Sök i Ratio Lex

med förslag till organisation av verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv

25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:134, med förslag till organisation av verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 Regeringens proposition

1979/80:134

med
förslag till organisation av verksamheten vid Musikaliska akademiens
bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv;

beslulad
den 20 mars 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
proposilionen föreslås all verksamhelen vid Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseel
och Svenskl musikhistoriskt arkiv den 1 juli 1981 organiseras som en statlig
myndighet under en gemensam styrelse.

1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 134

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-03-20

Närvarande: slalsministem Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om organisation av verksamheten vid
Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt
arkiv.

1 Inledning

Genom beslul den 5 april 1979 tillkallades en
kommitté" (U 1979:39) med uppdrag att utreda frågan om hur Musikaliska
akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv
bör organiseras. Kommittén avlämnade i december 1979 betänkandet (Ds U
1979:17) Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseel och Svenskt musikhistoriskt
arkiv förslag till organisation och huvudmannaskap.

Kommittén föreslår att de tre institutionema inordnas i en
ny statlig myndighet. Styrelsen för den nya myndigheten bör ha ett övergripande
ansvar för verksamhelen motsvarande vad som gäller för andra liknande myndigheler
på kuliurområdet. uppgiften som chef för myndigheten bör knytas lill styrelsens
ordförande.

I fråga om nuvarande förhållanden och den närmare
innebörden av kommitténs förslag får jag hänvisa till en sammanfattning av
betänkandet, vilken bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV), kungl.
biblioteket, statens kulturråd, universitetet i Lund, humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådel, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.
Musikaliska akademien. Stiftelsen Musikhistoriska museet. Svenskt

' Departementsrådet Gunnar Svensson,
organisationsdirektören Olov Höglund, studierektor Jan Persson (1. o. m. den 31
augusti 1979), kanslichefen Carl-Erik Vir-debrant samt departementssekreteraren
Ulf Öhman (fr. o. m. den 1 september 1979).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 3

musikhistoriskt
arkiv. Stiftelsen Nordiska museet, Sveriges orkesterfbre-ningars riksförbund (SOR),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) saml
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR).

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende
som bilaga 2, till vilken jag ber att få hänvisa.

Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2
Föredragandens överväganden

Musikaliska
akademien har sedan sluiet av 1700-talet intagit en central position inom svenskl
musikliv. Under senare lid har delar av de statliga myndighets- och
ansvarsfunktioner som akademin tidigare haft flyttats över på andra
samhällsorgan. Detta gäller främst tillsynsansvaret för landets
orkesterverksamhet och den högre musikutbildningen. Frågan om att även avlasta
akademin ansvaret för dess omfattande biblioteksverksamhet har diskuterats i
olika sammanhang. Musikhistoriska museets verksamhet bedrivs i form av en
stiftelse med en nära anknytning till Musikaliska akademien. Såväl
administrativt som i fråga om verksamheten finns också ett nära samband mellan
akademin och Svenskt musikhistoriskt arkiv, som bedriver dokumentations- och
informationsverksamhet på musikområdet.

De
tre institutionerna utgör tillsammans en betydelsefull tillgång i det svenska
musiklivet. Den fortsatta utvecklingen av verksamheten är därmed också ett
viktigt allmänt intresse. Således är såväl biblioteks- och museiverksamheten
som den vid Svenskt musikhistoriskt arkiv bedrivna dokumentationsverksamheten
av stor belydelse för forskningen och den högre undervisningen. Samtidigt är
verksamheten av betydelse ur allmänt kulturpolitisk synpunkt, I detla
sammanhang finns det anledning att erinra om bibliotekets utlåning av
orkesterverk till landets orkesterforeningar, bibliotekets och museets insatser
för tidstrogen presentation av musik saml den utåtriktade utställnings- och
informationsverksamheten.

Organisationsfrågorna
för Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museel och Svenskt musikhistoriskt
arkiv har diskuterats under lång tid. I en särskild skrivelse till regeringen
från Musikaliska akademien i juni 1978 föreslogs att de tre institutionema
skulle sammanföras till en ny statlig administrativ enhet. Härigenom skulle
akademin kunna avlastas uppgifter av myndighetskaraktär och mera fristående
kunna fullfölja sin allmänl musikfrämjande verksamhet. Med anledning av bl.a,
denna skrivelse har en särskild kommitté närmare utrett de allmänna fömtsättningarna
för en gemensam organisation för de tre berörda institutionema.

Kommittén har föreslagit att Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska
museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv skall föras samman 11 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr
134

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 4

till
en gemensam statlig myndighet, Förslagel har genomgående tillstyrkts av remissinstansema,
däribland Musikaliska akademien och statens kulturråd,

Efler
den behandling som organisationsfrågorna nu fåll är det tydligt atl väsentliga
fördelar står att vinna genom en samordning av de tre berörda institutionerna.
Härigenom får man bättre möjligheter såväl att utveckla samarbete i frågor av
gemensamt intresse som alt rationalisera verksamheten, främsl på det
administrativa området. Som framhållits av kommiuén bedrivs bl.a. utbildnings-
och kulturverksamhet i många fall i myndighetsform. Tillämpning av de regler beiräffande
organisation, personal, ekonomi m. m. som gäller för myndigheler har i andra
sammanhang visat sig vara väl förenlig med de krav på frihet och
självständighet som krävs för kulturinslilutionemas verksamhet.

Jag
förordar för egen del att en ny statlig myndighet tar över verksamheten vid
Musikaliska akademiens bibliotek. Stiftelsen Musikhistoriska museel och
Svenskt musikhistoriskt arkiv. Myndigheten bör, under fömtsättning atl
erforderliga avtal kan träffas rörande institutionemas samlingar m. m,,
inrättas den 1 juli 1981. Jag avser att senare återkomma till regeringen i
olika frågor som rör den nya myndighetens organisation m.m. 1 del följande vill
jag allmänt beröra de huvudsakliga utgångspunkterna för del fortsalla
förberedelsearbetet.

Kommittén
har utgått från att de i den blivande myndigheten ingående institutionema utåt
i hög grad kommer att framträda under sina egna namn. Musikhistoriska museet
använder numera benämningen Musikmuseel. Något förslag om särskild gemensam
benämning på den nya myndighelen har inte framlagts. Jag utgår ifrån att
namnfrågan kommer att behandlas ytterligare i det fortsatta
förberedelsearbetet.

Kommitténs
förslag till simktur för den nya myndigheten gäller främst ledningen av
verksamheten samt utformningen av det adminsirativa arbelet. Däremot berörs
inte de ingående institutionemas organisation i någon större utsträckning. Den
biblioteks-, musei-, arkiv- och dokumentationsverksamhet som bedrivs i resp.
institution förutsätts i inledningsskedet efler upprättandet av den nya
myndigheten fortsätta i stort setl i oförändrad form. Statskontoret och
riksbibliotekarien har påpekat att gränsdragningen mellan de tre institutionema
kan diskuteras, då likartade uppgifter, t. ex, på arkivområdet, finns i mer än
en av dessa. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
anser att det ur funktionell synpunkt kunde vara lämpligt att dela upp
verksamheten i endast två enheter, nämligen dels i en biblioteksinriktad del,
avseende även museets arkiv och bibliotek och Svenskt musikhistoriskt arkiv,
dels i en museidel. Enligt min mening kan det finnas anledning att i ett senare
sammanhang ytterligare pröva frågor om den lämpligaste arbetsfördelningen och
organisationen inom myndigheten, I samband härmed bör också de synpunkter
rörande verksamhetens utveckling som tagits upp i utredningsarbetet och i
remissvaren tas upp till fortsatt behandling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 5

Kommitténs
förslag beträffande den nya organisationen innebär atl arbelel inom
myndigheten skall vara fördelat på verksamhetsmässigt fristående
institutioner. Myndigheten som helhet skall ledas av en styrelse och en
gemensam chef För vissa administrativa uppgifter skall finnas en gemensam
kanslifunktion. Styrelsen föreslås få högst sju ledamöter med i försia hand
samhällelig och kulturpolitisk bakgrund. Styrelsen skall på ungefär samma sätl
som gäller för andra kulturmyndigheter ha det övergripande ansvaret för
verksamheten. Beträffande chefsfunktionen i verksstadgans mening har kommittén
uttalat sig för att denna knyts till såväl en gemensam chef som till
institutionscheferna. Den gemensamma chefsuppgiften bör enligt förslaget vara
en deltidsuppgift för styrelsens ordförande.

