Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om ändringar i valutalagstiftningen, m.m.

1975 · 50 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 25 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:82, Regeringens proposition om ändringar i valutalagstiftningen, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 82 år 1975 Prop. 1975:82

Nr 82

Regeringens
proposition om ändringar i valutalagstiftningen, m. m.;

beslutad
den 13 mars 1975.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eller del ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

G.E.
STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all valuiaregleringen föriängs all gälla ytteriigare ett
år, dvs. för liden den Ijuli 1975-den 30 juni 1976. För riksdagens yttrande framläggs
i anslutning härtill förslag till bestämmelser om fortsall giltighet av
valutaförordningen under samma tid.

1
propositionen föreslås även vissa ändringar i valulalagsliflningen i syfte all
anpassa denna lill den nya regeringsformen. Bl. a. föreslås alt beslämmelser
om straff för valulabrott och förverkande på grund av valutabrott förs över
från valutaförordningen till valulalagen. 1 samband därmed föreslås all
preskriptionstiden för valulabrott föriängs från två lill fem år och, om brottet
är grovt, från fem lill tio år.

Enligl
förslagel får riksbanken möjlighet alt - i fall då valulabeslämmelse har
åsidosatts - förelägga vite för all rättelse skall ske. En tidigare gällande bestämmelse
om krav på riksbankens tillstånd lill förslräckning mol säkerhet av borgen av s.
k. valutaullänning föreslås bli åierinförd. Riksbanken föreslås också få vidgad
räll alt föreskriva villkor om all avgift skall eriäggas till riksbanken.

De
nya bestämmelserna avses i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1975.

I Riksdagen 1975. I saml. Nr 82

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i valutalagen (1939:350)

Härigenom föreskrives i
fråga om valulalagen (1939:350)' dels att i 4, 5, 6 a och 8 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Kommer
riket i krig, skola bestämmelserna i 2 S första slyckel samt 5 och 9 §§ träda
i lillämpning. Då kriget upphön, stadgar Konungen senast före avslutandet av
den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, atl bestämmelserna
icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna
alltjämt skola äga lill-lämpning på grund av förordnande enligt andra eller
tredje stycket.

Vid krigsfara, vari riket
befinner sig, äger Konungen, efler hörande av fullmäktige i riksbanken,
förordna, all nämnda beslämmelser skola till-lämpas. Sådant förordnande skall,
vid äventyr atl del eljesi förfaller, inom en månad underställas riksdagen för
dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall beslå. Blir förordnandet
icke inom två månader från del underställningen skett av riksdagen godkänt, är
delsamma för-

'
Senaste lydelse

av

5s
1959:262

6as
1974:458

liigcns
rubrik 1959:262.

'Senaste
Ivdelse 1974:458.

1

Föreslagen lydelse

Kommer
riket i krig, skola bestämmelserna i 2 S första slyckel och 5§ Iräda i lillämpning.
Då kriget upphört,förordnar regeringen senast före avslutandet av det riksmöte,
som börjar näst efler krigets slut, alt bestämmelserna icke vidare skola till-lämpas;
dock atl vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola
äga lillämpning på grund av förordnande enligt andra eller tredje stycket.

Vid
krigsfara, vari riket befinner sig, äger regeringen, efler hörande av fullmäktige
i riksbanken, förordna, atl nämnda beslämmelser skola till-lämpas. Sådant
förordnande skall, vid äventyr att del eljesi förfaller, inom en månad
underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet
skall beslå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen
skett av riksdagen godkänt, är detsamma för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

fallet.
Upphör krigsfaran, skall senast före nästkommande riksdagssessions avslutande
meddelat förordnande av Konungen upphävas, i den mån bestämmelserna icke på
grund av förordnande jämlikt tredje stycket alltjämt skola gälla.

Då i andra fall än som
avses i första och andra styckena så prövas nödvändigt för alt nå de cenirala
mål som faslställis för den ekonomiska politiken äger, på framställning av fullmäktige
i riksbanken. Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 S första
stycket samt 5 och 9 §§ stadgas helt eller delvis skall under viss lid, högst elt
år varje gång, äga lillämpning. Såvitt angår 2§ första stycket 1), 2) och 4)-7)
ävensom 5 § 1) och 3) samt 9§ må Konungen utan samtycke av riksdagen meddela
förordnande som nu sagts, om riksdagens beslul ej kan utan synneriig olägen-hel
avvaktas. Sådanl förordnande skall inom en månad eller, om riks-dagssession ej
pågår, inom en månad frän början av nästkommande session underställas
riksdagen. Vad i andra stycket sägs om påföljden,därest underställning ej sker
eller riksdagen ej inom två månader godkänner förordnandet, skall äga
motsvarande tillämpning i fall som nu avses.

Under
lid, då bestämmelse i 2 S första stycket eller 5 S eller 9 § äger tillämpning,skola
jämväl övriga däremot svarande stadganden i lagen tillämpas.

Då
underställning av förordnande sker eller samtycke till förordnande begäres,
skola även de föreskrifter, som Konungen i förordnandet med

Föreslagen
lydelse

fallet.
Upphör krigsfaran, skall senast före närmast följande riksmötes avslutande
meddelat förordnande av regeringen upphävas, i den mån bestämmelserna icke på
grund av förordnande jämlikt tredje stycket alltjämt skola gälla.

Då
i andra fall än som avses i första och andra styckena så prövas nödvändigt för
atl nå de cenirala mål som fastställts för den ekonomiska politiken skola
fullmäktige i riksbanken göra framställning om att regeringen föreslår
riksdagen att, för en tid av högst elt år, antaga lag om tillämpning helt
eller delvis av 2 S första slyckel samt 5 § 1) och 3f Kan riksdagens beslut ej
ulan synnerlig olägenhet avvaktas, /aV regeringen förordna om tillämpning av
dessa bestämmelser uiom 2 § första stycket 3) och 8). Sådant förordnande skall
inom en månad eller, om riksmöte ej pågår, inom en månad från början av närmast
följande riksmöte underställas riksdagen. Vad i andra stycket sägs om
påföljden, därest underställning ej sker eller riksdagen ej inom två månader
godkänner förordnandet, skall äga motsvarande tillämpning i fall som nu
avses.

Under
tid, då bestämmelse i 2 S första stycket eller 5 S äger lillämpning, skola
jämväl övriga däremot svarande stadganden i lagen lilläm-pas.

Då
underställning av förordnande sker eWer förslag till lag framlägges, skola även
de föreskrifter, som regeringen i förordnandet med slöd av

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 * Riksdagen 1975. I saml. Nr 82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

stöd
UV bestämmelserna i 2 S första stycket samt 5 och 9 §§ utfärdat eller avser alt
ulfärdu, föreläggus riksdagen.

Föreslagen lydelse

2
S första slyckel och 5 § utfärdat eller avser all utfärda, föreläggas riksdugen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2S'

Konungen äger i förordnande, som Regeringen får i förordnande, som

av
honom meddelas, föreskriva: den meddelar, föreskriva:

2) alt utländska
betalningsmedel, utländska fordringar och utländsku värdepupper må, mot vederiug
som bestämmes i svenskt mynt, förvär-vus och föryllrus ullenast i den oni-fiittning
och på de villkor regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
riksbanken bestämmer;

6) atl över värdepupper, som införes lill rikel
eller som hur förvurus för den, som ur bosutl i uilundel, så ock över
köpeskilling, som influtit vid försäljning uv sådana värdepupper, ej må
förfogas i vidare män än regeringen eller, efler regeringens bemyndigande,
riksbunken beslämmer;

7) all i unnut hänseende än under 2)-6) sägs ej må
över utländska be-

1) all allenast riksbanken samt efter dess
bemyndigande-, unnun bunk och postverket (vulutabank), må driva handel med
utländska sedlar och skiljemynt, med växlar, checkar, andra penninganvisningar
och fordringar, som innefatta rätt lill betalning i utländskt mynt (utländska
betalningsmedel och utländska fordringar), ävensom med aktier, obligationer och
likartade värdepapper, vilka äro utfärdade uv någon, som är bosatt i utlandet
(utländska värdepapper);

2) alt utländska betalningsmedel, utländska fordringar
och utländska värdepapper må, mot vedertag som bestämmes i svenskt mynt, förvärvas
och föryllras allenast i den omfattning och på de villkor Konungen eller,
efter Konungens bemyndigande, riksbanken beslämmer;

3) alt dylika tillgångar skola erbjudas riksbanken
eller valutabank till inlösen mot kontant ersättning i svenskt mynt;

4) att svenska och utländska betalningsmedel, fordringar
och värdepapper icke utan särskilt tillstånd må utföras ur riket eller på annat
sätt överföras till utlandet eller överlåtas å den, som är bosutl i ullandet;

5) ull dyliku tillgångur icke utun tillstånd uv
riksbanken n-iå införus till rikel;

6) att över värdepapper, som införes till riket eller
som här förvarus för den, som är bosall i ullandet, så ock över köpeskilling,
som influtit vid försäljning av sådana värdepapper, ej må förfogas i vidare
mån än Konungen eller, efler Konungens bemyndigande, riksbanken beslämmer;

7) alt i annal hänseende än under 2)-6) sägs ej må
över utländska be-

'
Senaste lydelse 1974:458.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

talningsmedel, utländska fordringar och utländska värdepapper
ulan lillslånd av riksbanken förfogas annorledes än genom föryltring lill
riksbanken eller lill valulabank; och

8) all avgift som bestämmes med slöd av meddelat
förordnande skall tillfalla riksbanken.

Genom förordnande, som här avses. tillkommande
befogenheter.

Föreslagen lydelse

talningsmedel, utländska fordringar och utländsku
värdepapper ulan tillstånd av riksbanken förfogas annorledes än genom föryltring
lill riksbanken eller lill valulabank;

8)
att med slöd av
meddelat förordnande får bestämmas att avgift skall utgå och tillfalla
riksbanken; och

9)
all
annan än riksbanken eller Internationella regleringsbanken i Basel (Banque des
Réglements Internatio-naux) icke får utan tillstånd av riksbanken ur riket
utföra eller lill riket införa guldmynt, obearbetat guld eller med obearbetat
guld jämföriigl halvfabrikat av guld.

, må ej
inskränkning ske i riksbanken

opaginerad Kontrollera mot PDF

För överträdelse avföreskrift, som meddelas med stöd av
denna lag, må stadgas straff, högst fängelse i två år. Tillika må bestämmelse
meddelas om förverkande till kronan av betalningsmedel, fordringar eller
värdepapper, som brottet avser, eller av vederlag därför, så ock om utgivande
av däremot svarande värde.

'S'

Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som uppsåtligen

1)
bryter
mot förbud eller villkor som meddelas med stöd av 2 § första stycket l)-7),

2)
använder
sig av eller medverkar som bulvan för att kringgå förbud som avses i I).

3)
genom
oriktig uppgift förskaffar sig sådan rätt att förvärva eller avyttra utländska
betalningsmedel eller utländska fordringar, som behövs enligt förordnande som
meddelas med stöd av 2 § första stycket 2), eller riksbankens tillstånd, i den
mån det behövs enligt förordnande som meddelas med stöd av samma stycke, eller

4)
underlåter
att fullgöra uppgiftsskyldighet som föreskrives med stöd av denna lag eller
vid fullgörande av så-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1964:195.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

dan skyldighet lämnar oriktig uppgift.

År brott som avses i första stycket

grovt, dömes till fängelse I högst två år.

Har gärning som avses i första stycket begåtts av grov oaktsamhet,
dömes tid böter.

Om ansvar för överträdelse av utförsel- eller
Införselförbud som meddelas med stöd av 2 § första stycket 9) finnas bestämmelser
i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

10 §

För försök till överträdelse av utförsel- eller
införselförbud som meddelas med stöd av 2 §, första stycket 4) eller 5) och
försök till brott som avses i 9 §.första stycket 3) dömes till ansvar enligt
23 kap. brottsbalken.

Ha flera medverkat till brott som avses I första stycket
eller i 9 § första stycket äga 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken molsvarande lillämpning.

11 §

Betalningsmedel, fordran eller värdepapper, som varit
föremål för brott som avses 19 första stycket l)-3) eller 10 § första stycket,
eller vederlag därför får förklaras förverkat. I stället för sådan egendom kan
dess värde hell eller delvis förklaras förverkat.

