Sök i Ratio Lex

med energisparplan för befintlig bebyggelse

522 sidor, varav 360 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 360 av 522 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1977/78:76, med energisparplan för befintlig bebyggelse

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1911/18: 76 Regeringens proposition 1977/78: 76

med
energisparplan för befintlig bebyggelse;

beslutad
den 1 december 1977.

Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ELVY
OLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om riktlinjer för energihushållning i
befintlig bebyggelse for perioden 1978-1988. Målet är att nettoenergiförbrukningen
i dagens byggnadsbestånd år 1988 skall vara 32 titt 39 TWh lägre än för
närvarande. Sparmålet motsvarar en bruttoenergibesparing på mellan 39 och 48
TWh per år och motsvarar mellan 25 och 30 % av den totala energiförbrukningen
i dagens byggnadsbestånd.

I
propositionen anges vidare riktlinjer för genomförandet av detta sparpro-gram
som omfattar investeringar om sammanlagt 31 till 48 miljarder kr. under
tioårsperioden. En omprövning av programmet efter tre år föreslås.
Utgångspunkten för riktiinjema är att det nu tinns ett stort intresse för
energisparande. Det saknas därför anledning att för närvarande införa några
tvingande regler för att åstadkomma ett tiUräckUgt stort sparande. Rikttinjerna
för genomförandet syftar i första hand till att rikta åtgärderna till de mest
lönsamma projekten.

1
propositionen läggs också fram förstag till ändring av
underhåtlsbestäm-melserna i byggnadsstadgan (1959:612). Ändringen innebär att
det införs krav på alt byggnad i vissa falt skall underhållas så att
möjligheterna till god energihushållning bibehålls i skälig utsträckning.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1978.

I Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 2

Förslag
till

Lag
om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom
föreskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels att i 44 a § och 48 a §
ordet "värmehushållning" skall bytas ut mot ordet
"energihushållning", dels att 50 S skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

50
S

Byggnad skall underhållas så, att Byggnad skall underhållas så, att

hållfastheten icke äventyras samt hållfastheten icke äventyras samt

brandfara, sanitär olägenhet eller brandfara, sanitär olägenhet eller

vanprydnad icke uppkommer. vanprydnad icke uppkofnmer.

Byggnad
eller del av byggnad, som har iilföns i enUghet med bestänunelserna i 44 a §,
skall underhållas så alt möjlighelerna till god energihushåUning I skälig
Ulslräckning bibehålles.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.

I
Stadgan omtryckt 1972:776 Senaste lydelse av 44 a § 1975:817 48 a § 1977:22

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-12-01

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmårk, Ullsten, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande:
statsrådet Olsson

Proposition
med energisparplan för befintlig bebyggelse.

1
Föredraganden 1.1 Inledning

Vårt
sätt att hushålla med energin har stor betydelse för våra möjligheter att uppnå
centrala mål för samhällsutvecklingen. Vi har ett ansvar för att skapa en god
miljö och ett till ekologiska krav bättre anpassat samhälle för dagens och
morgondagens generationer. Energihushållning genom effektivisering av
energianvändningen är en viktig fömtsättning för att uppnå detta mål.

Det
är mycket angeläget att minska vårt beroende av importerade bränslen.
Insatserna bör sträcka sig över flera fält. Det gäller bl. a. att finna de
effektivaste formerna lor energisparande i befinttiga byggnader och ny
energieffektiv teknik för nya byggnader.

Energisparande i syfte att
reducera oljeberoendet är också ett huvudmål för samarbetel inom det till OECD
anslutna internationella energiorganet (lEA, International Energy Agency). En
av de riktlinjer för medlemsländernas energipolitik som fastställdes vid
organisationens ministermöte i oktober 1977 avser just hushållning med energi.
Bland de åtgärder som föreslås återfinns effektiva insatser för hushållning med
energi i befintlig bebyggelse.

Inom
ramen för det intemationella samarbetet i FN:s ekonomiska kommission för Europa
(ECE) hölls under oktober 1977 ett seminarium rörande energifrågornas betydelse
för planering och utveckling av bebyggelse och bebyggelseområden. 1 rapporten
från seminariet framhålls att stora besparingar kan och måste göras i
energiförbrukningen i främst bebyggelsen. I rapporten framhålls vidare att del
kan uppskattas att omkring 50 % av den

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 4

totala
energikonsumtionen i ECE-regionen på något sätt berör bebyggelsen och
bebyggelseområden. Eftersom ECE-regionen ensam står för ungefär 75 % av hela
världens energiförbrukning så tar ECE-länderna för sin egen bebyggelse och
transporter i tätorter i anspråk ca 40 % av hela världens energiförbrukning.
Merparten används för bebyggelsen. 1 rapporten framhålls vidare att åtgärder
för att minska energiförbrukningen i bebyggelsen därför inte enbart är en fråga
om att försvara nuvarande och kommande generationers intressen i ECE-regionen.
De måste också ses som en moralisk skyldighel gentemot de mindre priviligierade
länderna och folken och som en uppgift för intemationellt samarbete.

En
minskning av vår energiförbrukning för uppvärmnings- och ventilationsändamål
är således av betydelse för att tillgodose den iredje väridens berättigade krav
på ökad energitillförsel. Jag anser därför att ett omfattande program för
energihushållning i bebyggelsen ligger i linje med strävandena mot en större
internationeti solidaritet.

Genomförandet
av ett omfattande energisparprogram kommer också att ge betydande positiva
miljöeffekter i form av minskade utsläpp av föroreningar. Det gäller i första
hand näraliggande miljöproblem inom landet i form av bl. a. svavelutstäpp men
lår betydelse också utanför landets gränser. Minskningen i energianvändningen
kommer också att reducera bl. a. koldioxidutsläppen vilka globalt selt riskerar
att ge klimatförändrade effekter på lång sikt.

1975
års energipolitiska beslul (prop. 1975:30 bil. 1, NU 1975:30, rskr 1975:202 och
bil. 2, CU 1975:28, rskr 1975:203) innebar ett steg i strävan alt hålla
tillbaka energikonsumtionen. För tiden t. o. m. 1985 skulle den totala
enegiförbrukningen tillåtas att öka med i genomsnitt 2 % per år. Den totala
årsförbrukningen 1985 skulle därmed komma att uppgå till ca 540 TWh. Vid
beslutet om energisparmåtet utgick man från att ökningen av industrins
energiförbrukning skutte begränsas till i genomsnitt 3 % per år. Vad gäller den
andra stora förbrukningssektorn "byggnadsuppvärmning" angavs inte närmare
hur konsumtionen skulle tillåtas öka. När målet att begränsa ökningen av
energiförbrukningen till 2 % per år bestämdes utgick man emellertid bl. a. från
bedömningen att energiförbrukningen för uppvärmning av bostäder kunde minskas
med i genomsnitt 0,9 % per år under perioden.

Beslutet
baserades på underlag från bl. a. energiprognosutredningen och remissyttranden
över den samt en särskild undersökning av sparmöjligheter inom olika
samhällsområden som utfördes av resp. berörda myndigheler.

De
medel som i samband med det energipolitiska beslutet ställdes till förfogande
för att genomföra energibesparingen i byggnader var dels ändringar i
byggnadslagen och byggnadsstadgan, dels en utvidgning och ökning av
energisparstödet. Därutöver fattades beslut om ett energiforskningsprogram som
även inkluderar forskning om energianvändning för tokalkomfort.

1975
års beslut avsåg tiden lill år 1985. Förslag beträffande energipolitiken

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 5

under
resterande del av 1980-talet förutsattes bli framlagda år 1978, då bl.,a.
bättre erfarenhelsunderlag väntades föreligga beträffande t. ex.
energisparin-satsernas effekter. I någon utsträckning skutte också resultatet
från energiforskningsprogrammet då kunna föreligga.

Jag
kommer i del följande att presentera utredningsunderiag som visar alt man kan
spara energi i byggnader i väsentligt slörre omfattning än vad som förutsattes
i 1975 års beslut. Målet bör därför vara att spara väsentligt mer energi än vad
som ansågs möjligt i 1975 års riksdagsbeslut.

1975
års riksdagsbeslut innehöll, som jag har nämnt, inte några klart uttalade mål
och program beträffande energihushållningen i hela byggnadsbeståndet. Genom
det nu framtagna materialet är det enligt min mening möjligt att avgöra dels
vilka insatser som är mest angelägna och riktiga att genomföra, dels i vilken
omfattning dessa insatser kan och bör genomföras. Det är nu möjligt att ange
mål för ett omfatiande energisparprogram för byggnader avseende den kommande
tioårsperioden. Detta skall ses som ett led i den medvetna hushållningspolitik
som regeringen förbundit sig att genomföra.

Regeringens
politik har tidigare kommit till uttryck i bl. a. propositionen t976/77:107om
hushållning med energi ibyggnaderm. m. Under våren 1977 antog riksdagen denna
proposition i allt väsentligt (CU 1976/77:39 och 34, rskr 1976/77:244 och 245).
1 propositionen framhålls alt det är angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas
för att ytterligare höja ambitionsnivån i energisparandet. Riksdagsbeslutet
innebar godkännande av åtgärder som på olika sätl syftar till att öka
energisparandet. Sålunda förbättrades och förstärktes det statliga
energisparstödet avseende bostäder, allmänna samlingslokaler m. m. samt
kommunala, landstingskommunala och civila statliga byggnader. Behovet av att
fortlöpande pröva såväl vilka åtgärder som bör stödjas med hänsyn till ny
teknik m. m. som storleken av de kostnader som får ingå i bidrags- och
låneunderlaget för energisparande åtgärder betonades.

Riksdagsbeslutet
innbär även att medel ställdes till förfogande för kommunernas informations-
och rådgivningsverksamhet inom energisparområdel, fören undersökning av
byggnadsbeståndets beskaffenhet från energihushållningssynpunkl, fören
utökning av den forskningsinriktade experimentverksamheten samt för vissa
informations- och utbildningsinsatser. 1 propositionen redovisades slutligen
vissa förbättringar av möjligheterna att finansiera utbyggnad av fjärrvärme
med stöd av lån från kreditmarknaden.

Jag
föreslår i det följande alt målet är att nettoenergiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd
år 1988 skall vara 32 till 39 TWh lägre än för närvarande vilket motsvarar en
besparing på mellan 3,4 och 4,1 miljoner ton olja per år. Del motsvarar också
en minskning av energiförbmkningen i dagens byggnadsbestånd med mellan 25 och
30 96. Förstaget bygger på ett omfattande underlag om vilka besparingar som
kan åstadkommas genom åtgärder i befintliga byggnader och vad som är lönsamt
med hänsyn till vad som nu kan förutsättas om energiprisets utveckling. En
omprövning av programmet bör

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 6

omprövning
av programmet bör ske efter tre år. Den omfattning resursin-satsema förestås få
under de närmaste tre åren gör det möjligt att därvid fastlägga målet till 39
TWh. Genomförandet av programmet medför positiva effekter på landets handelsbalans
i form av minskat behov av importerade bränslen.

Sparmålet
svarar mot ett totalt investeringsprogram på mellan 31 och 48 mUjarder kr. Del
är således fråga om ett mycket omfatiande sparprogram.

Ett
stort program för energisparande måsle bygga på ett intensivt forsknings-,
utvecklings- och demonslrationsarbete, vilket i sin tur underlättar
introduktionen av en energiförsörjning som alltmer bygger på ny teknik.
Härigenom kommer handlingsfriheten på energiområdet att vidgas och
förutsättningarna för en tryggad energiförsörjning stärks.

Energisparprogrammet
ger ett betydelsefullt bidrag lill sysselsättningen. Medel för de aktuella
investeringarna kan vidare disponeras på ett sådant sätt, dels över tiden, dels
geografiskt, alt de fåren gynnsam konjunkturpotitisk och regionalpolitisk
effekt. Sparprogrammet är därmed ett led i ett fullföljande av
regeringsförklaringen där det anges, att "Regeringen skatt föra en
energipolitik som tryggar energiförsörjning och sysselsättning samt ger
handlingsfrihet för framtiden."

Förverkligandet
av energisparj)rogrammel förutsätter att reparationer av det befintliga
byggnadsbeståndei i viss mån kan komma att tidigareläggas. Hygieniska
förbättringar och förbättrat skydd mot butter är också följdverkningar av
programmet. Dess genomförande medför således också goda effekter på
boendemiljön.

En
minskning av energiålgängen i byggnadema, innebär också en minskning av
kostnaden för uppvärmning. Detta är av central betydelse för fastighetsägaren
och den enskilde hyresgäslen, inte minst därför att energipriset kan förväntas
stiga avsevärt i framtiden.

Sammanfattningsvis ger de
förslag jag presenterar i det följande ett antal positiva effekter: o Minskat
beroende av importerat bränsle med positiv effekt på utrikeshan-

detsbatansen. o Rättvisare
fördelning av de globala tillgångarna, o Ekologiskt anpassad samhäUsutveckling
för en bättre miljö och minskade

hälsorisker, o Ökad
sysselsättning med regionalpolitiska och konjunkturpoliiiska fördelar. O
Återhållande effekt på boendekostnaderna.

1.2
Energisparprogram för befintlig bebyggelse

1.2.1
Vissa uiredningar

Genom
beslut den 16 oktober 1975, vari hänvisades till en inom industridepartementet
upprättad promemoria (PM 1975-10-16, Uppdrag åt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 7

energisparkommittén
att bedöma energikonsumtionsutvecklingen m. m.) gav dåvarande regeringen
energisparkommittén i uppdrag att bl. a. undersöka förutsättningarna för
införande av inspeklion av byggnaders eldningsanläggningar.
Energisparkommittén uppdrog åt en särskild arbetsgrupp, panninspektionen, att
utreda frågan.

Efter
slutfört arbeie överiämnade arbetsgmppen till energisparkommittén PM
1976-03-17, Inspektion av byggnaders eldningsanläggningar. Kommittén
överiämnade den 6 april 1976 promemorian med egen tillstyrkan till industridepartementet.
Promemorian, i fortsäitningen kallad energisparkommilténs betänkande, har
remissbehandlats.

Det
är enligt energisparkommittén möjligt att minska oljeförbmkningen i
eldningsanläggningar med i genomsnitt 4 till 5 %. Kostnaderna för detta
beräknas bli ca 160 milj. kr. per år och besparingen ca 300 milj. kr. per år.

Många
remissinsianser anser att de ekonomiska kalkylerna och beräkningarna av
möjliga spareffekter är osäkra. Remissinstanserna har delade uppfattningar i
frågan om det är de små, de medelstora eller de stora anläggningarna som ger
den största sparmöjtigheten.

Dåvarande
regeringen gav genom beslut den 19 augusti 1976 planverket i uppdrag att utreda
frågan om energibesparing i befintlig bebyggelse. Enligt uppdraget skulle planverket
beräkna hur stora besparingar som är tekniskt och ekonomiskt möjliga under den
närmaste tioårsperioden. Verket skulle också bedöma vilka typer av sparåtgärder
som bör komma till stånd under tioårsperioden. Verket skulle slutligen utarbeta
förslag till nya bestämmelser och där så är befogat även förstag titt
styrmedel. Uppdraget omfattade enligt direktiven alla typer av
energisparåtgärder i befintlig bebygglse, således också sådana som inte är
byggnadslovsotiktiga. Uppdraget avsåg emellertid endast sådana byggnader som
ändå skulle bli föremål för ombyggnad eller som i övrigt är i behov av
underhåll. Planverket överiämnade den 31 januari 1977 titt bostadsdepartementet
rapporten Energisparmöjligheter i befintlig bebyggelse - preliminär rapport.
Rapporten har varit föremål för en omfatiande remissbehandling. Den 5 september
1977 överiämnade planverket en slutlig rapport i vilken verket tagit hänsyn
till remissutfallet rörande den preliminära rapporten. Den 24 november inkom
verket med korrigeringar av vissa sifferuppgifter i slutrapporten. I
slutrapporten har planverket bedömt det vara nödvändigt att vidga utredningen
utöver vad som angavs i direktiven. Planverket har sålunda studerat även sådana
åtgärder som inte är direkt förknippade med regelmässigt underhåll eller med
normal ombyggnad. Vidare har sparåtgärder som genomförs under en längre
tidsperiod än 10 år behandlats. När jag i det följande talar om planverkels
rapport avser jag den slutliga rapporten medan mina hänvisningar till
synpunkter från remissinstanser avser yttranden över planverkets preliminära
rapport såvida jag inte anger annat.

En
sammanfattning av de två utredningarna och remissyttrandena över dem bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 8

En
särskild promemoria 1977-12-01 Energisparande åtgärder i befintlig bebyggelse -
teknik och ekonomi har utarbetats inom bostadsdepartementet. Promemorian bör
fogas titt proiokollel i detta ärende som bilaga 2.

1
promemorian redovisas en utvärdering och komplettering av tiltgängtigt
utrednings- och remissmaterial. Med utgångspunkt i remissutfallet avseende
planverkets preliminära rapport och planverkels slutrapport görs erforderiiga
samhällsekonomiska analyser. Piomemorian är utarbetad i samarbete med ekonomi-,
utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartementen i de delar dessa
departements verksamhetsområden är berörda.

I
departementspromemorian redovisas ingående fyra ambitionsnivåer för
energisparande i befintiig bebygggelse. Jag kommer fortsättningsvis att referera
till dessa som alternativ 1,11,111 och IV. De
redovisade alternativen är emellertid endast exempel på olika sparambilioner.
Resultaten av bedömningarna i promemorian redovisas på ett sådant sätl att det
är möjligt att avgöra utgifterna även för sparambilioner som ligger mellan de
fyra alternativen. Analysen av de fyra alternativen avser kostnader och konsekvenser
vid ett genomförande under den närmaste tioårsperioden. Den lägsta
sparambitionen uttrycks i alternativ I. Delta alternativ bygger på förutsättningen
att endasl de mest lönsamma åtgärderna och de som är enklast att utföra kommer
att genomföras. Den högsta sparambitionen, alternativ IV, ger
den lägsta genomsnittliga lönsamheten och kräver de största insatserna vid
genomförandet.

Ett
program för energisparande bör baseras bl.a. på en analys av programmets
samband med samhällsekonomin i stort. Som underiag fören analys av effekterna
på samhällsekonomin av ett ambitiöst sparprogram redovisas i promemorian en
bedömning av arbetskraftsbehov, krav på del totala resursutrymmet saml
samhällsekonomisk lönsamhet i stort för de studerade alternativen. 1
promemorian redovisas även energisparverksamhetens effekt på
utrikeshandelsbalansen.

I
samband med att departementspromemorian har utarbetats har synpunkter inhämtats
från statens planverk, bostadssiyrelsen och statens råd för byggnadsforskning
saml från profossorn Bo Adamson vid tekniska fakulteten vid Lunds universitet,
professorn Ingemar Höglund och docenten Arne Elmroth vid tekniska högskotan i
Stockholm. Dessutom har professorn Enno Abel vid Chalmers tekniska högskota
granskat bedömningen av de instaltationstekniska frågorna.

Vissa
av de nu nämnda myndigheterna och experterna har begränsat sina granskningar
titt vissa avsnitt av promemorian. Andra har tagit ställning titt heta
innehållet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 9

1.2.2
Alternativa sparprogram

1.2.2.1
Kostnader och spareffekter

Enligt
planverkets bedömning är det möjligt alt i dagens bebyggelse spara totalt 49
TWh per år av den energi som förbrukas inom byggnaderna, dvs. netloenergi. Det
motsvarar enligt verkets bedömningar 65 TWh per år av den energi som tillförs
byggnaderna, dvs. bruttoenergi. Planverkets bruttoener-gibegrepp motsvarar
begreppet "slutlig användning" i energistatistik från statistiska
centralbyrån och energiprognoser från industriverket. I vilken takt de möjliga
tekniska åtgärderna bör och kan genomföras redovisas dock inte. Verkei
framhåller emellertid att kostnaden påverkas av genomförandeperiodens längd.
Det framgår också av verkets rapport att avsevärda kostnadsskillnader
föreligger för olika slag av åtgärder men det anges inte hur kostnaderna
utvecklas med stigande ambitionsnivå för energisparprogrammet. Del är därför
inte möjligt att ur verkets rapport dra några slutsatser om kostnader för olika
ambitionsnivåer om åtgärderna skall genomföras i lönsamhetsordning.

Planverket
indelar i sin rapport åtgärderna efter insatsens omfattning i det enskilda
fallet. Åtgärderna fördelas därvid på fyra kategorier. Den första kategorin
avser ändrad drift och skötsel. Den andra avser injustering och underhåll. Den
tredje avser förbättring av enklare slag och den fjärde kategorin slutligen
avser förbättringar av mer omfattande slag. Inom varje sådan kategori av
åtgärder ligger således tekniska ingrepp av skiftande slag.

Planverket
anger de erforderliga investeringsutgifterna för den maximalt möjliga
besparingen i befintlig bebyggelse till 87 miljarder kr. Utgifterna för
erforderiiga fasadskikt eller invändiga ytskikt för tak, väggar eller golv är
då inte medräknade. Om dessa utgifter inkluderas ökar utgifterna till 108
miljarder kr. 1 kostnadsberäkningama, som grundas på kostnadsläget i januari
1977, ingår mervärdeskatt.

Verkei
redovisar invesleringsutgifler för olika åtgärder och utgår därvid från alt de
byggnadstekniska åtgärderna, t. ex. fasadisolering och fönsterrenovering,
lämpligen utförs i samband med annan renovering. Därför redovisas utgifternas
storiek exklusive utgifter för erforderligt ytskikt. 1 en bilaga redovisas
också utgifterna för ytskiktet. Verket framhåller att den utgift som skall
belasta en lönsamhetskalkyl bör bedömas bl. a. med hänsyn till vilka andra
underhållsåtgärder som ändå hade behövt utföras om inte den energisparande
åtgärden hade genomförts.

För
de fyra åtgärdskategorierna redovisar planverket följande.

Genom
injustering och underhåll ärdel möjligt att spara maximall 13 TWh netto per år
till en investeringsutgift om 9 miljarder kr. Genom förbättringar av enklare
slag är det möjligt att spara 14 TWh netto per år till en invesleringsulgift på
19 miljarder kr. Genom förbättring av mera omfattande

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 10

slag
anser planverket att 22 TWh netto per år kan sparas till en investeringsutgift
exklusive ytskikt på 59 miljarder kr. och inkl. ytskikt på 80 miljarder kr. Som
tidigare har nämnts har planverket därvid inkluderat mervärdeskatten.
Beträffande åtgärder för ändrad drift och skötsel av anläggningar preciserar
planverket varken besparingsmöjligheter eller kostnader.

Planverket
har i sin slutrapport beräknat utgifter för olika åtgärder men avstått från att
gå närmare in på åtgärdernas lönsamhet. Man anger dock förhållandel mellan
invesleringsulgift och åriig energibesparing. Verket framhållerdock att dessa
uppgifterej fåranvändas för jämförelse mellan olika åtgärders lönsamhet. Några
remissinstanser har gjort lönsamhetsbedömningar av de enskilda åtgärderna.
Dessa analyser är ofta gjorda från en privalekonomisk eller fastighetsekonomisk
utgångspunkt.

De
remissinsianser som har yttrat sig över planverkets preliminära rapport har
inte gjort någon total bedömning av besparingsmöjligheterna som går att jämföra
med planverkets bedömning i slutrapporten. Flera remissinstanser har emellertid
gjort bedömningar rörande delar av planverkets preliminära rapport.

1
departementspromemorian görs emellertid en detaljerad jämförelse mellan de
enskilda delarna i undertaget för planverkets slutsatser och remissinstansernas
bedömningar i samma delfrågor. I departementspromemorian analyseras därefter
åtgärderna från samhällsekonomisk utgångspunkt.

De
fyra alternativa sparprogram som analyseras ingående i promemorian kan
sammanfattas enligt följande.

Sparalternativ
I medför en besparing på 21 TWh netto eller 27 TWh brutto per år till en
invesleringsulgift på 10 miljarder kr. Sparalternativ II medför
en besparing på 32 TWh netto etter 39 TWh bmtto per år till en
invesleringsulgift av 21 miljarder kr. Alternativ III medför en besparing på 39
TWh netto eller 48 TWh brutto per år litl en investeringsutgift av 33 miljarder
kr. Alternativ IV slutligen ger en besparingseffekt på 48 TWh
nettoenergi eller 60 TWh bruttoenergi till en investeringsutgift på 58
miljarder kr. De investeringsutgifter som anges är endasl de merutgifter som
är en direkt följd av de energisparande åtgärderna. Besparingarna avser vad man
sparar per år efter genomfört program. Investeringsutgiftema avser
kostnadsläget första kvartatet 1977, och är angivna exkl. mervärdeskatt.

Planverket
delar slutsatserna i promemorian rörande sparmöjligheter och kostnader vid
olika ambitionsnivåer. De beräkningar och bedömningar som tigger titt gmnd för
slutsatserna i promomorian är rimtiga enligt verkels bedömning liksom
beräkningarna av resursbehovet vid alternativa sparmål.

Bostadsstyrelsen
har i sin myndighetsutövning tidigare inte haft anledning alt gå in på
beräkningar av besparingsmöjligheter i den omfattning som alternativ 111 och IV innebär.
Styrelsen avstår därför från att bedöma dessa båda alternativ men delar
promemorians slutsatser om altemativen I och 11

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 11

och
de bedömningar som utgör underiag för dessa. De utredningar och beräkningar som
tidigare har ulförts inom styrelsen stämmer väl överens med promemorians
slutsatser om dessa båda alternativ.

Byggforskningsrådets
kansli har endast gjort en översiktlig bedömning av relationen mellan tekniska
åtgärder, energibesparingar och kostnader/ arbetskraftsbehov i de fyra
alternativen. Kansliet anser att de redovisade relationerna i alternativen I,
Il och III förefaller rimliga om man i bedömningarna utgår från de kalkylmetoder
som promemorian bygger på. Del fjärde altemativet innehåller så långtgående
åtgärder att osäkerheten i beräkningarna måste vara avsevärt större än i de
tre lägre altemativen. Arbetskrafts-problemen förefaller enligt kansliet vara
underskattade.

Professorn
Enno Abel finner att de bedömningar som har gjorls i promemorians
instatlationstekniska avsnitt är rimtiga med avseende på redovisade besparingar
och investeringar för de skilda åtgärderna. Kontroll-beräkningar i fråga om
åtgärder där institutionen kan stödja sig på egna utredningar och egen
forskning visar överensstämmelse. Abel påpekar att valet av metod för beräkning
av besparingskostnaden innebär att åigärder med hög invesleringsulgift och lång
brukstid gynnas.

Professorn
Bo Adamson delar promemorians slutsatser och de bedömningar som ligger till
grund för dem. Särskilt vill han dock stryka under behovet av snabb utbildning
av personal för injustering av värme- och ventilationssystem.

Professorn
Ingemar Höglund har inte kunnat detaljgranska alla siffror. Höglund har
dessutom koncentrerat sitt granskningsarbete titt avsnitten om värmeisolering,
fönster, tälningsåtgärder och nya lokala energikällor. I dessa avsnitt har
Höglund konstaterat god överensstämmelse mellan departementets och sina egna
bedömningar. Höglund delar de bedömningar av teoretisk möjlig energibesparing
och motsvarande investeringsutgifter som redovisas i promeorian. Höglund vill
dock starkt understryka vad han tidigare anfört i remissvar - för alt dessa
besparingar skall kunna nås i praktiken krävs, fömtom lämpliga styråtgärder, en
mycket omfattande utbildningsverksamhet.

Docenten
Arne Elmroth framhåller all han har detaljgranskat endast de byggnadstekniska
avsnitten. Elmroth delar de bedömningar av teoretiska sparmöjligheter och
kostnader som promemorian redovisar. Det har dock varit omöjligt för honom att
kontrollera samtliga redovisade sifferuppgifter i detalj. Elmroth framhåller
vidare att bedömningsunderiaget för alternativ IV är
sämre än för övriga alternativ, varför han inte kan ta ställning till om
alternativet är rimligt. Elmroth påpekar emellertid att han i allt väsenligt
delar bedömningarna i promemorian.

Planverket
framhåller i sin preliminära rapport och i sin slutrapport att en effektiv och
medveten planering såväl i stort som beträffande de enskilda åtgärdernas
genomförande erfordras för att angivna sparresullal skatt uppnås.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Tabell I.l Sparmöjligheter och samhällsekonomiska utgifter
enligt departementspromemorians fyra alternativ

Alternativ

Energibespanng

198,S

Investeringar på grund av

Netto TWh/år

Brutto TWh/år

miljarder kr.

exkl. mervärdeskatt

1

II

III

IV

21 32 39 48

27 39 48 60

10 21 33 58

Departementspromemorians
resultat baseras också på fömlsättningen att genomförandet kan ske med
inriktning på de mesl lönsamma åtgärdema. Jag återkommer till den frågan i det
följande.

Departementspromemorians
sparalternativ, den energisparande effekten av dem och de samhällsekonomiska
utgifter som bör belasta själva energisparprogrammet framgår av följande
tabell (tabell 1.1). Titt frågan om värdel från olika utgångspunkter av den
insparade energin återkommer jag i del följande.

1
följande tabell (tabell 1.2) redovisas departementspromemorians uppgifter om de
lotala investeringarna, dvs. investeringsutgiftema inklusive samtliga
renoveringsutgifter.

Till
de i tabellerna redovisade investeringsutgifterna kommer underhållskostnader
på ca 75, 220, 270 och 370 miljoner kr. per år.

Jag
finner alt departementspromemorians bedömning av sparmöjligheter och
investeringsutgifter kan läggas till grund för beslut i frågan om vilket
energisparmål som bör väljas för den närmaste tioårsperioden.

TabelH .2 Sparmöjligheter och totala utgifter enligt
departementspromemorians fyra alternativ

Alternativ

Energibesparing 1988

Totala investeringar vid genomlor-

andet av
ene

rgisparprogrammet

Netto

Brutto

miljarder
kr.

TWh/år

TWh/år

exkl. mer-

inkl. mer-

värdeskatt

värdeskatt

1

21

27

12

14

11

32

39

28

31

III

39

48

44

48

IV

48

60

73

81

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 13

1.2.2.2
Antal byggnader som berörs

Jag
övergår nu till att beskriva i vilken ulsträckning byggnader och lägenheter
blir berörda av energisparande åtgärder i olika sparalternativ. Ju högre
sparambition man väljer desto fter fastigheter kommer all beröras. Effekterna
för brukarna är av olika slag. På fiera olika sätl kommer t. ex. värmeisolering
att förbättra byggnadens kvalitet. Jag tänker då inte enbart på kvalilet från
energihushållningssynpunkl utan också på frihet från drag, förbättrad
ljudisolering samt reduktion av bullernivån i industrilokaler. 1 områden med
störande trafikbuller ger ofta treglasfönster en avsevärd förbättring av
ljudnivån inomhus. Jag vill med dessa exempel stryka under hur viktigt det är
att beakla de indirekta följderna av sparåtgärderna även om det primära syftet
är att minska energiförbrukningen.

Det
kan emellertid också uppstå vissa olägenheter för brukarna. De är emellertid i
allt väsentligt av övergående slag och gäller huvudsakligen de störningar som
kan inträffa vid genomförandet av energisparåtgärderna. Det är självfallet
angeläget att även sådana övergående olägenheter undviks så långt möjligt, bl.
a. genom en god planering.

Planverket
framhåller vikten av att inte spoliera kultur- och skönhetsvärden av speciell
natur genom bl. a. utvändig titläggsisolering. Flera remissinstanser delar
verkets uppfattning. 1 departementspromemorian har i bedömningarna av
alternativen därför hänsyn tagits till alt en viss del av byggnadsbeståndet
inte bör bli föremål för tittäggsisotering ens i det högsta alternativet. Jag
vill starkt betona att speciella hänsyn bör tas titt kulturhistoriska värden,
skönhelsvärden och speciella miljövärden i övrigt. Jag finner promemorians
bedömningar i dessa avseenden rimliga.

Tabell 1.3 Åtgärdade lägenheter i I OOO-tal underen
tioårsperiod enligt PM 1977-12-01 Energisparande åtgärder i befintlig
bebyggelse - teknik och ekonomi upprättad inom bostadsdepartementet S = Småhus,
F = Flerbostadshus

Åtgärdstyp

All 1

1

Alt ll

Alt

III

Alt IV

S

F

S

F

S

F

S

F

Vämieisolering,
vind

660

720

660

720

660

720

780

860

Värmeisolering,
vägg

0

0

465

380

765

640

1 130

1020

Vänneisolering,
golv

0

0

220

80

365

150

565

250

Fönsterbyte

150

90

150

90

225

140

300

190

Fönsterombyggnad

30

15

80

100

160

240

285

435

Fönsterläining

800

1350

900

1 500

1000

1650

1 100

1800

Övrig
tärning

250

200

425

300

675

500

675

500

Ventilation

0

20

0

300

0

300

0

320

Uppvärmningssystem

0

1310

590

1510

590

1510

610

1510

Styr-
och reglersyslem

0

930

590

930

590

930

610

930

Övriga
åtgärder

0

0

600

1 100

600

1200

600

1 300

Nya
lokala energikällor

0

0

0

0

10

10

20

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1.4 Åtgärdade
lokaler i miljoner m-' byggnadsvolym

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärdsgrupp

Alternativ

Ut

tv

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värmeisolering, vägg

Värmeisolering, vind

Fönsterbyte

Fönsterombyggnad

Fönslerlälning

Övrig tärning

Uppvärm ningssysiem

Ventilation

Styr- och reglersyslem

Övriga åtgärder

Nya lokala energikällor

20

100

160

220

140

140

140

200

26

26

35

52

3

10

30

70

160

200

240

280

20

60

140

140

260

345

345

350

240

280

360

370

250

270

270

270

0

240

240

240

0

0

0

0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det
antal lägenheter och den lokalvolym som enligt departementspromemorian berörs
av olika åtgärdstyper redovisas i följande tabelter(tabell 1.3,1.4 och 1.5).

Antalet
lägenheter i småhus uppgick år 1975 till 1,47 miljoner och antalet lägenheter i
fierbostadshus till 2,06 miljoner. Uppgifterna om lokalbeståndet och om
industritokalernas omfattning är mycket osäkra. 1 departementspromemorian
uppskattas lokalbeståndets volym år 1975 till ca 400 mUjoner m inklusive
industrins kontor, medan industrins övriga uppvärmda byggnadsvolym uppskattas
till 225 miljoner m. En stor andel av byggnadsbeståndet blir som framgår av de
redovisade tabellerna berörda av åtgärder även i de lägre sparalternativen.
Åtgärder 5;om ingår i de lägsta alternativen är ofta betydligt enklare att
genomföra.

1.2.3
Ulgångspunkier för val av energisparprogram

1
departementspromemorian redovisas en metod att beräkna lönsamheten av en
viss energisparåtgärd. Man presenterar

Tabell
1.5 Åtgärdade industrilokaler i miljoner m byggnadsvolym

Åtgärdsgrupp

Alternativ

1

11

III

IV

Värmeisolering,
vägg

0

22

56

90

Värmeisolering,
tak

44

79

101

123

Fönsterbyte

ll

11

17

23

Fönsterombyggnad

ll

14

19

37

Fönslerlälning

68

90

112

134

Övrig
tärning

ll

34

79

79

Uppvärmningssystem

140

185

185

190

Ventilation

60

96

96

100

Styr-
och reglersyslem

50

50

50

50

övriga
åtgärder

0

0

130

130

Nya
lokala energikällor

0

0

0

0

s. 15 Kontrollera mot PDF

därvid
begreppet besparingskostnad som uttrycker kostnaden i öre per kWh fören
energisparåtgärd. Besparingskostnaden beräknas med utgångspunkt i antaganden om
räntan, energiprisutvecklingen, åtgärdens invesleringsulgift, underhålls- och
driftskostnader samt åigärdens livslängd.

Beräkningarna
i departementspromemorian baseras på en real kalkylränta på 4 96. Jag anser ett
sådant krav på real förräntning vara rimligt som gmnd för mina fortsatta
bedömningar.

De
energisparande investeringarna i byggnadsbeståndet får effekter som sträcker
sig långt in i framtiden. Anlagandel om den framtida ulvecklingen av
energipriset liksom förulsättningar om räntan får därigenom slor betydelse
såväl för bedömningen av den totala lönsamheten som för prioriteringen mellan
olika åtgärder. Utvecklingen är mycket svårbedömd. Enligt min mening är det
klart att en stigande prisnivå är ett riktigt antagande. I
departementspromemorian förutsätts en ökning av energipriset i fast
penningvärde på 2 % per år. Jag finner detta vara ett lämpligt antagande att nu
utgå från.

Jag
finner beräkningsförutsättningarna i departementspromemorian rimliga även i
övrigt.

Om
besparingskostnaden beräknas lill ett lägre belopp än dagens energipris så är
åtgärden lönsam i snäv bemärkelse. I promemorian framhålls dock att om
besparingskoslnaden är högre än dagens energipris kan ålgärden ändå vara
samhällsekonomiskt lönsam med hänsyn dets till att annars outnyttjade resurser
kan användas, dets till de negativa effektema för samhället och den enskilde av
en alltför stor energiförbrukning. De negativa effekterna består av
miljöföroreningar, utnyttjande av knappa naturresurser, slort importberoende
m. m. Vid bedömningen av den samhällsekonomiska lönsamheten bör dessutom
tillgången på resurser beaktas. Om bristsituationer uppkommer skulle programmet
väsentligen fördyras.

Tabell 1.6 Investeringsutgifter, underhållskostnad
samt marginell besparingskostnad vid varierande besparingsnivå

Netto-

Investeringar exkl. mervärdeskatt

Under-

Margi-

energi-

miljarder kr.

hålls-

nell be-

besparing

- kosinad

sparings-

TWh/år

på grund av

totalt
vid ge-

miljoner

kostnad

energispar-

nomförandet
av

kr./år

öre/kWh

program

energisparprogram

21

10

12

76

5

26

14

19

140

6

30

18

25

190

7

34

24

32

235

8

36

28

37

260

9

39

33

44

272

10

42

40

52

325

12

45

49

61

360

15

48

58

72

370

20

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 16

Det
är enligt min mening angeläget att i första hand genomföra de åtgärder som är
samhällsekonomiskt mest lönsamma, även om en bedömning av samhällsekonomisk
lönsamhet inte är den enda utgångspunkten för valet av åtgärder inom ramen för
ett visst energisparprogram.

I
promemorian görs en uppdelning av besparingsåtgärder efter lönsamhet men också
efter åtgärdernas effekter för den enskilde och för samhället i stort. 1
allernaliv I, II, 111 och IV ingår huvudsakligen
åtgärder med en besparingskostnad på högst 5 öre per kWh, 7,5 öre per kWh, 10
öre per kWh respektive 20 öre per kWh. I följande tabell (tabell 1.6) redovisas
den marginella besparingskostnaden.

Med
begreppet marginell besparingskostnad avses utgiften för den sista sparade
kilowattimmen. Den marginella besparingskostnaden anger således hur stor
kostnaden blir för den dyraste ålgärden vid varje besparingsnivå. För
genomsnittsbyggnaden är besparingskostnaden per kilowattimme betydligt lägre.

De
investeringar som skatt belasta den samhällsekonomiska kalkylen innefattar
endast den del av totalutgiften för åtgärderna som är förknippad med
energisparandet. Sålunda ingär inte t. ex. den del av renoveringsuigiften vid
en byggnadsteknisk ålgärd som ändå skulle ha fordrats för att hålla byggnaden i
gott skick. 1 de fall då renoveringsåtgärden tidigareläggs av energisparskäl
har dock en räntekostnad beaktats. Den har beräknats med hänsyn till den
återstående livslängden hos byggnadsdelen ifråga. Investeringsutgifter och
kostnader har beräknats exklusive mervärdeskatt.

Enligt
promemorian kan man således spara ca 36 TWh per år med en marginell
besparingskostnad pä ca 9 öre per kWh. Invesleringsutgifien för ett sådant
program är 28 miljarder kr. exklusive renoveringskostnader och 37 miljarder kr.
inklusive renoveringskostnader. Underhållskostnaden blir 260 miljoner kr. per
år.

De
fyra alternativ som departementspromemorian redovisar är också noggrant
analyserade med hänsyn till utgifter och krav på resurser samt effekter i
övrigi.

Trots
det omfallande underiag som har tagits fram och den omsorgsfulla beredning som
har skett finns det naturligtvis en kvarstående osäkerhet i de använda
förutsättningarna. Det är inte heller möjligt att förutse vad den tekniska
ulvecklingen under kommande år kan innebära för energisparandet. Mot denna
bakgrund anser jag det av utomordentlig vikt att inte ge programmet för
energibesparingar i byggnader en sådan bindande utformning all inle reella
möjligheter finns att ändra inriktningen till följd av ny kunskap och nya
erfarenheter. Samhällets energisparpolitik måsle därför kännetecknas av en hög
grad av nexibililel och öppenhet för förändringar.

När
jag i det följande redovisaren program förenergihushållning i befintlig
bebyggelse harjag valt en sådan inriktning av de energisparande åtgärderna att
de koslnader och insatser, som samhället och enskilda måste göra, blir så lite
kännbara som möjligt vid ett givet energisparmåt. Jag delar planverkets

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 17

uppfattning
att det därvid är väsentligt att beakta inte bara de direkta penningutläggen
ulan också andra effekter för fastighetsägare och hyresgäster. Som exempel på
sådana effekter vitt jag nämna inverkan på vår miljö samt förbättrat
inomhusklimat.

De
fördelar och insatser som inte mäts i kronor och ören kan tillsammanlagna bli
lika beydelsefulla som energibesparingen för den enskilde fastighetsägaren och
för hyresgästen. Jag anser därför att det är angeläget att dessa bieffekter
beaklas vid bedömningen av energisparandets inriktning.

Enligt
min mening bör energisparande åigärder prioriteras efter kostnad. Därvid bör
även andra faktorer än de direkta penningsuttäggen beaktas. 1
departementspromemorian visas emellertid att de åtgärder som kan utföras med
små direkta penningutlägg per sparad kWh i allmänhet ger små uppoffringar i
övrigt. De innebär små störningar för de boende. Talning av fönster är
exempelvis en mycket lönsam åtgärd som också ger fördelar i form av bättre
ljudisolering. Genomförandet medför dessutom knappt några störningar.
Hänsynstagande till dessa andra effekter har därför i mycket ringa utsträckning
behövt leda till en förändring av den prioritering mellan olika åtgärder som
man skulle göra om man enbart tar hänsyn till de direkta penningutläggen. Ett undantag
är förbättring av fönsters värmeisolering i samband med byte eller ombyggnad av
fönster. Denna åtgärd har i departementspromemorian förts in i de lägre
alternativen trots att den haren relativt hög besparingskostnad. Att åtgärden
finns med i de lägre altemativen beror på att störningarna vid genomförandet är
ringa men också på att åtgärden leder titt förbätirad ljudisolering och
förbättrat inomhusklimat.

Det
är också väsentligt att skilja mellan samhällsekonomisk och privatekonomisk
kostnad för en energisparande ålgärd. Med den sistnämnda avser jag de kostnader
som bärs av fastighetsägaren och hyresgästerna. Den samhällsekonomiska
kostnaden blir väsentligen lägre än den privatekonomiska i ett läge då vi kan
använda oss av outnyttjade resurser i form av arbetskraft och industriell
kapacitet. Jag kommer sedan att visa alt det finns oulnyttiad kapacitet för
närvarande. Även i framtiden måste vi räkna med konjunkturmässiga och
säsongmässiga svängningar i efterfrågan på resurser för andra ändamål. Jag kommer
i det följande att föreslå riktlinjer för genomförandet som möjliggör en
anpassning av resursinsatsen regionalt och tidsmässigt. Delta bör innebära att
kapacitetsutnyttjandet kan öka även på sikl. Den samhällsekonomiska lönsamheten
är därför bätlre än vad de redovisade lönsamhetstalen anger.

Lönsamhetstalen
kan ej direkt jämföras med de rena produktions- och distributionskostnaderna
för energi som i departementspromemorian beräknas vara i genomsnitt strax
under 9 öre. Den samhällsekonomiska kostnaden för energi skall bl. a. inkludera
kostnaderna för negativa effekter på miljön. Priset 9 öre är dessutom en
medelkostnad. Kostnadema för den energi som tillföres de enskilda byggnaderna
liksom kostnaderna för den energi som förbmkas inom dessa varierar avsevärt.

2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 18

Visserligen
är ett kalkylpris på energi en av förutsättningarna för att man skall kunna dra
en klar gräns mellan samhällsekonomiskt lönsamma och olönsamma åtgärder. Genom
att beräkna besparingskoslnaderna per kWh kan man emellertid rangordna
åtgärderna efter relativ lönsamhet och få ett undertag för bedömningen av
alternativens lönsamhet.

Sammanfattningsvis
vill jag framhålla att man bör ta hänsyn till flera faktorer vid bedömningen av
en åtgärds lönsamhet. Besparingskostnaden bör beaktas och avvägas mol den
samhällsekonomiska energikostnaden. Besparingskostnaden beräknas så att
nuvärdet av investerings- och underhållskostnaden relateras titt nuvärdet av
energibesparingarna vägda med hänsyn titt antagandet om prisutvecklingen på
energi. Dessutom bör investeringsutgifter och arbetskraftsbehov samt
eventuellt behov av utbildning av denna arbetskraft beaktas.

Jag
finner att dessa faktorer beaktats i de bedömningar som görs i
departementspromemorian. Jag finner också alt de besparingsmöjligheter,
kostnader och effekter i övrigt, som redovisas i promemorian kan utgöra
underlag för vat av energisparprogram.

1.2.4
Resursbehov och Ullgängliga resurser 1.2.4.1 Arbetskraft och utbildning

Efter
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag anföra följande.

1
departementspromemorian uppskattas ökningen av arbetskraftsbehovet för
energisparande åtgärder till totalt ca 10 000 personer per år i alternativ I,
ca 20 000 i alternativ II, ca 30 000 i alternativ III och ca 50 000 i
alternativ IV. Omkring hälften av detta arbetskraftsbehov avser
byggnadsarbetare. Behovet av byggnadsarbetare kan ställas i relation till en
total sysselsättning inom byggnadsverksamheten på för närvarande drygt 300 000
personer. Enligt bedömningarna i promemorian, vilka stämmer överens med vad
Svenska byggnadsarbetareförbundet har anfört, är det yrkesgrupperna
träarbetare, rörmontörer och ventilationsmontörer som i första hand kommeratt
beröras. Andra yrkeskategorier som berörs är främst grovarbetare, elektriker,
takläg-gare, plåtslagare och murare. Vidare krävs ett stort antal konsulter,
bl. a. flera hundra VVS-konsutter för projekteringsarbete i samband med
programmets genomförande.

Byggnadsverksamheten
kännetecknas av relativt stora säsongmässiga svängningar. Vidare kan
sysselsättningsläget variera inom ganska vida marginaler mellan olika regioner.
1 några län och inom vissa yrkeskategorier är arbetslösheten bland
byggnadsarbetarna för närvarande stor. För t. ex. träarbetare har däremot
antalet arbetslösa på vissa orter varit lägre än antalet lediga platser. Såvitt
nu kan bedömas utgör emellertid inte bristen på träarbetare eller andra
byggnadsarbetare för närvarande något hinder för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 19

energisparande
åtgärder med den stegvisa uppbyggnad av programmet som jag kommer att föreslå.
Om brister uppkommer i enstaka orter eller län, kan del finnas anledning till
återhållsamhet där.

I
framtiden bör de energisparande åtgärderna utformas så att de aktivt bidrar
till en utiämning av konjunkturmässiga och säsongmässiga svängningar i olika
delar av landet.

Under
de senaste fem åren har antalet sysselsatta i byggnadsverksamheten gått ner
kraftigt, främst på grund av det minskade bostadsbyggandet. Enligt
industriverkets prognos kan antalet sysselsatta i byggnadsverksamheten väntas
fortsätta att minska fram till 1980. Med en antagen ökning av bostadsbyggandet
väntas dock sysselsättningen inom byggnadsverksamheten komma att öka något
under första hälften av 1980-talet. Ca 20 000 byggnadsarbetare har under de
senaste åren pensionerats medan minst lika många har övergått till annan
verksamhel. Det är osäkert i vilken utsträckning dessa kommer att återgå till
byggnadsverksamheten vid en ökning av antalet arbetstillfällen där.

Planverket
framhåller i sin rapport vikten av en kompetent drift och skötsel av
byggnadernas anläggningar för ventilation och uppvärmning. En rad
remissinstanser delar den uppfattningen. Det energisparprogram somjag här
förestår bygger på en rad åtgärder som är beroende av kontinuerlig skötsel och
drift för att deras energiegenskaper skall vidmakthållas. Även de tillämpningsföreskrifter
litl byggnadsstadgan, som redan införts i Svensk Byggnorm avseende nybyggnader,
bygger på den förutsättningen att kompetenta fastighetsskötare eller särskild
driftpersonal finns att tillgå för skötsel av något större anläggningar. 1 dag
finns ingen organiserad utbildning etter vidareutbildning för
fastighetsskötare.

Jag
kommer i det följande att förorda uppbyggnad av resurser för en omfattande
teknisk rådgivning och besiktning. Stora utbildningsinsatser för byggnads- och
VVS-tekniker erfordras för att möjliggöra en sådan uppbyggnad.

Efter
samråd med statsrådet Mogård vilt jag anföra följande.

Det
kommer att föreligga ett stort utbildningsbehov även om vi kan räkna med att
energisparprogrammet kommer att sysselsätta människor som för närvarande är
arbetslösa och som redan har den behövliga utbildningen. Utbildningsbehovet bör
tillgodoses såväl genom insatser inom ramen för gymnasieskolan som inom ramen
för arbetsmarknadsutbildningen.

Behovet
av åtgärder inom gymnasieutbildningen för att tillgodose det aktuella
utbildningsbehovet får prövas fortlöpande. Jag kan vidare meddela att
skolöverstyrelsen har inkommit till utbildningsdepartementet med skrivelse om
inrättande av en drift- och underhåltsteknisk linje för bl. a.
fastighetsskötare. Dessa frågor kommer att behandlas i samband med
budgetproposition för budgetåret 1978/79.

Inom
utbildningsdepartementet bereds även frågan om drift- och underhåltsteknisk
utbildning inom de tekniska högskotorna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 20

Såvitt
avser arbetsmarknadsutbildningen vitt jag efter samråd med arbetsmarknadsministern
erinra om att behovet av kurser för olika yrken bedöms åriigen i de s. k.
ramplanerna. I3essa utarbetas länsvis i samråd mellan arbetsmarknads- och
skolmyndigheter samt arbetsmarknadens parter för att sedan samordnas för hela
rikel. Enligt huvudregeln är AMU-kurserna förbehållna dem som är eller löper
risk att bli arbetslösa, men titt bristyrkes-utbildningen har alla vuxna
tillträde. Om rekryteringsproblem skulle uppstå när det gäller
energisparprogrammet ankommer del på arbetsmarknadsstyrelsen att pröva om
bristyrkesutbildningen kan utvidgas utöver nuvarande omfattning.

Jag
kommer vidare att föreslå regeringen att i budgetpropositionen för budgeiåret
1978/79 beräkna medel för sådana fortbildningskurser som bör komma titt stånd
för att ge redan yrkesverksamma vidareutbildning i energisparfrågor.

1.2.4.2
Industrins kapacitet

Efter
samråd med chefen för industridepartementet vill jag anföra följande.

Vi
har för närvarande en betydande överkapacitet i en stor del av
byggmaterialindustrin. Detta har stor betydelse för möjligheterna att satsa på
energisparande åtgärder.

De
delar av byggmaterialinduslrin som nu har väsentlig överkapacitet är beroende
av en ökning av byggnadsverksamheten om nedläggningar och ökad arbetslöshet
skall kunna undvikas under de närmaste åren. Å andra sidan kan satsningen på
ett omfattande energisparprogram medföra en kapcitetsbrist inom vissa
delbranscher inom byggmaterialindustrin. Departementspromemorian visar att den
trånga sektorn inom byggmaterialindustrin under det närmasle året är
mineralullsproduktionen. Utbyggnader av kapaciteten genomförs emellertid för
närvarande varför problemen kommer att kunna elimineras. Under åren efter 1978
kommer således samtliga berörda byggmaterialbranscher att ha tillräcktig
kapacitet för en verksamhet inom ramen för sparalternativ 111 utan alt vare sig
importbehovel ökar eller exporlmöjligheterna minskar. Detta gälleräven med
hänsyn till industriverkets prognos om utvecklingen av byggnadsverksamheten i
övrigi, som bl. a. innebär att ca 64 000 lägenheter lärdigstälts år 1980 och
70-72 000 år 1985.

För
vissa material, exempelvis tätningslisier, ärden lekniska livslängden så kort
att industrin kan räkna med att en hög efterfrågenivå skall kunna upprätthållas
konlinueriigt. För annal malerial är livslängden så lång all återinvesteringar
inte blir aktuella under byggnadens återstående brukstid. Om genomförandetakten
är mycket hög kan förelagen därför komma att erfara en nedgång i efterfrågan
efter en viss tid. De måste då räkna med att en det av den utmstning, som
anskaffas nu inte kommeratt kunna utnyttjas titts den är försliten.
Produktionen kan därför komma att belastas med extra höga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 21

avskrivningskostnader.
Jag vill dock peka på möjligheten att utveckla en exportmarknad fören
högklassig svensk energisparteknik, vilket kan bidraga till en hög produktionsnivå,
även efter det att energisparprogrammet minskat i omfattning. Genomförandet av
ett ambitiöst energisparprogram under en kort tidsrymd erbjuder vidare
möjligheter att effektivisera produktionen av vissa slag av byggnadsmaterial
avsedda för energisparande ändamål.

Jag
vill starkt stryka under betydelsen av att industrin försitt utvecklingsarbete
och sin investeringsplanering har kännedom om den framtida allmänna
inriktningen och omfattningen i grova drag av de energisparande åtgärderna.
Detta är ett av skälen titt att jag i del följande finner det lämpligt att
föreslå ett sparmål beträffande del befintliga byggnadsbeståndet på 10 års
sikt. Detta kan tyckas i viss mån strida mot vad jag tidigare har anfört om
kravet på fiexibititet i programmets genomförande. Det råder emellertid inte
någon avgörande motsättning mellan dessa två krav. All produktion sker under
viss osäkerhet om framtida efterfrågan.

Investering miljarder kr.

80
-70 -60 -50 -40 -30 -20 -10

---- T----- 1----- Illl Besparing

O 10 20 30 40 50
60 TWh/år netto

Figur 1.1. Samband mellan energibesparing och
investeringsutgift exklusive mervärdeskatt p.g.a. energisparprogram.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 22

1.2.4.3
Totalt resursutrymme

Departementspromemorians
bedömning av investeringarna vid olika sparprogram kan illustreras med följande
två diagram. Det första diagrammet (figur 1.1) redovisar de investeringar som
bör belasta en samhällsekonomisk kalkyl nämligen de merkostnader som blir
följden av energibesparingarna. Flera av de energisparande åtgärder som kan
komma i fråga innebär samtidigt utbyte eller renovering av befintliga
byggnadsdelar, exempelvis fönster och fasadbeklädnad. I de fall dessa
renoveringsåtgärder och ersättningsinvesteringar ändå skulle ha genomförts vid
samma tidpunkt tUlkommer enbart den eventuella merkostnaden för ett dyrare
ersättningsmaterial eller en dyrare konstmktion. I de fall
ersättningsinvesteringen skulle ha utförts vid en senare tidpunkt tillkommer en
räntekostnad. Jag finner denna bedömning rimlig.

1
det andra diagrammet (figur 1.2) visas de totala investeringsutgifterna
exklusive mervärdeskatt för genomförande av energisparmål på olika
ambitionsnivå. Detta diagram innefattar således exempelvis också utgifter för
fasadrenoveringar trots att dessa skulle ha kommit till stånd även om
energisparprogrammet inte genomförs. Den del av de energisparande

Investering miljarder kr.

80
-70 -60 50 -40 30 -20 -10 -

" ' ' ' ' ' Besparing

O 10 20 30 40
50 60 TWh/år netto

Figur 1.2 Samband mellan energibesparing och totala imesteringar exklusive

mervärdeskatt vid genomförande av energisparprogram.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 23

Tabell 1.7 Reparationer och ombyggnader (källa SIND 1977:5
Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri)

Reparationer och Miljarder kr. inklusive mervärdeskatt

ombyggnader i

1977 års prisnivå

1975 1980 1985

Bostäder 5,5 6,3 7,7

Övrigt lO.l 11,3 12,4

Totalt 15,6 17,6 20,1

investeringarna som består i sådana renoveringsutgifter
och ersättningsinvesteringar som ändå skulle ha blivit aktuella under
tioårsperioden innebär emellertid inte att några extra resurser behöver sättas
in.

Investeringarna i ombyggnads- och reparationsverksamhet
uppgick år 1975 enligt statens industriverk (SIND 1977:5 Byggnadsindustri och
byggnadsmaterialindustri) till ca 5 miljarder kr. om året för bostäder och ca
10 miljarder kr. om årel för övriga byggnader. Beloppen avser 1977 års
prisnivå. Industriverkets prognos för 1980 och 1985 framgår av tabell 1.7. I
departementspromemorian bedöms ca 0,8 miljarder kr. därav, moisvarande 0,7
miljarder kr. exklusive mervärdeskatt, bestå av fasadrenoveringar, fönsterbyten
och dylikt som kommer att utföras i samband med energisparande åigärder om ett
energisparprogram enligt alternativ II eller III genomförs. Om alternativ IV genomförs bör beloppet bli något högre. Om
alternaliv I genomförs blir det lägre. Följaktligen kommer genomförandet av
energisparprogrammet att kräva en mindre mängd resurser än vad figur 1.2
anger. Skillnaden är enligt departementspromemorian ca 7 miljarder kr. totalt
för tioårsperioden. Jag finner att dessa bedömningar i promemorian bör kunna
ligga till grund för de fortsatta övervägandena.

De olika sparalternativens andel av några olika poster i
försötiningsba-lansen för år 1976 framgår av följande tabell (tabell 1.8).

Tabell 1.8 De olika sparalternativens andel av några olika
poster i försörjningsbalansen rör år 1976

Efterfrågepost

All. 1

All. 11

Alt. 111

All. IV

%

%

%

%

Bruttonationalprodukt

0,3

0,7

1,0

1,8

Privat
konsumtion

0,6

1,2

1,9

3,4

Totala
bruttoinvesteringar

1,4

3,1

5,0

8,7

Totala
byggnadsinvesteringar

2,4

5,3

8,5

14,8

Bosiadsinvesteringar

7,4

16,2

25,6

44,8

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 24

De
årliga investeringsutgifter som skall belasta de ekonomiska kalkylerna i de
fyra sparalternativen utgör således, om de är jämnt fördelade över en
tioårsperiod, 0,3, 0,7, 1,0 resp. 1,8 % av bruttonationalprodukten år 1976.

Ett
förhållande som enligt min mening är väsentligt vid bedömning av resursbehovet
för de framlagda sparalternativen är att energisparprogrammet tar sådana
resurser i anspråk som annars skulle vara outnyttjade.

Jag
har redogjort fördel i dagsläget låga kapacitetsutnyttjandet i byggmaterialindustrin.
I flertalet branscher finns enligt departementspromemorian även på sikt utrymme
för en produktionsvolym enligt alternativ 111, och i vissa branscher enligt
alternativ IV. Underieverantörsleden har inte undersökts, men
utrymmet i detta led bör hänga nära samman med produktionen i
byggmaterialindustrin. Man bör därför kunna räkna med ett lågt kapacitetsutnyttjande
även i underleverantörsleden.

Jag
har redogjort för förhållandena på byggarbeismarknaden. Ett omfattande
energisparprogram kan bidraga till sysselsättningen. Som jag tidigare har nämnt
kan de energisparande åtgärderna också bidra till en utiämning av konjunktur-
och säsongmässiga svängningar i olika regioner.

Enligt
min mening finns det mol bakgrund av långsiktiga bedömningar av den berörda industrins
kapacitet och motsvarande bedömningar av arbetskraftsutvecklingen goda
fömtsättningar att genomföra ett slort energisparprogram utan att störningar i
den samhällsekonomiska balansen behöver uppstå.

En
förutsättning är då att vi genom de styrmedel vi förfogar över och dem som jag
kommer att föreslå kan anpassa insatserna i lid och rum till tillgången på
resurser. Jag föreslår också riktlinjer för genomförandet som skall göra det
möjligt för berörda myndigheter, institutioner och företag att planera på
längre sikl. Genom den successiva ökning av resursema för energisparåtgärder
som jag kommer att föreslå ges också tid för en utbyggnad utan s. k.
flaskhalsproblem och andra störningar. Jag återkommer lill frågan om åtgärder
för genomförandet i det följande.

1.2.4.4
Resursavvägning

Det
utrymme som står till förfogande förden framtida resursanvändningen bestäms av
produktionskapacitetens utveckling. Genom att man avsätter en det av våra
totala resurser till kapitalbildning ökas den framtida produktionskapaciteten
och vidgar därigenom möjligheterna till en ökad resursanvändning i framtiden.

De
resurser som avsätts för eneigisparåtgärder skall enligt min mening inte utan
vidare räknas som avdragspost från det uirymme som annars skulle vara
tillgängligt förändra sektorer. Det kan visseriigen vara relevant att göra så
på kort sikl och i den mån resurser skulle överföras lill denna seklor från
andra mer lönsamma investeringar. Men på längre sikt kommer den minskning i
energiförbmkningen, som åtgärderna ger upphov till, att öka utrymmet för

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 25

investeringar
inom andra sektorer. Omfattande energisparåtgärder skall därför ses som en
nödvändig omfördelning av resursinsatserna som följer av 1973 års starka
oljeprishöjningar och förväntade fortsatta höjningar av de relativa
energipriserna. Naturiigtvis måste vi dock vara beredda till betydande insatser
i ett inledande skede innan de energisparande åtgärderna ger utdelning i form
av ökal resursutrymme på sikt.

Energisparinsatserna
konkurrerar emellertid inte bara med konsumtionen utan också med andra
investeringar om tiltgängtigt resursutrymme. Att åtgärderna också ulgör
alternativ till insatser inom arbetsmarknadspolitiken har jag tidigare berört.

Bmttonationalproduktens
förändring utgör inte ensam ett mått på förändringar i vår välfärd. I en
samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning måste ingå komponenter som inte återfinns
vid beräkningar av bruttonationalprodukten. Det bidrag som en investering ger
till bruttonationalprodukten är ändå av stort intresse. Brullonalionalprodukten
utgör dessutom ett mått på det totala resursulrymmet. Jag redovisar därför hur
lång tid det tar innan de energisparande åtgärderna har betalat tillbaka vad de
tar i anspråk av bruttonationalprodukten under den period när investeringarna
äger rum. Enligt de beräkningar som gjorts i departementspromemorian är
investeringarna i alternativ 1 återbetalade redan då tioårsprogrammet
avslutas. 1 altemativ II är återbetalningsliden 3 år, i alternativ III 6 år och
i alternativ IV 14 år efter avslutat tioårsprogram. Beräkningen
utgår från ett beräknat medelpris på energi för byggnadsuppvärmning om ca 9 öre
per kWh, en antagen real prisökningslaki på energi på 2 96 per år och en real
ränta på 4 96. Med hänsyn framför allt till att annars outnyttjade resurser kan
användas men även till energiförbrukningens negativa miljöeffekter, som
belastar samhällsekonomin med slora kostnader, finns det anledning att räkna
med att den samhällsekonomiska lönsamheten är större än vad denna beräkning visar.

1.2.4.5
Möjliga konj u n k t ur va r ia t i oner

Som
jag tidigare har framhållit utnyttjas för de energisparande åtgärdema samma
reala resurser som för byggnads- och anläggningsverksamheten.
Byggnadsverksamheten uppvisar pålagliga variationer såväl mellan olika år som
säsongmässigt. Utvecklingsmönslret varierar också mellan skilda regioner. Delta
innebär stora svängningar i sysselsättningen för byggnadsarbetare och i
byggmateriatindustrins kapacitetsutnyttiande. För byggmaterialindustrin
tillkommer variationer förorsakade av växlingar i exportefterfrågan.
Sysselsättningen i övriga näringslivet är beroende av konjunkturläget och
varierar starkt mellan regionerna.

Utvecklingen
av byggnadsinvesteringarna under 70-talel framgår av tabell 1.9.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 26

Tabell 1.9 Byggnadsinvesteringar (miljoner kronor, 1977
års priser).

År Bostäder Totalt

1970
17 098 46 368

1971
17 185 45 182

1972
17 786 47 584

1973
17 542 46 378

1974
16 071 44 550

1975
15 376 44 235

1976
14 096 42 290

Ett energisparprogram av den omfattning som jag kommer att
föreslå Hr genomgripande effekter på samhällsekonomin. För att inte störningar
av den samhällsekonomiska balansen skall uppkomma anser jag, som jag lidigare
har anfört, alt insatserna för energisparande åtgärder i byggnadsbeståndet bör
fördelas i tiden med hänsyn också till växlingarna i efterfrågan på resurser
för andra ändamål. På det sättet kan samhällets kostnader nedbringas. Om
åtgärderna intensifieras i en lågkonjunktur och i sysselsättningssvaga regioner
kan man ge arbete åt människor som annars hade varit arbetslösa. Kostnadema
ökar under högkonjunkturer beroende bl. a. på löneglidning och på
leveransförseningar. Sådana kostnadstoppar kan undvikas med en lämplig
anpassning i tid och rum av insatserna för energisparande. Det är givetvis
angeläget från sysselsättningspolitisk och regionalpolitisk utgångspunkt att
energisparandet kan bidra till en jiimnare utveckling.

Stora svängningar i de energisparande investeringarna kan
emellertid skapa problem för vissa delar av byggmaterialinduslrin även om
byggnadsverksamheten totalt, inklusive energisparande åtgärder, ligger kvar pä
oförändrad nivå. Det beror på att materialbehovet inte är detsamma för
energisparandet som för övrig byggnadsverksamhet.

Frägan om hur stora variationerna i resursinsatser bör
vara mellan olika år fär bedömas med hänsyn till den framlida ulvecklingen.

1.2.4.6 Effekter på utrikeshandelsbalansen

Jag har i det föregående redogjort för olika mått på den
samhällsekonomiska lönsamheten av alternativa sparprogram. Jag har redovisat
kostnaden persparad kWh, den tid del tar efter avslutat lioårsprogram innan
insatserna för energisparandet återbetalar sig i form av värdet av den sparade
energin, inverkan av minskad energiförbmkning på miljön och övriga positiva
effekter för fastighetsägare och brukare. Jag har vidare redogjort för i vilken
utsträckning programmet kan bli ett verksamt medel i sysselsättnings-,
konjunktur- och regionalpolitiken.

Jag vill här komplettera bilden av lönsamheten med att
redovisa effekterna på utrikeshandeln.

1 departementspromemorian redovisas en bedömning av
påverkan på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76

Miljarder kr.

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Minknirig av bränsleimport alt. I[I

/' Minskning av bränsle / iiiiport alt. II

2 -

I -

T----- 1---- 1 I----- 1---- 1 I ,

3 9 10 11 12 13 iij År

Figur 1.3 Utveckling av olje- och byggmateriaUmport till
följd av energisparprogram.

utrikeshandelsbatansen
i de fyra studerade alternativen under det förenklade antagandet att
energisparverksamheten upphörefteren tioårsperiod. Bedömningen går ul från ett
importpris på olja på 7 öre per kWh och en prisökningstakt på 2 96 perår. Man
bedömeratt av den energi som sparas in hade nära 90 % bestått i importerade
bränslen. Importandel för byggmaterial till de energisparande åtgärderna har
satts till 20 %. Följande diagram (figur 1.3) illustrerar den omedelbara
effekten på skillnaden mellan minskad oljeimport och byggmaterialimport i
alternativ II och 111. Diagrammet har upprättats under antagande
om en successiv upptrappning av resursinsatserna.

Den
lotala effekten på handelsbalansen är beroende av vilka antaganden som görs om
möjlig alternativ användning av de resurser som nu kommer att satsas på
energisparande åtgärder. Jag finner det emellertid styrkt alt ett
energisparprogram av den omfattning som jag kommer att föreslå i det följande
får en positiv inverkan på denna balans och därför på ett mycket

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 28

verksamt
sätt kan bidra till all lösa ett centralt mål för den ekonomiska politiken i
dag.

1.2.5
Förstag lill energisparprogram för befintlig bebyggelse

Efter
samråd med statsrådet Johansson får jag anföra följande.

Planverket
redovisar i sin rapport toiala sparmöjligheter motsvarande 65 TWh brultoenergi,
utan bindning till viss tidsperiod. 1 departementspromemorian behandlas
möjligheterna att spara upp till 60 TWh bruttoenergi. Kostnaderna för att
genomföra alla dessa åtgärder under en tioårsperiod är mycket höga. Under en
längre lidsperiod kan man räkna med sjunkande kostnader, dels till följd av att
tekniken utvecklas och dels till följd av att åtgärderna då kan vidtas i
anslutning till annars nödvändiga renoverings- och ombyggnadsåtgärder, varvid
den kostnad som skall belasta energisparkal-kylen sjunker. Jag finner
emellertid inte anledning alt nu ta slällning till hur stora
besparingsmöjligheterna på sikt är i den befintliga bebyggelsen.

Enligt
min bedömning är det angeläget att lägga fast ett program för en kortare
period. Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört anserjag att tio år aren
lämplig lidsperiod. Programmet böremellertid omprövas efter tre år. En sådan
ordning ger möjligheter för statsmakterna och kommunerna till en väl förankrad
planering och ger också underlag för planeringen inom industrin, samtidigt som
den ger utrymme för en successiv anpassning lill ändrade förutsättningar i form
av förbättrad teknik, nya forskningsresultat inom energiområdet m. fl.
faktorer. Underlag för denna omprövning bör ges bl. a. genom en fortlöpande och
parallell granskning av energisparprogrammets genomförande. En sådan granskning
låter sig väl förenas med de uppgifter som ligger inom riksrevisionsverkels
allmänna ansvarsområde. Jag kommer i annat sammanhang att hemställa om att
regeringen bemyndigar mig alt tillkalla en särskild delegation som skall ha en
viktig funktion i ledningen av programmets genomförande. Vad jag nu har sagt om
genomförandefrågorna bör kunna bidra till att skapa den flexibilitet som i sin
lur är en viklig förutsättning för att resursinsatserna för
energisparåtgärderna är rimliga i förhållande till samhällsekonomin i övrigi.

Vid
bedömningen av hur högt målet för tioårsperioden skall sättas finns enligl min
mening anledning att ta stor hänsyn till att ny kunskap på energiområdet kan
väntas komma i snabb takt under de närmaste åren. Forskningsresultat i form av nya
metoder och ny teknik har jag nämnt. Energikommissionens arbete kommer att visa
vilka resursinsatser i energihushållningssyfte som är motiverade inom andra
sektorer än bostads- och lokaluppvärmningssektorn. Vidare kommerde närmasle
årens energispararbete att liimna underlag för den omprövning av programmet
och de åtgärder för programmets genomförande som jag nu föreslår och därmed för
bedömning av behov av kompletteringar i olika avseenden. Vad jag sålunda har
anfört motiverar att sparmålet nu anges i form av ett intervall.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 29

Jag
föreslår alt målet är att netloenergiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd år
1988 skall vara 32 till 39 TWh lägre än för närvarande. Sparmålet motsvarar en
bruiloenergibesparing på mellan 39 och 48 TWh per år eller mellan 25 och 30 %
av den totala energiförbrukningen i dagens byggnadsbestånd. Detta motsvarar
enligt beräkningama i departementspromemorian en besparing på mellan 3,4 och
4,1 miljoner ton olja per år. Den lägre gränsen för det av mig föreslagna
inlervallel ligger, med hänsyn till vad jag tidigare har anfört, på en låg
nivå. Även den övre gränsen är med nu kända förutsättningar samhällsekonomiskt
lönsam.

Det
energisparprogram som jag föreslår omfatiar investeringar i energisparande
åtgärder till en samhällsekonomisk kostnad på mellan 21 och 33 miljarder kr.
under tioårsperioden. De totala investeringarna kan enligt vad jag tidigare har
anfört uppskattas till mellan 31 och 48 miljarder kr. Kostnadsberäkningama
baseras på prisläget första kvartalet 1977.

Genomförandet
kräver en väl utbyggd teknisk rådgivning och besiktning av fastigheter. Det
kräver också utbildad arbetskraft. Det blir därför nödvändigt att bygga upp
verksamheten steg för steg under en övergångsperiod för att först därefter ha full
kapacitet i ett antal år.

Jag
föreslår en siegvis uppbyggnad av programmet. Jag förutser ett sammanlagt
investeringsbehov för de byggnadsåtgärder som föranleds av programmet om ca 1,8
miljarder kr. för budgetåret 1978/79, ca 2,7 miljarder kr. för budgetåret
1979/80 och ca 3,6 miljarder kr. för budgetåret 1980/8 lidet prisläge som antas
råda budgetåret 1978/79. En stegvis uppbyggnad av programmet på det sätt jag
här har förordat möjliggör en fortsalt upptrappning budgetåret 1981/82 om det
skulle visa sig alt en bindning då bör ske litl sparalternativ 111.

Det
resursulrymme jag nu har angetl omfattar insatser inom såväl
bostadsdepartementets som industridepartementets ansvarsområden. För den del av
energisparprogrammet som faller inom bostadsdepartementets område beräknar jag
den totala investeringsvolymen titt 1,4 miljarder kr. för budgetåret 1978/79.

Härav
bör en viss del hänföras till en planeringsreserv som utnyttjas först efter
beslut av regeringen. Denna reserv bör disponeras på det sätt som är lämpligt
med hänsyn till sysselsättningsläget i stort och i olika regioner. Jag vill
emellertid betona, att jag därvid förutsätter att denna fördelning sker med
hänsyn till att det av mig föreslagna sparmålet skall kunna uppnås under
tioårsperioden.

Jag
kommeratt föreslå regeringen alt i budgetpropositionen för budgetåret 1978/79
beräkna medel i enlighet med de grunder som jag nu har redovisat. Beträffande
budgetåren 1979/80 och 1980/81 kommer jag sedermera att föreslå en sådan
ordning att endast bidrag och subventioner direkt belastar statsbudgeten.

Statsrådet
Johansson kommer att föreslå regeringen att i budgetpropositionen för
budgetåret 1978/79 beräkna medel avseende de åigärder som ligger inom
industridepartementets ansvarsområde.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 30

1.3
Riktlinjer för energisparprogrammets genomförande

1.3.1
Allmänt

Äv
vad jag tidigare har anfört framgår att det är väsentligt för programmets
genomförande att rätt åtgärd vidlas i rätt byggnad vid rätt tidpunkt och på
rätt sätt. Det är också angeläget alt samhälleligt stöd inte ulgår till
åtgärder som är ineffektiva från energisparsynpunkt.

Viljan
att spara energi är mycket stor bland fastighetsägarna och hyresgästerna.
Allmänheten är medveten om betydelsen av energisparandet och efterfrågan på
energisparstöd är nu mycket stor. Det är angeläget att man på olika sätt
inriktar de frivilliga insatsema mot ett effektivt och rationellt handlande. De
förslag jag lägger fram syftar i allt väsentligt litl att uppnå detta utan
obligatorier och med ett minimum av administrativa regleringar. Senast i
samband med den utvärdering av programmet efter en treårsperiod somjag har
toreslagit bör emellertid frågan om behov av obligatorier prövas på nytt.

Jag
vilt i detta sammanhang stryka under att det skydd i olika avseenden som vårt
regelsystem på byggnadsområdet innebär för den enskilde, rnåste vara effektivt.
En kontinueriig uppföljning av erfarenheterna från energisparverksamheten och
spridning av ny kunskap till kommuner, företag och enskilda är enligt min
mening också mycket angelägen.

Det är uppenbart att
fastighetsägare i allmänhet inte kan följa utvecklingen på energisparområdel
och själva bedöma vilka åtgärder som är mest angelägna att vidta i den egna
byggnaden. För att energisparprogrammet skaU bli framgångsrikt måste
fastighetsägaren fä kvalificerad hjälp och leknisk rådgivning med bl. a.
besiktning av fastigheterna. Den enskilde ges därmed också bästa möjliga
förutsättningar att förbättra fastighetens kvalitet och ekonomi. Jag föreslår i
det följande ett ekonomiskt stöd titt kommunerna för att möjliggöra en snabb
utbyggnad av verksamheten med teknisk rådgivning lill fastighetsägarna.

Genomförandet av
energisparprogrammet bör baseras på en medveten planering grundad bl. a. på
kunskap om de enskilda byggnadernas kvalitet från energihushållningssynpunkt.
Kommunerna kan göra vikliga insatser även i detta avseende. Del är angeläget
att det nära sambandet med annan bebyggelseplanering och med den kommunala
energiplaneringen i övrigt uppmärksammas i delta sammanhang.

Efter
samråd med statsrådet Friggebo vilt jag anföra följande. Från
energisparsynpunkt är det vidare viktigt att hyreslagen utformas så att
hyresvärdar och hyresgäster uppmuntras att vidta åtgärder för att minska
förbrukningen av bränsle för lägenheternas uppvärmning och varmvattenförsörjning.
De bestämmelser som f n. reglerar hyresvärdens rätt att ta ut ersättning för
bränslekoslnader är i de flesia fall inle inriktade på att främja hushållning
med värme och varmvatten. Detsamma gäller om fiertalet av de bränsleklausuler
som f. n. tillämpas på hyresmarknaden. Frågan i vilken

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 31

utsträckning
man genom ändringar i hyreslagen kan åsladkomma en ökad beredvillighet att
minska konsumtionen av värme och varmvatten hänger nära samman med vilka möjligheler
det finns att så nära som möjligt anknyta bränsledebiteringen till individuella
mätningar av hushållens faktiska förbrukning. De problem som rör
bränsleklausulernas utformning och metoderna för att räkna ut
bränslekoslnaderna behandlas f n. av hyresrätts-utredningen (JU 1975:06).
Resultatet av utredningens arbete kommer att ge ell bättre underlag än som nu
står lill buds för att bedöma vilka ändringar som bör vidtas i
hyreslagstiftningen i syfte alt stimulera lill bättre hushållning med energi.
Såvitt jag erfarit behandlar utredningen dessa frågor med förtur. Jag vill
understryka vikten av att dessa problem snabbt löses.

Priset
på energi varierar på kort sikt framför allt bereonde på svängningar i
oljepriserna. Vissa av de energisparande investeringarna är av mycket
långsiktig natur och de bör ej få bestämmas av tillfälliga variationer i
energipriset. Frågan om pris- och skattepolitiken på detta område behandlas bl.
a. inom ramen för energikommissionens arbete.

1.3.2
Energisparstödet och övriga ftnansieringsvUlkor

Fastighetsägarnas
och hyresgästernas vilja att genomföra energisparande åtgärder är beroende bl.
a. av åtgärdernas lönsamhet. Del är därför angeläget att energisparande
åtgärder som är angelägna från samhällets utgångspunkt också är förmåntiga för
fastighetsägare och hyresgäster. Deras bedömning av fördelarna med olika
åtgärder torde av flera skäl skilja sig från samhällets bedömning. Bl. a.
därför att de när de överväger att genomföra energisparåtgärder inte har vare
sig möjlighet eller anledning att bedöma värdet av en ökad sysselsättning, av
en förbättrad bytesbalans etter av minskade miljörisker m. m. De kan inte
heller förväntas ha lika lång planeringshorisont som samhället har.

Möjligheten
att låna pengar är av stor betydelse för om fastighetsägare kommer att vidta
energisparande åtgärder. Det statliga energisparstödet omfattar både bostäder
och allmänna samlingslokaler, kommunala och landstingskommunala byggnader samt
civila statliga byggnader. Dessutom finns ett särskilt stöd för energisparande
åigärder inom näringslivet vilkel inkluderar industrins byggnader. Min
framställning i det följande avser den del av energisparstödet som faller under
bostadsdepartementels ansvarsområde.

Verksamheten
med stöd förenergibes pa rande åtgärderäravslorbetydelse. En redovisning om
energisparstödet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Stödverksamheten har nu pågått i drygt tre år. Mer än en halv miljon
bostadslägenheter har hittills berörts av sådant stöd. Genomsnittligt sett har
de vidtagna åtgärdema varil av förhållandevis blygsam omfattning. Det beviljade
stödet per lägenhet har sålunda i genomsnitt uppgått till ca 2 000 kr. På
senare lid har emellertid visat sig en tendens till ökad omfattning av
åtgärdema per lägenhet. T. o. m. budgetåret 1976/77

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 32

hade
totalt 1 490 milj. kr. anslagits lill delta ändamål. För innevarande budgetår
får beslut om lån och bidrag meddelas intill ett belopp om 429 milj. kr.

Villkoren
för energisparstödet förbättrades i väsentliga avseenden år 1977.
Energisparsiödets principiella uppbyggnad har emellertid varit densamma sedan
stödet tillkom år 1974. Nya ändamål och åtgärder har dock blivit berättigade
till stöd samtidigt som stödet i ett avseende har begränsats, nämligen
beträffande pannbyten. Däremot kvarstår förutsättningen att alla åtgärder som
bierättigar till energisparstöd betraktas som tikvärdiga från spar-och
investeringssynpunkt. Det innebär att alla stödberättigade åtgärder ges i
huvudsak samma ekonomiska viltkor inom energisparsiödets ram.

Planverket
framhåller i sin rapport all det inte finns något klart samband mellan de
tekniska stödviltkoren och de samhälleliga kraven på god energihushållning.
Preciserade villkor beträffande lämplig kombination av åtgärder finns inte angivna
i reglerna för energisparstödet. Verket ser del därför som angeläget att det
finansiella stödet ses över och att tillämpningsregler utformas med sikte på
att stödet skall ge god spareffekt.

Även
jag anser att många faktorer talar för en differentiering av de ekonomiska
villkoren för olika åtgärder. Annars torde det vara svårt att få den enskildes
bedömning av lönsamheten av olika åtgärder att stämma överens med samhällets
bedömning. Värdet av en eventuell differentiering llr dock vägas mot de administrativa
olägenheter som kan uppstå vid en differentiering. En översyn bör dessulom
göras av urvalet av åtgärder som kan bli föremål för energisparstöd.

I
samband med ökningen av samhällets insatser på energisparområdel anser jag det
befogat att införa en längre gående differentiering av stödels användning. Som
villkor för stöd till energisparåtgärder bör gälla att byggnaden i fråga
besiktigas. Sådant viltkor bör dock inte gälla för mindre åtgärder. Det kan
också visa sig motiverat att ställa som villkor för stöd att de åtgärder etter
kombinationer av åtgärder som föreslås vid besiktningen också genomförs. Regler
av det här slaget kan emellertid inle införas förrän en organisation för
besiklning är utbyggd i varje kommun.

Planverket
föreslår i sin rapport att man som villkor för lån och bidrag för vissa
anordningar såsom värmeväxlare och utmstning för reglering och styrning av
uppvärmnings- och ventilationssystem, bör ställa krav på att produkterna är
typgodkända.

Reglerna
för energisparstödet bör ses över med utgångspunkt från vad jag här har anfört.
1 samband därmed bör även planverkets förslag om typgodkännande prövas.

F.
n. är det bostadsstyrelsen som fattar beslut om belåningens storlek för olika
energisparåtgärder. Dessa beslul har stor betydelse för att styra inriktningen
av de energisparålgärder som vidtas i byggnadsbeståndet. Med hänsyn till den
vikl delta slyrinstmmeni har för ett energisparprogram harjag för avsikt att se
över kompetensfördelningen mellan regeringen och bostads-styrelsen när det gälter
att fatta beslut i de här frågorna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 33

Jag
övergår nu till att behandla frågan om energisparsiödets regionala fördelning
och fördelning över tiden under tioårsperioden. De medel som varje budgetår
ställs till förfogande för stödet bör delas upp i två delar. Den ena delen bör
genom bostadsstyrelsens försorg fördelas jämt över landet med hänsyn till
ansökningarna om stöd. Den andra delen bör slå till regeringens förfogande för
att sättas in i olika regioner med hänsyn titt sysselsättningsläget och vad
som är lämpligt enligt energisparprogrammet. Denna del bör dessutom fungera som
en programreserv på det sättet att användningen av medlen skall kunna
förskjutas mellan åren under en fierårsperiod med hänsyn till vad som är
lämpligt från konjunktursynpunkt. Jag kommer i samband med behandlingen av
budgetpropositionen att föreslå regeringen att inhämta riksdagens bemyndigande
att genomföra den här redovisade ordningen.

1.3.3
Kommunal planering

Initiativet
till att vidta energisparande åtgärder i bebyggelsen bör komma från
fastighetsägarna själva. Det allmänna bör ta ansvar för att de får ett
tillfredsställande underiag för sina beslut. Det måste också ankomma på det
allmänna att fördela tillgängliga resurser till de för samhället mest angelägna
projekten. Samhället måste ha ett ändamålsenligt underiag för sina ställningstaganden.

Planverket föreslår att
kommunerna skall ha ett ansvar för planering av de energisparande åtgärderna i
den befintliga bebyggelsen. Remissinstanserna delar planverkets uppfattning.
Ocksåjag kan ansluta mig titt tanken att det bör ankomma på kommunerna att ha
hand om planeringen av de energisparande åtgärderna i den befintliga
bebyggelsen. Utan en nationell vägning av olika insatser, bl. a. i tiden och
regionall, torde det emellertid bli svårt att genomföra energisparprogrammet på
ett från allmän synpunkl tillfredsställande sätt. Jag återkommer i det
följande titt frågan om ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Jag
tar först upp frågan om ändamålet med den kommunala planeringen för
energisparande i befintlig bebyggelse. Enligt min mening bör planeringen syfta
till all klarlägga vilka områden och byggnader som i första hand bör komma
ifråga för energisparande åtgärder av olika slag. Kommunen får därmed underlag för
att avgöra vilka områden och vilka byggnader som bör prioriteras när det gäller
att erbjuda teknisk rådgivning och besiktning och således i vilken turordning
som ansökningar om teknisk rådgivning och besiktning bör behandlas. Kommunerna
får också underlag för att bedöma i vilken ulsträckning som den genom
uppsökande verksamhet behöver stimulera fastighetsägare till intitiativ rörande
besiktning och genomförande av energisparande åtgärder. Jag skall senare
behandla frågan om teknisk rådgivning och besiktning mer ingående.

Planverket
framhåller att planeringen av energisparåtgärder också har ett

3 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 34

samband
med övrig bebyggelseplanering. Verket betonar särskilt vikten av en samordning
mellan ombyggnad och förnyelse av befintlig bebyggelse och energihushållningen
där. Enligt verket bör även den ombyggnad av arbetsplatserna som torde bli en
följd av tillämpningen av den nya arbetsmitjölagen samordnas med de
energisparande åtgärderna. Flera remissinstanser, bl. a. riksantikvarieämbetet
och länsstyrelsen i Stockholms län, stöder denna uppfattning.

Vissa
energisparande åtgärder kommer enligt verket att påverka byggnadernas fasader
och inredning. Verket anser därför att det är angeläget att man vid planering och
genomförande av sådana åtgärder tar hänsyn till kulturhistoriska och andra
speciella värden i den befinttiga bebyggelsen. Flera remissinstanser delar den
uppfallningen. Bl. a. riksantikvarieämbetei framhåller viklen av att inte bara
den allmänt erkända kulturhistoriska bebyggelsen utan även den mer ordinära
bebyggelsens särdrag beaktas i samband med planering för och genomförande av
energisparande åtgärder.

Jag
delar planverkets uppfattning att det är angeläget alt 11 lill stånd en
planering för samordning av ombyggnadsverksamhet och energisparålgärder i
bebyggelsen. Enligt min uppfattning är det inte alttid motiverat att avvakta en
genomgripande ombyggnad eller renovering innan mer omfattande
energisparålgärder vidtas. Särskilt om det är lämpligt med hänsyn till
sysselsättningsläget kan behovet av energisparåtgärder i en byggnad enligt min
mening motivera alt en ombyggnad eller renovering görs tidigare. Jag delar
vidare planverkets uppfattning att det är angelägel alt samplanera förnyelse av
bebyggelsen och energisparålgärder i bebyggelsen. Jag ansluter mig också till
uppfattningen att i dessa sammanhang speciella hänsyn måsle las lill
byggnadernas särart och till kulturhistoriska och miljömässiga värden. I detta
sammanhang vill jag också framhålla vikten av att kommunerna genom information
och rådgivning till fastighetsägarna aktivt bidrar till genomförandet. På så
sätt kan den som avser att ändra sin byggnad uppmärksammas på fördetama av att
samtidigt vidta energisparåtgärder. 1 områden och byggnader där
energisparåtgärder bör vidtas enligt den kommunala planeringen kan kommunen
söka upp fastighetsägarna med information och erbjudan om teknisk rådgivning
och hjälp med besiktning såvida inte fastighetsägarna själva söker sådan hjälp.

Planverket
har vidare framhållil vikten av att planeringen för energihushållning i
befintlig bebyggelse samordnas med den kommunala energiplaneringen. I sin
slutrapport anför verket att det ansvar som kommunerna har ålagts genom lagen
(1977:439) om kommunal energiplanering medför behov av starkare integrering
mellan olika planeringsaktiviteter som kommunstyrelser, byggnadsnämnder och
övriga nämnder bedriver. Verkei ser del som en risk att lagen i första hand
kommer att tillämpas på nybebyggelsen inom kommunen. Enligt verkets uppfattning
är det motiverat att kraven på kommunala planeringsinsatser på energiområdet
tillämpas även på befintlig bebyggelse. Det bör därför enligl verket ankomma på
kommunen att ta

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 35

initiativ
till åtgärder av olika slag och medverka till att dessa genomförs.
Remissinstanserna har i allmänhet tiltstyrkt den uppfattningen att den
kommunala planeringen på energiområdet skall omfatta även åtgärder i den
befintUga bebyggelsen. Statens industriverk anser däremot att kommunernas insatser
beträffande kommunal energiplanering i försia hand måste inriktas på vat av
uppvärmningssystem,samarbete med angränsande kommuneroch industrier och andra
mer principiella frågor rörande energiförsörjningen.

Jag
anser alt det är angeläget att få en samordnad utbyggnad av
distributionssystemen för energi, tillgången till olika energikällor och
insatser för hushållningen med energi. Därigenom bör det bli möjligt att avväga
behovet av energisparåtgärder i förhållande till möjligheten bl. a. titt värmeförsörjning
från kraftvärmeverk etter med spillvärme samt att samordna energisparande
insatser och utbyggnaden av fjärrvärmenätet.

Jag
övergår nu till att behandla frågan om behovet av lagreglering av kommunernas
planeringsansvar.

Enligt
9 § byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1972:776, ändrad senast 1977:22)
ansvarar kommunerna för att energihushållningen beaktas i den fysiska
planeringen. Ansvaret för byggnadslovsprövning ligger också på kommunerna.
Flertalet kommuner deltar också i granskningen av ansökningar om lån och
bidrag för energihushåttningsåtgärder. Enligt lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering åläggs kommunerna ett planeringsansvar på energiområdet. Detta
ansvar innebär att kommunerna i sin planering skatt främja hushållningen med
energi saml verka för en säker och tillräcktig energitillförsel. Då riksdagen
antog (prop. 1976/77:129, CU 1976/ 77:39, rskr 338) lagen om kommunal
energiplanering fömtsattes att lagen relativt tätt skulle kunna byggas ut med
regler om planeringens uiformning och prövning av planeringens innehåll i de
avseenden del visar sig nödvändigt.

Planverket
föreslår med hänvisning titt riksdagens t)estut att tagen om kommunal
energiplanering kompletteras så alt kommunerna åläggs alt medverka titt att
energisparprogram för befintlig bebyggelse kommer titt slånd. Remissinstanserna
har i allmänhet inte behandlat frågan om en eventuell tagreglering av
kommunernas ansvar. Kommunförbundet anför emellertid att i betänkandet (SOU
1976:55) om kommunernas energiplanering föreslogs ett kommunalpoliliskt
handlingsprogram för energiområdet som ett led i kommunernas planering.
Förbundet betonar att utredningen inte fann anledning att vare sig genom
lagstiftning eller anvisningar reglera detta. Enligt förbundets mening bör
planering för energisparande åtgärder kunna ulgöra en del i ett
kommunalpoliliskt handlingsprogram för energiområdet utan att några
ytteriigare lagregler kommer till stånd.

Som
jag tidigare har anfört bör enligt min mening planeringen för energihushållning
i befintlig bebyggelse samordnas såväl med planeringen för energiförsörjningen
som med kommunernas planering för sanering, ombyggnad och stadsförnyelse. Jag
delar Kommunförbundels uppfattning

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 36

om
att ytterligare lagreglering ej behöver ske. Kommunernas möjlighet att
förstärka sina insatser inom detta fält lorde snarast vara beroende av resurser
för utbyggnad av verksamehelen med teknisk rådgivning och besiktning av
fastigheter. Jag återkommer i det följande med förstag litl ett särskilt stöd
till kommunerna för genomförande av denna verksamhel.

1.3.4
Teknisk rådgivning och besiklning av fasligheier

Jag
tar nu upp frågan om teknisk rådgivning och besiktning som underlag för beslut
om upprustning av fastigheter från energihushållningssynpunkl.

Planverket
har i sin preliminära rapport föreslagit att energisparandet i befinttiga
byggnader skatt genomföras i tre steg. I det första steget skall kornmunerna
besiktiga byggnadsbeståndet. I det andra steget skall enklare åigärder, såsom
underhåll och injustering av installationer, ulföras. Sådana åtgärder kan
enligt verkels mening därefter komma att behöva utföras vid regelbundet
återkommande tillfällen. Det sista genomförandesteget omfatiar
förbättringsåtgärder, både enklare sådana och rena ombyggnadsåtgärder. Åtgärdema
i detta steg skall behöva utföras endast en gång.

Titt
underiag för samtliga typer av åtgärder fordras besiktning. Planverket har
föreslagit att besiktningen av fastigheter skulle vara obligatorisk för
kommunerna och för fastighetsägarna samt omfatta alla bostäder och lokaler i
landet. Besiktningen måste i första hand inriktas på att ge underlag för
bedömning av vilka åigärder som bör genomföras i de byggnader där det är mest
angeläget med förbättringar. Enligt planverket är det emellertid svårt att centratt
göra en enkel mall för avgränsning av besiktningsvärda bebyggelse-kategorier.
Planverket har därför förestagit att det skutte ankomma på kommunerna att
avgöra vilka bebyggelseområden som i första hand bör bli föremål för en
obligatorisk besiktning. Kommunernas skyldighet att utföra denna besiktning
skatt enligt förslaget skrivas in i tagen om kommunal energiplanering.

Remissinstanserna
har i allmänhet varit kritiska mot planverkels uppfattning att
besiktningsverksamheten skall vara obligatorisk för fastighetsägarna. Det stora
flertalet remissinstanser instämmer emellertid i planverkets uppfaltning att en
teknisk besiktning av byggnader är en förutsättning för att man skatt få till
stånd de lämpligaste energisparande åtgärderna i de byggnader där det är mest
angeläget. Många remissinstanser förordar därför en besiktningsverksamhet i
kommunal regi som har karaktären av teknisk rådgivning lill fastighetsägarna.
Remissinstanserna tUlstyrker också i allmänhet förslaget att det bör ankomma på
kommunen att bedöma vilka byggnader och bebyggelseområden som i första hand
skall 11 del av denna service. Flera remissinstanser pekar emellertid på att
kunskapen är begränsad när del gäller frågan hur besiktningar bör genomföras
och vilka bebyggelsetyper som i första hand bör besiktigas. De förordar därför
att man avvaktar

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 37

med
att bygga upp en stor administrativ apparat. Flera remissinstanser föreslår i
stället en försöksverksamhet som bör kunna ge den erforderiiga kunskapen.

En
del remissinstanser föreslår någon form av krav på
"energideklaration" för fastigheter. Tanken är därvid alt sådana
deklarationer skatt ge underiag för kommunala bedömningar av vilka byggnader
som förbmkar onormalt mycket energi.

Med
hänvisning till remissutfallet har planverket i sin slutliga rapport föreslagit
att ett större ansvar bör läggas på fastighetsägarna och all fastighetsägarna
själva skatt ta initiativ till att planera och genomföra energisparåtgärderna.
Deras initiativ bör stödjas genom kvalificerad leknisk rådgivning och
besiktning av byggnader som bör syfta titt att ge faslighets-ägarna råd,
anvisningar och rekommendationer om vilka tekniska åtgärder som bör vidtas för
att en bättre energihushållning skall uppnås.

Planverket
har, somjag tidigare har nämnt, föreslagit att kommunerna bör upprätta
energisparprogram även för byggnader där fastighetsägarna inte tar några egna
initiativ. För att kommunema härvid skall kunna göra riktiga prioriteringar
anser verket att en översiktlig inventering av bebyggelsen torde det vara
praktiskt att genomföra dessa inventeringar i tre steg. Det första bör avse
flerbostadshus, det andra lokaler och industrins byggnader och det tredje
småhus. Därmed anser verket att tittgängliga resurser kan utnyttias raiionelli
och att de erfarenheter som man llr kan utnyttias successivt.

Jag
delar uppfattningen att en väl utbyggd teknisk rådgivning och hjälp med
besiktning av fastigheter har avgörande betydelse för möjlighelen att genomföra
energisparprogrammet. Som jag tidigare nämnt delar jag också uppfattningen att
ett obligatorium gentemot fastighetsägarna är onödigt och förordar i slättet
ett stöd titt kommunema för att möjliggöra en snabb utbyggnad av en kommunal
service i form av teknisk rådgivning och hjälp med besiktning av fastigheter. Jag
delar planverkets uppfattning att det bör ankomma på kommunema att avgöra i
vilken turordning som hjälp med besiktning av fastigheter skall erbjudas.

Jag
vill i sammanhanget erinra om att riksdagen våren 1977 beslöt att avsätta medel
till en undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från energisynpunkt (prop.
1976/77:107 s. 43, CU 1976:32 s. 20, rskr 244). Undersökningen ulförs av
slatens institut för byggnadsforskning och syftar till att ge en bättre
uppfattning om hur byggnader för olika ändamål, från olika epoker och med olika
byggnadssätt är beskaffade från energisynpunkt. Bl. a. resultaten från denna
undersökning, från övrig forskning och från den s. k. EPD-verksamheten, som
finansieras inom energisparsiödets ram och som bl. a. bedriver verksamhet med
besiktning av byggnader ur energisynpunkt, bör ge ny kunskap och vägledning för
bedömningen av hur besiktning och teknisk rådgivning bör utformas mer i detalj.
Jag finner att riksdagens beslut redan har tillgodosett de önskemål som flera
remissinstanser har framfört angående försöksverksamhet med besiktning av
fastigheter. Jag finner också

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 38

att
det inte finns någon anledning att i detta sammanhang närmare beröra de mer
detaljerade synpunkter på besiktningen som framförs av planverket och som
närmast har karaktären av allmänna råd för besiktningsverksamheten.

Jag
delar uppfattningen i planverkets rapport att den tekniska besiktningen av
byggnader är ett viktigt led i den kommunala planeringen. Somjag tidigare
framhållit delar jag Kommunförbundets uppfaltning att någon lagstiftning som
reglerar kommunernas ansvar för de här frågorna inte behövs.

Jag
övergår nu till att behandla frågan om hur den lekniska rådgivningen kan
organiseras och genomföras i kommunerna och börjar då med en beskrivning av
hur frågor om energiplanering i byggnader i dag hanteras i kommunerna.

F.n.
lämnas'ansökningar om energisparstöd till kommunernas förmedlingsorgan. Efter
besiktning och viss prövning vidarebefordrar kommunerna ansökningshandlingarna
med eget yttrande till länsbostadsnämnden där slutlig granskning av låne- och
bidragsbelopp görs och beslut fattas. Den sökande meddelas beslut från
länsbostadsnämnden. Ansökning om byggnadslov för energisparåtgärder som är
byggnadslovsplikliga prövas av kommunens byggnadsnämnd - de fiesta typerna av
åtgärder av tiänsteman hos nämnden med stöd av delegation från nämnden.

1
många kommuner görs den tekniska prövningen i låne- och bidragsärendena av
byggnadsnämndens personal. Granskningen av låne- och bidragshandtingar samt
byggnadstovshandtingar kan ske samtidigt. Förbesiktning av byggnader kan
kombineras med rådgivning om lämplig teknisk och utseendemässig utformning av
t. ex. utvändig isolering, fasadskikt m. m. Beslutet om byggnadslov kan då i
praktiken fattas samtidigt med att lånehandtingar översänds titt
länsbostadsnämnden för slutlig handläggning. Den byggande är därefter enligt
gällande regler tvungen att avvakta länsbostadsnämndens beslut innan han får
påbörja arbetena trots att besked om byggnadslov lämnats och även i de fall
inga tvivel behöver råda om att föreslagna åtgärder är låne- och/etter
bidragsberättigande.

Planverket
har i sin slutliga rapport framhållit att det är önskvärt att samordna de båda
ansökningsförfarandena för att underlätta för den enskilde och för alt
effektivisera hanteringen av ärendena. En sådan samordning hämmas enligt verket
av att ärendena skall handläggas av två olika kommunala förvattningar och av
att låne- och bidragsärendena slutligt skall prövas av länsbostadsnämnden. 1
och med alt förmedlingsorganet normalt gör en teknisk prövning och en
rimlighetsbedömning av befintliga konstruktioner fordras ofla en förbesiklning
av sakkunnig personal. Eftersom dessutom inte alla energibesparingsåtgärder
fordrar byggnadslov, utförs ofta den tekniska prövningen hos förmedlingsorganet
av dess egna tekniker. Formellt avser byggnadsnämndens och förmedlingsorganets
tekniska prövningar alltså olika aspekter på samma tekniska konstruktion.
Planverket har vidare framhållit att en integrering av byggnadslovs- och
låneprövningen är

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 39

önskvärd.
Enligt verkets mening visar erfarenheter från kommuner som prövat detta alt det
är möjligt att åstadkomma en relativt snabb och smidig handläggning inom
kommunen.

Jag
delar planverkets uppfaltning att del är angeläget att det stattiga finansiella
stödet titt energisparåtgärder kan inordnas i ett enkelt system som gör all
hanieringen av såväl energisparstödet som byggnadstovsgransk-ningen kan ske
utan besvärande tidsutdräkt. Enligt planverkets förstag bör kommunen också
anförtros uppgiften att fatta beslut i vissa låne- och bidragsärenden. Jag ser
positivt på detta förslag och kommer att efter fortsatta överväganden lägga
fram förstag i frågan.

Planverket
har föreslagit att besiktningsverksamheten skall knytas till byggnadsnämnderna.
Förslaget har tillstyrkts av de remissinstanser som har behandlal frågan. Jag
finner dock ingen anledning att ta ställning i denna fråga utan förutsätter att
varje kommun finner den lösning som passar dess organisation och
förutsättningar bäsl. Jag ulgår därvid från alt kommunerna kommeratt organisera
sin verksamhet så att den enskilde i normala falt skall behöva vända sig enbart
titt en instans och att erforderlig samordning sker inom den kommunala
organisationen. De energisparkommittéer som många kommuner har organiserat kan
här fylla en viktig uppgift. Jag vitt i detta sammanhang också framhålla att
kommunerna kan rekrytera personat för denna besiktningsverksamhet på olika
sätt. Som ett komplement till egen anställd personal kan det visa sig motiverat
alt engagera annan teknisk expertis.

Jagövergårnutitlatibehandla
vissa frågor om tillsy n av byggnadsarbeten och om periodisk tillsyn av
installationer som har betydelse för energihushållningen.

För
byggnadslovspliktiga åtgärder som avser nybyggnad, rivning av byggnad eller
ändring av byggnad skall del enligt 61 S byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt
1972:776, ändrad senast 1977:22), BS, finnas en av den byggande utsedd ansvarig
arbetsledare. Denne utövar fortlöpande ledning och tillsyn över arbetet och
svarar för att det fullgörs på behörigt sätt. Det ankommer på arbetsledaren att
göra föreskrivna anmälningar till byggnadsnämnden och andra myndigheter. Han
skall också närvara vid de besiktningar som byggnadsnämnden föreiar. 1
paragrafen uppställs vissa krav på den ansvarige arbetsledaren. Att denne
uppfyller kraven prövas normalt av byggnadsnämnden. Statens planverk kan dock
generellt godkänna viss person som ansvarig arbetsledare för visst slag av
arbete och för viss tid. Byggnadsnämnden kan medge undantag från kravei på
ansvarig arbetsledare om nämnden beträffande arbete av ringa omfattning finner
att särskild arbetsledare inte erfordras.

Enligt
64 § BS ankommer det på byggnadsnämnden att öva tillsyn över byggnadsföretag
som fordrar byggnadslov. Nämnden får verkställa de besiktningar som behövs för
detta. Byggnadsnämnden har också rätt att besiktiga byggnadsföretag, som inte
kräver byggnadslov. Besiktning torde

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 40

emellertid
i sådana fatt, enligt vad planverket anför i slutrapporten, endast undantagsvis
kunna företas, bl. a. på grund av brisiande personalresurser.

I
sin slutUga rapport har planverket framhållit att det är nödvändigt för
samhället att de åigärder för vilka lån och bidrag beviljats verkligen
genomförs och att detta sker på rätt sätt så att avsedd funktion erhålls.
Verket anser därför att samhället måste öva viss tillsyn över mera väsentliga
åtgärder som vidtas för att spara energi i byggnadsbeståndet och för vilka
statligt stöd utgår. Verket föreslår därför en sådan ändring i 61 § BS, att
ansvarig arbetsledare skall utses också för ändringsarbeten som inte fordrar
byggnadslov i de fall arbetena avsevärt påverkar byggnads energihushållning.
Därtill föreslås planverket ett tillägg titt 64 § BS så att det i dessa fall
skall ankomma på arbetsledaren att avsyna arbetet och tämna byggnadsnämnden
skriftligt bevis om detta.

Planverkels
förstag att ansvarig arbetsledare skatt utses för sådana icke
byggnadslovsplikliga ändringsarbeten som avsevärt påverkar en byggnads
energihushållning innebär en principiell nyhet på så sätt att den ansvarige
arbetsledaren skall utföra en självständig kontroll.

Den
förestagna ordningen torde förutsätta regler som ålägger den byggande att ge in
en beskrivning av tilltänkta arbeten till byggnadsnämnden så att underlag finns
för de bedömningar nämnden har att göra enligt 61 § BS. Åtskilliga av de
åtgärder som omlällas av sparplanen torde vara sådana att enligt gällande
bestämmelser förulsättningar för undantag från kravei på ansvarig arbetsledare
föreligger. Det är enligt min mening inte möjligt att nu överblicka
konsekvenserna av föistaget som för övrigt har anknyining till verkets förslag
om utvidgad byggnadslovsplikt, titt vilket jag återkommer senare. Båda dessa förstag
kommer att remissbehandlas innan slutlig ställning tas till eventuella
lagändringar.

Frågan
om periodisk tillsyn med hänsyn till energihushållningens krav har behandlats i
energisparkommilténs betänkande - Inspeklion av byggnaders eldningsantäggningar,
I betänkandet har föreslagits att byggnadsnämnden skall öva tillsyn över
byggnads eldningsanläggning och, om det uppdagas brist hos anläggningen som
medför oksätig bränsleförbmkning, ålägga byggnadens ägare att undanröja
bristen. Övriga föreskrifter för genomförande av en obligatorisk besiktning
skall enligt förslaget utfärdas av statens planverk. I betänkandet har
föreslagits att alla oljeeldade pannanläggningar, för vilka sotningsplikt
föreligger och som förbmkar mer än 3 m olja per år, skall omfattas av den
obligatoriska besiktningen och alt besiktningarna i princip skall ombesörjas av
sotningsväsendet. Förslag lill ändringar i BS för att genomföra detta läggs
fram i betänkandet. Sålunda föreslås att tillägg till underhåltsregterna i 50 §
BS så att där föreskrivs att byggnads eldningsanläggning skall hållas i sådant
skick att tåg bränsleförbrukning uppnås. Titt detta föreslås att en bestämmelse
om tillsyn av eldningsanläggning tas in i BS som 65 §.

Flertalet
remissinstanser har ställt sig tveksamma lill förslaget eller helt

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 41

eller
delvis avstyrkt detta. Bl. a. med hänvisning litl osäkerheten med avseende på
såväl kostnaden som energispareffekten förordar många remissinstanser i
stället en försöksverksamhet. Några remissinstanser anser att obligatorisk
besiktning bör omfatta endasl slora eller medelstora anläggningar medan andra
anser att det är i de små pannorna som de bästa resultaten kan uppnås. Många
instanser framhåller att lika goda resultat bör kunna uppnås på frivillig grund.
En rad remissinstanser påpekar att den föreslagna inspektionen bör utvidgas
till att gälla även andra komponenter i byggnadens energisystem. Många
remissinstanser framhåller att besiktning av och åtgärder i själva
eldningsanläggningen har relativt liten betydelse i förhållande lill vinsterna
med att övervaka drift och skötsel i hela värme- och ventilationssystemet.

I
sin slutrapport har planverket lagl fram ett förslag om periodisk tillsyn
vilket sträcker sig längre än energisparkommilténs förslag. Verkels förslag
innebär att 50 § BS kompletteras med krav på alt byggnad skall underhållas så
att försämrad energihushållning inte uppkommer. Verket har därtill framhållit
alt flera av de uppvärmnings- och ventilationsanläggningar, på vilka det genom
44 a § BS och tillämpningsföreskrifterna i SBN ställs krav i syfte att spara
energi, är beroende av fortlöpande underhåll för att anläggningarna skall
fungera på avsett vis. Med hänsyn till detta förordar planverket att förslaget
om underhållsskyldighet i 50 § kompletteras med ett krav på att byggnadsnämnden
skall öva tillsyn över sådana installationer för uppvärmning, ventilation och
varmvattenförsörjning som är av väsentlig betydelse för byggnadens
energihushållning. Reglerna om tillsyn bör enligt verket las in i BS som 65 §.
Enligl förslaget bör det ankomma på planverket att efler samråd med berörda
myndigheter meddela erforderiiga tillämpningsbeslämmelser. Beträffande
tillsynsverksamheten anser planverket att det kan övervägas alt införa samma
förfaringssätt som gäller i fråga om hissar, dvs. att byggnadsnämnden i
egenskap av tillsynsmyndighet skall anlita biträde av riksprov-plats för
tillsynens utövande. Planverkets förslag är inte remissbehandlat.

Jag delar planverkets
uppfattning om den mycket stora betydelse som ett riktigt underhåll har för
energihushållningen. Genom utbildnings- och informationsinsatser bör
fastighetsägarna göras uppmärksamma på den stora ekonomiska betydelsen härav.
Jag förutsätter, att den verksamhel med frivillig pannbesiktning som nu pågår
kommer att fortsätta och finner det naturUgt om utvecklingen går mot ett
engagemang från sotningsväsendet i vissa enklare besiktningsåtgärder för
oljeeldade villapannor. Jag kommer i det följande att ta upp frågan om ändring
i underhåtlsbestämmetserna i 50 ij BS. Mot bakgrund av vad jag har anfört i det
föregående finner jag inle skäl att nu förorda en obligatorisk besiktning i de
hänseenden som har föreslagits i energisparkommilténs betänkande och av
planverket. Jag är emellertid beredd att om så skutte visa sig motiverat,
senare framlägga förslag om obligatorisk periodisk besiktning av den typ som
planverket förestår.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 42

1.3.5
Ansvarsfördelning inellan stat och kommun

Som
jag redan har framhållit bör kommunerna svara för energisparprogrammets
genomförande. Ansvaret för den totala överblicken över programmets
genomförande, fördelningen av resurser regionalt och över tiden samt
bedömningar av behovet av ytterligare åtgärder för programmets genomförande
måste dock ligga på statlig nivå.

Flera
statliga myndigheter har ansvarsområden som berörs av energisparprogrammets
genomförande. Bostadssiyrelsen och statens induslriverk ansvarar för
energisparstödet till byggnader. Bostadsstyrelsen ansvarar även för de
kommunala bostadsbyggnads- och saneringsprogrammen. Industriverket ansvarar
även för energisparstödet lill industrins processer m. m. och för bl. a.
prognos- och utredningsverksamhet inom energiområdet. Industriverket har
vidare det centrala myndighetsansvaret i frågor i anslutning till lagen om
kommunal energiplanering. Statens planverk har att utarbeta föreskrifter och
allmänna råd till BS och har därmed ansvar för att följa utvecklingen och i
lämplig form förmedta ny teknisk kunskap lill kommunerna. Statens råd för
byggnadsforskning har också ett ansvar att löpande tillhandahålla
lättförståeliga sammanfattningar av forskningsresultat rörande teknik och
ekonomi för energisparande åtgärder i befintliga byggnader.
Arbetsmarknadsstyrelsen hardet övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitikens
genomförande och skolöverstyrelsen del övergripande ansvaret för genomförande
av den nödvändiga utbildningen.

Ett
program av den omfattning som jag här har föreslagit måste genomföras på ett
smidigt sätt. Del är därför angeläget att kommunernas arbete med genomförandet
av energisparprogrammet så långl möjligt underiättas genom hjälp och rådgivning
från berörda stattiga myndigheter. Samtidigt är det självklart att yiss
redovisning bör ske från kommunerna om statsmakterna skall kunna följa energisparprogrammets
genomförande och vidta de ändringar som efter hand kan visa sig nödvändiga.

Planverket
förestår i sin sluttiga rapport att verket ges i uppdrag att utfärda
erforderiiga råd och anvisningar för upprättande av kommunala handlingsprogram
för energihushållning i befintlig bebyggelse samt att verket i samråd med
bostadssiyrelsen, slatens induslriverk och Kommunförbundet skall utarbeta råd
och anvisningar för besiktningsverksamhetens praktiska uppläggningoch
administrativa genomförande. Kommunförbundet och flera kommuner har i sina
remissvar på planverkets preliminära rapport bestämt motsatt sig alt ett
statligt verk skulle fl i uppdrag att utarbeta anvisningar för den kommunala
planeringen. Flera remissinsianser tillstyrker dock förslaget att en central
myndighet skall utarbeta erforderiiga råd och anvisningar för såväl
handlingsprogrammet som besiktningsverksamheten.

I
sin slutliga rapport har planverket föreslagit att det llrankomma på verkei att
i samråd med bl.a. bostadsstyrdsen, industriverket och Kommunförbundet
utarlDeta råd och anvisningar till vägledning för kommunernas

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 43

planering
för energisparande i byggnader.

Jag
delar uppfattningen alt det är angeläget att snabbt få fram riktlinjer som
främjarenheiliga redovisningar av det planeringsunderlag som kommunerna tar
fram. Jag finner det också ytterst angeläget att ny kunskap som efterhand
kommer fram meddelas kommunema i lämplig form och erinrar i detta sammanhang om
planverkets ansvar att utge föreskrifter och allmänna råd till BS. Det ankommer
självfallet på kommunerna att själva beslula om uppläggningen av den egna
verksamheien mot bakgrund av den kunskap som på detta och andra sätt tillförs
dem.

Jag
är inte beredd att nu gå närmare in på den ordning i vilken de berörda statliga
myndigheterna bör samarbeta för att genomförandet av energisparprogrammet
skall löpa så smidigt som möjligt. Som jag har nämnt harjag för avsikt att i
annat sammanhang föreslå regeringen alt tillsätta en särskild delegation inom
regeringskansliet med uppgifl att svara för den nödvändiga samordningen mellan
berörda myndigheters insatser. Delegationen avses också få viktiga uppgifter i
samband med utvärderingen av energisparprogrammet.

1.3.6
Siöd UU koinmunerna

Planverket
har i sin sluttiga rapport förestagit alt bidrag skall utgå titt kommunal
planering för energisparåtgärder i befintlig bebyggelse enligt principer
liknande de som nu gäller för stöd till kommunal översiktsplanering. Verket
uppskattar att ett belopp om 10 milj. kr. per år behöver ställas till
förfogande för delta ändamål under de närmaste tre budgetåren.

Efter
samråd med chefen för kommundepartementet vilt jag anföra följande.

Stöd
bör utgå till kommunema i syfte att möjliggöra sådana kommunala insatser som
jag i det föregående har diskuterat. Jag delar dock inte planverkets
uppfattning att ett behovsprövat stöd för planering bör utgå till vissa
kommuner enligt de principer som nu gäller för stöd lill kommunal
översiktsplanering. Sådant stöd har beviljats bl. a. till kommuner med från
nkssynpunkl angelägna och/eller för kommuner särskilt resurskrävande projekt.

Planverket
har i sin preliminära rapport föreslagit all den obligatoriska besiktningen bör
finansieras med skattemedel men att den frivilliga besiktningen bör
finansieras med avgifter under förutsättning att dessa kan hållas på en rimlig
nivå. Avgiften bör enligt verket täckas av lån och bidrag till
förbättringsåtgärder.

Flertalet
remissinstanser delar verkels bedömning. Några remissinstanser framhåller att
besiktningen litl slor del bör kunna bekostas av andra än stat och kommun,
efiersom den i allmänhet är lönsam för fastighetsägaren. Höjning av
energiskatten föreslås av naturvårdsverket som ett medel att finansiera
besiklningskostnadema. 1 sin slutUga rapport har planverket

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 44

föreslagit
att besiktningen skall finansieras av statsmedel.

Det
är en samhällelig angelägenhet att den frivilliga besiktningsverk-samhel som
jag har förordat verkligen kommer till stånd. Jag föreslår därför att ett
generellt stöd skall utgå lilt alla kommuner för deras insatser i
energisparverksamhelen totalt selt. Den mesl kostnadskrävande delen härav är
råd- och serviceinsatserna. Slödel bör lills vidare fördelas av regeringen mol
bakgmnd av redovisningen från kommunerna av deras nuvarande och planerade
insatser för rådgivning och service. Stödet bör förenas med villkor om viss
redovisning som kan ligga till grund förden statliga planeringen inom delta
fält.

Jag
anser att det statliga stödet bör kombineras med viss avgiftsfinansiering.
Avgift bör sålunda tas ut för tesiklning där den resulterat i energisparåtgärder.
Därvid bör enligt min mening avgiften, inom ramen för kommunens kostnad för
besiktningen, bestämmas så att den står i proportion titt sparåtgärdernas
omfattning. Det ankommer emellertid på kommunerna att själva fatta beslut i
denna fråga. Avgift för besiklning bör kunna inräknas i låne- och
bidragsunderiaget. Utöver de två nämnda finansieringskällorna står det
självfallet kommunerna fritt att själva tillskjuta de egna medel de finner
motiverade.

Planverket
har i sin preliminära rapport uppskattat besiktningskostnaderna till 500 milj.
kr. Uppskattningen gmndas på antagandet att 75 96 av alla bostäder byggda före
1960 samt lika stor volym av lokaler skall besiktigas inom ramen fören
obligalorisk besiklning. Besiktningen beräknas i bostäder la ca 4 timmar i
anspråk per enbostadshus. För flerbostadshus tUlkommer 15 minuter per lägenhet.
För lokaler beräknas besiktningskostnaden uppgå till halva besiktningskostnaden
för motsvarande byggnadsvolym i bostäder. Kostnaden för besiktning har
uppskattats lill ca 100 kr./tim. Med dessa fömtsättningar har planverket
beräknat att kostnaderna för besiktningen skulle uppgå till ca 100 milj. kr.
per år under 5 år.

Remissinstanserna
har genomgående påpekat alt kostnaden är alltför lågt räknad. Verket har enligt
remissinslansemas uppfattning kraftigt underskattat timkostnaden och
tidsålgången för varje besiktning. Till detta kommer att viss del av
besiklningsverksamhelen kan utföras med gott resultat endast under de sju eller
åtta kallaste månaderna under året.

Jag
har tidigare anfört att energisparverksamheten kommer att byggas upp successivt
underde närmaste budgetåren. En orsak härtill är alt det inte finns
förutsättningar för att redan från början åstadkomma en fullt utbyggd råd-och
serviceorganisation. Å andra sidan räknar jag med att avgiftssättning sannolikt
inle kommer att vara genomförd under budgetåret 1978/79. Med hänsyn härtill
uppskattar jag ett behov av statsbidrag för budgeiåret 1978/79 lill ca 60 milj.
kr. Jag kommer alt förestå regeringen att i budgetpropositionen för budgetåret
1978/79 uppföra medel i enlighet med vad jag sålunda har anfört.

Jag
kommer sedermera och i annat sammanhang att föreslå den förändring

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 45

av
energisparförordningen som erfordras för att avgifter för besiktning skatt 11
inräknas i låne- och bidragsundertaget.

1.3.7
Andringar i byggnadslagsiiflningen

iag
har lidigare redovisat planverkels förstag lill ändringar i byggnadslagstiftningen
såvitt gäller tillsyn och besiktning av byggnadsarbeten och periodisk
besiktning av installationer. Planverket har också föreslagit vissa ändringar i
BS:s regler om krav på byggnader och dess regler om byggnadslov.

Bestämmelser
om byggande flnns i 5 kap. (35-37 SS) BS. I 388 SS BS, som avser nybyggnad,
finns bl. a. grundläggande allmänt formulerade bestämmelser om byggnads yttre
och inre utformning. I 48 a och 49 SS BS regleras vilka krav som slätts i
samband med ändringsarbeten. De allmänt formulerade kraven i BS kompletteras av
detaljerade föreskrifter, råd och anvisningar, utfärdade av statens planverk
och införda i Svensk Byggnorm (SBN).

Genom
ändring i BSår 1975 infördes en ny paragraf, 44 a S BS, enligt vilken byggnad
skall utföras så att den möjliggör god värmehushållning. Samtidigt ändrades 48
a S BS så att kravet beträffande värmehushållning gäller även vid sådan ändring
av byggnad som enligt 75 § b)-0 BS är hänföriig till nybyggnad. Kravei omfattar
dock endast de delar av byggnaden som berörs av ändringen och endast i den
omfattning som erfordras för att dessa delar skall uppfylla skäliga anspråk på
god värmehushållning. 1 samband med ändring av byggnad kan enligt 48 a § BS
andra stycket ställas krav i vissa avseenden även beträffande de delar av
byggnaden som inle berörs av ändringen. Sålunda skall i byggnadens övriga delar
sådana brister undanröjas som avser hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära
förhållanden och som innebär så avsevärda olägenheter att de inte skäligen kan
godtas. Värmehushållningen omfaltas således inte av 48 a S BS andra stycket.

149
S BS anges vilka krav som skatt ställas vid sådana ändringsarbeten som inle
äratt hänföra titt nybyggnad. Fördessa arbeten gällerali bestämmelsema i 38-48
SS BS skall äga moisvarande tillämpning i fråga om de delar av byggnaden som
berörs av ändringsarbetena. Införandet av 44 a S BS medförde att kravet på god
värmehushållning skall uppfyllas också vid dessa ändringsarbeten. Enligt 49 S
BS gäller nybyggnadskraven i princip i full ulsträckning. Byggnadsnämnden kan
emellertid enligt paragrafens andra siycke medge undantag från nybyggnadskraven
där detta påkallas av omständigheterna och inte medför brandfara eller
olägenhet i sanitärt avseende eller eljest. Någon särskild inskränkning i
möjligheterna att medge undantag från kraven på god värmehushållning finns
således inte.

Planverket
har i sina rapporter förestagit att begreppet värmehushållning skall bytas ut
mot begreppet energihushållning, eftersom detta har en vidare syftning än
värmehushållning och bätlre återger vilka egenskaps-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 46

krav
som bör ställas på byggnader. Jag delar planverkets uppfattning och förordar
att 44 a och 48 a S§ BS ändras i enlighet med verkets förslag. 1 fortsättningen
använder jag därför begreppet energihushållning.

1
sin preliminära rapport har planverket föreslagit komplettering av 48 a S andra
stycket BS så att brister från energihushållningssynpunkt i de delar av
byggnaden som inte berörs av ändringsarbeten skall åtgärdas, om bristerna
innebär så avsevärda ölägenheter att de inte skäligen kan godtas. I fråga om
mindre genomgripande ändringsarbeten, dvs. sådana som avses i 49 § BS, har
planverket föreslagit den ändringen att undantag från nybyggnadskravet inte
skall få göras om det kan medföra bristfällig energihushållning.

De
i den preliminära rapporten föreslagna ändringama av 48 a § och 49 § BS har
godtagits av de flesta remissinstanserna.

Planverket
har i slutrapporten föreslagit ändringar i 48 a § andra stycket och 49 § BS som
går längre än förslagen i den preliminära rapporten. Det slutliga förslaget
innebär all bestämmelserna kompletteras så att kravet på god energihushållning
i 44 a § BS i samband med ändringsarbeten skall beaktas i skälig omfallning
beiräffande hela byggnaden. Således menar verket att ombyggnad av en del av
byggnaden bör leda till krav på att resten av byggnaden i skälig omfattning
åtgärdas från energisynpunkt.

Nuvarande regler när det
gäller att beakta energihushållningsfrågan i samband med ändringsarbeten tar
,som jag har nämnt sikte endast på de delar av byggnaden som berörs av
ändringen. Det är naturligtvis rimligt att kräva att de ändringsåtgärder som
ändock vidtas utförs så att de i skälig omlättning uppfyller krav på god
energihushållning. Ofta torde merkostnaden för att uppfylla dessa krav vara
välmoiiverad från fastighetsekonomisk synpunkt. Som skäl för förslaget att införa krav på god energihushållning
beträffande byggnaden i dess helhet har planverket framhållit att det av
ekonomiska skäl och med hänsyn till dem som utnyttjar byggnaderna kan vara
lämpligt och även angelägel att byggnadsåtgärder vidtas vid ett och samma
tillfälle. Till de av planverket anförda skälen kan naturligtvis läggas ett
allmänt Intresse av att åstadkomma begränsningar av energiålgängen. Somjag tidigare
har anfört är del emellertid också av vikt att invesleringsresurserna i möjlig
mån sätts in där de kan beräknas ge största möjliga uibyle. Om man inför en
generell regel med krav på uppmstning från energihushållningssynpunkl i alla
byggnader som av något skäl blir föremål för ombyggnad i en del av byggnaden,
kan detta komma att motverka en ändamålsenlig användning av tillgängtiga
resurser. Det kan också leda titt ett motstånd mot att vidta i övrigt
erforderliga ändringar av byggnader. Jag vill med hänsyn till vad jag nu har
anfört inte förorda alt de i slutrapporten föreslagna ändringarna i 48 a S
andra stycket och 49 S BS genomförs.

Den
i planverkets prelirninära rapport föreslagna ändringen av 48 a S BS är av
annan karaktär. Detta förslag innebär att fastighetsägaren samtidigt som han
ändock skatt vidta ändringsåtgärder av sådan art att de är att hänföra till
nybyggnad också i de av ändringen ej berörda delarna av byggnaden skall

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 47

Den
i planverket preliminära rapport föreslagna ändringen av 48 a § BS är av annan
karaktär, Detta förslag innebär alt fastighetsägaren samtidigt som han ändock
skall vidta ändringsåtgärder av sådan art att de är att hänföra till nybyggnad
också i de av ändringen ej berörda delarna av byggnaden skall åtgärda sådana
brister avseende energihushållningen som ärså avsevärda alt de inte skäligen
kan godlas. Det rör sig här om energihushållningsåtgärder som regelmässigt är
välmotiverade från såväl allmän som fastighetsekonomisk synpunkt. Merparten av
de åtgärder som kan komma ifråga enligt den föreslagna regeln är enligt min
mening så gmndläggande att de bör genomföras relativt snart och då också utan
samband med andra ändringsåtgärder. Stimulansåtgärder för energisparande och
information bör i dessa fall vara en mer ändamålsenlig väg att förmå
fastighetsägare att åtgärda denna lyp av brister. 1 många byggnader är det
dessutom angeläget, från såväl allmänna som faslighetsekonomiska
utgångspunkter, att dessa åtgärder vidtas i samband med mer omfattande energihushållningsålgärder.
Jag vill med hänvisning till vad jag här har anfört inte förorda att
planverkets förslag i den preliminära rapporten genomförs.

När
det gäller sådana ändringsarbeten som omfattas av 49 S BS instämmer jag i
tanken i planverkets preliminära rapport, att några slörre avvikelser från
nybyggnadskraven på god energihushållning inte bör medges. Huvudregeln i 49 S
BS är som nämnts att nybyggnadskrav skall ställas beträffande de delar av
byggnaden som berörs av ändringen. Kraven är således i princip strängare än när
det gäller ändringsarbeten som omfattas av 48 a § BS, där nybyggnadskraven
skall uppfyllas i skälig omfattning. De strängare kraven i 49 S BS modifieras
emellertid av bestämmelsen att byggnadsnämnden äger medge undantag. Även i
fortsäitningen ärdel naturligtvis nödvändigt att kravnivån i vissa fall kan
modifieras också när del gäller energihushållningen. Man torde som regel kunna
utgå från alt byggnadsnämnderna använder möjlighelen att medge undantag till
att utiämna den skillnad i fråga om krav som finns mellan ändringsarbeten som
är att hänföra titt nybyggnad och andra ändringsarbeten. Det är enligt min
mening dock inte troligt att byggnadsnämnderna med stöd av 49 S BS andra
stycket medger några större avvikelser från energihushåtlningskraven. På gmnd
av vad jag nu haranfört finner jag inte skäl att förestå någon ändring av
paragrafen.

Jag
övergår nu titt att behandla planverkels förslag om underhåll-och
förbättringsåtgärder. Enligt 50 § BS skall byggnad underhållas så, att
hållfastheten inte äventyras samt brandfara, sanitär olägenhet eller vanprydnad
inte uppkommer. 1 prop. 1977/78:50 om ändring i BS föreslås paragrafen
kompletterad med en bestämmelse som innebär all anordningar för
avfallshantering skall hållas i slånd.

Energisparkommittén
har i sitt betänkande - Inspeklion av byggnaders eldningsanläggningar -
föreslagit att i 50 § BS skall föreskrivas att byggnads eldningsanläggning
skall hållas i sådant skick att låg bränsleförbmkning uppnås. Som jag har
redovisat i det föregående har planverket i både den

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 48

preliminära
och den slutliga rapporten föreslagit längre gående underhålls-krav. 1 den
preliminära rapporten har verket sålunda föreslagit införande av krav på att
byggnad skall underhållas så att bristfällig energihushållning inte uppkommer.
I sin slutliga rapport har verket föreslagit en komplettering av 50 § BS med
krav på att byggnad skall underhållas så att försämrad energihushållning inte
uppkommer. I båda rapporterna har planverket dessulom föreslagit en ny
bestämmelse, 50 a § BS, som innebär att det allmänna, även när fastighetsägaren
inte tar initiativ till någon ändring av byggnaden, skall kunna kräva att
brister från energihushållningssynpunkl blir avhjälpta.

Verkei
framhåller i rapporterna att den föreslagna ändringen i 50 § BS gör det möjligt
att ålägga fastighetsägare alt se titt att installationer och klimatskärm
fungerar på avsett sätt även från energisparsynpunkt. Enligt verket får
emellertid de föreslagna underhåltskraven till en början begränsad räckvidd,
eftersom instaltationer och ktimatskärm inte behöver ges högre kvalilet än de
hade när huset byggdes. I sin slutrapport framhåller planverket också att
underhållskravet på längre sikt blir av väsentligt större betydelse i och med
alt nya byggnader ulförs enligt kraven på god energihushållning i 44 a § BS.

Planverkets
förslag i den preliminära rapporten om underhållskrav har i allmänhet godtagits
av remissinstanserna. Några invändningar mot verkets tolkning av den förestagna
bestämmelsens räckvidd har inte framförts.

Om
underhållsreglerna i byggnadslagstiftningen mera allmänt skall anknytas till de
egenskapskrav som samhället ställer på byggnader är en fråga som övervägs i
arbetet på en ny byggnadslagstiftning. Det är emellertid uppenbarl att många av
de energihushållningsegenskaper som tillförs en byggnad snart går föriorade om
de inte vidmakthålls genom underhållsåtgärder. Med hänsyn till den särskilda
vikt som energihushållningsfrågorna har anser jag, att del här aktuella
förslaget kan bedömas utan att därmed ställning tas i principfrågan. Jag anser
därför, i likhet med planverket, att kraven beiräffande god energihushållning
nu bör kompletteras med en underhållsskyldighet. Denna skyldighet bör
emellertid inte beslämmas på del sätt som planverket har föreslagit.
Underhållsbeslämmelsen måste utformas med beaktande av att några krav från
energihushållningssynpunkt på byggnaders utförande inte fanns förrän 44 a § BS
trädde i kraft den 1 januari 1976. 1 BS -46 § andra styckei 1. - finns visseriigen
sedan lång tid tillbaka krav på värmeisolering, men detta krav tar närmast
sikte på att byggnader skall vara utförda så att de bereder möjlighet till
trevnad och god hygien.

När
det gäller byggnader, för vilka byggnadslov har meddelats efter den 1 januari
1976 och som således är utförda i enlighet med bestämmelsen om god
värmehushållning i 44 a § BS. finner jag det befogat och rimligt att införa en
underhållsskyldighet som innebär att byggnadens egenskaper från energihushållningssynpunkt
skall vidmakthållas i skälig utsträckning. Detsamma

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 49

bör
gälla i fråga om byggnader som har tovgivits före den 1 januari 1976 i de delar
av byggnaden för vilka krav enligt 44 a § BS har ställts på gmnd av
bestämmelserna i 48 a § BS eller 49 § BS, dvs. byggnader på vilka ändringsarbeten
har utförts efter den 1 januari 1976.

Byggnad
för vilken byggnadslov har beviljats före den I januari 1976 är, som jag har
nämnt, utförd utan att några krav från samhällets sida har kunnat ställas i
fråga om energihushållningen, dock med undantag för sådan del av byggnaden som
efter denna tidpunkt har blivit föremål för ändringsarbeten. Som planverket har
framhållit llr en underhållsregel begränsad effekt när det gäller äldre
byggnader. Man måste enligt min uppfattning också hålla i minnet att en stor
det av detta byggnadsbestånd måste förbättras i fråga om
energihushåtlningsegenskapema. De energihushållningsåtgärder som bör komma till
stånd i byggnadsbeståndet innebär som regel ändringsarbeten och skall utföras
med beaktande av bestämmelsen i 44 a S BS. Detta medför att åtgärderna
efterhand som energisparprogrammet genomförs kommer att omfattas av den
underhållsplikt som jag nyss har förordat. Jag flnner därför ingen anledning
att förorda en generell underhållsregel som omfattar byggnad eller del av
byggnad som inte har utförts enligt kraven i 44 a SBS.

På
gmnd av vad jag nu har anfört föreslårjag att underhåtlsreglema i 50 § BS
kompletteras med en bestämmelse om att byggnad eller de! av byggnad som har
utförts i enlighet med bestämmelsen i 44 a § BS skall underhållas så att
möjligheterna till god energihushållning i skälig utsträckning bibehålls. Med
en sådan utformning kommer bestämmelsen att gälla inle bara helt nya byggnader
utan också sådana delar av äldre byggnader som har utförts eller ändrats med
iakttagande av kravet på god värme- eller energihushållning i 44 a S BS.

Nära
samband med frågorna om underhåll har den i såväl den preliminära som den
sluttiga rapporten föreslagna nya bestämmelsen, 50 a § BS, som ger samhället
möj I ighel att ålägga fastighetsägare att vidta åtgärder för att förbättra
energihushållningen. Enligt planverket är de i övrigt förestagna ändringarna i
BS inte tillräckliga, om befintlig bebyggelse i större omfattning skall sättas
i ett sådant skick alt den uppfyller skäliga anspråk på god energihushållning,
och särskUt inte om förbättringar skall uppnås förhållandevis snabbt enligt
fastställd tidplan och med prioritering för vissa åtgärder. Planverket har
emellertid framhållit att mera ingående utredningar fordras innan en
bestämmelse av detta slag kan införas och att ikraftträdande inte bör ske
förtän den 1 januari 1981.

