med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
151 sidor, varav 127 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 127 av 151 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1977/78:25, med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78: 25 Regeringens proposition
1977/78:25
med
förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78;
beslutad
den 27 oktober 1977.
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av
föredragandenas hemstäUan.
Pä
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår.
De
anslag som begärs uppgår tUl ca 1 784 milj. kr., varav ca 492 milj. kr. på
driftbudgeten och drygt 1 292 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen
på driftbudgeten föreslås gå till sysselsättningsskapande åtgärder, svenska FN-styrkors
verksamhet utomlands samt AB Götaverken. De största anslagen på kapitalbudgeten
föreslås gå tUl Statens Vattenfallsverk, lån till Uddeholm AB och
studiemedelsfonden.
1
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 25
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsråden Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Olsson, Dahlgren, Asling,
Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, UUsten, Wikström, Johansson
Proposition
med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Anförandena redovisas
i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet
Mundebo anför: I prop. 1977/78: 13 om nytt system för de statliga
sjöfartsavgifterna har föreslagits att ett formellt anslag tas upp för
ersättning tiU viss kanaltrafik. I prop. 1977/78: 17 har regeringen föreslagit
att 155,7 milj. kr. anvisas för samarbete mellan SAAB-Scania och staten på
dataområdet. I prop. 1977/78: 32 har regeringen föreslagit att 1 690 milj. kr.
anvisas för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78.
Regeringen har i prop. 1977/78: 35 föreslagit att 25 milj. kr. anvisas som
statskredit till Portugal. Vidare har regeringen i prop. 1977/78: 39 föreslagit
att ett statligt bidrag till kommuner och landsting om 360 milj. kr. avseende
första halvåret 1978 anvisas. I prop. 1977/78: 42 har regeringen föreslagit att
ca 95 milj. kr. anvisas för åtgärder för försörjningsberedskapen på
tekoområdet.
Regeringen
föreslår vidare denna dag i prop. 1977/78: 29 att 6,3 milj. kr. anvisas för
förberedelser av Linjeflygs utflyttning till Arlanda. I prop. 1977/78: 40
föreslår regeringen att 700 000 kr. anvisas för exportfrämjande åtgärder för
de mindre och medelstora företagen. Regeringen föreslår dessutom denna dag i prop.
1977/78: 47 att 700 milj. kr. anvisas för att underlätta strukturomvandUngen
inom vissa branscher. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör
sammanfattas i en gemensarn proposition angående utgifter på tilläggsbudget I tiU
statsbudgeten för budgetåret 1977/78. SkuUe anslagsframstäUningar därut-
Prop.
1977/78: 25 3
över
på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa
föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen
att
besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret
1977/78 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredragandena har hemstäUt om.
Regeringen förordnar att
de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 113.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1977/78: 25
Bilaga
1
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande:
statsrådet Romanus
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
G.
Diverse
[1]
G 5. Stöd till politiska partier. Riksdagen har efter förslag i årets budgetproposition
till Stöd till poUtiska partier för budgetåret 1977/78 anvisat ett
förslagsanslag av 53 100 000 kr. Medelstilldelningen sker enligt lagen (1972:
625) om statligt stöd till politiska partier.
Det statliga stödet utgår
dels som partistöd och dels som kanslistöd för ett år i taget räknat från och
med den 15 oktober. Partistödet utgår som mandatbidrag. Varje mandatbidrag
utgör f.n. 115 000 kr. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för paiti
som är företrätt i riksdagen, utgår som grundstöd och tilläggsstöd. Helt
grundstöd utgör f. n. 2 025 000 kr. oeh tilläggsstödet 5 650 kr. för varje
vunnet riksdagsmandat, om partiet är företrätt i regeringen, pch annars 8 500
kr. för varje mandat. Samtliga belopp höjdes till sin nuvarande nivå genom riksdagsbeslut
under hösten 1975 (prop. 1975/76: 75, KU 1975/76: 27, rskr 1975/76: 79).
Dessförinnan hade partistödet och den del av kanslistödet som utgörs av
grundstöd varit oförändrade sedan år 1972.
Det är av väsentlig
betydelse för demokratin att de politiska partierna har tillräckliga resurser
för att kunna bedriva sin opinionsbildande verksamhet. Det statiiga stödet tUl
partierna är avsett att garantera detta. Vid partistödslagens tillkomst år 1972
förutsattes att stödet skulle omprövas med hänsyn till
penningvärdeförändringen med kortare intervaller än som dittiUs hade varit faUet.
Detta skulle underlätta partiernas planering av sin verksamhet och medföra att
språngvisa höjningar av de statliga stödbeloppen kunde undvikas (prop. 1972:
126 s. 4849). Mot
Prop. 1977/78: 25 6
denna
bakgrund förordar jag att det statliga stödet till de politiska partierna
räknas upp från och med den 15 oktober 1977.
Förslag
lill erforderlig lagändring bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga
A.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
dels
antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen
(1972: 625) om statUgt stöd till politiska partier dels till Stöd till
politiska partier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[2]
1. Polishus ra. m. Under deima rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 61 mUj. kr. Vid budgetårefs ingång
fanns en behållning av drygt 33 milj. kr. under anslaget. Från anslaget
bestrids utgifter för investeringar i byggnader för i första hand poUsen samt
kostnader för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eUer
enskilda åtaganden. För de enskilda byggnadsobjekten förs separata
kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upptagen under anslaget.
Föredraganden
I investeringsplanen är
under förevarande anslag uppförd en kostnadsram av 12,2 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1976 för poUshus i Almgsås (jfr. prop. 1976/77: 100 bU. 5 s. 92).
Kostnadsramen avser om- och tiUbyggnadsarbeten och fördes upp i
investeringsplanen sedan regeringen i beslut den 29 december 1975 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att i syssel-sältningsfrämjande syfte utföra om- och
tillbyggnad av polishuset i kv. Hoppet i Alingsås inom en kostnadsram av 13,2
milj. kr. i prisläget den 1 april 1975, inkl. kostnader för fastighetsförvärv.
Om- och tillbyggnaden avser en sammanlagd rumsarea av ca 5 400 m för polisen,
åklagarmyndigheten samt lokala skattemyndigheten i Alingsås.
Byggnadsstyrelsen
redovisar att behovet av om- och tillbyggnadsarbeten har visat sig mer
omfattande och kostnadskrävande än som tidigare beräknats. Enligt styrelsen föraiUeds
de ökade kostnaderna av såväl fördyringar inom ramen för tidigare beslutade
åtgärder som en utökning av byggnadsåtgärdernas omfattning för främst
ombyggnaden av befintUga lokaler. Byggnadsstyrelsen redovisar ökade kostnader
bl. a. för energi-
Prop. 1977/78: 25 7
besparande åtgärder, kompletteringar på grund av ändrade
brand- och civilförsvarskrav samt avsevärd utökning av ombyggnadsåtgärderna
till följd av tillkommande krav från lokalbrukarna sai-nt tidigare ej beaktade
brister inom befintlig byggnad. Kostnaderna för att tUlgodose nämnda krav
beräknar byggnadsstyrelsen till sammanlagt 7,1 milj. kr. i prisläget den 1
april 1976. Kostnader för energibesparande åtgärder ingår med 2 milj. kr. i
detta belopp. Mot redovisad bakgrund hemställer byggnadsstyrelsen om uppdrag
att utföra om- och tiUbyggnad inom kv. Hoppet i Alingsås inom en kostnadsram av
19,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.
Jag finner det angeläget att byggnadsarbetena inom
kvarteret Hoppet i Alingsås kan fullföljas i den omfattning som
byggnadsstyrelsen har föreslagit och förordar efter samråd med chefen för kommundeparte-i-nentet
att kostnadsramen för polishus i Alingsås förs upp med 19,3 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1976 i investeringsplanen under förevarande anslag för
budgetåret 1977/78.
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de
redovisade byggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under detta
investeringsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten för poUsväsendet m. m. inom den
kostnadsram som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten för polisväsendet m. m.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1977/78: 25
Bilaga A
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972: 625) om statligt stöd till
politiska partier
Härigenom
föreskrivs att 2, 6 och 8 §§ lagen (1972: 625) om statligt stöd till politiska
partier skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 §1
Nu varande
lydelse
Partistöd utgår som mandatbidrag. Varje mandatbidrag
utgör 115 000 kronor.
Föreslagen
lydelse
Partistöd utgår som mandatbidrag. Varje mandatbidrag
utgör 150 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Parti som
vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet erhåller
för varje år för vilket valet gäller ett helt grundstöd. Helt grundstöd utgör 2
025 000 kronor.
Parti som
vid val till riksdagen fått minst 4 procent av rösterna i hela landet erhåller
för varje år för vilket valet gäller ett helt grundstöd. Helt grundstöd utgör 2
630 000 kronor.
Parti som
avses i 6 eller 7 § erhåller utöver grundstödet tiU-läggsstöd för varje år för
vilket valet gäller med 5 650 kronor för varje vunnet mandat, om partiet är
företrätt i regeringen, och annars med 8 500 kronor för varje vunnet mandat.
Parti som
avses i 6 eUer 7 § erhåller utöver grundstödet till-läggsstöd för varje år för
vilket valet gäller med 7 350 kronor för varje vunnet mandat, om partiet är
företrätt i regeringen, och annars med 11 000 kronor för varje vunnet mandat.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
De nya bestämmelserna tillämpas dock för tid från och med den 15 oktober 1977.
Före ikraftträdandet ingivna ansökningar om stöd för det år som räknas från och
med nyssnämnda dag skall anses avse stöd med belopp som följer av
bestämmelserna i den nya lydelsen.
1 Senaste lydelse 1975: 1109. - Senaste lydelse 1975:
1109. 3 Senaste lydelse 1975: 1109.
Prop.
1977/78: 25
Bilaga 2
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande: statsrådet Söder
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m. m.
[1] A 8. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubiik förts upp ett reservationsanslag av 200
000 kr.
I anslutning till sina ställningstaganden till tredje
huvudtitelns anslag Svenska institutet för budgetåret 1976/77 uttalade sig
riksdagen för en översyn av den samlade svenska kultur- och
informationsverksamheten utomlands (UU 1975/76: 8, rskr 1975/76: 164). Med
anledning härav har regeringen tillsatt en särskUd utredning (UD 1977: 01) med
uppdrag att se över det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet ("SIK-utredningen").
För att bestrida kostnaderna för utredningen erfordras
tilläggsmedel om 575 000 kr. för innevarande budgetär.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Kommittéer in. in. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 575 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER
[2] 1. Utrikesförvaltningens lånefond. På statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag
av 300 000 kr. Fonden uppgår för närvarande till 3 325 000 kr. Den dispo-
Prop. 1977/78: 25 10
neras huvudsakligen för s. k. allmänna lån i samband med
tjänstemans förflyttning. En mindre del av fonden disponeras för särskilda lån
till tjänstemän för inköp av möbler och andra inventarier.
Utlandslönesystemet
förutsätter att tjänstemännens behov av krediter i samband ined omstationering skaU
kunna tillgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr
1963: 298). Det ökade antalet låneberättigade i kombination med det stora
antalet omstatione-ringar har medfört behov av extra medelstilldelning för
innevarande budgetår.
Som ett
led i en långsiktig plan för att tillföra lånefonden de resurser som erfordras
för att fonden skall kunna fylla sin funktion anser jag att ytterligare 2 milj.
kr. bör tillföras fonden under innevarande budgetår.
Med hänvisning till ovanstående hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Utrikesförvaltningens lånefond på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 2
000 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 11
Bilaga
3
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande:
statsrådet Krönmark
Anmälan
tiil tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
H.
Övrig verksamhet
[1]
H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk miUtär styrka i FN-tjänst
anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57
(prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterUgare
medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de årliga
utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den svenska
beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under förslagsanslaget
Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige
och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt fr. o . m.
den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/661971/72
under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m. Fr.o.m.
budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats
under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors
verksamhet hittills anvisats 862 465 000 kr. på tiUäggsstat och till-läggsbudget.
Därav har 60,5 milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan pä
Cypern, FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden
januarijuli 1977 saml för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1976/77: 125 bil.
3, FöU 1976/77: 12 rskr 1976/77: 251).
Del
av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 juli 1977 har
från FN influtit 450 248 729 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills
framlagda krav uppgår till f. n. 57 206 900 kr. Ersätt-
Prop.
1977/78: 25 12
ningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens
inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Genom beslut den 21 aprU 1977 har tiden för den svenska FN-in-satsen
i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 oktober 1977. Utgifterna beräknas
tUl ca 6,9 milj. kr. i månaden eller för tiden julidecember 1977 sammanlagt
41 500 000 kr.
Genom beslut den 9 juni 1977 har tiden för den svenska FN-insatsen
på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1977. Utgifterna beräknas till ca
4,8 milj. kr. i månaden eller sammanlagt 28 500 000 kr.
En allmän medelsreserv av 4,0 milj. kr. bör beräknas med
hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt
vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 juli 1977
till 41. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 417 000 kr. i månaden eller
för tiden julidecember 1977 sammanlagt 2 500 000 kr.
Vid utgången av juni 1977 kvarstod en behållning på ca 702
000 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta
Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (41500 0004- 28
500 000-1-4 000 000-1-2 500 000-702 000 = ) 75 798 000 kr., avmn-dat 75,8 milj.
kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära
försvaret.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till
oförutsedda utgifter.
Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till FN-styrkors verksainhet utoirUands på
tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 75 800 000 kr.
[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag
i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på
till-läggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings-och repatrieringskontingenten
i Korea.
Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter
slutfört uppdrag den 1 mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt
kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju personer mot
omkring 90 personer år 1955.
För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har
riksdagen under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea fr. o. m.
bud-
Prop. 1977/78: 25 13
getåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea,
anvisat sammanlagt 24 400 000 kr. (jfr senaste prop. 1976/77:25 bil. 3, FöU
1976/77: 5, rskr 1976/77: 67). Hittills har alltså anvisats 29 400 000 kr. för
ifrågavarande ändamål. De medel sotn anvisades senast beräknades täcka
utgifterna för kontigentens verksamhet t. o. m. juni 1977.
Det kan
inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet.
Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av
budgetåret 1977/78. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i
fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.
För den
fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 116 670 kr. i månaden.
Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns ett underskott på ca 23 200 kr. under
anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1977/78 uppgår därför tiU (1400 000-H
23 200) avrundat 1 420 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför
utgiftsramen för det militära försvaret.
Beräkningen
av medelsbehovet för budgetåret 1977/78 måste betraktas som ungefärlig med
hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter saml möjligheten av
en avveckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare
medel får tillgodoses genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.
Frågan om att täcka utgifter som bestrids pä detta sätt bör få tas upp
framdeles.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Overvakningskonlingenten i Korea pä
tilläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1911 il anvisa ett
reservations-anslås av 1420 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 15
Bilaga 4
Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande: statsrådet Gustavsson såvitt avser frågan
under punkten 2; statsrådet Troedsson såvitt avser frågan under punkten 1
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser socialdepartementefs verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE HUVUDTITELN
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
[1] E 16. Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering
av läkc-medelsbiverkningar. I budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop.
1976/77: 100 bil. 8 s. 198) anmälde jag, att väridshälsovårds-organisationen
(WHO) tillfrågat Sverige om möjligheterna att överta och bekosta ett internationeUt
system för rapportering av läkemedelsbiverkningar. Denna förfrågan hade sin
grund i Sveriges internationellt sett höga standard inom läkemedelskontrollen.
Det förutsattes att verksamheten skulle förläggas i anslutning till, men
organisatoriskt skild från socialstyrelsens läkem.edelsavdelning i Uppsala.
Resultaten av detta rapporteringssystem skulle även i fortsättningen ligga
till grund för ställningstaganden vid WHO:s läkei-nedclsavdelning i Geneve.
Kostnaderna beräknades preliminärt till ca 1,5 rnilj. kr. per år.
Förhandlingar mellan representanter för WHO och den
svenska rege-lingen har ägt rum i Geneve. Under förutsättning av godkännande av
riksdagen resp. WHO har en preliminär överenskommelse av följande innehåll
träffats mellan parterna.
De
operativa delarna av verksamheten vid WHO:s enhet för läkemedelsbiverkningar
(WHO Drug Monitoring Centre) skall fr. o. m. den 1 januari 1978 gradvis
överföras till Sverige och skall fr. o. m. nämnda dag verka som ett WHO Collaborating
Centre. Enheten skall placeras i an-
Prop. 1977/78: 25 16
slutning
till socialstyrelsens läkemedelsavdelnings lokaler i Uppsala. Verksamheten
skall bedrivas efter de riktlinjer som fastställts av WHO. Enheten skall ha
till uppgift att
a. insamla,
analysera och lagra information samt sammanställa rap
porter om misstänkta läkemedelsbiverkningar som erhålls från natio
nella och andra centra som deltar i WHO:s program,
b. följa
den vetenskapliga litteraturen och sammanställa publikationer
om läkemedelsbiverkningar,
c. utveckla
metoder för att kunna fastställa grad och betydelse av
biverkningsreaktioner och för att tidigt kunna upptäcka allvarliga reak
tioner,
d. initiera
retrospektiva och prospektiva studier över läkemedelsbi-
verkningsreaktioner,
e. utföra
vetenskapUga studier av problem som hänför sig till läke-
medelsbiverkningsreaktioner,
f. förse
WHO med de resultat som erhålls under a.e. och förbereda
relevant informaiion för distribution tUl nationella och andra centra som
deltar i WHO:s program och tUl medlemsstaterna,
g. på
WHO:s begäran bistå vid etablering eller utveckling av natio
nella övervakningscentra i utvecklingsländer och vid förbättring av dessa
länders övervakningssystem,
h. i
samarbete med WHO organisera vetenskapUga konferenser för att granska och
utvärdera den information som insamlats av centret och för att granska centrets
arbete.
De
uppgifter och data som enheten erhåller skall behandlas enligt de regler för konfidentialitet
som gäller inom WHO. Uppgifter skall inte få lämnas ut från centret utan WHO:s
medgivande. Rapporter frän enheten skall publiceras av WHO.
Kostnaderna
för driften av enheten skall med utgångspunkt i verksamhetens omfattning under
år 1977 delas mellan WHO och den svenska staten på så sätt att WHO svarar för
kostnaderna för medicinsk ledning av verksamheten och för
publikationskostnader. De kostnader som kan föranledas av den verksamhet som
nämnts under h. i det föregående skall inte heller belasta den svenska staten.
Avsikten
är att verksamheten skall bedrivas i form av en stiftelse.
Med
utgångspunkt i verksamhetens nuvarande omfattning kan kostnaderna för Sveriges
del beräknas till ca 920 000 kr. per år. Därav hänför sig 573 000 kr. till
avlöningar och 347 000 kr. till omkostnader. För budgetåret 1977/78 beräknas
kostnaderna till 439 000 kr.
Avtalet
har förutsatts gälla för en tid av tre år fr. o. m. den 1 januari 1978 och
förlängas ined tre år i sänder. Envar av parterna skall emellertid kunna säga
upp avtalet under något av dessa år, om detta sker sex månader före årets
utgång.
Yttrande
från datainspektionen har inhämtats i enlighet med stad-
Prop.
1977/78: 25 17
gandet i 2 § andra stycket datalagen (1973: 289).
Datainspektionen har inte haft något att invända mot att ett
biverkningsregister inrättas i enlighet med vad som angivits I den preliminära
överenskommelsen mellan representanter för den svenska regeringen och WHO.
Enligt datainspektionen kan de särskilda frågorna om föreskrifter för registret
bedömas först när ytterligare dokumentation om registret föreligger.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att ingå överenskommelse med WHO om överförande till Sverige av WHO:s
enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som anförts i det föregående,
2.
till Bidrag
till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkeinedelsbiverkningar på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 439 000 kr.
J. Nykterhetsvård m. m.
[2] J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnärander m. m. I
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört
ett förslagsanslag av 160 200 000 kr.
Vid min anmälan av förevarande anslag i prop. 1976/77: 100
bil. 8 framhöll jag bl. a. att i samband med fylleristraffets avskaffande beräknades
en försöksverksamhet med samordnat medicinskt och socialt omhändertagande av
berusade personer komma i gång i Landskrona under våren 1977. Vidare nämndes
att undersökning pågick om förutsättningar för en sådan utökad
försöksverksamhet på andra håll i landet.
Vid riksdagens behandling av propositionen (1975/76: 113)
angående fylleristraffets avskaffande m. m. uppdrogs åt regeringen att i
enlighet med justitieutskottets betänkande JuU 1975/76: 37 snarast redovisa en
plan för riksdagen angående en utökad försöksverksamhet med till-nyktringsenheter.
Utskottet förordade att riksdagen uttalade sig för en målsättning som innebar
att omhändertagandet av berusade personer skulle förbindas med akutvården och
att vården skulle ges inom sjukvårdens eller nykterhetsvårdens ram utanför
polisstationerna.
Med anledning av riksdagens uppdrag har en arbetsgrupp
bildats inom socialdepartementet med företrädare även för justitiedepartementet,
socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet. På grundval av överläggningar med kommuner och landsting
har arbetsgruppen utarbetat en plan för utvidgad försöksverksamhet med tillnyktringskliniker.
Jag föreslår att denna plan nu
2 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 25
Prop.
1977/78: 25 18
redovisas för riksdagen samtidigt som erforderUga medel
för statsbidrag för verksamheten tas upp på tilläggsbudget.
Förutom den tidigare beslutade försöksverksamheten i
Landskrona som startade i början av juni månad 1977, bör försöksverksamhet med tillnyktringsenheter
starta i Gävle, Göteborg, Karlstad, Skövde och Särna. Tillnyktringsenheterna
skall i första hand ta emot berusade personer, som tagits om hand av polisen.
En utvärdering av verksamheten skall ske kontinuerligt lokalt i samråd med
socialdepartementet.
I enlighet med riksdagens uttalande bör utgångspunkten för
försöksverksamheten vara att behandlingen och vården av omhändertagna berusade
personer skall vara en socialmedicinsk och inte en polisiär uppgift. Vidare
bör akutvården av de omhändertagna ingå i en behandlingskedja. Det är viktigt
att betona att den planerade försöksverksamhetens syfte är att ge underlag för
en bedömning av hur vården och tillsynen av de omhändertagna berusade i
framtiden skall organiseras och att försöksverksamheten alltså inte direkt
syftar till att lösa de lokala problemen på resp. orter. Sålunda utgör
försöksverksamheten i Göteborg ett begränsat försök för att kartlägga och
styrka behovet för åldersgrupper under 30 år.
Huvudmän för tillnyktringsenheterna i Göteborg och
Karlstad blir resp. kommun företrädd av sociala centralnämnden. I Gävle, Skövde
och Särna blir resp. landsting huvudman och tillnyktringsenheterna knyts till
sjukvårdens resurser på orten. Representanter för sjukvården, polisen och
socialvården har på resp. försöksort arbetat fram förslag till utformning av
verksamheten. Tillnyktringsenheten i Göteborg med 10 platser förläggs till ett f.
d. ålderdomshem i de centrala delarna av staden. I Karlstad anordnas 1012
platser i en nyuppförd barackbyggnad centralt belägen i staden. I denna
försöksverksamhet avser man också att i enlighet med riksdagens intentioner
undersöka möjligheten av alt låta verksamheten omfatta viss kontroll av
alkoholhalten i blodet hos de omhändertagna. I Gävle skall 810 platser
anordnas i redan befintliga lokaler vid psykiatriska kliniken. Dessa platser
skall även betjäna Sandvikens kommun. I Skövde skall 8 platser anordnas i en nyuppförd
tillbyggnad till intagningsavdelningen vid kärnsjukhuset. Vid sjukstugan i Särna
skall 12 platser upplåtas för tillnyktringsfall.
Verksamheten vid de nya försöksorterna beräknas starta
under första halvåret 1978 och pågå i två år, dock längst till den 30 juni
1980. Jag beräknar driftkostnaderna för den utökade försöksverksamheten till
1,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78. I detta belopp ingår även kostnader för
utvärdering samt vissa investeringskostnader.
Jag vill i detta sammanhang nämna att riksdagen i samband
med fylleristraffets avskaffande också beslöt om en försöksverksamhet med sjukvårdsutbildad
personal i anslutning till de polisarrester som används för förvaring av
omhändertagna berusade personer. Regeringen har ge-
Prop. 1977/78: 25 19
nom
beslut den 15 september 1977 på föredragning av chefen för justitiedepartementet
uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att med resp. huvudmän förhandla om
avtal om sådan verksamhet i Stockholms och Borås polisdistrikt.
Det sammanlagda
tillkommande medelsbehovet under innevarande budgetår uppgår sålunda tUl 1,9
milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till kommunala nykterhetsiiämnder m. m. på till-läggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
Prop. 1977/78: 25 21
Bilaga
5
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande:
statsrådet Turesson
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
[1]
Lånegaranti till Rederi AB Gotland. I syfte att skapa förutsättningar för en
tillfredsställande trafikförsörjning för Gotiand antog riksdagen år 1970 en
lag om linjesjöfart på Gotiand (prop. 1970: 175, 3 LU: 89, rskr 463). Med stöd
av denna lag erhöll Rederi AB Gotland den 29 januari 1971 tillstånd att tills
vidare i förvärvssyfte bedriva sjöfart för gods- och personbefordran i
regelbunden trafik mellan Gotiand och svenska hamnar utanför Gotland. Enligt
lagen fastställer regeringen taxor oeh turplaner i linjesjöfarten på Gotland.
Till trafiken utgår statligt transportstöd.
Med ändring i sitt beslut
den 29 januari 1971 föreskrev regeringen den 22 september 1977 att det Rederi
AB Gotiand meddelade tiUståndet att bedriva regelbunden trafik mellan Gotland
och svenska hamnar utanför Gotland skall gälla till och med den 31 december
1981. För den tid tillstånd till linjesjöfart är meddelat Rederi AB Gotland har
i beslutet den 22 september 1977 angivits särskilda villkor för trafikens
bedrivande. Syftet med dessa vUlkor är att underlätta tUlämpningen av gällande
principer för taxesättningen och transportstödet vad gäller Rederi AB Gotlands
koncessionstrafik.
Under
den tid dessa vUlkor gäller har staten rätt att utse en av ledamöterna i
bolagets styrelse och en av bolagets revisorer.
Vid föreläggande för 1974
års riksdag av förslag till vidgat transportstöd (prop. 1974: 140, TU 1974:
27, rskr 1974: 347) uttalades att frågan om huvudmannaskaps- och
ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet närmare
borde övervägas.
Med utgångspunkt i de
villkor som numera föreskrivs för trafiken samt genom den insyn den av staten
utsedda styrelseledamoten och revisorn får i bolagets verksamhet anser jag att
frågan fått en tillfredsställande lösning.
Prop.
1977/78: 25 22
För
att rederiet skall kunna täcka sitt behov av kapital för koncessionstrafiken
bör rederiet ha möjlighet att erhålla statlig lånegaranti. Statiig lånegaranti
bör lämnas inom en ram av 35 milj. kr. För sådan lånegaranti bör följande villkor
gäUa. Staten skall erhåUa säkerhet i form av inteckningar i de fartyg som
utnyttjas i koncessionstrafiken med ett förmånsläge inom 90 % av
anskaffningsvärdena utan rätt tUl överhypotek på inteckningar med bättre rätt.
Om säkerhet med bättre rätt lämnas skall kreditgivaren vara skyldig att vid anfordran
återställa sådan säkerhet i utbyte mot nyss angivna säkerhet. Återbetalning av
lån för vilka den statiiga lånegarantin ställs skall ske årligen med minst 4 %
av anskaffningsvärdena för nu i koneessionsflottan ingående fartyg och av
anskaffningsvärdet för ev. tiUkommande fartyg med början under 16:e året efter
det fartyget togs i bmk av rederiet.
Vid försäljning av fartyg
ingående i koncessionsflottan eller vid stadigvarande utnyttjande av sådant
fartyg utanför koncessionstrafiken skall hela den del av lånegarantin som
belöper på fartyget i fråga omedelbart upphöra.
Vid utgången av år 1981
bör staten kunna ompröva säkerheten för lånegarantin. Skulle koncessionen upphöra
före år 1982 får överenskommelse träffas med rederiet om hur detta skall
påverka amorteringsviUko-ren och säkerheten för lånen och avvecklingen av den statiiga
lånegarantin.
Fullmäktige
i riksgäldskontoret bör bemyndigas att medge de föreslagna statliga
lånegarantierna.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1.
godkänna de riktiinjer för
lämnande av lånegaranti till Rederi AB Gotiand som jag har förordat,
2.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att ikläda staten garantier för lån tiU Rederi AB Gotiand intiU
ett belopp av högst 35 000 000 kr.
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
B.
Vägväsendet
[2]
B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 30
000 000 kr. avseende statsbidrag till byggande av enskilda vägar under
kalenderåret 1978. Genom regeringens beslut den 30 juni 1977 har statens
vägverk medgetts att I avvaktan på att riksdagen
Prop.
1977/78: 25 23
ställer
medel till förfogande för budgetåret 1977/78 ta i anspråk 3 000 000 kr. under
år 1977 för bidrag till kostnader för att åtgärda skador på vägar och broar
till följd av vårflodsöversvämningarna 1977.
Regeringen
uppdrog den 16 augusti 1973 åt länsstyrelsen i Värmlands län att vidta erforderUga
åtgärder med anledning av Näckåns översvämning den 21 juli 1973 i Sysslebäck i
dåvarande Finnskoga Dalby kommun. Länsstyrelsen har med anledning av uppdraget
bl. a. förskottsvis betalat kostnader på sammanlagt 324 311 kr. för nybyggnad
av enskilda vägen till Långberget som ersättnmg för raserad vägdel.
Jag
förordar att medelsanvisningen med hänsyn till vad jag har anfört ökas med 3
325 000 kr. för budgetåret 1977/78.
Jag
hemstäUer alt regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till byggande av enskilda vägar på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 3 325
000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
B.
Televerket
[3]
Höjning av rörlig kredit till televerket. I skrivelse den 31 augusti 1977 har
televerket hemställt om höjning av maximibeloppet för verkets rörliga Icredit i
riksgäldskontoret.
Televerket anför att
verkets behov av rörelsemedel är av betydande omfattning, vilket främst beror
på att en mycket stor del av de avgifter som televerkets kunder har att erlägga
debiteras i efterskott. De sammanlagda abonnentkrediterna uppgick den 30 juni
1977 till nära 1 000 milj. kr.
Televerket disponerade t.
o. m. utgången av budgetåret 1976/77 dels ett fast amorteringsfritt
rörelsekapital på 83,4 milj. kr., dels rundradiorörelsens fond oiTi 258,1
milj. kr., dels en rörlig kredit i riksgäldskontoret om maximalt 625 milj. kr.
Maximibeloppet för den rörliga kredUen är oförändrat sedan april månad år 1971.
1 1977 års
budgetproposition (prop. 1976/77: 100, bil. 12 s. 491) förordade chefen för
utbildningsdepartementet att förvaltningen av rundradiorörelsens fond under
budgetåret 1977/78 successivt skall föras över till riksgäldskontoret för att
redovisas på riksgäldsfonden. Chefen for utbildningsdepartementet anförde
vidare i propositionen: "För det fall televerkets nuvarande rörliga kredit
framdeles inte är tillräcklig avser enligt vad jag erfarit chefen för
kommunikationsdepartementet att föreslå regeringen att lägga fram förslag om
en höjning av densamma."
Prop. 1977/78: 25 24
Riksdagen
godkände förslaget om överföring av rundradiorörelsens fond (KrU 1976/77: 30, rskr
1976/77: 118) och regeringen beslutade den 30 juni 1977 att fonden, till den
storlek som fastställts i bokslutet, skall överföras från televerket till
riksgäldskontoret med 50 % den 30 december 1977, med ytterligare 25 % den 30
mars 1978 och med återstående 25 % den 30 juni 1978.
Den
fortsatta expansionen av televerkets rörelse och överflyttningen av
rundradiorörelsens fond har nu visat behov av en ökad tiUgång på rörelsemedel
för televerket. Televerket hemställer med stöd av det ovan anförda om en
höjning av maximibeloppet för den rörliga krediten från 625 milj. kr. till 1
000 milj. kr. Jag har inga erinringar och förordar den av televerket föreslagna
höjningen.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
medge att televerket får disponera en från 625 000 000 kr. till högst 1 000 000
000 kr. höjd röriig kredit i riksgäldskontoret.
Prop. 1977/78: 25 25
BUaga
6
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
budgetdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÄTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
[1]
B 7. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1
000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av 2 459 000 kr. under
anslaget.
Från
anslaget bestrids konsultkostnader m. m. för dels utredningar som leder fram
till byggnadsprogram, dels utredningar i inredningsfrågor och
inredningsprojektering. Till större delen gäller det kostnader som förskotteras
frän anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera från anslag som
anvisas för berörda byggnads- och inredningsobjekt. Till en mindre del avser
anslaget kostnader för lokalförsörjningsplanering, normerings- och
utvecklingsarbete m. m., vilka belastar anslaget slutUgt. Om verkställda
utredningar inte leder till realiserade projekt stannar kostnaderna också
slutligt på anslaget.
Under
innevarande budgetår kommer kostnadsramar för byggnads- och inredningsobjekt
inte att föras upp i den omfattning som byggnadsstyrelsen förutsatt i sin
tidigare planering. Detta innebär bl. a. att belopp som har förskotterats från utredningsanslaget
inte i beräknad omfattning kommer att kunna återbetalas från de anslag som slutiigt
skall belastas med ifrågavarande kostnader. Jag förordar därför att ytterligare
2 milj. kr. anvisas för utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret
1977/78.
Prop.
1977/78: 25 26
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att för Utredningar rörande byggnadsföretag ni. in. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett resers-ationsanslag
av 2 000 000 kr.
[2] B 8. Inredning av byggnader för statlig förvaltning.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 27 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning
av ca 4,5 milj. kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för
inredning och till lokalerna knuten utrustning som behöver anskaffas i samband
med omlokaliseringen av statlig verksamhet. För planering m. m. av denna
inredning och utrustning svarar huvudsakligen resp. byggnadsstyrelsen och
utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Formerna för planeringen har
redovisats i prop. 1972: 130 (bil. 5 s. 21). Byggnadsstyrelsen och
utrustningsnämnden har redovisat förslag till nya eller ändrade kostnadsramar
för anskaffning av inredning och utrustning till byggnader för statlig
förvaltning. För de förslag till nya och änd-lade ramar som med hänsyn till
föreliggande tidplaner bör behandlas nu kommer jag att lämna en kortfattad
redogörelse i det följande.
Linköping
Utrustning för försöksstationer för FOA. I prop. 1976/77:
125 (bil. 7 s. 26) har redogörelse lämnats för nybyggnad av försöksstationer i
Linköpings kommun för försvarets forskningsanstalt. Försöksstationerna avses
ersätta befintliga anläggningar i Stockholmstrakten i samband med omlokaliseringen
av huvudavdelning 3 till Vallaområdet i Linköping.
Försvarets forskningsanstalt har beräknat kostnaderna för
anskaffning av utrustning till försöksstationerna i Linköping till sammanlagt
1 261 000 kr.
Norrköping
Inredning av lokaler för sjöfartsverkets centrala
elverkstad m. m. I enlighet med beslut under riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76:
100 bil. 8 s. 141, TU 1975/76: 11, rskr 1975/76:253) har sjöfartsverkets
centrala elverkstad m. m. erhållit lokaler inom Händelöomrädet i Norrköping.
För att möjliggöra viss inredning av lokalerna har regeringen i beslut den 16
juni 1977 medgivit byggnadsstyrelsen att för ändamålet förskottsvis ta i
anspråk 125 000 kr. från den i inredningsplanen uppförda kostnadsramen Diverse
objekt.
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ombyggnad av
de lokaler som inhyrts för elverkstaden m. m. Sammanlagt omfattar lokalerna en
totalarea av 1 400 m-. Kostnaderna för anskaffning av inredning be-
Prop. 1977/7S: 25 27
räknar byggnadsstyrelsen numera till 600 000 kr. Utöver
normal inredning för konior, verkstads- och förrådslokaler ingår kostnader för
skärmväggar.
Jönköping
Lantbruksslyrehenlskogsstyrelsent domstolsverket t statens
jordbruksnämnd: Övrig utrustning. I gäUande utrustningsplan finns uppförd en
definitiv kostnadsram av 1 180 000 kr. för Övrig utrustning för förvaltningslokalerna
i kv. Göta i Jönköping (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 5758 och 63).
Utrustningsnämnden föreslår med anledning av inträffade
prishöjningar att kostnadsramen höjs med 130 000 kr. till 1 310 000 kr.
Sundsvall
Inredning av nybyggnad i kv. Jungfrun för
riksförsäkringsverket m. fl. Redogörelse för nybyggnaden i kv. Jungfrun har
lämnats i prop. 1976/ 77: 100 (bil. 11 s. 154). Lokalerna kommer att färdigställas
successivt under hösten 1978 och våren 1979. Totalt rymmer nybyggnaden ea 350
kontorsarbetsplatser, datahall m. m. för riksförsäkringsverket samt personalrestaurang.
