beroende på projektets karaktär, kapitalmarknadslägel, penningvärdeutvecklingen
m. m. men tigger i regel på 20 ä 25 % intemränta.

För
åren 19761979 planeras enligt den reviderade planen investeringar för ca 5
500 milj. kr. i löpande priser. Av investeringarna avser en stor del
investeringar i Norrland, i första hand genom LKAB, NJA och ASSI. Totalt
beräknas ca 55 % av investeringama bli genomförda ä Norrland. Såsom varit
fallet under tidigare period kommer också en slor del av investeringarna att
ske i de kapitaltunga basindustrierna malm, järn och stål, skog saml petrokemi.
Dessa basindustrier beräknas svara för ca 75 % av de totala investeringarna.

För
att bibehålla produktionskapaciteten och förbättra effektiviteten i
produktionen planeras avsevärda ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar.
Det kan ofta vara svårt att skilja mellan vad som hänför sig till ersättnings-
eller rationaliseringsinvesteringar och vad som hänför sig till en expansionsinveslering.
Av de totala investeringama på 5 500 milj kr. kan ersättnings- och ralionaliseringsinvesteringar
beräknas uppgå tUl 3 500 milj. kr. Resterande del, ca 2 000 milj. kr., är expansionsinvesteringar.
H"åri imräknade pågående expansionsinvesteringar beräknas kosta ca 700 mUj.
kr. under perioden 19761979. Bland dessa större pågående projekt kan nämnas
Uddevallavarvets utbyggnad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 11

varav
återstår drygt 300 milj. kr., investeringar i Berol Kemi för ca 100 milj. kr.,
i LKAB för ca 100 mUj. kr. och i NJA för ca 100 milj. kr.

En
jämförelse mellan det reviderade investeringsprogrammet ocb investeringama
under fyraårsperioden 19721975 visar att anläggningsinvesteringarna i löpande
priser planeras öka från ca 4 800 mUj. kr. till ca 5 500 milj. kr. Med hänsyn
till penningvärdeförändringen Ugger det reviderade investeringsprogrammet
sålunda på ungefär samma nivå som under föregående fyraårsperiod. Statsföretag
har också beräknat att avskrivningar på ca 4 800 mUj. kr. blir nödvändiga under
åren 19761979 för att produktionskapaciteten skall bibehållas. De planerade
ersättnings- och rationaliseringsinvesteringama är lägre under perioden. En av
förklaringarna härtill är att gruppens expansionsinvesteringar under den
kommande fyraårsperioden också ger en märkbar rationaliseringseffekt.

Under
perioden väntas sysselsättningen i Stalsföretaggruppen öka med ca 3 000 personer
på gmnd av tidigare gjorda investeringar och det nu föreslagna
investeringsprogrammet. En stor del av denna ökning kommer alt ske i Norrland.
I avsnittet om de enskilda dotterbolagen lämnas en utförligare redovisning av
planerade investeringar och sysselsättningsökningar.

Finansieringen
av Stålverk 80 är inte inräknad i de nämnda investeringsplanerna. Däremot har
Statsföretag i sin kapitalbehovsberäkning avsatt 350 milj. kr. för
aktieteckning i NJA avsett för finansiering av Stålverk 80. Vidare ligger ett slörre
antal investeringsprojekt, som eventuellt kan aktualiseras, utanför
investeringsprogrammet. Det är projekt som ägaren/staten av skilda skäl kan
vara intresserad av alt genomföra helt eller delvis inom gruppens ram. Formema
för Statsföretags eventuella medverkan får prövas i särskild ordning. Exempel
på denna typ av projekt är byggandet av raffinaderi, krackeranläggning och
därav följande investeringar inom den petrokemiska sektorn, utvinning av uran
ur skiffer i Ranstad och exploatering av jämmalmsfyndigheterna i Kaunis-vaara,
samordning av den svenska varvsindustrin samt ytterligare insatser på lextU-
och konfektionsområdet.

4.2
Utvecklingen inom några viktigare dotterföretag

I
det följande lämnas en kort beskrivning av vissa av dotterföretagen i Stalsföretaggruppen.
Dessa företag svarar för den helt övervägande delen av gruppens försäljning och
kapitalbindning. Deras andel av gruppens investeringar under åren 19761979
beräknas uppgå till ca 90%.

LKAB
är ett av världens största gruvföretag. Huvuddelen av jäm-malmsbrytningen sker
i Kimna ocb i Malmberget. Är 1974 var den lo-tala malmproduktionen ca 30 milj.
ton. Omsättningen i företaget upp-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 12

gick
samma år lill drygt 2 000 milj. kr., varav exporten svarade för ca 90 %. Inom
LKAB fortgår en snabb utveckling mot speciella och kundanpassade malmprodukter.
Genom ökade satsningar på utveckling av förädlingsgraden avser man att skapa fömtsättningar
för en lönsam drift även på längre sikt och därmed ökad trygghet för de
anställda i malmfälten.

Under perioden 19701975
uppgick investeringarna till närmare 1 700 milj. kr., varav huvuddelen avsåg förvaltningarna
i Kiruna och i Malmberget. Under perioden har nya huvudnivåer bearbetats i
gruvorna i Kiruna och i Malmberget. Detta har inneburit all produktionskapaciteten
ökat. Förädlingsgraden har höjts genom investeringar i kul-sinler-, och
sovringsverk. Investeringsvolymen under perioden 1976 1979 planeras uppgå till
ca 2 300 milj. kr. LKAB beräknas härigenom öka sin andel av gruppens totala
investeringar från ca 30 % till drygt 40%.