I
ett avsnitt om hur institutionema skall fungera inom myndighetens ram anger
kommittén att resp, chef principiellt sett har tre huvuduppgifler, nämligen
att svara för ledningen av verksamheten vid institutionen, atl ansvara för
forsknings- och utvecklingsarbete samt att ansvara för institutionens
medverkan i myndighetens gemensamma arbete. Med den föreslagna konstruktionen
har institutionscheferna en viktig uppgift som föredragande i slyrelsen på sina
resp. områden. Kommittén betonar betydelsen av att institutionerna samverkar i
arbetsuppgifter som är av likartad karaktär och att enskilda medarbetares
specialkunskaper vid behov utnyttjas på olika häll i organisationen. Behovet av
särskilda rådgivande organ för de olika institutionema berörs också av
kommittén.

1
elt särskilt avsnitt behandlar kommittén de uppgifter som bör läggas på den
gemensamma kanslifunktionen, i vilken nuvarande administrativa resurser skall
samordnas. Den förutses fungera som ett serviceorgan åt styrelsen och
institutionerna. I uppgiftema ingår att biträda styrelsen i dess arbete samt
att svara för olika förvaltningsfrågor av arbetsrättslig, personaladministrativ,
ekonomisk och allmänt arbetsteknisk natur.

Jag
anser att kommittén i de här berörda organisationsfrågorna angett hållbara
grunder för det fortsatta förberedelsearbetet. Omorganisationen medför att
ansvaret för de samlingar av olika slag som finns i Musikaliska akademiens
bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv förs över från
nuvarande huvudmän till den nya statliga myndigheten. Därvid aktualiseras vissa
frågor som är av den art att de bör lösas genom förhandlingar mellan berörda
parter. Jag avser atl ge statens förhandlingsnämnd i uppdrag atl ta upp sådana
förhandlingar. I anslutning härtill vill jag i det följande allmänt beröra
några frågor som därvid aktualiseras.

Samlingama
i Musikaliska akademiens bibliotek har vuxit fram successivt sedan 1770-talet,
I stor utsträckning har denna tillväxt berott på att .särskilt musikalier
överlämnats till biblioteket som gåva eller deposition från enskilda personer
och sammanslutningar. Intresset hos tonsättare och andra för atl överlämna
material beror i hög grad på den ställning akademin intagit i svenskt
musikliv. Omhändertagandet av arkivmaterial m. m. har utgjort en viktig deJ i
akademins musikvårdande verksamhet. Även Musikmuseet har en liknande ställning
i svenskt musikliv.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 6

Under
senare lid har de slalliga anslagen spelat en avgörande roll när det gäller ulbyggnaden
av samlingama. Vid inrättande av den nya myndighelen blir det statliga
ansvaret för accessionen än mer markerat.

En
särställning i samlingama intar vissa större depositioner. Således har Sveriges
orkesterföreningars riksförbund i biblioteket deponerat etl betydande
orkestermaterial som successivt kompletteras genom organisationens försorg.
Härigenom kan biblioteket förse orkeslerverksamheten i landel med nolmaterial,
I Musikmuseet har bl.a. Nordiska museel och Musikaliska akademien ett par
större depositioner.

Vid
sin bedömning av hur den nya myndigheten skall förfoga över samlingama har kommiitén
uttalat atl det är lämpligt att den nya myndigheten i så slor utsträckning som möjUgt
kommer att äga dessa. Inrätlandel av den nya myndigheten innebär att staten i
princip tar ett samlat ansvar för biblioleks-, musei- och arkivverksamheten.
Verksamheten kommer i sin nya form all drivas på de grunder och med den
expertis för vård och utnyttjande av samlingama som gäller för annan offentlig
verksamhet på området. Det är givetvis angeläget att den nya myndigheten från
dessa utgångspunkter får så stor frihet som möjligt att förfoga över olika
delar av samlingama.

För
de delar av samlingama, som f. n. är depositioner från enskilda personer eller
sammanslutningar, behövs särskilda överenskommelser inför överflyttningen till
den nya myndigheten. Vad särskilt gäller Sveriges orkcslerföreningars
riksförbunds samlingar utgår jag från att nuvarande verksamhet med stöd av
biblioteket skall kunna fortsätta inom ramen för den nya myndigheten i etl nära
samarbete med förbundet.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

atl
godkänna att en myndighet inrättas för verksamheten vid Musikaliska akademiens
bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 7

Bilaga I

Sammanfattning av betänkandet (Ds U 1979:17) Musikaliska
akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv förslag
till organisation och huvudmannaskap.

Utredningen
har enligt direktiven hafl till uppgift att klariägga hur verksamheten vid
Musikaliska akademiens bibliolek, Musikhisloriska museel och Svenskt musikhistoriskt
arkiv skall kunna administrativt samordnas inom en gemensam organisation med
staten som huvudman samt även pröva den lämpligaste formen för detta
huvudmannaskap. En precisering bör göras av vilka tillgångar och vilken
verksamhet som skall föras över lill det nya organet. Av särskild betydelse är
sistnämnda fråga för Musikaliska akademiens bibliotek som f. n. utgör en
integrerad del av akademins verksamhet, I detta sammanhang bör utredningen
klarlägga vilka konsekvenser en sådan förändring medför for akademins
verksamhet i övrigt. Utgångspunkt för omorganisationen bör enligt direktiven
vara att de tre enheter som förs samman i den gemensamma organisationen skall
kunna fungera självständigt under ledning av en gemensam styrelse.

Under
1970-talel har vid flera tillfållen olika utredningar tagit upp diskussioner
om ändral huvudmannaskap for Musikaliska akademiens bibliotek och
Musikhistoriska museet. När det gäller det projekt som bedrivs vid Svenskl musikhistoriskt
arkiv har särskilda framställningar givits in till utbildningsdepartementet om
åtgärder för att säkra arkivets fortsatta verksamhet.

Musikaliska
akademien har i skrivelse till utbildningsdepartementet ijuni 1978 föreslagit
att de tre institutionerna sammanförs till en administrativ enhet under
statligt huvudmannaskap.

Nul ä ge

Musikaliska
akademien skall enligt sina stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet.
Akademin skall även följa utvecklingen på musiklivets olika områden inom och
utom landets gränser samt i övrigt ta initiativ som främjar den svenska
musikkulturen. En viktig uppgift för akademin är den utåtriktade verksamheten,
särskilt att utveckla kontakterna med utländskt musikliv. För detta finns ett särskiU
utlandssekretariat vid akademin. Ur särskilda fonder lämnar akademin betydande
stöd till musikutbildningen genom sin stipendieverksamhet. Under år 1978
uppgick detta stöd till 900000 kr.

Vid akademins kansli finns fyra tjänster. När vakans uppkommer på tjänst
vid kansliet skall akademins styrelse till regeringen anmäla detta och t2 Riksdagen 1979180. I samt. Nr
134

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 8

redovisa
om fortsatt behov av tjänsten finns. Av akademins statsbudget-anslag för
budgetåret 1979/80 avser %6000 kr. akademins verksamhet. Till gemensamma
kostnader vid akademin och biblioteket har för samma budgetår anvisats 676000
kr. Från statsbudgetanslaget Bidrag till intemationelll kulturutbyte erhöll
akademin för samma budgetår 40000 kr, för intemalionell kontaktverksamhet.

