om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m.m.
57 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 41 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:116, om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:116 Regeringens proposition
1976/77:116
om
ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.
beslutad
den 24 mars 1977.
Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag
som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
RUNE
GUSTAVSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas en överenskommelse som
har träffats med sjukvårdshuvudmännen om vissa finansieringsfrågor för
sjukvården. Överenskommelsen, som gäller ersättningarna från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen, innebär bl.a. en höjning av sjukförsäkringens
läkar-vårdsersätlning till sjukvårdshuvudmännen från 70 till 93 kr. per
läkarbesök och en höjning av patientavgiften från högst 15 till högst 20 kr.
fr. o. m. den 1 januari 1978. Samtidigt höjs försäkringens ersättning till
sjukvårdshuvudmännen för sjukvärdande behandling från 35 till 40 kr. per
besök. Patientavgiften höjs från högst 7 till högst 10 kr. Karensbeloppet för
sjukförsäkringens resekostnadsersättning höjs i flertalet fall från 8 till 10
kr. Sjukförsäkringens ersättning för sjukhusvård höjs frän 20 till 30 kr. per
vårddag. Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för ambulanstransporler och
tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade höjs också. Av hjälpmedelsersättningen
skall viss del användas för finansiering av handikappinstitutets verksamhet.
Institutet skall enligt en separat träffad överenskommelse fr.o.m. den I
januari 1978 drivas gemensamt av staten och sjukvårdshuvudmännen.
De ändrade ersättnings- och avgiftsreglerna avses
gälla fr. o. m. den 1 januari 1978. De i propositionen redovisade förslagen
innebär ett ekonomiskt tillskott till sjukvårdshuvudmännen på I 167 milj. kr.
per år Kostnadsökningen för sjukförsäkringen beräknas lill 938 milj. kr. per
år jämfört med ca 2 050 milj. kr som utgick i ersättning från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen år 1976. Härvid beräknas en kraftig volymökning av
ersättningen lill hemsjukvården. För att läcka dessa kostnader jämte en
kostnadsökning för sjukförsäkringen lill följd av bl. a. utbyggnad av
föräldraförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1978 och en ökad sjukfrekvens
föreslås en höjning av socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen för
arbetsgivare
1 Riksdagen 1976/77. t saml. Nr 116
Prop. 1976/77:116 2
m.fl.
med 1,6 procentenheter till 9,6 % av avgiftsunderlaget fr.o.m. år 1978.
En enhet för verksamhet i samband med bekämpning av
sjukhusinfek-lioner föreslås inrättad vid statens bakteriologiska laboratorium.
1 propositionen redovisas också vissa ändringar i reglerna för offentligt
anställda läkares rätt atl ansluta sig lill sjukförsäkringen.
Vidare läggs fram förslag som gör det möjligt alt
utfärda enhetliga regler för beräkning av bostadskostnaden i samband med
fastställandet av kommunalt bostadstillägg lill folkpension. Förslag läggs
också fram om viss ändring av reglerna rörande inkomstberäkning i lagen
(1975:380) om delpensionsförsäk-ring.
Slutligen redovisas en preliminär överenskommelse
om inordnande av hjälpmedelsverksamheten vid karolinska sjukhuset i
Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala fr.o.m. den 1 juli 1977.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:116
1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom
föreskrives att 3 kap. 4 i; och 19 kap. 4 S lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hel
sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad med trehundrasextiofem. Sjukpenningen avrundas lill närmaste
hela krontal. För försäkrad som avses i I § andra stycket utgör hel
sjukpenning åtta kronor för dag.
För
dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med tjugu
kronor,dock med högsten tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall det
belopp varmed minskning sker avrundas till närmast lägre hela krontal.
Sjukpenning vid sjukhusvård skall dock alllid utgå med lägst åtta kronor
För
dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas med trettio
kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall det
belopp varmed minskning sker avrundas till närmast lägre hela krontal.
Sjukpenning vid sjukhusvård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 kap.
4 §3
Avgift
till sjukförsäkringen enligt 1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 § skall
utgå med åiia procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad
som på gmnd av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 §
gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre
procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet
fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet
Avgift
till sjukförsäkringen enligt
1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt
2 § skall utgå med nio och sex tiondels procent av det belopp, vara
avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11
kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen
enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter
den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med hänsyn till den
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtryckt 1973:908.
2 Senaste lydelse 1975:223.
3 Senaste lydelse 1975:949.
opaginerad Kontrollera mot PDF
del
av medel lill och från fonden. I fråga om sjöman som avses i I § I mom.
första stycket lagen(1958:295)om sjömansskatt beräknas avgiften till
sjukförsäkringen enligl procentsats som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, myndighet fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra
bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel
skall svara mot förhållandel mellan antalet svenska sjömän och hela antalet
sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre
år, som närmast föregått del år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages
härvid ej till fartyg med en bmllo-dräktighel understigande trehundra
registerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.
eller karensliden bedömes
få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna
försäkringskassorna lill täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om
ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila
kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke läckas av
statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som
under året uppkommit lör centrala studie-slödsnämnden i anledning av atl
ålerbetalningsplikliga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, lill den del
kostnaderna icke skola täckas med statiiga medel enligt 7 § andra stycket. För
reglering av över-och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen fastställer gmndema för överförandet av medel lill och från fonden.
inverkan undanlagandel
eller karensliden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter
fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna lill läckande av deras
utgifter under året för sjukförsäk-ringsförmåner, inberäknat de utgifter för
läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss
födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt för
förvaltning, till den del utgifterna icke läckas av statsbidrag enligt 7 §.
Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som under året uppkommit för
centrala studiestödsnämnden i anledning av alt ålerbetalningsplikliga
studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligl studieslödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola läckas
med statliga medel enligl 7 § andra stycket. För reglering av över-och
underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen fastställer gmndema för överföran-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på lid före
ikraftträdandet.
Prop.1976/77:116 5
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m.
Härigenom
föreskrives att I och 2 iJS lagen (l974:525)om ersättning för viss
födelsekontrollerande verksamhet m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
ver sådan rådgivning.
Ersättning
till privatpraktiserande läkare för rådgivning i födelsekontrollerande syfte
utgår enligl gmnder som regeringen fastställer.
Ersättning
enligl denna lag utgår även för rådgivning angående abort eller
sterilisering.
Staten,
landstingskommun eller kommun får enligl vad nedan sägs ersättning för
kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som vid personligt
besök meddelas den som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Motsvarande ersättning utgår även lill organisation, som med
socialstyrelsens tillstånd bedri-
Siaten,
landstingskommun eller kommun (år enligt vad nedan sägs ersättning för
kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som meddelas den som
omfattas av sjukförsäkring enligl lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Motsvarande ersättning utgår även till organisation, som med socialstyrelsens
tillstånd bedriver sådan rådgivning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ersättning utgår för varje rådgivningstillfälle
med belopp som regeringen fastställer. Ersättningen omfattar även kostnaderna
för preventivmedel som vid besöket utlämnas till den försäkrade.
2S
Ersättning utgår Cör varje rådgivningstillfälle
med belopp som regeringen fastställer. Ersättningen omfattar även kostnadema
för preventivmedel som i samband med rådgivningen utlämnas till den försäkrade.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.
'
Senaste lydelse 1975:226.
Prop.1976/77:116 6
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård via
karolinska sjukhuset
Härigenom föreskrives alt lagen (1969:653) om vissa
bidrag för vård vid karolinska sjukhuset' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Intages någon som är bosalt utanför Stockholms län
och icke omfattas av avtal om regionsjukvård m. m. vid karolinska sjukhuset på
sjukhuset för vård, som det enligt sjukvårdslagen (1962:242)åligger
landstingskommun att ombesörja, skall den landstingskommun inom vilken den
intagne är bosall lill sjukhuset erlägga bidrag lill kostnaderna för vården
enligl vad nedan sägs.
1
fråga om vård på annan avdelning vid karolinska sjukhuset än radiumhemmet
föreligger skyldighet atl utge vårdbidrag som avses i första stycket endast
under förutsättning att den på sjukhuset intagne antingen insjuknat i den
sjukdom vården avser under vistelse inom Stockholms län eller lått hänvisning
till sjukhuset för vård, som ej kan beredas på landstingskommunens sjukhus.
Närmare föreskrifter om sådan hänvisning meddelas av regeringen.
Vårdbidrag
utgår för varje vårddag Vårdbidrag utgår för varje vårddag
med det belopp, varmed den för med det belopp, varmed den för
patienten tillämpliga vårdavgiften på patienten tillämpliga vårdavgiften på
allmänt rum vid karolinska sjuk- allmänt mm vid karolinska sjuk
huset överstiger tjugo kronor. huset överstiger trettio kronor.
Vad ovan föreskrives om landstingskommun äger
motsvarande tillämpning på kommun som ej tillhör landstingskommun.
Utgår
vårdbidrag, minskas vårdavgiften med motsvarande belopp.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1978.
'
Senaste lydelse av bl. a. författningens rubrik 1975:225.
Prop.
1976/77:116 7
4 Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension
Härigenom föreskrives alt 2 S lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunall bostadstillägg lill folkpension' skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
2§
Kommunaltbostadstillägg skall, där kommun så
beslutat, utgå till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension,
förtidspension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen, eller
till där mantalsskriven hustm som åtnjuter hustmtillägg.
Kommunalt bostadstillägg utgår Kommunalt
bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen be- enligt de grunder kommunen
bestämmer. Avvikelse från vad i 4 och stämmer. Avvikelse från vad i 4 och
5 §§
stadgas må dock icke äga mm, 5 §§ stadgas må dock icke äga mm,
och för rätt till kommunalt bostads- och för rätt till kommunalt bostads
tillägg må ej fordras viss tids bosätt- tillägg må ej fordras viss tids bosätt
ning inom kommunen eller uppstäl- ning inom kommunen eller uppstäl
las annat därmed jämfdriigt villkor, las annat därmed jämföriigt villkor.
Regeringen äger meddela föreskrif- Regeringen eller, efter regeringens
ler angående det högsta belopp som bemyndigande, riksförsäkringsverket
må utgå i kommunalt bostadstillägg beslutar om grunder för beräkning av
för pensionsberättigad, som är bosatt bostadskostnaderna i ärende enligt
i ålderdomshem eller därmed lik- denna lag. Regeringen äger meddela
ställt hem. föreskrifter angående det högsta
belopp
som må utgå i kommunalt bostadstillägg för pensionsberättigad, som är bosatt
i ålderdomshem eller därmed likställt hem. Om kommuns beslut rörande kommunalt
bostadstillägg skola riksförsäkringsverket och den allmänna försäkringskassa,
inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen, ofördröjligen underrättas.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
'
Lagen omtryckt 1976:1014.
Prop.1976/77:116 8
5
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring
Härigenom
föreskrives alt 5 § lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Delpension faslställes lill belopp motsvarande 65
procent av skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade åtnjöt före
övergången till deltidsarbete under arbetstid som var normal för honom och den
inkomst som han kan antagas komma alt tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete.
Skillnaden får för år räknat inte beräknas överstiga skillnaden mellan den
försäkrades sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring före och efter övergången till deltidsarbete.
Skulle den försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga
förhållanden för det år som föregår övergången lill deltidsarbete, varit
försäkrad för högre sjukpenninggrundande inkomst än den som angivits i kassans
beslut, skall skillnaden dock beräknas med utgångspunkt i sådan högre
inkomst.
5 §
Föreslagen lydelse
Delpension faslställes lill belopp motsvarande 65
procent av skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade åtnjöt före
övergången lill deltidsarbete under arbetstid som var normal för honom och den
inkomst som han kan antagas komma atl tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete.
Skillnaden får för år räknat inte beräknas överstiga skillnaden mellan den
försäkrades sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligl lagen
(1962:381) om allmän försäkring före och efter övergången lill deltidsarbete.
Skulle den försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga
förhållanden för del år som föregår övergången till deltidsarbete, varit
försäkrad för högre sjukpenninggrundande inkomst än den som angivits i kassans
beslut, skall skillnaden dock beräknas med utgångspunkt i sådan högre
inkomst. /Ivv/Aer den försäkrades inkomstbortfall väsentligt från vad som kan
motiveras med hänsyn till minskningen av arbetstiden, särskilda arbetsförhållanden
eller förändrade arbetsuppgifter skall hänsyn tagas endast till sådant
inkomstbortfall som står I proportion till minskningen av arbetstiden. Om den
försäkrades inkomst före eller efter övergången till deltidsarbete väsentligt
avviker från vad som är
Prop.1976/77:116 9
vanligt för arbetet, skall beräkningen grundas på den lön som kan
anses vara vanlig för arbetet.
Fastställd
delpension anknytes till basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring och omräknas vid förändring av basbeloppet.
Ändras
de förhållanden som enligt första stycket har legat till grund för
fastställande av delpension, skall omprövning ske enligt bestämmelser som
meddelas med stöd av 11 tj.
Vid
bedömning av rätt lill delpension bortses från bisyssla som försäkrad före
övergången lill deltidsarbete varaktigt utfört vid sidan av sitt huvudsakliga
arbete. Överstiger arbetstiden vad avser bisysslan efter övergången lill
deltidsarbete den tid som åtgår för deltidsarbetet skall frågan om rätt till
delpension hänskjutas lill särskild prövning. Detsamma skall gälla om
ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet.
Utvidgas bisysslan under lid som delpension ålnjutes skall rätten till och
storleken av delpensionen omprövas.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag,
då lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
2 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 116
Prop. 1976/77:116 10
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-03-24
Närvarande:
Statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson,
Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.
Föredragande:
statsrådet Gustavsson utom i vad avser punkterna 3.7,3.9 och
3.14,
statsrådet
Troedsson såvitt avser punkterna 3.7, 3.9 och 3.14.
Proposition
om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m.
