om statligt stöd till åtgärder mot översvämningar i Emån1978.
16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:10, om statligt stöd till åtgärder mot översvämningar i Emån1978.
Dokumentets text
Prop. 1978/79:10 Regeringens proposition
1978/79:10
om
statligt stöd till åtgärder mot översvämningar i Emån;
beslutad
den 7 september 1978.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
ANDERS
DAHLGREN
Propositionens
huvudsakliga innetiåll
I
propositionen föreslås att statligt stöd skall lämnas till vissa åtgärder för
att motverka översvämningar i Emån.
1
Riksdagen 1978f79.1 samL Nr 10
Prop. 1978/79:10 2
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1978-09-07
Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Turesson,
Gustavsson, Olsson, Dalilgren, Äsling, Söder, Troedsson, Krönmark, Burenstam
Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Dahlgren
Proposition
om statligt stöd till åtgärder mot översvämningar i Emån
Inledning
Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet en sakkunniga med uppdrag att utreda möjlighetema
att gi;nom åtgärder begränsa översvämningarna i Emån. Utredningen, som antog namnet
Emåutredningen 1974 (Jo 1974: 02), avlämnade den 13 maj 1977 betänkandet (Ds Jo
1977: 2) Översvämningsskydd i Emån och den 15 december 1977 rapporten (Ete Jo
1977: 9) Erfarenheter :Erån vårfloden i Emån 1977.
Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statens järnvägar, statens
vägverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI),
kammarkollegiet, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,
statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens
lantmäteriverk, domänverket, statens industriverk, länsstyrelserna i
Jönköpings och Kalmar län, Emåns vattendragsförbund, Lantbmkarnas riksförbund
(LRF), Svenska naturskyddsföreningen. Sydkraft Aktiebolag och Södra
skogsägarna. Vidare har skrivelser mkom-mit från Ems gård och Ems fastighets
AB.
Lantbmksstyrelsen
har bifogat yttranden av lantbruksnämnderna i Kalmar och Jönköpings län.
Skogsstyrelsen har bifogat yttrande av skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län. Fiskeristyrelsen
har åberopat yttrande av fiskeriintendenten i östra distriktet och fiskenämnden
i Kalmar län. Statens lantmäteriverk har bifogat yttranden av överlantmätarmyndighe-tema
i Kalmar och Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län har bifogat
yttranden från Eksjö, Sävsjö, Nässjö och Vetianda kommuner samt från fiskeriintendenten
i nedre södra distriktet. Länsstyrelsen i Kalmar län har bifogat yttranden
från Lantbrukamas länsförbund i norra Kalmar län och södra Kalmar län samt Hultsfreds,
Högsby, Mönsterås
1
Byråchefen Sven Wetterhall.
Prop.
1978/79:10 3
och
Oskarshamns kommuner. Svenska naturskyddsföreningen har åberopat yttranden
från Jönköpings länsförbund. Handbörds naturskyddsförening, Sttanda
naturskyddsförening och östra häradskretsen.
En
karta Över de översvämningsdrabbade områdena bör bifogas protokollet som
bilaga 1.
Utredningens
sanmianfattning av sitt betänkande bör bifogas protokollet som bilaga 2.
Beträffande nuvarande förhållanden, tidigare utredningar och utredningens
närmare överväganden hänvisas till betänkandet.
En
sammanställning av remissinstansernas yttranden bör bifogas protokollet som
bilaga 3.
Föredragandens
överväganden
Emån
awattnar den östra delen av sydsvenska höglandet. Dess avrinningsområde ligger
till helt övervägande del inom Jönköpings och Kalmar län.
Vattenföringen
i Emån varierar starkt och såväl extremt höga som extremt låga vattenföringar
uppträder. Vid flöden översvämmar Emån stora områden i Hultsfreds, Högsby och
Mönsterås kommuner i Kalmar län. Även utmed nedre delen av tillflödet Silverån
översvämmas vissa marker. Såväl jordbmksmark som bebyggelse och vägar m. m.
drabbas. Flöden uppträder ofta. Mellan Bankeberg i Fliseryds församling och
Rosenfors i Tveta församling berörs sammanlagt 138 jordbruksföretag av översvämningarna.
