Sök i Ratio Lex

om statens förvärv av Kockums varvsrörelse, m.m.

18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1978/79:124, om statens förvärv av Kockums varvsrörelse, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 Regeringens proposition

1978/79:124

om
statens förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m.;

beslutad
den 1 mars 1979,

Regeringen
föreslår riksdagen att aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

ERIK
HUSS

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om godkännande av avtal mellan staten och
Kockums AB om förvärv av Kockums Varv, m. m. Avtalet innebär bl. a. att Kockums
tiU staten överlåter samtUga tillgångar, bl. a. aktier i andra bolag än Kockums
AB med undantag av aktierna i Kockums Fastighets AB , andelar, fordringar
och rättigheter för en överenskommen köpeskilling av 20 milj. kr. jämte ett
belopp som svarar mot Kockums skulder per tillträdesdagen. I propositionen
föreslås vidare att regeringen bemyndigas att avyttra från Kockums förvärvade
aktier och andra tiUgångar.

Vidare
föreslås i propositionen att fullmäktige i riksgäldskontoret be myndigas att
teckna garantier för Svenska Varv upp till 1 500 milj. kr. och att Svenska Varv
erhåUer bidrag med 735 milj. kr. Dessutom föreslås ett anslag av 50 milj. kr.
för kapitaltillskott till Statsföretag AB.

1
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 124

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikslröm,
Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De
Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.

Föredragande:
statsrådet Huss

Proposition
om statens förvärv av Kockums varvsrörelse, m. m.

1
Inledning

Varvsindustrin
i världen befinner sig sedan nägra är tUlbaka i en allvarlig strukturkris. På gmnd
härav har inom de oUka varvsländerna omfattande statliga ekonomiska
stödåtgärder vidtagits för denna industri. De svenska stödåtgärderna har lett
till bl. a. att en betydande del av varvsindustrin efter hand förts in under
statligt ägande.

Ar
1977 (prop. 1976/77: 139, NU 1976/77: 53, rskr 1976/77: 343) bildades Svenska
Varv AB, under vilket de statliga varvsintressena samordnades, däribland tre
av landets fyra stora nybyggnadsvarv.

Landets
enda privatägda storvarv är Kockums Varv (Shipyard) AB. Det är ett av de bolag
som ägs av Kockums AB (Kockums). På grund av varvskrisen har Kockumskoncernens
finansiella ställning markant försämrats under de senaste åren. Då det under år
1978 stod klart att koncemen inte längre hade förmåga att bemästra sina
ekonomiska problem, upptog Kockums på hösten 1978 förhandlingar med staten i
syfte att till staten överlåta varv och andra verksamheter inom koncernen.

Ett
preliminärt avtal har träffats mellan staten och Kockiuns om överlåtelse av
bl, a. varvet till staten. Avtalet har godkänts av aktieägarna i Kockums vid
extra bolagsstämma den 21 december 1978. Avtalet bör fogas tiU
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Kockums nuvarande organisation

Kockums
är en mångsidig industrigrupp. Tonvikten ligger på produktion av avancerade
fartyg, maskiner och system för skogsbmk och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1978/79:124 3

skogsindustri, fordon för tunga transporter samt
elektronikprodukter. I koncernen ingår också flera utvecklingsbolag.

Antalet anställda inom Kockumskoncernen uppgår till ca 7
300, varav varvsdelen svarar för ca 4 900. Moderbolag är Kockums AB i Malmö och
verksamheten bedrivs genom dotterbolag grupperade i olika rörelsegrenar.
Rörelsegrenarna är Kockums Varv, rederirörelsen, Kockums Induslri, Kockums
Automation, Kockums Computer Systems, Kockums Constmction, Kockums Chemical och
Kockums Energisystem. Förutom dessa åtla rörelsegrenar bedriver Kockums
tillsammans med staten ett utvecklingsarbete på den s. k. stirlingmotorn inom
KB United StirUng (Sweden) AB & Co. Detta bolag ägs till vardera 37,5 % av
Kockums och staten genom förenade fabriksverken (FFV) samt till 25 % av United StirUng
AB. Detla bolag ägs i sin tur lill hälften vardera av Kockums och staten genom FFV.
I Kockumskoncernen ingår även ett antal icke rörelsedrivande bolag.

Kockums Varv, som är koncernens största rörelsegren,
tillverkar huvudsakligen stora och avancerade fartyg, såsom fartyg för
transport av flytande gas s. k. LNG-fartyg, tankfartyg och u-båtar, samt
bedriver legoverksamhet och annan s. k. alternativ produktion inom olika områden.
Tillverkningen är koncentrerad till Kockums Varv (Shipyard) AB i Malmö och är i
viss utsträckning förlagd till Helsingborgs Varfs AB i Helsingborg.
Varvsrörelsens produktionsvärde uppgick år 1978 till ca 1 000 milj. kr. Antalet
anstäUda inom varvsrörelsen uppgick år 1978 tUl ca 4 900, vilket utgör 67 % av
koncernens totala antal anställda.

Rederirörelsens verksamhet bedrivs huvudsakligen genom
Rederi AB Malmoil. Genom rederiet äger Kockums bl. a. andelar i fartyg byggda
vid Kockums Varv för svenska och norska redare. Vid 1978 ärs slut hade Kockums
rederirörelse tre helägda fartyg jämte andelar i fem andra. Rederirörelsens
intäkter uppgick år 1978 till 61 milj. kr.

Kockums Industris verksamhet omfattar huvudsakligen
tillverkning av skogsbruksmaskiner, skogsindustrimaskiner och truckar för tunga
transporter. Förutom vid de svenska fabrikerna i Söderhamn, Landskrona,
Filipstad och Stensele bedrivs verksamhet genom bolag i Finland, Norge,
Storbritannien, Förenta staterna, Canada och Australien. Kockums Industris
totala fakturerade försäljning uppgick år 1978 tiU ca 640 milj. kr. Antalet anstäUda
uppgick år 1978 till ca 2 000, varav i Sverige ca 1 300.