LKAB:s investeringsprogram
syftar bl. a. tUl att bevara och förstärka produktionskapaciteten vid gmvoma i Kimna
och i Malmberget. En ny huvudnivå i Kimna och påbörjandet av en ny huvudnivå i
Malmberget för sammanlagt ca 600 mUj. kr. är kostnadsmässigt de största
investeringarna. Förädlingsgraden kommer alt böjas genom till- och ombyggnad
av sovrings- och kulsinterverken i Kiruna och i Leveäniemi. I samband med
brytning på nya nivåer ökar produktionen och därmed behovet av ökade
transporter. I Narvik pågår f. n. ett större anläggningsarbete i avsikl att
bibehålla och i viss mån öka kaj- och lagerkapaciteten. Betydande
miljöinvesteringar planeras liksom betydande satsningar på produktutveckling.
Vid utgången av år 1979 beräknas LKAB:s produktionskapacitet uppgå lill ca 38
milj. lon järnmalm, varav drygt 90 % planeras för export.

Antalet anställda har
under perioden 19701974 ökat med drygt 1 000 personer liU ca 8 200. Under år
1975 ökade antalet anställda ytterligare med drygt 400 personer. Ett
genomförande av de planerade investeringarna bidrar lill att LKAB kan öka
antalet anställda i de berörda inlandskommunerna med ca 400 personer fram till
år 1979.

ASSI är ett av Sveriges
största skogsindustriförelag med anläggningar på Seskarö utanför Haparanda, i
Karlsborg, Piteå, Gävle, Horndal, Skinnskatteberg, Valåsen, Örebro, Frövifors, BUlingsfors,
Töreboda, Västervik, Bräimögård och i Eslöv. Är 1974 var ASSI-koncemens omsättning
ca 1 700 milj. kr. Samma år exporterades ca 70 % av produktionen. ASSI saknar
egen skog men samarbetar med domänverket, som svarar för drygt 60 % av
företagets behov av virkesråvara.

Genom ett omfattande
investeringsprogram på ca 1 000 milj. kr. åren 19701975 har företaget
utvecklats starkt. Av investeringama faller huvuddelen på Norrbottens län.
Förutom investeringar i anläggningstillgångar har företagets produktprogram
kompletterats genom företags-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 13

köp
varav det tidigare nämnda förvärvet av Örebro Pappersbruk AB särskilt förtjänar
alt nämnas. Pågående investeringsprogram i ASSI skapar möjligheter för en
fortsatt expansion i företaget. De största pågående enskilda
investeringsprojekten är en utbyggnad och modemisering av sågverket i Valåsen
och uppbyggnad av en spånskivefabrik i Laxå. Investeringama i Valåsens Sågverk
syflar lill en rationellare sågverksproduk-lion. Den nya spånskivefabriken i
Laxå innebär en volymexpansion och ett bättre tillvaratagande av skogsråvaran.
De båda investeringsprojekten beräknas totalt kosta ca 250 milj. kr. Under perioden
19761979 accentueras behovet att effektivare tillvarata den begränsade skogsråvaran.
ASSLs investeringsprogram tar därför sikte på råvamsnålare produktionsmetoder.
Inriktningen mot ökad vidareförädling av baspro-duklema kvarstår. Drygt 15 % av
Statsföretaggmppens totala investe-ringsulrymme eller drygt 850 milj. kr.
kommer all tas i anspråk av ASSLs investeringsprogram. De största planerade
projekten är en vidare-ulbyggnad av anläggningarna i Frövifors och i Karlsborg.
Exportandelen av ASSLs produktion år 1979 beräknas uppgå till ca 70 %.

Under
perioden 19701975 har antalet anställda ökat med 1 300 personer. År 1975 var
antalet anställda inom ASSI drygt 5 600 personer. Vid ett genomförande av
investeringsprogrammet kommer antalet anstäUda år 1979 all uppgå till ca 6 000
personer.

I
NJA beslöts år 1970, mot bakgrund av de otillräckliga investeringarna och den
dåliga lönsamheten under 1960-talet, en genomgripande modernisering och
utbyggnad av verksamheien i förelaget.

Del
nu genomförda investeringsprogrammet, IP 70, medförde att NJÄ:s produktion av
råjärn kunde tredubblas, råstålsproduklionen fördubblas samt varmvalsnings-
och manufaktureringskapaciteten väsentligt ökas. Staten har finansiellt
medverkat lill investeringsprogrammets genomförande (prop. 1971:64, NU 1971:22,
rskr 1971:193, prop. 1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971: 326 och prop. 1972: 1 bU.
15, NU 1972: 15, rskr 1972: 90).

För
atl säkra NJA:s utökade behov av koks beslöt förelaget bygga ett eget koksverk.
Även i detta projekt medverkade staten med kapitaltillskott och lån till
Statsföretag och NJA (prop. 1972: 117, NU 1972: 55, rskr 1972: 304 och prop.
1973: 85 bU. 9, NU 1973: 36, rskr 1973: 148). Koksverkel logs planenligt i drifl
våren 1975.

Etl
investeringsprogram för perioden 19731976 som syftar till att utöka
produktionskapaciteten av slålämnen och höghållfasl stål genomförs f. n.
Sammanlagt har NJA under åren 19701975 investerat ca 1 400 milj. kr. De omfattande
investeringarna har medfört att omsättningen kunnat tredubblas lill ca 1 000
milj. kr. år 1975. Samma år var exportens andel av faktureringen närmare 50 %.

Statsföretag
bedömer all NJA:s investeringar exklusive Stålverk 80 under perioden 19761979
bör kunna inskränkas tiU ca 350 milj. kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 14

TUl
gmnd för denna bedömning ligger att NJA under tidigare år har genomfört
omfattande investeringsprogram och att verksamheten nu behöver konsolideras.

Antalet
anställda har ökat från ca 3 400 tUl ca 5 100 år 1975. Ar 1979 beräknas
sysselsättningen inom NJA exkl. Stålverk 80 uppgå tUl omkring 5 500 personer.

Berol
Kemi AB är en av Nordens största tUlverkare av organiskkemiska produkter.
Huvuddelen av produktionen bygger på petrokemiska råvaror och processer. TUlverkningen
sker i Stenungsund, Mölndal och Örnsköldsvik. Omsättningen år 1974 uppgick
till 475 milj. kr. Exportens andel därav uppgick tUl drygt 60 %.