Byggnadsstyrelsen har beräknat att ca 250 kontorsarbetsplatser i nybyggnaden
behöver tas i anspråk för riksförsäkringsverket. Kostnaderna för inredning av
dessa kontorslokaler med tillhörande personalutrymmen samt restaurang m. m.
beräknar byggnadsstyrelsen till 4,5 milj. kr. Styrelsen utgår härvid från att
befintlig inredning till ett nyanskaffningsvärde av ea 800 000 kr. kan
utnyttjas. Den area för vilken inredningen har planerats uppgår till sammanlagt
ca 7 000 m.
Riksförsäkringsverket/statens personalpensionsverk: Övrig
utrustning. En nybyggnad har tidigare uppförts i kv. Måsen i Sundsvall för riksför-säkiingsverkets
tekniska byrå och statens personalpensionsverk. I gällande utrustningsplan
finns uppförd en definitiv kostnadsram av 535 000 kr. för Övrig utrustning för
nybyggnaden i detta kvarter (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 75 och 80).
Utrustningsnämnden beräknar kostnaderna för Övrig
utrustning till de lokaler i kv. Jungfrun som har planerats för
riksförsäkringsverket till 560 000 kr. och föreslår att gällande kostnadsram
höjs med detta belopp till 1 095 000 kr. Utrustningsförslaget omfattar bl. a.
snabbtelefonutrustning för 375 000 kr. och utrustning till personalrestaurang
och pausrum för 100 000 kr.
Umeå
Inredning av nybyggnader i Ersmark för försvarets
forskningsanstalt. Enligt beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973: 55, InU
1973: 22, rskr 1973:220) skall enheten för skydd mot ABC-stridsmedel vid
försvarets
Prop.
1977/78: 25 28
forskningsanstalt omlokaliseras till Umeå. Enheten utgör
huvudavdelning 4 i den nya organisationen för försvarets forskningsanstalt. I prop.
1976/77: 125 (bil. 7 s. 2627) har redogörelse lämnats för planerade
nybyggnader för forskningsanstalten i Umeå. Enligt gällande tidplan beräknas omlokaliseringen
ske under sommaren 1979.
För att leverans av installationsbärande inredning skall
kunna ske i anslutning till byggnadsåtgärderna måste viss upphandling ske redan
under innevarande budgetår. Den inredda arean uppgår till sammanlagt ca 7 700 m-,
varav ca 3 600 m- för laboratorier och verkstäder m. m., ca 2 000 m för
kontorslokaler, ca 1 400 m- för förråd samt ca 700 m- för personalutrymmen
inkl. restaurang. För anskaffning av inredning för dessa lokaler beräknar
byggnadsstyrelsen en kostnadsram av 9,4 milj. kr. I beräknade
inredningskostnader ingår dragskåp för laboratorierna m. m.
Försvarets forskningsanstalt: Telefonväxel octi Övrig
utrustning. Utrustningsnämnden föreslår att en ny telefonväxel utbyggd för 200
anknytningar anskaffas för försvarets forskningsanstalt i Umeå. Kostnaderna
för växel med anknytningsapparater beräknas till 655 000 kr. Utrustningsnämnden
föreslår att en delram av detta belopp förs upp i utrustningsplanen. Aterköpsvärde
för befintlig växelutrustning i Ursvik i Solna har ej beräknats då denna växel
behövs för den verksamhet inom forskningsanstalten som skall kvarstanna inom
Stockholmsområdet.
Utrustningsnämnden föreslår samtidigt att en definitiv
kostnadsram av 630 000 kr. anvisas för Övrig utrustning. Därav avser 400 000
kr. övriga teletekniska anläggningar bl. a. snabbtelefonutrustning och
interna datorkablar. För utrustning av restaurang m. m. beräknar nämnden 132
000 kr. För städutrustning, lyftdon och motionsutrustning beräknas 98 000 kr.
Föredraganden
Utöver de förslag till nya kostnadsramar för inredning som
har redovisats i det föregående har byggnadsstyrelsen föreslagit att vissa
kostnadsramar som finns uppförda i inredningsplanen justeras med hänsyn till
den höjda mervärdeskatten. Jag är inte beredd att biträda styrelsens förslag om
kompensation för den höjda mervärdeskatten för kostnadsramar som tidigare har
fastställts.
Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av
byggnadsstyrelsen förordar jag att följande nya kostnadsramar i 1 OOO-tal kr.
förs upp i inredningsplanen redan för innevarande budgetår. Vid beräkningen av
beloppen har jag tagit hänsyn till de tidpunkter vid vilka anskaffningen kommer
att ske.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inredningsobjekt
Förordad ram eller ändring av tidigare ram
Kostnadsram
definitiv delram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norrköping
Inredning av lokaler för
sjöfartsverkets centrala
elverkstad m. m.
Sundsvall
Inredning av nybyggnad i kv. Jungfrun
Umeå
Inredning av nybyggnader i Ersmark
500
-K 4 000
+ 9 400
500
4 000
9 400
Vid min beräkning av kostnadsram för utrustning för
försöksstationer för FOA har jag under detta anslag efter samråd med chefen för
försvarsdepartementet beräknat medel för sådana utrustningskostnader som
direkt föranleds av omlokaliseringen och som erfordras för de beslutade
försöksstationerna i Linköpings kommun.
Med utgångspunkt i de förslag som har redovisats av
utrustningsnämnden för universitet och högskolor och vad gäller
försöksstationerna för F0.'\ försvarets forskningsanstalt förordar jag att
följande nya och ändrade kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. förs upp i
utrustnings-planen för innevarande budgetår.
Utrustningsobjekt
Förordad
ram eller ändring av tidi-
Kostnadsram
Medels-förbrukning t. o. m. 1977-06-30
definitiv
del-ram
art'
gare ram
Linköping
Utrustning
för försöksstationer för FOA
+ 430
430
3
Jönköping
Lantbruksstyrelsen/skogssty-
relsen/domstolsverket/statens
jordbruksnämnd:
övrig
utrustning
+ 130
1 310
2a
957
600
Sundsvall
Riksförsäkringsverket/statens
personalpensionsverk:
övrig utrustning
Umeå
Föl-svarets
ioi-skningsansfalt:
telefonväxel
övrig utrustning
+ 560 1 095
-655 -600
655
2a
450
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Art av kostnadsram för resp. objekt. 2a Förslag till
ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv). 3 Förslag till ny
kostnadsram.
Prop.
1977/78: 25 30
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de nu
redovisade inrednings- och utrustningsobjekten får bestridas av tillgängliga
medel under detta reservationsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning för
byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i
det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning och utrustning av byggnader för statlig förvaltning.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under
denna rubrik bar i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag av 455 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning
av drygt 63,5 milj. kr. under anslaget.
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i
byggnader för statlig förvaltning eller annan statUg verksamhet i den mån medel
inte har anvisats under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som
beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp I den investeringsplan,
som finns upptagen under anslaget.
I investeringsplanen är under förevarande anslag uppförd
en uppskattad medelsförbrukning av 45 milj. kr. för tillkommande objekt budgetåret
1977/78 (prop. 1976/77: 100 bU. 11 s. 160, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169).
Som har redovisats i prop. 1976/77: 100 (bU. 11 s. 158) är utrymmet avsett för
investeringar i lokaler för de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala
datoranläggningarna för folkbokföring och beskattning (prop. 1975/76: 100 bil.
9, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212). Jag vill nu återkomma i bl. a. denna
fråga med redogörelse för de byggnadsinvesteringar som med hänsyn till
tidplanen för arbetena är aktuella att redovisas för riksdagen.
Stockholm. Ombyggnad i kv. Röda Bodarna. Planeringen av
nya lokaler för regeringskansliet i Södra Klara-kvarteren utgår bl. a. från
att hela kv. Rosenbad behöver disponeras för departementen. Lokalerna i detta
kvarter disponeras f. n. av främst handelsdepartementet och riksgäldskontoret.
Som har redovisats i prop 1976/77: 100 (bil. Ils. 152, FiU 1976/77: 13, rskr
1976/77: 169) och prop. 1976/77: 101 (bU. 5 s. 17, FiU 1976/77: 8, rskr 1976/7:
138) kommer riksgäldskontoret att flytta till om- och nybyggda lokaler i kv. Loen
4 och 5. Byggnadsstyrelsen har förordat att handelsdepartementet under liden
för byggnadsarbetena
Prop. 1977/78: 25 31
i kvarteren Rosenbad och Tigern temporärt lokaliseras till
det närbelägna kvarteret Röda Bodarna. Erforderliga lokaler friställs i detta
kvarter under år 1978 genom att statens personalnämnd flyttar till Bergs-hamra
i Solna och kronofogdemyndigheten flyttar till nybyggnaden i kv. Ölbryggaren på
Södermalm.
Byggnadsstyrelsen har konstaterat vissa brister inom
kontorslokalerna i kv. Röda Bodarna och föreslår att en upprustning och
ombyggnad genomförs sedan lokalerna evakuerats. En utgångspunkt för
byggnadsstyrelsens förslag har härvid varit att de ca 140
kontorsarbetsplatserna inom kvarteret kommer att behöva disponeras för statlig
förvaltning under längre tid. De åtgärder som föreslås omfattar utöver
lagnings- och målningsarbeten främst komplettering av personalutrymmena, byte
av hiss samt begränsad installation av luftbehandlingsanläggning. Kostnaderna
för arbetena beräknas till sammanlagt 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april
1977.
Halmstad. Nybyggnad i ky:en SvarlmunkentKällsprånget för
länsförvaltningen. Regeringen uppdrog den 21 april 1977 åt byggnadsstyrelsen
att projektera nybyggnad för länsförvaltningen i kvarteren Svartmunken och
Källsprånget i Halmstad. Nybyggnaden är avsedd för länsstyrelsens
skatteavdelning, förvaltningsavdelning och länspolischefsexpedition, lokala
skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten, statens socialvärds-konsulenter och
länsläkarens expedition. Totalt beräknas nybyggnaden omfatta en rumsarea av ca
11 500 m- och rymma ca 500 kontorsarbetsplatser, datahall med tillhörande
specialutrymmen samt personalrestaurang. Kostnaderna för nybyggnaden har i
redovisat byggnadsprogram uppskattats till 36,6 milj. kr. i prisläget den 1
april 1976.
Enligt projekteringsuppdraget skall planeringen av
nybyggnaden bedrivas så att byggnadsarbetena kan utföras i två etapper.
Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för den första etappen till preliminärt
20 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Etappen beräknas omfatta en sammanlagd
rumsarea av 4 000 m-, vari ingår datahall med tillhörande specialutrymmen för
länsstyrelsens skatteavdelning. Byggnadsarbetena för den första etappen avses
komma att påbörjas i mars 1978. Inflyttning kan då ske hösten 1979.
Marieslad.
Nybyggnad för länsförvaltningen. Genom beslut den 13 oktober 1977 uppdrog
regeringen åt byggnadsstyrelsen att projektera dels nybyggnad i Mariestad för
länsstyrelsens skatteavdelning, lokala skattemyndigheten och
kronofogdemyndigheten, dels om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad.
Enligt redovisat byggnadsprogram beräknas nybyggnaden omfatta en sammanlagd
rumsarea av ca 5 000 m-, varav ca 1 300 m- jämte värmecentral utgör en första
etapp för data-och uppbördsenheterna inom länsstyrelsens skatteavdelning. Vid
inflyttningen i den planerade nybyggnaden friställs vissa lokaler inom
befintligt landsstatshus. Efter en mindre om- och tillbvganad av dessa lokaler
kan
Prop. 1977/78: 25 32
länsstyrelsens planeringsavdelning samt överlanimätarmyndigheten
helt rymmas inom landsstatshuset och mindre lämpliga inhyrningar därigenom
avvecklas.
Kostnaderna för nybyggnadsetappen för data- och uppbördsenheterna
beräknas preliminärt till 7,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977. Arbetena
beräknas kunna påbörjas i mars 1978, varvid lokalerna kan färdigställas till
sommaren 1979.
Örebro. Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen. Sedan
byggnadsstyrelsen redovisat byggnadsprogram för om- och tillbyggnad för länsförvaltningen
och den lokala lantmäteriorganisationen inom kvarteren Lantmäteriet och
Gasverket i Örebro, omfattande totalt 12 600 m- rumsarea, uppdrog regeringen
den 4 november 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera tillbyggnad till
landsstatshus I kv. Gasverket för länsförvaltningen i Örebro.
Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för om-
och tiUbyggnad i kv. Gasverket och därvid beräknat kostnaderna till 11 670 000
kr. i prisläget den 1 april 1977. Härav belöper 11 milj. kr. på tillbj-ggna-den
som omfattar en rumsarea av ca 2 000 m- för i första hand länsstyrelsens
dataenhet. Enligt redovisad tidplan beräknas lokalerna vara färdigställda i maj
1979.
Falun. Tillbyggnad i kv. Kansliet för länsförvaltningen.
Regeringen uppdrog den 30 juni 1977 åt byggnadsstyrelsen att projektera en
tillbyggnad till landsstatshuset i kv. Kansliet i Falun för länsstyrelsens
skatteavdelning och den lokala skattemyndigheten. I uppdraget ingår även
projektering av en ny restaurang för den statsanställda personal som har sina
arbetsplatser i kvarteret eller dess närhet. Tillbyggnaden beräknas omfatta en
rumsarea av ca 6 000 m- och rymma ca 260 arbetsplatser samt datahall m. m.
Kostnaderna beräknas preliminärt till 24 milj. kr. i prisläget den 1 april
1977. Byggstart planeras ske i juni 197S. De nya lokalerna kan då färdigställas
till årsskiftet 1979/80.
Gävle. Nybyggnad i kv. Kapdlbacken för länsförvaltningen.
Genom beslut den 24 februari 1977 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen att
projektera en nybyggnad inom kv. Kapellbacken i Gävle för i föi-sta hand
länsstyrelsens skatteavdelning, lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten.
Enligt det byggnadsprogram som byggnadsstyrelsen har redovisat rymmer
nybyggnaden ca 400 arbetsplatser, lokaler för en ny datoranläggning samt
personalrestaurang. Kostnaderna för nybyggnaden har i byggnadsprogrammet
uppskattats till totalt ca 33,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.
Nybyggnaden beräknas omfatta en sammanlagd rumsarea av ca 10 800 m- och
planeras bli uppförd i två etapper.
Byggnadsstyrelsen beräknar preliminärt att kostnaderna för
den första etappen uppgår till 15 milj. kr. i prisläget den 1 april 1977.
Lokalerna inom etappen omfattar en rumsarea av ca 3 700 m- och är främst avsedda
för länsstyrelsens skatteavdelning. Byggnadsarbetena avses komma
Prop. 1977/78: 25 33
att påbörjas i april 1978, varvid lokalerna kan tas i bruk
till hösten 1979.
Umeå. Nybyggnad etapp II i kv. Älvsbacka för länsförvaltningen. En första
byggnadsetapp i kv. Älvsbacka i Umeå färdigställdes vid årsskiftet 1974/75 och
disponeras av vägförvaltningen. I nybyggnaden finns också en personalrestaurang
som är gemensam för länsstyrelsen och vägförvaltningen m. fl. Regeringen
uppdrog den 23 juni 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera en andra
nybyggnadsetapp inom kv. Älvsbacka för länsstyrelsens skatteavdelning, inkl.
dataenheten.
Byggnadsstyrelsen
har redovisat systemhandlingar för den andra nybyggnadsetappen i kv. Älvsbacka
och beräknar kostnaderna tUl 21 450 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1977, inkl.
3,6 milj. kr. för anslutningsavgifter, markarbeten och husunderbyggnad.
Nybyggnaden omfattar en sammanlagd rumsarea av ca 5 000 m och rymmer ca 170
arbetsplatser samt datahall med tillhörande specialutrymmen för länsstyrelsens
skatteavdelning. Enligt redovisad tidplan kan byggnadsarbetena påbörjas i mars
1978.
Föredraganden
Jag delar byggnadsstyrelsens bedömning att en upprustning
av kontorslokalerna i kv. Röda Bodarna i Stockholm bör utföras med utgångspunkt
i att lokalerna behöver tas i anspråk för statlig förvaltning under ytterligare
minst tio år. För att möjliggöra en upprustning i direkt anslutning till
förestående evakuering av lokalerna förordar jag att en kostnadsram av 3,3
milj. kr. i prisläget den 1 april 1977 förs upp i investeringsplanen för
innevarande budgetår.
Planeringen
av om- och nybyggnader för länsförvaltningarna och lokala statliga myndigheter
omfattar ett stort antal objekt. I enlighet med vad som förordades i prop.
1975/76: 125 (bil. 6, FiU 1975/76: 34, rskr 1975/76: 293) inriktas
projekteringen av dessa objekt i största möjliga ulsträckning på att projekten
skall tiUföras investeringsreserven för att kunna utföras vid den tidpunkt som
är lämplig med hänsyn till sysselsättningsläget. Jag har därför tidigare
redovisat att utrymmet för att på-böija förvaltningsbyggnader av detta slag i
andra fall än då det direkt motiveras av sysselsättningsskäl kommer att vara
mycket begränsat under budgetåren 1977/78 och 1978/79 (prop. 1976/77: 100 bU.
11 s. 157, FiU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 169 samt prop. 1976/77: 150 bU. 2 s.
6, FiU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 341). Som jag inledningsvis har redovisat har
det dock varit nödvändigt att för budgetåret 1977/78 reservera utrymme för
investeringar i lokaler för de vid riksmötet 1975/76 beslutade regionala
datoranläggningarna för folkbokföring och beskattning. Detta san-imanhänger med
att de speciella kraven på lokalerna som regel endast kan tillgodoses genom
nyproduktion samt att installationen av ny datorutrustning skall ske under åren
1979 och 1980. Omfattningen av de lokaler som nu behöver nyproduceras med
anledning av de förestående
.3 Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 25
Prop.
1977/78; 25 34
datoranskaffningarna m. m. bestäms i det enskilda fallet
av bl. a. stads-planemässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar. I vissa
fall har det därför visat sig motiverat att låta byggnadsobjekten omfatta även
andra lokaler än de som direkt erfordras för de nya datoranläggningarna m. m.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående
förordar jag att preliminärt beräknade kostnadsramar för nybyggnad i kv:en Svartinun-kenlKäUsprånget
för länsförvaltningen i Halmstad, nybyggnad för länsförvaltningen i Mariestad,
tUlbyggnad i kv. Kansliet för länsförvaltningen i Falun samt för nybyggnad i kv.
Källsprånget för länsförvaltningen i Gävle förs upp i investeringsplanen med
redovisade belopp. Jag förordar vidare att föreslagna kostnadsramar för om- och
tillbyggnad för länsförvaltningen i Örebro samt för nybyggnad etapp II i kv. Alvsbactui för
länsförvaltningen i Umeå förs upp i investeringsplanen.
1 gällande investeringsplan finns uppförd en kostnadsram
Diverse ob jekt av 40 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Kostnadsramen
används för sådana byggnadsobjekt för vilka kostnaderna i varje enskilt fall
inte överstiger 2 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har redovisat att belastningen på
kostnadsramen vid ingången av budgetåret 1977/78 var 33,8 milj. kr. Det
disponibla utrymmet för nya objekt under innevarande budgetår är därför
begränsat till endast 6,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. För att skapa
tillräckligt utrymme för de mindre byggnadsobjekt som erfarenhetsmässigt
aktualiseras under löpande budgetår förordar jag att kostnadsramen för diverse
objekt höjs med 10 milj. kr. till 50 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976.
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående
bör följande nya och ändrade kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. föras upp i
investeringsplanen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
76-04-01
77-04-01
Medelsförbrukning Bygg- Färdig-
------------------------- start ställan-
Faktisk
Beräknad för år-män. de
77-06-30-------------- --------- år-mån.
1977/78 1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm
Ombyggnad i kv. Röda Bodarna
Halmstad
Nybyggnad i kv:en Svart-munken/Källspränget för
länsförvaltningen
Mariestad
Nybyggnad för länsförvaltningen
Örebro
Om- och tillbyggnad för länsförvaltningen
Falun
Tillbyggnad i kv. Kansliet för länsförvaltningen
Gävle
Nybyggnad i kv. Kapellbacken för länsförvaltningen
Umeå
Nybyggnad etapp II i kv. Älvsbacka för länsförvaltningen
Övrigt
Diverse
objekt
50 000
3 300 1000 2 000 78-03 78-09
20 000 3
000 9 000 78-03 79-08
7 500 1 500 3 000 78-03 79-04
11 670 2 000 8 000 78-03 79-05
24 000 1500 14 000 78-06 79-12
15 000 3 000 IOOOO 78-04 79-06
21450 3 000 12 000 78-03 79-07
12 355 15 000 15
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de
redovisade byggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under detta
investeringsanslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten för statlig förvaltning.
Prop. 1977/78: 25 37
Bilaga
7
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande:
statsrådet Wikström
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 53
436 000 kr. I tilläggsbudget II för 1976/77 har tUl Bidrag till Svenska riksteatern
anvisats ett reservationsanslag av 6 134 000 kr. (prop. 1976/77: 101, KrU
1976/77: 28, rskr 1976/77: 116) med hänsyn till kostnadsökningar tiU följd av
1976 års löneavtal, beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977,
ökade kostnader för traktamenten m. m. Riksteatern har gett in en
framställning om ytterligare medel för budgetåret 1977/78 för täckande av
kostnadsökningar till följd av nyss näranda avtal samt ökade sociala avgifter.
Föredraganden
Vid
min anmälan av medelsbehovet under detta anslag i prop. 1976/ 77: 100 anförde
jag att jag avsåg att återkomma senare angående medelsbehov under budgetåret
1977/78 till följd av ökade lönekostnader och höjda sociala avgifter. Med
hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats I teaterns framställning
förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6 796 000 kr.,
varav för löner högst 2 539 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i armat
sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1977 års
löneavtal och höjda traktamenten.
Prop.
1977/78: 25 38
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 6 796 000 kr.
[2]
B 12. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 100 925 000 kr. I tiUäggsbudget II för budgetåret 1976/77 har
till Bidrag till Operan och Dramaten anvisats ett reservationsanslag av 12 443
000 kr. (prop. 1976/77: 101, KrU 1976/77: 28, rskr 1976/77: 116) med hänsyn tiU
kostnadsökningar tiU följd av 1976 ärs löneavtal samt beslutade ökningar av de
sociala avgifterna den 1 januari 1977. Operan och Dramaten har gett in framstäUningar
om ytterligare medel för budgetåret 1977/78 för täckande av kostnadsökningar till
följd av nyss nämnda avtal samt ökade sociala avgifter.
Föredraganden
Då
medelsbehovet under detta anslag anmäldes i prop. 1916711: 100 anförde jag att
jag hade för avsikt att återkomma senare beträffande medelsbehov till följd av
ökade lönekostnader samt höjda sociala avgifter. Med hänvisning till det ökade
medelsbehovet till följd av 1976 års löneavtal oeh till de redovisade
kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslagen till Operan
och Dramatiska teatern höjs med 9 396 000 kr. resp. 4 425 000 kr. varav för
löner högst 4 315 000 lesp. 2 305 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i
annat sammanhang beträffande ytterligare medelsbehov med anledning av 1977 års
löneavtal.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget I tUl
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 13 821
000 kr.
[3]
B 30. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio. Sveriges Radio har i
en särskild skrivelse föreslagit att på tiUäggsbudget ytterligare medel skall
anvisas under anslaget för att täcka kostnaderna för en anläggning som uppförts
snabbare än vad som ursprungligen förutsågs. Med hänsyn tUl ärendets karaktär
torde någon närmare redogörelse inte böra lämnas i detta sammanhang.
Riksdagens vederbörande utskott bör få tillfälle att ta del av Sveriges Radios
framställning.
Prop. 1977/78: 25 39
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Viss beredskapsutrustning in. in. för Sveriges
Radio på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 400 000 kr.
D. Högre utbildning och forskning
[4] D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken.
Avtal slöts den 21 mars 1977 mellan svenska staten och Göteborgs kommun om att
staten den 1 juli 1977 skulle överta huvudmannaskapet för Valands konstskola
i Göteborg. Samma dag slöts avtal mellan svenska staten, Göteboigs kommun och
Göteborgs slöjdförening om att staten vid samma tidpunkt skulle överta huvudmannaskapet
för de delar av Göteborgs slöjdförenings utbildning vid konstindustriskolan i
Göteborg som benämnes konstindusiriella dagskolan och högre grafisk kurs.
Regeringen godkände den 30 juni 1977 avtalen för statens
del.
I prop. 1976/77: 59 om utbildning och forskning inom
högskolan m. m. anförde jag att medel för budgetåret 1977/78 för verksamheten
vid Valands konstskola och de berörda delarna av utbildningen vid konslindustriskolan
i Göteborg inte hade beräknats under förevarande anslag (s. 307).
Utbildningsutskottet
anförde i sitt betänkande angående prop. 1976/ 77: 59 (UbU 1976/77: 20) bl. a.
följande: Utskottet anser att Valands konstskola och Konstindustriskolan bör
föras till universitetet i Göteborg när de förstatligas. I fråga om ekonomiska
åtaganden för staten krävs riksdagens godkännande. Utskottet har inhämtat att
regeringen, vid ett godkännande av avtalet, avser att övergångsvis beräkna
medel för verksamheten under anslaget Oförutsedda utgifter för att senare
återkomma med förslag om medel på tilläggsbudget.
Riksdagen beslöt i enUghet med utskottets betänkande (rskr
1976/77: 246).
Genom
beslut den 30 juni 1977 föreskrev regeringen att 5 670 000 kr. skulle
förskottsvis utbetalas från förslagsanslaget Oförutsedda utgifter (1977/78 XVI)
för bestridande budgetåret 1977/78 av verksamheten vid Valands konstskola och
delar av konstindustriskolan.
Under anslaget Utbildning för kultur- och
informationsyrken bör nu anvisas 5 670 000 kr. Samtidigt bör motsvarande belopp
återföras till anslaget Oförutsedda utgifter.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utbildning för kultur- octi informationsyrken på
tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 5 670 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 40
[5] D 50. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna
m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår är under
denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 92 milj. kr. Av beloppet
disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen 34 milj. kr. enligt en särskild
inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 57 milj.
kr. enligt en särskild utrustningsplan (prop. 1976/77: 79, UbU 1976/77: 31, rskr
1976/77: 352). Anslagsposten Diverse objekt är uppförd med 1 milj. kr.
Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 16,5 milj. kr.
I sina anslagsframställningar för budgetåret 1978/79 har
byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden lagt fram förslag om nya och ändrade
kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt.
För de förslag till nya och ändrade ramar som med hänsyn
till föreliggande tidplaner bör behandlas nu kommer jag i det följande att lämna
en kortfattad redogörelse.
Stockholm
Tekniska institutionen vid RAÄ odi statens historiska
museer. För inredning av lokaler för textilsektionen vid riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer finns uppförd en delram av 335 000 kr. (prop. 1976/77:
101 bil. 6 s. 24).
Kostnadsökningar efter ramens uppförande gör att
byggnadsstyrelsen nu föreslår att 535 000 kr. förs upp som en definitiv
kostnadsram för ändamålet.
Telefonväxel för Frescatiområdet. I utrustningsplanen är
uppförd en delram av 1 715 000 kr. för telefonväxel för Frescatiområdet (prop.
1972: 28 s. 21 och 32). LUP-kommittén för Stockholm föreslår en utbyggnad av
universitetets växel för bibliotek och allhuset m. m. Vidare föreslås
anskaffning av en mindre växel för antagningsenheten för att avlasta
universitetets växel under antagningsperioderna.
För ändamålen föreslås en höjning av nämnda delram med 550
000 kr. till 2 265 000 kr.
Flyttningskostnader för livrustkammaren. För flyttning av livrust-kammarens
utställningsföremål och inventarier till Stockholms slott finns en definitiv
kostnadsram av 600 000 kr. uppförd i utrustningsplanen (prop. 1976/77: 79 s.
22).
Tillkommande kostnader och ökad mervärdesskatt har gjort
det omöjligt att slutföra flyttningen inom anvisad kostnadsram.
Utrustningsnämnden föreslår därför att den definitiva kostnadsramen höjs till
650 000 kr.
Uppsala
Datorutrustning vid Gustaf Werners instnut
I prop. 1975/76: 117 (s. 20 och 33) har redogörelse senast
lämnats för den planerade ombyggnaden av synkroeyklotronanläggningen vid Gustaf
Prop.
1977/78: 25 41
Werners institut i Uppsala. En kostnadsram av 4,3 milj.
kr. finns avsatt i utrustningsplanen för detta ändamål.
Regeringen
uppdrog den 15 december 1976 år byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av
4,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 projektera en ombyggnad av
experimentlokalerna vid anläggningen t. o. m. bygghandlingar.
Byggnadsstyrelsen
har den 30 augusti 1977 redovisat byggnadsprogram för ombyggnad av
institutionslokaler i anslutning till cyklotron-anläggningen. Lokalerna är
avsedda för avdelningarna för högenergifysik, fysikalisk biologi samt kärnkemi.
LUP-kommittén
för Uppsala föreslår att en delram av 900 000 kr. förs upp i utrustningsplanen
för högskoleenheterna m. m. för inköp av en datoranläggning. Datorn är avsedd
att inledningsvis användas vid omfattande beräkningar i samband med omkonstruktionen
av synkro-cyklotronen och senare för processtyrning i forskningsverksamheten.
Lund
Om- octi lillbyggnad för anatomi och histologi.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för inredning av de lokaler som
avses bli ombyggda för avdelningen för anatomi till 250 000 kr. Styrelsen
föreslår att en delram motsvarande detta belopp förs upp i inredningsplanen.
Göteborg
Handikappforskning. Byggnadsstyrelsen avser att förhyra
lokaler för avdelningen för handikappforskning, som hittills utnyttjat
provisoriska lokaler inom Sahlgrenska sjukhuset. De förhyrda lokalerna kommer
enligt förslaget att omfatta en rumsarea av ca 900 m-.
Byggnadsstyrelsen föreslär att en kostnadsram av 400 000
kr. förs upp i inredningsplanen, avsedd för inredning av de förhyrda lokalerna.
Mot bakgrund av att avdelningen hittills inte tillförts
några utrustningsresurser från statliga utrustningsanslag föreslår LUP-kommittén
att en kostnadsram av 640 000 kr. förs upp i utrustningsplanen för utrustning
i de nya lokalerna.
Luleå
Telefonväxel. 1 utrustningsplanen är uppförd en delram av
1 178 000 kr. för telefonväxel vid högskolan (prop. 1976/77: 79 s. 17 och 23).
I samband med att den s. k. centrumbyggnaden vid högskolan i Luleå färdigställs
erfordras en utbyggnad av högskolans telefonväxel. För ändamålet föreslås en
höjning av nämnda delram med 160 000 kr. tiU 1 338 000 kr.
Centrumbyggnad. Regeringen uppdrog den 13 januari och den
20 januari 1977 åt byggnadsstyrelsen att utföra etapperna X och XI av ny-
Prop. 1977/78: 25 42
byggnad för högskolan i Luleå. Etapperna omfattar lokaler
för bibliotek, restaurang, hörsal, läromedelscenlral, administration och
studentkår (prop. 1976/77: 79 s. 7).
LUP-kommittén för Umeå föreslår att en definhiv
kostnadsram av 745 000 kr. för centrumbyggnaden förs upp i utmstningsplanen.
Kostnaderna för ulrustningsresurserna till biblioteket har beräknats till 120
000 kr. För AV- och TV-utrustning har beräknats 245 000 kr. och för teletekniska
anläggningar 170 000 kr.
Övrigt
Telefonväxlar. För att tillgodose behovet av telefoner vid
högskolorna i Jönköping, Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken och Östersund har
resp. LUP-kommitté föreslagit utbyte av befintliga växlar. För högskolan i SundsvalLHarnösand
föreslås anskaffning av en telefonväxel i samband med etablering av högskolans
kansli m. m. i egna lokaler.
För nämnda ändamål föreslår LUP-kominittéerna delramar om
sammanlagt 585 000 kronor.
Föredraganden
För att inredning och utrustning utan försening skall
kunna anskaffas tili de objekt som jag har redogjort för i det föregående bör
de i följande sammanställning angivna kostnadsramarna i 1 OOO-tal kr.
föras upp i inrednings- och utrustningsplanerna. Jag har därvid tagit hänsyn
till prisökningar under upphandlingstiden.
Objekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Definitiv ram
Delram
Inredning
Stockholm
Tekniska institutionen vid RAÄ och statens hisloriska
museer
+ 165
500
Limd
Om- ocli tillbyggnad för anatomi och histologi
+ 250
250
Göteborg
Handikappforskning
+ 350
350
Utrustning
Stockholm
Telefonväxel för Frescatiområdet
Flyttningskostnader för livrustkammaren
+ 550 + 50
650
2 265
Uppsala
Datorutrustning vid Gustaf Werners institut
+ 900
900
opaginerad Kontrollera mot PDF
Objekt
Förordad ram eller förordad ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Definitiv ram
Delram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Göteborg Handikappforskning
Luleå
Telefonväxel Centrumbyggnad
Övrigt Telefonväxlar
+ 250
+ 160 + 700
+ 585
250
700
1 338
585
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid bedömningen av utrustningsbehovet vid Gustaf Werners
institut har jag funnit det angeläget att medel nu ställs till förfogande från
förevarande anslag för inköp av en dator. Jag finner dock att det utrustningsbehov
som senare kan tillkomma för institutionslokaler i biokemi-kum får tillgodoses
på annat sätt.
Jag föroidar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade objekt fär bestridas av tillgängliga medel under förevarande
anslag.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av
lokaler vid universiteten m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i
det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
[6] D 51. Vissa kostnader för utbildning och forskning
inom högskolan.
Detta anslag avser resurstillskott som fordras för
justering av anslagen i statsbudgslen tUl grundläggande utbildning samt till
forskning och forskarutbildning med hänsyn till de faktiska utgifterna på
förslagsanslag till lärariöner bodgetåret 1976/77 (justering av basbelopp).
Universitets' och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse
1977-10-24 föreslagit att basbeloppen justeras med sammanlagt 18 370 000 kr.
Regionslyrelsen i Stockliolms högskoleregion har i
skrivelse 1977-09-20 föreslagit att ytterligare 103 700 kr. anvisas för
verksamheten vid socialpedagogiska institutet budgetåret 1977/78.
Direktionen för svenska diakonsiUlskapet har i skrivelse
1977-08-30 bl. a. föreslagit att ytterligare 275 700 kr. anvisas som bidrag
till sällskapets sociala utbildningsverksamhet budgetåret 1977/78.
Prop. 1977/78: 25 44
Föredraganden
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under skilda
anslagsrubriker anvisats ändamålsinriktade reservationsanslag till
grundläggande ulbildning och tiU forskning och forskarutbildning vid statliga
högskoleenheter. Det finns ett anslag till varje yrkesutbildningssektor, ett
anslag till lokala och individuella linjer och enstaka kurser och ett anslag
till varje fakultet. Dessa anslag skapades genom en anslagsomläggning som
innebar att i första hand de förutvarande anslagen till lärariöner, driftkostnader,
datamaskintid och extra utgifter delades upp mellan nya anslag. Såvitt gäller
de förutvarande förslagsanslag som helt eller delvis avsåg lärariöner kan de
belopp som lades in i utgångsvärdet för de nya anslagen, dvs. basbeloppen,
betraktas sorn en prognos över utgifterna för budgetåret 1976/77.
I riksdagens beslut med anledning av prop. 1976/77: 59
framhölls följande:
"De basbelopp som beräknats för de nya reservationsanslagen
till skilda sektorer och fakulteter samt till lokala och individuella utbildningslinjer
och enstaka kurser avses molsvara kostnaderna för en oförändrad organisation
efter det att hänsyn tagits lill automatiska kostnadsförändringar. För de delar
av basbeloppen som motsvarar nuvarande förslagsanslag till lärariöner
innehåller beräkningarna ett mått av osäkerhet, eftersom de måste grundas på
schabloner och kostnadsprognoser. Det kan därför inte uteslutas att en
justering av basbeloppen kan behöva göras när uppgifter om de faktiska
kostnaderna för verksamheten under innevarande budgetår föreligger. Utskottet
förutsätter att regeringen i sådant fall återkommer till riksdagen med förslag
om ytterligare medelsanvisning på tilläggsbudget under hösten 1977." (UbU
1976/77: 20 s. 82, rskr 1976/77: 246).
Justeringen av basbeloppen gäller således förslagsvisa lärariöneanslag
eller motsvarande anslagsposter. Övriga anslag för 1976/77 har i sin helhet
redan fördelats slutligt mellan nya anslag genom riksdagens beslut.
Jag anger i det följande för varje berörd högskola vilken
justering av det sammanlagda basbeloppet för högskolan som bör göras. Jag har i
denna fråga samrått med statsrådet Mogård. Underlaget för justeringarna utgörs
av riksrevisionsverkets redovisning av utgifterna och av UHÄ:s förslag. Mina
beräkningar överensstämmer med UHÄ:s motsvarande beräkningar, vad avser
utfallet på förslagsanslagen. För universitetets i Umeå del har ytterligare
uppgifter lämnats sedan UHÄ avgivit sitt förslag varför jag på denna punkt
beräknar en större summa än UHÄ.
