om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
55 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 42 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1978/79:208, om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1978/79:208
Regeringens proposition
1978/79:208
om reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m. m.;
beslutad
den 29 mars 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar
OLA
ULLSTEN
ERIC
ENLUND
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen läggs fram förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen
på jordbruksprodukter (utom sockerbetor och socker) under regleringsåret
1979/80. Vidare lämnas förslag till sockerreglering för tiden efter den 30
juni 1979.
I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 208
Prop.
1978/79:208 2
1 Förslag till
Lag oin ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa
Härigenom
föreskrivs alt tulltaxenr 07.04 skall ha nedan angivna lydel-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
07.04' Torkade, dehydraliserade eller evaporerade köksväx-ler,
hela, i bitar, skivade, krossade eller pulverisera-de, men ej vidare beredda:
A. vitlök................. fri
B. andra slag ...... 3 %
Föreslagen
lydelse
07.04 Torkade, dehydrariserade eller evaporerade
köksväxter, hela, i bilar, skivade, krossade eller pulveriserade, men ej
vidare beredda:
A. potatis................ fri
B. vitlök.................. fri
C. andra slag......... 3 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag Iräder i kraft, såvitt avser 07.04 B. och C, den
dag regeringen bestämmer, och i övrigl den I juli 1979.
' Senasle lydelse enligt prop. 1978/79:136.
Prop.
1978/79:208 3
2
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område
Härigenom
föreskrivs all bilagan till lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukels
område' skall ha nedan angivna lydelse.
Förteckning Bilaga
över
varor som avses 12 § lagen
Tulltaxenr
Varuslag
ur
07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis
undertiden
6juni-5 juli), färsk eller kyld ur 07.04 Torkad, dehydratiserad eller evaporerad
potatis,
hel, i bilar, skivad, krossad
eller
pulveriserad, men ej vidare beredd
och
ej hänförlig lill nr 11.05 07.05 Torkade spritade baljväxtfrön av sådana
slag
som användes till människo- eller
djurföda,
även skalade eller kluvna
Denna
lag träder i kraft den I juli 1979.
'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865. ' Senaste lydelse 1977:1053.
Prop.
1978/79:208
Uldrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-03-29
Närvarande: statsministern Ullslen, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo. Wiksiröm, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund,
Lindahl, Winter, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Enlund
Proposition om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m.
1 Inledning
Enligt riksdagens beslul våren 1978 om reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m.m. för liden den I juli 1978-den 30 juni
1981 (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall justeringar av
mitt-priser, prisgränser och införselavgifler för jordbruksprodukter ulom sockerbetor
och socker göras dels halvårsvis på grundval av ulvecklingen av koslnaderna
inom jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för
att nå följsamhet för jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för
andra befolkningsgrupper. Riksdagen beslöt samtidigt om prisregleringen för
sockerbetor och socker för tiden den I juli 1978-den 30 juni 1979.
1 skrivelser den 2 juni och den 8 december 1978 till
regeringen lade slatens jordbruksnämnd fram förslag om kompensation lill
jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 juli 1978 resp. den I
januari 1979 till följd av kostnadsutvecklingen inom jordbruket, m.m. Förslagen
lades fram efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
och nämndens konsumentdelegation. Regeringen beslöt alt per den I juli 1978
begränsa prishöjningen på konsumtionsmjölk genom all anslå ylterligare
budgetmedel. Fr. o. m. den I juli 1978 infördes ell enhetligt partipris på
mjölk i hela landel. Även kostnaderna för delta och för etl utbyggt
socialförsäkringsskydd m. m. bekostades med budgetmedel. Regeringen beslöt
vidare att per den I januari 1979 anvisa ytterligare budgetmedel för socialförsäkringsskyddel.
Nämndens förslag till prishöjningar vid de båda justeringstillfällena godtogs
med undanlag av atl viss prishöjning kunde undvikas genom den nyssnämnda
subventioneringen av priset på konsumlionsmjölk.
Prop. 1978/79:208 5
Regeringen
uppdrog den 5 oktober 1978 ål jordbruksnämnden au efter överläggningar med förelrädare
för sockerbetsodlama och sockertillverkningen saml jordbruksnämndens
konsumentdelegation avge förslag om den närmare ulformningen av prisregleringen
för sockerbetor och socker för liden efter den 30 juni 1979. Förslagen skulle
utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om
nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr
1977/78:103). Vid analys av sockerlillverkningens strukturella och ekonomiska
förhållanden skulle särskilt undersökas förhållandena vid sockerbruket i Karpalund.
Den
12 oktober 1978 uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att efter överläggningar
med Lanibrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen avge
förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter,
med undantag för sockerbetor och socker, för liden den 1 juli 1979-den 30 juni
1980. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut i
anledning av proposiiion om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
jämte motioner (prop. 1977/78:154. JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78: 348).
I
skrivelse den 9 februari 1979 till regeringen har jordbruksnämnden efter
avslutade överläggningar och i samförstånd med Lantbrukamas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen lagt fram vissa förslag rörande prisregleringen på
jordbruksprodukter med undantag för sockerbetor och socker. Nämnden har därvid
bl. a. föreslagit att vissa potatisprodukter överförs till
jordbruksregleringen. Efter remiss har yttranden över detla förslag avgetts av
kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Vidare har nämnden lämnat förslag
om fördelning av avgiftsmedel på regleringsområdet.
Jordbruksnämnden
har vidare i samförstånd med konsumentdelegationen och företrädare för
betodlarna lagt fram förslag rörande den svenska sockerbetsodlingen för
perioden den I juli 1979-den 30 juni 1982. Nämnden har dessulom i samförstånd
med konsumentdelegationen lagt fram förslag rörande prisregleringen på socker
för tiden 1 juli 1979-den 30 juni 1980. Förslaget har inte biträtts av Svenska
sockerfabriks AB som inkommit med en särskild skrivelse till regeringen.
Jordbruksnämnden framlägger även synpunkter angående sockerbruket i Karpalund.
Jordbruksnämnden
har den 14 februari 1979 överlämnat en rapport angående livsmedelssubvenlionemas
effekter.
1
prop. 1978/79:100 (bil. 13 s. 39) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukels
område för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag av 3 808000000 kr. Jag
anhåller aU nu få ta upp denna fråga.
Jag
kommer även att redovisa vissa frågor som är av den karaktären atl de inte
behöver underställas riksdagen.
Prop. 1978/79:208 6
2
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1 juli 1978-den
30 juni 1979
2.1
Justering av införselavgifter, m. m. den 1 juli 1978
Enligt
riksdagens beslul våren 1978 skulle jusiering av miUpriser m. m. göras den 1 juli
1978 på grundval av ulvecklingen av jordbrukels produktionskostnader och kosinader
för uppsamling och förädling. De prisjusteringar som en lillämpning av reglema
för inkomstföljsamheten skulle kunna föranleda per den I juli 1978 skulle
emellertid inte genomföras. Del belopp som totall skulle tillerkännas
jordbruket och viss livsmedelsindustri fr. o. m. den 1 juli 1978 utgjorde 373
milj. kr. räknat per helt år. Av beloppel hänförde sig 334 milj. kr. lill
kostnadsutvecklingen inom jordbruket och 44 milj. kr. till kostnadsutvecklingen
för viss uppsamling och förädling. Ändringar av arbetsgivaravgiften medförde
dock alt kompensations-beloppet reducerades med drygt 4 milj. kr.
Enligt
nyssnämnda riksdagsbeslut skall kostnadskompensationen till jordbruket och viss
uppsamling och förädling beräknas enbart ulifrån försäljningen inom landel.
Fördelningen av beloppel skall också ske på grundval av inom landet försålda
kvantiteter. Den del av utbyteshandeln som är kompensationsberättigad likställs
med hemmaförsäljningen. Nyssnämnda kompensationsbelopp till följd av
kostnadsutvecklingen har beräknats utifrån dessa regler, varvid exportproduklionens
andel, exkl. utbytesexport, av den totala kostnadsvolymen beräknals utgöra 5.4
%.
Av
totalbeloppet avsattes 53 milj. kr. för lanibrukarnas socialförsäkringsskydd, avbylarverksamhet
och företagshälsovård. Resterande 320 milj. kr. föreslogs bli fördelade på
olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar enligt följande tablå.
Höjning av
Beräknat be-
pris eller
lopp lill
avgift, öre/kg
jordbruket
(för mjölk
och viss
öre/I) i pris-
livsmedels-
reglerings-
industri,
ledet
milj. kr.
Vete
5(+iy
26.40
Råg
S(+l)'
6,60
Korn
5
3,15
Havre
5
5,65
Matpotatis
3
19,95
Potatisstärkelse
13
8,58
Oljeväxter
7
16,52
Kokärter
5
0,43
Bruna
bönor
25
0,45
Summa vegetabilier
87,73
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1978/79:208
Höjning av
Beräknat be-
pris eller
lopp till
avgift, öre/kg
jordbruket
(för mjölk
och viss
öre/I) i pris-
livsmedels-
reglerings-
industri.
ledet
milj.kr.
Konsumlionsmjölk
vid mejeri
7
102,62
Konsumlionsmjölk
utanför mejeri
7
3,50
Induslriskummjölk
2
0,30
Yoghurt
(prisanpassning)
0,10
Grädde,
tjock
20
7,80
Grädde,
tunn
20
4,00
Smör
6(-F6)''
2,61
Ost
42
34,82
Mjölkpulver
20
4,00
Summa mjölk och mejeriprodukter
159,75
Nöt-,
häst-, kalv- samt får- och
lammköli
14 (-1-26)'
20,93
Fläsk
16(4- 4)3
42,56
Fjäderfä
23
9,20
Summa kött, fläsk och Oäderfä
72,69
Summa animalier
232,44
Tolall
320,17
' Uiöver angivna 5 öre höjdes brödsädspriset med ca I öre
genom ändrat prisorts-system. Denna ökning ingår i de angivna beloppen om 26,40
resp. 6,60 milj. kr. Prisgränsema höjdes med 6 öre. Därutöver förutsattes en
höjning av smörpriset med ytterligare 6 öre. ä Av medel som tillförs Svensk
kötthandel för utbyteshandel.
Regeringen beslöl den 15 juni 1978 all bestrida
kostnaderna för det utbyggda socialförsäkringsskyddet m.m., 53 milj. kr., med
budgetmedel. Vidare föreskrev regeringen alt av prishöjningen på
konsumtionsmjölk, 7 öre per liter, skulle 3 öre per liter subventioneras samt
alt även kostnaderna för införandet av eU enhetligt partipris på mjölk i hela
landet, 1,66 öre per liter, fr. o. m. den 1 juli 1978 skulle bestridas med
budgetmedel. Kostnadema för dessa åtgärder uppgick till 67 milj. kr.
Regeringen fastställde i övrigl de av jordbruksnämnden
föreslagna av-giflsändrii.garna för de olika produktema och därav föranledda
ändringar i millpriser och prisgränser.
Regeringen bemyndigade vidare jordbruksnämnden att
genomföra vissa tekniska ändringar i prisregleringen för olika produkter. För
riksdagens information lämnas i det följande en redogörelse för de viktigare
ändringar-
Prop.
1978/79:208 8
I prop. 1977/78:154 anmäldes all jordbruksnämnden påbörjat
en översyn av vissa frågor inom fettvaruregleringen. Översynen är ännu inte
slutförd men regeringen bemyndigade nämnden atl genomföra vissa provisoriska
ändringar för regleringsårel 1978/79, bl. a. en viss omläggning av systemet för
beräkning av prisgränserna för matolja. Regeringen beslöt vidare om ändrad
beräkning av gränsskyddet för vissa potatisprodukier, nämligen polalispulver
och flingor. Ändringen, som i huvudsak baserade sig på förändrade åtgångslal
vid tillverkningen av dessa produkter, innebaren någol sänkt skydd för polalispulver
och etl någol höjt skydd för potatisflingor.
Regeringen medgav en ändring av noleringsunderlaget för
prismätningen på ost, vilket molsvarar en sänkning av mitlpris och prisgränser
med 4 öre per kg. Även för ägg medgavs en ändring av noleringsunderlaget, innebärande
en höjning av mitlpriset med 33 öre per kg. Regeringen bemyndigade även
nämnden all vidta vissa jusleringar av noteringsunderlag m. m. för kött och
fläsk. Jusleringama innebar sammantaget att mitlpriset för nötkött och får- och
lammkött höjdes med 2 öre per kg, att mitlpriset för kalvkölt sänktes med I öre
per kg samt atl mitlpriset för fläsk höjdes med 35 öre per kg. Samtidigt
bemyndigades nämnden att slopa prisgränserna för hästkött samt atl genomföra
vissa ändringar i avgiftsbeläggningen för vissa költkonserver m. m. Ändringama
i avgiftsbeläggningen baserade sig i huvudsak på ändrad råvaruålgång och ändrat
råvaruinnehåll för de olika produkterna.
2.2 Justering av införselavgifter, m.m. den 1 januari 1979
Del totala belopp som enligl gällande regler skulle ulgå
till jordbruket och viss livsmedelsindustri fr.o.m. den I januari 1979 uppgick
till ca 258 milj. kr. räknat för helt år. Av beloppet hänförde sig 162 milj.
kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbruket, 45 milj. kr. till
kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 51 milj. kr. lill inkomstföljsamheten
för eget arbeie och egel kapital m.m. 1 sisinämnda belopp ingick ca 21 milj.
kr. som ersättning för höjd sjukförsäkringsavgift och ca 30 milj. kr. för inkomstföljsamhel
vilket belopp avdragits den I januari 1978. Av totalbeloppet avsattes 30 milj.
kr. för utbyggt socialförsäkringsskydd. Regeringen beslöl den 18 december 1978
alt kostnadema för deUa skulle täckas med bugetmedel saml atl resterande
belopp, 228 milj. kr., skulle få tas ut som pris- och avgiftshöjningar.
Fördelningen av beloppel 228 milj. kr. på olika varuslag i form av pris- och
avgiftshöjningar framgår av följande tablå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1978/79:208
Höjning
av
Beräknat be-
pris
eller
lopp lill
avgift,
öre/kg
jordbruket
(för mjölk
och viss
öre/I) i
pris-
livsmedels-
reglerings-
industri.
ledet
milj. kr.
Konsumlionsmjölk
vid mejeri
6
87,96
utanför mejeri
6
3,00
ytteriigare prishöjning
på Kefir
6
1,80
Grädde
17
10,03
Ost
25
20,73
Summa mjölk och mejeriprodukter
123,52
Nöt-,
häst-, kalv- samt får-
och
lammkött
10
14,95
Fläsk
32
85,12
Fjäderfä
10
4,00
Summa kött, fläsk och fjäderfä
104,07
Totalt
227,59
1 enlighel med riksdagens beslul (prop. 1977/78:19, JoU
1977/78:10, rskr 1977/78:103 och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr
1977/78:348) skall en slyming av animalieproduktionens utbyggnad ske genom etl
syslem med differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen. Regeringen
har uppdragit åt jordbruksnämnden atl fastställa de differentierade avgifterna
i enlighel med de grunder som anges i riksdagsbeslutet.