Ett av
skälen till förvärvet av Berol Kemi var en önskan atl delta i utbyggnaden av
den svenska petrokemiska industrin genom att utnyttja Statsförelaggruppens
finansiella resurser. Inom Berol Kemi fanns och finns nämligen ett stort
uppdämt investeringsbehov. Under senare lid utvecklade specialprodukter och en
god marknadspotential för företagets produktprogram bar gjort atl man år 1974
beslutade om elt stort investeringsprogram, som syftar lill en ökad
produktionskapacitet för vissa specialprodukter. Företagets investeringar år
1975 uppgick tUl 80 milj. kr.

Perioden
19761979 planeras ett större investeringsprogram som främst syftar lill alt
trygga råvamförsörjningen för ett stort antal av företagets produkter samtidigt
som en utökad kapacitet behövs för vissa expansiva produkter.

Ett
genomförande av de planerade investeringarna medför att antalet anställda, som
år 1975 uppgick lill ca 750, beräknas öka med bortåt 50 % fram lill år 1979.
Investeringsprogrammets inriktning medför också en fortsatt ökning av exportens
andel av omsättningen.

Uddevallavarvet
AB är det lill storleken fjärde varvet i Sverige och bygger fartyg på upp till
233 000 dwt. Förelaget är den dominerande arbetsgivaren i Uddevallaområdet och
sysselsatte år 1975 ca 3 400 personer. Förelaget omsatte år 1974 drygt 550
milj. kr., varav exporten svarade för ca 70 %. Det ekonomiska resultatet för
Uddevallavarvet har utvecklats positivt och företaget visar vinst fr. o. m. år
1972. Nuvarande orderstock ger en beläggning t. o. m. år 1978. Orderslockens exportandel
är ca 90 %.

Investeringsverksamheten
i förelaget var låg under perioden 1970 1973. Då fattades beslut om etl
investeringsprogram som sträcker sig fram t. o. m. år 1977 med en beräknad
kostnad av ca 650 mUj. kr. Då denna investering har slutförts torde
Uddevallavarvet stå väl rustat för all möta framtidens krav på rationellt farlygsbyggande.

Efter
det att Uddevallavarvets investeringsprogram hade börjat genomföras inträffade
energikrisen och en intemationell konjunkturnedgång. Detta har medfört en
myckel kraftig nedgång av farlygsbeslällningar.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 15

Världens
varvsindustri stäUs därför under de närmaste åren inför stora påfrestningar. De
fömtsättningar, som låg till gmnd för det pågående investeringsprogrammet har
därför förändrats i väsentliga avseenden. Genom sin försiktiga politik
beträffande refinansiering och fartygskrediter och genom sin långa orderstock
har Uddevallavarvet förhållandevis goda förutsättningar att klara de närmaste
årens besvärliga förhållanden. Trots de ändrade fömtsättningama bar det
bedömts vara motiverat att i huvudsak genomföra investeringsprogrammet.

Svenska
Tobaks AB är den ende tillverkaren och den störste distributören av tobaksprodukler
i Sverige. Fabriker finns i Arvika, Göteborg, Hämösand och Malmö. Elt
dotterbolag i Holland, Elisabeth Bas Siga-ren-Fabrieken BV, med tillhörande fUialfabrik
i Belgien tiUverkar cigarrer och cigariller. Svenska Tobaks AB har under åren
19701974 breddat sin verksamhet till atl även omfatta andra produkter inom konsu-mentvamsektom.
Investeringar i anläggningstillgångar har genomförts för att vidmakthålla och
förstärka produktionsapparaten. Den fakturerade försäljningen var år 1974
drygt 600 milj. kr. varav ullandsförsälj-ningen svarade för drygt 20 %. Andelen
icke tobaksprodukler svarade för ca 20 % av totalförsäljningen.

Investeringsprogrammet
för perioden 19761979 omfattar ca 150 milj. kr. och syflar tUl en fortsatt
rationalisering och förstärkning av produktions- och distributionsapparaten.
Den expansiva verksamheten inom dotterbolagen till Svenska Tobaks ÄB kräver
också fortsalla investeringar. Genom att hemmamarknaden för tobaksprodukter
inte beräknas växa i nämnvärd omfattning under perioden, söker Svenska Tobaks ÄB
utveckla exporten för att därmed så långt möjligt trygga sysselsättningen för
de anställda.

Genom
främst företagsförvärv har Svenska Tobaks AB ökat sysselsättningen under
perioden 19701975 med ca 800 personer. Antalet anställda år 1975 uppgick tUl
ca 3 000 personer.

Kabigruppen
är landels näst AB Astra största läkemeddskoncem. Förutom moderbolaget, AB Kabi,
ingår i gruppen företagen ACO Läkemedel AB, Vitmm AB, AB Recip och sedan år
1976 även Linson Instmment AB. Kabi är ell av de ledande företagen i Europa
inom blodplasmaområdet. TUlverkningsenheter finns i Stockholm, Göieborg, Matfors
och i Strängnäs genom det hälftenägda AB Fermenta. Tillsammans med AB
Atomenergi har Kabi inom ramen för det nybUdade AB Kabi Diagnostica gått in på radiofarmakaområdel.
Är 1974 avsattes drygt 35 % av gruppens produktion utomlands och denna andel
väntas inom de närmaste åren öka till över 50 %.

Åren
19701975 ökade antalet anstäUda inom Kabigmppen med ca 700 personer liU 1 700
år 1975.

Investeringarna
i Kabigruppen har under perioden 19701975 varit relativt måttliga. Ett uppdämt
investeringsbehov finns och inom flera produktområden har kapacitelslaket
nåtts. Investeringsprogrammet för

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 16

perioden
19761979 uppgår till ca 190 milj. kr. och syftar tUl att utöka
produktionskapaciteten inom olika produktområden.