Flertalet
av de remissinsianser som har yttrat sig över planverkets preliminära rapport
har motsatt sig att den föreslagna 50 a § BS införs.

Av
vad jag tidigare har anfört framgår att jag anser att intresset för
energisparandet för närvarande är så stort att det inte behövs några tvingade
regler för att fl till stånd ett sparande av den omfattning jag har förordai.
Jag anser därför inte att det finns någon anledning att nu föreslå en
bestämmelse

4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 50

av
det innehåll som planverket har förordat.

Planverket
har i sin slutrapport framhållit att det är tveksamt om isoleringsålgärder och
installationer som är av betydelse för energihushållningen i erforderlig
omfattning kommer att underkastas prövning om inte ändringar i
byggnadslovsplikten genomförs. Därför har verket förestagit att bestämmelserna
om byggnadslov i 54 § BS förtydligas på vissa punkter. Förstaget innebär att
väsentliga förändringar av ylterväggsisolering samt anordnande av eller
väsentlig ändring av värme- och ventitationsin-stallationer skall bli
byggnadslovspliktiga.

Planverkets
förslag titt vidgad byggnadslovsplikt för isolerings- och installationsåtgärder
medför en inle obetydlig utvidgning av byggnadslovs-plikten. Genom att
energisparprogrammet kommer att medföra en mycket stor ökning av antalet
åtgärder som omfattas av förslaget, blir verkningarna stora för allmänheten och
byggnadsnämndema. Syftet med förslaget är att skydda fastighetsägare för de
negativa följder som felaktigt utförda åtgärder kan fl och att hjälpa den
enskilde fastighetsägaren att planera energihushåll-ningsåtgärderna så att så
god effekt som möjligt uppnås. Jag har tidigare framhållit vikten av att vi har
regler som tar till vara allmänhetens intressen. Den kontroll som planverket
förestår torde i många fall vara befogad. 1 likhei med planverkets förslag om
ändring av reglerna om ansvarig arbetsledare innehåller också detta förslag
frågor som kräver ytteriigare belysning. Förslaget kommer därför att
remissbehandlas.

Planverket
har i slutrapporten anmärkt att det är sannoUkt all nybyggnadsförbud råder för
åtskilliga områden med byggnader i vilka energisparande åtgärder bör vidtas.
För dessa byggnader fordras dispens från nybyggnadsförbudet, om
energisparåtgärder som enligt 75 S BS är hänförUga till nybyggnad skall kunna
genomföras. Verket framhåller att förfarandet med dispensprövning är omständligt
och alt det är angeläget att inte i onödan hindra att byggnader förbättras så
att tillfredsställande energihushållning erhålls. För att underiätta för
fastighetsägare och byggnadsnämnd att fl litl Stånd en godtagbar
energihushållning i befintliga byggnader har planverket därför föreslagit
ändring av 75 § andra stycket BS. Förstaget innebär att som nybyggnad inte
skall anses anordnande av tillfredsställande energihushållning i befintlig
byggnad, som även om åtgärderna inte vidtas, måste antas komma alt kvarstå
under längre tid. Eftersom förslagel har lagts fram i slutrapporten, har det
inle remissbehandlats.

Hinder
mot att vidta energihushållningsålgärder i befintlig bebyggelse bör
naturiigtvis så långt det är möjligt undanröjas. Planverkets förstag medför en
viss förenkling av handläggningen hos byggnadsnämnden. Om energisparåtgärder i
nu avsedda fall inte längre skall utgöra nybyggnad enligl BS får delta vissa
återverkningar i fråga otn skyldigheten att söka byggnadslov. Som jag redan har
framhållit är det viktigt att bedömningen av en byggnads återstående livstid
ingår som ett led i prövningen av behovet av energisparåtgärder. Mot denna
bakgrund anserjag att konsekvenserna av en ändring av

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 51

75
§ BS i enlighet med planverkets förslag behöver belysas ytteriigare. Jag är
sålunda inle beredd all utan remissbehandling ta slutlig ställning titt
förslaget.

I
enlighel med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i BS.

2 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
antaga förslaget till lag om ändring i byggnadsstadgan (1956:612)

att
godkänna inriktning och omfattning av det energisparprogram avseende befintlig
bebyggelse som jag har föreslagit samt

alt
godkänna de av mig förordade riktiinjema för genomförandet av delta program

3 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 52

Bilaga
1

Gällande rätt, aktuella utredningsförslag och
remissut-talanden angående dessai

1
Inledning

Genom
beslut i industridepartementet 1975-10-16 gavs energisparkommittén i uppdrag
att bl- a. överväga och lämna förslag om inspektion av byggnaders
eldningsanläggningar. Energisparkommittén uppdrog ål en särskild arbetsgmpp,
panninspektionen, alt utreda frågan. Efter slutfört arbeie överiämnade
arbetsgmppen till energisparkommittén PM 1976-03-17 - Inspektion av byggnaders
eldningsanläggningar. Kommittén har 1976-04-06 med egen tillstyrkan överiämnat
promemorian till industridepartementet.

Efter
remiss har yttrande över belänkandet avgetts av fortifikationsförvaltningen,
socialstyrelsen, postverket, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket,
skolöverstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk,
lantbmksstyrelsen, konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrdsen,
statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för byggnadsforskning
(SIB), statens planverk, statens industri verk, sty relsen för teknisk
utveckling (STU), statens provningsanstalt, statens brandnämnd, sakkunniga (C
1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m., kommunstyrelserna i
Borås, Ekerö, Lycksele, Malmö och Örnsköldsviks kommuner. Arbetsmarknadens
yrkesråd. Aktiebolaget CTC, HSB:s riksförbund. Landsorganisationen i Sverige,
Landstingsförbundet, Nämnden för sjukvårds- och sociatvårdsbyggnader.
Rörfirmornas riksförbund. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska
brandförsvarsföreningen. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationatiseringsinstitut (SPRl), Svenska kommunförbundet. Svenska petroleum
institutet. Svenska riksbyggen, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges hantverks- och
industriorganisation, Sveriges industriförbund, Sveriges
skorstensfejaremästares riksförbund, Sveriges villaägareförbund och
VVS-tekniska föreningen.

Den
10 december 1976 överlämnades betänkandet och remissvaren till
bostadsdepartementet för handläggning.

Genom
beslut den 19 augusti 1976 uppdrog regeringen åt statens planverk att ulreda
möjligheterna till energibesparing i befinttiga byggnader. Uppdraget omfattade
alla typer av energibesparande åtgärder i byggnader, således även åtgärder som
för närvarande inle är byggnadslovspliktiga. Den 31 januari 1977 redovisade
statens planverk en preliminär rapport avseende energisparmöjligheter i
befintlig bebyggelse.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 53

Efter
remiss över rapporten från statens planverk - Energisparmöjligheter i befintlig
bebyggelse - preliminär rapport, och promemorian från statens institut för
byggnadsforskning. Statistisk redovisning av byggnadsbeståndets beskaffenhet,
har yttrande avgivits av foriifikationsförvaliningen, socialstyrelsen,
teteverket, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet,
skolöverstyrelsen, statens naturvårdsverk, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för
byggnadsforskning (SIB), statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling
(STU), statens provningsanstalt, energisparkommittén, statens brandnämnd,
länsstyrelserna i Malmöhus, Älvsborgs, Västmanlands, Västernorrlands och
Norrbottens län, länsbostadsnämndema i Stockholms, Kristianstads, Göteborg och
Bohus, Värmlands och Norrbottens län, Chalmers tekniska högskola (CTH),
tekniska fakulteten vid Lunds universitet, tekniska högskolan i Stockholm
(KTH), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, kommunstyrelserna i
Gislaveds, Stockholms, Vingåkers, Västerås och Örnsköldsviks kommuner,
Fastighetsanställdas förbund, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer.
Föreningen Sveriges VVS-inspektörer, HSB:s riksförbund. Hyresgästernas
riksförbund, Industri-gmppen för lätt byggeri. Industrins byggmaterialgmpp.
Ingenjörsvetenskapsakademien (I VA), Axel Johnson instUutet för
industriforskning, gemensamt yttrande från Näringslivets byggnadsdelegation och
Näringslivets energi-delegation (NBD och NED), Rörfirmornas riksförbund.
Rörledningsfirmornas arbetsgivareförbund. Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationatiseringsinstitut (SPRl), Snickerifabrikanternas
riksförbund, gemensamt yttrande från Svenska arkitekters riksförbund (SAR) och
Ärkitektförbundet, Svenska byggnadsarljetareförbundet. Svenska
elverksföreningen. Svenska föreningen för byggnadsvård, gemensami yttrande från
Svenska konsulterande ingenjörers förening (SKIF) och Svenska konsuttföreningen.
Svenska riksbyggen. Svenska väg- och vattenbyggares riksförbund (SVR), Svenska
värmeverksföreningen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges
civilingenjörsförbund CF-STF, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges
kooperativa och allmännyttiga bostadsförelags förhandtings-organisation (KAB),
Sveriges mekanförbund, Sveriges villaägareförbund, Swedisot-förening för
tillverkare av högeffektiv isotering, VVS-Industrins Informationsråd AB,
VVS-tekniska föreningen samt några enstaka enskilda personer och föreningar.

Många
instanser har bifogat yitranden från underinstanser m. m.

Industrins
byggmaterialgmpp. Lättbetong AB, Svenska byggnadsentreprenörföreningen,
Sveriges industriförbund och Sveriges mekanförbund meddelar att de instämmer i
vad som anförs i gemensamt yttrande från Näringslivets byggnadsdelegalion och
Näringslivets energidelegation.

Över
promemorian av Nits-Eric Lindskoug - Energi till byggnader 1975-2000 - har
yttranden inhämtats från byggnadsstyrelsen, bostadsstyrd-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 54

sen,
BFR, SIB, statens induslriverk och energisparkommittén samt CTH, tekniska
fakulteten vid Lunds universitet och KTH. Även andra remissinstanser har i
begränsad omfattning behandlat denna PM.

Kompletterande
remissvar avseende möjliga energibesparingar i det statliga resp. det kommunala
fastighetsbeståndet har avgivits av byggnadsstyrelsen - efter hörande av
fortifikationsföiValtningen, postverket, televerket och statens järnvägar -
samt av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Den
5 september 1977 överiämnade planverket till regeringen en slutlig rapport
angående energihushållning i befintlig bebyggelse i vilken hänsyn tagits till
remissutfallet.

2
Gällande rätt

2.1
Byggnadsstadgan i berörda ddar

1
5 kap. (35-67 §§) byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1972:776, ändrad senast
1977:22) (BS) finns bestämmelser om byggande. Bestämmelserna i 38-48 §§, som
avser nybyggnad, innefattar gmndläggande krav på byggnads yttre och inre
utformning. Dessa bestämmelser är i regel allmänt formulerade och kompletteras
av föreskrifter, råd och anvisningar i Svensk byggnorm (SBN).

Bestämmelserna
i 38-48 §§ gälter nya byggnader. Bland dessa bestämmelser återfinns kravet alt
byggnad skall utföras så att den möjliggör god värmehushållning (44 a §). 1 48
a och 49 S§ anges vad som skall gälla vid ändring av byggnad. Vissa mera
kvalificerade ändringar av byggnad hänförs enligt 75 § b-f BS titt nybyggnad.

Vid
sådana ändringar som är att hänföra till nybyggnad gälter enligt 48 a § första
stycket att bl. a. bestämmelsen i 44 a § angående värmehushållning skall
tillämpas endast beträffande de delar av byggnaden som berörs av ändringen och
endast i den omfattning som erfordras för att dessa delar av byggnaden skall
uppfylla skäliga anspråk på bl. a. god värmehushållning. Enligt 48 a § andra
stycket uppställs vissa krav även beträffande byggnadens övriga delar, alltså
sådana som inte berörs av ändringen. Bland dessa krav återfinns emellertid inte
kravei på god värmehushållning.

I
fråga om mindre ingripande ändringar, dvs. ändringar som inte är att hänföra
titt nybyggnad, gälter enligt 49 § likaledes att bestämmelsen i 44 a § angående
värmehushållning skall tillämpas i fråga om de delar av byggnaden som berörs av
ändringen. Till skillnad mot vad som gäller enligt 48 a § uppställs vid mindre
ändringar inga krav beträffande de delar av byggnaden som inte berörs av
ändringen En annan skillnad består i att byggnadsnämnden enligt 49 § andra
styckei kan medge undantag från de uppställda kraven närdet påkallas av omständigheterna
och inte medför brandfara eller olägenhet i sanitärt avseende eller eljest.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 55

Frågan
om underhåll av byggnad regleras i 50 S BS. Enligt denna bestämmelse skall
byggnad underhållas så, att hållfastheten inte äventyras saml brandfara,
sanitär olägenhet eller vanprydnad inte uppkommer. Något krav på att byggnad
skall underhållas så att brisler i värmehushållningen inte uppkommer finns
alltså inte.

Enligt
54 § 1 mom. får åtgärd, som enligt 75 § är att hänföra till nybyggnad, inte
företas utan byggnadslov. Detta medför att alla nya byggnader och vissa
omfatiande eller kvalificerade ändringar av byggnad alltid kontrolleras av
byggnadsnämnden. 1 dessa falt blir således alltid kraven på god värmehushållning
beaktade. Byggnadslov krävs också för åtskilliga ätgärdersom inte är att
hänföra litl nybyggnad. Bland de åtgärder som direkl rör byggnader bör nämnas
sådan till nybyggnad ej hänföriig ändring av byggnad, som berör konstmktionen
av dess bärande delar eller av eldstäder, rök- eller ventilationskanaler eller
som avsevärt påverkar dess planlösning eller yttre utseende. Det bör också
nämnas att byggnadslov erfordras inom område med stadsplan för omfärgning av
fasad som inte vetter mot kringbyggd gård etter annan sådan plats. I 54 § 2
mom. meddelas undantag från byggnadslovs-plikten i 1 mom. i fråga om vissa
åigärder i byggnader som innehåller högst två bostadslägenheter samt för
byggnader som tillhör staten eller landsting. För byggnad med högst två
bostadslägenheter gäller bl. a. att invändig ändring av bostadsbyggnad utan
hinder av 1 mom. får företas utan byggnadslov, såvida åtgärden inte består i
inredande av ytterligare bostadslägenhet eller av lokal för handelsrörelse,
hantverk eller industri och inte heller berör konstmktionen av byggnadens
bärande delar, eldstäder eller rökkanaler.

160-64
S§ återfinns regler om byggnadsarbete och tillsyn av sådant arbete.
Byggnadsarbete skall enligt 60 § utföras enligt gällande bestämmelser och
fastställda ritningar samt med ändamålsenligt material och i övrigt på
betryggande sätt. De övriga paragrafema reglerar tillsynen. För arbete, som
avser nybyggnad, rivning av byggnad eller ändring av byggnad skatt det enligt
61 S 1 mom. finnas en av den byggande utsedd ansvarig arbetsledare i de fall byggnadslov
erfordras. Byggnadsnämnden kan medge undantag om den t)eträffande arbeie av
ringa omfattning finner att särskild arbetsledare inte erfordras. 1 61 § 2 mom.
föreskrivs bl. a. att inle någon annan får ulses titt ansvarig arbetsledare än
den som statens planverk, för visst slag av arbete och för viss tid, eller
byggnadsnämnden, för visst arbete, prövat äga erforderlig kunskap, erfarenhet,
pålitlighet och ordentlighet. Enligt 61 § 4 mom. åligger det arbetsledaren att
fortlöpande leda och tillse arbetet och svara för att det fullgörs på behörigt
säll. Arbetsledaren skall också göra föreskrivna anmälningar till
byggnadsnämnden och andra myndigheter. Det åligger vidare arbetsledaren att
närvara vid nämndens besiktningar av arbetet. Om den byggande skulle motsätta
sig att gällande bestämmelser om arbetet iakttas, skall arbetsledaren anmäla
detta litl nämnden. 1 62 § ges föreskrifter om att anmälan till byggnadsnämnden
skall göras i olika skeden av byggnadsarbele

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 56

som
avser uppförande av ny byggnad och vid sådan rivning av byggnad eller ändring
av byggnad som är byggnadslovspliktig. I 64 § finns regler om byggnadsnämndens
tillsynsverksamhet. Nämnden skall öva lillsyn över byggnadsföretag, för vilka
byggnadslov erfordras, och äger verkställa erforderliga besiktningar för
detta. Nämnden har också rätt alt besiktiga byggnadsföretag, för vilka
byggnadslov inte erfordras. Genom besiktningarna bör i främsta mmmet utrönas,
om byggnaden förlagts i rätt läge, samt beskaffenheten av gmndbotten, stommen
och byggnaden i färdigt skick. 1 de fall byggnadslov beviljats för uppförande
av byggnad inom område med stadsplan skall som regel gmndbottenbesiktning,
lägesbesiktning, stombe-siktning och slutbesiktning företas. I falt då
byggnadslov beviljats för ett byggnadsförelag får slutbesiktning inte
underlåtas om den byggande begär sådan besiklning.

2.2
Tillämpningsbestämmdser till 44 a § BS

Tillämpningsföreskrifter
till byggnadsstadgan vad avser energihushållning vid ny- och ombyggnad
fastställdes av regeringen i juni och augusti 1976. Planverket bemyndigades
samtidigt att utfärda råd och anvisningar i anslutning till föreskrifterna.

Bestämmelserna
finns införda i Svensk Byggnorm 1975 (SBN) supplement nr 1. Föreskriften gäller
fr. o. m. den 1 januari 1977, men är inle bindande i fråga om byggnad för
vilken byggnadslov sökts före den 1 juli 1977. Beträffande fönsters
värmegenomgångskoefficient (k-värde) är föreskriften inte bindande i fråga om
byggnad för vilken byggnadslov sökts före den 1 september 1977. I dessa ovan
nämnda undantag gäller äldre föreskrifter.

En strävan vid
utarbetandet av tiltämpningsbeslämmelsema har varit att uppfylla de
energipolitiska målsättningarna från 1975. I denna bedömning har det också
tagits hänsyn till de åtgärder som beräknades kunna vidtas i befintlig
bebyggelse under den aktuella tiden. En annan utgångspunkt har varit att kraven
inte skall ställas högre än vad som är fastighetsekonomiskt motiverat, vilket
innebär att årskostnaderna för att vidla åtgärder enligt kraven inte flr
överstiga den besparing i fråga om koslnader för energiförbmkning som
erhållits. Dessutom skall kraven inte utformas så att det flr negativa
samhälleliga konsekvenser i form av oönskad styrning av byggmarknaden,
sysselsättningsproblem etc.

Bestämmelserna
utgår vidare från att dagens teknik skall kunna användas. Samtidigt har det
varil en strävan att utforma bestämmelserna så att innovationer inte skall
stoppas.

Bestämmelserna
innebär att kraven på värmeisolering skärps väsentligt i förhållande såväl till
hittills gällande krav som lilt dagens utförandepraxis. Bestämmelserna styr
byggnadsisolering hårt. Reglerna är emellertid utformade så att en nödvändig
teknisk och estetisk frihet upprätlhålles. Eftersom en stor del av en fasads
värmeavgivning sker genom fönstren har också

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 57

möjligheterna
att bygga med onödigt mycket fönster begränsats. Till dessa värmeisoleringskrav
kommer också skärpta krav på täthet hos byggnad och byggnadsdelar.

Vad
gäller ventilalionssidan hårde befintliga kraven på luftväxling i olika typer
av lokaler sänkts där det varit möjligt med hänsyn till de hygieniska krav som
måste ställas. För att ytterligare minska energiföriusterna genom ventilation
och minska energibehovet på uppvärmningssidan ställs krav på reglerutrustning
för att bl. a. utnyttja lillskottsvärme från solinstrålning, belysning och
personvärme och för att göra det möjligt att minska luftomsättningen när
lokalerna inte används. En väsentlig energibesparande åtgärd är all krav på
värmeåtervinning från ventilationstuften införs för flertalet större byggnader.

Energibesparingen
för bostadshus utförda i enlighet med dessa krav har beräknats till ungefär
hälften av den genomsnittliga förbrukningen i bostadshus uppförda i början av
1970-talet. För ett enbostadshus har energibesparingen uppskattats till i
genomsnitt 13 000 kWh/år. För lägenhet i flerbostadshus är motsvarande siffra
ca 10 000 kWh/år. För andra typer av byggnader har minskningen av
energiförbmkningen uppskattats till åtminstone samma storleksordning som för
bostäder.

Tillämpningsföreskrifterna
medför en ökning av byggnadskostnaderna med ca 5 96. Kostnadsökningar för ett
enbostadshus har beräknats till ca 8 000 kr och för lägenhet i ett
flerbostadshus litl ca 5 500 kr. Dessa kostnader beräknas inte överskridas för
övriga lokaler eller industrins byggnader.

3
Sammanfattning av energisparkommilténs betänkande - Inspektion av byggnaders
eldningsanläggningar

Genom
beslut i industridepartementet 1975-10-16 och med hänvisning till en inom
departementet upprättad promemoria (Industridepartementet, PM 1975-10-16,
Uppdrag åt energisparkommittén att bedöma energikonsum-lionsutvecklingen m.
m.)gavs energisparkommittén uppdrag alt bl. a. överväga och lämna förslag om
inspeklion av byggnaders eldningsantäggningar.

Energisparkommittén
uppdrog åt en särskild arbetsgmpp, panninspektionen, att utreda frågan. Efter
slutfört arbete överlämnade arbetsgruppen till energisparkommittén PM
1976-03-17,-Inspektion av byggnaders eldningsanläggningar. Kommittén har 1976-04-06
med egen tillstyrkan överiämnat promerriorian till industridepartementet.
Promemorian, i fortsätlningen kallad energisparkommilténs betänkande, har
remissbehandlals.

Statistiska
uppgifter från 1973 framlagna av statens institut för byggnadsforskning,
delvis framskrivna till 1975 av statistiska centralbyrån, utvisar följande.
Antalet lägenheter i flerfamiljshus utgjorde ca 1 980 000. Ca 35 96 av dessa
var anslutna till fjärrvärme och ca 3 96 uppvärmdes med et eller andra

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 58

bränsleslag.
Reslerandedet,62 % eller ca 1 240 000 lägenheter, fick sin värme från mindre
eller medelstora panncentraler utrustade för oljeeldning. Antalet
flerfamiljshus i vilka dessa lägenheter var inrymda var ca 77 000, varav ca 46
000 eller omkring 60 96 hade egna panncentraler medan resten, ca 31 0(X) hus,
var anslutna till ca 3 000 kvarters- och områdescentrater. Antalet småhus,
exklusive fritidshus, utgjorde ca 1 148 000 med ca 1340 000 lägenheter. Av
dessa hus uppvärmdes ca 896 000 (1 137 300 lägenheter) med olja. Ca 625 000 hus
hade egna viltapannor och övriga hus uppvärmdes via ca 9 000 små och medelstora
panncentraler. Enligt vissa uppgifter skulle dock beståndet av villapannor för
olja uppgå titt ca 800 000.

En
pannas livslängd beräknas lill mellan 15 och 20 år. Uppskattningsvis var ca 300
000 villapannor 15 år eller äldre.

En
god etdningsekonomi anses normalt föreligga om C02-hatten i förbränningsgasen
är hög. Riktmärket vid leveransprovning brukar tigga nära 15 volym 96.
Mätningar har visat att villapannor ofta ligger vid i medeltal 8,5 -9,5 96,
medan större, bemannade värmecentrater sannolikt i allmänhet drivs vid den
högre COj-halt som anläggningen hade vid leveransen.

Kommittén
skiljer i betänkandet mellan inspektion och service. Inspektion innebär att en
behörig sakkunnig person genom fastställda mätningar kontrollerar anläggningens
prestanda med hänsyn till eldningsekonomiska faktorer. Med service menas
periodiskt återkommande eller av omständigheterna påkallade åtgärder för att
hålla en anläggning i trim. Del kan gälla reparation eller utbyte av vissa
delar i en panna etter en brännare osv. Service innebär en mera ingående
översyn än vad som ryms under begreppet driftkonlroll. Service inkluderar
alltid åtgärder.

Regelbunden
obligatorisk inspektion av pannanläggningar sker för närvarande genom
sotningsväsendels försorg. Dessa inspektioner är brandskydds-motiverade och är
således -även om s. k. ekonomisotning förekommer- inte inriktade på alt
åstadkomma en mera etdningsekonomisk drift.

Sotningsväsendet
är en del av del tolala brandförsvaret och reglerna för dess verksamhel finns
huvudsakligen i brandlagen (1974:80), brandstadgan (1962:91, omtryckt 1974:81,
ändrad senast 1976:748) och kommunala brandordningar. Brandförsvaret är en
kommunal angelägenhet som kan förvaltas av en kommunal nämnd eller av
kommunstyrelsen direkt. För varje kommun skall finnas skorstensfejarmästare och
den personal som erfordras för att fullgöra sotningsväsendels uppgifter.

Brandförsvarsuppgifterna
består av sotning och rensning enligt bestämmelser i brandstadgan och
brandordningarna. Vidare skatt eldstadsbrandsyn m. m. verkställas. Utöver dessa
åtgärder kan sotningsväsendet också ombesörja vissa serviceåtgärder.

Det
är enligt kommittén möjligt att minska oljeförbrukningen med 4-5 96 beträffande
hela beståndet av pannor. Kostnaderna beräknas bli totalt ca 160 miljoner
kronor per år samt besparingarna ca 300 miljoner kronor per år.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 59

Mot
bakgmnd av ovannämnda fakta föreslår kommittén att man inför obligatorisk
inspeklion av alla oljeeldade pannanläggningar (även i statliga byggnader) för
vilka sotningsplikt föreUgger och som förbrukar mer än 3 m-* olja per år.

Tillsynen
över inspektionsverksamheten föreslås ligga på respektive kommun med
byggnadsnämnden som tillsynsmyndighet. Inspektionen skall skötas av
sotningsväsendet. Den föreslås ske en gång per år och därvid samordnas med ett
av årets sotningstillfällen. När det gälter större anläggningar anses
inspektionsrälten kunna överiåtas på förvaltningsföretaget efter beslut av den
myndighet som skatt utfärda behörighetsbevis - planverket.

Kostnaden
för den obligatoriska sotningen betalas av fastighetsägaren enligt taxa som
fastställs av kommunen.

Rutinen
förestås bli upplagd på följande sätt: mätning av COj-hatt, gastemperatur m. m.
- sotning - förnyad mätning av gastemperatur m. m. -rapport. Åigärder som vid
inspektionen anses behöva vidtas skall utföras genom fastighetsägarens försorg.
Ny inspektion skall vidlas vid närmast följande sotningstiltfälle. Om påtalade
brister inte blivit avhjälpta inom angiven tid skall ärendet överiämnas titt
byggnadsnämnden, som kan utfärda åtgärdsföreläggande vilket sedermera i
förekommande fall kan vitesanktio-neras.

Enligt
betänkandet leder den föreslagna inspektionsverksamheten till ett
nyrekryteringsbehov av ca 430 skorslensfejare, vilkel är en ökning av den
yrkesverksamma kåren med 20 %. Man kan också räkna med en kraftig ökning av
efterfrågan på tjänster från VVS-företagen.

För
att få garantier för att den mätutrustning som används vid inspektio-nema
fyller önskvärda krav förestås att utmstningen skall utprovas av statens
provningsanstalt och lypgodkännas av statens planverk.

En
fömtsättning för att en otjebrännare för en viltapanna skall kunna drivas med
hög C02-hatt är att den är s. k. stabil. Kravei på en brännares stabilitet bör
enligt kommittén formuleras som den största acceptabla förändring i brännarens
driftegenskaper - t. ex. COj-hatt och sotbildning - under givna betingelser och
under ett antal upprepade startföriopp. Det förordas att statens planverk låter
utarbeta typgodkännanderegler och övrigt erforderiigt underiag.

Den
organisation av inspektionsverksamheten som förestås kräver enligl kommittén
vissa lillägg i byggnadsstadgan. Följande tillägg föreslås.

Underhåll
av byggnad

50
S Byggnad skall underhållas så, att hållfastheten icke äventyras samt
brandfara, sanitär olägenhet etter vanprydnad icke uppkommer. Byggnads
eldningsanläggning skall hållas i sådani skick alt låg bränsleförbrukning
uppnås.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 60

Tittsyn
av eldningsanläggnlng

65
§ Byggnadsnämnd skall öva tillsyn över byggnads eldningsanläggning. Uppdagas
sådan brist hos anläggningen som medför oskälig bränsleförbrukning skaU nämnden
ålägga byggnadens ägare all undanröja bristen.

Allmänna
bestämmelser

76
§ 1 mom. Närmare föreskrifter rörande ritningar och andra handlingar, vilka
skola fogas vid ansökan om byggnadslov, rörande arkivering och expedition av
handlingar, rörande konstmktion och utförande i övrigt av byggnader och andra
anordningar om vilka bestämmelser äro givna i denna stadga, rörande tillsyn av
eldningsanläggning samt rörande byggnadsarbeten meddelar statens planverk.

Ett
genomförande av förslaget fömtsätter enligt kommittén bl. a.

-
att vederböriiga
författningsändringar vidtagits

-
att förhandlingsöverenskommelse
träffats mellan Kommunförbundets och sotningsväsendels företrädare om bl. a.
taxesättning och att därvid också fastlagts skorstensfejarmästarnas ansvar och
befogenheter i detta avseende

-
att de utbildningsplaner som
skisserats i förslaget detatjbearbetas av vederbörande utbildningsorgan och
kursarrangörer och att en första utbildning av skorslensfejare och andra som
siktar på behörighet genomförts.

4
Remissuttalanden rörande energisparkommilténs betänkande -Inspektion av byggnaders
eldningsanläggningar

4.1
Obligatorisk inspektion

Obligatorisk
inspektion i föreslagen omfattning tillstyrks eller lämnas utan erinran av
lantbrukssiyrelsen, konsumentverket, bostadsstyrdsen, slatens planverk,
styrelsen för teknisk utveckling, statens provnlngsanslali, HSB:s riksförbund.
Rörfirmornas riksförbund. Svenska riksbyggen, Sveriges hantverks- och
induslriorganisalion och Sveiiges skorstensfejaremäsiares riksförbund.

Ett
antal remissinsianser är i princip positiva till obligatorisk inspektion men
anser alt de ekonomiska kalkylerna och beräkningarna av möjliga spareffekter är
alltför osäkra och att erfarenheterna är alltför begränsade beträffande små
anläggningar (villapannor). Dessa instanser förordar därför att man börjar med
att införa obUgatorisk besiktning i slora och medelstora anläggningar och
eventuellt kompletterar detta med försöksverksamhel i viss omfattning för
villapannor. Först när säkrare underiag erhållits bör man enligt dessa
remissinstanser besluta

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 61

huruvida
villapannor också bör bli föremål för obligatorisk besiktning. Till dessa
instanser hör lörtilikationsföivaltningen. sialskoniorel, stålens brand-nämnd,
Svenska kommunförbundei och kommunstyrelserna i Borås, Ekerö, Malmö och
Örnsköldsviks kommuner och LO. VVS-lekniska föreningen menar att en
obligatorisk inspektion inledningsvis bör omfalta endast mindre anläggningar
inom ett begränsat antal större tätorter med stor andel individuell
oljeuppvärmning.

Riksrevisionsverket,
som redovisar vissa egna kalkyler beträffande den föreslagna verksamhetens
utfall, menar alt de indirekta fördelarna för samhället av inspeklion kan
motivera en verksamhet även om kalkylen för fastigheten inte tyder på
lönsamhet.

Natuivårdsverket
framhåller att det är sannolikt att inspektion av eldningsantäggningar kan
medge påtagliga minskningar av luftföroreningsutsläpp men att värdet härav
varierar med bebyggelsestmkluren. Verket menar därför att den förestagna
verksamheten möjligen bör sättas in först på anläggningar av viss storiek och i
vissa områden i kommunen. Omfattningen kan t. ex. specificeras i planerade
kommande energiplaner efter samråd med aktuell hälsovårdsnämnd.

Byggnadsstyrelsen
menar för sin del att de redovisade bedömningarna grundar sig på ett alltför
begränsat undersökningsmaterial, särskilt när det gäller småanläggningarna, och
att en försöksperiod i liten skala bör genomföras för att bedöma lönsamheten.
Insjjektionsverksamheten bör byggas ut i etapper, och lill en början genom
försöksverksamhel i ett fålal mindre områden. Enligt byggnadsstyrelsens
bedömning kommer sannolikl inle alla anläggningar att behöva inspekteras. På
grundval av den föreslagna obligatoriska värmetaxeringen (se prop.
1975/76:152) kan anläggningar med höga specifika förbrukningar utväljas.

Sjukvårdens
och socialvårdens planerings- och ralionaliseringslnstitul (SPRl), vars
yttrande även omfattar Landstingsförbundets synpunkter, anser däremot all
obligatorisk inspeklion endasl bör ske på små och medelstora anläggningar.
Större anläggningar har normalt sådan utrusining att daglig kontroll redan sker
och någon större effektivitetsvinst knappasl finns att hämta. Nämnden jör
sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har samma uppfattning.

Sveriges
fasUgtietsägarejörbund hävdar att det numera måsle anses höra litl undantagen
att en etdningsantäggning vid små eller medelstora centraler inle står under
kontinueriig tillsyn av sakkunnig. Reglerna om bmksvärdeshyra gör det dessutom
i högsla grad angelägel för ägare av hyreshus att hålla nere
bränslekoslnaderna. Förbundet anser därför alt det inte är motiverat att införa
obligatorisk panninspektion beträffande hyreshus. Frivilliglinjen anses lika
framkomlig, och bör enligt förbundet stödjas med fortsatt och utvidgad
EPD-verksamhet.

Statens
råd för byggnadslörskning (BFR) anser att ett principbeslut om införande av
obligatorisk provning bör fattas när det gäller villapannor. Rådet anser i
likhet med vad utredningen antyder att verksamheten bör inledas med

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 62

en
omlättande försöksverksamhet beträffande uppläggning, inspektionsfrekvens m.
m. Sålunda menar rådel att försöksverksamheten b|. a. bör gå ut på att samla
erfarenheter av effekten av olika serviceåtgärder för att på så säll ge
underiag för bedömningar av vad som är lämpliga åtgärder. Rådet bedömer alt en
sådan försöksverksamhet kan dra nytta av de erfarenheter som gjorts vid rådets
s. k. EPD-verksamhet. Rådet påpekar samtidigt att provning och service avseende
hela uppvärmnings- och ventilationssystem kan antas ge större effekt än
insatser som enbart avser eldningsapparaten. När det gäller medelstora och
större anläggningar delar rådet i huvudsak de bedömningar som utredningen
redovisar. För de byggnader som här berörs bör enligl rådet provningen utvidgas
all gälla byggnaders totala instaltalipner för uppvärmning av tappvarmvatten.
Försöksverksamhel härmed bör inledas. Rådet betonar i sammanhanget vikten av
att man vid uppläggning av verksamheten söker former som framhäver karaktären
av provning som service och hjälp till fastighetsägaren.

Rådets
synpunkt att provningen/inspektionen bör utvidgas till även andra komponenter i
byggnadernas energisystem delas av en rad remissinsianser. Byggnadsslyrelsen,
HSB:s riksförbund, LO och VVS-lekniska .föreningen framhåller att inspektionen
i ett liirdigutbyggl skede bör omfatta den totala värmehushållningen, dvs. både
produktionssidan och förbrukningssidan i en fastighet. Riksbyggen anför att
även andra typer än oljeeldade värmeantägg-ningar bör tillses.

Poststyrelsen
framhåller att enligt dess erfarenhet är skötseln av eldningsanläggningarna
givelvis av betydelse för en god bränsleekonomi. Avgjort större betydelse
haremellertid i fiertalei fall driften av de klimatanläggningar som med få
undantag finns installerade i posthusbyggnaderna. Så långt personalresurserna
medger pågår därför ett forttöpande artpete att omkon-stmera och driftmässigt
anpassa klimatanläggningarna så att en låg energiförbmkning kan nås. För
postverkets det lorde således en obligatorisk besiktning av
eldningsanläggningarna 11 en relativt liten betydelse. Däremot finner verket
att det kan vara välbetänkt med en författningsmässigt grundad skyldighet för
kommunerna att övervaka värme- och venti|atipnsanlägg-ningars utförande,
skötsel och drift, allt i syfte att ge möjUghet att ingripa när anledning
därtill finns.

Förslaget
om obligatorisk inspektion avvisas av ett antal remissinstanser som hänvisar
titt att intresset för energiekonomi numera är så slort och utbrett all
potentiella besparingar redan gjorts och att ett obligatorium inte kan ge
myckel uiöver vad som nås på frivillig väg med stöd i form av sparkampanjer,
information och rådgivning.

Statens
insiiiui jor byggnadslörskning (SIB) anser sig således jnte kunna tillstyrka
ulredningens förslag. Institutet framhåller bl. a. att en obligatorisk
panninspektion, som gmndas enbart på uppmätning av rökgasföriyster (inspektion)
med eventuellt åtföljande ålgärd (service) vid ell enstaka tillfälle under
året, inte är någon garanti för att man skall uppnå en god driftekongmi i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 63

landets
eldningsantäggningar. Erfarenheter från praktisk drift visar att en god
driftekonomi måste bygga på sakkunnig skötsel och kontinueriig uppföljning. De
besparingseffekter som utredningen räknar med är, enligl institutet, överdrivet
optimistiska. Dels bygger de på äldre mätningar, gjorda före
informationskampanjer, lån och bidrag, förbättrad teknisk utrustning och höjd
medvetenhet hos driftpersonalen om energiekonomi, dets förutsätter de att
anläggningarna drivs effektivt kontinuerligt under hela året. Institutet menar
att lika stora besparingseffekter som vid ett obligatorium troligen kan uppnås
på frivillig väg särskilt om de ekonomiska incitamenten förstärks -främst genom
en ändring av de s. k. bränsleklausulerna. Utvidgad rådgivning, inte minst
genom byggnadsnämnderna och sotningsväsendet, är också angelägen.

Institutet
menar vidare att ett obligatorium medför risk för att fastighetsägare strävar
att uppfylla minimikraven och ej mer, eller alt man tenderar all inrikta sig på
det som direkt kan mätas och det som kontrolleras och inte på andra, minst lika
viktiga, men mer svårfångade aspekter. Institutet anser också att en
kontrollverksamhet kan, speciellt om den inte uppfattas som nödvändig, leda
till en negativ attityd mol samhällsorganen, vilkel leder lill undvikande
beteende och fusk.

Fortlfikaiionsföivaltningen
och statens Industriverk anför Uknande synpunkter och påpekar bk a. att en
obligatorisk iDesiktning av många fastighetsägare kan uppfattas som en garanti
för att anläggningen efter besiktningen är i gott skick. Detta kan fl till
följd att fastighetsägare påverkas att ej anlita fasiighelsskötare för normal
skötset. För att undvilca att fastighetsägarna drabbas av felakiiga mätningar
torde staten dessulom bli skyldig att garantera att sakkunnig personal finns
tillgänglig för inspektionen. Foriijikaiionsföivalt-ningen ärdock i princip
positiv till inspektion av medelstora och slora pannor. Förvaltningen anser att
det är tveksamt om den sammantagna besparing, som skulle kunna uppnås genom en
obligatorisk inspektion, tillnärmelsevis kan motivera den administrativa
apparat som måste till för att inspektera alla mindre eldningsanläggningar. En
eventuell inspektionsverksamhet bör byggas på ett bättre erfarenhetsundertag än
det som redovisats i utredningen. En systematisk försöksverksamhet i någon
eller några regioner bör därför föregå den föreslagna verksamheten.

Vidare erinrar
industriverket om att rökgasförtusterna normalt uppgår till 7-15 96 av tillförd
energi till en pannanläggning. Resterande del är "förluster" genom
transmission, ventilation m. m. i byggnader. Det kan, enligt verkei, inte anses
motiverat att med obligatorisk pannkontroll angripa denna lilla del. Verket
menar att sannolikt kan klart lönsammare resultat uppnås genom att angripa
resterande värmeföriuster, t. ex. en bätlre inreglering av varmvatten-systemet
i hyreshus. Mot denna bakgrund anser industriverket att en obligatorisk
inspektion av eldningsantäggningar ej bör genomföras. Under alla förhållanden
bör viltapannor uteslutas från en sådan besiktning. Energisparåtgärder bör
istället primärt stimuleras på frivillig väg.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 64

Sveriges
vUlaägarejörbund redovisar liknande synpunkter. En obligatorisk inspektion bör,
enligt förbundet, begränsas till större och medelstora anläggningar.

Svenska
petroleum Insiituiei hänvisar också till det stora intresse som numera visas
för etdningsekonomi och avstyrker förslaget. I första hand förordar institutet
i stället att man eftersträvar frivillig ekonomisotning av i princip alla
oljepannor genom information och propaganda och ökal serviceutbud från bl. a.
sotningsväsendet. Skulle del visa sig, alt ett belydande antal av landets
villa- och fastighetsägare ej utnyttjar den tillgängliga servicen, har
institutet inte något att erinra emot att krav på åriig ekonomisotning med
inreglering av drag och luft införs i den obligatoriska skorstens-fejningen
genom ett tillägg till byggnadsstadgan.

SPRl,
tillsammans med Landstingslorbundei och Nämnden Jör sjuk-vårds-och
sociatvårdsbyggnader, håller för troligt att i stort sett samma besparingsresultat
som enligt förslaget kan uppnås genom frivillighet och med stöd av lämplig
upplysningsverksamhet. Om obligatorisk inspektion införs bör den endasl avse
små och medelstora anläggningar.

Posistyrelsen
anser det tveksamt att ge en eventuell kontroll av eldningsanläggningar formen
av ett obligatorium. En tänkbar lösning vore att inskränka kontrollen till att
ske stickprovsvis. Kostnaderna borde då stanna på kommunen utom kanske i de
fall en anläggnings dåliga skick krävde särskilda åtgärder.

När
det gälter finansieringen anser BFR alt man mot bakgrund av de starka
energipolitiska motiven för verksamheien bör välja statlig finansiering,
åtminstone under ett inledningsskede. En övergång till avgiftsfinansiering bör
övervägas senare när verksamheten stabiliserats. För serviceåtgärderna, å andra
sidan, är enligt rådet motiven att välja avgiftsfinansiering överväldigande,
eftersom besparingar p. g. a. minskad bränsleförbrukning hell kommer fastighetsägaren
och fastighetens nyttjare titt del.

Byggnadsslyrelsen
framhålleratt del vid val av finansieringsform är viktigt att den som svarar
för den löpande driften blir positivt inställd till inspektionsverksamheten.
Konmninlörbundet tillstyrker finansiering med avgifter.

Både
bland dem som är positiva och dem som är negativa till obligatorisk inspektion
finns instanser som framhåller att enstaka inspektioner/injusteringar av
pannor inte är tillräckligt för att garantera en energiekonomisk drift. Del är
nödvändigl alt sörja för en optimal, kontinueriig drift genom att se till att
kompetent driflpersonal finns. Utbildning och rådgivning till fastighetsskötare,
villaägare etc. måsle enligt dessa remissinstanser ges i erforderiig
omfattning. Byggnadsstyrelsen betonar t. ex. att det enligt byggnadsstyrelsens
erfarenheter inte är själva teslförfarandet vid inspektion av en eldningsanläggning
som är det väsentligaste, utan kontakten med den person som svarar för skötseln
och att denne blir motiverad för alt sköta anläggningen på rätt sätt särskilt
med tanke på att en inreglering för det mesta har kort varaktighet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 65

Fonlfikationsföivaltningen
påpekar att en inspektionsverksamhet inte kan ersätta behovet av kompetent
personal som utövar frekvent tillsyn över anläggningarna.

Andra
instanser som framför liknande synpunkler är poststyrelsen och SIB.

4.2
Verksamhetens organisation

Förslaget
alt primärkommun blir huvudman med byggnadsnämnden som tillsynsorgan samt alt
inspektionen skall ulföras av sotningsväsendet tillstyrks i allmänhet.

Planverket anser del
således vara naturligt att kommunen blir huvudman för verksamheien med
byggnadsnämnden som tillsynsmyndighet. Genom de nya bestämmelserna i Svensk
byggnorm om energihushållning har byggnadsnämnderna redan nu anledning att i
ökad ulslräckning engagera sig i frågor som hänger samman med byggnaders
uppvärmningsanordningar.

BFR
delar uppfattningen att de kommunala byggnadsnämndema bör vara de organ som
ansvarar för provningen. Erforderiig förstärkning av byggnadsnämndernas
kompetens förutsätts kunna ske. Den försöksverksamhet som BFR förordar när det
gäller de mindre anläggningarna bör ledas av planverket i samråd med
kommunförbundet. SIB anser alt nämndema redan nu är hårt belastade och att
utredningsförslaget därför medför behov av personalförstärkning eller
förändringar av nuvarande arbetsuppgifter hos byggnadsnämnderna och
ytteriigare uppgifter har aviserats i andra sammanhang. Riksbyggen och
VVS-tekniska jörenlngen anför liknande synpunkter.

LO,
som hänvisar titt yitranden från bl. a. Svenska skorsiensfejarejörbundei, har
inget att invända mot att kommunen blir huvudman för verksamheten. Man
framhåller i sammanhanget även den principiella synpunkten alt ett
kommunaliserat sotningsväsende skulle passa bäst i det föreslagna
organi-salionsmönstrel. Man anser det olämpligt att en obligatorisk verksamhel
skall utföras mot betalning på basis av privat företagsamhet. I sammanhanget
framhåller LO också ett allmäni krav på god kontinueriig tillsyn över verksamheten
från kommunens sida.

Kommunjörbundei
har för sin det inle något att invända mot alt kommunen blir huvudman för
inspektionsverksamheten. Det bör emellertid därvid ankomma på kommunen att
avgöra vilkel organ som skall ulöva tillsynen. Kostnadema för verksamheten bör
täckas med avgifter.

Vidare
delar förbundet uppfattningen att en klar boskillnad bör upprätthållas mellan
inspeklion och service. I många kommuner kan det vara lämpligt att inspektionen
fullgörs av personal inom sotningsväsendet efiersom man där har en uppbyggd och
fungerande organisation och en samordning kan resultera i ett snabbi
genomförande till en låg kosinad. Men med hänsyn dels till att
inspektionsverksamheten tills vidare inte bör omfatta viltapannor och att
antalet medelstora anläggningar varierar mellan olika

5 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 66

kommuner
samt dets till att man i vissa kommuner har möjlighet att på annat och minst
Uka tillfredsställande sätt ordna inspektionsverksamheten bör man enligt förbundet
inte centralt fastställa hur inspektionen skall vara organiserad. Kommun skatt
givetvis vara skyldig alt svara för att inspektionsverksamheten kommer titt
stånd, men enligt förbundets uppfattning måste det tillkomma kommunen alt som
huvudman för verksamheten själv få avgöra organisationens utformning. Kommuner
kan finna det lämpligt att anställa personat för detta slag av
inspeiktionsverksamhet sammankopplad med motsvarande inspektions- och
rådgivningsverksamhet för kommunens egna och de kommunala företagens
pannanläggningar. Till detta kan enligt förbundet läggas den synpunkten att
sotningsväsendet inte generelll kan åläggas att fullgöra en
inspektionsverksamhet.

Även
VVS-tekniska föreningen anser att kommunen/byggnadsnämnden som
tillsynsmyndighet bör kunna ges frihet att inom sitt eget verksamhetsområde
avgöra om inspektionen generelll skall genomföras med hjälp av sotningsväsendet
eller på annat sätt.

Statskonioret
tillstyrker den föreslagna samordningen mellan sotning och inspektion. En
samordning också mellan inspeklion och den åriiga servicekontroll, på vilken
ett stort anlal fastighetsägare abonnerar, bör utredas närmare eftersom de
brister som upptäcks vid inspektionen bör åtgärdas snarast möjligt.

Även
bostadsstyrdsen, planverket och provnlngsanstalten tillstyrker att inspektionen
sker genom sotningsväsendels försorg i anslulning till en av de åriiga
ordinarie sotningama. Planverket fömtsätter därvid, i likhet med utredningen,
att den som skatt handha inspektionen skall ha genomgått viss ulbildning.

HSB:s
riksjörbund tillstyrker av praktiska och ekonomiska skäl att den årliga
inspektionen ulförs av sotningsväsendet när det gäller villor och mindre,
tunnoljeeldade pannor. För större värmecentraler bör däremot, enligt HSB, en
kvalificerad inspektör utföra arbetet. HSB förutsätter att den värme- och
energikontrolt som byggts upp inom t. ex. HSB och Riksbyggen kan utnyttjas även
i en obligatorisk inspektionsverksamhet.

Riksbyggen
hävdar att sotningsväsendet bör kunna vara lämplig organisation för genomförandet
av kontrollen i fråga om villor och mindre anläggningar men att man för
kontrollen i större panncentraler bör anlita särskilda, auktoriserade
inspektörer. Sådana inspektörer behöver inte nödvändigtvis vara kommunalt eller
statligt anställda, utan kan vara rapporteringsskyldiga till exempelvis
byggnadsnämnden i kommunen.

Provningsansialien
framhåller att den förestagna verksamheien enligt lagen om riksprovptatser m.
m. är att betrakta som officiell provning, som enligt samma lag skall utföras vid
riksprovplals om inte annat föreskrivs. Provningsanstalten delar dock av
praktiska och ekonomiska skäl uppfattningen att inspektionen bör utföras av
sotningsväsendet.

Sveriges
skorslensfejaremäsiares riksjörbund lillslyrker att inspektionsupp-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 67

giften
förs till sotningsväsendet och att byggnadsnämnderna blir tillsynsmyndighet.
Förbundet instämmer i utredningens bedömning att strikt åtskillnad bör göras
mellan den som inspekterar och den som utför serviceåtgärden. Rörfirmornas riksjörbund
har samma uppfattning men menar att också andra inslanser än sotningsväsendet
bör ha möjlighet att utföra inspektion. Sveriges hantverks- och
induslriorganisalion tillstyrker att inspektionen sker i sotningsväsendels
regi.

Byggnadsslyrelsen
anser att ansvaret för eventuell inspektionsverksamhet bör kunna åläggas
kommunala myndigheter. Som alternativ till sotningsväsendet bör undersökas
huruvida det är lämpligt att anlita t. ex. Statens anläggningsprovning för
verksamheten.

SIB
menar att det är lovvärt att sotningsväsendet utökar sitt kompetensområde till
att omfatta även ekonomisk eldning och att viss rådgivning där så anses befogat
sker i samband med det ordinarie sotningsarbetet. Verksamheten behöver dock,
enligt SIB:s mening, inte bedrivas som en kontrollverksamhet ulan som en
frivillig rådgivningsservice till pannägare och pannskö-lare.

Fastighetsägareförbundei
vill för sin del ifrågasätta det monopol som sotningsväsendet skulle få. Vidare
anser förbundet att det inte är en acceptabel ordning att tåla skorstensfejarna
svara för både sotning och inspektion; det skutte innebära att de fick
kontrollera sill eget arbete.

4.3
Dispensmöjligheter

Möjligheterna
titt dispens berörs av en rad remissinstanser. Kommunjörbundei framhåller att
man inte har något att erinra mot förslaget att vissa större
förvaltningsföretag, som disponerar egen kompetent organisalion, själva bör fl
inspektera sina anläggningar. Samma uppfattning redovisar BFR. kommunstyrelsen
I Borås och Sveriges skorstensfejaremäsiares riksförbund, som för sin det då
fömtsätter att resultaten skatt anmälas till tiltsynsmyndigheten och alt denna
skall göra stickprovskontroller.

Kommunstyrelsen
i Örnsköldsvik anser att de kommuner som har egen tUlfredsställande
inspektionsverksamhet bör ges möjlighet titt dispens.

Närdet
gäller tandstingens byggnader påpekar SPRl att de större sjukhusen
(regionsjukhus, länssjukhus, ofta också länsdetssjukhus) har så stora och
komplicerade eldningsantäggningar att utrustning måste finnas som kontinuerligt
anger erforderiiga data för att god energihushållning skall kunna ernås. Den
kompetenta och specialutbildade personal som krävs för detta finns inom
sjukhusens förvaltningsorganisation. För att även de mindre anläggningarna
skatt komma i åtnjutande av kompetent personal övergår tandstingen f n.
successivt till all administrativt samordna dessa anläggningar med de stora
sjukhusen och lägger därvid in "inspektionsverksamheten" i systemet
för byggnademas skötsel och drift. För landstingens skolor och byggnader för
omsorgsverksamheten kan motsvarande artangemang

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 68

ordnas
i den mån det inte redan är utfört.

Med
hänsyn till detta och titt den informations- och utbildningsverksamhet som
SPRl bedriver i dessa frågor anser SPRl alt den föreslagna inspektionsverksamheten
även vid ett eventuellt obligatorium då del gäller byggnader tillhörande
tandstingen och övriga sjukvårdshuvudmän kan och bör ombesörjas av huvudmännen
själva.

Foriijikationsjöivaltningen
framhåller att inspektioner och kontroller av den art förslaget avser sedan
lång tid tillbaka har skett enligt instruktion för maskinchefer inom försvaret.
Inspektioner samt uppföljning av driftstatislik har dessutom skett från såväl
regional som central nivå. Anslagen tid för drifttillsyn av försvarets
eldningsantäggningar varierar mellan 4 besök per år och 2 besök per dag. En
speciell enhet för energifrågor har inrättats inom förvaltningens centrala
organisation. Med hänsyn härtill anser förvaltningen att försvarets
anläggningar bör undantas från den föreslagna obligatoriska inspektionen.

Byggnadsstyrelsen,
som i likhet med vissa större bostadsförvallande förelag bedriver en liknande
verksamhet sedan lång tid och även på senare år byggt upp en särskild regional
driftorganisation härför, anser alt statliga byggnader som förvaltas av
byggnadsstyrelsen bör undantas från ett eventuellt obligatorium.

HSB:s
riksjörbund ulgår ifrån att den värme- och energikonlrotl som byggts upp inom
exempelvis HSB och Riksbyggen kan fortsatt uinyttjas även i en obligalorisk
inspektionsverksamhet med rapportskyldighet på del sätt som utredningen
föreslagit. Riksbyggen anför Uknande synpunkter.

Fastighetsägareförbundet
hemställer att de av förbundets föreningar som har kompetent personal -1, ex.
Stockholmsföreningen - skall få rätt att inom sitt verksamhetsområde själva
utföra inspektion, därest denna skulle bli obligatorisk.

Sveriges
industiiförbund och Svenska arbetsgivareföreningen har i gemensamt yttrande
framfört alt utredningens förslag berör näringslivet främst vad avser
inspektionen av anläggningar i byggnader för handel, bank- och
försäkringsverksamhét samt mindre industribyggnader och hantverkslokaler.

En
obligatorisk kontroll av stora och medelstora eldningsantäggningar inom
näringslivet kan ibland vara motiverad enligt arbetsgmppens förslag.
Organisationerna vill emellertid framhålla att åtskUliga medlemsföretag redan
har servicekontrakt på sina oljeeldade anläggningar med kontinueriig
uppföljning av tekniska data. Denna uppföljning sker för att driften av pannanläggningarna
skall vara så ekonomisk som möjligt. För dessa förelag är en obligatorisk
extrakontroll icke motiverad. 1 dessa fall bör det, enligt de två
remissinstanserna, räcka med en uppgiftsskyldighel lilt byggnadsnämnd etter
annan utsedd myndighei.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 69

4.4
Inspektionens inriktning och utförande

Enligl
förslaget skulle inspektionen ske en gång per år och omfatta en mätning före
sotningen, eventuellt en mindre injustering, en kontroltmät-ning samt
dokumentation av åtgärdsförslag. Kontrotlmätningen (efter sotningen) skulle av
kostnadsskäl i vissa fall kunna ulgå. Beräknad tidsåtgång lor inspektion med
två mätningar är 20-30 minuter.

Natuivårdsverkel
betonar att en inspektionsverksamhet inriktad på att åstadkomma en effektivare
förbränning medger minskning av utsläppen av främsl sol och kolväten. Däremot
kan den leda till ökade kväveoxidutsläpp, en förorening som tilldrar sig ökad
uppmärksamhet från mitjövårdshålt. Kväveoxidbitdningen ökar med ökad
gastemperatur och minskar med ökat luftöverskott. En inspeklionsverksamhel som
inriktas på att minska luftöverskottet för att därigenom få upp
koldioxidhalten kan leda till ökade sotutsläpp vid halter överstigande 12 96.
Inspektionsmtinens utformning och valda gränsvärden kan således påverka utsläppen
av luftföroreningar från eldningsanläggningar. Naturvårdsverket har mot bakgmnd
av eldningsanläggningars betydelse för tätorternas luftkvalitet ett stort
intresse av att delta i utformningen av eventuella åtgärders praktiska
innehåll.

kven
foriifikationsförvaUnlngen erinrar om att en uppjustering av koldioxidhalten
alltid innebär en risk för miljömässiga olägenheter vid senare förändringar av
tryck och temperatur hos förbränningstuften.

VVS-tekniska
föreningen har i sammanhanget tagit upp frågan om lillsats-inedel i oljor,
särskilt beträffande villapannor. Föreningen anser att de miljöpåverkande
effekterna via rökgasema (tungmetaller) gör det motiverat att överväga
obligatoriskt typgodkännande av sådana tillsatsmedel.

Statskonioret
ifrågasätter om inte insF)ektionsintensiteten av ekonomiska skäl bör varieras
med hänsyn bl.a. till anläggningens ålder och storlek. Kontoret föreslår en
inspektionsverksamhet som för exempelvis enfamiljshus innebär inspektion
vartannat eller vart tredje år och för andra kategorier, t. ex. större
hyresfastigheter, innebär två inspektioner/år.

Sveriges
skorstensjejaremästares riksjörbund anser att en inspektion per år är
tillräckligt samt all tidåtgången för den av uiredningen beskrivna inspektionen
torde uppgå till minst 30 minuter. Mätningens omfattning och utförande bör
diskuteras närmare i samband med att arbetet laxesätts.

Fastigheisägareförbundet
menar också att utredningen underskattat lidsåtgången för inspektion; omkring
1 timme per panna bör man enligt förbundet räkna med. Där ingår då analyser,
viss mindre justering av spjäll samt utarbetande av åtgärdsförslag.

Konsumentverket
ifrågasätter om inte vissa enklare justeringar bör kunna ulföras i direkt
anslutning lill inspektionen. Det gäller inställningen av luftmängd och
rökgasspjäll. 1 åtskilliga fall skulle hushållen då inte behöva anlila ett
särskill serviceföretag och sålunda kunna spara avsevärda kostnader. En
injustering borde kunna rymmas inom den kalkylerade arbetstiden 30

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 70

minuter
per inspektion. Skulle så inte vara faltet bör övervägas om inte den ena av de
två mätningar, som i betänkandet föreslås ske vid varje inspektionstiltfätle,
kan utgå.

Bostadssiyrelsen
anser att inspektionen bör omfatta mätning efter sotning av rökgastemperatur,
koldioxidhalt och sottal, och att resultaten skall delges anläggningens ägare i
form av uppgift om förbränningsverkningsgrad och sottal. Kopia av
mätprotokollet bör arkiveras av skorstensfejaren såsom referenshandling vid
förfrågningar från fastighetsägare m. m. och för statistiska behov. Kostnaden
för mätningen bör inräknas i den ordinarie sotnings-taxan.

Provnlngsanstalten
invänder mot förslaget att i vissa fall göra mätningar endast före sotning och
anser att mätningen efter sotning är viktigare eftersom man då får en slutlig
kontroll av anläggningens skick.

HSB:s
riksförbund menar att det inte förefaller nödvändigt alt göra två mätningar, en
före och en efter den föreskrivna sotningen, eftersom koldioxidhalten eller
sottalet knappast ändrar sig på grund av alt pannorna sotats. Vad gäller
inspektionen av störte värmecentrater anser HSB dets att fastighetens heta
energiförbrukning bör beaktas, dets att inspektören vid behov bör kunna utföra
viss justering av otjebrännare och automatik som direkt kan höja verkningsgraden.
Några utbyten av komponenter etter dylikt bör dock inle ingå i
arbetsuppgifterna. HSB anser dessutom att en väsenilig arbetsuppgift för
inspektören är att också ge råd, anvisningar och rekommendationer titt
förvattningen som syftar till lägre energiförbmkning.

VVS-tekniska
föreningen är tveksam till lämpligheten av alt uttryckligen föreskriva två
mätningar.

AB
CTC, som hänvisar till vissa egna undersökningar, redovisar synpunkter på den
förestagna inspektionens utförande, tidsåtgång m. m. Bl. a. framhåller botaget
att kontrotlmätningen börske vid eldningssäsongens start samt att högst 10
minuter kan gå åt. Skorstensfejaren bör inte vidta några åigärder utan
överlämna resultaten till anläggningens ägare och ge råd om vad som bör göras.

4.5
Serviceåtgärder m. m.

Några
invändningar mot förslaget att eventuella serviceåtgärder skall bekostas av
fastighetsägarna har inte gjorts.

Utredningens
förslag att tillsynsmyndigheten skall kunna förelägga fastighetsägare att vidta
åtgärd som föreslagils vid inspektionen avstyrks av bl. a. bostadsstyrelsen.
Styrelsen anser att såväl administrationen av inspektionsverksamheten som
kraven på behörighet m. m. härigenom avsevärt kan förenklas. 1 de fall
anläggningens verkningsgrad och sotavgivning är otillfredsställande bör
upplysningen härom tittsammans med information om lämpliga åtgärder enligt
styrelsen ulgöra ett tillräckligt incitament för fastighetsägaren att utföra
erforderliga förbättringar.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 71

Kommunsiyrdsen
i Malmö menar alt del från allmänt tillämpade rätts-gmndsatser kan
ifrågasättas, om det är lämpligt att föreskriva tvångsingripanden, som till
övervägande del hänför sig till åtgärder i besparingssyfte, där ej akut
krissituation föreligger.

Byggnadsslyrelsen
anser för sin del att inspektionen visserligen bör vara av rådgivande och
undervisande natur men att föreläggande om åtgärder bör kunna utfärdas i de
fall uppenbara brisler konstateras. En sådan verksamhet underiättar, enligt
byggnadsstyrelsen, myndigheternas arbete vid en eventuell bränslekris.

Förslaget
att återinföra s t a 11 i g t stöd lill byte av oljebrännare tillstyrks av
Rörfirmornas riksförbund, som erinrar om att det vid införandet av
energispariån även gick att få bidrag för utbyte av värmepannor. Förbundet
finner det motiverat att återinföra också detta bidrag.

Samma
uppfattning redovisas av Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen
och VUlaägareförbundet. Kommunstyrelsen i Ekerö tillstyrker att byte av
oljebrännare skall bli berättigat till statligt tån och/eller bidrag.

Bostadssiyrelsen
och planverket avstyrker förstaget med hänsyn till tidigare erfarenheter.

4.6
Personalresurser och utbildningsbehov

Utredningens
bedömningar vad gällerde personal- och utbildningsbehov som inspektionen
släller kommenteras av en rad remissinstanser.

Arbetsmarknadsstyrelsen
framhåller att övergången till ökad användning av fjärrvärme i vissa kommuner
leder till att behovei av skorslensfejare minskar. Styrelsen anser därför alt
det är tänkbart att de ökade inspektionsuppgifterna titt viss det kan inrymmas
i den arbetskraftsreserv som uppstår om ett stort antal små
eldningsantäggningar ersätts av ett fåtal större, vilka dessutom sannolikt
förfogar över egen personal, som kan få behörighet alt utföra de egna
inspektionerna.

Den
icke obetydliga ökning av sotningsväsendels personal som dock dämtöver
föranleds av de nya uppgifterna bör enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening
delvis kunna tillgodoses inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Några
svårigheler att under en rimlig övergångstid genomföra såväl inspektions- som
åtgärdsorganisationen synes av arbetsmarknadsskäl inte behöva uppslå.

Sveiiges
skorstensfejaremäsiares riksförbund delar i huvudsak denna uppfattning.
Förbundet erinrarom att lokala överskott på arbetskraft tidvis uppkommit under
senare år och alt fackets huvudorganisationer därför år 1973 enades om att
påkalla en viss återhållsamhet i rekryteringen så att anpassning till den
minskande arbetsvolymen skulle kunna ske med minsta störningar för den
befintliga arbetskraften. Lokala underskott förekommer emellertid också.

När
det gäller utbildningen framhåller förbundet att den nuvarande

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 72

utbildningen
av skorslensfejare vid statens brandnämnd (brandskolan) ger erforderlig
utbildning för den arbetsuppgift som förslaget avser. Den som genomgått
gesällklassen är sålunda kompetent att utföra mätningar för inspektion av
förbränningstillståndet i värmeanläggning. En kort repetitions-utbildning med
särskill sikte på innehållet i inspektionsverksamheten kan dock bli nödvändig.
Sådan utbildning lorde kunna genomföras i samverkan med förbundet. För dem som
inte nu har nämnda utbildning och som skall engageras i den nya verksamheten
bör en utbildning genomföras enligt utredningens förslag. Fortbildning av skorslensfejare
har tidigare genomförts i brandskolans regi för olika ämnesområden. Det bör
undersökas huruvida också den nu aktuella fortbildningen kan genomföras i sådan
form.

LO
och Svenska skorstensjejarejörbundei anför för sin del att det för närvarande
råder påtaglig brist på skorslensfejare. På vissa sotningsdistrikt hinner man
inle utföra den föreskrivna sotningen enligt gällande brandordning och
personalsituationen medger alltså inte nya arbetsuppgifter. En
personalförstärkning motsvarande drygt 300 arbetstillfällen ter sig mycket svår
att klara. För att nå sådant tillskott av arbetskraft krävs betydande
stimulansåtgärder. Utbildningen för de nya uppgifterna blir också angelägen.
Någon erinran mot förslaget framförs inte, men man påpekar att den yrkesutbildning
som förslaget fömtsätter kan innebära ett avsevärt inkomstbortfall för
privatanställda elever.

Också
brandnämnden pekar på att del för närvarande i många sotningsdistrikt är svårt
att hinna med den föreskrivna sotningen p. g. a. personalbrist. Denna
arbetsuppgift måste enligt brandnämnden komma i försia hand. Det kan därför
visa sig svårt för sotningsväsendet att praktiskt klara av den föreslagna nya
verksamheten. En möjlighet som brandnämnden visar på är att sotningsdistrikten
och/eller kommunerna köper inspektionstjänster av varandra. Framtida
sammanläggningar av sotningsdistrikt kommer att innebära förbättrade
möjligheter att lägga nya uppgifter på sotningsväsendet.

Brandnämnden
förklarar sig beredd att medverka i utbildningen för inspektionsverksamheten.
Den kompletterande utbildning som färdiga gesäller behöver för att 11
behörighet som inspektör kan, enligt nämnden, anordnas som regionala kurser och
vållar inte några störte problem. För dem som måsle nyrekryleras kan
inspektionsutbildningen bakas in i gesätlklas-sen. Utredningens tidsplan är
emellertid för dessa senare fall inte realistisk enligt brandnämnden.

EnUgt
bostadssiyrelsen flr den successiva utbyggnaden av sotningsväsendels resurser
genom nyrekrytering och utbildning vara avgörande för i vilken takt
inspektionsverksamheten kan införas.

Planverket
anser att omfattningen av den utbildning, som skall krävas av den som handhar
inspektion, bör övervägas i samråd mellan energisparkommittén, brandnämnden
och sakkunniga för uiredningen av utbildningsfrågor vid brandnämnden. I
sammanhanget påpekar planverket att man i utred-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 73

ningen
ej närmare har berört vikten av att driftspersonal för medelstora panncentraler
har tillräcklig utbildning. Planverket anser det angeläget att även denna fråga
beaktas i samband med strävandena att åstadkomma förbättrad driftsekonomi.
Detta framhålls också av SIB som tillägger att man bör överväga krav på viss
godkänd utbildning för hel- och deltidsanställda maskinister eller
värmeledningsskölare och på sikl behörighetsbevis vid anställning av denna för
driftsekonomin så betydelsefulla gmpp.

Svenska petroleum
institutet menar alt ökade insatser - frivilliga eller obligatoriska - från
sotningsväsendet för att främja bättre eldningsekonomi kräver ökad ulbildning
och fortbildning av personal. Institutet tillstyrker de förstag som utredningen
presenterat på denna punkt.

Sveriges
industriförbund och Svenska arbeisgivarejöreningen underslryker behovet av en
kvalificerad och tillräckligt lång utbildning. Liknande synpunkter framförs av
VVS-tekniska Jörenlngen.

DesakkunnigaJÖröversynavbrancttörsvarsutbildningen
framhålleratl de inte för närvarande bedömer några svårigheter föreligga att i
en framtida skorstensfejamtbildning lägga in också de momeni, som är nödvändiga
för att det av kommittén föreslagna, behörighelsgrundande utbildningsbeviset
skatt kunna utfärdas.

De ifrågasätter emellertid
om den av kommittén förestagna fortbildningskursen för verksamma
skorslensfejare kommer att kunna genomföras med godtagbart resultat på den
föreslagna korta kurstiden. Sannolikt måste då instmktörer och
utbildningsmateriel ställas till förfogande i en omfattning, som det kan bli
mycket svårt alt genomföra. De sakkunniga har annars inget att erinra mot att
fortbildningsverksamheten genomförs av SIFU, men anser det då önskvärt att
denna verksamhet av institutet bedrivs i nära samarbete med brandnämnden och
med branschens fackliga organisationer. Detta samartjete bör då också omfatta
överläggningar om kurstidens längd.

Skolöverslyrelsen
erinrar om att man inom överstyrelsens byrå för gymnasieskolan planerar för
undervisning som ger erforderiig kompelens för den föreslagna inspektionen. En
teknisk arbetsgmpp har aktualiserat behov och planering av
arbetsmarknadsutbildning inom VVS-området. Om ökat behov av utbildad personal
för inspektionsverksamheten så kräver anpassas arbetsmarknadsutbildningen till
det aktuella arbetsmarknadsläget. Hänsyn lill de nämnda, inom skolöverslyrelsen
planerade utbildningarna, bör tas vid bedömningen av utbildningsverksamheten
inom slatens brandnämnd.

Byggnadsstyrelsen är
tveksam till utredningsförslaget och påpekar bl. a. alt ett testförfarande, om
det hanteras fel, kan ge missvisande resullal. Mättekniken är inle så enkel som
den kan förefalla. Inspektionerna bör, om de skall ge avsedd verkan, handhas av
personat med ingenjörsutbildning eller motsvarande. Byggnadsstyrelsen bedömer
det därför som mindre lämpligt att basera inspektionsverksamheten på
vidareutbildad solningspersonal. Att samma personalkategori utför såväl
inspektion som sotning torde dessutom på längre sikt medföra onödigt höga
solningskostnader. Den i uiredningen

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 74

föreslagna
ulbildningsföljden för solningspersonal är inle möjlig att genomföra inom den
angivna tidsplanen.

Liknande
synpunkter framförs av Fastighetsägareförbundei som dessutom menar att
sakkunnig personal redan nu står till förfogande inom bl. a. VVS-branschen. Med
hänsyn till detta och till att åtgärdsbehovet på sikt skutte minska kan del
enligt förbundel inte vara välöverlagt att ordna en så omfattande utbildning
som den föreslagna.

4.7 Behörighet
och auktorisation

Planverket
har ingen erinran mot förslaget att prövning av behörighel för inspektörerna
skulle åligga planverket. Huruvida behörighet skall baseras på ett
obligatoriskt krav eller - i varje fall under en övergångstid - vara en
rekommendation bör, enligt verket, närmare övervägas vid den fortsatta
beredningen av denna fråga.

Kominunjörbundet
har ingen invändning mot ett krav på behörighetsbevis.

VVS-iekniska
Jörenlngen anser att preciserade tillämpningsbeslämmelser måste utfärdas och
förutsätter att så sker genom planverkets försorg. Kompetenskrav för
inspektörer bör behandlas i det sammanhanget.

Enligt
Rörfirmornas riksförbund bör en förutsättning för obUgatorisk inspektion vara
att verksamheten som sådan auktoriseras, dvs. att de personer som har att
utföra inspektionen skall genomgå erforderlig utbildning. Det får heller inte
föreligga hinder för annan person, t. ex. värmetekniker, att genomgå
motsvarande ulbildning och erhålla auktorisation. Även när det gäller
serviceåtgärder bör auktorisation införas för installatörer m. fl. inom
otjeetdningsområdet i syfte att skydda konsumenterna. Liknande synpunkler
framförs av Sveriges hanlverks- och industriorganisation. Sveriges
skorslensfejareniästares riksjörbund menar också att del är angeläget med någon
form av auktorisation för den som utför service.

Svenska
peiroleum insliluiel anser att det kan ifrågasättas om inte någon form av
auktorisation av förelag inom VVS- och oljebranschen kunde vara av värde för
att 11 god anslulning av villa- och fastighetsägare titt ett frivilligt
inspektions- och servicesystem.

4.8 Provning
och typgodkännande av utrustning

När
det gäller utformningen av egenskapskrav och provningsmetoder erinrar
provningsansialien om det arbete som bedrivs i Myndighetskommittén för
eldsiadsfrågor. Regler som utarbetats i myndighelskommittén och fastställts av
ansvariga föreskrivande myndigheter är bl. a. underiag för den officiella
provning som provningsanstalten bedriver såsom riksprovplals för
eldningsapparater med tillbehör.

Provnlngsanstalten
ansluter sig till kommitténs förslag att inspektionen

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 75

skall
utföras med hjälp av mätutmstning som typprovats och typgodkänts för sitt
ändamål samt att denna utmstning skall underhållas och kalibreras. Även
instmment för dragmätning bör ingå i mätutrustningen.

Beträffande
kraven på lypprovning och typgodkännande av mätutrustning utgår
provningsansialien från att planverket utfärdar sådana föreskrifter att tagen
(1974:896) om riksprovptatser m. m. blir tillämplig. Provningsanstalten
ärdärefter beredd att i fastställd ordning föreslå lämplig riksprovplals
fördetta objektområde.

Planverket
förordar att provningsmetoder för den mätutrustning som skall användas vid
inspektionen las fram genom provningsanstalten samt att godkännanderegler inom
området utarbetas inom planverket. Typprovning kan därefter verkställas av
provningsanstalten och typgodkännande utfärdas genom planverket. Hämtöver
förutsätts en fortlöpande kontroll av mätinstrumenten.

Vidare
anser planverket i likhet med utredningen att en provningsmetod för brännares
stabilitet bör utarbetas. Vad gäller frågan om särskUt typgodkännande i detta
avseende erinrar planverket om att det redan finns vissa konstmktions- och
provningsbestämmelser för oljebrännare, som avses att lypgodkännas. Något
tvingande krav att oljebrännare skall vara typgodkänd finns dock inte i dag.
Eftersom provningsbestämmelserna av olika skäl ändå skall bli föremål för
revision och bearbetning i sammanhanget bör övervägas om bestämmelsema kan
utvidgas att även omfatta frågan om stabil drift. Underiag skulle då erhållas
för ett typgodkännande, som även innefattar stabiliteten.

Även
VVS-tekniska Jörenlngen anser att provningsmetoder för brännares stabilitet och
servicemöjligheter bör utarbetas samt att frågan om obligatoriskt
typgodkännande av brännare bör prövas.

Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund tillstyrker
att mätningsutrust- ningen skall vara
typgodkänd och underkastad fortlöpande kontroll. Behovet av övergångsregler
under resursuppbyggnaden måste beaktas.

Svenska
Rexiis AB anser att alla pannor som arbetar med köpt bränsle bör ha fast
installerad rökgastermometer så att ägaren själv kan kontrollera temperaturen
och vidta eventuella åtgärder.

4.9
Författningsförslaget

Några
remissinstanser tar upp de föreslagna författningsändringarna och påtalar bl.
a. vissa oklarheter.

BFR
anser att det föreslagna tillägget i byggnadsstadgan, 50 §, har fått en
olämplig lydelse. "Låg bränsleförbrukning" är bara till en mindre del
beroende av eldningsanläggningens kondition, och beror i övrigi på byggnadens
konstmktion och utformning och hur den utnyttjas. BFR föreslår därför att 50 S
får följande lillägg:

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 76

"Byggnads
installaiioner jör uppvärmning och tappvarmvatten, inklusive
eldningsanläggningarna, skall hållas I sådani skick all onödiga energljörlusier
undvikes."

BFR
menar att denna formulering visseriigen kan leda till olika tolkningar av
begreppet "onödiga energiföriuster", men så småningom torde en viss
praxis utbildas. Under alla förhåltanden menar BFR att denna tolkning är
lättare alt göra än att tolka begreppel "låg bränsleförbrukning".

Motsvarande
textändring förutsattes ske i 65 S.

Planverket
tillstyrker i sak tillägg med innebörd enligt förslagen, men förordar en viss
språklig överarbetning, så att texten bättre korresponderar med ordval i 44 a S
byggnadsstadgan och i Svensk Byggnorm, Vidare framhåller planverket att de föreslagna
ändringarna medför att tillämpningsbeslämmelser enligt 76 § byggnadsstadgan
måste utfärdas av planverket. Kravei i 44 a § om god värmehushållning avser
alla byggnader, medan bestämmelsema om inspeklion avses enbart gälla vissa
byggnader och endast oljeeldade pannanläggningar. Bl. a. sådana frågor torde
behöva klarläggas i tillämpningsbeslämmelser. Även formerna för tillsyn samt
kompetenskrav torde behöva fastläggas i beslämmelserna, menar planverket.

Kommunslyrelsen
I Malmö framhåller att det är angeläget att i författningen precisera begreppen
"låg bränsleförbrukning" och "oskälig bränsleförbmkning".

Konsumeniverkel
anser att det saknas en klar precisering av vilka anläggningar som skall
inspekteras. "Årlig oljeförbmkning" är svår att fastställa på
tillföriitligt sätt. ForUJikailonslÖivallningen tar också upp denna fråga och
anser att precisering av den nedre gränsen för inspektion med fördel kan
uttryckas genom mått på bränstekapacitet, någol som utan större svårighet kan
konstateras vid besök i en anläggning.

Sveiiges
skorstensfejaremästares riksförbund menar att pannans värmeeffekt bör användas
som mått. Man föreslår en undre gräns av 14 Mcal/h (ca 16 kW).

Förbundet
påpekar vidare att en föreskrift för skorsiensfejaremästaren såsom ansvarig för
sotningsväsendels verksamhet bör införas i författningen, som reglerar
sotningsväsendels arbetsuppgifter.

5
Sammanfattning av planverkets rapport - Energisparmöjligheter i befintUg
bebyggelse - preliminär rapport

5.1
Allmänt om rapporten

Regeringen
har genom beslut 1976-08-19 uppdragit åt planverket att ulreda frågan om
energibesparing i befintlig bebyggelse. Enligt uppdraget skall planverket:

-
beräkna hur slora besparingar som är tekniskt och ekonomiskt möjliga under den
närmaste tioårsperioden.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 77

-
bedöma vilka lyper av
sparåtgärder som bör komma till stånd under tioårsperioden,

-
utarbeta förslag till nya
bestämmelser och, där så är befogat, också förslag till nya sparmedel som
underiättar genomförandet av nödvändiga sparåtgärder.

Uppdraget
omfattar enligl direktiven alla typer av energisparåtgärder -även sådana som
för närvarande inte är byggnadslovsplikliga. Utredningen skall dock endast
beröra sådana byggnader som ändå skall bli föremål för ombyggnad eller som i
övrigt är i behov av underhåll.

Planverket
överiämnade en rapport - Energisparmöjligheter i befintlig bebyggelse -
preliminär rapport - till bostadsdepartementet den 31 januari 1977. Rapporten
har varit föremål för en omfattande remissbehandling. Den 5 september 1977
överlämnade planverket en slutlig rapport i vilken man tagit hänsyn till
remissutfallet. Den slutliga rapporten redovisas i avsnitt 7.

5.2
Beräkningsunderlag

Den
offentliga statistiken ger enligl planverket en god uppfattning om
bostadsbeståndets omfattning men begränsade upplysningarom dess lekniska
kvalitet. 1 rapporten redovisas några för energihushållningen betydelsefulla
data för bostadsbeståndet.

Ser
man på det totala byggnadsbeståndet finner man enligt planverket att detta till
övervägande del består av byggnader med "modern" utmstning. Enligt
folk- och bostadsräkningarna 1975 är 83 96 av antalet rumsenheter i småhusen
och 88 96 av mmsenhetema i flerbostadshusen att betrakta som moderna
(kvalitetsgmpp 1-2). Det äldre beståndet är alltså numera till slor del uppmstat
till modem ulmstningsstandard men harenligi planverket i stället brister i
byggnadstekniskt avseende, t. ex. beträffande isolering och installationer.
Även en stor det av byggnadsbeståndet från de senaste tjugo åren har brister i
detta avseende. Äv folk- och bostadsräkningarna framgår vidare att omoderna och
halvmoderna bostäder (kvalitetsgrupp 4-7 resp. 3) förekommer nästan
uteslutande i hus byggda före år 1951. Omkring 55 % av dessa finns i
småhusbeståndet, enligt planverket sannolikt till stor del på tandsbygden.

Avgången
av bostadslägenheter, dvs. lägenheter som försvinner från bostadsmarknaden
genom rivning, ombyggnad m. m., sker nästan helt med lägenheter som är byggda
före 1930 och som är små och av tåg kvalitet. Enligt tillgänglig staiistik har
avgången under perioden 1965-70 varit cirka 40 000 lägenheter/år. Mer än
hälften av de avgångna bostäderna har byggts om till andra ändamål (kontor,
fritidshus) och finns alltså kvar som uppvärmd byggnadsvolym.

Enligt
rapporten uppvärms 749 000 lägenheter med fjärrvärme (varav 4 % i småhus), 2
407 000 med oljeddad panna (varav 46 96 i småhus) och 374 000 med el (varav 90
% i småhus).

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 78

När
del gälter bostadsbeståndets byggnadstekniska och installationstekniska
egenskaper är kunskaperna starkt begränsade. Här anser sig planverket kunna
göra endasl mycket grova erfarenhetsmässiga uppskattningar.

Del
är enligt planverket känt att transmissionsföriusterna (dvs. energiförluster
genom byggnadens omslutande delar) är väsentligt högre i småhus än i övriga
hus. Särskilt gäller det ytterväggar och tak (vindsbjälktag). Möjligheten att
minska energiförbrukningen genom värmeisolering av ytterväggar och
vindsbjälktag är därför normalt väsentligt större i småhusen än i flerbostadshus
med tre eller flera våningar och med en normal husbredd på cirka 12 m. I smala
flerbostadshus med 8-9 m husbredd och i små låga flerbostadshus ger dock en
värmeisolering av dåligt isolerade byggnader en avsevärd effekt.

När
dét gälter lokalbeståndet- bortsett från industrins lokaler- finns det enligt
planverket begränsade möjligheter att med tillgänglig offentlig statistik
kartlägga beståndets omfattning. Enligt Energiprognosutredningen (EPU) fanns år
1972 376 miljoner m byggnadsvolym. Den beräknas år 1985 ha ökat till 420
miljoner m och år 2000 till 487 miljoner ml Senare bedömningar visar
emellertid, enligt planverket, att tittväxten förmodligen kommer att bli något
större.

Också
beträffande tokatlDeståndets tekniska egenskaper och kvalitet är det, enligt
verket, svårt att fl fram tiltförtitliga uppgifter. Verket bedömer emellertid
att fiertalet lokattyper, såsom kontor, vårdbyggnader och skolor, har något
sämre värmeisoleringsegenskaper än flerbostadshus. Det beror bl. a. på att
fönsterarean ofta är upp till 50 96 störte i dessa typer av lokaler än i
flerbostadshus.

1
jämförelse med bostäder har vidare flertalet lokaler mer omfattande
tuftbehandtingsutmstning, och procentuellt sett är energiförlusten genom
ventilationen högre. Många av dessa instattationer är också överdimensionerade
och drivs relalivi oekonomiskt. Enligt planverket finns det därför skäl att
anta alt möjligheterna till energibesparing här är större än i bostadsbeståndet.

Den
totala brutloenergiförbmkningen i Sverige uppgick år 1973 titt cirka 430 TWh.
För bostads- och tokalsektorn var brultoenergiförbrukningen samma år 162,2 TWh.
År 1976 var energiförbrukningen' inom denna sektor (enligt statens
indu.striverk januari 1977) 167,7 TWh. Om delta värde temperaturkortigeras(dvs.
omräknas till vad förbmkningen skulle ha varit om det hade varit ett medelkattt
år) blir moisvarande siffra 161,2 TWh.

Tillgängligt
material tyder enligt planverket på att en kraftig förändring har ägt rum
beträffande energiförbmkningen för uppvärmning. Efter en snabb ökning i början
av 1970-talet har förbrukningen nu dämpats och pendlar kring

'
t beskrivningen och beräkningarna av energiförbmkningen använder planverket ett
begrepp "brutto byggnad" som avser den energi som tillförs en byggnad
i form av olja. el. gas e. d.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 79

de
i riksdagsbeslutet 1975 angivna nivåerna. Denna utveckling är, enligt verket,
anmärkningsvärd i det långa perspektivet. En brant ökning av
energiförbrukningen från liden förändra väridskriget och fram till 1970-talels
början har för byggnadsuppvärmningen dämpats och närmat sig s. k. nolltillväxt.

5.3
Tekniska åtgärder

Planverket
gmpperar de energibesparande åtgärder som kan vidlas i befintlig bebyggelse i
två huvudtyper, dets sådana som innebär underhåll , dels sådana som innebär
förhall ringar av olika slag. Underhållsåtgärder är enligt planverket normalt
möjliga att genomföra relativt snabbt, med kort förberedetsetid, titt måttlig
kostnad och med små etter inga obehag för de boende etter tokalnyttjarna.
Förbättringsåtgärder kan vara mer omfattande. En del sådana åtgärder, t. ex.
komplettering av installationerna med reglerutrustning eller tilläggsisolering
av vindsbjälklag bör, enligt planverket, kunna genomföras tämligen snabbi och
utan nämnvärda komplikationer för byggnadernas nyttjare. Ändra
förbättringsåtgärder kan vara mera tids- och kostnadskrävande och, enligt
planverket, vanligen lämpliga alt genomföra när byggnaden är i behov av mer
omfattande underhåll eller andra större åtgärder.

Planverket
framhåller att många hus är otäta och dåligt värmeisolerade. Om man förbättrar
värmeisolering och täthet hos byggnadens omslutande delar kan värmeförfusterna
för många byggnader minskas avsevärt. Dessutom blir yttemperaturen på den s. k.
klimatskärmens (fönster, väggar, yttertak och golvbjälklag) insida högre,
särskilt om fönstren förbättras. Det leder i sin tur till ett bättre mmsklimat.
Lufttemperaturen i mmmet bör därför, enligt planverket, i sådana fall kunna
sänkas något utan att komforten för den som vistas i rummet försämras.

Enligt
planverket är installationerna i byggnader ofla kraftigt överdimensionerade.
Många delar av installationerna och speciellt pannor och brännare har
emellertid en bästa verkningsgrad vid en relativt hög belastning. En
överdimensionerad instaltalion medför därfören onödigt dålig verkningsgrad,
dvs. energi går föriorad till ingen nytta i pannor och instaltationer i övrigt.
Planverket framhåller vidare att de flesta äldre uppvärmningsanordningar är
mycket dåligt injusterade. Det medför bl. a. att temperaturen i byggnadens
olika delar varierar och det medverkar till en kraftigt förhöjd
energiförbrukning. För att åstadkomma en acceptabel inomhustemperatur i de
kallaste delarna av en byggnad kommer de varmare delarna i en dåligt injusterad
byggnad att få onödigt höga rumstemperaturer. De boende måste vädra kraftigt
för att åsladkomma acceptabla innetempe-raturer.

Del
är dessutom, enligt planverket, ofta möjligt att sänka energiförbmkningen
kraftigt genom en justering av ventilationsanläggningen. En sådan

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 80

justering
försvåras dock relativt ofta av att det saknas möjligheler att på ett enkelt
sätt mäta och reglera luftflöden. I samband med ombyggnad kan det också, enligt
verkei, vara lämpligt att förse ventilationsanläggningen med avslängningsspjäll
med vars hjälp man kan stoppa eller stänga av flödet till lokaler som vid olika
lider på dygnet inte kräver ventilation.

Vidare
anser verket, att pannornas och panninslallationernas reglerutmst-ning kan vara
i behov av utbyte eller översyn. Små pannor är för närvarande sältan försedda
med reglerutrustning, och det finns därför skäl att från
energihushållningssynpunkt installera en utelemperaturstyrd molorshunt. På så
sätt garanteras att uppvärmningen inte är större än vad yttertempera-turen vid
varje tidpunkt kräver.

I
många byggnader, t. ex. kontor och skolor, bör reglerutmstningen, enligt
verket, förses med anordning som möjliggör sänkning av mmstemperaturen
nattetid, över helger eller bådadera. I en det byggnader är det tänkbart att
man periodiskt hett kan stoppa luftflödet. För vissa äldre byggnader av
stenmaterial kan dock utvecklingen av radioaktiva produkter vara av en sådan
slorieksordning att man inte skall vidta sådana justeringar av luftflödet.

Planverket
behandlar också lokala energikällor med vilket avses den energi som kan
erhållas med solinstråtning, med vindkraft, ur omgivande luft, mark eller
gmndvatten. Verket framhåller bl. a. följande. För sitt utnyttjande kräver
dessa energikällor utmstning som hittills inte kommit i kommersiellt bruk etter
ännu inte används i större skata, t. ex. sotflngare och värmepumpar. Forskning
och utvecklingsarbete inom området pågår emellertid. Solenergi kan också
utnyttjas ulan speciella solflngaranordningar genom s. k. passiva system. Genom
lämpliga fönsterkonstmktioner och tillhörande solavskärmningsanordningar är det
möjligt alt bättre utnyttja solenergi under tider då den kan nyttiggöras och
att bättre undvika besvärande solstrålning under den varmare årstiden.
Förutsättningarna för energibesparing är att byggnaden försetts med erforderiig
reglemimstning.

Verket tar vidare upp
frågan om inomhuslemperaturen och framhåller därvid att det är möjligt att
sänka energiförbmkningen kraftigt genom att sänka inomhuslemperaturen. 1 dag
godtas som lägsta riktade operativa temperatur 18° C under dagtid i bostäder
och liknande lokaler vid lägsta dimensionerande utetemperatur. Delta innebär i
normalfallet en rumstemperatur av cirka 20° C. 1 äldre byggnader med dålig
isolering och dåliga fönster måste man hålla en mmstemperatur som är ett par
grader högre för att fl motsvarande riktad operativ temperatur, dvs. en
temperatur som upplevs på samma sätt.

5.4
Bedömning av kostnader och besparingsmöjligheter

Planverket
anger i rapporten beräkningar av möjligheterna alt spara energi i
byggnadsbeståndet och kostnaderna för nödvändiga åtgärder.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:76 81

Planverket
framhåller att netloenergiförbrukningen' i bostadshus uppförda under senare år
successivt minskat. För nybyggda hus, dvs. hus som uppförs enligt de nya
tillämpningsföreskrifterna till 44 a § BS, har den genomsnittliga
nettoenergiförbrukningen uppskattats till cirka 17 OCX) kWh per lägenhet i
småhus (bostadsyta 120 m) och till cirka IOOOO kWh per lägenhet (bostadsyta 70
m) i flerbostadshus. Det motsvarar grovt räknal en besparing på 50 96 jämfört
med byggnader som uppfördes innan de nya föreskrifterna trädde i kraft i
januari 1977. Dessulom erhålls besparing av energi på grund av att
verkningsgraden hos pannanläggningen förbättras.

Vid
genomgripande ombyggnad och upprustning kan man, enligt planverket, i mycket
gynnsamma fatt komma ned till värden per m bostadsyta som närmar sig dem som
gäller för nybyggnad. Normalt måste man dock räkna med att energiåtgången efter
förbättringen kommer alt Ugga väsentligt högre än för motsvarande nybyggnad.

För
att närmare belysa sparmöjligheterna och koslnadskonsekvenserna har planverket
studerat den del av bostadsbeståndet som uppförts under perioden 1921-1960,
vilket omfattar cirka 41 % resp. 48 96 av lägenheterna i småhus resp. flerfamiljshus.

I
två exempel gör verket en preliminär uppskattning av energibesparing och
kostnader för sådana förbättringsåtgärder som i första hand bör komma i fråga.
Exemplen behandlar två typlägenheter från denna period (95 m lägenhetsyta i
småhus och 55 m i flerbostadshus). Verket har valt att belysa dels några enkla,
mindre kostnadskrävande justerings- och förbättringsåtgärder, dels också några
mera omfattande förbättringsåtgärder.

Kostnaderna
per lägenhet för en viss energibesparing påverkas enligt verket bl. a. av i
vilken takt åtgärderna sätts in. Energisparåtgärder som sätts in i byggnader
som ändå skall bli föremål för renovering blir således relativt sett billigare
än motsvarande åtgärder i andra hus. Tillgången på kompetent arbetskraft, särskilt
för justering och reglering av värmesystem, inverkar också enligt verket.
Kostnaden och energibesparingen för tärnings- och värmeisoteringsåtgärder är
enligt verkets mening svårbedömd, bl. a. med hänsyn litl att kunskapen om det
äldre byggnadsbeståndets tekniska utförande är dålig.

Med
utgångspunkt i nyss nämnda exempel har planverket beräknat energibesparing och
investeringskostnader för en genomsnitlslägenhet i småhus resp. flerbostadshus,
byggd 1921-1960, till följande värden (tabell 5.1).

Planverket
understryker att någon bedömning av lönsamheten hos de olika åtgärderna inte
går att utföra utifrån dessa uppgifter, eftersom värden på den åriiga kostnaden
för drift, skötsel och underhåll förde ätgärdersom berör

'
För att nettoenergitalen skall kunna jämföras med den faktiska
energiförbmkningen ("brutlo-byggnadsenergin") anlar verket att
nettoenergin är 70 % av "brutto-byggnadsenergin".

6
Riksdagen 1977/78. ! saml. Nr 76

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 82

Tabell 5.1

Typ av ålgärd

Nettoenergi-

Investerings

besparing

utgift

kWh/år

kr.

Lägenhet i småhus

1.
Åtgärd av
drifts- och underhållskaraktär (exempelvis talning, byte av oljebrännare,
injustering av värmesystem) 5 000 2 5(X)

2.
Enkla
forbällringsåtgärder(rörbättring av isoleringsgrad i vindsbjälklag, reglerut-

mstning, radiatortermostater) 5 500 7
500

3. Omfatiande
förbättringsåtgärder (fasad-

isolering, byte till 3-glasrönster) 5
500 13 500

Inklusive ny fasadbeklädnad
32 000

Lägenhet i flerbostadshus

1.
Åtgärd av
drifts- och underhållskaraktär 3
000 I 250

2.
Enkla
förbättringsåtgärder 2 000 1 750

3.
Omfatiande
förbältringsålgärder 3 000 6 200
Inklusive ny fasadbeklädnad 14 000

bl. a. uppvärmningssystemel inte har kunnat tas med i den
preliminära rapporten.

Även när dessa kostnader bedömts, kvarstår enligt
planverket svårighelen alt på ett riktigt sätt beräkna lönsamheten, efiersom
bl. a. räntenivåer och underhållskostnader kommer att förändras under den
tidsperiod då åtgärdema genomförs.

Fortsatta
fördjupade studier kan emellertid belysa hur lönsamheten för de olika
åtgärderna varierar vid förändring av bl. a. den berörda byggnadsdetens
livslängd, katkylränta, energipris och åriig underhållskostnad.

Mot bakgmnd
av de redovisade tieräkningarna har planverket i tre räkneexempel gjort en
bedömning av möjliga nationella besparingseffekter och kostnader. Åtgärder av
injusterings- och underhållskaraktär och enkla förbättringsåtgärder har verket
däivid bedömt möjliga att åtgärda inom en 10-årsperiod i större delen av det
bostadsbestånd där dessa åtgärder inte redan vidtagits. Planverket har vidare
utgått från alt de mera omfattande byggnadstekniska åtgärdema inte blit
aktuella för hela bostadsbeståndet utan i första hand för hus som byggdes under
perioden från år 1920 lill mitten av 1950-talel. För dessa mer omlättande
åtgärder har verkei antagit en genomförandeperiod av 20 år, vilket medger att
de till stor del kan ske inom ramen för en rationell ombyggnadsverksamhet.

Räkneexemplen visaratt man fiiren nettoenergibesparing
påca lOTWh till en investeringskostnad om 8 miljarder kronor, om vissa
injusterings- och enkla förbättringsåtgärder vidtas i närmare hälften av
beståndet av flerbostadshus (1,0 miljoner lägenheter) och drygl 1/3 av
beståndet i småhus (0,5 miljoner lägenheter).

Om hälften av bostadslägenheterna byggda före 1951 (ca
0,42 miljoner i

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 83

småhus
och ca 0,38 miljoner i flerbostadshus) värmeisoleras uppnås enligt planverket
en neltoenergibesparing på ca 4 TWh till en investeringskostnad på 12 miljarder
kronor. Till denna besparing kommer sådan besparing som genom ytteriigare
åtgärder kan åstadkommas i vissa typer av byggnader, t. ex. tärning och
värmeisolering av luftspalter i yttervägg, värmeisolering av golvbjälklag,
injustering och förbättring av ventilationssystem och installation av
återiuflföring. Dessutom kan andra åtgärder vidtas beträffande
installationerna, såsom förbättrad driftrutin och driftstyrning.

På
liknande sätt som för bostadsbeståndet bör, enligt verket, energiåtgången hos
den uppvärmda delen av tokatbeslåndel inkl. industribyggnader kunna förbättras.
Eftersom energiåtgången för delta tokatbestånd är nästan lika stor som för
bostadsbeståndet bör, enligt planverkels bedömning, sådana åtgärder fl en
spareffekt av uppemot samma storleksordning, dvs. totalt ca 15 TWh/år till en
kostnad av drygt 20 miljarder kronor.

Med
dessa antaganden skulle enkla åtgärder, tillämpade på såväl bostäder som övriga
lokaler, ge en spareffekt av 36 TWh/år till en kostnad av 20 å 25 miljarder
kronor.

Om
ytteriigare enkla förbättringsåtgärder vidtas, som inle har tagits med i
exemplen, och mera omfattande åtgärder enligt värmeisoteringsexemptet genomförs
på fjärdedelen av byggnadsvolymen hos bostads- och lokalbeståndet, skulle en
total nettoenergibesparing mycket grovt kunna uppskattas till ca 40 TWh/år för
en kostnad av ca 50 miljarder kronor vid nuvarande prisnivå.

Till
detta kommer enligt planverket den besparing av bmttoenergi som fis t. ex. genom
trimning eller byte av värmepanna och otjebrännare samt övergång till
fjärrvärme.

Verket
menar att de enklare åtgärderna bör kunna genomföras under en 10-årsperiod om
tillgång till kapital, arbetskraft och material går att ordna. En del av de
mera omfattande åtgärderna måste, enligt verket, beräknas ta längre tid,
eftersom de bör utföras i samband med underhållsarbeten eller ombyggnader.

5.5
Förslag rörande besiktning och kommunal planering

Byggnadsbeståndet
är av mycket olika teknisk kvalitet. Någon möjlighet att centralt precisera
behovet av insatser i skilda bebyggelsetyper finns därför inte. Bedömningen av
erforderiiga åtgärder och kostnader för dessa måste göras på lokal nivå.

Enligt
planverkets bedömning bör därför en obligatorisk lokal besiktning av
byggnadsbeståndet genomföras för bedömning av behov av åtgärder i
energibesparande syfte.

Planverket
framhåller att en sådan besiktning kräver stora resurser, om den skall omfatta
alla bostäder och lokaler i landet. Den skulle uppskattningsvis beröra drygt
3,5 miljoner lägenheter i bostadsbeståndet och grovt uppskattat

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 84

en
lika stor byggnadsvolym i övriga byggnader. Besiktningen måste därför i första
hand syfta till att åsladkomma åtgärder i de mest angelägna förbättringsobjekten.
I ett mer långsiktigt perspektiv kan besiktningen vidgas även till andra
objekt.

Någon enkel avgränsning av
besiktningsvärda kategorier är emellertid svår att göra centratt. Planverket
föreslår att det skatt ankomma på kommunen att avgöra vilka byggnadsområden som
i första hand bör bli föremål för en obligatorisk besiktning. För
fastighetsägare utanför sådana områden - kanske i första hand småhusägare -
förestår verket emellertid en rätt att begära besiktning för sin fastighet som
underiag dets föregen bedömning av åtgärder i energibesparande syfte dels för
kommunens bedömning av rätt till lån och bidrag för sådana åtgärder.

Planverkets
förslag till energibesparing i befintlig bebyggelse är uppbyggt i tre steg:

Steg
1 består i besiklning av byggnadsbeståndet. Besiktningen bör resultera i ett
besiktningsprotokoll.

Steg 2 består i
genomförande av underhållsåtgärder i energibesparande syfte. I falt av klar
vanvård eller starkt bristande värmehushållning bör kommunen kunna förelägga
fastighetsägaren att vidta nödvändiga åtgärder. Åtgärderna torde främst komma
att omfatta uppvärmningsanläggning, värmesystem, ventilationssystem samt
byggnadens täthet. Steg 2 kan behöva utföras vid regelbundet återkommande
tillfälten.

5/egi beslår i
genomförande av upprustning i energibesparande syfte. Det kan gälla såväl
enklare förbättringsåtgärder som mera omfattande åtgärder i form av ombyggnad.
Rekommendationer etter förelägganden bör enligt planverket om möjligt avse även
andra åtgärder som kan aktualiseras i del befintiiga byggnadsbeståndei, i.ex.
handikappanpassning. Steg 3 bör uppfattas som en engångsåtgärd i berörda
fastigheter.

Den takt i vilken de
skisserade tre stegen kan genomföras blir, enligt verket, beroende av en rad
olika faktorer. Pris- och skattepotitik, tillgången på yrkeskunnig personal,
tillgången på material och byggnadsdelar m. m. har stor betydelse. Planverket
framhåller att den periodicitet med vilken steg 2 behöver upprepas och takten
för genomförandet av steg 3 blir avgörande för bedömningen av resursbehovet.

Kostnaderna för
besiktningen uppskattar verket titt ca 500 milj. kr., förstagvis fördelade på
fem år. Besiktningen omfattar då ca 1 miljon småhus, 1,2 miljoner lägenheter i
60 000 fastigheter samt ungefär samma volym i lokaler. Kostnaderna bör, enligt verket,
täckas av skattemedel och kommunerna bör erhålla statligt stöd för denna
verksamhet. Kostnaderna för frivillig besiktning skall finansieras av avgifter
som bör läckas av lån och bidrag för förbättringsåtgärder.

De åtgärder som verket
föreslår kommer i vissa fall alt påverka byggnadernas fasader och inredning.
Planverket anser det därför angeläget att hänsyn tas till bevarande av
kulturhistoriska värden i den befinttiga

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 85

bebyggelsen
och i stadsmiljön.

Många
av de mest angelägna åtgärderna kommer alt behöva genomföras i det äldre
beståndet av byggnader. Bosläder och lokaler i det äldre byggnadsbeståndet
svarar emellertid ofta för de lägsta hyresnivåerna och de boende etter
tokatutnyttiarna tillhör inte sällan de svagare grupperna på marknaden. Del är
därför, enligt verket, särskilt angeläget att uppmärksamt följa sociala
effekter av vidtagna tekniska åtgärder. Vidare bör möjligheterna prövas att
bygga ul befintligt stöd titt dessa utsatta grupper.

Besiktningen
bör, enligt verket, leda till att fastighetsägaren tiltställs ett
besiktningsprotokoll med bedömning av faslighetens egenskaper och förslag till
åtgärder som är lämpliga att vidta i energibesparande eller annat syfte.
Besiktningen måste samtidigt ge en uppfattning om storleken av kostnaderna för
de föreslagna åtgärderna. Planverket förestår att fastighetsägaren med stöd av
sådant besiktningsprotokoll och vissa kompletterande uppgifter skatt kunna
ansöka om statligt stöd för energibesparande åtgärder. I vissa falt kan besiktningen,
enligt verkels förslag, föranleda föreläggande om ålgärd. Efter utförd åtgärd
och inför utbetalning av lån och/etter bidrag bör slutbesiktning ske.
Planverket framhåller att besiktningsmaterialet också kan bilda underlag för en
samlad bedömning av erforderiiga åigärder i del aktuella byggnadsbeståndet i
kommunen.

Planverket
anser vidare att kommunerna skall upprätta ett handlingsprogram för
energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse. Verket har förutsett att
detta handlingsprogram skall utgöra en det av den kommunala energiplaneringen.

Planverket
framhåller vidare att olika styrmedel kan tillämpas för att påverka
byggnadernas ägare att genomföra de i besiktningsprotokoltet föreslagna
åtgärderna och förordar att informationen till fastighetsägarna om vilka
åtgärder som är fördelaktiga att vidta byggs ut. Bl. a. verkets egna fortsatta
studier rörande konsekvenserna av tänkbara lekniska åtgärder såsom injustering,
underhåll och förbättring av byggnadernas installationer och klimatskärm bör,
enligt verket, kunna ge underiag för sådan information.

Statligt
stöd i form' av lån och bidrag bör, enligt verket, ulgå i ökad omfattning för
sådana åtgärder som med stöd av besiktningen rekommenderas eller förelägges
fastighetsägaren.

Den
formella grunden för att åstadkomma kommunal skyldighel att
besikligabyggnadsbeståndet ur energihushållningssynpunkt bör enligt planverket
åstadkommas genom en lag om kommunal energiplanering,! princip i enlighet med
förstaget i betänkandet (SOU 1976:55).

5.6
Förslag tUl ändringar i byggnadslagstiftningen

De
styrmedel som planverket har föreslagit innefattar också vissa ändringar i
byggnadsstadgan.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 86

5:6.f
UnderhåU

Verket
framhåller att det vid behov bör kunna ges förelägganden beträffande underhåll
av byggnad från energisparsynpunkt. Enligt verket bör därför
underhåttsbeslämmetserna i 50 S BS kompletteras med krav på att byggnad skatt
underhållas så alt bristfällig energihushållning inte uppkommer. Verket
framhåller att ett sådant krav gör det möjligt att ålägga fastighetsägare att
se till att installationer och klimalskärm fungerar på ett avsett sätt även
från energisparsynpunkt. Planverket påpekar att den förestagna bestämmelsen har
begränsad räckvidd efiersom installationerna och ktimatskärmen f n. inte
behöver ges högre kvalitet än de hade när huset byggdes.

5.6.2 Ombyggnadsålgärder

För
ombyggnadsåtgärder som enligt 75 § BS är hänförtiga till nybyggnad gälter
enligt 48 a § BS att nybyggnadskravet i 44 a § BS beträffande god
värmehushållning skall tillämpas, dock endast beträffande de delar av byggnaden
som berörs av ändringen och endast i den omfattning som fordras för att dessa
delar skall uppfylla skäliga anspråk på god värmehushållning. Planverket
fömtsätter att fortsatt utredningsarbete om energisparåtgärder kommer att ge
underlag för vissa ombyggnadsbestämmelser i SBN i anslutning till denna regel.

Planverket
uppger att det i fråga om de delar som inte berörs av ombyggnad och som avses i
48 a § BS samt i fiåga om andra ändringsarbeten, dvs. sådana ändringsarbeten
som avses i 49 § BS, inte finns någol uttryckligt krav att energisparåtgärder
skatt vidtas.

Verket
framhåller att brister som påverkar energihushållningen bör undanröjas i
samband med ändringsarbeten, eftersom det av ekonomiska skäl och med hänsyn
till de boende är angeläget att olika slag av byggnadsåtgärder i befintliga
bostäder ulförs vid ett och samma tillfälle. Verket föreslår därför
komplettering av 48 a § BS andra stycket så att i samband med ändringsarbeten
som är hänföriiga lill nybyggnad även sådana brister som avser
energihushållningen och som innebär så avsevärda olägenheter att de inte
skäligen kan godtas skall undanröjas också i de delar av byggnaden som inte
berörs av ändringsarbetena. Vidare föreslår verket sådan ändring av 49 § BS
andra stycket att byggnadsnämnden beträffande övriga ändringsarbeten inte skall
kunna medge undantag från nybyggnadskraven om detta skulle medföra bristfällig
energihushållning.

5.6.3 Förbättringsåtgärder

Om
den befintliga bebyggelsen i större omfattning skall sättas i sådant skick att
den uppfyller skäliga anspråk på god energihushållning, menar

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 87

planverket
att de föreslagna ändringarna av 48 a, 49 och 50 §§ BS inte är tillräckliga, i
allt fall inte om denna förbättring skall uppnås inom en fastlagd tidsplan.
Verket anser alt det kan finnas fog för att riksdagen genom en ramföreskrift
ger regeringen fullmakt att bestämma att byggnader med bristfälliga egenskaper
från energisparsynpunkt före viss tidpunkt skall förbättras i vissa preciserade
avseenden i sådan omfattning att byggnaderna uppfyller skäliga anspråk på god
energihushållning. En ny paragraf, 50 a §, med retroaktiv verkan bör enligt
verket införas i BS. Den förestagna paragrafen bör ge möjlighet att
rymma.sådana åtgärder som vid viss tidpunkt anses nödvändiga. Planverket anför
emellertid också att en författningsändring av det här slaget får så stora
konsekvenser att den möjligen inte kan göras som delreform i gällande
byggnadslagstiftning utan bör ingå i ett förslag till ny byggnadstag.

5.6.4
Följdändringar i SBN

Planverket
framhåller att de föreslagna ändringama i BS fordrar tillämpningsbestämmelser
i SBN på samma sätt som andra liknande kravbestämmelser i stadgan. Verket
anger att man vid det fortsatta utredningsarbetet avser att närmare studera
möjlighelen att ange vissa riktvärden för den maximala specifika
energiförbmkning som rimligen inte bör överskridas i befintlig bebyggelse av
olika slag sedan förbättringsåtgärder vidtagits.

6
Remissuttalanden rörande planverkets rapport - Energisparmöjligheter i
befintlig bebyggelse - preliminär rapport

6.1
Allmänna synpunkter

Många
remissinstanser framhåller att promemorians preliminära karaktär gjort det
svårt för dem att yttra sig över de tekniska frågeställningarna. Ett antal
remissinstanser har dock inkommit med yttranden som ingående behandlar de
lekniska möjligheterna att spara energi i befintlig bebyggelse och kostnaderna
härför. Till dessa instanser hör byggnadsslyrelsen, statens råd för
byggnadsforskning (BFR), tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Industrigruppen
för lättbyggeri, Sveriges mekanförbund och Swedisol-förening för tillverkare av
högeffektiv isolering. Ett slort antal remissinstanser - däribland alla de
kommuner som yttrat sig - anser att remisstiden varit för kort.

Byggnadsstyrelsen,
som redovisar erfarenheter av energisparåtgärder i det förvaltade
byggnadsbeståndet, framhåller att deras erfarenheter inte direkt kan läggas
litl grund för slutsatser om energisparmöjligheter inom andra områden.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 88

6.1.1
Vikten av energihushållning i befintlig bebyggelse

Möjligheterna
att spara energi genom åtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet är goda
enligt vad som framhålles av bl. a. BFR, styrelsen för teknisk UtveckUng (STU),
länsstyrelsen i Västmanlands län. Industrins byggmaterialgrupp och
VVS-tekniska föreningen. Enligt energisparkommilténs mening torde stora
energibesparingar med god samhällsekonomisk lönsamhet kunna nås redan på kort
sikt inom bostads-, lokal- och industriuppvärmningssek-torn. STU anför att det
flnns goda möjligheler att ytterligare utveckla tekniken för energibesparing i
befintlig bebyggelse både i riktning mot effektivare energibesparing och mol
sänkning av kostnaderna för sparåtgärderna.

BFR
påpekar att energikonsumtionen för uppvärmningsändamåt tills vidare kan
nedbringas genom minskning av energiförlusterna i byggnaderna, men att dessa
möjligheter har en gräns. Allteftersom energihushållningsålgärder vidtagits i
en allt större del av beståndet minskar de återstående besparingsmöjligheterna.
Om en fortsatt minskning av energikonsumtionen i bebyggelsen ändå erfordras
efter 1985 måsle bebyggelsen på lång sikt ta de lokala energikällorna i bmk i
betydande grad. Det medför enligt BFR att lokala energikällor måste introduceras
snabbt.

Nästan
alla remissinstanser framhåller att åtgärder för en bättre energihushållning i
den befintliga bebyggelsen är angelägna.

Energisparkommittén
framhåller att hittillsvarande utveckling från år 1973 inte säkerställer målen
i 1975 års riksdagsbeslut angående energipolitiken.

BFR redovisar att
energihushållning i befintlig bebyggelse är av central betydelse för att uppnå
de uppställda sparmålen. Kraftfulla insatser på detta område är därför
angelägna enligt vad som framhålles av bl. a. överstyrelsen för ekonomiskt
försvar. Industriverket, LandsUngsförbundet, Kommunförbundet,
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Riksbyggen, Svenska väg- och vattenbyggares
riksförbund (SVR), SABO, Clvilingenjörsförbundei, Fastigheis-ägareförbundel,
Villaägareförbundet och VVS-tekniska föreningen.

Enligt
energisparkommittén bör avsevärda samhällsresurser i nuläget sättas in för att
tillvarata den sparpolenlial som finns i energiförbmkningen för
uppvärmningsändamåt. Kommunstyrelsen i Siockholm anför alt en begränsning av
den tillåtna komforten i frå,ga om rumstemperatur och ventilation kan komma att
visa sig nödvändig även i bostäder.

Några
remissinstanser berör översiktligt det samhällsekonomiska utrymmet för
investeringar i energihushåttningssyfte. Naturvårdsverket och SABO pekar på
andra angelägna reformområden i samhället.

Riksrevisionsverket,
industriverket och STU framhåller att motsvarande energisparresuttat möjligen
kan erhållas till lägre kosinad inom andra områden. Liksom flera andra
instanser anser de att jämförelser bör göras med utgångspunkt i kostnadema för
energibesparingar inom olika områden. Svenska värmeverksföreningen anser att
åtgärder som avser energiproduk-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 89

'tionen
generellt bör prioriteras före flertalet av de åigärder på konsumtionssidan
som beskrivs i rapporten. Riksrevisionsverket önskar vidare se åtgärder för att
minska värmeförlusterna i byggnadsbeståndet studerade i en vidare analys av
hela produktions-, distributions- och konsumlionssyslemet. Exempelvis måste värdet
av isoleringsålgärder ses mot bakgrund av tillgången på industriell
överskottsvärme. Ftera andra remissinstanser anför liknande synpunkter.

6.1.2
Sammanfallande omdömen om planverkets rapport

Olika
uppfattningar redovisas beträffande rapportens beskrivning av de tekniska
möjligheterna att begränsa energianvändningen i byggnadsbeståndet.
Siadsbyggnadskonioret i Siocktiolm, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer.
Svenska konsulterande Ingenjörers Jörening (SKIF) och Svenska konsultjöreningen
saml SABO anser att rapporten ger en samlad bild av möjligheterna och en riktig
angetägenhetsgradering av åtgärderna för att begränsa energianvändningen i
byggnadsbeståndet. SKIF och Konsultföreningen framhåller dock alt det är
vanskligt att bedöma om åtgärderna med hänsyn titt tillgången på kompetent
arbetskraft och finansieringsmöjligheter kan utföras inom angiven lidsperiod.
Provningsanstalten, fasligheiskonlorel i Siockholm och sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinslitut (SPRl) upplyser alt de
av planverket föreslagna åtgärderna till stor del sammanfaller med de
erfarenheter man gjort eller de åtgärdsprogram som dessa instanser utarbetat.
Byggforskningsinstitutet (SI B) anför att institutet i allt väsentUgt gör samma
bedömingar som planverket beträffande de tekniska åtgärderna och att man inte
tror att prioriteringarna mellan olika åtgärder kommer att bli väsentligt
annoriunda då man har bättre information om bebyggelsens verktiga egenskaper.

Byggnadsstyrelsen,
BFR och HSB:s riksförbund anser att undertaget för kalkylema i planverkets
preliminära rapport är så bristfälligt att några slutsatser om storieken av
besparingsmöjligheterna inte kan göras på denna grund.

Konsumeniverkel,
bostadsstyrelsen och länsslyrelsen i Malmöhus län anser att planverkets rapport
ulgör ett tillräckligt underlag för beslut om den allmänna inriktningen av del
fortsatta arbetet. SVR framhåller att kunskaperna om det befintliga
byggnadsbeståndet visserligen är bristfälliga men att den oundvikliga
prisstegringen på fossila bränslen motiverar att omfattande åtgärder snabbt
vidtas. Socialsiyrelsen, länsstyrelsen I Malmöhus län och fasligheiskonlorel i
Stockholm tillstyrker att arbetet för alt åsladkomma energibesparingar inom det
befintliga byggnadsbeståndet i huvudsak läggs upp på så sätl som planverket
föreslagit.

Industriverket,
Indiisirins byggmaterialgrupp. Näringslivels byggnadsdelegalion och
Näringslivels energidelegaiion i gemensamt yttrande (NBD och NED), Svenska
arkitekiers riksförbund (SAR) och ArkitektJÖrbundet i gemensamt

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 90

ytirande.
Byggnadsarbetareförbundet, Riksbyggen, CivUingenjörsförbundet,
Fasligheisägareförbundel, seklloiien för maskinteknik vid KTH och Hyresbostäder
i Örnsköldsvik AB anser alt planverkets preliminära rapport behöver
kompletteras i väsentliga delar för att kunna utgöra underlag för beslut av
sådan räckvidd som det här är fråga om. Härvid pekar man på att det saknas dels
en nägoriunda detaljerad kunskap om byggnadsbeståndets kvalitet i
energihänseende, dels analyser av finansieringsmöjligheterna och av arbetskraftsbehovet
och möjligheterna att tillgodose detta. NBD och NED anför att en granskning
genom industrins kommitté för byggnadsbestämmelser vore angelägen för att
ytteriigare belysa tekniska och ekonomiska konsekvenser av olika förslag och
föreslår att särskilda bidrag skatt utgå för en sådan studie.

6.1.3
Synpunkter på promemorian - Energi lill byggnader 1975-2000

Över
promemorian - Energi till byggnader 1975-2000 - som efter uppdrag från
planverket utarbetats av Nils-Eric Lindskoug har yttranden inhämtats från ett
begränsat antal remissinstanser. Ytteriigare några instanser har på eget
initiativ inkommil med synpunkter på promemorian. Remissinstanserna påpekar
att det statistiska undertaget saknas för en sådan bedömning som promemorian
syftar till. Flera instanser anser att redovisningen borde ha skett på sådant
sätt att bedömningarnas osäkerhel klarare framgått. Remissinstanserna avråder
genomgående från att promemorians resultat i föreliggande skick utnyttjas som
beslutsunderiag.

6.2
Utgångspunkter för rapportens överväganden m. m.

Många
remissinstanser kommenterar utgångspunkterna för rapportens överväganden,
lämnar synpunkter på ytterligare förulsättningar som borde ha beaklals och
kommenterar den sammanvägning som generellt eller i enstaka fall måsle göras
mot andra samhällsintressen. (Vissa synpunkter av detta slag som främst gäller
beräkningsteknik eller förutsättningarna för uiförande av vissa tekniska
åigärder redovisas i avsnitten 6.3-6.5.)

Länsstyrelsen i Malmöhus
län anför alt man för att nå ett samlat grepp om byggnadssektorns energibehov
är tvungen att beakta de följder i energihänseende som sammanhänger med
bebyggelsens lokalisering. För att något belysa storieksordningen av detta
problem påpekar länsstyrelsen att pendlingsresor med bil till en arbetsplats
belägen 4 mil från hemmet kräver en åriig drivmedelsåtgång som teoretiskt
motsvarar ca 17 000 kWh, dvs. samma energimängd som genomsnittligt beräknas
åtgå för uppvärmning av ett enligt de nya bestämmelserna uppfört enbostadshus.

SABO
framhåller behovet av att samhällsplaneringen och därmed samhältsutbyggnaden i
ökad utsträckning inriktas på ett energisnålt samhälle. Det finns enligt SABO
starka skäl att i detta avseende ifrågasätta en

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 91

stor
del av de senaste årens bostadsproduktion med bl. a. slort inslag av
eluppvärmda småhus. Det är också angeläget att se över energihushållningen i
fritidshus, framhåller SABO. Villaägareförbundet anför i denna fråga alt enligt
tillgängliga undersökningar är energiåtgången per rumsenhel i småhus ungefär
lika med eller t. o. m. något lägre än i flerfamiljshus.

SAR
och Ärkitektförbundet liksom SABO ifrågasätter den generella tendensen lilt
ökade ytor i såväl bostäder som lokaler och de därmed ökade byggnadsvolymer som
kräver uppvärmning.

Riksrevisionsverket,
indusiriverkel, STUm. fl. anseratt planverkets förslag till åtgärdspaket måste
ställas mot de energibesparande åtgärder som föreslås av bl. a. konsumentverket
och industriverket. Exempelvis måste isolering av fastigheterna ses mot
bakgrund av ett minskat underlag för från energiproduktionssynpunkt
fördelaktiga kraftvärmeverk eller minskat utnyttiande av industrins
överskottsvärme. Liknande synpunkter framförs också av kommunstyrelsen i
Västerås, Riksbyggen och Mekanförbundet. Riksbyggen framhåller vidare att man
vid jämförelse mellan olika uppvärmningsformer nyttjar nettotiltförd energi,
varvid hänsyn inte tas till den låga verkningsgraden vid oljebaserad
produktion av elkraft. En sådan beräkningsmetod är enligt Riksbyggen endasl
användbar om man förutsätteren framlida kraftig utbyggnad av elproduktionen i
form av kärnkraft etter vattenkraft.

SIB påpekar att rapportens
förstag främst omfattar sådana tekniska åtgärder vars genomförande kan
kontrolleras. Riksrevisionsverket, provningsansialien och Sveriges kooperaUva
och allmännyiiiga bostadsförelags förhandlingsorganisation m. fl. påpekar att
driftfrågorna har väl så stor betydelse som frågor om byggnaders utformning.

Flera remissinsianser lar
upp de brister i isotering och täthet som uppstår på grund av bristande
kunskaper etter slarv vid nybyggnad såväl som vid ombyggnad. Provnlngsanstalten
påpekar att sådana frågor i många fall avgör den slutliga funktionsdugligheten
hos byggnaden och att detta gäller i speciellt hög grad för de högre
isolerings- och tätningsnivåer som krävs. Konsumentverket framhåller att de
kontakter allmänheten har med verket beträffande brister i bostadsbebyggelse -
f n. ca IOOOO om året - till inte obetydlig del avser sådana fel och brister i
byggnader som har betydelse för energiförbrukningen.

Ett
flertal remissinsianser ställer åtgärder för förbättring av de befintliga
byggnaderna i relation till en rivning av de befintliga byggnaderna och
uppförande av en helt ny byggnad. Fortifikationsförvaltningen framhåller de
olika krav som ställs på upprustning av den äldre bebyggelsen från
arbelarskyddssynpunkt och att detta i kombination med behovet att förbättra
energihushållningen kan leda till att en rivning och nybyggnad visar sig
ändamålsenliga re. Den äldre bebyggelsen som förvaltningen ansvarar för har
ofta slora ytor och stora totalvolymer i förhållande till vad som erfordras för
verksamheten och förvaltningen framhåller alt energiförbmkningen i dessa aldrig
kan nedbringas titt den nivå som kan erhållas i en ny byggnad där

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 92

kraven
på energihushållning beaktas redan vid planlösningen. Riksbyggen framhåller alt
om fasaderna i en äldre bebyggelse i samband med tilläggsisolering ges en ny
utformning kan motivet alt bibehålla bebyggelsen förändras eller helt bortfaUa.
Sektionen Jor maskinteknik och institutionen JÖr byggnadsteknik yid KTH anser
dock att den nya bebyggelsen normalt flr så myckel högre ytstandard och därmed
större byggnadsvolym som skall uppvärmas att man uppnår små eller ibland inga
besparingar genom allernativet rivning och nybyggnad. Byggnadsslyrelsen,
riksantikvarieämbetet, SAR och Ärkitektförbundet m. fl. påpekar all
energiåtgången för materiattill-verkning, transport och byggnadsarbete bör
övervägas när del gäller byggnadstekniska åtgärder. Enligt BFR åtgår
väsentligt mindre energi vid ombyggnad än vid nybyggnad. Riksantikvarieämbetet
påpekar att del såväl från kulturhistoriska synpunkter som från
energihushåltningssynpunkter är angelägel att stimulera att befinttiga
ylmalerial såsom ytlerpanel återanvändes i stället för alt de ersattes med nya
material.

Tekniska fakulteten vid
Lunds universitet saknar en analys av de beskrivna förbättringsåtgärdernas
additiva effekter. Fakulteten kan ej utesluta möjligheten av att gränsnyttan
av extra förbättringsåtgärder är avtagande. Om så är fallel vore en analys av
den tUltagande marginatinvesteringen per inbesparad kilowattimme önskvärd.
Sektionen för maskinteknik vid KTH anser att man bör beakta de förändringar,
såväl förbättringar som försämringar, av byggnadens egenskaper som sker med
tiden. Det saknas en finansieringsanalys och en analys av tillgången på
kvalificerad arbetskraft för de åigärder som kan bli aktuella. SPRl påpekar att
i rapporten redovisas vilka investeringskostnader och vilka energibesparingar
som erhålles med olika åtgärder men inte deras påverkan på den totala
årskostnaden. SABO saknar en analys av vilka studiesystem som är tänkbara och
vilka effektema av dessa kan bli.

Kommunstyrelsen i
Örnsköldsvik. Industrigruppen för tält byggeri. Industrins byggmaterialgrupp,
SPRl och CivUingenjörsförbundet m. fl. påpekar svårighetema att bedöma det
framtida energipriset och den betydelse som denna osäkerhet har för bedömningen
av olika åtgärders lämplighet. SPRl, som inser att det är svårt alt lämna
rekommendation om lämpligt katkylpris, påpekar att det å andra sidan är
omöjligt för den enskilde fastighetsägaren att göra sådana bedömningar. SPRl
anser därför att ett lämpligt kalkylpris för sådana bedömningar bör redovisas
från statens sida.

Sektionen
för maskinteknik vid KTH framhkWer att det i rapporten inle finns några
bedömningar av möjligheterna alt tillämpa ny känd men ej använd teknik,
exempelvis nya fönsterkonstruktioner.

Flera remissinstanser
anser att rekommendationer om lämpliga åigärder kan ges en regional variation.
Länsstyrelsen IMalmöhus län framhålleratt det i del sydsvenska kustområdet
sältan är låg yttertemperatur men däremot ofla blåsigt. Frågor rörande
byggnadernas täthet och ventilation llr därvid särskild betydelse. De växlande
vindförhållandena försvårar samtidigt möjligheterna alt hålla mindre
pannanläggningar optimalt injusterade.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 93

Flera
remissinstanser tar upp hygieniska aspekter av energibesparande åtgärder i det
befintliga byggnadsbeståndei. Socialstyrelsen anför att det f n. torde finnas
möjlighet till sänkning av inomhuslemperaturen utan risk för några hygieniska
ölägenheter med tanke på den relativt höga inomhuslemperaturen i många av
landets bostäder. Ätt fl bostäderna mera täta och bätlre isolerade innebär
enligt styrelsen en klar förbättring av inomhusktimatet. Inomhuslemperaturen
blir jämnare och problemet med kalla golv blir mindre. Liknande synpunkter
framförs även av naturvårdsverket. Industrins byggmaterialgrupp och Swedisol.
Naturvårdsverket framhåller även värdel av den förbältring av ljudisoleringen
som i många fatt kommeratt bli en effekt av åtgärder för energihushållning.
Ftera instanser är emellertid rädda för all en begränsning av den ofrivilliga
ventilationen skall medföra risker från hygienisk synpunkt. Sådana synpunkter
framförs bl. a. av naturvårdsverket, konsumenn'erket och arbetarskyddsstyretsen
samt kommunstyrelsen I Västerås. Naturvårdsverket och kommunstyrelsen i
Västerås påpekar också att riskerna med byggnads- och inredningsmaterial som
avger hälsovådliga gaser ökar med minskande ventilation. Konsumentverket
påpekar att en på flera håll iakttagen och lidigare oförklariig nedsvärtning i
vissa bostäder tycks ha sin bakgrund i bl. a. otillfredsställande ventilation.

Fortijikationsförvalinlngen,
Fastighetsanställdas förbund och Svenska elverksföreningen tar upp de risker
som är förenade med alltför långt driven sparsamhet inom belysningsområdet och
framhåller alt sådana åtgärder också har en arbetsmiljöaspekt.
Fastighetsanställdas förbund påpekar att deras medlemmar f n. ofta har
otillräcklig arbetsbetysning och att det inom detta område snarast gälter att
höja och inte sänka belysningsstyrkan.

De
arbelarskyddsfrågor som är förknippade med energibesparande åtgärder tas upp av
bl. a. naturvårdsverket. Byggnadsarbetareförbundet och Riksbyggen. De påpekar
alt ändringsarbeten i äldre pannor och rörinstallationer ofla innebär arbeten
med asbestbaserade isoleringsmalerial. Vidare framhålles att de yrkeshygieniska
effekterna av mineralull är ofullständigt kända och bör klarläggas innan man
påbörjar ett landsomfattande arbete med sådana material.

En
rad remissinstanser uppehåller sig vid de olika bieffekter som kan förväntas i
samband med omfatiande program för tilläggsisolering av fasader. Frågan
behandlas såväl från teknisk och estetisk som från kulturhistorisk synpunkt.
Industrins byggmaterialgrupp pekar på en ökad livslängd för byggnaden och
Swedisol på lägre underhållskostnader. Flera remissinstanser framhåller dock
alt vissa av de förestagna teknikerna för tilläggsisoleringar är ofullständigt
kända och att de kan leda till fuktskador eller frostskador på fasader. Risker
för fuktskador påpekas av bl. a. SABO och tekniska Jäkulleten yid Lunds
universitet, medan seklionenför arkitektur vid KTH pekar på risker för
putsskador och anser att tilläggsisolering av äldre putsade byggnader bör anstå
tills dess att resul.tat framkommer från pågående forskning vid bl. a. tekniska
fakulteten vid Lunds univeristel. Institutionen för byggnadsteknik vid

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 94

KTH
anser att praktiskt användbara titläggsisoleringsmeloder för putsade fasader
bör finnas lillgängliga inom en femårsperiod. Kommunstyrelsen I Örnsköldsvik
framhåller att fastighetsägarna inte bör tillrådas ulföra fasadisolering med
metoder som är ofullständigt kända och föreslår därför att erforderliga
forskningsprojekt avvaktas innan mer omfattande åtgärder vidtas.

RiksanUkvarieämbetet,
SIB, länsstyrelsen i Alvsborgs län. Institutionen for byggnadsteknik vid KTH,
kommunstyrelsen i Västerås, fndusirigruppen för lätl byggeri,
Ingenjörsvetenskapsakadeinlen, SAR och Ärkitektförbundet, Svenska Jörenlngen
för byggnadsvård och SABO tar upp frågan om de estetiska effekterna av
utvändiga fasadisoleringar. Kommunstyrelsen i Västerås anför alt ej önskvärda
miljömässiga effekter kan uppkomma vid utvändig titläggsisolering av fasader
då fasadmaterialet ofta blir plåt eller andra skivmaterial. En förvandling av
bebyggelsegmpper, som i dag är miljömässigt väl hophållna genom enhetliga
fasadmaterial, exempelvis tegel eller puts, lill plåtbyggnader är icke
önskvärd. Flera remissinsianser framhåller all även 1900-talels byggnadsmiljöer
har kulturvärden som bör vårdas. Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Svenska
föreningen för byggnadsvård anser att byggnadsnämnderna bör uppmanas att ägna
denna fråga särskild uppmärksamhet. Svenska föreningen för byggnadsvård anser
att statsmakterna bör ge sådana riktlinjer för tillämpning av 38 S BS att byggnadsnämnderna
utifrån en mer allmän miljösyn kan inskrida mot olämplig utformning av fasader.
Fastighetsägareförbundet anser däremot att utvändig tilläggsisotering av
fasader i den äldre bebyggelsen ofta försvåras etter omöjliggörs på gmnd av
byggnadsnämndernas speciella krav avseende utformningen. Byggnadsnämnderna
borde därför enligt förbundet åläggas inta en mindre restriktiv inställning.
NBD och NED anser att på grund av den äldre bebyggelsens varierande
beskaffenhet borde ett belydligt mera flexibelt åtgärdsprogram vara att föredra
för den äldre bebyggelsen. Liknande synpunkter framförs av bl. a. SIB,
kommunstyrelsen i Västerås, Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenska föreningen
för byggnadsvård.

Flera
remissinstanser framhåller att de estetiska effektema måste tillmätas särskild
betydelse i områden med kulturhistoriskt värde. RiksanUkvarieäm-beiet
påpekarail kulturminnesvård i ökad utsträckning inriktas på bevarande av hela
och sammanhängande miljöer såväl i kulturiandskapets gtesbebyg-gelse som inom
tätorternas miljöer. Länsstyrelsen i Västmanlands län påpekar alt de
inventeringar med redovisning av kulturhistoriska värderingar som finns ärett
värdefullt underlag vid upprättande av kommunala program för energibesparande
åtgärder. I de fall kulturhistoriska bebyggelseinventeringar saknas är del av
vikl alt kulturhistorisk värdering sker i samband med utredning av föreslagna
energibesparingsåtgärder och lämpliga åtgärder diskuteras med en antikvarisk
myndighet. Även riksantikvarieämbelel och Svenska föreningen för byggnadsvård
framhåller att det är väsentligt all antikvarisk eller kulturhistorisk expertis
medverkar vid upprättandet av

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 95

kommunala
energisparprogram. Riksaniikvarieämbelei anser att utifrån en loialekonomisk
bedömning är fömtsättningarna gynnsamma att förena kulturminnesvårdens
inlressen med åtgärdsprogram för energibesparing i befintlig bebyggelse.
Ämbetet framhåller dock liksom flera andra instanser att gällande låneregler
och andra bestämmelser ofta främjar ett från kulturhistorisk synpunkt mindre
lämpligt utförande av åtgärdema.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar framhåller att alla åtgärder som kan minska
importberoendet av olja är av belydelse och att de i planverkels rapport
förestagna åtgärderna därför sammanfaller med överstyrelsens
beredskapsintressen.

Brandnämnden
anser att den ökade brandfara som kan vara förknippad med vissa av de
byggnadstekniska åtgärderna måste uppmärksammas särskilt. Det gäller såväl
sådana isoleringsmalerial som är brännbara som den ökade användningen av
relurluft som kan medföra risk för brand- och rökspridning.

Institutionen
för byggnadsteknik vid KTH anser att en ökad användning av sotfångare och
värmelager kan skapa utrymmesbehov som måsle särskilt beaktas vid
stadsplanering och byggnadsprojektering.

Naturvårdsverket
framhåller att åtgärder för att minska energiförbrukningen i samhället är av
stort värde från naturvårdssynpunkt. Såväl oljeförbränning som
elkraftproduktion är förenad med naturpåverkan och energibesparingar medför sålunda
generellt att trycket på naturen minskar. Verket betonar dock att besparingarna
måste vägas mot de övriga mål som uppsatts för att förbättra vår livsmiljö.
Sektionen för maskinteknik vid KTH noterar att-i motsats till vad som uppges i
rapporten-stoftavskitjare ofta inte används vid fjärrvärmeantäggningar.