Jordbruksnämnden
anmälde i skrivelsen den 8 december 1978 att nämnden beslutat all fr. o. m.
den 1 januari 1979 ta ut en differentierad avgift på innehav av värphöns.
Avgiften inbetalas direkt från producent till nämnden. Grundavgift utgår när
1001-10000 värphöns under etl kalenderår sätts in i produkiionen. Avgiftens
storlek blir beroende av marknadsläget samt behovet av regleringsmedel. Högre
avgifter tas ut när mer än 10000 värphöns per år säus in i produkiionen.
Differentieringen sker enligt följande tablå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Antal insatta värphöns per år
1-1000
1001-10000
10001-25000
25001-50000
50001-
Avgifl
avgiftsfria
3 kr. per höna uiöver I 000 st.
27000 kr.-1-4 kr. per höna utöver 10000 st.
87000
kr.-1-5 kr. per höna utöver 25000 st. 212000 kr.-1-6 kr. per höna utöver 50000
st.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksnämnden framhåller alt det kan bli nödvändigt att
göra vissa ändringar sedan viss erfarenhet har vunnits av del nya systemet.
Nämnden meddelar även att konsumentdelegationen i särskilt
yttrande till nämnden har framhållit aU den i princip är avvisande till
differentierade 11 Riksdagen 1978179 1 Saml. Nr 208
Prop. 1978/79:208 10
produktionsavgifier
efiersom de i försia hand drabbar den effektiva produktionen och därmed får negaiiva
följder för ralionaliseringsutvecklingen och konsumentpriserna. Delegationen
anser det angelägel all differentieringen hålls på en låg nivå och att en
utvärdering av avgiftsbeläggningen sker så snart della är möjligl.
Vidare
anmälde nämnden alt frågan om medelsbehovet för den del av avbylarverksamhelen
som rör avbytare vid sjukdom varil föremål för överläggningar med Lanlbrukamas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Delegationerna hade framfört
skilda ståndpunkter om medelsbehovet skall beräknas inom eller utom ramen för
det loiala kompensationsbelopp som skall tillerkännas jordbruket. Nämnden
föreslog atl frågan skulle prövas av regeringen. Regeringen föreskrev den 18
december 1978 med anledning härav all dessa medel skall beräknas som en
särskild post inom ramen för del totala kompensalionsbelopp som skall tillerkännasjordbruket
till följd av kostnadsutvecklingen m. m. Regeringen medgav alt under första
halvåret 1979 medel får utgå för avbylarverksamhet vid sjukdom inom ramen för
det totala belopp som hiltills avsatts för lågin-komstsalsning m. m.
Nämnden
anmälde också atl man vid överläggningama i enlighet med gällande riktlinjer
diskuterat utvecklingen av valutakurser och världsmarknadspriser. I dessa diskussioner
hade jordbrukels representanter framhållil alt valutakursändringarna medfört
ökade exportkoslnader för jordbruket, främst i fråga om spannmål. Nämnden
anförde vidare att slaten har påtagit sig etl ökal ansvar vad gäller
prissättningen på spannmål. Enligl vad nämnden tidigare har föreslagit kan
därför frågan om läckande av kostnaderna för överskotlsproduktionen på spannmål
tas upp till diskussion vid särskilda överläggningar när behov härför
föreligger. Nämnden och de båda delegationerna hade enats om att hänskjuta
frågan om valuta-kursema och väridsmarknadsprisema till en senare lidpunkt.
Nämnden anförde vidare att en senareläggning också ger möjlighet alt bedöma utvecklingen
under en längre lid, vilket enligl nämnden torde behövas bl. a. till följd av
den instabilitet som f. n. kännetecknar såväl valutakurserna som den
internationella prisutvecklingen.
Prop. 1978/79:208 - II
2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m.m. fr.o.m.
den I januari 1979
Mittpriser, prisgränser och införselavgifter
(normalavgifter) fr.o.m. den I januari 1979 (örejkg, för mjölk örejl).
Nedre
Min-
Övre
I n förse 1-
pris-
pris'
prisgräns
avgifl i
gräns
normalfallet
Vete
81
Rörlig
Råg
75
Röriig
Korn
77
Röriig
Havre
76
Röriig
Matpotatis
6/7
-14/11
45
51,5
58
38,5
15/11-30/11
49
55,5
62
41,5
1/12-10/12
52,5
59
65,5
41,5
11/12-31/12
56
62,5
69
41,5
1/1 -20/1
58
64,5
71
41,5
21/1
-15/2
59,5
66
72,5
41,5
16/2
-10/3
61,5
68
74,5
44,5»
11/3
-15/4
63,5
70
76,5
44,5
16/4 -
5/7
64
70,5
77
44,5
Potatisstärkelse
205
234
263
165
Oljeväxlfrö
131
144
157
247'
Kokärter
63
Bruna
bönor
185
Konsumlionsmjölk
0,5 % fetlhalt
141,3-141,8
84,14
Konsumlionsmjölk
3 % fetlhalt
144,3-144,8
89,14
Grädde,
tjock
777
Grädde,
tunn
519
Smör
927
952'
1 135
477
Ost
1029
1 149
1269
816»
Mjölkpulver,
magert
446
520
594
420
Mjölkpulver,
fett
630
720
811
450
Vasslepulver
163
Hästkött
839
Nötkött
1069
1228
1387
859
Kalvköa
1 169
1374
1579
859
Får- och
lammkött
919
1077
1235
672
Fläsk
696
805
914
430
Broiler
857
933
1009
532
Kalkon
1097
1208
1319
672
Ägg
578
633
688
319
Heläggmassa
638
735
832
481
Heläggpulver
2688
3037
3 385
1829
Äggulepulver
2680
3 021
3 363
1677
' För spannmål definitivt inlösenpris.
* Normalavgiften höjs den 1 mars lill 44,50 öre
per kg.
' Fetlvaruavgift.
* För sådan möjlk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurl,
om mjölkens fetlhalt
understiger I %, 222,50 öre per liter och eljest 216,50 öre per kg.
S. k. ingångspris.
' För s. k. mögelost m. m. 1 078 öre per kg.
Prop.
1978/79:208 12
De
egentliga livsmedelssubvenlionemas storlek fr. o. rn. den 1 januari 1979 (dvs.
den ersättning örelkg.för mjölk örelliter, sotn av budgetmedel utgår till
jordbruket som kompensation för uteblivna avgiftshöjningar och företagna
prissänkningar för berörda varor).
Vara
Subvention i prisreg-
leringsledet öre/kg
(för mjölk öre/I)
marknadsförd vara
inom landet
Brödsäd
Vete
22
Råg
21
Konsumlionsmjölk
vid mejeri (utom mjölk som ingår
i
chokladmjölk och fruklyoghurt)
med 3 % och 0,5 % fetlhalt
127,36
med 0,05 % fetlhalt
138,36
Färskosl
och oslmassa av typ kvarg
250
Smältost
och hårdost
262
Mjölkpulver
124
Nöt- och
hästkött
363
Kalvkött
378
Fläsk
171,3
Broiler
ca 55
Förutom
dessa subventionsbelopp utgår viss ersättning till jordbruket för genom
prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött, fläsk och ost, vilkas priser
annars skulle ha höjts till följd av stigande världsmarknadspriser. Denna form
av subvention varierar under årel. För regleringsåret 1978/79 beräknas den
uppgå till ca 11 öre per kg för fläsk och ca 55 öre per kg för ost.
2.4
Sockerregleringen
Riksdagen
godkände våren 1978 regeringens förslag till prisreglering för sockerbetor och
socker för tiden den 1 juli 1978-den 30 juni 1979. Förslaget, som var utformat
i enlighet med 1977 års beslul om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m.,
innebar bl. a. en minskning av sockerbelsarea-len för 1978 års odling till högst
52000 ha. För prissättningen av sockerbetor och socker innebar förslaget bl.
a. att den direkta anpassningen till förändringar för sockernäringen inom EG
upphörde.
3
Statens jordbruksnämnds förslag rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område efter den 30 juni 1979
3,1
Förslag rörande jordbruksprisregleringen utom sockerregleringen för tiden den I
juli 1979-den 30 juni 1980
Kött
och fläsk
Jordbruksnämnden
har haft i uppdrag aU se över vissa delar av prisregleringssystemet, bl. a. prisgränser
och mittpriser.
Prop. 1978/79:208 13
I prop.
1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. anmälde
regeringen att nämnden hade för avsikt att inkomma med förslag till ändringar
av nuvarande prisgränssystem m.m. Justeringarna kunde komma att bli beroende av
de förslag som senare skulle komma atl lämnas av prisregleringskommittén i dess
belänkande (Ds H 1978: 2) Prisstoppet på vissa baslivsmedel - en översyn.
Jordbruksnämnden
anför i skrivelsen den 9 februari 1979 atl vid överläggningar med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen har
konstaterats att förutsätlningarna för nuvarande prisgränssystem har ändrals
genom del långvariga prisstoppet på vissa jordbruksprodukter och ändrade
förhållanden på världsmarknaden som bl. a. lett lill brist på tillförlitliga
världsmarknadsnoteringar. Den ändrade situationen beträffande prisnoteringarna
beror främsi på tillkomsten och utvidgningen av EG.
Jordbruksnämnden
och delegationerna har enats om atl snarast påbörja en ulredning om alternativa
prisregleringssyslem för i första hand anima-liska produkter med prisgränser.
Utredningen avses vara slutförd i sådan tid att dess resultat kan beaktas inför
nästa prisregleringsperiod som lar sin början den Ijuli 1981.
För
att vinna erfarenheter som kan utnytljas för nämnda överväganden föreslår
jordbruksnämnden och delegationema dessutom att nämnden får regeringens
bemyndigande atl underen försöksperiod få pröva ett modifierat prisgränssystem
för hela, halva och Qärdedels kroppar av nötkött och hela och halva kroppar av
fläsk (stat.nr 02.01.226, 246 och 02.01.501, 502, 506 och 507). Perioden
föreslås börja senasi den I april 1979 och sträcka sig till årets ulgång.
Syftet med del modifierade systemet är att minska prisrörlighelen samt att söka
nå en bättre kontakt med utlandsmarknaden än vad nuvarande gränsskydd medger.
Nämnden framhåller vidare att villkoret för försöket är atl ingendera parten
skall vinna eller förlora på de förändringar som vidtas under perioden.
Nuvarande
prisgränssystem for kött och fläsk innebär atl prisgränser fastställs över och
under elt fastställt mitlpris. För att dämpa prissvängningarna på den inhemska
marknaden har därutöver ett system med s. k. buffertzoner inrättats. Detta
fungerar på så sätt att då det inhemska priset stiger över en nivå som
motsvarar den övre prisgränsen minus 5 % av mittpriset sänks den normala
införselavgiften med 5 %. Då priset sjunker under en nivå som motsvarar den
nedre prisgränsen plus 5 % av mittpriset höjs den norm da införselavgiften med
5 %. När priset befinner sig mellan buffertzonerna utgår normalinförselavgift
som f n. uppgår till 8,59 kr. per kg för nötkött och 4,30 kr. per kg fläsk.
Jordbruksnämnden
föreslår nu följande justeringar av systemet.
Nuvarande
prisgränser och mittpriser bibehålls. Ett system med två buffertzoner på
vardera sidan om mittpriset införs försöksvis. Allmänt bör gälla att när prisbevakningspriset
passerar någon av zongränserna så bör
Prop. 1978/79:208 14
liksom hittills den normala införselavgiflen höjas resp.
sänkas med vissa belopp.
Därulöver föreslår nämnden atl i det fall priset ligger
över den närmast under mitlpriset liggande nedre zongräns 1 bör nämnden fä
sänka införsel-avgiften för nötkött med ytterligare I kr. per kg och för fläsk
med ytterligare 50 öre per kg under försöksperioden. Denna sänkning föreslås
kunna återföras med 50 öre alternativt I kr. per kg för nötkött och 50 öre för
fläsk om nämnden finner att risk för prislryckande import föreligger eller
redan förekommer.
Nämnden anser all det är angelägel atl den så lidigt som
möjligt får kännedom om importörernas planer. Därför föreslår nämnden att
rätten för importör alt importera hela, halva och flärdedels kroppar lill
nedsatt inför-selavgifi kombineras med en skyldighet om förhandsanmälan. Delta
innebär enligt nämnden en utvidgning av nuvarande anmälningsplikt, som avser
import med krav på restitution av införselavgiften för styckade detaljer. Den
som inle har gjort sådan anmälan föreslås få betala den högre avgiften
(normalavgiften).
Nämnden föreslår all införselavgiflen för styckade varor
under försöksperioden beräknas med utgångspunkt i normalavgiften för hel
kropp.
När jordbruksnämnden för alt pröva krav på extra prisstoppsersältning
sänker införselavgiften för hel kropp, föreslås detta liksom hittills få slå
igenom på avgiften för styckade varor. Likaså bör, om prisbevakningspriset
sjunker ner till nedre zongräns 2 och jordbruksnämnden bedömer att det finns
behov av ett ökal importskydd även för styckade varor, nämnden kunna höja
införselavgiften för sådana varor.
I samband med överläggningama rörande regelullösningen per
den 1 juli 1979 bör enligl nämnden en omprövning av avgiftsnivåerna kunna ske,
om marknadsläget så motiverar. Vidare förutsätts atl om någon del av kom-pensalionsbeloppel
därvid läggs på nötkött eller fläsk, bör införselavgifter och prisgränser kunna
ändras enligt sedvanliga regler.
Nämnden föreslår att effektema av vidtagna åtgärder
utvärderas vid försöksperiodens slut. Har dessa påverkat l.ex. del ekonomiska utfallel
av ingången överenskommelse föreslås atl parterna får rätt atl ta upp frågan
till överläggning.
Jordbruksnämnden har vidare anmält att det i samband med
utarbetandet av ett system med differentierade produktionsavgifter på fläsk
visat sig atl de administrativa svårigheterna har varit siörre än vad man
tidigare hade kunnat förutse.
Konsumentdelegationen har framhållit att den nu liksom
tidigare är principiellt negativ till differentierad produktionsavgifl på
fläsk. Del är enligt delegationen synnerligen angelägel alt, före del ett
system med särskild storproduktionsavgifl på fläsk sätts i kraft,
tillfredsställande garantier föreligger att avgiften på ett kontrollerbart
sätt träffar den avsedda kategorin. Delegationen anför alt enligt dess
bedömning något pristryckande över-
Prop. 1978/79:208 15
skott av fläsk inle förekommer f n. Trappstegen för
avgiftens uttagande är också enligt delegationen en fråga som fordrar särskilt
övervägande.
Jordbruksnämnden framhåller alt den arbetar vidare för all
finna en med ulgångspunkt i del av statsmakterna avsedda syftet tekniskt
godtagbar lösning och avser atl senare under år 1979 återkomma till regeringen
i frågan.