1 Gällande
bestämmelser
1.1 Allmänt
Sjukförsäkringsförmånerna enligl lagen (1962:381)
om allmän försäkring (omtryckt 1975:908, ändrad senast 1976:1080), AFL, består
av sjukvårdser-sällning, sjukpenning och föräldrapenning. Sjukvårdsersältning
utgår enligl
2 kap.
AFL i form av ersättning för läkarvård, tandvård, sjukhusvård och för
vissa sjukvårdande behandlingar som utförs av annan än läkare. Sjukersätt
ning utgår även för resor i samband med vården saml för läkemedel. Vidare
utgår viss ersättning för sjukvårdshuvudmännens kostnader för ambulans
transporler och för handikapphjälpmedel.
1.2 Ersättning
för läkarvård
Ersättning för läkarvård utgår om vården ombesörjs
av staten, landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun
(offentlig läkarvård) eller lämnas av läkare som är uppförd på en av allmän
försäkringskassa upprättad förteckning (annan läkarvård). Ersättning utgår
enligt grunder som regeringen fastställer. I fråga om vård som lämnas av läkare
som uppförts på den nämnda förteckningen fastställs grunderna för högst två år
i sänder efter förslag av riksförsäkringsverket. Regeringen kan därvid bestämma
det högsta arvode som får tas ut för vård som lämnas av läkare som
Prop.1976/77:116 11
är
uppförd på förteckningen. Gmnder för läkarvårdsersättning m. m. har fastställts
i läkarvårdslaxan (1974:699, omtryckt 1975:1046).
För offentlig läkarvård betalar försäkringskassan
till sjukvårdshuvudmannen läkarvårdsersältning med 70 kr. för varje
läkarbesök. Av patienten får tas ut en avgift på högst 15 kr. Beloppen
inkluderar ersättning även för del första läkarbesök som sker med anledning av
remiss saml för sådana rönlgen-och laboralorieundersökningar m. m. som
patienten blir remitterad till vid läkarbesöket. Meddelas vården vid läkares
besök hos den sjuke kan en tilläggsavgift av 10 kr. las ut av den försäkrade.
Vid rådfrågning per telefon utgår endast patientavgift med 10 kr.
Regeringen har i beslut den 9 december 1976
medgivit atl bestämmelserna om offentlig läkarvård i läkarvårdslaxan under år
1977 även får tillämpas för vård meddelad vid vissa i beslutet upptagna
sjukhus,som inte drivs av staten, landstingskommun eller kommun utanför
landsting.
I annan läkarvård r läkare för varje palienlbesök
tillgodoräkna sig arvode med högst de belopp som anges i läkarvårdslaxan.
Läkaren får i patientavgift ta ut högst 25 kr., i vissa fall 30 eller 35 kr.
Patientavgiften inkluderar ersättning för remissbesök hos läkare inom offentlig
vård samt för röntgen-och laboratorieundersökningar m. m. som patienten
remitteras till. Vid läkares besök hos den sjuke får tas ut en tilläggsavgift
med 10 kr. För telefonrådfrågning utgör patientavgiften högst 15 kr Skillnaden
mellan läkararvodet och patientavgiften betalas av försäkringskassan direkt
till läkaren i form av läkarvårdsersältning.
Vid remiss från privatpraktiserande läkare för
lakar-, röntgen- eller laboratorieundersökning i offentlig vård ersätter
sjukförsäkringen vederbörande sjukvårdshuvudman med 85 kr. Vid remiss för
röntgen- eller laboratorieundersökning hos privat röntgenmottagning eller
laboratorium som har driflavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning från
sjukförsäkringen med belopp enligt driflavlalet. Sådant driftavlal skall
godkännas av riksförsäkringsverket. Enligl beslut av regeringen skall
motsvarande bestämmelser äga tillämpning när remiss utfärdas inom
företagshälsovården. Därvid skall dock ett belopp motsvarande patientavgiften i
offentlig sjukvård avräknas från ersättningen.
1.3
Ersättning för sjukvärdande behandlingar m. m.
I 2 kap. 6 § AFL ges regeringen möjlighet
föreskriva att ersättning skall utgå för försäkrads utgifter för annan vård
eller behandling i anledning av sjukdom än läkarvård, tandvård och sjukhusvård
liksom för resor i samband med sådan vård eller behandling. Närmare
bestämmelser härom finns i kungörelsen (1962:387) angående ersättning enligl
lagen om allmän försäkring för vissa utgifter för vård eller behandling i
anledning av sjukdom. Kungörelsen upphör att gälla med utgången av mars månad
1977. Den ersätts
Prop. 1976/77:116 12
då
av förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling m. m. 1 det
följande lämnas en redogörelse för ersättningsreglerna i den nya författningen.
Enligt 2 (j i förordningen avses med sjukvårdande
behandling i offentlig vård sådan sjukvårdande behandling som ombesörjs av staten,
landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun. Arvodel för
sjukvårdande behandling i offentlig vård utgör 42 kr. för varje besök.
Patienten eriägger högst 7 kr. i patientavgift och försäkringen betalar en
behandlingsersättning av 35 kr. Motsvarande regler gäller för dels utprovning
och anpassning av hjälpmedel för handikappade som ordinerats av behörig läkare
eller annan som har ordinationsrält, dels rådgivning i födelsekontrollerande
syfte eller rådgivning angående abort eller sterilisering som meddelas vid
personligt besök. För sådan rådfrågning utgår inte patientavgift och
behandlingsersätlningen utgör 42 kr. Arvode ulgår dock inte för vård eller
behandling eller rådgivning som ges i anslutning lill besök för vilket utgår
arvode enligl läkarvårdstaxan. För vård eller behandling som lämnas av
privatpraktiserande vårdgivare som har avtal med sjukvårdshuvudman ulgår
ersättning på samma sätt som om vården hade lämnats av huvudmannen.
Med annan sjukvårdande behandling avses sådan sjukgymnastisk
behandling som lämnas av privatpraktiserande sjukgymnast eller läkare som är
uppförd på en av allmän försäkringskassa upprättad förteckning. Till
försäkringen ansluten vårdgivare lår tillgodoräkna sig arvode med högst det
belopp som anges i taxan. Patientavgift får tas ut med högst 15 kr. När vården
ges vid besök hos den sjuke får en tilläggsavgift tas ut med 10 kr. För
telefonrådfrågning utgår endast patientavgift med högst 10 kr. Försäkringskassan
betalar skillnaden mellan arvode och patientavgift direkt till vårdgivaren
genom behandlingsersättning.
För fonialrisk behandling ulgår i regel även i
fortsättningen ersättning enligt de äldre reglerna. Dessa innebär att patienten
erlägger hela arvodet till den som meddelar vården, varefter försäkringskassan
lämnar återbäring med tre Oärdedelar av arvodel, dock maximalt med 12 kr.
1.4
Ersättning för sjukhusvård
Ersättning från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudman ulgår enligt 2 kap. 4 5 AFL för sjukhusvård som försäkrad
behöver på grund av sjukdom eller förlossning. Fr. o. m. år 1976 utgör denna
ersättning 20 kr. per vårddag. I fråga om den som inte omfattas av
sjukförsäkringens ersättningsregler i detta hänseende tar sjukvårdshuvudmännen
i regel ut en avgift av patienten med motsvarande belopp. Huvudmannen
förutsätts vid behov sätta ned eller helt avstå från att la ut avgiften.
För
varje dag som försäkrad vistas på sjukhus görs enligt 3 kap. 4 S AFL
Prop.1976/77:116 13
avdrag
med 20 kr. på den sjukpenning denne är berättigad till. Avdraget får dock
utgöra högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den återstående
sjukpenningen skall alllid uppgå till lägst 8 kr. per dag.
L5
Ersättning för resor
De grundläggande bestämmelserna om ersättning vid
resor finns i 2 kap. 5-6 SS AFL. Närmare bestämmelser om resekostnadsersättning
finns i sjukreseförordningen (1975:964, ändrad senast 1976:1017). Försäkrad som
har lått ersältningsberätligad läkarvård, tandvård, sjukhusvård, sjukvårdande
behandling, rådgivning i födelsekontrollerande syfte eller sjukvård meddelad av
distriktssköterska eller distriktsbarnmorska har rätt lill ersättning för
resekostnader i samband med värden eller behandlingen.
Ersättning för resekostnad vid läkarvård,
sjukhusvård, sjukvårdande behandling och sjukvård meddelad av
distriktssköterska eller distriktsbarnmorska lämnas med den kostnad som vid
varje vårdtillfälle överstiger 8 kr. Vid resor i samband med landvård och
rådgivning i födelsekontrollerande syfte utgör karensbeloppet 15 kr.
Enligl förordningen (1975:963) om ersättning till
sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter utgår ersättning
till sjukvårdshuvudman för tillhandahållande av sjuktransporter med ambulans
eller annat sjuktransporlfordon. Ersättningen ulgår med 12 kr. för varje
invånare som var bosall inom sjukvårdsområdet vid årets början. Ersättning får
tas ut av den sjuke med högst 8 kr. för varje resa.
1.6
Ersättning för vissa läkarutlåtanden
Har sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård
utgivits för 90 dagar i följd, eller finns det i övrigt skälig anledning, skall
försäkringskassa enligl 2 kap. 11 § och 3 kap. 13 § första stycket AFL i den
utsträckning riksförsäkringsverket föreskriver undersöka om skäl föreligger
atl vidta åtgärd för all förkorta sjukdomstiden eller att förebygga eller häva
nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga. Ersättning för läkamndersökning
och läkamtlå-tande som föranleds av försäkringskassans undersökning ulgår i
enlighet med vad regeringen förordnar.
När någon begär förtidspension på grund av nedsatt
arbetsförmåga, handikappersättning eller vårdbidrag skall enligt 4 S
kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension enligt
lagen om allmän försäkring, m. m. (ändrad senast 1975:480) läkarutlåtande
bifogas ansökan där inte särskilda skäl föranleder annat. Enligl 16 kap. 1 S
AFL ulgår ersättning för sådant läkarutlåtande enligl vad regeringen förordnar.
Enligt 16 kap. 2 S AFL kan som villkor för rätt
till förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag föreskrivas alt den
försäkrade skall
Prop.1976/77:116 14
undergå
läkarundersökning. Ersättning för sådan undersökning ulgår i enlighet med vad
regeringen förordnar.
Enligt
förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m. m. utgör
arvodet om läkarundersökning eller läkarutlåtande ombesörjts av staten,
landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun 85 kr. Vid
undersökning eller utlåtande enligt 16 kap. 1 S AFL erlägger den försäkrade 15
kr. av arvodet som patientavgift. 1 övriga fall betalar sjukförsäkringen hela
arvodel. För läkarutlåtande som ombesörjs av annan än sjukvårdshuvudman utgår
ersättning enligt föreskrifter som riksförsäkringsverket meddelar.
1.7
Ersättning för preventivmedelsrädgivning m. m.
1 lagen (1974:525)om ersättning för viss
födelsekontrollerande verksamhet m. m. (ändrad senast 1975:226)ges regler om
ersättning från sjukförsäkringen förpreventivmedelsrådgivning. Samma regler gäller
vid rådgivning angående abort eller sterilisering. Staten, landstingskommun
eller kommun får ersättning för kostnader för rådgivning som vid personligt
besök lämnas den som är omfattad av sjukförsäkringen. Motsvarande ersättning
utgår till organisation som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan
rådgivning. Ersättning ulgår även lill privatpraktiserande läkare enligt
grunder som regeringen fastställer.
Ersättning ulgår för varje rådgivningstillfälle med
belopp som regeringen fastställer. Den omfattar även kostnadema för
preventivmedel som vid besöket lämnas ut till den försäkrade. En förutsättning
för ersättning är enligt lagen all rådgivning och i anslutning därtill
utlämnade preventivmedel tillhandahålls den försäkrade kostnadsfritt. Ersättningsbestämmelser
har meddelats i läkarvårdstaxan (1974:699) och förordningen (1976:1018) med
taxa för sjukvårdande behandling m. m. För rådgivning meddelad av
sjukvårdshuvudman ulgår arvodet med samma belopp som för läkarundersökning
eller för sjukvårdande behandling, dvs. f n. 85 resp. 42 kr. För
privatpraktiserande läkare ulgår varierande arvoden beroende på de åtgärder som
vidtagits.
L8
Ersättning för hjälpmedel tUl handikappade
Enligt 2 kap. 6 tj AFL ulgår ersättning från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för hjälpmedel lill handikappade
enligl vad regeringen föreskriver. I förordningen (1975:963) om ersättning till
sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter föreskrivs att
ersättning för tillhandahållande av hjälpmedel ål handikappade ulgår med 22 kr.
om året för varje invånare som vid årets början var bosalt inom
sjukvårdsområdet. Medverkar sjukvårdshuvudmannen till alt glasögon avgiftsfritt
eller till
Prop.1976/77:116 15
nedsatt
pris tillhandahålls barn och ungdomar under 19 år som är bosatta inorn
sjukvårdsområdet höjs hjälpmedelsersätlningen med 2 kr. per invånare och år.
1.9 Handikappinstitutet
Handikappinstitutet, som inrättades år 1968, har
som huvudmän staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR).
Institutet har fyra huvuduppgifter. Del skall verka för atl utredningar,
forskning och utveckling rörande tekniska hjälpmedel för handikappade främjas
och samordnas. Del skall vidare prova och egenskapsdeklarera tekniska
hjälpmedel. Därjämte skall det bedriva information och utbildning inom
hjälpmedelsområdet. Slutligen skall det ha viss uppdragsverksamhet inom detta
område.
Handikappinstiiulel leds av en styrelse med nio
ledamöter, varav ordförande och ytterligare sex ledamöter utses av regeringen
och två av SVCR. Chef för institutet är en direktör. Verksamheten är uppdelad
på tre avdelningar, nämligen en teknisk avdelning, en informationsavdelning och
en allmän avdelning. Antalet tjänster är 82.