De sociala konsekvenserna
av ombyggnadsåtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet berörs av flera
remissinstanser. Socialstyrelsen, konsumentverket och länsstyrelsen i
Västmanlands län framhåller att de äldre delarna av byggnadsbeståndet i stor
utsträckning brukas av ekonomiskt svaga grupper. Detta måsle beaklas såväl vid
utformningen av kraven på åtgärder som vid ulformningen av villkor för tån och
bidrag.

6.3
Begreppsförklaringar

6.3.1
Principer för lönsamhetsbedömningar

Planverkets
beräkningar av kostnader och besparingsmöjligheter bedömes av flera
remissinstanser som mycket grova. Många har därför inte tagit ställning titt
dem. De remissinstanser som mera detaljerat studerat lönsamheten använder ofta
olika lönsamheisbegrepp.

För
att möjliggöra jämförelse mellan olika lönsamheisbegrepp redovisar
institutionen för byggnadsteknik vid KTH alternativa metoder för bedömning av
energibesparande åtgärders lönsamhet. Institutionen påpekarail man vid

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 96

jämförelser
mellan olika åtgärder söker ett tönsamhetsmålt som möjliggör direkta
jämförelser. Sådana jämförelser försvåras enligt institutionen av att
åtgärderna ofta har olika varaktighet (brukstid). Vid åtgärder med tång
livslängd anser institutionen att lönsamhetsbedömningen försvåras av brisiande
kunskap om sådana faktorersom ränteutveckling och energiprisets utveckling.

Tilläggsisolering är
enligt institutionen exempel på en mycket varaktig åtgärd som normalt beräknas
beslå under en byggnads återstående brukslid. En i lönsamhetskalkyler vanligen
använd livslängd är 30 år. Tilläggsisotering kräver i vissa fall en tämligen
hög investering vid genomförandet men kräver därefter inget extra underhåll.
Jämfört med förbmkningen före en tilläggsisotering sparas genom isoteringen
varje år en viss energimängd och detta sker under byggnadens återstående
livslängd. Andra typer av energibesparande åtgärder innebär kanske en
förhållandevis liten investering men fordrar årligt underhåll för att ge
förväntad effekt. Åtgärdens brukstid kan dessutom vara en hett annan än
brukstiden för titläggsisoteringsåtgärden. De lönsamhelsmått som normalt
används är enligt institutionen följande:

Återbetalningsliden,
dvs. den tidsperiod som erfordras för att genom nettointäkterna återbetala det
investerade kapitalet, används ofta för att bestämma lönsamheten för en
besparingsåtgärd. Kalkyträntefolen som därvid används uttrycker
beslutsfattarens krav på avkastning i procent av investerat kapital, eller
snarare gränsvärdet för lönsamhet. Lönsamhetsberäkning i form av
ålerbelalningslid kan missförslås genom all brukstiden enligt ovan i regel
skiljer sig åi för olika åtgärder, Därför används ofta internräntefoten som
mått på lönsamhet. Inlernräntefotenär avkastningen i procenl av investerat
kapital beräknad för en viss bmkstid. Med internräntemetoden kan två eller
flera alternativa åigärder jämföras på samma grund, dvs. hänsyn tas till
respektive åtgärds livslängd.

Ett
enkelt mått på lönsamheten för en besparingsåtgärd är enligt institutionen en
metod för beräkning av energisparkostnaden (ESK). Denna definieras sålunda

Investeringskostn.
-I- nuvärde av underhållskosln.

ESK=---------------------------- 773:-----------------

netto
årlig energibesparing x brukstid

ESK
anges lämpligen i öre/kWh.

Det
faktum att de framtida energibesparingarna hell enkelt summeras innebär att
ovanstående formel inte tar hänsyn till räntefaktorn. En längre fram i tiden
liggande besparing har ett mindre "nuvärde" än en näraliggande
samtidigt förutsätts dock genom förfarandet att energipriset är konstant. Genom
korrektionsfaktorer kan man dock enkelt justera beräkningarna för räntefaktorns
inverkan. Metoden likställer enligt institutionen den kommande årliga
prishöjningen för energi med motsvarande års räntefot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
energipriset bedöms stiga snabbare än vad räntefoten anger så skall ESK räknas
ner med beräkningsbar faktor. 1 motsatt falt stiger ESK.

Institutionen
anseratt energisparkostnaden kan användas föratt jämföra kostnaden att spara
energi med all köpa den och anser därför att den med hänsyn till förväntad
framtida ränta och förändring av energipris korrigerade energisparkostnaden
direkt kan jämföras med rådande energipris. Om ESK är mindre än rådande
energipris är åtgärden lönsam.

Institutionen
anför vidare att vid de flesta åtgärder som är aktuella för energibesparing
gälter det att avgöra om åtgärden är lönsam och om den skall genomföras etter
inte. Vid titläggsisotering tillkommer även spörsmålet om tiockleken på den
isolering som skall anbringas. En ekonomisk dimensionering av värmeisoleringen
i en byggnadsdel kan därför betraktas som ett oplimeringsproblem.

Vid
tilläggsisotering föreligger en kostnad som kan uppfattas som i huvudsak fast,
nämligen kostnaden för uppfästning och täckskikt. Till denna kommer kostnaden
för själva isoleringen och upphängningsanordningarna, vilken varierar med
isolertiockteken. Den totala isolereffekten växer hela tiden med tilttagande
isotertiocklek. Marginaleffekten, dvs. verkan av den sista centimetern
isolering, avtardock då isolertjockleken ökar. Detta innebär att en optimal
isotertjocklek kan beräknas där bästa lönsamheten erhålles.

Institutionen
ger följande exempel på den avtagande nyttan av ökad isotertiocklek.

Figur 6.1

k-v ä rde (W/m C)

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

1,0
_

-

affMö

0,7
_

c Ak=0,30

».W
»» ~.» "-v-

\

-

'"({.im

0,5
_ 0,2

1 1

0

1
,... _, ..

=U,Ui|

50

150

200 250 mm min.ull

7 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 98

Diagrammet
visar värmegenomgångstalet för ett vindsbjälklag vid olika tiocktekar på
tiltäggsisoleringen. Av diagrammet framgåratten 50 mm tiock titläggsisolering
minskar k-värdet från ursprungsliga 0,70 till 0,40 dvs. med 0,30 W/m °C medan
en 50 mm tiock ökning av titläggsisoleringen från 150 till 200 mm endast
minskar k-värdet med 0,04 W/m °C.

I
sina bedömningar av möjlig energibesparing har institutionen tillämpat
energisparkostnadsmetoden för att avgöra om en åtgärd skall ulföras eller inte.
Samma metod har använts för att beräkna optimal isolertiocklek vid
tilläggsisotering.

Även byggnadsstyrelsen.
Industrigruppen för län byggeri samt Swedisol utnyttjar
energisparkostnadsmetoden i sina remissvar.

Industriverket
gör vissa jämförelser med ett lönsamhelsmått som i princip överensstämmer med
återbetalningsliden. Verket påpekar dock svagheten med att metoden ej tar
hänsyn till åtgärdens livslängd. Även HSB:s riksjörbund använder
återbetalningstiden som lönsamhelsmått.

6.3.2
Brukstid och behov av underhåU

Planverket
angav i sin preliminära rapport att livslängden för olika typer av
energibesparande åigärder kan variera mellan 10 och 50 år. Samtidigt påpekade
verket att många åtgärder kräver periodiskt underhåll för att kunna ge avsedd
effekt under denna livslängd. Flera remissinstanser har funnii anledning
kommentera detta.

När det gäller åtgärder av
typen värmeisolering, fönsterrenovering och alla tälningsåtgärder utom tätning
av fönster mellan karm och båge råder enighet om att åtgärdernas livslängd
överensslämmer med husets återstående brukstid. Byggnadsstyrelsen,
Instituiionen för byggnadsteknik vid KTH, Industrigruppen för lätt byggeri,
Swedisol m. fl. använder 30 år som livslängd för hela tokatbeslåndel utom
industrins byggnader, där man anser att livslängden i genomsnitt är 20 år.
Fönsterläining mellan karm och båge harenligi dessa remissinstanser en
livslängd på 10 år. Något behov av underhåll anser man inte föreligga.

Livslängd för åtgärder som
berör uppvärmningssyslem, ventilation eller styr- och reglersyslem behandlas av
bl.a. byggnadsstyrelsen, sektionen för maskinteknik vid KTH och Mekanförbundet.
Enighet råder om att livslängden för dessa åtgärder normalt ej avgörs av husets
brukstid utan mera beror på mekanisk förslitning av olika ingående komponenter.
Detta senare anger man vara en av orsakema till alt dessa åtgärder normalt
kräver någon form av underhåll för att ge avsedd energibesparande effekt. 1
stort setl råder enighet bland remissinstanserna om att livslängden inom denna
kategori av åtgärder kan variera från 10 lill 20 år.

Mekanförbundet
delar planverkets uppfattning att brukstiden för instaltationer för
värmeåtervinning ur ventilationsluft kan sällas till 20 år och anger den
tekniska livslängden till mellan 20 och 30 år. Byggnader med frånlufts-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 99

eller
till/frånluftsventilation är sältan äldre än 20 till 30 år, varför deras
återstående livslängd ej heller utgör någon begränsning för installation av
värmeålervinning.

Byggnadsslyrelsen
uppger brukstiden till 10 år för s. k. enkla installationstekniska (VVS)
åigärder men anger att flera av dessa givetvis har längre livslängd. Valet av
en kortare brukstid innebärenligl styrelsen att kostnader för rutinmässig
kontroll av justering av installationer kan anses intäckla.

InsUtutionen
för byggnadsteknik vid KTH anger livslängden för åigärder för individuell
mätning av el- och varmvattenförbrukning till mellan 20 och 30 år.
Institutionen anser att framför allt de senare då kräver periodiskt underhåll.

Institutionen
behandlar även nya lokala energikällor. Livslängden för dessa anges till 20 år
och institutionen påpekarail underhåll är nödvändigt för att exempelvis
sotflngare skatt fungera lillfredsslällande.

6.3.3
Klimatförulsällningar

För
att kunna beräkna besparingseffekt eller lönsamhet för en energibesparande
åtgärd fordras kännedom om inomhus-och utomhusklimat förden aktuella byggnaden.
Man brukar utnyttja det s. k. värmeförbmkningslalet (Q-värdet), en
beräkningsenhet som beror av temperaturerna inne och ute under
uppvärmningssäsongens heta längd. Q-värdet varierar därmed från plats litl
plats. Som medelort för Sverige brukar Stockholm etter Örebro väljas.
Planverket har i sina beräkningar räknat med 1 IOOOO gradtimmar för dessa
orter. Instituiionen för byggnadsteknik vid KTH anger för dessa orter att en
genomsnittlig inomhustemperatur på 20°C ger värmeförbmkningslalet 100 000
gradtimmar per år. Institutionen påpekar vidare att värmeförbmkningslalet
varierar för olika typer av lokaler beroende bl.a. på att man använder olika
inomhustemperaturer.

InsUtutionenförbyggnadsteknlkvidKTHvisarattvärmeförbrukningstaletär
direkt proportionellt mot energibesparingen. Institutionen utför sina beräkningar
av energibesparingsmöjligheterna med ett värmeförbmkningstal på 100 000
gradlimmar men redovisar i en sammanställning avseende hela byggnadsbeståndet
även den beräknade besparingen vid 120 000 gradtimmar. Slutligen redovisar
institutionen en sammanställning där man använder 120 000 gradlimmar för
bostadshus, 110 000 gradtimmar för övriga lokaler och 100 000 gradtimmar för
industrilokaler. Byggnadsstyrelsen använder värmeförbrukningstalet 90 000
gradtimmar i sina beräkningar av besparingsmöjligheterna inom det egna
lokalbeståndet. Industrigruppen för lätt byggeri använder 127 000 gradtimmar
för bostäder, 112 000 gradtimmar för övriga lokaler samt 100 000 gradtimmar för
industrins lokaler. Om i den fortsatta redovisningen inte annat anges är dessa
värmeförbmkningstal använda i respektive remissinstans beräkningar.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 100

6.4
Lämpliga tekniska åtgärder i befintlig bebyggelse

6.4.1
AUmänt

Ett
stort anlal remissinsianser lämnar planverkets förslag till lämpliga lekniska
åtgärder ulan kommentar. Andra berör dem översiktligt och instämmer så gott som
undantagslöst i planverkets bedömningar.

Byggnadsstyrelsen.
HSB.s riksförbund, Industrins byggmaterialgrupp och NBD och NED m. fl.
framhåller dessutom alt de föreslagna åtgärderna går att genomföra med i dag
känd teknik.

SIB påpekar bl. a, att det
är angeläget alt inte alltför schablonmässigt utnyttia erfarenheter från
energibesparande åtgärder i ett nyare byggnadsbestånd när åtgärder skall
vidtas i det äldre byggnadsbeståndet. Det kan enligt SIB leda till ett alltför
litet utbyte i form av energibesparing till priset av stora ingrepp som
förvanskar bebyggelsen. SIB anser att målet bör vara att nå energibesparingar
med minsta möjliga ingrepp i byggnaderna och nämner som exempel avskärmningar
med gardiner och dylikt. SIB menar-att det är olyckligt om sådana åtgärder
avfärdas på grund av svårighelen att kontrollera att åtgärden används på rätt
sätt,

InsUtutionen
för byggnadsteknik vid KTH anser att det område planverket behandlar är
synneriigen stort och att ett väsentUgt större antal besparingsmöjligheter än
de som uppräknas skutte kunna anges,

Ftera
remissorgan, bl. a. riksantikvarieämbetet. BFR, provniiigsanstalien, Chalmers
lekniska högskola, tekniska fakulteten vid Lunds universitet, instituiionen
för byggnadsteknik vid KTH, kommunstyrelsen i Västerås, Riksbyggen samt SABO,
understryker vikten av alt forskningsinsatserna rörande energibesparande
åtgärder i byggnadsbeståndet intensifieras. Detta dels för all nya produkter
och arbetsmetoder skall utvecklas men också för att undvika tekniska
felbedömningar vid tillämpning av i dag kända metoder.

BFR
pekar på att någon påtaglig stimulans litl teknisk utveckling inle finns för
närvarande. Statsmakterna måste därför formulera handlingsprogram som i grova
drag konkretiserar vilka åtgärder som skall vidtas, när de skatt startas och
vilket ekonomiskt stöd samhället tänker ge. Rådet menar även att införandet av
ny teknik inom byggnadssektom kräver avsevärd tid,

NBD och NED rekommenderar
alt långtgående bindningar .för vissa åtgärdsprogram bör föregås av
försöksverksamhet i mindre skata, NBD och NED påpekar även att man därmed också
kan sörja fören lämplig uppföljning av det praktiska utvecklingsarbete som
redan utförts på ålskilliga håll. Även arbetsmarknadsstyrelsen och Industrins
byggmaterialgrupp anför liknande tankegångar.

Några
få remissorgan ägnar ett större utrymme åt alt diskutera de föreslagna tekniska
åtgärderna. Deras synpunkter redovisas i det följande mer i delalj i samband
med att remissyttranden avseende specifika energibesparande åigärder
behandlas.

Naturvårdsverket
betonar fördelen med att tätare byggnader, treglasfönster

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 101

och
förbättrad värmeisolering även förbättrar ljudisoleringen. 1 befintlig
bebyggelse är bil- och flygtrafik otvivelaktigt bullerkällor som ofta vållar
altvarliga olägenheter, menar verket.

Socialstyrelsen ger sina
synpunkler med utgångspunkt från att några energibesparande åtgärder kan komma
att förändra inomhusktimatet men anför att några hygieniska olägenheter ej kan
tillåtas uppkomma. Sålunda påpekar socialstyrelsen att man i sin publikation
Meddelande nr 109/1966 "Sanitära krav på våra bostäder" accepterat
inomhuslemperaturen -l-18°C under dagen och -l-16°C under natten som
minimigräns för uppvärmning av bostadsrum. Dessa undre gränser är satta efter
strikt hygieniska bedömningar och inte efter komfortkrav. För åldringar, vissa
långtidssjuka och personer med nedsatt viialitet fordras ofta en eller annan
grad högre medeltemperatur. Värdena avser lufttemperaturen och icke riktad
operativ temperatur. Socialstyrelsen anför som sin uppfattning att det torde
finnas möjligheter till sänkning av inomhuslemperaturen utan risk för några
hygienska olägenheter med tanke på den relativt höga inomhustemperatur som för
närvarande råder i landets bostäder. Ätt fä bostäderna mera täta och bättre
isolerade innebär därmed en klar förbättring av inomhusktimatet.
Inomhuslemperaturen blir jämnare och problemet med kalla golv blir mindre.

Foriifikationsförvaliningen
anser att åtgärder med tång avskrivningslid kan medföra en låsning till dagens
teknik som försvararen övergång titt framtida nya system.

Brandnämnden
förutsätteratt byggnadstekniska åtgärder sker inom ramen för
brandskyddsbestämmelser i Svensk Byggnorm. Åtgärder som kan tänkas medföra ökad
brandfara är användning av brännbara isoleringsmaterial samt ändringar i
ventilationssystem.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar framhåller att de i planverkets rapport förestagna
åtgärderna sammanfaller med ÖEF:s beredskapsintressen.

Vissa
regionala synpunkter framföres. Sålunda anser länsstyrelsen i Malmöhus län att
man, vid de fortsatta övervägandena om förbättrad energihushållning i del
befintliga byggnadsbeståndet, bör ägna de speciella klimatförhållandena som
råder i det sydsvenska kustområdet uppmärksamhet. Man anger speciellt att
klimatet ofta är blåsigt och att temperaturen mera sältan är låg.

Länsstyrelsen
i Norrbottens län påpekar att länets speciella klimatiska förhållanden
inneburit att isoleringen redan håller en hög standard och att
energisparmöjligheterna genom ytterligare isoleringsålgärder därför är relativt
sett mindre i detta län. Fortfarande anser dock länsstyrelsen alt ett betydande
uirymme för energisparåtgärder finns i länets bebyggelse.

Yrkeshygieniska
frågor berörs av naturvårdsverket, Byggnadsarbetareförbundet och Riksbyggen.
Framför allt påpekas risken för att i samband med rivningsarbeten träffa på
asbestbaserade malerial men även eventuella hälsorisker vid arbete med
mineralalt berörs.

Arbetarskyddsstyretsen
påpekar att föreslagna åtgärder ej får leda till en

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 102

sämre
arbetsmiljö genom för hög täthet och mindre tjusinsläpp i lokalerna.

Ftera
remissorgan framhåller att det är väsentligt att man kontrollerar att de
energibesparande åtgärderna utförts på ett sådant sätt att de fltt avsedd
effekt. Provningsanstalten anser att förutom åtgärdens konstruktiva utformning
så är det ofta arbetsutförandet som avgör om åtgärden ger fult effekt.
Efterkontroll är enligt provningsanstalten en bra metod för att kontrollera
arbetsutförandet.

Några
remissinstanser påpekar vikten av att de energibesparande åtgärderna utföres
av kunnig personal. Inom vissa sektorer förefaller en viss knapphet på
yrkeskunnig personat kunna begränsa den möjliga genomförandetakten av
åtgärdema,

Arbelsmarknadsslyrelsen
påpekarail det ärett önskemål att inptaneringen i tiden av de förestagna
åtgärdema noga övervägs. Enklare underhållsåtgärder och justeringar kommer
enligt styrelsens uppfattning att i första hand öka efterfrågan på VVS-anknutna
yrkesgrupper inom instaltations- och serviceområdet och nuvarande
yrkesarbetarkår räcker inte titt för en snabb insats av den omfattning
planverket skisserar. Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar att en noggrann planering
erfordras även för denna det av åtgärdsprogram mel samt att del, vid sidan av
mer preciserade kalkyler över arbetskraftsbehoven, fordras betydande
utbildningsinsatser.

SIB
påpekar att utbildningsbehovet inte enbart rör frågan om att utbUda personal
utan i många fatt också rör frågan om att utbilda lärare för denna utbildning.
Del kommer därför, enligt institutets mening, att la tång tid innan man kan ha
en fungerande besiktnings-, genomförande- och kontroltapparat även om
ekonomiska resurser och tillgång till villig personal finns.

Arbetarskyddsstyrdsen
anför att planverkets påstående alt möjligheterna titt energibesparing är
större i lokattieslåndel än i bostadsbeståndet, bl. a. därför att många av
instatlationerna i detta bestånd är överdimensionerade och körs relativt
oekonomiskt, inte synes helt underbyggt, eftersom planverket även anger att det
är svårt att få fram tillförlitliga uppgifier om lokalbeståndels tekniska
egenskaper och kvalitet. Styrelsen anför vidare alt de föreslagna
instaltationstekniska åtgärderna inte llr medföra en försämrad arbetsmiljö.
Belastningar och förändringar i belastningar från olika processer i arbetsmiljöer
har många gånger större inverkan på arbetsmiljön än belastningar från och genom
byggnaden och det måste därför vara de förslnämnda faktorerna som flr avgöra i
vad mån energibesparingar kan genomföras genom åigärder i
installationssystemet. Styrelsen framför i sammanhanget att viss överdimensionering
av installationers kapacitet många gånger är en fömtsättning för
energibesparing eftersom överdimensioneringen utnyttjas för snabb uppvärmning
efter avstängning. Styrelsen hänvisar därvid till att planverket föreslår
avstängning av ventilation och minskad värme under icke arbetstid. Styrelsen
framhåller sammanfattningsvis att dagens och morgondagens krav på bättre
arbetsmiljö kommer att ställa höga krav på framför allt installationer.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 103

Byggnadsstyrelsen
anför att planverkets bedömningar av energibesparingar och investeringsutgifter
för bostadssektorn genom VVS-lekniska åtgärder var och en förefaller rimliga
med undantag för åtgärden injustering av radiatorer i småhus. Den summerade
besparingseffekten av åtgärderna anser styrelsen däremot mindre rimtig.
Styrelsen menar att det ärav yttersta vikt att förbrukningar och
besparingsmöjligheter inom olika delar av lokalbeståndet utreds innan några
slutsatser dras om de totala besparingsmöjligheterna. För det egna
lokalbeståndet anser dock styrelsen att sparmöjligheterna inte är mer än 60 96
av vad planverket angivit.

Enklare
drifttekniska åtgärder, exempelvis drifttidsstyrning av ventilation, ger enligt
byggnadsstyrelsens uppfattning mycket varierande resultat från byggnad till
byggnad. Besparingar i bruttoenergiförbmkning mellan 1 och 50 96 har
konstaterats. Den genomsnittliga bmttoenergibesparingen för 25 96 (5,2 Mm-*) av
byggnadsstyrelsens tokatbestånd genom enkla drifttekniska åtgärder tigger
mellan 10 och 15 96 av normalårsförbrukningen.

VVS-lekniska
Jörenlngen anser att det finns risk för att enkla tekniska åtgärder inom
lokalbeståndet undervärderas. Möjligheterna att mer omfattande utnyttja
spillvärme, att utnyttja mer effektiva mtiner för underhåll, skötset och drift
saml värmeåtervinningsmöjtigheter i tokatbeståndet underskattas enligt
föreningen. Föreningen anför vidare att enkla åtgärder av instaltationsteknisk
karaktär (inreglering av värmesystem, justering av pannanläggningar, minskning
av ventitationsluftflöden, installation av regleranordningar) samt vissa enkla
byggnadstekniska åtgärder av typen fönslerlälning bör prioriteras i högre grad
än i planverkets förslag.

6.4.2
Värmeisolering

Beträffande
planverkets angetägenhetsgradering av värmeisolerande åtgärder råder stor
enighet. Sålunda är samtliga remissinstanser som berört frågan överens om att
titläggsisolering av vindsbjälklag innebär ett betydligt mindre ingrepp i
byggnaden än att isolera ytterväggar och golvbjälklag.

Samstämmighet
bland remissorganen råder även kring uppfattningen att de värmeisolerande
åtgärderna går att utföra med i dag känd byggnadsteknik.

Flera
remissorgan framhåller dock att ett vissl forskningsbehov föreligger
beträffande de värmeisolerande åtgärderna. Sålunda framför BFR, provningsansialien,
lekniska fakuUeten vid Lunds universUet och inslitulionen för byggnadsteknik
vid KTH att framför allt fuktens inverkan på byggnadskonstruktionens
beständighet bör studeras både vid utvändig och invändig tilläggsisolering av
ytterväggar. Kommunslyrelsen i Västerås och SABO efteriyser flera tekniska
lösningar för titläggsisolering av flerbostadshus. SABO framhåller speciellt
behovet av metoder med putsat fasadskikt.

Många
remissorgan anser det viktigt att estetiska och kulturhistoriska intressen
beaktas vid titläggsisolering av ytterväggar. Riksantikvarieämbetet

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 104

framhåller
att man därför bör iakttaga en stark återhållsamhet med denna typ av åtgärder
framförallt i det allra äldsta byggnadsbeståndei. SÄR och Svenska föreningen
för byggnadsvård framför liknande synpunkler.

Några
remissinsianser framför detaljkrilik av planverkets förestagna tekniska
lösningar samt ger förslag till kompletterande åtgärder. Tekniska fakuheten vid
Lunds universitet anser all ålgärden värmeisolering av bröst-ningar bakom
värmeelement bör hänföras lilt gruppen "mera omfattande
förbättringsåtgärder". Samtidigt varnar man för att fylla mellanrum i
ytterväggar med skumplast. Man anser metoden tveksam på grund av risk för
fuktskador,

InsUtutionen
för byggnadsteknik vid KTH varnar för invändig tilläggsisolering av äldre
putsade hus. Man anser alt resultatet från pågående forskning vid tekniska
fakulteten vid Lunds universitet bör avvaktas innan metoden ges allmän utbredning.

Byggnadsstyrelsen
anser att man kan uppnå god energibesparing enbart genom att rätta till
slarvigt utförd värmeisolering på vindsbjälktag, Dessulom menar
byggnadsstyrelsen att tittäggsisotering av källarytterväggar är en åtgärd som
bör beaktas,

6.4.3
Fönster

Planverket
föreslår byte titt 3-glasfönster eller ombyggnad av befintliga 2-glasfönster
titt 3-glasfönster i viss omfattning. Åtgärden rekommenderas även av flera
remissinstanser, bl. a. byggnadsslyrelsen, InsUtutionen för byggnadsteknik vid
KTH samt Industrigruppen för län byggeri.

BFR
påpekar att en övergång från t- titt 2-gtas sparar belydligt mer energi per m
än övergång från 2- titt 3-gtas. Enkelgtas finns i slor ulsträckning i butiks-
och affärslokaler samt i källarfönster och fönster titt gemensamma utrymmen.

Planverkets
bedömning av kostnaderna för respektive åtgärder delas av institutionen för
byggnadsteknik vid KTH och Industrigruppen för lätt byggeri. Byggnadsstyrelsen
redovisar dock högre kostnader. Snickerifabrikaniernas riksförbund anser också
att planverket underskattat kostnaderna för fönsterbyte och ombyggnad av
fönster.

Några
remissinstanser påpekar att kostnaderna för fönsterbyte är höga i förhållande
till energibesparingen. Bl, a, BFR, kommunstyrelsen i Gislaved och SABO framför
sådana synpunkter. Byggnadsstyrelsen anser att ett byte titt 3-gtasfönster är
befogat endast då fönstret ändå behöver bytas, varför bara merkostnaden för
3-glasfönster jämfört med 2-glasfönsler bör användas vid lönsamhetsbedömningar.

Foriifikationsförvaliningen
påpekar olämplighetenav 3-glaskonstruklioner i fönster där risken för
gtasskador bedöms som stor.

Industrigruppen
för lätt byggeri påpekar de stigande underhållskostnaderna för speciellt
utvändigt målningsunderhåtl av fönster och framhåller lämplig-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 105

heten
av att man vid energibesparande åtgärder på fönster även beaktar möjligheterna
att ersätta litl, eller komplettera med mindre underhållskrä-vande malerial.

Industrigruppen
påpekar även att det ibland förekommer skador på ganska nya fönster, och att
orsakerna till dessa skador måste utredas, så alt de inte upprepas. Fältförsök
med olika 3-glasfönsler och metoder att komplettera 2-glasfönster till
3-glasfönster för att få praktisk erfarenhet av t. ex, montage,
isoleringsförmåga och beständighet föreslås även av Industrigruppen.

Flera
remissinstanser tar upp åigärder av typ gardiner, persienner och ytbeläggningar
på glas, Byggnadsslyrelsen efterlyser enkla billiga åtgärder som var och en i
princip kan utföra själv, t. ex, sätta upp någon genomskinlig eller
halvgenomskinlig "skärm" eller liknande för fönstret under den kalla
årstiden. ÄxdJohnson InstUutet för industriforskning föreslår dubbelpersienner
som i ett 2-glasfönsler ger bättre värmegenomgångskoefficient (k-värde) än vad
ett 3-glasfönster har. Institutionen Jör byggnadsteknik vid KTH nämner
möjligheten att ge fönster bättre k-värde genom att belägga en av glasytorna
med en oxidfilm etter att fylla isoleringsglas med speciellt värmeisolerande
gaser.

BFR
och Industrigruppen för lätt byggeri uppmärksammar den från energihushållningssynpunkt
dåliga kvaliteten hos dörrar, entrépartier och portar i det befintliga
byggnadsbeståndet.

6.4.4
Tälningsåtgärder

Av
de tälningsåtgärder som planverket föreslår råder slor enighet bland remissvaren
om lönsamhet av tätning mellan fönsterbåge och karm samt dörrblad och karm.

Byggnadsstyrelsen
anser att man bör ge hög prioritet för de relativt billiga och enkla
sparåtgärder av drifts- och underhållskaraktär dit tätning av fönster och
dörrar hör.

Dock
kpekar institutionen för byggnadsteknik vid KTH, Industrigruppen för lätt
byggeri och SABO värdet av alt tälningslister med hög kvalitet används.
Provningsanstalten och Industrigruppen för lätt byggeri föreslår en egenskapsredovisning
av tätningslisternas kvalitet eller ett typgodkännande.

Byggnadsstyrelsen,
institutionen för byggnadsteknik vid KTH m. fl. bedömer att en effektiv tätning
mellan karm och båge sänker antalet ofrivilliga luftomsättningar med 0,1-0,25
oms./tim., något beroende på byggnadens utformning, vilket stämmer väl med
planverkets beräkningar.

Övriga
tälningsåtgärder som planverket föreslår kommenteras mer sparsamt i
remissvaren, BFR anför dock väsentligheten av att tätningar av olika slag
ulföres på beständigt sätt. Systematiska studier av åldring för
tätnings-material har enligt rådel ej utförts. Rörelser m. m. hos olika
byggnadsdelar under inverkan av årstidsväxlingar bidrar även till att
tätningsegenskapen kan avta. Byggnadsstyrelsen bedömer tätning mellan karm och
vägg som

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 106

lönsam
medan effekten av den övriga tärningen, t. ex. tätning av fogar och ytskikt som
kan utföras till en kostnad av mindre än 10 öre/kWh, bedöms som marginell.

'Institutionenför
byggnadsteknik vid KTH anser del lämpligt att i anslulning titt
littäggsisoleringsarbeten saml renoveringar liksom vid omtapetseringar passa på
att förbättra tätheten hos klimatskärmen. Oberoende av dessa åtgärder bör
tätheten förbättras om det föreligger hygieniska olägenheter genom t, ex. drag,

. Institutionen påpekar
även riskerna med för täta byggnader och varnar för hygieniska olägenheter i
form av för hög fukthalt, lukt och radonhalt. Som riktvärde på nödvändig
ventilation i bostadshus nämner man 0,5 omsättningar/tim.

VVS-tekniska
föreningen anser att för att erhålla effektivaste utbyte av isolerings- och
tälhetsåtgärderna ärdel ofta nödvändigt att kombinera dessa åtgärder med
injusteringar av värme- och ventilationssystemen,

6.4.5
Ventilation

/Va/wrvaVt/sver/ce?
anför alt om den ofrivilliga ventilationen minskar, genom tälningsåtgärder, kan
det föreligga risk för all luftföroreningshatten ökar i vissa lokaler. Verket
menar vidare att även vissa andra frågor om säkerhet och trivsel bör beaktas,
bl. a. kontroll av byggnadsmaterial och inredningsdetaljer. I samband med
reducerad luftväxling kan föroreningshalten från byggnadsmaterial bli för hög i
bostäder och andra lokaler. Vidare bör säkerhetsriskerna vid uppvärmnings- och
ventilationssystem beaktas. Det gäller till exempel värmeväxlare, som enligl
verket kan leda till ökad upplagring av föroreningar i inornhusluften. Verket
framhåller också att luftväxlingsförlopp kan ge undertryck i byggnaden, varvid
luft i vissa fatt kan strömma in genom bl, a. isoleringsmalerial och
avgivningen av oönskade ämnen kan bli alltför stor.

Brandnämnden
anför att ökad användning av återiuft i ventilationssystem kan medföra ökad
risk för brand- och rökspridning.

Konsumentverket
konstaterar att ventilationsnivån i relativt nybyggda småhus är
otillfredsställande och all delta sannolikl har bidragit lill uppkomsten av s,
k, nedsvärtning. Verket anför också att man, med hänsyn till de bristfälliga
kunskaperna om nya byggmaterials inverkan på individen från medicinsk-hygienisk
synpunkt, bör vara försiktig med att reducera ventilalionsnivån i bostäderna i
alltför hög grad. Verket delar emellertid planverkets uppfattning att de
energiföriuster som uppstår till följd av felaktigt dimensionerade eller
bristfälligt utförda ventilationssystem ofta är onödigt stora.

Skolöverstyrelsen anser
alt betydande energibesparingar kan göras genom alt drifttidsstyra
ventilationsanläggningarna inom skolbyggnader och genom förbättringar av
anläggningarnas skötsel och drift. Styrelsen redovisar

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 107

exempel
som anger att energibesparingen genom en driftekonomisk skötsel, inlrimning och
inreglering av anläggningarna kan bli 20 till 30 %. Vidareutbildning av
fastighetsskötare synes därvid vara en betydelsefull åtgärd. Styrelsen menar
att det är lämpligt alt man kontinuerligl följer anläggningarnas driftekonomi
och att man eventuellt genom särskild härför anlitad personal bevakar att
energisparmöjligheterna vid skötsel och drift utnyttjas. Styrelsen anser även
att del är angeläget att noga följa utvecklingen av den tekniska utmstningen
för värme och ventilation m.m. och. undersöka möjligheterna för olika lekniska
besparingsåtgärder.

Industrigruppen
för län byggeri anför alt den befintliga statistiken beträffande luftläckage
och antalet luftomsättningar per timme vid olika byggnader och vid olika förhållanden
är otillräcklig.

Mekanförbundet påpekar att
även om i huvudsak ventilationssystem med FT-venlilation åtgärdas så är det
angeläget att också åigärder vidlas i F- och S-system. Detta för att på sikt
ytterligare reducera energiförbrukningen men också för att vinna praktisk
erfarenhet av besparingseffekt och kostnader för vissa åtgärder inom dessa
ventilationssystem.

6.4.6
Uppvärmningssystem

Brandnämnden
anför angående s, k. ekonomisotning att bränsleekonomin bör bli bestämmande för
hur ofta man bör sota. Brandförebyggande sotning fordras mer sältan och bedöms
erfarenhetsmässigt för det tolala pannbestån-det. Sådan sotning borde
egentligen bedömas från falt till falt. Nämnden förordar därför ökad användning
av rökgastermometer som hjälpmedel för fastställande av sotningsbehovet,

Provnlngsanstalten
anser att oljebrännare torde vara lönsamma att byta ut i fler än vart åttonde
småhus, vilket är fler än planverket anger i den preliminära rapporten,

Mekanförbundet
anför att utbyte till moderna oljebrännare ger såväl energibesparingar som
miljöförbättringar genom att sotbildningen minskas. Förbundet anför även att
utbyte av värmepannan i många fall är av större belydelse för energibesparingen
än byte av oljebrännare. Förbundet anser vidare att brännaren bör utrustas med
automatiskt spjäll som stänger när oljebrännaren stannar, respektive öppnar vid
start.

Forlifikaiionsjörvallnlngen
uppger som sin erfarenhet, att fjärrvärmeanstut-ning av större enheter såsom
försvarels förband i regel inte medför någon energibesparing,

SIB
anför alt fjärrvärmen bör analyseras betydligt noggrannare innan man står fasi
att den utgör ett bra sparalternativ. Redan nu har starkt grundade tvivel på
riktigheten i jämförelsen mellan fjärrvärme och lokala små och medelstora
värmeceniraler framförts. Som exempel kan nämnas att energiförbrukningen för
pumpar i distributionssystemet ofla "glöms bort" då verkningsgraden
anges. Samtidigt sätts verkningsgraden lågt för mindre

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 108

lokala
oljepannor ulan att hänsyn tas till att en del av rökgasvärmen tillförs huset
via skorstensstockens uppvärmning likaväl som isoleringsförluster från pannan
ofta tillförs huset. Om en rad åtgärder vidtas för alt minska
energiförbrukningen i byggnaderna, både gamla och nyproducerade, kommer varje
fjärrvärmecentral vid bibehållen lönsamhet att behöva betiäna ett allt större
antal byggnader, vilkel medför allt längre dislribulionsledningar och därmed
ökande överföringsförluster enligl SIB.

HSB.s
riksjörbund påpekar att väl fungerande s, k. blockvärmecentraler torde ha minst
samma års verkningsgrad som fjärrvärmeverk, speciellt om hänsyn tas till
kulverlförlustema vid fjärrvärme, HSB:s erfarenheter är också att kostnaderna
många gånger blir högre vid fjärrvärme än vid egen oljeeldning.

VVS-tekniska föreningen
anser all användning och utbyggnad av fjärrvärmenät för att utnyttja
spillvärme från kraftvärmeprocesser och industriella värmeprocesser bör
främjas. Fjärrvärmesystem inom gles och halvtät bebyggelse bör dock begränsas.
Värmetätheten beräknas bli för tåg i dessa områden för alt man skatt kunna
motivera Qärrvärmesystem med de låsningseffekler dessa medför. Med den
minskande värmetäthet som de nya energihushållningsnormerna medför anser
föreningen att det i regel inle är ekonomiskt motiverat att bygga ut
fjärrvärmesyslem som inte utnyttiar spillvärme.

Mekanförbundet anser att
det är anmärkningsvärt att planverket berört åtgärden anslulning titt
fjärrvärme på ett så summariskt sätt med hänsyn titt att de potentiella
besparingsmöjligheterna med denna uppvärmningsform synes vara av väsentlig
storleksordning i förhållande till övriga i rapporten föreslagna åtgärder.
Förbundet anför å andra sidan att planverket redovisar en alltför hög specifik
besparing för åtgärden anslutning till Oärrvärme och påpekar att värmetälheten
vanligtvis är mycket låg för små anläggningar i exempelvis villaområden.
Kulvertföriusterna blir därför stora och i förhållande till en modem
pannanläggning erhålls därför liten eller ingen energibesparing.

Seklionenför maskinteknik vid
KTH anför att den av planverket redovisade energibesparingen av cirka 15 %
genom anslutning till fjärrvärme har hämtats från tidigare utredningar och
synes dåligt belagd genom praktiska prov. Tvärtom kan fjärrvärme med hänsyn
till de taxor som tillämpas ge anledning förmoda att energi slösas. Kostnaden
för fjärrvärme liksom lönsamheten i en utbyggnad bör allvarligt prövas, I ett
samhälle med mindre energiförbrukning kan lätt de stora fasta kostnaderna bli
sådana att en lättsinnig hantering av energin accentueras. Vad gäller
luftföroreningar från individuella eldningsanläggningar påminner sektionen om
den planerade nedlrappningen av oljors svavelinnehåll. Sektionen noterar vidare
till skillnad från planverket alt stoftavskiljare ofta ej används vid fjärrvärmeanläggningar.

InstUuiionen
för byggnadsteknik vid KTH anför att värmepumpen är en

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 109

energisnål
uppvärmningsanordning som kan minska vårt beroende av konventionetta
energikällor för byggnadsbeståndels energiförsörjning även sedan omfattande
energibesparande åigärder genomförts i delta bestånd. Större serier vid
tillverkningen kommersannoliktävenatt leda titt lägre priser på värmepumpar.
Institutionen anför också att i händelse av framtida energikriser torde de rent
ekonomiska faktorerna väga tätt i jämförelse med möjligheterna att ur
omgivningen kunna utvinna värmeenergi med värmepump.

6.4.7
Styr- och reglersyslem

Energisparkommittén
anför att de s. k. bränsleklausulerna för hyreshus och vissa skatteregler för
lokaler bidrar till en mindre god energihushållning. Energisparkommittén har
påbörjat en undersökning av förutsättningarna för att införa maximerad
inomhustemperatur i lokatbeståndel. Kommittén anser att vad gäller mer
komplicerade åtgärder som t. ex. inreglering av större värmesystem krävs dock
även ekonomiska stimulanser. Dessa åtgärder kan nämligen i vissa fatt kräva så
stora engångsinvesteringar alt genomförandet begränsas av brist på kapital även
om åtgärderna i sig själva kan ha god lönsamhet.

Riksantik\'arieämbeiei
anför angående enkla underhållsåtgärder alt injustering av installationer inte
påverkar bebyggelsens miljömässiga eller kulturhistoriska värden negativt.

Byggnadsstyrelsen
anför att för injustering av värmeanläggningar finns endast ca 50 kompetenta
injusterare tillgängliga i dag i hela landet. Vid inreglering av 1,5 miljoner
lägenheter enligt planverkets exempel erfordras ungefär 2 600 manår, vilket med
50 injusterare alltså tar 50 år att genomföra. Skatt dessutom anläggningar inom
lokalsektorn injusteras ökar arbetskraftbehovet ytterligare. Styrelsen menar
att det förefaller osäkert om ventilationsbranschen kan klara den förväntade
ökningen i kapacitet enligt planverkets bedömningar. Hela omsättningen ligger
f n. vid ungefär en miljard kronor per år.

Rena
driftsåtgärder beräknas av byggnadsstyrelsen ge en neltoenergibesparing av 5
96 motsvarande 4TWh medan enklare åtgärder beräknas ge en besparing av 10 96
moisvarande 8 TWh lill en kosinad av ca 8 miljarder kronor.

Byggnadsstyrelsen
anför alt den möjliga genomsnitttiga temperatursänkningen troligen ligger vid
max. 2°C för småhus och max, 3°C för flerbostadshus och att detta ger en
möjlig energibesparing av 2 600 kWh/år och småhus resp. 2 200 kWh/år och
lägenhet,

Indusiriverkel
ifrågasätter om inte några av de sparmöjligheter som redovisas i planverkets
rapportbilaga är överskattade och anser att besparingen 5 TWh/år för
injustering av värmesystem, installation och utetemperaturstyrd automatisk
shuntutrustning och radiatortermostaler i bostäder

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 110

är
orealistiskt hög,

BFR
anför att den funktionsmässiga livslängden och variationerna i funktion hos
Styr- och reglerutmstningen ärett viktigt område för forskning och teknisk
ulveckling. Samverkan mellan slumpvisa värmetillskott och installationernas
avsedda funktion beror enligt BFR på byggnadens termiska egenskaper. Användning
av systemsimulering är nära nog oundgänglig för teknisk utveckling inom
området. En sådan simulering ger dessutom en utomordentligt låg kosinad för
undersökning av olika styr- och reglersystems funklion.

HSB:s
riksjörbund anför att betydande energivinster kan uppnås genom injustering av
värme- och ventitationssystem i kombination med temperatursänkning i det
befintliga fastighetsbeståndet och anger i ett exempel för en medellägenhet
besparingen 35 96 av ventilations- och transmissionsföriusterna. Sådan
injustering utförs sedan lång tid tillbaka inom HSB av speciellt utbildad
personal, vanligen i samband med all fastigheterna färdigställs,

NBD
och NED anför att inreglering av uppvärmningssyslem vanligen medför
energibesparingar på mellan 10 och 20 %.

Mekanförbundei
anför att sänkning av temperaturen nattelid och evenluelii även under viss del
av dagen är en enkel energibesparande åtgärd som också ökar komforten. Komforten
främjas, enligt förbundet, såväl genom temperatursänkning nattetid som genom
den därav följande ökningen av relativ fuktighet i rumsluften.

Sektionen
för maskinteknik vid KTH påpekar att man bör uppmärksamma att användning av
radiatortermoslatventiter kan leda till energibesparingar men också till
energiföriuster. Värmeföriuster uppträder av flera skäl vid viss användning av
många av de fabrikat som förekommer på marknaden. Sektionen menar därför alt
det är betänkligt att planverket i den preliminära rapporten i samtliga
besparingsexempet medräknat en värmevinst genom införande av lermostatiska
radiaiorventiter. Verket borde enligl sektionen även ha hänvisat till
undersökningar över orsaker till ökade värmeförluster samt gjort någon analys
av bostädernas temperaturförhållanden. Enligt sektionen kan en
rimlighetsuppskattning av möjlig energibesparing genom åtgärder i styr- och
regtersystemel dock göras. Planverket anger att inreglering av radiaiorsystem
ger en besparing i storlek 2 500 kWh/år och småhus, vilket motsvarar ca 10 96
av den totala värmeförlusten. Överslagsmässigt kan man enligt sektionen räkna
med att en temperatursänkning av 1°C för rumstuftstemperaturen ger en
energivinst av 5 96 av transmissions- och venlilationsförlusterna. Inreglering
synes därmed ha antagits ge en medel-temperatursänkning av ca 2°C hos
mmsluften. Det förutsattes således grovt räknat att temperaturskillnader av
slorieksordning 4°C varaktigt uppträder inom den exemplifierade byggnaden.
Huruvida detta är ett realistiskt antagande för hela småhusbeståndet är enligt
sektionen tveksamt. Genom användning av en utelemperaturstyrd molorshunt anger
planverket vidare en ytterligare vinst om 2 000 kWh motsvarande nära nog samma
medellem-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 111

peratursänkning.
Från den ursprungligen antagna medeltemperaturen av -(-23°C har verket därmed
tänkt sig en sänkt medeltemperatur till -i-19°C, Slutligen kan
temperatursänkningen till följd av lermostatiska radiaiorven-liler enligl
sektionen bedömas till storleksordning t,5°C, eftersom dessa endast bör
placeras i rum med kraftig lokal värmeulveckling, ungefär två femtedelar av
huset. Man bör enligt sektionen observera att delta är en varaktig
temperatursänkning. Sektionen bedömer att vinsterna från solinstrålning eller
överskottsvärme i kök kan vara lillfälliga-direkt solinstråtning vid låga
solhöjder är ej alltför frekvent i befintlig äldre bebyggelse. I sådana falt
skatt betydligt större övertemperaturer undvikas för alt de angivna vinsterna
skall stå sig. Sammanfattningsvis kan sägas alt det av planverket i den
preliminära rapporten angivna underiagel för energi vinstbedömningen synes
otillräckligt och att en fördjupad analys vore önskvärd.

Sektionen
för maskinteknik vid KTH anför vidare att styr- och regtersystemel måste kompletteras
med utrustning för drifttidsstyrning om en periodisk sänkning av
rumstemperaturen skall erhållas.

Vid
inreglering av uppvärmningssystem kan kostnaden enligt sektionen i vissa fall
bli upp till tre gånger så hög som den planverket redovisar, nämligen vid
inreglering i vissa äldre hus där radiatorventiterna inte är konstruerade för
att medge förinsiätlning eller där valtenläckage kan riskeras vid ändrad
inställning, I det senare faltet måste samtliga ventiler bytas för att
inreglering skatt kunna ske. Dylika ventilbyten kan vara kostnadskrävande, bl,
a, med hänsyn till förekommande rördimensioner,

VVS-tekniska
föreningen anger att en norsk studie av energibesparing genom periodisk drift,
s, k. intermittent uppvärmning, visar att mycket stora besparingar kan göras
med en sådan regterteknisk åtgärd.

6.4.8
Övriga åtgärder

Ett
flertal remissinstanser behandlar frågan huruvida mätning är en
energibesparande åtgärd. Byggnadsstyrelsen anser att det är sannolikl att viss
energibesparing uppnås med installation av separata mätare. Vidare framhåller
man att installation av mätare i andra lyper av lokaler och industrier kan ge
information om energisparandets resultat och på så sätt påverka intresset för
sparandet.

Enligt
konsumentverkets mening är det önskvärt att debitering av värme-och
varmvattenkostnaderna grundas på den individuella förbrukningen. Nackacenterns
energigrupp delar denna uppfattning och framhåller att god energihushållning
kan erhållas med individuell mätning av elförbrukning i lägenheter och att anvisningar
bör utformas så att detta kan ske med hjälp av s. k. undermätare.

Ingenjörsveienskapsakademien
menar att inom området mäl- och reglerutrustningar för individuell
konsumtionsmätning bör forsknings- och utveck-lingsinsaiser göras. Vidare,
anser man att större vikl bör fästas vid den i

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 112

relation
till erforderiiga investeringar stora energivinsl, som uppnås genom
temperatursänkning.

Kommunslyrelsen
i Gislaved och HSB:s riksförbund avråder från generella åigärder med inriktning
på individuell varmvaitenmälning i befintliga fastigheter. Åven SABO har denna
uppfallning samtidigt som man framhåller att man delar planverkets uppfallning
att kostnaderna för individuell varmvattenmätning i befintliga byggnader blir
höga. Dessutom tillkommer ett administrativt arbete av stor omfattning, menar
SABO.

De
förslag om förändringar i belysning och belysningsarmaturer, som planverket
föreslår, stöds av byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen
framhåller att då det gäller belysningen i lokaler bör KBS-anvisning nr 27 och
KBS-meddelande nr 29/1976 vara vägledande. När det gäller övriga åtgärder på
elsidan menar man att rapporien har slora brister. Främst saknas åigärder för
transportanläggningar, motorvärmare m.m., vars energiförbrukning genom
tidsstyrningsutmstningar bör kunna begränsas.

Elverksjöreningen
anser att förslagen om övergång till belysningsarmaturer med större ljusutbyte
och övergång från allmänbelysning till punktbelysning är två motstridiga
förslag.

Fastighetsanställdas
förbund framhåller när del gälter belysningen i fasligheter, att det redan nu
alllför många gånger är ell otillfredsställande arbetsljus för medlemmarna.

Enligt
jVSDoc/iAED bör tillvaratagande
av spillvärme, tillsyn av belysning och ventilation etc. ha slörre betydelse än
byggnadsåtgärder. Vidare anser man att möjlighet till viss energibesparing
föreligger genom sänkning av tappvarmvatlentemperaturen. Man framhåller också
vikten av att en hög beredskap upprätthålls när det gäller förändringar av lån-
och bidragsreglerna för nya energibesparande installationstekniska lösningar.
Instruktioner till driftspersonalen är en billig åtgärd som ofta ger god
utdelning.

Denna senare synpunkt
delas av riksrevisionsverkel och Fastighetsanställdas förbund.

Kommunstyrelsen
i Käs/era,? framhålleratt eventuella medicinska problem beträffande krav på
belysning, inomhustemperatur och ventilation behöver ytteriigare utredas medan
Fastighetsägareförbundei framhåller att möjligheten att sänka temperaturen
inomhus inte berörs i rapporten.

Beträffande
övriga åigärder anser byggnadsstyrelsen att markvärme bör slopas med undantag
för de platser där säkerhetsskäl inle medger detta. Televerket konstaterar mot
bakgmnd av egna energibesparande åtgärder, att exempelvis följande åtgärder
vi.sat sig ekonomiskt lönsamma:

minska
etter helt stänga fuklningsanläggning

vid
små tappvarmvailenbehov installera el-varmvatlenberedare för drift

sommartid

vid
biltvätt använda va I ten bespara nde högtrycksaggregat

byta
ut duschsilar och armaturer till mindre vattenmängdskrävande och

slutligen

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 113

#
tillåta högre temperaturer i lokaler där kylning erfordras.

Remissinstanserna
har således berört ett stort antal åtgärder, varav flera ej ingår i planverkets
rapport.

6.4.9 Nya
lokala energikällor

De
remissinstansersom i sina yttranden har berört nya lokala energikällor har
huvudsakligen betonat vikten av forskning inom området. BFR påpekar vikten av
att den typ av utmstning som krävs noga belyses. Beroende på det tidsperspektiv
man studerar är åtgärderna mer eller mindre intressanta, 1 BFR:s energiplan
ingår bl, a, studier av nya rörmaterial, kulverttyper, isolering,
temperaturnivåer, energimätning, värmeföriuster m, m. Framför allt påpekar man
vikten av forsknings- och utvecklingsinsatser på bred front inom
sotenergiområdet, även med försöks-och demonstrationsanläggningar. Liknande
synpunkter framförs av institutionen för byggnadsteknik vid KTH och
Ingenjörsvetenskapsakademien.

VVS-Industrins
Informationsråd AB framhåller att endast ett flexibelt, vattenburet värmesystem
kan tiltvarata olika energikällor var för sig eller i kombination.

6.4.10 Sammanvägning
och kombinationsmöjligheter

Ett
flertal remissinstanser har beröri frågorna kring hur det kombinerade
resultatet av ett stort antal åtgärder skatt uppnås och bedömas. Sålunda anför
fortiflkationsförvaltningen, lekniska fakulteten vid Lunds universUet, InstUuiionen
för byggnadsteknik vid KTH och CivUingenjörsförbundet m. fl, att det är viktigt
att den sammantagrade effekten av olika åtgärder bedöms riktigt. Risken är
annars stor alt effekten av ell ålgärdspaket överskattas. Flera åigärder som
vidtas samtidigt påverkar varandra inbördes och detta måste beaktas vid
beräkningen av den lotala spareffeklen.

Byggnadsstyrelsen
påpekar att man bör eftersträva att kombinera olika energibesparande åigärder.
Som exempel anför styrelsen att tilläggsisolering med fördel kan kombineras med
åtgärder för tätning av byggnaden etter med åtgärder för alt minska inverkan av
köldbryggor. Flera andra remissorgan framför liknande synpunkter. Bl. a.
Mekanförbundei anser att tälningsåtgärder även med fördel kan kombineras med
installation av utmstning för värmeåtervinning.

Enligt
riksrevisionsverkets mening bör frågan om energihushållning i befintlig bebyggelse
inte enbart begränsas till åtgärder som rör utformningen av byggnaders
klimatanläggningar. Även driften av dessa och andra energikrävande
anläggningar i byggnader är av intresse.

Naturvårdsverket
påpekar att det för ett flertal av åtgärderna finns positiva bieffekter såsom
att tätare byggnader, treglasfönster och förbätirad värme-

8
Riksdagen 1977/78. 1 samf Nr 76

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 114

isolering
även förbättrar ljudisoleringen. Vidare påpekar man att inomhusktimatet
sannolikt förbättras.

SIB
konstaterar att man inte har några större invändningar att anföra men man
påpekar att om en rad energisparande åtgärder vidtas, kommer en försörjande
fjärrvärmecentral, föratt bibehålla lönsamhet,att behöva betiäna ett allt
större antal byggnader. Det medför i sin tur alll längre
distributions-ledningar och därmed ökande överföringsförluster.

BFR, NBD och NED m. fl.
anser att det finns risk för att de byggnadstekniska åtgärderna överbetonas på
bekostnad av de inslaltationstekniska. BFR anser vidare att det snarast torde
vara så att spareffekter av byggnadstekniska åtgärder inte kan tillgodogöras om
man inte samtidigt inregterar och justerar VVS-antäggningarna, Tekniska
åtgärder måste vidtas på ett genomtänkt sätt och i en viss ordning.

Provningsanstalten framhåller
vikten av att genomförda lekniska åtgärder kontrolleras. Konstruktionsval och
framför allt arbetsutförande avgör ofta åtgärdernas slutliga funktion.

Svenska
värmeverksföreningen anser att åtgärder på produktionssidan generellt bör
prioriteras före flertalet av åtgärderna på konsumtionssidan,

SABO
instämmer i att det finns stora svårigheter att lönsamhetsbedöma de olika
åtgärderna, men att de tre åtgärdsgrupperna överslagsmässigt kan
tönsamhetsbedömas,

ive/so/anser
att åtgärder som inte kräver återkommande underhåll och därmed återkommande
kontroll bör prioriteras,

VVS-Industrins
Informationsråd AB menaratt ett urval av de mest tovande energisparåtgärderna
måste göras.

6.5
Besparingsmöjligheter inom en tioårsperiod

6.5.7
AUmänt

Ingen
av remissinstanserna ifrågasätter alt slora sparmöjligheter finns i den
befintliga bebyggelsen. Dock framförs viss tveksamhet mot planverkets bedömning
av storleken av de totala sparmöjligheterna.

Endast
ett begränsat antal remissinstanser gör bedömningar av de totala möjligheterna
att spara energi genom åigärder i befintlig bebyggelse. De har då i allmänhet
gjort bedömningar av sparmöjligheter i vissa typer av lokaler och för vissa
typer av åtgärder. Detaljerade uppgifter från dessa instanser återfinns därför
under resp. åtgärdsrubrik i del följande.

Mera
allmänna uppskattningar av besparingsmöjligheterna görs bl. a. av
byggnadsstyrelsen som anser att planverkels bedömning av besparingseffekten av
enklare åtgärder ligger 20 96 för högt, Moisvarande överskattning av planverkets
mera omfattande åtgärder bedömer byggnadsstyrelsen uppgå till 35 %. Däremot
synes styrelsens och planverkels bedömningar rörande kostnader för
energibesparande åtgärder i stort överensstämma. Styrelsen

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 115

anför
även att en jämförelse med andra remissyttranden visar så stora differenser i
bedömningarna av möjliga energibesparingaratt stor försiktighet måste iakttagas
vid bedömning av de totalt möjliga energibesparingarna under kommande
tioårsperiod.

Kommunförbundet
anger att man med oförändrat energipris uppskattar besparingsmöjligheten i
nuvarande kommunala byggnader titt 1-1,5 TWh/ år. Även Landsiingsförbundet gör
en totalbedömning och anger att man kan spara ca 17 96 av totalt förbrukade 9,8
TWh/år inom lokaler för sjuk- och socialvård.

Industriverket
noterar att sparmöjligheterna genom enkla åtgärder i 1,5 miljoner bostäder
beräknas titt 10 TWh/år av planverket. Här svarar injustering,
utetemperaturstyrd shuntutrustning och radiatortermostater för ca 5 TWh/år.
Detta värde förefaller enligt industriverket vara orealistiskt högt. Vidare
anser man att även de övriga spareffekterna bör användas med viss försiktighet
i energiprognossammanhang.

Länsstyrelsen
I Västmanlands län framhåller att de i rapporten föreslagna åtgärderna huvudsakligen
syftar titt att uppnå bättre värmehushållning och därmed minskad användning av
olja för uppvärmning. Länsstyrelsen menar emellertid att en minskning av
oljeförbrukningen för uppvärmning redan skett under åren 1973-1976. Redan
vidtagna åtgärder och en ökande medvetenhet om jordens begränsade resurser kan
alltså redan ha gett vissa av de besparingar som planverket kalkylerat med.

Elförbrukningen inom
övrigsektorn har under perioden 1973-1976 däremot visat en relativt stor
ökning. De i rapporten föreslagna åtgärderna syftar endast i mindre omfattning
till att åstadkomma en minskad efterfrågan på elkraft. Länsstyrelsen framhåller
att det är av väsentligt intresse att minska denna efterfrågan så att
nolltillväxt i framtiden kan uppnås. Planverkets uppdrag haremellertid inte
bestått i att utreda hur energiförbrukningen inom hela stadsbygden kan
nedskäras. Det är önskvärt att fortsatt utredningsarbete bedrivs i syfte att
klariägga hur elenergiförbrukningen skall kunna minskas både innanför och
utanför en byggnad samt inom olika typer av byggnader, menar länsstyrelsen.

Länsbostadsnämnden
I Stockliolms län anser alt lokalbeståndels omfattning och kvalitet bör
möjliggöra att det med ganska enkla åtgärder går att nedbringa
energiförbrukningen. Lokalerna har i vissa fatt överdimensionerade
installationer och körs oekonomiskt. Möjligheter att på kort sikt erhålla
energibesparing bör enligl nämnden vara större här än i bostadsbeståndet.

Seklionenför
maskinteknik vid KTH påpekar att det angivna underlaget för energivinstbedömningen
synes otilträcktigl och att en fördjupad analys vore önskvärd. Betänkligheten
mot de angivna besparingarna blir också slor mot bakgrunden av att planverket
ej gjort någon analys av byggnadernas lemperalurförhållanden. Därmed är det
hett orimligt att kvantitativt kunna bedöma vinstens eller förlustens storlek
enligt sektionens uppfattning. I en sammanfattande bedömning anser sektionen
dock att energivinster i den

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 116

storleksordning
som anges i planverkets rapport synes möjliga att nå i den befintliga
bebyggelsen men alt vinsterna dock ej kan vinnas helt på förestaget sätt.

Vinster
i ett småhus på i storleksordning 10 000 kWh/år, dvs. ca 50 96 av
transmissions- och ventilationsföriusterna, anser sektionen för maskinteknik
vid KTH dock möjliga, i varje fall i delar av del av planverket behandlade
beståndet. Inräknas vinster i varmvattenberedningen, t. ex. genom användning
av sotenergi, anser högskolan att än bättre resultat kan erhållas.

Mekanförbundet
anför att ventitationstekniska åtgärder kan ge energibesparingar i samma
slorieksordning som kan uppnås genom isoteringslekniska åtgärder och att dessa
kan uppnås till lägre investeringsutgifter.

Ftera
remissorgan påpekar brister i att planverket ej utfört några egentliga lönsamhetsbedömningar.
Riksantikvarieämbetet påpekar att det är en uppenbar brist att rapporten helt
förbigår frågan om energiåtgången för alt genomföra själva åtgärden. Även
naturvårdsverket anser att rapportens värde skulle ökat om dessa uppgifter
behandlats.

Industriverket
påpekar att lönsamheten för åtgärder enligt planverkets steg 3 är avsevärt
mycket lägre än vad som erfarenhetsmässigt gäller för de bidrag till
energibesparande åtgärder som medgivits inom industrin.

Fastighetsägareförbundet
bedömer att planverket underskattat investeringsutgifter för de olika åtgärder
man tagit upp. Förbundet förestår därför att industrins kommitté för
byggnadsbestämmelser ges möjlighet att granska de tekniska och ekonomiska
konsekvenserna.

De
kostnadsuppskattningar som planverket gjort anser fastighetsägareförbundet flr
betraktas endast som räkneexempel, bl.a. beroende på att lillföriilliga
uppgifter om byggnadernas energihushåltningsstandard saknas,

Swedisol
anser att en angetägenhetsgradering, baserad på lönsamhet, tittgång på
byggnadsmaterial, personal och kapital, måste vara vägledande vid val av
lämpliga energibesparande åtgärder,

Swedisol
redovisar därför (tabell 6.1-2) en prioritetsordning efter lönsamhet enligt
energisparkostnadsmetoden av planverkets åtgärdslabeller, Swedisol ifrågasätter
vissa av planverkets kostnadsuppgifter men har ändå använt dessa i kalkylen.

6.5.2
Värmeisolering

6.5.2.1
Allmänt

Frågor
rörande energibesparing genom tilläggsisotering av byggnader beröres kortfattat
av flera remissorgan. I första hand gäller de framförda synpunkterna resonemang
kring åtgärdernas ekonomi. Enighet råder i stort kring planverkets
angelägenhetsgradering. Sålunda anser alla instanser som berör ämnet att
tilläggsisolering av lätt åtkomliga vindsbjälklag bör utföras

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tabell
6.1 Prioritering efter lönsamiiet

av
åtgärder i småhus enligt planverkets

rapport.
Redovisade i

i
remissvar från Swedisol

Energibe-

Livs-

Investe-

Drift
och

Energi-

sparing,

längd,

ring,
kr.

underhåll,

, spar-

kWh/är

år

(kr./m)

kr.

kostnad, öre/kWh

Byggnadstekniska

åtgärder

1.
Tätning mellan

karm och vägg

1000

40*

700

0

1,8

2.
Isolering vinds-

bjälklag, lätt-

åtkomligt

2 700

40

3 800 (40)

0

3,5

3,
Isolering vägg

vid behov av

fasadrenovering

4 300

40

9 000

0

5,2

(110)

8 200 (85)

10,0

40

17 500 (215)

4 500 (270)

40

10,2

4.
Isolering
vindsbjälklag, svåråtkomligt 2 700

5.
Isolering vägg
utan behov av fasadrenovering 4 300

6.
Övergång från
2-glas

40

10,2

till 3-glas I 100

800

10,7

7. Tätning av fönster

(dörrar) mellan båge

(dörrblad) oeh karm I 500

Installationstekniska åtgärder

1000

10

4.0

1,
Injustering av värme

system 2 500

s. 2 Kontrollera mot PDF

2, Installation av radiatortermostater

750

10

700

9,3

s. 3 Kontrollera mot PDF

3.

Installation
av utetemperaturstyrd automatisk shuntut-

rustning

2 000

10

2 000

0

10,0

4.

Byte av
oljebrännare

1 500

10

1 500

125

10,0

*Värden på livslängd ändrade enligl Swedisols bedömning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
6.2 Prioritering efter lönsamhet av åtgärder i flerbostadshus enligt planverkets
rapport. Redovisad i remissvar från Swedisol

opaginerad Kontrollera mot PDF

Energibe-
Livs- Investe- Drift och

sparing, längd, ring, kr. underhåll,

kWh/år år (kr./m) kr.

Energispar-kostnad,
öre/kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadstekniska
åtgärder

I. Tätning mellan karm och vägg

700

40*

500

1,8

s. 6 Kontrollera mot PDF

800

2,5

800 (32)

40

2. Isolering vindsbjälklag, lättåtkomligt

3.

Isolering
vägg vid behov av fasadrenovering

a) ko =
1,2

3 100

40

3 200

0

2,6

b) ko
=0,7

1400

40

3 200 (86)

0

5,5

4.

Isolering
vindsbjälk-

lag,
svåråtkomligt

800

40

1900 (76)

0

5,9

5,

Isolering
vägg ulan behov av fasadrenovering

a) ko =
1,2

3 100

40

7 700

0

6,2

b) ko =
0,7

1400

40

7 700 (210)

0

13,8

6.

Övergång
från 2-glas

till 3-glas

750

40

3 000

0

10,0

s. 7 Kontrollera mot PDF

7. Tätning av fönster (dörrar) mellan båge (dörrblad) och
karm

1000

500

10,0

s. 2 Kontrollera mot PDF

Installationslekniska åtgärder

1. Injustering av värme

system 1 250

2, Byte av oljebrännare I 000

10 10

250 200

O

15

2,0 2,0

s. 3 Kontrollera mot PDF

3. Installation av utetemperaturstyrd automatisk shuntutrustning

750

10

250

3,3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4. Installation av radia-lonermostater

500

10

500

10,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värden på livslängd ändrade enligt Swedisols
bedömning

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 119

innan
ytterväggar och golvbjälklag åtgärdas på motsvarande sätt,

FortlJikailonsJÖrvaliningen,
byggnadsslyrelsen, bostadsstyrdsen, BFR, länsstyrelsen i Malmöhus län,
länsbosiadsnämnden i Göteborg och Bohus län, SABO, Villaägareförbundet m. fl,
anser att titläggsisotering av ytterväggar endasi kan bli lönsam om den utföres
i kombination med annan renovering av yttervägg.

Bostadssiyrelsen
framhåller dock att trots att väggisotering ofta kostar mera per sparad
kilowattimme än andra enklare förbättringsåtgärder så kan åtgärden vara väl så
lönsam beroende på att brukstiden är lång och att åtgärdenej kräver underhåll.
Underekonomiskt gynnsamma förulsättningar menar bostadsstyrelsen att
värmeisolering av ytterväggar bör ges hög prioritet. Denna uppfattning delas av
Industrigruppen för lätt byggeri och Swedisol.

Institutionen
för byggnadsteknik vid KTH påpekar att tilläggsisolering av småhus och smala
flerbostadshus ger större besparingseffekt per m lägenhetsyta än vad som är
fallet vid titläggsisolering av tiockhus. Institutionen anser därför att äldre
smathus bör tilläggsisoteras före byggnader av typen tiockhus.

En
invändig tilläggsisolering av en yttervägg minskar byggnadens invändiga
lokalyta. Huruvida den minskade ytan skatt beaktas i kalkyler avseende
littäggsisoteringens lönsamhet (s, k, utrymmeskostnad) berörs av några
remissinstanser, Byggnadsslyrelsen har inte ansett det nödvändigt att belasta
lönsamhetskalkylen med en kostnad för minskat uirymme. Även institutionen för
byggnadsteknik vid KTH försummar detta bl, a, med motiveringen att förändringen
av rumsmåtten blir av så marginell omfattning att rumsfunktionen inte påverkas
i någon större omfattning. Industrigruppen för lätt byggeri ger uttryck för
samma uppfattning samt påpekar att rummets vistelsezon, dvs, den del av rummet
inom vilken människan kan vistas med bibehållen komfortkänsla, ökar trots att
rumsytan minskas.

Inverkan
av förbättrad värmeisolering på inomhusktimatet behandlas även av institutionen
för byggnadsteknik vid KTH. Titläggsisolering höjer enligt institutionen yttemperaturen
på byggnadskonstruktionens insida och lufttemperaturen kan i motsvarande grad
sänkas med bibehållen standard. Såsom exempel på denna effekt redovisas en
beräkning av den riktade operativa temperaturen, dvs, den av människan upplevda
temperaturen. Genom att tilläggsisolera en 1 I /2-stens tegelvägg med 4 cm
mineralull kan, enligt beräkningen, lufttemperaturen i rummet sänkas från -I-
22,5°C lill -I- 21,7°C med bibehållen komfort, i exemplet en riktad operativ
temperatur på -t- 21°C. InsUtutionen för byggnadsteknik vid KTH,
Industrigruppen for tätt byggeri och Swedisol hävdar att dessa s, k,
pluseffekter är en av förklaringarna till att verklig energibesparing ofta blir
större än vad en teoretisk kalkyl visar. Uppmätta värden i utvändigt titläggsisolerade
hus bekräftar detta enligt Industrigruppen Jör tätt byggeri. Gruppen redovisar
nedanstående sammanställning.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 120

Objekt

År

Beräknad

Verklig

energibesparing

energibesparing

kWh/m år

kWh/mår

1
Ryttmästaren

1968

103

103

2 Umeåhus
1

1969

54

58

3
Umeåhus 2

1972

45

75

4
Bodänge 1

1974

22

43

5
Borlänge 2

1974

44

64

6
Boriänge 3

1975

32

38

7
Uddevalla

1975

44

64

Några
remissinstanser diskuterar vilket energipris som bör användas vid beräkning av
ekonomiskt optimal isotertjocklek. Byggnadsstyrelsen väljer 10 öre per sparad
kilowattimme som övre gräns för lönsamheten med motiveringen att
energiprisökningen per år sannolikl kommer all överstiga räntan. Även
instilutionen Jör byggnadsteknik vid KTH. Industrigruppen jör län byggeri och
5w'erf/5o/anser att 10 öre per sparad kilowattimme är ett rimligt energipris.
Samtliga dessa remissinsianser ulnylljar energisparkostnadsmetoden (se kap,
6,3.1) lor sina lönsamhetsbedömningar,

6.5.2.2
Besparingsmöjligheter i bostäder

De
totala besparingsmöjligheterna i bostäder bedöms endast av institutionen för
byggnadsteknik vid KTH och Industrigruppen för län byggeri. Båda redovisar ett
omfallande utredningsmaterial. Endasl vissa sammanfattningar kan medtas i denna
remissammanställning.

Av
nedanstående diagram (figur 6.2) framgår all instituiionen för byggnadsteknik
vid KTH anser att den teoretiskt maximala besparingen genom titläggsisolering
av det i dag befintliga bostadsbeståndet uppgår till knappt 13 TWh/år,
Investeringsutgiften för att uppnå denna besparing bedömer institutionen till
teoretiskt drygl 30 miljarder kronor inklusive utgiften för nya ytskikt, I
totalsumman bidrar tilläggsisolering av bjälklag med cirka 4 TWh/år till en
invesleringsulgift av cirka 5 miljarder kronor. Uppgifterna baseras på en
beräkning utförd med värmeförbmkningslalet 127 000 gradtimmar. Institutionen
anser all det i många fall kan diskuteras om utgiften för ytskikt skall
inräknas i kalkylen då det finns fatt där en renovering skulle komma till
utförande även om man inte hade behov av alt minska energiförbrukningen.

Åtgärderna
är i institutionens utredning ordnade efter stigande energi-sparkostnad vilkel
framgår av kurvans konkava form.

Institutionen
anser, i likhet med många andra remissinstanser, att landets samtliga
ytterväggs- och bjälklagsytor av estetiska och lekniska skäl inte är möjliga
att tilläggsisolera. En reduktion måste göras och dess storlek skall baseras på
anlagande om, för vindsbjälklag, tillgänglighet beroende på takutformning,
vindsulnyttjande etc, och för ytterväggar om estetiska kvaliteter och tekniska
fömtsättningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur 6.2 Sambandet mellan teoretiskt maximal
energibesparing och kostnad för tilläggsisolering av vindsbjälklag ocii
ytterväggar (bostadshus) vid 127 000 gradtim-mar/år enligt remissvar från
institutionen för byggnadsteknik vid KTH

30 .

20

15 -

10 -

t t h T

inkl ytbeklädri.T,.-]

Omfattningen
av de bjälklag som är tillgängtiga för tilläggsisolering finner institutionen
därvid enklast att bedöma. Bjälklagen kan visseriigen uppvisa variationer i
isoleringskostnad beroende på ursprungligt utförande och åtkomlighet men
titläggsisoleringen har liten etter ingen inverkan på byggnadens övriga
funktioner. Institutionen delar planverkets uppfattning att åtgärden är
förhållandevis billig och framhålleratt den genomgående visar en låg
energisparkostnad.

Totalkostnad för tilläggsisolering i miljarder kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tilläggsisolering
av väggar visar en mer komplicerad bild. För att det skall vara möjligt att
göra kostnadsuppskattningar måste enligt institutionen en viss fördelning antas
mellan in- och utvändig isolering. Olika vägglyper visar dessutom olika
lönsamhet. Ällmänt anser instilutionen att denna vanligen är bättre ju äldre
(och sämre isolerad) utgångsväggen är.

Vid
prioritering mellan olika isoleringsåtgärder bör man enligt institutionen
först välja den som ger högsta förräntning eller den med lägsta
energisparkostnad. Vid jämförelse mellan olika åtgärder för tiltäggsisolering
anser institutionen att isolering av bjälklag normalt visar så låg energisparkostnad
att denna åtgärd generellt kan prioriteras före isolering av ytterväggar.
Detta framgår också av det redovisade diagrammet (figur 6.2),

Institutionen
redovisar i sitt remissvar en sammanställning av olika utredningar avseende
bedömda besparingsmöjligheter år 1985 i bosläder genom tilläggsisolering av
ytterväggar och vindsbjälklag, Föratt jämförelsen mellan de fyra olika
utredningarna skall kunna göras riktigt har institutionen räknat om redovisade
värden till en gemensam bas motsvarande uppvärmningsbehovet 100 000
gradtimmar/år. Värdet anges motsvara inomhuslemperaturen -t- 20°C,

Tabell
6.3 Jämförelse mellan tidigare uiredningar om energibesparing genom
tilläggsisolering av ytterväggar och vindsbjälklag i befintliga bostäder, före
respektive efter omräkning till gemensam bas. Redovisad i remissvar från
institutionen för byggnadsteknik vid KTH

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utredning

Uppskattad
sparmöjlighet år 1985

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anlal
gradtimmar/år

Enligl
utredningen

Sparmöjlighet TWh/år

Sparmöjlighet
-i TWh/år efter omräkning till 100 000 gradtimmar/år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
institut för bygg

nadsforskning/institu

tionen för byggnadstek

nik, KTH 1974

4,5

100 000

-4,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ingenjörsvetenskaps

akademien 1974 4-4,5 108 000 -4,0

(6-7 inkl.

övr.
lokaler)

Ty rens Företagsgrupp

AB 1977 4,9 110 000 -4,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Industrigruppen
för lätt

byggeri 1977 5,7

127 000

-4,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Institutionen
redovisar i en sammanfattande bedömning de energibesparingar som man anser kan
uppnås genom tilläggsisolering av vindsbjälklag

opaginerad Kontrollera mot PDF

och
ytterväggar. Uppgifterna är framräknade med ett värmeförbmkningstal på 120 000
gradtimmar och avser år 1990. Ismåhusanser instilutionen att 3,5 TWh per år går
alt spara titt en investeringsutgift exklusive ytskikt på 4,7 miljarder kronor.
Inkluderas utgiften för ytskikt ökar denna summa till 7,1 miljarder. För
flerbostadshus uppger institutionen att besparingsmöjligheten år 1990 är 2,5
TWh per år till en utgift av 3,3 miljarder kronor eller 5,3 miljarder kronor
exklusive respektive inklusive utgifter för ytskikt.

Industrigruppen
för tätt byggeri gör först en bedömning av den totalt möjliga energibesparingen
inom bostadsbeståndet om samtliga byggnader skulle tilläggsisoteras optimalt.
Med hänsyn till olika begränsande faktorer, t. ex. estetiska hänsyn, tillgång
till arbetskraft och byggnadsmaterial, ekonomi m. m., anser industrigmppen att
de besparingar som sammanställts i följande tabell 6.4 rimligen kan uppnås
under en första tioårsperiod. Industrigruppen visar i sin sammanställning även
investeringsbehov saml materialåtgång och det anlal byggnadsarbetare som
beräknas bli sysselsatta vid genomförandet av åtgärderna.

Tabell 6.4 Resultat av energibesparande åtgärder som kan
genomföras under den första tioårsperioden. Data i tabellen hämtade ur
remissvar från Industrigruppen för lätt byggeri

Aigärd

Antal lägenheter

Erforderii

g
ombyggnadskapacitel

Ombyggnadskoslnad Energibespanng

X.. inoo

Total

Mineral-

Arbetskraft

Exkl.

Inkl,

TWh/år

1
OOO-tal

area m2
106

ull m3- 106

Antal sysselsatta per år

ytskikt kr.-109

ytskikt

Småhus

Värmeisolering
av väggar vindsbjälklag

329 600

24,5 58,0

4,18 11,60

1220 t 250

2,44 2,50

4,65 2,50

1,79 1,85

Flerbostads-

hus

Värmeisolering
av väggar vindsbjälklag

450 766

18,2 15,5

3,11 3,10

1000 340

2,01 0,67

3,70 0,67

1,51 0,50

Totalt

Värmeisolering
av väggar vindsbjälklag

779 1366

42,7 73,5

,3Sl--»

5S)"'«

4,45 3,17

8,35 3,17

3,30
1 , ., 2,35 P'5

Industrigmppen
har baserat beräkningen på bl. a. följande fömtsättningar:

-
Befintligt bostadsbestånd år
1975 är det som anges i planverkets preliminära rapport.

-
För väggkonstruktioner där
antingen invändig eller utvändig tilläggsisolering kan bli aktuell har
följande fördelning använts:

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 124

Byggnadsstomme

Invändig liU-

Utvändig lill-

läggslsolering

läggsisolering

Trä

25%

75 %

Tegel

75%

25 %

Betong/Gasbetong

25 96

15%

Byggkostnaden
avser kostnadsläget mars 1977.

Marginell
energisparkostnad 10 öre/kWh har legat lill grund för optimering av
isolertjocklek. Vid beräkningen har energipris och inflation antagits vara
lika.

Värmeförbrukningstalet
är 127 000 gradtimmar per år. Tilläggsisoleringens livslängd är antagen till i
genomsnitt 30 år. Under den försia tioårsperioden åtgärdas hus där lönsamheten
av tilläggsisolering är bäsl. Åtgärder på väggar och vindsbjälktag vidtages i
följande byggnadsbestånd där antalet uttryckes i 1 OOO-tal lägenheter.

Hustyp

Byggnadsår

Småhus

Flerbostadshus

trähus

intUI 1930

249

22

tegelhus

intill 1920

7

85

gasbetong

;hus
intill 1960

329

450

Dessutom
åtgärdas lättåtkomliga vindsbjälklag i det övriga beståndet.

-
Antalet sysselsatta byggnadsarbetare är baserat på ett produktionsvärde av 200
000 kr./man och år.

Enligt
industrigmppens uppskattningar kan under den första tioårsperioden åtgärder
alltså sättas in i 779 000 lägenheter motsvarande 24,9 % av det praktiskl
åtkomliga bostadsbeståndet. Om dessutom lättåtkomliga vindsbjälktag åtgärdas i
det övriga bostadsbeståndet åstadkommes en årlig energibesparing 1988 genom
titläggsisoleringsåtgärder som uppgår titt ca 5,7 TWh/år, Detta är enligt
industrigruppens bedömning ungefär hälften av vad som kan sparas genom
titläggsisoleringsåtgärder i heta det befinttiga bostadsbeståndet.

6,5,2,3
Bespari ngsmöj I igheter i lokaler

Många
remissinstanser framhåller svårigheten att riktigt bedöma besparingsmöjligheterna
inom tokatbeslåndel då tiltförtitlig statistik över total volym och
isoleringsstandard saknas.

Byggnadsstyrelsen
anser - efter att ha hört forllfikationsföivaUningen, postverket, televerket
och statensjärnvägar - att planverket starkt övervärderat besparingsmöjligheten
vid tilläggsisolering av det offentliga byggnadsbeståndet. Styrelsen redovisar
följande uppskattning av kostnader och energibesparing för
titläggsisoleringsåtgärder inom det statliga byggnadsbeståndet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
6.5 Möjlig energibesparing i statliga lokaler enligt remissvar från
byggnadsstyrelsen efter hörande av fortiflkationsförvaltningen,
postverket, televerket och statens järnvägar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Energibesparingsåtgärd

Kalkylerad medellivslängd, år

Netto energibesparing
kWh/m2 för åtgärdad yta

Medelinves-
Medelenergi-

tering kr./m sparkostnad

för åtgärdad för nettoför-

yta brukning,

öre/kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tilläggsisolering av vindsbjälklag

k =0,6 W/m2 "C före isol. med

120 mm mineralull

30

34

43

4

k=0,3W/m2oCföreisol. med

120 mm mineralull

30

12

43

12

Tilläggsisolering
av yttervägg ut-

vändigt

k = 1,0 W/m2 "C före isol, med

120 mm mineralull

30

54

250

15

k =0,4 W/m2 "C före isol. med

100 mm mineraull

30

10

250

83

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tilläggsisolering av yttervägg invändigt

k = 1,0 W/m2 OC före isol, med

120 mm mineralull 30

k =0,4 W/m2 OC före isol, med

100 mm mineralull 30

Tilläggsisolering av yttervägg i samband med renovering
ut- eller invändigt

k = 1,0 W/m2 OC före isol. med

120 mm mineralull ' 30

k =0,4 W/m2 OC före isol. med

100 mm mineralull 30

54 10

54 10

230 230

170 170

14

77

10

57

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsstyrelsen anser att planverket generellt bedömt
kostnader för titläggsisoleringsåtgärder till för låga belopp. Genom att
använda 10 öre/k Wh som övre gräns för lönsamheten, beräknad enligt
energisparkostnadsmetoden, med antagen ränteutveckling lika med
inflationstakten, har byggnadsstyrelsen beräknat den totalt möjliga
energibesparingen genom tilläggsisolering efter en tioårsperiod till 0,06
TWh/år lill en kostnad av 100 miljoner kronor. Bedömningen innefattar hela det
offentliga byggnadsbeståndet exklusive inhyrda lokaler. Byggnadsstyrelsen har
förutsatt att värmeförbrukningstalet är 90 000 gradtimmar i genomsnitt samt
att åtgärder vidtages på lätt åtkomliga vindsbjälktag med sämre k-värde än 0,35
W/m °C samt på ytterväggar med sämre k-värde än 1,0 W/m °C. I det senare fallet
förutsattes åtgärden vidtagen i samband med annan renovering av byggnaden.

Kommunförbundet särredovisar inle någon uppfattning om
möjligheterna att spara energi genom tilläggsisolering utan gör enbart den
sammanfattande bedömning som tidigare redovisats i avsnitt i 6,5,1,

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 126

Landsiingsförbundei
nöjer sig med att konstatera att besparingsmöjligheterna genom
installationstekniska åtgärder normalt är slörre än genom tilläggsisolering.

Instilutionen
för byggnadsteknik vid KTH redovisar en bedömning av teoretiskt maximal besparingsmöjlighet
inom lokalbeståndet samt uppgifter om möjligheterna fram till år 1990. 1
avsaknad av lillföriitlig statistik över lokalbeståndels sammansättning hävdar
institutionen att lokalerna kan antas ha samma isotertekniska standard som
flerbostadshusen. Med denna bedömningsmall uppskattar instituiionen den lotala
besparingspotentialen för offentliga och övriga byggnader lill 6,3 TWh/år,
Kostnaden för dessa tilläggsiotseringsåtgärder skulle teoretiskt uppgå till ca
14 miljarder kronor.

Med
en kalkyl baserad på värmeförbmkningslalet 110 000 gradtimmar visar
institutionen alt manår 1990 kan spara 1,5 TWh/år genom tiltäggsisolering av
vindsbjälklag och väggar inom det övriga lokalbeståndet. Utgifterna anges uppgå
till sammanlagt t ,7 miljarder kronor exklusive ytskikt. Summan ökar lilt 2,1
miljarder om ytskiktskostnaden inkluderas.

Industrigruppen
för lätt byggeri redovisar följande besparingsmöjligheter för den närmaste
tioårsperioden (se nedanstående tabell).

Åtgärd

Yla milj. m

Energibesparing TWh/år

Kostnad miljarder kr. exkl./inkl. ytskikt

Antal
sysselsatta byggn.arb./år

Värmeisolering av yttervägg Värmeisolering av
vindsbjälklag

27,3 30,1

2,46 0,64

2.63/4,07 0,76

1 320 380

3.10

3,39/4,83

1700

Även
industrigruppens kalkyl baseras på att del övriga lokalbeståndet är av samma
sammansättning och standard som flerbostadshusen. De förutsättningar som
redovisats i avsnitt 6.5.2.2 för flerbostadshus har alltså utnyttjats, dock med
undantag för värmeförbrukningstalet som här valts till 112 000 gradtimmar
motsvarande en inomhustemperatur på -b 20°C.

Gruppen
baserar vidare sina bedömningar på antagandet att byggnadsvolymen inom detta
byggnadsbestånd uppgår till 395 miljoner m-' samt att den totala
ytterväggsarean är 80 miljoner m och den totala bjälklagsarean 50 miljoner m.

Industrigruppen
uppskattar besparingsmöjligheten genom tilläggsisolering av ytterväggar och
bjälklag teoretiskt maximalt till 6,2 TWh/år till en totalkostnad inklusive
ytskikt på 13,9 miljarder kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 127

6,5,2,4
Besparingsmöjl igheter i industrins lokalbestånd

Möjligheten
att spara energi genom förbättrad värmeisolering inom industrins befintliga
byggnadsbestånd behandlas specielll av Inslitulionenför byggnadsteknik vid KTH
och Industrigruppen för lätt byggeri.

Institutionen
för byggnadsteknik vid KTH framhåller att förutom att industrins
byggnadsbestånd är dåligt känt är det dessutom svårt att kartlägga ur
energisynpunkt eftersom variationerna i isolemtförande är myckel stora från
enkla oisolerade lageriokaler i plåt till laboratoriemiljö med myckel sträng
klimatkontrott. Bedömningen försvåras dessutom av att vissa industrilokaler
uppvärms hett etter delvis genom tillverkningsprocessen.

Institutionen
gör ändå den bedömningen alt transmissionsförlusterna totalt kan minskas med
storleksordningen 4-6 TWh/år till en kostnad av 5,6-8 miljarder kronor.
Beräkningen förutsätter att 25 % av industrins lokalbestånd har tillgång till
överskottsvärme från tillverkningsprocessen.

År
1990 beräknar institutionen att den möjliga energibesparingen inom industrins
lokalbestånd uppgår till 1,6 TWh/år, Utgiften exklusive ytskikt blir 1,9
miljarder kronor, en summa som ökar till 2,3 miljarder kronor om utgiften för
ytskikt räknas in,

Industrigruppenför
lätt byggeri gör en bedömning av besparingsmöjligheter, kostnader och behov av
byggnadsarbetare för den närmasle tioårsperioden vilken framgår av nedanstående
tabell.

Åtgärd

Yta milj.m 2

Energibesparing TWh/år

Kostnad miljarder kr. exkl./inkl. ytskikt

Antal

sysselsatta

byggn.arb./år

Värmeisolering

av
yttervägg

Värmeisolering

av tak
och vindsbjälklag

20,6 20,5

1,41 1,27

1,72/2.83 1.13/1,34

2.68

2,85/4,17

1420

Bedömningen
baseras på anlagande om alt industrins totala lokatvolym uppgår till 380
miljoner m, total takyta är 76 miljoner moch total väggyta 53 miljoner m.
Andelen icke uppvärmda lokaler anlages uppgå lill 10 % av den totala volymen.

Vid
beräkning av optimal isolertiocklek förutsätter industrigruppen vidare att den
marginella energisparkostnaden maximalt för uppgå till 10 öre/kWh,
Värmeförbrukningstalet uppgår till 100 000 gradtimmar och är beräknai för en
inomhustemperatur på -I- 18° C. Åtgärdernas livslängd harantagits vara 20 år.

Byggnadskostnaderna
avser prisnivån före mars 1977. Industrigruppen

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 128

påpekar
alt stora avvikelser från medelvärdet förekommer från objekt till objekt.

Industrigruppens bedömning
är alltså att 2,68 TWh/år går att spara genom tilläggsisolering av väggar och
tak under en 10-årsperiod. Detta motsvarar drygt 60 % av vad industrigruppen
anser vara möjligt att spara totalt underen 20-årsperiod.

6.5.2.5
Sammanfattande bedömning av besparingsmöjligheterna genom
tilläggsisotering

Instilutionen
för byggnadsteknik vid KTH gör en sammanfattande bedömning av besparingsmöjligheter
genom tiltäggsisolering av det befintliga byggnadsbeståndet. År 1990 anser man
att besparingen bör kunna uppgå till 9,1 TWh/år. Utgiften inklusive ytskikt
uppskattas då till 16,8 miljarder kronor. Exklusive ytskikt blir utgiften 11,6
miljarder kronor enligt institutionen.

Industrigruppenför lätt
byggeri uppskattar den totala teoretiska besparingsmöjligheten genom
titläggsisotering till ca 24 TWh/år, Uppgiften avser åtgärder i det
byggnadsbestånd som förväntas kvarstå efter sanering. Som möjlig besparing för
den första 1 O-årsperioden anser Industrigruppen 11,5 TWh/år, Denna kan uppnås
titt en investeringsutgift av 20,5 miljarder kronor totalt om utgiften för
ytskikt inkluderas. Exklusive ytskikt blir utgiften 13,9 miljarder kronor enligt
industrigmppens bedömningar.

6.5.3
Fönster 6.5.3.1 Allmänt

Ett
fåtal remissorgan har synpunkter på vilka energibesparingar som kan göras genom
byte, ombyggnad och ändring av fönster, Byggnadsslyrelsen, insUtutionen.för
byggnadsieknik vid KTH samt Industrigruppen för lätt byggeri har emellertid
redovisat beräknade besparingsmöjligheter under kommande 10-årsperiod
respektive fram titt år 1990.

Byggnadsstyrelsen
har - efter hörande av fortiflkationsförvaltningen, postverket, leleverkel
samt statens järnvägar - gort bedömningar i sitt lokalbestånd. InsUtutionen för
byggnadsteknik vid KTH har i huvudsak baserat sina bedömningar på uppgifter
från byggmaterialinduslrin. Industrigruppenför län byggeri har gjorl
bedömningar av besparingsmöjligheterna dels i hela byggnadsbeståndet, dels
under kommande 10-årsperiod i en utvald del av beståndet. Industrigruppen har
även bedömt material och arbetskraftsåtgången. Vid bedömning av
arbetskraftsåtgången har industrigruppen räknal med ett produktionsvärde av 200
000 kronor/man och år.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 129

6.5.3.2
Besparingsmöjligheter i bostäder

Bedömning
av besparingsmöjligheterna i bostäder görs av insUtutionen för byggnadsteknik
vid KTH samt Industrigruppen för lätl byggeri.

Institutionen Jör
byggnadsteknik vid KTH antar att man fram till år 1990 kan åtgärda ca 30 % av
fönstren i det befintliga bostadsbeståndet. Detta ger en besparingspotential år
1990 på 1,0 TWh/år räknat på 120 000 gradtimmar. Investeringsutgiften
uppskattas till 3 200 milj. kr. Medelutgiften per m åtgärdat fönster uppskattas
till 375 kr.

Industrigruppen för lätt
byggeri beräknar att man kan åtgärda 779 000 lägenheter under den närmaste 1
O-årsperioden. Besparingspotentialen efter 10 år blir 0,82 TWh/år vid 127 000
gradtimmar och investeringsutgiften blir då 2 350 milj. kr. Antalet sysselsatta
uppskattas till 1 180 man. Medelutgiften per m åtgärdat fönster beräknas till
325 kr.

6,5,3,3.
Besparingsmöjligheter i lokaler

Bedömning
av besparingsmöjligheterna i lokaler görs av byggnadsstyrelsen, insUtutionen
för byggnadsteknik vid KTH samt Industrigruppen för lätt byggeri.

Byggnadsstyrelsen
berör endast den energibesparing som kan göras genom alt vid byte av fönster
välja 3-glas i stället för 2-glas. Besparingsmöjligheterna bedöms till 57
kWh/år och m fönster vid 90 000 gradtimmar. Fördyringen genom byte till 3-glas
bedöms till 150 kr./m. Byggnadsstyrelsen har räknat med att 5-10 % av
fönsterbeståndet i statliga byggnader kommer att bytas ut under kommande
tioårsperiod.

Insiiiutionenför
byggnadsteknik vid KTH antar att man fram till år 1990 kan åtgärda ca 30 % av
fönsterbeståndet i det befintliga lokalbeståndet. Bespa ringspoteniialen år
1990 bedöms till 0,7 TWh/år vid 110 000 gradtimmar till en investeringsutgift
av 2 200 milj, kr. Medetutgiften per m åtgärdat fönster beräknas titt 375 kr.

Industrigruppen
för lätt byggeri beräknar att man under en första 10-årsperiod kan åtgärda 8,3
milj. m glasyta i det befintliga tokatbeslåndel, vilket ger en
besparingspotential på l,18TWh/år vid 112 000 gradlimmar till en
investeringsutgift av 3 490 milj, kr. Antalet sysselsatta byggnadsarbetare
bedöms till 1 740 man. Utgifterna per m åtgärdad fönsleryta beräknas i medeltal
till 325 kr.

6.5.3.4
Bespa ri ngsmöj I i gheter i industrins tokatbestånd

Bedömningar
av besparingsmöjligheterna i industrins lokalbestånd görs av InsUtutionen för
byggnadsteknik vid KTH samt Industrigruppen för läll byggeri.

Institutionen
för byggnadsteknik vid KTH bedömer att man år 1990 i de 9 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

opaginerad Kontrollera mot PDF

befinttiga
industrilokalerna kan uppnå en besparingspotential på 0,1 TWh/år, räknat vid
100 000 gradtimmar, till en investeringsutgift av 600 milj. kr. Livslängden för
industribyggnader är dock kortare än för övriga byggnader, vilket bör beaktas
vid bedömning av lönsamheten.

Industrigruppen
för tätt byggeri beräknar att man under kommande 10-årsperiod kan åtgärda 2,3
milj. m glasyta, vilket geren besparingspotential på 0,32 TWh/år till en
investeringsutgift av 660 milj. kr. Antalet sysselsatta beräknas till 330 man.
Besparingspotentialen har beräknats vid 112 000 gradtimmar i industrins kontor
och vid 100 000 gradtimmar i verkstäder och lager.

6.5.4
Tälningsåtgärder

6.5.4.1 Allmänt

Ett
fåtal remissorgan har synpunkter på vilka energibesparingar som kan göras genom
tätning mellan karm och båge, karm och vägg samt övrig tätning i det befintliga
byggnadsbeståndet. Byggnadsstyrelsen - efter hörande av
foriifikationsförvaUningen, posrverket, statens järnvägar samt televerket -,
instilutionen .för byggnadsteknik vid KTH samt Industrigruppen för lätl byggeri
haremellertid redovisat beräknade besparingsmöjligheter under kommande
10-årsperiod resp. fram till år 1990. Vissa utgångspunkter för Industrigruppens
beräkningar har redovisats under avsnitt 6.5.2.2 och 6.5.3.1

6.5.4.2 Besparingsmöjligheter
i bostäder

Bedömning
av besparingsmöjligheterna i bostäder görs av inslitulionenför byggnadsteknik
vid KTH och Industrigruppen för lätt byggeri.

Institutionen
för byggnadsteknik vid KTH redovisar för tälningsåtgärder i bostäder
nedanstående möjliga energibesparing och kostnader år 1990.

Åtgärd

Besparing
TWh/år

Utgift

vid
värmeförbruk-

miljarder kr.

ningstalet

120 000 gradtimmar

Småhus

Tätning
fönster och

dörrar

1,9

0,84

Övrig
tätning

0,3

0,56

Flerbosladshus

Tätning
fönster och

dörrar

1,9

0,84

Övrig
tätning

Summa

0,3

0,56

4,4
TWh/år

2,8 miljarder kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Industrigruppen
för lätt byggeri redovisar nedanstående besparing som realistisk för den
närmaste tioårsperioden.

Åtgärd

Antal

Besparing

Utgift

Antal

Igh.

TWh/år

miljarder

syssel-

1
OOO-tal

vid värmeförbrukningstalet 127 000 gradtimmar

kr.

satta byggn, arb,/år

Småhus

Tätning
karm-båge

1341

2,95

0,74

370

Övrig
tätning

329

0,35

0,49

250

Flerbosladshus

Tätning
karm-båge

1988

2,94

0,67

330

Övrig
tätning

450

0,33

0,36

180

Summa

6,57
TWh/år

2,26 miljarder kr

1 130
man

6.5.4.3
Besparingsmöjligheter i lokaler

Bedömning
av besparingsmöjligheterna i lokaler görs av byggnadsstyrelsen - efter hörande
av foriifikationsförvaliningen, postverket, statens järnvägar samt televerket
-, institutionen för byggnadsteknik vid KTH samt Industrigruppen för läll
byggeri.

Byggnadsstyrelsen
redovisar en sammanställning av besparingsmöjligheterna 1988 i sitt eget och
sina förvaltningars byggnadsbestånd. Genom tätning av fönster mellan karm och
båge i 50 96 av fönslerbeståndet beräknar man spara 0,12 TWh/år vid 90 000
gradtimmar till en kostnad av 25,8 milj. kr. Styrelsen har då räknat med en
luftomsättningsminskning genom tälningsåtgärder mellan karm och båge med
0,07-0,25 omsättningar per timme beroende på lokalernas utformning. Styrelsen
anser vidare att det stattiga tokatbeslåndel ej är representativt för landets
hela tokatbestånd och anser det därför vanskligt att utifrån erfarenheterna i
det stattiga tokatbeslåndel göra en bedömning av besparingsmöjligheterna i hela
tokatbeståndet. Om besparingsmöjligheter genom övrig tätning vitt styrelsen ej
uttala sig, då underiag saknas, men bedömeratt genom tätning mellan karm och
vägg kunna minska antalet luftomsättningar med 0,05-0,15 i uppskattningsvis 25
% av det statliga tokatbeståndet,

Inslitulionenför
byggnadsteknik vid KTH redovisar att man genom tälningsåtgärder i det
befintliga lokalbeståndet år 1990 kan uppnå en besparing enligt nedanstående
tabell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besparing TWh/år vid värmeförbrukningstalet 110 000
gradtimmar

Utgift miljarder kr.

Tätning fönster och dörrar Övrig tätning

1,4 0,4

0,70 0,63

Summa

1,8 TWh/år

1,33 miljarder kr.

Industrigruppenför
lätl byggeri redovisar en besparing enligt nedanstående tabell under den
närmasle tioårsperioden.

Åtgärd

Åtgärdad

Besparing

Utgift

Antal

lokalyta

TWh/år

miljarder.

syssel-

milj. m

vid värmeförbrukningstalet 112 000 gradlimmar

kr.

satta byggn, arb./år

Tätning
karm-båge

119

2,00

0,40

200

Övrig
tätning

51

0,38

0,40

200

Summa

2,38
TWh/år

0,80

miljarder

kr.

400 man

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.5.4,4
Besparingsmöjligheter stånd

industrins
tokalbe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bedömning
av besparingsmöjligheter i industrilokaler görs av Inslitulionen för
byggnadsieknik vid KTH samt Industrigruppen för läll byggeri.

Institutionen
för byggnadsteknik vid KTH redovisar för tälningsåtgärder i industrins
tokatbestånd möjlig energibesparing och investeringsutgift för denna fram till år
1990 enligt nedanstående tabell.

Åtgärd

Besparing TWh/år vid värmeförbrukningstalet 100 000
gradlimmar

Utgift

miljarder

kr.

Tätning fönster och dörrar Övrig tätning

0,2 0,5

0.21 0,42

Summa

0,7 TWh/år

0,63 miljarder kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Industrigruppenför
lätt byggeri redovisar besparingar och utgifter under den närmaste
tioårsperioden enligt nedanstående tabell.

Åtgärd

Åtgärdad lokalyta milj. m

Besparing TWh/år

Ulgifl

miljarder

kr.

Antal sysselsatta byggn.arb. /år

Tätning karm-båge Övrig tätning

59 34

0,32 0,67

0,05 0,54

30 240

Summa

0,99
TWh/år

0,59

miljarder

kr.

270 man

Beräkningen
avser endast industrins konior, där man räknat med värmeförbrukningstalet 112
000 gradlimmar.

6.5.5
Besparingsmöjligheter genom insiallationstekniska åtgärder

I
delta avsnitt redovisas yttranden över besparingsmöjligheterna under
tioårsperioden för åtgärder inom sektorerna ventilation, uppvärmningssystem
samt styr- och reglersyslem.

Byggnadsstyrelsen
anför att den resterande möjliga energibesparingen inom styrelsens
byggnadsbestånd, 19,6 milj, m byggnadsvolym, kan beräknas titt cirka llOGWh/år
netto och investeringen till 75 milj. kr. Detta gäller förs, k, enkla
instaltationstekniska åtgärder till vilka bl. a. räknas utrustning för
drifttidsstyrning av ventilations- och uppvärmningssystem, utrustning för
värmeåtervinning ur ventilalionstuft, utrustning för återiuftsföring, inreglering
av uppvärmnings- och ventilationssystem, tidigareläggning av pann- och
otjebrännarbyte etc. Genomförda och kalkylerade enkla åtgärder beräknas av
styrelsen kunna ge besparingen 210 GWh/år netto till investeringsutgiften 105
milj. kr. Av dessa möjliga besparingar beräknas åtgärder för cirka 30 milj. kr.
vara utförda vid utgången av 1977 och beräknas ge besparingen 100 GWh/ år netto.
Utslaget på den redovisade byggnadsvolymen beräknas alltså
besparingsmöjligheterna för tioårsperioden titt 5,6 GWh/år och Mm-* byggnadsvolym
netto och invesleringsutgifien till 3,8 milj,kr. per Mm byggnadsvolym.
Inräknas de sedan 1972/73 genomförda energibesparingarna blir enligt styrelsen
motsvarande besparingsmöjligheter 10,7 GWh/år och Mm' byggnadsvolym vid
investeringen 5,4 milj. kr. per Mm' byggnadsvolym. Om dessa värden översättes
till hela lokalsektorns byggnadsvolym, cirka 380 Mm', så blir besparingsmöjligheterna
ungefär 4 TWh/år netto och investeringen cirka 2 miljarder kr.

Mekanjörbundet
anför att rimtiga energibesparande åtgärder inom ventila-tionssektorn leder
till ungefär 30 ? lägre energiförbrukning motsvarande cirka 13-14 TWh/år netto.
Genom prioritering av de mest lönsamma

opaginerad Kontrollera mot PDF

åtgärderna kan besparingen 7,5 TWh/år netto uppnås till en
investeringsutgift av cirka 4,5 miljarder kr. Mekanförbundet framhåller att de
prioriterade åtgärderna är baserade på väl känd och dokumenterad teknik och alt
ventilationsbranschen omgående är beredd att engagera sig i ett genomförande
av ett program av denna slorieksordning.

Det av förbundet föreslagna totala åtgärdspaketet inom
ventilationssektorn specificeras enligt följande:

Räkneexempel småhus

Ventilationstekniska
åtgärder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tätning av dörrar och fönster i 400 000 nyare småhus eller
70 % av hus byggda efter 1950 Installation av mekanisk ventilation med
värme-återvinning

Tätning av
dörrar och fönster i 500 000 äldre småhus eller 50 % av hus byggda före 1950

Besparing

TWh/år

netto

Investering

miljarder

kr.

0,4

0,6

2,1

5,0

1,1

0,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Räkneexempel
flerbostadshus

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ventilationstekniska
åigärder

Besparing Investering

TWh/år miljarder

netto kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tätning av dörrar och fönster i 700 000 nyare lägenheter
eller i drygt hälften av hus byggda efter 1950

Luftnödet
reduceras med 25 % (till SBN 75) i 700 000 lägenheter eller i 80 96 av husen
med mekanisk ventilation

500 000
lägenheter eller 60 % av F-veniilerade hus förses med värmeväxlare och ett
tilluft-system till trapphus (besparing I 000 kWh/ lägenhet, år)

200 000
lägenheter eller 25 % av F- eller FT-veniilerade hus förses med värmepump
från-lufi/tappvarmvatten (besparing 2 000 kWh/ lägenhet, år)

65 000 lägenheter eller 70 % av de FT-ventile-rade husen
förses med värmeväxlare för värmeåtervinning

Tätning av dörrar och fönster utförs i 300 000 lägenheter
eller i knappl hälften av hus byggda före 1950

0,6 0,8

0,5

0,4 0,2 1,1

0,4

0,2

0,5

0,4

0,1

0,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Räkneexempel övriga lokaler och industrins lokaler

Ventilationstekniska åtgärder

Besparing

Investering

TWh/år

miljarder

netto

kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kontor

a Luftflödet reduceras med 25 96 i 85 % av de F-

och FT-ventilerade kontoren 0,6 0,12

b 50 % av de FT-ventilerade kontoren förses med

värmeväxlare
för återvinning 0,5 0,45

opaginerad Kontrollera mot PDF

LuflOödel
reduceras med 25 % i 70 96 av de F-

och
FT-ventilerade lokalerna

50 % av
FT-systemen förses med värmeväxlare

för
värmeåtervinning

Kondensorvärme
från kyldiskar tillgodogörs,

Aterluftinblandning
ökas

0,4

0,08

0,4

0,36

02

0,18

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sj u khus

a 80 96 av de FT-ventilerade sjukhusen förses med
värmeväxlare för värmeåtervinning

2,6

1,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolor

a 40 96 av de FT-ventilerade skolorna förses med
värmeväxlare för värmeåtervinning

0,3

0,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verkstadslokaler

a Kapsling av maskiner och processer gör att

luftOödet
kan reduceras med 10 % b Ytteriigare 10 96 av värmeenergibehovel täcks

av
spillvärme c 50 96 av FT-ventilerade verkstadslokaler förses

med värmeväxlare för värmeåtervinning

0,5

0,2

0,5

0,45

0,4

0,35

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 136

Samman
fa Ilning

Av
ovanstående räkneexempel framgår den möjliga energibesparingen genom ventilationstekniska
åigärder i olika lokaler på följande sätt:

Möjlig

besparing

Investering

TWh/år netto

miljarder kr.

Bostäder

Småhus

3,6

6,4

Flerbostadshus

3,6

2,2

Kontor

1,1

0,6

Handel

1,0

0,6

Sjukhus

2,6

1,3

Skolor

0,3

0,3

Verkstadslokaler

1.4

1,0

Övriga
lokaler

-

-

13,6

12,4

Mekanförbundet
anför även att vid komplettering av småhus med balanserat
till-ochfrånluftsventilationssystem försett med värmeålervinning torde
avskrivningstiden bli väsentligt kortare än för många av de åtgärder som
presenteras i planverkets rapport,

6.5.6
Övriga besparingsmöjligheier

När
det gäller bedömningen av sparmöjligheterna med övriga åtgärder saknas
egentliga synpunkter. För åtgärden mätning av energi- och vattenförbrukning
framhåller byggnadsstyrelsen att besparingsmöjligheterna är stora medan
kommunstyrelsen i Gislaved, HSB:s riksjörbund. Elverksföreningen och SABO
ifrågasätter besparingsmöjligheterna. Elverksföreningen menar då det gäller
individuell mätning av elförbrukningen att dets sker kollektivmätning av
elförbrukningen i endast 6 96 av bostadsbeståndet, dels blir
instatlations-koslnadema höga om inte samtidigt den individuella mätningen
också omfattar tappvarmvatten.

Övriga
åtgärder som berörs av remissinstanserna är besparingsmöjligheterna i
kylanläggningar. BFR påpekar att drifttiden för s. k. komfortkyla ligger i
storieksordningen några hundra limmar per år varför energiaspeklema är av
underordnad betydelse. Vidare anser kommunstyrelsen i Västerås att frågor om
hur överskottsvärme och affärshus med stor fönsterarea skatt t)edömas måste
utredas.

6.5.7
Nya lokala energikällor

Några
av remissinstanserna, BFR, VVS-lndusirins tnjorniaiionsråd AB m. fl., anser att
bl. a. solkoltektorer och värmepumpar troligen kommer att kunna förse byggnader
med lillskottsvärme inom cirka 10 år. Därmed kan

s. 137 Kontrollera mot PDF

behovet
av olja och el för uppvärmning avsevärt nedbringas. Den enda av
remissinstanserna, som mer ingående behandlar sparmöjligheterna med
sotvärmesystem, är InsUnnlonen for byggnadsteknik vid KTH. Institutionen
diskuierar användningen inom olika tillämpningsområden för solvärmesystem.
Grundläggande i diskussionen är effekt kontra energibehov. 1 diagram (se figur
6.3) visar institutionen hur effektbehovet (P) för värme och varmvatten för ett
småhus i Stockholm med innetemperaluren 20°C varierar under året. Av
varaktighetsdiagrammet framgår dels att varmvatlenbehovet är ganska konstant,
dels att endast 15 % av det totala energibehovet faller på dagar då
temperaturen ute är lägre än -5''C.

Den
direkta solstrålningen har enligt institutionen vid markytan en genomsnitttig
effekt eller intensitet av cirka 0,8 kW/m eller totalt över hela väriden cirka
1,0 10'''kW. Detta är cirka 10 000 gånger större effekt än vad människan totalt
utnyttjar. Institutionen anförockså att solstrålningen därtill har efter våra
tidsbegrepp oändlig varaktighet, men tyvärr är ojämnt fördelad över dygnels
timmar och årets månader.

Institutionen
framhåller vidare att följande egenskaper hos solstrålningen i Sverige är
vikliga att ta hänsyn till vid bedömning av solvärmesystem:

-
låg effekttäthet,
årsmedelvärdet ca 100 W/m och max. 1 000 W/m

-
slora dygns- och
årslidsvariationer

-
stora variationer mellan dagar
med klart och mulet väder.

Systemen
att tillvarata solvärmet kan indelas i passiva och aktiva. I passiva
solvärmesystem utformas själva byggnaden, dess ytterväggar, fönster och
slomelement så att solvärmet kan fångas och i viss mån lagras. I aktiva
sotvärmesystem ingår speciella sotföngare varifrån det fångade

Figur 6.3 Effektbehovet (P) för värme och varmvatten för
eti småhus i Stockholm med innetemperatur 20°C. Variation under året (enligt
remissvar från institutionen för byggnadsteknik vid KTH)

P (v ä rme +
varmvatten

) %

100

V5"C
o

SO

0.5:

ii

v ä rme

85 % av
energite

lOVt

0

varmvatten

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 138

solvärmet
vatten- eller tuftburet transporteras i ledningar resp. kanaler till
förbrukningsstältel.

Sotfångare kan antingen
monteras på etter vid den individuella byggnaden, varvid systemet betecknas som
lokalt, eller samlas till slora solvärme-cenlrater. De sotfångare som kan
användas är av två huvudtyper, plana respektive koncentrerande.

tnsiiiutionen för
byggnadsteknik vid KTH framhåller alt solstrålningens variationer över dygnet och
årel samt inverkan av molnigheten medför att det krävs lagring av solvärmet.
Dygnstagring från dag lilt natt är en förutsättning för alla solvärmesyslem för
energiförsörjning av byggnader. Fterdygns-eller veckolagri n g bryggar över
mulna perioder och kan vara lämplig för befintlig bebyggelse som har
konventionell värmeantäggning som kan användas under solfattiga perioder.
Därmed kan 50-70 % försörjningsgrad nås. Säsongslagring är nödvändig vid total
försörjning genom solvärme.

Institutionen
anser att man selektivt eller generellt bör subventionera solvärmeantäggningar
och stimulera till stora lUlverkningsvolymer för att på så sätt få ned
kostnaderna. Del ligger enligt institutionen nära till hands att förbjuda
elvärmning av simbassänger, som redan i dag kan värmas ekonomiskt med
solenergi. Solen finns nämligen tillgänglig när behovet infinner sig och
simbassänger kan fungera som sina egna värmetager.

Institutionen
gör även en bedömning av kostnader för solvärmesystem, varvid man tar hänsyn
till att

-
det är fråga om en ny, långt
ifrån utvecklad teknik

-
byggnader har lång livslängd

-
oljeimporten kan avbrytas
hastigt

-
oljepriset troligen kommer att
stiga

-
i befintlig bebyggelse kan
passiva system rimligen inle komma i fråga.

Däremot
anser instilutionen att befintliga småhus och fterbostadshus kan förses med
antingen lokala aktiva system för täckning av en det av varm vattenbehovet,
cirka 50 %, etter-om de ingår i gmppbebyggetse- förses med ett centralt aktivt
syslem för täckning av heta behovet av värme och varmvatten. Veckolagring lorde
inte bli aktuell annat än i undantagsfall på grund av utrymmesbrist. I
industri- och övriga lokaler lorde utrymme finnas för veckolagring av
varmvallen, enligt institutionen. Dessa lokaler kan också anslutas till stora
centrala värmelager, antingen egna eller gemensamma med i bostadsbebyggelsens.
1 tabell 6.6 visas institutionens exempel på besparingsmöjligheter med
solvärme.

Institutionen
anser att det fram till 1985 bör kunna sparas 0-0,5 TWh/år, och fram till 1995
ca 8-12 TWh/år, De utvecklingsinsatser som nu pågår eller planeras kan ge en
betydligt större besparing efter 1995. År 1990 bedöms besparingen kunna bli 3-5
TWh/år.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Tabell
6.6 Exempel på besparingsmöjligheter med solvärme, TWh/år, vid några olika
antaganden (enligt remissvar från institutionen för byggnadsteknik vid KTH)

Solfångarsystem

Hustyp

Passiva

Aktiva system

system

Besparing

i TWh/år

Besparing i

Vattenburen distribution

TWh/år

Dygns-

Vecko-

Säsongs-

lagring

lagring

lagring

U V

U V

U
V

U
V

Befintlig
bebyggelse

Småhus
IOOOO småhus

0,03

0,28

10 96 av beståndet

0,37

4,12

Flerbostadshus
IOOOO Igh

0,02

0,18

10 96 av beståndet

0,72

3,71

Industrilokaler

Övriga
lokaler

Nybebyggelse

Småhus
IOOOO småhus

0,0085

0,09

0,17

Flerbostadshus
10 000 Igh

0,0050

0,02

0,10

Industrilokaler
1 Mm-*

0,09

Övriga
lokaler 1 Mm-*

0,06

0,12

U=Uppvärmning
V=Varmvatten

6.5.8
Sammanvägning och kombinationsmöjligheter

Vid
bedömningen av inverkan på sparmöjligheterna av olika åtgärder bör stor
försiktighet iakttas vid summering av besparingar. Framför allt är det viktigt
att noga studera i vilken utsträckning effekten av olika åtgärder går alt
addera. Detta framhäWer fortlfikaiionsförvaUningen, byggnadsslyrelsen, Kommunförbundei
m. n.

Byggnadsslyrelsen
anger att VVS-ålgärderna var för sig är rimligt bedömda, medan den sammanlagda
effekten är överdriven och att de olika spareffekterna inte utan vidare kan
adderas.

6.6
Åtgärdsplanering och styrmedel

6.6.1
Allmänna principer Jör åtgärdsprogram

Många
remissinstanser anser att en lönsamhetsbedömning skatt läggas titt grund för
beslut om i vilken omfattning och ordning energibesparande åtgärder skall
vidtas. I flera fall tycks det vara den rent faslighetsekonomiska lönsamheten
man därvid åsyftar. Vanligare tycks dock vara att man åsyftar en lönsamhet i
bemärkelsen bästa besparingseffekt för viss investeringsvo-

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 140

lym.
Denna princip poängteras bl. a. av SIB. industriverket och
stadsarkitekt-kontoret i Örnsköldsvik. SIB understyrker att många olika
lönsamheisbegrepp kan konstmeras och att det är förknippat med svårigheter att
göra lillfredsslällande lönsamhetskalkyler på samhällsnivå. Många instanser
betonar emellertid också de restriktioner beiräffande främsl malerial,
arbetskraft och kapital som tvingar till avsteg från denna princip, Riksbyggen
påpekar att knappheten på energi också utgör en sådan restriktion som kan leda
till att andra kriterier än förelagsekonomisk lönsamhet måsle spela en roll vid
bedömning av lämpliga besparingsåtgärder. SAR och ArkiiektJÖrbundet framhåller
alt urvalet av åigärder bör grundas på en totat energianalys där såväl
energiåtgången för byggnadsarbeten som energiförbrukning i driftsskedet
beaktas. De framhåller att vissa material såsom mineralull och aluminium är
energikrävande att framställa. Dessa synpunkler bör också beaktas då åtgärder i
det befinttiga beståndet ställs mot en tänkbar rivning och nybyggnad.
Byggnadsarbetarejörbundei och Riksbyggen påpekar att ett hänsynstagande lilt
arbetskraftsresurserna innefattar såväl en bedömning av i vilken takt
produktionen inom den byggda sektorn kan ökas, som en bedömning av
möjligheterna att stadigvarande sysselsätta den arbetskraft som rekryteras till
byggsektorn. Det kräver därför en systematisk mllande långsiktig planering av
arbetskrafttillgångarna, Byggnadsarbeiarejörbundei pekar särskilt på möjlighetema
att utbilda kvinnlig arbetskraft, Kommunförbundei framhåller att en successiv
genomgång av byggnadsbeståndet skulle underiätta materialindustrins anpassning
lilt en ökad efterfrågan.

Många
remissinstanser pekar på att initierad forsknings- och försöksverksamhet inom
vissa områden bör föregå mera omfattande ombyggnadsverksamhet. Till de
forskningsområden som speciellt utpekats hör frågan om olika
isoleringsmaterials eventuella hätsovådlighel. Dessa frågor behandlas
utföriigare i avsnitt 6,7,

Socialstyrelsen,
länsslyrelsen I Västmanlands län samt SAR och ArkitektJÖrbundet framhåller att
de ekonomiskt svaga nyttiarna av bostäder och lokaler företrädesvis är
koncentrerade titt den äldre delen av bebyggelsen. Vid ett snabbt genomförande
av åtgärder inom bostadsbeståndet uppstår sociala följder i form av höjda hyror
och ombyggnad som leder till flyttningar. De föreslagna åtgärdema bör därför
inte bara bedömas ur teknisk-ekonomisk synpunkt ulan också från social och
miljömässig synpunkt.

Riksanllkyarieämbelet, SAR
och Arkitekiförbundei och Svenska föreningen JÖr byggnadsvård framhåller att
inte bara den bebyggelse som är 100 år gammal eller mer har betydelse som
kulturyttring, utan också sådan bebyggelse som uppförts under senare decennier.
Det är därför lika viktigt att den ordinära bostadsbebyggelsen inte förvanskas
som att den allmänt erkända kulturhistoriska bebyggelsen får behålla sin
ursprungliga karaktär. Della bör enligt riksantikvarieämbetet klart markeras
som en utgångspunkt för val av åtgärder.

En
rad instanser påpekar att dnften av byggnader och anläggningar är

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 141

minst
lika betydelsefull från energihushållningssynpunkl som en lämplig utformning av
byggnader och anläggningar, se vidare avsnitt 6.6.5. SIB framhåller att
rapporten är starkt knuten litl sådana lekniska åtgärder vars genomförande kan
kontrolleras medan andra åtgärder i många fatt kan ha lika goda
besparingseffekter. Riksrevisionsverket framhåller alt åtgärder inte enbart bör
riktas mot fastighetsägare ulan även syfta titt att påverka hyresgäster,
finansiärer, materialtillverkare och andra, Komniunförbundet m, fl. framhåller
att det är viktigt alt berörda parter ser ett direkt resultat av de vidtagna
åtgärderna. Förbundet nämner som exempel att ett allmännyttigt bostadsföretag
använt de medel som sparats in genom en bättre energihushållning till
förbättring av boendemiljön enligt förslag upprättade i samråd med
hyresgästerna.

Svenska
värmeverksföreningen m. fl, understryker att investeringar i energibesparande
åigärder i byggnader bör anpassas till det energisystem i vilket byggnaden
ingår så att en totalekonomisk lösning erhålles. Föreningen påpekar att om en
byggnad värmeförsörjs genom spillvärme från en industri och värmekostnaden
härför är försumbar så kan det inle vara rationellt all investera för att
minska byggnadens värmebehov. Ett flexibelt åtgärdsprogram som möjliggör
anpassning till förutsältningama i det enskilda fallet förordas också av SIB,
NBD och NED, Svenska konsulterande Ingenjörers förening och Svenska
konsullföreningen, Fastighetsägareförbundei och VVS-lekniska Jörenlngen.

Planverkets förslag att
samordna åtgärder för förbättring av energihushållningen med åigärder för
handikappanpassning och ombyggnader av sopmm tUlstyrks av fasligheiskonlorel i
Siocktiolm och av Indusirigruppen JÖr läll byggeri. Industrigruppenför lätt
byggeri framhåller alt åtgärder av dessa slag även bör samordnas med andra
upprustnings- och saneringsåtgärder som kan vara aktuella i
fastighetsbeståndet, NBD och NED anser att handikappanpassning, ombyggnad av
sopmm och upprustning från energisynpunkt bör inordnas hell i den allmänna
saneringsverksamheten och inordnas i kommunernas saneringsprogram.
Kommunförbundet som framhåller att handikappanpassning och ombyggnad av soprum
i och för sig är angelägna åtgärder finner att de har litel samband med
energisparåtgärderna. Liknande synpunkter framförs av komniunsiyrelserna i
Vingåker, Västerås och Örnsköldsvik, Byggnadsnämnden i Stockholm, Föreningen
Sveriges byggnadsin-speklörer och Fastigheisägareförbundet.

6.6.2
Steg i ålgärdsprogram

Planverkets
förslag lill åtgärdsprogram i tre steg - 1) besiklning, 2) underhåll och
injustering, 3) ombyggnadsåtgärder - kommenteras på flera olika sätt. Flera
remissinsianser framhåller att vad som är lämpliga åtgärder ofta måsle avgöras
från fall till fall. De stöder därför tanken på ett första steg i vilket, genom
besiktning eller på annat sätt, klarläggs vilka åtgärder som bör

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 142

vidtas,
BFR påpekar att bebyggelsens energibehov kan komma att tillgodoses på olika
sätt inom olika regioner och att bedömning av åtgärder inom enstaka byggnader
bör ses mot en sådan bakgmnd. BFR anser att detta krav kan tillgodoses om
beslut om åtgärder i enstaka byggnader görs mot bakgmnd av en planering för
slörre områden, enligt BFR lämpligen i form av en kommunal energiplanering,
Riksantikvarieämbelel, som också stöder det föreslagna trestegsprogrammet,
påpekar att kulturhistorisk expertis bör medverka i det första steget,
besiktning och åtgärdsbedömning.

NBD
och NED anser att det tillgängliga beslutsunderlaget är så knapphändigt att
man inte nu bör fatta beslut om ett åtgärdsprogram. Ett mera övergripande
beslut bör enligl delegationernas mening föregås av en försöksverksamhet i
mindre skala, som kan vägleda samhällets insatser för energihushållningen i en
så optimal riktning som möjligt.

Flertalet
övriga remissinstanser som kommenterat frågan förordar att beslut omgående
fattas om åtgärder för energihushållning i befintlig bebyggelse. Många rekommenderar
dock en långsamrnare uppbyggnadstakt av verksamheten. Flera instanser redovisar
alternativ till planverkets trestegs-program.

En successiv uppbyggnad
av verksamheien förordas bl. a. av byggnadsslyrelsen, SIB, industriverket,
länsslyrelsen i Västmanlands län, Chalmers tekniska högskola (CTH),
Kommunlörbundet, kommunstyrelserna i Västerås och Örnsköldsvik, Industrins
byggmaierialgrupp, Ingenjörsveienskapsakademien, SÄR och ArkitektJÖrbundet,
Byggnadsarbetareförbundet, SKIF och Konsuttföreningen, Riksbyggen, SVR, SABO,
Civitingenjörsförbiindel och VVS-lekniska föreningen. Remissinstanserna påpekar
därvid framför allt att det i dag inle finns utbildad arbetskraft att tillgå i
den omfattning som erfordras för det skisserade programmet. Dessa frågor kommer
att beröras närmare i det följande. Många instanser framhåller också att
kunskapsunderiaget för mänga typer av åigärder är ofullständigt, Riksbyggen
påpekar att de byggnader som kan och bör bli föremål för
isoleringsförbältringar är av mycket olika teknisk beskaffenhet. En
"stordrift" i fråga om isoleringsförbättringar kommer enligt
Riksbyggen med .säkerhet att leda till dyrbara misstag, både från ekonomisk
synpunkt och från energihushållningssynpunkl, Riksbyggen förordar därför ett
särskilt utvecklingsprogram för att ta fram realistiska metoder för
isoleringsförbättringar av byggnader med varierande konstruktion och ålder.
Liknande synpunkter framförs av bl. a. CTH, kommunstyrelserna i Västerås och
Örnsköldsvik, Induslrins byggmaierialgrupp, Ingenjörsveienskapsakademien, NBD
och NED, Byggnadsarbetareförbundet, SKIF och Konsuliföreningen samt SABO.

De
alternativa åtgärdsprogram som presenteras är av varierande karaktär. 5/4/?
f?f/7/I/A:/7(?A:(/ö/-6(//7f/e/anser att det aktuella byggnadsbeståndet är så stort
att det inte är meningsfullt alt i ett svep inspektera all bebyggelse och först
därefter följa upp med åtgärder. 1 stället bör instruktion och uppföljning ske
metodiskt genom en rullande verksamhet. Detta kommer enligt förbunden

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 143

att
kräva avsevärda insatser från kommunernas sida under en lång lid.

Flera
remissinstanser anser att besiktningssteget hell eller delvis skulle kunna
ersättas med "energideklarationer". Sådana skulle innebära att
fastighetsägaren ålades redovisa den årliga energiförbrukningen vilken, ställd
mot en redovisning av faslighetens volym och konstruktion enligt byggnadsnämndsritningarna,
skulle ge en uppfattning om i vilka byggnader besparingsåtgärder i ett första
skede skulle vara mest angelägna. Förslag av i huvudsak denna innebörd har
framförts av bl. a. byggnadsslyrelsen, riksrevisionsverkel, BFR,
länsbosiadsnämnden i Kiislianstad, fasligheiskonlorel i Stockholm,
Byggnadsarbeiarejörbundei, Föreningen Sveriges VVS-inspektörer, SKIF och
Konsuliföreningen, Riksbyggen, Hyresgästernas rikstörbund, SVR och SABO. Ett
likartat förslag framläggs även av Jbrtijikationsjöivalinlngen och CTH.

NBD
och NED föreslår i stället för besiktnings- och planeringsverksamhet enligt
steg 1), att upprustningen av bebyggelsen från energihushållningssynpunkt
inordnas i bostadssaneringsverksamheten. Delegationerna betonar att
planeringsverksamheten är av strategisk betydelse också för energihushållningsfrågorna.
Fördelarna med all så långt möjligt koordinera energihushållningsinsatserna
med saneringsverksamhelen är att insatserna på detta sätt kan genomföras på ett
fördelaktigare sätt från ekonomisk synpunkt. Det blir också möjligt att företa
en fullständig genomgång av de äldre byggnadema från
energihushållningssynpunkt. Man kan därvid på ett rationellare sätt avgöra vad
som är motiverat att bevara, och vad som bl. a. från energihushållningssynpunkt
är bättre att riva och ersätta med ny bebyggelse. I samband med ombyggnad och
uppmstning borde enligt delegationema alla åtgärder s()m kan förväntas ge
båtnad från energihushållningssynpunkt kunna omfattas av långivning och
samhällsstöd. Enligt delegationerna skulle på detta sätt längre
amorteringstider erhållas, vilket skulle vara av särskild betydelse då det
gäller att få utrymme för ätt öka energibesparingsinsatserna inom ramen för
rimliga boendekostnader. SKIF och Konsulijöreningen förordar att
saneringslagstiflningen förändras så att krav på god energihushållning ges hög
prioritet.

En
samordning av planeringen av bebyggelsens upprustning från energi-synpunkt med
bostadssaneringsprogrammen förordas av länsbostadsnämnden I Stockholms och
Kristianstads län, Industrigruppen för tätt byggeri och VVS-tekniska
föreningen.

Länsbostadsnämnden
i Kristianstads län anser att även annan kommunal energiplanering bör redovisas
i detta program.

Industrigruppenför
län byggeri redovisar ett förslag med olika åtgärdsprogram för de delar av
bebyggelsen som har olika beräknad återstående brukningstid.

VVS-tekniska
föreningen betonar behovet att anpassa uppmstningsålgär-derna till lokala
energihushåltningsförutsältningar. Föreningen skisserar mot denna bakgrund ett
ålgärdsprogram av följande innehåll.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 144

De
kombinerade önskemålen att utnyttja lågvärdigt spillvärme så långt möjligt, att
uppnå stor flexibilitet i fråga om vat av energikälla och att i en framtid
kunna utnyttja nya värmekällor (sotenergisystem, värmepumpar o. d.) även i
beflntlig bebyggelse låter sig sammansättas till ett handlingsmönster av
följande typ:

-
Tät bebyggelse uppvärms med
spillvärme via fjärrvärmenät.

-
Gles bebyggelse uppvärms med
lokala energikällor, till en början huvudsakligen med olja men successivt i
alltmer ökande grad med solvärme i olika former, dels från luft, vatten och
markvärmemagasin via värmepump och dels också via direkt solvärme (sotfångare).

-
Halvtät bebyggelse värms med
mer storskatiga former av lokala energikällor, t. ex, från solvärmecentrater
med värmelagring för olika bebyggelse-grupper, I vissa falt kan mer utvecklade
och förenklade former av Ijärrvärme också utnyttjas.

Som
närmare kommer att redovisas i det följande anser många remissinstanser alt de
begränsade resursema av arbetskraft med erforderiig utbildning i försia hand
bör utnyttjas för direkta energisparåtgärder och först i andra hand för
besiktningsarbeten i stor skata. Byggnadsstyrelsen, som delar denna
uppfattning, förordar ett åtgärdsprogram i två steg med följande innehåll,

1) I
första hand en ordning som innebär:

att
fastighetsägare informeras om rimlig normalförbrukning av energi och om vilka
ekonomiska fördelar de vinner genom att vidtaga olika energibesparande
åigärder,

att
statligt stöd i form av tån och bidrag utformas så att åtgärder som från
energisynpunkt är särskilt önskvärda stimuleras och

att
kommun på fastighetsägares begäran anvisar fackkunnig personat att biträda
denne med bedömning och prioritering av energibesparande åtgärder och med
upprättande av förslag samt besparings- och investeringskalkyler som kan ligga
till grund för eventuella statliga lån etter bidrag.

2) Om
inte denna ordning ger önskat resultat bör i andra hand obligatorisk

förbrukningsregistrering genomföras, vilket innebär:

att
varje fastighetsägare åläggs åriig bokföring av energiförbrukningen och

att
kommunerna ges möjlighet kontrollera förbrukningen - varvid den värmetaxering,
som byggnadsstyrelsen i annat sammanhang tillstyrkt, kunde vara en utgångspunkt
- och om så anses erforderiigt göra besiktning av fastighetema. Ålägganden kan
bli aktuella vid uppenbar vanvård, då fastighetsägaren trots kännedom om
förekommande brister ej vidtar åtgärder.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 145

6.6.3
KommunaU planeringsansvar

Rapportens
förslag all kommunen på det lokala planet skall ha ett ansvar för planeringen
av energihushållningsåtgärdernas genomförande får ett övervägande positivt
mottagande. Förslaget tillstyrks av riksantikvarieämbetet, bostadsstyrelsen,
BFR, SIB, industriverket, energisparkommittén, länsstyrelserna i Malmöhus,
Västmanlands och Västernorrlands län, länsboslads-nämnderna i Stockholms och
KrIsUanslads län, CTH, Landsiingsförbundet, Kommunförbundet, kommunstyrelserna
i Siockholm, Vingåker och Västerås, SAR och Arkileklförbundet,
Byggnadsarbeiareförbundet, SKIF och Konsuliföreningen, Riksbyggen, SVR och
SABO. Omfattningen av del ansvar och de arbetsinsatser remissinstanserna anser
skall åvila kommunerna varierar dock starkt som bl, a. framgår av redovisningen
i det följande av remissinstansernas synpunkter på den förestagna
besiktningsverksamheten. Kommunförbundei framhåller att då förbundet
lillstyrkte införandet av en lag om kommunal energiplanering skedde detta från
den utgångspunkten att verksamheien endasl skulle avse planering och inte
genomförandeåtgärder. Flera instanser framhåller att omfattningen av de
kommunala insatserna i första hand är en resursfråga. Några instanser förestår,
som tidigare redovisats, att den kommunala planeringen samordnas med kommunens
bostadsbyggnadsprogram eller saneringsprogram. Elverksföreningen motsätter sig
att kommunernas planeringsansvar intas i en kommande tag om kommunal
energiplanering och anser att ett eventuellt sådant åläggande för kommunerna
bör ges i annan ordning, lämpligen inom ramen för byggnadslagstiftningen.
Föreningen fortsätter: "Inom ramen för den - ännu icke organiserade -
kommunala energiplaneringen skutte nämligen den föreslagna
besiktningsverksamheten och samhörande senare verksamhet bli så dominerande att
de energiptaneringsuppgifter, som föranlett utredningen om kommunal
energiplanering och är syftet med ulredningsförslagen, hett skulle komma i
skymundan och sannolikt äventyras,"

Några
instanser, bland dem NBD och NED, Fastighetsägareförbundei och
Villaägareförbundei, förordar en stark begränsning av eller avstyrker helt från
ett kommunalt planeringsansvar. Dessa instanser förordar dock vanligen
uppbyggnaden av ett kommunalt serviceorgan som kan anlitas efter
fastighetsägarens initiativ. Villaägareförbundet anser att service och besiktning
av värmeantäggningar från energibesparingssynpunkt bör utföras av oljebolagen
eller annal kommersiellt serviceorgan.