Potatisprodukier
Jordbruksnämnden anför att för mjöl, gryn och flingor
framställda direkt av potatis (stat.nr 11.05.000) tas sedan den 1 juli 1978
följande införselavgifter ut; för mjöl och gryn 293 kr. per 100 kg och för
flingor 341 kr. per 100 kg. Varorna är tullfria. Nämnden framhåller att
potatismjöl (pulver) används vid framställning av potatismos, medan
potatisflingor huvudsakligen utgör bindemedel och utfyllnad i charkuterivaror.
Jordbruksnämnden anför vidare att för torkade, dehydraliserade
eller evaporerade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade,
men inte vidare beredda, andra slag (stat.nr 07.04.009) uttas en tull på 25 kr.
per 100 kg, EFTA-länderna dock undantagna. Nämnden framhåller att
potatisprodukter hänförliga till detta stat.nr kan ha samma användningsområde
som potatisprodukter under stat.nr 11.05.000 och att importen under stal.nr
07.04.009 under de senaste fyra åren uppgick till sammanlagt ca 1 600 ton,
varav 7 ton från EFTA. Genom den fortgående uppgången i importen bedömer
nämnden denna import störande för motsvarande svenska produktion.
Med hänsyn härtill hemställer nämnden att produkier av
potatis hänförliga till stat.nr 07.04.009 införs i förteckningen över de varor
som avses i 2 § lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Om
det visar sig nödvändigt att tillämpa införselavgift för att komma till rätta
med här berörda konkurrensproblem, avser nämnden att undanta import från
EFTA-länder från sådan avgift under hänvisning till den tullkoncession som
lämnats från svensk sida i EFTA (rådsbeslut EFTA/DC 11/71). Då enligt nämndens
uppfattning inte både tull och jordbruksprisregle-ringsavgifi bör utgå för
dessa produkter, föreslår nämnden atl tullen avskaffas.
Jordbruksnämndens förslag har remitterats till
kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Kommerskollegium har inhämtat
yttranden från Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor.
Industrins livsme-delsgnipp och Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges
grossistförbund har överlämnat sitt yttrande direkt till regeringen. Kommerskollegium
anser att det kan finnas skäl till viss tveksamhel till den föreslagna åtgärden
eftersom ett överförande av berörda potatisprodukier till jordbruksregleringen
synes kunna komma att innebära viss ökad koslnadsbelastning. Med hänsyn till 07.04-
resp. 11.05-produktemas likartade användningsområden samt den avsevärda
skillnaden i gränsskyddet mellan de båda positionerna fär dock enligt
kollegiets bedömning betydande risk anses föreligga för
Prop.
1978/79:208 16
snedvridning av handeln på det akluella områdei. Della
talar enligl kollegiets mening för en likformig behandling av produkterna i
fråga. Problem i tulltaxeringshänseende är också enligl kollegiet etl skäl
härför. Kollegiel finner vid en samlad bedömning av föreliggande omständigheter
övervägande skäl tala forell genomförande av jordbruksnämndens förslag. Kollegiet
har därför ingenling emot atl ändringarna vidlas. Generaltullstyrelsen och
Sveriges grossistforbund har inga invändningar mol förslagel.
Konkurrensfrågor, m.m.
I prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för
jordbrukspolitiken, m. m. framhålls bl. a. följande om konkurrensförhållandena
inom det förädlingsled som omfattas av jordbruksprisregleringen.
Garantier för en tillfredsställande konkurrens inom
förädlingsledet bör kunna erhållas genom att statsmaklernas insyn i
konkurrensförhållandena utökas, samtidigt som möjligheterna till ingripanden
vid eventuellt uppkommande missförhållanden förbättras. Det bör ankomma på
jordbruksnämnden att utöva den avsedda insynen från statsmakterna, vilken
faller utanför näringsfrihetsombudsmannens (NO:s) ämbetsområde. Nämnden, som
bör kunna agera både på eget initiativ och efter klagomål från enskild part,
bör bereda och besluta i här angivna frågor. Vid beredning av hithörande
frågor bör nämnden lämpligen ha tillgång till expertbiträde från de pris- och
konkurrensvårdande myndigheterna. Beslul i frågor av denna art bör fattas av
nämnden i plenum. Det fömtsatts att frågorna i allmänhet kommer att kunna lösas
genom frivillig medverkan från berörda parter. Kan frivillig uppgörelse inte
träffas bör nämnden kunna ges möjligheter att ingripa inom
jordbruksprisregleringens ram. Det bör ankomma på nämnden att inkomma med
förslag till vilka medel som i sistnämnda fall behöver tillgripas. Riksdagen
godkände vad som förordats i propositionen (JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103).
Regeringen uppdrog med anledning av riksdagens beslul åt
jordbruksnämnden att undersöka vilka medel som inom jordbruksprisregleringens
ram nu står till buds för att lägga till rätta eventuellt uppkommande missförhållanden
beträffande konkurrensen inom vissa förädlingsled samt i förekommande fall
lägga fram förslag till kompletterande åtgärder. Nämnden har med anledning
härav redogjort för vissa konkurrensfrågor.
Jordbruksnämnden anmäler att etl marknadsråd för
köttfrågor har inrättats som skall vara ett rådgivande organ för nämnden.
Rådet skall ta upp bl.a. allmänna marknadsfrågor, åtgärder i samband med
närmandel av prisgränser, ändrade lagringsvillkor och större marknadspåverkande
ändringar i fråga om klassificering. I rådel ingår bl. a. representanter för
nämnden och berörda branschorgan.
Jordbruksnämnden anmäler vidare att den avser att inrätta
en beredning för konkurrensfrågor på jordbrukets område. Beredningen bör främst
ha till uppgift atl för nämnden bereda frågor om åtgärder med syfte att före-
Prop.
1978/79; 208 17
bygga och undanröja negativa effekter av sådana
konkurrensbegränsningar inom jordbruksregleringens område som på grund av sill
samband med jordbruksregleringen faller ulanför NO:s ämbetsområde. Målet för
verksamheten skall vara atl söka nå frivillig uppgörelse med berörda parter,
vilken bör godkännas av nämnden i plenum. Kan beredningen inle uppnå
överenskommelse, skall den anmäla ärendel lill plenum och lämna förslag till
åtgärder.
Jordbruksnämnden anför vidare att anhängiggörande av
konkurrensärenden torde komma atl ske genom anmälan eller förfrågan till
nämnden från näringsidkare, allmänhel eller andra. Nämnden bör emellertid också
kunna la upp ärenden på egel initiativ när konkurrensbegränsning med skadlig
verkan kan sättas i fråga. Sådana initiativ kan tas av nämnden i plenum eller
av verkschefen.
För all beredningen skall kunna fungera effektivt bör den
enligt nämndens mening inte ha större sammansättning än ca fem personer och ha
formen av en arbetsgrupp inom jordbruksnämnden. Med hänsyn till ämnesområdet
bör jordbruksnämnden ha flest representanter, däribland beredningens
ordförande. Även NO såsom förelrädare för huvudmyndighelerna på
konkurrensområdet bör enligl nämnden vara företrädd med en ledamot. Eftersom
pris- och konkurrenspolitik ofta brukar sammanfalla på detta område, anser
hämnden att också statens pris- och kartellnämnd (SPK) bör ingå med en ledamol.
Nämnden betonar atl tvångsmedel torde behöva tillgripas
endast i undantagsfall. Information om nämndens konkurrensvårdande verksamhet
inom ramen för jordbruksprisregleringen och hotel om ofördelaktig publicitet
kan antas göra flertalet berörda företag positiva till atl efter påtalande från
nämnden medverka till att frågan löses. Vissa sanktioner bör enligt nämnden
dock stå till förfogande, om det visar sig omöjligt atl komma fram till
godvillig uppgörelse. Sådana sanktioner bedöms få sin största betydelse som en
preventiv faktor. Beslut om tillgripande av sanktion bör fattas av nämnden i
plenum. Som exempel på sådan sanktion som nämnden med nuvarande regler kan
vidta nämns att pristillägg kan innehållas.
Nuvarande regler är dock inte i alla lägen tillräckliga
varför jordbruksnämnden anser det lämpligt alt den ges samma befogenheter att
ingripa mot konkurrensbegränsande verkningar som är förorsakade av jordbmks-prisregleringar
som NO och marknadsdomstolen har beträffande konkurrensbegränsningar som inle
har samband med sådana regleringar. En sådan åtgärd kräver emellertid
riksdagens medverkan. Eftersom Nö:s och marknadsdomstolens befogenheter f n. är
föremål för stalsmaktemas beslut föreslår nämnden alt detta beslut avvaktas.
Jordbruksnämnden anser del angelägel att den föreslagna
beredningen för konkurrensfrågor snarast möjligl kan böija verka inom del
berörda området. När viss erfarenhet har vunnits angående denna nya
institution, avser nämnden alt återkomma till regeringen med mer detaljerade
förslag till sådana sanktionsformer som behövs.
12 Riksdagen 1978179 1 saml. Nr 208
Prop.
1978/79:208 18
Prisstödet
lill jordbruket i norra Sverige
Jordbruksnämnden
har haft i uppdrag att pröva vissa förändringar av prisstödet till jordbruket i
norra Sverige. I budgetpropositionen 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 13) har
regeringen på grundval av förslag av jordbruksnämnden föreslagit vissa
ändringar av områdesindelningen för prisstödet på mjölk samt på köU och fläsk
fr. o. m. den I juli 1979.1 budgetpropositionen erinras om att prisstödet till
jordbruket i norra Sverige enligt riksdagens beslut skall ses över vart tredje
år, dvs. nästa gång inför den 1 juli 1980. Vid denna översyn skall de
ytterligare synpunkter på prisstödet som har framkommit prövas.
Regeringen
uppdrog den 8 februari 1979 åt jordbruksnämnden att göra nyssnämnda treårsöversyn.
Översynen skall även omfatta frågan om stöd till äggproduktionen samt
prisstödet till rennäringen. Nämnden skall avge sina förslag före den I
december 1979.
3.2
Inlbrselavgiftsmedel m. m.
Jordbruksnämnden
har redovisal de fakliska och beräknade inkomsterna av införselavgifter för
regleringsåren 1977/78-1979/80. Den huvudsakliga medelsdispositionen för
regleringsåret 1977/78 framgår av följande tabell, i vilken även den
preliminära dispositionen för innevarande regleringsår redovisas.
Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsårel 1977178 utgjorde 466,8 milj.kr., varav för fodermedel
127,1 milj. kr. Härutöver har influtit införselavgifter för brödsäd med 4,7
milj. kr. som enligt gällande regler har överförts till Svensk spannmålshandel
för utbytesexport. Vidare har 64,8 milj. kr. influtit av fettvaruavgifter vilka
är hänförliga till av stalsmaktema beslutad avgiftshöjning och som enligt
gällande regler överförts till Sveriges oljeväxtintressenler.
Fördelningsplanen
för regleringsårel 1977178 omfattar enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr.
Härtill kommer inflytande avgifter från fodermedels-importen, 127,1 milj. kr.,
varför det totala beloppet blir 394,3 milj. kr. att tillföras olika ändamål
inom jordbruksprisregleringens ram.
Sådana
ändamål utanför fördelningsplanen på jordbruksområdet som under regleringsårel
1976/77 delvis fått finansieras genom anlitande av rörlig kredit i
riksgäldskontoret har under regleringsåret 1977/78 kunnat tillgodoses genom
influtna införselavgiftsmedel. De definitiva kostnaderna för ifrågavarande
ändamål, inkl. återbetalning av den rörliga krediten, uppgick till ca 73,5
milj. kr. Därmed var vid utgången av regleringsåret 1977/78 den del av den
rörliga krediten i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. som disponerats helt
återbetald. Underskottet för regleringsåret 1977/78 var därmed 1,1 milj. kr.
Detta underskott har tills vidare täckts av andra odisponerade avgiftsmedel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudsaklig
medelsdisposition av Införselavgiftsmedel m. m. regleringsären 1977/78 och
1978/79
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977/78 1
000-tal kr.
1978/79 1
000-tal kr. prel.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Från föregående regleringsår
kvarstående införselavgifter -
Under resp. regleringsår
influtna införselavgifter,
exkl. fodermedel 339671
fodermedel 127094
Summa 466765
Utgifter
a) Av medel inom resp. regleringsårs fördelningsplan
Svensk spannmålshandel 71344
Sveriges polalisintressenter 19500
Sveriges oljeväxtintressenler 25 000
Föreningen för mejeriprodukter 179000
Svensk kötthandel 21000
Svensk ägghandel 46 500
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete 8500
Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. 21 000
Stöd till konservärter och andra köksväxter 2000
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 250
Jordbruksekonomiska undersökningen 200
Reserv lill jordbruksnämndens förfogande -
Summa 394294
b) Utanför fördelningsplanen Utbyteshandel, kött och
fläsk från öststatema Utbyteshandel, kött och fläsk, annan Pristillägg för
får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges utsädesförening i Svalöv
Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag lill Stiftelsen för ackordhäslorganisalionens
bevarande
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisålerbäring
lill pälsdjursuppfödare Stöd till odlingen av vallväxtfrö Fonden för
kollektiva åtgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter på slyck-ningsdelaljer,
kött och fläsk Restitution av införselavgifter på ost
17377
13 190 4270 1808 1800
475
282
3000
4000
250
1313 1422
Summa 49187
c) Täckning av underskott från föregående år 24 354
Summa utgifter 467
835
Saldo vid utgången av resp. regleringsår -1 070
4125'
323000 155 000
482125
17900 19500
155000
49000 8500
24000
2500
300
145 500 422200
18000
50000
14500
5 140
1995
1950
475
300
4000
4000
300
5000
105660
1070 528930
O»
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Intäklsräntor från lidigare år.
* Beräkningsmässigl ger uppställningen elt underskott på
46805000 kr. Ulbyteshan-del, kött och fläsk, annan, får emellertid betalas ut endasi
i den mån införselavgifler finns lillgängliga.
Prop.
1978/79:208 20
Införselavgiftsmedel m. m.för regleringsårel 1978179
För regleringsåret 1978/79 beräknar jordbruksnämnden de
disponibla inkomstema av införselavgifter, inkl. intäklsräntor från föregående
år, lill 482.1 milj. kr., varav 155 milj. kr. för fodermedel.
Fördelningsplanen för regleringsåret 1978179 utgör enligt
riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflylande avgifter för
fodermedelsimporten, 155 milj. kr., varvid fördelningsplanen blir 422,2 milj.
kr. Ell beräknat överskott av 58,8 milj. kr. föreligger sålunda uiöver
fördelningsplanen sedan ett beräknat underskotl av 1,1 milj. kr. från
regleringsåret 1977/78 läckts.
Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1978/79 kan
fastställas först efter utgången av detla år, då de verkliga inkomsterna av
införselavgifter för fodermedel är kända.
Medelsbehovet under regleringsåret 1978/79 för sådana
ändamål ulanför fördelningsplanen som får läckas av införselavgiflsmedel
beräknas uppgå lill 105.7 milj. kr.
Beräkningarna av medelsbehovel skiljer sig från de som
lagts fram i prop. 1977/78:154 om reglering av prisema på jordbruksprodukter, m.
m. lill följd av atl ersättningen för utbyteshandeln med kött och fläsk med de s.
k. östslalerna har ökal i viss omfattning. Dessutom har en mindre ökning och
viss omfördelning skelt av koslnaderna för restitution av införselavgifter på styckningsdetaljer
av kött och fläsk samt på ost.