Den åkerareal som någon gång drabbas av översvämningar motsvarar mer än
hälften av bmkningsenheternas totala åkerareal. I medeltal vart tredje år
översvämmas ca 1100 ha åker och betesmark.
Den
år 1974 tillsatta Emåutredningen har utrett de tekniska och ekonomiska förutsättningama
för att genom regleringstekniska åtgärder och markavvattningsåtgärder minska
översvämningarna i Emådalen inom de nyssnämnda områdena. I detta sammanhang
kommer endast att behandlas utredningens förslag till markavvattningsåtgärder.
Utredningen
konstaterar att det är möjligt att genom framför allt olika lokala markavvattningsåtgärder
i form av årensningar och invall-ningar åstadkomma väsentliga förbättringar av
torrläggningen av de berörda jordbruksmarkema. Utredningen redovisar en
beräkning av nyttan för jordbruket och har även gjort en samhällsekonomisk
utvärdering av de redovisade åtgärdema. Utredningen förordar i första hand årensningar
på den nedre delen av den studerade åsträckan inom Fliseryd-, Högsby- och Dragerydområdena
samt inom Mörlundaområdet. Kostnaderna för dessa rensningar beräknar
utredningen till 8,5 milj. kr. Härutöver finner utredningen det angeläget att rensnirtgar
görs i ån genom Högsby samhälle till en kostnad av 0,4 milj. kr. Slutiigen
redovisar
Prop. 1978/79:10 4
utreditingen
invaUningar inom de aktuella områdena till en sammanlagd kostnad av 11,4 milj.
kr. Utredningen föreslår att statiigt stöd till åtgärderna utgår i form av
bidrag och lånegarantier inom ramen för stödet till jordbrukets
rationalisering. Kostnaderna är beräknade i 1975 års penningvärde.
De
av utrediungen förordade åtgärdema tillstyrks av flertalet remissinstanser som
yttrat sig över utredningen.
För egen del vill jag
framhålla alt Emådalens karaktär av jordbmks-bygd har tillmätts stor betydelse
i den fysiska riksplaneringen. Enligt lantbruksstyrelsens redovisning i
samband med den fysiska riksplaneringens programskede är dalen till betydande
delar ett primärt intresseområde för jordbruket. Dalen har också angetts vara
av riksintresse för naturvården och kulturminnesvilrden. Det framgår också av
det av utredningen redovisade materialet att jordbruket i Emådalen är av mycket
stor betydelse för bygden. Det bör därför vara en utgångspunkt för såväl den
fortsatta fysiska riksplaneringen som den regionala planeringen att jordbruket
i Emådalen inte skall minska i omfattning.
Emådalen har emellertid
under liing tid i samband med höga flöden i Emån drabbats av översvämningar,
vilka har varit till skada för i första hand jordbruket. De av utredningen
föreslagna lokala markavvattnings-åtgärdema skulle till väsentlig del kunna
förhindra översvämrungar. Detta skulle inte enbart medföra förbättrade
förhållanden för jordbruket utan även, som utredningen också framhåller, ge
arbetstillfällen och motverka skador på vägar, byggnader och andra
anläggningar. Andra positiva följdverlcningar är rainskade personliga
olägenheter för dem som nu drabbas av översvämningarna och ökad trygghet hos
den jordbrukande befolkningen i fråga om jordbrukets framtid. Minskade
översvämningar torde till övervägande del även vara till nytta från
naturvårdssynpunkt.
Mot
bakgrund härav anser jag det vara ett betydande allmänt intresse att skyddet
av jordbruksmarken mot översvämnmgar i ifrågavarande delar av Emådalen
förbättras i enlighet med vad utredningen föreslår. De kostnader som beräkniis
uppkomma uppvägs till ca 45 % av direkta fördelar för jordbruket till följd av
den förbättrade torrläggningen. Den återstående delen av kostnadema anser jag
väl uppvägas av de övriga fördelar för bygden som jag nyss har nämnt.
Med hänsyn till
omfattningen av åtgärderna torde kostnadema inte till mer än en viss del kurma
bäras av de berörda jordbmksföretagen. Det allmänna intresset av att övc:rsvämiungama
minskar föranleder därför enligt min mening att statligt ekonomiskt stöd bör
lämnas till markawattningsåtgärderna, dvs. till såväl årensningar som invaUningar.
