Lagrum · SFS 1982:80

4 §

Anställningsavtalet

Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Om ett sådant avtal träffas i annat fall, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet ska gälla tills vidare.

Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte något annat har avtalats eller följer av 5 a eller 6 §. I 4 b § finns en särskild regel om skyldighet att lämna anställningen i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken.

En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.

I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan.

Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt tillämpa ett visst förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör, följer av 6, 8-10, 15, 16, 19, 20, 28-32, 33, 33 a och 33 c §§.

Lydelse enligt SFS 2022:835 (svenskforfattningssamling.se)

Tillämpas i

46 avgöranden som anger lagrummet, äldst först.

  1. RH 1989:80 1989
  2. AD 1993 nr 30 1993
  3. AD 1993 nr 160 1993
  4. AD 1994 nr 22 1994
  5. AD 1994 nr 147 1994
  6. AD 1995 nr 50 1995
  7. AD 1995 nr 55 1995
  8. AD 1995 nr 74 1995
  9. AD 1995 nr 101 1995
  10. AD 1996 nr 7 1996

Visa alla 46 på lagsidan

Paragrafen i sitt sammanhang

← 3 §Hela författningen4 a § →