Kockums Automation arbetar huvudsakligen inom de tre
produktionsområdena fartygsautomatik, sågverksautomatik och
ljudsignalapparater. Tillverkningen sker i Malmö och Västerås. Den svenska
verksamheten bedrivs inom Kockums Automation AB. Dess totala fakturerade försäljning
uppgick år 1978 tiU 58 milj. kr. Antalet anstäUda uppgick år 1978 tUl ca 170.
Kockums Computer Systems verksamhet, som bedrivs i Malmö, omfat-

It Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 124

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 4

tar
utveckling och införande av datorbaserade styrsystem, datorproduktion till
olika bolag inom koncernen samt marknadsföring av system och systemtjänster
utanför koncernen. Kockums Computer Systems totala fakturerade försäljning
uppgick år 1978 till ca 22 milj. kr. Antalet anställda uppgick till ca 100.

Kockums
Construction utvecklar och tillverkar utrustningar för injicering av pulverformiga
material i metallbad i t. ex. stålverk. Verksamhetsgrenen utvecklar också ett
system för hantering och bearbetning av olika grödor. Verksamheten bedrivs
genom Kockums Construction AB i Höganäs som ägs av Kockums till drygt 90 %.
Kockums Constructions rörelseintäkter uppgick år 1978 tUl 10 milj. kr. Antalet
anställda uppgick år 1978 till ca 25.

Kockums
Chemical bedriver utvecklingsarbete inom området biokemi. Det längst komna
projektet är en biokemisk tids-/temperaturindikator avsedd för att kontrollera
behandling av djupfrysta och kylda livsmedel, läkemedel, vacciner m. m.
Verksamheten bedrivs genom företaget KB Kockums Chemical AB & Co och har
större delen av sin verksamhet förlagd till Malmö. Antalet anställda uppgick år
1978 till ca 30. Kockums Energisystem utvecklar olika energianläggningar såsom
värmeverk, kraftvärmeverk och fjärrvärmesystem. Verksamheten bedrivs i Malmö.
Antalet anstäUda uppgick år 1978 till ca 10.

Kockums
Air AB är ett vUande bolag. Kockums kommer att till detta bolag överföra sina
aktier i United Stirling (Sweden) AB och sina andelar i KB United Stiriing (Sweden)
AB & Co.

2.2
Avtal mellan staten och Kockums

I
prop. 1977/78: 174 redovisades Kockumskoncernens resultatutveckling och
ställning t. o. m. år 1977 samt en prognos avseende resultat och likviditet år
1978. Härvid konstaterades att ett akut behov av likviditets-förstärkning
förelåg som Kockums inte kunde lösa på egen hand. Det stod klart att utan en likviditetsförstärkning
för bolaget var betalnings-instäUelse oundviklig. En sådan utveckling ansågs
allvarligt försvåra det arbete som pågick inom företaget och
industridepartementet för att åstadkomma en lämpUg stmkturanpassning av
verksamheten. Kockums erhöll med anledning härav ett statiigt lån av 340 milj.
kr. enligt beslut av riksdagen våren 1978 (prop. 1977/78: 174, NU 1977/78: 76, rskr
1977/78: 377). Tillsammans med överenskommelser med vissa kreditgivare, som fömtsattes
vid lämnandet av statens lån, möjliggjorde detta att Ukviditeten upprätthölls
på en tillfredsställande nivå till ett par månader in på 1979.

Kockums
tidigare förväntningar om försäljning av LNG-fartyg och annan fartygsproduktion
till kostnadstäckande priser har hittills inte förverkligats.
Likviditetsproblemen kunde nu inte längre angripas med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 5

tillfälliga
åtgärder utan måste lösas genom varaktiga kapitaltillskott. Kockums styrelse
ansåg sig i denna situation inte kunna ta ansvar för beslut om fortsatt förlustbringande
produktion som skulle urholka koncernens tillgångar ytterligare. Bolaget
anhöll därför om att förhandlingar skulle upptas som syftade till att staten
helt eller delvis skulle överta koncernen. Sådana förhandlingar upptogs i
november 1978. Statens intresse för frågan hade främst sin grund i att Kockumskoncernen
med ca 7 300 anslällda har stor betydelse för sysselsättningen. Vidare har
staten genom garantiåtaganden ett stort engagemang i Kockums. Utan statliga åtgärder
hade Kockums måst instäUa sina betalningar med konkurs som följd.

Som
ett resultat av förhandlingarna har, med förbehåll för regeringens
godkännande, ett avtal träffats med Kockums. Huvudpunkterna i avtalet är
följande.

Kockums
överlåter till staten samtiiga tillgångar, bl. a. aktier med undantag av aktiema
i Kockums Fastighets AB , andelar, fordringar och rättigheter, för en
Överenskommen fast köpeskilling av 20 milj. kr. jämte ett belopp som svarar mot
Kockums skulder per tiUträdesdagen. I överlåtelsen ingår även samtliga framtida
intäkter tUl Kockums i den mån de belöper på eller är att hänföra till
tillgångar som omfattas av överlåtelsen.

Den
överenskomna köpeskillingen erläggs genom kontant betalning av 20 milj. kr.
snarast efter regeringens godkännande av avtalet och genom övertagande av
samtliga Kockums skulder och förpliktelser per tillträdesdagen. Denna bestäms
i samråd mellan parterna och skall infalla senast den 1 juli 1979. Detaljerna i
avtalet framgår av bilagan.

