Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.

1975 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:61, Regeringens proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 61 år 1975 Prop. 1975: 61

Nr 61

Regeringens
proposition om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

beslutad
den 13 mars 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

HANS
GUSTAFSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen, som är indelad i tre avsnitt, tas först upp frågor om anslag ur
kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till en ny stiftsadjunkts-tjänst, avsedd
för sjömanskyrkan i Göteborg. Förslag läggs vidare fram om avlöningsbidrag tUl
ytterligare en tjänsteman hos svenska kyrkans centralråd för evangelisation och
församlingsarbete och om uppräkning av bidragen. Uppräkning föreslås också av
bidragen till sjömanspräster, bidraget till kyrkomusikemtbUdningen vid Sköndalsinstitutet
och anslaget till fortbildningskurser för präster m. m. Ett särskilt anslag på
100 000 kr. föreslås för biträdeshjälp åt biskopama,

I
ett andra avsnitt föreslås en provisorisk ändring av bestämmelserna om boställsränta.

I
det tredje avsnittet föreslås försöksverksamhet med vidgad närvarorätt för de
anställda vid sammanträden med nämnd hos församling eller kyrklig samfäUighet.

1
Riksdagen 1975.1 saml Nr 61

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.1975: 61

1
Förslag till

Lag
med provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta

Härigenom
föreskrives följande.

Vid
uträkning av sådan boställsränta, som avses i kungörelsen (1950: 413) angående lönetiUgångar
vid kyrkomusikertjänst och som gäller från och med 1976 tUl och med det senare
år under vilket allmän fastighetstaxering första gången därefter verkstäUes,
skall det enhetsvärde å åker som enligt 2 § d) kungörelsen åligger länsstyrelse
att fastställa: bestämmas till produkten av en koefficient och det enhetsvärde
som länsstyrelsen senast har fastställt. Denna koefficient skall, för vart och
ett av de för 1975 års allmänna fastighetstaxering använda värderings-områdena
för jordbmk, motsvara den genomsruttliga procentuella skillnaden mellan å ena
sidan joi-dbmksvärdet vid 1970 års taxering och å andra sidan jordbmksvärdet
och byggnadsvärdet vid 1975 års taxering för fastigheter som icke väsentligen
har förändrats under tiden mellan taxeringarna. Koefficienten fastställes av riksskatteverket.

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2
Förslag till

Lag
om närvarorätt vid samimanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfäUighet

Härigenom
föreskrives följande.

1
§ Regeringen får på
framställning av församling eller kyrklig samfäUighet medge att kyrkoråd eller
annan nämnd hos församlingen eller samfälUgheten beslutar att företrädare för
de anställda hos församlingen eller samfäUigheten får närvara vid nämndens
sammanträden och deltaga i överläggningama men ej i besluten.

2
§ Medgivande eiUigt 1 § kan
begränsas till att avse rätt att närvara och deltaga i överläggningarna vid
handläggning av ärenden av visst slag.

3
§ Beslut av nämnd med stöd av
medgivande enligt 1 § får avse endast den som är anställd hos församlingen eUer
samfäUigheten och som är utsedd av lokal facklig organisation som är bunden av
kollektivavtal i förhåUande tiU församlingen eUer samfäUigheten.

Deima
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

'
Senaste lydelse av 2 § 1952: 803.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-13

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon. Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition
om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m.

I.
Vissa anslag ur kyrkofonden

1 Inrättande
av en stiftsadjunktstjänst för sjömanskyrkan i Göteborg

Av
de 52 stiftsadjunktstjänster som f. n. finns inrättade är fyra avsedda för den
finskspråkiga befolkningen i Sverige. De 48 övriga stifts-adjunktstjänslema har
av Kungl, Maj:t för tiden den 1 juli 1972den 30 juni 1975 fördelats så att
Uppsala stift erhållit sju, varav två med placering i ärkebiskopens kansli.
Lunds stift sex, Luleå stift fem, Göteborgs och Stockholms stift vartdera
fyra, Visby stift en samt vart och ett av Linköpings, Skara, Strängnäs,
Västerås, Växjö, Karlstads och Härnösands stift tre.

Kyrkorådet
i S:t Johanneskyrkan i Göteborg har anhållit att en stiftsadjunktstjänst
inrättas för sjömanskyrkan i Göteborg. S:t Johanneskyrkan, som är en enskild
stiftelse, har sedan 1878 fungerat som sjömanskyrka i Göteborg. Kyrkorådet
framhåller att det i dagens ekonomiska situation är förenat med stora
ansträngningar att huvudsakligen genom insamlade medel driva denna verksamhet
och att det skulle vara ett väsentligt stöd om den nu befintliga
pastorstjänsten vid S:t Johanneskyrkan kunde förändras tUl en speciell
sjömansprästtjänst i Göteborg.

Domkapitlet
i Göteborg framhåller att besöksfrekvensen på sjömanskyrkans institutioner har
stigit kraftigt och att verksamheten successivt har byggts ut. Verksamheten kan
enUgt domkapitiet ej längre helt bäras av enskUda huvudmän S:t Johanneskyrkan
och Sjömansgården utan en del av kostnadema bör övertagas av det allmänna. Domkapitiet

2 Riksdagen 1975.1 saml Nr 61

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 4

tUlstyrker
alt Kungl. Maj:t prövar formerna för ett inordnande av sjömansprästtjänsten i
stiftets kyrkliga verksamhet.