Enligl regeringens beslut får 60 milj. kr. av den tidigare
nämnda röriiga krediten hos riksgäldskontorel las i anspråk även under
regleringsåret 1978/79 för ändamål ulanför fördelningsplanen, i den mån
inflytande införselavgiflsmedel inle slår lill förfogande. Den rörliga
krediten får dock inte disponeras för atl tillgodose medelsbehovel för
utbyteshandeln med kött och fläsk på 50 milj. kr. avseende andra länder än
öststaterna. Beloppet fär utbetalas endasi i den mån motsvarande export ägt rum
och införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan samtliga övriga ändamål tillgodosetis
inom och ulom fördelningsplanen med tillägg av en skälig reserv för oförutsedda
ändamål. Då det ovan beräknade disponibla överskottet utöver fördelningsplanen
uppgår till 58,8 milj. kr. beräknas endasi ca 3,2 milj. kr. kunna avsättas för
nämnda ulbyleshandel.
Jordbruksnämnden framförde i skrivelsen den 2 juni 1978 i
samförstånd med Lantbrukamas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen
vissa preciseringar av de regler för utbyteshandeln med kött och fläsk avseende
andra länder än öststatema som redovisats i prop. 1977/78:154. Enligt nämnden
bör Svensk köllhandel i princip under de tre regleringsår som
prisregleringsperioden omfattar av införselavgiftsmedel tillföras 50 milj. kr.
varje år. Härvid bör enligt nämnden gälla, förutom att införselavgiflsmedel
finns lillgängliga sedan övriga ändamål har tillgodosetis, att kompensationsbeloppet
inle får översliga vad som influtit i införselavgifter för nötkött och fläsk. I
den mån uppbörden av införselavgifter under försia
Prop.
1978/79:208 .,.,.' 21
regleringsåret
inle skulle medge en överföring av hela det överenskomna beloppet bör. om medel
finns lillgängliga för ändamålet, detta kunna kompenseras under andra och
tredje regleringsårel. Eventuella underskott under andra och iredje regleringsårel
bör på samma sätt kunna kompenseras genom överföringar från annat regleringsår
inom prisregleringsperioden 1978/79-1980/81. Fördelningen mellan nöiköu och
fläsk föreslogs av nämnden lill 40 milj. kr. resp. 10 milj. kr. för regleringsårel
1978/79. Nämnden uppgav vidare atl Lanlbrukamas förhandlingsdelegation hade
anmält all om det inte skulle visa sig möjligl all under regleringsårel 1978/79
lill Svensk kötthandel överföra del överenskomna beloppel skulle delegationen
medverka lill alt återstoden utfylls med införselavgifter inom fördelningsplanen.
Införselavgiftsmedel
m. m.för regleringsåret 1979180
Jordbruksnämnden
beräknar inkomstema av införselavgifter under regleringsårel 1979/80 till ca
480 milj. kr., varav 155 milj. kr. för fodermedel, räknat efter nuvarande
avgiftssatser. Den faktiska avgiftsuppbörden kan emellertid komma att avvika
väsentligt från detta belopp beroende bl. a. på fluktuationer i imporlpriser
och ändrade införselavgifter.
Med
hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden
att den röriiga krediten hos riksgäldskontoret på 120 milj. kr. får kvarstå
även under regleringsåret 1979/80. Krediten bör enligt nämnden, i den mån
inflytande införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för
ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Enligt
nämnden torde dock krediten inte få användas för finansiering av den del av
utbyteshandeln med kött och fläsk som avser andra länder än de s. k. öststatema.
Fördelningsplanen
för regleringsårel 1979180 föreslås av jordbruksnämnden uppta samma belopp som
för regleringåret 1978/79, dvs. 267,2 milj. kr. med tillägg av inflytande
avgifter för fodermedelsimporlen beräknade till 155 milj. kr. Beloppet inom
fördelningsplanen beräknas sålunda till 422,2 milj. kr. Med hänsyn till
ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika
varuområdena har det inte varit möjligt för nämnden att nu lägga fram en
fullständig plan för fördelningen av del preliminärt beräknade beloppet.
Jordbruksnämnden avser att återkomma med etl utförligare förslag till
preliminär fördelning efter överläggningar med Lantbrukamas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i samband med förslag lill
avgiftsändringar fr. o. m. den 1 juli 1979.
Jordbruksnämnden
föreslår att den liksom hittills, efter hörande av de båda delegationema, bör få
jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om
fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare
förutsätter nämnden att liksom hittills Svensk spannmålshandel får tillföras
införselavgifter för viss s. k. utbytes-export av brödsäd samt att Sveriges oljeväxtintressenler
får tillföras de av-
Prop.
1978/79:208 22
giftsmedel som inflyter till följd av höjningar av avgifien
för feltvaror som har ägt rum per den 1 juli 1974 och senare.
Jordbruksnämnden har under regleringsårel 1978/79
bemyndigats all använda införselavgifter som inflyter ulanför
fördelningsplanen lill ell anlal olika ändamål. För regleringsåret 1979/80
föreslås medel få las i anspråk för samma ändamål och med belopp enligt
följande uppställning (I 000-tal kr.).
Utbyteshandel, köU och fläsk från öststaterna 18000
Ulbyleshandel, kött och fläsk, annan 50000
Pristillägg för får- och lammkött 14 500
Svensk matpotatiskontroll 5425
Sveriges utsädesförening, potatisförädling 1 070
Sveriges potatisodlares riksförbund 2050
Bidrag till Stiftelsen för ackordhäslorganisalionens
bevarande 475
Bidrag lill fraktkostnader för mjölk och grädde 300
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare 4000
Stöd till odlingen av vallväxtfröer 4000
Slöd till biodlingen 300
Restitution av införselavgifler för styckningsdetaljer av kött
och fläsk samt av införselavgifter för ost 7 000
Summa 107120
Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsårel
1978/79 av medel utanför fördelningsplanen lämnats bidrag med 965000 kr. för
upplysningsverksamhet på maipoiaiisområdet. För regleringsåret 1979/80 har
begärts höjning av detta belopp till 1 015000 kr. på grund av ökade kostnader.
Fr. o. m. regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått
till SMAK:s arbete med den officiella kvalileiskonirollen. Regleringsåret
1978/79 var ersättningen för kvalitetskontrollen 4 175000 kr. av medel utanför
fördelningsplanen. För regleringsåret 1979/80 har SMAK begärt höjning av detta
belopp till 4410000 kr.
Yrkandena innebär en uppräkning med 5 % i förhållande till
föregående år. Vidare har medlen för utvecklingsarbete räknats upp med 25000
kr. till 50000 kr. Jordbruksnämnden och delegationema lillstyrker SMAK:s yrkanden.
Nämnden föreslår därför att SMAK av medel utanför fördelningsplanen tillförs erforderiiga
belopp för upplysningsarbetet och för den officiella kontrollen med högst 1
015 000 kr. resp. högst 4410000 kr. I denna fråga har nämnden samrått med
lantbruksstyrelsen.
Sveriges ulsädesförening, Svalöv, har för regleringsåret
1978/79 erhållit 1995 000 kr. för finansiering av föreningens polatisförädlingsverksamhei.
Denna verksamhet skall fr. o. m. år 1980 finansieras på annat sätl enligt avtal
mellan staten och lantbrukets organisationer. För andra halvåret 1979 begär
föreningen 1 331 000 kr. Dessutom begärs 585 000 kr. i pris- och lönekompensation
för regleringsåren 1976/77-1978/79 och 471000 kr. i till-läggsanslag för
regleringsåret 1978/79.
Jordbruksnämnden och de båda delegationema tillstyrker en
uppräkning
Prop. 1978/79:208 23
av anslagel för ökade löne- och driftskostnader med 7%.
Del föreslås därför alt bidrag till utsädesföreningen för polatisförädlingsverksamhei
andra halvåret 1979 får utgå med I 070000 kr. av införselavgiftsmedel som inflyter
utanför fördelningsplanen.
Sveriges polatisodlares riksförbund har för regleringsåret
1978/79 erhållit elt belopp av I 950000 kr. för förbundets verksamhet med effektivisering
av matpotatisodlingen. För regleringsårel 1979/80 begärs en ökning av nämnda
belopp med högst 350000 kr. Av de tillförda medlen förbrukas normalt ca 45 %
för instruktörsverksamhet och 55 % för forskningsändamål på maipoiaiisområdet.
Nämnden och delegationerna tillstyrker en uppräkning av anslagel med 5% till
2050000 kr. I denna fråga har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen.
Jordbruksnämnden har bemyndigande att ta i anspråk
avgiftsmedel ulanför fördelningsplanen för återbäring t\l\pälsdjursuppfödare av
den del av priset för inhemskt foder för minkuppfödning som är hänförlig till inför-selavgiftema
på fodermedel. Nämnden hemställer att för regleringsåret 1979/80 fä disponera oförändrai
högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för ändamålet.
I fråga om slödet till odlingen av vallväxtfrö föreslås
ett oförändrat belopp av 4 milj. kr. Angående den tekniska utformningen av
stödet avser nämnden att återkomma.
TWl fonden för kollekliva ålgärder inom biodlingen har
under regleringsåret 1978/79 förts 600000 kr., varav hälften inom och hälften
utanför fördelningsplanen. Lanthruksstyrelsen har under hand föreslagit att
fonden under regleringsåret 1979/80 skall tillföras oförändrat 600000 kr.,
vilket jordbruksnämnden och delegationema tillstyrker. Halva beloppet, 300000
kr., föreslås få tas av medel utanför fördelningsplanen.
Den
största förändringen i förhållande till tidigare år föreslås beträffande posten
restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt
för ost, där en uppräkning föreslås med 2 milj. kr. Höjningen är motiverad av
det rådande marknadsläget for dessa varor.
Jordbruksnämndens förslag innebär för regleringsåret
1979/80 ett underskott på 49,3 milj. kr. Medel för utbyteshandein med kött och
fläsk avseende andra länder än öststaterna får emellertid endast betalas ut i
den mån införselavgifter finns tillgängliga. Detta innebär enligt nämnden atl
0,7 milj. kr. får användas för detta ändamål.
3.3 Sockerregleringen
I enlighet med riksdagens beslut om nya riktlinjer för
jordbrukspolitiken, m. m. skall betprisets nivå avvägas med beaktande av
kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och prisema på övriga vegetabilier.
Nivån på sockerindustrins ersättning för sockerframslällningen skall av
Prop.
1978/79:208 24
jordbruksnämnden
analyseras med hjälp av särskild expertis. Vid bestämningen av de svenska prisema
skall dock förhållandena inom EG analyseras.
Sockerbetsarealen
skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett im-portulrymme av 10-15% av
Sveriges loiala sockerkonsumtion. Om detla på grund av ökande arealavkastning
eller vikande konsumtion skulle leda till en minskning av arealen, fär denna
minskning inte inskränka sockerbetsodlingen på Öland och Gotland, där odlingen
bedöms ha störst betydelse från sysselsättningssynpunkt.
Jordbruksnämnden
har i enlighet med riksdagsbeslutet dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen,
dels med bistånd av särskild expertis från SPK granskat Svenska sockerfabriks AB:s
ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och
utveckling analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts. En normerad
totalkalkyl över kostnadema i sockerbetsodlingen och en produktionsmedelsprisindex
för odlingen har utarbetats. Jordbruksnämnden framhåller att arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) har upprättat en samhällsekonomisk kalkyl över följderna av en
nedläggning av Karpalund.
Med betodlama
har nämnden och konsumentdelegationen överenskommit om en treårig
prisregleringsperiod omfattande tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1982. Nämnden
har vidare i samförstånd med konsumentdelegationen lagt fram förslag om
prisregleringen för socker för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980.
Förslaget har inte bititts av Svenska sockerfabriks AB.
Areal
och arealbidrag
Jordbruksnämnden
framhåller att sockerkonsumtionen under 1970-talet har varit i genomsnitt 341
000 lon per år. År 1977 minskade den till 327000 ton och år 1978 uppgick den till
ca 330000 ton. Med hänsyn till nedgången av sockerkonsumtionen minskades den
överenskomna betarealen år 1978 från 53000 ha till 52000 ha. För år 1979
föreslås en areal på 51 500 ha. Erforderligajusteringar av arealen bör under
perioden göras i små steg. Liksom föregående år bör enligt förslagel skärpta
sanktioner vidtas vid överodling.
Nämnden
anför att sockerbetsarealen inom Mörbylångabrukets upptagningsområde under de
senaste åren har varit i stort sett konstant. På Gotland har betarealen
minskat alltsedan år 1974. Mot bakgrund härav föreslår nämnden att
arealbidraget för 1979 års areal till odlama inom Mörbylångabrukets
upptagningsområde bör utgå oförändrat med 400 kr. per kontrakterad ha, medan
bidraget till odlama på Gotland bör höjas till 500 kr. per ha. Bidragets
storlek bör kunna omprövas varje år. I de fall arealen vid arealkontrollen
befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta
arealen.
Prop. 1978/79:208 25
Kompensation till betodlarna
Jordbruksnämnden föreslår att sockerbetsodlama under den
treåriga prisregleringsperioden bör få en årligen fastställd kompensation för
ökningen av produklionsmedelspriserna samt i princip samma inkomstföljsamhel
som tillerkänns jordbruket i övrigt. Kompensationen för ökningen av produklionsmedelsprisema
bör räknas fram med utgångspunkt i de delindex som ingår i produktionsmedelsprisindex
för jordbruket i övrigl. Vid sammanvägningen av indexlalen för de olika
delposterna bör koslnadsan-delarna enligl en av jordbruksnämnden upprättad
normalkalkyl för sockerbetsodlingen användas som vikter. Denna index
multipliceras sedan med totala kostnadsvolymen för förnödenheter, tjänster,
kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen.
Kostnadskompensationen för regleringsåret 1979/80 blir enligl
dessa regler 23 305 000 kr. Från delta belopp bör enligt förslagel dras den merintäkt
som odlama har erhållit under år 1978 genom att sockerbolaget har höjt
ersättningen förden betmassa som bolagel har köpt av odlama. Beloppet minskar
då med 730 000 kr. lill 22 575000 kr.
Jordbruksnämnden framhåller att jordbruket i övrigl under
år 1978 har erhållit en ökning av inkomstema för eget arbete och kapital med
1,6%. Betodlama föreslås i princip få lika stor procentuell ökning av arbets-
och kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkänns jordbruket i övrigt. Med
hänsyn till den relativt sett höga lönsamheten i sockerbetsodlingen har emellertid
betodlarna accepterat att inget särskilt inkomstlillägg bör utgå för 1979 års
skörd.
Grundprisel för 1979 års belskörd bör enligt förslaget
höjas med 0,98 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16%, vilket motsvarar
en partiprishöjning för socker med 7,70 kr. per 100 kg.
