Prop. 1980/81:189

Prop.
1980/81:189

Regeringens proposition 1980/81:189

om
godkännande av avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om
ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena, m.m.;

beslutad
den 23 april 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sveriges regering och
Norges regering den 25 mars 1981 träffat avtal om ekonomiskt samarbete,
särskilt på industri- och energiområdena.

Avtalet
innebär att parterna skall främja det ekonomiska samarbetet och de ekonomiska
förbindelserna mellan de två länderna, särskilt på industri-och energiområdena.
Samarbetsprojekt fömtsätts komma till stånd såväl mellan regeringen och
myndigheter i de två länderna som mellan förelag och organisationer. Syftet är
bl. a. att bidra till ett effektivi utnyttjande av de båda ländernas resurser i
fråga om bl.a. råvaror, energi, teknologi och arbetskraft. Partema förpliktar
sig bl. a. att försöka undanröja hinder för företagssamarbete, att underlätta
för företag att arbeta i det andra landet samt att främja en harmonisering av
lagstiftningen och få till stånd enhetligare skatte-, valuta- och
kreditregler. För att bidra till ett genomförande av avtalet skall parterna
upprätta en blandad kommission. Avtalet gäller i 20

o

ar.

1
anslutning till avtalet har parterna överenskommit att upprätta en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete. Fonden skall genom fördelaktiga lån stödja
samarbetsprojekt mellan svenska och norska förelag på det industriella området.
Den skall ha ett fondkapital på 250 milj. kr. som successivt skall tillskjutas
av parterna. Riksdagen föreslås för budgetåret 1981/82 anvisa 37,5 milj. kr.
för ändamålei. 1 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 189

Prop.
1980/81:189 2

I propositionen lämnas slutligen en redogörelse för tvä
andra överenskommelser som träffats i anslulning till avtalet om ekonomiskl samarbele.
Den ena överenskommelsen gäller långsiktiga leveranser av råolja och
oljeprodukter från Norge lill Sverige och den andra oplionsräll till långsiktiga
leveranser av elektrisk kraft frän Sverige till Norge.

Prop.
1980/81:189 3

Uldrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1981-04-23

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande:
statsministern såvitt avser punkterna 1 och 2, statsrådet Åsling såvitt avser
punkterna 3-7 och statsrådet Petri såvitt avser punkterna 8-10

Proposition
om godkännande av avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om
ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena, m. m.

1
Samarbete mellan Sverige och Norge

Senare
decenniers ekonomiska framsteg gmndar sig i stor utsträckning på ökat intemationellt
samarbele. TuUnedsättningarna mellan industriländerna, det utvidgade
biståndssamarbetet med utvecklingsländerna, bildandet av det europeiska frihandelsområdet
EFTA och upprättandet av frihandelsavtalet med den europeiska ekonomiska
gemenskapen EG utgör några från svensk synpunkt vikliga inslag i denna
utveckling.

Internationaliseringen
har inte minst satt sin prägel pä utvecklingen i Norden. Bl. a inom ramen för
EFTA har de nordiska ländernas inbördes handel snabbt vuxit i omfattning och
relativ betydelse för välståndsutvecklingen.

Efter hand har även direkt
företagssamarbete och annal industriellt samarbete fått ökad betydelse. Företag
i de nordiska länderna uppträder gemensamt i syfte alt stärka den gemensamma
slagkraften pä en hårdnande störte inlernationell marknad. Därigenom underlättas
den nödvändiga stmkluromvandlingen. Andra nordiska förelag utvecklar gemensamt
nya produkter och bearbetar i samverkan nya marknader. Integrationen bidrar på
så sätt till sysselsättning och välstånd.

Det ekonomiska samarbetet i Norden understöds aktivt av de enskilda
ländemas regeringar och av de nordiska samarbetsorganen. Flera nya
institutioner har inrättats på nordisk nivå. Främst bör Nordiska industrifonden
och Nordiska investeringsbanken nämnas i detta sammanhang, ti Riksdagen 1980181. I saml. Nr
189

Prop.
1980/81:189 4

Utvecklingen underiällas av all Nordens näringsliv och
samhällsförhållanden i sig själv erbjuder goda nalurliga samarbelsmöjligheler.
Språkgemenskapen, likartade vanor och värderingar samt en genomgående hög
ekonomisk standard gör i mänga fall hela Norden lill hemmamarknad för förelag i
dess länder. Den fria nordiska arbetsmarknaden och likartade
socialförsäkringsregler m.m. underlättar både del direkta företagssamarbetet
och flyttningar över gränserna.

Inte minsl bidrar dessa förhållanden till alt även många
mindre företag vågar la etl första steg uianför det egna landets gränser. De
kan därmed lättare la tillvara de fördelar som specialisering och tillverkning
i längre serier erbjuder.

Samarbelsmöjlighelerna i Norden på del ekonomiska området
är därmed inte på något sätt uttömda. De på många sätt unika förutsättningarna
för samarbete i Norden erbjuder enligt min uppfattning tvärtom särskilda möjligheler
under de närmaste decennierna.

Industrin i Norden kommer framöver atl möia många problem.
Kraven kommer i många fall alt bestämmas av den globala omställningen som redan
pågår. De var för sig små länderna i Norden - med bl.a. slor andel småföretag -
kan då lättare göra sig gällande om de är beredda till ett nära inbördes
samarbete.

Samtidigt erbjuder sig nya utvecklingsmöjligheter.
Elektronik, datorer, robotar och annan avancerad leknik får fortlöpande nya
användningsområden. På många sätt öppnar sig nya marknader. Nya naturfyndigheter
kommer atl böija bearbetas. Viktigast av dessa är i nordiskt perspektiv olje-
och gasfyndigheterna på norskt och danskt område i Nordsjön.

Det ankommer naturligtvis i första hand pä varje land att
genom regering, riksdag och myndigheter staka ut riktlinjer för
näringspolitiken. Det är samtidigt min bestämda övertygelse alt
framstegsmöjligheterna ökar om företagen i de nordiska länderna är öppna för
ett ännu närmare samarbele med näringslivel i grannländerna. Etl sådanl
samarbete bidrar också lill att minska den sårbarhet som små länders ekonomi
lätt utsätts för med en långtgående ekonomisk integration. Specialisering kan i
ett nordiskt perspektiv förenas med hög försörjningstrygghel.

Med det biandekonomiska system som tillämpas i alla de
nordiska ländema ankommer det i första hand på företagen aU inom givna ramar
söka sig lämpliga samarbetsformer. Därigenom säkerställer man också
decentraliserade beslul. Indirekt kan dock myndigheter och politiska organ på
ett aktivt sätt bidra till att föra utvecklingen framåt genom att lägga
förhållandena tillrätta för samarbete mellan företag när det gäller näringslagstiftning,
skatteregler, förhållandena på kreditmarknaden m. m.

I en del fall krävs också regeringarnas direkta medverkan
i enskilda projekt. Så är det t.ex. fallet när det rör sig om särskill omfaltande
eller riskfyllda investeringar eller då del är fråga om att disponera tillgängar
som är i samhällets ägo eller slår under samhällets speciella kontroll. Som

Prop. 1980/81:189

exempel på sådan regerings- och myndighetsmedverkan i elt konkrel
projekl kan nämnas den introduktion av naturgas, som nu pågår i Sydsverige på gmndval
av ett regeringsavtal från är 1980 mellan Danmark och Sverige.

Det nordiska ekonomiska samarbetet måste enligt min
uppfattning på samma sätt som hittills byggas upp stegvis. Det är en förutsätlning
för atl uppnå de bästa möjliga samarbelsformer och för aU åstadkomma en balanserad
utveckling till gagn för alla parter.

Elt balanserat nordiskt samarbele innebär inte alt man i
alla sammanhang behöver eftersträva lösningar omfattande samtliga länder.
Tvärtom kan man ofta snabbast nä uppställda mål om sådana lösningar kombineras
med samarbete två länder emellan när del föreligger förutsättningar för deUa.

Del avlal om långsiktigt ekonomiskt samarbete, särskilt på
industri- och energiområdena, som har ingåtts mellan de svenska och norska
regeringarna och som närmare redovisas i det följande bygger bl.a. på de
principer som jag här kort har angivit. Sverige och Norge har genom sin näringslivs-stmktur,
siu grannförhållande och marknadsutvecklingen i Västeuropa speciella
möjligheter att under 1980- och 1990-talen utveckla ett nära industri- och
energisamarbete. Det avlal som regeringarna har ingått på grundval av
överläggningar direkt mellan ländernas statsministrar utgör en god gmnd för att
ulveckla elt sådant samarbete.

Avsikten är att vid fortsatta överläggningar mellan
företrädare för de bägge regeringarna inventera ytterligare konkrela samarbelsmöjligheler
och närmare kartlägga förutsättningarna att eliminera olika hinder för
samarbete. I den mån detta kräver riksdagens medverkan får regeringen ålerkomma
med förslag.

I anslulning till avtalet har regeringen ingått tre
överenskommelser (protokoll) om konkrela samarbetsprojekl. Redan dessa
överenskommelser om norska oljeleveranser till Sverige, svenska elleveranser
till Norge och upprättandet av en svensk-norsk industrifond visar enligt min
uppfattning vilka möjligheter ett ökat svenskt-norskt samarbele erbjuder.
Aktiva insalser från företag och myndigheter på grundval av det föreliggande
avtalet bör verksamt kunna bidra till industriell utveckling, ökad
konkurrenskraft, sysselsältning och försörjningstrygghet på viktiga områden.