Jag vill samtidigt framhålla att jag förutsätter att regleringsintressenterna
vidtar sådana regleringstekniska åtgärder som kan motverka översvämningar, i
förekommande fall eftjr prövning av vattendomstol.
Prop.
1978/79; 10 5
Utredningen
och flertalet remissinstanser utgår ifrån att årensning-ama och invallningarna
skall genomföras på initiativ av de enskilda markägarna och efter förrättrung
enligt 7 kap. vattenlagen (1918: 523). Några remissinstanser förordar att
staten skall ställa sig som huvudman för årensningaraa. Jag är inte beredd att
biträda sistnämnda förslag. Jag vill här i stället peka på möjligheten för
intressenterna i Emån att enligt lagen (1976: 997) om vattenförbund bilda ett
vattenförbund med uppgift att genomföra årensningaraa. Härigenom skulle kunna
uppnås ett enklare, snabbare och billigare ansökningsförfarande med tillåtlighetsprövning
enligt 2 kap. vattenlagen. Genomförandet förutsätter då inte heller att initiativet
tas av de enskilda markägarna. Jag vill här erinra om att medlem i
vattenförbund skall enligt de närmare förutsättningar som anges i 3 § lagen
om vattenförbund den vara som medgetts rätt att inverka på
vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom
verksamhetsområdet för förbundet. Jag förutsätter därvid att torrläggningsintressenteraa
i någon form blir representerade i förbundet.
När
det gäller finansieringen av åtgärderna förordar jag, i enlighet med vad lantbraksstyrelsen
föreslår i sitt remissyttrande, att statsbidrag lämnas med hela skillnaden
mellan utförandekostnaderna och de kostnader som jordbruket kan bära.
Statsbidrag bör därutöver kunna utgå med högst 25 % av de sistnämnda kostnadema.
Stödet bör lämnas med tillämpning av bestämmelserna i förordningen (1978:250)
om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. I fråga om årensiungama bör
statsbidrag kunna utgå vare sig de genomförs av de enskilda markägama efter
förrättning enligt 7 kap. vattenlagen eller av ett vattenförbund. Eftersom
åtgärderna är av stor betydelse från jordbrukssynpunkt, bör ett vattenförbund kurma
åtnjuta statsbidrag med motsvarande belopp som ett torrläggningsföretag också
för de delar av kostnadema för årensningaraa som beräknas kunna bäras av
jordbruket. Till jordbrukare bör vidare i mån av behov statiig lånegaranti
kunna lämnas i vanlig ordning.
Det
ankommer på regeringen att utfärda de tillämpningsföreskrifter för
bidragsprövningen som behövs utöver föreskrifterna i nyssnämnda förordning.
Arensning
genom Högsby samhälle kan inte motiveras från jordbrukssynpunkt. Den bör ändå
enligt min mening ses som en del av det rensningsföretag som berör hela åsträckan
och vilket genomförs för att förbättra förhållandena för jordbruket. Jag anser
därför att statsbidrag bör utgå även för rensiungarna genom Högsby.
Jag
är inte f. n. beredd att ta ställning till frågan om stöd till åtgärder
nedströms Fliseryd, vilka påtalats i några remissyttranden.
De
av utredningen föreslagna torrläggnmgsåtgärderna är av stor omfattning och
kommer att kräva betydande arbetsinsatser av berörda stat-
Prop. 1978/79:10 6
liga
myndigheter, främst lantbraksmyndigheterna. Såväl förrättningar som prövning av
vattendomstol samt utförandet av torrläggningsåtgärderna kommer att ta
relativt lång tid i anspråk. De föreslagna åtgärdema berör andra intressen än
jordbrakets, framför allt naturvårdens och fiskets men även kulturmiimesvårdens
intressen. Innan åtgärder avseende de olika delföretagen påbörjas anser jag
därför att det bör ske en översiktlig planering av hela företaget. Denna
planering bör lämpligen göras av länsstyrelsen i Kalmar län i samråd med olika
berörda intressenter. Riktiinjer bör därvid ges för i vilken turordning de
olika delföretagen bör genomföras samt i förekommande faU för hur motstående
intressen bör tillgodose!!. Samråd bör ske med lantbraksstyrelsen när det
gäller behovet av fijrrättningspersonal. I samband med den översikUiga
planeringen av fönitaget bör det genomföras en undersökning av
bottensedimenten på rensningssträckoma med avseende på halter av tungmetaller
och andra miljögifter. Jag delar utredningens uppfattning att årensrungarna bör
genomföras i ett sammanhang för hela åsträckan och före övriga åtgärder. Som
villkor för statsbidrag bör föreskrivas att åtgärdema skall vara påbörjade före
utgången av år 1988.