Musikaliska
akademiens bibliotek är landets enda offenlliga specialbibliotek för
musiklitteratur och musikalier och har i första hand till uppgift att betjäna
forskning och undervisning på musikens område. Dämtöver skall biblioteket i mån
av resurser ge service åt enskilda ptersoner och sammanslutningar.
Verksamheten vid biblioteket regleras i stadgarna för Musikaliska akademien.
Inom akademins styrelse finns ett särskilt arbetsutskott för beredning av
biblioteksärenden. Biblioteket är internt organiserat på fyra enheter.
Bibliotekets samlingar består f. n. av ca 40000 band musiklitleralur, 200000 musikalier,
20000 brev och lOOOO handskrifter. Biblioteket är intemationelll känt för sina
samlingar av äldre musiktryck och handskrifter från 1500-, 1600- och 1700-taIet.
1 samlingama ingår många depositioner bland vilka särskiU märks närmare 2000
orkesterverk, som lillhör Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR).
Biblioteket svarar för katalogisering samt utlåning av orkesterverk till SOR-orkestrama.
Låneverksamheten omfattade för år 1978 närmare 170000 lån, varav 135000
fjärrlån. Antalet besök kan uppskattas till omkring 22000. Utlåningen till orkesterföreningar
uppgick till 115000 (varje orkesterstämma räknas som ett lån).

Tjänstema
vid biblioteket är statligt reglerade. Vid biblioteket finns 19 tjänster, varav
en överbibliotekarie och nio handläggare. När vakans uppkommer på Ijänst vid
biblioteket skall tjänsten uppehållas med vikarie. Av akademins
statsbudgetanslag för budgetåret 1979/80 avser 2008000 kr. bibliotekets
verksamhet och 676000 kr. gemensamma kostnader vid akademins kansli och
bibliotek. Till gemensamma kostnader har därvid förts utgiftsposterna för bl.
a. lokaler, sjukvård och reseersättningar.

Musikhistoriska
museet är i form av en stiftelse knutet till Musikaliska akademien. Museet är
landets enda specialmuseum för musik och ser som sin uppgifl att främja
musiken, musikintresset och musikvetenskapen, särskilt avseende
musikinstrument. Museet bedriver sin verksamhet genom utställningar, konserter
och musikpedagogiska program, forskning och dokumentation samt genom utgivning
av publikationer. Museets samlingar omfattar f. n, ca 5000 föremål, framför
allt musikinstmmenl men även en samling grammofonskivor och tonband.

Instrumentsamlingens
äldsta bestånd utgörs av en värdefull donation av Carl Claudius omfattande 35 instmment.
Betydande tillskott har museet på senare år fåu i Daniel Fryklunds samling om
763 instrument och Nordiska museets deposition av en instmmentsamling om ca 1
000 instmment. Museet har det största musikarkivet i landet. Arkivet består
bl. a, av ca 23000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 9

uppteckningar av svensk folkmusik, spelmansböcker från
1700- och 1800-talel samt en samling musikalier med handskrifter och äldre
tryck, Ljudar-kivel innehåller bl, a. ca 18500 bandinspelningar, fonografmilar
med folkmusik, pianolarullar och grammofonskivor. Museels konsertverksamhet är
elt medel för museet atl sprida kännedom om olika liders uppförandepraxis och
om olika musikkulturer. Under år 1979 flyttade museet in i Kronobageriet, där
de nya basulstälbiingama nu håller på all arbetas fram. Museet skall enligt
gällande planer öppnas för allmänheten under våren 1980, då en första
utställningsetapp beräknas vara klar.

Vid museet finns 21 befattningar, varav en museichef och
nio handläggare. För budgetåret 1979/80 uppgår statsbidraget till sammanlagi 4
165 000 kr. Av bidraget avser 2 136000 kr, lokalhyror och 482000 kr. engångsanvisningar.

Svenskt musikhistoriskt arkiv startade sin verksamhet
under år 1965, Verksamheten finansieras av medel som slälls till förfogande av humanis-lisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Arkivet har lill uppgifl all bedriva dokumentations- och
informationsverksamhet avseende svensk musik och svenskl musikliv bl, a. genom
utgivning av musikbibliografier. För della ändamål har arkivet atl bl.a. invenlera
och katalogisera maierial om svensk musikhistoria. Beståndet vid arkivet utgörs
av kalaloger, ett referensbibliotek om ca 1 500 titlar samt en dokumentsamling
i form av en ex-cerplsamling och reproduktionsbank för svåråtkomligt eller
spritt material. Arkivet skall inte vara en depå för insamlat material ulan
fungerar i förekommande fall som en genomslrömningsstation, där de inkomna handlingama
registreras och lämnas vidare till lämplig institution. Vid arkivet utförs
fortlöpande en systematisk bibliografering av all nyutkommen svensk
musiklitteratur samt utländsk litteratur som berör svensk musik. Årligen
registreras ca I 100 titlar. Arkivets verksamhet med källinvente-ringar avser främsl
alt inventera och registrera sådana bestånd i arkiv, bibliotek och museer som
har särskild betydelse för forskningen i svensk musikhistoria.

Vid arkivet är anslällda sex personer. För budgetårel
1979/80 uppgår bidragel till arkivet från humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet till sammanlagi 470000 kr.

Utredningens överväganden och förslag

Kommittén konstaterar att frågor om organisationen av
verksamheten vid de tre institutionema har diskuterats under lång tid. I
diskussionen har olika sätt atl lösa frågoma tagits upp. I en skrivelse till
regeringen i juni 1978 har Musikaliska akademiens styrelse sammanfattat den
utdragna diskussionen i organisationsfrågan och bl.a. föreslagit att
Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 10

arkiv skulle sammanföras till en ny statlig administrativ enhel.
I de remissyttranden som inkommit över skrivelsen har förslagel i huvudsak
fått etl positivt mottagande. I 1979 års budgelproposition (prop. 1978/79:100
bil. 12 s. 13 och 84) uttalades atl den angivna lösningen borde prövas. KommiUéns
direktiv bygger på förutsättningen att de tre institutionema organisatoriskt
skall samordnas under en gemensam slyrelse samlidigt som de tre institutionerna
verksamhetsmässigt skall behålla sin frislående karaktär.

Kommittén framhåller atl institutionerna lillsammans täcker
de väsentligaste områdena för biblioteks-, musei-. arkiv- och dokumentationsverk-samhet
på musikomrädet. Kommiitén undersiryker betydelsen av all de tre
institutionerna tillsammans kan bilda en enhet till stöd för musiklivet. Behovel
av insalser för forskning och utbildning bör därvid kunna tillgodoses i samma
utsträckning med den föreslagna samordningen som med andra organisaloriska
lösningar. Kommiitén utgår ifrån att de ambitioner som hillills präglat verksamhelen
vid institutionema fullföljas. Institutionernas uppgifler för forskning och
utbildning medför alt mål och behov på dessa samhällsområden också måste
beaktas i institulionemas verksamhet. Ansvarei för den konkreta utformningen
av verksamhelen blir i försia hand en uppgifl för institutionema själva. Den
gemensamma organisationen bör Ulformas i syfte att underlätta den fortsalla
utvecklingen av institutionernas arbete. Den fortsalla ulvecklingen på det
kulturpolitiska fältet kan vänlas medföra ell ökat behov av insatser av de tre
musikinstitutionerna. Kommillén anser all frågor om verksamhetens organisation
inom de olika inslitulionema kan på vissa punkter behöva bearbetas såväl i det fortsatla
förberedelsearbetet för det nya gemensamma organet som i senare sammanhang.
Till dessa frågor hör bl. a. de åtgärder som kan föranledas av alt de f. n.
splittrade uppgiftema på arkivområdet kan behöva samordnas. Kommittén föreslår
atl de tre berörda institutionema på den grund de nu har i verksamhetsmässigt
oberoende former inordnas i en gemensam organisalion. Kommittén framhåller att
en ytteriigare precisering av mål och inriktning för verksamheten bör ske i det
fortsatta förberedelsearbetet för omorganisationen.