Karlskronavarvet AB är etl
specialvarv för marina fariyg. Varvet utför också underhåll och reparationer av
marina ocb civUa fartyg. Genom minskade beställningar från marinen har
förelaget lagt ned stora ansträngningar för att bredda produktprogrammet och
därmed trygga sysselsättningen. Detta har lett till bl. a. atl
legotillverkningen för svenska varv har utökats och tUl det tidigare nämnda
förvärvet av Hvilans Mekaniska Verkstad AB i Kristianstad år 1975. Genom denna
och andra åtgärder hoppas förelaget kunna hålla sysselsättningen vid den
tidigare höga och jämna nivån. År 1975 uppgick antalet anställda till drygt 2
200 personer.

Elt
investeringsprogram innebärande upprustning och modernisering av äldre
anläggningar har beslutals. Ytterligare investeringar kan bli nödvändiga i takt
med nedgången i försvarsbeslällningar och övergång lill en slörre andel civU
produktion.

AB Sonabs produktprogram
omfattar utmstning för s. k. bifi och kommunikationsradio.
Tillverkningsenheter finns i Lövånger, Gävle och Stockholm. År 1974 förvärvade
företaget AB AGA:s mobilradioenhet. Omsättningen, som år 1974 uppgick tUl 82 mUj.
kr., har ökat kraftigt de senaste åren. Resultatutvecklingen åren 1974 och 1975
har emellertid varit ytterst otillfredsställande. Stora finansiella insalser
har krävts från Statsförelag för alt bl. a. trygga sysselsättningen inom Sonab.
Läget är nu sådanl att kraftfulla åtgärder behövs och elt handlingsprogram håller
på att utformas.

ESSBO är moderföretag för
de byggmaterialföretag som tidigare ägdes av Svetab. TUlverkningsenheter finns
i Bjurträsket, Ljusdal, Holmsund, Nyland, Kramfors och Kalmar. Försäljningen
för år 1975 beräknas uppgå till ca 145 milj. kr. och antalet anställda är ca
940. Lönsamheten är mycket svag i flertalet dotterföretag, främst sådana med
tillverkning av golvmaterial. År 1975 väntas stora förluster. Även under de
närmaste åren kan förluster väntas. Stora ansträngningar görs för all komma lill
rälla med lönsamhetsproblemen och även för ESSBO pågår utformningen av etl
handlingsprogram.

SMT-Pullmax AB är
Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner. Förelagsgruppen tiUverkar
främst numeriskt styrda svarvar samt plåtbearbelningsmaskiner. Genom en stark
satsning på datoriserade styrsystem har företagels konkurrensförmåga ökat.
Produktutvecklingen har dessutom inriktats mot lösningar, som skall göra företagels
produkter särskilt arbetsmUjövänliga. SMT-Pullmax AB har tUl-verkningsenheter i
Piteå, SkeUefteå, Kumla, Göteborg, Stockholm, Valdemarsvik ocb Västerås.
Företaget omsatte år 1974 ca 170 milj. kr. Försäljningens exportandel uppgick detla
år till ca 60 %. Lönsamheten ligger väl i nivå med branschen i övrigt.

Vid
flera av enheterna har kapacitelslaket nåtts och utbyggnader och

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 17

moderniseringar
av produktionsapparaten planeras. För perioden 1976 1979 planeras bl. a.
utbyggnader i Kumla. I Piteå sker en expansion inom befintliga anläggningar.
Expansionen av verksamheten inom dessa orter beräknas medföra en ökning av
sysselsättningen med 3040 personer.

Kalmar
Verkstads AB tillverkar produkter inom det tunga transportområdet, främst
milande järnvägsmateriel och truckar. De tidigare nämnda förvärven av Lidhults
Mekaniska Verkstads AB och Ljungby Truck AB har lett till att företaget blivit
den dominerande tiUverkaren i Sverige av medeltunga och tunga truckar. Den
fakturerade försäljningen uppgick år 1974 till knappt 70 milj. kr. Exportens
andel därav var ca 30 %. En ökad efterfrågan på milande järnvägmateriel och breddningen
av produktprogrammet har vänt de tidigare förlusterna i Kalmar Verkstad tUl
vinst år 1975.

För
perioden 19761979 beräknas det planerade investeringsprogrammet medföra att
ytterligare ca 50 personer kan beredas anställning i Kalmar. Exportens andel av
försäljningen beräknas också öka.

4.3
Totalt kapitalbehov

Förutom
del kapitalbehov som betingas av del reviderade investeringsprogrammet behöver
Statsföretag också finansiella resurser för ökningen av rörelsekapitalet och
för amorteringarna under perioden 19761979.

Ökningen
av rörelsekapitalet under fyraårsperioden 19721975 var drygt 1 000 milj. kr.,
samtidigt som omsättningen ökade med drygt 3 500 milj. kr. För fyraårsperioden
19761979 beräknas omsättningen genom tidigare års stora investeringar, som tas
i drift under planerings-perioden, och genom planerade investeringar alt öka avseväri.
I löpande priser torde omsättningen i det närmaste komma atl fördubblas från
1975 års nivå på ca 8 000 milj. kr. Den planerade omsättningsökningen medför
att kundfordringar, leveranlörsskulder och lagerhållning ökar. Samtidigt måste
de likvida reserverna förstärkas. Sammanlagt beräknas behovet av rörelsekapital
under perioden 19761979 komma atl öka med ca 2 300 milj. kr.

Under perioden 19721975
lånade Stalsföretaggruppen långfristigt drygt 3 300 milj. kr., främst för att
finansiera investeringarna under perioden. Därtill kommer kortfristig
upplåning bl. a. för en avsevärd lageruppbyggnad under lågkonjunkturåret 1975
varigenom sysselsättningen inom berörda företag kunnat bibehållas. Denna
upplåning tUlsammans med en upplåning som blir nödvändig för att finansiera del
reviderade , investeringsprogrammet medför alt amorteringama ökar kraftigt från
ca 350 milj. kr. under perioden 19721975 lUl ca 2 900 milj. kr. under perioden
19761979.

Förutom
nämnda kapitalbehov behövs 350 milj. kr. till aktieteck-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 18

ning
i NJA för Stålverk 80 och en ökning av långfristiga fordringar av samma
storleksordning.