Enligt
min mening är den träffade överenskommelsen det bästa sättet att skapa förutsättningar
för att lösa Kockumskoncemens problem med tillvaratagande av statens intressen.
Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att
godkänna avtalet i vad staten därigenom ikläder sig ekonomisk förpliktelse.

2.3
Åtgärder för de övertagna verksamhetsgrenarna

Ett
godkännande av avtalet innebär att staten övertar samtliga Kockums tUlgångar,
med undantag av aktierna i Kockums Fastighets AB. I gengäld övertar staten
ansvaret för Kockums skulder och förpliktelser till de belopp dessa uppgår till
på tillträdesdagen beräknade tUl 1103 milj. kr. och betalar dämtöver ett
belopp av 20 milj. kr. Jag förordar att detta belopp anvisas på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såsom ett investeringsanslag
under fonden för statens aktier. Mot dessa åtaganden erhåUer staten fordringar
och aktier till ett i Kockums vid tillträdesdagen bokfört värde av 1123 milj.
kr. efter den omvärdering som aktualiseras före statens övertagande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 6

Efter
statens övertagande av verksamheterna från Kockumskoncernen anser jag att
målsättningen bör vara att hänföra de olika rörelsegrenarna till sådana företag
där rörelsegrenama kan anses strukturellt bäst passa in och därmed ge
förutsättningar för bästa resultat.

Sålunda
bör Kockums Varv och rederiverksamheten ägarmässigt och organisatoriskt ingå i
Svenska Varv AB, eftersom detta företag har bildats för att möjliggöra en
samordning och rationell skötsel av statens varvs- och rederiintressen. Jag
förordar därför att aktierna i Kockums Varv (Shipyard) AB och Rederi AB Malmoil
överlåts till Svenska Varv AB.

Bland
övriga rörelsegrenar anser jag att Kockums Computer Systems, Kockums Construction
samt Kockums Energisystem bedriver verksamheter som helt eller tiU större
delen naturligen anknyter till varvets skeppsbyggnadsverksamhet eller
alternativa produktion. Av denna anledning bör därför även aktierna och
andelarna i följande bolag överlåtas till Svenska Varv AB, nämligen Kockums
Computer Systems AB, Kockums Construction AB och Kockums Energisystem AB.

Det
ankommer på Svenska Varvs ledning att organisatoriskt placera in bolagen i
varvskoncernen på ett sådant sätt att högsta rationalitet och bästa lönsamhet erhålls.

Som
vederlag för andelar och aktier betalar Svenska Varv AB 19 999 000 kr. kontant
samt övertar fordringar och skulder till ett nettoskuldvärde av ca 194 milj.
kr.

Ett
antal av de verksamheter som övertas från Kockums har inte någon anknytning
till varvs- och rederirörelserna. De verksamheter det här är fråga om är
huvudsakligen tiUverkning av skogsbruksmaskiner, skogsindustrimaskiner och tmckar.
Dessa verksamheter anser jag bör tillföras Satsföretag AB. Det bolag som berörs
härav är Kockums Industri AB. Aktierna i detta bolag bör alltså överlåtas till
Statsföretag.

Den
produktion av skogsbruksmaskiner som bedrivs inom rörelsegrenen Kockums
Industri är förlustbringande. Föratom av Kockums Industri tillverkas
skogsbruksmaskiner i Sverige också av Volvo BM och av Östbergs Fabriks AB (ÖSA)
m. fl. Branschen har svåra lönsamhetsproblem och behov av
strukturrationaliseringsåtgärder. Bl. a. är det nödvändigt med en
kapacitetsminskning av branschen. Samarbete meUan aktuella företag torde
behövas i syfte att nå rationellare produktion samt mer ändamålsenlig
produktutveckling och marknadsföring. Det får ankomma på Statsföretag att
medverka i pågående utredning om erhållande av lämplig stmktur för branschen.
Inom Kockimis Industri bedrivs tillverkning av skogsbruksmaskiner i Söderhamn, Stensele
och Filipstad.

Också
rörelsegrenen Kockums Chemical och den verksamhet som bedrivs inom Kockums
Automation AB bör hänföras tiU Statsföretag. Jag förordar därför att aktierna
och andelama i Kockums Chemical AB och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 7

KB
Kockums Chemical samt i Kockums Automation AB överlåts till Staisföretag.

Statsföretag
övertar utan Ukvid såväl Kockums AB:s aktieinnehav i dessa bolag som koncemfordringar
på dessa. Delta innebär att Statsföretag övertar fordringar som i förhållande
till bokförda värden i Kockums AB nedvärderas med ca 165 milj. kr. samt aktier
som värderats till noll, vilket motsvarar en nedvärdering med ca 70 milj. kr.
i förhållande till dessa bolags redovisade egna kapital. Nedvärdering av de övertagna
fordringarna innebär att en motsvarande nedsättning av Kockums Industri AB:s
skuld kan ske. Sammanlagt kommer alltså 235 milj. kr. Statsföretag tillgodo.
Detta anser jag vara motiverat om Statsföretag skall kunna bibehålla en
acceptabel soliditet inför ett genomförande av de för den övertagna
industrigruppen nödvändiga och kostnadskrävande stmktureringsåtgärdema.

Riksdagens
bemyndigande bör inhämtas att på de sätt jag angett överlåta från Kockums AB
övertagna tillgångar.

I prop.
1972: 85, 1972:130, 1973: 170, 1974: 170, 1975/76: 25, 1976/ 77: 25, 1977/78:
25 och 1978/79: 101 har redogörelser lämnats för Kockums och FFV:s medverkan i
utvecklingen av stirlingmotorn. FFV har i skrivelse den 9 februari 1979
föreslagit att de från Kockums övertagna andelarna i United Stirling överförs
till FFV.