Flera
instanser tar upp frågan om en central styrning av planeringsverksamheten.
Industriverket påpekar att planeringen innefattar svåra avvägningar bl. a.
avseende vilka typer av investeringar för energihushållning som bör ges
prioritet. Industriverket understyrker därför att kommunerna måste arbeta inom
några centralt givna ramar samtidigt som någon form av erfarenhetsåterföring
måsle titt. Länsbostadsnämnden i Kristianstads län anför att, med hänsyn till
att kommunerna bör ha det

10
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 146

avgörande
inflytandet vid prioriteringen av besiktningsobjekt och genomföra
besiktningarna i den takt personalresurserna medger, det är nödvändigt att
statsmakterna får möjlighel alt någol så när kontinuerligt följa upp verksamhetens
bedrivande. Att ansvar för utarbetande av anvisningar och för
erfarenhetsåterföring måste åvila något - beflntligt eller nytt - centralt
organ framhålls även av länsstyrelsen i Malmöhus län, Riksbyggen, SABO och
Swedisol. 5/400 anser att den centrala funktionen är viktig bl, a, föratt uppnå
en viss samordning av verksamheten och för alt skapa erfarenhetsutbyte mellan
kommunerna. Det centrala organei bör också kunna ansvara för utbildning av
besiktningspersonal och samordna informationsinsatser riktade litl
fastighetsägare och berörd skötselpersonat, Swedisol anser att utan centrala
riktlinjer och viss central styrning är risken påtaglig att vidtagna åtgärder
kommer att variera omotiverat mellan olika kommuner, inle minst när det gälter
urval av bebyggelse för åtföljande besiktning, SAR och Arkitekiförbundei
framhåller vikten av en fungerande erfarenhetsåterföring och påpekar därvid att
det nödvändiga forsknings- och utvecklingsarbetet delvis kan ske lokalt, men
att ansvaret för samordningen av dessa uppgifter bör tigga på ett centralt
organ.

Kommunförbundet
tillstyrker att program för energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse
utarbetas som ett led i del kommunalpoliiiska hand-tingsprogrammet för
energiområdet. Förbundet, som inle motsätter sig alt kommunema åläggs viss
uppgiftsskyldighel i detta sammanhang och att anvisningar utarbetas härför,
motsätter sig dock bestämt att hela arbetet med upprättandet av ett sådant
program skatt styras av anvisningar utarbetade av ett slatligl verk. Samma
synpunkter framförs av flera kommuner.

Länsslyrelsen i Malmöhus
län anser att projekt av den aktuella storieksordningen brukar kräva medverkan
från regionala myndigheter, dels när det gäller att på olika sätt föra ut
centrala råd och anvisningar till kommunerna, dets för avrapportering och
erfarenhetsåterföring tillbaka titt de centrala myndighelerna. I föreliggande
fall anser länsstyrelsen att det är naturiigt att de regionala uppgifterna
åläggs länsstyrelse och länsbostadsnämnd i samverkan.

6.6.4
Besiktning av byggnadsbeståndei

Rapportens
förstag om en obligatorisk kommunal besiktning av stora delar av
byggnadsbeståndet kommenteras av flertalet remissinstanser. Bland annat
diskuteras den lämpliga omfattningen av en kommunal besiktningsverksamhet
liksom frågan om den skall vara obligatorisk. Rapportens förslag tillstyrkes
hett eller i huvudsak av riksantikvarieämbetet, energisparkommittén,
länsbostadsnämnderna i Stockhohns och Kristianstads län och kommunslyrelsen i
Stockholm. Dessa instanser betonar situationens allvar och den brådska som
råder när det gäller att få det befinttiga byggnadsbeståndet upprustat. Många
av remissinstanserna förordaratt man inledningsvis söker

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 147

nå
de önskade effekterna genom information och stimulansbidrag men förklarar att
samhället bör ha den formella rätten att i ett senare skede etter i särskilt
flagranta falt besiktiga vissa fastigheter. Denna uppfattning redovisas av
byggnadsslyrelsen, länsstyrelserna i Västmanlands och Norrbonens län,
kommunstyrelsen I Västerås, Byggnadsarbetareförbundet, Riksbyggen, SVR, SABO
och VVS-tekniska Jörenlngen. Många remissinstanser avstyrker en obligatorisk
besiktning av hela eller särskilda delar av byggnadsbeståndet men anser ändå
att kommunerna bör ha en aktiv "uppsökande" besiktnings-etter
inspektionsverksamhet, liknande "den uppsökande verksamhet som många
kommuner bedrivit beträffande förbättring av omoderna hus, företrädesvis
bebodda av pensionärer". Synpunkter med denna inrikining redovisas av bosiadssiyrelsen,
länsslyrelsen i Malmölius, Väsimantands och Västernorrlands län,
Landsiingsförbundei, Kommunförbundet, SAR och Arkitekt förbundet,
Byggnadsarbeiareförbundet och SABO. Dessa instanser framhåller därvid alt
verksamheten bör inriktas på de från energisynpunkt sämsta delarna av
byggnadsbeståndet. Ftera rekommenderar att urvalet baseras på något slags
energideklaration. Flertalet instanser betonar vidare att dessa inspektioner
bör vara klart serviceinriktade. Kommunförbundet liksom några kommunstyrelser
anser att beträffande småhus bör enklare åtgärder som injustering av brännare
och panna också kunna göras i samband med inspektionen för att redan från
början markera dennas serviceinriktning. Rörledningsfirmornas riksförbund anser
dock att det måste göras en klar åtskillnad mellan inspektion och
serviceåtgärd. Ett antal inslanser vitt åtminstone inle inledningsvis
lillslyrka andra besiktningar än dem som tillkommer frivilligt. Denna
uppfattning redovisas av bl, a. byggnadsslyrelsen. Kommunförbundet, ett antal
kommunstyrelser. Föreningen Sveriges byggnads-inspeklörer, NBD och NED, SKIF
och Konsultföreningen, SABO, CivUingenjörsförbundet, Fastighetsägareförbundet,
VUlaägareförbundet och VVS-tekniska föreningen. Ftera av dessa instanser anser
att besiktningar endast skall ske efter fastighetsägarens initiativ eller som
en fömtsättning för lån och bidrag för åtgärder för förbättrad
energihushållning.

En
rad motiv anförs mot en besiktningsverksamhet av den omfattning som planverket
föreslagit. Byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, SIB, NBD och NED m. fl.
framhåller att utbildad arbetskraft inte finns att tillgå för en
besiktningsverksamhet av den föreslagna omfattningen. Många framhåller också
att den personal med erforderlig kompetens som kan finnas att tillgå under de
närmaste åren bör sättas in i direkta besparingsåtgärder och att ett
besiktningsprogram av den skisserade omfattningen därför skutte utgöra en
misshushållning med de tillgängliga resurserna. Denna synpunkt framförs av bl,
a, foriifikationsförvaliningen, naturvårdsverket, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer.
Hyresgästernas riksförbund. Ingenjörsvetenskapsakademien, Riksbyggen och
VVS-tekniska föreningen. Remissinstansernas synpunkter på arbetskraftsbehov och
tillgång på arbetskraft refereras utförligare i avsnitt 6,7. Hyresgästernas
riksförbund erinrar om att det i delar av bostadsbeståndet finns

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 148

betydande
tekniska och hygieniska brister av andra slag, vilka dock icke utgjort motiv
för så genomgripande lagstiftningsförstag.

Ftera
instanser framhåller att fastighetsägare och hyresgäster idag har en positiv
inställning titt energihushåttningsåtgärder men att denna kan förbytas i en
negativ inställning om man i onödan tillgriper tvångsmedel, Ftera påpekar
vidare att det frivilliga energisparande som sedan 1974 utförts med stöd av
statliga bidrag och lån har haft en betydande omfallning och att låneramarna
för dessa ändamål successivt har måst höjas. Denna verksamhet har enligt
Kommunförbundet i stort sett haft den omfattning som varit tekniskt möjlig.
Ftera instanser påpekar att så länge den frivilliga verksamheten helt tar i
anspråk de samhällsresurser som anvisas för ändamålet finns det ingen anledning
att besluta om tvångsåtgärder. Synpunkter med denna inriktning redovisas av
länsslyrelsen i Norrbonens län, av länsbostadsnämnderna i Göteborg och Bohus
län och Värmlands län, av Kommunförbundet och kommunstyrelserna I Vingåker,
Västerås och Örnsköldsvik, av HSB:s riksförbund. Ingenjörsvetenskapsakademien,
SABO, FastighetsägarejÖrbundet och VVS-tekniska föreningen.

Bostadsstyrelsen
framhåller att en obligatorisk besiktning som leder litl rekommendationer etter
åtgärdsföretägganden måste baseras på entydiga kriterier för när behov av
förbättringar skatt föreligga. Entydiga kriterier av detta slag torde vara
myckel svåra att faslslälla. En frivillig, rådgivande, besiktning kan i större
utsträckning baseras på ett mera allmänt hållet informationsmaterial och fören
sådan kan även konsutteroch annan befintlig expertis utnyttjas. Flera
remissinstanser tar också upp ansvarsfrågan för de falt att exempelvis röta
uppstår i en vägg som följd av en vid besiktning rekommenderad eller förelagd
åtgärd. BFR anser att statsmakterna liksom den enskilde måste ha rätt att kräva
kompetens, opartiskhet och sakkunskap då besiktningar och bedömningar av
sparmöjligheter genomförs. BFR förestår alt man skall utvärdera den verksamhet
som i Danmark bedrivs genom omkring 100 särskilt utbildade konsulenter. Flera
inslanser tar upp frågan om legitimering av besiktningsmän.

Flera
instanser framhåller att ett av syftena med besiktningsverksamheten, nämligen
att få underiag för en samlad bedömning av erforderliga åtgärder i
byggnadsbeståndet, torde kunna uppnås på annan väg. Provnlngsanstalten framhålleratt
provning och mätning av exempelvis byggnaders täthet inte är möjUgt att
genomföra annat än stickprovsmässigt.

Energisparkommillén
understryker vikten av att den av kommittén föreslagna obligatoriska
besiktningen av pannanläggningar genomförs i enlighet med förslaget.
Industrigruppenför lätt byggeri samt NBD och NED anser att kontroll av
pannanläggningar och värmesystem kan anförtros sotningsväsendet etter
eventuellt brandförsvarsväsendet.

En
rad undantag från den föreslagna kommunala besiktningsverksamheten aktualiseras
för särskilda typer av bebyggelse. FonlfikatlonsförvaUniiigen anser alt
besiktningen av försvarets

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 149

byggnader
och anläggningar bör ankomma på förvaltningen. Byggnadsstyrelsen anser alt
alla statliga byggnader skulle undantas från den kommunala besiktningen och i
stället besiktigas genom byggnadsstyrelsens försorg. Landsiingsförbundei anser
alt tandstingen har tillräcklig kompelens för att själva ombesörja erforderlig
besiklning. Flera remissinstanser anseratt större fastighetsförvaltningar,
stora bostadsföretag etc. själva skatt kunna ombesörja erforderlig besiktning.
Denna synpunkt framförs bl. a. av fonifikaiions-JÖrvaUningen,
energisparkommittén, Kommunförbundet, Fastiglteisanställdas JÖrbund, SVR och
SABO.

Energisparkommillén
anser att besiktningsverksamheten på sikt bör ha som målsättning att omfatta
samtliga byggnader. Länsslyrelsen i Västmanlands län anser alt
oesiktningsverksamheten även bör omfatta småhus medan ett antal remissinstanser
anser att småhusen skall undanlas från besiktningsverksamheten.
Länsbostadsnämnden I Norrboitens län ifrågasätter om det för närvarande finns
något behov av en obligatorisk besiktning av bostadsfastigheter.

Beträffande
industrins tokatbestånd anför byggnadsstyrelsen att del är tveksamt om hela
besiklningsansvaret kan läggas på kommunerna. För större industrier bör enligt
byggnadsstyrelsen sannolikt andra vägar än kommunal besiklning väljas för att
energibesparingar skatt åstadkommas. Arbeiarskyddssiyrelsen framhåller att den
föreslagna besiktningen med åtföljande krav på åtgärdande kan komma att
påverka arbetsmiljöer och beröra yrkesinspektionens verksamhet och
kompetensområde. Enligl styrelsen bör arbetarskyddsmyndigheterna ha ansvaret
för normerande bestämmelser rörande t. ex, luftkvatitet och bestämmelsernas
tillämpning på del lokala planet, I fråga om sådana industrilokaler där
processventilation har avgörande betydelse för luftkvalitén lorde kommunerna
enligt styrelsens bedömning sakna erforderiig kompetens. Arbetarskyddsstyrelsen
avstyrker mot denna bakgrund förslaget om obligalorisk besiktning såvitt gäller
arbetslokaler. Länsbostadsnämnden i Norrbottens län anser alt en obligatorisk
besiktning, eventuellt kombinerad med åtgärdsföreläggande, kan vara mera
motiverad när det gäller lokaler än när det gäller bostäder, bl, a, därför att
kostnader för lokaluppvärmning m. m. är en mycket liten post i företagens
driftskalkyler. Besiktning och bedömning av åtgärdsbehov torde dock enligt
nämnden i många fall vara komplicerad och en besiktning av vissa lokaler genom
regionalt eller centralt organ bör därför övervägas.

Länsstyrelsen
I Västmanlands län framhåller att en besiktningsverksamhet, som inledningsvis
kan vara frivillig, bör kunna införas utan alt avvakta den lagstiftning som
krävs för alt de andra stegen skall kunna genomföras.

Kostnader
och organisation för besiktningen

Flera
remissinstanser anser att kostnaderna för den föreslagna besiktningsverksamheten
har underskattats. Sådana synpunkter framföres av byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket, BFR, Sektionen för maskinteknik vid KTH,

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 150

KoniniunJÖrbundei,
Kommunslyrelsen i Gislaved och Fasligheiskonlorel och Byggnadsnämnden i
Siockholm samt FasiighelansläUdas förbund. Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer,
Ingenjörsveienskapsakademien, SKIF och Konsuliföreningen, Riksbyggen och
VVS-lekniska Jörenlngen.Synpunkter lämnas på tidsåtgången för enskilda
besiktningar samt på den timersättning som torde behöva betalas för kompetenta
besiktningsmän. Ftera remissinstanser påpekar all delar av besiktningsarbetet
endast kan utföras under etdningssäsongen, vilket medför att det behövs fier
inspektörer för att genomföra besiktningarna inom den föreslagna tidsramen.
Byggnadsslyrelsen, riksrevisionsverket, BFR, Sektionen för masklnieknik vid
KTH och Kommunförbundei analyserar tidsåtgång och kostnader för besiktningarna.
Samttiga finner att en besiktning av den föreslagna omfattningen kräver omkring
dubbelt så stora personalinsatser etter behöver utsträcka sig över dubbett så
lång tidsrymd, Länsbosiadsnämnden i Kristianstads län anser att det är
angeläget alt en försöksverksamhet startas snarast för att ge undertag för en
bedömning av den erforderliga tidsåtgången för besiktningar. Kommunförbundet
anför att under förutsättning av aktiv kommunal insals torde inte
personalbehovet påverkas i nämnvärd utsträckning av om servicelinjen etter
obligatorielinjen väljs för besiktningar. Ett flertal remissinstanser anser
dock att personalbehovet för besiktningar skulle kunna reduceras väsentligt med
den uppläggning av besiklningsverksamhelen som de förordat i sina respektive
yitranden,

Energisparkommittén,
Kommunförbundet m, fl, framhåller att kommunerna själva bör få välja vilket
organ som inom kommunen skatt ha ansvar för en besiktningsverksamhet.
Kommunförbundet tillägger att vilken organisatorisk form som väljes beror dels
av kommunens egen organisation, dets av vilken inriktning verksamheten kommer
att få. Läggs tonvikten på besiktning och kontroll, tigger byggnadsnämnden
närmast litl. Läggs däremot tonvikten på service och förmedling av statliga tån
och bidrag kan också förmedlingsorganet komma ifråga. Sektionen för
masklnieknik vid KTH erinrar att panninspektionsutredningen föreslog att
besiktningen av eldningsantäggningar skulle ligga under kommunerna med
förslagsvis sotningsväsendet som verkstältande organ. Besiktningsarbetet skutte
sålunda falla påen yrkesgrupp som regelbundet besöker anläggningarna och för
vilken därför ett besiklningsarlDete är naturligt. Sektionen fortsätier med att
påpeka att moisvarande grupp för besiktning av bostäder och arbetslokaler synes
vara de lokala hälsovårdsmyndigheterna. Dessa har visseriigen inte
byggnadsteknisk sakkunskap men däremot erfarenhet av mätapparatur och god
kunskap om inomhusklimatfrågor, vilka intimt sammanhänger med energifrågor.
Länsbostadsnämnden i Kristianstads län anför att det ankommer på
förmedlingsorganet att svara för de besiktningar som sker i samband med
förmedling av lån och bidrag till energibesparande åtgärder. Förmedlingsorganen
har dessutom erfarenhet av liknande undersökningar, bl. a. i samband med
upprustning av åldringsbostäder, och länsbosiadsnämnden föreslår

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 151

därför
att förmedlingsorganen på något sätt kopplas till verksamheten.
Byggnadsstyrelsen, arbiarskyddsstyretsen och länsbostadsnämnden i Norrbottens
län har som tidigare redovisats påpekat att inspektion av vissa typer av
arbetslokaler kräver särskild kompetens som möjligen kan påverka den
organisatoriska frågan vad gäller besiktning av sådana lokaler.

Remissinstanserna
är eniga om att byggnadsnämnderna inte kan klara av en besiktningsverksamhet
med sina nuvarande resurser. Kommunförbundei påpekar att kommunernas personella
resurser för sådana arbetsuppgifter redan tidigare är mycket hårt ansträngda.
Länsstyrelserna i Älvsborgs och Västmanlands län påpekar att byggnadsnämnderna
under de senaste åren har ålagts en rad betydande uppgifter och att de i många
fall sedan lång tid har alldeles för små resurser. Liknande synpunkter
framföres av BFR. VVS-tekniska föreningen påpekar att den nya byggnormen för
vatten- och avtoppsfrågor 1970 medförde ett behov av förstärkningar titt
byggnadsnämnderna. Dessa är ännu inte helt genomförda trots alt det är
betydligt blygsammare än de förstärkningar som krävs förden föreslagna
besiktningsverksamheten.

Många
instanser diskuierar vilka resurser som kan tillföras besiktningsverksamheten
från kommunala och andra organisationer. Som lidigare redovisats föreslår fiera
statliga myndigheter. Landstingsförbundet och flera företrädare för större
fastighetsförvaltare att de själva skall få utföra besiktningarna inom sitt
fastighetsbestånd. Energisparkommittén tillstyrker att kommunen skatt kunna ge
fastighetsförvattningar som har resurser att genomföra besiktningarna i egen
regi lillslånd härtill. BFR påpekar att utöver byggnads- och
fastighetsnämndernas personat kan också etdistributionsföre-tagens personal och
de kommunala energiverkens personat medverka. NBD och NED samt
Fasligheisägareförbundel vänder sig bestämt emol att tiänsteman vid
allmännyttiga bostadsföretag skall kunna få i uppdrag att utföra besiktningar i
hus som ägs av enskilda fastighetsägare. De påpekar alt en sådan ordning skutte
innebära att tiänsteman vid ett bostadsföretag skulle få utföra besiktningar i
konkurrerande företag.

Flera
instanser påpekar att den kompetens i hithörande frågor som finns i
konsultbranschen bör utnyttias. Denna synpunkt framföres bl, a, av bosiadssiy
relsen, BFR, länsstyrelsen i Malmöhus län, Kommunjörbundei, kommunstyrelserna i
Vingåker och Örnsköldsvik. Indusirigruppen för lätl byggeri, NBD och NED, SKIF
och KonstUiföreningen, Riksbyggen och VVS-tekniska föreningen. Några, bland dem
Kommunförbundet, framhåller därvid att utnyttjande av konsultbranschens
tjänster främst behövs under de första åren till dess en tillräcklig kommunal
organisalion kunnat uppbyggas medan andra, däribland SKIF och
Konsultföreningen, anser alt konsultföretagens resurser i existerande form
ärden resurs som i första hand skatt utnyttjas för inspektionsverksamheten,
VVS-tekniska Jörenlngen, som ställersig tveksam till ett kommunalt organ för en
serviceinriklad inspektionsverksamhet, anser att det torde vara enklare att
fastighetsägare direkt vänder sig till företag eller

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 152

besiklningsförrällare
som kan kombinera en besiktning med förslag litl ett i både tekniskt och
ekonomiskt avseende definierat åtgärdsprogram. Föreningen framhåller att det i
sådant fall kan bli aktuellt att införa någon form av branschmässig auktorisation
för besiklningsförrällare och meddela att denna fråga kommer att tas upp litl
diskussion inom branschorganisationerna. Industrigruppen för lätt byggeri
anser att en auktorisation för lämpliga konsulter kan bli erforderlig. BFR
upplyser att den konsultverksamhet som i Danmark bedrivs genom statens försorg
för närvarande består av ca. 100 personer i huvudsak från konsultföretag som
utbildats genom statens medverkan och därigenom erhållit en
"indirekt" meritering. Det har i Danmark inte ansetts att
"etiska hinder" föreligger för att besiktningsmännen även sedermera
utarbetar förslag till åtgärder på konsultbas. BFR erinrar om att
panninspektionsutredningen förordade boskillnad mellan dem som genomför
besiktningar och dem som planerar och utför åtgärderna men finner för egen del
att det, med hänsyn till personalbrislen, inte finns skäl att under
uppbyggnadsskedet kräva en sådan klar boskillnad. Fastighetsanställdas förbund
och SAR och Arkitektförbundet anser all konsulter inte bör användas för besiktningsarbetet.
SAR och Arkitektförbundet framhåller därvid att arbetet måste bedrivas under
lång tid och med uppfötjningsansvar och att det därför bör utföras av kommunens
egen personat.

Som
närmare redovisas i avsnitt 6,7 anser många remissinstanser att brist på
utbildad personat torde bli en faktor som begränsar verksamheterna under de
första åren och all omfattande utbildningsinsatser mot denna bakgrund
erfordras.

Rapportens
förslag att besiktningar som initieras av myndigheter bör vara avgiftsfria medan
kostnaden för besiktningar i de falt de begärs av faslighels-ägaren bör täckas
med avgift-er, får stöd av bl.a. bostadsstyrdsen. Kommunstyrelsen i Västerås
anser dock att kostnaderna för av fastighetsägarna begärda inventeringar
huvudsakligen bör täckas genom statligt stöd och endast en mindre avgift bör
tas ut av fastighetsägaren. NBD och NED, som förordar ett helt frivilligt
besiktningssystem, befarar att besiklningskostnadema kan verka hindrande för
en ökning av energisparinsatserna, och anser därför alt det finns skäl att
överväga att samhället står för slörre delen av kostnaden. Socialstyrelsen, som
framhåller att de sämsta delarna av byggnadsbeståndet till slor det bebos av
betalningssvaga grupper, befarar alt många av dessa byggnader - bl. a. på
landsbygden - inte skall komma all omfattas av de inspektioner kommunerna på
eget initiativ verkställer. Ägarna lill dessa fasligheter skulle av denna
anledning bli tvungna att betala en avgift för att få den besiktning utförd som
ligger till grund för statliga lån och bidrag för åigärder i energibesparande
syfte. Socialstyrelsen anser därför att besiktning bör vara kostnadsfri för den
enskilde. Naturvårdsverket erinrar om den internationellt vedertagna principen
för finansiering av miljöskyddsåtgärder som innebär att förorenaren skall
betala för att förhindra miljöförstöring och för att ersätta redan uppkommen
skada. Naturvårdsverket finner

(

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 153

att
kostnadema för besiktningen på liknande sätt kan fördelas efter förbrukning av
energi, genom en avgift eller genom en högre energiskatt. Kommunförbundet m.
fl. anser att en sådan besiktning som utgör ett led i upprättande av ansökan om
statliga lån och bidrag bör betalas av fastighetsägaren och ingå i det godkända
låneundertaget. Länsslyrelsen i Alvsborgs län anför att med hänsyn till de
ekonomiska vinsterna för husägare och hyresgäster av åtgärder för bättre
energihushållning bör besiktningar och övriga åtgärder titt stora delar kunna
bekostas av andra än stat och kommun.

Ett
flertal instanser anser att kommunernas kostnad för besiktningsverksamheten
bör täckas genom statsbidrag. Bland de instanser som framför denna synpunkt är
socialsiyrelsen, energisparkommillén, länsslyrelsen i Västmanlands län,
Landstingsförbundet, Kommunjörbundei, komniunsiyrelserna i Siockholm, Vingåker
och Västerås samt Fastigheisanställdas förbund. WS-industrins inJörmaUonsråd
framhåller i denna fråga "Vi anser inte att kostnaderna fören ev.
obligatorisk besiktning sker med hjälp av skattemedel. Detta döljer ineffektivitet.
Om 'varan' (dvs, besiktningen) är av ekonomiskt intresse för kunden så torde
denne gärna betala för att kunna skära ner sina värmekostnader. Om 'varan'
däremoi inte är intressant för kunden är ell obligatorium förkastligt såvida
del inte kan påvisas, att landets inlressen gynnas trots att åtgärden är
praktiskt taget likgiltig för den enskilde,"

Besiktningens
utförande och resultat

Att
den kommunala planeringen av åtgärder för energihushållning bör samordnas med
andra kommunala planeringsverksamheter betonas av många remissinstanser.
Riksantikvarieämbetet betonar kopplingen till den kommunala planeringen för den
byggda miljön i stort. Som redovisats i avsnitt 6.6.2 anser flera instanser att
besiktningsverksamheten bör knytas till de kommunala saneringsprogrammen eller
bostadsbyggnadsprogrammen.

Indusirigruppen
för läll byggeri, SKIF och Konsultföreningen samt Mekanförbundet stöder
förstaget att besiktningen bör utföras efter en malt etter checklista med
regler och anvisningar för besiktningens utförande, SVR framhåller att
inledningsvis torde grova rutiner - okulärbesiklningar - räcka som grund för
beslut om förbättringar och all erfarenheter från den första tidens
besiktningar snabbt bör kunna bidra titt förbättrade besiktningsmetoder,
Byggnadsslyrelsen redovisar sina erfarenheter från de besiktningar styrelsen
utfört i det statliga fastighetsbeståndet för att få underiag för åtgärder för
bättre energihushållning, och lämnar mot denna bakgrund förstag till
förbättringar av det i rapporten föreslagna tiltvägagångssättet,
Fasligheiskonlorel i Siockholm anser att det skulle innebära en relativt
begränsad extra insats att i samband med besiktningen för åtgärder för
energihushållning också utföra en besiklning för handikappanpassning av
.fastigheterna och för ombyggnad av soprummen.

Som
framgår av redovisning i avsnitt 6.6.2 anser ett stort antal inslanser att

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 154

besiktningarna
bör grundas på-eller ersättas av- något slags energide-k lära tioner.

Besiktningen
börenligt rapporten resultera i ett protokoll i vilket anges fastighetens
status från energisynpunkt och vilka åtgärder som bör utföras. En sådan
utformning av besiktningarna tiltstyrks av bl, a. bosiadssiy relsen, som anser
all besiktningarna bör resultera i förslag om de åtgärder som för varje enskild
byggnad är fördelaktigast med hänsyn till energihushållning och
fastighetsekonomi på lång sikt. Energisparkommillén anser att de åtgärder som
föreslås fastighetsägaren i samband med besiktningen bör prioriteras i sådan
ordning att investeringen i förhållande litl energibesparingen klart framgår.
Kommittén fortsätter att på så vis kan man tänka sig att i framtiden ålägga
fastighetsägare att vidta de minst kostnadskrävande åtgärderna.
Länsbostadsnämnden i Stockholm anser alt besiktningarna bör följas upp med
tidsangivna åtgärdsplaner och alt att information om kostnad bör ges både titt
fastighetsägare och till de boende, Fasligheisägareförbundel framhåller att
bedömningen av vilka åtgärder som skall ulföras i varje enskild faslighet innefattar
svåra överväganden. Den matt för bedömning av lämpliga åtgärder som redovisas i
rapporien kommenteras av SIB, som framhåller att den betydelse som tillmäts i
enskilda bedömningspunkter sammanhänger med det medel som väljs. Läggs
tyngdpunkten på tvångsåtgärder blir kontrotler-barheten viktig, läggs
tyngdpunkten på ekonomiska incitament blir kostnad/ besparingseffekt viktig och
läggs tyngdpunkten på solidariteten blir "realism" och bedömningen
härav viktig, Energisparkommillén och länsbosiadsnämnden i Kristianstads län
menar att själva besiktningen och den "direktinformation"
fastighetsägarna därvid får har väl sä stor betydelse för att stimulera till
energihushåttningsåtgärder som olika former av protokoll sammanställda med stöd
av besiktningen.

Kommunstyrelsen
i Västerås anser inle att förslag till åtgärdsbedömning bör upprättas av
besiktningsman. Kommunstyrelsen anser att det, liksom vid andra
verksamhetsområden, ankommer på fastighetsägaren att föreslå åigärder som
kommunala myndigheler därefier har att pröva. Flera instanser påpekar alt
besiktningar redan från början bör utföras så att den kan utgöra underiag för
förmedlingsorganets lånebehandling.

Fasligheiskonlorel
i Siocktiolm påpekar att en besiklning som är utförd på så sätt visseriigen kräver
någol längre tid men att den totala kostnaden ändå blir väsentligt mindre än om
förmedlingsorganet skulle behöva göra en egen besiktning innan bidrag och lån
kan titldelas fastighetsägaren. Svenska föreningen för byggnadsvård anför att
vid handläggningen av låneärenden och tillhörande byggnadslovsfrågor bör
systemet med förhandsförfrågningar vidareutvecklas i avsikt att ge vägledning i
god tid åt tånesökanden.

SKIF
och Konsultföreningen framhåller att rutiner och rapportsystem bör utformas på
så sätt att det bidrar till en erfarenhetsåterfönng. Länsbostadsnämnden i
Siockholm an.ser att det är av vikt alt resultaten av besiktningarna ges snabb
offentlighet.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 155

Synpunkter
på behovet av förbättrat kunskapsunderlag i vissa avseenden liksom förslag om
försöksverksamhet m. m. refereras i avsnitt 6.7.

6.6.5
Drift, underhåU och upprustning

En
rad remissinstanser framhåller att åtgärdsprogrammen inledningsvis bör inriktas
på enkla åtgärder som injustering och inreglering av befintliga värmesystem,
utbyte av oljebrännare, installation av automatiska reglerutrustningar samt
tätning av fönster och dörrar. Denna uppfattning redovisas bl. a. av
byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, industriverket, länsstyrelsen I
Malmöhus län, länsbosladsnämn-derna I Göieborg och Bohus län samt Värmlands
län, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och flera kommuner, HSB:s
riksförbund, SAR och Arkitekiförbundei, Svenska föreningen för byggnadsvård,
SABO och VVS-lekniska föreningen. Flera instanser anger ett lönsamhetskriterium
som skäl för detta ställningstagande och anger att kraftigare ingrepp såsom
tiltäggsisolering av fasader och utbyte av fönster bör anstå titt dess åtgärder
som berör dessa byggnadsdelar av andra skäl är aktuella. Andra inslanser anger
att sådana ingrepp i byggnaderna ej bör vidtas i större omfattning förrän
bättre kunskap erhålUts om effekterna av olika typerav åtgärder. Många
instanser förordaren försöksverksamhet med sådan inriktning. Ftera instanser
nämner också skötsetanvisningar och utbildning av driftpersonal som viktiga
metoder att snabbt nå en förbättrad energihushållning i bebyggelsen.

Svenska
föreningen för byggnadsvård fäster uppmärksamheten på faran av att i och för
sig positiva åtgärder för energibesparing genom urskiljningslöst genomförd
titläggsisotering av husfasader kan medföra den mest omvälvande förändringen
av byggnadsmiljöer som skett i historisk tid. Vinsterna av sådana genomgripande
åtgärder i den äldre bebyggelsen i form av besparingseffekter skutte ändock bli
begränsade eftersom planverkets rapport enligt föreningen tydligt visar att de
största energisparvinsterna oftast står att vinna genom förbättrat underhåll,
sakkunnigare drift, ändamåtsenligare instattalioneroch enkla byggnadsåtgärder.
Dessutom visar rapporten att den äldre bebyggelsen, uppförd före andra
världskriget, svarar för en relativt liten det av nuvarande energiåtgång.
Föreningen anser mot denna bakgrund att det bör vara möjligt att visa
återhållsamhet med sådana totalrenoveringar och fasadtittäggsisoteringar som
kan befaras ha sociala, miljömässiga eller kulturhistoriska biverkningar.

Industriverket
anför att kommunerna utöver frågorn av vat av uppvärmningssystem inledningsvis
bör inrikta sitt arbete på frågor om samarbete med angränsande kommuner och med
industrier. Swedisol anför att förbättrade driftsrutiner, liksom injustering
och inregleringsålgärder m, m. får anses som åtgärder med kort varaktighet och
som därmed kräver återkommande kontroll, Swedisol förordar besparingsåtgärder
med lång varaktighet främst dä tUtäggsisoleringaroch fönsterbyten.
Byggnadsstyrelsen redovisaren detal-

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 156

jerad
lista över sådana åtgärder som mol bakgrund av de inventarier som utförts i
byggnadsstyrelsens fastigheter sedan våren 1974 har visat sig ge de bästa
besparingseffekterna.

Riksantikvarieämbetet
och Svenska föreningen för byggnadsvård framhåller att det bör utgöra ell
viltkor för statligt stöd till mera omfattande åtgärder alt enkla och mindre
kostsamma injusterings- och tälningsåtgärder har utförts.

Länsbostadsnämnden
i Stockholms län anför att erfarenheterna under år 1976 av lån- och
bidragsgivning enligt energisparkungöretsen är, att de relativt enkla
åtgärderna har minskat medan en klar ökning konstaterats för mera omfattande
åtgärder där energibidrag kombinerats med bostadslån och ombyggnad.
Länsbostadsnämnden i Göteborg och Bohus län anför att i allt större
utsträckning kombineras energibesparande åtgärder med sedvanliga
ombyggnadsarbeten av slandardhöjande natur, bl. a. tilläggsisoleringar, varigenom
en mera varaktig spareffekt erhålles. Länsbostadsnämnden i Norrboitens län
redovisar att lån och/etter bidrag utgåit för energibesparande åtgärder i 18 96
av länets lägenheter, i flertalet fall för pannbyten etter anslutning till
fjärrvärme.

En rad instanser yttrar
sig också i frågan om vilka delar av byggnadsbeståndet som inledningsvis bör
prioriteras. Ftera instanser, bland dem Ingenjörsvetenskapsakademien, SAR och
Arkitektförbundet, SKIF och Konsultjöreningen och VVS-tekniska föreningen,
förordar att tokatbeståndet inklusive industrins lokaler ägnats särskild
uppmärksamhet, då bristerna från energihushållningssynpunkl anlas vara störst
i denna del av bebyggelsen. Konsumentverket och energisparkommillén anser det
angelägel att jämsides med bostadssektorn ägna uppmärksamhet åt tokatbeståndet.
Energisparkommittén förordar att lokaler med hög speciflk energiförbrukning
särskilt uppmärksammas. Inom bostadssektorn förordar energisparkommillén och
länsslyrelsen i Västmanlands län att sådana äldre bosläder som beräknas ha
relativt lång återstående användningstid ges förtur. Länsstyrdsen I
Västmanlands län förordar vidare att flerbostadshus ges förtur framför
enfamiljshus.

Drift
och underhåll

En
rad instanser påpekar den från energihushållningssynpunkl vitala betydelsen av
en kompetent drift och en daglig tillsyn av byggnaders klimatanläggningar.
Denna aspekt framhålles bl- a, av riksrevisionsverket, institutionen för
byggnadsteknik vid KTH, Fastighetsanställdas förbund, HSB:s riksjörbund,
Ingenjörsveienskapsakademien, NBD och NED, Rörtedningsjir-mornas riksförbund,
Sveriges kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags förhandlingsorganisation
(KAB) och Mekanförbundet. En förbättrad drift och skötset av anläggningarna
ärenligt insUtutionen för byggnadsieknik vid KTH en förutsättning för att
investeringar i energibesparande syfte skall kunna utnyttjas titt fullo.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 157

Fasiigheisanställdas
förbund, Rörledningsfirmornas riksförbund och Mekanförbundei pekar på de
brister som idag föreligger beträffande drift- och skötsetinstruktioner för
olika anläggningstyper. Det anges som ett grundkrav att leverantörer av
uppvärmningsutrustning tillhandahåller erforderiiga instmktioner avfattade på
svenska. Fastigheisanställdas förbund framhåller vidare att sådana
driftsinstruktioner som på senare tid tillkommit under förbundels medverkan
behöver översyn och anpassning med hänsyn lill energisparmålen.

Fastighetsanställdas
förbund. Rörledningsfirmornas riksförbund och KAB framhåller att utbildningen
av driftpersonal är helt oiillfredsslällande och måste upprustas. Underiag för
en sådan utbildning finns i skolöverstyrelsens utredning "drift 73"
och erforderiiga utbildningsinsatser bör därför kunna påbörjas med det
snaraste.

Upprustningsåtgärder

Remissinstansernas
synpunkter på i rapporten föreslagna lämpliga tekniska åtgärder redovisas i
avsnitt 6.4, Synpunkter på åtgärdernas bieffekter inom andra samhällssektorer
m. m., redovisas i huvudsak i avsnitt 6.2 Här redovisas ytteriigare ett antal
synpunkter som framförts på upprustningsåtgärderna.

VVS-Industrins
Informationsråd AB och VVS-tekniska föreningen anser att man vid nyinstallation
och vid mera ornfattande ombyggnader av vattenburna värmesystem bör tillse att
dessa utformas så att de medger användning av altemativa energikällor, såsom
olja, inhemska bränslen, värmepumpar eller solvärme.

Flera
remissinstanser påpekar att en invändig tilläggsisotering av en yttervägg
minskar byggnadens invändiga lokalyta vilket får effekter bl. a, i samband med
hyressätiningen. Remissinstansernas synpunkter på hur denna fråga bör behandlas
i katkytsammanhang har redovisats i avsnitt 6.5,2,1.

Insiiiutionenför
byggnadsteknik vid KTH anför att när det gäller energibesparingar och
inomhusklimat måste både byggnadsdelarna och instaltatio-nerna samverka titt
ett optimalt termiskt system. Detta kräver enligt institutionen mer än tidigare
en noggrann planering i intimt samarbete mellan byggnads- och
installationstekniker. Industrigruppen för lätt byggeri påpekar behovet av
bättre information om byggnadsmaterials hantering och användande. Riksbyggen
befarar att ett omfattande program för upprustning av byggnadsbeståndet från
energihushållningssynpunkt, speciellt när det är frågan om enklare åtgärder av
typen injustering och reglering av värmeanläggningar, montering av
termostalventiler, tätningslisier m. m., skall skapa en marknad för
ofullständigt utprovade material och åtgärder, och finner att samhället bör
engagera sig i en informationsverksamhet om lämpliga material och åtgärder.
Liknande synpunkter framförs av många andra

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 158

remissinstanser.
Förslag om obligatoriskt typgodkännande av vissa produkter redovisas
i avsnitt 6.6.6.6.

Många
remissinstanser tar upp behovet av utbildad arbetskraft för genomförande av
åtgärdsprogrammet. Dessa synpunkter redovisas utföriigare i avsnitt 6.7,3.

6.6.6
Styrmedel 6.6.6.1 Ällmänt

1
remissvaren kommenteras en rad olika typer av stimulans och styrmedel för att
få fastighetsägare att vidta åtgärder för bättre energihushållning och för att
få bmkare och fastighetsägare att medverka litl en ålerhållsamhet i
energiförbrukningen: en intensifierad informationsverksamhet, inspektioner som
utmynnar i förslag till åtgärder, s, k. energidektarationer som utmynnar i
förstag till rekommendationer, ändrad utformning av hyresavtal, energitaxor med
lägre fast avgift och högre löpande avgift, höjd energiskatt, avgiftsbeläggning
av energiförbrukning som överskrider den för fastigheten/lägenheten vid
värmetaxering rekommenderade förbrukningen, tån och bidrag för upprustning av
byggnader, avdragsrätt vid fastighetsbeskattning för kostnader för
energibesparande åtgärder, samt lagstiftning som möjliggör underhålls- och
upprustningsåtägganden.

Den
enskilda fastighetsägarens beslut motiveras normalt av fastighetsekonomiska
hänsyn, och inte av hänsyn till handelsbalansen, önskan om internationelll
oberoende eller andra energipolitiska beveketsegmnder, hänsyn till
miljöförstöring, sysselsättning eller andra sådana frågor. Om hänsyn till sådana
frågor kräver andra eller längre gående åtgärder än vad som motiveras från
fastighetsekonomisk synpunkl, krävs särskilda stimulans-etter styrmedel, vilket
påpekas av bl. a. instilutionen för byggnadsteknik vid KTH och
CivUingenjörsförbundet. BFR påpekar att de flesta stimulans- och styrmedel
endast lämpar sig för vissa typer av åtgärder eller vissa kategorier av
byggnader.

Remissinstanserna
ägnar stor uppmärksamhet åt frågan om den önskade upprustningen av
byggnadsbeståndet i första hand bör åstadkommas genom olika typerav
informations- och stimulansåtgärder eller tvingande lagregler. Rapportens
förslag, som innebären kombination av dessa medel, tillstyrkes i sin helhet av
socialstyrelsen, riksantikvarieämbetet, länsslyrelsen i Malmöhus län och länsbostadsnämnden
i Stockholms län. Ftertalet av remissinstanserna som kommenterat frågan
haremellertid förordat att, åtminstone inledningsvis, tyngdpunkten läggs på
information och stimulansåtgärder. Sådana synpunkter framföres av
byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, BFR, länsstyrelserna i Västernorrlands
och Norrbottens län, länsbosiadsnäninderna i Göteborg och Bohus och Norrbottens
län. Kommunförbundet, kommunstyrelserna i Gislaved, Vingåker och Västerås,
Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 159

HSB:s
riksförbund. Industrigruppen för läll byggeri. Industrins byggmaterial-grupp.
Ingenjörsvetenskapsakademien, NBD och NED, SVR, Swedisol och VVS-
lekniskaföreningen. Som underlag för detta ställningstagande redovisas
framförallt två överväganden. Man anföratt målsättningen för förbättringsåtgärder
måste rättas efter tillgängliga personella och finansiella resurser och
tillgången på byggnadsmaterial och framhåller att uppruslningsålgärderna
hittills haft den omfattning som varit möjlig mot bakgrund av de resurser som
ställts till förfogande. Denna uppfattning har redovisats av bl, a, byggnadsslyrelsen,
Kommunförbundei och NBD och NED. Många instanser framhåller också vikten av att
tiltvarata del intresse för energisparålgärder som idag finns hos
fastighetsägare och brukare.

Bostadsstyrdsen
anför i denna fråga: "en så omfattande förbättring av energihushållning i
byggnadsbeståndet som riksdagens energipolitiska beslut förutsätter, kan enligt
styrelsens uppfattning bara åstadkommas genom positiv medverkan av alla berörda
parter. Att redan i ett inledningsskede införa tvångslagstiftning gentemot
kommuner och enskilda skulle kunna få en hämmande inverkan på vitjan att
frivilligt vidta åtgärder. Intresset för energihushållning är stort bland fastighetsägare
och boende och detta bör genom information och stödåtgärder i första hand tas
titt vara. Det antal fall där frivilliga insatser inte görs och där byggnad har
sådana bristfältigheter att åtgärdsföreläggande skutte vara aktuellt torde bli
så obetydligt att det inte påverkar möjligheterna att nå uppsatta
energisparmål. I det äldre och mest bristfälliga beståndet torde vidare mer
omfattande åtgärder av byggnadstekniska och faslighetsekonomiska skäl bara
kunna utföras i samband med genomgripande ombyggnader."

Det
är viktigt att alla berörda parter ser ett direkl resultat av de vidtagna
åtgärderna framhålles bl. a, av Kommunförbundet. SVR. som förordar en
lagstiftning som ger möjlighet lill ingripande vid klara falt av vanvård,
framhåller att tvingande lagstiftning bör tillämpas restriktivt så länge andra
sätt att slösa energi inte leder litl sanktioner. Sektionen för maskinteknik
vid KTH framhåller att de i rapporten redovisade s. k. enkla åtgärderna enligt
de i rapporten redovisade sifferuppgifterna bör vara lönsamma för fastighetsägarna
medan Hyresgästernas riksförbund anser alt rapportens material ger vid handen
all energibesparande åtgärder inte är möjliga att genomföra enligt privat och
samhällsekonomiskt sunda principer annal än i begränsad omfattning och förordar
därför subventioner samt tån med samma ränta som för bostadslån och med lång
amorteringstid. HSB:s riksförbund framhåller att det inte torde vara möjligt
att via föreskrifter om olika åtgärder i en fastighet på ell tiltfredsstätlande
sätt beakta de fastighetsekonomiska förutsällningarna för ett genomförande,
speciellt som de tekniska förutsättningarna kan variera väsentligt.
Anpassningarna litl de individuella förutsättningarna torde enligt förbundet
bättre kunna uppnås genom en vidareutveckling av det hittills tillämpade
systemet med lån och bidrag. Genom att föreslå eller t, o. m. förelägga ägaren
att företa en viss åtgärd åtar sig kommunen enligt

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 160

Fastighetsägareförbundets
bedömmande ett ansvar för alt de föreslagna åtgärderna medför de
besparingseffekter man vänlat sig vilket skulle kunna undvikas om statsmakterna
i stället stannade för frivilliglinjen. Länsstyrelsen i Västernorriands län
anser att vissa av de lagstiftningsåtgärder som föreslås i rapporten skulle få
effekt först ett stycke in på 80-tatet och förordar mot denna bakgrund
stimulansåtgärder som de främsta styrmedlet.

Många
av de instanser som förordar information och stimulansåtgärder som det
huvudsaktiga styrmedlet anser emellertid att samhället ska ha den tagliga
rätten att inskrida i fall där energihushållningsambitionerna uppenbarligen
åsidosatts eller att förelägganden om åtgärder kan bli aktuella mot de
fastighetsägare som inte inom en viss tidsperiod genomfört rimliga energihushållningsinsatser.
Sådana synpunkter framföres av bl, a, byggnadsstyrelsen, länsslyrelsen i
Norrbottens län, kommunstyrelsen i Stockholm, Vingåker, Väsierås och
Örnsköldsvik, Industrigruppenför lätt byggeri, SVR, Villaägare-förbundet och
VVS-tekniska föreningen.

Flera
remissinstanser uppehåller sig kring frågan om de styrmedel som är lämpligasl
inom lokalbeståndel. Energisparkommittén och länsbostadsnämnden i Norrbollens
län anför att kostnaderna för värme och ventilation utgör en relativt liten
andel av företagens allmänna omkostnader. Energikostnaden för lokaler avsedda
för yrkesmässig verksamhet är vidare avdragsgill omkostnad i rörelsen. Dessa
förhållanden medför att det i regel inte föreligger något ekonomiskt incitament
hos vare sig lokatutnyttjare eller fastighetsägare att vidtaga några
energibesparande åtgärder, Energisparkommittén och länsbostadsnämnden i
Norrboitens län förordar därför andra ålgärdslyper för att få till stånd
energihushållning i lokalbeståndet. NBD och NED framhåller att lokalbeståndet
uppvisar varierande former av lokaler och användningssätt och att
tvångsåtgärder på detta område måste te sig särskilt vanskliga. NBDoch NEDsamt
VVS-iekniska föreningen anserdäremot att lån, bidrag, taxor och skattetekniska
förmåner är lämpliga åtgärder då del gälter alt stimulera till energibesparande
insatser inom tokatbeståndet.

Många
instanser tar också upp förvaltningsformernas betydelse för
energihushållningen. En väg att minska energiförbrukningen i bl, a,
flerbostadshus kan vara att brukarna gemensami lar ansvarel för förvaltningen
och därmed också för besparingsåtgärderna framhålles av SAR och
Arkileklförbundet m, fi.

Flera
remissinstanser påpekar alt man bör eftersträva en enkel administration av
tillstånd och bidrag som erfordras för energihushåttningsåtgärder,
Kommunslyrelsen i Örnsköldsvik påpekar att man för s, k, enkla åtgärder bör
skapa en såväl för den enskilde som för kommunen enkel administration av
tillstånd och bidrag, att antalet handlingar i vatie ärende måste begränsas och
att besked måste kunna ges inom en kort lidsrymd. Liknande synpunkter
framhålles av SVR som också ifrågasätter om skyldigheten att söka byggnadslov
vid vissa typer av energibesparande åtgärder bör uppmjukas. Svenska föreningen
för byggnadsvård anser all man bör vidare-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 ' 161

utveckla
systemet med förhandsförfrågningar vid handläggningen av låneärenden och
byggnadslovsfrågor för att ge den sökande vägledning i god tid, (Se även
remisssynpunkter som redovisas i avsnitt 6.6,6.5 och 6,6,6,6,) En noggrann uppföljning
av styrmedtenas effekter och snabba ändringar av bestämmelserna vid behov
förordas av bl. a. SAR och ArkitektJÖrbundet. De senare påpekar också att
stödformerna måste möjliggöra ett kvalificerat projekteringsarbete för att man
skall nå de eftersträvade resultaten från såväl energisynpunkt som från
estetisk synpunkt.

6.6.6.2
Information

Den
betydelse som många remissinstanser tillmäter i informationen som styrmedel
framgår av föregående avsnitt. Vikten av en fortsatt och intensifierad
informationsverksamhet framhålles särskilt av riksaniikvarieämbelei,
bostadsstyrdsen, BFR, energisparkommittén, Kommunförbundet, kommunsiy-rdserna i
Stockholm, Vingåker och Örnsköldsvik, Föreningen Sveriges byggnads-inspekiörer,
Industrigruppenför lätl byggeri. Industrins byggmaterialgrupp, NBD och NED, SAR
och Arkitekiförbundei, Riksbyggen, FasiigheisägareJÖrbundei, Swedisol och
VVS-information. Behovet av information kring motiven för
energisparverksamheten framhålles av flera instanser bland dem Kommunlörbundet,
kommunstyrelserna i Stockholm och Vingåker samt Fastighetsägareförbundet.
Energisparkommillén anser att oavsett vilka andra styrmedel som kommer till
användning måste en omfatiande information ges till fastighetsägarna. Ansvaret
härför bör enligt energisparkommittén åvila kommittén. VVS-Industrins
Informaiionsråd AB efterlyser en genomtänkt plan för information om
energihushållningsverksamheten, och förestår att 10 96 av den beräknade
ekonomiska besparingen avsätts för informationsverksamhet.

Flera
instanser framhåller att en information om olika åtgärders lönsamhet för
fastighetsägaren kan stimulera till insatser för bättre energihushållning.
Detta framhålles av bland andra bostadssiyrelsen, energisparkommillén,
lekniska fakuUelen vid Lunds universitet, Kommunförbundei, Elverksföreningen
och Villaägareförbundet. Energisparkotninittén välkomnar den till rapporten
bifogade åtgärdsbedömningen och anför att informationsverksamheten lidigare
hämmats då det inte funnits någon redovisning av opartiskt organ för olika
besparingsåtgärders effekt. Planverket bör enligl energisparkommilténs mening
få i uppdrag att även fortsättningsvis uttar-dera olika åtgärders
energihushållningseffekt i befintlig bebyggelse.

Ftera
remissinstanser befarar, som redan tidigare berörts, alt intresset för åigärder
för energihushållning skall möjliggöra marknadsföring av även mind re väl
utprovade material och metoder. RiksanUkvarieämbetet, Riksbyggen och
Villaägareförbundet m. fi, framhåller all den informationsverksamhet samhället
svarar för måste ge tillräcklig information för att brukare och fastighetsägare
skall kunna orientera sig om olika produkters

II Riksdagen
1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 162

nytta
och lönsamhet. Detta behov är särskilt stort i fråga om sådana relativt enkla
åtgärder för vilka lån inle utgår och för vilka byggnadslov inle erfordras och
sålunda kommunal etter siatlig expertis inte automatiskt inkopplas. Som
redovisats i avsnitt 6.6.4 anser många remissinstanser att detta behov skall
kunna tillgodoses genom en obligatorisk etter frivillig kommunal besiktningsverksamhet.
Länsslyrelsen i Norrbottens län anför att den genomsnittliga fastighetsägaren i
allmänhet inte torde besitta tillräcklig teknisk sakkunskap för att själv kunna
bedöma vilka energisparåtgärder som i förhållande titt kostnaderna är mest
lämpliga att vidta. Även om en sådan bedömning kan upphandlas av inom branschen
förekommande specialister är det enligt länsstyrelsens mening mera förenligt
med den markering av samhällets ansvar för energiförbrukningen som
statsmakterna fastlagt alt samhället i en eller annan form tillhandahåller
denna specialisthjälp. Mot denna bakgrund förordar länsstyrelsen att
erforderiig expertis inordnas i den statliga länsförvaltningen, altemativt
inom länsstyrelserna eller länsbostadsnämndema.

Några
inslanser kommenterar svårigheterna att åstadkomma en information som fyller
de krav som här redovisats. Fasligheiskonlorel I Siockholm påpekar att det
föreligger stora svårigheter att utarbeta information för tänkbara hustyper och
detaljlösningar så att icke den lämnade informationen misstolkas med negativa
resultat som följd, Kommunslyrelsen I Örnsköldsvik anför att information och
råd inte får sträcka sig längre än kunskaperna om vad som händer i byggnaderna
niir åtgärdema genomförs och framhåller vidare att informationen måste
struktureras så att det inle råder någon Iveksamhel om vilka insatser som
rekommenderas för nyproduktion och vilka som är lämpliga för befintlig
bebyggelse.

Samhället
bör så långl möjligt utarbeta teknisk information om vilka åtgärder enskilda
småhusägare kan och bör vidta för att spara energi vilket framhålles av bl, a,
NBD och NED. Kommunstyrelsen i Örnsköldsvik påpekar att det härvid många gånger
gäller informaiion om enkla ting, så enkla att de därför inte uppmärksammas.
Kommunstyrelsen nämner en enkel broschyr om hur man sätter fast tätningslist i
olika fönstertyper som exempel på sådana biltiga insatser som vem som helst kan
utföra som har värde från energihushållningssynpunkl.

Värdet av exempel på
genomförda åtgärder för förbättrad energihushållning liksom olika slags
demonslrationsanläggningar framhålles av bl. a. BFR, som anser att statliga och
kommunala byggnader lämpar sig vät som demonslrationsanläggningar.
Länsstyrelsen i Alvsborgs län anför att anvisningarom hur hus bör skötas
saknas i förvånansvärt stor utsträckning. Enligt länsstyrelsen, har planverket
bl. a. genom broschyren om fuktskydd, visat att det är möjligt att ge tekniska
anvisningar och bestämmelser i en lättläst form. Ftera instanser har, som
redovisats i avsnitt 6,6,5, påpekat betydelsen av bättre information om
anläggningars drift.

Vikten
av en information titt hyresgäster och andra brukare framhålles av bl, a,
länsbosiadsnämnden I Norrboitens län, kommunslyrelsen i

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 163

Gislaved
och SAR och Arkileklförbundet.

SABO
och Fastigheisägareförbundet, som båda avstyrkt lagstiftning om högsta
inomhustemperatur, efteriyser dock en rekommendation från centralt håll om
lämplig inomhustemperatur eller ett intervall inom vilket denna bör ligga. NBD
och NED önskar information i form av ett jämförelsetal som visar normal
energiförbrukning för olika typer av värmeanläggningar och vid olika klimat
från byggnadstyp m, m,, liksom normal energiförbrukning per kvadratmeter
tägenhetsyta i olika typfall. Industrigruppen förläll byggeri önskar ett på
central nivå fastställt energipris som skall användas vid ekonomiska kalkyler.

Flera
remissinstanser upptar, under rubriken information, behovet av en uppsökande
verksamhet. Som redovisats i avsnitt 6,6.4 anser många att en frivillig
inspektionsverksamhet kan ges en sådan uppsökande roll. Energisparkommillén,
länsbosiadsnämnden i KrIsUanslads län och SAR och ArkitektJÖrbundet framhäWer
ati själva besiktningsbesöket med den information detta kan ge bör utgöra ett
inte obetydligt incitament för att vidta vissa energibesparande åtgärder.

Energisparkommittén
m. fl. framhåller den roll som massmedia, studieförbund m. fl. kan spela i
informationssammanhang liksom behovet av alt studiematerial framtages för olika
slags kursverksamhet. Kommunstyrelsen i Örnsköldsvik efterfrågar även
studiematerial som kan användas för självstudier.

6.6.6.3
Energipris m. m.

En
rad olika typer av ekonomiska styrmedel diskuteras av remissinstanserna.
Utöver lån och bidrag för åtgärder för förbättrad energihushållning (som
redovisas i följande avsniii) diskuteras bl, a. energipriser och energiskatter,
energitaxor, bränsleklausuler, debitering, förbmkning av värme och varmvatten,
samt olika typer av skattelättnader.

En
rad instanser förordar höj da energipri sersomettav de viktigaste styrmedlen.
En höjning av energibeskattningen eller annan höjning av energipriset förordas
sålunda av kommunstyrelsen I Siockholm, NBDoch NED, SVR, Mekanförbundet, Swedisol
och VVS-tekniska föreningen. Energiprisets användbarhet som styrmedel påpekas -
utan direkt rekommendation om höjning av priset - av bl. a. byggnadsslyrelsen.
energisparkommittén, länsstyrelsen i Västernorriands län och SABO. NDB och NED
framhåller att subventionselementet i den statliga långivningen medför att det
blir möjligt att vidta energibesparande åigärder som annars varit lönsamma
först vid betydligt högre energipriser. En höjning av energipriserna medför
därför att många energibesparande åtgärder framstår som ekonomiskt motiverade
utan särskilda subventioner. Flera instanser framhåller att en av statsmakterna
fastlagd långsiktig politik för energiprisets utveckling-genomförd med hjälp av
en med tiden varierad energibeskattning - skulle ge en värdefull grundval

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 164

för byggnads- och byggmaterialindustrins planering och
satsning på teknisk utveckling. Flera instanser framhåller att intäkter från
energibeskattning kan användas för att finansiera lån och bidrag för åtgärder
för förbättrad energihushållning, Mekanjörbundet och VVS-tekniska .föreningen
framhåller att en höjd energiskatt bör ulformas selektivt (momshöjning på
energi).

Ett annat område som tilldragit sig stort intresse från
remissinstanserna är de debiteringsprinciper som finns för energiförbrukning.
Många instanser har, som tidigare påpekats, framhållit vikten av att alla
berörda parter - såväl brukare som fastighetsägare - ser ett direkt resullal av
de åigärder de vidtar, VVS-tekniska föreningen fäster uppmärksamheten på alt en
- i vissa fall lagfäst -självkostnadsprincip kan göra det omöjligt alt tillämpa
taxor med förbmkningssiyrande inriktning. Utformningen av et- och
fjärrvärmetaxor kommenteras av bl. a. byggnadsstyrelsen, sektionen for
maskinteknik vid KTH, kommunstyrelsen i Siockholm, Industrigruppen för lätl
byggeri,, SKIF och Konsuliföreningen samt SVR. Ftera påpekar att el och
fjärrvärmelaxornas fasta avgiftsdel bör sänkas medan den röriiga delen av taxan
bör höjas. För el bör en lämpligare avvägning mellan effektpris och energipris
övervägas.

Många
remissinsianser tar upp de olika sätt på vilka hyresgäster idag debiteras
värmekostnader. En översyn av de olika systemen för s. k. värmeklausuler
förordas av byggnadsstyrelsen, konsumeniverkel, bosiadssiy-retsen, energisparkommillén,
länsstyrelsen och länsbostadsnämnden i Norrbottens län, sektionerna för
arkitektur och maskinsieknik vid KTH, Fasligheiskonlorel i Stockholm, HSB:s
riksförbund. Industrigruppen för län byggeri, Ingenjörsveienskapsakademien,
NBD och NED, Byggnadsarbeiarejörbundei, SKIF och Konsultjöreningen, Riksbyggen,
SVR, SABO, Fastighetsägareförbundei, Swedisol, VVS-Industrins Informaiionsråd
AB och VVS-lekniska föreningen. Riksbyggen och SABO hänvisar därvid till de
överläggningar i frågan som aviserats mellan SABO och Hyresgästernas
riksförbund, Energisparkommittén, Ingenjörsvetenskapsakadentien, NBD och NED
saml Fasligheisägareförbundel hänvisar lill alt hyresrättskommittén f n, har
titt uppdrag att granska olika bränsleklausuler.

Frågan om
debitering på den enskilda hyresgästen av faktisk värme- och
varmvattenförbrukning samt elförbrukning i de falt så inle redan sker
kommenteras av konsumeniverkel, energisparkommillén, tekniska fakulteten vid
Lunds universiiei, kommunslyrelsen i Gislaved, HSB:s riksförbund.
Elverks-föreningen och SABO, som samttiga avstår från att förorda installation
av mätare i befintliga byggnader där sådana saknas på grund av kostnaderna för
installation och avläsning, Sven-Göran Öberg m. fl, framhåller att i de fall
elinstaltationen i en byggnad är utförd för kollektiv elmätning torde del vara
ekonomiskt förmånligare alt installera undermätare som avläses av bostadsförvaltningen
än om varje hyresgäst skulle teckna separat abonnemang med elleverantören.
Elleverantörerna är emellertid f n., på grund av gällande bestämmelser, inte
beredda att tillåta sådana installationer. Sven-Göran

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 165

Öberg
m, fl, hemställer därför om ändrade bestämmelser i dessa hänseenden.

Åtgärder
för energihushållning i byggnader kan även stimuleras genom rätt lill
skatteavdrag för kostnaderna, enligt vad som framhålles bl. a. i bilaga till
yttrande från NBD och NED samt i yttrande från seklionenför masklnieknik vid
KTH. InstUuiionen för byggnadsieknik vid KTH framhåller att solvärmeinstallationer
indirekt kan främjas genom att man beskattar etter avgiftsbe-lägger
energikällor proportionellt efter deras negativa ekologiska och miljömässiga
inverkan.

6.6.6.4
Lån och bidrag

Många
instanser pekar på den betydelse som lån och bidrag har för åtgärdsprogrammets
genomförande. Enligt konsumentverkets uppfattning är möjlighelerna till
finansiering av åtgärder genom lån samt viltkoren för dessa lån, avgörande för
i vilken ulsträckning fastighetsägarna kommer att vara beredda att vidta frivilliga
åtgärder. Alt statsmakterna måste tillse att tillräckligt låneutrymme tUlskapas
framhålles av bl. a. Mekanförbundei. Kommunstyrelsen i Örnsköldsvik poängterar
att ett smidigt fullföljande av åtgärdsprogrammet bl. a. förutsätteratt medel
finns tillgängliga hela tiden så att inga onödiga uppbromsningar sker.

Flera
instanser påpekar de ekonomiska stödformernas betydelse som styrmedel och
framhåller att stödet bör konstrueras på sådant sätt att det leder till att i
första hand de åtgärder vidtas som ger största besparing. Sådana synpunkter
framföres av bl. a, riksantikvarieämbelel, energisparkommittén, länssiyrekerna
i Väsiinanlands och Norrbottens län, InsUtutionen Jor byggnadsteknik vid KTH,
SAR och Arkitekiförbundei, Riksbyggen, Mekanförbundei och VVS-lekniska
föreningen. Länsslyrelsen i Väsimanlands län anser att stödet bör konstrueras
så att åigärder i första hand inriktas på de byggnader och de byggnadsdelar som
svarar för en oproportionerligt stor del av energiförbrukningen. VVS-lekniska
föreningen vänder sig mot schablonberäkningar vid lån- och bidragsgivning och
förordar istället ett flexibelt system som ser mer lill erhållen
besparingseffekt än vidtagen åtgärd. SABO framhåller att mer omfatiande
upprustningsåtgärder i första hand är aktuella för småhus medan drifts-,
underhålls- och injusteringsålgärder är de angelägnaste åtgärderna i
flerbostadshusen. Eftersom de ekonomiska stödformerna i första hand inriktas på
mer omfattande upprustningsåtgärder har det ekonomiska stödet i första hand
kommit småhusen till del. Om man bortser från stöd som avser anslutning lill
Ijärrvärme, värdet utbetalade stödet under budgetåret 1974/75 och 1975/76
sammanlagt omkring 500 kronor per lägenhet i flerbostadshus och mer än 5 000
kr. per lägenhet i småhus. Delta visar enligt SABO att energisparsiödets
nuvarande uiformning innebär en liten stimulans för flerboslaclshusens del.
Samma slutsatser redovisas också av institutionen för byggnadsteknik vid KTH.
Energlsparkonimittén ställer sig tveksam till nu

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 166

gällande
fördelningen mellan lån och bidrag och anser att bättre stimulanseffekter
erhålles genom gynnsammare lånevillkor. Riksaniikvarieämbeiet exemplifierar
lånereglernas styrande verkan genom att påpeka att ytterst få befintliga hus
med isolering av mineralull eller andra lätta material uppfyller kraven på
täthet, vilket medför att isoleringen gör ringa verkan. Lånereglerna bör enligt
ämbetet i fortsättningen ta hänsyn till detta och inte som hittills enbart
premiera isoleringens tjocklek. Länsslyrelsen i Västmanlands län anser att en
fömtsättning för erhållande av lån och bidrag till energibesparande åigärder
bör vara att en besiktning först genomförs.

Att
bidrag bör ulgå till den del av kostnadema för större åtgärder som inte är
fastighetsekonomiskt lönsam med dagens energipris framhålles av bl. a.
energisparkoniniUtén. kommunstyrelsen I Gislaved, Hyresgästernas riksförbund,
SVR, Mekanförbundei och Villaägareförbundet.

Ftera instanser påpekar
att de ekonomiska stödformerna bör vara neutrala till olika boendeformer, HSB:s
riksförbund framhåller, all på grund av skillnader i skattehänseende mellan
småhus med äganderätt och flerbostadshus, leder lånefinansierade åtgärder för
närvarande till olika kapitalkostnader vid i övrigt lika förutsättningar. Liknande
synpunkter framhålles av Hyresbostäder i Örnsköldsvik AB i bilaga till
yttrande från kommunstyrelsen i Örnsköldsvik. Riksbyggen framhåller att många
åtgärder som kan komma att omfattas av statliga lån och bidrag, samiidigi utgör
eller lämpligen genomförs i samband med reparations- och underhållsarbeten, och
att bostadsföretag som är schablonbeskattade - därför kan komma att behandlas
oförmånligare än övriga bostadsföretag.

Stödets
storlek m. m.

Länsbostadsnämnderna
i Västmanlands och Norrbottens län, kommunslyrelsen i Siockholm, SVR m. fl.
anser att stöd bör utgå litl 100 % av den beräknade kostnaden. Stödet bör täcka
de faktiska kostnaderna för åtgärderna framhålls av HSB.s riksförbund,
Riksbyggen, Fastighetsägareförbundet och VVS-lekniska föreningen.
Länsbostadsnämnden I Norrbottens län ifrågasätter om bidragets storiek i
fortsättningen bör maximeras. Länsbostadsnämnden I Kristianstads län anser alt
förskott på del statliga stödet bör kunna utgå.

Ränta,
amorteringstid, säkerhet

Länsbostadsnämnden
i Värmlands län och NBD och NED framhåller alt om amorteringstiden ökas
erhålles större möjligheter att lä utrymme för kostnaderna för energibesparande
åtgärder inom ramen för godtagbara boendekostnader. Hyresgästernas riksförbund
liksom NBD och NED anser alt samma räntor och amorteringstider som för vanliga
statliga bostadslån bör gälla även för energispariån, Swedisol framhåller att
för sådana åigärder som blir lönsamma först då man beaktar deras effekter under
läng tid bör

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 167

lånegivningen
utformas på sådant sätt att den stimulerar fastighetsägaren att vidta åtgärden
även om han inte räknar med att behålla byggnaden under lång tid. NBD och NED
saml Fastighetsägareförbundei framhåller att fastighetsägaren många gånger kan
ha svårigheter att ställa sådan säkerhet som erfordras förstörreenergisparlån.
Låneutrymmet i fastigheten kan vara taget i anspråk för annal ändamål, NBD och
NED föreslår att en statlig lånegaranti i sådana falt bör ställas på det belopp
som efter inspektion befinnes rimligt. Villaägareförbundet framhåller att
omoderna och hatvmoderna hus ofta är de sämsta även från
energihushållningssynpunkt. Omfattningen av omoderna lägenheter i småhus,
räknat i antal rumsenheter, är 2,4 gånger fler än i flerbostadshus. Mer omfattande
åtgärder för förbättrad energihushållning i dessa byggnader bör samordnas med
en upprustning av byggnadema i övriga hänseenden. Villaägareförbundet flnner
därför alt möjligheterna till ombyggnadslån för småhus bör förbättras, som
redan skett för flerbostadshus.

Åtgärder
som bör erhålla stöd

Sådana
kostnader som fastighetsägaren har för en frivillig besiktning bör kunna
inräknas i låne- och bidragsunderlaget i de falt stöd söks för energibesparande
åtgärder framhålles av bostadssiyrelsen, länsstyrelsen i Västmanlands län,
LandsUngsförbundet, kommunstyrelsen i Vingåker och Stadsarkitektkontoret i
Örnsköldsvik. Del ekonomiska stödet bör även ge utrymme för ett kvalificerat
projekteringsarbete om tillfredsställande totalresultat skall kunna uppnås
framhålles av SAR och Ärkitektförbundet, Riksbyggen och
Fastighetsägareförbundet.

Länsbostadsnämnderna
i Stockholms, Kristianslads och Göieborg och Bohus län framhåller att trots att
åtgärder av drifts- och underhåtlskaraktär är synnerligen angelägna från
energisparsynpunkt bör de inte bli föremål för stöd i form av lån och bidrag då
åtgärderna normalt skall ingå i fastighetens driftsbudget, då de är enkla och
fastighetsekonomisk lönsamma saml eftersom en sådan tån- och bidragsgivning
medför stora administrativa kostnader. Till sådana åtgärder räknar
länsbostadsnämnden i Göteborg och Bohus län bl, a. tätning av fönster och
injustering av värmesystem. Energisparkommittén anser att mindre kostsamma
åtgärder som uppsättande av tälningslister bör finansieras utan slalliga bidrag
då de är lönsamma och bör kunna rymmas inomen normal fastighetsbudget.
Ätgärdersom kräver stora engångsinvesteringar bör däremot enligt kommittén
kunna få ekonomiskt stöd även om åtgärderna i och för sig kan ha god lönsamhet,
Länsslyrelsen i Västernorrlands län, Landsiingsförbundei, HSB:s riksförbund,
Rörlednlngsjir-mornas riksförbund, SABO och Fastighetsägareförbundet påpekar
den betydelse som åtgärder inom installationsområdet kan ha från energihushållningssynpunkl
och förordar mot denna bakgmnd stöd för en rad sådana åtgärder som inreglering
av värmesystem, installation av termoslatvenliler och byte av oljebrännare och
pannor. SABO framhåller alt flertalet av de

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 168

injusterings-och
inregleringsålgärder som genomförs eller borde genomföras bland SABO-företagen
innefattar kompletterings- och ändringsarbeten av VVS-installationen i sådan
utsträckning att åtgärderna borde klassificeras som förbättringsåtgärder
snarare än som underhållsarbeten, Fastigheisägareförbundet anse: att stöd för
pann- och brännarbyte bör utgå på sådana orter där införande av Oärrvärme ej är
aktuellt.

Länsbostadsnämnden
I Norrbottens län anser att det utgör ett särskill problem huruvida sådana
byggnader där brister från energihushållningssynpunkt beror på
"byggfusk" skall kunna åtgärdas med stöd av energispariån och bidrag.

Länsslyrelsen
i Västernorrlands län framför att lån och bidrag för närvarande enbari ges till
upprustningar av byggnader som är särskilt dåligt isolerade. Sådana ändringar i
bestämmelsema bör enligt länsstyrelsen övervägas att fler byggnader blir lån-
och bidragsberättigade, Rörfirmornas riksjörbund och Fasligheisägareförbundel
anser alt stöd även bör utgå litl åtgärder avseende lokaler. SABO anför att
anslutning till Ijärrvärme ofta innebär ökad boendekostnad och anser därför en
översyn av de ekonomiska förutsättningarna för sådan anslutning angelägen.

VVS-lekniska
föreningen anser all stöd bör utgå inte bara för konventionella
energihushåttningsåtgärder ulan också för alt göra en långvarig successiv
övergång till lokala energikällor möjlig.

Kommunförbundet
och kommunslyrelsen i Vingåker anför att stöd även bör kunna omfatta hus byggda
efter 1960,

Ingenjörsvetenskapsakademien
anser att lån-, forsknings- och utvecklingsbidrag bör kunna ges till
försöksprojekt.

Byggnadsarbetareförbundet
anför att energispariån endast bör ges under förutsättning att godkänd
entreprenör anlitas, Riksantikvarieämbetei och
5ve/is/ca,/oren/ngeA;/ö/-iivgg/i(7f/si'aVi:/anföratt vid tilläggsisolering av
träpanel-fasad bör nedtagning och åtemppsättning av befintlig panel ges lika
goda eller bättre ekonomiska villkor än uppsättning av aluminiumpanel och att
låne-och bidragsregler även i övrigt bör ulformas på så sätt att
energisparåtgärder som utformade med hänsyn till kulturhistoriska värden ges
minst lika gynnsam finansiering som andra länkbara alternativ.

Administration

NBD
och NED saml Fastigheisägareförbundet framhåller att beha'ndlingen av lån- och
bidragsansökningar samt utbetalning av beloppen ofta tagit orimligl lång tid.
Länsbostadsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Bohus saml Norrbottens län och
Hyresbostäder i Örnsköldsvik AB framhåller att en utvidgad låne- och
bidragsverksamhet förutsätter en förstärkning av länsbostadsnämnderna och de
kommunala förmedlingsorganen.

Länsbosiadsnämnden
i Siockholm anför att reglerna för låne- och bidragsverksamheten bör
utformas på ett både för de sökande och för de

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 169

handläggande
myndigheterna klart sätl för att inle i onödan försena genomförandel av
planerade energibesparande åigärder. Behovet av enkla regler framhålles också
av kommunstyrelsen I Örnsköldsvik. Denna päpekar också, som lidigare
redovisats, behovet av enklare bidragsformer för de enkla besparingsåtgärderna.

Fastighetskontoret
i Stockholm anser all den föreslagna besiktningen skall ulgöra underlag för
lånebehandlingen så all förmedlingsorganet inte behöver göra egen
lånebesiktning, trots att della något fördyrar kostnaderna för den första
besiktningen, HSB:s riksjörbund föreslår att en utvärdering görs av det
hittillsvarande energisparstödet. Röriedniiigsftrmornas riksförbund och SÄR och
ArkitektJÖrbundet anser all energisparsiödets effekter kontinuerligt bör följas
upp så all bestämmelserna snabbt kan ändras vid behov,

6,6.6.5
I rapporten föreslagna ändringar och tillägg till byggnadsstadgan

Rapportens
lagförslag tillstyrkes i sin helhet av socialstyrelsen, länsstyrelserna i
Malmöhus och Norrbottens län, länsbostadsnämnden i Siockholm och Föreningen
Sveriges byggnadsinspektörer. Ytterligare antal remissinstanser tillstyrker
samtliga förslag utom den föreslagna nya paragrafen 50 a § BS. Så gör
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, bostadsstyrdsen, BFR, energisparkommittén,
länsstyrelserna i Älvsborgs och Väsiernoniands län saml länsbostadsnämnden i
Norrbottens län.

Remissinstansernas
allmänna inställning till lagsliftning som medel i
energihushållningssträvandena har redovisats i avsnill 6,6.6.1. Av denna
redovisning framgår ocksä all många instanser, som generelll förordar andra
styrmedel, ändå anser att samhället bör ha rätt att inskrida i fall av uppenbar
vanvård eller mot sådana fastighetsägare som inte ens efter en längre tidsrymd
åtgärdat från energihushållningssynpunkt bristfälliga fastigheter, NBD och NED
samt VVS-tekniska jörenlngen förordar, i slättet för de i rapporten föreslagna
lagstiftningsåtgärderna, en anknytning lill sanerings-lagssliflningen.

Energisparkommillén
framhåller alt lagstiftningsåtgärder framför allt bör sättas in inom sådana
områden där de ekonomiska slimulanssyslemen kan beräknas ha mindre effekt,
Enligl kommitiéns mening är det framför allt i samband med åtgärder av
underhållskaraktär som olika former av förelägganden kan bli aktuella.

Hyresgästernas
riksjörbund påpekar att enligl de föreslagna lagändringarna skulle, i de fallen
fastighetsägare icke vidtar erforderiiga åtgärder, initiativet för
förelägganden ankomma på byggnadsnämnden. Förbundet önskar en lagsliftning som
medger initiativ även från hyresgästorganisation.

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 170

4
8a S BS

Den
föreslagna ändringen i 48 a i; BS tiltstyrks av socialstyrelsen, byggnadsslyrelsen,
riksrevisionsverkel, bostadsstyrelsen, BFR, energisparkommittén,
länssiyrelserna I Malmöhus, Älvsborgs, Västernorriands och Norrboitens län,
Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer, HSB.s riksförbund, NBD och NED, SABO
och VVS-tekniska Jörenlngen. Förslaget avstyrks uttryckligen av
länsbostadsnämnden i Kristianstads län. NBD och NED samt SABO framhåller vikten
av att vid ombyggnader tillvarata möjlighelerna lill bättre energihushållning
i byggnaden i dess helhet.//55.'5/-/fe/o>öiWf/framhåller att kravet är
moliveral mol bakgrund av de krav på energibesparande utföranden som ställs på
nybyggnader.

49 S
BS

Förslaget
litl ändring i 49 ij BS tillstyrks av socialsiyrelsen. byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverket, bostadsstyrelsen, BFR, energisparkommittén, länsstyrelserna
i Malmöhus, Älvsborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, länsbostadsnämnderna
I Stockliolms och Norrbollens län. Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer och
VVS-tekniska jörenlngen. Förslaget avstyrks av länsbostadsnämnden i
KrIsUanslads län, HSB:s riksförbund samt NBD och NED. HSB:s riksförbund anför
att det vore värdefullt om byggnadsnämnderna även fortsättningsvis hade
möjlighet till prövning av undantagssituationer.

50 i;
BS

Förslagel
lill ändring i 50 i; BS tillstyrkes av socialsiyrelsen, byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverkel, bostadssiyrelsen, BFR, energisparkommittén, länsstyrelserna
I Malmöhus, Älvsborgs, Väsiernorriands och Norrboitens län, länsbostadsnämnderna
i Stockholms och Norrbonens län, Kommunförbundet, Föreningen Sveriges
byggnadsinspektörer, HSB:s riksförbund och Fasligheisägareförbundel. Förslagel
avstyrks av länsbostadsnämnden i KrIsUanslads län. NBD och NED samt VVS-lekniska
föreningen. Kommunstyrelsen i Stockholm saml Föreningen Sveriges
byggnadsinspektörer frarnhåller all 50 i; BS, liksom den föreslagna 50 a ij BS,
ingår i en grupp paragrafer i byggnadsstadgan som riktar sig främst lill de
byggande. Byggnadsnämndernas skyldighet att utöva tillsyn enligt 64 sj BS är
begränsad till sådana byggnadsföretag för vilka byggnadslov erfordras. Detta
medför enligt remissinstanserna bl. a. att byggnadsnämndema inte har skyldighel
att genom besiktningar kontrollera att fastighetsägarna fullgör sin
underhållsskyldighet enligt 50 S BS och att förelägganden är ytteriigt
ovanliga. Enligt kommunstyrelsen i Stockholm och Föreningen Sveriges
byggnadsinspektörer skulle ändringen i 50 ij BS sålunda inte medföra någon
nämnvärd ökad arbetsinsats för byggnadsnämnderna. HSB:s riksförbund framhåller
att ett tillägg i 50 S BS kan ses dels som en

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 171

allmän
anvisning till god energihushållning och dets ha värde i de speciella fatt då
besiktning och föreläggande kan vara motiverade med stöd av den s.k.
påföljdslagen. BFR anför att en ändring i 50 5; BS har olika effekt för olika
byggnader, I de fall då Svensk Byggnorm i dess lydelse den 1 januari 1977 var
tillämplig då byggnaden uppfördes är del enligl rådets bedömning viktigt att
den i dessa hus ibland komplicerade energitekniken underhålls och sköts väl.
För byggnader uppförda enligt tidigare bestämmelser kan, med stöd av en ändrad
50 ij BS krav riktas på underhåll av oljeeldade pannor och på inreglering och
injustering av uppvärmnings- och ventilationsanläggningar. Rådet förordar att
ytteriigare åigärder av underhållskaraktärsenare inarbetas i 50 ij BS då
tillräckligt underlag härför erhållits.

50
a S BS

Förslaget
om en ny 50 a ij BS tillstyrkes av socialstyrelsen, riksantikvarieämbetet,
länsstyrelserna I Malmöhus och Norrbottens län, länsbosiadsnämnden I Stockholm
samt Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer. Detta tillägg till
byggnadsstadgan avstyrks av riksrevisionsverket, bostadsstyrdsen, BFR, länsbostadsnämnden
i Kristianstads län. Kommunförbundet, kommunstyrelserna i Vingåker, Västerås
och Örnsköldsvik, HSB:s riksförbund. Ingenjörsvetenskapsakademien, NBD och
NED, SAR och Arkileklförbundet, Riksbyggen, SABO, Fastigheisägareförbundet,
VUlaägareförbundet och VVS-tekniska föreningen. De viktigaste argumenten för
avstyrkande har redovisats i avsnitt 6,6,6,1. Byggnadsstyrelsen,
riksrevisionsverkel, BFR, HSB.s riksförbund. Riksbyggen och SABO anför vidare
att lagstiftning med så långtgående konsekvenser i varje fall inle erfordras i
energihushållningsprogrammets inledande skeden. Flera av dem framhåller också
att det kunskapsmässiga underiagel försådana förelägganden som skulle kunna
göras med stöd av de förestagna föreskrifterna är ofullständigt, och alt
lagstiftningar av detta slag inte är aktuella förrän kompletterande
undersökningar kan läggas till grund för beslut. Kommunstyrelsen i Stockholm
och Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer framhåller, i anslutning till vad
de anfört om den föreslagna ändringen i 50 ij BS, att den nya 50 a tj BS inte
skulle medföra någon nämnvärd ökad arbetsinsats för byggnadsnämndema.

Övriga
synpunkter

Styrelsen
för leknisk utveckUng och Axel Johnson institutel för industriforskning
framhåller att ny lagstiftning och tillämpningsföreskrifter härtill bör
ulformas så att man inte binder utvecklingen till idag befintliga meloder för
energihushållning. Kommunslyrelsen i Väsierås anser att uttrycken "bristfällig
energihushållning" och "skäliga anspråk på god
energihushållning" bör definieras av statsmakterna och att kravnivån
därvid, åtminsione förde första åren, kan sällas så lågt att föreläggande med
stöd av lagstiftningen endast hör

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 172

till
undantagsfallen, Ingenjörsveienskapsakademien, som förordar en serie
försöksprojekt, framhåller all erforderlig dispenser från byggnadsstadga och
lillämpningsföreskrifler bör lämnas i sådana fatt.

6.6,6,6
Övriga föreslagna föreskrifter m, m.

Många
remissinstanser lämnar synpunkler på andra föreskrifter än de som behandlas i
föregående avsnitt. Vissa synpunkter på en eventuell lagreglering av
debiteringsprinciper för värme-, varmvatten- och elförbrukning lämnas i avsnitt
6.6,6,3, Där framställs också önsketnål om sådana ändringar i gällande
bestämmelser att bostadsförvaltningar som idag har kollektiv elmätning kan
komplettera denna med undermätare som avläses av bostadsförvaltningen.

Önskemål om
obligatoriskt typgodkännande ellerannan kvalitetskontrolt pä
fönsleriätningslister, termostater, oljebrännare, värmepumpar m, fi, produkter
av betydelse för en framgångsrik energihushållning framföres av bl. a. statens
provningsanstalt, kommunstyrelsen I Gislaved, Industrigruppen Jör län byggeri
och SABO.

VVS-tekniskaJöreningen
föreslår generell beslämmelse i Svensk Byggnorm med innebörden alt all
nybebyggelse skall förses med vatten- eller eventuellt tuftburet värmesystem
för att underiätta en framtida eventuell ombyggnad lill värmepumpdrift eller
utnyttjande av direkt solvärme. Föreningen förordar också bestämmelse med
innebörden att direkl eluppvärmning av bostäder för åretruntbruk förbjuds eller
starkt begränsas på annat sätt, Energisparkommittén meddelar att de påbörjat
undersökningar om förutsättningarna för alt införa maximerad inomhustemperatur
för lokalbeståndel.

Industrigruppen
Jör lätl byggeri och SABO påpekar alt utvändiga tilläggsisoleringar av fasader
kan innebära intrång i de fall byggnad ligger i gräns mot gala eller
grannfaslighel, och efterlyser erforderiiga regler för att lösa sådana problem.
Svenska jörenlngen för byggnadsvård anför i anslutning till de
fasadförändringar som tilläggsisoleringar kan medföra att byggnadsnämnderna
bör lä klartecken att tillämpa en mera allmän miljösyn, med utgångspunkt i 38
ij Byggnadslagen,

CTH
och sektionen Jör maskinteknik vid KTH tar upp de ansvarsfrågor som
aktualiseras vid en kommunal besiktning och vid eventuella kommunala
förelägganden. 5eA://f3«e«,/ö>mf7sA7>7fe/cn/A: v/f/AT//påpekar att detta
problem på den privata marknaden, t.ex. inom konsultkåreh, har lösts genom
försäkringar. Behov av auktorisation av konsulter m. fl. berörs i avsnitt
6.6.6,4.

NBD
och NED anser det önskvärt all olika bindningar i Svensk Byggnorm och i
läneförfattningar undersöks römtsättningslöst, för att om möjligt skapa ökal
utrymme för de åtaganden som blir aktuella med strängare energihushållningskrav.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 173

6.7
Resurser för åtgärder

Många
remissinstanser kommenterar resursbehovet i det skisserade åtgärdsprogrammet.
Allmänt understryks att vi idag inte har utbildad personal i den omfattning som
erfordras, och att sålunda omfatiande utbildningsinsatser är nödvändiga.
Bristen på kunskaper i vissa avseenden och behovet av en systematisk och snabb
erfarenhetsåterföring betonas också av många. Dessa resursaspekter utgör för
många instanser motiv att föreslå successiv utbyggnad av verksamheten. Övriga
resursaspekler berörs huvudsakligen i mer allmänna termer. Beträffande det
samhällsekonomiska utrymmet påpekas endast behovet av en tillräcklig stor och
kontinuerlig tillgång på lånemedel.

6.7.1
Kunskaper, forskningsbehov och statistik

Remissinstansernas
synpunkter på kunskaper och ytterligare kunskapsbehov kan grovt fördelas på
följande områden: kunskap om byggnadsbeståndet, kunskap om effekterna av olika
åtgärder i beståndet, yrkeshygieniska frågor, besiktningsmeloder samt mätteknik
och provningsmetoder. Härutöver lämnas synpunkter på forskningsbehov inom
särskilda tekniska delområden. Dessa synpunkter har redan redovisats i avsnitt
6.4.

Byggforskningsrådei
konstaterar i sin verksamhetsplan för den energiinrik-tade verksamheten att
någon påtaglig stimulans till teknisk utveckling inom den svenska
byggnadsindustrin och byggmaterialindustrin inte finns för närvarande. Både
normer och energisparåtgärder bygger på konventionell teknik. Energipolitiken
iövrigtärenligt rådet alltför vagt formulerad föratt ge ulvecklingsstimulans
till industrin eller till fastighetsägarna/förvaltarna.

Byggnadsbeståndets
beskaffenhet

Flera
remissinstanser påpekar all brister i kunskap om det befintliga
byggnadsbeståndei gör att bedömningarna av möjliga energibesparingar blir
osäker. Behovet av förbättrad statistik över byggnadsbeståndets omfattning och
tekniska kvalitet betonas av bl. a. byggnadsstyrelsen, BFR,
energisparkom-mlitén, länsbosiadsnämnden i Kristianstads län. CTH, lekniska
fakulteten vid Lunds universUet, instituiionen för byggnadsieknik vid KTH,
HSB:s riksförbund, Indusirigruppen Jör lätt byggeri, SAR och Arkileklförbundet,
SVR, Clvilingenjörsförbundei, Mekanförbundet och VVS-tekniskaföreningen.
C77/framhåller att en i möjligaste mån riktig bild av byggnadsbeståndets
beskaffenhet med avseende på energiförbrukningen aren nödvändig förutsätining
för meningsfull forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet och
oundgänglig grund för energipolitiska beslul, CTH framhåller vidare att en
statistik över byggnadsbeståndels beskaffenhet inte enbart bör ta sikte på idag
kända lösningar utan ta med alla uppgifter som kan förutses vara av betydelse
för

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 174

bedömning
av nya tekniker. Flera remissinstanser framhåller även att
energiförbmkningsdata bör redovisas helst specificerade på energistag. BFR,
sektionen för byggnadsteknik vid KTH och Mekanförbundet framhåller alt
kunskaperna om industrins lokalbestånd är ännu sämre än för övriga
byggnadstyper. Industrins tokatbestånd kännetecknas vidare av stor variation i
utförande och användning av lokalerna.

Effekter
av olika åtgärder

Många
av de föreslagna tekniska åtgärderna baseras på känd teknik vilket framhålles
av bl.a. siyrelsen för leknisk utveckUng, HSB:s riksjörbund och Mekanförbundei.
1 flera fall har de emellertid inte provals i slor skala och flertalet av de
instanser som kommenterar frågan betonar behovei av erfarenhetsåterföring,
försöksverksamhet och forskning. Slatens provningsanstalt framhåller att
utförda fättprovningar visat på betydande skillnader mellan avsedd och
konstaterad isolering och täthet för o|ika konstruktioner, 1 många falt har det
också visat sig att arbetsutförandet har brustit. Industrigruppen JÖr lätt
byggeri påpekarail erfarenhetsåterföringen inom underhåtls-och
reparationsbyggeri hittills varit begränsad till skillnad från den omfattande
erfarenhet som nu vunnits från nybyggnadsverksamheten.

Vikten av en
systematisk utvärdering av det hittills utförda energispararbetet liksom en
kontinuerlig uppföljning av de fortsalla åtgärderna betonas ay BFR,
Industrigruppen för tält byggeri. Industrins byggmaierialgrupp, SAR och
Arkitekiförbundei samt SVR. RiksanUkvarieämbetet påpekar att utvärde ringen av
hittills ulförda energisparåtgärder även bör omfalla effekterna från miljö- och
kullurminnessynpunkt, Många remissinsianser påpekar att inför ett så omfattande
ålgärdsprogram som det nu skisserade bör man påskynda erfarenhetsåterföringen
genom systematisk försöksverksamhel och studier av ett planmässigt urval av
undersökningsobjekt. Detta framhålles bl. a. ay HSB, Industrigruppenför lätt
byggeri. Ingenjörsveienskapsakademien. SAR och Arkileklförbundet, Riksbyggen,
SABO och Mekanförbundei.

Byggnadsarbeiareförbundei
framhåller alt de yrkeshygieniska ef-f e k t e r n a av mineralull ännu är
ofullständigt kända. Innan man inleder ett landsomfattande arbete med
isoleringsförbättringar bör enligt förbundet de yrkeshygieniska effekterna vara
klariagda. Liknande synpunkter framföres bl. a, av nalurvårdsverket,
Kommunförbundet och flera kommuner samt Riksbyggen.

Många
remissinstanser betonar att besiktningsmetoderna har stor betydelse inför ett
omfattande besiktningsprogram. En försöksverksarnhet, eventuellt anknuten till
BFR:s EPD-verksamhet eller enkäter organiserade av överstyrelsen förekonomiskt
försvar, föreslås av bl. a, BFR, indusiriverkel. Kommunförbundet och flera
kommuner samt SABO.

BFR,
stålens provningsanstalt och sektionen för maskinteknik vid KTH framhåller att
en rationell besiktning kräver en utveckling av metoder för

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 175

m
ä t n i n g av isolering och täthet liksom alt en utvecklad typgodkännandeverksamhet
också kräveren utveckling av mätutrustningar och kalibrerings-rutiner.

Remissinstansernas
synpunkler på behov av forskning kring enskilda tekniska frågor har redovisats
i avsnitl 6.4. Bland de oftast återkommande synpunkterna bör nämnas behovet av
studier av fuktproblem vid tilläggsisoteringarav fasader,estetiska problem vid
fasadarbeten, beständighet och åldringsproblem för olika tätningsmaterial,
mät- och reglerutrustningar och termostatventiler saml lågtemperatursysiem och
lokala energikällor. Behovet att utveckla metoder som minimerar risken för
felaktiga arbetsutföranden framhålles också.

6.7.2
Arbetskraft

Många
inslanser anför att bristen på arbetskraft kommer att bli avgörande för den
takt i vilken ålgärdsprogram met kan genomföras, Sådana synpunkler framföres av
byggnadsstyrelsen, konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen, BFR,
länsbostadsnämnden i Kristianstads län, sektionen Jor maskinteknik vid KTH,
Kommunförbundet och flera kommunstyrelser, HSB:s riksförbund.
Ingenjörsvetenskapsakademien, Rörledningsfirmornas arbeisgivareförbund,
Sjukvårdens planerings- och rationaliserlngsinstiiul, SKIF och Konsultföreningen
samt Riksbyggen.

Arbetsmarknadsstyrelsen
anser att även om underlaget i planverkets rapport är osäkert kan de föreslagna
åtgärdema bedömas lä betydande konsekvenser för arbetsmarknaden. Med hänsyn
härtill utgår styrelsen från att en mer ingående analys kommer till stånd av
förstagens effekter på byggarbetsmarknaden innan ställning tas titt det
skisserade ålgärdsprogrammet. Styrelsen anför vidare att antalet sysselsatta
inom byggnadsverksamheten enligl arbetskraftsundersökningama har minskat med ca
80 000 personer under första hälften av 1970-talet främsl p, g, a, ell minskat
byggande av flerbostadshus. Detta har i stort sett kunnat ske utan en
rnotsvarande stegring av arbetslöshet, innebärande att del har funnils
alternativ sysselsättning inom andra delar av arbetsmarknaden. Under de senaste
två åren har en stabilisering av byggsysselsättningen ägt rum och svårigheler
har uppkommit på många håll i landel att rekrytera yrkesiilbildad arbetskraft
såsom träarbetare, målare rn. fl. Tillgängliga prognoser tyder pä att den nu
rådande situationen kommeratt bestå de närmaste åren frarnöver. Detta innebär
bl. a, alt det i dagsläget inte finns några nämnvärda outnyttjade
arbetskraftsresurser, som kan mobiliseras för att möla den efterfrågan som ett
snabbt genomförande av planverkets förslag skulle medföra.

Redan
det första steget, kommunernas besiktning ay fastigheter, kommer enligt
arbetsmarknadsstyrelsen att ställa krav på arbetsmarknaden som i dag är svåra
att möta. Besiktningarna kommer alt kräva arbetskraft med speciella kunskaper i
vilt skilda yrkesområden. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 176

torde
enligl styrelsen minsl ivå personer med olika yrkeskunskaper fordras för varje
inspeklionslillfälle. Varken uppsättningen av personal på kommunernas
byggnadsnämnder eller tillgången på arbetskraft i övrigt medger enligt
styrelsens uppfattning att en sådan efterfrågan tillgodoses omedelbart.

Vid
sidan av mer preciserade kalkyler över arbetskraftsbehoven fordras enligt
styrelsen betydande utbildningsinsatser. Självfallet bör arbetsmarknadsutbildning
då komma i fråga. För flertalet av de aktuella yrkesområdena bör det vara
möjligt att intressera kvinnor för utbildningen. Det är också bland kvinnorna
som det alltiämt föreligger en outnyttjad arbetskraftsresurs. Vidare bör enligt
styrelsen de föreslagna insatserna planeras på ett sådant sätt att de kan
användas i säsong- och konjunkturutiämnande syfte på byggarbeismarknaden.

Besiktningsmän

Ett
stort antal instanser framhåller, som redovisas i avsnitt 6,6,4, att
byggnadsnämnderna inte kan genomföra besiktningarna med nuvarande personella
resurser, I samma avsnitl redovisas också remissinstansernas synpunkter på det
antal besiktningsmän som erfordras för all genomföra den föreslagna besiktningen.
Vidare redovisas där förslag om förstärkning av den kommunala
besiktningsorganisationen med hjälp av personal från bostadsförelag och
konsultfirmor etc. Riksrevisionsverkel framhåller att den personal med
erforderlig utbildning som kan finnas i kommunala förvallningar och
bostadsföretag torde vara fullt sysselsatt med genomförande av energibesparande
åtgärder och att, om denna personal dras in i besiklningsverksamhet, ett
motsvarande antal nya tekniker torde behövas. SKIF och Konsuliföreningen anför
att en avsevärd del av dagens resurser i fråga om besiktningspersonal
återfinnes i existerande konsultföretag. Uppbyggnad av en kommunal
besiktningsorganisation skulle därför ej kunna ske ulan allvarliga störningar i
de verksamma konsultföretagen. Föreningarna anser därför att konsultföretagens
insatser i existerande form i första hand skall uinyttjas för
besiklningsverksamhelen. Rörledningsfirmornas arbeisgivareförbund framhåller
att rekrytering av tilltänkta besiktningsmän inte bör ske från förbundets
område. Detta skulle enligt förbundet skapa ytteriigare problem på den redan
mycket trånga sektorn av VVS-tekniker. Förbundel beklagar alt de
framställningar som förbundet tillsammans med byggnadsarbetareförbundet gjort
om teknikerutbildningen inom VVS-branschen inle fött gehör, Byggnadsslyrelsen
anför att tillgången på kompetenta besiktningsmän enligt byggnadsstyrelsens
erfarenhet för närvarande är mycket begränsad och alt även om man startar
utbildning för besiktningsmän torde en obligalorisk besiklning medföra risker
för all såväl utbildningen som besiktningarna drivs fram i sådan takt att
besparingsresultatet blir lidande.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 177

Byggnads-
och installationsarbetare

Byggnadsslyrelsen
gör den överslagsberäkningen att om 10 % av den för närvarande aktiva
byggnadsarbetarkåren skutte ägna sig åt enbart tilläggsisolering av befintliga
fastigheter skulle det la ca 12 år att fl arbetena utförda och påpekar att
detta flr anses vara en lång tid i detta sammanhang. Styrelsen anför att
grundligare bedömningar erfordras av såväl arbetskrafts- som
materialresurserna.

Att
instattalionssektorn är ett område där arbetskraftbristen är speciellt påtaglig
framhålles av bl. a. BER, Röriedningsfirmornas arbeisgivareförbund. Sjukvårdens
planerings- och rationaliseringsinslitut och Riksbyggen. Rörledningsfirmornas
arbetsgivareförbund framhåller att det redan idag föreligger en betydande brist
på rörmontörer och att ett snabbt genomförande av åtgärdsprogrammet skulle leda
titt allvariiga balansrubbningar på denna del av arbetsmarknaden. BFR
framhåller att endast ett fåtal personer i landet idag kan förmodas besitta
erforderlig kompetens för inreglering och injustering av värme- och
ventilationsantäggningar. Mekanförbundet å sin sida anser att varken produktions-
eller montagekapacitet kommer att bli något större problem under förutsättning
att de förestagna åtgärderna genomförs under en period av minst 10 år.
Rörledningsfirmornas arbetsgivareförbund föreslår att en gemensam arbetsgrupp
tillsättes med representanter för arbetsmarknadsmyndigheterna och de berörda
parterna på arbetsgivare- och arbetstagarsidan med uppgift att bedöma vilket
ytterligare behov av rörmontörer som följer av förslagens genomförande.
Förbundel föreslår liksom arbetsmarknadsstyrelsen och Byggnadsarbetareförbundet
att möjligheterna att använda kvinnlig arbetskraft tillvaratas.
Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar att för de åtgärder som ingår i andra
steget kommer i första hand yrkesgrupper inom VVS-instaltations- och
serviceområdet att efterfrågas. Enligt styrelsen räcker nuvarande
yrkesarbetarkår inle lill för en snabb insals av denna omfattning. Särskilda
utbildningsinsatser och en noggrann planering erfordras därför för denna det av
åtgärdsprogrammet.

Det
av planverket föreslagna tredje steget kommer enligt arbetsmarknadsstyrelsens
bedömning huvudsakligen att sysselsätta träarbetare. Dessa utgör redan idag en
bristgmpp inom byggnadssektorn. En kraftig stegring av efterfrågan på
träarbetare skulle därför allvariigt påverka möjlighelerna att fullfölja normal
nyproduktion. Styrelsen bedömer mot denna bakgrund ett snabbt uppkommande behov
av träarbetare för väggisolering och ombyggnadsarbeten som är svårt att
tillgodose. Även för denna sektor krävs sålunda utbildningsinsatser och
noggrann planering. Industrigruppen för lätt byggeri anseratt viss knapphet på
kunnig yrkesarbetskraft kan förväntas men framför allt materialindustrin är
beredd att göra insalser i avsikt att få fram komponenter som underiättar och
begränsar arbetet på byggnadsplatserna. Byggnadsstyrelsen påpekar att
tiltäggsisolering av vindar är en åtgärd som nästan vem som helst kan utföra.

12 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 178

Kommunstyrelsen
i Västerås anför att brist på material och arbetskraft och därmed följande
prishöjningar kunde iakttas redan i samband med att de nya energibestämmetserna
i Svensk Byggnorm trädde i kraft den 1 januari 1977,

6.7.3
Utbildningsbehov och resurser

Av
behandlingen i föregående avsnitt av arbetskraftsfrågorna framgår att oavsett
om statsmakterna fattar beslut om någon obligatorisk besiktningsverksamhet
etter ej är en betydande utbildningsverksamhet nödvändig om något mera
omfattande åtgärdsprogram skall kunna genomföras.

Besiktningsmän

Kommunförbundet
och flera kommuner anser att en person med teknisk gmndutbildning, praktisk
erfarenhet och viss vidareutbildning klarar inspek-tionsuppgifler i flertalet
byggnader bl. a. alla småhus. Krav på viss grundutbildning behöver inte
ställas i detta fall. För större hus med mera komplicerade uppvärmnings- och
ventitationssystem fordrar sakkunskap som i varje fall de mindre kommunerna
inte kan skaffa genom egen personal. Även andra instanser påpekar att
åtminsione i mera komplicerade fall erfordras personat med olika bakgmnd och
lång utbildning. 1 allmänhet poängteras specielll ulbildning på VVS-sidan,
Riksantikvarieämbetet understryker behovet av kulturminnesexpertis.
Fastighetskontoret I Stockholm anser att för personal med lämplig bakgrund
erfordras en utbildning av 2 ä 3 veckor för de flesta typer av
inspektionsverksamheter, SKIF och Konsultföreningen, som förutsätter att
konsulter m, fl. kan tiänslgöra som besiktningsmän, anför att utbildningen för
besiktningsmän bör vara tillgänglig för såväl offentligt som enskilt anställd
personal. Konsumentverket understryker vikten av att man vid planering av den i
rapporten föreslagna utbildningen noga beaktar behovet av sakkunnig personal
också för andra kontroll- och besiktningsuppgifter än den i rapporten
aktualiserade, såsom kontroll- och besiklningsverksamhet avseende nyproduktion
av småhus. Flera instanser ifrågasätter om erforderiigt antal besiktningsmän
skatt kunna rekryteras. Sektionen för maskinteknik vid KTH finner dock alt
rekrytering och ulbildning av inspektörer/rådgivare genom en medveten satsning
bör kunna ulföras inom det i utredningsdirektiven angivna tidsperspektivet
eller kanske till och med på halva denna tid.

Tekniker,
byggnadsarbetare och montörer för åtgärder

Sjukvårdens
planerings- och rationaliseringsinstllut saml SAR och Arkitekiförbundei
framhåller att utbildningsinsatser för dem som skall utföra åtgärderna är minst
lika viktiga som utbildning av inspektörer. Rörfirmornas

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 179

riksjörbund
påpekar alt tillgång till fackkunnig personal är en absolut förutsättning för
genomförandet av föreslagna åtgärderna. Det är därför nödvändigt att åigärder
vidtas för all möjliggöra grundutbildning och fortbildning av erforderlig
personal.

Drifts-och
underhållspersonal

Många
instanser framhåller, som redovisats i avsnitt i 6.6.5, att det sätt på vilket
drift och underhåll av byggnader sköts är av minst lika stor betydelse från
energihushållningssynpunkt som många av de i åtgärdsprogrammet upptagna
huvudpunkterna och att en förbättrad energihushållning inom detta område kan
åstadkommas utan andra kostnader än en omfattande utbildnings- och
kursverksamhet för driftspersonalen. Fastigheisanställdas förbund med stöd av
flera andra instanser anför att all personal som arbetar inom flerbosladshus
bör ha en ordentlig utbildning för delta.

Utbildningsresurser

BFR,
seklionenför maskinteknik vid KTH och Rörledningsfirmornas arbetsgivareförbund
framhåller alt förutsättningarna inom instaltationsområdel är speciellt
ogynnsamma eftersom den VVS-tekniska gmndutbildningen genom statsmakternas
tidigare beslut i stort selt upphörl. Återuppbyggnad av utbildningsresurserna
för tekniker krävs sålunda både på gymnasienivå och på högskolenivå, BFR
framhåller att en bred kompetensuppbyggnad därför måste ta lång lid i anspråk,
Rörledningsfirmornas arbeisgivareförbund framhåller att utbildningstiden för
en yrkesarbetare i branschen är 4 år. Byggnadsnämnden i Stockholm framhåller
att tillgången på sakkunniga inom området är begränsad och SIB och VVS-tekniska
föreningen föreslår att det omedelbart påbörjas en utbildning av lärare för den
fonsatta utbildningsverksamheten. Arbetsmarknadsstyrelsen påpekar behovet av
utbildning och förordar försöksverksamhet i något eller några län. BFR påpekar
vidare att den utbildning av driftspersonal som skolöverstyrelsen utrett inte
kan få någon avsevärd verkan på flera år, BFR sammanfattar läget inom utbildningsområdet
med att påpeka att den plan för omfattning och genomförande av ulbildning som
planverket förklarar sig berett att medverka till är av central betydelse vid
genomförandet av ålgärdsförslaget.

Åtskilliga
institutioner, branschorganisationer m, m, framhåller att de är beredda att
medverka i olika lyper av utbildnings- och informationsverksamheter. Sådana
synpunkter framförs bl, a, av tekniska fakulteten vid Lunds universUet,
Kommunförbundei, Industrins byggmaierialgrupp och SAR och ArkUektförbundel.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 180

6.7.4
Byggmaterialproduktion

Produktionskapaciteten
i svensk byggmaterialindustri berörs endast av ett fåtal remissinstanser och då
i allmänhet i ganska allmänna ordalag, Induslrins byggmaterialgrupp anser att
de föreslagna byggnadstekniska åtgärderna kan genomföras under en tioårsperiod
utan att man skall behöva räkna med några problem beträffande tillgången på
olika byggnadsmaterial, möjligen med undantag av snickeriindustrin. Gruppen
framhåller att många delbranscher inom byggmaterialindustrin för närvarande
arbetar med belydande överkapacitet och inom vissa branscher-t, ex.
mineralull,isotergtasoch gipsskivor-pågar eller har nyligen genomförts
kapacitetsutbyggnader. Om de förestagna åtgärderna beträffande isolering av
fasader och vindsbjälklag genomförs under en tioårsperiod väntas detta endast
medföra att efterfrågenivån för mineralull under denna tid ökar med 10 ä 20 96
jämfört med 1976 års faktiska nivå. Liknande synpunkter framföres av
Industrigruppen för lätt byggeri. Snickerifabrikanternas riksförbund säger sig
vara berett all vid genomförande av åtgärdsprogrammet söka medverka på olika
sätt, men framhåller att den tidsrymd över vilken åtgärderna fördelas är viktig
och bör noga övervägas innan beslut om åtgärdernas genomförande fattas. Ett
allt för snabbt genomförande kan enligt förbundet få synnerligen besvärande
konsekvenser, såväl under genomförandefasen som efter det att åtgärderna
utförts. Kapacitetsbrist kan tiltfälligt uppslå för att senare avlösas av
betydande kapacitetsöverskott, vilket självfallet medför en rad oönskade
konsekvenser.

7
Sammanfattning av planverkets rapport - Energihushållning i befintlig
bebyggelse - slutlig rapport

7.1
Allmänt om rapporten

Rapporten
- Energihushållning i befintlig bebyggelse - slutlig rapport - saml bilagor
överiämnades till regeringen 1977-09-05 och utgören slutlig redovisning av
planverkets utredning med anledning av regeringens uppdrag 1976-08-19, Den
ersätter därför helt den preliminära rapporten 1977-01-31.

Planverket
anger att rapporien har utarbetats med utgångspunkt från regeringens direktiv
1976-08-19 och med utgångspunkt från riksdagens beslut rörande
energihushållning under första halvårel 1977. Synpunkter framförda av och
uiredningar utförda av remissinstanserna i anledning av den preUminära
rapporten har enligt verket beaktats vid utarbetandet av rapporten. Ytteriigare
uppgifter och underlag för rapporten har verket inhämtat från några kommuneroch
landsting samt från fortifikaiionsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, HSB:s
riksförbund. Svenska riksbyggen, SABO och Sveriges fastighetsägareförbund.
Samråd i vissa frågor har under hand

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 181

skett
med bl, a. bostadssiyrelsen, SIB och industriverket samt ett flertal
organisationer, företag och enskilda personer.

Rapporten
redovisar tänkbara tekniska sparåtgärder, en analys av konsekvenserna av dessa
åtgärder, förslag till lämpliga åtgärder för genomförande metoder och resurser
för att bedöma och besiktiga befintliga byggnader samt slutligen förslag till
administrativa åtgärder, inklusive styrmedel genom nya eller ändrade
författningar.

Avgörande
för möjUgheterna att uppnå en energibesparing som kan tillgodose de
förutsättningar som anges i regeringens propositioner 1977 är enligt
planverkets uppfaltning att omfattande och effektiva åtgärder vidtas i den
befintliga bebyggelsen. Som en följd härav har planverket bedömt det nödvändigt
att vidga utredningen utöver vad som angavs i de ursprungliga direktiven.
Planverket har därför studerat även sådana sparåtgärder som inte är direkt
förknippade med regelmässigt underhåll eller med normalt förekommande
ombyggnadsåtgärder. Vidare har sparåtgärder under en längre lidsperiod än 10 år
behandlals.

Planverket
anger även vissa begränsningar av sitt uppdrag. Planverket har således inte
haft möjlighet att inventera byggnadsbeståndets omfattning eller närmare
studera den befintUga bebyggelsens egenskaper. De tekniska sparåtgärder som
behandlas bygger i allt väsentligt på nu känd teknik. Vissa icke traditionella,
s, k. lokala energikällor för uppvärmning behandlas kortfattat. Frågan om
restriktioner rörande direktverkande eluppvärmning behandlas inte i rapporten,
eftersom denna fråga är föremål för särskild utredning (dir. 1977:69).

I
rapporten har utnyttjats samma definition av nettoenergiförbmkning och
bruttoenergiförbrukning som i underiag från SCB och SIND. Det innebäratt i
bruttoenergiförbrukningen inle inräknas de omvandlings- och överföringsförluster
som finns även vid användning av elenergi och fjärrvärme.

Bostadsbebyggelsen
har i första hand studerats. Men även övriga lokaler och industrins byggnader
har i viss omfattning behandlats trots att statistiska uppgifter om denna
bebyggelse är mycket knapphändiga. Problem rörande fritidshus m. m. har inte
tagits upp litl behandling, eftersom energisparåtgärder rörande dessa hus är
föremål för utredning i annat sammanhang.

Efter
samråd med bostadsdepartementet har be räkningar av spareffekterna i första
hand knutits litl målåren 1985 och 1995. Vid bedömning av de ekonomiska
konsekvenserna har planverket utgått från dagens kostnadsläge och
genomsnittliga kostnader. Del har inte varit möjligt att fördjupa
koslnadsbedömningarna och t. ex. ta hänsyn till prognostiserade, framtida
värden på energipris saml material- och arbetskostnader. Inte heller eventuella
fluktuationer i räntenivån har kunnat beaktas.

Planverket
har inte bedömt det realistiskt att lägga fram förslag titt tillämpningsbestämmelser
till de i rapporten föreslagna ändringarna i'byggnadslagstiftningen.
Planverket har inte ansett det falla inom ramen för utredningsuppdraget att gå
närmare in på utformningen av bestämmelser för

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 182

statliga
lån och bidrag eller alt utreda skatte- och taxeproblem saml pris- och
kapitatmarknadsfrågor.

Inte
heller hyresfrågor behandlas i rapporten. Planverket understryker emellertid
att särskilt frågan om utformning av bränstektausuler är av stor betydelse när
det gäller att skapa ett positivt intresse för energisparåtgärder i hyreshus.

1 det följande återges
utredningsresultat och slutsatser i planverkets rapport - Energihushållning i
befintlig bebyggelse - slutlig rapport - i sammandrag. Samtliga här refererade
åsikter är således verkets egna.

7.2
Bebyggelsens omfattning och energiegenskaper

Rapporten
redovisar bebyggelsens omfattning och egenskaper samt energiåtgången för olika
typer av byggnader. För bostäderna har underlag tagits fram i form av lätt
tillgängligt statistiskt material.

När
det gälter lokalerna har det inte visat sig möjligt att få fram uppgifier som
är väsentligt bätlre än de som under senare år använts vid bedömning av
utvecklingen av energiåtgången. Planverket har därför valt att bygga sina
bedömningar på lidigare redovisade uppgifier trots alt dessa är myckel osäkra.

Planverket
har med hänsyn till osäkerheten i tillgängliga uppgifter avstått från att göra
direkta jämförelser mellan energiåtgången i olika typer av byggnader. Mycket
tyder emellertid på att man i lokalerna använder väsentligt mera energi än i
bostäderna räknat per m utnyttjad våningsyta eller per m-* byggnadsvolym.

7.2.1
Bebyggelsens omfattning

År
1975 fanns det 3,53 miljoner lägenheter i landet, varav 1,47 miljoner i småhus
och 2,06 miljoner i flerbostadshus. Antalet rumsenheter (bostadsrum etter kök
om minst 6 m) var 13,8 miljoner, varav 7,2 miljoner i småhus och 6,6 miljoner i
flerbostadshus. En tredjedel av bostadsbeståndet fanns i storstadsområdena
(Siockholm, Göteborg och Malmö) och något mindre än en fjärdedel i glesbygd och
tätorter med mindre än 2 000 invånare, (Med tätort avses en bebyggelsegrupp med
minst 200 invånare, Bebyggetsetätheten i gmppen skatt vara sådan att avstånden
mellan husen inte överstiger 200 m.)

Småhusen
var den helt dominerande hustypen i glesbygd och mindre tätorter. Närmare en
fjärdedel av lägenheterna i småhusen var byggda före 1921. Ungefär en tredjedel
var byggda efter 1960. Flertalet av de äldre småhusen tåg i glesbygd och mindre
tätorter.

1
storstadsområdena och de större tätorterna dominerade flerbostadshusen. Endast
10 % av lägenheterna i flerbostadshusen var byggda före 1921, Merän 40 % hade
lillkommil efter 1960,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
perioden 1971-1975 byggdes 454 000 lägenheter. Antalet avgångna lägenheter var
105 000 under samma period.

Flertalet
(ca 95 %) av lägenheterna i småhus ägdes 1975 av enskild person.

Närmare
40 % av lägenheterna i flerbostadshusen ägdes av stat, kommun etter
allmännyttigt företag och ca 25 % av bostadsrättsföreningar. Ungefär tre
fjärdedelar av lägenheterna i de flerbosladshus som var byggda före 1941 ägdes
av enskild person eller av dödsbon, fastighetsföreningar eller fastighetsbolag.

MöjUgheterna
att med tillgänglig staiistik kartlägga lokalbeståndels omfattning och
industrins byggnader är enligt verket mycket begränsade.

Lokalbeståndets
omfattning exkl. industrilokaler enligt industriverket (SIND PM 1977:5) framgår
av flgur 7.1. Volymen avser endast den uppvärmda delen av lokalbeståndel.

När
det gäller att fastställa omfattningen av induslrins byggnader är materialet
enligt verkei ännu mer knapphändigt än beträffande övriga lokaler, Ytteriigare
en komplikation vid bestämmandet av industrins lokatvolym ur
energiförbmkningssynpunkt är att en del lokaler värms av processvärme medan en
del är ouppvärmda, Lindskoug har i BFR-rapporten T9:77 bedömt den tolala
lokalvolymen år 1975 till 630 miljoner m, varav 250 m-' utgör industrilokaler.

Figur 7.1 Det berintliga lokalbeståndets (1976) uppvärmda
volym (exkl. industrilokaler) fördelad pä nyttjare enligt industriverket (SIND
PM 1977:5)

Byggnadsvolym
milj, m-*

150 --- li+l|

opaginerad Kontrollera mot PDF

Handel

0.''f'Jntliu
.Saimjulscl

Sk,>lor

Siiikhu.s

.Militära

B:ink

lorvjltiDii'',
Tiisl

Soci.ijvjnl

anl.igynmgar

tors.ikrmg

TcIc

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 184

7.2.2
Bebyggelsens egenskaper

7.2.2.1
Bostadsbeståndels egenskaper

Lägenhetsstorlek

Drygt
hälften av lägenheterna 1975 bestod av 2-3 mm och kök och en tredjedel var
större än 3 mm och kök. I småhus belägna i tätorterna var andelen sådana större
lägenheter drygl 70 %. Motsvarande värde för småhus i glesbygd var 45 %.
Lägenheterna i flerbostadshusen var väsentligt mindre och endast drygt 10 % var
större än 3 rum och kök,

Ulrustningsstandard

Som
en följd av modernisering och rivning av äldre lägenheter har andelen omoderna
och halvmoderna lägenheter (lägenheter med vatten, avlopp, centralvärme och WC)
minskat kraftigt sedan 1960, 1975 var drygt 85 % moderna, motsvarande siffra
1960 var drygt 50 96, En stor det av småhuslägenheterna i glesbygd var
omoderna.

11975 års bostadsbestånd
fanns cirka 240 000 omoderna lägenheter, varav cirka 165 000 i småhus. De
halvmoderna lägenheterna uppgick till cirka 245 000,

Nettotillskottet genom
modernisering uppgick under perioden 1971-1975 till cirka 120 000 lägenheter,
vilket var något mer än de cirka 110 000 lägenheter som moderniserades under
föregående femårsperiod, 1966-1970, Antalet moderniserade lägenheter i
flerbostadshus ökade starkt från cirka IOOOO lägenheter 1966-1970 till cirka 60
000 1971-1975. Samtidigt sjönk emellertid antalet moderniserade lägenheter i
småhus från 100 000 lilt cirka 60 000.

Area
hos ktimatskärmen

Arean
hos taket (vindsbjälklaget), fasaden (yttervägg inkl. fönster och dörrar) och
bottenbjälklaget är i förhållande till gotvarean väsentligt större i
friliggande småhus än i flerbostadshus. För bostadshus byggda under perioden
1946-1955 uppgår fasadarean (yttermått) per m bostadsyta till cirka 1,35 i
friliggande 1-planshus och till cirka 1,15 i friliggande 1 1/2-planshus. I
flerbostadshus byggda under samma period uppgår fasadarean per m bostadsyta
till cirka 0,75. Della värde gälter för såväl lametthus som punkthus. I extremt
smala friliggande flerbostadshus med endast 8 m bredd är fasadarean per m
bostadsyta nästan lika stor som för friliggande småhus i t t/2-plan. För breda
och korta flerbostadshus belägna i slutna kvarter kan fasadarean per m
bostadsyta vara så låg som 0,3. Effekten av att värmeisolera ytterväggarna i
sådana hus är därför väsentligt mindre än i ett flerbosladshus som är så smalt
som 8 m. Större delen av den totala arean för bostäder i landet finns i
småhusen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ytterväggar

Tillgängliga
uppgifter beträffande ytterväggskonstruktionen ger inte enligt verket en
fullständig bild av konstruktionsvatet. Ibland är de redovisade värdena svåra
att tolka. Mot bakgrunden av uppgifter i 1945 års bostadsräkning och en del
undersökningar som utfördes inom bostadssiyrelsen på 50-talet har verket gjort
en uppskattning av konstruktionsvatet och k-värdena under olika tidsperioder.
Dessa redovisas i tabell 7.1 och tabell 7.2,

Tabell
7.1 Uppskattade k-värden för klimatskärmen i det befintliga bostadsbeståndet
(1975) fördelade på hustyp, byggnadsdel och byggnadsår (planverkets rapport)

Småhus

; byggda

Flerbosladshus

byggda

före

1921-

1941-

1961-

före

1921-

1941-

1961-

1921

1940

1960

1975

1921

1940

1960

1975

Lägenheter
lOOO-tal

390

295

315

470

200

280

705

875

Bostadsyta
per lägenhet,

m2 90

92

97

111

60

52

57

67

k-värde
i W/m "C

Tak
(vindsbjälklag)

0,60

0,50

0,45

0,30

0,65

0,60

0,50

0,30

'»'llervägg

0,90

0,85

0,60

0,40

1,00

1,00

0,70

0,45

Fönster'

3,00

3,00

2.90

2,70

3,00

3,00

2,90

2,70

Golv

0,65

0,55

0,50

0,35

0,70

0,65

0.55

0,40

'
Inkl. fönster i dörrar

Tabell
7.2 Bostadsbeståndet (lOOO-tal Igh) 1975 efter byggnadsår och
ytterväggs-material enligt planverkets uppskattning

Ytter-
Småhus

Därav

byggda

Flerbo-

Därav

byggda

väggs-
totalt

-1920

1921-

1941-

1961-

sladshus

i-1920

1921-

1941-

1961-

material

1940

1960

1975

totalt

1940

1960

1975

Trä
1260

345

270

240

405

545

80

60

75

330

Tegel
65

45

15

5

-

430

120

200

110

0

Tegel
-1-

isolering
35

-

5

20

10

190

-

5

120

65

Gasbetong
110

-

5

50

55

660

-

10

340

310

Betong

-

-

-

-.

235

-

5

60

170

Totalt
1470

390

295

315

470

2 060

200

280

705

875

Uppvärmnings
form

År
1975 hade cirka 22 % av lägenheterna i småhusen och cirka 2 % av lägenheterna i
flerbostadshusen elvärme (tabell 7.3).

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 186

Tabell 7.3 Bostadslägenheter i lOOO-tal fördelade på
uppvärmningsform år 1975 (planverkets rapport)

Typ av värme- Antal Igh Antal
Igh

anläggning i
småhus i flerbostadshus

Fjärrvärme

32

717

Oljepanna

1119

1288

Elvärme

332

42

Totalt 1483 2047

Källa:
FoB 1975, SCB:EU och fjärrvärmeförsörjningen 1975 (lv 1976:7.40)

7.2.2.2
Lokal beståndets och industrins byggnaders egenskaper

Tillförlitliga
uppgifter om lekniska egenskaper och kvaliteter hos tokatbeståndet och
industrins byggnader är svåra att få fram. Flertalet lokaltyper, såsom kontor,
vårdbyggnader och skolor, kan emellertid enligl verket bedömas ha något sämre
värmeisoleringsegenskaper än flerbostadshus och högre energiförlust genom
ventilationen. Det finns därför skal att anta att möjligheterna till
energibesparing är större än i bostadsbeståndet.

7.2.3
Bebyggelsens energiförbrukning 7.2.3.1 Inledning

1
rapporten används begreppen nettoenergi och bruttoenergi. Med nettoenergi för
byggnader avses den inom byggnaden "förbrukade" mängden energi, dvs.
surnman av värmeföriuster genom väggar inklusive fönster, tak och golv, energi
för uppvärmning av ventilationsluft och för uppvärmning av tappvarmvatten samt
elenergi för hushållsändamål minus den energi som tillförs byggnaden från
personer, belysning, sot o. d, (s, k, gratisenergi).

Vid
bedömning av den mängd bruttoenergi som tillförs byggnaderna tas i denna
rapport hänsyn till de omvandlings- och överföringsförluster som sker i de i
byggnaderna placerade oljepannorna och de centrala oljeeldade anläggningarna.
Däremot beaktas inte de omvandlings- och överföringsför-tuster som uppstår vid
användning av elenergi etter energi från fjärrvärmeverk. Motsvarande indelning
används i statistiskt underlag från SCB och SIND,

Det
faktum att det i rapporten används ett begrepp bruttoenergi som inte beaklar
omvandlings- och överföringsföriuster för vare sig fjärrvärme eller elenergi
måste, enligt verket, beaklas speciellt i samband med att man överväger en
övergång från uppvärmning av byggnader med små etter

opaginerad Kontrollera mot PDF

medelstora
oljepannor till Ijärrvärme eller elvärme eller tvärtom,

Föratt
göra det möjligt att jämföra de totala brutloenergivärdena 1985 och 1995
förutsätts i rapporten att dagens fördelning mellan energikällor kommer att vara
densamma år 1985 och 1995. Vid bedömning av den energibesparing som uppnås vid
vissa enskilda åtgärder, t. ex. vid övergång till fjärrvärme eller vid
utnyttjande av solinstråtning, tar rapporten dock hänsyn till den verkliga
bruttoenergiändringen.

Konsekvenserna
av att utnyttia mer eller mindre elenergi för uppvärmning behandlas inte i
rapporten.

7.2.3,2
Bostadsbeståndets energiförbrukning

Med
utgångspunkt från bostadsbeståndets omfattning och egenskaper har verket gjort
vissa beräkningar och uppskattningar rörande bostadsbeståndets
energiförbrukning.

Mot
bakgrund av en beräkning av nettoenergiförbrukningen per lägenhet år 1975
fördelad på hustyp och byggnadsår beräknar verket nettoenergiförbrukningen i
bostadsbeståndet på byggnadsår och byggnadstyp (figur 7.2). Antalet gradtimmar
har vid beräkningarna antagils lill 110 000.

Figur 7.2
Nettoenergiförbrukning (1975) i det befintliga bostadsbyggnadsbeståndet
fördelade på byggnadstyp och byggnadsår (planverkets rapport)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Småhus TWh

Flerbosladshus TWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

10

10,53

12,69

15

13,0»*

lll,l*i+

iiiiiil

10

Illl

5

5,32

Illl

iliii Illl

3,80

:|:o:|:|:j:|:|:|:;:|:

:;:;:;;;;;:::::;:::;:;::;

::.:o:-:':=:-:-:-:-:-::

:|;;i||:;:

mail

liiiH

:;:::;:;:;:;:;:;:::::;;::

Wmå;

siili:;

opaginerad Kontrollera mot PDF

-1920 1921-1910

19hl-

1960

1961-1975

-1920 1921- 19I+I- 1961-19*0 1960 1975

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 188

Verket
framhåller att om man omvandlar den angivna netloenergiförbrukningen till
bruttoenergiförbmkning så blir denna drygt 105 TWh för bostäder. Det är något
högre än de cirka 100 TWh som antagils gälla för bostäder 1975. Skillnaden
beror enligt verket sannolikt på att värdena för småhus bör minskas med cirka
10 % med hänsyn titt att man där förmodligen håller något lägre
inomhustemperatur än i flerbostadshusen.

7.2.3,3
Lokalbeståndels energiförbrukning

Tillgängligt
material från såväl SIND som Energisparkommittén tyder på att ett kraftigt
trendbrott ägt rum beträffande energiförbrukningen inom den s. k. övrigsektorn,
dvs, för bosläder och lokaler. Denna utveckling är enligt verket
anmärkningsvärd i det långa perspektivet. Det innebär att en brant ökning av
energiförbrukningen från andra världskriget och fram till 1970-talels början
dämpats och närmat sig s. k. nolltillväxt.

7.2.4
Byggnadsbeståndets och energiförbrukningens ulveckling

7,2.4.1
Bostadsbeståndets utveckling och energi förbru k-ning

För
att totaleffekter i bostadsbeståndets energiförbrukning skatt kunna bedömas
måste antaganden göras om bostadsbeståndets tillväxt. Planverket har därvid
antagit följande för perioden 1976-1985:

Nyproduktion
per år småhus 40 000 Igh

Nyproduktion
per år flerbostadshus 25 000 Igh

Nettoavgång
per år småhus 15 000 Igh

Nettoavgång
per år flerbostadshus 10 000 Igh

Samma
antagande har även gjorts för nästa tioårsperiod fram till 1995.

I
figur 7.3 har avgången fördelats på bostadsbeståndets åldersklasser och
nyproduktion adderats så att ålderssammansättning av 1985 och 1995 års
bostadsbestånd redovisas. Verket redovisar också bruttoenergiförbrukningen per
lägenhet fördelad på hustyp och byggnadsår (figur 7,4),

Verkets
bedömning av den totala utvecklingen av bosläders brultoenergi-förbrukning
1975-1995 framgår av figur 7,5,

I
rapporten redovisas energiförbrukningen för småhus och flerbostadshus fördelad
på uppvärmning (inkl. eluppvärmning), varmvatten och hushållsel. För småhus
åtgår 12 96 av energiförbrukningen till hushållsel, 14 % till varmvatten och
resterande 74 % till uppvärmning. För flerbostadshus är moisvarande siffror 16
96, 20 96 resp. 64 96.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur 7.3 Antagen lägenhetsutveckling fram till 1995
(planverkets rapport)

L ä genheter lOOO-tal

ll500 -,

330
Byggnads å r

opaginerad Kontrollera mot PDF

llOOO

Sm å hus

iiSSl Flerbostadshus

opaginerad Kontrollera mot PDF

3500 -

3000

2500 _

2000

1500

1000 _

500
_

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur
7.4 Bruttoenergiförbrukning (1975) per lägenhet fördelad på hustyp och
byggnadsår (planverkets rapport)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Småhus

kVJli
Flerbostadslius

-50000 _______________

opaginerad Kontrollera mot PDF

35000

32000

30000

26000

-27000

23000

j:|:;:|:;;;:|:::;:;:::
ij!

;;|

xo:o ö

OOOO

0000_

lili

opaginerad Kontrollera mot PDF

-1920 1921- 191+1- 1961-191+0 1960
1975

-1920
1921- 19'

igito 1960 1975

opaginerad Kontrollera mot PDF

7,2.4.2
Lokalbestå ndets och industrins byggnaders utveckling och energi fö
rbrukning

Beiräffande
bostäder finns ett dokumenterat utgångsläge med uppgifter om det nuvarande
beståndets omfattning och sammansättning som underiag fören prognos om
byggnadsvolymens utveckling. Detta saknas när del gäller lokaler och industrins
byggnader.

Statens
industriverk har i en prognos för övrig lokatvolym (SIND PM 1977:5) bedömt
ökningstakten under tiden 1982-85 titt 1,6 procent och 1985-95 till 1,1
procent.

Verkets
bedömning av lokalbeståndels (exkl. industrins lokaler) omfattning och
utveckling redovisas i figur 7,6, Specifika förbrukningsial för lokaler som ej
är industrilokaler (övriga lokaler) 1975-95 redovisas i tabell 7, Även dessa
uppgifter har erhållits ur SlND:s rapport (PM 1977:5), Verket konstaterar att
de specifika ålgångsialen synes höga jämfört med de värden som erhållits från
byggnadsstyrelsen och andra statliga verk. Skillnaden kan enligt verket bero på
olika sätt att beräkna byggnadsvolymen. Bruttoenergiförbrukning för dessa
lokaler uppgår med dessa utgångspunkter till 46 TWh/år 1975, 55 TWh/år 1985 och
59 TWh/år 1995.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur
7.5 Utveckling av bostäders bruttoenergiförbrukning 1975-1995 (planverkets
rapport)

opaginerad Kontrollera mot PDF

TWh 110.

Sm å hus

Flerbo- ° 3,

106,8 Byggnads å r:

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

1976-1995

1961-1975

19141-1960

1921-19110

Före
1921

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 192

Figur
7.6 Prognos för volymförändring för övriga lokaler (planverkets rapport)

opaginerad Kontrollera mot PDF

50C

Milit ä ra anl ä ggningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uoo
___ 389

sjukhus Socialv å rd

opaginerad Kontrollera mot PDF

.300

200
_:;:;:;:;:;:;:;:::::;:

Skolor

Samf ä rdsel,
Post, Tele

Offentlig
f ö rvaltning

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Handel

Bank

F ö rs ä kring

opaginerad Kontrollera mot PDF

1975 1985 1995

Tabell 7.4 Specifika energiåtgångstal För övriga lokaler,
kWh/m', 1972-95

1975 1985 1995

Totalt 120 121 115

därav eldrifiH-elvärme 21,8 36 46

fjärrvärme 12,6 24 37

annat 85.6 61 32

Beiräffande industrins lokaler, volymutveckling och
energiförbrukning hänvisar verket till en utredning av N E Lindskoug som
publicerats i BFR rapport T9:77 (tabell 7.5).

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 193

Tabell 7.5 Värmd lokalvolym och energiförbrukning i
industrins byggnader 1975, 1985 och 2000

1975 1985 2000

Lokalvolym milj, m 250 325 400

Brutloenergilbrbrukning

TWh/ å r 17,0
25,4 30,0

7.2.5
Exempel på energisparåtgärder

Planverket
har genom enkäter och underhandskontakter insamlat uppgifter om vidtagna
energihushållningsåtgärder, särskilt vad gälter kostnader och erhållna
besparingar. Dessutom har en inventering gjorts av beviljade tån och/eller
bidrag för energibesparande åtgärder.

1 en
bilaga till rapporten redovisas de stöd och bidrag som beviljats för
energibesparande åtgärder i bostäder, kommunala byggnader, industrier och
offentliga lokaler samt teoretiskt beräknade spareffekter.

7.3
Lämpliga åtgärder i befintlig bebyggelse

7.3.1
AUmänt

De
sparåtgärder som planverket föreslår inrymmer såväl beprövade metoder som
sådana som innebär nytänkande och utveckling.

Energisparåtgärderna
kan avse byggnadstekniska åtgärder rörande ktimatskärmen och
instatlationstekniska åtgärder rörande ventilation, uppvärmning,
varmvattenförsörjning och belysning. I en bilaga redovisas och kommenteras ett
50-tal åigärder i var sitt "åtgärdsblad". Sparåtgärderna har
analyserats enligt en gemensam bedömningsmall (se nedan).

-Typ
av byggnad där åtgärden är tänkbar Bedömning av realism av den förslagna
ålgärden.

- Energibesparing

Uppskattning
av spareffekt samt lämplig eller nödvändig kombination med annan åtgärd för att
uppnå avsedd effekt.

- Kostnader

Bedömning
av kostnader för inköp och installation av komponenter, översiktlig bedömning
av kostnadseffekterna m. m,

- Material-
och utförandekontroll

Bedömning
a v möjligheterna att genom provning eller besiktning kontrollera resultatet.

13 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 194

- Genomförbarhet

Genomförbarheten
bedöms med hänsyn till produktutveckling, tillgång på kunnig personal elc,

- Risker
för bieffekter

Känslighet
för störningar, effekter på andra komponenter eller system bedöms,

- Konsekvenser
för berörda parter

Bedömning
av tillgång på komponenter m, m., skötselprobtem, service-och underhållsbehov
etc.