Kommillén har övervägt olika verksamhetsformer för den
föreslagna nya myndigheten. Av de tre institutionema som enligt direktiven
skall inordnas i en ny gemensam organisation är Musikaliska akademiens bibliotek
f. n. en del av akademins verksamhet. Akademin kan i förvaltningshänseende
närmast jämföras med en stiftelse. Musikhistoriska museet är en stiftelse medan
Svenskl musikhistoriskt arkiv slutligen är i formelll avseende etl
vetenskapligt projekt som stöds av humanistisk-samhällsve-tenskapliga
forskningsrådet. Dessa olika verksamhetsformer är historiskt betingade. Vid en
omorganisation bör man eftersträva en form som på bäsla sätt gör del möjligt
all tillgodose de olika krav som numera ställs på verksamhet av delta slag. På
den statliga sidan finns etl flertal exempel på

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 11

all
verksamhel vid små sinsemellan fristående institutioner sammanförts lill en
gemensam förvaltningsorganisation.

Förutsättningama
för verksamhet i stiftelseform eller som statlig myndighet har förändrats
under senare år. I vissa avseenden har dessa båda associationsformer blivit
mera enhetliga genom olika lagstiftningsåtgärder som gäller samhället i dess
helhet. Som exempel kan nämnas lagarna om anställningsskydd och lagen om
medbestämmande i arbetslivet. De skillnader som föreligger sammanhänger främsl
med att del för verksamhelen i myndighetsform utöver allmänna bestämmelser
finns särskilda förvall-ningsbestämmelser, finansieringsregler och avtal genom
vilka förulsällningarna för den statliga verksamheten preciseras. Den svenska
förvaltningen är av tradition uppbyggd enligt myndighetsprincipen. De regler
som finns är oftast möjliga att tillämpa på etl smidigl sätt för vitt skilda slag
av verksamhel. Del har visal sig fullt möjligt att utforma kulturinstitu-lionernas
verksamhet fritt och självständigt inom ramen för del statliga regelsystemet.
Enligt kommitténs mening finns det i detta sammanhang inle något behov av att
göra särskilda undantag från de allmänna regler som gäller för en statlig
myndighet. Kommittén föreslår därför att Musikaliska akademiens bibliotek.
Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv organiseras som en
statlig myndighet.

Kommittén
har övervägt namnfrågan, men inte funnit någon lämplig lösning och anser atl
frågan bör belysas såväl inom de berörda institutionema som i den fortsatta
beredningen av organisationsfrågan. 1 detta sammanhang kan noteras att
Musikhistoriska museet numera använder benämningen Musikmuseet. Kommittén
anser att i avvaktan på en närmare precisering av namnet kan i
förvaltningssammanhang användas benämningen Musikaliska akademiens bibliotek, musikmuseel
och svenskl musikhistoriskt arkiv.

Den
av kommittén föreslagna omorganisationen påverkar främsl ledningen av
verksamheten samt ulformningen av de förvaltningsmässiga delama av
myndighetens arbete. Däremot berörs inte institutionernas interna organisation
och arbetsformer på annat sätt än att vissa administrativa uppgifter kan komma
att överföras till en gemensam funktion inom den nya myndighelen. Det allmänna
förvaltningsansvar som nu ligger på Musikaliska akademiens styrelse
beträffande bibhoteket samt på styrelsema för museet och arkivet bör i princip
flyttas över på en gemensam statlig slyrelse. För statliga kulturinstitutioner
har - utifrån de allmänna förutsättningar som angavs i 1974 års
kulturproposition (prop. 1974:28 s. 318-319 och 342-343) - utvecklats regler
för styrelsens funktion. Styrelsen har främsl ell övergripande ansvar för
frågor om ekonomi, förvaltning och organisation. De nuvarande styrelserna för
de tre musikinstituiionerna torde i åtskilliga avseenden ha etl mera direkt
inflytande på verksamhetens utformning än vad som blir fallet under en statlig
styrelse med ett mer uttalat förvaltningsansvar. Detta kan leda till att
institutionemas eget ansvar för

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 12

verksamhelens utformning blir större än tidigare, vilket
kan medföra ett ökat behov av rådgivande kontakter med experter och organ
utanför institutionerna. Den Slalliga myndigheten som ersätter nuvarande
organisationsstruktur bör beslå av en slyrelse jämte en chefsfunktion för
övergripande ledning och samordning av verksamhelen, tre institutioner för biblioteks-,
musei- och dokumenlalionsverksamhet på musikområdet samt en gemensam
kanslifunktion.

Ledning
och samordning. Kommittén föreslår att den nya myndighelen får cn slyrelse med högsl
sju ledamöter. Ledamöterna bör i första hand ha en allmän samhällelig och kulturpolitisk
bakgrund. Undervisnings- och forskningsområdena bör också beaklas när
ledamöterna utses. Institutionscheferna bör som huvudföredragande företräda
sina områden inför styrelsen ulan all själva ingå som ledamöter. Styrelsen bör
ha ett övergripande ansvar för verksamheten motsvarande vad som gäller för
andra liknande myndigheler på kuliurområdet. Till styrelsens uppgifter hör
således bl. a. viktigare frågor om verksamhelens organisation, arbetsformer och
ekonomi. Slyrelsen bör vidare besluta om förslag till anslagsframslällning,
annan framslällning till regeringen eller viktigare skrivelser till myndigheler
och organisationer. Frågor om tillsättning av tjänst bör i princip lillhöra
styrelsens kompeiensområde. Övergripande principiella frågor om verksamhelen
samt i övrigt ärenden som berör mer än en institution bör också hänföras lill
styrelsens uppgifler. Styrelsen bör i verksamhetsplan och inlem budgel
fastställa de allmänna rikllinjema för arbetet hos myndigheten och dess
institutioner. 1 instruktionen anges bl.a. hur allmänna verksstadgan skall lillämpas.
I övrigl kommer verksamheten att regleras av statens olika förvallningsbestämmelser
och avtal bl, a, med personalorganisatio-nema. Vid den nya myndighelen måsle beslämmelsema
om chefsansvaret ulformas med hänsyn lill inslilulionschefemas direkta ansvar
för verksamhelen vid resp, institution. Detla innebär bl. a, att chefsfunkuonen
i verksstadgans mening i viss mån knyts till institutionscheferna. På den gemensamma
chefsfunktionen inom den nya myndigheten kommer dock -utöver ell allmänt ansvar
enligt 5 § verksstadgan - att ligga ett ansvar dels för beredande och
verkställande åtgärder i de frågor där styrelsen beslular. dels för beslul i
gemensamma förvaltningsfrågor. Beslut som enbart gäller verksamheten vid resp,
institution bör institutionschefen ha direkt ansvar för. En mera detaljerad
precisering av olika ansvars- och gränsdragningsfrågor bör ske i den
arbetsordning och de övriga föreskrifter som en särskild organisationskommitté
bör få i uppdrag att utarbeta. Med den föreslagna organisationen av den nya
myndigheten synes det inle motiverat atl inrälla en särskild tjänst som chef
för den gemensamma delen av verksamheten. Kommittén anser att uppgiften som
chef för myndigheten - med ansvar enligt 5 § verksstadgan och bestämmelser i instmklionen
för myndigheten - bör knylas till styrelsens ordförande som ett arvodesuppdrag
vid sidan om annan verksamhet. En sådan lösning kräver att till sty-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 13

rdseordförande
utses en person med goda förvaltningserfarenheter. Arbelsformer och rutiner
inom myndigheten bör utformas med hänsyn till behovet av atl begränsa
tidsåtgången for ordförandens arbete.

Institutionerna.
De tre institutionema för biblioteks-, musei- och dokumentationsverksamhet på
musikområdet bör i princip ta över ansvarei för nuvarande samlingar och
verksamhet på sina resp. områden. Genom den organisationsstmktur som föreslås
för den nya myndigheten blir det möjligt atl avlasta inslitulionema uppgifter
av förvaltningskaraklär. Sådana uppgifter bör i stället samordnas inom en
gemensam kanslifunktion. Härigenom kan institutionema mera odelat ägna sig ål
sina egentliga uppgifler.