Stirlingprojektet
är av stort industripolitiskt inttesse. Enligt min mening bör
ägarförhållandena för de berörda företagen närmare övervägas. I avvaktan på
resultat av dessa överväganden bör aktierna och andelarna i Stirlingförelagen
t. v. vara kvar i det från Kockums övertagna Kockums Air AB. Detta bolag bör t.
v. ligga kvar hos staten och redovisas under statens fond för aktier. Jag är
därför inte nu beredd att förorda en lösning enligt FFV:s förslag.

I prop.
1978/79: 101 (bil. 11) har regeringen föreslagit bl. a. att riksdagen måtte
bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att solidariskt med annan
delägare teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co
intill 110,5 milj. kr. jämte ränta. Annan delägare bör t. v. vara Kockums Air
AB. Tidigare lämnade medgivanden för förenade fabriksverken att teckna borgen
solidariskt med Kockums AB bör upphävas och ersättas med ett medgivande att
teckna borgen solidariskt med Kockums Air AB intill nämnda belopp jämte ränta.
Riksdagens medgivande härtill bör inhämtas.

2.4
Finansiellt stöd

Under
de senaste åren har Kockumskoncernens finansiella ställning försämrats markant,
vilket ledde till bl. a. akuta likviditetsproblem i början av år 1978. För att
överbrygga dessa länmade staten enligt det fömt nämnda beslutet av riksdagen
ett lån av 340 milj. kr. till Kockums.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 g

Lånet
iimebar att likviditeten tryggades till ett par månader in på innevarande år.
Det stod samtidigt klart att ytterligare kapitaltillskott behövdes på sikt om
inte varvets lagerproducerade LNG-fartyg snart kunde säljas och varvet erhöll
nya order tUl kostnadstäckande priser. Inom industridepartementet bedömdes
redan tidigare att det var alltför optimistiskt att tro att varvet skulle
kunna sälja dessa fartyg och få nya order till kostnadstäckande priser. Detta
har heller inte inträffat. I prop. 1977/78: 174 och 1978/79: 49 har framhåUits
att Kockums vid jämförelse med Svenska Varv använt andra värderingsprinciper
för bl. a. fartygsfordringar, eget fartygsinnehav samt lagerproducerade fartyg
och att en tiUämpning av Svenska Varvs principer skulle medföra att Kockums
eget kapital inte bara var förbmkat utan även att mycket stora kapitaltillskott
erfordrades för att återställa det egna kapitalet.

Kockumskoncernens
totala förlust för år 1978 beräknas med tillämpning av Kockums
värderingsprinciper f. n. till 349 milj. kr. före bokslutsdispositioner och
skatt. Resultatet fördelas på koncernens bolag enligt följande:

Kockums
Varv (Shipyard) AB 46,5

Rederirörelsen 160,4

Kockums
Industri AB 112,7

övriga
bolag (netto) och koncemelimineringar 29,3

348,9

Förlusten
medför att samtliga lagerreserver samt överavskrivningar, så långt detla är
möjligt, måste upplösas i de bolag som staten nu föreslås förvärva.

Kockums
Varv har efter dessa dispositioner samt efter överförande av medel för att
täcka rederirörelsens förlust kvar ett eget kapital på 44,1 milj. kr. och
obeskattade reserver i form av överavskrivningar på 164,5 milj. kr. eller
tillsammans 208,6 milj. kr. I samband med att varvs- och rederirörelsen
inordnas i Svenska Varv är det nödvändigt att Kockums värderingsprinciper
anpassas efter Svenska Varvs. Svenska Varvs principer är som nämnts avsevärt
försiktigare men enligt min mening också mer realistiska.

Kockums
har fordringar på ett antal norska rederier om sammanlagt ca 1 200 milj. kr.
avseende fartygsleveranser. Rederierna har inte kunnat betala vare sig
amorteringar, räntor eller i ett faU, del av den kontrakterade kontantlikviden.
Trots en på sina håll väntad förbättrad fraktmarknad torde inte nämnda
rederier kunna fuUgöra väsentliga delar av sina förpliktelser under de närmaste
åren. Kockums har ansett dessa fordringar fullgoda och har därvid utgått ifrån
att en normaliserad frakt-marknad för stort tanktonnage skall möjliggöra för
rederierna att fullgöra såväl ursprungliga förpliktelser som skyldigheten att
erlägga bl. a.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 9

den
ränteskuld som uppkommit på grund av det anstånd som Kockums har lämnat. Enligt
Svenska Varvs principer värderas fordringar i motsvarande fall med
utgångspunkt i marknadsvärdet på fartyget. Bedömningen av marknadsvärdet görs
härvid så, att kortsiktiga fluktuationer inte ges avgörande betydelse. Det faktum
att Svenska Varv avstår från alt realisera ett stort antal fartygspanter pekar
dock på att de nuvarande marknadsvärdena bedöms som låga i förhåUande till den
väntade långsiktiga utvecklingen och att en nedskrivning till marknadsvärdena
inte skulle behöva göras. Mot bakgrund av den stora osäkerhet som alltjämt
råder beträffande frakt- och fartygsvärdesutvecklingen finner jag det dock
lämpligt att utgå från marknadsvärdena på fartygspanterna vid bedömning av
förlustriskerna på här aktuella fordringar. Samtidigt bör möjligheten till
förbättrade fartygsvärden beaktas såtillvida att kapitaltillskott som
föranleds av dessa reserveringar inte betalas ut förrän eventuell slutlig
förlust har konstaterats och till belopp som motsvarar denna.