De
energibesparande åtgärderna kan i princip indelas efler insatsens omfattning.
Planverket har indelat åtgärderna i följande fyra grupper eller kategorier:

1.
Ändrad drift och skötsel

2.
Injustering och underhåll

3.
Förbättringar av enkelt slag

4.
Förbättringar av mer omfallande
slag

Ändrad
drift och s kö t set omfallar åtgärder som vidtas av drift-och skötselpersonat,
t. ex. övervakning av panncentraler etter kontroll av att fastighetens
ytterdörrar är stängda vid kall väderlek. Även åtgärder som brukarna själva kan
vidta, t, ex. att undvika fönstervädring så mycket som möjligt.

Injustering
och underhåll omfattar injustering av luftbehandlings- och
uppvärmningsinstaltationer och underhåll t. ex. genom tätning av fönster och
dörrar, Installationer har normall kortare livslängd än byggnaden i övrigt och
vissa komponenter i installationssystemen måsle därför bytas ut eller trimmas
periodiskt, Akluella underhållsåtgärder här kan omfatta byte av delar i
reglerutmstningen, oljebrännare o. d. samt trimning av brännare och panna.

Enklare
förbättringsåtgärde rär normalt aktuella för instatlationerna, men det finns
åigärder som berör byggnaden, t. ex. värmeisolering av vindsbjälktag etter av
bröstningar bakom radiatorer. Exempel på åtgärder på instatlalionssidan är
installation av utelemperaturstyrd automatisk shuntutrustning, av utrustning
för driftiidsstyrning av uppvärmningssystem eller av motsvarande utrustning för
luftbehandlingssyslem.

Mer
omfattande förbättringsåtgärder förekommer oftast på byggnadstekniska sidan och
omfattar normalt byggnadens ktimatskärm. Det gäller förbältring av
värmeisolering av väggar utvändigt eller invändigt eller av golvbjätklag m. m.
Instaltationstekniska åtgärder kan förekomma, t. ex. anslutning lill
fjärrvärmenät eller installation av system för värmeålervinning ur
ventilationsluft. De fiesta av dessa åtgärder är byggnadslovspliktiga.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 195

Med
denna kategoriindelning gmpperas åtgärderna i princip efter insatsens storiek.
Kategoriindelningen får dock inte ses som en renodlad prioriterings-ordning. Ur
angelägenhetssynpunkt bör normalt i första hand vidtas de åigärder som ger
största möjliga energibesparing i relation till nedlagd kostnad, menar verket.
Del kan innebära alt en åtgärd tillhörande gmppen "förbättringar av
omfattande slag", t. ex. installation av värmeåtervinnings-utmslning, kan
vara mer angelägen än vissa åtgärder hörande till de tidigare tre gmpperna. Vid
bedömningen av angelägenhetsgraderingen påpekar planverket att hänsyn även
måste tas titt drifl-och skötselkostnad samt titt åtgärdens tekniska livslängd
och litl byggnadens återstående livslängd.

Planverket
framhåller att för varje led i processen att genomföra en teknisk åtgärd i en
byggnad - från råvaruutvinning till fullbordad åtgärd - åtgår vissa mängder
energi. Vid en bedömning av effekten av energibesparande åigärder är det därför
av intresse att känna titt vilka mängder energi som åtgår för framställning av
byggmaterial, utrustning för installationer och till transporter och
byggproduktion i förhållande till den energibesparing som kan åstadkommas genom
förbättringsåtgärderna.

Planverket
har beräknat att energiåtgången för att genomföra de lekniska åtgärderna
motsvarar 1,0-1,5 % av den energibesparing åtgärderna medför under byggnadens
livslängd. Verket har därvid räknal med att en åtgärdad byggnad har en
genomsnittlig återstående livslängd på 40 år.

Planverket
anser även att en sänkning av inomhuslemperaturen kan ge betydande
energibesparingar. Samtidigt påpekar man att den lägsta acceptabla
rumstemperaturen ej generellt kan anges utan att den beror på omgivande vägg-
och fönsterytors storiek, värmeisoteringsförmåga och täthet.

7.3.2
Värmeisolering

Tiltäggsisolering
kan enligt planverket ofta ske med moderna högisole-rande material. God
spareffekt kan därför uppnås med rimliga isoterings-tiocklekar. Nya
tiltäggsisoteringskonstruktioner kan förväntas bli utvecklade inom de närmaste
åren genom insatser av materialindustrin, byggnadsindustrin och
forskningsverksamheten vid bl. a. de tekniska högskoloma.

7.3.2,1
Värmeisolering av tak och bjälklag

Lämpliga
produkter och teknik för värmeisolering finns. Lönsamheten för en relativt
kraftig tilläggsisolering är vanligen god, särskilt för hus med lätt åtkomliga
tak- eller vindsbjälklag. Planverket anser däremot att isoleringen hos kompakta
tak, dvs. yttertak och innertak med gemensam stomme normalt är svår att
förbättra. Enkla meloder saknas. Om rumshöjden tillåter kan det, särskilt i
samband med renovering, vara ekonomiskt att göra en invändig tittäggsisotering.
Om yttertakbetäggningen behöver bytas ut kan

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 196

under
vissa fömtsättningar också en tilläggsisolering utföras på takets ovansida.

7,3.2.2
Värmeisolering av ytterväggar

Planverket
anser att en utvändig isolering av ytterväggarna från teknisk synpunkt oftast
är mesl fördelaktig. De vanligen sämst isolerade väggdelama är bjälklags- och
innerväggsanstutningar till ytterväggen. En tilläggsisolering utvändigt
förbättrar alla delar av fasaden, även de sämsta. Om isoleringen placeras på
insidan blir detta inte möjligt.

Den
ekonomiska lönsamheten är i hög grad beroende av om åtgärden kan kombineras med
andra renoveringsåtgärder som ändå skulle ha kommii till stånd. Om husets
fasadbeklädnad behöver bytas ut eller underhållas, är en samtidig förbättring
av värmeisoleringen i regel motiverad, särskilt om man därigenom också kan
minska de framtida underhållskostnaderna. Fasader med kulturhistoriskt intresse
kan enligt verkets uppfattning oftast inte förses med utvändig
tiltäggsisolering. Detsamma gäller fasader som har speciell form, är försedda
med en stor mängd burspråk (balkonger i vissa fatt) etter där taksprånget är
otillräckligt för att skydda väggen i tillräcklig grad vid en utåt ökad
väggtiocklek.

En
utvändig tilläggsisolering medför att byggnadens yttermått ökar något. Även om
byggnaden är uppföird med högsta tillåten planyta eller om titläggsisoleringen
medför att avståndsregeln i 39 § BS inte innehålls anser verket att
byggnadsnämnden med stöd av undantagsbestämmelserna i 39 och 67 §§ BS utan
onödiga restriktioner bör kunna medge att titläggsisotering utförs i ovan
nämnda fall. 1 de fall det blir fråga om att tilläggsisolera en fasad som har
fasadtivel i tomtgräns måste givelvis överenskommelse träffas mellan berörda
parter. Byggnadsnämnden bör i sådana fall kunna medverka titt att frågan löses
på ett lämpUgt sätl och att ändamålsenliga energisparåtgärder kan genomföras.

En
invändig isotering kan ur teknisk synpunkt medföra komplikationer, speciellt i
hus av stenmaterial och med utvändigt putsskikt, I hus med träväggar kan en
invändig tiltäggsisolering försvaras ur teknisk synpunkl, om en utvändig isotering
inle går att åsladkomma och den invändiga isoleringen utförs i samband med
andra förbättringsåtgärder. Sådana åtgärder är t. ex. bättre ljudisolering och
montering av ytskikt med större förmåga alt skydda mot brand. I den ekonomiska
kalkylen måste enligl planverket hänsyn tas till den minskade lägenhetsytan och
svårigheten att utföra en sådan förbättring utan att lägenheten utryms,

7.3.3
Fönster och dörrar

I
äldre hus är det vanligt att man i samband med ombyggnad även byter fönster.
Planverket anser alt man då alttid bör överväga om man kan sätta in

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 197

treglasfönster.
Speciellt i byggnader som är så placerade alt de utsätts för kraftigt buller
kan ett utbyte av fönster mot bätlre ljudisolerande treglasfönster vara
befogat. Vid byte av fönster bör man även överväga om man kan byta titt fasta
fönster då dessa är tätare än öppningsbara fönster.

Om
de b)efintliga tvågtasfönstren är av god kvalitet anser planverket att man bör
överväga att komplettera dessa med ett tredje glas. Detta kan ske antingen
genom en in-eller utvändig komplettering med ett enkelglas, utbyte av ett
enkelgtas mot en tvåglas isotermta eller byte av en fönsterbåge med enkelglas
mot en ny fönsterbåge med tvåglas isotermta. Används isolergtas-rutor bör
dessas beständighet garanteras av fabrikanten. Vid allt fönsterbyte och
fönsterkomptettering påpekar planverket värdel av att välja sådant material i
karm och båge att kommande underhållskostnader hålls nere.

Planverket nämner även
möjlighelen till energibesparing genom att byta ytterdörrar i speciellt småhus
samt genom att förbättra värmeisoleringen hos ytterdörrar och bröstningar i
fönsterdörrar. Goda energispareffekter kan även uppnås genom att förse fönster
med olika typer av persienner, gardiner, fönsleriuckor elc. Då lokalnytljarens
sparambilioner här är hell avgörande för spareffeklen anser planverket
emellertid att man inte kan bedöma besparingarnas storiek.

7.3.4
Tälningsåtgärder

Planverket
påpekar att en byggnads täthet betyder mycket för byggnadens energiförbrukning.
Tätheten får dock ej göras så stor att hygieniska problem uppkommer i form av
fukt, dålig luft, för hög radonhalt etc.

Otätheter
förekommer vanligen i form av springor och sprickor både i och mellan de
omslutande byggnadsdelarna. I trähuskonstruktioner ger t. ex. elektriska
instaltationer i ytterväggar ofta upphov till olätheter. Andra känsliga ställen
är anslutningar mellan vägg, fönsterkarm och fönsterbåge. Även cirkulation av
kall luft i byggnadsdelar medför energiförluster genom att stora ytor kyls ned.

Genom
tätning med drev, tejp och fogmassa kan ofta springor och sprickor tätas.
Injektering med karbamidskumplast eller liknande kan i vissa typer av
konstruktioner medföra ökad täthet, främst genom att inläckande katluft hindras
från all spridas i t. ex. bjälklag, menar verket.

Lufttätheten
hos fönster och dörrar kan ofta förbättras avsevärt genom att gamla, dåligt
fungerande tälningslister mellan karm och båge byts ut mot nya. Tälningslister
av textiltyp som tidigare använts för tätning av fönster och dörrar är mindre
lämpliga. Under den senaste tiden har utvecklats bättre tälningslister av
beständiga gummi- etter syntetmaterial som ger god tätning vid springor upp mot
6 mm och mera.

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 198

7.3.5
Ventilation

Planverket
framhåller att uppvärmningen av ventilationstuften svarar för mellan 25 och 60
% av en byggnads nettoenergiförbmkning, den lägre siffran gäller för bostäder
och den högre för övriga lokaler som kontorsbyggnader och Uknande. Genom att
sänka utetuftsfiödena går det att åstadkomma en avsevärd energibesparing.

Kunskapen
om vilka lägsta utetuftsfiöden som från hygienisk synpunkt kan accepteras är
dock otillräcklig, I dag finns det därför inte lUlräckligl undertag för att
godta lägre utetuftsfiöden än dem som anges i SBN 1975. Forskning på detta
område pågår dock.

I många byggnader med
luftbehandlingssyslem är uteluflsnödel större än del från hygienisk synpunkt
godtagna tuflfiöde som anges i SBN 1975. För att minska energiförbrukningen bör
man enligt verket sänka uteluflsnödel till de i SBN 1975 angivna värdena. En
ytterligare sänkning är många gånger tänkbar under långa perioder då
byggnaderna etter delar av dem inte utnyttias. 1 en del falt är det tänkbart
att periodiskt hell stoppa luftfiödet. För vissa äldre byggnader av stenmaterial
kan dock utvecklingen av radioaktiva produkter vara av en sådan slorieksordning
att man inte kan gå ned till i SBN 1975 godtagna värden på luftfiödet. Hänsyn
måste tas till denna faktor i byggnader där risken för radioaktiv strålning är
speciellt stor.

Sker det en generell
sänkning av utetuftsfiödet visar det sig ofta att tiltuftsaggregalets
komponenter blir för stora. Man kan då överväga att byta ut vissa komponenter,
t. ex. filter, varmare och framför allt fläktar etter deras motorer. Vissa delar
av tittuftsaggregaten kan kopplas förbi etter stängas av. Befuktning är i de
allra fiesta fall inte nödvändig att behålla. Befuklningsag-gregat kan enkelt
kopplas ur. När befuktningen stängs av minskas uppvärmningsbehovet kraftigt.
Minskningen kan vara så betydande att värmaren för ventilationstuftens
uppvärmning måste byggas om för att driftstörningar inte skall uppstå.

På
samma sätt som för uppvärmningsinstatlationer är det ofta möjligt alt sänka
energiförbmkningen kraftigt genom en injustering av luftbehandlings-instatlationen.

1 många flerbostadshus har
man redan nu installerat fläktar med två hastigheter. Med denna utmstning kan
man under den kallare delen av årel -vid lägre temperatur än ca -5°C - sänka
uteluftsflödet och på så sätt åsladkomma en energibesparing. Genom att köra
tuftbehandlingsinstatla-tionen med fullt uteluftsflöde uncler den varma
årstiden kan man i många fall vid kylig nattluft sänka byggnadens temperatur så
långt att behovet av att under dagtid utnyttia kylning minskar. Även i sådana
fall då byggnaden inte förses med kylning är detta en enkel metod för att litl
en mycket rimlig kostnad förbättra byggnadens inomhusklimat dagtid under den
varma årstiden, framhåller planverket.

Av
äldre byggnader med luftbehandlingsinslatlalioner är det relativt

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 199

många
som utnyttjar luftfiödet som värmebärare. Där kan man inte enkelt sänka
utetuftsfiödet. För att åstadkomma en sänkning av energiförbrukningen är det
dock i vissa fatt möjUgt att genom ombyggnad av luftbehand-lingsinstaltationen
förse den med återiuflföring. Därigenom kan utetuftsfiödet och
energiförbrukningen minskas,

1 syfte att utnyttja
värmen i frånluften och därigenom minska energiför-luslen bör man sträva efter
alt installera värmeålervinningsaggregat, anser planverket, I många fall,
speciellt i flerbostadshus, kräver della dyrbara ombyggnader av
luftbehandlings- etter uppvärmningsinstaltationerna. Metoden kan dock med
mycket god lönsamhet tillämpas i många andra byggnader som har försetts med
titt- och fråntuftssystem och är där den utan Ivekan mest lönsamma åtgärden.

7.3.6 Upp
värm ningssys lem

Många
pannor och oljebrännare är av dålig kvalitet och bör av detta skäl bytas ut,
menar planverket. Åtgärden - i varje fall brännarbylet - är relativt enkel att
ulföra och energibesparingen kan vara avsevärd.

I många individuellt
uppvärmda enbostadshus vore det sannolikt möjligt att åstadkomma en olje- eller
etbesparing genom att helt eller delvis övergå till vedeldning. Tidigare typer
av pannor avsedda för eldning med såväl olja som ved har inle varit hett
lämpade för vedeldning, men utvecklingen har under senare tid drivit fram
bättre produkter enligt verket. Detta gäller i princip även för större pannor.

1
många fatt ärdel länkbart att ansluta byggnademas uppvärmningsinstatlationer
titt fjärrvärmesyslem. Detta innebär ofta att den verkliga brutloenergiförbmkningen
sänks eftersom verkningsgraden är högre i de rationellt skötta fjärrvärmeantäggningarna än
i de individuella panninstallationerna. Övergång
från individuell uppvärmning till fjärrvärme innebär dock inte alltid de
kraftiga sänkningar av energiförbrukningen som ibland görs gällande. För gles
småhusbebyggelse kan kulvertföriustema bli betydande och
verkningsgradförbättringen betydligt lägre än vad som framgår av en direkt
jämförelse av de olika pannornas genomsnittliga verkningsgrader.

Även
övergång till elvärme kan i vissa fall innebära en besparing av den verktiga
bmttoenergiförbmkningen, speciellt i de fall man inte kan utnyttja fjärrvärme.

7.3.7 Styr-och
reglersyslem

De
fiesta äldre vattenvärmda uppvärmningsinstaltationer är inte injusterade eller
mycket dåligt injusterade. Härigenom kommer temperaturen i byggnadens olika
delar all vara olika. För att det kallaste mmmet skall fö en acceptabel
inomhustemperatur måste systemets framledningstemperatur höjas så att övriga mm
i byggnaden kommer att 11 för höga temperaturer.

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 200

Detta
medverkar till en kraftigt förhöjd energiförbrukning. Sådana uppvärmningsinstaltationer
måsle injusteras, framhåller planverket. Åtgärden kräver kvalificerad personal.

Pannornas
och panninslallationernas reglemimstning kan vara i behov av utbyte eller
översyn. Små pannor är för närvarande sällan försedda med reglerutrustning och
det finns därför skäl att från energihushållningssynpunkt installera
utelemperaturstyrd molorshunt föratt undvika övertemperaturer i byggnaden.

För
att ytteriigare sänka energiförbrukningen i byggnader med korrekt injusterade
uppvärmningsinstaltationer som försetts med utetemperaturstyrd molorshunt kan
installationen kompletteras med radiatortermostaler i mm med slor
solinstrålning eller intern värmetillförsel. Med hjälp av dessa kan man
tillgodogöra sig solstrålning eller intern värmeutveckling i rummel och på så
sätt minska energiförbrukningen. Erfarenheterna från användningen av
radiatortermostater är dock inte odelat positiva, framhåller planverket.

I många byggnader såsom
kontor, skotor, enbostadshus osv. är det möjligt alt sänka energiförbmkningen
genom att förse reglemtrustningen med anordning som möjliggör sänkning av
mmstemperaturen nattetid eller över helger eller bådadera. Utrustningen kan fås
till en relativt låg kosinad. Befintliga regleranordningar kan kompletteras med
motsvarande utrusining, även detta till en relativt låg kostnad.

Utrymmen
som endast periodvis har behov av uppvärmning kan förses med lidur för styrning
av värmetillförsel.

Dessutom
kan del enligt planverket vara lämpligt alt komplettera installationerna med
erforderiiga mätinstmment för att möjliggöra och förenkla driftövervakningen.

7.3.8
Övriga åtgärder

Av
en bostads nettoenergiförbmkning beräknar planverket att cirka 10-15 % går åt
för värmning av tappvarmvatten medan andelen i övriga byggnader är lägre.

På
samma sätt som i nyinstallationer bör det vara möjligt att öka de boendes
incitament att spara energi genom att installera individuella värme-eller
valtenmälare i tappvarmvattenledningarna och debitera efler den faktiska
förbrukningen av varmvatten.

I
äldre vattenledningar kan varmvattencirkulation medföra onödiga energiföriuster
om den bibehålls även under perioder då byggnaden inte bmkas och då något behov
av varmvattencirkulation inte finns.

Äldre
vattensystem har vidare i stor utsträckning otillräcklig
lemperatur-reglemtrustning, menar verket. Varmvattentemperaturen är för hög.
Befinttiga instattationer bör i sådana fall förses med
temperaturbegränsningsutmst-ning.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 ' 201

Man
bör också enligt verket kunna åsladkomma en energibesparing genom att sänka
varmvatlentemperaturen till omkring 45°C från de cirka öSC - 80°C som ofta
förekommer i äldre byggnader utan témperalurbegräns-ningsulmstning.

Hushållsförbmkningen
i bostäder uppgår till 10-15 % av dess nettoenergiförbrukning. I lokaler är
andelen högre och kan uppgå till omkring 20 %. Genom att ändra
belysningsinstallationerna i befintlig bebyggelse, speciellt i lokaler, kan man
sänka energiförbrukningen endera direkt genom att utnyttja mindre
energikrävande Ijusarmalur eller indirekt genom att ventilationsluft-fiödet kan
minskas när tjusarmaturens effeklavgivning minskar. Installation av utrustning
för tidsstyrning av betysnings-och elinslallationer kan ge betydande
energibesparingar. Vid åtgärder i befintliga belysningsinslalla-lioner måste
dock tillses alt kraven på tillfredsställande belysning uppfylls.

För
att förbättra utnyttjandet av producerad elenergi bör i större utsträckning än
hittills installeras utmstning för faskompensering, framhåller verket.

7.3.9
Nya lokala energikällor

Värmepumptekniken
möjliggör alt ur en värmekälla med låg temperatur utvinna värmeenergi och lyfta
denna till en högre temperatumivå för värmning av t, ex. radiatorer och
tappvarmvatten. Som värmekälla kan t. ex. utetuft, ytvatten eller ett jordlager
fungera.

Olika
kombinationer av värmekällor och distribulionsmedia är teoretiskt länkbara.
Kombinationer såsom vatten-vatten, luft-vatten och mark-vatten har använts. Vid
större anläggningar kan tillskottsenergi erhållas ur frånluften. Ett
värmesystem baserat på värmepumpsteknik måste i regel kompletteras med någon
form av titlsalsvärme under årets kallare dagar. Tillsats-värme erhålls
vanligen genom elvärmare.

Värmepumptekniken
är relativt vät utvecklad och värmepumpar har fått vidsträckt användning i
andra länder med annat klimat och andra förutsättningar. Här i landet har de
dock hittills använts i begränsad omfattning.

Den
direkta solstrålningen mot jorden har en relativt hög genomsnittlig effekt vid
markytan (ca 0,8 kW/m). Trots vårt nordliga läge som bl. a. medför en ogynnsam
fördelning av solstrålningen mellan sommar och vinter är solstrålningen här
inte nämnvärt mindre än i övriga Europa.

Den
energi som solstrålningen medför kan lill en del termiskt tUlvaratas för
uppvärmning av byggnader. Man kan härvid lata om passiva solvärmesyslem och om
aktiva system.

Vid
passiva system anpassas byggnaden, dess ytterväggar, fönster, slomelement elc.
så alt solvärmen kan fångas och i viss mån tagras.

Vid
aktiva system används särskilda s. k. sotfångare, varifrån solvärmen
transporteras via ett transportmedium, vatten eller luft, till förbmknings-

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 202

stället
eller till ett "värmetager", där värmen magasineras för senare
användning. Man kan här tala om lokala sotvärmesystem avsedda endast för en
byggnad och centrala sol värmesystem där värme till ftera byggnader lagras i
ett större magasin. Generellt gälter att solfångarsystem kan komma till
användning även för befintlig bebyggelse.

Möjligheterna
att genom solenergi åstadkomma ett mera betydande bidrag till den svenska
energibalansen är beroende av om värmeenergin kan lagras från sommar till
vinter, s. k. säsongslagring.

En
möjlig konsekvens av denna typ av solvärmeteknik är, att utvecklade former av
solvärmeanvändning kan komma att minska behovet av energibesparande åtgärder i
bebyggelsen, t varje fall kan en teknik byggd på säsongslagring och uppvärmning
för husgrupper motivera andra byggnadstekniska lösningar än den teknik som
baseras på soluppvärmning av enskilda hus. Omfattande forsknings- och
försöksverksamhet krävs dock innan säkrare slutsatser kan dras om
energiförsörjningsbidrag, planeringskonsekvenser och byggnadsteknik.

Tekniken för
tillgodogörande av vindens rörelseenergi har under senare år utvecklats såväl i
Sverige som i utlandet. Sådana anläggningar torde emellertid knappasl kunna få
mera allmän användning inom områden med tätbebyggelse. I glesbygdsområden kan
dock en sådan teknik möjligen få ökad användning. Det krävs dock omfattande
forskningsinsatser och ytteriigare försöksverksamhet under de närmaste åren.

7.4
Besparingsmöjligheter

Vid
beräkning av energisparmöjligheter i befintliga byggnader är det nödvändigt alt
känna titt byggnadernas "energiegenskaper". Uppgifterna om
bostädernas beskaffenhet är förhållandevis fullständiga. Däremoi är det sämre
ställt med motsvarande uppgifterom lokaler och industrins byggnader. Planverket
har därför i försia hand inriktat sina beräkningar på bosläder. De sparåtgärder
som valts är desamma som redovisats tidigare i avsnitt 7.3 men med undantag av
vissa enligt verket osäkra etter mindre effektiva åtgärder som inte har
medtagits.

Vid
beräkningen av energibesparingen har planverket antagit att antalet gradlimmar
är 110 000°.

Kostnadskalkylerna har
planverket baserat på genomsnittliga kostnader för åigärder som är knapphändigt
preciserade såväl beträffande uiförande som material. Kostnaderna motsvarar
enligl verket normalt entreprenadpris i mellersta Sverige, inklusive
mervärdeskatt, och avser kostnadslägel i januari 1977.

I grundinvesteringen har
verket medtagit kostnader för eventuellt rivningsarbete och dylika
förberedelsearbeten, dock inte kostnad för föriorad hyresintäkt eller
produktionsbortfall, om åtgärden medför alt byggnaden måsle utrymmas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 redovisningen av konsekvenserna har inte heller vissa
indirekta följder av energisparåtgärderna diskuterats. Positiva sådana kan vara
att tilläggsisolering ibland förbättrar ljudisoleringen mot utvändigt buller
och att minskad energiproduktion ofla har gynnsamma miljöeffekter.

I följande tabeller redovisas planverkets sammanställning
av bedömda sparmöjligheter, kostnadskonsekvenser etc. för småhus,
flerbostadshus och övriga hus.

Tabell
7.6 Energibesparing och kostnadskonsekvenser för åtgärder i 100 000 lägenheter
i småhus (planverkets rapport)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr Åtgärd

Livs-
Tänkbar Netto- Investe-längd andel energi- ring

% bespa- miljarder

ring kr, GWh/år

s. 12 Kontrollera mot PDF

30

1
Förbättrad
drift och skötsel

2
I nj usteri ng
oc h u nder hål I

2.1 Tätning mellan fönsterbåge och karm

2.2 Tätning mellan fönsterkarm och vägg

2.3 Trimning, ekonomisotning, byte av
munstycke

2.4 Utbyte av oljebrännare

2.5 Inreglering av värmesystem

3. Förbättring av enkelt slag

3.1 Tätning mellan yttervägg och anslutande
bjälklag och tvärvägg

3.2 Tätning av yttervägg i samband med
omiapetsering eller ompuisning

3.3 Tilläggsisolering av vindsbjälklag
på ovansidan med 200 mm mineralull, B-kvalitet

3.4 Tilläggsisolering av yttervägg
inuti genom injektering med karbamid-skum

3.5 Tilläggsisolering i golvbjälklag
inuti genom injektering med karbamid-skum

3.6 Installation av utetemperalurstyrd
automatisk molorshunt (bör ske i samband med 2,5)

3.8 Drifttidsstyrning av värmesystem (bör ske i samband
med 2.5 och 3.6)

3,10 Installation av radiatorlermostater (bör ske i
samband med 2.5 och 3,6)

3.12 Isolering av rör och apparater (bör ske i samband med
2.5)

157

(redovisas inte här)

10

65

115

55

HB"

55

49

61

40

92

80'

10

15

20

30

15

50

75

50

HB

35

61

59

HB

25

10

41

45

112

HB

65

25

31

HB

64

44

15

10

HB

50

50

85

15

5

12

50

25

50

50

25

75

opaginerad Kontrollera mot PDF

"HB = husets brukslid ''Kapitaliserad driftskostnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr Å tg ä rd

Livs-
Tänkbar Netto- Investe-längd andel energi- ring

% bespa- miljarder

ring kr,

GWh/år

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.10

4.11

4.12

4,15

4.16

4.23 4.29

4.30

4 Förbät t ring a v mera om fat-lande slag

4.1 Tilläggsisolering av vindsbjiilklag

med 200 mm mineralull. B-kval,

Upptagning och igenläggning av

golv. HB 7 21

4.2 Tilläggsisolering av vindsbjälklag in

vändigt med 95 mm mineralull, B-

kval. exkl, kostnad för ytskikt HB 6 12

4.4 Tilläggsisolering av yttervägg utvän

digt med 95 mm mineralull. A-kval.

exkl. fasadskikt HB 30 137

4.5 Tilläggsisolering av yttervägg invän

digt med 95 mm mineralull, A-kval.

exkl. invändig beklädnad HB 20 64

4.7
Tilläggsisolering av golvbjälklag med

100 mm mineralull. A-kval. exkl,

ytskikt HB 20 41

4.9
Tilläggsisolering av golvbjälklag på

undersidan med 100 mm mineralull.

A-kval, inkl, ny blindbotlen HB 5 4

Utbyte av befintligt 2-glasfönsler till

nytt 3-glasrönster HB 25 36

Utbyte av enkelglas till ny förseglad

ruta HB 10 15

Utbyte av yttre glas till ny förseglad

ruta i ny ytlerbäge HB 10 15

Ombyggnad från S- lill FTX-

sysiem' 20 45 180

Ombyggnad från F- till FTX-

system' 20 5 18

Anslutning till fjärrvärme 20 15 20

av
värmepumputrusl-

Solvärmesystem för varmvattenbe

redning'' 15 50 100

Installation
ning

5 50 350

61

48 270 152

90

35

247

60

67

540

60 225

640

1 250

opaginerad Kontrollera mot PDF

S =självdragsventilation

F = ventilation med fläktstyrda
frånluftsflöden

FT = ventilation med fläktstyrda till-
och frånluftsflöden

FTX = ventilation med fläktstyrda till-
och frånluftsflöden samt värmeväxlare

'' Dessa åigärder bygger på en teknik som är relativt ny
och med begränsade driftserfarenheter. De kommer sannolikl att under mitten av
1980-talel kunna medverka till att sänka landets behov av importbränsle.
Värdena har inte adderats till övriga värden i denna tabell vid framräkning av
totalbelopp för energibesparing.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
7.7 Energibesparing och kostnadskonsekvenser for åtgärder i 100 000 lägenheter
i flerbostadshus (planverkets rapport)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr Aigärd

Livs-
Tänkbar Netto- Investe-längd andel energi- ring

% bespa- miljarder

ring kr.

GWh/år

s. 3 Kontrollera mot PDF

HB

1
Förbätirad
drift och skötsel

2
I nj usteri ng
oc h underhål 1

2.1 Tätning mellan fönsterbåge och karm

2.2 Tätning mellan fönsierkarrn och
vägg

2.3 Trimning, ekonomisotning, byte av
munstycke

2.4 Utbyte av oljebrännare

2.5 Inreglering av värmesystem

2.6 Inreglering av luftflöden

3 Förbät t ri ng a v en kel t slag

3.1 Tätning mellan yttervägg och anslutande
bjälklag och tvärvägg

3.2 Tätning av yttervägg i samband med
omiapetsering eller ompuisning

3.3 Tilläggsisolering av vindsbjälklag
på ovansidan med 200 mm mineralull, B-kval.

3.4 Tilläggsisolering av yttervägg
inuti genom injektering med karbamid-skum

3.5 Tilläggsisolering i golvbjälklag
inuti genom injektering med karbamid-skum

3.6 Installation av utetemperaturstyrd
automatisk molorshunt (bör ske i samband med 2.5)

3.8 Drifttidsstyrning av värmesystem (bör ske i samband
med 2.5 och 3.6)

3.10 Installation av
radiatortermostater (bör ske i samband med 2.5 och 3.6)

3.11 Isolering av rör och apparater (bör
ske i samband med 2,5)

4 Förbät t ri ng a v mera om fa t-

lande slag

4.1 Tilläggsisolering av vindsbjälklag
med 200 mm mineralull, B-kval. Upptagning och igenläggning av golv

4.2 Tilläggsisolering av vindsbjälklag
invändigt med 95 mm mineralull, B-kval. exkl. kosinad för ytskikt

(redovisas inte här)

HB"

75

86

41

HB

65

32

49

35

35

9"

10

15

II

3

15

70

70

21

10

30

23

23

HB

15

17

14

HB

10

3

6

35

25

30

HB

15

19

14

HB

HB

15

5

4

1

15

50

20

1

10

50

10

25

30

60

30

30

12

HB

18

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

"HB = husets brukstid ''Kapitaliserad driftskostnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr Åtgärd

Livs-

Tänkbar Netto- Invesle-

längd

andel energi- ring

96 bespa- miljarder

rmg

GWh/år kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

HB

4.4 Tilläggsisolering av yttervägg
utvändigt med 95 mm mineralull. A-kval. exkl. fasadskift

4.5 Tilläggsisolering av yttervägg
invändigt med 95 mm mineralull, A-kval, exkl, invändig beklädnad

4,7 Tilläggsisolering av golvbjälklag med

100 mm mineralull. A-kval, exkl.

ytskikt 4.9 Tilläggsisolering av golvbjälklag på

undersidan med 100 mm mineralull.

A-kval. inkl. ny blindbotlen

4.10 Utbyte av befintligt 2-glasfönster
till nyll 3-glasfönster

4.11 Utbyte av enkelglas till ny
förseglad ruta

4.12 Uibyle av yttre glas lill ny
förseglad ruta i ny ytterbåge

4.15 Ombyggnad från S- till
FTX-system"

4.16 Ombyggnad från F-.till
FTX-system"

4.17 Ombyggnad från FT- lill
FTX-system'

4.22 Installation av individuell
elmätning

4.23 Anslulning till fjärrvärme

4.26 Installation av individuell varmvattenmätare

4.27 Anslutning av värmepump lill
F-system''

4.29 Solvärmesyslem för varmvattenberedning''

37

73

25

HB

HB

HB

1

1

3

HB

10

10

64

HB

10

10

38

HB

10

10

41

20

40

120

180

20

35

105

158

20

4

12

6

25

20

6

15

20

30

27

75

20

40

20

40

10

25

50

50

15

50

75

100

opaginerad Kontrollera mot PDF

iS =självdragsventilation

F = ventilation med fläktstyrda
frånluftsflöden

FT = ventilation med fläktstyrda till-
och frånluftsflöden

FTX = ventilation med fläktstyrda till- och
frånluftsflöden samt värmeväxlare

'' Dessa åtgärder bygger på en teknik som är relativt ny
och med begränsade driftserfarenheter. De kommer sannolikt att under mitten av
1980-talel kunna medverka till att sänka landets behov av imporibränsle.
Värdena har inte adderats lill övriga värden i denna tabell vid framräkning av
totalbelopp för energibesparing.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
7.8 Energibesparing och kostnadskonsekvenser för åtgärder i lokaler och
industrins byggnader (planverkets rapport)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förbann
ngsåtgärd

Tänkbar Neiio Invesie-

andel9é energi- ring

besparing miljarder

TWh/år kr

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

0.5

1,0

60

1,2

1

20

0,2

>
1-5

60

1,2

50

I.l

/

30

0,5

0,5

40

2,5

3,0

35

2,9 N

20

0,5

20

0,4

20

0,4

10

0.1

. 4.1

35

0,8

45

0,5

60

0,3

60

0.3 /

de slag

30

3,5

5,0

30

3,5

10,0

30

4,4

10

0,4

5

0,5

8,3

20

0,6

15

0,3 /

2. Injustering och underhåll

Tätning i och kring fönster och dörrar '

Trimning, ekonomisotning och byte av

munstycke

Utbyte av oljebrännare Inreglering av värmesystem
Injustering av luftbehandlingssyslem

3. Förbättring av enkell slag

Tätning av ytterväggar och tak

Tilläggsisolering av tak (vindsbjälklag)

Drifttidsstyrning av luftbehandlingssys

tem

Utbyte av Ijusartnaturer Installation av
utelemperaturstyrd automatisk molorshunt Drifttidsstyrning av värmesystem
Övergång från allmän till platsbelysning Installation av radialortermostater
Drifttidsstyrning av varmvattencirkulation

Isolering av rör och apparater Installation av
rökgasspjäll

4. Förbättring av mer omfattan

Tilläggsisolering av ytterväggar exkl.

fasadskikt

Tilläggsisolering av fönster eller utbyte till bätlre
värmeisolerande fönster Ombyggnad från FT till FTX-system Installation av
utrustning för återiuftsföring

Installation av utrustning för återvinning av
kondensorvärme

Inkoppling av värmesystem på större ej helt utnyttjad
panncentral samt till fjärrvärme Uppdelning av luftbehandlingssyslem

Planverkets bedömning av de totala besparingsmöjligheterna
och kostnadskonsekvenserna för dessa åtgärder framgår av tabell 7.9. Med
hänsyn till att effekten av olika åtgärder inle direkt kan adderas anser
planverket att summan av bruttoenergibesparingarna skall reduceras med 15 96.
Vid omräkningen mellan netto- och bruttoenergi har antagits att verkningsgraden
för såväl småhus som fierbostadshus är 75 96.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 208

Tabell
7.9 Sammanställning av energisparmöjligheter och kostnadskonsekvenser
(planverkets rapport)

Bruttoenergibesparing

Investeringskostnad

i TWh/år

miljarder kr.

Bostäder

40

62

därav

Småhus

21

39

Flerbostadshus

19

23

Övriga
hus

30

32

Solvärme- och värme-

pumpieknik

12

32

därav

Småhus

9

28

Flerbostadshus

3

4

Planverket
har inte redovisat spareffekter av förbättrad drift och skötsel samt av en
sänkning av rumstemperaturen. Effekten av dessa åtgärder torde till en del
inkluderas i de besparingar som vissa av de tekniska åtgärderna medför, t. ex.
injustering och användning av reglerutrustning. Vad gäller rumstemperaturen
beräknasen sänkning a v den na med I "C i och för sig ge en minskning i
tillförd uppvärmningsenergi av 5 96, Enligt verket torde småhusägarna redan i
stor omfattning ha anpassat sig till en sparsam nivå på ca 20°C, 1
fierbostadshusen bör det emellertid vara möjligt att uppnå en
temperatursänkning, förutsatt alt lämpliga injusterings-, regler- och tälningsåtgärder
vidtas. För att uppnå denna spareffekt fordras emellertid omfattande informationsåtgärder
samt överenskommelser mellan hyresmarknadens parter.

t
angivna investeringar ingår ej kostnader för underhåll och skötsel. Planverket
framhåller alt byggnadsiekniska och ventitationstekniska åtgärder skiljer sig
åt när det gäller åtgärdens livslängd. Verket har emellertid inte i sin
kostnadsanalys av åtgärderna tagit hänsyn till åigärdens livslängd. Slutligen
framhåller planverket att de redovisade sparmöjligheterna kan åstadkommas med
olika åtgärdstakt. I tio olika diagram visas exempel för småhus och
flerbostadshus för olika kategorier av åtgärder och med olika åtgärdstakt.

7.4.1
Revideringar i planverkels slutliga rapport

Efter
det planverket den 5 september 1977 till bostadsdepartementet överlämnade sin
sluttiga rapport har verket under hand meddelat att vissa korrigeringar gjorts
i rapporten. Dessa ändringar har överiämnals lill bostadsdepartementet med
skrivelse den 24 november 1977 och avser följande åtgärder:

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 209

Energibesparing
och kostnadskonsekvenser för åtgärder i lokaler och industrins byggnader.

Förbättring
av enkelt slag. Tänkbar andel tittäggsisotering av tak (vindsbjälktag) skatt
vara 50 96 (i stället för 40 96) Detta ger en nettoenergibesparing på 2,0
TWh/år (i slättet för 2,5 TWh/år.

Förbättring
av mer omfattande slag. Vid titläggsisolering av ytterväggar exkl., fasadskikt
skatt neltoenergibesparing vara 2,0 TWh/år (i stället för 3,5 TWh/år) med en
investering på 4,0 miljarder kr. (i stället för 5,0 miljarder kr,). Vid
tittäggsisotering av fonder etter utbyte titt bättre värmeisolerande fönster
skatt nettoenergibesparingen vara 1,0 TWh/år (i stället för 3,5 TWh/år) med en
investering på 4,0 miljarder kr, (i stället för 10,0 miljarder kr.).

Sammanställning
av energisparmöjligheter och kostnadskonsekvenser

Investeringkostnader
i bostäder skall vara 61 miljarder kr. varav 40 i småhus och 21 i
fierbostadshus (i stället för 62 miljarder kr. totalt varav 39 i småhus och 23
i flerbostadshus). I övriga hus skall bruttoenergibesparingen vara 26 TWh/år
(i stället för 30 TWh/år) samt investeringskostnaden 26 miljarder kr. (i
stället för 32 miljarder kr,). Sot värme- och värmepumpteknik skall ha en
investeringskostnad på 31 miljarder kr. (i stället för 32 miljarder kr.) varav
i fierbostadshus 3 miljarder kr, (i stället för 4 miljarder kr.),

7.5
Förslag till åtgärder

7.5.1
Handtingstinjer för energisparande

Val
av energisparåtgärder i de enskilda fallen bör baseras på en systematisk
bedömning. Härvid måste hänsyn också tas titt vilka underhålls- och
förbättringsåtgärder i övrigt som är befogade. Del är därför enligt planverket
nödvändigt att planera genomförandel omsorgsfullt. Av väsentlig belydelse är
givetvis också att åtgärdema genomförs på ett sakkunnigt och ändamålsenligt
sätt.

Del
handlingsprogram som verket skisserar innehåller följande, huvudmoment.

1.
Energihushållningseffekterna
uppnås genom en serie åtgärder av mindre genomgripande karaktär i form av
punktinsatser hänföriiga till drifts-, injusterings-, underhålls- och enklare
förbättringsåtgärder. Dessa kan kombineras på en mängd olika sätt och bör i
möjlig mån inordnas i lämpliga "paket". Informaiion av
handbokskaraktär och kursverksamhet riktad titt besiktningsmän och
fastighetsägare bör genomföras.

2.
De mer omfattande åtgärderna
gälter förbättring av ytterväggar och fönster samt värmeåtervinning eller andra
större ingrepp i inslatlatio-

14 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 210

nerna,
I de fall dessa åtgärder vidtas bör normalt även relevanta punktinsatser
genomföras, så all en t o t a I i n s a t s för energisparande i byggnaden
kommer titt stånd.

3.
Ansträngningarna att åstadkomma
en bättre energihushållning i den befinttiga bebyggelsen bör stödjas genom en
kommunal energiplanering. Denna kan utgöra en del av det ansvar som lagts på
kommunerna genom den nya lagstiftningen om kommunal energiplanering.

4.
En kommunal service med
besiktning och analys av byggnadernas energitekniska egenskaper som syfiar till
att ge byggnadens ägare råd och rekommendationer om vilka åtgärder som bör
vidlas bör byggas ut. Planverket förutsätter alt viss enklare injustering och
trimning kan ske i samband med besiktningarna ungefär på det sätt som
utvecklats inom den s, k, EPD-verksamheten,

5.
Detta handlingsprogram - sorn i
stor utsträckning bygger på frivillighet och stimulansinsatser - kommer att
kräva en het rad förändringar av administrativa mtiner och kompletterande
lagstiftningsåtgärder inom byggnads- och bosladsfinansieringslagstiftning etc.

7.5.2
Inrikining av energisparåtgärder 7.5.2,1 Fi na nsiel ll stöd

I
rapporien beskrivs omfattningen av del befintliga energisparstödet, Verkei
konstateraratt valet av åtgärder i de enskilda fallen liksom över huvud taget
valet av hus som åtgärdas i förhållandevis ringa ulslräckning styrs av de
myndighetersom ansvarar för stödverksamheten. Någon nämnvärd övergripande
planering synes i allmänhet inte förekomma enligt verket. Preciserade villkor
beträffande lämplig kombination av åtgärder finns inte angivna i reglerna för
energisparstödet. Verket finner det därför osäkert om det stattiga slödel sätts
in 1 lämplig omfattning och i välmotiverade avseenden i byggnadsbeståndet.
Verket anser att detta är en brist och anför att det är angeläget att
principerna för det stattiga finansiella stödet ses över och att
tillämpningsregler utformas med sikte på att stödet skall ge god spareffekt.

Rapporten
pekar också på den nedgång som skett i ombyggnadsverksamheten för bostäder
sedan det s. k. iniiialstödet slopades. Stagnationen av ombyggnadsverksamheten
under senare tid gälter företrädesvis flerbostadshusen och nedgången är mest
märkbar i Stockholmsområdet, Orsaken härtill torde enligt verket framför allt
vara alt de finansiella förutsättningarna saknas för en expansiv
ombyggnadsverksamhet, delvis beroende på byggnadskostnadernas kraftiga ökning.
Denna fråga måsle ägnas stor uppmärksamhet i den fortsatta planeringen av
energisparåtgärderna.

Av
tillgängliga uppgifterframgårall de energisparåtgärder som genomförts med
statligt stöd i storleksordningen 0,35 miljarder kr. under budgetåret

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 . 211

1916111
har medfört en bruttoenergibesparing av ca 0,5 TWh/år (under föruisättning att
de förbättrade egenskaperna vidmakthålls). Som en följd av beslut av riksdagen
1976/77 torde motsvarande bruttoenergispareffekt för budgetåret 1977/78 komma
att uppgå till storieksordningen 1,0 TWh/år vid en medelsram av drygt 0,5
miljarder kr. Verket konstaterar att det alltså är förhållandevis begränsade
sparresullal som uppnås med denna form av stödverksamhet och med den omfattning
som verksamheten har för närvarande.

De
nuvarande stödåtgärderna måste ökas väsentligt om de potentiella
sparmöjligheter som föreligger enligt verkets beräkningar skall utnyttias under
perioden fram till mitten av 1990-talet.

7,5.2.2
Tekniska punktinsatser

Många
av punktinsatserna är enligt verket fastighetsekonomiskt motiverade - även i
ett relativt kort tidsperspektiv. Men de besparingar som kan uppnås i de
enskilda fallen är förhållandevis små i relation lill det insalta kapitalel.
Dessutom kan genomförandel av åtgärderna ofla innebära ölägenheter för ägaren
respektive nyttjaren av lägenheten eller lokalen.

Många
fastighetsägare kan ändå ha ett aktivt iniresse och resurser för att planera
och genomföra energisparåtgärder. Detta gäller bl. a. bostadskooperationen, de
allmännyttiga bostadsföretagen och de slora privata bostadsförvaltningarna
samt förvaltarna för en stor del av del lokalbeståndet, t, ex, statliga,
kommunala och landslingskommunala byggnader, övriga förvatt-ningslokaleroch
byggnader tillhörande företag med ordnad fastighetsförvaltning.

Verket
pekar emellertid i sin rapport också på problemet med del splittrade ägandet av
det äldre bostadsbeståndet. De äldre byggnaderna är i allmänhet i enskild ägo.
För dessa ägare - ibland dödsbon - torde intresset att investera betydande
belopp i fastigheterna och organisera hela den tekniska förbättringsprocessen
vara litet oavsett om goda finansieringsvillkor ställs till förfogande. Drygt
50 % av lägenhetsbeståndet i flerbostadshus som har tillkommit före 1940 och
drygl 30 96 av beståndet från 1940-1960 är i enskild ägo.

Om
man enbari på frivillig väg vitt få en stor omfattning av energisparålgärder i
byggnader så anser verket att det sannolikt fordras att bl. a,
investeringskapital ställs till förfogande på ett enkelt sätt och att dess
förräntning relateras till de blygsamma årskostnadsförändringar som blir
åtgärdernas resultat.

Verket
konstaterar att punktinsatsen "ändrad drift och skötsel" inom
bostadsbeståndet förefaller att ge ringa effekt. Verket anser del emellertid
rimligt att till denna kategori av åtgärder räkna exempelvis sänkning av
inomhuslemperaturen, en ålgärd som ger stora besparingar. För att åstadkomma
ett sådant konlinueriigt sparande genom en riktig drift och skötsel av

s. 212 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 212

fastigheter
fordras enligt verkets mening fortlöpande energisparkampanjer. Effekten av
dessa kan också förstärkas genom att den ekonomiska besparingen direkt
tillförs hushållen genom individuell mätning och debitering,

I
punktinsatserna ingår vidaie injustering och underhåll samt enkla
förbättringsåtgärder, I bostadsbeståndet bör sådana åtgärder vara aktuella och
kunna ge besparingar i såväl gamla som nya småhus och flerbosladshus. En del av
dem kan utföras snabbi i samband med en sakkunnig besiktning. Andra fordrar
insatser av byggnads- och monteringsarbete, ofta baserade på en omsorgsfull
projektering. Effektiviteten av motsvarande punktinsatser i det övriga
byggnadsbeståndet är .svårare att beräkna. Avsevärda skillnader i
energiegenskaper hos byggnader för samma ändamål, t. ex, skotor, förekommer
emellertid. Verket anser det därmed klariagt att stora besparingar kan uppnås
vid genomförande av lämpliga hushållningsåtgärder.

Enligt
verket har många lokaler av hygieniska skäl en hög luftomsättning. Relativt
enkla förbättringar av driftsrutiner m. m. kan därför enligt verket ge goda
resultat. Dessutom är FT-system för ventilation ofta installerad i äldre
lokaler. Därmed underiättas installation av såväl programstyrd reglerauto-matik
som utrustning för värmeåtervinning. Verket föreslår därför att lokalbeståndel
ägnas ökad uppmärksamhet när det gälter slatligl stöd till sparåtgärder,

7,5,2,3
Tekniska totalinsalser

Den
mest karaktäristiska av de mer omfattande åtgärderna avser förbättring av
klimatskärmen genom tilläggsisolering och tätning samt komplettering eller
byte av fönster titt treglasfönster. Även en det installationsåtgärder räknar
verket till denna grupp. Det kan gälla nya uppvärmnings- och ventilationssystem
eller omfattande kompletteringar av sådana system, t. ex. genom installation av
värmeålervinningsaggregat. När åtgärder av nämnda slag vidtas förutsattes att
även alla relevanta punktinsatser genomförs, så alt man åstadkommer en
totatinsats.

Förutsällningarna
för alt göra en totatinsats är enligt verket störst i de äldre husen, framför
allt när det gäller fierbostadshus. Erfarenheten har emellertid också visat att
en totatinsats med fördel kan göras även i fråga om förhållandevis nya hus från
40- och 50-talen.

Många
totalinsatser kommer emellertid att ske i samband med ombyggnad. En viss
stagnation i ombyggnadsverksamheten kan emellertid konstateras. Verket
framhåller alt delta är allvariigt inte enbart med hänsyn till dess betydelse
för en förbätirad energihushållning. Det finns ett starkt opinionstryck för
att bevara och utveckla den existerande byggnadsmiljön av sociala, ekonomiska
och kulturella skäl.

Även
från energisynpunkt måsle man notera att den äldre bebyggelsen främst i sina
tyngre, bärande delar representerar en stor energiinveslering (eller vid
nybyggnad ställer krav på stora energiinsatser för material och

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop.
1911/18:76 213

byggande).
Verket betonar att kraven på förbättring av egenskaperna hos den äldre
bebyggelsen nu ökar. Det gäller ökad lillgänglighei för rörelsehindrade,
förbättring av arbetsförhållanden vid avfallshantering, förbättrade hygieniska
förhållanden i arbetslokaler etc.

Verket
finner det angeläget att få titt slånd en översyn av ombyggnadsverksamhetens
sociala, tekniska och finansiella problem snarast möjligt. Verket föreslårdärföratt
en särskUd utredning tittsätts med uppgift att se över kraven på
ombyggnadsverksamheten och att lägga fram förslag om förbättrade villkor för
denna verksamhet. De myndigheter som är närmast berörda av uppgiften är enligt
verkets uppfattning riksantikvarieämbetet, arbetarskyddsstyrelsen,
bostadssiyrelsen och planverket.

Villkoren
för en ombyggnad som möjliggör en förbättring i olika avseenden bör
underlättas. 1 avvaktan på detta föreslår verket att utrymmet för
ombyggnadsverksamheten ökas avsevärt och att de bidrag som nu utgår titt
förbättrad energihushållning även anpassas till de större ombyggnadsobjektens
finansieringsbehov.

Energisparåtgärder
som vidtas i samband med ombyggnad är ekonomiskt fördelaktigare för
fastighetsägaren än om motsvarande åtgärd skutte vidtagits utan samband med
renovering. Minskningen av årskostnaden på grund av energisparåtgärderna torde
enligt verket kunna bli av storleksordningen 700-800 kr, för ett småhus och
300-400 kr, för en lägenhet i flerbostadshus. Härav drar verket den slutsatsen
att dessa åtgärder i allmänhet inte rimligen kan bäras av de besparingar i
driftskostnader som kan göras. Fastighetsägarens ekonomiska bild kan
emellertid te sig förmånligare om skatteeffekter, inflation och
fastighetsmarknadens prisökningar samt möjligheter titt hyreshöjning räknas
in. En prishöjning på energi förbättrar ytteriigare kalkylen även om denna
omedelbart får återverkningar på byggkostnaderna. Verket rekommenderar att det
finansiella utrymmet vidgas för utbyggnad av fjärrvärmeverk,

7.5.2,4
Generella förutsättningar och förstag

Vid
val och genomförande av de tekniska sparåtgärderna måste åtgärderna kombineras
på lämpligt sätt för att god effekt skatt erhållas. Även om vissa åtgärder inte
bör berättiga till ekonomiskt stöd - t. ex. med hänsyn titt förutsedd mycket
god lönsamhet - är det enligt verket motiverat att dessa åtgärder krävs som
förutsättning föratt stöd skall utgå titt andra åtgärder. Ett sådant krav kan
vara att drifts- och skötsetinstmktioner skall utarbetas samt att uppvärmnings-
och ventilationssystem skall injusteras.

Verket
föreslår vidare att de tekniska krav som ställs som villkor för statligt stöd i
största möjliga utsträckning samordnas med motsvarande bestämmelser i SBN.

Många
energisparålgärder kommer att genomföras i det äldre beståndet av byggnader.
Bostäder och lokaler av detta slag svarar ofta för de lägre

s. 214 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 214

hyresnivåerna
och de boende etter tokatutnyttiarna tillhör inle sältan de svagare grupperna
på bostadsmarknaden, Detärdärförenligl verkets mening särskilt angeläget att
uppmärksamt följa sociala effekter av vidtagna tekniska åtgärder samt vidta
erforderliga åtgärder för att undvika negativa konsekvenser.

Verket
pekar också på den effekt som utformningen av bränsleklausulerna kan ha och
finner det därför angeläget att heta systemet rörande bränstektausuler blir
föremål för en översyn.

En
det tekniska sparåtgärder kommer att påverka byggnadernas fasader och
inredning. Verket pekar här på vikten av att man vid planering och genomförande
av sådana åtgärder tar hänsyn till bevarande av kulturhistoriska värden i den
befintliga bebyggelsen.

Verket
pekar slutligen på behovet av hyresgästinflytande även i energi-sparsammanhang.

7.5.3
Planering av energisparålgärder

Genom
bred information samt lämplig stimulering i form av lån och/eller bidrag bör
fastigheternas ägare kunna intresseras för att ta initiativ titt planering och
genomförande av sparåtgärder. Även ändringar i byggnadslagstiftningen
erfordras i viss omfattning. Planverket anser det därför motiverat att
samhället, främst genom kommunema, medverkar till att sådana initiativ till
energisparåtgärder tas som eljesi inte skutte aktualiseras samt att en viss
planläggning kommer till slånd i syfte att främja en ändamålsenlig och effektiv
energihushållning.

Verket pekar på att
kommunerna redan i dag har stort ansvar för energifrågorna. Kommunerna skall
enligt 9 § BS i sin planering ta tillbörlig hänsyn titt energihushållningens
behov. Vidare har kommunerna att upprätta bostadsbyggnads- och
bostadssaneringsprogram, som redovisar kommunernas handlingsprogram för
bostadsförsörjningen och ombyggnadsverksamheten.

Genom tagen om kommunal
energiplanering (SFS 1977:439) har kommunerna ålagts att "i sin planering
främja hushållning med energi". Detta planeringsansvar kommer att medföra
behov av starkare integrering mellan de olika planeringsaktiviteler sorn
kommunerna bedriver. 1 avsaknad av tillämpningsregler för hur begreppet "i
sin planering" skall tydas, är det enligl verkels bedömning troligt alt
den nya lagen i första hand kommer all tillämpas på nybebyggelse inom
kommunerna. Enligt planverkets uppfattning är det emellertid motiverat alt
kiavel även tillämpas på befintUg bebyggelse. Det bör därför ankoinma på
kommunema att ta initiativ lill åtgärder av olika slag och medverka till att
dessa genomförs.

Planverket
föreslår nu att en komplettering sker i syfte alt göra tagen om kommunal
energiplanering direkt tillämplig inte endasl när del gäller att förse
byggnaderna med energi utan även i fråga om åtgärder för att spara energi i

s. 215 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 215

byggnaderna.
Lagen bör sålunda enligt verkets mening byggas ut så att kommunerna åläggs att
medverka till att energisparpropgram för befintlig bebyggelse kommer till
stånd. Kommunerna bör enligt verket ansvara för genomförandet av dessa program
genom att ge information till fastighetsägarna och tillhandahålla en god
administrativ och teknisk service vid genomförandet av sparåtgärderna.

Verket
förutsätteratt redan en första, brett upplagd, informationskampanj i kommunerna
utgör ett tillräckligt incitament för många fastighetsägare att undersöka
möjligheten och nyttan av att vidta energisparande åigärder på sina
fastigheter. Kommunerna bör då ha en god beredskap för att möta anspråken på snabb
och smidig service. Fastighetsägare som förvaltar större bebyggelsegrupper,
såsom bostadsrättsföreningar och stora kommunala och enskilda
fastighetsförvaltningar, bör enligt verket själva kunna upprätta
energisparprogram. Efter översiktlig bedömning av kommunen bör dessa objekt
kunna färdigprojekteras och utmynna i ansökning om lån, bidrag och byggnadslov.
Personer som endast äger ett hus behöver mer hjälp och bör få tillgång till
besiktningsservice samt hjälp med förstag titt lämpliga åtgärder. Det är också
angeläget att deras ärenden prövas ulan onödiga dröjsmål.

För
fastigheter, där inte ägaren spontant tar initiativ titt åtgärder efter en
första informationskampanj, bör kommunerna ta initiativ till upprättande av
energisparprogram. För att kommunerna härvid skall kunna göra riktiga
prioriteringar anser planverket att en översikttig inventering av bebyggelsen
från energihushållningssynpunkl bör genomföras. En sådan översiktlig planering
bör enligt verket lämpligen inriktas på att grovt angelägenhetsgra-dera
bebyggelsen för energisparinsatser. Verket anser att ett stegvis genomförande
i första hand bör inkludera flerbostadshus, därefter småhus, och slutligen
lokaler och industrins byggnader. Inom dessa kalegorier av bebyggelse bör en
indelning av byggnaderna i ålders- och konstruktions-grupper vara
ändamålsenlig.

Om
genomförandet av energisparinsatserna sker i den ordning verket föreslagit
överensstämmer det första steget i stort setl med den kommunala
saneringsplaneringen. En koncentration av kommunernas insatser till olika steg
böräven medverka till att tillgängliga resurser utnyttias på ett rationellt
sätl, och att erfarenheter från genomförandet snabbt kan utnyttias.

Verket
betonar den mångfald av uppgifter som kommunen redan har och som är av intresse
för energibesparingen i den befintliga bebyggelsen. Dessa uppgifter har
erhållits genom olika slag av inventeringar och finns lillgängliga i bl. a.
byggnadsnämndernas arkiv och kan i många fatt utgöra underiag fören översiktlig
sammanställning rörande olika bebyggelseområden och bebyggelsens egenskaper
från energihushållningssynpunkl. På basis härav och eventuellt av en
översiktlig utvändig besiktning bör kommunerna enligt planverket kunna
informera fastighetsägarna och stimulera dem lill fortsatta planeringsinsatser
- självständigt eller genom samverkan med kommunens organ. På så sätl, och
eventuellt efter kompletterande enkät, skulle ett relalivi

s. 216 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 216

gott
underlag kunna komma fram för kommunens energisparprogram. Därigenom skulle det
också bli möjligt att redovisa förslag till ramar för del statliga stödet till
energisparåtgärder inom kommunen.

Det
bör enligt verkei ankomma på planverket att i samråd med bostadsstyrelsen,
statens industriverk och Kommunförbundet utarbeta råd och anvisningar rörande
metodik, planeringsunderlag och värderingsprinciper m, m. för den kommunala
planeringen av energihushållningsålgärder i befintlig bebyggelse.

Kommunernas
medverkan i planeringen av energihushållningsålgärder bör stimuleras genom att
bidrag kan utgå enligt liknande principer som nu gäller för stöd till kommunal
översiktsplanering. Planverket bedömer preliminärt att ell belopp av 10
miljoner kronor per år bör ställas till förfogande under de närmaste tre
budgetåren.

7.5.4
Kommunal service och lillsyn rörande energisparåtgärder

7.5.4.1
Energifrågornas hantering i kommunerna

Verket
beskriver inledningsvis den splittrade hantering som i dag sker av
energisparärenden.

Ansökningai
om energisparstöd preliminärprövas av kommunernas förmedlingsorgan enligt
energisparförordningen. Kommunen vidarebefordrar ansökningshandlingarna till
länsbostadsnämnden, där slutlig beräkning av låne- och bidragsbelopp görs, och
beslut fattas. Den sökande meddelas beslutet från länsbostadsnämnden.

Ansökningar
om byggnadslov för energisparåtgärder som är byggnadslovsplikliga prövas av
kommunens byggnadsnämnd. De flesta ärenden som rör energisparåtgärder beslutas
av tiänsteman hos nämnden på delegation från nämnden.

Samordningen
av de båda ansökningsförfarandena hämmas av att ärendena skall handläggas av
två olika kommunala förvallningar och av att låne-och bidragsärendena skall
slutligt prövas hos länsbostadsnämnden.

I
och med att förmedlingsorganets tekniska prövning även skall omfatta en
rimlighetsbedömning av befintliga konstruktioner fordras ofta en förbesiktning
av sakkunnig personal. Då dessutom inte alla energisparåtgärder fordrar
byggnadslov, utförs ofta den tekniska prövningen hos förmedlingsorganet av dess
egna tekniker. Detta innebär att samma byggnad kan omfattas av teknisk prövning
hos två olika organ i kommunen.

Enligt
planverket så handläggs i mindre kommuner ofta den lekniska prövningen av låne-
och bidragsärenden av byggnadsnämndens personal (kommunalingenjörer eller
moisvarande). Bortsett från de ölägenheter som orsakats av att
personalresurserna ej varit lillräckliga, lorde den integrering av
byggnadslovs- och tåneprövningen som förekommer i vissa kommuner ha

s. 217 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 217

inneburit
en relativt snabb och smidig handläggning inom kommunen.

Planverket
anser del dessutom lämpligt att handläggning av ärenden rörande lån och/eller
bidrag till energisparålgärder decentraliseras lilt kommunerna, som alltså bör
kunna lämna slutligt besked om statligt lån och bidrag. Kommunerna bör därför
disponera erforderiiga ekonomiska ramar vilka titldelas kommunerna av
statsmakterna på basis av bedömningar vid översiktliga inventeringar. Det är
vidare enligt verket lämpligt, att dessa ärenden i största möjliga utsträckning
integreras med prövningen enligt byggnadslagstiftningen inom kommunen. Enligt
verkels bedömning boren förvattning härvid vara huvudansvarig för ärendena.
Byggnadsnämnden bör enligt verkets mening vara "huvudmyndighet" för
energisparärendena.

7,5,4,2
Besiktning och tillsyn

Verket
skiljer i sin genomgång på begreppen förbesiklning, tillsyn och slutbesiktning.

Angående
förbesiktning anser verket att kommunerna bör tilthandahåtla service för
besiktning och analys av byggnaders energitekniska tillstånd. Kommunen bör
kunna anvisa fastighetsägarna lämpliga personer som kan besiktiga
fastighetert)a.

På
besiktningsman måste ställas stora krav beiräffande teknisk sakkunskap, både
vad avser olika konstruktioner och olika åtgärders effekter på dessa.
Besiktningsmannens bedömningar måste vidare vara konsekventa. Till sin hjälp
skall han därför ha centralt uppgjorda besiktningsmallar, checklistor, där
relevanta besiktningspunkler, med besiktningsaspekter, är förtecknade.
Besiktningsmanarna utformas lämpligen i några olika versioner, t. ex, fören-
och tvåbostadshus, för radhusgmpper med värmecentral och för flerfamiljshus
samt för övriga lokaler och för större värmecentraler.

De
tekniskt sakkunniga för besiktningsverksamheten torde behöva hämtas såväl från
kommunen som från fastighetsförvaltningar och konsult-ledet. De kategorier av
tekniker som efter lämplig tiltäggsutbildning bör kunna utföra
besiktningsuppgifterna är enligt verkei byggnadsinspektörer vid kommunernas
byggnadsnämnder, fastighetsingenjörer vid kommunernas fastighetsförvaltningar,
skorstensfejarmästare, ingenjörer vid kommunala och enskilda
fastighetsförvaltningar samt konsulter.

Verket
diskuierar också möjligheten att låta byggnadsinspektörerna utföra
förbesiktningen och anför att deras huvudsakliga arbetsuppgift är att utföra
kontroll, besiktningar m. m. inom byggnadslagstiftningens ram. Då här aktuell
besiktningsverksamhet i princip skatt vara ekonomiskt självbärande, bör dock
enligt verket möjUghet finnas att tåla byggnadsinspektörer på deltid utföra
dessa besiktningar. Något jävshinder för denna verksamhet torde inte heller
behöva uppstå.

Verket
diskuterar vidare möjligheten och behovet av tillsyn över de arbeten, för vilka
lån och bidrag beviljats, och pekar på problemet att få tillsyn

s. 218 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 218

över
åtgärder som inte är byggnadslovspliktiga och för vilka ansvarig arbetsledare
således inte behöver utses.

Verket
anser därför att åtgärder .som är väsentliga från energisparsynpunkt i möjlig
mån bör vara byggnadslovspliktiga. För alla åtgärder fordras dock inte
byggnadslov, inte ens om de ger avsevärd energispareffekt. Detta kan vara
åtgärder av enkel art, som kan utföras av de boende (fastighetsägarna) själva,
ofta utan stattiga lån eller bidrag, och de berör inte någon annan än
fastighetsägaren och brukaren. Exempel på sådana åtgärder är invändiga
isoterings- och tätningsarbeten. Injusteringsåtgärder i värme- och ventilationssystem
kan även räknas till denna kategori åtgärder.

Vissa
icke byggnadslovsplikliga åtgärder är dock av så väsentlig belydelse att det är
angelägel alt i den mån sådana arbeten utförs med samhälleligt ekonomiskt stöd,
eller i kombination med åtgärder för vilka sådani stöd utgår, tillsyn av
arbetena utförs i tillräcklig omfattning. Verket anser det därför angeläget att
ansvarig person på arbetsplatsen utses om åtgärderna finansieras med statligt
stöd. Exempelvis skutte för arbeten av injusteringskaraktär denna person tillse
att intyg från den som utfört injusteringen redovisades för den kommunala
myndigheten. Planverket föreslår att beslämmelser med denna innebörd införs i
energisparförordningen.

Planverket
för ett resonemang om vilka risker samhället bör vara berett att ta i frågan om
vilken effekt en viss energibesparande ålgärd fått. En stor kontrollinsats kan
således enligt verkels mening lättare accepteras vid stora projekt. Detta
skulle kunna innebära, att kontroltinsatsen borde vara liten för mindre
omfattande arbeten. Här bör ansvarige arbetsledarens tillsyn och
"stutdeklaration" då arbetena avslutats vara lillfyllesl. För mer
omfattande åtgärder skulle övervakningen vara större genom att även
obligatoriska besiktningar av kommunal personat, företrädesvis i formen av
slutbesiktning, skulle ulföras.

Verket
förutsätter att närmare råd och anvisningar beträffande besiktnings- och
tillsynsverksamheten utarbetas i samråd mellan planverket, bostadsstyrelsen och
Kommunförbundet.

Liksom
i fråga om den översiktliga kommunala energihushåltningsplane-ringen bör
statligt ekonomiskt stöd utgå lilt kommunerna för att erforderliga resurser för
besiktningsverksamheten skatt kunna skapas. Främsl bör detta ske genom att
utbildnings- och informationsverksamheten för besiktningsmännen bekostas av
statsmedel. Vidare anser verkei alt man böröverväga att göra kostnaden för
besiklning av faslighet lånegrundande enligt vissa schablonregler.

7.5.5
Information och utbUdning

Planverket
vill understryka nödvändigheten av fortsatt upplysnings- och
informationsverksamhet så all alla i samhället aktivt medverkar till att
möjligheterna alt spara energi tillvaratas. Informationen bör gälla hur

s. 219 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 219

"energistatus"
hos en enskild byggnad skall kunna konstateras, vilka åtgärder som lämpligen
bör vidtas och hur åtgärderna skall genomföras. Verket påpekar att det ofta
krävs noggranna överväganden för att få fram goda resultat, särskilt när det
gäller gamla byggnader, t, ex. för alt undvika negativa följder för byggnadens
tekniska funktion och för den inre och yttre miljön. Kunskap om äldre material
och arbetsmetoder kan också krävas för åtgärder i kulturhistoriskt värdefulla
byggnader. Planverket avser att ta initiativ titt en särskild skrift av
handbokskaraklär. Skriften som skall diskuteras i kontakt med berörda parter
kommer att baseras på det föreliggande rapportmaterialet och skall rikta sig
främst till: besiktningsmän, förmän och arbetsledare inom byggnads- och
installationsbranscherna, hantverkare inom facken snickeri, isolering och
installation samt driftspersonal och skorslensfejare.

För
studiecirkelsverksamhel bland husägare och brukare finns f. n, vissl
studiematerial men av varierande kvalitet. Planverket avser att medverka lill
att detta studiematerial kan revideras och kompletteras, bl. a. med uppgifter
från verkets slutrapport.

För
besiktningspersonaten krävs en mer djupgående utbildning såväl för
vidareutbildning som för nyrekrytering av sådan personat.

De
två sakområden som en fullsländig besiktning av en byggnad grovt skall omfatta
är byggnadsteknik och VVS-teknik, Planverket anser att del lorde vara lämpligt
att besiktning av småhus och de fiesta flerfamiljshus och byggnader med
motsvarande teknisk kvalitet utförs av e n person med tillräcklig kunskap på de
båda områdena. För slörre lokaler, byggnader med komplicerade lekniska system,
större värmecentraler etc. bör besiktningen utföras av flera olika
besiktningsmän med specialkunskaper på olika områden. Uppdelning av
besiktningsuppgifterna på besiktningsmän med olika specialkompetenser inom det
VVS-tekniska området kan givetvis också bli erforderiig för mera avancerade
anläggningar.

Totalt
är tillgången på besiktningsmän, inte minst på den VVS-tekniska sidan, mycket
liten. För att besiktningsmän med erforderliga kunskaper skall finnas att
tillgå i tillräcktig utsträckning, måste därfören relativt omfattande
utbildningsverksamhet anordnas.

Tidigare
har konstaterats att stora och lönsamma energibesparingar kan göras genom
relativt enkla inregleringsålgärder av befintliga värmeinslalta-tioner.
Utbildning av personat härför och praktiska åtgärder för genomförandet har
startat, men det är enligt planverkets mening angeläget alt ytteriigare
stimulera husägare och förvaltare till att snarast vidta energisparåtgärder.
Tillgången på personal som kan utföra sådana åtgärder på ett riktigt sätl är
emellertid myckel begränsad. Det är därför nödvändigl alt öka
utbildningsverksamheten inom denna gren. Förutsättningarna för att så skatt
kunna ske är goda, eftersom lämpliga kurser redan torde finnas förberedda, t.
ex. hos SIFU, Planverket förordar därför att denna utbildningsverksamhet
prioriteras.

s. 220 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 220

Inför
den ökade aktiviteten för att åstadkomma bättre energihushållning måste
kunskaperna förmedlas effektivt. Delta bör ske främst genom att de normala
utbildningsvägarna ger en grundläggande utbildning, som senare under
yrkesutövningen fortlöpande kan kompletteras i samband med praktiskt arbete
samt fördjupas genom vidare- och påbyggnadsutbildning. Dessutom betonar verket
vikten av samverkan mellan utbildningsinsatserna för dem som är verksamma inom
byggnads- och VVS-facken,

Även
vikten av vidareutbildning av byggnadsnämndernas yänstemän och ansvariga
arbetsledare betonas.

Planverket
föreslår alt en utredning tillsätts med uppgifl att kartlägga de möjligheter
till utbildning som f n. finns. 1 uppdraget bör även ingå att bedöma i vad mån
utbildningen ger den kunskap, som är nödvändig i den nya, speciella situationen
med krav på förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig bebyggelse i syfte
att spara energi och att förbälira bebyggelsens egenskaper i övrigt. Vidare bör
riktlinjer för hur läroplaner bör se ut arbetas fram i samråd med berörda
skolmyndigheter och organ, såväl för den regelmässiga utbildningen som för
utvidgning och påbyggnad av tidigare erhållen utbildning. Planverket är berett
att ta på sig ovannämnda utredningsuppdrag samt föreslår att regeringen beslutar
om disposition av medel för en sådan utredning.

7.5.6
Författningsändringar m. m.

Planverket
föreslår vissa ändringar i såväl byggnadsstadgans regler om krav på byggnader
som dess regler om byggnadslov och tillsyn.

7.5.6.1
Krav på byggnader

Planverket
förestår i likhet med vad verket gjorde i den preliminära rapporien att 48 a,
49 och 50 Si? BS kompletteras i vissa avseenden, (Se avsnitt 5.6)

Planverket
framhåller att det av ekonomiska skäl och med hänsyn till byggnadernas nyttjare
i allmänhel torde vara angeläget att olika slag av byggnadsåtgärder i
befintliga byggnader utförs vid ett och samma tillfälle. Enligt verket bör
därför brister som avser energihushållningen normalt helst undanröjas i samband
med att andra ändringsarbeten utförs. Verket föreslår av den anledningen att 48
a ij andra stycket och 49 !; BS kompletteras så all kravet på god
energihushållning i skälig omfattning beaktas vid dessa ändringsarbeten.

Planverket
lar också upp panninspektionsulredningens förstag (jfr. avsnitl 3) att 50 i; BS
skall kompletteras så alt skyldighet föreligger alt underhålla
eldningsantäggningar, Verkei påpekar att delta förslag tillstyrkts av ett
fiertal remissinstanser samt att en del av dessa anser att en sådan skyldighet
bör omfalta inte enbart själva pannan utan även uppvärmningssystemet i sin

s. 221 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 221

helhet,dock
inte i fråga om småhus. Planverket konstateraratt ett ytterligare steg
beträffande utvidgning av underhållsskyldighet skutte kunna vara att 50 S
kompletteras med ett generellt krav att byggnad skall underhållas så att
försämrad energihushållning inte uppkommer. Ett sådant krav skulle göra del
möjligt att ålägga fastighetsägare att se litl att installationer och
klimatskärm fungerar på ett avsett sätt även från energisparsynpunkt. Verket
anför titt detta att ett sådant krav till en bönan får begränsad räckvidd,
eftersom instaltationer och klimatskärm inte behöver ges högre kvalitet än som
var fallet när huset byggdes. Verket framhåller dock att kravet på längre sikt
blir av väsentligt större betydelse i och med att byggnader uppförs enligt den
nya bestämmelsen i 44 a ij BS, som medför att skärpta krav på byggnaders täthet
och på uppvärmnings-, ventilations- och vatleninstalta-tioner skall tillämpas.
Planverket påpekar att flera av dessa anordningar måste bli föremål för en
fortlöpande skötsel samt vid behov justeras och underhållas för att ge avsedd
energispareffekt. Verket föreslår därför att 50 fj kompletteras med
bestämmelser om att byggnad skall underhållas så att försämrad energihushållning
inte uppkommer.

Planverket
anser i likhet med vad som framfördes i den preliminära rapporten att de
förestagna ändringarna av 48 a, 49 och 50 SS BS inte är tillräckliga om
befintlig bebyggelse i större omfattning skatt sättas i ett sådani skick att den
uppfyller skäliga anspråk på god energihushållning, i varje fall inte om denna
förbättring skall uppnås förhållandevis snabbt enligt en fastlagd tidplan och
med prioritering av vissa åtgärder. Det kan därför, enligt verket, finnas fog
för att riksdagen genom en ramföreskrift ger regeringen fullmakt att bestämma
att byggnader med bristfälliga egenskaper från energisparsynpunkt skall
förbättras i vissa angivna avseenden och i sådan omfattning att byggnaderna
uppfyller skäliga anspråk på god energihushållning. Planverket anför att det
för ändamålet fordras en föreskrift med retroaktiv verkan som bör införas i
byggnadsstadgan (50 a §) eller i den nya byggnadslagen. Enligt verket bör den
nya bestämmelsen medföra möjlighet till föreläggande att vidla sådana åtgärder
som anses nödvändiga för att tillgodose skäliga krav på god energihushållning
om inte ägaren före viss tidpunkt har genomfört erforderiiga åigärder.

Planverket
anför vidare att tillämpningsbestämmelser i SBN till de föreslagna ändringarna
i 48 a och 49 tjij BS torde kunna tas fram på grundval av slutrapporten och de
remissyttranden och uiredningar som initierats av planverkets preliminära
rapport. Tillämpningsbestämmelserna torde dock enligt verket inte kunna
föreligga förrän tidigast 1978-07-01, Beträffande det förestagna
underhåttskravet anser verket att tillämpningsbeslämmelser efter hand bör kunna
utarbetas i anslutning till nybyggnadsbestämmelserna och bestämmelserna som rör
ombyggnad och annan ändring av byggnad. Verket anser det vara mest angeläget
att ta fram bestämmelser som gälter skötsel och underhåll av uppvärmnings- och
vissa ventitationsinstallationer. Enligt verkets mening bör därför arbetet
bedrivas i två etapper, varvid målet bör vara

s. 222 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 222

att
den första etappen avslulas under år 1978 och den andra under år 1979,

En bestämmelse om att
husägare skall vara skyldig att vidta vissa förbättringar av byggnad ulan
samband med på eget initiativ planerad ombyggnad eller annan ändring, fordrar
enligt verket en mer ingående ulredning innan den kan sättas i kraft. Verket
anser att kompletterande regler lill en sådan ramföreskrifl i form av en
regeringsförordning och tillämpnings-bestämmelser i SBN inte torde kunna
föreligga förrän i början av år 1980. En ramföreskrift enligt förslaget bör
därför enligt verkei inte träda i kraft förrän 1981-01-01.

Planverket har i sina
förslag lill ändringar i BS, liksom i förslaget i den preliminära rapporten,
använt uttrycket energihushållning i stället för värmehushållning, som för
närvarande används i 44 a ij. Verket anserattdet mer generella ultrycket
energihushållning bör införas i 44 a ij.

7.5.6,2
Byggnadslovsskyldighet

Planverket
anför i slutrapporten att det, med hänsyn titt bestämmelsen i 44 a § BS att
byggnad skall anordnas så att god värmehushållning möjliggörs, ter sig
naturligt alt reglerna om byggnadslov i 54 ij BS förtydligas på vissa punkter,
så att åtgärder syftande till god energihushållning prövas efter ansökan om
byggnadslov. Enligt verket gäller detta främst i fråga om väsentlig förändring
av isotering av ytterväggar samt i fråga om anordnande av etter väsenilig
ändring av värme- och ventitationsinstallationer.

I fråga om
tiltäggsisolering av yttervägg framhåller planverket att isoleringen kan
förändra temperatur- och fuklförhåltandena i väggen, både i de falt isoteringen
placeras invändigt och då den placeras utvändigt. Utvändig titläggsisolering
innebär också all ett nytt fasadskikt måste anbringas. Detta medför, enligt
verket, i en del fall att krav på bärförmåga och beständighet hos upplags- och
infästningsanordningar måste särskilt uppmärksammas. Om tilläggsisolering
anbringas utanpå ett ventilerat fasadskikt måsle vidare behovei av särskilda
åtgärder beaktas för att isoleringen skall ge avsedd effekt. Verket påpekar
också att byte av fasadmaterial kan medföra väsentliga förändringar i
stadsbilden. Planverket framhåller vidare att utvändiga åigärder som vidtas på
fasader i tomtgräns kan innebära inirång på tomt- etter gatumark och vålla
grannelagsrättsliga problem. Utvändig tilläggsisolering kan också medföra att
byggnadens yttre mått kommer att något överstiga vad fastställda planer medger
eller leda till att byggnaden kommer att strida mol vad som är föreskrivet i 39
§ BS, Planverket anför att de angivna konsekvenserna av energibesparingsåtgärder
på fasader motiverar en precisering i BS så att det klart uttalas att
byggnadslovskrav gäller för sådana åtgärder. Byggnadslovskravet bör enligt
verket avse mera väsentliga värmeisoleringsåtgärder på ytterväggar.

När
det gäller installationer för uppvärmning och ventilation framhåller

s. 223 Kontrollera mot PDF

Prop.1977/78:76 223

planverket
att utformningen av dessa har stor betydelse för att åstadkomma och
upprätthålla ett lillfredssställande inomhusklimat i en byggnad samt att
begränsa byggnadens energiförbrukning. Verket anför vidare att installationer
måste utformas så att kravet på säkerhet och hygien tillgodoses. I syfte att
möjliggöra god energihushållning har verket i SBN infört ett antal föreskrifter
rörande instaltationers utformning. Vid uppförande av ny byggnad samt ändring
av byggnad som är hänföriig lill nybyggnad omfatiar byggnadslovsgranskningen
även instaltationer för uppvärmning och ventilation. Vid andra ändringar av
befintliga byggnader är del däremoi inle alltid krav på byggnadslov. Planverket
anför att gällande bestämmelser möjliggör att ett värmesystem kan
nyinstalleras, ändras eller bytas i befintlig bebyggelse utan att ärendet
regelmässigt blir föremål för byggnadstovsprövning. Däremot medför, enligt
verket, nyinstallation eller ändring av ventilationssystem som regel att
byggnadslovsprövning aktualiseras. Planverket framför som sin uppfattning att
det är motiverat att anordnande av och väsentliga ändringar av installation för
uppvärmning och för ventilation generellt prövas, främst med hänsyn till
angelägenheten av god energihushållning. Verket anser att en sådan prövning
ärsärskilt angelägen i samband med sådan ändring som även innefattar övergång
titt nytt uppvärmningssystem eller byte av energislag. Detta gäller exempelvis
vid anordnande av uppvärmningssystem där jordvärme, vindenergi eller solenergi
avses komma titt användning. Planverket anför också att det med hänsyn till
arbetet med kommunal energiplanering torde vara önskvärt att sådana frågor
prövas som kan påverka energiplaneringen i kommunen.

Planverket
föreslår en komplettering av gällande byggnadsstadga med krav på byggnadslov
för anordnande av och ändring i uppvärmningsinstaltation saml
veniilationsinslatlation och hänvisar därvid till angelägenheten av att ett
lillfredsslällande inomhusklimat och god energihushållning kan åstadkommas
även i befintlig bebyggelse. Byggnadslovskravet bör enligt verket ulformas så
att det endast gäller mera väsentlig ändring av installation.

7.5,6,3
Tillsyn och besiktning

Planverket
påpekar att ansvarel för att tekniska energisparåtgärder i befintlig bebyggelse
utförs på ett ändamålsenligt och tiltföriitligt sätt primärt faller på
fastighetsägaren. Del är därför, enligt planverket, angeläget att
fastighetsägaren anlitarerforderlig sakkunskap förarbetet om detta inte är av
sådan arl att han själv är tillräckligt sakkunnig. Svårighetsgraden på energisparålgärder
varierar naturligtvis mycket. Komplicerade och omfattande åtgärder bör, enligt
planverket, norrnalt yara byggnadslovspliktiga. Planverket framhåller att de
mera komplicerade åtgärderna vanligen är relativt kostnadskrävande och har
betydelse från fastighelsekonornisk synpunkt. De påverkar därför
boendekostnaderna och verket anför alt kostnaderna i vart fall i fråga om
hyreshus kan drabba personer som själva har förhållandevis

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 224

små
möjligheter att direkt påverka åtgärderna.

Planverket
anför vidare att samhället också har anledning att intressera sig för effekten
och lönsamheten av energiförbättringsåtgärder om dessa genomförs med statligt
stöd i form av lån och bidrag. Även om staten inte skutte vara engagerad i
finansieringen av åtgärderna menar planverket att samhället kan ha intresse av
att material- och arbetsresurser används på ett ändamålsenligt sätt. Mot den
här bakgrunden anför planverket att det finns anledning för samhället alt öva
viss tillsyn över mera väsentliga åtgärder som vidtas för att spara energi i
det befintliga byggnadsbeståndet.

I
de fall energisparåtgärderna underkastas byggnadslovsskyldighet utövas
tillsynen på det sätl som föreskrivs i byggnadsstadgans regler om byggnadsarbete
och tillsyn av sådant arbete (60-64 §§), dvs. dets genom fortlöpande ledning
och tillsyn av en ansvarig arbetsledare med särskilda kvalifikationer, dels
genom stickprovskontroll och vissa besiktningar av byggnadsnämnden. Beträffande
sådana åtgärder som inte är byggnadslovspliktiga föreligger inte något krav att
utse ansvarig arbetsledare och inte heller någon skyldighet för byggnadsnämnden
att utöva tillsyn över arbetet. Planverket anmärker att förhållandevis många
förbättringsåtgärder kan utföras utan byggnadslov och framhåller att det även i
dessa fall får anses rimligt att genomförandet av mera komplicerade tekniska
åtgärder sker under ledning av en fackman med erforderiiga kvalifikationer.
Verket menar att det i dessa falt kan finnas anledning att kräva att den som
svarar för ledningen av arbetet påtar sig motsvarande ansvar som en ansvarig
arbetsledare enligt 61 § BS.

Planverket föreslår att en
ny bestämmelse införs i 61 § t mom. BS. Bestämmelsen bör, enligt verket,
innebära att även om byggnadslov inle erfordras för ändringsarbete så skall
ansvarig arbetsledare utses om arbetet avsevärt påverkar energihushållningen.
Till sådana arbeten börenligt verket räknas exempelvis sådan inte
byggnadslovspliktig ändring eller komplettering av byggnads instattalion för
uppvärmning, för ventilation eller för tappvarmvatten, vilken avsevärt kan
påverka byggnadens energihushållning. Verket menar att kravet på ansvarig
arbetsledare inte bör medföra något nämnvärt ökat besvär vare sig för
fastighetsägaren etter för kommunen, eftersom de flesta energisparålgärder som
kommer att omfattas av bestämmelsen kan förutsättas få någon form av statligt
stöd och därför bli underkastade viss granskning och kontroll. Planverket
erinrar också om att många arbeten torde komma att utföras av företag som
tillhandahåller typgodkända "ålgärdspaket". Verket menar att det för
sådana företag bör vara naturiigt att använda sig av arbetsledare med s, k.
riksrätiigheter enligt 61 ij 2 mom, BS som ansvarig arbetsledare.

Planverket
framhåller vidare att sådana energispararbeten som avses i den föreslagna
regeln om ansvarig arbetsledare inte omfattas av kravei i 64 § BS på
slutbesiktning. Verket anser det emellertid vara angeläget att någon form av
slutbesiktning äger mm även för dessa arbeten. För att byggnadsnämnderna inte
skall påläggas ytterligare uppgifter föreslår planverket att den

s. 225 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 225

ansvarige
arbetsledaren själv skall svara för sådan besiktning eller avsyning av arbetet.
Ett intyg över detta skall enligt förslaget tillställas byggnadsnämnden som
verifikation på att arbetet utförts enligt gällande handlingar. Bestämmelser om
detta bör enligt verket intas i 64 § 1 mom, BS.

7.5.6.4 Periodisk
tillsyn

Planverket
framhåller att flera av de uppvärmnings- och ventilationsinstallationer som
det ställs krav på i syfte att spara energi är beroende av fortlöpande
underhåll för all installationerna skall fungera på avsett sätt. Vissa av dessa
anordningar är förhållandevis komplicerade och samtidigt beroende av tillsyn
och underhåll föratt ge ekonomisk drift. Planverket anser också att risk för
hygieniska olägenheter kan uppkomma om de inte sköls på riktigt sätt.
Planverket påpekar att panninspektionens förslag om inspektion av pannor
tillstyrkts av ett flertal remissinstanser och framhåller att en det av dessa
ansett att den föreslagna inspektionen inte enbart bör gälla värmepannan utan
att den bör utvidgas att gälla alla sådana installationer, som kan påverka
byggnadens totala energihushållning. Bland installationer - utöver
uppvärmningsanordningar - som är av betydelse för energihushållningen bör,
enligt planverket, främst nämnas vissa ventilationsanordningar och då särskilt
ventilationssystem med anordning förvärmeåtervinning. Planverket framhåller
också att installation av reglerutrustning och mätanordningar, exempelvis för
mätning av tappvarmvatten, har stor betydelse för energihushållningen. Sådana
anordningar är enligt verkei ofta relativt komplicerade samt fordrar en
regelbunden tillsyn och skötsel för att funktionen skatt säkerställas.

Den
av planverket tidigare föreslagna ändringen av 50 § BS som innebär att byggnad
skall underhållas så att försämrad energihushållning inte uppkommer föreslår
planverket kompletterad med att ett generellt krav införs i en ny 65 ij BS att
byggnadsnämnd även skall öva tillsyn över sådana installationer för
uppvärmning, ventilation och varmvattenförsörjning som är av väsentlig
betydelse för byggnadens energihushållning. Planverket anser att det bör
ankomma på verket att efter samråd med berörda myndigheter meddela erforderiiga
tillämpningsföreskrifter, I fråga om utövandet av tillsynsverksamheten anser
planverket all samma förfaringssätt som tillämpas i fråga om hissar lorde kunna
övervägas,

7.5.6.5 Energisparålgärder
i byggnad som omfattas av

nybyggnadsförbud

Planverket
anför att del är sannolikt att nybyggnadsförbud råder beträffande åtskilliga
av de byggnader i vilka energisparåtgärder bör vidtas. Verket pekar på att
förfarandet med prövning av om dispens från förbudet skall medges är
omständligt. Så långt det är möjligt bör man undertätta för

15 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 226 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 226

fastighetsägaren
och byggnadsnämnden att få till stånd en godtagbar energihushållning i
befintiiga byggnader. Planverket föreslår med hänsyn till detta att i 75 §
andra stycket införs en bestämmelse om att byggnadsåtgärder för att åstadkomma
en tiltfredssslättande energihushållning inte skall anses som nybyggnad.

7.5.6,6
Krav på typgodkännande och tillverkningskontroll

Planverket
framhåller alt anordningar som är avsedda att installeras för att åstadkomma
energibesparing i befintlig bebyggelse kan vara av varierande kvalitet.
Effektiviteten och tillförlitligheten hos anordningarna är ofta svåra alt
bedöma i de enskilda fallen. Verket anser att det för såväl fastighetsägaren
och den som planerar och utför installationsarbetet som för den som skatt
kontrollera arbetet kan vara svårt att ta ställning till om en anordning är
lämplig och om den bör godkännas. Verket har planerat godkännanderegler för
uppvärmnings- och ventilationsanordningar. Reglema är avsedda att ligga till
grund för frivilligt typgodkännande enligt SBN 1975 kap. 12 och planverkets
godkännanderegler 1975:1.

Planverket
anser att det med hänsyn till del önskvärda i alt åstadkomma så smidiga och
enkla procedurer som möjligt rörande granskning och kontroll av anordningar av
nämnt slag bör vara en fördel om dessa är centralt prövade och godkända saml
underkastade tillverkningskontroll. Därför finns det enligt verket vissa skäl
som talar för att i BS införa krav på obligatoriskt typgodkännande samt
tillverkningskontroll. Frågan bör enligt verkets uppfattning klarläggas i
samband med arbetet på en ny byggnadslag. Planverket föreslår emellertid att
man, i avvaktan på en ny byggnadslagstiftning, låter typgodkännande och
tillverkningskontroti utgöra villkor för statligt lån och/eller bidrag när det
gäller vissa anordningar, såsom värmeväxlare och utrustning för reglering och
styrning av uppvärmnings- och ventilationssystem. Verket anser att sådana
villkor bör gälla från och med den 1 juli 1978, Enligt förslagel bör det
ankomma på bostadsstyrelsen och planverket alt gemensami arbeta fram
erforderliga titlämpningsbestäm-metser i frågan.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 227

Bilaga
2

1977-12-01

Promemoria

angående

Energisparande åtgärder i befintlig bebyggelse - telnik

ocli ekonomi.

Promemorian är upprättad inom Bostadsdepartementet.

s. 228 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 228

1
Inledning

Den
19 augusti 1976 fick planverket i uppdrag att skyndsamt utreda vilka
energibesparande åtgärder i befintlig bebyggelse som kunde anses
tekniskt-ekonomiskt försvarbara och som kunde genomföras under en tioårsperiod.
Uppdraget avsåg alla typer av åtgärder, således även de som i dag inle är
byggnadslovsplikliga. Uppdraget begränsades dock titt sådana byggnader som
skutte bli föremål för ombyggnad eller som i övrigi kunde bli föremål för
renovering i ett eller fiera avseenden under den aktuella perioden.

Planverket
redovisade resullalel av sina överväganden i en preliminär rapport som
överiämnades till bosladsministern den 31 januari 1977. Rapporten har
remissbehandlats. Remisstiden var myckel kort och flera remissinstanser anmälde
i sina remissvar att de önskade återkomma med mer detaljerade synpunkter i
samband med en remiss av den slutliga rapporten. Det har emellertid inte varil
avsiklen att remittera planverkets slutliga rapport. Kontakt har tagits med
flertalet av de remissinsianser som anmält att de önskade förtydliga sig i ett
senare skede. De har beretts möjlighet att återkomma med kompletterande
remissvar. Flera remissinstanser har utnyttjat denna möjlighet.

Byggnadsstyrelsen
{efter hörande av fortifikationsförvaltningen, televerket, poststyrelsen och
statens järnvägar), Landsiingsförbundei och Kommunlörbundet har anmodats resp.
beretts tillfälle att i kompletterande remissvar bedöma sparmöjligheterna i det
egna tokatbeståndet och bedöma sparmöjligheterna i lokaler i övrigt. Skälet
lill denna begränsade efterremiss var all övriga remissinstanser huvudsakligen
redovisat besparingsmöjligheter i bostäder. En efterremiss till de instanser
som kunde arises ha goda kunskaper om lokaler ansågs därför angelägen.

Planverket överiämnade sin
slutliga rapport till bostadsministern den 5 september 1977.

I
rapporten har planverket behandlat kostnader men avstått från att gå närmare in
på de olika energibesparande åtgärdernas lönsamhet. Vissa remissinstanser har
behandlal lönsamheten för den enskilda ålgärden men gjort detta utifrån andra
utgångspunkter än den samhällsekonomiska.

Eftersom
det befunnits lämpligt att tåla den samhällsekonomiska lönsamheten i första
hand avgöra omfattningen av ett energisparprogram i den befintliga bebyggelsen
har denna departementspromemoria uppräitats. De alternaliv 1-lV som behandlas i
promemorian är framräknade med ulgångspunkl härifrån och avviker således från
bl. a. sammanställningar i planverkets rapport.

Planverket
diskuterar i sin slutrapport olika sparåtgärders anspråk på resurser av arbetskraft
och material samt på leknisk kompetens. Verket har emellertid inte summerat
dessa resursehov för genomförandet av olika sparambilioner eller i övrigt
studerat de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika sparmål.
Remissinstanserna har i allmänhet inte uttalat sig om

s. 229 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 229

resursbehovet.
Samtliga beräkningar som redovisas i det följande bygger emellertid på de
gmndläggande uppgifter som planverket och remissinstanserna levererat.

Samarbete har skett med
ekonomi-, utbildnings-, arbetsmarknads- och industridepartmenten i de frågor
som berör dessa departement. Synpunkter har också i flera omgångar inhämtats
från planverket, bostadssiyrelsen, byggforskningsrådet samt från professorerna
Enno Abel, Bo Adamson, Ingemar Höglund och docenten Arne Elmroth. I den
slutliga utformningen av promemorian har hänsyn tagits till inkomna synpunkter,

1
samband med bedömningarna i denna promemoria hänvisas ofta till planverkets
uppgifter och till olika remissinstansers synpunkter. Om inte annat påpekas
avser remissinstansernas uppgifter synpunkter på planverkets preliminära
rapport medan hänvisningarna till planverkets uppgifter är hämtade ur verkets
slutrapport.

Genom beslut den 16
oktober 1976 och med hänvisning titt en inom industridepartementet upprättad
promemoria (industridepartementet, PM 1975-10-16 uppdrag åt energisparkommittén
att bedöma energikonsumtionsutvecklingen m. m.) gav dåvarande regeringen
energisparkommittén i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag om
inspektion av byggnaders eldningsanläggningar, Energisparkommittén uppdrog åt
en särskild arbetsgmpp panninspektionsutredningen all utreda frågan, 1
fortsättningen kommer denna utredning att åbreropas som panninspektionsutredningen.

1 flera avsnitt hänvisas
också till energikommissionens expertgrupp för frågor om e n e r g i h u s h å
11 n i n g (cvpe/vgz-pp C Under arbetet med denna promemoria har informella
kontakter upprätthållits med expertgmppen. Gruppens preliminära rapport
presenterades den 7 oktober 1977, Energikommissionens arbete med bedömning bl.
a. av möjliga åtgärder för energihushållning väntas vara avslutat först den 1
mars 1978.

2
Allmänt om energisparande åtgärder i befintlig bebyggelse

1
detta kapitel beskrivs vilka typer av energisparande åtgärder som bör komma
titt stånd i befintlig bebyggelse. Kapitlet behandlar endast frågan om lämplig
teknik medan besparingsmöjlighet och lönsamhet för åtgärderna kommer att
behandlas i kapitlen 5 och 6.

1 sin slutrapport anger
planverkei de möjliga tekniska åtgärdema efter insatsens omfattning. Verket
beskriver fyra kategorier av åtgärder. I. Ändrad
drift och skötsel. 2. Injustering och underhåll. 3. Förbättringar av enkelt
slag, och 4, Förbättringar av mera omfattande slag.

Till
varje åtgärdskategori hänförs tekniska ingrepp av skiftande slag. Åtgärdernas
lönsamhet kan variera väsentligt inom en och samma kategori.

s. 230 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 230

1
det följande presenteras åtgärder inom samma tekniska område tillsammans
enligt:

1.
Värmeisolering

2.
Fönster

3.
Tälningsåtgärder

4.
Uppvärmningssystem

5.
Ventilation

6.
Styr- och reglersyslem

7.
Övriga åtgärder

8.
Nya lokala energikällor

2.1
Värmeisolering

Åtgärder
för värmeisolering kan enligt planverket genomföras med känd teknik.
Remissinstanserna delar denna uppfattning. Det pågår vidare forsknings- och utvecklingsarbete
på olika håll i landet såväl inom olika forskningsorgan som inom
byggnadsindustrin.

Resultaten
av de forskningsprogram som för närvarande är under genomförande och
resultaten av dem som är planerade, kommer att utgöra ett värdefullt komplement
till dagens tekniska kunnande. Något direkt behov av att avstå från
tilläggsisoleringsåtgärder i avvaktan på resultatet av pågående undersökningar
föreligger dock ej. Man bör dock vara observant på eventuella tekniska
problem. Exempelvis kan invändig tiltäggsisolering av ytterväggar i vissa fatt
ge frysskador vid putsad etter stammad fasad.

Det
utvecklingsarbete som bedrivs främst inom industrin kommer bl. a. att tillföra
marknaden alternativa metoder för titläggsisolering. Utveckling av metoder som
ger olika möjligheter till val av fasadmaterial är värdefulla. Inte minsl
metoder som medgeratt speciella värden i den befintliga bostadsmiljön kan
t)evaras.

Redan
i dag finns goda tekniska lösningar för tilläggsisolering upp mot 200 mm:s
tjocklek vid utvändig fasadienovering där ytskikt av bl. a. plåt, trä och tegel
kan väljas. Dessutom pågår på flera håll i landet ulveckling av metoder som
medger putsat ytskikt. När det gäller invändiga åtgärder på fasader etter
vindsbjälklagsisoteringar, skapar normalt valet av isotertiocklek inte några
tekniska problem. Här får bl. a. estetiska och praktiska hänsyn bli avgörande.
Dock gälter här liksom vid alla åtgärder, att man noga måste kontrollera att
åtgärden inte förorsakar skador i den befintliga konstmktionen. Risken för
detta har påtalats av planverket. Ett stort antal remissinstanser delar verkets
uppfallning.

Planverket
understryker vikten av att tilläggsisolering ulförs med beaktande av
byggnadens kulturhistoriska värde . Bl. a./-//csan-likvarieämbetet delar verkets
uppfattning. Speciellt gäller delta utvändiga

s. 231 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 231

åtgärder
på hus i tätort som ofta harornamenterade fasader. Även ingrepp på fasadens
insida kan ibland enligt verket, slöra byggnadens karaktär på ett olyckligt
sätt, Verkei noterar också att denna försiktighet inle enbart skall gälla
byggnader och bebyggetsemiljöer av kulturhistoriskt värde. Vissa
bebyggelsemitjöer kan av andra skäl ha en sådan särart att deras karaktär bör
vårdas och bevaras. Även många byggnader på landsbygden måste behandlas med
varsamhet.

I
de alternativa energisparprogram som presenteras i det följande förutsätts,
att en viss andel av bebyggelsen inte bör bli föremål för vissa typer av
energisparande åtgärder av hänsyn till byggnadernas egenart och särskilda miljövärde.

Planverket
framhåller all tilläggsisolering av äldre bebyggelse bör genomföras när ett
genomgripande renoveringsarbete av typen ombyggnad utförs. Remissinstanserna är
eniga med verkei i denna uppfattning. Del torde emellertid inte alltid vara nödvändigl
alt avvakta med isoleringsåtgärder tills en renovering är nödvändig av andra
skäl. Behovet av tilläggsisolering kan många gånger vara ett tillräckligt skäl
för att något tidigarelägga en planerad ombyggnad.

Planverket
framhåller i sin rapport att en utvändig fasadisolering av många skäl är att
föredra framför en invändig. Den utvändiga isoleringen ger möjlighet att
effektivt bryta köldbryggor vid bjälklags- och vägganslutningar. Därvid kan
man, enligt beräkningar som är gjorda vid tekniska .fakulteten vid Lunds
universitet, i vissa fall nå upp lilt 40 96 bättre spareffekt än vid en
invändig isotering med samma tiocklek. En åtgärd på utsidan ger dessutom en
förhållandevis liten störande effekt på verksamheten i lokalen.

När
det gäller att avgöra vilken typ av tilläggsisoleringsåtgärder som bör
genomföras är det enligt planverket inte nödvändigl att samma tekniska lösning
används på hela bjälklaget eller på byggnadens samtliga ytterväggar. Sålunda
kan det till exempel av kulturhistoriska skäl vara lämpligt att tilläggsisolera
gatufasaden på insidan medan gårdsfasaden åtgärdas på utsidan. Ett gavelparti
med få eller inga fönster bör ofta ges en större isotertjocklek än en
fönsterrik fasad, 1 vissa fall kan även titläggsisolering inuti vägg-eller golvkonslmklion
vara motiverad. Remissinstanserna stöder i allmänhet planverkets uppfattning.

Planverket
anger i sin slutrapport att 25 96 av ytterväggarna i småhus och 15 96 av
ytterväggarna i fierbostadshus och lokaler kan åtgärdas genom injektering med
karbamidcettptast etter andra för ändamålet lämpliga material. Denna metod
behandlas ej i planverkets preliminära rapport och har endast kortfattat
berörts av remissinstanserna.

När
det så gäller vinds bjälklag och tak anser planverket att åtgärder i första hand
bör komma till stånd på tätt lillgängliga ytor medan mera noggranna bedömningar
bör göras innan åtgärder vidtas på svåråtkomliga ställen, t.ex. utrymmen av
förråds- och förvaringskaraktär. Denna åsikt

s. 232 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 232

framförs
även av många remissinstanser.

Även när del gäller
bjälklag och tak bör man beakla möjligheten till olika tekniska lösningar inom
en och samma byggnad. Ett typiskt exempel på detta är en industrilokal med
bullrande verksamhet. Med tilläggsisolering på lakets undersida kan man minska
bullerstörningen. På en annan del av taket, över t.ex, en lagerhall, utför man
kanske värmeisoleringen på ovansidan eftersom behovet att minska bullernivån ej
föreligger. Dessutom blir den utvändiga isoleringen ofta billigare än den
invändiga, särskilt om den kan kombineras med en renovering av lakets yiskikt,

2.2
Fönster

Planverket
framhåller med stöd av remissinstansema, alt man vid b y t e av fönster
alttid bör överväga att ersätta del traditionella tvåglasfönstret med ett som
fyller kraven för nybyggnad. Allmänt sett betyder detta att det traditionella
2-gtasfönslrel byts mol ett 3-glasfönster. Även andra lekniska lösningar som
förbättrar fönstrets k-värde kan tillämpas.

Behov av fönsterbyte finns
framförallt i byggnader uppförda före 1930. Det finns emellertid också samma
behov i en mindre det av de byggnader som uppförts under 1960-och 1970-talen,
där delar av fönsterbeståndet skadats av rötangrepp. Det är väsentligt att
skadeorsaken bland det nyare fönslerbeståndet utreds så alt liknande problem
kan undvikas i framtiden. Planverket och remissinstanserna anger ytteriigare
ett skäl titt att byta fönster. Detta är att man önskar förbättra fönstrets
Ijudreduktionstal. Specielll kan detta vara nödvändigt i fasligheter som ligger
längs trafikstråk. En förbättring av reduktionstalet från ca 25 dB(,\) titt upp
mot 35 dB(A) kan vanligen uppnås. Denna förändring upplevs av det mänskliga
örat som ungefär en halvering av ljudnivån i rummet.

Ett fönster som inte skall
bytas ut kan ändå förbättras med avseende på sina energiegenskaper. Bl. a.
finns redan nu lekniska möjligheler alt k o m p I e t -lera befintligt
2-glasfönsler med ytteriigare ett glas eller ersätta en av rutorna med en
2-glas isotermta. Det är ibland också möjligt alt byla ut inner- etter ytterbågen
mot en ny båge med 2-glas isotermta.

Många
av dessa metoder att förbättra fönster, kommer emellertid att fordra andra skäl
än energibesparing för att bli lönsamma.

Sådana omständigheter kan,
förutom behovet av förbättrad ljudisolering som nyss berörts, vara behovei av
alt minska kostnaderna för underhåll genom att vid byte eller ombyggnad välja
mindre underhållskrävande material. En annan omständighet kan vara att åtgärden
utföres i samband med all annan åtgärd måste vidtas, t, ex. byte av rötskadad
ytterbåge, byte av sönderslagen fönsterruta eller renovering av yttervägg.

De
hittills behandlade åtgärderna innebär att själva fönstrets konstruktion
ändras. Del finns emellertid även en annan typ av åtgärder, nämligen sådana som
ställer krav på att bmkaren vidtar lämpliga åtgärder under olika delar av

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 233

dygnet
och året, 1 första hand avses här persienner, fönsterluckor, markiser och
gardiner. Rätt använd kan sådan ulruslning ge ell inte oväsentligt bidrag lilt
vårt energisparande. Åtgärderna är beroende av användaren och
användningssättet. Även olika typer av reflekterande sotskyddsfolier kan
medföra energibesparingar,

2.3
Tätning

Med
begreppet tätning avses i det följande tätning mot luftläckage genom den s. k.
ktimatskärmen, dvs. genom fönster, dörrar, tak, väggar och golv eller mot I uft
rörelser inuti byggnadskonslruktioner. Del senare fallet avser då luftrörelser
(konvektion) som minskar den värmeisolerande funktionen hos konstruktionen.

Förulom
att det är av stor vikt från energihushållningssynpunkt att byggnader är täta
kan också flera hygieniska olägenheter undvikas. 1 första hand gäller detta
drag, som ofta medför att lufttemperaturen måsle höjas för alt man skall uppnå
acceptabel komfort i lokalerna. Även ojämn nedsmutsning kan bero på
luftrörelser. Tärningen får dock inte drivas så långt alt de hygieniska
gränsvärdena för luftkvalitet inomhus äventyras. Risken fördetta är störst vid
självdrags- eller fråntuftsventilerade byggnader. Vid byggnader med både från-
och tilluftsvenlilation finns ej risk för alltför låg luftomsättning.

Det
största luftläckagel förekommer enligt planverket och flera remissinstanser
vid fönster mellan k a rm och båge , mellan k arm och vägg och ibland även
mellan båge och glas. Även vid ytterdörrar är otäiheier vantiga, främst mellan
karm och dörrblad men även mellan karm och vägg.

Framför
allt i hus med trästomme i väggar och bjälklag förekommer enligl planverket
läckage vid anslutningar mellan olika byggnadsdelar, vid genom-föringar för
installationer i ytterväggar, och vid anslutning till bjälklag och slödbensvägg
i I l/2-planshus. Dessa luftläckage kan nedsätta de intilliggande
konstruktionernas värmeisoleringsförmåga. Ojämn nedsmutsning kan dessulom bli
en följd av sådana luftrörelser.

Planverket
och flera remissinsianser har uppfattningen att tälningsåtgärder har väsentlig
betydelse från energihushållningssynpunkt och att de samtidigt ger en ökad
komfort inomhus.

Flera
utredningar från KTH, CTH och LTH visar vilka brister som finns i vårt byggnadsbestånd
både när det gäller materialval till och uiförande av fönslertätningar,
Tälningslister av textilmaterial och skumgummi ska enligt högskolorna i regel
undvikas och i stället rekommenderas profilerade lister av t, ex, syntetiskt
gummi. Detta har bällre funktion och kan bedömas fungera under längre tid. En
riktig montering av listen är viklig och ofta kan mindre justeringsarbeten på
fönstret vara nödvändiga. Ibland kan det t. ex, vara nödvändigt alt förse
slora fönster med extra siängningsbeslag för att

s. 234 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 234

förhindra
för stor utböjning av bågen, och därmed olätheter, vid t. ex. vindbelastningar.
Även när det gäller tätning mellan karm och vägg finns det risk för felaktigt
utförande som kan förorsaka rötskador i fönsterkarmarna och väggkonstruktionen.
Tätning utvändigt med fogmassor synes exempelvis ha samband med många
rötskador.

Övriga
otätheter i klimatskärmen kan enligt planverket i vissa fall åtgärdas från
insidan genom att lister tas bort och spalter, sprickor osv. tätas med
mineralullsremsor, fogskum, tejp eller fogmassor. Använi material måste vara av
beständig kvalitet. Skumplastinjektering eller liknande åtgärder kan användas
för att hindra inläckande katluft från att sprida sig i väggar, tak och
bjälklag. Risken för fuktskador måste noga beaktas.

För
byggnader där ovanstående åtgärder inte är möjliga eller endast ger begränsad
effekt måste ktimatskärmen i vissa fall förses med ett helt nytt vindtätande
skikt.

2.4
Uppvärmningssystem

Planverket,
panninspekiionsuiredningen och respektive remissinstanser framhåller att
åtgärden dri fikon t ro 11 oc h i nj us teri n g a v oljeeldade
pannanläggningar är en mycket lönsam metod för energibesparingar. 1
remissvaren framhålls att även den enskilda villavärmepannan är lönsam att
åtgärda under fömtsättning all kontroll av fackman kan begränsas till cirka en
gång per år och att översyn av pannan i övrigt kan utföras av fastighetsägaren
själv.

Föratt kontrollera att
solavtagringar inte försämrar pannans verkningsgrad kan man utnyttia en
termometer för kontroll av rökgastem-pe ra t uren. Temperaturen höjs nämligen
när sotavlagringarna i pannan ökar. Metodenkaneniigt planverkei och
panninspekiionsuiredningen tiUämpas på alla typer av pannanläggningar. För alt
lemperaturmätningen skall vara meningsfull skall pannan naturligtvis solas
senast nären viss rökgastemperatur uppnås. En s, k. ekonomisotning kan
lämpligen bli aktuell då temperaturen stigit ca 50°C och kan utföras av
fastighetsägaren själv eller av driftspersonal i anläggningar lor
flerbostadshus och andra typerav lokaler. En föruisättning för
energibesparingar är således att pannan sotas när rökgastemperaturen uppnått
visst värde.

Byte
av oljebrän na rekan medföraatl koldioxidhalten i rökgaserna höjs. Detta kan i
viss utsträckning även uppnås genom trimning till minskad lufttillförsel.
Eliminerandet av överflödig lufttiltförsel innebär att pannans verkningsgrad
förbättras. Åtgärden byte av oljebrännare i delar av pannbe-ståndet
rekommenderas såväl i panninspektionsutredningen om i planverkets rapport.
Remissinstanserna delar i stort denna uppfattning. De underslryker

s. 235 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 235

liksom
planverket emellertid behovet av en kvalificerad bedömning av om det i det
enskilda fallet är lönsamt att göra utbytet.

Genom
alt installera automatiska rökgasspjäll på oljeeldade pannor kan, enligt
planverket, viss energibesparing uppnås, men metoden är endasl av intresse för
medelstora och slörre anläggningar.

Åtgärden anslutning till
fj ärrvärmenät anser planverkei bör föregås av en grundlig utredning på
kommunal nivå. Flera remissinstanser påpekar att inverkan av kutvertförluster
och erforderiig pumpenergi i kombination med utglesning av
distributionssystemet genom att de anslutna byggnaderna blir föremål för
energibesparande åtgärder, kommer att medföra försämrad ekonomi och lägre totat
energibesparing. Sektionen for maskinteknik vid KTH påpekar också att
skillnader i verkningsgrad mellan fjärrvärmecentraler och mindre
pannanläggningar kan bedömas minska, vilkel ytterligare försämrar fjärrvärmens
lönsamhet. Av stort intresse äremellertid enligl VVS-lekniska föreningen
utbyggnad av Qärrvärmesystem som utnyttjar kraftvärme eller spillvärme från
industriella processer. Energibesparingar genom anslutning till fjärrvärme samt
utnyttiande av kraftvärme och spillvärme behandlas dock inte inom ramen för
åtgärdsprogrammet för energibesparing inom byggnader. För denna omfattande
fråga hänvisas i övrigt till de utredningar som pågår genom
industridepartementet, och till energikommissionens arbeten. Utnyttiande av
spillvärme påverkar naturligtvis energisparprogrammet. Det är av mindre
intresse att vidta energibesparande åtgärder i byggnadsbestånd som kan
försörjas med billig uppvärmningsenergi från kraftvärme och spillvärme. 1
vissa fall kan det t. o. m, vara önskvärt att kunna styra tillgängliga
investeringsresurser över till spitlvär-meutbyggnaden genom att för viss tid
uppskjuta investeringar i energisparande i enskilda byggnader. En motsvarande
situation kan uppstå vid ett genombrott för en ny teknik genom
solvärmecentrater för grupper av byggnader enligt avsnitt 4.8.1.

En
ålgärd som kan ge påtagliga besparingar är anslutning av små värmesystem titt
befintliga större värmecentraler. Metoden innebär alt man ulnyttjar
möjligheterna till hög verkningsgrad i en stor rationellt driven anläggning där
viss överkapacitet finns. Innan denna åtgärd vidtages så måste dock en noggrann
plan för värmeförsörjning upprättas. Självfallel fordras också en genomarbetad
ekonomisk kalkyl över åtgärden. Till denna typ av åtgärd hör även anslutning av
mindre värmesystem till relurtedningar i ett Oärrvärmesystem anslutet till
kraftvärmeverk. Pågående forskning och utveckling inom områdei lågtempererade
uppvärmningssystem kan väntas leda lill ett vissl utnyttiande av denna åtgärd.
Energibesparingen blir i dessa fall i det närmasle 100 %. åtgärden. Till denna
lyp av ålgärd hör även anslutning av mindre värmesystem till returledningar i
ett fjärrvärmesyslem anslutet till kraftvärmeverk.

s. 236 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 236

Pågående
forskning och utveckling inom området lågtempererade uppvärmningssystem kan
vänlas leda till alt visst utnytiande av denna åtgärd. Energibesparingen blir i
dessa fall i del närmaste 100 %.

Genom
i ns ta t lat ion av värmepu m p i därför lämpade småhus kan enligt planverket
betydande energibesparingar uppnås för det enskilda huset. Verket påpekar
emellertid att åtgärden förutsätter bl, a, att konventionellt värmesystem
eller tillsalsvärme finns lillgänglig för alt klara uppvärmningsbehovet
vid kylig väderlek då värmepumpens värmefaktor är låg och risk för påfrysning i
förångaren föreligger. Institutionen för byggnadsteknik vid KTH påpekar att
för många installationer sker tillsatsvärmningen med el som i så fall vid
omfattande tillämpning kommeratt höja toppbelastningen på elnätet. Detta
förhållande utgör således en viss begränsande faktor för användningen av
värmepumpar. Andra energiformer än el skulle exempelvis kunna utnyttjas. Ett
annal tillämpningsområde av slort iniresse där dylika hinder ej föreligger, är
värmepump för värmning av tappvarmvatten med energi ur
ventilationsanläggningens frånluft, Markytvärme utgör ett intressant
ytterligare alternativ som värmekälla för värmepumpsinstallationer.
Byggnadsstyrelsen, institutionen för byggnadsieknik vid KTH och
VVS-lekniskaJÖreningen delar planverkels uppfattning. Inga andra
remissinstanser har tagit upp ämnet.

2.5
Ventilation

Även
i den här frågan delar remissinstanserna i stort planverkets uppfattning.
Mycket stora vinster kan, enligl planverket, göras genom en injustering av
luftflöden till de värden som anges i byggnormen. Injustering och
flödesminskning ned lill dessa värden fordrar emellertid för bostäderna
möjligheter till forcering av luftflödet i kök och vissa andra utrymmen. I
många äldre anläggningar försvåras eller omöjliggörs dock injusteringen av
läckage i kanalsystemel. Verket anser alt många av våra
ventilationsanläggningar utnyttias myckel oekonomiskt i dag, bl. a. beroende på
att underhållsarbetet (igensättningar osv.) blivit eftersatt. Injusteringsålgärder
bör därför sättas in i alla typer av byggnader med fläktstyrd ventilation.
Samtidigt bör en rutin för drift, underhåll och kontroll införas som
säkerställer alt anläggningen kan drivas effektivt.

t
byggnader med fläktstyrd ventilation kan, enligt planverket, komplettering med
drifttidsstyrning vara lämplig. Verket bedömer all denna åtgärd är mest
iniressani i lokaler där ventilation endast behövs under vissa delar av dygnet
eller veckan, exempelvis i skolor, varuhus, konior eller industrilokaler.
Speciella hänsyn måsle naturiigtvis tas i byggnader som använder luft som
värmebärare för uppvärmning eller kylning.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 237

Det
har tidigare varit vanligt med ett gemensamt ventilationssystem för stora
byggnader med varierande verksamhel i lokalerna. Genom uppdelning av
ventilationssystemet i mindre enheter som samtidigt anpassas till behovet av
brukstider och luftflöden anser planverket att avsevärda energibesparingar kan
uppnås i vissa fall.

Installation
av utrustning för återiuftsföring vara lämplig i byggnader som värms eller kyls
med ventilalionstuft, alltså främsl i olika typer av lokaler. Dessa system
arbetar ofta med avsevärt högre uteluftflöden än vad som är motiverat av
hygieniska skäl enligt planverket. Placeringen av till- och frånluftsaggregalen
och därmed behovet av ytterligare kanalisering är av avgörande betydelse för
investeringsutgiflens storlek. I vissa.typer av industrier och inom vårdsektorn
är återiuftsföring ej tillåten av hygieniska skäl.

Värmeåtervinning
ur frånt u ft kan i första hand bli aktuell i byggnader med fläktstyrd titt-
och frånluftsvenlitation. På marknaden finns i dag ett stort antal varianter av
värmeväxlare för ventilalionstuft.

Inom
ventilationslekniken är utvecklingen av värmeväxlare och kompletta aggregat med
värmeväxlare särskilt intressant med hänsyn till användning i befintliga
byggnader. Nya typer av värmeväxlare med hög verkningsgrad införs sedan några
år på marknaden. Med tiden kan kostnadema för dessa aggregat komma att
ytterligare minska, men redan idag ulgör de en relativt konkurrenskraftig metod
för energibesparing. Ökade kunskaper om försmutsning och kostnader för skötset,
bl. a. krav på filter för skilda miljöer, kommer att medföra säkrare kalkyler.
Bättre meloder för reglering av graden av värmeåtervinning kan väntas bli
utvecklade. Under förhållandevis stor del av året ger dessa effektiva
värmeväxlare en alltför hög temperatur för tilluften, varför någon form av
förbigång bmkar anordnas så att man under varma perioder sommarlid kan tillföra
huset så sval luft som möjligt.

En
annan metod för värmeåtervinning ur ventilalionstuft är i n s t a 11 a -tion av
värmepump för ta pp va rm va tte n vä rm ni ng i flerbostadshus. Denna
tillämpning är ny men mångårig erfarenhet finns från användning av värmepumpar
i de aktuella storieksklasserna.

I
byggnader med kylanläggningar finns, enligt /overAp? och remissinstanserna
ofla möjlighet att återvinna kondensvärme. Kylinstallationer finns i många
typer av industrilokaler och lager liksom i livsmedelsbutiker och sjukhus. En
begränsande faktor är att behovet av värme ofta är lågt under de perioder när
kylanläggningen är i drift. För bl. a. livsmedelsbutiker anser dock verkei att
man bör kunna utnyttja denna möjlighet till besparing.

Med
hänsyn titt energihushållningen är det angeläget att minska behovet av
komforikyla sommarlid även om detta energibehov är litet i förhållande lill det
totala behovet för uppvärmning. Besparingar kan enligt planverket bl.a. ske
genom att byggnadsslommen och inredningen kyles nattetid med hjälp av
ventilationsanläggningen. Komfortkyla utnyttjas framför allt i kontor och
varuhus och viss kyleffekl kan uppnås

s. 238 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 238

genom
att hålla ventilationsanläggningen i drift nattetid med slort uteluftsflöde.
Kylanläggningen skall naturligtvis då vara frånslagen.

2.6
Styr- och reglersystem

Åtgärder
i styr-och regtersystemel definieras här som sådana som ger energibesparingar
genom temperatursänkningar i rum och byggnader.

Inreglering av uppvärmn i
ngssystem kan genomföras i alla byggnader som har värmesystem med vatten- etter
luftburen värme. Åtgärden innebär att den cirkulerande värmebärande
vattenmängden fördelas mellan skilda lägenheter, rum och varmare på ett sätl
som överensstämmer med respektive utrymmes värmebehov. Del är i överensslämmelse
med planverkets uppfattning angeläget att skapa tillfredsställande resurser för
att klara även mer komplicerade inregleringar. Tillgången till utbildad
personal som behärskar denna beräknings- och utförandeteknik är emellertid för
närvarande begränsad. Förenklade beräkningsmetoder avses bli utvecklade genom
byggforskrungsrådet. Vidare innebär inreglering av uppvärmningssystem ibland
att ett flertal radiaiorventiter måste bytas. Enligt planverket förutsätter åtgärden
inreglering även ofla, alt värmesystemet är utrustat med s. k. stamventiler i
huvudrörledningar. Sådana är ovanliga i äldre hus och måste i vissa fall
installeras. En komplikation är därvid, som flera remissinstanser påpekar, att
de dimensioner som använts i många äldre installationer inte tillverkas längre.
Därför måste man räkna med förhållandevis omfattande rörarbeten. Även utbyte
av hela radiatorer kan behövas i vissa fall. Efter en genomförd inreglering av
uppvärmningssystemel skall, enligt planverkets mening, radiatorventilerna kunna
låsas i inställt läge på ett säkert sätt och ett protokoll upprättas över
förinställningsvärdena. Kontroll av effekten av inregleringen kan ulföras
enbart under uppvärmningssäsongen och då endast under molniga dagar då
solinslrålningen inle omöjliggör rättvisande temperaturmätningar. Planverket
ifrågasätter om man inte skall ställa krav på viss sakkunskap hos sådan
personal mot bakgmnd av alt dets möjligheterna till energibesparing vid korrekt
genomförande av åtgärden är betydande, dels hänsyn till utsatta grupper,
exempelvis äldre personer, måste iakttagas. Rumstemperaturen får inte i sådana
fall bli varaktigt alllför låg och under den komfortgräns som gäller för dessa
grupper. Praktiskt innebär detta att inregleringen måste utföras noggrant och
med sakkunskap om energibesparingen skall uppnås utan komfortstörningar. Ett
betydande utbildningsbehov föreligger.

Planverket anser vidare
att man med hjälp av en utetemperaiur-styrd automatisk shuntulrusiningför
styrning av framled-ningstemperaturen kan erhålla energibesparing i byggnader
där vattenburen centralvärme finns installerad.

En åtgärd som redan
tillämpals i relativt stor omfattning är, enligt planverket, inmontering
av lermostatiska radiaiorventiter.

s. 239 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 239

Remissinstanserna
delar denna uppfattning. Erfarenhetema av denna åtgärd är enligt planverket
mycket varierande. Del är därför motiverat med en viss försiktighet i
bedömningen av den energibesparing som radiatortermosta-tventiter av nuvarande
utförande kan medföra. Forskning och utveckling över funktion och konstruktion
för termostatventiler är angelägen och pågår i viss utsträckning. Målsättningen
är bl. a. att utarbeta kravspecifikationer för olika tillämpningar och att ange
metoder för beräkning av möjlig energibesparing. Teknisk utveckling kan leda
lill att termostatventiler i ökande utsträckning kommeratt användas i samband
med inreglering av uppvärmningssystem. Detta kan i sin tur leda lill enklare
och säkrare meloder för inreglering.

Driftiidsstyrning av upp
vä rm n i ngssystemel, för sänkning av rumstemperaturen i bostäder nattetid
eller under andra tider då lokaler ej utnyttjas, kan enligt planverket ge
energibesparingar i storleksordning 2-3 % av nettoenergiförbrukningen i vissa
byggnader. Energibesparingen blir större, upp lill 10 96 av
neltoenergiförbrukningen, om temperatursänkningen kan ske under längre
tidsperioder, exempelvis veckoslut. I första hand anser planverket att metoden
bör tillämpas i lokaler av typen industrier, kontor, skolor, etc, där
sänkningen av temperaturen kan genomföras under längre perioder än för
bostäder. Planverkets uppfattning delas av flera remissinstanser. Kostnaden för
åtgärden är låg men starkt beroende av vilken reglerutrustning som redan finns
installerad i huset. Viss regleruirusining medger också alt en stor del av den
s.'k. gratisvärmen från solinslrålning, elljus, apparater, osv., kan användas
för rena uppvärmningsändamåt. Forskning och utveckling inom områdei över s. k.
intermittent uppvärmning. Denna innebär att värmeenergi tillförs byggnaden på
ett periodiskt sätt, bl. a, styrt efter tillgången på gratisvärme från
solinstrålning, elljus, apparater, osv. Husets temperatur tillåts svänga inom
vissa givna gränsvärden och byggnadens värmekapaciiet i stommen utnyttjas för
korttidslagring av värmeenergi.

2.7
Övriga åtgärder

De
remissinstanser som behandlat frågan om individuell mätning delar planverkels
uppfaltning all denna åtgärd inte påverkar energiförbrukningen direkt. För att
en besparingseffekt skall uppstå måsle de boende ha reella möjligheter att
påverka energiförbrukningen. Vidare måste de motiveras alt utnyttja denna
möjlighet. Individuell debitering måste givetvis också införas.

Del
är tänkbart med individuell mätning för aU energiförbrukning i bostäder,
P/owvez-ef diskuterar i sin rapport endast mätning av elförbrukning och
varmvattenförbrukning.

Energiförbrukningen
för uppvärmning i fjärrvärmeförsörjda småhus kan mätas med s, k,
värmemängdsmätare. Detta sker redan i dag i viss utsträckning. Mätaren består
dets av en vattenmätare som mäter den

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 240

vattenmängd
som genomströmmar huset eller husets värmeväxlare, dels av två termometrar,
varav en mäter temperaturen på vattnet före och en efler huset.

När
del gäller mätning av energiförbrukningen för uppvärmning i sådana
flerbostadshus, där annan energiform än elektricitet används, ställer sig
mätning av den tillförda energin såväl komplicerad som kostsam. Värme tillförs
dessutom en lägenhet inte endast genom värmesystemet.

Det
är därför från teknisk synpunkt diskutabelt att enbart mäta den genom
värmesystemet tillförda energin. Vid bl, a. tekniska Jäkulleten vid Lunds
universitet pågår utveckling av ett system där uppmätning av temperaturen i
lägenheter läggs till grund för beräkning av energiförbrukningen. Systemet
förefaller enkelt men har den nackdelen att fönstervädring kan snedvrida
resultatet. Möjlighet finns dock att stänga värmetillförseln vid fönsteröppning,
en metod som dock ännu är i forskningsstadiet. Problemet att ge varje lägenhet
en tillfredsställande reglermöjlighet kvarstår och måsle lösas innan mätmetoden
kommer till användning.

Bland
övriga åtgärder anser planverket att tilläggsisolering av apparaier och rör kan
vara lämpligt alt ulföra i lokaler där befintliga installationer ger upphov
till övertemperaturer. Dessutom är åtgärden nödvändig i ouppvärmda utrymmen.
När det gäller utförandel kan utrymmesbrist och andra faktorer, t. ex, pannans
utformning, i vissa fatt göra ålgärden lekniskt svår och myckel
kosinadskrävande.

Planverket
anser vidare all det är möjligt att byta belysningsarmaturer mot sådana som är
avsedda för lampor med slörre Ijusulbyte och att gå över från allmänbelysning
till punktbelysning i vissa lokaler. Detta är möjligt om altmänbelysningen är
mycket hög och kan minskas lill en lägre nivå. Åtgärden i sig medför att den så
kallade "gratisvärmen" minskar, vilkel kan ha såväl positiva som
negativa effekter.

Åtgärder
som berör energiförbrukningen för tappvarmvatten avser, förutoiTi individuell
mätning, produktion, distribution och konsumtion. Sommartid,då den ordinarie
pannanläggningen härtåg utnyttjning,äranläggningens verkningsgrad ofta låg. I
flera fall kandet enligt planverket vara av intresse att installera
elvarmvallenberedare för sommardrift eller i störreanläggningaren sä rs k i Id
oljepanna för varmvattenberedning. Denna kan då dimensioneras efter behovei för
varmvattenberedning. På så sätl anser planverket att en högre
årsmedelverk-ningsgrad kan erhållas. Även solvärme är akluell för beredning av
varmvatten sommartid. I dessa sammanhang är det viktigt att observera risken
för korrosion i pannan under avslängningstiden.

Åtgärderna
på distributionssidan avser främst d rifltidsstyrning av
lappvarmvattencirkulation. Åtgärden är lämplig att utföra i byggnader med långa
varmvattenledningar, t. ex. skolor, kontors- och industrilokaleroch andra
byggnader där verksamhet inte pågår konlinueriigt. För ålgärden krävs alt
särskild ulruslning för driftiidsstyrning av cirkula-

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 241

tionspumpen
installeras.

På
konsumtionssidan päpekar planverket alt det kan vara möjligt att erhålla
besparingar genom sän k n i ng av varm vattentem peraturen . Det finns dock
flera möjliga åtgärder på konsumtionssidan som verket inte närmare diskuterar.
Som exempel kan nämnas installation avtryckredu-ceri ngs ven ti I etter flödes
regu la tor, termostatblandare och strålsamlare för t u fti n bla nd n i ng,

2.8
Nya lokala energikällor

Planverkei
behandlar också nya lokala energikällor i sin rapport. Endast några få
remissinstanser och främst byggforskningsrådei och inslitulionenför
byggnadsieknik vid KTH behandlar frågan. De som tar upp den är emellertid
överens om att väsenttiga besparingar på sikt kan göras med hjälp av nya lokala
energikällor.

Planverket
anger alt solvärmesystem kan vara av antingen passiv eller aktiv typ. De
passiva systemen bygger på att byggnaden skall vara anpassad så att solvärmen
kan fångas in, I ett aktivt system används särskilda sotfångare och värmetager,
t, ex. en vattentank för magasinering av värmen.

Aktiva
lågtemperatursysiem behandlas av planverket. Här kan enligt verket det
ordinarie vattenburna eller luftburna distributionssystemet och dess varmare
användas. Radiatorerna i ett sådant vattenburet system är oftast dimensionerade
för 80-gradigt vatten vid lägsta utomhustemperatur. Undersökningar
finansierade av byggforskningsrådet har dock visat att värmarnas storiek ofta
är betydligt överdimensionerade, varför lägre temperaturer kan användas även
vid de lägsta utomhustemperaturerna. En ytteriigare bidragande fakior lill
della är del minskade värmebehov som erhålls genom all andra energibesparande
åtgärder utförs.

Solvärmesystem
för beredning av tappvarmvatten under sommarhalvåret finns lillgängliga i dag.
De är emellertid fortfarande relativt dyra. Planverket och inslitulionenför
byggnadsteknik vid KTH anser emellertid att uppvärmning av tappvarmvatten på
sommaren bör kunna bli det första praktiska användningsområdet för
solvärmesystem i större skala. Det är också rimligt att anla att priset kommer
att gå ner när produkten kommer ut i marknaden i större utsträckning.

Vindenergi
kan på mekanisk väg omvandlas titt elektricitet och värme. Tekniken för
tillgodogörande av vindens rörelseenergi har under senare år utvecklats. Man
har hittills koncentrerat sig på elproduktion i stor skala. Enligt nämnden för
energiproduklionsforskning finns det från mitten av 1980-talet förutsättningar
föratt producera belydande mängder vindenergi i Sverige,

Planverkei
framhåller alt mindre vindkraftverk för energiförsörjning av enstaka
fastigheter också har aktualiserats men att det härvid främst blir fråga

16
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 242 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 242

om
tillsalsenergi. Vidare anser verket att sådana anläggningar knappast kan komma
till en mera allmän användning inom områden med tätbebyggelse med hänsyn främsl
till de butterstömingarsom följer med ett vindkraftverk. Det finns dock slora
glesbygdsområden i Sverige där en framtida användning av vindenergi kan fä
betydelse.

Med
jordvärme som lokal energikälla avses dels geotermisk energi, dvs. värme från
jordens inre, dels ytjordvärme, dvs. sotvärme som tagras under sommaren i
jordens ytskikt. Föratt kunna tillvarata den geotermiska energin krävs borrhål
titt ett djup av storieksordningen 2-3 km i södra Sverige, i mellersta och
norra Sverige troligen avseväri djupare. Utvecklingen inom området pågår och
flera projekt kommer att genomföras inom några år,

Titlvaratagandet
av ytiordvärme är kopplat till användningen av värmepump. Åtgärden kan
tillämpas där det finns relativt stora fria markområden. För värmepumpen kan
även, såsom tidigare nämnts, andra värmekällor användas utan principiella
skillnader,

2.9
Metod- och produktutveckling

Avslutningsvis
skall här något beröras den lekniska utveckling som man erfarenhetsmässigt vet
kommer all drivas fram som en följd av att intresset för energisparande
åigärder i befintlig bebyggelse ökar. Denna utveckling torde resultera i nya
produkter och nya arbetsmetoder, vilka är speciellt anpassade för de
energisparande åtgärderna. Nya produkter och meloder är redan i ell långt
framskridet utvecklingsstadium och resullal kan förväntas redan underde
närmaste åren. Såsom exempel kan nämnas system för utvändig och invändig
tilläggsisotering av ytterväggar och bjälklag, 2-glas isolerrutor med högt
värmemolstånd genom alt luft ersätts med en mera värmeisolerande gas samtidigt
som glasytan beläggs med ett genomsiktligt skikt som också minskar
värmeföriuslerna. När del gäller åigärder inom instatlationssektorn pågår
ulveckling bl, a, av styr- och reglerutrustning, nya värmeväxtarsystem samt
förbättringar av värmepumpsystem.