I
detta sammanhang vill jag också peka på möjlighetema att, när föratsättningar
härför föreligger, utföra de aktuella arbetena såsom beredskapsarbeten. Jag
utgår från att detta beaktas i planeringen och att samråd därvid sker med
arbetsmarknadsmyndigheterna.
För vissa av de
arbetsuppgifter, Irämst förrättningsåtgärder, som kan ankorrmia på lantbruksnämnden
skall enligt lantbruksnämndstaxan ersättning tas ut av markägama. För att
stimulera till att förrättningar och åtgärder snabbt kommer till stånd bör
enligt min mening inom hela området kostnadema för projekteriogsarbetet samt
för förrättningar av olika slag besttidas av statsmedel. Sådant stöd har utgått
tidigare bl. a. i fråga om torrläggningsåtgärder i Kvismaredalen (prop.
1962:196, JoU 1962; 35, rskr 1962: 41). Projekterings- och
förrättningskostnaderna kan uppskattas till ca 10 % av utförandekostnadema.
Till dessa kostnader bör också hänföras kostnaden för den tidigare nämnda
undersökningen av bottensedimenten. Om årensningarna genomförs av ett vatten-förbimd,
bör även dess kostnader för projektering, ansökningsförfarande m. m. bestridas
av statsmedel.
Det sammanlagda
medelsbehovet för statsbidrag till här avsedda markavvattningsåtgärder kan med
utgångspunkt i de av utredningen beräknade kostnadema uppskattas till ca 14
milj. kr. i 1975 års penningvärde, vartill skall läggas kostnader för
projektering och förrättningar m. m. om ca 2 milj. kr. och kostnaden för
undersökning av bottensedimenten. Med hänsyn till tidsåtgången för pkmering och
projektering av arbetena samt för syneförrättningar eller annan prövning enUgt
vattenlagen torde medelsbehovet för statsbidrag bli riinga under det närmaste
året. Där-
Prop.
1978/79:10 7
efter
kan bidragsbeloppen för rensningar, ca 9 milj. kr., behöva utbetalas inom
loppet av två eller tre budgetår, övriga bidragsbelopp kan beräknas fördela
sig relativt jämnt på återstående budgetår fram t. o. m. år 1988.
Statens
utgifter för de föreslagna åtgärdema bör betalas från anslaget Bidrag till
jordbrukets rationalisering, m. m. under tionde huvudtiteln. Bidrag till
kostnader för årensningar och invaUningar bör inte avräknas på den ram som
under anslaget fastställs för bidrag till inre rationalisering. Statliga
lånegarantier bör kunna lämnas inom de ramar som årligen fastställs för jordbrakets
rationalisering.
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1. godkänna att statiigt stöd till vissa åtgärder mot översvämningar i Emån
lämnas enligt de grander som jag har förordat i det föregående,
2. medge att kostnadema för statsbidrag och förrättningar m. m. får
bestridas från förslagsanslaget Bidrag till jordbrakets rationalisering, m. m.
under tionde huvudtiteln.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:10
Bilaga 1
EM Å UTREDNINGEN
197A Ö VERSV Ä MNINGSOMR Å DEN
|Hag*lsrum
opaginerad Kontrollera mot PDF
mAulla ..f ö rsamling
M&tllla .
TVETA F Ö RSAML
lOOm ö h
VATTENDRAGSPROFIL
100
H
E
[Ti
»
90
» tB
}
Li
r
» 0
ra
(
'U
70
liO
5
fil
U.
60
K)
i
.f
[S.
r
40
>0
I
4C
10
s
30
70
v
,
n
in
-u.
L_44
0
s
100 km
90 80 70 60 50 40 30. 20
opaginerad Kontrollera mot PDF
SKALA ca MSOQOO 5
F Ö RSAMLIN
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:10
Bilaga
2
Sammanfattning
av Emåutredningens betänkande
Emån
awattnar den östra sidan av sydsvenska höglandet. Dess av-rinnmgsområde ligger
till helt övervägande del inom Jönköpings och Kalmar län och uppgår till 4 460 km.