Ett liknande värderingsproblem
föreligger beträffande Kockumskoncernens eget fartygsinnehav, som omfattar tre
helägda och fem delägda fartyg. Fartygen är tillsammans bokförda till 672 milj.
kr. Inte heller dessa lämnar intäkter som täcker amorteringar och fulla räntekostnader.
Jag finner av samma skäl som beträffande fartygsfordringarna det motiverat att
utgå från marknadsvärdet vid värderingen av dessa fartyg och andelar.

TiU det egna
fartygsinnehavet skall inräknas även de två LNG-fartyg som produceras i egen regi
och färdigställs under åren 1979 och 1980. Självkostnaden för dessa uppgår tiU
ca 500600 milj. kr. per fartyg. Kockums har tidigare haft förhoppningar att
kunna avyttra dessa till kostnadstäckande priser relativt snart efter
färdigställandet. På grund av att flera stora LNG-projekt har lagts ned eller senarelagts
framstår det i dag som sannolikt att försäljning av fartygen kommer att dröja.
Kockums Varv kommer i så fall att drabbas av betydande räntekostnader och
uppläggningskostnader till dess fartygen kan säljas. Dessa väntade kostnader
måste beaktas vid värderingen av fartygen. Så har inte skett i Kockums bokslut.
Det är inte möjligt nu att med säkerhet bedöma den troliga
försäljningstidpunkten för fartygen. Enligt min mening bör nu reservationer
göras för kapitalkostnader m. m. under ca tre år räknat från fårdigställandetidpunkten.

Det reserveringsbehov för
förlustrisker beträffande fordringar, eget fartygsinnehav samt LNG-fartygen som
nu redovisats uppgår sammanlagt till ca 1 500 milj. kr. Kockums har även i
övrigt tillämpat andra värderingsprinciper än Svenska Varv bl. a. avseende
valutor. En anpassning till Svenska Varvs principer innebär en ytterligare
resultatbelastning med ca 30 milj. kr.

Avslutningsvis kan
beträffande värderingsprinciper framhållas att varvsanläggningen snart väntas
vara utnyttjad till endast ca 50 % och

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1918 f 19:124 10

att
fullt kapacitetsutnyttjande inte förutses under överblickbar framtid. Det kan
under dessa förutsättningar övervägas om anläggningens bokförda värde bör engångsnedskrivas
med hänsyn till det minskade kapacitetsutnyttjandet. En nedskrivning till 50 %
nivå innebär en resultatbelastning med ca 335 milj. kr. Inom Svenska Varv har
sådana nedskrivningar övervägts men ännu inte genomförls. Jag finner därför
inte anledning att ta ställning särskilt för Kockumsvarvet i deima fråga.

Budgeten
för år 1979 visar föriuster avseende såväl varvs- som rederirörelse. För
varvet förutses ett underskott av 265 milj. kr. till vilket skall läggas en
beräknad förlust i rederirörelsen av ca 90 milj. kr. Den sammanlagda förlusten
beräknas således till ca 355 milj. kr. Beräkningarna baseras på att nya order
erhålls på fyra fartyg under året och att avskrivningslån beviljas för dessa. Fraktnivän
för rederiets 355 000 dwt tankfartyg har enligt det intemationeUa fraktindexsystemet
för tankfartyg beräknats till genomsnittligt World Scale 35. De med
resultatbudgeten förknippade riskerna illustreras av att en tre månaders
förskjutning i erhållandet av nya order försämrar resultatet med 80 milj. kr. saml
att 810 enheter lägre fraktindex minskar resultatet med ca 60 milj. kr. HärtUl
kommer valutariskerna.

Kockums
nettoskuld i dollar uppgår tUl ca 1 000 milj. kr. Budgeten baseras på en kurs
av 4: 50 kr./dollar. En avvikelse med ett öre per dollar påverkar resultatet
med 2,3 milj. kr. Sammanlagt finner jag det realistiskt att utöver 1979 års
budgeterade förlust beakta risker för förskjutningar av beställningar, lägre
fraktsatser och valutaförluster med totalt ca 200 milj. kr.

Bland
övriga bolag som föreslås bli överförda till Svenska Varv AB erfordras
kapitaltillskott till Kockums Construction och Kockums Energisystem för att täcka
dessa bolags utvecklingskostnader. Det sammanlagda kapitalbehovet för dessa
bolag uppgår till ca 20 milj. kr.

Kapitalbristen
i Kockums Varv och rederi samt övriga bolag som överförs till Svenska Varv kan
härefter beräknas till följande

milj.
kr.

Eget kapital inkl. obeskattade reserver -f 208

Effekt
av ändrade värderingsprinciper 1 530

Förlust
varv och rederi 1979 355

Övriga
bolag 20

Risker
för förskjutningar av bestäUningar, lägre fraktsatser och

valutaförluster 200

Brist
i eget kapital 1 897

Utöver
täckning av kapitalbristen erfordras att Kockums Varv erhåller en rimlig
soliditet. Utgångspunkt bör härvid vara att Svenska Varvs-koncernens totala
soliditet inte skall påverkas av införlivandet av Kockums Varv och
rederirörelse. Svenska Varvs soliditet uppgår till ca

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 H

10%.
Om denna soliditetsnivå skall bibehållas behövs ett ytterligare
kapitaltillskott av ca 700 milj. kr.

Sammanlagt
erfordras för de företag som föreslås bli överlåtna till Svenska Varv ett
kapitaltillskott på 2 595 milj. kr. för att täcka kapitalbristen och ge
Svenska Varv en rimlig soliditet. Det nämnda kapitaltillskottet bör tillföras
på följande sätt.