Kammarkollegiet
erinrar om att det i Lunds stift finns två stiftsadjunkter och i Stockholms stift
en stiftsadjunkt med främsta uppgift att tjänstgöra som sjömanspräster. Någon
sådan stiftsadjunkt finns däremot inte anställd i Göteborgs stift trots att
landets största hamnstad finns i stiftet. Detta förhållande beror på att
sjömansvården i Göteborg på ett förtjänstfullt sätt ordnats av de två stiftelserna
Göteborgs kyrkliga sjömansvård-Sjömansgården och S:t Johanneskyrkan. Kollegiet
är av den bestämda uppfattningen att stiftelserna inte i längden, ulan stöd av
det allmänna, förmår finansiera sm verksamhet. Kollegiet anser därför starka
skäl tala för inrättande i Göteborgs stift av ytterligare en stiftsadjunktstjänst,
vars innehavare väsentiigen bör ägna sig åt sjömansvården i Göteborg.

Föredraganden

Sjömanskyrkan
i Göleboi-g fullgör ett både betydelsefullt och uppskattat arbete. De två
stiftelser som har bekostat verksamheten vid sjömanskyrkan har under flera år
haft större utgifter än inkomster. Ulan stöd av det allmänna kan de inte längre
svara för denna verksamhet. Med hänsyn till dessa omständigheter och till alt
det bör finnas en sjömanspräst i Göteborg tUlstyrker jag att tjänsten som
sjömanspräst nu inordnas i stiftets kyrkliga verksamhet och att en ny stiftsadjunktstjänst
inrättas för arbete bland sjöfolk i Göteborgs stift.

2
Bidrag tUl svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete

Svenska
kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete (före år 1966 benämnt
svenska kyrkans diakonistyrelse) har sedan år 1962 erhållit bidrag ur kyricofonden
för avlönande av sex tjänstemän hos centralrådet. Bidraget utgår med belopp som
för varje tjänsteman är beräknat till hälften av stiftsadjunkts lön i näst
högsta löneklassen (f. n. F 12) i ortsgmpp 5, vartill iommer viss
reseersättning (f. n. 1450 kr.). Som villkor för bidrag gäller i princip att
innehavaren av den tjänst, för vilken bidrag lämnas, är präät i svenska kyrkan.
Om särskilda skäl föreligger kan dock regeringen medge att bidrag får utgå
även om vederbörande tjänstinnehavare inte är präst.

Centralrådet
anhåller dels att bidrag skall få utgå för avlönande av tio tjänstemän, dels
att bidrag skall få utgå även tiU bestridande av sociala kostnader för de
tjänster lill vilka lönebidrag utgår.

Kammarkollegiet
framhåller att centralrådet är i stort behov av ekonomiskt stöd samt tUlstyrker
att löne- och resebidrag får utgå för avlönande av ytterligare två tjänstemän
hos rådet. Kollegiet avstyrker däremot bidrag för de sociala avgiftema.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 61 5

Föredraganden

En
motivering för bidragen till centralrådet har varit att de tjänstemän, för
vilkas avlönande bidrag utgått, under hälften av sin arbetstid ansetts fullgöra
arbetsuppgifter likartade med dem som ankommer på församlingspräster samt
stifts- och kontraktsadjunkter (prop, 1962: 42 s. 14). Lönebidragen har därför
utgått med belopp motsvarande hälften av stiftsadjunkts lön i näst högsta
löneklassen. Vid beräkningen av lönebidragen har hänsyn inte tagits till de
sociala avgifterna, vilka var relativt obetydliga när bidraget urspmngligen
infördes år 1937. Under senare år har de sociala utgiftema blivit alltmer
betungande för centralrådet. Det är enligt min mening rimligt att bidrag får
utgå även för dessa kostnader. Jag föreslår att varje lönebidrag fr. o. m.
nästa budgetår ökas med ett belopp beräknat på samma sätt som
lönekostnadspålägg på lön som utges av statlig myndighet.

Vidare
föreslår jag att löne- och resebidrag får ulgå för ytterligare en tjänst hos
centralrådet. Det nya bidraget bör utgå efler samma gmnder som gäller för
övriga tjänster för vilka bidrag utgår.

Merkostnaden
för kyrkofonden lill följd av vad jag nu har föreslagit uppskattar jag till i rant
tal 90 000 kr. per år.

3
Avlöningsbidrag till sjömanspräster

Ur
kyrkofonden utgår f. n. till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse 20 bidrag om
vartdera 37 900 kr. årligen för avlönande av präster som är anställda i
styrelsens tjänst i utlandet.

Sjömansvårdsstyrelsen
anhåller att varje lönebidrag räknas upp med

1
930 kr. med hänsyn till 1974
års lönehöjningar och med ytterligare

2
000 kr. på grund av ökade
sociala avgifter. Vidare anhåller styrelsen om retroaktivt tUlägg för tiden den
1 januari 1974den 30 juni 1975 med sammanlagt 56 935 kr. Styrelsen anhåller
också om ett särskilt bidrag med 15 000 kr. för rese- och besöksverksamhet
avseende sjömanskyrkliga utposter i och utom Europa.

Kammarkollegiet föreslår
att varje lönebidrag räknas upp med 1 900 kr. tiU 39 800 kr. och att
retroaktivt tUlägg får utgå med sammanlagt 56 050 kr. Förslaget om ett särskilt
bidrag för rese- och besöksverksamhet anser sig kollegiet av principiella skäl
inte kunna tillstyrka.