12 §

Den som ej har efierkommit vitesföreläggande som har
meddelats med stöd av förordnande enligt denna lagfår icke dömas till ansvar
for gärning som omfattas av föreläggandet.

Allmänt åtal fÖr brott mol denna lag får väckas endasl
efter anmälan a v riks -banken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

Ulan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påfölfd för
brott som avses i 9 § försla-tredje styckena samt 10 § ådömas, om den
misstänkte har häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år
eller, om brottet är grovt, inom tio dr från brottet.

14 §

Ifråga om utförsel- och införselförbud, som meddelas med slöd
av 2 § första stycket 4) eller 5) äga bestämmelserna I lagen (1960:418) om
straff för varusmuggling angående förundersökning m. m., beslag, husrannsakan och
kroppsvisitation motsvarande till-lämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

2 Förslag
till

Lag
om tillämpning av valutalagen (1939:350)

Härigenom föreskrives att 2 S första slyckel 1, 2 och 4-9 saml
5 S 1 och

3 valululagen
(1939:350) skall äga lillämpning under tiden den 1 juli 1975-den

30 juni 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82

3 Förslag till

Förordning om ändring i valutaförordningen (1959:264)

Härigenom föreskrives i fråga om valutaförordningen
(1959:264)'

dels att 15-17, 19 och 21 SS skall upphöra all gälla,

dels all 3, 4, 6, 7, 7a, 9, lOä, 18 och 20 SS samt
rubrikerna närmast

före 4 och 6 SS skall ha nedan angivna lydelse,

delsatt i förordningen skall införas två nya paragrafer,
13 a och 13 b SS,

av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3S'

Riksbanken äger närmare bestämma, i vilken omfattning och
på vilka villkor utländska betalningsmedel och utländska fordringar må, mol
vedertag i svenskt mynt, förvärvas eller föryllras.

År villkorförenat med föreskrift om att avgift skall utgå,
må riksbanken även bestämma att avgiften skall tillfalla riksbanken.

Begränsning må ej ske i omfattningen av valulabanks
förvärv från eller föryltring lill allmänheten av utländska betalningsmedel
eller utländska fordringar, som härröra från eller fordras för löpande
betalning.

(Se vidare anvisning)

Om utförsel av betalningsmedel, Om utförsel av
betalningsmedel, fordringsbevis och värdepapper med värdepapper och guld
med mera mera

4S'

Värdepapper och andra belal- Värdepapper,
andra belalnings-

ningsmedel än växlar må ej utan medel än växlar samt guld
och guld

riksbankens lillslånd ulföras ur rikel, varor som sägs i andra stycket må ej

dock atl resande lill ullandet må ul- ulan riksbankens tillstånd utföras ur

föra resevaluta till belopp som riks- riket, dock alt resande lill ullandel

banken medgiver. må utföra resevululu till belopp
som

riksbunken medgiver.

' Senaste lydelse av

15 S 1964:267

17 !; 1963:176

19 5 1964:267

21 S 1960:262

'Senaste lydelse 1973:296.

'Senaste lydelse 1963:176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förbudet
i första stycket omfattar guld och följande guldvaror enligt tulltaxan
(1971:920), nämligen

ur
nr 71.07 obearbetat guld, inbegripet plaiinerai guld, och andra formvaror av
guld och platinerat guld än bladguld,

ur
nr 72.01 guldmynt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om införsel av
betalningsmedel och värdepapper, så ock om försäljning av värdepapper med mera

Om inrörsel av
betalningsmedel, värdepapper och guld, så ock om försäljning av värdepapper med
mera

opaginerad Kontrollera mot PDF

6S'

Andra
betalningsmedel än växlar må ej ulan riksbankens tillstånd införas till riket,
dock att resande från utlandet må införa resevaluta lill belopp som riksbanken
medgiver.

1
den mån ej annat följer av 10 a S den som är bosatt här i rikel skall

1) direki eller genom annans förmedling, i annal fall
än i förslå stycket avses, mottaga betalning från någon, som är bosatt i ullandet;
eller

2) iklädu sig gäld till någon som är bosatt i
utlandet, där ej fråga är om ingående av köpeavtal på inom branschen allmänt
tillämpade köpevillkor eller om vidtagande av därmed jämföriiga åtgärder

Andra
betalningsmedel än växlar saml guld och guldvaror som sägs i 4 § andra stycket
må ej ulan riksbankens tillstånd införas till riket, dock att resande från
utlandet må införa resevaluta lill belopp som riksbanken medgiver, fordras
riksbankens lillslånd, därest

1) direkt eller genom annans förmedling, i annat fall
än i första stycket avses, mottaga betalning från någon, som är bosatt i
utlandet,

2) ikläda sig gäld till någon som är bosall i ullandet,
där ej frågu är om ingående av köpeavtal på inom branschen allmänt tillämpade
köpevillkor eller om vidtagande av därmed jämföriiga åtgärder, eller

3) lämna försträckning mot säkerhet av borgen av
någon som är bosatt i ullandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ulan
riksbankens lillslånd må värdepapper icke till rikel införas annorledes än
genom översändunde lill

'Senaste
lydelse 1963:176.

7S

Ulan
riksbunkens lillslånd må värdepapper icke lill riket införus un-norledes än
genom översändande lill

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

riksbanken eller till valutabank. Sålunda införda
värdepapper må av valulabank utlämnas allenast i samband med deras försäljning
eller återförande till ullandel, såvida icke riksbanken annat medgiver.

Föreslagen
lydelse

riksbanken eller till valutabank. Sålunda införda
värdepapper må av valulabank utlämnas allenast i samband med deras försäljning
//// någon som är bosatt i utlandet eller återförande lill ullandet, såvida
icke riksbanken annal medgiver.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 fråga
om värdepapper och belal-ningsniedel gäller icke lagen (1973:980) om
transport, förvaring och förstöring av införselreglerude vuror, ni. m.

7uS

1
fråga om värdepapper och betalningsmedel gäller icke lugen (1973:980) om irunsport,
förvaring och förstöring uv införselreglerade vuror, ni. m. Ifråga om guld och
guldvaror som sägs 14 § andra stycket gäller nämnda lag med undantag av atl
guldel och guldvarorna ej få föivaras på tull-lager eller I frihamn, förstöras,
återui-föras eller lagas om hand av annan än riksbanken på säll som avses i 3 §
andra stycket t ullagen (1973:6 70f

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i frågu om andra
utländska fordringar än banktillgodohavanden, så ock beträffande utländska
värdepapper, där fordringarna eller värdepapperen tillhöra någon här i riket
bosatt.

Över utländska betalningsmedel och utländska
banktillgodohavanden, som tillhöra någon här i riket bosatt, må ej, i den mån
icke unnut följeruv 10 a S, utan riksbankens tillstånd så förfogas, alt
ägarens innehav av ulliindska betulningsmedel och utländska bunktillgodohuvan-den
därigenom förminskas; dock ull sådunl tillstånd ej erfordrus för föryltring lill
riksbunken eller lill vulutabank eller till den, som erhållit tillstånd, varom
i 2 S andra slyckel under c) sägs.

9S'

Över utländska betalningsmedel och utländsku
banktillgodohavanden, som tillhöra någon här i rikel bosall, må ej, i den mån
icke annal följer av 10 a S,ulan riksbankens tillstånd så förfogas, att ägurens
inne-huv UV utländsku betulningsmedel och utländska bunktillgodohuvan-den
därigenom förminskas; dock alt sådant tillstånd ej erfordras för föryltring lill
riksbunken eller lill vu-lulubunk eller lill den, som erhållit tillstånd, varom
i 2 S andra stycket under b) sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste lydelse 1963:176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10
a S' Ulan hinder av vad i 5 S, 6 S andra stycket och 9 S första stycket
stadgas äger den som är bosall här i riket

1) genom valutabank och på belalningsväg, som anvisals
av riksbanken, verkställa löpande betalning till eller till förmån för i
utlandet bosatt person;

2) i Sverige verkställa betalning lill eller till
förmån för i ullandet bosatt person för arbetsprestation, som denne utfört i
Sverige;

3) i Sverige verkställa betalning till eller lill
förmån för i ullandet bosatt person såsom gåva eller understöd lill denne;

4) under vistelse utomlands verkställa betalning till
i utlandet bosatt person för uppehållskostnader utomlands och för inköp för
personligt bmk;

5) genom valutabank och på belalningsväg, som
anvisats av riksbanken, mottaga löpande betalning från i ullandet bosalt
person;

6) under vistelse utomlands mottaga betalning från i
utlandet bosatt person för arbetsprestation, som betalningsmottagaren ulfört
utomlands; samt

7) i Sverige mottaga betalning från i utlandet
bosatt person för uppe-hållskoslnader här i riket och för inköp, som kunna
antagas vara avsedda för köparens personliga bruk.

Med betalning genom valulabank
skall vid tillämpning av denna paragraf jämställas

dels betalning genom
avräkning i konlokurantförhållande, under förutsättning att den här i riket
bosatte belalaren eller betalningsmottagaren är skyldig föra handelsböcker och
att riksbankens föreskrifter beträffande belalningsväg iakttagas

dels
betalning medelst postanvisning.

(Se
vidare anvisning)

Med
betalning genom valulabank skall vid lillämpning av denna paragraf jämställas
betalning genom avräkning i konlokurantförhållande, under förutsättning alt den
här i rikel bosatte belalaren eller betalningsmottagaren är skyldig föra handelsböcker
och all riksbankens föreskrifter beträffande belalningsväg iakttagas.

(Se
vidare anvisning)

13
a §

Har
åtgärd vidtagits i strid mol denna förordning eller mot föreskrift som meddelats
med stöd av förordningen, får riksbanken fördägga den som kan förfoga över den
egendom åtgärden avsåg eller det som har trätt i stället för egendomen att
vidtaga rättelse. Motsvarande gäller, om villkor som riksbanken har uppstäUt
vid lämnande av tillstånd enligt förordningen har åsido-

opaginerad Kontrollera mot PDF

*
Senaste lydelse 1963:176.

1*'
Riksdagen 1975. I saml. Nr 82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

satts. Meddelas föreläggande får vite utsättas.

Föreläggande enligt första stycket får riktas mot den som
har förvärvat rätt tiU egendomen eller det som har trätt i dess ställe endast
om förvärvet har skett på grund av giftorätt, an eller testamente eller genom
gåva eller om förvän/aren därvid har haft vetskap om eller skälig anledning till
antagande om sambandet mellan det förvärvade och åtgärden eller åsidosättandet
av villkoret.

Föreläggande enligl första sty eket får ef meddelas, om
egendomen, vederlag för den eller dess värde har förklarats förverkat.

13 b §

Tillstånd eller föreskrift som meddelas med stöd av denna
förordning får förenas med villkor att avgift skall utgå och alt avgiften skall
tillfalla riksbanken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18 S

Den som åsidosätter föreskrift, som med stöd av denna förordning
meddelats av riksbanken, dömes, där ej gärningen i 15 eller 16 S är belagd med
straff, lill dagsböter.

Bryter någon mot förbud, som i 7 § valulalagen avses, dömes
ock ull dagsböter, om han ef är underkastad ansvar för tfänstefel.

Den som åsidosätter föreskrift, som med stöd av denna
förordning meddelats av riksbanken, dömes, där ej gärningen är belagd med
straff i 9 eller /OS valutalagen (1939:350), till böter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Brott
mot 18 § må av ullmän åklagare åtalas endast efler angivelse av riksbanken.
Åtalet anhängiggöres vid allmän domstol.

20 S

Brott mot denna förordning må av ullmun åklagare åtalas endasl
efter angivelse, såvitt angår i 18§ andra stycket omförmäld förseelse, vilken
ef Innefaiiar tfänstefel. av målsäganden och eljest av riksbanken. Åtalet an-hängiggöres
vid allmän domstol. 'Senaste Ivdelse 1964:267.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 13

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Del
ankommer på vederbörande länsstyrelse att på framstäUning av riksbanken, efter
prövning av förekommandeförhållanden, förordna om uttagande av vite, som i 13
§ fjärde stycket sägs.

Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1975 utom såvitt avser den ändring av

1. 18 § som innebär atl andra stycket upphäves,

2. 20 § första stycket som innebär atl hänvisningen lill
18 § andra stycket upphäves.

1 de
hänseenden som avses i 1 och 2 träder förordningen i kraft den 1 januari 1976.