Prop. 1977/78: 25 45
Universitetet i Stockholm 507 000
Karolinska institutet 3 055 000
Universitetet i Uppsala 5 237 000
Högskolan i Örebro 89 000
Högskolan i Falun/Borlänge 412 000
Universitetet i Linköping 214 000
Universitetet i Lund 2 242 000
Högskolan i Växjö 515 000
Universitetet i Göteborg 3 422 000
Högskolan i Karistad 412 000
Universitetet i Umeå 1 179 000
Högskolan i Luleå 198 000
17 482 000
De angivna beloppen bör för innevarande budgetår anvisas
högskolorna som klumpbelopp och bör få användas enligt resp. styrelses bestämmande.
UHÄ bör vid behov kunna omfördela belopp mellan högskolor, t. ex. mellan
tidigare moderuniversitet och universitetsfilial. Av beloppen avser 10 765 000
kr. förutvarande universitetskanslersämbetets ansvarsområde samt
socialhögskolorna och journalisthögskolorna och 6 717 000 kr.
skolöverstyrelsens förutvarande ansvarsområde. Justeringen uppgår i i-elation
till de totala basbeloppen till ca 1 procent.
Jag beräknar \'!dare ytterligare 94 000 kr. för bidrag
till socialpedagogiska institutet i Stockholm (tidigare sociala barna- och
ungdomsvårdsseminariet). Dessa medel har genom beslut av regeringen 1977-08-11
anvisats som ytterligare bidrag för budgetåret 1976/77. Jag beräknar också 203
000 kr. som ytterligare bidrag till Svenska diakonsällskapet för arvoden till
praktikhandledare. Motsvarande bidrag har utgått under budgetåret 1976/77 men
ej tagits upp inom ramen för basbeloppet för ifrågavarande bidrag innevarande
budgetår under anslaget till utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken.
I och med de justeringar jag lidigare nämnt är denna del
av anslagsomläggningen avslutad.
Slulligen beräknar jag under förevarande anslag 319 000
kr. för universitetet i Uppsala på grund av att i statsbudgeten för
innevarande budgetår resurserna för mellanstadielärarlinjen i Uppsala minskats
med lesurser motsvarande 72 årsstudieplatser medan den verkliga minskningen är
endast 60 årsstudieplatser.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader för utbildning och forskning inom
högskolan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 18 098 000 kr.
Prop. 1977/78: 25 46
[7] D 52. Kostnader för viss iivertalig lärarpersonal
vid högskolor.
Detta anslag avser kostnader för lärarpersonal som är
övertalig till följd av minskningen av utbildningen av lärare på vissa linjer.
Regeringen har i tUläggsbudget I för budgetåret 1975/76 (prop.
1975/ 76: 25, UbU 1975/76: 16, rskr 1975/76: 76) föreslagit åtgärder för att
söka förbereda övertalig lärarpersonal för tjänstgöring inom de utökade förskollärar-
och fritidspedagogutbildningarna.
Riksdagen har givit regeringen bemyndigande att vidta de
åtgärder som behövs för den personal som därutöver blir övertalig till följd av
statsmakternas beslut med anledning av propositionen 1975/76: 89 om
lärarutbildningens dimensionering och lokalisering (UbU 1975/76: 26, rskr
1975/76: 268).
Regeringen har i förordning den 13 maj 1976 utfärdat
bestämmelser orn övertalig personal vid lärarhögskolor. Enligt beslut av
regeringen den 30 juni 1977 gäller förordningen under budgetåret 1977/78 i
tillämpliga delar för högskolan.
I den mån kostnader för sådana åtgärder inte kunnat
förutses vid anslagsomläggningen inför budgetåret 1977/78 har riksdagen utgått
från att regeringen återkommer med förslag om ytterligare medelsanvisning på
tilläggsbudget (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246).
Universitets- ocli högskoleämbetet
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i skrivelse
1977-10-24 föreslagit att till kostnader för övertalig personal vid de
förutvarande lärarhögskolorna anvisas sammanlagt 9 362 000 kr.
Vidare har UHÄ föreslagit att 632 000 kr. anvisas för
kostnader för lärare vid f. d. seminariet för huslig utbildning i Stockholm.
Föredraganden
Min anmälan av denna fråga sker efter samråd med
statsrådet Mogård.
De
förändringar av lärarutbildningens dimensionering och lokalisering som gjorts
under senare är har medfört att vissa lärare blivit övertaliga (jfr bl. a. prop.
1975/76: 89). Medel för att täcka kostnader bör anvisas under ett särskilt
anslag budgetåret 1977/78. Regeringen har utfärdat bestämmelser för att minska
antalet övertaliga lärare. Jag anser att högskolorna för att erhålla medel till
att täcka övertalighetskostna-der först till regeringen skall redovisa hur de
sökt nedbringa övertaligheten. Följande punkter i regeringens förordning den
13 maj 1976 är därvid särskilt viktiga att beakta, nämligen
det fr. o. m. 1
juli 1976 ökade tjänstgöringsunderlaget i förskollärar-och/eller
fritidspedagogutbildningarna (4 §)
att övertalig
personal ges tjänstgöring på orten genom tjänsteunder-
Prop. 1977/78: 25 47
lag som uppehålls av timlärare eller obehörig lärare inom
högskolan (4§)
att extra
lärare med förordnande tills vidare sägs upp (2 §)
att nyinrättad
tjänst e. d. tilldelas övertalig lärare som är behörig till tjänsten utan att
den kungörs ledig (5 §)
att samråd sker
mellan berörda högskolemyndigheter så att övertalig lärare ges tjänstgöring
vid universitet eller högskola inom regionen (6 §)
att övertalig
lärare ges tjänstgöring i forsknings- och utvecklingsarbete genom anslagen
Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet och Pedagogiskt
utvecklingsarbete vid universiteten m. m. (7§)
att
tjänstgöring ges inom länsskolnämndens fortbildningsarbete och inom den fortbildningsverksamhet
som anordnas av skolöverstyrelsen (8 § o. 9 §)
att övertalig
lärare ges tiänstgöring vid grundskola eller tjänstgöring vid gymnasieskola
eller kommunal vuxenutbildning i kommun där högskolan är belägen eller i angränsande
kommun (10 §)
En sådan redovisning bör också visa i vad män högskolans
kostnader kunnat minskas genom inkomster till följd av tjänstgöring utanför högskolan.
Jag avser att senare mot bakgrund av högskolornas
redovisning återkomma till regeringen med förslag till vilka medel för
övertaliga lärare som resp. högskola bör erhålla under det anslag som jag
föreslår för innevarande budgetär.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid
högskolor på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa
ett anslag av 9 994 000 kr.
[8] D 53. Extra resurser för utbildningsområdet med fritt
tillträde i högskolan.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
UHÄ framhåller i skrivelse 1977-10-24 att det varit
förenat med stora svårigheter att ge en samn-ianfattande beskrivning av höstens
tillströmning.
Allmänt kan sägas att tillströmningen till
högskoleutbildningen ökat hösten 1977. I flera fall har dock inte den faktiska
ökningen varit lika stor som de per den 15 juni inkomna anmälningarna gav
anledning att förmoda. Några högskoleenheter har sålunda rapporterat att man
under intryck av junianmälningarna under sommaren planerade för
Prop.
1977/78: 25 48
i
en del fall betydligt flera än som sedan verkligen infann sig vid höstterminens
början. Den faktiska ökningen gäller främst enstaka kurser samt ekonomlinjen.
TiU
vissa nya allmänna utbildningslinjer, t. ex. biologlinjen, noteras väsentligt
flera förstahandssökande än antagna. Samtidigt har på vissa linjer inte alla
platser kunnat besättas. Detta gäller bl. a. vissa civilingenjörslinjer,
fysikerlinjen, kemilinjen, linjen för offentlig förvaltning, sekreterarlinjen,
de tre ämneslärarlinjerna och kulturkommunikationslinjen. Särskild
uppmärksamhet måste enligt UHÄ:s mening ägnas de problem på kort och lång sikt
som är förknippade med det stora antalet outnytjade platser på ämneslärarlinjerna.
Beträffande
det fria området kan den ökade tillströmningen inte utan vidare beskrivas genom
en jämförelse av antalet registrerade med motsvarande antal för tidigare år,
eftersom andelen kortare kurser ökat. En rättvisare jämförelse måste därför
utgå från det skattade antalet årsstudieplatser inom fria områden. Ökningen är
olika stor vid olika högskoleenheter. De största ökningarna har skett vid storstadsuniversife-ten.
Även några små högskoleenheter redovisar stora procentuella ökningar, ibland
beroende på att utbildningen under läsåret 1976/77 var av ringa omfattning.
Med
reservation för de osäkra faktorer som föreligger, bl. a. att uppgifterna om årsstudieplatser
bygger på skattningar av tillströmningen för vårterminen 1978, uppgår den
totala ökningen inom det fria området till ca 6 200 årsstudieplatser. Detta
innebär en ökning med ca 22 procent. Denna ökning är beräknad utifrån
uppgifter om studerande inom det fria området enligt både äldre och nuvarande
studieordning. Det kan därför antas att ökningen av nya studerande inom det
fria området läsåret 1977/78, jämfört med föregående läsår, är större än 22
procent. Det måste samtidigt observeras att ett antal utbildningsplatser på
vissa utbildningslinjer, vilka motsvarar utbildningsplatser som läsåret 1976/77
tillhörde det ospärrade området, är obesatta. Den angivna tillströmningsökningen
är därför högre än den verkliga tillströmningsökningen till det område som
läsåret 1976/77 var ospärrat.
Högskolorna
har i sina framställningar redovisat flera problem vid beräkningarna av
resursbehoven. UHÄ har också i sin granskning av de ingivna framställningarna
ställts inför stora svårigheter. Mot denna bakgrund avser UHÄ att under hösten,
i kontakt med lokala och regionala högskolemyndigheter, göra en översyn av i
första hand tillämpningen av de nuvarande reglerna med sikte på en förenklad
och mera enhetlig hantering av de aktuella frågorna. I den mån denna översyn
leder fram till förslag om ändringar i gällande direktiv kommer UHÄ att i särskild
ordning presentera sådana förslag.
UHÄ
vill i detta sammanhang också nämna att UHÄ nyligen i samarbete med
statskontoret inlett en översyn av organisationen och den
Prop. 1977/78: 25 49
tekniska utformningen av anmälnings- och
antagningssystemet för grundläggande högskoleutbildning med sikte på att också
här kunna vidta angelägna förändringar redan inför nästa läsår. Frågor som
sammanhänger med det fria området kommer att inta en central plats i dessa
överväganden. På kort sikt gäller det att förenkla ansvarsfördelningen mellan
högskoleenheterna och UHÄ bl. a. för de allmänna utbildningslinjer som tillhör
det fria området. UHÄ räknar med att senare komma in med förslag om erforderlig
ändring av 5 kap 53 § högskoleförordningen (1977: 263) i detta syfte. På
längre sikt gäller det att mera förutsättningslöst överväga frågan om
anmälningssystemets roll i perspek-, tivet av det fria området.
Högskoleenheternas framställningar om extra m.edel för det
fria området har behandlats av regionstyrelserna, som i varierande utsträckning
har granskat och kompletterat framställningarna. Vidare har regionstyrelserna
fördelat sina tillgängliga reserver för att täcka föreliggande behov,
varigenom behoven av centralt beviljade extra medel kunnat begränsas.
Sammanlagt har högskoleenheterna begärt ca 26,5 milj. kr. och regionstyrelserna
tillstyrkt ca 21 mUj. kr.
UHÄ har infe kunnat göra någon enhetlig bedömning av de
inkomna framställningarna, dels på grund av de stora metodiska skillnaderna
mellan olika redovisade underlag, dels därför att olika principer med
nödvändighet måste tillämpas beroende på de aktuella förutsättningarna vid
olika högskoleenheter. För universiteten synes det sålunda rimUgt att i
görligaste mån tillämpa en schlablonmetod som ansluter till de av
utbildningsdepartementet meddelade anvisningarna. För mindre högskoleenheter,
med ett fåtal kurser och begränsade möjligheter till omdispositioner, måste i
stället hänsyn tas till de faktiska kostnadsökningarna. Vid sidan härav måste
även beaktas att den nettoräkning av utnyttjade årsstudieplatser som
utbildningsdepartementet föreskrivit inte tar hänsyn till att det kan förekomma
outnyttjade resurser inom det fria området, t. ex. på grund av att lärare på
fasta tjänster inte helt kan utnyttjas.
Litifrån det befintliga underlaget tiUstyrker UHÄ den
ytterligare medelsanvisning om ca 18 milj. kr. med följande fördelning mellan
högskolorna inom de olika regionerna:
Stockholms 5 600
000 kr
Uppsala 1
790 000 "
Linköpings 527
000 "
Lund/Malmö 4
643 000 "
Göteborgs 4
400 000 "
Umeå 865 000 "
4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 25
Prop.
1977/78: 25 50
De förändringar UHÄ gjort i förhållande till de lokala och
regionala bedömningarna beror i första hand på vissa på jämförande studier grundade
justeringar av beräkningen av kostnaderna per årsstudieplats.
Föredraganden
Enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77:
20, rskr 1976/77: 246) skall högskoleenheterna kunna få ett resurstUiskott om
tillströmningen av studerande till området med fritt tUlträde blir väsentligt
större än planerat och alla lokala och regionala reserver och möjligheter till
omdispositioner m. m. tagits i anspråk. Storleken av resurstillskotten, som
endast skall avse lärariöner, skall prövas vid varje tillfälle.
Det framgår av myndigheternas redovisning att
tillströmningen inför hösten 1977 varit så stark att resurstillskott fordras
för att utbildningen skall kunna bedrivas på avsett vis.
Jag anser vidare att man vidtagit åtgärder för att
utnyttja befintliga resurser. Vid denna bedömning har jag tagit hänsyn till att
det i många fall förelegat problem som till stor del har haft att göra med övergången
till de nya rutinerna. Prövningen av behovet av tillskottsmedel för innevarande
budgetår präglas med nödvändighet av den betydande osäkerhet som övergången
till det nya planerings- och budgeteringssystemet medför. Jag anser det
nödvändigt att åtgärder vidtas för att i framtiden få ett bättre och mer
likformigt underlag. Bl. a. fordras en mer utförUg statistik över utvecklingen
av antalet studerande och årsstudieplatser. Vidare måste rutinerna utvecklas
så att underlaget kan tas fram snabbare än vad som nu skett.
UHÄs förslag innebär att behovet av resurstillskott
grundas på höstens tillströmning och en med hänsyn därtill reviderad prognos
över tillströmningen våren 1978. Jag kan ansluta mig till att även prognosen
för våren används som underlag. Jag vill därvid påpeka att möjligheter finns
inom det nya anslagssystemet för högskolan att planera resursanvändningen på
längre sikt. Skulle prognosen för våren 1978 visa sig innebära en överskattning
av tillströmningen kan man inom ett senare budgetarbete ta hänsyn till detta
förhållande.
Jag anser vidare att man vid beräkningar av detta slag
generellt bör utgå från att en viss ökning av studerandeantalet skall kunna
klaras inom ramen för tilldelade resurser. Jag erinrar om att inom det tidigare
automaliksystemet tillämpades en regel att ytterligare tilldelning gavs först
för det ytterligare resursbehov som översteg 10 procent.
Jag redovisar i en översikt vilket behov av
resurstillskott jag räknar med. Jag har vid mina beräkningar tagit hänsyn till
att högskolorna redan under föregående budgetår vid många institutioner fick
klara en viss studerandeökning utan tilldelning av resurser. Den summa jag nu
beräknar på grund av detta förhållande uppgår till 5 252 000 kr. Jag vill
opaginerad Kontrollera mot PDF
stryka under att dessa resurser endast motiveras av själva
övergången mellan det fömtvarande automatiksystemet oeh det nuvarande
resurstilldelningssystemet.
Högskoleregion/
Behov av
Nu be-
Resurstillskott
högskoleenhet
årsstu-
räknat
dieplat-
faktiskt
Enligt Särskilda Totalt
ser för
behov
riktlin- medel för
det fria
av års-
jerna
för över-
området
studie-
fria
om- gången
enligt
platser
rådet
från auto-
prop
matik-
1976/77:
systemet
59
Stockholms högskoleregion universitetet i Stockholm 6 800
8 300 3 690 000 1211 000 4 901 000
260 000
Uppsala
högskoleregion högskolan i EskUstuna/ Västerås
högskolan i Falun/ Borlänge
högskolan i Gävle/ Sandviken
Universitetet i Uppsala högskolan i Örebro
4 800
5 300
260 000
250 000
250 000
1 106 000 1 106 000
195 000
199 000 394 000
I 1 300
I
1 500
I 5 000
I 5 830
Linköpings högskoleregion högskolan i Jönköping
universitetet i Linköping Lundl/almö högskoleregion
universitetet i Lund högskolan i Växjö
Göteborgs Itögskoleregion högskolan i Borås universitetet
i Göteborg högskolan i Karlstad
Umeå liögskoleregioii högskolan i Luleå högskolan i
Sundsvall/ Härnösand universitetet i Umeå högskolan i Östersund
Summa
337 000
190 000 527 000
1 584 000 809 000 2 393 000 92 000 92 000
5 100
6 125
1 923 000 978 000 2 901 000 409 000 103 000 512 000
201 000
201 000
2 300
2 595
160 000
160 000
11 000 564 000 575 000
52 000 52 000
25 300 29 650 9 072 000 5 252 000 14 324 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Av de resursbehov jag beräknat kan 2 milj. kr. avräknas
mot de medel som står till regeringens disposition under anslaget D 10. Lokala
och individuella linjer och enstaka kurser.
De extra resurserna bör för innevarande budgetår anvisas
som klumpbelopp till resp. högskolestyrelses disposition. Enligt UHÄ:s
beräkningar avser förstärkningsbehovet ca 5 % sektorn för tekniska yrken, ca 25
% sektorn för administrativa, ekonomiska oeh sociala yrken, ca 10 % sektom för
kultur- och informationsyrken samt ca 60 % lokala och individuella linjer och
enstaka kurser.
Prop. 1977/78: 25 52
Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
till Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde i högskolan på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 12 324 000 kr.
E.
Vuxenutbildning
[9]
E 8. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Finska folkhögskolan i Sverige
startade sin verksamhet i Haparanda den 1 juli 1973. Folkhögskolans lokalbehov
tillgodosågs på det sättet att staten genom avtal den 13 januari 1973 till
skolans huvudman, Riksförbundet finska föreningar i Sverige, upplät nyttjanderätten
till de byggnader som är belägna på fastigheterna Minerva 4 och Fältjägaren 1 i
Haparanda. En av dessa byggnader utgjorde tidigare elevhem vid det dåvarande folkskoleseminariet.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 25 januaril935 är elevhemmet upptaget i
förteckningen över. byggnadsminnesmärken.
Finska
folkhögskolan behöver nu utöka sina lokaler. Riksförbundet finska föreningar
har därför hos regeringen ansökt om tillstånd att få uppföra byggnader på de
båda fastigheterna.
Föredraganden
Efter
samråd med chefen för budgetdepartementet finner jag att staten i stället för
att lämna det tillstånd som har begärts bör överlåta lastigheterna Minerva 4
och Fältjägaren 1 i Haparanda tUl Riksförbundet finska föreningar i Sverige.
Överlåtelsen bör enligt min mening ske utan vederlag.
Riksförbundet
har förklarat sig berett att ta emot äganderätten tiU fastigheterna.
Riksförbundet har därvid förutsatt bl. a. att regeringen beviljar stöd för
underhåll av fastigheterna och tar ansvar för sådana underhållskostnader som
kan förorsakas av att folkskoleseminariets elevhem är ett byggnadsminnesmärke.
Däremot
har riksantikvarieämbetet avstyrkt överlåtelsen. Ämbetet har anfört bl. a. att
ett byggnadsminnesmärke i princip inte bör överlåtas på icke statlig
fastighetsägare. För min del kan jag inte se detta som nägot hinder mot överlåtelsen.
Jag vill särskilt peka på att folkskoleseminariets elevhem efter överlåtelsen
kan förklaras som byggnadsminne för vilket i samband därmed skaU meddelas
lämpliga skyddsföreskrifter. Som ett villkor för överlåtelsen bör därför gälla
att Riksförbundet godtager en byggnadsminnesförklaring.
Enligt
min mening bör fastigheterna återgå tUl staten om Finska folkhögskolan upphör
med sin verksamhet i de byggnader som hör till lastigheterna. Att byggnaderna
skall användas för folkhögskolans ändamål, bör således föreskrivas som villkor
för att överlåtelsen skall bestå.
Prop. 1977/78: 25 53
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
bemyndiga regeringen att till Riksförbundet finska föreningar i Sverige utan
vederlag överlåta staten tiUhöriga fastigheterna Minerva 4 och Fältjägaren 1 i
Haparanda.
[10]
E 15. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Vid 1976/77 års riksmöte beslöt
riksdagen att inrätta Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (prop. 1975/76: 110,
UbU 1976/77: 8, rskr 1976/77: 46). Det nya bolaget, som börjar sin verksamhet
den 1 januari 1978, bUdas genom en sammanläggning av produktionsenheten vid
utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbUdningsväsen-det
(TRU) och utbildningsprogramenheten vid Sveriges Radio AB (SR/ UTB) inkl.
Sveriges Radios -vuxenundervisning.
I
statsbudgeten för innevarande budgetår har 29 946 500 kr. anvisats under anslagsrubriken
E 1. Viss utbUdning via radio oeh television m. m. för tiden 1 juni31 december
1977 och 31 746 500 kr. under anslagsrubriken E 15. Sveriges Utbildningsradio
aktiebolag för tiden 1 januari 30 juni 1978.
TRU-kommittén
och Sveriges Radio har i särskilda skrivelser gjort framställningar om
ytterligare medel för det första halvåret under budgetåret 1977/78. För att
kunna bedriva verksamheten vid TRU och vid SR/UTB i oförändrad omfattning begär
TRU-kommittén och Sveriges Radio AB kompensation till följd av ökade
lönekostnader och allmänna prisökningar med 408 000 kr. resp. 466 000 kr.
I
prop. 1976/77: 89 om anslag till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UbU
1976/77: 28, rskr 1976/77: 331) anför föredraganden (s. 17) "Jag är inte
nu beredd att beräkna medel för det eventuella resursbehov som förhandlingar om
en utjämning av personalens löne- och anställningsvillkor kan leda till.
Utfallet får kompenseras i särskild ordning på framställning från styrelsen.
Styrelsen
för Sveriges Utbildningsradio aktiebolag har i särskild skrivelse gjort
framställning om ytterligare medel för budgetåret 1977/78 för täckande av bl.
a. de kostnader som nämnda förhandlingar har lett tiU.
1.
Enligt det avtal som har
träffats mellan Sveriges Utbildningsradio, Sveriges Industritjänstemannaförbund
och Statsanställdas förbund om TRU- och SR/UTB-personalens övergång till
Sveriges Utbildningsradio skall 2 % av Sveriges UtbUdningsradios lönesumma från
den 1 januari 1978 utgå för individuella löneutjämningar. Kostnaden för detta
inkl. lönebikostnader beräknar styrelsen tiU 360 000 kr.
2.
Övergången för TRU-personalen
från statiig till privat tjänst innebär att lönebikostnaderna ökar från 39 % tiU
44,5 % eller med 370 000 kr.
Prop. 1977/78: 25 54
3.
I prop.
1916111: 89 (s. 18) anförs "... de medel som jag i prop. 1916111: 100 (bU.
12 s. 411415) har beräknat för TRU:s och SR/ UTB:s verksamhet fram till den 31
december 1977 inte behöver tas helt i anspråk med hänsyn till att däri
innefattas även viss andel av den kostnadsökning som kommer att uppstå tiU
följd av 1978 års löneökningar". Styrelsen för Sveriges UtbUdningsradio
har erfarit att de båda enheterna inte kommer att kunna reservera medel för
detta ändamål på grund av att de medel som har erhåUits inte täcker de
automatiska kostnadsökningarna för år 1977. Utöver detta begär styrelsen kompensation
dels för ökade lönebikostnader, dels för 1978 års lönerevision (1 420 000 kr.).
4.
Dessutom tiUkommer
en kostnad för mervärdeskatt som är helt beroende på bildandet av Sveriges
Utbildningsradio som en från Sveriges Radio skild juridisk person. Kostnaden
för mervärdeskatt på de tjänster som Sveriges Utbildningsradio kommer att köpa
från Sveriges Radio beräknas uppgå tUl 500 000 kr.
5.
Styrelsen begär
också kompensation för merkostnader för arvode till styrelsens ledamöter samt
för inrättandet av en befattning som verkställande direktör för Sveriges
Utbildningsradio (190 000 kr.).
Sammanlagt begär styrelsen för Sveriges Utbildningsradio
ett tilläggs--anslag av 2 840 000 kr. för budgetåret 1977/78.
Föredraganden
Fr. o. m. den 1 januari 1978 kommer TRU-kommitténs
produktionsenhet och utbildningsprogramenheten vid Sveriges Radio AB inkl. Sveriges
Radios vuxenundervisning att sammanläggas och utgöra Sveriges Utbildningsradio
aktiebolag. Regeringen har tidigare i år beslutat att Sveriges Utbildningsradio
skall lokaliseras tUl Tyresö kommun.
Under innevarande budgetår har i prop. 1976/77: 100 (bU.
12 s. 411415) och senare i prop. 1976/77: 89 verksamheten för framstäUning av
ljud- och bUdprogram m. m. inom utbildningsväsendet anvisats under två skilda
anslag: E 1. Viss utbildning via radio och television m. m. och E 15. Sveriges
Utbildningsradio aktiebolag.
Vad gäller de löne- och prisökningar som har redovisats i TRU-kommitténs
och Sveriges Radios framställningar förordar jag att anslaget Viss utbildning
via radio och television m. m. höjs med 200 000 kr.
Vid anmälan av medelsbehovet under anslaget Sveriges UtbUdningsradio
aktiebolag anförde jag att utfallet av förhandUngar om en utjämning av
personalens löne- och anställningsvillkor inför övergången till det nya bolaget
skulle kompenseras i särskild ordning på framställning av styrelsen för
bolaget. Med hänvisning till de ökade lönekostnader och lönebikostnader som har
redovisats i styrelsens framställning beräknar jag ytterUgare 748 000 kr. för
innevarande budgetår.
Prop.
1977/78: 25 55
Likaså
förordar jag att Sveriges UtbUdningsradio skall ha kompensation för de
kostnader som tillkommer i och med att bolaget får skyldighet att erlägga
mervärdeskatt för vissa tjänster som köps av Sveriges Radio och beräknar 500
000 kr. för detta ändamål. Slutiigen beräknar jag ytterligare 190 000 kr. för
merkostnader till styrelseledamöternas arvoden m. m.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 638 000 kr.
G.
Internationellt-kulturellt samarbete
[11]
G 8. Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m.m. Ur detta reservationsanslag
utgår bidrag till en rad ändamål, främst av bilateral karaktär, som inte ingår
i den gemensamma verksamhetsbudgeten för det nordiska kultursamarbetet.
Hanaholmen
kulturcentrum för Sverige och Finland är ett gästhem och konferenscentrum,
beläget i Esbo kommun utanför Helsingfors. Anläggningen, som invigdes våren
1975, tillkom bl. a. som en följd av att vissa krigsskulder till svenska staten
avskrivits på 1960-talet. Hanaholmen är finsk statsegendom men förvaltas av
Kulturfonden för Sverige oeh Finland enligt ett särskUt nyttjanderättsavtal
mellan finska staten och Kulturfonden. Fondens styrelse utser fem svenska och
fyra finländska ledamöter i Flanaholmens direktion medan Finlands regering förordnar
direktionens ordförande.
Enligt nyttjanderättsavtalet
skall verksamheten vid Hanaholmen bedrivas utan att ekonomisk vinst
eftersträvas. Finska staten svarar för anläggningens underhåll och drift samt
för vissa lönekostnader. Vidare har finska staten alltsedan starten anvisat
ett årligt anslag för verksamheten vid Hanaholmen. Detta anslag uppgick för år
1975 till 200 000 fmk och för vart och ett av åren 1976 och 1977 till 225 000 fmk.
Även Kulturfonden för Sverige och Finland beviljar bidrag tUl olika arrangemang
och till stipendier för vistelse vid Hanaholmen. Kulturfondens hittUlsvarande bidragsgivning
uppskattas till ca 150 000 kr. per år. Vid Finlands 50-årsjubileum år 1968
överlämnade Sveriges regering en gåvocheck på 500 000 kr. för konstnärlig
utsmyckning av det planerade kulturcentret. Regeringen har vidare lämnat ett
igångsättningsbidrag av 200 000 kr. i samband med Hanaholmens invigning år
1975 och ett bidrag av 100 000 kr. för litteraturanskaffning m. m. år 1976.
Svenska statens ekonomiska insats för Hanaholmen har sålunda hittills utgjorts
av engångsbidrag, huvudsakligen för grundanskaffningar.
Prop.
1977/78: 25 56
Direktionen för Hanaholmen har i skrivelse den 4 mars 1977
hos utbildningsdepartementet anhåUit om ett bidrag av 250 000 kr. för svenskars
deltagande i och anskaffning av svenskt material till verksamheten vid centret
under budgetåret 1977/78. I skrivelse den 29 augusti 1977 har direktionen
anhållit om 300 000 kr. till samma ändamål för budgetåret 1978/79.
Föredraganden
Hanaholmen är enUgt min mening ett ytterst värdefullt
instrument för utvecklingen av de kulturella kontakterna mellan Sverige och
Finland. Det är angeläget att den bilaterala karaktären hos verksamheten upprätthålls
genom att svensk-finska arrangemang kommer till stånd i tUlräcklig omfattning.
Finska staten lämnar ett årligt bidrag, ägnat att stimulera verksamheten vid
Hanaholmen. Jag anser det motiverat att ett motsvarande bidrag lämnas från
svensk sida fr. o. m. innevarande budgetår. Beloppet bör stå i rimlig
proportion till det finska bidraget. Jag förordar att 200 000 kr. anvisas för
ändamålet från förevarande reservationsanslag för budgetåret 1977/78.
Beträffande fortsatt bidragsgivning avser jag att återkomma i mina förslag
inför budgetåret 1978/79.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m.
in. på till-läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[12] 14. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 130 milj. kr. (prop. 1976/77: 79, UbU
1976/77: 31, rskr 1976/77: 352, prop. 1976/77: 150, FiU 1976/77: 30, rskr
1976/77: 341). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en
plan för utbildning och forskning och en plan för kulturändamål m. m.
Behållningen vid budgetårets början uppgick till 100,4 milj. kr. Någon
medelsanvisning på tilläggsbudget beräknas f. n. inte bli erforderlig. Däremot
bör följande objekt redovisas i detta sammanhang. Kostnaderna redovisas i det
följande i prisläget den 1 april 1977.
Stockholm
Ombyggnad av lokaler för inusikliögskolan in. in., etapp
I. Byggnads-Styrelsen har den 17 maj 1977 hemställt om höjning av tidigare
anvisad kostnadsram för etapp I (prop. 1976/77:25) med 335 000 kr. tiU 4 750
000 kr. Kostnadshöjningen beror på att ljudisoleringskraven har medfört
kraftigare ombyggnadsåtgärder än vad som ursprungligen planerats samt att
anläggningen kompletteras med stöldskydd.
Uppsala
Nybyggnad för icke-laborativa institutioner. Redogörelse
för detta byggnadsobjekt lämnades i prop. 1974: 34 (s. 13). Kostnaderna beräknades
därvid till 47 milj. kr. i prisläget den 1 april 1973. I gällande investeringsplan
för utbildning och forskning är uppförd en kostnadsram av 46 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1976. Byggnadsstyrelsen har vid en förnyad genomgång av
kostnaderna funnit att kostnadsramen behöver höjas till 48 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1977. Den föreslagna höjningen innebär inte någon
förändring av programmet för projektet.
Lund
Om- och tillbyggnad för anatomi och histologi. Regeringen
uppdrog den 9 september 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad
av lokaler för institutionen för anatomi och histologi i Lund.
Byggnadsstyrelsen har den 21 juni 1977 redovisat
systemhandlingar för en första etapp som avser ombyggnadsarbeten inom lokalerna
för den anatomiska avdelningen. Styrelsen föreslår att en kostnadsram av 2 130
000 kr. för den redovisade etappen förs upp i investeringsplanen för utbildning
och forskning.
Föredraganden
Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående
bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i 1 OOO-tal
kr.
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
Faktisk Beräk-t. 0. m. nad för 77-06-30 1977/78
Byggstart
år-mån.
Fär-dig-stäl-lande år-mån.
76-04-01
77-04-01
Utbildning och forskning
Stockholm
Ombyggnad
av lokaler för niii-sikhögskolan m. m., etapp I
4 000 4 750
3 231 1500
76-11
77-05
Uppsala
Nybyggnad
för icke-laborativa institutioner
46
000 48 000
44 006 3 000
74-01
76-01
Lund
Om- och
tillbyggnad för anatomi och histologi
2 130
500
78-01
79-09
Prop. 1977/78: 25 58
Jag förordar att de kostnader som hänger samman med de nu
redovisade objekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande
anslag.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten inom utbUd-ningsdepartementets verksamhetsområde.
KAPITALBUDGETEN
IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER
[13] 5. Studiemedcisfonden. I statsbudgeten för budgetåret
1977/78 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag för
1977/78 av 806 milj. kr.
Medlen disponeras av centrala studiestödsnämnden (CSN) för
återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 och 4 kap. studiestödslagen för
överföring till Studiemedelsfonden, i den mån så erfordras för att täcka
behovet av återbetalningspliktiga studiemedel.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78
beräknade CSN medelsåtgången 1977/78 till 1 093,3 milj. kr. I skrivelse till
utbildningsdepartementet den 12 september 1977 anför CSN att en revidering av
beräkningarna inför anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 ger vid
handen att medelsbehovet för 1977/78 kommer att uppgå till 1 272,4 milj. kr. De
disponibla medlen beräknas uppgå tiU 1 158 milj. kr. För att täcka
medelsbehovet för budgetåret 1977/78 och få en nödvändig reservation inför
budgetåret 1978/79 hemställer CSN om att studiemedelsfonden tillförs ett tiUäggsanslag
på 135 milj. kr.
Föredraganden
Det ökade medelsbehovet sammanhänger med basbeloppets
utveckling samt den ej förutsedda ökningen av antalet högskolestuderande
hösten 1977. Beroende på periodiceringen i inflödet av avgifter måste fonden
tillföras medel utöver det beräknade underskottet för att inte ett tillfälligt
underskott skall uppstå under mars och april 1978 resp. under första halvåret
1978/79.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Studieineddsfonden på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 135 000
000 kr.
Prop. 1977/78: 25 59
Bilaga 8
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE HUVUDTITELN
G. Utbildning och forskning
[1] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid
jordbrukets högskolor m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 milj. kr. Av
beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 9 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan
och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 21 milj. kr. enligt en
särskild utrustningsplan.
Utruslningsnämnden för universitet och högskolor har
redovisat förslag till ändring av tidigare fastställd kostnadsram för
anskaffande av utrustning vid statens naturvårdsverk.
Efter förslag av utrustningsnämnden uppfördes i
utrustningsplanen för innevarande budgetår en kostnadsram Statens
naturvårdsverk: Er-sätlningsanskaijningar in. in. av 1,4 milj. kr. Utrustningsnärnnden
hade i sin planering förutsatt att den omgivningshygieniska avdelningen skulle
få sina utrustningsbehov tillgodosedda i samband med planerad överflyttning tiU
socialstyrelsen. Genom ändrade lokaldispositioner inom karolinska institutets
område har omgivningshygieniska avdelningen erhållit delvis nya lokaler. Det
har inte visat sig möjligt att genom omdispositioner eller senareläggningar
kunna frigöra erforderligt belopp ur den kostnadsrarn som uppförts i
utrustningsplanen. För innevarande budgetår erfordras 400 000 kr. för att
tillgodose omgivningshygieniska avdelningens utrustningsbehov.
Utrustningsnämnden har vidare redovisat
Prop.
1977/78: 25 60
utrustningsbehov för kontorsrum och bibliotek vid
naturvärdsverket. För innevarande budgetår erfordras 150 000 kr.
Utruslningsnämnden har även redovisat utrustningsbehov
föranledda av den ökade antagningen av veterinärstuderande (prop. 1976/77: 100
bil. 13 s. 100, JoU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 182). LUP-kommittén för
jordbrukets högskolor har ännu inte slutfört utrustningsplaneringen. Kommittén
har upprättat ett program över utrustning som behöver anskaffas före
terminstarten hösten 1978, bl. a. till provisoriska lokaler. Utrustningsnämnden
föreslår därför att en delram Ökad antagning till veterinärlinjen uppförs i
utrustningsplanen för budgetåret 1977/78.
Föredraganden
Vid min prövning av de förslag till ändringar i
utrustningsplanen för innevarande budgetår som har redovisats av
utrustningsnämnden har jag funnit det motiverat att justera utrustningsplanen
med hänsyn till utrustningsbehovet vid statens naturvårdsverk. Jag förordar att
kostnadsramen Statens naturvårdsverk: Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret
1977/78 höjs med 550 000 kr.