Institutionschefen
kan sägas i princip ha tre huvuduppgifter, nämligen

-
den omedelbara ledningen av
verksamheten vid institutionen

-
ansvarei för det forsknings-
och utvecklingsarbete som föranleds av målet för institutionens verksamhet

-
ansvar för institutionens
medverkan i myndighetens gemensamma arbete.

Vid
fullgörandet av dessa uppgifter bör institutionschefen ha del i det ansvar som
annars mera odelat ligger på myndighetens chef. Institutionschefens ställning
i detta avseende bör markeras genom särskilda regler i myndighetens
instruktion om hur verksstadgans bestämmelser skall tillämpas. Institutionschefen
har ansvar för att målet för institutionens verksamhet präglar arbelet och att
gemensamma bestämmelser och beslut iakttas. Vidare skall denne med stöd av den
gemensamma kanslifunktionen ansvara för ekonomisk förvaltning och andra
administrativa uppgifter som finns vid institutionen. Institutionschefen skall
också verka for goda arbetsförhållanden och gott samarbete inom enheten.
Institutionschefens roll i det gemensamma arbetet innebär att denne är direkt
ansvarig inför styrelsen. Institutionschefen skall vara huvudföredragande inför
styrelsen i sådana ärenden som gäller institutionen samt delta i del gemensamma
beredningsarbetet vid myndighelen. Som ansvarig för utvecklingen av
verksamheten vid institutionen har dess chef till uppgift att ta initiativ
rörande komplettering samt vård och bearbetning av samlingama. Innehållet i
och formerna för den utåtriktade verksamheten behöver ägnas en fortlöpande uppmärksamhet.
Vidare bör kontakt hållas med olika avnämargmpper. Enligt kommitténs mening bör
man i det fortsatta förberedelsearbetet överväga om inte institutionema behöver
stödjas i detta arbete av ett rådgivande organ för varje verksamhetsområde.
Att institutionema var för sig hcU" en självständig ställning bör inte
hindra att samarbetet utvecklas dem emellan. Detta bör kunna gälla såväl
större projekt där myndighetens styrelse kan behöva medverka, som ett mera
informellt samarbete där t. ex. specialkunskaper hos medarbetare inom en
institution kan behöva utnyttjas även inom en annan. Det kan också visa sig ändamålsenligt
att i vissa sammanhang inräita fasta samarbetsgmpper med personal från olika instilu-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 14

tioner.
1 del gemensamma planeringsarbetet för myndighetens hela verksamhet kommer institulionemas
insalser att spela en viktig roll. Institutionerna har att utarbeta det
underlag, som skall ligga fill gmnd för bl.a, förslag till
anslagsframställning, intern budget och planer för gemensam verksamhel.

Gemensam
kanslifunktion. De förvaltningsmässiga delama inom myndigheten bör organiseras
på sådant sätt att institutionschefer och specialister i de frågor som avser
institutionemas verksamhet inte i någon större utsträckning belastas med
förvaltningsfrågor av teknisk och juridisk karaktär. Likaså bör handhavandel
av de mera mtinmässiga delama av dessa frågor vara så organiserat att det
fungerar smidigt och kan avpassas till nya centrala bestämmelser utan att de
ansvariga för institutionemas verksamhet behöver medverka annat än i mera
väsentliga bedömningsfrågor. För atl den avsedda rationaliseringen skall kunna
genomföras bör viss arbetskraft som svarar för administrativa frågor vid de
olika nuvarande institutionema knylas till en gemensam kanslifunktion inom den
nya myndighelen. För mer speciella frågor kan det bli erforderligt att anlita
utomstående expertis saml utnyttja andra former av rådgivning från bl. a. statens
arbetsgivarverk. Den gemenscunma kanslifunktionen bör i första hand betraktas
som ett serviceorgan åt styrelsen och institutionema. Den bör således inte
organiseras som en fristående enhet med en särskild chef. Organisatoriskt bör
kansliet underställas styrelsen. Vid kansliet bör finnas en tjänsteman med
samordnande uppgifter och ansvar för ledningen av kansliets löpande arbete. Den
närmare utformningen av kansliarbetet bör den kommande organisationskommittén
arbeta ut förslag om. Det berednings- och servicearbete som kansliet skall
svara för blir av mångskiftande karaklär. Kansliel skall biträda med service
åt styrelsen samt medverka i och samordna arbetet med förslag till
anslagsframställning, intem budgel och gemensam verksamhetsplanering. En viktig
uppgift för kansliet blir att fortlöpande bevaka arbetsrättsliga frågor och
lönefrågor. På kansliet bör även ligga personaladministrativa ärenden och
ekonomiärenden samt dit bör även knytas registratorsuppgifter och
kontorsdrift. Med hänsyn lill myndighetens begränsade resurser kommer det
allmänt förvaltningsrättsliga ansvaret att mera direkt behöva knytas till
styrelsens ordförande.

Personalfrågor.
Kommittén utgår ifrån att den personal som i dag finns anställd vid Musikaliska
akademiens bibliotek och Musikhistoriska museet samt Svenskl musikhistoriskt
arkiv kommer att erbjudas statlig anställning vid den nya myndigheten. Förslag
till intem organisation, befattningsstruktur och befattningsbeskrivningar bör
i sedvanlig ordning utarbetas av den organisationskommitté, som föreslagits i
det föregående. När del gäller den nuvarande personalens pensionsvillkor synes
denna fråga redan vara löst genom att statens allmänna
tjänstepensionsreglemente till-lämpas vid samtliga institutioner.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 15

Anslagskonstruktion
m.m. Kommillén föreslår all verksamhelen vid den nya myndigheten finansieras
över två siatsbudgetanslag, dels ett reservationsanslag för bibliotekets och
museels behov av medel lill bokinköp, utställningsverksamhet och underhåll av samlingama,
dels ett förslagsanslag till förvaltningskostnader. Under resp, anslag bör evenluelll
finnas särskilda anslagsposter som reglerar medelsdispositionema för varje
institution. Vidare föreslår kommittén att Musikaliska akademiens allmänna
verksamhet i fortsättningen finansieras genom etl särskilt statsbidrag till
akademin. Kommitténs förslag innebär även all del nuvarande statsbudgetanslaget
till Musikaliska akademien samt delposlen 6. Stiftelsen Musikhistoriska museet
under statsbudgetanslagel Bidrag till vissa museer utgår ur statsbudgeten fr.o.m.
budgetårel 1981/82. Kommiitén föreslår att uppdraget att utarbeta förslag till
personalorganisation och övriga frågor i samband med den föreslagna
samordningen av institutionerna till en gemensam organisation överlämnas till
den föreslagna organisationskommittén. Denna bör även få till uppgift att avge
förslag till anslagsframställning för den nya myndigheten.

Vissa
frågor rörande institutionernas samlingar m.m. Musikaliska akademiens bibliotek

Biblioteket
står, såsom namnet antyder, under akademins huvudmannaskap. Bibliotekets äldre
samlingar tillkom i huvudsak genom donationer. Först efter år 1900 började
staten i större utsträckning att anvisa direkta medel till komplettering av samlingama.
Accessionen sker i dag huvudsakligen med hjälp av statsbidrag, även om gåvor
och testamenlsdisposi-tioner alltjämt utgör en förhållandevis stor del av
bibliotekets nyförvärv. I samlingama ingår även ett betydande antal
depositioner. Med hänsyn till samlingamas omfattning och rådande katalogiseringsförhållanden
i biblioteket har kommittén funnit del vara ett alltför tids- och
kostnadskrävande arbete att nu söka genomföra en ingående inventering och
uppdelning av egendomen efter äganderättsförhållanden. Förhandlingar bör enligt
kommitténs mening snarast inledas med akademin om ett överförande av samlingama
till den nya myndigheten. Utgångspunkten för ett statligt övertagande bör
lämpligen vara att det skall avse biblioteket i dess helhet eller, om detta
inte är genomförbart, att det kommer att omfatta så stora delar av samlingama
som möjligt. Det är vidare från flera synpunkter önskvärt att den nya
myndigheten i så stor utsträckning som möjligt kommer att äga sina samlingar.