Inslitulionenför
byggnadsteknik vid KTH anser alt det nödvändiga utvecklingsarbetet när del
gäller energisnålt byggande även kan komma alt öka Sveriges försprång och
medföra att svensk byggindustris konkurrenskraft ökar på den internationella
marknaden. Detta bör naturiigtvis beaktas när besparingsmöjligheternas
konsekvenser skatt bedömas.

Omvänt
är del också väsentligt att utvecklingen av produkter och metoder
internationellt noga följs upp så att vi utnyttjar möjligheterna alt anpassa
nya idéer lilt inhemska förhållanden.

Det är emellertid inte
enbart energitekniken som behöver utvecklas. Genomförande av ett omfallande
sparprogram innebär dels alt ombyggnads-och reparationsverksamheten
måsteöka.dels att bebyggelsen fö.rsesmed nya och omfattande inslag av ny teknik
som måste förvaltas sakkunnigt för att ge avsedda resultat. Det behövs därför
också en omfallande forskning och

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 243

utveckling
inom områdena ombyggnad och förvaltande om energisparprogrammet skall kunna
genomföras med gott resultat och rimlig kostnad.

Vidmakthållandet
av uppnådda energibesparingar ställer stora krav på drift, skötsel och
underhåll av framför allt instatlationsteknisk utrustning. Metodutveckling och
forskning inom detta område är angelägen.

3
Beräkningsförutsättningar 3.1. Tillgängligt bestånd

Vid
en bedömning av de totala sparmöjligheterna i det befintliga byggnadsbeståndet
är det nödvändigt att känna till beståndels omfattning. År 1975 fanns enligt
planverket 1,47 miljoner lägenheter i småhus och 2,06 miljoner lägenheter i
flerbostadshus. Beståndet av övriga lokaler anger verket till cirka 380
miljoner m byggnadsvolym medan industrins lokaler anges till cirka 250 miljoner
m byggnadsvolym. Analyserna i det följande är baserade på planverkets uppgifter
om tillgängligt byggnadsbestånd. En mindre korrigering har dock gjorls. Den
innebär att den del av induslrins lokaler som avser kontor, har överförts litl
"övriga lokaler". Genom naturlig avgång (rivning, sanering etc)
minskar det befinttiga beståndet.

Planverkei
har beräknat nettoavgången av småhus till 15 000 lägenheter per år och
nettoavgången av flerbostadshus till 10 000 lägenheter per år. Enligt verket
finns inget underlag för en motsvarande bedömning av utvecklingen för övriga
lokaler.

I
de fortsatta övervägandena har utgångspunkten också varit att en åtgärd med
kort brukstid kan utföras i ett större bestånd än en åtgärd med lång brukstid.
Del beror på att man inte gärna utför en åtgärd med mycket lång livstid i en
byggnad med begränsad återstående livstid. Till detta kommer begränsningar i
möjligheterna att åtgärda det befinttiga beståndet, till följd av
arkitektoniska, kulturhistoriska och andra miljömässiga faktorer.

Det
äremellertid endast i en diskussion om maximalt möjlig besparing som det
befintliga beståndets omfattning är av intresse, I de följande beräkningarna
anges antal åtgärdade lägenheter respektive åtgärdad lokalvolym för varje
åtgärd.

3.2
Klimatrörutsättningar

Titt
grund för beräkning av värmeförbmkningen i hus används ortens värme
förbrukningstat mätt i antal graddagar eller gradlimmar. Värmeförbrukningstalet
bygger på en summering över tiden av uleluftens temperaturunderskott i
förhållande till inomhuslemperaturen.

Den
energi en byggnad förbrukar för uppvärmning kommer emellertid inte

s. 244 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 244

enbart
från uppvärmningsanordningen. Värme tillförs också byggnaden från personer,
elektriska apparater, belysning, varmvatten och dagsljusinstrålning, s. k.
gratisvärme. Om man skall fä överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt
värmeförbrukning måste man således ta hänsyn titt gratisvärmen. Detta har
sedan gammall gjorts genom att beräkna inomhuslemperaturen efter 17°C i
stället för 20°C samt genom alt anla att lillskottsvärme inle behövs förrän
dygnsmedettemperaturen ute går under ca t2°C på hösten och efter det att
dygnsmedeltemperaturen går över ca 10°C på våren. Detta är således erfa ren
helssiffror och de bygger helt naturligt på kunskap om förhållandena då
byggnader inte isolerades efter kraven i dagens lagstiftning.

Den
traditionella beräkningen av gradiimmarna kan emellertid inte användas för alt
beräkna värmeförbrukningen i välisolerade hus. Gratisvärmen kan nämligen under
tång tid av uppvärmningssäsongen täcka hela uppvärmningsbehovet, varvid
värmeförbrukningstalet påverkas. Detta gäller dock endast under förutsättning
att värmesystemet är så utformat att gratisvärmen verkligen kan tillgodogöras.
När det däremoi gäller att beräkna effekten av energisparande åtgärder i
befintliga hus, bör denna beräkning ske med utgångspunkt från verktiga
temperaturer, Gratisvärmen förändras nämligen inte av en energisparande åtgärd.

Det
principiellt viktiga är att en besparing innebär en minskning av de totala
förlusterna och att denna minskning inte påverkar den s. k. gratisenergin utan
hell skatt tillgodoräknas den tillförda energin.

Vid beräkning av detta
värmeförbmkningstal måste variablerna inomhustemperatur, utomhustemperatur och
uppvärmningssäsong bestämmas. Som medelort för Sverige väljs Stockholm eller
Örebro. Medeltemperaturen utomhus under etdningssäsongen är cirka -t-2 grader
för båda orterna och uppvärmningssäsongens längd 240-250 dygn. Med en
inomhustemperatur i bostäder på 23°C blir värmeförbrukningstalet 120 000-130
000 gradtimmar. Planverket samt flera remissinstanser påpekar att
inomhuslemperaturen fortfarande är hög. I kapitel 4,6, där
energibesparingsmöjligheter genom temperatursänkning redovisas, kommer spridningen
av inomhustemperatur att diskuteras. Eftersom inomhustemperaturer på 23°C som
medelvärde för uppvärmningssäsongen, inte är i överensstämmelse med god
energihushållning, måste en av de första åtgärderna tor energibesparing vara
att sänka inomhuslemperaturen och därmed antalet gradtimmar.

En
sänkning av inomhuslemperaturen uppfattas av många människor som en minskning
av komforten. En medeltemperatur på 23°C innebär nämligen inte att alla har
denna värmekomforl. 1 ett slorl anlal lägenheter är temperaturen betydligt
högre medan den i andra lägenheter är lägre. För ett fierbostadshus kan det,
vid en medeltemperatur av 23''C, betyda att temperaturen i den kallaste
lägenheten är 20° och i den varmaste 25°C, En central sänkning av
medeltemperaturen" med t. ex. 2°C skulle i sådana fall fä lill följd att
temperaturen i den kallaste lägenheten kommer att ligga vid ca

s. 245 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 245

t8°C.
Temperatursänkningen innebär i detta fall en komfortminskning. I den varmaste
lägenheten skulle temperaturen sjunka från 25°C lill 23°C, vilket -utom i
extremt dragiga och dåligt värmeisolerade hus -skulle innebära en höjning av
komforten.

De
tekniska åtgärderna påverkar temperatursänkningsmöjlighelema olika. Då flera
åigärder kombineras kan dessa även påverka varandra. Dessa positiva och
negativa effekter är delvis inte klarlagda. Av den anledningen kommer
besparingsmöjligheter genom temperatursänkning inte all tillgodoräknas de
enskilda åtgärderna i de fortsatta beräkningarna.

På
grund av osäkerheten när det gäller möjligheten att bedöma inomhuslemperaturen
i dag, medborgarnas vilja all sänka inomhuslemperaturen och olika åtgärders
inverkan på temperatursänkning har ingen besparing titt följd av
temperatursänkning utan att andra åtgärder utförs medräknats.Åtgärder som
medför energibesparingar genom temperatursänkning redovisas i avsnitt 4.6,
styr- och reglersystem. Del är emellertid rimligt att anta att det finns
besparingsmöjligheter utan investeringsutgifter. I bedömningen av de följande
beräkningarna bör detta hållas i minnet.

Ju
högre värmeförbmkningstal man räknar med desto större blir besparingen av
vidtagna åtgärder utan att åtgärden kostar mer. När man räknar med ett högre
värmeförbrukningslal antar man således att brukarna inte har sänkt
inomhuslemperaturen ännu och heller inte kommer att göra det efter det att
energisparåtgärder vidtagits.

Planverket
har i sin slutliga rapport räknat med värmeförbrukningstalet 110 000
gradlimmar. Energikommissionens expertgrupp C har i en preliminär rapport
räknat med 120 000 gradtimmar i bosläder, 110 000 i övriga lokaler och 100 000
i industrins lokaler. Rapporterna har angivit Örebros respektive mellansvenskt
klimat som dimensionerande, medan däremot ingen av rapporterna anger vilken
inomhustemperatur som ingår i beräkningarna. Flera remissinstanser anger 130
000 gradtimmar som beräkningsgrund.

1
de följande beräkningarna har i likhet med planverket räknats med 110 000
gradtimmar i bostäder. För offentliga lokaler och övriga lokaler används i
fortsättningen 100 000 gradtimmar. Det motsvarar en uppvärmning till ca t°C
lägre temperatur än i bostäder, I industrilokaler är temperaturen vanligen ännu
lägre varför 90 000 gradtimmar kommer att användas för denna lokallyp i de
fortsatta beräkningarna.

1
den slutliga sammanställningen av besparingsmöjligheter (avsnitt 5.5) visas vad
andra antaganden om anlalet gradlimmar för för konsekvenser.

3.3
Investering, underhälls- och driftkostnader, brukstid

För
varje typ av åtgärd redovisas beräknad erforderlig investering för att nå olika
energisparmål. De investeringar som skatt belasta en samhällelig kalkyl är de
merkostnader som blir följden av energisparprogrammet. Dessa skatt således inte
inkludera t, ex, utgiften för fasadskikt om detta ändå

s. 246 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 246

skulle
ha bytts ut.Den utgift som skall belasta den samhälleliga kalkylen är i sådana
fatt förutom del värmeisolerande materialet och av tiltäggsisoleringen direkt
föranlett merarbete bara de eventuella merkostnaderna för ett dyrare
ersättningsmaterial. Om energisparprogrammet innebär att renoveringarna eller
ersättningsinvesteringarna tidigareläggs skall den samhälleliga kalkylen
belastas med en ränta på den andel som motsvarar renovering och ersättning av
material. Räntekostnaden blir beroende på hur många år lidigare ersättningsinvesteringen
kommer att äga rum.

Även
de totala utgifterna kommeratt redovisas. Dessa innefattar således också
exempelvis heta utgiften för treglasfönster även ombyteskulte ha skett. Vidare
innefattas utgiften för samtliga ytskikt. De anspråk på resurser som
energisparprogrammet kommer att ställa är därför betydligt mindre än de lotala
utgifterna.

Enligt
statens industriverk {S\ND 1977:5 byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri)
kan de totala investeringarna i reparationer och ombyggnader bedömas uppgå till
mycket stora belopp, se tabell 3.1.

Tabell
3.1 Investering för reparation och ombyggnad (Källa SIND 1977:5 Byggnadsindustri
och byggnadsmaterialindustri)

miljarder kronor inklusive moms: 1975
1980 1985

Bosläder Övrigt

5,5 10,1

6,3 7,7 11,3 12,4

Summa

15.6

17,6
20,1

Kostnadsläget
1975 har använts i industriverkets rappon.

Kostnaderna
har räknats upp med 7.2 % till kostnadsläget under första kvartalet

1977,

Av
de utgifter som går till reparationer och ombyggnader dvs, ca 15 miljarder kr,
per år torde ca 5 96 kunna avse sådana reparationer och ombyggnader som utförs
i samband med vissa energibesparande åtgärder. Det innebär att under en
tioårsperiod ca 7 miljarder kr. ändå skutte ha satsats på fasadrenoveringar,
fönsterbyten och liknande åtgärder. I kapitel 4, där besparingsmöjligheter och
invesleringsutgifler för resp. åtgärder redovisas, behandlas denna fråga
vidare.

1
alla jämförelser med planverket eller remissinstansema ingår mervärdeskatt i de
angivna beloppen. Orsaken titt detta är att verket och remissinstanserna
inkluderat denna i sina kostnadsuppgifter. Mervärdeskatten bör emellertid inte
belasta en samhällsekonomisk kalkyl avseende lönsamhet för energisparande
åtgärder. Följande exempel belyser detta.

Antag
att produktionen av mineralull inte kan ökas, och att vi inte heller kan
importera varan. Om mineralull då skall användas för energisparande

s. 247 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 247

åtgärder
i det befintliga byggnadsbeståndet måste den tas från annan användning, t. ex.
nybyggnation. Det relevanta priset att använda i en samhällelig kalkyl är då
priset inklusive mervärdeskatt, eftersom man inom nybyggnationen av
betalningsviltighelen att döma tillmäter mineralullen detta värde. Om vi i
slällel antar att produktionen av mineralull kan ökas, är det den
resursuppoffring som behöver göras föratt producera mineralull, som är den
kosinad som är relevant i en samhällelig kalkyl. Mervärdeskatten skall då
naturligtvis inte inkluderas. Om man inte kan öka produktionen utan måste
importera mineralull, är del import priset på mineralull som är relevant. Inte
heller i delta pris skall mervärdeskatt inkluderas.

Av
den redogörelse över förhållanden i byggmaterialindustrin som ges i kapitel 7
framgår att produktionen kan ökas och att importmöjligheter föreligger.
Mervärdeskatten bör således inle inkluderas i den samhälleliga kalkylen av
utgifter och kostnader för energisparande åtgärder.

I
sammanfattande bedömningar i tabell- eller figurform kommer därför
investeringsutgifter och kostnader att redovisas utan mervärdeskatt. Det
redovisade kostnadsläget avser första kvartatet 1977.

Många
energisparande åtgärder kräver underhåll för all ge avsedd effekt i
fortvarighet.

Vissa
remissinstanser hävdar all man bör satsa på byggnadstekniska åtgärder just för
att drifts- och underhållsåtgärder normalt ej erfordras för dem. Andra
remissinstanser hävdaratt de instaltationstekniska åtgärderna är alt föredra
framför de byggnadstekniska därför alt lönsamheten för de senare beror på
energipris och ränteutveckling långt in i framtiden.

Det
är mycket svårt att bedöma framtida underhållskostnader. Planverkei har inte
redovisat sådana. En allmänt använd "tumregel" bland VVS-tekniker är
att de årliga underhållskostnaderna beräknas uppgå titt 2 96 av investeringen.
De enskilda uppgifter på underhållskostnader som anges i remissvaren
överensstämmer väl med detta,

Ftera
remissinsianser betraktar underhållskostnaden för många energisparåtgärder som
en marginell kostnad. Bakom detta resonemang ligger antagandet att den
energisparande åtgärden kräver underhåll, men alt detta kan klaras inom ramen
för den befintliga organisationen för underhåll av installationer, I denna
promemoria betraktas därför underhållskostnaden för många åtgärder som en
marginell kostnad.

Vad
gäller underhåll för de byggnadstekniska åtgärderna redovisas i denna
promemoria inte någon sådan kostnad eftersom dessa åtgärder inte beräknas
medföra ökat underhåll. Såväl fasadrenoveringar som byte av fönster kan tvärtom
innebära minskade underhållskostnader. Många remissinstanser framhåller t, ex,
vad gäller målning och annat underhåll av fönster, att kostnaderna för detta
har ökat oroväckande. Utbyte av fönster till sådana av annan konstruktion i
samband med energisparande åtgärder kan medföra minskat underhåll.

Vid
bedömningen av driftkostnader, som enbart avser de inställa-

s. 248 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 248

tionslekniska
åtgärderna, redovisas i denna promemoria netloenergibespa-ringen med avdrag för
energiförbrukningen för de fläktar och pumpar som ingår i de energibesparande
installationerna. Andra typer av driftkostnader, t, ex, de som avser rengöring
av batterier i värmeväxlare eller byte av luftfilter ingår i de redovisade
underhållskostnaderna.

Allmänt måste man räkna
med att en energisnålare bebyggelse kräver mer personal för underhåll och d ri
ft. Redan nu är förvaltningsorganisationen sådan alt lägre effektivitet än den
teoretiskt möjliga av olika instaltationer erhålls. Detta måste förändras,
vilket generellt ökar förvaltningskostnaderna. Hur mycket personat som behövs
och hur stora koslnader som uppstår är svårt att förutse. Den viktigaste
åtgärden är här utbildning av personal.

Den
b r u k s t i d för olika åigärder som anges i denna promemoria står i överensstämmelse
med den som planverket angett. Verkets uppfattning delas av de
remissinstansersom behandlat frågan. De olika brukstiderna motiveras för var
och en av åtgärderna,

3.4
Lönsamhetsmått

En
energisparande investering kommer i vissa fatt att föra med sig avkastning i
form av energibesparing, driftkostnader samt andra fördelar och kostnader under
en lång följd av år. Hur dessa fördelar och koslnader fördelar sig över liden
varierar från åtgärd litl åtgärd. Det gör även materialens tekniska livslängd.
För att få jämförbarhet mellan de olika energisparande åtgärderna och mellan
energibesparing och andra investeringsprojekt, kommer i det följande kostnader
och fördelar under olika tidsperioder vägas samman och adderas. Vid
sammanvägningen kommer kostnader och fördetarsom infaller nära i tiden väga
tyngre, dvs. kalkylränlan är positiv. För en sådan tidspreferens talar bl. a.
det faktum att människor förväntar sig och får kompensation för att uppskjuta
sin konsumtion, dvs. man lår ränta på sparade medel.

Anlag
först att energisparande åtgärder vidtas på bekostnad av andra investeringar,
Den relevanta reella kalkylräntan är då den verkliga avkastningen på dessa
investeringar. Om åtgärderna i stället finansieras genom en nedskärning av den
privata konsumtionen, blir det den kompensation som individen får för alt
uppskjuta sin konsumtion som bestämmer kalkylräntans storiek. På en s. k.
perfekt kapitalmarknad skulle dessa båda räntor sammanfatta. Perfekta
kapitalmarknader förekommer dock knappast i dagens samhälle. Förekomsten av
individuell inkomstbeskattning och vinslbeskattning gör all investeringars
avkastning generellt är högre, sett på exempelvis tio års sikt, än den
kompensation som människor förväntar föratt uppskjuta sin konsumtion. Räntans
höjd blir således beroende av den alternativa användningen av de resurser som
kommer att satsas på energibesparing. Del förutsätts att resurser kommer att
tas såväl från privat konsumtion som från

s. 249 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 249

utrymmet
för investeringar. Kalkylräntan kan något förenklat sägas utgöra en kompromiss
mellan den reella avkastning som hushållen får på de pengar de sparar och den
reella avkastning som investeringar i företagen skulle ge.

Under 70-ialet har
avkastningen på långfristiga penningplaceringar i regel överstigit 10 96. Det
är dock endast en mindre del därav som kan sägas utgöra kompensation för
uppskjuten konsumtion. Merparten består av kompensation för prisstegringar.
Inom ramen för energikommissionens arbete har utförts undersökningar av
avkastningen på bank-, obligations-, försäkrings-och aktiesparande. De visar
att den reella räntan ligger på omkring 2 96 .Om kostnader och fördelar av
energisparande åtgärder beräknas så att hänsyn tas till förväntad prisstegring
till följd av en ökning i den allmänna prisnivån skall den nominella
kalkylränlan användas. Om däremot koslnader och fördelar beräknas i fast
penningvärde skall en reell kalkylränla på ca 2 96 användas, t den mån de
energisparande åtgärderna kommer att finansieras genom en nedskärning av de
privata investeringarna är en högre katkylränta dock befogad. 1 denna
promemoria görs därför beräkningarna genomgående med utgångspunkt från 4 96
ränta. I avsnitt 5,5 visas dessutom vad andra förutsättningar skulle innebära.

Investeringsutgiften
och nuvärdet av framtida underhällskoslnader ger sammantagna den totala
kostnaden för en åtgärd. Nuvärdet av underhållskostnaden beror av räntan, den
årliga driftkostnaden och materialets livslängd. Nuvärdet av besparingarna
beror av räntan, energipriset och dess framtida utveckling, samt materialets
livslängd.

Det pris på energi som
skulle göra att nuvärdet av besparingarna blir lika med summan av investeringar
och nuvärdet av underhållskostnaderna benämnes i denna promemoria
besparingkostnad. Det beräknas enligt följande formel:

opaginerad Kontrollera mot PDF

besparingskostnad

investering -i- p, x årlig
underhållskostnad, Pj X årlig energibesparing

opaginerad Kontrollera mot PDF

d ä r p,
=-------------- och p, =-------- '

' r rl

l-l-r H-r

r
står för real kalkylränta och q för den årliga ökningen i energipriset, räknat
i fast penningvärde. T är materialets livslängd. Denna formel hänger nära
samman med den av flera remissinstanser använda energisparkostnaden.
Energisparkostnaden definieras på följande sätt:

investering
-I- p, x årlig underhållskostnad

energisparkostnad = v-r-z------ -- ~,------- r-r-z

arlig
bespanng x materialets livslängd

s. 250 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 250

1
detta uttryck har således de årliga besparingama summerats utan hänsyn lill
ränta och prisstegringstakt. För all avgöra om en given energisparålgärd är
lönsam eller inte jämför man energisparkostnaden med dagens energipris, som
multipliceras med en relationsfaktor. Denna relationsfaktor ät p,

1
formeln för besparingskostnad har energisparkostnaden i stället divide-rats med
denna relationsfaktor. Besparingskostnaden kan därför direkt jämföras med dagens
energipris. Denna formulering har den fördelen att åtgärderna kan rangordnas
efter lönsamhet genom alt man jämför storleken på respektive åtgärds
besparingskostnad, Energisparkostnaderna för åtgärder med olika livslängd blir
däremot inte jämförbara, eftersom värdena på relationsfaktorn blir olika.

Om
räntan är högre än energiprisels ökningslakt blir besparingskostnaden lägre än
energisparkostnaden. Om räntan är precis lika stor som energiprisets
ökningstakt blir besparingskoslnaden lika med energisparkostnaden.
Ener-gisparkoslnadsformeln användes ofta under den sistnämnda förutsättningen.
Relationsfaktorn blir då lika med I.

En
åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam i absolut mening, om den uppoffring som
samhället lär göra i dag för alt producera en kilowattimme överstiger detta
tal. Som uppoffringar betraktas då såväl de direkta produktionskostnaderna som
produktionens miljöpåverkan, Efiersom man inle kan ange ett mått i kronor på
miljöeffekterna blir frågan om en åtgärds absoluta lönsamhet en bedömningsfråga,
där även bieffekter och sysselsättningspolitiska aspekter vägs in.

Vid
den slutliga bedömningen bör man förutom lönsamheten i snävt ekonomisk mening
dessutom beakta följande resursrestriktioner.

För
det första kan en åtgärd ha en god samhällelig lönsamhet även om de
investeringar som måsle göras under närmaste åren för att spara en kilowattimme
är mycket höga. Så blir faltet om det energisparande materiatet har lång
livslängd. Det blir då fråga om betydande resursomfördelningar den närmasle
tiden. Det blir därför nödvändigt att se energispargprogrammet ur ett
försörjningsbalansperspektiv för landet som hethetl.

Arbelskraflstittgången bör
vidare beaktas. Del är önskvärt att byggnadsarbete och arbete i
byggmaterialinduslrin så långt möjligt förläggs till regioner med arbetslöshet.
Samtidigt är det med tanke på den samhällsekonomiska balansen önskvärt alt man
undviker att vidta energisparande ätgärdersom innebäratt man lar i anspråk
arbetskraft i regioner där det redan förut föreligger brist på arbeskraft.
Sysselsättningsläget varierar över liden, varför del blir fråga om en
anpassning i såväl tid som rum.

På kort sikl kan dessulom
kapaciteten inom yrkesutbildningen utgöra en begränsande faktor när det gäller
våra möjligheter att spara energi. De anspråk på ulbildning som olika
energisparande åtgärder ställer bör därför beaktas vid sammansättningen av
olika åtgärder i ett sparprogram. Utbildningsbehovet har bedömts mot bakgrund
av dels uppgifter om arbetslösheten

s. 251 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 251

i
olika yrkesgrupper dels behovet av yrkesutbildad arbetskraft för genomförandet
av olika åigärder.

3.5
Energipriset

Det
pris på energi som fastighetsägaren/hyresgästen betalar kan behöva korrigeras
för att man skall fä fram priset på energi sett från samhällsekonomisk synpunkt.
Det är nämligen ej så att den skatt som ingår i energipriset med nuvarande
utformning av energibeskattningen motsvarar de miljökostnader som
förbrukningen av energi ger upphov titt. Därför har priset på energi i följande
beräkningar angivils exklusive skatt. Titt detta pris skall alltså läggas ett
belopp som motsvarar värderingen av miljöeffekter.

Importpriset
på eldningsolja 1 och 4 var 430 respektive 370 kr, per kubikmeter under försia
kvartalet 1977, Vårt tands bytesbalansunderskott tyder emellertid på alt
importen i bönan av år 1977 var undervärderad. En mer korrekt bild får vi om vi
lägger titt effekten av de devalveringar som blev följden av delta underskott.
Till delta importpris skall sedan läggas omkostnader i samband med
distribution av oljan. Grundprisel blir då exklusive skatt men inklusive
omkostnader 600 kr. för eldningsolja 1 och 510 kr. för eldningsolja 4. I
konsumentpriset ingår också frakten. Frakttiltägget är exempelvis för Stockholm
16 kr., för Örebro 31 kr. och för Östersund 41 kr, Å andra sidan utgår rabatter
eller återbäring. Räknar vi med ett genomsnittligt tillägg på 20 kr. blir
priserna således 620 kr. respektive 530 kr. (Självfallet bör även kostnaderna
för importerat byggmaterial korrigeras av samma anledning som oljepriserna.
Importandelen är emellertid så låg att korrigeringen torde röra sig om ca 3 96
-jfr avsnitl 7.2.)

Elpriset
var första kvartatet 1977 ca 12 öre/kWh för en normal elvärmeleverans enligt
vattenfaUsverkets tariff för mellansvenska områden varav ca 9 öre är röriig det
exkl. skatt.

Fördelningen
mellan olika energiformer för uppvärmning år 1975 enligt indusiriverkel (SIND
PM 1977:5) framgår av tabell 3.2.

Tabell 3.2 Fördelning mellan olika energiformer (SIND PM
1977:5)

Typ av värme- Lägenheter Lägenheter Lägenheter Industrins

anläggning i småhus i flerbo- totalt lokaler och

stadshus övriga lokaler

9é 96 % %

Fjärrvärme 2 35 21 11

Oljepanna 76 63 68 71

och övrigi

Elvärme 22 2 11 18

I
en lilen anläggning är verkningsgraden oftast lägre än i en större anläggning.
I tabell 3.3 visas exempel på beräkning av energipris i två olika

s. 252 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 252

ty
per a v anläggning. De verkningsgrader som redovisas i tabellen är baserade på
uppgifter i energiprognosutredningen (1 1972:03; EPU). Begreppet verkningsgrad
har då vidgats till att även omfatta distributionsförluster.

Tabell
3.3 Exempel på beräkning av energipris

Liten
och medelstor Stor anläggning

anläggning och fjärrvärme

Eldningsolja

1

4

Energiinnehåll

10,2 MWh/m3

10,7 MWh/m3

Verkningsgrad

65 %

80 %

Rörlig
kostnad

9,4 öre/kWh

6,2 öre/kWh

(konsumentpris)

Cirka
2/3 av uppvärmningsenergin används ibostäderoch resterande 1/3 i övriga lokaler
inklusive industrins lokaler.

Om
fjärrvärme i tabell 3,2 moisvarar "slor anläggning" och oljepanna
motsvarar "liten anläggning" och om den rörliga delen av elpriset
anlas vara 9 öre/kWh kan ett medelpris på uppvärmningsenergin beräknas. Detta
blir 8,8 öre/kWh för konsumenten exklusive skatt.

Flera
av de energisparande investeringarna har livslängder på 20-30 år (exempelvis
värmeisolering, fönsterbyte och vissa venlilationsåtgärder). För all bedöma
deras lönsamhet skulle man behöva ha en uppfattning om energiprisutvecklingen i
framliden.

Det
är mera troligt alt energipriset ökar än minskar realt sett, 1 de kalkyler som
presenteras i denna promemoria har förutsatts en realprisökning på energi med i
genomsnitt 2 % per år, vilket får anses vara en försiktig bedömning. Den ligger
också i linje med förutsättningar som gjorts i andra utredningar bl. a. inom
ramen för arbete utfört av energikommisionens experigrupp B. Delegalionen för
energiforskning antar att oljepriset kommer att vara 1,5 gånger högre år 2000
än i oktober 1976 (DFE rapport nr 5,1977-05-31, s, 72), Bedömningen måsle dock
betrakias som mycket osäker, 1 avsnitt 5.5 visas därför också vad andra
antaganden skulle innebära,

4.
Besparingsmöjligheter med olika åtgärder

Koslnader
och besparingsmöjligheter redovisas i denna promemoria i detalj för fyra
altemativa ambitionsnivåer. De olika energisparande åtgärderna har inplacerats
i respektive sparalternativen i första hand med utgångspunkt i
besparingskostnaden men också efter åtgärdernas samband med normala
renoveringar samt om de kommer att bli utförda i sådan omfattning att speciella
behov av utbildning av personal måsle tillgodoses.

Alternativ
I innehåller huvudsakligen åtgärder med en maximal besparingskostnad på 5 öre
per kWh, alternativ II maximalt 7,5 öre per kWh,

s. 253 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 253

alternativ
III 10 öre per kWh och alternativ IV åtgärder med en maximal
besparingskostnad på 20 öre per kWh,

Vissa
andra överväganden har också avgjort åigärdens placering. Exempel på sådana
överväganden är lillgång på arbetskraft och tekniska och ekonomiska
bieffekter, som ej har kunnat uttryckas i ekonomiska termer.

Det
är väsentligt att de fyra altemativen endast ses som exempel pä vilka åtgärder
som kan utföras vid en viss maximal besparingskoslnad,

4.1
Värmeisolering

Detta
avsnitt beskriver möjlighelerna att spara energi genom tittäggsisotering av
golv, väggar och tak. Inledningsvis behandlas mera allmänna problem som rör
hela del befinttiga byggnadsbeståndet, Därefier redovisas
besparingsmöjligheterna inom de tre huvudgrupperna bostäder, offentliga och
övriga byggnader samt industribyggnader. Avslutningsvis görs en sammanfattande
bedömning av hur stor energibesparing åtgärden värmeisolering kan medföra inom
en tioårsperiod i hela det befintliga byggnadsbeståndet vid olika
investeringsnivåer. De fyra sparalternativen innefattar huvudsakligen följande
isolertekniska åigärder.

Alternativ
I: Tilläggsisolering av lätl åtkomliga vindsbjälklag samt vissa industritak.

Alternativ
II: De åtgärder som ingår i alternativ I och dessutom tilläggsisolering av
byggnadsdelar i samband med utvändig eller invändig renoveringsåtgärd där
renoveringen skulle ha kommit till stånd även om energisparåtgärder inte varit
aktuella.

Alternativ
III: De åtgärder som ingår i alternaliv II och
dessutom tilläggsisolering av byggnadsdelar i samband med renoveringsåtgärder
som tidigareläggs av energisparskäl men där renoveringsbehovel annars skulle ha
uppkommit inom en nära framtid.

Alternativ
IV: Värmeisolering av alla lämpliga byggnader även där
renoveringsbehov ej föreligger.

Det
finns inte några strikta gränser mellan de olika alternativen. Som lidigare
framhållits skall de enbart ses som exempel på vad som kan åstadkommas vid
olika ambitionsnivåer för energisparandel.

4.1.1
Invesieringsulgifler

1
planverkets uppdrag ingick inte att bedöma lönsamheten för olika tekniska
åigärder. Flera remissinstanser tar dock upp lönsamheten litl diskussion. De
remissinstanser som behandlat frågan, har dock något olika uppfattning om
storleken av investeringen för och lönsamheten av olika isoleringsålgärder.
Orsaken är främst att man beräknar lönsamheten enligt skilda metoder och gör
olika antaganden om energiprisutveckling och räntenivå. Detta försvårar en
jämförelse mellan remissinslansernas synpunkter. Planverket har i sin
slutrapport redovisat investeringsutgifter för olika tilläggsisolerande
åtgärder.

s. 254 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 254

t
det följande resonemanget begränsas jämförelsen därför till att omfatta
skillnaden mellan planverkets och remissinstansernas uppfattning rörande
utgifter för olika värmeisoleringsåtgärder.

Inledningsvis
skall en fråga av principiell betydelse beröras. För att bedöma vilket sparmål
som är rimligt att satsa på är det väsentligt att bedöma investeringsutgiften
från samhällsekonomisk utgångspunkt. Från samhällsekonomisk utgångspunkt är
utgiften för en fasadrenovering med tittäggsisotering olika å ena sidan det
fall då en fasadrenovering ändå skulle ha genomförts av estetiska skäl etter av
underhållsskäl och å andra sidan det falt då fasadrenoveringen tidigareläggs av
energisparskäl, 1 del förra fallet är merinvesteringen för fasadrenoveringen
till följd av att tiltäggsisolering vidlas samtidigt den samhällsekonomiskt
intressanta utgiften. Den utgift som fasadrenoveringen ändå skulle ha medfört
bör således inte belasta kalkylen över samhällets utgifter forell
energisparprogram, 1 det senare fallet däremot måste merinvesteringen beaktas i
kalkylen. Därvid bör man beräkna memtgiflen i proportion litl den lid som
skutte ha förflutit innan renoveringen normalt hade vidtagits. Ju längre tid
som återstår titts en fasadrenovering normalt skulle ha utförts, desto större
andel av utgiften för denna måsle således anses vara en direkl följd av
isoleringsåtgärden. 1 de fall fasadrenoveringen hade kunnal ulföras på ett
enkelt sätt, exempelvis ommålning etter förbättring av putsskikt, bör kalkylen
belastas med den extra utgift som det nya fasadskiktet innebär. Därvid bör man
också ta hänsyn till att olika fasadbehandlingar kan antas ha olika livslängd.

Planverket
och de remissinsianser som har tagit upp frågan resonerar emellertid inte på
delta sätt. Detta beror sannolikt på all de inte ansett sig ha anledning alt
redovisa en samhällsekonomisk bedömning.

Planverket
redovisar i sin slutrapport investeringsutgifter på cirka 80 kr/m för
isoteringsåtgärd exklusive fasadskikt. Utgiften ökar enligt verket till 165-200
kr/m om fasadskikt av plåt inkluderas. Planverkets uppgifter bör sannolikt inte
uppfattas så att montering av ny plåtfasad utan tilläggsisolering kan ulföras
för 85-120 kr/m. Byggnadsstyrelsen hävdar t. ex. att en utvändig
tilläggsisolering av en vägg i genomsnitt kostar 170 kr/m och ökar till 250 kr/
m om utgiften för själva fasadskiktet inkluderas. Byggnadsstyrelsens uppgifter
kan sannolikt inle lolkas så, att man anser att en fasadrenovering utan
tilläggsisolering kan utföras till en så låg investeringsutgift som 80 kr/ m.
Den senare summan ligger klart under ett genomsnittligt pris på fasadrenovering
i dag. Det belyder i sin tur att 170 kr/m måsle inrymma fler utgiftsposter än
enbart investeringen för isolering.

Industrigruppen
för tätt byggeri har presenterat ett antal akluella offerter. Utvändig
tiltäggsisolering av flerbostadshus kostar enligl dessa offerter från 127 kr/m
till 328 kr/m inklusive fasadskikt. Entreprenadkostnaderna fören och samma
ålgärd varierar alltså kraftigt i olika delar av landet enligt Industrigruppens
uppgifter.

Som
genomsnittlig total utgift för en fasadrenovering med

s. 255 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 255

tilläggsisotering
har i det följande använts 200 kr/m.

Vid
t i I läggs isol er i ng av lätt åtkomliga vindsbjälklag beräknarp/anver/cef kostnaden
lill cirka 40 kr/m. Tilläggisolering av svåråtkomliga vindsbjälklag beräknar
verket till cirka 100 kr/m. De remissinstanser som har behandlal frågan har
angett utgifter i samma slorieksordning. Planverkets bedömning av utgifterna
för tilläggsisolering av bjälklag har utnyttjats i kalkylerna.

Investeringen
för renovering belastar kalkylerna utöver utgiften för
liltäggsisoleringsåtgärden med följande andelar: I alternativ I försummas
själva renoveringsuigiften helt eftersom här endast ingår isolering av tätt
åtkomliga bjälklag och industritak som ändå skulle ha blivit föremål för
renovering. I alternativ 11 har kalkylen för utvändiga åigärder på fasader
betastats med 20 96 av utgifterna för renovering utan titläggsisotering. För de
invändiga renoveringarna ingår på motsvarande sätt 70 % av de utgifter som ej
kan härledas direkt titt titläggsisoleringen. För både invändiga och utvändiga
åtgärder används i alternativ II
90 kr/m. Bland de ytterligare åtgärder
som tillkommer i alternativ III förekommer viss tidigareläggning av
renoveringsåtgärder och kalkylen belastas därför med hela den invändiga
renoveringsuigiften. Kalkylen för utvändiga åtgärder belastas med en
räntekostnad motsvarande 40 % av utgiften för renovering utan
tilläggsisolering. Därvid har 120 kr/m antagits vara en genomsnittlig utgift
både för invändiga och utvändiga åtgärder. I alternativ IV förekommer
tidigareläggning av fasadrenoveringar i sådan ulsträckning att de åtgärder som
tillkommer i detta alternativ belastas med en räntekostnad motsvarande 70 96 av
totatutgiften för renovering ulan tilläggsisolering. Delta innebär 160 kr/m.

När
det gäller invändiga tilläggsisoleringar är det alltså rimligt all belasta
kalkylen med så gott som hela ytskiktsutgiften redan i de lägre sparalternativen.
Om tilläggsisolering inte är aktuell består ju invändig renovering i allmänhet
endast av omiapetsering eller ommålning på den befintliga ytan. I samband med
en genomgripande utvändig fasadrenovering måste ytskikten däremot i allmänhet
ändå bytas. Detta är skälet lilt alt kalkylen inte belastas med så stor andel
av renoveringsutgiften vid utvändig som vid invändig tilläggsisolering.

För
injekteringsmetoder anger p/anver/cef kostnaden 25 kr/mgenenerellt. Denna
utgift har använts i kalkylen. Alla nu angivna utgifter inkluderar
mervärdeskatt.

Den
modell som nu redovisats har använts vid bedömningen av kostnader för
tiltäggsisolering i alla typer av byggnader. För induslrins verkstads- och
lagerlokaler har något annoriunda andelar av renoveringsutgiften använts i de
olika sparalternativen. Detta framgår av avsnitl 4,1,7,

En
tiltäggsisolering på insidan av ytterväggar minskar den faktiska våningsytan.
Planverket anser ulan alt närmare gå in på orsaken att della faktum bör belasta
kalkylen som en extra utgift för invändig fasadisolering.

s. 256 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 256

Institutionen
för byggnadsteknik vid KTH anser däremot att utrymmeskostnaden kan försummas i
en lönsamhetskalkyl om man i samband därmed även försummar den positiva
effekten av minskade köldbryggor. Institutionen menar att den s. k.
vistelsezonen i rummet snarare ökar än minskar genom att ytterväggen vid
lilläggsisolering blir fri från luftdrag och ytan blir varmare.

Det
finns även andra skäl att överväga om kalkylen skall belastas med en utgift för
minskat uirymme. Rummets möblerbarhet kan minska så att rumsmåttet efter
åtgärden blir för litet för att avsedd inredning skall få plats. Invändiga
åtgärder bör därför endast utföras i sådana situationer där möblerbarheten inle
påverkas nämnvärt, I kalkylema har kostnaden för inverkan av den minskade
våningsytan försummats. Det förutsätts att de problem som hänger samman med att
hyressätiningen ofta är uttryckt som en kostnad per m våningsyta elimineras.

4.1.2
Antal åtgärdade objekt

Som
framgår av det ovanstående förutsätts att tilläggsisolering av ytterväggar
normalt utförs i samband med annan renovering som behöver utföras av
underhållsskäl eller estetiska skäl. Det saknas lillföriitlig statistik över
det akluella fasadrenoveringsbehovei. Antalet åtgärdade objekt inom respektive
alternativ har därför uppskattats utifrån andra utgångspunkter.

Det
resonemang som förts för bostäder redovisas här, I princip ligger samma
bedömningsmall bakom uppgifter om antalet åtgärdade lokaler och industrier.

1
alternativ I utförs inom bostadssektorn endast lilläggsisolering av bjälklag
som inte behöver utföras i samband med renovering. Antalet åtgärdade objekt i
alternativ t har därför kunnat bestämmas hett med utgångspunkt i befintlig
statistik över beståndels beskaffenhet,

lalternativll
tillkommer fasadrenoveringar där kalkylen belastats med utgiften 90 kr,/ml
Resterande utgift, dvs, 200-90=110 kr./m för utvändiga åtgärder och 120-90=30
kr,/m för invändiga åtgärder, har bedömts vara den renoveringsutgift som skulle
investerats i dessa objekt även om behovei att spara energi ej hade funnits.

Utvändiga
åtgärder förutsätts inom ramen för alternativ 11 bli utförda i 200 000 småhus
och lika många lägenheter i flerbostadshus, Invändiga åtgärder förutsätts bli
utförda i 130 000 småhus och 60 000 flerbosladshuslägenheter. Sammantaget
innebär detta en totat renoverings-utgift av ca 3,7 miljarder kr. under en
tioårsperiod eller ca370 miljoner kr. om året. Detta belopp motsvarar knappt 7
96 av de tolala investeringarna för renovering som för närvarande satsas inom
bostadssektorn. Det flr antas vara rimligt att 7 96 av de totala resurserna för
renoveringaroch ombyggnader kan slussas till fasadrenoveringar under den
aktuella tioårsperioden.

Bland
deåtgärdersom tillkommer inom alternativ III förekommer

s. 257 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 257

även
tidigareläggning av ylterväggsrenoveringar. Utgiftskalkylen måste då även
belastas med en räntekostnad. Av den anledningen har antalet åtgärdade objekt
begränsats titt 200 000 småhus oeh 200 000 lägenheter i flerbostadshus i detta
alternativ.

I
alternativ IV ökar antalet tidigarelagda objekt och därmed ökar
också räntekostnaden. Den blir dock aldrig så slor att besparingskostnaden
överstiger 20 öre/kWh. Antalet åtgärdade objekt beror i stället av tillgängligheten
i det totala beståndet.

Av
tabell 4.1 framgår det antal lägenheter som bör åtgärdas med titläggsisotering
inom den aktuella tioårsperioden i de fyra sparatternati-

4.1.3
Åtgärdens livslängd och underhåtlskosinad

Planverket
anger att titläggsisoleringens fysiska livslängd överensslämmer med byggnadens
återstående bmkstid. Faktorer såsom t. ex. graden av renovering,benägenhet hos
brukarenatt underhålla huset,läge i tätort kontra tandsbygd, estetiska och
kulturhistoriska hänsyn kommer att bestämma byggnadens livslängd.

De
remissinstanser som har behandlat frågan har genomgående i sina beräkningar
använt 30 år som genomsnitttig livslängd för hela beståndet utom för industrins
byggnader, där de ansett 20 år vara mer korrekt mot bakgrund av
industribyggnaders normalt kortare brukningstid.

Det
är svårt att, med rimtiga krav på säkerhet, kunna fömtsäga den teknik som
bestämmer energiförsötiningen om 30 år. Trots att den fysiska livslängden av en
titläggsisolering mycket vät kan bli både 60 år och mer, är det därför i en
lönsamhetsbedömning lämpligt att använda en mer försiktig uppskattning av
livslängden. Skulle livslängden i verkligheten komma att visa sig vara
väsentligt längre, då blir också lönsamheten av dessa åigärder bättre än vad
kalkylerna utvisar.

Tilläggsisotering
är enhgt planverket en åtgärd som normalt inte skatt kräva några
underhållsåtgärder för att isoteringen skall fungera under husets brukstid.
Remissinstanserna stöder denna uppfattning. I denna promemoria har
underhållskostnaden för tilläggsisotering också bedömts titt O kr.

4.1.4
Isolertjocklek

När
det gälter att avgöra om en titläggsisoteråtgärd är lönsam räcker det normalt
inte att studera om åtgärden skall genomföras eller inte. Man måste utsträcka
bedömningen titt att också omfatta flera isotertjocklekar för att finna en
optimal nivå föråigärden. Avgörande för vilken tjocklek på isolering som skall
väljas är, förutom de förutsättningar som lidigare behandlats, även
utgångskonstruktionens värmegenomstäpptighet (k-värde). Dessutom ford-

17 Riksdagen 1977/78. 1 sand. Nr 76

s. 258 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 258

ras
ett antagande om det pris på energi som åtgärdens marginalkostnad skall
jämföras med.

För
att förklara betydelsen av att en tiltäggsisolering utförs med optimal tjocklek
redovisas ett räkneexempel på hur lönsamheten kan variera med isolertjockleken
för en yttervägg.

Ytterväggen
antas ha ett ursprungligt k-värde på 1,0 W/m "C vilket är ett vanligt
värde för en äldre yttervägg i Sverige. Först förutsätts väggen
tilläggsisolerad utvändigt med 45 mm mineralull. Genom alt beakta investering
exklusive renoveringsutgift och energibesparing kan besparingskostnaden för
åtgärden beräknas lill 5,5 öre per kWh, Om man i stället väljer att räkna på
lönsamheten vid 150 mm isotertiocklek kan besparingskostnaden för hela åtgärden
på samma sätt bli 5,2 öre per kWh. Besparingskostnaden för att öka
isolertiockteken från 140 till 150 mm kan på motsvarande sätt beräknas till
cirka 10 öre per kWh.

Exemplet
visar alltså att 45 mm värmeisolering kan vara mindre lönsamt att använda an
150 mm. Skälet är att det första exemplet med 45 mm isolertiocklek belastas med
en rad initialkostnader, t. ex. att nya fönsterbleck erfordras eller att ett
extra träregelsystem behövs. Utgifterna för det sista isolersteget upp lilt 150
mm innefattar endast den marginella ökningen av dessa extra utgifter. När
åtgärdens lotala lönsamhet vid 150 mm isotertjocklek beräknas kan dessa
"fasta" initialutgifter fördelas på en slörre energibesparing.

Effekten
av en lilläggsisolering beror på ursprungskonslmklionens isolertekniska
standard, I de utförda kalkylema används fortsättningsvis de uppgifter
beträffande det befintliga byggnadsbeståndets standard som redovisas i
planverkets slutrapport.

4.1.5
Besparingsmöjligheter i bostadshus

Det
totala beståndet av småhus och fierbostadshus är förhållandevis väl kartlagt i
jämförelse med andra lokattyper. Det gäller såväl del totala beståndets
omfattning och fördelning på olika ålderskategorier som beståndets
isotertekniska standard. Bedömningar av de totala besparingsmöjligheterna
genom olika isotertekniska åtgärder kan därför göras med tämligen god
noggrannhet.

Uppgifter
om det för tilläggsisolering tillgängliga bostadsbeståndet är främst av
intresse i alternativ IV, där den maximalt möjliga besparingen redovisas. I de
mindre omfattande alternativen åtgärdas endast en viss andel av beståndet. För
en bedömning av hur omfattande ingreppen i bostadsbeståndet blir i de olika
sparalternativen redovisas det antal lägenheter inom det tillgängtiga beståndet
som beräknas bli berörda inom respektive alternativ.

I
uppskattningarna av antalet tillgängtiga byggnader har dessutom förutsatts att
tilläggsisotering av ytterväggar och golvbjätklag utförs i hus som

s. 259 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 259

förväntas
kvarstå efter 30 år. Läll åtkomliga vindsbjälktag kan dock med god lönsamhet
titläggsisoleras även om byggnaden endast förväntas bli använd under
ytteriigare 10 år. Remissinstanserna stöder denna uppfattning.

Flera
remissinsianser, bl. a. riksantikvarieämbetei, har framhållit vikten av alt speciella
kulturvärden bevaras. Tiltäggsisolering av fasader fär enligt ämbetet inte
utföras urskillningslöst. 1 stället bör särskild hänsyn tas till byggnadernas
kulturhistoriska betydelse, men också till särarten hos bebyggelse som inte
har exklusiv kulturhistorisk betydelse.

Av
dessa anledningar undantas, i denna promemoria, 30 96 av bostadsbebyggelsen
till och med i alternativ IV
från annan tilläggsisolering än
åtgärder ovanpå lätt åtkomliga vindsbjälklag.

Här
har endasl de mest frekvenla principlösningarna behandlats. Det kan därför vara
angeläget alt understryka att i det enskilda huset kan många olika säll alt
utföra titläggsisolering yppa sig, t, ex. i de delar av byggnaden som tigger
under marknivån. Det skutte emellertid föra för långt att gå längre i
detaljeringsgrad i samband med en översiktlig bedömning av de lotala
besparingsmöjligheterna.

Planverket
har bedömt de tolala sparmöjligheterna genom titläggsisolering till 9,2 TWh/år
netto ulan att ta ställning litl genomförandetakten. Institutionen för
byggnadsieknik vid KTH anger 6,0 TWh/år netto såsom rimlig besparing år 1990,
medan den maximala besparingsmöjligheten inom bostadsbeståndet enligl
institutionen är 12-13 TWh/år netto,/rtrfiwrngz-upppw yöV/ä/föygge/-/anger den
maximalt möjliga besparingen till 14,4 TWh/år netto men bedömer 5,7 TWh/år
netto som rimligt för den närmasle tioårsperioden. Ingen av de båda senare
remissinstanserna har behandlat möjligheten att åtgärda golvbjälklag.

Med
den lönsamhetsmodetl som redovisats lidigare och med de utgångspunkter som
angivits rörande isotering beräknas alternativ 1 ge en spareffekt om 2,26 TWh
per år netto efter 10 år lilt en total investeringsutgift, dvs. den utgift som
skatt belasta en samhällsekonomisk kalkyl, av 2,3 miljarder kr.
Besparingskostnaden blir 4,5 öre per kWh. lallernativ II nås en
besparingseffekt på 5,43 TWh per år netto. Den totala investeringsutgiften
blir 7,20 miljarder kr. Den marginella besparingskostnaden blir 6,9 öre per kWh
för de åtgärder som tillkommit utöver de som ingår i alternativ I, Alternativ
II 1 beräknas leda till besparingar på 7,83 TWh per år netto titt en total
investeringsutgift av 12,30 miljarder kr. under 10 år. Den marginella
besparingskostnaden beräknas till 9,9 öre per kWh. 1 alternativ IV slutligen
visar kalkylen alt man maximalt uppnår spareffeklen 11,47 TWh per år netto till
en total invesleringsulgift av 24,26 miljarder kr. Marginalkostnaden blir i
detta alternativ 18,6 öre per kWh.

s. 260 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 260

4.1.6
Besparingsmöjligheier I offeniliga byggnader och övriga lokaler

Planverket
utnyttjar industriverkets rapport (SIND PM 1977:5) för att bedöma
byggnadsvolymen inom detta bestånd. Samma utredning har använts av
institutionen för byggnadsteknik vid K TH och Industrigruppenför läll byggeri.
Den läggs också titt gmnd för beräkningar i denna promemoria. Byggnader för
offentlig förvaltning, samfärdsel, post, tele, militära lokaler, sjukhus,
socialvård, skolor, handel, bank och försäkringstokater kallas i det följande
lokaler. Titt denna grupp räknas även industrins kontorsbyggnader, som enligt
planverkets bedömning, till sin byggnadstekniska standard mera överensslämmer
med övriga lyper av kontorslokaler än med induslrins övriga lokaler. Mot denna
bakgrund antas tokalvolymen uppgå till 400 milj. m vid beräkningarna i denna
promemoria.

Planverket
anser att lokalernas isolertekniska standard generellt är något sämre än
fierbostadshusens. Byggnadsstyrelsen, insUtutionen för byggnadsteknik vid KTH
och Industrigruppen för lätt byggeri instämmer i detta men framhåller samtidigt
att förutsättningarna för att utföra titläggsisolering ofta är mer begränsad i
lokalbeståndel än i fierbostadshusen. Karakteristiskt för lokaler är nämligen
enligt dessa instanser att fasadmaterialen ofta är mindre underhållskrävande än
inom bostadssektorn. Det gör att tiltäggsisolering utvändigt ofta måste
kombineras med en tidigareläggning av fasadrenoveringen. Dessutom är ofta
rumsindelningen och inredningen längs fönsterfasader sådan att lönsamheten vid
invändig lilläggsisolering försämras. Denna uppfattning framförs bl. a. av
byggnadsstyrelsen. I kalkylerna fömtsätts att de för värmeisolering
lillgängliga ytterväggs- och bjätktagsytorna är vardera 50 milj. m inom
lokalbeståndel.

Planverket
gör ingen separat uppskattning av besparingsmöjligheterna i lokaler utan
redovisar dessa tillsammans med industrilokaler. Byggnadsstyrelsen uppskattar
byggnadsvolymen inom den offentliga förvaltningen litl ungefär 14 96 av den
totala lokalvolymen. Byggnadsstyrelsen anser vidare alt man kan spara ca 0,06
TWh/år netto inom en tioårsperiod genom tiltäggsisolering i offentliga
lokaler. Överfört på hela lokalvolymen innebär delta ca 0,5 TWh/år netto. Som
framgårav den tidigare redovisningen (avsnitt 4.1.1) har styrelsen uppskattat
kostnaderna för själva värmeisoleringsåtgärden tnycket högl i förhållande till
totalkostnaden. Eftersom lönsamhetsbedömningarna är gjorda med just denna del
av kostnaden som grund så har styrelsen uteslutit många ätgärdersom är lönsamma
enligt utgångspunkterna för beräkningar i denna promemoria.

Institutionen
för byggnadsieknik vid KTH anser att besparingsmöjligheten är 6,3 TWh/år netto
om det vore möjligt alt tilläggsisolera alla lokaler optimalt. 1,5 TWh/år anser
institutionen vara en rimlig besparingsmöjlighet fram tittar 1990. Överfört
lill den lokalvolym som lagls till grund för kalkylerna i tabell 4.1 motsvarar
det 6,5 TWh/år respektive 1,6 TWh/år netto . Orsakema till differenserna i
byggnadsstyrelsens och institutionens beräkningar torde.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 261

fömtom
skillnader i beräkningsförutsättningarna, även vara att tiltförliilig statistik
över lokalbeståndels isolertekniska standard saknas.

Med
de tidigare angivna utgångspunkterna ger s p a r a 11 e r n a t i v Iför den
närmaste tioårsperioden en besparingseffekt på 0,77 TWh per år netto till en
total investeringsutgift av 0,62 miljarder kr. Den maximala besparingskoslnaden
för åtgärder inom alternaliv I blir då 3,7 öre per kWh, Alternaliv 11
innebären besparingseffekt på 1,39 TWh per år netto efter 10 år till en totat
investeringsutgift av 1,39 miljarder kr. Den marginella besparingskostnaden
blir 6,0 öre per kWh, lallernativ III blir besparingseffekten 1,74 TWh per år
netto efter 10 år till en total investeringsutgift av 2,18 miljarder kr. Den
marginella besparingskostnaden har beräknats lill 9,9 öre per kWh. Alternativ
IV ger en möjlig besparingseffekt på 2,45 TWh per år netto efter 10 år till en
total utgift på 4,29 miljarder kr. Den marginella besparingskostnaden uppgår
till 15,1 öre per kWh. Samtliga besparingskostnader är såsom tidigare
beräknade efler en åriig ränta på 4 96 och en energiprisökningstakl på 2 96.

4.1.7
Besparingsmöjligheter i industribyggnader

Planverket
och de remissinstansersom berört möjligheterna att spara energi i induslrins
lokaler anser att alla uppskattningar om industribeståndets totala omfattning
och isolertekniska kvalitet är mycket osäkra. En exakt bedömning av det totalt
tillgängtiga beståndet är dock egentligen endast nödvändig i alternativ IV som
ju innebär en optimal insats i alla tillgängliga industribyggnader.
Osäkerheten angående det totala beståndets volym påverkar alltså främsl
alternativ IV.

Planverket
har angivit 250 milj, m-* som uppskattning av induslrins lokalvolym medan
Industrigruppen för lätt byggeri anger 380 milj. m-*. Båda uppgifterna
inkluderar industrins kontorslokaler.

Planverket
anger med stöd av flera remissinstanser att en viss andel av industrilokalerna
värms med överskottsvärme från tillverkningsprocessen. Av denna anledning har
antalet objekt som är lämpade för tiltäggsisolering bedömts med försiktighet i
kalkylerna.

För
kalkylerna i denna promemoria har valts volymen 225 milj. m, som då inle
innefattar industrins kontorslokaler vilka behandlats tidigare. Den takyta som
är tillgänglig för titläggsisotering uppskattas litl ca 42 milj, m och
motsvarande väggyta till ca 32 milj, ml

Den
helt dominerande andelen av industrins lokaler består av stora öppna hallar med
varierande verksamhet. Takkonstruktionerna är här ofta täckta av takpapp, ett
material med tämligen begränsad livslängd. Att utföra en utvändig
tilläggsisotering av dessa tak i samband med renovering är en enkel åtgärd.
Eftersom renoveringsfrekvensen är hög kan en förhållandevis stor andel av dessa
takkonstruktioner åtgärdas utan egentliga extra kostnader för ytskikt.

s. 262 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 262

Inom
industrin finns också ell klart uttalat behov av bullerdämpande åtgärder,
Absoberande material på väggar, men framför allt i tak, är en av de åtgärder
som arbetarskyddsstyrelsen rekommenderar för att sänka bullernivån. Det är
väsentligt att ta tillvara den stora möjlighet som här finns att kombinera
tilläggsisolerande och Ijudabsorberande funktioner i samma konstruktion.

Sett
mot denna bakgrund har i beräkningarna förutsatts att tilläggsisoleringsåtgärder
i första hand bör sättas in i industrins takkonstruktioner. En icke oväsentlig
del av den totala besparingsmöjligheten kan dock erhållas genom åtgärder på
ytterväggar framför allt i alternativen 111 och IV.

Utgiften
för renovering utan tilläggsisotering belastar kalkylen enligt en modell av
samma typ som den som tidigare tillämpats för bostadshus och lokaler. Dock
fömtsätts att benägenheten alt renovera industribyggnader av estetiska skäl är
lägre än för bostäder. Behovei av renovering av industrins takkonstmktioner är
dock'jämförelsevis stort. Av denna anledning har de andelar av
renoveringsuigiften som belastar lönsamhetskalkylen för takkonstruktioner
valts titt O 96, 25 96, 75 96 och 90 96 i resp. alternativ. Procentsatserna
tillämpas på de åtgärder som tillkommer inom varje alternativ. Motsvarande
andelar för industrins väggkonstmktioner har antagits till O %, 30 96,50 96 och
80 96 resp.

Totalutgiften
för tiltäggisotering av takkonstruktioner har i medeltal antagits uppgå till 95
kr/ml För väggkonstruktioner har medetutgiften antagits uppgå till 200 kr/ml

Planverket
redovisar en totat sparmöjlighet inom lokalbestånd inklusive industrins lokaler
på 6,0 TWh perårnetto. InsUtutionen för byggnadsieknik vid KTH anger att
maximalt 4-6 TWh per år netto kan sparas genom tilläggsisotering av industrins
nuvarande tokatbestånd. Institutionen anger vidare all det är rimligt att anta
att besparingen år 1990 kan uppgå till 1,6 TWh per år. Industrigruppenför lätt
byggeri anger att 4,3 TWh per år netto kan sparas totalt och bedömer det
rimligt att inom en tioårsperiod nå en besparingseffekt av 2,7 TWh per år i
industrins lokalbestånd.

Planverkets
uppgifter kan jämföras med uppskattningen i denna promemoria av den
sammantagna sparmöjtigheten inom tokatbestånd och indusiri. Denna uppgår i
allernaliv IV, totalt till 4,2 TWh per år netto efter en
tioårsperiod. Överensstämmelser med planverkets bedömning är alltså myckel god.

Med
hänsyn till olika beräkningsförutsättningar är överensstämmelsen med
remissinstansernas bedömningar tillfredsställande speciellt sett mot bakgrund
av det mycket osäkra staiistiska underlaget för industrins tokatbestånd och
isotertekniska standard.

Med
de utgångspunkter för beräkningarna i denna promemoria som tidigare redovisats
ger a 11 e r n a t i v I efter en tioårsperiod en total besparingseffekt på
0,45 TWh per år netto till en total investeringsutgift, dvs. den utgift som
skatt belasta den samhällsekonomiska kalkylen, av 0,35 miljarder

s. 263 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 263

kr.
Besparingskostnaden uppgår till 4,6 öre per kWh. Alternativ II innebär en total
besparingseffekt på 0,91 TWh per år netto efter 10 år till en total
investeringsutgift av 0,89 miljarder kr. Den marginella besparingskostnaden
blir då 7,1 öre per kWh. lallernativ II I blir besparingsmöjligheten
1,40 TWh per år netto lill en total invesleringsulgift av 1,60 miljarder kr.
Den marginella besparingskostnaden beräknas till 9,0 öre per kWh. Alternativ I
V ger en besparing på maximalt 1,74 TWh per år netto efler 10 år till en total
investeringsutgift av 2,59 miljarder kr. Den marginella besparingskostnaden
blir i detta alternativ 19,0 öre per kWh.

4.1.8 Kombination
med tälningsåtgärder

För
att värmeisoleringen skall fungera måste otätheter i konstruktionen åtgärdas.
Ofta räcker det med en tätning av konstruktionen för alt uppnå
tillfredsställande hygieniska förhållanden och en tillfredsställande energihushållning.
Tätningsåtgärden som separat energisparande åtgärd kommer dock att behandlas i
ett senare avsnitt. Denna tätning kan ofta erhållas utan extra kostnad om man
väljer rätt metod för tilläggsisolering.

Industrigruppen för läll
byggeri har i sitt remissvar redogjort för ett antal nyligen utförda mätningar
av energiförbmkningen i hela byggnader före respektive efter titläggsisotering.
Dessa undersökningar visar enligt Industrigruppen en genomsnittlig extra
besparing på ca 35 96 jämfört med den besparing man teoretiskt kunnat
kalkylera. En så markant skillnad antyder all det finns positiva bieffekter av
tilläggsisotering utöver vad som redovisas i denna promemoria. En stor sådan
ptuspost är förmodligen just tätningsef-fekten. En annan är möjligheten att
sänka inomhuslemperaturen eftersom luftdraget minskar och temperaturen på
konstruktionens inneryta stiger. Såvitt känt finns i dag inte några resultat
som indikerar att kalkylerad besparing ej skulle kunna uppnås. Det bör också
noteras att en k-värdesberäkning inte enbart är teoretisk, utan även bygger på
studier av normalt uppnådda effekter med vissa lösningar. Inverkan av normala
byggfel m. m. ingår således i k-värdena. Beräkningarna av tilläggsisoleringens
energibesparande effekt synes sålunda ha god säkerhetsmarginal.

4.1.9 Sammanfattning

Besparingsmöjligheterna
i olika byggnadskategorier redovisas i tabell 4.1.

De
fyra sparalternativen skall ses som räkneexempel på olika sparnivåer. För alt
beskriva sambandet mellan investeringsutgift och energibesparing för åtgärden
värmeisolering redovisas i figur 4.1 en kurva som beskriver förändringen från
alternativ I till alternativ IV.
Investeringsutgiftema i figuren
innefattar endast de delar av totalutgiften som lagls till grund för
lönsamhetsberäkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Figur 4.1

Investering Miljarder kr.

32

28 -

24 -

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bostäder

Samtliga byggnader

opaginerad Kontrollera mot PDF

Besparing

-r

10

T"
12

-r

14

T 16 TWh/år netto

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4.1 Värmeisolering

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp,,

Investe-

Under-

Bruks-

Besp.

netto

ring'

håll 0. drift'

tid

kostnad'

TWh/år

miljarder kr.

milj. kr/år

år

öre/kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ
1

Vindsbjälklag- läll tillgängligt i 660 000 småhus och 720
000 Igh i flerbostadshus

D:o i 35 96 av lokalbeståndet (17 milj. m2)

Yttervägg - injektering med skumplast i.5 % av lokalbeståndel
(2 milj. m)

Industritak - 20 % av beståndet (8 milj. m2)

SUMMA ALTERNATIV 1

2,26

2,30

0

30

4,5

0,70

0,56

0

30

3,4

0,07

0,06

0

30

3,7

0,45

0,35

0

20

4,6

3,27

3,48

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp.,
Investe-

Under-

Bruks-

Besp.

netto
ring'

håll 0.

tid

kost-

drift'

nad'

TWh/är
miljar-

milj.

år

öre/kWh

der kr.

kr/år

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

5,4

30

Alternativ II

Utöver alternativ I tillkommer; Golvbjälklag - injektering
med

skumplast i 220 000 småhus

och 80 000 Igh i Uerbostads-

hus 0,72 0,89

Yttervägg
- injektering med

skumplast i 135 000 småhus

och 120 000 Igh i nerbos-

tadshus 0,33 0,46

Yttervägg
- utvändigt i 200 000

småhus och 200 000 Igh i Her-

1,55

2,45

0

30

6,9

0,30

0,41

0

30

6,0

0,13

0,16

0

20

7,1

0,67

1,10

0

30

6,9

0,32

0,36

0

30

5,0

0,07

0,08

0

20

7,1

0,26

0,30

0

20

7,0

4,35

6,21

0

-

-

bosladshus D:o i 10 % av lokalbeståndet (5

milj. m) D:o i 7 % av industrins lokaler

(2 milj. m) Yttervägg - invändig i 130 000

småhus och 60 000 Igh i Uer-

bostadshus D:o i 10 % av lokalbeståndel (4

milj. m) D:o i 3 96 av induslrins lokaler

(I milj. m) Industritak - 15 % av beståndet

(6 milj. m)

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV II 7,83 9.48

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Avser kostnadsläget l:a kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp,,

Investe-

Under-

Bru

ks-

Besp.

netto

ring'

håll 0. drift'

tid

kostnad'

TWh/år

miljarder kr.

milj, kr/år

år

öre/kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ
III

Uiöver alternativ 11 tillkommer:

Golvbjälklag - inuti med mineralull i 145 000 småhus och
70 000 Igh i Herbostadshus

Yttervägg - utvändigt i 200 000 småhus och 200 000 Igh i
Her-bostadshus

D:o i 10 96 av lokalbeståndel (5 milj, m)

D:o i 10 96 av induslrins lokaler (3 milj. m)

Yttervägg - invändigt i 100 000 småhus och 60 000 Igh i
flerbosladshus

D:o i 5 96 av lokalbeståndel (2 milj. m)

D:o i 5 96 av induslrins lokaler (2 milj. m2)

Indusiritak - 10 96 av beståndet (4 milj. m2)

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV III

30

0,.4

8,5

0,66 O

1,45

3,27

0

30

9,8

0,24

0,55

0

30

9,9

0,23

0,32

0

20

8,4

0,51

1,17

0

30

9,9

0,11

0,25

0

30

9,9

0,11

0,16

0

20

8,4

0,15

0,23

0

20

9,0

3,14

6,61

0

-

-

10,97

16,09

0

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Å tg ä rd

Besp.,

Investe-

Under-

Bru

ks-

Besp.

netto

ring'

håll 0. drift'

tid

kostnad'

TWh/år

miljarder kr.

milj. kr/år

år

öre/kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

12,5

30

12,0

30

Alternativ IV

Utöver alternativ III tillkommer: Golvbjälklag -
utvändigt eller

invändigt i 200 000 småhus

och 140 000 Igh i Herbos-

ladshus 0,49 1,41

Yttervägg
- ulvändigl i 275 000

1,63

6,04

0

30

16,1

0,21

0,73

0

30

15.1

0,15

0,46

0

20

19,0

0,25

1,07

0

30

18,6

0,09

0,28

0

30

13,5

0,07

0,24

0

20

19,0

0,37

0,94

0

30

11,1

0,21

0,55

0

30

11,4

0,12

0,29

0

20

14,4

småhus och 285 000 Igh i flerbosladshus D:o i 10 96 av
lokalbeslåndet (5

milj. m) D:o i 10 96 av induslrins lokaler

(3 milj, m2) Ytterväggar - invändigt i 90 000

småhus och 95 000 Igh i Uer-

bostadshus D;o i 5 % av lokalbeståndet (2

milj, m) D:o i 5 96 av industrins lokaler

(2 milj, m2) Vindsbjälklag - svåråtkomligt i

120 000 småhus och 140 000

Igh i flerbostadshus D:o i 15 96 av lokalbeståndel (7

milj. m) Industritak- 10 96 av beståndet

(4 milj, m2) 10 % ökning av isolerstandard

för åtgärder i bostäder och

lokaler i alternativ I, II och

111 1,10 3,05

Delsumma 4,69 15.06

SUMMA ALTERNATIV IV 15,66 31.15

s. 268 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 268

4.2
Fönster

1
detta kapitel redogörs för de besparingar som kan erhållas om man på olika sätt
begränsar värmeföriuslerna genom fönster.

Planverkei
uppskattar fönsterbeståndets omfattning till totalt ca 47 milj. m fönster inkl.
fönsleryta i dörrar. Uttryckt per lägenhet motsvarar detta enligt planverket i
medeltal 16,9 m per småhus samt 11,0 m per flerbosladslägen-het. Inslitulionen
Jör byggnadsieknik vid KTH saml Indusirigruppen Jör läll byggeri bedömer
fönsterytan i det beflntliga bostadsbeståndet till ca 40 resp. 45 milj. m
fönster, I denna promemoria har fönsterytan därför försiktigtvis räknats till
en medelfönstery la i småhus på 15,5 m samt i flerbostadshus på 9,5 m per
lägenhet.

När
del gälter lokaler och industribyggnader är bedömningarna av befintlig
fönsleryta osäker. Planverkei anger inte befintlig fönsteryta. Av verkets
beräkningar kan dock fönsterytans storlek bedömas motsvara cirka 35 milj. m2.
Byggnadsslyrelsen bedömer sill eget fönsterbeslånd lill ca 1,5 milj. m vilket
moisvarar ca 11-18 milj. m- överfört till hela lokalbeståndet, Inslitulionen
Jör byggnadsieknik vid KTH samt Indusirigruppen Jor lätl byggeri bedömer
fönsterytan i lokalbeslåndet till 28 resp. 30 milj. m och i industribyggnader
till ca 6 milj. m I denna promemoria har 23 milj. m fönster i tokatbeståndet
inkl, industrins kontorslokaler samt 2 milj. m fönster i övriga industrilokaler
bedömts vara ett rimligt antagande.

Genom
alt förse ett 2-glasfönster med en tredje glasruta på något av de sätt som
beskrivits i avsnitt 2,2 förbättras fönsterkonstruktionens värmeisoleringsförmåga.
Värmeutflödet kan därigenom beräknas minska med i genomsnitt 60-70 kWh/m
fönsleryta och år.

Genom
all förse befintliga enkelglas, 1. ex, skyltfönster med en eller två
ytterligare glas kan värmeutflödet minskas med i genomsnitt 200 respektive 300
kWh/m glasyta och år enligt de remissinstanser som har behandlat frågan, bland
andra byggforskningsrådei och Indusirigruppen Jör lätt byggeri. Planverket har
inle redogjort för denna ålgärd. Vidare framhåller Industrigruppen Jör lätl
byggeri all man i vissa lokaler hell eller delvis kan läcka för fönster, t. ex.
takfönster i industrilokaler, och ersätta glasen med en värmeisolerad vägg
eller takkonstruktion. Värmeförlusterna genom den åtgärdade ytan kan då enligt
Industrigruppen minskas med upp till 90 %. Där sådana kraftiga besparingar kan
å.stadkommas titt förhållandevis tåg kostnad är det rimligt att dessa åtgärder
prioriteras. Det är emellertid viktigt att man samtidigt värnar om kravei på
tillräckligt dagsljus i bl. a. arbetslokaler. 1 de fortsatta beräkningama har
200 respektive 300 kWh/m bedömis vara den genomsnittliga minskningen av värme
förbrukningen när ett enkelgtas förses med ett resp. två ytterligare glas.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 269

4.2.1
Utbyte av fönster

Fönsterbyte
är vanligast i hus byggda före 1930 och utföres vanligtvis i samband med en
fasadrenovering eller invändig modernisering. Det har emellertid också visat
sig att tendenser till rötskador under senare år har uppstått på fönster som
bara är några år gamla. Detta framtvingar dyrbara reparationer etter utbyten av
fönster i hus byggda på 1960- och 1970-tatet, vilket i sin tur kommer att öka
antalet fönsterbyten i framtiden. Denna märkbara tendens är oroande. Då
dessutom underhållskostnaden för målning av träfönsler redan idag är ca 25 kr.
per m fönster och år synes det angeläget att främja användandet av mindre
underhållskrävande fönster.

Vid
bedömning av åtgärdsinsalsernas sloriek vid fönsterbyte har i alternativ I och II räknats
med att byte till 3-glasfönster endasi omfattar de fönster vilka ändå skulle
bytts ut under kommande tioårsperiod (åtgärdstyp 1), I alternativ III och IV utökas
antalet fönsterbyten lill alt omfatta även en del fönster som har viss
återstående livslängd men där bytet lidigarelägges av bl. a. energisparskäl
(ålgärdslyp 2).

Det
finns fiera anledningar till att tidigarelägga ett fönsterbyte förutom målet
att spara energi, 1 samband med ett pågående yttre eller inre underhållsarbete
av byggnaden kan det finnas anledning att med tanke på de höga kostnaderna för
fönsterunderhåll, samtidigt byta fönster mot sådana som kräver mindre
underhållskostnader. Genom att byta till 3-glasfönster erhålles även en bätlre
ljudisolering, vilket i många fall är önskvärt och kan motivera ett
fönsterbyte. Det kan således finnas skäl att byta ul även fönster med viss återstående
livslängd och därvid övergå till 3-gtasfönster för alt förbättra
energihushållningen. Det är dock, med hänsyn titt kostnaderna, omotiverat att
byta ul ett fullgott 2-glasfönster mot ett 3-glasfönster endast av
energisparskäl. Dessa kan däremot kompletteras med ett Iredje glas för att
minska värmeförlusterna genom fönstret.

Planverkei
uppskattar kostnaderna för ett fönsterbyte till 500-800 kr/m fönster inkl.
mervärdeskatt beroende på fönstertyp och utförande och har räknal med 600 kr/m.
Flera remissinstanser delar den uppfattningen. Byggnadsstyrelsen framhåller
dessutom alt endast den merutgift som ett byte till 3-glasfönster innebär
jämfört med ett byte till ett nytt 2-glasfönster bör belasta en
samhällsekonomisk kalkyl. Byggnadsstyrelsen bedömer memtgiflen till 150 kr/m.
Med hänsyn till uppgifter som underhand inhämtats från bl, a, planverket och
vissa berörda företag synes 220 kr/m vara en mer rimlig bedömning av
memtgiften. Den har använts i de följande beräkningarna när det fäller
åtgärdstyp 1 i alternativ 1 och II, Vid bedömning av
kostnaderna för åtgärdstyp 2, dvs. ett tidigareläggande av fönsterbytet, är det
inte korrekt att räkna med den tolala utbyteskostnaden men inte heller korrekt
att räkna med den merutgift som används för åtgärdstyp 1, I stället räknas med
en reducerad totalkostnad på 330 kr/m i de fortsatta beräkningarna.

s. 270 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 270

Planverket
bedömer besparingsmöjligheterna i bostadsbeståndet lill ca 90 kWh/år och m
fönsteryta. Bl. a. byggnadsslyrelsen och Indusirigruppen jör lätl byggeri har
räknat med en lägre besparing. 1 de följande beräkningarna används 70 kWh/år
och m fönsleryta som genomsnittlig besparing i bostäder. För lokaler följs
byggnadsstyrelsens bedömning, dvs. 63 kWh/år och m fönsteryta. För industrins
lokaler räknas med en besparing på 100 kWh/år och m fönsteryta. Detta högre
värde motiveras med att man här ofta åtgärdar 1-glasfönster,

Besparingskoslnaderna
för fönsterbyte blir höga, ca 12 öre per kWh för ålgärdslyp 1 och ca 20 öre per
kWh för åtgärdstyp 2. Man bör dock också ta hänsyn till de besparingar som görs
genom att del nya fönstret har en bätlre täthet än det gamla. Om den
förbättrade tätheten beaktas blir besparingskostnaden 4 resp. 7 öre per kWh.
Förbättrad täthet hos fönster redovisas emellertid i avsnitt 4.3.

Situationen
har således bedömts så att i alla byggnader där fönster byls av något skäl bör
en övergång till nybyggnadsstandard ske dvs, normalt 3-glasfönster. Skillnaden
mellan de olika alternativ som studerats beror på hur många fönster som bedömts
kunna bli föremål för byte. 1 alternativen 111 och IV finns
även ett visst antal fönsterbyten med, vilka motiveras av energisparskäl och
andra skäl, men där bytet inte kan sägas vara ett renodlat renoveringsbehov.

Följande
tabell visar hur stor del av det befintliga fönslerbeståndet som bedömts kunna
bytas ut per år under närmaste tioårsperioden i de olika alternativen.

Tabell 4.2 Andel av fönsterbeståndet i olika byggnader som
bytes per år

Byggnadstyp Andel fönsterbyte

All 1

All II

Alt III

Alt IV

Bostäder

1/150

1/150

I/IOO

1/70

Lokaler
och

1/150

1/150

1/120

1/80

induslrins
konior

Induslrins
övriga

1/200

1/200

1/130

I/IOO

lokaler

Tabellen
skall inte lolkas så att de olika alternativen förutsätter livslängder hos
fönster varierande mellan 70 år och 200 år, I de fiesta falt har fönstret samma
livslängd som byggnaden i övrigt och fönsterbyte blir därför ej aktuellt.
Siffrorna i tabellens altemativ I och II anger i stället den andel
fönster som normalt måste bytas ul. Siffrorna i alternativen III och IV anger
erforderlig andel vid tidigareläggning av en del fönsterbyten under 10-års
perioden.

Mot
bakgrund av de slutsatser som dragits av planverkets och remissinstansernas
gmndmaterial bedöms energibesparingsmöjtigheler och investe-

s. 271 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 271

ringsutgifter
i olika alternativ. Bedömningen redovisas i tabell 4,4, Den avser möjlig
energibesparing under en tioårsperiod samt de invesleringsutgifler som
respektive åtgärd kräver. Även besparingskostnaden redovisas.

I
alternativ I bedöms de möjliga energibesparingarna med fönsterbyte titt 0,32
TWh/år netto och investeringsutgiften litl 1,05 miljarder kr. Alternativ II innebär
samma omfattning av åtgärden som alternativ 1. Besparingsmöjligheterna i
alternativ III är 0,47 TWh/år netto och investeringsulgiften 1,62 miljarder kr.
samt ialternativ IV besparingsmöjligheter på 0,65 TWh/år netto och
investeringsutgiften 2,42 miljarder kr.

Planverket
förestår fönsterbyte i 25 96 av småhusen samt i 10 96 av flerbostadshusen.
Detta överstiger antalet åtgärdade lägenheter i alternativ IV, Verket räknar dock med en tidsperiod som är längre än 10 år.
Planverkets åigärder beräknas ge en besparing på 0,75 TWh/år netto medan
alternativ IV endast beräknas ge 0,44 TWh/år netto. Skillnaden
beror dels på omfattningen av åtgärderna men även på att verket räknar med en
större besparingsmöjlighet per m fönster. Planverkets investeringsutgifter,
4,95 miljarder inkl. mervärdeskatt, är väsentligt högre än utgiften i
sparalternativ IV, 1,62 miljarder kr. exkl. mervärdeskatt. Detta beror
dels på åtgärdernas omfattning men även på att verket räknar med totalkostnaden
för fönsterbyte och inte enbart med merkostnaderna för byte litl 3-gtasfönster.

Eftersom
övriga remissinstanser i allmänhet redovisar besparingsmöjligheterna för
fönsterbyte och fönsterombyggnad tillsammans jämföres dessa separat i avsnitt
4.2.3.

4.2.2
Ombyggnad av fönster

Olika
förslag att bygga om 2-glasfönster till 3-gtasfönster redovisas av planverket.
Medelkostnaden förde typerav ändringar som är möjliga varierar enligt verket
mellan 150 och 960 kr/m. Byggnadsslyrelsen, inslitulionen för byggnadsteknik
vid KTH samt Industrigruppen för lätl byggeri delar verkets uppfattning.

1
del följande beskrivs de ålgärdslyper som ligger till grund för besparings- och
investeringsberäkningarna.

Åtgärden
att komplettera ett befintligt 2-glasfönster rned ett extra enkelglas bedöms av
planverket och remissinstanserna kosta 150-250 kr/m fönsteryta inkl.
mervärdeskatt. 1 sparalternativen har åtgärden kallats åtgärdstyp 3 och
medelkostnaden har satts till 200 kr/ml

I
åtgärdstyp 3 ingår även byte av enkelglas i ytterbåge till 2-glas isolermta i
samband med byte av ruta. Dessutom byte av ytterbåge med enkelglas mot ny
ytterbåge med 2-glas isoterrula i de falt då ytterbågen är rötskadad eller av
andra skäl ändå måste bytas ut. Planverket uppskattar kostnaderna tiU 300-520
kr/m vid byte till 2-gtas isoterrula. Remjssinslansema delar den uppfattningen.
Med hänvisning litl det tidigare resonemanget om merkost-

s. 272 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 272

nåder
vid tidigareläggning av fönsterbyte bedöms memtgiften i följande beräkningar
lill 200 kr/m inkl. mervärdeskatt.

1
övriga fall då ett enkelglas byls till en 2-glas isoterrula bedöms kostnaderna
till 400 kr/m inkl. mervärdeskatt i enlighet med planverkets och
remissinstansernas bedömningar. Det utgör hela kostnaden för bytet, I
fortsättningen kallas denna åtgärd för åtgärdstyp 4,

1
lokaler där också induslrins kontor inkluderas har Industrigruppen för lätl
byggeri beräknat att 15 96 av den fönsteryta som ändras utgörs av skyltfönster,
Industrigmppen räknar med att dessa kompletteras med en invändig vägg av glas
eller skivmaterial till en kostnad av 550 kr/m inkl. mervärdeskatt. Varken
planverket eller någon annan remissinsians har behandlat denna fråga. Det
förefaller rimligt att dåligt isolerade och slora skyltfönster åtgärdas. Av
denna anledning tas åtgärden med i kalkylerna. Det finns inte någon anledning
alt ifrågasätta Industrigruppens bedömning av omfattning och kostnad för
åtgärden, som i fortsäitningen kallas åtgärdstyp 5.

Besparingsmöjligheterna
vid ombyggnad från 2- till 3-glasfönster bedöms vara desamma som vid
fönsterbyte. Det innebär 70 kWh/år och m fönster för bostäder, 63 kWh/år och m
fönster för lokaler och industrins kontor och 100 kWh/år och m fönster för
induslrins övriga lokaler. Vid ändring av skyltfönster räknas emellertid med en
medelbesparing på 270 kWh/år och m.fönster.

1
det första alternativet räknas genomgående med 200-kronors åtgärder. I de
övriga alternativen finns även 400-kronors åtgärder med i stigande antal. I
samtliga allernaliv räknas med att ca 15 96 av den åtgärdade fönslerytan i
lokaler är skyltfönster.

Följande
tabell ger en uppfattning om hur stor det av det befintliga fönslerbeståndet
som kommer att åtgärdas genom ombyggnad.

Tabell 4.3 Andel av fönsterbeståndet i olika byggnader som
åtgärdas genom ombyggnad per år

Byggnad Andel ombyggda fönsler

Alt I

All 11

Alt III

Ak IV

Bostäder

1/780

1/200

1/90

1/50

Lokaler
och

1/1150

1/380

1/140

1/60

industrins
konior

Industrins
övriga

1/200

1/170

1/120

1/60

lokaler

Den
förhållandevis höga åtgärdsfrekvensen för ombyggnad av industrifönster i
alternativ I och II beror på den kortare livslängd som en industribyggnad
i regel har. Det medför att ombyggnad får antas vara mer attraktiv än
fönsterbyte,

I
tabell 4.4 redovisas bedömningen av möjlig energibesparing under en

s. 273 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 273

tioårsperiod
vid exempel på olika omfattning av ombyggnad av fönsler saml de
investeringsutgifter som respektive ålgärdsinsats kräver. Även besparingskostnaden
redovisas,

Alternaliv
I innebär besparingsmöjligheter på 0,07 TWh/år netto och inyesteringsutgifter
om 0,19 miljarder kr,, a 11 e r n a t i v II 0,23
TWh/ år netto och 0,77 miljarder kr,, alternaliv III 0,52 TWh/år netto och 1,90
miljarder kr. saml alternativ IV
1,01 TWh/år netto och 3,79 miljarder
kr.

En
jämförelse för bostäder mellan alternativen I-IV och planverkeis bedömning av
besparingsmöjligheter och investeringar visar följande. I alternativ IV åtgärdas
det antal lägenheter som planverket anger som maximalt. Investeringsbehovet i
alternativ IV är 2,16 miljarder kr. Del är lägre än planverkets
uppskattning av investeringarna som är 3,5 miljarder kr. Det beror främst på
att beräkningarna i denna promemoria endast inkluderar merutgifter medan
planverket använder totalutgifter. Bedömda besparingar i alternativ IV är
0,60 TWh/år netto. Planverket bedömer besparingen till 0,85 TWh/år netto. Det
beror på att planverket räknar med dels större fönsteryta, dets större besparing
per m fönsteryta.

4.2.3
Saminanjållning

Möjliga
besparingaroch motsvarande investeringsutgifter i olika altemativ redovisas i
tabell 4.4. Fömtom planverket har instituUonenJÖr byggnadsteknik vid KTH och
Industrigruppen Jor lätt byggeri gjort motsvarande bedömningar.

Institutionen
för byggnadsieknik vid KTH anger besparingsmöjligheterna totalt lill 1,8 TWh/år
netto, Investeringsulgiften för denna besparing beräknar institutionen till 6,0
miljarder kr. Dessa utgifter avser inte totalt investeringsbehov, utan den
ulgifl som lillkommer för skillnaden mellan 2-glasfönster och 3-glasfönster.

Industrigruppenför
lätt byggeri redovisar besparingsmöjligheter i storleksordningen 2,3 TWh/år
netto och en investeringsutgift om 6,5 miljarder kr. Industrigruppen för samma
resonemang om investeringsutgifterna som inslitulionen Jör byggnadsieknik vid
KTH.

Av
tabell 4.4 framgår alt dessa bedömningar överensstämmer väl med alternativ IV, dvs. 1,7 TWh/år netto och 6,4 miljarder kr. Skillnaden mellan
altemativ II och IV är dock stor.
Besparingsmöjligheten i alternativ III är 1,0 TWh/år netto och
investeringsutgiften 3,7 miljarder kr. 1 altemativ II är
besparingsmöjligheten 0,6 TWh/år netto och investeringsulgiften 1,8 miljarder
kr, medan i alternativ I besparingsmöjligheten är 0,4 TWh/år netto och
investeringsutgiften 1,2 miljarder kr.

Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4.4 Fönsterbyte och fönsterombyggnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp.,
Investe- Under-

Bruks-

Besp.

netto
ring' håll o.

tid

kost-

TWh/år
miljar- drift'

år

nad'

der kr. milj.

öre/

kr/år

kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Alternativ
I

Ålgärdslyp I, dvs, byte av fönster

som ändå skall bytas, men med

användande av 3-glas i stället för

2-glasfönsier i 150 000 småhus och

i 90 000 Igh i Uerbostadshus 0.22

D:o i övriga lokaler (1,5 milj, m

fönsterarea) 0,09

D:o i industrins lokaler (0,1 milj. m

fönsterarea) 0,01

Ålgärdslyp 3. dvs, komplettering med enkelglas eller vid
skadat enkelglas utbyte lill 2-glas isoler-ruta eller vid skadad båge med
enkelglas utbyte till ny båge med 2-glas isolermta i 30 000 småhus och 15 000
Igh i flerbostadshus 0,04

D:o i övriga lokaler (0,15 milj. m

fönsterarea) 0,01

D:o i induslrins lokaler (0,10 milj. m

fönsterarea) 0,01

Ålgärdslyp5, kompleiieringavskyll-

fönster i övriga lokaler (0,05 milj,

m2 fönsterarea) 0,01

0,64

0

30

12

0,30

0

30

14

0,02

0

20

12

0,10

0

30

0,03

0

30

0,02

0

20

30

0,02

opaginerad Kontrollera mot PDF

SUMMA
ALTERNATIV I

0,39

1,13

0

-

-

Alternativ
II

Utöver altemativ 1 lillkommer;

Ålgärdslyp
3 i 40 000 småhus och 35 000 Igh i flerbosladshus D:o i övriga lokaler (0,20
milj. m fönsterarea)

0,07 0,01

0,17 0,04

0 0

30 30

11 12

Ålgärdslyp 4. dvs. i övrigi ersätta enkelglas med 2-glas
isoterrula eller göra om öppningsbart 2-glasfönsler till fast 3-glasfönster i
IOOOO småhus och 50 000 Igh i flerbostadshus

D:o i övriga lokaler (0,10 milj. m fönsterarea)

Ålgärdslyp 5 i övriga lokaler (0,10 milj. m2 fönsterarea)

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV 11

0,04

0,23

0

30

22

0,01

0.04

0

30

26

0,03

0,05

0

30

8

0,16

0,53

0

-

-

0,55 1,66

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Avser kostnadslägel l:a kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76

Tabell 4.4 Fönsterbyte och fönsterombyggnad

275

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp,.
Investe-

Under-

Bruks-

Besp,

netto
ring'

håll 0.

lid

kost-

TWh/år
miljar-

drift'

år

nad'

der kr.

milj.

öre/

kr/år

kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ
III

Utöver alternativ II tillkommer:

Ålgärdslyp 2. dvs. byte av vissa 2-glasfönster förtid mol
3-glasfönster i 75 000 småhus och 50 000 Igh i flerbostadshus

D:o i övriga lokaler (0,5 milj. m fönsterarea)

D.oi industrins lokaler (0,05 milj, m fönsterarea)

Ålgärdslyp! i 60 000 småhus och 40 000 Igh i
flerbostadshus

D:o i övriga lokaler (0,60 milj, m fönsterarea)

Ålgärdslyp 4 i 20 000 småhus och i 100 000 Igh i
Herbostadshus

D:o i övriga lokaler (0,35 milj, m fönsterarea)

Åtgärdstyp 5 i övriga lokaler (0,15 milj. m fönsterarea)

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV III

Alternativ IV

Utöver altemativ III tillkommer:

Ålgärdslyp 2 i 75 000 småhus och i

50 000 Igh
i flerbosladshus D:o i övriga lokaler (1,0 milj. m

fönsterarea)
D:o i industrins lokaler (0,05 milj, m

fönsterarea)
Ålgärdslyp 3 i 105 000 småhus och

65 000 Igh
i flerbostadshus D:o i övriga lokaler (0,8 milj. m

fönsterarea)
D:o i industrins lokaler (0,1 milj, m

fönsterarea)
Ålgärdslyp 4 i 20 000 småhus och i

130 000
Igh i flerbostadshus D:o i övriga lokaler (1,2 milj. m

fönsterarea)
D:o i industrins lokaler (0,06 milj, m

fönsterarea)
Åtgärdstyp 5 i övriga lokaler (0,3 milj.

m2 fönsterarea)

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV IV

0,11

0,49

0

30

19

0,03

0,15

0

30

21

0,01

0,02

0

20

18

0,09

0,24

0

30

11

0,04

0,11

0

30

12

0,09

0,46

0

30

22

0,02

0,13

0

30

26

0,04

0,08

0

30

8

0,43

1,68

0

-

-

3,34

0,98

0,11

0,49

0

30

19

0,06

0,30

0

30

21

0,01

0,02

0

20

18

0,16

0,40

0

30

11

0,05

0,14

0

30

12

0,01

0,02

0

20

ll

0,11

0,56

0

30

22

0.08

0,43

0

30

26

0,01

0,02

0

20

22

0,08

0,15

0

30

8

0,68

2,53

0

-

-

1,66

O

5,87

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Avser kostnadsläget l:a kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt.

s. 276 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 276

4.3
Tälningsåtgärder

1
en otät byggnad måsle onödigt mycket kall luft värmas upp till rumstemperatur,
RuiTisluftstemperaturen måste dessulom hållas högre för att kompensera det
obehag som människor upplever av drag och för att kompensera de katta ytor som
uppstår när yttertuften kan cirkulera i golv, väggar och tak.

Av
hygieniska skäl kan byggnader dock inle göras alltför täta om de ej har till-
och frånluftsventilation. Enligt gällande tillämpningsföreskrifter till
byggnadsstadgan skall luftomsättningen i bosläder motsvara minst ca 0,5
omsättningar per timme. Det är väsentligt att i försia hand täta de byggnader
som är mycket otäta och särskilt de med till- och frånluftsventilation där man
ej behöver riskera all ventilationen genom tätningsåtgärderna blir för låg.
Samtidigt bör otäta byggnader med sjätvdragsventitalion eller enbart frånluftsventilation
åtgärdas. Vid byggnader med enbart frånluftsventilation finns risk för att
effekten av tätningsåtgärderna minskar genom det undertryck som
ventilaiionssyslemel ger. Övriga frågor rörande ventilation behandlas senare.

4.3.1
Tätning ineUan Jönsierkarin och JÖnslerbåge samt dörrkarm oeh dörrblad

Planverkei
framhåller att tätning mellan fönsterkarm och fönsterbåge är en mycket lönsam
åtgärd. Verket påpekar emellertid att det är av slörsia vikt all använda
tälningslister av hög kvalitet. Remissinstanserna är eniga med planverket om
åtgärdens lönsamhet och värdet av en hög kvalitet på lätningslister.

Planverket
anger att det är möjligt att sänka luftomsättningen med 0,2 omsättningar/timme
genom tätning mellan karm och båge i bostäder och lokaler. De
besparingsmöjligheter som uppnås genom denna tuftomsält-ningsminskning blir för
ett genomsnittligt småhus 1 800 kWh/lgh och år netto samt fören lägenhet i
flerbostadshust 200 kWh/lgh och år netto. Byggnadsstyrelsen och inslitulionen
Jör byggnadsieknik vid KTH delar verkets bedömning. För lokaler och industrins
konior anger verket besparingen till ca 120 kWh/m fönsler och år netto. För
industrins övriga lokaler bedöms besparingen något lägre eller till ca 110
kWh/m fönster och år netto med hänsyn till den lägre minstemperaluren som är
vanlig i dessa lokaler.

Planverket
anger en utgift på 10 kr/lm tätningslist och räknar med ca 50 kr/ m fönster. De
remissinstanser som angivit invesleringsutgifler för att täta och utföra smärre
jusleringar av fönsler delar inte planverkels bedömning. Byggnadsstyrelsen
beräknar utgifterna titt 34 kr/m fönster. Industrigruppen Jör län byggeri
beräknar utgifterna till 30 kr/m fönster. Utgifterna för t ä t n i n g

s. 277 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 277

mellan
karm och båge har i denna promemoria angetts till 600 kr/lgh i småhus och 450
kr/lgh i fterbostadshus samt 35 kr/m fönsler i övriga fa 11.

Planverket uppskattar att
man kan täta 70 96 av befinttiga fönster i bostadsbeståndet och 60 % i övriga
lokaler. Byggnadsstyrelsen anser alt 50 % av det totala fönslerbeståndet i de
egna byggnaderna kan tätas på 10 år. Skälet till den relativt låga bedömningen
anger styrelsen vara att en stor del av deras fönster är fasta. Industrigruppen
Jör lätl byggeri anger att ca 95 96 av det lotala fönsterbeståndet kan bli
föremål för tätning på 10 år.

På
grund av den goda lönsamhet som fönstertätninghar.och med lanke på den dåliga
kvalitet som äldre och många nyare tälningslister uppvisar torde det finnas
anledning att under kommande tioårsperiod vidta tälningsåtgärder i 60-85 96 av
fönster- och dörrbeståndet i bostäder, i 40-70 96 av fönslerbeståndet i lokaler
och i 30-60 96 av fönsterbeståndet i induslrins övriga lokaler.

I
tabell 4.5 redovisas en bedömning av möjlig energibesparing under en
tioårsperiod samt investeringsutgifter fördenna. Även besparingskoslnaden
redovisas.

Genom
att åtgärda 2,5 milj. lägenheter anser p/a«ve/-A:er det möjligt att spara 3,46
TWh/år netto till en investering av 1,65 miljarder kr. Detta stämmer väl med bedömningarna
i alternativ II där man genom åtgärder i 2,4 milj. lägenheter kan
spara 3,45 TWh/år netto titt en investeringsutgift av 1,2 miljarder kr.
Skillnaden i invesleringsulgift beror som tidigare nämnts på den högre kostnad
per m fönster som planverket räknar med.

För
lokaler och industri redovisar planverket genom åtgärd i 60 96 av
fönsterbeståndet en möjlig besparing av 1,0 TWh/år netto till en utgift av 0,5
miljarder kr. Omfattningen stämmer med alternativ III för lokaler samt
alternativ IV för industribyggnader, I altemativ IV bedöms
möjliga besparingar i lokaler och industri till 2,0 TWh/år netto. Moisvarande
investeringsutgift bedöms till 0,6 miljarder kr.

4.3.2
Övriga tälningsåtgärder

Med
övrig tätning avses tätning mellan fönsterkarmar och vägg, dörrkarmar och vägg
samt tätning av sprickor och springor både i och mellan omslutande
byggnadsdelar. Dessutom avses tätning av hålgenomföringar för t, ex.
elledningar i ytterväggar och tak.

En
omsorgsfull tätning mellan fönsterkarm och vägg kan enligt/;/o/n'e/-Ae/ sänka
antalet luftomsättningar i en byggnad med 0,05-0,15 oms/tim. Byggnadsslyrelsen
delar denna uppfattning.

Planverket
bedömer dessutom att en tätning mellan yttervägg och anslutande bjälklag och
tvärvägg, samt tätning av yttervägg i samband med omiapetsering eller
ompuisning kan ge en luflomsättningsminskning på 0,2 oms,/lim.

s. 278 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 278

Enligt
vid landets lekniska högskolor gjorda undersökningar av otätheter i det
befinttiga bostadsljeståndet (ofrivillig ventilation) kan samtliga dessa
tälningsåtgärder, inklusive tätning mellan karm och båge, endast utföras i en
mycket begränsad del av bostadsteståndet. Detta på gmnd av risk för att del
hygieniska gränsvärdet för luftkvalitet motsvarande 0,5 tuftoms/tim. kan komma
att underskridas. Det gäller dock inte i byggnader med titt- och
frånluftsventilation där man kan kontrollera tilluftsflödet med ventilationssystemet.

I
hus där till- och frånluftssystem med värmeåtervinning ur ventilations-luften
installeras kan tätningsåtgärderna tillåtas bli omfattande och lönsamheten för
värmeåtervinning och tiitning kan därvid möjligen sammanvägas, vilket
diskuteras i avsnitt 4.5,5 (värmeåtervinning ur ventilationsluft). Kunskaperna
om hur den fläktstyrda ventilationen påverkar den ofrivilliga ventilationen
äremellertid ofullständiga, varfören dylik sammanvägning för närvarande leder
titt att beräkningen av energibesparingen blir osäker.

Enligt
de vid de lekniska högskolorna gjorda undersökningarna kan man genom tätning i
en del småhus och flerbostadshus byggda före 1950 sänka den ofrivilliga
ventilationen med 0,5 oms/tim. Enligt föregående avsnitt bedömdes att man genom
tätning mellan karm och båge/dörrblad kunde sänka antalet tuftomsällningar med
0,2 oms/tim., återstår alltså för övriga tälningsåtgärder 0,3 oms/lim. Hus
byggda efter 1950 uppvisar enligt undersökningen bättre täthet, varför man
genom övriga tälningsåtgärder i en del av dessa hus bedömer att kunna sänka
antalet luftomsättningar med 0,1-0,2 oms/tim.

Planverkei
bedömer att övriga tälningsåtgärder kan sättas in i drygt 2 milj, lägenheter.
Besparingsmöjligheterna genom dessa åtgärder uppskattas till 2,8 TWh/år netto.

Vid
bedömning av besparingsmöjligheterna genom övrig tätning i bostadsbeståndet
under en tioårsperiod ingår i alternativi endast åtgärder i de mest otäta
husen. I 250 000 småhus och 200 000 Igh i flerbostadshus byggda före 1950
bedöms att man genom övriga tälningsåtgärder kan sänka antalet
luftomsättningar med 0,3 oms/tim. och därigenom kunna spara 1,0 TWh/år netto. I
alternativ II bedöms att man dessutom kan täta 175 000 småhus och 100 000 Igh i
flerbostadshus och därigenom kunna sänka antalet luftomsättningar med 0,2
oms/lim. Detta ger en ytterligare besparing på 0,45 TWh/år netto. 1 alternativ
III bedöms dessulom 250 000 småhus och 200000 Igh i flerbostadshus kunna tätas
så att antalet luftomsättningar minskar med 0,1 oms/tim. vilket ger en
besparingsökning på 0,35 TWh/år netto. 1 alternativ IV bedöms
inga ytterligare tälningsåtgärder kunna göras.

Planverket
bedömer investeringsbehovet för alt täta mellan fönsterkarm och vägg till 1 100
kr/småhus saml i flerbostadshus lill 750 kr/lgh. För tätning mellan yttervägg
och anslutande bjälklag och tvärvägg bedömer verket investeringsbehovet till 1
700 kr/småhus samt i flerbostadshus till 950 kr/

s. 279 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 279

Igh.
Investeringsbehovet för tätning av yttervägg i samband med omiapetsering eller
ompuisning bedöms till 1 650 kr/småhus och i flerbostadshus titt 600 kr/lgh. Då
inga remissinstanser uttalat sig avvikande till denna bedömning av
investeringsbehovet för de olika tätningsåtgärderna har dessa fått ligga titt
grund för beräkningarna av investeringsbehovet i de olika alternativen I-IV.

1
alternativ I har investeringsbehovet bedömts till 2 700 kr/småhus och

I 700
kr/lgh i flerbostadshus, 1 detta investeringsbehov ingår då dels utgifter

för tälningsåtgärder mellan karmar och väggar, dels utgifter för tätning

mellan ytterväggbjälklag och tvärvägg, vilka bedöms erforderiiga att antalet

luftomsättningar skatt kunna minskas med 0,3 oms/tim. 1 alternativ II har

investeringsbehovet för de lillkommande åtgärderna bedömts lill 2 100 kr/

småhus och 1 200 kr/lgh i flerbostadshus för att man i dessa hus skall kunna

minska antalet luftomsättningar med 0,2 oms/tim, 1 alternaliv III har

investeringsbehovet för de tillkommande åtgärderna bedömts till 1 100 kr/

småhus och 800 kr/lgh i flerbostadshus för att kunna sänka antalet

luftomsättningar med 0,1 oms/tim.

För
det övriga byggnadsbeståndet dvs, lokaler och industrins byggnader finns bristfällig
kunskap om beståndets sloriek och beskaffenhet, vilket försvårar
uppskattningen av lämpliga åtgärder, deras effektivitet samt
investeringsbehovet. Planverkei bedömer att det är tänkbart att täta 30 % av
beståndets ytterväggar och tak vilkel skutte ge en besparing på 0,5 TWh/år
netto vid en investering på 0,5 miljarder kr. I hur slor del av beståndet som
verket bedömer att man kan utföra tätningar mellan karm och vägg framgår ej då
detta redovisas tillsammans med tät ningsåtgärder mellan karm och båge/dörrblad.

Vid
bedömning i alternativen 1-lV av åtgärdsandelar, besparingar och
investeringsbehov har antagits ungefär samma åtgärdsinsatser som i
fierbo-stadshusbeståndet.

lallernativ
I bedöms möjligt att i 5 96 av beståndet sänka antalet luftomsättningar med 0,3
oms/tim. genom övriga tälningsåtgärder i de mest otäta byggnadema. Detta ger en
besparing på 0,3 TWh/år netto. I alternativ Il bedöms möjligt att ytterligare
åtgärda 10 96 av beståndet och i detta sänka antalet luftomsättningar med 0,2
oms/lim., vilkel ger ett besparingstillskott på 0,45 TWh/år. lallernativ III
bedöms möjligt att åtgärda ytterligare 20 % av beståndet och i detta sänka
antalet luftomsättningar med 0,1 oms/lim., vilkel ger ett besparingstillskott
på 0,45 TWh/år netto. lallernativ IV bedöms ingen ytteriigare
tätning möjlig.

Investeringsbehovet
har bedömts till 50-70 % högre per m fasadyta än i flerbostadshusen. Detta bl.
a, beroende på alt det ofta finns installationer i ytterväggarna samt att
takhöjden är större.

Ialternativ
1 har investeringsbehovet bedömts litl 65 kr/m-' fasadyta för att kunna
reducera antalet luftomsättningar med 0,3 oms/tim. I alternativ

II har investeringsbehovet
bedömts till 45 kr/m fasadyta för att kunna

s. 280 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 280

reducera
antalet luftomsättningar med 0,2 oms/tim, och i alternativ 111 har
investeringsbehovet bedömts till 25 kr/m-' fasadyta för att kunna reducera
antalet luftomsättningar med 0,1 oms/tim.

Åtgärderna bör i största
möjliga mån utföras i samband med övriga ombyggnadsarbeten och renoveringsarbeten
för alt minimera onödiga utgifter och störningar av verksamheten i
byggnadsbeståndet.

4.3.3
Sammanjållning

Planverket
bedömer alt genom lätningsåtgärder, under minsl en tioårsperiod, i 2,5 milj.
lägenheter och i 60 % av lokal-och industribyggnadsbeståndet kunna spara 7,8
TWh/år netto genom en investering på 6,45 miljarder kr,

Instilutionen för
byggnadsieknik vid KTH och energikommissionens experigrupp C preliminära
rapport bedömer alt motsvarande åtgärder fram till år 1990 kan ge en besparing
på 6,9 TWh/år genom en investering på 4,9 miljarder kr.

Industrigruppen
for läll byggeri bedömer besparingsmöjligheterna under närmaste tioårsperioden
till 9,9 TWh/år netto genom en investering på 3,65 miljarder kr. Åtgärderna
beräknas då beröra 3,3 milj. lägenheter, ca 90 96 av lokalbeståndel samt 85 96
av industrins byggnader,

lallernativ I bedöms
besparingarna enligl tabell 4.5 bli 5,57 TWh/år genom en investering av 2,7
miljarder kr, I alternativ 11 bedöms besparingen till 7,09 TWh/år genom en
investering av 3,9 miljarder kr. Della överensstämmer med bedömningar av
instituiionen Jor byggnadsteknik vid KTH och energikommissionens expertgrupp C
i den preliminära rapporten, dock är investeringen lägre. Ialternativ 111
bedöms besparingen bli 8,51 TWh/år genom en investering av 5.1 miljarder kr.
Detta överstiger//anve;--kets bedömning på 7,8 TWh/år men investeringen är
lägre än planverkets 6,45 miljarder kr. I al terna t i v IV bedöms
besparingen bli 9,13 TWh/år netto genom en investering på 5,3 miljarder kr.
Detta understiger Industrigruppens för lätt byggeri bedömning på 9,9 TWh/år
genom en investering på 3,65 miljarder kr.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 281

Tabell 4.5 Tätning

Åtgärd Besp., Investe- Under- Bruks- Besp.

netto ring' hallo, tid kost-

TWh/år miljar- drift' år nad'

der kr. milj, öre/

kr./år kWh

Alternativ I

Tätning mellan karm och båge i

800 000 småhus och I 350 000 Igh i

flerbostadshus 3,10 1,00 O 10 3,5

D:o i 40 96 av övriga lokaler (9 milj.

m2 fönsterarea) 1,10 0,30 O 10 2,7

D:o i 30 96 av industrins lokaler (0,6

milj. m2 fönsterarea) 0,07 0,02 O 10 2,7

Minskning av luftomsättningen med

0,3 oms,/tim, genom övrig tätning

i 250 000 småhus och 200 000 Igh i

flerbosladshus l.OO 0.90 O 30 3,9

D:o i 5 96 av övriga lokaler (3.5 milj.

m2 fasadarea) 0,20 0,20 O 30 4,4

D:o i 5 96 av industrins lokaler (1,5

milj, m2 fasadarea) 0,10 0,08 O 20 4,6

SUMMA
ALTERNATIV I 5,57 2,50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV II 7,09 3,56

Alternativ
II

Utöver alternativ I tillkommer;

Tätning mellan karm och båge i

100 000 småhus och 150 000 Igh i

flerbosladshus
D:o i 10 9ö av övriga lokaler (2 milj,

m2
fönsterarea) D:o i 10 96 av industrins lokaler (0,2

milj, m2
fönsterarea) Minskning av luftomsättningen med

0,2 oms,/lim. genom övrig tätning

i 175 000 sm å hus
och 100 000 Igh i

flerbostadshus
D:o i 10 96 av övriga lokaler(7,5 milj.

m2
fasadarea) D:o i 10 96 av industrins lokaler =3,5

milj, m fasadarea)

0,35

0,10

0

10

3.5

0,25

0,06

0

10

2,7

0,02

0,01

0

10

2,7

0.45

0,45

0

30

4,3

0,30

0,30

0

30

4,4

0,15

0,14

0

20

4,8

1,52

1,06

0

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avser kostnadslägel l:a kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd Besp.,
Investe- Under- Bruks- Besp.

netto ring' håll o, lid kost-

TWh/år miljar- drift' år nad'

der kr. milj. öre/

kr,/år kWh

Alternativ III

Utöver alternaliv II lillkommer:

Tätning mellan karm och båge i

100 000 småhus och 150 000 Igh i

0,35

0,10

0

10

3,5

0,25

0,06

0

10

2,7

0,02

0,01

0

10

2,7

flerbostadshus D:o i 10 96 av övriga lokaler (2 milj,

m fönsterarea) D:o i 10 96 av industrins lokaler (0,2

milj, m2 fönsterarea) Minskning av luftomsättningen med

0,1 oms./tim, genom övrig tätning

i 250 000 småhus och 200 000 Igh i

flerbosladshus

0,35

0,40

0

30

5,0

D:oi20
96 av övriga lokaler(l5 milj.

m2 fasadarea)

0,30

0,35

0

30

5,1

D:o i 20
96 av induslrins lokaler (7

milj, m2 fasadarea)

0,15

0,15

0

20

5,4

Delsumma

1,42

1,07

0

-

-

SUMMA
ALTERNATIV 111

8,51

4,63

0

-

-

Alternativ
IV

Utöver
alternativ III tillkommer:

Tätning
mellan karm och båge i

100 000 småhus och 150 000 Igh i

flerbostadshus

0,35

0,10

0

10

3,5

D:o i 10
96 av övriga lokaler (2 milj.

m2 fönsterarea)

0,25

0,06

0

10

2,7

D:o i 10
96 av industrins lokaler (0,2

milj, m fönsterarea)

0,02

0,01

0

10

2,7

Delsumma

0,62

0,17

0

-

-

SUMMA
ALTERNATIV IV

9,13

4,80

0

-

-

' Avser kostnadsläget tia kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 283

4.4
Lppvärmningssystern

Energisparande
åtgärder i uppvärmningsanläggningar utgörs av bl, a. byte av oljebrännare och
pannor, trimning av pannor, ekonomisotning av pannor samt installation av
värmepump. Åtgärder som behandlar injustering och inreglering av
uppvärmningssystem, dvs, där besparingen erhålls genom temperatursänkningar i
mm och byggnader, redovisas i särskilt avsnitt om styr- och reglersystem.

Ett
viktigt område för energibesparing är åtgärder i de energiproducerande
anläggningarna i byggnader, dvs. värmecentraterna. En höjning av den s. k.
årsverkningsgraden för otjebrännare och pannor kan ge avsevärda energibesparingar,
Värmeföriuslerna från värmeproducerande anläggningar sker bl. a. genom
skorstenen och till omgivande byggnadsdelar, främst pannmm-met. För att uppnå
en god energihushållning måste både skorstens- och pannrumsförlusterna
begränsas. Det kräver i sin tur bl. a, trimning, skötsel och underhåll av pannan
och fordrar i sig inga större utgifter för material och utrustning,
Pannmmsförlusierna kan minskas genom värmeisolering.

Planverket
och panninspekiionsuiredningen anser att många oljebrännare och pannor i det
befintliga byggnadsbeståndei är av dålig kvalitet och alt energibesparingar
därför kan erhållas genom byte av oljebrännare vilket är förhållandevis enkelt
att genomföra. Utbyte av pannor medför däremot stora investeringar och
betydande monteringsarbeten. Den energibesparing som erhålls moiiverar, enligt
verket och utredningen, som regel inte ett byte. Andra motiv bör således vara
avgörande, exempelvis krav på driftsäkerhet eller risk för valtenläckage i
äldre pannor. Det är därför svårt att beräkna en bestämd besparingskoslnad.

Även
pannornas och panninslallationernas reglerutrustning kan enligt planverket och
panninspekUonsuiredningen vara i behov av utbyte eller översyn. De smä pannorna
är i dag mer sällan försedda med reglerutrustning och det finns därför skäl att
från energihushållningssynpunkl installera utetemperalurstyrd molorshunt för
all undvika överiemperalur i byggnaden. Denna åtgärd redovisas under avsnitt om
styr- och reglersystem,

I
många falt är det tänkbart att ansluta byggnaders uppvärmningsinstatlationer
till fjärt värmesystem. Den verkliga bruttoenergiförbrukningen sänks då i många
falt eftersom verkningsgraden i dag är högre i de rationellt skötta
fjärrvärmeanläggningarna än i de individuella panninstallationerna. Planverket
och remissinstanserna, bl. a. byggforskningsrådei. byggforskningsinsti-luiei
och VVS-iekniska föreningen. betonar emellertid alt kulvertföriusterna vid
fjärrvärme ibland kan bli av betydande storiek och att dessa påverkas av
införandet av långtgående energihushållningsåtgärder i del anslutna byggnadsbeståndet.
Många väl belastade kvarterscentrateroch motsvarande drivs i dag med relativt
goda verkningsgrader.

Frågan
om energibesparing genom anslutning till fj ärrvärme eller utnyttjande av kraft
värme och spi II värme redovisas

s. 284 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 284

inte
inom ramen för det här förestagna energisparprogrammet för åtgärder inom
byggnader. En ulveckling mot energisnålare byggnader och bättre verkningsgrader
i befintliga små och medelstora värmeantäggningar kommer emellertid att påverka
lönsamheten och energisparmöjligheterna för fjärrvärme-, kraflvärme- och
spittvämiesystem. Omvänt inverkar tillgången på billig kraftvärme och
spillvärme på lönsamheten för genomförandet av energibesparande åtgärder inom
byggnader. Dessa frågor är under utredning genom industridepariemeniei och i
samband med energikommissionens arbeten.

Frågan
om anslutningar av byggnader till fjärrvärme-, kraflvärme- eller
spillvärmesystem bör lösas inom ramen för den kommunala energiplaneringen.
Därvid kan även andra faktorer än sådana som berör energibesparing vägas in i
bedömningen, exempelvis inverkan på luftkvalitet i den yttre miljön, lägre
bränslekoslnader för ijockoljan, framtida utbyggnad av distributionsnätet och
eventuell anslulning lill kraflvärme eller spitlväm:e.

4.4.1
Utbyte av oljebrännare och pannor I små och medelstora värnie-centraler

Hög
koldioxidhall i rökgaserna från en panna är ett tecken på att pannan har god
verkningsgrad. Enligt bl, a, panninspekiionsuiredningen är emellertid
koldioxidhalten i rökgaserna i anläggningar med äldre oljebrännare ofta inte
högre än 6 titt 8 96 ens efter inreglering. Det beror som regel på brister i
konstmktionen. Med moderna oljebrännare bör koldioxidhalten kunna hållas vid
cirka 12 % och däröver. Planverket anser alt utbyte av oljebrännare kan anses
välmotiverat i små och medelstora värmecentraler där koldioxidhalten trots
trimningsarbele inte överstiger 8 till 9 96. Remissyttrandena över såväl
panninspektionsulredningens betänkande som planverkets preliminära rapport
redovisar genomgående en liknande uppfattning.

För
småhusen beräknar planverket energibesparingen genom utbyte av otjebrännare
titt I 300 kWh/år och lägenhet netto. Investeringsutgiften beräknar verket lill
2 000 kr/lägenhet. Åtgärden bör, enligt verkets bedömning kunna genomföras i 220
000 lägenheter under en 10-årsperiod, Del moisvarar 15 96 av småhusbeståndet
och ger en total energibesparing av 0,38 TWh/år brutto respektive 0,29 TVvh/är
netto lill en invesleringsulgift av 440 miljoner kr. Vid omräkning från
brultoenergi till nettoenergi använder planverket faktom 0,75 motsvarande
medelverkningsgraden, I en preliminär rapport redovisar energikommissionens
expertgrupp C en maximal besparing för denna åtgärd på 0,35 TWh/år netto.

Investeringsulgiften
för åtgärden bör bedömas med hänsyn till all sparprogrammet skall avse en
tioårsperiod. Det innebär att mänga brännare ändå måsle bytas under perioden.
Del är därför rimligt all endasl se en del av utgifterna för byte av brännare
som en samhällsekonomisk utgift. Den totala investeringsulgiften för åtgärden
har i denna promemoria därför beräknals lill

s. 285 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 285

hälften
av vad planverket angivit dvs. 220 milj, kr.

För flerbostadshusen
beräknar planverket energibesparingen genom utbyte av oljebrännare till 700
kWh/år och lägenhet netto och investeringen till i genomsnitt 200 kr per
lägenhet. Planverket anser att åtgärden kan vidtas i 15 96 av beståndet av
flerbostadshus, dvs, i 310000 lägenheter, vilkel innebär att den lotala
energibesparingen blir 0,22 TWh/år netto till en invesleringsulgift av 62 milj,
kr, I sin preliminära rapport anger energikommissionens expertgrupp C en
maximal besparing av 0,28 TWh/år netto för samma åtgärd. Bedömningen i denna
promemoria överensstämmer med planverkets redovisning. Med tillämpning av
resonemanget ovan rörande investeringsutgiften beräknas denna till totalt 31
milj, kr.

För lokaler och industrins
byggnader slulligen beräknar planverket att energibesparingen genom utbyte av
oljebrännare blir totalt 0,20 TWh/år netto och investeringen totalt 60 milj,
kronor. Verket förutsätter således att oljebrännarna för dessa anläggningar
normalt håller en bättre standard än vad som är fallet inom bostadssektorn och
att besparingsmöjligheterna därför är mer begränsade. Den beräknade
investeringsutgiften kan med det ovan tillämpade resonemanget sättas till 30
milj. kronor.

En rad reniissinstanser
har yttrat sig i frågan främsl med anledning av panninspekilonsuirednlngens
förslag. Remissinstansernas åsikter går isär. Emellertid anser majoriteten av
remissinstanserna alt besparingar genom åtgärden är slörre än vad planverkei
angett. Med anledning av att uppfattningarna skiljer sig mellan
remissinstanserna finns det anledning att följa planverkets mer försiktiga
bedömning.

Utbyte av pannor för att
uppnå energibesparingar genom verkningsgradsförbättringar särredovisas inte av
planverkei. Åtgärden är förhållandevis dyrbar att genomföra. Medetbrukstiden
för pannor är ungefär 15 år enligt encrgikomniisslonens experigrupp C
preliminära rapport. En viss tidigareläggning av utbyte kan ske med hänsyn
till energihushållningen. De i promemorian redovisade besparingarna och
investeringarna för utbyte av pannor bygger på skattningar i expertgruppens
rapport.

För småhusen anser
expertgruppen att utbyte av pannor kan ske i 50 000 hus och att
energibesparingen kan beräknas till 0,14 TWh/år netto. Merinvesteringen kan på
underlag av expertgruppens redovisning skattas till 5 000 kr, inkl,
mervärdeskatt per panna, vilket motsvarar totalt 250 milj, kr. Tidigareläggning
av pannutbyte medför ingen tillkommande kostnad för underhåll och drift.

För
flerbosladshus och lokaler redovisar expertgruppen alt utbyte kan
tidigareläggas för 6 000 medelstora pannor. Energibesparingen vid utbyte av 3
000 pannor för flerbostadshus kan på underlag av denna redovisning beräknas
till totalt 0,07 TWh/år netto och investeringsutgiften till 155 milj. kr. inkl.
mervärdeskatt, dvs. ungefär 50 000 kr, per panna. För lokaler kan på
motsvarande sätt energibesparingen beräknas till 0,06 TWh/år netto för utbyte av
2 500 pannor. Investeringsutgiften blir därvid 125 milj, kr, inkl.
mervärdeskatt. Slutligen kan enligt expertgruppens underlag

s. 286 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 286

energibesparingen
för utbyte av pannor i industrins byggnader beräknas till 0,01 TWh/år netto och
investeringsutgiften till 25 milj, kr. inkl, mervärdeskatt för 500 pannbyten.

4.4.2
Trimning och ekonomisotning av oljebrännare och pannor

Planverket
och panninspekiionsuiredningen är eniga om att trimning och ekonomisotning av
oljebrännare och pannor ger stor spareffekt lill en relativt tåg kostnad. Det
råder också en allmän enighet bland remissinstanserna om att så är fallet. Alla
parter som yttrat sig i frågan är emellertid också eniga om att en
ekonomisotning måste genomföras med täta intervaller och att effekten av den i
hög grad beror på om den som sköter pannan konlinueriigt följer upp åtgärden i
den normala kontrollen och tillsynen av pannan. Sparresultatet av denna ålgärd
är därför i hög grad beroende av vilket intresse och vilken aktivitet som kan
uppnås genom information och rådgivning. Nya och bättre redskap och metoder för
skötsel och kontroll kan komma att förbättra sparresullaten.

Även enkla
trimningsåtgärder kan, enligt planverket och panninspektionsutredningen,
medföra betydande energibesparingar. Heja den tillförda bränslemängden
påverkas genom denna åtgärd, medan andra besparingar endasl kan påverka en viss
del av den totala förbrukningen. Planverket räknar med behov av besiktning med
bl, a. rökgasanalys tre gånger per år för medelstora anläggningar och en gång
per år för viltapannor. Vid dessa undersökningar fastställs behovet av
ekonomisotning, utbyte av brännarmunstycke, osv.

För småhusen räknar
planverket att energibesparingen genom åtgärden trimning blir 1,8 TWh/år totalt
och 3 070 kWh/år per småhus brutto. Del motsvarar netlobesparingen 2 300 kWh/år
och småhus. Planverket anser att åtgärden kan genomföras i 40 % av
småhusbeståndet, Det motsvarar 590 000 lägenheter. Årskostnaden föråigärden
beräknar verket till totalt 118 milj. kr. per år motsvarande 200 kr. per år och
småhus. Den totala netloenergibespa-ringen blir enligt verket 1,35 TWh/år
netto, I sin preliminära rapport anger energikommissionens expertgrupp C
besparingen til| 1,3 TWh/år netto och årskostnaden till 85 milj. kr. per år. I
denna promemoria redovisas planverkets värden.

För flerbostadshusen anser
planverket att energibesparingen genom denna åtgärd kan beräknas till I 000
kWh/år och lägenhet. Ålgärden kan enligt verket genomföras i 35 96 av
beståndet. Planverket bedömer årskostnaden lilt 25 kr./år och lägenhet för
trimningsåtgärder i medelstora värmecentrater. Den tolala energibesparingen
beräknar verket litl 0,72 TWh/år netto och den totala årskostnaden till 18
milj, kr. per år under tO-årsperioden. Energikommissionens expertgrupp C uppger
i sin prelirninära rapport besparingen lill 1,1 TWh/år netto vid årskostnaden
20 milj. kr. per år. Med ledning av planverkets och experlgmppens underlag
beräknas i denna promemoria energibesparingen för åtgärden lill 1,0 TWh/år
netto och årskostnaden till 25 milj. kr. vid genomförande i pannor för ca 1
miljon lägenheter.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 287

För
lokaler och industrins byggnader beräknar/7/a«v

Panninspekiionsuiredningen
redovisar energibesparingar och kostnader för denna åtgärd som överensslämmer
relativt väl med planverkets bedömningar.

De
remissinstanser som behandlar frågan med anledning av planverkels preliminära
rapport anger likaså uppgifter som kan tolkas som överensstäm mande med
planverkets. Ftera av remissinstansema framhåller emellertid behovet av
informations- och utbildningsinsatser om den redovisade besparingen skall
kunna uppnås till angiven kostnad.

Planverkels
bedömning i denna fråga tigger till grund för de fortsatta kalkylerna. Man kan
således räkna med en total besparing av 3,55 TWh/år netto till en kostnad av
173 milj. kr. per år.

4.4.3
Pannornas och otjebrännarnas reglerutrustning

Som
tidigare nämnts anser planverkei att energibesparingar kan uppnås genom att
utetemperaturstyrd molorshunt installeras för värmepannor i småhus. Det finns
även en mindre andel fierbostadshus som behöver utrustas med sådan molorshunt.
Remissinstanserna delar verkets uppfattning. Denna åtgärd redovisas under
avsnitt 4,6 Styr-och reglersystem.

En
annan från energihushållningssynpunkl lämplig åtgärd är, enligt planverket,
installation av rökgastermomeleri pannor så alt rökgastemperaturen lätt kan
kontrolleras. Rökgastemperaturen från en värmepanna utgör ett niått på graden
av solavtagringar på pannans värmey-lor. Redan små solskikt kan medföra en
väsenilig minskning av rökgasernas värmeavgivning och därmed höjning av gasens
temperatur. Installation av en rökgastermometer innebär således en möjlighel
till all direkt avläsa graden av solavtagringar i värmepannor. Direkt kontroll
av rökgastemperaturen är en enkel och bra metod för att kontrollera om
ekonomisotning bör genomföras. Investeringsutgiften är måttlig och enligt
planverket i storleksordningen 60 till 400 kr. beroende på pannstoriek.
Energibesparing och investering redovisas i denna promemoria under åtgärden
trimning och ekonomisotning. De remissinstanser som tar upp frågan, bl. a. statens
brandnämnd, är eniga med verket.

Införandet
av a u tomat isk t rökgasspjäll j små pch medelstora pannor medför all
genomslrömningsföriusterna kan minskas. Planverkei beräknar j slutrapportens
bilaga 3 att de uppgår till ungefär 5-10 96 av den lotala oljeförbrukningen.
Åtgärden är emellertid förhållandevis

s. 288 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 288

dyrbar.
Verket bedömer utgiften för åtgärden i småhuspannor till cirka 3 000 kr. Ofta
blir viss ombyggnad nödvändig. Verket anser därför att åtgärden inte bör komma
ifråga i småhus. Meton/ö>/)««rfer stöder denna bedömning.
Besparingskostnaden blir mycket hög i små anläggningar, cirka t kr/ kWh,

Flera
remissinstanser, bl. a. byggforskningsrådei och Mekanjörbundet, bedömer
emellertid att åtgärden är av iniresse från energihushållningssynpunkt för de
medelstora värmecentraterna, I anläggningar med två eller flera pannor kan
enligt planverkeis rapport, bilaga 3 de årliga genomströmnings-förlusterna
uppskattas lill cirka 5 96 av den totala oljeförbrukningen. Förlusterna kan
dock ej helt elimineras genom införande av rökgasspjäll. Planverkets
redovisning kan tolkas så att energibesparingen beräknas till 2 96 av den
lotala oljeförbrukningen, vilket enligt verket motsvarar i genomsnitt 300
kWh/år, lägenhet netto. Investeringsulgiften bedömer planverket till 150 kr.
per lägenhet och drift- och underhållskostnaden kan beräknas lill 3 kr, per år
och lägenhet, 1 en värmecentral för 500 lägenheter spar man som exempel ungefär
150 MWh/år netto till en invesleringsulgift av 75 000 kr. Emellertid anser
planverket all förutsättningarna för lönsamhet varierar kraftigt för skilda
värmecentraler och alt åigärdens värde från energihushållningssynpunkl alllid
skall bedömas från fall lill fall.

Åtgärden
bedöms i denna promemoria kunna genomföras i 10 96 av flerbostadshusen, dvs.
för ungefär 200 000 lägenheter, och energibesparingen beräknas bli totalt 0,06
TWh/år netto, investeringsulgiften 30 milj. kr, och driftkostnaden 0,6 milj.
kr, per år. Bedömningen bygger på en skattning av pannanläggningarnas sloriek
efler uppgifter i remissvaren och i utredningar inom områdei saml på vissa
remissinstansers åsikl i frågan.

För lokaler och induslrins
byggnader bör man i överensstämmelse med planverket kunna beräkna
energibesparingen till totalt 0,3 TWh/år netto och investeringsulgiften till
150 milj, kr. Rökgasspjäll föreslås i de följande beräkningarna infört i
ungefar 20 % av lokalbeståndet under 10-årsperioden. Remissinstanserna anser
att åtgärden blir lönsam i de större anläggningarna men all spareffeklen måste bedömas
från fall lill fall, 1 slorl överensstämmer deras åsikter med planverkels
uppfaltning om åtgärdens tillämpning i lokaler och industi-ins byggnader,

4.4.4
Insiallation av värniepuinpanläggningar

I
många byggnader kommer titläggsisotering och andra omfatiande åtgärder att bli
förhållandevis dyra, exempelvis i sådana byggnader som nyligen renoverats utan
att energisparande åigärder samtidigt genomförts, t dessa byggnader bör
emellertid värmepumpar kunna får stor betydelse. Om en befintlig värmeanläggning
kan klara toppbelastningar vintertid finns särskilt gynnsamma fömtsättningar
för installation av värmepump. Besparingskostnaden bör därvid beräknas från
fall lill falt med hänsyn tagen till erforderliga alternativa åigärder,
exempelvis byte av värmepanna. Värme-

s. 289 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 289

pumpen
tar uppvärmningsenergi från omgivningen, främst uteluften. Även ytiordvärme
används som värmekälla. Man använder härigenom en mindre det högvärdig elenergi
för att framställa en större del värmeenergi ur den mycket lågvärdiga energin i
uteluflen och metoden representerar således ett effektivt sätt att använda
elenergi. Värmepumpar som upptar energi ur uteluflen Hr en med utetemperaturen
sjunkande s, k. värmefaktor. Under 0°C ute börjar förångaren, som är den värmeupptagande
komponenten, att utsättas för påfrysning och måste periodiskt avfrostas. Av
dessa skäl bmkar man koppla in titlsalsvärme vid utetemperaturer lägre än 5°C.
I de södra och sydvästra delarna av landet är förhållandena således mer
gynnsamma för värmepumpen.

Man kan även framhålla, i
likhet med flertalet remissinstansersom berört frågan, att en fortsatt
produktutveckling och ökning av tiltverkningsvotymen av värmepumpar kommer att
leda till lägre investeringsutgifter för värmepumpanläggningar. Redan i dag
finns på marknaden värmepumpar som kostar cirka 12 000 kr. installerade i vissa
befinttiga äldre småhus. Planverket bedömer investeringsulgiften titt 25 000 kr
per anläggning men menar att det teoretiskt är möjligt att installera värmepump
i 700 000 småhus. Planverket har emellertid inte gjort någon bedömning av i hur
många småhus som åtgärden kan bli lönsam. De remissinstanser som behandlat
frågan anser att värmepumpen av kostnadsskäl inte kan komma lill användning
annat än i ett begränsat antal småhus. Det är också oklart vad värmepumpen
kräver av skötsel och tillsyn för att fungera väl. Behovet av tillgång titt god
service kan därför också bli en begränsande faktor i utbyggnaden.

Med
hänsyn till vad som anförls om bl. a. kostnadsutvecklingen bedöms i denna
promemoria att det kan vara realistiskt att installera värmepump i cirka 30 000
småhus under 10 år. De motsvarar cirka 2 96 av hela beståndet. Bedömningen av
antalet möjliga installationer är emellertid osäker. Den genomsnittliga
energibesparingen beräknas i denna promemoria till IOOOO kWh/år och småhus
netto. För dessa hus kan den genomsnittliga investeringsulgiften beräknas till
cirka 20 000 kr./lägenhet och kostnaden för underhåll och drift till cirka 500
kr./år och lägenhet. Brukningstiden beräknas till 15 år. I sin preliminära
rapport anger energikommissionens experigrupp C investeringen för små
värmepumpsinstatlationer till 20 000 kr. Man bör bl. a. enligt institutionen
för byggnadsteknik vid KTH kunna räkna med en fortsatt utveckling av utnyttjandet
av värmepumpar. Frågan om erforderlig tillsatsenergi vid låga utetemperaturer
måste dock lösas på ett samhällsekonomiskt tillfredsställande sätt. Även frågan
om ökad effektbelaslning på elnätet genom värmepumpens drivenergi, som oftast
är el, måste utredas.

19 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.4.5
Inkoppling av mindre värmesystem på annan större ej hell utnyttjad
värmecentral.

Åtgärden
kan leda till en verkningsgradsförbättring av cirka 5 % enligt planverkels
rapportbilaga 3. Hänsyn har då tagits titt förväntad ökning i verkningsgraden i
de mindre centralerna och titt kulvertföriuster. Investeringsutgiften anges
litl totalt cirka 2,60 kr. per sparad kWh/år. Åtgärden kan vara av intresse med
hänsyn till energihushållningen men lönsamheten torde visa stora variationer
från fall titt falt. Energibesparingen inom lokaler och industrins byggnader
bedöms i denna promemoria lilt 0,2 TWh/år netto. Motsvarande investeringsutgift
bedöms titt 500 milj. kr. Planverket anger en möjlig besparing av 0,6 TWh/år
netto men särredovisar inte motsvarande investeringsutgift.

Tabell
4.6 Uppvärmningssystem

Åtgärd

Besp,,

Investe-

Under-

Bruks-

Besp,

netto

ring'

håll 0,

tid

kost-

TWh/år

miljar-

drift'

år

nad'

der kr.

milj, kr./år

öre/ kWh

Alternativ
I

Utbyte
av oljebrännare i 15 % av

flerbostadshusen (310 000 Igh)

0,22

0,03

0

10

1,4

D,o för
lokaler

0,13

0,02

0

10

1,5

D:o för
induslrins byggnader

0,07

0,01

0

10

1,5

Trimning
och ekonomisotning av

pannanläggningar i 50 % av fler-

bostadshusen (1 milj, Igh)

1,00

0

23

10

2,1

D:o för
lokaler (260 milj, m bygg-

nadsvolym)

0,77

0

17

10

2,1

D:o för
induslrins byggnader (140

milj, m3)

0,43

0

10

10

2,1

SUMMA
ALTERNATIV I

2,62

0,06

50

-

-

Alternativ
II

Uiöver
alternativ I lillkommer:

Trimning
och ekonomisotning av

pannanläggningar för 40 96 av

småhusbeståndet (590 000 Igh)

1,35

0

107

10

7,3

Installation
av automatiskt rökgas-

spjäll för 10 96 av flerbostads-

husen (200 000 Igh)

0,06

0,03

1

10

5,8

D:o för
lokaler (85 milj, m)

0,19

0,09

2

10

5,8

D:o för
industrins byggnader (45

milj, m3)

0,11

0,04

1

10

5,8

Delsumma

1,71

0,16

III

-

-

SUMMA
ALTERNATIV 11

4,33

0,22

161

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp,, _
neiio ' fwh/år

Investering'
miljarder kr.

