Lagrum · SFS 1942:740

24 kap. 17 §

24 kap. Om häktning och anhållande

En fråga om att häkta den som inte är anhållen får tas upp på yrkande av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av målsäganden eller självmant ta upp frågan.

Då en fråga om häktning enligt första stycket har väckts, skall häktningsförhandling inför rätten hållas så snart som möjligt. I fråga om sådan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 14 16 §§. Har den misstänkte kallats till förhandlingen eller finns det anledning att anta att han avvikit eller på annat sätt håller sig undan, utgör dock hans utevaro ej hinder för förhandlingen. Uteblir målsäganden trots att han kallats till förhandlingen, får frågan ändå avgöras.

Har rätten beslutat om häktning av någon som inte är närvarande vid rätten skall, så snart beslutet har verkställts eller hindret för hans närvaro har upphört, anmälan om detta göras hos rätten.

När en anmälan enligt tredje stycket har gjorts, skall rätten utan dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Häktningsförhandlingen får aldrig hållas senare än fyra dygn efter det att häktningsbeslutet har verkställts eller hindret för den misstänktes närvaro vid rätten har upphört.

Lydelse enligt SFS 1995:1310 (ändringsregistret)

Tillämpas i

6 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.

  1. NJA 1989 s. 461 1989
  2. NJA 1990 s. 542 1990
  3. NJA 1992 s. 499 1992
  4. NJA 1996 s. 237 1996
  5. NJA 1999 s. 529 1999
  6. NJA 2019 s. 741 2019

Paragrafen i sitt sammanhang

← 24 kap. 16 §Hela författningen24 kap. 18 § →