Svenska
Varv fömtses komma att överta betalningsansvaret för det lån på 340 milj. kr.
som staten lämnat till Kockums. Lånet bör kunna efterges. Riksdagens tillstånd
härtill bör inhämias. De beräknade förlustema år 1979 för Kockums Consttuction
och Kockums Energisystem om ca 20 milj. kr. bör kunna täckas inom ramen för de
anslag som riksdagen har beviljat för sysselsättningsåtgärder i varvsregionerna
(prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). 1500 milj. kr. avseende
inte realiserade förlustrisker bör lämnas i form av statliga garantier, s. k.
värdegarantier. Återstående del av kapitaltillskottet, 735 milj. kr., bör
tillskjutas kontant, varvid utbetalning får ske med hänsyn till Svenska
Varvskoncernens (inkl. Kockums) likviditetssituation. Härvid torde beaktas att
banklån om högst 400 milj. kr., som Kockums upptar för att täcka sitt
likviditetsbehov de närmaste månaderna, skall återbetalas snarast efter
statens övertagande av Kockums verksamheter. Likviditetsbehovet i Kockums Varv
och rederi uppgår för år 1979 till mellan 600 och 800 milj. kr. Jag förordar
alltså att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas att ikläda staten
garantier till Svenska Varv till ett sammanlagt belopp av 1 500 mUj. kr. Vidare
förordar jag att ett bidrag av 735 milj. kr. lämnas till Svenska Varv, varav 500
milj. kr. anvisas på tiUäggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 och 235 milj. kr. anvisas för budgetåret 1979/80 som
reservationsanslag.

Tillskotten
avses bU lämnade till Svenska Varv AB. Det ankommer på Svenska Varv att till de
från Kockums förvärvade bolagen överföra så stor del av medlen att dessa bolags
eget kapital kommer att motsvara det värde som åsatts aktierna i bolagen, dvs.
214 milj. kr.

Jag
vill framhålla att de här förordade kapitaltillskottet, i likhet med vad som
har gällt för de kapitaltillskott som har lämnats till Svenska Varv i enlighet
med riksdagens beslut hösten 1978 (prop. 1978/79: 49, NU 1978/79: 17, rskr
1978/79: 115) avser att täcka endast underskotlen i verksamheten t. o. m. år
1979. Förnyad prövning erfordras således inom ett år avseende hela den statiiga
varvskoncemen.

Kockums
Industri AB med tillhörande bolag bör enligt vad jag tidigare har framhållit
inordnas i Statsföretagskoncernen. Bolagen har tillsammans under åren 1976 och
1977 visat ett mindre överskott. För år 1978 beräknas preUminärt en förlust på
drygt 110 milj. kr. Merparten av förlusten är hänförlig till bolagets
verksamhet inom skogsbruksmaskiner.

Den
kraftiga förlusten har medfört att gruppens soliditet har urhol-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 12

kats.
Denna har även tidigare varit låg, då gruppen i stor utsträckning finansierats
med lån från moderbolaget Kockums AB. På tillträdesdagen beräknas skulden till
moderbolaget uppgå till 165 milj. kr. Industrigruppens kapital och obeskattade
reserver beräknas på tillträdesdagen till 60 milj. kr. En för år 1979 väntad
förlust på ca 20 milj, kr, gör att endast 40 milj. kr. skulle återstå som eget
kapital efter detta år.

En soliditetsförstärkning
är därför nödvändig. Genom den nedvärdering av fordringar, uppgående till 165
milj. kr., på Kockums Industri som jag tidigare har förordat vid överlåtelse
till Statsföretag kan motsvarande nedsättning av Kockums Industris skulder
göras. Soliditeten för Kockums Industri skuUe därmed vid utgången av år 1979
uppgå tUlca27%.

En
förutsättning för Statsföretags Övertagande av Kockums Industri skall vara att
Statsföretag inte kommer att belastas finansiellt/ekonomiskt genom denna
åtgärd. Statsföretag bör erhålla medel från staten som är avsedda att täcka
Kockums Industris beräknade förlust för år 1979 samt viss soUditetshöjning. Jag
beräknar f. n. medelsbehovet härför till 50 milj. kr. Jag förordar att detta
belopp anvisas som ett kapitaltillskott till Statsföretag på tUläggsbudget III
till statsbudgeen för budgetåret 1978/79. Beloppet är avsett att utbetalas
till Statsföretag i anslutning till övertagandet av Kockums Industri.

Då
behövlig tid för analys nu inte har stått till förfogande, kan det inte
uteslutas att ytterligare medel kan behövas för att finansiera stmk-tureringen
av Kockums Industri samt ge företaget en soliditet anpassad till den framtida
verksamhetens bedrivande. Skulle så visa sig bli fallet, är jag därför beredd
att på framställning av Statsföretag ta upp frågan om ytterligare medel för
ändamålet.

2.5
Anställningsgaranti för anställda vid Kockums Varv (Shipyard) AB

Riksdagen
har i sitt senaste beslut angående vissa varvsfrågor (prop. 1978/79: 49, NU
1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) gett regeringen till känna vad näringsulskottet
i sitt betänkande har anfört beträffande anställningsgaranti för personal vid
Svenska Varv AB m. m.

Utskottet
hemställde om bifall till motionen 1978/79: 141 yrkandet 2 och anförde härvid
att de anställda vid varven på de fyra stora varvsorterna Göteborg,
Landskrona, Uddevalla och Malmö skulle ges en anställningsgaranti och därmed
garanteras fortsatt anställning t. o. m. år 1980. En lämplig metod för denna
garanti var enligt utskottet den metod som användes vid omstruktureringen inom handelsstålsindustrin.
Utskottet hänvisade i detta avseende till överenskommelser mellan Svenskt Stål
AB och de fackliga organisationerna. Utskottet anförde slutligen att de
anslagsramar som föreslogs för Svenska Varv AB och för speciella
arbetsmarknadspolitiska åtgärder borde vara tiUräckliga för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 13

denna
verksamhet. Några särskilda medel anslogs således inte för ändamålet.