Emån är det största vattendraget i östra Sverige mellan Norrköping och
Kristianstad.
Vattenföringen
i Emån varierar starkt och såväl extremt höga som extremt låga vattenföringar
uppträder. Vid flöden översvämmar Emån stora områden i Hultsfreds, Högsby och
Mönsterås kommuner i Kalmar län. Även utmed tillflödet Silverån översvämmas
vissa marker. Såväl jordbraket som bebyggelse och vägar m. m. drabbas. Vid
stora flöden kan åns vattenstånd stiga med upp till 4 m. Flöden uppträder ofta.
Sålunda översvämmas drygt 1100 ha åker och betesmark i medeltal vart tredje
år. Detta återkomstintervall motsvarar vattenföringen 80 mVs vid Blankaströms
kraftstation. Det hittills största flödet under 1900-talet uppträdde 1951 och
uppgick till 222 mVs vid Blankaström. Detta år berördes ca 3 200 ha åker och
betesmark av översvämningar. Under perioden 196670 inträffade höga flöden
varje år.
översvämningar
kan minskas genom regleringstekniska åtgärder inom tillriimingsområdet och
genom lokala åtgärder. De förra innebär att vattenföringen dämpas genom att
vatten hålls inne uppströms de översvämmade områdena eller leds till ett annat
vattendrag eller till havet. Med lokala åtgärder avses antingen årensningar,
varigenom åfåran breddas ocb fördjupas så att vattenståndet sänks, eller invaUningar
där markerna skyddas med vallar mot ån.
Att
leda bort vatten vare sig till annat avrirmingsområde eller till havet
eller att anlägga konstgjorda magasin är inte möjligt att genomföra till
rimliga kostnader. Inte heller kan någon betydelsefull flödesdäm-pande effekt
erhållas genom att inrätta nya magasin i hittills oreglerade sjöar. De
regleringstekniska åtgärder som kan komma i fråga är därför att utnyttja de
befintliga regleringsmagasinen bättre än nu och att utöka volymen hos dem. Av
redovisningen kap. 8 och 13 framgår emellertid att regleringstekniska åtgärder
inte kan ge tillräckliga flödesdämpningar, varför även lokala åtgärder, markavvattningsåtgärder,
inom översvämningsområdena måste tillgripas.
Som
en första åtgärd bör en längre gående samordning av regleringarna genomföras.
Genom ett samordnande organ kan regleringsinnehavarna lämna och få information
om flödessituationen och i möjlig mån inrätta tappningarna därefter. Utökad
samordning bör vara till gagn för alla berörda intressen. Den bör enligt utrednmgens
uppfattning lämp-
Prop. 1978/79:10 10
ligen
genomföras inom ramen för Emåns vattendragsförbunds verksamhet.
Flödesprognoser
bör utnyttjas som underlag vid regleringen. SMHI har på utredningens uppdrag i
januari 1977 åtagit sig att kalibrera en s. k. hydrologisk modell och använda
den för prognoser under vårflödet 1977. Man kan räkna med att få ett: underlag
för en bedömning av om flödesprognoser av denna typ är användbara. Emåutrediungen
avser att senare avge en rapport över modell- och prognosförsöket.
Genom
systematisk förhandstappning av magasinen och återfyllning anpassad till flödeskidmen
vid översvämningsområdena kan begränsade flödesdämpande effekter uppnås.
Genomförandet kräver inte några anläggningskostnader utan i huvudsak endast
kostnader för organisationen av samordningen.
För
magasinen Bellen, Saljen och eventuellt också Säden bör tapp-ningsreglema
ändras så att flödesdämpande reglering blir möjlig. Om GrumlanNorrasjön väljs
till råvattentäkt för Vetlanda bör den nya regleringsdamm, som erfordras,
utföras så att höga tappningar blir möjliga även vid låga vattenstånd.
Den flödesdämpande
effekten av de regleringstekniska åtgärder som Emåutredningen föreslår blir
visserligen begränsad men åtgärderna bör genomföras. De torde dessutom vara
till fördel för kraftindustrin och behöver inte komma i konflikt med andra
intressen. Lågvattenföringen i ån påverkas inte.