Sammanlagt
kommer Statsföretaggmppens kapitalbehov att uppgå till ca 11 400 milj. kr.
under perioden 19761979.

4.4
Finansiering

Statsföretag
anser att det reviderade investeringsprogrammet är etl led i en naturlig ocb
nödvändig utveckling av gmppen mot de av stals-maktema uppställda målen.
Investeringsprogrammet ställer dock stora anspråk på finansieringssidan. Dessa
anspråk är av en sådan omfattning att investeringsprogrammet enligt
Statsföretags uppfattning endast kan genomföras om ägaren förstärker gruppens
finansiella ställning genom att öka det egna kapitalet. I sitt
ställningstagande till storleken av ägartillskottet har Statsföretag utgått
från att av det totala kapitalbehovet på ca 11 400 milj. kr. för perioden
19761979 bör i storleksordningen 5 300 mUj. kr. kuima självfinansieras genom
de löpande rörelseöverskotten. I denna bedömning har hänsyn tagits till atl
utdelning skall ges till ägaren med relativt betydande belopp. Resterande del,
ca 6 100 mUj, kr., måste finansieras både genom upplåning och nyemission. Att
enbart förlila sig lill upplåning är inle möjligt med hänsyn lUl Statsförelaggruppens
f. n. låga soliditet. Del stora inslaget av konjunkturkänsliga företag inom
gruppen kräver en högre soliditet om erforderlig upplåning till förmånliga
villkor, speciellt på de utländska kapitalmarknaderna, skall kunna genomföras.
Möjligheter att la upp lån på de utländska kapitalmarknaderna är nämligen i
hög grad beroende av att låntagaren kan visa upp en från långivarens synpunkt tillfredsslällande
soliditet. En soliditet på minst 30 % bedömer Statsföretag vara nödvändigt
härför. För atl möta detta krav måste självfinansiering och nyteckning under
perioden uppgå till minsl 60 % av det totala kapitalbehovet.

Mot
bakgrund av dessa bedömningar har behovet av tillskott av nytt ägarkapilal
beräknats tUl 1 500 mUj. kr. En nyemission av denna storlek kommer alt vara
avgörande för genomförandet av den stora upplåning som planeras.

I
följande sammanställning redovisas kapitalanvändning och kapitalanskaffning
för de båda fyraårsperioderna 19721975 och 19761979. Angivna värden bygger på
de bedömningar som har gjorts i samband med långtidsplanens upprättande. För Slalsföretaggmppen
bedöms sålunda 1976 bli ett svagt år. Ar 1977 har antagits bli präglat av en
konjunkturuppgång, som når sin topp år 1978. Under år 1979 väntas konjunkturen
åter vika. Det ligger i sakens natur atl värdena i finansieringsanalysen såväl
i fråga om behov som tillförsel är osäkra. I sammanställningen är
finansieringen av och investeringar i Stålverk 80 inte inräknade. Däremot har
Statsföretag i sin kapitalbehovsberäkning avsatt 350 milj. kr. för
aktieteckning i NJA avsett för finansiering av Stålverk 80.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76:99 19

1972-1975

1976-1979

milj. kr.

milj. kr.

Kapitalamändning

Investeringar

4 800

5 500

Aktier i
NJA för Stålverk 80

350

Långfristiga
fordringar m.

m.

100

350

Amorteringar

350

2 900

Rörelsekapitalbehov

1050

2 300

6 300

11400

Kapitalanskaffning

Självfinansiering

2 865

5 300

Statsbidrag

85

Upplåning

3 350

4 600

Nyemission

1 500

6 300

11400

Vid
ulformningen av investeringsprogrammet undersöktes också konsekvensema av
andra alternativ beträffande nyemissionens storlek. Vid exempelvis en
nyemission om 1 000 mUj. kr. skulle upplåningsmöjiig-hetema försämras samtidigt
som flera lönsamma projekt måste skäras bort. Sammanlagt skulle
investeringsprogrammet behöva reduceras med ca 1 000 milj. kr. Med investeringamas
starka koncentration på export-inriktade basindustrier skulle en stor del av
nedskärningen drabba Berol Kemi, ASSI och LKAB, vilket i sin tur skulle leda lill
dels ett sysselsättningsbortfall i storleksordningen 800 personer och dels alt
exporten inte kan öka i planerad omfattning. Investeringarna skulle också bli lägre
än de kalkylmässiga avskrivningarna under perioden 19761979 vilket pä sikt
skulle leda tUl att Statsföretaggmppens produktionskapacitet och
konkurrensförmåga minskar.

För
att kunna genomföra det reviderade investeringsprogrammet och den därför
erforderliga upplåningen på svensk och utländsk kapitalmarknad och för alt bibehåUa
en god finansiell ställning hemställer Statsföretag alt staten tecknar aktier i
Statsföretag för 1 500 milj. kr.

5
Föredraganden

Under
återstoden av 1970-talet bör ett av de centrala målen för den ekonomiska
politiken i vårt land vara att återstäUa jämvikten i Sveriges bytesbalans med
bibehållande av full sysselsättning. Arbetet med att uppnå detta mål kommer att
ställa höga krav på effektivisering och expansion av vår industri för att göra
det möjligt att öka exporten och hålla tillbaka importen. Under denna period
bör därför industripolitiken liksom energipolitiken framför aUl syfta lill alt
främja en snabb utveckling av industrin. Utrymme måste skapas för erforderlig
finansiering av de stora investeringar som blir nödvändiga inom olika
industrisektorer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 20

I
åtskilliga fall torde det krävas samverkan mellan privat, kooperativ och statlig
industri.

Vid den satsning på
industriinvesteringar under de närmaste åren, som nu framstår som nödvändig, är
det av vikt atl exportindustrins investeringsbehov tillgodoses. Det är i
första hand genom en ökning av exporten som vi kan eliminera underskottet i
vår bytesbalans ulan all ge avkall på de sysselsältningspoliliska målen. Det är
vidare angelägel alt av riksdagen fastställda regionalpolitiska mål tillgodoses
vid denna satsning på industrins investeringar.