Kungörelsen
(1960:485) om förbud i vissa fall mol införsel och utförsel av obearbetat guld m.
m. skall upphöra atl gälla vid utgången av juni månad 1975.

4
Förslag till

Förordning
om fortsatt giltighet av valulaförordningen (1959:264)

Härigenom
föreskrives all valutaförordningen (1959:264), som enligt kungörelse (1974:461)
gäller till utgången av juni 1975, skall äga fortsalt giltighet lill utgången
av juni 1976.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 14

Uldrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-13

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,
Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande;
statsrådet Sträng

Proposition
om ändringar i valutalagstiftningen, m. m.

1 Inledning

Enligt
valulalagen (1939:350) kan regeringen på framställning av fullmäktige i
riksbanken under vissa förutsättningar förordna om valulureglering i enlighet
med närmare bestämmelser i lagen. 1 allmänhet får sådanl förordnande meddelas
för högst etl år i sänder och endasl efter riksdagens samtycke. Därvid skall
även de valutareglerande föreskrifter som regeringen avser att meddela föreläggas
riksdagen. Dessa föreskrifter är intagna i valulaförordningen (1959:264).

Förordnande
om valulureglering hur senast meddelats för liden den I juli 1974 - den 30
juni 1975.

1
skrivelse den 30 junuuri 1975 har fullmäktige i Sveriges riksbank hemställt om
fortsatt valulureglering under tiden den I juli 1975-den 30 juni 1976 och om utt
regeringen framlägger förslag om att valutaförordningen (1959:264, ändrad
senast 1974:460) med vissa ändringar skall äga fortsatt giltighet till utgången
uv juni 1976.

Över
riksbanksfulliiiäktiges skrivelse har remissyttranden avgelts av fullmäktige i
riksgäldskontorel. Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och
Post- och Kredilbanken, PK-banken.

2 Nuvarande
ordning

Valulalagen
(1939:350, ändrad senast 1974:458) gäller fr. o. m. den 1 juli 1959 tills
vidare. Valulalagen är en fullniuktslug. Den ger sålunda regeringen befogenhet
alt under vissa i lagen angivna förutsättningar förordna om valutareglering.

De
närmare förutsättningarna för valulareglering anges i 1 S- Paragrafen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82 15

innehåller
i första och andra styckena regler för fall av krig och krigsfara. I tredje
stycket finns bestämmelser om valutareglering för andra fall. Där uppställs som
förutsätining för förordnande om valutareglering att ett sådant förordnande
bedöms .vara nödvändigt för all nå de centrala mål, som fastställts för den
ekonomiska politiken.

Förordnande
om valulareglering i andra fall än vid krig eller krigsfara meddelar regeringen
med riksdagens samtycke efler framställning av riksbanksfullmäktige. Om
riksdagens samtycke inte skulle kunna avvaktas utan synnerlig olägenhet, kan
regeringen emellertid utan sådanl samtycke interimistiskt förordna om valulareglering
i viss uisträckning.

När
regeringen begär riksdagens samtycke lill förordnande om valutareglering skall
även de valutareglerande föreskrifter som regeringen avser atl utfärda med stöd
av den begärda fullmakten föreläggas riksdagen. Huvudbestämmelserna om vad
sådana föreskrifter får innehålla finns i 2 § första slyckel punkterna 1-8.
Sålunda kan föreskrivas all endasl riksbanken och, efter riksbankens
bemyndigande, annan bank och postverket (valutabank) får driva handel med
utländska sedlar och skiljemynt, med sådana växlar, checkar, andra
penninganvisningar och fordringar, som innefattar räll till betalning i
utländskt mynt (utländska betalningsmedel och utländska fordringar), samt med
sådana aktier, obligationer och likartade värdepapper, som är utfärdade av
någon som är bosalt i utlandet (punkt 1).

Vidare
kan föreskrivas, att utländska betalningsmedel, utländska fordringar och
utländska värdepapper endast i den omfattning och på de villkor regeringen
eller - efter regeringens bemyndigande - riksbanken bestämmer får förvärvas och
föryllras mot vederiag i svenskt mynt (punkt 2). För atl lillgodose behovet av
utländska betalningsmedel, utländska fordringar och utländska värdepapper kan
föreskrivas om all sådana tillgångar skall erbjudas riksbanken eller valulabank
lill inlösen mot kontant ersättning i svenskt mynt (punkt 3).

Beslämmelser
kan meddelas om att svenska och utländska betalningsmedel, fordringar och
värdepapper inle utan särskilt lillslånd får ulföras ur Sverige eller på annal
sätt överföras till utlandet eller överlåtas på den som är bosatt i utlandet
(punkt 4) och alt sådana tillgångar inle får införas till Sverige ulan
tillstånd av riksbanken (punkt 5). Dessutom kan föreskrivas' atl ingen får
förfoga över värdepapper, som införs till Sverige eller som förvarus här för
utomlands bosall person, eller över köpeskilling, som har infiuiii vid
försäljning av sådana värdepapper, i vidare mån än regeringen eller - efter
regeringens bemyndigande - riksbanken beslämmer (punkt 6).

Vidare
kan hell allmänt förordnas, att ingen får utan tillstånd av riksbunken förfoga
i annal hänseende än förut nämnts över ulländska betalningsmedel, utländska
fordringar och utländska värdepapper på annat sätt än genom överiåielse lill
riksbanken eller lill valulabank (punkt 7).

Slutligen
föreskrivs atl avgift som bestäms med stöd av meddelat förordnande skall tillfalla
riksbanken (punkt 8). Genoni förordnande som avses

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 16

i
punkterna 1-8 får inskränkning inte ske i riksbanken tillkommande befogenheter.

Enligl 2 a S skall
riksbanken ta förordnande om valutareglering i anspråk för att främja penning-
och valutapolitiken. Riksbanken får därvid beakta , industri- och sysselsällningspolitiska
strävanden. Av hänsyn lill sådana strävanden får riksbunken emellertid uvslå
en framställning endasl då bifall till .framställningen - på grund av beloppets
sloriek eller andra faktorer -skulle åsamka landets intressen utomordentlig
skada.

Ulan
hinder av sådana valutareglerande beslämmelser som regeringen meddelar med slöd
av 2 S kan riksbanken enligt 3 S meddela bankaktiebolag eller annan lillslånd
alt på de villkor riksbanken beslämmer driva sådan rörelse med ulländska
betalningsmedel och utländska banktillgodohavanden som riksbanken finner
behövlig för atl allmänheten skall få medel för reseändamål.

När
det anses behövligt för tillsyn över efterievnaden av ett valutareglerande
förordnande, kan regeringen enligt 5 S föreskriva skyldighet all förete
handelsböcker jämte därtill hörande handlingar (punkt 1) och medge polismyndighet,
riksbanken eller av denna förordnad tjänsteman rätt att öppna och granska sådana
brev och andra försändelser till eller från ullandet som finns i postverkets
vård (punkt 2). Regeringen kan även i övrigi meddela de föreskrifter, som
behövs för atl genomföra förordnandet och för alt hindra ålgärder som är ägnade
ull uppenbart motverka ändamålet med detla (punkt 3).

Riksbankens
beslutanderätt enligl valutalagen utövas inom riksbanken av en styrelse (valulastyrelsen),
som består av sju ledamöter utom vid handläggning av ärenden rörande direkta
investeringar utomlands, då den består av elva ledamöter (6 a S första
stycket). Regeringen utser tre av ledamöterna. Två av dessa skall tjänstgöra
endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands. Övriga ledaniöler ulses
av riksbanksfullmäklige. Suppleanter ulses i sanima ordning som ledamölerna. Valulaslyrelsens.beslut
får överklagas hos riksbunksfullmäktige. Om minsl tre av de ledamöter eller
suppleanter, som har deltugil i styrelsens beslut, yrkar det skall beslutet underställas
fullmäktige för prövning. Mot fullmäktiges beslut får talan ej föras (6 a S andra-fjärde
styckena).

1
7 § finns en bestämmelse om tystnadsplikt. Har någon på grund av sin befallning
med ärende som avses i lagen fått del av enskildas förhållanden får han inle
yppa vud som sålundu hur blivil känt för honom i vidare mån än ärendets
beskaffenhet kräver det.

För
överträdelse av föreskrift, som har meddelats med stöd av valulalagen, får enligl
9 S föreskrivas straff, högst fängelse i två år. Dessutom kan meddelas beslämmelser
om förverkande till kronan av betalningsmedel, fordringar eller värdepapper,
som brottet avser, eller av vederiag för sådan egendom eller om utgivande av molsvarande
värde.

Förordnande
om valulareglering enligt de fr. o. m. den I juli 1959 gällande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 17

bestämmelserna
gavs första gången för liden fr. o. m. samma dag t. o. m. den 30 juni 1960.
Därefter har getts förnyade förordnanden, senast för tiden den 1 juli 1974-den
30 juni 1975. Sålunda har Kungl. Maj:t genom kungörelsen (1974:459) om lillämpning
av valulalagen

- med riksdagens samtycke och med slöd av 1 § tredje slyckel
valutalagen

- förordnat, att bestämmelserna i 2§ första stycket
1, 2 och 4-8, 5§ 1 och 3 samt 9 § samma lag skall äga fortsall lillämpning
under den angivna tidsperioden. Föreskrifterna om hembudsskyldighet - 2 S
första slyckel 3

- och
om brevkonlroll - 5 § 2 - omfattas däremot inte av förordnandet.

De valutareglerande föreskrifter, som Kungl. Maj:t har meddelal med

slöd
av valutalagen, ålerfinns i valuta fö rordningen (1959:264). Denna har i
enlighet med 1 S tredje slyckel valutalagen utfärdats efler riksdagens hörande.
Förordningen gällde ursprungligen endasl för tiden t. o. m. den 30 juni 1960
men har, likaledes efler riksdagens hörande, tillagts forlsall giltighet för ell
år i sänder, senast för liden t. o. m. den 30 juni 1975 genom kungörelse
(1974:461).

Valutaförordningen
innehåller f n. i stort setl följande. Efler en inledande bestämmelse i 1 §,
vari ges vissa grundläggande definitioner, finns i 2 S första stycket en
föreskrift, som lägger all växling mellan utländsk och svensk valuta under
riksbankens kontroll. Förvärv av ulländska betalningsmedel eller fordringar mot
vederlag i svenskt mynt eller föryltring av sådana tillgångar får ske endast
från respektive till riksbanken eller genom dess förmedling. Från denna
föreskrift medges dock vissa undanlag. Riksbanken kan sålunda enligl 2 S andra
stycket ge bankaktiebolag, sparbank och postverket tillstånd att för egen
eller riksbankens räkning driva handel med utländska betalningsmedel och
utländska fordringar. Vidare kan riksbanken bevilja bank eller annan tillstånd
all driva sådan rörelse med ulländska betalningsmedel och ulländska
banktillgodohavanden som riksbanken finner behövlig för att allmänheten skall
få medel för reseändamål. Bank som enligt den först återgivna
undantagsbestämmelsen erhållit det vidsträcktare tillståndet atl driva valutuhandel
kallas i förordningen, liksom i valulalagen, valutubunk.

Riksbanken
får enligl 3 § första slyckel närmare bestämma i vilken omfattning och på
vilka villkor ulländska betalningsmedel och utländska fordringar får förvärvas
eller föryllras mot vederlag i svenskt mynt. I elt andra stycke i paragrafen
sägs att, om villkor är förenat med föreskrift om alt avgift skall ulgå,
riksbanken även får bestämma all avgiften skall tillfalla riksbanken. I tredje
stycket flnns en bestämmelse om förvärv och föryltring av sådana ulländska
betalningsmedel eller ulländska fordringar som härrör från eller fordras för
löpande betalning. Del föreskrivs sålunda alt den omfattning i vilken
valutabank förvärvar sådana från eller föryttrar sådana till allmänheten inte
får begränsas.

Efter
regleringen av valutahandeln upptar valutaförordningen tre olika avsnitt som
innehåller skilda förbud mot valutadisposilioner ulan riksban-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 18

kens
lillslånd. Dessa förbud gäller numera väsentligen s. k. kapitalbetal-ningur.
För löpunde betalningar ges nämligen i etl följande avsnitt beslämmelser om
vittgående undantag från de allmänna förbudsreglerna.