2
Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om svenskt-norskt
samarbele.

Prop.
1980/81:189 6

3 Bakgrund till överenskommelserna

Det nordiska samarbetet på regeringsnivå formaliserades
genom att nordiska ministerrådet inrättades år 1971. Ministerrådet diskuterade
redan vid sitt första möte möjligheterna all utvidga det nordiska samarbetet
beträffande bl. a. industripolitiken. Rådet beslöt i februari 1972 all utarbeta
ett handlingsprogram för samarbete på bl.a. de industri- och energipolitiska
områdena. En ämbetsmannakommitté för industri- och energipolitik tillsattes. I
ministerrådet och ämbetsmannakommittén redovisas och diskuteras regelbundet
den akluella industri- och energipoliliska situationen i de nordiska länderna
liksom aktuella industri- och energipolitiska frågor av gemensamt intresse i
och uianför Norden. Ett konkrel nordiskt samarbete främjas genom särskilda gemensaml
upprättade organ bl. a. genom nordisk fond för teknologi och industriell
utveckling - Nordisk industrifond -, Nordlesl och Nordiska invesleringsbanken.

Nordisk industrifond har till syfte alt slödja etl mera effektivi
utnyttjande av nordiska resurser för teknologi och industriell utveckling.
Fonden stödjer dels tekniska utvecklingsprojekt mellan industrier i två eller
flera nordiska länder, dels bransch- eller teknikprojekt som avser att lösa problem
av cenlral belydelse i en viss industrisektor. Fonden skall lägga slor vikt vid
att stimulera teknologiskt samarbete mellan nordiska industriföretag.

Nordtest har enligt sin stadga till uppgift alt samordna
aktiviteter inom provnings- och kontrollområdet i Norden.

Nordiska investeringsbankens syfte är att ge lån och
ställa garantier på marknadsmässiga villkor och i överensslämmelse med
samhällsekonomiska hänsyn med sikte på alt genomföra investeringsprojekt och
export som ärav nordiskt intresse. Banken har dessutom möjlighet att tillföra
nordiska utvecklingsregioner kapital genom alt lämna lån — regionallän - till
vissa nationella organ.

Hämtöver kan nämnas att statsministrarna år 1975 tog
initiativ lill en nordisk råvaru- och resursulredning. Utredningen har lämnat etl
anlal rapporter rörande nordiskt samarbete för olika råvaror. På grundval av
utredningsarbetet pågår f. n. ett samnordiskt projekt som syftar till att
definiera malmförande formationer och strukturer pä Nordkalotten.

Vid sidan av det arbete som pågår i ministerrådet har de
nordiska ländernas kontakter på ministernivå om industri- och energifrågor
utvidgats. Sålunda har elt svenskt-norskt samarbete på industri- och energiområdena
diksuterats fortlöpande under de senaste åren.

En norsk-svensk kommitté avlämnade i mars 1977 en rapport,
som behandlade en rad länkbara samarbetsområden. På grundval av kommitténs
rapport enades de svenska industri- och energiministrarna och den norska
industriministern om atl ta initiativ till konkreta överiäggningar om ett
utvidgat energi- och industrisamarbete mellan de båda länderna.

Prop.
1980/81:189 7

Den
22 maj 1978 ingicks etl principavlal mellan den norska regeringen och AB Volvo.
Göleborg, om atl ombilda Volvo lill en svensk-norsk koncern. Principavtalet
ersattes av etl slutligt avlal den 8 december 1978, som var beroende av
godkännande av AB Volvo:s bolagsstämma och det norska stortinget.

Under
hösten 1978 intensifierades som en följd bl.a. av del nämnda Volvo-avtalet
förhandlingarna om industri- och energisamarbete mellan den norska och den
svenska regeringen. Förhandlingarna ledde fram till ell avtal mellan Norge och
Sverige om samarbele på industri- och energiområdena.

I
januari 1979 beslöt Volvos styrelse atl inställa den bolagsstämma som skulle ha
behandlal avtalet mellan den norska regeringen och AB Volvo. 1 brev till den
dåvarande svenske statsministern i februari 1979 meddelade den dåvarande norske
statsministern att den norska regeringen ansåg att samarbetsavlalet mellan
regeringarna fallit i och med att Volvos avlal med den norska regeringen inte
genomfördes.

De
dåvarande statsministrarna i de båda länderna sammanträffade härefter i
Stockholm den 9 februari 1979 för atl diskulera de fortsatta samar-betsöverläggningarna
mellan Norge och Sverige.

I
augusti 1979 avlämnade industriministrarna efter initiativ av statsministrarna
en gemensam rapport om norskt-svenskt energi- och industrisamarbete. I
rapporten redovisades en inventering av olika norsk-svenska
samarbetsmöjligheter, samtidigt som de båda ländernas inställning pä de olika
områdena preciserades.

De
förhandlingar som därefter förts och som initierats av de bägge ländernas
statsministrar har nu lett fram lill att elt avtal träffats den 25 mars 1981 i
Oslo mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt samarbete,
särskilt på industri- och energiområdena. Samma dag har regeringarna kommit
överens om tre protokoll i anslutning lill avlalel; ell om upprättande av en
fond för svenskt-norskt industriellt samarbete, ett om långsiktiga leveranser
av råolja och oljeprodukler från Norge lill Sverige saml ell om optionsrätt
till långsiktiga leveranser av elektrisk krafl från Sverige till Norge. Avtalen
och protokollen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga A—D.

4
Avtalet

Genom
avtalet åtar sig Sveriges regering och Norges regering all uppmuntra, främja
och underlätta utvecklingen och stärkandet av det ekonomiska samarbetet och de
ekonomiska förbindelserna mellan de två länderna, särskilt på industri- och
energiområdena. Parterna lägger stor vikt vid att samarbetsprojekt kan komma till
stånd såväl mellan parterna som direkt mellan företag och organisationer i de
två länderna (Artikel I).

Prop.
1980/81:189 8

Parterna skall vidare söka säkerställa att samarbetet
mellan dem i största möjliga grad bidrar till ett effektivi utnyttjande av de
två ländernas resurser i fråga om bl.a. råvaror, energi, teknologi och arbelskrafl.
Samarbetet skall ske med hänsyn lagen lill försörjningssituationen i de två
länderna och till att samarbetet skall vara till ömsesidig fördel (Artikel II).
Parterna skall särskill eftersträva atl försöka undanröja hinder för
företagssamarbete och uppmuntra etablering av företag med gemensamt svenskt-norskt
ägande samt att underlätta för förelag och organisationer i de tvä länderna att
samarbeta och för företag att arbeta i de två länderna (Artikel 111.1).
Samarbete på skatteområdet och en smidigare tillämpning av valula- och
kreditreglerna är andra målsättningar liksom en harmonisering av lagstiftningen
i den utsträckning detla främjar samarbetet mellan de båda länderna (Artikel
III.2 och 3). Parlerna skall vidare eftersträva all lägga förhållandena
tillrätta för export frän företag i etl av länderna lill det andra och för
gemensamma exporlansträngningar på tredjelandsmarknader (Artikel III.4).
Parterna förklarar sig också eftersträva en utbyggnad av samarbetet rörande
investeringar och leknisk forskning och utveckling i de tvä länderna (Artikel
III.5).

Samarbetsprojekt som ökar de två ländernas försörjningstrygghel
med viktiga råvaror och energi nämns särskilt liksom projekt som kan förbättra
den internationella konkurrenskraften för de två ländernas industri (Artikel
III.6-7). Samarbetet på energiområdet skall bl. a. gälla utveckling och
utnyttjande av olika energiformer saml energihushållning (Artikel III.8).

Vidare gäller att parterna skall eftersträva en samordnad offenllig
upphandling där della är ändamålsenligt för bägge parter (Artikel III.9).

För att bidra till elt genomförande av avlalel skall
parterna upprätta en blandad kommission. Kommissionen skall beslå av
företrädare förde båda ländernas regeringar med möjlighet för representanter
för berörda företag, organisationer och myndigheler atl delta i kommissionens
möten (Artikel V).

Avtalet, som skall ratificeras, gäller i 20 år med
möjlighet till förlängning (Artiklarna VII och VIII).

Enligt min mening har genom avtalet en fast gmnd lagts för
att samarbetsprojekt skall kunna komma till stånd såväl direkl mellan
regeringarna och myndigheter som mellan företag och organisationer i de båda
länderna. Särskilt betydelsefullt i detta hänseende är det atl parterna i
avtalet lägger stor vikt vid att olika hinder för företagssamarbete skall
undanröjas liksom att lagstiftningen i de båda länderna harmoniseras på ett
sätt som främjar samarbetet. Avtalet kommer enligt min mening att bidra till
ett mera effektivt utnyttjande av de två ländernas resurser. Det bör därigenom
kunna medverka till en på sikt mer slagkraftig industri i de båda länderna.

Avtalet är av sådan vikt att det bör underställas
riksdagen. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen alt godkänna
avtalet.