Det behov av ökade
industriinvesteringar, som jag här har berört och som närmare har utvecklats i
årets finansplan (prop. 1975/76: 100 bU. 1), ställer krav även på den statliga
förelagsgruppen. Jag finner del angelägel att Stalsföretaggruppen som elt led i
an aktiv industripolitik planmässigt bygger ut sina resurser i snabb takt till
gagn för både exportutvecklingen och sysselsättningen.

Bildandel av en statlig
förelagsgrupp med Statsföretag som moderbolag motiverades av behovet av en väl
fungerande statlig företagssektor. Genom en sammanhållen grupp av förelag har bätlre
fömtsättningar skapats för effektivisering och expansion. Statsmakterna har erhållit
ökade möjligheter att använda den statiiga företagsgruppen som elt industripoliliskl
instrument för att stimulera sysselsättning och industriell utveckling. Vidare
har möjligheterna ökats till insatser inom angelägna produktionsområden,
speciellt sådana som kräver omfattande kapilalsatsningar.

Det allmänna, övergripande
mål som statsmakterna har uppstäUl för Statsföretag är all under krav på
lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Inom ramen för delta mål bör
företaget ta hänsyn lUl samhällsintresset vid val mellan olika produktions-
och lokaliseringsallernativ. Statsföretag bör också verka för en fördjupad
företagsdemokrati inom förelagsgruppen och i sin planering regelmässigt beakta
de anställdas krav på arbetsmiljön.

Stalsföretaggruppen
har under sina första sex verksamhetsår genomgått en djupgående utveckling och
omvandUng.

I löpande penningvärde har
omsättningen ökat från närmare 3 600 milj. kr. år 1970 till ca 8 000 milj. kr.
år 1975. Under samma tid har antalet sysselsatta inom gruppen ökat från ca 34
000 till ca 45 000. Verksamhetens ekonomiska utfall har varierat mycket
kraftigt beroende på det stora inslaget av konjunkturkänsliga förelag.
Resultaten före dispositioner och skatter, som under åren 1970 lill 1973 har
varierat meUan ca 200 och 400 milj. kr., uppgick under högkonjunkturårel 1974 liU
närmare 1 000 mUj. kr. Är 1975 beräknas resultatet före eventuella statliga lagerslöd
på grund av konjunkturutvecklingen minska lill 200 250 mUj. kr.

Anläggningsinvesteringarna
inom Stalsföretaggruppen ökade från

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 21

ca
500 milj. kr. år 1970 tUl ca 1 100 mUj. kr. år 1974. För år 1975 uppskattas investeringarna
tUl omkring 1 500 mUj. kr. Huvuddelen av investeringarna har skett inom gmppens
basindustrier. Eftersom dessa i huvudsak är belägna i Norrbottens län har investeringama
koncentrerats till denna del av landet.

Del
omfattande investeringsprogrammet åren 19701975 har inneburit en nödvändig
upprustning av äldre anläggningar samtidigt som produktionskapaciteten bar ökat
betydligt. Gmppen har härigenom efter hand ökat sin styrka och effektivitet och
står nu bättre rustad än tidigare alt fullgöra de uppgifier som ägaren från
bl. a. industripolitisk synpunkt anser önskvärda.

Statsförelaggruppens
stora investeringar i anläggningar och gjorda företagsförvärv har verksamt
bidragit lill den markanta ökningen av antalet sysselsatta inom gruppen. Denna
ökning har, som en följd av investeringsprogrammets inriktning, till stor del
skett i Norrland och speciellt i Norrbottens län. Med tanke på Statsförelaggruppens
betydelse för sysselsättningen i denna del av landet har denna utveckling av
gruppens sysselsättning varit av stort regionalpolitiskt värde.

Även
inom andra regioner har sysselsättningsökningen varit betydelsefull.

Statsföretag
har antagit elt investeringsprogram för fyraårsperioden 19761979 om sammanlagt
5 500 mUj. kr. En förutsättning för dess genomförande är dock all ägaren genom
aktieteckning tillskjuter 1 500 milj. kr. till Statsföretag.

Investeringsprogrammet
är huvudsakligen inriktat på gmv- och stålindustri, skogsindustri och
petrokemisk industri. Sålunda avser LKAB atl bygga ut sin kapacitet för
malmbrytning och vidareförädling. NJA har i sina senaste stora investeringar
ökat sin manufaktureringskapaci-tet och avsikten med planerade investeringar är
i första hand att öka utbytet av den uppbyggda produktionskapaciteten. För ASSLs
del kommer på gmnd av bristen på skogsråvara de planerade investeringarna att
inriktas på etl bättre tillvaratagande av skogsråvarorna och på vidareförädling.
Satsningarna på framslällning av kemiska råvaror inom Berol Kemi kommer att
skapa förutsättningar för en vidareförädling och breddning av produktprogrammel.
Statsföretags investeringar inom kapitalkrävande basindustrier skapar fömtsättningar
för en vidareförädling, inte bara inom den egna företagsgmppen, utan inom
svensk industri i sin helhet.

De
lönsamhetskrav som Statsföretag har ställt synes ge förutsättningar för en god
förräntning av det investerade kapitalet. Vid investeringar inom gruppen kräver
Statsföretag i regel en intemränta av storleken 2025 %. Normalt skall
investeringarna självfinansieras i fråga om anläggningskapital.

Statsföretaggmppens
investeringar under fyraårsperioden 19761979

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76:99 22

uppgår
enligt den plan som nu föreligger i genomsnitt tUl 1 400 mUj. kr. årligen. Med
tanke på penningvärdeförändringen innebär detta alt investeringama
volymmässigt ligger på ungefär samma höga nivå som under de närmast föregående
åren. De kapitalinsatser som behövs i samband med Stålverk 80 är inte
inräknade i nämnda belopp. Vidare ingår inte heUer medel som kan komma att
behövas för eventuella särskUda projekt som t. ex. ett statligt raffinaderi
och ytterligare petrokemisk industriutbyggnad, för utökat statligt engagemang
inom exempelvis varvs- samt textil- och konfektionsindustriema, brytning av
järnmalm i Kaunisvaara och utvinning av uran i Ranstad. Jag ämnar senare under
året återkomma tUl frågan om bl. a. oljepolitiken och frågan om statlig
medverkan vid finansieringen av Stålverk 80 samt till samordningen av
varvsindustrin.