Institutets verksamhet finansieras dels med bidrag
från staten och SVCR, dels med intäkter från uppdragsverksamheten. I årets
budgetproposition (prop. 1976/77:100, bil. 8, punkten K 1) har statens bidrag
lill handikappinstitutets verksamhet under budgetåret 1977/78 tagits upp med 7
540 000 kr. Vidare har tagils upp 1 milj. kr. för produktion av
handikapphjälpmedel. SVCR:s bidrag uppgår till 100 000 kr.
1.10 Sjukförsäkringens
finansieringsregler
Fr. o. m. år 1976 finansieras sjukförsäkringen till
15 96 genom statsbidrag och till 85 % genom socialförsäkringsavgifier från
arbetsgivare och egenfö-relagare (19 kap. 1, 2, 4 och 7 SS AFL).
Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen utgår med 8 96 av ett
avgiftsunderlag som för arbetsgivare utgör summan av de löner och
naturaförmåner som under året utgått till de anställda. Vid beräkningen av
avgiftsunderlaget bortses från arbetstagare vars hela lön under året inte har
uppgått till 500 kr. För egenföretagare som har valt karenstid för
sjukpenningförsäkringen eller står utanför denna försäkring utgår avgiften med
lägre procentsats.
I den mån influtna avgifter till sjukförsäkringen
över- eller understiger vad som motsvarar 85 % av försäkringens utgifter under
året sker en reglering genom överföring till eller ianspråktagande av allmänna
sjukförsäkringsfonden.
Riksförsäkringsverket har i sin
anslagsframställning för budgetåret 1977/ 78 avseende anslaget Bidrag lill
sjukförsäkringen anmält alt socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen f
n. inte beräknas täcka den lagstadgade
Prop. 1976/77:116 16
andelen
av sjukförsäkringens utgifter. Underskottet beräknas för år 1975 uppgå till ca
400 milj. kr. och fr. o. m. år 1976 lill ca I 500 milj. kr. per år. Efter
slutreglering för år 1974 uppgår allmänna sjukförsäkringsfonden lill ca 170
milj. kr. Mot denna bakgrund har i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/
77:100, bil. 8, s. 34) anmälts all frågan om avgiftsnivån för år 1978 senare
kommer all las upp till prövning.
1.11 Offentligt
anställda läkares anslutning till sjukförsäkringen
Genom beslut vid 1974 års riksdag infördes nya
ersättningsregler inom sjukförsäkringen för privatpraktiserande läkare (prop.
1974:104, SfU 1974:23, rskr 1974:260). I propositionen tog föredragande
departementschefen upp frågan om anslutning till försäkringen av offentligt
anställda läkare som bedrev privatpraktik vid sidan av sin tjänst. Mot bakgrund
av rådande sjukvårds politiska målsättningar och de remissultalanden som hade
gjorts av bl. a. Landstingsförbundet föreslog departementschefen atl de
offentligt anställda läkarna -s. k. fritidsprakliker - övergångsvis skulle få
ansluta sig lill försäkringen på särskilda villkor Elt mera definitivt
ställningstagande lill anslulningsfrågan för frilidspraktikerna skulle bli
föremål för överiäggningar i den lill riksförsäkringsverket knutna
läkarvårdsdelegalionen. Resultatet av överiäggningarna skulle redovisas av
riksförsäkringsverket före utgången av år 1977. Riksdagen beslutade i enlighet
med förslaget.
I
punkt 3 i övergångsbestämmelserna lill läkarvårdslaxan (1974:699) har tagits in
följande anslutningsregler för fritidsprakliker. Läkare som den I januari 1975
innehar tjänst hos sjukvårdshuvudman skall i fråga om rätlen alt bli uppförd på
förteckning hos allmän försäkringskassa betraktas som privatpraktiserande
läkare, om han den 1 januari 1975 sedan minst etl år regelmässigt har bedrivit
privatpraktik vid sidan av sin tjänst. Sådan läkare förs upp på förteckningen
för ett år i sänder och endast under förutsättning atl han visar, atl han har
erbjudit sig att ulföra läkarvård hos sjukvårdshuvudmannen på särskild
arbetstid men att detta erbjudande har avböjts.
1.12 Fastställande
av bostadskostnadens storlek vid beräkning av kommu
nalt bostadstillägg till folkpension
Enligt 2 S lagen (1962:392) om hustrulillägg och
kommunall bostadstillägg lill folkpension (omtryckt 1976:1014) ulgår
bostadstillägg enligt de grunder kommun bestämmer. Detta innebär alt kommunen
också fastställer reglerna för beräkning av den bostadskostnad som skall ligga
till grund för beräkningen av bostadstilläggels storlek. Kommunförbundet har
till kommunernas ledning utarbetat förslag till hur beräkningarna kan göras.
Också riksförsäkringsverket har utfärdat anvisningar som kan användas i det
fall kommun inte har utfärdat egna regler.
Prop. 1976/77:116 17
Enligl förordningen (1976:262) om slalskommunala
bostadsbidrag ulgår sådant bostadsbidrag vad gäller hushåll ulan barn inte till
den som uppbär kommunalt bostadstillägg till folkpension eller endast på gmnd
av inkomsl-prövningsreglerna är utesluten från sådant tillägg. Vid beräkningen
av del statskommunala bostadsbidraget ankommer det enligt 7 § på bosladsstyrelsen
att meddela föreskrifter om hur den bidragsgmndande bostadskostnaden skall
beräknas.
1
1977 års budgetproposition har föredragande statsrådet vid anmälan av frågan om
anslag lill bostadsbidrag m. m.(prop. 1976/77:100, bil. 16, s. 18 fO föreslagit
atl pensionärer utan barn skall få möjlighet alt uppbära sialskom-munalt
bostadsbidrag. Med anledning härav bör viss samordning ske mellan systemen för
kommunalt bostadstillägg lill folkpension och statskommunalt bostadsbidrag, bl.
a. i vad avser reglerna för beräkning av den bidragsgrundande
bostadskostnaden.
1.13
Regler för beräkning av delpension
Lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring (ändrad
senast 1976:84) trädde i kraft den 1 juli 1976.
Delpensionsförsäkringen gäller arbetstagare som
trappar ned sitt förvärvsarbete inför övergången till hel ålderspension.
Pensionsnivån utgör i princip 65 % av det inkomstbortfall som uppslår vid
övergång till deltidsarbete. Till grund för beräkningen av delpensionens
storlek ligger dels den försäkrades inkomst före övergången till deltidsarbete
och dels den inkomst som han kan antas komma all tills vidare åtnjuta vid
deltidsarbete. Som förutsättning för rätt lill delpension gäller all man
minskar ned arbetstiden med minst 5 limmar i veckan. Arbetstiden måste dock
efter minskningen uppgå till minst 17 timmar i veckan.
Delpensionsförsäkringen administreras av
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Inom ramen för de i
lagen angivna grunderna för delpensioneringen skall verket fortlöpande meddela
kompletterande tillämpningsföreskrifter. Verket biträds därvid av en central
pensionsdelega-tion i vilken ingår företrädare för arbetsgivarnas och
arbetstagarnas huvudorganisationer.
Regeringen uppdrog den 5 juni 1975 åt
riksförsäkringsverket att med biträde av den centrala pensionsdelegationen noga
följa utvecklingen av den nya delpensionsförsäkringen och alt därvid föreslå
sådana justeringar i lagstiftningen som kunde visa sig erforderiiga.
Vid utgången av februari 1977 hade delpension
beviljats i omkring 20 000 fall.
3
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 116
Prop.1976/77:116 18
2
Utredningar m. m.
2.1
Utredningsförslag om samverkan i handikappinstitutet
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1975:36,
SfU 1975:16, rskr 1975:125) överlog sjukvårdshuvudmännen den 1 januari 1976
hela ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel åt handikappade. Reformen
byggde på en överenskommelse som träffades i januari 1975 mellan företrädare
för socialdepartementet och Landstingsförbundet om vissa finansieringsfrågor
på sjukvårdsområdet. En ny ersättningsform, hjälpmedelsersättning, infördes
fr. o. m. år 1976 för sjukvårdshuvudmännens tillhandahållande av hjälpmedel åt
handikappade. Hjälpmedelsersätlningen utgår från sjukförsäkringen med ett
visst belopp per invånare och år.
Del ingick i överenskommelsen atl
handikappinstitutets verksamhet skulle fortsätta på i huvudsak samma sätt som
tidigare. Frågan om formerna för den framtida samverkan mellan
sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet skulle emellertid las upp i
särskild ordning, Med hänvisning till detta föreslog Landstingsförbundets
styrelse i skrivelse lill regeringen i december 1975 atl en gemensam utredning
skulle tillsättas angående handikappinstitutet. Regeringen bemyndigade i
januari 1976 chefen för socialdepartementet atl tillkalla en utredningsman' med
uppdrag all lägga fram förslag beträffande formerna för den framtida samverkan
mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet. Utredningsmannen överlämnade
i oktober 1976 betänkandet (Ds S 1976:8) Samverkan i handikappinstitutet.
Den verksamhet handikappinstitutet bedriver log
ursprungligen sin början inom Svenska centralkommittén för rehabilitering
(SVCR). Är 1968 träffades elt avtal mellan staten och SVCR om atl gemensamt
inrätta och driva handikappinstitutet fr. o, m, den 1 juli 1968. Statens bidrag
beräknas för budgetåret 1977/78 utgöra 7 540 000 kr. SVCR:s bidrag utgör 100
000 kr., vartill kommer atl SVCR ställer lokaler m. m. till institutets
förfogande. Institutet förfogar dessutom över 1 milj. kr, av statsmedel för
stöd lill tillverkning m. m. av vissa handikapphjälpmedel. Beloppet får
användas för att Initiera och stimulera tillverkning av sådana
handikapphjälpmedel för vilka del finns svårigheter atl fä i gång produktion på
gängse industriella villkor.
Målet för handikappinstitutets verksamhet är all
främja tillkomsten av tekniska hjälpmedel och verka för andra åtgärder för
olika grupper av handikappade. Detta sker främst genom att institutet gör
utredningar föratt kartlägga behovet av hjälpmedel, initierar och samordnar
forsknings- och utvecklingsarbete inom hjälpmedelsområdet, provar hjälpmedel
för atl bedöma deras lämplighet för handikappade samt bedriver informations-
och
'
Avdelningschefen hos riksrevisionsverket Åke Gustafsson.
Prop.1976/77:116 19
dokumentationsverksamhet
inom hjälpmedelsområdet. Institutet arbetar i nära samverkan med andra samhällsorgan,
handikapporganisationer samt medicinsk och teknisk expertis inom området.
Utredningen framhåller i sitt betänkande atl
omläggningen år 1976 av ansvaret för hjälpmedelsverksamheten innebär atl denna
alltmer har samordnats med sjukvårdshuvudmännens övriga verksamhet. Samtidigt
med denna decentralisering ställer verksamhetens växande omfattning och den
snabba utvecklingen av hjälpmedelssortimentel större krav på central överblick
och en klar fördelning av arbetsuppgifter och ansvar mellan olika organ.
Utredningen konstaterar all samtidigt som handikappinstitutet har en omfattande
verksamhet för sjukvårdshuvudmännens räkning, har Landstingsförbundet vissa
centrala resurser församma ändamål,bl. a. ett hjälpmedelsråd med vissa
uppgifter som tidigare ankom på socialstyrelsens hjälpmedelsråd. Institutet är
ett övervägande tekniskt serviceorgan, medan förbundet mera har all behandla
hjälpmedelsfrågorna i ett övergripande sjukvårdspo-liliskl sammanhang.
En effektivisering av den centrala handläggningen
av dessa hjälpmedelsfrågor skulle enligl utredningens mening uppnås om del
centrala ansvaret för hjälpmedelsfrågorna låg samlat i stället föratt som nu
ligga hos skilda organ. Utredningen föreslår därför atl huvuddelen av
Landstingsförbundels nuvarande arbetsuppgifter inom hjälpmedelsverksamheten
förs över lill handikappinstitutet, som därmed lår rollen som samhällets
centrala serviceorgan inom denna verksamhet.
Utredningen finner det naturligt att
sjukvårdshuvudmännen ingår som en av huvudmännen för handikappinstitutet.
Samtidigt konstaterar utredningen all institutet har vikliga uppgifter som
direkt berör områden, där olika statliga myndigheter har del slutliga ansvaret.
Detta gäller l. ex. i fråga om arbetsiekniska hjälpmedel och arbetsmiljöfrågor,
anpassning av bostäder och samhällsmiljö och insatser inom forskning och
utveckling. Det finns därför motiv för ett fortsatt statligt engagemang i
institutet. Utredningen föreslår alt överiäggningar las upp mellan företrädare
för staten och sjukvårdshuvudmännen om atl sjukvårdshuvudmännen ingår som
huvudman i institutet. Utredningen framhåller alt en ändring av
huvudmannaskapet förutsätter att staten och SVCR kommer överens om att nu
löpande avtal om institutets drift skall upphöra.
Utredningen utgår ifrån all ett genomförande av
dess förslag medför att verksamheten i storl kommer att regleras i ett avtal
som träffas mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Del bör enligl utredningens
mening ankomma på handikappinstitutets styrelse all avgöra den närmare inriktningen
av institutets verksamhet och organisation, med utgångspunkt i institutets nya
roll.
Utredningen föreslår atl de medel som staten
ställer lill förfogande för tillverkning av handikapphjälpmedel alltjämt skall
utgå för att stimulera
Prop. 1976/77:116 20
produktion
av hjälpmedel i fall då förutsättningar saknas för tillverkning på vanliga
kommersiella villkor. Utredningen föreslår vidare all medel skall ställas lill
förfogande för inköp och beställningar av hjälpmedel. Handikapp-inslitulel
anses ha de bäsla förutsällningarna all göra de bedömningar som fordras för
beslut om sådana beställningar och inköp. Den praktiska hanteringen av
beställning och upphandling kan lämpligen ske genom Sjukvårdshuvudmännens
upphandlingsbolag (SUB) i nära samarbete med handikappinstiiulel.