Kostnadskompensation till Svenska sockerfabriks AB för
regleringsåret 1979180
Jordbruksnämnden föreslår alt Svenska sockerfabriks AB tillerkänns
20,0 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom strösockertillverkning
och förpackning av strösocker. Förslagel har som tidigare nämnts inte biträtts
av sockerbolaget. Vid bestämningen av beloppet har delade meningar förelegat
främst i fråga om hur produktivitetsut-veckhngen, lönekostnadsökningen och avskrivningskostnadema
skall beaktas. Hänsyn har enligt nämnden tagits till resultatet av den ej
reglerade verksamheten. Koslnadskompensalionen om 20 milj. kr. motsvarar enligt
nämnden en höjning av strösockerpriset med 6,81 kr. per 100 kg. Tillsammans
medför de föreslagna ökningarna av betpriset och bolagets andel av partiprisel
på socker atl det senare stiger med sammanlagl 14,51 kr. per 100 kg eller med
5,8% till 265,55 kr. per 100 kg.
Enligt förslagel bör verksamhelen vid raffinaderiet i Arlöv
lämnas utanför prisregleringen ulom vad avser konsumentförpackningen av
strösocker
Prop.
1978/79:208 26
och marginalen för raffinering av importerat råsocker.
Detta innebär att bl. a. bilsocker och sirapslillverkningen lämnas utanför
regleringen. Även foderlillverkningen lämnas ulanför sockerregleringen men
nämnden förbehåller sig rälten att inför kommande regleringsperiod beakta
utfallet av densamma. Nämnden framhåller att samlliga områden som faller utanför
sockerprisregleringen dock omfattas av SPK:s prisövervakning.
Förslaget innebär vidare atl för merkostnader vid ö-bruken
tillerkänns sockerbolagel dels 2,80 kr. per 100 kg socker, vilket vid normal
produktionsvolym blir 8,2 milj. kr., dels 4,3 milj. kr. ur
sockerregleringsfonden. I kostnadskompensationen om 20 milj. kr. ingår även
viss ökad ersättning för ö-bruken. Den totala ersättningen för merkostnadema
vid ö-bruken blir därför 13,2 milj. kr.
Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering
och lagring av importerat råsocker höjs procentuellt lika mycket som inom EG.
Vid väsentliga forändringar i priset på eldningsolja bör enligl
förslaget överläggningar lä påkallas.
Sammanfattning av Jordbruksnämndens förslag lill
regleringsåtgärder för regleringsårel 1979180
Jordbruksnämndens förslag för perioden den 1 juli 1979-den
30 juni 1980 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. Sveriges
betodlares centralförening har accepterat förslaget i de delar det rör
betodlarnas villkor. Svenska sockerfabriks AB har godtagit förslaget om
arealens storlek år 1979. I övrigt har bolagel inte accepterat förslaget i vad
avser bolagels villkor. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter.
1.
Sockerbetsarealen
för 1979 års odling bör uppgå till 51 500 ha. Erforderlig kvotering av
odlingen bör inte utan nämndens medgivande drabba de områden som normalt
levererar betor till ö-bruken.
2.
Priset på
sockerbetor bör uppgå till 17,90 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16%.
3.
Till de odlare
i Småland och Blekinge samt på Öland som levererar betor till bruket i Mörbylånga
bör liksom föregående år utgå ett arealbidrag av 400 kr. per ha kontrakterad
areal. Till odlare på Gotland föreslås bidraget höjt till 500 kr. per ha. I de
fall arealen vid arealkontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör
bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel
ur sockerregleringsfonden.
4.
Sockerbolagets
nettopris för baskvalitelen i sortimentet, strösocker K 5 i säck om 50 kg, bör
vara 265,55 kr. per 100 kg.
5.
Den nuvarande
prisspänningen i förhållande till baskvaliteten bör gälla för återstoden av
det prisreglerade sortimentet även under regleringsåret 1979/80.
6.
Gränsskyddel
för socker bör utgöras av en införselavgift som tas ut för importerade
kvantiteter under perioder då väridsmarknadspriset un-
Prop. 1978/79:208 27
derstiger
del fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppbuma medlen
bör liksom hittills tillföras sockerregleringsfonden. Som väridsmarknadspris på
färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vilsocker. Denna
notering bör ökas med 8,10 kr. per 100 kg, motsvarande dels kostnader för frakt
m. m. till svensk hamn och dels korrigeringar för kvalitetsskillnad mellan den
svenska baskvaliteten och den kvalitet Paris-noteringen avser. Som mått på
världsmarknadspriset på råsocker bör gälla den nominella London-noteringen på
råsocker. Båda note-ringama bör omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs
som gäller no-teringsdagen.
Införselavgiften
för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan sockerbolagets nettopris
enligt punkt 4 och väridsmarknadspriset på färdigt socker, mätt på nyss
angivet sätt.
Införselavgiften för
råsocker bör anpassas så att svensk raffineringsindustri, som köper in
råsocker till gällande London-notering och säljer den raffinerade varan till
sockerbolagets nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för
raffineringen som inkl. ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt
lagringsbidrag uppgår till 39,96 kr. per 100 kg raffinad jämte eventuella
höjningar (i procent) av motsvarande ersättningar inom EG. Raffineringen bör
härvid förutsättas medföra ett svinn om 8%.
Införselavgiftema
bör i princip jusieras en gång vaije månad samt dessutom vid större
variationer i de utländska noteringama.
7. Då
världsmarknadspriset för färdigt socker överstiger sockerbolagets
nettopris enligl punkt 4 bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgift
på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska parti
priset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De in
samlade medlen bör användas för att subventionera sockerimporten.
Under
sådana perioder bör ersättningen för sockerbolagets raffineringsverksamhet
regleras enligt den s. k. garantiregeln. Denna innebär att man halvårsvis i
efterhand gör en avräkning som beaktar skillnaden mellan de genomsnittliga väridsmarknadsprisema
på färdigt socker enligt Paris-noteringen och råsocker enligt
London-noteringen. Skillnaden mellan dessa noteringar bör i princip ge utrymme
för raffmeringssvinn, raffineringsersättning och lagringsbidrag, öm den utvunna
ersättningen för raffineringen avviker från det åsyftade värdet, bör avräkning
kunna ske mellan sockerbolaget och regleringsfonden.
8.
Sockerregleringsfonden bör
liksom hittills bekosta dels fraktsubven-tioneringen till de fyra nordligaste
länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. samt dels fältmätning i erforderlig
utsträckning av den svenska sockerbetsarealen. Fonden bör dessutom finansiera
dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar
betor till ö-bruken till en beräknad kostnad av 3,5-4,0 milj. kr., dels den
ersättning om 4,3 milj. kr. som bör utgå för sockerbolagets merkostnader för
driften vid dessa bruk.
9.
Föreslagna prisändringar bör i
princip gälla fr. o. m. ingången av ett
Prop. 1978/79: 208 28
regleringsår.
När det gäller socker har erfarenheten visal all kännedom om prishöjningar
resulterar i forcerade inköp under liden närmast före höjningen och molsvarande
slarka nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden begär
därför ett bemyndigande att medge att prisändringarna fördelas i liden på elt
sådant sätt, alt minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Syslemet bör
utformas så att varken sockerbolagel eller dess kunder kalkylmässigt gör någon
vinsl eller föriust.
10.
Utvecklingen av skörd och väridsmarknadspris kan bli sådan all
sockerregleringsfondens intäkter blir otillräckliga. I sådani fall är del angeläget
alt kreditmöjligheter slår öppna. På grund härav föreslås alt den röriiga
kredit hos riksgäldskontoret som nämnden äger disponera liksom hittills får
anlitas även för ifrågavarande ändamål.
4
Svenska sockerfabriks AB:s skrivelse rörande sockerregleringen
Sockerbolaget
har i särskild skrivelse till regeringen närmare motiverat varför del inte
ansett sig kunna tillstyrka det förslag som framlagts beträffande
sockerindustrins ersättning. Bolaget erinrar om att det i samband med
jordbruksnämndens förslag till ersättning för regleringsårel 1978/79 framhöll
att de tillerkända villkoren vid normalskörd var otillräckliga för att
åstadkomma etl rörelseöverskolt som täckte erforderliga ersättningsanskaffningar.
Bolaget förutsatte därvid att denna fråga fick ägnas särskild uppmärksamhet i
samband med den fortsatta regleringen fr.o.m. regleringsåret 1979/80. Då
uppgörelsen för regleringsårel 1978/79 hade karaktären av ett provisorium
ville man emellertid inte då motsätta sig jordbruksnämndens förslag. Till
årets överläggningar har också ett omfattande material framtagits i olika
frågor. Bolaget anser dock att delta inte gav en tillräckligt säker grund för
en mer långsiktig ekonomisk reglering.
Den
främsta orsaken till att sockerindustrins villkor inte kan anses tillfredsställande
är enligt bolaget att någon omräkning av ersättningen inle skedde för krondevalveringen
under år 1977. I tidigare sockerregleringar hade genomförda krondevalveringar
reglerats fr. o. m. nästpåföljande avtalsperiod/avtalsår.
Genom
den uteblivna omräkningen för 1977 års kronkursändring kom enligt bolaget den
svenska sockerindustrin inte aU bli delaktig av den effekt som devalveringen
syftade till, nämligen att motväga det jämfört med omvärlden höga
kostnadsläget. Bolaget framhåller alt den svenska sockerindustrin samtidigt
som dess kostnadsläge är högre har en sämre struktur och kortare utnyttjandetid
än vad som i allmänhet gäller för EG. Bolaget anser därför atl ersättningen lill
svensk sockerindustri i varje fall inte bör vara lägre än i EG. Bolagel
framhåller atl den svenska ersättningen är ca 10 öre lägre per kg jämfört med
EG, vilket motsvarar ca 30 milj. kr.
Prop. 1978/79:208 29
Sockerbolaget anför vidare atl i det regleringssystem som
gällde före EG-anpassningen utgick man från att sockerindustrin, sedan de
löpande koslnaderna för verksamhelen inkl. avskrivningar/investeringar täckts,
även skulle ge etl vissl resultat till skatter och förräntning av i rörelsen arbelande
kapital. Bolaget anser del nödvändigl alt etl lönsamhelsmått också formuleras
för det syslem som nu avses gälla för sockerindustrin. Bolagel har för sin del angett
alt etl lägsta överskott för hela verksamhelen före avskrivningar vid
normalskörd bör vara 125 milj. kr.
Då avskrivningarna/investeringarna i dagens prisnivå
enligt bolaget normalt beräknas lill 85 milj. kr. ger delta ca 40 milj. kr. lill
skatter och kapitalränta räknat totalt för bolaget, dvs. inkl.
fodermedelssidan etc. Bolaget beräknar med utgångspunkt i nu aktuella
förhållanden att verksamhelen vid normala betingelser ger elt totalt rörelseöverskolt
före avskrivningar på ca 100 milj. kr. Bolaget anför atl man i samband med
årets överläggningar framfört atl man självt, för alt nå del erforderliga
överskottet av 125 milj. kr., skulle kunna åstadkomma en sådan
resultatförbättring dels genom strukturell rationalisering - nedläggning av Karpalunds
sockerbruk - dels genom åtgärder på raffinaderisidan. Bolaget framhåller att
jordbruksnämnden inte tagit ställning till kravet på denna resultatförbättring.
Sockerbolaget anför vidare att en förutsättning för att
den eftersträvade resultatförbättringen på sikt skall kunna uppnås är att
bolaget som de nya riktlinjerna anger fär ersättning för uppkomna
kostnadsstegringar. Bolaget har beräknat den ej täckta delen av
kostnadsstegringen under regleringsåret 1978/79 lill ca 6 milj. kr.
Bolaget anför att man i samband med årets överläggningar
redovisat beräkningar, varav framgår att kostnadsslegringarna inkl. skatter
och kapitalränta för betbruksdelen uppgår till 27 milj. kr. Enligt bolaget
innebär detla, om man bortser från de problem som kan komma att uppstå för att
kompensera kostnadsslegringen inom den ej reglerade sektorn, att jordbruksnämndens
förslag, 20 milj. kr., innebär en prutning av ungefär samma storlek som för regleringsårel
1978/79. Till detta kommer att kompensationsbeloppet enligt bolagets
uppfattning utslagits på en för hög normskörd. Bolaget anser att normskörden
bör vara 2-4 % lägre än den av nämnden använda.
Sockerbolaget anför vidare att SPK:s beräkningar synes
bygga på principer som tillämpas för kortsiktig prisreglering. Även om
jordbruksnämnden lämnat de mer exakla beräkningarna åsido så kan det enligt
bolaget sägas alt nämnden följt dessa, vilket i första hand har inneburit att
kraftiga prutningar gjorts av personalkostnadema - bl. a. genom högl avdrag för
produktivitetsökning - investeringskostnaderna samt av kostnaderna för
kapitalränta och skatter. Bolaget framhåller att de kostnadsstegringar som man
har på personalsidan, oavsett däri ingående komponenter, i dagens läge är
ofrånkomliga. Bolaget förstår därför inle hur vissa delar av lönestegringen
kan lämnas okompenserade och inte heller hur de skall finansieras om det inte
kan ske genom högre intäkter.
Prop. 1978/79:208 30
Beträffande
investeringar/avskrivningar är del enligl bolaget ovedersägligt atl man
årligen har utgifter till sådant belopp atl den begärda kompensationen måste
anses rimlig. Även vad beträffar kapitalränta/skatter borde enligt bolaget en
viss uppräkning vara motiverad med hänsyn lill den fortgående
penningvärdeförsämringen.
Sockerbolagel
anför att om det prulningsförfarande som jordbruksnämnden inlett skulle komma
att bestå medför detta att resultatet trots vidtagna effektiviseringsåtgärder
kan komma att undersliga det resullat om 100 milj. kr. före avskrivningar som
av bolaget beräknas som normalt i dagsläget.
Bolaget
anser att nämnden inte angett motiven för sin inställning i sockerindustrins
ersättningsfråga men att nämnden synes ha tagit intryck av de analyser
beträffande bolagets ekonomi som utförts av SPK. Bolaget framhåller att det för
sin del på väsentliga punkter inte kunnat acceptera SPK:s beräkningar.
Sockerbolaget
anser att jordbruksnämnden i det framlagda förslaget om ersättning till
sockerindustrin for regleringsåret 1979/80 inte till fullo tagit hänsyn till de
av riksdagen fastställda principerna om beaktande av den inhemska
kostnadsutvecklingen resp. om analys av förhållandena inom EG. Bolaget anhåller
därför om att sådana anstalter träffas som ger erforderliga ekonomiska ramar
för att den svenska sockerindustrin skall kunna drivas under rimliga
förutsättningar.
Bolaget
förutsätter slutligen att den särskilda passus i nämndens förslag som lyder
"vid väsentliga förändringar i priset på eldningsolja får överläggningar
påkallas" lämnar möjlighet att redan från det nya prisregleringsårets
ingång genom sockerpriset finansiera oljeanskaffning vid den högre prisnivå som
kan komma att föreligga.