Utifrån
de bedömningar jag inledningsvis bar gjort finner jag det vara angeläget att Slalsföretaggmppen
får möjUghet att genomföra sitt investeringsprogram. Programmet innebär en
fortsatt hög investeringsnivå inom företagsgmppen med särskUd inriktning på
exportindustri och på satsningar i Norrland. Sålunda beräknas 4 000 milj. kr.
av de totalt ca 5 500 mUj. kr. investeras vid de basindustriella
exportföretagen LKAB, NJA, ASSI och Berol Kemi. Det sistnämnda företaget väntas
dessutom genom investeringama kunna nedbringa importen av vissa petrokemiska
råvaror. Statsföretaggmppens export beräknas kuima öka till ca 10 000 milj. kr.
år 1979 från nuvarande ca 4 500 milj. kr.

Inom
Stalsföretaggruppen har man under senare år sökt finna praktiska former för
att fördjupa företagsdemokratin. Det är enligt min mening av största betydelse
alt gruppen verkar för alt inflytandet för de anställda vidgas och fördjupas.
Sålunda bör de anställda ges möjlighet till långtgående medverkan i planering
och genomförande av det aktuella investeringsprogrammet.

I
samband med den planering av nya arbetsplatser som blir en följd av
investeringsprogrammet bör möjligheterna till att i ökad omfattning anställa
kvinnor beaktas. Delta gäller speciellt inom orter med kvinnlig
undersysselsättning.

Jag
bar med tillfredsstäUelse noterat de under år 1975 av Statsföretag utgivna riktlinjema
för förbättring av de svårsysselsaltas situation inom företagsgmppen. Möjlighetema
till anpassning av arbetsplatser i samband med planeringen av nya industrier
bör i detla sammanhang utnyttjas.

Det
aktuella investeringsprogrammet och de satsningar som dämtöver aktualiseras
ställer myckel stora organisatoriska och administrativa krav på företagsgmppen.

Den
nuvarande organisationen av Statsföretaggruppen bör enligt min mening
vidareutvecklas. Exemplen från Kabi och Liber visar att en samordning kan ske
utan att nya meUanled onödigtvis byggs upp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975/76: 99 23

Tillsättandet av utredningen (I 1975: 08) om samordning
mellan LKAB och NJA får ses som elt led i strävandena alt finna lämpliga
organisatoriska former för samarbetet mellan företag inom koncernen. Jag ser
det som angelägel att Statsföretag inte bara från kapitalsynpunkt utan även i
organisatoriskt hänseende slår väl rustal för atl möta gruppens fortsatta
expansion.

Stalsföretaggruppen
fick vid bildandel etl aktiekapital av 1 400 milj. kr. medan bundna fonder
uppgick lill ca 560 milj. kr. De långfristiga skulderna inom gruppen uppgick
vid slutet av år 1970 till ca 1 300 milj. kr. Vid utgången av är 1975 uppgick
aktiekapitalet lill 1 650 milj. kr. och bundna fonder till närmare 820 milj.
kr., medan långfristiga skulder hade ökat till närmare 5 000 milj. kr.
Tillskotten av ägarkapilal, som skett genom aktieteckning till överkurs i
Statsföretag med sammanlagt 350 milj. kr., har tillkommit som ett led i
finansieringen av Stålverk 80.

Statsföretaggruppens
omfattade investeringsprogram åren 1970 1975 har genomförts utan att ägaren
skjutit till nytt kapital med undantag för tillskott på 75 milj. kr. lill
Statsföretag för teckning av aktier i NJA i samband med uppföradel av ett nytt
koksverk i Luleå samt etl tillskott av 105 milj. kr. för teckning av aktier i
Uddevallavarvet. Genomförandet av investeringarna har varit möjligl genom gmppens
goda resultat under de senaste åren men också genom den omfattande upplåning
som varit möjlig på gmnd av den höga soliditet Statsföretag-gruppen hade vid
bildandel. Soliditeten låg då på drygt 40 %. Genom upplåningen har den sjunkit
till ca 26 % vid utgången av år 1975. Soliditeten har därmed sjunkit snabbare
inom Statsföretaggruppen än för övrig svensk industri, vilket lill stor del
återspeglar att investeringarna inom gruppen legal på en betydligt högre nivå
än inom industrin i övrigt.

I likhet
med Statsförelag anser jag alt en ökning bör ske av del egna kapitalet i
Statsföretag. En tillfredsställande soliditet är nödvändig för att kunna
genomföra den upplåning som krävs för investeringsprogrammets genomförande.
Krav på tillfredsställande soliditet gör sig gällande särskilt vid upplåning
utomlands. Äv den långfristiga upplåningen beräknas uppemot hälften behöva
lånas utomlands. Mot denna bakgrund finner jag den föreslagna ökningen av
Statsföretags egna kapital vara välmotiverad.

Etl
fortsalt utnyttjande av Stalsföretaggruppen som etl instrument för att
planmässigt bygga ul och förstärka vår industri kräver finansiell stadga. Det
ankommer enligl min mening därför på ägaren all svara för en sådan ökning av
Statsföretags egna kapital att del planerade investeringsprogrammet kan
genomföras.