Underhåll
0. drift' milj, kr,/år

Brukstid år

Besp, kostnad' öre/ kWh

Alternativ
III

Utöver
alternativ 11 tillkommer:

Utbyte
av oljebrännare i pannanläggningar i 15 % av småhusen (220 000 Igh)

0,29

0,20

0

10

7,5

Delsumma

0,29

0,20

0

-

-

SUMMA
ALTERNATIV 111

4,62

0,42

161

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Alternativ IV

Utöver alternativ III tillkommer:

Installation av värmepump i småhus

(30 000 Igh) 0,30 0,54 11

Inkoppling
av värmesystem pä större

ej helt utnyttjad värmecentral,

0,13 0,07

0,29 0,16

6

3

20 20

17 17

0,14 0,07 0,06

0,23 0,14 0,11

0 0 0

15

15 15

12 15 15

0,01

0,02

0

15

15

0,78

1,49

20

-

-

lokaler D:o industrins byggnader Utbyte av värmepannor
i 50 000

småhus D:o i flerbostadshus (3 000 pannori D:o i lokaler
(2 500 pannor) D:o i industrins byggnader (500

pannor)

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV IV 5,40 1,91 181

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Avser kostnadsläget l:a kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt.

4.5 Ventilation

Den verkliga energiförbrukningen för uppvärmning av
ventilationsluft inom bostads- och lokalsektorn är inte tillräckligt känd. Även
vad gäller det enskilda huset är osäkerheten belydande vid beräkningar av
förbrukningen för den ofrivilliga och den fläktstyrda ventilationen. Det är t.
ex. dåligt känl hur luftläckagel varierar vid olika vindtryck och utetemperatur
med de skilda lyper av ventitationssystem som förekommer. Kunskaper om hur fönstervädring
inverkar på den totala ventilationen i bostäder saknas också.

De åtgärder som är lämpliga för att minska
uppvärmningsbehovet för ventilationsluft inom bostads- och lokalsektorn kan
sammanfattas i tre punkter:

s. 292 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 292

1.
Inreglering av luftflöden i
ventilationssystem så att avsedda luftmängder tillförs byggnadens olika delar
och rum och så att ventilationen minskas till en nivå moisvarande
nybyggnadskraven.

2.
Driftiidsstyrning av
ventilationen och justering av styr- och reglerutrust-ningen så att
ventilationen endast fungerar vid de tidpunkter då människor vistas i
lokalerna. Möjligheter till forcering av luftflödet.

3.
Värmeåtervinning ur den använda
ventilationstuften (frånluften).

4.5.1
Inreglering av ventilaUonssystem

Inreglering
av ventilationssystemen i frånlufts- och till/frånluftsventile-rade hus
försvåras enligt planverkei av att det ofta saknas möjligheter att på ett enkell
säll mäta och inreglera luftflödena. I många äldre installationer försvåras
injusteringen genom att kanalsystemel är otalt etter igensatt. Vid minskning av
ventilationen titt en nivå enligt byggnormen måste i bostäder komplettering ske
med spiskåpor. Den maximalt möjliga besparingen genom inreglering och minskning
av luftflöden beräknar planverket till 0,5 TWh/år netto för bostäder och lill
1,1 TWh/år netto för lokaler och industrins byggnader. Planverkets bedömning
för bostäder motsvarar en minskning av luftflödet med ungefär 0,1 oms per timme
i 75 % (ca 675 000 Igh) av de frånlufts- och tUt/fråntuftsventilerade flerbostadshusen
som har en återstående bmkningstid längre än tio år (ca 900 000 Igh). Verkets
bedömning för tokalsektorn motsvarar en minskning av flödet med ca 0,1 oms per
timme i det till/fråntuftsvenliterade beståndet (207 milj. m byggnadsvolym).
Den totala byggnadsvolymens fördelning på skilda ventilationssystem framgär av
avsnitt om värmeåtervinning (avsnitt 4.5,5).

Remissinstanserna har inle
berört frågan på sådani sätt att det är möjligt att av svaren dra slutsatser
rörande totala energibesparingar och kostnader för denna åtgärd. Mekanförbundei
redovisar i ett räkneexempel en möjlig energibesparing av 0,8 TWh/år netto vid
flödesreduktion i 700 000 lägenheter med frånlufts- etter titl/frånluftsvenlitation.
Investeringsulgiften anges till 200 milj. kr. För lokaler bedömer Mekanförbundei
i ett annat räkneexempel att besparingen kan bli 1,0 TWh/år netto till utgiften
200 milj. kr.

Energikommissionens
expertgrupp C särredovisar inte effekten av åtgärden inreglering och
flödesminskning för ventilationssystem i sin preliminära rapport.

Det
hygieniska gränsvärdet för luftkvalitet sattes med slora säkerhetsmarginaler i
lidigare gällande tillämpningsföreskrifter. Senare har mer specificerade
gränsvärden utarbetats och enligl nu gällande föreskrifler är gränsvärdet satt
till moisvarande ca 0,5 luftomsättningar per timme för bostäder. Del innebär
att luftomsättningen inte får vara mindre än så men också att byggnader och
installationer skall vara så utformade att omsättningen heller inte blir större
än detta värde. Av energisparskäl bör alltså denna minimigräns samtidigt
uppfattas som en maximigräns. Det torde inte råda någol ivivel om

s. 293 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 293

alt
befintliga anläggningar med frånlufts- eller tilt/fråntuflsventilation är
dimensionerade för väsentligt större utetuftsfiöden än vad byggnadsnormen
anger. Stora flödesminskningar kan emellertid inte utan vidare genomföras i en
anläggning utan att luftfördetningen och tryckbatansen i systemet ändras. Många
anläggningar måste alltså byggas om eller delvis kompletteras för att
flödesminskningar skatt kunna ske.

Planverket anser att
investeringsutgiften för energibesparingen 0,5 TWh/år netto i bostäder kan
beräknas till 500 milj. kr. medan Mekanförbundet vid motsvarandebesparinganserattinvesteringenblir
125 milj. kr. Verket räknar emellertid även med utgiften för t. ex. spiskåpor.
Drift- och underhållskostnader redovisas inte men planverket uppger att inregleringens
livslängd kan beräknas till 10 år.

Planverket
särredovisar inte investeringsulgiften för åtgärder i lokalsek-lorn. Mekanjörbundet
uppger samma relation mellan besparing och investering som för bostäder.

Med
hänsyn till vad som anförts angående främst kraven på kompletteringar av
ventilationssystemen synes det rimligt att följa planverkeis mer försiktiga
bedömning av investeringsulgiften för åtgärden inreglering och flödesminskning
vid ventilation. Emellertid kan man för vissa andelar av de åtgärdade bestånden
räkna med att investeringen blir väsentligt lägre, nämligen för de fall där
enbart spjältomställningar och justering av fläktar erfordras. Beräkningar titt
gmnd för denna promemoria ger då följande investeringar.

70
milj. kr. för åtgärder i 270 000 lägenheter motsvarande energibesparingen 0,20
TWh/år netto,

300
milj, kr, för åtgärder i 400 000 lägenheter motsvarande energibesparingen 0,30
TWh/år netto,

140
milj, kr, för åtgärder i lokaler 60 miljoner m byggnadsvolym, motsvarande
energibesparingen 0,40 TWh/år netto,

600
milj. kr. för åtgärder i lokaler 95 miljoner m-* byggnadsvolym, motsvarande
energibesparingen 0,60 TWh/år netto.

Dels
förutsattes således att 40 96 av det åtgärdade byggnadsbeståndei fordrar en
lägre investeringsutgift (1/3) jämfört med resterande 60 96, dels förutsattes
att ålgärden utförs i 75 96 av ovan redovisade tiltgängtigt bestånd.
Bedömningen bygger på såväl planverkeis som Mekan förbundets bakgrundsredovisningar
samt på att ålgärden fordrar enklare arbetsförfaranden i 40 % av fallen,
nämligen enbari justering av spjäll, ventiler och fläktar,

4.5.2
Installation av ulruslning Jor åleriujisjöring

1
många anläggningar kan luftflödesminskningar av betydelse för energihushållningen
inte genomföras, eftersom tryckbalansen och därmed fördelningen av ventitationsluft
till byggnadens skilda mm förändras. En lämplig energibesparande åtgärd för
dessa anläggningar är installation av utrusining

s. 294 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 294

för
återiuftsföring. Återiuft kan emellertid i regel enbart tillämpas inom lokaler
och industrins kontor. För alla bostäder och flertalet lokattyper i sjukhus tillåter
gällande hygieniska krav på luftkvalitet inle återiuftsföring. Inom
industrisektorn förekommer i många fall luftföroreningar som gör det tekniskt
svårt eller oekonomiskt att på ett säkert sätt avskilja föroreningarna i
filter. Möjligheten att använda återiuft måsle här bedömas från fall till fall.

I
vissa lokaler används enbart utetuft som värmebärare för värmning etter kylning
av mm. Främst gäller det äldre lokaler. Luftfiödet dimensioneras då för temperaturstyming
och är normalt högre än det som fordras av hygieniska skäl. Genom att bygga om
till en ventilationsanläggning med återluftssystem kan därför energi sparas i
sådana byggnader. Planverkei beräknar besparingen genom återiuftsföring titt
0,4 TWh/år netto om ca 7 700 hus åtgärdas. Det motsvarar ungefär 10 % av
beståndet för lokaler och industrins byggnader. Denna promemoria redovisar
samma bedömning som planverket.

Fortiflkationsförvaltningen
anger energibesparingen till 87 000 kWh/hus och investeringen titt 27 600
kr/hus som medelvärde för 11 byggnader. Detta innebär en högre energibesparing
än vad planverket uppger (52 000 kWh/år, hus) till ungefär samma invesleringsulgift.
Byggnadsstyrelsen redovisar en s.k. energisparkostnad för åtgärden som
överensstämmer med fortifikations-förvaltningens bedömning.

Investeringsulgiften för
åtgärden återiuftsföring beräknar verket enligt redovisning i rapportens bilaga
3 till 3 kr. per m/timme återiuft i överensstämmelse med motsvarande beräkning
för åtgärden värmeåtervinning nedan. För genomsnittlig återiuftsföring med 1
oms/timme och medetbygg-nadsstorlek 8 000 mbtir investeringen 185 milj. kr.
Tillkommande kostnader för drift och underhåll beräknas till 4 milj. kr, per
år, motsvarande ca 2 96 av investeringsutgiften.

4.5.3
Drifttidsstyrning av ventilationssystem

Med
drifttidsstyrning menas att ventilationen styrs av tidur efter byggnadens nyttjandetid
och slängs av eller reduceras under perioder då byggnaderna används mycket
litet eller inte används alts. Åtgärden är så gott som utestutande användbar i
lokaler och industrins byggnader. 1 vissa fall kan ventilationen, till följd av
byggnadens användningssätt, endast stängas av i delar av byggnaden. Åtgärden
kan då komma att medföra krav på ändringar i ventilationssystemet.

För
b o s t ä d e r kan man i en del fall uppnå energibesparingar genom all drifttidsstyra
fläktarna. I många flerbostadshus är det av lekniska skäl svårt all reducera
luftflödet permanent medan en minskning under extremt kalla perioder kan accepteras
i en del falt. Flödet får dock aldrig minskas till en nivå som är lägre än
kraven enligt byggnormen. Energibesparingen blir emellertid totalt sett liten
och är inkluderad i åtgärden inreglering ovan.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 295

Planverket
anger att drifttidsstyrning kan införas i ca 35 96 av I o k a 1 b e -ståndet
och industrins byggnader och tjeräknar den totala energibesparingen genom
åtgärden titt 2,9 TWh/år netto. Investeringsutgiften specificeras inte men
verket anger utgiften för tidur till 700 kr. per ventitationsaggregat. Fonijikationsföivaltningen
anger besparingen titt 42 000 kWh/hus och investeringen till 2 300 kr./hus som
medelvärde för 617 byggnader. Den s. k. energisparkostnaden blir då 0,55
öre/kWh. Byggnadsstyrelsen redovisar för 986 byggnader en genomsnittlig energisparkostnad
av 0,38 öre/kWh, Energikommissionens expertgmpp C anger i sin preliminära
rapport den totala energibesparingen genom driftiidsstyrning av ventilationen
till 1,3 TWh/år netto och investeringsutgiften titt ca 1 500 kr. per byggnad ä
8 0(X) m' byggnadsvolym.

Energibesparingen
genom åtgärden drifttidsstyrning beräknas i denna promemoria på underiag av
planverkels uppgift på tänkbar andel av beståndet som är möjligt att åtgärda,
dvs. 35 %, Mekanförbundets redovisning av medelsluftomsältningar i
skilda lokattyper, uppgift på förekomsten av skilda ventitationssystem enligt
preliminär rapport från energikommissionens expertgrupp C,
byggforskningsrådets redogörelse för byggnadsbeståndets volym i publikationen T9:77
samt på en utvärdering av byggnadsstyrelsens uppgifter enligt följande tabell.

Tabell 4.7 Möjlig energibesparing genom drifttidsstyrning
av ventilationssystem, lokaler och industrins byggnader.

Lokal-

Minskad

Medel-

Energi-

volym,

drifttid.

luftom-

besparing,

milj.

96 av

sättning

TWh/år

m3

total

per

netlo

(1975)

tid'

timme

Handel,
bank, försäkring

140

30

1,52

0,47

Samfärdsel,
post, tele

36

30

1,52

0,12

Offentlig
förvaltning

42

30

1,52

0,14

Skolor

57

10

2,0

0,17

Sjukhus,
socialvård

88

10

2,0

0,26

Militära
lokaler

20

5

1,0

0,02

Industrikontor

31

30

1,52

0,10

Verksläder

147

10

1,0

0,22 1,50

' bl, a, enligt preliminär rapport från
energikommissionens expertgrupp C

2 varav 50 96 återiuft

3 vid värmebehov 42 kWh/år och m-/h
ventilationsluft

Med
stöd av uppgifter från planverket och remissinstanserna enligt ovan härden
genomsnittliga investeringen i denna promemoria beräknats till 2 000 kr, per
hus ä 8 000 m byggnadsvolym, vilkel leder till en totat investeringsutgift av
50 milj. kr.

s. 296 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 296

4.5.4
Uppdelning av luftbehandlingssyslem Jor lokaler och industrins byggnader

Denna
åtgärd möjliggör enligt p/artver/ce/ drifttidsstyming av ventilationssystems
olika delar, vilket leder till energibesparingar genom minskning av drifttiden.
Besparingen varierar kraftigt beroende på lyp av anläggning. Uppdelningen kan
genomföras på fiera sätt, exempelvis genom varvtalsslyr-ning av fläktar och tidsstyrda
spjäll i ventilationskanalerna.

Planverket beräknar
energibesparingen genom uppdelning av ventitationssystem för lokaler till 0,3 TWh/år
netto. Med underiag av planverkets och remissinstansernas uppgifier kan investeringulgiften
beräknas till 300 milj. kr. och driftskostnaden titt 6 milj. kr. per år
motsvarande 2 96 av investeringen.

4.5.5
Värmeåteivinning ur ventllatlonsluft

Prakliskl
laget alla småhus har självdragsventilation och måste därför kompletteras med
en förhållandevis dyrbar titl/frånluftsventilation om värmeåtervinning skall
bli möjlig. Nyare småhus är försedda med fråntuft-ventilation, vilken i vissa
fall har en kanaldragning som tillåter komplettering med värmeväxlare och titluftssystem
inom en måttlig kostnadsram, Fläktag-gregal och värmeväxlare kan exempelvis
placeras i ett vindsutrymme och tilluftskanalema i ett undertaksutrymme i en
central hall där de kan förgrenas till de skilda mmmen. Planverket anser att
detta gäller för en del småhus byggda efter 1960 och att dessa i samband med tälningsåtgärder
bör förses med till/frånluftsventilalion med värmeväxlare. Verket bedömeratt 5
96 av småhusen kan kompletteras på detta sätt och beräknar energibesparingen
till 3 500 kWh/år lägenhet netto och investeringsutgiften till 10 000 kr. per
småhus. Vid en driftskostnad motsvarande 2 96 av investeringen per år, dvs. 200
kr./år, blir besparingskostnaden 20 öre/kWh exkl. mervärdeskatt vid 20 års bmkningstid.
Besparingskostnaden är således hög.

Planverket anger även alt självdragsventilerade
småhus kan kompletteras med till/frånluftsventilation med värmeålervinning men besparingskoslnaden
blir i så fall någol högre, nämligen 21 öre/kWh exkl. mervärdeskatt. Den
tänkbara andelen är 45 96 av beståndet enligt verkets bedömning. Mekanförbundet
redovisar i ett räkneexempel all värmeålervinning kan installeras i 400 000
nyare småhus till en invesleringsulgift av 12 500 kr. per lägenhet och att
åtgärden ger en besparing av 5 250 kWh/år och lägenhet netto.
Besparingskostnaden blir då 16 öre/kWh exkl. mervärdeskatt vid de ovan angivna
förutsättningarna.

Byggnadsstyrelsen
anser att värmeåtervinning i befintliga småhus på sikt kan bli en värdefull
energisparande åtgärd men att kostnaderna f n, är alldeles för höga för att
åtgärden skall vara realistisk.

Enligt
tillgängliga statistiska uppgifter kan man bedöma att det finns ca

s. 297 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 297

50
000 småhus i landet som har ett frånluftsventilationssystem som medger en
förhållandevis enkel komplettering med värmeväxlare och titluftssystem enligt
vad som anförts. Om den årliga marginalkostnaden för underhåll och fläkldrift
skattas till 300 kr/år och småhus motsvarande drygt 3 96 av
investeringsutgiften per år blir besparingskostnaden 23 öre/kWh exkl.
mervärdeskatt räknal med planverkets uppgifter om besparing och investering
vid brukningstid 20 år.

Den höga
besparingskostnaden innebär att åtgärden är av begränsat intresse inom ramen
för energisparprogrammet. Planverket och remissinstanserna påpekar emellertid
att teknisk utveckling kan leda titt mindre dyrbara utrustningar redan under 10-årsperioden,
varför åtgärden i ett något senare skede ånyo bör prövas.

Beståndet av fråntuftsventilerade
fterbostadshus utgör enligt den preliminära rapporten från energikommissionens experigrupp
C ungefär 935 000 lägenheter år 1975 och beståndet av till/frånluftsventilerade
ca 70 000 lägenheter samma år. En stor del av dessa hus har relativt goda fömtsättningar
för komplettering av ventilationen med utmstning för värmeåtervinning.
Kanalsystem finns i viss utsträckning installerade, vilket minskar investeringsulgiften
för återvinningsanläggningen. Utrymmesbehovet för kanalsystemet utgör
självfallet en begränsande fakior för tillämpningen av dessa system i befinttiga
byggnader.

Planverket anger att det
är tänkbart att införa värmeåtervinning i såväl självdrags- som frånlufts- och till/frånluftsventilerade
fierbostadshus och uppger andelarna 40 96,35 96 resp, 4 96 av beståndet som
tekniskt möjliga att åtgärda. För självdrags- och frånluftsventilerade hus blir
enligt verkets bedömning energibesparingen 3 000 kWh/år och lägenhet netto och
investeringsutgiften 4 500 kr/lägenhet. Detta leder till en beräknad
besparingskostnad av 12 öre/kWh exkl. moms vid marginalkostnaden 150 kr/år och
lägenhet för underhåll och fläkldrift vid brukningstiden 20 år. Planverket
anger generellt att den totala energibesparingen skall minskas med 15 96 vid addering
av samtliga åtgärder i byggnadsbeståndet, vilkel för värmeålervin-ningen skutte
innebära alt besparingskostnaden ökar till 15 öre/kWh exkl. mervärdeskatt.

Mekanförbundei redovisar i
ett räkneexempel för 500 000 lägenheter i frånluftsventilerade flerbostadshus
en energibesparing av 1 000 kWh/år och lägenhet netto vid en invesleringsulgift
av 1 000 kr. per lägenhet. Beräknar man kostnaden för underhåll och fläkldrift
till 50 kr/år och lägenhet och även i övrigt använder samma fömtsättningar som
planverket, blir besparingskostnaden 10 öre/kWh exkl. mervärdeskatt.
Energikommissionens expertgrupp C redovisar i sin preliminära rapport
besparingar och kostnader för värmeåtervinning ur ventilationstuft som leder
till att besparingskoslnaden kan beräknas till ca 7 öre/kWh. Denna gäller som
medelvärde för åtgärder i frånlufts- och till/frånluftsventiterade flerbostadshus
samt innefattar även värmeåtervinning ur ventilationsluft genom värmepump litl

s. 298 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 298

tappvarmvatten.
De remissinstanser som berört frågan anger i allmänhet att investeringsulgiften
för åtgärden i många fall kan bli väsentligt högre än den som anges i
planverkets preliminära rapport, nämligen 2-5 kr./(mVh) ventilationsluft.
Verket redovisar därför en betydligt högre investering i sammanställningen i
sin slutrapport.

Angäende
planverkets redovisning av frågan om värmeålervinning i självdragsventilerade flerbostadshus
nämner Mekanförbundet denna åtgärd i sitt remissvar men anger inte någon
besparingspotential eller investeringsutgift i sammanställningen. Däremot
redovisar förbundet en besparing av 1,1 TWh/år netto till en utgift av 600
milj, kr. för åtgärden i kombination med åtgärden tätning. Energikommissionens experigrupp
C redovisar i sin preliminära rapport inte åtgärden värmeålervinning ur
ventilationsluft i sjätvdragssystem.

Följande
beräkning av energibesparingen genom installation av utrustning
förvärmeåtervinning ur ventilalionstuft i fterbostadshus med f rå ni uf issy
slem förutsätteralt åtgärden genomförs i därför särskilt lämpade hus, nämligen
sådana med en genomsnitttig luftomsättning på 0,75 oms per timme samt vid vissa
förutsättningar som redovisas nedan i samband med beräkning av investeringsulgiften
för värmeåtervinningssy-stemet.

1
sin preliminära rapport redovisar energikommissionens expertgrupp C
fördelningskurvor, genomsnittlig luftomsättning och standardavvikelse för
ventilationen i flerbostadshus som kan tolkas enligt tabell 4.8.

Tabell 4.8 Luftomsättningar enligt energikommissionens
preliminära rapport

Byggår

Antal lägenheter

n

Luftomsättning per timme f

Standardavvikelse oms/lim o

Antal med luftomsättning större än

(f+a)»

1941-50
1951-60 -70

20,5 103 203 103 485 103

0,8 0,6 0,5

0,25

0,2

0,2

3 250 32 200 77 000

708,5
103

112 500 lägenheter

* vid normalfördelning

Ungefär
225 000 lägenheter motsvarande 30 % av redovisat bestånd har alltså enligt experlgmppens
preliminära rapport en genomsnittlig luftomsättning av ca 0,75 omsättningar
per timme. Planverket anger den genomsnittliga golvarean för lägenheter lill 63
m2. Vid rumshöjd 2,5 m blir lägenhetsvolymen alltså ca 160 m3. Vid
verkningsgraden 80 96 för värmeåtervinning ur ventilationstuft blir den lotala
besparingen förde 225 000 lägenheterna ca 0,95 TWh/år netto. Beräkningen
grundas därvid på de av expertgruppen angivna fömtsättningarna. Besparingen per
lägenhet blir då ungefär 4 200 kWh/är netto beräknai vid 21°C mmslufttemperatur.
Planverket anger en möjlig

s. 299 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 299

besparing
om 3 000 kWh/år netto för volymen 650 000 lägenheter motsvarande 70 96 av de fråntuftsventilerade
flerbostadshusen. Verkets bedömning fömtsätter en genomsnittlig ventilation av
ca 0,55 omsättningar per timme. Det bör således noteras att verket har räknat
med åtgärder i ett väsentligt större antal hus och därför kommer titt en genomsnittligt
lägre besparing per lägenhet än vad de ovan angivna beräkningama visar.

Slutligen
kan energibesparingen i beståndet 1970-75, 226 000 lägenheter med frånluftsventilation,
beräknas. En Ijärdedel av dessa kan bedömas ha en ventilation moisvarande 0,8
omsättningar per timme, vilken ungefär överensstämmer med byggnormens krav för
lägenheter med separattoalett eller lägenhetslvättstuga. Energibesparingen vid
80 96 verkningsgrad för värmeåtervinning blir ca 4 400 kWh/år lägenhet netto
och totalt 0,25 TWh/år netto för 55 000 lägenheter.

Från
lönsamhetssynpunkl bör installation av utmstning för värmeåtervinning således
endast ske i 280 000 lägenheter i frånluftsventilerade flerbostadshus,.
Besparingen blir enligt i dena promemoria redovisade beräkningar 1,2 TWh/år
netto, Planverkei och energikommissionens expertgrupp C preliminära rapport
anger båda att energibesparingen för denna åtgärd kan beräknas lill 1,9 TWh/år
netto vid genomförande i samtliga tillgängliga hus, dvs. i ungefär 70 96 av det
frånluftsventilerade beståndet.

Investeringsulgiften
för de här förslagna insatserna kan i överensstämmelse med planverkets
bedömning beräknas till 4 500 kr. per lägenhet dvs. lill totalt 1,26 miljarder
kronor inkl. mervärdeskatt.

Besparingskostnaden
blir 7,9 öre/kWh exkl, mervärdeskatt vid kostnaden 36 milj. kr. per år för
underhåll och fläkldrift samt bmkningstiden 20 år.

Den
redovisade beräkningen av energibesparing och investering för åtgärden värmeålervinning
ur ventitationsluft i frånluftsventilerade flerbostadshus bygger på att
genomförandet sker i de därför mesl lämpade husen. En effektiv styrning
förutsattes således. En jämförelse med åtgärden inreglering av
ventilationssystem enligt ovan visar att minskning av luftflödet sker i 670 000
lägenheter med i genomsnitt endast ca 0,1 omsättning per timme. Begränsande
faktorer är dels olätheter i många befintliga kanalsysiem, dets byggnormens
krav på minimiventilaiion i kök, toaletler och badmm. Om värmeåtervinning
installeras i väsentligt fler hus än vad som redovisats ovan blir besparingskoslnaden
betydligt högre, ca 15 öret kWh, genom alt energibesparingen minskar samtidigt
som investeringsulgiften tenderar att öka.

Osäkerheten
i den redovisade beräkningen kan diskuteras mot bakgrund av all kunskaperna om
sambandet mellan ofrivillig och fläktstyrd ventilation i frånluftsventilerade
och till/frånluftsventilerade byggnader är otillfredsställande. Långtgående tälningsåtgärder
i bostadshus får inle genomföras utan att det hygieniska kravet på luftflöde,
motsvarande ca 0,5 luftomsättningar per timme, säkras. Detta kan ske genom
installation av litl/frånluftssystem, 1 så fall blir den beräknade
energibesparingen större än den tidigare redovisade

s. 300 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 300

genom
att effekten av tälningsåtgärder kan tillgodoräknas. Investeringsulgiften ökar
måttligt eftersom tätning är väsentligt billigare än installation av
tilluftssystem med värmeåtervinning ur frånluften. Emellertid kan man
eventuellt anta att övergång från fråntuftssystem titt lill/frånluftssystem i
sig innebär att läckaget minskar genom att man då skapar balans mellan
lufttryck inne och ute. Även detta synsätt skulle innebära att energibesparingen
blir större än den som redovisas i tabell 4.9. Fortsatt forskning och
utveckling torde relativt snart komma att leda till säkrare metoder för
beräkning av energibesparingen genom dessa åtgärder.

En
alternativ metod för värmeålervinning ur ventilationstuft i frånlufts-

» ventilerade flerbosladshus
är installation av värmepump för

värmeåtervinning ur ventitationsluft
till uppvärmning

av tappvarmvatten.

Planverkei
redovisar en energibesparing av ca 2 000 kWh/år lägenhet genom denna åtgärd vid
verkningsgraden 50 96, 1 sin preliminära rapport anger energikommissionens expertgrupp
C samma besparingsmöjlighet. Verket anger invesleringsutgifien till 2 000 kr.
per lägenhet, Besparingskoslnaden kan med dessa utgångspunkter beräknas lill
15 öre/kWh vid kostnaden 200 kr, per år och lägenhet för drift och underhåll
och bmkningstiden 15 år. Besparingskostnadens storiek moiiverar att åigärdens
volym begränsas.

Planverket anger att
värmepump med denna funktion kan införas i maximalt 460 000 lägenheter, men
påpekar att åtgärden bygger på en teknik som är relativt ny och med myckel
begränsade driftserfarenheler. Mekanjörbundet redovisar i ett räkneexempel en
energibesparing av 2 000 kWh/år lägenhet till investeringen 200 kr., per
lägenhet. Förbundet anser att åtgärden kan genomföras i 200 000 lägenheter.

Med
hänsyn lill vad som anförts beräknas i denna promemoria den totala energibesparingen
lill 0,04 TWh/år netto vid installation av värmepump för tappvarmvattenvärmning
i 20 000 lägenheter i frånluftsventilerade flerbosladshus. Investeringsulgiften
beräknas till 40 milj. kr, inkl, mervärdeskatt och kostnaden för drift och
underhåll till 4 milj. kr. perår. Bmkningstiden är 15 år enligt planverkets
bedömning.

Planverket
redovisar för åtgärden installation av utrustning för värmeåtervinning i till/frånluftsventilerade
flerbostadshusen energibesparing av 3 000 kWh/år netto och en investeringsutgift
av 1 500 kr. per lägenhet vid genomförande i ca 74 000 lägenheter. 1 sin
preliminära rapport gör energikommissionens experigrupp C samma bedömning av sparmöjlighetema
vid maximalt genomförande. Mekanförbundet redovisar också i ett räkneexempel en
besparing av 3 000 kWh/år lägenhet netto och en invesleringsulgift av 1 500 kr.
per lägenhet,

Ålgärden
innebär ofta att befintliga fläktar i ventilationsaggregaten måste bytas eller
varvas upp föratt kompensera luftmotstånd i de vänneupptagande och värmeavgivande
nya komponenterna, I vissa fall fordras även nyinstal-

s. 301 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 301

lation
av luftfilter. Vissa krav på uirymme i fiäktrummet måste också tillgodoses.

För tioårsperioden
beräknas i denna promemoria den möjliga energibesparingen genom denna åtgärd
titt ca 0,12 TWh/år netto vid genomförande i 60 % av del titt/frånluftsventilerade
flerbostadshusbeståndet, nämligen 40 000 lägenheter. Investeringsulgiften
beräknas till 60 milj. kr. inkl. mervärdeskatt enligt/7/a/M'e/-A-eAs
redovisning. Kostnaden för fläkldrift (tryckuppsättning), skötsel och
underhåll beräknas till 2,8 milj. kr. per år, motsvarande 70 kr. per år och
lägenhet. Bmkningstiden är 20 år. Besparingskostnaden blir 4,5 öre/kWh exkl.
mervärdeskatt.

1 lokaler och
industrins byggnader inverkar bl. a. drifttiden, återluftsgradoch möjligheten
all minska luftflödena till byggnormens nivå på den energibesparing som kan
uppnås genom värmeåtervinning ur veniila-tionsluft. I vissa anläggningar kan
utrustning för återiuftsföring inte installeras och endast mindre luftflödesminskningar
genomföras om investeringsutgiften skall hållas vid rimlig nivå. 1 sådana falt
kan givetvis energibesparingen med hjälp av värmeålervinning bli stor. 1 andra
fall där uteluftsandelen kan minskas genom återiuftsföring och drifttiderna är
korta blir energibesparingen relativt liten. Den genomsnitttiga
energibesparingen med denna åtgärd inom lokaler och industrins byggnader är
således svår att beräkna. Besparing och kostnader varierar kraftigt från fall
till fall, vilket bl. a. har påpekats av byggnadsslyrelsen.

Planverket redovisar en
total energibesparing av 4,4 TWh/år netto för denna åtgärd, men särredovisar
inte investeringsutgiften. Byggnadsstyrelsen uppger att den s, k, energisparkostnaden
för värmeålervinning ur ventilationstuft är ca 2,2 öre/kWh, vilket leder till investeringsulgiften
1 miljard kr, för den besparing som planverket anger vid genomförande i 30 % av
beståndet för lokaler och industrins byggnader. Mekanförbundei redovisar en
totalt möjlig energibesparing av 4,2 TWh/år netto och en investeringsutgift av
totalt 2,76 miljarder kronor enligl nedan specificerad fördelning på skilda
lokalkategorier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4.9 Energibesparingar och investeringsutgifter för installation av värmeåtervinning
ur ventilationsluft enligt Mekanförbundet

TWh/år milj.
kr,

netto

50
96 av de lill/frånlufisventilerade kontoren 0,5 450

0,4

360

0,3

300

2,6

1300

0,4

350

4,2

2 760

50
96 av de till/frånluftsventilerade lokalerna inom handeln

40
% av de till/frånluftsventilerade skolorna 80 96 av de till/frånluftsventilerade
sjukhusen 50 96 av de till/frånluftsventilerade verkstadslokalerna

s. 302 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 302

I
sin preliminära rapport redovisar energikommissionens experigrupp C
energibesparingen 4,0 TWh/år netto för lokalsektorn. Investeringen anges till
2,5 miljarder kronor och årskostnaden till 400 milj. kr. per år inkl.
kapitalkostnad vid räntan 8 96. Expertgruppen anger besparingen 1,05 TWh/ år
netto för industrisektorn, investeringen 700 milj. kr. och årskostnaden 145
milj. kr. per år inkl. kapitalkostnad.

Byggnadsslyrelsen
anför alt den totala beräknade energibesparingen genom s. k. enkla
installationstekniska åtgärder, exempelvis värmeåtervinning ur ventilationstuft,
utförda i styrelsens byggnadsbestånd blir 10,7 GWh/år(milj. m byggnadsvolym)
netto. Extrapoleras byggnadsstyrelsens värde titt att avse lokalbeståndels
volym, ca 380 milj. m3 byggnadsvolym, blir den möjliga totala besparingen
ungefär 4 TWh/år netto.

Energibesparingen
genom värmeåtervinning ur ventilationsluft beräknas i denna promemoria enligt
följande.

Tabell
4.10 Beräkningsförutsättningar för värmeåtervinning ur ventilalionsluft

Frånluftstemperalur,
lokaler 2l°C

Frånluflslemperaiur,
sjukhus 25°C

Tilluftstemperatur,
lokaler 17°C

Tilllufisiemperalur,
sjukhus I7°C

Uppvärmning
i fläktar LSC

Uleluftsandel
för ventilation, lokaler 0,5 oms/timme

Utelufisandel
för ventilation, skolor 1,0 oms/timme

Uleluftsandel
för ventilation, sjukhus 2,0 oms/timme

Verkningsgrad
för värmeväxlare, medel 60 96

Dessa
fömtsättningar leder till att den specifika energibesparingen lor lokalseklorn
kan Iseräknas till 22 kWh/år och m/timme veniilationslufl och för sjukhussektom
till 25 kWh/år och m3/timme ventilationsluft.

Drifttiden
kan som medelvärde för lokaler beräknas till 40 % av kontinuerlig tid, vilket
motsvarar drift ungefär 12 timmar per dag under 5 dagar i veckan. För sjukhusen
kan luftflödet reduceras till 2/3 under 12 timmar per dygn, vilket motsvarar
drifttidsfaktorn 83 96, Ökad fläktenergi för värme-ålervinningssystem medför
vissa mindre korrigeringar i den beräknade energibesparingen. Kostnaden för
drift- och underhåll kan beräknas till ca 2 96 av investeringsutgiften per år
men korrigeras således dessutom för fläktenergi. Delta betraktelsesätt innebär
att årskostnaden ses som en marginell kostnad. Brukningstiden för värmeåtervinningssystem
beräknas lill 20 år med hänsyn till att vissa komponenter som kanalsystem och
ventilationsdon har lång livslängd.

s. 303 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 303

Tabell 4.11 Andelen till/frånluftssystem enligt skattning
av energikommissionens expertgrupp C preliminär rapport.

Handel,
bank, försäkring

50%

Samfärdsel,
post, tele

30 96

Offentlig
förvaltning

50 96

Skolor

45 96

Sjukhus,
socialvård

65%

Militära
lokaler

45%

Industrikontor

50%

Verkstäder

30%

Möjlig
energibesparing genom åtgärden värmeåtervinning ur ventilationsluft kan enligt
planverkeis uppgifter beräknas vid fömtsättning att 60 % av de till/frånluftsventilerade
lokalerna och 80 96 av de till/frånluftsventilerade sjukhusen åtgärdas.

Planverkei
särredovisar inte investeringsutgiften för åtgärden. Med stöd av uppgifter i MekanJÖrbundeis
remissvar kan investeringen för värmeåtervinning beräknas efter 5 kr. per m/timme
veniilationslufl samt ytterligare 25 96 avseende kanaler, 4 % avseende styr-
och reglerutrustning och 10 96 avseende tryckuppsättning i fläktar. Den totala
investeringsutgiften blir således 7 kr. per m'/timme behandlad
ventilationsluft. (Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 4.12.)

Tabell 4.12 Värmeåtervinning ur ventilationsiuft-besparing,
investering samt årlig kostnad för drift och underhåll

TWh/år

milj, kr.

milj, kr.

(netto)

per år

Handel,
bank, försäkring

0,182

147

3,4

Samfärdsel,
post, tele

0,028

23

0,5

Offentlig
förvaltning

0,054

44

1,0

Skolor

0,133

108

2,2

Militära
lokaler

0,023

19

0,4

Summa
lokaler exkl. sjukhus

0,420

341

7,5

Sjukhus

1,900

640

16,4

Industrikontor

0,040

33

0,7

Verkstäder

0,115

93

2,1

Totalt

2,500

1 107

26,7

De
redovisade besparingarna är lägre än de planverkei, Mekanförbundei och
energikommissionens experigrupp C preliminära rapport anger, vilket främst
beror av att åtgärdema tuflflödesminskning, drifttidsstyrning och installation
av återiuftsföring förutsätts redan genomförda samt att verkningsgraden för
värmeväxlare anlas till 60 96 som genomsnitt för samtliga installationer.
Åtgärden är emellertid förhållandevis lönsam, vilket framgår av de i tabell
4.13 redovisade besparingskostnaderna.

s. 304 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 304

4.5.6
Instattalion av utrustning Jör ålervinnlng av kondensoivärme från kylmaskiner

Planverkei
anger att denna åtgärd är tänkbar i vissa av de byggnader som har kylmaskiner
installerade, som exempel kan nämnas livsmedelshallar, datahallar, sjukhus,
kylda lagerlokaler, osv. Verket anser all kylanläggningarna måste nå upp till
en viss storlek om åtgärden skall bli lönsam och beräknar bl. a. att det i
landet finns ungefär 1 3(X) större livsmedelshallar, varav ca 350 redan har
återvinning installerad. Åtgärden är även tänkbar inom industrins lokaler men
planverket menar att investeringsulgiften här ofta är så hög att återvinningen
blir olönsam.

Planverkei
anser att energibesparingen genom återvinning av kondensorvärme kan beräknas
till totalt 0,5 TWh/år netto för åtgärder i lokalbeståndet. Verket särredovisar
inte investeringsulgiften för åtgärden.

Mekanförbundet
redovisar en energibesparing av 0,2 TWh/år netto och investeringen 180 milj.
kr. vid genomförande i handelns lokaler.

Energikommissionens
experigrupp C uppskattar i sin preliminära rapport den maximala besparingen
genom återvinning av kondensorvärme till ca 0,35 TWh/år netto. Den möjliga
energibesparingen i handetssektorn skattas till ca 0,06 TWh/år netto.

Den
totala energibesparingen genom åtgärden beräknas i denna promemoria titt 0,15 TWh/år
netto. Det fömtsätter att 1 000 kylanläggningar med medeleffekt 100 kWh och kontinueriig
drift under halva året medger återvinning med 35 96. Denna exemplifiering
innebär att den för uppvärmning tillgängliga energin blir ca 150 000 kWh/år
och anläggning, vilket är utnyttjningsbart om den uppvärmda och ventilerade
golvarean är större än ca 1 000 m2 per anläggning. En sådan skattning av
besparingen kan anses rimlig med hänsyn till planverkeis, Mekanförbundels och
expertgruppens uppgifter.

Investeringsutgiften
kan beräknas med ledning av planverkets uppskattning, 200 kr. per m2 golvarea,
till totalt 200 milj. kr. inkl. mervärdeskatt. Kostnaden för drift och
underhåll kan skattas titt 6 milj, kr, per år och brukningstiden till 15 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp,,

Investe-
Under-

Bruks-

Besp,

netto

ring'
hallo.

tid

kost-

drift'

nad'

Twh/år

miljar-
milj.

år

öre/

der
kr. kr,/år

kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ
I

Inreglering och minskning av luftflöden för ventilationen
i flerbostadshus (270 000 Igh)

D:o för
lokaler (60 milj, m3)

Drifttidsstyrning av ventilationen i lokaler (134 milj. m3)

D:o i industrins byggnader (60 milj, m3)

Värmeåtervinning ur ventilationsluft i flerbostadshus med
lill/frånluftssystem (40000 Igh)

D:o för sjukhus och socialvård (46 milj, m3)

Installation av utrustning för återiuftsföring i lokaler
(60 milj. m3)

SUMMA ALTERNATIV I

0,20

0,06

0

10

0,40

0.13

0

10

0,96

0,03

0

10

0,54

0,02

0

10

0.12

0,06

2

20

1,90

0,60

15

20

0,40

0,17

4

20

,07

4,52

3,4 3,4

0,3

0,3

4,5 2.5 3.3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ II

Utöver allernaliv I tillkommer:

Värmeålervinning ur ventilationsluft i lokaler utom
sjukhus (82 milj, m3) .

D:o i industrins byggnader (36 milj, m3)

Uppdelning av ventilationssystem, lokaler

D:o för
industrins byggnader

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV II

0,42

0,31

6

20

5,8

0,15

0,11

3

20

6,1

0.19

0,18

3

20

7,0

0,11

0,09

2

20

7,0

0,87

0,69

14

-

-

5,39

1,76

35

-

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ
III

Utöver alternativ II tillkommer:

Värmeåtervinning ur ventilations

luft i flerbostadshus med från

luftsventilation (280 000 Igh) 1,20

0,27
0,55

Inreglering och minskning av luft

flöden i ytteriigare flerbosladshus

(400 000 Igh) 0,30

D:o i
lokaler (95 milj. m3) 0.60

Delsumma

2,10
1,97

33

33

20

10 10

7.9

9,9 9,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

SUMMA
ALTERNATIV III 7,49

3.73

68

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 76

s. 306 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 306

Åtgärd

Besp., Investe- Under- Bruks-

Besp,

netto ring' håll och tid

kost-

drift'

nad'

Twh/år miljar- milj, år

öre/

der kr, kr,/år

kWh

Alternativ IV

Uiöver alternativ III lillkommer:

Inslallalion av värmepump för vär

meålervinning ur veniilationslufl

och värmning av lappvarmvatten i

frånluftsventilerade flerbostads

hus (20 000 Igh) 0,04 0,04 4 15 15

Återvinning av kondensorvärme

från kylmaskiner i lokaler 0,15 0,18 6 15 13

Delsumma 0,19 0,22 10

SUMMA ALTERNATIV IV 7,68 3,95 78

' Avser kostnadslägel l:a kvartalet 1977 exkl,
mervärdeskatt.

4.6 Styr- och reglersystem

Denna grupp av åtgärder leder till energibesparingar genom
temperatursänkningar i mm och byggnader.

Det föreligger stora osäkerheter vid bedömning av rådande
temperaturnivå i skilda typer av byggnader, vilket leder till att även
bedömningen av möjlig energibesparing med åtgärder sorn medför
temperatursänkningar blir mindre noggrann. Ändå har dessa åtgärder stor
betydelse. Nedan lämnas därför en förhållandevis utföriig redogörelse förden
möjliga energibesparingen genom temperatursänkningar.

Planverket redovisar inle någon utföriig analys av lemperalurförhållanden
i bostäder, lokaler och induslrins byggnader. Remissinstanserna berör i vissa
fall frågan och pekar på att den har avgörande betydelse för bedömningen av
möjlig energibesparing.

Inledningsvis behandlas frågan om vilka temperaturer vi
för närvarande har i mm och byggnader inom bostads- och lokalsektorn. De
undersökningar som utförts Över lufttemperaturen i fierbostadshus (bl. a. genom
byggforskningsrådet, institutionen för byggnadsteknik vid KTH, sektionen Jor
maskinteknik vid KTH och lekniska fakulteten vid Lunds universiiei) visar alt
temperaturen är mycket ojämnt fördelad såväl i byggnaden som i grupper av
byggnader. Även energikommissionens experigrupp C preliminära rapport redovisar
en skattning över lufttemperaturens spridning inom enskilda byggnader. Experigruppen
anger bl. a, att 5 96 av lägenheterna har en standardavvikelse som är större än
2°C. pör 50 96 av lägenheterna blir motsvarande standardavvikelse l°C. För samttiga
lägenheter kan standardavvikelsen skattas titt 1,5°C.

s. 307 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 307

Underlaget
för dessa uppskattningar är ett fiertal såväl äldre som nyare studier över
temperaturförhållanden i flerbostadshus. Med hänsyn lill att resultaten visar
en så splittrad bild redovisas i det följande en förhållandevis försiktig
bedömning av förutsättningarna för energibesparingar genom
temperatursänkningar. De uppgifter som tidigare lämnats på energibesparingar
genom skilda åtgärder innefattar inte någon vinst genom temperatursänkningar.
Besparingsmöjligheterna titt följd av olika åtgärder, sådana de är bedömda i
denna promemoria, går därför att addera titt varandra.

Nivån
för lufttemperaturen iflerbostadshus kan enligt ovannämnda undersökningar
uppskattas till ett medelvärde inom inlervallel 22-23°C. En fjärdedel av
beståndet har enligt den redovisade fördelningskurvan, fig 4,2, en
medeltemperatur av ca 23,5 titt 25,5°C, I sammanhanget kan man påminna om att
uppfattningen om lämplig rumstemperatur varierat avsevärt om man ser bakåt i
liden. Under trettiotalet ansågs 18°C lämplig medan man nu ofta anser 20°C som
lämplig rumstemperatur. Samtidigt har under samma period byggnaderna utförts
med bättre och bättre värmeisolering, vilket innebär att människor upplever en
viss lufttemperatur som varmare än de gör i de äldre och sämre isolerade husen.
Detta beror av att strålningsföriusterna mot ytterväggen minskar. Nivån för
lämplig rumstemperatur med hänsyn till värmekomforten har studerats i
omfattande forskningsprojekt. Ett flertal faktorer inverkar på komfortupptevetsen,
exempelvis lufthastigheten, människans aktivitet och temperaturasymmetrin för
skilda riktningar. En generelll gällande komfortnivå för rumstemperaturen är
därför svår att fastställa.

Undersökningar
över lufttemperaturen i småhus visar att man på motsvarande sätt som för flerbostadshusen
kan uppskatta lufttemperaturen titt ett medelvärde inom inlervallel 21 till 22°C.
En fjärdedel av småhusbeståndet har en medeltemperatur av 22,5 lilt 24,50,
Standardavvikelsen kan skattas till 1,5°C och är alltså densamma som i flerbostadshusen,

Fig.
4.2 visar temperaturfördelningen i bostäder enligt en skattning i den
preliminära rapporten från energikommissionens expertgrupp C för landet i sin
helhet, Fig. 4.3 visar resultaten från av byggforskningsrådei redovisade
undersökningar i lägenhetsbestånd på skilda orter.

Redovisade
undersökningar över temperaturförhållanden i k o n t o r s t o -kaler anger
liknande värden som för bostäder, Medeltufttemperaturen i kontor kan därför
skattas titt värden inom inlervallel 22-23°C och med minst lika stor spridning
på olika temperaturer som i bostäder.

Remissinstanserna
anser i regel att rumstemperaturen är högre i lokalbeståndel än i bostäderna
genom de större interna värmebelastningarna från elljus, apparaier och
personvärme. Någon genomförd analys av rumstemperaturen i lokalsektorn
presenteras dock inte i remissvaren.

De
stora variationer i rumstemperatur som råder i grupper av byggnader och i
lägenheter inom samma byggnad kan reduceras genom olika åtgärder. Installation
av molorshunt som styr framledningstemperaturen i värmesy-

opaginerad Kontrollera mot PDF

stemet
efler utetemperaturen innebär att temperatumivån kan sänkas för hela huset.
Isolering av rörledningar i uppvärmningssystemet, bl, a, i pannmmmet, medför
att värmen kan fördelas bättre till byggnadens skilda lokaler, Inreglering av
uppvärmningssystemet så att avsedd mängd värme tillförs respektive mm medför
också att rumstemperaturen i huset blir jämnare. Denna åtgärd innebär att
vattenflödet lilt varje radiator förinställs så all det överensstämmer med det
teoretiskt beräknade. Effekten av åtgärden kan kontrolleras genom mätning av
rumstemperaturen vintertid under dagar då solinstrålning som stör värmebalansen
inte förekommer.

andel
% 100

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

20

r-22

I 2U

»
26

c

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fig. 4.2 Fördelning av medeltemperaturen i bostadshus
(före inreglering) enligt skattning för hela beståndet i preliminär rapport
från energikommissionens expertgrupp C. Vänstra kurvan avser småhus och högra
avser flerbostadshus.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

5 2

-r

19

T-20

21

~T~ 22

T" 23

-r

24

-I 25

° C

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fig. 4.3 Exempel på resultat av undersökningar över
temperaturfördelning i lägenhetsbestånd pä skilda orter enligt
byggforskningsrådet (energikommissionens expertgrupp C preliminär rapport).

1
tillämpningsföreskrifter till byggnadsstadgan (SBN 1975) anges tempera-turkravet
som godtagna dimensionerande värden för riktad operativ temperatur. Denna
skall vara lägst 18°C för bostadsrum och arbetslokaler för fysiskt mindre
ansträngande artiete. Den verktiga medeltuftstemperaturen under
uppvärmningssäsongen blir då som regel ca 20-21°C, Huruvida denna nivå utan
vidare kommer att accepteras av de berörda människorna är emellertid inte helt
klarlagt. Individuella variationer, både fysiologiskt och i klädsel, innebär
dock att människor bör kunna anpassa sig till klimatet inom ett ganska stort temperaturintervalt.
Hänsyn måste emellertid visas titt särskilt känsliga gmpper, exempelvis äldre
personer. En riktad operativ temperatur av 18°C enligt byggnormens krav innebär
normall kanske 20°C lufttemperatur, vilkel värde är dimensionerande för
uppvärmningssystemet. Den genomsnittliga temperaturen inomhus under
vinterhalvåret kan alltså vara högre.

Planverket och remissinstanserna behandlar frågan om lämplig komforttemperatur
inomhus mycket kortfatiat. De ovan redovisade bedömningarna baseras på material
från siaiens råd för byggnadslörskning och från energikommissionens
expertgrupp C preliminära rapport.

s. 310 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 310

4.6.1
Temperatursänkningar och inreglering av uppvärmnlngssysteni

För
småhusen beräknar planverket alt åtgärden inreglering av uppvärmningssystem
ger energibesparingen t 500 kWh/år och lägenhet netto titt investeringen 1 000
kr, per lägenhet. Den totala besparingen beräknar verket till 1,1 TWh/år netto
vid genomförande i halva småhusbeståndet. Den redovisade besparingen motsvarar
en temperatursänkning av cirka 1,4°C i della bestånd. Planverkets bedömning
överensstämmer vät med fördelnings-kurvan i fig. 4.2. Byggnadsslyrelsen anför
att den troliga maximala temperatursänkningen som är möjlig att uppnå i
småhusbeståndet är cirka 2°C. Energikommissionens expertgrupp C anger i sin
preliminära rapport den maximalt möjliga besparingen genom temperatursänkningar
i heta småhusbeståndet till 1,75 TWh/år netto.

Förs m åh usen kan, enligt
bedömning i denna promemoria, inreglering för 300 000 av de åtgärdade 600 000
småhusen, med återstående brukningstid längre än 20 år, genomföras med
förinställning av radiatorventiler. Detta leder enligt planverket titt
besparingen 0,45 TWh/år netto och till investeringsutgiften 300 milj, kr. För
de resterande 300 000 småhusen kan, enligt bedömning i denna promemoria, inregleringen
genomföras samtidigt med inslallalion av lermostatiska radiatorventiler, vilka
möjliggör ett visst utnyttjande av tidvis förekommande värmeöverskotl.
Besparingen kan därvid enligt planverkei beräknas till 0,60 TWh/år netto. Med
stöd i planverkets redovisning kan investeringsutgiften för inreglering och
installation av termostatventiter beräknas till t 250 kr. per småhus.
Bedömningen i denna promemoria innebär således all den av planverket beräknade
investeringsutgiften för dessa åigärder minskar med ca 35 96 vid samtidigt
genomförande. De åtgärdade småhusen förutsätts vara försedda med molorshunt för
styrning av framledningstemperaturen i radiatorsystemet. Kostnaden för
underhåll beräknas till 8 milj. kr. per år. Den i promemorian redovisade
beräkningen av energibesparing för dessa åtgärder överensstämmer således helt
med planverkets bedömning.

För fterboslad sh u se n
beräknarp/fl«ve/-Aef energibesparingen genom temperatursänkning och inreglering
till I 000 kWh/år netto. Byggnadsstyrelsen bedömer att den maximala
besparingen är cirka 1 600 kWh/år lägenhet netto. Planverket beräknar den
totala besparingsmöjligheten till ungefär 1,4 TWh/år netto medan
byggnadsstyrelsen alltså anger maximalt 2,3 TWh/år netto för samma bestånd.
Energikommissionens experigrupp C redovisar i sin preliminära rapport
besparingen 2,2 TWh/år netto. Skillnaderna i bedömningarna beror bl, a. av att
planverket förestår att cirka 70 % av beståndet åtgärdas medan expertgruppen
föreslår temperatursänkningar i samtliga hus.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4.14 Andel resp. antal lägenheter i flerbostadshus där spridningen (standardavvikelsen)
i rumslufttemperatur är o enligt preliminär rapport från energikommissionens
expertgrupp C.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Spridning
a ° C

Andel av
beståndet enligt fig, 4.4

Antal
lägenheter

s. 5 Kontrollera mot PDF

2,0

5%

1,5

13%

1,25

32%

1,0

49%

100 000 260 000 640 000 980 000

s. 6 Kontrollera mot PDF

andel {"A) inom varje klass ( A 6 « 0,2) 20

15

10

-p

T

I 1 n

n

0

1 2

3

\ 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

spridning 6 C

(standardavvikelse)

Fig. 4.4 Lufttemperaturens spridning inom enskilda flerbostadshus
enligt preliminär rapport från energikommissionens expertgrupp C.

Enligt fördelningskurvan i fig. 4.2 bedöms i denna
promemoria att medeltemperaturen kan inomhus sänkas 2°C i lägenheter i fierbostadshus,
vilket medför energibesparingen 1 100 kWh/år netto per lägenhet. Energikommissionens
expertgrupp C skattar i sin preliminära rapport behovet av inreglering i fierbostadshus
enligt fig. 4.4 och tabell 4,14. Om inreglering sker så att lufttemperaturens
spridning inom enskilda byggnader blir t°C (standardavvikelse) måsle alltså
enligt rapporten 980 000 lägenheter åtgärdas.

s. 312 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 312

Temperatursänkningar
kan genomföras i dubbett så många lägenheter, dvs, hela beståndet. Korrigerar
man dessa värden med hänsyn till planverkets uppgift på beståndets storiek kan
enligt bedömning i denna promemoria inreglering genomföras för 930 000
lägenheter och temperatursänkningar ske i 1 860 000 lägenheter, vilket utgör
hela beståndet med en återstående brukningstid längre än 10 år.

Den lotala
besparingen av åtgärden blir enligt bedömningar i promemorian och mot bakgrund
av ovanstående 2,1 TWh/år netto. En fömtsättning för denna temperatursänkning
är genomförandet av de tärnings- och isoleringsåtgärder som beskrivits i
avsnitt 4,1 och 4,3 och som leder till förutsättningar för uppehållande av
Jämna temperaturer inomhus.

Den
totala investeringsutgiften för inreglering av uppvärmningssystem i fierbostadshus
beräknar planverket i den slutliga rapporten till 300 kr. per lägenhet. Flera
remissinstanser har anfört all planverket i sin preliminära rapport
underskattat investeringen, vilken där bedömts lill 250 kr. per lägenhet.
Remissinstanserna påp(3kar att nya radiatorventiler och stamventiler i många
fall måste installeras för att inreglering skatt bli möjlig. Med hänsyn till
att temperatursänkningar avses genomföras i så slor andel av beståndet synes
det rimligt att göra en försiktig beräkning av investeringen för denna ålgärd.
I det följande räknas därför med 300 kr, per lägenhet för hälften av fallen och
450 kr. per lägenhet för resterande falt. Detta innebäratt den tolala investeringsulgiften
blir 350 miljoner kr.

För
lokaler och industrins byggnader kan energibesparingen genom åtgärden inreglering
av uppvärmningssystem och temperatursänkning beräknas på liknande sätt som för
bostadssektorn. Åtgärden inreglering av värmesystem anges av planverkei medföra
en möjlig energibesparing av 1,2 TWh/år netto. I sin preliminära rapport anger
energikommissionens expertgrupp C den maximalt möjliga besparingen till 3,6 TWh/år
netto.

Den
totala energiförbrukningen för lokaler kan skattas titt ungefär 51,3 TWh/år
brutto enligt StND{?M 1975:5). Förbrukningen för ventilation och transmissionsföriuster
motsvarar ungefär 30 TWh/år netto. En liknande skattning för industrins lokaler
leder titt förbrukningen 10 TWh/år netto för ventilation och transmissionsföriuster.

Planverket
beräknar all inreglering kan genomföras i ungefär 60 % av lokalerna och
industrins byggnader, vilket kan tolkas så att cirka 240 milj. m byggnadsvolym
i tokalsektorn och 60 milj. m i industrisektorn åtgärdas. Skattningarna av
dessa byggnadsvolymer är emellertid myckel osäkra. Ovan redovisade värden leder
till att besparingen vid 1°C temperatursänkning blir ungefär 1 TWh/år netto för
lokaler respektive 0,15 TWh/år netto för industrins byggnader.

1
överensslämmelse med förhållandena i flerbostadshus och med hänsyn till att
något lägre temperatur kan accepteras inom lokalsektorn kan enligt bedömning i
denna promemoria den möjliga temperatursänkningen efter inreglering av
uppvärmningssystem i byggnadsvolym enligt ovan beräknas

s. 313 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 313

till
minst 2''C. Energibesparingen blir således 2 TWh/år netto för lokaler vid en
sådan bedömning. För industrins lokaler beräknas temperatursänkningen till t,5°C
bl. a. med hänsyn till alt många byggnader i denna sektor redan håller en lägre
temperaturnivå. Energibesparingen blir på moisvarande sätt ungefär 0,4 TWh/år
netto, om temperaturen sänks i dubbelt så stor byggnadsvolym som den där inreglering
genomförs. I sin preliminära rapport anger energikommissionens expertgrupp C
som jämförelse för lokaler besparingen 2,8 TWh/år netto och för industrin 0,8 TWh/år
netto.

Investeringsutgiften
för inreglering av värmesystem inom lokaler och industrins byggnader är enligt
flera remissinstanser förhållandevis låg. Detta innebär att åtgärden kan
genomföras i en ganska stor andel av dessa byggnader. Med hänsyn till vad som
ovan anförts angående inreglering i flerbostadshus kan investeringsutgiften
beräknas till 450 resp. 600 kr, med ett medelvärde på 525 kr. per 160 m-*
byggnadsvolym, vilkel motsvarar genomsnittlig volym för lägenheter i flerbostadshus.
Sektionen Jor maskinteknik vid KTH och i viss utsträckning även byggnadsslyrelsen
stöder en dylik differentiering av investeringsutgifterna. Det lägre beloppet
avser de först åtgärdade 50 96 av byggnaderna och det högre resterande 50 96,
Den totala investeringen kan således beräknas till ungefär 990 milj, kr, Ålgärden
är mycket lönsam med en besparingskostnad på ca 4,1 öre/kWh exkl,
mervärdeskatt.

De
åtgärdade lokalerna föreslås i denna promemoria, i slor omfattning även bli
föremål för driftiidsstyrning av uppvärmningssyslem, s, k. intermittent uppvärmning,
vilket skärper kraven på en noggrann inreglering. Sådana driftförhållanden
innebär att rumstemperaturen tidvis är låg och ligger nära den undre
komfortgränsen. Under dessa perioder är det särskilt angeläget att mmstemperaturen
är jämnt fördelad i byggnadens olika rum. Investeringsutgiftens nivå för
åtgärden inreglering inom delta bestånd är vald med hänsyn till bl. a. dessa
förhållanden. En annan faktor av betydelse i sammanhanget är att lokalbeståndet
och där förekommande installationer har en mer varierande uiformning och konstmktion
i jämförelse med bostadssektorn. Investeringens nivå överensstämmer rätt vät
med den av energikommissionens expertgrupp C i sin preliminära rapport
redovisade högsta kostnadsnivån för åtgärden, vilken innebär
besparingskostnaden 4,2 öre/kWh. Inreglering skerdärvid lill
temperaturspridning 1,0°C (standardavvikelse) för byggnaden.

1
rapporten redovisas även ett
billigare alternativ som ger samma besparing men leder till
temperaturspridningen 1,5°C (standardavvikelse) och har besparingskostnaden 2,4
öre/kWh. I detta fall kommer cirka 25 % av mmmen att ha lägre temperatur än t9°C
vid medellernperaturen 20°C för hela byggnaden, I det förra fallet med
spridningen 1,0°C blir motsvarande andel 15 96. För medeltemperaturen 21°C blir
dessa andelar 9 % respektive

2
% om mmstemperaturen antas normalfördelad.

s. 314 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 314

4.6.2
Installation av lermostatiska radiatorventiler

Inledningsvis
konstateras all den energibesparande effekten av denna åtgärd är föremål för
diskussion och att hittills gjorda praktiska erfarenheter är mycket varierande.
Enligt bilaga 3 i planverkets slutrapport bör man vara mycket försiktig vid
värderingen av den energibesparing som radiatortermo-slatventilerav vantig konstmktion
och uiförande kan medföra. Erfarenheter från försök som gjorts i flerbosladshus
tyder på att energiförbmkningen i vissa fall till och med blivit högre efter
installation av termostatventiler. Även vid större anläggningar som t. ex.
kontor, industrier, sjukhus, skolor, osv., bör man vara försiktig vid bedömning
av energispareffekten. I bilagan framförs också att del är osäkert vilken
ytterligare besparingseffekt man kan uppnå med radialortermostalventiler sedan
man inregterat värmesystemet och försett del med en utetemperalurstyrd shunt.
Remissinstanserna redovisar ett flertal skilda uppfattningar om hur stor
energibesparingen genom radialortermostalventiler kan bli. Sektionen för
maskinteknik vid KTH anser att besparingsmöjligheterna vid tillämpning i flerbostadshus
är ringa och redovisar även flera tekniska invändningar mot ventilernas konstmktion
och principiella funktion. Även byggnadsslyrelsen har skarpa invändningar mot
en okritisk användning av radiatortermostatventiter och anser att planverket i
den preliminära rapporten har överdrivit det antal hus som bör bli föremål för
åtgärd.

Energikommissionens
expertgrupp C påpekar i sin preliminära rapport att möjlighelerna litl
energibesparingar genom radialortermostatventiler är dåligt utredda och att
åsikterna går vitt isär om fördelen med dessa ventiler. En undersökning som
statens Insiiiuiför byggnadsforskning utfört på uppdrag av byggnadsstyrelsen
har enligt expertgruppen visat att ett stabilt reglerföriopp endasl kunnal
erhållas med termoslatvenliler med lös känsetkropp som placerats under resp,
radiator. Denna undersökning var emellertid mindre omfattande, Expertgmppen
anför att en fördjupad analys av tänkbara energivinster vid olika användningsfalt
måste genomföras och tillämpas för alt minskningen i energiförbmkningen skatt
kunna förulberäknas. För syslem där ägaren har direkt nytta av
energibesparingen och är medveten om dess betydelse är sannolikt en stöne
besparing alt räkna med än i andra fatt. För småhusen kan termostatiska radiaiorventiter
vara förhållandevis vät lämpade och leda titt energibesparingar. Dessa har
jämte motsvarande investeringsutgifter och underhållskostnader redovisats under
avsnitt 4.6.1 (Temperatursänkningar och inreglering) ovan. För flerbostadshusen
bedöms i denna promemoria, bl. a. med hänsyn till planverkets och flera
remissinstansers tveksamma etter avrådande inställning, att termostatiska
radiatorventiler för närvarande ej bör installeras i energibesparande syfte.
Under tioårsperioden kan emellertid teknisk utveckling och bättre bedöm-

s. 315 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 315

ningsunderlag
medföra en omprövning av en dylik allmän rekommendation. Självklart kan man i
vissa fall finna att termostatventiler utgör en lämplig energibesparande ålgärd.
Planverkets uppgifier leder emellertid titt en besparingskostnad av 29 öre/kWh.
I ett underiag för bedömning av ett energisparprogram för hela landet bör man
försiktigtvis inte räkna med någon besparing av denna åtgärd. För lokaler och
industrins byggnader kan däremot radiatortermoslatventiter bedömas utgöra en energibesparande
åtgärd av viss betydelse. Utöver vad som ovan anförts bör dock observeras att
en förutsättning för större besparingar är att det tidvis men oregelbundet
förekommer höga värmetillskott, vilket påpekats av seklionenför maskinteknik
vid KTH. Ventilerna kan då, titt skillnad från vad som är fallet vid central
reglering, stänga av uppvärmningen enbart i de varma mmmen. Sådana förhållanden
kan exempelvis uppträda vid s. k, vandrande skuggor på solbelysta fasader. Den
i promemorian redovisade energibesparingen med radialortermostatventiler
förutsätter vid angiven investering att ventilerna eliminerar en viss men
mindre del av arbetet med inregleringen av uppvärmningssystemet. Investeringsutgiften
beräknas titt 1 200 kr, per 160 m' byggnadsvolym i jämförelse med 525 kr, för
enbart inreglering enligt ovan. Planverkels uppgift rörande
investeringsutgiften för radiatortermoslatventiter är 500 kr. vid samma
byggnadsvolym, varför del använda värdet inkluderar en stor del av in
regleringsåtgärderna samt konsultkostnader och kalibrering.

Med
dessa förutsättningar beräknas i denna promemoria energibesparingen genom
åtgärden till 0,32 TWh/år netto vad avser inreglering av lokaler med byggnadsvolym
av totalt 40 milj. m. Därutöver beräknas ventilerna genom den termostatiska
funktionen ge besparingen 0,18 TWh/år netto för motsvarande byggnadsvolym.
Detta överensstämmer med planverkets bedömning. Den totala energibesparingen
blir således 0,50 TWh/år netto vid åtgärder i byggnadsvolymen 40 milj. m-*.

Åtgärdens
omfattning, dvs, byggnadsvolymen 40 milj, m\ har beräknats försiktigt med
hänsyn till planverkets och vissa remissinstansers rekommendationer. Volymen
utgör ungefär 20 96 av den som/7/a«ve/-Ac/anser maximalt möjlig.

Den lotala
investeringsutgiften blir 300 milj. kr. inkl. mervärdeskatt. Kostnaden för
underhåll beräknas till 6 milj. kr. per år.

4.6.3
Installation av utetemperalurstyrd molorshunt

Denna
utmstning syftar till att anpassa framledningstemperaturen i radiatorsystem
till det föreliggande värmebehovet, vilket varierar med utetemperaturen. Framledningstemperaturen
för radiatorsystemet stiger vid sjunkande utetemperatur och omvänt.
Energibesparingar erhålls genom att värmetiltförseln i byggnaden slyrs efter
värmebehovet, dvs. förlusternas storlek. Det verkliga resultatet blir således
temperatursänkningar.

s. 316 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 316

Remissinstanserna
är eniga med planverket om att åtgärden har slor betydelse. Flera remissinsianser
påpekar emellertid att man inte kan beräkna den verkliga besparingen utan att
också ta hänsyn till andra åtgärder som möjliggör temperatursänkningar,

I
avsnitt 4,6.1 och 4.6.2 har beräkningar av åtgärder som leder till
temperatursänkningar i mm och byggnader redovisats. Ett begränsai utrymme finns
för ytteriigare medettemperatursänkningar genom åtgärden installation av molorshunt.

Planverket uppskattar alt molorshunt
finns installerad i 20 96 av s m å h u -sen. Verket beräknar att installation
av molorshunt medför energibesparingen 1 000 kWh/år netto per småhus och att
den tänkbara andelen för tillämpning utgör ca 600 000 småhus. Den totala
besparingsmöjligheten blir då 0,6 TWh/år netto. Motsvarande medellemperatursänkning
kan beräknas till 0,9°C, Detta innebären total temperatursänkning av 2" C
som medelvärde för 750 000 småhus under förutsätining att molorshunt
installeras i 150 000 hus där inreglering inte genomförts, Medeliemperatursänkningen
för beståndet av småhus med vattenburen värme blir ca 1,7°C, För hela beståndet
blir den 1,1°C, Åtgärden installation av molorshunt kan genomföras enbart i de
småhus som har hög medeltemperatur. Denna kom mer efter genomförandet att ligga
vid ca 20° C, En effektiv sarnordning förutsattes således för åtgärderna
installation av molorshunt resp, inreglering, t det följande används
planverkets bedömning vid beräkning av energibesparing och investeringsutgift.

För
småhusen beräknas således i denna promemoria energibesparingen med molorshunt
titt 0,6 TWh/år netto vid ålgärd i 600 000 lägenheter. Investeringsulgiften
beräknas till 1 020 milj. kr, och underhållskostnaden titt 20 milj. kr, per år,

1
de flesta flerbostadshus finns molorshunt redan installerad. Planverket räknar
med att installationen kan bli aktuell för ytterligare högst 100 000 lägenheter
och beräknar energibesparingen till totalt 0,1 TWh/år netto samt investeringsulgiften
till 20 milj, kr. Underhållskostnaden blir 0,4 milj, kr, per år. Motsvarande
temperatursänkning blir ca 0,7° C, vilken faller på lägenheterna i den övre
delen av fördelningskurvan i fig. 4.2.

För
lokaler och industrins byggnader anser planverket att det är möjligt att uppnå
en total energibesparing av 0,4 TWh/år netto genom installation av molorshunt.
Planverket beräknar investeringsulgiften till 100 milj. kr, Remissinstansema är
i stort sett eniga och delar verkels bedömning. Den tänkbara maximala andelen
för ålgärden är enligt verket 20 % av beståndet, vilkel ungefär motsvarar 100
milj, m byggnadsvolym. Temperatursänkningen blir ca 0,4° C genom denna åtgärd,

4.6.4
Driftiidsstyrning av uppvärmningssyslem

Denna
åtgärd innebär att styr- och reglerutrustning installeras för att medge att
rumstemperaturen kan sänkas under perioder då byggnaden ej

s. 317 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 317

nyttjas
eller under vissa särskilda tider, exempelvis naltsänkning av temperaturen i
bostadshus. Oftast innebär åtgärden att ett tidur kopplas till värmesystemets molorshunt
och att framledningstemperaturen därmed kan sänkas under förinstältda
tidsperioder.

För småhusen beräknar
planverket alt drifttidsstyrning främst innebär nattsänkning av
rumstemperaturen. Verkei bedömer dock energibesparingen som måttlig genom
denna åtgärd. Total besparing anges till 0,07 TWh/ år netto vid genomförande i
200 000 småhus, vilket motsvarar 300 kWh/år netto per småhus. Detta innebär en
medeltemperatursänkning av 0,3° C,

Energikommissionens
expertgrupp C anger i sin preliminära rapport alt besparingen kan beräknas titt
maximalt 1,1 TWh/år netto för småhusen.

Vissa
remissvar på planverkets preliminära rapport anger att åtgärden kan bedömas
vara av särskilt intresse med hänsyn till förväntad teknisk utveckling på regtersidan
och att särskilt småhusen som ofta är utförda i lätt konstruktion med liten
värmekapacitet är intressanta för tillämpning.

Energibesparingen för
denna åtgärd beräknas i denna promemoria under förutsättning att naltsänkning
kan genomföras'med 1,6° C i vissa delar av beståndet. Detta kan skattas till ca
300 000 småhus motsvarande ungefär 20 % av hela t)eståndet. Resultat från
mätningar genomförda av tekniska fakulteten vid Lunds universitet stöder denna
bedömning. Nattsänkningen 1,6° C leder till energibesparingen 900 kWh/år netto
per småhus, vilket ger totalt 0,3 TWh/år netto. Planverket beräknar
investeringsutgiften till 210 milj. kr., dvs. till 700 kr. per småhus.
Underhållskostnaden bedöms i denna promemoria lill 4,2 milj. kr. per år och brukningstiden
till 15 år.

För flerbostadshusen
beräknas i denna promemoria energibesparingen genom drifttidsstyrning efter
planverkels bedömning, vilken anger besparingen 400 kWh/år netto.
Investeringsutgiften anges till 25 kr. per lägenhet. Medetdygnstemperatursänkningen
blir 0,7° C, vilket kan accepteras om volymen för åtgärden begränsas.
Planverket anger att åtgärden kan genomföras för maximalt 50 % av flerbostadshusen.
Med hänsyn lill andra temperatursänkningar beräknas emellertid denna andel till
35 %, motsvarande ca 750 000 lägenheter. Den totala energibesparingen blir
således 0,3 TWh/år netto och investeringsulgiften 20 milj. kr.
Underhållskostnaden beräknas till 0,4 milj. kr. per år.

För lokaler och induslrins
byggnader beräknar/)/a«ve/-AÉ'r energibesparingen genom drifttidsstyrning till
0,4 TWh/år netto totalt. Emellertid har flera remissinstanser påpekat att
förhållandevis stora vinster kan göras i lokatsektom genom temperatursänkningar
under icke nyttjandetid. Dessulom förväntas att den tekniska utvecklingen på reglerområdet
leder lill bättre system för s, k. intermittent uppvärmning. Med hänsyn till
detta och med hänsyn till bedömningar redovisade i bl, a. energikommissionens experigrupp
C preliminära rapport beräknas energibesparingen för denna åtgärd till 1,2 TWh/år
netto och investeringsulgiften titt 90 milj. kr. Underhållskostnaden blir ca
1,8 milj. kr, per år och brukningstiden 15 år, Expertgmppen skattar
energibesparingen genom driftiidsstyrning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

uppvärmningssystem lill ungefär 10 96 av
värmeförbrukningen förkompen-sering av transmissionsföriuster och ofrivillig
ventilation. Ungefär halva beståndet för lokaler och industrins byggnader
beräknas kunna åtgärdas. Den bespanng som erhålls i en byggnad beror bl. a. av
vilken värmekapacitet som huset har. Systemet bör i viss ulsträckning anpassas
från fall till fall och inttimmas titt maximal spareffekt.

Tabell
4.15 Styr- och reglersystem

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ålgärd

Besp.,
Investe-

Under-

Bruks-

Besp,

netto
ring*

håll 0.

tid

kost-

TWh/år
miljar-

drift*

år

nad»

der kr.

milj.

öre/

kr,/år

kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

4,6

1,1

2,7

3.4

15

15

15

15

15

1,7 2,1

Alternativ I

Inreglering av uppvärmningssy

stem samt temperatursänkningar i

300 000 småhus 0.45 0,27 O

Inreglering av uppvärmningssystem

i 930 000 Igh i flerbosladshus samt

temperatursänkningar i hela be-

ilåndel 2,1 0,32 O

Inreglering av uppvärmningssystem

samt temperatursänkningar i loka

ler (240 milj, m3) 2,0 0,72 O

Inreglering av uppvärmningssystem

i industrins byggnader (60 milj,

m) samt temperatursänkningar

(120 milj, m) 0,4 0,18 O

Installation av molorshunt för styr

ning av framledningstemperatu

ren i uppvärmningssystem för

100 000 Igh i flerbostadshus O.l 0,02 I

D:o i
lokaler (75 milj, m3) 0,3 0,07 I

D:o i
industrins byggnader (25 milj,

m) 0,1 0,02 1

0,3

0,02

0

15

0,6

0,9

0,06

1

15

0,6

0,3

0,02

1

15

0,6

Drifttidsstyrning av uppvärmningssystem i 700 000 Igh i flerbostadshus

D:o i
lokaler

D:o i
industrins byggnader

SUMMA ALTERNATIV I 6,95 1,70

opaginerad Kontrollera mot PDF

*Avser kostnadsläget l:a kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4.15 Styr- och reglersystem

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Besp,,
Investe-

Under-

Bmks-

Besp.

netto
ring*

håll 0.

tid

kost-

TWh/år
miljar-

drift*

år

nad*

der kr.

milj.

öre/

kr./år

kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ
II

Utöver alternativ 1 tillkommer:

Inreglering av uppvärmningssystem genom installation av
termostatiska radiatorventiler samt temperatursänkningar i 300 000 småhus

Installation av termoslatiska radia-lorventiler i lokaler
(40 milj. m)

Driftiidsstyrning av uppvärmningssystem i 300 000 småhus

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV II

0,6

0,33

7

10

7,2

0,50

0.27

6

10

7,0

0,30

0,19

4

15

6,0

1,40

0,79

17

-

-

8,35

22

2,49

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ
III

Lika alternativ II

8,35

2,49

22

opaginerad Kontrollera mot PDF

0,92

Alternativ
IV

Uiöver alternativ III lillkommer:

Installation av molorshunt för styrning av framledningstemperaturen
i uppvärmningssystem i 600 000 småhus

Delsumma

SUMMA ALTERNATIV IV

0,60

0,92

0,60

8,95 3,41

40

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

*Avser kostnadslägel l:a kvartalet 1977 exklusive
mervärdeskatt.

4.7 Övriga åtgärder

4.7.1 IndivldueU mätning

Ett område där individuell mätning är möjlig är
förbrukning av e 1 e k t r i -c i t e t. Enligl folk- och bostadsräkningen 1975
uppvärms 42 000 lägenheter i flerbostadshus och 332 000 lägenheter i småhus med
el. Av lägenheterna i småhus kan man på goda grunder anta att huvuddelen redan
har individuell mätning,

Enligt planverkei kan man genom att införa individuell
mätning spara 5-10 96 av hushållsförbmkningen. Energisparmöjligheterna vid
uppvärm-

s. 320 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 320

ning
beror på vilken sänkning av inomhuslemperaturen som kan förväntas. Som exempel
anger planverket att en temperatursänkning med i genomsnitt 2''C medför en
besparing om 7 96 av byggnadens totala nettoenergiförbmkning. Instilutionen Jör
byggnadsieknik vid KTH, beräknar att en temperatursänkning med 1°C medför en be-sparing
om ca 5 96 av uppvärmningsenergin.

Då
det gäller frågan om vilken volym åtgärden kan få räknar planverket med att 400
000 lägenheter i flerbosladshus kan utmstas med individuella elmätare, medan elverksjöreningen
anför i sitt remissvar på den preliminära rapporten, att endast 225 000
lägenheter har kollektiv mätning. Följande beräkningar avser nyinstallation av
individuella elmätare i 200 000 lägenheter. Av dessa anlas att inte fler än 25
000 lägenheter uppvärms med el. En besparing på 0,10 TWh/år skulle då vara
möjlig.

Installation
av elmätare kostar enligl to/?ve/-A'e/, 500-1 000kr. perlägenhet. Detta medför
en total kostnad om 0,17 miljarder kr. inkl. mervärdeskatt. Planverket anser
vidare att den lekniska livslängden för en elmätare är 25 år och att mätaren
inte kräver underhåll, Ålgärden i sig förutsätter givetvis att mätaravläsning
sker med jämna intervall, 1 likhet med planverket har en eventuell kostnad
fördetta inte inräknats. Besparingskostnaden för åtgärden, då mervärdeskatten frånräknats,
blir 8,0 öre/kWh.

Ett
annat område där individuell mätning är möjlig är tappvarmvatten förbru k n i ng
.

Undersökningar
på 1950-talet i Stockholm visade på minskad förbrukning i storleksordningen 40
96 när individuell varmvattenmätning infördes. Planverket hänvisar till
pågående undersökningar som tyder på 20 96-iga besparingar. Planverket anger
också att varmvattenmätare kan installeras i 40 96 av lägenheterna i flerbostadshus
dvs. ca 750 000 lägenheter. Verket anger att det är möjligt att spara 5 96 av
hushällens lotala nettoenergiförbrukning vilket motsvarar 825-950 kWh/år och
lägenhet genom individuell varmvaitenmälning. 1 verkets rapport har man dock
räknat med en besparing på 500 kWh/år och lägenhet. Under förutsättning att hyresgästema
får ordentliga informationer är besparingar i storleksordningen 500-950 kWh/år
och lägenhet möjliga. Den totala besparingen skulle då kunna uppgå titt 0,30 TWh/år
om varmvattenmätare installeras i de 400 000 lägenheter i flerbostadshus som
enkelt kan förses med mätare.

Kostnaden
för en varmvattenmätare uppskattar planverket lill 150 kr. Vidare anger man att
avläsning utanför lägenheten kostar 150 kr, ytterligare. Kostnader för
installationen tillkommer. Planverket har uppskattat den lotala
investeringsutgiften per lägenhet till I 000 kr. I beräkningen av den utgiften
ingår även de lägenheter där mer än en mätare måste installeras. En
varmvattenmätare kräver, för all vara rättvisande, underhåll och reparationer,
Planverkei anger att den tekniska livslängden för åtgärden är 20 år. Många varmvatlenmäiare
på marknaden håller emellertid inte mer än tre lill fem år enligt uppgifter som
underhand inhämtats från leverantörs- och

s. 321 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 321

förvaltarhålt.
Om man inkluderar avläsningskostnaderna innebär det att underhåll och drift
blir ca 45 kr. per mätare och år. Planverket anger ingen sådan kostnad.
Investeringen fördenna åtgärd i 400 000 lägenheter blir 0,18 miljarder kr, om
man följer planverkets uppgifter om kostnaden för en vattenmätare per lägenhet
och till denna adderar en utgift för installationen. Underhållskostnaderna inkl,
avläsningskostnader kan beräknas till 1/10 därav, dvs, 18 milj, kr, perår. Med
dessa förutsättningar blir besparingskostnaden för åtgärden 8,0 öre/kWh.

Besparingsmöjligheten
i de enligt planverket återstående 350 000 lägenheter där varmvattenmätning är
möjlig, motsvarar 0,26 TWh/år. Investeringen för installation i dessa
lägenheter blir störte, eftersom det enligt verket förmodligen behövs minst två
mätare per lägenhet. Det innebär en investering på 0,32 miljarder kronor och
en underhålls- och driftkostnad på 32 milj. kr. per år. Besparingskostnaden
blir då 16 öre/kWh.

Del
finns fiera åtgärder för individuell mätning som inte har nämnts av planverket
eller någon av remissinstanserna. Följande har emellertid tagits med bland åtgärdema
i besparingsberäkningarna i denna promemoria.

Enligt folk- och
bostadsräkningen 1975 värmeförsörjs 32 000 lägenheter i småhus och 717 000
lägenheter i flerbostadshus med fjärrvärme. En vanlig debiteringsform för
fjärrvärme grundar sig på uppvärmd lägenhetsyta. Här kan individuell mätning av
Oärrvärme medföra energibesparing framför allt i småhusen. Med fjärtvärme
likstälts i delta fatt de gemensamma panncentraler som finns i mindre
småhusområden. En elektronisk värmemängdsmätare för småhus kostar enligl uppgift
från leverantörer ca 2 500 kr. exkl. installationskostnad. Värmemängdsmätaren
kräver underhåll på liknande sätt som varmvattenmätarna. Om 50 000 lägenheter i
småhus utrustas med värmemängdsmätare blir den totala investeringsutgiften 0,15
miljarder kr, medan underhålls- och debiteringskoslnaden kan beräknas till 2
milj, kr, per år. Energibesparingen kan högst bli 0,11 TWh/år. Besparingskoslnaden
för åtgärden med dessa fömtsättningar blir 9,1 öre/kWh då åtgärdens brukstid är

20 år.

Det finns även en metod
för individuell mätning av energiförbrukning för uppvärmning i fierbostadshus
som inte planverket och remissinstanserna nämner. I föregående kapitel har
redogjorts för olika metoder att mäta förbrukningen i varje enskild lägenhet.
En sådan metod är baserad på uppmätning av mmstemperaturer. Bl. a. studier vid lekniska
fakulteten vid Lunds unlversitei tyder på att det bör vara möjligt att finna
former för en rättvis debitering med denna metod. 1 dag tillgängliga
utrustningar kostar ca 350 kr. per lägenhet. Installationskostnaden är ungefär
densamma, men varierar kraftigt från objekt till objekt. Åtgärden kräver inga
underhållskostnader utöver avläsnings- och debiteringskostnader. Om åtgärden
genomförs i 200 000 lägenheter i flerbostadshus blir investeringen 0,14
miljarder kr. Underhåll och drift kommer att kosta ca 2 milj, kr, per år.
Besparingen kan bli 0,15 TWh/år, om temperaturen sänks med 0,5-1,5°C,
Besparingskostnaden

21 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 322 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 322

för
åtgärden blir då 6,2 öre/kWh under fömtsättning att åtgärdens brukstid är 20
år.

4.7.2 Tilläggsisolering
av apparaier och rör

Planverket
bedömer besparingsmöjligheterna genom tilläggsisolering av apparater och rör
till 0,85 TWh/år till en kostnad av 1,44 miljarder kr. om åtgärden utförs i 1,7
miljoner lägenheter. Med en livslängd på 30 år för åtgärden blir
besparingskostnaden på 6,7 öre/kWh, För lokaler anger planverket att
besparingsmöjligheten är 0,3 TWh/år. Verkets synpunkter på
besparingsmöjligheter och kostnader används i sammanställningen av sparmöjligheter
i tabell 4.16.

4.7.3 Övrigt

För
åtgärderna utbyte av ljusarmaturer, övergång från allmänbelysning titt punktbetysning
och dri ft tidsstyrning av varmvattencirkulation anger planverkei en total
besparing på 1,6 TWh/år. Åtgärderna avser endast lokaler.

Del
finns många osäkerheter i en bedömning av i vilka byggnader och hur åtgärderna
skall genomföras. Framför allt är koslnadsbedömningarna myckel osäkra.
Åtgärderna bör därför inte bedömas som realistiska i hela lokalbeslåndet annat
än i ett mycket stort sparprogram. Planverkei framhåller att dessa åtgärder,
och naturligtvis alla andra möjliga åtgärder av samma natur, skatt vidtas i det
enskilda fallet.

Det
finns en rad andra mindre åigärder som bör kunna vidtas. Till exempel åtgärder
på varmvatlenförbrukningen som instattalion aviryckreduce-ringsventiler, termostatblandare
m. m. Var och när dessa skatt vidlas kan emellertid endast bedömas från fall
till falt. Vikten av de många olika mindre uppfinningar och initiativ som
kommer från enskilda får inte heller försummas. Det bör vara realistiskt att
räkna med en besparing om minst 2 TWh/år för samtiiga dessa åtgärder.
Investeringen är emellertid som anförts ovan svår att beräkna, varför inte
heller någon besparingskostnad går att ange,

4.7.4 Sammanfattning

Av
följande tabell framgår hur de övriga energisparåtgärderna kan fördelas på
sparalternativen I-IV,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4.16 Övriga åtgärder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ålgärd

Besp.,
Invesle-

Under-

Bruks-

Besp,

nelto
ring'

håll

tid

kost-

och

nad'

drift'

TWh/år
miljar-

milj.

år

öre/

der kr.

kr,/år

kWh

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alternativ I

Inga åtgärder

SUMMA ALTERNATIV I

Alternativ II

20

6,2

0,15
0,13

Individuell värmemätning (temperatur) i 200 000 Igh i flerbostadshus

30 30

6,7 6,7

0,85
0,20

1,31
0,30

Tilläggsisolering av apparater och rör i 600 000 småhus
och I 100 000 Igh i flerbostadshus

D:o i övriga lokaler (240 milj, m)

,74

1,20

SUMMA ALTERNATIV 11

Alternativ III

Utöver alternativ 11 tillkommer: Individuell elmätning i
200 000 Igh i

0,10

0,15

0

25

8,0

0,30

0,16

16

20

8,0

0,07

0,09

1

20

9,1

flerbostadshus Individuell varmvaitenmälning i

400 000 Igh i flerbostadshus Individuell värmemätning i 30
000

småhus Tilläggsisolering av apparaier och rör

i induslrins lokaler (130 miljoner

20

9,0

0,10
0,15

m3)

17

0,57
0,55

Delsumma

19

1,77
2,29

SUMMA ALTERNATIV III

Alternativ IV

Utöver altemativ III tillkommer: Individuell
varmvattenmätning i

350 000 Igh i flerbostadshus

0,26

0,32

32

20

16

Individuell
värmemätning i 20 000

småhus

0,04

0,05

1

20

9,1

Övriga åigärder(belysning,
varmvat-

lencirkulalion elc.) i övriga

loka-

ler

1,20

2,18

0

20

II

D:o i induslrins
lokaler

0,40

0,73

0

20

II

Delsumma

1,90

3,28

33

-

-

SUMMA
ALTERNATIV IV

3,67

5,57

52

-

-

' Avser kosinadslägei l:a kvartalet 1977 exkl.
mervärdeskatt.

Avser fjärrvärmeförsörjda småhus saml småhusområden med
gemensam

central.

s. 324 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 324

4.8
Nya lokala energikällor

Det
är viktigt att forsknings- och utveckUngsarbete kring nya energikällor ges stor
lyngd. Det kan ändå vara lämpligt att vara försiktig i bedömningen av sparmöjligheterna
den närmaste tioårsperioden.

4.8.1
Solvärmesystem

Planverket
bedömer att redan under mitten av 1980-talet skall sol värme s y s t e m kunna
medverka lill att sänka landels behov av importbränsle. För att detta skall
vara möjligt måste emellertid forskningen inom områdei fortsätta på bred front
och försöks- och demonstrationsanläggningar ges ekonomiskt stöd. Planverket
bedömer att man kan spara 3,4 TWh/år med solvärme under fömtsättning att man
satsar resurser på forskning och ulveckling.

Verkei
anger att det redan i dag finns anläggningar med solvärme för
varmvattenberedning som säljs till en kostnad av 8 000 kr. för småhus. Systemet
täcker ca 50 96 av årsenergibehovet för tappvarmvatten-uppvärmning. Den största
effekten erhålls naturiigtvis sommartid. Detta kan vara positivt eftersom en oljeeldad
panna för småhus arbetar vid så låg verkningsgrad som 30-50 % sommarlid då
värmebehovet består av endast beredning av varmvatten. Genom solvärmesystem för
varmvattnet höjer man alltså årsmedelverkningsgraden för den ordinarie värmeanläggningen.

Institutionen
för byggnadsieknik vid KTH, anger solföngarnas storiek till 4-12 m per lägenhet
för täckning av 40-75 96 av energibehovet för varmvattenberedning.
Investeringskostnaderna varierar mellan 1,0 och 3,0 kr, per inbesparad kWh, 1
ett exempel visar institutionen att besparingsmöjligheterna med solvärme för
varmvattenberedning i IOOOO småhus och 10 000 lägenheter är ca 0,05 TWh/år.
Motsvarande investering kan i enlighet med institutionens siffror bedömas till
0,15 milj, kr. Med en underhållskostnad på 2 milj. kr. per år blir
besparingskostnaden ca 20 öre/kWh. Livslängden för åtgärden är kalkylerad till
20 år.

När
det gäller sotvärme för uppvärmning är undertaget för kostnadsbedömningar
sämre. Det har att göra med lagringsproblem och utförandefrågor. Som exempel
på lagringsproblemet vid ell centralt solvärmesystem med säsongslagring i
vatten för 100 lägenheter, måste lagret enligt instituiionen för
byggnadsteknik vid KTH vara ca 20 000 m eller ungefär lika stort som de 100
lägenheterna tillsammans. Institutionen beräknar de totala kostnadema för
uppvärmning med sol i 10 0(X) lägenheter i småhus och IOOOO lägenheter i fierbostadshus
till mellan 1 och 1,5 miljarder kr. Energibesparingen beräknar institutionen lill
0,4-0,5 TWh/år, Med en underhålls- och driftkostnad på 20 milj, kr, per år blir
besparingskostnaden ca 20 öre/kWh, Brukstiden är härvid 20 år. Kostnader och
besparingar för

s. 325 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 325

lågtemperatursysiem
bör vara ungefär de samma som för centrala syslem. Besparingskostnaden är av naturiiga
skäl mycket osäker och kommer troligen att sjunka i framtiden.

Av
försiktighetsskäl är det lämpligt att räkna med en mindre volym solvärmesystem
under början av 1980-talet. I det högsta sparalternativet ingår dock ett
tillskott av solenergi i bostadsbyggnader.

4.8.2
Sanimanfatlning

Med
en kraftig ökning av forskningsinsatserna är det rimligt att räkna med att spareffekter
kan uppnås redan inom en tioårsperiod. De större insatserna med solvärme kommer
emellertid att kunna göras efter tioårsperiodens slut.

Detta
gäller även för andra nya lokala energikällor. Med tanke på osäkerheten i
bedömningar av möjligt energitillskott av t. ex. vindenergi och markvärme i den
befintliga bebyggelsen, har inga beräkningar utförts. Inte heller redovisas här
möjliga besparingar med solvärmesystem.

Under
vårriksdagen 1977 besföt riksdagen (prop. 1976/77, CU 1976/77:32 resp. 34, rskr
1976/77:244 resp 245) att den forskningsinriktade experiment-verksamheten skulle
utökas i syfte att öka kunskapen om på vilket sätt en god energihushållning i
byggnader bäst uppnås. Som exempel på sådan verksamhet nämndes i propositionen
försök i full skala med nya installationssystem för uppvärmning av varmvatten saml
försök med nya hustyper och ny byggnadsteknik samt nya energikällor. 1
propositionen anges att ansvaret för denna forskningsinriktade
experimentverksamhet, som får ses som en komplettering till energiforskningsprogrammel
under industridepartementets huvudtitel, skatt anförtros statens råd för
byggnadsforskning. Riksdagen anvisade 25 milj. kr. för budgetåret 1977/78 till
förstärkning av forskingsresurserna på detta område.

I
den sammanfattande redovisningen i kapitel 5, kommer mindre besparingar av nya
lokala energikällor att redovisas. Dessa hänför sig då huvudsakligen till
solvärmesystem i bostadsbyggnader.

5
Totala besparingsmöjligheter inom en tioårsperiod

5.1
Andra effekter av åtgärderna

Enligt
planverket finns ett stort antal både positiva och negativa bieffekter av de
energisparande åtgärderna på byggnaden eller för de boende. Även
remissinstanserna framhåller en rad sådana bieffekter.

s. 326 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 326

5.1.1
Behov av utrymme

Redan
tidigare har framhållits att det utrymme som en invändig isotering kräver
normalt inte behöver beaktas i den ekonomiska kalkylen. I princip gäller samma
uppfattning om den utvändiga tilläggsisoleringen även om många byggnader i
tätorter är placerade med fasaden i tomtgränsen. Planverkei anser att en
överenskommelse i denna senare fråga bör träffas mellan berörda parter.

Planverket
och remissinstanserna ger flera exempel på andra åtgärder som påverkar tUlgängUgt
utrymme. Invändiga tilläggsisoleringar av golv och tak skall naturiigtvis inte
utföras om mmshöjden därmed blir för liten. Utbyte av ell glas mol t. ex. en isotermta
kan minska avståndet mellan rutoma så att persienner inte för plats. Ibland kan
å andra sidan en extra fönsterbåge just skapa del utrymme som behövs för att en
persienn skall få plats. Många typer av extra installationer kräver någon form
av utrymme antingen för dragning av rör eller ventilationskanaler eller för
uppställning av utrustning. Dessa utrymmesbehov har inte beaktats i den
ekonomiska kalkylen.

En
annan effekt kan enligt planverket vara att en anslutning av äldre fastigheter
till fjärrvärme får till resultat att mindre utrymme tas i anspråk i
fastigheten för uppvärmningsanordningen.

5.1.2 Utseendeförändring
av byggnader

Ingrepp
i fasader innebär ofta all byggnadens utseende förändras. Remissinstanserna
delar planverkets uppfattning att både den utvändiga och den invändiga tiltäggsisoleringen
ger en förändring av fönstersmygens djup. Detta kan ibland uppfattas negativt
dels beroende på att Ijusinsläppet minskar, dels för att byggnadens utseende
förändras. Planverket och remissinstanserna ger flera exempel på åtgärder där
genomförandet fordrar en känsla för byggnadens karaktär och egenart. Det kan
gälla fönsterrenoveringar, installationsutmstning etter sotfångare som
placeras på tak etter på annan synlig plats. Det åligger byggnadsnämnden alt
bevaka att byggnadens yttre ges sådan utformning och färg som stads- etter
landskapsbilden fordrar och som befinnes lämpligt såväl för byggnaden i och för
sig som för en god helhetsverkan (38 § BS).

5.1.3 Ingrepp
i byggnadens klimatskärm eller stomme

Planverket
och flera remissinstanser pånekar att alla ingrepp i byggnadens klimatskärm
etter stomme kan ge bieffekter av icke önskat slag. Självklart är att att håttagning
i väggar och bjälklag måste föregås av en kontroll av alt husets stabilitet
inte äventyras.

Planverket
påpekar med stöd av flera remissinstanser att man vid olika injekteringsmetoder
för titläggsisolering och tätning måste vara myckel

s. 327 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 327

noggrann.
Det gälter framför allt att kontrollera att inte luftade utrymmen, som är
nödvändiga för konstruktionens beständighet, täpps igen. Injekteringen kan
annars leda titt alt hela konstruktionen angrips av röta, Alla injekteringar
bör därför enligt verket föregås av en noggrann kartläggning av de tekniska
förutsättningarna för konstruktionen. Dessutom krävs ell fackmannamässigt arbetsutförande
av erfaren personal.

Planverket
påpekar vidare att man även när det gäller åtgärder i ventilerade kryprum under
småhus måste beakta risken för rötskador.

Hittills har främst
negativa effekter av ingrepp i byggkonstruktionerna diskuterats. Planverket
påpekar med stöd av remissinsianserna att man också kan förvänta sig vissa
positiva konsekvenser. Sålunda påpekar man att tilläggsisolerings- och tälningsåtgärder
av framför allt ytterväggar och bjälklagskanter vid rikligt utförande kommer
att ge en torrare byggnadskonstruktion. Detta innebär samtidigt att de i den
ursprungtiga konstruktionen ingående materialens värmeisolerande förmåga
förbättras.

Remissinstanserna är eniga
om att tilläggsisotering ger en positiv bieffekt genom att yttemperaturen på
insidan av konstruktionen höjs. Detta är en viktig effekt eftersom
lufttemperaturen kan sänkas om yttemperaturen höjs. Detta faktum kan många
gånger ge ett högst väsentligt bidrag till energibesparingen. Som exempel kan
nämnas att man vid instilutionen Jör byggnadsteknik vid KTH har beräknat alt
en tilläggsisolering av ytterväggarna i det s. k, Ulvsundaprojeklet, medför att
lufttemperaturen kan sänkas med en halv till en grad Celsius, utan alt inomhuskomforten
försämras. Ännu mera påtaglig blir denna effekt vid byte av fönster från 1-glas
till 2- eller 3-glasfönster,

Inomhusklimatet påverkas
positivt även av fiera andra åtgärder. Speciellt framhäller planverkei de tälningsåtgärder
som eliminerar drag. Även inreglering av ventilationssystem kan minska luftröretser
i olika typer av lokaler så att komforten förbättras.

5.1.4
Inverkan av hus form

Planverkei
påpekar i sin slutrapport att effekten av väimeisolering av ytterväggar blir
större per lägenhet i ett småhus än i ett flerbostadshus. Även inslitulionenför
byggnadsieknik vid KTH diskuierar husformens inverkan på effekten av tilläggsisolerande
åtgärder. Resonemangen skall inte uppfattas så att värmeisolerande åtgärder är
mer t ö n sa m m a att utföra om byggnaden har kubisk form än om den är lång
och smal. Effekten av en tilläggsisolering påverkas förutom av utförande och
utgångskonstruktionens standard, endast av det omgivande klimatet. Husets form
kan däremot påverka utgiften per m genom t. ex. olika behov av ställningar
eller ytans totala storlek. Valet av husform har visseriigen betydelse för
husets energiförbrukning. Men ett sådant val kan endast göras i samband med
nybyggnad. De befinttiga byggnaderna har redan en form och i dessa får tilläggsisoleringsåtgärder
således samma lönsamhet per m vägg helt oberoende av husets form.

s. 328 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 328

5.1.5
Brandegenskaper och akustiska egenskaper

Planverket
påpekar att ingrepp i byggnadens stomme och klimatskärm kan förändra byggnadens
brandegenskaper väsentligt. Både tilläggsisolering och ventilationstekniska
åtgärder kan genom lämpligt konstmktions-och materialval ge klart positiva
effekter. Här bör dock betonas att även motsatsen kan bli faltet vid felaktigt konstmktions-
etter materialval, vilket bl, a, påpekats av statens brandnämnd.

Planverkei
påpekar med stöd av fiera remissinstanser att energisparande åigärder kan ge
positiva akustiska effekter, 1 princip bör man alttid söka tillvarata
möjligheten att kombinera titläggsisolering och tälningsåtgärder med en
förbättring av lokatens ljudklimat till skydd för såväl invändigt buller som
buller från trafik m, m, utanför husen.

Planverket
anser vidare att man i samband med inreglering av ventilationskanaler ofta kan
vidla åtgärder för att förhindra icke önskvärd överhörning mellan olika
lokaler. Samtidigt kan besvärande brusnivåer åtgärdas.

5.1.6 Luft
kom for t

Vissa
åtgärder kan enligt planverket också ge bieffekter som påverkar tokalens
hygieniska standard, I tidigare avsnitt har påtalats de risker för sänkt
standard på luftkvalitén som kan uppslå om tälningsåtgärder drivs för långl.

En risk med för stor lufttäthet
äratt den boende kompenserar sig genom att öppna fönster och därigenom skapar
en luftomsättning som vida överstiger vad den lidigare ofrivilliga
ventilationen uppgick lill. Denna risk minskar vid en korrekt temperaiurregtering
då fönstervädring snabbt medför oacceptabelt låga inomhustemperaturer,

5.1.7 Behov
av underhåU

Många
åtgärder påverkar byggnadens underhållsbehov. Härmed avses då inte
underhållsåtgärder som krävs för att de energisparande åtgärderna skall fungera
tillfredsställande utan i stället den inverkan åtgärden kan ha på behovei av
underhåll av byggnaden i slort. Som redan nämnts ger tilläggsisolering en
förhöjd yttemperatur på insidan, Della innebär erfarenhetsmässigt en mindre smutsavsätlning
på dessa ytor. Behovet av invändig renovering kommer alltså av denna anledning
att minska något. Minskad smutsavsätlning kommer även att bli en följd av
förbättrad täthet mot luftrörelser inuti och genom byggnadskonstruktionerna,

I
samband med fönsterrenovering anser planverket att det är väsentiigt att man
beaktar fönsterputsningsproblemet. Det gäller då dels att begränsa behovet av fönsterputsning
men även att kontrollera att putsningen är möjlig att ulföra med rimliga krav
på säkerhel.

s. 329 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 329

5.1.8
ArbeisulJÖrande

Av
hänsyn dels till byggnadsarbetarnas arbetsmiljö och dets titt värdet av ett
riktigt utförande av de energisparande åtgärderna är det väsentligt att planera
genomförandet av åtgärderna så att förutsättningar ges för att arbetet skall
kunna utföras riktigt. Det innebär alt rätt åtgärd skall planeras in på rätt
plats men även att man kontrollerar att utrymme finns för den som skall utföra
arbetet. Många energisparande åtgärder skatt ju utföras på trånga vindarelter i
kryputrymmen undergolvbjälklag. Även de dammproblem som är förknippade med allt
slags renoveringsarbete bör beaktas. Speciellt är del väsentligt att dessa
frågor beaktas vid ingrepp i äldre installationer där asbest varit ett vanligl
isoleringsmaterial.

5.1.9
Inverkan på installaiioner

Problemet
med alt brukaren av lokalen, medvetet eller omedvetet, sätter installerad
utrustning ur funktion behandlas både i planverkets slutrapport och av fiera
remissinstanser. En väsenilig risk är naturligtvis att erforderiigt underhåll
blir eftersatt. Ett annat problem som också främst är knutet till
installationstekniska åtgärder är felaktig ändring av inställning av regtemt-rustning.
Planverket anser att ett av viltkoren för alt en noggrani utförd inreglering av
ett uppvärmningssystem skall fungera är att radiatorventiler och annan reglerutrustning
inle kan justeras individuellt av den boende. Många installationer är redan i
dag utrustade med radialortermostatventiler och dessa borde enligt planverket
helst låsas i rätt läge efter inreglering. Risk finns för att en inreglering
både på ventilations- och uppvärmningssidan sätts urspel genom att installerad
automatik förbikopplas föratt undvika klagomål från nyltiaren av lokaten.

En
fråga, som planverket och ett flertal remissinstanser diskuierar, är
nödvändigheten av att befintliga värmeregteringsutmstningar fungerar. Detta är
viktigt för att man skall kunna tillgodogöra sig energibesparingar genom t. ex,
byggnadstekniska åigärder på ett effektivt sätt. Risken finns annars att t, ex.
en tilläggsisotering av ett vindsbjälktag endast medför en temperaturhöjning i
rummen närmast under bjälklaget, om inte värmetiltförseln litl just dessa mm
går att minska.

Del
är också väsentligt att alla jusleringar av automatik för styrning av luft och
vatten utföres av fackman. Speciellt på luftsidan riskerar man problem om t.
ex. invändigt luftövertryck skapas. Planverket anser att ett invändigt
övertryck kan förorsaka fuktskador i ytterväggar och tak om fuktig inneluft
pressas ut genom otäiheier. Luftens fuktinnehåll kan kondensera inuti
konstruktionen och förorsaka rötskador eller isbildning.

s. 330 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 330

5.1.10
Teknisk utveckling

Inom
alla grenar av den teknik som tillämpas för de energisparande åtgärderna pågår
ständigt en utveckling både av nya produkter och nya arbetsmetoder ägnade att
på ett effektivare sätt motsvara marknadens krav på energibesparing, 1 takt med
utvecklingen kommer också den lämpliga sammansättningen av åtgärder all
förändras.

De
områden som i dag är mest intressanta alt bevaka ur denna aspekt är
utvecklingen av nya lokala energikällor, främsl solvärme-, jordvärme- och
vindkraftssystem, värmepumpsystem anpassde för olika driftsförhållanden,
värmeväxlarsystem saml utvecklingen på fönstersidan.

Det
är också väsentligt att redan genomförda åtgärder kontrolleras med avseende på
sin energisparande effekt på ett systematiskt sätt. Hittills redovisad
uppföljning är klart otillräcklig.

Det
är alltså inle bara viktigt att nya metoder för energibesparing fångas upp och
slussas ut på marknaden. Minst lika viktigt är att meloder som ej ger avsedd
effekt snabbt sorteras bort så att följderna av en felaktig teknisk eller
ekonomisk bedömning blir så små som möjligt.

Som
tidigare framhållits är det inte tillräckligt att ulveckla en ny eller
förbättrad energiteknotogi. De praktiska frågorna omkring förvaltandet och i
samband med byggande måste också lösas. Byggforskningsrådei har i sin
verksamhetsplan förden allmänna byggnadsforskningen lagl fram målinriktade
program för FoU omkring dessa frågor som, utan att ingå i energiforskningsprogrammet,
har stor belydelse för energihushållningens prakliska resultat.

5.2
Kombination av åtgärder

Planverket
framhåller att en byggnad är primärt uppförd för att tillförsäkra människor
eller processer lämpliga klimatförhållanden, temperatur och luftkvatitet. De
hygieniskt betingade ktimatkraven anger enligt verket i många fall definitiva
begränsningar beiräffande möjlighelen att utnyttja energisparande åtgärder.

Planverket
framhåller vidare att många åtgärder är enkla att genomföra. Andra åtgärder kan
fordra mereller mindre omfattande ingrepp i byggnadens klimatskärm och i VVS-inslallationerna,
I allmänhet måste flera åtgärder kombineras titt lämpliga "åtgärdspaket"
för all bäsla möjliga spareffekt skall erhållas menar verket.

1
följande avsnitt kommenteras några åtgärder som med dessa utgångspunkter är
speciellt angelägna att kombinera.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 331

5.2.1 Fönsterbyte
- tälningsåtgärder

Besparingskostnaden
för fönsterbyte varierar från 8 till 26 öre per kWh enligt kapitel 4. Det
motiverar en placering av åtgärden i alternativ 111 och IV. Om beräkningen i kapitel 4 hade tagit hänsyn till energibesparing
genom förbättrad täthet som erhålls automatiskt vid fönsterbyte och utan extra
utgift hade besparingskostnaden i vissa falt kunnat beräknas titt ca 5 öre per
kWh. Det motiverar en placering i alternativ 1 eller II.

I
alternativ 111 och IV förekommer även fönsterbyten som egentligen inte
behöver genomföras av åldersskäl. Skälet är att man i samband med annan fasadrenovering
alltid enligt redovisningen i kapitel 4 bör försöka bedöma fönstrets
återstående brukstid i förhållande till husets. Om resultatet av bedömningen
blir att fönsterbyte kommer att behöva utföras i en nära framtid är det
lämpligt att utföra bytet i samband med den övriga renoveringen. Den totala
investeringsutgiften nedbringas därmed högst väsentligt. Något ytterligare titlfälte
att kombinera fönsterbyte med fasadrenovering erbjuds normalt inte då ju
tilläggsisolering enligt denna promemoria bedöms ha en bmkstid som
överensstämmer med husets. Omvänt kan behovei av fönsterbyte vara motiv för att
tidigarelägga andra energisparande åtgärder som innebär ingrepp i byggnadens
fasad,

5.2.2 Ventilation
- tälningsåtgärder

Planverkei
framhåller att kunskapen om vilka lägsta utetuftsflöden som från hygienisk
synpunkt kan accepteras är otillräcklig. Det finns därför i dag inte
tillräckligt underlag för att godta lägre utetuftsfiöden än dem som anges i Svensk
Byggnorm 1975 enligt verket,

I
avsnittet om tälningsåtgärder (avsnitt 4,3) förutsätts att luftomsättningen kan
minskas till nybyggnadskraven. Det är emellertid, vid den omfattning åtgärden
bedöms få i de olika alternativen, inte praktiskt möjligt att kontrollera att
denna luftkvalitet garanteras efter åtgärd i samtliga rum i alla byggnader som
åtgärdas. Enligl planverket måste i samband med tätning av hus med
ventilationssystem typ S och F, beaktas att tilluften tillförs på ett
tillfredsställande sätl. Som regel menar verket att det betyder att någon form
av titluftsdon måste installeras. 1 denna promemoria diskuteras införandel av
balanserad mekanisk från- och tiltuftsventilation,

1
avsnitt 4.5 redogörs för problemet alt avgöra hur stor luftomsättning som skall
ske med den mekaniska ventilationen. Det är nämligen inte praktiskt möjligt all
göra en byggnad hett tät. En viss s, k. ofrivillig ventilation kommer alltid
att finnas, även efter omfattande tälningsåtgärder. Det är dock rimligt att anta
att den ofrivilliga ventilationen - dvs, läckage genom klimatskärmen - även
beror av ventilationssystemet.

Enkla
tälningsåtgärder kan förmodligen utföras utan risk att ventilationen
understiger t, ex, 0,5 oms/timme. Planverket anger att antalet luftomsält-

s. 332 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 332

ningar
per timme kan minskas med 0,2 genom tätning mellan fönsterbåge och karm. Vid meromfatlande
lätningsåtgärder börenligt denna promemoria resultatet kontrolleras och
eventuell kombination med åtgärder inom området ventilation övervägas. Detta är
en förutsättning för att de stora energibesparingar som redovisas för åtgärden tätning
i avsnitt 4.3 ska vara möjliga. Dessa frågor har även behandlats i avsnittet om
ventilation (avsnitt 4.5), särskilt mot bakgrund av lönsamheten för åtgärderna.

Enligt
bedömningarna i denna promemoria måsle ytterligare forskning och utveckling
inom området komma till stånd. Del är då av slor vikt att de hygieniska
frågorna behandlas parallellt med de tekniska. En viktig hygienisk fråga är
giltigheten av gränsvärdet 0,5 oms/timme i samtliga utrymmen i en byggnad. Det
är även viktigt att klargöra om minimivärdet på luftomsättningen skall sättas
olika beroende på ingående byggnadsmaterial i byggnaden.

Hygineiska
frågor i samband med mekanisk ventilation är bl. a. problem med ljudöverföring
mellan olika mm och störande ljud från fläktar.

5.2.3
InstaUalionsiekniska åigärder - byggnadsiekniska åtgärder

Flera
åtgärder måsle kombineras för all en besparingseffekt ska erhållas, T. ex.
måste en tilläggsisolering alltid följas av en minskad värmetillförsel. Enligt
planverket måste detta ofta ske genom att värmesystemet injusteras. Verket
framhåller också alt åtgärder av mer omfattande slag normalt bör kombineras och
utföras samtidigt med relevanta punktinsatser inom kategorierna injustering
och underhåll samt förbättringar av enkelt slag.

Fördelningen
mellan olika åtgärder i alternativen redovisas i avsnitt 5.4. Den fördelningen
får inte tolkas som den naturliga sammansättningen av olika åtgärder i en
byggnad. Tvärtom utgör denna åtgärdssammansättning endast en sorts
"medelvärde", I enUghet med planverkets resonemang, måste varje
ingrepp i en byggnad föregås av en noggrann värdering och bedömning av
sakkunnig besiklningsförrättare, där de åtgärder som övervägs bli utförda måsle
ses som en enhel.

5.3
Övriga förutsättningar för bedömning av totala sparmöjligheter

Besparingsmöjligheterna
av de olika åigärder som diskuterats i kap, 4 kan sammanställas på flera sätt.
Ett sätl att göra del är strikt efter lönsamhels-måttet. Om de effekter, som
redogjorts för under avsnitl 5,1, kunde åsättas ett pris skulle
sammanställningen ändå inte vara helt korrekt. Även tillgängliga resurser utgör
begränsningar, 1 kap. 7 följer en redogörelse av dessa.

s. 333 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 333

5.3.1
AUmänt

En
åtgärd kan tänkas bli utförd på många olika sätt. "Värmeisolering av
ytterväggar" t. ex. kan oplimeras för olika besparingskoslnader. Åtgärden
"automatisk shuntutmstning" får olika besparingskostnad i olika byggnader
där den genomförs efiersom det hett naturiigt finns byggnader där besparingen
blir större än i andra byggnader. Genom att bestämma att de mest lönsamma
objekten - dvs. de där besparingskostnaden är lägst - skall bli föremål för
åtgärden först, kan alltså besparingskostnaden fås att variera inom vida
gränser.

Med
helt idealiska beräkningsmetoder och fullständig kännedom om landets
byggnadsbestånd vore det möjligt att genomföra en beräkning på detta sätt för
varje tänkbar åtgärd. Det samlade resultatet skulle då kunna beskrivas som en
lista som börjar med den lönsammaste åtgärden i den lönsammaste byggnaden.

Eftersom
de kunskaper som behövs för en sådan exakt lönsamhetsgrade-ring saknas, måste
andra approximativa metoder tillgripas. Som nämnts i inledningen till kapitiet
om besparingsmöjligheter (kap. 4) har beräkningarna i denna promemoria utgått
från att fyra olika alternativa sparambilioner skall undersökas. Det viktigaste
instrumentet vid inplaceringen av åtgärder i olika sparalternativ har då varit
besparingskostnaden. 1 alternaliv I har huvudsakligen åtgärder för vilka
besparingskostnaden maximalt är 5 öre per kWh medtagits, I alternativ II ingår
åtgärder med en besparingskostnad på maximalt 7,5 öre per kWh. Den högsta
besparingskostnaden i alternativ 111 är 10 öre per kWh, medan den i alternativ IV är
20 öre per kWh. De undantag som gjorts har motiverats för varje åtgärd.

Gränserna
skulle naturiigtvis kunna sättas snävare, men dels ökar beräkningsbehovet, dels
ökar kraven på noggrannhet, dvs. kännedom om byggnadsbeståndet.

Dessa
fyra alternativ skatt ses endast som räkneexempel. Besparingskostnaderna 5 öre
per kWh osv. utgör inte naturiiga gränser där lönsamheten förändras. Avsikten
med all beräkna flera alternativ är att erhålla punkter på en linje som
uttrycker besparingsmöjligheterna i förhållande titt t. ex. investeringsbehov.
Med ulgångspunkl i denna kurva kan då investeringsbehov, underhållskostnader
och besparingskostnad avläsas för olika besparingar. Genom att kurvan utgör en
interpolation mellan fyra punkter får de avlästa värdena en viss osäkerhel, I
jämförelse med andra osäkerhetskällor är dock detta fet titel.

För
en sparnivå som inte sammanfaller med något av alternativen kan de energibesparande
åtgärder som skall utföras inte utläsas direkt ur redovisningen. För att ange
detta exakt måste en ny optimering utföras till den maximala besparingskostnad
som utgör övre gränsen för detta sparmål. För åtgärden "värmeisolering av
ytterväggar" kan det kanske innebära att exakt lika stort antal byggnader
som i närmast störte alternativ skall tilläggsisoteras.

s. 334 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 334

Skillnaden
kan bara vara den att isoleringsgraden skall väljas lägre.

För
åtgärden "automatisk shuntutmstning" innebär ett val av lägre sparmål
än något av de genomräknade alternativen att antalet objekt minskar eller, om
besparingskostnaden för ålgärden i alla byggnader överstiger den satta gränsen,
åtgärden utgår helt.

5.3.2
Netloenergi - brultoenergi

Vissa
energisparande åtgärder påverkar brultoenergiförbrukningen indirekl genom
minskad nettoenergiförbrukning, medan andra åtgärder direkl påverkar
bruttoenergiförbrukningen.

I
planverkets rapport används begreppen netloenergi och bruttoenergi. Med
nettoenergi för byggnader avses därvid den inom byggnaden "förbrukade"
mängden energi, dvs. summan av värmeförluster genom väggar inkl. fönster, tak
och golv. Vidare ingår energi för uppvärmning av ventilationstuft och för
uppvärmning av tappvarmvatten samt elenergi för hushållsändamål. Från denna
summa avräknas den energi som tillförs byggnaden från personer, belysning, sot
o. d.

Vid
bedömning av den mängd bruttoenergi som tillförs byggnaden, dvs. den energi som
i olika former levereras till byggnaden, tar planverket hänsyn till de omvandlings-
och överföringsföriuster som sker i de i byggnaderna placerade oljepannorna och
de centrala oljeeldade anläggningarna. Däremot beaktas inte de omvandlings-
och överföringsföriuster som sker vid framställning och distribution av
elenergi eller energi från fjärrvärmeverk. Motsvarande indelning används i
statistiskt underlag från SCB och SIND (där termen, slutlig användning,
motsvarar planverkets bmttoenergi).

Planverkets
definition används i de följande diskussionerna. Begreppet netloenergi är
emellertid diskutabelt ur besparingssynpunkt, efiersom det inte är annat än en beräkningsstorhel.
Alla besparingsåtgärder kommer i realiteten till uttryck i minskat behov av
energitillförsel till byggnaden.

Förhållandet
mellan bruttoenergi och nettoenergi uttrycks med begreppet verkningsgrad.
Planverket anger att en medelverkningsgrad på 0,75 kan användas för
överslagsberäkningar. Detta värde avser alltså inle endast oljeeldade
anläggningar, utan även andra anläggningar (1. ex, el, Oärrvärme). Eftersom verkningsgradsförbättrande
åtgärder är bland de mest lönsamma, skall dessa också utföras i första hand där
det är möjligt. Det innebär att, vid omräkning av de beräknade netloenergibesparingarna,
verkningsgraden skall vara större än 0,75.

Mot
bakgrund av de verkningsgradshöjande åigärder som redovisats i avsnittet 4.4
uppskattas medelverkningsgraden efter åtgärder till 0,80, Detta värde används
endast vid omvandling från total nettoenergibesparing till total bruiloenergibesparing,
I ett sådant sammanhang är verkningsgraden 0,80 ett försiktigt val.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 335

5.3.3
Addition av sparmöjligheter

En
annan viktig fråga är om bespari ngar genom olika åtgärder kan adderas.

De
i denna promemoria redovisade beräkningarna har, liksom i planverkets rapport,
avsett nettoenergibesparingar. Verket har i sin slutliga sammanställning
räknat om denna besparing med faktorn 1,33 för att erhålla bruttoenergibesparing.
Därefter har man minskat besparingarna med 15 96, då man anser att det inte är
rätt att summera åtgärdernas sparmöjligheter.

Åtgärder
som avser transmissions- och ventilationsförtuster påverkar emellertid inte nettobesparingsmöjtigheterna
av andra åtgärder. Däremot inverkar åtgärder som förändrar inomhuslemperaturen
på besparingsmöjligheterna av andra åtgärder. Genom del lågt valda värmeförbrukningstalet
(se avsnitt 3.1) samt det sätt som åtgärder med temperatursänkning som följd
har beräknats, kan summering av netloenergibesparingar ske på ett korrekt säll.
Beräkningama i kap, 4 är nämligen utförda på ett sådant sätl, alt sänkningen av
inomhuslemperaturen redan antagils vara utförd, när övriga åtgärder vidtas,
även om man i praktiken använder del omvända förfarandet.

Åtgärder
som höjer verkningsgraden i oljeeldade pannanläggningar påverkar brultoenergiförbrukningen
och därmed brutlobesparingsmöjlighe-lerna av andra åtgärder. 1 kap. 4 har den
verkningsgrad som erhålls efter verkningsgradsförbättrande åtgärder använts vid
omvandlingen från brutto-till nettobesparing. Detta betraktelsesätt möjliggör addering
av netlobesparingen av verkningsgradsförbättrande åtgärder med
nettobesparingen av andra åtgärder.

Beräkningarna
av besparingsmöjligheter i kap. 4 har utgått från att addition av
nettobesparingseffekten skall vara möjlig. De krav som angivits ovan för att
delta skall vara möjligt har iakttagits. I avsnitt 5,4 kommer denna addition
all ulföras.

5.3.4
Effektivitet

Ett
framgångsrikt genomförande av sparprogrammet fömtsätter att byggnads- och instaltationstekniska
åtgärder utförs med stor noggrannhet. Del gäller såväl dimensionering och konstmktionsarbete
som tillverkning och montering på byggplats. Många erfarenheter pekar på att byggfelens
inverkan är stor redan vid nuvarande tekniska ambitionsnivå. Den kan väntas öka
avsevärt vid införande av strängare krav på täthet, fier inslallationssystem,
mer automatik etc.

Bebyggelsen
som helhet består av ett stort antal enheter som förvaltas under myckel
skiftande förhållanden. Allmänt sett är förvaltningsorganisationen svagt
utvecklad redan för nuvarande uppgifter. Med mer teknik och i vissa fall teknik
som kräver kontinueriig tillsyn ökar risken för dålig effektivitet på grund av
ofullständig tillsyn och skötsel. Även med ell

s. 336 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 336

omfatiande rekryterings- och utbildningsprogram tar det
lid att bygga ut förvaltningsapparaten och serviceföretag.

Sammantaget finns det anledning befara att det praktiska
utbytet kommer att avvika alltmer från det teoretiska ju mer avancerad
teknologi som tas i bruk för att spara energi. En kraftig reduktion av de framräknade
värdena på besparingar torde vara nödvändig om inte effektiva åtgärder sätts
in. Dessa åigärder bör vara av flera slag. Som exempel kan nämnas utbildning av
personal för ombyggande och förvaltande samt för kontroll och besiktning av
byggnads- och installationsåtgärder.

Vidare är organisatoriska åtgärder för att förbättra
kontroll och besiklning hos byggherrar och kommunala myndigheter samt stärkande
av konsumentens ställning på byggmarknaden viktiga,

Dessulom måste genomförande av ett omfattande FoU-program
avseende dets ombyggandet, dels förvaltandet i fråga om mål, metoder,
processer, organisation, ekonomi och teknik komma lill stånd.

Den följande sammanslällningen av besparingsmöjligheter
förutsätter alt dessa åtgärder vidtas. En förutsätining för resonemangen i del
följande har också varit att de från teknisk synpunkt rätta åtgärderna sätts in
i rätt byggnader vid rält tid. Del fordrar förulom ovan angivna åtgärder även
effektiva styrmedel för genomförandet. Men även med dessa förutsättningar bör
man för säkerhets skull räkna med att det inte är möjligt att uppnå hela den
besparingseffekt som med dagens erfarenhet skulle kunna uppnås. Visseriigen har
samtliga beräkningar i denna promemoria gjorts med stor försiktighet, men i
vart fall de högre sparalternativen innebär att mycket stora besparingar skall
uppnås på kort lid. Det är därför realistiskt alt räkna med en viss reduktion
av effektiviteten i förhållande till vad som gälter i dag.

Denna reduktion har i följande sammanställningar satts
till 10 %.

5.3.5 Energiåtgång för framstäUning av produkter
för energisparande åigärder

Flera av de remissinstanser som yttrat sig över
planverkets preliminära rapport har påpekat vikten av att känna till vilka
mängder energi som åtgår för framställning av byggmaterial, ulruslning för
installationer, transporter och byggproduktion. Denna energiåtgång skall
naturligtvis ställas i relation till den energibesparing som åstadkommes med
åtgärderna.

Planverket har i den slutliga rapporien utfört beräkningar
av energiålgängen vid materialframställning, transport och byggproduktion för
några åtgärder. Energiåtgången har sedan jämförts med den möjliga energibesparingen
med åtgärderna. Av dessa beräkningar drar verket slutsatsen att energiåtgången,
för att genomföra åtgärderna, motsvarar 1,0 - 1,5 96 av den energibesparing
åtgärderna medför under byggnadens återstående livslängd.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 337

Den
genomsnitttiga återstående livslängden för åtgärdad byggnad anger verket till
40 år. Det innebär att den energiförbrukning som krävs för att genomföra en ålgärd,
är inbesparad efter cirka ett halvt år.

Vad
som sålunda anförts utgör emellertid endasten partiell analys. Fören tolalbedömning
erfordras också kännedom om vilken energiåtgång som blivit följden, om de
resurser som här fömtsätts uinytias för energisparande åtgärder, i stället
använts för andra ändamål. Underiag för en sådan' totalanalys finns inte
tillgänglig.

5.4
Sammanställning av besparingsmöjligheter, investeringsutgifter samt underhålls-
och driftkostnader

5.4.1
Besparingsmöjligheier totalt

De i
denna promemoria beräknade sparmöjligheterna inom varje åtgärdsområde, har
sammanställts i tabell 5.1. Av tabellen framgår att sparmöjligheterna räknat
som nettoenergi i alternativ I uppgår till 21 TWh/år, i alternativ II till 32 TWh/år,
i alternativ III till 39 TWh/år och i alternativ IV till 48
TWh/år.

I
tabellen redovisas också erforderiiga investeringsutgifter dels exkl., dels
inkl. renoveringskostnader (jämför kap. 3 och 4). Dessa är 10 resp. 12
miljarder kr. i alternativ 1,21 resp. 28 miljarder kr. i alternativ II, 33 resp. 44 miljarder kr. i altemativ III och 58 resp. 73 miljarder
kr. i alternativ IV. Samtliga investeringsutgifter är angivna exkl.
mervärdeskatt och i prislägel första kvartatet 1977.

Slutligen
kan ur tabellen utläsas beräknade underhållskostnader för de olika alternativen
i milj. kr. per år.

Som
redogjorts för tidigare är den högsta besparingskostnaden 5 öre/kWh i
alternativ I, 7,5 öre/kWh i alternativ II, 10
öre/kWh i alternativ III och 20 öre/kWh i alternativ IV. De
undantag som gjorts är motiverade av att om övriga effekter av åtgärden
inräknats skulle besparingskostnaden understigit dessa gränser. I figur 5.1 har
förhållandet mellan den högsta besparingskostnaden och besparing
åskådliggjorts. 1 figurerna 5.2 och 5.3 kan erforderiig investering för aktuell
besparing avläsas, medan i figur 5.4 underhållskostnaden vid olika besparingar
kan utläsas.

22 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 338 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76

Tabell
5.1 Totala besparingsmöjligheter

338

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärd

Alternaliv I

Alternaliv II

Alternativ 111

Alternaliv IV

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

I

U

B

I

U

B

1

U

B

I

U

Värmeisolering

3,5

3,3

0

7,8

9,5

0

11,0

16,1

0

15,7

31,2

0

Fönster

0,4

1,1

0

0,6

1,7

0

1,0

3,3

0

1,7

5,9

0

Tätning

5,6

2,5

0

7,1

3,6

0

8,5

4,6

0

9,1

4,8

0

Uppvärmningssy-

stem

2,6

0,1

50

4,6

0,4

161

4,6

0,4

161

5,4

1,9

181

Ventilation

4,5

1,1

21

5,4

1,8

35

7.5

3,7

68

7,7

4,0

78

Styr-
och reglersy-

slem

7,0

1,7

5

8,4

2,5

22

8,4

2,5

22

9,0

3,4

37

Övriga åigärder

0

0

0

1,2

1,7

2

1,8

2,3

19

3,7

5,6

52

Nya
lokala energi-

källor

0

0

0

0

0

0

0,1

0,2

2

0,6

1,6

22

Summa
23,6

9,8

76

35,1

21,2

220

42,9

33,1

272

52,9

58,4

370

Med 90 % effeki på besparingarna 21

10

76

32

21

220

39

33

272

48

58

370

D:o men investeringarna inkl, re-nov,kostnader
21

12

76

32

28

220

39

44

272

48

73

370

B
= besparing i TWh

I
= investering i miljarder kr,

U
= underhåll i milj. kr./år

Följande
exempel belyser hur diagrammen kan användas.

Antag
att den högsta besparingskostnad (marginell besparingskostnad) som kan
accepteras är 6 öre/kWh. Den möjliga besparingen blir då enligt figur 5.1 26 TWh/år.
Ur figur 5.2 utläses då alt den erforderiiga investeringen är 14 miljarder kr.
(i figur 5.3 totala investeringsulgiften 19 miljarder kr,). På samma sätt
erhålls urfigur 5.4 underhållskostnaden för en besparing om 26 TWh/år till 130
miljoner kr. per år.

I
tabell 5.2 har besparing, investering och underhållskostnad avlästa ur
figurerna 5.1-5.4 sammanställts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

n.f: S:

S

ä

CQ (-

"5

BC

O

C

kO

h-

(/]

0)

>.

o

_c

ir»

f

u

o

o

.11

,,

fc. h

a 01

a o

V! b.

b O.

.S BI

o

a s

fn

1.1

Ol oc

c Ot

o

a c

"ÖJ
-

g «

a DÅ

O

S å

"

xa *,

E «

S .K

(/!
a-

opaginerad Kontrollera mot PDF

a -o

S E

o

o

U3

O

in

o

o ro

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

oa 1-

o

VD

O

LA

O

J-

e £

_C

*b.

M

O, S

O ro

II

ec.:

g ä >

O

S.S

CVl

ha

o! a.

- « V)

1

O

' «

M

S ä

a :o

c -

i -O

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

C

oa (-

i

.: «

o

» ;

VD

:S

. £

h.

d>

O

c

o

s

LA

j:'

u

o

DI

o

_c

-3-

C8

a

IS

Ä

o

'm

ro

S -

P

O CM

e-?

o s

o

H

IJ

c/3 M

opaginerad Kontrollera mot PDF

O O

o
o

ro

O

o

C\i

o
o

o

s. 1 Kontrollera mot PDF

[

C 1-

t

a

1

.S2

c

0*

IO

03

48

©

C8

o

o

\r\

O

c

s. 2 Kontrollera mot PDF

_
o ro

DI:o

5e

« 2 o, c

v SI

=12

opaginerad Kontrollera mot PDF

£ E OB

o

o

o

o
ro

o

0>4

O

s. 341 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 341

Tabell 5.2 Besparing, investeringsutgifter samt
underhållskostnader vid varierande marginell besparingskostnad

Besparing

Investering

Marginell

på grund av

total vid

Underhålls-

besparings-

TWh/år

energispar-

genomförandet

kostnad

kostnad

programmet

miljarder kr.

milj, kr,/år

öre/kWh

miljarder kr.

51

21

10

12

76

6

26

14

19

140

7

30

18

25

190

7,51

32

21

28

220

8

34

24

32

235

9

36

28

37

260

10'

39

33

44

272

11

41

38

49

315

12

42

40

52

325

15

45

49

61

360

201

48

58

73

370

' Beräknade exempel, övriga approximativt utlästa ur figur
5,1-5,4,

1
den följande texten kommenteras sammansättningen av åigärder,
besparingsmöjligheter, investeringsbehov osv., för respektive alternativ.

Ialternativ
I är sparmöjligheterna beräknade till 21 TWh/år till en investeringsutgift av
10 miljarder kr. Med en underhållskostnad på totalt 76 milj. kr. per år
beräknas medelbesparingskostnaden för alternativet till 3,5 öre/kWh. Det totala
investeringsbehovet vid genomförandet är 12 miljarder kr.

Alternativ
11 innebär en möjlig besparing på 32TWh/år till en investeringsutgift av 21
miljarder kr., eller en ökning från det förra alternativet med 11 TWh/år och 11
miljarder kr. Underhållskoslnaderna ökar med 144 milj. kr. per år till 220
milj. kr. per år. Den totala besparingskostnaden för alternativ II blir 4,4
öre/kWh. Del totala investeringsbehovet är 28 miljarder kr.

Alternativ
111 innebär att den möjliga nettoenergibesparingen ökar med 7 TWh/år till 39 TWh/år.
Investeringsbehovet ökar med 12 miljarder kr. titt 33 miljarder kr,Den totala
investeringen är 44 miljarder kr. Underhållskostnaderna i alternativ III är
beräknade till 272 milj, kr,/år. Den genomsnittliga besparingskostnaden för
heta alternativet blir 5,2 öre/kWh.

I
alternativ IV utgör den möjUga besparingen 48TWh/år till en invesleringsulgift
av 58 miljarder kr. Underhålls- och driftskostnader har ökat och utgör i delta
alternativ 370 milj. kr. per år efler tioårsperiodens slut. Med dessa siffror
blir den genomsnittliga besparingskostnaden 7,2 öre/kWh. De lotala sparmöjligheterna
har således ökat med 9 TWh/år, medan investeringsbehovet ökat med 25 miljarder
kr. Den totala investeringsutgiften är 73 miljarder kr.

s. 342 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 342

1
tabell 5.3 visas den procentuella fördelningen av besparingsmöjligheterna inom
olika lokaltyper.

Tabell
5.3 Fördelning

av
besparingsmöjligheter i

olika
lokahyper

Besparing (TWh/åri

Byggnadstyp

1

11

III

IV

Bostäder

Lokaler

Industri

10(48 96) 9(43 96) 2( 9 96)

17(55 96) 11 (35 96) 3(10 96)

22 (57 96) 13(33 96) 4(10 96)

27(57
96)

15(32
96)

5(11 96)

Av
tabell 5.3 framgår att i det lägsta atternativet är besparingsmöjligheterna
ungefär lika stora i lokaler som i bosläder. I de högre alternativen har
besparingsmöjligheterna i bosläder bedömis vara större än i lokaler. Anledningen
till denna förändring är framför alll att finna i fördelningen mellan
byggnadstekniska och installationstekniska åtgärder. Flertalet av de installationstekniska
åtgärderna har låg besparingskostnad, varför dessa dominerar i alternativ där
hög lönsamhet krävs. Byggnadstekniska åigärder å sin sida har en någol högre
besparingskostnad, men kan medföra större totala besparingar.