5
Karpalunds sockerbruk
Somjag
i det föregående nämnt uppdrog regeringen den 5 oktober 1978 åt
jordbruksnämnden atl vid analys av sockertillverkningens stmkturella och
ekonomiska förhållanden särskilt undersöka förhållandena vid sockerbruket i Karpalund,
eftersom sockerbolaget aktualiserat frågan om nedläggning av bruket.
Jordbruksnämnden
har med anledning härav inhämtat yttranden från Svenska
fabriksarbetareförbundet, Sveriges betodlares centralförening och AMS.
Kristianstads kommun har utgivit en "vitbok" rörande Karpalunds sockerbmk,
vilken bilagts nämndens skrivelse. Jordbruksnämnden har i sin skrivelse
redovisat de olika ståndpunkter som framkommit och framhåller därvid följande.
Prop.
1978/79:208 31
Sockerbolaget
önskar lägga ned Karpalund efter 1979 års kampanj. Bolaget har beräknat de
långsiktiga företagsekonomiska vinsterna av en nedläggning av Karpalund till
15 milj. kr. per år. Bolagets kalkyl har granskals av experter från SPK som med
ulgångspunkt i de förutsättningar som uppställts i bolagets kalkyl inle funnit
anledning till jusleringar. Sockerbolagel har räknat med atl även om Karpalund
läggs ned, kommer nuvarande odling inom brukets upptagningsområde atl i stort
sett finnas kvar. Sockerbolagel har enligt uppgift erbjudit de anställda vid
bruket fortsalt anställning inom Cardokoncernen. Bolaget önskar ett snabbi
besked av statsmakterna i fråga om nedläggningen av bruket i Karpalund.
Svenska
fabriksarbelareförbundet anser atl det inle finns någon grund alt tro att någon
av förbundels medlemmar skulle vara hjälpt av sockerbolagets erbjudande om
arbete vid andra arbetsplatser inom bolagel eller Cardokoncemen. Dagliga
långpendlingar under de villkor som ges av skiftarbete anses skapa sådana
påfrestningar alt den lösningen får betraktas som utesluten. För så gott som
alla innebär en flyttning myckel slora sociala och ekonomiska problem på grund
av bl. a. familjeförhållandena. Förbundet ifrågasätter också sockerbolagets
synpunkt att huvuddelen av Karpalundsbrukets betareal kan tillföras andra bruk.
Detta skulle nämligen förlänga kampanjtiden som redan anses vara mycket långt
utdragen och följden skulle enligt förbundel bli en allvarlig kollision med
storhelgerna vid jul och nyår. Fabriksarbetareförbundet avvisar därför bestämt
en nedläggning av sockerbruket i Karpalund.
Sveriges
betodlares centralförening framhåller bl.a. sockerbetsodlingens stora
betydelse för såväl växtodlingen som animalieproduktionen i bygden. Föreningen
framhåller i sin skrivelse bl. a. atl en nedläggning av bruket i Karpalund inte
fär inskränka rätten all odla sockerbetor i det berörda området, eftersom en
sådan inskränkning allvarligt skulle påverka bl. a. animalieproduktionen. En
nedläggning får enligl föreningen inte heller medföra att det reella betpriset
för odlarna i området sänks. En nedläggning måste därtill åtföljas av
övergångsbestämmelser beträffande om-slällningsersättning, så atl underlaget
för avskrivningar på gjorda investeringar i specialmaskiner och
transportfordon m. m. inte försämras, samt kombineras med åtgärder frårsockerbolagets
sida för att förhindra en kampanjföriängning.
Jordbruksnämnden
framhåller vidare att expertis från AM5 har gjorl en samhällsekonomisk analys
av konsekvenserna av en nedläggning. Härav framgår att nuvärdet av den
samhällsekonomiska vinsten av en nedläggning under de första fyra åren efter
en nedläggning uppgår sammantaget till ca 30 milj. kr. Experterna fiamhåller
att samhällsekonomiska kalkyler av detta slag är förknippade med stora
svårigheter, varför resultatet bör ses enbart som en grov skattning. Del har
inte varit möjligt att beakta de fördelar som de anställda förknippar med att
få ha kvar sina arbeten på hemorten.
Prop.
1978/79:208 32
Nämnden anför vidare att enligt uppgift från sockerbolagel
förlängs kampanjtiden vid övriga bruk i Skåne med åtta dygn (vid 51 500 ha) vid
en nedläggning av bruket i Karpalund. Denna kampanjförlängning bedöms av
bolaget som tekniskt möjlig men den leder lill atl kampanjen oftare än nu
kommer alt behöva sträckas ut över julhelgen.
Enligt nämnden har de överläggande parterna övervägl olika
konsekvenser av en nedläggning av Karpalunds sockerbruk. Jordbruksnämnden
framhåller alt den i första hand har atl bevaka ulvecklingen av livsmedelspriserna,
livsmedelsproduktionen under fredstid och livsmedelsberedskapen. Vad beträffar
livsmedelsproduktionen i fredstid och beredskapen inför tänkbara kriser gör
nämnden den bedömningen att en nedläggning av bruket i Karpalund ur dessa båda
aspekter inle har några påtagligt negativa konsekvenser. För konsumentema torde
en nedläggning av Karpalund, såviu nu kan bedömas, enligl nämnden medföra alt
prishöjningar på socker kan något begränsas.
Enligt jordbruksnämndens mening bör, vid sidan av
ovannämnda omständigheter saml av förelaget redovisade företagsekonomiska
aspekter, frågan om en nedläggning av bruket främst avgöras från
sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska och allmänekonomiska
utgångspunkter. Med hänsyn till alt sysselsättnings- och regionalpolitiska
frågor faller ulanför nämndens verksamhetsområde anser nämnden atl den övergripande
prövningen bör göras av regeringen.
Om en nedläggning sker, avser nämnden bl. a. att la upp
frågan om konsumenternas andel av rationaliseringsvinsten vid överläggningarna
om 1980/81 års sockerpriser. Om driften vid Karpalund fortsätter efter 1979 års
kampanj, anser nämnden och konsumentdelegationen mot bakgrund av det sagda atl
bolagels kosinader härför inte bör belasta sockerprisema.
Nämnden framhåller atl den kostnadskompensation lill
sockerbolaget för regleringsåret 1979/80 som nämnden föreslår inte påverkas av
en nedläggning av Karpalunds bruk eftersom bruket är i drift under 1979 års
kampanj.
6 Livsmedelssubventionernas effekter
Jordbruksnämnden har fortsatt sitt arbete med att
kartlägga och analysera livsmedelssubvenlionemas effekter för staten, konsumentema
och jordbruket. Nämnden har den 14 februari 1979 till regeringen överiämnal en
rapport rörande detta arbete. Av nämndens rapport framgår bl. a. följande.
Under perioden 1968-1972 höjdes den allmänna prisnivån med
i genomsnitt ca 4 % per år. För åren 1972-1978 var motsvarande höjning 9 %.
För jordbruksprisreglerade varor var prisökningen i genomsnitt 5 % per år för
Prop.
1978/79:208 33
åren 1968-1972. Genom subventionerna begränsades
prisstegringen för dessa varor under åren 1972-1976 till 6 % per år, medan
prisökningen för åren 1976- 1978 uppgick till i genomsniu 9 % per år.
De disponibla inkomstema ökade under åren 1972-1976 med
närmare 70 %. På grund av den kraftiga allmänna prisstegringen under dessa år
begränsades den reala inkomstökningen till 18 %. Detla var en bäitre inkomstutveckling
än för åren 1968- 1972 då den blev endast 5 %. För åren 1976-1978 beräknas de
reala disponibla inkomstema ha minskal något.
Genom subvenlionema har konsumtionens värde av de
subventionerade varorna i förhållande till den totala privala konsumtionen
minskal från i genomsniu 8,2 % för åren 1968-1972 till 7,5% åren 1975-1978.
För samtliga subventionerade varor har konsumtionen ökal
under 1970-talet lill följd av dels subvenlionema, dels den allmänna
standardstegringen. Samtidigt konslaterar nämnden att konsumtionen av övriga
livsmedel har ökat eller åtminstone varil relativt stabil under dessa år. Inte
för någon större produkt har konsumtionen uppvisat markant minskning.
Den ökade konsumiionen av livsmedel har också påverkat näringsinta-gel.
Sålunda har under åren 1972-1978 intaget av energi per person ökat med drygt 2 %,
animaliskt protein med 16 %, vegetabiliskt protein med 2 % och fett med 5 %.
Däremot har intaget av kolhydrater minskat med 3%.
I jordbruksnämndens rapport framhålls vidare att
subventionerna har medfört att utvecklingen av konsumentprisindex inte varit så
kraftig som den skulle ha varil i ett läge utan subventioner. För år 1978
skulle konsumentprisindex ha varit ca 1,4 % högre i ett läge utan
subventioner. Motsvarande siffra för livsmedelskomponenten i
konsumentprisindex är ca 5,7 %.
Nämnden redovisar även subventionemas effekl på priset och
på konsumtionen för olika produkter. Nämnden understryker att gjorda beräkningar
resulterar i grova uppskattningar av subventionemas effekter på konsumtionen.
För konsumtionsmjölk har subventioneringen medfört en
sänkning av konsumentpriset med 44 % år 1978 jämfört med ett läge utan
subventioner. Trots den kraftiga subventioneringen beräknas konsumtionen till
följd av subventionerna ha ökat med enbart 11 %, vilket enligt nämnden tyder på
att mjölk är nästan helt okänslig för prisförändringar åtminstone vid de
prisnivåer som studerats. För ost har subvenlionema lett lill en prissänkning
på 11 % år 1977 jämfört med ett läge utan subventioner. Konsumtionseffekten
har emellertid uppgått till endasi 5 %.
För fläsk har subvenlionema medfört en sänkning av priset
med ca 12 % år 1978 jämfört med ett läge utan subventioner. Detta har enligt beräkningama
medfört en konsumtionsökning med något mer än 3 %. För nöt- och kalvkött är
prisändringen något större än för fläsk. Enligt beräkningama tycks dessa
produkter ha en större pris- och inkomstkänslighet än fläsk.
Prop.
1978/79:208 34
Subvenlionema bedöms ha medförl ca 6 % ökning av
konsumtionen av nöt- och kalvkött.
Fjäderfä var inle subventionerat under åren 1973- 1975.
Del reala priset sjönk med ca 9 % under denna period. Jämföri med t. ex. fläsk
var prisutvecklingen ogynnsammare från konsumentsynpunkt. Under år 1976 sjönk
del reala priset på grund av subventioner på Qäderfä med ytterligare ca 3 %.
Till följd av konkurrensen med annat kött har livsmedelssubventionerna i viss
mån motverkat konsumtionsulvecklingen för fjäderfä. I eu läge utan
subventioner beräknas konsumtionen ha varit ca 1 % högre under åren
1974-1978.
Subventionemas effekler på konsumiionen framgår av nedansiående
lablå.
Effekter av subventionerna på konsumtionen Jämfört med ett
läge utan subventioner
(%)
Är
Produkt
1973
1974
1975
1976
1977
1978
K-mjölk
3
8
II
11
II
II
Grädde
0
0
0
-0,5
-0,5
-0,5
Ost
1
3
4
5
5
5
Nöt- och
kal'
/kött
0
5
7
7
6
6
Fläsk
2
4
5
4
3
3
Fjäderfä
0
-1
-1
-1
-1
-1
Brödsäd
-1
-2
-3
-3
-3
-3
Nämnden framhåller vidare alt konsumentemas ekonomi har
påverkats av livsmedelssubventionerna dels genom atl prisema på de
subventionerade varorna inte har ökat i den takt de skulle ha gjort i ett läge
utan subventioner, dels genom atl konsumiionen av subventionerade varor har ökal.
Eftersom konsumiionen beräknas ha ökal till följd av subventionerna har konsumenlemas
utgifter för de studerade produktema inte minskat med lika mycket som
utbetalat subventionsbelopp. Skillnaden mellan det totala subvenlionsbeloppet
och konsumenternas utgiftsminskning har gått lill tidigare led i
marknadskedjan som ersättning för ökad inhemsk försäljning. För år 1978
beräknas konsumentemas minskade utgifter lill 2 568 milj. kr., medan utbetalda
subventioner inkl. mervärdeskatt uppgår lill ca 4 223 milj.
kr.
Jordbruksnämnden framhåller också aU subventionerna har
haft dels en inkomstomfördelande effekl mellan olika inkomstnivåer, dels en in-komstomfördelande
effekl mellan familjer med olika antal bam. För lågin-komsUagare och
barnfamiljer med medelinkomster uppslår positiva nettoeffekter av
subventionerna, medan huvudsakligen höginkomsttagare med och utan barn får
negativa neUoeffekter.
I rapporten framhålls atl den annoriunda konsumlionsutveckling
som skulle ha förelegal i etl läge ulan subventioner troligen skulle ha
påverkal
Prop.
1978/79:208 35
handelsutbytet.
För mejeriprodukter skulle en sänkt konsumtionsnivå ha påverkat produkiionen vid
mejeriema mol ökad produklion av handelsvarorna smör och mjölkpulver. Den
ökade exporlen i ett läge ulan subventioner skulle ha ökal jordbrukels exportkoslnader,
vilka i sin lur skulle ha fåU negativ inverkan på jordbrukamas avräkningspriser.
De lägre avräkningspriser
som skulle ha gällt i ett läge utan subventioner skulle ha gjort produkiionen i
jordbrukarledet mindre lönsam. Effekten skulle ha blivit minskad produktion. 1 eU
läge utan subventioner har bedömts all produkiionen av mjölk skulle ha varil
ca 138 milj. kg eller 4 % lägre under år 1977 och för nöt- och kalvkölt ca I
milj. kg lägre. För fläsk har inle några effekter på produkiionen kunnai
konstateras. En minskning av produkiionen skulle ha medfört ett minskat bidrag till
jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital. Den totala
nettoeffekten för jordbruket av Ökade exportkoslnader och minskad produklion i
ett läge utan subventioner har beräknats leda till en minskning av
jordbrukarnas inkomster av egel arbete och egel kapital som uppgår till ca 200
milj. kr. i genomsnitt per år under åren 1975-1977.
7
Föredragandens överväganden
7.1
Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker
Riksdagen
beslöt som tidigare nämnts våren 1978 om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78: 34, rskr 1977/78:
348). För jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker avsåg beslutet tiden
den 1 juli 1978-den 30 juni 1981 samt för sockerbetor och socker tiden den I
juli 1978-den 30juni 1979.
Enligt
riksdagsbeslutet skall justeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter
för jordbruksprodukter, utom sockerbetor och socker, göras dels halvårsvis den
1 juli och den I januari på grundval av utvecklingen av kostnadema inom
jordbruket och viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för att
nå följsamhel för jordbrukamas inkomster till inkomstutvecklingen för andra
befolkningsgrupper.