Föredraganden

Med
hänsyn tiU de ökade kostnaderna för löner och socialförsäkringsavgifter bör
varje bidrag den 1 juli 1975 räknas upp med 4 200 kr. till 42 100 kr. Vidare
förordar jag att retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1974den 30 juni
1975 får utgå med ett sammanlagt belopp av

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 6

96
000 kr. Förslaget om ett särskilt bidrag för rese- och besöksverksamhet kan
jag inte tUlstyrka.

4 Bidrag
till kyrkomusikeruitbildningen vid Sköndalsinstitutet

För
innevarande budgetår har anvisats ett anslag av högst 163 000 kr. ur
kyrkofonden som bidrag till bestridande av kostnaderna för den kyrkomusikaliska
linjen vid Sköndalsinstitutet.

Direktionen
för Svenska diakonsällskapet anhåller för budgetåret 1975/76 dels om ett anslag
på 308 575 kr., dels om ett enligt principen för statsbidrag till den sociala
utbildningen vid Sköndalsinstitutet beräknat tilläggsanslag när de löne- och
arvodeskostnader som föranleds av ändrade avtal kan framräknas. Av det begärda
beloppet utgör 275 575 kr. beräknade kostnader för avlöningar åt lärare efter
avdrag av elevavgifter. Älerslående 33 000 kr. avser renovering av tre flyglar
och utbyte av fem utslitna pianon.

Kammarkollegiet,
som a\' principiella skäl inte anser sig kunna tillstyrka anslag ur
kyrkofonden tUl renovering och nyanskaffning av musLkinstmmenl, föreslår titt
diakonsällskapet erhåller ett bidrag av 190 000 kr. till lönekostnaderna för kyrkomusikemtbUdningen
vid Sköndalsinstitutet.

Föredraganden

De
ökade lönekostnaderna motiverar en höjning av bidraget med 15 000 kr. till 178
000 kr. Jag föreslår att diakonsällskapet dessutom får en engångsanvisning av
25 000 kr, som bidrag till renovering resp, utbyte av pianon. Något tUläggsanslag
är jag däremot inte beredd att tillstyrka. Bidrag till kyrkomusikemtbUdningen
vid Sköndalsinstitutet bör alltså för nästa budgelår utgii med sammanlagt 203
000 kr.

5 Biträdeshjälp
åt biskoparna

1970
års kyrkomöte har anhållit om åtgärder för inrättande i varje stift av ett
biskopens kansli med en kvalificerad sekreterare (assistent) och en kontorist
(mot. 1970: 69,1 TU 13, kskr 36).

Ärkebiskopen
har tUlstyrkt de åtgärder som kyrkomötet anhållit om.

Kammarkollegiet
anser sig inte kunna tillstyrka framställningen i vad den avser inrättande av
en tjänst som assistent åt biskopen i varje stift. Beträffande frågan om
inrättande av kontoristtjänster erinrar kollegiet om att det ur den i staten
för domkapitlen och stiftsnämnderna upptagna anslagsposten till tiUfiUlig
personal hos domkapitlen m. m, enligt regeringens bestämmande bestrids
kostnader för skrivhjälp åt biskoparna. Kollegiet föreslår att denna
anslagspost höjs.

Statskontoret
förklarar att underlag saknas för bedömande av det väckta förslaget, eftersom
de planeringsuppgifler som skulle åvila de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 7

tilltänkta
kanslierna inte närmare preciserats och elt anlal betydande frågor rörande
svenska kyrkans struktur redan är under utredning. Med hänsyn härtill och då
jämväl de avsevärda kostnaderna för kanslierna påkallar att frågan övervägs
ytterligare avstyrker statskontoret bifall lill framställningen.

Föredraganden

Jag
är inte beredd alt tUlstyrka att del vid sidan av nuvarande stiftskanslier
inrättas särskUda kanslier åt biskoparna. Däremot anser jag i likhet med
kammarkollegiet att biskoparna bör få ökade resurser för skrivhjälp. Jag
föreslår alt, utöver de medel som anvisas ur statsanslaget till
förvaltningskostnader för domkapitlen och sliftsnämnderna, ur kyrkofonden
budgetåret 1975/76 får utgå högst 100 000 kr. för biträdeshjälp åt biskopama.

6 Anslag
till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ären

den

Med
stöd av 12 § 3 lagen (1970: 940) om kyrkliga kostnader utgår ur kyrkofonden
anslag för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom
vederbörande departement. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 80
000 kr. För nästa budgelår räknar jag med ett lika stort medelsbehov och
förordar därför att ett oförändrat anslag av 80 000 kr. anvisas för ändamålet.

7 Anslag
för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster

m. m.

Sedan
budgetåret 1953/54 utgår ett årligt anslag ur kyrkofonden för studiebidrag åt
präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbUdningskurser
för präster. Anslaget, som har kommit att användas huvudsakligen till
teologiska seminarier och kurser för prästerna ute i stiften, utgår fr. o. m.
den 1 juli 1974 med högst 65 000 kr. för budgetår.

Under
de senasle åren har en allt livligare fortbUdningsverksamhet ägt mm i de olika
stiften. Kostnaderna för denna verksamhet är långt störte än anslaget.