Till följd av ett
regeringsbeslut den 25 januari 1979 rörande anställningsgaranti pågår i
enlighet med riksdagens beslut förhandlingar om att träffa avtal om
anställningsgaranti mellan Svenska Varv AB och de fackliga organisationerna vid
de inom den statiiga varvskoncemen berörda varven. Dessa förhandlingar sker i
nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna och omfattar nu anställd personal
vid Götaverken Arendal AB, Götaverken Cityvarvet AB, Uddevallavarvet AB och Götaverken
Öresundsvarvet AB. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som utbildning, interna
beredskapsarbeten m. m. avses komma att sättas in vid varven när produktionen
inte ger möjlighet till full sysselsättning.

Under förutsättning av att
staten övertar bl. a. varvet från Kockums AB enUgt träffat preliminärt avtal
bör enligt min mening efter övertagandetidpunkten även Kockums Varv (Shipyard)
AB i Malmö omfattas av pågående förhandlingar om anställningsgaranti. Det
ankommer på ledningen för Svenska Varv att vidta de åtgärder som härvid behövs.

Jag
förordar att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

3
Hemställan

Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
godkänna avtalet mellan staten och Kockums AB om statens förvärv av Kockums
varvsrörelse, m. m., i vad staten därigenom ikläder sig ekonomisk förpliktelse,

2.
bemyndiga regeringen att
överlåta från Kockums AB förvärvade aktier och andra tiUgångar i enlighet med
vad jag har förordat,

3.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att utöver tidigare lämnade garantier för
verksamhetsåren 1978 och 1979 ikläda staten garantier till Svenska Varv AB till
ett sammanlagt belopp av 1 500 000 000 kr. avseende förlusttäckning för kundfordringar
och fartygsproduktion,

4.
bemyndiga regeringen att
efterge det från Kockums AB till Svenska Varv AB överförda lånet om 340 000 000
kr.,

5.
bemyndiga regeringen att, med
upphävande av tidigare lämnade medgivanden, medge förenade fabriksverken att
solidariskt med Kockums Air AB teckna borgen för lån tiU KB United Stirling (Sweden)
AB & Co av 110 500 000 kr. jämte ränta.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 14

6.
till Bidrag till Svenska Varv
AB ph tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

7.
till Förvärv av aktier m. m.
från Kockums AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1978/79 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 20 000
000 kr.,

8.
till Bidrag tiU Svenska Varv AB
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 235 000 000 kr.,

9.
fill Kapitaltillskott tiU
Statsföretag AB för att överta Kockums Industri AB på tUläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationslag av 50 000 000 kr.,

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört rörande
anställningsgaranti för de anstäUda vid Kockums Varv (Shipyard) AB.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 15

Bilaga

Sedan
Kockums AB, nedan Kockums, påkallat förhandlingar med svenska staten, nedan
staten, om ev. förvärv från statens sida av Kockumskoncernens tillgångar mot
bakgrund av bl. a. koncernens framtida finansieringsbehov och efter det att
sådana förhandlingar kommit till stånd, har denna dag med förbehåll för
regeringens godkännande träffats följande

AVTAL

1.

Kockums
överiåter till staten samtliga tillgångar, bl. a. aktier med undantag av
aktierna i Kockums Fastighets AB andelar, fordringar och rättigheter, för en
överenskommen fast köpeskilling av 20 miljoner (20 000 000: ) kronor jämte ett
belopp svarande mot Kockums skulder per tillträdesdagen. I överlåtelsen ingår
även samtliga framlida intäkter till Kockums i den mån de belöper på eller är
att hänföra till tillgångar som omfattas av överlåtelsen.

Det
så överlåtna specificeras och förtecknas per tillträdesdagen.

2.

Köpeskillingen
erlägges sålunda:

1.
Genom kontant betalning av 20
miljoner kronor snarast efter regeringens godkännande av detta avtal

2.
Genom övertagande av samtliga
Kockums skulder och förpliktelser per tUIträdesdagen, utom styrelsearvoden
belöpande på tiden efter tillträdesdagen.

Skulderna
specificeras och förtecknas per tUIträdesdagen.

3.

Tillträdesdag
skall bestämmas i samråd mellan parterna och skall infalla senast den 1 juli
1979. På tillträdesdagen skall samtliga aktier och andelar överlämnas
transporterade in blanco åtföljda av samtUga till aktierna hörande talonger och
utdelningskuponger fr. o. m. innevarande räkenskapsår jämte övriga förekommande
fordringsbevis, avtal och andra handlingar hänförliga till det överlåtna.

4.

Såsom
bilagor till detta avtal fogas Kockums och de överlåtna dotterbolagens, nedan
dotterbolagen, årsredovisningar för år 1977. Kockums garanterar,

att
Kockums och dotterbolagen i anledning av överlåtelsen iakttagit samtliga
skyldigheter enligt gällande arbetsrättslig lagstiftning,

att
Kockums och/eller dotterbolagen inte efter den 31 december 1977 och intiU detta
avtals undertecknande avhänt sig anläggningstillgångar inkl. firmanamn,
varumärken, patent- eller licensrättigheter eller lämnat några
pantförskrivningar, borgens- eller garantiåtaganden, pensionsutfästelser eller
ingått andra åtaganden eller vidtagit handlingar i övrigt i annan mån än som
utgör led i bolagets normala löpande verksamhet, och att så inte kommer att ske
under tiden intill tillträdesdagen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 16

att
Kockums och/eller dotterbolagen för närvarande icke är part i rättegångar eller
skatteprocesser av väsentlig betydelse eller eljest är utsatta för andra tvistiga
anspråk av väsentlig betydelse,

att
vederböriig information om Kockums och dotterbolagen lämnats
industridepartementet och/eller dess företrädare om väsentliga omständigheter
av betydelse för bedömningen av pågående arbeten, inneliggande order, lämnade
offerter och pågående orderförhandlingar, samt

att
Kockums och/eller dotterbolagen fram till dagen för avtalets undertecknande
rätteligen har fullgjort sina belalningar.