Som
jag redovisat i del föregående har regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande
fastställt införselavgifter m. m. for tiden fr. o. m. den I juli 1978 och tiden
fr. o. m. den 1 januari 1979 efter förslag av statens jordbruksnämnd. Fr. o. m.
den I juli 1978 tillfördes jordbruket och viss livsmedelsindustri 373 milj. kr.
räknat per hell år. Kostnadema för ett utbyggt socialförsäkringsskydd m. m.,
53 milj. kr., täcktes med budgetmedel. Av resterande belopp, 320 milj. kr.,
togs 253 milj. kr. ut i form av pris- och avgiftshöjningar. Prishöjningen på
konsumtionsmjölk subventionerades med 67 milj. kr. 1 detta belopp ingick även
kostnaderna för införandet av ett enhetligt partipris på mjölk i hela landet.
Prop. 1978/79:208 36
Det
belopp som utgick lill jordbruket och viss förädlingsindustri fr. o. m. den I
januari 1979 utgjorde 258 milj. kr. per hell år. Kostnadema för utbyggt
socialförsäkringsskydd, 30 milj. kr., täcktes med budgetmedel. Återstoden logs
ul i form av pris- och avgiftshöjningar.
Jag
har i det föregående även redovisat de mittpriser, prisgränser och normalinförselavgifier
som gäller fr.o.m. den 1 januari 1979 samt de fr.o.m. samma tidpunkl utgående livsmedelssubvenlionerna.
Jag återkommer senare lill beräkningen av kostnaderna för livsmedelssubvenlio-nema
vid behandlingen av anslagel Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Jag
övergår nu lill att behandla vissa förslag av statens jordbruksnämnd rörandeprisregleringen
för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1979-den
30 juni 1980.
Jordbruksnämnden
har i uppdrag atl se över vissa delar av prisregle-ringssyslemel, bl.a.
prisgränser och mittpriser. 1 prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbmksprodukter,
m. m. anmäldes att nämnden har för avsikt alt inkomma med förslag till ändring
av nuvarande prisgränssystem m. m. Jag har i det föregående redovisat nämndens
förslag till elt modijlerat prisgränssystem för kött och fläsk. För riksdagens
information vill jag nämna att regeringen bemyndigat jordbmksnämnden att fr. o.
m. den 1 april 1979 försöksvis pröva det föreslagna prisgränssystemel. Jordbruket
har hittills tillerkänts särskild ersättning för prisstoppets verkningar till
följd av världsmarknadsprisernas utveckling på vissa kött- och mejerivaror.
Det arbete som nu bedrivs för att minska avståndet mellan prisgränserna kan
komma alt påverka grunderna för denna ersättning. Jordbruksnämnden bör därför
även undersöka de tekniska och prismässiga konsekvenserna av ett eventuellt
borttagande av prisstoppsersättningen. Jag har för avsikt alt senare föreslå
regeringen att ge nämnden ett sådant uppdrag.
1
enlighel med riksdagens beslut (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103
och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall en styrning av animalieproduktionens
utbyggnad ske genom ett syslem med differentierade avgifter inom fläsk- och
äggproduktionen när prislryckande överskott föreligger. Regeringen har
uppdragit åt jordbmksnämnden att fastställa de differentierade avgifterna.
Jordbmksnämnden
har som tidigare nämnts fr. o. m. den 1 januari 1979 infört ett system med
differentierade avgifter inom äggproduktionen. Vad gäller differentierade produktionsavgifier
på fläsk anmäler nämnden all det i samband med utarbetandet av ett sådant
system visat sig all de administrativa svårigheterna har varit större än vad
man kunnat förutse. Nämnden arbelar vidare för atl finna en tekniskt godtagbar
lösning och avser att senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.
Med
anledning härav vill jag erinra om att i prop. 1977/78:154 om reglering av
priserna på jordbmksprodukter, m.m. har redovisats en skiss lill elt
avgiftssystem för styrning av animalieproduktionens utbyggnad som
Prop. 1978/79:208 37
jordbmksnämnden utarbetat. 1 propositionen godtogs denna
skiss och vidare framhölls all nämnden borde bedriva arbelel så alt avgift om
möjligt kunde börja tas ut den 1 januari 1979. Riksdagen lämnade förslaget utan
erinran. Som jag nyss nämnl har jordbruksnämnden fr. o. m. den I januari 1979 börjai
la ul differentierade avgifter inom äggproduktionen. Jag anser att del är
angeläget atl arbetet med att la fram etl effektivt fungerande system med
differentierade avgifter inom fläskproduklionen bedrivs skyndsamt så all ell sådani
syslem kan börja tillämpas vid pristryckande överskott. Jag utgår från att
systemet kan uiformas på ell från både producent-och konsumentsynpunkt tillfredsställande
säll.
Jordbmksnämnden föreslår alt vissa potatisprodukier
överförs till jord-bmksprisregleringen fr.o.m. den I juli 1979 och all tullen
för dessa produkter avskaffas.
Nämndens förslag innebär att sådan torkad, dehydratiserad
eller evaporerad potatis, hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad,
men ej vidare beredd, som är hänförlig till tulltaxenr 07.04, överförs till
jordbruksprisregleringen så att möjlighet skapas att vid import tillämpa införselavgifl
i likhet med vad som gäller i fråga om potatisprodukier (mjöl, gryn och
flingor) hänföriiga till nr 11.05. Avgift föreslås dock inte las ut vid imporl
från EFTA-länderna med hänsyn till existerande svenska åtaganden mot EFTA. Nu
gällande tull på potatis hänförlig till tulltaxenr 07.04, om 25 kr. per 100 kg,
föreslås samtidigt borttagen. Förslagel motiveras med att importen av ej jordbruksreglerade
potatisprodukter under nr 07.04 (stat. nr 07.04.009) bedömts störande för den
med dessa produkter konkurrerande svenska produktionen av potatisflingor
hänförliga till nr 11.05 (stal. nr 11.05.000). Importen av produkter enligt
detta nummer är tullfri men belagd med införselavgift (fr. o. m. den 1 juli
1978 293 kr. per 100 kg för mjöl och gryn samt 341 kr. per 100 kg för flingor).
Remissinstansema godtar jordbruksnämndens förslag. Även
jag biträder detta. Ell förslag till lag om ändring i lagen (1977:975) med
tulltaxa har upprättats i samråd med chefen för handelsdepartementet. Förslaget
innebär att tulltaxenr 07.04 delas upp på tre underpositioner, varvid potatis
hänförs till position A. med tullfrihet. Vid utformningen av förslaget har även
beaktats den ändring i förevarande tulltaxenummer som har föreslagils av
regeringen i prop. 1978/79:136 om trädgårdsnäringen. Vid riksdagens prövning
bör beakias att del behövs en lagteknisk samordning mellan förevarande
lagförslag och del lagförslag som lagts fram i prop. 1978/79:136. Vidare har
inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen
(1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område. Förslaget innebär att
potatis hänföriig till tulltaxenr 0704 införs i förteckningen över de varor
som avses i 2 § lagen. Härigenom skapas möjlighet atl vid import ta ul
införselavgift för dessa produkter.
För riksdagens information har jag i det föregående
redovisat jordbruksnämndens synpunkler beträffande sädana konkurrensfrågor som
samman-
Prop. 1978/79:208 38
hänger
med jordbruksprisregleringen. Dessa synpunkler föranleder ingen erinran från
min sida.
7.2
Införselavgiftsmedel m. m.
Användningen
av införselavgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1977/78 framgår av den
föregående redogörelsen, liksom också beräkningen och den preliminära
dispositionen av införselavgiftsmedel m. m. som inflyter under regleringsåret
1978/79. Jag har inte någon erinran mot vad som redovisats i delta sammanhang.
Jordbruksnämnden
beräknar att det under regleringsåret 1979180 inflyter 480 milj. kr. i form av
införselavgiftsmedel, varav 155 milj. kr. för fodermedel.
Jordbruksnämnden
föreslår alt fördelningsplanen för regleringsårel 1979/80 bör omfatta 267,2
milj. kr. jämle inflytande fodermedelsavgifter som beräknas lill 155 milj. kr. eller
totall 422,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.
Med
hänsyn lill ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden
inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppel.
Nämnden bör återkomma med fullständigt förslag till preliminär fördelning i
samband med förslaget till justering av införselavgifler m. m. fr. o. m. den I
juli 1979. Nämnden bör liksom lidigare, efter hörande av Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka fördelningen av
delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och även beslula om del
belopp som kan komma alt slå till nämndens förfogande.
Jag
har inget alt erinra mot atl Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifler
för viss ulbyleshandel med brödsäd. Vidare bör som hittills Sveriges oljeväxtintressenler
tillföras de avgiftsmedel som inflyter till följd av de höjningar av avgifter
för feltvaror som har ägt rum fr. o. m. den I juli 1974 eller som kan komma att
ske.
Medelsbehovet
under regle ringsåret 1979/80 för de ändamål utanför fördelningsplanen som jag
anger i del följande bör i första hand täckas av införselavgiflsmedel.
De
införselavgifter som inflyter lill följd av s. k. utbyteshandel med kött och
fläsk har av nämnden beräknals komma att uppgå till 68 milj. kr. Av detta
belopp skall 18 milj. kr., som avser ulbyleshandel med öststatema, föras över lill
Svensk köUhandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med andra
länder, skall föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de regler som
gäller för regleringsåret 1978/79 och som jag har redovisal i det föregående.
Kostnaderna
för pristillägg för får- och lammkött av 530 öre per kg bestrids under regleringsårel
1978/79 med 12 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område och med 14,5 milj. kr. av införselav-
Prop.
1978/79:208 39
giftsmedel
ulanför fördelningsplanen. Jordbruksnämnden beräknar kostnaden för pristillägget
till oförändrat 26,5 milj. kr. under regleringsårel 1979/80. Jag föreslår att
pristillägget på får- och lammkött bekostas med 11 milj. kr. från anslagel Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område och all resterande belopp, 15,5 milj. kr.,
bekostas med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jag återkommer i
det följande med den närmare motiveringen till detla förslag. Härutöver kan
nämnas alt regeringen har bemyndigat nämnden atl under regleringsåret 1978/79,
inom ramen för de medel som jordbruket erhåller som ersättning för prisstoppet
på kött av andra djurslag, utbetala ett extra pristillägg av 11,5 milj. kr.
Till
Svensk malpolatiskoniroll (SMAK) har för regleringsårel 1978/79 bidrag lämnats
med 965 000 kr. för upplysningsverksamhet på maipoiaiisområdet. För regleringsårel
1979/80 föreslås en höjning av beloppet till högst 1015000 kr. Ersättningen till
SMAK för kontrollkostnader i samband med kvalitetsmärkning av malpotalis
föreslås höjd från 4 175 000 kr. lill högst 4410000 kr. för regleringsårel
1979/80. Jag har inget att invända mot dessa förslag.
Till
Sveriges ulsädesförening har för regleringsårel 1978/79 lämnats bidrag med I
995 000 kr. för finansieringen av föreningens polatisförädlingsverksamhei. Dä
denna verksamhei fr. o. m. år 1980 skall finansieras på annal sätl föreslår
nämnden att föreningen lillförs 1 070000 kr. för verksamhelen under andra
halvåret 1979.
Jag
vill med anledning härav anföra följande. Regeringen har i prop. 1978/79:130 om
vissa åtgärder på växtförädlingsområdet m. m. lagt fram förslag rörande bl. a.
del fortsatta statliga stödet till växtförädlingen. Förslagel innebär all en
särskild växlförädlingsnämnd inrättas. För nämndens bidragsgivning föreslås atl
etl särskilt anslag anvisas. Statens nuvarande bidrag lill växtförädlingen,
alliså även den del som läcks av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen, sammanförs under det nya anslagel Bidrag till
växtförädling. Det bidrag som lämnats till Sveriges utsädesförening av
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen kan därmed upphöra fr. o. m.
den 1 januari 1980. Jag biträder därför nämndens förslag. De
införselavgiftsmedel som härigenom frigörs bör användas för pristillägg på får-
och lammkött. Jag återkommer till denna fråga under punkl 9 Anslagsfrågor för
budgetåret 1979/80.
Jordbruksnämnden
föreslår atl bidragel till Sveriges potatisodlares riksförbund for effektivisering
av matpotalisodlingen höjs från I 950000 kr. till 2050000 kr. för regleringsåret
1979/80. Jag har inget att erinra mot detta.
Vidare
föreslås atl nämnden under regleringsårel 1979/80 får disponera oförändrai
högst 4 milj. kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring ull pätsdjursuppfödare
av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänföriig
till införselavgiftema på fodermedel. Jag biträder även detta förslag.
Stiftelsen
för ackordhästorganisationens bevarande bör tillföras oförändrat 475 000 kr.
under regleringsåret 1979/80.
Prop.
1978/79:208 40
Bidraget för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör ulgå med 300000 kr. under
regleringsårel 1979/80.
Liksom under innevarande regleringsår bör hela kostnaden
av 4 milj. kr. för stöd till odlingen av vallväxtfrö ulgå av medel ulanför
fördelningsplanen under regleringsåret 1979/80.
Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har
under regleringsåret 1978/79 förts 600000 kr., varav hälften inom och hälften
utom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår atl molsvarande belopp skall
ulgå under regleringsåret 1979/80. Jag har inget all invända mot detla under
förutsättning att halva beloppet anslås inom fördelningsplanen.
Koslnaderna för restitution av införselavgifler för styckningsdetaljer
av kött och fläsk saml för ost beräknas av nämnden till 7 milj. kr. för regleringsårel
1979/80. Jag biträder även detta förslag.
Det förslag lill fördelning av införselavgifler ulom och
inom fördelningsplanen som jag nu har lagt fram medför etl beräknat underskoll
i regleringsekonomin av 300000 kr.
Med hänsyn till ovissheten om den fakliska avgifisuppbörden
föreslår jordbruksnämnden att den rörliga krediten på 120 milj. kr. får slå
kvar även under regleringsårel 1979/80 och att den får användas för ändaMål
inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslagel.
Det bör ankomma på regeringen alt närmare föreskriva hur krediten får
utnyttjas.
Regeringen har med stöd av lagen (1967: 340) om
prisreglering på jordbrukets område bemyndigat jordbruksnämnden atl under
regleringsåret 1978/79 föreskriva all ulförselavgift skall eriäggas för bl.a.
fläsk. Sådan avgifi har också uttagits. Jag förordar nu atl regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande all få använda de medel som influtit eller kommer att
inflyta vid upptagande av ulförselavgift till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område.
7.3 Sockerregleringen
Jordbruksnämndens förslag till prisreglering på
sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1979 har utformats med
utgångspunkt i riksdagens beslut i anledning av proposition om nya riktlinjer
för jordbrukspolitiken, m. m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr
1977/78:103). Förslagel innebär atl nämnden och konsumentdelegationen med betodlama
överenskommit om en treårig prisregleringsperiod omfattande liden den I juli 1979-den
30 juni 1982. Areal och betpris skall dock fastställas för varje regleringsår
efter överiäggningar. Vad gäller ersättningen till Svenska sockerfabriks AB
avser förslaget endast regleringsåret 1979/80. Jordbruksnämndens förslag till sockertcglering
för perioden den I juli 1979-den 30 juni 1980 har till alla delar biträtts av
konsumentdelegationen. Sveriges
Prop. 1978/79:208 41
betodlares
centralförening har accepterat förslaget i de delar del rör belod-lamas
villkor. Sockerbolaget har godtagit förslaget om arealen för år 1979. Bolaget
har däremoi inle accepterat förslaget vad gäller ersäUningen till bolaget.
