Lagrum · SFS 1986:159

5 §

Deltagare m.m.

Författningen är upphävd genom SFS 1991:1107. Texten står kvar därför att rättspraxis hänvisar till den.

Kommunens skyldighet i fråga om anordnande av svenskundervisning för invandrare avser följande personer:

  • 1. Utländsk medborgare, som antingen är folkbokförd i kommunen eller som utan att vara folkbokförd, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte folkbokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på besked om uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestämmer. Skyldigheten gäller dock inte under den tid den utländske medborgaren vistas på en statlig förläggning för asylsökande.
  • 2. Svensk medborgare, som är folkbokförd i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket.
  • 3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Om inte något annat följer av tredje stycket gäller skyldigheten under sammanlagt högst två år. Tiden räknas för dem som avses i första stycket 1 och 2 från det att de folkbokfördes i landet eller, om skyldigheten inträtt tidigare, från den tidpunkten. För dem som avses i första stycket 3 räknas tiden från det att de började arbeta i Sverige.

Om någon på grund av särskilda skäl inte kunnat påbörja undervisningen under den tid som anges i andra stycket gäller kommunens skyldighet för den personen under ytterligare ett år.

Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig.

Lydelse enligt SFS 1991:533 (ändringsregistret)

Paragrafen i sitt sammanhang

← 4 §Hela författningen6 § →