Musikhistoriska
museet

Stiftelsen
Musikhisloriska museet står visserligen i enlighet med ett av staten uppställt
villkor för statsbidrags utgående under inseende av Musikaliska akademien,
vilket bl.a. avspeglas i stadgamas bestämmelser om styrelsens sammansättning
och räkenskapsredovisningen. Enligt kom-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 16

mittens
bedömning är stiftelsen ändå att anse som en självständig juridisk person.
Denna uppfattning delas enligt vad kommittén erfarit även av Musikaliska
akademien. Förhandlingar om villkoren för etl överförande av museets verksamhet
lill statligt huvudmannaskap skall följaktligen ske med stiftelsens styrelse.
Sedan avtal träffats lorde detla dock med hänsyn till stiftelsens sladgemässiga
anknylning lill akademin lämpligen böra underställas akademin för formellt
godkännande. Museels verksamhet är, som ovan nämnts, numera i huvudsak statsfinansierad.
Samlingama ulgörs dock till mycket väsentlig del av donationer resp.
depositioner. Kommittén finner det angeläget atl så stor del av egendomen som
möjligt kan överföras lill myndigheten.

Svenskt
musikhistoriskt arkiv

Arkivet
är ell vetenskapligt forskningsprojekt, finansierat av humanis-lisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Bland arkivets tillgångar ingår - om än i väsentligt mindre
utsträckning än vid de båda andra institutionerna - vissa donationer och
depositioner. Enligt kommittén bör huvudprincipen även när del gäller arkivet
vara att all arkivets egendom förs över till den nya myndigheten.

Musikaliska
akademiens framtida uppgifter. Kommitténs förslag att inrätta en ny statlig myndighel
innebär atl akademin avlastas förvaltningen av Musikaliska akademiens bibliotek
och Musikhistoriska museet. Akademin kan därmed odelat koncentrera sin framtida
verksamhel till områden där dess insatser bedöms som särskilt värdefulla. Dessa
uppgifter är i första hand atl utveckla kontaktema med utländskt musikliv,
bedriva forskning inom musikomrädet, bedriva publikationsverksamhet samt fortsätta
arbetet i kommittéer och nämnder. Vidare bör nämnas akademins uppgift att delta
i och arrangera musikkonferenser. En annan väsenllig uppgift för akademin blir atl
fördela stipendier till musiksluderande, i försia hand för studier utomlands.
Musikaliska akademien är genom sin uppbyggnad en viktig remissinstans i olika
musikfrågor. Akademin förfogar över en bred sakkunskap som kan utnyttjas av
statliga och andra organ för råd och bistånd i musikaliska ärenden.

Genomförandet
av kommitténs förslag. Kommittén föreslår atl Musikaliska akademiens
bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskl musikhistoriskt arkiv fr.o.m,
den I juli 1981 sammanförs Ull en ny statlig myndighet och att ett
principförslag om ett ändral huvudmannaskap och enhetlig verksamhetsform samt
kraven på ledningsfunktioner m, m. vid den nya myndigheten föreläggs riksdagen
i en proposition till 1979/80 års riksmöte saml att regeringen ger statens
förhandlingsnämnd i uppdrag atl förhandla med Musikaliska akademien resp.
Stiftelsen Musikhistoriska museet om ett statligt övertagande av biblioteket
och museet. Vidare föreslår kommittén att en särskild organisationskommitté får
i uppdrag all utarbeta detaljerade förslag om den inre organisationen,
personaldimensioneringen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 17

och arbetsfördelningen mellan institutionema inom den nya myndighelen.
Organisationskommittén bör i detla ulredningsarbele vidare svara för bl.a.
följande uppgifter. Ularbela slutligt förslag lill instruktion, förslag lill
arbetsordning för verksamheten samt förslag till anslagsframställning för
verksamheten avseende budgetåret 1981/82. Organisationskommitténs förslag bör i
tillämpliga delar anmälas för riksdagen i 1981 års budgetproposition. En
särskild interimsstyrelse börenligt kommittén tillkallas under våren 1981 för uppgiflen
att utlysa och tillsätta ijänster inom den nya organisalionen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 18

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds U
1979:17) Musikaliska akademiens bibliotek, Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt
arkiv förslag till organisation och huvudmannaskap.

1 Remissinstanser

Efler remiss har yttranden över beiänkandei avgelts av slalskonlorel,
byggnadsslyrelsen. riksrevisionsverkei (RRV), kungl, biblioteket, statens
kulturråd, universitetet i Lund, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådel,
delegationen för velenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Musikaliska
akademien. Stiftelsen Musikhistoriska museet. Svenskt musikhistoriskt arkiv.
Stiftelsen Nordiska museet, Sveriges orkcslerföreningars riksförbund (SOR),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens cenlralorganisalion (TCO) saml
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR),

Remissammanställning

Samtliga remissinslanser tillstyrker kommitténs förslag atl
Musikaliska akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhisloriskl
arkiv organiseras som en statlig myndighet. Statskontoret utgår från att myndighelen
tillförs statens kulturråds ansvarsområde. Enligt Mws//;a-liska akademien är
det en förutsättning för den nya myndigheten alt verksamheten vid de tre
ingående inslitulionema kan fortsätta och expandera med den inriktning som hittills
präglat verksamheten samiidigi som möjligheterna lill samverkan och klarhet i
den administrativa hanteringen förstärks. Statens kulturråd tillstyrker i stort
de av kommittén framlagda förslagen och framhåller alt den verksamhel som de
tre institutionema bedriver är nära besläktade och delvis överlappande. Att
sammanföra dem i en myndighel anser rådel borde underlätta såväl samarbete som
samordning av frågor av gemensaml intresse. Rådet förutsätter att förslaget
inte endast innebär en administrativ konsimktion utan att sammanslagningen på
sikt medför en reell integration av de tre institutionemas verksamhet.

Organisation

De flesta remissinstansema bl. a, statskontoret, RRV ochSACOjSR
stöder kommitténs förslag atl myndigheten leds av en gemensam styrelse och att
styrelsens ordförande som arvodesuppdrag innehar uppgiften som chef för myndigheten.

RRV framhåller att kommitténs förslag innebär att
chefsfunktionen i verksstadgans mening i viss mån knyts till institutionschefema.
På den gemensamma chefsfunktionen kommer enligt förslaget att ligga ett ansvar

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 19

bl,a,
för beredande och verkställande åtgärder i de frågor där styrelsen beslutar
och för beslut i gemensamma förvaltningsfrågor. Beslut som enbart gäller
verksamheten vid resp. institution bör enligt kommitténs förslag institutionschefen
ha direkl ansvar för. Enligt RRV:s mening kan kommitténs förslag på denna
punkt i framliden förorsaka kompetenstvister, RRV framhåller alt verkschefens
ansvar bör preciseras och anser det vara mest lämpligl att verkschefen tar
fullt ansvar utåt och en obeskuren rätt atl vid behov falla beslul om hela
verksamheten. Vidare anser RRV det bl.a, vara tveksamt att institutionschefema
själva skall ansvara för viss ekonomisk förvallning. Allt ansvar bör i
instruktionen ligga på myndighetens chef. Ansvarsförhållanden på underlydande
nivåer inklusive eventuell delegaiion bör regleras i arbetsordning.

Kungl. biblioteket anser
det väsenlligl alt den nybildade myndighelen får en effektiv ledning, som kan
svara för erforderlig samordning och finner det önskvärt att man prövar altemativ
till den av kommiuén skisserade ledningsfunktionen, där styrelsens ordförande samlidigt
fungerar som arvoderad chef för myndigheten. Kungl. biblioteket kan inte finna
att utredningen anfört bärande skäl mot att en av de tre institutionscheferna
också utses till myndighetens chef.