Jordbruksnämnden
föreslår alt sockerbetsarealen för 1979 års odling fär uppgå lill 51 500 ha. Erforderiiga
kvoteringar bör enligl nämnden inle fä drabba de områden som normalt levererar
betor till bruken på Öland och Golland. Nämnden föreslår vidare all
arealbidraget för 1979 års areal bör ulgå oförändrai med 400 kr. per kontraklerad
ha lill odlama inom Mörbylångabrukets upptagningsområde, medan bidragel till odlama
på Gotland bör höjas lill 500 kr. per ha. I de fall arealen vid kontroll
befinns vara mindre än den kontrakterade föreslås bidraget ulgå efter den
uppmätta arealen.
Kostnadskompensationen
till betodlarna har enligt förslaget beräknats till ca 22,6 milj. kr. för
regleringsåret 1979/80. Med hänsyn till den relativt sell höga lönsamheten i
sockerbetsodlingen har betodlama accepterat att inget särskilt inkomsttillägg
skall utgå för 1979 års skörd. Grundpriset för 1979 års belskörd bör därför
enligt förslaget höjas med 0,98 kr. till 17,90 kr. per 100 kg betor med en
sockerhall av 16%.
Jag
biträder nämndens förslag lill sockerbetsareal, arealbidrag och kostnadskompensation
till betodlarna.
Vad
gäller koslnadskompensalionen lill sockerbolaget har som jag tidigare nämnl förslagel
inte biträtts av bolaget. Bolagel har i särskild skrivelse till regeringen
närmare motiverat detta och anhåller att sådana anstalter träffas som ger
erforderliga ekonomiska ramar för att den svenska sockerindustrin skall kunna
bedrivas under rimliga förutsättningar. Jordbruksnämnden föreslår all bolaget tillerkänns
20 milj. kr. som kompensation för inträffade kostnadsökningar inom
strösockertillverkningen och förpackning av strösocker. Förslaget innebär sålunda
att specialsocker- och fodertillverkningen lämnas ulanför sockerregleringen
men nämnden förbehåller sig rätten atl inför kommande regleringsperiod beakta
utfallet av fodertillverkningen. Vid bestämningen av ersättningsbeloppet har
delade meningar förelegal främst i fråga om hur produktivitetsutvecklingen,
lönekostnadsökningen och avskrivningskostnadema skall beaktas.
Jordbruksnämndens
förslag innebär vidare att sockerbolagel tillerkänns en kompensation för
merkostnader vid ö-bruken med totalt 13,2 milj. kr.
Den
loiala ersättningen, 20 milj. kr., till sockerbolaget innebär enligt nämnden en
höjning av strösockerpriset med 6,81 kr. per 100 kg. Tillsammans medför de
föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets andel av partipriset på
socker att strösockerpriset stiger med sammanlagt 14,51 kr. per 100 kg lill
265,55 kr. per 100 kg. Nämnden begär aU få genomföra prishöjningama på sådani
sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Nämnden föreslår vidare
att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs
procentuellt lika mycket som inom EG. Nämnden framhåller även att vid
väsentliga förändringar i priset på eldningsolja får överläggningar påkallas.
Prop. 1978/79:208 42
Gränsskyddet
föreslås liksom hiltills utgöras av införselavgifter som las ut på såväl
råsocker som på färdigt socker och sockerprodukter. Införselavgiften för
sirap, sockeriösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgifien
för färdigt socker, varvid hänsyn bör tas till produktens sockerinnehåll, öm
världsmarknadspriset på färdigt socker är högre än det inhemska priset föreslås
att nämnden i likhel med nu gällande regler får ta ut en försäljningsavgifi på
allt socker som säljs inom landet. De därigenom influtna medlen bör användas
för all i sådana lägen subventionera import av socker.
Sockerregleringsfondens
intäkter utgörs av införselavgifler altemativt försäljningsavgifter. Från
fonden föreslås liksom hittills få bestridas kostnadema fördels fraktrabaltering
med 1,2 milj. kr., dels fältmätning i erforderlig utsträckning av den svenska sockerbetsarealen.
Från fonden föreslås dessulom kostnadema för arealbidragen finansieras till en
beräknad kostnad av 3,5-4 milj. kr. samt en viss del, 4,3 milj. kr., av
ersättningen till sockerbolagel för merkostnaden vid ö-bruken. Jordbruksnämnden
föreslår att den rörliga kredit som nämnden äger disponera hos riksgäldskontorel
även får anlitas för ifrågavarande ändamål, om sockcrteglerings-fondens
intäkter blir otillräckliga.
Jag
biträder jordbruksnämndens förslag lill ersättning till sockerbolaget under
regleringsåret 1979/80. Jag har i det föregående föreslagit alt den rörliga
kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande för bl. a. ändamål
inom sockerregleringen under regleringsårel 1978/79 bör få användas för samma
ändamål även under regleringsåret 1979/80. Jag vill framhålla alt det är
önskvärt atl man liksom för jordbruket i övrigt lyckas uppnå fleråriga
överenskommelser även på sockerområdel. Förutsättningen för en flerårsuppgörelse
är emellerlid så vitl jag kan finna all de överläggande parterna kan lösa de
frågor i vilka delade meningar förelegal vid nu avslutade förhandlingar. Den
av sockerbolagel framförda frågan om höjda oljepriser synes enligt min mening
kunna aktualiseras vid de överläggningar jordbruksnämnden erinrat om.
Jag
har i det föregående redogjort för sockerbolagels planer atl lägga ned
sockerbruket i Karpalund efter 1979 års kampanj. Jag vill i denna fråga anföra
följande.
Regeringen
har efter överläggningar med sockerbolagel och betodlarna träffat en
överenskommelse som gör det möjligt att fortsätta med sockertillverkning vid
bruket även under 1980 och 1981 års kampanjer. Överenskommelsen har träffats
med förbehåll för riksdagens godkännande.
Parterna
är överens om att de lekniska och ekonomiska möjligheterna att tillverka elanol
ur sockerbetor inle är tillräckligt utredda. Del kan vara möjligl att i
framliden producera elanol ur sockerbetor. Staten bör genom bl.a. Svensk
metanolutveckling AB utreda de tekniska och ekonomiska förutsättningama för en
produktion av elanol ur sockerbetor och andra produkier. UtredningeN skall
bedrivas så att utvärderingen kan vara klar
Prop. 1978/79: 208 43
under år 1980. Först efter det all denna utvärdering är
klar kan slällning tas till frågan om fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund
efter 1981 ärs kampanj.
Sockerbolaget har beräknat de långsikliga
förelagsekonomiska vinsterna av en nedläggning av sockerbruket i Karpalund
till 15 milj. kr. per år. Partema har kommit överens om atl med lika stora
delar bidra till alt läcka viss del av merkostnaderna för en fortsall drift av
bruket. Överenskommelsen innebär atl bidrag lämnas under år 1980 med 10 milj.
kr. och under år 1981 med 11 milj. kr. Var och en av de tre partema bidrar
alltså med en Iredjedel av dessa belopp.
Slatens andel som för regleringsårel 1980/81 uppgår till
ca 3,3 milj. kr. och för regleringsåret 1981/82 lill ca 3,7 milj. kr. börenligi
min mening bestridas från sockerregleringsfonden. Jag förordar sålunda alt
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande all godkänna den överenskommelse
vars huvudsakliga innehåll jag nu har redogjort för.
8 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen dels all antaga förslagen lill
1.
lag om ändring
i lagen (1977:975) med tulltaxa,
2.
lag om ändring
i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukels område,
dels alt
3.
godkänna vad
jag har förordat om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och
socker för tiden den 1 juli 1979- den 30 juni 1980,
4.
godkänna vad
jag har förordal om grunderna för regleringen av priser m. m. på sockerbetor
för tiden den I juli 1979-den 30 juni 1982,
5.
godkänna vad
jag har förordal om regleringen av sockernäringen för tiden den Ijuli 1979-den
30 juni 1980,
6.
godkänna vad
jag har förordal i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsårel
1979/80 eller har influtit under lidigare regleringsår,
7.
medge all den röriiga
kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds
förfogande i riksgäldskontorel för ändamål utanför fördelningsplanen för
införselavgiftsmedel fär under regleringsårel 1979/80 användas av regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom
jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,
8.
bemyndiga
regeringen all i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat träffa
avtal med Svenska sockerfabriks AB och Sveriges
opaginerad Kontrollera mot PDF
betodlares
cenlralförening angående fortsalt verksamhei vid sockerbruket i Karpalund.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.
1
fråga om anslagsberäkningar för budgetåret 1979/80 återkommer jag i nästa
punkt.
9
Anslagsfrågor för budgetåret 1979/80
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN C. Jordbruksprisreglering
C 3. Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område
1977/78 Utgift 1978/79
Anslag 1979/80 Förslag
3 512 043 682 3 666000000
3 837000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget
bestrids koslnaderna för livsmedelssubventioneringen samt pris-sloppsersätlningen
till jordbruket. Vidare utgår medel till låginkomstsals-ningen, avbylarverksamhelen
och andra sociala satsningar inom jordbruket saml medel som ersättning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslagel bestrids även koslnaderna
för prisuljämningen.
1978/79
Beräknad ändring 1979/80
Stalensjord-bruksnämnd
Föredraganden
Anslag
Prisuljämning
180000000
-1- 10000000
+ 10000000
Ersättning till följd av livsmedelssubventioner,
prisslopp
m. m.
3 200000000
-F 100000000
-1- 80000000
Låginkomstsalsning m. m. inom jordbruket
217000000
-(-83000000
-1- 83 000000
Ersättning för införsel-avgiftsmedel utanför
fördelningsplanen
67000000
- 1000000
Särskilda
undersökningar
670000
-t- 109000
-
Summa (avrundad)
3666000000
-1-192000000
-H71000000
Prop. 1978/79:208 45
Statens jordbruksnämnd
Från poslen Prisutjämning bestrids kostnadema för råvaruprisuljäm-ning
lill livsmedelsindustrin. Från poslen utgår också kompensation för den
kostnadsfördyring som tullskyddet på vissa feltvaror medför för livsmedelsindustrin
och den lekniska industrin. För budgetåret 1979/80 beräknar nämnden kostnadema
till sammanlagl 190 milj. kr.
Från poslen Ersättning till följd av
livsmedelssubventioner, prisstopp m.m. bestrids koslnaderna för ersättning lill
jordbruket dels till följd av uteblivna införsel- och förmalningsavgiftshöjningar
samt föreskrivna avgiftssänkningar på grund av livsmedelssubventionering och
prisstopp, dels ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade
prishöjningar på varor, vilkas priser annars skulle ha höjts lill följd av
stigande internationella priser. För budgetåret 1978/79 har anslagsposten
upptagits lill 3 200 milj. kr. Denna beräkning avser lill siörre delen
subventionerna på mejeri- och köttvaror.
Jordbruksnämnden beräknar - om prisstoppet kommer att
gälla oförändrat samt om nuvarande subventioner och konsumtionsmönster består
- ersättningsbeloppen för mejeri- och köttvaror till ca 3 100 milj. kr. för
budgetåret 1979/80. I beloppel inräknas kosinader för regional uijämning av panipriset
på konsumtionsmjölk. Beloppel inrymmer också koslnaderna för broilerslödel med
högst 20 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för den ålagda reduktionen av förmalningsavgifterna,
som kan beräknas uppgå lill ca 125 milj. kr.
Ersättningen lill jordbruket lill följd av genom
prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha
höjts på grund av stigande internationella priser, beräknas till 74 milj. kr.
Sammanlagt beräknar jordbruksnämnden medelsålgången under
anslagsposten till 3 300 milj. kr. för budgetåret 1979/80.
Låginkomstsalsning m.m. inom jordbruket. För budgetåret
1978/79 är upplaget en post på 217 milj. kr. Regeringen har under budgetåret
anvisat ytteriigare 68 milj. kr. 175 milj. kr. skall användas för att bestrida kostnadema
för leveranstillägg lill mjölkproducenter, slöd lill smågrisproduklio-nen och avbylarverksamhelen
inom jordbruket. Vidare skall 5 milj. kr. användas för företagshälsovård inom
jordbruket och 105 milj. kr. för uppbyggnad av etl socialförsäkringsskydd för lantbrukama.
Leveranslillägget för mjölk beräknas dra en kostnad av 115
milj. kr. Stödet lill smågrisproduktionen uppskattas till 20 milj. kr. och för
avbylarverksamhelen beräknas etl belopp av 40 milj. kr. Liksom hittills bör
besparingar resp. överskridanden av leveranslillägget för mjölk eller slödet
till smågrisproduktionen tillföras resp. avgå från beloppet för avbylarverksamhelen.
Jordbruksnämnden föreslår all 300 milj. kr. anslås för
budgetåret 1979/80.
Ersättning för införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen. Jord-
Prop.
1978/79:208 46
bruksnämnden beräknar anslagsposten för budgetåret 1979/80
lill 67 milj. kr. fördelat med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av
partipriset på konsumtionsmjölk och med 12 milj. kr. på kosinader för
pristillägg på fär-och lammkött.
Särskilda undersökningar. Anslagsposten, som lidigare
benämnts Diverse kosinader, bör användas för vissa undersökningar på
jordbrukets och fiskets områden.
Föredraganden
Från poslen Ersättning till följd av livsmedelssubvenlioner,
prisslopp m. m. bestrids kostnaderna för prisstödet till broilernäringen på 20
milj. kr. Prisstödet infördes för att näringen under en övergångsperiod skulle
få möjlighet all anpassa sin produklion lill det inhemska avsätlningsutrym-mel.
Slödet har vid utgången av innevarande budgetår utgått i tre år. För budgetåret
1979/80 har särskilda medel inle beräknats för detla ändamål. Om elt fortsatt slöd
lill broilemäringen anses behövligt efter den I juli 1979 får en viss omfördelning
av livsmedelssubventionerna övervägas.
Jag har lidigare vid min behandling av disposition av
införselavgiftsmedel ulanför fördelningsplanen beräknat en höjning av beloppet
för pristill-lägg på får- och lammkött med I milj. kr. Posten Ersättning för
införselavgiftsmedel ulanför fördelningsplanen kan därmed minskas med detta belopp.
Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag lidigare
har anfört beräknar jag anslaget till 3 837 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt lill Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgelårel 1979/80 anvisa eU förslagsanslag av 3 837 000000 kr.
10 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposiiion föreslå riksdagen all antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (29)
29 kopplingar i 16 dokument.
- Bet. 1985/86:JoU24 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. (prop. 1985/86:100 bilaga 11 delvis, samt prop. 1985/86:166) s. 24 i texten
- Prop. 1985/86:166 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. i texten
- Prop. 1981/82:209 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 27 i texten
- Bet. 1981/82:JoU4 om etableringskontroll som metod för styrning av animalieproduktionens utbyggnad s. 2 i texten
- Prop. 1980/81:190 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m. s. 20 · s. 21 · s. 22 · s. 69 om s. 20 i texten