Jag förordar vidare med hänsyn till gällande tidsplan att
en delram Ökad antagning till veterinärlinjen av 400 000 kr. förs upp i
utrustningsplanen.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade utrustningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av
lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. inom de kostnadsramar som jag har
förordat i det föregående,
2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för viss
inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
I. Idrott m. m.
[2] I 3. Bidrag till vissa organisationer i anledning av
Riksförbundsbingo AB:s konkurs. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.
Riksförbundsbingo AB bildades i oktober 1974 av nio
specialidrottsförbund, fem nykterhetsorganisationer samt Riksförbundet mot
Allergi. Dessa organisationer förvärvade därvid 80 % av aktierna i bingokonsultföretaget
Bally Bingo AB, vilket företag således kvarstod i det nybildade bolaget med 20
% av aktierna. Aktiekapitalet om 1 250 000 kr. fördela-
opaginerad Kontrollera mot PDF
des i övrigt med 50 9c på idrottsförbunden, 25 % på
nykterhetsorganisationerna och 5 % på Riksförbundet mot Allergi.
Riksförbursdsbingos första verksamhetsår innebar en stark
expansion av verksamheten, utan att denna gav delägarna någon ekonomisk avkastning.
I mars månad år 1976 övertog flerparten aktieägare ansvaret för en skuld till Bally
Service AB om 2 milj. kr. Ett år senare gick Riksförbundsbingo i konkurs.
Genom
avta! mellan berörda organisationer och fordringsägaren nedsättes
reversfordran våren 1977 till 1 650 000 kr. Den sammanlagda förlusten för
organisationerna utgör därvid 2 650 000 kr. och fördelas enligt följande:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Organisation
Aktier
Del i
reversen Total förlust
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sv. Bandyförbundel
Sv. Bordtennisförbundet Sv. Brottningsförbundet Sv. Gångförbundet Sv.
Orienteringsförbundet Sv. Simförbundet Sv. Skidförbundet Sv. Ishockeyförbundet
Sv. Handikappidrottsförbiindet Riksförbundet mot Allergi lOGT-NTO
IOGT-NTO:s
juniorförbund Ungdomens Nyklerhelsförbiind Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
Sv. Lärares Nykterhetsförbund
62 500
117 857
180 357
62 500
117857
ISO 357
62 500
117 857
180 357
62 500
117 857
180 357
62 500
117 857
180 357
62 500
117 857
180 357
62 500
117 857
180 357
125 000
235 714
360 714
62 500
62 500
62 500
62 500
187 500
353 571
541 071
31 250
58 929
90 179
31 250
58 929
90 179
31 250
58 929
90 179
31 250
58 929
90 179
1 000
000
1 650 000
2 650
000
opaginerad Kontrollera mot PDF
De aktieägande organisationerna har i skrivelse till
regeringen den 24 augusti 1977 hemställt om ett statligt bidrag för täckande av
nämnda förluster.
Samtliga c.ganisaiioner åtnjuter statsbidrag för sin
verksamhet. Med hänsyn till de berörda organisationernas betydelse i
föreningslivet på skilda områden och de problem som dessa organisationer
åsamkats till följd av Riksförbundsbingo AB:s konkurs bör ett visst bidrag nu
utgå. Jag har i denna fråga samrått med chefema för social- och utbildnings-departemenlen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa organisationer i anledning av
Riksförbundsbingo AB:s konkurs på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 650 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 63
Bilaga 9
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssaiTimanträde 1977-10-27
Föredragande: statsrådet Ahlmark såvitt avser punkterna 1,
2, 3, 4 och
5;
statsrådet Ullsten såvitt avser punkten 6
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TOLFTE
HUVUDTITELN
B. Arbetsmarknad m. m.
[1] B 1. Arbetsmarknadsservice. I skrivelse den 23
november 1976 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) under åberopande av att kungörelsen
(1950: 473) angående understöd till sjömän vid arbetslöshet i utländsk hamn
föreslås bli upphävd hemställt att regeringen prövar frågan om
flyttningsbidrag i form av respenning enligt 35 oeh 38 §§ arbetsmarknadskungörelsen
(1966: 368, ändrad senast 1977: 141) kan utgå vid resa från utlandet till
nordisk ort i samband med tillträde av anställning för arbetssökande sjömän som
vid tiden för centralhamnsorganisatio-nens upphörande är fast bosatta intill de
nuvarande centralhamnarna Antwerpen, Genua och Rotterdam samt för sjömän som
vid samma tidpunkt är uppsatta som arbetssökande i centralhamnarna utan att
tillhöra ovannämnda grupp.
Föredraganden
Upprättandet av den nuvarande centralhamnsorganisationen
påbörjades år 1950. Till en början bedrevs verksamheten endast i Antwerpen och
New York. Numera är även hamnarna i Genua, Marseille, Melbourne, Rotterdam, Rousn,
San Francisco och Sydney s. k. centralham-nar.
Ifrågavarande
hjälpverksamhet, som handhas av utrikesdepartementets understödsnämnd,
regleras i kungörelsen (1950: 473) angående understöd tiU sjömän vid
arbetslöshet i utländsk hamn (ändrad senast
Prop.
1977/78: 25 64
1973: 735). Verksamheten består i dels arbetsförmedling
för sjömän, dels utbetalning av arbetslöshetshjälp och förskott på understöd
från svensk erkänd arbetslöshetskassa. En form av arbetslöshetshjälp utgår till
arbetslös sjöman, som önskar resa tUl centralhamn eller från sådan hamn till
annan ort för att där söka arbete. Han kan, mot förbindelse om återbetalning av
beloppet, erhålla förskott på resekostnaden. När särskilda skäl föreligger, kan
fordran för erhållet förskott avskrivas.
En förutsättning för att förskott skall bevUjas är att
sannolika skäl föreligger för att sjömannens utsikter till nytt arbete väsentUgt
ökas. Vidare kan sjöman, som av arbetsförmedlare har erhållit anvisning att
söka arbete på annan ort, utan återbetalningsskyldighet medges bidrag till
resan dit.
Under senare år har sjömansförmedlingen och understödsutbetJil-ningarna
i centralhamnarna minskat betydligt i omfattning. Rederianställning av sjöfolk
och i övrigt förbättrade anställningsförhållanden har i stor utsträckning
medfört att flertalet centralhamnar har förlorat sin betydelse för sjöfarten. I
flera av centralhamnarna har under senare år ingen eller obetydlig verksamhet i
understödskungörelsens mening förekommit. Det är endast i centralhamnarna i Antwerpen,
Genua och Rotterdam som någon mer omfattande arbetsförmedling och utbetalning
av ersättning till sjömän numera förekommer, men även på dessa platser har en
kraftig nedgång i verksamheten förmärkts.
Mot denna bakgrund har regeringen, efter framställning
från understödsnämnden, föreskrivit att understödskungörelsen skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1977 (SFS 1977: 528). För att åstadkomma en smidig
avveckling av centralhamnsorganisationen har dock förordnats att medlem av
erkänd arbetslöshetskassa, vars verksamhetsområde är begränsat till anställda ombord
på fartyg, även i fortsättningen skall ha lätt att uppbära dagpenning från
kassan om han vid utgången av år 1977
1.
är
stadigvarande bosatt i Antwerpen, Genua eller Rotterdam eller
2.
tillfälligt
vistas i någon av centralhamnarna och vid näinnda tidpunkt uppbär dagpenning
från kassan.
Vad som sägs under punkt 1 skall gälla endast så länge som
den försäkrade stadigvarande är bosatt i någon av de nämnda städerna och punkt
2 skall tillämpas endast så länge som den pågående ersättningsbara
arbetslösheten varar.
Förmedling av arbete för dessa två grupper av sjömän
skall, efter understödskungörelsens upphävande via ifrågavarande konsulat
handhas av sjömansförmedlingen i Sverige. För att dessa arbetssökande skaU vara
jämställda med arbetssökande i Sverige har AMS föreslagit att arbetsmarknadskungörelsens
bestämmelser om flyttningsbidrag i form av tillträdesresa och
flyttningsersättning får tUlämpas även på dessa arbetssökande.
Prop. 1977/78: 25 65
AMS förslag innebär t. ex. att en sjöman som vid utgången
av år 1977 är fast bosatt intill någon av centralhamnarna Antwerpen, Genua
eller Rotterdam skall under förutsättning att han uppfyller villkoren för
flyttningsbidrag kunna erhålla en tillträdesresa varje gång han blir
arbetslös på hemorten för att tillträda ett arbete i någon nordisk ort.
För egen del anser jag att någon motsvarighet till den arbetslöshetshjälp
som i dag utgår i form av reseersättning enligt understödskungörelsen bör utgå
övergångsvis även sedan nämnda kungörelse upphört att gälla. Mot bakgrund av
att sjömännen i fråga är medlemmar i svensk arbetslöshetskassa och tillhör den
svenska arbetsmarknaden bör syftet härmed vara att underlätta för dessa sjömän
att i samband med arbetsanställning kunna återvända till eller bosätta sig i
Sverige. Eftersom arbetsmarknadskungörelsens bestämmelser om flyttningsbidrag
inte är tillämpliga i förevarande fall måste särskilda regler utfärdas om
ersättning till hemvändande sjömän.
Jag förordar följande regler att gälla för dem som är fast
bosatta i Antwerpen, Genua eller Rotterdam eller tillfälligt vistas i någon av
centralhamnarna när kungörelsen upphör. Är de eller löper de risk att bli
arbetslösa samt erhåller de arbete eller beviljas de arbetsmarknadsutbildning
i Sverige genom arbetsförmedlingens försorg bör de kunna erhålla bidrag för
att täcka kostnader som åsamkas dem i samband med resan till Sverige. Sådant
bidrag som endast bör utgå en gång per hushåll bör innefatta
resekostnadsersättning och traktamente för arbetstagarens och hans
hushållsmedlemmars resa till Sverige. Därjämte bör utgå starthjälp och i
förekommande fall ersättning för flyttning av bohag samt traktamente vid dubbel
bosättning. När det gäller beräkning av bidragen bör i tillämpliga delar gälla
vad som sägs om flyttningsbidrag i arbetsmarknadskungörelsen. Sådana bidrag bör
kunna beviljas från den 1 januari 1978 och utgå från anslaget
Arbetsmarknadsservice, programmet Yrkesmässig och geogratisk rörlighet,
delprogrammet Flyttningsbidrag. Kostnaden för verksamheten torde inte bli så
stor att den påkallar någon särskild medelsanvisning.
Med hänvisning tiU vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat i fråga om
flyttningsbidrag till hemvändande sjömän att gälla fr. o. m. den 1 januari
1978.
[2] B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna mbrik
har på statsbudgeten för innevarande år förts upp ett reservationsanslag av 1
320 700 000 kr. Av anslaget avser 10 milj. kr. industribeställningar.
Genom beslut den 26 maj 1977 har regeringen bemyndigat
televerket, att inom ramen för anvisade medel under anslaget Teleanläggningar m.
m. under sjätte huvudtiteln upphandla viss stations- och transmissionsutrustning
till ett sammanlagt värde av 300 000 000 kr. uttryckt i
5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 25
Prop. 1977/78: 25 66
prisläget januari 1977. Utrustningen avses levereras under
perioden 19791981, vilket innebär en tidigareläggning i förhåUande tiU televerkets
anskaffningsplaner.
Föredraganden
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1975/76: 100 bU. 1, FiU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 173) den 26 maj 1977 beslutat
att AMS från reservationsanslaget B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder får
utöver vad regeringen i annat sammanhang har föreskrivit bestrida utgifter
med högst 60 100 000 kr. till televerket som kompensation för tidigareläggning
av beställning av ovan nämnda stations-och transmissionsutrustning.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1976/77: 105,
AU 1976/77: 30, rskr 1976/77: 306) har regeringen vidare den 26 maj 1977 i
regleringsbrev föreskrivit att AMS från anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder får betala tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft
inom tekoindustrin. Bidrag utgår lill utgången av år 1977 med 15 kr. per timme
och anställd som fyllt 50 år. Bidraget får dock inte överstiga 10 % av
företagets totala lönekostnader inkl. sociala avgifter under bidragsperioden.
Som villkor för bidrag gäller bl. a. att företaget inte får varsla om
personalinskränkningar under bidragsperioden.
Under den senaste tioårsperioden bar sysselsättningen inom
tekoindustrin halverats. Under år 1976 accentuerades den negativa utvecklingen
ytterUgare. Under detta år minskade sysselsättningen inom tekobranschen med ca
10 % eller över 5 000 personer. Vid tiden för bidragets införande beräknades
denna utveckUng fortsätta under hela år 1977.
Denna höga nedskärningstakt medför, tillsammans med
branschens regionala koncentration och den höga andelen kvinnor och äldre
arbetstagare, mycket allvarliga sysselsättningsstörningar. I ett
konjunkturläge med totalt sett otillräcklig arbetskraftsefterfrågan inom
industrin riskeras härigenom allvarliga arbetsmarknadsproblem för hela orter
och regioner och långvarig arbetslöshet för de enskilda människorna. Syftet
med det tUlfälliga sysselsättningsbidraget är att i rådande konjunkturläge hålla
tUlbaka utslagningen av tekoföretag med hög andel äldre anställda.
Det
tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre arbetskraft inom tekoindustrin
har hittills utnyttjats i stor omfattning. T. o. m. september 1977 hade beslut
om bidrag meddelats för ca 440 företag med totalt ca 30 000 anställda. Bidrag
har beviljats för ca 10 000 personer och för en total kostnad av 95 milj. kr.
Trots bidragets mycket stora genomslagskraft synes den
negativa utvecklingen inom branschen ha fortsatt. Under perioden januariaugusti
1977 har sammanlagt 4 600 personer varslats om driftsinskränkning inom
tekoindustrin mot 2 500 under samma period förra året. I augusti 1977
Prop. 1977/78: 25 67
berördes 1 300 personer av varsel. Detta är den högsta
månadssiffran hittills under 1970-talet och motsvarar mer än hälften av det
totala antalet varslade inom industrin denna månad. Antalet arbetslösa inom
beklädnadsarbetarnas arbetslöshetskassa uppgick i augusti 1977 till 2 100
personer, vilket är närmare dubbelt så många som vid samma tid föregående år.
Antalet arbetslösa tillhörande denna kassa i augusti i år motsvarade 4,6 % av
antalet kassamedlemmar, vilket kan jämföras med den genomsnittliga siffran för
samtliga industrikassor som motsvarade 1,7 %. Resultatet av undersökningar som
en interdepartemental arbetsgrupp för teko-frågor låtit utföra i augusti och
oktober 1977 tyder på en fortsatt stor sysselsättningsminskning i år och en
ökad nedgångstakt under är 1978.
AMS har i skrivelse den 23 september 1977 föreslagit bl.a.
en förlängning av det tillfälliga sysselsättningsbidraget för äldre
arbetskraft inom tekoindustrin till den 1 juli 1978.
Mot bakgrund av den fortsatt mycket besvärliga sysselsättningssituationen
inom branschen och de begränsade alternativa sysselsättningsmöjligheterna som
i nuvarande konjunkturläge kan erbjudas de personer som mister sina
anställningar inom tekoindustrin anser jag det nödvändigt att förlänga
giltighetsperioden för det tillfälliga sysselsättningsbidraget.
Bidragsperioden bör utsträckas till den 30 juni 1978, med möjligheter till
ytterligare förlängning under år 1978 om arbetsmarknadsläget vid
halvårsskiftet så skulle erfordra.
Bidraget
utgår i dag med 15 kr. per timme och anställd som är över 50 år, dock högst 10
% av företagets totala lönekostnader. Huvuddelen av de företag som hittills
beviljats stöd, har kommit upp i det angivna maximibeloppet. Det innebär att
bidraget hittills i huvudsak varit konkurrensneutralt bland de företag som
uppfyllt fordringarna för stödet. Bidragsnivån 15 kr. per timme fastställdes på
grundval av de genom-snUtliga timlöner som gällde före de senaste
avtalsförhandlingarna. För att minimera risken för att bidraget skall få en från
konkurrenssynpunkt icke avsedd effekt förordar jag att timbidraget från den 1
januari 1978 höjs från 15 till 20 kr. Även i fortsättningen bör bidraget
maximeras till 10 % av företagets totala lönekostnader. Jag beräknar att bidrag
under första halvåret 1978 kommer att beviljas till ett sammanlagt belopp av ca
100 milj. kr.
Från
förevarande anslag bestrids också kostnader för att täcka underskott som
uppkommer vid driften av s. k. industriella beredskapsarbeten. Dessa
beredskapsarbeten skall i princip avyttras eller läggas ner så snart
förutsättning härför föreligger. Ett sådant beredskapsarbete driver AMS sedan
början av 1970-talet i Överkalix kommun. Verksamheten omfattar avancerad
plåtbearbetning och vidareförädling av plåtmaterial som legotillverkning för
Norrbottens Järnverks Aktiebolag (NJA) enligt avtal. F. n. sysselsätts ca 165
personer vid detta beredskapsarbete. Av
Prop.
1977/78: 25 68
olika skäl har verksamheten gått med betydande förluster
och AMS har under senare år tvingats betala mellan 10 oeh 12 milj. kr. per år
från förevarande anslag för att täcka förlusterna.
Nuvarande kontrakt med NJA har av AMS sagts upp till den 1
januari 1978. I samband med uppsägningen har AMS inlett förhandlingar med NJA
om övertagande av verksamheten från nämnda tidpunkt. Förhandlingarna har nu
lett till en preliminär överenskommelse som innebär att NJA pä vissa villkor
övertar verksamheten och garanterar de nu anställda och anvisade arbete vid
fabriken under minst fem år. NJA förvärvar enligt överenskommelsen av kommunen
den fastighet i vilken verksamheten är inrymd och av AMS maskinutrustning däri
med ett bokfört värde av ca 2,5 milj. kr. NJA har ställt som villkor att denna
utrustning skall få övertas utan vederlag. Vidare ställer NJA som villkor för
övertagandet att AMS skall betala bolaget ett belopp om 15 milj. kr. för att
täcka beräknade förluster under åren 19781980. Därefter beräknas verksamheten
kunna drivas på affärsmässiga grunder.
Enligt vad jag inhämtat från AMS gör man inom styrelsen
den bedömningen att en fortsatt verksamhet vid detta beredskapsarbete inte kan
bedrivas under nuvarande förutsättningar utan betydande kostnader för
statsverket. Förlusterna vid en fortsatt drift i AMS regi kan för år framöver
beräknas bli av minst samma storleksordning som under senare år. Under sådana
förhållanden anser jag det skäligt att AMS får avyttra verksamheten till NJA på
de villkor som bolaget har ställt. En sådan överlåtelse bör dessutom vara till
gagn för personalen av det skälet att NJA har utfäst sig att inte bara
fortsätta nuvarande produktion utan också söka förlägga nya tillverkningar till
fabriken.
Jag förordar således att AMS bemyndigas träffa avtal med
NJA på ovan nämnda villkor om överlåtelse per den 1 januari 1978 av det industriella
beredskapsarbetet i Överkalix och att regeringen inhämtar riksdagens
godkännande härav. Kostnaderna för förlusttäckningsbidraget bör bestridas från
förevarande anslag.
Med hänvisning till vad jag här anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad
jag har förordat i fråga om tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre
arbetskraft inom tekoindustrin under tiden den 1 januariden 30 juni 1978,
2.
bemyndiga
regeringen att vid behov förlänga stödperioden tiU den 31 december 1978,
3.
bemyndiga
regeringen att godkänna ett avtal mellan arbetsmarknadsstyrelsen och Norrboitens
Järnverks Aktiebolag om överlåtelse av det industriella beredskapsarbetet i Överkalix,
4.
bemyndiga
regeringen att bevilja NJA ett förlusttäckningsbidrag för den från AMS
övertagna verksamheten i Överkalix med ett belopp av 15 milj. kr.
Prop. 1977/78: 25 69
5. till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av
160 100 000 kr.
[3] B 4. Stöd till lageruppbyggnad. Under denna punkt har
för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 400 000 000 kr.
Anslaget disponeras för statsbidrag enligt förordningen (1975:475, omtryckt
1976: 1053, ändrad 1977: 93) om statligt stöd till lagerökning för lagerhållning
under olika perioder t. o. m. den 30 juni 1977 samt för utgifter i samband med
statliga lånegarantier enligt samma förordning. Dessa lånegarantier har en gång
förlängts och kunde enligt riksdagens senaste beslut i frågan (prop. 1976/77:
100 bU. 15, AU 1976/77: 21, rskr 1976/77: 179) gäUa tiU den 1 oktober 1977.
Statliga lånegarantier enligt nämnda förordning har
beviljats 67 företag för lageruppbyggnadslån på sammanlagt 182 milj. kr.
Enligt vad jag har inhämtat är ett 30-tal av dessa garantier fortfarande inte
slut-reglerade. Lån på sammanlagt över 120 milj. kr. synes inte ha återbetalats
till resp. kreditinstitut före garantitidens utgång den 1 oktober 1977. Orsaken
till detta har i flertalet fall uppgivits vara att vederbörande företag inte
har avvecklat sina överlager och inte har möjlighet att finansiera överlagren
på annat sätt än genom de lån som omfattades av statliga garantier.
Enligt min mening bör regeringen begära riksdagens
bemyndigande till en ytterligare förlängning av lånegarantierna i de fall då
företagen fortfarande har stora överlager som inte kan finansieras på annat
sätt. I sådana fall bör AMS kunna medge förlängd garanti t. o. m. den 30 juni
1978.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att i enlighet med vad jag här har anfört förlänga giltighetstiden för statliga
garantier för lageruppbyggnadslån.
[4] B 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning.
Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag av 7 milj. kr.
AMS
AMS har i skrivelser den 18 mars och den 30 juni 1977
begärt ytterligare medel för anskaffning av utrustning. De begärda medlen är
avsedda att användas för investeringar i industriella beredskapsarbeten.
F. n. bedrivs industriella beredskapsarbeten vid 46
arbetsplatser. Verksamheten sysselsätter ca 1 800 personer inkl. tjänstemän
och arbets-
Prop.
1977/78: 25 70
ledare
och har en årsomslutning på ca 175 milj. kr. För att vidmakthålla en
produktion av denna omfattning krävs betydande årliga investeringar. AMS
anser, att begränsningar av de tilldelade anslagen under de senaste budgetåren
har medfört att komplettering och förnyelse av maskinparken inte har kunnat
ske i önskvärd utsträckning. Detta har fått negativa följder för bl. a. arbetarskyddet
vid de olika arbetsplatserna. Ljudnivå och skyddsanordningar svarar i många
fall inte mot dagens krav. AMS framhåUer, att kraven på arbetsmiljö och
arbetarskydd under senare tid har ökat starkt vilket har medfört att
förhållandena vid vissa arbetsplatser kommit att framstå som synnerligen otiUfredsställande.
Till
viss del är en lösning av miljöproblemen beroende av investeringar i
fabrikslokaler, vilka vanligtvis förhyrs av kommunen i fråga. Efter
förhandlingar med resp. fastighetsägare har i en del fall väsentliga lokalförbättringar
åstadkommits och i andra fall har nya lokaler anvisats. AMS har i dessa senare
fall påtagit sig merkostnader för lokalernas utrustning.
AMS
beräknar medelsbehovet till totalt 8,4 milj. kr. varav 4,7 milj. kr. för
miljöinvesteringar och 3,3 milj. kr. för förbättringar av arbetarskyddet.
Föredraganden
De
industriella beredskapsarbetena behandlas i regeringens proposition (1977/78:
30) om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m., vari bl. a. föreslås
att huvudmannaskapet för de industriella beredskapsarbetena till viss del
skall överföras från AMS tiU regionala stiftelser som föreslås få hand om den
skyddade verksamheten. I avvaktan på ett definitivt ställningstagande till den
framtida organisationen och huvudmannaskapet för verksamheten har under en
följd av budgetår återhållsamhet iakttagits i fråga om nyinvesteringar vid de industriella
beredskapsarbetena.
Enligt
min mening är det nu nödvändigt att tiUgodose vissa krav i fråga om arbetsmiljö
och arbetarskydd. Det av AMS redovisade behovet av ytterligare medel för
investeringar under innevarande budgetår avser i första hand miljö- och
skyddsutrustning vid nyanvisade lokaler i Kramfors och Arvika samt
förbättringar av bullerskydd och direkta skyddsåtgärder i produktionen. Med
hänsyn till det ansträngda budgetlaget är jag emellertid f. n. inte beredd att
helt biträda AMS förslag tiU investeringar. Jag avser att senare återkomma till
frågan i samband med budgetpropositionen för 1978/79.
Vid
en brand natten tiU den 21 juni 1977 förstördes maskiner och lokaler vid AMS
tryckeri på Lindhagensgatan i Stockholm. AMS utgifter för att få tryckeriet i
funktionsdugligt skick igen har beräknats
Prop.
1977/78: 25 71
till
0,6 milj. kr., varav 480 000 kr. utgör ersättningsanskaffningar och 120 000 kr.
reparationskostnader.
Kostnader
för att återställa tryckeriet i funktionsdugligt skick bör täckas genom
förevarande anslag.
Anslaget
disponeras av AMS för anskaffning av utrustningsföremål vilkas
anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vilkas livslängd överstiger tre
år. Utrustningskapitalet skall hyras ut till de program som utnyttjar
utrustningen på sådana villkor att de sammanlagda utgifterna för
tillhandahållandet av utrustningen täcks. För de bokföringsmässiga transaktioner
som detta kräver används anslaget Förvaltning av utrustning. Om skillnad
uppkommer mellan hyror oeh utgifter belastas sistnämnda anslag. Intäkterna
under detta anslaget, delprogrammet Förläggningsbyggnader har under en följd
av år överstigit de debiterade kostnaderna varför reservationen under anslaget
har ökat. Detta är en följd av att vinster uppkommit vid försäljning av
byggnader eftersom det bokförda restvärdet har varit lågt jämfört med
marknadspriserna som stigit mycket snabbt de senaste åren. AMS beräknar att 9,6
milj. kr. av den ingående reservationen på anslaget budgetåret 1977/78 utgörs
av realisationsvinster vid försäljning. Behovet av ytterligare medel för investeringar
i industrieUa beredskapsarbeten under innevarande budgetår bör tillgodoses
genom att 3,6 milj. kr. av nämnda överskottsmedel tillgodoförs anslaget
Anskaffning av utrustning.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag nu har föreslagit om överföring av medel från anslaget
Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning.
C.
Arbetsmiljö
[5]
C 1. Arbetarskyddsstyrelsen. Under denna rubrik har på statsbudgeten för
innevarande budgetår förts upp ett förslagsanslag av 69 420 000 kr. Härav har
för Upplysning m. m. på arbetarskyddets område beräknats 2 810 000 kr. I prop.
1976/77: 149 med förslag tiU arbetsmiljölag m. m. har jag tagit upp frågan om
informationsåtgärder i anslutning till att den i propositionen föreslagna
lagen träder i kraft. Jag meddelade därvid min avsikt att i särskild ordning
förorda att 4 milj. kr. ställs till arbetarskyddsstyrelsens förfogande för att
genomföra sådana åtgärder.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Arbetarskyddsstyrelsen på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 72
D. Invandring m. m.
[6] D 3. Åtgärder för invandrare. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats ett reservationsanslag av
8 725 000 kr.
Framställning från Sveriges frikyrkoråd
I en skrivelse den 14 december 1976 har Sveriges
frikyrkoråd föreslagit att ett projekt genomförs som syftar till att stimulera
bildandet av assyriska kyrkliga församlingar, bl. a. genom anstäUning av
syrisk-ortodoxa präster. Projektet bör bedrivas under en tid av tre år under
ledning av KFUK-KFUM:s riksförbund.
Arbetsmarknadsstyrelsen,
socialstyrelsen, statens invandrarverk, ärkebiskopen samt KFUK-KFUM:s
riksförbund har i huvudsak tillstyrkt förslaget. KFUK-KFUM:s riksförbund har emeUertid
föreslagit att projektet bör syfta till att stimulera såväl den profana
organisationsbildningen bland assyrierna som det kyrkliga församlingsarbetet.
Riksförbundet bör därför ges medel för utbildning av församlingspräster och
förtroendevalda i assyriska föreningar i ämnen som samhällskunskap, sociala
frågor, invandrings- och flyktingfrågor m. m. Organisatoriskt innebär förslaget
att två projektgrupper en kyrklig och en profan inrättas, vilka bör bestå
av representanter för berörda organisationer samt heltidsanställda präster
resp. kontaktmän för assyriska försam-Ungar. Härutöver bör en samarbetskommitté
och en samrådsgrupp bUdas med representanter för såväl den kyrkliga som den
profana projektorganisationen. Projektet avses pågå under tre år och
kostnadsberäknas tUl drygt 1,2 milj. kr. KFUK-KFUM:s riksförbund föreslås få
ansvar för den övergripande projektledningen. Statens invandrarverk ställer sig
positivt till frikyrkorådets förslag, men anser i likhet med KFUK-KFUM:s
riksförbund att projektet bör ta sikte på en gemensam satsning på kyrkan och
de profana föreningarna.
Framställning från statens invandrarverk
Statens invandrarverk har i skrivelse den 30 augusti 1977,
utöver de medel som anvisats i statsbudgeten för innevarande budgetår, yrkat
att ytterligare 500 000 kr. anvisas för fortsatt information genom uppsökande
verksamhet bland vissa anställda invandrare om deras lagliga rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare.
Föredraganden
Under de senaste åren har ett mycket stort antal assyrier
kommit hit. Organisations- och församlingsbildningen bland invandrare är av
största betydelse för att de skall få en fast förankring i sitt nya land. Ett
stöd och en stimulans av det slag som KFUK-KFUM:s riksförbund föreslår är
därför ägnat att främja den assyriska gruppens möjligheter att finna
Prop. 1977/78: 25 73
sig till rätta här. Jag anser emellertid att detta syfte
kan nås även om projekttiden begränsas till att avse tiden t. o. m. budgetåret
1978/79 och projektet ges en mindre omfattning än som föreslagits. Jag beräknar
kostnaderna för projektet tUl högst 520 000 kr. för budgetåret 1977/78. Dessa
bör bestridas på tilläggsbudget I från tolfte huvudtitelns anslag D 3. Åtgärder
för invandrare, anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m. m. Det bör
ankomma på invandrarverket att ge närmare föreskrifter för medlens användning.
I
statsbudgeten för innevarande år har 500 000 kr. anvisats för information om
lagen om svenskundervisning för invandrare. Vid riksdagsbehandlingen anförde
arbetsmarknadsutskottet (AU 1976/77:22) att behovet av ytterligare medel fick
prövas mot bakgrund av bl. a. den utvärdering av hittillsvarande insatser som
aviserats från invandrarverket och LO.
Invandrarverket
har som bilaga till sin skrivelse fogat en av LO gjord utvärdering av den
hittills bedrivna informationsverksamheten samt gjort vissa egna uppskattningar
av informationsbehovet. Det har visat sig svårt att uppskatta behovet av
ytterligare insatser. LO:s och invandrarverkets bedömningar ger dock stöd för
en fortsatt informationsinsats av samma storlek som föregående budgetår. För
ändamålet bör sålunda anvisas 500 000 kr. Informationsverksamheten bör bedrivas
enligt samma riktUnjer som tidigare.
Mot bakgrund av det anförda hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget 1 tiU
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 020
000 kr.
Prop.
1977/78: 25 75
Bilaga
10
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande:
statsrådet Olsson
Anmälan
till tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
A. Bostadsdepartementet
m. m.
[1]
A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Under denna rubrik
i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
165 000 kr.
Anslaget
avser kostnader för bl. a. Sveriges bidrag till vissa internationella
organisationer och svenskt deltagande i det internationella samarbetet inom
departementets verksamhetsområde.
1
budgetpropositionen för innevarande budgetår (prop. 1976/77: 100 bil. 16 s. 12)
anmälde jag att ett markpolitiskt seminarium inom ramen för ECE:s (Economic Commission
for Europé) verksamhet skall äga rum i Sverige i juni 1978. Det var inte
möjligt att precisera kostnaderna för detta seminarium i budgetpropositionen.
Seminariets
inriktning och utformning har nu lagts fast på ett sätt som gör det möjligt att
beräkna kostnaderna med erforderlig precision. Kostnaderna för seminariet kan i
dag beräknas till 1 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1
000 000 kr.
B. Bostadsbyggande
m. m.
[2]
B 9. Anordningsbidirag m. un. Hill allmämna sannlimigslokaler. Under denna
rubrik i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 6 milj. kr.
Prop. 1977/78:
25 76
Från anslaget betalas ut dels anordnings- och
inventariebidrag till allmänna samlingslokaler enligt bestämmelsema i
kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
(omtryckt 1976: 794, ändrad 1977: 337), dels bidrag till riksorganisationerna
för samlingslo-kaler. Bidraget till dessa uppgår under budgetåret 1977/78 till
1 milj. kr. För anordnande av allmänna samlingslokaler utbetalas även lån från
anslaget IV:
13 Lånefonden för
allmänna samlingslokaler.
Riksdagen faststäUer för varje budgetår en ram för beslut
om bidrag och lån. För innevarande budgetår har riksdagen fastställt ramen tUl
30 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag (prop. 1976/77: 100 bU. 16, CU
1976/77: 31, rskr 1976/77: 230).
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 22 september 1977
anfört att 14,1 milj. kr. har utbetalats från anslaget under juliaugusti 1977
och att utbetalningar med ytterUgare 12 milj. kr. kan bli aktuella under
innevarande budgetår. Detta innebär att den totala utbetalningen under
budgetåret kan beräknas till över 26 milj. kr.
Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns en behållning på
anslaget med 14,8 milj. kr. och för budgetåret 1977/78 har anvisats 6 milj. kr.
För utbetalning under innevarande år finns sålunda 20,8 milj. kr.
Med angivna förutsättningar föreligger ett behov av
ytterligare medel på anslaget med 5,3 milj. kr. Mot bakgrund av att
anslagsbehovet även i fortsättningen kommer att vara svårt att förutse med
exakthet, eftersom utbetalningen för vissa större projekt inte med bestämdhet
kan anges till visst budgetår, synes en viss mindre marginal för oförutsedda
utbetalningar nödvändig på anslaget. Bostadsstyrelsen hemställer om att ett
anslag av 8 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Föredraganden
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Anordningsbidrag m. m. till allmänna
samlingslokaler på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.
[3] B 10. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler.
Under denna rubrik i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 2 milj. kr. Riksdagen fastställer för varje budgetår en
ram för beslut om upprustningsbidrag och särskilda eftergifter av äldre lån.
För innevarande budgetår har riksdagen medgivit att beslut om bidrag och
särskilda eftergifter får meddelas inom en ram av 10 milj. kr. (prop. 1976/77:
100 bU. 16, CU 1976/77: 31, rskr 1976/77: 230). Efter medgivande av regeringen
får ramen överskridas genom beslut om upprustningsbidrag om det behövs av
sysselsättningsskäl.
Prop. 1977/78: 25 77
Bestämmelserna om upprustningsbidrag och särskilda
eftergifter finns i kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samhngslokaler
(omtryckt 1976: 794, ändrad 1977: 337).
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 8 september 1977
hemställt om att ifrågavarande ram vidgas med 10 milj. kr.
Vid utgången av budgetåret 1976/77 fanns en behållning på
anslaget av ca 8,2 milj. kr. och för budgetåret 1977/78 har anvisats 2 milj.
kr. För utbetalning under innevarande budgetår finns sålunda 10,2 milj. kr.
Föredraganden
Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande genom
beslut denna dag förordnat att ramen för beslut om upprustningsbidrag och
särskilda eftergifter under innevarande budgetår skall höjas med 8 milj. kr.
Det tillkommande ramutrymmet får utnyttjas för beslut om
bidrag till upprustning av lokaler för vilka arbetena påbörjas före utgången av
mars månad 1978. Beslutet ingår som ett led i regeringens åtgärder för att
säkra sysselsättningen under vinterhalvåret 197778. Bemyndigandet avser
objekt i Norrbottens, Västerbottens, Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands,
Värmlands, Älvsborgs, Blekinge, Jönköpings och Östergötlands län.
Medelsbehovet för bidrag till de tidigardagda arbetena, 8
milj. kr., bör täckas genom anslag på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna
samlingslokaler på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
IV. SI ATENS UTLÅNINGSFONDER
[4] 13. Lånefonden för allmänna samlingslokaler. Under
denna mbrik i statsbudgeten har för innevarande budgetår anvisats ett
investeringsanslag om 1 000 kr. Riksdagen faststäUer för varje budgetår en ram
för långivningen. Denna ram omfattar också bidragsgivningen från anslaget B 9.
För innevarande budgetår har riksdagen fastställt ramen till 30 milj. kr.,
varav högst 20 milj. kr. för bidrag (prop. 1976/77: 100 bil. 16, CU 1976/77:
31, rskr 1976/77: 230).
Lånebestämmelserna finns i kungörelsen (1973: 400) om
statligt stöd till aUmänna samlingslokaler (omtryckt 1976: 794, ändrad 1977:
337).
Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1977
hemställt om att
Prop.
1977/78: 25 78
ytterligare
medel anvisas på tilläggsbudget med hänvisning till att medelsbehovet för
innevarande budgetår har blivit större än beräknat.
Vid ingången av budgetåret
1977/78 fanns en behållning på anslaget av 5,9 milj. kr. och under nämnda
budgetår beräknas inflytande amorteringar till ca 3 milj. kr.