Prop. 1980/81:189 9

5
Fond för svenskt-norskt industriellt samarbete

Vid
ett svenskt-norskt industri- och energiminislermöle i juni 1980 föreslog jag
alt en svensk-norsk fond för industriell utveckling skulle inrättas. På
grundval av della förslag har företrädare för industridepartementen och industrin
i de båda länderna hösten 1980 diskuterat förutsättningarna för att inrätta en
svensk-norsk fond för alt finansiellt stödja och verka för elt utbyggt
industriellt samarbele. Sveriges regering och Norges regering har i etl protokoll
till samarbetsavtalet överenskommit atl gemensamt bilda en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbele. Fonden avses få formen av en stiftelse. Protokollet
jämte bilagor återfinns som bilaga B.

Enligl
protokollet skall fonden, vars styrelse skall ha sill säte i Stockholm, ha
till ändamål att genom lån stödja samarbetsprojekt mellan svenska och norska
företag som syftar till leknisk eller marknadsmässig utveckling av sädana
företag på del industriella området (Artikel I och II). Parterna
tillskjuter tillsammans 250 milj. svenska kr eller molsvarande värde i norska
kr. Av beloppet tillskjuter Sverige 37,5 milj. svenska kronor per den 1 januari
1982, 1983, 1984 och 1985. Resterande belopp tillskjuts till 50 % av Sverige
och till 50 % av Norge vid tidpunkter som parterna senare kommer överens om.
Utökning av fondkapitalet skall ske genom avlal och fördelas under
hänsynstagande till storleken på de två ländernas ekonomier. Parterna medger
att fonden ikläder sig förbindelser i form av lånelöften upp till 250 milj.
svenska kr, dock högst 30 milj. svenska kr utöver vad parterna tillskjutit
(Artikel III). Fonden skall undantas från beskattning. Delta gäller dock inle
inkomst av fastighet (Artikel VI).
Protokollet, som skall ratificeras,
skall gälla i 20 år med möjlighet till förlängning (Artikel IX och
X). Villkoren för stöd och fondens sladgar anges i
bilagor tiU protokollet. Jag återkommer strax till detta.

Jag
övergår nu till atl belysa syftet med fonden.

De
svensk-norska diskussionerna har givU vid handen atl en väsenllig förbättring
av det svensk-norska induslriella samarbetet kan åstadkommas genom stöd till
tekniskt och marknadsmässigt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska
företag i sådana projekt som på relativt kort sikl (3—7 år) kan leda lill
gemensam kommersiell exploatering i form av produktion och marknadsföring. Soliditeten
hos industriföretagen i de båda ländema är i många fall låg, vUket gör det
svårt för dem att göra riskbelonade satsningar. En gemensam satsning på
riskfyllda projekt samt möjligheter lill visst riskavlyft kan öka företagens
långsiktiga konkurrenskraft på de internationella marknaderna. Inte minst kan
den större hemmamarknad som kan bli följden av ett samarbete ge bättre
konkurrensförutsättningar.

En
fömtsättning för att de fördelar som potentiellt finns i ell vidgat samarbete
på industriområdet skall uppnås inom rimlig tid är alt de gemensamma
satsningarna på relativt kort sikt leder fram till produktion och marknadsföring.
Detta betyder att det måste bli fråga om elt gemensaml

Prop. 1980/81:189 10

kommersielll risktagande. Ett samarbele mellan förelag i
olika länder innebär alllid nya risker och andra problem än de företagen annars
ställs inför. För all öka förelagens vilja all la dessa risker behövs elt stöd främsl
utformat som ett riskavlyft och stimulans till samarbele kring konkrela projekl.

Pä del nationella planet finns både i Sverige och i Norge
möjligheter för företagen att fä stöd i första hand till tekniskt men ocksä i
någon mån lill marknadsmässigt utvecklingsarbete. Syftet med de befintliga
stödformerna är all minska de slora risker som utvecklingsarbete och marknadsintroduktion
numera innebär och därigenom öka företagens möjligheler att agera långsiktigt
även om soliditeten är låg. 1 de svensk-norska diskussionerna har del
konstaterats atl inlresse för samarbetsprojekt i första hand finns i fråga om
industriell utveckling för de svenska och norska marknaderna och för
marknadsföring av svenska och norska produkter i tredje land. Industriella
utvecklingsprojekt, där insatserna främst avser kommersiellt inriktat
utvecklingsarbete, har framhållits som särskilt intressanta. En annan väsentlig
aspekt, som har tagits upp är riskdelning vid marknadsutvidgning för
svensk-norska produkter samt riskdelning i samband med en breddning av
produktområdet. I de diskussioner som förts har det stått klart att stödet
främst bör riktas mot utpräglat kommersiella projekt och inte bör utformas som etl
mer eller mindre långsiktigt stöd till tekniskt utvecklingsarbete. I första
hand gäller det alt främja tillkomsten av större gemensamma projekt för
utveckling av nya produkter, processer och system dvs. industriellt
utvecklingsarbete. Vikligl är vidare alt la hänsyn till möjligheterna till
marknadsföring i andra länder och även att satsa på projekt som kan förse
industrin i de båda länderna med insalsvaror och halvfabrikat.

Det är mol denna i korthet angivna bakgmnd som
överenskommelsen om att bilda en särskild fond för svenskt-norskt industriellt
samarbete skall ses.

Det industripoliliska syftet med den överenskomna fonden
är att stimulera industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska
förelag rörande sådana projekt som på relalivi kort sikt kan leda till gemensam
kommersiell exploatering i form av produktion och marknadsföring. Fonden skall
således inte stödja forskning, eftersom detta inte leder till det önskade
resultatet på kort sikt. För dessa ändamål finns det, som jag lidigare berört,
andra nordiska organ. Däremot ger överenskommelsen utrymme för stöd till
marknadsinvesteringar och marknadsbearbetningar, även om de industriella
utvecklingsprojekten är huvuduppgiften för fonden. Fonden avses ge stöd till
stora projekt med betydande risker.

Jag ser således den svensk-norska industrifonden som en
komplettering tUl bl. a. Nordiska investeringsbanken och Nordisk industrifond. Avgränsningen
mot dessa nordiska organ är klar i och med att fonden avses engagera sig i
projekt som är så stora att medverkan från Nordisk industri-

Prop. 1980/81:189 11

fond inte är aktuell och så riskbelonade att Nordiska
investeringsbanken inte kan engagera sig.

Jag skall nu redogöra förde stödvillkor som överenskommits.
Avsikten är att slöd skall kunna lämnas till projekt med en kostnad på 3 milj.
kr eller mer. En medfinansiering från förelagens sida mäsle finnas för all
säkerställa företagsengagemang i projekten och för att garantera alt endasi
sådana projekt kommer till stånd som av industrin bedöms som industriellt och
kommersiellt riktiga. Eftersom syftet med fonden är atl lyfta av risker i
samband med utvecklingsprojekt skall stödet i första hand utgöras av lån med
villkorlig äterbetalningsskyldighet. Fondens andel av finansieringen av ett
projekt skall vara högst 50 % eller, om synnerliga skäl finns, en slörre andel.
Ålerbetalningskravet skall knytas till projektets tekniska och kommersiella
framgång på del sätt som är lämpligl i det enskilda fallet. Länet kan avskrivas
helt eller delvis om projektet misslyckas. Pä länen skall ränta utgå. Räntan
och övriga villkor för länet skall bestämmas med hänsyn till projektets risk
och väntade ekonomiska ulfall. Räntan skall också sättas med hänsyn till räntan
hos motsvarande rinansieringsinslilu-tioner i de båda länderna. I vissa fall
kan återbetalningen av ett lån ersättas med royalty eller annan löpande avgifl.

Styrelsen för fonden avses bestä av sex personer och utses
av den svenska regeringen och den norska regeringen med tre ledamöler vardera.
Fonden avses i slor utsträckning repliera på den svenska fonden för
industriellt utvecklingsarbete och den norska industrifonden, som delvis har
liknande uppgifter som den svenska industrifonden. Detta innebär all fonden får
ett litet behov av personal.

Jag förordar att regeringen föreslär riksdagen att
godkänna den angivna överenskommelsen om upprättande av en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete i vad överenskommelsen avser dels villkor för slöd från
fonden, dels inskränkning i skattskyldigheten för fonden, dels ekonomisk
förpliktelse för staten. Jag förordar vidare att regeringen föreslår riksdagen
att för budgetåret 1981/82 som lillskott lill fonden anvisa 37,5 milj. kr på etl
nytt reservationsanslag, benämnt Stöd lill svenskt-norskt industriellt samarbete.

6 Författningsförslag

De uppgifter som fonden avses få innefattar
myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen krävs det stöd av lag om
förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning skall överlämnas lill bolag,
förening, samfällighet, stiftelse eller enskild person.

Med hänsyn härtill har inom industridepartementet
upprättats förslag till en lag om beslutanderätt för stiftelse som har bildats
för atl främja svenskt-norskt industriellt samarbete. Förslaget bör fogas lill
protokollet i detta t2 Riksdagen I980I8I. I saml. Nr 189

Prop. 1980/81:189 12

ärende
som bilugu E. Förslagel innebär atl regeringen eller myndighel som regeringen
bestämmer får överlämna lill sådan stiftelse atl pröva frågor om stöd inom
stiftelsens verksamhetsområde. I den föreslagna lagen finns också en
bestämmelse om tystnadsplikt beträffande affärs- och driflförhållanden. Brott
mot lystnadsplikten kan medföra ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Den
föreslagna lagen, som avses träda i kraft den I juli 1981, kan inte anses vara
av den vikt att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

Enligt
överenskommelsen gäller att fonden skall vara befriad från skattskyldighet
utom såvitt avser inkomst av fastighet. Enligl vad jag erfaril avser chefen för
budgetdepartementet all senare framlägga etl förslag i della hänseende.