Att
genom lokala åtgärder skydda alla de översvämmade markerna utmed Emån och Silverån
skulle kosta ca 30 milj. kr. i 1975 års penningvärde, varav ca 19 milj. kr. för
årensningar och ca 11 milj. kr. för invaUningar. Nyttan för jordbruket skulle
uppgå till ungefär en tredjedel av invcsteringama. Så långt gående åtgärder
anser utredningen inte realistiska. Ett betydande skydd kan dock erhållas genom
något lägre investeringar.
För
de tre nedersta översvämningsområdena Fliseryd, Högsby och Drageryd (områdena
A, B och C, se kartor i kap. 9 och översiktskartan sist i betänkandet) föreslås
som första åtgärd begränsade årensningar för vilka kostnaden uppskattas till ca
2,4 milj. kr. För att helt skydda huvuddelen av områdena erfordras
kompletterande invaUningar. 16 invaUningar redovisas till en sammanlagd
kostnad av 7,7 milj. kr.
För
att skydda Högsby samhälle föreslås en arensning för 0,4 milj. kr.
Ryningen-området
(område D) skidle kunna skyddas helt från översvämningar genom en arensning
till en kostnad av 5,5 milj. kr. Området har emellertid ett så stort värde för
fågellivet att åtgärden knappast kan komma i fråga. För att skydda delar av
området redovisas tre invaUningar, vilkas detaljutformning bör fastläggas
senare. Den sammanlagda kostnaden uppskattas till 1,92,3 milj. kr. beroende på
sträckningen av vallarna.
Prop.
1978/79:10 11
För
Mörlunda-området (onu-åde E) föreslår utredningen en årensiung som skyddar
området vid flöden med återkomstintervall upp till 20 år. Kostnaden har
beräknats till drygt 6 milj. kr. Med två kompletterande invaUningar kan till en
kostnad av 0,8 milj. kr. ungefär halva området skyddas helt och hållet.
Området
utmed Silverån (område F) kan skyddas med tre invall-nmgar till en sammanlagd
kostnad av 0,6 milj. kr.
Den sammanlagda
kostnaden för åtgärdema uppgår till drygt 20 milj. kr. i 1975 års penningvärde.
Emåutredningen förordar årensningar för ca 9 milj. kr. Härtill kommer invaUningar
för något över 11 milj. kr. meUan vilka utredningen inte gjort någon
prioritering. Flera av dem anser utredningen vara i hög grad motiverade. Av
investeringen för åtgärderna kan jordbruket bära knappt 9 milj. kr., vilket
motsvarar en genomsnittiig betalningsförmåga på nära 45 %. För de enskilda
objekten varierar betalningsförmågan mellan 20 och 100 %.
Emåutredningen anser att
det föreUgger ett stort aUmänt intresse av att begränsa översvämningarna. Det
allmänna föreslås därför lämna stöd (bidrag och kreditgaranti) vid
genomförandet av åtgärderna.
Prop. 1978/79:10 12
Bilaga
3
Sammanställning
av remissyttrandena
Sammanställningen
avser remissyttrandena i vad de behandlar utredningens förslag till markavvattningsåtgärder
inom översvämningsområdena.
Utredningens
förslag har i huvudsak fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. De
av utredningen förordade markavvattningsåt-gärdema tUl skydd mot översvämnitigar
tiUstyrks av flertalet remissinstanser. Likaså tillstyrks att statligt stöd
lämnas tiU åtgärdema.
Länsstyrelsen
och lantbruksnämnden i Kalmar län samt LRF tillstyrker att föreslagna årensningar
inom Fliseryd-, Högsby- och Dragerydområdena samt inom Mörlundaområdet utförs
i första hand. De förordar att samhäUet tar på sig hela kostnaden för dessa årensningar,
eftersom det skulle vara administrativt komplicerat, dyrbart och tidskrävande
att fördela en del av kostnadema på markägarna enligt vattenlagens
bestämmelser. Som skäl härför framförs även att rensningarna främst är
påkallade av den igenslammande verkan som tidigare stora utsläpp av
avloppsvatten från samhällen och industrier medfört. Länsstyrelsen finner det
lämpligt att arbete;t utförs som ett beredskapsarbete i
arbetsmarknadsstyrelsens regi. Genomförandet av de föreslagna invallningarna
inom de oUka områdena bö:r enligt samma remissinstanser ankomma på markägarna.