Med
utgångspunkt i förväntade ansökningar om utbetalning av lån under innevarande
budgetår föreslår styrelsen att ett anslag av 5 milj. kr. anvisas på
tilläggsbudget.
Föredraganden
Med
hänvisning till vad bostadsstyrelsen anfört och med hänsyn till att en viss
mindre marginal för oförutsedda utbetalningar bör finnas hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att
till Lånefonden för aUmänna samhngslokaler på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 8 000
000 kr.
Prop.
1977/78: 25 79
Bilaga
11
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande:
statsrådet Åsling såvitt avser frågorna under punkterna 16, 911, 13, 1518;
statsrådet
Johansson såvitt avser frågorna under punkterna 7, 8, 12,14
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJORTONDE
HUVUDTITELN
A.
Industridepartementet m. m.
[1]
A 3. Kommittéer m.m. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 10 825 000 kr. Vid budgetårets ingång
fanns en reservation på anslaget av 18 836 026 kr. Disponibla medel under
anslaget uppgår alltså till sammanlagt 29 661 026 kr. Detta belopp bedöms inte
förslå till att täcka kostnaderna för utredningsverksamheten under budgetåret.
Medelsbehovet
hänför sig i första hand tUl energikommissionens (I 1976: 05) arbete.
Kommissionens omfattande uppdrag att ge underlag för regeringens förslag till energipolitiskt
handlingsprogram och den begränsade tid som står till dess förfogande för detta
arbete har inneburit att mycket intensiva arbetsinsatser måste göras med
anlitande av ett stort antal experter och konsulter. Enligt planerna skall
kommissionen lägga fram sitt huvudbetänkande i mars 1978 och därefter avsluta
sitt arbete till utgången av detta budgetår. Kostnaderna för kommissionens
verksamhet fram till denna tidpunkt har beräknats tiU totalt 22,9 milj. kr.
Huvuddelen av utbetalningarna faller på detta budgetår. Vidare har under våren
1977 tillsatts ett antal utredningar, bl. a. kooperationsutredningen (I 1977:
01) och Göteborgsdelegationen (I 1977: 03), vilka oekså medför ökat
medelsbehov. Efter samråd med statsrådet Johans-
Prop. 1977/78: 25 80
son
beräknar jag det ytterligare medelsbehovet för dessa ändamål till 14 milj. kr.
Energisparkommittén
(I 1974: 05) tiUkaUades hösten 1974 med uppgift att handha bl. a. en energisparkampanj
vintern 19741975. Kommitténs uppdrag har senare genom tilläggsdirektiv
förlängts och utvidgats till att omfatta bl. a. samordning av och stöd till myndigheternas
information om energisparande vid sidan av egna informationsåtgärder. Kommittén
har vidare i uppdrag att i samråd med statens industriverk fortlöpande följa
energikonsumtionens utveckling och att undersöka förutsättningarna för att
under icke krisförhållanden införa direkta restriktioner eller förbud mot
vissa slag av energianvändning.
Kommittén
har i juni 1977 lämnat en reviderad rapport avseende energiförbrukningens
utveckling 19731976 och prognos för år 1977. Vad gäUer förutsättningarna för
att införa restriktioner m. m. pågår utredningsarbete inom ett antal grupper
inom kommittén. Bland de frågor som nu utreds genom sådana grupper kan nämnas
maximerad inomhustemperatur och restriktioner för energianvändning i
fritidshus.
Vid
sidan härav har kommittén fortsatt sin informationsverksamhet under budgetåret
1976/77. Bl. a. har kampanjer bedrivits med särskild inriktning på
arbetsplatser och skolor. En energisparbok för kommuner och landsting har getts
ut.
Kommittén
har hemställt att 10 milj. kr. ställs till förfogande för kommitténs verksamhet
under detta budgetår för fortsatta utredningar och informationsinsatser. Bl. a.
har en särskild försöksverksamhet med energisparande inletts i Blekinge i
samarbete med länets kommuner.
Efter samråd med
statsrådet Johansson ser jag det som mycket angeläget att energisparkommittén
fortsätter sitt arbete med informationsinsatser och undersökningar m. m. i
energisparande syfte. Kostnaderna för verksamheten bör liksom hittUls bestridas
från detta anslag. I avvaktan på bl. a. energikommissionens förslag beräknar
jag kommitténs anslagsbehov för detta budgetår till 8,8 milj. kr. Detta belopp
ryms inte inom ramen för vad som tidigare har beräknats för anslaget.
Förberedelsearbeten
för energisparkommilténs verksamhet har redan inletts. Detta innebär att
kostnaderna kan uppkomma innan riksdagens beslut i medelsfrågan föreligger.
Utgifter med anledning härav bör få bestridas från tillgängliga medel under
anslaget.
Med
hänvisning till det anförda bör alltså på tilläggsbudget I anvisas ett belopp
av (14,0-1-8,8 =) 22,8 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1911118 anvisa ett reservationsanslag av 22 800 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 81
B.
Industri m. m.
[2]
B 7. Företags- och branschfrämjande åtgärder. På statsbudgeten för budgetåret
1977/78 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 58 610 000
kr.
Inom
ramen för branschfrämjande åtgärder kan stöd ges för marknadsföringsåtgärder
på exportmarknader. Någon möjlighet att stödja motsvarande aktiviteter med
inriktning på hemmamarknaden finns inte enligt gällande regler. Ett allt
starkare intresse för marknadsföringsåtgärder på hemmamarknaden har under
senare tid kommit fram från teko-industriernas sida. Enligt vad jag har
inhämtat är statens industriverk positivt till att inom ramen för löpande teko-program
stödja aktiviteter av det aktuella slaget. Jag förordar att reglerna för
bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte ändras så att
bidrag kan ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder såsom mässor, utställningar,
försäljningskampanjer m. m. med inriktning på hemmamarknaden i syfte att
stärka avsättningsmöjligheterna för svenska tekoprodukter.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
godkänna de ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder som jag har
förordat.
[3]
B 9. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa
industribranscher. På statsbudgeten fÖr budgetåret 1977/78 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr.
Från
anslaget, som disponeras av statens industriverk, bestrids kostnader för
räntebefrielse vid strukturgarantier som berör företag inom skoindustrin,
möbelindustrin, snickeriindustrin, den manuella glasindustrin, gjuteriindustrin
och vissa delar av metallmanufakturindustrin. Riksdagen beslöt vid 1976/77 års
riksmöte att förlänga verksamheten med strukturgarantier för den manuella
glasindustrin t. o. m. budgetåret 1979/80 (prop. 1976/77: 61, NU 1976/77: 37, rskr
1976/77: 283) och att för textil- och konfektionsindustrierna systemet med
strukturgarantier under budgetåret 1977/78 ersätts av särskilda
strukturgarantier (prop. 1976/77: 105 bU. 1, NU 1976/77: 41, rskr 1976/77:
305). Vidare fattade riksdagen beslut om fortsatt verksamhet med
strukturgarantier för övriga berörda branscher under budgetåret 1977/78 (prop.
1976/77: 100 bil. 17, NU 1976/77: 36, rskr 1976/77: 280). Garantiramen har för innevarande
budgetår fastställts tUl 120 milj. kr.
Statens
industriverk
I
en särskild framställning den 25 oktober 1977 anför statens industriverk att
ramen för strukturgarantier är otillräcklig för att stödja de
6
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 25
Prop. 1977/78: 25 82
samgåenden som enligt nuvarande bedömning kommer att
aktualiseras under innevarande budgetår. Många av projekten är enligt
industriverkets mening i hög grad angelägna. Verket föreslår att garantiramen
för innevarande budgetår höjs med 80 milj. kr. till 200 mUj. kr. I konsekvens
därmed föreslår verket att anslagsramen för räntebefrielse för innevarande
budgetår höjs med 12 milj. kr.
Föredraganden
Enligt min mening är det angeläget att ett effektivt stöd
ges till den omstrukturering som f. n. pågår inom de aktuella
industribranscherna. Jag förordar att garantiramen höjs med 20 milj. kr. tUl
140 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Regeringen bör alltså inhämta riksdagens
bemyndigande att inom en ram av sammanlagt 140 milj. kr., inkl. redan löpande
åtaganden, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med strukturgarantier.
Som en följd av ramhöjningen för strukturgarantier bör
anslaget för räntebefrielse räknas upp med 2 milj. kr. för innevarande
budgetår. Jag vill särskilt peka på de behov som föreligger i samband med
strukturåtgärder inom den manuella glasindustrin.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av
strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst
140 000 000 kr.,
2.
till Kostnader
för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa
industribranscher på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
[4] B 20. Bidrag till AB Götaverken. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.
I samband
med behandlingen av propositionen om vissa varvsfrågor (prop. 1976/77: 139, NU
1976/77: 53, rskr 1976/77: 343) gav riksdagen som sin mening till känna vad
näringsutskottet anfört om det s. k. Lind-holmenprojektet, nämligen att ett
definitivt förslag om projektet skulle föreläggas riksdagen under hösten 1977.
Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB (Eriksberg) beslöt år
1975 att avveckla varvsrörelsen vid Lindholmens varv i Göteborg. Beslutet verkställdes
i början av år 1976 då personalen överfördes till Eriksberg. Efter
sammanslagning av AB Götaverken och Eriksberg övervägdes inom Götaverken oUka
användningar av Lindholmen. En referensgrupp bildades med representanter för
bl. a. berörda fackliga organisationer, länsarbetsnämnden, AMU-centret i
Göteborg, arbetarskyddsfonden, Göteborgs kommun. Svenska Alucrom AB och
Göteborgsvarven. Gruppen
Prop. 1977/78: 25 83
fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att skapa en
gemensam anläggning för produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning.
En arbetsgrupp bildades inom regeringskansliet med uppgift
att närmare analysera projektet. Den nämnda referensgruppen och arbetsgruppen
har till industridepartementet inkommit med en utförlig beskrivning av
projektet och därvid lämnat vissa förslag. Dessa innebär att anläggningarna
vid Lindholmens varv skall utnyttjas för en samordnad verksamhet omfattande
produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning.
Analysgruppen för vissa varvsfrågor föreslog i sin rapport
(Ds I 1977: 1) att Lindholmenprojektet skulle genomföras oeh att Götaverken
skulle få medel härför.
Göteborgsdelegationen (I 1977: 03) har i en skrivelse till
regeringen den 28 juni 1977 tillstyrkt att projektet genomförs.
Götaverken har i en skrivelse den 6 oktober 1977 hemställt
om ett statligt bidrag av 60 milj. kr. för investeringar i Lindholmen. Götaverken
föreslår att projektet genomförs och i huvudsak får den utformning som har
föreslagits i de båda gruppernas rapporter.
Verksamheten vid Lindholmen avses omfatta gymnasieskola,
arbetsmarknadsutbildning, utveckling och forskning samt produktion. Den gemensamma
anläggningen beräknas enligt Götaverken ge möjligheter till utveckling av nya
samarbetsformer mellan utbildning och forskning samt produktion.
Gymnasieskoleutbildningen avses fullt utbyggd omfatta
fordonsteknik, verkstadsteknik och svetsning samt yrkesteknisk introduktion.
Antalet elevplatser beräknas till 400. Göteborgs kommunfullmäktige har
beslutat att förlägga viss gymnasieskoleutbildning till förhyrda lokaler på
varvsområdet. Yrkesförarutbildning har sålunda satts i gång hösten 1977.
Arbetsmarknadsutbildningen kommer enligt de planer som har
skisserats att omfatta grovplåtslageri och -svetsning, rostskyddsarbete,
skyddsteknik och reparationsteknik. Eftersom arbetsmarknadsutbildningen skall
anpassas till utvecklingen på arbetsmarknaden kan såväl innehåll som volym
komma att förändras över tiden. Arbetsmarknadsmyndigheterna har beslutat att
förlägga AMU-verksamhet till Lindholmen. Särskilt intresse knyts till
möjligheten till utbildning i en realistisk produktions-och arbetsmiljö. Läroplanerna
anpassas till den tunga industrins behov. Antalet elevplatser beräknas vid
starten utgöra ca 200.
Forskningen
vid Lindholmen kommer att bedrivas i en verklig produktionsmiljö med möjlighet
att bygga upp experimentanläggningar samt ha tillgång till laboratorier och
andra forskningsresurser. Utvecklingsprojekt inom bl. a. aUmän
arbetsmiljöteknik, svetsforskning, ergonomi, kemisk miljö och
produktionsteknik avses bli utförda inom området. Götaverkens laboratorium
avses bli överfört till Lindholmen. Olika forskningsinstitutioner, däribland InstUutet
för Verkstadsteknisk
Prop. 1977/78: 25 84
Forskning, Yrkesmedicinskt Centrum och Chalmers tekniska
högskola har visat visst intresse för att förlägga forskning till Lindholmen.
Produktionen vid Lindholmen är avsedd att kombineras med
utbildningen och forskningen. Den kommer att omfatta rostskyddsbehandling samt
grovplåtslageri och -svetsning. I en verkstadslokal kommer olika
plåtkonstruktioner att tiUverkas. Den årliga produktionsvolymen beräknas tiU 3
500 ton. Götaverken kommer att lägga ut beställningar tiU marknadspriser hos
Lindholmen.
Svenska Alucrom AB har beslutat att uppföra oeh förlägga
produktion tiU en rostskyddsanläggning. Verksamheten kommer att avse rost-skyddsmålad
plåt. Kapaciteten är 300 000 m målad yta per år.
I ett första skede beräknas ca 300 personer bli
sysselsatta vid Lindholmen. Av den fasta personalen kommer en del att
rekryteras från Göteborgsvarven. Därtill kommer ca 600 elevplatser i
arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskola.
Götaverken har beräknat kostnaden för att bygga om
anläggningen till den nya verksamheten till närmare 60 milj. kr. i löpande
priser. I beloppet ingår bl. a. ombyggnad av verkstadslokal och maskinverkstad
samt iordningställande av markområdet. Verksamheten vid Lindholmen väntas ge
täckning för produktions- och driftkostnader, men inte kunna täcka
kapitalkostnader. Götaverken hemställer därför att de från staten begärda
medlen tillförs bolaget i form av ett bidrag.
Götaverken har för avsikt att bilda ett särskilt
aktiebolag med uppgift att iordningställa anläggningarna samt i övrigt svara
för projektets uppbyggnad enligt tidigare nämnda planer.
Beträffande den framtida organisationen och ansvaret för
det tUl-tänkta bolaget har efter överläggningar meUan Göteborgs kommun och GötaverVen
träffats preliminär överenskommelse om att kommunen sedan investeringen har
genomförts övertar huvudmannaskapet för den fortsatta verksamheten. Överlåtelsen
av huvudmannaskapet för bolaget till Göteborgs kommun jämte de för projektet
iordningställda byggnaderna med markområde avses ske utan vederlag.
Föredraganden
Vid riksdagsbehandlingen av varvspropositionen (prop.
1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343) gav riksdagen som sin mening
till känna vad näringsutskottet anfört om det s. k. Lindholmenprojektet,
nämligen att ett definitivt förslag om projektet skulle föreläggas riksdagen
under hösten 1977.
Projektet har analyserats av en referensgrupp med
representanter för lokala intressenter i Göteborg och av en arbetsgrupp inom
regeringskansliet. I rapporterna föreslås att anläggningarna vid Lindholmens
varv skall utnyttjas för utbildning, forskning och produktion. Projektet innebär
ett nytänkande inom utbildningen. Berörda intressenter har visat
Prop. 1977/78: 25 85
särskUt intresse för de möjligheter som projektet innebär
till samordning av UtbUdning och produktion i en realistisk arbetsmiljö med
möjligheter till forskning kring arbetsmiljö och arbetarskydd.
Verksamheten beräknas sysselsätta ca 300 personer. En del
av dessa kommer att kunna rekryteras från göteborgsvarven. DärtUl kommer ca 600
elevplatser i AMU-utbildning och gymnasieskola.
Jag förordar efter samråd med statsrådet Mogård och chefen
för arbetsmarknadsdepartementet att Lindholmenprojektet genomförs enligt de
riktlinjer som har angivits i utredningsrapporterna. Projektet bör bidra bl. a.
tiU att lösa den besvärliga sysselsättningssituationen och öka tillgången på
platser inom yrkesinriktad utbildning i Göteborg. Vid uppläggning och
genomförande av den planerade arbetsmarknadsutbildningen räknar jag med att
nära samarbete sker med arbetsmarknadsparterna på central nivå.
Götaverken har beräknat att investeringar behöver göras
till en beräknad kostnad av ca 60 milj. kr. i löpande priser. En nybyggd
anläggning med liknande verksamhet torde medföra väsentligt högre investeringsutgifter.
Lindholmenanläggningen medger alltså kostnadsfördelar jämfört med genomförande
i andra former. Verksamheten väntas ge täckning för produktions- och
driftkostnader. Däremot beräknas kapitalkostnader och avskrivningar inte kunna
täckas. Jag förordar därför att högst 60 milj. kr. anvisas på tiUäggsbudget I
som bidrag tUl Götaverken för att genomföra investeringarna.
Sedan investeringarna har genomförts bör huvudmannaskapet
för verksamheten överföras i kommunens ägo. Göteborgs kommun har i princip
godkänt Lindholmenprojektet och förklarat sig beredd att överta
huvudmannaskapet för verksamheten.
Götaverken och Eriksberg har åtagit sig att på lämpligt
sätt överiåta de färdiga byggnaderna med markområde till kommunen utan
vederlag.
Staten, Göteborgs kommun och Götaverken bör träffa avtal
om användningen av anläggningarna och kommunens åtaganden i fråga om Lindholmenprojektet.
Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till AB Götaverken på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 60 000
000 kr.
[5] B 21. Medelstillskott till förenade fabriksverkem för
överlåtelse av vissa tvätterier. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.
I prop.
1976/77; 155 har regeringen lagt fram förslag om ändrat huvudmannaskap för
tretton av de tvätterier som drivs av förenade fa-
Prop.
1977/78: 25 86
briksverken (FFV). Propositionen har ännu inte behandlats
av riksdagen. I propositionen anmäldes att förslag om de medelsanvisningar m. m.
som behövs för att fullfölja avtalen skulle lämnas senare.
Jag
återkommer nu tUl dessa frågor. Statens förhandlingsnämnd har på regeringens
uppdrag förhandlat med företrädare för Landstingsförbundet, vissa läns
landsting samt Gotlands och Malmö kommuner om ändrat huvudmannaskap för
tvätterier som f. n. drivs av FFV i Boden, Visby, AUngsås, Karlskrona, Umeå,
Östersund, Eskilstuna, Långsele, Norrköping, Lund, Karlstad, Ockelbo och Malmö.
Av det protokoll som har upprättats mellan parterna framgår bl. a. att dessa
tvätterier avses övertas av resp. sjukvårdshuvudman den 1 januari 1978.
I
ekonomiskt hänseende innebär överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen att
överlåtelsevärdena i huvudsak baseras på bokförda värden. Härifrån görs avdrag
dels för bl. a. kompensation för att gällande tvättavtal upphör i förtid, dels
med hänsyn till att de nya huvudmännen övertar pensionsansvaret för den personal
som övergår från statlig till kommunal tjänst. Summan av avdragsbeloppen
överstiger i flera fall det bokförda värdet, vilket medför att staten måste
tillskjuta medel till vissa av de nya huvudmännen i samband med överlåtelsen. I
enlighet med den träffade överenskommelsen avses staten betala ersättning till
de nya huvudmännen för nedan angivna tvätterier med följande belopp;
Tvätteriet
Boden
Tvätteriet
Visby
Tvätteriet
Alingsås
Tvätteriet
Karlskrona
Tvätteriet
Långsele
Tvätteriet
Lund
Tvätteriet
Karistad
Tvätteriet
Ockelbo
Tvätteriet
Malmö
4 720 000 kr.
1 030 000 kr.
6 540 000 kr.
12 470 000 kr.
50 000 kr.
3 940 000 kr.
5 470 000 kr.
3 690 000 kr.
3 020 000 kr.
Summa 40 930 000 kr.
Enligt den träffade överenskommelsen avses de nya huvudmännen
för nedan angivna tvätterier betala ersättning till staten med följande belopp:
Tvätteriet i Umeå 1 400 000 kr.
Tvätteriet i Östersund 2 520 000 kr.
Tvätteriet i Eskilstuna 36 340 000 kr.
Tvätteriet i Norrköping 3 600 000 kr.
Summa 43 860 000 kr.
Prop. 1977/78: 25 87
De ekonomiska regleringarna avsågs i den ursprungliga
överenskommelsen mellan parterna ske kontant senast den 5 januari 1978. Med
hänsyn till att det ännu inte föreligger något avtal mellan Landstingsförbundet
och berörda personalorganisationer om löne- och anställningsvillkor för den
personal som övergår till sjukvårdshuvudmännen har staten och
Landstingsförbundet överenskommit att överlåtelsen skall ske den 19 juni 1978. Detta
skall dock inte i någon större utsträckning påverka den ekonomiska uppgörelsen
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. På de ersättningsbelopp som skall utgå
enligt den träffade överenskommelsen skall ränta utgå från den 1 januari 1978
t. o. m. den dag då beloppen erläggs eller senast den 30 juni 1978. Räntan
skall motsvara normalräntan för lån från statens utlåningsfonder, f. n. 8,25 %.
Detta medför att det belopp som staten skall erlägga måste räknas upp med högst
1 690 000 kr. till högst 42 620 000 kr. Det belopp de nya huvudmännen skall
erlägga kommer på motsvarande sätt att uppräknas med högst 1 810 000 kr. till
högst 45 670 000 kr.
Vissa av de nya huvudmännen kommer att driva tvätterierna
som helkommunala bolag. I dessa fall skall de ersättningar staten lämnar
tillkomma resp. bolag.
Det bör ankomma på FFV att svara för in- och utbetalningar
i anledning av överlåtelsen av tvätterierna.
Ersättningarna till staten överstiger vad staten skall
erlägga med 2 930 000 kr. jämte viss räntedifferens. Med hänsyn till att det
bokförda värdet hos FFV för de tillgångar som antingen överlåts till de nya huvudmännen
eller som skall skrivas bort i samband med överlåtelsen uppgår till ca 110
milj. kr. uppstår ett underskott vid försäljningen. Regeringen har uppdragit
åt riksrevisionsverket att utreda frågan om redovisningsåtgärder vid FFV med
anledning av överlåtelsen av tvätterierna. Iag avser att senare redovisa de
redovisningsåtgärder som kan behöva vidtas.
Jag förordar under förutsättning av riksdagens bifall
till förslagen i prop. 1976/77: 155 att sammanlagt 42 620 000 kr. nu ställs
till FFV:s förfogande för utbetalning till de sjukvårdshuvudmän eller aktiebolag
som i enlighet med träffad överenskommelse övertar de tvätterier som fabriksverken
nu driver i Boden, Visby, Alingsås, Kariskrona, Långsele, Lund, Karlstad, Ockelbo
och Malmö.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Medelstillskott till förenade fabriksverken för
överlåtelse av vissa tvätterier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 42 620 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 88
C. Regional utveckling
[6] C1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett förslagsanslag av 258 450 000 kr. Från anslaget bestrids utgifterna för
det i programbudgeten för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) under programmet RegionalpoUtiska
stödåtgärder upptagna delprogrammen Lokaliseringssamråd, Lokaliseringsbidrag,
Utbildningsstöd, Introduktionsstöd oc' Sysselsättningsstöd.
Introduktionsstöd lämnas till företag inom det allmänna
stödområdet, som nyanställer personal i samband med nyetablering eller
utvidgning av verksamhet under förutsättning av att verksamheten bedöms medföra
varaktig sysselsättning för arbetskraften och få tillfredställande lönsamhet.
Stödet uppgår till 5 kr. för varje nyanställd och arbetstimme under sex
månader, dvs. sammanlagt ca 5 000 kr.
Sysselsättningsstöd lämnas till företag som inom det inre
stödområdet bedriver industriell eller industriliknande verksamhet,
industriservice samt viss partihandel och uppdragsverksamhet. Stödet omfattar
enbart ökningar av antalet anställda och lämnas under begränsad tid, tre år.
Stöd lämnas till såväl företag som nyetablerar verksamhet i området som befintUga
företag som utökar sin arbetsstyrka. För varje kalenderår under vilket
sysselsättningen i ett företags verksamhet har ökat i förhållande till närmast
föregående år lämnas förstaårsstöd med 7 000 kr. för varje årsanställd varmed
sysselsättningen har ökat. Om sysselsättningsökningen kvarstår får företaget
stöd under ytterligare två år, det andra året med 7 000 kr. och det tredje med
3 500 kr. per årsanställd. Sammanlagt lämnas alltså sysselsättningsstöd med 17
500 kr. under en treårsperiod för varje nyanställd som innebär en ökning av
arbetsstyrkan.
För femårsperioden 1973/741977/78 har fastställts en ram
på 4 000 milj. kr. för beslut om regionalpolitiskt stöd.
Arbetsmarknadsstyrelsen
AMS har i skrivelse den 23 september 1977 lagt fram ett arbetsmarknadspolitiskt
åtgärdsprogram för perioden fram till halvårsskiftet 1978. Programmet omfattar
även förslag om höjning i Norrbottens län av det regionalpolitiska
sysselsättningsstödet. AMS framhåUer att skUda regioner drabbas mycket olika
av svårigheterna på arbetsmarknaden beroende på skillnader i näringslivets
struktur. Generellt finner man en anhopning av problem i skogslänen. Dessa län
är i stor utsträckning beroende av läget inom basindustrierna. Särskilt
Norrbottens län får enligt AMS i hög grad känning av de samtidiga effekterna av
lågkonjunkturen och de mera långsiktiga omstäUningarna. Det finns nu enligt
AMS bedömning skäl att särskilt överväga vilka tänkbara åtgärder som
Prop. 1977/78: 25 89
i detta län kan sättas in för att stimulera till ökad
sysselsättning där sådan är möjlig.
För kalenderåret 1976 har till företag i Norrbotten
betalats ut 2,6 milj. kr. i sysselsättningsstöd för en sysselsättningsökning
inom det inre stödområdet med ca 440 årsanslällda. AMS anser att
sysselsättningsstödet i de enskUda fallen utgör en stimulans att rekrytera
arbetskraft och att det stärker ekonomi i de berörda företagen. Därför föreslår
AMS en fördubbling av sysselsättningsstödet inom Norrbottens län. Förslaget
innebär att sysselsättningsstöd lämnas med sammanlagt 35 000 kr. för varje årsanställd
för en sysselsättningsökning som inträffar under år 1978 och kvarstår i
ytterligare två år. Det högre stödbeloppet skall gäUa också för kvarstående
sysselsättningsökning från åren 1976 och 1977. För att åstadkomma största
möjliga effekt föreslår AMS vidare att sysselsättningsstöd fr. o. m. år 1978
skall lämnas i hela Norrbottens län, således även i Piteå, Älvsbyns, Luleå och
Bodens kommuner. Dessa kommuner ingår inte i det inre stödområdet.
AMS förordar slutligen att generöst lokaliseringsstöd
lämnas i Norrbottens län vid såväl nylokalisering som utbyggnad av företag.
Föredraganden
Jag delar arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) bedömning att
Norrbottens län f. n. är särskilt hårt drabbat av både lågkonjunktur och strukturförändringar
inom näringslivet. Liksom AMS anser jag det befogat att under år 1978 för
Norrbottens län förstärka det regionalpolitiska stöd som är direkt inriktat på
nyanställning av personal. AMS föreslår en fördubbling och geografisk
utvidgning av sysselsättningsstödet inom Norrbottens län. Enligt min mening har
dock AMS förslag vissa nackdelar. Jag tänker då främst på att stödet blir lika
stort i länets kustområden som i de glesbefolkade inlandskommunerna. Vidare
medför förslaget att reglerna för sysselsättningsstödet blir svåröverskådliga.
Mot denna bakgrund vill jag förorda en annan ordning som tillgodoser AMS syfte
med förslaget utan att medföra de nämnda nackdelarna. Jag föreslår sålunda att
reglerna för introduktionsstödet ändras så att sådant stöd lämnas med 10 kr. per
arbetstimme under tolv månader för personer som nyanställs inom Norrbottens län
under år 1978. Det innebär att bidraget per nyanställd uppgår till sammanlagt
ca 20 000 kr. Ökningen av bidraget per nyanställd blir alltså ungefär lika stor
som i AMS förslag. Eftersom introduktionsstöd kan lämnas samtidigt som sysselsättningsstöd
blir det med den ordning jag förordar även under år 1978 en skillnad i stöd
mellan det inre stödområdet och övriga delar av Norrbottens län. Jag viU vidare
erinra om att introduktionsstödet inte är begränsat till viss typ av
verksamhet, vilket sysselsättningsstödet är. En ökning av introduktionsstödet
kan därför väntas ge stimulans tiU nyanstäUning inom ett vidare område av
näringslivet än vad sysselsätt-
Prop.
1977/78: 25 90
ningsstödet kan ge. Jag vUl slutligen framhålla att
introduktionsstöd lämnas endast för sådan nyanställning som medför utökning av
arbetsstyrkan. Om det visar sig att detta villkor inte uppfylls kan bidraget
enligt gällande regler krävas åter. De ökade kostnader som mitt förslag medför
bör rymmas inom den fastställda ramen för beslut om regionalpolitiskt stöd.
AMS förordar vidare att lokaliseringsstöd lämnas generöst
vid nylokaliseringar och utbyggnader i Norrbottens län. Eftersom ärenden om
lokaliseringsstöd prövas i varje enskilt fall ankommer det på beslutande
myndighet att göra en bedömning av hur stort stöd som behövs för att en regionalpolitiskt
önskvärd investering skall komma till stånd. Jag vill i detta sammanhang beröra
en ansökan om lokaliseringsstöd av Stiftelsen för MetaUiirgisk Forskning i
Luleå. Stiftelsen har som huvudmän Jernkontoret, flertalet svenska järnbruk och
samtliga finska och norska järnbruk. I Luleå har stiftelsen byggt upp en metallurgisk
forskningsstation och en bearbetningsteknisk forskningsstation. Stationerna utnyttjas
både för forskning som finansieras av stiftelsen och staten gemensamt och för
uppdragsforskning för enskilda förelags och organisationers räkning. Anläggningarna
har i huvudsak finansierats genom bidrag från Malmfonden och Norrlandsfonden
samt med lokaliseringsstöd. Vidare har en del anläggningar uppförts som
beredskapsarbete. Stiftelsen har nu ansökt om lokaliseringsstöd i form av
bidrag och lån för ytterligare investeringar i byggnader och maskiner på
sammanlagt ca 26 milj. kr. Förutom lokaliseringsstöd har stiftelsen räknat med
bidrag frän Norrlandsfonden. AMS har i yttrande över ansökningen framhålUt
att forskningsstationerna fyller en viktig näringspolitisk funktion och
förläggningen till Luleå får enligt styrelsens bedömning tillmätas stor regionalpolitisk
betydelse. AMS tillstyrker därför att stöd lämnas till den planerade
investeringen.
För egen
del vill jag instämma i AMS bedömning att de planerade investeringarna är av
stort regionalpolitiskt iniresse. Jag vill också erinra om uttalandet i
regeringsdeklarationen att Norrbottens Järnverk AB (NJA) i Luleå skall byggas
ut till ett metallurgiskt centrum. Det är enligt min mening befogat att med
statligt stöd bidra tiU att stiftelsen kan genomföra investeringarna. När det
gäller stiftelsens planer på att söka delvis finansiera anläggningen genom
bidrag från Norrlandsfonden vill jag påpeka att det när statsmakterna senast
tog ställning till Norrlandsfondens verksamhet förutsattes att fonden för den
närmaste framtiden inte skuUe engagera sig i enskilda forskningsprojekt av
samma omfattning som de metallurgiska forskningsstationerna i Luleå (prop.
1975/76: 200 s. 13, NU 1976/77: 7, rskr 1976/77: 50). Enligt de av
statsmakterna antagna grunderna för statligt regionalpolitiskt stöd kan
lokaliseringsstöd lämnas bl. a. till industriserviceföretag och företag med
viss uppdragsverksamhet. Lokaliseringsbidrag kan lämnas inom det allmänna
Prop. 1977/78: 25 91
stödområdet med högst 50 % av kostnaderna för
byggnadsinvesteringar. För maskininvesteringar kan lokaliseringsstöd lämnas
endast i form av lån. Jag bedömer det vara nödvändigt att lämna stiftelsen statligt
bidrag både för byggnads- och maskininvestering och med högre andel än 50 % av
kostnaderna för att investeringen skall komma tiU stånd. Mot bakgrund av vad
jag tidigare har anfört räknar jag med att Norrlandsfonden inte kommer att
lämna bidrag till projektet. Det statliga bidrag som kan komma i fråga bör i
sin helhet belasta delprogrammet Lokaliseringsbidrag under detta anslag.
Eftersom bidrag i den omfattningen inte kan lämnas med stöd av förutnämnda
grunder föreslår jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få ta
i anspråk detta anslag för bidrag till Stiftelsen för MetaUurgisk Forskning
utan de begränsningar av bidragsbelopp m. m. som jag nyss har redogjort för.
Kostnaderna för projektet bör rymmas inom den fastställda ramen för beslut om regionalpolitiskt
stöd. Om riksdagen lämnar sådant bemyndigande avser jag att återkomma till
regeringen med förslag till närmare utformning av bidraget. Jag vill redan nu
framhålla att jag förutsätter att stiftelsen själv svarar för viss del av
finansieringen av anläggningen.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad
jag har förordat angående introduktionsstöd under år 1978 i Norrbottens län,
2.
bemyndiga
regeringen att ta i anspråk medel från anslaget Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet för bidrag till Stiftelsen för Metallurgisk Forskning enligt
de riktlinjer som jag har förordat.
E. Energihushållning
[7] E10. Materialbidrag för energistudiecirklar m. m.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
budgetåret
1977/78.
Viktiga energipolitiska frågor planeras bli aktuella för
statsmakternas beslut hösten 1978. Särskilda krav kommer att ställas på
information och utbildning för att en bred medborgardebatt skall kunna äga rum
inför dessa beslut.
I prop.
1976/77: 107 (s. 49) lämnades en översiktiig redogörelse för statliga
informations- och utbildningsinsatser i energifrågor. Där redovisades också
förslag att, i Ukhet med vad som skedde inför 1975 års energipolitiska beslut,
stimulera opinionsbildning oeh debatt i energipolitiska frågor genom stöd till
studiecirkelverksamhet. I detta syfte föreslogs i propositionen att samtliga
studiecirklar i energipolitiska frågor borde vara garanterade ett
tilläggsbidrag på 15 kr. per studietimme.
Prop.
1977/78: 25 92
Tilläggsbidraget skulle lämnas utöver de statsbidrag, som
normalt utgår till sådana cirklar som uppfyller kraven för stöd till allmänna
studiecirklar enligt förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och
frivilliga folkbUdningsarbetet. Tilläggsbidragen föreslogs utgå från samma
anslag som statsbidragen, nämligen från det under utbildningsdepartementets
huvudtitel uppförda förslagsanslaget Bidrag tiU studiecirkelverksamhet. Vidare
anmäldes att bidragen avsågs utgå för studiecirklar som omfattade lägst 15
timmar mot normalt lägst 20.
Riksdagen hade ingen erinran mot dessa förslag (CU
1976/77: 32 s. 18, rskr 1976/77: 244).
Jag vill nu anmäla vissa ytterligare frågor rörande de
energipolitiska studiecirklarna.
Det är enligt min mening väsentligt att statsmakterna är
beredda att bidra till att ge studiecirkelverksamheten den bredd och det
kunskapsunderlag som behövs för att föra ut de allmänna energipolitiska frågorna
till debatt. Möjligheter bör därför skapas för studieförbunden att framställa
eget eller köpa in studiematerial i energifrågor, att utbUda cirkelledare och
att i övrigt vidta sådana åtgärder som de anser nödvändiga.
Det statliga stödet härför bör utgå i form av ett särskilt
bidrag för vissa kostnader centralt hos studieförbunden för att ta fram
material m. m. Bidraget bör uppgå till 400 kr. per cirkel och utbetalas till
studieförbunden på grundval av det faktiskt anordnade antalet cirklar. En del
av bidraget bör betalas ut i förskott för att planeringsarbetet skall kunna
inledas omgående.
Eftersom riksdagen, som nämnts, redan har godkänt att
verksamheten skall äga rum och beträffande studiecirklar om energibesparingar i
byggnader godkänt bidragsformer av samma slag, bör förskott få bestridas av
tillgängliga medel från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m. m. tiU
dess att medel under det nu förordade anslaget har ställts till förfogande.
Jag räknar med att antalet studiecirklar om energifrågor
kan komma att uppgå tiU ca 8 000. Jag beräknar medelsbehovet för det särskilda
materialbidraget till 3,2 milj. kr. Vidare bör över detta anslag utgå 195 000
kr. för informationsåtgärder som behöver vidtas för att främja rekrytering av
deltagare i studiecirklarna. Medelsbehovet uppgår aUtså till 3 395 000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Materialbidrag för energistudiecirklar m. rn. på tiUäggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 3 395
000 kr.
Prop. 1977/78: 25 93
F. Teknisk utveckUng m. m.
[8] F13. Energiforskning. På statsbudgeten för budgetåret
1977/78 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag om 114,3 milj.
kr. Medlen har anvisats inom ramen för huvudprogram Energiforskning vilket i
sin tur är indelat i program och delprogram. Vid min anmälan till prop.