Dessa
garantier omfattar icke omständigheter som rimligen kunnat utläsas från
information som industridepartementet och/eller dess företrädare före detta
avtals undertecknande erhållit genom dokumentation från Kockums. Ej heller
omfattas omständigheter varom Kockums styrelse saknat kännedom före detta
avtals undertecknande.

5.

Kockums
åtar sig att med statens medverkan genomföra den överenskomna överlåtelsen bl.
a. genom

att
formellt överlåta patent, varumärken och andra registrerade immateriella
rättigheter i den utsträckning staten så önskar,

att
söka erforderUga tillstånd och samtycken för aktie- och andelsöverlåtelser
från berörda in- och utiändska myndigheter, panthavare och motparter i konsortialavtal
m. fl.,

aff
hos myndigheter, banker och andra motparter söka erforderliga tillstånd och
samtycken för överföring av låne- och andra avtalsförpliktelser,

att
verka för överföring av personalstiftelser från Kockums.

Kockums
styrelse åtar sig att föreslå ändring av Kockums firma och Kockums åtar sig att
ändra Kockums Fastighets AB:s firma senast vid nästföljande ordinarie
bolagsstämma så att Kockums respektive Kockums Fastighets AB:s firma ej längre
innehåller namnet Kockums eller beståndsdelar därav. Kockums medger för sin del
rätt för staten att inregistrera firma med namnet Kockums för av staten helt
eller delvis ägt företag.

Kockums
åtar sig vidare att för ordinarie bolagsstämmor i Kockums och i dotterbolagen
före tillträdesdagen för fastställande framlägga reviderade årsredovisningar
för 1978.

6.

Staten
åtar sig

att
svara för Kockums samtliga skulder och förpliktelser per tillträdesdagen,

att
medverka i sökandet av erforderliga tillstånd och samtycken enligt punkt 5,

att
erbjuda Kockums anställda anställning hos av staten helt eller delvis ägt
företag på per tillträdesdagen hos Kockums gällande ekonomiska villkor,

att
tiUse att nuvarande verkställande direktör i och styrelser för dotterbolagen
beviljas ansvarsfrihet för den tid deras förvaltning omfattat under fömtsättning
att vederbörande revisorer tillstyrker detta,

att
svara för genom överlåtelsen uppkommande kostnader för överföring av
tillgångar, rättigheter, skulder och övriga förpliktelser, inne-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 17

fattande
jämväl kostnader som uppkommer hos Kockums efter tiUträdesdagen till den del
de är hänförliga till det överlåtna.

7.

Parterna
skall under tiden intill tillträdesdagen i samråd dels förbereda överlåtelsen
genom lämpliga åtgärder för förenklande av densamma samt dels bedriva rörelsen
för att erhålla bästa möjliga resultat och bibehålla koncernens samlade
tillgångar.

För det fall överlåtelsen
på grund av uteblivna tillstånd, samtycken eller eljest ej kan omfatta
samtliga tillgångar, rättigheter, skulder och övriga förpliktelser, skall
parterna vidtaga åtgärder, vilka så långt som möjligt ger samma resultat som
den här avtalade överlåtelsen.

Partema
skaU komplettera detta avtal i form av tilläggsavtal utvisande köpeskillingens
slutliga fördelning på det enligt punkt 1 ovan förvärvade och ävenledes när så
i övrigt bedöms erforderligt.

8.

Staten
äger fritt överlåta sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till
av staten helt eller delvis ägda företag.

9.

Tvist
om tolkningen och tillämpningen av detta avtal får ej anhängiggöras i domstol
utan skall avgöras av skiljemän enligt lag.

10.

Detta
avtals giltighet är beroende av att regeringen under förutsättning att
riksdagen fattar härför erforderliga beslut slutgiltigt godkänner detsamma.

Detta
avtal har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit var sitt.

Stockholm
den

För
svenska staten med förbehåll För Kockums AB för regeringens godkännande

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1978/79:124 18

Inneh å U

Proposition
........................................................ .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... .... 1

1
Inledning.......................................................... .... 2

2
Föredragandens överväganden............................. .... 2

2.1
Kockums nuvarande organisation..................... 2

2.2
Avtal mellan staten och Kockums
................... .... 4

2.3
Ätgärder för de övertagna
verksamhetsgrenarna 5

2.4
FinansieUt stöd ........................................... .... 7

2.5
Anställningsgaranti för
anställda vid Kockums Varv (Shipyard) AB 12

3
HemstäUan .................................................... .. 13

4
Beslut ........................................................... .. 14

Bilaga:
Avtal mellan staten och Kockums................ 15

NORSTEDTS TRYCKEM STOCKHOLM H79 790I3t

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

40 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (40)

40 kopplingar i 24 dokument.

  1. Prop. 1987/88:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 s. 71 i texten
  2. Bet. 1982/83:NU55 om varvsindustrin (prop. 1982/83:147 delvis) s. 8 i texten
  3. Prop. 1982/83:147 om vissa varvsfrågor, m. m. s. 47 i texten
  4. Bet. 1981/82:NU53 över proposition 1981/82:125 i vad avser anslag på tilläggsbudget II inom industridepartementets område jämte motioner s. 18 i texten
  5. Prop. 1980/81:131 om vissa varvsfrågor, m.m. s. 22 i texten

Visa alla 24