Det
första av de tre nyssnämnda avsnitten innehåller förbud mot ul-slrömning ur landel
av de värden som berörs av valutaregleringen (4 och 5 §§), under del atl det
andra avsnittet innehåller molsvarande förbud i fråga om den ingående strömmen
(6-8 §§). Dessa förbud beträffande utgående och ingående betalningsströmmar
svarar i slor utsträckning mol varandra. Förbud råder sålunda mol atl utan
riksbankens tillstånd utföra eller införa andra betalningsmedel än växlar.
Resande får emellertid ulföra och införa resevaluta lill belopp som riksbanken
medger. Utförsel förbudet gäller ulan inskränkning även värdepapper, under del
att förbud mot införsel av värdepapper gäller endast i den mån de inte införs
genom översändande lill riksbanken eller lill valutabank. Del finns emellertid
särskilda regler för förfogandet över värdepapper som har införts. Valutabank
får lämna ul sådana värdepapper endast i samband med alt de säljs eller
återförs till utlandet, såvida inle riksbanken medger annat. För försäljning av
värdepapperen krävs tillstånd. När riksbanken ger tillstånd kan den bestämma i
vilken ordning försäljningen skall ske och i vilken omfattning säljaren får
förfoga över köpeskillingen.

I
avsnittet om ulgåendebetalningsströmmarges, utöver förbud mot konkret utförsel,
ell allmänt förbud för den som är bosalt i Sverige (s. k. va-lutainlänning) alt
betala till den som är bosall i utlandet (s. k. valutaullänning) eller till
förmån för valutautlänning. På motsvarande sätt föreskrivs i avsnittet om
ingående betalningsströmmar principiellt förbud för valulain-länning atl direkt
eller genom annans förmedling ta emot betalning från valutaullänning. Några
närmare anvisningar om vad som avses med betalning lämnas inte. Vissa
förfaranden anges emellertid uttryckligen som förbjudna. Hit hör att
tillgodohavande här i rikel förs över lill konto eller räkning som förs i
ullandel, alt betalningsmedel, värdepapper eller fordringsbevis av presentalionspappers
karaktär överlåts lill valutaullänning och att valutainlänning gör inbetalning
på eller överföring till konto eller räkning som förs i Sverige lill förmån för
valutaullänning. I avsnittet om ingående betalningar finns vidare ett förbud
för valutainlänning atl ikläda sig skuld lill vulutuullänning,om det inte är
fråga om ingående av köpeavtal på såduna villkor som allmänt tillämpus inom
branschen eller om därmed jämförliga ålgärder.

1
del tredje av de förul angivna avsnitten av valutaförordningen (9 och 10 SS)
förbjuds valutainlänning alt ulan riksbankens lillslånd förfoga över utländska
betalningsmedel och ulländska banktillgodohavanden på sådanl säll all hans
innehav av sådana tillgångar minskas. Tillstånd fordras dock inle för föryltring
lill riksbanken eller lill valutabank eller lill försäljningsställe för
resevaluta. Ett motsvarunde förfogandeförbud gäller även för va-lutainlännings
innehav av andra ulländska fordringar än banktillgodohavan-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 19

den
liksom hans innehav av utländska värdepapper. För all hindra alt valutaförordningens
bestämmelser kringgås har det vidare föreskrivits atl valutainlänning, som
gentemot utlandet har rätt all kräva betalning eller som gentemot utlandet
ådragit sig betalningsskyldighet, inle får medge anstånd med eller uppskjuta
betalningen eller iräffa avtal om betalning på annal sältan med vanliga
betalningsmedel, såvitt inte annat följer av handelsbruk. Valutainlänning får inle
heller, i syfte all kringgå valutaförordningens bestämmelser, lill valutaullänning,
med vilken han har gemensaml ekonomiskt intresse, sälja eller av honom köpa
varor till annat pris än del som i allmänhet gäller eller i samma syfte vidta
andra liknande ålgärder.

Löpande
betalningar i allmänhet har undantagils från valulareglering. 1 10 a S har angetts
de löpande betalningar som kan ske ulan hinder av de tidigare återgivna
förbudsreglerna. Sålunda får valutainlänning genoni valulabank och på belalningsväg,
som riksbanken har anvisat såväl verkställa som la emot löpande betalning i
förhållande lill valutaullänning. Med betalning genoni valulabank jämställs
här dels betalning genoni avräkning i konlokurantförhållande - under förutsätining
atl vulutuinlänningen är bokföringsskyldig och atl riksbankens föreskrifter om
betulningsväg iakttas -dels betalning med poslanvisning. Vidare undantas vissu direktu
betalningar mellan valulainlänningar och valulautlänningar från vululuregleringen.
Sålunda får valutainlänning verkställa betalning i Sverige till eller till förmån
för valutaullänning, dels för arbetsprestation, som denne utfört i Sverige, deis
som gåva eller understöd till denne. Valutainlänning får dessuiom under vislelse
ulomlands belala valutaullänning för uppehållskostnader utomlands och för inköp
för personligt bruk. På motsvarande sätt får valutainlänning under vislelse ulomlands
la emot betalning från valutaullänning för ar-belspreslaiion, som valulainlänningen
har utfört utomlands. Vidare får valutainlänning ta emot betalning i Sverige
från valutaullänning för dennes uppehållskostnader här och för inköp, som kan
antas vara avsedda för köparens personliga bruk.

1
en särskild anvisning till 3 och 10 a SS unges vud sorn i vululuförord-ningen
avses med löpande betalning. Hit hör exempelvis normala likvider vid export och
imporl av varor och Ijänster, omkostnader med unledning därav, andra normala
betalningar i samband med näringsverksamhet, vissu försäkringsbetalningar,
ränta och annan avkastning av kapitaltillgång, normala reseulgifter samt
pensioner, understöd och liknande personliga betalningar. 1 anvisningen har
uttryckligen angetts, atl betalning i samband med direki investering, värdepappersöveriåielse,
personlig kapitalöverföring eller annan kapilalbelalning inle anses som löpande
betalning. Riksbanken meddelar de närmare föreskrifter som fordras för att
bestämma vad som skall hänföras lill löpande betalning.

I
11-14 SS finns vissa särskilda bestämmelser. Av dessa skall här endast 13 S
närmare beröras. Denna paragraf innehåller bestämmelser som ger riksbanken
möjlighet all ålägga var och en som uppehåller sig i Sverige alt

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82 20

deklarera
bl. a. sina utländsku betalningsmedel, fordringar och värdepapper, honom
tillhöriga guldvuror (guld, guldurbeten, guldmynt) här i lundet samt sina
tillgångar och skulder i utlandet. Underiåler någon alt fullgöra sin uppgiflsskyldighel
kan riksbanken förelägga honom vite. Om del behövs för au få nödiga
upplysningar kan riksbanken också vid vite förelägga uppgiftsskyldig atl
tillhandahålla sina handelsböcker jämte dithörande handlingar.

Valutaförordningen
avslutas med ell avsnitt som innehåller ansvarsbestämmelser (15-21 SS)-
Bestämmelsen i 15 S första stycket träffar den som bryter mot någon av
föreskrifterna i 2 och 4-10 SS (punkt 1), som använder sig av eller medverkar
som bulvan för atl kringgå förbud som gäller enligl sådan föreskrift (punkt 2),
som genom oriklig uppgift förskaffar sig rätt alt förvärva eller föryttra ulländska
belalningsmedel eller ulländska fordringar mot vederiag i svenskt mynt eller
riksbankens tiUstånd, där sådanl behövs (punkt 3), som underlåter all fullgöra
uppgiftsskyldighet som riksbanken har föreskrivit med slöd av 13 S valulaförordningen
(punkt 4) eller som avger oriktig uppgift vid fullgörande av denna uppgiflsskyldighel
(punkt 5). Ansvar enligl 15 S första stycket förutsätter uppsåt. Straffet är
böter eller fängelse i högst ell år eller - om brottet är grovt - fängelse i
högst två år. Hur gärningen inte förövats uppsåtligen ulan av grov oaktsamhet
är straffet böler. I 15 S avses endast fullbordade brott. Brott som är
straffbara redan på försöksstadiet är enligt 16 S olovlig utförsel och införsel
i slrid mot förordningen samt lämnande av oriktig uppgift enligl 15 S första
stycket 3). Medverkan lill uppsåtiigt brott som nu har nämnts föranleder ansvar
enligt brottsbalkens beslämmelser om medverkan lill brott. Enligt 18 S första stycket
kan den som åsidosätter föreskrift som riksbunken har meddelat med slöd av valulaförordningen
dömas till böter, om gärningen inle är struffbelugd i 15 eller 16 S. 1 andra
stycket av samma paragraf föreskrivs också bötesstraff förden som bryler mot
tystnadsplikt enligl 7 S valulalagen. Denna strafföeslämmelse är dock inte
tillämplig, om han är underkastad ansvar för tjänstefel.

Betalningsmedel,
fordrun eller värdepupper kan enligt 17 S förklaras förverkat hell eller
delvis, om fråga är om uppsåtiigt broll enligl 15 eller 16 S med unduntug uv
brott som avser en av riksbunken föreskriven uppgiftsskyldighet. 1 stället för
egendoni som brottet avser kun vederlag eller värdet av egendomen förklaras
förverkat. Förverkande får inte ske hos den som hur förvärvat egendomen eller
särskild rätt lill den i god tro.

Brott
mot valulaförordningen får åtalas endast efter angivelse - såvitt avser brott
mot tystnadsplikt som inle innefaltur tjänstefel -av målsäganden och unnurs av
riksbanken. 1 fråga om förbuden mol utförsel och införsel äger bestämmelserna i
lagen (1960:418)om straff för varusmuggling (ändrad senust 1973:672) ungående
förundersökning m. m., beslag, husrannsakan och kroppsvisitation motsvarande
tillämpning.

En
författning som också kan anses falla inom valululagsliftningens om-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 21

rade
är k u ngörel sen (1960:485)om förbud i vissa fall mot införsel och utförsel uv
obearbetat guld m. ni. (ändrad senast 1973:1040). Enligt kungörelsen får ingen
annan än riksbanken eller Internationella regleringsbanken i Basel (Banque des Réglements
In-lernalionaux) införa eller utföra obearbetat guld (guld och guldlegeringar, platinerat
guld inbegripet), vissu hulvfabrikal av guld (stänger, plåtar, tråd, rör och
andra fornivaror av guld, guldlegeringar och platinerat guld, med undanlag av
bladguld) och guldmynt som inte är avsedda för samlarändumål. Riksbunken får
medge unduntug från förbudet. Med vissu inskränkningur ur lagen (1973:980) om trunsport,
förvaring och förstöring av införselreglerude vuror, m. m. tillämplig
beträffande berördu vuror. 1 frågu om påföljd för olovlig införsel och utförsel
av guld och de nämndu guldvarorna och för försök till sådanl broll hänvisus till
lugen om siruff för varusmuggling.

3
Fortsatt valutareglering

Riksbanksfullmäktige
har i sin skrivelse hemställt om fortsatt valulareglering under tiden den 1 juli
1975 - den 30 juni 1976. Fullmäktige anför all anledning alltjämt föreligger atl
med stöd av valulalagen utfärda valutareglerande föreskrifter och att i sak
samma fullmakter i valulalagen som f n. är i kraft bör gälla också under
nästkommande budgetår. Om riksdagen lämnar bemyndigande till fortsatt valulareglering,
föreslås atl giltigheten av valulaförordningen föriängs. Fullmäktiges
hemställan avser sålunda atl regeringen måtte dels begära riksdagens
bemyndigande atl vad som föreskrivs i 2 S första stycket 1, 2 och 4-8, 5 S 1
och 3 samt 9 S valutalugen skull ägu fortsutt giltighet under tiden den 1 juli 1975-den
30 juni 1976, dels föreslå alt valulaförordningen med vissa ändringar skall äga
fortsatt giltighet till utgången av juni 1976.