1976/77: 100 (bil. 17 s. 272) beräknade jag för budgetåret 1977/78 för
delprogrammet Vindenergi preliminärt 6 milj. kr. Jag anförde i sammanhanget
bl. a. att en projektplan för vindkraftförsök på Gotland skulle övervägas.
Nämnden för energiproduktion.sforskning
I skrivelse den 22 juli 1977 har nämnden för
energiproduktionsforskning hemställt om ytterligare 7 milj. kr. för
innevarande budgetår för förberedelser för att uppföra en fullskaleprototyp av
ett vindkraftverk.
Nämndens utvecklingsprogram för vindkraft bedrivs i samarbete
med kraftproducenter, tillverkande industri och berörda myndigheter. Nämnden
konstaterar att hittills uppnådda resultat är lovande men att väsentUga
faktorer återstår att verifiera. Nämnden anger bl. a. att försök med prototyper
i full skala är nödvändiga för att göra en säker bedömning av vindkraftens
möjligheter i Sverige.
Nämnden har utarbetat alternativa programplaner för
perioden 1978 1981 för en fortsättning av delprogrammet Vindenergi. I samband
med att planerna överlämnades till delegationen för energiforskning förordade
nämnden den programplan som innebär en ökad ambitionsnivå jämfört med den
gällande programplanen. Detta innebär bl. a. att visst arbete bör påbörjas
redan under budgetåret 1977/78 för att möjliggöra att en fullskaleprototyp av
ett vindkraftverk uppförs inom de närmaste två åren. Kostnaderna för dessa
arbeten beräknas belöpa sig tUl 7 milj. kr.
Delegationen för energiforskning och Centrala
driftledningen har efter remiss yttrat sig över nämndens framställning. Båda
anser att framställningen är motiverad och tillstyrker att den bifalls.
Föredraganden
Nämnden för energiproduktionsforskning har hemställt om
ytterligare 7 milj. kr. för innevarande budgetår. Medlen är avsedda att
användas för vissa arbeten i samband med konstruktion och byggande av en fullskaleprototyp
av ett vindkraftverk.
I budgetpropositionen 1977 anförde jag att
energiforskningsprogrammet bör ha sin tyngdpunkt på bl. a. utveckling av nya,
främst förnyelsebara energikällor (prop. 1976/77: 100 bil. 17 s. 266). Den nya
inriktning av energiforskningsprogrammet som angavs i budgetpropositionen har
lett till att ett stort antal projekt kring altemativa energikällor har kom-
Prop. 1977/78: 25 94
mit till stånd. Längst har utveckUngen kommit vad
beträffar vindenergi. Jag bedömer det angeläget att nämndens vindenergiprogram
fullföljs med en fortsatt hög ambitionsnivå. Den av nämnden förordade programplanen
innebär bl. a. att nämnden under hösten 1977 infordrar offert på en första
prototyp av vindkraftverk i full skala som avses bli placerad på Gotland.
Konstruktionsarbetet för denna prototyp kan påbörjas kring årsskiftet
19771978. I enlighet med nämndens förslag bör 7 milj. kr. anvisas för detta
ändamål på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Jag
återkommer i det följande till vissa andra frågor rörande Gotiands
energiförsörjning.
De
programplaner på vindenergiområdet som nämnden har lagt fram möjliggör successiva
beslut om verksamheten under pågående programperiod och innebär således en
viss handlingsfrihet. Nämndens åtgärder under innevarande budgetår bör inte
inkräkta på denna handlingsfrihet.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
att till Energiforskning på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
1. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
E. Förenade fabriksverken
[9] 2. Finansiering av stirlingprojektet. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.
I prop.
1972: 85 (s. 47), 1972: 130 (s. 59), 1973: 170 (s. 49), 1974: 170 (s. 71),
1975/76: 25 (s. 77) och 1976/77: 25 (s. 102) har redogörelse lämnats för
förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.
Hittills har FFV för budgetåren 1971/721976/77 beviljats
investeringsanslag med sammanlagt 28,8 milj. kr. för finansiering av stirlingprojektet.
FFV har samtidigt för nämnda ändamål givits rätt att solidariskt med Kockums
AB teckna borgen för lån i Sveriges Investeringsbank AB intill ett belopp av
totalt 68,3 milj. kr. (prop. 1972: 85 bil. 10, NU 1972:35, rskr 1972:198, prop.
1972:130 bU. 10, NU 1972:67, rskr 1972: 320, prop. 1973: 170 bil. 11, NU 1973:
71, rskr 1973: 384, prop. 1974: 170 bil. 11, NU 1974: 56, rskr 1974: 396, prop.
1975/76: 25 bU. 11, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135 och prop. 1976/77: 25 bU.
10, NU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 55).
Prop. 1977/78: 25 95
Förenade fabriksverken
FFV hemställer i skrivelse den 27 september 1977 om anslag
av 7,1 milj. kr. för att bestrida statens andel av KB United Stirling (Sweden)
AB & Co (United Stirling) utvecklingskostnader under budgetåret 1977/ 78.
Vidare hemställer FFV om rätt att tillsammans med Kockums teckna solidarisk
borgen för ytterligare upplåning av United Stirling i Sveriges
Investeringsbank AB med 29,8 milj. kr. under budgetåret 1977/78. FFV hemställer
också om rätt att tillsammans med Kockums lämna garantiförbindelse avseende det
betalningsansvar som kan komma att åvila United Stirling (Sweden) AB på grund
av kapitalunderskotl i KB United Stirling (Sweden) AB & Co. FFV hemställer
slutligen om avskrivningsanslag för att avveckla hittillsvarande
investeringsanslag för stirlingprojektet.
Av FFV:s skrivelse framgår i huvudsak följande. Såsom
framhålls i prop. 1974: 170 har utvecklingsarbetet i United Stirling delats upp
i delmål som skall uppnås vid vissa tidpunkter dä beslut beträffande den
fortsatta verksamheten skall fattas. Den första beslutstidpunkten har
fastställts till år 1977. Det första delmålet som nu planenligt har uppnåtts
innebär bl. a. att motorn uppvisar tillfredsställande prestanda för vissa
introduktionstillämpningar. I den långsiktsplan som United Stirling har lagt
fram i december 1976 läggs tonvikten på stirlingmotorer avsedda för ett antal
specialmarknader. Med fortsatt oförändrad insats bedöms sådana serieproducerade
motorer kunna levereras år 1982. De planerade produktionsversionerna av motorn
utgör resultat av den omfattande komponentutveckling som bedrivits vid United
Stirling under åren 19721976. Resultatet av denna komponentutveckling är
mycket tillfredsställande och med de utvecklade komponenterna som byggelement
kan nu produktionsprototyper byggas för ett flertal effekt- och
tillämpningsområden.
Målsättningen
för arbetet år 1977 beträffande verkningsgrad för fordonstillämpning har
uppnåtts. Avgasemissionerna uppfyller redan krav som beräknas ställas i Förenta
staterna under år 1985. Uppställda slutmål för lastbilsdrift avseende
starttid, effektregleringens tidskonstanter, effekt-viktförhållanden och
ljudemission har även uppnåtts. Körbarhets-prov för stirlingmotorer pågår f. n.
i en personbil.
Ällvärmeegenskaperna
hos motorn är veritierade. Övergång mellan olika flytande och meUan flytande
och gasformiga bränslen kräver endast mindre modifieringar av förbränningssystemet.
Genom användning av s. k. värmerör för energiöverföringen i motorn kan
bränsleflexibiliteten ytterligare ökas till att omfatta fasta bränslen,
solenergi etc. Studier av värmerörsversioner ingår i det föreslagna
utvecklingsprogrammet. Det närmaste utvecklingsarbetet inriktas på att produktionsanpassa
Prop.
1977/78: 25 96
och förbereda motorerna för tiUverkning inom ramen för
uppnådda prestanda. På sikt är en ytterUgare prestandahöjning möjlig genom utveckling
av en högtemperaturmotor med andra material än metaller, t. ex. keramer. Genom
förhöjd temperatur erhålls även en mer effekttät motor, dvs. lägre vikt/effektförhållande
samtidigt som tillverkningskostnaden per kw reduceras.
Inom alla fordonsmarknader utom personbilsmarknaden är den
vidareutvecklade dieselmotorn huvudkonkurrenten. Ingående analyser av
konkurrenssituationen har utförts dels av United Stirling, dels av andra
branschföretag. I samtliga i långsiktsplanen upptagna tillämpningsområden
beräknas stirlingmotorn få en gynnsam konkurrenssituation. 1 vissa tUlämpningsområden
inom allbränsle- och allvärmeområdet är stirlingmotorn utan egentlig
konkurrens.
Genom introduktion av stirlingmotorn på specialmarknader erhåUs
basen för en framtida volymmarknad. Det är United Stirlings avsikt att
samarbeta med den befintUga motorindustrin för produktionen och
marknadsföringen av stirlingmotorer. United Stirling avser härvid i första hand
att svara för det stirlingteoretiska kunnandet och vidareutvecklingen av stirlingspecifika
komponenter. Härigenom läggs grunden för genomförandet av den s. k.
komponentstrategin, dvs. att åstadkomma basen för en komponentindustri för stirlingmotorer
i Sverige.
De slutliga tillämpningsområdena för egen produktion och
de slutliga produktionsvolymerna kommer att anpassas till valet av
samarbetspartner inom befintiig motorindustri.
I United Stirlings strategi ingår vidare att sälja
teknologi i form av uppdrag och licenser, specieUt när dessa kan öka det egna
kunnandet och inte heller konkurrerar med egna produkter. Marknadsföringen av
licenser har hållits tillbaka i avvaktan på den teknologiska utvecklingen och
fastställandet av den egna produktionsinriktningen. F. n. pågår förhandlingar med
motortillverkare i såväl Europa som Förenta staterna. Resultatet av dessa
förhandlingar kan väntas föreligga under verksamhetsåret 1977/78.
Utvecklingsarbetet fortsätter planenligt. Beslut om
produktion beräknas kunna fattas under år 1979 och beslut om förberedelse för
denna behöver fattas under slutet av år 1978.
I den långsiktsplan för United Stirling som fastställts är
1976 har särskild vikt lagts vid analys och utvärdering av såväl gällande som
alternativa och kompletterande mål och strategier. Omvärldens intresse för stirlingmotorn
har under senare år kretsat kring fordonsanvändning. Ett flertal utredningar
har gjorts av olika myndigheter och organisationer, framför allt i Förenta
staterna, för att närmare belysa möjligheterna härtill samtidigt som den
tekniska utvecklingen vid United Stirling och Ford Motor Co i Förenta staterna
(Ford) fört stirlingmotorn aUt närmare detta mål. Fords primära intresse är
användning i medelstora
Prop.
1977/78: 25 97
och stora personbilar medan United Stirlings inriktning
gäller tyngre fordon, i vilka dieselmotorn i dag är den vanligaste motortypen.
Energimyndigheten i Förenta staterna, United States Energy
Research and Development Administration (ERDA), har beslutat att stödja
utvecklingen av stirlingmotorn för tillämpning i framtida amerikanska
personbilar och andra lätta fordon. Ett stirlingmotorprogram bekostat av ERDA
kommer att innebära stöd åt dels Fords fortsatta program, dels ett från Ford
oberoende program. Ford har föreslagit ERDA ett drygt sexårigt program till en
kostnad av ca 150 milj. dollar att delas mellan Ford och ERDA. Ford har till ERDA
angivit att den nämnda utvecklingsinsatsen kommer att medge seriemässiga utleveranser
av personbilar med stirlingmotorer från år 1986.
FFV framhåller att internationell expertis har bedömt stirlingmotorn
jämte gasturbinen som framtidens mest lovande ersättare till dagens
förbränningsmotorer. Vidare framhåller FFV att stirlingmotorn inte är beroende
av petroleumbränslen eftersom motorn kan utnyttjas med en mångfald andra
värmekällor samt att motorn kan medge stora bränslebesparingar vid uppvärmning
och elförsörjning av bostäder och arbetslokaler. FFV anser att satsningen på
United Stirling har placerat Sverige i en tätposition när det gäller
utvecklingen av denna motortyp. Genom att kraftfullt fullfölja utvecklingen
öppnas möjligheter för Sverige att tillverka tekniskt avancerade produkter med
stor internationell konkurrenskraft. I den fortsatta utvecklingen ligger
sålunda både nya arbetstillfällen och värdefulla lösningar på vissa av dagens
och morgondagens energiproblem.
Finansieringen av verksamheten vid United Stirling har
med undantag för den inledande perioden hittills skett genom att 50 % upplånats
i Sveriges Investeringsbank AB medan resterande 50 % tillskjutits i lika delar
av delägarna Kockums och FFV. Kockums har därvid lämnat direkta bidrag för sin
del av verksamheten, medan finansieringen från FFV till större delen skett i
form av lån. t. v. utan krav på amortering och förräntning. FFV och Kockums
har solidariskt tecknat borgen för United Stirlings lån i Investeringsbanken.
Under perioden fram till utgången av år 1977 har de två
delägarna vardera överfört 36,3 milj. kr. till United Stirling. Äv FFV:s andel
har 28,8 milj. kr. motsvarats av särskUda investeringsanslag. United Stirlings
hittillsvarande lån i Investeringsbanken medför under de närmaste åren stor
belastning för bolaget i form av räntor och amorteringar. Under perioden
19771982 beräknas räntor och amorteringar uppgå till ca 86 milj. kr.
I avvaktan på resultatet av pågående utredning beträffande
ändrad finansiering för United Stirling bör medelsbehovet för den direkta utvecklingsverksamheten
under budgetåret 1977/78, 28,2 milj. kr., täckas på samma sätt som tidigare.
Kostnaden för räntor och amorteringar vilka
7 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 25
Prop.
1977/78: 25 98
under budgetåret 1977/78 beräknas uppgå tUl 15,8 milj. kr.
bör däremot täckas genom upplåning i Investeringsbanken.
För att undanröja den formella olikheten mellan delägarnas
kapitalinsatser och för att eliminera räntebelastningen på av FFV beviljade
investeringsanslag anser FFV det önskvärt att detta anslag avskrivs, vilket
skulle kunna ske genom att FFV erhåller ett särskilt avskrivnings-anslag. De
fortsatta medelstillskotten från FFV bör lämpligen ske i form av bidrag som
motsvaras av särskilda anslag på driftbudgeten.
Kommanditbolaget United Stirling (Sweden) AB & Co ägs
med vardera 50 % av FFV och Kockums. Organisationsformen kommanditbolag
förutsätter att företaget har en delägare med obegränsat betalningsansvar. Av
denna anledning bildades vid starten ett aktiebolag, United Stirling (Sweden)
AB, som förvaltar 25 % av andelarna i kommanditbolaget. Aktiebolaget ägs i sin
tur med vardera 50 % av staten (FFV) och Kockums.
United Stirling (Sweden) AB är väsentligen ett
"namnbolag" utan tillgångar. Aktiebolaget saknar sålunda möjlighet
att täcka det redovisade kapitalunderskottet i kommanditbolaget, vilket har
uppkommit genom ackumulering av de årliga nettokostnaderna för utveckling av stirlingmotorn,
eftersom en stor del av dessa är lånefinansierade. FFV menar således att det av
formella skäl är nödvändigt att FFV tillsammans med Kockums lämnar en
garantiförbindelse tUl United Stirling (Sweden) AB avseende det
betalningsansvar som kan komma att åvila aktiebolaget på grund av
kapitalunderskott i Kommanditbolaget United Stirling (Sweden) AB & Co.
För budgetåret 1977/78 hemställer FFV sålunda att
regeringen föreslår riksdagen att
anvisa ett
avskrivningsanslag på 31,5 milj. kr. för att avveckla hittillsvarande
investeringsanslag för stirlingmotorn,
anvisa ett
anslag på 7,1 milj. kr. för att bestrida FFV:s direkta utvecklingskostnader
för stirlingsprojektet genom sin andel i United Stirling,
medge FFV rätt
att i samband med upplåning i Investeringsbanken tiUsammans med Kockums teckna
solidarisk borgen med ett belopp av ytterligare 29,8 milj. kr. jämte ränta
eller intill totalt 98,1 milj. kr.,
medge FFV rätt
att tillsammans med Kockums lämna garantiförbindelse avseende det
betalningsansvar som kan komma att åvUa United Stirling (Sweden) AB på grund av
kapitalunderskott i KB United Stiriing (Sweden) AB & Co.
Föredraganden
Utvecklingsarbetet på stirlingmotorn fortsätter planenligt.
De mål som enligt gällande långsiktsplan skulle uppnås i början av år 1977 har
också uppnåtts. De faktorer som påverkar stirlingmotorns utsikter att få all-
Prop.
1977/78: 25 99
män avsättning den väntade framtida bränslesituationen,
utvecklingen av miljölagstiftningen och den framtida motormarknaden synes i
allt väsentligt utvecklas på ett ur projektets synvinkel gynnsamt sätt. Flera
internationella studier pekar också ut stirlingmotorn som en motor med goda
utvecklingsmöjligheter.
Den gällande långsiktsplanen för stirlingprojektet innebär
att stirlingmotorn först skall introduceras på specialmarknader, t. ex.
stadsfordon och maskiner för vissa arbetsplatser, speciellt under jord. Först
därefter kommer inriktningen att bieddas lill den allmänna fordonsmarknaden.
Nästa beslutstidpunkt i projektet är år 1979, då beslut behöver fattas om
serieproduktion av motorer.
Enligt min mening visar en utvärdering av stirlingprojektet
att det bör finnas goda möjligheter att få fram en konkurrenskraftig motor.
Dess egenskaper i form av låg halt av koloxid, kolväten och partiklar i
avgaserna samt låg buller- och vibrationsnivå gör den överlägsen nuvarande
motorer från miljösynpunkt. Låg bränsleförbrukning och möjligheter att
utnyttja ett flertal bränslen gör att man kan utnyttja tillgängliga energikällor
på ett mer optimalt sätt.
Den höga teknologin i fråga om motorn gör den vidare
lämplig såsom ett utvecklingsprojekt bedrivet i Sverige. Om projektet kan
genomföras kan det betyda ett inte oväsentligt tillskott till
sysselsättningstillfällena för svensk industri.
De nämnda faktorerna är tillsammans med de hittills
uppnådda utvecklingsresultaten enligt min mening starka skäl för att satsa
ytterligare på projektet. Vid nästa beslutstidpunkt, år 1979, skall beslut
fattas om produktion av motorn. Först vid denna tidpunkt erfordras beslut om
större produktionsinvesteringar. Jag anser att KB United Stirlings (Sweden) AB
& Co (United Stirling) utvecklingsarbete bör fortsätta intiU denna
beslutstidpunkt.
United Stirlings utvecklingsarbete har hittills
finansierats dels med lån i Sveriges Investeringsbank AB, dels med bidrag från
Kockums AB och med ränte- och amorteringsfria lån från förenade fabriksverken (FFV).
FFV har för lånefinansieringen erhåUit medgivande att tillsammans med Kockums
teckna solidarisk borgen intill ett belopp av 68,3 milj. kr. FFV har vidare
erhållit investeringsanslag under budgetåren 1971/721976/77 om sammanlagt 28,8
milj. kr. för delfinansiering av utvecklingsarbetet.
FFV har hemställt att avskrivningsanslag anvisas för att
ersätta hittillsvarande investeringsanslag som har beviljats för finansiering
av stirlingsprojektet. Jag är inte nu beredd att förorda en annan
finansieringsprincip än den hittillsvarande för projektet.
Finansieringsbehovet under budgetåret 1977/78 bör därför täckas efter samma
principer som hittUls har tUlämpats, dvs. till hälften genom långfristiga lån
för vilka Kockums och FFV solidariskt tecknar borgen samt till hälften genom
bidrag
Prop. 1977/78: 25 100
resp. ränte- oeh amorteringsfritt lån från de båda
delägarna. Jag delar FFV:s uppfattning att kostnaden för räntor och
amorteringar under verksamhetsåret 1977/78, vilka uppgår till 15,8 milj. kr.,
bör i sin helhet täckas genom upplåning.
Medelsbehovet för den direkta utvecklingsverksamheten
under budgetåret 1977/78 beräknas uppgå till 28,2 milj. kr. Av detta beräknas
14 milj. kr. kunna upplånas i Investeringsbanken. Resterande 14,2 milj. kr.
skall täckas av de båda ägarna. FFV behöver därför ett investeringsanslag om
7,1 milj. kr. Vidare fordras att FFV medges rätt att tillsammans med Kockums
teckna solidarisk borgen med ytterligare 29,8 milj. kr. jämte ränta eller
intill totalt 98,1 milj. kr. Investeringsanslaget bör anvisas t. v. utan krav
på avskrivning. FFV bör vidare medges rätt att tillsammans med Kockums lämna
garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan komma att åvila
United Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskott i KB United Stirling (Sweden)
AB & Co.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att medge förenade fabriksverken att tillsammans med Kockums AB
lämna garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan komma att åvila
United Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskott i KB United Stiriing (Sweden)
AB & Co,
2.
bemyndiga
regeringen att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums AB
teckna borgen för lån till KB United Stiriing (Sweden) AB & Co intil'. 29
800 000 kr. jämte ränta,
3.
till
Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1911118 anvisa ett investeringsanslag av 7 100 000 kr.
[10] Bemyndigande att teckna borgen. Förenade
fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 29 september 1977 hemställt om
bemyndigande att teckna borgen för lån som upptas av bolag i vilka statens
aktier förvaltas av FFV. Verket har anfört i huvudsak följande.
FFV förvaltar statens aktier i ett antal rörelsedrivande
aktiebolag med anknytning till FFV:s verksamhet. Verksamheten vid FFV och dessa
bolag har successivt integrerats och alltmer antagit koncernmässiga former. FFV
kommer också efter rekommendation av riksrevisionsverket att för budgetåret
1976/77 upprätta koncernredovisning.
"FFV-koncernen"
består av moderenheten FFV och de rörelsedrivande bolagen Telub AB med
dotterbolag. Industriaktiebolaget Gelfa, Trivab konfektions AB och Stirling
Power System Corp. i Förenta staterna. Den samlade faktureringen
verksamhetsåret 1976/77 uppgick
Prop. 1977/78: 25 101
till
1 400 milj. kr. Det hos FFV bokförda värdet av bolagens aktier uppgick den 30
juni 1977 till 28 milj. kr.
Bolagen
har i sin verksamhet behov av att på den öppna marknaden uppta lån för vilka
ofta säkerhet krävs. I vanliga koncernföretag kan i regel moderbolag ställa
säkerhet för sådana lån. FFV har inte denna möjlighet.
Enligt
gällande femårsplan för Telub AB står företaget inför en kraftig expansion både
inom det civila och det militära verksamhetsområdet. Inom det civila området
sker satsningen främst inom väg-ningsområdet och regional service av
elektronik. Inom det militära området sker en utvidgning av den s. k. mjukvarudelen
för datorutrustningar. Expansionen beräknas under åren 1978 och 1979 ge ökad
sysselsättning för ca 100 personer. Kapacitetsökningen beräknas kräva ett
kapitaltillskott av 26 milj. kr. I detta belopp ingår byggnadsinvestering med
12,5 milj. kr. som avses bli finansierade med ett långfristigt lån från AP-fonden,
medan den kortfristiga upplåningen beräknas kunna ske mot säkerhet i form av
företagsinteckningar. Telub har gjort en framställning till FFV om att FFV
skall gå i borgen för företagets nu aktuella långfristiga upplåning. Telub kan
på detta sätt erhålla förmånligare lånevUlkor.
FFV
hemställer om bemyndigande att teckna borgen för lån upp till ett maximalt
belopp av 20 milj. kr. som upptas av de nämnda rörelsedrivande aktiebolagen.
Föredraganden
FFV
förvaltar statens aktier i ett antal rörelsedrivande aktiebolag med anknytning
till FFV:s verksamhet. FFV har såsom förvaltare av aktierna inte rätt att utan
riksdagens godkännande teckna borgen för lån som dessa bolag behöver ta upp.
Den
expansion med ca 100 personer som förutses inom Telub AB under verksamhetsåren
1978 och 1979 medför ett ökat kapitalbehov. En del av detta behov kan fyllas
genom långfristig upplåning, där borgen från FFV påverkar lånevillkoren.
Det
är enligt min mening väsentligt att de rörelsedrivande aktiebolag, vilkas
aktier FFV förvaltar, inte har sämre möjligheter än andra företag som ingår i
större koncerner att kunna lämna borgen från ägaren som säkerhet vid lån. Jag
finner det därför naturligt att FFV medges rätt att teckna borgen för lån tUl Telub
AB intill 12,5 milj. kr. jämte ränta. Jag är inte beredd att föreslå att FFV
får ett generellt bemyndigande att teckna borgen för krediter till de bolag, i
vilka FFV förvaltar statens aktier.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån
till Telub AB intill 12 500 000 kr. jämte ränta.
Prop.
1977/78: 25 102
[11] Bemyndigande att lämna aktieägartillskott. Förenade
fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 26 september 1977 hemställt om
bemyndigande att lämna aktieägartillskott till bolag i vilka statens aktier
förvaltas av FFV och har anfört i huvudsak följande.
Industriaktiebolaget
Gelfa i Gällö bildades år 1970 enligt beslut av statsmakterna (prop. 1970: 105,
SU 1970: 111, rskr 1970: 289). Ett väsentligt syfte med bildandet av företaget
var att infria vissa utfästelser från statens sida om att skapa ersättning för
den minskade sysselsättningen i Gällö i Jämtlands län, som blev följden av
centraliseringen av den ammunitionstekniska verksamheten till Vingåkersverken.
FFV erhöll
statens uppdrag att igångsätta verksamheten och att förvalta aktierna i bolaget.
Bolaget erhöll vid bildandet ett eget kapital på 1 milj. kr. Utöver detta
kapital har staten tillskjutit medel i form av lokaliseringslån och
lokaliseringsbidrag samt tecknat garantier för bolagets krediter intill ett
belopp av 1,5 milj. kr.
Bolagets
huvudsakliga produktion har varit tillverkning och försäljning av gevärskolvar
till FFV:s tidigare jaktvapensektor. Jaktvapentillverkningen inom FFV, som
under en lång följd av år varit olönsam, har omstrukturerats, vilket har haft
till följd att kolvtillverkningen vid Gelfa har upphört under budgetåret
1976/77.
Verksamheten
vid Gelfa har under räkenskapsåret omstrukturerats och nya tillverkningsobjekt
inom träområdet har upptagits. Beroende på rådande konjunkturläge samt
startkostnader och omskolningskostnader vid upptagande av ny tillverkning har
ett underskott på 1,2 milj. kr. uppkommit under räkenskapsåret 1976/77 och det
egna kapitalet är därmed förbrukat.
Riksrevisionsverket
har i samband med det under budgetåret 1975/76, i samråd med FFV, genomförda
"pilotprojektet koncernredovisning för affärsverk" uttalat sig för en
genereU lösning som möjliggör för affärsverken att täcka underskott vid de av
verken förvaltade bolagen.
Projektet
har resulterat i att riksrevisionsverket den 17 februari 1977 avgivit förslag tUl
principer och rekommendationer för upprättande av koncernredovisning vid
affärsverk. Verket rekommenderar att affärsverken i huvudsak bör tillämpa
reglerna i nya aktiebolagslagen om redovisning och resultatöverföringar.
FFV hemställer
om genereUt bemyndigande att från disponibla vinstmedel lämna
aktieägartillskott för förlusttäckning vid av staten helägda aktiebolag vilkas
aktier förvaltas av verket.
Föredraganden
FFV förvaltar statens aktier i vissa bolag. I ett av dessa.
Industriaktiebolaget Gelfa i Gällö, har verksamheten under räkenskapsåret
1976/77 medfört en förlust på 1,2 milj. kr. Företagets egna kapital som uppgår
till 1 milj. kr. är därmed helt förbrukat.
Prop.
1977/78: 25 103
FFV
har under hänvisning tiU situationen i Gelfa hemställt om bemyndigande att
från disponibla vinstmedel lämna aktieägartillskott för förlusttäckning i
aktiebolag, vilkas aktier förvaltas av verket. Vad först gäller Gelfa anser jag
att FFV bör få lämna ett aktieägartillskott så att likvidation kan undvikas.
Företaget som sysselsätter ca 30 personer har stor betydelse för
sysselsättningen i Gällö och verksamheten bör enligt min mening drivas vidare.
De förluster som uppstått förklaras delvis av de produktionsomläggningar
företaget gjort på grund av att jaktvapentillverkningen inom FFV har omstmkturerats.
1
enlighet med vad föredraganden framhöll i prop. 1975/76: 122 (s. 44) om FFV:s
organisation bör företaget överlåtas till annan huvudman om detta kan medföra
att sysselsättningen vid företaget garanteras.
Jag
är inte beredd att förorda, att FFV generellt får lämna aktieägar-tUlskott till
aktiebolag i vUket verket förvaltar samtliga aktier. För att undvika likvidation
i Gelfa bör dock FFV få rätt att från de disponibla vinstmedel som finns sedan FFV
har uppfyllt kraven på inleverans av medel till staten, lämna
aktieägartillskott till Gelfa.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att enligt de grunder jag
har angett lämna aktieägartillskott tiU Industriaktiebolaget Gelfa.
F.
Statens vattenfallsverk
[12]
1. Kraftstationer ni. m. I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna
anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 2 265 mUj. kr. (prop. 1976/77:
100 bil. 17 s. 312, NU 1976/77: 24, rskr 1976/ 77: 206). Från anslaget har 100
milj. kr. överförts tiU budgetutjämningsfonden (prop. 1976/77: 150 bil. 2, FiU
1976/77: 30, rskr 1976/77: 341).
Statens
vatienfaUsverks investeringsram för innevarande budgetår uppgår tUl 2 137,1
milj. kr. Härutöver har verket medgivits att ta i anspråk 25 milj. kr. ur
anslagsreserven för utbyggnad av Ligga kraftstation med ett tredje aggregat.
I
anslagsframstäUningen för budgetåret 1978/79 har vattenfallsverket hemstäUt om
dels 505 milj. kr. på tiUäggsbudget till statsbudgeten för innevarande
budgetår, dels avskrivningsanslag om sammanlagt 227,5 milj. kr. för vissa
investeringar. Verket har vidare hemställt dels om medgivande att uppföra ett dieselkraftverk
på Gotland och en gasturbin av ny konstruktion, dels att verkets projektreserv
utökas med ett nytt aggregat i Näs kraftstation.
I
gemensam skrivelse den I september 1977 har vattenfallsverket och överstyrelsen
för ekonomiskt försvar redogjort för planerad upprustning av Flaxenviks
oljedepå.
Prop.
1977/78: 25 104
I
skrivelse den 20 september 1977 har vattenfallsverket hemställt bl. a. om
godkännande av ett till skrivelsen fogat konsortialavtal mellan verket och
Gotlands kommun om bildande av ett aktiebolag för energiförsörjning på
Gotland. Verket har hemställt även om nedskrivning av det förräntningspliktiga
kapitalet med 110 milj. kr. som kompensation för vissa åtaganden i fråga om råkraftförsörjningen
på Gotland enligt konsortialavtalet.
Statens
vattenfallsverk
I
prop. 1976/77: 100 förordades för budgetåret 1977/78 en investeringsram på 2
237,1 milj. kr. för statens vattenfallsverk. Enligt regleringsbrev för
budgetåret 1977/78 får vattenfallsverket inte utan regeringens medgivande
belasta anslaget Kraftstationer m. m. med högre belopp än 2 137,1 milj. kr.
Ramen har således minskats med 100 milj. kr. Vattenfallsverket har därför
gjort en ny beräkning av medelsanvändningen under budgetåret 1977/78 vilken
framgår av följande sammanställning.
Prop. 1976/77: 100
Verket
Vattenkraftanläggningar
Kärnkraftanläggningar
Kärnbränsle
Fossileldade
anläggningar m.
Distributionsanläggningar
Övriga
ändamål
442,4
1 089,6
125,0
m.
13,4
505,7
61,0
2 237,1
406,7
1 089,6
125,0
13,4
441,4
61,0
2 137,1
Som
framgår av sammanställningen beräknas medelsbehovet kunna minskas med 100 milj.
kr. jämfört med vad som förordades i prop. 1976/77: 100 genom att
medelsförbrukningen för vattenkraftanläggningar skärs ned med 35,7 milj kr. och
för distributionsanläggningar med 64,3 milj. kr.
Kostnadsutveckling
m. m.
I
anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redogör vattenfalls-verket för
den ekonomiska utvecklingen i Sverige och särskilt kostnadsutvecklingen under
de senaste åren.
Kostnaderna
har under ett par år stigit väsentligt snabbare än i de viktigaste konkurrentiänderna.
Priserna steg under år 1976 med i genomsnkt 10,3 % i Sverige. Uppgången
överskrider genomsnittet för OECD-länderna och är avsevärt större än i
Västtyskland och Förenta staterna.
Av
vissa svenska indexserier, som i stort återspeglar kostnadsförändringar i
vattenfallsverkets anläggningsverksamhet, kan utläsas föl-
opaginerad Kontrollera mot PDF
jande
beträffande prisutvecklingen under perioden januari 1970 januari 1977 och
senare.
Ärlig genom-
Förändring
Senast kända
snittlig
1976
12-månaders-
förändring
förändring
Jan. 1970
(majmaj)
jan. 1977
%
%
%
Mellanprodukter
av järn
8,5
13,0
1,4
Arbetskostnadsindex
13,8
8,8
8,8
Cement
14,8
27,4
16,9
Sprängmedel
16,1
13,9
13,9
Konsumentprisindex
8,4
9,0
10,4
Ca
en tredjedel av kostnaderna i vattenfallsverkets byggnadsverksamhet är
arbetskostnader. Kostnaderna för material m. m. belyses av indexserierna för mellanprodukter
av jäm, cement och sprängmedel. Som framgår av tabellen har kostnadema stigit
kraftigt även under det senaste året.
Kostnaderna
för utrustning och komponenter till verkets anläggningar har utvecklats på
ungefär samma sätt som kostnadema för byggnadsverksamheten .
Vattenfallsverket
har tagit fram ett vägt index för byggnadsarbeten vid värmekraftanläggningar. I
viss utsträckning ger denna indexserie även information om kostnadsutvecklingen
för byggnadsarbeten vid anläggningsdelar för vattenkraft ovan jord. Denna
särskilda indexserie har utvecklats enligt följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ärlig genomsnittlig
förändring jan. 1970jan. 1977
%
Förändring
Senast kända 12-
1976
månadersförändring
(majmaj)
%
%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnaderna
för vissa större distributionsanläggningar har under tolvmånadersperioden t. o.
m. juni 1977 stigit med 8 å 12 %.
Den
här redovisade pris- och löneutvecklingen har medfört att kostnaderna för
vattenfallsverkets investeringsprogram har ökat väsentligt. Det är inte möjligt
att kompensera så kraftiga kostnadsstegringar som det här är fråga om med
rationaliseringar. Verket har därför gjort en ny beräkning av medelsbehovet för
innevarande budgetår. Medelsbehovet för verkets vattenkraft- och
kärnkraftanläggningar samt för distributionsanläggningar och kärnbränsle har
således ökat med sammanlagt 250 milj. kr. på grund av höjda priser och löner. Senareläggningar
till budgetåret 1977/78 av arbeten och betalningar avseende i första hand byggnadsverksamheten
vid vattenkraft- och distributionsanläggningar
Prop. 1977/78: 25 106
ledde
tUl att medelsförbrukningen under budgetåret 1976/77 blev drygt 65 milj. kr.
lägre än medgiven investeringsram. Dessa senareläggningar ökar behovet av medel
under budgetåret 1977/78 med 57,9 milj. kr.
Behovet
av kapUaltillskott tiil Forsmarks Kraftgrupp AB har ökat med 23 mUj. kr.
beroende på bl. a. ändrade betalningsplaner. Ökningen hänför sig till block 1
och 2 vid Forsmarks kraftstation. Tillkommande arbeten vid Ringhals
kraftstation för att bl. a. förhindra rostbildning har ökat medelsbehovet med
37 milj. kr.
Gasturbin
Investeringsprogrammet
bör enligt vattenfallsverkets förslag utökas med en gasturbin av ny typ med
beteckningen GT 200. Anläggningen behövs inte i verkets kraftsystem vid den
tidpunkt våren 1979 då den beräknas vara färdig för idrifttagning. Verket
är emeUertid berett att förvärva gasturbinen som ett led i ett inhemskt
utvecklingsarbete. En förutsättning är att verket erhåller avskrivningsanslag
för den del av kostnaderna som överstiger anläggningens värde i
produktionssystemet.
Gasturbinen
har en maximieffekt av ca 80 MW. Anläggningskostnaden har beräknats till ca 80
mUj. kr. Arbetet på att finna en lämplig förläggningsplats för gasturbinen
pågår. För att anläggningen skall kunna tas i drift vid avsedd tidpunkt behövs
ett begynnelseanslag av 70 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Verket
hemställer om medel för omedelbar avskrivning av 60 milj. kr. av nämnda belopp.
O
1 j e1 a gringsan1äggning i Flaxenvik
Vattenfallsverket
har f. n. utrymmen för att lagra olja i Flaxenviks oljedepå i Vaxholms kommun.