2.2
Riksförsäkringsverkets framställning om regler för inkomstberäkning vid
delpension
Riksförsäkringsverket har regeringens uppdrag att
med biträde av den centrala pensionsdelegalionen följa utvecklingen av
delpensionsförsäkringen och alt därvid foreslå sådana justeringar som visar sig
erforderliga. Verket har i skrivelse till regeringen den 11 februari 1977
angett att avsikten är atl redovisa detta uppdrag under hösten 1977 men att
verket bedömer del nödvändigt atl åtgärder vidtas redan nu i följande
hänseende.
Enligt 5 S första stycket lagen (1975:380) om del
pensionsförsäkring skall till grund för beräkning av delpensionens storlek
ligga dels den försäkrades inkomst före övergången till deltidsarbete och dels
den inkomst som han kan antas komma af t. v. åtnjuta vid deltidsarbete.
Verket framhåller alt det i den proposition som låg
till grund för lagstiftningen om delpension (prop. 1975:97) inte har gjorts något
uttalande om att inkomstminskningen bör stå i rimlig proportion lill
arbeislidsminsk-ningen. Avsaknaden av ett sådant uttalande har enligt verket
medfört all försäkringskassorna och verkels besvärsavdelning nödgals godta
uppgifter om nedtrappning till en inkomstnivå, som inte alls slår i proportion
till antalet nedtrappade timmar.
Verket belyser det sagda genom redogörelse för fyra
fall, i vilka timför-Ijänsten efter nedtrappningen på ett anmärkningsvärt sätt
avviker från den som gällde vid resp. heltidsarbete före nedtrappningen. Verket
finner det med hänvisning till denna redogörelse stötande att utan närmare
prövning alltid godta uppgiven inkomst efter nedtrappningen, eftersom
delpensionens storlek kan bestämmas inom vida gränser genom olika lönearrangemang,
Mol denna bakgrund anser verket det angeläget atl regler skapas som förhindrar
elt inte avsett utnyttjande av delpensionsförsäkringen.
Verket anser sig inte kunna med stöd av 11 S lagen
om delpensionsförsäkring utfärda sådana regler. Detta skulle nämligen enligl
verkets uppfattning strida mot ordalydelsen av 5 S- Med anledning härav
anhåller verket att sist angivna lagrum snarast ändras.
Nya bestämmelser bör enligl verket träda i kraft
snarast efter riksdagsbeslut och tillämpas på ansökningar om delpension som
avgörs därefter. Enligt
Prop.1976/77:116 21
verkets
uppfattning hindrar gällande rättsprinciper atl de nya bestämmelserna
tillämpas även på tidigare fall.
Verket framhåller alt samråd i denna fråga har
sketl med den centrala pensionsdelegalionen. Delegationen har enhälligt ställt
sig bakom all korrektiv av den föreslagna innebörden skapas.
En ledamot i verkels styrelse har i en reservation
funnit det motiverat att de nya reglerna tillämpas också för redan beslutade
delpensioner.
2.3
Vissa frågor inom den ortopediska hjälpmedelssektorn
Bland hjälpmedlen för handikappade ingår som en
viktig del de ortopediska hjälpmedlen, i första hand proteser, ortoser
(slödjebandage), ortopediska skor och stödkorsetter. Denna sektor av
hjälpmedelsverksamheten tar f, n. i anspråk närmare 40 % av de totala
hjälpmedelskoslnaderna,
Norrbackainsliluiets ortopedisk-kirurgiska klinik,
innefattande tillhörande servicefunktioner såsom ortopedisk verkstad och elt
proteslekniskt forskningslaboratorium, inordnades i karolinska sjukhuset (KS)
den 1 juli 1971 enligt avtal om Norrbackainstituiel m. m. (prop. 1971:49, SoU
1971:13, rskr 1971:129). Intäkterna i hjälpmedelsverksamheten vid den
orlopediska verkstaden las upp under en särskild anslagspost i staten för
sjukhuset. Utgifterna för verksamheten bekostas från samma post. Intäkter och
utgifter avses balansera varandra. Den under anslaget Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader upptagna anslagsposten Hjälmedelsverksamhet har därför för
budgetåret 1977/78 liksom för tidigare budgetår tagits upp med ett formellt
belopp av I 000 kr. (prop. 1976/77:100, bU. 8, s. 117).
Vid KS bedrivs ortopedieknisk verksamhet inom ramen
för sjukhusels hjälpmedelssektion. Sektionen - som har 88 anställda - svarar
för sjukhusets totala försörjning med hjälpmedel. Onopediska hjälpmedel
tillverkas vid den egna verkstaden. 1 sektionen ingår nämnda prolestekniska
forskningslaboratorium med sex anställda.
Den ortopediska verkstaden vid KS har sedan länge
svarat för tillverkning och anpassning av ca hälften av de ortopediska
hjälpmedel som utlämnas till patienter inom Stockholms läns landsting. Den
andra hälften har levererats av Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala och dess
dotterbolag Een-Holmgren Ortopediska AB i Stockholm. Uppsalabolaget svarar i
stort sett för verksamheten vid akademiska sjukhuset i Uppsala och vid
Danderyds sjukhus i Stockholms län, medan stockholmsbolagel svarar för
motsvarande verksamhet vid bl. a. Huddinge sjukhus och Södersjukhuset i
Stockholm.
Direktionen för KS har anmält till
socialdepartementet att det föreligger vissa svårigheter för
hjälpmedelssektionen alt i varje fall på sikt upprätthålla en
tillfredsställande hjälpmedelsproduklion. En starkt bidragande orsak till delta
är de förändringar i sjukhusens upptagningsområden i Stockholms län som har
lett och fortsättningsvis leder till en kraftig minskning i palienlun-
Prop.1976/77:116 22
deriaget
för KS:s verkstad, och lill motsvarande ökning för Een-Holmgren Orlopediska AB.
Härigenom kan produktionskapaciteten vid KS inte utnyttjas effektivt och det
blir inte möjligt att både upprätthålla kravet på självfinansiering av
verksamheten och hålla rimliga priser. Samtidigt är det svårt atl ersätta
ledande personal vid pensionering. Personalinskränkningar kan bli oundvikliga
och på sikt skulle en nedläggning av verksamheten kunna bli aktuell. I detta
läge borde man enligl sjukhusledningen pröva möjligheten att sammanföra den
ortopediska verksamheten hos KS och motsvarande verksamhet hos Een-Holmgren
Ortopediska AB. Därigenom skulle man nå en rationell patienlservice inom
sjukvårdsområdet och skapa anställningstrygghet åt personalen vid KS:s
hjälpmedelsseklion.
3
Föredraganden
3.1
Inledning
Utvecklingen inom hälso- och sjukvården är i hög
grad inriktad på en utbyggnad av den decentraliserade öppna hälso- och
sjukvården i form av vårdcentraler, distriktssjukvård och hemsjukvård. Målet är
all göra hälso-och sjukvården lättare tillgänglig för medborgarna genom att så
långt som möjligt ge den formen av en närhetsservice. Läkarutbildningen har
inriktats på etl ökat antal allmänläkare för den öppna sjukvården.
Den av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna
sjukvården finansieras till väsentlig del genom ersättningar till huvudmännen
från den allmänna försäkringen. De nu gällande ersättningsreglerna bygger på en
överenskommelse som träffades år 1975 efter överläggningar mellan
representanter för socialdepartementet och Landstingsförbundet.
Överenskommelsen, som gäller ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen från den
allmänna försäkringen under åren l976och 1977, har redovisats för riksdagen
(prop. 1975:36, SfU 1975:16, rskr 1975:125). I överenskommelsen förutsattes atl
frågan om ersättningarna för liden efter utgången av år 1977 skulle bli föremål
för nya överiäggningar.
Efter överiäggningar mellan representanter för
socialdepartementet och Landstingsförbundet har överenskommelse träffats om nya
ersättningsbelopp m. m. fr. o. m. den 1 januari 1978. Jag kommer i det
följande att lämnaen redovisning av innehållet i överenskommelsen som bör
presenteras för riksdagen. Det ankommer på regeringen att närmare bestämma
ersättningsreglerna. Överenskommelsen bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga, I det följande kommer också all las upp vissa andra frågor
som bör presenteras för riksdagen. Det gäller bl. a. inrättandet vid statens
bakteriologiska laboratorium av en enhet för bekämpning .av sjukhusinfektioner,
ändringar i reglerna för offentligt anställda läkares rätt all ansluta sig till
sjukförsäkringen, enhetliga regler för beräkning av bostadskostnaden vid
Prop. 1976/77:116 23
fastställandet
av kommunalt bostadstillägg till folkpension saml viss ändring av reglerna
rörande inkomstberäkning i lagen om delpension. Jag kommer också atl lägga fram
förslag beträffande avgiften lill sjikförsäkringen fr. o. m, år 1978.
Sammanfattningsvis innebär den nyssnämnda
överenskommelsen alt ersättningen från sjukförsäkringen lill
sjukvårdshuvudmännen för offentlig öppen läkarvård höjs från 70 lill 93 kr. för
varje läkarbesök. Patientavgift får tas ut med högst 20 kr. per besök. Det
innebär atl det sammanlagda ersättningsbeloppet som huvudmannen får ta ut ökar
från 85 kr. lill 113 kr. per läkarbesök. Vissa ändringar avses också ske när
det gäller öppen läkarvård vid vissa sjukhus som inte drivs av
sjukvårdshuvudman och vid remiss från privatpraktiserande läkare för
undersökning vid privata rönlgenmoilag-ningar eller laboratorier.
Ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för
sjukvårdande behandlingar höjs från 35 till 40 kr. för varje behandling.
Patientavgift får tas ut med högst 10 kr. per behandling. Del innebär atl
huvudmannens sammanlagda ersättningsbelopp ökar från 42 till 50 kr. per
behandling. Ersättning skall utgå även för hemsjukvård som ordinerats av läkare
och som lämnas av landsiingsanställd personal eller kommunala hemsamariter.
Behandlingser-säitning skall inte längre utgå för utprovning och anpassning av
tekniska hjälpmedel för handikappade. Sjukvårdshuvudmännens kostnader härför
har i stället beaktats vid bestämmandet av hjälpmedelsersätlningen. Liksom {.
n. skall dock ersättning utgå för resekostnader i samband med utprovning och
anpassning av hjälpmedel.
Överenskommelsen innebär också en höjning av
sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukhusvård från 20
lill 30 kr. per vårddag. Motsvarande justering görs också av vårdavgifien för
dem som inte omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler. Del förutsätts
dock att sjukvårdshuvudmännen vid behov medger avgiftsnedsäilning eller avgiftsbefrielse
för utförsäkrad patient så att patienten tillförsäkras visst utrymme för bostads-
och andra levnadsomkostnader bl. a. vid kortare sjukhusvistelser. Ersättningen
lill sjukvårdshuvudmännen för ambulanstransporter höjs från 12 lill 16 kr, per
invånare och år. Karensbeloppei för sjukförsäkringens resekostnadsersättning
höjs i flertalet fall från 8 till 10 kr.
Hjälpmedelsersätlningen höjs från 24 till 43 kr.
per invånare och år. Sjukvårdshuvudmännen skall därvid avgiftsfritt eller till
nedsatt pris tillhandahålla glasögon till barn och ungdomar, Etl särskilt
avtal har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om gemensamt
huvudmannaskap för handikappinstitutet fr, o. m. den I januari 1978. Enligt
detta skall parterna tillskjuta 2 kr. per invånare och år av
hjälpmedelsersättningen till en fond för finansiering av handikappinstitutets
verksamhet.
De nya ersättnings- och avgiftsreglerna skall gälla
för åren 1978 och 1979. De innebär etl ekonomiskt tillskott för
sjukvårdshuvudmännen med 1 167
Prop. 1976/77:116 24
milj.
kr. per år. För sjukförsäkringen beräknas de nya ersättningsreglerna innebära
en kostnadsökning med 938 milj. kr. per år. Därvid har bl. a. räknats med en
betydande ökning av antalet ersätlningsberälligade sjukvårdande
behandlingargenom hemsamariler m. fl. inom hemsjukvården. Jag beräknar all
ökningen motsvarar Insatser för ca 20 000 patienter med i genomsnitt 200
behandlingar per år. De överenskomna ersättningsreglerna kommer således alt bli
av stor betydelse för sjukvårdshuvudmännens möjligheter alt bygga ut sina
insatser inom hemsjukvården. Detta är inte minst viktigt när del gäller all
tillgodose vårdbehovet hos de äldre. Hälso- och sjukvården för de äldre kommer
- med hänsyn lill den kraftigt växande andelen äldre personer under den
närmaste 20-årsperioden - atl kräva stor uppmärksamhet och ställa väsentliga
resurskrav på sjukvårdshuvudmännen. Regeringen är självtallel angelägen att
medverka till en positiv utveckling. I överenskommelsen framgår detta bl. a. av
nämnda bidrag till hemsjukvården. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl
regeringen bemyndigat statsrådet Troedsson atl tillkalla en särskild
expertgrupp för att få en samlad översikt av behovet på kortare och något
längre sikt av hälso- och sjukvården för de äldre och vilka insatser som behövs
för att tillgodose detta vårdbehov. Expertgmppen skall skyndsamt göra en
genomgäng av de nämnda frågorna. Denna genomgång skall sedan ligga till grund
för gemensamma överväganden med sjukvårdshuvudmännen.
Jag förordar all de i överenskommelsen angivna
åtgärderna genomförs på det sätt som jag kommer att redogöra för i del
följande.