Den
sakkunnige för utredning av frågan om de praktisk-teologiska Övningsinstitutens
framtida ställning m. m., vUken enligt sina direktiv (riksdagsber. 1970: U 50)
även haft att överväga frågan om prästemas fortbUdning, har i sitt betänkande (SOU
1971: 89) Praktisk prästutbildning lagt fram förslag om en fastare organiserad
fortbildning. I awaktan på ett slutUgt ställningstagande tUl detta förslag, som
f. n. bereds inom utbildningsdepartementet, föreslår jag att anslaget höjs med
5 000 kr. till högst 70 000 kr. med verkan fr. o. m. nästa budgetår.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 8

8
Anslag till Kyrkomas världsråds femte generalförsamling

För
innevarande budgetår har anvisats ett anslag av högst 100 000 kr. ur
kyrkofonden som bidrag till bestridande av kostnaderna för Kyrkornas
världsråds femte generalförsamling i Jakarta och för svenska kyrkans delegater
till denna. Kyrkornas världsråds centralkommitté har beslutat att förlägga generalförsamlmgen
till Nairobi i stället för till Jakarta. För riksdagens information vill jag
anmäla att jag senare kommer att föreslå regeringen att det av statsmaktema
för innevarande budgetår beviljade bidraget som följd härav i stället får
användas för att bestrida motsvarande kostnader för generalförsamlingen i Nairobi.

9
Hemställan

Under
åberopande av vad jag har anfört i detta avsnitt hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att

1.
medge att ur kyrkofonden fr. o.
m. den 1 juli 1975 t. v. får utgå medel för avlönande av ytterligare en
stiftsadjunkt, avsedd för sjömanskyrkan i Göteborg,

2.
medge att ur kyrkofonden fr. o.
m. den 1 juli 1975 t. v. efter regeringens prövning får uitgå bidrag tUl
avlöning av sju tjänstemän hos svenska kyrkans centralråd för evangelisation
och församlingsarbete enligt de gmnder som jag har förordat,

3.
medge att ur kyrkofonden till
svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse får utgå

dels
för tiden den 1 januari 1974den 30 juni 1975 ytterligare avlöningsbidrag med
sammanlagt 96 000 kr,,

dels
fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. 20 bidrag om vartdera 42 100 kr. för budgetår
för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utiandet,

4.
medge att ur kyrkofonden för
budgetåret 1975/76 får utgå bidrag till Svenska diakonsällskapet med högst 203
000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,

5.
medge att ur kyrkofonden för
budgetåret 1975/76 får utgå medel med högst 100 000 kr. för biträdeshjälp åt biskopama,

6.
medge att ur kyrkofonden för
budgetåret 1975/76 får utgå medel med högst 80 000 kr. för imlitande av biträde
vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande departement,

7.
medge att ur kyrkofonden fr. o.
m. den 1 juli 1975 t. v. får utgå medel med högst 70 000 kr. för budgetår för
studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och för anordnande av
vissa teologiska fortbildiungskurser för präster.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 9

II. Provisorisk
ändring av bestämmelserna om boställsränta Inledning

GäUande
bestämmelser om boställskapkal och boställsränta tillkom vid 1938 års klockarboställsreform.
Denna reform innebar alt dittills rådande jordavlöningssystem för klockare
avskaffades. I fråga om de med det äldre systemet förbundna avlönmgstlllgångama,
huvudsakligen lönefastigheter men även en del lönefonder, meddelades
bestämmelser om dispositionen av tillgångarna, om ansvarighet för tillgångarnas
kapitalvärde och årliga avkastning och om deras fortsatta användning till bekostande
av kyrkomusikers avlöning. De i detla sammanhang meddelade bestämmelserna om boställskapital,
avkastningsprocent och boställsränta representerade en teknisk lösning med
syfte att åstadkomma en enhetlig form för framtida värdesäkring av de tUl en klockartjänst
hörande lönetillgångarnas kapitalvärde och avkastning.

Bestämmelserna
om boställskapital och boställsränta baserades på kommunalskattelagens (1928:
370) och taxeringslagens (1956: 623) bestämmelser om fastighetstaxering. På
grund av ändringar i kommunalskattelagen och taxeringslagen kan bestämmelserna
om uträkning av boställsränta inte längre tillämpas. Detta aktualiseras av
1975 års aUmänna fastighetstaxering, i anslutning tiU vilken enligt
bestämmelser omräkning av boställsränta skall ske.

Som
underlag för ett beslut om erforderliga ändringar av gällande bestämmelser om boställsränta
krävs viss utredning, I samband därmed bör övervägas om systemet med boställskapital
och boställsränta kan förenklas eller avvecklas. I avvaktan härpå krävs en
provisorisk lösning, som kan användas vid den omräkning som, enligt vad nyss
sagts, skall göras i anslutning till 1975 års allmänna fastighetstaxering.

I
en den 17 januari 1975 daterad departementspromemoria (Ds U 1975: 3) om översyn
och provisorisk ändring av bestämmelserna om boställsränta redogörs för
gällande bestämmelser och behovet av en Översyn av dessa samt framläggs
förslag till provisorisk ordning att tillämpas i anslutning till 1975 års aUmänna
fastighetstaxering, I anslutning till departementspromemorian har vidare inom
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund upprättats en den 14 januari
dagtecknad promemoria i frågan.

