Lagrum · SFS 1948:472

13 §

Författningen är upphävd genom SFS 1986:644. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Befogenhet som i 12 § sägs tillkommer ock, även om det ej följer redan av nämnda paragraf, följande befattningshavare där de har lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad, nämligen

  • 1. garnisonschef och chef för myndighet enligt försvarsmaktens indelning i fred;
  • 2. chef för luftförsvarssektor, chef för marint bevakningsområde samt chef för fartygsförband, fartyg eller örlogsdepå;
  • 3. chef för kommendering som ej tillhör visst förband inom försvarsmakten och chef för avdelning av förband som är varaktigt förlagd på annan ort än förbandet; samt
  • 4. i de fall regeringen bestämmer annan befattningshavare vid försvarsmakten.

Har befattningshavare som avses i första stycket 1--4 lägre tjänstegrad än överstelöjtnant eller kommendörkapten, må försvarsgrenschefen uppdraga åt annan befattningshavare av lägst sådan grad att, utan hinder av att denne icke äger befälsrätt över den personal varom är fråga, utöva bestraffningsrätt över personalen. Skulle detta med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena medföra avsevärd olägenhet och har den lägre befattningshavaren majors eller örlogskaptens tjänstegrad, må bestraffningsrätten anförtros åt honom, om det finnes lämpligen kunna ske.

Befogenhet som avses i andra stycket tillkommer överbefälhavaren i fråga om befattningshavare över vilken försvarsgrenschef icke har befälsrätt.

Lydelse enligt SFS 1983:307 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 12 §Hela författningen16 § →