Fullmäktige
i riksgäldskontoret. Svenska sparbanksföreningen och Post- och Kreditbanken, PK-banken
har ingen erinran mot framställningen om fortsatt valutareglering. Svenska
bankföreningen vjll med hänsyn lill nuvarande betalningssvårigheter inle
heller motsätta sig alt valuiaregleringen förlängs ytteriigare etl år men anser
alt vissa liberaliseringar av regleringen och dess tillämpning snarasl bör
genomföras. Till stöd för sin uppfiUtning anför bankföreningen synpunkler som
är likartade dem föreningen har framfört i sina remissyttranden över
framställningarna om fortsatt valutareglering tidigare år (det senuste ytlrundel
se prop. 1974:89 s. 65-67). Enligt bankföreningen utgör valutaregleringen
sålunda ett betydande hinder mot näringslivels expansion.
Valutarestriktionerna måsle därför utformas och liilämpas så alt minsta möjliga
störningar uppstår för näringslivet. Restriktionerna bör avskaffas eller
uppmjukas så snart det är möjligl. En reglering som har varit i kraft så länge
som den svenska valuiaregleringen bör enligl bankföreningens mening då och då
ses över grundligt och förutsättningslös! omprövas såväl när det gäller de
olika restriktionerna som sådana som när det gäller reglernas

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 22

lillämpning
i praktiken. De nuvarande mycket omfattande och detaljerade valulaföreskriflerna
är komplicerade och leder därför lill osäkerhet och risk för missförstånd vid
tolkningen. 1 fråga om det svensku näringslivets möjligheler all utnyttja den
internationella lånemarknaden framhåller bankföreningen att - trots atl
villkoren vid förelags och bankers upplåning utomlands för att finansiera
investeringar och handel har stegvis mjukals upp under år 1974, något som
näringslivet har hälsut med lillfredssiällelse - vissa krav återstår
beträffande de reella löptiderna vid krediter i ullandet som försvårar
upplåning ulomlands. Del är bankföreningens förhoppning att det under år 1975
skall las ytterligare steg för alt en mer flexibel lill-lämpning av valuiaregleringen
på delta område skall uppnås. Vidare framhålls bl. a. alt förelagens behov av
all kunna skydda sig mol kursföriusier har ökat, nämligen mot de kursföriusier
som är förenade med framtida betalningar i utländsk valuta. Förelagens möjUgheter
att kurssäkra sina ut-lundsbetulningar försvåras emellertid av att nuvarande valutabeslämmelser
i vissa avseenden begränsar de svenska bankernas rörelsefrihet att göra terminsaffärer
för kundernas räkning. Bankföreningen anser att sådana utbetalningar som myndigheterna
tillåter också bör få kurssäkras genom terminsaffärer. Bankernas omfattande
rapportering om sina valulaaffärer ger enligt bankföreningens mening riksbanken
fullgoda möjligheter alt följa den utveckling som kan bli följden av en större
frihet alt göra terminsaffärer.

4 Ändringar i valutalagstiftningen

Fullmäktige
i Sveriges riksbank föreslår ändringar i valutaförordningens bestämmelser i fräga
om föreläggande av vite, borgen av valutaullänning och särskild avgift.
Fullmäktige föreslär också vissa redaktionella ändringar och förlydliganden i valulaförordningen.
Slutligen påpekar fullmäktige alt den nya regeringsformen, som trädde i kraft
den 1 januari 1975, synes föranleda atl valulaförordningens slraff- och förverkandebeslämmelser
bör överföras till valulalagen.

Fullmäktige konstaterar atl
bestämmelserna i 13 S valulaförordningen om föreläggande av vite inte på länge
har tagits i anspråk. Enligt fullmäktige är det önskvärt all möjligheterna alt
förelägga vite inom va-lutaregleringens område vidgas all allmänt avse rättelse
av oriktigt företagna förniögenhetsdisposilioner liksoni uppfyllande av villkor
som riksbanken har ställt med stöd av valutaförordningen. Är fråga om
valutabrott kan visseriigen föranstaltas om åtal, vilkel kan leda lill såväl
straff som, vid uppsåtiigt brott, förverkande enligt 17 S valulaförordningen.
Vid vissa överträdelser av valulaförordningen kan del dock enligt fullmäktige
le sig som en alltför långtgående åtgärd atl ta i anspråk den rättsliga upparaten
genom polisutredning, åtal, domförande och exekution. Fullmäktige påpekar atl beslummelsen
i 20 S vulutuförordningen, ull vulutubrolt får ålulus endusl efter ungivelse
från riksbunken, också förulsätier utt riksbunken i vissa full

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 23

skull
kunnu uvslå från åtul. Det frumhålls vidure ull en genoni valulabrott åstudkoni
men vulutaskadu i ull mänhet inle kun uvhjälpus genom förverkande. För ull t.
ex. kompensera en överträdelse uv vulutuförordningen som består i att belopp
har placerats utomlands eller i ull etl utländskt bolag har bildats fordras
positiva åtgärder från ägaren för att beloppet skall återföras eller bolaget
avvecklas och insatsen återföras. När en valulaöverträdelse har skett men
förverkande inle kommer lill stånd eller inte är till fyllest för att uvhjälpu den
valutaskada som har uppstått, blir det av betydelse alt riksbanken har möjlighet
atl genom vite framtvinga de positiva ålgärder som krävs härför. Fall kan också
tänkas då någon genom etl valulabrott har vunnit en så betydande fördel all det
för honom ler sig mera ekonomiskl lönsaml all ta konsekvenserna av ell åtal än
alt rätta vad som har förbrutils. Alldeles särskilt kan detla gälla om det är
föreskrifter som riksbanken hur meddelal med slöd av förordningen som har överträlts.
1 sådant fall kan nämligen förverkande inte ske och straffsatsen är - som
framgår av 18 S valutaförordningen - begränsad till dagsböter. Har åter
preskription inträtt saknas varje möjlighet ull frumtvingu rättelse uv oriktigt
förelugnu förmögenhels-dispositioner, låt vara atl preskriptionstiden just för
förverkande kan förlängas enligl 36 kap. 9 § brottsbalken. Fullmäktige anser
all det därför bör föreskrivas en allmän möjlighet lör riksbunken ull genom föreläggunde
uv vite framlvingu sådana positiva ålgärder som erfordras för atl eliminera en
valutaskada uppkommen genoni överträdelse av valulaförordningen eller av
föreskrift som riksbanken meddelal med slöd av förordningen. Viie bör kunna
föreläggas även vid underlåtenhet atl efterkomma villkor som uppställts av
riksbanken vid meddelande uv generell dispens eller surskilt tillstånd.
Vitesföreläggande bör kunna riktas inte bara mot den direkt ansvarige utan även
mol den vidare personkrets, mot vilken enligt 36 kap. 4 S brottsbalken förverkandeyrkande
kan frumställus. Vulutalugen synes i 5 § 3) erbjuda stöd för utfärdande av
föreslagen bestämmelse om vite. Om en sådan bestämmelse införs i valulaförordningen,
bör den enligt riksbanksfullmäktiges mening kunna infogas närmast efter den
nuvarande regeln om vite i en ny 13a§.

År
1949 infördes i valulaförordningen en föreskrift om atl riksbunkens tillstånd
fordrades, om försträckning lämnades mot säkerhet av borgen UV v u I u t u u 11
ä n n i n g , dvs. någon som vur bosult i uilundel (prop. 1949:206, BaU 43).
Föreskriften infördes på förslag av bankofullmäklige som i sin skrivelse med heniställun
om förlängning av valuturegleringen bl. a. anförde:

Frågan
om lämnandet av kredit här i riket mot borgen uv någon i uilundel "bosutl
är icke uttryckligen reglerad i valuluförordningen. Frågun har huvudsakligen
betydelse antingen då utländskt bolag önskar finansiera investering i Sverige
genom all svenskt dotterbolag här upptager kredit mot moderbolagets borgen i
stället för att för finansieringen erforderiiga medel överföras lill Sverige eller
då svenskt dotterbolag endasl genom krediter i Sverige mot utländskt
moderbolags borgen kan anskaffa medel för de

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 24

transfereringar
lill ullandet - t. ex. på grund av utdelning - som i och för sig kunna
medgivas. Valutaförordningen lorde följaktligen böra kompletteras med en
bestämmelse om att riksbankens tillstånd erfordras för iklädande av gäld mot
borgen av någon i utlandet bosatt. Ifrågavarande bestämmelse lorde kunnu
intagas under 6S undra stycket som en särskild punkt mellan nuvarande punkterna
1) och 2).

Bestämmelsen
utmönstrades ur vulutuförordningen i samband med att riksdagen år 1960
förlängde valuiaregleringen. Bestämmelsen slopades på förslug av
bankofullmäktige, som konstaterade att dispens regelmässigt brukat beviljas
från förbudet och atl behov därav därför inte vidare förelåg. Till denna
bedömning anslöt sig depurtementschefen liksom riksdagen (prop. 1960:127, BaU
22, rskr 331).

Riksbanksfullmäktige
anför att det i nuvarande vulutaläge åter är önskvärt ull kunna övervaka bl. a.
finansieringen av de ullandsägda dotterbolagens investeringar i Sverige så ull
skäliga bidrag till dessa lämnas från moderbolaget i utlundet. Fullniäktige
föreslår därför ull en regel av det innehåll som gällde mellan åren 1949 och 1960
införs i valutaförordningen.

Enligt
3 § första stycket valutaförordningen kan riksbanken närmare bestämma i vilken
omfattning och på vilka villkor ulländska belalningsmedel och utländska
fordringar får - mol vederiag i svenskl mynt - förvärvas eller föryllras. 1
paragrafens andra stycke föreskrivs ull, om villkor är förenat med föreskrift
om att u v gift skall utgå, riksbanken även får bestämma att avgiften skall tillfalla
riksbanken. Riksbanksfullmäklige framhåller att den senare föreskriften genoni sin
placering har kommit all anknytas lill sådana villkor som behandlas i första
stycket av samma paragraf Även andra tillstånd enligt vulutuförordningen än
sådana som avser omväxling mellan svensk och främmande valuta kan emellertid
enligt fullmäktige tänkas belagda med avgifter. För att klarlägga atl även en
avgift av sådanl slag skall kunna behandlas som övriga avgifter lorde den
nuvarande regeln i 3 S andra stycket valutaförordningen böra brytas ut och las
upp som en särskild föreskrift, förslagsvis i en ny 3 a S-

Fullmäktige
föreslår slutligen vissa redaktionella ändringar i valulaförordningen. I 7 S
första stycket andra punkten valutaförordningen foreskrivs all värdepapper, som
har införts lill rikel genom översändande lill valulabank, får lämnas ul av
banken "allenast i samband med deras försäljning eller återförande lill utlandel",
såvida inle riksbanken medger unnut. Enligl fullmäkligebörföreskriftenläsassåutt
värdepapperen får lämnas ul endast i samband med ull de försäljs lill eller
förs åter till ullandet. Föreskriften bör, anser fullmäktige, förtydligas t.
ex. genom all de citerade orden ändras till "allenast i samband med deras
återförande eller försäljning till ullandel".

Enligl
10 a S förstu slyckel 1 och 5 valuluförordningen får löpunde be-tulningar - ulun
hinder av undra föreskrifter i valutaförordningen - göras och tas emot under
förutsättning bl. a. all de går "genoni valulabank". Med betalning
genom valutabank jämställs enligt en bestämmelse i andra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 25

stycket
betulning medelst postunvisning. Eftersom inom den postula or-ganisalionen endasl
"postbanken" hade slällning av vululubank, behövdes tidigare bestämmelsen
i andru slyckel för ull klargöra all löpande belalningur till och från utlandet
skulle få ulföras också inom poslunvisningsrörelsen, som inle hörde lill
postbanken. Efler postbankens fusion med kreditbanken har det emellertid genom
ändring av 2 § andra stycket a valulaförordningen (1974:460) blivil möjligt atl
förordna postverket i sig som valutabank. Sådant förordnande har också
meddelats. Eftersom betalningar medelst postunvisning går genom postverket och
sålundu numera "genom valulabank", saknas anledning alt behålla den
särskilda regeln om att poslanvisningsbelalningur skall likställas med
betalningar genoni valulabank. Riksbanksfullmäktige föreslår därför atl denna
regel slopas.

Rubriken
till 4 och 5 SS valutaförordningen omfattar bl. a. utförsel av fordringsbevis.
Genom ändring av 4 S (1963:176) har emellertid utförsel uv fordringsbevis undantagits
från reglering. Fullmäktige påpekar att rubriken bör ändras i enlighet härmed.
Som en följd av tidigare ändring av 2 § (1974:460) föreslås också att
hänvisningen i 9 S första stycket valutaförordningen till 2 § andra stycket c
ändras alt gälla 2 § undra stycket b.