7
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna
avtalet den 25 mars 1981 mellan Sveriges regering och

Norges regering om ekonomiskt samarbete, särskill på induslri-

och energiområdena,

2. godkänna
protokollet om upprättande av en fond för svenskt-

norskt industriellt samarbete i vad protokollet avser

dels
villkor för stöd från fonden

dels
inskränkning i skattskyldigheten för fonden

dels
ekonomisk förpliktelse för staten,

3.
anta förslaget till lag om
beslutanderätt för stiftelse som har bildats för alt främja svenskt-norskt
industriellt samarbete,

4.
lill Stöd till svenskt-norskt
industriellt samarbete för budgetåret 1981/82 under Qortonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 37500000 kr.

8
Långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till Sverige

Protokolllet
om långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till Sverige
(bilaga C) skall ratificeras och gäller i 20 år med möjlighet till
förlängning. Protokollet innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

Alla
leveranser av råolja och oljeprodukter från norska företag lill Sverige
betraktas som leveranser enligt protokollet. Leveranserna skall komma till stånd
på affärsmässig gmnd genom avtal mellan företag i de två länderna.
Leveranserna skall omfatta minst 2 milj. ton råolja eller oljepro-

Prop.
1980/81:189 13

dukter
år 1983 och minsl 2.5 milj. lon år 1984. Under förutsältning av all företagen
uppnår konkrela avlal skall den norska parten säkerställa all råolja och
oljeprodukter för leverans av angivna minimimängder slär till förfogande för
den svenska marknaden. Efler år 1984 kommer leveranser över denna nivå atl vara
avhängiga av bl.a. räoljelillgången för norska företag, utvecklingen av
industri och energisamarbetel mellan de två länderna och
marknadsförutsättningarna (Artikel I och 11).

Fördelningen
mellan råolja och raffinerade produkter skall ske pä grundval av avtal mellan
företag i de tvä länderna. Norska förelag skall ha möjlighet alt leverera upp till
tre Qärdedelar av totalkvantilelen i form av produkter (Artikel III).

Leveranser
enligt protokollet skall nyttjas för marknadsföring i Sverige. Parterna skall
lägga förhåUandena lill rätta för alt norska företag med tillgång lill råolja
kan engagera sig på affärsmässig grund direkl i marknadsföring av råolja och
oljeprodukter på den svenska marknaden antingen för sig själva eller genom
olika former av samarbele med företag i Sverige (Artikel IV).

Priser
och andra leveransvillkor för leveranser inom ramen för protokollet skall
fastställas efter avtal mellan företagen. Del fömtsätts all marknadspriser
läggs till grund för långsiktiga leveranser (Artikel V).

I en
särskild skriftväxling har närmare definierats vilka leveranser som skall
omfattas av protokollet. Bl. a. framgår all leveranser pä spotmark-nadsviUkor
av enstaka laster och inlernleveranser inom internationella oljebolag inle
skall betraktas som leveranser enligl prolokollel. Vidare framgår att det
svenska åtagandel att lägga förhållandena till rätta för norska företags
samarbete med förelag i Sverige skall anses gälla i första hand samarbete med
företag som kontrolleras av svenska intressen.

Till
denna redogörelse för det huvudsakliga innehållet i protokollet vill jag knyta
följande kommentarer.

Det
bör först påpekas att vissa långsiktiga leveranser från Norge till Sverige som
redan har kontrakterats skall räknas in i det norska leverans-åtagandel enligt
protokollet. Detta gäller främst de leveranser av råolja som sker enligt ett år
1978 träffat avlal mellan Norwegian Oil Consortium A/S & Co och Svenska
Petroleum AB. Dessa leveranser beräknas uppgå tUl ca 700000 ton om året åren
1983-1985, varefter de successivt minskar. F. n. sker även vissa leveranser av
råolja från Den norske stats oljeselskap a. s. (Statoil) lill
Oljekonsumenternas förbund. Därtill kommer leveranser av mindre kvantiteter raffinerade
produkter från bl. a. Norsk Hydro a. s till dess svenska dotterbolag.

De
leveranser som anges i protokollet bygger i princip på utvinningen av råolja pä
den norska kontinentalsockeln. Utvinningen uppgår f. n. till ca 25 milj. ton om
året och väntas under andra hälften av 1980-lalet öka till ca 35 milj. ton om
året. Dessa beräkningar gmndas pä de fyndigheter som i dag är i kommersiell
produktion eller för vilka beslut om ulbyggnad har fattats.

Prop. 1980/81:189 14

dvs. främsl Ekofisk med vissa angränsande fält. Statfjord
och Valhall. Fyndigheter som ännu inle är konstaterat ulvinningsvärda eller
kommande oljefynd torde inle komma alt leda till produktion förrän tidigast år
1987.

I dag förfogar ulländska förelag över huvuddelen av den
råolja som utvinns på norsk konlinentalsockel. Försl när Statfjordfältet kommer
i full produktion vid mitten av 1980-talel vänlas mängden råolja som kontrolleras
av norska slaten eller norskägda företag komma att översliga 10 milj. ton om årel.
Oljan utgörs av dels produktionsavgift (royalty) som norska staten tar ut i
form av råolja, dels norska förelags andelar av produktionen från de berörda
fälten. Avgiftsoljan överläts f. n. till Statoil. Delta förelag har därjämte en
andel av 50% i Statfjordfältet och väntas komma atl spela en allt viktigare
roll i verksamhelen på norsk konlinentalsockel. Även enskilda norska företag
väntas komma att producera vissa kvantiteter råolja under perioden.

Utvecklingen av den norska råoljeproduklionen på någol
längre sikl är beroende av ett antal faklorer. De norska statsmakterna har
uttalat sig för en måttlig ulvinningsnivå, vilket hittills har antagits
innebära en sammanlagd olje- och naturgasproduklion som motsvarar högst 90
milj. lon olja om året. Härav torde högst omkring hälften komma att utgöras av
råolja. Den närmare fördelningen mellan olja och gas blir beroende av de beslut
om utvinning av olika fyndigheter, som väntas komma atl fattas under de
närmaste åren. Den geologiska potentialen för nya fynd bedöms som god, särskilt
norr om 62:a breddgraden där provborrningar har börjat försl år 1980. Såvitt
kan bedömas kommer Norge under överblickbar framtid all ha en betydande
råoljeproduktion i förhållande lill den inhemska oljeförbrukningen, som uppgår
lill endast ca 8 milj. ton om året och som inle vänlas öka nämnvärt.

Under år 1980 har vissa allmänna riktlinjer fastlagts för avsällning
av den olja som norska slaten förfogar över, dvs. avgiflsoljan och Statoils
egen produktion. En viktig princip för den norska avsättningspoliliken är att olje-
och gastillgängarna skall kunna användas som instrument för atl åstadkomma ett
industri- och energisamarbete med andra länder. 1 detla syfte bör all statlig
råolja avsättas genom Statoils försorg i samräd med norska olje- och
energidepartementet. Enligt riktlinjerna kan Statoil tilldelas särskilda
försörjningsuppgifter gentemot länder med vilka Norge samarbetar. Med de
begränsningar som kan följa härav skall Slaloils marknadsföring ske efter
affärsmässiga principer. Detla betyder bl. a. all Statoil skall arbeta på
marknader, där den norska oljans särskilda egenskaper, bl.a. låg svavelhalt,
ger den ett relativt högt värde. Som exempel på sådana marknader anges Norden,
övriga Västeuropa och Förenta staterna.

I enlighel med dessa riktlinjer skall Statoil upprätta en
effektiv organisation för marknadsföring. Denna kommer alt i stor ulslräckning
inriklas på försäljning av raffinerade oljeprodukter. Statoil har i samarbete
med Norsk Hydro lagt fram ett förslag om utbyggnad av raffinaderiet i Mongstad
från

Prop. 1980/81:189 15

f.n. 4 milj. lon om året fill 10 milj. ton om året till år
1986-1987. Detla projekl innebär all huvuddelen av den råolja som kontrolleras
av norska inlressen lorde komma att tas i anspråk för raffinering i Norge. Även
i den mån norska företag använder annan råolja vid raffineringen skall de till
Sverige levererade produkterna räknas som leveranser enligt protokollet. Den
norska leveransgarantin, som ytterst baseras på den råoljeproduklion som
kontrolleras av norska slalen, gäller alltså även för sädana fall.

I prolokollel förutsätts alt parterna skall främja
engagemang av norska företag på den svenska marknaden. Som nyligen har
redovisats för riksdagen (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 143 och 442) har
överläggningar förts mellan Statoil och två svenska förelag, nämligen Svenska
Petroleum och Volvo Energi AB, om gemensam marknadsföring av i första hand
bensin pä den svenska marknaden. Även andra företag verksamma i Sverige kan
komma atl della i ett sådant samarbele.