Över
departementspromemorian och pastoratsförbundets promemoria har, efler remiss,
yttranden avgetts av kammarkollegiet, riksskatteverket, länsstyrelserna i
Uppsala samt Göteborgs och Bohus län, sliftsnämnderna i Lund och Karlstad
samt, såvitt gäller departementspromemorian, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 10

Departementspromemorian

Gällande
bestämmelser

De
grundläggande bestämmelserna om klockarboslällsränla m. m. är meddelade i lagen
(1938: 732) angående särskilda grunder för klockar-och organisllöns bestämmande
samt om dispositionen av till klockar-och organisttjänst hörande
avlöningstillgångar (klockarboställslagen) och i kungörelsen (1939: 173) med
föreskrifter rörande tUlämpningen av lagen.

Genom
övergångsbestämmelserna tUl lagen (1947: 275) om kyrkomusiker upphävdes de bådsi
fömtnämnda författningarna. Skälet härtUl var att dessa författningar, vid
genomförandet av den kyrkomusiker-reform varom grundläggande beslut fattades år
1947, tUl allra största delen skulle komma att rymma endast dött rättsligt
stoff.

I
samband med beslutet år 1950 om finansieringen av kostnadema för den nya kyrkomusikerorganisationen
befanns emellertid (prop. 1950: 231 s. 41) att klockarboställslagen och
tillämpningskungörelsen innehöll stadganden i fråga om ansvarighet för boställskapital,
skyldighet att utgöra boställsränta samt proceduren vid det fortlöpande bestämmandet
av sådan ränta, som fast med vissa jämkningar även efter den nya
tjänstereformens fullständiga genomförande måste upprätthåUas och tilllämpas.
För att tillgodose detta behov utfärdades kungörelsen (1950:413) angående
lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst varigenom klockarboställslagen och dess tUlämpningskungörelse
i nyss angivna hänseenden åtempplivades.

I
det följande lämnas en kortfattad redovisning för huvudinnebörden av de båda klockarboställsförfattningarnas
bestämmelser dels i fråga om disposition av och framtida ansvarighet för klockarlönetillgångarna,
dels i fråga om fastställelse av boställskapital och avkastningsprocent samt
uträkning av boställsränta.

Sliftsnämnden
skulle till Kungl. Maj:t lämna förslag om varje fastighets lämpligaste
disposition, varvid huvudalternativen utgjorde försäljning av fastigheten
eller dess bibehållande som kyrklig jord. Lönefastighet som inle såldes skulle
antingen disponeras och förvaltas av kyrkofonden eller övertas av den
församling inom vars område fastigheteu var belägen. I det övervägande
antalet fall kom fastlghetema att övertas av resp. församlingar. Kyrkofonden
resp. församling som övertog en klockarfastighet, en lönefond eller
försäljningsmedel härrörande från försäljning av klockarfastighet blev därmed
ansvarig för det boställskapital som fastställdes för ifrågavarande lönetUlgång.
I denna ansvarighet innefattades skyldighet att till avlöning vid den ifrågavarande
klockarljänslen årligen tillskjuta ett belopp motsvarande den på boställskapitalet
enligt fastställd avkastningsprocent belöpande boställs-räntan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 11

Kyrkomuslkerreformen
av år 1947 medförde inga väsentiiga förändringar i nyss angivna hänseenden.
Kostnaderna för avlöning och pensionering av kyrkomusiker skulle i huvudsak
bestridas av pastoralen. De avlöningstillgångar som var förenade med dittUlsvarande
klockar- och organislbefatlningar i pastoratet skulle på motsvarande sätt
utgöra tUlgångar för pastoratet for kyrkomusikers avlönande. Som redan har nämnts
utfärdades år 1950 kungörelse om lönetiUgångar vid kyrkomusikertjänst,
varigenom bestämmelserna i klockarboställslagen och dess tiU-lämpningskungörelse
om ansvarighet för boställskapital och boställsränta gavs fortsatt giltighet.

En
för genomförandet av 1938 års klockarboställsreform i nyss redovisade
avseenden grundläggande åtgärd av engångskaraktär var att göra uppskattningar
av varje klockarlönefastighets saluvärde och behållna årsavkastning och med
utgångspunkt häri fastställa boställskapital och avkastningsprocent. Denna
uppgift ålades stiftsnämnderna.

Med
boställskaphal avsågs det av stiftsnämnden en gång för alla i areal
åkerjord omräknade och fastställda värdet av de lönefastigheter och lönefonder
som hörde tiU en klockartjänst. Den mol värdet av sagda tillgångar svarande
arealen åkerjord skulle bestämmas efter det för orten vid senast verkställda
allmänna fastighetstaxering tillämpade enhetsvärdel på åker av högsta inom
samma ort förekommande god-helsklass vid en medelstor jordbruksfastighet med
normalt byggnadsbestånd. Därmed erhöUs en värdebeständig bestämning av
avlöningstillgångarnas kapitalvärde.

Avkastningsprocenten
beräknades med utgångspunkt i den uppskattade behållna avkastningen av de i boställskapitalet
ingående avlönings-tillgångarna och fastställdes även den att gälla allt
framgent.

Boslällsräntan
utgjorde den beräknade avkastnmgen för visst år av elt boställskapital och
uträknades genom multiplicering av avkastningsprocenten, det för bostäUskapitalet
fastställda antalet arealenheler åker och det för bostäUskapitalet vid
ifrågavarande tidpunkt gällande enhets-värdet per arealenhet åker.