Remissinstanserna
har ingen erinran mot riksbanksfullmäktiges förslag lill ändringar i valulaförordningen
utom när det gäller möjligheten alt förelägga vite. I den delen har Svenska
bankföreningen och Post- och Kreditbanken, PK-banken anförl följande
synpunkter. Beträffande förslaget atl låta föreskriften i 36 kap. 4 S
brottsbalken bestämma den krets av personer, mot vilka elt vitesföreläggande
skall kunna riklas, påpekas all denna föreskrift endasl avser förverkande i
samband med brott, medan den tänktu vilesbeslämmelsen synes kunna bli
tillämplig även i sådana fall där brott inte föreligger. Vidure anmärker de
båda remissinstanserna atl den föreslagna vilesbeslämmelsen inte innehåller
någon begränsning av den tid inom vilken ett vitesföreläggande skall kunna
meddelas. Om vitesföreläggandet avser att framtvinga rättelse av en brottslig
disposition synes en maximitid av fem år, inom vilken föreläggandel skall
meddelas, vara nioliverad i analogi med den femåriga lidsfrislen för
förverkande i 36 kap. 9 S brottsbalken. Även vid icke brottsliga ålgärder borde
en tidsfrist slipuleras som i vart fall inle borde vara längre än vid brott. I
bägge fallen kan för en lidsbegränsning åberopas att bevissvårigheterna både
för myndigheter och enskilda kan förutsättas efter en längre lid i regel bli
så slora, all utredningen i ärendel blir otillfredsställande.

5
Föredraganden

Valularegleringens
förfallningsmässigu grundvul utgörs av 1939 års valutalag (SFS 1939:350). Valululagen
är en fullmuklslag, enligt vilken regeringen hur möjlighet ull under vissa i
lagen givnu betingelser förordna om vululareglering. Detla förordnande har
fortlöpande åriigen förnyats sedan år 1939.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 26

Valutareserven
har under de senaste åren undergått slora svängningar. Efter en, efter dåtida
förhållanden, mycket kraftig nedgång år 1969, ökade under åren 1970-1973
reserven stegvis och uppgick vid 1973 års slut till inemot 12 000 milj. kr. Detla
belopp motsvarade värdei av cirka tre månaders import, vilkel ungefär var del
förhållande niellun valutareserv och import som rått under 1960-lulel genonisniuligl
sell.

Del läge som sedun
inträdde under höslen 1973 genom de omedelbart kraftigt höjda oljepriserna visude
hur snubbt en till synes tillfredsställande situation drastiskt kan förundras.
Vid utgången av år 1973 hade Sverige en posilion i fråga om vulutureserven som vid
en jämförelse internationellt sett inte kunde betecknas som särskilt stark. Flertulel
industriländer hade cn vulutureserv som täckte en större import i månader
räknat än den vi hude. Vår bytesbuluns som år 1973, trots inträdunde störningar
under årets sista månader, geU elt överskott på över 5 miljarder kr., uppvisade
för år 1974 ett underskott på över 4 miljarder kr. Underskottet medförde en nedgång
av vår vulutureserv med 3,5 miljurder kr. Tillsummuns med den snabba uppgången
UV importen hur detlu medfört ull vår vululureserv kring årsskiftet endusl niotsvurude
en niånuds import. Enligl vud som nu kun bedömus förutses för år 1975 ett bytesbulansunderskott
som till och med är större än del som hur ungelts i årets finunsplun (prop.
1975:1).

Del är sjulvklurt utt
Sverige på sikl inte kan tålu en .sådun bytesbalans-situation. I del läge vari
Sverige liksoni f ö. en rad andru länder nu befinner sig kommer möjligheler att
styra vulutarörelserna utt spelu en inle oväsentlig roll. Den ekonomisku
politiken behöver som ett komplement en reglering på vulutuoinrådet, även om en
sådan reglering aldrig kun erbjuda ell fullgott skydd mot oönskade belulningsströmmur.

De
höjdu oljeprisernu hur ytterligare ökul de påfrestningur som den in-ternalionellu
vulutumurknuden sedun nugru år hur vurit utsutl för. Kurserna på fleru viktigu vulutor
flyter. Arbetet på en omfaltunde reform av del in-ternulionellu betalningssystemet
hur inte kunnut föras frum lill uvgörande beshit. Av stort värde försvensk del
hur dock vurit det vulutakurssumarbete som hur inletts niellun vissu europeiska
länder, del s. k. ormsumurbetel. Deltugundet i dettu sumurbete ställer också kruv
på en ändumålsenlig svensk vulutu politik.

Enligl
vud som kun förutses i dag lorde verkningurna av kapiialflödena med unledning uv
oljeprisernus förändringur vara kännburu för avsevärd tid fiumöver. .ven i mångu
undru länder har den ekonomiska utvecklingen ökul behovet uv kontrollmöjlighelerav
kapilalrörelserna. Fullmäklige i riksgäldskontorel, Svensku spurbanksföreningen
suml Post- och Kredilbanken, PK-banken, har ingen erinran mol forlsall valulareglering.
Svenska bankföreningen accepterar också en fortsatt förlängning av valuiaregleringen
under hänvisning till bylesbalansläget.

Giltighetstiden
för del nu löpande förordnandet om valulareglering ulgår

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 27

den
30 juni detla år. Med hänsyn lill vad jag nu har anfört bör förordnande om
valutareglering meddelas för ytterligare etl år. Förordnandet bör i enlighet med
riksbanksfullmäktiges förslag i sak ha samma omfattning som f n. Formen för
förordnandet torde emellertid bli en annan än hillills.

Enligl
punkt 7 andra stycket i övergångsbestämmelserna lill den nya regeringsformen
(RF) skall föreskrift som enligl äldre lag skall beslutas uv Kungl. Muj:t och
riksdagen gemensamt i stället beslulus genom lug, dvs. UV riksdugen.
Bestämmelsen i 1 S tredje stycket vulululugen, enligl vilken Kungl. Muj:l i
fredstid hur kunnul förordnu om vulutureglering med riksdagens samtycke, har
inneburit atl förordnandet har beslululs uv Kungl. MuJ:l och riksdugen gemen.sumt.
Enligl den nämnda övergångsbestämmelsen lill den nyu RF skull sådanl förordnunde
ulliså hädunefter - i överensstämmelse med principerna i den nya RF - meddelus
uv riksdugen i form UV lug.

Den
nämnda beslänimelsen i 1 S tredje stycket valululagen hur vidare inneburit all Kungl.
Maj:l i fredslid inle har kunnat väcka förslag i riksdagen om valutareglering
annat än på framställning av riksbanksfullmäktige. Enligl 4 kap. 3 S första
stycket den nya RF får regeringen emellertid i princip väcka förslag i
riksdagen i fråga om alll som kun komma under riksdagens prövning. Regeringens
förslagsrätt när del gäller vululareglering får därför inle längre vuru
beroende uv riksbunksfullmäktiges frumsiällning. Även om del således hädunefter
står regeringen frilt ull väcka förslug hos riksdugen om vulutureglering, unser
jug ull del lämpligen bör åliggu riksbunksfullmäktige utt göra framställning
hos regeringen om vulutureglering, när det i fredstid bedöms nödvändigt för ull
nå de centrulu mål som hur fiistställls för den ekonomisku politiken. Jug
föreslår atl bestämmelsen i I S tredje slyckel valulakigen unpussus till den nyu
RF i enlighet med vud jug nu hur unförl.

1 sin
skrivelse hur riksbanksfullmäktige föreslugit ändringur i valulaförordningen i
fråga om föreläggande av vite, borgen av valutautlänning och Särskild avgift.
Förslagen har i huvudsak lämnats ulan erinran av remissinstanserna.

Den
möjlighet riksbanken f n. har enligt valulaförordningen atl fö -re I ägg a vite
är begränsad till fall då någon har underlåtit atl fullgöra uppgiftsskyldigbet enligl
13 S vulutuförordningen och då del gäller alt förmå uppgiftsskyldiga att tillhunduhålla
sina handelsböcker och dithörande handlingar för granskning. Enligt
fullmäktiges mening är det önskvärt atl möjligheten all förelägga vile inom valularegleringens
område vidgas lill alt allmänt avse rättelse av orikligt företagna
förmögenhetsdispositioner och uppfyllande av villkor som riksbanken har
uppställt med stöd av valutaförordningen. Även när fråga är om vaiulabroll,
kan vitesföreläggande enligt fullmäktiges mening vara en lämpligare reaktion än
alt sätta i gång hela den rätlsligu uppurut som polisutredning, åtul, domförande
och exekution innebär. Det frumhålls vidure ull en valutuskudu, som hur åsludkommits
genom vulutubrolt, i ullmänhel inte kan avhjälpus genoni förverkande på

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82 28

grund
av brott, efiersom vad som krävs för all avhjälpa skadan är positiva åtgärder,
t. ex. atl utomlands placerat belopp återförs eller alt utländskt bolag som har
bildats avvecklas och insatsen i bolaget återförs. Fullmäklige påpekar också
att varje möjlighet alt framtvinga rättelse saknas, om brottet och möjligheten till
förverkande har preskriberats. Vitesföreläggande bör enligl fullmäktiges
förslag kunna riklas inle bara mot den som är direkt ansvarig för valulaskadun utun
även mot var och en mot vilken yrkande om förverkande vid vaiulabroll skulle
kunna framställas.

Vid remissbehandlingen har
bl. a. bankföreningen påpekat att den tänkta vilesbeslämmelsen synes kunna bli tillämplig
vare sig valulabrott föreligger eller inte och anförl att en maximitid borde
fastställas inom vilken vitesföreläggande skall kunna meddelas och alt denna tid
i varje fall inte borde vara längre än när del gäller förverkande på grund av broll.

För
egen del får jag anföra föfjande. Av vad riksbanksfuffmäklige har anfört framgår
alt tanken är all riksbanken i vissa fall, när valulabrott har begåtis, skall
kunna avslå från alt ange brottet till åtal och i stället genom ett
vitesföreläggande söka åstadkomma atl inträffad valulaskada blir avhjälpt. Det
kan också länkas alt riksbanken skulle i allvariigare fall flnna anledning
såväl atl låta brottet gå lill åtal som att förelägga vile. Att -förutom åialsangivelse
- tillgripa vitesföreläggande kan i dessa fall vara påkallat, om valutaskadan
är betydande, exempelvis om olovligt utförd valuta uppgår till mycket högt
värde.

Vad
de senure fallen angår uppkommer frågan om inle den som sålunda skulle kunna ådömas
både slraff och vile blir föremål för en form av dubbelbestraffning som bör
undvikas. För att en sådan effekt skall undvikas har det ibland måst meddelas
särskild föreskrift. Ett färskt exempel härpå finns i 51 S akliefondslagen
(1974:931), där det föreskrivs att den som inle har efterkommit ett med stöd av
lagen meddelal vitesföreläggande inle får dömas till ansvar för gärning som
omfattas av föreläggandet.

När
det gäller valulalagsliflningen äralt märka att det redan f n. är möjligt enligt
vulutuförordningen att kombineru siruff och vile. Har någon underiåtit ull fullgöru
uppgiftsskyldighet enligt valulaförordningen, kan han dömas till siruff men
också vid vite föreläggas att fullgöra sin skyldighet. Straffansvaret torde
dock i regel avse en underiålenhet alt inom viss tid lämna uppgifler, medan det
vite som kan komma all utdömas avser därefter forlsall tredska alt fullgöra uppgiflsskyldighelen.
Straffet och vitet kommer alltså att gälla två olika tidrymder. Atl en
myndighet på detla säll inskrider siirskill mol en forlsall tredska kan vara i
hög grad påkullut. En sådun kombination av straff och vite kan förekomma även
utanför valulalagsliftningens område och någon form av dubbelbeslraffning är
del inte fråga om.

En likurtud
kombination uv siruff och vile skulle bli följden, om möjligheten utt föreläggu
vite ulvidgus på det sätt riksbunksfullmäktige hur föreslagit. Straffansvar
kun drabba den som överträder förbud som hur föreskrivits i valuluförordningen
elleruv riksbanken med stöd av förordningen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 29

Straffansvar
kan också följa i de fall där någon har åsidosatt föreskrift som riksbanken har
uppställt i fråga om tillstånd enligl valulaförordningen. Vitesföreläggandet
skulle däremot ha till syfte all framtvinga ålgärder, varigenom den otillåtna
dispositionen eller motsvarande omintetgörs. Döms sådanl vile ut, kommer
beslutet därom i flertalet fall alt grundas på att den förelagde i etl senare
skede än det som straffansvaret hänför sig lill har underiåtii all vidtaga ålgärder.
Det är dock länkbart atl straffansvar - i samband med att någon har åsidosatt
eller underiåtii atl uppfylla ell med tillstånd förbundet villkor - hänför sig
även till sådanl senare skede. Införs den föreslagna vilesbeslämmelsen, bör del
därför samtidigt föreskrivas att den som inte har efterkommit ett
vitesföreläggande inle får dömas lill ansvar för gärning som omfattas av
föreläggandel.