Enligt min mening ulgör protokollet om långsiktiga
oljeleveranser från Norge till Sverige ett viktigt sleg mol atl förbättra den
svenska försörjningstryggheten på energiområdet såväl i fredslid som vid
kriser. De i avtalet angivna kvantiteterna råolja och oljeprodukter utgör
minimikvantiteter, som efter hand kan komma all utökas beroende på bl.a. de
norska företagens råoljetillgång. Under perioden väntas den tolala svenska oljeförbrukningen
komma atl sjunka och efterfrågan alltmer inriktas på drivmedel och vissa andra
lätta oljeprodukter. Leveranserna från Norge kommer därigenom att utgöra en
växande och kvalitativt allt betydelsefullare del av den svenska oljeimporten.

Prolokollet är en ramöverenskommelse, som skall ges elt konkrel
innehåll genom avtal mellan företag. Som har framgått har kommersiella avlal
redan i viss utsträckning träffats mellan såväl slalliga som enskilda företag i
de två länderna. Det är enligl min mening önskvärt, att samarbetet även i
fortsättningen får en sådan bred uppläggning. Möjlighet till långsiktiga köp av
norsk råolja och norska produkter bör kunna utnyttjas av bl.a. sådana svenska
oljeföretag som i dag baserar sin försörjning på leveranser från instabila
områden eller på kortsiktiga köp. Ett direkt engagemang av norska företag på oljemarkanden
i Sverige är givetvis också välkommet frän svensk försörjningssynpunkt.

Riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av vad jag här
anfört om protokollet om långsiktiga leveranser av olja och oljeprodukler från
Norge till Sverige.

9 Optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk
kraft från Sverige till Norge

Som chefen för induslrideparlementet nyss nämnde har i ell
särskill protokoll i anslutning till det mellan Sveriges regering och Norges
regering träffade avtalet om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och ener-

Prop.
1980/81:189 16

iiområdena, träffals en överenskommelse (protokoll) om
optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk krafl från Sverige lill
Norge [bilaga D). Protokollet skall ratificeras.

I samband med de överläggningar som föregick proiokollsöverenskom-melsen
uppdrogs åt statens valtenfallsverk och Norges Vassdrags- och Elektrisitelsvesen
(NVE) atl redogöra för de villkor som skulle kunna läggas lill grund för ell avlal
dem emellan om sådana leveranser. Protokollet har utformats på grundval av den
redogörelse som vattenfallsverkel och NVE i enlighet härmed har lämnat och
innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

Optionsrätten skall uto ■"s om man från norsk
sida önskar del. Avtal mellan vattenfallsverkel och NVE förutsätts undertecknat
senasl den 31 december 1981, om rälien till leveranser önskas utnyttjad från
den I januari 1982 och senast den 30 juni 1982. om rätten önskas utnyttjad från
den 1 juli 1982 (Artikel I). De med optionsrätten avsedda leveranserna skall
omfatta en energikvantilel av högst 2 TWh Vår med en maximal effekt på 400 MW.
Tecknas avlal om en lägre energikvantilel än 2 TWh, skall NVE ha räu alt i eU
eller flera steg öka kvanfitelen upp lill 2 TWh (Artikel II). Leveranstiden skall vara högsl 15
är räknat från den 1 januari eller den 1 juli 1982 (Artikel III). I övrigl
gäller för optionsrätten de villkor som angetts i vattenfallsverkels och NVE:s
redogörelse som fogats till prolo-kollsöverenskommelsen (Artikel IV).

Den av vattenfallsverket och NVE lämnade redogörelsen
innehåller härutöver i huvudsak följande.

Leveranspunkter är vid svensk-norska gränsen på 400 kV""
ledningen Hassle-Borgvik och på 200 kV ledningen Nea-Järpen.

Leveranserna skall under varje år fördelas på fyraveckorsperioder
på dag, natt och helg enligl samma förhällande som gäller för vattenfallsverkets
totala belastning.

För åren 1982-1986 skall avgifterna för leveranserna molsvara
valtenfallsverkets nuvarande högspänningstariff för Mellansverige med elt
visst fillägg med hänsyn tUl bl.a. kontraktstidens längd. För åren 1987-1991
skall avgifterna omräknas i förhållande til! verkets år 1987 gällande högspänningstariff
för Mellansverige och för tiden därefter i förhållande till den vid varje
tidpunkt gällande normaltariffen för Mellansverige.

Jag vill för egen del framhålla alt dessa elleveranser
ligger väl i linje med den elanvändningspolitik som har förordats i prop.
1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken. Del är enligt min mening av stort
värde för del nordiska samarbetet om vi under en period med god tillgång pä
förhållandevis billig elektrisk kraft kan bidra till atl tillgodose elbehovet i
Norge.

Terawattimmar ■ Megawatt ' Kilovolt

Prop.
1980/81:189 17

De
villkor som enligl vattenfallsverkels och NVE:s överenskommelse skall ligga
till gmnd för leveranserna innebär enligl min mening en för vattenfallsverkel lillfredsslällande
förräntning.

Riksdagen
bör beredas tillfälle att la del av vad jag har anfört om långsiktiga
leveranser av elektrisk krafl från Sverige till Norge.

10
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all regeringen bereder
riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om

1.
långsiktiga leveranser av
råolja och oljeprodukler från Norge till Sverige,

2.
opfionsrätt till långsikliga
leveranser av elektrisk kraft från Sverige till Norge.

11
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
och det ändamål som de har hemställt om (avsniu 2, 7 och 10).

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

Prop.
1980/81:189 18

Bilagu A

WTAL

mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt
samar-

[)ete, särskilt på industri- och energiområdena

Sveriges regering och Norges regering,

(i) som hänvisar till den nordiska samarbetsöverenskommelsen
av den 23 mars 1962,

(ii) som önskar ytteriigare utvidga och bygga ut del
nordiska samarbetet,

(iii) som anser atl de nära förbindelserna mellan de två
länderna skapar goda fömtsättningar för etl utvidgat ekonomiskl samarbele,

(iv) som önskar medverka till atl stärka det långsiktiga
ekonomiska samarbetet mellan de två länderna, särskill på industri- och
energiområdena,

(v) som konstaterar aU denna målsättning i dagens
samhällen kräver medverkan från både myndigheler, företag och organsialioner,

har kommit överens om följande:

Artikel 1

Parterna skall uppmuntra, främja och underiätta
utvecklingen och stärkandet av det ekonomiska samarbetet och de ekonomiska
förbindelserna mellan de två länderna, särskilt på industri- och
energiområdena.

Parterna lägger vikt vid att samarbetsprojekt kan komma
till ständ såväl mellan parterna som direkt mellan företag och organsialioner i
de två länderna.

Artikel //

Parterna skall söka säkerställa att samarbetet mellan dem i
största möjliga grad bidrar till ett effektivt utnyttjande av de tvä ländernas
resurser ifråga om bl. a. råvaror, energi, kapital, teknologi och arbetskraft.

Samarbetet skall ske med hänsyn tagen till
försörjningssituationen i de två länderna och till att samarbetet skall vara
till ömsesidig fördel.

Artikel IH

Parterna skall särskilt eftersträva:

(1) att undanröja hinder för samarbete mellan företag
och organisationer

i de två länderna, att uppmuntra till etablering av företag och institutioner

med gemensamt svenskt-norskt ägande samt att underlätta för företag och

organsialioner i de två länderna atl samarbeta och för företag att arbeta i de

två länderna,

(2) att samarbeta på skatteområdet och tillämpa de
valuta- och kredilpo

litiska reglerna och instmmenten på ett sådant sätt att det inte läggs

onödiga hinder i vägen för konkreta samarbetsprojekt samt därmed bidra

till att lägga förhållandena tillrätta för ett effektivt utnyttjande av de två

ländernas kapitalresurser,

(3) att harmonisera sin lagstiftning i
den utsträckning detta främjar samarbetet mellan de två länderna,

(4) att lägga förhållandena tillrätta
för export från företag i ett av länderna tiU det andra och för gemensamma
exportansträngningar på tredjelandsmarknader.

Prop. 1980/81:189 19

(5) att bygga ut samarbetet rörande invesleringar
och teknisk forskning och utveckling i de tvä länderna,

(6)
atl uppmuntra lill
samarbetsprojekl som tryggar de tvä ländernas långsiktiga försörjning med
viktiga råvaror och energi,

(7)
atl uppmuntra lill
samarbetsprojekl som kan förbättra den internalionella konkurrenskraften för
de tvä ländernas industri,

(8)
att bygga ut
samarbetet pä energiomrädel bl. a. när del gäller utveckling och utnyttjande
av olika energiformer saml energihushållning,

(9)
all samordna
offentlig upphandling där detla är ändamålsenligt för bägge parter.

Artikel IV

Vid avgöranden om dispenser och lillslånd som samarbetsprojeklen
aktualiserar, skall parlerna ha som mål att lägga förhållandena pä bäsla
möjliga sätt tillrätta för genomförande och utveckling av dessa projekt.

Artikel V

(1) För alt bidra till ett effektivi
genomförande av della avlal skall parterna upprätta en blandad kommission.

(2) Kommissionen skall diskulera
principer och former för samarbetet samt eventuella problem som kan uppstå vid
genomförandet av detta avtal och samarbetsprojekl som kommit till stånd i enlighet
med detta, med sikte på alt nå fram till lösningar som bägge parter kan godta.