3.2
Ersättning för offentlig öppen vård
För läkarvård som ombesörjs av staten,
landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun utgårersäiining
från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmannen med ett enhetligt belopp av 70
kr. för varje besök. Patientavgift får samtidigt las ut med högst 15 kr. per
besök. I enlighet med vad som anges i överenskommelsen bör sjukförsäkringens
läkarvårdsersältning lill sjukvårdshuvudmännen fr o. m. den 1 januari 1978
höjas lill 93 kr. per besök. Patientavgiften bör därvid få uppgå till högst 20
kr. per besök. Vid läkarbesök hos den sjuke bör liksom f n. få las ut en
tilläggsavgift med 10 kr. De nämnda beloppen inkluderar liksom f n, sådana
röntgen- eller laboratorieundersökningar som patienten kan bli remitterad till
vid läkarbesöket. Vid rådfrågning per telefon bör patientavgiften fortfarande
vara högst 10 kr.
Enligt beslut av regeringen den 9 december 1976 får
bestämmelserna i läkarvårdstaxan angående offentlig läkarvård under år 1977
tillämpas för öppen läkarvård som meddelas vid vissa sjukhus, som drivs av
annan än sjukvårdshuvudman. I överenskommelsen har förutsatts alt fr. o. m. år
1978 driftavtal om den öppna läkarvården vid dessa sjukhus träffas mellan resp,
sjukhus och närmast berörd sjukvårdshuvudman. Ersättning för den öppna
prop.1976/77:116 25
vården
vid sjukhusen bör därefter utgå till sjukvårdshuvudmannen. För
riksförsäkringsverkets sjukhus kommer läkarvårdsersättning atl även fortsättningsvis
utgå direkt till sjukhusen.
Undersökning eller behandling hos sjukvårdshuvudman
efter remiss från försäkringsansluten privatpraktiserande läkare är avgiftsfri
för patienten. Ersättning utgår f n. frän försäkringen till
sjukvårdshuvudmannen med 85 kr. för varje sådan undersökning eller behandling.
Remitteras patient av försäkringsansluten privatpraktiserande läkare för
undersökning eller behandling till privat rönlgenmollagning eller laboratorium
som har driftavlal med sjukvårdshuvudman ulgår ersättning från
sjukförsäkringen enligl bestämmelser som riksförsäkringsverket meddelar i
anslutning till sådant driftavlal, I överenskommelsen har förutsatts alt dessa
regler ändras på så sätt alt ersättning skall utgå med etl enhetligt belopp vid
remiss från försäkringsansluten privatpraktiserande läkare lill
rönlgenmottagningeller laboratorium som drivs av eller har driftavtal med
sjukvårdshuvudman. Ersättningen skall liksom nu utgå lill sjukvårdshuvudmannen
och det ankommer sedan på denne atl komma överens med de privata
institutionerna om vilken ersättning som skall utgå lill dessa.
Ersättningsbeloppet lill sjukvårdshuvudmännen bör för åren 1978 och 1979
utgöra 113 kr. för varje remitterad patient.
Motsvarande regler bör gälla vid remiss från
företagshälsovårdsmotlagning som registrerats hos allmän försäkringskassa.
Ersättningsbeloppet bör då vara 93 kr. för varje remitterad patient och
patientavgift få tas ut med högst 20 kr.
Fr. o. m. år 1976 utgår ersättning från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen för vård eller behandling som på grund av sjukdom
och efter ordination av läkare lämnas av annan vårdpersonal än läkare, i, ex.
sjukgymnast, psykolog eller distriktssköterska. Ersättning utgår också för
utprovning och anpassning av tekniska hjälpmedel åt handikappade. Ersättningen
från försäkringen utgör 35 kr, per behandling eller besök. Patientavgift får
tas ut med högst 7 kr, per behandling eller besök.
Införandet av denna ersättningsform har inneburit
en värdefull breddning av försäkringens ersättningsregler, som tidigare i
huvudsak var knutna lill enbart läkarinsatser. Antalet behandlingsersältningar
under år 1976 har väsentligt överstigit vad som beräknades vid reformens
genomförande. Bl, a. gäller detta behandlingar inom hemsjukvården. Den nya
behandlingsersättningen har uppenbarligen inneburit ett betydelsefullt
ekonomiskt stöd till sjukvårdshuvudmännens utbyggnad av denna vårdform. Del är
angeläget att utvecklingen av denna verksamhet fortsätter och man bör för den
kommande tidsperioden kunna räkna med en betydande ökning av antalet
behandlingar i hemsjukvård.
I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen
från sjukförsäkringen för sju k vårdande behandling höjas från 35 kr. till 40
kr. per behandling eller
Prop.1976/77:116 26
besök.
Patientavgift bör få las ut med högst 10 kr, I flertalet fall torde inte las ut
någon avgift. Ersättning bör utgå endast för behandling som ges av personal som
är anställd av sjukvårdshuvudman eller som ges i enlighet med vårdavtal med
sjukvårdshuvudman. Det senare gäller bl. a. för kommunala hemsamariter som
utför läkarordinerade behandlingar hos sjuka som vårdas i sina hem. Särskild
ersättning för utprovning och anpassning av hjälpmedel ål handikappade bör inte
utgå fr, o. m. nästa år. Hänsyn till denna omläggning har tagits vid
beräkningen av hjälpmedelsersättningen,
3.3
Ersättning för sjukhusvård
När en försäkrad vårdas på sjukhus ulgår f n,
ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmannen med 20 kr. per
vårddag. För varje dag som den försäkrade vistas på sjukhus görs samtidigt ett
avdrag från hans sjukpenning med samma belopp. Avdraget får dock uppgå till
högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den återstående sjukpenningen
skall alllid uppgå lill lägst 8 kr. per dag.
Överenskommelsen innebär att sjukhusavgifien höjs
till 30 kr. per vårddag och atl försäkringen liksom hittills svarar för denna
avgift när det gäller försäkrade patienter. För patient som uppbär hel ålders-
eller förtidspension ersätter sjukförsäkringen kostnaden för sjukhusvård i
sammanlagt högst 365 dagar. För patienter som inte omfattas av
sjukförsäkringens ersättningsregler för sjukhusvård kommer sjukvårdshuvudmannen
att fastställa vårdavgiften med utgångspunkt i nämnda nivå för ersättningen
från försäkringen. Därvid förutsätts i överenskommelsen att
sjukvårdshuvudmannen vid behov medger avgiftsnedsäilning eller avgiftsbefrielse
så atl patienten tillförsäkras visst utrymme för bostads- och andra levnadsomkostnader
bl. a. vid kortare sjukhusvistelser,
I enlighet med vad som överenskoms år 1975 har
socialutredningen haft i uppdrag atl utreda frågan om avgiftsreglerna vid
sluten sjukvård för dem som inte omfattas av sjukförsäkringens
ersättningsregler för vården. Utredningen har nyligen avlämnat etl belänkande
(Ds S 1977:2) med material i frågan. Vidare har Landstingsförbundet tagit upp
frågan om en omläggning av avgiftssystemet för de utförsäkrade patienterna. Mot
bakgrund härav kommer frågan om ändrade avgiftsregler för utförsäkrade
patienter atl snarast las upp till prövning inom socialdepartementet efter
samråd med Landstingsförbundet bl. a. på grundval av material som redovisats av
socialutredningen och Landstingsförbundet.
I enlighet med överenskommelsen bör försäkringens
ersättning vid sjukhusvård fastställas till 30 kr. per vårddag.
Sjukpenningsavdragel bör uppgå till samma belopp och liksom f n, utgöra högst
en tredjedel av sjukpenningbeloppet och den återstående sjukpenningen alllid
uppgå till lägst 8 kr, per dag.
Prop. 1976/77:116 27
Höjningen av den allmänna sjukhusvårdsavgifien
föranleder ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska
sjukhuset.
3.4 Ersättning
för resekostnader
Resekostnadsersättning från sjukförsäkringen ulgår
i samband med ersältningsberätligad läkarvård,
tandvård,sjukhusvård,sjukvårdande behandling, rådgivning i
födelsekontrollerande syfte och sjukvård som lämnas av distriktssköterska eller
dislriklsbarnmorska. Ersättning ulgår som regel i den mån resekostnaderna vid
varje besök överstiger 8 kr. Detta belopp bör med hänsyn lill penningvärdels
förändring höjas till 10 kr. fr o. m. nästa år. För resor i samband med
tandvård och rådgivning i födelsekontrollerande syfte bör karensbeloppei höjas
från 15 till 18 kr. Ersättning bör även fortsättningsvis utgå för resekostnad
i samband med utprovning och anpassning av handikapphjälpmedel. Karensbeloppet
bör vara 10 kr.
Ersättning för ambulanstransporter ulgår från sjukförsäkringen
lill sjukvårdshuvudman med 12 kr. per år för varje invånaresom vid årets
ingång var bosatt inom sjukvårdsområdet. Ersättning lär las ut av den sjuke med
högst 8 kr. Sjuktransportersättningen bör enligl vad som överenskommits höjas
till 16 kr. per år och invånare. Samtidigt bör den avgift som får las ut av den
sjuke bestämmas lill högst 10 kr. Höjningen av ersättningen bör underiätta
sjukvårdshuvudmännens strävanden atl fä en god organisation för ambulanstransporterna.
3.5 Ersättning
för vissa läkarutlåtanden
När en person ansöker om förtidspension,
handikappersättning eller vårdbidrag skall ansökan åtföljas av etl
läkarutlåtande. I vissa fall kan försäkringskassan också föranstalta om atl den
som ansökt om pension eller uppburit sjukpenning en längre lid genomgår
läkarundersökning i samband med prövning av ansökan. Utfärdas utlåtande eller
utförs undersökning av läkare anställd hos offentlig sjukvårdshuvudman utgår
ersättning från sjukförsäkringen till huvudmannen. Ersättning ulgår f n. med 85
kr. per undersökning eller utlåtande, I vissa fall erlägger den försäkrade 15
kr. härav som patientavgift. I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen
höjas lill 113 kr. varav i vissa fall 20 kr. erläggs som patientavgift.
3.6 Ersättning
för preventivmedelsrådgivning m. m.
Enligt gällande bestämmelser betalar allmän
försäkringskassa ersättning från sjukförsäkringen för kostnader för rådgivning
i födelsekontrollerande syfte och i samband med rådgivning angående abort eller
sterilisering. Ersättning utgår enbart för rådgivning i samband med personligt
besök. En
Prop. 1976/77:116 28
förulsätining
för ersättning, som även omfattar kostnader för preventivmedel som vid besöket
lämnas ut till den försäkrade, är enligl lagen (1974:525) om ersättning för
viss födelsekontrollerande verksamhet m, m. alt rådgivning och i anslutning
därtill utlämnade preventivmedel tillhandhålls den försäkrade kostnadsfritt.
Ersättningsbeloppen har fastställts i läkarvårdstaxan (1974:699) och
kungörelsen (1962:387) angående ersättning enligt lagen om allmän försäkringm.
m, förvissa utgifter för vård ellerbehandlingianledning av sjukdom, vilken den
1 april 1977 ersätts av förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande
behandling m, m. För rådgivning meddelad av läkare anställd hos
sjukvårdhuvudman utgår ersättning med 85 kr. och för rådgivning meddelad av
annan personal anställd hos sjukvårdshuvudman, l, ex, barnmorska, ulgår
ersättning med 42 kr. Meddelas rådgivning av privatpraktiserande läkare utgår
ersättning med varierande belopp beroende på de åtgärder som har utförts.
Frågan om ändring av bestämmelserna om ersättning
för rådgivning i födelsekontrollerande syfte har aktualiserats av
riksförsäkringsverket i samband med etl av verket i november 1975 framlagt
förslag lill ändringar i läkarvårdslaxan beträffande ersättningen lill
privatpraktiserande läkare. I förslaget anförs bl. a. atl arvode för rådgivning
per telefon i födelsekontrollerande syfte bör få tillgodoräknas såsom för
annan telefonrådgivning om patienten tidigare har fåll rådgivning vid
personligt besök hos läkare.
Riksförsäkringsverkets förslag att ersättning skall
kunna utgå också för telefonrådfrågning när patienten tidigare har fått
rådgivning vid personligt besök hos läkaren har utarbetats i samförstånd med
Sveriges läkarförbund och lämnats utan erinran i läkarvårdsdelegationen där bl,
a. socialstyrelsen är företrädd. Jag förordar att en ändring genomförs i den
förutnämnda lagen om ersättning för födelsekontrollerande verksamhet m. m. för
alt öppna möjlighet att i läkarvårdslaxan ta in bestämmelser om ersättning för
telefonrådfrågning.
I enlighet med överenskommelsen mellan
socialdepartementet och Landstingsförbundet bör ersättningarna lill
sjukvårdshuvudmännen för rådgivningsverksamheten höjas. Ersättning bör utgå
med 113 kr, om rådgivning lämnas av läkare och med 50 kr. om den lämnas av
annan personal. Frågan om ersättningsnivån vid rådgivning meddelad av
privatpraktiserande läkare kommer att tas upp samtidigt med en allmän översyn
av läkarvårdslaxans privatpraklikerarvoden senare under år 1977.
3.7
Handikappinstitutet
Handikappinstitutet, som drivs gemensamt av slalen
och Svenska centralkommittén för rehabilitering (SVCR), är centralt organ på
hjälpmedelsområdet. Institutets uppgifter avser bl. a, planering och
samordning av forsknings- och utvecklingsarbete samt provning av hjälpmedels
lämplighet
Prop.1976/77:116 29
för
handikappade, vari ingår en bedömning av skälighelen av hjälpmedels kostnad.
Inslilulel verkar också som informalionsorgan på hjälpmedelsområdet och bistår
sjukvårdshuvudmännen i hjälpmedelsverksamheten. Institutet samverkar vidare
med statliga organ med verksamhet inom handikappområdet samt med
handikapporganisationerna.