Även
om en dubblering av straff och vite sålundu inle skulle behöva befuras, kun
enligt min mening en form uv dubbet effekt inträdu för den händelse egendoni
som hur vurit föremal för valulabrott eller värdei uv sådun egendom förkluras
förverkat. Förverkande- och vilespåföljderna måsle nämligen anses åsludkommu i
viss mån sammu effekt. Båda neutraliserar hell eller delvis resultatet av
brottet. Domstolen har emellertid möjlighet ull efter en skälighetsbedömning uvslå
från alt meddela förverkandeför-klaring eller kan välja atl meddela endusl
partiell sådan förklaring. Det får förutsättas alt denna möjlighet utnyttjas om
vite har dömts ul. Särskild föreskrift för sådana fall skulle därför inle
behövas. För del fall ull en dom på förverkande uv berörd egendom redun har
meddelats, kun däremot enligt min mening ett uitryckligl förbud mot utt vitesföreläggunde
unvänds vara påkallat.

Riksbanksfullmäktige
har enligt min mening lagt fram godu skäl för sin uppfutlning alt en sådan vitesbeslämmelse
som den föreslagna behövs. Som framgår av vad jag har anfört behöver en sådun
bestämmelse inte medföra någon form av dubbelbeslraffning. Jug förordar därför att
en sådan bestämmelse lus in i vulutuförordningen och utt förhållundet niellun vitet
och de struffrällsligu reaktionerna reglerus i enlighet med vad jag hur ungett.
1 frågu om viiesbestämmelsens närmare innehåll fär jag unföra följande.

Jag
har hittills endast berört fall i vilku unsvur för vulutubrolt kun kommu i frågu.
Den föreslugnu vilesbeslämmelsen kun emellertid bli tillämplig, fust-än
straffuns vur över huvud inte eller inte längre kommer i frågu. Straffunsvur kan
uv skilda orsaker vara uteslutet. En sådan orsak som särskilt bör nämnas är atl
brottet har hunnit preskriberas. Vid remissbehandlingen har del foreslagits att
en tidsfrist borde unges efter vilken riksbanken inte skulle få meddela
vitesföreläggande. Avgörande för huruvida föreläggande kan meddelas måste
enligt min mening vara om någon valutaskada som bör avhjälpas kan anses
föreligga. Om så är fallet får bedömas från fall till fall. Att uppställa någon
absolut tidsgräns för dessa fall låter sig inte göra enligt min mening. 1
Sammanhanget kun erinrus om utt frug;in om preskription uv vile är reglerad i brottsbulken
endust såvitt guller utdömt vite (35 kup. 7S). Som framgår

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 30

UV det följunde föreslås utt preskriptionstiden för vululabrott
skall föriängas till fem och, såvitt avser grova brott, tio år. Även om en molsvarande,
uttrycklig regel inle bör gälla för vitesföreläggande, är det enligt min mening
rimligt ull räknu med ull verkningarna av en valutaskudu fem eller i ull-vurligure
full tio år efteråt urså försvagudeatt föreläggunde ull vidtuga rättelse inte lorde
kommu i frågu.

Föreläggunde bör enligl riksbanksfullmäktiges förslag
kunna riklas - förutom mot den som är direki ansvarig för en valulaöverträdelse
- mol var och en som i övrigi tillhör den personkrets mot vilken del kan
framställas yrkande om förverkande enligt 36 kap. 4 S brottsbalken. Vid
förverkande på grund uv brott består denna personkrets enligl vad som
föreskrivs i nämnda purugruf av dels den som har medverkat lill brottet, dels
den i vars ställe gärningsmannen eller unnan medverkande var, dels den som genoni
brottet har beretts vinning och dels den som efter brottet har förvärvat den
berörda egendomen på grund av giftorätt, arv eller testamente eller genoni gåva
eller som efter brottet har förvärvat egendomen på annat sätt och därvid haft
vetskap om eller skälig anledning lill anlagande om egendomens samband med
brottet.

Av allmänna regler följer all elt vitesföreläggande kan
riktas endusl mot den som hur rättslig och fuklisk möjlighet utt eflerkommu
det. Enligl min mening kan en lämplig avgränsning av personkretsen erhållas, om
huvudregeln får vara all den som kun förfogu över den uvseddu egendomen kan föreläggus,
när åtgärd hur vidtagits i slrid mol valuluförordningen elier med stöd av
förordningen meddelad föreskrift eller när ett villkor för tillstånd enligt
förordningen hur usidosutis. Detlu bör gällu ouvselt om hun själv eller annun
har vidtagit utgurden eller usidosutt villkoret. Föreläggunde bör dock fu riktus
mot den som hur - sedun utgurden vidtogs eller villkoret usidosuiies - förvurvui
rätt till egendomen endust om frägu iir om förvärv på grund uv giftorutt, urv eller
testumenie eller genom gåvu eller om förvärvuren hude velskup om eller skälig unledning
till untugunde om suni-bundet med utgurden eller åsidosättandet uv villkoret.
En föreskrift uv nu angivet innehåll kommer uti omfuUu de personkategorier som molsvuvur
de i 36 kup. 4 S brottsbulken upptugnu.

Om egendoni har förts ul i strid mol valulabeslämmelserna,
kan den därefter ha ersatts av annan egendoni. Utförda belalningsmedel eller
värdepapper hur 1. ex. omvundluls lill elt tillgodohuvande i bunk. Riksbanken måsle
rimligen kunnu meddelu föreläggunde i sådunu full, i det nämnda exemplet mol innehuvuren
uv lillgodohuvundei. 1 vilesbeslämmelsen hur därför som udressut ungens den som
kun förfogu över den ursprungligu egendomen eller del som hur trätt i stället
för dennu. Det får förulsältus att - i den mån riksbanken kan välja all rikta
ett föreläggande mot den som har förfarit i slrid mot en valulabeslämmelse
eller mol annan adressal - banken i förslå hand väljer atl rikta föreläggandet mol
den förre.

Det kun tilluggus ull ullmunnu regler om svensk lugstiftnings
räckvidd

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 31

di-ur
en gräns för riksbunkens möjligheter utt föreläggu vite enligt den föreslugnu
bestämmelsen. Självfullel kun ett sådunl föreläggunde inte riktus mot t. ex. ulländska
banker, som i sitt hemland lur befullning med härifrån utförd valuta, även om
utförseln har skell i strid mol valutaförordningen.

Vitesföreläggande
kan, som jag nämnt i det foregående, f n. användas för att tvinga fram vissa
uppgifter. Fråga om utdömunde uv sådant vite prövus enligt 20 S undru slyckel valuluförordningen
uv länsstyrelse. Med hänsyn till den nu föresfugnu viiesbestämmelsens kuruklur
bör del enligl min mening unkommu på ullmän domslol ull prövu frågor om
utdömande UV vite som hur förelugis enligt dennu bestämmelse. Del är lämpligt utt
summu ordning gäller i frågu om sådunl vile som f n. kun föreläggus enligt vulutuförordningen.
Efiersom det är ullmän domstol som prövur frågor om utdömunde uv vite, om
särskild foreskrift inle meddelus, bör således 20 S undra slyckel ulgå.

Tidigare
har valuluförordningen innehållit en föreskrift om att riksbunkens tillstånd
fordrades för förslräckning mol säkerhet av borgen av valutaullänning, dvs.
borgen av någon som var bosalt i ullandet. Etl av syftena med föreskriften var
alt riksbanken skulle kunna övervaka finansieringen av såduna investeringar
som ulländska bolags svenska dotterbolag gjorde här i lundei. Föreskriften
slopades som obehövlig år 1960. Riksbunksfullmäktige har nu föreslugit utt en molsvurunde
föreskrift åter införs, därför atl det i det nuvarande vulululuget har visat
sig önskvärt all på nytt kunna övervaka alt de ulländska moderbolagen läninar
skäliga bidrag lill dotterbolagens finunsiering uv investeringur i Sverige. Förslugel
i dennu del hur inte moll erinrun vid remissbehundlingen och jug förordur atl
en föreskrift molsvurunde den tidigure gullunde införs.

Regeringen
får eniigt 2 S förstu slyckel 2 vululalagen bl. a. föreskriva all utländska
betalningsmedel och utländska fordringur får - mol vederiug i svensk vulutu - förvurvus
och föryllrus endusl i den omfulining och på de villkor regeringen eller, efter
regeringens bemyndigunde, riksbunken bestämmer Sådana villkor kan innefatta en
föreskrift om ull u gande av avgift, om villkoren i övrigi inte iakttas. Samma
stycke punkt 8 medger regeringen rätt atl föreskriva ull avgift skall tillfalla
riksbanken. Med slöd av nu nämnda bestämmelser i valulalagen har i 3 S valuluförordningen
föreskrivits dels all riksbunken får närmure beslämma i vilken omfaiining och
på vilka villkor ulländska belalningsmedel och ulländska fordringar får förvärvas
eller föryttras mot vederiag i svensk valuta (första stycket), dels alt - om
villkor är förenat med föreskrift om ull uvgift skull utgå - riksbunken även
får bestämmu all avgiften skull lillfulla riksbunken (undra stycket).

Med
hänsyn lill all också andra lillslånd enligl valuluförordningen än sådana som
avser omväxling mellan svensk och främmande valuta kan lunkas belagda med
avgifter har riksbanksfullmäktige föreslugil atl regeln i 3 S andra stycket valulaförordningen
ersätts av en mera allmänt hållen

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:82 32

bestämmelse.
Enligt denna skulle riksbanken - närhelsi tillstånd enligt valulaförordningen
förenas med föreskrift om atl avgift skall ulgå - också få bestämma ull avgiften
skall lillfulla riksbanken. Remissinstanserna har inte haft något all invända mol
förslagel. Även jag bilräder del. Om vu-lulaförordningen ändras på denna punkt,
lorde emellertid också 2 S första stycket 8 valutalugen böra ändras. Där bör sålunda
uttryckligen unges all regeringen kan förskriva all del med slöd av valulaförordningen
får bestämmas såväl atl avgift skall utgå som att sådan avgift skall tillfalla
riksbanken. Den nya bestämmelsen i valulaförordningen bör faen molsvarande avfattning.

Utöver
den tidigare föreslugna ändringen i 1 S tredje slyckel valululagen vill jag i
det följande ta upp ytteriigare några frågor som hur samband med den nya RF.

Enfigt kungörelsen
(1960:485) om förbud i vissa fall mot i n försel och utförsel av obearbetat guld
m. ni. gäller förbud för annan än riksbanken och Inlernaiionella
regleringsbanken i Basel ull införu eller utföra guld och vissa slag av
guldvaror. Förbudet avser obearbetat guld i legerat eller olegeral skick,
sådana halvfabrikat av legerat eller olegerat guld som är jämförbara med
obearbetat guld och slutligen guldmynt, dock inte sådana som är avsedda för
samlingar. Unduntug från förbudet, som har tillkoinmit i vululureglerunde
syfte, får medges av riksbunken. Kungl. Muj:t hur beslulul kungörelsen ulun
stöd uv bemyndigande uv riksdugen. Enligt den nya RF krävs del emellertid bemyndigunde
uv riksdugen för utt regeringen skull få meddefu föreskrifter av det slag det
här gäller. Dessa tillhör nämligen den ekonomiska lagstiftningen som enligt 8 kup.
3 S den nya RF skull regleras genom lag. Enligl 8 kup. 7 S förstu slyckel 3 kan
regeringen dock efter bemyndigunde i lag meddela föreskrifter bl.u. om införsel
och utförsel uv varor, pengar och undra tillgångar. Även om förbudet i
kungörelsen äger fortsalt giltighet på grund av en övergångsbestämmelse lill den
nyu RF. vill jug förordu ull kungörelsen upphävs och utt bemyndigunde ull meddelu
förbud mot införsel och utförsel uv guld och guldvuror UV ungivet slag förs in
i vulululugen, lämpligen som en ny punkt i 2 S förstu stycket. Beslämmelser molsvurunde
innehållet i kungörelsen kun infogus i vulutuförordningen, lämpligen i 4 S
såvitt gäller utförsel och i 6 S såvitt guller införsel. 1 sumbund därmed bör görus
ell tillägg om guld i rubrikernu lill 4 och 5 SS och till 6-8 SS. Någon ändring
i sak i förhållunde lill kungörelsens bestämmelser är inle uvsedd. Som hillills
bör förbudets föremål, guld och guldvuror uv vissu slug, unges med hjälp uv tulltuxun.
Vilku slug uv guld och guldvuror som förbudet omfullur bestäms då uv tulltuxun
jämte dess unmurkningur. Det innebär t. ex. utt - liksoni hittills - vissu slug
uv guldlegeringur, som närmare beskrivs i unmurkningurnu till tulltaxan, oni-futtus
UV förbudet, niedun guldmynt som är uvseddu for sumfingar inte gör del. Alt
riksbanken får medge unduntug från förbudet och vissa bestämmelser om förfurundet
i sumbund med införsel som nu finns i kungö-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 33

relsen
följer uv 14 S vulutuförordningen och behöver således inte särskilt sägus i de
föreskrifter som förs över från kungörelsen.