(3) Kommissionen kan vidare diskutera
behovet av alt utvidga det myndighetsengagemang som beskrivs i detta avlal,
samt existerande och nya konkreta samarbetsprojekt mellan parlerna.

(4) Kommissionen skall bestå av
representanter för de två ländernas regeringar. Den kan inbjuda representanter
för berörda förelag, organisationer och myndigheter atl delta i sina möten.

(5) Kommissionen skall sammanträda
efter överenskommelse mellan parterna, dock minst en gång om året.
Sammanträdena hålls omväxlande i Sverige och Norge.

(6) Kommissionen fastställer själv sin
arbetsordning.

Artikel VI

Genomförandel av detta avtal och samarbetsprojekl som
kommit lill stånd i enlighet med detta, skall ske inom ramen för parternas
internationella förpliktelser.

Artikel VII

Detta avtal skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten
skall utväxlas i Stockholm. Avtalet träder i kraft den dag
ratifikationsinstrumenten utväxlas.

Ariikel VIII

Detta avtal skall gälla i 20 år frän dagen för
ikraftträdandet. Om avtalet inte sägs upp av någondera parten senast 3 år före
utgången av 20-ärsperioden, skall det fortsätta atl gälla. Efter utgången av 20-årsperioden
kan avtalet sägas upp av endera parten med 3 års varsel.

Uppsägning enligt denna artikel skall ske på diplomatisk
väg och skriftligen.

X X X X X

Prop. 1980/81:189 20

Till
bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat delta avlal
och förseU det med sina sigill.

X X X X X

Delta avlal är upprättat i
två exemplar pä svenska och norska språken. Båda texterna har lika vitsord.

Oslo
den 25 mars 1981

För
Sveriges regering För Norges regering

Thorbjörn Fälidin Gro Hariem Bmndtland

Prop.
1980/81:189 21

Bilaga B PROTOKOLL om upprättande av en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete

Sveriges regering och Norges regering som vill stärka
industri- och energisamarbetel mellan de två länderna önskar som ett led i
detta samarbete ingå avtal om upprättande av en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete. De två ländernas regeringar har kommit överens om
följande protokoll till avtalet den 25 mars 1981 om ekonomiskt samarbete,
särskilt på industri- och energiområdena.

Artikel I

En fond bildas som fär namnet Fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete. Fonden skall vara en stiftelse. Stiftelsens styrelse
skall ha sitt säte i Stockholm.

Artikel II

Fonden skall ha till ändamål att genom lån stödja
samarbetsprojekt mellan svenska och norska företag som syftar till leknisk
eller marknadsmässig utveckling av sådana företag på det industriella området.

Artikel III

Parterna tillskjuter tillsammans 250 miljoner svenska
kronor eller molvärdet därav i norska kronor. Av beloppet tillskjuter Sverige
37,5 miljoner svenska kronor årligen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och
1985. Resterande belopp tillskjuts till 50 procent av Sverige och till 50 proceni
av Norge vid tidpunkter som parterna senare överenskommer. Utökning av
fondkapitalet skall ske genom avtal och fördelas under hänsynslagande till storieken
på de två ländernas ekonomier.

Parterna medger att stiftelsen ikläder sig förbindelser i
form av lånelöften upp lill 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30
miljoner svenska kronor utöver vad parterna tillskjutit.

Upplöses stiftelsen fördelas tillgångarna mellan parterna
i samma proportion som tillskotten.

Artikel IV

För lån skall gälla de villkor som anges i bilaga I.

Artikel V

Till gmnd för fondens verksamhet skall upprällas stadgar
av det innehåll som anges i bilaga 2.

Artikel VI

Fonden skall undantas från beskattning. Detta gäller dock
icke inkomst av fastighet.

Artikel VII

Om förutsättningarna för detta protokoll i väsenllig grad
skulle ändras på grund av oförutsedda omständigheter, kan vardera parten kräva
överläggningar. Överläggningar kan också krävas om genomförandet av detta protokoll
leder till resultat som står i uppenbar strid mot syftet med protokollet.

Prop. 1980/81:189 22

Artikel
VIII

Genomförandel
av delta protokoll skall anses som etl samarbetsprojekl enligl avtalet den 25
mars 1981 om ekonomiskt samarbele, särskill på industri- och energiområdena.

Artikel
IX

Detta
protokoll skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i
Stockholm. Prolokollel Iräder i kraft den dag ratifikationsinstrumenten
utväxlas.

Artikel
X

Detta
protokoll skall gälla i 20 år från dagen för ikraftträdandet. Om protokollet
icke sägs upp av någondera parten senast 3 år före utgången av 20-årsperioden,
skall del fortsätta atl gälla. Efter utgången av 20-årsperioden kan prolokollet
sägas upp av endera parten med 3 års varsel.

Uppsägning
enligt denna ariikel skall ske på diplomatisk väg och skriftligen.

X X X X X

Till
bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta
protokoll och försett del med sina sigill.

X X X X X

Detta
protokoll är upprättat i två exemplar på det svenska och det norska språket.
Båda texterna har lika vitsord.

Oslo
den 25 mars 1981

För
Sveriges regering För Norges regering

Thorbjörn
Fälidin Gro Hariem Bmndtland

Bilaga I VILLKOR FÖR LÅN GENOM FONDEN FÖR SVENSKT-NORSKT
INDUSTRIELLT SAMARBETE

1. För atl främja industriellt ulvecklingssamarbele
mellan svenska och

norska förelag lämnas stöd genom fonden.

Stödet lämnas i form av län för finansiering av större
projekt som syflar till tekniskt eller marknadsmässigt utvecklingsarbete.

2.
Lån får lämnas
för projekl som innefattar eU ur kommersiell eller teknisk synvinkel högt
risktagande och som pä relalivi kort sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk
lönsamhet.

3.
Lån får lämnas
för projekl med gemensaml svenskt-norskt industriellt intresse och som
initieras av svenska och norska företag i samarbete. Lån kan delas upp på
förelagen.

4.
Län får inle
lämnas om projektet är sädant atl finansieringen bedöms lämpligen kunna ske pä
den allmänna kreditmarknaden under normala marknadsmässiga villkor.

Storleken på lån

5. Lån får lämnas för högsl 50 procent av kostnaden för
del utvecklings

projekt som länel avser. Hänsyn skall då tas till om annat svenskl eller

norskt statligt stöd har lämnats för samma ändamål. Om synnerliga skäl

finns, får ett lån lämnas för en störte del av kostnaden. Lån lill ett projekt

får dock inte översliga 50 miljoner svenska kronor. Ett lån får inle lämnas

med större belopp än som behövs för att syftet med slödel skall näs.

Projekt vars totalkostnad understiger 3 miljoner svenska
kronor skall ej stödjas. Projekl som avser utvinning av olja och gas skall ej
stödjas.

Låne- och återbetalningsvillkor

6.
Lånets löplid,
ränta och äterbetalningsvillkor skall bestämmas med hänsyn till projektets risk
och förväntade ekonomiska ulfall.

7.
Lån kan lämnas
i svenska eller norska kronor. Svenska företag bör i första hand få län i
svenska kronor och norska företag i norska kronor.

8.
På etl lån
utgår ränta från dagen för utbetalningen. Anstånd med räntebetalningen får
lämnas, varvid upplupen ränta läggs till lånebeloppet. Räntan besläms med
hänsyn till den valula vari lånet lämnas och lill räntan hos motsvarande
finansieringsinstitutioner i länderna.

9.
Om det bedöms
lämpligt, får återbetalningen av elt lån hell eller delvis ersättas med royalty
eller annan löpande avgift till dess lånet återbetalts jämte ränta.

10. Elt lån skall i övrigt förenas med
de villkor och föreskrifter som behövs med hänsyn till syftet med stödet.
Särskild säkerhel behöver dock inte släUas.

11. Återbelalningsskyldighelen kan hell
eller delvis efterges, om låntagaren visar att förutsättningar uppenbarligen
saknas atl utnyttja projektets resullal lönsamt.

Uppsägning av lån

12. Ett lån kan sägas upp till omedelbar betalning, om

1. låntagaren genom en oriktig eller vilseledande uppgift
har föranlett alt lånet har beviljats.

Prop.
1980/81:189 24

2. låntagaren
inte fullgör sina förpliktelser enligt de villkor eller före

skrifter som gäller för lånet eller

3. sådana
förhåUanden har inträffat atl låntagaren med hänsyn till

syfiet med lånet uppenbarligen inte längre bör få inneha lånet.

13-
En ansökan om lån skall vara skriftlig och ges in till fonden genom den svenska
Fonden för industriellt utvecklingsarbete respektive del norska Industrifondel.
En ansökan skall innehålla uppgift om

1.
de företag, som ansökningen
avser, deras verksamhet och ekonomiska ställning,

2.
ändamålet med lånet och de skäl
i övrigt som åberopas för ansökningen och

3.
svenskt eller norskt statligt
stöd i annan form har sökts eller beviljats för de projekt, som ansökningen
avser. Sökanden skall i övrigt förebringa den ulredning som stiftelsen finner
behövlig.

14.
Stiftelsen skall följa verksamheten hos dem som har erhållit lån och därvid
utöva tillsyn av att lånevillkoren iakttas.