En särskilt tillkallad utredning har i belänkandet
(Ds S 1976:8) Samverkan i handikappinstitutet föreslagit att
sjukvårdshuvudmännen går in som en av huvudmännen för institutet. Formerna för
samarbetet mellan staten och sjukvårdshuvudmännen borde enligt utredningen tas
upp i överiäggningar mellan parterna saml SVCR,
På grundval av utredningens synpunkter och analyser
har frågan om handikappinstitutet behandlats vid överläggningarna mellan
företrädare för socialdepartementet och Landstingsförbundet, Därvid har
principöverenskommelse träffats om alt staten och sjukvårdshuvudmännen
gemensamt övertar huvudmannaskapet för handikappinstitutet fr. o. m, den I
januari 1978. Etl särskilt avtal härom har nu också träffats. Vidare har en
särskild överenskommelse samtidigt träffats om finansieringen av
handikappinstitutets verksamhet under åren 1978 och 1979, Avtalet och
finansieringsöverenskommelsen har träffals under förutsättning att de godkänns
av regeringen och Landstingsförbundels styrelse. Avtalet har godkänts av SVCR;s
styrelse varigenom nuvarande avtal mellan slalen och SVCR om handikappinstitutets
drift upphör all gälla den 1 januari 1978.
I avtalet ålar sig staten och Landstingsförbundet
att svara för driften av handikappinstitutet. Avtalet gäller sex år och
förlängs på ytterligare sex år om det inte sägs upp före den 31 december 1980.
Verksamheten skall bekostas med medel från en särskild fond, som förvaltas av
institutets styrelse. Fonden skall tillföras medel enligt särskild
finansieringsöverenskommelse mellan parterna. Den träffade
finansieringsöverenskommelsen, som gäller för åren 1978 och 1979, innebär att
parterna tillför handikappinstitutets fond etl belopp motsvarande 2 kr, per
invånare och år. Beloppet skall avdelas från den hjälpmedelsersättning som
behandlas under punkten 3.8.1 fonden skall även ingå medel som
handikappinstitutet erhåller som ersättning för utförda uppdrag samt
förekommande ränteavkaslning från fonden och andra medel som slår lill
institutets förfogande. Från fonden skall betalas ul 0,8 milj. kr. per år lill
verksamheten vid Sjukvårdshuvudmännens upphandlingsbolag (SUB).
Av handikappinstitutels fond skall enligt
överenskommelsen årligen avdelas 1,3 milj, kr, alt av institutets styrelse
disponeras för alt initiera och stimulera tillverkning av vissa
handikapphjälpmedel, för vilka det föreligger svårigheteratt etablera
produktion på gängse industriella villkor. Vidare skall högst 1,3 milj, kr, få
användas som förskoilsmedel/förluslgaranli i samband med beställningar och inköp
av hjälpmedel, som företas av SUB i samarbete med institutet.
Prop. 1976/77:116 30
Samtidigt med all avtal har iräffals om den
fortsatta driften av handikappinstitutet har parterna också kommit överens om
nya stadgar för institutets verksamhet. Dessa överensstämmer i stort sett med
de stadgar som nu gäller, men har anpassats till del nya
huvudmannaskapsförhållandet. Antalet styrelseledamöter blir oförändrat nio.
Suppleanter utses lill samma antal. Fyra ledamöter utses av regeringen och fem
ledamöter av Landstingsförbundet. Bland de av regeringen utsedda ledamöterna
avses ingå företrädare för handikapporganisationerna. Regeringen utser en av
ledamöterna till styrelsens ordförande. Suppleanterna utses i samma ordning
som ledamöterna. Mandatperioden är tre år.
Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande all
godkänna avtal om drift av handikappinstitutet i enlighet med vad jag här har
redovisat,
3.8 Ersättning
för hjälpmedel till handikappade
Ersättning till sjukvårdshuvudmännen för
tillhandahållande av tekniska hjälpmedel åt handikappade utgår med 22 kr, per
år för varje invånare som vid årets ingång var bosatt inom sjukvårdsområdet.
För sjukvårdshuvudman som tillhandahåller avgiftsfria eller prisnedsalta
glasögon till bam och ungdomar ulgår ersättning med ytteriigare 2 kr. per
invånare och år,
Hjälpmedelsersätlningen bör i enlighet med
överenskommelsen utgå med ett enhetligt belopp av 43 kr, per invånare och år.
Då samtliga sjukvårdshuvudmän antagit regler om avgiftsfria eller prisnedsatia
glasögon lill barn och ungdomar kan ersättningen härför numera ingå i
grundbeloppet. I enlighet med vad som anförts under föregående punkt skall ett
belopp motsvarande 2 kr. per invånare och år avdelas från hjälpmedelsersättningen
och betalas till handikappinstitutels fond. Enligt gällande regler utgår
ersättning för sjukvårdande behandling även för åtgärder för utprovning och
anpassning av hjälpmedel. Av administrativa skäl bör emellertid denna
ersättning i stället innefattas i hjälpmedelsersättningen. Delta har i
överenskommelsen beaktats vid beräkningen av hjälpmedelsersätlningen, Enligl
vad jag redovisat tidigare under punkten 3,2 kommer således inte ersättning för
sjukvårdande behandling atl utgå för utprovning och anpassning av hjälpmedel fr
o, m, den 1 januari 1978,
3.9 Åtgärder
mot sjukhusinfektioner
Med sjukhusinfektioner (nosokomiala infektioner)
avses vissa infektioner som uppstår på sjukhus och som drabbar både patienter
och personal. Under senare år har förekomsten av sådana infektioner
uppmärksammals i ökande grad.
Enligt vissa uppskatlningardrabbas minst 7 96
avallasjukhusopereradeav sjukhusinfektioner. Infektionerna har samtidigt blivit
allt mer svårbemästrade. De orsaker stora mänskliga lidanden och i vissa fall
invaliditet. Sjukhusinfektionerna medför även en svår belastning på sjukvården.
Enbart
Prop. 1976/77:116 31
inom
den slutna vården kan kostnaderna för sådana infektioner beräknas uppgå till
storleksordningen drygt 300 milj. kr. per år. De samhällsekonomiska
kostnaderna är väsentligt högre.
Sjukhusinfeklionerna har uppmärksammats av
Europarådet som år 1972 i en rekommendation till regeringarna i medlemsländerna
bl.a. föreslog inrättandet av en nationell specialistfunktion för rådgivning
och samordning av insatserna för atl minska sjukhusinfeklionerna.
Riktlinjer för kontroll av sjukhusinfektionerna
utarbetades under våren 1976 av en arbetsgrupp tillsatt av WHO. Stor vikt läggs
i dessa riktlinjer vid utvecklandet av de laboratorieresurser som är
grundläggande för diagnos och spårande av sjukhusinfeklioner och därmed för det
bekämpande och förebyggande arbetet på sjukhusen. I Sverige finns s. k.
hygienkommittéer i så gott som alla sjukvårdsområden. Tolv slörre sjukhus eller
sjukvårdsområden har särskilda överiäkar- eller biträdande överiäkarljänster i
sjukhushygien. Så gott som alla sjukvårdsområden har tillgång till särskild
sjukhushy-gienisk läkarexpertis i någon form och flertalet sjukvårdsområden i
landet har särskilda sjukskötersketjänster (hygiensköterskor,
hygienassistenter) för sådana uppgifter. Däremot saknas en central instans för
samordning och utvärdering av åtgärder för rapportering och registrering av
sjukhusinfektioner samt för utveckling och forskning.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78
föreslog statens bakteriologiska laboratorium (SBL) atl en särskild enhet
skulle inrättas vid SBL för bekämpning av sjukhusinfeklioner. Enheten skulle ha
lill uppgift alt samordna tillgängliga laboratorieresurser saml svara för
rådgivning, viss forskning, utveckling av metoder m, m. Avsikten var atl
enheten skulle arbeta i nära samverkan med socialstyrelsen,
I avvaktan på resultatet av de i del föregående
redovisadeöveriäggningarna mellan socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen
har i årets budgetproposition inte beräknats några medel för den av SBL
föreslagna enheten.
Av vad jag har anfört framgår angelägenheten av att
sjukhusinfektioner förebyggs så långt som möjligt. Jag anser det därför vara
viktigt att en central instans för bekämpning av sjukhusinfeklioner inrättas.
Vid SBL har vissa frågor inom detta område bearbetats sedan flera år och SBL
har ett stort kunnande och en skicklig expertis. Jag förordar att SBL får medel
för alt inom laboratoriet organisera en särskild enhet för bekämpning av
sjukhusinfeklioner. Enheten bör ha till uppgift att registrera och kartlägga
förekomsten av sjukhusinfeklioner i landet, utarbeta metoder och förslag till
samarbeis-former för bekämpning av dem saml svara för rådgivning, viss
forskning och utveckling av metoder m. m. till stöd för sjukvårdshuvudmännen.
Resultaten av detta arbete kan bl. a. ligga till grund för socialstyrelsens
information om förebyggande av smittspridning inom hälso- och sjukvård.
Med
utgångspunkt i atl verksamheten kan starta den I januari 1978
opaginerad Kontrollera mot PDF
beräknar jag kostnaderna under budgetåret 1977/78 till ca
700 000 kr. Kostnaderna bör belasta förslagsanslaget Statens bakteriologiska
laboratorium: Centrallaboratorieuppgifler, Detta bör bringas lill riksdagens
kännedom.
3.10 Kostnader och finansiering
Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen med
sjukvårdshuvudmännen och vad jag här har förordat i fråga om
försäkringsersättningar och avgifter framgår av följande sammanställning (milj.
kr, per år).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändamål
Total-
Tillskott Kostnads
belopp för sjuk- ökning för
vårdshuvud- sjukförsäk-
männen ringen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Läkarvård
Sjukförsäkringens
ersättning till
sjukvårdshuvudmännen höjs frän 70
till 93 kr,/besök I 470
Patientavgiften
höjs frän högst 15
till högst 20 kr./besök 320
En enhetlig ersättning med 113 kr./
besök införs för röntgen- och la
boratorieundersökningar efter remiss
från privatpraktiserande läkare 80
Sjukvårdande
behandlingar
Sjukförsäkringens ersättning till
sjukvårdshuvudmännen höjs frän 35
till 40 kr/besök 480
Patientavgiften
höjs från högst 7
till högst 10 kr./besök
Behandlingsersättning för utprovning
och anpassning av handikapphjälpmedel
överförs till hjälpmedelsersättningen
Preventivmedelsrådgivning m, m.
Ersättningen för rådgivning höjs från
85 till 113 kr./besök hos läkare och
från 42 lill 50 kr./besök hos annan
rådgivande personal 32
Ambulanstransporter
Sjuktransponersättningen höjs från
12 till 16 kr/invånare 131
Handikapphjälpmedel
Hjälpmedelsersättningen höjs från 24
till 43 kr./invånare. Av detta belopp
skall 2 kr/invånare användas för
drift av Handikappinstitutet 350
Sjukhusvärd
Sjukförsäkringens
ersättning till
sjukvårdshuvudmännen höjs från 20
till30kr,/vårddag 660
Avgiften
för utförsäkrade ändras på
motsvarande sätt 385
Sjukpenningavdraget vid sjukhusvård ändras från 20 till 30
kr,/dag
363
79
236
33
220
108
363
25
230
33
123
220
-55
Prop.
1976/77:116 33
7,
Övrigt
Höjning
av karensbeloppet för sjuk
försäkringens resekostnadsersättning -8
Ersättning till sjukvårdshuvudmännen
för vissa läkarintyg m. m, justeras
1 167 938
Genom de nya ersättningsreglerna får
sjukvårdshuvudmännen således ett ekonomiskt tillskott som beräknas till 1 167
milj. kr. per år. Vid denna beräkning har vårdvolymen antagits oförändrad utom
i fråga om sjukvårdande behandlingar som antagits öka. För sjukförsäkringen
innebär de nya reglerna en sammanlagd kostnadsökning med 938 milj, kr, per år.
Detta medför enligt gällande finansieringsregler en ökning av statens kostnader
för bidrag till sjukförsäkringen med 140 milj. kr. per år. För budgetåret
1977/78 blirstatensmerkoslnaderca70milj.kr. I årets budgetproposition (prop.
1976/ 77:100, bil. 8, punkt B 6) beräknades förslagsanslaget Bidrag till
sjukförsäkringen för budgetåret 1977/78 till 2 600 milj, kr. Med beaktande av
de nya ersättningsreglerna samt det nu kända kostnadsutfallet för år 1976
beräknas statens kostnader under anslaget lill 2 700 milj. kr.
I årets budgetproposition (prop. 1976/77; 100, bil.
8, s. 34) har jag anmält atl frågan om sjukförsäkringsavgiftens nivå för år
1978 bör tas upp lill prövning mot bakgrund av att nu gällande avgift inte
längre kan beräknas läcka den andel av försäkringens utgifter som gällande
finansieringsprinciper förutsätter. När hänsyn las till de kostnadsökningar
som följer av de nya ersättningsreglerna och det förslag till utbyggnad av
föräldraförsäkringen som samtidigt läggs fram i en särskild proposition kan
underskottet beräknas bli av storieksordningen 3 000 milj. kr. per år. Mot
denna bakgmnd föreslår jag all socialförsäkringsavgifien till sjukförsäkringen
fr, o. m. den 1 januari 1978 höjs med 1,6 procentenheter, från 8 % lill 9,6 %
av avgiftsunderlaget.
I budgetpropositionen (prop. 1976/77:100, bil, 8,
punkt K 1) har anslaget lill handikappinstitutets verksamhet saml för
tillverkning av vissa hjälpmedel tagits upp med 8 540 000 kr, för helt
budgetär. 1 enlighet med vad som anförts under punkten 3.7 kommer medel för
denna verksamhet fr o. m, den 1 januari 1978 atl tillföras i annan ordning.
Anslaget för budgetåret 1977/78 kommer därför all belastas endast med halv
årskostnad.