Vululalagen
innehåller bemyndigande för regeringen ull i förordning meddela bestämmelser
om straff för vulutubrolt och om fö r ve r-kunde på grund av sådunl broll. Enligl
9 S kan regeringen sålunda föreskriva straff högst fängelse i två år, för
överträdelse av föreskrift som meddelus med stöd uv vululalagen. Vidare kan beslämmelse
meddelus om förverkunde av betulningsmedel, fordringar eller värdepupper som
brottet uvser eller av vederiug därför. Bestämmelsen kan också gälla skyldighet
ull utge det värde som motsvarar belulningsmedlen, fordringarnu eller värdepapperen.
Med slöd av bemyndigandet i 9 S valulalagen har beslämmelser 0111 slraff och
förverkande införts i valuluförordningen. Enligl 15 § förstu slyckel vulutuförordningen
kun straff ådömus den som I.
bryler mot vissa angivna föreskrifter
i förordningen, 2. använder sig av eller medverkar som bulvan för att kringgå
förbud som gäller enligt sådan föreskrift, 3. genom oriktig uppgift förskaffar
sig räll all förvärva eller avyttra utländska betalningsmedel eller utländska
fordringar mot vederiag i svenskl mynt eller riksbankens tillstånd, 4. underiåler
att fullgöra uppgiftsskyldigbet enligt förordningen eller 5. vid fullgörande
av uppgiflsskyldighelen lämnar oriklig uppgift. Slraffel för uppsålligt broll
är böler eller fängelse i högsl ell år eller, om brottet är grovt, fängelse i högsl
två år. Har gärningen förövats UV grov ouktsamhet är straffet böter. Brott som
ur strufföara redun på försöksstudiet är enligl 16 S olovlig in- eller
utförsel i slrid mot vulutuförordningen och brott som avses i 15 S förstu
stycket 3. Medverkun till uppsåtlig! brott som uvses i 15 eller 16 S förunleder
enligl 19 § unsvur enligl broitsbulkens bestämmelser om medverkun lill brott.
Enligt 18 S vulutuförordningen kan den som åsidosätter föreskrift som
riksbanken har meddelat med slöd av förordningen, dömas lill böter, om han inle
är underkastad unsvur enligl 15 eller 16 S- Till böler döms även den som bryler
mol lyst-nudsplikl enligt vulutalugen, om hun inie är underkustud unsvar för
tjänstefel.

Enligt
17 S får betulningsmedel, fordrun eller värdepupper förklarus för-verkul hell
eller delvis, om fråga är om uppsålligt brott enligl 15 S första stycket 1-3
eller 16 S- Förverkande får dock inte ske i fall då någon förvärvul egendomen
eller särskild räll till den i god tro.

Brott
mot vulutuförordningen får ålulus endast efter angivelse, såviu angår brott mol
tystnadsplikt som inle innefutlur tjänstefel uv målsäganden, och unnurs uv
riksbanken (20 S första stycket). I frågu om förbuden mol in-och utförsel ägerbesiunimelserna
i lugen (1960:418) om siruff för varusmuggling om förundersökning m. m., besfug,
husrunnsakun och kroppsvisitation motsvarande tillämpning.

Enligt
8 kap. 3 S den. nya RF skull föreskrifter om brott och rättsverkan av broll
meddelas genoni lag. Har riksdagen lämnat regeringen ett bemyndigande alt
meddela föreskrifter i visst ämne, t. ex. in- eller ulförsel av varor eller
andra tillgångar, får regeringen dock såviu gäller detta ämne

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 34

meddela
föreskrifter om bötesstraff Delta framgår av 8 kap. 7 S tredje slyckel, dur
del vidure sägs att riksdugen i lag, som innehåller bemyndigande för
regeringen, kan - för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar med
stöd av bemyndigandet - föreskriva även unnan rättsverkan av broll än böler.
Sådan annan rällsverkun uv broll är 1. ex. fängelse och förverkunde.

Vulutalagens
och valutaförordningens reglering av slraff- och förverk-andepåföljderna slår inte
i överensstämmelse med den ordning som sålundu unvisus i den nyu RF och bör unpussus
lill denna. Delta bör enligt min mening ske så ull del - med slöd av den förulnämndu
regeln i 8 kap. 7 S undru stycket den nya RF - i valutulugen föreskrivs summu
påföljder, som nu unges i vulutuförordningen, för den som bryter mot förbud
eller villkor som meddelas med slöd av valutalugen eller åsidosätter uppgiftsskyldighet
som föreskrivs med slöd av lagen. Bestämmelsen om förverkande bör också
överföras lill valulalagen. De föreslagna bestämmelserna är inle avsedda all
medföra någon ändring i sak. Bestämmelsen om förverkande har dock utformats i
närmare anslutning till brottsbalkens förverkandebestämmelser. Flertalet
bestämmelser i 36 kap. brottsbalken blir direki till-lämpliga på förverkande
enligt valulalagen. Bl. a. gäller delta 36 kap. 4 § som reglerar frågun hos vilku
förverkunde kun ske. 1 vulululugen behöver följuklligen inte finnas någon
motsvarighet lill valutaförordningens föreskrift om atl förverkande inle får
ske i fall då någon förvärvat egendom eller särskild rätt lill den i god tro.
Vidare föreslås en ändring i sak när del gäller preskription av åtal för valulabrott.

Av
de allmänna reglerna om åtalspreskriplion i 35 kup. 1 S första stycket brottsbalken
följer all påföljd för ett valulabrott kan ådömas endast om den misslänkle hur
häktats eller erhållit del uv åtal för brottet inom två år eller, om valuiubrotiel
är grovt, fem år från den dug då brottet begicks. För skuttebrott gäller
däremot - delvis på grund av en specialregel i 14 S skattebrottslagen (1971:69)
- en preskriptionstid av fem år och, för grovt skattebedrägeri, tio år. Del hur
visul sig ull vulutubrolt oftu är kombinerade med skattebrott. Det förekommer
alt olugligt utförda medel aldrig uppges lill beskuttning. De oliku
preskriptionstiderna för vulutubrolt, å enu sidan, och för skattebrott, å andra
sidan, försvårar brottsutredningen, särskilt när misslunken uvser grovt vululabrott
och grovt skallebedrägeri. Ulredningen 0111 vulutubrotlet måste oftu särskiljas
från utredningen om skattebrottet och forceras för atl preskription uv vululubrollel
skall kunna undvikas. Jag föreslår därför att en beslämmelse, liknande 14 S skallebrottslugen,
införs i vulutalugen. Enligt den föreslugnu bestämmelsen kan påföljd ådömus, om
den misstänkte har häktats eller erhållit del uv åtal för brottet inom fem år
eller, om brottet är grovt, inom tio år från brottet.

Vad
som har sagts nu berör inte ansvursbeslämmelserna i 18 S vulutuförordningen.
Som lidigure hur frumgått kan enligt nämnda purugruf böler ådömus den som
åsidosätter föreskrift som riksbanken har meddefal med stöd av valulaförordningen
(första stycket) liksom den som bryler mot tyst-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 35

nadsplikt
enligl valulalagen (andra slyckel). Någon anledning att föra över bestämmelsen
i första stycket till valutalagen torde inle föreligga. Vad bestämmelsen i
andra slyckel beträffar blir den överfiödig, om riksdagen antar de förslag lill
ny lagstiftning angående ansvar för funktionärer i offentlig verksamhet, m. m.,
som läggs fram genom prop. 1975:78 och som avses träda i kraft den 1 januari
1976. Jag föreslår därför atl bestämmelsen upphävs och all en därav föranledd
jämkning görs i 20 § första slyckel.

De
tidigare berörda bestämmelser i valulaförordningen som gör varusmugglingslagens
föreskrifterom förundersökning och tvångsmedel tillämpliga vid utredning av
vissa valulabrott innebär sådana inskränkningar i med-borgeriiga rälligheler
som också enligl 8 kap. 3 S den nya RF måsle meddelas i lag. Bestämmelserna bör
i enlighet med det förut sagda föras över till valulalagen.

Av
den nya RF följer alt bemyndigande för regeringen all meddela föreskrifter om
brevgranskning kan lämnas endast för krig och därmed jämföriiga förhållanden
(jämför 2 kap. 3 S, 8 kap. 7 § tredje slyckel och 13 kap. 6 S RF). Enligt 1 §
tredje stycket första punkten valutalagen kan bemyndigande för regeringen
emellertid omfatta rätt alt med slöd av 5 S 2 samma lag meddela sådana
föreskrifter i fredstid. Nämnda beslämmelse i 1 § bör därför ändras.

Slutligen
bör vissa andra jämkningar göras i valutalagen och valulaförordningen. 1 valulalagen
bör med hänsyn lill den nya RF ordet "Konungen" bytas ut mot
"regeringen" saml "riksdagssession" och böjningsform av detla
ord mol "riksmöte" i molsvarande form. Med anledning av vad
riksbanksfullmäktige har anförl i fråga om 7 S valulaförordningen föreslår jag,
all. paragrafen ändras så all däri anges all värdepapper, som har införts genom
översändande lill valulabank, får lämnas ul av banken endasl i samband med
värdepapperens försäljning till någon som är bosatt i utlandel eller
återförande till utlandet, såvida icke riksbanken medger annat. Som framgår av
fullmäktiges skrivelse bör vidare det förhållandet att postverket som sådant, efler
postbankens fusion med kredilbanken, kan förordnas och också har förordnals
som valulabank föranleda en ändring av 10 a S valulaförordningen. En hänvisning
i 9S första stycket till viss bestämmelse i 2 S bör också ändras. Eftersom'4 S
i förordningen (4 S ändrad 1963:176) inte längre reglerar utförsel av
fordringsbevis, bör slutligen rubriken lill 4 och 5 SS ändras.

6
Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen

dels
föreslår riksdagen att aniaga förslagen lill

1. lag om ändring i valulalagen (1939:350),

2. lag om tillämpning av valutalagen (1939:350),

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:82 36

dels
lämnar riksdagen lillfälle alt yttra sig över förslagel lill

3. förordning om ändring i valutaförordningen
(1959:264),

4. förordning om fortsatt giltighet av valulaförordningen
(1959:264).

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genoni
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

GOTAB 75 9104 Slockliolm 1975

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (23)

23 kopplingar i 17 dokument.

  1. Prop. 1989/90:135 om betalningar till och från utlandet s. 33 om s. 28 · s. 34 · s. 68 om s. 27 i texten
  2. Prop. 1988/89:142 om fortsatt valutareglering, m; m. s. 14 i texten
  3. Bet. 1987/88:FiU27 om fortsatt valutareglering, m.m. (prop. 1987/88: 134) s. 6 i texten
  4. Prop. 1987/88:134 om fortsatt valutareglering, m. m. i texten
  5. Prop. 1986/87:123 om fortsatt valutareglering, m.m. i texten

Visa alla 17

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1984 s. 662 om s. 34 i texten

Doktrin (6)

6 kopplingar i 1 dokument.

  1. Hansen, Om valutabrotten, 1985 s. 14 · s. 48 · s. 81 om s. 27 · s. 82 om s. 28 · och 2 till i texten