Oljedepån används förutom av vattenfallsverket bl. a. av försvarets
materielverk som hyr vissa lagringsutrymmen. Anläggningen är starkt nedsliten
och behöver rustas upp om driften skall fortsätta.
Vattenfallsverket
har inte längre behov av oljedepån i Flaxenvik för egen räkning. Den skulle
emellertid kunna utnyttjas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar för
beredskapslagring av olja. Vattenfallsverket och överstyrelsen har därför
träffat överenskommelse om att anläggningen skall överlåtas på överstyrelsen
den 1 juli 1979. Överlåtelsen skall ske genom fondreglering. Överenskommelsen
är gUtig under förutsättning bl. a. att vattenfallsverket erhåller begärda
medel för att rusta upp anläggningen innan den överlåts. Kostnaden för upprustningen
beräknas till totalt 13 milj. kr. varav 8,5 milj. kr. faller på budgetåret
1977/78. Vattenfallsverket har begärt medel för omedelbar avskrivning av 6,5
milj. kr. av kostnaden för upprustningen under budgetåret 1977/78. Det begärda
avskrivningsanslaget hänför sig till den del av anläggningen som skall utnyttjas
för beredskapslagring av olja.
Prop.
1977/78: 25 107
Viss
del av anläggningen beräknas även fortsättningsvis kunna hyras ut till
försvarets materielverk.
Gotlands
elförsörjning
Gotlands
elförsörjning handhas i dag av AB Gotlands Kraftverk (GKAB) och Visby Elverk. GKAB,
som ägs av AB Skandinaviska Elverk (SEV), producerar el i dels en egen
produktionsanläggning, dels produktionsanläggningar, som bolaget arrenderar av Voxnans
Kraft AB. Visby Elverk, som ägs av Gotlands kommun, köper råkraft av GKAB och
sköter eldistributionen inom Visby tätort.
Eftersom
det gotländska, lokala kraftsystemet är helt oljebaserat, innebar de kraftiga
oljeprisstegringarna år 1974 att elprisnivån på Gotland måste höjas
väsentligt. Tariffnivån har på senare tid legat 5 å 7 öre/kWh högre än på
fastlandet.
För
att göra det möjligt att sänka elprisnivån på Gotiand har förhandlingar förts
mellan staten/vattenfallsverket och SEV-koncemen om ett övertagande av koncernens
produktions- och distributionsanläggningar på ön.
I
anslagsframstäUningen för budgetåret 1978/79 har VattenfaUsverket anmält att förhandlingama
resulterat i en uppgörelse. Denna innebär att vattenfallsverket den 1 januari
1978 övertar aktierna i ett skuldfritt GKAB samt Voxnans Krafts
produktionsanläggningar på Gotland för en total köpeskUling av 160 milj. kr.
Verket skall därutöver erlägga 5 milj. kr. som återbetalning av SEV:s kostnader
för åtgärder i befintlig likströmsanläggning. Utbetalningarna skall ske med 116
mUj. kr. under budgetåret 1977/78 och 49 milj. kr. under budgetåret 1978/79.
Vattenfallsverket
har vidare förhandlat med Gotlands kommun om den framtida organisationen av
Gotlands energiförsörjning. Förhandlingarna har lett tUl en överenskommelse om
samarbete inom ett gemensamt bolag som skall äga och driva samtliga
eldistributionsanläggningar på ön inkl. det regionala nätet.
Den
närmare innebörden av överenskommelsen framgår av ett meUan vattenfallsverket
och kommunen ingånget konsortialavtal oeh en tUl avtalet fogad bolagsordning.
Avtalet har från vattenfaUsverkets sida träffats med förbehåll för regeringens
godkännande och från Gotlands kommuns sida för godkännande genom lagakraftvunnet
beslut av kommunens fullmäktige.
Av
avtalet framgår i huvudsak följande.
Det
gemensamma bolaget skall ha till uppgift bl. a. att alstra, inköpa och
distribuera ledningsbunden energi. Bolaget får härvid rätt att för distribution
av energi bygga och behålla ledningar och nätstationer på och i kommunens mark
utan särskild ersättning.
Bolaget
etableras genom att AB Gotlands Kraftverk ändrar namn tUl
Prop.
1977/78: 25 108
Gotlands Energiverk AB (GEAB). I samband därmed övertar
bolaget Visby Elverk tillhöriga distributionsanläggningar, fastigheter samt lös
egendom tillhörande distributionsverksamheten med undantag av gatubelysningsanläggningar.
Gotlands kommun erhåller därvid 25 % av aktierna i GEAB.
Överlåtelsevärdet av anläggningarna utgör 60 milj. kr.
varav 1 370 000 kr. hänför sig till fastigheter.
Parterna förbinder sig att bereda all personal, som nu är
anställd av GKAB och Visby Elverk, anställning i det nya bolaget.
GEAB:s verksamhetsområde skall omfatta hela Gotiands
kommun. Bolaget förbinder sig att tillgodose behovet av elenergi inom kommunen
genom inköp av råkraft från vattenfallsverket. Verket förbinder sig att för råkraftleveransen
tUlämpa samma tariffer oeh villkor som för en motsvarande kraftleverans i
Mellansverige.
GEAB skall drivas enligt affärsmässiga grunder. Bolaget
fastställer självt sina leveransvillkor, varvid konsumenterna med normal
leveranssäkerhet skall tillhandahållas ledningsbunden el- och värmeenergi tUl
självkostnad.
Bolagets styrelse skall bestå av åtta ordinarie ledamöter
och sex suppleanter. Fem ledamöter och tre suppleanter utses enligt förslag av
vattenfallsverket medan tre ledamöter och tre suppleanter utses enligt förslag
av Gotlands kommun. Styrelsens ordförande utses av vattenfallsverket och vice
ordförande av kommunen.
Parterna förbinder sig för det fall GEAB inte kan
uppbringa erforderUgt kapital genom självfinansiering och/eller externa lån
att tillskjuta erforderUgt kapital i förhållande till sina andelar i aktiekapitalet.
Parterna skall vara skyldiga att teckna borgen för GEAB:s upplåning i
proportion till sina aktieinnehav.
Till skydd för parterna har i bolagsordningen föreskrivits
att aktie som har övergått till någon som inte förut är aktieägare i bolaget
skall hembjudas aktieägarna. Partema har dessutom i avtalet förbundit sig att
inte bjuda ut eller anta anbud på aktiepost förrän medparten haft tiUfälle att
ta ställning till om han önskar förvärva aktieposten i fråga.
Utan hinder av nämnda bestämmelser om hembud skall part
äga rätt att överlåta sina aktier tiU eget bolag, i vilket han har
aktiemajoritet. Om aktiemajoriteten i sådant bolag sedermera övergår till annan
än medparten skall dock bestämmelserna i bolagsordningen om hembud omedelbart
träda i kraft. Vid överlåtelse av aktie skall tillses att föreskriven
fördelning mellan parterna bibehålls vad gäller eventuella lån och borgensåtaganden
samt ansvar i övrigt för bolagets förbindelser.
Konsortialavtalet upphör att gälla den 31 december 1999,
såvida det inte av någon av parterna skriftligen sägs upp minst två år i
förväg. Sker inte sådan uppsägning förlängs avtalet i perioder om fem år med
två års uppsägningstid.
Prop.
1977/78: 25 109
Vattenfallsverket
anför vidare.
Vattenfallsverket
kommer att äga samtliga elproduktionsanläggningar på Gotland utom en dieselanläggning
som kommer att ägas av GEAB men arrenderas av verket.
För
att elförsörjningen på Gotland skall kunna klaras på ett tillfredsställande
sätt är det nödvändigt att till år 1979 förstärka det gotländska kraftsystemet
med en ny produktionsanläggning. Denna bör enligt utförd utredning vara ett dieselkraftverk
på ca 40 MW, preliminärt kostnadsberäknat till 80 milj. kr. Dessutom behöver
befintlig likströmslänk förstärkas till en beräknad kostnad av 5 milj. kr.
De
gotländska produktionsanläggningarna, som är helt beroende av olja som bränsle,
har väsentligt högre produktionskostnader än som motsvarar vattenfallsverkets högspänningstariffer
på fastlandet. Verket anser att en förutsättning för att verket skall kunna
hålla den i konsortialavtalet nämnda prisgarantin för råkraftförsörjningen
till Gotland är dels att behövliga medel för köpeskillingen till SEV och Voxnans
Kraft AB och för det nya dieselkraftverket på Gotland erhålls utan förräniningsplikt,
dels att verket därutöver får ett särskilt avskrivningsanslag. Med antagna
förutsättningar om oljepris, råkraftpris, belastningsnivå, diskonteringsränta m.
m. visar verkets beräkningar att nämnda avskrivningsanslag bör vara 110 milj.
kr.
Sammanfattningsvis
hemställer vattenfallsverket att 250 milj. kr. skall ställas till verkets
förfogande utan förräniningsplikt för investeringarna på Gotland. Medlen
fördelar sig med 161 milj. kr. på budgetåret 1977/ 78, 84 milj. kr. på
budgetåret 1978/79 och 5 mUj. kr. på budgetåret 1979/80.
Härtill
kommer det särskilda avskrivningsanslaget av 110 milj. kr. motsvarande den kapitaliserade
kostnaden för den förutsatta prisgarantin.
Näs
kraftstation
Näs
kraftstation i Dalälven byggs f. n. om och skall förses med ett rörturbinaggregat
som ersättning för fem äldre aggregat. De åtta återstående aggregaten i den
gamla stationen har låg verkningsgrad och höga driftkostnader.
Vattenfallsverket anser det därför fördelaktigt att ersätta även dessa aggregat
med ett rörturbinaggregat i omedelbar anslutning tiU den pågående ombyggnaden.
Genom utbytet ökar stationens utbygg-nadsvattenföring med 120 m/s och maximieffekten
med 1 MW. Produktionstillskottet blir 15 GWh per år. Anläggningskostnaden har
beräknats tUl 34 milj. kr. Byggnadsarbeten kan sättas igång i början av år
1979, varvid aggregatet beräknas bli taget i drift under budgetåret 1980/81. Projektet
är lönsamt om avskrivningsanslag beviljas med 10 % av kostnadema för
industribeställningarna. Verket föreslår att det nya aggregatet t. v. skall
ingå i verkets projektreserv.
Prop.
1977/78: 25 110
Medelsbehov
Sammanlagt innebär vattenfallsverkets beräkningar att
medelsbehovet under budgetåret 1977/78 har ökat med 607,4 milj. kr. Genom senare-läggning
av vissa utbyggnader, förskjutning av likvider m. m. har emellertid
medelsbehovet samtidigt kunnat nedbringas med 44,5 milj. kr. Vattenfallsverket
hemställer således att investeringsramen för budgetåret 1977/78 höjs med 562,9
milj. kr. från 2 162,1 milj. kr. till 2 725 milj. kr.
Verket har räknat med att den ökning av medelsbehovet
57,9 milj. kr. under budgetåret 1977/78 som har uppkommit på grund av motsvarande
lägre förbrukning under budgetåret 1976/77 skall täckas ur anslagsreserven.
Behövligt tilläggsanslag uppgår således enligt verket till 505 milj. kr.
Verket hemställer om medel för omedelbar avskrivning av de
investeringar som avser Gotland. Härutöver begär verket att det förräntningspliktiga
kapitalet skall skrivas ned med 110 milj. kr. som kompensation för prisgarantin
avseende Gotlands råkraftförsörjning. För anskaffning av den nämnda gasturbinen
och upprustning av Flaxenviks oljedepå begär verket avskrivningsanslag om resp.
60 och 6,5 milj. kr.
Föredraganden
I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 har
statens vattenfallsverk anmält behov av medel på tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår. Verket hänvisar bl. a. till de pris-
och löneökningar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle och
till att verket träffat avtal om förvärv av elproduktions- och eldistributionsanläggningar
på Golland. Vattenfallsverket har även föreslagit att verkets
investeringsprogram skall utökas med två objekt nämligen ett dieselkraftverk
på Gotland och en gasturbin av ny typ. Projektreserven bör vidare enligt verket
utökas med ett nytt aggregat i Näs kraftstation. Slutligen har
vattenfallsverket hemställt om godkännande av ett konsortialavtal som verket
har träffat med Gotlands kommun. Det avser bildande av ett aktiebolag för
energiförsörjning på Gotland.
För investeringar i kraftproduktions- och eldistributionsanläggningar
m. m. disponerar vattenfallsverket 2 137,1 milj. kr. under innevarande
budgetår. Verket får dock inte använda medel för investeringar i kärnkraftanläggningar
och förvärv av kärnbränsle utan regeringens medgivande. Härutöver har verket
enligt beslut av regeringen medgivits att ta i anspråk 25 milj. kr. ur
anslagsreserven för utbyggnad av Ligga kraftstation med ett tredje aggregat.
Enligt vattenfallsverkets beräkningar har medelsbehovet
under budgetåret 1977/78 stigit till 2 725 milj. kr. Detta överstiger den av
regeringen medgivna investeringsramen med 562,9 milj. kr. Behovet av till-
Prop. 1977/78: 25 111
läggsanslag anges till 505 milj. kr. Det ökade
anslagsbehovet fördelar sig på följande sätt (i milj. kr.)
Uppräkning till aktuell pris- och lönenivå -1-250,0
Senardäggning av arbeten och likvider från föregående tUl
innevarande budgetår -\- 57,9
Tillkommande arbeten bl. a. för att förhindra rostbildning
vid Ringhals kraftstation -I- 37,0
Kapitaltillskott
till Forsmarks Kraftgrupp AB avseende
ökade kostnader för block 1 och 2 vid Forsmarks kraft
station -|- 23,0
Förvärv av gasturbin -I-
70,0
Uppförande av dieselkraftverk på Gotland -F
45,0
Förvärv av aktier i ÄB Gotlands Kraftverk och av elpro
duktionsanläggningar på Gotland -f-116,0
Upprustning av Flaxenviks oljedepå
-t- 8,5
Senardäggning av arbeten och betalningar till efter den 30
juni 1978 m.m. - 44,5
Summa ökat medelsbehov -t-562,9
Reserverade medel från föregående budgetår 57,9
Summa ökat anslagsbehov -t-505,0
Som framgår av sammanställningen föreslår
vattenfallsverket att den ökning av medelsbehovet som beror på att vissa
arbeten och betalningar har senarelagts från budgetåret 1976/77 till
innevarande budgetår skall täckas genom en minskning av anslagsreserven.
Ökade kostnader m.m.
Iag har inte något att erinra mot vattenfallsverkets
beräkning av kostnaderna för det pågående investeringsprogrammet. Jag förordar
att investeringsanslaget Kraftstationer m. m. räknas upp med 323,4 milj. kr.
som kompensation för kostnadsökningar beroende på pris- och lönestegringar,
tillkommande arbeten m. m. Härvid har jag beaktat även behovet av
kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB och den ökning av medelsbehovet
som beror på senardäggning av arbeten och likvider från föregående till
innevarande budgetår. Jag har vidare tagit hänsyn tiU minskningen av
medelsbehovet till följd av sådana omdisponeringar i arbets- och
betalningsplaner som innebär att vissa utbetalningar nu beräknas inträffa efter
den 30 juni 1978.
Gasturbin och oljelagringsanläggning
Vattenfallsverket har föreslagit att verkets
investeringsprogram skall utökas med en gasturbin av ny typ med beteckningen GT
200. Gasturbinen har en maximieffekt av ca 80 MW och beräknas bli tagen i
drift under våren 1979. Anläggningen behövs inte i verkets kraftsystem vid
denna tidpunkt. Verket är emellertid berett att förvärva gasturbinen
Prop.
1977/78: 25 112
som ett led i ett inhemskt utvecklingsarbete.
Anläggningskostnaden uppskattas till ca 80 milj. kr. varav 70 milj. kr. under
budgetåret 1977/78. Verket har begärt avskrivningsanslag för den del av
kostnaden ca 60 milj. kr. som överstiger anläggningens värde från kraftförsörjningssynpunkt.
Vattenfallsverket har vidare begärt medel för upprustning av Flaxenviks
oljedepå. Enligt verkets förslag skall anläggningen efter upprustning överlåtas
till överstyrelsen för ekonomiskt försvar och användas för beredskapslagring av
olja. Kostnaden för att rusta upp oljedepån beräknas till 13 milj. kr. varav
8,5 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Verket har hemställt om medel för
omedelbar avskrivning av 6,5 milj. kr. av den del av kostnaden som faller på
innevarande budgetår.
Inom svensk tillverkande industri bedrivs arbete med att fortiöpande
utveckla och förbättra maskiner och annan utrustning för kraftproduktion. En
viktig förutsättning för att nya typer av anläggningar och anläggningsdelar
skall vinna insteg på marknaden såväl i Sverige som i utlandet är att de får
prövas under realistiska förhållanden. Jag anser det riktigt att
vattenfallsverket i vissa fall engagerar sig i delta led av utvecklingsarbetet.
Jag förordar med hänsyn härtUl att verket anskaffar och utprovar den aktuella
gasturbinen och att verket får kompensation för den del av kostnaderna som f. n.
inte kan förräntas. Jag räknar med att verket kommer att behöva 70 milj. kr.
för detta ändamål under budgetåret 1977/78. Behovet av avskrivningsanslag för
gasturbinen under innevarande budgetår beräknar jag till 60 milj. kr. Verkets
behov av medel för upprustning av Flaxenviks oljedepå kan jag däremot inte
godta.
Gotlands elförsörjning
Gotlands elförsörjning baseras f. n. på dels från
fastlandet via Uk-strömskabd överförd kraft, dels lokalt producerad oljebaserad
kraft. Det lokala produktionssystemet har en kapacitet av 118 MW och består av
en dieselanläggning, en oljekondensanläggning samt fyra gasturbiner. Elförsörjningen
handhas av AB Gotiands Kraftverk (GKAB) och Visby Elverk. GKAB, som ägs av AB
Skandinaviska Elverk (SEV), producerar el dels i en egen anläggning, dels i
anläggningar som bolaget arrenderar av Voxnans Kraft AB. Voxnans Kraft AB
förser vidare GKAB med råkraft från fastlandet. Visby Elverk, som ägs av
Gotlands kommun, köper råkraft av GKAB och sköter eldistributionen inom Visby
tätort. Distributionen inom övriga delar av Gotiand handhas av GKAB.
Likströmskabeln togs i bruk år 1954 oeh bekostades helt
med statsmedel. Syftet med subventioneringen var att abonnenterna på Gotland
11 MW = (megawatt) = 1 000 kilovatt.
Prop.
1977/78: 25 113
inte
skulle behöva betala avsevärt högre elpriser än vattenfallsverkets motsvarande
abonnenter på fastlandet.
I
början av 1970-talet väcktes frågan om en ny överföringsförbindelse. Tanken var
att även denna förbindelse skulle bekostas med statsmedel så att elpriserna på
Gotland skulle kunna hållas i nivå med de priser som tillämpades på fastlandet.
Likströmskabeln
har en överföringskapacitet av 30 MW. Det maximala elbehovet på Gotland bedöms
år 1977 uppgå lill ca 90 MW. Detta innebär att en väsentligt större del av råkraftförsörjningen
på Gotland måste baseras på oljekraft än vad som är fallet på fastiandet, där
andelen vattenkraft är stor. Detta förhållande har lett till att oljeprisstegringarna
under senare år har slagit igenom i eltarifferna på Gotland i betydUgt större
utsträckning än på fastlandet. Prisnivån på Gotland är 5 ä 7 öre/kWh högre än
på fastlandet.
Frågan
om utjämning av elpriserna på Gotland har också behandlats av riksdagen
senast våren 1976. Riksdagen har därvid utgått från att regeringen med det
snaraste kommer att ta ställning till hur Gotlands elförsörjning på sikt skall
ordnas. Riksdagen fann det angeläget att härvid sträva efter en utjämning av
den prisskillnad som nu råder på elområdet mellan Gotland och fastlandet.
Detta skulle även gälla beträffande övergångsperioden till dess som
sannolikt var en ny kabelförbindelse skulle komma till stånd. (NU 1975/76:
46, rskr 1975/76: 264.)
Elproduktionssystemet
på Gotland måste utökas senast år 1979 för att det skall vara möjligt att
tillgodose det väntade elbehovet detta år. Alternativet till en ny
överföringsförbindelse är fortsatt utbyggnad av lokala produktionsenheter.
Vattenfallsverket har utrett alternativen från totalekonomisk synpunkt med
olika antaganden om den framtida produktionsutbyggnaden på fastlandet.
Kalkylerna visar entydigt att det inte finns motiv för att nu besluta om
utbyggnad av en ny kabel.
För att ändå säkra en
varaktig utjämning av elpriserna mellan Gotland och fastlandet har
staten/vattenfallsverket förhandlat med SEV/ Voxnans Kraft om ett övertagande
av samtiiga dproduktionsanläggning-ar och GKAB:s eldistributionsanläggningar på
ön. Förhandlingarna har lett tUl en uppgörelse som innebär att
vattenfallsverket den 1 januari 1978 bl. a. förvärvar dels produktionsanläggningarna,
dels aktierna i ett skuldfritt GKAB. Det bdopp som verket skall betala uppgår tUl
sammanlagt 165 milj. kr. varav 5 milj. kr. utgör återbetalning av SEV:s kostnader
för åtgärder i befintlig likströmsanläggning. Beloppet fördelar sig med 116 milj.
kr. på budgetåret 1977/78 och med 49 milj. kr. på budgetåret 1978/79.
Den
lämpligaste formen för att organisera elproduktion och eldistribution på
Gotland har visat sig vara att vattenfallsverket äger produktionsanläggningarna
och svarar för råkraftförsörjningen medan ett av
8
Riksdagen 1977178. 1 saml. Nr 25
Prop. 1977/78: 25 114
Gotlands kommun och vattenfallsverket gemensamägt bolag
svarar för eldistributionen liksom för handhavande av
produktionsanläggningarna.
Denna organisatoriska form medger en för Gotland varaktig
lösning på problemet med elförsörjningen. Avsikten är att vattenfallsverket
skall tillämpa samma högspänningstariffer som på fastlandet. Därigenom garanteras
dkonsumenterna på Gotland samma pris för råkraften som d-konsumenterna på
fastlandet.
De berörda parternas åtaganden i det nya energibolaget på
Gotland regleras i ett konsortialavtal. Avtalet från vattenfallsverkets sida
har träffats med förbehåll för regeringens godkännande.
Vattenfallsverket skall enligt konsortialavtalet äga 75 %
och Gotlands kommun 25 % av aktierna i det tillämnade bolaget, vars uppgift
skall vara att producera, anskaffa och distribuera ledningsbunden energi på
Gotland. Verksamheten skall finansieras med inkomster av försåld energi, lån
mot borgen på den allmänna kapitalmarknaden och i den mån det behövs med
lån från delägarna i bolaget.
Bolaget
kommer att etableras genom att Gotlands kommun i utbyte mot en fjärdedel av
aktierna i GKAB, som då har bytt namn till Gotlands Energiverk AB, som
apportegendom skjuter till Visby Elverks distributionsanläggningar.
Sammanläggningen överensstämmer väl med de riktlinjer för fortsatt
strukturomvandling på eldistributionsområdet som statsmakterna beslutade om
våren 1976 (prop. 1975/76: 100 bU. 15 s. 150, NU 1975/76: 45, rskr 1975/76:
265).
Jag har således inte något att erinra mot att samarbetet
mellan vattenfallsverket och Gotlands kommun vad avser distribution av energi
på Gotland genomförs på det sätt som verket har föreslagit. Jag förordar att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna konsortialavtalet i
vad det innefattar ekonomiska förpliktelser för staten.
Den
komplettering av det gotländska kraftsystemet som behöver göras kan enligt
vattenfallsverket åstadkommas genom installation av en ny dieselanläggning. För
att det väntade elbehovet år 1979 och några år därefter skall kunna tillgodoses
behövs ett block om ca 20 MW, men verket har funnit det ekonomiskt fördelaktigt
att installera två lika stora block samtidigt. Anläggningskostnaden för de båda
blocken har verket beräknat tiU ea 80 milj. kr., varav 45 mUj. kr. faller på
budgetåret 1977/78, 30 milj. kr. på budgetåret 1978/79 och 5 milj. kr. på
budgetåret 1979/80. Enligt vad jag har inhämtat är det inte klart var dieselan-läggningen
skall placeras. Bl. a. undersöks ett alternativ med placering i Visby, varvid
anläggningen skulle kunna utnyttjas även för produktion av fjärrvärme. Anläggningskostnaden
blir då något högre än den här angivna.
Jag har inte något att erinra mot vattenfallsverkets
förslag att installera en ny dieselanläggning bestående av två block på
Gotland. När det gäller utbyggnaden av kraftproduktionssystemet därefter anser
jag emel-
Prop. 1977/78: 25 115
lertid givetvis under förutsättning att miljökraven kan
klaras att ett mindre kolbaserat kraftverk i Slite bör noga övervägas. Det
skulle kunna ge dels samordningsvinster eftersom kolhanteringen bör kunna
samordnas med den där befintliga cementfabriken, dels värdefulla erfarenheter
inför en eventueU utbyggnad av kolkraftverk på fastlandet.
Det kapital som behövs för vattenfallsverkets
investeringar på Gotland uppgår enligt verkets aktuella beräkningar till
sammanlagt 250 milj. kr. inkl. 5 milj. kr. för en nödvändig förstärkning av
överföringsförbindelsen med fastlandet. Beloppet fördelar sig med 161 milj.
kr. på budgetåret 1977/78, 84 milj. kr. på budgetåret 1978/79 och 5 milj. kr.
på budgetåret 1979/80. För budgetåret 1977/78 beräknar jag således 161 milj.
kr.
Med den givna förutsättningen att råkraftpriserna på
Gotland skall hållas i nivå med fastiandets kan investeringama inte förräntas
till någon del. Enligt vattenfallsverkets beräkningar bör verkets förräntningspliktiga
kapital skrivas ned med totalt 360 milj. kr. för att prisgarantin skaU kunna
uppfyllas.
Även jag anser att vattenfallsverket bör få kompensation
för merkostnader som verket tar på sig för sina insatser på Gotland. Kompensationen
bör ges den form som verket har föreslagit. Det belopp med vilket verkets förräntningspliktiga
kapital bör skrivas ned har jag för egen del beräknat till 305 milj. kr. Den
fortsatta utbyggnaden av kraftproduktionssystemet efter den nya diesdanläggningen
räknar jag med skall kunna finansieras utan ytterligare subventioner.
Näs kraftstation
Vattenfallsverket bygger f. n. om Näs kraftstation i
Dalälven. Fem äldre aggregat skall därvid ersättas med ett rörturbinaggregat. I
syfte att bl. a. förbättra verkningsgraden i stationen har verket föreslagit
att även de åtta återstående äldre aggregaten skall bytas ut mot ett nytt rörturbinaggregat.
Det är ekonomiskt fördelaktigt att utbytet sker i omedelbar anslutning till den
pågående ombyggnaden. Byggnadsarbetena skulle således kunna påbörjas under
budgetåret 1978/79. Om det bedöms angeläget kan dock maskinbeställningarna
läggas ut tidigare. Verket föreslår därför att aggregatet t. v. tillförs
projektreserven.
Med det nya aggregatet ökar kraftstationens
maskinkapacitet med 1 MW och den årliga energiproduktionen med 15 GWh.i
Anläggningskostnaden har verket beräknat tiU 34 milj. kr. VattenfaUsverket räknar
med att projektet kommer att slutbehandlas av vattendomstolen våren 1978.
Jag ansluter mig till vattenfallsverkets förslag och
förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att den fortsatta
ombyggnaden av Näs kraftstation läggs in i verkets projektreserv.
' 1 GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar.
Prop.
1977/78: 25 116
Medelsbehov
Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat förordar jag att
vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1977/78 räknas upp med sammanlagt
(323,4-1-70-1-161) = 554,4 milj. kr. och att medel härför anvisas från
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. Med hänsyn till att medel finns
reserverade från föregående budgetår beräknar jag behovet av tilläggsanslag
till 496,5 milj. kr.
Vattenfallsverket får f. n. inte utan regeringens
medgivande använda medel som har anvisats från investeringsanslaget
Kraftstationer m. m. för förvärv av kärnbränsle eller för investeringar i
kärnkraftverk eller anläggningar som har anknytning till kärnkraftverk. Samma
villkor bör givetvis gälla för verkets disposition av medel som i enlighet med
vad jag förordat bör anvisas för dessa ändamål på tilläggsbudget. Det ankommer
på regeringen att besluta härom.
I enlighet med vad jag vidare har förordat i det
föregående bör vattenfallsverkets förräntningspliktiga kapital skrivas ned med
sammanlagt 276 milj. kr. varav 60 milj. kr. avser anskaffning av den nya
gasturbinen och 216 milj. kr. den på innevarande budgetår fallande delen av
behövligt avskrivningsanslag för verkets åtaganden på Gotland. Chefen för
budgetdepartementet avser att återkomma till denna fråga vid sin anmälan till
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna att
den andra ombyggnadsetappen i Näs kraftstation förs tUl vattenfalls verkets
projektreserv,
2.
bemyndiga
regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk och
Gotlands kommun i vad det innefattar ekonomiska förpliktelser för staten,
3.
till
Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget 1 tUl statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisa ett investeringsanslag av 496 500 000 kr.
G. Domänverket
[13] 2. Förvaltningsbyggnad för domänverket. I
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna anslagsrubrik anvisats
ett investeringsanslag av 1,7 milj. kr.
För domänverkets nya förvaltningsbyggnad i Falun
fastställdes genom regeringens beslut den 26 juni 1975 en byggkostnad inkl.
projektering av högst 24 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1974. Till detta
belopp kom kostnaden för tomt med 1,2 mUj. kr.
Prop. 1977/78: 25 117
Under
budgetåren 1974/751977/78 har domänverket beviljats anslag med sanmianlagt
25,2 milj. kr. för uppförandet av förvaltningsbyggnaden och för köp av tomt.
Förvaltningsbyggnaden
är nu färdig och domänverkets personal har flyttat in. På grund av kostnadsökningar
under byggtiden har byggnaden kostat 27 milj. kr. att uppföra. Med anledning
härav hemställer domänverket om ett tiUäggsanslag av 3 milj. kr. under
innevarande budgetår. Verket upplyser om att byggkostnaden efter uppräkning med
byggnadskostnadsindex skulle per den 1 april 1977 uppgå tUl 31,8 milj. kr.
Föredraganden
Med
hänsyn till den ökning av byggkostnaderna som har ägt mm sedan år 1974 bör
kostnadsökningen med 3 milj. kr. för uppförande av domänverkets
förvaltningsbyggnad godtas. Detta bdopp bör därför tas upp på tilläggsbudget
för att täcka merkostnaden. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
tUl Förvaltningsbyggnad för domänverket på tiUäggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[14]
17. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. I statsbudgeten för budgetåret
1977/78 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 110 000 kr.
Vid budgetårets ingång fanns en reservation på anslaget av 147 745 kr.
Disponibla medel under anslaget uppgår alltså till sammanlagt 257 745 kr.
Byggnadsstyrelsen
I
sin anslagsframstäUning för budgetåret 1978/79 har byggnadssty-rdsen redovisat
följande investeringsplan i prisläget den 1 april 1977 för anslaget under detta
budgetår (i lOOO-tal kr.).
9
Riksdagen 1977178. I saml. Nr 25
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbruk
ning
Byggstart
är mån
Fär-
dig-
stäl-
lande
är.
mån
1976-04-01
1977-04-01
Faktisk
t. 0. m.
1976/ 77
Beräknad
för
1977/ 78
1978/ 79
Statens skeppsprovningsanstalt Tillbyggnader för kontor
och verkstad Nybyggnad av manöver- och väg-laboratorium
3 770 10
625
3 770 10
775
3 769 10
405
1 370
71-09 74-05
73-03 76-03
Svenska
institutet för konserveringsforskning Om- och tillbyggnad av laboratorium
4 250
4 250
4213
37
72-10
74-02
18
645
18
795
18
387
408
Som framgår av planen behöver kostnadsramen för nybyggnad
av manöver- och våglaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt höjas med
150 000 kr. på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.
Med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen för
innevarande budgetår hemställer byggnadsstyrelsen att anslaget tUlförs 150 000
kr. på tilläggsbudget I för budgetåret 1977/78.
Föredraganden
Jag godtar byggnadsstyrelsens kostnadsberäkning och
förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag att 150 000 kr. anvisas på tUl-läggsbudget
I för innevarande budgetår.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.
inom den kostnadsram som jag har förordat,
2.
till
Byggnadsarbeten för teknisk utveckUng in. m. på till-läggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kr.
IV. STATENS UTLÄNINGSFONDER
[15] 15. Statens hantverks- och industrilånefond. 1
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett
investeringsanslag av 90 milj. kr.
Från detta anslag överförs medel till statens hantverks-
och industrilånefond för utlåning tUl företagareföreningarna, vilka i sin tur bevUjar
Prop.
1977/78: 25 119
hantverks-
och industrUån till småföretag. Ärende om lån till företag inom textil-,
konfektions- och skoindustrierna prövas dock i vissa faU av regeringen.
Långivningen regleras i kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till
hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973: 550, ändrad senast 1976:
471).
Statiig
garanti för lån till hantverks- och industriföretag lämnas dels enligt nämnda
kungörelse och dels enligt särskilda bestämmelser om statlig garanti för lån
till turisthotell beslutade den 30 juni 1965. För beslut om lånegarantier har
för budgetåret 1977/78 anvisats en ram om 200 milj. kr.
Statens
industriverk har i skrivelse den 7 september 1977, som kompletterats den 9
september, anfört att flera företagareföreningar har anmält behov av
ytterligare lånemedd för innevarande budgetår. För ett flertal föreningar är
enligt verket bristen på lånemedel synnerligen bekymmersam. Industriverket har
mot den bakgrunden hemställt bl. a. att fonden tillförs ytterligare 40 milj.
kr. detta budgetår.
Vidare
har industriverket i skrivelse den 18 oktober 1977 hemställt att
garantilåneramen ökas med minst 100 milj. kr. Under budgetårets tre första
månader beviljades garantier för sammanlagt 69 milj. kr. Den 30 september 1977
fanns dessutom hos industriverket ansökningar om garantier för sammanlagt 107 milj.
kr. Industriverket bedömer att den ökade efterfrågan på statiiga
kreditgarantier kommer att bestå.
Föredraganden
Företagareföreningarnas
utlåning tUl småföretagen är ett viktigt komplement till långivningen från
banker och andra kreditinstitut. F. n. råder stor efterfrågan på riskvilligt
kapital för angelägna investeringar i småföretagen. Företagareföreningamas
nuvarande utlåningskapacitet är otillräcklig och bör därför stärkas. Jag
förordar sålunda att hantverks-och indusirilånefonden tillförs ytterligare 30 mUj.
kr. under innevarande budgetår.
Jag
viU i sammanhanget betona att föreningamas utiåning huvudsakligen är avsedd
för företag som saknar tiUräckliga säkerheter för att få lån inom det ordinarie
kreditväsendet.
När
det gäller ramen för statUg garanti för lån till hantverks- och industriföretag
m. m. delar jag industriverkets bedömning att en ökning är nödvändig. Vidare vUl
jag erinra om att regeringen under de första månaderna av budgetåret har
beslutat om kreditgarantier till betydande belopp, särskilt i samband med
rekonstruktioner av företag. Jag förordar att ramen för lånegarantier utökas
med 100 mUj. kr. till sammanlagt högst 300 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
medge att för budgetåret 1977/78 statlig garanti för lån till hantverks- och
industriföretag m.m. beviljas med ytterUgare 100 000 000 kr. tiU sammanlagt
högst 300 000 000 kr..
Prop.
1977/78: 25 120
2. tUl Statens liantverks- och industrilånefond på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 30 000 000 kr.
V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
[16] 15. Lån till processutveckling i Ranstad. I
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 har under denna rubrik anvisats ett
investeringsanslag av 13,6 milj. kr.
I början av januari 1975 träffade Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB), AB Atomenergi och statens vattenfallsverk en överenskommelse om att
fortsätta projekteringen av en urangruva i Ranstad. LKAB åtog sig därvid att i
samarbete med övriga parter och med utnyttjande av personalen i det nuvarande Ranstadsverket
ansvara för ledningen av den fortsatta projekteringen.
Under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har 15 resp. 26 milj.
kr. stäUts till LKÄB:s förfogande såsom t. v. ränte- och amorteringsfria lån
för projektering m.m. av ett uranverk i Ranstad vid Billingen (prop. 1975: 30
bil. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202 och prop. 1975/76: 100 bU. 15, NU 1975/76:
42, rskr 1975/76: 260).
LKAB ingav i juni 1975 ansökan om tillstånd för projektet
i enlighet med 136 a § byggnadslagen (1947: 385, omtryckt 1972: 775, 136 a §
ändrad senast 1976: 213). Med hänsyn tiU de synpunkter som framfördes i
anslutning tUl remissbehandlingen, fann LKAB i oktober 1975 att ytterUgare tid
borde anslås för att fuUfölja utredningsarbetet speciellt på de punkter som
hade föranlett erinringar. LKAB återkaUade därför sin ansökan.
