Lagrum · SFS 1970:417

18 §

Förfarandet

Författningen är upphävd genom SFS 2016:193. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Marknadsdomstolen får vid vite förelägga part eller annan, som kan antas ha sådana upplysningar att lämna som är av betydelse i målet, att inställa sig personligen inför domstolen. Domstolen kan besluta att den som inte är part skall höras som vittne. Därvid tillämpas 36 kap. 3, 5 och 6 §§, 10 § andra stycket, 11 §, 13 § första stycket och 14 § rättegångsbalken. Vägrar vittne utan giltigt skäl att avlägga ed eller att avge vittnesmål eller besvara fråga, får domstolen vid vite förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet.

Part eller den som medverkar enligt 13 a § får även föreläggas vid vite att tillhandahålla domstolen handling, varuprov och liknande som kan ha betydelse i målet. Detta innebär dock inte någon skyldighet att röja företagshemligheter av teknisk natur.

I fråga om vite som avses i denna paragraf gäller 9 kap. 8 § rättegångsbalken.

Den som inte är part och inte heller medverkar enligt 13 a § och som efter kallelse av Marknadsdomstolen inställt sig inför domstolen har rätt till ersättning enligt vad i rättegångsbalken är föreskrivet om ersättning till vittne eller sakkunnig. I mål där Konsumentombudsmannen för talan tillämpas bestämmelserna för mål om allmänt åtal. I andra mål tillämpas bestämmelserna för mål vari förlikning är tillåten. Skall ersättning utges av parterna en för båda och båda för en, skall domstolen slutligt fördela kostnaden mellan dem med hälften på vardera.

Lydelse enligt SFS 1993:22 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 17 §Hela författningen19 § →