3.11
Anslutning av offentligt anställda läkare till sjukförsäkringen
1 samband med genomförandet av den s. k.
privatläkarreformen diskuterades i vilken utsträckning möjlighet skulle öppnas
för offentligt anställda läkare som vid sidan av sin tjänst bedrev
privatpraktik -s. k. fritidsprakiiker-atl ansluta sig till sjukförsäkringen.
Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen förordade, bl. a. efter kontakt med Läkarförbundet
och Landstingsförbundet, all begränsade möjligheter till anslutning borde
finnas under en övergångslid för att medge en rimlig avvecklingslid för redan
etablerade fritidspraktiker.
Prop.1976/77:116 34
Föredragande
departementschefen anslöt sig i huvudsak lill verkens förslag men ansåg alt
frågans definitiva lösning under övergångstiden borde bli föremål för
överiäggningar i den lill riksförsäkringsverket knutna läkarvårdsdelegationen.
1 läkarvårdsdelegalionen ingår representanter för bl. a. socialstyrelsen.
Landstingsförbundet och Läkarförbundet. Så blev också fallet. Det uppdrogs åt
riksförsäkringsverket att före utgången av år 1977 lill regeringen redovisa
resultatet av överläggningarna.
Enligt övergångsbestämmelserna till läkarvårdslaxan
kan läkare som den 1 januari 1975 innehade offentlig tjänst bli uppförd på
förteckning över till försäkringen anslutna läkare om han den 1 januari 1975
sedan minst elt år regelmässigt bedrivit privatpraktik vid sidan av sin tjänst.
Sådan läkare förs upp på förteckningen för ett år i sänder under förutsättning
att han visar atl han erbjudit sig alt ulföra läkarvård hos
sjukvårdshuvudmannen på särskild arbetstid men atl detta erbjudande avböjts.
Antalet besök hos fritidsprakliker utgjorde år 1975 ca 300 000 varav 100000 hos
icke anslutna läkare.
Riksförsäkringsverket har i skrivelse den 11
februari 1977 redovisat resultatet av överläggningarna i läkarvårdsdelegalionen
bl. a. angående formerna för frilidspraktikernas anslutning lill
sjukförsäkringen. Del förslag som överläggningarna lett fram till, och som i
den här aktuella delen godtagits av alla parter i läkarvårdsdelegalionen,
innebär alt offentligt anställd läkare som bedriver frilidspraktik får ansluta
sig till försäkringen under förutsättning alt han har heltidstjänst i
offentlig vård. Sådana anslutningar bör i första hand medges att gälla intill
två år efter de nya reglemas ikraftträdande. Det har förutsatts att
ansluiningsreglerna kommer alt omprövas ifall omfattningen av
fritidspraktikverksamhelen blir slörre än beräknat. Verksamheten bör följas
fortlöpande av läkarvårdsdelegationen. Etl genomförande av de nya
anslutningsreglerna beräknas medföra en ökning av de ersätlningsberätti-gade
läkarbesöken med 100 0(X). Kostnadsökningen för försäkringen är marginell.
Jag biträder förslaget att offentligt anställd
läkare skall få ansluta sig till försäkringen under förutsättning atl han har
heltidstjänst i offentlig vård. De nya reglerna bör genomföras den 1 juli
l977och gälla i första hand till den 1 juli 1979. Jag förutsätter alt
läkarvårdsdelegationen kontinueriigt följer utvecklingen av
fritidspraktikverksamhelen. Del ankommer på regeringen att utfärda de
bestämmelser som erfordras för de nya anslutningsreglerna.
3.12
Fastställande av bostadskostnadens storlek vid beräkning av bostadstillägg
till pensionärer
11977 års budgetproposition har föredragande
statsrådet föreslagit atl även pensionärer skall få möjlighet att uppbära
sådant statskommunalt bostadsbidrag som kan utgå fiU hushåll utan barn (prop.
1976/77:100 bil. 16, s. 18 fl). När del gäller att fastställa bostadskostnadens
storiek gäller för systemet med
Prop.
1976/77:116 35
slalskommunala
bostadsbidrag att bosladsstyrelsen fastställer de beräkningsgrunder som skall
tillämpas. När det gäller de kommunala bostadstilläggen lill folkpension
fastställer däremot de olika kommunerna beräkningsgmn-derna bl. a. för
bostadskostnaden. Svenska kommunförbundet har till kommunernas ledning
redovisat förslag till hur beräkningarna kan göras. Riksförsäkringsverket har
utfärdat anvisningar som kan användas i del fall kommunen inte har fastställt
egna regler. Riksförsäkringsverkets och kommunförbundets beräkningsgmnder
överensstämmer inte helt.
I enlighet med vad föredragande statsrådet har
framhållit i budgetpropositionen bör enhetliga regler gälla vid beräkningen av
bostadskostnadens storlek för en pensionär som är berättigad lill både statskommunalt
bostadsbidrag och kommunall bostadstillägg lill folkpension. Därvid bör de
beräkningsregler som gäller för det kommunala bostadstillägget tillämpas. Som
jag tidigare har nämnt varierar nu grunderna för beräkning av bostadskostnaden
mellan de olika kommunema. Enhetliga regler bör därför tillskapas. För atl
möjliggöra detta bör i lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunall
bostadstillägg till folkpension tas in elt bemyndigande för regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, riksförsäkringsverket all utfärda regler för
beräkning av bostadskostnadens storlek vid fastställande av kommunall
bostadstillägg till folkpension. Sådana regler bör utarbetas efter samråd med
bosladsstyrelsen och kommunförbundet. Del är önskvärt alt största möjliga samordning
kommer till stånd mellan reglerna för slalskommunala bostadsbidrag och
kommunala bostadstillägg till folkpensionärer.
Då de nya reglema om statskommunalt bostadsbidrag
lill pensionärer föreslås träda i kraft den I januari 1978 och med hänsyn till
alt riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och kommunerna bör erhålla en
rimlig förberedelsetid inför genomförandet av de nya reglerna bör lagändringen
träda i kraft snarast. Nya regler för beräkning av bostadskostnadens storiek
bör dock träda i kraft den 1 januari 1978.
3.13
Regler för inkomstberäkning vid delpension
Sedan4n I juli förra året har arbetstagare i
åldern 60-65 år som trappar ned sitt förvärvsarbete rätt till delpension enligt
lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring. Pensionen är enligt huvudregeln 65
96 av den minskning av inkomsten som följer av övergången till deltidsarbete.
Det ankommer på riksförsäkringsverket alt meddela
verkslällighetsföre-skrifter till lagen. Den centrala pensionsdelegalionen, som
är knuten till verket, biträder vid utfärdande av föreskrifter. 1 delegationen
ingår företrädare för arbetsgivarnas och arbetslagarnas huvudorganisationer.
När lagen trädde i kraft uppdrog regeringen ål
riksförsäkringsverket alt, med biträde av den centrala pensionsdelegalionen,
följa utvecklingen av den nya delpensionsförsäkringen. Verket skulle också
föreslå sådana ändringar i
Prop. 1976/77:116 36
lagen
som kunde visa sig behövas.
Riksförsäkringsverket har nu, efter samråd med
centrala pensionsdelegationen, i skrivelse lill regeringen föreslagit atl
lagen ändras för all förhindra elt inte avsett utnyttjande av försäkringen.
Bakgmnden lill verkets framställning är atl man fätl kännedom om vissa fall
där inkomstnivån efter nedtrappning lill deltidsarbete inte alls slår i
proportion till antalet nedtrappade limmar. Verket har till sin framställning
fogat en redogörelse för några fall som ger en belysning av hur man genom olika
lönearrangemang har uppnått sådana resultat.
Jag vill erinra om att delpensionen är avsedd atl
utgöra en kompensation för det inkomstbortfall som uppstår vid övergång till
deltidsarbete.
Vid utformningen av reglerna om beräkning av
delpensionen utgick man från att lönen efter övergången till deltidsarbete
skulle motsvara vad som kunde antas vara normalt förarbetet. I de fall timlönen
församma slags arbete bestäms betydligt lägre vid deltid än vid full arbetstid
kan pensionen bli orimligt hög i förhållande till minskningen av arbetstiden.
Verket anser alt del inte finns möjlighet all rätta lill sådana effekter ulan
lagändring. Jag förordar därför all lagen ändras för all hindra missbruk av
delpensionsförsäkringen.
De nya bestämmelsema bör ge uttryck för följande
grundsatser, I fall där den försäkrade efter övergången till deltidsarbete
behåller samma eller likartade arbetsuppgifter som före övergången, tas hänsyn
endast till sådant inkomstbortfall som slår i proportion till minskningen av
arbetstiden. Härifrån finns möjlighet lill undantag om utredningen i ärendet
ger vid handen atl särskilda arbetsförhållanden eller förändrade
arbetsuppgifter motiverar viss lönesällning, I fall där den försäkrades arbete
efter övergången är av annan art än det tidigare, grundas beräkningen - om
inkomsten i väsentlig mån avviker från vad som är vanligt- på den lön som kan
anses vara vanlig för arbetet,
I ärenden där del uppkommer fråga om alt göra en
särskild prövning som jag nu har föreslagit bör försäkringskassan vid behov
bereda de fackliga organisationerna tillfälle atl avge yttranden.
Jag vill understryka alt den föreslagna ändringen
inte på något sätt avser all begränsa möjligheterna för den enskilde att övergå
till annat arbete eller till annan arbetsplats. Syftet med de nya reglerna är
endast alt stävja de tendenser lill missbruk av delpensionsförsäkringen som
synes ha förekommit. Lagändringen bör träda i kraft omgående.
3.14
Vissa frågor inom den ortopediska hjälpmedelssektorn
Som tidigare redovisats under punkt 2.3 har
sjukhusledningen vid karolinska sjukhuset (KS) till socialdepartementet anmält
atl vissa svårigheter föreligger för den fortsatta verksamheten vid sjukhusels
hjälpmedels-
Prop.1976/77:116 37
sektion.
Man har framhållit alt en möjlig lösning kunde vara en samordning av sjukhusets
orlopedtekniska verksamhet med liknande verksamhet bedriven av Een-Holmgren
Orlopediska AB.
Sedan KS bemyndigats att pröva förutsättningarna
för ett sammanförande av sjukhusels orlopediska verkstad och Een-Holmgren
Ortopediska AB har överiäggningar förts i frågan. Landslingens Inköpscentral
(LIC), som bedriver ortopedieknisk verksamhet på 15 orter i landet, har anmält
intresse av att ingå som part i ett samlat ortopedlekniskt företag inom
stockholmsregionen. Överiäggningar mellan de tre parterna har lett till en
preliminär överenskommelse om elt samgående inom Een-Holmgren Orlopediska AB i
Uppsala. Avtal beräknas kunna slutas före mars månads utgång. Avtalet sluts
under förbehåll om godkännande av regeringen, LlC:s styrelse och bolagets
aktieägare.
Enligl överenskommelsen kommer de nuvarande ägarna
av bolaget saml staten och LIC all vardera inneha en tredjedel av aktierna i
bolaget. För alt genomföra denna aktiefördelning avser de nuvarande aktieägarna
atl sälja hälften av sina aktier till LIC, varjämte bolaget skall ge ut elt
visst antal nya aktier som slalen avser alt förvärva. Statens andel skall
betalas med apportegendom (teknisk utmstning, råvaror, produkter,
kundfordringar m, m,). Förvärv och överiåtelse av aktier skall ske den 30 juni
1977. Bolaget övertar vid denna lidpunkt den ortopedlekniska
hjälpmedelsverksamhet som bedrivs hos KS. Anställda vid KS, som berörs av den
ortopediska verksamhetens övergång lill bolaget, erbjuds anställning i bolaget
på villkor som bolaget och personalens fackliga företrädare enas om. Bolaget
övertar och driver protesforskningslaboratoriet vid KS mot årliga bidrag av
staten, som i huvudsak motsvarar statens nuvarande kostnader för verksamheten.
Dessa kostnader uppgår f n. lill ca 500 000 kr. Var och en av de tre parterna
skall representeras i styrelsen av två ledamöter, vartill kommer
arbetslagar-ledamöter.
De tre parterna avser också all träffa ett särskilt
konsorlialavial, som fastställer bolagets allmänna policy och närmare reglerar
parternas inbördes förhållanden m. m. Bl, a, förutsätts atl staten
behållerakliema i bolaget under minst fem år.
Den preliminära överenskommelse som träffats
innebär sålunda atl den orlopedtekniska verksamheten vid KS överförs till
bolaget. Det förutsätts att bolaget skall bedriva en del av sin verksamhet i
lokaler som hyrs ut av KS till bolaget och även alt berörd personal hos KS
skall ta anställning hos bolaget. Härigenom löses de problem som föreligger i
fråga om den orlopedtekniska verksamheten hos KS. En förutsättning för
överenskommelsen är enligt parterna alt slalen tillsammans med LIC inträder som
delägare i Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala, som äger Een-Holmgren
Ortopediska AB i Siockholm, Jag förordar alt staten förvärvar de aktier, som
bolaget avser alt ge ut och som kommer att motsvara en tredjedel av bolagets
aktiekapital.
Prop.1976/77:116 38
Något anslag för statens förvärv av aktier i
bolaget behövs inte, eftersom staten, som jag förut nämnt, enligt
överenskommelsen skall betala aktierna genom alt KS lill bolaget överiåter
maskiner, kundfordringar och vamlager i den utsträckning som behövs härför.
Förvärvsvärdel av aktierna är inte helt klart, eftersom överiäggningarna härom
mellan parterna inte är avslutade, men elt av säljaren på grundval av
avkaslningsvärdet beräknat pris kommer för statens del inte atl överstiga 1,4
milj, kr, Enligl överenskommelsen förutsätts alt staten och LIC övertar viss
del av de nuvarande aktieägarnas borgensansvar och åtar sig att ställa borgen i
den mån del behövs för bolagels framtida kreditupplagning. För statens del
beräknas dessa åtaganden inte komma alt sammantaget överstiga 500 000 kr.