I oktober 1976 ansökte LKAB om ytterligare lån på 24 milj.
kr. för budgetåret 1977/78. Denna ansökan avsåg projekteringsarbeten för en uranproduktionsarUäggning
med en kapacitet av 6 milj. ton skiffer per år, som skulle kunna ge 1 275 ton
uran per år. I medelsberäkningen ingick kostnader för en försöksanläggning för
utvinning av aluminiumprodukter och fosforsyra ur laklösningen samt för
återställningsarbeten och rekultiveringsf örsök i landskapet.
Sedan LKAB hade informerats om att den hittills planerade
brytningen inte var förenlig med den nya regeringens allmänna politik, överlämnade
bolaget den 18 november 1976 en skrivelse med förslag till ändrad inriktning. I
denna anfördes bl. a. att den övergripande målsättningen för en fortsatt
verksamhet i Ranstad skuUe vara att som ett led i den långsiktiga svenska
råvaruförsörjningen klargöra hur alunskifferns beståndsdelar tekniskt,
ekonomiskt och miljömässigt skall kunna utvinnas. Detta nya mål för
verksamheten medför att forsknings- och utvecklings-
Prop. 1977/78: 25 121
verksamheten i Ranstad helt inriktas på utvinning av
skifferns aUa beståndsdelar med syfte att inom en tioårsperiod utveckla en
industriell totalutvinningsprocess. För detta ändamål hemställde LKAB om ett t.
v. ränte- och amorteringsfritt lån av 27,8 milj. kr. under budgetåret 1977/78.
I avvaktan på ett mer fullständigt utredningsmaterial
ställdes 13,6 milj. kr. till LKAB:s förfogande för verksamheten under perioden
julidecember 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 17, NU 1976/77: 25, rskr 1976/77:
207).
LKAB har under våren 1977 redovisat de personal-, tids-
och kostnadsmässiga konsekvenserna av följande fyra alternativa
ställningstaganden.
1.
Produktion av
uran ur 1 milj. ton skiffer per år och parallellt härmed forskning i syfte att
få fram en utvinningsprocess för att ta tUl vara även skifferns innehåll av
övriga metaller och fossila bränslen.
2.
Produktion av
uran ur 400 000 ton skiffer per år och parallellt härmed forskning i syfte att
få fram en utvinningsprocess för att ta till vara även skifferns innehåll av
övriga metaller och fossila bränslen.
3.
Enbart
forskning i syfte att få fram en utvinningsprocess för att ta till vara även
skifferns innehåll av övriga metaller oeh fossila bränslen.
4.
Nedläggning.
LKAB lämnade i maj 1977 in en ansökan enUgt 136 a §
byggnadslagen om etablering av en produktions-/forskningsanläggnnig baserad på
brytning av 1 milj. ton skiffer per år enligt det förstnämnda av de nyss nämnda
alternativen.
De berörda kommunerna väntas avstyrka att LKAB får
tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen. Tillstånd kan då inte meddelas vad
avser den ansökta produktionsvolymen. Kommunerna väntas dock framföra synpunkter
att forskningen vad avser ett totalutnyttjande av skifferns innehåll av kol och
mineraler bör fortsätta på en bred bas, så att möjligheterna att utnyttja de
stora skiffertillgångarna i Sverige på ett miljömässigt acceptabelt sätt
klarläggs.
Luossavaara-Kiirunavaara AB
LKAB inkom den 15 september 1977 med en ansökan om
ytterligare medel för perioden den 1 januariden 30 juni 1978. LKAB anhåller om
ett lån av 9,2 milj. kr. för fortsatt utredningsarbete och därtill 1,2 mUj. kr.
för iordningstäUnings- och rekultiveringsarbeten i nuvarande dagbrott och
avfallsområden.
Föredraganden
I avvaktan på ett fullständigt beslutsunderlag bedömer jag
det nödvändigt att säkra den fortsatta verksamheten under första halvåret
1978. Verksamheten bör härvid bedrivas i oförändrad omfattning med bibe-
Prop.
1977/78: 25 122
hållen personal, viss forskningsverksamhet och normalt
underhåll av maskiner och byggnader. I Ukhet med LKAB beräknar jag kostnaden
härför till 9,2 milj. kr.
För
iordningställande och rekultivering beräknar jag 1,2 milj. kr. under första
halvåret 1978 i enlighet med LKAB:s förslag.
Medlen bör anvisas som lån till LKAB på samma villkor som
tidigare. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till processutveckling i Ranstad på tilläggsbudget
I til' statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av
10 400 000 kr.
[17] 19. Lån till Uddeholms AB. Något anslag för detta
ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1977/78.
Uddeholms AB (UHB) bedriver en mångskiftande verksamhet,
främst i Värmlands län men också på några orter i andra län. Koncernens
huvudkontor ligger i Uddeholm i Hagfors kommun. Företaget har delat in sin
verksamhet i divisioner. Divisionen Hytta och gruvor svarar för malmbrytning i
Persberg, råjärnstillverkning i Hagfors samt göt- och ämnesproduktion i Hagfors
och Degerfors. Divisionen Stång producerar verktygsstål, konstruktionsstål,
rostfritt stångstål och väghyvelstål i Hagfors. Divisionen Snabbstål finns i
Söderfors och tillverkar verktygsstål och snabbstål. Tillverkningen inom
divisionen Gjutgods sker i Hagfors och omfattar rostfritt och syrafast gjutgods
för cellulosaindustrin, ventiler och pumpgods för gas- och kemikalietankers
samt slitgods för målning av trämassa. Banddivisionen i Munkfors har som
huvudprodukter rakkUngsstål, träbandsågstål, ventilstål och textilstål.
Tråddivisionen i Munkfors och Blombacka har som huvudprodukter rostfri dragen
tråd och ytbearbetad klen stång samt linor och svart dragen tråd. I divisionen
Rörsystem ingår tillverkningsenheterna i Storfors samt dotterbolagen Nords
Verkstads AB och AB Calamo i Molkom. Produktionen är inriktad på rostfria rör
och rördelar. Plåtdivisionen i Degerfors har rostfri grovplåt som huvudprodukt
men tillverkar även verktygsstålplåt, sågstålplåt och prefabricerad plåt.
Division Trävaror omfattar främst såg och hyvleri i Skoghall. I Skoghall finns
också Kartongdivisionen. Divisionen Massa och papper omfattar
produktionsanläggningar för kraftpapper och pappersmassa i Skoghall och Deje.
Kemidivisionen i Skoghall omfattar tillverkning och försäljning av kemikalier,
främst klor, natronlut och klorbaserade produkter, samt system för industriell
godsrengöring.
Vid sidan av industridivisionerna finns också vissa andra
verksamhetsgrenar. Skogsdivisionen, som förvaltar totalt ca 440 000 ha mark,
köper och säljer skogsprodukter samt svarar för virkesförsörjningen till koncernens
skogsindustrier. Kraftdivisionens produktion utgörs huvudsak-
Prop.
1977/78: 25 123
ligast
av vattenkraft. UHB äger samtliga 17 kraftstationer i Klarälven och dess
största biflöde Uvån.
Antalet
anställda inom UHB omräknat till heltidsbefattningar och fördelat på olika
orter framgår av följande sammanställning.
Ort Antal anställ- Antal anställ- Förändring
da
den 1 jan. da den 31 aug.
1976 1977
2 634,5
2 500
- 134,5
1 409,5
1 374
- 35,5
91,5
70,5
- 21
898
768
- 130
2 342
2 375
+ 33
510
411,5
- 98,5
301
289
- 12
104,5
95
9,5
1 611
1 301,5
- 309,5
972
781
- 191
1 068,5
944,5
- 124
Hagfors
Munkfors
Blombacka
Storfors
Skoghall
Deje
Molkom
Persberg
Degerfors
Söderfors
Övriga
11942,5 10
910 -1032,5
Som
framgår av sammanställningen sysselsätter UHB f. n. ca 10 900 personer, varav
huvuddelen i Värmlands län. Genom att bolaget är den dominerande arbetsgivaren
på åtskilliga bruksorter, är antalet människor som för sin försörjning är
direkt eller indirekt beroende av UHB väsentligt större. Under de senaste åren
har UHB:s resultat starkt försämrats. Redan under sommaren 1976 aviserade
bolaget ett åtgärdsprogram som skulle genomföras i forcerad takt för att
förbättra resultatet. Programmet, som nu till största delen har genomförts,
har inneburit att antalet anställda har minskat på sätt som framgår av
sammanställningen. Minskningen har hittills skett utan att avskedanden har
behövt tillgripas.
För
räkenskapsåret 1976 redovisade UHB före bokslutsdispositioner och skatter en
förlust på 158 milj. kr. Den fakturerade försäljningen uppgick till 2 162 milj.
kr. För räkenskapsåret 1977 har UHB i sin halvårsrapport räknat med att
förlusten före bokslutsdispositioner och skatter blir ca 500 milj. kr. Bolagets
aktiekapital uppgår till ca 600 milj. kr.
Under
sommaren 1977 stod det klart att UHB:s finansiella resurser var så hårt
ansträngda att företagets fortbestånd var i fara om den negativa utvecklingen
fortsatte. De vidtagna åtgärderna bedömdes inte vara tillräckliga och de
ytterligare åtgärder som bolaget skulle tvingas vidta bedömdes kunna medföra
ytterst allvarliga följder för sysselsättningen. I det läget fick bankdiretör
Arne Callans, Sveriges Investeringsbank AB, i uppdrag att biträda inom
industridepartementet vid överläggningar med UHB om åtgärder för att lösa
företagets ekonomiska problem och så långt möjligt trygga sysselsättningen för
de anställda. Callans har i en skrivelse av följande lydelse redovisat
resultatet av sina överläggningar med UHB.
Prop.
1977/78: 25 124
Undertecknad Callans fick den 26 augusti 1977 i uppdrag
att tills vidare biträda inom industridepartementet vid överläggningar med
Uddeholms AB rörande åtgärder för att lösa företagets ekonomiska problem och så
långt möjligt trygga anställningen för de anställda. Jag redovisar i det
följande resultatet av överläggningarna.
1. För att nå tillfredsställande lönsamhet och
därigenom trygga största
möjliga sysselsättning inom koncernen är det nödvändigt för Uddeholm
att
a)
koncentrera sin
verksamhet till lönsamma produkter,
b)
genomföra
strukturförändringar i samverkan med andra företag,
c)
fortsätta
integreringen framåt i produktion och marknadsföring.
2. Dessa förändringar kommer sannolikt att under de
närmaste åren
medföra
a)
färre anställda
inom Uddeholm,
b)
delvis ändrade
ägarförhållanden,
c)
en ändrad
uppbyggnad av koncernen.
3. En utgångspunkt för det följande förslaget är att
regeringen under
hösten 1977 lägger fram förslag så att erforderliga strukturförändringar
inom specialstålbranschen underlättas och påskyndas.
Inom Uddeholms stålsektor kan verksamheten i Degerfors,
Söderfors, Munkfors, Storfors, Molkom, Blombacka, Persberg och Hagfors beröras
av sådana strukturförändringar. Mot bl. a. denna bakgrund bör en första
avstämning av situationen för Uddeholm i fråga om strukturomvandlingen inom
stålsektorn göras den 31 mars 1978. Om strukturrationaliseringen då inte
utvecklats på ett sätt som är önskvärt med hänsyn tiU Uddeholms situation, bör
frågan om ytterligare åtgärder för att påskynda utvecklingen och kompensera
Uddeholm övervägas.
4. För att skapa förutsättningar för Uddeholm att i
balanserad takt
genomföra de nödvändiga förändringarna i sin verksamhet bör bolaget
bevUjas ett lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet.
För lånet bör följande huvudsakliga villkor gälla:
a)
Lånet ställs
senast den 31 december 1977 till bolagets förfogande som en räntdös fordran,
som efter beslut av regeringen utbetalas allteftersom bolaget behöver
lånemedel för sin verksamhet. Till framställning om utbetalning skall fogas
yttrande av Investeringsbanken.
b)
Lånet löper med
9,5 % fast årlig ränta på utbetalat belopp från dagen för utbetalning. Upplupen
ränta läggs vid utgången av varje kalenderår till det då för lånet gällande
kapitalbeloppet. Ränta efter nämnda procentsats räknas därefter på det sålunda
vid varje årsskifte uppkomna sammanlagda beloppet av kapital och ränta (ränta
på ränta), med iakttagande av vad nedan sägs under punkterna c) och d).
c)
Bolaget får när
som helst erlägga upplupen ränta, helt eller delvis, och amortera på lånet.
d) Amortering och räntebetalning skall i övrigt
påbörjas under det
år då bolaget beslutar om utdelning till aktieägarna. Avser styrelsen att
föreslå bolagsstämman sådan utdelning, skall bolaget i god tid uppta
överläggningar med Investeringsbanken om hur stort belopp som bola
get skall erlägga i sådan betalning.
Därvid skall beaktas att betalningarna till staten inte
får vara tUl förfång för bolaget, innebärande att hänsyn skall tas till sådana
faktorer som rimlig soliditet, utdelningspolitik etc. med beaktande av bolagets
långsiktiga utveckling. Resultatet av överläggningarna skall av bolaget
Prop. 1977/78: 25 125
och banken gemensamt anmälas tiU regeringen. Kan bolaget
och banken inte enas om betalningens storlek, skall de olika ståndpunkterna
anges i anmälan. Regeringen beslutar om betalning och om beloppets storlek.
e) Bolagets styrelse skall verka för att en av
regeringen föreslagen
representant kommer att ingå i bolagets styrelse från ordinarie bolags
stämman 1978 och så länge någon del av lånet kvarstår ogulden. Om
det framläggs förslag till bolagsstämman om val av styrelsesuppleanter,
skall styrelsen verka för att antalet blir minst två och att en av supplean
terna utses enligt förslag av regeringen.
f) Så länge någon del av lånet kvarstår ogulden får
bolaget inte utan
regeringens medgivande överlåta för verksamheten väsentlig del av sina
tUlgångar.
Grunden för regeringens bedömning skall vara huruvida de
bankmässiga förutsättningarna för lånets återbetalning väsentligen försämras
genom överlåtelsen. Till framställning om sådan överlåtelse skall fogas
yttrande av Investeringsbanken.
g) Skulle bolaget träda i likvidation eller försättas i
konkurs eller
om förhandlingar om offentligt ackord inleds, skall staten äga bevaka
och erhålla betalning för lånet jämte upplupen ränta i den mån likvida
tionsöverskott föreligger.
UHB har förklarat sig inte ha något att invända mot de
föreslagna villkoren.
I ärendet har vidare inkommit skrivelser från de fackliga
organisationerna vid Uddeholmskoncernen, Sveriges aktiesparares riksförbund m.fl.
Föredraganden
Målet för regionalpolitiken är att människor i olika
landsdelar skall tillförsäkras sysselsättning och service samt en god miljö.
Detta mål innefattar också ett ansvar för att strukturomvandlingen och den ekonomiska
tillväxten sker på ett sådant sätt att de enskilda människornas trygghet
värnas. Det är mot denna bakgrund mina ställningstaganden i det följande skall
ses.
Uddeholms AB (UHB) har avgörande betydelse för sysselsättningen
på åtskilliga orter i Värmlands län och dessutom på några orter i Uppsala län
och Örebro län. Bolagets situation har utvecklats så att omfattande
rationaliseringar och strukturförändringar är nödvändiga för att på nytt göra
bolaget internationellt konkurrenskraftigt och lönsamt. Sysselsättningsläget på
de berörda orterna är sådant att jag anser det vara av stort samhällsintresse
att UHB kan genomföra nödvändiga förändringar av sin verksamhet i en
balanserad takt. Ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till UHB
enligt det förslag som jag nyss har redogjort för skapar enligt min mening
förutsättningar för detta. Jag förordar därför att UHB bevUjas ett sådant lån
på 600 milj. kr. på i huvudsak de nämnda villkoren. Det innebär bl. a. att
staten kommer att tillförsäkras nödvändig insyn i verksamheten genom
representation i
10 Riksdagen 1977178.1 saml. Nr 25
Prop. 1977/78: 25 126
UHB:s styrelse. Det bör ankomma på regeringen att besluta
om den närmare utformningen av villkoren. Om UHB beviljas lånet räknar jag med
att bolaget inte utan företagsekonomiskt tvingande skäl varslar om uppsägning
av personal innan de strukturfrågor som berör resp. ort kan överblickas.
För att det föreslagna lånet skall få avsedd effekt krävs
vissa ändringar i skattelagstiftningen. Chefen för budgetdepartementet kommer
inom kort att ta upp denna fråga.
Senare denna dag kommer jag att föreslå regeringen
åtgärder för att underlätta och påskynda önskvärda strukturförändringar inom
bl. a. specialstålindustrin (prop. 1977/78:47). Åtgärderna kommer att beröra UHB:s
verksamhet. Jag finner därför förslaget om en avstämning under våren 1978 av
situationen i detta avseende för UHB vara välmotiverat.
Redan beslutade åtgärder inom UHB medför att antalet
anställda under år 1977 kommer att minska med över 1 000 personer. Även om UHB
får det föreslagna statliga lånet kommer sannolikt betydande personalförändringar
att ske. Det är därför nödvändigt att göra kraftfulla regional- och
arbetsmarknadspolitiska insatser i de berörda kommunerna. Åtgärderna måste
spela över ett brett register för att få lillräcklig verkningskraft. Jag vill
i detta sammanhang nämna att jag senare denna dag kommer att behandla frågan om
åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling såvitt
avser industridepartementets verksamhetsområde. Därvid kommer jag att ta upp
frågan om ett regionalt investmentbolag för Värmland/Bergslagenregionen. Jag
har också erfarit att UHB är berett att medverka i strävandena att finna nya sysselsättningsskapande
projekt för de berörda orterna. Vidare har jag med tillfredsställelse noterat
att länsstyrelsen i Värmlands län har tillkallat en särskild delegation med
bred förankring för att förstärka och samordna insatserna på syselsättningsområdet.
När det gäller Söderfors vill jag erinra om den arbetsgrupp för bevakning av
sysselsättningsfrågorna i norra Uppland som jag har tillkallat.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till Uddeholms AB på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
000 kr.
[18] Beviljande av statliga investeringsgarantier.
Industrins investeringar i Sverige har från slutet av 1960-talet till år 1974
ökat snabbt. Ökningen har varit snabbare än i flertalet industriländer. Sedan
år 1974 har dock en stagnation inträffat. Om kostnadsstegringarna för
industrins investeringar i byggnader och maskiner räknas bort har investerings-
Prop. 1977/78: 25 127
verksamheten i stort sett varit oförändrad åren 1975 och
1976. Investeringarna har dock hela tiden varit så stora att den industrieUa
kapaciteten snabbt har byggts ut. Enligt 1975 års långtidsutredning behövs en
årlig volymökning av industrins investeringar under andra hälften av 1970-talet
på 5,5 å 6 % för att balansen i utrikeshandeln skulle kunna återställas till år
1980. Utvecklingen under år 1977 och utsikterna för år 1978 torde inte göra
detta möjligt. I prop. 1977/78: 45 om inriktningen av den ekonomiska politiken
har det aktuella läget redovisats närmare.
Av propositionen framgår bl. a. att den internationella
uppgången som kom i gång under år 1976 inte blev tillräckligt stark för att investeringsaktiviteten
skulle öka. Under år 1977 har den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa mattats
av. Tillväxten år 1978 beräknas bli relativt måttlig i flertalet OECD-länder
utom Förenta Staterna.
Konjunkturinstitutet bedömer i årets höstrapport att
industrins investeringar minskar med ca 14 % i volym i år och ca 11 % under år
1978. Denna utveckling är betydligt svagare än vad som bedömdes som sannolikt i
våras. Anledningen anses främst vara att företagen mol bakgrund av den
långsamma internationella konjunkturåterhämtningen, det svaga konkurrensläget,
den stora lediga kapaciteten och den svaga finansiella ställningen inte har
motiv och möjlighet att investera. Man bör dock hålla i minnet att även vid den
nu förutsedda investeringsnivån industrins produktionskapacitet fortsätter att
öka.
För att stimulera näringslivets investeringar har
regeringen beslutat att helt frisläppa investeringsfonderna för
konjunkturutjämning för byggnads- och maskininvesteringar i hela landet. För byggnadsinvesteringama
kommer fonderna att vara öppna t. o. m. mars 1979, medan sluttidpunkten för
maskininvesteringarna har satts till den 31 december 1978. Förutom möjlighet
att utnyttja investeringsfondsmedel till 100 % av investeringskostnaden mot
tidigare maximalt 75 % av fondmedlen upp till 75 % av investeringskostnaden,
har ett extra investeringsavdrag med 10 % införts. Dessutom har föreslagits att
giltigheten för det 25-procentiga investeringsavdraget och det 10-procentiga
investeringsbidraget för maskininvesteringar förlängs t. o. m. utgången av år
1978.
Nedjusteringen av företagens investeringsplaner innebär
att en rad investeringsprojekt har skjutits på framtiden. I rådande efterfrågdäge
har de inte bedömts vara företagsekonomiskt lönsamma. Företagen torde också på
grund av lageruppbyggnaden och en sviktande lönsamhet i många fall ha
svårigheter att finansiera projekt som i och för sig kan bedömas som angelägna.
Därtill kommer att kreditpolitiken av valutaskäl har varit stram. Även om
finansieringen av industrins investeringar har varit prioriterad, har bankernas
möjligheter till insatser för angelägna investeringsprojekt varit små, inte
minst därför att vissa större
Prop. 1977/78: 25 128
företag
dragit ned likviditeten och utnyttjat tidigare givna kreditlöften för att
finansiera löpande underskott i rörelsen.
Våren
1977 bedömdes det angeläget att företagen i det aktuella konjunkturläget
stimulerades att tidigarelägga vissa investeringar. För att uppnå detta
infördes ett system med statiiga garantier för lån till angelägna
industriprojekt. (Prop. 1976/77: 95, NU 1976/77: 35, rskr 1976/77: 279, SFS
1977: 387). Statliga garantier lämnas enligt systemet tUl företag för
finansiering av investering i byggnader, maskiner eller Uknande som avses öka
företagets produktionskapacUet eller tillför företaget effektivare teknik.
Garanti får lämnas intill 40 % av lånebeloppet. Kostnaden för investeringen
skall dock överstiga 5 milj. kr. En fömtsättning är oekså att en tidsplan för
projektet ingår i underlaget för garantin. Garantisystemet administreras av
statens industriverk.
En
rad regler är förknippade med garantigivningen. Garanti får avse lån med 10 års
löptid. Om särskUda skäl föreligger får högst 15 år medges. Säkerheter för lån
skall tas i projektet. Lån med utnyttjande av statsgarantin får beviljas av
affärsbank, sparbank, föreningsbank, bank-ägt finansieringsföretag som bedriver
leasing samt Sveriges Investeringsbank AB. Eftersom det gäller att i minsta
möjliga mån belasta företagens likviditet, beviljas garanti endast om anstånd
med räntebetalning och amortering för lånet har medgivits under
utbyggnadstiden, dock högst tre år. Garantiåtagandet omfattar även sådan
upplupen ränta. I propositionen framhöll jag att särskilda möjligheter till
avlyft borde öppnas via Investeringsbanken. Från bankens sida hade man
förklarat sig villig att medverka till vissa låns avlyft och även öppna
möjligheter till annuitetsbetalning av ränta och amorteringar. I detta
sammanhang bör påpekas att vid tidpunkten för förslagets framläggande tiUämpade
riksbanken ett lånetak för bankernas utlåning. Statsgaranterade lån låg utanför
lånetaket, vilket medförde att dessa lån inte belastade bankernas ramar för kreditgivning.
Lånetaket ersattes den 1 april 1977 med en reglering av bankernas utlåning
genom Ukviditetskvoter. De statsgaranterade lånen har i det systemet inte
någon särställning.
En
garantiram på 1 000 milj. kr. beviljades. I en första omgång avsågs projekt
som sattes igång före utgången av augusti månad 1977. Riksdagen bemyndigade
regeringen att förlänga systemet till årets slut, vilket oekså har skett (SFS
1977: 640).
Garantisystemet
har ännu inte kommit att utnyttjas. Några projekt är aktuella, men inga beslut
har ännu fattats av industriverket. Ofta har det varit möjligt att ordna
finansieringen via de av industriverket administrerade kreditgarantierna för
lån till hantverks- och industriföretag eller direkt via lån i
Investeringsbanken. Den sjunkande investeringsviljan har också otvivelaktigt
haft stor betydelse.
Den
tid som nu kan överblickas när det gäller industrins investeringsutveckling
sträcker sig m på andra halvåret 1978. Etessförinnan väntas
Prop.
1977/78: 25 129
ingen
snabb ökning av industrins investeringar i byggnader och maskiner. Eftersom
investeringsviljan inom industrin fortfarande är svag och behöver stärkas,
förordar jag att systemet med investeringsgarantier förlängs. Garanti bör
sålunda kunna ges för investeringar som påbörjas före utgången av 1978.
Statlig garanti bör oförändrat utgå med 40 % av det beviljade lånebeloppet.
I huvudsak bör nu gällande
regler gälla även vid förlängningen men jag anser att vissa förenklingar bör
införas för att göra systemet mer användbart och flexibelt utan att för den
skull riskerna blir större vid garantigivningen. Lån bör sålunda i första hand
avse investeringar enligt det tidigare beslutet, men bör också till en
begränsad del kunna avse tiU projektet knutet behov av rörelsekapital. Det bör
vidare vara möjligt men inte obligatoriskt att i det lånebelopp som ligger till
grund för garanti kunna räkna in ränta under utbyggnadstiden. För att inte
onödig påfrestning av företagets likviditet skall uppkomma bör dock garanti beviljas
endast om anstånd med avbetalningen av lånet under utbyggnadstiden till idrifttagandet
beviljas, dock högst under tre år.
Annuitetsbetalningar av
ränta och amorteringar bör kunna medges. Då situationen på kreditmarknaden
synes ha lättat något i höst och då investeringar av de slag som här avses hör
till de behov som enligt riksbankens direktiv till bankerna bör prioriteras kan
utrymmet på kreditmarknaden enligt min mening i flertalet fall inte vara något
hinder. Investeringsbanken har också genom riksdagsbeslut tidigare i år
erhållit utökade upplåningsmöjligheter.
De
ändringar som jag här förordat bör gälla för de garantier som lämnas fr. o. m.
den 1 januari 1978.
Det bör även i
fortsättningen ankomma på statens industriverk att pröva fråga om statlig
garanti. I särskilda fall prövas fråga om sådan garanti av regeringen. För
investeringsbelopp över 50 milj. kr. skall frågan alltid prövas av regeringen.
Garantiramen beräknar jag oförändrad till 1 000 milj. kr. inkl. de garantier
som lämnas under 1977.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen
att
medge att statlig garanti till lån för investeringar får beviljas under år 1978
i enlighet med vad jag har förordat.
Prop. 1977/78: 25 131
Bilaga 12
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1977-10-27
Föredragande: stadsrådet Mundebo
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 såvitt avser statens allmänna fastighetsfond
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Reparations- och underhållskostnader m. ni. under
karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastigbetsfond. Under posten
reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för
statens aUmänna fastighetsfond för budgetåret 1977/78 beräknats 10 000 000 kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset
En del av sjukhusets lokaler har ett eftersatt underhåll
och är i behov av modernisering. Reparationer av akuta fel har blivit
omfattande. Härtill kommer betydande prisökningar. För den del av fastighetsdriften
vartill direktionen beräknar medel under karolinska sjukhusets delfond av
statens allmänna fastighetsfond kommer att behövas 6 milj. kr. mot tidigare
beräknade 4,4 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Vidare beräknar direktionen
ett medelsbehov av ytterligare 10,5 milj. kr. för fastighetsunderhåll samt 1,8
milj. kr. för energibesparande åtgärder. För budgetåret 1977/78 beräknas
således ökade reparations- och underhållskostnader av sammanlagt 13,9 milj.
kr.
Föredraganden
De medel som för innevarande budgetår beräknats för reparations-och
underhållskostnader under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna
fastighetsfond avser endast fastighetsunderhåll och sådana reparations- och
översynsarbeten av driftanläggningarna m. m. som ej skall bekostas av i annat
sammanhang anvisade driftmedel. Kostnaderna för ombyggnad och komplettering
bestrids fr. o. m. budgetåret 1977/78 helt från det under femte huvudtiteln
uppförda investeringsanslaget Utbyggande av karolinska sjukhuset.
Prop. 1977/78: 25 132
För
att möjliggöra en viss ökning av reparations- och underhållsarbetena m. m.
redan under innevarande budgetår förordar jag att ytterligare 2 milj. kr.
anvisas på tUläggsbudget för budgetåret 1977/78.
Jag har av statsrådet Troedsson
erfarit att det föreligger behov av förbättrade lokaler för den verksamhet som
bedrivs av medicine doktorn Gertmd Lind vid den ortopedisk-kirurgiska kliniken.
Inom ramen för de samlade resurser som nu står till förfogande för karolinska
sjukhuset för underhålls- och investeringsverksamhet bör erforderliga åtgärde"
kunna inrymmas.
För att täcka kostnader
för energibesparande åtgärder har medel anvisats på det under trettonde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
i staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska sjukhusets delfond,
under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1977/78
beräkna ett belopp av ytteriigare 2 000 000 kr.
Prop.
1977/78: 25 133
Bilaga 13
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1977/78: 25
begärda anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//. Justitiedepartementet
G 5 Stöd till politiska partier, förslagsanslag 16 000 000
///. Utrikesdepartementet
A 8 Kommittéer m. m., reservationsanslag 575 000
IV. Försvarsdepartementet
H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva
tionsanslag 75 800 000
H10 Övervakningskontingenten i Korea, reserva
tionsanslag 1 420 000
V. Socialdepartementet
E 16 Bidrag till driften av en WHO-enhet för rap
portering av läkemeddsbiverkningar, förslags
anslag 439 000
J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,
förslagsanslag 1 900 000
VI. Kommunikationsdepartementet
B 7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reserva
tionsanslag 3 325 000
VIII. Budgetdepartementet
B 7 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., re
servationsanslag 2 000 000
IX. Utbildningsdepartementet
B 11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservations
anslag 6 796 000
B 12 Bidrag till Operan och Dramatiska
teatern,
reservationsanslag 13 821 000
B 30 Viss beredskapsutrustning m. m. för
Sveriges
Radio, reservationsanslag 400 000
D 9 Utbildning för kultur- och informationsyrken,
reservationsanslag 5 670 000
D 51 Vissa kostnader för utbildning och forskning
inom högskolan, reservationsanslag 18 098 000
D 52 Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid
högskolor 9 994 000
Prop.
1977/78: 25 134
D 53 Extra resurser för utbildningsområdet
med
fritt
tillträde i högskolan, reservationsanslag 12 324 000
E15 Sveriges UtbUdningsradio aktiebolag 1638 000
G
8 Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt
m. m., reservationsanslag 200 000
X. Jordbruksdepartementet I 3 Bidrag till vissa organisationer i
anledning av
Riksförbundsbingo ÄB:s konkurs I 650 000
XII. A rbetsmarknadsdepartementet
B 3 Sysselsättningsskapande åtgärder,
reservations
anslag 160 100 000
C 1 Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag 4 000 000
D 3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 1 020 000
XIII. Bostadsdepartementet
A 4 Bidrag till vissa internationella
organisationer
m. m., reservationsanslag 1 000 000
B 9 Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlings
lokaler, reservationsanslag 8 000 000
BIO Upprustningsbidrag m.m. till allmänna sam
lingslokaler, reservationsanslag 8 000 000
XIV. Industridepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 22 800 000
B 9 Kostnader för räntebefrielse vid strukturgaran
tier tUl företag inom vissa industribranscher,
reservationsanslag 1 000 000
B 20 Bidrag till AB Götaverken,
reservationsanslag 60 000 000
B 21 Medelstillskott till förenade fabriksverken för
överlåtelse av vissa tvätterier, reservations
anslag 42 620 000
E 10 Materialbidrag för energistudiecirklar m. m.,
förslagsanslag 3 395 000
F 13 Energiforskning, reservationsanslag 1000 000
Summa för driftbudgeten 487 985 000
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken
2 Finansiering av stirUngprojektet 7 100 000
F. Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m. m. 496 500 000
Prop.
1977/78: 25 135
G. Domänverket
Industridepartementet
2 Förvaltningsbyggnad för domänverket 3 000 000
n. Statens allmänna fastighetsfond
Industridepartementet
17 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 150 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesdepartementet
1 Utrikesförvaltningens lånefond 2 000 000
Utbildningsdepartementet
5 Studiemedelsfonden 135 000 000
Bostadsdepartementet
14 Lånefonden för allmänna samlingslokaler 8 000 000
Industridepartementet
15 Statens hantverks- och industrilånefond 30 000 000
V. Fonden för låneunderstöd
Industridepartementet
15 Lån till processutveckling i Ranstad 10 400 000
19 Lån tUl Uddeholms AB 600 000 000
Summa för kapitalbudgeten 1 292 150 000
Prop.
1977/78: 25 137
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................ 1
Justitiedepartementet
Bil. 1.............................................. ...... 5
Stöd tUl politiska partier .............................................. 5
Polishus m. m................................................................. ...... 6
Utrikesdepartementet BU. 2 ........................................... ...... 9
Kommittéer m. m............................................................ 9
Utrikesförvaltningens lånefond .................................... ...... 9
Försvarsdepartementet Bil. 3............................................ 11
FN-styrkors verksamhet utomlands ............................. II
Övervakningskontingenten i Korea ............................. ... 12
Socialdepartementet BU. 4 ............................................... ... 15
Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av
läke
medelsbiverkningar ...................................................... ... 15
Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m............ ... 17
Kommunikationsdepartementet Bil. 5 ............................. 21
Lånegaranti till Rederi AB Gotland.................................. 21
Bidrag till byggande av enskilda vägar.......................... 22
Höjning av rörlig kredit till televerket............................. .... 23
Budgetdepartementet Bil. 6 .......................................... 25
Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.................. 25
Inredning av byggnader för statlig förvaltning............... 26
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning......................... ... 30
Utbildningsdepartementet BU. 7....................................... ... 37
Bidrag till Svenska riksteatern ..................................... ... 37
Bidrag till Operan och Dramatiska teatern..................... ... 38
Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio .... ... 38
Utbildning för kultur- och informationsyrken.................. ... 39
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.
m. 40
Vissa kostnader för utbildning och forskning inom
högskolan .. 43
Kostnader för viss övertalig lärarpersonal vid högskolor....... 46
Extra resurser för utbildningsområdet med fritt tillträde
i hög
skolan ........................................................................ 47
Bidrag till driften av folkhögskolor m. m......................... ... 52
Sveriges UtbUdningsradio aktiebolag ........................ 53
Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m............ 55
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhets
område .......................................................................... 56
Studiemedelsfonden....................................................... 58
Jordbruksdepartementet Bil. 8 ........................................ ... 59
Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor
m. m............................................................................... 59
Bidrag till vissa organisationer i anledning av Riksförbundsbingo
AB:s konkurs ............................................................... 60
Arbetsmarknadsdepartementet Bil. 9 ............................ 63
Arbetsmarknadsservice .............................................. ... 63
Sysselsättningsskapande åtgärder ............................. ... 65
Stöd till lagemppbyggnad .............................................. ... 69
Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utmstning......... 69
Prop.
1977/78: 25 138
Arbetarskyddsstyrelsen .............................................. ... 71
Åtgärder för invandrare.................................................. 72
Bostadsdepartementet
BU. 10.......................................... 75
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m....... 75
Anordningsbidrag m. m. till aUmänna samlingslokaler ... 75
Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler. ... 76
Lånefonden för allmänna samlingslokaler .................... 77
Industridepartementet
BU. 11........................................... 79
Kommittéer m. m............................................................ ... 79
Företags- och branschfrämjande åtgärder..................... 81
Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier tUl
företag inom
vissa industribranscher .............................................. 81
Bidrag till AB Götaverken................................................ 82
Medelstillskott till förenade fabriksverken för
överlåtelse av vissa
tvätterier ..................................................................... 85
Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet ................. ... 88
Materialbidrag för energistudiecirklar m. m..................... ... 91
Energiforskning .......................................................... ... 93
Finansiering av stirlingprojektet..................................... ... 94
Bemyndigande att teckna borgen ................................. 100
Bemyndigande att lämna aktieägartillskott .................. . 102
Kraftstationer m. m........................................................ . 103
Förvaltningsbyggnad för domänverket.......................... . 116
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m................ . 117
Statens hantverks- och industrilånefond ...................... . 118
Lån till processutveckling i Ranstad............................... . 120
Lån till Uddeholms AB .................................................... . 122
Beviljande av statUga investeringsgarantier................. . 126
Budgetdepartementet Bil. 12 ............................................ 131
Reparations- och underhållskostnader m. m. under
karolinska
sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond 131
Förteckning över begärda anslag BU. 13 .......................... . 133
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770570
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
114 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (112)
112 kopplingar i 68 dokument.
- SOU 1999:99 Översyn av Stiftelsen för internationell rapportering av läkemedelsbiverkningar s. 29 i texten
- Prop. 1982/83:94 om ändrade regler för beskattning av näringsbidrag, m.m. s. 104 i texten
- Prop. 1981/82:148 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. s. 99 i texten
- Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
- Prop. 1981/82:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 s. 3 i texten
Doktrin (2)
2 kopplingar i 1 dokument.
- Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 172 · s. 327 i texten