Prop.
1980/81:189 25

Bilugu 2

STADGAR FÖR FONDEN FÖR SVENSKT-NORSKT INDUSTRIELLT
SAMARBETE

Inledande bestämmelser

1
§ Stiftelsen
Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete består av medel som tillskjuts
av svenska staten och norska staten eller på annat sätt tillförs stiftelsen
samt av medel som uppkommer i stiftelsens verksamhel.

2
§ Stiftelsen
har bildats i enlighel med protokollet den 25 mars 1981 om upprättande av en
fond för svenskt-norskt industriellt samarbete.

Ändamål

3 § Sfiftelsen har till ändamål att stödja tekniskt eller marknadsmässigt

utvecklingssamarbete som på relativt kort sikt kan leda lill kommersiell

exploatering i form av produktion och marknadsföring.

Stiftelsens organisation

4
§ Stiftelsen
leds av en styrelse och en verkställande direktör.

5
§ Styrelsen
består av sex ledamöter och sex suppleanter. Verkslällande direktören är inte
ledamot av styrelsen. Ledamöterna och suppleanterna utses för en tid av högst
3 år av den svenska respektive den norska regeringen med tre vardera.
Ordförande respektive vice ordförande utses bland ledamöterna av svenska
respektive norska regeringen växelvis för en tid av högst 1 år.

6
§ Styrelsen
har sitt säte i Stockholm.

7
§ Verkställande
direktören, som skall vara norsk medborgare, ulgör stiftelsens kansli. Dämtöver
skall stiftelsen bl. a. för beredning av ärenden anlita Fonden för
industriellt utvecklingsarbete och Industrifondel. Stiftelsen skall ta till
vara möjligheterna till samarbete med de två nämnda organen. Ansökan om stöd
lämnas till nämnda organ i respektive land.

8
§ Stiftelsen
får anlita utomstående för särskilda uppdrag.

Firmatecknare

9 § Stiftelsens firma tecknas, fömtom av styrelsen och
verkställande

direktören, av den eller de som styrelsen utser.

Ärendenas handläggning

10 § Styrelsen avgör frågor om:

1. planering av stiftelsens verksamhet

2.
beviljande av
lån

3.
räntevillkor, återbetalning
samt i vilken valuta lån skall lämnas

4.
anställning av
verkställande direktör efter förslag av de norska styrelseledamöterna

5. andra frågor som verkställande direktören hänskjuter
till slyrelsen.

Beslul om anställning av verkställande direktör skall underställas svens

ka och norska regeringen för godkännande.

Prop.
1980/81:189 26

11
§ Övriga ärenden avgörs av verkslällande
direktören.

12
§ Styrelsen sammanträder efter
kallelse av ordföranden eller verkställande direktören. Styrelsen skall
sammankallas när minst två ledamöler begär det.

13
§ Styrelsen är beslutför då
ordföranden eller vice ordföranden och ytterligare minsl tre ledamöler är
närvarande. Som styrelsens beslut gäller den mening som minst fyra ledamöler
enar sig om.

14
§ Vid styrelsens sammanträden
skall föras proloekoll. Av detla skall framgå vilka som varit närvarande och de
beslul som har fattats. Har skiljaktig mening förekommit, skall denna antecknas
i prolokollel.

Protokollet
skall justeras av ordföranden och ylterligare en ledamot. En av jusleringsmännen
skall vara styrelseledamot utsedd av den svenska regeringen och en av den
norska regeringen.

Förvaltning,
räkenskaper och revision

15 §
Stiftelsens likvida medel skall i den mån de ej utnyttjas för stöd

enligt 3 § eller behövs för alt bestrida löpande utgifter vara placerade pä

räntebärande räkning hos riksgäldskonloret eller i Sveriges Investerings

bank AB när det gäller tillgodohavande i svenska kronor och hos Norges

Bank när det gäller tillgodohavande i norska kronor.

16 §
Stiftelsens räkenskaper skall föras i enlighel med svensk lag.

Stiftelsens räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 januari-31 december.

17
§ Styrelsen skall årligen före
den 15 mars till regeringarna avge årsredovisning beslående av
resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

18
§ Styrelsens förvaltning och
stiftelsens räkenskaper skall åriigen granskas av två revisorer. För
revisorerna skall finnas personliga suppleanter. Revisorerna och suppleanterna
utses av den svenska och den norska regeringen en var för en lid av högsl tre
år.

Revisorerna
skaU senast den 1 maj varje år överlämna revisionsberättelse till
regeringarna. Berättelsen skall innehålla uttalande ifråga om ansvarsfrihet
för styrelsen.

Övriga
bestämmelser

19
§ Stiftelsen kan senast den 1
september varje år till regeringarna ge in framställning om tillförsel av
fondmedel till verksamheten.

20
§ Fondens styrelse skall förelägga
regeringarna förslag till kompletterande rikllinjer för ränte- och ålerbetalningsvillkor.

21
§ Ersättning till
styrelseledamöterna och deras suppleanter fastställs av regeringarna.

22
§ Ledamot eUer suppleant i
styrelsen får inte delta i behandlingen av ärende vars utgång kan medföra nytta
eller skada för honom eller honom närstående företag eller när eljest särskilda
omständigheter föreligger som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet i
ärendet.

Prop.
1980/81:189 27

23
§ Om tystnadsplikt för den som
hos stiftelsen har tagit befattning med fråga inom stiftelsens
verksamhetsområde finns bestämmelser i en särskild lag om beslutanderätt för
stiftelse som har bildats för alt främja svenskt-norskt industriellt samarbele.

24
§ Ändring av stiftelsens
stadgar fastställs av regeringarna.

25
§ Skulle stiftelsen upphöra med
sin verksamhet, skall dess överskjutande tillgångar tillföras svenska
respektive norska slalen. Innan della kan ske skall fondens förpliktelser mot
eller fordringar på låntagare slutligt regleras eller överföras på annan
finansieringsinstitution.

26
§ Stiftelsen skall vara
undantagen från tillsyn enligl lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser.

Prop.
1980/81:189 28

Bilaga C.

PROTOKOLL

om

långsiktiga
leveranser av råolja och oljeprodukter från Norge till

Sverige

Sveriges regering och Norges regering, som vill stärka
industri- och energisamarbetel mellan de två länderna önskar som ett led i
detta samarbete ingå ett avlal om långsiktiga leveranser av råolja och oljeprodukler
frän Norge lill Sverige. De tvä ländernas regeringar har kommit överens om
följande protokoll till avtalet den 25 mars 1981 om ekonomiskl samarbele, särskill
på industri- och energiområdena.

Artikel I

De leveranser som omfattas av detla protokoll skall komma
till stånd på affärsmässig grund genom avtal mellan företag i de två länderna.
Alla leveranser av råolja och oljeprodukler från norska förelag betraktas som
leveranser enligl delta protokoll.

Artikel II

Leveranserna enligl artikel I skall omfatta minst 2 milj.
ton råolja eller oljeprodukter år 1983 och minst 2,5 milj. ton år 1984.

Under fömtsättning av att företagen uppnår konkreta avlal
skall den norska parten säkerställa atl råolja och oljeprodukter för leveranser
av angivna minimimängder står till förfogande för den svenska marknaden.

Efter år 1984 kommer leveranser härutöver att vara avhängiga
av bl. a. råoljetillgången för norska företag, utvecklingen av industri- och
energisamarbetet mellan de två länderna och marknadsförutsättningarna. Sådana
leveranser blir beroende på avlal mellan förelag i de två länderna.

Artikel III

Vid leveranser enligt artikel II skall man från norsk sida ha möjlighet att leverera
upp till 3/4 som oljeprodukter. Inom denna ram skall fördelningen mellan råolja
och oljeprodukter ske pä grundval av avlal mellan förelag i de två länderna.

Artikel IV

De leveranser som omfattas av detta protokoll skall
nyttjas för marknadsföring i Sverige.

Parterna skall lägga förhållandena till rätta för att
norska företag med tillgång på råolja kan engagera sig på affärsmässig gmnd
direkt i marknadsföring av råolja och oljeprodukter på den svenska marknaden
antingen för sig själva eller genom olika former av samarbete med företag i
Sverige.

Artikel V

För råolja och oljeprodukter som levereras inom ramen för detla
protokoll skall priser och andra leveransvillkor fastställas efter avtal
mellan företag i de två länderna. Parterna fömtsätter att marknadspriser läggs
till grund för långsiktiga leveranser.

Prop. 1980/81:189 29

Artikel
VI

Om
fömtsättningarna för detta protokoll i väsentlig grad skulle ändras på grund av
ofömtsedda omständigheter, kan endera parten kräva överläggningar. Överiäggningar
kan ocksä krävas om genomförandel av delta protokoll leder till resultat som
står i uppenbar strid mot syftel med prolokollet.

Artikel
VH

Genomförandet
av detta protokoll skall anses som ett samarbetsprojekt enligt avtalet den 25
mars 1981 om ekonomiskt samarbele, särskilt på industri- och energiområdena.

Artikel
VHI

Detta
protokoll skall ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i
Stockholm. Protokollet träder i kraft den dag ratifikationsinstrumenten
utväxlas.

Artikel
IX

Delta
protokoll skall gälla i 20 år från dagen för ikraftträdandet. Om protokollet
icke sägs upp av någondera parten senast 3 år före utgången av 20-årsperioden,
skall det fortsätta atl gälla. Efter utgången av 20-årsperioden kan prolokollet
sägas upp av endera parten med 3 års varsel.