Riksdagens bemyndigande härtill bör inhämtas,
I den mån inflytande intäkter från bolaget vid
fortlöpande uttag ur vissa lager vid KS inte under budgetåret 1977/78 skulle
uppgå till de belopp, som slalen skall lämna som bidrag lill
prolesforskningslaboraloriel, kan anslagsposten lill hjälpmedelsverksamhet,
från vilken post statens bidrag bör betalas ut, komma att behöva överskridas
under sagda budgetår, Å andra sidan kan uppslå besparingar under andra poster i
sjukhusels stal, varifrån vissa utgifter för laboratoriet tidigare har
bestritts.
4
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts i del
föregående hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
dels
atl antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till
1 lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2 lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för
viss födelsekontrollerande verksamhet m. m,,
3 lag om ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag
för vård vid karolinska sjukhuset,
4 lag om ändring i lagen (1962:392) om hustmtillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
5 lag om ändring i lagen (1975:380) om
delpensionsförsäkring;
dels
att
6 bemyndiga regeringen atl godkänna avtal mellan
svenska slalen och Landstingsförbundet om drift av handikappinstitutet,
7 bemyndiga regeringen att godkänna avtal mellan
staten, Landstingens Inköpscentral och aktieägarna i Een-Holmgren Orlopediska
AB i Uppsala om samgående för ortopedieknisk verksamhet inom Een-Holmgren
Orlopediska AB i Uppsala,
8 bemyndiga regeringen all förvärva aktier i
Een-Holmgren Orlopediska AB
Prop.
1976/77:116 39
i
Uppsala enligl de riktlinjer jag angett i del föregående, 9 bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret all ikläda staten borgen för lån till
Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala för högst 500 000 kr. jämte ränta.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandenas
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredragandena har lagt fram.
Prop.1976/77:116 40
Bilaga
Socialdepartementet
Landsiingsjörbundei
1977-02-22
Överenskommelse om vissa ersättningar från
sjukförsäkringen tUl sjukvårdshuvudmännen under åren 1978-1979, m. m.
Efter överläggningar mellan representanter för
socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen har överenskommelse träffats om
följande åtgärder avseende bl, a. sjukförsäkringens ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1978.
1. Ersättningen från sjukförsäkringen lill
sjukvårdshuvudman för
offentlig öppen läkarvård höjs från 70 kr. till 93 kr. för varje besök som är
föranlett av sjukdom. Patientavgift får tas ul med högst 20 kr. per läkarbesök.
Vid läkarbesök hos den sjuke får tas ul en tilläggsavgift med 10 kr. Vid
rådfrågning hos läkare per telefon får patientavgift tas ut med högst 10 kr.
De nämnda beloppen skall liksom f n. inkludera
remisser för röntgen- och laboratorieundersökningar m. m.
Ersättning till sjukvårdshuvudman för
läkamndersökning eller -behandling efter remiss från privatpraktiserande
läkare som är ansluten till försäkringen utgår med 113 kr. Ingen avgift tas ut
av patienten.
Ersättning lill sjukvårdshuvudman enligt första
stycket får utgå även för öppen läkarvård vid läkarmottagning som drivs av
annan än sjukvårdshuvudmannen om läkarvården utförs enligl avtal med denne och
med tillämpning av motsvarande bestämmelser som gäller för öppen läkarvård hos
sjukvårdshuvudmannen. Del förutsätts alt sådana avtal träffas beträffande de
sjukhus (exkl. riksförsäkringsverkets sjukhus) som omfattas av regeringsbeslut
1976-12-09 om ersättning för öppen läkarvård vid vissa sjukhus m. m.
2. Vid remiss på gmnd av sjukdom från
försäkringsansluten privatprak
tiserande läkare lill röntgenmoltagning och laboratorium, som drivs av
sjukvårdshuvudman eller har driflavtal med sjukvårdshuvudman, ulgår
ersättning lill huvudmannen med 113 kr för varje remitterad patient.
Ersättning utgår inte för laboralorieundersökningar som avses i 9 § första
stycket läkarvårdstaxan (1974:699). Ingen avgift tas ut av remitterad pati
ent.
Vid
remiss till röntgenmoltagning och laboratorium enligt första stycket
Prop.1976/77:116 41
från
läkare vid företagshälsovårdsmotlagning som registrerats hos allmän
försäkringskassa utgår ersättning med 93 kr. för varje remitterad patient.
Patientavgift får därvid tas ut med högst 20 kr.
3. Ersättningen från sjukförsäkringen lill
sjukvårdshuvudman för sjuk
vårdande behandling i öppen vård utförd av annan anställd personal än läkare
höjs från 35 kr till 40 kr. för varje behandling som har ordinerats av läkare.
Patientavgift får tas ul med högst 10 kr. per behandling (besök).
Behandling hos privatpraktiserande vårdgivare får
räknas som behandling hos sjukvårdshuvudman om behandlingen utförts enligl
avtal mellan vårdgivaren och huvudmannen och med tillämpning av motsvarande
bestämmelser som gäller för behandling hos sjukvårdshuvudman. Delsamma gäller
för behandling som utförts av kommunalanställd personal i enlighet med avtal
mellan kommunen och sjukvårdshuvudmannen.
Den behandlingsersällning som nu utgår för viss
utprovning och anpassning av tekniska hjälpmedel upphör den 1 januari 1978,
vilket beaktats vid beräkningen av hjalpmedelsersältningen under punkt 8.
Sjukvårdshuvudmannen skall även i fortsättningen svara för atl patienterna får
de handlingar som behövs för att få resekostnadsersättning från
sjukförsäkringen.
Anm. Om flera sjukvårdande behandlingar ges vid
samma tillfälle (besök) utgår endast etl ersättningsbelopp. Delsamma gäller om
flera sjukvårdande behandlingar ges under samma dag (dygn) i den sjukes bostad.
Behandlingsersättning utgår inte för behandling som ges i anslutning till
ersättningsbe-rätligal besök hos läkare.
Antalet ersältningsberälligade behandlingar har
antagits uppgå lill 11 miljoner per år.
4. Ersättningen från försäkringen till
sjukvårdshuvudman som ombesörjt
läkarintyg i samband med ansökan om pension enligt lagen om allmän
försäkring höjs från 70 kr till 93 kr. för varje intyg. Patientavgift får tas
ut med
högst 20 kr. för intyget jämte erforderlig undersökning.
För undersökning och läkamllåtande som föreskrivits
i samband med prövning av rätt lill pension eller handikappersättning från den
allmänna försäkringen höjs försäkringens ersättning lill sjukvårdshuvudman från
85 kr. lill 113 kr. Ingen avgift får las ut av patienten.
5. Ersättning från sjukförsäkringen tiU
sjukvårdshuvudman för prevenliv-
medelsrådgivning m. m. enligl lagen 1974:525 höjs från 85 kr. till 113 kr. för
varje besök hos läkare och från 42 kr. lill 50 kr. för varje besök hos annan
rådgivande personal än läkare.
6. Ersättningen lill sjukvårdshuvudman för
ambulanstransporler
(sjuklransportersättning) höjs från 12 kr. till 16 kr. per invånare och år.
Sjukvårdshuvudmannen svarar för att erforderiiga sjuktransporlmöjligheter
finns alt tillgå inom resp. sjukvårdsområde för en avgift av högst 10 kr. för
varje resa.
Anm.
I anslutning till att sjukförsäkringens ersättningsregler ändras i
Prop. 1976/77:116 42
enlighet
med denna överenskommelse avses karensbeloppet för försäkringens
resekostnadsersättning komma att höjas från 8 kr. lill 10 kr.
7. Särskilt avtal träffas mellan staten och
landstingsförbundet om gemensamt huvudmannaskap för Handikappinstitutet fr. o.
m. den 1 januari 1978. Särskild överenskommelse träffas samtidigt mellan dessa
huvudmän om finansieringen av Handikappinstitutets verksamhet under åren 1978
och 1979.
8. Ersättningen till sjukvårdshuvudman för
tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade (hjälpmedelsersättning) höjs
fr. o. m. den 1 januari 1978 från 24 kr. till 43 kr. per invånare och år.
Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahålla kostnadsfria eller
prisnedsatia glasögon lill barn och ungdom under 19 års ålder.
Anm. Av hjälpmedelsersätlningen skall elt belopp
motsvarande 2 kr. per invånare och år tillföras en särskild fond för
Handikappinstitutets verksamhet m. m.
9. Ersättningen från sjukförsäkringen för
sjukhusvård höjs från 20 kr, till
30 kr, per vårddag fr. o. m. den 1 januari 1978. Avdraget på den försäkrades
sjukpenning höjs på samma sätt men får liksom f n. uppgå till högst en
tredjedel av sjukpenningens belopp och sjukpenningen skall utgå med lägst 8
kr. per dag.
Vårdavgiften för utförsäkrade patienter fastställs
av sjukvårdshuvudmännen med utgångspunkt i nivån för ersättningen från
sjukförsäkringen. Det förutsätts atl sjukvårdshuvudmännen vid behov medger
avgiftsnedsäilning eller avgiftsbefrielse för utförsäkrad patient så alt
patienten tillförsäkras visst utrymme för bostads- och andra levnadsomkostnader
bl. a. vid kortare sjukhusvistelser. Frågan om ändrade avgiftsregler för
utförsäkrade patienter kommer all snarast möjligt prövas inom
socialdepartementet efter samråd med landstingsförbundet bl. a. på grundval av
material som redovisats av socialutredningen och landstingsförbundet.
10. Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen
framgår av
bilaga,'
De överenskomna ersättningarna från
sjukförsäkringen skall gälla t. o. m. utgången av år 1979, Frågan om
ersättningsreglerna för tiden därefter förutsätts bli föremål för nya
överiäggningar.
Anm. Frågan om folktandvårdens kostnader vid en
omläggning av tandläkarnas utbildning tas upp i särskild ordning när säkrare
underiag härför kommit fram.
11. Överenskommelsen gäller under förutsättning
att åtgärderna enligl
punkterna I-IO godkänns av regering och riksdag. Hithörande frågor avses
komma att redovisas för riksdagen i en proposition under våren 1977.
Anm.
Författningsändringar som behövs för genomförande av de nya
'
Redovisas ej här. Motsvarande tabell finns intagen på sid. 32.
Prop.1976/77:116 43
ersättningsreglerna
kommer all utarbetas av socialdepartementet. Närmare tillämpningsanvisningar
utarbetas av riksförsäkringsverket efter samråd med landstingsförbundet.
Riksförsäkringsverket
avses få i uppdrag all utreda möjligheterna atl ytterligare förenkla
ersättningsregler, redovisning och betalningsrutiner mellan den allmänna
försäkringen och de offentliga sjukvårdshuvudmännen. Verket skall därvid
samråda med socialstyrelsen och landstingsförbundet.
Gerhard
Larsson Kurt Ward
Gustav
Jönsson Rune Carisson
Prop. 1976/77:116 44
Innehållsförteckning
Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1
Lagförslag......................................................... 3
Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1977-03-24 10
1 Gällande
bestämmelser................................... 10
1.1
Allmänt................................................ 10
1.2
Ersättning för läkarvård........................... 10
1.3
Ersättning för sjukvårdande
behandlingar m. m Il
1.4
Ersättning för sjukhusvård....................... .... 12
1.5
Ersättning för resor................................ .... 13
1.6
Ersättning för vissa läkarutlåtanden........... 13
1.7
Ersättning för
preventivmedelsrådgivning m. m 14
1.8
Ersättning för hjälpmedel till
handikappade.. .... 14
1.9
Handikappinstitutet................................ .... 15
1.10 Sjukförsäkringens
finansieringsregler.......... .... 15
1.11 Offentligt anställda läkares anslutning till
sjukförsäkringen 16
1.12 Fastställande av bostadskostnadens storlek vid
beräkning
av
kommunalt bosiadstillägg lill folkpension.. 16
1.13 Regler
för beräkning av delpension............. 17
2 Utredningar
m.m........................................... 18
2.1
Utredningsförslag om samverkan i
handikappinstitutet . 18
2.2
Riksförsäkringsverkets framställning
om regler för inkomstberäkning vid delpension 20
2.3
Vissa frågor inom den ortopediska
hjälpmedelsseklorn . 21
3 Föredraganden............................................. .... 22
3.1
Inledning ........................................... .... 22
3.2
Ersättning för offentlig öppen vård............ 24
3.3
Ersättning för sjukhusvård....................... 26
3.4
Ersättning för resekostnader.................... ... 27
3.5
Ersättning för vissa läkarutlåtanden........... ... 27
3.6
Ersättning för
preventivmedelsrådgivning m.m 27
3.7
Handikappinstitutet................................ 28
3.8
Ersättning för hjälpmedel till
handikappade.. ... 30
3.9
Åtgärder mol sjukhusinfektioner................ 30
3.10 Kostnader och finansiering....................... ... 32
3.11 Anslutning av offentligt anställda läkare lill
sjukförsäkringen 33
3.12 Fastställande av bostadskostnadens storiek vid
beräkning
av
bostadstillägg till pensionärer............... ... 34
3.13 Regler för inkomstberäkning vid delpension.. ... 35
3.14 Vissa frågor inom den ortopediska
hjälpmedelssektorn . 36
Prop.1976/77:116 45
4
Hemställan.................................................. 38
5
Beslut......................................................... .... 39
Bilaga
Överenskommelse mellan socialdepartementet och Landstings
förbundet ........................................................ 40
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
30 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (30)
30 kopplingar i 21 dokument.
- Prop. 1986/87:109 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 s. 10 i texten
- Bet. 1983/84:SfU31 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. (prop. 1983/84:190) s. 8 i texten
- Prop. 1983/84:190 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. s. 31 i texten
- Prop. 1983/84:66 om vissa frågor inom den allmänna försäkringen s. 12 i texten
- Bet. 1980/81:SfU29 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. (prop. 1980/81:187, punkt 1) s. 8 i texten