Medan
det i areal åker uttryckta boställskapitalet Uksom avkastningsprocenten
alltsedan de en gång fastställdes har stått oförändrade, har boslällsräntan
varit underkastad förändring allteftersom värdet per ytenhet åker ändrats
genom de återkommande fastighetstaxeringarna. Regler för detla förfarande ges
i 1939 års kungörelse med föreskrifter rörande tillämpningen av klockarboställslagen,
I fråga om framtida fastställande av enhetsvärde på åker säger kungörelsens 18
§ följande:

Det
åligger vederbörande länsstyrelse och, beträffande Stockholms stad, överståthåUarämbetet
att varje år allmän fastighetstaxering ägt rum omedelbart efter det fastighetsprövningsnämnden
avslutat sina arbeten för året med ledning av därvid för varje ort tillämpat
enhetsvärde, som i 9 § 2 mom. klockarboställslagen avses, för en var enligt 7
§ härfömt ifrågakommande församling fastställa det enhetsvärde

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.1975: 61 12

å
åker, som skall gälla vid uträkning av boställsränta för fall, varom I 14 § 2
och 3 mom. samt 19 § i denna kungörelse sägs. Sålunda fastställt enhetsvärde
skall lända tUl efterrättelse vid uträknande av boställsränta, avseende tid
efter utgången av det år, varunder den allmänna fastighetstaxeringen ägt rum, tUl
utgången av det år allmän fastighetstaxering nästa gång verkställes.

Länsstyrelsen
skall sålunda i anslutning tUl varje aUmän fastighetstaxering fastställa nya
enhetsvärden för varje ifrågakommande försam-Ung att användas vid uträkning av boställsränta.
De nya enhetsvärdena skall fastställas med ledning av för varje ort tUlämpat enhelsvärde
som avses i 9 § 2 mom. klockarboställslagen. Klockarboställslagen säger härom
följande:

För
bestämmande av boställskapital skall enligt 1 mom. uppskattat värde av
lönefastighet och av lönefond omräknas i areal åkerjord. Arealen åkerjord angives
därvid i hektar eller motsvarande lägre ytenhet efter det för orten vid senast
verkställda allmänna fastighetstaxering tillämpade enhetsvärdet å åker av
högsta inom samma ort förekommande godhetsklass vid en medelstor
jordbruksfastighet med normalt byggnadsbestånd.

På
grund av ändringar i kommunalskaltelagen och taxeringslagen har de i det
föregående redovisade beslämmelsema om fastställande av enhetsvärde för
uträkning av boställsränta blivit inaktuella. Bestämmelserna anknyter till
äldre bestämmelser i kommunalskattelagen och taxeringsförordningen, enligt
vilka de vid fastighetstaxering tillämpade enhetsvärdena på åker inkluderade elt
byggnadsvärde. Detta är inte längre fallet, I de för 1975 års taxering gällande
bestämmelserna skiljer man på åkervärde och byggnadsvärde.

Till
angivna förändring kommer förändringar i fråga om praktiska detaljer avseende
förfarandet vid taxering, organisation och terminologi. Därigenom har de i
kungörelsen med tUlämpningsföreskrifter till klockarboställslagen meddelade
anvisningarna för hur man praktiskt skall gå til! väga vid antagande av enhelsvärde
också blivit inaktuella.

Förslag
till provisorisk lösning

Av
det föregående framgår att en översyn av nuvarande bestämmelser om boställsränta
behövs för att åsladkomma en anpassning till ändringarna i kommunalskaltelagen
och taxeringslagen. Härtill fogar sig frågan, om inte en förenkling av hela
systemet med boställskapital och boslällsräntor borde eftersträvas. En
förenkling skulle antingen kunna begränsas tUl att söka en enklare form för
återkommande justering av boställsräntorna eller gå längre och syfta tiU en
avveckling av hela systemet, eventuellt genom någon form av avlösning.

Att
företa en översyn tar viss tid. De förslag som sedermera grundas på översynen
torde, i vart fall om de skulle gå ut på en avveckling av nuvarande syslem, få understäUas
såväl kyrkomöte som riksdagen. En

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 13

översyn
och därpå framdeles grundade beslut tillgodoser sålunda inte behovet av att
finna en lösning som kan användas vid den revidering av boställsränlorna som
skall genomföras innevarande år i anslutning tiU 1975 års allmänna
fastighetstaxering. Med anledning härav har fråga uppkommit om en provisorisk
lösning, som kan tiUämpas för denna gång men som så snart som möjligt bör
ersättas av en på den avsedda översynen grundad definitiv lösning.

Den enklaste provisoriska
lösningen är utan tvivel att låta nuvarande värden på boställskapital och boslällsräntor
förbli oförändrade i avvaktan på översyn och beslut på grundval härav. Ett
ytterligare skäl härför är att de fastställda värdena på boställskapital och boslällsräntor,
som alltsedan systemets införande uppräknats i anslutning till varje allmän
fastighetstaxering, i åtskilliga fall bedöms överstiga värdet av de
bakomliggande reella tillgångarna och deras avkastning.

En lagbestämmelse grundad
på denna ståndpunkt skulle kunna begränsas till en föreskrift om förlängd
giltighet av gällande beslut om fastställelse av enhetsvärden att lända till
efterrättelse vid uträkningen av boställsränta.

Ä
andra sidan kan hävdas att en provisorisk lösning inle bör syfta till att
modifiera eller ändra det rådande rättsförhåUandet utan alt den bör åstadkomma
ett materiellt resultat, som någorlunda väl överenstämmer med det som skulle
erhållits vid en fortsatt tillämpning av hittills gällande bestämmelser.