LO släller sig iveksam till
kommitténs förslag atl chefsfunktionen knyts till en arvodesansiälld ordförande
och anser att styrelse- och chefsfunktioner så långl som möjligt bör hållas i
sär. Vidare framhåller LO att i styrelsen bör, förutom facklig representation,
ingå representanter för folkbildning och musikområdet. Från det sistnämnda
området föreslår LO en representation från Svenska musikerförbundet. Den av LO
föreslagna representationen från folkbildningssektom kan väl motiveras från bl.a,
amatörmusikalisk synpunkt.

Myndighelen bör enligt
kommitténs förslag bestå av institutioner for biblioleks-, musei- resp.
dokumentationsverksamhet samt en gemensam kanslifunktion. Statskontoret finner
atl de tre verksamheter som föreslås bilda institutioner i den nya myndigheten
f.n. har arbetsuppgifter som i viss utsträckning tangerar eller delvis
överlappar varandra. En huvuduppgift för den av kommittén föreslagna
organisationskommittén bör därför bli att se över arbetsfördelningen inom
myndigheten. Först därefter bör enligt statskontoret avgöras om Svenskt musikhisloriskl
arkiv bör utgöra en självständig institution eller inordnas i endera bibliolekel
eller museet. Även kungl. biblioteket anser att det mellan Musikaliska
akademiens bibliotek och arkivet finns gränsdragningsprobiem som inte tagits
upp till diskussion av kommittén.

Flera
remissinstanser, bl.a. humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskt arkiv framhåller vikten av att de tre institutionema
inom den nya myndigheten får behålla sin självständiga och fria
verksamhetsform.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 20

Delegationen för velenskaplig och teknisk
informationsförsörjning anser all ur funktionell synpunkt kan andra organisaloriska
lösningar vara länkbara än de kommittén föreslagit. Verksamheten vid de tre institutionema
kan i stort sell delas upp i en biblioteksinriktad del (vid biblioteket,
arkivet saml museels arkiv och bibliotek) och en museiverksamhet. Ett
sammanförande av de tre biblioleksdelama under en gemensam ledning kunde
innebära större möjligheter till samordning än den av utredningen föreslagna.
Under den gemensamma styrelsen skulle då finnas två enheter: ett musikbibliotek
under ledning av en överbibliotekarie och ett musikmuseum under ledning av en
erfaren museiman, Delegalionen föreslår att en organisation av nämnda slag
diskuteras inom den planerade organisationskommittén. Följer man däremoi
utredningsförslaget, fömlsälter delegationen all i direkliven för
organisationsarbetet klart uttalas alt syftet är en samordning av de tre
institutionemas information till forskning och utbildning. Enligt regeringens
uppdrag skall delegationen utreda frågan om ett system med ansvarsbibliotek.
Delegationen understryker därför betydelsen av all man i det fortsatta
utredningsarbetet beaklar institulionemas nationella ansvar vad gäller
informationsförsörjningen inom musikområdet,

SOR framhåller bl.a, all det hittills inte varit
självklart att nyutgiven (till Stim levererad) musik i något exemplar
överlämnats till Musikaliska akademiens bibliotek på det sätt kungl.
biblioteket får litteratur i övrigt. Den nya organisalionen kan säkert
genomföra dokumeniation, men bör samråda med Stim om referensexemplar. Enligt SOR
har biblioteket visat sitt inlresse för ulökning och bevakning men har hitlills
hämmats av brist på resurser. Detta hoppas SOR inte skall gälla i den nya
organisationen. Samtidigt anser SOR att Musikmuseel bör erhålla resurser att
anordna utställningar i aktuella musikhisloriska ämnen och även för att
anordna mindre vandringsutställningar, som kunde ställas till orkesterföreningamas
förfogande vid jubileumskonserter eller liknande.

Detgemensamma kansliel föreslås av kommittén svara för service
åt styrelsen, arbetsrättsliga frågor och lönefrågor, personal- och ekonomiadministrativa
ärenden samt registratorsuppgifter och kontorsdrift. Statskontoret finner att
den föreslagna organisationskommittén vid uppbyggnaden och dimensioneringen av
kansliet särskilt bör pröva möjligheterna alt på uppdragsbasis anlita en
värdmyndighet för ekonomi- och personaladministrativa uppgifter. Statens
kulturråd tillstyrker ett gemensamt kansli under föruisättning atl det
administrativa arbetet därmed kan rationaliseras och effekliviseras.

Samlingama

Statskontoret och Musikaliska akademien framhåller i sina
yttranden all ett förstatligande förutsätter beträffande biblioteket att en
uppgörelse iräffas med akademin om elt övertagande av samlingama på motsvarande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 21

villkor som gälll vid förstatligandet av
Vetenskapsakademiens och Vitterhetsakademiens bibliotek, Slalskonlorel anser
att överenskommelser vidare måste nås med berörda huvudmän och deponenter - bl.a.
Nordiska museet - när del gäller Musikmuseets samlingar,

Delegalionen för velenskaplig och teknisk
informationsförsörjning delar kommitténs uppfattning om önskvärdheten av atl
biblioteket i sin helhet eller åtminslone så stora delar av samlingama som
möjligt överförs till den nya myndighelen och att denna i så stor utsträckning
som möjligt kommer all äga sina samlingar. Det vore olyckligt om samlingama
endast skulle bli deponerade av akademin hos den nya myndigheten. Ett sådant
arrangemang skulle kunna befaras innebära viss inskränkning av bibliotekets
frihet all disponera över samlingama för utlåning och service till andra institutioner
och enskilda.

Nordiska
museet framhåller atl vid överförandet av kuhurföremål mellan museema intar
depositionsförfarandet en hell dominerande ställning och har i dag en mycket slor
omfattning. Som exempel nämner museet att museel ensamt har deponerat ca 40000
inventarienummer på andra museer och självt lagit emot i deposition ca 12000
inventarienummer. Depositioner sker mellan alla typer av museer, oavsett
huvudman. Fasthållandet vid depositionen som instrument för överforande av
kulturföremål har sin gmnd i kullurinstitutionemas tidsperspektiv, som i
allmänhet är avsevärt längre än samhällels politiska och ideologiska
perspektiv. Kulturinstitutio-nema är vanligen mycket gamla institutioner som
genomlevt åtskilliga förändringar i åsikter och attityder till sina samlingar
och även stmkturella förändringar i institutionsväsendets uppbyggnad, som
förändrat fbmtsätt-ningama för samlingamas vård och utnyttjande. Ett fullföljande
av kommilléns tankegångar att överföra äganderätten till samlingama till den
nya myndighelen skulle således enligt Nordiska museet leda till ett ständigt pågående
överförande av äganderätten till delar av samlingama med åtföljande splittring
av ansvaret för dessas vård och nyttjandemöjligheter. En sådan splittring av
ansvaret för samlingama skulle komma att äventyra samlingamas fortbestånd. I
sammanhanget erinrar museel om att bevarandet av kullurarvet är en
förutsättning för kommande generationers möjligheter att tillägna sig äldre
liders kultur och erfarenhet.