Åtgärderna bör dock bli föremål för statUgt stöd. Härvid bör de regler tUlämpas
som föreslagits i betänkandet om den framtida jordbrakspolitiken avseende
särskilt regionalekonomiskt jordbraksstöd. Statsbidrag bör utgå med 50 % av de
totala invallnings-kostnaderna med variation efter de olika objektens egen
bärkraft.
Även
lantbruksstyrelsen tiUstyrker att föreslagna årensningar inom de tre nedre
områdena och inom Mörhmdaområdet utförs i första hand. Styrelsen finner att
skäl föreligger för ett särskilt statUgt bidrag som täcker skUlnaden mellan utförandekostnadema
och jordbrakets båtnad. Med hänsyn till åtgärdernas storlek och karaktär anses
dessutom bidrag enUgt rationaliseringskungörelsen med högst 25 % av återstående
kostnader vara motiverade. Styrelsen anser att bidrag bör utgå till rensningarna
inom de tre nedre områdena med minst 95 %. Beträffande Mörlundaområdet anser
styrelsen att eftersom det området är det största och viktigaste
jordbruksområdet i Emådalen bör bästa möjliga översvämningsskydd skapas där.
Det särskilda bidraget bör enligt styrelsen uppgå tiU 3,5 milj. kr. och
jordbruksbidraget till högst 0,85 milj. kr. Totalt skulle därigenom 65 % av den
beräknade kostnaden på 6,9 milj. kr. täckas av bidrag. I vad mån invaUningar
skall utföras får enligt lantbruksstyrelsen bedömas med hänsyn tUl betydelsen
från allmän synpimkt, inverkan från naturvårdssynpunkt och intresset från
berörda
Prop.
1978/79:10 13
markägare.
Lantbruksstyrelsen prioriterar 13 invaUningar som är kostnadsberäknade tiU ca
6,6 milj. kr. Det föreslagna särskUda bidraget bör enligt lantbruksstyrelsen
utgå med 3,3 milj. kr. och jordbraksbidraget med högst 0,8 milj. kr. Detta
medför ett totalt bidrag med ca 60 % av kostnaden. Kostnadema för de tekniska
detaljutredningarna bör enUgt styrelsens uppfattning täckas av allmänna medel.
Styrelsen utgår ifrån att åtgärderna måste föregås av förrättningar enligt 7
kap. vattenlagen. Om åtgärderna genomförs utan att kostnadema fördelas och utan
att bestämmelser ges om det framtida underhållet, föratsätter detta enligt
styrelsen att aktueUa åsträckor tas under allmänt underhåU. Detta torde enligt
styrelsen inte vara genomförbart.
Länsstyrelsen
i Kalmar län. Mönsterås kommun, Emåns vattendragsförbund och LRF påtalar att
ett jordbruksområde nedströms Fliseryd, vUket inte redovisas i utredningen,
också bör skyddas från översvämning.
Eksjö
kommun anser att området inom Jönköpings län borde beaktats. Länsstyrelsen i
Jönköpings län anser dock problemen i detta område vara av marginell
betydelse.
Skogsstyrelsen
och skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län konstaterar att de skogliga aspektema på Emåns
översvämningar inte berörts i någon större grad i utredningen. Enligt
skogsstyrelsen kan rensnings- och in-vallningsåtgärder inom området också
positivt påverka skogsproduktionen på relativt stora arealer.
Statens
naturvårdsverk anser att de föreslagna markawattningsåtgärderna bör kunna accepteras
från allmän naturvårdssynpunkt, om vissa av verket framförda krav beaktas.
Verket förutsätter att en särskild översiktUg undersökning kartlägger biologin
hos fiskearten mal som förekommer i Emån samt dess känslighet för de effekter
som kan uppstå genom föreslagna åtgärder. Vidare bör bottensedimentens halt av
metaller och miljögifter bestämmas för aktuella rensningssträckor. För att en
slutlig bedönming skaU kunna göras av de olika åtgärdemas inverkan på
naturmiljön anser naturvårdsverket att alla åtgärder bör redovisas i ett
sammanhang innan olika delföretag prövas av vattendomstolen. Verket vill också
framhåUa vikten av att åtgärder i Ry-ningenområdet detalj studeras och att
naturvårdens intressen därvid prioriteras.