Uppsägning
enligt denna artikel skall ske på diplomatisk väg och skriftligen.

Artikel
X

Giltigheten
av avtal som har ingåtts mellan företag påverkas icke om detta protokoll upphör
att gälla.

xxxxx

Till
bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta
protokoll och förseU det med sina sigill.

xxxxx

Detta
protokoll är upprättat i två exemplar på det svenska och del norska språket.
Båda texterna har lika vitsord.

Oslo
den 25 mars 1981

För
Sveriges regering För Norges regering

Thorbjörn
Fälidin Gro Hariem Bmndtland

Prop.
1980/81:189 30

Bilagu D.

PROTOKOLL

om

optionsrätt
till långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från Sverige

till
Norge

Sveriges
regering och Norges regering, som vill stärka industri- och energisamarbele
mellan de två länderna, önskar som etl led i detta samarbete ingå ett avtal om
optionsrätt till långsiktiga leveranser av elektrisk kraft från Sverige till
Norge.

Statens
vattenfallsverk (Vallenfall) och Norges Vassdrags- og Elektrisitelsvesen (NVE)
har på uppdrag diskuterat villkoren för eventuella leveranser av elektrisk
kraft från Sverige lill Norge fr. o. m. den I januari 1982. Vattenfall och NVE
har därefter lämnat en gemensam skriftlig redogörelse för de villkor som skulle
kunna läggas till grund för sådana leveranser. Av redogörelsen framgår bl.a. atl
de angivna villkoren blir tillämpliga endast om ett leveransavtal träffas
senast den 31 december 1981 eller, om begynnelsetidpunkten för leveranser
sätts till den I juli 1982, senast den 30 juni 1982. Det fömtsätts alt
leveransavtalet skall avse 15 år men - efter uppsägning - kunna bringas att
upphöra efler 10 år.

De
två ländernas regeringar har mot denna bakgrund kommit överens om följande
protokoll tUl avlalel den 25 mars 1981 om ekonomiskt samarbele, särskilt på
industri- och energiområdena.

Ariikel
I

Optionsrätten
skall omfatta leveranser av elektrisk krafl i enlighel med vad som anges i
delta protokoll och utövas om man från norsk sida önskar det.

Avtal
mellan Vattenfall och NVE förulsätts undertecknat senast den 31 december 1981,
om rätten till leveranser önskas utnyttjad frän den 1 januari 1982 och senast
den 30 juni 1982, om denna rätl önskas utnyttjad frän den Ijuli 1982.

Artikel
II

De
med optionsrätten avsedda leveranserna skall omfatta en energikvantitet av högsl
2 TWh/år med en maximal effekt på 400 MW. Tecknas avtal enligl artikel I om en
lägre energikvantitet än 2 TWh, skall NVE ha rätt att i ett eller flera steg
öka kvantiteten upp till 2 TWh. Denna rätt all träffa avtal om ökade leveranser
får utövas med tre års varsel.

Artikel III

Leveranstiden
skall vara högst 15 år räknat från den I januari eller den I juli 1982.

Ariikel
IV

1
övrigt gäller för optionsrätten de villkor som angivits i bilagda redogörelse.

Prop.
1980/81:189 31

Ariikel V

Om förutsällningarna för delta protokoll i väsenllig grad
skulle ändras pä grund av oförutsedda omständigheter, kan endera parten kräva
överläggningar. Överläggningar kan också krävas om genomförandel av detta protokoll
leder till resultat som står i uppenbar strid mol syftet med prolokollet.

Artikel VI

Genomförandel av detta protokoll skall anses som elt samarbetsprojekl
enligt avtalet den 25 mars 1981 om ekonomiskt samarbele, särskilt på industri-
och energiområdena.

Artikel VII

Detta protokoll skall ratificeras.
Ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Stockholm. Protokollet Iräder i krafl
den dag ratifikationsinstrumenten utväxlas.

Ariikel VIH

Detta protokoll upphör om avtal enligt Artikel I inte
träffas inom lid som där anges och, om sådant avlal har träffats, när delta
upphör.

Ariikel IX

Giltigheten av avtal som har ingåtts mellan Vallenfall och
NVE uianför ramen för detta protokoll påverkas inte om detta protokoll upphör
alt gälla.

xxxxx

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade
ombud undertecknat detta protokoll och försett det med sina sigill.

Detta protokoll är upprättat i två exemplar pä svenska och
norska språken. Båda texter har lika vitsord.

Oslo den 25 mars 1981

För Sveriges regering För Norges regering

Thorbjörn Fälidin Gro Harlem Bmndtland

Prop.
1980/81:189 32

Redogörelse för villkor för eventuella kraftleveranser
från Statens vattenfallsverk till Norges Vassdrags- og Elektrisitelsvesen.

Regeringarna i Sverige och Norge har i samband med
överläggningar rörande energifrågor diskuterat eventuella kraftleveranser från
Sverige till Norge. Del har uppdragUs ål statens valtenfallsverk (Vattenfall)
och Norges Vassdrags- og Elektrisitelsvesen (NVE) all klargöra på vilka villkor
etl avlal dem emellan om elleveranser från Sverige lill Norge skulle kunna
träffas. Vattenfall och NVE har funnU all följande villkor skulle kunna läggas lill
grund för ell sådanl leveransavtal.

1. Leveranserna skall avse en energikvantilel av högst
2 TWh/år med en

maximal effekt på 400 MW.

Tecknas avlal enligl 8 om en lägre energikvantilel än 2 TWh
skall NVE äga räu atl i ett eller flera sleg öka kvantiteten upp till 2 TWh.
Denna rätl alt iräffa avlal om ökade leveranser fär utövas med tre års varsel.

2.
Leveranstiden
skall vara högst 15 är räknal frän den 1 januari eller den Ijuli 1982.

3.
Leveranspunkler
är vid svensk-norska gränsen på 400 KV ledningen Hasle-Borgvik och på 200 KV
ledningen Nea-Järpen.

4.
Leveranserna
skall under varje år fördelas på fyraveckorsperioder pä dag, nau och helg enligl
samma förhållande som gäller för Vattenfalls lotala belastning.

5.
Avgifterna
beräknas kalenderårsvis. För åren 1982-1986 skall avgifterna vara:

1. Fast årligt belopp 400000 sv. kronor.

2.
Pris för
abonnerad effekt 120 sv. kronor/KW

3.
Energipris Hassle-Borgvik Nea-Järpen maj-augusti 11,2 sv. öre/KWh 10,6 sv. öre/KWh
övrig lid under året 12,3 sv. öre/KWh 11,7 sv. öre/KWh

4. Tilläggsavgifter enligt Vattenfalls officiella högspänningstariff
N 1 för

Mellansverige.

Anm. För år 1982 kan årsmedelspriset uppskattas lill ca
16,3 sv. öre/KWh i Hassle-Borgvik och ca 15.6 sv, öre i Nea-Järpen inklusive
indextillägg baserat på konsumentprisindex och energipristillägg för ökat
oljepris och ökad kärnbränslekostnad.

6.
För åren 1987-
1991 skall avgifterna omräknas i förhållande till Vattenfalls är 1987 gällande
högspänningstariff N1 för Mellansverige och för tiden därefter i förhållande lill
den vid varje tidpunkt gällande normallarif-fen Block I Mellansverige.

7.
Elt avlal om
leveranser enligt I -6 vars begynnelsetidpunkl för leveranser är den 1 januari
1982 skall upphöra den 31 december 1991, om det av endera parten sägs upp före
utgången av år 1986. Sker inle sådan uppsägning, skall avtalet fortsätla all
gälla även efler utgången av år 1991, varvid uppsägning kan ske med ett års
varsel. Oavsett om uppsägning sker eller inte under den föriängda avtalstiden
skall dock avtalet gälla längst till utgången av år 1996.

Ett avtal om leveranser enligt 1-6 vars begynnelsetidpunkl
för leveranser är den I juli 1982 skall upphöra den 30 juni 1992, om det av
endera parten sägs upp före den I juli 1987. Sker inte sådan uppsägning, skall
avtalet fortsätla alt gälla även efter den 30 juni 1992, varvid uppsägning kan
ske med eU ärs varsel. Oavsett om uppsägning sker eller inle under

Prop.
1980/81:189 33

den
förlängda avtalstiden skall dock avtalet gälla längst till utgången av juni
1997.

8.
För att de villkor som har angivils under 1-7 skall kunna tillämpas måste avtal
mellan Vattenfall och NVE träffas senast den 31 december 1981 eller, om
begynnelsetidpunkten för leveranser sätts till den I juli 1982, senast den 30
juni 1982.

Stockholm
den 23 mars 1981

NVE Vattenfall

Sigmund
Larsen J. Norrby

Prop. 1980/81:189 34

Bilagu
E.

Förslag
till

Lag
om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja

svenskt-norskt
industriellt samarbete

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får överlämna tiU stiftelse, som har bildats
föv att främja svenskV-novskt industrieUt samarbete, att pröva frågor om stöd
inom stiftelsens verksamhetsområde.

2
§ Den som hos en stiftelse som
avses i 1 § har tagit befattning med frågor som anges i paragrafen får inte obehörigen
röja vad han därvid har fått veta om affärs- eller driftförhåUanden.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1981.

Noretedts Tryckeri, Stockholm 1981