Statsföretag
har hemställt att staten tecknar aktier i Statsföretag för 1 500 milj. kr.
Denna ökning av aktiekapitalet skulle tillsammans med den beräknade
självfinansieringen på drygt 5 000 milj. kr. enligt Stats-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975/76: 99 24

förelag
ge den soliditet som behövs för alt genomföra den erforderliga upplåningen på
bl. a. de utiändska kapitalmarknaderna. Statsförelaggruppens totala
kapitalbehov under perioden 19761979 beräknas uppgå till 11 400 milj. kr. Gmppen
skulle med den föreslagna ökningen av del egna kapitalet också få en soliditet
som är lämplig med hänsyn lill det starka inslaget av konjunkturkänsliga
förelag,

Mol
bakgrund av del anförda förordar jag att staten i betydande omfattning
medverkar till finansieringen av det framlagda investeringsprogrammet för åren
19761979 genom att teckna aktier i Statsföretag. Statens aktieteckning bör ske
till viss överkurs. Aktieteckningen bör enligt min bedömning uppgå till 1 500
milj. kr. Det genom aktieteckning erhållna kapitalet bör Statsföretag enligt
eget bedömande kunna använda antingen till aktieteckning i dotterbolagen eller
utlåning till dem. Valet mellan vUkel av dessa två finansieringssätt som bör
användas blir i första hand en fråga om lämplig kapitalstruktur i det enskilda
dotterbolaget.

Jag
förordar slutligen alt aktieteckningen fördelas så teckningen fördelas så att
750 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för innevarande budgetår och all 750 milj. kr. tas upp på
statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Jag
vill i sammanhanget erinra om att chefen för finansdepartementet under
huvudtiteln Ofömtsedda utgifter beräknat medel motsvarande den föreslagna
aktieteckningen för budgetåret 1976/77. Medelsbehovet under nämnda huvudtitel
bör nu av vederbörande utskott kunna räknas ned med 750 milj. kr. till 2 250
milj. kr.

Jag
är beredd att ställa detaljerat utredningsmaterial till vederbörande
riksdagsutskotts förfogande.

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att

1.
lill Teckning av aktier i
Statsföretag AB på. tilläggsbudget II lill statsbudgeten för
budgetåret 1975/76 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag
av 750 000 000 kr.

2.
till Teckning av aktier i
Statsföretag AB för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa
ett investeringsanslag av 750 000 000 kr.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 1

Statsföretaggruppen uppgifter om bransch, omsättning,
antal anställda, resultat och anläggningsinvesteringar år 1974

Bolag

Bransch

Uppgifter
år 1974

Om-

Antal

Resul-

Anlägg-

sätt-

an-

tat före

nings-

ning

ställda

disp.

inve-

milj.

och

ste-

kr.

skatter

milj.

kr.

ringar

milj.

kr.

Luossavaara-Kiirunavaara

Gruvor

2 042

8 397

359,6

294

AB
(LKAB)'

Norrbottens
Järnverk AB

Järnverk

994

4 770

./.23,8

321

(NJA)

Kalmar
Verkstads AB

Varv- och mekanisk industri

67

502

0,4

3

Karlskronavarvet
AB

"

136

1 618

23,3

12

Nudear Steam
SG AB

"

./ 2,3

__

SMT-Pullmax
AB

-,,

172

903

14,7

10

Uddcomb Sweden
AB

"

5

531

./.21,6

24

Uddevallavarvet
AB

"

566

3 332

47,4

105

AB
Statens Skogsindustrier

Skogs-
och trä-

1665

5 922

479,0

203

(ASSI)

industri

Nyckelhus
AB

"

46

77

1,1

AB
Svensk Torvförädling

TorvindustrI

8

73

1,5

Berol
Kemi AB

Kemisk
industri

476

695

110,1

20

Ceaverken
AB

Kemisk-teknisk industri

76

346

./.5,8

2

AB Kabi

Läkemedelsindustri

305

1 649

27,7

15

Svenska
Tobaks AB

Konsumentvaru-industri

629

2 727

147,3

24

Allmänna
Bevaknings AB

Serviceföretag

58

983

0,1

2

(ABAB)

BS
Konsult AB

"

17

118

0,2

__

AB Oljetransit'

"

1

6

Liber
Grafiska AB

"

196

866

1,7

13

Svenska
Lagerhus AB

"

4

26

1

Sveriges
allmänna

'*

423

5 413

10,7

12

restaurang
AB (SARA)

Linson
Instrument AB

Utvecklings-

ochetablerings-

företag

5

42

./ 4,7

Swedish Industrial

"

1

7

0,2

--

Development
Corp. (SID)

Svenska Industrietable-

»»

206

1274

./.48,2

19

rings AB
(Svetab)

AB Sonab

Elektronikindustri

82

796

./.53,0

13

Stigtex
AB

Textilindustri

25

180

./
0,3

3

Svenska Skifferolje
AB

Förvaltningsföretag

1

0,8

Statsföretag
AB

45

75,3

' Inklusive AB Statsgruvor

« AB Oljetransit ägs fr. o. m. år 1976 direkt av staten

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA 2

Statsföretaggruppen prognos för 1975

Omsättning

Resultat före

milj. kr.

disp. och skatter milj. kr.'

LKAB

1 870

230

ASSI

1 240

80

NJA

970

./.180

Berol
Kemi

420

9

Uddevallavarvet

400

30

Svenska
Tobaks AB

820

215

Kabi

370

26

Karlskronavarvet

230

26

SMT-Pullmax

190

9

Kalmar
Verkstad (inkl. Ljungby

100

7

Truck
1975-10-01-12-31)

Övriga
(inkl. moderbolaget)

I 540

./.200-250»

Totalt
ca

8 150

200-250

Internelimineringar

./.200 7 950

Efter planenliga avskrivningar men före eventuella
statliga lagerstöd. ' Inklusive viss reserv för resultatförsämringar samt
"dispositioner" i samband med koncernbokslut.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 750608

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (13)

13 kopplingar i 8 dokument.

  1. Bet. 1975/76:NU39 Med anledning av propositionen 1975/76:99 om teckning av aktier i Statsföretag AB jämte motioner s. 1 · s. 2 · s. 20 · s. 28 · och 1 till i texten
  2. Bet. 1975/76:NU34 Med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser överförande av medel till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning jämte motioner s. 7 i texten
  3. Prop. 1975/76:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i texten
  4. Prop. 1975/76:150 Med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1976/77, m.m. (kompletteringsproposition) i texten
  5. Prop. 1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och reginalpolitik s. 257 i texten

Visa alla 8