Lagrum · SFS 1972:429
31 b §
Ersättningsskyldighet för rättshjälpskostnader
Författningen är upphävd genom SFS 1996:1619. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.
Om rätten dömer till äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan av makar och endast den ena maken har rättshjälp, är den andra maken skyldig att betala hälften av rättshjälpskostnaderna till staten. Han är dock inte skyldig att betala mer än vad som motsvarar den grundavgift som skulle ha gällt för honom om han haft allmän rättshjälp.
Ersättningsskyldighet enligt första stycket föreligger inte om beloppet understiger en viss av regeringen fastställd gräns, om den make som inte har rättshjälp haft kostnader för eget ombud som överstiger avgiften för en timmes rådgivning enligt denna lag eller om det annars är oskäligt med hänsyn till omständigheterna.
Om en bodelningsförrättare har förordnats i ett ärende där endast den ena maken eller sambon har rättshjälp, är den andra maken eller sambon skyldig att enligt de grunder som anges i första och andra styckena betala kostnaderna för bodelningsförättaren och för utredning som denne har beslutat om.
Lydelse enligt SFS 1993:9 (ändringsregistret)
Tillämpas i
1 avgörande som anger lagrummet, äldst först.
- NJA 1991 s. 734 1991