Lagrum · SFS 1891:35 s.1
235 §
Om redares ansvarighet
Författningen är upphävd genom SFS 1994:1009. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, föreligger rätt till ansvarsbegränsning, oavsett grunden för ansvarigheten, beträffande fordringar med anledning av
- 1. person- eller sakskada, om skadan har uppkommit ombord på fartyget eller i omedelbart samband med fartygets drift eller med bärgning,
- 2. skada på grund av dröjsmål vid befordran till sjöss av gods, passagerare eller deras resgods,
- 3. annan skada, om den har orsakats av intrång i en rättighet, som inte grundar sig på avtal, och den har uppkommit i omedelbart samband med fartygets drift eller med bärgning,
- 4. åtgärder för att lyfta, avlägsna, förstöra eller oskadliggöra ett fartyg, inbegripet allt som finns eller har funnits ombord, som har sjunkit, strandat, övergivits eller blivit vrak,
- 5. åtgärder för att avlägsna, förstöra eller oskadliggöra fartygets last, samt
- 6. åtgärder för att avvärja eller begränsa skada, för vilken ansvarsbegränsning gäller, samt skada som har orsakats av sådana åtgärder.
Har den som får begränsa sitt ansvar en motfordran mot borgenären och grundar sig fordringen och motfordringen på en och samma händelse, skall begränsningen avse endast den del av fordringen som överstiger motfordringen.
Lydelse enligt SFS 1983:699 (ändringsregistret)