1
lokaler och industrins byggnader finns större möjligheter att göra besparingar
genom installationslekniska åtgärder än i bostäder. Särskilt inom området
ventilation, där oftenlliga och övriga lokaler ofta har stora luftbe-handlingsinstaltationer
som är i behov av injustering.

I
tabell 5.4 visas fördelningen mellan byggnadstekniska och instaltationstekniska
åtgärder,

TabeU 5.4 Fördelning av besparingsmöjligheter och
samhällsekonomiska investeringsutgifter mellan byggnadstekniska och
installationstekniska åtgärder.

Alll Alt 11 Alt
111 Alt IV

Aigärdsområde

TWh mil- TWh mil- TWh mil- TWh milper
jarder per jarder per jarder per jarder år kr.
år kr, år kr, år kr.

Byggnadsieknik Installationsteknik

8.5 6,9 14,0 14,8 18,5 24,0
23.9 41,9 (40 96) (70 %) (44 96) (70 %) (48 %) (73 96) (51 96) (74 96)

12,7 2,9 17,6 6,4 20.1 8,9
23,2 14,9 (60 96) (30 %) (56 96) (30 %) (52 %) (27 96) (49 96) (26 96)

Av
tabell 5.4 framgår att installationstekniska åtgärder kräver avsevärt lägre
investeringar per insparad energienhet. Om inte besparingskostnaden vore
avgörande för inplaceringen i olika alternativ, utan i stället investeringarna,
skulle en helt annan fördelning mellan byggnadstekniska och instaltationstekniska
åigärder erhållas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Besparingsmöjligheterna
har ovan redovisats i enheten terawattimmar. Enheten ton-olje-ekvivatent (toe),
som ungefär motsvarar förbränningsvärmet hos 1 ton olja, används bl, a. vid
redovisningar av energibalanser inom OECD och International Energy Agency (lEA).
Ett toe motsvarar ca ]l,6MWh, dvs. en TWh motsvarar förbränningsvärmet hos
86300ton olja.

Verkningsgraden
i uppvärmningssystem efter åtgärder har ovan angivits till 80 96. Det innebär att
bruttobesparingen kan beräknas till i alternativ I 27 TWh/år, i alternativ II 39
TWh/år, i alternativ III 48 TWh/år och i alternativ IV 60 TWh/år.
Om alla besparingar görs i olja kan oljeminskningen beräknas till 2,3 miljoner
ton i alternativ I, 3,4 miljoner ton i alternativ II, 4,1
miljoner ton i alternativ III och 5,1 miljoner ton i alternativ IV.

5.4.2
Besparingsmöjligheter i bostäder

De
olika åtgärdernas besparingsmöjligheter i bostäder framgårav tabell 5.5. Där
redovisas även investeringsbehov och underhållskostnader.

Tabell 5.5 Besparingsmöjligheter i bostäder

Alternati

vi

Alternativ

Il

Alternativ

III

Alternativ

IV

Äigärd

B

I

U

B

1

U

B

I

U

B

I

U

Värmeisolering

2,3

2,3

0

5,5

7,2

0

7,8

12,3

0

11,4

23,9

0

Fönster

0,3

0,7

0

0,4

1,1

0

0,7

2,3

0

1,4

3,8

0

Tätning

4,1

1,9

0

4,9

2,5

0

5,6

3.0

0

6,0

3,1

0

Uppvärmningssy-

stem

1,2

0,1

23

3,0

0,3

131

3,0

0,3

131

3,5

1,2

142

Ventilation

0.3

0.1

2

0,3

0,1

2

1,8

1.5

35

1.9

1,6

39

Styr-
och reglersy-

slem

3,0

0,6

1

3,9

1,2

12

3,9

1,2

12

4,2

1,6

21

Övriga
åtgärder

0

0

0

1,0

1,4

2

1,5

1,8

19

1.8

2,2

52

Nya
lokala energi-

källor

0

0

0

0

0

0

0,1

0,2

2

0,6

1,6

22

Summa

11,2

5,7

26

19,0

13,8

147

24,4

22,6

199

30,4

39,0

276

Med 90 %
effekt på

besparingarna

10

6

26

17

14

147

22

23

199

27

39

276

B =
besparing i TWh

1 =
investering i miljarder kr.

U =
underhåll i milj.

kr,/år

Av
tabell 5,5 framgår att det är möjligt att spara 10 TWh/år i alternativ 1 17 TWh/år
i alternativ II, 22 TWh/år i alternativ III och 27 TWh/år i
alternativ IV efter en tioårsperiod i bostäder. De
byggnadstekniska åtgärderna - värmeisolering, fönsterbyte och
fönsterrenovering samt olika

s. 344 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 344

tälningsåtgärder
- utgör cirka 6 TWh/år eller 60 % av de totala besparingarna i alternativ I.
Den byggnadstekniska andelen är i samma slorieksordning i de högre
alternativen. I alternativen I och II är det ålgärden tätning
som bidrar med de största besparingarna medan i de högre alternativen
värmeisolering för större betydelse.

Besparingarna
på installationssidan utgör drygt en tredjedel av de lotala besparingarna. De
största besparingarna görs inom området styr- och reglersystem. Åtgärder inom
ventilationsområdet har relativt liten omfattning i bostäder.

Slutligen
kan energibesparingar i befintliga bosläder erhållas med nya lokala
energikällor, främst sotvärme. I alternativ 111 ingår ett lillskotl från solvärml
varmvatten. I atternativ IV
har vi redan 1988 ett tillskott på
uppvärmningssidan av solenergi.

Investeringsbehovet
för att genomföra dessa åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet är 6
miljarder kr. i alternativ 1, 14 miljarder kr. i alternativ II, 23 miljarder kr. i alternativ III och 39 miljarder kr. i alternativ IV.

Det
antal lägenheter som berörs av olika typer av energisparande åtgärder redovisas
i tabell 5.6,

Tabell 5.6 Åtgärdade lägenheter i 1 OOO-tal under en
tioårsperiod enligt denna

promemoria

S = Småhus, F = Flerbostadshus

Ålgärdslyp

Alt 1

1

Alt II

Alt III

AUTV

S

F

"s

F

S

F

S

F

Värmeisolering,
vind

660

720

660

720

660

720

780

860

Värmeisolering,
vägg

0

0

465

380

765

640

1 130

1020

Värmeisolering,
golv

0

0

220

80

365

150

565

250

Fönsterbyte

150

90

150

90

225

140

300

190

Fönsterombyggnad

30

15

80

100

160

240

285

435

Fönstertätning

800

1 350

900

1500

1000

1650

1 100

1 800

Övrig tätning

250

200

425

300

675

500

675

500

Ventilation

0

20

0

300

0

300

0

320

Uppvärmningssystem

0

1310

590

1510

590

1 510

610

1510

Styr-
och reglersyslem

0

930

590

930

590

930

610

930

Övriga
åtgärder

0

0

600

1 100

600

1200

600

1 300

Nya
lokala energikällor

0

0

0

0

10

10

20

20

5.4.3
Besparingsmöjligheter i övriga lokaler

På
samma sätt som för bosläder, redovisas i tabell 5.7 besparingsmöjligheter,
investeringsbehov och underhållskostnader för energisparande åtgärder i övriga
lokaler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5.7 Besparingsmöjligheter i offentliga och övriga
lokaler

Alternati

vi

Alternativ II

Alternativ

III

Alternativ

'IV

Ålgärd

B

I

U

B

1

U

B

1

U

B

I

U

Värmeisolering

0,8

0,6

0

1,4

1,4

0

1,7

2,2

0

2,4

4,2

0

Fönster

0,1

0,4

0

0,2

0,5

0

0,3

1,0

0

0,6

2,0

0

Tätning

1,3

0,5

0

1,9

0.9

0

2,4

1,3

0

2,7

1,4

0

Uppvärmningssy-

slem

0,9

0,1

17

1,1

0,1

19

1,1

0,1

19

1,3

0,5

25

Ventilation

3,7

0,9

19

4,3

1,4

28

4,9

2,0

19

5,0

2,2

25

Styr-
och reglersy-

stem

3,2

0,9

2

3,5

1,0

5

3.5

1,0

5

3,5

1,0

5

Övriga
åtgärder

0

0

0

0,2

0,3

0

0,2

0,3

0

1,4

2,5

0

Nya
lokala energi-

källor

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Summa

10,0

3,4

38

12,6

5,6

52

14,1

7,9

43

16,9

13,8

55

Med 90
96 effekt på

besparingarna

9

3

38

11

6

52

13

8

43

15

14

55

B =
besparing i TWh

I =
investering i miljarder kr.

U = underhåll
i milj.

kr,/år

Av
tabell 5.7 framgår att det är möjligt att spara 9 TWh/år i alternativ 1, 11 TWh/år
i alternativ II, 13 TWh/år i alternativ III och 15 TWh/år i altemativ
IV efter en tioårsperiod i lokaler.

Fördelningen
mellan besparing genom byggnadstekniska och installationstekniska åtgärder är
helt olika i bostäder och lokaler. De byggnadstekniska åtgärderna svarar för
22 % av besparingarna i alternativ 1 och för 28-34 % i de högre alternativen i
lokaler. Totalt sett innebär det besparingar på mellan 2 och 5 TWh/år,

Av
dessa svarar åtgärden tätning för de största besparingarna. En av anledningarna
till att värmeisolering inte medför de största besparingarna är att denna
åtgärd innebär största utseendemässiga förändring, och att möjlighelerna att
förändra lokalers fasadutformning har i denna promemoria bedömis mindre än i
bostäder,

Instatlationstekniska
åtgärder för större betydelse än byggnadstekniska åtgärder i lokaler. 1 siffror
innebär det 7 TWh/år i alternativ 1 och 9 TWh/år i alternativ IV. I samttiga alternativen dominerar åtgärder inom området ventilation.

Investeringsbehovet
för att erhålla dessa besparingar i lokaler är 3 miljarder kr, i altemativ 1, 6
miljarder kr, i alternativ II,
8 miljarder kr, i altemativ 111 och 14
miljarder kr. i alternativ IV.

Den
lokalvolym som berörs av olika typer av energisparande åtgärder redovisas i
tabell 5,8,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76

Tabell
5.8 Åtgärdade lokaler' i miljoner m? byggnadsvolym

346

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åtgärdsgrupp

Alternativ

1

11

111

IV

Värmeisolering,
vägg

20

100

160

220

Värmeisolering,
vind

140

140

140

200

Fönsterbyte

26

26

35

52

Fönsterombyggnad

3

10

30

70

Fönstenäining

160

200

240

280

Övrid tätning

20

60

140

140

Uppvärmningssystem

260

345

345

350

Ventilation

240

280

360

370

Styr-
och reglersyslem

250

270

270

270

Övriga
åtgärder

0

240

240

240

Nya
lokala energikällor

0

0

0

0

' exkl,
industrins lokaler men inkl, industrins kontorsbyggnader

5.4.4
Besparingsmöjligheter i industrins byggnader

Besparingsmöjligheter
etc, i industrins byggnader framgår av tabell 5,9. Tabell 5.9
Besparingsmöjligheter i industrins byggnader

Alternativ 1

Alternativ 11

Alternativ

III

Alternativ

IV

Ålgärd

B

1

U

B

I

U

B

1

U

B

I

u

Värmeisolering

0,5

0,4

0

0,9

0,9

0

1,4

1,6

0

1,9

3,0

0

Fönster

0

0

0

0

0

0

0

0

0

O.l

0,1

0

Tätning

0,2

0,1

0

0,3

0,3

0

0,5

0,4

0

0,5

0,4

0

Uppvärmningssy-

stem

0.5

0

10

0.6

0,1

ll

0,6

0,1

II

0.7

0,2

14

Ventilation

0,5

0

0

0,8

0,2

5

0,8

0,2

5

0,8

0,2

5

Styr-
och reglersy-

stem

0.8

0,2

2

0,8

0,2

2

0,8

0,2

2

0,8

0,2

2

Övriga
åtgärder

0

0

0

0

0

0

0,1

0,2

0

0,5

0,9

0

Nya
lokala energi-

källor

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Summa

2,5

0,7

12

3,4

1,7

18

4.2

2.7

18

5,3

5,0

21

Med 90 %
effekt på

besparingarna

2

1

12

3

2

18

4

3

18

5

5

21

B =
besparing i TWh

1 =
investering i mil

Ijarder

kr.

U = underhåll
i milj.

kr,/år

Av
tabell 5,9 framgår att sparmöjligheterna i industrilokaler är i alternativ I 2 TWh/år,
i alternativ II 3 TWh/år, i alternativ 111 4 TWh/år och i alternativ
IV 5 TWh/år, I satnlliga allernaliv dominerar instatlationstekniska
åtgärder. En anledning till att de byggnadstekniska åtgärderna inte medför så
stora besparingar i de lägre alternativen är att dessa åtgärders livslängd har

s. 347 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 347

bedömts
vara kortare i induslrins lokaler än i övriga byggnadstyper. Det gör alt
besparingskostnaden ökar. Värmeisolering är dock del åtgärdsområde som fr. o, m,
alternativ III ensamt innebär de största besparingsmöjligheterna. Det är då
särskilt värmeisolering av takkonstruktioner.

De installationslekniska
åtgärderna svarar tolall för 72 % av besparingarna i alternativ I, 65 96 i
alternativ II samt ca 55 96 i alternativen 111 och IV.

Investeringsbehovet
för att genomföra dessa åigärder i industrins byggnader har beräknals lill i
alternativ 11 miljard kr., i alternativ II till 2
miljarder kr., i alternativ III till 3 miljarder kr. och i altemativ IV till
5 miljarder kr..

Den lokatvolym
i industribyggnader som berörs av olika typer av energisparande åtgärder
redovisas i tabell 5.10,

Tabell
5.10 Åtgärdade industrilokaler' i miljoner m' byggnadsvolym

Åtgärdsgrupp

Alternativ

I

11

111

IV

Värmeisolering
vägg

0

22

56

90

Värmeisolering,
lak

44

79

101

123

Fönsler,
byte

II

ll

17

23

Fönster,
ombyggnad

ll

14

19

37

Tätning,
karm-båge

68

90

112

134

Tätning,
övrig

ll

34

79

79

Uppvärmningssystem

140

185

185

190

Ventilation

60

96

96

100

Styr-
och reglersyslem

50

50

50

50

Övriga
åtgärder

0

0

130

130

Nya
lokala energikällor

0

0

0

0

exkl,
industrins kontor

5.5
Beräkningarnas osäkerhet, besparingsmöjligheter vid andra förutsättningar

De
beräkningar som redovisats i kapitel 4 är naturiigtvis behäftade med viss osäkerhet.
I detta avsnitt görs en analys av hur känsliga beräkningama är för förändringar
i förutsättningarna. Vid denna analys har investeringsutgifterna förutsatts
oförändrade under tioårsperioden.

Om
osäkerheten i bedömda sparmöjligheter inom varje åtgärdsområde antages vara ±
10 96 blir även det totala felet 10 96.

I
kapitel 3 anges vilket värmeförbrukningslal som läggs titt grund för
beräkningarna. Detta beror av ett fiertal faktorer, bl, a, inomhuslemperaturen.
Ett högre värmeförbrukningslal innebär större besparingsmöjligheter utan att
utgifterna förändras. Om värmeförbrukningstalet antas förändrat med ± 10 000
gradtimmar ändras den beräknade besparingen med ± 1,4 TWh/år i alternativ 1,
med ± 1,9 TWh/år i altemativ II, med ± 2,4 TWh/år i alternativ 111 och med ±
3,0 TWh/år i alternativ IV.

s. 348 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 348

Som
framgår av tidigare redovisning (avsnitt 4.6) är inomhuslemperaturen med slor
sannolikhet så hög att den kan sänkas utan att några andra åtgärder vidtas. En
sådan temperatursänkning uppnås utan kostnad. Om en temperatursänkning på TC anlages
komma till slånd blir besparingarna 4,6 TWh/år större än vad kalkylen utvisar
utan att kostnadema ökar. Förändringen inträffar oberoende av sparalternativ,

I
beräkningarna av sparmöjligheter med värmeisoleringsåtgärder, ingår bedömningar
av förändringen i k-värde. Dessa är beroende av dels k-värdet före åtgärder,
dels av tilläggsisoleringens värmemolstånd. Besparingseffekten av
värmeisolering är direkt proportionell mot den uppnådda k-värdesförändringen.
En felaktig l)edömning av k-värdesförändringen med 5 96 innebär att felet i beräkningama
av besparingarnas storlek blir ± 0,2 TWh/år, ± 0,4 TWh/år, ± 0,6 TWh/år och ±
0,8 TWh/år i de fyra sparalternativen.

Effekten
av förändringar i förutsättningarna om ränta och energiprisökning blir beroende
av åtgärdens livslän,gd och eventuell förekomst av underhåtls-och
driftskostnader. Under antagande om oförändrade investeringsutgifter och
besparingar samt oförändrade åtgärder kan besparingskostnadens känslighet för
variationer i kalkylränta (r) och energiprisökningstakt (q) beräknas, 1 denna
promemoria är beräkningarna utförda med r =4 96 och q 2 96.

Med
beräkningsförutsättningen r = 6 96 och q = O 96 ökar besparingskostnaden i
alternativ 1 titt 6,2 öre/kWh, i alternativ 11 lill 9,8 öre/kWh, i alternativ
111 till 13,4 öre/kWh och i atternativ IV till
27,6 öre/kWh.

Med
r = 2 96 och q =4 96 m i ns ka r besparingskostnaden till 3,8 öre/kWh i
alternativ 1, till 5,5 öre/kWh i alternativ II, till 7,3 öre/kWh i altemativ
III och till 13,8 öre/kWh i alternativ IV.

Medellivslängden
för åtgärderna inom resp. alternativ utgör ett vägt genomsnitt av de ingående åtgäidernas
livslängder. Dessa har vägts med hänsyn till besparingarnas storiek.

De
uppgifter om osäkerheter som angetts ovan kan inte adderas. Del är inte heller
avsikten med sammanställningen.

6
Sammanfattande jämförelse med planverkets rapport

De
jämförelser mellan alternativen och planverkets bedömningar som gjorts i
tidigare kapitel är grundade på verkets slutiiga rapport. Efter det planverket
den 5 september 1977 till bostadsdepartementet överiämnade sin slutliga
rapport, har verket under hand meddelat att vissa korrigeringar gjorts i
rapporten. Dessa ändringar har övetiämnats till bostadsdepartementet med
skrivelse den 24 november 1977, och avser följande åtgärder:

t.
Förbättringar av enkelt slag i lokaler. Tilläggsisolering av tak.
Besparingsmöjligheterna skall vara 2,0 TWh (i stället för 2,5 TWh),

s. 349 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 349

2.
Förbättringar av mer omfattande slag i lokaler.

a)
Tiltäggsisolering av
ytterväggar. Besparingsmöjligheterna skall vara 2,0 TWh (i stället för 3,5 TWh)
och investeringsutgiftema 4,0 miljarder kr. (i stället för 5,0 miljarder kr.),

b)
Tilläggsisolering av fönster
etc. Besparingsmöjligheterna skall vara 1,0 TWh (i stället för 3,5 TWh) och
investeringsutgiften 4,0 miljarder kr, (i stället för 10,0 miljarder kr.).

I
följande sammanställningar har hänsyn tagits till planverkets ändringar,

6.1
Totala sparmöjligheter

Planverket
redovisar i sin slutliga rapport fyra olika åtgärdsgrupper. Verkets första
grupp omfallar åtgärder för "förbättrad drift och skötsel", grupp två
omfattar åtgärder för "injustering och underhåll", grupp tre avser "förbältring
av enkelt slag" och grupp fyra avser "förbättring av mer omfattande
slag".

Planverket
anger de totala sparmöjligheterna till 65 TWh/år brutto, Investeringsulgiften exkl,
yiskiklskoslnaden anger verket till 87 miljarder kr, och inkl.
ytskiktskostnader (enligt bilaga 3 till planverkets rapport) till 108 miljarder
kr.

Som
tidigare framhållits så har avsikten med planverkets rapport inte varil att klariägga
besparingsmöjligheter och kostnader för alternativa ambitionsnivåer. Verkets
uppgifter om besparingar och kostnader för de fyra olika åtgärdskategorierna
kan därför inte jämföras med alternativen I-IV i denna promemoria. I gruppen
"injustering och underhåU" ingår t. ex. även dyra åtgärder med små besparingsmöjligheter.
Vidare ingår i verkets övriga grupper åtgärder som inte tagits med ens i
alternativ IV i denna promemoria på grund av lönsamhetsskäl.
Dessa åtgärder har emellertid relativt liten omfattning.

Bedömningarna
i denna promemoria har gjorts mot bakgrund av planverkets uppgifter angående
enskilda lyper av energisparande åtgärder. Vae separat åtgärd har bedömts med
utgångspunkt från planverkets grundmaterial och remissuttalandena rörande
planverkets preliminära rapport. Beräkningarna av hur sammanlagda besparingar
och kostnader förändras med stigande ambitionsnivå har därefter huvudsakligen
gjorts mot bakgrund av en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl.

Även
om det således inte är möjligt att dra direkta slutsatser av en jämförelse
mellan de sammanlagda besparingarna och kostnaderna i alternativen I-IV med
planverkets uppgifter, så kan det ändå finnas anledning att redovisa en
sammanställning av uppgifterna i denna promemoria och planverkets uppgift om
totala sparmöjligheter och investeringsutgifter,

I
denna promemoria redovisas i atternativ IV totala sparmöjligheter
på 60 TWh/år brutto. De samhällsekonomiska utgifterna har beräknats titt 64

s. 350 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 350

miljarder
kr. medan totalutgiflen beräknats till 81 miljarder kr, I alternativ IV redovisas
också en underhålls- och driftkostnad på ca 410 milj. kr/år..

Skillnaden
mellan de sparmöjligheter som planverket anger som totalt möjliga och
alternativ IV i denna promemoria är således 5 TWh/år bmtto, medan
skillnaden i totala invesleringsutgifler är 27 miljarder kr. 1 avsnitt 5,4
visas i figur 5,3 det i promemorian beräknade sambandet mellan besparingens
storlek och erforderlig investering. Av figuren framgår att investeringsutgiften
ökar snabbare än besparingen. Till exempel innebär en ökning av sparmöjligheterna
från 25 till 30 TWh/år brutto att den totala investeringsutgiften ökar med 7 mUjarder
kr. medan en ökning från 55 till 60 TWh/år brutto innebär alt de totala investeringsutgiftema
ökar med 16 miljarder kr.

De
sist insparade terawallimmarna kräver således mycket stora invesleringsutgifler.
Detta utgören av förklaringarna till skillnaden mellan planverkets bedömningar
och atternativ IV i denna promemoria,

6.2 Byggnadstekniska
åtgärder

Planverket
anger de tolala sparmöjligheterna till 27 TWh/år brutto med byggnadstekniska
åtgärder. Investeringsutgiften för denna besparing då inte ytskiktskostnaderna
inkluderats bedömer planverket till 43 miljarder kr. Inkl, ytskiktskoslnader
kan totalutgiften beräknas (med utgångspunkt från bilaga 3 titt verkets
rapport) till 64 miljarder kr.

1
alternativ IV bedöms sparmöjligheterna med byggnadsiekniska
åtgärder till 30 TWh/år brutto. Den samhällsekonomiska investeringsutgiften
bedöms till 46 miljarder kr. medan totalutgiften bedöms till 63 miljarder kr.

Beräkningarna
i denna promemoria har utförts med något högre totat-kostnad för nerlalet åigärder
än planverket. Trots det innebär alternativ IV ca 3 TWh/år
brutto större besparingar än enligt planverket, medan den totala
investeringsutgiften är 2 miljarder kr. lägre.

6.3 Installationstekniska
åtgärder

Planverket
anger de lotala sparmöjligheterna med instaltationstekniska åtgärder till 39 TWh/år
brutto. Investeringsulgiften för denna besparing anger verket till 44 miljarder
kr.

1
alternativ IV bedöms i promemorian motsvarande sparmöjligheter litl
29 TWh/år brutto, Investeringsulgiften bedöms bli 16 miljarder kr,

I
beräkningarna av alternativ IV
har vissa åtgärder som planverket tar
upp befunnits innebära besparingskostnader som överstiger 20 öre per inbesparad
kWh, I denna promemoria har dessa åtgärder inte alls tagits med. Detta gäller
för vissa åtgärder inom området installationsteknik och är huvudorsaken lill
att 9 TWh/år brutto i planverkets insiallationstekniska paket medför en
skillnad i investering på 28 miljarder kr.

s. 351 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 351

7
Resurstillgång

7.1
Tillgången på arbetskraft

Behovet
av arbetskraft för de energisparande åtgärderna i de fyra presenterade
alternativen kan uppskattas till 10 000,20 000,30 000 respektive 50 000
personer. Av dessa utgöres omkring hälften av byggnadsarbetare. Detta innebär
1,5-8 % av det totala antalet sysselsatta i byggnadsverksamheten. Berörda
yrkeskategorier bland byggnadsarbetarna är framför allt träarbetare,
rörmontörer och ventilationsmontörer. Det behövs något hundratal av vardera elektriker,
takläggare, plåtslagare och murare, 1 samband med genomförandet av
installationstekniska åtgärder finns även ett behov av något hundratal VVS-konsulter,

Arbetskraftsbehovet
har beräknats utifrån uppskattningar av andelen byggnadsarbete för respektive
åtgärd. Denna andel har dividerats med lön inklusive pålägg för respektive
byggnadsarbetarekategori. Arbetskraftsbehovet i byggmaterialinduslrin
(inklusive byggnadsverksamhetens administration) har uppskattats med hjälp av s.
k. input-oulputanalys, dvs. samtliga underieverantörsted finns med.

Det
svenska byggandet sysselsatte totalt 650 000 personer under år 1974, Av dem
sysselsattes hälften i byggnadsverksamheten,90 000 i byggmaterialindustrin och
sammanlagt ca 230 000 hos underleverantörer, konsulter m. fi. Dessutom gav det
svenska byggandet upphov lill sysselsättning för ca 100 000 personer i
utlandet.

Byggnadsarbetarkåren
har under 1970-talet minskal med cirka 30 000 personer. Cirka 20 000 beräknas
ha pensionerats, medan de övriga har gått över till andra områden.
Nyrekryteringen var länge liten, men den har under vissa år ökat igen. Det
torde således finnas minst 10 000 f d. byggnadsarbetare som nu arbetar på
andra områden men ändå har förhållandevis färska yrkeserfarenheter från
byggnadsverksamheten.

Enligt Industriverkets
senaste prognos kan antalet sysselsatta i byggnadsverksamheten väntas minska
från ca 330 000 år 1975 till 312 000 år 1980 och 320 000 år 1985. Prognosen lorde
innebära ett bostadsbyggande på cirka 64 000 infiyttningsfärdiga lägenheter år
1980 och 70 000-72 000 år 1985, 1 övrigt väntas en syssetsättningsminskning i
husbyggnads-, anläggnings- och schaktföretagen, medan byggnadshantverket vänlas
ha ungefär oförändrad sysselsättning.

1
ett kompletterande remissvar med anledning av planverkets slutliga rapport
uppskattar Byggnadsarbeiarejörbundei arbetskraftsbehovet titt mellan 25 000 och
50 000 årsarbetare, varav åtminsione hälften beräknas vara byggnadsarbetare.
Det förutsattes då att energisparandet kostar mellan 25 och 50 miljarder kr.
över en tioårsperiod. Byggnadsarbetareförbundet påpekar att byggnadsarbetarna
har betydligt sämre trygghet i anställningen än andra grupper. De går t, ex.
arbetslösa tre gånger så länge som andra grupper. Förbundet anser att detta
förhållande är en av de viktigaste orsakerna lill att

s. 352 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 352

många
byggnadsarbetare har sökt sig till andra branscher under 70-talet,

Man
påpekar vidare alt tillgången på byggnadsarbetare är mycket ojämnt fördelad
mellan regioner och branscher. Vissa län har konlinueriiga svårigheter med
sysselsättningen medan andra har brist på yrkesarbetare. På grund av ett ökat
byggande och avgång från branschen räknar Byggnadsarbetareförbundet med att
det blir brist på byggnadsarbetare i framtiden även om inte nya mera omfattande
energisparåtgärder kommer till stånd.

Förbundet
anser dock all med en riktig planering och tillräckliga utbildningsinsatser är
de energisparande åtgärderna ett välkommet och intressant tillskott till
byggnadsarbetarnas sysselsättning, Sparinsatserna ska enligt förbundet planeras
så all utbildningsresurserna räcker för att ge en av parterna godkänd
yrkesutbildning och så att samtliga byggnadsarbetare får en jämn sysselsättning
under själva programmet. Programmet ska vidare planeras för en tioårsperiod,
framhåller förbundet. Den rikstäckande planeringen måste ta hänsyn till
skillnaderna i förutsättningar i olika delar av landet såväl när det gälter behovei
av energisparåtgärden som tillgång på arbetskraft och andra resurser.
Planeringen bör vara rullande och förnyas successivt. Den skall förhindra att
byggnadsarbetarna som arbetat med sparåtgärderna ställs utan arbete när
programmet avslutas. Verksamheten skatt även planeras och styras regionalt.

Vad
beträffar utbildningen anser förbundel att en förutsättning för att energisparstöd
skall beviljas skatt vara att arbetet utföres av kvalificerad arbetskraft
varmed avses dem som genomgått en av avtalsparterna godkänd yrkesutbildning
eller är anställd för ett arbete som ingår som ett led i yrkesutbildningen
eller som i minst ett års tid under de senaste två åren haft sådant
byggnadsarbete som anställningen avser, Förbundel anser att de arbetare som
deltager i energisparprogrammet skall ges en gmndläggande och komplett
utbildning. Målet skall vidare vara att de som ulbitdas skatt kunna beredas arbeie
i den region där de bor.

Byggmateriatindustrins
sysselsättning kan enligt Industriverket väntas minska från ISO 000 år 1975
till 138 000 år 1980 och 133 000 år 1985. Stora delar av byggmaterialinduslrin
har f n, överkapacitet. Del gäller särskilt träindustrin. Strukturomvandlingen
väntas fortsätta. Vissa delar av byggmaterialinduslrin, t. ex. företag som
tillverkar isolermaterial, väntas öka sin sysselsättning. En del arbetsmoment
väntas också bli överförda från byggplatserna till den stationära industrin.

Arbetslösheten i
byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa har under de senare åren varierat mellan
ca 2 000 arbetare på sommaren och 6 000-7 000 arbetare på vintern. 1973 och
1974 vararbetslösheten betydligt större-upp till 15 000 vintern 1973 och IOOOO
vintern 1974. Arbetslösheten är störst för kategorierna murare, betongarbetare
och övriga byggnadsarbetare.

Sysselsättningen
på byggarbetsmarknaden beräknas vara svag under hela 1978. Från
sysselsättningssynpunkt torde det därför vara en fördel om energisparprogrammet
kommer igång så snart som möjligt.

s. 353 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 353

För
vissa yrkesgrupper har arbetslösheten under ftera år varit väsentligt lägre än
antalet lediga platser. Det gäller främst träarbetare. Bristen på arbetskraft
är ojämnt fördelad över landet. Den har minskat under det senaste halvåret.
Såvitt nu kan bedömas utgör inte bristen på träarbetare eller andra
byggnadsarbetare något hinder för energisparande åtgärder av stor omfattning.
På grund av den tid som utbildningen tar i anspråk är det nödvändigt med en
successiv uppbyggnad under några år. Eventuell brist på arbetskraft i enstaka
orter etter län kan ge anledning till återhållsamhet i sådana orter eller län.
En samordning av energisparande investeringar, tillståndsgivning för övriga
byggnadsinvesteringar och den prioriterade byggnadsverksamheten är då
angelägen.

Arbetsmarknadsutbildning
och utbildning av berörda yrkeskategorier i gymnasieskolan behöver utvidgas.

I
den mån AMU-kurser behöver ordnas för träarbetare m. ft. byggnadsarbetare kan
det oftast ske med någon månads varsel. Behovet av personal för förvaltandet av
den nya teknik som tillförs bebyggelsen med de högre ambitionsnivåerna i ett sparprogram
är svårare att överblicka än behovet av byggarbetskraft. I den utredning som
skolöverstyrelsen genomfört om utbildningsbehovet på driftområdet påvisas att
behovet är betydande redan innan den fulla efTekten av energipolitiken kunnat
registreras.

Skolöverstyrelsen
har med utgångspunkt i bl. a. Drift 73;s förslag hemställt att regeringen
inrättar en ny tvåårig utbildningsgång i gymnasieskolan, nämligen en drift- och
underhållsteknisk linje. Utbildningskapaciteten förestås första året omfatta
720 intagningsplatser. Statrådet Mogård har för avsikt att förestå regeringen
att pröva förstaget i samband med budgetpropositionen för budgetåret 1978/79.
Inom utbildningsdepartementet bereds även frågan om drifts- och underhåltsteknisk
utbildning inom högskolan.

7.2
Kapaciteten i byggmaterialindustrin

De
energisparande åtgärderna kommer att påverka efterfrågan på ett flertal
byggmaterial.

I
det följande lämnas en redovisning av struktur, produktionsvolym och
produktionskapacitet för de byggmalerialbranscher som är aktuella i detta
sammanhang samt för utrikeshandeln med ifrågavarande byggmaterial.
Redovisningen baseras i huvudsak på för detta ändamål särskilt insamlade uppgifter
från företag och branschorganisationer. Vidare har material från
industriverkets uiredningar "Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri"
SIND 1977:5 samt "Sågverksindustri och skivindustri", SIND 1977:7
använts.

De
byggmaterial resp. byggmaterialbranscher som är av intresse i samband med
energibesparingsåtgärderna är valsade icke Järnmetaller, sågade trävaror,
olika skivmaterial, byggnadsgtas, fönstersnickerier, olika metall varor - i
första hand för VVS-instatlationer - samt ventilations- och luftkonditione-

23 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 354 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 354

ringsanläggningar.
Produktgmppen valsade icke järnmetalter omfattar produkterna kopparplåt för byggändamål,
kopparrör och profilerad aluminiumplåt som är lackerad eller ytbehandlad på
annat sätt. 1 produktgruppen byggnadsglas innefattas obearbetat planglas samt isolerglas.
Innehåltet i övriga produktgrupper torde inte fordra någon närmare förklaring.

Strukturen
skiljer sig kraftigt mellan de aktuella byggmateriatbranscherna. Inom produktgmppen
valsade ickejärnmetaller finns endast 3 arbetsställen med en genomsnittlig sloriek
om ca 250 arbetare (tabell 7.1). Sågverksindustrin har flest arbetsställen och
relativt små arbelsställen - drygt 800 arbetsställen med i genomsnitt 35
sysselsatta. Störst är produktionsenheterna inom mineralullsinduslrin, vars 7 arbelsställen
i genomsnitt sysselsätter 450 anställda. Minst är den genomsnittliga arbetsstätlestorieken
inom byggnads-snickeriinduslrin - ca 30 sysselsatta. Inom den del av byggnadssnickeriindu-strin
som tillverkar fönster och dörrar finns 300 ä 350 arbetsställen. Antalet
arbetsställen som producerar fönstersnickerier samt deras genomsnittliga storiek
kan ej anges.

Inom
byggtasindustrin skiljer sig förhållandena för produktionen av obehandlat plangtas
respektive isotergtas. Inom produktgruppen obehandlat plangtas finns endast två
producenter, AB Emmaboda Gtasverk, som är dotterbolag till Saint-Gobin, och Pilkington
Floatglas AB i Halmstad, varav den senare svarar för merparten av den totala
produktionen, I fråga om isolerglas är Emmaboda det största företaget bland
totalt ca 20 företag.

Från
regional synpunkt är tillverkningen mest koncentrerad inom branschen för
valsade icke järnmetaller - drygt 90 procent av de sysselsatta är verksamma vid
arbelsställen i Mälardalen. Även ptangtasindustrin är som nämnts starkt
regionatt koncentrerad.

Den
vidare bearbetningen till isolerglasmtor förekommer över hela landet. Den
största delen av de sysselsatta inom denna del av byggtasindustrin är verksam
vid Emmaboda Gtasverk. Även tillverkningen av ventilationsapparater,
värmepannor m. m. och mineralull är förhållandevis slarkl regionalt
koncentrerad. Ungefär 75 96 av samtliga sysselsatta inom ventitationsappa-ratindustrin
är verksamma vid arbetsställen i Mälardalen och ca 45 96 av de sysselsatta inom
branschen för värmepannor m. m, vid arbelsställen i Småtand, Inom mineratsultindustrin
arbetar ca 40 96 av samtliga sysselsatta vid arbetsställen i Sydsverige,
Största regionala spridningen har tillverkningen av sågade trävaror och byggnadssnickerivaror.

s. 355 Kontrollera mot PDF

Tabell
7.1 Antal arbetsställen samt antal sysselsatta totalt och per region' inom viss
byggmaterialindustri är 1976

Antal

Antal

Antal arb.

Relativ fördelning av antal sysselsatta i %

Produktgrupp

Mälar-

Små- Syd-

Väst-

Skogs-

Norriand

arbets-

syssel-

/arb.st.

dalen

land Sverige

Sverige

länen

ställen

satta

Valsade
icke

järnmetaller

3

731

243

92

8

-

-

-

Sågade
trävaror

809

28 484

35

20

21 5

Il

24

19

Spån-,
träfiber-

0,
gipsskivor

29

5 003

173

31

7 3

14

18

27

Bygglas

25

1030

41

8

38 3

48

2

. 1

Mineralull

7

3 200

457

15

39

24

-

22

Byggnads-

snickerier'

520

15 446

30

14

29 12

22

13

10

Värmepannor,

radiatorer,
olje-

brännare,
radia-

tortermostaler

23

1430

62

18

46 20

12

2

2

Luftkonditio-

neringsappara-

ter2

29

2 902

100

75

4 10

7

-

4

'
Region Län

Mälardalen Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands

Småland Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands

Sydsverige Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus

Västsverige Hallands,
Göteborgs- och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs

Skogslänen Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs

Norrland Västernorriands,
Jämllands, Västerbottens, Norrbottens

Uppgiften
hänföriig till år 1974

5
Avser hela byggnadssnickeribranschen inkl. andra snickerier än fönster och
dörrar

Ett
flertal av de studerade branscherna arbetade under år 1976 med en betydande
överkapacitet. Kapacitetsutnyttjandegraden var lägst inom valsverk för icke
järnmetaller - knappt 60 96, vilket framgår av tabell 7.2. Belydande skillnader
i kapacitelsutnyttiandegraden förekommer dock mellan de i denna bransch
ingående delbranscherna. Även sågverksindustrin, industrin för värmepannor m. m,
och skivindustrin hade en betydande överkapacitet. Kapacitetsutnyttjandegraden
inom dessa tre branscher var 67, 67 resp. 75 96, De tre delbranscherna inom skivindustrin
uppvisade betydande skillnader i kapaciietsutnyttjandet. Medan
gipsskiveindustrins kapacitet utnyttjades titt drygl 90 % så var
kapacitetsutnyttjandegraden inom de två andra delbranscherna - spånskive- och träfiberplatteindustriema
- 69 resp, 76 96, Gipsskiveindustrin kommer att öka sin kapacitet under
1978/79. Högst var kapacitetsulnyttjadegraden inom mineralulls- och ventilationsap-paratinduslrierna,
där kapaciteten utnyttjades till fullo, Mineralullsinduslrin planerar att öka
sin kapacitet kraftigt under de närmasle åren. Inom

s. 356 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 356

ventilationsapparatindustrin
finns möjligheter att inom befintliga anläggningar öka produktionen med 25 96
genom nyanställningar.

1
fönstersnickeriindustrin uppgick produktionen år 1976 till ca 1,7 miljoner
fönster medan kapaciteten uppgick titt ca 2 miljoner fönster. Kapacitetsutnyttjandegraden
var således ungefär 85 96. Produktionskapaciteten påverkas dock av
produktionens fördelning på standard fönster och s. k. objektfönster. Enligt
uppgifter från branschen kan s. k. objektfönster vara upp till tre gånger
dyrare. Detta torde innebära att den angivna kapaciteten måste reduceras om
andelen objektfönster ökar.

Inom
den det av byggtasindustrin som producerar isotergtas fanns en viss
överkapacitet år 1976. Kapaciteten kommer dessutom att öka inom denna bransch
under de närmaste åren. Inom sektorn för obearbetat plangtas har situationen
radikalt förändrats genom elableringen av Pilkington i Halmstad, Huvuddelen av
detta företags produktion avses dock att exporteras. Detta kommer att medföra
att Sverige från att ha haft ett kraftigt importöverskott av obearbetat plangtas
i stället kommeratt få ett betydande exportöverskolt. Hur stort detta kommer
att bli är beroende av efterfrågan på den svenska och den utländska marknaden.

Tabell
7.2 Produktion, samt produktionskapacitet inom viss byggmaterialindustri är
1976

Produktgrupp

Enhet

Prod,

Prod, kap.

Kapacitets-ulnylljandegrad

%

Valsade
icke järnmetaller

ton

44 000

78 000

56

Sågade
trävaror

milj, m'

11,4

17,0

67

Spån-,
träfiber o, gipsskivor

ton

1340 000

1780 000

75

Isolerglas'

milj. m

1.65

2,00

83

Mineralull

milj, m

-

-

100

Byggnadssnickerier

fönster

milj,st

1,7

2,0

85

dörrar

"

1,8

2,0

90

Värmepannor,
radiatorer, oljebrännare.

radiatortermostater

milj,kr.

402

597

67

Luftkonditioneringsapparater

milj,kr.

645

645

100

'
Uppgifter om obearbetat planglas redovisas ej av sekretesskäl, 2 Redovisas ej
av sekretesskäl.

Importens
andel av den totala tillförseln varierar kraftigt mellan de studerade
branscherna, vilket framgår av tabell 7,3. Lägst är importandelen för
ventilationsapparater samt fönstersnickerier, vilka i stort sett ej importeras
alls. Den svenska ventilationsapparatindustrins import av komponenter utgör ca
10 % av ventilationsindustrins produktionsvärde. Vidare är importandelen låg
för mineralull, valsade icke järnmetaller och sågade trävaror -1,3 resp. 4 96.
Högst är importandeten för skivmaterialen -ca 20 96. Denna andel varierar dock
kraftigt mellan de tre typerna av skivmaterial. Importandeten för
träfiberskivor är endast 2 % medan

s. 357 Kontrollera mot PDF

importandelen
för gipsskivor är drygt 40 96. Även värmepannor m, m, och isotergtas importeras
i icke obetydlig omfattning. Ungefär 15 resp, 14 % av den totala tillförseln
utgörs av importerade produkter.

Sågverksindustrin
är den mest exportinriktade av de studerade branscherna. Ungefär 60 96 av den
totala produktionsvolymen exporteras. Likaså är exportandelen hög för de tre
skivmaterialen. Här bör dock observeras att förhållandet skiljer sig kraftigt
mellan å ena sidan spånskivor och träfiberskivor, som har höga exportandelar -
ca 50 96, och å andra sidan gipsskivor, som exporteras i relativt ringa
omfattning - ca 12 %. Lägst är exportandelen för fönster, mineralull och
valsade icke järnmetaller - 6,7 resp, 10 %.

Inom
några av de studerade byggmaterialbranscherna medför en ökad produktion en
ökning av efterfrågan på olika varor från underleverantörer hänförliga till de
studerade branscherna. Detta gäller i första hand isolergtas-industrin och byggnadssnickeriindustrin.
För isolergtasindustrin gäller att för varje isolermta åtgår det ca 2
kvadratmeter planglas. Vid tillverkning av fönstersnickerier åtgår ca 0,1 m
sågat virke per fönster.

En
ökad efterfrågan för vissa byggmaterial kan påverka importen av råvaror. Vissa
branscher är nämligen starkt importberoende i sin försörjning av råvaror. Av de
studerade branscherna gäller detta i första hand valsverken för ickejärnmetaller
och planglasindustrin.

Åtgången
av byggmaterial för de energisparande åtgärderna kan ungefärligen beräknas
utifrån uppgifterna om omfattningen av olika åtgärder. Den totala efterfrågan
för dessa byggmaterial påverkas emellertid även av utvecklingen för
nybyggnadsverksamheten, reparations- och ombyggnadsverksamhet som ej är hänförUg
titt energisparande åtgärder samt exporten. För vissa av byggnadsmaterialen gäller
vidare att dessa även används i andra sektorer än byggnadssektorn. Så långt det
är möjligt har denna förbmkning

Tabell
7.3 Produktion, import och export av vissa byggmaterial år 1976

Produktgrupp

Enhet

Prod.

Imp.

Exp.

Tillf

Imp, av
tillf

%

Exp, av

prod,

96

Valsade
icke järnmetaller

ton

44 000

1274

4 270

41004

3

10

Sågade
trävaror

milj, m

11,4

0,2

6,6

5,0

4

58

Spån.-,
träfiber o, gipsskivor

ton

1340 000

188 000

582 000

946 000

20

43

Isolerglas'

milj, m

1,65

0,20

0,40

1,45

14

24

Mineralull

milj. m

-

-

-

-

1

7

Byggnadssnickerier

fönster

milj,st.

1,7

0,0

0,1

1,6

0

6

dörrar

"

1,8

0,1

0,3

1,6

6

17

Värmepannor,
radiatorer, ol-

jebrännare,
radiatortermosta-

ler

milj,kr.

402

40

173

269

15

43

Luftkonditioneringsapparater

milj,kr.

645

0

161

484

0

25

'
Uppgifier om obearbetat planglas redovisas ej av sekretesskäl, Redovisas ej av
sekretesskäl.

s. 358 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 358

beaktats
i den redovisade analysen av kapaciteten.

Den
från nybyggnadsverksamheten häriedda efterfrågan under perioden 1978-1985 har
beräknats utifrån den förut nämnda industriverkets prognos över byggandets
utveckling (SIND 1977:5 Byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri), som
återges i tabell 7,4.

Tabell
7.4 Byggandets utveckling 1975-1985.

Byggområde Produktion
i miljarder kr. Genomsnittlig förändring i

(1975
års priser) år procent per år

1975

1980

1985

1975-80

1980-85

Nybyggnadsverksamhet

32,2

31,6

34,6

-0,5

2,0

-Småhus

9,5

8,6

8,6

-2,0

0

-
Flerfamiljshus

2,0

2,0

3,2

0

10,0

- Förvaltningsbyggn.

7,4

7,7

8,7

0,5

2,5

-Industribyggn.

4,3

4,0

4,3

-1,5

1,5

-Anläggningar

9,0

9,3

9,8

0,5

1,0

Reparationer
och

ombyggnader

12,8

14,5

16,5

2,5

3,0

-
Bostäder

4,5

5,2

6,3

3,0

4,0

- Övrigt

8,3

9,3

10,2

2,5

2,0

Summa

45,0

46,1

51,1

0,5

2,0

Enligt
industriverkets prognos beräknas nybyggnadsvolymen minska med i genomsnitt 0,5
96 per år under perioden 1975-80 och öka med i genomsnitt 2 % per år under den
därpå följande femårsperioden. Under perioden 1975-80 beräknas småhusbyggandet
svara för i stort sett hela minskningen. Inom övriga nybyggnadsområden väntas
endast marginella förändringar komma att ske. Mellan åren 1980 och 1985
beräknas flerbostadshusbyggandet öka med i genomsnitt 10 96 perår,byggandelavförvatiningsbyggnader
med cirka 2,5 % och industribyggnader med cirka 1,5 96. Småhusbyggandet
beräknas förbli oförändrat under denna femårsperiod.

Med
utgångspunkt i ovan redovisade prognos över nybyggnadsverksamheten
kompletterad med information från branschorganisationer och bygg-maierialförelag
om åtgången av vissa byggmaterial har inom industridepartementet gjorts
bedömningar avseende den efterfrågan som härieds från nybyggandet.

Industriverkets
prognos omfatiar endast perioden fram till 1985. Beräkningarna i denna
promemoria av effekten av de energisparande åtgärderna avser 1978-87. För de
två sista åren av denna tidsperiod har nybyggnadsvo-lymcn fömtsätts ligga på
samma nivå som 1985.

Åtgången
av sågade trävaror inom nybyggnadssektorn inklusive förbmkningen inom trähus-
och snickeriindustrierna kan för perioden 1978-80 uppskattas till i genomsnitt
drygt 4 milj. m per år (tabell 7,5), Under de efterföljande åren fram till 1987
beräknas förbrukningen öka något i första hand beroende på ökat flerbosladshusbyggande
och därigenom även ökad förbmkning inom snickeriinduslrin. Utanför
byggnadssektorn förbrukades

s. 359 Kontrollera mot PDF

år
1977 cirka 1,3 milj. m-*. Förutsätts denna förbrukning förbli oförändrad

under perioden 1978-87 kan den totala förbrukningen exklusive reparations-

och ombyggnadssektorn uppskattas till cirka 5,5 milj. m-'per år-något lägre i

början av perioden och något högre i stulet, »

Tabell 7.5 Åtgång av vissa byggmaterial vid nybyggande
under perioden 1978-87

Produktgrupp

Enhel

Genomsnittlig
förbrukning per år

1978-80

1981-85

1986-87

Sågade
trävaror'

milj, m

4,1

4,3

4,4

Spån-,
träfiber- och gipsskivor'

1 OOO-tal ton

648

670

693

~ spånskivor'

"

193

191

193

~ träfiberskivor'

''

142

147

152

-gipsskivor'

'

313

332

348

Byggnadsglas

-obehandi,
planglas

milj, m

4,81

5,05

5,26

~ isolerglas

'

1,52

1,59

1,66

Mineralull

milj, m

7,8

8,00

8,15

Fönsterkarmar

milj, st

1,04

1,11

1,20

Värmepannor,
oljebrännare, ra-

diatorer,
radiotortermostater

milj. kr.

97

105

III

Luftkonditioneringsapparater

milj, kr.

412

456

489

Inkl, åtgång i snickeri och trähusindustri samt virke som
hjälpmaterial.

Inom
reparationssektorn förbrukades år 1976 uppskattningsvis 0,3 m sågade trävaror.
De fyra alternativen kommer enligt beräkningar i kapitel 4 att medföra en
förbrukning av sågade trävaror om cirka 0,00. 0,54,0,65 resp. 1,0 milj. m
(tabell 7.6). Hur stor det av den hittillsvarande förbrukningen inom
reparations- och ombyggnadssektorn om ca 0,3 milj, m-* som i det nya läget
skulle hänföras till kategorin energisparande åtgärder är omöjligt att bedöma.
Med hänsyn titt den stora outnyttjade produktionskapaciteten inom branschen-cirka
6 milj. m - bör sågverken kunna tillgodose den konsumtionsökning om cirka 1,00
milj.', som atternativ IV innebär, och de ökade behoven inom nybyggnadsseklorn
- ca 0,2 milj. m, utan att exportkapaciteten påverkas.

Förbrukningen
av spån-, träfiber- och gipsskivor inom nybyggnadssektorn inklusive trähus- och
snickeriindustrierna kan för åren 1978-87 beräknas uppgå till 650 000-700 000
ton per år - den lägre förbrukningen i början och den högre i slutet av
perioden. Förbrukningen inom övriga sektorer var år 1976 ca 215 000 ton. För de
energisparande åtgärdema åtgår i alternativen II, 111
och IV uppskattningsvis 50 000,105 000 resp, 225 000 ton.
Åtgången av de tre skivmaterialen påverkas dock myckel olika samtidigt som
kapacitetsutnyttjandet varierar mellan de tre branscherna,

Spånskivor
beräknas åtgå i liten omfattning i samband med de energisparande åtgärdema, högsl
26 000 ton, vilket endast är drygt 1/10 av

s. 360 Kontrollera mot PDF

spånskiveindustrins
outnyttiade produktionskapacitet. Åtgången av t rä f i -b e r s k i v o r för
de energisparande åtgärderna uppgår i alternativ II till 4
000 ton och i alternativ IV
till 17 000 ton. Under perioden
1978-1987 kan förbrukningen inom nybyggnadssektorn förväntas öka med cirka 10
000 ton. Inom hela byggsektorn kan förbrukningen således maximalt förmodas öka
med högst 30 000 ton medan den outnyttjade kapaciteten medger en
produktionsökning med cirka 180 000 ton.

I
fråga om gipsskivor är situationen väsentligt annoriunda. Förbrukningen av
gipsskivor inom nybyggnadssektorn beräknas för år 1976 ha. uppgått titt ca 320
000 ton och inom reparationssektorn till ca 30 000 ton. En betydande del av
förbrukningen utgörs av importerat material. Förbrukningen inom nybyggnadsseklorn
kan för perioden 1978-80, 1981-85 och 1986-87 uppskattas till 310 000,330 000 resp.
350 000 ton per år och åtgången för de energisparande åtgärderna till högst 180
000 ton (energibesparingsal-lernativ IV). Under åren 1978 till
1980 planeras den inhemska produktionskapaciteten att ökas väsentligt. Trots
detta torde alternativen III-IV medföra ett ökat importbehov under år 1978.
Under år 1979 torde däremot resurskraven i altemativ III kunna tillgodoses
utan att importen behöver ökas utöver den volym som importerades 1976. Från och
med år 1981 medger den inhemska produktionen ett realiserande av altemativ IV samtidigt
som importvolymen kan minskas något jämfört med år 1976.

Tabell 7.6 Materialätgäng per år i samband med de
energisparande åtgärderna

Produktgrupp

Alternativ

Förbrukn. inom RO-sektorn

I

II

III

IV

1976

Sågade
trävaror

milj. m

0,00

0,54

0,65

1,01

0,30

Spån-,
träfiber- och gips-

skivor

1 OOO-tal ton

0

50

105

224

125

därav

- spånskivor

"

0

6

12

26

20

- träfil)erskivor

"

0

4

10

17

87

-
gipsskivor

"

0

40

83

181

28

Byggnadsglas

- obehandl.
planglas

1 OOO-tal m2

1,31

1,54

2,55

4,05

1,60

- isolerglasrulor

"

0,41

0,47

0,80

1,28

0,50

Mineralull

milj. m

2,03

3,40

4,48

6,86

1,50

Fönsterkarmar

1 OOO-tal st.

340

340

490

690

830

Värmepannor,
oljebrän-

nare,
radiatorer, radialor-

termostater

milj. kr.

3

4

4

28

175

Luftkonditioneringsappa-

raler

milj. kr.

4,9

9,3

15,9

35,0

70,0

Tälningslister

milj. kr.

13

15

19

24

-

s. 361 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 361

Den
inhemska produktionskapaciteten av obehandlat p 1 a n g 1 a s överstiger i och
med tillkomsten av Pilkingtons anläggning betydUgt den nuvarande svenska
förbrukningen. En betydande andel av denna anläggnings produktion är dock
avsedd att exporteras. Samtidigt beräknas importen att under perioden 1978-87
bli ungefär 1/4 av importvolymen under 1976, då Pilkingtons export på Sverige
från England bortfaller genom elableringen i Halmstad. Åtgången av planglas för
byggnadsändamål kan uppskattas till mellan 6,0 och 9,5 milj. m, det lägre
värdet i början av 10-årsperioden vid det lägsta energibesparingsalternativet
och det högre i slutet av 10-årsperioden vid det högsta
energibesparingsalternativet. Den nuvarande produktionsnivån möjliggör med den
av Pilkington planerade exportandelen ett genomförande av alternativ II. För ett genomförande av energibesparingsalternativ III krävs att Pilkington
till fullo utnyttjar den befintliga produktionskapaciteten. Alternativ IV kräver
sannolikt endera att importen blir högre än som förutsatts eller att Pilkingtons
export minskar med 3-7 procent.

Utbyte och komplettering
av fönster med isolerglasrulor beräknas kräva mellan 0,4 titt 1,3 milj. m isolerglasmtor.
Inom nybyggnadssektorn kan åtgången av isolerglasrulor beräknas till 1,5 å 1,6
milj. m per år under perioden 1978-87. Den år 1978 tillgängliga
produktionskapaciteten täcker behovet för alternativ II om
utrikeshandeln inte skall påverkas negativt. Enligt uppgift kan
produktionskapaciteten inom ett år ökas med 300 000 m genom utbyggnad med en
produktionslinje. Det innebär att möjligheter finns att fram till år 1979/80
öka den inhemska isotergtasproduktionen upp titt en sådan nivå att alternativ
III kan tillgodoses med ett samtidigt uppfyllande av kravet på oförändrad
utrikeshandel jämfört med år 1976.

Åtgången
av tälningslister inom nybyggnadssektorn kän för perioden 1978-87 uppskattas
till mellan 7 och 8 milj. meter perår. Åtgången i samband med de energisparande
åtgärderna kan uppskattas titt ca 13, 15, 19 och 24 milj. meter i resp. alternativ.
Den totala förbmkningen per år under perioden 1978-87 skulle således inom byggnadssektom
bli mellan 20 och 32 milj. meter. Produktionen underår 1977 blir
uppskattningsvis 25 milj. meter. Med befintUg personalstyrka kan produktionen
ökas till ca 40 milj. meter. Exporten av tälningslister beräknas år 1977 uppgå
till ca 3 milj. meter och importen till ca 0,5 milj. meter. Tillförseln år 1977
kan således uppskattas till ca 23 milj. meter och skulle vid oförändrad import,
export och personalstyrka vid fullt kapacitetsutnyttjande kunna ökas till ca 38
milj. meter, vilket mer än väl täcker de behov som skulle uppstå i del högsta atternativet.
Viss omställning titt produktion av andra lyper av tälningslister blir
emellertid nödvändig för att fylla den funktion som avses i energisparprogrammet.

Mineralulls
förbrukningen inom nybyggnadssektorn kan under perioden 1978-87 beräknas uppgå
till mellan 7,8 och 8,2 milj. m. Förår 1976 kan åtgången inom
reparationssektorn uppskattas till 1,5 milj. m. De fyra alternativen kommer att
kräva ungefär 2,03, 3,40, 4,48 resp. 6,86 milj. m mineralull. Under perioden
1978-80 planeras den inhemska produktionskap-

s. 362 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 362

aciteten
att öka med totalt ca 6,5 milj, ml Under 1978 medger den vid denna tidpunkt
befintliga produktionskapaciteten ett realiserande av det lägsta altemativet
utan alt mineralultsinduslrins exportkapacitet begränsas. De kapacitetsökningar
som beräknas ske efter 1978 möjliggör redan år 1979 ett förverkligande av
alternativ III. År 1980 är den inhemska produktionskapaciteten tillräcklig för
ett genomförande av alternaliv IV.

Den
del av snickeriindustrin som tUlverkar fönsterbågar och fönsterkarmar har en
produktionskapacitet om 2 milj. fönster per år. Åtgången inom nybyggnadssektorn
kan för perioden 1978-87 uppskattas till mellan 1 och 1,2 milj. fönster per år.
Åtgången för de energisparande åtgärdema kan beräknas till mellan 0,34 och 0,7
milj. fönster per år. Exporten uppgick år 1976 till ca 0,1 milj. fönster medan
importen samma år i stort sett var obefintlig. För reparations- och ombyggnadssektom
finns under perioden 1978-87 således ett utrymme om ca 0,9 milj. fönster. Detta
innebär att alternativ IV kan realiseras utan ökning av produktionskapacitet
och förändring av exportvolymen.

Inom
nybyggnadssektorn kan åtgången under perioden 1978-87 av värmepannor, oljebrännare,
radiatorer samt radiatortermostater uppskattas titt mellan 97och 111 milj. kr.
perår. Åtgången av dessa produkter i samband med de energisparande åtgärdema
har för de fyra altemativen beräknats bli 3, 4, 4 resp. 28 milj. kr. per år.
Under 1976 uppgick förbrukningen inom reparations- och ombyggnadssektorn till
175 milj. kr. Med hänsyn till att kapaciletsutnyttjandegraden inom dessa
branscher är tåg och att dämtöver en del av reparationsvolymen kommer att
hänföras titt de energisparande åtgärderna bör lill och med behoven i del högsla
alternativet kunna tillgodoses.

Åtgången
av luftkonditioneringsapparater inom nybyggnadssektorn under perioden 1978-87
kan uppskattas titt mellan 410 och 490 milj, kr, per år - det lägre värdet i
början och det högre i slutet av tioårsperioden. Åtgången inom reparations- och
ombyggnadssektorn var under 1976 ca 70 milj. kr. För de energisparande
åtgärderna har åtgången för de fyra alternativen beräknats till 5,9,16 resp. 35
milj. kr. Då ventilationsindustrin, som tidigare nämnts, torde kunna öka sin
produktionsvolym med 20 ä 25 96 inom befintliga anläggningar, bör även behoven
i alternativ IV kunna tillgodoses.

De
energisparande åtgärderna kommer därutöver att medföra ett ökat behov av ytteriigare
ett antal produkter, för vilka underiag för bedömning av bl.a. åtgången inom
nybyggandet saknas. Hit hör bl. a. lackerad eller på annat sätt ytbehandlad
aluminiumplåt samt fasadplåt av annal material. Med hänsyn till alt åtgången i
samband med åtgärdema är förhållandevis ringa och att dessa branscher arbetar
med en betydande överkapacitet torde några problem med att tillgodose dessa
behov ej föreligga. De energisparande åtgärderna kommer även att medföra en
ökad efterfrågan av rör, rörarmatur.

s. 363 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 363

värmeväxlare,
värmepumpar, rökgasspjäll samt styr- och reglerutrustning. Fördessa produkter
med undantag av rörarmatur torde gälla att produktionskapaciteten är lillräcklig
för att tillgodose efterfrågan i åtminstone alternativ III. Beträffande
rörarmatur kan vissa problem uppstå trots en i och för sig tillräcklig
produktionskapacitet då energisparåtgärdernas inriktning på äldre fastigheter
medför att efterfrågan inriktas på andra dimensioner än dem som i huvudsak
produceras numera.

Mot
bakgmnd av de bedömningar som gjorts inom industridepartementet beträffande
effekterna av de energibesparande åtgärderna på efterfrågan på olika
byggmaterial kan följande slutsatser dras. Den trånga sektom inom byggmaterialinduslrin
är i försia hand mineralullsinduslrin. Under det närmaste året räcker
produktionskapaciteten inom denna bransch endast till för ett förverkligande av
atternativ I om utrikeshandeln ej skatt påverkas negativt. Under åren efter
1978 gäller vidare att samttiga iKrörda byggmaterialbranschers
produktionskapacitet är lillräcklig för ett realiserande av det tredje atternativet
med hänsyn tagen till utrikeshandetsrestriktionen. Sågverken samt spånskive-
och träfiberindustrierna har även i det högsta atternativet en betydande
outnyttjad produktionskapacitet.

7.3
Återbetalningstid

I
figur 7.1 visas beräkningar av återbetalningsliden för altemativen 1-IV. Återbetalningsliden
anger hur lång tid det dröjer innan de resurser som satsats på energisparande
åtgärder betalats tillbaka i form av minskad energiförbmkning. Nuvärdet av de
ackumulerade energibesparingarna jämföres med nuvärdet av investeringama.

Beräkningen
av återbetatningstiden bygger på följande förutsättningar: Kalkylränlan harsatts
till 4 96. Reala priset på energi anlages öka med 2 96 per år. Dagspriset på
energi förutsattes vara 8,8 öre. Delta pris innefattar ej skatten och hänsyn
har ej tagits till miljöeffekter. Det ger ett fel som medför all återbetalningsliden
blir överskattad. Från fördelarna av energibesparingen här dragits
underhållskostnader och reinvesteringar. Investeringarna antages vara jämnt
fördelade över en tioårsperiod. Kostnadsuppgifterna baseras på priset som
gällde i l:a kvartalet 1977. Priserna på det importerade byggmaterialet var då
undervärderade, vilket visas av de båda devalveringar som har genomförts under
1977. För all fä de faktiska kostnaderna i början av året har utgifterna
justerats uppåt med 3 %.

Hänsyn
har ej tagits till att eljest outnyttjad kapacitet kan användas. Av detta skäl
är kostnaderna överskattade. Återbetalningstiden är följaktligen överskattad
även av detta skäl.

Som
framgår av figur 7.1 är återbetalningstiden för alternativen Il-I V 3,6 resp.
14 år efter avslutat tioårsprogram. För alternaliv 1 har investeringama betalat
sig redan när lioårsprogrammet avslutats.

s. 364 Kontrollera mot PDF

iv,urde av fördelar alt, IV

[luvärde av

1nvesteringar alt. IV

Nuvärde av investeri ngar alt. III

Nuvärde av investeri ngar

Nuvärde
av investeringar alt. I

Figur
7.1 Återbetalningstid

7.4
Effekter pä bytesbalansen

Vid
en diskussion om användningen av landets totala resurser måsle även effekten av
olika åtgärder på bytesbalansen beaktas. Ett energisparprograms effekter på
bytesbalansen bör bedömas utifrån vilken effekt man skutte ha Utt med en
alternativ användning av resurserna, där det avgörande blir skillnaden i
lönsamhet i snäv bemärkelse räknat i termer av bidrag till bmttonationalprodukten.

Figur
7.2 ger ändå en uppfattning om den förändring i utrikeshandeln som skulle bli
följden av alternativa energisparprogram. Det blir en viss import av
byggmaterial. Importandelen inom byggnadssektom är betydligt lägre än inom
andra branscher. Beräkningen av kapaciteten inom byggmaterialindustrin som
redovisats ovan förutsätter att energisparprogrammet dimensioneras med tanke
på effekten på utrikeshandeln. Ett antagande om att 20 % av de totala
investeringarna utgöres av import är därför en mycket försiktig bedömning.
Importen har räknats upp med 16 % pä gmnd av att importpri-sema var
underskattade l:a kvartalet 1977.

Drygt
13 96 av besparingarna avser eluppvärmda byggnader. Den genomsnittliga andelen
av elproduktionen som använder vattenkraft och kärnkraft är enligt EFA-utredningen
85 96. Detta skutte innebära att minst 90 96 av energibesparingarna avser
importerade bränslen. Denna siffra är snarast en

s. 365 Kontrollera mot PDF

Miljarder
kronor

I -

Figur
7.2 Effekter på utrikshandeln i de fyra sparalternativen

underskattning,
efiersom marginella inbesparingar av elkraft sannolikt kommer att gå över andra
produktionsformer än vattenkraften.

Importpriset
på olja har antagits vara 7 öre per kilowattimme netto med en real ökning på 2
96 per år.

Det
antages först att investeringarna är jämnt fördelade över tiden. Som framgår av
figur 7.2 dröjer det i alternaliv I 1,5 år, i alternativ II 2,5 år och i
alternativ 111 drygt 3 år samt i alternativ IV nära 5
år innan minskningen av bränsleimport värdemässigt överstiger importen av
byggmaterial.

1
figur 7.3 har antagits att det sker en successiv upptrappning av insatserna
under en treårsperiod i alternativ II och en fyraårsperiod i
alternativ III. Av diagrammet framgår att det då dröjer 3 år i alternativ II och
nära 5 år i alternativ III innan energibesparingen värdemässigt överstiger
importen.

s. 366 Kontrollera mot PDF

Miljarder kronor

[4in5knirig av lränsle-iniport alt. Ill

/ Minskning av brånsle-/ import alt. II

T---- 1--- 1--- 1--- 1--- T--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1, ,

I 2 3 1* 5 6 7 8 9
10 11 12 13 lli År

L___________________________

Figur
7.3 Effekter på utrikeshandeln för alternativ II och
III.

8.
Inhämtade synpunkter på departementspromemorian

I
samband med all föreliggande promemoria utarbetats har synpunkter inhämtats i
tre olika omgångar från statens planverk, statens råd för byggnadsforskning,
professorn Bo Adamson vid tekniska fakulteten vid Lunds universitet, professorn
Ingemar Höglund och docenten Arne Elmroth vid tekniska högskolan i Stockholm
samt professorn Enno Abel vid Chalmers tekniska högskola.

Dessutom
har synpunkter de två senaste omgångarna inhämtats från bostadsstyrelsen.

Planverket
anför med hänvisning till den slutliga versionen:

Med
hänvisning lill under hand framförda synpunkter på den promemoria som redovisas
i bilaga 2 till propositionen med riktlinjer fören energisparptan m. m, rörande
befintlig bebyggelse bekräftar planverket att verket delar promemorians
slutsatser rörande sparmöjligheter och koslnader vid olika ambitionsnivåer. De
beräkningar och bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i
promemorian är rimliga enligt verkels bedömning liksom beräkningarna av
resursbehovet vid alternativa sparmål.

s. 367 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 367

Bostadssiyrelsen
anför med hänvisning till samma version:

Bostadssiyrelsen
har anmodats tämna synpunkler på innehåltet i rubricerade promemoria och får
med anledning härav anföra följande.

Den
knappa tid som stått till styrelsens förfogande har inte medgivii någon
detaljerad granskning av beräkningsförutsättningar och överväganden eller
kontroll av det omfattande siffermaterialet. Styrelsen har tidigare inte haft
anledning att gå in på beräkningar av besparingsmöjligheter och kostnader för
sparmål i storleksordningen alternativ III och IV. Styrelsen
avstår därför från bedömningen av dessa båda alternativ.

Styrelsen
delar emellertid promemorians slutsatser rörande alternativen I och II och
bedömningarna till underlag för dessa. De utredningar och beräkningar som
tidigare ulförts inom styrelsen stämmer väl överens med promemorians slutsatser
rörande dessa båda alternaliv.

Beslutet
har fattats av generaldirektören Johansson, Vid den slutliga handläggningen har
därjämte närvarit byråchefen Elison, överingenjören Ivarsson samt
avdelningsdirektören Stahre, föredragande.

Byggforskningsrådet
anför med hänvisning till samma version:

Bostadsdepartementet
har under hand samrått med kansliet vid statens råd för byggnadsforskning om en
departementspromemoria angående besparing och kostnader för alternativa
ambitionsnivåer rörande energihushållning etc.

Promemorian
är avsedd att vara ett tekniskt underiag för utformande av en proposition om
energihushållning i bebyggelse. I huvudsak behandlas endast tekniska åtgärder i
enskilda byggnader. En rad för energihushållningen viktiga frågor faller därmed
utanför det område promemorian är avsedd att belysa. Dit hör frågan om den
lokala/regionala samordningen av försörjningssystem och åtgärder i bebyggelse
för att utnyttja spillvärme m, m. och den kommunala energiplaneringens rott i
sådana sammanhang. För det praktiska resultatet så avgörande frågor som val av
styrmetoder och styrsystem faller också utanför promemorians ram. Inte heller
redovisar promemorian någon uppfattning om hur fastighetsekonomin kan påverkas
så all fastighetsägarens på normala kalkyler grundade val av åtgärder skall
komma alt överensstämma med promemorians på samhällsekonomiska kalkyler
grundade beräkningar.

Kansliet
har i avsaknad av någon belysning av dessa frågor ej kunnat bedöma troligheten
i att de olika alternativen kan bli genomförda under någon viss tidsperiod.
Helt allmänt har kansliet vid bedömningen av relationerna mellan teknisk
åtgärd, energilagring och kostnad/arbetskraftsförbrukning utgått från att en
sådan planering, styrning och resurstiltförset kommer alt ske att programmet, vilkel
det sedan blir, kan genomföras rationellt och effektivt. Promemorians
marginalkostnadsresonemang förutsätter vidare en betydande ombyggnads- och underhåUsverksamhet,
Kansliet har utgått från att åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att
denna förutsättning skall föreligga.

Rådets
kansli har inte tillgång titt något eget, detaljerat utredningsmaterial som
grund för en granskning av besparings- och kostnadskalkyler. Den mycket korta
tid som stått till buds för genomgången har heller inte möjliggjort några
ingående kontrollberäkningar. Tillgången till data om byggnadsbeståndet är
också så begränsad att en betydande osäkerhel under alla förhållanden finns i
beräkningarna av det slag promemorian redovisar.

s. 368 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 368

Forskningssekreterare
Stefan Sandesten arbetar emellertid som biträdande expert åt energikommissionen
vilket givit vissa utgångpunkter för granskningen.

Den
kalkylmelod departementspromemorian bygger på ger låga kostnader för
byggnadstekniska åtgärder med tång livslängd och små eller inga
förvaltningskostnader trots att dessa drar stora investeringskostnader. Då
värderingen av åtgärderna utgår från kostnaderutan att investeringsstorleken
utgör en restriktion kommer byggnadstekniska åtgärder alt te sig lönsamma i
förhållande till installationsåtgärder och förvaltningsåtgärder som ger slörre
besparingar med avsevärt mindre investeringskostnader men med större kostnader
för förnyelse och drift, I konsekvens med denna balansering har
kapacitetsproblem inom instaltationssektorn samt arbetskrafts- och utbildningsbehov
när det gäller installationer och förvaltande givits för liten uppmärksamhet.
Problemen med att få besparingsåtgärder noggrannt utförda och sedan utnyltiade
och hanterade på ett sakkunnigt sätt är enligt rådets mening utomordentligt
stora.

Med
de angivna förutsättningarna har rådets kansli endast kunnat göra en
översiktlig bedömning av relationerna mellan tekniska åtgärder, energibesparingar
och kostnad/arbetskraftsbehov i de fyra alternativen. Utgår bedömningen från de
kalkylmetoder promemorian använder förefaller de redovisade relationerna i
alternativ ett, två och tre vara rimliga. Det fjärde alternativet innehåller så
långtgående åtgärder att osäkerheten i beräkningen måste vara avsevärt större
än i de tre lägre alternativen, Arbetskraftspro-btem förefaller vara
underskattade.

Genomgången
av promemorians innehåll har inom rådets kansli utförts av föreståndaren Olof
Eriksson och forskningssekreleraren Stefan Sandesten, Vissa kvarstående detatjsynpunkter
har redovisats i separata anteckningar.

Professorn
Bo Adamson vid lekniska fakulteten vid Lunds universitet anför med hänvisning
titt samma version:

Jag
har tagit del av rubricerade material och närmare analyserat förslag och
tabeller. Under arbetets gång har synpunkter framförts, vilka beaktats i den
slutliga bearbetningen. Förslagen stämmer nu i alla delar med det erfarenhetsmaterial
som jag är i besittning av genom forskning och utredningar.

Beträffande
åtgärderna, vill jag endast påpeka att den tänkta injusteringsverksamheten har
få svårigheter i början på grund av otillräckligt antal utbildade injusterare.
Under en övergångstid tycks det vara lämpligt att i stället utnyttja
termostatventiler.

Professorn
Ingemar Höglund vid lekniska högskolan i Stockholm anför med hänvisning till
samma version:

I arbetet
med en proposition om energibesparande åtgärder i den befintliga bebyggelsen harjag
ombetts granska en promemoria avseende tekniska och ekonomiska förutsättningar
för energibesparing samt deltagit i samråd om propositionens uiformning.

Materialet
har stor omfattning, varför jag inte har kunnat detaljgranska alla siffror. Jag
har dessutom koncentrerat mitt granskningsarbete till avsnitten om
värmeisolering, fönster, tälningsåtgärder och nya lokala energikällor. I dessa
avsnitt harjag konstaterat god överensstämmelse mellan departementets och mina
egna bedömningar.

s. 369 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 369

Jag
delar de bedömningar av teoretisk möjlig energibesparing och motsvarande
investeringsutgifter som redovisas i promemorian. Jag vill dock starkt
understryka vad jag tidigare anfört i mitt remissvar- för att dessa besparingar
skall kunna nås i praktiken krävs, förulom lämpliga styråtgärder, en myckel
omfattande utbildningsverksamhet.

Docenten
Arne Elmroth vid tekniska högskolan i Stockholm anför med hänvisning till samma
version:

1
arbetet med en proposition om energibesparande åtgärder i den befintliga
bebyggelsen harjag ombetts granska och framföra synpunkter på bilaga 2 till
promemoria avseende tekniska och ekonomiska fömtsättningar för energibesparing
samt deltagit i samråd om promemorians utformning.

Materialet
har så stor omfattning att jag rimligen inte har kunnat detaljgranska alla
siffror. Jag har därför koncentrerat huvuddelen av mitt granskningsarbete lill
att omfatta problem och åtgärder avseende värmeiso-tering, fönster och
byggnaders vind- och lufttätning, 1 dessa avsnitt harjag konstaterat god
överensstämmelse mellan departementets och mina egna bedömningar.

Jag
delar därför i allt väsentligt de bedömningar av teoretisk möjlig energibesparing
och motsvarande investeringsutgifter som redovisas i promemorian. Jag vill dock
gärna framhålla att det högsta sparalternativet IV innebär
mycket omfattande åtgärder för vilka såväl besparingseffekten som
investeringsutgifter är utomordentligt svårbedömda.

Professorn
Enno Abel vid Chalmers tekniska högskola anför med hänvisning till samma
version:

Jag
har i flera omgångar granskat de installationstekniska avsnitten i rubricerade
bilaga. De bedömningar som gjorls i dessa avsnitt finner jag rimliga med avseende
på redovisade besparingar och investeringar för de skilda åtgärderna. Kontrotthieräkningar
i fråga om vissa åtgärder där institutionen kan stödja sig på egna utredningar
och egen forskning visar överensstämmelse. Särskilt vitt jag framhålla att värmepumpar
med tittsats-värme av annat slag än elektricitet, kan få positiv inverkan på energisparmöjligheterna.

Slutligen
vill jag påpeka att valet av metod för beräkning av besparingskostnaden
innebär all åtgärder med hög investeringsutgift och tång brukstid gynnas.

24 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 370 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 370

Bilaga
3

Energisparstödet

1 Inledning

I
denna bilaga redovisas bl. a. gällande ordning, de åtgärder för vilka stöd
utgår, de finansiella stödåtgärder i form av lån och bidrag som samhället
erbjuder för energibesparing, samt vilka medel som beviljats t. o. m.
budgetåret 1977/78. Vidare redovisas exempel på genomförda inventeringar samt
beräknade kostnader för energibesparingar genom olika åtgärder. Statistiken
rörande resullal av genomförda åtgärder är mycket knapphändig. Det är givetvis
av största vikt att åtgärder i energibesparande syfte följs upp genom all
registrera förändringar i energiförbrukningen. Därigenom kan underlag erhållas
för en lämplig prioritering av olika stödåtgärder. Vid utvärderingen av en
sådan uppföljning av vidtagna sparåtgärder bör man vara uppmärksam på vissa
komplikationer. 1 allmänhet genomförs ett helt paket av åigärder samtidigt,
vilket gör det svårt att kunna särskilja resultatet av enskilda åtgärder.
Vidare inverkar ofta ändrade brukarvanor i form av en ökad medvetenhet vad gälterenergiförbrukning
i samband med energibesparande insalser,

2 Gällande
ordning

Det
statliga stödet till energibesparande åigärder avser i huvudsak:

-
bostadshus och lokaler som får
räknas in i låneunderiag och panlvärde för statligt bostadslån

-
allmänna samlingslokaler och
vissa kyrkolokaler

-
kommunala och landslingskommunala
byggnader, samt

-
näringslivets byggnader och
processer m, m.

Medel
har också ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för energibesparande
åtgärder i civila statliga byggnader, I det följande behandlas energisparstödet
såvitt avser bostäder, allmänna samlingslokaler, kommunala och landslingskommunala
byggnader samt näringslivets byggnader och processer m, m,

2.1
Bostadshus m. m.

Enligt
förordningen (1977:332) om energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. utgår
stöd för vissa energibesparande åtgärder i befintliga bostadshus, avsedda att
användas som årsbostad, eller som utan att vara fritidsbostäder används under
vintern, t. ex, bostäder i anslutning till skolor och kursgårdar samt i hus som
innehåller lokaler vilka kan ingå i låneunderlag eller pant värde

s. 371 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 371

för
statligt bostadslån. Vidare utgår stöd enligt förordningen för åtgärder som
avser gemensamma värmeanläggningar som handhas av särskilda sammanslutningar
av husägare.

Det
statliga energisparstödet, som numera utgår enligt förordningen om energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m. och enligt kungörelsen om förbättringslån,
inriktades då det infördes år 1974 (prop. 1974:69, CU 1974:21, rskr 1974:180)
på åtgärder avseende förbättring och utbyte av värme- och ventilationssystem,
inbegripet anslutning till Ijärrvärmeanläggning, samt förbätirad isolering i
väggar, fönster och bjälklag. Stödets inriktning bestämdes på grundval av bl.
a. material som hade tagils fram av slatens institut för byggnadsforskning.
Enligt institutets beräkningar, som av naturiiga skäl dock försågs med
betydande reservationer, skulle man genom att tilläggsisolera ytterväggar och
vindsbjälklag i hela bostadsbeståndet kunna göra en energibesparing motsvarande
680 000 m olja per år. Ut- och invändig lilläggsisolering av ytterväggar
bedömdes då i stor utsträckning som lönsam endast i samband med annat nödvändigl
underhåll. Lönsamhet beräknades kunna uppnås i första hand i det äldre
bostadsbeståndet. Tilläggsisolering av vindsbjälklag ansågs redan då vara
lönsamt i de flesta fallen.

Den
inriktning i avseende på ändamål och åtgärder som energisparstödet till
bostadshus m, m, gavs år 1974 har i sina huvudsakliga grunder bibehållits. År
1975 (prop, 1975:30 bil. 2, CU 1975:28, rskr 1975:203) beslöts dock vissa
ändringar i dessa hänseenden. En ändring var att pannbyten och byte av oljebrännare
undantogs från stödet med verkan fr. o. m. den 1 januari 1976. Ändringen
motiverades av alt utbyte av värmepanna var den av de stödberättigade
åtgärderna som var minst energibesparande. Dessutom befarades att en sådan
åtgärd på sikl i många fall kunde komma att moiverka den från energiförsörjningssynpunkl
lämpligaste lösningen, nämligen alt ansluta fastigheten till
fjärrvärmeanläggning eller annan större värmeproducerande anläggning. En annan
viklig ändring var att del infördes en möjlighet att få stöd för anordningar
avseende individuell varmvattenmätning och nattackumulering av varmvatten.
Samtidigt utvidgades tillämpningsområdet för energisparstödet till vissa
institutionsbostäder m. m.

Riksdagen
beslutade nyligen (prop. 1976/77:107, CU 1976/77:32, rskr 1976/77:244) om
väsentliga förbättringar i avseende på bl. a. ulformningen och grunderna för
det statliga stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. 1
propositionen framhölls också nödvändigheien av att energisparstödverksamhelen
utökas i den takt som är tekniskl möjlig och ligger inom ramen för de
samhällsekonomiska resurser som kan skapas för ändamålet, Behovei av att
fortlöpande pröva såväl vilka åtgärder som bör stödjas med hänsyn till ny
teknik m, m. som storleken av de koslnader som får ingå i bidrags- och
låneunderlaget för energibesparande åigärder ströks under.

Det
ankommer på bostadsstyrelsen att, inom ramen för de riktlinjer som

s. 372 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 372

statsmakterna
har meddelat, närmare bestämma vilka ätgärdersom skall vara stödberättigade och
storleken av de schablonbelopp som skall tillämpas i sammanhanget. Stöd enligt
förordningen om energibesparande åtgärder i bostadshus m, m, ges f n, i första
hand lilt åtgärder som avser:

A
Värmeproduktion

-
anslulning till fjärrvärme
eller befintlig panncentral

-
anordning för fiisetdning

-
eldningsautomatik vid
oljeeldning

B
Värmeackumutering

- elinstallation för nattackumulering
av tappvarmvatten

C
Värmemätning

-
anordning för mätning och
debitering av tappvarmvatten

-
fjärravläsning

D
Värmereglering

-
variatomtrustning

-
motorshuntventil

-
radiatorventiler

-
cirkulationspump

E
VenUlation

-
ventilalionsreglering

-
värmeålervinning ur frånluften
(t, ex. värmeväxlare)

F
Värmeisolering

-
tilläggsisolering av
vindsbjälklag

-
lilläggsisolering av
bottenbjälklag

-
tilläggsisotering av yttervägg

-
insättning av treglasfönster o,
d.

-
tätning med plastskum

G
Åigärder som är direkl föranledda av de ovan angivna I första hand

-
anordnande av fasadskikt vid utvändig
tilläggsisotering

-
byte av fönster i samband med
insättning av treglasfönster

Även
andra åigärder kan komma i fråga för stöd enligt nämnda författningar. Det
ankommer på länsbostadsnämnden att i dessa fall bedöma ansökningen med hänsyn
till åtgärdens lönsamhet på lång sikt.

Enligt
förordningen (1977:332) om energibesparande åtgärder i bostadshus m, m, utgår
stöd i form av energisparbidrag, energispariån och räntebidrag.

s. 373 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 373

Energisparbidrag
utgår dock bara för åtgärder beiräffande bostadslägenheter och sådana lokaler
som är avsedda att användas för annat ändamål än förvärvsverksamhet.
Räntebidrag utgår titt kostnaden för ränta på den del av energisparlånet som
avser bostadslägenhet och vissa gemensamhetsanläggningar men ej lokaler.
Räntebidrag utgår dock endast om den godkända kostnaden avseende förslnämnda
utrymmen uppgår till minst 25 000 kr,

Energisparbidrag utgår med
35 % av godkänd kostnad för åtgärden dock högst med 3 000 kr. per bostadslägenhet
som berörs eller i fråga om lokal 30 kr. per m våningsyia. Godkänd kostnad
måste dock uppgå titt minst 1 500 kr. Energispariån utgår med belopp som
motsvarar godkänd kosinad för åtgärden till den del kostnaden inte täcks av energisparbidraget.

Under vissa
förutsättningar flr energisparbidrag och energispariån betalas ut i förskott.
Möjligheterna litl förskott avser dets flerbostadshus i falt där den godkända
kostnaden för åtgärden är högsl 100 000 kr,, dels småhus som skall bebos av
låntagaren. Övriga förutsättningar för förskott äratt kommunen har åtagit sig
ansvar för återbetalning av förskottet och att låntagaren på begäran av
kommunen ställer säkerhet som kommunen godkänt samt att låntagaren förbinder
sig att underkasta sig den särskilda kontroll av arbetenas utförande som
kommunen vill ulöva.

Energispariån
löper med ränta från utbetalningsdag. Räntesatsen fastställs av regeringen och
är f n. 9,75 96. Amorteringstiden är normalt 20 år. Kortare amorteringstid kan
bestämmas. Ränta och amortering betalas i form av åriiga annuiteter. För tån
till annan än kommun skatt ställas säkerhet om lånet eller summan av lånet och
återstående skuld på tidigare beviljat energispariån uppgåriill minst 20 000
kr.

Räntebidrag utgår med belopp
motsvarande skillnaden mellan räntekostnaden för den del av energispariånet
som avser bostäder och vissa gemensamhetsanläggningar och en garanterad ränta
olika för olika låntagarkategorier. För första året av tånetiden ulgör den
garanterade räntan 6 96 om lånet avser småhus som bebos av låntagaren, 5 96 i
vissa fatt om lånet avser flerbostadshus som ägs av låntagare vilkas intäkt av
fastighet vid beräkning av kommunalskatt skall beslämmas enligt 24 i; t mom,
kommunalskattetagen (1928:370)och 3,9 96 i övriga fall. Den garanterade räntan
skall höjas på visst sätt för varie därpå följande år av lånetiden.

Lån
för energibesparande åtgärder i bostadshus kan också ulgå enligt kungörelsen
(1962:538) om förbättringslån (omtryckt 1976:789, ändrad 1977:336). Sådant lån,
förbättringslån, kan sökas av personer över 60 år med tåga inkomster samt vissa
andra gmpper för åtgärder som kan fl stöd enligt nyssnämnda förordning. Lånet
utgår med belopp motsvarande godkänd kostnad, dock med högst 6 000 kr. för
varje lägenhet. Del är i sin helhet räntefritt och stående och skall under
vissa förutsättningar avskrivas efter 10 år från utlämnandet. För räntefritt
och slående lån över 5 000 kr, skall ställas godtagbar säkerhet.
Förbättringslån för energibesparande åtgärder kan inle kombineras med stöd enligl
förordningen om energibesparande åigärder i

25 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 76

s. 374 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 374

bostadshus
m, m.

Stöd
enligt någon av nämnda författningar beviljas av länsbostadsnämnden efter ytirande
av förmedlingsorganet i kommunen,

2.2 Allmänna
samlingslokaler ni. m.

Enligt
38 a § kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler
(omtryckt 1976:794, ändrad 1977:337) utgår bidrag med 35 %

- i vissa fall 50 96 - av
godkänd kostnad för energibesparande åtgärder, dock

med högst 300 000 kr. för varje projekt. Bidrag enligt dessa bestämmelser

utgår även för vissa kyrkolokaler m, m. Frågan om bidrag till energibespa

rande åigärder i samlingslokaler prövas av bostadsstyrelsen. Ärendena

handläggs inom styrelsen av en samlingslokatdetegation.

Bidrag
utgår för i princip samma åtgärder som kan fl stöd enligt förordningen om
statligt stöd tiil energibesparande åigärder i bostadshus m, m,

2.3 Kommunala
och landstingskommunala byggnader m. m.

Enligl
förordningen (1977:346) om statsbidrag till energibesparande åtgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. utgår bidrag med 35 96 av
godkänd kostnad för åtgärden eller, om den slutliga kostnaden uppgår till lägre
belopp, med 35 % av detta belopp. Bidrag ulgår dock med högst 300 000 kr. för
varje projekt. Stödet omfatiar förutom kommunala och landstingskommunala
byggnader även byggnader som tillhör ideell organisation om byggnaden används
till folkhögskola eller kursgård som organisationen driver. Frågan om bidrag enligl
denna förordning prövas av bostadsstyrelsen.

Enligt
förordningen om statsbidrag titt energibesparande åtgärder i kommunala och landslingskommunala
byggnader m. m. utgår stöd för i princip samma åtgärder som enligt förordningen
om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m., dock ulgår
stöd också till pannbyten och inreglering av värmeanläggning,

2.4 Näringslivets
byggnader och processer m. m. ;

Enligt
förordningen (1975:422, omtryckt 1977:388) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. utgår bidrag för åtgärd som

- med
avseende på förekommande verksamhel etter befintlig byggnad vid

företag syftar till bättre hushållning med energi eller användning av annal

bränsle än olja.

s. 375 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 375

~
avser framtagande av prototyp etter demonstrationsanläggning med inriktning
på:

a. effektivare
energianvändning inom industrin eller inom transport och

samfärdsel

b. återvinning
av energikrävande varor eller energi ur avfall.

~
avser framtagande av anläggning för energiprodukter som innebär tillämpning
av teknik som kan antas komma att bli lönsam.

Bidrag
avseende prototyper och demonslrationsanläggningar lämnas endast för åtgärd som
syftar till att föra ut ny teknik i praktisk tillämpning eller att utnyttja
känd teknik i nytt sammanhang.

Bidrag
för den första åtgärdstypen utgår med högst 35 96 av godkända kostnader. För de
övriga åtgärdstyperna utgår bidrag med högst 50 96 av godkända kostnader för
prototypen etter anläggningen. Lägsta kostnad som berättigar till bidrag utgör
5 000 kr.

Frågan
om bidrag prövas av statens industriverk. Regeringen prövar dock frågan om
bidrag som kan antagas komma att överstiga 2 000 000 kr. vad avser åtgärder
inom den första åtgärdstypen och 1000 000 kr. för de övriga.

Enligl
kungörelse (1974:250, ändrad 1975:546) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder inom trädgårdsföretag kan bidrag utgå till kosinad för åtgärd som
möjliggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande efTekt
vid befintliga anläggningar inom trädgårdsförelag.

Bidrag
utgår med högst 35 96 av godkänd kostnad. Bidrag får ej överstiga 50 000 kr.
per projekt. Lägsta kostnad som berättigar titt bidrag utgör 3 000 kr.

3
Stödets omfattning

3.1
Bostadshus m. m.

Vissa
uppgifter om energisparsiödets omfattning m. m. finns redovisade för riksdagen
i civitutskottets belänkande med anledning av propositionen 1976/77:107 om
hushållning med energi i byggnader m. m. jämte motioner (CU 1976/77:32 s.
8-10). Av nämnda redovisning framgår bl. a. att lån- och bidragsgivningen under
liden den 1 juli 1974-30 december 1976 berört totalt ca 143 000 lägenheter i
småhus och ca 316 000 lägenheter i flerbostadshus eller tillhopa ca 460 000
lägenheter. Under perioden har bidrag och lån beviljats med totalt ca 340 milj.
kr. resp. 520 milj. kr, varav ca 29 milj. kr. i räntefritt stående
förbättringslån, eller sammanlagt ca 860 milj. kr. 1 angivna belopp ingår inte
bostadslån för energibesparande åtgärder, som på grund av att åtgärden utfördes
i förening med reguljär ombyggnad har beviljats med

s. 376 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 376

iakttagande
av förutsättningarna enligt 8 S bosiadsfinansieringsförordningen (1974:946,
omtryckt 1976:788, senast ändrad 1977:340).

Motsvarande uppgifter
avseende liden januari-juni 1977 är ca 14 300 lägenheter i småhus, ca 53 500
lägenheter i flerbostadshus, ca 38 milj, kr, i beviljade bidrag och ca 55 milj,
kr. i beviljade lån, varav ca 4 milj. kr. i räntefritt stående förbättringslån.
Tillhopa har således framt. o. m.juni 1977 lån och bidrag beviljats för ca 528
000 lägenheter, varav ca 370 000 i flerbostadshus med ett sammanlagt belopp av
ca 957 milj. kr. För ändamålet har fram t. o, m, budgetåret 1976/77 anvisats
sammanlagt 1 060 milj, kr. För budgetåret 1977/78 har riksdagen (prop.
1976/77:107, CU 1976/77:32, rskr 1976/77:244) medgivii att bidrag och lån för energibesparande
åtgärder i bostadsbeståndet beviljas intill ett belopp av 429 milj. kr., liksom
all eventuellt outnyttjat belopp på motsvarande ram för budgetåret 1976/77 flr
utnyttjas även under budgetåret 1977/78 enligt regeringens närmare bestämmelser.

Den
i det föregående nämnda redovisningen titt riksdagen innehåller också vissa uppgifier
om godkända kostnader i ärenden om energisparstöd och för olika typer av
åtgärder för vilka energisparstöd hittills har beviljats,

3.2 Allmänna
samlingslokaler m. m.

Bidrag
lill energibesparande åtgärder enligt 38 a § kungörelsen om slatligl stöd till
allmänna samlingslokaler, som infördes den 1 juli 1975 och som fr. o. m. den 1
juli 1976 även utgår titt vissa kyrkotokaler m. m., har fram t. o. m. juni 1977
beviljats med sammanlagt ca 2,9 milj, kr. Efterfrågan på bidrag för ändamålet
har varit låg. Bidragsgivningen har dock ökat kraftigt, från 0,8 milj. kr. i
beviljade bidrag budgetåret 1975/76 litl 2,1 milj. kr. budgetåret 1976/77: För
budgetåret 1977/78 har riksdagen (prop. 1976/ 77:107, CU 1976/77:32, rskr 1976/77:244)
medgivit all bidrag för ändamålet beviljas intill ett belopp av 10 milj. kr,

3.3 Kommunala
och landstingskommunala byggnader m. m.

För
ändamål som avses i förordningen om statsbidrag till energibesparande åtgärder
i kommunala och landslingskommunala byggnader m. m. har t. o. m.juni 1977 beviljals
bidrag med sammanlagt 52,8 milj, kr. Efterfrågan har ökat kraftigt. Under
budgetåret 1976/77 beviljades bidrag med 25,1 milj. kr. vilket kan jämföras med
19,8 milj. kr, under budgetåret 1975/76 och 7,9 milj, kr, under budgetåret
1974/75.

För
budgetåret 1977/78 har riksdagen (prop. 1976/77:107, CU 1976/77:32, rskr
1976/77:244) medgivit att bidrag beviljas intill ell belopp av 20 milj. kr.

s. 377 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 377

3.4
Näringslivets byggnader och processer m. m.

Sedan
stödet till energibesparande investeringar inom näringslivet m. m. infördes
våren 1974 har riksdagen anvisat sammanlagt 518 milj. kr. - varav 170 milj. kr.
avser budgetåret 1977/78-för sådani stöd och för administration m. m, av
stödet. Av de anvisade medlen har 408 milj, kr, beräknats för åtgärder i
näringslivets byggnader och processer m. m., 100 milj. kr. för framtagande av
prototyper och demonslrationsanläggningar m. m. och 10 milj. kr. för åigärder
inom trädgårdsnäringen.

En
stadig ökning av antalet inkomna ansökningar har skett under budgetåret 1976/77
vad avser åtgärder inom industriella processer samt prototyper och
demonstrationsanläggningar. Industriverket hade fram titt 1977-07-01 beviljat
och tiltstyrkt bidrag för ca 3 100 projekt med sammanlagda bidrag om ca 279
milj. kr. Till åtgärder inom trädgårdsföretagen hade vid denna tidpunkt
sammanlagt ca 7 milj. kr. beviljats i bidrag.

4
Erfarenheterna hittills av användningen av energisparstödet inom bostäder m. m.

Som
berördes i det föregående innehåller CU 1976/77:32 vissa uppgifter om förekomsten
av olika åigärder i bostadshus för vilka energisparstöd har beviljats.
Uppgifterna avser vissa perioder under åren 1974 t. o. m. 1976. Under perioden
april-september 1976 dominerade åtgärder avseende förbättrad värmeisolering för
småhusen. Anslutning till fjärrvärme var den minst förekommande åtgärden. För flerbostadshusen
var åtgärder beträffande värmeanläggning vanligast förekommande under denna
period.

Tabell 4.1 Förekomsten av olika energibesparande åtgärder
i bostadshus m. m.

Ålgärd

Antal

Godkänd

Beviljade

96 av

lägen-

kostnad

bidrag

god-

heter

96

1000 kr.

1000 kr.

känd kostnad

Småhus

Endast
värmeanläggning

3616

17

5 872

2 044

35

Endasl värmeisolering

II 821

57

83 479

20 061

24

Endasl Oärrvärme

857

4

8 076

1638

20

Övr,
inkl. kombinationer

4 459

22

24 022

6 363

26

Samtliga

20 753

100

121 449

30 106

25

Flerbostadshus

Endast
värmeanläggning

31929

41

13 119

4 536

35

Endast
värmeisolering

12 679

16

24 538

7051

29

Endast
fjärrvärme

26 085

34

48 692

15 641

32

Övr,
inkl. kombinationer

6 806

9

13 741

4 194

31

Samtliga

77 499

100

100 090

31422

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Därefter
följde anslutning till fjärrvärme och förbättring av värmeisolering.

Antal
lägenheter samt godkänd kostnad och beviljat bidrag för olika åtgärder under
tiden april-september 1976 framgår av tabell 4.1.

Av
tabell 4.2 framgår i vilken utsträckning, uttryckt i antal behandlade
ansökningar, som bidrag titt energibesparande åtgärder i kommunala och landslingskommunala
byggnader m. m. beviljats under år 1976 och första halvåret 1977.

Tabell
4.2 Förekomsten av olika energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala
byggnader m. m.

Åtgärder

Antal behandlade ansökn 1976 96 1977 1,

ingår 0,
m, 30.6

96

Totalt

96

Termoslatvenliler

235

25,6

222

23,9

457

24,8

Tilläggsisolering

111

12,1

118

12,7

229

12,4

Automatisk reglerutrustning för värmeanläggning

144

15,7

57

6,1

201

10,9

Auiomatiska spjäll-regulatorer

8

0,9

156

16,8

164

8,9

Värmeåtervinning av ventilationsluft - återiuftföring

78

8,6

75

8,1

153

8,3

Byte av
panna

89

9,7

58

6,3

147

8,0

Byte av oljeeldnings-utrustning

85

9,2

59

6,4

144

7,8

Anslutning till Ijärrvärme

55

6,0

86

9,3

141

7,6

Automatisk styrutrustning för ventilation

16

1,7

35

3,8

51

2,8

Byte av
fönster

20

2,1

27

2,9

47

2,5

Automatisk reglerutrustning för ventilation

28

3,0

8

0.9

36

2,0

Automatisk styrutrustning för värmeanläggningar

12

1,3

13

1,4

25

1,4

Inreglering av värmeanläggning

10

1,0

3

0,3

13

0,7

Övrigt

29

3,1

ll

1,2

40

2,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vissa undersökningar har också gjorts beträffande energisparstödet
och dess användning.

En sådan undersökning utfördes år 1975 inom institutet för
byggnadsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Undersökningen syftade bl.
a. titt att redovisa förekomsten och frekvensen av olika energibesparande
åtgärder i bostadshus. I undersökningen ingick även att studera
kostnadsfördelningen mellan olika åtgärder och mellan småhus och flerbostadshus.
Undersökningen, som avsåg totalt 2 661 småhus och 8 970 lägenheter i flerbostadshus,
ingår i ett examensarbete i byggnadsteknik som publicerades i febmari 1976.

Vidare har det inom bostadsstyrelsen utförts vissa
undersökningar beträffande stödet till bostadshus när det gäller omfattning,
kostnad och besparingseffekt. Undersökningarna har betecknats som försök till
uppföljning öch utvärdering av energisparstödet. Den senaste undersökningen
avsåg samtliga flerbosladshus och vart tionde småhus som beviljats energisparstöd
under februari 1977 i hela riket. Resultatet av den undersökningen framgår av
följande tabeller 4.3 och 4.4.

Tabell 4.3

Ålgärd

Antal

Godkänd

Godkänd

Bespa-

Godkänd

åigärder

kosinad

kosinad

ring

kostnad

kr.

per åtgärd kr.

kWh och år

kr/kWh

Småhus

Isolering

vindsbjälklag

lättåtkomligt

44

101900

2316

122 300

0,83

med vindsgolv

6

17 800

2 967

12 200

1,46

bottenbjälklag

18

57 400

3 189

39 200

1,46

ytterväggar

70

479 600

6 851

290 300

1,65

3-glasfönster

23

45 100

1961

24 100

1,87

Övrigt

anslutning
till

fjärrvärme

12

124 600

10 383

61600

2,02

värmemätare

5

38 000

7 600

78 000

0,49

molorshunt

14

19000

1357

25 000

0,76

radiatonermostater

37

81 100

2 192

121700

0,67

cirkulaiionspump

8

4 500

562

-

' -

s. 4 Kontrollera mot PDF

Summa åigärder
isolering -I- övrigt

237

969 000

4 089

774 400

1,25

s. 5 Kontrollera mot PDF

380

Prop.
1977/78:76 Tabell 4.4

Åtgärd

Antal

Godkänd

Godkänd

Bespa-

Godkänd

åtgärder

kostnad

kosinad

ring

kostnad

kr.

per åtgärd kr.

kWh och år

i kr/kWh

Flerbostadshus

Isolering

vindsbjälklag

lättåtkomligt

76

1 118 700

14 720

957 000

1,17

med vindsgolv

21

454 600

21648

227 800

2,00

bottenbjälklag

10

51700

5 170

44 400

1,16

ytterväggar

49

1 627 900

33 222

1 127 600

1,44

3-glasrönster

8

95 900

11988

51 200

187

Övrigt

anslutning
till

fjärrvärme

45

2 781900

61820

2 375 900

1,17

variator
2/hus

5

24 000

4 800

85 200

0,28

variator
I/hus

32

100 500

3 141

308 000

0,33

radiatortermostaler

104

1 088 500

10 466

1 088 500

1,00

cirkulaiionspump

2

1000

500

-

-

vv-mätare

3

26 400

8 800

33 000

0,80

reglerbar
frånluft

8

44 600

5 575

175 200

0,25

s. 6 Kontrollera mot PDF

Summa åigärder isolering
-t- övrigt

363

7415700

20
429

6
473 800

1,15

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Exempel på genomförda energisparprojekt

En
rad projekt har genomförts för att åstadkomma energibesparingar i bostäder. De
allra flesta har gällt flerbostadshus. Nedan följer en kort sammanfattning av
några olika projekt. Vidare redovisas vissa utredningar om energibesparing i
lokaler och inom industrin (processer och byggnader). Utredningar inom
energikommissionen rörande energihushåttningsmöjtig-heter på olika områden
redovisades först i oktober 1977 och har inte kunnat beaktas här. Kommissionen
väntas redovisa sina bedömningar den 1 mars 1978.

5.1
EPD-verksamheten

Verksamheten
startade 1975. Målsättningen har varit alt genom praktisk
demonstrationsverksamhet tära fastighetsägare och fastighetsskötare att själva
trimma in sina pannanläggningar titt bästa möjliga verkningsgrad. Tidigare år
har främsl ägarna till småhus visat intresse för verksamheten. Huvudorsaken har
givetvis varit den direkta ekonomiska vinningen av en minskad oljeförbmkning
för dessa. Under det senaste året har ökade resurser satts in på att i större
utsträckning komma i kontakt med representanter för flerbostadshusen. Under
verksamhetsåret 1976/77 besöktes över 1 000

s. 381 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 381

pannrum i småhus och nästan 2 000 pannrum i flerbostadshus.
Totalt antal deltagare var mer än 6 000. Dessutom har EPD-lådor med
mätinstrument utlånats varvid ytteriigare 3 000-4 000 pannrum berörts, I tabell
5,1 ges en sammanställning av de åtgärder som föreslogs i de besökta anläggningarna.

Tabell 5.1 Sammanställning av föreslagna åtgärder i
besökta anläggningar under 1976/77 (EPD: Verksamheten 1976/77) (planverkets rapporO

Småhus

Flerbostadshus

antal
(96)

antal(96)

514 (50)

755 (40)

425 (42)

490 (26)

178 (17)

665 (35)

149 (15)

359 (19)

192 (19)

342 (18)

41 ( 4)

146 ( 8)

168 (16)

308 (16)

88 ( 9)

III (6)

52 ( 5)

173 ( 9)

22 ( 2)

II ( 1)

Ålgärd

Sota pannan Byta munstycke Täta mot falskluft Byta brännare
Kontrollera skorsten Byta panna Service brännare Isolera rökrör Justera spjäll
Rengöring

Besparingseffekterna för samtliga pannor beroende på
enbart trimning har visat sig vara ungefär 5 %.

Besparingseffekten av ekonomisotning har vid tidigare
undersökning (Jakobsberg 1976) visat sig vara upp till 5 96.

5.2 Ulvsundaprojektet

Ett projekt av institutionen för byggnadsteknik vid KTH i
samarbete med AB Familjebostäder. Objektet utgörs av ett antal 3-vånings
lamellhus i Utvsunda uppförda omkring 1940. Husen haren myckel låg
värmeisoleringsstandard och en nettoenergiförbrukning av ca 460 kWh/m ty. I
tabell 5.2 anges vilken beräknad energibesparing olika åtgärder väntas ge om de
genomförs i angiven ordning och investeringskostnaden.

Tabell 5.2 Besparingsmöjligheter vid Ulvsunda-projektet
(planverkets rapport)

Beräknad

Beräknad

nettobe-

investe-

sparmg

nng

kWh/m2lyår

kr/mly

30

1

60

6

20

9

35

16

20

6

90

60

25

90

Åtgärd

1,
Förbättring av pannverkningsgraden

2,
Inreglering av
värmesystemet

3,
Minskning av
ofrivillig ventilation 4. Minskning av varmvattenförbrakning

5.
Tilläggsisolering
av vindsbjälklag

6.
Tilläggsisolering
av ytterväggar

7.
Tilläggsisolering
av fönster

26 Riksdagen 1977/78. 1 samt Nr 76

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.3
Tenstaprojektet

Byggnadsenergigmppen
har i Byggforskningens rapport R23:1975 redovisat besparingar som gjorts i ett
trevåningshus i Tensta. Huset var fjärrvärmeanslulet och försett med FT-venlilation
(byggnadsår 1969). Nettoenergiförbrukningen uppgick till ca 300 kWh/m ly, före
vidtagna åtgärder. För att minska energiåtgången vidtogs följande åtgärder:

-
inreglering av värme- och
ventilationssystem

-
sänkning av mmstemperaturen

-
minskning av ventilationen

-
sänkning av
tilluftstemperaturen

-
utdelning av anvisning om hur
man sparar varmvatten

- en allmän sparkampanj genomfördes i samband med
oljekrisen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

En total besparing av
mellan 20 och 30 ' åtgärder.

uppnåddes
genom dessa

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.4
Av K-konsult gjorda undersökningar

K-konsult
har gjort en undersökning av energisparmöjligheterna i 16 kommunala byggnader i
Kalmar kommun. Byggnaderna har valts så att olika

Tabell 5.3 Resultat av byggnadsstyrelsen gjorda
sparåtgärder (planverkets rapport)

Fastighets-

Åtgärd

Normalårs-

Minskning i

96

Investe-

beteckning

enligt

förbrukning

normalårs-

bespa-

rings-

lista

m3 Eo/Nåi

förbrukning

ring

kostnad

72/73

75/76

m3 Eo/När

Tkr.

Ml 7:603

3,4

265

201

64

24

28

M17:401

4,3

38

34

4

10

6

M4:00l

4

598

387

211

35

94

Y8

1

236

188

48

20

65

AC16

6

54

45

9

17

28

AC12

1

33

28

5

15

12

Y4

5,7,12

183

121

62

34

40

YIO

4,5

309

233

76

25

14

Bdl8

3,4,9

174

85

89

51

70

AC8

7a,8,10

6956

4527

2429

35

2220

AB41

3,9

189

167

22

12

126

AB73

3,4,5

600

384

216

36

15

AB85

3,9,10

161

142

19

12

64

AB27

2

351

260

91

26

120

AB108

9,10

201

163

38

19

53

AB102

3

621

477

144

23

20

09:13

7

1069

615

454

42

150

018

7,4

249

93

156

63

120

P20

7,8

473

350

123

26

147

07

4,7

353

590

763

18

450

Summa

17113

12090

5023

27

3842

s. 383 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 383

typer
av byggnader ingår och vidare är byggnaderna av varierande ålder och teknisk
standard. Om alla undersökta sparåtgärder vidtas i dessa byggnader, blir den
beräknade besparingseffekten 24 %.

Denna
effekt är endast en summering av besparingar beräknade från nuläget.

5.5
Av byggnadsstyrelsen gjorda undersökningar

Av
tabell 5.3 framgår hur slora besparingar som åstadkommits genom olika utförda
sparåtgärder i 20 fastigheter av byggnadsstyrelsens bestånd.

Som
framgår av tabellen är åtgärderna 1-10 och 12 representerade. Mest frekvenla är
åtgärderna 3, 4, 7, 9 och 10 vilka alla är vvs-åtgärder.

Normatårsförbmkningen
av olja minskade i medeltal med cirka 30 96 mellan 1972/73 och 1975/76.

Lista
över åtgärder Värme

1. Samordning
av värmeförsörjning till gemensamma pannanläggningar

- sanering - byggande av kulvertar

2.
Anläggning för anslutning titt
fjärrvärme

3.
Inreglering av värmesystem

4.
Upprustning av reglerautomatik

5.
Installation av utrustning för
styrning av drifttider

6.
Tidigareläggning av pann- och brännarbyten
m. m.

Ventilation

la
Installation av utrustning för återiuftföring 7b Minskning av uteluftsflöden

8.
Installation av utrustning för värmeålervinning

9.
Upprustning med reglerautomatik

10. Installation av
utrustning för styrning av drifttider.

Kyla

11. Installation
av utrustning för värmeåtervinning från kondensorer

Bygg

12.
Komplettering av värmeisolering,
i försia hand i sådana hus där isoleringen visat sig otillräcklig.

13.
Tätningar av fönster, dörrar
och väggar

14.
Byte av fönster etc.

Övrigi

15.
Vattenbesparing

16.
Besparing av elenergi

s. 384 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 384

En
undersökning av normalårsförbrukningen i fastigheter där man ännu inte
genomfört några investeringar i energibesparingssyfte visar dock alt man i
dessa fastigheter under samma tid minskat normatårsförbmkningen med 10-15 96,
huvudsakligen beroende på rent driftlekniska insatser. Denna undersökning
omspänner hela 25 96 (5,2 Mm av byggnadsstyrelsens lokalbestånd och är därför
sannolikt representativ för heta beståndet.

Detta
innebär att av minskningen i normatårsförbmkningen i de 20 fastigheterna i
tabell 5.3 bör cirka 15-20 96 tillskrivas de företagna tekniska åtgärderna.

5.6
Av fortifikationsfiirvaltningen gjorda undersökningar

Fortifikationsförvaltningen
har gjort utredningar beträffande tänkbara energibesparingar inom ca 85 96 av
sitt bestånd.

Sammanställning av antal
åtgärder, medelinvestering per ålgärd och beräknad besparing per ålgärd
avseende 37 förband framgår av tabell 5,4. Uppgifterna bygger på uiredningar i
vilka kostnadsberäkningar av investeringar gjorts liksom beräkningar av
besparingar. Härvid har följande värden använts:

Olja
400 kr/m Et 0,10 kr/kWh

Tabell
5.4 Energisparåtgärder vid fortiflkationsrörvahningen 1977-05-26 (planverkets
rapport)

Åtgärd Anlal Genomsnittligt beräknad

St investering besparing

kr,/ätgärd lOkWh/år,

åtgärd

Installation av utrustning

för drifttidsstyrning av

ventilationssystem 617 2 300 42

Installation av utrustning

för återiuftföring II 27 600 87

Översyn och tidigareläggning

av pann- och brännarbyte m, m, 10 28 800 45

Installation av utrustning

för drifttidsstyrning av

värmesystem 165 3 200 22

Inreglering av värme-

och ventilationssystem 120 4 000 21

Tätning av fönster,

dörrar och väggar 67 1 300 6

Upprustning av regler

automatik för värme 198 5 600 35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Å tg ä rd

Antal Genomsnittligt beräknad

St investering besparing

kr,/åtgärd lOkWh/år,

åtgärd

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 22

14

25 75

Installation av utrusining

för värmeålervinning ur

veniilationslufl 21

Upprustning av regler

automatik för ventilation 72

Installation av utrustning

för värmeålervinning från

värmegivande apparater 4

Samordning av värmeför

sörjning till gemensamma

pannanläggningar 5

Anläggning för anslutning

till
fjärrvärme 3

Utbyte av fönster, dörrar m, m.

Komplettering av

värmeisolering 11

Sänkning av temperaturen

på förbrukningsvarmvatlnet 15

Shuntning av utgående

primärvärmevatten 4

Varmvattenberedare för

kombinerad el- och

hetvattendrift förses med

termostatisk blandnings-

ventil 27

Installation av flödes

regulatorer på duschblandare 3

Installation av tidrelä

och magnetvenliler för

tidsstyrning av lapp-

vattenförbrukning 5

Installation av port-påverkade brytare till aerotemprar
2

Installation av radialor

termostatventiler 24

Tidstyrning av elarmaturer 11

42 800 4 000

16 250

84 200 26 700

13 300 31

4 400 36

25 000 20

300 400

44

3 200

69

750

10

2 900

16

2 800

II

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.7
Av industriverket gjorda undersökningar

Regeringen
uppdrog våren 1975 åt statens industriverk att utreda frågor om
energianvändning inom industrin. Resultatet av den första etappen i detta
utredningsarbete presenterades i rapporten (SIND 1976:3) - Tätorternas och

s. 386 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 386

den
tunga industrins energiförsörjning. Rapporten redovisades i prop. 1976/ 77:100(bU.
17 s. 174, NU 1976/77:38, rskr 1976/77:298). Den andra etappen av utredningsarbetet
redovisas i rapporten (SIND 1977:6) - Industrins energihushållning. Med dessa
två rapporter har verket presenterat en försia genomgång av möjligheterna att
spara energi inom industrin.

Industriverket bedömer att
ca 1,1 milj. ton eldningsolja kan sparas vid befintliga anläggningar inom
industrin under den närmaste 5-10-årsperio-den. Detta motsvarar ca 20 96 av
industrins förbrukning av eldningsolja år 1976 och ca 8 96 av industrins tolala
energiförbrukning detta år. Besparingarna beräknas kräva investeringar om
sammanlagt ca 2 300 milj, kr. Härutöver beräknas 230 000-300 000 ton olja kunna
sparas inom cementindustrin genom övergång från olja till kol som bränsle i
processen. Vidare skulle ca 265 000 ton olja kunna sparas genom att spillvärme
från industrin utnyttias till uppvärmning av bostäder m. m. samt ca 100 000 ton
olja genom vissa ytterligare åtgärder. Möjligheterna att spara elenergi är
enligt verket små.

De
angivna besparingsmöjligheterna avser både processer och byggnader. Besparingsmöjligheterna
i byggnaderna har inte utretts separat.

Industriverket bedriver
dessutom år 1976 en verksamhet med en dags gratis konsulthjälp till framför
allt mindre och medelstora företag. Verksamheten syftar titt att identifiera energisparmöjligheter
hos de olika företagen och till att informera om möjligheten att fl stöd titt energibesparande
investeringar.

s. 387 Kontrollera mot PDF

Prop.
1977/78:76 387

Innehåll

Propositionen.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1

Förstag
till Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612) 2

Utdrag
av regeringsprolokoll den 1 december 1977 '... 3

1 Föredraganden............................................. 3

1.1
Inledning.............................................. 3

1.2
Energisparprogram för befintUg
bebyggelse. 6

1.2.1
Vissa utredningar........................... 6

1.2.2
Alternativa sparprogram.................. 9

1.2.2.1
Kostnader och spareffekter...... 9

1.2.2.2
Antal byggnader som berörs..... 13

1.2.3
Utgångspunkter för val av energisparprogram
.. 14

1.2.4
Resursbehov och tillgängliga
resurser. 18

1.2.4.1
Arbetskraft och ulbildning........ 18

1.2.4.2
Industrins kapacitet............... 20

1.2.4.3
Totalt resursutrymme............. 20

1.2.4.4
Resursavvägning.................... .... 24

1.2.4.5
Möjliga konjunkturvariationer.... .... 25

1.2.4.6
Effekter på utrikeshandelsbalansen 26

1.2.5............................................ Förslag
till energisparprogram för befintlig bebyg

gelse ........................................... 28

1.3 Riktlinjer
för energisparprogrammets genomförande.... 30

1.3.1
Allmänt........................................ 30

1.3.2
Energisparstödet och övriga
finansieringsvillkor 31

1.3.3
Kommunal planering........................ 33

1.3.4
Teknisk rådgivning och
besiktning av fastigheter 36

1.3.5
Ansvarsfördelning mellan stat
och kommun ,., 42

1.3.6
Stöd till kommunerna...................... 43

1.3.7
Ändringar i
byggnadslagstiftningen.... 45

2
Hemställan.................................................. 51

3
Beslut........................................................ 51

s. 388 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 388

Bilaga
I Gällande rätt, aktuella utredningsförslag och remissuttalanden angående
dessa.

1
Inledning..................................................... 52

2
Gällanderätt................................................. 54

2.1
Byggnadsstadgan i berörda delar............... 54

2.2
Tillämpningsbestämmelser till
44 a § BS...... 56

3 Sammanfattning
av energisparkommilténs betänkande

- Inspektion
av byggnaders eldningsanläggningar .... 57

4 Remissutlalanden
rörande energisparkommilténs betänkande

- Inspeklion
av byggnaders eldningsanläggningar. .... 60

4.1
Obligatorisk inspektion............................. .... 60

4.2
Verksamhetens organisation..................... 65

4.3
Dispensmöjligheter.................................. 67

4.4
Inspektionens inriktning och
utförande........ 69

4.5
Serviceåtgärder m. m.............................. 70

4.6
Personalresurser och
utbildningsbehov........ 71

4.7
Behörighet och auktorisation.................... .... 74

4.8
Provning och typgodkännande av
utrustning .... 74

4.9
Författningsförslaget............................... .... 75

5 Sammanfattning
av planverkels rapport - Energisparmöjligheter

i
befintlig bebyggelse - preliminär rapport.......... 76

5.1
Allmänt om rapporten.............................. 76

5.2
Beräkningsunderiag................................. .... 77

5.3
Tekniska åtgärder.................................. .... 79

5.4
Bedömning av koslnader och
besparingsmöjligheter.... 80

5.5
Förslag rörande besiktning och
kommunal planering ... 83

5.6
Förslag till ändringar i
byggnadslagstiftningen 85

5.6.1
Underhåll..................................... .... 86

5.6.2
Ombyggnadsålgärder...................... 86

5.6.3
Förbältringsålgärder........................ 86

5.6.4
Följdändringar i SBN....................... .... 87

6................................................................ Remissutlalanden
rörande planverkets rapport- Energisparmöj

ligheter i befintlig bebyggelse - preliminär rapport 87

6.1
Allmänna synpunkter........................... 87

6.1.1
Vikten av energihushållning i
befintlig bebyggelse 88

6.1.2
Sammanfattande omdömen om
planverkets rapport 89

6.1.3
Synpunkter på promemorian -
Energi lill byggnader 1975-2000 90

s. 389 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 389

6.2
Utgångspunkter för rapportens
överväganden m. m. ... 90

6.3
Begreppsförklaringar............................... ... 95

6.3.1
Principer för
lönsamhetsbedömningar. 95

6.3.2
Bmkstid och behov av underhåll....... 98

6.3.3
Klimatfömtsättningar...................... 99

6.4 Lämpliga
tekniska åtgärder i befintlig bebyggelse 100

6.4.1
Allmänt........................................ 100

6.4.2
Värmeisolering............................... 103

6.4.3
Fönsler........................................ 104

6.4.4
Tälningsåtgärder........................... 105

6.4.5
Ventilation .................................. 106

6.4.6
Uppvärmningssystem...................... 107

6.4.7
Styr- och reglersystem................... 109

6.4.8
Övriga åtgärder............................. 111

6.4.9
Nya lokala energikällor.................... .. 113

6.4.10
Sammanvägning och
kombinationsmöjligheter . 113

6.5 Besparingsmöjligheter
inom en tioårsperiod.. 114

6.5.1
Allmänt........................................ 114

6.5.2
Värmeisolering............................... 116

6.5.2.1
Allmänt................................ 116

6.5.2.2
Besparingsmöjligheter i
bostäder 120

6.5.2.3
Besparingsmöjligheter i lokaler... 124

6.5.2.4
Besparingsmöjligheter i induslrins
lokalbestånd 127

6.5.2.5
Sammanfattande bedömning av
besparingsmöjligheterna genom lilläggsisolering 128

6.5.3 Fönster....................................... 128

6.5.3.1
Allmänt................................ 128

6.5.3.2
Besparingsmöjligheter i
bostäder 129

6.5.3.3
Besparingsmöjligheter i lokaler... 129

6.5.3.4
Besparingsmöjligheter i
industrins lokalbestånd 129

6.5.4 Tälningsåtgärder........................... 130

6.5.4.1
AUmänt................................ 130

6.5.4.2
Besparingsmöjligheter i
bostäder 130

6.5.4.3
Besparingsmöjligheter i lokaler... 131

6.5.4.4
Besparingsmöjligheter i
industrins lokatbestånd 132

6.5.5
Besparingsmöjligheter genom instatlationstekniska
åtgärder 133

6.5.6
Övriga besparingsmöjligheter............ . 136

6.5.7
Nya lokala energikällor.................... . 136

6.5.8
Sammanvägning och
kombinationsmöjligheter . 139

s. 390 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 390

6.6 Åigärdsplanering
och styrmedel................. 139

6.6.1
Allmänna principer för
åtgärdsprogram 139

6.6.2
Steg i åtgärdsprogram.................... 141

6.6.3
Kommunalt planeringsansvar............ 145

6.6.4
Besiktning av byggnadsbeståndet..... 146

6.6.5
Drift, underhåll och
upprustning....... 155

6.6.6
Styrmedel ................................... 158

6.6.6.1
Allmänt................................ 158

6.6.6.2
Information........................... 161

6.6.6.3
Energipris m. m...................... 163

6.6.6.4
Lån och bidrag....................... 165

6.6.6.5
I rapporten föreslagna
ändringar och tillägg

lill
byggnadsstadgan............... 169

6.6.6.6........................................ Övriga
föreslagna föreskrifter m. m 172

6.7 Resurser
för åtgärder.............................. .. 173

6.7.1
Kunskaper, forskningsbehov och
statistik 173

6.7.2
Arbetskraft.................................. .. 175

6.7.3
Utbildningsbehov och resurser......... .. 178

6.7.4
Byggmaterialproduktion.................. .. 180

7
Sammanfattning av planverkets rapport - Energihushållning i

befintlig
bebyggelse - slutlig rapport................. 180

7.1
Allmänt om rapporten.............................. 180

7.2
Bebyggelsens omfattning och
energiegenskaper 182

7.2.1
Bebyggelsens omfattning................ 182

7.2.2
Bebyggelsens egenskaper............... 184

7.2.2.1
Bostadsbeståndets egenskaper. 184

7.2.2.2
Lokalbeståndets och industrins
byggnaders egenskaper 186

7.2.3 Bebyggelsens
energiförbmkning........ 186

7.2.3.1
Inledning.............................. 186

7.2.3.2
Bostadsbeståndets energiförbrukning,,,, 187

7.2.3.3
Lokalbeståndets
energiförbrukning 188

7.2.4........................................... Byggnadsbeståndets
och energiförbmkningens

utveckling.................................... 188

7.2.4.1
Bostadsbeståndets utveckling
och energiförbrukning 188

7.2.4.2
Lokalbeståndets och industrins
byggnaders ulveckling och energiförbmkning,., 190

7.2.5 Exempel
på energisparåtgärder......... 193

7.3 Lämpliga
åtgärder i befintlig bebyggelse...... .. 193

7.3.1
Allmänt........................................ .. 193

7.3.2
Värmeisolering.............................. .. 195

7.3.2.1
Värmeisolering av tak och bjälklag 195

s. 391 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 391

7.3.2.2
Värmeisolering av ytterväggar.. 196

7.3.3
Fönster och dörrar......................... 196

7.3.4
Tälningsåtgärder........................... .. 197

7.3.5
Ventilation................................... .. 198

7.3.6
Uppvärmningssystem...................... 199

7.3.7
Styr- och reglersystem................... .. 199

7.3.8
Övriga åtgärder............................. .. 200

7.3.9
Nya lokala energikällor.................... .. 201

7.4 Besparingsmöjligheter............................. .. 202

7.4.1
Revideringar i planverkets slutliga rapport 208

7.5 Förslag
litl åtgärder................................ .. 209

7.5.1
Handlingslinjer för
energisparande..... .. 209

7.5.2
Inriktning av
energisparåtgärder....... .. 210

7.5.2.1
Finansiellt stöd...................... .. 210

7.5.2.2
Tekniska punktinsatser............ .. 211

7.5.2.3
Tekniska totalinsatser............. .. 212

7.5.2.4
Generella förutsättningar och
förslag .... 213

7.5.3
Planering av energisparåtgärder....... .. 214

7.5.4
Kommunal service och tillsyn
rörande energisparåtgärder 216

7.5.4.1
Energifrågornas hantering i
kommunerna 216

7.5.4.2
Besiktning och tillsyn............... 217

7.5.5
Information och ulbildning................ 218

7.5.6
Författningsändringar m. m.............. 220

7.5.6.1
Krav på byggnader................. .. 220

7.5.6.2
Byggnadslovsskytdighet........... .. 220

7.5.6.3
Tillsyn och besiktning.............. .. 223

7.5.6.4
Periodisk tillsyn...................... .. 225

7.5.6.5
Energisparåtgärder i byggnad
som omfattas av nybyggnadsförbud 225

7.5.6.6
Krav på typgodkännande
och tillverkningskontroll 226

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Bilaga
2 Promemoria angående energisparande åigärder i befintlig bebyggelse - teknik
och ekonomi

1
Inledning..................................................... 228

2
Allmänt om energisparande
åtgärder i befintlig bebyggelse.... 229

2.1
Värmeisolering....................................... ... 230

2.2
Fönster................................................ 232

2.3
Tätning................................................ ... 233

2.4
Upvärmningssystem................................ 234

2.5
Ventilation............................................ 236

2.6
Styr- och reglersystem............................ 238

2.7
Övriga åtgärder...................................... 239

2.8
Nya lokala energikällor............................. 241

2.9
Metod- och produktutveckling.................. 242

3 Beräkningsförutsättningar............................... 243

3.1
Tillgängligt bestånd................................. 243

3.2
Klimatförutsältningar............................... 243

3.3
Investering, underhålls- och
driftkostnader, brukstid ... 245

3.4
Lönsamhetsmått.................................... 248

3.5
Energipriset........................................... 251

4 Besparingsmöjligheter
med olika åtgärder........... 252

4.1 Värmeisolering....................................... ... 253

4.1.1 Invesleringsutgifler......................... 253

4.1.2
Antal åtgärdade objekt...................
256

4.1.3
Åtgärdens livslängd och
underhållskostnad .... 257

4.1.4
Isolertiocklek................................ ... 257

4.1.5
Besparingsmöjligheter i
bostadshus... ... 258

4.1.6
Besparingsmöjligheter i
offentliga byggnader och övriga lokaler 260

4.1.7
Besparingsmöjligheter i
industribyggnader 261

4.1.8
Kombination med tälningsåtgärder..... ... 263

4.1.9
Sammanfattning............................ ... 263

4.2 Fönster................................................ ... 268

4.2.1
Utbyte av fönsler.......................... ... 269

4.2.2
Ombyggnad av fönster................... ... 271

4.2.3
Sammanfattning............................ ... 273

4.3 Tälningsåtgärder.................................... 276

4.3.1
Tätning mellan fönsterkarm och
fönsterbåge samt dörrkarm och dörrblad 276

4.3.2
Övriga lätningsåtgärder................... ... 277

4.3.3
Sammanfattning............................ 280

4.4 Uppvärmningssystem.............................. 283

s. 393 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 393

4.4.1
Utbyte av oljebrännare och
pannor i små och medelstora värmecentraler 284

4.4.2
Trimning och ekonomisotning av oljebrännare

och
pannor................................... 286

4.4.3
Pannornas och otjebrännarnas reglerutrustning
. 287

4.4.4
Inslallalion av värmepumpantäggningar 288

4.4.5
Inkoppling av mindre
värmesystem på annan större ej hett utnyttjad värmecentral ................................................. 290

4.5 Ventilation............................................ .. 291

4.5.1
Inreglering av
ventilationssystem...... .. 292

4.5.2
Installation av utrustning för återiuftsföring.... 293

4.5.3
Drifttidsstyrning av
ventilationssystem 294

4.5.4
Uppdelning av
luftbehandlingssystem för lokaler

och
industrins byggnader................ .. 296

4.5.5
Värmeåtervinning ur ventitationsluft.. 296

4.5.6
Installation av utrusining
för återvinning av kondensorvärme från kylmaskiner ................................................. 304

4.6 Styr-
och reglersystem............................ 306

4.6.1
Temperatursänkningar och inreglering
av uppvärmningssystem 310

4.6.2
Installation av termostatiska radiaiorventiter
... 314

4.6.3
Installation av
utetemperaturstyrd molorshunt , 315

4.6.4
Drifttidsstyrning av
uppvärmningssystem 316

4.7 Övriga
åtgärder...................................... 319

4.7.1
Individuell mätning......................... 320

4.7.2
Tilläggsisotering av apparater
och rör 322

4.7.3
Övrigt......................................... 322

4.7.4
Sammanfattning............................ 322

4.8 Nya
lokala energikällor............................. 324

4.8.1
Solvärmesystem............................ 324

4.8.2
Sammanfattning............................ 325

5
Totala besparingsmöjligheter inom en tioårsperiod 325

5,1
Andra effekter av åtgärderna................ 325

5.1.1
Behov av utrymme......................... 326

5.1.2
Utseendeförändring av byggnader..... 326

5.1.3
Ingrepp i byggnadens
klimatskärm eller stomme 326

5.1.4
Inverkan av husform....................... 327

5.1.5
Brandegenskaper och akustiska
egenskaper .,,, 328

5.1.6
Luftkomfori .................................. .. 328

5.1.7
Behov av underhåll........................ .. 328

5.1.8
Arbetsutförande............................ 329

5.1.9
Inverkan på installationer................ .. 329

5.1.10
Teknisk utveckling......................... .. 330

s. 394 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 394

5.2 Kombination
av åtgärder.......................... .. 330

5.2.1
Fönsterbyte - tälningsåtgärder......... .. 331

5.2.2
Ventilation - lätningsåtgärder........... .. 331

5.2.3
Installationstekniska
åtgärder-byggnadstekniska åtgärder 332

5.3...................................................... Övriga
förulsättningar för bedömning av totala sparmöj

ligheter ............................................... .. 332

5.3.1
Allmänt........................................ .. 333

5.3.2
Nettoenergi - bmttoenergi............... .. 334

5.3.3
Addition av sparmöjligheter ............ .. 335

5.3.4
Effektivitet................................... .. 335

5.3.5
Energiåtgång för framställning
av produkter för energisparande åtgärder 336

5.4...................................................... Sammanställning
av besparingsmöjligheter, investerings

utgifter samt underhålls- och driftkostnader .. 337

5.4.1
Besparingsmöjligheter totalt......... ,.. 337

5.4.2
Besparingsmöjligheter i
bostäder....... .. 343

5.4.3
Besparingsmöjligheter i övriga
lokaler. .. 344

5.4.4
Besparingsmöjligheter i
industrins byggnader... 346

5.5 Beräkningarnas
osäkerhet, besparingsmöjligheter vid and'

ra
förutsättningar.................................. .. 347

6 Sammanfattande
jämförelse med planverkets rapport 348

6.1
Totala sparmöjligheter............................. ... 349

6.2
Byggnadstekniska åtgärder...................... 350

6.3
Instalationsiekniska åtgärder.................... 350

7 Resurstillgång............................................... ... 351

7.1
Tillgången på arbetskraft........................ .... 35!

7.2
Kapaciteten i
byggmaterialindustrin.......... 353

7.3
Återbetalningstid................................... ... 363

7.4
Effekter på bytesbalansen....................... ... 364

8 Inhämtade
synpunkter på departementspromemorian 366

s. 395 Kontrollera mot PDF

Prop. 1977/78:76 395

Bilaga
3 Energisparstödet Sida

1.
Inledning....................................................... 370

2.
Gällande ordning............................................. 370

2.1
Bostadshus m.m...................................... 370

2.2
Allmänna samlingslokaler m.m............
...... 374

2.3
Kommunala och
landstingskommunala byggnader m. m.. 374

2.4
Näringslivets byggnader och
processer m. m. 374

3. Stödets
omfattning......................................... .. 375

3.1
Bostadshus m.m...................................... .. 375

3.2
Allmänna samlingslokaler m.m..................... .. 376

3.3
Kommunala och
landstingskommunala byggnader m, m,, 376

3.4
Näringslivets byggnader och
processer m.m.. .. 377

4.
Erfarenheterna hittills av
användningen av energisparstödet inom bostäder m. m 377

5.
Exempel på genomförda energisparprojekt............ 380

5.1
EPD-verksamheten................................... .. 380

5.2
Ulvsundaprojektet.................................... .. 381

5.3
Tenstaprojektet...................................... 382

5.4
Av K-konsult gjorda
undersökningar............. .. 382

5.5
Av byggnadsstyrelsen gjorda
undersökningar. .. 383

5.6
Av fortifikationsförvaltningen
gjorda undersökningar.... 384

5.7
Av industriverket gjorda
undersökningar....... .. 385

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
55959 Siockholm 1977

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

67 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (65)

65 kopplingar i 31 dokument.

  1. Prop. 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken i texten
  2. Prop. 1984/85:5 om utvecklad kommunal energiplanering m.m. s. 8 · s. 33 i texten
  3. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  4. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
  5. Prop. 1980/81:133 om riktlinjer för energisparverksamheten i byggnader m.m. s. 82 · s. 84 i texten

Visa alla 31

Doktrin (2)

2 kopplingar i 1 dokument.

  1. Michanek, Energirätt, 1990 s. 112 om s. 45 · s. 640 i texten