Statens
planverk betonar nödvändigheten av en omsorgsfull detaljplanering av åtgärdema,
så att negativa konsekvenser för riksintressanta områden och objekt i görligaste
mån kan undvikas.
Fiskeristyrelsen
uttalar vissa farhågor för fisket om de föreslagna åtgärdema genomförs. F. n.
är det endast forsarna nedströms Finsjö i Emåns nedre del som utgör viktiga
reproduktionsområden för lax och havsöring. Också forsama inom den av åtgärder
berörda delen av Emån kan enligt styrelsen tillmätas potentiellt
reproduktionsvärde. De föreslagna årensningarna i forsama vid Högsby och Ryningsnäs
anses
Prop.
1978/79:10 14
därför
mindre önskvärda från fiskesynpunkt. Årensningar som genomförs på de
lugnflytande sträckoma torde däremot endast ha margineUa skadeverkningar. De
föreslagna invaUningama kan inte heller åsamka fisket någon olägenhet av
betydelse. Fiskeristyrelsen anser att arbetet med årensningar och invaUningar
som berör forssträckor skall ske i samråd med och under kontroU av fiskerisakkuniug.
Handbörds
naturskyddsförening påtalar risken för att föreslagna markavvattningsåtgärder
medför ökad strömhastighet, ökad erosion och ökad sedimentation. Årensningar txir
ske så att Emåns strandbrinkar inte skadas. Föreningen ställer sig också
tveksam tiU arensning i Tingebroströmmen nedströms Högsby.
Stranda
naturskyddsförening anser att åtgärdema inom Fliseryds församling i Mönsterås
kommun int
Flera
remissinstanser påtalar problemen vid låga vattenföringar i Emån. Den ökande
bevattningen för jordbraksändamål utmed Emån diskuteras i flera yttranden.
Ytterligare konkurrens om vattnet befaras vid lågvattenföringar.
Länsstyrelsen
i Kalmar län, Emåns vattendragsförbund och LRF anser att
lågvattenförhållandena bör studeras närmare innan åtgärder utförs.
Södra
skogsägarna uttrycker farhågor för att arbetena i Emån genom gnunling kan
medföra försämrad kvalitet på fabrikationsvattnet vid Emsfors brak och
Mönsterås brak. Fiskeristyrelsen befarar också störningar för fisket genom grunUing.
.A.rbeten i ån bör därför utföras under sommarens lågvattenperiod.
Flera
remissinstanser tar upp sysselsättningsläget i de kommuner som berörs av Emåns översvämningar.
Länsstyrelsen
i Kalmar län anser att Högsby och Hultsfreds kommuner är i särskUt behov av statiiga
stimulansåtgärder. En statlig satsning på att begränsa eUer eliminera översvämiungama
får därför enligt länsstyrelsen en regionalpolitisk effekt, iven
lantbruksstyrelsen, lantbruksnämnden i Kalmar län, lantmäteriverket och LRF
hänvisar tUl sysselsättningsläget som särskUt skäl för att det allmänna bör
stödja de föreslagna markawattningsåtgärderna. Lantbruksstyrelsen och lantbraks-nämnden
framhåller att merparten av jordbraken i Emådalen är bestående och
utvecklingsbara familjejordbruk. Det är därför mycket saimolikt att
investeringar i jordbraket i dessa bygder innebär ökade
sysselsättningsmöjligheter.
Arbetsmarknadsstyrelsen
anför ati årensningsarbeten insatta vid rätt tidpunkt kan ha positiv betydelse
för sysselsättningen i länet och föratsätter att sysselsättningsplaneiing sker
i nära samråd med arbetsmarknadsmyndigheten.
NORSTEDTS TRYCKERr STOCKHOLM 1978 780S0 »
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (10)
10 kopplingar.
- Bet. 2002/03:MJU2 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar i texten
- Bet. 2001/02:MJU2 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar i texten
- Bet. 1990/91:JoU30 Miljöpolitiken i texten
- Bet. 1989/90:JoU11 Naturvård s. 17 i texten
- Prop. 1983/84:1 om mönstring av sjömän s. 17 i texten