För att få underlag för en
provisorisk lösning som tillgodoser detta krav måste resultatet av 1975 års
allmänna fastighetstaxering avvaktas. Med ledning av den genomsnittliga
procentuella förändringen på varje ort av taxeringsvärdena för jordbmksfastigheter,
såvitt gäller deras jordbruksvärde och byggnadsvärde, kan man fastställa ett
procenttal med vilket omräkning skall ske av senast fastställda enhetsvärden
till gmnd för uträkningen av boställsränta. Elt härpå gmndat förslag till lag
med provisoriska beslämmelser om beräkning av boställsränta har fogats som
bilaga lUl departementspromemorian. Lagförslaget bör fogas som bilaga tiU
protokollet i detta ärende.

Pastoratsförbundets
promemoria

Förbundet
anför i den tidigare nämnda promemorian, att behovet av översyn av bestämmelsema
om boställsränta då och då har aktualiserats av medlemmar av förbundet.
Församlingarna har i vissa fall avyttrat de övertagna klockarboställena.
Avkastningen av försäljningsbeloppet eller av klockarbostället motsvarar mte bostäUsräntan.
Från församlingarnas sida har mot denna bakgrund framförts önskemål om att förbundet
skall verka för en avveckling av systemet med boställsränta eller i vart fall
verka för att eliminera bristerna i systemet. Den aktualiserade översynen torde
därför allmänt hälsas med tillfredsställelse. Med hän-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 14

syn
till boställskapitalets fiktiva karaktär och de av församlingarna påtalade
bristerna borde, i av'aktan på boställsräntornas avveckling, en ändring i 1939
års kungörelse med föreskrifter rörande tUlämpningen av klockarboställslagen
möjliggöra ett uppskov för länsstyrelsema med att fastställa nya enhetsvärden
att gälla från år 1976.

Remissyttranden

Samtliga
remissinstanser tUlstyrker att en översyn görs av bestämmelserna om klockarboslällsränla.
Det är en aUmän uppfattnmg att syftet med översynen bör vara att åstadkomma en
avveckling av rådande system. Kammarkollegiet redovisar synpunkter på hur en
avveckling lämpligen skulle kunna genomföras. Pastoratsförbundet finner
önskvärt att översynen om möjligt bedrivs med sådan skyndsamhet att förslag kan
underställas 1975 års kyrkomöte. Även förslaget till provisorisk lösning
tillstyrks av samtliga remissinstanser, även av pastoratsförbundet för det fall
förslag på grundval av en översyn inte hinner framläggas till årets kyrkomöte.

Riksskatteverket
stäUer sig positivt till förslaget att den för uppräkningen av tidigare
fastställda enhetsvärden på åkerjord nödvändiga koefficienten fastställs av
verket. Förslaget att koefficienten skall fastställas för varje
värderingsområde för jordbmk finner riksskatteverket väl avvägt.
Pastoratsförbundets uppfattning i denna fråga är däremot, att man vid
fastställande av koefficienten bör gå ned på kommunnivå. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, som i övrigt tillstyrker förslaget, förordar att riksskatteverket
övergångsvis får i uppgift att, efter fastställande av omräkningskoefficientema,
även framräkna de nya enhetsvärdena. Även det kungörelseförfarande som enligt
1939 års kungörelse med tUlämpningsföreskrifter till klockarboställslagen
åligger länsstyrelserna borde, i den mån det över huvud taget är nödvändigt, i
någon form kunna ombesö;rjas av riksskatteverket.

Föredraganden

I
det föregående har jag redogjort för de regler som gäller om kloc-karboställskapital
och klockarboställsränta. Som jag också har redovisat kan dessa regler i vad de
avser uträkning av boställsränta numera inle tiUämpas på grund av ändringar i
kommunalskattelagen (1928: 370) och taxeringslagen (1956: 623). På grund härav
och då systemet med klockarboställskapital och boställsränta är onödigt
komplicerat och tungrott i förhållande tiU dess begränsade ekonomiska
betydelse, avser jag att i annat sammanhang föreslå regeringen att besluta om
en översyn av systemet. Denna översyn bör i första hand gå ut på att överväga
en avveckling.

I
avvaktan på översynen krävs sådan provisorisk ändring av bestämmelserna att
gällande enhetiivärden kan räknas om på grundval av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 15

1975
års allmänna fastighetstaxering. Del förslag till provisoriska beslämmelser
som har lagts fram i den promemoria (Ds U 1975: 3) som har upprättats inom
utbildningsdepartementet innebär att en sådan omräkning skall ske med tUlämpning
av en koefficient, som riksskatteverket fastställer för varje ifrågakommande
värderingsområde för jordbruk på grundval av resultatet av 1975 års aUmänna
fastighetstaxering. Delta förslag har tillstyrkts av samtliga remissinstanser. Pasloralsför-bundet
har dock förordat att koefficienterna skall beräknas med hänsyn till
förhållandena inom varje särskild kommun. Även jag kan ansluta mig till
förslaget om en omräkning med tillämpning av en koefficient som fastställs av riksskatteverket.
Jag är emellertid med hänsyn till de tekniska svårigheterna att beräkna
koefficienterna inte beredd att tillmötesgå pastoratsförbundets önskemål om att
koefficienter skall fastställas för varje ifrågakommande kommun. Jag förordar
således en provisorisk lösning i enlighet med förslaget i
departementspromemorian. Promemorians förslag till lag bör dock justeras i
formellt avseende. Det ankommer på regeringen att meddela de föreskrifter som
kan erfordras för tillämpningen av lagen.

Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag har anfört i detta avsnitt hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att
aniaga inom utbUdningsdepartementet upprättat förslag till lag med provisoriska
beslämmelser om beräkning av boställsränta.

III.
Vidgad närvarorätt vid sammanträden med nämnd hos församling eller kyrklig samfäUighet

Enligt
lagen (1972: 271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller
landstingskommunal nämnd kan regeringen på framställning av kommun eUer
landstingskommun medge att viss kommunal eller landstingskommunal nämnd får
besluta att företrädare för de anställda hos kommunen eller landstingskommunen
får närvara vid nämndens sammanträden och dellaga i överläggningarna men inte
i besluten. Syftet med lagen är att främja försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
på det kommunala området.

Svenska kyrkans
församlings, och pastoratsförbund. Svenska kommunalarbetareförbundet. Svenska
prästförbundet, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, Sveriges lärarförbund
(som representerar Kyrkomusikernas riksförbund) och Sveriges socionomers
riksförbund har tUlsatt en arbetsgmpp för personalpolitiken i församlingarna. Arbetsgmppen

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 16

har
hos regeringen föreslagit att de anställda i kyrkokommunerna i fråga om
närvarorätt för personalrepresentanter i nämnder och överförande av viss
beslutanderätt till partssammansatta gmpper får motsvarande möjligheter som de
anställda inom borgerliga konmiuner och landstingskommuner och att utredningen
(C 1970: 29) om den kommunala demokratin får i up])drag att uppmärksamma personalinflytan-defrågor
inom det kyrkokommunala området.

Särskilt
med hänsyn till att det utredningsuppdrag som har lämnats till utredningen om
den kommunala demokratin är mycket omfattande och avser endast kommuner och
landstingskommuner är jag inte beredd alt föreslå alt uppdraget utvidgas på det
sätt som arbetsgmppen föreslår. Jag delar emellertid arbetsgmppens uppfattning
att det vidgade arbetsta-garinflytandet på det kommu:nala och
landstingskommunala området bör följas av liknande åtgärder på det
kyrkokommunala området. Försök med vidgad närvarorätt bör därför komma till
stånd även då det gäller kyrkliga kommuner. Jag räknar med att
försöksverksamheten endast skall behöva pågå under en begränsad tid.
Arbetsgruppen har förklarat sig beredd all, på samma säll som de centrala råden
för det primärkommunala och det landstingskommunala området, medverka i en
sådan försöksverksamhet och vid utvärderingen av verksamheten. Jag förordar
att regeringen i likhet med vad som gäUer i fråga om kommun och
landstingskommun genom en särskUd lag ges befogenhet att medge att kyrkoråd
och annan nämnd hos församling och kyrklig samfällighel beslutar om närvarorätt
m. m. vid nämndens sammanträden för företrädare för de ansliillda. Lagen bör
utformas så att bestämmelserna överensstämmer med vad som i detla avseende
gäller för kommuner och landstingskommuner. I enlighet härmed får jag i fråga
om den närmare innebörden av de nu föreslagna lagbestämmelsema hänvisa till vad
chefen för civUdepartementet anförde i denna del i prop. 1972: 97 med förslag tUl
lag om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal nämnd (s.
8 och 9).

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om närvarorätt;
vid sammanträde med nämnd hos församling eller kyrklig samfäUighet.

Beslut

Regeringen
ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 61 17

Bilaga
Promemorieförslagel

Förslag
till

Lag
med provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta

Vid
uträkning av boställsränta skall utan hinder av vad som eljest följer av
kungörelsen (1950:413) angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst
följande gälla.

Det
i 2 § d) nämnda kungörelse angivna enhetsvärdet skall bestämmas tiU det tal
som erhålles, om det enhetsvärde som faslstäUdes med anledning av 1970 års
allmänna fastighetstaxering multipliceras med en koefficient.

Denna
koefficient skall motsvara den genomsnittliga procentuella förändring som ägt
rum mellan 1970 års och 1975 års allmänna fastighetstaxeringar vid en
jämförelse inom de för 1975 års använda anvisningsområdena av å ena sidan
jordbruksvärdet vid 1970 års taxering och å andra sidan jordbruksvärdet och byggnadsvärdet
vid 1975 års taxering, såvitt gäller fastigheter som inte undergått väsentlig
förändring under mellantiden.

Koefficienten
fastställes av riksskatteverket.

Med
tillämpning av fastställd koefficient bestämt enhetsvärde skall användas för
uträkning av boställsränta avseende tid efter utgången av år 1975 tUl utgången
av det år allmän fastighetstaxering nästa gång verkställes.

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 197S 750099

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

12 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (12)

12 kopplingar i 7 dokument.

  1. Prop. 1989/90:101 om vissa kyrkliga frågor i texten
  2. Prop. 1982/83:66 med förslag till följdlagstiftning m.m. med anledning av beslutade reformer på det kyrkliga området s. 7 i texten
  3. Prop. 1980/81:174 om vissa anslag ur kyrkofonden, m.m. s. 9 i texten
  4. Rskr. 1975:163 i texten
  5. Bet. 1975:KU15 Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:61 om vissa anslag ur kyrkofonden m. m. såvitt avser förslag till lag om närvarorätt vid… s. 1 · s. 2 · s. 3 i texten

Visa alla 7