Vid biblioteket finns ca 2000 orkesterverk deponerade av SOR.
Enligt SÖR är delta notmaterial grunden for landets hela konsertverksamhet med
orkestermusik och solokonserter med orkester. Även om SOR bekostar inköp,
bindning och information betyder den service Musikaliska akademiens bibliolek
ger orkesterföreningama mycket för förbundet och musiklivet. Att SOR och orkesterföreningama
även i fortsättningen kommer att ha det helt dominerande inflytandet över
bibliotekets bestånd av orkestermaterial, nyanskaffning och skötsel av
materialet är så betydelsefullt, att det inle kan förbigås i förhandlingama om elt
statligt övertagande av bibliotekets bestånd, SOR anser att garanti måste ges
för att beståndet konti-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 22

nuerligt restaureras och lillförs nya verk. Utan garantier
för atl materialhanteringen också fortsättningsvis möter orkestrarnas
önskemål, torde SOR inle kunna ställa sig bakom elt överförande till ny
huvudman. Vård, inköp och bindning drar slora kosinader och de
personalkostnader som biblioteket f, n. svarar för är en fömtsättning för denna
service till orkestersverige,

Kungl. biblioteket ifrågasätter om en omprövning bör ske
mellan de tre institulionemas samlingar. Enligt kommitténs förslag bör den
blivande myndigheten bestå av tre institutioner för resp, biblioteks-, musei-
och dokumentationsverksamhet på musikområdet. Enligt kungl. biblioteket torde
delta logiskt leda lill vissa överföringar av material. Ell uppdrag atl lägga
fram förslag i denna fråga bör ges åt den föreslagna organisationskommittén.
Det synes I,ex. knappast finnas någon naturlig gräns mellan Musikaliska
akademiens biblioteks handskriftsamling och Musikmuseets arkiv.

Namnfrågan

Kommillén har inle funnit någon lämplig benämning på den
nya övergripande myndigheten utan hänskjuter frågan till vidare belysning
såväl inom de berörda institutionema som i den fortsatta beredningen av
omorganisationen. Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning anser atl en benämning bestående av alla tre inslitutionsnamnen
uppradade blir alltför lång och svår att uppfatta. Ett sammanfaitande namn bör
eflerslrävas, Elt möjligt altemativ skulle kunna vara svensk musikdokumen-tationV
När biblioteket skiljs från akademin bör institutionen givetvis fä en mer
adekvat benämning som klarare anger att det är fråga om ett offentligt
bibliotek, l.ex. statens musikbibliotek. Svenskt musikhistoriskt arkiv bör
enligt delegationens mening också ändra namn i samband med omorganisationen.
Benämningen ärkivär knappast adekvat i sammanhanget.

Universitetet i Lund föreslår alt den nya myndigheten
kallas statens mu-sikcenirum med avdelningama musikbiblioteket (alt. statens
musikbibliotek), musikmuseel (alt. statens musikmuseum) och musikarkivet (alt.
statens musikarkiv).

Musikaliska akademien hävdar att Musikaliska akademiens
bibliotek också i fortsättningen bör heta Musikaliska akademiens bibliotek, som
fallet är beträffande l.ex. Vetenskapsakademiens bibliotek inom Stockholms
universitetsbibliotek eller Vitterhetsakademiens bibliotek inom riksantikvarieämbetet.

Musikhistoriska museet förutsätter att den vid museet
sedan några år tillämpade namnformen Musikmuseet även fortsätiningsvis kan
gälla, LO anser att statens musikbibliotek bör kunna övervägas som namn för biblioteket.

Personalfrågor

Musikaliska akademien konstaterar att ingenting nämnts i
kommitténs förslag om personalen vid akademins kansli. Det är enligt akademin skä-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 23

ligt att dessa personer behandlas ur etl helhetsperspektiv
och atl så sker innan den nya myndighelen skapas.

SACOISR framhåller att personalens nuvarande
anställningsförhållanden framslår som helt oacceptabla. Del är därför vikligl atl
den föreslagna organisationskommittén snarast kan komma igång med sitt arbete.
Vidare anser SACO/SR all den föreslagna organisationen med en gemensam
kanslifunktion skapar behov av förstärkning med en kvalificerad handläggare
för bl. a, personaladministraliva frågor och beredning åt slyrelsen.

Lokalfrågor

Av de remissinstanser som har uttalar sig om
institutionemas lokalproblem kan nämnas bl,a, byggnadsstyrelsen, statens
kulturråd. Musikaliska akademien och Musikhistoriska museet. Byggnadsstyrelsen
anser all expansionsmöjligheter saknas i nuvarande lokaler för Svenskt musikhistoriskt
arkiv och för Musikmuseel, Musikaliska akademiens bibliotek kan genom omdisposiiion
eventuellt få etl visst lokaltillskott i utrikesminister-hotellet eller i
Kjellbergska fastigheten. En samförläggning av de tre institutionema kan inle
åstadkommas på kort sikt. För alt närmare kunna ta ställning lill lokalbehovel
krävs en grundlig utredning av lokaliseringsförutsättningar, kontaktbehov m.m,
i den nya organisationen. Statens kulturråd framhåller att det är viktigt att
bibliotekets lokalbehov kan tillgodoses på elt sätl som är lillfredsställande
för såväl personalen som för allmänheten och anser alt del är lämpligt atl
kulturrådets LUP-delegation ges i uppdrag ularbela elt lokalprogram för
myndigheten. Musikaliska akademien vill slarki understryka vikten av att
lokalsituationen både vid akademin och de berörda institutionerna snarast fär
sin lösning. Musikhistoriska museet anser bl.a. atl del bör ankomma på den nya
organisationskommittén att söka en lösning för de otillfredsställande
lokalförhållanden som råder både vid biblioteket och vid institutionema i
Kronobageriet.

Resurser och anslagskonstruklion

Enligt kommitténs förslag beräknas Musikaliska akademiens verksamhel
i fortsättningen finansieras genom ett särskilt statsbidrag till akademin.
Musikaliska akademien ulgår ifrån att formen och storleken på della statsbudgetanslag
blir föremål för särskilda överläggningar med akademin.

RRV har inget att erinra mot kommitténs förslag till anslagskonstmklion
och förutsälter att organisationskommittén får i uppdrag att beräkna medelsbehovet
och utarbeta förslag till personalorganisation.

Musikaliska akademiens framtida uppgifter

Statens kulturråd framhåller beiräffande akademins
framtida uppgifter att del är viktigt att ansvarsfördelningen gentemot andra
myndigheter och institutioner med liknande uppgifter klarläggs. Detta gäller l.ex.
ullands-verksamheten, där också Rikskonserter har viktiga uppgifter, och forskningen,
där universitet och högskolor är verksamma.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:134 24

Musikaliska
akademien framhåller att det inte finns anledning alt ifrågasätta huvuddragen
av utredningens förslag. Däremot anser akademin atl det på särskilda punkler
för akademins egen del kvarstår en lång rad frågor att lösa i samråd med
utbildningsdepartementet och andra berörda instanser. Akademin måste
tillförsäkras garantier att den nya musikmyndig-heten ges en sådan organisation
att musiklivets intressen tillgodoses och all akademins framlida verksamhet
tryggas. Inte minst gäller delta ekonomi och personal vid akademins kansli,

LO
konstaterar alt om kommilléns förslag genomförs leder det till atl Musikaliska
akademiens framlida uppgifter till en del blir annorlunda än lidigare, LO
betonar atl valet av uppgifler och den roll som akademin vill spela skall
akademin själv fastställa. Det vore dock av värde om akademin i analysen av de
framlida insalsema log hänsyn till de insatser som andra organ och organisaiioner
gör på området. Därmed kan eventuella kollisioner undvikas. Elt sådanl
hänsynslagande skulle troligen också ha positiva effekler och stärka akademins
ställning i musiklivel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:134 25

Innehåll

Propositionen....................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll......................... ... 1

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 20 mars 1980 .... 2

1
Inledning........................................................... 2

2
Föredragandens överväganden ............................. 3

3
Hemställan ...................................................... 6

4
Beslul............................................................... 6

Bilagor

1
Sammanfattning av betänkandet
(Ds U 1979:17) .... 7

2
Sammanställning av
remissyttranden över betänkandet (Ds U

1979:17)............................................................
18

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Dir. 1993:26 Översyn av mål- och strukturfrågor m.m. inom det statliga och statsunderstödda museiväsendet i texten
  2. Prop. 1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter och ansvar i texten
  3. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 87 i texten
  4. Prop. 1980/81:142 om vissa pensionsfrågor m.m. s. 5 i texten
  5. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten

Visa alla 8